SEB — Annual Report 2017

Mar 5, 2018

2017

Årsredovisning

2017

Årsredovisning

Årsredovisning 2017

Årsstämma

vid Hötorget i Stockholm.

Årsstämman hålls måndagen den 26 mars 2018 klockan 13.00 i Konserthuset

Kallelse till årsstämman samt dagordning finns tillgängliga på sebgroup.com/sv

Onsdagen den 28 mars 2018 är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan utdelning tisdagen den 27 mars 2018 och utdelningen beräknas sändas

Viveka Hirdman-Ryrberg Kommunikationsdirektör Telefon 08 763 85 77

Malin Schenkenberg Finansiell information Telefon 08 763 95 31

E-post: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se

E-post: malin.schenkenberg@seb.se

Produktion: SEB och Intellecta Corporate • Foto: Johnér, Getty Images, Shutterstock, Hans-Erik Nygren, Andreas Lind, Joachim Lundgren m fl • Tryck: Elanders • SEGR0134 2018.02

Aktieägare som vill delta i stämman ska senast tisdagen den 20 mars 2018:

– vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken och

Styrelsen föreslår en utdelning på 5:75 kronor per aktie för 2017.

på telefon klockan 9.00–16.30 inom Sverige på 0771 23 18 18

– vara anmäld till banken på ett av följande sätt:

på sebgroup.com/sv eller

Utdelning

(+46 771 23 18 18 utanför Sverige) eller

skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23, Stockholm

ut av Euroclear Sweden AB onsdagen den 4 april 2018.

Kontaktpersoner

Postadress SEB, 106 40 Stockholm

Besöksadress Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm

Jan Erik Back 1)

Jonas Söderberg 2) Chef för Investor Relations Telefon 08 763 83 19

Ekonomi- och finansdirektör Telefon 08 22 19 00 E-post: janerik.back@seb.se

Huvudkontor

Telefon 0771 62 10 00

E-post: jonas.soderberg@seb.se

1) Från och med den 1 maj 2018 tillträder Masih Yazdi som Finansdirektör

2) Från och med 1 april 2018 tillträder Christoffer Geijer som Chef för Investor Relations

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081

(telefon 072-023 9458, e-post masih.yazdi@seb.se)

(telefon 08-506 231 98, e-post christoffer.geijer@seb.se)

Detta är SEB	Omslag
Ordförande har ordet VD har ordet	2 3
Strategi	4
Omvärldsläget	4
SEB:s värdeskapande	6
Långsiktiga strategiska prioriteringar	9
Affärsplan	10
Strategiska mål och utfall	12
Kunder	14
Kundsegment	15
Stora företag och finansiella institutioner	16
Mindre och medelstora företag	18
Privatkunder	20
Intressenter	22
SEB i samhället	22
SEB:s medarbetare	26
Aktieägare och SEB-aktien	29
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Finansiell koncernöversikt	32
Resultat och lönsamhet	32
Finansiell struktur	36
Divisioner och affärsstöd	38
Geografiska marknader	40
Risk-, likviditets- och kapitalhantering	44
Regelverk	50
Bolagsstyrning	52
Styrelse	54
Verkställande ledning	60
Ersättningsrapport	64
Intern kontroll av finansiell rapportering	66
Hållbarhetsrapport	67
Finansiella rapporter och noter	72
SEB-koncernen	73
Skandinaviska Enskilda Banken Noter till de finansiella rapporterna	78 83
Femårsöversikt	164
Förslag till vinstdisposition	166
Revisionsberättelse	167
Definitioner	171

Kalender och övrig information Omslag

Innehåll 2017 i korthet

Viktiga händelser

Storföretagskunderna refinansierade sina lån i de attraktiva marknaderna och efterfrågade traditionell finansiering i mindre grad.

De institutionella kunderna efterfrågade högavkastande och mer riskfyllda investeringar i den rådande lågräntemiljön.

Privatkunderna utnyttjade alltmer SEB:s mobila tjänster och ny funktionalitet tillkom under året.

Johan Torgeby övertog rollen som SEB:s VD och koncernchef.

SEB:s kontor i Arenastaden öppnade – nya lokaler för fler än 4 500 medarbetare till cirka 20 procents lägre kostnad.

För andra året i rad kvalificerade sig SEB för att ingå i Dow Jones Sustainability Index.

Banken tecknade avtal om försäljning av SEB Pension till Danske Bank för totalt 6,5 miljarder danska kronor.

Nyckeltal

	2017	2016
Rörelseintäkter, Mkr	45 609	43 251
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster, Mkr	22 702	20 296
Rörelseresultat, Mkr	20 806	14 867
Räntabilitet på eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster, procent	12,7	11,3
Räntabilitet på eget kapital, procent	11,5	7,8
K/I tal	0,48	0,50
Vinst per aktie, kr	7:49	4:88
Föreslagen utdelning per aktie, kr	5:75	5:50
Kärnprimärkapitalrelation, procent	19,4	18,8
Bruttosoliditetsgrad, procent	5,2	5,1
Likviditetstäckningsgrad, procent	145	168

Med vår vision och strategi…

Vårt syfte

Vi är övertygade om att entreprenöriellt tänkande liksom innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld. Vi finns här för att göra det möjligt för dem att uppnå sina ambitioner och lyckas i såväl goda som svåra tider.

Vår vision

Leverera service i världsklass till våra kunder.

Våra strategiska prioriteringar

• Ledande kundupplevelse
• Bibehållen motståndskraft och flexibilitet
• Tillväxt inom våra styrkeområden.

Vår hållbarhetsambition

Vara en förebild inom hållbar utveckling i finansbranschen.

…via vår affärsmodell…

…arbetar vi för våra kunder.

Stora företag

SEB:s företagskunder i Norden hör till de största i sina respektive branscher. I Tyskland och Storbritannien omfattar kunderna såväl större medelstora företag som stora multinationella bolag.

Finansiella institutioner

De institutionella kunderna är verksamma såväl i Norden som internationellt.

Mindre och medelstora företag

Totalt betjänar SEB cirka 400 000 mindre och medelstora företag i Sverige och Baltikum. Av dessa är cirka 274 000 helkunder.

Privatkunder

SEB har cirka 4 miljoner privatkunder i Sverige och Baltikum. Av dessa är runt 1,4 miljoner helkunder i banken.

Skapar värde för våra intressenter

	Utfall 20171)	Utfall 20161)
Utdelning på 40 procent eller mer av vinst per aktie	70%2)	75 %
Kärnprimärkapitalrelation på cirka 150 punkter över myndighetskravet	19,4 %3)	18,8 %
Konkurrenskraftig avkastning	12,7 %4)	11,3 %

Vårresultatutveckling 1990–2017 1) Våra finansiella mål Mdr kr

1) Utfallet är exklusive jämförelsestörande poster. Se sid. 34. 2) Utfall inkl. jämförelsestörande poster är77%.

3) Krav vid årsslutet 2017enligt Finansinspektionen är 17,2%.

4) Utfall inkl. jämförelsestörande poster var 11,5% .

Våra kunder

SEB – den ledande företagsbanken i Norden Andel av totala intäkter 2017, %

1) Fördelning av intäkterför Swedbank, SHB, Nordea, Danske Bank och DNB. Enbart affärsområden (indikativt).

2 300 stora företag

700 finansiella institutioner

mindre och 400 000 medelstora företag

4 miljoner privatkunder

Vilka vi är

Vårt engagemang för att skapa värde för våra kunder bygger på en tradition av entreprenörskap, internationell utblick och långsiktigt perspektiv. Som bank har vi en viktig roll i övergången till en mer hållbar värld.

Vinjett Vinjett

Vad vi gör

SEB tar aktiv del i utvecklingen av de samhällen där banken är verksam, främst genom att bygga goda kundrelationer. I Sverige och Baltikum erbjuder vi finansiell rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och i Storbritannien har vår verksamhet ett starkt fokus på fullserviceerbjudanden till företagskunder och institutioner.

Vilka vi finns till för

SEB Årsredovisning 2017 1

Kunderna kommer alltid främst.

Våra 15 000 engagerade och erfarna medarbetare arbetar som ett team för våra kunder på alla de marknader där vi är verksamma.

SEB:s styrka är viktig i en snabbtförän derlig omvärld

Globala trenderledertillförändring

Tio år efter attfinanskrisen började sprida sig harflera globala trender kommit att förändra banksektorn. Nya regelverk har bidragittill att detfinansiella systemet blivitmertransparent ochmotståndskraftigt. En historisktmer expansiv penning politik har stöttat den reala ekonomin, även omnegativa räntor och överskott av likvi ditet har snedvriditrelationenmellan risk och avkastning, och bidragittill attminska volatiliteten på finansmarknaden.Digitaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen förändrar kundernas beteenden och påverkar bankernas affärsmodeller.Dessutomhar bankerna alltmertydliggjort sin roll i övergången till enmer hållbar värld.

Alla dessa trender påverkade styrelsens arbete under det gångna året, sommed sina25möten var osedvanligtintensivt. I en alltmer komplex värld är det vår upp fattning att snabbhet och anpassningsförmåga liksomförmågan att attrahera rätt medarbetare blivit allt viktigare.Detsamma gäller detförtroende somen stark finansiell ställning ger.

Omvandling på många plan

Styrelsen har nu arbetattillsammans med vår nye VD, Johan Torgeby, i nästan ett år. Johan Torgeby hartillsammans med sin ledningsgrupp tagitflera initiativ för att skynda på bankens omvandling, utveckla en mer datadriven kultur och bredda kompetensen inom SEB. Under åretimple menterades också flera omfattande nya regelverk. Hela SEB gjorde ett utomordentligt arbete med att anpassa banken till MiFID II och IFRS 9, samtidigt som det strategiska initiativet att omvandla vår tyska verksamhettill en filial kunde slutföras.

Vägen framåt – service i världsklass

SEB:s strategiska inriktning, attfokusera på en ledande kundupplevelse, säkerställa en fortsattfinansiellmotståndskraft och att växa tillsammansmed våra kunder, kvarstår.När vi nu genomför den första fasen i vårlångsiktiga vision–service i världsklass –arbetar vi ocksåmed attlägga planen för nästa fas.Vi bibehåller våra finansiellamål. Banken har både en stark kapitalisering och förmåga att skapa nytt kapital vilket, givet de nya standardiseradeBasel IIIreglerna vad gäller kreditrisk somär på förslag,fortsätter att ha högsta fokus.Under2017 uppgick totalavkastningen till sex procent. Vår ambition är högre än så.Vi ärfast beslutna att oförtrutet verka för våra kunders bästa, så att ni aktieägare ska kunna förvänta er en attraktiv och hållbar avkastning även på längre sikt.

Stockholm,februari 2018

Marcus Wallenberg Styrelsens ordförande

I en alltmer komplex värld är anpassnings förmåga och detförtroende, som en stark finansiell ställning ger, av yttersta vikt." Marcus Wallenberg

Steg för steg förverkligar vi vårlångsiktiga strategi

Inom SEB är vi stolta över att vi känner våra kunder väl och skaparlångsiktigt värde utifrån vårtradition av företagande och ettlångsiktigt perspektiv. För oss går det hand i hand med vårt mål att vara ett föredöme när det gäller hållbarhetinom den finansiella sektorn. Vi har ambitionen att vara den ledande nordiska banken för företag och institutioner och den främsta universalbanken i Sverige och Baltikum.

Ett mer positivt affärsläge

Under 2017 såg vi affärsläget bli gradvis mer positivt. Med fler arbetstillfällen, högre tillgångspriser och högre investe ringsnivåer samt ökad handel växte världsekonomin trots den förhöjda geopolitiska osäkerheten. Stora globala obalanser kvarstår emellertid, och centralbankerna har en svår balansaktframöver när den

konventionella penningpolitiken ska återställas. Aktivitetsnivåerna inom de flesta kundsegment ökade. Storföretagen drog nytta av de gynnsamma finansieringsvill koren. Antalet börsintroduktioner och företagsförvärv ökade och på skuldmarknaden var aktiviteten hög; dock var efter frågan på traditionella banklån låg. De finansiella institutionerna stårinför de allt mer komplicerade regelverkskraven och vi har stöttat dem med hjälp av vårt breda depåförvaringserbjudande, där även administration och backofficetjänster ingår. Bland mindre och medelstora kunderi Sverige och Baltikum ökade kreditefterfrågan. Den svenska bostadsmarknaden visade vissa hälsosamma tecken på en stabilisering. Kommunikationen med privatkunderna fortsatte att öka – på kontoren, via rådgivning på distans och mobila tjänster samti vårt 24/7 kontaktcenter.

Affärsplanen förverkligas

SEB:s långsiktiga prioriteringar – att skapa en ledande kundupplevelse, upprätthålla motståndskraft och flexibilitet och att växa inom styrkeområden – utgör basen för vårtreåriga affärsplan. Två årin i planen ökar vitempoti omvandlingen.

Vi harfokuserat mer på de områden där vi har skalfördelar, på processer som kan förenklas och vi bygger upp kompetens inom dataanalys så att vi kan förbättra kundtjänsterna. Det handlar också om att förändra arbetssätt så att hela SEB kan samverka runt ett heltäckande rådgivningserbjudande till kunderna. Vi strävar mot en agil utveckling, därteam av spe cialisterinom produkt, IT, användarupp levelse och andra områden samarbetar för att sjösätta många små lanseringar som kalibreras löpande med kunderna.

Förutsättningarna för bankverksamhet har verkligen förändrats jämfört med för tio år sedan. Dock förändras aldrig betydelsen av att ha djupt engagerade medarbetare som arbetartillsammans – villiga attlära och utvecklas. Jag villta tillfället i akt och tacka alla våra kunder som valt oss som bank och även våra medarbetare. Hela team SEB är djupt engagerati service i världsklass i allt vi gör så att vi kan vara kundernas första val även på lång sikt.

Stockholm,februari 2018

Johan Torgeby Verkställande direktör och koncernchef

Omvärldsläget

Ny teknik, nya kundbeteenden och nya regelverk är

Vinjett Vinjett

4

omvärldsfaktorer som på ett påtagligt sätt påverkar bankers verksamhet. Världsekonomin fortsätter att utvecklas starkt, trots ökad geopolitisk osäkerhet.

starkt samtidigt som räntelägetförblev lågt. Den geopolitiska oron ökade medan finansmarknaderna fortsatte att utvecklas positivt. Ur ett globalt pers pektiv har eurozonen kommit på fötter, och en generell återhämtning märks även i Kina, Japan, USA och i tillväxtländer. De nordiska ekonomierna visar en bred uppgång. I Sverige vartillväxten stark, men samtidigt kom riskerna i bostadsmarknaden alltmerifokus.

När det gäller de merlångsiktiga utvecklingstrenderna bidrog extrema väderhändelsertill att sätta starkare fokus på klimatfrågan, där målet om att begränsa den globala uppvärmningen tilltvå grader ser alltmer svåruppnåeligt ut.

Geopolitiska spänningar, globala obalanser och de senaste årens stora migrationsströmmar ärfaktorer som på ett påtagligt sätt påverkar omvärldsläget. Sedan 2007 har den globala skuldsättningen, som andel av global BNP, ökat med mer än 40 procent enhetertill cirka 260 procent av global BNP. Samtidigt brottas de flesta västländerna med en växande demografisk utmaning iform av oproportionerliga befolkningspyramider. Detinnebär en ökad försörj ningsbörda för de yrkesaktiva och en belastning för de offentliga välfärdssystemen.

Digitaliseringen ritar om kartan

Ny teknik, nya aktörer samt ändrade regleringar och kundbeteenden håller sedan några år på attrita om kartan för vilka som kan erbjuda banktjänster samt vilka tjänster som banker kan erbjuda och på vilket sätt.

Den snabba utvecklingen innebär att mogna universalbanker möter kon kurrens från fintechbolag, som ofta utvecklarlösningarför specifika finan siella tjänster. Dessa bolag kan på ett snabbfotat sättta fram användarvänliga tjänster. Men, i gengäld har de svårt att erbjuda detförtroende, den bekvämlighet och de helhetslösningar som fullservicebanker gör.

Utvecklingen går mot att banker, med sina stora kundbaser, samarbetar eller gårin i partnerskap med nya

aktöreri syfte att skapa tjänstertillsammans, utveckla sitt erbjudande och förbättra kundupplevelsen.

Genom attfölja och förstå kund beteenden kan bankertillhandahålla individanpassade erbjudanden i allt snabbare takt.

Blockkedjeteknik och artificiell intelligens (AI) ärtekniker som utvecklas snabbt och förväntas komma att få storinverkan även på banker. Blockkedjetekniken möjliggör atttransak tioner verifieras och utförs irealtid. Inom AIfinns redan virtuella agenter i bankers kundtjänst. Digitaliseringen skapar också möjligheter att öka pro duktiviteten i banksektorn genom automatisering av interna processer och minskat administrativt arbete.

Nyaregelverkförkonsument skyddochtransparens

Nya regelverk förfinanssektorn fortsätter att införas. De kräver omfattande anpassningar av processer,rutiner och systemstöd. Mängden nya regelverk från myndigheterna börjar avta även om det ännu återstår mycket implementeringsarbete med de befintliga regelförändringarna.

» Det nya EUregelverket MiFID II (Markna derförfinansiella instrument) trädde i kraft i början av 2018, med syftet att öka konsu mentskyddet och transparensen kring alla typer av investeringsprodukter. Under 2018 införs betaltjänstdirektivet PSD2 (Betaltjäns ter och förmedlingsavgifter), som ställer krav på att banker öppnar upp sin information om transaktioner och gör det möjligtförtredjepartsaktörer atttill exempel initiera betal ningar. Det kallas ofta Open Banking. I maj 2018 införs även en ny dataskyddsförordning, GDPR, som innehållerregler om hurföretag i alla branscher ska behandla personuppgifter.

Två större redovisningsstandarder, IFRS 9, Redovisning av finansiella instrument, och IFRS 15, Redovisning av intäkterfrån avtal med kunder,trädde i kraft 1 januari 2018. Båda syftartill bättre information om företags intäkter och lönsamhet.

Under 2017 började EUkommissionen ett arbete som syftartill attfinansiella tillsynsmyndigheter ska ta hänsyn till hållbarhets aspekteri sin övervakning.

Läs mer om IFRS 9 och 15 på sid. 37. Läs om regelverksarbetet i SEB på sid. 50.

SEB skapar värde

Kundfokus, långsiktighet och finansiell styrka utgör grunden för att möta kundernas, medarbetarnas och samhällets förväntningar och därmed skapa värde för aktieägarna.

Genom att uppfylla intressenternas förväntningar via SEB:s affärsmodell

Kunder

1,7 miljonerföretagsoch privatkunder

Kundernas behov är kärnan i bankens verksamhet. Kundernas högt ställda förväntningar på service och kvalitativ rådgivning samt hållbara lösningar driver bankens affärsutveckling och erbjudanden.

Aktieägare

269 000 aktieägare

Aktieägarnas kapital är en förutsättning för att bedriva bankens verksamhet. Aktieägarna förväntar sig en konkurrenskraftig och uthållig avkastning på sitt kapital. Många av de större ägarna har ettlångsiktigt perspektiv på sitt engagemang i banken.

Medarbetare

15 000 medarbetare

Bankens medarbetare bygger och fördjuparrelationerna med kunderna. Deras engagemang, kunnande och kontinuerliga lärande är viktiga framgångsfaktorerför bankens verksamhet och framtida utveckling.

Samhället

Samhället i stort

Banker utgör en integrerad del av samhället och är viktiga för att skapa ekonomisk tillväxt och socialt värde. Med detta följerförväntningar på att banken tar ett stort ansvarför hur den agerar så att samhället kan fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt.

Strategi

Långsiktig strategi

SEB:s strategi bygger på utvecklingen av nära kundrelationer med ettlångsiktigt perspektiv. Sesid.9.

Tjänster

Kundanpassade erbjudanden

Proaktiv, kvalitativ rådgivning och heltäckande erbjudanden som ärtillgängliga på kundens villkor och baserade på insikt om kundens behov. Sesid.16–21.

IT

Driftsäker och funktionell IT

ITstrukturen stödjer stabiliteten i den dagliga drif ten och agil utveckling av produkter och tjänster. Se sid. 48 och sid. 7 i Hållbarhetsöversikten.

Värdeskapande baserat på förtroende

Bankerna har en grundläggande roll i samhället genom att agera som mellanhand när de tillhandahåller, och gerråd kring, ett brett utbud av finansierings och sparandelösningar samtriskhanterings och betaltjänsterför alla typer av kunder. SEB:s verksam het påverkar – och påverkas av – kunderna, aktieägarna, medar betarna och samhället, Utan deras förtroende kan inte banken fungera. Därför anpassar sig banken löpande till en föränderlig miljö, agerari enlighet med regelverk och förväntningar samt

strävar efter atttillhandahålla tjänster som ärinsiktsfulla, transparenta och tillgängliga på kundens villkor. Internt ställs dessutom höga etiska krav för att upprätthålla intressenternas förtroende. Till hjälp finns bankens uppförandekod samt interna regler och rutiner, som tar avstamp i en kultur baserad på öppenhet, affärsansvar och bankens värderingar.

Läsmerombankensuppförandekodpåsid.28ochpå sebgroup.com/sv

Motståndskraft

Finansiell styrka

Den finansiella styrkan ger den motståndskraft och flexibilitet som krävs för att bistå kunderna på lång sikt.Se sid. 9, 32 och 44.

Styrning

Tydlig bolagsstyrning

Bolagsstyrningen är baserad på en tydlig ansvarsfördelning, en väl utvecklad strukturförintern kontroll och på ägarengagemang. Sesid.52.

Risk

Sund riskkultur

För att möta kundernas behov tar och hanterar SEB risker. SEB känner sina kunder väl och risker motverkas av försiktighet,riskmedvetenhet och expertis i hela organisationen. Se sid. 44.

skapas både socialt och ekonomiskt värde

För kunder

Genom atttillhandahålla proaktiv rådgivning och ett brett utbud av lättillgängliga tjänster, stödjer SEB sina kunders långsiktiga ambitioner och tillför värde i alla utvecklingsstadierförföretag och institutioner och i livets alla faserför privatper soner.Se sid. 16–21.

För aktieägare

Utdelning och eventuella ökningar i marknadsvärdet övertiden bidrar till aktieägarnas ekonomiska trygg het och möjliggör nya investeringar. SEB:s konkurrenskraft ökar och långsiktiga riskerreduceras genom integrering av miljö, sociala och styrningsrelaterade aspekter. Se sid. 29.

För medarbetare

Medarbetarna deltari, och värdesätter, de möjlighetertill lärande och vidareutveckling som ärintegrerade i SEB:s verksamhet. Medarbetarna deltar också i många partnerskap som SEB stödjerför att hjälpa samhällen att utvecklas och blomstra.Se sid. 26.

För samhället i stort

Banken förmedlarfinansiella lösningar, tillhandahåller betaltjänster och hanterarrisker. Tillsammans främjar de ekonomisk tillväxt och välstånd. SEB betalar skatter och avgifter enligtlokala regler där banken verkar. SEB tar ansvar i sin roll som finansiär och kapitalförval tare och arbetar proaktivt med miljö, sociala och styrningsrelaterade frågor. Se sid. 22.

Totalfördelning av ekonomiskt värde 58,2 miljarder kronorför 2017

Räntor erlagda till kunder 16,6 mdr kr

Utdelning till aktieägare

och förmåner till medarbetare

11,5 mdr kr

Betalningar till leverantörer

8,6 mdr kr

Skatt och sociala avgifter

7,0 mdr kr

Myndighets avgifter 2,0 mdr kr

Service i världsklass

SEB:s långsiktiga vision, att leverera service i världsklass till våra kunder, speglar en framtid där kundorientering, enkelhet och tillgänglighet blir allt viktigare.

Långsiktiga strategiska prioriteringar

Grundad iföretagsamhetens tjänstför mer än 160 år sedan, har SEB genom åren spelat en aktiv roll i samhällsutvecklingen på de marknaderi vilka banken verkar. Med utgångspunkti detta entreprenöriella arv är det bankens ambition att vara den klartledande nordiska banken förföretag och institutioner och den främsta

universalbanken i Sverige och i Baltikum. Det är också bankens ambition att vara en förebild inom hållbar utveckling ifinansbranschen. De långsiktiga strategiska prioriteringarna och den treåriga affärsplanen, som beskrivs på nästa sida, visar vägen framåt.

SEB:s strategiska prioriteringar Utvalda indikatorer 1 Utveckla långsiktiga relationer så att kunderna med förtroende känner att de tjänster och den rådgivning som erbjuds bygger på insikt om deras behov, ärtillgängliga på deras villkor och att SEB förmedlar kunskap och agerar proaktivti deras intresse.

Kundernas vilja att rekommendera SEB Se sid. 12

Svenskt Kvalitetsindex Se sid. 12

Motstånds kraft och

Ledande

kundupp levelse

flexibilitet Upprätthålla motståndskraft och flexibilitet för att kunna anpassa verksamheten till rådande marknadsförhållanden. Motståndskraften bygger på kapital och likviditets styrka. Kostnadseffektivitetfrämjarlönsamheten och ger utrymme för nya investeringar. Styrelsens finansiella mål Se sid. 12

Likviditetstäckningsgrad Se sid. 45

Tillväxt inom styrkeområden

Fokusera på lönsam organisk tillväxtinom styrkeområden: som universalbank i Sverige och Baltikum och som företagsbank i hemma marknaderna utanför Sverige.

Affärsplan Se sid. 10

En strategi för alla intressenter

De strategiska prioriteringarna och affärspla nen, som även innefattarframgångsfaktorer för hållbarhetsarbetet, speglar de väsentliga frågorna för banken. De äri linje med förvänt ningarna från bankens intressenter. Bankens verksamhet bedrivs baserat på sund riskhan tering,finansiell styrka, affärsetik och affärs uppförande, dataskydd och gottledarskap. Varje år görs en väsentlighetsanalys för att

säkerställa att de prioriterade områdena fortfarande ärrelevanta och för attidentifiera potentiella framväxande frågor. Utvärderingen genomförs utifrån interna och externa intressenters perspektiv och utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Genom intressentdialoger avgör banken hur de väsentliga frågorna skall prioriteras och integreras i affärsplanen.

Läs mer om materialitetsprocessen och intressenter nas engagemang i Hållbarhetsöversikten.

2

3

Affärsplan

SEB:s långsiktiga strategiska prioriteringar utgör

basen för den treåriga affärsplanen för 2016–2018. Planen fokuserar på två huvudområden, tillväxt och omvandling, och kompletteras med tre framgångsfaktorerför hållbarhet. För att hålla treårsplanen relevant anpassas den löpande till förändrade affärsvillkor.

Sedan 1 januari 2016:

Förvaltat kapital

(nettoinflöde och värde) ökade 162 mdr kr

Företagskrediterna ökade 93 mdr kr

Nya storföretagskunder

130

Tillväxt

Ökad tillväxttakt

Nordiska och tyska storföretag och institutioner

Sparerbjudande till privatpersoner och företagskunder

Läs mer på sid. 16–21

ⁱ Sverige Stärka bankens ställning ytterligare ⁱ samtliga kund segmenti Sverige. Bredda utbudet av tjänster och ⁱ högre grad använda kunddata för att proaktivt erbjuda nya tjänster.

Bredda och fördjupa affären med nordiska och tyska företags och institutionella kunder med ett komplett tjänsteutbud och digitala kundportaler samt selektivt attrahera utvalda företagskunderi Storbritannien.

Skapa tillväxt genom att erbjuda privatpersoner och företagskunder bekväma och rådgivningsbaserade lösningar, inklusive försäkringar,för atttillgodose kundernas behov av långsiktigt sparande.

Framgångsfaktorer för hållbarhet

Sedan 1 januari 2016:

Lån omklassificerade enligt

Nya gröna obligationer där

För att uppnå ambitionen att vara en förebild inom hållbarhetifinansbranschen riktar banken in sig på tre framgångsfaktorerför hållbarhet. De förutsätter att medarbetarna är engagerade, kunniga och kan tillhandahålla ansvarsfull och proaktiv rådgivning, med särskiltfokus på miljöpåverkan och transparens. Läs meri Hållbarhetsöversikten.

Hållbarfinansiering

Öka andelen finansieringmedpositiv påverkan.Stärka hållbarrådgivning och utöka hållbara erbjudanden.

Omvandling

Läs mer på sid. 16–21

Service i	Fokusera på kunden och använda kunddata för att skapa en	Sedan 1 januari 2016:
världsklass	ledande kundupplevelse utifrån ett personligt och lättillgäng­ ligt helhetserbjudande där kunderna kan välja var och på vilket sätt de vill betjänas.	Kundernas användning av mobila tjänster ökade
		40 %
Digitalisering	Utveckla anpassade rådgivningsverktyg och gränssnitt base­ rade på kundens individuella behov och beteende i olika kanaler. Detta innebärtill exempel atttransformera första linjens tjäns­ tertill digitala lösningar och portaler. Automatisera interna processerför attförbättra effektiviteten.	Antalrådgivningsmöten på distans i Baltikum 1500
Kontinuerligt lärande	Fortsätta attinvestera i att attrahera kompetens med rätt värderingar och att se till att befintlig personal erbjuds utvecklingsmöjligheter och kontinuerligtlärande. Säker­ ställa en gradvis kompetensväxling genom att bredda rollen för kundansvariga och även utveckla kunnandeti nom servicedesign och dataanalys.	Medarbetare i ledarskaps­/ talangutvecklingsprogram 1543

Läs mer på sid. 22–25

Hållbara investeringar

VaraNordens ledande leverantör av hållbara investeringarmedett omfattande och konkurrenskraftigt erbjudande.Miljö, sociala ochbolagsstyrningsaspekter ska vara heltintegrerade i investeringsproces sen för alla tillgångsslag. Förstärka hållbar hetsaspekterna vidinvesteringsrådgivning.

Innovation och entreprenörskap

Stödja innovation och entreprenörskap för att driva en hållbar ekonomisk utveckling och bidra till att skapa nya arbetstillfällen.

Sedan 1 januari 2016:

Bidrag till partnerskap med entreprenörer och innovatörer

25Mkr

2017: Fonderförvaltade med hållbarhetskriterier, andel av SEB Fonders förvaltade kapital

25%

Strategiska mål och utfall

Arbetet med strategin och den treåriga affärsplanen följs upp och mäts på många nivåer. Dessa utvalda nyckeltal ger en översikt av utvecklingen.

Kunderna

^{2017 2016 2015} Kundupplevelse och nöjdhet Ettflertal interna och externa nyckeltal används för att mäta kundnöjdheten. Kundernas vilja attrekommendera SEB är ett av de viktigare måtten på bankens utveckling.

Storföretag i Norden Kundernas vilja attrekommendera 1)

1) Enligt Prospera 2) Metoden Net Promoter Score

Finansiella institutioneri Norden Kundernas vilja attrekommendera 1)

Privatkunderi Sverige SEB:s interna NPS 2)

Mål

Ledandeställningiutvaldakundseg mentdärettviktigtmåttäromkunderna ärvilligaattrekommenderaSEB.

Ytterligare kundundersökningar

Enligt Prosperas mätning av övergripande kundnöjdhet behöll SEB sin 1:a plats i bedömningen från de allra största nordiska företagen, men rankningen från alla nordiska storföretag sjönk från 2:a plats 2016 till 3:e plats 2017.

Finansiella institutioneri Norden rankade SEB som nummer 2, nerfrån 1:a plats förra året. Svenska institu tionerrankade emellertid SEB som nummer 1 i alla tio möjliga kategorier.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex mät ning av kundnöjdhetrankades SEB 2:a bland de större bankerna, både av privatkunder och av företagskunder. Jämfört med förra året sjönk dock SEB:s utfall i båda segmenten. Detta var en branschövergripande trend.

Aktieägarna

Finansiella mål

Tack vare den motståndskraft och flexibilitet som ges av en stark kapitalbas, god tillgång tillfinansiering, hög kreditvär dighet och kostnadseffektivi tet kan SEB skapa värde för aktieägarna under olika marknadsförhållanden. Styrelsen fastställertre finansiella mål som bidrartillfinansiell styrka.

Kärnprimärkapitalrelation, Procent

Räntabilitet, Procent

2015	12,2	(12,9)
2016	7,8	(11,3)
2017	11,5	(12,7)

Utfall exklusive jämförelsestörande poster anges inom parentes.

Utdelning irelation till nettoresultatet, Procent

Utfall exklusive jämförelsestörande poster anges inom parentes.

1) Baserad på förslagettill utdelning för 2017

Mål

SEB ska upprätthålla en kärnprimärkapitalrelation (CET1) somär cirka 1,5 procentenheter högre än regelverks kravet. Per 31 dec 2017 uppgick SEB:s bufferttill 2,2 procent. SEB:s uppskattning av Finansinspektionens krav på CET1 var 17,2 procent vid utgången av 2017.

Mål

SEB ska generera en konkurrenskraftig räntabilitet (avkastning på eget kapital). Det betyder att banken långsiktigt strävar mot att nå en räntabilitet på 15 procent.

Mål

40 procent eller mer av vinst per aktie. SEB strävar efter en långsiktig utdelningstillväxt. Utdelningens storlek fastställs med hänsyn till SEB:s finansiella position, detrådande ekonomiska läget, intjäning, myndighetskrav och tillväxtmöjligheter.

Medarbetarna

Motivation och engagemang Den årliga undersökningen Insikt mäter medarbetarnas engagemang, effektivitet och förtroende samt deras vilja attrekommendera SEB som arbetsplats.

Employee engagement, Index Engagemang

Utfall			Genomsnitt för finanssektorn
2015		79	71
2016			73
2017			73

Medarbetare, Index

	Utfall		Genomsnitt för finanssektorn
2015		80	71
2016		78	73
2017		78	74

Performance excellence, Index Effektivitet och förtroende

		Utfall	Genomsnitt för finanssektorn
71	2015	80	75
73	2016	81	76
73	2017	81	77
	Genomsnitt för finanssektorn

Mål

SEB:smål är att vara denmest attraktiva arbetsgivaren inom finanssektorn. Framstegmäts genommedarbetarundersökningen Insikt.

Kommentar

SEBfortsätter att ha bättre utfall än den finansiella sektorn närdet gäller engagemang, effektivitet och förtroende samt viljan attrekommendera arbetsplatsen.

Samhället

Anseende

SEB följerresultaten av TNS Reputation Index som mäter bankens anseende bland konsumenter och företagare.

Hållbarhet

SEB vill vara ettföredöme inom hållbarhetifinansbranschen. Ett mått är om banken uppfyller kraven för attingå i olika hållbarhetsindex. Banken har också ambitionen att minska sitt eget koldioxidutsläpp.

Anseende 1), Index Sverige Baltikum

	Utfall		Genomsnitt 2)
2015		42	42
2016		45	40
2017		42	38

1) Företagets anseende hos allmänheten, enligt TNS Reputation Index (viktati Baltikum).

Ingå i hållbarhetsindex

SEB uppfyller kraven

STOXX
Ethibel
FTSE4Good
ECPI
Dow Jones

Koldioxidutsläpp

Ton
Utfall			Mål 2020
2015		21,315	17,000
2016		20,437	17,000
2017		20,537	17,000

2017 2016 2015 56 51 55 57 54 Utfall Genomsnitt 2) 57

2) SEB, SHB, Swedbank, Nordea, Danske Bank.

Mål

Attingå iminstfemutvalda hållbar hetsindex.

Mål

Minska gapettill nummer 1 i branschen och att ha det bästa anseendet bland konkurrenterna på längre sikt.

Kommentar

Den långsiktiga trenden i Sverige är stabil. SEBrankades somnummer2, vilket var övermarknadsgenomsnittet. SEBkompå delad 1:a plats i Estland. I Lettland och Litauen har utvecklingen varit negativ och SEBrankades som nummer3.

Kommentar

SEBingåri STOXX, Ethibel, FTSE4Good och ECPI sedan flera år. SEBingår även i DowJones hållbarhetsindex sedan två år.

Mål

Minska koldioxidutsläppenmed20 procentmellan2016och2020för att nåmålet om17000ton koldioxid.

Kommentar

Koldioxidutsläppen var nästan oför ändrade jämförtmed föregående år. Ökat affärsresandemotverkade minskningen hänförlig tilltjänstebilar ochminskad användning av papper.

Kunder

Vinjett Vinjett

14

Med kundernas behov i fokus och utifrån bankens vision att tillhandahålla service i världsklass, tar SEB i affärsplanen ett antal initiativ för att förbättra kundupplevelsen med avseende på rådgivning, enkelhet och hållbarhet.

Kundsegment

2 300 Banken betjänar cirka 2 300 storföretag inom ett brett spann av branscher varav de flesta harinternationell inriktning. I Norden är dessa bolag bland de största i sina respektive branscher medan kunderna i Tyskland och i Storbritannien finns i spannetfrån större medelstora företag upp till multi nationella företag.

Finansiella institutioner

Banken betjänar cirka 700 finansiella institutioner. De utgörs av pensions och kapitalförvaltare, hedgefonder,försäkrings bolag och andra banker som är verksamma i Norden och internationellt.

400 000 Mindre ochmedelstora företag

⁷⁰⁰ 4 000 000 Stora företag Banken betjänar cirka 400 000 mindre och medelstora företag i Sverige och Baltikum. Av dessa uppgick antalet helkundertill 175 000 i Sverige och 99 000 i Baltikum. Segmentet medelstora företag och offentlig sektori Sverige omfattar cirka 650 kunder, många med internationell verksamhet. I offentlig sektor återfinns bland annat statliga myndigheter, statligt ägda företag samt kommuner.

Privatkunder

Banken har cirka fyra miljoner privatkunderi Sverige och Balti kum. Av dessa är 488 000 helkunderi Sverige och 920 000 i Baltikum. För bankens privatkunder med större kapital och behov av mer kvalificerad rådgivning tillhandahåller SEB ett omfattande private bankingerbjudande. Under 2017 breddades detta erbju dande och SEB tillhandahåller nu tjänsterinom private banking för cirka 39 000 kunder.

Kundaktiviteter 2017

V ärldsekonomin utvecklades väl under 2017. Stora balansräkningar, minskat beroende av lagercykler och ökad reglering inom finans branschen dämpade svängningari konjunkturen. Volatiliteten på kapitalmarknaden varlåg i den rådande lågräntemiljön trots ökad geopolitisk osäkerhet.

Efterfrågan på traditionell bankfinan siering bland nordiska och tyska storföretag varlåg under året. När marknaderna uppvisade låg volatilitet minskade de institutionella kundernas efterfrågan på riskhanteringstjänster då de sökte tillgångar med högre avkastning.

Aktiviteten var stark på aktiemarknaden och vad gäller börsintroduktioner.

I de baltiska länderna var både mindre och medelstora företag och privatkunder mer positiva och efterfrågade finansiering i allt större utsträckning. Baltiska kunder både uppskattar och utnyttjar de nya mobila banktjänsterna i allt högre grad.

I Sverige varinteraktionen med kunderna hög i alla kanaler – på kontoren, i ett dygnetruntöppet kontaktcenter och i digitala kanaler. Mot slutet av året, sågs några hälsosamma tecken på stabilisering i den svenska bostadsmarknaden.

Stora företag och finansiella institutioner

Tillväxt och omvandling, treårsplanen 2016–2018

SEB fortsatte att växa i Norden med ett 100tal nya stora företagskunder sedan affärsplanen lanserades. Under planens två första år harrelationen med kunderna breddats och intjäningen per kund ökat bland de stora företagskunderna. SEB har befäst sin ledande ställning vad gäller större affärstransaktioner. Banken fick dessutom branschens högsta betyg i Sverige enligt Prosperas årliga kundnöjdhetsmätning.

Fokus framöverligger på attfortsätta arbetet med attfördjupa kundrelatione nerna och öka antalet produkter som används.

Itreårsplanen ingår en breddning av den brittiska verksamheten, där SEB nu vänder sig till utvalda brittiska storföretag. SEB attraherade ett drygttiotal brittiska företagskunder under 2017.

SEB:s djupa kännedom om företags- och de institutionella kunderna gör att banken kan skapa tjänster som tillför värde. Banken utforskar den nya teknikens möjligheter och blev första bank i Norden att använda blockkedjeteknik för att utföra betalningar.

Tillväxt

Bättre depåtjänster

Under 2017 har ettflertal stora finansiella institutioner valt attflytta sin depåaffär till SEB:s nya globala plattform för depåförvaringstjänster (custody), Investor World. Därmed får de tillgång till en mängd förbättringar när det gällertill exempel hantering av fonder, säkerheter, bolagshändelser, cash management och valutahandel.

Plattformen har utvecklats i samarbete med Brown BrothersHarriman, somstår förinfrastrukturen,medan SEB ansvarar för kundrelationen och gränssnittet mot kund.

Omvandling

Visuellt stöd för cash management

SEB lanserade under 2017 en ny avancerad analys och planeringsfunktion inbyggd i internetbanken för stora företag och finansiella institutioner (C&I Online). Funktionen, som kallas Analytics, hjälper kunderna att överblicka, analysera och effektivisera sin likviditetsställning.

Funktionen vänder sig tillfrämsttreasurychefer och cash managers. Kunderna kan ansluta alla sina bankerrunt om i världen och överblicka sin likviditet på koncernnivå.

Första blockkedjebetalningen

Under 2017 blev SEB den första banken i Norden attta blockkedjetekniken i produktion för skarpa betalningar. En av bankens stora företagskunder använder numera tekniken för överföringar mellan sina SEBkonton i Sverige och New York. Pilotprojektet ärlovande och visar att det går att göra en betalning på några sekun derjämfört med upp till 2 dagartidigare. Och det med bibehållen säkerhet.

SEB:s ställningstaganden och branschpolicys

SEB:s policys återfinns på sebgroup.com/sv/om-seb/hallbarhet

Ett annat blockkedjeinitiativ finns för kundernas internationella handel vilken innebär manuell och tidskrävande doku menthantering. För attförenkla har banken tillsammans med ett drygttiotal internationella bankertagitfram en proto typ där hela processen kan effektiviseras.

Ett annat område är fondhandeln. SEB har inlett ett samarbete med Nasdaq för att testa en ny fondhandelsplattform baserad på blockkedjeteknik.

Banken har även gått in som delägare i det internationella blockkedjekonsortiet R3 och investerat i det danska företaget Coinify, som sysslar med blockkedjebetalningar.

Hållbarhet

Hållbarfinansiering

Itakt med att klimatutmaningarna ökar krävs stora infrastrukturinvesteringar. Samtidigt stärks medvetenheten bland

Möt en av våra kunder:

"Det viktigaste ärlångsiktighet, partnerskap och en vilja att vara med på vårtillväxtresa."

Pia Aaltonen-Forsell

Finanschef på AhlstromMunksjö

Industrikoncernen Ahlstrom Munksjö utvecklar avancerade fiberbaserade material som används i industriella applikationer och i konsu mentnära produkter. Bolaget har 41 produktionsanläggningari 14 länder.

Företaget har en lång relationmed SEB, somär en av koncernens huvudbanker. Relationen omfattar de flesta produktområden,från finan-

siering och cash management, tilltrade finance och trading lösningarför att hantera valutarisker.

"Den långa och breda relationen är ett kvitto på att vi är nöjda med samarbetet. Det viktigaste i en bankrelation är en långsiktighet, som bär både i goda och svåra tider. Det måste också finnas ett engagemang och en vilja att vara med och utveckla bolaget".

Möt en av våra kunder:

"SEB erbjuder bra och globalt diversifierad service över såvälregioner som tillgångs klasser. "

Mikko Mursula

Finanschef på Ilmarinen

Det ömsesidiga pensionsbolagetIlmarinen ansvararför pensionerför cirka 1,1 miljoner finländare och detförvaltade kapitalet uppgårtill drygt 45 miljarder euro.

"Närjag talar med våra nyckelpersoner om samarbe tet med SEB är det några gemensamma nämnare som återkommer. Dit hör goda personliga relationer, samt

den starka lokala närvaron häri Finland och övriga Nor den", säger Mikko Mursula.

SEB får höga betyg för ett erfaret och kompetent team inom aktieanalys. Banken ses också som en ledare inom hållbarhet. "SEB var en av de första som inkluderade hållbarhetsaspekteri sin aktieförvaltning".

låntagare och investerare om fördelarna med attintegrera hållbarhetsaspekteri investeringsbeslut.

SEB bidrar genom att hjälpa kunder med kapitaltill gröna investeringarinom områden som infrastruktur och förnybar energi. 2007 var SEB,tillsammans med Världs banken, pionjär med den första gröna obligationen, och är nu den tredje största arrangören (underwriter) för gröna obliga tioneri världen. 2017 utfärdade SEB sin första egna gröna obligation på 500 miljoner euro. Pengarna är öronmärkta för finansiering av gröna initiativ och lösningar.

SEB har ett antal policys som sätter ramarför bankens utlåning och affärer inom vissa sektorer med miljöpåverkan såsom fossila bränslen samt gruv och metallindustrin. Dessa och andra bransch policys och ställningstaganden är en vär defull bas för kunddialogen och bidrar till atttydliggöra hållbarhetsaspekter vid olika beslut. Sedan 2015 gör SEB

ingen nyfinansiering av kolbrytning och kolkraftverk.

SEB äridag en av de största förvaltarna av mikrofinansfonderi Europa. Genom att investera i mikrofinansieringsinstitut kan SEB:s mikrofinansfonder erbjuda lån till personer med lägre inkomster på tillväxtmarknader, vilka ofta står utanför det finansiella systemet. Banken hanterar sex mikrofinansfondertill etttotalt värde på cirka 6 miljarder kronor som nårfler än 19 miljoner entreprenöreri 38 tillväxtländer.

Mindre och medelstora företag

Tillväxt och omvandling, treårsplanen 2016–2018

Företagsaffären utvecklas positivt med ökade intäkter, nya kunder och en ökad andel av kundernas affär. Bankens fokus på rådgivning och korsförsäljning bidrar till den positiva intäktsutvecklingen. I Sverige är ökningen av lånevolymerna sedan början av 2016 driven främst av utlåning inom fastighetsbranschen medan efterfrågan på andra företagslån varrelativtlåg. Företagsinlåningen var stabil. Företagskrediterna i Baltikum har ökattvå årin i affärsplanen.

Fokus under 2018 ligger på attfortsätta tillväxtsatsningen på företagssi dan, i Sverige med målet att öka marknadsandelen med en procentenhet per år. Möjligheten förföretag att bli kunder digitalt, Greenhousekonceptet (se artikeltill höger) och externa partnerskap ärfaktorer som förväntas leda till ökade affärsvolymer och en ökad andel av kundernas affär.

SEB underlättarför kunderna med lättillgängliga tjänster och vidareutvecklar sitt erbjudande med hjälp av nya lösningar, ofta i partnerskap med fintechbolag och tjänsteleverantörer. Banken vill bidra till att främja entreprenörskap och innovation.

Tillväxt

Partnerförtillväxtföretag

Under 2017 lanseradesGreenhouse, en satsning på att stärka partnerskapetmed tillväxtföretag.Ambitionen är att vara en samtalspartner somföretagen kan vända sig tillmed alla typer av affärs och tillväxt frågor och inte bara direkta bankfrågor. SEB har därför byggt upp ett nätverk av externa partners förfrågor som företagen behöver hjälp med, såsom anskaffning av riskkapital, skattefrågor, juridik och rekrytering.

Greenhouse handlar om attinspirera och bjuda på kunskap genom seminarier, workshoppar och nätverksträffar. Dessutom bjuder SEB in utvalda företag till Growth Lab, etttioveckorsprogram där de får hjälp att konkretisera sina tillväxtplaner.

Vid innovationscentreti Tallinn startade SEB ettliknande tillväxtprogram under 2017 där ett antal utvalda företag under tre till sex månaderfår stöd i att konkreti sera sina utvecklingsplaner, stärka sin innovationskraft och gå igenom sina affärsmodeller. Liknande program planeras för Lettland och Litauen under 2018.

Grundtrygghet för småföretagare

Försäkringsskydd är ett vanligt oros moment bland mindre företagare. SEB är en av få aktörer på marknaden som har ett konkurrenskraftigtförsäkringsskydd att erbjuda alla småföretagare.

Sedan 2017 ingårförsäkringslösningen Trygg Start och Trygg Grund därför som ettförvalt alternativ i bankens grundpaket tillföretag. Därmed ökar möjligheten att fler småföretagare kompletterar sitt grundskydd. Med Trygg Startfår nystartade företag en sjukförsäkring, medan Trygg Grund ger den mer etablerade företagaren ett komplettförsäkringsskydd på samma nivå som vid anställning.

Omvandling

Integration med tjänsteleverantörer

SEB har sedan länge byggtintegrerade lösningar, som gör att storföretagen kan hantera och automatisera betalningar direkti sina affärssystem. Samma utveckling sker nu i snabb takt gentemot mindre företag, men här handlar det om att skapa den tekniska integrationen med leverantörer av molnbaserade affärssystem samt företag som tillhandahåller bokföringsoch lönetjänster.

Den första integrationen skapades redan 2014 gentemot affärssystemet Visma. Sedan dess har ytterligare leverantörertillkommit.

SEB gick under 2017 in som delägare i fintechbolaget Capcito. Bolaget erbjuder en onlinetjänst därföretag kan koppla ihop sina affärssystem med Capcito och därmed enkeltfå tillgång tillrörelsefinan siering baserat på kassaflöde och under liggande kundfordringar.

Möt en av våra kunder:

"För oss kommer kunden först och det är så SEB behandlar mig."

Vladas A. Bumelis

Grundare och styrelseordförande för Biotechpharma

Biotechpharma är ettlitauiskt företag som utvecklar och producerar biofarmaceutiska produkterförläkemedelsindustrin. Företaget sysselsätter 150 personer och har omkring 150 kunderiframförallt USA, Europa och Asien.

Som entreprenör har Vladas en långvarig relation med SEB, som har varit med och stöttattillväxtresan bland annat med finansiering. "Jag tycker banker ska vara lite konservativa. De får gärna dubbelkolla affärsplanen och

säga nejförsta gången. Då får man gå hem och slipa på planerna, inte bara en utan flera gånger. Det görresulta tet bättre", säger han.

När SEB lanserade ett private bankingerbjudande i Litauen för några år sedan, lämnade Vladas sin tidigare schweiziska bank och sam lade även sin privatekonomi hos SEB.

"Jag uppskattarföretagskulturen i SEB. Den bygger på relation och engagemang för kunderna".

Hållbarhet

Kunddialog om hållbarhet

Bland bankens små och medelstora företag ökar engagemangetför hållbarhet. SEB stödjer dem genom att hålla och sponsra föreläsningar samt arrangera workshops om miljö, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekteri affärsverksamheten, och hur man integrerar dem i den dagliga verksamheten.

SEB arbetar kontinuerligtför attintegrera hållbarheti sin egen verksamhet. Under 2017 uppdaterades verktygetför affärs och kreditanalys för små och medelstora företag. De kundansvariga beaktar nu hållbarhetsaspekter vid analys av företag och i kreditbeslut. Kopplattill

verktygetfinns stödfrågor,relaterade till miljö, sociala och bolagsstyrnings aspekter, som de kan reflektera över och vid behov diskutera med kunderna. Syftet är att analysera företagets hela värde kedja för att bättre förstå kundens möjlig heter och utmaningar. Diskussionen är uppskattad av kunderna.

I de tre baltiska länderna verkar SEB för en positiv samhällsutveckling genom attfrämja entreprenörskap och inkludera hållbarhet som en naturlig del irådgivningen till kunder.

Privatkunder Kunder Privatkunder

SEB underlättar kundernas vardag genom att förenkla processer och lansera lättanvända lösningarförtjänster och rådgivning. Avancerad dataanalys och artificiell intelligens skapar värde genom ökad proaktivitet.

Tillväxt och omvandling, treårsplanen 2016–2018

Ökad proaktivitet och förbättrade tjäns ter bidrog till högre tillväxtinom bolån och inlåning. I Baltikum växte kundinlåningen och lånevolymerna ökat sedan början av 2016, itakt med att hushållens ekonomiska situation förbättrades. I Sverige berodde tillväxten inom bolån delvis på mer proaktiv rådgivning och förenklade processerför nya bolån och nya kunder. Under 2018 liggerfokus på att närma sig marknadens tillväxttakt.

Privatkunder har varit avvaktande när det gäller att öka sittfondsparande och potentialen för ökad tillväxt består. Nya sparvolymer har dock tillkommit sedan början av 2016.

Nya tjänster, automatiserade funktio ner och introduktion av robotrådgivning kommer attfrigöra tid för mer proaktiv och personlig service för de som så öns kar. För 2018 liggerfokus på att ytterli gare öka proaktiviteten bland annat genom rådgivning på distans.

Tillväxt

Sparande

Trenden vad gäller demografisk förändring ökar behovet av långsiktiga bespa ringar. I Sverige är SEB den enda större bank som erbjuder även traditionell livsförsäkring. Ettliknande erbjudande finns i de baltiska länderna. SEB:s intag av nytt förvaltat kapital uppgick till 14 miljarder kronor netto under 2017.

Förbättrad kundupplevelse

Kunderna uppskattar och använderi allt högre grad SEB:s lättillgängliga tjänster. Under 2017 blev det möjligtför privatper soner att ansöka om bolånelöfte eller bli ny kund i banken på helt digital väg.

När det gäller bolån är detförsta steget en förenklad bolånekalkyl, somger kun derna en indikation omhurmycket de har möjlighet attlåna. Steg två är en förenklad ansökan omlånelöfte, somtar ett parminuter att slutföra.

På samma sätt går det nu att bli ny kund utan att behöva besöka ett kontorför att identifiera sig,fylla i en känndinkund blankett och skriva på olika avtal.Det enda somkrävs är att kunden ärmyndig och har ettmobiltBankID.

Omvandling

Distansrådgivning

Inom pensionsområdet arbetar SEB sedan länge med distansrådgivning, som gör att kunderna kan få tillgång till kvalificerad pensionsrådgivning direktfrån arbetsplatsen ellerfrån hemmet. Detta ökar tillgängligheten och bekvämligheten och undersökningar visar på hög kundnöjdhet.

En liknande funktion för distansrådgivning infördes under 2017 i Baltikum, där privatkunder kan boka in sig för video möten med sin rådgivare och utföra vissa

tjänster som att öppna nytt konto. Inom den svenska verksamheten pågår ett pilotprojektför att kunna använda tekniken med skärmdelning och distans rådgivning för alla typer av tjänster.

Dataanalys och artificiell intelligens

Tillgången till data blir en allt viktigare resurs för att förstå kundernas behov, öka kundlojaliteten, förbättra servicen och attrahera fler kunder.

SEB etablerade under 2017 en datasjö – en teknisk plattform för att samla, kva litetssäkra och skapa enkel åtkomst till all data som SEB har. Det handlar om både strukturerad och ostrukturerad data, intern såväl som extern och allt från realtidsdata till statisk data (basdata).

Med hjälp av artificiell intelligens och avancerad dataanalys kan banken öka servicegraden och proaktivt möta kun dernas behov. SEB:s digitala assistent, Aida, utvecklade sin förmåga att svara på kundernas frågor. En bra kontroll och struktur av bankens data ökar den interna effektiviteten.

Möttvå av våra kunder:

"Det är en jättefördel att vara kund både som privatperson och företagare".

Lotta och Anders Svensson Privat och företagskunder

Syskonparet Lotta och Anders Svensson driver bygghandeln Woody Bygghandel Stock holm Syd. Som företagare har de en lång och djup relation med SEB.

"Banken är engagerad i vad vi gör. Vi litar på varandra och försöker hitta lösningar, som är bra för båda parter. Det är precis samma förutsättningar som irelationen till våra kun der", säger Anders.

Båda syskonen har också

samlat sin privatekonomi i banken.

"Det är en jättefördel att vara kund både som privatperson och företagare. Det mesta sköter man ju digitalt. Men det betyder mycket att vi kan lita på att det också finns ett personligt engagemang från banken", säger Lotta.

"Det viktigaste är att det fungerar smidigti vardagen. Tid är det som man har mest ont om!".

Ett annat nytt område är så kallad robot teknik. Manuella arbetsuppgifter som utförs i många steg, till exempel månat liga rapporter som sammanställs från en mängd olika källor, kan enkelt programmeras och utföras av virtuella (mjuk varu) robotar vilket ger bankens medar betare tid till mer avancerade uppgifter.

Via samarbetet med Samsung Pay möjliggjordes digitala kortbetalningar. Dessutom lanserade Fitbit sin betalser vice, Fitbit Pay, i Sverige, Norge, Danmark och Finland. SEB var med från starten och har möjliggjort för många av sina kortkunder att betala med en så kallad aktivitetsklocka i de affärer som tillhanda håller kontaktlösa betalningar.

Hållbarhet

Hållbara produkter

Intressetför hållbara produkter ökar bland privatkunder, inte minstinom sparområdet, där alltfler är måna om att deras sparande ska bidra till ett hållbart samhälle.

Under 2017 harförändringar gjorts i fondförvaltningen för att stärka SEB:s baserbjudande ur ett hållbarhetsperspektiv.De så kallade strategifonderna investe raridag till större del direkti aktier och obligationer. Förvaltarna får därmed större möjlighet att påverka de enskilda innehaven ur ett hållbarhetsperspektiv.Där med kommer omkring två tredjedelar av strategifondernas tillgångar uppfylla fond bolagets strängaste hållbarhetskrav, vilka är desamma som för SEB:s hållbara fonder. SEB erbjuder också flera fonder med särskild hållbarhetsprofil, exempelvis SEB Green Bond Fund som investerari gröna obligationer, samt aktiefonderna SEB Hållbarhetsfond Global och SEB Hållbarhets fond Sverige därförvaltarna väljer bolag som aktivt bidrartill en hållbar utveckling.

SEB Hållbarhetsfond Sverige blev Svanenmärkt 2017 och uppfyller därmed ytterligare hållbarhetskrav som påverkar bolagsvalen ifonden. Dessutom innebär kraven attfondens förvaltare redovisar, på etttydligt sätt hurfonden och investe ringarna bidrartill en hållbar utveckling. Läs merirapporten Hållbarhetsöversikt.

SEB i samhället

Som bank är SEB en integrerad del av samhället och de

platser där banken verkar. Genom att engagera sig för innovation och entreprenörskap, kunskap om ekonomi och social inkludering bidrar SEB till att stärka möjligheterna för framtida generationer. Banken arbetar också löpande för att minska sin direkta och indirekta koldioxidpåverkan.

n miljö där entreprenörskap främjas och företag kan växa och investera ledertill att samhället blomstrar eftersom det skapartillväxt och nya jobb. SEB samarbetar därför med ett antal organisationer och mötes platserför att stötta företag,från nya småföretag via Ung Företagsamhet och Venture Cup till entreprenörseliten genom Årets Entreprenör. I Baltikum driver SEB sin webbaserade eAkadeemia med pedagogiska filmer, och utbildnings och testmodulerför nystartade företag och entreprenörer. E

SEB:s stöd till partnerskap för framtida generationer

Stöd till sociala entreprenörer

Sociala entreprenörer spelar en allt vikti gare roll i samhällen där sociala och ekonomiska klyftorliksom ojämlikhet ökar. SEB samarbetar med Inkludera, en paraplyorganisation för sociala entreprenörer som stödjer samhällsgrupper som riskerar utanförskap. 2017 deltog SEB i Social Innovation Summiti Malmö, en av de största mötesplatserna för social innovation i Norden. Det övergripande målet var att finna nya lösningar på utmaningarna i samhället. Tillsammans med Inkludera fokuserade SEB på hur kommuner kan bli mer effektiva när det gäller att köpa tjäns terfrån sociala entreprenörer och därmed skapa värde för samhället.

Pegah Afsharian och Natassia Fry grundade Kompis Sverige, en ideell organisation som stöds av Inkludera. Organisationen matcharihop etablerade svenskar och nyanlända och skapar möten mellan dem. SEBmedarbe tare deltari programmet.

Finansiell inkludering

Banken delar med sig av sin kunskap kring privatekonomiför att på så sätt ge människor möjligheter attfatta informe rade finansiella beslut och bidra till bättre fungerande samhällen. I Baltikum har SEB under många år anordnat ekonomikurser med målet att utbilda ungdomari att hantera sin privatekonomi och ge dem inspiration förframtiden. SEBkurser har hållits av 367 medarbetare som under de senaste två åren har nått 13 700 ungdomar.

Mentor

Sedan 1997 har SEB samarbetat med Mentor, en organisation vars syfte är att skapa relationer och bygga förtroende mellan unga och vuxna, att motivera och inspirera samtförebygga drogmissbruk. Genom Mentor kan SEB:s medarbetare stödja unga i de lägre tonåren och bidra till samhället samtidigt som de utvecklar sig själva och sitt egetledarskap. År 2017 omfattade SEB:s engagemang nästan 6 000 relationertotalt och i Sverige investerade medarbetarna ungefär 4 300 timmari volontärarbetet.

Minska bankens miljöpåverkan

Klimatförändringarna är en av dagens viktigaste utmaningar. SEB inser vikten av att arbeta aktivtför att minska sin direkta miljöpåverkan och arbetar därförför att optimera energiförbrukningen, minska pappersförbrukningen och förbättra företagets bilpark. För att ytterligare minska utsläppen i samband med affärsresor läggs särskiltfokus på att minska antalet flygresor, vilka stårför huvuddelen av SEB:s koldioxidavtryck.

Läs meri Hållbarhetsrapporten, sid. 70.

De globala målen – en affärsplan för världen

Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål

FN:s hållbarhetsmål (de globala målen, SDG) har under 2017 fått en allttydligare roll som gemensam "affärsplan" för nationer, organisationer och näringsliv. Målen som antogs i FN 2015 fokus erar på att utrota fattigdom, skydda planeten och säkerställa jämlikhetför alla. Målen ärintegrerade och de balanserar de tre hörnstenarna i hållbar utveckling: ekonomisk tillväxt, social inkludering och miljöskydd.

Genom ett aktivt partnerskap med SEB:s kunder stöttar och bidrar banken till många av de 17 målen. SEB har dock valt att särskilt prioritera fyra av dem där bankens verksamhet har stor påverkan:

• 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
• 9 Hållbarindustri, innovationer och infrastruktur
• 13 Bekämpa klimatförändringen
• 16 Fredliga och inkluderande samhällen

Många av SEB:s kunder har gjort egna prioriteringar bland målen, och kartan över målen underlättar de diskussioner som kunderna för med banken kring både sina utmaningar och möjligheter.

Under mer än tio år har SEB utvecklat ettflertal hållbara produkterliksom policys och processer som liggeri linje med de globala målen. SEB har varit pionjär både vad gäller gröna obliga tioner och mikrofinansfonder, och bedriver ett systematiskt hållbarhetsarbete inom investeringsverksamheten. Bankens stöd till entreprenörer och ett starktfokus på att bekämpa finansiell brottslighet är andra områden där SEB aktivt bidrartill målen.

Under 2017 harflera initiativ tagits inom SEB vad gäller utveckling av produkter och tjänster som har koppling till de globala målen. Ambitionen är att presentera resultatet av detta arbete under 2018.

Läs mer om hur SEB kopplar hållbarhetsmålen till verksamheten i Hållbarhetsöversikten.

Hållbarhet är en affärsfråga

Hållbarhet äri dag en alltmerintegrerad del av bankens affärsverksamhet. Det grundar sig i insikten att hållbarhet bidrartill bankens långsiktiga lönsamhet. SEB:s ambition är att skapa långsiktigt värde både ur ett ekono miskt, etiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Banken tar ansvarför hur verksamheten påverkar kunder, medarbetare, aktieägare och samhälleti stort.

väsentligtför banken.

Klimatkris, social oro och risken för värdelösa tillgångar ("stranded assets") är några exempel på en icke önskvärd utveckling som påverkar människor,företag och samhällen, och vars effekter SEB också måste hantera i sin verksamhet. Men hållbar utveckling betyder också stora möjligheter. Den snabba tekniska utvecklingen och nya sätt atttänka leder till innovativa lösningar som bidrartill att hantera nya behov i samhället och till att omforma branscher.

På både internationell och nationell nivå tar både stater, myndigheter och näringsliv kraftfulla initiativ för en mer hållbar värld, inklusive krafttag mot klimatförändringar. För SEB betyder det att banken utvecklar sin rådgivning ytterligare för att hjälpa kunderna navigera i den än mer komplexa omvärlden. SEB uppgraderar också sin analys och sina verktyg för att bättre hantera hållbarhetsriskeri kreditanalys och beslut.

Banker och hela detfinansiella systemet har genom sina åtgärder en cen tralroll i utvecklingen. Ett exempel på hur SEB bidrartillförändringen är att banken förmedlar kapitaltill gröna infrastrukturinvesteringar. Ett annat exempel är att banken erbjuder hållbara sparproduktertill kunder som vill investera i de företag som är bästi klassen när det gäller miljö, sociala och bolagsstyrningskriterier.

Privatkundernas prioriteringar

SEB strävar efter att erbjuda kunderna tjänster som ärtransparenta och tillgängliga på deras villkor och bjuder ofta in kunder atttesta betaversioner av nya tjänster. Ett exempel på detta är en dialog som fördes av SEB:s fondbolag med privatkunder med ägande i SEB Hållbarhetsfond Sverige under 2017. Kunderna fick välja ut vilka hållbarhetsfrågor de ansåg vara de viktigaste attta itu med i de företag de hade investerati. De kunde välja bland FN:s 17 globala mål i sina svar. Svaren visar att kunderna prioriterartre av målen, 13) Bekämpa klimatföränd ringen, 6) Rent vatten och sanitet och 4) God utbildning för alla.

Som en följd av undersökningen kommer SEB:s fondbolag attintensifiera insatserna för att bekämpa klimatförändringen. Därför harfondbolaget gått med i Institutional Investors Group on Climate Change. Här samlas investerare globaltför att påverka de hundra företag som stårför den största delen av utsläppen i världen. Det handlarframför allt om gas och oljeindustrin.

SEB:s medarbetare

SEB:s medarbetare har en stark tilltro till bankens syfte och vision. De upplever att de kan göra skillnad och vill gärna vidareutveckla sig. Framöver behöver banken ytterligare förstärka kompetensen inom dataanalys och fortsätta att främja nya arbetssätt, samarbeten samt en innovativ och inkluderande kultur som vilar på bankens värderingar.

S EB är en attraktiv arbetsgivare med engagerade och motiverade medarbetare. Den årliga medarbetarundersökningen Insikt visar att bankens vision inspirerar och motiverar, att medarbetarna trivs med sina jobb och att de känner sig involverade i beslut som påverkar dem. Både engagemang och performance excellence (effektivitet och förtroende) ligger högtjämfört med andra företag i den internationella finans branschen.

Nya arbetssätt och en innovativ miljö

SEB:s affärsplan fokuserar på lönsam tillväxt och transformation och för att uppnå detta krävs medarbetare som tar ansvar för sin egen utveckling samt en innovativ och inkluderande miljö.

Metoden för att driva utvecklingsprojekt har ställts om och byggeri ökad utsträckning på ett agilt arbetssätt med tvärfunktionella team, som utvecklar nya tjänsteri nära samspel med kunderna, utifrån deras behov. Enkelhet och använ darupplevelse är centrala komponenteri allt utvecklingsarbete.

Hackathon och kunskapsspridning

Etableringen av bankens nya kontori Arenastaden i Stockholm harinneburit nya möjligheter attfrämja ett snabbrörligt arbetssätt och tvärfunktionellt samar bete. För attfrämja en lärande kultur har SEB etableratflera olika mötesforum där medarbetare kan dela med sig av sin kunskap och inspirerande berättelser. Dessa möten videofilmas för att göras tillgängliga i alla delar av banken.

SEB har etablerat ettinnovationslabb där medarbetare under en begränsad tids period får möjlighet att utveckla idéer fram tillfärdig prototyp. Under 2017 genomförde SEB förförsta gången ett internt "hackathon" där ett 70tal medarbetare under ettintensivt dygn arbetade fram fungerande prototyper med förbätt ringarför kunderna och banken.

Data är hjärtat i banken och hjärtat bultar för kunderna."

Salla Franzén Chief Data Scientist på SEB

Kontinuerligt lärande och nya kompetenser

Finansbranschen ärinne i en snabb omställning och för att vara fortsatt framgångsrik behöver SEB utveckla nya kompetenser. Till stöd för det har SEB tagit fram en koncerngemensam metod för strategisk planering av framtida behov. Med hjälp av den kan varje avdelning identifiera framtida nyckelkompetenser,fastställa utvecklingsbehov för befintliga yrkesroller, samt genomföra successionsplanering.

SEB behöver stärka kompetensen ytterligare inom områden som dataanalys, tjänstedesign och digital kundupplevelse, men också inom områden såsom risk och säkerhet. Detta kan delvis lösas genom extern rekrytering, men minstlika viktigt är kompetensutveckling av befintlig per sonal.

SEB:s filosofi är att kompetensutveck ling framförallt uppnås genom kontinuer ligtlärande i det dagliga arbetet. Det kompletteras av utbildningssatsningar för en stor del av medarbetarna.

#MeToo

Under 2017 lyfte #MeTookampanjen fram problemet med sexuella trakasserier och diskriminering på många arbetsplatser. #MeToo diskuterades ettflertal gångeri VL och i styrelsen. SEB ökade den interna kommunikationen om SEB:s ståndpunkti frågan och hur missförhållanden ska rapporteras. Kampanjen snabbade på det byte från en intern till en extern visselblåsarfunktion som nu ärinfört.

Möt Salla

Med en bakgrund som matematiker, har Salla särskiltintresse för maskininlärning och algoritmer. Salla leder ett analysteam, som hartill uppgift attinspirera och stötta alla delar av banken attjobba datadrivet, det vill säga att använda all den kunskap SEB hartillgång till för att skapa värde för kunderna.

Namn: Salla Franzén

Ålder: 39

Befattning: Chief Data Scientist

Hos SEB sedan: 2011

Viktig lärdom: Detligger en stark drivkraft i att arbeta med motiverade kollegor som brinnerför attfå en ny förståelse av affären och kunderna.

Inspirationskälla: Ett stort antal poddsänd ningar, artiklar, open sourcegrupper och utbyte med personerinom universitetsvärlden inom mitt verksamhetsområde.

Medarbetarstatistik1)

	2017	2016	2015
Antal anställda,
average	15 946	16 260	16 599
Sverige	8 053	8 222	8 320
ÖvrigaNorden	1 304	1 369	1 404
Baltikum	5 213	5 125	5 118
Övriga länder	1 376	1 544	1 757
Antal anställda vid årets slut	15 804	16 087	16 432
Antal befattningari genomsnitt	14 946	15 279	15 605
Personalomsättning, %	12,8	10,7	9,0
Sjukfrånvaro, % (i Sverige)	2,9	3,0	2,8
Kvinnliga chefer, %	47	46	44
Insikt
Employee engage ment (engagemang)	77	77	79
Performance excel lence (effektivitet
och förtroende)	81	81	80

1)Se vidare tabellen på sid. 69 och Hållbarhetsöversikten.

Möt Yasser

Yasser kom till Sverige förtre år sedan från Syrien. Via en praktikplats på SEBkontoreti Vellinge har han nu fåttfast anställning som kundrådgivare vid Norrmalmskontoreti Stockholm.

Namn: Yasser Kaddour

Ålder: 29

Befattning: Kundrådgivare

Hos SEB sedan: 2015

Viktig erfarenhet: Allt är möjligti livet bara du kämpar på för att nå ditt mål.

Inspirationskälla: Min familj och min första chef på SEB, Madeleine Stjernrup Öberg.

Cheferrustas

SEB:s ledarskapsfilosofi har utvecklats för attrusta chefer attleda i en komplex och snabbföränderlig värld. En viktig rollför ledare är att skapa trygga team, vilket förutsätter en förmåga till empatisktlyssnande. Fokus ligger på att driva föränd ring,främja innovation, samt säkerställa attföretagskulturen präglas av bankens värderingar, vision och syfte.

För att bättre förstå varandra och för att möta kundernas behov vill SEB verka för mångfald och en inkluderande kultur på alla nivåeri banken och längs alla dimensioner, oavsett om det handlar om kön, ålder, geografisk eller yrkesmässig bakgrund. Ett stort antal aktiviteter har inletts i banken för att höja medvetenhe ten om dessa frågor, genomföra åtgärder och följa upp framstegen. SEB:s styrelse och verkställande ledning har beslutat om ett styrdokument där detframgår att inkludering och mångfald är avgörande för bankens långsiktiga framgång och att SEB kan och ska bli bättre inom dessa områden.

SEB har ett globalt program, Global Talent Review, som innebär en årlig genomgång för attidentifiera personer med potentialför en framtida nyckelroll eller chefsposition.

SEB:s värderingar

Kunderna först

Våra kunders behov kommerförst och vi utgår alltid ifrån hur vi kan skapa verkligt värde för dem.

Engagemang

Vi är personligen måna om våra kunders framgång och tar eget ansvarför hur vi agerar.

Samarbete

Vi uppnår mer genom att arbeta tillsam mans.

Enkelhet

Vi strävar efter attförenkla det som är komplext.

Bankens värderingar utgör grunden för arbetssätt och kultur, och i kombination med visionen – attleverera service i världsklass till våra kunder – fungerar de som motivation och inspiration för medarbetare, chefer och organisationen som helhet. Värderingarna beskrivs i bankens uppförandekod som är väg ledande i etiska frågorför alla medarbetare.

Uppförandekoden finns att läsa på sebgroup.com/sv

Mer än tio procent av medarbetarna ingår i denna talangpool och ärföremålför uppföljning där de bland annatfår möjlig het att bredda sina nätverk genom att delta i olika utvecklingsprojekt utanför sina ordinarie enheter.

Hälsa och arbetsmiljö

SEB arbetarlångsiktigt och förebyggande för att erbjuda en sund och säker arbetsplats, i syfte att medarbetarna ska må bra och ha en god balans mellan arbete och privatliv.

I Sverige är SEB:s sjukfrånvaro fortsatt låg, 2,9 procent, jämfört med såväl andra branscher som den finansiella sektorn. I den globala medarbetarundersökningen Insiktligger SEB:s index nästan tio pro centenheter över branschsnittet när det gäller hälsa och arbetsmiljö.

Arbetsrätt och fackliga organisationer

Medarbetare i SEB omfattas av kollektiv avtal ellerlokala avtal. SEB har ett europeisktföretagsråd med representanterfrån alla EU och EES länder där SEB ärrepre senterat

Rekrytering på nya arenor

SEB har ett starkt varumärke som arbets givare enligt de årliga rankningar som görs bland studenter och unga yrkesverksamma. Detta gäller framförallt bland ekonomer. I takt med det pågående kompetensskiftet och ett ökat rekryte ringsbehov inom nya kompetensområden behöver banken stärka sin attraktionskraft bland individer som lockas av ITföretag och nystartade teknikbolag. Därför har SEB breddat sina rekryteringsaktiviteter. Banken besöker inte bara rekryteringsdagar vid traditionella ekonomiutbildningar utan använder även interaktivitet och nya former som att bjuda in studenter till hackathon evenemang och öppna workshoppar kring frågor som artificiell intelligens, blockkedjeteknik och annan typ av spjutspetsteknik.

Aktieägare och SEB-aktien

Under 2017 ökade värdet på SEB:s A-aktie med 1 procent, till 96:30 kronor, medan OMX Stockholm 30 index (OMXS30) ökade med 4 procent. Vinsten per aktie var 7:49 kronor (4:88). Styrelsen föreslår en utdelning på 5:75 kronor per aktie för 2017 (5:50).

Aktiekapital

SEB:s aktiekapital uppgårtill21942Mkr,fördelatpå2194,2miljoner aktier.Aaktien berättigarinnehavaren till en röst, Caktien till en tiondels röst.

Börshandel

SEBaktien är noterad på Nasdaq Stockholm men handlas också på alternativa börser som Chicago Board of Exchange, Boat och Turquoise. Under 2017 ökade värdet på SEB:s Aaktie med 1 procent medan OMX Stockholm 30 index (OMXS30) steg med 4 procent och MSCI European Banks Index ökade med 10 procent. Under året omsattes SEBaktiertill ett värde av 312 miljarder kronor (307), varav 124 miljarder (134) på Nasdaq Stockholm. Vid utgången av 2017 uppgick SEB:s marknadsvärde till 211 miljarder kronor (210). SEBaktien ingåri Dow Jones Sustainability Index och FTSE4Good Index, vilket underlättarför dem som investerar iföretag som är globalt erkända inom ansvarsfulltföretagande.

Utdelningspolicy

SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig utdelningstillväxt utan att negativt påverka koncernens kapitalmål. Den årliga utdel ningen per aktie ska motsvara 40 procent eller mer av vinsten per aktie. Varje års utdelning fastställs med hänsyn till det rådande ekonomiska läget samt koncernens vinst,tillväxtför utsättningar, myndighetskrav och kapitalisering.

Utdelning

Styrelsen föreslårtill årsstämman en utdelning på 5:75 kronor per A och Caktie (5:50) för 2017, vilket motsvarar 77 procent av vinsten per aktie (113). Exklusive jämförelsestörande poster var utdelningen 70 procent av vinsten (75). Föreslagen avstämningsdag är den 28 mars 2018. Om årsstämman beslutari enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan utdelning den 27 mars 2018 och utdelningen betalas ut den 4 april 2018.

Antal utestående aktier			31 december 2017
	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier	2 170 019 294	24 152 508	2 194 171 802
Återköpta aktierförlångsik­ tiga incitamentsprogram 1)	–27 125 923		–27 125 923
Återköpta aktierför kapitaländamål 2)	0	0	0
Summa utestående aktier	2 142 892 371		24 152 508 2 167 045 879

1) Utnyttjande av bemyndigande från årsstämman 2017 avseende återköp förlångfristiga aktieprogram.

2) Beslut vid årsstämman 2017, inga återköp gjorda.

Fördelning av aktier efter storleken på innehav

Aktiernas fördelning	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1 – 500	31 799 489	1,4	171 980
501 – 1 000	31 744 207	1,4	41 498
1 001 – 5 000	99 688 315	4,5	45 168
5 001 – 10 000	41 856 880	1,9	5 870
10 001 – 20 000	32 081 059	1,5	2 280
20 001 – 50 000	32 127 636	1,5	1 046
50 001 – 100 000	20 703 662	0,9	292
100 001 – 500 000	63 391 394	2,9	268
500 001 – 1 000 000	33 615 222	1,5	47
1 000 001 –	1 807 163 938	82,4	112
	2 194 171 802	100,0	268 561

Källa: Euroclear and Holdings

Data per aktie

	2017	2016	2015	2014	2013
Nettoresultatföre utspädning, kr	7:49	4:88	7:57	8:79	6:74
Nettoresultat efter utspädning, kr	7:46	4:85	7:53	8:73	6:69
Eget kapital, kr	66:42	65:00	65:11	61:47	56:33
Substansvärde, kr	74:84	73:00	72:09	68:13	62:10
Kassaflöde, kr	13:59	19:02		1:28 –61:98 –19:66
Utdelning (A­ och C­aktier), kr	5:751)	5:50	5:25	4:75	4:00
Börskurs vid årets slut 2) kr
A­aktie	96:30	95:55	89:40	99:55	84:80
C­aktie	96:05	95:20	88:85	97:65	79:90
Högsta kurs under året 2) kr
A­aktie	109:00	99:75		111:50 100:60	85:10
C­aktie	109:90	101:10	112:50	99:10	80:30
Lägsta kurs under året 2) kr
A­aktie	94:05	67:75	83:45	82:25	55:70
C­aktie	95:15	70:35	83:75	77:45	53:20
Utdelning irelation till nettoresultatet, %	76,7	112,8	69,4	54,0	59,3
Direktavkastning (utdelning i relation till börskurs), %	6,0	5,8	5,9	4,8	4,7
P/E­tal (börskurs vid årsslutet/ årets resultat)	12,8	19,6	11,8	11,3	12,6
Antal utestående aktier, miljoner
genomsnitt	2 167,6			2 177,6 2 191,2 2 186,8 2 190,8
vid årets slut	2 167,0			2 169,0 2 193,3 2 188,7 2 179,8
1) Enligt styrelsens förslag.

			Förändring av antalet	Ackumulerat	Aktie kapital,
År	Transaktion	Kronor	aktier	antal aktier	Mkr
1972				5 430 900	543
	1975 Nyemission 1:5	125	1 086 180	6 517 080	652
	1976 Nyemission 1:6	140	1 086 180	7 603 260	760
	1977 Split 2:1		7 603 260	15 206 520	760
	1981 Nyemission 1B:10	110	1 520 652	16 727 172	837
	1982 Fondemission 1A:5		3 345 434	20 072 606	1 004
	1983 Nyemission 1A:5	160	4 014 521	24 087 127	1 204
	1984 Split 5:1		96 348 508	120 435 635	1 204
	1) 1986 Nyemission 1A:15	90	8 029 042	128 464 677	1 284
	1989 Fondemission9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
	1990 Riktad emission 2)	88:42	6 530 310	263 459 664	2 635
	1993 Nyemission 1:1		20 263 459 664	526 919 328	5 269
	1994 Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
	1997 Apportemission	91:30	61 267 733	588 246 062	5 882
	3) 1999 Nyemission 1:5	35	116 311 618	704 557 680	7 046
	2005 Nedsättning av aktie­ kapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872
	2009 Nyemission 11:5		10 1 507 015 171	2 194 171 802	21 942

Aktiekapitalets förändring

1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr, då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till bankeringående i Scandinavian Banking Partners.

3) Tecknade och betalda aktierredovisas inte som aktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats vilket skedde i januari 2000.

Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1) ändrades aktiernas nominella värde från 100 kronortill 10 kronor.

Antal aktier Varav C-aktier Andel av kapital, % Investor 456 198 927 4 000 372 20,8 20,8 20,8 Alecta 141 937 500 6,5 6,5 7,1 Trygg Stiftelsen 114 673 802 5,2 5,3 6,0 Swedbank Robur Fonder 102 838 285 4,7 4,7 4,3 AMF Försäkring & Fonder 78 212 406 3,6 3,6 3,9 BlackRock 46 151 913 231 2,1 2,1 1,7

SEB Fonder 33 380 243 1,5 1,5 1,8

aktieinnehav 1) 27 125 923 1,2 1,2 1,2 Vanguard 27 114 487 60 152 1,2 1,2 1,2 Nordea Fonder 26 494 921 1,2 1,2 1,0 Fjärde APfonden 25 008 002 1,1 1,2 1,2 XACT Fonder 23 298 529 1,1 1,1 1,0 Första APfonden 22 773 696 1,0 1,0 0,8 Didner & Gerge Fonder 20 428 514 0,9 0,9 0,9 AFA Försäkring 14 620 930 0,7 0,7 0,8

De största aktieägarna	31 december 2017

Andel av röster, % 2017 2016

SEB:s marknadsvärde Mkr
	2017	2016	2015	2014	2013
Börsvärde vid årets slut 1)	211 293	209 645	196 146	218 384	185 947
Börsomsättning	123 889	133 790	142 188	113 566	94 738

1) Baserat på aktiekursen 96:30 kronor på Nasdaq Stockholm.

Majoriteten av bankens 268 561 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna ägertillsammans 48 procent av kapital och röster. Källa: Euroclear och Holdings

Källa: Euroclear och Holdings

SEB:s eget

2) Källa: Nasdaq Stockholm.

Olika röstvärden på Aaktier (röstvärde 1) och Caktier (röstvärde 0,1)

ger skillnaderi andelrösterfrån andel kapital.

Investerarperspektivet

Genom åren har SEB dragit nytta av sin mångåriga starka ställning som ledande bank för storföretag i Norden och sin finansiella styrka. Under de senaste fem åren har aktiekursen för SEB:s A-aktie stigit med 74 procent samtidigt som utdelningen per aktie har ökat med 1:751) kronor.

Långsiktigt perspektiv

SEB har varit företagens bank sedan den grundades av A. O. Wallenberg 1856. Familjen Wallenberg ärfortfarande djupt engagerad i bankens nuvarande och framtida verksamhet via huvudägaren Investor AB.

Det finns ett tydligt samband mellan makroekonomisk utveck ling, kundaktivitet och utvecklingen av bankens resultat. Banken satsar på tillväxt inom sina styrkeområden – företagsaffärer, alla kundsegment i Sverige samt långsiktigt sparande – och på trans formation – mot service i världsklass, utökad digitalisering och kompetensutveckling. Dessa satsningar kommer att få betydelse förframtida resultat och därmed även aktiens marknadsvärde.

Den som investerari SEB tror på en positiv ekonomisk utveckling i bankens hemmamarknader – Norden, Baltikum, Tyskland och Storbritannien – och på bankens förmåga att utnyttja denna utveckling övertid samt att parera en eventuell negativ utveckling på ett effektivt sätt.

Avkastning

Avkastningen på en investering i SEB berorinte bara på aktiekursen utan även på utdelningen. SEB:s styrelse harföreslagit årsstämman att 5:75 kronor, motsvarande 77 procent av vinsten

per aktie, ska delas utför 2017. Utdelningens andel av vinsten, exklusive jämförelsestörande poster, motsvarar 70 procent.

Direktavkastningen (det vill säga utdelning iförhållande till börskurs vid årets slut) för 2017 var 6,0 procent (5,8) baserat på den föreslagna utdelningen.

Totalavkastningen – det vill säga SEB-aktiens kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning – var 6 procentför 2017 (14). genomsnitt vartotalavkastningen i den nordiska jämförelsegruppen 6 procentför 2017 (21). Totalavkastningen för SEB aktien för de senaste fem åren vari genomsnitt 16 procent.

Betavärde och volatilitet

SEB-aktiens betavärde för 2017 var 0,99 (1,17).Måttet visar hur priset på en specifik aktie rör sig iförhållande tillmarknaden som helhet, i detta fall jämförtmedOMXS30. Ett betavärde på 1,00 indi kerar att aktiens prisutveckling är densamma sommarknadens.

Under 2017 var volatiliteten i SEB:s aktiekurs 15 procent (30). Motsvarande värde för den nordiska jämförelsegruppen var 17 procent (28). Måttet visar hur stora de dagliga rörelserna har varit i en aktiekurs under en period iförhållande till dess medelvärde.

1) Baserat på föreslagen utdelning.

Finansiell koncernöversikt

Både makroekonomiska indikatorer och företagsklimatet på SEB:s

marknader utvecklades positivt under året. SEB:s kunder inom alla segment höjde aktivitetsnivån och bankens rörelseresultat, före jämförelse störande poster, ökade med 12 procent. SEB:s finansiella ställning är stark och en utdelning om 5:75 kronor per aktie föreslås.

Viktiga händelser och trender under 2017

Första kvartalet

• Johan Torgeby tillträdde som SEB:s VD och koncernchef.
• Ökat intresse för hållbara investeringar bland finansiella institutioner.
• SEB emitterade sin första egna gröna obligation till ett belopp om 500 miljoner euro. Medlen kommer attfinan siera kundernas gröna satsningar.
• Den digitala ansökningsprocessen för bolån lanserades i Sverige.Se sid. 20.

Andra kvartalet

• Marknadsvolatiliteten minskade och därför också kunder nas tidigare höga efterfrågan på riskhanteringstjänster.
• SEB:s nya lokaleri Arenastaden,förfler än 4 500 medarbetare, invigdes.
• En ny cash management-funktion förföretag vilken erbjuder en likviditetsöversikt, inklusive konton i andra banker, lanserades.Se sid. 16.

Tredje kvartalet

• För andra åretirad kvalificerade sig SEB som enda nordiska bank attingå i Dow Jones Sustainability Index.
• Rådgivning på distans lanserades i Baltikum. Se sid. 20.

Fjärde kvartalet

• Den tyska verksamheten med inriktning på storföretag och institutionella kundertransformerades till en filial. Se sid. 34.
• SEB ingick ett avtal med Danica om att sälja SEB Pension i Danmark.Se sid. 35.
• En nedskrivning och andra jämförelsestörande poster minskade resultatet med 1 681 Mkr efter skatt.Se sid. 34.
• SEB erbjöd IT-utvecklare att skapa nya lösningar baserade på bankens Open Banking-funktionalitet.

Helåret

• Den globala ekonomin fortsatte uppåt men den rekordhöga skuldsättningen ärfortfarande en utmaning.
• Den mycket expansiva penningpolitiken med negativa räntor och kvantitativa lättnadsåtgärder kvarstod.

Resultat och lönsamhet

Resultatetför både 2017 och 2016 påverkades av ettflertal jämförelsestörande poster. För att underlätta rapporteringen och analysen av resultatet, harjämförelsestörande posterlagts på en ny rad iresultaträkningen som heter Jämförelsestörande poster. Ovanför denna rad återfinns en ytterligare ny rad som heter Rörelseresultatföre jämförelsestörande poster.Se sid. 34 och not 49.

Rörelseresultatet före jämförelsestörande poster ökade med 12 procent och uppgick till 22 702 Mkr (20 296). Jämförelse störande poster uppgick till 1 896 Mkr (5 429). Rörelseresultatet (efterjämförelsestörande poster) ökade med 40 procent och uppgick till 20 806 Mkr (14 867). Nettoresultatet ökade med 53 procenttill 16 244 Mkr (10 618).

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna ökade med 5 procent och uppgick till 45 609 Mkr (43 251).

Räntenettot uppgick till 19 893 Mkr (18 738). Den svenska reporäntan var-0,5 procent och ECB:s refinansieringsränta i euro var noll under året vilket påverkade räntenettot negativt.

Det kunddrivna räntenettot ökade med 1 330 Mkrtill 21 794 Mkrjämfört med 2016. Utlåningsvolymer och -marginaler bidrog positivt med ungefärlika myckettillräntenettot. Inlånings marginalerna minskade på grund av effekterfrån de negativa räntorna som inte kunde återspeglas i kundprissättningen. Inlåningsvolymerna hade en försumbar effekt.

Räntenettotfrån övriga aktiviteter (finansiering etc.) utgjorde en kostnad som uppgick till 1 901 Mkr (1 726). Myndighetsav gifterna var 436 Mkr högre än 2016 och uppgick till 1 798 Mkr (1 362). Avgifterna omfattade stabilitetsfonder, 7 Mkr, insättningsgaranti 258 Mkr, liksom avvecklingsavgifter (resolutions avgift) till ett belopp om 1 533 Mkr. För 2016 debiterades en

resolutionsavgift på 4,5 baspunkter, beräknat på det sammanlagda avgiftsunderlaget, attjämföra med 9 baspunkterför 2017. Avgiften för 2018 kommer att bli 12,5 baspunkter.

Provisionsnettot ökade med 7 procenttill 17 725 Mkr (16 628). Företagskunderna var aktiva på kapitalmarknaderna för att dra nytta av detlåga ränteläget och många företagstransaktioner, såsom börsintroduktioner och förvärv, utfördes. Emissions- och rådgivningsprovisionerna, brutto, ökade med 367 Mkrjämfört med 2016 till 1 167 Mkr. Efterfrågan på traditionellfinansiering var begränsad,framför allt bland storföretagskunderna, och bruttolåneprovisionerna, som uppgick till 2 254 Mkr minskade med 11 procentjämfört med 2016. Börsvärdena steg under året. Både marknadsvärden och nya affärsvolymerledde till att brut toprovisionerna från kapitalförvaltning och depåförvaring ökade med 776 Mkrtill 8 040 Mkr. Av detta ökade de resultat- och transaktionsbaserade intäkterna med 81 Mkrtill 356 Mkr (275). Provisionsnettotfrån betalningar och kort ökade med 6 procent, 191 Mkr,till 3 263 Mkrjämfört med förra året. Provisionsnettot från fondförsäkringari livförsäkringsverksamheten ökade med 54 Mkr,till 1 707 Mkr, brutto.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner minskade med 3 procenttill 6 880 Mkr (7 056). Under hela detturbulenta året 2016 efterfrågade kunderna riskhanteringstjänster. Hög volatilitet och aktiva marknader präglade början av året, men dessa sjönk till en låg nivå underresten av året. Marknadsutvecklingen påverkade kreditspreadarna och därmed värderingen av mot partsrisk (CVA) och egen kreditvärdighet avseende derivat (DVA), samt egen kreditrisk på emitterade obligationertill verkligt värde via resultaträkningen (OCA). Jämfört med 2016 ökade värderingen med 429 Mkrtill 210 Mkr (-219). Nettoresultatet av finansiella transaktioner som hörtill den traditionella livförsäkringsverksamheten i Sverige och Danmark minskade med 9 procenttill 1 738 Mkr.

Övriga intäkter, netto, ökade med 34 procenttill 1 112 Mkr (829). Posten utgjorde en kombination av realiserade kapitalvinster och orealiserade värderings- och säkringseffekter.

Styrning med helhetssyn

Att skapa uthålligt värde är en beständig process i en ständigt föränderlig omvärld. Styrelsen gerförutsättningarna genom att besluta om bankens långsiktiga strategiska inriktning, finansiella mål, affärsplaner och övergripande risktolerans. Målförlönsamheten fastställs inom ramen förrisktoleransni vån och kapitaltäckningsmålen.

För att maximera kund- och aktieägarvärde är de finansiella konsekvenserna av affärsbeslut utvärderade och verksam heten hanterad proaktivt utifrån följande aspekter:

• 1. affärsvolymernas tillväxt, sammansättning och risknivå 2. verksamhetens kapital- och likviditetskrav
• 1. lönsamhet.

Prissättning iförhållande tillrisk blir därmed en naturlig del i verksamheten och uppföljning av både lönsamhet och riskjusterad lönsamhet är en viktig del i arbetet.

Styrelsens övergripande risktolerans angerinriktningen och nivån på risk,finansiering, likviditetsreserver och kapitalmål. SEB:s huvudsakliga risk är kreditrisk. Andra väsentliga risker är likviditetsrisk, marknadsrisk, operativ risk (inklusive IT och informationssäkerhet), affärsrisk, pensionsrisk och försäkringsrisk. SEB strävar efter attlöpande kunna identifiera och hantera potentiella framtida risker,till exempel genom att

använda stresstester och scenarioanalyser. För atttäcka riskerna vid eventuella oförutsedda händelser håller SEB en kapitalbuffert och en likviditetsreserv.

All verksamhet bedrivs med ansvar utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter och i enlighet med regelverk och förväntningar- alltför att upprätthålla intressenternas förtroende.

Rörelsekostnader

Rörelsekostnaderna uppgick till 21 936 Mkr (21 812). Personalkostnaderna minskade med 3 procent vilket motverkades av en ökning i övriga kostnader. Det genomsnittliga antalet befattningar minskade med 333, jämfört med 2016,till 14 946. Avgiftertill finansiella tillsynsmyndigheter och andra myndigheter uppgick till 167 Mkr (138). Tillsammans med de 1 798 Mkr som redovisas som räntenetto uppgick myndighetsavgifterna totalttill 1 965 Mkr.

Taketförrörelsekostnaderna för helåret 2018 är oförändrat 22 miljarder kronor. Kostnadstaket har sänkts steg för steg under de senaste åtta åren från 24 miljarder kronor.

Kreditförlustreserveringar

Kreditförluster, netto, uppgick till 808 Mkr (993). Kreditkvaliteten varfortsatt god och kreditförlustnivån var 5 baspunkter (7).

Jämförelsestörande poster

Nettot av jämförelsestörande poster utgjorde en kostnad på 1896Mkr (5429).Se ruta nedan och not49.

Skatt

Den totala skattekostnaden ökade med 7 procenttill 4 562 Mkr (4 249). Den effektiva skattesatsen för året var 22 procent (29), i linje med SEB:s förväntade skattesats. Jämförelsestörande poster påverkade skatten både 2017 och 2016.

Under 2017 trädde ny lagstiftning i krafti Sverige som tog bort

Information om jämförelsestörande poster

För att underlätta jämförelser av SEB:s underliggande rörelseresultat mellan olika tidsperioder, har SEB flyttatjämförelsestörande postertill en egen rad iresultaträkningen.

Se not 49 för en summering och analys av de raderiresultat räkningen som påverkas.

2017

Den totala kostnaden iresultaträkningen för 2017 från de jämförelsestörande posterna uppgick till 1 896 Mkrföre skatt och 1 681 Mkr efter skatt. Totaltresulterade de jämförelsestörande posterna, inklusive en effekt på Övrigttotalresultat på 494 Mkr,till att eget kapital minskade med 2 175 Mkr.

Visa Sweden Ersättningen från Visa Inc. vad gällerförvärvet av Visa Europe bestod av en kombination av kontanter och aktier attfördelas på de olika medlemmarna i Visa Europe. I Sverige är SEB en indirekt medlem och efter en överenskom melse gällande fördelningen av ersättningen mottog SEB en utdelning på 494 Mkr. Utdelningen beskattades inte.

Innehaveti Visa var klassificerat som en Finansielltillgång som kan säljas, där det verkliga värdetredovisades i Övrigt totalresultat. Utdelningen minskade värderingsbeloppeti Övrigttotalresultat med 494 Mkr.

SEB:s verksamheti Tyskland Den tyska kärnverksamheten flyttades den 2 januari 2018 till den tyska filialen till moder bolaget Skandinaviska Enskilda Banken AB från dotterbola get SEB AG. Syftet med flytten är att förenkla rapporteringen och administrationen av den tyska verksamheten. Verksam heten som inte flyttats tillfilialen kommer att monteras ner övertid.

avdragsrätten förräntekostnader på förlagslån som klassificeras som primär- eller supplementärkapital. Det ökade skattekostnaderna med 362 Mkr.

Vidare beskattades en utdelning från dotterbolageti Estland när den betalades uttill moderbolaget. Skatten uppgick till 72 Mkr.Se not 3 och 15 för ytterligare information om skatt.

Lönsamhet

Räntabilitet på eget kapital uppgick till 11,5 procent (7,8). Ränta bilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster var 12,7 procent (11,3).

Omstruktureringsreserverna för övertalighet och outnyttjade lokaler uppgick till etttotalt belopp på 521 Mkr. Därutöver har banken ingått ett avtal attflytta sitt åtagande avseende den förmånsbestämda pensionsplanen för SEB AG till Versicherungsverein des Bankgewerbes a.G (BVV) till en total kostnad av 891 Mkr. Flytten är planerad till det andra kvartalet 2018.

Nedskrivning av immateriella IT-tillgångar En nedskrivning av immateriella IT-tillgångar uppgick till 978 Mkr, med en posi tiv skatteeffekt på 215 Mkr.

2016

Totalt uppgick de jämförelsestörande posterna under 2016 till 5 429 Mkrföre skatt och till 5 352 Mkr efter skatt.

VISA i Baltikum Transaktionen av SEB:s innehav i Visa Europe i Baltikum slutfördes till en vinst på 520 Mkr. Vinsten medförde en skattekostnad på 24 Mkr.

Omorganisation och omstrukturering SEB införde en ny kundorienterad organisation vilketledde till en nedskrivning av goodwill på 5 334 Mkr. Kostnaden varinte skattemässigt avdragsgill.

Finansiella effekterfrån omstruktureringsåtgärderi Baltikum och Tyskland och en nedskrivning av immateriella IT-tillgångar som inte längre används uppgick totalttill 615 Mkr med en posi tiv skatteeffekt på 101 Mkr.

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat uppgick till -1,036 Mkr (-946).

Värdet på pensionsplanernas tillgångar överstiger pensions skulderna. Diskonteringsräntan för pensionsskulden i Sverige var 2,2 procent (2,4 vid årsskiftet 2016). Nettovärdet på pensions tillgångarna och skulderna ökade under året vilket bidrog till ett övrigttotalresultat på 784 Mkr (-1 875).

Nettoeffekten från värderingen av de posteri balansräkningen som kan komma att klassificeras om tillresultaträkningen, det vill säga summan av kassaflödessäkringar,finansiella tillgångar som kan säljas och omräkningen av den utländska verksamheten, var negativ och uppgick till -1 820 Mkr (929). En utdelning från Visa Sweden uppgick till 494 Mkr (som ingick i de jämförelsestörande posterna).Se föregående sida. Utdelningen minskade värde ringen av innehaveti Visa Sweden på raden Finansiella tillgångar som kan säljas.

Avyttring av SEB Pension i Danmark

Den 14 december 2017 ingick SEB ett avtal om att sälja alla aktier i SEB Pensionsförsikring A/S och SEB Administration A/S (SEB Pension) till Danica Pension Livsforsikringsaktieselskab, ett dotterbolag till Danske Bank (Danica). Dettotala värdetför affären uppgårtill 6,5 miljarder danska kronor som består av en köpeskilling om 5 miljarder danska kronor och en extrautdelning innan stängning av affären på 1,5 miljarder danska kronor. Utöver extrautdelningen mottog SEB en utdelning om 1,1 miljarder danska kronor under detförsta halvåret 2017.

Vid årsskiftet uppgick SEB Pensions förvaltade kapitaltill 101 miljarder danska kronor och verksamheten genererade ett nettoresultat på 490 miljoner danska kronorför 2017.

Effekten på de finansiella nyckeltalen för SEB, pro forma, är marginell. Kärnprimärkapitalrelationen kommer attförbättras med cirka 0,6 procentenheter och vinsten per aktie minskas marginellt. Avyttringen minskar SEB:s marknadsrisk.

De relevanta försäkringstillgångarna och skulderna klassificerades som Innehas förförsäljning i balansräkningen.

Nyckeltal

	2017	2016	2015	2014	2013
Räntabilitet på eget kapital, %	11,53	7,80	12,24	15,25	13,11
Räntabilitet på eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster, %	12,67	11,30	12,85	13,07	13,11
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,57	0,37	0,57	0,71	0,58
Räntabilitet på riskvägda tillgångar, %	2,65	1,80	2,71	3,23	2,38
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	7:49	4:88	7:57	8:79	6:74
Vägt antal aktier1), miljoner	2 168	2 178	2 191	2 187	2 191
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	7:46	4:85	7:53	8:73	6:69
Vägt antal aktier efter utspädning2), miljoner	2 178	2 188	2 203	2 202	2 207
Kreditförlustnivå, %	0,05	0,07	0,06	0,09	0,09
Totalreserveringsgrad förindividuellt värderade osäkra lånefordringar, %	55,1	68,8	68,3	62,2	86,9
Andel osäkra lånefordringar, netto %	0,25	0,21	0,20	0,29	0,17
Andel osäkra lånefordringar, brutto %	0,39	0,33	0,35	0,49	0,35
Likviditetstäckningsgraden3), %	145	168	128	115	129
Riskexponeringsbelopp, Mkr	610 819	609 959	570 840	616 531	598 324
Riskexponeringsbelopp uttryckt som kapitalkrav, Mkr	48 866	48 797	45 667	49 322	47 866
Kärnprimärkapitalrelation, %	19,4	18,8	18,8	16,3	15,0
Primärkapitalrelation, %	21,6	21,2	21,3	19,5	17,1
Total kapitalrelation, %	24,2	24,8	23,8	22,2	18,1
Bruttosoliditetsgrad, %	5,2	5,1	4,9	4,8	4,2
4) Antal befattningar	14 946	15 279	15 605	15 714	15 870
Depåförvaring, miljarder kronor	8 046	6 859	7 196	6 763	5 958
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 830	1 749	1 700	1 708	1 475

1) Utfärdat antal aktier uppgick till 2 194 171 802. SEB ägde 25 177 693 Aaktierför de långsiktiga aktieprogrammen vid årsskiftet 2016. Under 2017 har SEB återköpt 6 986 000 aktier och 5 037 770 aktier har sålts. Per den 31 december 2017 ägde SEB således 27 125 923 Aaktiertill ett marknadsvärde av 2 612 Mkr.

2) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga incitamentsprogrammen.

3) Enligt vid varje tidpunkt gällande reglerfrån Finansinspektionen.

4) Medeltalför året.

En femårsöversikt över koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar återfinns på sid. 164–165.

Se definitioner på sidan 171–172.

Finansiell struktur

Den 31 december 2017 uppgick balansomslutningen till 2 560 miljarder kronor vilket var en minskning med 61 miljarder kronorjämfört med föregående årsskifte (2 621).

Låneportföljen

Utlåningen till allmänheten som rapporteras i balansräkningen uppgick till 1 485 miljarder kronor, en ökning med 32 miljarder kronor på helåret (1 453). Exklusive repor och räntebärande värdepapper, ökade utlåningen till allmänheten med 55 miljarder kronor.

Huvuddelen av SEB:s kreditrisk samlas i kreditportföljen (där lån, lånelöften och derivatingår). Exklusive banker där kreditvolymerna är kortfristiga och mer volatila, ökade kreditportföljen med 25 miljarder kronortill 2 061 miljarder kronor (2 036). Kreditportföljen ökade främst på grund av tillväxten i bolån i Sverige och Baltikum som uppgick till 22 miljarder kronor samtlån till svenska bostadsrättsföreningar som ökade med 7 miljarder ronor. Krediterrelaterade tillfastighetsförvaltning minskade med 8 miljarder kronor under året medan företagskrediterna var oförändrade.Se sid. 44–49 och not 17.

Räntebärande värdepapper

SEB:s kreditexponering i obligationsportföljen (räntebärande vär depapper, kreditderivat och terminer) uppgick till 156 miljarder kronor (168).Se not 17a.

Derivat

Derivatkontraktens verkliga värde bokas som tillgångarrespektive skulderi balansräkningen och uppgick till 105 respektive 85 miljarder kronor.

Volymerna och sammansättningen av derivaten återspeglar kundernas efterfrågan på dem för att hantera finansiella risker. Banken upprätthåller en marknad för derivaten och använder

dem också i syfte att skydda egna kassaflöden och verkligt värde på tillgångar och skulderfrån till exempelränteförändringar. Se not 22 och 31.

Försäkringstillgångar och skulder

Försäkringsrörelsens tillgångar uppgick till 305 miljarder kronor (404). Av detta utgjordes 283 miljarder kronor (296) av finan siella tillgångar därförsäkringstagarna bär placeringsrisken (mestadels fondförsäkring) och övriga tillgångar (mestadels traditionell och riskförsäkring) utgjorde ytterligare 22 miljarder kronor (108).

Försäkringsrörelsens åtaganden uppgick till 303 miljarder kronor (404). Av detta utgjordes 284 miljarder kronor (297) av finansiella åtaganden förinvesteringsavtal (primärtfondförsäkring), medan 19 miljarder (107) var åtaganden förförsäkringsav tal (primärttraditionell och riskförsäkring). När avtalettecknades med Danica att avyttra SEB Pension klassificerades de relevanta tillgångarna och skulderna om tilltillgångar och skulder som innehas förförsäljning.Se sid. 35.

Materiella och immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar uppgick till 10,7 miljarder kronor (11,4), varav 44 procent utgörs av goodwill. Goodwillposter prövas för nedskrivning varje år och inget sådant behov uppstod under 2017. Nedskrivningar av immateriella ITtillgångar uppgick till 978 Mkr (615).Se ruta sid. 34. Försäkringsrörelsen redovisade aktiverade anskaffningskostnader på 4,0 miljarder kronor (4,0). På grund av IFRS 15 kommer de aktiverade anläggningskostnaderna att minska under 2018.Se ruta sid 37.

In- och upplåning samt emitterade värdepapper

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll,företag osv), upplåning från finansiella institutioner samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån, säkerställda obligationer och förlagslån.Se sid. 47 och not 17f förinformation om likviditetshantering.

In och upplåning från allmänheten uppgick till 1005miljarder kronor (962). Inlåning från hushåll ökademed23miljarder kronor och inlåning från företag ökademed40miljarder kronor under året.

Emitterade kort och långfristiga värdepapper uppgick till 614 miljarder kronor (669). Under året minskade kortfristiga certifi kat med 44 miljarder kronor. Långfristig finansiering, 47 miljarder

Rating

Moody's rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till Aa3 med stabila utsiktertack vare SEB:s kreditkvalitet, stabila resultat, diversifiering liksom ökad effektivitet.

Fitch rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till AAmed stabila utsikter. Utsikterna baseras på SEB:s långsiktiga strategi samt stabila och diversifierade intjäning.

S&P rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till A+ med stabila utsikter. Utsikterna är baserade på bankens starka kapital och väl diversifierade intjäning när det gäller geografi och affärsområden.

	Moody's Stabila utsikter		Standard & Poor's Stabila utsikter	Fitch Stabila utsikter
Kort	Lång	Kort	Lång	Kort	Lång
P-1	Aaa	A–1+	AAA	F1+	AAA
P-2	Aa1	A–1	AA+	F1	AA+
P-3	Aa2	A–2	AA	F2	AA
	Aa3	A–3	AA–	F3	AA–
	A1		A+		A+

kronori säkerställda obligationer och 28 miljarder kronori seni ora obligationer,förföll under året. Banken kunde använda sin goda kreditkvalitettill attta upp 55 miljarder kronori nya säker ställda lån och 20 miljarder kronori nya seniora obligationer. SEB:s första egna gröna obligation som uppgick till 500 miljoner euro var en del av den nya seniora upplåningen.

Förlagslånen uppgick till 32 miljarder kronor (41). Under året kallades 12 miljarder av förlagslånen och 5 miljarder kronori form av primärkapitaltillskott emitterades.

Eget kapital

Vid ingången av 2017 uppgick eget kapitaltill 141 miljarder kronor. I enlighet med ett beslut på årsstämman 2017 användes 11,9 miljarder kronortill bankens utdelning (11,5). Nettoresultatet uppgick till 16,2 miljarder kronor och övrigttotalresultat var -1 miljard kronor. Vid slutet av 2017 uppgick eget kapitaltill 144 miljarder kronor. Allt annatlika kommer eget kapital att minska med cirka 6 miljarder kronor under 2018, på grund av förändringariredovisningsprinciper.Se rutan nedan.

Utdelning

Styrelsen föreslårtill årsstämman en utdelning på 5:75 kronor per A och Caktie (5:50), vilket motsvarar 77 procent av vinst per aktie (113). Exklusive jämförelsestörande poster motsvarar utdelningen 70 procent av vinst per aktie (75). Den totala föreslagna utdelningen uppgårtill 12,5 miljarder kronor (11,9), beräk nat på dettotala antalet utestående aktier per den 31 december 2017, exklusive återköpta aktier.

Förvaltat kapital och depåförvaringsvolymer

Vid slutet av året uppgick detförvaltade kapitalettill 1 830 miljarder kronor (1 749). Nettoinflödet av volymer var 14 miljarder

År2018kommer banken attfortsätta sitt arbete i enlighetmed den strategiska inriktningen och affärsplanen. En ny affärsplan för2019–2021 kommer atttas fram.

Detfinns tecken på att denmakroekonomiska utvecklingen blir positiv framöver. Stora globala obalanser kvarstår dock och omvärldens centralbankerminskarlikviditetsstödettill de finansiellamarknaderna kan svårbedömda direkta och indirekta effekter uppstå.Detfinns tecken på attRiksbanken kan komma att höja räntanmot slutet av2018.Den politiska osäkerheten är högre efterBrexit och resultaten av viktiga val i västvärlden.

På SEB påverkar kredit, marknads, likviditets, IT och operativa samtförsäkringsrisker verksamheten.Riskstruktur och riskhantering beskrivs på sid. 44–49 samt i not 17, 19 och 20.

Förändrade redovisningsprinciper 2018

Från och med den 1 januari 2018 trädde IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkterfrån avtal med kunderi kraft. Totaltleder dettill en minskning av kapitalet med cirka 6 miljarder kronor.Se not 1 och den första kvartalsrapporten 2018.

IFRS 9 Finansiella instrument

Kraven för klassificering och värdering innebär att vissa innehav somhar värderats till verkligt värde viaÖvrigttotalresultat, nu kommer att värderas itill verkligt värde iNettoresultat av finansiella transaktioner.Vissa av bankens innehav kommer att värderas till upplupet anskaffningsvärde.Det nuvarande positiva verkliga värdet på0,3miljarder kronoriÖvrigttotalresultat kommer därför atttas bort.

Förvaltat kapital			Mdr kr
	2017	2016	2015
Periodens början	1 749	1 668	1 689
Inflöde	491	255	268
Utflöde	–477	–178	–220
Förvärv/försäljning, netto	0	0	–75
Värdeförändring	66	4	7
Periodens slut	1 830	1 749	1 668

kronor. Värdeökningen var 66 miljarder kronor. Depåförvarings volymen uppgick till 8 046 miljarder kronor (6 859).

När det gällerfinansiella skulderförändras redovisningen av den så kallade OCA (own creditrisk adjustment,förändringari verkligt värde tillföljd av förändringari egen kreditrisk). Värde förändringari OCA rapporteras i Nettoresultat av finansiella transaktioner men kommerframöver attingå i Övrigttotalre sultat. Dessutom kommer vissa emitterade obligationerframö ver att värderas till verkligt värde via resultaträkningen istället förtill upplupet anskaffningsvärde. Effekten blir att kapitalet minskas med 1,8 miljarder kronor.

Reserveringar kommer att baseras på en nedskrivningsmodellförförväntade kreditförlusteriställetför somnu inträffade kreditförluster. Tre huvudsakliga faktorer påverkar effekten: 1.Alla tillgångar somomfattas kommer attfå en reserv framgent. 2.Kreditförlustreserverna för hushållssegmentet ökar. 3.Beräkningen av förväntade kreditförluster ska görasmed hjälp av ett negativt scenario. Förändringen kommer att öka kreditreservernamed 1,6miljarder kronor och nettoeffekten efter skatt minskar kapitaletmed 1,2miljarder kronor. Framöver blir effek ten från IFRS9förmodligen att volatiliteten iresultatet ökar.

IFRS 15 Intäkterfrån avtal med kunder

Konsekvensen av IFRS 15 är att en mindre del av de aktiverade anskaffningsvärdena inom livverksamheten kommer att kunna redovisas som en tillgång. Förändringen ledertill att aktiverade anskaffningsvärden i balansräkningen minskar med 2,6 miljarder kronor med motsvarande effekt på kapitalet. Av samma skäl kommer provisionsnettotiresultaträkningen för 2017 att räknas om och intäkterna minskar med 47 Mkr.

Divisioner och affärsstöd

Stora Företag& FinansiellaInstitutioner

Företag& Privatkunder

Baltikum

Chef: Joachim Alpen

Chefer: Christoffer Malmer och Mats Torstendahl

Chef: Riho Unt

Liv&Investment Management

Chef: David Teare

Chef: Martin Johansson

Division Tjänsteerbjudande Utvecklingen 2017

Divisionen betjänar 2 300 företagskunder och 700 finansiella institutioner och erbjuderrådgivningsbaserade affärs och investmentbanktjänsteri Norden, Tyskland, Storbritannien och genomsin internationella närvaro. Kunddriven handel, likviditetshantering,finansiering, kapitalmarknadsoch depåförvaringstjänster samt asset management sales ingåri erbjudandet.

Divisionen betjänar cirka 488 000 och 175 000 privatrespektive företags helkunder med heltäckande bank och rådgivningstjänster via digitala tjäns ter och 118 bankkontori Sverige. Divisionen utfärdar korti Norden under SEB:s eget varumärke samtför Euro card och Diners Club, och erbjuder ledande private bankingtjänstertill kapitalstarka privatpersoner.

I Sverige erbjuds ett brett sortiment som nu innefattartraditionell livförsäkring. Divisionen har ansvarför förvaltning av fonder och andra placeringsportföljer där erbjudandetinom hållbarhetsområdet är en viktig del.

Liv: På den svenska marknaden togs fler steg för attförbättra tillgängligheten förföretagskunderna. Nyförsäljningen för året uppgick till 21 miljarder kronor. Ett avtal med Danica kring avyttringen av SEB Pension tecknades . (Se sid. ³⁵). ^I Baltikum gjordes nya produktlanseringar och inom pensionsområdet förbättrades kundupplevelsen.

Investment Management: Inriktningen mot hållbarhet fortsatte, i linje med kundernas ökande intresse för hållbara produkter.

Enhet Funktion

Affärsstöd arbetarför alla divisioner genom att stödja affärsverksamheten med proaktiv ITutveckling och backofficetjänster samt säkerställa stabiliteten i den dagliga driften av ITsystemen – allt med fokus på kostnadseffektivitet.

ITutvecklingen sker steg för steg, med många små insatser och med ett agilt arbetssätt. På detta sätt säkerställs snabba leveranser och resultati linje med kundernas och verksam hetens behov.

Tillförlitliga tjänstertillhandahålls SEB:s kunder genom att säkerställa att avbrotti driften av de digitala kanalerna minimeras och att betalningar och andra transaktioner hanteras effektivt.

Divisionen erbjuder bankprodukter och rådgivningstjänsteri Estland, Lettland och Litauen,till cirka 920 000 privatkunder och 99 000 företag som alla är helkunder, via mobila lösningar, online samtfrån ett nätverk av 78 bankkontor. SEB:s baltiska fastighetsbolag är också en del av divisionen. Divisionen tillhandahållerlivförsäk ringslösningar och kapitalförvaltning förföretag, privatpersoner och institu tionerfrämsti Norden och Baltikum.

Affärsstöd

Storföretagen ökade gradvis sin aktivitet och gynna des av låga räntor,fördelaktiga finansieringsvillkor och förbättrade tillväxtutsikter. Aktiviteten på aktie och obligationsmarknaderna var hög. Kunderna var intresserade av hållbarhetsfrågor där SEB ärrådgivare.

Finansiella Institutioner var mindre aktiva i marknader med låga volatiliteter och räntor. På primärmarknaderna spelade institutionella kunder dock en viktig roll i nyemissioner. De komplexa regelverken gjorde att SEB:s depåförvaringstjänster efterfrågades alltmer.

Privat: 22 500 privatpersoner blev kunderi den nya digitala processen och efter att processen för bolåneansökningarförbättrats fördubblades antalet digitala bolåneansökningar. Tillväxttakten i bolånestocken var 4,5 procent.

Företag: SEB lanserade servicekonceptet Green house förföretag med tillväxtambitionertill vilka SEB erbjuder såväl seminarier som externa partners. Företagsutlåningen ökade, delvis drivet av fastighetsfinansiering, och uppgick till 221 miljarder kronor.

Kunderna använde digitala tjänster allt mer. SEB höll cirka 1 500 rådgivningsmöten på distans med hög kundnöjdhet och antalet användare av mobilappen och SmartID uppgick till 250 000 respektive 210 000. En funktion för omedelbara EUbetalningar, lanserad i Estland och Lettland, och den automatiserade kreditbeslutsprocessen för konsumentlån förenklade kunderbjudandet. Vidare lanserades Open Banking med en utvecklarportal med API:erför externa parter.

Rörelseintäkter och -resultat (Mdr kr) Resultatkommentarer Divisionernas relativa andel av:

Stora Företag&Institutioner

Produktivitetsökning Kommentar

Rörelseresultatetminskade till 8 823Mkr. Räntenettot minskade på grund av att avgiften till avvecklingsfonden höjts under året. Provisionsnettot ökade till följd av attföretagskunderna varmer aktiva. Finansnettotminskade då investe rarna var avvaktande.Rörelsekostnaderna var stabila.Kreditförlusternamins kade ochmotsvarade en kreditförlustnivå på 8 baspunkter.

Rörelseresultatet ökade till 8 146 Mkr, primärt driven av det högre räntenettot. Provisionsnettot ökade på grund av större affärsvolymer överlag – betal ningar, kort och fondförvaltning. Finans nettot ökademedan rörelsekostnaderna vari stort sett oförändrade. Kreditförlus ternaminskade ochmotsvarade en kreditförlustnivå på 4 baspunkter.

Rörelseresultatet ökade till 1 977 Mkr. Räntenettot steg på grund av större affärsvolymer och högre marginaler på nya lån. Provisionsnettot ökade på grund av ökad kundaktivitet vad gäller kort och betalningar. Finansnettot ökade. Kostnaderna var oförändrade. Kreditförlusterna minskade och motsvarade en kreditförlustnivå på 1 baspunkt.

Rörelseresultatet steg till 3 558 Mkr. Provisionsnettot ökade tillföljd av högre tillgångsvärden ifondförvaltningen under året. Finansnettot som hörtill den traditionella livförsäkringsverksamheten i Sverige och Danmark minskade. Rörel sekostnaderna minskade.

Enheten Operations etablerade "shared service centres" i Riga och Vilnius för cirka tio år sedan och de sköterfler och flertjänster. Operations hanterar 255 miljonertransaktioner per år, av vilka 90 procent är helt automatiserade. Sedan 2010 har produktiviteten för dubblats med minskad arbetsstyrka.

Geografiska marknader

	Marknad	Utveckling under 2017	Perland
	Sverige Universalbank Johan Torgeby VD och koncernchef	Positiva makroekonomiska faktorer och växande affärs­ volymerförbättrade utfalleti alla intäktskategorier. Rörelsekostnaderna ökade på grund av engångsposter avseende flytten till nya lokaleri Arenastaden.	Andel av SEB:s rörelse- resultat20171) Per cent
	Estland Universalbank Allan Parik Landchef	2017 präglades av hög tillförsikt bland konsumenterna och många företag ökade lönsamheten. Privatutlånings­ och sparvolymer steg och mot slutet av året började företagskrediterna att växa. SEB är den näst största banken i Estland.
	Lettland Universalbank Ieva Tetere Landchef	Både en ny internetbank och nya IT­system infördes. Mobila appar och behörighetsfunktioner ökade kundnöjdheten. Den ekonomiska tillväxten var överlag stabil vilketledde till högre efterfrågan på finansiering. SEB är den näst största banken i Lettland.	2017 Sverige 57 Danmark 8
	Litauen Universalbank RaimondasKvedaras Landchef	Den fortsatta ekonomiska tillväxten förbättrade affärskli­ matet och ökade efterfrågan på bolån. SEB införde flera digitala lösningarför att göra bankärenden snabbare och enklare. Undertiden förbereddes en ny plattform för banktjänster. SEB är den största banken i Litauen.	Norge 8 Finland 5 Tyskland 2) 4 Estland 4 Lettland 2
	Danmark Företagsbank Peter Høltermand Landchef	Förbättrat affärsklimatledde till ökad efterfrågan på investment bank­tjänster, medan den historisktlåga vola­ tiliteten ledde till lägre aktivitetinom Markets. Investment Managementfortsatte att attrahera inflöden utanför landet. Avyttringen av SEB Pension offentliggjordes.	Litauen 4 Storbritannien 5 Övrigt 3 1) Rörelseresultatföre jämförelse störande poster 2) Exklusive treasury­verksamheten
	Norge Företagsbank William Paus Landchef	Delar av norsk ekonomi utvecklades negativt,till exempel olje­ och gasindustrin. SEB valdes som affärspartnerirefi nansiering och nya lån av såväl befintliga som nya kunder och deltog iflera stora företagsaffärer.
	Finland Företagsbank Marcus Nystén Landchef	Bättre makroekonomiska förutsättningar påverkade kundernas aktiviteteri alla segment positivt. Bland flera större transaktioner var SEB global samordnare i den största börsintroduktionen i Norden i år – Terveystalo, ett hälsovårdsföretag.
	Tyskland Företagsbank Johan Andersson Landchef	Marknaderna präglades av fortsatt konkurrens, låga marginaler och överskottslikviditet. Kunderna fokuserade på refinansiering och emittering av obligationer. SEB var involverad iföretagsaffärer.Se sid. 34 förinformation om omvandling av SEB AG till filial.
	Storbritannien Företagsbank Mark Luscombe Landchef	Den lönsamma tillväxten fortsatte tillföljd av dels nya kunder, dels fördjupade relationer med befintliga kunder. Företagskunderi Storbritannien välkomnade SEB:s fokuse rade satsning i landet och efterfrågade alla sorters tjänster, men i synnerhet kapitalmarknadsprodukter.
	Övriga marknader Företagsbank Detinternationella nätverket	SEB fortsatte att betjäna kunder via sina kontori Luxem­ burg, Polen, Ryssland, Ukraina, Kina, Hongkong, Singapore, Indien, USA och Brasilien.

Marknadsandelar och kundkontakter

SEB:s marknadsandelar

			Marknad
Procent	2017	2016	totalt, Mdr kr 2017
Utlåning till allmänheten
Sverige	14,2	14,4	5 965
utlåning till hushåll	12,7	13,2	3 792
utlåning tillföretag	16,8	16,4	2 173
Estland1)	25,0	23,2	179
Lettland1)	18,2	16,7	145
Litauen1)	29,4	29,6	186
Inlåning från allmänheten
Sverige	15,6	15,7	2 771
inlåning från hushåll	11,5	11,6	1 776
inlåning från företag	22,8	23,6	995
Estland1)	22,0	22,5	170
Lettland 1)	12,0	10,5	200
Litauen1)	27,0	27,6	184
Börshandel
Stockholm	5,5	6,0	8 338
Oslo	3,1	3,1	2 217
Helsingfors	2,7	2,5	2 618
Köpenhamn	2,4	2,9	3 813
Företagsobligationer, utgivna i kronor	16,5	16,7	149
Fonder,total volym2)
Sverige	11,9	11,9	4 018
Finland	2,8	3,0	1 142
Fondförsäkring, premieinkomster
Sverige	16,3	16,8	65
Livförsäkring, premieinkomster
Sverige	7,8	8,7	211
Danmark	n.a.	8,9

1) Exkl.finansiella institutioner och leasing. Estland och Lettland per november 2017, Litauen per september 2017.

2) Exklusive tredjepartsfonder.

Källor: SCB, Bank of Estonia, Financial and Capital Market Commission i Lettland, Association of Lithuanian Banks, Försäkringsförbundet, Nasdaq etc.

Kundkontakter

	2017	2016	2015
Antal syndikerade lån i Norden	61	73	65
Antal aktierelaterade transaktioneri Norden	31	24	19
Antalförvärvsrelaterade transaktioneri Norden	16	24	17
Internationella private bankingkontor	12	12	12
Antal Swish­betalningar via SEB­app (miljoner)	28	18	8
Internetbanken, antal besök (miljoner)	148	174	158
Mobilbanken, antal inloggningar (miljoner)	184	129	100
Telefonbanken, antal samtal (miljoner)	4,6	4,4	4,3
Antal livförsäkringsmäklare	2 200	2 500	2 550
Antal bankkontor	196	219	252
Antal bankomater 1)	2 649	2 757	2 640

1) varav 1 900 ägs tillsammans med andra nordiska större banker

Totalt hushållssparande, Sverige Procent 2017 SEB 10,1 Swedbank 12,2 Skandia 6,5 Nordea 9,7 Handelsbanken 9,6 Alecta 9,5 AMF 7,5 Övriga 34,9

Totalt hushållssparande i Sverige bankkonton,fonder,traditionelltlivförsäkringssparande,fondförsäkringssparande och obligationer men exklusive direktägda aktier – uppgick 31 december 2017 till 8 583 miljarder kronor (traditionellförsäk ring per 30 september 2017).

Marknadsandelar, Sverige Procent

Resultatetirelation till affärsvolymer

Kundernas finansiella behov är källan till SEB:s affärsvolymer och resultat. Här beskrivs det övergripande förhållandet mellan kunddrivna affärsvolymer, som rapporteras i och utanför balansräkningen och resultaträkningen samt yttre faktorer.

Det makroekonomiska läget har stor betydelse för kundernas beteende och är därför en av de faktorer som,tillsammans med hur banken agerar, har störst påverkan på bankens verksamhet och resultat.

I en positiv ekonomisk utveckling ärföretag och privatpersoner mer benägna attinvestera och konsumera.Det kan leda till ökad utlåning,fler betalningar och ett större antalföretagstransaktioner, etcetera, vilket är gynnsamtförräntenettot och provisionsnettot.

I enmer ogynnsam del av konjunkturcykeln, då kunderna san nolikt är merförsiktiga, kan tillväxten i affärs och transaktions volymer avta och kreditförlusterna öka. Å andra sidan säkrar kunderna sina riskeri osäkra och volatila lägen, vilket kan öka nettoresultatet av finansiella transaktioner.

Bankens totala resultat är jämnare över tiden än varje rad i resultaträkningen separat. Till exempel ökar ofta provisions nettot när nettoresultatet av finansiella transaktioner minskar och vice versa.

Resultaträkning,förenklad		Mkr
		2017
A	Räntenetto	19 893
B	Provisionsnetto	17 725
C	Nettoresultat av finansiella transaktioner	6 880
D	Övriga intäkter, netto	1 112
	Summa rörelseintäkter	45 609
	Summa rörelsekostnader	–21 936
2 3 4 5	Kreditförluster och övrigt	– 970
	Rörelseresultatföre jämförelsestörande poster	22 702
	Jämförelsestörande poster	– 1 896
	Rörelseresultat	20 806
	Skatt	– 4 562
	Nettoresultat	16 244

Affärsvolymer på balansräkningen

TILLGÅNGAR	2017
1 Centralbanker	190 000
2 Utlåning till kreditinstitut	34 715
3 varav Skuldinstrument	0
4 Utlåning till allmänheten	1 484 803
5 varav Skuldinstrument	13 030
6 Skuldinstrument	109 513
7 Egetkapitalinstrument	48 371
8 Derivat	104 868
9 Försäkringstillgångar	313 203
Finansiella tillgångartill verkligt värde	575 955
10 Skuldinstrument	25 824
11 Egetkapitalinstrument	1 952
Finansiella tillgångar som kan säljas	27 776
Övriga tillgångar	246 347
SUMMA TILLGÅNGAR	2 559 596

	Mkr
SKULDER OCH EGET KAPITAL	2017
12 Centralbanker	44 243
13 Skuldertill kreditinstitut	44 833
14 In- och upplåning från allmänheten	1 004 721
15 Skuldertillförsäkringstagare	303 202
16 Kortfristiga certifikat	83 069
17 Långfristig upplåning	530 964
Emitterade värdepapper	614 033
2) 18 Skuldinstrument	10 809
19 Egetkapitalinstrument 2)	14 228
20 Derivat	89 275
Finansiella skuldertill verkligt värde	114 313
Övriga skulder	257 935
21 Efterställda skulder	32 390
Totalt eget kapital	143 925
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	2 559 596

1) Balansräkningen kommer attförändras under 2018 på grund av attIFRS 9 införs. Se sid. 37, not 1 och den första kvartalsrapporten för 2018.

2) Kort position ingår som en motposti detlager som hålls för kundhandel.

Affärsvolymer utanför balansräkningen (exempel) i enlighetmed redovisningsprinciper Mdr kr

			2017
22	Förvaltat kapital	Kunderinvesteraritill exempelfonder	1 830
22	Depåförvaring	Banken förvarar värdepapper och förmedlar utdelningar och räntorför kunders räkning	8 046
22	Åtaganden	Kunders förhandsbeslutade krediter	563
22	Ansvarsförbin­ delser	Banken tillhandahåller kreditriskhantering till kunder	123

22	Betalningar och cash management	Kunder gör betalningar och hanterar sina kontobalanser.
22	Korttransaktioner	Kunder gör kortbetalningar.
22	Värdepapperstrans­ aktioner	Kunder använder banken som mellanhand i värde­ papperstransaktioner med till exempel aktier.
22	Företagstransaktio­ ner	Företagskunder efterfrågarråd och stöd vid till exempelföretagsförvärv eller börsintroduktioner.

Kundernas affärsvolymer och intäkter

A Räntenetto	B Provisionsnetto	C Nettoresultat av finansiella transaktioner	D Övriga intäkter, netto
Räntenettot är skillnaden mellan intäkterfrån utlåning och kostna derförin­ och upplåning. Margina­ lerna och affärsvolymerna har stor betydelse. Räntemargina­ lerna skiljer sig åt på olika markna der, främst på grund av olika löptider och risker.	Provisionsnettot ökar med ökande affärsvolymer. Fondrelaterade provisioner ökar med högre mark nadsvärden.	Nettoresultatet av finansiella transaktioner omfattar såväl realiserade vinster och förlusteri samband med transaktioner med värdepapper, valutor och derivat som förändringarimarknadsvärde. Utvecklingenpå de finansiella marknaderna har stor betydelse.	Övriga intäkter uppstår sporadiskt och haringen tydlig koppling till makroekonomiska faktorer.
Lån till kunder skaparränteintäk­ ter underlånens löptid. Upplägg ningsavgifter på nya lån hanteras som ränta. 1 2 4	SEB deltari, ellerleder, syndike ringar av lån, vilket skapar provi sionsintäkter och ­kostnader. 4			Utl åni ng
SEB håller skuldinstrument – räntebärande värdepapper och obligationer – för kundhandel och förlikviditetshantering. Skuld­ instrumenten uppbärränta under 6 10 18 1) löptiden. 3 5		SEB håller skuldinstrumentför kundhandel och förlikviditetshan tering. Posten påverkas av kunder­ nas aktivitetsnivå och marknads värdet på innehaven. 6 18 1)	Posten påverkas av försäljning av SEB:s egetinnehav av skuld instrument, som hålls i likviditets­ och investeringssyfte. 3 5 10	inst Sk rum uld ent -
	SEB erhåller och betalar provisio­ nerirollen som aktiemäklare. 22	SEB håller aktieinstrument för kundhandel och är en motparti aktieswappar. Posten påverkas av kundhandeln och avmarknadsvär­ det och utdelningarfrån aktieinne­ haven. 7 19 1)	Posten påverkas av försäljning av SEB:s eget aktieinnehav och av utdelningar från eget aktie­ innehav. 11	inst Akt rum ie- ent
Ränterelaterade derivatinstrument som används av SEB för att minska svängningar i resultatet (säkring) ger ränta underlöptiden. 8 20	SEB erhåller och betalar provisio­ ner vid handel med derivati vissa fall. 8 20	SEB är motpartför kunder som vill hantera sina risker (till exempel valuta­ och ränterisk) med hjälp av derivatinstrument. Posten påverkas av kundhandeln och av marknads­ värdet på innehaven. 8 20	Marknadsvärdet på de derivat som SEB använderför säkringar. 8 20	Der ivat
Inlåning från kunder ger upphov tillräntekostnader. 12 13 14	SEB erhåller provisionerfrån vissa bankkonton. 14			upp In- lån och ing
	SEB tillhandahåller sparande i fondförsäkring, depåförsäkring och liknande produkter där kunden bärrisken. Den investerade voly men genererar provisionsintäkter. Därutöver uppstår distributions­ kostnader. 9 15 22	SEB tillhandahåller sparande i traditionell pensionsförsäkring med viss garanterad avkastning samt sjuk­ och vårdförsäkring och liknande tjänster. Posten beror på investerad volym liksom på skadeutfall. 9 15		och Förs spa äkr ran ing de
SEB finansierar sin egen verksam­ hetmed hjälp av räntebärande kort och långfristiga värdepapperi vilka räntekostnader uppstår. 16 17 21	Aktieindexobligationertillhanda hålls för kundinvesteringar. Dessa genererar provisioner. 16 17	Marknadsvärdetinklusive kredi­ trisk på SEB:s aktieindexobligatio ner påverkar posten. 17	Inlösen iförtid av skuldinstrument utgivna av SEB påverkar posten. 16 17 21	Em pap stä itte per llda rad och sku e vä eft lde rde er- r -
	Banken tillhandahåller en rad kundtjänster som genererar provisionsintäkter och ­kostnader. De flesta avgifterna ärfasta och transaktionsbaserade, men vissa beror på marknadsvärden. 22			Aff bal ärs ans vo räk lym nin uta gen nfö r

1) Kort position ingår som en motposti detlager som hålls för kundhandel.

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

SEB värnar sin starka finansiella ställning för att kunna tillgodose kunders och andra intressenters behov. Risktagande utgör en väsentlig del av bankverksamhet och risk-, likviditets- och kapitalhantering möjliggör för banken att skapa kundvärde och samtidigt bibehålla motståndskraft i alla slags situationer.

Riskutveckling 2017

SEB fortsatte att visa motståndskraft genom fortsatt god kreditkvalitet och låga kreditförluster, en stabil likviditetsposition och stark kapitaltäckning.

Den globala ekonomiska utvecklingen var positiv trots den rådande geopolitiska osäkerheten. Den ekonomiska tillväxten drevs av ökad sysselsättning, höga tillgångspriser, merinveste ringar och handel samt en fortsatt positiv utveckling på de finan-

Riskprofil	Styrelsen beslutar om den övergripande risktoleransen. VD ansvararför att optimera riskprofilen i enlighet med styrelsens risktolerans och kapitaltäckningsmål och hantera SEB:s riskertotalt sett.
	Styrelsens risktolerans i korthet SEB ska:	Kommentar
Kreditrisk och kreditkvalitet	Ha en stark kreditkultur baserad på lång siktiga relationer, kunskap om kunderna och med fokus på deras återbetalningsför måga. Detta ledertill en kreditportfölj av hög kvalitet.	• SEB har en välbalanserad kreditportfölj med huvuddelen av exponeringen mot nordiska storföretag och svenska hushåll. • Kreditkvaliteten är hög med låga kreditförluster. Under de senaste tio åren, inklusive krisen i Baltikum, har den genom­ snittliga årliga kreditförlustnivån uppgåtttill 0,17 procent av utlåningen.
Marknadsrisk	Uppnå en låg volatiliteti intjäning genom attintäkterna kommerfrån kunddrivna affärer.	• SEB tar marknadsrisk genom sin kunddrivna tradingverk­ samhet och sin likviditetsportfölj. Generellt är SEB:s mark nadsrisk låg. • Ränterisk uppstår vid skillnaderiräntor och löptideri bankens tillgångar och skulder och hanteras av trea sury­funktionen.
Operativ risk och ryktesrisk	Arbeta för attreducera operativa riskeri all sin verksamhet och upprätthålla bankens goda rykte.	• Historiskt har SEB rapporteratlägre operativa förluster i europeisk jämförelse • Hantera och reducera IT­ och cyberrisker är högt prioriterat för att kunna garantera säker och tillgänglig information, tjänster och produkterför kunderna.
Finansiering och likviditetsrisk	Ha en välstrukturerad likviditetsposition, en balanserad upplåningsbas och en tillräck lig likviditetsreserv för att klara eventuella nettoutflöden i ett stressat scenario.	• SEB:s primära finansieringskällor är kundinlåning och upplåning på finansmarknaderna. • Finansieringen är diversifierad iform av löptider och valutorför att kunna garantera betalningsförpliktelser när de uppstår.
Aggregerad risk och kapital- täckning	Upprätthålla tillräcklig kapitalstyrka för att stå emot de totala riskerna och garantera bankens långsiktiga överlevnad och position som finansiell motpart samtidigt som verk samheten ska följa myndighetskrav och ratingmål.	• SEB är starkt kapitaliseratiförhållande tillregelverkskrav, interna mål och konkurrenter. • Målet är att hålla kapitaltäckningen runt 150 baspunkter överregelverkskravet.

siella marknaderna. Samtidigt kvarstår stora globala ekonomiska obalanser. De direkta och indirekta effekterna av etttillbakadragande av centralbankernas likviditetsstöd till världens finansiella marknader är svåra att bedöma. Rekordhög skuldsättning, demografiska utmaningar och ny omdanande teknologi bidrartill osäkerheti marknaden.

Implementeringen av regelverk inom finanssektorn fortsät ter att vara intensiv och flera regelverkskrav träder ikraft under 2018. Efter flera års dialog offentliggjorde Baselkommit tén ett reviderat Basel IIIramverk. Även om de nya reglerna minskar graden av frihet i den interna modelleringen av kapitalkrav, var utfallet för banker mindre negativt än vad som initialt befarats.

Digitaliseringen inom banksektorn accelererar och drivs framåt genom tekniska framsteg, kundernas förväntningar och regelverk. Nya typer av konkurrenter uppstår och utvecklingen mot Open Banking och nya krav på att bankerna delar viss data och infrastruktur med andra finansiella aktörer kommer attför ändra spelplanen i banksektorn. Frånsett den strategiska risken detta medför, antas cyberhoten komma att utvecklas då attackerna blir mertekniskt sofistikerade och attackytorna utvidgas i och med digitaliseringens framsteg.

Utvecklingen i SEB:s huvudsakliga risker Mått	5-års genomsnitt 1)	2017	4) Genomsnittför konkurrenter Mått	2017
Kreditportfölj (Mdr kr) Kreditförlustnivå, netto (%)	2 063 0,07	2 151 0,05	Kreditförlustnivå, netto (%)	0,10
TradingVaR, genomsnitt (Mkr)	112	91	5) (Mkr) TradingVaR, genomsnitt	149
2) /intäkter Operativaförluster (%)	0,58	0,45	förluster2) /intäkter Operativa (%)	0,72
Likviditetstäckningsgrad (%) Strukturelltlikviditetsmått, Core	127 113 gap­kvot (%)	145 108	3) (%) Likviditetstäckningsgrad	151
Riskexponeringsbelopp (Mdr kr) Kärnprimärkapitalrelation (%) Bruttosoliditetsgrad (%) Kreditvärdighet	605 17,7 4,6 n.a.	611 19,4 5,2 Aa3/A+	Kärnprimärkapitalrelation (%) Bruttosoliditetsgrad (%)	20,2 5.3

1) Antalet mätpunkter under perioden varierar

2) Fjärde kvartalet 2016–tredje kvartalet 2017, ORX konfidensintervall 3) SHB, Nordea och Swedbank, som beräknar enligt Finansinspektionens metod. 4) Danske Bank, SHB, Nordea, Swedbank och DNB

5) Danske Bank, SHB, Nordea och Swedbank.

Genomsnittlig VaR omräknad till 10dagars 99%

Stabil kreditportfölj med liten förändring itotal företagsutlåning

SEB:s kreditportfölj,totalt 2 151 miljarder kronor (2 143),förblev stabil under året med tillväxtfrämstinom svenska bolån och lån till bostadsrättsföreningar, samt privat och företagsutlåning i Baltikum.

I detrådande marknadsläget drog stora företagskunder nytta av de attraktiva finansiella marknaderna förrefinansiering, vilket ledde till en minskad efterfrågan av traditionell bankutlåning. SEB:s företagsportföljförblev i princip oförändrad, 1 030 miljarder kronor (1 029) vid årets slut, vilket motsvarade 48 procent av kreditportföljen. SEB är unikti jämförelse med sina konkurrenter i attföretagsportföljen främst består av större företagskunder – framförallt nordiska och tyska kunderi ett stort antal branscher, varav tillverkningsindustrin är den största. Exponeringen mot små och medelstora företag är koncentrerad till Sverige och uppgårtill 12 procent (11) av företagsportföljen. Denna portfölj var oförändrad under året.

Stark tillväxti Baltikum

De baltiska ekonomierna utvecklades fördelaktigttillföljd av ökande export, investeringar och privatkonsumtion. SEB:s baltiska portföljfortsatte att växa stadigt under året,framförallt i Estland och Litauen, och möjligheter uppstod genom konsolide ring av bankmarknaden. Vid årets slut uppgick den baltiska portföljen till 166 miljarder kronor (148). Portföljen utgörs främst av företags och hushållskrediter, medan fastighetsförvaltnings portföljen är begränsad.

Den svenska bolåneportföljen

SEB har ettlångsiktigt, hållbart perspektiv i sin bostadsutlåning. Utlåningen baseras på kundens återbetalningsförmåga, vilket innebär att hushållet ska kunna klara en ränta på sju procent, och ett nytt bolån ska normaltinte överstiga fem gånger hushållets bruttoinkomst. SEB varförsta svenska bank attintroducera amorteringskrav på bolån med belåningsgrad över 70 procent år 2015. Vid slutet av 2017 hade 83 procent av alla nya lån med en belåningsgrad över 50 procent en amorteringsplan.

Den svenska bostadsmarknaden

Den svenska bostadsmarknaden har kännetecknats av urbanisering, ett begränsat utbud av nya bostäder och låga räntor. Detta harresulterati att bostadspriserna har ökat kraftigt, framförallt de senaste fem åren, och hushållens skuldsättning ärjämförelsevis hög i ett globalt perspektiv. Risken för över hettning har därför debatterats. Ett större bostadsutbud till följd av att nyproducerade bostäder stod klara samt FI:s till kännagivande av striktare amorteringskrav som träderi krafti mars 2018, ledde till en normalisering av bostadsmarknaden under andra halvåret. Även om svenska hushåll generellt har

en hög skuldsättning, har de uppvisat en låg sannolikhetför betalningsfallissemang. Hushållens skulder har ökat men så har även deras besparingar vilket harresulterati stora nettoförmögenheter medan ränteutgifter som en andel av hushållens inkomst nu är på rekordlåg nivå. Dessutom kvarstår betalningsskyldigheten livet ut enligt svensk lag vilket medför attlåntagare är mer benägna attfortsätta att amortera. Det är mer sannolikt att ett prisfall kommer att påverka privatkon sumtionen och därigenom ekonomin som helhet.

SEB:s svenska bolåneportfölj ökade med 4 procent under året, jämfört med en marknadstillväxt på 7 procent. Portföljen, som uppgick till 478 miljarder kronor (461), har hög kreditkvalitet och kunderna har god återbetalningsförmåga, låga historiska kreditförluster och låg belåningsgrad. Fastighetsvärden bedöms och följs upp kontinuerligt.

God kvalitet i fastighetsportföljen

SEB:s kreditexponeringmot bostadsfastigheterfinns framförallti Sverige och består av högkvalitativa, privata och offentligt ägda fastighetsbolag samtinstitutionella investerare. Portföljen var oförändrad och uppgick till 108miljarder kronor vid årets slut (109).

Kreditefterfrågan varlägre för kommersiella fastigheter på grund av gynnsamma finansieringsmöjligheter på kapitalmarkna derna. SEB:s exponering mot kommersiella fastighetsbolag bestårfrämst av starka nordiska motparter med sunda finansie ringsstrukturer. Portföljens värde sjönk till 179 miljarder kronor (185) på grund av en strategisk minskning i Tyskland.

SEB har under många år styrt sin fastighetsexponering genom en koncernövergripande risktoleransnivå för utlåning till kom mersiella fastighetsbolag, begränsningar på volymtillväxt på divisionsnivå, samt genom en strikt kreditpolicy antagen av bankens styrelse.

Hög kreditkvalitet

Kreditkvaliteten i den samlade kreditportföljen förblev god och kreditförlusterna varfortsattlåga, 808 miljoner kronor (993) eller en kreditförlustnivå, netto, på 5 baspunkter (7). Problemlån uppgick till 8,3 miljarder kronor (7,6), motsvarande 0,5 procent av total utlåning.

Låg marknadsrisk på relativtlugna finansiella marknader

Risken i den kunddrivna tradingverksamheten mäts genom måttet ValueatRisk (VaR) som i genomsnitt uppgick till 91 miljoner kronor (112) under 2017. Detta innebär att banken, med 99 procents sannolikhet, i genomsnittinte förväntas förlora mer än detta belopp under en tiodagarsperiod. VaR varrelativt stabilt under året på grund av att volatiliteten,för alla typer av tillgångar, varfortsattlåg medan aktieoptionsexponeringen mins kades. Mot slutet av året gick kreditspreadarna ihop och valutaexponeringarna minskade, vilket också bidrog till ettlägre VaR.

Den huvudsakliga marknadsrisken i livförsäkringsverksamheten ligger hos kunderna

SEB:s livförsäkringsverksamhet bestårframförallt av fondförsäkringar där marknadsrisken ligger hos kunden. Fondförsäkringar stod för 67 procent av totaltinbetalda premier under 2017. SEB erbjuder även traditionellförsäkring,tjänstepension och vårdför säkring i Sverige och Danmark. Som skydd motförsäkringsrisken i de traditionella försäkringsprodukterna, utgör skillnaden mellan tillgångarna och de garanterade åtagandena buffertarför SEB. Buffertarna ökade under året som ettresultat av avkastning på tillgångarna och ny affärsvolym. Ett avtal om försäljning av den danska livförsäkringsverksamheten ingicks 2017.Se sid. 35.

En sund likviditets- och finansieringsstrategi

Tillgångtill likviditets och finansieringsmarknaderna är nödvändigt underalla omständigheter.SEB:s likviditetoch finansiering hanteras utifrån treperspektiv: (1)optimering av likviditetsstruktureni

Tre försvarslinjerförriskhantering

Varje affärsenhet är ansvarig för de risker som den tar – den första försvarslinjen. Långsiktiga kundrelationer och en sund riskkultur utgör en stabil grund för SEB:s beslut om vilka risker som tas. En initialriskbedömning görs av både kunden och den föreslagna transaktionen. Affärsenheterna ansvararför atträtt pris sätts och att de risker som uppstår under transaktionens löptid hanteras. Större transaktioner prövas av en kreditkommitté. Det är affärsenheternas ansvar att verksamheten följertillämpliga koncerngemensamma policys och instruktioner samtfår stöd av en tydlig beslutsordning. 1

Risk- och compliance-funktionerna utgör den andra försvarslinjen. Dessa enheter är oberoende från affärsverksam heten. Riskfunktionen är ansvarig för attidentifiera, mäta,följa upp och rapportera risker. Riskerna mäts på både detalje rad och aggregerad nivå. SEB har utvecklat avancerade interna riskmätningsmetoderför större delen av kreditportföljen samtför marknadsrisk och operativ risk och harfått godkännande av Finansinspektionen att använda dessa för beräk ning av kapitalkrav. Riskerna kontrolleras med hjälp av limiter på flera nivåer såsom transaktion, enhet och portfölj. Kreditkvaliteten och riskprofilen övervakas löpande, bland annat med hjälp av stresstester.

Compliance arbetar proaktivtför kvalitet avseende SEB:s regelefterlevnad. De hanterarfrågor såsom kundskydd, agerande på finansmarknaden, bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt myndighetskrav och kontroller.

Bankens internrevision utgör den tredje försvarslinjen. Riskhanteringen kvalitetssäkras av internrevision genom regelbunden granskning och utvärdering för att säkerställa att den är adekvat och effektiv. Internrevisorerna utvärderas i sin tur av externa revisorer. Baserat på utvärderingar av den tredje försvarslinjen förstärks processerna iförsta och andra försvarslinjen kontinuerligt. SEB:s ramverk för styrning, i kombination med dess sunda riskkultur och affärsmanna skap, utgör hörnstenarna i en effektiv riskhantering.

balansräkningenför att säkerställa attmindre likvida tillgångarhar en stabilfinansiering, (2)övervakning avberoendetavupplåningpå finansmarknaderna, samt (3) försäkran omattbankenhartillräcklig likviditetförattmotstå ett svårt stressat scenario.

Efterfrågan på SEB:s kort och långfristiga nyupplåning var fortsatt god under året. SEB:s likviditetsreserv så som den definieras av Bankföreningen uppgick till 340 miljarder kronor (427) vid slutet av året. Likviditetsreservens storlek och sammansättning analyseras och utvärderas löpande mot estimerade behov.

Finansinspektionens mått på likviditetstäckningsgrad (LCR) mäter hur väl SEB:s likvida tillgångartäcker kassautflöden i ett kortsiktigt stressat scenario. Kvoten uppgick till 145 procent (168) totalt, och till 284 (305) och 217 (272) för US dollarrespektive euro. Därmed uppfylls Finansinspektionens minimikrav på 100 procent.

Core Gapkvoten, som är SEB:s interna mått på hur väl långfristig utlåning är matchad med långfristig finansiering, uppgick till 108 procent (114). Detta ligger väl inom bankens risktolerans för en sund likviditetsstruktur. I likviditetshanteringen beaktas det kommande regelverkskravet att det strukturella likviditets riskmåttet (NSFR) ska vara 100 procent, vilket beräknas gälla från och med 2021.

En hög kreditrating är viktig då den bestämmer kostnaden för SEB:smarknadsupplåning. SEB:s nuvarande kreditrating ärAa3/A+.

Låga förlusterfrån operativa incidenter

Operativa risker uppståri all affärsverksamhet. SEB arbetar löpande med att minimera de operativa förlusterna och,framförallt, att undvika större incidenter. Genom attlöpande förbättra styrning och riskhanteringsmetoderinom ramverketför operativa risker, strävar banken efter att motverka både kända och oförutsedda risker. Viktiga processer och verktyg innefattar en godkännandeprocess för nya produkter (NPAP), beredskapsplanering, självutvärderingar av risker och interna kontroller och hantering av systembehörigheter. Dessutom utbildas personalen löpande inom viktiga områden såsom informationssäkerhet,förebyg gande av bedrägerier och penningtvätt samt känndinkund processer.

SEB:s rykte bygger på långsiktiga kundrelationer och en stark riskkultur av affärsansvar och yrkesetik. SEB:s uppförandekod och värderingar, obligatoriska utbildningar, samt dialog om etiska och värderingsbaserade dilemman stärker medarbetarnas medvetenhet om vikten av detta. Genom en oberoende visselblåsar tjänst uppmuntras anställda och andra attrapportera oetiska eller olagliga incidenter.

Nettoförluster orsakade av operativa incidenter uppgick till 185 miljoner kronor (263) för 2017. En jämförelse med bankerna som deltari ORX (Operational Risk Data eXchange Association) visar att SEB:s operativa förluster ärlägre än genomsnittet.

Cybersäkerhet och IT-riskhantering

Pålitliga och säkra tjänster och produkter har hög prioritetinom SEB. Digitala kanaler måste fungera utan störningar,transaktioner genomföras säkert och utan fel medan kunddata ska hanteras på etttryggt sätt. SEB arbetarlöpande med att utveckla och modernisera ITmiljön för att kunna hantera alltfler digitala tjänster.

I ambitionen att alltid vara tillgänglig arbetar banken med flera olika åtgärderför att minska och förebygga risken för driftstopp. Bland annat har brandgator byggts in i ITinfrastrukturen för att kunna begränsa en eventuell störning till endast ett system.

Cyber och andra säkerhetshot bemöts genom att prioritera tekniskt skydd samt att öka medvetenheten och kunskapen bland både anställda och kunder. Nödvändiga säkerhetsuppdateringar, uppgradering av system samtimplementering av nya säkerhetsfunktioner utförs regelbundet.

Det nya PuLregelverket (GDPR) blir striktare och dessutom intro duceras det nya betaltjänstdirektivet (PSD2) under 2018 med krav på att banksystem ska öppnas och göras tillgängliga på nya sätt. SEB arbetarlöpande för att anpassa säkerheten till befintliga och kommande regelverk.Se sid 50.

Hållbarhets- och klimatrelaterade riskerifokus

Extrema väderhändelserliksom långsiktiga klimatrelaterade förändringar blir en allt viktigare riskfaktorifinanssektorn. Mertransparens om klimatrelaterade risker efterfrågas av kunder och investerare, och tillsynsmyndigheterna väntas ta hänsyn till hållbarhetsrelaterade riskeri sin tillsyn.

Så kallade ESGrisker (Environment, Social, Governance) har alltid beaktats i SEB:s kreditanalys och kreditgivning. Under 2017 utvecklade SEB bättre verktyg för ESGanalysen. Sedan flera år tillämpar SEB ett antal policys som begränsar utlåning till vissa sektorer såsom fossila bränslen och gruv och metallindustrin. SEB göringen nyfinansiering av kolbrytning och kolkraftverk. Under 2017 fortsatte SEB:s fondbolag arbetetför att minska kolexponeringen ifonderna.

Banken arbetade också för att påverka kraftbolag till attfinna andra energikällor än förbränningskol. SEB har skrivit under det internationella klimatavtalet, Montreal Carbon Pledge, där en del i åtagandet är att årligen redovisa aktiefonders koldioxidpåverkan och sedan 2017 redovisar SEB koldioxidavtrycketför majori teten av sina aktiefonder.Läs mer på sid 71.

Riskerrelaterade till brott mot mänskliga rättigheter

Inom alla ansvarsfulla affärer är det en skyldighet attrespektera och främja de mänskliga rättigheterna. SEB bedömerrisken för kränkning av mänskliga rättigheter och agerarför attförebygga och avhjälpa dem.

En kundmed låga ambitionerifråga ommänskliga rättigheter kan snabbt bli en hög kreditrisk för banken och detfinns en hög ryk tesrisk i attinvestera i sådana företag inomfondförvaltningen.Ris ken övervakas i känndinkundprocessen, i urvalet av nya leveran törer, samti bankens kreditgivnings och investeringsprocesser.

Förebyggande arbete mot korruption, penningtvätt och finansiering av terrorism

SEB motarbetar aktivt med attförebygga allform av korruption, följer gällande lagar och regler, och tolererarinte att vara involve rad i ellerförknippad med mutor. För SEB är det av yttersta vikt att känna sina kunder och att banken har en god förståelse förrisken att bli utnyttjad för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Banken anser att en grundlig känndinkund process är den bästa metoden för attförhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. En utökad due diligence används för kunder, produkter och länderinomområden där banken bedöms varamest utsatt. I och med EU:s fjärde penningtvättsdirektiv har SEBuppdaterat och för-

stärkt sina interna kontroller och rutiner samt ökatfokus på perso nalutbildning. SEBanvänder sig av ett globalt bevakningssystemför att upptäckamisstänkta transaktioner och beteenden inomområdenmed förhöjd risk. Information från verksamheten är av stor vikt och är den främsta källan förmyndighetsrapportering.Antalet rapportertill Finanspolisen uppgick tillrunt500under2017.

Kapitaltäckningen överstiger kraven

Trots en stark riskkultur och god riskhantering uppstår oförutsedda förlusterinom bankverksamhet. SEB:s kapitalhantering ska säkerställa att banken hartillräckligt med kapitalför att kunna täcka sådana oväntade förluster. Styrelsen fastställer SEB:s kapitalmål med hänsyn tagen dels tilltillsynsmyndigheters, skuldinvesterares och affärsmotparters krav på finansiell stabili tet och dels till styrelsens egen syn på kapitalbehov och ambition vad gäller kreditbetyget. Detta måste balanseras mot aktieägar nas krav på avkastning.

Finansinspektionens krav på SEB:s kärnprimärkapitalrelation (CET1kvot) består av ett Pelare 1krav, som är ett generellt minimikrav för samtliga banker, och ett Pelare 2krav, som är ett spe cifikt krav baserat på en utvärdering av SEB:s risker, likviditets situation och kapitalisering itillsynsmyndigheternas översyns och utvärderingsprocess. SEB uppskattar Finansinspektionens

Uppdatering av lagkrav som påverkar kapitalet

IFRS 9 och IFRS 15

Den nya redovisningsstandarden IFRS 9, Finansiella instrument, gällerfrån ingången av 2018. Den innebär bland annat en metod ändring förredovisning av kreditförluster därreserveringar är baserade på 'förväntade förluster' iställetför'tagna förluster', vilket ökade kreditförlustreserveringarna. De nya reglerna gav också värderingseffekteri vissa tillgångar och skulder.

Den nya redovisningsstandarden IFRS 15, Intäkterfrån avtal med kunder, gällerfrån ingången av 2018. Den innebär bland annat att endast en mindre del av aktiverade anskaffningsvärden inom livverksamheten kan redovisas som en tillgång.

Givet de justeringar som krävs minskar SEB:s eget kapital med cirka 6 miljarder kronor.Se ruta sid. 37.

EU:s direktiv om återhämtning och avveckling av banker

EU:s krishanteringsdirektiv infördes i svensk lag 2016 och fastställerramverketför hantering av kriseri banker. Lagen innehåller även det så kallade nedskrivningsverktyget och ett minimikrav på eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL). År 2017

presenterade Riksgälden de svenska MRELreglerna som innehåller krav på efterställda skulder. Kravet gällerfrån och med 2018 och bankerna förväntas successivt bygga upp den mängd efterställda skulder som krävs fram till och med 1 januari 2022. För SEB skulle detinnebära 90 miljarder kronor.

Basel III

Större delen av det nya Basel IIIramverket slutfördes 2017. Resultatet är en begränsning av de fördelar som interna riskmodeller ger vad gäller beräkning av kapitalkrav. SEB har börjat utvärdera kapitaleffekten av de nya reglerna. På grund av vissa utestående frågor, den kommande anpassningen till nationell lag stiftning och den långa implementationstiden från 2022 till 2027, ärinte den slutgiltiga effekten klar.

I ett parallelltinitiativ försöker Europeiska bankmyndigheten (EBA),tillsammans med nationella tillsynsmyndigheter, harmoni sera och minska skillnaderna i hurinterna modeller harimple menterats. EBA föreslårinförandet av gemensamma definitioner och modellparametrar samt mer detaljerade krav på beslutsprocesser. Bankerförväntas uppfylla dessa krav inom etttilltre år.

Utveckling av riskexponeringsbelopp (REA) Mdr kr

krav på kärnprimärkapitalrelationen till 17,2 procent vid årets slut. Styrelsens målför kärnprimärkapitalrelationen är att hålla den runt 150 baspunkter över Finansinspektionens krav. Det är en buffertför eventuell påverkan på kapitalbasen från framför allt förändringari valutakurser och ränteriskeri pensionsåtaganden. Detta innebär att måletför kärnprimärkapitalrelationen för närvarande ärrunt 18,7 procent.

Kärnprimärkapitalbasen ökade till 119 miljarder kronor (114) medan riskexponeringsbeloppet (REA) ökade något,till 611 mil jarder kronor (610). Kapitaltäckningskraven för svenska banker ärför närvarande betydligt högre än EU:s miniminivåer och svenska banker är väl kapitaliserade i jämförelse med bankeri övriga delar av Europa, både från ettriskbaserat och från etticke riskbaserat perspektiv. Vid årets slut uppgick SEB:s kärnprimärkapitalrelation till 19,4 procent (18,8), vilket är övertillsynsmyndigheternas krav och styrelsens mål.

SEB:s bruttosoliditetsmått, etticke riskbaserat mått på primärkapital iförhållande tilltillgångar, uppgick till 5,2 procent (5,1), vilket översteg detföreslagna minimikravet på 3 procent.

Regelverk

Under 2017 kulminerade arbetet med att införa nya regelverk samtidigt som strömmen av förslag på nya regelverk sinade. De nya kraven som ska motverka penningtvätt implementerades samtidigt som omfattande förberedelsearbete genomfördes för MiFID II, MiFIR, IFRS 9, GDPR och PSD 2, som alla började gälla under 2018.

SEB följerlöpande regelverksutvecklingen på global, europeisk och nationell nivå. Det sker dels i den egna verksamheten och genom kontakter med svenska och utländska tillsynsmyndigheter och lag stiftare, dels inom ramen för svenska och internationella branschorganisationer, såsom Bankföreningen, Fondhandlar föreningen och Institute ofInternational Finance.

År 2017 arbetade banken med 26 stora regelverksprojekttill en beräknad total kostnad om minst 685 miljoner kronor. Därtill implementerar banken regleriform av tekniska föreskrifter och riktlinjerfrån EU:s tre tillsynsmyndigheterför bank,för säkrings och värdepappersmarknaderna.

Regelverkens huvudområden och syften

1 2 3 Finansiell stabilitet Säkerställa att det finansiella systemet kan motstå ekonomiska chocker och störningar och förhindra att ett fallissemang hos en finansiell institution ledertill systemkollaps.

Effektiva marknader Främja effektiv prissättning och exekvering ifinansmarknaderna och förhindra marknadsmanipulation genom ökad öppenhet och förbättrad riskreducering.

Konsumentskydd

Säkerställa en rättvis behandling av kunder och öka deras kunskap om privatekonomi genom relevant och korrektinformation. Detta medför krav när det gäller marknadsföring och paketering av finansiella tjänster och investeringsrådgivning.

Nya regelverkskrav som träderi kraft 2017–2018 1)

1) Implementationsarbetetfortsätter underinfasningsperioden, om sådan finns, och i vissa fall ännu längre.

Regelverk med stor påverkan

Vissa av de nya regelverken – inom huvudområdena finan siell stabilitet, effektiva marknader och konsumentskydd – har särskilt stor påverkan på både bankens resultat och dess verksamhet.

Finansiell stabilitet

1

2

Redovisnings- och värderingsregler – IFRS 9

År 2018 trädde de nya internationella redovisningsreglerna, IFRS 9 Finansiella instrument, i kraft. Utifrån erfarenheterna från finanskrisen 2007-2008 kräverregelverket att bankerna skaparreserverförförväntade kreditförluster, genom hela kreditens löptid, där beräkningarna ska vara baserade på sannolikheten förfallissemang och makroekonomiska framtidsscenarier. Med de nya reglerna förväntas detrapporte-

Effektiva marknader

Skydd förinvesterare – MiFID II och MiFIR

År 2018 trädde EU:s direktivoch förordning om marknaderför finansiella instrument (MiFID och MiFIR) i kraft 1). De syftartill att stärka skyddetförinvesterare genom att öka transparen sen runt kostnader och avgifter, etablera processerför att säkerställa att kundernas finansiella kompetens matchar riskprofilen och öka informationen till kunderna. De nya reglerna gäller alla typer av kunder och tjänster, såsom order mottagning och ordergenomförande, investeringsrådgivning och portföljförvaltning. MiFID II och MiFIR utgör en av de mest omfattande regelverksförändringarna någonsin när det gäller finansiella tjänster. De påverkar hela banken. Reglerna medför en möjlighetför banken att ytterligare stärka erbju dandettill kunderna genom större interaktion med kunderna och därmed djupare insikt om hur banken kan uppfylla deras behov. Banken har också förbättrat och tydliggjort sin affärs modell och sina prissättningsmodeller som ettresultat av regelverken.

rade resultatet bli mer avhängigt antaganden om den makroekonomiska utvecklingen och kan därmed bli mer volatilt.

Införandet av IFRS9innebär ett omfattande arbete och påverkarredovisnings och rapporteringssystemi hela banken. Läsmer omimplementeringen av IFRS9på sid.37och i not 1.

Betaltjänster och förmedlingsavgifter – PSD 2

År 2018 trädde EU:s direktivför betaltjänster och förmed lingsavgifter (PSD 2) i kraft 1). Det ska främja konkurrens inom finanssektorn – samtidigt som kundsäkerheten säkerställs. En viktig del är kravet atttillhandahålla konto och betalningsinformation i den mån kunden så önskar. Tredjepartsutvecklare kan därmed utveckla applikationer och tjänster kring kund och kontoinformation i ettfinans institut. Detta som kallas Open Banking kommer sannolikt att transformera bankernas funktion och bankrelaterade tjäns ter. SEB har en aktiv roll i utvecklingen.

Konsumentskydd

Skydd av personuppgifter – GDPR

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) gällerfrån mitten av 20181). Eftersom den ersätter 28 nationella regelverk (i Sverige: personuppgiftslagen, PuL) kommer den att minska komplexitet och risken förrättsosäkerhet, liksom administra tiva kostnader. De nya sekretessreglerna gällerför alla företag, men kommer attfå större effekt på banker, eftersom det ifinanssektorn finns stora volymer av personuppgifter. Ett viktigt krav i de nya reglerna ärrätten att bli glömd när en

kund vill bli glömd ska kundens data raderas förutsatt att andra lagartillåter det. Dessutom ska kunderna enkeltfå information om sina personuppgifter och om hur dessa behandlas. Det kommer också att bli lättare för kunderna att flytta personuppgifterfrån SEB till andra parter. Skydd för personuppgifter måste regelmässigtin i alla produkter och tjänster. Alla krav ärföremålför strikta sanktioner med böter upp tillfyra procent av företagets globala årliga omsättning.

1) Förordningar gäller automatiskt som lag i varje EUland, medan direktiv tillämpas genom införande i nationell lagstiftning.

Bolagsstyrning

Under året har styrelsen gjort djuplodande analyser av den accelererande tekniska utvecklingen och behovet av ytterligare digitalisering av SEB:s tjänster. Andra ämnesområden var informations- och cyber-

säkerhet. Samtidigt har den växande regelverksfloran inom den finansiella sektorn inneburit utmaningar och behov av resursplanering och IT-prioriteringar. Övriga viktiga områden för styrelsen har varit successionspla-nering bl.a. med anledning av utnämningen av SEB:s nya VD."

Marcus Wallenberg

Styrelsens ordförande

För att kunna upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att alla intressenter har ett stort förtroende och hög tillit till bankens verksamhet. Professionella medarbetare som vägleds av ett gott affärsmässigt uppträdande är avgörande liksom att upprätthålla en sund riskkultur.

Betydelsen av bolagsstyrning

För att bibehålla förtroendet bland kunder, medarbetare, aktie ägare och andra intressenter och för attförebygga intressekon flikter definieras roller och ansvartydligtför aktieägare, styrelse ledamöter, ledning och andra intressenter.

SEB:s arbete med bolagsstyrning fokuserar på att säkerställa en smidig och effektiv verksamhet med hög standard samt god riskhantering och robustintern kontroll.

Regelverk

Som svenskt publikt bankaktiebolag med värdepapper noterade på Nasdaq Stockholm måste SEB följa en mängd olika regelverk. Det externa regelverketför bolagsstyrningen omfattar bland annat:

• aktiebolagslagen
• årsredovisningslagen
• regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm
• svensk kod för bolagsstyrning
• lagen om bank och finansieringsrörelse
• Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjer
• Se sid. 50 förinformation om nya regelverk.

SEB tillämpar även ettinterntregelverk. Detta omfattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policys och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom

koncernen är verktyg för styrelsen och den verkställande direktören (VD) i deras styrande och kontrollerande roller. I dessa policys och instruktioneringår bland annat:

• arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens kommittéer
• instruktionerna för VD och för koncernens affärsverksamhet
• koncernens kreditinstruktion och riskpolicy
• instruktionen för hantering av frågor om intressekonflikter
• instruktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
• uppförandekodenSe sebgroup.com/sv ersättningspolicyn
• policy förinformationssäkerhet
• hållbarhetspolicynSe sebgroup.com (eng)
• policys förlämplighetsprövning av styrelseledamöter samt ledamöterna i verkställande ledningen (VL) och andra ledande befattningshavare.

SEB:s arbete med frågor angående etik och hållbarhet är en integrerad del i verksamheten och styrelsen diskuterar dessa frågor kontinuerligt. SEB:s uppförandekod beskriver SEB:s värderingar och principerför affärsmässigt uppträdande och ger vägledning om hur medarbetarna ska verka enligt värderingarna. Policys och riktlinjerför hållbarhetliksom de koncerngemensamma ställningstaganden och branschpolicys som behandlar miljö, sociala och bolagsstyrningsfrågor är också väsentliga.

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsre dovisningslagen och svensk kod för bolagsstyrning. SEB strävar efter attfölja koden där så ärlämpligt och haringa avvikelser att rapportera för 2017.

Merinformation om SEB:s bolagsstyrning finns på sebgroup. com/sv

Aktieägare och bolagsstämma

Aktieägarna utövar sitt inflytande på bolagsstämman genom att bland annat utse bankens styrelse och revisor.

SEB har cirka 269 000 aktieägare. Av dessa harrunt 172 000 innehav som är mindre än 500 aktier medan 112 harinnehav som är större än 1 000 000 aktier, motsvarande 82 procent av kapital och röster. SEB:s aktiekapital består av två aktieslag: A och Caktier. Varje Aaktie representerar en röst och varje Caktie en tiondels röst.SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur framgår på sid 29-30.

Årsstämman hålls i Stockholm och på svenska . Alla aktieägare som ärregistrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid harrätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet attlåta sig företrädas genom ombud. Årsstämman 2017 hölls den 28 mars. 1 364 personer,företrädande 1 931 aktieägare var närva rande vid stämman. Vid stämman användes ett elektroniskt röstningssystem.

De viktigaste besluten som fattades vid stämman var:

• utdelning med 5:50 kronor per aktie
• minskning av styrelsen till elva ledamöter
• omval av tio styrelseledamöter samt nyval av en ledamot
• omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande
• omval av PricewaterhouseCoopers som revisor
• beslut om riktlinjerför ersättning till VD och andra medlemmar i VL
• beslut om två långfristiga aktieprogram
• beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försäljning av egna aktierför SEB:s värdepappersrörelse,för de långfristiga aktieprogrammen och för kapitaländamål
• beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av konvertibler.
• Protokollet från årsstämman finns på sebgroup.com

Valberedning

Bland valberedningens uppgifteringår att ta fram förslag till årsstämman avseende ordförande och övriga ledamöteri styrelsen samtrevisor.

Valberedningen nominerar ordförande, styrelsens ledamöter o ch revisor samttarfram rekommendationer gällande styrelsearvoden och ersättning för kommittéarbete.

Valberedningen granskar också utvärderingarna av styrelsen och ordföranden.

Enligt beslut av årsstämman ska valberedningen vara sam mansatt av styrelsens ordförande samtrepresentanterför de av bankens fyra största aktieägare som önskar utse en ledamot. En av de oberoende styrelseledamöterna ska adjungeras till valberedningen.

Sammansättningen av valberedningen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden. Valberedningen hartillgång tillrelevant information om SEB:s verksamhet samtfinansiell och strategisk position lämnad av styrelsens ordförande och den adjungerade ledamoten.

En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sam mansättning som är mest ändamålsenlig för banken. Därför har valberedningen som utgångspunktför sitt arbete att bedöma i vilken grad styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på

Valberedning inför årsstämman 2018

		Röster, %
Ledamot	Representantför	31 augusti 2017
Petra Hedengran, ordförande	Investor	20,8
Magnus Billing	Alecta	7,0
Lars Heikensten	Trygg­Stiftelsen	5,3
Javiera Ragnartz	AMF Försäkring och Fonder	3,4
Marcus Wallenberg	SEB, styrelsens ordförande

Tomas Nicolin, adjungerad, utsedd av styrelsen.

Swedbank Robur Fonder som är bankens fjärde största ägare har avståttfrån att utse ledamottill valberedningen.

36,5

Styrelse

	Marcus Wallenberg	Sven Nyman	Jesper Ovesen	Johan H. Andresen
	Befattning Ordförande sedan 2005	Vice ordförande sedan 2017	Vice ordförande sedan 2014	Ledamot
	Kommitté l RCC l ACC l RemCo		l RCC l ACC
Invalsår 2002		2013	2004	2011
Född 1956		1959	1957	1961
	Utbildning B.Sc. (Foreign Service)	Civ.ek.	Civ.ek. och MBA	B.A. (Government and Policy Studies) och MBA
	Andra uppdrag Ordförande i Saab och FAM. Vice ordförande i Investor. Ledamoti AstraZeneca Plc., Temasek Holdings Ltd samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.	Ordförande i RAM Rational Asset Management. Ledamoti RAM ONE, Ferd AS (Norge), Nobelstiftelsens investerings kommitté, Handelshögskolan i Stockholm, Handelshögskole föreningen i Stockholm samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse.	Ledamoti Sunrise Communica tion Group AG (Schweiz), Lund­ beck A/S (Danmark) och Conva Tec Group Plc. (Storbritannien).	Ägare till och ordförande i Ferd AS (Norge). Ordförande i Etiska rådetför Government Pension Fund Global (Norge). Ledamoti SWIX Sport AS (Norge), NMI­Nordic Microfinance Initia­ tive och Junior Achievement Europe.
	Bakgrund Citibank i New York (USA), Deutsche Bank (Tyskland), S G Warburg Co (Storbritannien), Citicorp (Hongkong), SEB (Tysk­ land ) och Stora Feldmühle (Tyskland). Vice VD i Investor och VD och koncernchefi Inve stor. Flera styrelseuppdrag som ordförande och ledamoti stora börsnoterade bolag.	Bred erfarenhet av finansiell verksamhet. Ledande befatt ningarinom Investor. VD och grundare av Lancelot Asset Management och Arbitech. Ettflertal styrelseuppdrag.	Price Waterhouse. Vice VD och senare koncernchefi Baltica Bank A/S. Vice VD och finanschefi Novo Nordisk A/S. Koncernchefi Kirkbi Group. Finansdirektöri Den Danske Bank A/S, LEGO Holding A/S och TDC A/S. Flera styrelseuppdrag.	International Paper Co. Partneri Ferd AS. Koncernchefi Ferd AS.
Nationalitet Svensk		Svensk	Dansk	Norsk
Egna och närståendes aktieinnehav	753 584 A­aktier och 720 C­aktier	10 440 A­aktier och 10 200 C­aktier	25 000 A­aktier	100 000 A­aktier
Oberoende iförhållande till banken/större aktieägare	Ja/Nej	Ja/Ja	Ja/Ja	Ja/Ja
Närvaro styrelse/ 1) kommittémöten	25 av 25 / 29 av 30	23 av 25	24 av 25 / 21 av 21	23 av 25
Arvode, styrelse möten, kronor	2 850 000	900 000	900 000	675 000
Arvode, kommitté- möten, kronor	790 000	–	950 000	–

lOrdförande

1) I informationen ingår endast de möten där det varit möjligt att delta utan intressekonflikt.

Urban Jansson, Birgitta Kantola och Annika Falkengren lämnade styrelsen i samband med årsstämman 2017 då Johan Torgeby valdes till ny styrelseledamot. lVice ordförande lLedamot

styrelsen tillföljd av bankens verksamhet, organisation och framtida inriktning.

Styrelsens storlek och sammansättning diskuteras och bedöms itermer av lämplig kompetens och erfarenhet, både från den finansiella sektorn och andra sektorer. Ledamöterna ska också ha tillräckligt med tid att utföra sina uppgifter och förstå bankens verksamhet och dess största risker.

Styrelsens storlek och sammansättning ska vara förenlig med gällande lagar och förordningar samt den policy om styrelseledamöters mångfald och lämplighet som bankens styrelse har antagit. Valberedningen ska säkerställa mångfald inom styrelsen vad gällerledamöternas utbildning och yrkesbakgrund, kön, ålder och geografiskt ursprung.

Valberedningen diskuterar dessutom successionsfrågor och lägger särskild vikt vid kontinuitet och långsiktighet vad gäller att säkerställa styrelsens kompetens och sammansättning.

Valberedningen inför årsstämman 2018 utsågs under hösten 2017. Ingen ersättning har utgåtttill valberedningens ledamöter.

Valberedningens förslag, med särskilt yttrande över motivet till förslaget till styrelse, finns på sebgroup.com/sv.

Styrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaretför organisationen,förvaltningen och den verksamhet som bedrivs i koncernen.

Styrelsen harfastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformerliksom särskilda instruktionerför styrel-

Signhild Arnegård Hansen Samir Brikho Winnie Fok Tomas Nicolin

Ledamot	Ledamot	Ledamot	Ledamot
l RemCo	l RCC	ACC l	l RCC
2010	2013	2013	2009
1960	1958	1956	1954
Fil.kand. (Human Resources) och jour

nalistutbildning Civ.ing. (Thermal Technology) Bachelor of Commerce Civ.ek. och M.Sc. (Management)

Ordförande i SnackCo of America Corp. Vice ordförande i SvenskAmerikanska Handelskammaren (SACC) (USA). Ledamoti Magnora, SACC New York, Business Sweden, ESBRI och Kung Carl XVI Gustafs Stiftelse för Ungt Ledarskap.

VD i detfamiljeägda bolaget Svenska LantChips. Ordförande i Svenskt Näringsliv. Vice ordförande i Business Europe. Ledamoti Innventia, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Institu tetför Näringslivsforskning, Loomis Sverige och Lunds Universitet.

UK Business Ambassador. Cochairman i UKUAE Business Council och i UKROK CEO Forum. Medlem i Advisory Boards i Stena. Ordförande i Step Change Charity.

Bred internationell erfarenhet av företagande och företagsledning, särskiltinom den industriella sektorn. Ledande befattningarinom ABB, bland annat som divisionschef och VD för betydande dotterbolag. Medlem i ledningsgruppen i ABB Ltd (Schweiz). VD i Amec Foster Wheeler plc (UK).

Ledamot
ACC
2013
1956
Bachelor of Commerce

Ledamoti Volvo Car Corporation och G4S plc (Storbritannien). Medlem av Investment Committee i HOPU Investments Co, Ltd (Asien), senior advisor till FAM och WFAB.

Bred erfarenhetinom finansiell verksamhet. Auktoriserad revisori Australien och Hongkong. Medlem av the Institute of Chartered Accountants i England och Wales. Industriellrådgi vare och senior advisortill Investor och Husqvarna. CEO och senior partnertill EQT Partners Asia Ltd och VD för New Asia Partners Ltd.

Ledamot
· RCC
2009
1954
( 1110 111

Ordförande i Centrum för Rättvisa. Ledamoti Nordstjernan, Nobelstiftelsen och Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse. Medlem av Inves teringskommittén för NIAM:s fastighetsfond.

Bred erfarenhet av finanssektorn, bland annat som VD i Alecta, Tredje APfonden och E. Öhman J:or Fond kommission samtfrån en ledande befattning inom Handelsbanken. Flera styrelseuppdrag.

Svensk	Svensk, schweizisk	Brittisk	Svensk
5 387 A­aktier	0 aktier	3 000 A­aktier	66 000 A­aktier
Ja/Ja	Ja/Ja	Ja/Ja	Ja/Ja
24 av 25 / 8 av 8	24 av 25 / 6 av 9	21 av 25 / 7 av 8	25 av 25 / 13 av 14
675 000	675 000	675 000	675 000
387 500	345 000	250 000	345 000

sens kommittéer. Styrelsen har bland annatföljande uppgifter:

• besluta om mål, strategi och ramarför verksamheten samt affärsplan
• regelbundetfölja upp och utvärdera verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna
• ansvara för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt attredovisningen, medelsförvaltningen,riskerna i verksamheten och de finansiella förhållandena i övrigt styrs på ett betryggande sätt, allti överensstämmelse med externa och interna regler
• besluta om större förvärv och avyttringarliksom andra större investeringar
• utse eller entlediga VD, ledamöteri VL, Chief Risk Officer (CRO) och koncernrevisionschefen samt besluta om ersättning till dessa.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och ser bland annattill attledamöterna löpande fårinformation och utbildning om förändringarireglerför verksamheten och om ansvaret som ledamoti ett noteratfinansiellt bolag. Utbildnings och fördjupningsseminarier arrangeras årligen och nya ledamöter erbjuds ett utbildningsprogram med information om och diskus sion kring de olika verksamheterna inklusive kontrollfunktionerna.

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med enmandattid på ett år. Styrelsen har sedan årsstämman2017 bestått av elva ordinarie årsstämmovalda ledamöter, utan supple anter, samttvå ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter, utsedda av sina respektive arbetstagarorganisationer. För att styrelsen ska vara beslutförmåste fler än hälften av ledamöterna vara närvarande.VDär den enda

Styrelse (fortsättning)

	Helena Saxon	Johan Torgeby	Sara Öhrvall
Befattning Ledamot		Ledamot (VD och koncernchef)	Ledamot
Kommitté l ACC			l RemCo fram till 15 augusti 20172)
Invalsår 2016		2017	2016
	Född 1970	1974	1971
Utbildning Civ.ek.		Fil. kand. (nationalekonomi)	Civ.ek.
	Andra uppdrag CFO på Investor. Ledamoti Swedish Orphan Biovitrum.	Ledamoti Svenska Bankföreningen och i Institute ofInternational Finance.	Ledamoti Investor, Bonnier News, Bonnier Books samt Bisnode.
	Bakgrund Finansanalytiker på Goldman Sachs och Investor,finansdirektör på Syncron International och Hallvarsson och Halvarsson. Investment manager på Investor.	Portföljförvaltare och makroekonom på Swedbank, chefför Financial Sponsors Group Private Equity hos Morgan Stan ley i London, chefför Client Coverage, inom division Stora företag & institutio ner samt Co­head division Stora företag & Finansiella institutioner.	Produktutvecklingschef med ansvarför nischbilar på Volvo Cars. Senior Vice Presidentforskning och utveckling på Bonnier. Grundare av konsultnätverket MindMill Network och VD på Differ Strategy Consulting.
Nationalitet Svensk		Svensk	Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav	12 500 A­aktier	5 567 A­aktier, 73 729 aktierätter och 81 247 villkorade aktierätter	1 150 A­aktier
Oberoende iförhållande till banken/större aktieägare	Ja/Nej	Nej/Ja	Nej/Nej
Närvaro styrelse/ 1) kommittémöten	24 av 25 / 8 av 8	14 av 14	24 av 25 / 5 av 5
Arvode, styrelse möten, kronor	675 000	–	675 000
Arvode, kommitté- möten, kronor	250 000	–	75 683

lOrdförande

lLedamot

1) Endast de möten ingår som varit möjliga att delta i utan attintressekonflikt uppstår.

2) Från och med 16 augusti 2017 deltog Sara Öhrvall i SEB:s operativa digitaliseringsarbete och lämnade lVice ordförande

med anledning av detta sin plats i RemCo. Ersättningen för uppdraget uppgick till 1 050 230 kronor.

bolagsstämmovalda ledamoten somär anställd i banken.Val beredningen har gjort en samlad bedömning av ledamöternas oberoende iförhållande till banken och bankens ledning samti förhållande till aktieägare somäger 10procent ellermer av aktierna ellerrösterna och funnit att sammansättningen av styrelsen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden.

Styrelsearbetetföljer en årlig plan.Under2017hölls25styrelse möten.VDdeltar vid alla styrelsesammanträden utomi ärenden där hinderföreligger på grund av intressekonflikt såsomdåVD:s arbete utvärderas.Andramedlemmari ledningen deltar när så krävs.

Styrelsens ersättning

På SEB:s årsstämma 2017 beslutade aktieägarna om ett sammanlagt arvode till ledamöterna om 12 887 500 kronor och om hur arvodet ska fördelas mellan ledamöterna i styrelsen och dess kommittéer. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden. Efterförslag från valberedningen har styrelsen fastställt en policy om att styrelsens ledamöter bör använda 25 procent av sitt arvode till att köpa och inneha aktieri SEB upp till ett belopp som motsvarar ett års arvode.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen harinrättat kommittéerför att handlägga vissa frågor och för att bereda sådana frågorför beslut av styrelsen. För närvarande finns tre kommittéer: Risk and Capital Committee (RCC), Audit and Compliance Committee (ACC) och Remuneration and Human Resources Committee (RemCo). Kommittéerna rapporterar regelbundettill styrelsen. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt ska delta i kommittéarbetet. Styrelsens ordförande är vice ordförande i de tre kommittéerna. Varken VD eller andra befattningshavare i banken ingåri kommittéerna.

Utsedda av de anställda

Anna-Karin Glimström	Håkan Westerberg	Annika Isenborg	Charlotta Lindholm
Ledamot, utsedd av de anställda	Ledamot, utsedd av de anställda	Suppleant, utsedd av de anställda	Suppleant, utsedd av de anställda
2016	20153)	20164)	2015
1962	1968	1967	1959
Universitetsstudieri matematik, statistik och juridik.	Engineering logistics.	Universitetsstudieri arbetsmiljörätt	Jurist
Ordförande i Finansförbundeti SEB och i Finansförbundet Regional Klubb Västi SEB. Ledamoti EB­SB Fastigheter och i EB­SB Holding.	Ordförande i Akademikerföreningen i SEB.	Första vice ordförande i Finansför bundeti SEB och i Finansförbundets regionala klubb Group Operations i SEB.	Vice ordförande i Akademiker­ föreningen i SEB. Ledamoti Alma Detthows Stiftelse.
Kontorschef och andra befattningar i SEB. Olika specialist­ och ledar­ rolleri Trygg­Hansa. Ledamoti SEB Vinstandelsstiftelse.	Försäljningschefi Trygg­Hansa inom sakförsäkringsområdet. SEB i olika befattningarinom systemhantering och IT­utveckling,för närvarande Systems Management Advisor.	Anställd på Fixed Income, Group Operations i SEB. Ledamoti SEB:s Vinstandelsstiftelse och Resultat premiestiftelse.	Olika kundansvarsbefattningarinom flera divisioner och dotterbolag i SEB. För närvarande kundansvarig inom Private Banking Stiftelser.
Svensk	Svensk	Svensk	Svensk
0 aktier och 805 villkorade aktierätter	3 748 A­aktier och 805 villkorade aktierätter	179 A­aktier och 1 610 villkorade aktierätter	5 001 A­aktier och 805 villkorade aktierätter
–	–	–	–
24 av 25	25 av 25	21 av 25	22 av 25
–	–	–	–
–	–	–	–

3) Suppleant 2011–2014 4) Suppleant 2014

Utvärdering av styrelse, VD och verkställande ledning

Styrelsen tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat består av en enkät med efterföljande diskussioner inom styrelsen. Genom denna process utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat:

• om varje enskild ledamot aktivt deltari styrelsens och kommittéernas diskussioner
• om ledamöterna bidrar med självständiga omdömen
• om atmosfären på mötena främjar öppna diskussioner.

Resultatet av utvärderingen presenteras för och diskuteras i styrelsen och i valberedningen. Utvärderingsprocessen och resultatet av denna syftar bland annattill att ytterligare förbättra styrelsearbetet och den hjälper valberedningen att utvärdera lämplig storlek och sammansättning av styrelsen.

Styrelsens ordförande utvärderarformellt, en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltar inte i utvärderingen av ordförandens arbete, vilken 2017 leddes av Tomas Nicolin.

Styrelsen utvärderarlöpandeVD:s och VL:s arbete, varvid varken VDeller annan medlem av VL deltar.

Utnämning av ny VD, successions och kompetensplanering och regeländringar var RemCos viktigaste områden under 2017. Tillsättandet av nyVDoch andra successions frågor harförberetts utifrån kommitténs kontinuerliga och fokuserade arbete för att säkra en lämplig successionsordning. En viktig del av detta är att övervaka bankens totala kompetenspool. Kommittén övervakade också SEB som arbetsgivare. Att ha ettrykte som en inkluderande och attraktiv arbetsgivare är allt viktigare för att säkra mångfalden hos den arbetskraft som ska leda banken motframtiden. Under 2017 påverkade en ny uppsättning lagkrav hur bankerna ersätter sina anställda, vilket kommittén tagiti beaktande."

Signhild Arnegård Hansen,

Ordförande i RemCo

Remuneration and Human Resources Committee

RemCo bereder,för beslut av styrelsen,tillsättande av VD och ledamöteri VL. Kommittén utvecklar,följer och utvärderar SEB:s ersättningssystem och ersättningspraxis, incitamentsprogram, riskjustering av uppskjuten rörlig ersättning och tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till VD och ledamöterna i VL. En oberoende granskningsrapportfrån revisorn om överensstämmelsen mellan SEB:s ersättningssystem och ersättningspolicy presenteras årligen för kommittén.

RemCo granskar,tillsammansmed RCC, bankens ersättningspo licy och säkerställer att ersättningsstrukturen tar hänsyn tillrisk samt kostnaden för kapital och likviditet.Genomgången baseras på bland annat en gemensamriskanalys frånGroup Risk,Group Compliance ochGroupHR.

Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt,tillsammansmed RCC, åtgärder vidtagna för atttrygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. RemCo höll åttamöten under 2017.

VDär,tillsammans med chefen förGroupHR,föredragande i kommittén i ärenden där hinderinte föreligger på grund av intressekonflikt.Ersättningsrapporten återfinns på sid. 64.

Ledamöteri RemCo

Signhild Arnegård Hansen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Sara Öhrvall (till och med 15 augusti 2017).

RemCo:s arbete under 2017:

• förslag till ny VD
• översyn av ersättningspolicyn inklusive definitionen av medarbetare vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil
• förslag tillriktlinjerför ersättning till VD och ledamöterna i VL
• utveckling av långfristiga aktieprogam
• förslag till ersättning till VD och ledamöterna av VL enligt de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna
• förslag till ersättning till chefen förinternrevision, CRO och chefen för Group Compliance enligt ersättningspolicyn
• uppföljning av ersättningsprinciper,rörliga ersättningsprogram och pensionsåtaganden
• årlig uppföljning av kompetensförsörjning och talangutveckling och beredning av ettramverk förinkludering och mångfald
• översyn och diskussion av anpassning och implementering av regelverk som påverkar bankens ersättningsstruktur.

På styrelsens agenda 2017

Kv1		Kv2	Kv3		Kv4
• Kallelse och förslag till årsstämman • Utnämning av ny VD • Makroekonomisk genomgång • Balansräkning, kapital­ och utdelningsfrågor • Årsredovisning 2016 • Rapporterfrån intern och extern revision samt Group Compliance • Finansiell styrmodell och finansiella mål • Ersättningsfrågortill VD, VL och kontrollfunktioner • Konstituerande möte • Kompetensutveckling och successionsplanering	Baltikum	• Genomgång av divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner • Makroekonomisk genomgång • Intern kapital­ och likviditetsutvärdering • Ersättningspolicy • Djupanalys av IT och digitaliseringsarbetet • IT­kompetens • Uppföljning av efterlevnad av nya regelverk • Genomgång av divisionen	• Uppföljning av efterlevnad av nya regelverk med fokus på bl.a. MiFID II och GDPR • Genomgång av digitaliserings­ och transformationsarbetet inom divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner • Djupanalys av IT och digitaliseringsarbetet • Genomgång av spar­ och investeringserbjudanden • Genomgång av kompetensfrågor • Riskseminarium	Privatkunder prognoser • Riskstrategi instruktioner	• Möte med Finansinspektionens generaldirektör • Genomgång av IT projekt • Genomgång av divisionen Företag & • Genomgång av verksamhet och omorganisering i Tyskland • Plan för återhämtning och avveckling i en krissituation (Recovery and Resolution Plan) • Djupanalys av IT och digitaliseringsarbetet • Affärsplan,finansiella planer och • Årlig genomgång av policys och • SEB:s Uppförandekod • Utvärdering av styrelsen

• Mångfald och inkludering

Dessutom finns SEB:s kvartalsrapport,rapporterfrån styrelsens kommittéer samt SEB:s riskposition, kreditkvalitet, kreditportfölj och likviditetsläge med på styrelsens agenda varje kvartal.

Ordförande i både RCC och ACC

Utvecklingen av nya regelverk kring kapitalkrav harfortsatt att vara ett fokusområde för RCC under 2017. Övriga viktiga områden innefattar övervakning av kreditportföljen, den svenska bolånemarknaden och specifika marknadssegment som olje, gas och offshoreindustrin. RCC har också under åretföljt upp ett antal pågående projekt för attimplementera nya regelverkskrav som träderi kraft 2018, inklusive IFRS 9 som har haft en väsentlig inverkan på arbetet med den finan siella redovisningen under året. Emellertid blir påverkan av IFRS 9 på kapitaltäckningen begränsad." tion enligt EU:s revisionsförordning." Jesper Ovesen,

I arbeteti ACC har vi sedan den senaste finanskrisen sett ett stort antal nya regelverk som påverkar banker och finansiella institut. Detta har medfört att behovet av intern kontroll av regelefterlevnad har ökat och en fördjupad förståelse av potentiella riskeri den finansiella rapporteringen, som en följd av nya IFRSkrav, har krävt extra uppmärksamhet av ACC. Andra viktiga frågorför ACC under året varITsäkerhet, inklusive behörighetskontroller, samtförbe redande arbete med upphandling av ny extern revisorför att uppfylla kravet på revisorsrota

Risk and Capital Committee

RCC stödjer styrelsen i dess arbete med att säkerställa att SEB är organiserat och leds på ett sådant sätt att alla riskerinom koncernens verksamhet kontrolleras i enlighet med styrelsens fastställda risktolerans samt med externa och interna regler. RCC följer också kontinuerligt koncernens kapitalsituation.

RCC beslutar om principer och parametrarför att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och övervakarriskhanteringssystem,risktoleransen och strategin, på såväl kort som lång sikt. Kommittén berederförslag tilltillsättande och entledigande av CRO.Den beslutar även i individuella kreditärenden av väsentlig betydelse eller principiell karaktär samt biträder RemCo i atttillhandahålla en risk och kapitalbaserad syn på ersättningssystemet. RCC höll 14 möten under 2017.

Koncernens ekonomi och finansdirektör (CFO) har det övergripande ansvaretförinformation och presentation av de kapital och finansieringsärenden som föredras för kommittén. CRO har motsvarande ansvarförrisk och kreditärenden. VD, CFO och CRO deltarregelbundeti mötenaCRO-funktionen beskrivs på sid. 62,risk-, likviditets- och kapitalhanteringen på sid. 44.

Ledamöteri RCC

Jesper Ovesen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Tomas Nicolin och Samir Brikho.

RCC:s arbete under 2017:

• uppföljning av tillämpningen av interna regelverk inklusive koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion
• uppföljning av hur koncernens risker utvecklas
• bevakning av den makroekonomiska utvecklingen
• beredning av limiterför marknads och likviditetsrisker
• granskning av väsentliga förändringari kreditportföljen och kreditprocessen
• granskning av modeller och metoderför att mäta risk
• diskussioner om bankens anpassning till nya kapitalregler
• granskning av övergripande ställning och strategiför kapital och likviditetinklusive intern kapital och likviditetsutvärdering
• beredning av koncernens kapitalmål och kapitalhanterings frågor, exempelvis utdelning
• granskning av rapportering från internrevision och compliance
• diskussioner utifrån en strategisk helhetssyn på finansiell styrning; generellt och av balansräkningen.

Audit and Compliance Committee

ACC stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra bankens finansiella redovisning samt den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen och rapporteringen tilltillsyns myndigheterna. Vid behov bereder ACC också,för styrelsens beslut,förslag tilltillsättande och entledigande av chefen för internrevision. Kommittén hållerfortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen av deras aktiviteter samtföljer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den utvärde rar också externrevisorns arbete och oberoende.

Vid behov har kommittén vidare attta ställning till VD:s förslag tilltillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance.

ACC höll åtta möten under 2017. CFO, de externa revisorerna, chefen förinternrevision och chefen för Group Compliance framlägger ärenden och rapporterför kommitténs övervägande. VD, CFO och CRO deltarregelbundeti mötena.Intern kontroll avseende finansiellrapportering finns på sid. 66.

Ledamöteri ACC

Jesper Ovesen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Winnie Fok och Helena Saxon.

ACC:s arbete under 2017:

• behandling av bokslutskommuniké och delårsrapporter liksom revisionsrapporter
• förberedelserinför upphandling av ny extern revisor
• uppföljning av internrevisionen i koncernen
• uppföljning av complianceärenden
• uppföljning av den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen
• uppföljning av den interna kontrollen överrapporteringen tilltillsynsmyndigheterna
• uppföljning av andra tjänster än revision som upphandlas från den externa revisorn
• utarbetande av förslag till valberedningen om externrevisor att väljas på årsstämman
• fastställande av en årlig revisionsplan förinternrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen
• godkännande av den årliga planen för compliancearbetet
• diskussioner med företrädare för externrevisionen vid ett flertaltillfällen, utan närvaro av VD eller annan person från bankens ledning.

Verkställande ledning

		Befattning	VL-medlem sedan	Anställd i SEB sedan		Född Utbildning	Natio- nalitet	Egna och närstående aktieinnehav
1	Johan Torgeby	Verkställande direktör och koncernchef sedan 2017	2014	2009		1974 Fil.kand. (natio nalekonomi)	Svensk	5 567 A­aktier, 73 729 aktierätter och 81 247 villkorade aktierätter.
2	Magnus Carlsson	Ställföreträdande VD och koncernchef sedan 2014	2005	1993		1956 Civ.ek.	Svensk	54 998 A­aktier, 68 297 aktierätter och 158 801 villkorade aktierätter.
3	Magnus Agustsson	Chief Risk Officer sedan 2017	2017	2009		1973 C.Sc. och M.Sc.	Isländsk, finsk	8 744 A­aktier, 1 448 aktierätter och 30 890 villkorade aktierätter.
4	Jeanette Almberg	Chefför Group Human Resources sedan 2016	2016	2008		1965 Civ.ek.	Svensk	10 343 A­aktier, 22 683 aktierätter och 38 537 villkorade aktierätter.
5	Joachim Alpen	Vice VD, chefför division Stora Företag & Finansiella Institutioner sedan 2017	2014	2001	1967	MBA, M.A. (internationella relationer)	Svensk	6 112 A­aktier, 113 999 aktierätter och 78 347 villkorade aktierätter.
6	Jan Erik Back	Vice VD, Ekonomi­ och finansdirektör sedan 2008	2008	2008		1961 Civ.ek.	Svensk	60 968 A­aktier, 124 711 aktierätter och 168 985 villkorade aktierätter.
7	Viveka Hirdman-Ryrberg	Kommunikationsdirektör sedan2009,Ordförande i Hållbarhetskommittén	2009	1990	1963	Civ.ek. och ekon.lic. (national ekonomi)	Svensk	62 761 A­aktier, 43 633 aktierätter och 56 231 villkorade aktierätter.
8	Martin Johansson	Chefför Affärsstöd sedan 2011	2009	2005		1962 Civ.ek.	Svensk	236 A­aktier, 46 255 aktierätter och 139 219 villkorade aktierätter.
9	Christoffer Malmer	Vice VD, chefför division Företag & Privatkunder sedan 2016	2014	2011	1975	Fil.kand. (internationell ekonomi)	Svensk	59 321 A­aktier och 74 437 villkorade aktierätter.
10	David Teare	Chefför division Liv & Investment Management sedan 2017	2011	2006		1963 B.Comm.	Kana densisk	54 675 A­aktier, 60 652 aktierätter och 75 811 villkorade aktierätter.
11	Mats Torstendahl	Vice VD, chefför division Företag & Privatkunder sedan 2016	2009	2009		1961 Civ.ing.	Svensk	104 218 A­aktier, 56 913 aktierätter och 168 046 villkorade aktierätter.
12	Riho Unt	Chefför division Baltikum sedan 2016	2016	2001	1978	MBA, M.A.(public administration)	Estnisk	43 485 A­aktier, 7 336 aktierätter och 32 617 villkorade aktierätter.
	Adjungerade medlemmar
13	Johan Andersson	Landchefför SEB Tyskland sedan 2016	2009	1980		1957 Civ.ek.	Svensk	50 800 A­aktier, 22 C­aktier och 747 villkorade aktierätter.
14	Peter Høltermand	Landchefför SEB Danmark sedan 2002	2011	1997		1963 Civ.ek.	Dansk	179 A­aktier, 17 493 aktierätter, 32 415 villkorade aktierätter och 53 524 villkorade syntetiska aktier.
15	Rasmus Järborg	Strategichef sedan 2015	2015	2008		1976 M.Sc. (Econ.)	Svensk	5 598 A­aktier, 28 386 aktierätter och 60 153 villkorade aktierätter.
16	Marcus Nystén	Landchefför SEB Finland sedan 2010	2014	1998		1960 Ekon.mag.	Finsk	119 847 A­aktier, 22 924 villkorade aktierätter och 37 583 villkorade syntetiska aktier.
17	William Paus	Landchefför SEB Norge sedan 2010	2011	1992		1967 Civ. ek.	Norsk	52 900 A­aktier, 30 456 villkorade aktierätter och 32 029 villkorade syntetiska aktier.

Verkställande direktören

Styrelsen harfastställt en instruktion för VD:s arbete och roll. VD, som också är koncernchef, har ansvaretför koncernens verksamhet och risk i enlighet med styrelsens fastställda strategi,riktlinjer, policys och instruktioner. VD rapporterartill styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som harfattats i styrelsen.

VD utser divisionscheferna, chefen för Affärsstöd och chef erna för olika staber och supportfunktioner som rapporterar direkttill VD.

VD:s kommittéer

VD hartre huvudsakliga kommittéertill sittförfogande för attleda den operativa verksamheten:

Verkställande ledningen (VL)

För att bästtillvarata hela koncernens intressen samråder VD med VL ifrågor av större eller principiell betydelse. VL hanterar bland annatfrågor som är av gemensamtintresse för flera divisioner, strategifrågor, hållbarhetsfrågor, affärsplaner samtfinansiella prognoser och rapporter. Under 2017 hölls 31 sammanträden med VL.

Asset and Liability Committee (ALCO)

ALCO, med VD som ordförande och CFO som vice ordförande, är ett koncernövergripande, beslutande, övervakande och rådgivande organ. ALCO höll elva sammanträden under 2017 och hanterar bland annat:

• finansiell stabilitet speciellt under de nya regelverken
• strategiska kapital och likviditetsfrågor, inklusive allokering av internkapital och principerförinternprissättning
• strukturella frågor och frågor kring bankens balansräkning och affärsvolymer
• finansiering av helägda dotterbolag
• koncernens balansräknings och finansieringsstrategi.

Group Risk Committee (GRC)

GRC, med VD som ordförande och CRO som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté, som hanterar alla risktyper på koncernnivå så att portföljer, produkter och kunder utvärderas från ett allsidigtriskperspektiv. GRC höll 61 sammanträden under 2017.

• GRC hartill uppgift att:
• fatta viktiga kreditbeslut
• säkerställa att alla riskerinom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt attriskerna mäts, överva kas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler
• stödja VD i arbetet med att säkerställa att beslut angående koncernens långsiktiga risktolerans följs i affärsverksamheten
• säkerställa att styrelsens riktlinjerförriskhantering och riskkontroll ärinförda och att erforderliga regler och policys för risktagande i koncernen upprätthålls och verkställs.

Divisioner och affärsområden

Styrelsen hari en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten ifilialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade.

SEB:s verksamhet är organiserad ifyra divisioner. Varje division är ansvarig för de dotterbolag som hörtill divisionen. Divisionschefen, eller de för divisionen gemensamt ansvariga divisionscheferna, är övergripande ansvariga för verksamheten i affärsområdena och utser, efter samråd med VD, cheferför affärsområdena inom divisionen.

En landchef utses i de länder, utanför Sverige, där SEB bedriver verksamhet. Den landansvarige koordinerar koncernens verksamheterlokalt och rapporterartill en särskilt utsedd ledamot av VL.

På VL:s agenda 2017

• makroekonomiska uppdateringar
• diskussion om nya regelverk, såsom MiFID II, IFRS 9, GDPR, AML4 och PSD II
• bokslutskommuniké och kvartalsrapport
• förberedelserinför årsstämman
• genomgång av bankens olika verksamhetsområden och hemmamarknader
• uppföljning av aktuell affärsplan 2016-18 och diskussion kring ny affärsplan
• diskussioner om kapitalkrav, kreditkvalitet och risk
• genomgång och diskussion om digitaliseringsarbetet såsom utveckling och lansering av utökad kundfunktionalitet samt interna automatiseringsinitiativ
• genomgång och diskussion av IT inklusive investeringar och säkerhet

Hållbarhetsfrågor

För att säkerställa en god operativ styrning av SEB:s hållbar hetsarbete har VD tillsatt en särskild hållbarhetskommitté med uppgift attta ansvarför och följa upp bankens hållbar hetsarbete. Kommunikations och marknadsdirektören, som är medlem i VL, är ordförande. Övriga medlemmar är seniora representanterfrån divisionerna och koncernfunktioner. Kommittén stöds av den koncerngemensamma hållbarhets avdelningen som driver och samordnar den övergripande hållbarhetsagendan. Ansvaretför det dagliga hållbarhetsar betet åligger cheferna inom affärsområdena och koncern funktionerna, samtlokala hållbarhetskommittéer. Vid behov upprättas kommittéerför att hantera specifika hållbarhetsfrågor

Affärsstöd och staber

Affärsstöd är en divisionsövergripande funktion inrättad för att öka skalfördelarna inom processer, IT och informationssäker het. Affärsstöd omfattar bland annattransaktionsprocesser, utveckling, underhåll och drift av ITsystem samt hantering av SEB:s ITportfölj.

SEB:s koncernstabsfunktioner har globalt ansvar och ger stöd till organisationen.

CRO-funktionen

CROfunktionen är oberoende från affärsverksamheten och har ansvarför attidentifiera, mäta, analysera och kontrollera SEB:s risker. Bankens Chief Risk Officer (CRO) utses av styrelsen och rapporterartill VD. CRO hållerregelbundet styrelsen, RCC, ACC, VL, ALCO och GRC uppdaterade om riskfrågor.

CRO har ett globaltfunktionellt ansvar och CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen. CROfunktionen är uppdelad på två enheter: Group Risk och Group Credits.

Group Risk hanterar koncernens risker. Enheten konsoliderar och analyserar riskdata avseende olika typer av risker och koncernens kreditportföljer samt hanterar modeller för riskvägning och allmänna frågor om riskstyrning och riskinforma tion.

Group Credits ansvararför styrning av kreditprövningsproces sen och för vissa individuella kreditbeslut. Group Credits tillser också att policys fastställda av RCC och styrelsen efterlevs.

• diskussion om strategiska investeringar och samarbeten med aktörerinom fintech och digitalisering
• diskussioner om kundnöjdhet, varumärkes och imageposition samt arbetet med kundundersökningen
• genomgång av SEB:s Uppförandekod
• medarbetarundersökningen Insikt 2017 diskussion om resultat och åtgärder
• utveckling av hållbarhetsfrågor
• genomgång av outsourcad verksamhet
• diskussion om Open Banking
• genomgång av process för hantering av kundklagomål
• årlig genomgång av policys och instruktioner
• diskussion om inkludering, mångfald och #metoo
• genomgång av kompetens och ledarskapsutveckling
• workshop om risker

Verksamheten ärreglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion. Ordföranden i divisionernas respektive kreditkommittéer har vetorätti kreditbeslut. Beslut som innebär ett väsentligt undantag från kreditregelverket måste hänskjutas till en högre nivå i beslutshierarkin.

Chefen för Group Risk och koncernkreditchefen utses av VD, efterförslag från CRO, och rapporterartill CRO.Merinforma tion om risk-, likviditets- och kapitalhantering finns på sid. 44.

Group Compliance

Koncernens funktion förregelefterlevnad, Group Compliance, är oberoende från affärsverksamheten. Group Compliance har uppdraget attinformera, kontrollera och följa upp compliance frågor. Funktionen ska också lämna råd till affärsverksamheten och ledningen och på så sätt säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med myndighetskrav samtfrämja förtroendet hos kunder, aktieägare och finansmarknaden.

Group Compliance särskilda ansvarsområden är:

• kundskydd
• uppförande på finansmarknaden
• åtgärderför attförhindra penningtvätt och finansiering av terrorism
• myndighetskrav och kontroller.

Chefen för Group Compliance, som utses av VD efter godkännande av ACC,rapporterar compliancefrågorlöpande till VD, VL och ACC samt årligen till RCC och styrelsen. Baserat på analyser av koncernens riskerinom detta område fastställer VD, efter godkännande från ACC, en årlig complianceplan. Instruktionen för Group Compliance antas av styrelsen.

Ett complianceärende 2017 var en disciplinär åtgärd när Nas daq i samband med Annika Falkengrens avgång som VD hävdade attreglerna förinsiderinformation bröts då ettinsiderregister inte upprättats vid rätttidpunkt under en helg (då börsen var stängd).

Internrevision

Internrevision är en koncernövergripande kontrollfunktion, direkt underställd styrelsen, som hari uppdrag att självständigt och oberoende granska koncernens verksamhet. Styrelsen tillsätter chefen förinternrevision.

Internrevisionens främsta uppgift är att bedöma och lämna yttranden till styrelsen och VD om att bankens styrning,riskhantering och interna kontroll är ändamålsenliga och effektiva. Arbetet utförs med en riskbaserad ansats i enlighet med den metodik som utarbetats av The Institute ofInternal Auditors.

ACC fastställer årligen en plan förinternrevisionens arbete. Chefen förinternrevision rapporterar slutsatserna av genom förda granskningar, vidtagna åtgärder och status på tidigare rapporterade iakttagelsertill ACC och rapporterar även till RCC och styrelsen.

Revisor Peter Nyllinge PricewaterhouseCoopers

Peter Nyllinge

Född 1966; Revisori SEB och huvudansvarig sedan 2012. Auktoriserad revisor, VD PwC Sverige Övriga större uppdrag: Electrolux och Fagerhult Tidigare större uppdrag: Ericsson, Securitas och Assa Abloy

Information om revisor

SEB ska enligt bankens bolagsordning ha minst en och högst två revisorer med högstlika många suppleanter. Tillrevisor fårävenregistreratrevisionsbolagutses.

PricewaterhouseCoopers har varit bankens revisor s edan 2000 och omvaldes 2017 förtiden till och med års stämman 2018.

De arvoden som revisorn faktureratförrevisionen av räkenskapsåren 2016 och 2017 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen.

Arvoden tillrevisorer		Mkr
	2017	2016
Revisionsuppdraget	30	27
Revisionsnära rådgivning	21	16
Skatterådgivning	12	11
Övriga tjänster	5	4
1) Summa	69	58

1) Varav till PricewaterhouseCoopers 65 Mkr (55)

VD och VL informeras regelbundet om internrevisionsärenden. Internrevisionens arbete utvärderas minst vartfemte år genom en kvalitetsutvärdering, som utförs av oberoende part.

Internrevisionsarbetet koordineras med bankens externa revisor avseende granskningen av finansiellrapportering. Bankens externa revisorförlitar sig i viss utsträckning på internrevisionens arbete i sitt uppdrag att granska koncernens finansiella rapportering. För det krävs att den externa revisorn utvärderarinternrevi sionens arbete. Slutsatserna av denna utvärdering rapporteras till ACC och Internrevision.

SEB:s organisation Koncernstaber & kontrollfunktioner (CFO, CRO, Strategy, HR, Legal, Marketing och Communications) Affärsstöd (IT Service Delivery, IT Services och Operations) Liv & Investment Management VD och koncernchef Stora Företag & Finansiella Institutioner Företag & Privatkunder Baltikum

Ersättningsrapport

SEB vill attrahera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare som vill utvecklas och bidra till bankens långsiktiga framgång. Medarbetarens ersättning ska uppmuntra goda prestationer, sunda och ansvarstagande beteenden baserade på SEB:s värderingar samt ettrisktagande som äri enlighet med styrelsens fastställda risktoleransnivå. Ambitionen är attfrämja ettlångsiktigt engagemang hos medarbetarna för att skapa hållbart värde för kunder och aktieägare.

Den totala ersättningen speglar komplexiteten, ansvaret och ledarskapsförmågan som behövs förrespektive befattning, liksom individens prestation. SEB har en tydlig process för uppföljning av medarbetarnas prestation och utveckling. Den grundas på transparenta och individuella mål och utgör en hörnsten när det gäller attfastställa ersättningen. Prestationen utvärderas utifrån finansiella och ickefinansiella mål med SEB:s värderingar som utgångspunkt.

Ersättningspolicy

Principerna för ersättningarinom SEB framgår av SEB:s ersättningspolicy som revideras årligen. Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee (RemCo) berederförslag till ändringarför beslut av styrelsen. Policyn anger att ersättningar ska vara i linje med bankens strategi, mål, värderingar och långsiktiga intresse och ska säkerställa attintressekonflikter undviks. Policyn speglar också svenska och internationella regelverk. Merinformation om RemCo finns på sid. 58.

RemCo granskar,tillsammansmed styrelsens Risk and Capital Committee (RCC), ersättningspolicyn och verifierar att ersättningsstrukturen tar hänsyn till bankens risk, långsiktiga intjäningsförmåga samt kostnad förlikviditet och kapital.Granskningen baseras bland annat på en gemensam riskanalys frånGroup Risk, Group Compliance ochGroupHuman Resources.

Av policyn framgår principerna för attidentifieramedarbetare vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på koncernens riskprofil (identifierad personal) för vilka detfinns speciella regler omhur ersättningen ska fastställas och utbetalas.Under 2017 var 989medarbetare (1 167) inom SEB kategoriserade somidentifierad personal. Policyn anger även hur banken identifierar och avlönarmedarbetare somkan påverka fonders riskprofil,tillhandahållerinvesteringsrådgivning eller har en väsentlig inverkan på vilka tjänster och produkter somerbjuds.

Policyn anger slutligen attmedarbetare inomkontrollfunktionerna ska ha en ersättning somär oberoende av de affärsområden somde övervakar, sommotsvarar deras nyckelrolleri organisationen och sombaseras påmålförenligamed deras funktioner.

Ersättningsstruktur

Bankens ersättningsstruktur består huvudsakligen av fastlön och rörlig ersättning samt pension och andra förmåner.

Fast lön

Fastlön, som utgör merparten av ersättningen, ska vara konkurrenskraftig och avspegla medarbetarens erfarenhet, ansvar och varaktiga prestation. Den ska också spegla branschen irespektive geografisk marknad där SEB är verksam.

Rörlig ersättning

Rörlig ersättning består av långfristiga aktiebaserade program och i begränsad omfattning individuell kontantbaserad rörlig ersättning.

Allrörlig ersättning baseras på SEB:s riskjusterade resultat. Modellerna förrörlig ersättning är anpassade till gällande regel verk, bland annat vad avser maximal andel av den fasta lönen, uppskjuten andel av ersättningen, liksom rätten attreducera och hålla kvar uppskjuten, ännu ej utbetald, ersättning. Föridentifierad personal gäller att den rörliga ersättningen inte får överstiga 100 procent av den fasta lönen.

Modellerna förrörlig ersättning bygger på finansiella och ickefinansiella nyckeltal på koncernnivå. Individuellrörlig ersättning baseras också på enhetens resultat och inkluderar en årlig utvärdering av prestation och beteende på individnivå. De ickefinansiella målen beaktar bland annat utvecklingen av kundnöjdhet,regelefterlevnad samt hållbarhetsarbetet avseende t.ex. bankens egen miljöpåverkan och integrering av hållbarheti affärsmodellen. På individnivå är efterlevnad av regler och policys förrisktagande i koncernen, SEB:s uppförandekod, liksom kraven på affärsområdenas interna kontroller viktiga parametrar.

Långfristiga aktiebaserade program

Aktiebaserad ersättning är ett medelför att attrahera och behålla personal med viktig kompetens. Det ger också ettincitamentför medarbetarna att bli aktieägare i SEB, vilket skapar ett långsiktigt engagemang i linje med aktieägarnas intressen. Regel verk förfinansiella institutioner kräver också attrörlig ersättning till stor del betalas uti aktier eller aktierelaterade instrument. SEB:s långfristiga aktieprogram utvärderas kontinuerligt under året av RemCo som också följer medarbetarnas deltagande i programmen. SEB för en dialog med de institutionella investe rarna om programmens utformning och innehåll.

Årsstämman 2017 beslutade om två olika program för året – SEB Aktieprogram 2017 och SEB Resultatandel 2017.

I båda programmen finns utrymme förriskjustering för såväl nuvarande som framtida risker. Slutligt utfall kan därföri efter hand reduceras eller helt utgå i enlighet med gällande regelverk, bland annat med beaktande av bankens resultat och det kapital och den likviditet som verksamheten kräver.

Individuell kontantbaserad rörlig ersättning

Cirka tio procent av medarbetarna uppbärindividuell kontantbaserad rörlig ersättning och då endastinom verksamheter där det är marknadspraxis,till exempel inom investment banking, och endast då detinnebärlåg elleringen kvarstående risk för SEB. För medarbetare som erhållerrörlig ersättning över en viss nivå ska alltid en del av den rörliga ersättningen vara uppskjuten. Under2017motsvarade STI2procent (3) av SEB:s totala personalkostnader.

Ersättningarinom SEB 2017						Tusentals kronor
	Fastlön	Rörlig kontant ersättning	Kostnad för långfristiga aktiebaserade program	Förmåner	Totalt	Pensioner
1) VD och koncernchef, Johan Torgeby	7 125		1 523	112	8 760	2 625
VD och koncernchef, Annika Falkengren 2)	2 875			168	3 043	1 250
3) Övriga ordinarie ledamöter av verkställande ledningen	49 225		15 489	1 854	66 568	16 918
Summa	59 225	0	17 012	2 134	78 371	20 793
SEB exklusive verkställande ledningen	8 014 211	665 751	599 238	89 940	9 369 141	1 333 007
SEB koncernen	8 073 436	665 751	616 250	92 074	9 447 512	1 353 800

1) VD och koncerncheffrån 29 mars. Alla belopp hänför sig till perioden 29 mars -31 december. Under denna tid har J. Torgeby inte utnyttjat några aktierätter.

2) VD och koncerncheftill och med 28 mars. Alla belopp hänför sig till perioden 1 januari 28 mars. Under denna tid har A. Falkengren inte utnyttjat några aktierätter.

3) Antalet och sammansättningen är delvis ändrad under året, men i genomsnittingår elva personer. Verkställande ledningen, utom VD och koncernchef, har utnyttjat aktierättertill ett värde av 23 030 558 kronor.

Ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse beslutar om ersättning till verkställande direktö ren (VD) och övriga medlemmari verkställande ledningen (VL) baserat på en rekommendation från RemCo. Ersättningen ska följa de av årsstämman fastställda riktlinjerna.

Den totala ersättningen för VL baseras på huvudkomponenterna fastlön, långfristig aktiebaserad ersättning (Aktieprogram met) samt pension och andra förmåner. Kontantbaserad rörlig ersättning utgårinte och medlemmarna i VL harinte rätttill SEB Resultatandel. Pensionsplanerna för medlemmarna i VL är avgiftsbestämda, med undantag för en förmånsbestämd andel enligt kollektivavtal. Pensionsplanerna äri linje med koncernens pensionspolicy. Maximaltfem dagars semesterersättning kan sparas per år.

Vid uppsägning från bankens sida utgår avgångsvederlag om högsttolv månaders lön efter uppsägningstiden. Banken harrätt attfrån avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhålleri ersättning från annan anställning.

SEB Resultatandel 2017 är ett vinstdelningsprogram för medarbetare iflertaletländer där SEB bedriver verksamhet. Hälften av utfallet betalas ut kontant och den andra hälften skjuts upp itre år. Det uppskjutna beloppet betalas utiform av SEB:s Aaktier eller kontant, justeratförtotalavkastningen i Aaktien. För att den uppskjutna delen ska utbetalas förutsätts normalt att anställningen kvarstår under programmens tre första år. Programmets mål sätts i SEB:s affärsplan och består av de finansiella målen för avkastning på eget kapital och bankens kostnadsutveckling samt detickefinansiella måletför kundnöjdhet.

och riktlinjer. Vinstdelningsprogram (SEB resultatandel)

20171)	20162)
15 000	15 000
56	56
2 538	2 666
244	255
42 000	42 000

Utbetalningsår: 1) 2021 2) 2020 3) 75 000 kronor, 4) i Sverige

RemCo utvärderarriktlinjerna förlön och annan ersättning till VD och andra medlemmari VL kontinuerligt under året. För att utföra utvärderingen inhämtar RemCo information från chefen för Group Human Resources, chefen förinternrevision, den externa revisorn, samt vad avser VL även från VD. Vidare utförs årligen jämförande studier av relevanta branscher och marknader. Resultatet av sådana studier utgör en viktig komponent när den totala ersättningen för VL fastställs. Den interna och externa informationen underlättarför RemCo att säkerställa att ersättningen i SEB är marknadsmässig och konkurrenskraftig.

Bankens externa revisor avgav inför årsstämman 2017 ett yttrande till styrelsen om att SEB harföljt de riktlinjerförlön och annan ersättning till VD och andra medlemmar av VL som fastställdes av årsstämman 2016.

Ytterligare information om SEB:s ersättningsstruktur återfinns i not 9 och på årsstämmosidorna på sebgroup.com/sv.

Aktieprogram 2017 är ett program för medlemmarna i VL, vissa andra ledande befattningshavare och en grupp av andra nyckelpersoner,totalt upp till 2 000 deltagare. De tilldelas ettindividuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på i vilken utsträckning de förutbestämda målen på koncern, affärsenhets och individnivå enligt SEB:s affärs plan har uppfyllts. Förutom målen som gällerför Resultatandelsprogrammettillkommer parametrar som regelefterlev nad, medarbetarengagemang, hållbarhetsarbete och riskhantering. För att ersättningen ska utbetalas förutsätts nor malt att anställningen kvarstår under programmens tre år. Dessutom tillkommer en period av upp tilltre år med inskränktförfoganderätt. Ersättningen kan förverkas om resultatet på vilket den ursprungligen baserats i efterhand behöverrevideras ner och/eller om individen bedömts ansva rig för handlingar som inte äri enlighet med interna regler

SEB Aktieprogram

	2017	2016
Antal deltagare	1 448	1 374
Tilldelat antal aktier,tusental	4 646	5 611
Marknadsvärde (31 december), Mkr	447	536

Äganderätten överförs till den enskilde efter 3 eller 5 år.

Intern kontroll avseende finansiellrapportering

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen (IKFR) är en väletablerad process som syftar till att ge rimlig säkerhet om att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och att minska risken för felaktigheter. IKFR baseras på det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och genomförs inom SEB i en årlig cykel som beskrivs nedan.

Genomföra riskanalys Gen

För att kunna identifiera och förstå vilka risker som finns, analyseras finansiella resultat och balansräkningar på SEB:s koncern samt enhetsnivå. Genom förda analyser används för att bestämma vilka enheter, processer och system som ska omfattas av processen förIKFR under det kommande året enligt materialitetsprincipen. 1 a finns räknin a enhe

Identifiera risker och förväntade kontroller Ide

Expertis från affärsverksamheten och ekonomifunk tionen utvärderar om kontrollerna är effektiva, om nya riskeridentifierats och om detfinns behov av nya kontrollerför atttäcka riskerna bättre. Kontrollerna kommuniceras till berörda parteri banken för att klargöra förväntningar och ansvar. Ramverket består av såväl koncernövergripande kontroller som kontroller som täcker processer och IT – till exempel analys av balans och resultaträkning, kontoavstämningar samt kontroll av systembehörigheter. 2 Exper tione r kontr

Planera Plan

Varje år sammanställs en plan utifrån riskanalyserna samt de förväntade kontrollerna. Planen klargör vem somansvararför utvärderingen av respektive kontroll inomvarje enhet, vilken typ av utvärdering somska ske samt hurresultatet ska rapporteras. I detta steg koordineras planenmed revisionsplanerna förinternoch externrevision. 3 å sam soma inomv s f

Utvärdera kontroller Ut

Kontrollerna utvärderas löpande under året genom att kontrollägare utför självutvärderingar. På så sätt kan bankens svagheteridentifieras, kompenserande kontrollerinföras och förbättringsåtgärder vidtas. Vidare sker kvartalsvis rapportering från ekonomi ansvariga för attfå en kvalitetssäkerhet på inrapporterade siffrorfrån respektive enhet. Utvärderingen beskriver betydande finansiella rapporteringsrisker (om sådana finns) och kommenterar större avvikelser jämfört med tidigare kvartal. 4 Kon k kont Vid

Rapportera Rap

Resultatetfrån utvärderingarna av kontrollerna analyseras för att bedöma risken förfel i den finansi ella rapporteringen. Rapportering sker kvartalsvis till koncernens ekonomi och finansdirektöri samband med SEB:s externa kvartalsrapporter. Vidare sker rapportering en gång per årtill styrelsens Audit and Compliance Committee (ACC). Den koncerngemensamma IKFRrapporten beskriver den återstående risken, en bedömning av identifierade brister och om de kompenseras av andra kontroller samt hur förbättringsåtgärderna fortskrider. Rapporten bidrar tilltydlighetinom SEB, vilket möjliggör attförbättringsåtgärder kan prioriteras utifrån den återstående risken. 5 Resu anal r konc S rapp

Utöver denna process utförinternrevision en oberoende granskning av IKFR.

Fokusområden 2017

Itillägg till detlöpande arbetet har under 2017 följande huvudområden varitifokus inom ramen förIKFR:

• RegelverketIFRS 9, Finansiella instrument,trädde i kraft 1 januari 2018 och ersatte IAS 39 Finansiella instrument. De nya reglerna har storinverkan på bankens rapporterade resultat, arbetssätt och systemstöd. Nya kontroller har under 2017 tagits fram för attfölja upp övergången och för att säker ställa att den nya rapporteringen ärrättvisande och tillförlitlig.
• Pensioner och rörliga ersättningar är komplexa områden som har prioriterats under året. Nya kontrollertogs fram under 2016 och har under 2017 följts upp och utvärderats.

Hållbarhetsrapport 2017

Om rapporten

I denna rapport beskrivs hur SEBkoncernen arbetar med hållbar het, i enlighet med vad som anges i årsredovisningslagen, inom områdena:

• Mänskliga rättigheter
• Arbetsrätt och sociala relationer
• Antikorruption
• Miljö.

Rapporten omfattar SEBkoncernen, det vill säga moderbolaget, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) och dess dotterbolag. Se not 25. Viktiga aspekter av hållbarhetsarbetet, såsom riskhantering, bolagsstyrning och personalens sammansättning samt ersättningar och förmåneringåri övriga delar av SEB:s Årsredo visning. Den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen

beskrivs i bolagsstyrningsrapporten Se sid. 54. SEB rapporterari enlighet med ramverket Global Reporting Initiative, GRI Standards, corealternativet.

För en övergripande beskrivning av hållbarhetsarbetet, se Hållbarhetsöversikten. I denna ingår GRIindex.

SEB:s revisor PwC är ansvarig för att genomföra en översiktlig granskning av både SEB:s Hållbarhetsrapport 2017 och SEB Hållbarhetsöversikt 2017.

Om SEB:s verksamhet

SEB är en ledande nordisk koncern förfinansiella tjänster som styrs av den starka övertygelsen att entreprenöriellttänkande liksom innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld.

I Sverige och Baltikum erbjuder SEB finansiellrådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänstertillföretag och privatperso ner. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien fokuserar banken på fullserviceerbjudanden tillföretagskunder och institutioner. Banken strävar efter atttillhandahålla tjänster som bygger på insikt om kundernas behov, som ärtransparenta och tillgängliga på deras villkor.Läs mer om SEB:s affärsmodell på sid 6–7.

Hållbarhetsmodell

SEB:s verksamhet påverkar, både direkt och indirekt, de marknader och samhällen där banken verkar. Den viktigaste påverkan beskrivs först, antingen den direkta eller den indirekta.

SEB definierar hållbarhet som att skapa långsiktigt värde ur såväl ekonomiskt som etiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. SEB integrerar därför hållbarhetsfrågori verksamheten genom attta ett brett affärsperspektiv med fokus på tre områden – Ansvarsfulla affärer, Människor och samhälle, samt Miljö.

SEB anser att det är av största vikt att upprätthålla förtroendet bland relevanta intressenter. Samtidigt erkänner SEB betydelsen av attintegrera hållbarhetsaspekteri den egna verksamheten, liksom att bidra till hållbar utveckling globalt och därmed kunna stödja till exempel FN:s globala mål (SDG). Under 2017 stärktes hållbarhetsaspekterna ytterligare i SEB:s affärsplanering,riskoch kreditprocesser och ingick i allt högre utsträckning i produkt utvecklingen.

Banken följer gällande lagar och förordningar och upprätthåller högt ställda krav vad gäller etiska normer. SEBkoncernens hållbarhetspolicy, uppförandekoden liksom interna regler och rutiner är etablerade, och stöds av en kultur grundad på öppenhet, affärsmannaskap och SEB:s värderingar.

Policys och riktlinjer

SEB har antagit globala initiativ och internationella uppförandekoder som vägledning i affärsbeslut och för det över gripande hållbarhetsarbetet. De är:

• FN:s Global Compact
• FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• Åtta ILO Core Conventions on Labour Standards
• FN:s Vägledande principerförföretag och mänskliga rättigheter
• Children's Rights and Business Principles
• OECD:s riktlinjerför multinationella företag
• Principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI), stödda av FN
• FN:s Environment Programme Finance Initiative (UNEPFI)
• Ekvatorprinciperna.

Arbetetinom hållbarhetsområdet skeri enlighet med SEB:s hållbarhetspolicy, miljöpolicy, policy för mänskliga rättigheter, uppförandekod, uppförandekod förleverantörer och skattepolicy. SEB hartre ställningstaganden – Barnarbete, Sötvatten och Klimatförändringar – samt sex branschpolicys – Vapen och försvar, Skogsbruk, Fossila bränslen, Gruvor och metaller, Förnybar energi och Sjöfart. De ger vägledning om bästa praxis liksom om de internationella konventioner och standarder som banken följer och uppmuntrar sina kunder attfölja. SEB avser atttillsammans med kunder och portföljbolag arbeta för attförbättra affärs praxis.

Tabellen nedan visar vilka av SEB:s policys och ställningstaganden som är särskilttillämpliga för vart och ett av de fyra avsnitten i denna rapport.

	Mänskliga rättigheter	Arbetsrätt och sociala relationer	Anti korruption	Miljö
Hållbarhetspolicy	✔	✔	✔	✔
Miljöpolicy				✔
Policy för mänskliga rättigheter	✔	✔	✔
Skattepolicy		✔
Uppförandekod	✔	✔	✔
Uppförandekod förleve rantörer	✔	✔	✔	✔
Ställningstagande kring barnarbete	✔	✔
Ställningstagande kring sötvatten				✔
Ställningstagande kring klimatförändringar				✔

Hållbarhetspolicyn innehåller en beskrivning av tillvägagångs sättetför granskning av SEB:s efterlevnad av policyn,relaterade strategier och internationella åtaganden följs.

Principer som gällerför de fyra avsnitten i denna rapport

Kapitalförvaltning

SEB:s investeringsstrategi är baserad på ettlöpande engagemang i de företag därinvesteringar görs. Detinnebär att SEB i sina hållbarhetsfonder aktivt väljerin företag som utmärker sig inom miljö, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekter. SEB kan också välja bortföretag som inte följer bankens hållbarhets kriterier. Alla SEB:s fonder utesluterföretag som ärinvolverade i produktion eller marknadsföring av kontroversiella vapen och utveckling eller produktion av kärnvapenprogram. Bankens hållbara och etiska fonderinvesterar hellerinte iföretag som brister irespekten förinternationella konventioner och riktlinjer.

SEB har direkta dialoger med företagsledningar och styrelser om behov av förbättringarifrågor gällande mänskliga rättigheter, arbetsrätt och sociala relationer, antikorruption och miljö. SEB arbetar också tillsammans med respektive fondförvaltare. När det gällerinternationella företag samarbetar SEB med andra investerare samt med partners som Hermes EOS, Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC), Carbon Disclosure Project (CDP) och PRI Clearinghouse.

Fonderfrån andra leverantörer än SEB (externa fonder) utvär deras av ett särskiltfondanalysteam. Av nya externa fondförvalt ningsbolag kräver SEB att de har skrivit under FN:s principerför ansvarsfulla investeringar (PRI) eller att de följer ettlikvärdigt interntramverk för hållbarhet och att de utesluter kontroversiella vapen.

Finansiering och kreditgivning

SEB lägger stor vikt vid att känna sina kunder väl och anser att en ansvarsfullfinansiering och kreditgivning är en hörnsten i verksamheten, att det skapar hållbart kund och aktieägarvärde. I kreditriskutvärderingen ingårrisker och möjligheterrelaterade till miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade faktorer. I kunddialogerna diskuteras löpande samma frågor, inklusive mänskliga rättigheter, arbetsrätt och sociala relationer, antikorruption och miljöfrågor. Syftet är attförstå kundernas utmaningar och möjligheter, och på så sätt göra lämpliga kreditöverväganden och bli en bättre affärspartner.

Under året stärktes riskbedömningsprocessen för kreditgivning ytterligare genom en högre grad av automatisering vad gäller datainsamling,rapporter och datalagring. Dessutom har hållbarhetsfaktorerlagts till i systemstödetför processen. När det gäller projektfinansiering följer SEB sedan 2007 Ekvatorprinciperna, som kräver att projektägaren utför noggranna granskningari utvärderingsfasen av projekten.

Leverantörer

SEB har etablerat och följerrutinerför utvärdering och urval av alla slags leverantörer. Dessa baseras på finansiella, miljömässiga och sociala aspekter och inkluderar mänskliga rättigheter, arbetsrätt och sociala relationer, liksom antikorruption. Dessa aspekter beaktas vid upphandlingar,tillsammans med de kommersiella aspekterna. SEB övervakarleverantörernas processer och resultat där så ärlämpligt.Läs mer om SEB:s process på sebgroup.com

Mänskliga rättigheter

SEB:s engagemang för mänskliga rättigheter påverkar särskilt bankens relation till medarbetarna, leverantörerna liksom till kunder och portföljbolag.

Det är en naturlig del av SEB:s åtagande att bedriva en etisk affärsverksamhet. SEB:s målsättning är attinte orsaka, bidra till, eller vara direkt kopplad till negativ påverkan vad gäller mänskliga rättigheter. Attrespektera och främja mänskliga rättigheter stödjer bankens affärsstrategi och relationerna med intressen terna. SEB kräver samma engagemang för mänskliga rättigheter från sina företagskunder och arbetarför attidentifiera möjliga övertramp av de mänskliga rättigheterna inom den egna verksamheten och i affärsrelationerna. Utgångspunkten är att använda bankens inflytande för attförhindra och minska potenti ella risker.

I sin verksamhet styrs SEB av globala initiativ, internationella standarder, SEB:s egna policys och ställningstaganden vilka listas på sid 67.

Indirekt påverkan

De områden där SEB potentiellt bidrartill, eller har koppling till, indirekt påverkan är kapitalförvaltning,finansiering och kreditgivning samtleverantörer. SEB granskar dessa områden för att upptäcka eventuella brott mot mänskliga rättigheter och agerar på resultaten för attförebygga, minska och åtgärda eventuella problem, baserat på prioriteringar, proportionalitet och infly tande. SEB förväntar sig att kunder och portföljbolag följer FN:s Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Kapitalförvaltning

Utöver SEB:s allmänna principerför kapitalförvaltning vilka beskrivs till vänster, utesluter SEB:s fonder, särskiltinom området mänskliga rättigheter,företag som bristerirespekten förinterna tionella konventioner och riktlinjer, som till exempel FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna eller FN:s Global Compact.

Under 2017 låg särskiltfokus på mänskliga rättigheterinom utvinningssektorn och på tillgång till medicineri utvecklings länder.

Finansiering och kreditgivning

Utöver SEB:s allmänna principerförfinansiering och kreditgivning vilka beskrivs till vänster, ska det noteras att mänskliga rättigheter utgör en viktig del. Banken diskuterarregelbundetfrågor om mänskliga rättigheter med kunderna för attförstå deras utmaningar och möjligheter, och på så sätt göra lämpliga kreditöver väganden och bli en bättre affärspartner.

Direkt påverkan

Kunder

Rätten till personlig integritet är en av FN:s universella mänskliga rättigheter. Förtroendet hos SEB:s kunder utgör grunden för bankens verksamhet och bottnarirespektför, och skydd av, kundernas personliga integritet. SEB arbetar aktivtför attfölja den Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), en förnyad lagstiftning om dataskydd som träderi krafti alla EU:s medlems länder 2018. GDPR kommer att stärka individens rättigheter vad gäller hur personuppgifter hanteras av företag.Se sid. 51.

Medarbetare

Somarbetsgivare har SEB ansvarför att allamedarbetare behandlas lika ochmed respekt.Alla ska ges sammamöjligheter till professionell och personlig utveckling. SEBmotverkar alla former av diskriminering och trakasserier, antingen det beror på personens etniska eller nationella ursprung, kön, hudfärg,tro,religion,medborgarskap, ålder,funktionshinder, civilstatus eller sexuell läggning.Detta ärlika viktigtiförhållande till kunderna och andra intressenter somirelationen till kollegor.Varje år gör SEB

enmedarbetarundersökning där alla anställda fårmöjlighet att anonymt bedöma företaget på olika områden såsom arbetsmiljö, anställdas engagemang och internt samarbete.

Nyckeltal	2017	2016
SEB­fonder som utvärderats enligt kriterierför mänsk
liga rättigheter (andel av fondbolagets förvaltade kapi
tal), procent.	100	14

Arbetsrätt och sociala relationer

SEB arbetar proaktivtför att vara en bra arbetsgivare. En hälsosamarbetsmiljö är viktigtför attmedarbetarna skamå bra.Det är grunden förframgångsrika affärsresultat.Värderingar och synsätt liksomindividuellförmåga, utveckling och potential är viktiga långsiktiga framgångsfaktorerför att vara en del av SEB:s team.Verksamheten ska stödjas av stark etik och god bolagsstyrning, långsiktiga relationer ochmänniskormed stort engagemang som baserat på värderingarna arbetari linjemed företagsstrategin.

I sin verksamhet styrs SEB av globala initiativ, internationella standarder, SEB:s egna policys och ställningstaganden. Se sid. 67.

Direkt påverkan

Arbetsrätt

Alla SEB:s anställda omfattas av kollektiva ellerlokala avtal. En dialog med anställda, arbetstagarrepresentanter och fackför eningar skerlöpande. SEB har ett europeisktföretagsråd (EWC) sedan 2003. Företrädarna väljs i enlighet med svensk lagstiftning och ståri proportion till antalet anställda i varje EEAland (euro peiskt ekonomiskt område) där SEB ärrepresenterat. EWC ger personalrepresentanter möjlighet att samråda med varandra och utveckla ett gemensamt synsätt över nationsgränserna. Medar betarna är också representerade i SEB:s styrelse genom två styrelseledamöter och två suppleanter. Alla organisationsföränd ringari Sverige förhandlas fram med arbetstagarrepresentanter.

Hälsa och säkerhet

En säker och sund arbetsmiljö kombinerad med bra hälsa och god balans mellan arbets och privatliv utgör grunden för medar betarnas prestation och trivsel på jobbet. Inom banken har chefer det övergripande ansvaret attfrämja en god arbetsmiljö. I Sverige stödjer SEB chefer som har medarbetare som är sjukskrivna på grund av stress och hög arbetsbelastning genom att de erbjuds professionell support pertelefon. Alla medarbetare ansvararför att de har en sund balans mellan arbete och fritid för att på så sätt begränsa stressrelaterade problem. En årlig inspektion av arbetsmiljön tillsammans med chefen är obligatorisk inom alla delar av SEB. Banken följer såväl nationell hälso och säkerhets lagstiftning, i de länder där SEB verkar, som det europeiska ramverksdirektivet om arbetarskyddsfrågor (European Framework Directive on Safety and Health at Work).

Mångfald och inkludering

Mångfald och inkludering bland medarbetarna är viktigtför att kunna skapa relationer med en alltmer heterogen kundbas och för attförbättra innovationsförmågan. Banken anser att olika perspektiv ökar kreativitet och förmågan attlösa problem, samt bidrartill goda beslut. Alla anställda ska erbjudas samma möjlig hetertill individuell utveckling, oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning ellerreligion. SEB strävar efter att ha en jämn könsför delning på alla nivåerinom organisationen och att öka andelen

anställda med internationell bakgrund. Banken arbetar aktivt, både vad gäller strukturer och processer, och genom särskilda initiativ,för att öka antalet kvinnor på högre operativa positioner och i seniora ledarroller.

Under 2017 påbörjades en process som sätter ytterligare fokus på inkludering och mångfald inom banken. Styrelsen godkände en strategi som beskriver vägen framåtför att stärka inkludering och mångfald på SEB. Strategin börjarimplementeras under 2018.

Lärande och utveckling

Kontinuerligtlärande är en viktig förutsättning för medarbetar nas förmåga att anpassa sig till nya omständigheter. Banken har ett brett utbud av program som ärtillgängligt via en digital plattform. Där erbjuds kurser som är specifika för SEB och kurser framtagna av externa leverantörer. Totalt 600 kurser erbjuds, i kategorier som IT, projektledning, servicedesign, språk, ekonomi, försäljning, ledarskap, hållbarhet och kommunikation. Attidentifiera talang och främja kompetensutveckling är en del av chefs ansvaret. Anställda har också ett eget ansvarför sin utveckling, vilketföljs upp minst en gång per åri det personliga utvecklings samtalet mellan medarbetaren och chefen.

Indirekt påverkan

Kapitalförvaltning

Utöver SEB:s allmänna principerför kapitalförvaltning vilka beskrivs på sid68, utesluter SEB:s fonder, särskiltinomområdet arbetsrätt och sociala relationer,företag sombristerirespekten förinternationella konventioner och riktlinjer, somtill exempel FN:s Global Compact och de åtta ILOCore Conventions on Labour Standards.

Finansiering och kreditgivning

Utöver SEB:s allmänna principerförfinansiering och kreditgivning vilka beskrivs på sid68, ska det noteras att arbetsrätt och sociala relationer utgör en viktig del. Banken diskuterarregelbundetfrågor omarbetsrätt och sociala relationermed kunderna för attförstå deras utmaningar ochmöjligheter, och på så sätt göra lämpliga kreditöverväganden och bli en bättre affärspartner.

Direkt och indirekt påverkan

Samhällsengagemang

SEB ser behovet av att sprida kunskap i de samhällen där banken verkar. Banken kan därigenom ge människor möjligheter attfatta välgrundade ekonomiska beslut och bidra till bättre fungerande samhällen. SEB stödjerlokala samhällen och investerar både tid och pengari arbetettillsammans med noggrant utvalda samar betspartners. Fokus ligger på framtida generationerinom områ dena innovation och entreprenörskap, social inkludering samt kunskap om privatekonomi.

Nyckeltal	2017	2016
Medarbetare som omfattas av kollektiv­ avtal, lokala fackföreningsavtal eller
arbetsrättslag, procent	100	100
Andel chefer (män/kvinnor), procent
Alla chefer, procent	53/47	54/46
Ledande befattningshavare, procent	69/31	69/31
Verkställande ledningen, procent	83/17	75/25

Anti-korruption

SEB:s anseende bygger på insiktsfulla kundrelationer, där en stark riskkultur baserad på affärsmannaskap och professionellt beteende är avgörande. Bankens uppförandekod och värde ringar, obligatoriska utbildningar och dialoger om etiska och värderelaterade dilemman stärker medvetenheten om vikten av professionellt beteende. SEB motverkar aktivt alla former av korruption, i enlighet med regler och föreskrifter. Detinnefattar externa såväl som interna incidenter, processer och beteenden relaterade till korruption.

I sin verksamhet styrsSEBav globala initiativ, internationella standarder,SEB:s egnapolicys och ställningstaganden.Se sid.67.

Direkt påverkan

SEB:s målsättning är att upptäcka och förebygga ekonomisk brottslighet som bedrägeri, penningtvätt och finansiering av terrorism liksom insiderhandel och marknadsmanipulation.

SEB strävar efter att ständigt öka förmågan att upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet över hela koncernen. Banken övervakar officiella register överindivider och organisationer som kan kopplas till penningtvätt, bedrägeri och terrorism. Avancerade system används för att övervaka transaktioner som kan misstänkas ha samband med penningtvätt,finansiering av terro rism och marknadsmissbruk. Misstänkta aktiviteterrapporteras tillrelevanta myndigheter.

SEB anser att känndinkundprocesser (KnowYourCustomer) är det bästa sättet attförebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Banken ska alltid säkerställa kundernas identitet och identiteten hos den som handlar på uppdrag av en kund och för stå kundernas kontroll och ägarstrukturer. SEB övervakar existerande affärsrelationer genom att verifiera och dokumentera att genomförda transaktioner matchar kundens riskprofil, verksam het och finansieringskälla. En meringående övervakning tillämpas för kunder, produkter och länder där detfinns en högre risk att banken kan missbrukas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Mutor

SEB tolererarinte under några omständigheter att bli involverad i, eller associerad med, mutor. Ingen medarbetare i SEB, styrelseledamot, konsult, leverantör eller annan part som kan förknippas med SEB får direkt ellerindirekt erbjuda, utlova, lämna, be om ellerta emot en muta. Med en muta avses betalning eller annan förmån som är avsedd att ellerrimligen kan förväntas påverka hur en person utför sitt uppdrag. En medarbetare som upptäcker mutor ska rapportera dem till sin närmaste chef och till Group Compliance. SEB betalarinte heller så kallade facilitation payments, det vill säga betalningar som inte krävs enligtlag eller andra förordningar men som offentliga tjänstemän tar utför att hantera ärenden vid domstolar eller andra myndigheter.

Utbildning för anställda

Bankens medarbetare spelar en avgörande rollförförmågan att upptäcka misstänkt beteende och misstänkta transaktioner, och därmed förhindra dessa typer av brott. SEB erbjuder olika typer av utbildning för anställda, inklusive ett utbildningspaket med webbaserad utbildning,filmer och arbetsmaterial. Fyra digitala utbildningar är obligatoriska för alla medarbetare – uppförandekoden (inklusive arbete mot korruption), bekämpning av penningtvätt,förebyggande av bedrägerier samt cybersäkerhet. Alla nya medarbetare måste genomgå dessa utbildningarinom de första tre månaderna av sin anställning. Befintliga medarbetare är skyldiga att genomgå dem varttredje år.

Visselblåsare

SEB har en visselblåsarprocess förrapportering av oegentlighe ter. Om en anställd eller annan person upptäcker ett eventuellt oetiskt eller olagligt beteende ska detrapporteras. Identiteten hos den som rapporterat kommer att hållas hemlig under efter följande uppföljning,förfrågningar och diskussioneri ärendet, förutsatt att banken inte är skyldig enligtlag attinformera om ärendet. Anmälan kan göras av anställda, men också av kunder, leverantörer och andra intressenter. 2017 förstärktes SEB:s visselblåsarprocess och det är nu också möjligt attrapportera via den externa digitala tjänsten WhistleB. Tjänsten ligger helt utanför SEB och uppfyller de strängaste säkerhetskraven för kryptering, datasäkerhet och skydd för anmälarens identitet.

Indirekt påverkan

SEB för dialog med sina kunder och portföljbolag ifrågor som är relaterade till miljö, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekter, inklusive antikorruptionsfrågor.

Kapitalförvaltning

Utöver SEB:s allmänna principerför kapitalförvaltning vilka beskrivs på sid 68, utesluter SEB:s fonder, särskiltinom området antikorruption,företag som bristerirespekten förinternationella konventioner och riktlinjer, som till exempel FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjerför multinationella företag.

Finansiering och kreditgivning

Utöver SEB:s allmänna principerförfinansiering och kreditgivning vilka beskrivs på sid 68, ska det noteras att antikorruption utgör en viktig del. Banken diskuterarregelbundetfrågor om etiska aspekter, innefattande antikorruption, med kunderna för att förstå deras utmaningar och möjligheter, och på så sätt göra lämpliga kreditöverväganden och bli en bättre affärspartner.

Nyckeltal	2017	2016
SEB­medarbetare som genomgått utbild ningen i uppförandekoden (inklusive anti
korruption), procent	91	63
Antalrapporter om misstänkt penningtvätt	504	489

Miljö

Bland miljörelaterade risker och möjligheter är den globala klimatförändringen den största utmaningen. SEB inser vikten av att den genomsnittliga globala temperaturökningen begränsas till långt under 2°Cmålet, vilket gör en övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp avgörande. Banken arbetarför att minska både sin direkta och indirekta påverkan.

I sin verksamhet styrs SEB av globala initiativ, internationella standarder, SEB:s egna policys och ställningstaganden. Se sid. 67.

Indirekt påverkan

Klimat och miljörelaterade frågor blir allt större finansiella riskfaktorer. Korrekt hanterade kan de också innebära möjligheter. Extremt väder, stigande havsnivåer och långsiktiga klimatföränd ringar påverkar miljarder människor på landsbygden såväl som i städer. Som bank är SEB:s största miljöpåverkan den indirekta, genom sin kapitalförvaltning,finansiering och kreditgivning.

Kapitalförvaltning

Utöver SEB:s allmänna principerför kapitalförvaltning vilka beskrivs på sid 68,fokuserar banken på att minska koldioxidutsläppen inom sin kapitalförvaltning. SEB har begränsat sin verksamhetrelaterattill kol och investerarinte iföretag som utvinner termisk kol, det vill säga gruvverksamhet därtermisk kol stårför mer än 20 procent av bolagets eller koncernens omsättning. SEB har en aktiv dialogmed europeiska energibolag i vilka kol somenergikälla överstiger 10procentför attminska koldioxidutsläppen genomatt använda andra bränslealternativ. Sedan2017samar betar SEBmed IIGCC (Institutional InvestorsGroup on Climate Change), somriktar sig till de 100bolag i världen somstårförmest koldioxidutsläpp,för attminska utsläppen globalt.

Banken utvecklar kontinuerligt sittfonderbjudande.Hållbarhetsfonder utesluterföretag somutvinner kol, gas och olja.Dessa fon derfokuserar på positivt urval i portföljförvaltningen, vilketinnebär att de väljerin företagmed effektiv avfallshantering, låga koldioxidutsläpp och bra vattenanvändning.

Finansiering och kreditgivning

Utöver SEB:s allmänna principer för finansiering och kreditgiv ning vilka beskrivs på sid 68, engagerar sig banken regelbundet med sina kunder kring miljöaspekter (klimat, avfall, avloppsvatten, utsläpp, biologisk mångfald och resursanvändning), för att förstå kundernas utmaningar och möjligheter. På så sätt kan SEB göra lämpliga kreditöverväganden och bli en bättre affärs partner.

SEB har ett starktfokus på gröna finansieringslösningar,till exempel gröna obligationer.2017var banken den tredje största arrangören (underwriter) av gröna obligationeri världen.År 2017 utfärdade SEB också sin första egna gröna obligation på500miljo ner euro.Kapitalet är öronmärktförlån till gröna initiativ och lös ningar och erbjuds stora företag och finansiella institutioner, kom muner, landsting och bostadsrättsföreningar.Viktiga kategorier inomSEB:s gröna obligation är vattenkraft, vindkraft,ren transport och hållbart skogsbruk.Under2018 kommer SEB attrapportera omeffekterna från den gröna obligationen till investerarna.

SEB har etablerat ett gröntramverk för attfå en tydlig definition av vad somär "grönt".Detta ramverk (Green Bond Framework and Strategy) är,tillsammansmed bankensmiljöpolicy och branschpo licys, en robust bas för att säkerställa att SEB:s gröna obligationer främjar kolsnåla och klimatförändringståliga investeringar.

SEB har beslutat omattminska exponeringenmot kol. Sedan 2015finansierarinte SEB nya kolkraftverk.Det kan övervägas endast omde använderteknik för kolavskiljning, såsom"carbon capture", somavsevärtminskar utsläppen av växthusgaser. Finansiering avmiljöförbättringari övergång från kol kan göras för befintliga kunder.

Öppenhet och rapportering

SEB anser att det är viktigt attföretagen förstår och beaktar klimatrisker och samtidigt utnyttjar möjligheterna att bidra till att bygga en mer motståndskraftig och hållbar global ekonomi.

Tillsynsmyndigheterna i EU och Sverige beaktari allt högre grad miljöriskeri sin övervakning. G20:s finansministrar och cen tralbankschefer har givit ett uppdrag till det globala samar betsorganetförfinansiell stabilitet (Financial Stability Board, FSB) att se över hurfinanssektorn kan ta klimatrelaterade frågor i beaktande. FSB har etablerat en branschledd arbetsgrupp (Task Force on Climaterelated Financial Disclosures, TCFD) för att stödja välgrundade investeringar, utlåning och försäkringsga rantier och för attförbättra förståelsen och analysen av klimatrelaterade risker och möjligheter. SEB har noggrantföljt detta arbete och avser att dra lärdom från arbetsgruppens rapport samt utveckla interna processerför att beskriva klimatrelaterade finansiella risker på etttransparent sätt.

Banken har undertecknat detinternationella klimatavtalet Montreal Carbon Pledge. I detta åtagande ingår att årligen rapportera sitt koldioxidavtryck. Koldioxidavtrycket mäts årligen och rapporteras sedan 2017 på bankens webbplats för 92 procent av SEB:s aktiefonder. Som en av de första bankerna har SEB börjatrapportera klimatavtrycketfrån sina fonderinom alla tre centrala utsläppsområden (scope 1–3) enligt växthusgas protokollet (Greenhouse Gas Protocol), vilket ger en mer korrekt bild. Beräkningarna baseras på Fondbolagens förenings riktlinjer förfondbolag som verkar på den svenska marknaden.

Direkt påverkan

Trots att SEB:s största miljöpåverkan ärindirektinser banken vikten av, och arbetar aktivtför, att minska sin direkta miljöpåverkan. Mellan 2008 och 2015 minskade bankens koldioxidutsläpp med 54 procent. Målet är en ytterligare minskning av utsläpp och elförbrukning om 20 procentför perioden 2016 till 2020. Affärs resor är den källa till koldioxidutsläpp som är svårast att åtgärda. Även om utsläppen från företagsbilar och pappersförbrukning har minskat under 2017 harresandet ökat, vilket harletttill i stort sett oförändrade siffrorför 2017 jämfört med 2016.

Affärsresor

Jämfört med 2016 ökade utsläppen från affärsresor med 3 pro cent 2017. Avståndetför både flyg och tågresorna har ökat. Detta visar att de initiativ som SEB hartagitför att uppmuntra till alternativa mötesformerinte ärtillräckliga. Banken kommer att behöva öka sina ansträngningar ytterligare att erbjuda alternativ tillresor.

Energianvändning

Bankens elförbrukning minskade med 7 procent år 2017. Huvud delen av elanvändningen, 91 procent, kommerfrån förnybara energikällor (88). Användningen av fjärrvärme ökade, vilket resulterade i en liten minskning, cirka 1 procent, av SEB:s totala energianvändning. Utsläppen från energianvändningen är ungefär desamma 2017 som 2016.

Pappersförbrukning

2017 minskade SEB den totala pappersförbrukningen med 10 procent. Banken fortsatte att digitalisera årsbesked till kunder, till exempelförfond och sparkonton. Detta harresulterati en minskning på 47 procent,från 14,8 miljonertill 7,7 miljoner pappersark.

Företagsbilar

Koldioxidutsläppen från företagsbilar minskade med 15 procent jämfört med 2016. Under samma period minskade koldioxidutsläppen från en genomsnittlig företagsbil hos SEB med 1 procent.

Nyckeltal	2017	2016
Andel av SEB:s fonder där
koldioxidutsläppen mäts, procent	92	n.a.
SEB:s totala koldioxidutsläpp 1),ton	20 537	20 437
SEB:s totala koldioxidutsläpp 1)/anställd,ton	1,37	1,34

1) Inkluderar områdena affärsresor, energianvändning, pappersförbrukning och företagsbilar.

Finansiella rapporter – Innehåll

Not		Sida
	SEB­koncernen
	Resultaträkning	73
	Övrigttotalresultat	74
	Balansräkning	75
	Förändringari eget kapital	76
	Kassaflödesanalys	77
	Skandinaviska Enskilda Banken
	Resultaträkning	78
	Övrigttotalresultat	79
	Balansräkning	80
	Förändringari eget kapital	81
	Kassaflödesanalys	82
	Notertill de finansiella rapporterna
	Företagsinformation	83
1	Redovisningsprinciper	83
1a	Väsentliga ändrade redovisningsprinciper tillämpliga från 1 januari 2018	90
2	Rörelsesegment	94
3	Geografisk information	95
4	Räntenetto	96
5	Provisionsnetto	97
6	Nettoresultat av finansiella transaktioner	98
7	Övriga intäkter, netto	98
8	Administrationskostnader	99
9	Personalkostnader	100
9a	Ersättningar	100
9b	Pensioner	103
9c	Ersättningartill styrelsen och verkställande ledningen	106
9d	Aktierelaterade ersättningar	107
9e	Antal anställda	109
10	Övriga kostnader	109
11	Av­ och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	110
12	Vinster och förlusterfrån materiella och immateriella tillgångar	110
13	Kreditförluster	110
14	Bokslutsdispositioner	111
15	Skatt	111
16	Nettoresultat per aktie	113
17	Riskupplysningar	113
17a	Kreditrisk	113
17b	Marknadsrisk	118

Not		Sida
17c	Operativ risk	120
17d	Affärsrisk	121
17e	Försäkringsrisk	121
17f	Likviditetsrisk	121
18	Kassa och likvida medel	127
19	Utlåning	127
20	Kapitaltäckning	132
21	Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde	135
22	Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet	140
23	Finansiella tillgångar som kan säljas	141
24	Aktier och andelari intresseföretag	141
25	Aktier och andelari koncernföretag	142
26	Intressen i icke­konsoliderade strukturerade företag	143
27	Upplysningar om närstående	144
28	Materiella och immateriella tillgångar	145
29	Övriga tillgångar	148
30	Skuldertillförsäkringstagare	148
31	Finansiella skuldertill verkligt värde via resultatet	149
32	Övriga skulder	149
33	Avsättningar	150
34	Efterställda skulder	150
35	Obeskattade reserver	151
36	Ställda panter	151
37	Eventualförpliktelser	152
38	Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	153
39	Finansiella tillgångar och skulder per klass	154
40	Finansiella tillgångar och skulder som kvittas ellerlyder under nettningsavtal	156
41	Skuldinstrumentfördelade på emittenter	157
42	Derivatinstrument	158
43	Framtida minimileaseavgifterför operationella leasingavtal	160
44	Finansiell leasing	160
45	Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor	161
46	Livförsäkringsrörelsen	162
47	Tillgångarifondförsäkringsverksamheten	163
48	Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas förförsäljning	163
49	Jämförelsestörande poster	163
	Femårsöversikt

SEB­koncernen	164
Skandinaviska Enskilda Banken	165

Resultaträkning

SEB-koncernen

Mkr	Not	2017	20161)	Förändring, %
Ränteintäkter		36 472	35 202	4
Räntekostnader		–16 580	–16 464	1
Räntenetto	4	19893	18 738	6
Provisionsintäkter		23 196	22 500	3
Provisionskostnader		–5 472	–5 872	–7
Provisionsnetto	5	17725	16 628	7
Nettoresultat av finansiella transaktioner	6	6880	7 056	–3
Utdelningar		77	170	–55
Andelari intresseföretags resultat		–38	218
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		203	371	–45
Övriga rörelseintäkter		870	70
Övriga intäkter, netto	7	1112	829	34
Summa intäkter		45609	43251	5
Personalkostnader	9	–14 025	–14 422	–3
Övriga kostnader	10	–6 947	–6 619	5
Av­ och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–964	–771	25
Summa kostnader		–21 936	–21 812	1
Resultatföre kreditförluster		23 672	21 439	10
Vinster och förlusterfrån materiella och immateriella tillgångar	12	–162	–150	8
Kreditförluster, netto	13	–808	–993	–19
Rörelseresultatföre jämförelsestörande poster		22702	20 296	12
Jämförelsestörande poster	49	–1 896	–5 429	–65
Rörelseresultat		20806	14867	40
Skatt	15	–4 562	–4 249	7
NETTORESULTAT		16 244	10 618	53
Aktieägarnas andel		16 244	10 618	53
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	7:49	4:88
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	7:46	4:85

1) Jämförelsestörande poster omklassificerade, se not 49.

Övrigttotalresultat

SEB-koncernen

Mkr	2017	2016	Förändring, %
NETTORESULTAT	16 244	10618	53
Poster som kan omklassificeras tillresultaträkningen: Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering tillresultatet under året1) Skatt på omklassificering tillresultatet under året	–2166 397 1122 –261	968 –84 103 3
Finansiella tillgångar som kan säljas	–909	990	–192
Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering tillresultatet under året2) Skatt på omklassificering tillresultatet under året	–1536 338 –11 2	–1 064 234 24 –5	44 44
Kassaflödessäkringar	–1207	–811	49
Omräkning av utländsk verksamhet Skatt på omräkningseffekter	–17 313	327 423	–26
Omräkning utländsk verksamhet	296	750	–61
Poster som inte kommer att omklassificeras tillresultaträkningen: Omvärdering av förmånsbestämda pensionsåtaganden, inklusive särskild löneskatt Vinster och förluster vid omvärdering av förvaltningstillgångar under året Uppskjuten skatt på pensioner	–528 2556 –1244	–3624 1183 566	–85 116
Förmånsbestämda pensionsplaner	784	–1875
ÖVRIGT TOTALRESULTAT	–1 036	–946	10
TOTALRESULTAT	15208	9 672	57
1)Övriga intäkter. 2) Räntenetto.

Aktieägarnas andel 15 208 9 672 57

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk förknippad med utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värde förändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigtresultat, vilketinte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekti Övrigttotalresultat.

Balansräkning

SEB-koncernen

31 december, Mkr	Not	2017	2016	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	18	177 222	151 078	17
Övrig utlåning till centralbanker		12 778	66 730	–81
Utlåning till kreditinstitut	18, 19	34 715	50 527	–31
Utlåning till allmänheten	19	1 484803	1 453019	2
Värdepapperför handel		157 885	162 516	–3
Derivatför handel		98 281	198 271	–50
Derivatför säkringsredovisning		6 587	14 084	–53
Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet		313 203	410 155	–24
Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet	22	575 955	785 026	–27
Förändring av verkligt värde av säkrade posteri en portföljsäkring		93	111	–16
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	27 776	35 747	–22
Investeringarredovisade enligt kapitalandelsmetoden		472	268	76
Övriga investeringari intresseföretag		842	970	–13
Aktier och andelari dotter­ och intresseföretag	24, 25	1 314	1 238	6
Immateriella tillgångar		10 718	11 405	–6
Materiella tillgångar		1 130	908	24
Förvaltningsfastigheter Materiella och immateriella tillgångar	28	203 12 052	7 845 20 158	–97 –40
Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar		5 255 260	5 978 1 329	–12 –80
Skattefordringar	15	5 515	7 307	–25
Kund- och likvidfordringar		13 040	7 635	71
Övriga finansiella tillgångar		19 007	29 239	–35
Övriga icke-finansiella tillgångar		11 316	12 244	–8
Övriga tillgångar	29	43 362	49 118	–12
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som
klassificeras som att de innehas förförsäljning	48	184 011	587
SUMMATILLGÅNGAR		2 559596	2620646	–2
Skuldertill centralbanker och kreditinstitut		89 076	119 864	–26
In­ och upplåning från allmänheten		1 004721	962 028	4
Skuldertillförsäkringstagarna - investeringsavtal		284 291	296 618	–4
Skuldertillförsäkringstagarna -försäkringsavtal		18 911	107 213	–82
Skuldertillförsäkringstagare	30	303 202	403 831	–25
Emitterade värdepapper		614 033	668 880	–8
Skulderför handel		28 879	38 845	–26
Derivatför handel		84 571	173 348	–51
Derivatför säkringsredovisning		863	1 303	–34
Finansiella skuldertill verkligt värde via resultatet	31	114 313	213 496	–46
Förändring av verkligt värde av säkrade posteri en portföljsäkring		1 046	1 537	–32
Aktuella skatteskulder		1 463	2 184	–33
Uppskjutna skatteskulder		8 079	8 474	–5
Skatteskulder	15	9 542	10 658	–10
Leverantörs- och likvidskulder		13 142	8 926	47
Övriga finansiella skulder		33 766	30 609	–100
Övriga icke-finansiella skulder		18 720	16 889
Övriga skulder	32	65 629	56 424	16
Avsättningar	33	3 009	2 233	35
Efterställda skulder	34	32 390	40 719	–20
Skulder som ingåri avyttringsgrupper som
klassificeras som att de innehas förförsäljning	48	178 710
Summa skulder		2 415 671	2 479 670	–3
Aktiekapital		21 942	21 942
Andra fonder		4 403	5 439	–19
Balanserad vinst Aktieägarnas eget kapital		117 581 143 925	113 595 140 976	4 2
Summa eget kapital		143925	140 976	2
SUMMASKULDEROCHEGETKAPITAL		2 559596	2620646	–2

Förändringari eget kapital

SEB-koncernen

Mkr		Andra fonder
2017	Aktie- kapital 3)	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa- flödes- säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Förmåns- bestämda pensions- planer	Balanserad vinst	Summa aktieägarnas kapital 4)
Ingående balans Nettoresultat Övrigttotalresultat (netto efter skatt)	21942	1638 –909	2 399 –1207	–1193 296	2595 784	113 595 16244	140 976 16 244 –1036
Totalresultat		–909	–1207	296	784	16 244	15 208
Utdelning till aktieägarna1) Aktieprogrammen2) Förändring i innehav av egna aktier						–11935 –246 –78	–11935 –246 –78
UTGÅENDE BALANS	21942	729	1192	–897	3379	117581	143925

2016

Ingående balans Ändring i värdering av försäkringskontrakt	21942	648	3 210	–1943	4 470	114471 –440	142798 –440
Justerad ingående balans	21 942	648	3210	–1 943	4470	114031	142358
Nettoresultat Övrigttotalresultat (netto efter skatt)		990	–811	750	–1875	10618	10 618 –946
Totalresultat		990	–811	750	–1 875	10618	9672
Utdelning till aktieägarna1) Aktieprogrammen2) Förändring i innehav av egna aktier						–11504 433 17	–11504 433 17
UTGÅENDE BALANS	21942	1 638	2399	–1193	2595	113 595	140976

1)Utdelning betald 2017 för 2016 var perAaktie 5:50 kr (5:25) och per Caktie 5:50 kr (5:25). Föreslagen utdelning för 2017 är 5:75 kr per aktie. Ytterligare information finns i kapitletAktieägarna och SEBaktien på sida 29–31.Utdelningen till aktieägarna ärredovisad exklusive utdelning på egna aktier.

2)Den 31 december 2015 ägde SEB 0,9 miljonerAaktier.Under 2016 har 5,5 miljoner aktier sålts när personaloptionerlösts.Under 2016 har SEB återköpt 29,8miljonerAaktier. Den 31 december 2016 ägde SEB 25,2 miljonerAaktiertill ett marknadsvärde av 2 406 Mkr. Ytterligare 5,0 miljoner aktier har sålts när personaloptionerlösts under 2017. Under 2017 har SEB återköpt 7,0 miljonerAaktier.Den 31 december 2017 ägde SEB 27,1 miljonerAaktiertill ett marknadsvärde av 2 612 Mkr.

3) 2 170 019 294Aaktier (2 170 019 294); 24 152 508 Caktier (24 152 508).

4) Information omkapitalkrav finns i not 20 Kapitaltäckning.

Kassaflödesanalys

SEB-koncernen

Mkr	2017	2016	Förändring, %
Erhållna räntor	37724	35507	6
Betalda räntor	–17690	–17515	1
Erhållna provisioner	23196	22500	3
Betalda provisioner	–5472	–5872	–7
Erhållet netto av finansiella transaktioner	14748	–7621
Övriga inbetalningarirörelsen	197	74	166
Betalda administrationskostnader	–21200	–21464	–1
Betald inkomstskatt	–4560	–3159	44
Kassaflöde från resultaträkningen	26943	2 450
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	–8683	62438
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	–55 228	31 344
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker	69 280	–31 024
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–34 853	–104 145	–67
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–30 773	1 361
Ökad (+)/minskad (–) in­ och upplåning från allmänheten	43 010	78 243	–45
Ökning (–)/minskning (+) iförsäkringsportföljer	–180	329
Förändringari övriga tillgångar	17 343	3 281
Förändringari övriga skulder	21 141	–866
Kassaflöde från den löpande verksamheten	48 000	43 411	11
Försäljning av aktier och obligationer	761	1 075	–29
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	70	110	–36
Erhållna utdelningar	77	170	–55
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	–86	–52	65
Förvärv/avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–259	–451	–43
Kassaflöde från investeringsverksamheten	564	852	–34
Emission förlagslån		17 682	–100
Återbetalning förlagslån	–7 169	–9 196	–22
Betald utdelning	–11 935	–11 504	4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–19 104	–3 018
PERIODENSKASSAFLÖDE	29 460	41 245	–29
Kassa och likvida medel vid årets början Valutakursdifferenseri likvida medel	158 315 –3 346	110 770 6 300	43
Periodens kassaflöde	29 460	41 245	–29
KASSAOCHLIKVIDA MEDELVIDPERIODENS SLUT1)	184429	158 315	16

1) Kassa och likvida medelredovisas i not 18.

Förändring av skulderifinansieringsverksamheten

Ingående balans	40 719	31 372	30
Kassaflöde	–7 169	8 486
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar	–327	1 156
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar	–600	–335	79
Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor	–233	40
SUMMASKULDERI FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	32 390	40 719	–20

Resultaträkning

Enligt Finansinspektionens föreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	Not	2017	2016	Förändring, %
Ränteintäkter	4	32 285	29022	11
Leasingintäkter	4	5481	5 443	1
Räntekostnader	4	–17750	–15223	17
Utdelningar		6981	6581	6
Provisionsintäkter	5	12 153	11 648	4
Provisionskostnader	5	–2 596	–2 805	–7
Nettoresultat av finansiella transaktioner	6	4493	4 642	–3
Övriga rörelseintäkter	7	1342	817	64
Summa intäkter		42390	40 125	6
Administrationskostnader	8	–14 252	–15 039	–5
Av­ och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–6 377	–5 775	10
Summa kostnader		–20629	–20814	–1
Resultatföre kreditförluster		21761	19 311	13
Kreditförluster, netto	13	–749	–789	–5
Nedskrivningar av finansiella tillgångar1)		–1497	–3841	–61
Rörelseresultat		19515	14681	33
Bokslutsdispositioner	14	1885	2437	–23
Skatt	15	–3633	–2877	26
Övriga skatter	15	43	137	–69
NETTORESULTAT		17811	14 378	24

1) Som en konsekvens av nedskrivingsprövning i SEBkoncernen har nedskrivning i moderbolaget av aktieri dotterbolag gjorts med 2 687 Mkr underförsta kvartalet 2016.

Övrigttotalresultat

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2017	2016	Förändring, %
NETTORESULTAT	17811	14378	24
Poster som kan omklassificeras tillresultaträkningen: Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering tillresultatet under året1) Skatt på omklassificering tillresultatet under året	–1 920 314 933 –205	982 –85 299 –66
Finansiella tillgångar som kan säljas	–878	1 130
Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering tillresultatet under året2) Skatt på omklassificering tillresultatet under året	–1 536 338 –11 2	–1 064 234 24 –5	44 44
Kassaflödessäkringar	–1 207	–811	49
Omräkning av utländsk verksamhet	–8	25
Omräkning utländsk verksamhet	–8	25
ÖVRIGT TOTALRESULTAT	–2 093	344
TOTALRESULTAT	15 718	14722	7

1)Övriga intäkter.

2) Räntenetto.

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk förknippad med utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigtresultat, vilketinte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekti Övrigttotalresultat.

Balansräkning

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2017	2016	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	18	97 741	70 671	38
Utlåning till kreditinstitut	18, 19	192 591	287 059	–33
Utlåning till allmänheten	19	1 196824	1 172095	2
Värdepapperför handel		157628	162335	–3
Derivatför handel		97640	147124	–34
Derivatför säkringsredovisning		6580	12649	–48
Andra finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet		9	87	–90
Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet	22	261 857	322 195	–19
Förändring av verkligt värde av säkrade posteri en portföljsäkring		32
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	10 521	12 063	–13
Aktier och andelari intresseföretag	24	1 032	1 025	1
Aktier och andelari koncernföretag	25	50567	50611
Immateriella anläggningstillgångar		1 597	2 023	–21
Materiella tillgångar		34 487	35 163	–2
Materiella och immateriella tillgångar	28	36 084	37 186	–3
Aktuella skattefordringar		1 999	2 990	–33
Skattefordringar		1 999	2 990	–33
Kund- och likvidfordringar		12 871	7 234	78
Övriga finansiella tillgångar		22 282	29 177	–24
Övriga icke-finansiella tillgångar		7 761	7 538	3
Övriga tillgångar	29	42 914	43 949	–2
SUMMATILLGÅNGAR		1892 163	1 999 844	–5
Skuldertill centralbanker och kreditinstitut		127 539	168 852	–24
In­ och upplåning från allmänheten		822 151	782 584	5
Emitterade värdepapper		610 292	664 186	–8
Skulderför handel		28 879	38 845	–26
Derivatför handel		86 127	132 861	–35
Derivatför säkringsredovisning		863	972	–11
Finansiella skuldertill verkligt värde via resultatet	31	115 869	172 678	–33
Aktuella skatteskulder		684	855	–20
Uppskjutna skatteskulder		336	677	–50
Skatteskulder		1 020	1 532	–33
Leverantörs- och likvidskulder		11 782	7 945	48
Övriga finansiella skulder		34 350	29 922	15
Övriga icke-finansiella skulder		10 466	8 211	27
Övriga skulder	32	56 598	46 078	23
Avsättningar	33	113	80	41
Efterställda skulder	34	32 390	40 719	–20
Summa skulder		1 765 972	1876 709	–6
Obeskattade reserver	35	21 429	21761	–2
Aktiekapital		21 942	21 942
Bundna reserver		13 425	12 701	6
Andra fonder		1 476	3 571	–59
Balanserad vinst		50 108	48 782	3
Nettoresultat		17 811	14 378	24
Eget kapital		104 762	101 374	3
SUMMASKULDER,OBESKATTADERESERVEROCHEGETKAPITAL		1 892 163	1 999 844	–5

Förändringari eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital 4)
2017	Aktie- kapital 3)	Bundna reserver	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa- flödes- säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Balanserad vinst	Summa
Ingående balans Nettoresultat Övrigttotalresultat (netto efter skatt)	21942	12 701	1458 –878	2 400 –1 207	–287 –8	63160 17 811	101374 17811
							–2 093
Totalresultat			–878	–1207	–8	17 811	15 718
Utdelning till aktieägarna1) Personaloptionsprogrammen2) Förändring i innehav av egna aktier Omföringar		724				–11 935 –333 –62 –724	–11 935 –333 –62
UTGÅENDE BALANS	21 942	13425	580	1 193	–295	67 917	104 762
2016
Ingående balans Nettoresultat	21942	12 260	328	3 211	–312	60351 14 378	97780 14378
Övrigttotalresultat (netto efter skatt)			1 130	–811	25		344
Totalresultat			1 130	–811	25	14 378	14 722
Utdelning till aktieägarna1) Personaloptionsprogrammen2) Förändring i innehav av egna aktier Omföringar		441				–11 504 342 34 –441	–11 504 342 34
UTGÅENDE BALANS	21 942	12701	1458	2400	–287	63 160	101374

1)Utdelning betald 2017 för 2016 var perAaktie 5:50 kr (5:25) och per Caktie 5:50 kr (5:25). Föreslagen utdelning för 2017 är 5:75 kr per aktie. Ytterligare information finns i kapitletAktieägarna och SEBaktien på sida 29-31.Utdelningen till aktieägarna ärredovisad exklusive utdelning på egna aktier.

2) Den 31 december 2015 ägde SEB 0,9miljonerAaktier.Under 2016 har 5,5 miljoner aktier sålts när personaloptionerlösts.Under 2016 har SEB återköpt 29,8 miljonerAaktier. Den 31 december 2016 ägde SEB 25,2 miljonerAaktiertill ett marknadsvärde av 2 406 Mkr. Ytterligare 5,0 miljoner aktier har sålts när personaloptionerlösts under 2017. Under 2017 har SEB återköpt 7,0 miljonerAaktier.Den 31 december 2017 ägde SEB 27,1 miljonerAaktiertill ett marknadsvärde av 2 612 Mkr.

3) 2 170 019 294Aaktier (2 170 019 294); 24 152 508 Caktier (24 152 508).

4)Den ingående balansen motsvarar utdelningsbara medel enligtförordning (EU) No 575/2013 (CRR).

Kassaflödesanalys

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2017	2016	Förändring, %
Erhållna räntor	30 730	29 464	4
Betalda räntor	–11 230	–11 028	2
Erhållna provisioner	12516	11884	5
Betalda provisioner	–2965	–3064	–3
Erhållet netto av finansiella transaktioner	14222	–7811
Övriga inbetalningarirörelsen	–1 423	–3 634	–61
Betalda administrationskostnader	–13399	–14050	–5
Betald inkomstskatt	–2 355	–3 531	–33
Kassaflöde från resultaträkningen	26 096	–1 770
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	–3871	74866
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	–54 279	33 673
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	102644	–122367
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–27417	–93180	–71
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–41358	34094
Ökad (+)/minskad (–) in­ och upplåning från allmänheten	39847	92301	–57
Förändringari övriga tillgångar	2144	–5987
Förändringari övriga skulder	8733	–5924
Kassaflöde från den löpande verksamheten	52 540	5 706
Erhållna utdelningar	6 981	6 581	6
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	594	2 079	–71
Förvärv/avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–1 482	–742	100
Kassaflöde från investeringsverksamheten	6094	7918	–23
Emission förlagslån		17 682	–100
Återbetalning förlagslån	–7 169	–9 196	–22
Betald utdelning	–11 935	–11 504	4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–19 104	–3 018
PERIODENSKASSAFLÖDE	39530	10 606
Kassa och likvida medel vid årets början	91932	77493	19
Valutakursdifferenseri likvida medel	–5 174	3 833
Periodens kassaflöde	39 530	10 606
KASSAOCHLIKVIDA MEDELVIDPERIODENS SLUT1)	126 287	91 932	37

1) Kassa och likvida medelredovisas i not 18.

Förändring av skulderifinansieringsverksamheten

Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor	–233	40	–20
SUMMASKULDERI FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	32 390	40 719
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar	–327	1 156	79
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar	–600	–335
Kassaflöde	–7 169	8 486
Ingående balans	40 719	31 372	30

Notertill de finansiella rapporterna

Mkr, där ej annat anges.

Företagsinformation

SEBkoncernen tillhandahåller banktjänstertill företag, privatpersoner och inom områdena investeringar och private banking. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderbolag i koncernen.

Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

Moderbolaget är noterat på NASDAQ Stockholms lista för stora företag. Koncernredovisningen för deträkenskapsår som slutar 31 december 2017 har godkänts för publicering av styrelsen den 20 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2018 förfastställande.

Valutakurser använda för omräkning av väsentliga valutori koncernbokslutet

	Resultaträkning			Balansräkning
	2017	2016	Förändring, %	2017	2016	Förändring, %
DKK	1,295	1,272	2	1,319	1,286	3
EUR	9,633	9,470	2	9,822	9,558	3
NOK	1,033	1,020	1	1,000	1,051	–5
USD	8,538	8,561	0	8,190	9,054	–10

1 Redovisningsprinciper

Väsentliga redovisningsprinciperi koncernen

LAG OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovis ningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EUkommissionen. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) omårsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådetförfinansiellrapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsreglerför koncerner samttillhörande uttalanden, UFR.

VÄRDERINGSGRUNDER TILLÄMPADE VID UPPRÄTTANDET AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas förfinansiella tillgångar som kan säljas,finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatetinklu sive derivat och förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde. Det redovisade värdet på finansiella tillgångar och skulder som ärföremålför säkringsredovisning till verkligt värde harjusterats för ändringari verkligt värde relaterattill den säkrade risken. De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (Mkr) om inget annat anges.

KONCERNREDOVISNING Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag.Dot terföretag ärföretag över vilka koncernen utövar ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när koncernen harinflytande över ett investeringsobjekt, är exponerad för, eller harrätttill,rörlig avkastning från sitt engagemang och har möjlighet att använda sittinflytande för att påverka sin avkastning. Bestämmande inflytande antas föreligga när moderbolaget direkt ellerindirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösträtterna i ettföretag om detinte finns bevis för att det är praktiskt möjligtför en annan investerare att på egen hand styra de relevanta aktiviteterna iföretaget. Iföretag där moderbolaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösträtterna men på grund av avtal ellerlag inte kan utöva bestämmande inflytande omfattas inte av koncernredovisningen. Koncernen bedömer också om den har bestämmande inflytande när den äger mindre än 50 procent av rösträtter na. Ett exempel på detta är om koncernen har samarbetsavtal med andra innehavare av rösträtter. Storleken på och fördelningen av de andra investerarnas innehav av rösträtter kan också indikera att koncernen har den praktiska möj ligheten att styra de relevanta aktiviteterna i investeringsobjektet.

Närrösträtterinte ärrelevantför att bedöma vem som har bestämmande

inflytande över ettföretag, som innehav i vissa fonder eller specialföretag (SPE), beaktas alla fakta och omständigheter vid bestämmandet av om kon cernen har bestämmande inflytande överinvesteringsobjektet. I bedömning en huruvida SPEn och andra företag där detinte omedelbart är klart vem som har bestämmande inflytande ska konsolideras, görs en analys för attidentifiera vilken part som har makt över de aktiviteter som mest påverkarföreta gets avkastning och om den parten är exponerad mot, eller harrättighetertill en väsentlig del av detföretagets avkastning.

De finansiella rapporterna för moderbolaget och dotterföretagen som kon solideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gällerför koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderbolagetfår ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingåri koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligtförvärvsmetoden. Anskaffningsvärdetför ettförvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelseri ettföretagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan den överförda ersättningen förrörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångarredovisas som goodwill. Om den överförda ersättningen understiger verkligt värde för detförvärvade dotterföretagets netto tillgångar,redovisas mellanskillnaden direktiresultaträkningen.

Goodwillfördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av enheter, som förväntas generera kassaflöden. De kassagenererande enheter som goodwillfördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill följs upp i den interna styrningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultateti dotterföretag ingåriredovisatresultati koncernre sultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingåri eget kapital i kon cernbalansräkningen.

Intresseföretag

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs.företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ettföretags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då kon cernen direkt ellerindirektinnehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna

klassificeras som intresseföretag om koncernen ärrepresenterad i dessa företags styrelse samt deltari arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rörriktlinjer.

Huvudprincipen är attintresseföretag konsolideras enligt kapitalandels metoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt attredovisa som poster till verkligt värde via resultatet.

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

I balansräkningen redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder. Klassificering som tillgång eller avyttringsgrupp som innehas förförsäljning sker då den ärtillgänglig för omedelbarförsäljning iförevarande skick och en försäljning är mycket sannolik.Vid klassificeringstidpunkten som verksamhet under avveckling görs en värdering av tillgången eller avyttringsgruppen,till detlägsta av detredovisade värdet och verkligt värde med avdrag förförsäljningskostnader. Eventuella efterföljande nedskrivningar eller omvärderingarredovisas direktiresul taträkningen. Vinstredovisas inte om den överstiger ackumulerade tidigare nedskrivningar av tillgången. Från klassificeringstidpunkten görs inte några avskrivningar på materiella ellerimmateriella tillgångar som härrörfrån tillgångar som innehas förförsäljning. Tillgångar och skulder som innehas förförsälj ning särredovisas i koncernens balansräkning fram tillförsäljningstidpunkten.

SEGMENTRAPPORTERING

Ettrörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhetfrån vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken detfinns fristående finansiell information tillgänglig. Vidare följerföretagets högsta verkställande beslutsfattare upp ettrörelsesegments resultatför att utvär dera resultatet samtför att kunna allokera resursertillrörelsesegmentet. Affärsdivisionerna äridentifierade som separata rörelsegrenssegment. Affärs stöd, Staber, Group Treasury och övrigtinkluderas i segmentet Övrigt. För att bestämma rörelsesegment utgör verkställande direktören SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA VALUTOR

Transaktioneri utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulderi utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster,redovisas iresultaträkning en. Omräkningsdifferenser avseende ickemonetära poster klassificerade som finansiella tillgångar ellerfinansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatetingår som en del av förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende ickemonetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigttotalresultat. Valutakursdifferen ser avseende monetära poster som är en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhetredovisas i övrigttotalresultat.

I koncernredovisningen räknas resultat och balansräkningari koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulderi utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnaderiresultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna iresultatrespektive balansräkningen räk nas om tillrapporteringsvalutan enligt olika valutakurserredovisas som kurs differens i övrigttotalresultat.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringartill verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulderi det utländska koncern företaget och omräknas till valutakursen på balansdagen.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångarredovisas när koncernen blir parti instrumentets kon traktuella villkor och värderas då till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga tillförvärvetläggs till det verkliga värdetförutom om tillgången avserfinansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resulta tet då de redovisas iresultaträkningen. En finansielltillgång tas bortfrån balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överföri allt väsentligt samtliga risker och fördelar som ärförknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Koncernen klassificerarfinansiella tillgångariföljande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, låne och kundfordringar och finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångarredovisas i balansräkningen på transaktionsdagenmed undantag förlånefordringar och kundfordringar, somredovisas på likviddagen.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att klassificera till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort siktför att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för han del såvida de inte äridentifierade som säkringsinstrument.

Verkligt värde via resultatet kan användas avseende kontrakt som innehål ler ett ellerflera inbäddade derivat och i situationer då en sådan klassificering ledertill merrelevantinformation. Typen av finansiella tillgångar som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resul tatet samt kriterierna för en sådan klassificering beskrivs irelevant not.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar ärfinansiella tillgångar, som harfastställda ellerfastställbara betalningsflöden och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffnings värde genom användande av effektivräntemetoden. Balansposterna Tillgodohavanden hos centralbanker,Övrig utlåning till centralbanker,Utlåning till övriga kreditinstitut ochUtlåning till allmänheten ingåri denna kategori.

Finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori ellerfinansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Finansiella tillgångar som kan säl jas värderas till verkligt värde och vinster och förluster som uppstårtillföljd av värdeförändringarredovisas i övrigttotalresultat och ackumuleras i eget kapital. Vid försäljning eller nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säl jas redovisas den ackumulerade vinsten ellerförlusten som tidigare redovisats i eget kapital iresultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas iresultaträkningen med tillämpning av effek tivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas iresultaträkningen.

Investeringari aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligttill verkligt värde med hjälp av en allmänt accepterad värderingsteknik. Investeringari aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på etttillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Finansiella skulder

Närfinansiella skulderredovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gällerfinansiella skulder som värderas till verkligt värde via resulta tetredovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga tillförvärvet eller emissionen av den finansiella skulden iresultaträkningen. Finansiella skuldertas bortfrån balansräkningen när de utsläcks, det vill säga när åtagandet upphör, annulleras ellerfullgörs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatetinnehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiel la skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt attföra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen är de samma som förfinansiella tillgångar. Skuldertillförsäkringstagare och vissa Emitterade värdepapper ingåri denna klassificering. Finansiella skulder som innehas för handel ärföre trädesvis korta positioneriräntebärande värdepapper och aktier samt derivatinstrument som inte är säkringsinstrument.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulderinnehållerfrämst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efterförsta redovisningstillfällettill upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Häringår balansposterna Skuldertill kreditinstitut, Inoch upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legalrättighet att nettoredovisa transaktioner och detfinns en avsikt att erlägga likvid netto ellerrealisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrumentinnehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas förinbäddat derivat. Inbäddade derivat separeras och redovisas som fristående derivat om deras ekonomiska egenskaper och riskerinte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sam mansatta instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta instrument klassificeras som en finansielltillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatet (verkligtvärdeoptionen). Detta val innebär att hela det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas iresultaträkningen.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, ellerrepotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värde pappertill ettiförväg bestämt pris och på avtalat datum. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarståri balansräkningen och redovisas dessutom som ställd säkerhetför egna skulder när kontantsäkerhet erhålls. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut ellerIn och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ettiförväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappreti balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avista och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning ellerinlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna ellerlevererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva ellerleverera ytterligare säkerhet. Utbetald kontantsäkerhet bokas bortfrån balansräkningen och en motsvarande fordran redovisas. Erhållen kontantsäkerhet bokas i balansräkningen liksom en motsvarande skuld att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarståri balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepappertas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp som motsvarar värdepapperens verkliga värde. Upplysningarlämnas om inlånade och utlånade värdepapper som eventualförpliktelser.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Verkligt värde förfinansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Om tillgången eller skulden som värde ras till verkligt värde har en köpkurs och en säljkurs används den kurs mellan köp och säljkursen som under omständigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga värdet.

Verkligt värde förfinansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värde ringstekniker används i så stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden,teknikerför värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioneri samma finansiella instrument och värdering med referens tillfinansiella instrument som i allt väsentligt ärlikadana. Närfinan siella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egna kreditvärdighet.

Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras övertrans aktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar. Om värderingen i allt väsentligt baseras på observerbara noteringarredovisas den så kallade Dag 1 vinsten iresultaträk ningen.

Verkligt värde beräknas iregel individuelltförfinansiella instrument. Dess utom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för atttäcka marknadsrisken och kreditrisken hos varje motpart baserat på nettoexponeringen för dessa risker. Närtillgångar och skulder med köp och säljkurser har motverkande marknadsrisker används mittkursen för attfastställa verkligt värde på de motverkande riskpositionerna. För att återspegla motpartsrisk och egen kre ditrisk i OTCderivat, görs justeringar som baseras på nettoexponeringen för varje motpart.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de riskerförränte, aktie och valutakursexponeringar som koncernen är utsattför. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säk ring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterarinledningsvis relationen mellan säkrad post och säkringsin strumentliksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Kon cernen dokumenterar också, den första dagen och sedan löpande, att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet både framåtriktat och retrospektivtjämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på detinstrument derivatet avser att säkra. Som en del av den framåtriktade analysen identifierar och dokumenterar koncernen även att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög.Ytterligare information om säkringsredovisning finns ⁱ not ⁷ Övriga intäkter, netto.

Säkringsredovisning tillämpas när derivat används för att minska ränteoch valutariskerfrån finansiella instrument. Dessutom används säkringsredo visning på skulderför att säkra valutarisk i nettoinvesteringari utländsk verksamhet. Koncernen tillämpar olika metoderför säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen.

• Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt värde)
• Säkring för värdeförändring av ränterisken i en portfölj (portföljsäkring)
• Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar eller skulder (kassaflödessäkring)
• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

SEB upphör med säkringsredovisning när:

• Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument
• Säkringsinstrumentetförfaller, säljs, avvecklas ellerlöses in
• Den säkrade posten förfaller, säljs, eller betalas tillbaka, eller
• Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen moticke önskvärda exponeringarförförändringari marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vinster ellerförlusterfrån omvärdering av säkringsinstrumentettill verkligt värde redovisas som Övriga intäkter, netto, iresultaträkningen tillsam mans med vinster ellerförluster hänförliga till värdering till verkligt värde av den säkrade risken i den säkrade posten.

I de fall SEB säkrar verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar ellerfinansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk,redovisas den vinst ellerförlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat postinom tillgångar elleri en separat postinom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat detredovisade värdet av den säkrade posten iresultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återståen de löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst ellerförlust på säk ringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitetredovisas som Övriga intäkter, netto i resultaträkningen.

Vinst ellerförlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital redovisas iresultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnaderfrån den säkrade tillgången eller skulden redovisas iresultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden fortfarande beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster ellerförluster avseende säk ringsinstrumentet som en separat posti eget kapitaltills de säkrade framtida kassaflödena inträffar. Ackumulerade vinster ellerförlusterredovisas sedan underräntenettotiresultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas iresultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringari utlandsverksamhetertillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferensertillföljd av verksamheti utlandet. Huvudsakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst ellerförlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats i övrigttotalresultat och ackumuleras i eget kapital som omräkning av utlandsverksamhet. Den ineffektiva delen redovisas direktiresultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ackumulerad vinst ellerförlustinom eget kapitalredovisas iresultaträkning en vid avyttring av utlandsverksamheten.

INTÄKTER

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för attredovisa ränteintäkter och räntekostnaderiresultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaff ningsvärdetför en finansielltillgång ellerfinansiell skuld och förfördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in och utbetalningarna under detfinansiella instrumentets förväntade löptid till detfinansiella instrumentets redovisade nettovärde. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetal ningar. Risken förframtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en integre rad del av effektivräntan.

När en finansielltillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned tillföljd av en värdeminskning,redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Provisionsintäkter och provisionskostnader

Provisionsintäkter och intäkteriform av avgifter avseende finansiella instrumentredovisas olika beroende av hur detfinansiella instrument som intäkten härrörifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ettfinansielltinstrument, som värderas till upplupet anskaff ningsvärde, periodiseras dessa överinstrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden och de presenteras iräntenettot.

Provisionsintäkter och avgifterförförvaltning och rådgivning redovisas enligttillämpligt avtal. I normalfalletredovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas närintäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifterfrån affärer som sker på upp drag av tredje partliksom genomförande av förvärv eller köp ellerförsäljning av verksamhet,redovisas närtransaktionen är genomförd.

Avgifterfrån syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangörredovisas som provisionsintäkt när syndikeringen ärfärdig och koncernen inte har någon del av syndikeringen kvari balansräkningen eller har behållit en del av lånet med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

Kostnader som är direktrelaterade till generering av provisionsintäkter redovisas som provisionskostnader.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

De vinster och förluster som uppstårtillföljd av värdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatetredovisas löpande iresultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Utdelningar

Utdelningarredovisas närrätten att erhålla betalning ärfastställd.

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Alla finansiella tillgångarförutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet prövas för nedskrivning.

Varje balansdag bedömer koncernen huruvida detfinns objektiva belägg som tyder på att en finansielltillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansielltillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en ellerflera händelserinträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på etttillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en ellerflera händelserinträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
• attlångivaren beviljatlåntagaren en eftergift som en följd av dennes finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts,
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna ellerförsenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blir sannolikt attlåntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiellrekonstruktion,
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/ellerförväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annatfall görs en avsättning till ett särskiltreservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan kon stateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov

Förlusthändelser som utgör objektiva bevis på nedskrivning av individuellt värderade tillgångar är när betalningar ärförfallna mer än 90 dagar, eller om motparten förväntas vara ifallissemang eller någon annan kombination av händelser som bedöms så negativa att det blir etttroligtfallissemang inom överskådlig framtid. Nedskrivningsbehov föreligger om uppskattade kassa flöden och värdet på säkerheterinte täcker utestående exponering.

Gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov bedöms individuellt och inget nedskrivningsbehov konstateras, inkluderas i en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierat nedskrivningsbehov. Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierat nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modellförriskklassi ficering.

Lån som bedöms på portföljnivå

För grupper av lånefordringar med begränsat värde och med liknande riskprofil, homogena grupper, bedöms lånen på portföljnivå. Vid bedömning av nedskrivningsbehovet på portföljnivå använder koncernen statistiska model ler som baseras på sannolikhetförfallissemang och förlusternas storlek, beaktat säkerheter och återvinningar. Ledningen gör sedan en bedömning av huruvida de rådande förhållandena i ekonomin och kreditmarknaden är av sådan karaktär att de faktiska förlusterna kan komma att bli större eller min dre än vad modellerna indikerar. Antaganden om antalfallissemang och för lustnivåerjämförs regelbundet med faktiskt utfallför att säkerställa model lernas tillämplighet.

Kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en individuellt utvärderad finansielltillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån detfinansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgårtill skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omstruktureras eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värde minskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingåri osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Kreditförluster på finansiella tillgångar som kan säljas

Om detföreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansielltillgång som kan säljas omklassificeras den ackumulerade förlusten från eget kapitaltillresultaträkningen. Egetkapitalinstrument anses ha ett nedskrivningsbehov när det varit en signifikant eller utdragen nedgång av deras verkliga värde. Beloppet på den ackumulerade för lust som tas bortfrån eget kapital och redovisas iresultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovetför onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansielltillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansielltillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen utan redovisas i övrigttotalresultat.

Omstrukturerade lån

Gruppvis värderade lån som skulle anses förfallna mer än 60 dagar om de inte omstrukturerats.

ÖVERTAGEN EGENDOM

Övertagen egendom är egendom som tagits överför att skydda en fordran. SEB avståri vissa fallfrån en lånefordran och övertari stället egendom som ställts som säkerhetförlånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella tillgångar,fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångarredovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvaran de slag som förvärvats på annat sätt. Övertagna finansiella tillgångar klassificeras i kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas. Övertagen egendom värderas vid detförsta redovisningstillfällettill verkligt värde. Det verkliga värdet vid detförsta redovisningstillfället blirtillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaffningsvärde beroende på vad som ärtillämpligt. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gällerförrespektive tillgångsslag, med undantag för nedskrivning av övertagna materiella tillgångar som redovisas som Vinster och förlusterfrån avyttring av materiella och immateriella tillgångari ställetför som Av och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Syftet är att bättre spegla den likartade karaktären på nedskrivning av tillgångar som övertagits för att skydda fordringar och kreditförluster.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar, med undantag förförvaltningsfastigheteri försäkringsverksamheten,redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av lin järt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år.

Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång men minst en gång per år.

LEASING

Finansiella leasingavtal innebär att de ekonomiska risker och fördelar som ärförknippade med ägandet av ett objekti allt väsentligt överförts från lease givaren till leasetagaren. I koncernen äri huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen ärleasegivare finansiella. Finansiella leasingavtalredovisas som utlåning, vilketinnebär attleasingintäkterna redovisas iräntenettot.

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Investeringarifastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/ eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas iförsäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångarinklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheteri bankverksamhet värderas till anskaff ningsvärde efter planenliga avskrivningar.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar äridentifierbara ickemonetära tillgångar utan fysisk form. För attredovisa en immaterielltillgång ska kontroll övertillgången kun na påvisas. Immateriella tillgångarredovisas i balansräkningen endast om det ärtroligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras tilltillgången kommer atttillfalla koncernen samt om tillgångens anskaff ningsvärde kan beräknas på etttillförlitligt sätt.

Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångartill anskaffningsvärde och däreftertill anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod, det vill säga alla immateriella tillgångar utom goodwill, skrivs av linjärt över den fastställda

nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning en gång per år och när händelser ellerförändringariförhållanden indikerar att detredovisade värdetinte är återvinningsbart.

Internt upparbetade immateriella tillgångar, som programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, det vill säga goodwill, skrivs inte av utan prövas iställetför nedskrivning en gång per år och vid indikation på nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwillföreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understigerredovisat värde. En nedskrivning redovisas då iresul taträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger. Vid en indikation atttillgångens vär de kan ha minskatfastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om detredovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas när detfinns en befintlig juridisk ellerinformellför pliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det ärtroligt att ett utflö de av ekonomiska resurser kommer att krävas för attreglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för attreglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av dettidsberoende värdet av pengar eller de risker som ärförknippade med avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det ärtroligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

FINANSIELLA GARANTIER

Utställda finansiella garantierinnebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrumentförförluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenärinte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren.

Utställda finansiella garantiavtalredovisas initialttill verkligt värde, vilket oftast motsvaras av den erhållna premien, under posten upplupna intäkter. Detinitiala verkliga värdetfördelas överinstrumentets löptid. Därefter värde ras garantierna, och redovisas i balansräkningen,till det högre av erhållen garantiavgift minus avskrivning och en avsättning beräknad som den diskonterade bästa uppskattningen av det belopp som behövs för attreglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringari avsättningarredovisas iresultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligtfinansiella garantierredovisas som eventualförpliktelser.

PERSONALFÖRMÅNER

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionspla ner varav merparten harförvaltningstillgångar. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är pensionsplaner där koncernen betalar en premie tillfristående enheter och härefterinte har några ytterliga re förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser eller genom försäkringslösningar.

Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas kvartalsvis av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av not 9b Personalkostnader. Alla änd ringari nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de uppstår som: (i) kostnad förtjänstgöring samtfinansieringskostnad i Resultaträkningen (ii) effekter av omvärderingar av både pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångari Övrigttotalresultat.

Pensionskostnaderför avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen harflera aktierelaterade incitamentsprogram, under vilka aktiein strumenti SEB tilldelas koncernens anställda. Aktierelaterade incitaments program som regleras med aktier berättigar de anställda attfå aktieinstru menti SEB. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter berättigar de anställda attfå kontanter baserat på priset eller värdet på aktieinstrumenten i SEB. Det verkliga värdet av dessa rättigheter bestäms genom att använda lämpliga värderingsmodeller, beakta villkor och förhållan den förtilldelningen och koncernens bedömning av hur många rättigheter som slutligen kommer attintjänas, detta omvärderas vid varje rapporterings tillfälle. Sociala kostnaderredovisas överintjänandeperioden och avsättningen för sociala kostnader omvärderas vid varje rapporteringstillfälle för att sä kerställa att avsättningen är baserad på rättigheternas verkliga värde vid rapporteringstillfället.

Kostnaden för aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier värderas utifrån det verkliga värdet på aktieinstrumenten den dag de beviljats och kostnadsförs jämntfördelat överintjänandeperioden. En motsvarande ökning redovisas i eget kapital. Intjänandeperioden är den period de anställda måste förbli itjänsti SEB för att deras rättigheter ska tjänas in. För aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter värderas de erhållna tjänsterna och den upparbetade skulden till det verkliga värdet av skulden som kostnadsförs överintjänandeperioden, under vilken de anställda utförtjänsterna. Det verkliga värdet av skulden omvärderas löpande och änd ringarna redovisas iresultaträkningen till dess skulden regleras.

SKATTER

Koncernens skattför perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulderförinnevarande och föregående perio der värderas till det belopp som förväntas bli betalttill ellerfrån skattemyn digheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen elleri allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skattredovisas iresultaträkningen med undantag förtransak tioner som redovisas i övrigttotalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigttotalresultatredovisas också i övrigttotalresultat. Exempel på sådana poster ärförändringari verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst ellerförlust på säkringsinstrumenti kassaflödessäkringar. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas motframtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 22 procent (22 procent) skatti Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

FÖRSÄKRINGSAVTAL OCH INVESTERINGSAVTAL

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkrings risk – definierad som en absolutrisk av minst 5 procent av det underliggande värdet – förförsäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäk ringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal ärfinansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som kortfristiga (skadeförsäkring) eller långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattari huvudsak traditionell livförsäkring. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser atttäcka den förväntade skadeoch driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkrings avtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalttidsproportionell underförsäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för atttäcka de förväntade skade och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premierförstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skalltäcka de förväntade framtida utbe talningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNRavsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnaderför skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningarför skadelivräntor som nuvärdeberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

Förlångfristiga livförsäkringarredovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå iframtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden förlångfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsätt ningarna görs. Detta för att säkerställa att detredovisade värdet på avsättningarna ärtillräckligt högt med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på själva avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar ellerförutbetalda anskaff ningskostnader. Då detta test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskottredovisas direktiresultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premierförförsäkringsavtalredovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal därförsäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar,redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnaderförförsäkringsavtalredovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som ärrelaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader ärtill största delen rör liga anskaffningskostnader som betalas tillförsäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäktredovisas. Tillgången testas för ned skrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets för väntade framtida ekonomiska förmåner överstiger detredovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande för valtningskostnaderredovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningarredovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation förförluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återför säkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätttill enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkringar (unitlinked) klassificeras som investeringsavtal däringen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkrings verksamhet klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal ärfinansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggan de tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resul teet (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptionen görs för att eliminera inkonsekvenseriredovisningen som annars skulle uppstå om olika grunderför värdering användes förtillgångar och skulder. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna ärlänkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras förförvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänstertillhandahålls jämntfördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras tilltecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader ärtill största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas tillförsäljningspersonal, mäklare och andra distribu tionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnaderresultatförs då motsvarande intäktredovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger detredovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

AVTAL MED DISKRETIONÄR DEL

Vissa kontraktförtraditionellt pensionssparande innehåller en diskretionär del. Detta innebär attförsäkringstagaren kan erhålla, som komplementtill garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats förförsäkringsavtal. Den garan terade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld tillförsäkringstagarna.

FÖRÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER SOM IMPLEMENTERATS 2017

Nedan beskrivs de förändringar som har gjorts 2017 med avseende på kon cernens redovisningsprinciper:

IAS 12 Inkomstskatter har uppdaterats avseende redovisning av upplupna skattefordringarför orealiserade förluster. IAS 7 Rapport över kassaflöden har uppdaterats med nya upplysningskrav. Inom de årliga förbättringarna av IFRS standarder 2014–2016 hartillämpningsområdetförIFRS 12 Upplysningar om andelari andra företag förtydligats. Uppdateringen av IFRS 12 har ännu inte antagits av EU.

Koncernen har ändrat presentationen av resultaträkningen genom atti det fjärde kvartaletlägga till en rad, Jämförelsestörande poster. Ytterligare en rad, Rörelseresultatföre jämförelsestörande poster, som visar nettot av rörelseintäkter och kostnader harlagts till. Syftet med förändringen är attför enkla rapporteringen och underlätta jämförelsen av rörelseresultatet mellan tidsperioder. Resultatposter som ledningen anser har en väsentlig påverkan på jämförbarheten mellan perioder och ärrelevanta för attförstå detfinan siella resultatet,till exempel nedskrivning av goodwill, omstrukturering,resultatfrån avyttringar och andra icke återkommande intäkter och kostnader hänförs tillraden jämförelsestörande poster. Ändringen gällerfrån och med 1 januari 2017 och jämförelsetalen har ändrats.

Dessa ändringar harinte väsentligt påverkat koncernens finansiella rap porter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

FÖRÄNDRINGAR I IFRS SOM ÄNNU INTE TILLÄMPATS

Iframtiden kommer hänsyn tas tillföljande nya och reviderade standarder och tolkningar.

IFRS 9 Finansiella instrument – IFRS 9 ersätterIAS 39 Finansiella instru ment: Redovisning och värdering. Standarden innehåller nya reglerför klassificering och värdering av finansiella instrument, en ny reserveringsmodellför förväntade kreditförluster och en förändrad metod för säkringsredovisning. Standarden är antagen av EU och tillämpas från 1 januari 2018. SEB harinte förtidstillämpatIFRS 9. I samband med övergången vid bedömning av ned skrivning används riskklass ellerliknande som kvantitativ indikatorför att bedöma huruvida detföreligger en betydande ökning av kreditrisk. Koncernen har valt attfortsätta tillämpa principerna i IAS 39 avseende säkringsredovisning. I enlighet med övergångsbestämmelserna i IFRS 9 har koncernen valt att inte räkna om tidigare perioder. Tillämpningen av IFRS 9 resulterari att kreditförlustreserveringarna ökar med 1,6 miljarderföre skatt och minskar eget kapital med 1,2 miljarder kronor. Tillämpningen av klassificering och värdering resulterari att en positiv marknadsvärdering på 0,3 miljarder upphör när klassificeringen ändras till upplupet anskaffningsvärde. I den tyska verksamheten ändras klassificeringen från upplupet anskaffningsvärde till verkligt värde via resultatetför vissa skulder med en negativ påverkan om 1,8 miljarder kronor i eget kapital. Kärnprimärkapitalrelationen minskar med 34 baspunkter per den 1 januari 2018. Stora exponeringar påverkas inte. Koncernen har bestämt attinte utnyttja övergångsregler enligt EU:s kapitalkravsförordning (CRR) som tillåter en infasning av effekten på kärnprimärkapitalrelationen. För SEB:s redovisningsprinciper hänförliga till IFRS 9, se Not 1a nedan.

IFRS 15 Intäkterfrån avtal med kunder – IFRS 15 ersätter alla tidigare standarder och tolkningar avseende intäktsredovisning inklusive IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter men ska inte tillämpas på finansiella instrument,för säkringskontrakt ellerleasingkontrakt. IFRS 15 fastställer principerna för att redovisa information om intäkters karaktär, storlek och tidpunkt samt osäkerhet och kassaflöden som härrörfrån avtal med kunder. Standarden är antagen av EU och tillämpas från 1 januari 2018. SEB haridentifierat att hantering en av avtalsutgifterförinvesteringsavtal inom Liv kommer att ändras. Enligt de nya mer specifika kraven kommer en mindre del av aktiverade anskaff ningsvärden redovisas som en tillgång. Förändringen kommer attleda till en minskning av aktiverade anskaffningsvärden i balansräkningen om 2,6 miljarder kronor. SEB har valt atttillämpa IFRS 15 retroaktivtför varje tidigare redovisningsperiod som presenteras. Effekten kommer därför attredovisas mot balanserade vinstmedel per den 1 januari 2017. Jämförelsesiffrorför provi sionsnettotiresultaträkningen för 2017 kommer atträknas om med en effekt om –47 miljoner kronor. Ändringarna kommerinte väsentligt att påverka kon cernens kapitaltäckning och stora exponeringar. För SEB:s redovisningsprinci perrelaterade till IFRS 15, se Not 1a nedan.

IFRS 16 Leasingavtal ersätterIAS 17 Leasingavtal och därtill hörande tolkningar. Standarden publicerades i januari 2016. Den största effekten från de

nya reglerna är att en leasetagare ska redovisa en leasingtillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld, som huvudsakligen representerar nuvärdet av hyrda lokaler, i balansräkningen. Iresultaträkningen ersätts den linjära operationella leasingkostnaden av en kostnad för avskrivning av den leasade tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. I nuläget redovisarinte leasetagaren operationella leasari balansräkningen. Redovis ningen förleasegivare ändras i princip inte. SEB:s nuvarande bedömning är att den nya standarden huvudsakligen kommer attleda till en ökad balansomslutning för koncernen som representerar hyrda lokaler. Standarden ska tilllämpas från 1 januari 2019 och är antagen av EU.

IFRS 17 Insurance Contracts publicerades i maj 2017. Standarden ska tilllämpas från 1 januari 2021 och harinte antagits av EU. IFRS 17 fastställer principerförredovisning, värdering, presentation och upplysningarför utgivna försäkringsavtal. Den kräver också attliknande principertillämpas på innehavda återförsäkringsavtal och utgivna investeringsavtal med diskretionära delar. IFRS 17 ersätterIFRS 4 Försäkringsavtal. SEB utvärderarför närvarande effekten av ändringarna på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 4 Försäkringsavtal har uppdaterats när det gällertillämpning av IFRS 9 Finansiella instrumenttillsammans med IFRS 4. Ändringen gerförsäkringsgivare, vilkas aktiviteter huvudsakligen är knutna tillförsäkring, etttem porärt undantag från IFRS 9. Försäkringsgivare som tillämpar dettemporära undantagetfortsättertillämpa IAS 39 i ställetförIFRS 9. SEB har valt attinte tillämpa undantagetinom Liv. Inom de årliga förbättringarna av IFRS standar der 2014–2016 harIAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures förtydligats när det gäller värdering av intresseföretag ellerjoint ventures till verkligt värde. Dessa förändringar ska tillämpas från 1 januari 2018 och har antagits av EU. Ändringarna kommerinte att väsentligt påverka koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar har uppdaterats avseende klassificering och värdering av aktierelaterade transaktioner. IAS 40 Förvaltningsfastig heter harförtydligats avseende när överföring av förvaltningsfastigheterfår ske. IFRIC 22 Transaktioneri utländsk valuta och förskottsersättning har publi cerats och förtydligar vilken valutakurs som ska användas itransaktioner som involverar mottagen förskottsbetalning i utländsk valuta. Ändringarna och tolkningarna ska tillämpas från 1 januari 2018 och harinte antagits av EU. Ändringarna kommerinte att väsentligt påverka koncernens finansiella rap porter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

IFRIC 23 Uncertainty overIncome Tax Treatments har publicerats och speci ficerar hur effekterna av osäkerhetiredovisning av inkomstskatter ska reflekteras. IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures har uppdaterats med attIFRS 9 Finansiella instrument ska tillämpas på långsiktiga innehav i intresseföretag ellerjoint ventures som utgör en del av nettoinvesteringen i intresseföretaget ellerjoint venture. IFRS 9 Finansiella instrument har upp daterats avseende förskottsbetalning med negativ ersättning. IAS 23 Låneutgifter, IAS 12 Inkomstskatter, IFRS 3 Rörelseförvärv och IFRS 11 Samarbets arrangemang har uppdaterats inom ramen för de årliga förbättringarna av IFRS standarder 2015–2017. Dessa uppdateringar och tolkningar ska tillämpas från 1 januari 2019 och ärinte antagna av EU. Ändringarna kommerinte att väsentligt påverka koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

Väsentliga redovisningsprinciperför moderbolaget

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) med organisationsnummer: 502032-9081 har sitt säte i Stockholm.

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådetförfinansiellrapporterings rekommendation RFR 2 samttillhörande uttalanden, UFR.

Moderbolagettillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilketinnebär attinternationella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommerredovisningsprinciperna i moderbolagettill vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderbolaget.

FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Förändrade och kommande ändringar av redovisningsprinciperför koncernen gäller också för moderbolaget. Årsredovisningslagen för kreditinstitut och värdepappersbolag har uppdaterats där den huvudsakliga ändringen är krav att publicera en hållbarhetsrapport. Utöver dessa ändringar och de ändrade redovisningsprinciperna för koncernen ärredovisningsprinciperna, värde ringsgrunderna och presentationen för moderbolageti allt väsentligt oför ändrade jämfört med årsredovisningen för 2016. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd för kreditinstitut och värdepappersolag har uppda terats med tillämpning från 1 januari 2018. Ändringarna är huvudsakligen hänförliga till införandet av IFRS 9 och IFRS 15, exempelvis presentation av olika posteriresultaträkningen och klassificering av övertagna tillgångar.

UPPSTÄLLNINGSFORMER

ÅRKL anger uppställningsformerför balans och resultaträkningen som inte äri överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämparinternationella redovisningsstandarder (IFRS) antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL angerför balansräkningen, men inte från den som anges förresultaträkningen.

INNEHAV I DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Andelari dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvär demetoden. Erhållna utdelningarredovisas som intäktiresultaträkningen. Fusioner av dotterföretag genom absorption redovisas enligt koncernvärde metoden. Fusionseffekten redovisas i eget kapital.

LEASING

Leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen, redovisas som operationella leasingavtal i moderbolaget.

PENSIONER

Moderbolagettillämpartryggandelagen och Finansinspektionens föreskrif ter som innehållerregler som ledertill en annan redovisning av förmånsbe stämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandela gen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderbolagets för månsbestämda förpliktelseri Sverige täcks av en pensionsstiftelse. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnaderiresultaträkningen. Överskotti pensionsstiftelsen redovisas inte som tillgång i moderbolagets balansräkning. Underskotti stiftelsen redovisas som skuld i moderbolaget.

GOODWILL OCH ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill av i koncernens redovisning. I moderbolaget skrivs goodwill av linjärt som alla andra immateriella tillgångar.

SKATTER

I moderbolagetredovisas obeskattade reserver som en egen posti balans räkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler, inklusive den uppskjutna skattekomponenten. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under balanserade vinstmedel och uppskjuten skatteskuld.

KONCERNBIDRAG

Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas redovisas i moderbolaget som bokslutsdisposition.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräveribland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara san na och rättvisande. Ledningen utvärderar dessa bedömningar och antagan den kontinuerligt. Betydande antaganden och uppskattningarrör nedanstå ende områden.

KONSOLIDERING AV ÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSFÖRETAG OCH FONDER

Inom ramen förlivförsäkringsverksamheten inom SEBkoncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konso lideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebärrätten att utfor ma ettföretags finansiella och operativa strategieri syfte att erhålla ekono miska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer ärinte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelarfrån detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda reglerför sammansättningen av styrelsen som innebär att SEBkoncernen inte kan utforma företa gets finansiella och operativa strategier.

I bedömningen om fonder ska konsolideras görs en analys om koncernen är ett ombud eller en huvudman. Koncernen anses vara en huvudman, och följaktligen ha bestämmande inflytande, när den ärfondens förvaltare som inte kan bytas ut utan orsak, harrätttill en väsentlig del av avkastningen från fon den genom att äga andelar och tjäna provisionsintäkter, samt har den praktis ka möjligheten att påverka sin avkastning genom att använda sittinflytande. Fonder som förvaltas av koncernen och därföretag inom koncernen äger mer än 20 procent analyseras ytterligare för konsolidering.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer attinvestera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelari de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom,för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna ifonder, som man själv förvaltar. På grund av de regelverk som omgärdarfondverksamhet anser SEB att man inte har en

rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategieri syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna ifonderna. Det ärförsäkringstagarna som bär hela placeringsrisken ifonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter,till marknadsmässiga villkor,förförvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att dessa fonder som man förvaltarinte ska konsolideras. De andelar som koncernen,för sina kunders räkning, innehari dessa fonderredovisas dock i balansräkningen.

MARKNADSVÄRDERING AV VISSA FINANSIELLA INSTRUMENT

Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta det pris till vilket en ordnad transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten. Det bästa beläggetför verkligt värde är ett noterat pris för det värderade instrumentet på en aktivt handlad marknad. När marknaden för ettfinansielltinstrumentinte är aktiv, fastställs verkligt värde genom att använda en värderingsteknik. Dessa vär deringsteknikerinnehåller en grad av bedömningar, vars omfattning beror på instrumentets komplexitet och tillgängligheten av marknadsbaserad data. Närfinansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egna kreditvärdighet. Givet osäkerheten och subjektiviteten i värdering av finansiella instrumenttill verkligt värde, är det möjligt att detfaktiska utfallet det kommande finansiella året skiljer sig från de antaganden som gjorts.

För några av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskiltför derivatinstrument,finns noterade priserinte tillgängliga och värderingstekniker används därförför att bedöma verkligt värde. Som en del av verkligt värde värderingen görs värdejusteringarför att beakta motparters och den egna kreditrisken när derivatinstrument värderas. Metoderna för att bedöma vär deringsjusteringarrevideras kontinuerligt som ettresultat av ändrad marknadspraxis som svar på ändrade regleringar och redovisningspolicys, liksom generell marknadsutveckling.

Koncernen har en etablerad kontrollmiljö för att bestämma verkliga värden på finansiella instrument som inkluderar en översyn, oberoende från affärssi dan, av värderingstekniker och priser. Om principerna för validering inte efter följs, ska chefen för Group Finance informeras. Undantag som är signifikanta och av principiell betydelse kräver godkännande från Valuation Committee och från SEB ARC (Accounting Policy and Financial Reporting Committee). ^I upplysningssyfte klassificeras verkliga värden ⁱ en "verkligtvärdehierarki" enligt nivån av observerbarhet på använt indata, se not 21.

ANALYS AV NEDSKRIVNINGSBEHOV AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH GOODWILL Finansiella tillgångar

Vid beräkning av nedskrivningsbehovetför både individuellt och gruppvist värderade lån görs kritiska bedömningar och uppskattningar. Att bedöma nedskrivningsbehov förindividuellt värderade finansiella tillgångarinnebär attfastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter. Den viktigaste aspekten vid gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar är attidentifiera de händelser som indikerar ett nedskrivningsbehov. Vid bedömning av gruppvist nedskrivningsbehov använder kon cernen statistiska modeller som baseras på sannolikheten förfallissemang och beloppetförinträffade förluster, säkerheter och återvinningsgrader beaktas. Utfalletjusteras om ledningens bedömning av om aktuella förhållanden avseende ekonomi och kreditrisk är sådana, att det är sannolikt att de faktiska förlusterna blir större än de som modellerna indikerar. Fallissemangs och förlustnivåerjämförs regelbundet mot utfalletför att säkerställa att de alltid är aktuella.

Justering av modellerna för gruppvisa nedskrivningstestertill den aktuella marknadssituationen kräver också en hög grad av expertbedömning för att säkerställa pålitliga estimat. Värdering och antaganden utvärderas löpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Bedömningar krävs för attidentifiera de kassagenererande enheterna. Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas med utgångspunktfrån hållbartillväxt.

Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av räntan som ska diskontera dessa kassaflöden innehållerflera bedömningsområden: framtagandet av prognostiserade kassaflöden för perioder bortom de norma la kraven förintern rapportering och bedömningen av en lämplig diskonteringsränta för verksamheten.

Note ²⁸ beskriveri mer detalj materiella och immateriella tillgångar.

BERÄKNING AV FÖRSÄKRINGSÅTAGANDE

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på flera antagan den, både finansiella och aktuariella som räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, inflation och skatter. Ett av de viktiga finansiella antagandena är den ränta som används för att diskontera framtida kassaflöden. Antagandet om räntenivå baseras på reglerfrån varje lokaltillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras på historisk information.

MARKNADSVÄRDERING AV FÖRVALTNINGSFASTIGHETER I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

Förvaltningsfastigheteriförsäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgårfrån diskonterade framtida kassaflöden. Antaganden om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden äri linje med vad marknaden underrådande omständigheter utgårifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

RAPPORTERING AV UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet kan bara redovisas i den utsträckning de kan kvittas motframtida beskattningsbar inkomst och värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av ledningens bedömning av SEB:s framtida lönsamhet,framtida beskattningsbara vin ster och framtida återföringar av existerande beskattningsbara temporära skillnader. Detförväntade utfallet av osäkra skattepositionerrapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

AVSÄTTNINGAR

Bedömningar krävs för att bestämma om befintliga juridiska ellerinformella förpliktelser existerar, och i att beräkna sannolikheten,timingen och beloppet av utflöden. Krav som härrörfrån civilrättsliga processer och myndigheter krä vertypiskt sett en högre grad av bedömning än andra typer av avsättningar.

DEN AKTUARIELLA BERÄKNINGEN AV FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSSKULDER

Beräkningen av koncernens kostnad och skulden förförmånsbestämda pen sionsplaner baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som har en väsentlig påverkan på redovisade belopp. Ett av de viktiga finansiella antagandena ärräntan som används för diskontering av framtida kassa flöden. Bedömningen av diskonteringsräntan ärföremålför osäkerhet om huruvida marknaden förföretagsobligationer ärtillräckligt djup, av hög kvalitet och också i samband med extrapolering av avkastningskurvortillrelevanta löptider. Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer på likvida marknader. I Sverige baseras diskonteringsräntan på säkerställda bostadsobligationer som är minst AAAklassade och löptiden äri linje med den bedömda löptiden för pensionsskulden till de anställda. Diskonterings räntan förförmånsbestämda pensionsskulder bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms varje år eller när en väsentlig ändring har skett. Not 9b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

1a Väsentliga ändrade redovisningsprinciper tillämpliga från ¹ januari ²⁰¹⁸

Väsentliga redovisningsprinciperi koncernen

ÖVERGÅNGSPRINCIPER

IFRS 9 Finansiella instrument

Koncernen övergårtill atttillämpa IFRS 9 Finansiella instrumentfrån 1 januari 2018.

Standarden omfattartre områden; klassificering och värdering, nedskrivning samt säkringsredovisning. Koncernen har valt attfortsätta tillämpa principerna i IAS 39 avseende säkringsredovisning. I samband med övergången och bedömning av nedskrivning används riskklass ellerliknande som kvantitativ indikatorför att bedöma huruvida detföreligger en betydande ökning av kreditrisk. I enlighet med övergångsbestämmelserna i IFRS 9 har koncernen valt attinte räkna om tidigare perioder. Justeringar av detredovisade värdet på finansiella tillgångar och skulder vid första tillämpningsdagen redovisas i ingående balanserade vinstmedel (eller annan komponenti eget kapital) per den 1 januari 2018.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

Koncernen övergårtill atttillämpa IFRS 15 Intäkterfrån avtal med kunder 1 januari 2018. Koncernen har valt atttillämpa standarden retroaktivtför varje tidigare redovisningsperiod som presenteras. Den ackumulerade effek ten av förändringen redovisas därför som en minskning av balanserade vinst medel per den 1 januari 2017.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångarredovisas när koncernen blir parti instrumentens kontraktuella villkor och värderas vid första redovisningstillfällettill verkligt värde. Transaktionskostnaderläggs till det verkliga värdetförutom om tillgången avserfinansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet då transaktionskostnaderredovisas iresultatet. En finansielltillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör, om företageti allt väsentligt överför samt

liga risker och fördelar som ärförknippade med ägandet eller vid en väsentlig modifiering. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och fördelar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde redovisas i balansräkningen på transaktionsdagen med undantag förlånefordringar och omvända repor, som redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas på likviddagen.

Koncernen klassificerar och värderarfinansiella tillgångari en av följande kategorier:finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, verkligt värde via övrigttotalresultat och upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen beror på om instrumentet är ett skuldinstrument, egetkapitalinstrument eller ett derivat.

Skuldinstrument (Lånefordringar och räntebärande värdepapper)

Klassificeringen görs på grundval av affärsmodellen förförvaltningen av de finansiella tillgångarna och huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast utgörs av kapitalbelopp och ränta. Affärsmodellen bedöms för homogena portföljer som identifierats utifrån verksamheten i koncernens divisioner. Bedöm ningen baseras på scenarion som rimligen kan förväntas inträffa och beaktar hur portföljen utvärderas och rapporteras till ledningen;risker som påverkar portföljens resultat och hur dessa risker hanteras; ersättningsmodeller; samt frekvens, värde och tidpunktförförsäljningarinklusive skälen tillförsäljning ar. Vid bedömning om kassaflödena endast utgörs av kapitalbelopp och ränta, har kapitalbelopp definierats som verkligt värde av skuldinstrumentet vid för sta redovisningstillfället vilket kan förändras överlöptiden om detförekom mer återbetalningar eller kapitalisering av ränta. Kassaflöden hänförliga till ränta innefattar ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, likviditetsrisk samt även administrativa kostnader och vinstmarginal. Om detfinns kontrak tuella villkor som introducerar en exponering för andra risker eller volatilitet, så bedöms kassaflödena inte utgöra endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Skuldinstrumentinkluderas iföljande balansposter Tillgodohavanden hos centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut, Utlåning till allmänheten och Räntebärande värdepapper. Posterna inkluderarinstrumentiföljande värderingskategorier.

Verkligt värde via resultatet: Skuldinstrument klassificeras i denna kategori då kriterierna för att värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigttotalresultatinte är uppfyllda. Detta ärfallet om affärsmodellen för portföljen är attinnehas för handel, därfinansiella tillgångar klassificeras om de innehas i syfte att säljas på kort siktför att generera vinst. Instrument är obligatoriskt värderade till verkligt värde överresultatet om tillgångarna förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde eller om tillgångarna innehavs med avsikt att säljas, alternativt om de avtalsenliga kassaflödena inte utgörs av endast kapitalbelopp och ränta. Instrument som annars skulle värderas till verkligt värde via övrigttotalresultat eller upplupet anskaff ningsvärde inkluderas i denna kategori om koncernen, vid första redovis ningstillfället, valt att klassificera till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Verkligtvärdeoptionen kan endasttillämpas om det minskarinkonsekvenser i värdering ellerredovisning.

Verkligt värde via övrigt totalresultat: Skuldinstrument klassificeras i denna kategori om följande två kriterier är uppfyllda a) affärsmodellens mål kan uppnås både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och att sälja tillgångarna b) de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och rän ta. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde, vinster och förluster som upp stårtillföljd av värdeförändringarredovisas i övrigttotalresultat och ackumu leras i eget kapital. Den ackumulerade vinsten ellerförlusten omklassificeras från eget kapitaltillresultatet närinstrumentettas bortfrån balansräkningen. Räntor beräknade med tillämpning av effektivräntemetoden och förväntade kreditförlusterredovisas iresultatet.

Upplupet anskaffningsvärde: Skuldinstrument klassificeras i denna kategori om följande två kriterier är uppfyllda a) affärsmodellens mål är attinneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och b) de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Detredovisade brut tovärdetför dessa tillgångar beräknas med effektivräntemetoden och juste ras förförväntade kreditförluster.

Egetkapitalinstrument

Egetkapitalinstrument ska klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Ett oåterkalleligt val att klassificera egetkapitalinstrument (som inte innehas för handel) till verkligt värde via övrigttotalresultat kan göras vid första redovisningstillfället.

Derivat

Derivat ska klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt vär de via resultatet (innehas för handel) såvida de inte äridentifierade som säk ringsinstrument. Om derivatet äridentifierat som säkringsinstrumenttillämpas principerna för säkringsredovisning.

Modifiering

Koncernen kan omförhandla lån och ändra avtalsvillkor. Om de nya villkoren skiljer sig väsentligtfrån de ursprungliga villkoren bokar koncern bort den ursprungliga finansiella tillgången och redovisar en ny finansielltillgång. Kon cernen gör också en bedömning huruvida den nya finansiella tillgången ska

klassificeras som en osäkerfinansielltillgång. Om villkoren inte skiljer sig väsentligtresulterarinte modifieringen i en bortbokning utan koncernen redovisar ett nytt bruttovärde utifrån den finansiella tillgångens förändrade kassa flöden och redovisar en modifieringsvinst ellerförlust.

Omklassificering

I sällsynta fall kan skuldinstrument (finansiella tillgångar) omklassificeras ifall det har skett ett byte av affärsmodellförförvaltning av portföljen. Detta ärinte tillämpligt på instrument där verkligtvärdeoptionen tillämpats.

Finansiella skulder

Närfinansiella skulderredovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gällerfinansiella skulder som värderas till verkligt värde via resulta tetredovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga tillförvärvet eller emissionen av den finansiella skulden iresultaträkningen. För övriga finansiella skulderredovisas transaktionskostnader som en justering av det verkliga värdet.

Finansiella skuldertas bortfrån balansräkningen när de utsläcks, det vill säga när åtagandet upphör, annulleras ellerfullgörs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatetinnehållerfinansiella skulder som innehas för handel och finansiella skulder som koncernen vid första redovisningstillfället valt attföra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen kan ske om ett av följande kriterier är uppfyllt; kontrakten innehåller ett ellerflera inbäddade derivat, instrumenten förvaltas och utvär deras baserat på verkligt värde, alternativt om det minskarinkonsekvenseri värdering ellerredovisning. Skuldertillförsäkringstagare och vissa emittera de värdepapper har denna klassificering. Finansiella skulder som innehas för handel ärföreträdesvis korta positioneriräntebärande värdepapper och aktier samt derivatinstrument som inte är säkringsinstrument.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulderinnehållerfrämst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efterförsta redovisningstillfällettill upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Häringår balansposterna Skuldertill kreditinstitut, In och upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legalrättighet att nettoredovisa transaktioner och detfinns en avsikt att erlägga likvid netto ellerrealisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrumentinnehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Om värdkontraktet är en finansielltillgång som omfattas av IFRS 9 bedöms klassificering av instrumenteti sin helhet och detinbäddade derivatet ska inte separeras från värdkontraktet. För övriga sammansatta instrument (där värdkontraktetinte är en finansielltillgång som omfattas av IFRS 9) ska detinbäddade derivatet separeras och redovisas som fristående derivat om dess ekonomiska egenskaper och riskerinte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker. Detta ärinte tilllämpligt om värdkontraktetredovisas till verkligt värde via resultatet.

Vissa sammansatta instrument klassificeras som en finansiell skuld värde rad till verkligt värde via resultaträkningen (verkligtvärdeoptionen). Detta val innebär att hela det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas iresultaträkningen.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, ellerrepotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värde pappertill ettiförväg bestämt pris och på avtalat datum. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarståri balansräkningen och redovisas dessutom som ställd säkerhetför egna skulder när kontantsäkerhet erhålls. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut ellerIn och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ettiförväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappreti balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Återköpstransaktionerredovisas till verkligt värde via resultatet.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning ellerinlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna ellerlevererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva ellerleverera ytterligare säkerhet. Utbetald kontantsäkerhet bokas bortfrån balansräkningen och en motsvarande fordran redovisas. Erhållen

kontantsäkerhet bokas i balansräkningen liksom en motsvarande skuld att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarståri balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade vär depappertas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp som motsvarar värdepapperens verkliga värde. Upplysningarlämnas om inlånade och utlånade värdepapper som Eventualförpliktelser.

Beräkning av verkligt värde

För principer avseende beräkning av verkligt värde, se Not 1.

Säkringsredovisning

För principer avseende säkringsredovisning, se Not 1.

RÖRELSEINTÄKTER

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för attredovisa ränteintäkter och räntekostnaderiresultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av bruttovärdetför en finansielltillgång eller det upplupna anskaffningsvärdetför en finansiell skuld och förfördelning itiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in och utbetalningarna under detfinansiella instrumentets förväntade löptid till detfinansiella instrumentets redovisade nettovärde. Vid uppskattningen av framtida betal ningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter som är en integrerad del av effektivräntan. Risken förframtida kreditförluster beaktas dock ej.

När en finansielltillgång i en efterföljande redovisningsperiod är osäker redovisas ränteintäkten genom att använda räntesatsen på det upplupna anskaffningsvärdet, dvs. bruttovärdetjusteratförreserv förförväntade kreditförluster. Om en finansielltillgång är osäker vid första redovisningstillfället inkluderas förväntade kreditförlusteri de förväntade kassaflödena vid beräk ning av en kreditjusterad effektivränta som appliceras vid redovisning av ränteintäkten.

Provisionsintäkter och provisionskostnader

Redovisning av intäkterfrån avtal med kunderredovisas under provisionsintäkter. Detta gällerinte intäkter som kommerfrån leasingavtal,försäkrings avtal ellerfinansiella instrument och andra avtalsenliga rättigheter eller skyldigheterinom tillämpningsområdetförIFRS 9 Finansiella Instrument,

Avgifter som ingåri beräkningen av effektivräntan för ettfinansielltinstrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde, som exempelvis avgifter för utgivande ellerförvärv av en finansielltillgång, periodiseras överinstrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden och presenteras iräntenettot.

Provisionsintäkter och avgifterredovisas så de beskriver överföringen av utlovade tjänstertill kundertill ett belopp som speglar den ersättning som SEB förväntar sig att ha rätttill i utbyte mot dessa tjänster.

Provisionsintäkter och avgifterförförvaring och förvaltning av kunders tillgångarredovisas som intäkt under den period då tjänsterna tillhandahålls. Resultatbaserade avgifterredovisas när det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av redovisad intäktinte kommer attinträffa, vilket oftast är när prestationskraven är uppfyllda.

Provisionsintäkter och avgifterfrån syndikeringar där SEB enbart agerar som arrangörredovisas som provisionsintäkt när syndikeringen ärfärdig och koncernen inte har någon del av syndikeringen kvari balansräkningen eller har behållit en del av lånet med samma effektivränta som andra deltagare i syndikeringen. Mäklaravgifter, avgifter och provisionerfrån affärer som sker på uppdrag av tredje part som genomförande av förvärv eller köp ellerför säljning av verksamheter,redovisas närtransaktionen är genomförd.

Kostnader som är direktrelaterade till generering av provisionsintäkterredovisas som provisionskostnader.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

De vinster och förluster som uppstårtillföljd av värdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatetredovisas löpande iresultatet under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Förfinansiella skulder där verkligtvärdeoptionen tillämpats och vid för sta redovisningstillfälletidentifierats som värderade till verkligt värde via resultatetredovisas förändringari egen kreditrisk i övrigttotalresultat.

Utdelningar

Utdelningarredovisas närrätten att erhålla betalning ärfastställd.

FÖRVÄNTADE KREDITFÖRLUSTER

Värdering

Nedskrivningsreglerna grundar sig på en modell som tar sin utgångspunkti förväntade kreditförluster. Principen bakom modellen förförväntade kreditförluster är att återspegla försämring ellerförbättring av kreditkvaliteten för finansiella instrument. Alla finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigttotalresultat, samtleasingfordringar,finansiella garantiavtal, avtalstillgångar och vissa låneåtaganden omfattas av reglerna förförväntade kreditförluster.

Förväntade kreditförlusterförfinansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och leasingfordringarrapporteras som reserver, dvs. som en del av värdering av dessa tillgångari balansräkningen. Reserveringen minskar detredovisade bruttovärdetför en finansielltillgång. Förväntade kreditförlusterförlånelöften och finansiella garantierredovisas som avsättningar, dvs. som skuld i balansräkningen. Förändringarireserver och avsättningarförförväntade kreditförlusterredovisas iresultaträkningen som för väntade kreditförluster, netto.

Bedömningen av kreditrisk och uppskattning av förväntade kreditförluster ska vara objektiv och sannolikhetsvägd samt beakta alltillgänglig information som ärrelevantför bedömningen. I bedömningen vägs rimlig och verifierbar information om tidigare händelser,rådande förutsättningar och rimliga och verifierbara prognoserförframtida ekonomiska förutsättningar. SEB använ der både modeller och expertbedömningarför att uppskatta förväntade kre ditförluster.

Modellen förförväntade kreditförlusterinnebär en trestegsmodell som tar sin utgångspunktiförändring av kreditrisken. En reserv förförväntade kreditförluster som motsvararförväntade kreditförlusterinom de kommande tolv månaderna (steg 1) redovisas för poster om detinte föreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan detförsta redovisningstillfället. För de poster där detföreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan detför sta redovisningstillfället (steg 2), eller som befinner sig ifallissemang (steg 3) redovisas en reserv som motsvararförväntade kreditförluster under hela löptiden.

Betydande ökning av kreditrisken

Koncernen gör en bedömning vid varje rapportperiods slut huruvida en betydande ökning av kreditrisken har skett sedan detförsta redovisningstillfället. Bedömningen om detföreligger en betydande ökning av kreditrisken grundar sig på kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Indikatorerinnefattar betal ningar som ärförfallna >30 dagar och <90 dagar och finansiella tillgångar som befinner sig på "watchlist" eller som är "forborne" (lån därförändring gjorts i avtalsvillkoren tillföljd av kundens finansiella svårigheter). En kvantitativ indikator beräknas utifrån förändring i sannolikhetförfallissemang (PD) genom attjämföra den scenariovägda sannolikheten förfallissemang på års basis vid rapporteringstillfället med den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid första redovisningstillfället. Om detföreligger en betydande ökning i kreditrisken sedan första redovisningstillfälletredovisas en reserv förförväntade kreditförluster motsvarande förväntade kreditför luster under hela löptiden och detfinansiella instrumentetflyttas till steg 2. Modellen är symmetrisk, vilketinnebär att om detfinansiella instrumentets kreditrisk minskar och det därmed inte föreligger en betydande försämring i kreditrisk sedan första redovisningstillfälletflyttas den finansiella tillgången tillbaka till steg 1.

Definition av fallissemang

Finansiella instrumentifallissemang klassificeras till steg 3. SEB tillämpar en definition av fallissemang förredovisningsmässiga syften som motsvarar hur den är definierad i EU:s kapitalkravsförordning, vilket omfattarfinansiella tillgångar med betalningar som ärförfallna mer än 90 dagar. Alla finansiella tillgångari steg 3 anses vara osäkra finansiella tillgångar.

Modellering

Förväntade kreditförluster beräknas som en funktion av sannolikheten för fallissemang (PD), exponeringen vid fallissemang (EAD) och återvinningsgra den vid fallissemang (LGD), samttidpunktförförlust. Koncernens IFRS 9 metodik för beräkning av förväntade kreditförluster utgår, i den möjligaste mån som ärtillåtet enligtIFRS 9,från befintliga interna riskklassificeringsmodeller (IRK). Då syftet med dessa regelverk skiljer sig åt, skiljer sig också beräkning en av förväntade kreditförluster och därmed görs nödvändiga justeringar av de parametrar som används förIRK för att uppfylla IFRS 9:s krav. IFRS 9 innebär bland annat att anpassa parametrarna i IRKmodellerna som inkluderar hela kreditcykeln och konjunkturnedgångar,till avläsning vid viss tidpunkt och med beaktande av framåtblickande information.

PD motsvarar sannolikheten förfallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive den finansiella tillgångens återstå ende löptid. Detförväntade PD för varje individuelltinstrument beaktartidigare händelser,rådande marknadsförutsättningar och rimliga och verifierba ra prognoserförframtida ekonomiska förutsättningar. SEB använder specifika PDmodeller anpassade till IFRS 9. Modellerna kalibreras utifrån en kombination av geografi,tillgångsslag och produkttyp. EAD representerar den förväntade exponeringen vid fallissemangstillfället. EAD omfattar en uppskattning av eventuellt ytterligare belopp som dras vid fallissemangs tillfället. FörIFRS 9 är EADmodellerna justerade för 12 månader eller hela löptiden. LGD motsvarar de kreditförluster som förväntas vid fallissemang. LGD tar hänsyn till säkerhetens belopp och kvalitet. SEB använder befintliga LGDmodeller som är anpassade till IFRS 9.

Vid värdering av förväntade kreditförluster använder SEB den maximala avtalstiden som SEB är exponeratför kreditrisk. För att bestämma den för väntade löptiden beaktas alla avtalsvillkor, inklusive möjlighettillförskotts betalning, och förlängnings och överlåtelsealternativ. Förrevolverande kre diter, såsom kreditkort, och bostadskrediter bygger den förväntade löptiden på historiskt beteende.

Framåtblickande information

Koncernen använderinterna makroekonomiska prognosertill grund för den framåtblickande informationen som används i värderingen av förväntade kre ditförluster. För att säkerställa att uppskattningen av kreditförluster under IFRS 9 är objektiv används minsttre scenarior. Ett av dessa scenarior utgör det mest sannolika utfallet som också används i den ekonomiska planeringen och i budgetprocessen, medan de andra utgörs av mer optimistiska eller pessimistiska utfall.

Framåtblickande scenarion tas fram av SEB:s Research. Det mest sannoli ka scenariotjämförs med flera externa källor med liknande framåtblickande scenarior,till exempelfrån OECD, IMF, EUkommissionen och SCB. Dessa är även underlag för de scenarior som används. Scenariorna godkänns av Group Risk Committee. Ett scenario består dels av en kvalitativ beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen, dels av en kvantitativ del, där utveklingen av de makroekonomiska faktorerna visas på årsbasis och det nuvarande makro ekonomiska läget och prognoser på upptilltre åringår. I normalfallet skall sce nariona gås igenom kvartalsvis. Om detföreligger betydande förändringari det makroekonomiska läget skall scenariona uppdateras.

Expertbedömningar

Koncernen använder både modeller och expertbedömningarför att uppskatta förväntade kreditförluster. Omfattningen av bedömningar som behövs för att värdera förväntade kreditförluster beror av utfallfrån modeller, väsentlighet och tillgång till underliggande information.

Utfalletfrån modellerna utgör en vägledning för hur ekonomiska händelser kan påverka nedskrivningsbehovet av finansiella tillgångar. Expertbedömningarfår göras på modellutfallför attinförliva uppskattad effektfrån fakto rer som inte fångas av modellen.Den typen av bedömningsmässiga justeringar av de modellbaserade förväntade kreditförlusterna får göras på betydande motpartsexponeringar. Dessa justeringar bestäms av relevant kreditkommit té utifrån den modellerade förväntade kreditförlusten. Utöver detta kan det även föreligga ett behov av justeringar på portföljnivå, vilket beslutas av Group Risk Committee.

FÖRSÄKRINGSAVTAL OCH INVESTERINGSAVTAL

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkrings risk – definierad som en absolutrisk av minst 5 procent av det underliggande värdet – förförsäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal ärfinansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

För principer avseende försäkringsavtal, se Not 1

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkringar (unitlinked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkrings tagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal ärfinansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggan de tillgångarna är obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet och tillhörande skulderna äridentifierade att värderas till verkligt värde via resul taträkningen (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptio nen görs för att eliminera inkonsekvenseriredovisningen som annars skulle uppstå om olika grunderför värdering användes förtillgångar och skulder. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

För principer avseende intäktsredovisning, se Not 1.

Kostnadsredovisning

Tillkommande utgifterför att erhålla ett avtal med en kund redovisas som en tillgång om koncernen förväntar sig attfå täckning för dessa utgifter. Tillkom mande utgifter är utgifterför att erhålla ett avtal med en kund som inte kon cernen skulle ha ådragit sig om avtaletinte hade erhållits. Dessa kostnader är anskaffningskostnaderiform av försäljningsprovision som betalas för att

erhålla investeringsavtal. De förväntas bli återvunna från provisionsintäkter som intjänas på investeringsavtalen. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då relaterade intäkterredovisas. Tillgången testas för nedskriv ningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger detredovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom försäljningsprovisionertill mäklare som betalas under investeringsavtalens löptid eller provisionertill egen personal som agerar som säljare ellerlöpande administrationskostnader,redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

Väsentliga ändrade redovisningsprinciperför moderbolagettillämpliga från 1 januari 2018

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

De förändrade redovisningsprinciperna i koncernen är även applicerbara i Moderbolaget, med undantag förfinansiella skulder där verkligtvärdeoptio nen tillämpats och vid första redovisningstillfälletidentifierats som värdera de till verkligt värde via resultatet, där värdeförändringar hänförliga till egen kreditrisk redovisas iresultatet.

Nya och ändrade viktiga bedömningar vid tillämpningen av IFRS 9 och IFRS 15 från 2018

FÖRVÄNTADE KREDITFÖRLUSTER

Vid värdering av förväntade kreditförlusterfinns det ett antal moment som innehåller en hög grad av bedömning. Uppskattning av förväntade kreditför luster ärtill sin natur osäker och träffsäkerheten i dessa uppskattningar är beroende av flera faktorer,till exempel makroekonomiska prognoser, och innehåller komplexa modeller och bedömningar.

Bedömningen av huruvida detföreligger en betydande ökning av kreditrisk innebär ett element av väsentlig bedömning. Koncernen gör en bedömning vid varje rapportperiods slut huruvida en betydande ökning av kreditrisken har skett sedan detförsta redovisningstillfället,för återstoden av löptiden genom att överväga förändring i de viktigaste riskindikatorerna i koncernens riskhanteringsprocess.

Ytterligare ett område som innefattar väsentlig bedömning är beaktandet av framåtblickande information och makroekonomiska scenarion. Bedöm ningen av kreditrisk och värderingen av förväntade kreditförluster ska avspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp med beaktande av alltillgänglig information som ärrelevantför värderingen. I värderingen vägs rimlig och verifierbarinformation om tidigare händelser,rådande förutsättningar och rimliga och verifierbara prognoserförframtida ekonomiska förutsättningar. Koncernen använderinterna makroekonomiska prognosertill grund för den framåtblickande information som används i värderingen av förväntade kreditförluster. Koncernen använder både modeller och expertbedömningarför att uppskatta förväntade kreditförluster. Syftet med expertbedömningar är attinförliva uppskattad effektfrån faktorer som inte fångas av modellerna. Omfattningen av bedömningar som behövs för att värdera för väntade kreditförluster beror av utfallfrån beräknade förväntade kreditför luster enligt modellerna, väsentlighet och tillgång till underliggande informa tion. Modeller, bedömningar och antaganden gås regelbundetigenom av koncernens riskorganisation och godkänns av Group Risk Committee.

PROVISIONSINTÄKTER OCH AVGIFTER

Iredovisningen av provisionsintäkter och avgifter gör SEB bedömningar som påverkarfastställandet av storleken på och tidpunkten förredovisning av intäkterfrån avtal med kunder.

När SEB utför exempelvis notariat, kapitalförvaltning eller administration av kunders investeringspolicies baseras intäkterna på den tidsperiod under vilken servicen utförs och/eller på den underliggande tillgångsmassan. SEB:s bedömning är att kunden samtidigt erhåller och förbrukar servicen och att SEB:s åtagande därför uppfylls över den tiden servicen utförs.

När SEB utför exempelvis mäkleri, affärer som sker på uppdrag av tredje part som genomförande av förvärv eller köp ellerförsäljning av verksamhet eller agerar som arrangöri syndikeringar är SEB:s bedömning att kunden får kontroll övertillgången och SEB:s åtagande är uppfyllt vid den tidpunkttrans aktionen är genomförd.

När provisioner ärresultatbaserade redovisar SEB intäkten baserat på bedömningar om när det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av redovisade intäkterinte uppstår, vilket oftast är när kriterietför att erhålla provisionen är uppfyllt.

REDOVISNING AV TILLGÅNGAR FÖR AVTALSUTGIFTER, AKTIVERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN

SEB redovisar utgifterför att erhålla avtal med kunder som SEB inte hade ådragit sig om avtaletinte hade erhållits som en tillgång. Det är huvudsakligen försäljningsprovisionerför att erhålla försäkrings och investeringsavtal.

Avskrivningstiden förtillgången baseras på antaganden om genomsnittlig löptid på avtalen inklusive antaganden om annullationer.

2 Rörelsesegment

SEB-koncernens rörelsesegment

	Stora Företag&			Liv&
	Finansiella	Företag&		Investment
Resultaträkning, 2017	institutioner	Privatkunder	Baltikum	Management	Övrigt1)	492 6 Elimineringar –	36472 Summa
Ränteintäkter	14066	11794	2616	–3	14491	540 6	16580 –
Räntekostnader	–6022	–2352	–243	–87	–14415		23196
Räntenetto	8043	9442	2373	–90	76	430 6 48 6 376 –	19 893 5472
Provisionsintäkter Provisionskostnader	11366 –5130	7565 –1887	1852 –532	8708 –4190	135 –108		–
Provisionsnetto	6236	5678	1320	4519	27	–54	17725
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3465	441	231	1674	1008	60	6880
Övriga intäkter, netto	573	87	–10	17	448	–4	1 112
Summa intäkter	18 318	15648	3914	6120	1558	51	45609
varav internt	–1773	2742	53	–2386	1312	51
Personalkostnader	–3862	–3298	–724	–1561	–4616	35	–14025
Övriga kostnader Av­ och nedskrivningar av materiella	–5046	–3872	–965	–963	3984	–85	–6947
och immateriella tillgångar	–59	–57	–78	–37	–734		–964
Summa kostnader	–8 967	–7 226	–1 766	–2561	–1365	–51	–21 936
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	1		–164		1		–162
Kreditförluster, netto	–529	–276	–7		4		–808
Rörelseresultatföre jämförelsestörande poster	8 823	8146	1977	3558	198		22702
Jämförelsestörande poster					–1896		–1896
RÖRELSERESULTAT	8823	8146	1977	3558	–1698		20806
Allokerat kapital, miljarder kronor	65,8	40,6	8,0	11,0
Räntabilitet på allokerat kapital, %	10,1	15,0	21,9	27,8
Riskexponeringsbelopp, miljarder kronor	376	120	74	4	37		611
Utlåning till allmänheten2), miljarder kronor	551	744	129		6		1430
In­ och upplåning från allmänheten2), miljarder kronor	416	384	114		86		999
20163)
						052 5 064 –	35202
Ränteintäkter	12640	10378	2509	–3	14730	5	16464 –
Räntekostnader Räntenetto	–4333 8307	–1396 8982	–364 2145	–57 –60	–15378 –648	12	18 738
Provisionsintäkter	11722	7117	1671	7641	125	5 776 5 630 –	22500 5872 –
Provisionskostnader	–5627	–1703	–500	–3582	–90
Provisionsnetto	6095	5414	1171	4059	35	–146	16628
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4187	394	218	1764	332	161	7 056
Övriga intäkter, netto	389	55	–23	–17	437	–12	829
Summa intäkter	18 978	14845	3511	5746	156	15 15	43251
varav internt	–1138	7545	–5	–2231	–4186
Personalkostnader	–3922	–3339	–755	–1560	–4895
Övriga kostnader	–4972	–3713	–959	–984	4073	49 –64	–14422 –6619
Av­ och nedskrivningar av materiella
och immateriella tillgångar	–34	–69	–66	–45	–557		–771
Summa kostnader	–8 928	–7121	–1780	–2 589	–1379	–15	–21 812
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar			–156		6		–150
Kreditförluster, netto	–563	–376	–56		2		–993
Rörelseresultatföre jämförelsestörande poster	9 487	7348	1519	3157	–1215		20296
Jämförelsestörande poster	–354		–68		–5007		–5429
RÖRELSERESULTAT	9133	7 348	1451	3157	–6 222		14867
Allokerat kapital, miljarder kronor	62,4	37,3	7,9	11,6
Räntabilitet på allokerat kapital, %	11,3	15,2	16,2	23,5
Riskexponeringsbelopp, miljarder kronor	375	117	67	4	47		610
Utlåning till allmänheten2), miljarder kronor	546	710	117		2		1375
In­ och upplåning från allmänheten2), miljarder kronor	404	372	106		79		961

1)Resultatandelfrån intresseföretag somredovisas enligt kapitalandelsmetoden ingårmed 13Mkr (19) iÖvriga intäkter netto.Kapitalandelarna uppgårtill 334Mkr (229). 2) Exklusive repor och skuldinstrument.

3) Jämförelsestörande poster omklassificerade, se not 49.

Balansräkning, 2017

Tillgångar Skulder Investeringar	1175 651 1098 360 164	829749 779589 151	160683 150880 121	1942	514139 1135 275 500695 1142 048 1186	–1255 900 –1255 900	2559596 2415671 3563
2016
Tillgångar Skulder Investeringar	1315 760 1235 317 46	808608 761015 145	150496 141797 164	1162	492705 1222 051 479199 1231 316 726	–1368 974 –1368 974	2620646 2479 670 2243

Not 2 fortsättning Rörelsesegment

Moderbolagets rörelsesegment

2017	Stora Företag& Finansiella institutioner	Företag& Privatkunder	Baltikum	Liv& Investment Management	Övrigt	Elimineringar	Summa
Bruttointäkter Tillgångar Investeringar	26664 964428 162	15544 753406 145	22 169	295 252	20795 896 077 1176	–584 –722169	62 736 1 892 163 1483
2016
Bruttointäkter Tillgångar Investeringar	25089 1074 815 41	13645 734433 62	16 1452	241	29088 231 1011 986 649	–9926 –823073	58153 1999 844 752

Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjudertjänstertill olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och Finansiella institutioner erbjuder affärs och investment bankingtjänstertill stora företag och institutioner. Företag & Privatkunder erbjuder banktjänster och

förmögenhetsförvaltning till privatpersoner och mindre och medelstora företag. Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre företag bank tjänster samtförmögenhetsförvaltningen i de baltiska länderna. Liv & Investment Management erbjuder kapitalförvaltning och liv, vård och pensionsför säkringar. Övrigt omfattar supportfunktioner,treasury och stabsenheter. Eliminering av interna transaktioner mellan segmenten redovisas separat.

Bruttointäkter per produktfrån externa kunder

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	20161)	2017	2016
Bankverksamhet	35 672	33 920	24 191	22 691
Kapitalmarknader	12 477	13 158	11 283	11 199
Kapitalförvaltning	8 483	7 580	2 279	2 114
Livförsäkrings­ och pensionsverksamhet	3 445	3 572
Övrigt	7 583	7 357	24 983	22 149
SUMMA	67 660	65587	62736	58 153

1) Jämförelsestörande poster omklassificerade, se not 49.

Bankverksamhetinnefattarlån, leasing, kort och betalningsprodukter. Kapitalmarknaderinnefattar handel och emissioner på finansiella marknader. Kapitalförvaltning innefattarrådgivning,förvaring och fondförvaltning.

Livförsäkrings och pensionsverksamhetinnefattarfondförsäkring och traditionella försäkringsprodukter. Övrigtinnefattartreasuryverksamhet och övrig verksamhet.

3 Geografisk information

SEB-koncernen perland
			2017					2016
	Brutto intäkter1)	Rörelse- resultat2)	Skatt 3)	Tillgångar	Investe ringar	Brutto- intäkter1,7)	Rörelse resultat2)	Skatt 3)	Tillgångar	Investe- ringar
Sverige	43466	12 333	–2 703	2 046020	2 103	41 662	4 916	–1 845	2 138812	1 488
Norge	5206	1 859	–433	102 138	94	5 178	2 366	–622	115 284	26
Danmark	3 775	1 918	–359	302 548	991	3 467	2 142	–417	324 547	299
Finland	2 313	1 171	–224	89 619	72	2 110	1 043	–217	80 469	10
Estland6)	1 658	927	–72	54 815	64	1 528	916	–47	50 405	58
Lettland	1 207	371	–79	36 297	8	1180	468	–57	33 738	48
Litauen	2 134	1 014	–155	75 218	68	2 013	831	–58	71 098	76
Tyskland4)	2 517	–433	2	30459		3 312	507	–420	34 454	3
Storbritannien	1 962	1 076	–225	68 997	5	1799	727	–196	70 291	5
Polen	156	15	–14	8 224	2	165	31	–14	5 305	2
Ukraina	54	3	–2	498		58	7	–4	700
Kina	631	162	–50	24 097		407	98	–18	23 045	3
Irland	588	181	2	70 730	139	567	171	–29	66 154	139
Luxemburg	1 484	385	–65	53 155	5	2644	322	–39	73 747	6
Ryssland	370	28	–16	5 300	2	313	26	–15	3 950	2
Singapore	679	66	–16	24 619	1	573	94	–23	27 488	1
USA6)	2 508	–131	–31	82 345		1 603	55	–310	109 109
Övriga länder5)6)	3 109	–139	–122	198 502	10	3 098	147	82	209 357	77
Koncernelimineringar	–6 155			–713 987		–6 090			–817 307
SUMMA	67 660	20806	–4 562	2 559596	3 563	65587	14867	–4 249	2620646	2 243

1) Bruttointäkteri koncernen är definierade somsumman avRänteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner ochÖvriga intäkter netto enligtIFRS. Grunden förintäktsfördelningen är SEB:s närvaro irespektive land.Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar somförsäljningskontor och erhåller provi sionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.

2) Före skatt.

3) Förmerinformation omskatt se not 15.

4) Exklusive treasuryverksamhet.

5) Cayman Island,Hongkong, Nederländerna, Schweiz och treasuryverksamheti Tyskland.

6) 2017 och tidigare erläggs inkomstskatti Estland endast omresultatet distribueras somutdelning. På Cayman Island ärmoderbolagetrepresenterad av en filial somär skattesubjektiUSAoch inkomstskatten relaterattill Cayman Island redovisas därföriUSA.

7) Jämförelsestörande poster omklassificerade, se not 49.

Not 3 fortsättning Geografisk information

Moderbolaget perland

	2017				2016
	Bruttointäkter1)	Tillgångar	Investeringar		Bruttointäkter1)	Tillgångar	Investeringar
Sverige	49760	1 661 054	1 297		46 702	1 754444	696
Norge	3 090	56 656	94		3 402	55 616	26
Danmark	1 920	67 499	3		1979	76 074	3
Finland	1 278	5 927	71		1 168	9 888	9
Övriga länder	6 688	101 027	18		4 902	103 822	18
SUMMA	62736	1 892 163	1483		58153	1 999 844	752

1) Bruttointäkteri moderbolaget är definierade somsumman av Ränteintäkter, Leasingintäkter,Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter.Grunden förintäktsfördelningen är SEB:s närvaro irespektive land.Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar somförsäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEBkoncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna

priserna baseras på SEB:s verkliga eller medförda marknadsbaserade finansieringskostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

4 Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
2017	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper1)	418258 1500 385 191 328	2198 26734 1 884	0,53% 1,78% 0,98%	582286 1168 445 180 355	1994 20156 1 696	0,34% 1,73% 0,94%
Summa räntebärande tillgångar	2 109 970	30 815	1,46%	1 931 086	23 847	1,23%
Derivat och övriga tillgångar	741 644	5 657		311 886	8 439
Summa tillgångar	2 851 614	36472		2242972	32285
Skuldertill kreditinstitut In­ och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper2) Efterställda skulder	150 001 1134 017 714896 41494	–686 –4450 –10594 –1646	–0,46% –0,39% –1,48% –3,97%	222199 929878 676 672 41 628	–1 028 –2493 –10 613 –1 646	–0,46% –0,27% –1,57% –3,95%
Summa räntebärande skulder	2 040 408	–17376	–0,85%	1 870 377	–15 780	–0,84%
Derivat och övriga skulder Eget kapital	670178 141028	796		273 473 99122	–1 970
Summa skulder och kapital	2851614	–16580		2242972	–17750
Räntenetto		19 893			14 536
Avkastning netto på räntebärande tillgångar			0,94%			0,75%
1) varav värderade till verkligt värde. 2) varav värderade till verkligt värde.		1 648 –755			1 702 –706

<-- PDF CHUNK SEPARATOR -->

Not 4 fortsättning Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
2016	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper1)	408 155 1 430412 221 880	1 233 25 360 1 916	0,30% 1,77% 0,86%	619 500 1 040096 211 324	1 349 18 694 1 731	0,22% 1,80% 0,82%
Summa räntebärande tillgångar	2060 447	28 509	1,38%	1870 920	21774	1,16%
Derivat och övriga tillgångar	773 214	6 693		410 818	7 248
Summa tillgångar	2833 661	35 202		2 281738	29022
Skuldertill kreditinstitut In­ och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper2) Efterställda skulder	186 347 1 071015 719 551 34 270	–372 –3 760 –10 799 –1 463	–0,20% –0,35% –1,50% –4,27%	280 008 926 570 675 678 33 796	–838 –1 880 –10 859 –1 463	–0,30% –0,20% –1,61% –4,33%
Summa räntebärande skulder	2 011183	–16 394	–0,82%	1916052	–15040	–0,78%
Derivat och övriga skulder Eget kapital	686 312 136 166	–70		272 383 93 303	–183
Summa skulder och kapital	2833 661	–16464		2 281 738	–15223
Räntenetto		18738			13799
Avkastning netto på räntebärande tillgångar			0,91%			0,74%
1) varav värderade till verkligt värde. 2) varav värderade till verkligt värde.		1641 –664			1735 –705

Itabellen ovan visas Utlåning och Inlåning exklusive räntebärande värdepappertill skillnad från Resultaträkningen och Balansräkningen där klassificeringen skett utifrån redovisningskategori.

Räntenetto

	Moderbolaget
	2017	2016
Ränteintäkter Leasingintäkter 1) Räntekostnader Leasingavskrivningar 1)	32 285 5 481 –17 750 –4 817	29 023 5 443 –15 223 –4 704
SUMMA	15 200	14539

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto tillränteintäkter. Imoderbolagetredovisas leasingavskrivningar underrubrikenAv och nedskrivningar avmateriella och immateriella tillgångar.

5 Provisionsnetto

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Emissioner	724	484	1 035	838
Värdepappershandel	2 125	2 878	1 436	1 670
Notariat och fondverksamhet	8 040	7 264	3 690	3 391
Värdepappersprovisioner	10 890	10 626	6 161	5 899
Betalningsförmedling	1 850	1 677	1 512	1 334
Kortverksamhet	3 610	3 526	505	392
Betalningsförmedlingsprovisioner	5 460	5 203	2 017	1 726
Livförsäkringsprovisioner	1 707	1 653
Rådgivning	443	316	393	282
Utlåning	2 254	2 527	1 889	2 065
Inlåning	276	221	71	59
Garantier	541	527	380	353
Derivat	439	475	400	530
Övrigt	1 186	952	843	734
Övriga provisioner	5 140	5 018	3 975	4 023
Provisionsintäkter	23 196	22500	12 153	11 648
Värdepappersprovisioner	–2 001	–2 248	–1 217	–1 378
Betalningsförmedlingsprovisioner	–2 006	–1 940	–619	–604
Livförsäkringsprovisioner	–598	–614
Övriga provisioner	–866	–1 070	–760	–823
Provisionskostnader	–5472	–5872	–2596	–2 805
Värdepappersprovisioner, netto	8 889	8 378	4 944	4 521
Betalningsförmedlingsprovisioner, netto	3 454	3 263	1 398	1 122
Livförsäkringsprovisioner, netto	1 109	1 039
Övriga provisioner, netto	4 273	3 948	3 215	3 200
SUMMA	17725	16 628	9 557	8843

6 Nettoresultat av finansiella transaktioner

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade	6239	6026	5563	5425
till verkligt värde via resultatet, netto	–1087	–857	–1069	–783
Övriga livförsäkringsintäkter, netto	1738	1919
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas	–10	–32
SUMMA	6 880	7 056	4493	4642

Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto

Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	1388	1149	1333	1165
Skuldinstrument och hänförliga derivat	740	1 109	640	1017
Valuta och hänförliga derivat	4 024	3699	3512	3186
Övrigt	88	69	79	57
SUMMA	6 239	6026	5563	5425

I Nettoresultat av finansiella transaktioner presenteras resultatet fördelat på typ av underliggande finansiellt instrument. Rörelser i treasuryverksam hetens resultat beror på förändringar i räntor och kreditspreadar. Netto effekten från tradingverksamheten är relativt stabil över tiden, men uppvisar rörelser mellan raderna. För helåret genererade strukturerade pro dukter, som erbjuds allmänheten, en effekt för egetkapitalinstrument på 235 Mkr (555) och en motsvarande effekt för skuldinstrument med –340 Mkr (–180).

Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde via resultatet, netto

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Egetkapitalinstrument Skuldinstrument	22 –1109	24 –881	–1069	–783
SUMMA	–1087	–857	–1069	–783

Omvärderingsjusteringarför motpartsrisk och egen kreditrisk

Derivat – motpartsrisk	421	–190	434	–189
Derivat – egen kreditrisk Emitterade värdepapper klassificerade till verkligt värde – egen kreditrisk	–180 –31	21 –50	–141 –57	13 –50
SUMMA	210	–219	236	–226

7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	20163)	2017	2016
Utdelningar1)	77	170
Andelari intresseföretags resultat Realisationsvinster och förluster på värdepapper som	–38	218
innehas som kapitalplaceringar Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar2)	203	410	624 27	217 14
Realisationsvinster och förluster på aktieri dotterbolag som avyttrats		–39
Övriga intäkter	870	70	691	586
SUMMA	1112	829	1 342	817

1) Redovisat separatiresultaträkningen för moderbolaget.

2) Se not 12 för koncernen.

3) Jämförelsestörande poster omklassificerade, se not 49.

Utdelningar

Finansiella tillgångar som kan säljas Intresseföretag Utdelningarfrån koncernföretag	77	170	51 514 6 416	51 70 6 460
SUMMA	77	170	6981	6 581

Not 7 fortsättning Övriga intäkter, netto

Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	722	148	614	178
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	90	529
Lån			10	40
Vinster	812	677	624	218
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–93	–131
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	–7	–14
Lån	–508	–122		–1
Förluster	–609	–267		–1
SUMMA	203	410	624	217
Övriga intäkter
Verkligt värde justeringari säkringsredovisning	205	–260	792	–323
Rörelseresultati sakförsäkringsrörelsen,run­off	283	158
Övriga intäkter	382	172	–102	909
SUMMA	870	70	690	586
Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	3 939	298	3 757	316
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–3 721	–650	–2 936	–658
Säkring av verkligt värde	218	–352	822	–342
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	75	261	–52	135
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–79	–182	33	–129
Säkring av verkligt värde portföljsäkring	–3	79	–20	6
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet	–10	13	–10	13
SUMMA	205	–260	792	–323

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen säkrar delar av sin exponering förränterisk, ifastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, motförändringari verkligt värde på grund av ränteförändringar. För detta ändamål används ränteswappar,räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efterförfallotider.

ta förväntas periodiseras iresultaträkningen under perioden 2018 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenserfrån nettoinvesteringari utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 33 357 Mkr (39 001) och valutaterminertill ett nominellt belopp av 0 Mkr (2 507) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringari utländska verksamheter. Ineffektiviteti säkringarna redovisas i Nettoresultatfinansiella transaktioner (not 6).

Kassaflödessäkringar

Koncernen använderränteswapparför säkring av framtida kassaflöden från in och utlåning tillrörlig ränta. Ränteflöden från in och utlåning tillrörlig rän-

8 Administrationskostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	20161)	2017	2016
Personalkostnader Övriga kostnader	–14 025 –6 947	–14 422 –6 619	–9 335 –4 918	–10 466 –4 573
SUMMA	–20972	–21 041	–14252	–15039

1)Omstruktureringsaktiviteter 2016 har omklassificerats till Jämförelsestörande poster, se not 49.

9 Personalkostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	20163)	2017	2016
Fastlön	–8073	–8105	–5431	–5402
Kontantbaserad rörlig ersättning	–666	–684	–428	–541
Långfristig aktiebaserad ersättning	–616	–702	–462	–637
Löner och andra ersättningar	–9 355	–9491	–6321	–6580
Sociala avgifter	–2543	–2638	–1861	–1955
Förmånsbestämda pensionsplaner1)	–472	–313		–686
Avgiftsbestämda pensionsplaner1)	–881	–1055	–643	–766
Förmåner och avgångsvederlag2)	–271	–444	–169	–160
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–502	–481	–340	–319
SUMMA	–14025	–14422	–9 335	–10466

1) Pensionskostnaderna i koncernen ärredovisade enligtIAS 19 Ersättningartill anställda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Tryggande lagen och Finansinspektionens föreskrifter. Engångskostnaderförförtida pensioneringar på 196 Mkr (172) belastar bankens pensionsstiftelser.

2) Innefattar kostnaderför avgångsvederlag med 179 Mkr (350) för koncernen och 126 Mkr (113) för moderbolaget.

3)Omstruktureringsaktiviteter 2016 har omklassificerats till Jämförelsestörande poster, se not 49.

9a Ersättningar

Not 9a visar SEB:s redogörelse för koncernens ersättningar uppdelad på väsentliga enheteri den konsoliderade situationen enligtförordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. I SEBkoncernen

har 989 (1 167) positioner definierats som identifierad personal. SEB har valt att även inkludera försäkringsrörelse som inte ingåri SEB konsoliderad situa tion men i SEBkoncernen.

Ersättning per division 5)

			Koncernen		Moderbolaget
		Fast1)		Rörlig 1		Fixed 1)	Rörlig 1
2017	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag & Finansiella Institutioner	–2 511	2 049	–613	1 979	–1 994	1 707	–565	1 637
Företag & Privatkunder	–2 375	3 531	–153	3 521	–1 654	2 818	–121	2 808
Baltikum	–481	2 431	–61	2 431
Liv & Investment Management	–1 120	1 478	–103	1 458
Övrigt 2)	–4 532	5 457	–352	5 432	–2 595	4 182	–204	4 084
SUMMA	–11 019	14946	–1 282	14 821	–6243	8 707	–890	8 529
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–546	14 821
2016
Stora Företag & Finansiella Institutioner	–2 658	2 134	–688	2 009	–1 990	1 689	–625	1 620
Företag & Privatkunder	–2 353	3 667	–192	3 647	–1 665	2 920	–152	2 920
Baltikum	–502	2 565	–64	2 565
Liv & Investment Management	–1 115	1 468	–108	1 432
Övrigt 2)	–3 429	5 445	–334	4 663	–3 359	4 147	–401	3 517
SUMMA	–10057	15 279	–1 386	14316	–7 014	8756	–1 178	8 057
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–573	14 316

SEBAG, Tyskland SEB PankAS, Estland Fast 1) Rörlig1) Fast 1) Rörlig 1) 2017 Ersättning Befattningar Ersättning Befattningar Ersättning Befattningar Ersättning Befattningar Stora Företag & Finansiella Institutioner –304 240 –33 240 Baltikum –150 725 –20 725 Övrigt4) –1 523 220 –13 220 –88 316 –11 316 SUMMA –1 827 460 –46 460 –238 1 041 –31 1 041 2016 Stora Företag & Finansiella Institutioner –509 323 –46 303 Baltikum –150 741 –18 734 Övrigt4) –378 250 –15 199 –79 308 –16 284 SUMMA –887 573 –61 502 –229 1 049 –34 1 018

Not 9a fortsättning Ersättningar

		SEB BankaAS, Lettland			SEB bankasAB, Litauen
		Fast 1)		Rörlig1)		Fast 1)	Rörlig1)
2017	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Baltikum	–123	640	–16	640	–186	1 024	–24	1 024
Övrigt4)	–56	246	–6	246	–89	373	–8	373
SUMMA	–179	886	–22	886	–275	1397	–32	1 397
2016
Baltikum	–132	691	–16	679	–193	1 085	–27	1 076
Övrigt4)	–60	260	–9	234	–78	366	–12	328
SUMMA	–192	951	–25	913	–271	1451	–39	1404

1) Rörliga ersättningar är definierad somkortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar.All annan ersättning rapporteras somfast ersättning och består av lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner somt ex. bilförmåner och hemservice i enlighetmed FFFS 2011:1. Irapporterade ersättningaringårinte sociala avgifter.

2) Inklusive Liv&InvestmentManagement och BaltikumiModerbolaget.

3)Aktiesparprogramoch kollektiv kortfristig och långfristig ersättning.Avvikelsemotförväntat utfall avseende kollektiv kortfristig och långfristig ersättning redovisas underÖvrigt.

4) Inklusive Liv&InvestmentManagementi de baltiska länderna. I Litauen inkluderas även Stora Företag&Finansiella Institutioner.

5) Inklusive Jämförelsestörande poster, se not 49.

Ersättning per kategori 7)

	Koncernen							Moderbolaget
		Ersättning		Befattningar			Ersättning			Befattningar
2017	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal Summa
Fast ersättning 1) Rörlig ersättning 1) varav:	–1 140 –334	–948	–9 879 –11 019 –1 282	989 554		13 957 14 946 14 267 14 821	–617 –166	–5 626 –724	–6 243 –890	585 311	8 122 8 218	8 707 8 529
Kortfristig kontantbaserad Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald ersättning4)	–142 –192 –218 –1 490	–524 –424 –398	–666 –616 –616 –9 936 –11 426				–64 –102 –114 –785	–364 –360 –348 –6 350	–428 –462 –462 –7 135
Avgångsvederlag 5)			–622			547			–140			191
Avtalade ännu ej utbetalda avgångsvederlag Högsta enskilda belopp			–609 –2			362			–147 –2			170
2016
Fast ersättning 1)	–1173		–8 884 –10 057	1 080		14 199 15 279	–988	–6 026	–7 014	788	7 968	8 756

Fast ersättning 1)	–1173		–8 884 –10 057	1 080	14 199 15 279	–988	–6 026	–7 014	788	7 968	8 756
Rörlig ersättning 1)	–373	–1 013	–1 386	788	13 528 14 316	–313	–865	–1 178	487	7 570	8 057
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–167	–517	–684			–121	–420	–541
Långfristig aktiebaserad 2)	–206	–496	–702			–192	–445	–637
Uppskjuten rörlig ersättning3)	–219	–495				–192	–445	–637
Avsatt och utbetald ersättning4)	–1619	–9 897				–1 251	–6 998	–8 249
Avgångsvederlag 5)			–498		546			–122			130
Avtalade ännu ej utbetalda
avgångsvederlag			–436		266			–96			105
Högsta enskilda belopp			–7					–3

		SEBAG, Tyskland	SEB PankAS, Estland
	Ersättning		Befattningar			Ersättning			Befattningar
2017	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal6)	Övrig personal Summa
Fast ersättning 1)	–70	–1 757	–1 827	53	407	460	–11	–227	–238	16	1 025	1 041
Rörlig ersättning 1) varav:	–16	–30	–46	29	431	460	–2	–29	–31	6	1 035	1 041
Kortfristig kontantbaserad	–8	–4	–12					–15	–15
Långfristig aktiebaserad 2)	–8	–26	–34				–2	–14	–16
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–9	–26	–35				–2	–14	–16
Avsatt och utbetald ersättning 4) Avgångsvederlag 5)	–86	–941	–1 027 –429			157	–13	–256	–269 –1			20
2016
Fast ersättning 1)	–90	–797	–887	71	502	573	–12	–217	–229	15	1 034	1 049
Rörlig ersättning 1)	–18	–43	–61	37	465	502	–1	–33	–34	6	1 012	1 018
varav:
Kortfristig kontantbaserad 2)	–9	–13	–22					–16	–16
Långfristig aktiebaserad Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–9 –9	–30 –30	–39				–1 –1	–17 –17	–18
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–112	–840	–39 –952				–13	–250	–18 –263
Avgångsvederlag 5)			–307			114			–3			42

Not 9a fortsättning Ersättningar

		SEB BankaAS, Lettland	SEB bankasAB, Litauen
		Ersättning		Befattningar			Ersättning			Befattningar
2017	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal6)	Övrig personal Summa
Fast ersättning 1) Rörlig ersättning 1) varav:	–8 –1	–171 –21	–179 –22	15 9	871 877	886 886	–14 –3	–261 –29	–275 –32	13 4	1 384 1 393	1 397 1 397
Kortfristig kontantbaserad Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald ersättning 4)	–1 –1 –9	–9 –12 –12 –192	–9 –13 –13 –201				–3 –3 –17	–13 –16 –16 –290	–13 –19 –19 –307
Avgångsvederlag 5)			–4			72			–8			58
2016
Fast ersättning 1) Rörlig ersättning 1) varav:	–16 –2	–176 –23	–192 –25	29 13	922 900	951 913	–17 –3	–254 –36	–271 –39	23 12	1428 1392	1451 1404
Kortfristig kontantbaserad Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald ersättning 4) Avgångsvederlag 5)	–2 –2 –18	–11 –12 –12 –199	–11 –14 –14 –217 –2			53	–3 –3 –20	–17 –19 –19 –290	–17 –22 –22 –310 –15			111

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar.All annan ersättning rapporteras somfast ersättning och består av lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner somt ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. Irapporterade ersättningaringårinte sociala avgifter.

2) Långfristiga aktiebaserade program omfattarfyra olika program; ett aktiesparprogram och ettresultatandelsprogram för alla medarbetare samt ett aktiematchningsprogram och ett aktieprogram för särskilt utvalda nyckelpersoner.

3)Den uppskjutna ersättningen fårinte förfogas överinom detförsta året. Kortfristig kontantbaserad ersättning betalas därefter ut pro rata övertre ellerfem år efter eventuell riskjustering. Långfristiga aktiebaserade programärlåsta minsttre år.

4) I utfästa och utbetalda ersättningaringår ersättningar utbetalda inomdetförsta kvartalet efterintjänandeåret. Innehållna ersättningar harriskjusterats.

5) I beloppen ingår även så kallad rekryteringsersättning.

6)Anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på koncernens riskprofil, i enlighet med FFFS 2011:1.

7) Inklusive Jämförelsestörande poster, se not 49.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer1)	113	94	27	20
Styrelsemedlemmar2)	426	407	111	120
SUMMA	539	501	138	140

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör och ställföreträdande verkställande direktöri moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktöreri dot terföretagen. Totala antalet personer uppgick till 47 (53) av vilka 14 (12) var kvinnor.

2) Innefattar nuvarande styrelseledamöterimoderföretaget och dotterföretagen och suppleanterför dessa. Totala antalet personer uppgick till 156(181) av vilka43 (55) var kvinnor.

Pensionsförpliktelsertill ledande befattningshavare

Utbetald pension	112	136	45	64
Förändring förpliktelse	48	56	19	20
Förpliktelse vid utgången av året	1 839	1 871	870	848

Förpliktelserna ärtäckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktöreri moderföretaget och verkställande direk törer och vice verkställande direktöreri dotterföretagen,totalt ¹¹⁵ (118)

personer.

9b Pensioner

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pen sionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pen sionsstiftelser. Den förmånsbestämda planen i Sverige är stängd för nyanställda och en avgiftsbestämd pensionsplan introducerades under 2013. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. För anställda i vissa delar av koncernen finns pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare. Då det inte finns tillräckligt med information för att särredovisa SEB:s andel av skuld/tillgång och kostnad redovisas dessa planer som avgiftsbestämda pensioner.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker de flesta medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs kvartalsvis för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och

efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal. Förvaltningstill gångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstiftelser. I händel se av ett underskott mot pensionsskulden enligt lokala regler är SEB skyldig att täcka detta genom tillskott till stiftelsen eller försäkra underskottet. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåta gandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Tillgångarna marknadsvärderas. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstill gångarna rapporteras bland personalkostnader.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I den svenska numera stängda planen ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställ da i Sverige kunde även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. Den nuvarande planen för nyanställda är helt avgiftsbestämd. De flesta andra länder har avgiftsbe stämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställ das pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

FÖRMÅNSBESTÄMDAPLANERI SEB-KONCERNEN

	2017			2016
Nettobelopp redovisati balansräkningen	Sverige1)	Utländska planer 1)	Koncernen 1)	Sverige1)	Utländska planer1)	Koncernen 1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång Inlösen,förvärv och omklassificeringar2)	23287	5794 891	29081 891	19693	5366	25 059
Kostnadertjänstgöring innevarande period	509	39	548	442	38	480
Räntekostnad	556	95	651	606	127	733
Utbetalda pensioner	–735	–321	–1 056	–691	–277	–968
Valutakursdifferenser		177	177		153	153
Omvärdering av pensionsförpliktelse	755	–227	528	3237	387	3 624
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	24372	6 448	30 820	23287	5794	29 081
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	27 201	5 076	32277	25 252	4 982	30234
Inlösen,förvärv och omklassificeringar					37	37
Beräknad ränta på förvaltningstillgångar	645	85	730	783	118	901
Gottgörelser	–686	–242	–928		–277	–277
Valutakursdifferenser		140	140		199	199
Omvärderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	2 492	64	2 556	1166	17	1183
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	29652	5 123	34775	27201	5076	32 277

Förändringari nettotillgång eller nettoskuld

Pensionsförpliktelse vid årets ingång	3 914	–718	3 196	5559	–384	5 175
Inlösen,förvärv och omklassificeringar		–891	–891		37	37
Total kostnad i Personalkostnader	–420	–49	–469	–265	–47	–312
Utbetald pension	735	321	1 056	691	277	968
Gottgörelser	–686	–242	–928		–277	–277
Valutakursdifferenser		–37	–37		46	46
Omvärderingsvinster (förluster)	1 737	291	2 028	–2071	–370	–2 441
NETTOBELOPPREDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	5280	–1 325	3 955	3 914	–718	3196

1) Nettot av pensionsskuld och förvaltningstillgångar presenteras i balansräkningen antingen som en tillgång eller skuld beroende på situationen förrespektive legal enhet. 2) 2017 ingicks ett avtal attflytta åtagandet avseende den största delen av den förmånsbestämda pensionsplanen för SEBAGtillVersicherungsverein des Bankgewerbes a.G(BVV). Vid avtalets ingång omvärderades pensionsåtagandettill värdet vid tidpunkten för överflyttningen2018, värdeförändringen var 891Mkr.

Under 2017 betalades etttillskott på 39 Mkr (38) till den tyska pensions stiftelsen. Tillskotttill pensionsstiftelserna kan inte uteslutas 2018.

Not 9b fortsättning Pensioner

Huvudsakliga aktuariella antaganden

	2017		2016
	Sverige	Utländska planer	Sverige	Utländska planer
Diskonteringsränta	2,2%	1,9%	2,4%	1,7%
Inflation	1,5%	1,8%	1,5%	1,8%
Uppskattade framtida löneökningar	3,5%	2,5%	3,5%	2,5%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	3,0%		3,0%

Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer med en djup marknad, i Sverige säkerställda bostadsobligationer. De säkerställda obligationerna i Sverige har minst AAA i kreditbetyg. Löptiden för de säker ställda obligationerna extrapoleras baserat på statsobligationer och stäms av mot swapkurvan. Den extrapolerade löptiden ärförenlig med den uppskat tade löptiden förförpliktelserna beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Livslängdsantagande för Sverige 2016 fastställs av Försäkringstekniska Forskningsnämnden (FTN) och baseras på DUS14 förtjänstemän. Livslängdsantagande för Sverige 2015 följer Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder (FFFS 2007:31). I Tyskland används Heubeck Sterbetafeln. Den diskonterade löptiden för pensionsskulden är 23 åri Sve rige och 14 åri Tyskland.

En sänkning av diskonteringsräntan för Sverige med 0,5 procent skulle ge en ökning av den svenska pensionsskulden med 2 404 Mkr medan samma förändring av inflationsantagandeti Sverige skulle ha motverkande effekt

och minska skulden med 1 753 Mkr. En motsvarande ökning av diskonterings räntan ger en lägre skuld om 2 077 Mkr och en ökning av inflationen med 0,5 procentinnebär en högre skuld med 2 043 Mkr. En sänkning av antagandet förförväntade framtida löneökningari Sverige med 0,5 procent skulle påverka skulden positivt med 314 Mkr, en ökning skulle få negativ påverkan med 373 Mkr.

Den tyska pensionsskulden skulle öka med 432 Mkr om diskonteringsräntan sänktes med 0,5 procent. En ökning med samma procentsats skulle mins ka skulden med 384 Mkr. Om inflationsantagandetför Tyskland ökar med 0,25 procent ökar pensionsskulden med 73 Mkr, motsvarande minskning skulle blir 70 Mkr vid ettlägre inflationsantagande. En förändring av förväntade framtida löneökningari Tyskland med 0,25 procent skulle med ett högre antagande öka skulden med 92 Mkr och med ettlägre antagande minska skulden med 111 Mkr.

Fördelning av förvaltningstillgångar

	2017			2016
	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Likvida medel	573	60	633	873	50	923
Aktier och andelar med noterade priser på en aktiv marknad	18 357		18 357	15239		15239
Icke noterade aktier och andelar	5 068	1 063	6 131	6520	887	7 407
Räntebärande värdepapper med noterade priser på en aktiv marknad		400	400		630	630
Icke­noterade räntebärande värdepapper	3 405	3 600	7 005	2 355	3 509	5 864
Fastigheter	2 249		2 249	2 214		2 214
SUMMA	29 652	5 123	34 775	27 201	5076	32277

Förvaltningstillgångarna innefattar SEBaktiertill ett marknadsvärde på 1 209 Mkr (1 199). Fastigheteri Sverige är nyttjade av koncernen.

PosteriResultaträkningen

	2017			2016
	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnadertjänstgöring innevarande period Räntekostnad Beräknad ränta på förvaltningstillgångarna	–509 –556 645	–39 –95 85	–548 –651 730	–442 –606 783	–38 –127 118	–480 –733 901
SUMMAI PERSONALKOSTNADER	–420	–49	–469	–265	–47	–312

PosteriÖvrigttotalresultat

Omvärdering av pensionsförpliktelse	–755	227	292 –528	–3237	–387	440 –3624
varav erfarenhetsbaserade justeringar	180	112	820 –	262	178	237 3 –
varav effekter av förändrade finansiella antaganden	–935	115		–2672	–565	827 –
varav effekter av förändrade demografiska antaganden				–827
Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	2 492	64	2 556	1166	17	1183
Uppskjuten skatt pensioner	–382	–862	–1 244	456	110	566
SUMMAIÖVRIGT TOTALRESULTAT	1 355	–571	784	–1 615	–260	–1875

AVGIFTSBESTÄMDAPLANERI SEB-KONCERNEN

		2017			2016
Nettobelopp redovisatiresultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnaderinklusive särskild löneskatt	–943	–239	–1182	–812	–243	–1055

Not 9b fortsättning Pensioner

FÖRMÅNSBESTÄMDAPLANERI SKANDINAVISKAENSKILDABANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisati balansräkningen	2017	2016
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	23 417	22 699
Kalkylmässiga pensionspremier	299	330
Räntekostnad och andra förändringar	1 017	902
Förtida pensioneringar	196	172
Utbetalda pensioner	–716	–686
PENSIONSFÖRPLIKTELSEVIDÅRETSUTGÅNG	24 213	23417
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	26 249	24 368
Avkastning på tillgångar	3 058	1 881
Gottgörelse utbetalda pensioner	–686
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNASVERKLIGAVÄRDEVIDÅRETSUTGÅNG	28 621	26 249

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligttryggandelagens grunder. Skandinaviska Enskilda Banken har valt att konsekventtillämpa diskonteringsräntan fastställd av Finansinspektionen före årsskiftet. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. Tillgångarna i stiftelsen ärfrämst aktierelaterade 22 606 Mkr (20 998)

och till en mindre delränterelaterade 3 838 Mkr (3 115). Itillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 1 167 Mkr (1 157) och byggnader utnyttjade av koncernen för 2 170 Mkr (2 136). Avkastningen på tillgångarna var 12 procent (8) före gottgörelse.

PosteriResultaträkningen

	Moderbolaget
	2017	2016
Utbetalda pensioner Gottgörelse utbetalda pensioner	–716 686	–686
SUMMA	–30	–686
Huvudsakliga aktuariella antaganden
Bruttoränta	0,6%	0,7%

Ränta efter skatt 0,5% 0,6%

Pensionsberäkningarna bygger på löne och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDAPLANERI SKANDINAVISKAENSKILDABANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisatiresultaträkningen	2017	2016
Kostnad i personalkostnaderinklusive särskild löneskatt	–643	–766

Pensionsstiftelser

	Pensionsåtagande		Marknadsvärde på tillgången
	2017	2016	2017	2016
SEB­Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse SEB KortAB:s Pensionsstiftelse	24 213 959	23 417 916	28 621 1 031	26 249 952
SUMMA	25 172	24 333	29 652	27201

9c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2017.

Ersättningsstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen följer SEB:s ersättningspolicy. Ingen medlem den i verkställande ledningen har varit berättigad till kontantbaserad rörlig ersättning sedan 2009. Ersättningen består av tre huvuddelar;fastlön, långfristiga aktiebaserade program och pensionsförmån. Andra förmåner

kan tillkomma, som till exempel bilförmån och hemservice. Merinformation finns på sidan 60–61.

Identifierad personal

Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande led ningen är alla anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på SEB:s riskprofil, enligt definitionen i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:1).

Ersättningartill styrelsen 1), kr

2017	Fastlön	Arvode	Förmåner2)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		3 640000		3640 000
Övriga styrelseledamöter3)		9 128 183		9 128 183
Verkställande direktör och koncernchef, Johan Torgeby (29 mars–31 december)	7 125000		112 318	7 237 318
Verkställande direktör och koncernchef,Annika Falkengren (1 januari–28 mars)	2 875000		168 307	3 043 307
SUMMA	10000 000	12 768 183	280 625	23 048 808
2016
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		3 520 000		3 520 000
Övriga styrelseledamöter 3)		10 190000		10 190 000
Verkställande direktör och koncernchef,Annika Falkengren	11 500000		1 425479	12925 479
SUMMA	11500000	13 710000	1425 479	26635 479

1)Antalet styrelsemedlemmar beslutade på årsstämman 2017 är elva (tretton).

2) Inkluderarförmånsvärde förtill exempel hemservice och tjänstebil.

3) Ersättning till styrelsens ledamöter perindivid presenteras på sid 54–57.

Styrelseledamot SaraÖhrvall harfakturerat 1 050 230 krför konsultarvoden.

NärAnnika Falkengren lämnade banken i juli 2017, betalades semesterersättning ut med 7 366 637 kr.

Ersättningartill verkställande ledningen, kr 1)

	Fastlön	Förmåner	Summa
2017	49224 511	1853 522	51078 033
2016	48854 904	1649 688	50 504592

1)Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören.Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnittingår elva (elva) personer. Vid slutet av året var antalet elva (elva) personer.Adjungerade medlemmaringår ej.

Långfristiga aktiebaserade program

I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkställande ledningen ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern division och individnivå enligt SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen och är både finansiella, som räntabilitet på eget/allokerat kapital och kostnadsutveckling, samt icke finansiella, som till exempel kundnöjdhet. Den initiala tilldelningen för den verkställande ledningen får inte överskrida 100 procent av fast lön.

Äganderätten till 50 procent av aktierätterna övergår till deltagaren efter tre års kvalifikationsperiod, 50 procent efter fem års kvalifikationsperiod. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår förfoganderättsinkränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en tre årsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en Aaktie i SEB. En förutsättning är normalt att för att erhålla aktierätterna ska deltagaren vara kvar i SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning är att deltagaren äger aktier i SEB till ett förutbestämt belopp, för verkställande ledningen motsvarande en årslön efter skatt. Aktierna ska förvärvas senast pro rata under den inledande treåriga intjänandeperioden.

Aktiematchningsprogrammet 2014 löstes in 2017 med 63% matchning. Verkställande ledningen har ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet 2012–2014 eller i Resultatandelsprogrammet förutom gällande utestående aktierätter som intjänats innan tillträde i verkställande ledningen.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

2017	Aktiematchnings- program	Aktieprogram	Summa
Verkställande direktör och koncernchef, Johan Torgeby Övriga ordinarie ledamöteri verkställande ledningen1)		1522952 15489 205	1522 952 15 489205
SUMMA		17012157	17012 157
2016
Verkställande direktör och koncernchef,Annika Falkengren Övriga ordinarie ledamöteri verkställande ledningen 1)	1524 005	6 342656 20472 638	6 342656 21 996 643
SUMMA	1 524005	26 815 294	28339299

1)Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören.Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnittingår elva (elva) personer. Vid slutet av året var antalet elva (elva) personer.Adjungerade medlemmaringår ej.

Några personeri verkställande ledningen hartidigare erhållit aktierätteriAEPprogrammet och deltog iAktiesparprogrammet. Motsvarande kostnader och utestående aktierätter/ aktierinkluderas inte itabellerna.

NärAnnika Falkengren lämnade sin befattning som verkställande direktör och koncernchef, löstes de utestående långfristiga aktieprogrammen pro rata. Motsvarande kostnad för banken 2017 var 1 936 588 kr.

Not 9c fortsättning Ersättningartill styrelsen och verkställande ledningen

Utestående antal per 2017-12-31

	Antal utestående
	VDoch koncernchef, Johan Torgeby	Övriga medlemmari verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande	Prestationskriterier
2012:Aktierätter	22 107	28 713	50 820	20152)	faktiskt utfall 100%1)
2013:Aktierätter	34 129	60 682	94 811	20162)	faktiskt utfall 92%
2014:Aktierätter	17 493	24 604	42097	20172)	faktiskt utfall 63%
2012:Villkorade aktierätter		272 042	272042	2016;20183)	–
2013:Villkorade aktierätter		201 942	201 942	2017;20193)	–
2014:Villkorade aktierätter		197 454	197 454	2018;20203)	–
2015:Villkorade aktierätter	11 572	232 636	244208	2019;20213)	–
2016:Villkorade aktierätter	39 476	327 647	367 123	2020;20223)	–
2017:Villkorade aktierätter	29 942	216 784	246 726	2021;20233)

1)Aktiematchningsprogram 2012 förföll 2015 med 100% matchning, men eftersomprogrammet hade nåtttaket blev utfallet efterjustering 92%.

2) Så snart praktiskt möjligt efter prestationsperiodens slut.

3)Kvalifikationsperioden avslutas eftertre respektive femår, aktierna ärlåsta ytterligare ett år och kan sedan lösas in under en treårsperiod.

Under året har verkställande direktör och koncernchef utnyttjat aktierättertill ett värde av 0 kr (6 398 251). Motsvarande värde för verkställande ledning exklusive verkställande direktör är 23 030 558 kr (8 181 695).

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtaletför verkställande direktören, är pensionen premiebestämd och oantastbar. Avsättningen är bestämd till ettfast belopp.

Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maximalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön. Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag förledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pen sionsplanerna är oantastbara och premiebaserade, med undantag för en min dre del enligt kollektivavtal.Avsättningarna är bestämda till individuelltfasta belopp.

Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maximalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Pensionskostnader (kostnadertjänstgöring innevarande period,räntekostnader, premiertill avgiftsbestämda planer), kr

	VDoch koncernchef, Johan Torgeby	VDoch koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmari verkställande ledningen 1)	Summa
2017	2 625000	1250 000	16917 548	20792 548
2016		5 000000	15 347119	20347119

1)Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören.Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnittingår elva (elva) personer. Vid slutet av året var antalet elva (elva) personer.Adjungerade medlemmaringår ej.

Förinformation ommellanhavanden med närstående se not 27.

9d Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program

2017	Resultatandel		Aktieprogram Aktiematchnings- program1)	Aktiespar- program	Performance shares
Utestående vid årets början Tilldelade2)	10 142 015 2 991 591	14 046 597 5 520 433	2 957 797 1 011 633		1 274 019
Förverkade3) Inlösta4) Utgångna	–610 833 –1 958 674	–1 070 225 –746 094	–5 540 –1 996 529		–1 165 121 –108 898
UTESTÅENDEVIDÅRETS SLUT	10 564 099	17 750 711	1 967 361
varav inlösningsbara		589 659	1 967 361

2016
Utestående vid årets början	7 807319	8 614625	3 044974	2 120938	2 135647
Tilldelade2)	3 136319	6 148319	3 122508		133 626
Förverkade3)	–541 269	–451 853	–25 963		–1 773
Inlösta4)	–260 354	–264 494	–3 183722	–2 120270	–978 067
Utgångna				–668	–15 414
UTESTÅENDEVIDÅRETS SLUT	10142015	14046 597	2 957797		1 274 019
varav inlösningsbara		433 324	2 642985		1 274019

1)Värden inkluderar såväl egeninvesterade aktier som matchningsaktier.

2) Inklusive ersättning för utdelning.

3)Vägt genomsnittligtlösenpris inlösta SMP, SDP SEK 0,00 kr (0,00). 4)Vägt genomsnittligtlösenpris inlösta SMP, SDP0.00kr (0,00) ochPSP10,00kr (10,00),Vägd genomsnittlig aktiekursPSP, SMPoch SDPvid inlösen 104,09kr (80,85).

Not 9d fortsättning Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program totalt

	Ursprungligt antal inne havare3) 4)	Antal utgivna (maximalt utfall)	Utestående optioner 20174) 5)	Utestående optioner 20164) 5)	A-aktie per option/aktie	Lösen- pris		Löptid Första dag för utnyttjande
2010: Performance shares	698	18 900 000		1 274 019	1	10	2010–2017	20131)
2012:Aktiematchningsprogram	432	7 024 168	874 084	1 545 814	4		2012–2019	20152)
2013:Aktiematchningsprogram	213	3 485 088	702 408	1 097 171	4		2013–2020	20162)
2014:Aktiematchningsprogram	96	1 300 288	390 869	314 812	4		2014–2021	20172)
2012:Aktieprogram – aktiereglerat	86	1 199 504	854 226	1 019 822	1		2012–2021	2015/20173)
2013:Aktieprogram – aktiereglerat	263	1 361 861	1 126 673	1 457 480	1		2013–2022	2016/20183)
2014:Aktieprogram – aktiereglerat	622	1 909 849	1 993 157	1 912 528	1		2014–2023	2017/20193)
2015:Aktieprogram – aktiereglerat	816	2 603 843	2 478 718	2 546 169	1		2015–2024	2018/20203)
2015:Aktieprogram – kontantreglerat	513	1 717 150	1 622 652	1 674 045			2015–2021	2018/20203)
2016:Aktieprogram – aktiereglerat	874	3 593 155	3 355 003	3 494 730	1		2016–2025	2019/20213)
2016:Aktieprogram – kontantreglerat	500	2 017 622	1 913 887	1 941 823			2016–2022	2019/20213)
2017:Aktieprogram – aktiereglerat6) : –	1 373	4 439 824	4 210 294		1		2017–2026	2020/20223)
2017 Aktieprogram kontantreglerat	75	206 125	196 101				2017–2023	2020/20223)
2013: Resultatandel – aktiereglerat	8 347	1 255 838		1 171 517	1		2013–2016	2017
2013: Resultatandel – kontantreglerat	5 358	532 184		435 600			2013–2016	2017
2014: Resultatandel – aktiereglerat	8 709	1 786 471	1 599 693	1 684 487	1		2014–2017	2018
2014: Resultatandel – kontantreglerat	5 216	964 436	765 734	824 822			2014–2017	2018
2015: Resultatandel – aktiereglerat	8 319	2 290 359	2 103 704	2 221 704	1		2015–2018	2019
2015: Resultatandel – kontantreglerat	6 745	1 220 463	1 041 755	1 138 059			2015–2018	2019
2016: Resultatandel – aktiereglerat	8 209	1 731 922	1 640 581	1 731 922	1		2016–2019	2020
2016: Resultatandel – kontantreglerat	6 517	933 905	874 726	933 905			2016–2019	2020
2017: Resultatandel – aktiereglerat	7 954	1 613 740	1 613 740		1		2017–2020	2021
2017: Resultatandel – kontantreglerat	6 867	924 166	924 166				2017–2020	2021
SUMMA		76 281 181	30 282 171	28 420 429

1) Så snart praktisktmöjligt efter prestationsperiodens slut, slutgiltig beräkning och registrering av antaltilldelade performance shares i Equate plus.

2) Så snart praktiskt möjligt efter prestationsperiodens slut, slutgiltig beräkning och registrering av antaltilldelade matchningsaktier och allokering av antaltilldeladeAaktier, och om applicerbart, matcningsaktierna.

3)Utfallet beräknas så snart som möjligt efter prestationsperiodens slut. För aktiereglerade programövergår äganderätten till aktierna i samband med registreringen, men aktierna hålls inne ytterligare ett år. Kontantreglerade program betalas uti samband med nästkommande lönekörning.

4) Totalt har ca 11 000 individer (10 900) deltagiti alla programmen,resultatandelsprogrammet exkluderat.

5) Inklusive ytterligare aktierätter som kompensation för utdelning.

6) Lösenperioden för medlemmari den verkställande ledningen förlängs undertiden som de är medlemmari den verkställande ledningen.

Långfristiga aktiebaserade program

Årsstämman 2017 beslutade om två långfristiga aktiebaserade program, ett aktieprogram och ettresultatandelsprogram.

Detförsta aktieprogrammetintroducerades 2012 för verkställande led ningen och vissa andra ledande befattningshavare och nyckelpersoner med kritiska kompetenser.Deltagarna erhöll ettindividuellt bestämt antal villkora de aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern division/affärsen hets och individnivå. Mål sätts årligen och är både finansiella (avkastning på eget kapital/allokerat kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet).

För verkställande ledningen och andra ledande befattningshavare övergår äganderätten till 50 procent av aktierätterna eftertre år, 50 procent efterfem år, så kallade kvalifikationsperioden. För övriga deltagare övergår äganderät ten till aktierätten eftertre år. En förutsättning för att deltagaren ska erhålla aktierätter är att deltagaren normalt är kvarinom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning för slutligt utfall är att deltagaren äger aktieri SEB till ettiförväg bestämt belopp.Aktierna ska förvärvas senast pro rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efterrespektive kvalifi kationsperiods slut kvarstårförfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna normalt kan lösas under en treårsperiod.Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla enAaktie i SEB. I länderna främst utanför Europa erhåller deltagarna så kallade syntetiska aktier som gerinnehavaren rätt att erhålla kontanterjusterade förtotalavkastningen för SEBAaktien efter kvalifikationsperiod och förfoganderättsinskränkning.

Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under programmets löptid.Antalet aktierätter omräknas årligen, efter det att års stämma hållits, med beaktande av utdelningen.Aktierätterna ärinte värde papper somkan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per aktierätti 2017 års program har emellertid beräknats till 83 kronor (67) (baserat på genomsnittlig volymviktad kurs för en SEBAaktie vid tilldelning).

Under 2013 introducerades ettresultatandelsprogram för så gott som alla medarbetare där 50 procent av utfallet betalas ut kontant och 50 procent skjuts upp itre år och betalas utiform av SEBaktier.Det uppskjutna beloppet erhålls underförutsättning att deltagaren fortfarande är anställd i SEB vid utbetalningstillfället. I Sverige betalas det uppskjutna beloppet uttill den anställde iform av SEBaktier, med beaktande av utdelningen. I alla andra länder betalas det uppskjutna beloppet ut kontant, justeratförtotalavkastningen i SEB:sAaktie. Detinitiala utfalletför programmet är begränsattill ett max belopp, vilket ändrades 2016, per geografi och baseras på hur välförutbe stämdamål i SEB:s affärsplan har uppfyllts, både finansiella (avkastning på eget kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet).Utfalleti 2017 års program var 56 procent (56) av maximalt utfall. Maxbeloppeti Sverige var 75 000 kronorför 2017,till och med 2015 var det 55 000 kronor.

Tidigare tilldelade program

De långfristiga aktieprogrammen 2005–2010 baserades på performance shares, har en maximal löptid på sju år, intjänandeperioden ärtre år och utnyttjandeperioden fyra år. Antalettilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestations krav med samma vikt. Intjänandeperioden för alla program harlöpt ut och utnyttjandeperioden för 2010 års program avslutades 2017.

Mellan 2008 och 2012 löpte årligen aktiesparprogram för alla medarbetare i utvalda länder. I aktiesparprogrammet kunde deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. För sparbeloppet köptes SEB:s Aaktier,till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anställde behåller aktien undertre år och är kvarinom SEB får den anställde en SEB A aktie för varje behållen aktie. Alla program ärintjänade och utnyttjandeperio den löper ut 2017.

Mellan 2009 och 2014 har aktiematchningsprogram funnits för ettfåtal särskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner.Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och lösesmed SEBAaktier.Alla programmen kräver en egeninvestering i SEB aktier. Investeringsbeloppen ärförutbestämda till ettmaximalt belopp för varje deltagare. Eftertre år erhåller varje deltagare en SEBAaktie för varje investe rad aktie och därutöverfår deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier. Från 2012 regleras programmet med aktierätter med en utnyttjandeperiod om fyra år. 2014 års program stängdes 2017 med 63 procentmatchning.

Antalet prestationsbaserade matchningsaktier som erhålls beror på hur två förutbestämda prestationskrav utfaller,för 2014 års program; TSR (Total Shareholder Return) iförhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR iförhållande till SEB:s konkurren ter, 1/3 av totala utfallet. Maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier är högsttre. Utfallet av programmetriskjusteras också.

Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under utnyttjandeperioden. Antalet aktierätter omräknas årligen under utnyttjandeperioden, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen.

Matchningsrätten ärinte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätti 2014 års

program har emellertid beräknats till 65 kronor och per prestationsbaserad matchningsrätttill 39 kronor. Andra parametrarför prissättningsmodellen är; lösenpris 0 kronor; volatilitet 46 (baserat på historiska värden);förväntad utdelning cirka 4 procent;riskfriränta 1,13 procent och förväntad tidig lösen på grund av personalomsättning 3 procent per år. I värdetingår också förväntat utfall av prestationskraven som beskrivits ovan.

Detfinns vidare etttak som begränsar utfallet av antalet matchningsaktier. Om aktiekursen har mer än dubblerats vid prestationsperiodens slut begränsas antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktieri motsvarande mån så att värdet motsvarar dettill den dubbla aktiekursen begränsade värdet.

Ytterligare information kring programmen finns ⁱ tabellen ovan.

9e Antal anställda

Medeltal anställda	Koncernen			Moderbolaget
2017	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	3957	4 097	8 053	3 393	3 476	6 869
Norge	242	160	402	199	101	300
Danmark	365	247	612	171	68	238
Finland	154	137	291	109	91	200
Estland	293	920	1 212
Lettland	415	1 111	1 526	156	276	432
Litauen	772	1 703	2 475	341	476	817
Tyskland	289	201	490
Polen	14	29	43	14	29	43
Ukraina	20	38	58
Kina	10	32	42	10	32	42
Storbritannien	82	44	126	82	44	126
Irland	54	71	124
Luxemburg	121	104	225
Ryssland	23	64	87
Singapore	34	72	106	31	63	94
USA	31	18	49	24	17	41
Övriga länder1)	16	13	28	16	13	28
SUMMA	6 889	9057	15946	4546	4686	9 232

2016
------	--	--	--	--

Sverige	4046	4175	8221	3 542	3568	7110
Norge	259	167	426	206	97	303
Danmark	379	261	640	166	70	236
Finland	154	148	302	109	94	203
Estland	305	928	1233
Lettland	413	1102	1515	131	239	370
Litauen	727	1650	2377	278	405	683
Tyskland	359	258	617	2		2
Polen	17	38	55	14	30	44
Ukraina	22	40	62
Kina	12	33	45	12	33	45
Storbritannien	93	49	142	94	49	143
Irland	55	64	119
Luxemburg	123	106	229
Ryssland	24	67	91
Singapore	36	66	102	31	58	89
USA	33	20	53	24	18	42
Övriga länder2)	17	14	31	14	9	23
SUMMA	7 074	9186	16 260	4623	4 670	9293

1) Brasilien ochHongkong.

10 Övriga kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	20163)	2017	2016
Lokalkostnader1)	–1 644	–1 568	–1 260	–1 133
Datakostnader	–3 479	–2 992	–2 372	–1 962
Resor och representation	–387	–387	–277	–278
Konsulter	–842	–637	–652	–440
Marknadsföring	–301	–339	–144	–161
Informationstjänster	–549	–549	–476	–470
Övriga kostnader2)	254	–147	264	–129
SUMMA	–6 947	–6 619	–4 918	–4573
1)Varav lokalhyror	–1 158	–1 160	–954	–895

2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 28.

3)Omstruktureringsaktiviteter 2016 har omklassificerats till Jämförelsestörande poster, se not 49.

Not 10 fortsättning Övriga kostnader

Arvoden och kostnadsersättningartill utsedda revisorer och revisionsbolag 1)

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Revisionsuppdraget Revisionsnära rådgivning Skatterådgivning Övriga tjänster	–29 –21 –12 –4	–26 –16 –10 –3	–12 –1 –5 –2	–10 –2 –8 –3
PricewaterhouseCoopers2)	–65	–55	–20	–23
Revisionsuppdraget Skatterådgivning Övriga tjänster	–1 –1 –2	–1 –1 –1
Andra revisionsbolag	–3	–3
SUMMA	–69	–58	–20	–23

1) Moderföretagetinkluderar även de utländska filialerna.

2)Arvoden till PricewaterhouseCoopersAB från bolag i SEBkoncernen har under året uppgåtttill 22,9 Mkr.Av detta belopp avser 15,8 Mkrrevision och 7,1 Mkr övriga tjänster.

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokfö ringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbets uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samtrådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänsteri anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänsterför utlandsboende och andra beskattnings frågor. Övriga tjänsterinnefattarrådgivning iredovisningsfrågor,tjänsteri samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effek tivitet och bedömning av intern kontroll.

11 Av och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	20162)	2017	2016
Avskrivningar av materiella tillgångar	–222	–271	–127	–106
Avskrivningar av leasingobjekt 1)			–4 817	–4 704
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–607	–489	–462	–410
Nedskrivning av materiella tillgångar	–4	–3
Nedskrivning av immateriella tillgångar	–101		–870
Nedskrivning av goodwill				–200
Utrangering och avyttring av immateriella tillgångar	–30	–8	–102	–355
SUMMA	–964	–771	–6 377	–5775

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto tillränteintäkter. I moderbolagetredovisas leasingavskrivningar underrubrikenAv och nedskrivningar avmateriella och immateriella tillgångar.

2)Omstruktureringsaktiviteter och nedskrivning av goodwill på grund av införandet av en ny kundorienterad organisation 2016 har omklassificerats till Jämförelsestörande poster, se not 49.

12 Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen
	2017	2016
Fastigheter Övriga materiella tillgångar	62 8	94 16
Vinster	70	110
Fastigheter Övriga materiella tillgångar	–229 –3	–254 –6
Förluster	–232	–260
SUMMA	–162	–150

13 Kreditförluster

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Reserveringar: Gruppvisa reserveringarförindividuellt värderade fordringar, netto Gruppvisa reserveringarför gruppvis värderade fordringar, netto Specifika reserveringar Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar Reserveringarför ansvarsförbindelser, netto	423 168 –1309 760 –30	–218 260 –734 338 43	441 –12 –1190 625 –47	–202 14 –407 102 21
Reserveringar, netto	12	–311	–183	–472
Bortskrivningar: Bortskrivningar,totalt Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	–1367 318	–1 480 584	–797 180	–471 60
Bortskrivningar ejtidigare reserverade för Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	–1050 230	–896 214	–617 51	–411 94
Bortskrivningar, netto	–820	–682	–566	–317
SUMMA	–808	–993	–749	–789

14 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2017	2016
Koncernbidrag Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	1554 332	732 1705
Bokslutsdispositioner	1885	2437
SUMMA	1 885	2 437

15 Skatt

	Koncernen		Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2017	2016	2017	2016
Aktuell skatt Uppskjuten skatt	–4 554 –145	–4 052 –161	–3 633	–2 877
Skatt på årets resultat Aktuell skatt avseende tidigare år	–4 699 137	–4 213 –36	–3 633 43	–2 877 137
SKATT	–4562	–4249	–3 590	–2 740

Sambandet mellan skattekostnad och redovisatresultat

Nettoresultat	16 244	10 618	17 811	14 378
Skatt	4 562	4 249	3 590	2 740
Redovisatresultatföre skatt	20 806	14 867	21 401	17118
Aktuell skatt med svensk skattesats om 22,0 procent Skatteeffekt av andra skattesatserför verksamheti utlandet	–4 577 429	–3 271 246	–4 708	–3 766
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader	–641	–1 422	–788	–990
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	519	464	1 863	1 879
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag ellertemporära skillnader Skatteeffekt av ejtidigare redovisade underskottsavdrag,	156	476
skatteavdrag ellertemporära skillnader	–440	–545
Aktuell skatt	–4554	–4 052	–3633	–2877
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag ellertemporära skillnader	–156 11	–475 314
Uppskjuten skatt	–145	–161
Aktuell skatt avseende tidigare år	137	–36	43	137
SKATT 1)	–4562	–4249	–3590	–2740

1)Den totala skattekostnaden var 4 562 Mkr (4 249).Den effektiva skattesatsen för året var 21,9 procent (28,5). Exklusive jämförelsestörande poster var den effektiva skattesatsen 21 procent (21), i linje med SEB:s förväntade skattesats.

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnaderredovisade iresultaträkningen

Överavskrivningar	–30	300
Pensionstillgångar, netto	178	–163
Underskottsavdrag	–133	–322
Övriga temporära skillnader	–161	24
SUMMA	–145	–161

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till –418 Mkr (125) och förklaras huvudsakligen av omklassificeringen av SEB Pension till tillgångar som innehas för försäljning.

Not 15 fortsättning Skatt

Aktuella skattefordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Övriga	5 252	5976	1999	2990
Redovisade iresultaträkningen	5252	5976	1 999	2990
Övriga	2	2
Redovisade i Eget kapital	2	2
SUMMA	5 255	5978	1 999	2990

Uppskjutna skattefordringar

SUMMA
Redovisade i Eget kapital	–3	849
Pensionstillgångar, netto Orealiserade förlusterifinansiella tillgångar som kan säljas	–3	853 –4
Redovisade iresultaträkningen	264	480
Underskottsavdrag Pensionstillgångar, netto Övriga temporära skillnader 1)	75 1 188	208 1 271

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterari uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag avserfrämst Baltikum och stöds av SEB:s bedömning om framtida intjäning irespektive enhet.

visas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inklu derarförluster där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiella skattefordran som inte redovisas uppgårtill 919 Mkr (920). Samtliga underskottsavdrag, med undantag av 122 Mkri Lettland som förfaller 2023, är utan tidsbegränsning.

Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgårtill 4 662 Mkr (4 537) brutto. Dessa redo-

Aktuella skatteskulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Övriga	1 463	2184	684	694
Redovisade iresultaträkningen	1463	2 184	684	694
Koncernbidrag				161
Redovisade i Eget kapital				161
SUMMA	1463	2 184	684	855

Uppskjutna skatteskulder

Överavskrivningar Orealiserade vinsterifinansiella tillgångartill verkligt värde Pensionstillgångar och ­skulder, netto Övriga temporära skillnader1)	6 388 –211 144	6 525 23 –32 293
Redovisade iresultaträkningen	6321	6 809
Pensionstillgångar och ­skulder, netto Orealiserade vinsteri kassaflödessäkringar Orealiserade vinsterifinansiella tillgångar som kan säljas	1 372 336 49	44 1 526 95	336	677
Redovisade i Eget kapital	1758	1 665	336	677
SUMMA	8 079	8474	336	677

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterari uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

2017 och tidigare erläggs inkomstskatti Estland endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnaderi samband med utdelning från Estland. Skatte-

satsen i Estland är 20 procent (20).

16 Nettoresultat per aktie

	Koncernen
	2017	2016
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr Genomsnittligt antal aktier, miljoner Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16 244 2 168 7:49	10 618 2 178 4:88
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16 244 2 178 7:46	10 618 2 188 4:85
Utspädning1)
Genomsnittligt antal aktier, miljoner Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare utestående serieA­aktier efter utspädning, miljoner Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 168 10 2 178	2 178 10 2 188

1) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga incitamentsprogrammen.

17 Riskupplysningar

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta de risker som uppstår och att samtidigt hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Riskhantering och kapital och likviditetsplanering är viktiga delar av SEB:s långsiktiga strategiska pla nering liksom i den löpande affärsplaneringen.

17a Kreditrisk

Definition

Kreditrisk ärrisken förförlusttillföljd av att en kredittagare inte förmårfullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad motpartsrisk itradingverksamheten, landrisk, avvecklingsrisk och koncentra tionsrisk.

Den enskilt största risken inom SEB är kreditrisk som uppstår vid utlåning och utfärdande av kreditlöften till kunder såsom företag,finansiella institutioner, offentlig förvaltning och privatpersoner (kreditportföljen). Förutom kre ditportföljen består SEB:s kreditexponering av skuldinstrument och repor.

Riskhantering

Kreditpolitik och kreditbeviljning

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning är analysbase rad och ståri proportion till kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga. Kunden ska vara känd av banken och syftet med krediten heltinförstått.

Ett kreditbeslut baseras på kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet beaktas både kundens nuvarande och förväntade framtida finansiella ställning samt det skydd som kan erhållas genom särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljning tar hänsyn till såväl den aktuella trans aktionen som kundens samlade engagemang i banken. Processen varierar beroende på typ av kund (privatpersoner,företag ellerfinansiella institut), risknivå samt den sökta kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalificerad kreditanalys är särskilt viktig när det gäller stora företagskunder. För privatpersoner och småföretag är kreditbeviljningsprocessen ofta baserad på kreditscoringmodeller. Varje större kreditbeslut godkänns av en oberoende kreditchef.

Kreditbeviljning skeri en hierarkisk struktur där Group Risk Committee är den högsta beslutsinstansen, med vissa undantag. Under Group Risk Committee finns divisionskreditkommittéer och lokala kreditkommittéer beroende på var kunden finns samt vissa mindre personliga beslutsmandat. Besluts mandaten för varje nivå sätts med hänsyn till både kvalitativ och kvantitativ risknivå.

SEB:s kreditpolicys speglar bankens syn på hållbarhet så som den är definierad i Hållbarhetspolicyn, Miljöpolicyn och Kreditpolicyn för hållbarhet. Ställningstaganden rörande klimatförändring, barnarbete och tillgång tillrent vatten, samt särskilda instruktionerför kreditgivning inom vissa branscher används i kreditbeviljningen samti dialog med kunderna. Riskerrelaterade till miljö, samhälle och styrning (så kallade ESG risker) ska beaktas i analysen.

Limiter och uppföljning

För att hantera kreditrisken för varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en limit som återspeglar den maximala exponering som SEB är villig att acceptera. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser, vissa kundsegment samt för avvecklingsriskeri trading verksamheten.

SEB serregelbundet över kreditportföljens kreditkvalitet. Samtliga limiter

Ytterligare upplysningar om SEB:s risk-, likviditet- och kapitalhantering åter- finns på sidorna 44–49, not 19–20 samt ⁱ SEB:s rapport enligt Pelare 3: Capital Adequacy and Risk Management Report (på engelska, på www.sebgroup.com).

och riskklasser gås igenom minst en gång om året av en kreditbeslutsinstans (en kreditkommitté bestående av minsttvå banktjänstemän som är auktoriserade enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Svaga eller osäkra fordringar bevakas oftare. Avsikten är att på etttidigt sta dium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och atttillsam mans med kunden arbeta fram en lösning som möjliggörför kunden att möta sina finansiella åtaganden och för SEB att undvika eller minska kreditförluster.

Kunder med finansiella problem kan få lånevillkoren ändrade till sin fördel. Sådana lån kallas "forborne loans". Villkorsändringar som föranleder att ett lån blir "forborne" sträcker sig från amorteringsuppskov (den vanligaste åtgärden) till omfinansiering med nya villkor och skuldnedskrivning. Villkorsförändringar kan vara så betydande attlånet även övergårtill att bli en osäker lånefordring. En relevant kreditinstans ska godkänna villkorsändringen samt besluta om att klassificera lånet som "forborne" ellerinte.

På SEB:s huvudmarknaderfinns lokala workoutgrupper som arbetar med problemkrediter. Dessa stöds av en globalfunktion med övergripande ansvar för hantering av problemengagemang.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Reserveringar görs förindividuellt eller gruppvist (portfölj) värderade lånefordringar med nedskrivningsbehov. Lån tillföretag,fastighetsbolag och finansiella institut utvärderas huvudsakligen på individuell basis och en speci fik reservering skall göras föridentifierade osäkra lån (individuellt värderade osäkra fordringar). Lån med likartad kreditriskprofil grupperas och graden av osäkerheti värdet bedöms för varje sådan grupp som helhet. Värdering av lån till privatpersoner och småföretag görs främst på portföljnivå.För vidare beskrivning av skillnaden mellan de olika nedskrivningskategorierna, se not ¹ och 19.

Den nya redovisningsstandarden IFRS 9 Finansiella instrument gällerfrån och med 1 januari 2018. Standarden innebär att kreditförlustreserverna redovisas utifrån förväntade förlusteriställetförinträffade förluster.För merinformation om den nya redovisningsstandarden förreserveringar hänvisas till not 1a.

Riskreducering

SEB använderflera metoderför attreducera kreditrisken. Valet av metod beror på vad som ärlämpligti det enskilda falletför den aktuella produkten eller kunden, men hänsyn tas även till legala begränsningarliksom till erfarenhet och kapacitet att hantera och kontrollera metoden ifråga. De viktigaste metoderna för attreducera kreditrisk är pantsättning av säkerheter, garantier och nettningsavtal. Pantsatta säkerheter utgörs vanligen av fast egendom,företagshypotek och finansiella säkerheter. För stora företag begränsas kreditris ken normalt genom särskilda villkori låneavtalen. Itradingverksamheten används oftast avtal om dagligt ställande av marginalsäkerheterför att vid varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motpartsexponeringar.

Portföljanalys och stresstester

Riskorganisationen analyserer regelbundet den sammanlagda kreditport följen med avseende på industri, geografi, riskklass, produkt, storlek och andra parametrar. Riskkoncentrationer i både geografiska och branschvisa seg ment och på större enskilda kredittagare analyseras grundligt både vad gäller direkt och indirekt exponering och i form av säkerheter, garantier och kreditderivat. Vid årets slut utgjorde de 20 största företagsexponeringarna (inklusive fastighetsförvaltning) 89 procent av kapitalbasen (86). Kreditportföljen stresstestas regelbundet som en del av den årliga interna utvär deringen av kapitaltäckningen. Detta omfattar även omvända stresstester. Därutöver utförs särskilda analyser och stresstester av utvalda sektorer eller delportföljer när behov uppstår.

Riskmätning

Kreditrisk mäts för samtliga exponeringar i både bankboken och handelslagret. Ett av tillsynsmyndigheterna godkänt internt riskklassificeringssystem (IRK) används för majoriteten av bankens portföljer och avspeglar risken för betalningsfallissemang (probability of default eller PD). SEB erhöll myn digheternas godkännande av en större förändring i riskklassificeringssystemet för företagsportföljerna i SEB AB i slutet av 2015 och i SEB AG under 2016. Banken inväntar godkännande även för de baltiska dotterbolagen.

Riskklassificeringssystemet består specifika ratingverktyg och PDskalor för varje större företagssegment. Segmenten med större motparter klassificeras på en skala mellan 1–16 medan små och medelstora företag klassificeras på en skala mellan 1–12. Den högsta riskklassen står för den högsta fallissemangsrisken och de tre riskklasserna före fallissemang är så kallade "watch list". För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PDskattningar på ett år över hela konjunkturcykeln baserat på mer än 20 år av intern och extern statistik.

För privatpersoner och mindre företag använder SEB kreditscoring för att uppskatta PD för kunden. SEB använder olika kreditscoringmodeller för olika

Kreditexponering fördelad per bransch

Den totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (lån, lea singavtal, ansvarsförbindelser och motpartsriskeri derivatkontrakt) samtrepor och skuldinstrument. Exponeringen visas före reserveringar. Ränte och valutaderivat och repor beräknas enligtinternmetoden. Övriga derivatredovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar länder och produktområden då både datatillgänglighet och kundernas egenskaper normalt varierar beroende på land och produkt.

Exponeringsvägt PD för hela kreditportföljen minskade till 0,53 procent per årsskiftet (0,55).Riskfördelningen av SEB:s kreditportfölj återfinns på sidan 116.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

SEB ingår derivatkontraktframföralltför att erbjuda produkterför att hantera kunders finansiella exponeringar. SEB använder sig också av derivatför att skydda kassaflöden ochmarknadsvärden på finansiella tillgångar och skulder i egen bok från marknadssvängningar.

Motpartsrisk i derivatkontrakt ärrisken att en motpartinte lever upp till sina kontraktuella åtaganden då banken har en fordran på motparten och for dran motsvarar ett positivt marknadsvärde till SEB:s fördel. Eftersom marknadsvärdetfluktuerar under kontraktets löptid måste hänsyn tas till osäkerheten om framtida marknadsförhållanden. Den förväntade framtida exponeringen beräknas antingen genom simulering eller som nuvarande marknadsvärde plus ettfast schablonvärde. Schablonvärdet, som beror på produkttyp och löptid,reflekterar eventuella marknadsrörelserför det speci fika kontraktet.

Motpartsrisken begränsas genom nettningsavtal där samtliga positiva och negativa marknadsvärden under ett kontrakt kan kvittas på motpartsnivå, samt genom avtal om marginalsäkerhet.

SEB:s simuleringsmodellför beräkning av de förväntade framtida exponeringar (avancerad riskmetod) är godkänd av Finansinspektionen för kapital täckning av motpartsrisk irepor,räntederivat och FXderivati moderbolaget.

Motpartsrisk i derivatkontrakt påverkarresultaträkningen genom CVA/ DVAjusteringar som reflekterar kreditrisken i derivatpositionerna. Dessa jus teringar beror på marknadsriskfaktorer såsom räntor, valutor och kredits preadar. Detfinns även ett externt kapitalkrav för CVA under Basel III.

ett schablonvärde förförväntade framtida exponeringar. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande instrumenttill nominella belopp och inkluderar kreditderivat och terminer. Innehav av skuldinstrumenti Liv & Investment Managementdivisionen ingårinte i kreditexponeringen.

	Utlåning		Ansvarsförbindelser och åtaganden		Derivatinstrument		Summa
Koncernen	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Banker	41 505	50475	22 577	25 284	26323	31025	90 405	106784
Finans och försäkring	70462	65282	40336	39056	25963	28715	136 761	133053
Parti­ och detaljhandel	65440	56622	35387	34733	1104	1618	101 931	92973
Transport Rederiverksamhet	29976 47128	26961 55619	24071 15166	19913 14322	1968 728	2226 2377	56015	49100
Övrig serviceverksamhet	117056	114020	89668	88171	4266	4366	63023 210990	72318 206557
Byggnadsindustri	12681	12646	18677	20497	885	950	32243	34093
Tillverkningsindustri	85633	87152	143416	148604	7154	15390	236 204	251146
Jordbruk, skogsbruk och fiske	17 019	13 208	3 292	2 213	325	407	20636	15 828
Utvinning av mineraler, olja och gas	23 946	26 608	22 597	24 554	1 352	3 221	47 894	54383
Försörjning av el, gas och vatten	44 720	39734	38365	40 643	7 180	5186	90265	85563
Övrigt	26176	26357	6920	7171	448	734	33 543	34 262
Företag	540236	524209	437 896	439 877	51374	65190	1029 506	1029 276
Kommersiellfastighetsförvaltning	152 200	157 838	21 480	20 160	4 853	7 120	178 533	185118
Förvaltning av bostadsfastigheter	93968	92199	8411	9147	5927	7986	108 307	109 332
Fastighetsförvaltning	246169	250037	29891	29307	10 781	15 106	286 840	294450
Bostadsrättsföreningar	55 929	50 119	4 998	3505	4	6	60932	53630
Offentlig förvaltning	37 533	30089	19 131	24418	8123	7790	64 787	62 297
Bostadskrediter	504 885	482 531	30 446	30 859			535 331	513 390
Övrig utlåning	42 421	41 331	41 240	41 897	20	63	83 681	83 291
Hushåll	547306	523 862	71 687	72 756	20	63	619013	596 681
Kreditportfölj	1468 678	1 428791	586180	595 147	96 625	119180	2151483	2 143118
Repor							1 846	386
Skuldinstrument							156 000	167 969
SUMMA							2309329	2 311 473

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknad 1)

Kreditportföljen omfattar koncernens lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser ochmotpartsriskeri derivatkontrakt. Exponeringen visas före reserveringar. Ränte och valutaderivat och repor beräknas enligtinternmetoden.Övriga derivatredovisasmed hänsyn tagen till nettningsavtalmen före säkerheter och inkluderar ett schablonvärde förförväntade framtida exponeringar.

Koncernen, 2017	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	57160	1824	3 761	4 109	280	89	623	3308	19 252	90 405
Finans och försäkring	87949	1098	3966	1875	714	92	157	23640	17271	136761
Parti­ och detaljhandel	48939	13755	1549	746	5417	3321	13830	8067	6308	101931
Transport	31439	1169	2785	1638	1624	2826	4093	10227	213	56015
Rederiverksamhet	54586	76	655	155	752	154	12		6633	63023
Övrig serviceverksamhet	147684	1501	4287	801	2648	2312	3018	43033	5707	210990
Byggnadsindustri	20931	521	302	616	1302	833	2063	3181	2494	32243
Tillverkningsindustri	153926	5100	5373	11233	5021	2570	5247	31242	16492	236204
Jordbruk, skogsbruk och fiske	13 266	226		51	1862	2 682	2 449	93	7	20636
Utvinning av mineraler, olja och gas	40 547	2	4 821	395	1144	46	134	320	485	47 894
Försörjning av el, gas och vatten	42 220	1 677	713	9 416	4 042	1 420	6 509	20 691	3 577	90 265
Övrigt	27 286	707	1 303	789	273	232	217	2 655	81	33 543
Företag	668773	25832	25 754	27717	24 798	16 487	37 729	143148	59267	1 029 506
Kommersiellfastighetsförvaltning	130 156	140	2 243	1 624	7 360	5 988	8 727	22 277	18	178 533
Förvaltning av bostadsfastigheter	103 849		25					4 433		108 307
Fastighetsförvaltning	234005	140	2 267	1624	7360	5 988	8 727	26710	18	286 840
Bostadsrättsföreningar	60932									60932
Offentlig förvaltning	36764	42	590	1781	3 247	392	1 261	20 710	1	64 787
Bostadskrediter	477 700		2 041		20 310	7 628	22 017		5 635	535 331
Övrig utlåning	43 499	4 647	22 185	2 055	3 518	2 497	2 594	5	2 680	83 681
Hushåll	521 199	4647	24226	2 055	23 828	10125	24 611	5	8316	619012
SUMMA	1 578 833	32486	56598	37 286	59 513	33 081	72 950	193881	86 855	2 151483

2016
Banker	69 802	2 701	2 869	2 798	310	98	350	11 748	16 108	106784
Finans och försäkring	83 451	968	3 513	1 676	568	11	398	23 937	18 531	133 053
Parti­ och detaljhandel	43 811	9 380	1 665	784	5 807	2 771	11 986	9 199	7 570	92 973
Transport	26 768	1 770	2 839	1 669	1 085	2 720	2 818	9 219	212	49 100
Rederiverksamhet	61 597	1 285	1 059	163	244	179	1		7790	72 318
Övrig serviceverksamhet	144 116	3 754	6 857	801	2 146	2 692	3 129	39 790	3 272	206 557
Byggnadsindustri	22 319	852	1 579	614	994	788	1 523	3 231	2 193	34 093
Tillverkningsindustri	168 255	7 507	4 533	8 620	3 562	2 452	4 889	35 387	15 941	251 146
Jordbruk, skogsbruk och fiske	9 636	186	5	55	1 801	2 403	1 629	91	22	15 828
Utvinning av mineraler, olja och gas	46 480	5	5 711	402	1 163	59	129	1	433	54 383
Försörjning av el, gas och vatten	43 164	845	1 063	10 046	2 447	1 222	6 635	19 325	816	85 563
Övrigt	27 166	979	1 318	886	211	158	187	3 273	84	34 262
Företag	676763	27531	30142	25716	20 028	15455	33 324	143453	56864	1029276
Kommersiellfastighetsförvaltning	128 736	141	2 274	1 775	7 445	4 294	8 695	31 756	2	185 118
Förvaltning av bostadsfastigheter	103 397		49			280	5	5 601		109 332
Fastighetsförvaltning	232133	141	2 323	1775	7445	4 574	8700	37 357	2	294 450
Bostadsrättsföreningar	53 608								22	53630
Offentlig förvaltning	26870	11	698	1340	3 753	629	895	28 098	3	62297
Bostadskrediter	461 221		2 186		18 000	7 039	19 881		5 063	513 390
Övrig utlåning	42 880	4 547	23 111	1 993	3 133	2 392	2 445	16	2 774	83 291
Hushåll	504 101	4 547	25 297	1993	21 133	9 431	22 326	16	7 837	596681
SUMMA	1 563 277	34 931	61 329	33 622	52 669	30187	65 595	220672	80 836	2 143118

1)Geografisk fördelning med utgångspunktfrån varlånen är bokade samtföre reserveringarför kreditförluster

Not 17a fortsättning Kreditrisk

Kreditportföljen per PD-intervall

Koncernen,2017			Summa, exklusive hushåll						Hushåll
Kategori	PD-intervall	S&P/Moody's 1)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Bostads rätts föreningar	Offentlig förvaltning	Summa	Hushåll2) PD-intervall
"Investment grade"	0 < 0,01% 0,01 < 0,03% 0,03 < 0,12% 0,12 < 0,46%	AAA/Aaa AA/Aa A/A BBB/Baa	4,3% 43,4% 30,6% 12,5%	0,5% 11,3% 26,0% 39,1%	0,1% 5,0% 13,6% 50,0%	0,0% 0,0% 9,7% 85,9%	57,6% 28,2% 12,6% 1,4%	3,1% 12,3% 22,7% 39,8%	0 < 0,2% 0,2 < 0,4% 0,4 < 0,6%	65,2% 19,3% 0,3%
	0,46 < 1,74% 1,74 < 7%	BB/Ba B/B	4,7% 1,9%	17,1% 4,2%	29,6% 1,2%	4,4% 0,1%	0,3% 0,0%	17,5% 3,1%	0,6 < 1% 1 < 5%	7,4% 5,4%
"Watch list"	7 < 9% 9 < 22% 22 < 100%	B/B CCC/Caa C/C	0,6% 1,9% 0,0%	0,3% 0,7% 0,0%	0,0% 0,2% 0,1%	0,0% 0,0% 0,0%	0,0% 0,0% 0,0%	0,3% 0,6% 0,0%	5 < 10% 10 < 30% 30 < 50%	0,9% 0,9% 0,3%
Fallissemang	100%	D	0,0%	0,8%	0,3%	0,0%	0,0%	0,6%	50 < 100%	0,4%
SUMMA			100%	100%	100%	100%	100%	100%	SUMMA	100%

2016

"Investment grade"	0 < 0,01% 0,01 < 0,03% 0,03 < 0,12% 0,12 < 0,46%	AAA/Aaa AA/Aa A/A BBB/Baa	5,7% 46,3% 31,3% 9,7%	0,7% 12,1% 27,4% 36,8%	0,0% 4,1% 16,5% 48,5%	0,0% 0,1% 28,6% 68,0%	25,9% 60,9% 10,3% 2,4%	1,9% 14,5% 25,0% 36,8%	0 < 0,2% 0,2 < 0,4% 0,4 < 0,6%	66,1% 15,9% 0,3%
	0,46 < 1,74% 1,74 < 7%	BB/Ba B/B	3,5% 1,9%	18,0% 3,3%	28,1% 1,8%	2,7% 0,7%	0,1% 0,4%	17,6% 2,7%	0,6 < 1% 1 < 5%	10,8% 4,4%
"Watch list"	7 < 9% 9 < 22% 22 < 100%	B/B CCC/Caa C/C	0,2% 1,2% 0,1%	0,7% 0,5% 0,0%	0,1% 0,3% 0,1%	0,0% 0,0% 0,0%	0,0% 0,0% 0,0%	0,5% 0,5% 0,0%	5 < 10% 10 < 30% 30 < 50%	1,0% 0,7% 0,3%
Fallissemang	100%	D	0,0%	0,5%	0,4%	0,0%	0,0%	0,4%	50 < 100%	0,5%
SUMMA			100%	100%	100%	100%	100%	100%	SUMMA	100%

1)Uppskattat samband mellan interna PDoch extern rating baserat på historisktfallissemangsutfall.

2)Hushållsexponeringar beräknade enligtintern riskklassificeringsmetod (IRK) uttryckta som exponering vid fallissemang (EAD exposure at default).

Kreditportfölj säkerställd av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter1)

		Koncernen			Moderbolaget
2017	Kredit portfölj	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Säkerställd av ställda säkerheter	Varav finansiella säkerheter	Kredit portfölj	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Säkerställd av ställda säkerheter	Varav finansiella säkerheter
Banker Företag, Fastighetsförvaltning	90405	2579	17106	16266	84682	645	16652	14678
och Bostadsrättsföreningar Offentlig förvaltning Hushåll	1377 278 64787 619012	33517 5234 3577	460390 7716 467703	32170 3495 3704	1080 154 37023 502096	27040 3615 338	389263 5536 417691	29934 2598 338
SUMMA	2151483	44907	952 915	55 635	1 703955	31638	829 141	47548
2016
Banker Företag, Fastighetsförvaltning	106784	3582	9415	7793	92923	1434	7461	6585
och Bostadsrättsföreningar Offentlig förvaltning Hushåll	1377 356 62297 596681	50102 30601 2600	475067 611 501279	30360 611 2891	1080 970 27273 486000	47719 24291	398257 7 448234	28090 7
SUMMA	2143118	86885	986372	41655	1687 166	73444	853 959	34 682

1) Endastriskreducerande åtgärder somgodtas i kapitaltäckningen ingåritabellen.

Not 17 a fortsättning Kreditrisk

Låneportföljen fördelad per bransch och marknad 1)

Utlåning omfattar koncernens lån och leasingavtal.

2017	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	22855	319	1 197	471	264	30	579	1026	14 765	41505
Finans och försäkring	51858	147	1452	123	632	86	14	9149	7001	70462
Parti­ och detaljhandel	30046	13077	1116	598	3758	2188	8486	2095	4075	65440
Transport	13828	685	1948	1492	1269	1951	3 450	5 335	17	29 976
Rederiverksamhet	40534	14	445	155	216	151	9		5603	47128
Övrig serviceverksamhet	89019	1017	745	113	2250	1 747	2 173	17 568	2 422	117 056
Byggnadsindustri	10 383	308	225	43	437	207	940	67	72	12 681
Tillverkningsindustri	52 154	3 339	1 328	2 821	3 547	1 852	3 242	7 616	9 734	85 633
Jordbruk, skogsbruk och fiske	10 920	12	0	51	1 737	2 321	1 977			17 019
Utvinning av mineraler, olja och gas	21641	2	731	395	630	41	81	319	105	23 946
Försörjning av el, gas och vatten	21 346	1 575	146	8 578	1 327	1 291	3 573	6 791	92	44 720
Övrigt	21 686	707	585	592	250	218	188	1 931	19	26 176
Företag	363 415	20 883	8723	14962	16 054	12 054	24 133	50872	29 139	540 236
Kommersiellfastighetsförvaltning Bostadsfastighetsförvaltning	109 410 89 577	43	1 454 19	438	6 714	4 728	8 529	20 884 4 372		152 200 93 968
Fastighetsförvaltning	198988	43	1 473	438	6714	4 728	8529	25256		246 169
Bostadsrättsföreningar	55 929									55929
Offentlig förvaltning	17541	42	75	1107	1 242	309	803	16 414		37 533
Bostadskrediter	448 886		2 041		19 745	7 479	21 617		5 117	504 885
Övrig utlåning	24 156	2 455	5 479	1 028	2 936	1 925	1 958	5	2 479	42 421
Hushåll	473042	2 455	7520	1028	22 682	9 404	23 575	5	7 596	547 306
SUMMA	1131770	23 742	18 988	18 006	46955	26 525	57 620	93573	51 500	1468 678
Repor, kreditinstitut Repor, allmänheten Räntebärande värdepapper Reserver										56 42 231 13 030 –4 476
SUMMA										1 519 518
2016

Banker	29 647	271	414	425	260	82	285	7447	11644	50475
Finans och försäkring	45 506	339	1 006	204	252	10	194	9 344	8 427	65 282
Parti­ och detaljhandel	26 393	7 878	1 026	664	3 795	1 577	7 729	2 154	5 406	56 622
Transport	13 331	649	2 052	1 499	778	1 668	2 330	4 590	64	26 961
Rederiverksamhet	48 359	7	519	163	240	173	1		6157	55 619
Övrig serviceverksamhet	85 926	930	3 032	279	1 927	2 242	2 453	16 615	616	114 020
Byggnadsindustri	10 963	233	170	17	380	167	522	187	7	12 646
Tillverkningsindustri	55 434	2 729	861	3 698	2 330	1 823	3 150	7 487	9 640	87 152
Jordbruk, skogsbruk och fiske	8097	15		53	1 683	2 054	1 304		2	13 208
Utvinning avmineraler, olja och gas	25146	5	86	402	676	48	51		194	26 608
Försörjning av el, gas och vatten	20 655	24	1	8236	1 329	827	4 112	4 420	130	39 734
Övrigt	21 006	937	579	591	188	137	161	2 734	24	26 357
Företag	360816	13 746	9332	15 806	13578	10 726	22 007	47531	30667	524209
Kommersiellfastighetsförvaltning	106 902	11	1 345	451	6 868	4 148	7 893	30 220		157 838
Bostadsfastighetsförvaltning	86 746		41			276	5	5131		92 199
Fastighetsförvaltning	193648	11	1386	451	6 868	4424	7898	35 351		250 037
Bostadsrättsföreningar	50 097								22	50119
Offentlig förvaltning	7 573	11	85	1 123	1 058	393	641	19205		30089
Bostadskrediter	431 245		2 186		17 596	6 944	19 497		5 063	482 531
Övrig utlåning	23 545	2 407	5 907	1 044	2 578	1 835	1 855	15	2 145	41 331
Hushåll	454 790	2407	8093	1 044	20174	8 779	21 352	15	7 208	523862
SUMMA	1096 571	16 446	19 310	18849	41938	24 404	52 183	109 549	49541	1428791
Repor, kreditinstitut Repor, allmänheten Räntebärande värdepapper Reserver										914 63 524 15 106 –4 789
SUMMA										1503 546

1)Geografisk fördelning med utgångspunktfrån varlånen är bokade.

Not 17a fortsättning Kreditrisk

Skuldinstrument

Vid årsskiftet 2017 uppgick kreditexponeringen i obligationsportföljen till 156 miljarder kronor (168). Häringårräntebärande värdepappertill nominellt värde, inklusive vissa kreditderivat och ränteterminer.

Geografisk fördelning

	Stat och kommun Företag		Säkerställda obligationer		Värdepapperise ringar/ABS		Finansiella institutioner		Summa
	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Sverige	19,8%	10,3%	0,8%	0,7%	15,7%	16,0%	0,0%	0,0%	0,2%	0,2%	36,5%	27,2%
Tyskland	20,6%	23,8%	0,1%	0,1%	0,2%	0,1%	3,9%	3,6%	4,4%	2,7%	29,2%	30,3%
Norge	3,5%	3,4%	0,3%	0,1%	3,9%	3,1%	0,0%	0,0%	0,9%	0,9%	8,7%	7,5%
Danmark	0,1%	2,7%	0,1%	0,1%	8,0%	9,5%	0,0%	0,0%	0,4%	0,7%	8,5%	13,0%
USA	7,5%	7,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,2%	0,0%	0,0%	7,5%	7,3%
Finland	3,0%	2,8%	0,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	3,1%	2,9%
Luxemburg	1,0%	3,3%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,3%	0,0%	1,3%	3,3%
Nederländerna	0,4%	0,8%	0,0%	0,0%	0,0%	0,5%	0,0%	0,1%	0,0%	0,3%	0,4%	1,7%
Spanien	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,4%	0,0%	0,1%	0,0%	0,5%
Irland	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%
Italien	0,0%	0,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%
Portugal	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%
Grekland	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Europa, övriga	3,0%	4,2%	0,0%	0,2%	0,0%	0,0%	0,0%	0,3%	0,0%	0,2%	3,1%	4,9%
Övriga	1,7%	1,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	1,7%	1,1%
SUMMA	60,5%	59,6%	1,5%	1,2%	27,9%	29,2%	3,9%	4,8%	6,2%	5,2%	100,0%	100,0%
Fördelning per kreditrating
AAA	42,5%	38,6%	0,2%	0,1%	27,4%	28,3%	3,3%	3,4%	4,2%	2,6%	77,5%	73,0%
AA	11,7%	11,4%	0,0%	0,0%	0,2%	0,5%	0,0%	0,1%	0,9%	1,0%	12,8%	13,0%
A	0,9%	2,7%	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	0,6%	0,7%	0,1%	0,2%	1,7%	3,7%
BBB	0,0%	0,0%	0,2%	0,4%	0,0%	0,0%	0,0%	0,4%	0,1%	0,1%	0,3%	0,9%
BB/B	0,0%	0,0%	0,2%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,2%	0,0%	0,0%	0,2%	0,2%

CCC/CC 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Ingen rating 1) 5,4% 6,9% 0,8% 0,6% 0,3% 0,4% 0,0% 0,0% 0,9% 1,3% 7,5% 9,2% SUMMA 60,5% 59,6% 1,5% 1,2% 27,9% 29,2% 3,9% 4,8% 6,2% 5,2% 100,0% 100,0%

1)Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer).

17b Marknadsrisk

Definition

Marknadsrisk ärrisken förförlusteri värdet av positioner som redovisas på balansräkningen elleri eventualförpliktelser på grund av negativa förändringari marknadspriser. Marknadsrisk kan uppstå vid förändring iräntor, valutakurser, kreditspreadar,råvarupriser och aktiekurser, implicit volatilitet, inflation eller marknadslikviditet. En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk itradingverk samheten, det vill säga riskeri handelslagret, och strukturella marknadsrisker och riskeriräntenettot, det vill säga riskeri den övriga bankverksamheten. Tradingverksamheten redovisas till marknadsvärde medan positioneri övrig bankverksamhet vanligtvis redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Riskhantering

Marknadsrisker i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel och i likviditetsportföljen. Tradingverksamheten bedrivs av divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta, aktie och kapitalmarknaderna. Likviditetsportfölj en, som förvaltas av treasuryfunktionen, ingår i bankens likviditetsreserv och består av investeringar i pantsättningsbara och mycket likvida obligationer.

Marknadsrisk i bankens övriga verksamhet uppstårtillföljd av strukturella skillnaderi balansräkningen avseende valutor,räntevillkor och räntebind ningstider. Treasuryfunktionen har det övergripande ansvaretför att hantera

SEB är exponerad motföljande marknadsrisktyper:

dessa risker, vilka konsolideras centralt.

Marknadsrisker uppstår också i bankens livförsäkringsverksamhet samt i pensionsåtaganden för anställda tillföljd av obalanseri marknadsvärdena av tillgångar och skulder. Marknadsriskeri bankens pensionsåtaganden och i livförsäkringsverksamheten ingårinte i marknadsriskbeloppen nedan.

Se not 17e förinformation om marknadsrisk ⁱ livförsäkringsverksamheten. Styrelsen fastställer hur stormarknadsrisk somär acceptabel genomatt

sätta övergripande limiter och generella instruktioner. Risktolerans och limiter sätts förtradingverksamheten, övrig bankverksamhet och pensionsplanerna. Group Risk Committee fördelar de fastställdamandaten till divisionerna och treasuryfunktionen, somi sin turfördelar ut erhållna limiterinternt. Tradingris ker hanteras av de olika tradingenheterna genomett omfattande ramverk av limiterförVaR, stoploss samt känslighetsanalyser och stresstester.

Riskorganisationen mäter,följer upp och rapporterar dagligen marknadsris knivån inom bankens olika enheter. Riskorganisationen gör även oberoende granskning av positioner värderade till verkligt värde och beräknar kapitalbufferten för värderingsosäkerhetinom ramen förförsiktig värdering. Riskorganisationen är närvarande i handlarrummen och följer upp limiter och marknads priser vid stängning samt värderingsprinciper och nya produkter. Marknads riskerrapporteras minst månatligen tillGroup Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.

Risktyp	Definierad som risken förförlust eller minskade intäktertillföljd av	Uppståri
Ränterisk	Förändringariräntor	All bankverksamhet
Kreditspreadrisk	Förändringari kreditvärdigheten av utgivaren av till exempel obligationer eller kreditderivat	Bankens obligationsinnehav huvudsakligen
Valutakursrisk	Fluktuationeri valutakurser	Valutahandel på internationellamarknader samt bankverksamhet på olikamarknader
Aktiekursrisk	Fluktuationeri aktiekurser	Marketmaking och kundaktiviteti aktier och aktiederivat
Råvaruprisrisk	Fluktuationeriråvarupriser	Kundaktivitetiråvaror
Volatilitetsrisk	Förändring i den implicita volatiliteten	Market making och kundaktiviteti optioneri samtliga tillgångsslag
Inflationsrisk	Förändring i inflation	Obligationsinnehav,tillgångsvärden på balansräkningen
Marknadslikviditetsrisk	Fluktuationeri marknadslikviditeten i handel av tillgångar	Försäljning av tillgångar eller stängning av marknadspositioner
CVA­justering1)	Fluktuationeri motpartsrisk baserat på förväntad framtida exponering	Derivatkontrakt som inte handlas över en börs (OTC)

1) CVAjusteringen utgörs i princip av kreditrisk, men exponeringen beräknas med hjälp av marknadsriskfaktorer (ränta, valuta, etc.).

Not 17 b fortsättning Marknadsrisk

Riskmätning

För att mäta marknadsriskexponering använder SEB både mått som syftartill att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som fokuserar på extrema marknadsförhållanden. Marknadsrisker under normala förhållanden mäts genom Value at Risk (VaR) samt specifika mått som ärrelevanta för olika risktyper. Dessa mått kompletteras med stresstester och sce narioanalyser där potentiella förluster under extrema förhållanden beräknas. Eftersom ingen mätmetod kan täcka alla risker vid alla tillfällen används flera metoder och slutsatser dras baserat på en samlad bedömning av resultaten.

Value at Risk och stressat Value at Risk

VaR uttrycker den maximala eventuella förlust som kan uppstå under en viss tidsperiod med en viss sannolikhet. SEB använder en historisk simuleringsmo dell och har valt 99 procents sannolikhet och en tidshorisont på tio dagarför att mäta, limitera och rapportera VaR. Modellen aggregerar samtliga marknadsrisker och täcker en rad olika riskfaktoreri samtliga tillgångsslag. SEB använder också ett så kallat stressat VaRmått, där VaR beräknas för den nuvarande portföljen men med marknadsdata från en historisktturbulent tidsperiod som omfattar konkursen i Lehman Brothers. VaRmodellen valideras genom så kallad backtesting.

En begränsning i SEB:sVaRmått är att historisk data används för att beräk na eventuella marknadsförändringar vilket gör attinte alla resultat kan förutses, specielltinte när marknaderna rör sig snabbt.VaR fångarinte heller upp åtgärderför att minska risken eftersom modellen antar att portföljen är oförändrad.

Modellerna för bådeVaR och stressatVaR är godkända av Finansinspektio nen för beräkning av legala kapitalkrav för alla generella marknadsriskeri bankens handelslageri moderbolaget och dotterbolageti Luxemburg, Skandinaviska Enskilda Banken S.A.

Value atRisk

	2017			Genomsnitt	Genomsnitt
Risk i handelslagret (99%, 10 dagar)	Min	Max	31 dec 2017	2017	2016
Råvaruprisrisk	6	42	7	18	22
Kreditspreadsrisk	28	73	28	47	63
Aktiekursrisk	12	61	12	29	26
Valutakursrisk	6	54	39	28	32
Ränterisk	38	82	54	58	72
Volatilitetsrisk	10	38	15	19	17
Diversifiering			–79	–108	–120
SUMMA	64	119	76	91	112
Risk i övrig bankverksamhet (99%, 10 dagar)
Kreditspreadsrisk	37	61	38	48	60
Aktiekursrisk	11	29	16	15	58
Valutakursrisk		1
Ränterisk	121	172	172	143	232
Diversifiering			–46	–45	–110
SUMMA	145	182	180	161	240

Stresstester och scenarioanalyser

Scenarioanalyser och stresstester är en viktig del iriskhanteringen och kom pletterar VaRmåttet. Marknadspositionertestas då under scenarier som inte fångas upp av VaR och kan täcka längre tidsperioder. SEB stresstestar sina portföljer genom att applicera både extrema marknadsrörelser som faktiskt harinträffat (historiska stresstester) och extrema men tänkbara marknadsrörelser som skulle kunna inträffa iframtiden (hypotetiska ellerframåtblick ande stresstester). Dessutom görs omvända stresstesterför hela trading portföljen och på divisions och enhetsnivå för attidentifiera scenarier som kan leda till ett visstresultat,till exempel att en stop losslimit bryts. Denna typ av analys gerledningen en känsla för effekterna av större marknadsrörel ser på enskilda riskfaktorer samt hur ett marknadsscenario kan påverka en

viss portfölj. Risktoleransramverketinnehållerlimiter på olika stresstestscenarier.

Specifika riskmått

VaRmåttet och stresstesterna kompletteras med specifika riskmått så som Delta 1 procentförränterisk och så kallad Single FX och Aggregated FX för valutakursrisk.

Dessutom används stop losslimiterinom alla enheter som hanterarrisk i marknadsvärderade finansiella instrument. Stop losslimiten är det maximala belopp en enhet kan förlora innan åtgärder måste vidtas för attreducera eller eliminera.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

CVA/DVAjusteringar är känsliga för marknadsrörelser, särskiltiräntor, kre ditspredar och valutor. För att bevaka denna känslighet stressar SEB dessa tillgångsslag regelbundet och effekten på CVA/DVA beräknas. Detta görs genom attjämföra de ursprungliga CVA/DVAsiffrorna med stressade resultat av en ökning av nuvarande räntor och kreditspreadar med 100 baspunkter samt en 5procentig förstärkning av SEK mot alla valutor.

2017	CVA	DVA	Total
Räntor + 100 baspunkter	104	49	153
Kreditspreadar + 100 baspunkter	–685	373	–312
SEK +5%	11	–5	6

2016

Räntor + 100 baspunkter	180	75	255
Kreditspreadar + 100 baspunkter	–928	384	–544
SEK +5%	–22	6	–16

Not 17 b fortsättning Marknadsrisk

Ränterisk

Ränterisk ärrisken att värdet på koncernens tillgångar, skulder och ränterelaterade derivat påverkas negativt av förändringariräntor.

Huvuddelen av koncernens ränterisk är strukturell och uppståri den övriga bankverksamheten närräntebindningsperioderna itillgångar och skulder, inklusive derivat, skiljer sig.

Tabellen nedan visar känsligheten av en ränteförändring på +100 baspunkter på handelslagret och övrig bankverksamhet per valuta och i olika löptider. Detta beräknas genom att skala upp värdeförändringen tillföljd av en ränteförändring på +1baspunktför attreflektera en ränteförändring på +100 baspunkter.

Handelslagret perlöptid

2017	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR SEK USD Övriga	20 37 –91 –2	–13 4 –37 –138	88 –53 –140 66	227 213 –30 –232	105 152 –32 –67	–256 11 –5 339	171 364 –336 –33
SUMMA	–36	–184	–39	178	158	89	166
2016
EUR SEK USD Övriga	11 23 –112 –2	182 246 17 –111	–146 –553 –29 24	164 286 –17 –94	187 170 –53 –124	–124 –74 –10 155	275 98 –205 –151
SUMMA	–80	335	–704	339	180	–54	17

Övrig bankverksamhet perlöptid1)

2017	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR SEK USD Övriga	16 –199 68 –15	–349 –715 29 –58	–16 –397 50 –5	–311 –643 15 –35	–7 –258 –4 –4	116 70 149	–551 –2 142 307 –117
SUMMA	–131	–1093	–368	–973	–273	335	–2503
2016
EUR SEK USD Övriga	30 –249 80 –26	–237 –597 107 –54	–86 –281 2 –16	–382 –524 25 –44	–47 –243 –3 –5	210 85 170	–512 –1808 380 –145
SUMMA	–165	–781	–381	–925	–298	465	–2085

1) per valuta Mkr/100 baspunkter

17c Operativ risk

Definition

Operativ risk definieras som risken förförlusttillföljd av otillräckliga eller ej fungerande interna processer och system (till exempel datorhaverier, misstag, bedrägerier, övriga bristeri interna kontroller), mänskliga fel eller yttre händelser (naturkatastrofer, extern brottslighet, mm). Definitionen omfattar riskerförknippade med regelefterlevnad,finansiellrapportering, informationssäkerhet och säkerhet, projektrisk, samtlegala risker. Definitionen omfattarinte strategisk risk ellerryktesrisk.

Riskhantering

Operativa risker uppståri alltyp av verksamhet och ansvaretför att hantera dessa riskerligger hos samtliga cheferinom SEB. SEB:s mål är att upprätthålla en sund riskkultur med låg operativ risk och en låg förlustnivå tillföljd av ope rativa incidenter genom effektiva interna kontroller och hög användningsgrad av riskreducerande verktyg och processer.

Genom en gemensam godkännandeprocess för nya produkter (NPAP) gås alla nya ellerförändrade produkter, processer och system igenom för att fånga upp och motverka operativa risker och därmed förhindra att SEB tar på sig risk som inte är omedelbart hanterbarinom organisationen. Processen används även för en årlig genomgång av större outsourcingarrangemang.

Alla affärsenheter och supportfunktioner utförregelbundet en självutvär dering enligt en koncerngemensam metod för attidentifiera och reducera större risker som kan finnas i SEB:s olika processer. Genomförandegraden av dessa utvärderingar är hög inom banken och resultatetfrån utvärderingarna används för att analysera SEB:s operativa riskprofil och bidrartill en god kva litet.

SEB säkerställer att organisationen ärförberedd på och kan fortsätta bedriva verksamheten även vid allvarliga störningar genom attidentifiera kritiska aktiviteter och upprätthålla uppdaterade,testade och kommunicerade kontinuitetsplaneri ett koncerngemensamt system.

Det är obligatorisktför samtliga anställda att eskalera och registrera ris krelaterade händelser ellerincidenterför att kunna identifiera, bedöma, övervaka och reducera riskerna. SEB använder ett koncerngemensamtIT system för detta ändamål samtför analys av operativ risk data.

SEB utbildarregelbundet medarbetarna inom viktiga områden såsom infor mationssäkerhet, bekämpning av bedrägeri och penningtvätt, "känn din kund" och SEB:s uppförandekod. SEB har en formell process för whistleblowing som uppmuntrar medarbetare attrapportera oegentligheter och even tuell oetisk eller olaglig verksamhet.

Nätbaserad och organiserad brottslighetfortsätter att utvecklas och SEB arbetar kontinuerligt med attförbättra sina redan väl etablerade processer och kontrollerför att motverka, utvärdera och följa upp befintliga och framtida cyberrisker.

Riskorganisationen är ansvarig för att mäta och rapportera operativa risker inom SEB. Signifikanta incidenter samtrisknivån på koncern och divisionsnivå analyseras och rapporteras månadsvis till verkställande ledningen,Group Risk Committee, styrelsens Risk and Capital Committee samtlokalt. För 2017 upp gick de totala förlusterna tillföljd av operativa incidentertill 185 Mkr (263).

Riskmätning

SEB använder den avancerade metoden (AMA) för beräkning av kapitalkravet för operativ risk.

17d Affärsrisk

Definition

Affärsrisk ärrisken förlägre avkastning tillföljd av minskad affärsvolym, läg re priser eller konkurrens. I definitionen ingårinvesteringsriskerförknippade med till exempelföretagsköp, större ITprojekt, organisationsförändringar och outsourcingbeslut. Strategisk risk är snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. Ryktesrisk ärrisken för en negativ uppfattning om SEB eller branschen i allmänhet.

Riskhantering

Affärsrisker och strategiska risker utgör en fundamental del av all affärsverk-

17e Försäkringsrisk

Definition

Försäkringsrisk i SEB består av allrisk inom bankens livförsäkringsverksamhet som omfattarfondförsäkring och traditionell livförsäkring.De huvudsakliga risktyperna är marknadsrisk och teckningsrisk.

Marknadsrisk inomförsäkringsverksamheten ärrisken förförlusterfrån tra ditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden tillföljd av förändringar i marknadsvärdet av tillgångar och skulder.Dessa förändringar kan orsakas av förändringariräntor, kreditspreadar, aktiekurser,fastighetsvärden, valutakurser och implicit volatilitet.

Teckningsrisken avserförlust eller negativa värdeförändringariförsäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderarfaktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd, sjuklighet (inklusive risker som uppstårtill följd av förändringaritidpunkten för och storleken av utbetalningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), omkostnadsrisk och annulationsrisk (det vill säga risken relaterad tillförsäkringstagarnas beteende).

Riskhantering och riskmätning

I en fondförsäkring bärs marknadsrisken av försäkringstagarna medan teckningsrisken ärförsumbar. Banken har en indirekt exponering mot marknadsrisk genom försäkringstagarnas investeringar då en del av framtida intäkter baseras på förvaltade tillgångar. Lönsamheten bevakas i både befintlig och ny affär.

Marknadsrisken i den traditionella livförsäkringsverksamheten motverkas genom normal marknadsrisksäkring och följs upp genom balansräkningsmått lare på marknaden uppstår. De nya, omfattande regler som gällerför bank och finansverksamhet har stor påverkan på industrin. Hurföretag arbetar med hållbarhetsfrågor utgör en allt viktigare del av bolagets anseende. SEB arbetar kontinuerligt med att begränsa riskerrelaterade till affärer, strategier och anseende på olika sätt,till exempel genom regelbunden strategisk över syn av affärsområden, en proaktiv kostnadskontroll, en merflexibel, stegvis ITutvecklingsprocess, en ambitiös hållbarhetsstrategi och en aktiv dialog med tillsynsmyndigheterna.

samhet. Digitalisering av bankindustrin pågåri allt snabbare takt och nya spe

och stresstester. Detta kompletteras med marknadsriskmått såsom VaR och scenarioanalys. I den traditionella verksamheten utgör skillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena en buffertför atttäcka SEB:s risk.

Teckningsrisk följs upp genom aktuariell analys och stresstester av det befintliga försäkringsbeståndet. Dödsfalls och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse. Parametrarförteckningsrisken valideras årligen. Försäkringstagare i vissa produkter harrätt attflytta sitt kapitalfrån SEB. Denna flytträtt harinte historiskt sett utnyttjats i någon större utsträckning. För att kunna möta oplanerade utflöden håller banken en tillräcklig andel likvida placeringar. Regel bunden kassaflödesanalys görs också för att motverka denna risk.

Riskorganisationen ansvararför mätning och uppföljning av riskerna i SEB:s livförsäkringsverksamhet. Mätning och uppföljning av ALM riskmått och VaR, samt scenarioanalyser och stresstester genomförs regelbundetförrespektive bolag. Riskorganisationen är också en del av den oberoende riskhanteringsfunktionen i de olika försäkringsbolagen från ett Solvens IIperspektiv. De viktigaste riskerna rapporteras tillGroup Risk Committee, styrelsens Risk and Capital Committee och till styrelserna i SEB:s respektive försäkringsbolag.

Solvens II, som trädde i kraft 1 januari 2016, är ett gemensamtregelverk när det gäller styrning, intern kontroll och kapitalkrav förförsäkringsbolag inom EU. Solvens IIberäkningar utförs minst månatligen, och rapporteras enligt myndighetskrav kvartalsvis. Beräkningar visar att SEB:s livbolag ärfinansiellt starka och motståndskraftiga mot olika typer av stress.

17f Likviditetsrisk

Definition

Likviditetsrisk ärrisken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar ellerinte kan möta ökade krav på likviditet. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste säl ja tillgångar med förlustför att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetshantering och riskmätning

Styrelsen harfastställt ett omfattande ramverk för hantering av SEB:s likvidi tetsbehov på kort och lång sikt. Måletför SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetssituation, med tillräckliga mängder omedelbart säljbara tillgångari alla relevanta valutorför att itid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, och utan att detta ledertill höga kostnader.

Hanteringen av likviditetsrisk styrs av limiter som fastställs av styrelsen och fördelas vidare inom banken av Group Risk Committee. Limiter sätts för koncernen,filialer och vissa legala enheter, samtför exponering i vissa valutor. Det övergripande ansvaretför SEB:s likviditetshantering ligger hos treasuryfunktionen som stöds av lokala treasuryenheter på bankens viktigaste marknader. Riskfunktionen mäter och rapporterarregelbundet utnyttjandet av limiter samtresultat av likviditetsstresstestertill Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.

Likviditetshantering och balansräkningens struktur urlikviditetssynpunkt bygger på tre grundperspektiv: (i) strukturelltlikviditetsperspektiv som ställer stabilfinansiering irelation till icke likvida tillgångar, (ii) bankens mot ståndskraft vid den kortfristiga stress som uppstår då finansierings och interbankmarknaderna stängs (en indikator på bankens beroende av marknadsfinansiering), samt (iii) motståndskraften vid ett mycket utsatt scenario

där, utöver begränsade finansieringsmarknader, banken också förlorar en stor del av sin inlåning (överlevnadshorisont).

Strukturell likviditetsrisk

För att kunna bibehålla en sund strukturell likviditetsposition bör strukturen på skuldsidan spegla tillgångssidans sammansättning. Ju merlångfristiga lån och andra illikvida tillgångar desto större behov av stabilfinansiering. SEB mäter detta genom den så kallade Core gapkvoten, vilket begreppsmässigt liknar Baselkommitténs Net Stable Funding Ratio (NSFR), som är en kvot mel lan stabilfinansiering (mer än ett års löptid) och illikvida tillgångar (mer än ett års löptid). Skillnaden mellan den interna Core gapkvoten och det externa NSFR är att Core gap beräknas på en mer detaljerad nivå med hjälp av intern statistik samt att viktningen av den tillgängliga stabila finansieringen och illikvida tillgångar är olika.

Beroende av marknadsfinansiering

Ett sätt attmäta motståndskraften vid en försämring avmarknaderna är att uppskatta hurlänge SEB:s likvida tillgångar skulle räcka om finansieringsmarknaderna stängdes.Detta beräknas genom den s.k.förfallande finansieringskvoten vilken beräknas som kvoten av bankens likvida tillgångariförhållande till marknadsfinansiering och netto interbankinlåning som förfaller de närmaste månaderna, eller som det antal månader det skulle ta innan de likvi da tillgångarna tar sluti ett scenario där allförfallande finansiering måste täckas av de likvida tillgångarna.Den främsta fördelen med detta mått är att endastförfall enligt kontrakt används och attinga antaganden krävs.Detta kan även mätas som en ut/inlåningskvot.

Överlevnadshorisont i ett stressat scenario

En modellför stressade situationer kan byggas på antaganden om begränsade finansieringsmarknader samtidigt som inlåningen minskar, lånelöften utnyttjas och andra händelser som ärlikviditetskrävande. Detta mäts av tillsynsmyndigheternas mått på likviditetstäckningsgrad (LCR) där nettoutflöden under en 30dagarsperiod i ett stressat scenario ställs irelation till likvida tillgångar. SEB mäter även tiden dettarförlikviditetsreserven attförbrukas i det stressa de scenariot, uttryckt som en överlevnadsperiod. SEB följer även olika kreditvärderingsinstituts måttför överlevnad.

Intern likviditetsutvärdering

Likviditetsrisk motverkas inte primärt av kapital men detfinns en koppling mellan bankens kapital och likviditetsposition. Därför är processen för att utvärdera likviditetsbehovet (ILU) en del av den interna kapitalutvärderingen (IKU). Likviditetsutvärderingen är konstruerad så att den ska identifiera möj liga gap mot SEB:s långsiktigt önskvärda likviditetstäckningsmått, med hänsyn tagettill effektiv likviditetshantering och pågående processförbättringar.

Likviditetsreserv 1)

	2017				2016
	SEK	EUR	USD	Övrigt	Summa	SEK	EUR	USD	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker	5680	79653	57802	46865	190000	61 808	83837	55 755	16 409	217 809
Dagsutlåning till kreditinstitut	509	566	2 515	4 734	8 324	242	1 377	2 536	3 601	7 756
Värdepapper utgivna eller garanterade
av stat, centralbank eller multilaterala
utvecklingsbanker	3 611	19 699	18 613	988	42 911	3 465	35 387	18 902	11 091	68 845
Värdepapper utgivna eller garanterade
av kommuner eller av offentliga organ	2 202	14 329	6 610	862	24 004	5 307	3 347	7 411	171	16 236
Säkerställda obligationer utgivna
av andra institutioner	34 099	463	413	32 878	67 852	52 419	1 274	193	49 731	103 617
Säkerställda obligationer utgivna av SEB	–3 516				–3 516	2 212				2 212
Värdepapper utgivna av icke­finansiella
företag	358				358		5 276			5 276
Värdepapper utgivna av finansiella företag
(exklusive säkerställda obligationer)	–114	5 341	4 284	287	9 797		2 923	2 559		5 482
SUMMA	42828	120052	90236	86 614	339 730	125453	133 421	87 356	81003	427233

1) Likviditetsreserven presenteras enligt mall somdefinierats av Svenska Bankföreningen. Tillgångar somärinkluderade i likviditetsreserven ska uppfylla följande:tillgångarna ska finnas under bankens Treasuryfunktionkontroll, inte vara belastade samt vara pantsättningsbara i centralbank.Vidare ska obligationer ha en maximalriskvikt om 20% vid användande av den standardmetod för kreditrisk i Basel IIregelverket samt en lägsta rating om Aa2/AA–. Tillgångarna presenteras till marknadsvärden.

Likviditetsmått

	2017	2016
Core gap­ kvot1)	108%	114%
Ut­/inlåningskvot	143%	143%
Likviditetstäckningsgrad (enligt Finansinspektionens definition)	145%	168%

1) Core gapkvoten representerar moderbolaget, SEBAG, SEB PankAS (Estland), SEB Banka (Lettland) och SEB bankasAB (Litauen).

Koncernen, 2017

Kontraktuella förfall i balansräkningen

Tabellerna specificerar kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på dettidigaste datum koncernen kan tvingas betala, oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras är ej diskonterade kassaflöden. Derivat redovisas till verkligt värde. Eventualförpliktelser såsom lånelöften rapporteras vid förfallotidpunkten.

Balansräkning Betalbara på anfordran 3–12 månader Ingen (kontraktsmässiga förfallotider) 1–5 år Försäkring <3 månader 1) >5 år löptid 2) Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 177 222 177 222 373 12761 Utlåning till centralbanker 12088 300 1 243 20266 5 428 6 314 749 Utlåning till kreditinstitut 553 34 553 varav repor 56 56	17 162	177222 12778 56 34 715
Offentlig förvaltning 474 12384 15 634 7 621 4228 40 341 Hushåll 13 41 138 145 955 320 558 45084 552 748 Företag 1 796 241063 152 922 355 844 83660 835 285	1225 23535 31668	41 566 576283 866953
Utlåning till allmänheten 2283 294 585 314 511 684 024 132 972 1428375 varav belåningsbara	56428	1 484 803 180 13
skuldinstrument 4 419 7 491 985 12 895 varav repor 42042 42 042	285 188	42 230
Skuldinstrument 25725 23 795 81911 8 917 12925 153273 varav belåningsbara	2965	156238 87 280
skuldinstrument 19 476 9 768 42691 5 272 8 485 85692 varav andra skuldinstrument 5694 14015 39178 3 640 4 379 66906	1588 1 377	68 283
Egetkapitalinstrument 50445 8 758 59203 29756 Derivat 13798 30 490 29822 1 002 104868		59203 104868
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bärrisken 283 420 283420		283420
Finansiella tillgångar till verkligt värde 55 481 37 593 112402 38 739 50 445 306 106 600766 Övrigt 1 33 571 446 1496 218 24 462 186110 246 304	2 965 43	603731 32 140 246347
varav övriga finansiella tillgångar 32 066 30 1 32097 Summa tillgångar 181122 415991 358278 804236 172678 74907 492769 2 499981	43 59 615	1783 2 559 596
varav upplupna räntor utlåning 1783 1783 varav upplupna räntor skuldinstrument 812 812		812
52 262 2 280 1 962 1 756 287 Skuldertill kreditinstitut 30 673 89 220	–144	731 89 076
varav repor 731 731 Offentlig förvaltning 8 359 4 700 114 189 3 636 16 998	–1 –104	16 894
300 367 Hushåll 273 661 19 500 6 111 1 090 5	–48	300 319
Företag 592 036 56 540 5 386 22 500 11 647 688 109	–601	687 508
In- och upplåning från allmänheten 874 056 80 740 11 611 23 779 15 288 1 005 474	–753	491 915 1 004 721
varav inlåning 383 696 94 069 4 881 3 690 5 878 492 214 varav upplåning 6 216 20 138 6 374	–299 –10	6 364 883 5
varav repor 5 889 5 889	–6
284 291 Skuldertillförsäkringstagare 284 291 Certifikat 46 451 28 830 8 584 83 865	–796	284 291 83 069
Säkerställda obligationer 9 687 64 469 230 748 41 232 346 136 Övriga obligationer3) 21 810 14 564 163 499 4 306 204 179	–12 864 –6 487	333 272 197 692
77 948 107 863 402 831 45 538 Emitterade värdepapper 634 180	–20 147	614 033
Skuldinstrument 508 416 6 772 3 711 11 407	–598	10 809
Egetkapitalinstrument 14 228 14 228 30 622 Derivat 14 334 23 634 16 146 696 85 432		14 228 85 432
Övriga skulder 1 450 2 170 231 3 851	–9	3 842
Finansiella skulder till verkligt värde 32 580 16 920 30 637 19 857 14 228 696 114 920	–607	114 313
Övrigt 238 51 065 1 099 530 180 21 454 202 337 276 903	–56	929 47 276 847
varav övriga finansiella skulder 47 902 17 4 62 47 985 Efterställda skulder 275 41 036 41 311	–56 –8 921	32 390
Eget kapital 143 925 143 925		143 925
904 967 294 870 139 773 459 739 487 611 2 590 224 Summa skulder och eget kapital 123 655 179 607 varav upplupna räntor in- och upplåning 1 328 1 328	–30 628	2 559 596 328 1
varav upplupna räntor emitterade värdepapper 4 227 4 227		227 4
Eventualförpliktelser
Lånelöften 13129 106972 47 541 223 644 7 307 100 398 693		398 693
Andra finansiella åtaganden 12 22890 37 497 23213 30 671 114 283		114 283
Operationella leasingåtaganden 158 763 979 75 1 975 Summa skulder, eget kapital		1 975

och eventualförpliktelser 918 108 424 890 225574 707575 161633 179782 487611 3 105 175 –30 628 3 074 547

Koncernen, 2016

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran <3	månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Försäkring2)	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker Utlåning till centralbanker	151 078 24	66 366	289					151 078 66679	51	151078 66730
Utlåning till kreditinstitut	5898	29142	7 001	6949	993	118	314	50 415	112	50527
varav belåningsbara										382
skuldinstrument			380					380	2	914
varav repor Offentlig förvaltning	476	795 1428	7 385	19763	4 164	1	117	912 33 217	2 1613	34830
Hushåll	793	62 012	167 270	258 432	40 261	182		528950	20227	549177
Företag	44124	161309	148 752	375 423	101650	3 211		834 469	34543	869 012
Utlåning till allmänheten	45 393	224749	323407	653 618	146075	3394		1 396636	56383	1 453019
varav belåningsbara										12 696
skuldinstrument				9 614	2 697			12 311	385	1896
varav andra skuldinstrument varav repor		7 63242	7	214	1562			1 790 63242	106 282	524 63
Skuldinstrument		18041	16 605	109411	13 876		76 955	234888	3449	238 337
varav belåningsbara										391 115
skuldinstrument		5 296	8267	46 779	9534		43805	113681	1 710	121 562
varav andra skuldinstrument Egetkapitalinstrument		12008	8 328	62577	4 323	43436	32587 30 737	119 823 74173	1 739	74 173
Derivat		41 208	24972	50328	39 429		56 418	212 355		212 355
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bärrisken							295908	295 908		295 908
Finansiella tillgångar
till verkligt värde		59 249	41 577	159739	53305	43 436	460 018	817324	3449	820773
Övrigt varav övriga finansiella tillgångar	44	37883 36717	390 14	1 575 44	178 52	32 079 3	6 341 126	78490 36 956	29 29	985 36 78519
Summa tillgångar	202 437	417389	372664	821 881	200 551	79 027	466673	2 560622	60 024	2093 2 620646
varav upplupna räntor utlåning varav upplupna räntor						2093		2093		1516
skuldinstrument						1516		1516
Skuldertill kreditinstitut	25 058	61 155	20 449	2 180	2234		8 892	119968	–104	855 119864
varav repor		737					118	855
Offentlig förvaltning	26590	2 884	1 676	438	4255			35 843	–113	35730
Hushåll Företag	239 979 536 292	29 446 64 501	6 214 9 111	1135 23 609	2 16 749			276 776 650 262	–52 –688	276 724 649574
In- och upplåning från allmänheten	802 861	96831	17001	25 182	21006			962881	–853	962028
varav inlåning	369042	69 732	6 271	2815	9 253			457 113	–324	789 456
varav upplåning		1067	9	13	159			1248	–5	1243
varav repor		740						740	–1	739
Skuldertillförsäkringstagare Certifikat	47	61 960	62 700	2826			296 618	296 618 127533	–1 058	296618 126 475
Säkerställda obligationer		1 366	44 857	257 656	36727			340 606	–13 621	326985
Övriga obligationer3)		8 519	21 004	181 004	13141			223 668	–8 248	215420
Emitterade värdepapper	47	71845	128 561	441 486	49 868			691 807	–22927	668880
Skuldinstrument		155	53	6 270	3661			10 139	–590	9 549
Egetkapitalinstrument						10 071		10 071		10 071
Derivat		41 687	21 073	41146	24 203		46 542	174 651		174651
Övriga skulder		1 338	1656	16 378				19 372	–147	19 225
Finansiella skulder till verkligt värde		43180	22782	63794	27864	10071	46 542	214233	–737	213 496
Övrigt	97	41826	259	598	2 128	20 735	112459	178102	–37	178065
varav övriga finansiella skulder		38 768	54	282	1 240	2	76	40422	–37	40 385
Efterställda skulder		510			52231			52741	–12022	40 719
Eget kapital						140 976		140 976		140976
Summa skulder och eget kapital	828 063	315347	189 052	533 240	155 331 171782		464 511	2 657 326	–36 680	2 620 646
varav upplupna räntor
in- och upplåning						1 971		1971		1971
varav upplupna räntor emitterade värdepapper						4772		4772		4772
Eventualförpliktelser
Lånelöften	12 715	116411	38 625	228 258	23420			419 429		419 429

Summa skulder, eget kapital
Andra finansiella åtaganden 49228 26064 15 771 20436 39 111 538 Operationella leasingåtaganden 109 286 441 912 44 1792	111 538 1792

1) Inkluderar poster somärtillgängliga över natten (O/N).

2) Kassaflödena från försäkringstillgångarna är monitorerade på regelbunden basis så att de vid varje givettillfälle ska vara tillräckligt stora för atttäcka kassaflödena från försäkringsskulderna.

3) Koncernen emitterar aktieindexobligationer, sominnehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationertill ett värde av 24 388Mkr (30 992) som poster värderade till verkligt värde via resultatet med hänvisning till att de innehållerinbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 23 356 Mkr (28 940). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas iresultaträkningen.Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik somuteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgårtill 22 190 Mkr (28 871) och moderföretagets till 21 323 Mkr (27 111). Den ackumulerade påverkan av att beakta koncernens egen kreditvärdigheti verkligt värde värderingen uppgårtill 264 Mkr (230), varav –33 Mkr (–53) avser 2017. Motsvarande belopp för moderbolaget är 205 Mkr (148), varav –57 Mkr (–50) avser 2017.

Moderbolaget, 2017

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran <3	månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut varav repor	97927	155 606 390	20 321	16309	584		97 927 192821 390	–186 –230	97 741 389 192591
Offentlig förvaltning Hushåll Företag	204	9 940 28 395 230 953	4 756 143 480 120 579	2 938 327 566 295 854	170 14 829 56 103		17 804 514 270 703 694	–244 –17 161 –21 538	17560 497108 682 156
Utlåning till allmänheten varav belåningsbara skuldinstrument	204	269288 135	268 815 4 477	626358 2 562	71102		1 235767 7 174	–38943 –164	7 010 1196 824 42 230
varav repor Skuldinstrument varav belåningsbara skuldinstrument		42 413 23 531 18 334	23 555 6 772	65 631 24 518	7 537 3 370		42 413 120 254 52 994	–183 –2 194 –862	52 132 118060 928 65
varav andra skuldinstrument Egetkapitalinstrument Derivat		5 197 29 649	16 783 14 585	41 113 30 459	4 166 29 527	100 665	67 260 100 665 104 220	–1 332	100665 104 220
Finansiella tillgångartill verkligt värde Övrigt varav övriga finansiella tillgångar		53 179 35 343	38 140	96 090	37 064 874	100 665 45 845 45 845	325 139 82 062 45 845	–2 194	322946 845 45 82062
Summa tillgångar varav upplupna räntor utlåning varav upplupna räntor skuldinstrument	98 131	513 417	327 276	738 757	109 625	146 510 1521 689	1 933 716 1521 689	–41 553	521 1 1892163 689
Skuldertill kreditinstitut	28 144	74 418	14352	9 089	1785		127 789	–250	730 127539
varav repor Offentlig förvaltning	2088	730 4298			1421		730 7808	–26	7781
Hushåll Företag	214857 516502	9555 62527	2163 2187	362 3413	4372		226938 589001	–445 –1123	226493 587878
In- och upplåning från allmänheten varav inlåning varav upplåning varav repor Certifikat Säkerställda obligationer	733446 708714	76 380 94896 6 215 4 913 46 387 9 689	4 351 4351 28 844 62 040	3775 3775 8 601 231 032	5 794 5794 41 459		823746 817529 6 215 4 913 83 833 344 219	–1594 –1590 –3 –2 –841 –13 578	815 940 822151 212 6 910 4 82 992 330 641
Övriga obligationer2)		21 652	14 572	163 630	3 588		203 442	–6 783	196 659
Emitterade värdepapper Skuldinstrument Egetkapitalinstrument Derivat		77 728 833 31215	105 457 83 14919	403 263 6531 23887	45 047 3361 16969	14228	631 495 10809 14228 86990	–21 202	610 292 10 809 14228 86990
Övriga skulder		1121	2491	229			3842		3842
Finansiella skuldertill verkligt värde Övrigt varav övriga finansiella skulder Efterställda skulder Obeskattade reserver Eget kapital		33170 48581 48581 275	17 494	30647	20 330 15 15 41008	14 228 9134 21429 104762	115869 57731 48597 41282 21 429 104762	–8892	115 869 48 597 57 731 32390 21 429 104762
Summa skulder och eget kapital varav upplupna räntorin- och upplåning varav upplupna räntor emitterade	761 590	310 552	141 654	446 774	113 979	149 553 826	1 924 102 826	–31 939	826 1 892 163 016 7
värdepapper						7 016	7 016
Eventualförpliktelser
Lånelöften Andra finansiella åtaganden		36566 22256	42616 34846	184404 19859	3818 26098		267403 103059		267403 103 059
Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser	761590	369 502	219630	657421	145764	149553	2 303 460	–40835	2262 625

Moderbolaget, 2016

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran <	3månader1)	3–12 månader	1-5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut varav repor	70 805 21453	173 899 1 237	34 792	57 157	205		70805 287 506 1 237	–134 –447 –1	70671 236 1 287059
Offentlig förvaltning Hushåll Företag	192 749 46693	491 48479 146375	1402 167027 126379	7175 262740 320381	176 12472 71977		9436 491467 711805	–354 –15195 –25064	9082 476272 686741
Utlåning till allmänheten varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument varav repor	47634	195 345 63809	294808	590296 6992 229	84 625 1872		1 212 708 6992 2101 63809	–40613 –302 –220 –286	690 6 1172095 1 881 523 63
Skuldinstrument varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument Eqetkapitalinstrument		14232 2835 10733	12378 3939 8439	95325 27282 67986	12287 7400 4887	93775	134222 41456 92045 93775	–2901 –1057 –1784	40 399 131321 90 261 93 775
Derivat		41 897	25173	54028	38675		159773		159 773
Finansiella tillgångartill verkligt värde		56129	37 551	149353	50 962	93 775	387770	–2 901	384869
Övrigt varav övriga finansiella tillgångar		36 507 36507	77 77	267 267	585 585	47 714	85 150 37436		37 436 85150
Summa tillgångar varav upplupna räntor utlåning	139 892	461880	367228	797073	136377	141 489 1627	2043939 1627	–44095	627 1 1 999 844 793
varav upplupna räntor skuldinstrument						793	793
Skuldertill kreditinstitut varav repor	63648	62 763 738	27 022	13 539	2326		169298 738	–446 –1	737 168852
Offentlig förvaltning Hushåll Företag	21110 195909 481242	109 12432 54574	338 1674 4450	229 420 2549	2179 6971		23965 210435 549786	–75 –408 –1119	23890 210 027 548667
In- och upplåning från allmänheten varav inlåning varav upplåning varav repor Certifikat	698261 698261	67115 66048 1066 739 61939	6462 6462 62704	3 198 3198 2825	9 150 9150		784186 783119 1066 739 127468	–1602 –1601 –1 –1104	781 518 782584 065 1 739 126 364
Säkerställda obligationer Övriga obligationer2)		1366 8417	44878 20942	255635 181042	36682 11413		338561 221814	–14123 –8430	324 438 213 384
Emitterade värdepapper Skuldinstrument Egetkapitalinstrument Derivat		71 722 178 42400	128 524 29 21163	439502 6037 45391	48095 3305 24879	10072	687 843 9549 10072 133833	–23 657	664186 9549 10 072 133833
Övriga skulder		1313	1675	16236			19224		19224
Finansiella skuldertill verkligt värde Övrigt varav övriga finansiella skulder Efterställda skulder Obeskattade reserver Eget kapital		43 891 37 845 37845 510	22 867 22 22	67664	28 184 54 143	10 072 9 823 21761 101 374	172678 47 690 37867 54653 21 761 101 374	–13 934	172678 867 37 47 690 40 719 21 761 101 374
Summa skulder och eget kapital varav upplupna räntorin- och upplåning varav upplupna räntor emitterade	761909	283846	184 897	523 903	141 898	143 030 1223	2039 483 1223	–39639	223 1 1999 844 768 4
värdepapper						4768	4768
Eventualförpliktelser
Lånelöften Andra finansiella åtaganden		43549 38577	33522 16968	189699 8398	19467 10470		286237 74413		286 237 74 413
Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser	761 909	365 972	235387	722 000	171 835	143 030	2 400133	–39639	2 360494

1) Inkluderar poster som ärtillgängliga över natten (O/N).

2) Koncernen emitterar aktieindexobligationer, sominnehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationertill ett värde av 24 388 Mkr (30 992) som poster värderade till verkligt värde via resultatet med hänvisning till att de innehållerinbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 23 356Mkr (28 940). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas iresultaträkningen.Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgårtill 22 190 Mkr (28 871) och moderföretagets till 21 323 Mkr (27 111). Den ackumulerade påverkan av att beakta koncernens egen kreditvärdigheti verkligt värde värderingen uppgårtill 264 Mkr (230), varav –33 Mkr (–53) avser 2017. Motsvarande belopp för moderbolaget är 205 Mkr (148), varav –57 Mkr (–50) avser 2017.

	Koncernen		Moderbolaget
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2017	2016	2017	2016
Utlåning till kreditinstitut	0,95	0,78	0,45	0,81
Utlåning till allmänheten	2,63	2,72	2,26	2,36
Skuldertill kreditinstitut	0,35	0,41	0,64	0,83
Inlåning från allmänheten	0,17	0,24	0,90	1,32
Upplåning från allmänheten	0,34	1,39	0,13	0,13
Certifikat	0,58	0,43	0,59	0,43
Säkerställda obligationer	3,25	3,38	3,33	3,37
Övriga obligationer	2,65	3,04	2,65	2,99

18 Kassa och likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Kassabehållning Kassabehållning hos centralbanker Andra checkkonton1)	1 960 175 262 7 207	1 957 149 121 7 237	132 97 609 28 546	156 70 515 21 261
SUMMA	184 429	158315	126287	91 932

1) Behållning hos kreditinstitut somutbetalas på anfordran.

19 Utlåning

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Utlåning till kreditinstitut1) Utlåning till allmänheten1)	34 715 1 484803	50 527 1 453019	192 591 1 196824	287 059 1 172095
SUMMA	1 519 518	1 503546	1 389 415	1459154

1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.

Lånefordringar

Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 515 711	1 500692	1 386227	1 457416
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	5 999	5 037	4 629	3 228
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar	2 273	2 597	667	720
Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade	11	9
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	8 283	7 643	5 296	3 948
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1523 995	1508 335	1 391 523	1461 364
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar	–2 187	–1 928	–1 384	–1 044
Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar	–1 120	–1 539	–455	–908
Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar	–1 170	–1 322	–269	–258
Reserver	–4476	–4 789	–2 108	–2210
SUMMA	1 519 518	1 503 546	1 389 415	1459 154
Specifika och gruppvisa reserver	–4 476	–4 789	–2 108	–2 210
Reserverför ansvarsförbindelser	–75	–44	–47
SUMMARESERVER	–4 552	–4 833	–2 155	–2210
Andel osäkra lånefordringar, brutto	0,39%	0,33%	0,33%	0,22%
Andel osäkra lånefordringar, netto	0,25%	0,21%	0,23%	0,15%
Specifik reserveringsgrad förindividuellt värderade osäkra lånefordringar	36,5%	38,3%	29,9%	32,3%
Totalreserveringsgrad förindividuellt värderade osäkra lånefordringar	55,1%	68,8%	39,7%	60,5%
Reserveringsgrad för portföljvärderade lån	51,2%	50,7%	40,3%	35,8%
Reserveringsgrad för osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	54,9%	63,2%	40,7%	56,0%
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringari procent av utlåningen	0,54%	0,51%	0,38%	0,27%

Lånefordringar per kategori av låntagare

Koncernen, 2017	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning och Bostadsrätts- föreningar	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	34715	562 338	301 861	41 571	575 226	999 5 1 515711
Individuellt värderade osäkra lånefordringar		5 328	578		92	2 273
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar		223	14		2037	11
Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade					11
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar		5551	592		2139	8283
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	34 715	567889	302 453	41 571	577 366	1 523 994
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar		–1842	–282		–63	–2187
Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar		–1042	–68	–5	–5	–1120
Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar		–149	–6		–1014	–1170
Reserver		–3034	–355	–5	–1083	–4 476
SUMMA	34715	564855	302 098	41566	576 283	1 519 518
2016

Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	50527	567810	299617	34835	547903	037 5 1500 692
Individuellt värderade osäkra lånefordringar Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade		3812 163	1066		159 2434 9	2 597 9
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar		3975	1066		2602	7643
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	50 527	571785	300 683	34835	550 505	1 508 335
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar		–1391 –1446 –91	–441 –86	–5	–96 –2 –1231	–1928 –1539 –1322
Reserver		–2 928	–527	–5	–1329	–4 789
SUMMA	50 527	568 857	300 156	34830	549176	1 503 546

			Fastighets förvaltning och Bostadsrätts-	Offentlig
Moderbolaget, 2017	Kreditinstitut	Företag	föreningar	förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	192591	422955	256409	17563	496708	629 4 1386227
Individuellt värderade osäkra lånefordringar		4534	36		59	667
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar		65 4599	14 51		588 647	5296
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	192591	427553	256 460	17 563	497355	1391 523
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar		–1309	–32		–42	–1384
Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar		–451		–4		–455
Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar		–59	–6		–204	–269
Reserver		–1 819	–38	–4	–246	–2108
SUMMA	192 591	425 734	256 422	17560	497 108	1 389415
2016
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	286936	440508	245092	9086	475794	228 3 1457416
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	123	2856	187		62	720
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar					720
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	123	2856	187		782	3948
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	287059	443 364	245 279	9 086	476 576	1461364
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar		–880	–118		–46	–1044
Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar		–904		–4		–908
Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar					–258	–258
Reserver		–1784	–118	–4	–304	–2 210
SUMMA	287059	441 580	245161	9082	476272	1 459 154

Lånefordringar per geografiskt område 1)

Koncernen, 2017	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 238 046	98261	128841	50564	999 5 1515 711
Individuellt värderade osäkra lånefordringar Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade	4538 1 245	151	1218 1 029 11	92	2 273 11
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	5 782	151	2 258	92	8 283
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1 243828	98412	131 099	50 656	1523 995
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar	–1 394 –905 –537	–106 –67	–654 –142 –633	–34 –6	–2 187 –1 120 –1 170
Reserver	–2 836	–173	–1428	–40	–4476
SUMMA	1240992	98239	129671	50616	1 519 518
2016
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1218 235	113 641	115 771	53 045	037 5 1 500692
Individuellt värderade osäkra lånefordringar Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade	2 967 1 310	463	1 469 1 287 9	138	2 597 9
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	4 277	463	2 765	138	7 643
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1 222512	114104	118 536	53183	1 508 335
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar	–985 –1 108 –535	–158 –69	–748 –236 –787	–37 –126	–1 928 –1 539 –1 322
Reserver	–2 628	–227	–1771	–163	–4 789
SUMMA	1 219884	113877	116765	53 020	1503 546

Moderbolaget, 2017	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 347 709			38 518	629 4 1 386227
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	4 538			92	667
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	667 5 205			92	5 296
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1352 913			38 610	1391 523
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar	–1 350			–34	–1 384
Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar	–450 –269			–5	–455 –269
Reserver	–2 069			–39	–2108
SUMMA	1350 844			38571	1 389415
2016
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1413 794			43 622	228 3 1 457416
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	2 967			261	720
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar	720
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	3 687			261	3 948
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1417 481			43883	1 461 364
Specifika reserverförindividuellt värderade lånefordringar	–932			–112	–1 044
Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lånefordringar	–783			–125	–908
Gruppvisa reserverför portföljvärderade lånefordringar	–258				–258
Reserver	–1973			–237	–2 210
SUMMA	1415508			43646	1 459 154

1)Den geografiska fördelningen avgörs av varlånet är bokat.

Förfallna men ej osäkra lån

	Koncernen				Moderbolaget
2017	Företag	Hushåll	Övriga	Summa	Företag	Hushåll	Övriga	Summa
< 30 dagar 2) 31–60 dagar >60 dagar1)	4 855 154 316	4219 423 322	48 2 3	9 122 579 641	2126 67 114	2870 228 99	6 2	5 001 295 214
SUMMA	5 325	4 965	52	10 342	2 306	3 197	7	5 510
2016
< 30 dagar 31–60 dagar >60 dagar1)	3 967 836 517	1 609 671 286	21 11	5 597 1518 803	2981 726 213	341 414 41	1	3323 1 140 254
SUMMA	5320	2566	32	7 918	3 920	796	1	4717

1) Exklusive förfallna men ej osäkra portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar vilka finns med itidigare tabell.

2)Volymökningen för 2017 <30 dagar beror huvudsakligen på förfallna betalningar mindre än 5 dagar sedan.Dessa volymer harinte ingåtti siffrorna för 2016.

Reserver,Koncernen

	Utlåning till kreditinstitut		Utlåning till allmänheten		Summa
Specifika reserver 1)	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Ingående balans Ianspråktagande Avsättningar Återföringar Valutakursdifferenser	0	0	–1 928 318 –1309 760 –27	–2044 584 –734 338 –72	–1928 318 –1309 760 –27	–2044 584 –734 338 –72
Utgående balans	0	0	–2 187	–1 928	–2 187	–1 928
Gruppvisa reserver2)
Ingående balans Avsättningar, netto Valutakursdifferenser	0	–7 7	–2 861 592 –21	–2827 35 –69	–2861 592 –21	–2834 42 –69
Utgående balans	0	0	–2 290	–2861	–2290	–2861
Reserverför ansvarsförbindelser
Ingående balans Avsättningar, netto Ianspråktagande	0	0	–44 –30	–81 43	–44 –30	–81 43
Valutakursdifferenser			–1	–6	–1	–6
Utgående balans	0	0	–75	–44	–75	–44
SUMMA	0	0	–4552	–4 833	–4552	–4833

1) Specifika reserverförindividuellt värderade lån.

2)Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lån,reserverför gruppvis värderade lån och landriskreserver.

Reserver, Moderbolaget

	Utlåning till kreditinstitut		Utlåning till allmänheten		Summa
Specifika reserver 1)	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Ingående balans	0	0	–1044	–775	–1 044	–775
Ianspråktagande			180	60	180	60
Avsättningar Återföringar			–1 190 625	–407 102	–1190 625	–407 102
Valutakursdifferenser			45	–24	45	–24
Utgående balans	0	0	–1384	–1044	–1384	–1044
Gruppvisa reserver2)
Ingående balans	0	–8	–1166	–962	–1166	–970
Avsättningar, netto		7	429	–195	429	–188
Valutakursdifferenser		1	13	–9	13	–8
Utgående balans	0	0	–724	–1166	–724	–1 166
Reserverför ansvarsförbindelser
Ingående balans	0	0	0	–22	0	–22
Avsättningar, netto			–47	22	–47	22
Utgående balans	0	0	–47	0	–47	0
SUMMA	0	0	–2 155	–2210	–2 155	–2210

1) Specifika reserverförindividuellt värderade lån.

2)Gruppvisa reserverförindividuellt värderade lån,reserverför gruppvis värderade lån och landriskreserver.

"Forborne" lån

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Summa "forborne" lån varav varken är oreglerade eller osäkra 1)	14 640 6 995	11 990 6 327	10 948 5 373	6 927 3 883

1) Enligt EBA:s definition.

20 Kapitaltäckning

Kapitalstyrning

I konkurrensen om kunder och affärertar SEB olika typer av risk i linje med bankens strategiska inriktning och affärsplan. För att kunna hålla dessa risker och garantera SEB:s långsiktiga överlevnad måste banken hålla tillräckligt med kapital. Samtidigt måste lönsamheten balanseras motrisktoleransen. Inom ramen för SEB:s kapitalstyrning beaktas de följande aspekterna:

• 1. tillsynsmyndigheternas minimikapitalkrav och deras förväntningar att banker ska verka med en säker marginal över dessa miniminivåer, som sätts av EUdirektiv genom svensk lagstiftning om kapitalkrav,
• 1. kapitalisering som krävs för att uppnå den rating som behövs för att nå det antal skuldinvesterare som behövs för att SEB:s verksamhet ska kunna bedrivas,
• 1. kapitalisering som krävs av företagskunder och andra motparterför att banken ska kunna vara verksam i kapitalmarknaderna, inklusive derivat och valutahandel, och
• 1. balans mellan aktieägarnas avkastningskrav och risktagande.

För att möta förväntningarna från aktieägarna,tillsynsmyndigheterna och marknadsaktörer är SEB:s kapitalnivå baserad på en uppskattning av samtliga riskeri verksamheten samtframåtblickande – i linje med lång och kortsik tiga affärsplaner och förväntad makroekonomisk utveckling. Vidare används stresstesterför attidentifiera hur bankens finansiella ställning kan komma att påverkas av olika negativa scenarier.

Intern kapitalutvärderingsprocess

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) omfattar SEB:s interna syn på materiella risker och hur de utvecklas, liksom riskmätningsmodeller,riskhantering och de faktorer som minskarrisken. Den är kopplad till bankens affärsplanering och fastställer en strategiför hurlämpliga kapitalnivåer ska upprätthållas. Den säkerställer att det egna kapitalet, ekonomiskt kapital, myndigheter nas och ratingbolagens kapitalkrav hanteras på ett sätt så att bankens över levnad inte riskeras. Kapitaltäckningen bevakas löpande och rapporteras till styrelsen. Därmed ärIKU sammankopplad med SEB:s affärsplanering, interna styrning och kontrollramverk.

SEB:s kapitalplan täcker den strategiska planeringsperioden och prognos ticerar både krav på ekonomiskt kapital och myndighetskrav samttillgängligt kapital och relevanta nyckeltal. Planen ärframåtriktad och inkluderar nuvarande samt kommande affärsvolymerliksom strategiska initiativ. Kapitalplanen stresstestas för eventuella konjunkturnedgångar,för strategiska riskfak torer som identifieras i affärsplanen och andra relevanta scenarier. Kapital planen fastställs årligen och uppdateras under året vid behov.

Ekonomiskt kapital är en viktig beståndsdel av IKU. Det är ettinterntriskmått som liknar Basel IIIregelverket. Ekonomiskt kapital beräknas på ett kon fidensintervall på 99,97 procent vilket motsvarar kapitalkravetför en mycket hög rating. Ekonomiskt kapital, eller detinternt bedömda kapitalbehovet,för

koncernen (inklusive försäkringsverksamheten) uppgick till 64 miljarder kronor (63) vid årets slut.

SEB har en intern modellför kapitalallokering och för att mäta räntabilitet. Modellen är kalibrerad till SEB:s kapitalmål och liknar myndighetskapitalmåt tet genom att detinkluderar kapitalkrav under pelare 2.

Tillsynsmyndigheterna utvärderar årligen SEB och dess IKU enligtregel verketför myndigheternas översyns och utvärderingsprocess. Utvärdering omfattar bland annat kapitaltäckning,riskmätningsmodeller och riskstyrning och i utvärderingen för 2017 hartillsynsmyndigheten dragit slutsatsen att SEB hartillräckligt kapital och mäter och hanterarrisker på ettlämpligt sätt.

Myndigheternas kapitalkrav

Minimikapitalkraven för banker har utvecklats under de senaste åren, både vad gäller vilka risker som täcks och vilka komponenter som ingåri kapital basen. Kraven delas in i pelare 1krav som är generella minimikrav för alla institut och pelare 2krav som baseras på individuella bedömningar av varje institut.

Pelare 1kraven för kärnprimärkapitalet uttrycks som en andel av de riskvägda tillgångarna och består av följande:

• i) ettlegalt minimikrav på 4,5 procent,
• ii) en kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 procent,
• iii) en systemriskbuffert på 3,0 procent, och
• iv) en kontracyklisk buffert används av tillsynsmyndigheterna i Sverige och Norge, som för närvarande uppgårtill ca 0,9 procentför SEB.

Tillsammans uppgår pelare 1kraven för kärnprimärkapitalettill 10,9 procent.

Till skillnad från pelare 1kraven, uttrycks pelare 2kraven inte som en andel av riskvägda tillgångar. Därför varierar pelare 2kraven variera iförhållande tillriskvägda tillgångar (förutom för systemrisk). Pelare 2kraven består av följande:

• v) ett specifikt kapitalkrav för systemrisk (systemriskkrav) uttryckt som ettrent kärnprimärkapitalkrav på 2 procent,
• vi) riskviktsgolv för svenska bolån. Kravet beräknas som skillnaden mellan riskvägda tillgångar med en 25 procents riskviktför bolån och riskvägda tillgångar enligt Pelare 1 för samma lån (där SEB:s riskviktligger på cirka 5 procent enligtinterna modeller),
• vii) övriga specifika risker. För samtliga svenska banker har Finansinspektio nen för närvarande identifierat a) kreditrelaterad koncentrationsrisk, b) ränterisk i bankboken, c) pensionsrisk, d) statsrisk och e) riskerrelaterade tillföretagskrediter. Utöver detta kan ytterligare SEBspecifika krav för andra riskertillkomma som en del av tillsynsmyndigheternas årliga översyn och utvärdering av banken.

Det sammanlagda kärnprimärkapitalkravet uppgårför närvarande till 17,2 procent.

Kapitalkvotskrav (explicit ellerimplicit)

Pelare 1	CET1	AT1	Tier 2	Summa
Minimikrav Kapitalkonserveringsbuffert Systemriskbuffert	4,5% 2,5% 3,0%	1,5%	2,0%	8,0% 2,5% 3,0%
Delsumma	10,0%	1,5%	2,0%	13,5%
Kontracyklisk kapitalbuffert	0,9%			0,9%
SUMMA	10,9%	1,5%	2,0%	14,4%
Pelare 2	CET1	AT1	Tier 2	Summa
Systemrisk i pelare 2	2,0%			2,0%
Riskviktsgolv för svenska bolån 25 %	2,1%	0,2%	0,3%	2,6%
Kredit­relaterad koncentrationsrisk	0,3%	0,1%	0,1%	0,5%
Ränterisk i bankboken	0,6%	0,1%	0,1%	0,8%
Pensionsrisk	0,5%	0,1%	0,1%	0,7%
Företagskrediter­ PD­skala	0,5%	0,0%	0,1%	0,6%
Företagskrediter­ maturitetsgolv	0,3%	0,0%	0,1%	0,4%
SUMMA	6,3%	0,5%	0,7%	7,5%
Totalt kapitalkrav	17,2%	2,0%	2,7%	22,0%

Not 20 fortsättning Kapitaltäckning

Kapitaltäckningsanalys

	Konsoliderad situation		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Tillgängligt kapital Kärnprimärkapital Primärkapital Kapitalbas	118 204 132 127 147 849	114 419 129 157 151 491	101 810 115 733 131 328	97 144 111 882 134 384
Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Uttryckt som kapitalkrav Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation	610 819 48 866 19,4% 21,6% 24,2%	609 959 48 797 18,8% 21,2% 24,8%	514 328 41 146 19,8% 22,5% 25,5%	515 826 41 266 18,8% 21,7% 26,1%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	3,03	3,10	3,19	3,26
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav varav krav på kapitalkonserveringsbuffert varav systemriskbuffert varav kontracyklisk buffert	10,9% 2,5% 3,0% 0,9%	10,7% 2,5% 3,0% 0,7%	8,2% 2,5% 1,2%	7,9% 2,5% 0,9%
Kärnprimärkapitaltillgängligt att användas som buffert 1)	14,9%	14,3%	15,3%	14,3%
Kapitalkrav enligt övergångsregler 80% av Basel I Kapitalkrav enligt Basel I Kapitalbas enligt Basel I Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	89 774 149030 1,66	86884 151814 1,75	72415 131 977 1,82	69864 134158 1,92
Bruttosoliditet Exponeringsmåttför beräkning av bruttosoliditetsgrad varav posteri balansräkningen varav poster utanför balansräkningen Bruttosoliditetsgrad	2519 532 2140 093 379439 5,2%	2549 149 2120 587 428562 5,1%

1) Kärnprimärkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav på 4,5% exklusive buffertkrav.Därutövertillkommer etttotalt kapitalkrav på ytterligare 3,5%.

Kapitalbas

	Konsoliderad situation		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Aktiekapital Ej utdelade vinstmedel Ackumulerat övrigttotalresultat och andra reserver Översiktligt granskatresultat1)	21942 60066 45673 16244	21942 65190 43226 10618	21942 52644 30551 16340	21942 52443 31485 12477
Eget kapital enligt balansräkningen 1)	143 925	140976	121476	118 347
Avdrag relaterade till den konsoliderade situationen
och övriga förutsebara kostnader	–14357	–14303	–12461	–11929
Kärnprimärkapitalföre lagstiftningsjusteringar 2)	129 568	126673	109 016	106 418
Ytterligare värdejusteringar Immateriella tillgångar Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Reserveri verkligt värde relaterade till vinster ellerförluster	–663 –6225 –75	–1169 –6835 –208	–283 –4955	–1136 –5381
på kassaflödessäkringar Negativa belopp tillföljd av beräkningen av förväntade förlustbelopp Vinster ellerförluster på skulder som värderas till verkligt värde	–1192 –1307	–2400 –381	–1192 –648	–2400
och beror på ändringar av egen kreditstatus Förmånsbestämda pensionsplaner	99 –1807	–115 –920	66	–131
Direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument Värdepapperiseringar med 1 250% riskvikt	–193	–191 –35	–193	–191 –35
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital	–11 364	–12254	–7205	–9 274
Kärnprimärkapital	118204	114 419	101 810	97144
Primärkapitaltillskott Primärkapitaltillskott som omfattas av utfasning	13922	9959 4779	13922	9959 4779
Primärkapital	132127	129 157	115 733	111 882
Supplementärkapitalinstrument Positiva belopp tillföljd av beräkningen av förväntade förlustbelopp Innehav av supplementärkapitalinstrumenti enheteri den finansiella sektorn	18171 126 –2575	24851 58 –2575	18171 –2575	24850 227 –2575
Supplementärkapital	15 722	22 334	15596	22 502
TOTALTKAPITAL	147849	151491	131328	134384

1) För moderbolagetinkluderar Eget kapital kapitalandelen av obeskattade reserver.

2) Kärnprimärkapitalet avser den konsoliderade situationen, och skiljer sig från eget kapital enligtIFRS. Försäkringsverksamhetens bidrag till eget kapital exkluderas liksom föreslagen utdelning beräknad enligtförordning (EU) nr 575/2013 (CRR).

Not 20 fortsättning Kapitaltäckning

Riskexponeringsbelopp

2017 2016 2017 2016 Riskexpo Riskexpo Riskexpo Riskexpo nerings- nerings- nerings- nerings Kreditrisk IRK belopp Kapitalkrav1) belopp Kapitalkrav1) belopp Kapitalkrav1) belopp Kapitalkrav1) Exponeringar mot nationella regeringar	1909 18100 2453
eller centralbanker 9319 745 3 725 298
Institutsexponeringar 32838 2627 26254 2100 30 757 2 461 23868
Företagsexponeringar 326317 26105 335413 26833 218 878 17 510 226254
Hushållsexponeringar 62296 4984 55617 4449 36 962 2 957 30 660
varav säkrade genom panträtti fast egendom 36 558 2 925 34 079 2 726 27 738 2 219 25 622	2 050
varav exponeringar mot små och medelstora
företag 7 033 563 4 723 378 2 807 225
varav övriga hushållsexponeringar 18 704 1 496 16 815 1 345 6 417 513 5 038	403
Positioneri värdepapperiseringar 838 67 3 066 246 368 29 2 984	239
Totalt, kreditrisk enligtIRK-metod 431607 34 529 420350 33 628 290691 23 255 283 766	22 701
Kreditrisk schablonmetod
Exponeringar mot nationella regeringar
eller centralbanker 4 060 325 1 801 144 333 Exponeringar mot delstatliga ellerlokala	27
självstyrelseorgan och myndigheter 51 4
Exponeringar mot offentliga organ 29 2
Exponeringar motinstitut 844 68 1 316 105 49 917 3 993 50 231	4 018
Exponeringar motföretag 18 197 1 456 16 422 1 314 8 039 643 7 428	594
Exponeringar mot hushåll 12 084 967 16186 1295 7488 599 12 135	971
Exponeringar säkrade genom panträtt
ifastigheter 2539 203 3803 304 846 68 2081	166
Fallerande exponeringar 112 9 384 31 56 4 304	24
Exponeringar som ärförenade
med särskilt hög risk 866 69 1477 118 866 69 1477 Poster som avser positioneri	118
värdepapperisering 222 18 216 17
Exponeringariform av andelariföretag
för kollektiva investeringar (fond) 41 3 66 5
Aktieexponeringar 1972 158 2119 170 41436 3315 40807	3264
Övriga poster 7801 624 8880 711 5946 476 6390	511
Totalt, kreditrisk enligt schablonmetod 48739 3 899 52 750 4 220 114594 9 167 121186	9693
Marknadsrisk
Riskeri handelslagret därinterna
modeller använts 24892 1991 30042 2403 24876 1990 29994	2399
Riskeri handelslagret där
standardmetoder använts 9881 790 9398 752 9786 783 8884	711
Valutakursrisk 4022 322 3773 302 3964 317 3756	301
Total marknadsrisk 38794 3104 43213 3457 38 626 3 090 42634	3 411
Övriga kapitalkrav
Operativ risk enligtinternmätningsmetod 48219 3858 47901 3832 35014 2802 33696	2697
Avvecklingsrisk 38 3 38 3 1 Kreditvärdighetsjusteringsrisk 6767 541 7818 625 6095 488 6534	523
Investeringariförsäkringsverksamhet 16633 1331 16633 1331 16633 1331 16633	1331
Övriga exponeringar 4219 338 6547 524
Ytterligare riskexponeringsbelopp2) 15802 1264 14747 1180 12637 1011 11376	910
Totalt övrigt kapitalkrav 91678 7 334 93 646 7492 70 417 5 635 68 240	5 461
SUMMA 610819 48 866 609 959 48797 514328 41 146 515826	41 266

1) Kapitalkrav 8% av riskexponeringsbeloppet enligtförordning (EU) nr 575/2013 (CRR).

2) Förordning (EU) nr 575/2013 (CRR) artikel 3.

Genomsnittlig riskvikt

	Konsoliderad situation		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	3,3%		2,1%
Institutsexponeringar	24,0%	25,1%	23,9%	22,5%
Företagsexponeringar	31,6%	31,4%	26,5%	26,6%
Hushållsexponeringar	10,4%	9,9%	7,5%	6,6%
varav säkrade genom panträtt i fast egendom	7,0%	6,9%	5,9%	5,7%
varav kvalificerade rullande hushållsexponeringar
varav exponeringar mot små och medelstora företag	59,6%	73,4%	42,5%
varav övriga hushållsexponeringar	30,7%	28,0%	37,2%	29,2%
Positioneri värdepapperiseringar	10,6%	50,6%	12,7%	58,6%

SEB ska också uppfylla de kapitalkrav som gällerför koncerner som bedriver både bank och försäkringsverksamhet, så kallade finansiella konglomerat.

Det samlade kapitalkravetför SEB som finansiellt konglomerat uppgick till 130,7 miljarder kronor medan de tillgängliga kapitalresurserna var 198,4 mil jarder kronor. Till dessa totaler bidrar SEB Life and Pension Holding AB med Solvens IIsiffrorfrån ³⁰ september 2017.

21 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

2017			Koncernen			Moderbolaget
	Noterade marknads värden	Värderings teknik baserad på observerbar	Värderings teknik baserad på ej observerbar		Noterade marknads värden	Värderings teknik baserad på observerbar	Värderings teknik baserad på ej observerbar
Tillgångar	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa
Finansiella tillgångar
– därförsäkringstagarna bärrisken	275737	7 053	630	283420
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde
via resultatet Skuldinstrumenttill verkligt värde	51971	3 493	1 787	57251	47599	599	181	48379
via resultatet	55995	73 849	571	130 415	40391	68 867		109258
Derivatinstrument – ränterelaterade	127	52514	686	53327	127	51282	761	52 170
Derivatinstrument – aktierelaterade	251	3096	2	3349	251	3102	2	3355
Derivatinstrument – kreditrelaterade	786	37118		37 904	73	38421		38494
Derivatinstrument – ränterelaterade		950		950		950		950
Derivatinstrument – råvarurelaterade		2672		2672		2672		2672
Derivatinstrument – övriga	86			86
Derivatinstrument –säkringsredovisning		6580		6580		6580		6580
Egetkapitalinstrument som kan säljas	111	1080	627	1818	69	1049	474	1592
Skuldinstrument som kan säljas	15631	10192		25823	6 197	2605		8802
Anläggningstillgångar och avyttrings
grupper som klassificeras som att de
innehas förförsäljning	89229	63 657	29 550	182436
Intresseföretag1)	251		592	843	250		592	842
SUMMA	490175	262254	34 445	786874	94957	176127	2010	273094
Skulder
Skuldertillförsäkringstagarna
– investeringsavtal	276482	7 185	624	284 291
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde
via resultatet	13984		244	14228	13984		244	14 228
Skuldinstrumenttill verkligt värde
via resultatet	6206	4 603		10809	6 206	4603		10 809
Derivatinstrument – ränterelaterade	179	37531	799	38509	179	38382	799	39360
Derivatinstrument – aktierelaterade Derivatinstrument – kreditrelaterade	80 565	1848 40103		1928	80 71	1870 41367		1950
Derivatinstrument – ränterelaterade		2598		40668 2598		780		41 438 780
Derivatinstrument – råvarurelaterade		780		780		2 598		2598
Derivatinstrument – övriga		863		863
Derivatinstrument–säkringsredovisning	86			86		863		863
Andra finansiella skulder		3842		3842		3842		3842
Emitterade värdepappertill
verkligt värde via resultatet2)		24388		24 388		23356		23 356
Skulder som ingåri avyttringsgrupper
som klassificeras som att de innehas
förförsäljning	21055	42 536	8 899	72 490
SUMMA	318 637	166 277	10566	495480	20520	117661	1 043	139224

2016			Koncernen			Moderbolaget
Tillgångar	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Summa	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Summa
Finansiella tillgångar
– därförsäkringstagarna bärrisken	275894	15589	4 425	295908
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde
via resultatet	49978	11 445	9701	71124	35 373	4 782	256	40 411
Skuldinstrumenttill verkligt värde
via resultatet	86 584	117 276	1 779	205 639	25 347	96 665		122012
Derivatinstrument – ränterelaterade	1 212	112133	6 680	120025	1 211	84 128	832	86171
Derivatinstrument – aktierelaterade	192	4 790	7	4 989	192	3 536	6	3 734
Derivatinstrument – kreditrelaterade	1 076	63 980		65 056	97	63 047		63144
Derivatinstrument – ränterelaterade		918		918		918		918
Derivatinstrument – råvarurelaterade		5 805		5 805		5 805		5 805
Derivatinstrument – övriga	113	241	1454	1 808
Derivatinstrument –säkringsredovisning		13 754		13754
Egetkapitalinstrument som kan säljas	172	1 770	611	2 553	100	1735	432	2267
Skuldinstrument som kan säljas	16 310	16388		32 698	6 461	2 848		9309
Anläggningstillgångar och avyttrings
grupper som klassificeras som att de
innehas förförsäljning		587		587
Intresseföretag1)	181		789	970	182		753	935
Förvaltningsfastigheter			7401	7401
SUMMA	431712	364 676	32847	829 235	68 963	263 464	2 279	334 706
Skulder
Skuldertillförsäkringstagarna

SUMMA	296299	236 490	8 317	541 106	18366	182 039	1 212	201617
verkligt värde via resultatet2)		30992		30992		28940		28 940
Emitterade värdepappertill
Andra finansiella skulder		19225		19225		19225		19225
Derivatinstrument – säkringsredovisning		1 303		1303
Derivatinstrument – övriga	113	192	1862	2167
Derivatinstrument – råvarurelaterade		6445		6445		6 445		6445
Derivatinstrument – ränterelaterade		1 352		1 352		1352		1352
Derivatinstrument – kreditrelaterade	1 229	63192		64 421	75	61 339		61 414
Derivatinstrument – aktierelaterade	91	1 919		2 010	91	1 764		1 855
Derivatinstrument – ränterelaterade	1 375	93 804	1 774	96953	1375	60 451	941	62 767
via resultatet	7 027	2 522		9549	7 027	2521		9 548
Skuldinstrumenttill verkligt värde
via resultatet	9 798	2	271	10 071	9798	2	271	10 071
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde
– investeringsavtal	276 666	15 542	4 410	296 618
Skuldertillförsäkringstagarna

1) Innehav iriskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultatet.

2)Aktieindexobligationertill verkligt värde via resultatet.

Värdering till verkligt värde

Syftet med värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan marknadsaktörer vid värderingstid punkten på affärsmässiga villkor.

Koncernen har etablerat en kontrollmiljö för attfastställa verkliga värden förfinansiella instrument där även en,från affären, oberoende översyn av värderingsmodeller och priseringår. Om principerna för validering inte efter levs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande från GRMC (Group Risk Measurement Committee) och ARC (Accounting Reporting Committee).

SEB använder olika metoderför att komma fram till det verkliga värdetför finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstekni ker som innehåller observerbarindata och värderingstekniker baserade på interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument värderade till verkligt värde i en värderingshierarki som återspeglar obser verbarheten på de indata som använts vid värderingarna. Risk Control klassificerar och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrumenti hierarkin för verkligt värde. Värderingsprocessen är densamma förfinansiella instrumenti samtliga nivåer.

En aktiv marknad är en marknad därtransaktioner sker med tillräcklig volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att komma fram till det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ändra eller dela upp instrumentet ellerinkludera deti en portfölj, på instrumentets huvudmarknad.

Verkligt värde beräknas iregel individuelltförfinansiella instrument. Dess utom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för atttäcka kreditrisken. För att återspegla motpartens kreditrisk samt egen kreditrisk för OTCderivat så görs portföljjusteringar baserat på nettoexponeringen mot varje motpart. Dessa justeringar baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang, sannolikhetförfallissemang och återvinningsgrad, på motpartsnivå. Informa tion om sannolikhetförfallissemang och återvinningsgrad hämtas från CDS marknaden. För motparter där denna information saknas ellerinte ärtillför litlig på grund av exponeringens natur,tillämpas alternativa metoder där sannolikheten förfallissemang baseras på generiska kreditindex för specifika bransch och/eller kreditbetyg. För effekten av dessa justeringar se not 6 och not 17f.

Närfinansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet. Merinformation om värdering till verkligt värde återfinns i not 39.

För attfastställa verkligt värde förinvesteringsfastigheter beaktas marknadsaktörers förmåga att generera ekonomiska fördelar genom att använda fastigheterna på det maximala och bästa sättet. Det maximala och bästa användningsområdetförfastigheterna beaktar vad som ärfysiskt möjligt, lag ligt och finansiellt genomförbart. Investeringsfastigheterna i SEB bedöms användas på det maximala och bästa sättet. Hur värderingen av investeringsfastigheterna gårtill kan läsas i Redovisningsprinciperna not 1. Värderingen av investeringsfastigheterna genomförs två gånger per år. Värderingarna presenteras och fastställs irespektive fastighetsbolags styrelse. De värde ringsprinciper som används i alla företag äri överensstämmelse med de regler som lokala tillsynsmyndigheter (Finansinspektionen) utfärdat som i sin tur överensstämmer med internationella värderingsprinciper och IFRS.

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Värderingari nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser ärlätttillgängliga och representerar aktuella och regelbundetförekommande marknadstransaktioner mellan parter som är oberoende av varandra.

Exempel på finansiella instrumenti nivå 1 är noterade aktier och skuldinstrument samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv marknad där en ellerflera marknadsaktörertillhandahåller bindande prisnoteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som klassificeras i nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata

I värderingsteknikeri nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt ellerindirekt. Värderingsteknikeri nivå 2 inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrument som är övervägande lika.

Exempel på observerbarindata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner som SEB genomfört med en ellerflera externa motparter. Indata kan änd ras från att vara observerbartill att bli icke observerbar under perioden de innehas på grund av till exempel attinstrumentetinte längre handlas på en likvid marknad.

Exempel på finansiella instrumenti nivå 2 är de flesta OTCderivat som optioner och ränteswappar baserade på liborswapräntan eller avkastnings kurvan förräntori utländsk valuta. Andra exempel ärinstrument där SEB nyligen genomförttransaktioner med tredje part och instrumentför vilka SEB interpolerar mellan observerbara variabler.

Nivå 3 Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata

Värderingsteknikeri nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från obser verbarindata förliknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker. Exempel på finansiella instrumenti nivå 3 är mer kom plexa OTC derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrumentför vilka detför närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onoterade aktier, innehav i private equity och investeringsfastigheter.

Om det verkliga värdetförfinansiella instrumentinnehåller mer än en icke observerbarindata, aggregeras indata som inte är observerbarför att bestämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilken ettfinansielltinstrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdeti sin helhet.

Väsentliga överföringar och omklassificeringar mellan nivåer

Överföringar mellan nivåer i hierarkin kan ske när det finns indikationer på att marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis en ändring i likviditet. Som en konsekvens av SEBs beslut att avyttra SEB Pension så har omklassifi ceringar i balansräkningen genomförts. Alla tillgångar och skulder tillhörande SEB Pension har omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning och Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5. Omklassificeringen genomfördes i slutet av det fjärde kvartalet 2017.

Förändringari nivå 3

Koncernen, 2017		Vinster/ förlusteri	Vinster/ förlusteri				Förflytt	Förflytt		Valuta
Tillgångar	Ingående balans	Resultat räkningen 1) 2)	Övrigttotal- resultat3)	Inköp	Försälj ningar	Avräk- ningar	ningartill nivå 3	ningarfrån nivå 3	Omklassi ficeringar	kursdiffe renser	Summa
Finansiella tillgångar
– därförsäkringstagarna bärrisken	4 425	–65		3	–1			–40	–3 735	43	630
Egetkapitalinstrumenttill
verkligt värde via resultatet	9 701	140		1 055	–290			–229	–8 655	65	1 787
Skuldinstrumenttill verkligt värde
via resultatet	1 779	29		184	–20			–227	–1 181	7	571
Derivatinstrument – ränterelaterade	6 680	–141				47			–5 948	48	686
Derivatinstrument – aktierelaterade	7	–5							–1	1	2
Derivatinstrument – övriga	1 454								–1 464	10
Egetkapitalinstrument
som kan säljas	611	100	–9	83	–219		61				627
Intresseföretag	789	129		74	–402					2	592
Förvaltningsfastigheter	7 401								–7 454	53
SUMMA	32 847	187	–9	1399	–932	47	61	–496	–28 438	229	4 895

Skulder

Skuldertillförsäkringstagarna – investeringsavtal	4 410	–66				–40	–3 724	44	624
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde via resultatet	271	–18	–14	3				2	244
Derivatinstrument – ränterelaterade	1 774	–1 003	–12		28			12	799
Derivatinstrument – övriga	1862						–1 875	13
SUMMA	8317	–1087	–26	3	28	–40	–5599	71	1667

Koncernen, 2016		Vinster/ förlusteri	Vinster/ förlusteri				Förflytt	Förflytt		Valuta
Tillgångar	Ingående balans	Resultat räkningen 1) 2)	Övrigttotal- resultat3)	Inköp	Försälj ningar	Avräk- ningar	ningartill nivå 3	ningarfrån nivå 3	Omklassi ficeringar	kursdiffe renser	Summa
Finansiella tillgångar
– därförsäkringstagarna bärrisken	2 607	–51		3 868	–2 128					129	4 425
Egetkapitalinstrumenttill verkligt
värde via resultatet	10 286	224		1 631	–2 799			–46		405	9 701
Skuldinstrumenttill verkligt värde
via resultatet	1 204	–130		871	–199			–8		41	1779
Derivatinstrument – ränterelaterade	10 383	–4 292		231	–36	14				380	6 680
Derivatinstrument – aktierelaterade	90	–9		1				–74		–1	7
Derivatinstrument – övriga	756	732			–73					39	1 454
Egetkapitalinstrument
som kan säljas	648	–190	318	81	–217			–52		23	611
Intresseföretag	743	120		123	–188					–9	789
Förvaltningsfastigheter	7 169	204		3	–287					312	7 401
SUMMA	33 886	–3 392	318	6 809	–5927	14		–180		1 319	32847

Skulder

Skuldertillförsäkringstagarna
– investeringsavtal	2 602	–51	3 854	–2 124			129	4 410
Egetkapitalinstrumenttill
verkligt värde via resultatet	445	90	–267				3	271
Derivatinstrument – ränterelaterade	10 159	–3 388	41		41	–5 299	220	1 774
Derivatinstrument – övriga	1242	541	84	–65			60	1 862
SUMMA	14448	–2 808	3 712	–2 189	41	–5299	412	8 317

1)Vinster och förlusteriresultaträkningen ärredovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner ochÖvriga intäkter.

2) Vinster/förlusteriresultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 december uppgårtill 1 154 Mkr (–321).

3)Vinster och förlusteri övrigttotalresultatfinns redovisade som finansiella tillgångar som kan säljas.

Förändringari nivå 3

Moderbolaget, 2017	Ingående balans	Vinster/ förlusteri Resultat	Vinster/ förlusteri Övrigttotal-		Försälj	Avräk- ningar	Förflytt ningartill	Förflytt ningar från	Omklas sifice	Valuta kursdiffe-
Tillgångar		räkningen 1) 2)	resultat	Inköp	ningar		nivå 3	nivå 3	ringar	renser	Summa
Egetkapitalinstrumenttill
verkligt värde via resultatet	256	–8			–72					5	181
Derivatinstrument – ränterelaterade	832	–140				63				6	761
Derivatinstrument – aktierelaterade	6	–5								1	2
Egetkapitalinstrument
som kan säljas	432	161	22	82	–218					–5	474
Intresseföretag	753	142		75	–380					2	592
SUMMA	2 279	150	22	157	–670	63				9	2010
Skulder
Egetkapitalinstrumenttill
verkligt värde via resultatet	271	–18		–14	3					2	244
Derivatinstrument – ränterelaterade	941	–163		–12		28				5	799
SUMMA	1212	–181		–26	3	28				7	1043

Moderbolaget, 2016 Tillgångar	Ingående balans	Vinster/ förlusteri Resultat räkningen 1) 2)	Vinster/ förlusteri Övrigttotal- resultat	Inköp	Försälj ningar	Avräk- ningar	Förflytt ningartill nivå 3	Förflytt ningar från nivå 3	Omklas sifice ringar	Valuta kursdiffe- renser	Summa
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde via resultatet Derivatinstrument – ränterelaterade Derivatinstrument – aktierelaterade Egetkapitalinstrument	298 903 15	96 –72 –9			–148 –23	15				10 9	256 832 6
som kan säljas Intresseföretag1)	507 712	–1 114	3	29 122	–71 –185		–52			17 –10	432 753
SUMMA	2 435	128	3	151	–427	15	–52			26	2 279
Skulder
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde via resultatet Derivatinstrument – ränterelaterade	445 813	90 87		–267 –8		41				3 8	271 941
SUMMA	1 258	177		–275		41				11	1212

1)Vinster och förlusteriresultaträkningen ärredovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner ochÖvriga intäkter.

2)Vinster/förlusteriresultaträkningen hänförliga till instrument sominnehas i balansräkningen per 31 december uppgårtill 139Mkr (–322).

Känslighet för icke observerbar indata för finansiella instrument i nivå 3 Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin värdering är beroende av icke observerbarindata. Känsligheten förföränd ringari icke observerbarindata har bedömts genom attförändra antaganden i värderingstekniken. Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar

av marginalen förindexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit spreadar eller multipel jämförelse. Det ärinte troligt att alla icke observerbar indata samtidigt skulle ha det mest extrema värdeti intervallet av rimliga möj liga alternativ. Det harinte skett några signifikanta förändringar under 2017. Den största öppna marknadsrisken förfinansiella instrumenti nivå 3 återfinns inom Försäkringsinnehaven.

		2017			2016
Koncernen	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet
Derivatinstrument1) 2) 4)	688	–798	–110	38	780	–940	–160	49
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde
via resultatet3)	180	–244	–64		256	–271	–15
Egetkapitalinstrument som kan säljas3) 6)	336		336	63	432		432	78
Intresseföretag 3)	729		729	146	753		753	151
Försäkringsinnehav – Finansiella instrument 5) 7)	2380		2380	331	18477	–2695	15782	1807
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som
klassificeras som att de innehas förförsäljning 4) 5) 6) 7)	16070	–2395	13675	1657	18477	–2695	15782	1807
Försäkringsinnehav – Förvaltningsfastigheter 6) 7)					7401		7401	740

1) Känsligheten av en förändring av spreaden förinflationsreglerade swappar med 16 punkter (16) och en implicit volatilitet med 5 procentenheter (5).

2) Känsligheten av en förändring av spreaden för swappar med 5 punkter (5).

3)Värderingen är uppskattad inomettintervall avmöjliga utfall. Känslighetsanalysen är baserad på 20 procents (20) förändring av marknadsvärdena.

4) Känsligheten av en förändring av den implicita volatiliteten med 10 procentenheter (10).

5) Känslighetsanalysen är baserad på en förändring avmarknadsvärdetförriskkapitalinnehavmed20 procent (20), strukturerade krediter 10procent (10) och derivat 10 procent (10). 6) Känsligheten av en förändring av verkligt värde på förvaltningsfastigheter/fastighetsfonder med 10 procent (10).

7) Känsligheten visar på förändringari värdet på försäkringstillgångarna vilketinte alltid ledertill en förändring av koncernens resultaträkning då eventuella överskottinom

traditionella livförsäkringsportföljeriförsta hand utnyttjas.

22 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Värdepapperför handel Derivatför handel	157885 98281	162516 198271	157628 97640	162335 147124
Innehav för handel	256 165	360 787	255 268	309459
Finansiella tillgångar därförsäkringstagarna bärrisken Försäkringstillgångartill verkligt värde Andra finansiella tillgångartill verkligt värde	283420 21797 7 985	295908 107667 6580	9	87
Designerade till verkligt värde via resultatet	313203	410155	9	87
Derivatför säkringsredovisning	6587	14084	6580	12649
SUMMA	575955	785026	261857	322195

I kategorin Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatetredovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella

tillgångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Värdepapperför handel

Egetkapitalinstrument	48 371	40 324	48 370	40 323
Belåningsbara skuldinstrument1)	46 274	33 991	46 045	33 811
Övriga skuldinstrument1)	62 820	87 653	62 793	87 653
Upplupen ränta	420	548	419	548
SUMMA	157 885	162 516	157628	162335

1) Se not 41 för emittenter.

Derivatför handel

SUMMA	98281	198 271	97640	147124
Övriga derivat	3708	8 531	3 621	6 723
Aktierelaterade derivat	3349	4 990	3 355	3 734
Valutarelaterade derivat	37904	65 056	38 494	63 144
Ränterelaterade derivat	53320	119 694	52 170	73 523

Försäkringstillgångartill verkligt värde

Egetkapitalinstrument	8 871	30 712
Belåningsbara skuldinstrument1)	8 485	43 805
Övriga skuldinstrument1)	4 379	32 587
Upplupen ränta	61	563
SUMMA	21797	107667

1) Se not 41 för emittenter.

Andra finansiella tillgångartill verkligt värde

Egetkapitalinstrument	9	88	9	87
Belåningsbara skuldinstrument1)	7 135	6 169
Övriga skuldinstrument1)	813	301
Upplupen ränta	29	22
SUMMA	7 985	6 580	9	87

1) Se not 41 för emittenter.

Derivatför säkringsredovisning

Verkligt värde säkringar	5 294	8 777	5 287	8 763
Kassaflödessäkringar	1 273	3 884	1 273	3 884
Portföljsäkringar av ränterisker	21	1 423	21	2
SUMMA	6587	14 084	6 580	12649

För atti betydande grad ta bortinkonsekvenseri värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värde rade till verkligt värde via resultatet. Detta innebär att värdeförändringen på

de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) därförsäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulderlöpande redovisas iresultaträk ningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader.

23 Finansiella tillgångar som kan säljas

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Egetkapitalinstrumenttill ursprungligt anskaffningsvärde	134	496	126	487
Egetkapitalinstrumenttill verkligt värde	1 777	2 507	1 581	2 256
Belåningsbara skuldinstrument1)	25 386	31 426	6 087	6 588
Övriga skuldinstrument1)	270	1 021	2 604	2 608
Aktier övertagna för skyddande av fordran	42	46	11	11
Upplupen ränta	167	251	111	113
SUMMA	27 776	35 747	10 521	12063

1) Se not 41 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillför litligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

24 Aktier och andelar ⁱ intresseföretag

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Strategiska innehav Innehav iriskkapitalbolag	334 842	229 970	190 842	90 935
SUMMA	1 176	1199	1032	1 025

Strategiska innehav	Tillgångar 1)	Skulder 1)	Intäkter1)	Resultat1)	Bokfört värde	Ägarandel, %
BankomatAB, Stockholm	5 337	4 987	789	20	66	20
BankomatcentralenAB, Stockholm	1	0	0	0	0	28
BGCHoldingAB, Stockholm	473	148	793	9	103	33
GetswishAB, Stockholm	88	43	32	–20	19	20
UCAB, Stockholm	277	140	677	57	1	28
Moderföretagets innehav					190
Dotterföretagens innehav					16
Koncernmässiga justeringar					129
KONCERNENS INNEHAV					334

1)Hämtatfrån respektive årsredovisning för 2016.

	2017	2016
Innehav iriskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
Actiwave, Linköping	0	42	4	42
AirsonettAB,Ängelholm	100	33	95	34
ApicaAB, Stockholm	60	25	41	20
Avaj InternationalHoldingAB, Stockholm	149	18	60	18
AvidicareHoldingAB,Ängelholm	17	38	17	38
CapresA/S, Köpenhamn	39	45	15	40
CoinifyApS,Herlev	15	16	7	9
Donya LabsAB, Linköping	0	0	118	22
Fält CommunicationsAB,Umeå	0	0	64	46
InDex PharmaceuticalsHoldingAB, Stockholm	67	23	90	23
LeasifyAB, Stockholm	10	17	10	17
NomadHoldings Ltd, Newcastle	0	0	45	22
Now Interact NordicAB, Stockholm	15	10	15	10
NuEvolutionAB, Stockholm	167	24	146	24
OssDsignAB,Uppsala	25	22	25	20
ProdacapoAB,Örnsköldsvik	0	0	4	22
Scandinova SystemsAB,Uppsala	63	30	48	29
ScibaseHoldingAB, Stockholm	16	13	36	23
SenionAB, Linköping	19	34	15	27
TSSHoldingAB, Stockholm	80	43	80	43
Moderföretagets innehav	842		935
Dotterföretagens innehav			35
KONCERNENS INNEHAV	842		970

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelartillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultatet. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken ärrepre senterad i dessa företags styrelser samt deltari arbetet med företagens strategiska frågor.

Alla innehav av finansiella tillgångari koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas,följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens tillfinansiella instrument som i allt väsentligt ärlikadana, värdering med referens till genom förda transaktioneri samma finansiella instrument.

25 Aktier och andelar ⁱ koncernföretag

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Svenska koncernföretag Utländska koncernföretag1)	137	39	14 228 36 339	14 128 36 483
SUMMA varav innehav i kreditinstitut	137	39	50 567 33 264	50 611 33 384

		2017			2016
Svenska koncernföretag	Land	Bokfört värde Utdelning		Ägarandel, %	Bokfört värde Utdelning Ägarandel, %
Aktiv PlaceringAB, Stockholm	Sverige	38		100	38		100
Enskilda Kapitalförvaltning SEBAB, Stockholm	Sverige	0		100	0		100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive,
Stockholm	Sverige	100		100	100		100
Parkeringshuset LasarettetHGB KB, Stockholm	Sverige	0		99	0		99
ReponoHoldingAB, Stockholm	Sverige	3 227		100	3227		100
SEB FörvaltningsAB, Stockholm	Sverige	5		100	5		100
SEB Internal SupplierAB, Stockholm	Sverige	12		100	12		100
SEB Investment ManagementAB, Stockholm	Sverige	523	430	100	523		100
SEB Kort BankAB, Stockholm	Sverige	2360	1096	100	2260	769	100
SEB Life and PensionHoldingAB, Stockholm	Sverige	6 424	2500	100	6424	2800	100
SEB PortföljförvaltningAB, Stockholm	Sverige	1115		100	1115		100
SEB Strategic InvestmentsAB, Stockholm	Sverige	424		100	424		100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm	Sverige	0		100	0		100
SUMMA		14 228	4026		14 128	3 569

Utländska koncernföretag

SUMMA		36339	2389		36483	2891
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	Storbritannien	395		100	401		100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	Luxemburg	1 422	145	100	1376	195	100
SEB Securities Inc (tidigare SEB Enskilda Inc.), New York	USA	40		100	48		100
SEB Pank,AS, Tallinn	Estland	2260	286	100	2014	186	100
SEB NjordAS,Oslo	Norge	0		100	0		100
SEB LeasingOy,Helsingfors	Finland	4273	82	100	4124	177	100
SEB Kapitalförvaltning FinlandAb,Helsingfors	Finland	255		100	248		100
SEBHong Kong Trade Services Ltd,Hongkong	Kina	0		100	0		100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	Luxemburg	100		100	97		100
SEB Fondbolag FinlandAb,Helsingfors	Finland	19		100	18		100
SEB do Brasil Representacões LTDA, Sao Paulo	Brasilien	0		100	0		100
SEB Corporate Bank, PJSC, Kiev	Ukraina	138		100	138		100
SEB bankas,AB,Vilnius	Litauen	6423	1175	100	6239	819	100
SEB Banka,AS, Riga	Lettland	1682	701	100	1586	604	100
SEB Bank JSC, St Petersburg	Ryssland	458		100	458		100
SEBAsset Management S.A., Luxemburg	Luxemburg	0		0	0	74	0
SEBAG, Frankfurt am Main	Tyskland	18521		100	19313	832	100
Postep Property Sp. Z o.o., Warzawa	Polen	55		100	51		100
Möller BilfinansAS,Oslo	Norge	0		0	0	4	0
Domena Property Sp. Z o.o., Warzawa	Polen	130		100	120		100
Baltectus B.V.,Amsterdam	Nederländerna	167		100	252		100

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelartillhandahålls av banken på begäran.

1)Vissa vilande dotterbolag i koncernen ärredovisade enligt kapitalandelsmetoden.

Betydande begränsningar i möjligheterna att använda koncernens tillgångar och reglera dess skulder

Skandinaviska Enskilda Banken AB (Publ) kan få utdelningar, använda tillgångar och reglera skulderför dotterbolag i koncernen med begränsning av vissa tillsynsmässiga, lagstadgade och avtalsbetingade restriktioner. Dessa restriktioner är:

Tillsynskrav

Dotterbolag undertillsyn ska tillämpa stabilitetsfrämjande kapitalkrav i de län der där de ärreglerade. Dessa dotterbolag måste hålla en viss nivå av kapital i förhållande till sina exponeringar, vilket begränsar deras möjlighet att dela ut kontanta medel eller andra tillgångartill moderbolaget. För att möta dessa krav håller dotterbolagen kapitalinstrument och andra typer av efterställda skulder.

Lagstadgade krav

Dotterbolag måste hålla en viss solvensnivå och kan inte dela ut kapital eller vinster så att solvensen sjunker under denna nivå.

Kontraktuella krav

Koncernen pantsätter vissa av sina finansiella tillgångar som säkerhetifinan sierings och likviditetssyfte. Ianspråkstagna tillgångar kan inte överföras inom gruppen. Sådana tillgångar beskrivs vidare i noten Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden.

26 Intressen ⁱ ickekonsoliderade strukturerade företag

	Koncernen			Moderbolaget
Tillgångar, 2017	Specialföretag	Fonder1)	Summa	Specialföretag	Fonder1)	Summa
Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet varav: derivat Finansiella tillgångar som kan säljas	8434 2 2	343 276 559 5 1047	8777 7 276 561 1047	7 244 2 2	343 6 5 1006	7 587 7 7 1006
SUMMA	8 435	277 949	286 384	7 246	1 355	8600
Skulder
In­ och upplåning från allmänheten Skuldertill verkligt värde varav: derivat	216 1 1	77 52 52	292 53 53	–87 –1 –1	–77 –52 –52	–164 53 –53 –
SUMMA	217	129	346	–88	–129	–217
Eventualförpliktelser	577		577	577		577
Koncernens maximala exponering förförluster	9 012	20 638	29 650	7823	1 355	9 177
1) Investeringari SEB­förvaltade och externtförvaltade fonder.

Tillgångar, 2016
Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångartill verkligt värde varav: värdepapperför handel varav: derivat Finansiella tillgångar som kan säljas	8 939 1950 1946 4 127	12 263 815 88 7 1292	8 951 2 034 265 765 11 1419	7 440 1950 1 946 4 127	12 94 88 7 1226	7 452 2 034 2044 11 1353
SUMMA	11016	265 119	276135	9517	1 333	10 850
Skulder
In­ och upplåning från allmänheten Skuldertill verkligt värde varav: derivat	218 1 1	887 63 63	1105 64 64	93 1 1	887 63 63	980 64 64
SUMMA	219	950	1169	94	950	1 044
Eventualförpliktelser	312		312	193		193
Koncernens maximala exponering förförluster	11328	24 113	35441	9710	1333	11043

1) Investeringari SEBförvaltade och externtförvaltade fonder.

Intressen i ickekonsoliderade strukturerade företag hänför sig till när koncernen harintressen i strukturerade företag som den inte kontrollerar. Ett struktureratföretag är ettföretag som är utformat så attrösträtter och liknande rättigheterinte är den dominerande faktorn för attfastställa vem som har bestämmande inflytande, exempelvis närrösträtter avser enbartförvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestämmelser.

Koncernen görtransaktioner med strukturerade företag inom ramen för den ordinarie verksamheten av olika anledningar. Beroende på typen av struktureratföretag är syftet att stödja kundtransaktioner, att delta i speci fika investeringsmöjligheter eller att underlätta uppstart av vissa företag.

Koncernen harintressen iföljande typer av strukturerade företag:

Intressen i fonder

Koncernen etablerar och förvaltarfonderför attförse kunder med investe ringsmöjligheter, SEB anses vara sponsorför dessa fonder. Totaltförvaltat kapital utgör storleken på en fond. Totalt kapital som förvaltas av SEB är 569 miljarder kronor (531). Dettotala kapitalet som förvaltas av andra än SEB ärinte publikttillgängligt och anses inte vara nödvändigtför attförstå relaterade risker, varför detinte presenteras här. I vissa fall underlättar kon cernen uppstarten av fonder genom attinneha andelar. Den kan inneha fond andelarifonder som förvaltas av koncernen eller av en tredje parti investe ringssyfte inom livverksamheten. Fonder som förvaltas av koncernen genererarintäkteriform av förvaltningsprovisioner och resultatbaserade provisioner som baseras på tillgångarna underförvaltning. Intäkterna från kapitalförvaltning redovisas i not 5. Koncernen kan maximaltförlora detredovisade beloppetför andelar som koncernen innehar. Detta belopp reflekterar inte den sannolika förlusten.

Intressen i andra strukturerade företag

Koncernen har bidragittill att etablera strukturerade företag för att stödja kundtransaktioner. Syftet med dessa företag är atttillhandahålla en alterna tiv finansiering och förbättring av likviditeten till säljarna och investeringsmöjlighetertill investerare genom att de köpertillgångar och finansierar köpen med tillgångarna som säkerhet. Koncernen tillhandahåller seniora kreditfaciliteter som automatisktförlängs och administration tillföretagen och erhållerintäkteriform av avgifter och ränteintäkter med marknadsmässiga villkor.

Koncernen har också de mest seniora investeringarna i skuldinstrument emitterade av banker, genom specialföretag (SPV) vilkas syfte är atttillhandahålla alternativ finansiering till emittenter och investeringsmöjlighetertill investerare. SPVna köpertillgångspoolerfrån den utgivande bankens balansräkning, exempelvis kreditkortslån, huslån, lån till små och medelstora företag och finansierar dessa köp genom att emittera skuldinstrument med tillgångarna som säkerhet. Dessa värdepapper harflera nivåer av efterställdhet.

Den maximala exponeringen förförluster avseende investeringari andra strukturerade företag är begränsad till det bokförda värdet av investeringar na och kan bara uppstå efterförluster hos kreditgivare med merjuniora exponeringar. Den maximala exponeringen förförlusterreflekterarinte den sanno lika förlusten. Säkringar eller säkerhetsarrangemang ärinte beaktade. Totala tillgångari dessa företag anses inte vara meningsfull information för attför stå närliggande risker och har därförinte presenterats.

27 Upplysningar om närstående

	Koncernen
	Intresseföretag		Nyckelpersoner		Övriga närstående
2017	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till allmänheten Derivatmed positivt stängningsvärde	960	13	227	3	30 1575
In­ och upplåning från allmänheten	105		38		260

2016

Utlåning till allmänheten	101	13	219	3	62	1
Derivatmed positivt stängningsvärde	12				911
In­ och upplåning från allmänheten	226		131		1 251
Eventualförpliktelser	1

	Moderbolaget
	Intresseföretag		Koncernföretag
2017	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänhet Räntebärande värdepapper Derivatmed positivt stängningsvärde Övriga tillgångar	875	9	138 931 11 887 2605 3862 24 092	126 68 53
SUMMA	875	9	181377	247
Skuldertill kreditinstitut In­och upplåning från allmänheten Derivat med negativt stängningsvärde Övriga skulder	4		46 490 10 359 6 228 240	–415 –52
SUMMA	4		63 317	-467
2016
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänhet Räntebärande värdepapper Derivatmed positivt stängningsvärde Övriga tillgångar	1	7	173 291 15 281 2 616 10984 16 853	412 62 53
SUMMA	1	7	219025	527
Skuldertill kreditinstitut In­och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Derivat med negativt stängningsvärde Övriga skulder	4		66 849 11040 21 12393 165	–433 –18
SUMMA	4		90 468	–451

Nyckelpersoner ovan syftar på medlemmari SEB:s styrelse samt verkställande ledning. Bolag med väsentligtinflytande eller som står under betydande inflytande av nyckelpersoneri ledande position i SEB samt pensionsstiftelser presenteras som Övriga närstående. Investor AB och pensionsstiftelsen, SEBstiftelsen, inkluderas i den här kategorin likaså närstående familjemedlemmartill nyckelpersoner. Koncernen har även avtalförförsäkringsadminis tration och avtalför kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget

SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har erhållit 120 Mkr (129) avseende försäkringsadministration och 381 Mkr (361) avseende kapitalförvaltning. För merinformation angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 46.

Moderbolaget är närstående sina dotterföretag och intressebolag.

Se not 24 Aktier och andelari intresseföretag och not 25 Aktier och andelar i koncernföretag för upplysningar om investeringar.

28 Materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Goodwill	4 727	4 760
Aktiverade anskaffningsvärden	3 968	4 044
Internt utvecklade IT­system	1 611	1 925	1 403	1 755
Andra immateriella tillgångar	413	676	195	268
Immateriella tillgångar 1)	10 718	11 405	1 597	2 023
Inventarier	1 111	853	842	492
Leasingobjekt 2)			33 643	34 669
Fastigheterför egen verksamhet	19	55	2	2
Materiella tillgångar	1 130	908	34 487	35 163
Förvaltningsfastighetertill anskaffningsvärde	20	31
Förvaltningsfastighetertill verkligt värde		7401
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	183	413
Förvaltningsfastigheter	203	7845
SUMMA	12052	20 158	36 084	37 186

1)Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod.Alla övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod.Avskrivningsplanerna beskrivs i not 1.

2) I koncernen ärleasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning. Se not 44.

Immateriella tillgångar

	Koncernen					Moderbolaget
2017	Goodwill	Aktiverade anskaffnings värden	Internt utvecklade IT-system	Övriga immateriella tillgångar	Summa	Goodwill	Internt utvecklade IT-system	Övriga immateriella tillgångar	Summa
Ingående balans	4 760	12 695	3 911	3 845	25 211	1 377	3 668	749	5 794
Förvärv och kapitaliseringar		882	908	215	2004		804	205	1 009
Omklassificeringar			3	–549	–546
Utrangeringar och avyttringar1)			–202	–87	–290		–151	–71	–222
Valutakursdifferenser	–33	50	4	52	72		–2	–1	–3
Anskaffningsvärde	4727	13 627	4623	3 475	26 451	1 377	4 320	882	6579
Ingående balans		–8651	–1986	–3169	–13806	–1377	–1913	–481	–3771
Årets avskrivningar		–957	–438	–169	–1564		–408	–52	–460
Årets nedskrivningar1)			–661	–312	–973		–661	–210	–872
Omklassificeringar				547	547
Utrangeringar och avyttringar1)			75	77	153		65	55	120
Valutakursdifferenser		–51	–2	–37	–90			1	1
Ackumulerade avskrivningar		–9 659	–3 012	–3 062	–15 733	–1377	–2 917	–687	–4982
SUMMA	4727	3 968	1 611	413	10 718		1 403	195	1597

2016

Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Omklassificeringar	10003	12163 859 –394	3700 567	3839 86 –5	29705 1512 –399	1444	3478 507	820 55	5742 562
Utrangeringar och avyttringar1) Valutakursdifferenser	–5334 91	–6 73	–363 7	–170 95	–5873 266	–67	–320 3	–127 1	–514 4
Anskaffningsvärde	4760	12 695	3911	3845	25 211	1 377	3 668	749	5 794
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar		–7914 –943 234	–1705 –354 2	–3017 –135 –3	–12636 –1432 233	–1201 –43 –200	–1644 –340	–473 –27	–3318 –410 –200
Utrangeringar och avyttringar1) Valutakursdifferenser		6 –34	70 1	65 –79	141 –112	67	71	20 –1	158 –1
Ackumulerade avskrivningar		–8651	–1 986	–3169	–13806	–1 377	–1913	–481	–3771
SUMMA	4 760	4044	1925	676	11 405		1755	268	2023

1) Inklusive Jämförelsestörandeposter, se not 49.

Not 28 fortsättning Materiella och immateriella tillgångar

Principer för allokering av goodwill

I samband med SEB:s omorganisation 1 januari 2016 har goodwill allokerats till lämpliga kassagenererande enheter (KGE:er). KGEstrukturen utgörs av affärsenheterna (AE) kombinerat med geografiför att spegla dess centrala

roll i styrning och uppföljning av den nya kundorienterade organisationen. KGEstrukturen före omorganisationen överensstämde med SEB:s rörelse segmenti segmentsrapporteringen förutom Kort och Liv.

2017
KGE:er	Anskaffningsår	Ingående balans	Valutakurs differenser	Utgående balans
Kort, Norge & Danmark1)	2002/2004	913	–33	880
Liv Sverige	1996/1997	2343		2 343
Investment Management Sverige	1997/1998	1504		1 504
SUMMA		4760	–33	4 727

2016
KGE:er	Anskaffningsår	Ny fördelning 2016	Valutakurs differenser	Nedskrivning	Utgående balans 2016	Återstående bokfört värde 2)
Equities & Corp, Sverige & Norge 1)	2000	879		–879		645
Transaction Services Polen	2008	141		–141		373
Internet/Telefonbanken Sverige	1997	929		–929
Kontorsrörelsen Norge	2005	406		–406
Kort, Norge & Danmark1)	2002/2004	826	87		913
Liv Sverige	1996/1997	2334	9		2343
Liv Danmark	2004	299	–5	–294		3056
Investment Management Sverige	1997/1998	3 117		–1613	1 504	1 919
Investment Management, Finland & Danmark1)	1997/2002	340		–340		9
Investment Management,
Storbritannien & Brittiska Jungfruöarna1)	2008	732		–732
SUMMA		10 003	91	–5334	4 760

1)Vissa KGE:er presenteras tillsammans eftersom förvärven är nära förknippade med varandra. Korti Norge och Sverige relaterartill Eurocardaffären. Equities och Corporatesenheterna i Sverige och Norge anskaffades vid en transaktion. Likaså förvärvades Investment Managementenheterna i Storbritannien och Brittiska Jungfruöarna vid en trans aktion. Investment Managementi Finland och Danmark avserinvesteringar med liknande affärsupplägg och beloppen ärlåga.

2) Interntfastställt bokfört värde endastför KGE:er där nedskrivningarförekommer.

Prövning av nedskrivningsbehov 2017

Resultat av prövning av nedskrivningsbehov Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2017 genomfördes ifjärde kvartalet och omfattade de fyra kvarvarande KGE:erna med allokerad good will. Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov.

Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden

Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärdet och tar sin utgångspunkti affärsplanen 2018-2020 samt uppskattade kassa flöden för 2021–2022. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om 1,5 procent. Det allokerade kapitalet erhålls från koncernens interna kapitalallokeringsmodell som anpassats till de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen har sin utgångspunktfrån den senast publicerade Nordic Outlook vid inledningen av denna affärsplaneprocess. De huvudsakliga antagandena är: BNP tillväxti Sverige från 2,6 procenttill 2,2 procent övertre år och för övriga Norden från 2,3 procenttill 1,8 procent; inflation i Sverige från 1,8 procenttill 2,2 procent och för övriga Norden från 1,1 procenttill 1,7 procent. Reporäntan i Sverige antas vara 0,50 procenti slutet av 2019.

Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE)

– diskonteringsränta

Diskonteringsräntan som används för koncernen är 9,0 procentföre skatt och fastställs baserat på information från externa källor och tillämpas på alla KGE förutom Investment Management. Den högre diskonteringsräntan förInvestment Management, 11,0 procent,tillämpas på grund av osäkerheten kring begränsningar av retrocession, en sannolikt ökad press på marginalen samt den nuvarande negativa räntemiljön som pressartillgångspriser och volatilitet.

Känslighetsanalys

I känslighetsanalysen ökades diskonteringsräntan med en procentenhet, den genomsnittliga tillväxttakten förresultatföre avskrivningar under prognos perioden minskades med en procentenhet och den långsiktiga tillväxten minskades med en procentenhet. Känslighetsanalysen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov.

Prövning av nedskrivningsbehov 2016

Två nedskrivningsprövningar genomfördes 2016. Iförsta kvartaletinitierades en nedskrivningsprövning baserat på den nya principen för allokering av goodwill som beskrivs ovan. Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov genomfördes ifjärde kvartalet.

Prövning av nedskrivningsbehov i första kvartalet 2016

Goodwill allokerades till 14 KGE:er. Resultatet av nedskrivningstestet utföll med tio enheter med full nedskrivning av goodwill samt en enhet med delvis nedskrivning. Nedskrivningarna presenteras underraden Av och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångartill ett belopp om 5,3 miljarder kronoriresultaträkningen inom Övrigt. Prövningen utgick från affärsplanen för 2016–2018 samt uppskattade kassaflöden för 2019–2020. Den långsik tiga tillväxten i alla geografier baseras på en förväntad inflation om 1,5 pro cent. Diskonteringsräntan som användes för koncernen var 9,5 procentföre skatt och tillämpades på alla KGE förutom Investment Management där 11,5 procenttillämpades på grund av de osäkerhetsfaktorer som beskrivs i nedskrivningsprövningen för 2017.

Prövning av nedskrivningsbehov i fjärde kvartalet 2016

Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov genomfördes ifjärde kvartalet och omfattade de fyra kvarvarande KGE:erna med allokerad goodwill. Pröv ningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov. Denna prövning utgick från affärsplanen 2017–2019 samt uppskattade kassaflöden för 2020–2021. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om 1,5 procent. Diskonteringsräntan som användes för koncernen var 9,0 procentföre skatt och tillämpades på alla KGE förutom Investment Management där 11,0 procenttillämpades på grund av de osäkerhets faktorer som beskrivs i nedskrivningsprövningen för 2017.

Not 28 fortsättning Materiella och immateriella tillgångar

Materiella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
2017	Inventarier	Fastigheter för egen verksamhet	Summa	Inventarier		Leasing- objekt 1)	Fastigheter för egen verksamhet	Summa
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Omklassificeringar	3 248 562 –63	106 –76	3 354 563 –138		2 074 473	48 704 5 158	2	50 780 5 631
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	–1 281 33	–1 –1	–1 282 32		–1 142 6	–4 959		–6 101 6
Anskaffningsvärde	2500	28	2528		1410	48 903	2	50316
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar	–2 395 –216 –4 –32	–51 –5 48	–2 446 –220 –4		–1 582 –127	–14035 –4817		–15 617 –4944
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	1261 –3	1 –3	16 1262 –6		1127 14	3836 –246		4964 –232
Ackumulerade avskrivningar	–1 389	–9	–1 398		–568	–15260		–15829
SUMMA	1 111	19	1130		842	33643	2	34487
2016
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Omklassificeringar	3105 297 –52	97 8 1	3202 305 –51		1888 190	50388 5437	2	52278 5627
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	–189 87	–8 8	–197 95		–28 24	–7121		–7149 24
Anskaffningsvärde	3 248	106	3354		2074	48704	2	50 780
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar	–2 334 –261 –1 91	–43 –5 –2	–2377 –266 –3 91		–1480 –106	–12645 –4704		–14125 –4810
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	180 –70	8 –9	188 –79		26 –22	2822 492		2848 470
Ackumulerade avskrivningar	–2 395	–51	–2446		–1 582	–14035		–15617
SUMMA	853	55	908		492	34669	2	35163

1) I koncernen ärleasingobjekt klassificerade somfinansiell leasing och redovisas somutlåning. Se not 44.

Förvaltningsfastigheter,Koncernen

		2017			2016
	Förvaltnings fastigheter till anskaff- ningsvärde	Förvaltnings fastighetertill verkligt värde	Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	Summa	Förvaltnings fastigheter till anskaff- ningsvärde	Förvaltnings fastighetertill verkligt värde	Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	Summa
Ingående balans	37	7401	499	7937	43	7169	1248	8460
Förvärv och kapitaliseringar	6	768	3	777	5	73	52	130
Omklassificeringar		–7097	–278	–7375			–494	–494
Utrangeringar och avyttringar	–17	–1374	–57	–1449	–13	–236	–343	–592
Valutakursdifferenser		53	16	69	2	312	36	350
Anskaffningsvärde	26	–250	183	–41	37	7318	499	7 854
Ingående balans	–6		–86	–92	–5		–146	–151
Årets avskrivningar	–1		–1	–2	–1		–4	–5
Årets nedskrivningar			–57	–57			–127	–127
Omklassificeringar			128	128			174	174
Utrangeringar och avyttringar	1		17	18			23	23
Valutakursdifferenser				–1			–6	–6
Ackumulerade avskrivningar	–6			–5	–6		–86	–92
Förändring av verkligt värde		250		250		83		83
SUMMA	20		183	203	31	7 401	413	7845

Not 28 fortsättning Materiella och immateriella tillgångar

Driftnetto förförvaltningsfastigheter

	Koncernen
	2017	2016
Externa intäkter Driftskostnader1)	563 –189	556 –170
SUMMA	375	386

1)Direkta kostnaderförförvaltningsfastigheter sominte genererat hyresintäkter uppgårtill 0 Mkr (12).

Driftnetto förfastigheter övertagna för skyddande av fordran

SUMMA	–22	–34
Driftskostnader	–41	–88
Externa intäkter	19	54

SEB kan i särskilda fallta övertillgångar som använts som säkerhet när kunden inte längre kan uppfylla sina skyldigheter gentemot SEB.Övertagna fastigheterförvaltas under en begränsad period i syfte att avyttra demnär det bedöms lämpligt.

29 Övriga tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Kund och likvidfordringar Marginalsäkerheter Övriga tillgångar	13040 18994 11328	7 635 29 177 12306	12 871 22282 7 761	7234 29177 7538
SUMMA	43362	49118	42 914	43949

Kund- och likvidfordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Kundfordringar Likvidfordringar	1223 11817	1773 5862	1251 11620	1678 5556
SUMMA	13 040	7635	12871	7 234

Övriga tillgångar

Pensionstillgångar, netto	5280	3914
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	185	539
Övriga upplupna intäkter	720	1654	2481	1448
Förutbetalda kostnader	1272	635
Övrigt	3 870	5 564	5281	6090
SUMMA	11328	12 306	7 761	7 538

30 Skulder till försäkringstagare

	Koncernen
	2017	2016
Skuldertillförsäkringstagare – investeringsavtal Skuldertillförsäkringstagare – försäkringsavtal	284291 18911	296618 107213
SUMMA	303202	403831
Skuldertillförsäkringstagare – investeringsavtal1)
Ingående balans Omklassificering från försäkringsavtal Omklassificering till skulder som ingåri avyttringsgrupper	296618	271995 1316
som klassificeras som att de innehas förförsäljning	–37 323
Förändringariförsäkringstekniska avsättningarförinvesteringssavtal2)	24 445	14 987
Valutakursdifferenser	551	8 320
SUMMA	284 291	296618

1) Försäkringstekniska avsättningar därförsäkringstagarna bär placeringsrisken. Skulderna och de hänförliga tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultatet (verkligt värde optionen).

2) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning tillförsäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

Skuldertillförsäkringstagare – försäkringsavtal

Ingående balans	107 213	98 714
Avyttring av bestånd under året	–792	355
Omklassificering till investeringsavtal		–1 316
Omklassificering till skulder som ingåri avyttringsgrupper
som klassificeras som att de innehas förförsäljning	–93 910
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar1)	5 696	5 622
Valutakursdifferenser	705	3 838
SUMMA	18911	107213

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad avkastning på investeringar minus utbetalning tillförsäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

31 Finansiella skulder till verkligt värde via resultatet

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Skulderför handel	28 879	38 845	28 879	38 845
Derivatför handel	84 571	173 348	86 127	132 861
Innehav för handel	113 450	212 193	115 006	171706
Derivatför säkringsredovisning	863	1303	863	972
SUMMA	114313	213 496	115 869	172678
Skulderför handel
Kort position i egetkapitalinstrument	14 228	10 072	14 228	10 072
Kort position i skuldinstrument	10 757	9 527	10 757	9 527
Andra finansiella skulder Upplupen ränta	3 842 53	19 224 22	3 842 53	19 224 22
SUMMA	28 879	38845	28 879	38845
Derivatför handel
Ränterelaterade derivat	38 509	96 955	39 360	61 795
Valutarelaterade derivat	40 669	64 420	41 438	61 415
Aktierelaterade derivat Övriga derivat	1928 3 465	2 010 9 963	1 950 3 379	1 855 7 796
SUMMA	84 571	173 348	86127	132 861
Derivatför säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	122	12	122	12
Kassaflödessäkringar Portföljsäkringar av ränterisker	741	957 334	741	957 3
SUMMA	863	1303	863	972
32
Övriga skulder
	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Leverantörs­ och likvidskulder	13 142	8 926	11 782	7 945
Marginalsäkerheter Övriga skulder	33 740 18 746	29 922 17 576	34 350 10 466	29 922 8 211
SUMMA	65 629	56424	56 598	46078
Leverantörs- och likvidskulder
Leverantörsskulder	2 248	1 882	1 939	1 703
Likvidskulder	10 894	7 044	9 843	6 242
SUMMA	13 142	8926	11 782	7 945
Övriga skulder
Upplupna övriga kostnader	3 917	3 986	2 781	2 623
Förutbetalda intäkter	1 373	1 477
Övrigt	13 456	12 113	7 685	5 588
SUMMA	18 746	17576	10 466	8 211

33 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Övriga omstrukturerings­ och övertalighetsreserver Reserv för eventualförpliktelser Pensionsförpliktelser (not 9b) 1)	810 75 1 325	642 44 718	28 47	35
Övriga avsättningar	799	829	38	45
SUMMA	3 009	2233	113	80

1)Del av nettobelopp (tillgång) redovisati balansräkningen 3 955 Mkr (3 196) i not 9b.

Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver

Ingående balans	642	515	35	42
Avsättningar	429	308
Ianspråktaget	–278	–186	–7	–9
Återföring av outnyttjade reserver	–3	–19
Övriga förändringar		3
Valutakursdifferenser	20	21		2
SUMMA	810	642	28	35

Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnaderför övertalighet och beräknas användas inom fem år.

Reserv för eventualförpliktelser

Ingående balans Avsättningar	44 49	81 24	47	22 19
Ianspråktaget		–34		–34
Återföring av outnyttjade reserver	–22	–33		–7
Övriga förändringar	2	4
Valutakursdifferenser	2	2
SUMMA	75	44	47

Övriga avsättningar

Ingående balans	829	893	45	80
Avsättningar	93	53
Ianspråktaget	–20	–91	–7	–35
Återföring av outnyttjade reserver	–30	–33
Övriga förändringar	–80
Valutakursdifferenser	7	7
SUMMA	799	829	38	45

Övriga avsättningar består huvudsakligen av kostnaderför omorganisation inom koncernen som beräknas utnyttjas inom sex år och oreglerade fordringar inom alla rörelsesegment; bland annatför den avvecklade kontorsrörelsen i Tyskland som bedöms regleras inom två år samtför skatteregleringarinom Livs filial i Storbritannien under avveckling.

34 Efterställda skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Förlagslån Förlagslån, eviga Värdeförändring tillföljd av säkringsredovisning till verkligt värde Upplupen ränta	18 171 13 922 25 272	24 851 14 738 625 505	18 171 13922 25 272	24 851 14 738 625 505
SUMMA	32 390	40719	32390	40719

Förlagslån

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2014/2026 2016/2028	EUR EUR	1000 850	9822 8 349	2,500 1,380
SUMMA			18 171

Förlagslån, eviga

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2017 2014	EUR USD	500 1 100	4 914 9 008	5,625 5,750
SUMMA			13 922

35 Obeskattade reserver 1)

	Moderbolaget
	2017	2016
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt Övriga obeskattade reserver	21 423 6	21 755 6
SUMMA	21 429	21 761

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

	Överavskrivning	Övriga obeskattade reserver	Summa
Ingående balans Årets upplösning	23460 –1705	6	23466 –1705
Utgående balans 2016	21755	6	21 761
Årets upplösning	–332		–332
UTGÅENDE BALANS 2017	21 423	6	21429

36 Ställda panter

					Koncernen			Moderbolaget
					2017		2016	2017	2016
Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar				477 220	478 998		447 925	392 227
Säkerheter ställda för egna skuldertillförsäkringstagarna					436 890	403 831
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter				136 998	154 518		114 494	152 317
SUMMA					1 051109	1037347		562419	544 544
Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar*
Repor					77 646		3 901	77 426	3 783
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – bostäder och fastigheter					346 057	335 094		331 073	318 412
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – tyska delstater Övriga säkerheter					9 530 43 986	128 512	11 491	39 425	70 032
varav koncerninternt								23	18 723
SUMMA					477 220	478 998		447 925	392227
*Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för atttas bortfrån balansräkningen.
Säkerheter ställda för egna skuldertillförsäkringstagarna
Tillgångar pantsatta förförsäkringsavtal					114 578	107 213
Tillgångar pantsatta förinvesteringsavtal1)					322 312	296 618
SUMMA					436890	403 831
1) Fondandelar
Övriga ställda panter och jämförbara säkerheter
Obligationer1)					57 390		80 718	57 390	80 718
Värdepappersutlåning					59 443		61 498	36 939	59 297
Övriga					20 166		12 302	20 166	12 302
SUMMA				136998	154 518		114494	152 317
1) Pantsatta men ej utnyttjade obligationer
Redovisade överförda finansiella tillgångar	1)
									Erhållna säkerheter
		Överförda tillgångar				Skulder hänförliga tilltillgångarna		hänförliga till tillgångarna 2)
		Återköps			Värde-	Återköps
Koncernen, 2017	Värde- papperslån	avtal	Övrigt 3)	Totalt	papperslån	avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värdepapperslån
Aktier	16 564		617	17 181	1 073		150	1 223	14 005
Skuldinstrument	13 276	5 743	200	19 220	149	5 736	2	5 886	12 748
Finansiella tillgångar som innehas för handel	29841	5743	817	36401	1 222	5736	152	7109	26753
2016
Aktier	9 029		4 495	13 524	864		4 050	4 914	7 668
Skuldinstrument	6 769	1 283	1 258	9 310	410	1 101	806	2 317	5 986
Finansiella tillgångar som innehas för handel	15798	1283	5753	22 834	1 274	1 101	4 856	7231	13654
Skuldinstrument		118		118		118		118
Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet		118		118		118		118

Not 36 fortsättning Ställda panter

	Överförda tillgångar				Skulder hänförliga tilltillgångarna				Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna 2)
Moderbolaget, 2017	Värde- papperslån	Återköps avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värde- papperslån	Återköps avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värdepapperslån
Aktier Skuldinstrument	16492 13276	5743	617 200	17109 19220	1041 134	5736		1041 5869	13916 11976
Finansiella tillgångar som innehas för handel	29768	5743	817	36329	1174	5 736		6 910	25892
2016
Aktier Skuldinstrument	9258 6734	1283	4451 1217	13709 9234	1078 316	1101	3992 810	5070 2227	7400 5849
Finansiella tillgångar som innehas för handel	15992	1283	5 668	22 943	1 394	1 101	4 802	7 297	13 249

1) Bokfört värde och verkligt värde är detsamma.

2)Annat än likvida medel.

3) Tillgångar ställda som säkerhetför derivathandel, clearing etc. samt övriga kollateraliserade insättningar

Ställda säkerheter

Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs tillgångar, vilkamot parten harrätt att sälja eller pantsätta.Övriga överförda tillgångar avsertillgångar somställts somsäkerhetför derivathandel, clearingmedmera, därför foganderätten övergåtttillmottagaren. Tillgångarna kvarståri balansräkning en eftersomSEB fortfarande står värdeförändringsrisken. Tillgångarnas bokförda värde ochmarknadsvärde samt därtill knutna skulder och ansvars förbindelser visas i ovanstående tabell.

SEB emitterar säkerställda obligationermed bolån somunderliggande säkerheter, i enlighetmed nationell lagstiftning.De ställda säkerheterna äri huvudsak lån där enfamiljshus, bostadsrätter ellerflerfamiljshus lämnats som pant. Belåningsgraden irelation tillmarknadsvärdet överstigerinte75procent. I händelse av SEB:s insolvens harinnehavarna av obligationerna förmånsrätt till de registrerade säkerheterna.

Erhållna säkerheter

SEB erhåller säkerheteri samband med omvända återköpstransaktioner och värdepappersinlåning. Enligt villkoren ifinansmarknadens standardavtal kan säkerheterna säljas eller pantsättas på nytt, med villkoret attlikvärdiga sä kerheterreturneras på likviddagen.

Merinformation om redovisning av återköpstransaktioner och värdepap perslån återfinns iredovisningsprinciperna.

37 Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Ansvarsförbindelser Åtaganden	122896 563181	120 231 655 350	103059 435488	97642 468953
SUMMA	686077	775581	538547	566595
Ansvarsförbindelser 1)
Egna accepter	2 122	1318	2 096	1 274
Kreditgarantier, lämnade2) varav koncerninternt	22 145	25 203	30 742 11 402	26 035 8 831
Övriga garantier, lämnade varav koncerninternt	98 629	93 710	70 221 7 760	70 333 2 220
Garantiförpliktelser	120774	118913	100 962	96368
SUMMA	122 896	120231	103 059	97 642

1) Tillgångar somställts somsäkerhetför egna ellertredje mans förpliktelser.

2) SEB värdepapperiserarinte sina tillgångarregelbundet och haringa utestående egna värdepapperiseringar. Förlikviditetsfaciliteter och andra utfästelsertill specialföretag se not 27.

Övriga ansvarsförbindelser

Moderföretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att Singaporefilialen till dess dotterföretag i Luxemburg kan fullgöra sina åtaganden.

Moderföretaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V.för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Tvister

Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motparti olika tvister, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning.

	Koncernen		Moderbolaget
Åtaganden1)	2017	2016	2017	2016
Beviljade men ej utbetalade krediter varav koncerninternt	333917	347273	266966 339	275157 250
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit varav koncerninternt	132161	143041	75802 7333	78077 8495
Vidareutlåning av inlånade värdepapper varav koncerninternt	90160	120486	90237 286	102933 20473
Övriga åtaganden	6 944	44 550	2 484	12 786
Övriga eventualförpliktelser	563181	655 350	435 488	468953
SUMMA	563181	655 350	435 488	468953

1) Tillgångar som ställts somsäkerhetför egna ellertredje mans förpliktelser.

Diskretionärt förvaltade tillgångar

Diskretionärtförvaltade tillgångar uppgåri moderbolagettill 498 miljarder kronor (528).

38 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen	2017			2016
Tillgångar	Omsättnings- tillgångar	Anläggnings- tillgångar	Summa	Omsättnings- tillgångar	Anläggnings- tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	177 222		177222	151 078		151078
Övrig utlåning till centralbanker	12 778		12778	66 730		66730
Utlåning till kreditinstitut	26 987	7 728	34 715	42 080	8 447	50527
Utlåning till allmänheten	616 969	867 834	885 157 1 484803	598 919	854 100	162 516 1 453019
Värdepapperför handel	157 885		98 281	162 516		198 271
Derivat för handel	98281		6 587	198 271		14 084
Derivat för säkringsredovisning	6587		203 313	14 084		410 155
Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet	313203			410 155
Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet	575 955		575955	785 026		785 026
Förändring av verkligt värde av säkrade posteri en portföljsäkring	93		93	111		111
Finansiella tillgångar som kan säljas	27 776		472 27 776	35 747		268 35 747
Investeringarredovisade enligt kapitalandelsmetoden		472	842		268	970
Övriga investeringari intresseföretag		842			970
Aktier och andelari dotter­ och intresseföretag		1 314	10 718 1 314		1238	405 11 1 238
Immateriella tillgångar	1 564	9 154	1 130	1 432	9 973	908
Materiella tillgångar	222	908		271	637
Förvaltningsfastigheter	203		203	7 845		7845
Materiella och immateriella tillgångar	1989	10062	12 052	9 548	10610	20158
Aktuella skattefordringar	5255		255 5 260	5 978		978 5 329 1
Uppskjutna skattefordringar		260			1329
Skattefordringar	5 255	260	13 040 5 515	5 978	1 329	7 635 7 307
Kund- och likvidfordringar	13 040			7 635
Övriga finansiella tillgångar	19007		19 007 11 316	29 239		29 239 12 244
Övriga icke-finansiella tillgångar	11316			12 244
Övriga tillgångar	43 362		43362	49 118		49118
Anläggningstillgångar som innehas förförsäljning	184 011		184 011	587		587
SUMMA	1672 398	887198	2 559 596	1 744922	875 724	2 620 646

	2017			2016
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa
Skuldertill centralbanker och kreditinstitut	85 148	3 928	89 076	106 600	13 264	119 864
In­ och upplåning från allmänheten	966 294	38 427	284 291 1 004721	916 562	45 466	296 618 962 028
Skuldertill försäkringstagarna – investeringsavtal	10 902	273 389	18 911	16 719	279 899	107 213
Skuldertillförsäkringstagarna – försäkringsavtal	8176	10735		8 403	98 810
Skuldertillförsäkringstagare	19 078	284 124	303 202	25 122	378 709	403 831
Emitterade värdepapper	184 333	429 699	28 879 614 033	198 709	470 171	38 845 668 880
Skulderför handel	28 879		84 571	38 845		348 173
Derivat för handel	84571		863	173 348		1 303
Derivat för säkringsredovisning	863			1 303
Finansiella skuldertill verkligt värde via resultatet	114 313		114 313	213 496		213 496
Förändring av verkligt värde av säkrade posteri en portföljsäkring	1 046		1 463 1 046	1 537		2 184 1 537
Aktuella skatteskulder	1 463		8 079	2 184		8 474
Uppskjutna skatteskulder		8079			8474
Skatteskulder	1 463	8 079	142 13 9 542	2 184	8 474	8 926 10 658
Leverantörs- och likvidskulder	13 142		33 766	8 926		609 30
Övriga finansiella skulder	33766		18 720	30 609		889
Övriga icke-finansiella skulder	18720			16 889		16
Övriga skulder	65 629		65 629	56 424		56 424
Avsättningar		3 009	3 009		2 233	2 233
Efterställda skulder	272	32 118	32 390	505	40 214	40 719
Skulder som ingåri avyttringsgrupper som klassificeras
som att de innehas förförsäljning	178 710		178 710
SUMMA	1 616 286	799385	2415671	1521139	958 531	2 479 670

Tillgångar och skulder är klassificerade som kortfristiga när de är kassa och tillgodohavanden, innehas för handel,förväntas bli sålda,reglerade eller

förbrukade i normal verksamhet och förväntas blirealiserade inom tolv månader. Övriga tillgångar och skulder är klassificerade som långfristiga.

39 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen	Bokfört värde				Verkligt värde
Tillgångar, 2017	Innehav för handel	Verkligt värde via resultatet/ Säkrings- instrument	Tillgångar som kan säljas	Låne fordringar och kund fordringar	Summa	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Summa
Utlåning				1 694524	1 694524	46 835	6 614	1 645286	1 698735
Egetkapitalinstrument	48 371	8 880	1 952		59 203	52 082	4 573	2 548	59203
Skuldinstrument	109 512	20 902	25 824	13 030	169 268	71 626	97 171	571	169368
Derivatinstrument	98 281	6 587			104 868	1 250	102 930	688	104868
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bärrisken		283 420			283 420	275 737	7 053	630	283420
Övrigt		93		34 007	34100	1 960		32140	34100
Finansiella tillgångar	256164	319882	27 776	1 741 561	2 345 383	449 490	218341	1 681863	2349 694
Övriga tillgångar (icke­finansiella)					214 213
SUMMA	256164	319882	27 776	1 741 561	2559596
2016

Utlåning				1 704291	1 704291	49 975	533	1 665293	1 715801
Egetkapitalinstrument	40 324	30 800	3 049		74 173	50 254	13 215	10 704	74 173
Skuldinstrument	122 192	83 447	32 698	15 106	253 443	102 894	147 427	3 332	253653
Derivatinstrument	198271	14084			212355	2593	201621	8141	212 355
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bärrisken		295908			295908	275894	15589	4425	295908
Övrigt		111		38831	38942	1957		36985	38942
Finansiella tillgångar	360 787	424350	35 747	1 758 228	2 579112	483567	378 385	1 728880	2 590832
Övriga tillgångar (icke­finansiella)					41534
SUMMA	360787	424350	35 747	1 758 228	2620646

			Bokfört värde	Verkligt värde
Skulder, 2017	Innehav för handel	Verkligt värde via resultatet/ Säkrings- instrument	Övriga finansiella skulder	Summa	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Summa
In­ och upplåning			1093 798	1093 798	30286	4277	1063 928	1098 491
Egetkapitalinstrument	14228			14228	13984		244	14228
Skuldinstrument	10809	24388	622035	657232	6254	653229	2677	662 160
Derivatinstrument	84569	863		85432	910	83723	799	85432
Skuldertillförsäkrings­
tagarna – investeringsavtal		284291		284291	276482	7185	624	284 291
Övrigt	3842	1046	46912	51800	21	3897	47882	51 800
Finansiella skulder	113 448	310 588	1 762745	2 186 781	327937	752 311	1 116154	2 196402
Övriga skulder
(icke­finansiella)				228890
Summa kapital				143925
SUMMA	113 448	310 588	1 762745	2 559 596

2016

In­ och upplåning			1045 056	1045 056	30491	325	1016 048	1046 864
Egetkapitalinstrument	10071			10071	9798	2	271	10 071
Skuldinstrument	9549	30992	715443	755984	7074	727440	34099	768 613
Derivatinstrument	173348	1303		174651	2808	168207	3636	174651
Skuldertillförsäkrings­
tagarna – investeringsavtal		296618		296618	276666	15542	4410	296618
Övrigt	19225	1537	39535	60297	10	19244	41043	60297
Finansiella skulder	212193	330450	1 800 034	2 342677	326847	930760	1 099507	2 357114
Övriga skulder (icke­finansiella)				136993
Summa kapital				140976
SUMMA	212193	330450	1 800 034	2 620646

Not 39 fortsättning Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget	Bokfört värde
Tillgångar, 2017	Innehav för handel	Verkligt värde via resultatet/ Säkrings- instrument	Tillgångar som kan säljas	Låneford ringar och kundford ringar	Summa
Utlåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Övrigt	48 370 109 258 97 640	9 6 580	52286 8 802	1,480,014 7 010 36 349	1,480,014 100 665 125 070 104 220 36 349
Finansiella tillgångar Övriga tillgångar (icke­finansiella)	255 268	6589	61088	1523 373	1 846 318 45 845
SUMMA	255268	6 589	61088	1523 373	1892163

2016
Utlåning				1 520966	1 520966
Egetkapitalinstrument	40 323	87	53 365		93 775
Skuldinstrument	122 012		9 309	8 703	140 024
Derivatinstrument	147 124	12 649			159 773
Övrigt				37 592	37 592
Finansiella tillgångar	309 459	12 736	62 674	1 567 261	1 952130
Övriga tillgångar
(icke­finansiella)					47 714
SUMMA	309459	12 736	62 674	1 567261	1999844

Skulder, 2017	Innehav för handel	Verkligt värde via resultatet/ Säkrings- instrument	Övriga finansiella skulder	Summa
In­ och upplåning Egetkapitalinstrument	14 228		949 690	949 690 14 228
Skuldinstrument Derivatinstrument	14 651 86 127	863	642 682	657 333 86 990
Övrigt			46 132	46 132
Finansiella skulder	115006	863	1 638504	1754373
Övriga skulder (icke­finansiella) Summa kapital				11 599 126 191
SUMMA	115 006	863	1 638504	1892 163

2016
In­ och upplåning Egetkapitalinstrument	10 072		951 436	951 436 10 072
Skuldinstrument Derivatinstrument	28 773 132 861	972	704 905	733 678 133 833
Övrigt			37 867	37 867
Finansiella skulder	171706	972	1 694208	1866886
Övriga skulder (icke­finansiella) Summa kapital				9 823 123 135
SUMMA	171706	972	1 694208	1 999844

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Utlåning specificeras ytterligare i not 17a och 19.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid en förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 17f och 41.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivatprodukter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterligare i not 22, 31 och 42.

Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörel sen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 46.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytter ligare i not 46.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39 som Kund och likvidfordringar och Marginalsäkerheter.

40 Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal

			Finansiella tillgångar och skulder som kvittas ellerlyder under nettningsavtal
				Relaterade avtal			Övriga instrument
Koncernen, 2017	Brutto- belopp	Kvittade	Nettobelopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säkerheter erhållna/ ställda	Netto- belopp	i balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal	Summa i balans räkningen
Derivat Omvända repor	111634 104354	–7826 –61735	103808 42620	–58922 –6613	–29374 –36007	15512	1060	104 868 42620
Värdepapperslån Likvidfordringar	3782		3782	–3165	–512	105	12955 11817	16 736 11817
TILLGÅNGAR	219770	–69560	150 210	–68701	–65 892	15 617	25832	176042
Derivat Repor	92496 68348	–7826 –61735	84670 6613	–58922 –6613	–18293	7455	763	85434 6613
Värdepapperslån Likvidskulder	9604		9604	–3165	–6152	287	911 10894	10 515 10 894
SKULDER	170448	–69 560	100 888	–68 701	–24445	7742	12569	113 456

2016
Derivat	215367	–4447	210920	–123698	–34841	52381	1435	212 355
Omvända repor	99828	–35332	64496	–682	–63612	202	1	64497
Värdepapperslån	25265		25265	–7616	–17649		5525	30790
Likvidfordringar	43	–42	1			1	5 861	5862
TILLGÅNGAR	340503	–39821	300 682	–131 996	–116102	52 584	12 822	313 504
Derivat	176773	–4447	172326	–123698	–31547	17081	2325	174 651
Repor	36926	–35332	1594	–682	–795	117		1594
Värdepapperslån	25155		25155	–7616	–8765	8774	6	25 161
Likvidskulder	42	–42					7044	7044
SKULDER	238896	–39821	199 075	–131996	–41 107	25 972	9375	208 450

	Finansiella tillgångar och skulder som kvittas ellerlyder under nettningsavtal
				Relaterade avtal			Övriga instrument
Moderbolaget, 2017	Brutto- belopp	Kvittade	Nettobelopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säkerheter erhållna/ ställda	Netto- belopp	i balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal	Summa i balans räkningen
Derivat Omvända repor Värdepapperslån Likvidfordringar	104220 104354 3468	–61735	104220 42620 3468	–57904 –6613 –3165	–29155 –36007 –303	17161	35153 11620	104 220 42620 38621 11 620
TILLGÅNGAR	212043	–61735	150 308	–67682	–65465	17161	46773	197081
Derivat Repor Värdepapperslån Likvidskulder	86 990 68349 8505	–61735	86990 6614 8505	–57904 –6614 –3165	–18293 –5340	10793	35254 9843	86990 6614 43759 9843
SKULDER	163 844	–61 735	102 110	–67 683	–23 633	10 793	45 097	147207
2016
Derivat Omvända repor Värdepapperslån Likvidfordringar	159773 100150 24396 42	–35332 –42	159773 64818 24396	–80887 –682 –7616	–19811 –63612 –11642	59075 524 5138	5423 5556	159 773 64818 29 819 5556
TILLGÅNGAR	284361	–35374	248987	–89185	–95 065	64 737	10 979	259966
Derivat Repor Värdepapperslån Likvidskulder	133833 36808 14431 42	–35332 –42	133833 1476 14431	–80887 –682 –7616	–43422 –4128 –9051	9524 –3334 –2236	6242	133833 1476 14431 6242
SKULDER	185114	–35374	149740	–89185	–56601	3954	6 242	155 982

Tabellen visarfinansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har potentiella rättigheterförknippade med rättsligt bindande ramavtal om nettning ellerliknande avtal,tillsammans med relaterade säkerheter.

Finansiella tillgångar och skulder som lyder underrättsligt bindande ramavtal om nettning ellerliknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träderi laga krafti händelse av insolvens eller vid betalningsinställelse men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där SEB inte harintentionen att avveckla instrumenten samtidigt.

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när SEB har en legalrätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om detfinns en avsikt att erlägga likvid netto ellerrealisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Återköpsavtal mot centrala clearingmotparter som SEB har avtal med samtlikvidfordringar och likvid skulder är exempel på instrument som presenteras netto i balansräkningen.

Tillgångar och skulder som varken kvittas ellerlyder under nettningsavtal, exempelvis sådana som bara omfattas av säkerheter, presenteras i kolumnen Övriga instrumenti balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal.

41 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Belåningsbara skuldinstrument1)
Koncernen, 2017	Svenska staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till allmänheten Värdepapperför handel Försäkringstillgångartill verkligt värde Övriga finansiella tillgångartill	7 893 783	4 606 859	751	15 000 3 935	6 875 18 759 1 632	6 020 15 524	12895 46 274 8 485
verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar som kan säljas	304				6 259 21 641	876 3 441	7 135 25 386
SUMMA	8980	5 465	751	18 935	55 167	10 877	100 175
2016
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapperför handel Försäkringstillgångartill verkligt värde Övriga finansiella tillgångartill	10 088 1 437	4 528 453		3285	6 690 19 374 7635	382 6 006 1 30995	382 12 696 33 991 43 805
verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar som kan säljas	299				5340 27437	829 3690	6169 31426
SUMMA	11824	4981		3285	66476	41903	128 469
Moderbolaget, 2017
Utlåning till allmänheten Värdepapperför handel Finansiella tillgångar som kan säljas	7893	4606		15000	6875 18546 6087		6875 46045 6087
SUMMA	7 893	4 606		15000	31508		59 007
2016
Utlåning till allmänheten Värdepapperför handel Finansiella tillgångar som kan säljas	10088	4528			6690 19195 6588		6690 33811 6588
SUMMA	10 088	4 528			32473		47 089

1) Exklusive upplupen ränta.

Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

Övriga skuldinstrument1)

Koncernen, 2017	Svenska staten och kommuner	Svenska bostads institut	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Värdepapperför handel Försäkringstillgångartill verkligt värde Övriga finansiella tillgångartill	254	15740 317	1807 1822	6376 619	23 998	38874 369	62820 4379
verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar som kan säljas					813 270		813 270
SUMMA	254	16 057	3629	6995	2104	39 243	68 283
2016
Utlåning till allmänheten Värdepapperför handel Försäkringstillgångartill verkligt värde Övriga finansiella tillgångartill	306	26683	1368 1094	5525 1132	7 2168	1896 54070 27887	1896 87653 32 587
verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar som kan säljas					301 1021		301 1021
SUMMA	306	26683	2 462	6 657	3497	83853	123458
Moderbolaget, 2017
Värdepapperför handel Finansiella tillgångar som kan säljas		15740	1789	6393 2575		38872 29	62793 2604
SUMMA		15 740	1789	8968		38 901	65 398
2016
Utlåning till allmänheten Värdepapperför handel Finansiella tillgångar som kan säljas		26 683	1 293	5 600		1 881 54 077 2 608	1 881 87653 2 608
SUMMA		26 683	1293	5 600		58 566	92 142

1) Exklusive upplupen ränta.

42 Derivatinstrument

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
Ränterelaterade Valutarelaterade Aktierelaterade Övriga	59908 37904 3349 3 708	133778 65056 4990 8531	58750 38494 3355 3621	86172 63144 3734 6723
Med positiva stängningsvärden	104868	212 355	104220	159773
Ränterelaterade Valutarelaterade Aktierelaterade Övriga	39372 40669 1928 3 465	98258 64420 2010 9 963	40223 41438 1950 3 379	62767 61415 1855 7796
Med negativa stängningsvärden	85434	174 651	86990	133833

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Koncernen, 2017	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner Terminer Swappar	127819 2026 323 3125 249	2719 127 57 062	194210 2 379972 2 808063	3949 179 35244
Ränterelaterade	5 279 390	59908	5 382 245	39 372
Optioner Terminer Swappar	202288 322076 1 540961	2082 7 741 28 081	195228 497 127 1 576686	2225 11880 26 563
Valutarelaterade varav börshandlade	2065 326	37904 3	2 269 041	40 669 42
Optioner Terminer Swappar	20 630 120 991	2 226 62 1 060	15 835 168 563	576 29 1 322
Aktierelaterade varav börshandlade	141621	3 349 278	184 398	1 928 146
Optioner Terminer Swappar	43 648 26 270 16 334	1 801 951 955	58 023 3 387 20 242	2 550 65 850
Övriga varav börshandlade	86 252 28 802	3708 1 068	81 652 3 141	3 465 375
SUMMA varav börshandlade	7572590 28 802	104 868 1 349	7917 336 3 141	85 434 563

2016

Optioner	574 200	32 326	1 004430	25 284
Terminer	2 648672	1 211	2 466844	2 170
Swappar	3 848336	100 241	2 735011	70 804
Ränterelaterade	7 071208	133 778	6206 285	98258
varav börshandlade	259 062	16	178 790	9
Optioner	163 012	4 461	140 597	4 534
Terminer	459 163	15 694	388 388	10 389
Swappar	1 533842	44 901	1 647949	49 497
Valutarelaterade varav börshandlade	2 156 017	65 056 2	2176 934	64420 34
Optioner	31 059	2 415	19 841	780
Terminer	5	17	2	35
Swappar	691 265	2 558	40 115	1 195
Aktierelaterade	722 329	4 990	59958	2 010
varav börshandlade	5	203	95	123
Optioner	47 860	2 017	40 998	2 315
Terminer	35 653	3 896	19 309	4 218
Swappar	6 139	2 618	33 719	3 430
Övriga	89 652	8 531	94 026	9 963
varav börshandlade	30 670	3 159	6 571	3 330
SUMMA	10039 206	212 355	8 537 203	174651
varav börshandlade	289 737	3 380	185 456	3 496

Not 42 fortsättning Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget, 2017	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner Terminer Swappar	106346 2026 323 3135 062	2333 127 56290	147622 2379 972 2825 626	3512 179 36531
Ränterelaterade	5267731	58 750	5353220	40 223
Optioner Terminer Swappar	211368 349973 1553 851	2142 8272 28080	199247 492378 1640 304	2220 11783 27434
Valutarelaterade varav börshandlade	2115 192	38 494 3	2 331929	41438 42
Optioner Terminer Swappar	20665 120991	2232 62 1060	15803 168563	599 29 1322
Aktierelaterade varav börshandlade	141656	3355 278	184 366	1950 146
Optioner Terminer Swappar	42192 25890 16334	1718 948 955	59493 3767 20242	2467 62 850
Övriga varav börshandlade	84417 26952	3621 981	83 502 4991	3 379 289
SUMMA varav börshandlade	7608996 26 952	104220 1 263	7953016 4 991	86990 477
2016
Optioner Terminer Swappar	96 395 2 648610 3 251815	4 106 1 212 80 854	87 081 2 452956 2 718139	4 302 1 375 57 090
Ränterelaterade varav börshandlade	5 996 820 259 000	86 172	5 258 176 178 500	62 767
Optioner Terminer Swappar	147 641 336 700 1 608724	2 991 13 097 47 056	123 246 261 143 1 786265	2 977 9 901 48 537
Valutarelaterade	2093 065	63 144	2170 654	61415
Optioner Terminer Swappar	31059 667259	2378 17 1339	19808 32271	756 35 1064

Terminer		17		35
Swappar	667259	1339	32271	1064
Aktierelaterade varav börshandlade	698 318	3734	52 079 15	1 855
Optioner Terminer Swappar	33201 35642 13395	1905 3896 922	66174 19298 117	2203 4217 1376
Övriga varav börshandlade	82238 29209	6723	85 589 5111	7 796
SUMMA	8870441	159773	7566 498	133833

varav börshandlade 288209 183626

43 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

	Koncernen		Moderbolaget
	2017	2016	2017	2016
År 2017		1 274		885
År 2018	1 042	1 048	791	721
År 2019	836	791	606	549
År 2020	694	683	486	465
År 2021	584	549	439	382
År 2022 och senare	5037	4 890	4 711	4 532
SUMMA	8 193	9 235	7033	7 534

*Hyreskontraktförlokaler och andra operationella leasingavtal där SEB ärleasetagare.

44 Finansiell leasing*

	Koncernen
	2017	2016
Bokfört värde	62107	61 039
Bruttoinvestering	66 694	65 924
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	61 904	60 074
Ej intjänade finansiella intäkter	4 391	4 668
Ej garanteratrestvärde	480	463
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter	–176	–199

* Finansiella leasingavtal där SEB ärleasegivare.

	Koncernen 2017			Koncernen 2016
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto- investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid – högst 1 år – längre än 1 år men högst 5 år – längre än 5 år	8 097 28663 25347	8377 30073 28244	8113 28817 24974	6240 27666 27133	6983 28830 30111	6740 27151 26183
SUMMA	62107	66 694	61904	61039	65924	60074

Leasingobjekten bestårfrämst av transportmedel, maskiner och anläggningar. Det enskilt största leasingengagemanget uppgårtill 6,6 miljarder kronor (7,5).

45 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Koncernen, 2017	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa,tillgodohavanden och
utlåning till centralbanker	5 680	79 653	57 802	151	4 149	5 159	37 406	190 000
Utlåning till kreditinstitut	1511	9 565	13 731	3 303	897	814	4895	34 715
Utlåning till allmänheten	893926	326 215	118 961	19254	48947	58279	19221	1484 803
Övriga finansiella tillgångar	392271	114510	73548	7749	17516	23474	6802	635871
Övriga tillgångar	21817	56927	32971	2976	96465	211	2839	214207
SUMMATILLGÅNGAR	1315204	586870	297012	33434	167974	87937	71164	2559596
Skuldertill centralbanker	339	3530	21127	1605	165	16502	975	44243
Skuldertill kreditinstitut	14996	8793	12116	1153	2367	1839	3571	44833
In­ och upplåning från allmänheten	506756	257308	133594	36904	20230	31039	18891	1004 721
Övriga finansiella skulder	567439	265233	215023	22895	11682	8392	2499	1093 164
Övriga skulder	31367	42813	8134	2507	139263	1600	3025	228710
Eget kapital och obeskattade reserver	143925							143925
SUMMASKULDEROCHEGETKAPITAL	1 264822	577677	389 994	65064	173707	59 372	28961	2559596

2016

Kassa,tillgodohavanden och utlåning till centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga finansiella tillgångar Övriga tillgångar	61808 1410 842883 396970 19983	83837 13101 318592 210719 9333	55755 26444 134739 101198 975	126 2565 18311 10483 598	5595 1572 54365 105136 9558	124 557 62143 23214 451	10563 4878 21986 10038 636	217808 50527 1453 019 857758 41534
SUMMATILLGÅNGAR	1323 054	635582	319111	32 083	176226	86489	48101	2620646
Skuldertill centralbanker Skuldertill kreditinstitut In­ och upplåning från allmänheten Övriga finansiella skulder Övriga skulder Eget kapital och obeskattade reserver	304 18265 483722 563111 27976 140976	21323 23594 249599 355529 8863	26398 6969 143092 259103 2411	2301 134 26381 23351 1058	10313 15839 46240 93783	2663 27388 9030 1680	4066 3534 16007 4421 1222	54392 65472 962028 1260 785 136993 140976
SUMMASKULDEROCHEGETKAPITAL	1 234 354	658 908	437 973	53 225	166175	40761	29250	2620646

Moderbolaget, 2017	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	161	18	57670		1566	4793	33532	97741
Utlåning till kreditinstitut	15826	134821	18003	5627	6415	5703	6197	192591
Utlåning till allmänheten	855405	101073	110469	13716	48259	51014	16887	1196 824
Övriga finansiella tillgångar	149078	83877	70754	7947	17633	23409	6464	359163
Övriga tillgångar	17597	21235	1560	1601	946	2540	365	45845
SUMMATILLGÅNGAR	1038069	341024	258456	28 891	74 820	87 459	63 444	1 892 163
Skuldertill centralbanker	339	3529	21127	1605	165	16502	975	44242
Skuldertill kreditinstitut	30034	22009	18242	1797	2748	4494	3974	83297
In­ och upplåning från allmänheten	498066	103265	122977	35298	20718	28018	13811	822151
Övriga finansiella skulder	326773	219083	214254	22281	11712	8330	2251	804683
Övriga skulder	3381	964	3554	319	304	966	2111	11599
Eget kapital och obeskattade reserver	126191							126191
SUMMASKULDEROCHEGETKAPITAL	984784	348849	380153	61 300	35645	58309	23122	1 892163
2016
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	154	3505	55659		1656	65	9632	70671
Utlåning till kreditinstitut	74309	156123	30507	4938	8308	5260	7614	287059
Utlåning till allmänheten	802335	103325	126832	13018	53500	54893	18192	1172 095
Övriga finansiella tillgångar	175607	112558	66908	8326	27588	23073	8245	422305
Övriga tillgångar	18312	21193	1391	1848	1509	3036	425	47714

SUMMATILLGÅNGAR	1 070717	396 704	281297	28 130	92 561	86 327	44 108	1999844
Skuldertill centralbanker	304	21153	26377	2301			4065	54200
Skuldertill kreditinstitut	33038	47667	14693	1041	10297	4453	3463	114652
In­ och upplåning från allmänheten	475728	95457	131139	24710	16228	25648	13674	782584
Övriga finansiella skulder	368972	245943	253462	20842	13751	8992	3488	915450
Övriga skulder	4071	247	1929	870	453	1100	1153	9823
Eget kapital och obeskattade reserver	123135							123135
SUMMASKULDEROCHEGETKAPITAL	1 005 248	410 467	427 600	49764	40 729	40 193	25843	1999844

46 Livförsäkringsrörelsen

	Koncernen
RESULTATRÄKNING	2017	2016
Premieinkomster netto Intäkterfrån investeringsavtal	10 039	9 268
– Egna avgifter	1 525	1 499
– Erhållna ersättningarfrån fondbolag	1 928	1 735
	3 453	3 234
Kapitalavkastning, netto	5 103	6 704
Övriga rörelseintäkter	556	473
Summa intäkter, brutto	19151	19679
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–8 174	–8 949
Förändring iförsäkringstekniska avsättningar	–5 649	–5 534
Summa intäkter, netto	5329	5 196
Varav från andra enheterinom SEB koncernen	1 595	1 521
Direkta anskaffningskostnaderinvesterings­ och försäkringsavtal	–1 042	–1 013
Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	–75	–84
	–1 117	–1 097
Erhållna provisioner och vinstandelarfrån avgiven återförsäkring	115	110
Övriga kostnader	–1 838	–1 819
Summa kostnader	–2 840	–2 806
RÖRELSERESULTAT	2489	2 390

FÖRÄNDRINGAVÖVERVÄRDEN IDIVISION LIV

Nuvärde av årets försäljning1) Avkastning på avtal ingångna undertidigare år Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden2)	1 045 1 856 –2 999 –39	1 208 1 781 –2 915 371
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	–136	445
Årets aktivering av anskaffningskostnader Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader Årets förändring av aktiverade avgifter	–882 957 21	–859 943 –45
Förändring i övervärden från verksamheten, netto 3)	–40	484
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer4) Förändring i operativa antaganden5)	769 134	531 202
SUMMAFÖRÄNDRINGIÖVERVÄRDEN6)	862	1217

Beräkningar av övervärden i livförsäkringsverksamheten baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av befintliga försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta.De viktigaste antagandena (svensk fondförsäkring – som representerar 63 procent (65) av övervärdet).

Diskonteringsränta	7,0%	7,0%
Återköp av kapitalförsäkring: inom1 årfrån tecknandet/ 1–4 år/ 5 år/ 6 år/ därefter		2%/6%/ 19%/ 15%/9% 2%/6%/20%/ 15%/10%
Annullation av löpande premier,fondförsäkring	8,3	8,1%
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	5,0%	5,0%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	3%	3%
Flytträttifondförsäkring	3,1%	3,0%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Faktiskt utfallfrån tidigare tecknade försäkringsavtal ställs mottidigare gjorda antaganden och avvikelsen beräknas.Viktiga komponenter är avtalstidernas längd och

förekomsten av annullationer.

3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras och skrivs av enligt plan.Även vissa initiala avgifter aktiveras i balansräkningen och intäktsförs iresultaträkningen under ett antal år. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettoeffekten av periodens förändring av aktiverade anskaffningskostnader och aktiverade avgifter.

4)Antagen årlig värdetillväxt är 5,0 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfalletresulterari positiva eller negativa avvikelser.

5) Effekt av förändrade antaganden som återköp,flytt av försäkringar och förväntade kostnader.

6) Beräknade övervärden ingårinte i SEB koncernens resultat och balansräkning. Redovisat övervärde är netto efter korrigering för aktiverade anskaffningskostnader och avgifter.

SAMMANFATTADFINANSIELL INFORMATION FÖRGAMLALIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGGLIV*

Sammanfattning av resultaträkningen	2017	2016
Resultatfrån livförsäkringsverksamheten Övriga kostnader och bokslutsdispositioner	8142 60	8384
Skatter	–194	–210
NETTORESULTAT	8008	8 174
Sammanfattning av balansräkningen
Summa tillgångar	181308	179769
SUMMATILLGÅNGAR	181308	179769
Summa skulder	87359	87666
Eget kapital	93825	91919
Obeskattade reserver	124	184
SUMMASKULDEROCHEGETKAPITAL	181308	179769

* SEB äger alla aktieriGamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av TryggStiftelsen.Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB:s ägarskap iGamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterari bestämmande inflytande. Innevarande års siffror är ejreviderade.

47 Tillgångar ⁱ fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB,för sina kunders räkning, som

ägare till ⁵⁰ procent eller mer av andelarna ^{i 26} (23) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten ⁱ dessa fonder uppgårtill ^{129 759} Mkr (104 003), varav SEB för kunders räkning innehar 90 167 Mkr (74 944).

48 Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

	Koncernen
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas förförsäljning	2017	2016
Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultatet Övriga tillgångar	175 506 8 505	587
SUMMA	184011	587

Skulder som ingåri avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas förförsäljning

SUMMA	178710
Övriga skulder	10 553
Finansiella skuldertill verkligt värde via resultatet	34 469
Skuldertillförsäkringstagare	133 688

Den 14 december 2017 tillkännagavs att SEB haringått ett avtal om att sälja alla aktieri SEB Pensionsforsikring A/S and SEB Administration A/S (SEB Pen sion) till Danica Pension Livsforsikringsaktieselskab (Danica, ett dotterbolag till Danske Bank). SEB Pension består av en portfölj av liv och pensionskontrakt och cirka 275 medarbetare. Vid årsskiftet uppgick tillgångar underför valtning till 101 miljarder danska kronor och verksamheten genererade ett nettoresultat på 490 miljoner danska kronorför 2017. Försäljningen är villkorad av myndighetsgodkännanden samt vissa gängse separationsaktiviteter. Affären beräknas stängas under sommaren 2018. I koncernens balansräkning redovisas tillgångar och skulder hänförliga till SEB Pension skilda från övriga tillgångar och skulder. SEB Pension rapporteras i Liv & Investment Management divisionen.

Division Baltikum har en avyttringsplan förförvaltningsfastigheter. Genom den fortlöpande planen har ytterligare fastigheter klassificerats som tillgångar som innehas förförsäljning fram till dess att försäljningen är slutförd. Gjorda nedskrivningari samband med omklassificeringarna uppgick till 205 Mkr (200).

49 Jämförelsestörande poster

	Koncernen
	2017	2016
Övriga intäkter	494	520
Summa rörelseintäkter	494	520
Personalkostnader Övriga kostnader Av­ och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–1320 –92 –978	–140 –84 –5725
Summa rörelsekostnader	–2 390	–5949
Jämförelsestörande poster	–1 896	–5 429
Skatt på jämförelsestörande poster	215	77
Jämförelsestörande poster efter skatt	–1 681	–5352

Jämförelsestörande poster 2017

Den totala kostnaden iresultaträkningen från de jämförelsestörande posterna uppgick till 1 896 Mkrföre skatt och 1 681 Mkr efter skatt. Inklusive effek ten på Övrigttotalresultat på 494 Mkr minskades eget kapital med 2 175 Mkr från de jämförelsestörande posterna.

Visa Sweden

Ersättningen från Visa Inc. vad gällerförvärvet av Visa Europe bestod av en kombination av kontanter och aktier attfördelas på de olika medlemmarna i Visa Europe. I Sverige var SEB en indirekt medlem och efter en överenskommelse gällande fördelningen mottog SEB en utdelning på 494 Mkr. Utdelning en beskattas inte. Innehavet är klassificerat som en Finansielltillgång som kan säljas där det verkliga värdetredovisades i Övrigttotalresultat. Utdelningen minskade värderingsbeloppeti Övrigttotalresultat med 494 Mkr.

SEB:s verksamhet i Tyskland

Såsom SEB tidigare har kommuniceratflyttades den tyska kärnverksamheten till den tyska filialen till moderbolaget Skandinaviska Enskilda Banken AB (Publ) från dotterbolaget SEB AG den 2 januari 2018. Syftet med flytten är attförenkla rapporteringen och administrationen av den tyska verksamhe ten. Verksamheten som inte flyttats tillfilialen från SEB AG kommer att mon teras ner övertid. På grund av detta etablerades omstruktureringsreserver för övertalighet och outnyttjade lokalertill etttotalt belopp på 521 Mkr.

Därutöver har banken ingått ett avtal attflytta sitt åtagande avseende den förmånsbestämda pensionsplanen för SEB AG till Versicherungsverein des Bankgewerbes a.G (BVV) till en total kostnad på 891 Mkr. Flytten är planerad till det andra kvartalet 2018.

Nedskrivningar av immateriella IT-tillgångar

2017 gjordes en nedskrivning av immateriella ITtillgångar som uppgick till 978 Mkr, med en positiv skatteeffekt på 215 Mkr.

Jämförelsestörande poster 2016

Totalt uppgick de jämförelsestörande posterna under 2016 till en kostnad på 5 429 Mkrföre skatt och till 5 352 Mkr efter skatt.

Visa i Baltikum

Transaktionen av SEB:s innehav i Visa Europe i Baltikum slutfördes till en vinst på 520 Mkr. Vinsten medförde en skattekostnad på 24 Mkr.

Omorganisation och omstrukturering

SEB införde en ny kundorienterad organisation vilketledde till en nedskrivning av goodwill på 5 334 Mkr. Kostnaden var inte skattemässigt avdragsgill. Finansiella effekterfrån omstruktureringsåtgärderi Baltikum och Tyskland och en nedskrivning av immateriella ITtillgångar som inte längre används uppgick totalttill 615 Mkr med en positiv skatteeffekt på 101 Mkr.

SEB-koncernen

Resultaträkning

Mkr	2017	20162)	20151) 2)	20141) 2)	20131)
Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter	19 893 17725 6880 1112	18738 16628 7056 829	19020 18345 6298 1002	19943 17547 4473 1549	18827 15835 5581 840
Summa intäkter	45609	43251	44 665	43512	41083
Personalkostnader Övriga kostnader Av­ och nedskrivningar	–14025 –6947 –964	–14422 –6619 –771	–14436 –6355 –1011	–13760 –6815 –1129	–14029 –6720 –1068
Summa kostnader	–21 936	–21812	–21802	–21 704	–21 817
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Kreditförluster, netto	–162 –808	–150 –993	–213 –883	–121 –1324	16 –1155
Rörelseresultatföre jämförelsestörande poster	22702	20 296	21767	20363	18127
Jämförelsestörande poster	–1896	–5429	–902	2985
Rörelseresultat	20806	14867	20 865	23348	18 127
Skatt	–4562	–4249	–4284	–4129	–3338
Nettoresultatfrån kvarvarande verksamheter	16 244	10618	16581	19219	14 789
Avvecklad verksamhet					–11
NETTORESULTAT	16 244	10618	16581	19219	14778
Minoritetens andel Aktieägarnas andel	16244	10618	16581	1 19218	7 14771

1) Jämförelsetalen 2015 och 2014 omräknade och jämförelsetalen 2013 beräknade proforma i enlighet med ändrad redovisning av livförsäkringsverksamheten.

2) Jämförelsestörande poster omklassificerade, se not 49.

Balansräkning

Mkr	2017	2016	2015	2014	2013
Kassa,tillgodohavanden och övrig utlåning till centralbanker	190000	217808	133651	119915	183611
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	34715	50527	58542	90945	102623
Utlåning till allmänheten	1484 803	1453 019	1353 386	1355 680	1302 568
Övriga finansiella tillgångar	635871	857758	899867	1024 466	845788
Övriga tillgångar	214208	41534	50518	50240	50244
SUMMATILLGÅNGAR	2559 596	2 620 646	2495 964	2641246	2484834
Skuldertill centralbanker och kreditinstitut	89076	119864	118506	115186	176191
In­ och upplåning från allmänheten	1004 721	962028	883785	943114	849475
Övriga finansiella skulder	1 092 981	1260 785	1215 838	1303 584	1204 991
Övriga skulder	228 892	136993	135037	144786	131363
Summa kapital	143925	140976	142798	134576	122814
SUMMASKULDEROCHEGETKAPITAL	2559596	2620646	2495 964	2641246	2 484834

Nyckeltal

	2017	2016	2015	2014	2013
Räntabilitet på eget kapital, %	11,53	7,80	12,24	15,25	13,11
Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster, %	12,67	11,30	12,85	13,07	13,11
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	7,49	4,88	7,57	8,79	6,74
K/I­tal	0,48	0,50	0,49	0,50	0,53
Kreditförlustnivå, %	0,05	0,07	0,06	0,09	0,09
Totalreserveringsgrad förindividuellt värderade osäkra fordringar, %	55,1	68,8	68,3	62,2	86,9
Andel osäkra fordringar, brutto %	0,39	0,33	0,35	0,49	0,35
Kärnprimärkapitalrelation1), %	19,4	18,8	18,8	16,3	15,0
Primärkapitalrelation1), %	21,6	21,2	21,3	19,5	17,1
Total kapitalrelation1), %	24,2	24,8	23,8	22,2	18,1

1) Basel III.

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkning

Mkr	2017	2016	2015	2014	2013
Räntor netto	20 017	19 242	19 488	19 783	18 872
Provisionsnetto	9 557	8 843	9 200	9 235	8 283
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 493	4 642	3 428	2 121	3 547
Övriga intäkter	8 323	7 398	9165	5089	6 838
Summa intäkter	42 390	40 125	41 281	36 228	37 540
Administrationskostnader	–14 252	–15039	–13458	–13909	–14 062
Av­ och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–6 377	–5 775	–5 447	–5 157	–5024
Summa kostnader	–20629	–20814	–18 905	–19066	–19086
Resultatföre kreditförluster	21 761	19311	22376	17 162	18454
Kreditförluster, netto	–749	–789	–520	–1065	–451
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–1497	–3841	–775	–2721	–1691
Rörelseresultat	19515	14 681	21 081	13376	16 312
Bokslutsdispositionerinkl pensionsavräkning	1885	2437	781	966	3432
Skatter	–3590	–2740	–3817	–2053	–2805
NETTORESULTAT	17811	14 378	18 045	12289	16939

Balansräkning

Mkr	2017	2016	2015	2014	2013
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	97741	70671	55712	59170	135309
Utlåning till kreditinstitut	192591	287059	166267	194285	183312
Utlåning till allmänheten	1196 824	1172 095	1080 438	1056 807	1013 188
Finansiella tillgångar	359162	422305	516708	623920	523970
Övriga tillgångar	45845	47714	47480	51960	48379
SUMMATILLÅNGAR	1 892163	1 999844	1 866605	1986 142	1 904 158
Skuldertill centralbanker och kreditinstitut	127539	168852	134816	144776	210237
In­ och upplåning från allmänheten	822151	782584	690301	706452	611234
Finansiella skulder	804683	915450	905621	1002 762	958231
Övriga skulder	11599	9823	14621	17587	17006
Eget kapital och obeskattade reserver	126191	123135	121246	114565	107450
SUMMASKULDER,OBESKATTADERESERVEROCHEGETKAPITAL	1 892 163	1 999844	1 866605	1986142	1 904158

Nyckeltal

	2017	2016	2015	2014	2013
Räntabilitet på eget kapital, %	16,3	12,6	16,5	11,8	17,7
K/I­tal	0,49	0,52	0,46	0,53	0,51
Kreditförlustnivå, %	0,05	0,06	0,04	0,09	0,04
Andel osäkra fordringar, brutto %	0,33	0,22	0,17	0,31	0,08
Kärnprimärkapitalrelation1), %	19,8	18,8	19,2	16,2	16,3
Primärkapitalrelation1), %	22,5	21,7	22,1	20,0	18,9
Total kapitalrelation1), %	25,5	26,1	25,0	23,1	20,0

1) Basel III.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda BankenAB:s balansräkning:

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning för verksam hetsåret 2017 beslutar att disponibla medelfördelas på följande sätt:

1) Summa	69 395 006 172
Årets resultat	17 811 025 076
Balanserade vinstmedel	50 108 021 770
Övriga reserver	1 475 959 326
	Kr

Kr Utdelning till aktieägarna: – per Aaktie 5:75 kr 12 477 610 941 – per Caktie 5:75 kr 138 876 921 Till ny räkning förs: – balanserade vinstmedel 56 778 518 310 Total 69 395 006 172 Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen ärförsvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

1) Moderbolagets eget kapital skulle ha varit 10 385 Mkr lägre om tillgångar och skulderinte värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 § i Årsredovisningslagen.

Styrelsens och VD:s underskrifter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernre dovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovis ningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en relevant och rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovis ningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingåri koncernen stårinför.

Stockholm 20 februari 2018

Marcus Wallenberg Ordförande

Vice ordförande Jesper Ovesen Vice ordförande Johan H. Andresen Ledamot

Tomas Nicolin Ledamot

Signhild Arnegård Hansen Ledamot

Helena Saxon Ledamot

Håkan Westerberg Ledamot Utsedd av de anställda

Sven Nyman

Samir Brikho Ledamot

Sara Öhrvall Ledamot

AnnaKarin Glimström Ledamot Utsedd av de anställda

Winnie Fok Ledamot

Johan Torgeby Verkställande direktör och koncernchef Ledamot

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.nr 502032-9081

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Skandinaviska Enskilda BankenAB (publ) för år2017 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna67-71. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna32-166i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen omårsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbo lag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den31 december2017och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligtlagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.Koncernre dovisningen har upprättats i enlighetmed lagen omårsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den31 december2017och av dess finansiella resultat och kassa flöde för året enligtInternational FinancialReporting Standards (IFRS), såsomde antagits av EU, och lagen omårsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättel sen och bolagsstyrningsrapporten ärförenligamed årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar, och bolagsstyrningsrapporten äri överensstämmelsemed lagen omårsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Vitillstyrker därför att bolagsstämman fastställerresultaträk ningen och balansräkningen förmoderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport omårsredovisningen och koncernredovisningen ärförenligamed innehålleti den kompletterande rapport somhar överlämnats tillmoderbolagets och koncernens revisionsutskotti enlighetmed revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utförtrevisionen enligtInternational Standards onAuditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittetRevisorns ansvar.Vi är obero ende iförhållande tillmoderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och hari övrigtfullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster somavses irevisorsförordningens (537/2014) artikel5.1 hartillhandahållits det granskade bolaget eller, iförekommande fall, dessmoderföretag eller dess kontrollerade företag inomEU.

Vi anser att de revisionsbevis vi harinhämtat ärtillräckliga och ändamålsenliga somgrund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vårrevision genomattfastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheteri de finansiella rap porterna.Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direk tören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar,till exempel vik tiga redovisningsmässiga uppskattningar somhar gjortsmed utgångspunktfrån antaganden och prognoser omframtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksomvid alla revisioner har vi också beaktatrisken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt omdet finns belägg för systematiska avvikelser somgivit upphov tillrisk för väsentliga felaktighetertillföljd av oegentligheter.

Vi anpassade vårrevision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss omde finansiella rapporterna som

helhet,med hänsyn tagen till koncernens struktur,redovisningspro cesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

SEBkoncernen har centraliserade service centers, systemoch processer samt en centraliserad ekonomifunktion för svenska enheter och filialeri de nordiska länderna samt Storbritannien.Vi har utformat vårrevision så att vårt centrala revisionsteamtestar samtliga centraliserade systemoch processer. Lokala revisions teamutför ytterligare granskning baserat på våra instruktioner.

Enhetermed stor betydelse ellerrisk för koncernen ärföremål förfullrevision och rapportering till oss somkoncernrevisorer.Revisionen utförs i enlighetmed International Standards onAudit och lokala revisionsstandarder.Granskningsåtgärderinkluderar vanligt vis granskning av interna kontrollerför nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika konton, granskning av bokföringsposter genominspektion, observation eller bekräftelse samtinhämtande av revisionsbevis för att styrka våra förfrågningar.

För vissa enheter,trots att dessa enheterinte bedöms vara väsentliga eller ha hög risk, är det ur ett koncernperspektiv nödvändigt att granska specifika posteriredovisningen. I dessa fall instrue ras lokala teamatt utföra specifika granskningsåtgärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärdertill oss. Specifika granskningsåtgärderinkluderar vanligtvis en detaljerad analytisk granskning, avstämning av redovisningmot underliggande system, sub stansgranskning för specifika processer, områden och konton, dis kussionermed företagsledning gällande bokföring, skatt och interna kontroller såväl somuppföljning av frågeställningar kända från tidigare perioder.

Somen del av vårrevision förlitar vi oss på intern kontroll över applikationer, systemoch hänförliga plattformar somstödjer SEB:s redovisning och finansiella rapportering.Därför utförs gransknings åtgärderför att säkerställa att systemoch processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas på ett sätt somsäkerställer attris ken förfelaktigheterminimeras.Granskningsåtgärderinnefattar genomgångar av processer, utvärdering av design samttest av effektiviteti kontroller.Även substansgranskningsåtgärder har utförts.Där det varitmöjligt har viförlitat oss på företagsledningens egna utvärderingar av kontrollsystemsamt arbete utfört av SEB:s internrevision.

Vårrevision utförs löpande under åretmed särskiltfokus på kvartalsbokslut. I sambandmed att SEBkoncernen lämnat kvartalsrap porter har virapporterat våra observationertill styrelsens revisionsutskott och avlagt externa rapporter över vår översiktliga granskning.Vid årsbokslutetrapporterar vi även våra huvudsakliga observationertill styrelsen i sin helhet.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedöm ning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet omhuruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå tillföljd av oegentligheter ellerfel.De betraktas somväsentliga omenskilt ellertillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut somanvändarna fattarmed grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantita tiva väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering somhelhet.Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde virevisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär,tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna somhelhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden förrevisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var demest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden.Dessa områden behandlades inomramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen somhelhet,men vi göringa separata uttalanden omdessa områden.

Särskilt betydelsefullt område

Nedskrivning av lån till kunder

Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver bedömning av såvältidpunkten för nedskrivningsbehov som bedömning av storleken av ett sådant nedskrivningsbehov.

SEB görreserveringarför de kreditförluster som uppkommit på individuellt värderade lånefordringar och för gruppvis värderade lånefordringar. Lånefordringartillföretag,fastighetsbolag och institutionella motparter är huvudsakligen individuellt värderade och specifika reserveringar görs föridentifierade osäkra lånefordringar (individuellt värderade osäkra fordringar). Lånefordringar som inte anses vara osäkra på en individuell nivå och som harlikartad kreditrisk läggs samman och värderas kollektivtför nedskrivning. Värdering av lånefordringartill privatpersoner och mindre företag skeri hög utsträckning på portföljnivå (gruppvis värderade fordringar).

Se årsredovisningen not 17a – Kreditrisk och not 19 – Utlåning

Hur vårrevision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vår revision bestod av en kombination av granskning av interna kontroller över finansiell rapportering och substansgranskning. Granskningen av interna kontroller inkluderade processer relaterade till organisation, dualitet och nyckelkontroller i utlåningsprocessen. Substansgranskning utfördes genom att granska stickprov av kreditreserveringsmodeller, större krediter och högriskportföl jer. Under 2017 fokuserade vi särskilt på lånefordringar till kunder i olje-, gas- och offshoreindustrin. Vi granskade även SEB:s efter kalkyler avseende utfall av tidigare gjorda kollektiva reserver.

Baserat på vårt arbete har vi inte identifierat några väsentliga noteringar för revisionen som helhet avseende nivå på kreditreser veringar per 31 december 2017.

Särskilt betydelsefullt område

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Värderingen av finansiella instrumenttill verkligt värde var ett fokusområde underrevisionen på grund av dess betydelse för den finansiella ställningen och resultatet.

Attfastställa verkligt värde förfinansiella instrument ärtil sin natur komplext då ingångsvärden till värderingsmodeller såsom risker och marknadspriser är under ständig förändring. För somliga instrument är även tillgänglighet med avseende på observerbara priser och räntenivåer begränsad. Därför är värderingen av vissa instrumenti hög grad beroende på ledningens bedömningar.

Majoriteten av SEB:s tillgångar och skulder värderade till verkligt värde innehas för kundhandel, likviditetshantering samt säk ringsredovisning. Mellan 92-93 % av innehaven är värderade till verkligt värde baserat på observerbara priser ellerräntenivåer handlade på aktiva marknader. De återstående 7-8 % av innehaven är värderade baserat på modeller och utgörs huvudsakligen av aktieri onoterade företag samt derivat som innehas i säkringssyfte.

Se årsredovisningen not 21 – Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde, not 22 – Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultaträkningen, not 23 – Finansiella tillgångar som kan säljas, not 24 – Aktier och andelari intresseföretag, not 31 – Finansiella skuldertill verkligt värde via resultaträkningen.

Hur vårrevision beaktade det särskilt betydelsefulla området

I vårrevision granskade vi design och effektivitet i nyckelkontroller som stödjeridentifiering, mätning och kontroll av värderingsrisk för finansiella instrument. Utöver att testa dualitet, granskade vi SEB:s

processerför oberoende priskontroll, modellvalidering och godkän nande.

Vi granskade också kontroller över dataflöden och värderingsantaganden samt SEB:s processerför styrning och rapportering. Särskilt fokus tillägnade vi kontrollerrelaterade till komplexa instrument.

För värderingar som baserades på ej observerbar data eller modeller som involverar en hög grad av bedömningar, använde vi värderingsspecialisterför att utvärdera SEB:s bedömningar, metoder och modeller. Vi utförde oberoende värdering av stickprov av finansiella instrument.

Baserat på vår granskning har vi inga väsentliga observationer förrevisionen som helhet avseende SEB:s värdering av finansiella instrument till verkligt värde per den 31 december 2017.

Särskilt betydelsefullt område

IFRS 9 upplysningar

IFRS 9 som är den nya standarden förredovisning av finansiella instrumentträdde ikraft den första januari 2018. Standarden ersätter den nuvarande redovisningsstandarden IAS 39. SEB presenterar de finansiella effekterna av den nya standarden i enlighet med IAS 8.

Den nya standarden har väsentliga effekter på SEB:s öppningsbalanserför 2018 vilket beskrivs som upplysning i årsredovisningen för 2017.

De huvudsakliga delar som påverkar SEB är:

• Klassificering och värdering: Hur olika typer av finansiella instrument klassificeras och värderas iredovisningen. Värde ring och redovisning bestäms av den underliggande affärs modellen.
• Nedskrivning: Modellen för attredovisa reserverför osäkra lånefordringar. Den nya modellen kräver attföretag använder framåtblickande information för att bedöma förväntade kreditförlustertill skillnad från nuvarande modell som identifierar kreditförluster som redan inträffat.

Se årsredovisning not 1 om IFRS 9

Hur vårrevision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vi harreviderat de upplysningar som relaterartill finansiella effek terfrån, och övergången till, IFRS 9 från IAS 39. Vi har också reviderat styrande dokument och SEB:s övergripande styrning för att säkerställa efterlevnad av IFRS 9.

För klassificering och värdering har vi granskat SEB:s egen bedömning av affärsmodellerför ett stort antal kontrakt för att säkerställa en klassificering i enlighet med IFRS 9.

För nedskrivning har vi granskat nya definitioner, använda datakällor och metodiken i använda modellerför att säkerställa efterlevnad av IFRS 9. Vi har även granskat ett stickprov av ned skrivningsmodellerför att säkerställa att modeller gör beräkningar i enlighet med modellernas dokumentation. Stickprovet valdes utifrån bedömd risk för att täcka stora volymer eller komplexa produkter.

Baserat på vår granskning har vi inga väsentliga observationer förrevisionen som helhet avseende upplysningar med avseende på implementation av IFRS 9 i enlighet med IAS 8 per den 31 december 2017.

Särskilt betydelsefullt område

Avsättningarför osäkra skattepositioner

SEB är skattesubjektiflera jurisdiktioner och i många fall är den slutliga skatten inte bestämd till dess den fastställts av relevant skattemyndighet. Följaktligen gör SEB bedömningar av sannolik heten och storleken av skatteskulder, vilka ärföremålför granskning av skattemyndigheter och eventuellt också föremålför rättsliga processer. Dessutom är skattelagstiftningen under betydande och snabb förändring som, när den träderi kraft, påverkar både den innevarande periodens skattekostnad och värderingen av skattefordringar.

Se årsredovisningen not 15 – Inkomstskatter och not 32 – Övriga skulder

Hur vårrevision beaktade det särskilt betydelsefulla området

I vår granskning av skattekostnader och värdering av skattefordringar och skulder, har vi testat interna kontroller samt utfört substansgranskning. Testet av interna kontrollerinkluderar granskning av organisation, dualitet samt nyckelkontrolleri skatteprocessen.

I substansgranskningen har vi använt oss av våra skattespecialisterför att utvärdera möjliga utfall av pågående skatterevisioner och rättsliga processer. Vi har granskat korrespondens med skattemyndigheter och utlåtanden SEB inhämtat från externa juridiska rådgivare. Vi har även självständigt utvärderat skattetvisterna och de avsättningarför dessa som SEB gjort.

Baserat på vår granskning har vi inga väsentliga observationer förrevisionen som helhet avseende nivån på avsättningarför osäkra skattepositioner per den 31 december 2017.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredo visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-31. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo visningen omfattarinte denna information och vi göringet uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vårrevision av årsredovisningen och koncern redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernre dovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat underrevisionen samt bedömer om informa tionen i övrigt verkarinnehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga attrapportera detta. Vi haringet attrapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller koncern redovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig heter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så ärtillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande

direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksam heten ellerinte har någotrealistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifteri övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felak tigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvarförrevisionen av års redovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:revisorsinspektionen.se/revisornsansvar Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligtlagar och andra författningar Uttalanden

Utöver vårrevision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst ellerförlust.

Vitillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligtför slagetiförvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihetförräkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret förförslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst ellerförlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvararför bolagets organisation och förvalt ningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheteri övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvalt ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bok föring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försum melse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsord ningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslagettill dispositioner av bolagets vinst ellerförlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget ärfören ligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Auktoriserad Revisionsberättelse

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: revisorsinspektionen.se/revisornsansvar

Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaretför hållbarhetsrapporten på sidorna 67–71 och för att den är upprättad i enlighet med års redovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligtInternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

PricewaterhouseCoopers AB utsågs till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)s revisor av bolagsstämman 2017 och har varit bolagets revisor sedan 2000.

Stockholm den 20 februari 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nyllinge Auktoriserad revisor Huvudansvarig Peter Martin

Martin By Auktoriserad revisor

Revisors rapport över översiktlig granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) org. nr. 502032-9081

Inledning

Vi harfåtti uppdrag att översiktligt granska Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) (SEB) lagstadgade hållbarhets rapportför år 2017 på sidorna 67-71.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaretför att upprätta hållbarhets rapporten i enlighet med årsredovisningslagen. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsrapport som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsrapporten grundad på vår översiktliga granskning.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000, Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information, utgiven av IAASB. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, iförsta hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbar hetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betyd ligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligtIAASB:s standarderförrevision och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas gör

detinte möjligtför oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivitidentifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsat sen grundad på en översiktlig granskning har därförinte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

RevisionsföretagettillämparISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilketinnefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarderför yrkes utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vår granskning utgårfrån årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapport. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning ärtillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har detinte kommitfram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbar hetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Stockholm, 20 februari 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nyllinge Auktoriserad revisor

Fredrik Ljungdahl Specialistmedlem i FAR

Definitioner

Alternativa nyckeltal 1)

Jämförelsestörande poster

I syfte att underlätta en jämförelse av rörelseresultatet mellan innevarande och tidigare perioderidentifieras och beskrivs poster med en väsentlig påverkan som ledningen anser påverkar jämförbarheten eller ärrelevanta för attförstå detfinansiella resultatettill exempel nedskrivning av goodwill, omstrukturering, nettoresultatfrån avyttringar och andra intäkter och kostnader som inte är återkommande.

Rörelseresultat

Summa resultatföre skatt.

Rörelseresultat före jämförelsestörande poster

Summa resultatföre jämförelsestörande poster och skatt.

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel av nettoresultatetirelation till genomsnitt ligt2) eget kapital.

Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster

Aktieägarnas andel av nettoresultatet, exklusive jämförelsestö rande poster och därtillrelaterad skatt, irelation till genomsnitt ligt2) eget kapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat, reducerat med en schablonskattesats, per division irelation till genomsnittligt2)allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatetirelation till genomsnittlig 2) balansomslutning.

Räntabilitet på riskexponeringsbelopp

Aktieägarnas andel av nettoresultatetirelation till genomsnittligt2) riskexponeringsbelopp.

K/I-tal

Summa rörelsekostnader dividerat med summa rörelseintäkter.

Nettoresultat per aktie före utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatetirelation till vägt genomsnittligt3) antal aktierföre utspädning.

Nettoresultat per aktie efter utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatetirelation till vägt genom snittligt3) antal aktier efter utspädning. Den beräknade utspädningen är baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långfristiga aktieprogrammen.

Substansvärde per aktie

Summan av kapital, kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, irelation till antal utestående aktier.

Eget kapital per aktie

Eget kapital irelation till antal utestående aktier.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster, netto, irelation till summan av ingående balans för utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter avdrag för specifika reserver, gruppvisa reserver och reserverför poster utanför balansräkningen.

Andel osäkra lånefordringar, brutto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, brutto, irelation till summan av utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag förreserver.

Andel osäkra lånefordringar, netto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, netto (efter avdrag för specifika reserver) irelation till utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut efter avdrag för specifika reserver och gruppvisa reserver.

Specifik reserveringsgrad förindividuellt värderade osäkra lånefordringar

Specifika reserverirelation till individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Totalreserveringsgrad förindividuellt värderade osäkra lånefordringar

Totala reserver (specifika reserver och gruppvisa reserverför individuellt värderade osäkra lånefordringar) irelation till individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Reserveringsgrad för portföljvärderade lån

Gruppvisa reserverför portföljvärderade lån irelation till portföljvärderade lån oreglerade mer än 60 dagar eller omstrukture rade lånefordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar (problemlån)

SEB:s benämning förlånefordringar som antingen bedöms vara osäkra eller oreglerade. Inkluderarindividuellt värderade osäkra lånefordringar, portföljvärderade lån oreglerade mer än 60 dagar samt omstrukturerade portföljvärderade lånefordringar.

Reserveringsgrad för problemlån

Totala reserver (specifika, gruppvisa och reserverför poster utanför balansräkningen) irelation till problemlån.

Problemlån i procent av utlåningen

Problemlån irelation till summan av utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitutföre avdrag för reserveringar.

På sebgroup.com/sv/irfinns excelfilen Alternativa nyckeltal som innehållerinformation om hur nyckeltalen beräknas..

1) Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APMmått) ärfinansiella mått över historisk ellerframtida resultatutveckling,finansiell ställning eller kassaflöde som inte definieras itillämpligtredovisningsregelverk (IFRS) elleri EU:s kapitalkravsdirektiv (CRD IV)/ kapitalkravsförordning (CRR). Alternativa nyckeltal används av SEB när det är relevantför attfölja upp och beskriva SEB:s finansiella situation och för att ge ytterligare relevantinformation och verktyg för att möjliggöra en analys av SEB:s finansiella utveckling. Alternativa nyckeltal som beskriver nettoresultat per aktie före utspädning, nettoresultat per aktie efter utspädning, substansvärde per aktie, eget kapital per aktie,räntabi litet på eget kapital,räntabilitet på totala tillgångar och räntabilitet på riskexponeringsbelopp gerrelevantinformation om SEB:s resultatirelation till olika investeringsmått. K/Italet gerinformation om SEB:s kostnadseffektivitet. Alternativa nyckeltal som baseras på utlåning gerinformation om reserveringarirelation till kreditrisk. Alla dessa mått kan skilja sig från liknande nyckeltal som presenteras av andra företag.

2) Ackumulerat genomsnittfrån årets början, beräknat på månadsbasis.

3) Genomsnittligt antal beräknat på dagsbasis.

Definitioner

Enligt EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR)

Riskexponeringsbelopp

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen,riskvägda enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa risker beräknas och uttrycks som riskexponeringsbe lopp. Riskexponeringsbelopp beräknas endastför den konsolide rade situationen, det vill säga exklusive försäkringsverksamheten, och för poster som har dragits av från kapitalbasen.

Kärnprimärkapital

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt, immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR).

Primärkapital

Kärnprimärkapital plus vissa särskiltförlustabsorberande förlagslån.

Supplementärkapital

Huvudsakligen förlagslån som inte uppfyller kraven för attfå medräknas som primärkapital.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital irelation tillriskexponeringsbelopp, uttryckt som procent.

Primärkapitalrelation

Primärkapital irelation tillriskexponeringsbelopp, uttryckt som procent.

Total kapitalrelation

Kapitalbasen irelation tillriskexponeringsbelopp, uttryckt som procent.

Bruttosoliditetsgrad

Primärkapitaletirelation till balansomslutningen plus vissa poster utanför balansräkningen omräknade med konverterings faktorer definierade i standardmetoden, uttryckt som procent.

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

Högkvalitativa likvida tillgångarirelation till ett beräknat netto likviditetsutflöde under de kommande 30 kalenderdagarna, uttryckt som procent.

Kalender

Bokslutskommuniké för 2017 31 januari 2018 Årsredovisning 5 mars 2018 Årsstämma 26 mars 2018 Delårsrapportjanuari–mars 30 april 2018 Delårsrapportjanuari–juni 17 juli 2018 Delårsrapportjanuari–september 25 oktober 2018

SEB:s hemsida

Finansiell information, rapporter och övrig informa tion om SEB återfinns på sebgroup.com/sv

Finansiell information och publikationer

Årsredovisning Information om SEB:s verksamhet, strategi, riskhantering och bolagsstyrning. Detaljinformation om SEB:s finansiella ställning och resultat. Innefattar SEB:s Hållbarhetsrapport.

Årsöversikt En kortversion av årsredovisningen.

Delårsrapport och Fact book Kvartalsvis rapportering om SEB:s finansiella ställning och resultat, med ytterligare detaljeri Fact book (på engelska).

SEB Fact Book Annual Accounts 2017

Fact Book Annual Accounts 2017 STOCKHOLM 31 JANUARY 2018

Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3) Information (på engelska) om kapital täckning och riskhan tering enligt myndighetskrav.

Hållbarhets översikt Årlig allmän information om SEB:s hållbarhetsar bete och dess resul tat. Inkluderarframsteg 2017, Global Reporting Initiative (GRI) Index och Faktabok.

Nya aktieägare erbjuds automatiskt att prenumerera på Årsredo visningen eller Årsöversikten. Beställtryckt Årsredovisning och Årsöversikt påsebgroup.com/sv/ir

Prenumerera på delårsrapport och Fact book i digitalform (pdf) påsebgroup.com/sv/press

Årsstämma

Årsstämman hålls måndagen den 26 mars 2018 klockan 13.00 i Konserthuset vid Hötorgeti Stockholm.

Kallelse till årsstämman samt dagordning finns tillgängliga på sebgroup.com/sv

Aktieägare som vill delta i stämman ska senasttisdagen den 20 mars 2018: – vara införd i den av Euroclear SwedenAB förda aktieboken och

• vara anmäld till banken på ett av följande sätt:
  • på telefon klockan 9.00–16.30 inom Sverige på 0771 23 18 18 (+46 771 23 18 18 utanför Sverige) eller
  • på sebgroup.com/sv eller
  • skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23, Stockholm

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 5:75 kronor per aktie för 2017.

Onsdagen den 28 mars 2018 ärföreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutari enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan utdelning tisdagen den 27 mars 2018 och utdelningen beräknas sändas ut av Euroclear Sweden AB onsdagen den 4 april 2018.

Huvudkontor

Telefon 0771 62 10 00

Postadress SEB, 106 40 Stockholm Besöksadress Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm

Kontaktpersoner

Jan Erik Back 1) Ekonomi- och finansdirektör Telefon 08 22 19 00 E-post: janerik.back@seb.se

Jonas Söderberg 2) ChefförInvestor Relations Telefon 08 763 83 19 E-post: jonas.soderberg@seb.se

Viveka Hirdman-Ryrberg

Kommunikationsdirektör Telefon 08 763 85 77 E-post: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se

Malin Schenkenberg Finansiell information Telefon 08 763 95 31 E-post: malin.schenkenberg@seb.se

1) Från och med den 1 maj 2018 tillträder Masih Yazdi som Finansdirektör (telefon 072-023 9458, e-post masih.yazdi@seb.se)

2) Från och med 1 april 2018 tillträder Christoffer Geijer som ChefförInvestor Relations (telefon 08-506 231 98, e-post christoffer.geijer@seb.se)

•

•

•

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081