SEB — Annual Report 2016

Mar 7, 2017

2016

Årsredovisning

2016 i korthet

Innehåll

Detta är SEB	Omslag	Viktiga händelser
Ordförande har ordet	2
VD har ordet	3
Strategi	4
Omvärldsläget	4
SEB skapar värde	8
Strategi och affärsplan	10
Strategiska mål och utfall	12
Kunder	14	hela året.
Kundsegment	15
Kundaktivitet 2016	16
Nya tjänsterför kunderna	18
Innovation gynnar kunden	20
Kunderna förväntar sig hållbara tjänster	21
Intressenter	22
SEB:s medarbetare	22
Samhällsengagemang	25
Aktieägare och SEB-aktien	26	tioner.
Investerarperspektivet	28
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE		meddelade Annika
Finansiell koncernöversikt	29
Resultat och lönsamhet	29
Finansiell struktur	32	banken.Hennes
Divisioner och affärsstöd Geografiska marknader	36 38
Risk-, likviditets- och kapitalhantering	40
Regelverk	46
	48
Bolagsstyrning Styrelse	50
Verkställande ledning	56
Ersättningsrapport	60
Intern kontroll av finansiellrapportering	62
		Nyckeltal
Finansiella rapporter och noter	63
SEB-koncernen Skandinaviska Enskilda banken	64 69
Notertill de finansiella rapporterna	74
Femårsöversikt	152
Förslag till vinstdisposition	154
Revisionsberättelse	155
Definitioner	159
Kalender och övrig information	Omslag

	Kunderna efterfrågade säkrings- och riskhan teringstjänster under hela året.	SEB ökade utlåning och kreditlöften till företag och fastig hetsförvaltning med 134 miljarder kronor.
	I Prosperas kundundersökning rankades SEB som nummer ett i kund nöjdhet av nordiska större storföretag och nordiska större finansiella institu tioner.	Som enda nordiska bank antogs SEB som ett av företagen i DowJones Sustainability Index. Rörelsekostnaderna ökade i ochmed en nedskrivning av goodwill på 5334Mkr.
Efter utgången av 2016, meddelade Annika Falkengren, SEB:s VD och koncernchef, att hon beslutat att lämna banken.Hennes efterträdare blir Johan Torgeby,för närvarande		SEB betalade 1 362 Mkr i myndighetsavgifter relaterade till finansiell stabilitet.

Nyckeltal

divisionschef i SEB.

	2016	2015
Rörelseintäkter,Mkr	43 771	43 763
Rörelseresultat,Mkr	14 867	20 865
Räntabilitet, procent	7,8	12,2
K/I-tal	0,63	0,50
Vinst per aktie, kr	4:88	7:57
Föreslagen utdelning, kr	5:50	5:25
Kärnprimärkapitalrelation, procent	18,8	18,8
Bruttosoliditetsgrad, procent	5,1	4,9
Likviditetstäckningsgrad, procent	168	128

Vilka vi är

Vårt engagemang för att skapa värde för våra kunder bygger på en tradition av entreprenörskap, internationell utblick och långsiktigt perspektiv. Som bank har vi en viktig roll i övergången till en mer hållbar värld.

Vårt syfte

Vi är övertygade om att entreprenöriellt tänkande liksom innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld. Vi finns här för att göra det möjligt för dem att uppnå sina ambitioner och lyckas i såväl goda som svåra tider.

Vår vision

Att leverera service i världsklass till våra kunder.

år 16 i företagsamhet 0 ens tjänst

Våra strategiska prioriteringar

• Ledande kundupplevelser
• Fortsatt motståndskraft och flexibilitet
• Tillväxt inom våra styrkeområden

• 1) Exklusive jämförelsestörande poster.
• 2) Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR ).

Våra finansiella mål

	Utfall 20161)	Utfall 20151)
Utdelning på 40 procent eller mer av vinst per aktie	75%2)	66%
Kärnprimärkapitalrelation på cirka 150 punkter över myndighetskravet	18,8%3)	18,8%
Konkurrenskraftig avkastning	11,3%4)	12,9%

1) Utfallet är exklusive jämförelsestörande poster. Se sid. 30. 2) Utfall inkl. jämförelsestörande poster är113%. Föreslagen utdelning 5:50 kronor per aktie (5:25).

3) Finansinspektionenskrav vid årsslutet 2016:16,9%. 4) Utfall inkl. jämförelsestörande poster är 7,8 % .

Vad vi gör

SEB tar aktiv del i utvecklingen av de samhällen där banken är verksam, genom att bygga goda kundrelationer.I Sverige och Baltikum erbjuder vi finansiellrådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster.IDanmark, Finland,Norge och Tyskland har vår verksamhet ett starktfokus på fullserviceerbjudanden tillföretagskunder och institutioner.

Genom att uppfylla krav och förväntningar från kunder, aktieägare, anställda och samhället i stort...

SEB är den ledande företagsbanken i Norden

SEB
Nordiska konkur
renter1)
	0	20	40	60	80	100
Andel i procent Nordiska
		av totala intäkter 2016		SEB	konkurrenter
	institutioner	Stora företag och		42		27
		Livförsäkring (fondförsäkr.)		10		4
		Kapitalförvaltning		10		10
	Kontorsrörelsen			38		59

1) Fördelning av intäkter för Swedbank, SHB, Nordea, Danske Bank och DNB. Enbart affärsområden (indikativt).

Vilka vi finnstill för

Kunderna kommer alltid främst.Våra 15 300 engagerade och erfarna medarbetare arbetar som ett team för våra kunder.

Stora företag

SEB:s företagskunder i Norden hör till de största i sina respektive branscher. I Tyskland omfattar kunderna såväl större medelstora företag som stora multinationella bolag.

2 300 stora företag

Mindre och medelstora företag

Totalt betjänar SEB cirka 400 000 mindre och medelstora företag i Sverige och Baltikum. Av dessa är cirka 267 000 helkunder.

267 000 helkunder

Finansiella institutioner

De institutionella kunderna är verksamma såväl i Norden som internationellt.

700 finansiella institutioner

Privatkunder

SEB har cirka 4 miljoner privatpersoner bland sina kunder i Sverige och Baltikum. Av dessa är runt 1,4 miljoner helkunder i banken.

1,4 miljoner helkunder

SEB:sstrategi ligger fast

» I en osäker omvärld står SEB starkt och kan stödja sina kunder. «

Vårt mål är att skapa långsiktigt värde för våra kunder och därmed generera hållbar och konkurrenskraftig avkastning för våra aktieägare.

Som en ledande företagsbank, grundad för 160 år sedan i företagsamhetens tjänst, vet vi på SEB hur viktigt det är att ha ett långsik tigt perspektiv i allt vi gör. Därför värnar vi om vår goda finansiella ställning med starka kapital och likviditetsbuffertar. Vi arbetar kontinuerligt för att ha högsta standard för bolagsstyrning och affärsmannaskap. Vi tror starkt på att attrahera individer som i sitt dagliga arbete både vägleds och inspireras av våra värderingar.

Vi försöker anpassa och utveckla våra tjänsteri nära samarbete med våra kunder så att vi kan vara proaktiva och uppfylla deras långsiktiga behov. Vi är övertygade om att vi därigenom kan leva upp till vår ambition att skapa långsiktigt värde för våra kunder och därmed övertiden för er, våra aktieägare. År 2016 uppgick aktiens totalavkastning till 14 procent.

Jag anser att detta långsiktiga perspektiv är ännu viktigare i och med att omvärlden blir alltmer komplex, och därmed även företagsklimatet. Under de senaste åren har vi

sett en ökad osäkerhet såsom dämpad tillväxt och negativa räntor, tecken på protektionism, ändrade regelverk för banker, geopolitiska spänningar och stora politiska händelser med oväntade resultat såsom EUfolkomröstningen om Brexit i Storbri tannien. Samtidigt pågår ett omvälvande teknikskifte som omformar alla företag, förändrar hela eller delar av befintliga affärsmodeller och sänker kostnaderna. I den här omvärlden står SEB starkt och kan stödja sina kunder.

Annika Falkengren, vår avgående VD som harlett SEB i mer än 11 år, har gjort ett utomordentligt arbete tillsammans med hela SEBteamet. Hon navigerade SEB framgångsrikt genom den globala finanskrisen och utformade en tydlig strategi framåt som hon och teamet levererat på med ett unikt engagemang. Å styrelsens vägnar vill jag uttrycka vår djupa uppskattning av hennes arbete för SEB i nästan 30 år.

SEB:s riktning framåt består. Vårtreåriga affärsplan innefattarfortsatt tillväxt inom styrkeområden samt en tydlig plan för omvandling med syfte att tillvarata alla möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Vi behåller våra finansiella mål och långsik tiga strävan att nå en avkastning på eget kapital på 15 procent. SEB:s gedigna successionsplanering har möjliggjort styrelsens val och utnämning av Johan Torgeby till SEB:s nästa VD och koncernchef. Tillsam mans med Johan, ledningsgruppen och alla medarbetare, är SEB fast beslutet att leva upp till visionen av service i världsklass och därmed fortsätta att bygga långsiktigt aktieägarvärde.

Stockholm, februari 2017

Marcus Wallenberg Styrelsens ordförande

Service i världsklass

» Hela teamet kommer att, steg för steg, fortsätta att sträva mot vår vision. «

År 2016 markerade början på en ny affärsplan med fokus på tillväxt och transformation.

Närjag sertillbaka på min tid som VD för denna fantastiska bank, måste jag säga att det har varit så många olika – och alla var de exceptionella – ekonomiska faser. De första åren präglades av riklig likviditet, snabb kredittillväxt och snedvriden avkastning på risk. Vid det härlaget vet vi alla hur det slutade. Den djupa globala finanskrisen med en akut fas efter Lehman Brothers krasch 2008 fick enorma effekter, inte bara för det finansiella systemet, utan även för realekonomin. Än idag har den globala tillväxten inte kommit igen med full kraft, trots åratal av okonventionell penningpolitik med stora kvantitativa lättnader och till och med negativa räntor.

På SEB har vi har alltid styrts av två principer: att ha nära kundrelationer och att upprätthålla motståndskraft och flexibilitet. Genom en stark balansräkning och betryggande likviditetsreserver kan vi stödja våra kunderi såväl goda som dåliga tider. Samti digt utvecklar vi våra tjänster så att de blir än mer användarvänliga.

Under det senaste året fortsatte förändringarna i marknaderna att påverka kundernas beteende. Kundernas efterfrågan på rådgivnings och riskhanteringstjänster bestod. När affärsläget mot slutet av året blev mer positivt, ökade storföretagens transaktionsbenägenhet och därmed kreditefterfrågan. SEB deltog i ett antal börsintroduktioneri Norden. Det låga ränteläget bidrog till att många finansiella institutioner flyttade längre ut på riskkur van till mindre likvida placeringar. Både i Sverige och Baltikum stöttade vi mindre och medelstora företag som verkar på den inhemska marknaden i takt med att de ökade sin investeringsvilja.

Förändringari den demografiska utvecklingen såsom en allt äldre befolkning ökar behovet av långsiktigt sparande. Kunderna uppskattade vårt heltäckande sparerbju dande, som nu även innehållertraditionell livförsäkring. Både privatkunder och insti tutionella kunder har högre krav på hållbar hetsinriktade placeringar. Vi har valt att ligga i framkant i metodik och förhållningssätt i dessa frågor.

Banksektorn har, precis som alla branscher, varit tvungen att utmana affärsmodellerna till följd av digitaliseringen och kundernas snabbt förändrade beteenden. 2016 var också det första året på vårtre åriga affärsplan. Den speglar vår övertygelse att kundorientering och digitalisering ökari betydelse framöver. Vi förändrar vårt arbetssätt och harinvesterat i och lanserat nya gränssnitt i alla kundsegment samt ett antal nya tjänster, inklusive rådgivning på distans.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt att tacka alla medarbetare och kunderför deras engagemang och förtroende för SEB under alla dessa år. Det har varit massor av hårt arbete, men mest av allt har det varit mer än elva år av passion för SEB. Jag vet att hela det fantastiska SEBteamet kommer att, steg för steg, fortsätta resan mot vår vision om service i världsklass.

Stockholm, februari 2017

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef

Omvärldsläget

Tre större globala trender påverkar bankers verksamhet. Kundernas beteende och förväntningar förändras med den digitala omställningen. Tillväxten i världsekonomin är fortsatt osäker givet de låga eller negativa räntorna och de nya myndighetskraven. Förväntningarna på banker att ta ansvar för en mer hållbar värld har ökat.

En svårbedömd omvärld

Världsekonomin ärfortsatt osäkeri spåren av de många oväntade ekonomiska och politiska händelserna under 2016. Men det fanns också tecken på en tydligare ekonomisk vändning. Ett flertal initiativ avseende investeringari infrastruktur hartagits. Räntehöjningen i USA kan ha varit start punkten för att komma bort från läget med mycket låga eller negativa räntor och för att så småningom kunna avsluta central bankernas mycket stora penningpolitiska stimulansåtgärder. De rekordhöga globala

skulderna kommer dock behöva hanteras under en längre tid framöver.

Folkomröstningen i Storbritannien som ledde till ett ja för Brexit samt presidentvalet i USA bidrog till ökad osäkerhetrunt inter nationell handel och politisk stabilitet. Under 2016 sågs också en snabb ökning av populistiska, nationalistiska och protektio nistiska krafteri ett antal länder.

Konflikter och oro på många håll i världen harlett till stora migrationsströmmar som skapar spänningar.

Snabb digital omställning

Den snabba tekniska utvecklingen är en ny industriell revolution

Digitaliseringen skapar nya kundbeteenden och nya affärsmodellerritar om kartan för samhället, för många branscher och för privatpersoner. Även den finansiella sektorn påverkas.

Kunderna förväntar sig enkla och bekväma tjänster. Digitalisering erbjuder stora möjligheter att skapa nya lättanvända nischade tjänsterinom såväl betalningar som sparande och långivning. Ett exempel är den mycket framgångsrika bankgemen samma appen Swish för betaltjänster. Omvandlingen ställer krav på snabbare utveckling, förenklade processer och ökad automatisering i banksektorn och kommer med tiden att leda till betydande effektiviseringar.

Flexibla och lättrörliga företag, utan tung infrastruktur, som inte omfattas av bankernas regelverk, gör sitt intåg på de finansiella marknaderna. Dessa fintechföretag utgör också en möjlighet för den finansiella sektorn och det finns många exempel på partnerskap som bygger på de traditionella bankernas infrastruktur och som ledertill innovativa och effektiva lösningarför kunderna.

Det finns ett betydande underliggande förtroende förtraditionella universalbanker hos allmänheten och de erbjuder kunderna helhetslösningar och en totalbild av deras ekonomiska situation. För att bygga vidare på detta förtroende, strävar SEB att möta kundernas ökande förväntningar.

Nya regelverk skapar osäkerhet

Baselkommittén

De nya finansiella regelkrav som fortfarande utvecklas skapar osäkerhet om konjunkturutvecklingen eftersom ingen i dag har bedömt helhetseffekten av alla regelverk.

Standardiserade riskvikter kan medföra höjda utlåningsräntor

Det nya standardiserade riskviktsgolv som diskuteras av Baselkommittén innebär en utmaning för det nordiska banksystemet, som framgångsrikt använderindividuella riskklassificeringarför att bedöma kapital behovet.

Ett standardiserat golv förriskvikteri enlighet med Baselkommitténs förslag skulle ta bort incitamentet att tillämpa sunda riskprinciper, därlåg risk medför lägre ränta för kunden och hög risk en högre ränta för kunden. Det skulle innebära en drastisk ökning av de nordiska bankernas kapitalbehov. Det skulle i sin turleda till högre räntor på företagslån vilket slår direkt på tillväxten irealekonomin.

I januari 2017 meddelade Baselkommit tén att man skjuter upp offentliggörandet av reglerna förriskviktgolvet tills vidare. I ett längre perspektiv kvarstår osäkerheten.

Förslag på ny finansskatt

Den svenska regeringen anser att eftersom finansiella tjänster undantas från moms blir bankerna underbeskattade. Därförföreslås en skatt på 15 procent på de löner och förmåner som ärrelaterade till momsfria finansiella tjänster. Dessutom ska skatten inte vara avdragsgill förinkomstskatt.

Om skatten införs påverkar det inte bara den finansiella sektorn utan även företag med finansfunktioner och fintechsektorn.

Enligt beräkningar som tillhandahålls av Svenska Bankföreningen skulle så många som 16 000 jobb i Sverige hotas om dessa planer genomförs, eftersom jobben skulle kunna flyttas utomlands för att sänka personalkostnaderna.

Den totala effekten av förslaget uppskat tas bli 700 Mkr per åri extra kostnaderför SEB.

Stabilisering av den finansiella sektorn

Regleringskraven på bankeri Sverige är bland de strängaste i världen. Svenska regler som utfärdats på senare tid är utfor made för att ytterligare stabilisera den svenska finansiella sektorn och ytterligare säkerställa bankers bidrag till samhället.

Baserat på erfarenheterfrån tidigare finansiella kriser, har nationella regeringar etablerat så kallade avvecklingsfonder med syftet att finansiera eventuella framtida statliga stöd till kreditinstitut.

På samma sätt gerinsättningsgarantier skydd för privatsparare om banken går omkull.

Ekonomiska bidrag

I Sverige bidrar bankerna till avvecklings fonden för stabilitetsskäl och till den natio nella insättningsgarantin.

För 2016 uppgick SEB:s totala myndighetsavgiftertill 1,4 miljarder kronor. För 2017, när hela avvecklingsavgiften tas ut, beräknar banken att kostnaden kommer att uppgå till 2,1 miljarder kronor, varav den absolut största delen i Sverige.

Risk för snedvriden konkurrens

Räntan på efterställda skulder som betecknas som ytterligare primär och supplementärkapital ärinte längre avdragsgill förinkomstskatt. Anled ningen är att denna skuld anses vara en del av bankers kapitalbas och därför bör behandlas som kapital ur skattesyn punkt.

Eftersom detta enbart är en skatt på svenska banker, finns det en risk för snedvriden konkurrens i förhållande till internationella finansiella institutioner.

Skatteökningen uppskattas för SEB bli cirka 360 Mkrför 2017 och 300 Mkr 2018 och därefter.

Övergång till en mer hållbar värld

Näringslivets roll när det gäller övergången till en mer hållbar värld manifesterades för första gången under 2015 då FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling undertecknades och när det globala och rättsligt bindande klimatavtalet antogs på COP21-mötet i Paris.

Näringslivet deltari arbetet med de 17 nya globala hållbarhetsmål som fastställdes av FN. De spänner över ett brett fält från att utrota fattigdom till att främja hälsa, välstånd och ekonomisk tillväxt. För varje mål finns specifika delmål som ska uppnås under de närmaste 15 åren och för att uppnå dessa krävs att alla parter gör sin del – staten, näringslivet och det civila samhället. SEB var ett av de 400 företag, som skrev under ett globalt upprop till stöd för klimatavtalet och banken harreviderat sitt ställningstagande angående klimatförändringar med en tydlig ambition att delta och bidra till att

jordens temperaturökning stannarlångt under 2 grader.

Den finansiella sektorn har en nyckelroll när det gäller att slussa investeringskapital till infrastruktur och fossilfri energi.I och med detta bidrarföretagen inte bara till att möta klimathotet utan har också bättre förutsättningarför hållbartillväxt och därmed bättre avkastning.

Se även SEB:s Hållbarhetsrapport 2016.

De globala hållbarhetsmålen

Demografiska utmaningar

De flesta länder stårinför betydande demografiska utmaningar på grund av åldrande befolkningar.

Försörjningsbördan för de yrkesaktiva växer vilket innebär en belastning för de allmänna välfärdssystemen. Det finns en växande insikt om att individen själv behöverta ett ökat ansvarför sin ekonomiska trygghet genom sparande och försäkrings lösningar. Här kan den finansiella sektorn bidra genom att tillhandahålla lättillgäng lig rådgivning och tjänsterinom långsiktig placering.

Dialog med intressenter

Finansmarknaden är motorn när det gäller att skapa ekonomiskt och socialt värde i det moderna samhället. Här spelar banker en nyckelroll.

Banken upprätthåller en aktiv dialog inte bara med kunderna och medarbe tarna, utan även med andra intressenter som aktieägare, leverantörer, myndigheter, lagstiftare och företrädare förlokal samhället på de platser där SEB verkar.I denna dialog har SEB identifierat de frågor som är viktigast såväl förintressenterna som för banken. Dessa visar god överensstämmelse och liggeri linje med bankens strategiska inriktning på basen av riskhantering, finansiell styrka och motstånds kraft.

• Ömsesidiga frågor är att:
• erbjuda en god kundupplevelse och service
• upprätthålla hög affärsetik och datasäkerhet
• bidra till ett samhälle som präglas av resurseffektivitet och innovationsförmåga.

Samhället

SEB skapar värde

Kundfokus, långsiktighet och finansiell styrka utgör grunden för att möta kundernas, medarbetarnas och samhällets förväntningar och därmed skapa värde för aktieägarna.

Genom att uppfylla intressenternasförväntningar via SEB:s affärsmodell

1,6 miljoner företags- och privatkunder Kundernas behov är kärnan i bankens verksam het. Kundernas högt ställda förväntningar på service och kvalitativ rådgivning samt hållbara lösningar driver bankens affärsutveckling och erbjudanden.

276 000 aktieägare

Aktieägarnas kapital är en förutsättning för att bedriva bankens verksamhet. Aktieägarna förväntar sig en konkurrenskraftig och uthållig avkastning på sitt kapital. Många av de större ägarna har ett långsiktigt perspektiv på sitt engagemang i banken.

Långsiktig strategi

SEB:sstrategi bygger på utvecklingen av nära kundrelationer med ett långsiktigt perspektiv. Se sid. 11.

Kundanpassade erbjudanden

Proaktiv, kvalitativ rådgivning och heltäckande erbjudanden som är tillgängliga på kundens villkor och baserade på insikt om kundens behov. Se sid. 18.

Driftsäker och funktionell IT

IT-strukturen stödjerstabiliteten i den dagliga driften och agil utveckling av digitala produkter och tjänster.Se sid. ³⁶ och sid. ^{16 i} SEB:sHållbarhetsrapport 2016.

15 300 medarbetare

Bankens medarbetare bygger och upprätthåller relationerna med kunderna. Deras engagemang, kunnande och kvalitet i det dagliga arbetet är viktiga framgångsfaktorerför bankens verksam het och framtida utveckling.

Samhället i stort

Banker utgör en integrerad del av samhället och är viktiga för att skapa ekonomisk tillväxt och socialt värde. Med detta följerförväntningar på att banken tar ett stort ansvarför hur den agerar så att samhället kan fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt.

För kunder

Genom att tillhandahålla proaktiv rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster, stödjer SEB sina kunders långsiktiga ambitioner och tillför värde i alla utvecklingsstadier förföretag och institutioner och i livets alla faserförindivider. Se sid. 14.

För aktieägare

Utdelning och eventuella ökningari marknadsvärdet övertiden bidrar till aktieägarnas ekonomiska trygg het och möjliggör nya investeringar. SEB:s konkurrenskraft ökar och långsiktiga riskerreduceras genom integrering av miljömässiga, sociala och styrningsaspekter. Se sid. 26.

För medarbetare

Medarbetarna deltari, och värdesätter, de möjligheterna till lärande och vidareutveckling som ärintegrerade i SEB:s verksamhet. Medarbetarna deltar också i många partnerskap som SEB stöderför att hjälpa sam hällen att utvecklas och blomstra. Se sid. 22.

För samhället i stort

Banken förmedlar finansiella lösningar, tillhandahåller betaltjänster och hanterarrisker som främjar ekonomisk tillväxt och välstånd. SEB betalar skatter och avgifter enligt lokala regler där banken verkar. SEB tar ansvari sin roll som finansiär och kapitalförvaltare och arbetar proaktivt med miljö, sociala och bolagsstyrningsfrågor. Se sid. 21 och 25.

skapas både socialt och ekonomiskt värde

Fördelning av ekonomiskt värde

57 miljarder kronor för 2016

Finansiell styrka

Den finansiella styrkan ger den motståndskraft och flexibilitetsom krävsför att bistå kunderna på lång sikt.Se sid. 29.

Solid bolagsstyrning

Bolagsstyrningen är baserad på en tydlig ansvarsfördelning, en väl utvecklad struktur för intern kontroll och ägarengagemang.Se sid. 48.

Sund riskkultur

För att möta kundernas behov tar och hanterar SEB risker. Dessa motverkas av försiktighet, riskmedvetenhet och expertisi hela organisationen.Se sid. 40.

Service i världsklass

SEB:s långsiktiga vision speglar en framtid där kundorientering och digitalisering blir allt viktigare. I denna miljö är bankens ambition att vara den klart ledande nordiska banken för företag och institutioner och den främsta universalbanken i Sverige och Baltikum.

SEB:slångsiktiga strategiska prioriteringar

Ledande kundupplevelse

Utveckla långsiktiga relationer baserade på förtroende. Kunderna ska känna att de tjänster och den rådgivning som erbjuds bygger på insikt om deras behov, ärtill gängliga på deras villkor och att SEB förmedlar kunskap och agerar proaktivt i deras intresse.

Motståndskraft och flexibilitet

Upprätthålla motståndskraft och flexibilitet för att kunna anpassa verksamheten till rådande marknadsförhållanden. Motstånds kraften bygger på kapitalstyrka och likviditet. Kostnadseffektivitet ger utrymme för nya investeringar.

Tillväxt inom styrkeområden

Fokusera på lönsam organisk tillväxtinom styrkeområden: som universalbank i Sverige ochBaltikum och som företagsbank i hemmamarknaderna utanför Sverige.

Den treåriga affärsplanen (2016–2018)

Tillväxt inom styrkeområden

Ökad tillväxttakt i Sverige

Förstärka bankens position i samtliga kundsegment i Sverige. Bredda tjänste erbjudandet och använda information om kunden för att proaktivt erbjuda nya tjänster.

Nordiska och tyska storföretag och institutioner

Bredda och fördjupa affären med nordiska och tyska företags och institutionella kunder med ett komplett tjänsteutbud och digitala kundportaler samt selektivt attrahera utvalda företagskunderi Storbritannien.

Sparerbjudande till privatpersoner och företagskunder

Skapa tillväxt genom att erbjuda kunderna bekväma och rådgivningsbaserade lösningarinklusive försäkringarför att tillgodose kundernas behov av långsiktigt sparande.

Fokusområden för omvandling

Service i världsklass

Fokusera på kunden, i alla skeden, för att skapa en ledande kundupplevelse. Kunden ska uppleva att SEB har ett personligt och lättillgängligt helhetserbjudande där kunderna kan välja var och på vilket sätt de vill betjänas.

Digitalisering

Utveckla anpassade rådgivningsverktyg och gränssnitt baserade på kundens individuella behov och beteende i olika kanaler. Detta innebärtill exempel att transformera första linjens tjänstertill digitala lösningar och portaler. Digitalisera och automatisera interna processerför att förbättra effektiviteten.

Kompetens

Säkerställa en gradvis kompetensväxling genom att bredda rollen för kundansvariga och även utveckla kunnandet inom ser vicedesign och dataanalys. Fortsätta att investera i att attrahera kompetens med rätt värderingar och tillhandahålla utveckling för befintlig personal.

Ambition att vara en förebild inom hållbarhet

Den finansiella sektorns betydelse för, och indirekta påverkan på, hållbarhets frågor är allmänt erkänd. SEB vill vara en förebild inom hållbar utveckling i finans branschen och ska fokusera på att:

• främja klimatvänliga och resurseffektiva lösningar,
• arbeta med hållbara investeringar och finansiering med positiv påverkan,
• stödja entreprenörskap vilket skapar nya arbetstillfällen och stöttar den ekonomiska utvecklingen och
• minska bankens egen direkta miljöpåverkan.

Strategiska mål och utfall

Upplevelse och nöjdhet Ett flertal interna och externa nyckeltal användsför attmäta kundnöjdheten. Kundernas vilja att rekommendera SEB är ett av de viktigaremåtten på bankens framsteg.

1) Enligt Prospera

0,0 1,5 3,0

Kundernas vilja att rekommendera 1)

Privatkunder

0 15 30

Mål

Ledande ställning i utvalda kundsegment. Utfall

Kundnöjdheten ökade isamtliga fyra segment. 2016 rankade nordiska storföretag SEB som nummer 2, jämförtmed nummer 3 föregående år. Rankingen gjord av nordiska finansiella institutioner för 2016 förbättradestill nummer 1, från nummer 5 föregående år.

Framöver

SEB kommer att arbeta för attytterligare förbättra den totala kundnöjdheten genom proaktiv rådgivning och bekväma kundgränssnitt.

Svenskt Kvalitetsindex

Enligt Svenskt Kvalitetsindexmätning av kundnöjdhet fick bankbranschen ettstort förtroendetapp bland både privat- och företagskunder under 2016. SEB stod relativt opåverkad när det gällde privatkunder ochminskade betydligtmindre än branschsnittet när det gällde företagskunderna.

Aktieägarna

Finansiella mål

Tack vare denmotståndskraft och flexibilitetsomges av en stark kapitalbas, god tillgång till finansiering, hög kreditvärdighet och kostnadseffektivitetkan SEB skapa värde för aktieägarna under olika marknadsförhållanden. Styrelsen fastställer tre finansiellamålsom samverkar för finansiellstyrka.

Kärnprimärkapitalrelation Procent

1) Inkl. jämförelsestörande poster15,3 (exkl.:13,1) 2) Inkl. jämförelsestörande poster12,2 (exkl.:12,9) 3) Inkl. jämförelsestörande poster 7,8 (exkl.:11,3)

Mål

SEB strävar efter att generera konkurrenskraftig räntabilitet (avkastning på egetkapital). Det betyder att banken långsiktigtsträvarmot att nå en räntabilitet på 15 procent.

Utfall

Räntabiliteten var 7,8 procent. Exklusive jämförelsestörande poster var räntabiliteten 11,3 procent.

SEB uppskattar det aktuella kärnprimärkapitalkravet från Finansinspektionen enligt Basel III (CET1) till16,9 procent.

Mål

SEB ska upprätthålla en kärnprimärkapitalrelation enligt Basel IIIsomärcirka 1,5 procentenheter högre än Finansinspektionenskrav, vilket för närvarande skulle innebära cirka 18.4 procent.

Utfall

Kärnprimärkapitalrelationen var18,8 procent vid åretsslut.

1) Inkl. jämförelsestörande poster 54 (exkl.: 63) 2) Inkl. jämförelsestörande poster 69 (exkl.: 66) 3) Inkl. jämförelsestörande poster113 (exkl.: 75)

Mål

40 procent ellermer av vinst per aktie. SEB strävar efter en långsiktig utdelningstillväxt. Utdelningensstorlekfastställsmed hänsyn till SEB:s finansiella position, det rådande ekonomiska läget, intjäning,myndighetskrav och tillväxtmöjligheter.

Utfall

Den föreslagna utdelningenmotsvarar113 procent av vinst per aktie. Exklusive jämförelsestörande poster var utdelningen 75 procent av vinst per aktie.

Medarbetarna

Motivation och engagemang Den årliga undersökningen Insikt

mätermedarbetarnas engagemang, effektivitet och förtroende samt deras vilja att rekommendera SEB somarbetsplats.

Medarbetare Index

Performance excellence Index Effektivitet och förtroende

Mål

SEB:smål är att vara denmest attraktiva arbetsgivaren inomfinanssektorn. Framsteg mäts genommedarbetarundersökningen Insikt.

Utfall

I 2016 års undersökning var resultaten klart bättre än genomsnittet för finanssektorn. Index ökademed avseende på performance excellence,men sjönk något – från en hög nivå – när det gällermedarbetarnas engagemang och deras vilja att rekommendera SEB somarbetsplats.

Framöver

SEB kommer attsträva efter att förbättra medarbetarnas engagemang särskiltmed avseende på bankens vision, värderingar och affärsplan.

Samhället

Anseende

SEB följer resultaten av TNS Reputation Indexsommäter bankens anseende bland konsumenter och företagare.

Hållbarhet

SEB vill vara ett föredöme inom hållbarhet i finansbranschen. Ettmått är ombanken uppfyller kraven för att ingå i olika hållbarhetsindex. Banken har också ambitionen attminska sina egna koldioxidutsläpp.

1) Företagets anseende hos allmänheten, enligt TNS Reputation Index(viktat i Baltikum).

Hållbarhetsindex SEB uppfyller kraven

STOXX Ethibel FTSE4Good ECPI Dow Jones

57 57

Mål

Minska gapet till nummer1i branschen och att ha det bästa anseendet bland konkurrenterna på längre sikt.

Utfall

Långsiktigt positiv trend i Sverige. Gapet till nummer1minskar. I Baltikumär index över genomsnittet påmarknadenmen trenden är något nedåtgående. SEB rankassomnummer 3 i Estland och nummer 2 i Lettland och Litauen.

Framöver

SEB kommer att fortsätta sitt långsiktiga engagemang i affärsetik och allmänhetens förtroende.

Mål Minska koldioxidutsläppenmed 20 procent mellan 2015 och 2020.

Utfall

CO2-utsläppenminskademed 4 procent ett år in imålperioden.

Framöver

SEB fortsätter att fokusera på att reducera CO2-utsläppen.

Mål

Att ingå iminst femutvalda hållbarhetsindex.

Utfall SEB har ingått i STOXX, Ethibel, FTSE4Good och ECPI i flera år. Under 2016 inkluderades SEB också i Dow Jones hållbarhetsindex och därigenomvarmålet uppnått.

Framöver

SEB villmed godmarginal ingå i de utvalda indexen.

En nyreferenspunkt förmätning av CO2 utsläpp, därytterligare SEB-enheter ingår, infördesfrån ochmed 2015. Somen konsekvens ändradesmålet uttryckt i ton. Förmer information se SEB:s Hållbarhetsrapport.

Kunder och kundservice

Med en hög förändringstakt i omvärlden är innovation och omvandling avgörande för SEB. Nya tjänster, lösningar och mötesplatser utvecklas i nära samklang med kunderna för att kunna erbjuda dem service i världsklass.

Kundsegment

Banken betjänar cirka 2 300 storföretag inom ett brett spann av branscher varav de flesta harinternationell inriktning.I Norden är dessa bolag bland de största i sina respektive branscher medan kunderna i Tyskland och i Storbritannien finns i spannet från större medelstora företag upp till multinationella företag.

Strategi

• Sträva efter att göra SEB till kundens självklara partner genom att erbjuda heltäckande finansiella tjänster och rådgivning inom alla delar av företagets verksamhet. SEB:s breda expertis och djupa branschkunskap gör detta möjligt.
• Utöka affärerna med befintliga kunderi Norden och Tyskland, genom att bygga på långsiktiga personliga relationer.
• Fokusera på bekväma digitala kundportaler, effektiva processer, kostnads och kapitaleffektivitet samt ett optimalt utnyttjande av kapital.
• Öka antalet företagskunderi Storbritannien.

Mindre och medelstora företag Privatkunder

Banken betjänar cirka 400 000 mindre och medelstora företag i Sverige och Baltikum. Av dessa var antalet helkunder 168 000 i Sverige och 99 000 i Baltikum. Segmentet medelstora företag och offentlig sektori Sverige omfattar cirka 500 kunder, många med internationell verksamhet.I offentlig sektor återfinns bland annat statliga myndigheter, statligt ägda företag samt kommuner.

Strategi

• Utveckla SEB:s erbjudanden baserat på bankens starka ställning bland storföretag i Norden. Erbjuda mindre och medelstora företag lättillgängliga tjänster och proaktiv rådgivning utifrån en djup insikt om deras totala situation, inklusive såväl medarbetarnas som ägarnas behov.
• Betjäna de mindre företagen med hjälp av paketerade lösningar och ökad tillgänglighet via digitala gränssnitt.

Stora företag Finansiella institutioner

Banken betjänar cirka 700 finansiella institutioner. De utgörs av pensions och kapitalförvaltare, hedgefonder, försäkringsbolag och andra banker som är verksamma i Norden och internationellt.

Strategi

• Möta institutionernas behov genom att tillhandahålla en specialiserad kundansvarsorganisation, där bankens erbju danden kompletteras med djup kompetens om kundernas verksamhet.
• Fokusera på bekväma digitala kundportaler, effektiva processer samt kostnadseffektivitet och ett optimalt utnyttjande av kapital.
• Erbjuda heltäckande tjänstertill kunderi Norden och Tyskland och erbjuda nordiska produkter globalt.

Banken hartotalt cirka fyra miljoner privatkunderi Sverige och Baltikum. Av dessa är 485 000 helkunderi Sverige och 904 000 i Baltikum. För bankens cirka 25 000 privatkunder med större kapital och behov av mer kvalificerad rådgivning tillhandahåller SEB ett omfattande private bankingerbjudande.

Strategi

• Möta kundernas totala behov av rådgivning och finansiella tjänsteri livets alla skeden.
• Sträva efter att göra det enkelt för kunderna att hantera ekonomin och planera förframtiden. Att vara proaktiv och tillgänglig är avgörande för att kunna skapa bekväma lösningar.
• Tillhandahålla alternativ förlångsiktigt sparande i och med att en åldrande befolkning innebär en belastning på de allmänna välfärdssystemen. Det betyder att individen själv behöverta ett ökat ansvarför sin ekonomiska trygghet.

Möt våra kunder

Teo Ottola Konecranes Se sid. 17.

Katre Kõvask Südameapteek Se sid. 19.

Anders Parrow Se sid. 20.

Kundaktiviteter 2016

Mot bakgrund av den osäkra omvärlden förhöll sig storföretagskunder och institutioner avvaktande, men behovet av riskhanteringstjänster var stort. Mindre och medelstora företag var mer positiva. På privatsidan använder kunderna i allt högre grad digitala tjänster för sina ekonomiska behov.

Stora företag

Avvaktande, men mer aktivitet motslutet av året

I början av året, som präglades av makro ekonomisk osäkerhet, var storföretagskunderna försiktiga. Efterfrågan på utlåning var högre mot slutet av året, drivet av ett antal företagstransaktioner. SEB spelade dock en avgörande roll som rådgivare och arrangöri exempelvis noteringen av Arcus i Norge och DNA i Finland. Private equityinvesterare var alltmer aktiva. Kunderna efterfrågade rådgivnings och riskhanteringstjänster som en följd av det volatila marknadsläget under hela året.I Storbritannien valde nya kunder SEB för dess roll som nordisk relationsbank.

Kundnöjdhet

SEB rankades som nummer 1 i toppskiktet av nordiska storföretag i Prosperas kund nöjdhetsundersökning.

Finansiella institutioner

Aktivitet driven av låga räntor och volatila marknader

Osäkerhet om effekterna av bankregelverket, samt vilken riktning centralbankernas penningpolitik skulle ta, kännetecknade en stor del av 2016. Aktiviteten bland finansiella institutioner var generellt låg, men ökade i slutet av året. Underturbulenta perioder, särskilt kring folkomröstningen om Brexit och presidentvalet i USA, var marknaden volatil och riskhanteringsaktiviteten hög. Det låga ränteläget fick många finansiella institutioner att ta högre risk genom att investera i mindre likvida tillgångar. Institutionella investerare blev alltmer intresserade av hållbara investeringar.

Kundnöjdhet

SEB rankades som nummer 1 i toppskiktet av nordiska finansiella institutioneri Prosperas kundnöjdhetsundersökning.

Mindre och medelstora företag

Positiv utveckling både i Sverige och i Baltikum

Svenska mindre och medelstora företag påverkades mindre av den globala osäker heten. De förväntade investeringarna i infrastrukturi Sverige skapade en positiv drivkraft. Omkring 9 000 nya företag valde att bli helkunder hos SEB. Deras behov av tjänsterinom finansiering och sparande ökade och SEB:s digitala tjänster utnyttjades allt mer.

Digitala tjänster

Företagsappen, internetbanken, efaktura och appen Swish för betaltjänsterförföretag är alla exempel på digitala initiativ som uppskattats av mindre och medelstora företagskunder.

Aktiva baltiska kunder

Utvecklingen var positiv även i Baltikum, därföretagen kunnat motverka effekterna av de ryska sanktionerna. Kunderna var mer positiva och deras efterfrågan på finansiering ökade i alla tre länderna.

Möt en av våra storföretagskunder

» Banken är snabbfotad, obyråkratisk och proaktiv. «

Teo Ottola Finanschef Konecranes

Finska Konecranes är en världsledande tillverkare av kranar och lyftanordningar med kunder inom bland annat tillverknings- och processindustri,skeppsvarv, hamnar och terminaler.

I januarislutfördesförvärvet av Terex materialhanterings- och hamnlösningar, en affärsom i ettslag nästan fördubblar Konecranes omsättning, kompletterar produktutbudet och utökar basen av installerade kranar rejält. SEB spelade en nyckelroll vid framtagandet av finansieringslösningen.

– SEB har varit en strategisk partnersedan starten i mitten av 1990-talet. Vi har en lång och bred relation präglad av ömsesidigt förtroende. SEB:s kontaktpersoner är lätta att ha att göra med, banken ärsnabbfotad och obyråkratisk och har en proaktiv approach, säger finansdirektör Teo Ottola.

Privatkunder

Digitala tjänster och ett ökat behov av långsiktigtsparande

Iljuset av de demografiska förändringarna ökade privatpersoners medvetenhet om långsiktigt sparande och riskförsäkrings lösningar. Kunderna utnyttjade SEB:s stärkta erbjudande inom området långsik tigt sparande, med både fondförsäkring och traditionell livförsäkring. Det digitala pensionsanalysverktyget uppskattades också.

Aktiemarknadens utveckling avspeglades i kundernas beteende på sparmarknaden. Mot slutet av året valde kunderna atti högre grad placera i aktie och strategifonder.

Privatpersoner ökade sin digitala närvaro och i Sverige användes mobilen fyra gånger oftare än internetbanken förinteraktion med banken.

Bolån

Hushåll i Sverige fortsatte att köpa nya hem på en fastighetsmarknad där bostadsbrist och låga räntor kraftigt drivit upp priserna.

De nya strikta amorteringskraven som infördes i Sverige under året hade en begränsad effekt på SEB:s kunder eftersom banken har haft liknande interna regler under en längre tid.

Baltikum

I Baltikum fanns det vissa positiva ekonomiska tecken drivet av en starkare privatkonsumtion och privatkundernas aktivitet ökade. Efterfrågan på lån och sparande ökade.

Skolungdomar visade stort intresse för SEB:s utbildningsseminarieri privatekonomi.

Stöd till entreprenöreri alla faser från uppstart till tillväxt

För SEBär det självklart att stödja entre prenörskap och nyföretagande.I Sverige har SEBetablerat samarbeten längs hela entreprenörstrappan, alltså från nystartade till etablerade företag. Se sid. 25.

SEB driverInnovation Forum – en mötesplats därlovande spjutspetsföretag med koppling till lärosäten och forsk ningsinstitutioner ges möjlighet att träffa potentiella investerare bland SEB:s kunder. Evenemanget är mycket uppskattat och harletttill konkreta investeringarför ungefär hälften av deltagarna.

I Baltikum arrangerar SEB seminarier därföretagskunderfårinformation och möjlighet attträffas, i syfte att hjälpa varandra attförverkliga sina tillväxtambitioner genom innovationskraft.

Nya tjänster för kunderna

Med fokus på kundens behov och med bankens vision om service i världsklass för ögonen, tar SEB ett stort antal initiativ för att förbättra kundupplevelsen.

Under 2016 har SEB tillvaratagit den digitala teknikens möjligheter genom att utveckla och lansera nya tjänsterför alla kundsegment. Arbetet skeri hög takt, med många små leveranser, som utvecklas i nära samarbete med kunderna. Vissa lösningar utvecklas helt och hållet av SEB, medan andra bygger på partnerskap med andra aktörer.

Test att låta kundnöjdheten styra

För att sätta kundupplevelsen i centrum har SEB låtit sju bankkontori Sverige och tre i Litauen testa vad som händer om de styr verksamheten enbart utifrån kundnöjdhet utan attfölja upp finansiella nyckeltal. För söket visarlovande resultat och personalen hittar nya sätt att ge bästa möjliga service till kunderna.

Entreprenörernas bank

Med ett breddat serviceerbjudande, genom lanseringen av Greenhouse 2017, tar banken nästa steg för att bli en starkare affärspartnerförföretag i tillväxt.

Skapandet av det nya erbjudandet har föregåtts av djupintervjuer med tillväxtföretagare om utmaningar och problem i deras vardag. För att möta deras behov tillgängliggörs hela SEB:s expertis för dessa företag; alltifrån rådgivning om förvärv och fusionertill investment banking och bolags och familjejuridik. Därutöver erbjuder SEB, i samarbete med externa parter, även tjänsterinom till exempel bemannings och avtalsfrågor, samtrevisorer, jurister, konsulter och rådgivare.

I de baltiska länderna driver SEBinno vationsinitiativ tillsammans med kunderna. Det utgör ett sätt att stärka partnerskapet med entreprenörerna.

Världsledande funktion för depåförvaring

Under 2016 fick de första kunderna tillgång till SEB:s nya plattform för globala depåhanteringstjänster, som har utvecklats i samarbete med det finansiella tjänsteföretaget Brown Brothers Harriman (BBH). Den nya lösningen innebär förbättringar när det gäller hantering av kundernas fonder, säkerheter, bolagshändelser, cash management, valuta handel med mera.

SEB stårför kundrelationen och gränssnittet mot kunderna, medan BBH levererar den tekniska plattformen och vissa administrativa processer. Genom samarbetet får SEB tillgång till spjut spetsteknologi och behåller samtidigt kundrelationerna.

Virtuell agent i kundtjänsten

Den virtuella agenten Aida, har börjat som trainee i bankens kundtjänst. Sedan en tid tillbaka svarar hon på frågor, hjälper kunderna med enkla ärenden och harlärt sig svenska. "Rekryteringen" av henne är en av SEB:s många tester av möjligheterna att vidareutveckla kund upplevelsen och erbjuda mer effektiva banktjänster med hjälp av artificiell intelligens.

Aida liggeri teknikens framkant. Till skillnad från så kallade chatbottar, kan Aida lära sig att förstå, föra en dialog och utföra ärenden på ett mänskligt sätt.

SEB är den första banken i Europa som använder den typen av artificiell intelligens i kundtjänsten.

Möt en av våra företagskunder

» Jag uppskattar att banken är öppen för entreprenör skap och innovation. «

Katre Kõvask VD Südameapteek

Med sju nya apotek, en försäljning som ökar nästan tre gångersnabbare än marknaden och ett nästan fördubblat resultat (så kallat EBITDA), kan Katre Kõvask, VD för den estländska apotekskedjan Südameapteek, se tillbaka på ett bra år.

En öppen, flexibel och nära relation med SEB som bolagets finansiella partner är en viktig del av den fortsatta expansionen.

"Bankrelationer handlar om att bygga ett partnerskap,samarbeta och dra åtsamma håll. Relationen bygger på att båda parter är öppna och transparenta. Jag uppskattar den öppenhet för att främja entreprenörskap och innovation som banken står för",säger hon.

Bankkontoret utvecklas

Den personliga relationen med kunderna är viktig och SEB kommer alltid att ha bankkontor. Men i en värld där banktransaktioner är alltmer digitala, hur kommer då det framtida kontoret att se ut och vilka tjänster kommer att tillhandahållas? En del av svaret finns på en ny typ av kontor beläget i Stockholm, samt på de innovationscenter för mindre och medelstora företag som banken har etablerat i de baltiska länderna.

Initiativen är ett sätt att utveckla mötes platseri nära samarbete med kunderna. Med hjälp av återkoppling från kunder arbetar banken med att utforma nya typer av öppna och inbjudande mötesplatser.

Först på pensionsmarknaden med digitala rådgivningsmöten

SEB blev första aktör på den svenska tjäns tepensionsmarknaden att kunna erbjuda kunderna ett helt digitaliseratrådgivnings möte. Processen inleds med att kunden via ett webbformulärlämnar den information som behövs för att göra en nulägesanalys. Vid det webbaserade rådgivningsmötet, där parterna delar skärm, kan kunden se hur utfallet påverkas vid olika val och själv sätta mål för sin ekonomiska trygghet. Kunden kan därefter använda digital signering.

Den digitaliserade processen innebär att SEB kan erbjuda personlig rådgivning på distans, oavsett var kunderna finns. Därmed ökartillgängligheten samtidigt som banken effektiviserarrådgivnings arbetet.

Nytt smidigt gränssnitt för storföretagskunder

SEB har uppgraderat funktionaliteten för cash management så att kunderna får en bättre överblick, inte bara över sina likvida medel – både i SEB och i andra banker – utan också över sina mest avancerade globala likviditetslösningar. Tillgänglig heten harförbättrats så att kunderna kan övervaka och hantera sina konton även via mobilenheter.

Innovation gynnar kunden

Främjarintern innovationskultur

Banken uppmuntrar en kulturför förändring och innovation. Ett sådant initiativ ärInnovation Lab, där medar betare gör en presentation av sina idéer inför en jury bestående av högre chefer. Om idén godkänns, kan den anställde utveckla den och skapa en prototyp under en viss tid.

Flera idéer harredan förverkligats, såsom SEB:s virtuella visningar, som erbjuds i samarbete med mäklaren Husman & Hagberg. Ett annat exempel är processen för att ta emot nya kunder, som har kunnat kortas rejält genom digitala verktyg.

Digitala processer förbättrar kundupplevelsen och frigör resurser

För att fullt ut kunna dra fördel av ny teknik och utifrån ett kundperspektiv skapa nya automatiserade flöden är det ofta nödvändigt att göra om processerna helt från början. SEB haridentifierat ett antal nyckelprocesser där banken designar om hela kedjan från kundaffärtillITsystem.

Det handlar bland annat om när kunder köper ett nytt boende. Här har SEB lanserat det första konkreta steget i form av en ny digital funktion som hjälper kunderna att bedöma vilken bostad de harråd med. En annan process som görs om är den årliga kreditgenomgången inom storföretagsaffä ren. Här kan besparingspotentialen vara så stor som tre till fyra manveckors arbete per år och kund.

Investering i innovativa lösningar

SEB investerari högteknologiska företag med innovativa lösningar, som kan vara relevanta för SEB och dess kunder.

Under 2016 investerade SEB i fintechbolaget Tink, som har utvecklat en app som hjälper användarna att få bättre överblick över sina inkomster och utgifter. Funktionalite ten integreras nu i SEB:s mobilapp. SEB har även investerat i Coinify, ett företag som har utvecklat en plattform för blockkedjebetal ningar, samt i företaget Now Interact, som använder artificiell intelligens och maskininlärning för att förutsäga kundernas beteende. Ett annat exempel är Leasify, ett företag med en digital lösning förleasing avtal förföretag.

Blockkedjans möjligheter

Den så kallade blockkedjetekniken, som ursprungligen utvecklades för kryptovalutan Bitcoin, kan ha stor potential att effektivisera betalningsflöden genom att den tar bort behovet av mellanhänder. SEB deltari flera olika initiativ för att utforska blockkedjans möjligheter.Banken harförutom investe ringen iCoinify, ett samarbete med fintechbolagetRipple för att använda deras lösning för betalningar med blockkedjeteknik.

Möt en av våra privatkunder

» Det är en enorm tillgång att ha en bank som man kan lita på. «

Anders Parrow

Kärleken till båtar och fågelliv har följt honom genom livet. Häromåret väckte han uppmärksamhet, när han 89 år gammal beställde en ny segelbåt,specialanpassad för ensamsegling. Och för 54 årsedan var det båtintresset som gjorde att han blev kund i SEB, en bank Anders Parrow sedan dess har varit"obrottsligt trogen". Han gillar att besöka banken och träffa sin rådgivare, men är också förtjust i internet- och mobilbanken.

– Jag förstår inte hur man skulle kunna sköta sina bankaffärer utan dem,säger han. Anders tar regelbundet del av SEB:s marknadsanalys som en del isin portföljhantering.

Kunderna förväntarsig hållbara tjänster

Den finansiella sektorn har en stor indirekt påverkan när det gäller långsiktigt hållbar utveckling. Här har bankens intressenter stora förväntningar och SEB har höjt ambitionen och vill vara en förebild inom hållbarhet.

Grön finansiering

Klimatutmaningen kräver stora investe ringari energiförsörjning, transportsektorn och hållbar stadsutveckling. SEB bidrar genom att hjälpa kunder med kapital till gröna investeringarinom infrastruktur och förnybar energi, såsom vattenkraft, vindkraft och solenergi.

SEB var med och initierade tillkomsten av den första gröna obligationen som gavs ut av Världsbanken 2008. Sedan dess har den globala marknaden för gröna obligationer tagit fart och vuxit kraftigt. Under 2016 gavs gröna obligationer ut till ett värde av nästan 95 miljarder dollar – kapital som slussats till kvalitetssäkrade gröna projekt. SEB hade en marknadsandel på 4,4 procent och var den fjärde största arrangören (underwriter) globalt.

SEB har ett antal policys som begränsar utlåning till vissa sektorer såsom fossila

Bankens ställningstaganden och branschpolicys

• sebgroup.com/sv/om-seb/vilka-vi-ar
• SEB rapporterar om sitt hållbarhetsarbete enligtGRIG4. Läs mer på sebgroup.com

Mikrofinansiering

SEB varförsta banken i Sverige med att lansera fonderför mikrofinansiering riktade till institutionella investerare. Syftet är att erbjuda en attraktiv investe ringsmöjlighet med tydlig social karaktär. Fondmedlen gerringar på vattnet när dess låntagare investerar eller använder andra småföretagstjänster. På så sätt skapas sysselsättning och tillväxt i utvecklingsländer.

Bankens fyra mikrofonder har ett sam manlagt värde av drygt4 miljarder kronor som når 17 miljoner entreprenöreritillväxtländer via mikrofinansinstitut.

bränslen och gruv och metallindustrin. SEB göringen nyfinansiering av kolbryt ning och kolkraftverk. Bankens branschpo licys och ställningstaganden är en värdefull bas för dialogen med företagskunderna och bidrartill att öka medvetenheten om hållbarhetsaspekterna vid olika beslut.

Ansvarsfulla investeringar

Kunderna förväntar sig i allt högre utsträckning att SEB ska förvalta deras medel på ett ansvarsfullt sätt. Banken arbetar sedan flera år målmedvetet med att beakta hållbarhet i alla investeringsprocesser, baserat på övertygelsen om att det ledertill bättre investe ringar och högre avkastning för kunderna. Vid årsskiftet förvaltades 584 miljarder kronor (517) i enlighet med PRIprinciperna (Principles of Responsible Investments).

SEB utesluterinvesteringarinom särskilda branscher och områden som kontroversiella vapen och kärnvapen,

liksom bolag där kolutvinning utgör mer än 20 procent av omsättningen. Men SEB arbetar även i ökad utsträckning med positivt urval, därförvaltarna prioriterarföretag som arbetar på ett hållbart sätt.

Under 2016 har SEB inlett ett nytt samar bete med Hermes Investment Management, vilket ger möjlighet att öka antalet dialoger om hållbarhet med företag utanför Norden.

Mätningen av fondernas koldioxidav tryck har utökats och omfattar nu merparten av bankens aktiefonder.

Dow Jones hållbarhetsindex

SEB har höga ambitioner vad gäller sitt hållbarhetsarbete och strävar efter att vara en förebild inom hållbarhetsfrågori finansbranschen. Ett kvitto på att ansträngning arna har givitresultat var att SEB under 2016 – som den enda banken i Norden – uppfyllde de strikta kriterierna och accepterades som en del av Dow Jones hållbarhetsindex.

Strategy Value creation

I en föränderlig värld, påverkas SEB av den snabba tekniska utvecklingen, förändrade kundbeteenden och förväntningar på framtida medarbetare. Bankens roll i samhället blir allt viktigare för SEB:s attraktionskraft som arbetsgivare.

22 SEB Årsredovisning ²⁰¹⁶

För andra året i rad,samlades 3 000 anställda i Stockholm för att ta del och inspireras av de initiativ som tagits för att nå SEB:slångsiktiga vision. Mötet websändes också till lokala evenemang i 20 länder.

Engagerade medarbetare med stark serviceanda, som samarbetar och som vill utveckla nya kompetenser är en framgångsfaktor.

SEB:s medarbetarundersökning Insikt för 2016 bekräftar att det finns en stark uppslutning kring bankens vision, och en vilja hos medarbetarna att vara delaktiga och att förändra. Medarbetarengagemanget var fortsatt högt 2016 – klart högre än för jämförbara företag – liksom betyget för 'performance excellence' (effektivitet och förtroende) vilket ökade för fjärde året irad.

Förbättringsåtgärderna harfokus på att ännu tydligare sätta kundperspektivet först, ytterligare förbättra interna samarbeten och att förenkla processer.

Ett sätt att utveckla dessa områden har varit att i workshops tydliggöra kopplingen mellan medarbetarnas egna värderingar och bankens. Anställda harfått möjlighet attreflektera över och formulera sina egna värderingar, för att därefter koppla dem till bankens gemensamma värderingar.

Hantera förändring och nya arbetssätt

Avgörande införframtiden är medarbetarnas och organisationens förmåga att samar beta liksom att hantera förändring. På SEB sker detta i en miljö som präglas av delaktig het och innovation.

SEB utvecklartill exempel arbetssätt där nya tjänster skapas genom ett iterativt till vägagångssätt. Det innebär att tvärfunktio nella team kartlägger kundupplevelsen, utifrån kundernas behov och med återkopplingsslingor, innan prototyperför nya lösningarlanseras till kunderna. Det nya agila sättet att arbeta syftartill att dra full nytta av digitaliseringen och att ge en ännu bättre kundupplevelse.

Agila arbetssätt har också införts inom bankens ITverksamhet. Det innebär att utveckling och leveranser skerlöpande i små steg snarare än i stora projekt under längre tid.

Under 2016 hölls individuellt anpassade agila utbildningarför fler än 2 000 medar betare, en strategisk satsning för att skapa goda förutsättningar att snabbt och framgångsrikt kunna anpassa arbetssätt till förändrade behov.

Planera för framtida kompetenser

Den digitala omvandlingen driver behovet av att planera förframtida kompetenser. SEB arbetarlångsiktigt i hela koncernen med att analysera och identifiera behoven utifrån utvalda parametrar. Kompetensbe hoven ingår som en integrerad del i affärs planeringen.

Några av de områden där behoven tydligt ökar ärinom digital design, dataanalys och IT. Banken har breddat sin rekrytering för att via nya kanaler och arenor finna dessa kompetenser, och inte bara bland dem som har en bakgrund inom ekonomi. Dessutom kommer medarbetarnas roll att breddas för att kunna möta kundernas behov av heltäckande service.I många fall kräver detta att medarbetarna arbetar på nya sätt.

Ledarskap

SEB har en lång tradition av att tidigt identifiera och utveckla ledare. Ständiga förändringari arbetslivet innebär allt högre krav på chefer. De ska inspirera, vara förebilder och skapa förutsättningarför medarbetare och team att på bästa sätt kunna utveckla affärerna.

Under året har en digital portal utvecklats, Grow2Lead, för medarbetare som är intresserade av en framtida ledarroll. Porta len gerinspiration och utvecklingsmöjligheter och kan stödja medarbetaren i beslutet om chefsrollen ärrätt utvecklingsväg.

För befintliga chefer finns globala program som erbjuder möjligheter att utveckla ledaregenskaper både som individer och som medlemmari ett team.

Medarbetarstatistik

	2016	2015	2014
Antal anställda, medeltal	16 260	16 599 16 742
Sverige	8 222	8 320	8 352
Övriga nordiska länder	1 369	1 404	1 411
Baltikum	5 125	5 118	5 100
Antal anställda vid åretsslut	16 087	16 432 16 767
Antal befattningar	15 279	15 605 15 714
Personalomsättning,%	10,7	9,0	8,9
Sjukfrånvaro, % (i Sverige)	3,0	2,8	2,4
Kvinnliga chefer, %	46	44	43
Insikt Employee engage ment (engagemang)	77	79	75
Performance excel lence (effektivitet
och förtroende)	81	80	78

En för SEB kontroversiell skatt

En ny skattpå 15 procent av bruttolönen planeras förfinanssektorn i Sverige. Skatten övervägs förinförande 2018.Den totala finansiella effekten av detförslag somdiskuteras uppskattas till cirka 700 miljonerkronor per årför SEB.En rapportfrån SvenskaBankföreningen visar attuppemot 16000jobb skulle vara ifaraom planerna förverkligas.

Anders Lundström – Årets ledare 2016

»Mitt mål är attskapa högpresterande team som levererar bra resultat. Det förutsätter nöjda och motiverade medarbetare. Det finns alltså ingen motsättning mellan personalnöjdhet och resultat. Det är en symbios.

Jag vill att mitt ledarskap ska präglas av enkelhet, tydlighet och kommunikation. Samtidigt vill jag vara transparent och dela den övergripande bilden. Då blir de flesta beslut naturliga för medarbetarna. «

Anders Lundström, kapitalrådgivningschef, fick Årets ledartröja 2016. Utmärkelsen delas ut av Finansförbundet i SEB.

Lärande

På SEB är ständigt lärande en viktig förut sättning förförmågan att kunna anpassa sig till nya omständigheter. Banken har ett brett utbud av utbildningar och medarbetare kan via en portal få en överblick över hela utbudet, både de utbildningar som är skräddarsydda för SEB och de som erbjuds av externa leverantörer. Där erbjuds metoder och effektiva verktyg för att underlätta inlärningen. Totalt erbjuds över 600 kurser.

Ökad mångfald

Banken är övertygad om att mångfald och inkludering bland medarbetarna bidrartill att banken övertid kan nå större framgång.

Alla medarbetare ska erbjudas likvärdiga möjligheter att utvecklas individuellt, oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning ellerreligion. SEB strävar efter en jämn fördelning mellan könen på alla nivåerinom organisationen och att öka andelen medar betare med internationell bakgrund.

Banken arbetar aktivt, både vad gäller strukturer och processer liksom särskilda initiativ, för att öka antalet kvinnor i högre operativa positioner och i seniora ledarroller.

År 2016 var 46 procent (44) av SEB:s chefer kvinnor. Bland ledande befattningshavare var siffran 31 procent (27).

Hälsa och arbetsmiljö

Att säkerställa att medarbetarna leverlänge blir allt viktigare i takt med en åldrande befolkning och en möjlig högre pensionsålder. SEB arbetarlångsiktigt och förebyg gande för att erbjuda en sund och säker arbetsplats, i syfte att medarbetarna ska må bra och ha en god balans mellan arbete och privatliv.

Fokus ligger på stress, arbetsbelastning och riskidentifiering i bankens arbetsmiljöarbete.I Sverige förstärktes under 2016 stödet för chefer med sjukskrivna medarbe tare. De erbjuds telefonsupport med företagssköterskor och rehabiliteringsspecialis ter som har stor vana att bedöma lämplig väg framåt för snabb återgång till hälsa och arbete.I Sverige är SEB:s sjukfrånvaro fortsatt låg, 3 procent, jämfört med såväl andra branscher som den finansiella sektorn.

Under 2016 har SEB introducerat ett globalt hälsoindex baserat på frågori medarbetarundersökningen Insikt. Detta

Kunderna först

Våra kunders behov kommer först och vi utgår alltid ifrån hur vi kan skapa verkligt värde för dem.

Samarbete

Vi uppnår mer genom att arbeta tillsammans.

Engagemang

Vi är personligen måna om våra kunders framgång och tar eget ansvar för hur vi agerar.

Enkelhet

SEB:s värderingar

Vi strävar efter att förenkla det som är komplext.

Bankens värderingar

Bankens värderingar utgör grunden för arbetssätt och kultur, och i kombination med visionen – att leverera service i världsklass till våra kunder – fungerar de som motiva tion och inspiration för medarbetare, chefer och organisationen som helhet. Värderingarna beskrivs i bankens uppförandekod som är vägledande i etiska frågorför alla medarbetare.Uppförandekoden finns att läsa på sebgroup.com/sv

är det första globala verktyget för att mäta arbetsmiljö och hälsa på både divisions och landnivå.

2017 invigs SEB:s nya kontori Arenastaden utanför Stockholm där 4 500 medarbetare kommer att samlas. Vid planeringen av arbetsplatsen har stort fokus legat på att främja arbetsmiljön genom moderna och funktionella arbetsplatser, stora gemen samma ytor, både projektrum och tysta ytor, en omfattande friskvårdsanläggning samt hälsosam mat i egna restauranger.

Samhällsengagemang

SEB tar aktiv del i de samhällen där banken är verksam genom att främja entreprenörskap och företagande, samt stötta barn och ungdomar.

SEB delar övertygelsen om att näringslivet har en viktig roll att spela för att uppfylla de globala hållbarhetsmål, som år 2015 antogs av FN:s 193 medlemsländer. De viktigaste bidragen kommerfrån bankens kärnverksamhet där grön finansiering, hållbara investeringar och motverkande av finansiell brottslighet ingår. Men SEB utövar även ett aktivt samhällsengagemang genom sina många partnerskap för entreprenörskap och initiativ för ungdomar.

Volontärer ökar ungas kunskap om ekonomi

Banken samarbetar med organisationer som verkarför att inkludera ungdomari samhällsutvecklingen genom att öka deras kunskap om privatekonomi.I Baltikum deltar SEB sedan flera åri landsomfattande kampanjerför att öka kunskapen om ekonomi bland unga. Under 2016 besökte volontärerfrån SEB fler än 230 skolorför att ge barnen grundläggande kunskaper om privatekonomi och ekonomisk planering.

Även i Sverige arbetar banken aktivt för att öka kunskapen om ekonomi bland unga. Inom ramen för samarbetet med Mentor Sverige deltar grupper av medarbetare i aktiviteten Proffsmentor, där banken vid tre lektionstillfällen ger ungdomarna råd om vardagsekonomi, berättar om normeri arbetslivet och ger dem tips om hur man sökerjobb. Under 2016 genomfördes åtta sådana program vid skolori Sveriges storstadsregioner. Volontärerfrån SEB deltar även som coacher och jurymedlemmari initiativet Dream Challenge där ungdomar får hjälp att formulera planen fram till sina drömjobb.

Kollo för framtidsentreprenörer

SEB samarbetar med organisationer som verkarför att väcka intresse och inspirera till entreprenörskap och företagande såväl bland ungdomar som bland nyanlända. Dit hör organisationer som Ung Företagsamhet, Prins Daniels Fellowship, SIME Next, Nyföretagarcentrum samtIFS (Internationella Företagarföreningen i Sverige).

Under 2016 engagerade sig banken i ett nystartat entreprenörskollo för sommarlovslediga tonåringar.I samarbete med SIME Next bjöds ett 20tal ungdomarin för att under en vecka drillas i digitalt entreprenörskap.

Sociala entreprenörer får inblick i företagandets villkor

Uner 2016 etablerades ett samarbete med Inkludera Invest, en paraplyorganisation för sociala entreprenörer. Den gemen samma nämnaren för dessa är att de verkar utan vinstintresse för att skapa en bättre värld. Även om deras arbete ärideellt kan de ha stor nytta av verktyg som affärsplan, budget och resultatanalys för att utveckla sin verksamhet.

Tillsammans med Inkludera Invest åtog sig SEB därför att ordna en grundkurs i företagsekonomi och bjöd in sociala entreprenörerför att dela insikter om företagandets villkor.

Aktieägare och SEB-aktien

Under 2016 ökade värdet på SEB:s A-aktie med 7 procent, till 95,55 kronor, medan FTSE European Banks Index sjönk med 6 procent. Vinsten per aktie var 4.88 kronor (7:57). Styrelsen föreslår en utdelning på 5:50 kronor per aktie för 2016 (5:25).

Aktiekapital

SEB:s aktiekapital uppgårtill 21 942 Mkr, fördelat på 2 194,2 miljo ner aktier. Aaktien berättigartill en röst, Caktien till en tiondels röst.

Börshandel

SEBaktien är noterad på Nasdaq Stockholm men handlas också på alternativa börser som BATS, CXE, Boat och Turquoise. Aktien ärinkluderad i Dow Jones Sustainability Index och FTSE4Good Index, vilket underlättarinvesteringari företag med globalt erkända nivåer av företagsansvar.

Under 2016 ökade värdet på SEB:s Aaktie med 6,7 procent medan OMX Stockholm 30 index (OMXS30) steg med 5 procent och FTSE European Banks Index sjönk med 6 procent. Under året omsattes SEBaktiertill ett värde av 307 miljarder kronor (312), varav 134 miljarder (142) på Nasdaq Stockholm.

Vid utgången av 2016 uppgick SEB:s marknadsvärde till 210 miljarder kronor (196).

Utdelningspolicy

SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig utdelningstillväxt utan att negativt påverka koncernens kapitalmål. Den årliga utdelningen per aktie ska motsvara 40 procent eller mer av vinsten per aktie. Varje års utdelning fastställs med hänsyn till detrådande ekonomiska läget samt koncernens vinst, tillväxtförutsättningar, myn dighetskrav och kapitalisering (capital position).

Utdelning

Styrelsen föreslårtill årsstämman en utdelning på 5:50 kronor per A och Caktie (5:25) för 2016, vilket motsvarar 113 procent av

vinsten per aktie (69). Exklusive jämförelsestörande poster var utdelningen som procent av vinsten 75 procent.

Föreslagen avstämningsdag är den 30 mars 2017. Om årsstämman beslutari enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan utdelning den 29 mars 2017 och utdelningen betalas ut den 4 april 2017.

Fördelning av aktier efter storleken på innehav

			Antal
Aktiernasfördelning	Antal aktier	Procent	aktieägare
1 – 500	32 640 262	1,5	174 544
501 – 1 000	33 155 893	1,5	43 306
1 001 – 5 000	105 308 326	4,8	47 648
5 001 – 10 000	44 517729	2,0	6 257
10 001 – 20 000	34 571 898	1,6	2 468
20 001 – 50 000	36 513 844	1,7	1 177
50 001 – 100 000	24 975 535	1,1	350
100 001 – 500 000	88 076 342	4,0	383
500 001 – 1 000 000	53 070 831	2,4	71
1 000 001 –	1 741 341 142	79,4	146
	2 194 171 802	100,0	276 350

Källa: Euroclear och Holdings

Antal utestående aktier den 31 december 2016

Antalutestående aktier	2 144 841 601	24 152 508	2 168 994 109
Återköp av egna aktier 2)	0	0	0
Skyddande av långsiktiga aktiebaserade program1)	–25 177 693	–	–25 177 693
Antal utestående aktier	2 170 019 294	24 152 508	2 194 171 802
	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier

1) Utnyttjande av bemyndigande från årsstämman 2016 avseende återköp för långfristiga aktieprogram2010–2016.

2) Beslut vid årsstämman 2016. Inga återköp gjorda.

Information per aktie

	2016	2015	2014	2013	2012
Nettoresultatföre utspädning, kr	4:88	7:57	8:79	6:74	5:31
Nettoresultat efter utspädning, kr	4:85	7:53	8:73	6:69	5:29
Eget kapital, kr	65:00	65:11	61:47	56:33	49:92
Substansvärde, kr	73:00	72:09	68:13	62:10	56:33
Kassaflöde, kr	19:02	1:28	–61:98	–19:66	–8:92
Utdelning (A och C), kr	5:501)	5:25	4:75	4:00	2:75
Börskurs vid åretsslut 2) , kr
A-aktien	95:55	89:40	99:55	84:80	55:25
C-aktien	95:20	88:85	97:65	79:90	53:40
2) Högsta kurs under året , kr
A-aktien	99:75	111:50	100:60	85:10	57:95
C-aktien	101:10	112:50	99:10	80:30	54:30
Lägsta kurs under året 2) , kr
A-aktien	67:75	83:45	82:25	55:70	38:87
C-aktien	70:35	83:75	77:45	53:20	38:74
Utdelning i relation till netto resultatet, %	112,8	69,4	54,0	59,3	51,8
Direktavkastning (utdelning i relation till börskurs), %	5,8	5,9	4,8	4,7	5,0
P/E-tal (börskurs vid årsslutet/ åretsresultat)	19,6	11,8	11,3	12,6	10,4
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner	2 177,6		2,191.2 2,186.8 2,190.8		2,191.5
vid åretsslut, miljoner	2 169,0	2,193.3	2,188.7		2,179.8 2,192.0

1) Enligtstyrelsensförslag.

2) Källa: Nasdaq Stockholm.

De största aktieägarna 31 dec, 2016
	Antal aktier	Varav Andel av C-aktier kapital,%		Andel av röster, %
				2016	2015
Investor AB	456 198 927 4 000 372		20,8	20,8	20,8
Alecta	154 682 500		7,0	7,1	6,4
Trygg Stiftelsen	130 673 802		6,0	6,0	6,0
Swedbank Robur Fonder	92 736 980		4,2	4,3	3,6
AMF	83 905 317		3,8	3,9	3,2
SEB Fonder	38 691 740		1,8	1,8	1,6
BlackRock	38 059 331	547 461	1,7	1,7	1,4
Fjärde AP-Fonden	27 141 394	1,2		1,2	1,1
Vanguard	26 915 196		1,2	1,2	1,0
SEB:s egetinnehav1)	25 177 693		1,1	1,2	0
Nordea Fonder	22 149 174		1,0	1,0	1,2
XACT Fonder	22 007 860		1,0	1,0	1,0
Didner & Gerge Fonder	19 228 514		0,9	0,9	0,8
AFA Försäkring	17 268 554		0,8	0,8	0,8
Första AP-Fonden	16 422 705		0,7	0,8	1,0

1) Se sid. 26, tabell Antal utestående aktier.

Källa: Euroclear och Holdings.

Aktiekapitalets förändring

			Förändring		Aktie
			av antalet	Ackumulerat	kapital,
År	Transaktion	Kronor	aktier	antal aktier	Mkr
1972				5 430 900	543
1975	Nyemission 1:5	125	1 086 180	6 517 080	652
1976	Nyemission 1:6	140	1 086 180	7 603 260	760
1977	Split 2:1		7 603 260	15 206 520	760
1981	Nyemission 1B:10	110	1 520 652	16 727 172	837
1982	Fondemission 1A:5		3 345 434	20 072 606	1 004
1983	Nyemission 1A:5	160	4 014 521	24 087 127	1 204
1984	Split 5:1		96 348 508	120 435 635	1 204
1986	Nyemission 1A:15 1)	90	8 029 042	128 464 677	1 284
1989	Fondemission
	9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
1990	Riktad emission 2)	88,42	6 530 310	263 459 664	2 635
1993	Nyemission 1:1	20	263 459 664	526 919 328	5 269
1994	Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
1997	Apportemission	91,30	61 267733	588 246 062	5 882
1999	Nyemission 1:5 3)	35	116 311 618	704 557 680	7 046
	2005 Nedsättning av
	aktiekapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872
	2009 Nyemission 11:5		10 1 507 015 171	2 194 171 802	21 942

1) Per den 31 december1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt1 204Mkr, då likviden förnyemissionen inte betaladesin förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktadestill banker ingående Scandinavian Banking Partners.

3) Tecknade och betalda aktier redovisasinte somaktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats(vilketskedde i januari 2000).

Genomdelning 1977 (2:1) och 1984 (5:1), ändrades aktiernas nominella värde från 100 kronor till10 kronor.

SEB:s marknadsvärde

Mkr	2016	2015	2014	2013	2012
Börsvärde vid åretsslut 1)	209 645	196 146	218 384	185 947	121 183
Börsomsättning	133 790	142 188	113 566	94 738	85 776

1) Baserat på aktiekursen kronor 95:55 på Nasdaq Stockholm.

Aktieägarstruktur Procent

Andel av aktiekapitalet den 31 december 2016

Majoriteten av bankensca 276 000 aktieägare är privatpersonermed små innehav. De tio största aktieägarna äger tillsammans 49 procent av kapital och röster. Källa: Euroclear och Holdings

Investerarperspektivet

Genom åren har SEB dragit nytta av sin mångåriga ställning som ledande bank för storföretag i Norden och sin finansiella styrka. Under de senaste fem åren har aktiekursen för SEB:s A-aktie stigit med 73 procent.

Långsiktigt perspektiv

SEB har varit företagens bank sedan den grundades av A. O. Wallenberg 1856. Familjen Wallenberg ärfortfarande djupt engagerad i bankens nuvarande och framtida verksamhet via huvudägaren Investor.

Det finns ett tydligt samband mellan makroekonomisk utveckling, kundaktivitet och utvecklingen av bankens resultat. Dessutom har bankens strategiska satsningar på tillväxt inom sina styrkeområden – företagsaffärer, alla kundsegment i Sverige samt erbjudanden inom långsiktigt sparande – en stor betydelse förframtida resultat och därför även aktiens marknadsvärde.

Den som investerari SEB tror på en positiv ekonomisk utveckling i bankens hemmamarknader – Norden, Baltikum och Tyskland – och på bankens förmåga att utnyttja denna utveckling övertid samt att parera en eventuell negativ utveckling på ett effektivt sätt.

Avkastning

Avkastningen på en investering i SEB berorinte bara på aktiekursen utan även på utdelningen. SEB:s styrelse harföreslagit årsstämman att 5:50 kronor, 113 procent av vinsten per aktie, ska delas ut för 2016. Utdelningens andel av vinsten, exklusive jämförelsestörande poster, var 75 procent.

Direktavkastningen (det vill säga utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut) för 2016 var 5,8 procent (5,9) baserat på den föreslagna utdelningen.

Totalavkastningen – det vill säga SEBaktiens kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning – var 14 procent för 2016 (–6). I genomsnitt vartotalavkastningen i den nordiska jämförelsegruppen 21 procent för 2016 (3). Totalavkastningen för SEB aktien för de senaste tre åren vari genomsnitt 5 procent.

Betavärde och volatilitet

SEBaktiens betavärde för 2016 var 1,17. Måttet visar hur priset på en specifik aktie rör sig i förhållande till marknaden som helhet, i detta fall jämfört med indexet OMXS30. Ett betavärde på 1,00 indikerar att aktiens prisutveckling är precis densamma som marknadens.

Under 2016 var volatiliteten i SEB:s aktiekurs 30 procent. Motsvarande värde för den nordiska jämförelsegruppen var 28 procent. Måttet visar hur stora de dagliga rörelserna har varit i en aktiekurs under en period i förhållande till dess medelvärde. Över de senaste tre åren har SEBaktien haft en genomsnittlig volatilitet på 24 procent, vilket är samma nivå som för den nordiska jämförelsegruppen.

Nettoresultat och utdelning per aktie

En utdelning på 5:50 kronor per aktie föreslåsför 2016.

Utdelningen i relation till nettoresultat per aktie är113 procent.

Finansiell koncernöversikt

Hög efterfrågan på riskhanteringstjänster och rådgivning, god kreditkvalitet, mer aktiva mindre företagskunder och, mot slutet av året, ett ökat antal företagstransaktioner bidrog positivt till resultatet. Det motverkades dock av den osäkra makroekonomiska utvecklingen och de negativa räntorna. Nettoresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, minskade med 9 procent. SEB:s finansiella ställning är stark och en utdelning om 5:50 kronor per aktie föreslås.

Viktiga händelser och trender under 2016

Första kvartalet

• SEB införde en ny kundorienterad organisation. Omfördelningen av goodwill som följde ledde till en icke avdragsgill nedskrivning på 5 334 Mkr.
• Riksbanken sänkte reporäntan till –0,5 procent och ECB:s refinansieringsränta i euro sattes till noll procent.

Andra kvartalet

• Resultatet av den brittiska folkomröstningen om EUmedlem skapet blev oväntat att Storbritannien lämnar EU, vilket ökade osäkerheten och fick en hög tillfällig påverkan på de finansiella marknaderna.
• SEB:s baltiska innehav i Visa Europe såldes.

Tredje kvartalet

• Som enda nordiska bank uppfyllde SEB kraven för, och inkluderades i, Dow Jones Sustainability Index.

Fjärde kvartalet

• Det oväntade resultatet av det amerikanska presidentvalet ökade osäkerheten och fick en tillfällig hög påverkan på de finansiella marknaderna.
• Storföretagskunderna blev mer aktiva när affärsläget förbättra des.

Helåret

• Den okonventionella penningpolitiken med negativa räntor och kvantitativa lättnader påverkade kundernas aktivitetsnivå.
• Företagens och institutionernas efterfrågan på produkterinom säkring och riskhantering var hög hela året.
• Ekonomin i Baltikum visade motståndskraft motryska sanktio ner och både privat och företagskunder var mer aktiva.

Resultat och lönsamhet

Rörelseresultatet uppgick till 14 867 Mkr (20 865). Nettoresultatet (efter skatt) uppgick till 10 618 Mkr (16 581).

Exklusive jämförelsestörande poster (se ruta sid. 30) uppgick rörelseresultatet till 20 296 Mkr (21 767), en minskning med 7 procent. Nettoresultatet exklusive jämförelsestörande poster minskade med 9 procent till 15 970 Mkr (17 483).

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna uppgick till 43 771 Mkr (43 763).

Räntenettot uppgick till 18 738 Mkr (18 938). Den svenska reporäntan var –0,5 procent och ECB:s refinansieringsränta i euro var noll större delen av året vilket påverkade räntenettot negativt.

Det kunddrivna räntenettot ökade med 1 855 Mkrtill 20 464 Mkr jämfört med 2015. Räntenettot från utlåningen ökade med 1 586 Mkr, varav cirka hälften förklaras av volymer och hälften var en marginaleffekt. Räntenettot från kundinlåningen steg med 267 Mkr huvudsakligen beroende på inlåningsmarginalerna.

Räntenettot från övriga aktiviteter (finansiering etc.) var negativt och uppgick till –1 726 Mkr, en minskning med 2 055 Mkrjämfört med 2015. En jämförelsestörande post påverkade 2015 års resultat (se ruta sid. 30). Det lägre ränteläget minskade räntenettot med ungefär 900 Mkr på årsbasis. Myndighetsavgifterna omfattade stabilitetsfonder, 16 Mkr (590), insättningsgaranti, 390 Mkr (429), liksom avvecklingsavgiftertill ett belopp om 956 Mkr (182).

Provisionsnettot minskade till 16 628 Mkr (18 345). Börsutvecklingen varförsiktig även om den förbättrades mot slutet av året. Provisionerna från kapital och depåförvaltningen minskade med 1 243 Mkr, brutto jämfört med 2015, av vilket de resultatbaserade intäkterna minskade med 436 Mkrtill 275 Mkr (711). Verksamheten inom värdepapperslån har dragits ner av likviditetsstrategiska skäl och i linje med myndigheternas regelverk runt likviditet. Det ledde till väsentligt lägre provisioner. Kortintäkterna minskade med cirka 480 Mkr på grund av myndigheternas begränsning av mellanbanksavgifter. Nettoprovisionerna från livförsäkringsverksamheten uppgick till 1 039 Mkr (1 154).

Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade till 7 056 Mkr (5 478). Kunderna var aktiva och efterfrågade riskhanteringstjänster under hela det volatila året, främst inom valutahandel men också inom räntor och aktier. Nettoresultatet av finansiella transak tionerinom traditionell livförsäkring i Sverige och Danmark ökade med 425 Mkrjämfört med förra året till 1 919 Mkr. Detta motverkades av den orealiserade värderingsjusteringen, netto – hänförlig till motpartsrisk (CVA) och egen kreditvärdighet avseende derivat (DVA), samt egen kreditrisk på emitterade obligationertill verkligt värde via resultaträkningen (OCA) – på totalt –219 Mkr. 2015 uppgick posten till 603 Mkr, det vill säga totalt sett var det en nega tiv förändring på 822 Mkrjämfört med 2015. Värderingen av portföljerna inom likviditetshanteringen bidrog positivt.I 2015 års resultat ingick en jämförelsestörande post (se ruta nedan).

Övriga intäkter, netto, uppgick till 1 349 Mkr (1 002) och utgjorde en kombination av realiserade kapitalvinster och orealiserade värderings och säkringseffekter och en jämförelsestörande post ingick i 2016 års resultat (se ruta nedan).

Rörelsekostnader

Rörelsekostnaderna uppgick till 27 761 Mkr (21 802). Två poster störde jämförbarheten (se ruta nedan). Undantaget dessa uppgick rörelsekostnaderna till 21 812 Mkr, vilket är på samma nivå som 2015 och inom kostnadstaket på 22 miljarder kronor.

Kostnadstaket har sänkts steg för steg under de senaste sju åren från 24 miljarder kronor.I och med attredovisningen av nettoförsäkringsintäkter ändrades (se ruta nedan), justerades kostnadstaket till 22 miljarder kronor, från 22,5 miljarder kronori affärs planen. Kostnadstaket gällertill och med år 2018.

Kreditförlustreserveringar

Kreditförluster, netto uppgick till 993 Mkr (883).Kreditkvaliteten var fortsatt god och kreditförlustnivån var 7 baspunkter (6).

Skatt

Den totala skattekostnaden uppgick till 4 249 Mkr (4 284). Den effektiva skattesatsen för året var 28,5 procent. Exklusive jämförelsestörande poster (se ruta nedan) var den effektiva skattesatsen 21 procent, vilket vari linje med SEB:s förväntade skattesats. Se not 3 och 15 för ytterligare information om skatt.

Lönsamhet

Avkastning på eget kapital uppgick till 7,8 procent (12,2). Avkastningen exklusive jämförelsestörande poster var 11,3 procent (12,9).

Jämförelsestörande poster och omräkning av den finansiella informationen

Den 1 januari 2016 införde SEB en ny kundorienterad organisation vilket ledde till en nedskrivning av goodwill till ett belopp om 5 334 Mkr. Nedskrivningen var av teknisk karaktär eftersom den berodde på att goodwillen fördelades på affärsenhets och geografinivå istället för på divisionsnivå.

Omstruktureringsåtgärderi Baltikum och Tyskland och en nedskrivning av immateriella ITtillgångar som inte längre användes gav en rörelsekostnad på 615 Mkr med en positiv skatteeffekt på 101 Mkr.

Visa Inc. harförvärvat Visa Europe där SEB ingick genom flerta let direkta och indirekta medlemskap.I det andra kvartalet slutfördes transaktionen för SEB:s Visa medlemskap i Baltikum och det verkliga värdetredovisades som en vinst på 520 Mkr med en

skattekostnad på 24 Mkr.

Under 2015 avslog högsta domstolen i Schweiz SEB:s ansökan om återbetalning av källskatt för åren 2006 till 2008. Det ledde till att nettoresultatet av finansiella transaktioner minskade med 820 Mkr och till en ytterligare räntekostnad på 82 Mkr.

Den 1 januari 2016 gjordes en omfördelning av resultatraden livförsäkringsintäkter, netto, till provisionsnettot, nettoresultatet av finansiella transaktioner och övriga intäkter, netto.Ilinje med marknadspraxis rapporteras nu förutbetalda anskaffningskost naderinom livförsäkringsverksamheten som en del av provisionsnettot och inte längre som rörelsekostnader. Jämförelsetalen för 2014 och 2015 är omräknade och jämförelsetalen för 2012 och 2013 är proformaberäknade.

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat uppgick till totalt –946 Mkr (2 219). Värderingen av de förmånsbestämda pensionsplanerna gav en negativ netto effekt på –1 875 Mkr (4 178). Förändringen var ett netto av en högre pensionsskuld, på grund av lägre diskonteringsräntor, och ett högre värde på pensionsplanernas tillgångar.

Nettoeffekten från värderingen av de posteri balansräkningen som kan komma att klassificeras om tillresultaträkningen var positiv och uppgick till 929 Mkr (–1 959).

Visatransaktionen

Visa Inc. harförvärvat Visa Europe (en medlemsägd organisation) i syfte att skapa ett enda globalt Visaföretag. Transaktionen godkändes av Europakommissionen under 2016. Ersättningen bestod av en kombination av kontanter och aktier. SEB ingick i Visa Europe genom flertalet direkta och indirekta medlemskap.

När Visatransaktionen i Baltikum slutfördes redovisades värdet som en vinst på 520 Mkri övriga intäkter, netto (en jämförelsestö rande post).

I Sverige, där SEB är en indirekt medlem via Visa Sweden klassifi ceras innehavet som finansiella tillgångar som kan säljas. Det verkliga värdetredovisas i övrigt totalresultat. Närfördelningsnyckeln mellan de svenska indirekta medlemmarna ärfärdig, och trans aktionen slutförs, kommer värdet att omklassificeras till övriga intäkter.

Händelser efter rapporttidens utgång

Den 16 januari 2017 meddelades att Annika Falkengren avgår efter 11 årfrån posten som SEB:s VD och koncernchef.

Den 8 februari 2017 meddelades att Johan Torgeby, chef för division Stora Företag & Finansiella Institutioner, blir hennes efterträdare från och med den 29 mars 2017.

Den 1 februari 2017 meddelades att Peter Dahlgren, chef för division Liv & Investment Management, lämnar SEB för en ny position utanför banken. Nils Liljeberg, idag försäljningschef för Pension & Försäkring, Sverige, har utnämnts till tillförordnad chef för affärsområde Liv. Peter Brannerfortsätteri sin roll som chef för affärsområde Investment Management.

Nyckeltal

	2016	2015	2014	2013	2012
Räntabilitet på eget kapital, %	7,80	12,24	15,25	13,11	11,06
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,37	0,57	0,71	0,58	0,48
Räntabilitet på riskexponeringsbelopp, %	1,80	2,71	3,23	2,38
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	4:88	7:57	8:79	6:74	5:31
Vägt antal aktier , miljoner 1)	2 178	2 191	2 187	2 191	2 191
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	4:85	7:53	8:73	6:69	5:29
Vägt antal aktier efter utspädning , miljoner 2)	2 188	2 203	2 202	2 207	2 199
Kreditförlustnivå, %	0,07	0,06	0,09	0,09	0,08
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar, %	68,8	68,3	62,2	86,9	74,4
Andel osäkra lånefordringar, netto %	0,21	0,20	0,29	0,17	0,28
Andel osäkra lånefordringar, brutto %	0,33	0,35	0,49	0,35	0,58
Likviditetstäckningsgrad3) , %	168	128	115	129
Kapitalkrav, Basel III
Riskexponeringsbelopp, Mkr	609 958	570 840	616 531	598 324
Uttrycktsom kapitalkrav, Mkr	48 797	45 667	49 322	47 866
Kärnprimärkapitalrelation, %	18,8	18,8	16,3	15,0
Primärkapitalrelation, %	21,2	21,3	19,5	17,1
Total kapitalrelation, %	24,8	23,8	22,2	18,1
Bruttosoliditetsgrad, %	5,1	4,9	4,8	4,2
Antal befattningar 4)	15 279	15 605	15 714	15 870	16 925
Depåförvaring, miljarder kronor	6 859	7 196	6 763	5 958	5 191
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 781	1 700	1 708	1 475	1 328

1) Utfärdat antal aktier uppgick till 2 194 171 802. SEB ägde 850 426 A-aktier för de långsiktiga aktieprogrammen vid årsskiftet 2015.

Under 2016 har SEB återköpt 29 840 725 aktier och 5 513 458 aktier har sålts. Per den 31 december 2016 ägde SEB således 25 177 693 A-aktier till ett marknadsvärde av 2 406 Mkr.

2) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga aktieprogrammen.

3) Enligt vid varje tidpunkt gällande regler från Finansinspektionen.

En femårsöversikt över koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar återfinns på sid. 152.

Definitioner sid. 159.

⁴⁾ Medeltal för året.

Finansiellstruktur

Den 31 december 2016 uppgick balansomslutningen till 2 621 miljarder kronor vilket var en ökning med 125 miljarder kronorjämfört med förra årsskiftet (2 496).

Låneportföljen

Utlåningen till allmänheten uppgick till 1 453 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder kronor på helåret (1 353). Exklusive repor och skuldinstrument ökade utlåningen till allmänheten med 99 miljarder kronor. Tillväxten skedde inom alla huvudsegment i Norden och Baltikum.

SEB:s totala kreditportfölj (som omfattar både volymeri balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen) uppgick till 2 143 miljarder kronor (2 065). Under året ökade lån och lånelöften till hushållen med 21 miljarder kronor. Krediter och åtaganden utanför balansräkningen till segmenten företag och fastighetsför valtning ökade sammantaget med 134 miljarder kronor Se sid. 41 och not 17.

Räntebärande värdepapper

SEB:s kreditexponering i obligationsportföljen (räntebärande värdepapper, kreditderivat och terminer) uppgick till 168 miljarder kronor (229). Se not 17a.

Derivat

Derivatkontraktens verkliga värde bokas som tillgångarrespektive skulderi balansräkningen och uppgick till 212 respektive 175 miljarder kronor.

Volymerna av de olika derivaten uppstår genom att kunderna efterfrågar derivatprodukterför att hantera finansiella risker. Banken upprätthåller en marknad för derivaten och använder dem också i syfte att skydda egna kassaflöden och verkligt värde på till gångar och skulderfrån till exempelränteförändringar. Se not 42.

Balansräkningens struktur 31 december 2016

Kortfristig finansiering Stabil finansiering Övrigt Övrigt Livförsäkring Livförsäkring Kr Kreditinstitut editinstitut Likviditetsportföljen Derivat Derivat Kundhandelvärdepapper Kundhandelvärdepapper Tillgodohavandehos centralbanker Centralbanksinlåning Hushållsinlåning Hushållsutlåning Kapital Kortfristigfinansiering Långfristigfinansiering Inlåningfrånföretag ochoffentligsektor Utlåningtillföretag ochoffentligsektor "Bankboken" Likvida tillgångar Tillgångar Skulder och eget kapital

Försäkringstillgångar och skulder

Försäkringsrörelsens tillgångar uppgick till 404 miljarder kronor (367). Av detta utgjordes 296 miljarder kronor (272) av finansiella tillgångar därförsäkringstagarna bär placeringsrisken (mestadels fondförsäkring) och övriga tillgångar (mestadels traditionell och riskförsäkring) utgjorde ytterligare 108 miljarder kronor (95).

Försäkringsrörelsens åtaganden uppgick till 404 miljarder kronor (371). Av detta utgjordes 297 miljarder kronor (272) av finansiella åtaganden förinvesteringsavtal (primärt fondförsäkring), medan 107 miljarder (99) var åtaganden förförsäkringsavtal (primärt traditionell och riskförsäkring). Försäkringsrörelsens åtaganden täcks främst av finansiella tillgångar, men också av ickefinansiella tillgångar såsom investeringari fastigheter. Värdet av dessa uppgick till 7 miljarder kronor (7).

Materiella och immateriella tillgångar

Materiella tillgångar utgörs till största delen, 7,9 miljarder kronor (8,4), av fastigheter.

Immateriella tillgångar uppgick till 11,4 miljarder kronor (17,1), varav 42 procent utgörs av goodwill. Goodwillposter prövas för nedskrivning varje år.I samband med SEB:s omorganisation under 2016 allokerades goodwilltill lämpliga kassagenererande enheter, vilketledde till en nedskrivning av goodwill på 5 334 Mkr (se ruta sid. 30). Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 4,0 miljarder kronor (4,2).

In- och upplåning samt emitterade värdepapper

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag osv), upplåning från svenska, tyska och andra finansiella institutioner samt emissioner av penningmarknadsin strument, obligationslån, säkerställda obligationer och förlagslån. Se sid. 43 och not 17f förinformation om likviditetshantering. In och upplåning från allmänheten uppgick till 962 miljarder

Rating

Moody's betyg på SEB:s långfristiga seniora upplåning är baserat på kreditkvaliteten, det stabila resultatet, diversifieringen liksom den ökade effektiviteten.

S&P:s betyg på SEB:s långfristiga seniora upplåning baseras på bankens positiva kapitalutveckling och intjäning som kan kompensera effekten av den svenska förhöjda makroekonomiska risken så som S&P uppfattar den.

Fitch:s betyg på SEB:s långfristiga seniora upplåning för bättrades från A+ till AA– under 2016, baserat på bankens långsiktiga strategi samt att intjäningen varit stabil och väl diversifierad.

Stabila	Moody's utsikter		Standard & Poor's Stabila utsikter		Fitch Stabila utsikter
Short	Long	Short	Long	Short	Long
P–1	Aaa	A–1+	AAA	F1+	AAA
P–2	Aa1	A–1	AA+	F1	AA+
P–3	Aa2	A–2	AA	F2	AA
	Aa3	A–3	AA–	F3	AA–
	A1		A+		A+

kronor (884).Inlåning från hushåll ökade med 15 miljarder kronor och inlåning från företag ökade med 63 miljarder kronor under året.

Emitterade kort och långfristiga värdepapper uppgick till 669 miljarder kronor (639). Under året förföll 87 miljarder kronor i långfristig finansiering (79). Banken kunde använda sin goda kreditkvalitet till att ta upp ny finansiering till ett belopp om 145 miljarder kronor. Förlagslånen uppgick till 41 miljarder kronor (31).

Eget kapital

Vid ingången av 2016 hade SEB ett eget kapital på 143 miljarder kronor.I enlighet med ett beslut på årsstämman 2016 användes 11,5 miljarder kronortill bankens utdelning (10,4). Nettoresultatet uppgick till 10,6 miljarder kronor och övrigt totalresultat var –946 Mkr. Vid slutet av 2016 uppgick eget kapital till 141 miljarder kronor.

Utdelning

Styrelsen föreslårtill årsstämman en utdelning på 5:50 kronor per A och Caktie (5:25), vilket motsvarar 113 procent av vinst per aktie (69). Exklusive jämförelsestörande poster (se ruta sid. 30) motsvarar utdelningen 75 procent av vinst per aktie. Den totala föreslagna utdelningen uppgårtill 11,9 miljarder kronor (11,5), beräknat på det totala antalet utestående aktier per den 31 december 2016, exklusive återköpta aktier.

Förvaltat kapital och depåförvaring

Vid slutet av året uppgick det förvaltade kapitalet till 1 781 miljarder kronor (1 700). Nettoinflödet av volymer var 77 miljarder kronor. Värdeökningen var 4 miljarder kronor. Depåförvaringsvolymen uppgick till 6 859 miljarder kronor (7 196).

Förvaltat kapital			Mdr kr
	2016	2015	2014
Periodens början	1 700	1 708	1 475
Inflöde	255	280	304
Utflöde	–178	–220	–212
Förvärv/försäljning, netto	0	–75	0
Värdeförändring	4	7	141
Periodens slut	1 781	1 700	1 708

Inför 2017

År 2017 kommer banken att fortsätta sitt arbete i enlighet med den strategiska inriktningen och affärsplanen och intäkterna ska öka. Det innebär att SEB ska växa inom sina styrkeområden, tillhandahålla digitala verktyg och tjänster och höja medarbetarkompetensen, samtidigt som kostnaderna inte ska överstiga 22 miljarder kronor.

Det makroekonomiska läget ärfortfarande osäkert även om utsikterna är något mer positiva.Riskerna för deflation har minskat. Stora globala obalanser kvarstår dock och om världens central banker minskarlikviditetsstödettill de finansiella marknaderna kan svårbedömda direkta och indirekta effekter uppstå. Det finns tecken på attRiksbanken inte sänkerräntorna ytterligare utan till och med kan komma att höja räntan mot slutet av 2017. De oväntade resultaten av både EUfolkomröstningen i Storbritannien och presidentvaleti USAutgör ytterligare osäkerhetsfaktorer.

I SEB påverkar kredit, marknads, likviditets,IT och opera tiva samt försäkringsrisker verksamheten. Koncernensriskstruktur och riskhantering beskrivs mer detaljerat på sid. 40-45 samt i not 17, 19 och 20.

Enligt ny svensk lag ärräntor på förlagslån som klassas som primär och supplementärkapital inte längre avdragsgilla. Den beräknade effekten är en ökning av skattekostnaderna med cirka 360 Mkrför 2017 och 300 Mkr per årfrån och med 2018 och framåt, allt annat lika. SEB haringa planer på att förtidsinlösa

något av primärkapitallånen på grund av detta och kan enligt vill koren inte förtidsinlösa något supplementärkapital.

Därutöverinfördes en skatt baserad på lönekostnaderi den finansiella sektorn i Norge i början av 2017 och en liknande skatt föreslås i Sverige med start 2018. Detta beräknas påverka SEB:s kostnader med totalt cirka 700 Mkr per år.

Det totala beloppet myndighetsavgifterförväntas bli mer än 2 miljarder kronor under 2017. Det berorfrämst på att avvecklingsavgiften i Sverige fördubblades till 9 baspunkter.

Den nya redovisningsstandarden IFRS 9 Finansiella instrument föreskriver bland annat att nedskrivningar skall baseras på en modell förförväntade förlusteri stället för den nuvarande modellen förinträffade förluster. SEB:s bedömning är att de nya reglerna sannolikt kommer att öka kreditförlustreserveringarna och minska kapitalet vid övergången den 1 januari 2018 och att volatilitet i kreditförlustraden iresultaträkningen kommer att öka. Det ärför närvarande inte klarlagt hur myndigheter kommer att behandla samspelet mellan redovisning av avsättning för kreditförluster och kapitaltäckningsdefinitionen av förväntade förlustbelopp. Europeiska kommissionen harföreslagit att ökade avsättningarför kreditförluster enligtIFRS 9 fasas in överfem år.

SEB:sresultat drivs av kundernas behov

Kundernas finansiella behov är källan till SEB:s affärsvolymer och resultat. Här beskrivs det övergripande förhållandet mellan kunddrivna affärsvolymer, som rapporteras i och utanför balansräkningen och resultaträkningen samt yttre faktorer.

Det makroekonomiska läget har stor betydelse för kundernas beteende och är därför en av de faktorer som, tillsammans med hur banken agerar, har störst påverkan på bankens verksamhet och resultat.

I en positiv ekonomisk utveckling ärföretag och privatpersoner mer benägna att investera och konsumera. Det kan leda till ökad utlåning, fler betalningar och ett större antal företagstransaktioner, etcetera, vilket är gynnsamt förräntenettot och provisionsnettot.

I en mer ogynnsam del av konjunkturcykeln, då kunderna sanno likt är merförsiktiga, kan tillväxten i affärs och transaktionsvolymer avta och kreditförlusterna öka. Å andra sidan säkrar kunderna sina riskeri osäkra och volatila lägen vilket kan öka nettoresultatet av finansiella transaktioner.

Bankens totala resultat ärjämnare övertiden än varje rad iresul taträkningen separat. Till exempel ökar ofta provisionsnettot när nettoresultatet av finansiella transaktioner minskar och vice versa.

Resultaträkning,förenklad Mkr

	2016
Räntenetto	18 738
Provisionsnetto	16 628
Nettoresultat av finansiella transaktioner	7 056
Övriga intäkter, netto	1 349
Summa rörelseintäkter	43 771
Summa rörelsekostnader	–27 761
Kreditförluster och övrigt	–1 143
Skatt	–4 249
Nettoresultat	10 618

Affärsvolymer inom balansräkningen Mkr

	Tillgångar	2016
1	Centralbanker	217 808
2	Utlåning till övriga kreditinstitut	50 527
3	varav Skuldinstrument	382
4	Utlåning till allmänheten	1 453 019
5	varav Skuldinstrument	14 724
6	Skuldinstrument	122 192
7	Aktieinstrument	40 324
8	Derivat	212 355
9	Försäkringstillgångar	410 155
	Finansiella tillgångartill verkligt värde	785 026
10	Skuldinstrument	32 698
11	Aktieinstrument	3 049
	Finansiella tillgångar som kan säljas	35 747
	Övriga tillgångar	78 519
	Summa tillgångar	2 620 646

	Skulder och eget kapital	2016
12	Centralbanker	54 393
13	Skuldertill kreditinstitut	65 471
14	In- och upplåning från allmänheten	962 028
15	Skuldertillförsäkringstagare	403 831
16	Certifikat	126 480
17	Obligationslån	542 400
	Emitterade värdepapper	668 880
1) 18	Skuldinstrument	9 549
1) 19	Aktieinstrument	10 072
20	Derivat och övrigt	193 875
	Finansiella skuldertill verkligt värde	213 496
	Övriga skulder	70 852
21	Efterställda skulder	40 719
	Totalt eget kapital	140 976
	Summa skulder och eget kapital	2 620 646

Affärsvolymer utanför balansräkningen (exempel) i enlighet med redovisningsprinciper

22	Förvaltat kapital	Kunder investerar i till exempel fonder,mdr kr	1 781
22	Depåförvaring	Banken förvarar värdepapper och förmedlar utdelningar och räntor för kundersräkning, mdr kr	6 859
22	Kreditlöften	Kundersförhandsbeslutade krediter,mdr kr	655
22	Garantier	Banken tillhandahåller kreditriskhantering till kunder,mdr kr	120

22	Betalningar och cash management	Kunder gör betalningar och hanterarsina kon tobalanser.
22	Korttransaktioner	Kunder gör kortbetalningar.
22	Värdepappers transaktioner	Kunder använder banken som mellanhand i värdepapperstransaktioner med till exempel aktier.
22	Företagstransak tioner	Företagskunder efterfrågar råd och stöd vid till exempel företagsförvärv eller börsin troduktioner.

1) Kort position - ingårsomenmotpost i det lagersomhållsförkundhandel.

Kundernas affärsvolymer och intäkter

	Ränte netto A	Provisions netto B	Nettoresultat av finansiella transaktioner C	Övriga intäkter, netto D
	Räntenettot ärskillnaden mellan intäkter från utlåning och kostnader för in- och upplåning. Räntemargina lerna skiljersig åt på olika markna der, främst på grund av olika löptider och risker. Marginalerna och affärs volymerna harstor betydelse.	Provisionsbaserade nettointäkter ökar med ökande affärsvolymer. Fondrelaterade provisioner ökar med högre marknadsvärden.	Omfattarsåväl realiserade vinster och förluster isamband med trans aktioner med värdepapper, valutor och derivatsom förändringar i marknadsvärde. Utvecklingen på de finansiella marknaderna harstor betydelse.	Övriga intäkter uppstårsporadiskt och har ingen tydlig koppling till makroekonomiska faktorer.
Utlåning	Lån till kunderskapar ränteintäkter under lånenslöptid. Uppläggnings avgifter på nya lån hanterassom ränta. 1 2 4	SEB deltar i, eller leder,syndike ringar av lån, vilketskapar provi sionsintäkter och -kostnader. 4
instrument Skuld­	SEB hållerskuldinstrument – ränte bärande värdepapper och obligatio ner – för kundhandel och för likvidi tetshantering. Skuldinstrumenten uppbär ränta under löptiden. 6 10 18 1) 3 5		SEB hållerskuldinstrument för kundhandel och för likviditetshan tering. Posten påverkas av kunder nas aktivitetsnivå och marknadsvär det på innehaven. 6 18 1)	Posten påverkas av försäljning av SEB:s eget innehav av skuldinstru ment,som hållsi likviditets- och investeringssyfte. 3 5 10
instrument Aktie		SEB erhåller och betalar provisioner i rollen som aktiemäklare. 22	SEB håller aktieinstrument för kundhandel och är en motpart i aktieswappar. Posten påverkas av kundhandeln, av marknadsvärdet och utdelningar från aktieinne haven. 7 19 1)	Posten påverkas av försäljning av SEB:s eget aktieinnehav och av utdelningar från eget aktieinnehav. 11
Derivat	Ränterelaterade derivatinstrument som används av SEB för att minska svängningar i resultatet (säkring) ger ränta under löptiden. 8 20	SEB erhåller och betalar provisioner vid handel med derivat i vissa fall. 8 20	SEB är motpart för kundersom vill hantera sina risker (till exempel valuta- och ränterisk) med hjälp av derivatinstrument. Posten påverkas av kundhandeln och av marknads värdet på innehaven. 8 20	Marknadsvärdet på de derivatsom SEB använder försäkringar. 8 20
upplåning och In­	Inlåning från kunder ger upphov till räntekostnader. 12 13 14	SEB erhåller provisioner från vissa bankkonton. 14
och sparande Försäkring		SEB tillhandahållersparande i fond försäkring, depåförsäkring och liknande produkter där kunden bär risken. Den investerade volymen genererar provisionsintäkter. Därut över uppstår distributionskostna der. 9 15 22	SEB tillhandahållersparande i tradi tionell pensionsförsäkring med viss garanterad avkastning samtsjuk och vårdförsäkring och liknande tjänster. Posten beror på investerad volym liksom på skadeutfall. 9 15
värde efter skulder och Emitterade ställda papper	SEB finansierarsin egen verksamhet med hjälp av räntebärande kort- och långfristiga värdepapper i vilka räntekostnader uppstår. 16 17 21	Aktieindexobligationer tillhanda hållsför kundinvesteringar. Dessa genererar provisioner. 16 17	Marknadsvärdet inklusive kreditrisk på SEB:s aktieindexobligationer påverkar posten. 17	Inlösen i förtid av skuldinstrument utgivna av SEB påverkar posten. 16 17 21
balans Affärsvolym räkningen utanför		Banken tillhandahåller en rad kund tjänstersom genererar provisions intäkter och -kostnader. De flesta avgifterna är fasta och transak tionsbaserade, men vissa beror på marknadsvärden. 22

1) Kort position - ingårsomenmotpost i det lagersomhållsförkundhandel.

Divisioner och affärsstöd

Stora Företag & Finansiella Institutioner

Företag &

Privatkunder

Baltikum

Liv

&

Investment

Management

Chefer: Joachim Alpen och Johan Torgeby 1)

Chefer: Mats Torstendahl och Christoffer Malmer

Chef: Riho Unt

Chef: Peter Dahlgren 2)

Martin Johansson

Divisionen betjänar 2 300 företagskunder och 700 finansiella institutioner och erbjuder rådgivningsbaserade affärs och investmentbanktjänsteri Norden, Tyskland och genom en omfattande internationell närvaro. Kunddriven handel, likviditetshantering, finansiering, kapitalmarknads och depåförvaringstjänster samt asset management sales är en del av erbju dandet.

Divisionen betjänar cirka 1,7 miljoner privatkunder och 216 000 företag i Sverige med heltäckande bank och rådgivningstjänster via mobil, internet och telefonbanken samt från 137 bankkontor. Divisionen utfärdar kort i Norden under SEB:s eget varumärke samt för Eurocard och Diners Club, och erbjuder ledande private bankingtjänstertill kapital starka privatpersoner.

Divisionen erbjuder bankprodukter och rådgivningstjänsteri Estland, Lettland och Litauen, till cirka 1,8 miljoner privatkunder och 138 000 företag, via mobila lösningar, online samt från ett nätverk av 82 bankkontor. SEB:s baltiska fastighetsbolag är också en del av divisionen.

Division Tjänsteerbjudande Händelser under 2016

Storföretagen blev mer aktiva mot slutet av året när affärsläget blev mer positivt. SEB:s nya plattform för depåförvaring,Investor World, som gerinstitutionella kundertoppmodern funktionalitet, lanserades. SEB inledde ett samarbete med fintechföretaget Ripple för att kunderna ska kunna göra betalningarirealtid. Ett test pågårför betalningar mellan SEB:s kontori New York och Stockholm.

Företagens kreditefterfrågan ökade. SEB:s digitala erbjudande till företagskundertoppranka des av Finansbarometern. Utvecklingen av det digitala erbjudandet till privatkunderna snab bades upp. SEB ingick ett samarbete med fintechföretaget Tink, lanserade en ungdoms app till kunder under 18 år och en digital bolånekalkylator. SEB lanserade också ett nytt kontorskoncept.

SEB fortsatte att investera i bättre kunderbjudanden och rådgivningstjänster, till exempel heltäckande distansrådgivning med digital signering, nya betalningssätt med SEB:s kreditkort i Estland, lanseringen av kontaktlösa kort i Lettland och Litauen och mobila kortbetal ningslösningari Litauen.

Divisionen tillhandahållerförsäkrings och kapitalförvaltningslösningarförföretag, privatpersoner och institutioneri främst Norden och Baltikum. Genom en nysatsning på traditionell livförsäkring i Sverige erbjuds ett brett sortiment. Divisionen har bland annat ansvarförförvaltning av fonder och andra placeringsportföljer där SEB:s utveckling inom hållbarhetsområdet är en viktig aspekt.

Satsningen på att förbättra de digitala tjäns terna fortsatte och SEB kan nu erbjuda ett helt digitaliserat kundmöte. Ägardialogerna utanför Norden stärktes. SEB topprankades för sin aktie och ränteförvaltning i PRI:s (principerför ansvarsfulla investeringar) årliga betygsättning av hållbara investeringar.

Enhet Funktion

Affärsstöd arbetarför alla divisioner genom att stödja affärsverksamheten med proaktiv ITutveck ling och backofficetjänster samt att säkerställa stabilitet i den dagliga driften av ITsystemen – allt med fokus på kostnadseffektivitet.

ITutvecklingen sker steg för steg, med många små insatser och med ett agilt arbetssätt. På detta sätt säkerställs snabba leveranser och resultat i linje med kundernas och verksamhetens behov. Tillförlitliga tjänstertillhandahålls SEB:s kunder genom att säkerställa att avbrott i driften av

de digitala kanalerna minimeras och att betalningar hanteras på rätt sätt.

1) Utnämnd till VD och koncernchef från ochmed 29mars 2017. 2) Lämnade SEB under våren 2017.

Rörelseintäkter och -resultat (Mdr kr) Resultatkommentarer Divisionernas relativa andel av:

Stora Företag & Finansiella Institutioner

Företag & Privatkunder

Rörelseresultatet minskade till 9 133 Mkr. Räntenettot var högre på grund av de anpassningartill negativa räntor som genomförts. Provisionsnettot minskade främst till följd av färre företagstrans aktioner och en neddragning av aktielånverksam heten. Nettoresultat av finansiella transaktioner ökade på grund av högre efterfrågan på riskhanteringsprodukter. Kostnaderna exklusive jämförelsestörande poster minskade (se ruta sid. 30).

Rörelseresultatet ökade marginellt till 7 348 Mkr. Kunderna varrelativt optimistiska. Räntenettot ökade till följd av de anpassningartill negativa räntor som genomförts. Provisionsnettot föll delvis på grund av myndigheternas begräns ningar på mellanbanksavgifter på kort och netto resultatet av finansiella transaktioner minskade. Kostnaderna ökade marginellt medan kreditför lusterna minskade.

Liv & Investment Management

IT-investeringar och automatisering Kommentarer

steg på grund av större affärsvolymer. Provisionsnettot ökade på grund av ökad kundaktivitet medan finansnettot minskade. Kostnaderna ökade delvis på grund av en jämförelsestörande post (se ruta sid. 30) medan kreditförlusterna minskade. Den ekonomiska tillväxten i Baltikum var stabil.

Rörelseresultatet steg till 3 157 Mkr. Provisionsnettot minskade med den negativa börsutvecklingen. Finansnettot ökade beroende på förbätt ringari investerings och riskresultaten i både den svenska och danska livförsäkringsverksamheten. Kostnaderna minskade.

Kostnadseffektiva transaktioner och förbättrade kundupplevelser nås genom kontinuerliga effektivitetsförbättringar och genom ny teknik.

En allt större andel av bankens transaktioner blir automatiserade. Banken gör stora investe ringar varje åriITutveckling.

Geografiska marknader

Sverige Annika Falkengren VD och koncernchef Universalbank

Estland Allan Parik Landchef Universalbank

Lettland Ieva Tetere Landchef Universalbank

Litauen Raimondas Kvedaras Landchef Universalbank

Norge

WilliamPaus Landchef Företagsbank

Företagsbank

Tyskland JohanAndersson Landchef Företagsbank

Övriga marknader Detinternationella

nätverket Företagsbank

Marknad Aktiviteter under 2016

Marknaden präglades av det negativa ränteläget och återhållsamhet hos storföretagskunderna. Mindre och medelstora företag var mer aktiva och investeringsviljan i bostadsbyggande och infrastruktur ökade. SEB fokuserade på kundupplevelsen och det digitala erbju dandet förbättrades förföretags och privatkunder.

SEB märkte av hushållens ökade efterfrågan på bolån och såg ett stadigt inflöde av nya kunder. Företagskunderna varförsiktigare på grund av omvärldsläget. SEB fokuserade på att förbättra de digitala lösningarna samtrådgivningen till mindre och medelstora företag. SEB är den näst största banken i Estland.

Hushållen var positiva medan företagens och entreprenörernas behov av investeringar var återhållsamt. Året var en vändpunkt för SEB efter flera års nedgång vad gällerlånevolymerna. Ett helt nytt banksystem med nya kundgränssnitt utvecklades. SEB är den näst största banken i Lettland.

Trots det osäkra marknadsläget ökade kundaktivitet och affärsvoly mer. SEB fokuserade på att stärka sitt digitala utbud för att ge tillgång till finansiella tjänster och kundlösningar via olika försälj ningskanaler. SEB är den största banken i Litauen.

Ett förbättrat affärsklimat ledde till ökad efterfrågan på finansiering och flera företagstransaktioner avslutades under året. SEB rankades som nummer 2 för storföretag och nummer 3 för finansiella institu tioneri Prosperas kundundersökning.Inom Investment management tillkom nya utländska fondinflöden.

Kundaktiviteten var hög vilket ledde till ettrekordresultat. SEB var aktiv i flera större företagstransaktioner, främst inom infrastruktur och förnybar energi. Aktiviteten på obligationsmarknaden var hög och SEB:s marknadsposition stärktes. SEB rankades som nummer 2 för storföretag och nummer 3 för finansiella institu tioneri Prosperas kundundersökning.

I och med det dämpade ekonomiska omvärldsläget, kännetecknades marknaden av riskaversion men ändå gjordes flera företagstransak tioner av storföretagskunderna. Särskiltrådgivnings och finansieringstjänster var eftersökta av lokala kunder.

Överskottslikviditet, negativa styrräntor och en stark ekonomi gjorde den heterogena tyska bankmarknaden än mer konkurrensutsatt under 2016. SEB är välpositionerad som en internationell företagsbank och omvandlingen från dotterbolag till filial kommer att öka enkelheten och förbättra lönsamheten.

Politisk osäkerhet och ekonomisk avmattning på många internationella marknaderinnebar en något lägre aktivitetsnivå. SEB stöttade kunderna i deras internationella verksamhet och erbjöd internationella institutionertillgång till den nordiska kapitalmarknaden. Produktutbudet stärktes och antalet kunder ökade.

1) Exklusive jämförelsestörande poster 2) Exklusive treasuryverksamhet

Marknadsandelar och kundkontakter

Marknadsandelar
			Marknad totalt
Procent	2016	2015	Mdr kr 2016
Utlåning till allmänheten
Sverige	14,4	14,3	5 589
utlåning till hushåll	13,2	13,7	3 516
utlåning till företag	16,4	15,4	2 072
Estland 1)	23,4	23,9	153
Lettland 1)	16,7	16,8	147
Litauen 1)	29,3	29,3	174
Inlåning från allmänheten
Sverige	15,7	15,6	2 574
inlåning från hushåll	11,6	11,4	1 654
inlåning från företag	23,6	23,4	920
Estland 1)	22,9	21,1	144
Lettland 1)	10,2	9,1	214
Litauen1)	27,9	28,1	167
Börshandel
Stockholm	6,0	7,0	7720
Oslo	3,1	3,7	2 223
Helsingfors	2,5	3,5	2 297
Köpenhamn	2,9	4,2	3 327
Företagsobligationer utgivna i kronor	16,7	18,9	97
Fonder, total volym2)
Sverige	11,9	12,2	3 568
Finland	3,0	3,7	1 014
Fondförsäkring, premieinkomster
Sverige	16,8	16,4	60
Livförsäkring, premieinkomster
Sverige	8,7	7,7	191
Danmark	n.a.	10,0

1) Exkl. finansiella institutioner och leasing. Estland och Lettland per november 2016, Litauen per september 2016.

2) Exklusive tredjepartsfonder.

Källor: SCB, Bank of Estonia, Financial and Capital Market Commission i Lettland, Association of Lithuanian Banks, Försäkringsförbundet, Nasdaq etc.

Totalt hushållssparande – bankkonton, fonder, traditionellt livförsäkringssparande, fondförsäkringssparande och obligationermen exklusive direktägda aktier – i Sverige uppgick den 30 september 2016 till 7 649miljarderkronor.

Marknadsandelar, Sverige Procent

SEB SHB Nordea Swedbank

Kundkontakter

	2016	2015	2014
Antalsyndikerade lån i Norden	73	65	77
Antal aktierelaterade transaktioner i Norden	24	19	19
Antal förvärvsrelaterade transaktioner i Norden	24	17	32
Internationella private bankingkontor	12	12	13

	2016	2015	2014
Antal Swish-betalningar via SEB app (miljoner)	18	8	2
Internetbanken, antal besök (miljoner)	174	158	173
Mobilbanken, antal besök (miljoner)	216	165	95
Telefonbanken, antalsamtal (miljoner)	4,4	4,3	4,2
Antal livförsäkringsmäklare	2 500	2 550	2 600
Antal bankkontor	219	252	277
Antal bankomater 1)	2 757	2 640	3 034

1) varav 1 900 ägstillsammansmed andra nordiska större banker

Risk-, likviditetsoch kapitalhantering

SEB värnar om en stark finansiell ställning för att kunna tillgodose kunders och andra intressenters behov. Risk-, likviditets- och kapitalhantering innebär att ta risker för att skapa kundvärde och samtidigt bibehålla motståndskraft i alla slags situationer.

Styrning med helhetssyn

Resultat och prissättning samtrisk, likviditets och kapitalhantering är nära sammankopplade och bildar en integrerad del av bankens strategiska och långsiktiga finansiella och operativa affärsplaner.

Uthålligt värdeskapande är direkt beroende av bankens förmåga att bedöma, övervaka och prissätta risker och att samtidigt behålla tillräckligt med kapital och likviditet för att hantera oförutsedda händelser. SEB utvärderar de finansiella konsekvenserna för att maximera kund och aktieägarvärde och styr verksamheten pro aktivt utifrån tre huvudsakliga perspektiv:

• 1. affärsvolymernastillväxt,sammansättning och risknivå,
• 1. verksamhetens kapital- och likviditetskrav,
• 1. lönsamhet.

Styrelsen beslutar om bankens långsiktiga strategiska inriktning, de finansiella målen och den övergripande risktoleransen. Mål fastställs och följs upp regelbundet för att hantera och optimera resur serna. I det överordnade dokumentet om risktolerans beskriver styrelsen sin syn på bankens risknivå, hur upplåningen ska struk tureras, nödvändiga likviditetsbuffertar samt kapitalmål.

Som en ledande universalbank består SEB:s huvudsakliga risk av kreditrisk vilken uppståri samband med utlåning och lånelöften till kunder. Andra väsentliga riskeri SEB:s verksamhet ärlikvidi tetsrisk, marknadsrisk, operativ risk (inklusive IT och informa-

Risktolerans i korthet

SEB ska:

• • ha en kapitalstyrka som ska fortsätta vara tillräcklig för att stå emot de totala riskerna och garantera bankens långsiktiga överlevnad och position som finansiell motpart samtidigt som verksamheten ska följa myndighetskrav och ratingmål.
• ha en stark kreditkultur baserad på långsiktiga relationer, kunskap om kunderna och med fokus på deras återbetalningsförmåga; detta ledertill en kreditportfölj av hög kvalitet.
• ha en väl strukturerad likviditetsposition, en balanserad upplåningsbas och en tillräcklig likviditetsreserv för att möta eventuella nettoutflöden i ett stressat scenario.
• arbeta för att reducera operativa risker i all sin verksamhet och upprätthålla bankens goda rykte.
• uppnå en låg volatiliteti intjäningen genom att intäkterna kommerfrån kunddrivna affärer.

tionssäkerhet), affärsrisk, pensionsrisk och försäkringsrisk. För att täcka dessa risker vid eventuella oförutsedda händelser håller SEB en kapitalbuffert och en likviditetsreserv.

Bankens VD har ansvaret för att optimera riskprofilen inom den risktoleransnivå och de kapitaltäckningskrav som sätts av styrelsen samt för den övergripande hanteringen av bankens risker. SEB strävar efter att löpande identifiera och hantera potentiella framtida risker, genom stresstester och scenarioanalys, för att kunna säker ställa finansiell stabilitet.

Riskutveckling 2016

Under 2016 fortsatte SEB att visa motståndskraft i en fortsatt osäker omvärld med en stabil ökning av kreditvolymen, fortsatt god kreditkvalitet med låga kreditförluster, stabil likviditetsposition och stark kapitaltäckning.

SEB:s kapitalstyrka och kreditkvalitet bekräftades i Europeiska bankmyndighetens (EBA) stresstest av europeiska banker som utfördes under året.I EBA:s stressade scenario hade SEB en av de lägsta kreditförlustnivåerna och var en av två bankeri Sverige som hamnade över kapitalkravet. Även IMF, Finansinspektionen och Riksbanken utförde stresstester under året, vilka också demonstrerade kapitalstyrkan i det svenska banksystemet.

Finansmarknaderna var volatila under året till följd av fortsatt ekonomisk och geopolitisk osäkerhet, lågt oljepris och centralbankernas fortsatta lågräntepolitik samt andra penningpolitiska stimulansåtgärder. De oväntade resultaten av Brexitomröstningen och det amerikanska presidentvalet skapade en kortsiktig oro på marknaderna medan de långsiktiga konsekvenserna ärfortsatt osäkra. Räntorna sänktes ytterligare under året och utmaningen med negativa räntor kvarstod på flera av SEB:s marknader.

Stabil kredittillväxt

Trots osäkerheten var kreditefterfrågan stabil i de flesta av SEB:s hemmamarknader. SEB:s kreditportfölj ökade med 7 procent till 2 143 miljarder kronor (2,065) drivet av tillväxt inom segmenten företag och fastighetsförvaltning. Företagsportföljen uppgick till 1 029 miljarder kronor (936) i slutet av året och bestårfrämst av stora nordiska och tyska kunderi ett stort antal branscher, främst tillverkningsindustrin. Detta motsvarar 48 procent av hela portföl jen och gör SEB unikt bland sina konkurrenter. SEB:s exponering till små och medelstora företag finns främst i Sverige och uppgår till 11 procent av företagsportföljen. Denna portfölj var oförändrad under året.

Fortsatta investeringari bostadsbyggande i Sverige bidrog till SEB:s kreditvolymtillväxt i segmenten flerfamiljshus och bostads-

Kreditportföljens utveckling per segment Mdr kr

rättsföreningar vilka utgör nästan hälften av utlåningen till fastig hetsförvaltning på 348 miljarder kronor (307). Resterande består av kommersiella fastighetsbolag med fokus på starka kunder med sund finansieringsstrukturi Norden och Tyskland.

De baltiska ekonomierna utvecklades fördelaktigt till följd av ökande export, investeringar och privatkonsumtion. SEB:s baltiska exponering ökade för andra året irad drivet av ökande aktivitet bland företag och privatpersonerframförallt i Estland och Litauen. Vid årets slut uppgick den baltiska portföljen till 148 miljarder kronor (134).

Svenska bolån fortsatte att vara i fokus

Bostadspriserna i Sverige fortsatte att stiga under 2016, drivet av de låga räntorna och obalans mellan utbud och efterfrågan. För att dämpa den snabbt ökande skuldsättningen införde regeringen 1 juni 2016 ett nytt amorteringskrav för hushåll med nya bolån med en belåningsgrad på över 50 procent. Detta hade en viss avtagande effekt på prisöknings och utlåningstakten under andra halvåret. SEB:s svenska bolåneportfölj växte med 3 procent under 2016, vilket varlägre än marknadstillväxten på 8 procent.

SEB har ett långsiktigt perspektiv även i sin bostadsutlåning med fokus på kundens återbetalningsförmåga och amorteringskrav. Detta innebär bland annat ett tak på 500 procent för kundens totala skulderi förhållande till inkomster samt en kvarattlevapå analys där kunden ska klara betydligt högre räntor. Under 2016 hade 98 procent av alla nya lån med en belåningsgrad över 50 procent en amorteringsplan.

Portföljen som uppgårtill 461 miljarder kronor (443) har hög kreditkvalitet och kunderna har god återbetalningsförmåga, låga historiska kreditförluster och låg belåningsgrad. Fastighetsvärden bedöms och följs upp kontinuerligt.

Ökat fokus på klimatrelaterade risker

Klimatförändringar påverkar alltmer vår värld och det finns ett växande behov av bättre förståelse och transparens av klimatrelaterade riskeri finanssektorn. Detta handlarinte bara om intern riskhantering utan efterfrågas alltmer av kunder och myndigheter.

En konsekvens av åtgärderna för att minska klimatrisker är den så kallade omställningsrisken, ellerrisken för värdelösa tillgångar, i övergången till nollutsläpp av växthusgaser. Under 2016 beslutade SEB att minska kolexponeringen i de fonder banken hanterar genom en mer strikt inställning till investe ringari bolag aktiva inom kolbrytning samt genom att ta ett större ägaransvar genom dialog med energirelaterade bolag. Sedan flera år har SEB ett antal policys som begränsar utlåning till vissa sektorer såsom fossila bränslen och gruv och metallindustrin. SEB göringen nyfinansiering av kolbrytning och kolkraftverk.

God kreditkvalitet

Kreditkvaliteten i den samlade portföljen varfortsatt god och kreditförlustnivån varlåg, på 7 baspunkter (6). Problemlån uppgick till 7,6 miljarder kronor (8), motsvarande 0,5 procent av total utlåning. Problemlån i den baltiska portföljen fortsatte att minska och uppgick till 2,8 miljarder kronor (3,8), eller 2,3 procent av total utlåning vid årsskiftet.

Även om oljepriset återhämtade sig något under året kvarstår de strukturella utmaningarna inom olje, gas och offshoreindustrierna. Den förhöjda risken harresulterat i en viss riskklassförsäm ring i SEB's relaterade portfölj och banken arbetar nära de berörda kunderna i branschen. SEB harfrämst exponering mot större kunder som är verksamma i Nordsjöregionen.

Låg marknadsrisk i volatila marknader

SEB:s marknadsrisk varrelativt låg under året trots hög kundaktivi tet och volatilitet i de finansiella marknaderna. Risken i den kund drivna tradingverksamheten mäts genom måttet ValueatRisk (VaR) som i genomsnitt uppgick till 112Mkr (117) under 2016. Detta innebär att banken i genomsnitt inte förväntas förlora mer än detta belopp under en tiodagarsperiod med 99 procents sannolikhet. Risken drevs huvudsakligen av betydligt lägre svenska och euroräntor samt volatila kreditspreadar. Marknadsrisken i bankboken minskade gradvis under året framförallt på grund av förbätt rad säkring av bolåneportföljen.

Traditionell tjänstepensionsförsäkring återupptogs i Sverige

SEB:s livförsäkringsverksamhet bestårframförallt av fondförsäkringsprodukter där marknadsrisken ligger hos kunden. Fondför säkring stod för 69 procent av nyförsäljningen under 2016. Den traditionella tjänstepensionsförsäkringen i Sverige har varit stängd för nyförsäljning sedan 2007 men återupptogs under 2016 med goda resultat. SEB har även traditionell livförsäkringsverksamhet i Danmark.I den traditionella livförsäkringen utgör skillnaden mellan tillgångarna och de garanterade åtagandena en buffert för SEB som skydd mot försäkringsrisken. Buffertarna, som beräknas för varje investeringsportfölj vartillfredsställande under året. Solvens II, det nya regelverket förförsäkringsbolag i EU, trädde

försvarslinjen

Tre försvarslinjer motrisk

Risk- och compliance-organisationerna utgör den andra försvarslinjen.Dessa enheter är oberoende från affärsverksamheten. Riskorganisationen är ansvarig för attidentifiera, mäta,följa upp och rapportera risk. Riskernamäts på både detaljerad och aggregerad nivå. SEB har utvecklat avancerade interna riskmätningsmetoderförstörre delen av kreditportföljen samtförmarknadsrisk och operativ risk och harfått godkännande av Finansinspektionen att använda dessa för beräkning av kapitalkrav. Riskerna kontrollerasmed hjälp av limiter på flera nivåersåsomtransaktion, affärsenhet och portfölj. Riskprofilen och kreditkvaliteten övervakas löpande, bland annatmed hjälp av stresstester. försvarslinjen

Compliance arbetar proaktivt för kvalitet avseende regelefterlevnad i koncernen.De hanterarfrågorsåsom kundskydd, agerande på finansmarknaden, bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,samt tillståndsfrågor, intern styrning och kontroll.

Bankens internrevision utgör den tredje försvarslinjen. Riskhanteringen kvalitetssäkras av internrevision genom regelbunden granskning och utvärdering för attsäkerställa att den är adekvat och effektiv. Internrevisorerna utvärderasisin tur av externa revisorer. Baserat på utvärderingar av den tredje försvarslinjen förstärks processerna i första och andra försvarslinjen kontinuerligt. SEB:sramverk förstyrning, i kombination med desssunda riskkultur och affärsmannaskap, utgör hörnstenarna i en effektiv riskhantering.

Se sid. 58 för en beskrivning av Chief Risk Officersamt organisationerna förrisk,regelefterlevnad och internrevision.

i kraft den 1 januari 2016. Syftet är att harmonisera regelverket för styrning, intern kontroll och kapitaltäckningskrav inom Europa.

Låga förluster från operativa incidenter

Operativa risker uppståri all affärsverksamhet. SEB har ettramverk för hantering av operativa risker och strävar efter att löpande förbättra styrning och processerför att motverka befintliga och nya risker. Viktiga processer och verktyg omfattar en godkännandeprocess för nya produkter, beredskapsplanering, självutvärderingar av risker och kontrollerför att identifiera och minska större risker, samt hantering av systembehörigheter. Personalen utbildas regel bundet inom viktiga områden såsom informationssäkerhet, förebyggande av bedrägerier och penningtvätt och känndinkund processer.

SEB har även en formell process för visselblåsning där anställda uppmuntras attrapportera oetiska eller olagliga incidenter. Detta strukturerade arbetssätt harlett till ett minskat antal incidenter och operativa förluster de senaste åren samtidigt som riskmedvetandet hos de anställda ökat.

Under 2016 uppdaterades metoden för självutvärdering av risker och kontroller med fokus på signifikanta processer samt legala risker,IT risker och risk för otillbörliga affärer. Nettoförluster orsakade av operativa incidenter uppgick till 263Mkr (291). En jämfö relse med bankerna som deltari ORX (Operational Risk Data eXchange Association) visar att SEB:s operativa förlusterligger under genomsnittet.

En stark riskkultur baserad på gott affärsmannaskap och professionellt uppförande

I en bransch som bygger på förtroende är gottrykte och uppförande viktigt för hållbarlångsiktig kundservice, kundnöjdhet och lönsamhet. Framförallt internationellt hartillsynsmyndigheterna vidtagit långtgående åtgärderför att bestraffa bankers misskötsamhet särskilt när det gäller att åsidosätta kunders intressen och konsumentskydd. SEB:s rykte bygger på goda kundrelationer där kundernas intressen alltid kommerförst. Ur ettriskhanteringsperspektiv använder sig SEB av sin uppförandekod och värderingar, obligatoriska utbildningar samt dialoger om etiska och värderingsbaserade dilemman för att stärka medvetandet om vikten av gott uppförande och beteende.

Hantering av ITrisker och cybersäkerhet kritiskt för digitaliseringsagenda

Då en allt större del av banktjänster erbjuds och utförs online eller digitalt är systemtillgänglighet och cybersäkerhet kritiskt förfortsattförtroende hos kunderna. SEB erbjuder banktjänster dygnetrunt genom internetbanken,telefonbanken samt mobilapplikationer, och strävar efter högsta möjliga tillgänglighet.

Cyberriskerfortsätter att utvecklas itakt med allt mertekniskt sofistikerade attacker och växande attackytori och med digitaliseringens framsteg. SEB bemöter dessa risker genom att priori tera tekniskt skydd men även genom att öka medvetenheten bland anställda och kunder. Vidare hållerregelverketför skydd av personuppgifter och öppenheti informationsdelning på att bli allt mer strikt. SEB följer noga utvecklingen och anpassar sig löpande efter nuvarande och kommande krav. Under 2016 stärkte SEB styr och kontrollramverketförinformations och cybersäkerhet, och gjorde dettill en merintegrerad del av bankens riskhanteringsramverk.

En sund likviditets- och finansieringsstrategi

Tillgång till likviditets och finansieringsmarknaderna är nödvändigt under alla omständigheter. SEB:s likviditet och finansiering hanteras utifrån tre perspektiv: (1) optimera likviditetsstrukturen i balansräkningen för att säkerställa att mindre likvida tillgångar har en stabil finansiering, (2) övervaka beroendet av upplåning på finansmarknaderna, samt (3) försäkra sig om att banken hartillräcklig likviditet för att motstå ett svårt stressat scenario.

Efterfrågan på SEB:s kort och långfristiga nyupplåning varfortsatt god under året. SEB:s likviditetsreserv så som den definieras av Bankföreningen uppgick till 427 miljarder kronor (352) vid slutet av året. Likviditetsreservens storlek och sammansättning analyseras och utvärderas löpande mot estimerade behov.

Core Gapkvoten, som är SEB:s interna mått på hur väl långfristig utlåning är matchat med långfristig finansiering, uppgick till 114 procent (111). Detta ligger väl inom bankens risktolerans för en

Status på kommande myndighetskrav som påverkar kapitalet

Det finns flera pågående initiativ som kan komma att påverka nivån på och sammansättningen av SEB:s kapitalbas framöver. 1

I november 2016 publicerade EUkommissionen ett förslag på ändrade kapitaltäckningsregler. Förslaget innehåller ett krav på bruttosoliditet (en ickeriskbase rad kvot mellan primärkapitalet och tillgångar) på minst 3 procent från och med 2021. SEB:s bruttosoliditet uppgick till 5,1 procent (4,9) vid årets slut. EUkommissionens föreslår också att det nya ramverket för mätning och rapportering av marknadsrisk (Funda mental Review of the Trading Book) införs 2021.

• 2 Ijanuari 2018 implementeras en ny redovisningsstandard,IFRS 9, som innebär att kreditförlustreserve ringar baseras på 'förväntade' istället för'inträffade' förluster. SEB:s bedömning är att den förväntade kreditförlustmodellen sannolikt kommer att öka kreditförlustreserveringar och minska eget kapital vid övergången och att volatiliteten i kreditförlustraden i resultaträkningen kommer att öka med de nya reglerna. EUkommissionen harföreslagit att kapitaleffekten av de ökade reserveringariIFRS 9 ska fasas in stegvis
• under en femårsperiod. 3 EU:s direktiv om återhämtning och avveckling av bankerinfördes i svensk lag i februari 2016. Det fastställer krishanteringsprocessen för problembanker med fokus på kapital, nedskrivningsbara skulder eller försäljning av tillgångar och beskriver hur återhämtningsfonder ska hanteras. Det täcker även minimikrav på bankers förmåga att absorbera förluster samt krav på att vissa skuldinvesterare under vissa förutsätt ningar ska bära en del av eventuella förluster (MREL). Ett förslag på ett svensktregelverk för MREL presenterades av Riksgälden i april 2016, och innehöll ett eventuellt framtida krav på efterställda nedskrivningsbara

skulder. SEB deltar aktivt ⁱ diskussionerna om detta. 4 För att bemöta skillnader mellan bankers riskexponeringsbelopp har Baselkommittén föreslagit att införa kapitalgolv och större begränsningar vad gäller parametrar och antaganden för kreditriskmodellering samt förändringari standardmetoden för operativ risk. SEB deltar aktivt i diskussionerna kring detta och förespråkarinterna riskklassificeringsmodeller.

sund likviditetsstruktur.Ilikviditetshanteringen beaktas det kommande myndighetskravet att det långfristiga likviditetsmåttet Net Stable Funding Ratio ska vara 100 procent, vilket troligen kommer att gälla från och med 2021.

Finansinspektionens mått på likviditetstäckningsgrad (LCR) mäter hur väl SEB:s likvida tillgångartäcker kassautflöden i ett kortsiktigt stressat scenario. Kvoten uppgick till 168 procent (128) totalt, och till 305 (230) och 272 (226) för US dollarrespektive euro. Därmed uppfylls Finansinspektionens minimikrav på 100 procent.

Kapitaltäckningen överskrider myndighetskrav

Trots en stark riskkultur och god riskhantering uppstår oförutsedda förlusterinom bankverksamhet. SEB:s kapitalstyrning ska säkerställa att banken hartillräckligt kapital för att absorbera sådana oväntade förluster. Styrelsen fastställer SEB:s kapitalmål med hänsyn tagen dels till tillsynsmyndigheters, skuldinvesterares och affärsmotparters krav på finansiell stabilitet och dels till styrelsens egen syn på kapitalbehov och ambition vad gäller kreditbetyget. Detta måste balanseras mot aktieägarnas krav på avkastning.

Finansinspektionens krav på SEB:s kärnprimärkapitalrelation (CET1kvot) består av ett Pelare 1krav, som är ett generellt minimumkrav för samtliga banker, och ett Pelare 2krav, som är ett specifikt krav baserat på en utvärdering av SEB:s risker, likviditetssituation och kapitalisering itillsynsmyndigheternas översyns och utvärderingsprocess. SEBberäknar Finansinspektionens krav på kärnprimärkapitalrelationen till 16,9 procent vid årets slut.

Styrelsens målför kärnprimärkapitalrelationen är att hålla den cirka 150punkter över Finansinspektionens krav,för attta höjd för eventuell påverkan framför alltfrån valutaförändringar och pensionsåtaganden på kapitalbasen. Detta innebär att måletför kärnprimärkapitalrelationen för närvarande är 18,4procent.

Kärnprimärkapitalbasen ökade till 114,4 miljarder kronor (107,5) medan riskexponeringsbeloppet ökade till 610 miljarder kronor (571) framförallttillföljd av ökade kreditvolymer och valutaeffekter.

Finansinspektionen införde 2016 vissa restriktioner och golv för företagens interna kreditmodeller, vilketförväntas leda till ökade riskvikter när de ärfulltimplementerade. SEB:s beräknade kapital täckningskrav inkluderar dessa golv.Kapitaltäckningskraven för svenska banker ärför närvarande betydligt högre änEU:s minimumnivåer och svenska banker är väl kapitaliserade i jämförelse med bankeri övriga delar avEuropa, både från ettriskbaserat och ett icke riskbaserat perspektiv.

Vid årets slut uppgick SEB:s kärnprimärkapitalrelation till 18,8 procent (18,8), vilket är väl inom tillsynsmyndigheternas krav och styrelsens mål. Primärkapital

SEB:sriskprofil i korthet

Risktyp	Risken identifieras, mäts och hanteras	Risken kontrolleras med interna limiter	Risken omfattas av myndigheters kapitalkrav	Riskbeskrivning
Kreditrisk				SEB:s kreditportfölj är väl balanserad med fokus på företag och Norden. De senaste tio
Risk för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldig heter gentemot SEB. Definitionen omfattar lån,så kallad motpartsrisk i hand larverksamheten, landrisk och avvecklingsrisk. Koncentrationsrisk beaktas också.				åren, vilket innefattar den senaste finanskrisen, uppgår SEB:s årliga kreditförlustnivå i genomsnitt till 0,18 procent av total utlåning. All utlåning ska baseras på kundens kassa flöde och återbetalningsförmåga och banken ska löpande ha god insikt i kundernas affärsverksamhet och finansiella ställning.
Marknadsrisk				Marknadsrisker uppstår i bankboken när tillgångar inte till fullo motsvarar finansierings
Marknadsrisk är risken för förluster i positionersom redovisas på balansräk ningen eller i poster inom linjen på grund av negativa förändringar i marknads priser. Marknadsrisk kan uppstå vid förändring i räntor, valutakurser, kredit spreadar, råvarupriser och aktiekurser, implicit volatilitet, inflation eller marknadslikviditet.				löptider och -källor eftersom kunderna kräver olika löptider och valutor. Marknadsris kerna uppstår också i handelslagret i och med att SEB underlättar kundernas finansiella transaktioner. I allmänhet är marknadsrisktoleranslåg hos SEB. Detta bekräftas av det faktum att det bara var nio förlustbringande dagar under 2016.
Likviditetsrisk				Bankens primära finansieringskällor är kundinlåning,som i huvudsak ärstabil,samt
Risken att koncernen inte kan omfinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta krav på ökad likviditet. Likviditetsrisk innefattar också risken att banken tvingaslåna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.			upplåning på finansmarknaderna. SEB har en diversifierad finansiering – både kort- och långsiktiga program på flera kapitalmarknader i flera valutor – för att kunna uppfylla betalningsförpliktelserna när de uppstår. Olika riskhanteringsmetoder, inklusive stresstester,säkerställer att likvida medel är tillräckliga.
Operativ risk				Operativ risk är en naturlig del av all affärsverksamhet. Det är varken möjligt eller kost
Risken för förlust till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer och system, den mänskliga faktorn eller yttre händelser. Operativ risk omfattar legala risker och regelefterlevnadsriskersamt IT-risker och informationssäker hetsrisker.				nadseffektivt att eliminera alla operativa risker och därmed är mindre förluster en normal del av SEB:s verksamhet. Banken arbetar kontinuerligt för att minimera de operativa förlusterna och framför allt för att undvika större förluster. I jämförelse med medlemmar i ORX ligger SEB:sförlustnivå historisktsett lägre än genomsnittet.
Försäkringsrisk				SEB:sförsäkringsverksamhet består huvudsakligen av fondförsäkring där marknadsris
All risk inom bankenslivförsäkringsverksamhet, framförallt marknadsrisk, teck ningsrisk och operativ risk. Teckningsrisken avser förlust eller negativa värde förändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar.				ken bärs av kunden. SEB erbjuder också traditionella livförsäkringsprodukter med garanterad avkastning samtsjuk- och hälsoförsäkringar där viktiga risker är marknads risk och teckningsrisk. Marknadsriskerna uppstår i förvaltningen av traditionella place ringstillgångar och från känsligheten i räntan på skulderna. Teckningsrisk avser förluster eller negativa förändringar i värdet av försäkringsskulder (försäkringstekniska avsätt ningar) på grund av bristfällig prissättning och/eller antaganden om avsättningar. Marknads- och teckningsrisken i dessa produkter övervakas noga och hanteras med hjälp av traditionell analys av tillgångar och skuldersamt aktuariell analys.
Pensionsrisk				När det gäller förmånsbestämda pensionsplaner bär SEB risken för att de framtida
Pensionsrisk omfattar risken att pensionsplanenstillgångar inte täcker pensionsskulden till de anställda. Risken liknar teckningsrisk och har ett inslag av marknadsrisk.				betalningarna inte stämmer överens med prognoserna på grund av förändringar i förväntad livslängd och framtida löneökningar. SEB bär också marknadsrisken i tillgång arna i de förmånsbestämda pensionsplanerna och skulddiskonteringsräntan. Pensions planerna är framförallt känsliga för ränteförändringar och aktiekursutvecklingen. Dessa risker motverkas med hjälp av en konservativ riskhantering. Den svenska förmånsbe stämda planen ärstängd för nya deltagare.
Affärsrisk				Affärsrisk,strategisk risk och ryktesrisk är oundvikliga risker i all affärsverksamhet.
Affärsrisk är risken för lägre intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens. I affärsrisk ingår risken vid beslut om satsningar (till exempel företagsköp,stora IT-projekt, organisationsförändringar och outsourcing). Relaterade risker ärstrategisk risk och ryktesrisk.				Digitaliseringen inom banksektorn ökar och nya aktörer tillkommer. Omfattande nya regelverksförändringar för banker och finansiella institut påverkar branschen istor utsträckning. Hållbarhetsfrågorspelar en allt viktigare roll för ett företags anseende. SEB arbetar kontinuerligt med att minska affärs-,strategisk och ryktesrisk, bland annat genom regelbunden strategisk översyn av verksamheten, proaktivt arbete med kostnadsnivån, en agil,stegvis metod för IT-utveckling, en ambitiös hållbarhets agenda och en aktiv dialog med tillsynsmyndigheterna.

Läs mer om risk-, likviditets- och kapitalhantering och riskutvecklingen i not 17, 19 och 20. Ytterligare information finnsi Capital Adequacy and Risk Management Report påwww.sebgroup.com.

Regelverk

Strömmen av nya reglerfortsätter, även ommängden av ny lagstiftning från EUhar avtagit något. Regelverkens sammanlagda inverkan på bankers verksamhet ärmycket stor men den totala effekten av dem på realekonomin har ännu inte bedömts.

Regelverkens huvudområden och syften

Säkerställa att det finansiella systemet kan motstå ekonomiska chocker och störningar och förhindra att ett fallissemang hos en finansiell institution leder tillsystemkollaps.

Främja effektiv prissättning och exekvering i finansmarknaderna och förhindra marknadsmanipulation genom ökad öppenhet och förbättrad riskhantering.

Säkerställa en rättvis behandling av kunderna och öka deras kunskap om ekonomi genom relevant och korrekt information. Detta medför krav när det gäller marknadsföring och paketering av finansiella tjänster och investeringsrådgivning.

Implementering av nya regelverk

SEB följer kontinuerligtregelutvecklingen på global, europeisk och nationell nivå. Det sker dels genom bankens egen verksamhet och kontakter med svenska och utländska tillsynsmyndigheter och lagstiftare, dels genom arbete inom ramen för svenska och internationella branschorganisationer, såsom Bankföreningen, Fondhandlarföreningen och Institute ofInternational Finance.

Under 2016 har banken arbetat med fler än 20 större regelverksprojekt till en upp skattad kostnad av drygt 300 Mkr. Därtill implementerar banken regleri form av tekniska föreskrifter och riktlinjerfrån EU:s tre tillsynsmyndigheterför bank, värde pappers och försäkringsmarknaderna.

Pågående implementering av nya regelverkskrav 2016–2018

Tre viktiga områden

Inom SEB pågick under året fler än 20 större regelverksprojekt med syfte att banken ska leva upp till nya regler och förordningar. Tre viktiga områden beskrivs här.

Kapitaltäckningsregler

Baselkommittén arbetade under 2016 intensivtför att nå en överenskommelse om hur kapitalkraven för bankers risker börrevideras för attta hänsyn till brister som identifierades under finanskrisen. Kommittén arbetarför att skapa större öppenhet och harmonisering. Ökad harmonisering begränsar dock bankernas användning av interna modellerför att beräkna sina riskvägda tillgångar och skulle leda till mindre differentiering gällande bankernas kostnad för atttillhandahålla lån med hög risk jämfört med låg risk. Utmaningen är att

hitta en rimlig balans, som inte stimulerar ett felaktigtrisktagande ellerfelaktigt prissatta risker.

Regelverksdiskussionen 2016 handlade också om den slutliga utformningen av bruttosoliditetsmåttet och ett extra kapitalkrav på systemviktiga institut.

SEB står välrustat med en stark kapitaltäck ning men det är viktigt att svenska banker verkar under samma villkor som sina europeiska konkurrenter.

2 Effektiva marknader

Regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Syftet med EU:s fjärde penningtvättsdirektiv – AML 4 – är att uppdatera gällande regler så att de motsvarar den internationella standarden såsom den bestäms av organisationen Financial Action Task Force. Direktivet ställer ökade krav på banker att ha god kännedom om sina kunder och att hantera risker kopplade till politiskt utsatta personer. En viktig förändring gäller kravet på en riskbaserad utgångspunkt för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

SEB inför direktivet i tre spår: det första syftar till att öka kännedomen om kunderna, till exempel vem eller vilka som är huvudägare i ett bolag. I det andra spåret förbättrar SEB sina processer förriskbedömning i syfte att mer effektivt motverka penningtvätt och finansiering av terro rism. Slutligen justeras de interna styrdokumenten i ett tredje spår.

Banken granskarlöpande transaktioner och beteenden. Om en transaktion väcker misstankar om penningtvättleder dettill en utredning hos banken. Om misstanke kvarstårrapporterar SEB den som en så kallad misstänkt transaktion till finanspolisen. Under de senaste åren har SEB rapporterat omkring 400 sådana ärenden per år.

3 Konsumentskydd

Bolån

Bolån ärför många hushåll av stor betydelse för privatekonomin. Bolånemarknadens funktion och stabilitet är viktig även för samhällsekonomin i stort.

EU:s så kallade bolånedirektiv syftartill att stärka konsumentskyddet och skapa en effektivare och mer konkurrenskraftig bolånemarknad genom att ställa högre krav på kreditgivare. Ambitionen är att stärka konsumenternas ställning och minska deras inlåsning till en viss kreditgivare. Lagändringarna innebär bland annat att konsumenten ska få tydligare information, bättre

insyn i hurräntan bestäms och betänketid vid erbjudande om ett bostadslån.

För att uppfylla de nya kraven har ett nytt ramverk förrådgivning införts, med krav att alla SEB:s bolånerådgivare ska ha en speciell Swed seclicens.Ett mer omfattande faktablad för kunder hartagits fram vilkettydligtinformerar om räntan på lånet och hur eventuella framtida ränteänd ringar påverkar beloppet som kunden ska betala. Dessutom får SEB:s kunder en betänketid för det bindande erbjudandet, vilket ger dem möjlighet att jämföra erbjudandet med andra bankers.

Bolagsstyrning

Förvaltningsberättelse Bolagsstyrning

Report of the Directors Corporate Governance

»Styrelsearbetet präglades under året av den snabba utvecklingen av teknik och regelverk för finanssektorn. De möjligheter och utmaningar som de medföri förhållande till SEB:s långsiktiga vision analyserades och diskuterades. Styrelsen har nogsamt följt och löpande utvärderat det dämpade makroekonomiska läget och de geopolitiska riskerna som växerfram. Andra viktiga områden var successions planering,ITsäkerhet, uppförandekod och hållbarhet.«

Marcus Wallenberg Styrelsens ordförande

För att kunna upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att alla intressenter har ett stort förtroende för verksamheten. Professionalism och ett affärsmässigt uppträdande är avgörande liksom att upprätthålla en sund riskkultur.

Betydelsen av bolagsstyrning

Bolagsstyrning är detsystem genom vilket ett företag styrs och kontrolleras.

För att behålla förtroendet bland kunder, medarbetare, aktieägare och andra intressenter och för att förebygga intressekonflikter defi nieras roller och ansvartydligt för aktieägare, styrelseledamöter, ledning och andra intressenter.

SEB:s arbete med bolagsstyrning fokuserar på att säkerställa en smidig och effektiv verksamhet med hög standard samt god riskhantering och intern kontroll.

Regelverk

Som svenskt publikt bankaktiebolag med värdepapper noterade på Nasdaq Stockholm måste SEB följa en mängd olika regler. Det externa ramverket för bolagsstyrningen omfattar bland annat:

• aktiebolagslagen
• årsredovisningslagen
• regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm
• svensk kod för bolagsstyrning
• lagen om bank och finansieringsrörelse
• Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjerSe sid.46.

SEB tillämpar även ett interntregelverk. Detta omfattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policys och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom koncernen är viktiga verktyg för styrelsen och den verkställande direktören (VD) i deras styrande och kontrollerande roller.

• I dessa policys och instruktioneringår bland annat:
• arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens kommittéer
• instruktionerna för VD och för koncernens affärsverksamhet
• koncernens kreditinstruktion och riskpolicy
• instruktionen för hantering av frågor om intressekonflikter
• instruktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
• uppförandekodenfinnspåSEB:swebbplats
• ersättningspolicyn
• hållbarhetspolicynfinnspåSEB:swebbplats
• policys förlämplighetsprövning av styrelseledamöter samt ledamöterna i verkställande ledningen (VL) och andra ledande befattningshavare.

SEB:s arbete med frågor angående etik och hållbarhet är en integre rad del i verksamheten och styrelsen diskuterar dessa frågor allt mer. SEB:s uppförandekod beskriver och utvecklar SEB:s värderingar och principerför affärsmässigt uppträdande och ger vägledning om hur medarbetarna ska verka enligt värderingarna. Policys och riktlinjerför hållbarhet liksom de koncerngemensamma ställ ningstaganden och branschpolicys som behandlarfrågorinom miljö, samhälle och styrning är också väsentliga i detta sammanhang.

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och svensk kod för bolagsstyrning. SEB strävar efter att följa koden där så ärlämpligt och haringa avvikelser attrapportera för 2016.Merinformation om bolagsstyrning inom SEB finns på SEB:s webbplats.

Aktieägare och bolagsstämma

Aktieägarna utövarsitt inflytande på bolagsstämman genom att bland annat utse bankensstyrelse och revisor.

SEB har cirka 276 000 aktieägare. Av dessa harrunt 175 000 inne hav som är mindre än 500 aktier medan 146 harinnehav som är större än 1 000 000 aktier, motsvarande 79 procent av kapital och röster. SEB:s aktiekapital består av två aktieslag: A och Caktier. Varje Aaktie representerar en röst och varje Caktie en tiondels röst. SEB:sstörsta aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2016 framgår av tabell och graf på sid. 27.

Årsstämman hålls i Stockholm. Alla aktieägare som ärregistrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid harrätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud. Årsstämman hålls på svenska. Årsstämman 2016 hölls den 22 mars. 1 223 personer, företrädande 1 748 aktieägare var närvarande vid stämman. Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på SEB:s webbplats.

Vid stämman användes ett elektronisktröstningssystem med röstningsdosor. De viktigaste besluten som fattades vid stämman var:

• utdelning med 5:25 kronor per aktie
• utökning av styrelsen till 13 ledamöter
• omval av samtliga sittande elva styrelseledamöter samt nyval av två ledamöter
• omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande
• omval av PricewaterhouseCoopers som revisor
• beslut om riktlinjerför ersättning till VD och andra medlemmari VL
• beslut om två långfristiga aktieprogram
• beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försäljning av egna aktierför SEB:s värdepappersrörelse, för de långfristiga aktieprogrammen och för kapitaländamål
• beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av konvertibler.

Valberedning

Bland valberedningens uppgifter ingår att ta fram förslag till ordförande och övriga ledamöter istyrelsen samt förslag till revisor.

Valberedningen har som utgångspunkt för sitt arbete att bedöma i vilken grad styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på styrelsen till följd av bankens verksamhet, organisation och framtida inriktning. Bland annat bedöms styrelsens storlek och sammansättning i termer av branscherfarenhet och kompetens samt mångfaldsperspektiv, såsom könsfördelning, ålder och geografiskt ursprung. Valberedningen följer den policy om styrelseledamöters mångfald och lämplighet som bankens styrelse har antagit. Valberedningen föreslår styrelsearvoden fördelat på ledamöterna samt ersättning för kommittéarbete. Valberedningen föreslår också revisor och arvode tillrevisorn.

Enligt beslut av årsstämman ska valberedningen vara sammansatt av styrelsens ordförande samtrepresentanterför bankens fyra största aktieägare som önskar utse en ledamot.En av de oberoende styrelseledamöterna ska adjungeras till valberedningen. Sammansättningen av valberedningen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden.Valbe redningen hartillgång tillrelevantinformation om SEB:s verksamhet samt finansiell och strategisk position lämnad av styrelsens ordfö rande och den adjungerade ledamoten.Valberedningen granskar också resultatet av utvärderingar av styrelsen och ordföranden.

Valberedning inför årsstämman 2017

		Röster, %
Ledamot	Representant för	31 augusti 2016
Petra Hedengran, Ordförande	Investor	20,8
Magnus Billing	Alecta	7,4
Lars Heikensten	Trygg-Stiftelsen	6,0
Lars-Åke Bokenberger	AMF	4,0
Marcus Wallenberg	SEB,styrelsens ordförande
		38,2

Urban Jansson, adjungerad, utsedd av styrelsen.

Peder Hasslev representerade AMF i valberedningen mellan den 12 september och 18 november 2016 då han ersattes av Lars-Åke Bokenberger.

Swedbank Robur Fondersomär bankens fjärde största ägare har avstått från att utse ledamot till valberedningen.

Styrelse

	Marcus Wallenberg	Urban Jansson	Jesper Ovesen	Johan H. Andresen
	Befattning Ordförande sedan 2005	Vice ordförande sedan 2013	Vice ordförande sedan 2014	Ledamot
	Kommitté l RCC l ACC l RemCo	l RCC	lRCC
Invalsår 2002		1996	2004	2011
	Född 1956	1945	1957	1961
	Utbildning B.Sc. (Foreign Service).	Högre bankutbildning (SEB).	Civ.ek. och MBA.	B.A. (Government and Policy Studies) och MBA.
	Andra uppdrag Ordförande i Saab och FAM. Vice ordförande i Investor. Ledamot i AstraZeneca Plc., Temasek Holdings Ltd samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.	Ordförande i EAB och 365 id. Ledamot i Lindéngruppen.	Ledamot i Sunrise Communication Group AG (Schweiz), Lundbeck A/S (Danmark) och ConvaTec Group Plc. (Storbritannien).	Ägare till och ordförande i Ferd AS. Ordförande i Etiska rådet för Government Pension Fund Global. (Norge). Ledamot i SWIX Sport AS (Norge),NMI–Norwegian Microfinance Initiative och Junior Achievement Europe.
	Bakgrund Citibank iNewYork,DeutscheBank i Tyskland,SGWarburgCo i London och Citicorp iHongkong,SEBoch Stora Feldmühle iTyskland.ViceVDi Investor ochVDoch koncernchefi Investor.Flera styrelseuppdrag somordförande och ledamotistora börsnoterade bolag.	SEB i flera ledande befattningar. VD och koncernchef i HNJ Intressenter (tidigare ett dotterbolag i Incentive-koncernen). Vice VD i Incentive-koncernen. VD och koncernchef för Ratos. Flera styrelse uppdrag som ordförande och ledamot i stora börsnoterade bolag.	Price Waterhouse. Vice VD och senare koncernchef i Baltica Bank A/S. Vice VD och finanschef i Novo Nordisk A/S. Koncernchef i Kirkbi Group. Finans direktör i Den Danske Bank A/S, LEGO Holding A/S och TDC A/S. Flera styrelseuppdrag.	International Paper Co. Partner i Ferd AS. Koncernchef i Ferd AS.
Nationalitet Svensk		Svensk	Dansk	Norsk
Egna och närståendes aktieinnehav	753 584 A-aktier and 720 C-aktier	56 840 A-aktier	25 000 A-aktier	100 000 A-aktier
Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare	Ja/Nej	Ja/Ja	Ja/Ja	Ja/Ja
Närvaro styrelse/ kommittémöten	9 av 9 / 34 av 35	10 av 10 / 20 av 21	9 av 10 / 21 av 21	10 av 10
Arvode,styrelsemöten, kronor	2 800 000	860 000	860 000	660 000
Arvode, kommittémöten, kronor	720 000	510 000	325 000	–

l Ordförande l Vice ordförande l Ledamot

En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken. Det är därför avgörande att styrelseledamöterna har den erfarenhet och kompetens från den finansiella sektorn och andra sektorer samt den internationella erfarenhet och det kontaktnät som krävs, både i bankens nuvarande position och förframtiden. Valberedningen diskuterar också successionsfrågor och lägger särskild vikt vid kontinuitet och långsiktighet vad gäller att säkerställa styrelsens kompetens och sammansättning.

Valberedningen inför årsstämman 2017 utsågs under hösten 2016.Ingen ersättning har utgått till valberedningens ledamöter. Valberedningensförslag, med särskilt yttrande överförslaget till styrelse, finns på SEB:swebbplats.

Styrelsen

Styrelsen har det övergripande ansvaret för SEB:s organisation, förvaltning och den verksamhetsom bedrivsi koncernen.

Styrelsen harfastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll ocharbetsformerliksomsärskilda instruktionerför styrelsens kommittéer. Styrelsen har bland annatföljande uppgifter:

• besluta om verksamhetens art, inriktning och strategi samt ramar och mål för detta
• regelbundet följa upp och utvärdera verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna
• ansvara för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt attredovisningen, medelsförvaltningen (treasury), riskerna i verksamheten och de finansiella förhållandena i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt, allt i överensstämmelse med externa och interna regler

1) Annika Falkengren lämnar SEB under 2017. 2) I hennes egenskap av VD.

• besluta om större förvärv och avyttringarliksom andra större investeringar
• utse eller entlediga VD, Chief Risk Officer (CRO), ledamöteri VL och chefen förinternrevision samt besluta om ersättning till dessa.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och ser bland annat till att styrelseledamöterna löpande fårinformation och utbildning om förändringarireglerför verksamheten och om ansvaret som styrelseledamot i ett noterat finansiellt bolag. Utbildnings och fördjupningsseminarier arrangeras årligen och nya ledamöter erbjuds ett utbildningsprogram med information om och diskussion kring de olika verksamheterna inklusive kontrollfunk tionerna.

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år. Styrelsen har sedan årsstämman 2016 bestått av tretton ordinarie ledamöter, utan suppleanter, valda av årsstämman, samt två ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter. För att styrelsen ska vara beslutsför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. VD är den

enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken. Valberedningen har gjort en samlad bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till banken och bankens ledning samt i förhållande till aktieägare som kontrollerar 10 procent eller mer av aktierna ellerrösterna och funnit att sammansättningen av styrelsen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden.

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2016 hölls tio styrelsemöten. VD deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då VD:s arbete utvärderas. Andra medlemmari ledningen deltar när så krävs.

Styrelse (forts.)

	Birgitta Kantola	Tomas Nicolin	Sven Nyman	Helena Saxon
Befattning Ledamot		Ledamot	Ledamot	Ledamot
Kommitté l ACC		l RCC		l ACC
Invalsår 2010		2009	2013	2016
Född 1948		1954	1959	1970
	Utbildning Jur.kand. och Ekon.Dr.H.C.	Civ.ek. och M.Sc. (Management)	Civ.ek.	Civ.ek.
	Andra uppdrag Ledamot i Nobina.	Ordförande i Centrum för Rättvisa. Ledamot i Nordstjernan,Nobel stiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse och Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning och Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux. Medlem av Investeringskommittén för NIAM:sfastighetsfond.	Ordförande i RAM Rational Asset Management. Ledamot i RAM ONE, Consilio International,Nobelstiftelsens investeringskommitté,Handelshögskolan i Stockholm,Handelshögskoleföreningen i Stockholm samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse.	CFO på Investor. Ledamot i Swedish Orphan Biovitrum.
	Bakgrund Bred erfarenhet av bank- och finanssektorn, bland annat från Nordiska Investeringsbanken (vice VD och finanschef). Vice VD och finans direktör i International Finance Corporation (Världsbanken) (USA). Vice VD i Ålandsbanken (Finland).	Bred erfarenhet av finanssektorn, bland annatsom VD i Alecta, Tredje AP-fonden och E.Öhman J:or Fond kommission samt från en ledande befattning inom Handelsbanken. Flera styrelseuppdrag.	Bred erfarenhet av finansiell verksamhet. Ledande befattningar inom Investor. VD och grundare av Lancelot Asset Manage ment och Arbitech LLC (USA). Ett flertal styrelseuppdrag.	Finansanalytiker på Goldman Sachs och Investor. Finansdirektör på Syncron International och Hallvarsson och Halvarsson. Investment manager på Investor.
Nationalitet Finsk		Svensk	Svensk	Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav	33 000 A-aktier	66 000 A-aktier	10 440 A-aktier och 10 200 C-aktier	5 000 A-aktier
Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare	Ja/Ja	Ja/Ja	Ja/Ja	Ja/Nej
Närvaro styrelse/ kommittémöten	10 av 10 / 7 av 7	10 av 10 / 21 av 21	10 av 10 / 3 av 3	7 av 7 / 5 av 6
Arvode,styrelsemöten, kronor	660 000	660 000	660 000	660 000
Arvode, kommittémöten, kronor	387 500	325 000	–	200 000

l Ordförande l Vice ordförande l Ledamot

Styrelsens ersättning

På SEB:s årsstämma 2016 beslutade aktieägarna om ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om 13 710 000 kronor och om hur arvodet ska fördelas mellan ledamöterna i styrelsen och dess kommittéer. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efterförslag från SEB:s valberedning har styrelsen fastställt en policy om att styrelsens ledamöter bör använda 25 procent av sitt arvode till att köpa och inneha aktieri SEB upp till ett belopp som motsvarar ett års arvode.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen harinrättat kommittéerför att handlägga vissa frågor och för att bereda sådana frågorför beslut av styrelsen. För närvarande finns tre kommittéer: Risk and Capital Committee (RCC), Audit and Compliance Committee (ACC) och Remuneration and Human Resources Committee (RemCo). Kommittéerna rapporterarregel bundet till styrelsen. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt ska delta i kommittéarbetet, även som ordfö rande. Styrelsens ordförande är vice ordförande i de tre kommitté erna. Varken VD eller andra befattningshavare i banken ingåri kommittéerna.

	Utsedda av de anställda:
Sara Öhrvall	Anna­KarinGlimström	Håkan Westerberg	Annika Isenborg	Charlotta Lindholm
Ledamot	Ledamot, utsedd av de anställda	Ledamot, utsedd av de anställda	Suppleant, utsedd av de anställda	Suppleant, utsedd av de anställda
l RemCo
2016	2016	1) 2015	2) 2016	2015
1971	1962	1968	1967	1959
Civ.ek.	Universitetsstudier i matematik, statistik och juridik.	Engineering logistics.	Universitetsstudier i arbetsmiljörätt	Jurist
Ledamot i Investor, Bonnier News, Bonnier Bookssamt Bisnode.	Ordförande i Finansförbundet i SEB och i Finansförbundet Regional Klubb Väst i SEB. Ledamot i EB-SB Fastigheter och i EB-SB Holding.	Ordförande i Akademiker föreningen i SEB.	Första vice ordförande i Finansförbundet i SEB och i Finansförbundets Regionala klubb group operationsi SEB.	Vice ordförande i Akademiker föreningen i SEB. Ledamot i Alma Detthows Stiftelse.
Produktutvecklingschef med ansvar för nischbilar på Volvo Cars. Senior Vice President forsknings- och utvecklingsavdelningen på Bonnier. Grundare av konsultnätverket MindMill Network och VD på Differ Brand Agency.	Kontorschef och andra befattningar i SEB.Olika specialist- och ledar roller i Trygg-Hansa. Ledamot i SEB Vinstandelsstiftelse.	Försäljningschef i Trygg-Hansa inom sakförsäkringsområdet. SEB i olika befattningar inom system hantering och IT-utveckling, för närvarande Systems Management Advisor.	Anställd på Fixed Income, Group Operationsi SEB. Ledamot i SEB:s Vinstandelsstiftelse och Resultat premiestiftelse.	Olika kundansvarspositioner inom flera divisioner och dotterbolag i SEB-koncernen. För närvarande kundansvarig inom Private Banking, Stiftelser.
Svensk	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk
0 aktier	0 aktier	3 569 A-aktier	0 aktier	5 001 A-aktier
Ja/Nej	–	–	–	–
7 av 7 / 5 av 5	8 av 8	10 av 10	7 av 8	10 av 10
660 000	–	–	–	–
195 000	–	–	–	–

1) Suppleant 2011–2014 2) Suppleant 2014

Utvärdering av styrelse, VD och verkställande ledning

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat består av en enkät med efterföljande diskussioneri styrelsen. Genom denna process utvärderas styrelsens, styrelseord förandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat:

• huruvida varje enskild styrelseledamot aktivt deltari styrelsens och kommittéernas diskussioner
• huruvida styrelseledamöterna bidrar med självständiga omdömen
• huruvida atmosfären på mötena främjar öppna diskussioner.

Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen. Utvärderingsprocessen och resul tatet av denna bidrar bland annat till att styrelsearbetet kan förbättras ytterligare och hjälper valberedningen att utvärdera storleken och sammansättningen av styrelsen.

Styrelsens ordförande utvärderarformellt, en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Urban Jansson, vice ordförande i styrelsen.

Styrelsen utvärderarlöpande VD:s och VL:s arbete, varvid varken VD eller annan medlem av VL deltar.

På styrelsens agenda 2016

Februari

• Bokslutskommuniké, inklusive utdelningsförslag
• Kallelse och förslag till årsstämman
• Balansräkning, kapital- och utdelningspolicy
• Riskposition, kreditkvalitet, kreditportfölj, likviditetsläge
• Intern och extern revision samt regelefterlevnad
• Makroekonomisk genomgång
• Årsredovisningen 2015

Mars

• Årsstämma
• Konstituerande möte
• Utvärdering av VD
• Ersättningsfrågor
• Talangutveckling och successionsplanering

April

• Kvartalsrapport
• Riskposition, kreditkvalitet, kreditportfölj, likviditetsläge
• Intern kapital- och likviditetsutvärdering
• Årlig genomgång av riskpolicys och instruktioner
• Genomgång av IT- och digitaliseringsarbetet
• Genomgång av effekterna av negativ ränta
• Varumärkes- och imageposition
• Genomgång av affärsverksamheten för betalningar
• Genomgång av affärsområde små och medelstora företag
• Hållbarhetsfrågor

Juni

• IT- och digitaliseringsarbetet, uppdatering
• Hållbarhetsfrågor
• Genomgång av makroekonomiska frågor med anledning av Brexit

Juli

• Makroekonomisk genomgång med anledning av Brexit, uppdatering
• Kvartalsrapport
• Riskposition, kreditkvalitet, kreditportfölj, likviditetsläge
• Genomgång av medarbetarundersökningen (Insikt) 2016

September

• Riskseminarium
• Genomgång av affärsverksamheten för division Företag & Privatkunder

Oktober

• Makroekonomisk genomgång
• Kvartalsrapport
• Riskposition, kreditkvalitet, kreditportfölj, likviditetsläge
• Plan för återhämtning och avveckling i en krissituation (EU Recovery and Resolution plan)

December

• Affärsplan, finansiella planer, prognoser
• Årlig genomgång av policys och instruktioner
• SEB:s Uppförandekod
• Utvärdering av styrelsen
• Plan för avveckling i en krissituation (USA-krav)

Kontakta styrelsen:

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), Styrelsesekretariatet, 106 40 Stockholm(sebboardsecretariat@seb.se)

Risk and Capital Committee

Urban Jansson Ordförande i RCC

» Viktiga områden under 2016 har varit utvärdering av, och anpassning till, det nya kapitalregelverk som för närvarande håller på att implementeras. Arbetet med kapitalfrågor har särskilt berört standardiserade riskvik ter och likviditetsnivåer. RCC har också fortsatt att övervaka bankens kreditportfölj och risktolerans, utvecklingen på bolånemarknaden, viktiga makroekonomiska faktorer och dessas påverkan på euron liksom effekterna av den negativa räntan. «

Risk and Capital Committee

RCC stödjer styrelsen i dess arbete med att säkerställa att SEB är organiserat och leds på ett sådant sätt att alla riskerinom koncernens verksamhet kontrolleras i enlighet med styrelsens fastställda risktolerans samt med externa och interna regler. RCC följer också kontinuerligt koncernens kapitalsituation.

RCC beslutar om principer och parametrarför att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och övervakarriskhante ringssystem,risktoleransen och strategin, på såväl kort som lång sikt. Kommittén berederförslag till tillsättande och entledigande av CRO. Den beslutar även i individuella kreditärenden av väsentlig betydelse eller principiell karaktär samt biträder RemCo i att till handahålla en risk och kapitalbaserad syn på ersättningssystemet. RCC höll 21 möten under 2016.

Koncernens ekonomi och finansdirektör (CFO) har det övergri pande ansvaret förinformation och presentation av de kapital och finansieringsärenden som föredras för kommittén. CRO har motsvarande ansvarförrisk och kreditärenden. VD, CFO och CRO deltarregelbundet i mötena.CRO-funktionen beskrivs på sid. 58, risk-, likviditets- och kapitalhanteringen på sid. 40.

Ledamöteri RCC

Urban Jansson (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Jesper Ovesen och Tomas Nicolin.

RCC:s arbete under 2016:

• uppföljning av tillämpningen av interna regelverk inklusive koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion
• uppföljning av hur koncernens risker utvecklas, bland annat den långsiktiga stabiliteten på den svenska bolånemarknaden
• bevakning av den makroekonomiska utvecklingen bland annat med anledning av Brexit
• beredning av limiterför marknads och likviditetsrisker
• granskning av väsentliga förändringari kreditportföljen och kreditprocessen
• granskning av modeller och metoderför att mäta risk
• diskussioner om bankens anpassning till nya kapitalregler
• granskning av övergripande ställning och strategi för kapital och likviditet inklusive intern kapital och likviditetsutvärdering
• beredning av koncernens kapitalmål och kapitalhanteringsfrågor, exempelvis utdelning
• granskning av rapportering från internrevision och compliance
• diskussioner utifrån en strategisk helhetssyn på finansiell styrning; generellt och av balansräkningen
• diskussion om effekterna av den negativa räntan.

Birgitta Kantola Ordförande i ACC

» Den finansiella krisen harlett till ett allt mer utmanande regelverk. För ACC innebar detta ytterligare intensifierad övervakning av kvaliteten på den pågående finansiella rapporteringen och den interna kontrollen under 2016. En skärpning av beskattningen av finansiella transaktioner kom upp som ett problemområde i många länder, vilket krävde särskild uppmärksamhet. Andra viktiga frågorför ACC varITsäkerhet, inklusive behörighets kontroller och den nya förordningen om marknadsmissbruk. Många compliancefrågorfrån tidigare årfortsatte att kräva ACC:s uppmärksamhet.«

Audit and Compliance Committee

ACC stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra bankens finansiella redovisning och den interna kontrollen över den finan siella rapporteringen och rapporteringen till tillsynsmyndighe terna. Vid behov bereder ACC också, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av chefen förinternrevision. Kommittén hållerfortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen av deras aktiviteter samt följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den utvärderar också externrevisorernas arbete och oberoende.

Kommittén har vidare att ta ställning till VD:s förslag till tillsät tande och entledigande av chefen för Group Compliance.

ACC höll sju möten under 2016. CFO, de externa revisorerna, chefen förinternrevision och chefen för Group Compliance framlägger ärenden och rapporterför kommitténs övervägande. VD, CFO och CRO deltarregelbundet i mötenaRapporten om intern kontroll över den finansiella rapporteringen återfinns på sid. 62.

Ledamöteri ACC

Birgitta Kantola (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ord förande), Winnie Fok och Helena Saxon.

ACC:s arbete under 2016:

• behandling av bokslutskommuniké och delårsrapporter liksom revisionsrapporter
• hantering av redovisningsaspekter med anledning av omorganisationen i början av året
• uppföljning av internrevisionen i koncernen
• uppföljning av complianceärenden
• uppföljning av den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen
• uppföljning av den interna kontrollen överrapporteringen till tillsynsmyndigheterna
• uppföljning av andra tjänster än revision som upphandlas från de externa revisorerna
• utarbetande av förslag till valberedningen om externrevisor att väljas på årsstämman
• fastställande av en årlig revisionsplan förinternrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen
• godkännande av den årliga planen för compliancearbetet
• diskussioner med företrädare för externrevisionen vid ett flertal tillfällen, utan närvaro av VD eller annan person från bankens ledning.

Audit and Compliance Committee Remuneration and Human Resources Committee

Signhild Arnegård Hansen Ordförande i RemCo

» Digitaliseringen och omvärldsutvecklingen ställer nya krav på framtidens ledare och ett allt större behov av specialistkunskap inom olika områden.En central del i RemCo:s arbete är att utveckla stabila ersättningssystem och en god ersättningspraxis som säkerställertillgången tillrätt kompetens både i dagsläget och övertid. Under 2016 har ersättningsfrågor, successionsplanering,talangutveckling och andra personalfrågor beretts avRemCo. «

Remuneration and Human Resources Committee

RemCo bereder, för beslut av styrelsen, tillsättande av VD och ledamöteri VL. Kommittén utvecklar, följer och utvärderar SEB:s ersättningssystem och ersättningspraxis, incitamentsprogram,riskjuste ring av uppskjuten rörlig ersättning och tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till VD och ledamöterna av VL. En oberoende granskningsrapport från reviso rerna om överensstämmelsen mellan SEB:s ersättningssystem och ersättningspolicy presenteras årligen för kommittén.

RemCo granskar, tillsammans med RCC, bankens ersättningspo licy och att ersättningsstrukturen tar hänsyn tillrisk samt kostnaden för kapital och likviditet. Genomgången baseras på bland annat en gemensam riskanalys från Group Risk, Group Compliance och Group HR.

Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt, tillsammans med RCC, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. RemCo höll åtta möten under 2016.

VD är, tillsammans med chefen för Group HR, föredragande i kommittén i ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger. Ersättningsrapporten återfinns på sid. 60.

Ledamöteri RemCo

Signhild Arnegård Hansen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Sara Öhrvall.

RemCo:s arbete under 2016:

• översyn av ersättningspolicyn inklusive definitionen av kategorin anställda med arbetsuppgifter som har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil
• förslag tillriktlinjerför ersättning till VD och ledamöterna av VL
• utveckling av långfristiga aktieprogam
• förslag till ersättning till VD och ledamöterna av VL efter de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna
• förslag till ersättning till chefen förinternrevision, CRO och chefen för Group Compliance enligt ersättningspolicyn
• uppföljning av ersättningsprinciper,rörliga ersättningsprogram och pensionsåtaganden
• årlig uppföljning av kompetensförsörjning och talangutveckling
• översyn och diskussion av hantering och implementering av regelverk som påverkar bankens ersättningsstruktur.

Egna och närstående aktieinnehav

Verkställande ledning

Annika Falkengren Magnus Carlsson Jeanette Almberg Joachim Alpen

358 895 A-aktier, 121 884 aktierätter och 359 620 villkorade aktierätter.

Befattning Verkställande direktör och koncernchef

sedan 2005. 1)

Ställföreträdande VD och koncernchef

54 998 A-aktier, 31 415 aktierätter och 198 181 villkorade aktierätter.

sedan 2014

19 664 A-aktier, 11 451 aktierätter och 34 105 villkorade aktierätter.

Co-head för division Stora Företag & Finansiella Institutionersedan 2016

2014
2001
1967
MBA, M.A. (internationella relationer)
Svensk

5 933 A-aktier, 109 712 aktierätter, 51 725 villkorade aktierätter och 6 325 innehavsrätter.

	Viveka Hirdman­Ryrberg	Martin Johansson	Christoffer Malmer	David Teare
	Befattning Kommunikationsdirektörsedan 2009, Ordförande i Hållbarhetskommittén	Chef för Affärsstöd sedan 2011	Co-head för division Företag & Privatkundersedan 2016	Chief Risk Officersedan 2016
VL-medlem sedan 2009		2009	2014	2011
Anställd i SEB sedan 1990		2005	2011	2006
	Född 1963	1962	1975	1963
	Utbildning Civ.ek. och ekon.lic. (nationalekonomi)	Civ.ek.	Fil.kand. (internationell ekonomi)	B.Comm.
Nationalitet Svensk		Svensk	Svensk	Brittisk
Egna och närstående aktieinnehav	62 761 A-aktier, 21 937 aktierätter och 60 219 villkorade aktierätter.	44 237 A-aktier, 50 686 aktierätter och 147 389 villkorade aktierätter.	59 142 A-aktier, 48 021 villkorade aktierätter och 4 497 innehavsrätter.	54 675A-aktier,30 217 aktierätter och 99 103 villkorade aktierätter.

1) Annika Falkengren lämnar SEB under 2017

SEB:s organisation	VD och koncernchef
Stora Företag & Finansiella Institutioner	Företag & Privatkunder	Baltikum
Liv & Investment Management
Affärsstöd (IT Service Delivery, IT Services och Operations)
Koncernstaber & kontrollfunktioner (CFO, CRO, Strategy, HR, Legal, Marketing och Communications)

Adjungerademedlemmar

Jan Erik Back Peter Dahlgren Johan Andersson Peter Høltermand Rasmus Järborg

aktier.

25 239 A-aktier, 725 villkorade aktierätter, 4 497 innehavsrätter och 51 246 villkorade syntetiska

Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör sedan 2008	Chef för division Liv & Investment Managementsedan 2016. 2)	Landchef för SEB Tyskland sedan 2016	Landchef för SEB Danmark sedan 2002	Chief Strategy Officersedan 2015
2008	2014	2009	2011	2015
2008	2008	1980	1997	2008
1961	1972	1957	1963	1976
Civ.ek.		Civ.ek.	Civ.ek.	Civ.ek.
Svensk	Svensk	Svensk	Dansk	Svensk
60 968 A-aktier, 62 873 aktierätter och 181 391 villkorade aktierätter.	58 751 A-aktier, 25 156 aktierätter och 77 622 villkorade aktierätter.	49 824 A-aktier och 22 C-aktier och 725 villkorade aktierätter.	25 239 A-aktier, 725 villkorade aktierätter, 4 497 innehavsrätter	5419A-aktier,22 095 aktierätter och44 966villkorade aktierätter.

5 390 A-aktier, 53 292 aktierätter, 48 799 villkorade aktierätter och 4 497 innehavsrätter.

102 354 A-aktier, 4 497 innehavsrätter och 35 784 villkorade syntetiska aktier.

Johan	Mats	Marcus	William	Riho
Torgeby	Torstendahl	Nystén	Paus	Unt
Co-head för division Stora Företag	Vice VD, Co-head för division Företag	Landchef för SEB Finland sedan	Landchef för SEB Norge sedan	2016
& Finansiella Institutionersedan	& Privatkundersedan 2016	2010	2010

33 310 A-aktier, 4 779 innehavsrätter och 30 545 villkorade syntetiska aktier.

Co-head för division Stora Företag & Finansiella Institutionersedan 3) 2016	Vice VD, Co-head för division Företag & Privatkundersedan 2016	Landchef för SEB Finland sedan 2010	Landchef för SEB Norge sedan 2010	Chef för division Baltikum sedan 2016
2014	2009	2014	2011	2016
2009	2009	1998	1992	2001
1974	1961	1960	1967	1978
Fil.kand. (nationalekonomi)	Civ.ing.	Ekon.mag.	Civ. ek.	MBA,MA(publicadministration)
Svensk	Svensk	Finsk	Norsk	Estnisk
5 390 A-aktier, 53 292 aktierätter, 48 799 villkorade aktierätter och	104 218 A-aktier, 63 357 aktierätter och 179 127 villkorade aktierätter.	102 354 A-aktier, 4 497 innehavsrätter och 35 784	33 310 A-aktier, 4 779 innehavsrätter och 30 545	43485A-aktier,3866aktierätter och21519villkorade aktierätter.

2) Peter Dahlgren lämnar SEB under 2017 3) Fr om29mars 2017 övertar Johan Torgebyrollen somVD och koncernchef.

Verkställande direktören

Styrelsen harfastställt en instruktion för VD:s arbete och roll. VD, som också är koncernchef, har ansvaret för koncernens verksamhet och risk i enlighet med styrelsens fastställda strategi,riktlinjer, policys och instruktioner. VD rapporterartill styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som harfattats i styrelsen.

VD utser divisionscheferna, chefen förAffärsstöd och cheferna för olika staber och supportfunktioner som rapporterar direkttillVD.

VD:s kommittéer VD hartre huvudsakliga kommittéertill sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten:

Verkställande ledningen (VL) För att bäst tillvarata hela koncernens intressen samråder VD med VL i frågor av större eller principiell betydelse. VL hanterar bland annat frågor som är av gemensamt intresse för flera divisioner, strategifrågor, affärsplaner samt finansiella prognoser och rapporter. Under 2016 hölls 24 sammanträden med VL.

Asset and Liability Committee (ALCO) ALCO, med VD som ordförande och CFO som vice ordförande, är ett koncernövergripande, beslutande, övervakande och rådgivande organ. ALCO höll elva sammanträden under 2016 och hanterar bland annat:

• finansiell stabilitet speciellt under de nya regelverken
• strategiska kapital och likviditetsfrågor, inklusive internkapital allokering och principerförinternprissättning

På VL:s agenda 2016

• Makroekonomiska uppdateringar bland annat med anledning av Brexit
• Genomgång och diskussion om effekterna av negativa räntor • Diskussion av förändringariregelverk, såsom MiFID II och PSD
• II, effekter och åtgärder
• Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter
• Förberedelserinför årsstämman
• Genomgång av bankens olika verksamhetsområden och hemma marknader
• Uppföljning av aktuell affärsplan 201618 och diskussion kring ny affärsplan
• Diskussioner om kapitalkrav, kreditkvalitet och risk
• Genomgång och diskussion av IT inklusive ITinvesteringar och ITsäkerhet
• Genomgång och diskussion om digitaliseringsarbetet såsom utveckling och lansering av utökad kundfunktionalitet (till exem-
• strukturella frågor och frågor kring bankens balansräkning och affärsvolymer
• finansiering av helägda dotterbolag
• koncernens balansräknings och finansieringsstrategi.

Group Risk Committee (GRC)

GRC, med VD som ordförande och CRO som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté, som hanterar alla risktyper på koncernnivå så att portföljer, produkter och kunder utvärderas från ett allsidigtriskperspektiv. GRC höll 63 sammanträden under 2016.

• GRC hartill uppgift att:
• fatta viktigare kreditbeslut
• säkerställa att alla riskerinom koncernens verksamhet äridentifierade och definierade samt attriskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler
• stödja VD i arbetet med att säkerställa att beslut angående koncernens långfristiga risktolerans följs i affärsverksamheten
• säkerställa att styrelsens riktlinjerförriskhantering och riskkon troll genomförs och att erforderliga regler och policys förrisktagande i koncernen upprätthålls och genomförs.

Divisioner och affärsområden

Styrelsen hari en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade.

SEB:s verksamhet är organiserad ifyra divisioner.Varje division är ansvarig för de dotterbolag som hörtill divisionen. Divisionschefen, eller de för divisionen gemensamt ansvariga divisionscheferna, är övergripande ansvariga för verksamheten i affärsområdena och utser, efterVD:s hörande, cheferför affärsenheterna inom divisionen.

En landansvarig chef utses irespektive land där SEB bedriver verksamhet. Den landansvarige koordinerar koncernens verksam heterlokalt och rapporterartill en särskilt utsedd ledamot av VL.

Affärsstöd och staber

Affärsstöd är en divisionsövergripande funktion inrättad för att öka skalfördelarna inom processer och IT. Affärsstöd omfattar bland annat transaktionsprocesser, utveckling, underhåll och drift av ITsystem samt hantering av SEB:s ITportfölj.

SEB:s koncernstabsfunktioner har globalt ansvar och ger stöd till organisationen.

pelInvestor World, ungdomsappen, betalningslösningar) samt interna automatiseringsinitiativ

• Diskussion om strategiska investeringar och samarbeten med aktörerinom fintech och digitalisering, såsom Tink och Coinify Se sid. 20.
• Diskussioner om kundnöjdhet, varumärkes och imageposition samt arbetet med kundundersökningen
• Genomgång av SEB:s reviderade Uppförandekod
• Medarbetarundersökningen Insikt 2016 diskussion om resultat och åtgärder
• Hållbarhetsfrågor, såsom SEB:s uppdaterade miljömål avseende koldioxidutsläpp och elkonsumtion, samt policys kring kreditgivning
• Hantering av kundklagomål
• Internrevision och Compliance
• Årlig genomgång av policys och instruktioner

Hållbarhetsfrågor

Vid behov upprättas kommittéerför att hantera specifika frågor. Till exempel, för att säkerställa en god operativ styrning av SEB:s hållbarhetsarbete har VD tillsatt en särskild hållbarhets kommitté med uppgift att fastställa riktlinjer och följa upp bankens hållbarhetsarbete. Kommunikationsdirektören, som är medlem av VL, är ordförande. Kommittén stöttas av den centrala hållbarhetsavdelningen som samordnar hållbarhets agendan. Ansvaret för att hållbarhetsarbetet genomförs åligger cheferna inom affärsområdena och koncernfunktionerna.

CRO-funktionen

CROfunktionen är oberoende från affärsverksamheten och har ansvarför att identifiera, mäta, analysera och kontrollera SEB:s risker. Bankens Chief Risk Officer (CRO) utses av styrelsen och rapporterartill VD. CRO hållerregelbundet styrelsen, RCC, ACC, VL, ALCO och GRC uppdaterade om riskfrågor.

CRO har ett globaltfunktionellt ansvar och CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen. CROfunktio nen är uppdelad på två enheter: GroupRisk och Group Credits.

GroupRisk hanterar koncernens risker. Enheten konsoliderar och analyserarriskdata avseende olika typer av risk och koncernens kreditportföljer samt hanterar modellerförriskvägning och allmänna frågor om riskstyrning och riskinformation.

Group Credits ansvararför styrning av kreditprövningsprocessen och för vissa individuella kreditbeslut. Group Credits tillser också att policys fastställda avRCC och styrelsen efterlevs. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion. Ordföranden i divisionernas respektive kreditkommittéer har vetorätti kreditbeslut. Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket måste hänskjutas till en högre nivå i beslutshierarkin.

Chefen för GroupRisk och koncernkreditchefen utses av VD, efter förslag från CRO, och rapporterartill CROFör vidare information om risk-, likviditets- och kapitalhantering se sid. 40 och not 17, 19 och 20.

Group Compliance

Koncernens funktion förregelefterlevnad, Compliance, är obero ende från affärsverksamheten. Compliance ska arbeta med information, kontroll och uppföljning avseende compliancefrågor. Funktionen ska också lämna råd till affärsverksamheten och ledningen och på så sätt främja att verksamheten bedrivs i enlighet med regulatoriska krav samt främja förtroendet hos SEB:s kunder, aktieägare och finansmarknaden.

• Compliance särskilda ansvarsområden är:
• kundskydd
• uppförande på finansmarknaden
• åtgärderför att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism
• tillståndsfrågor, intern styrning och kontroll.

Chefen för Compliance, som utses av VD efter godkännande avACC, rapporterar compliancefrågorlöpande till VD, VL ochACC samt årligen tillRCC och styrelsen. Baserat på analyser av koncernens riskerinom detta område fastställer VD, efter godkännande från ACC, en årlig complianceplan.Instruktionen för Compliance antas av styrelsen.

Internrevision

Internrevision är en koncernövergripande kontrollfunktion, direkt underställd styrelsen, som hari uppdrag att självständigt och oberoende granska koncernens verksamhet. Styrelsen tillsätter chefen förinternrevision.

Internrevisionens främsta uppgift är att bedöma och lämna yttranden till styrelsen och VD om att bankens styrning,riskhantering och interna kontroll är ändamålsenliga och effektiva. Arbetet utförs med en riskbaserad ansats i enlighet med den metodik som utarbetats av The Institute ofInternal Auditors.

ACC fastställer årligen en plan förinternrevisionens arbete. Chefen förinternrevision rapporterar slutsatserna av genomförda granskningar, vidtagna åtgärder och status på tidigare rapporterade iakttagelser kvartalsvis till ACC och rapporterar även till RCC och styrelsen.

VD och VL informeras regelbundet om internrevisionsärenden. Internrevisionens arbete utvärderas minst vart femte år genom en kvalitetsutvärdering, som utförs av oberoende part.

Internrevisionsarbetet koordineras med bankens externa revi sorer avseende granskningen av finansiellrapportering. Bankens externa revisorerförlitar sig i viss utsträckning på internrevisionens arbete i sitt uppdrag att granska koncernens finansiella rapportering. För det krävs att de externa revisorerna utvärderarinternrevisionens arbete. Slutsatserna av denna utvärdering rapporteras till ACC och Internrevision.

Peter Nyllinge

Född 1966; Revisor i SEB och huvudansvarig sedan 2012. Auktoriserad revisor, VD PwC Sverige Övriga större uppdrag: Electrolux och Fagerhult Tidigare större uppdrag: Ericsson, Securitas och Assa Abloy

Information om revisor

SEB ska enligt bankens bolagsordning ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter.

Tillrevisorfår även registreratrevisionsbolag utses. Price waterhouseCoopers AB har varit bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2016 förtiden till och med årsstämman 2017. Huvudansvarig harfrån och med årsstämman 2012 varit Peter Nyllinge, auktoriserad revisor.

De arvoden som revisorerna fakturerat förrevisionen av räkenskapsåren 2015 och 2016 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen.

Arvoden till revisorer		Mkr
	2016	2015
Revisionsuppdraget	27	26
Revisionsnära rådgivning	16	20
Skatterådgivning	11	20
Övriga tjänster	4	5
1) Summa	58	71

1) Varav till PricewaterhouseCoopers 55 Mkr (69).

Ersättningsrapport

SEB vill attrahera och behålla engagerade och kompetenta medar betare som bidrar till bankens långsiktiga framgång. Ersättningen ska uppmuntra goda prestationer, sunda och ansvarsta gande beteenden baserat på SEB:s värderingar samt ett risktagande som är anpassat efter styrelsens fastställda risktoleransnivå. Den ska främja ett långsiktigt engagemang bland medarbetarna för att skapa hållbara värden för kunder och aktie ägare.

Den totala ersättningen speglar komplexiteten, ansvaret och ledarskapsförmågan som behövs förrespektive befattning, liksom individens prestation. Prestationen utvärderas utifrån finansiella och icke finansiella mål och med SEB:s värderingar som utgångspunkt.

Ersättningspolicy

Principerna för hur ersättningarinom SEB fastställs, tillämpas och följs upp framgår av SEB:s ersättningspolicy som revideras årligen. Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee (RemCo) berederförslag till ändringarför beslut av styrelsen. Policyn säkerställer att ersättningen äri paritet med bankens strategi, mål, värderingar och långsiktiga intresse och att intressekonflikter undviks. Policyn speglar också svenska och internationella regel verk.

Banken har en tydlig process för att följa upp medarbetarnas prestation och utveckling. Den grundas på transparenta och individuella mål samt individuell utvärdering och utgör en hörnsten när det gäller att fastställa ersättningen.

RemCo granskar, tillsammans med styrelsens Risk and Capital Committee (RCC), SEB:s ersättningspolicy och verifierar att ersättningsstrukturen tar hänsyn till bankens risk samt likviditet och kostnad för kapital. Granskningen baseras bland annat på en gemensam riskanalys från Group Risk, Group Compliance och Group HR.Merinformation om RemCo finns på sid. 55.

Av policyn framgår principerna för att identifiera medarbetare vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på koncernens riskprofil (identifierad personal) för vilka det finns speciella regler om ersättning. Under 2016 var 1 167 positionerinom SEB kategoriserade som identifierad personal. Slutligen definierar policyn också vilka medarbetare som kan påverka fonders riskprofiler samt

medarbetare som tillhandahållerinvesteringsrådgivning eller har en väsentlig inverkan på vilka tjänster och produkter som erbjuds.

Ersättningsstruktur

SEB:s ersättningsstruktur består av fast lön, aktiebaserad ersättning (i form av vinstandelsprogram och aktieprogram) samt pension och andra förmåner.

Fastlön, som utgör den huvudsakliga ersättningen, ska vara konkurrenskraftig och avspegla medarbetarens erfarenhet, ansvar och varaktiga prestation. Den ska också spegla branschen irespektive geografisk marknad där SEB är verksam.

Aktiebaserad ersättning utgör ett medel för att attrahera och behålla personal med viktig kompetens. Det ger också ett incitament för medarbetarna att bli aktieägare i SEB vilket skapar ett långsiktigt engagemang i linje med aktieägarnas intressen. Tillämpliga regelverk för finansiella institutioner kräver också att rörlig ersättning till stor del betalas ut i aktier eller aktierelaterade instrument.

Färre än tio procent av medarbetarna uppbärindividuell kon tantbaserad rörlig ersättning (ShortTerm Incentive, STI), och då endast inom verksamheter där det är marknadspraxis, till exempel inom investment banking. STI används endast i den utsträckning det innebärlåg elleringen residualrisk för SEB. Medarbetare som erhållerrörlig ersättning över en viss nivå ska alltid ha en del av den rörliga ersättningen uppskjuten. Under 2016 motsvarade STI 3 procent (2) av SEB:s totala personalkostnader. För att främja ett långsiktigt engagemang har SEB arbetat proaktivt under flera år för minska STI och istället öka de långfristiga aktieprogrammen.

Medarbetare inom kontrollfunktionerna kompenseras på ett sätt som är oberoende av affärsområden som de övervakar, motsvarar deras nyckelrolleri organisationen och baseras på mål förenliga med deras funktioner.

Ersättningsmodeller

Allrörlig ersättning baseras på SEB:s riskjusterade resultat. De rörliga ersättningsmodellerna är anpassade till gällande regelverk, bland annat vad avser maximal kvot i förhållande till fast lön och uppskjuten andel av ersättningen liksom rätten attreducera och hålla kvar uppskjuten ännu ej utbetald ersättning. Föridentifierad personal gäller att den rörliga ersättningen inte får överstiga 100 procent av den fasta lönen.

Modellerna förrörlig ersättning bygger på finansiella och ickefinansiella nyckeltal på koncern och enhetsnivå samt på en årlig utvärdering av prestation och beteenden på individnivå. De ickefinansiella målen beaktar bland annat utvecklingen av kundnöjd-

Vinstdelningsprogram (SEB resultatandel)

	20161)	2015 2)
Antal deltagare	15 000	15 000
Utfall irelation till maxbelopp, %	56	85
Tilldelat antal aktier, tusental	2 666	3 511
Marknadsvärde (31 dec. 2016), Mkr	255	314

Utbetalningsår:1) 2020 2) 2019

SEB Aktieprogram

	2016	2015
Antal deltagare	1 374	1 329
Tilldelat antal aktier, tusental	5 611	4 321
Marknadsvärde (31 dec. 2016), Mkr	536	379

Äganderätten överförstill den enskilde efter 3 eller 5 år.

Ersättningar inom SEB 2016 Tusentals kronor

Kostnad för långfristiga aktiebaserade
			Pensioner
6 343	1 425	19 268	5 000
21 997	1 650	72 502	15 347
0 28 340	3 075	91 770	20 347
674 016	91 304	9 494 355	1 347 352
702 356	94 379	9 586 125	1 367 699
Fast lön 11 500 48 855 60 355 8 045 057 8 105 412	Rörlig kontant ersättning program 683 978 683 978	Förmåner	Totalt

1) Antalet och sammansättningen är delvis ändrad under året,men i genomsnitt ingår elva personer.

Under året har verkställande direktören och koncernchefen utnyttjat aktierätter till ett värde av 6 398 251kronor.

Motsvarande värde till övriga ledamöter i verkställande ledningen är 8 181 695 kronor.

het,regelefterlevnad samt hållbarhetsarbete. På individnivå är efterlevnad av regler och policys förrisktagande i koncernen, SEB:s uppförandekod, liksom kraven på affärsområdenas interna kontroller viktiga parametrar.

För att en utbetalning av den uppskjutna delen av den rörliga ersättningen ska göras förutsätts normalt att anställningen kvarstår under programmens tre första år. Därutöver tillkommer en ytterligare period av upp till tre år med inskränkt förfoganderätt. Ersättningen kan förverkas om det resultat på vilket den baserats inte är hållbart och/eller om individen bedömts ansvarig för handlingar som inte är i enlighet med interna regler och bestämmelser.

Långfristiga aktieprogram 2016

SEB:s långfristiga aktieprogram utvärderas kontinuerligt under året av RemCo som också följer medarbetarnas deltagande i programmen. SEB för dialog med de institutionella investerarna om utformning av programmen. Årsstämman 2016 beslutade om två olika program för året SEB Resultatandel och SEB Aktieprogram.

SEB Resultatandel 2016 är ett vinstandelsprogram för alla medarbetare i flertalet länder där SEB bedriver verksamhet. Hälften av utfallet betalas ut kontant och den andra hälften skjuts upp i tre år. Det uppskjutna beloppet betalas ut i form av SEB Aaktiertill anställda i Sverige och kontant, justerat förtotalavkastningen i Aaktien, till medarbetare utanför Sverige. Programmets mål sätts i SEB:s affärsplan och består av de finansiella målen avkastning på eget kapital, kostnadsutveckling samt det icke finansiella målet kundnöjdhet.

SEB Aktieprogram 2016 är ett program för verkställande ledningen, vissa andra ledande befattningshavare och en grupp av andra nyckelpersoner, totalt upp till 2 000 deltagare. De tilldelas ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på hur förutbestämda mål på koncern, enhets och individnivå enligt SEB:s affärsplan har uppfyllts. Förutom målen som gällerför Resultatandelsprogrammet tillkommer parametrar som regelefterlevnad, medarbetarengagemang, SEB:s hållbarhetsarbete och riskhantering.

För den verkställande ledningen får den initiala tilldelningen inte överstiga 100 procent av den fasta lönen. Förledande befattningshavare övergår äganderätten till 50 procent av aktierätterna efter tre år och 50 procent efterfem år. För övriga deltagare övergår äganderätten till aktierätterna eftertre år. Efterrespektive kvalifikationsperiods slut kvarstårinskränkningen av förfoganderätten under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. För deltagare utanför Sverige kan det slutliga utfallet utbetalas kontant justerat förtotalavkastningen i SEB:s Aaktie (så kallade syntetiska aktier).

I både resultatandels och aktieprogrammet finns utrymme för riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker. Slutligt utfall kan därföri efterhand reduceras delvis eller helt i enlighet med gällande regelverk, bland annat med beaktande av bankens resultat och det kapital och den likviditet som verksamheten kräver. Läs mer om programmen i not 9 och på bolagsstyrningssidorna på www.sebgroup.com/sv

Ersättning till verkställande direktören (VD) och verkställande ledningen (VL)

SEB:s styrelse beslutar om ersättning till VD och övriga ledamöteri VL efterförslag från RemCo. Ersättningen ska följa de av årsstäm man fastställda riktlinjerna.

Den totala ersättningen för VL baseras på de tre huvudkomponenterna fast lön, långfristig aktiebaserad ersättning (Aktiepro grammet) samt pension och andra förmåner. Kontantbaserad rörlig ersättning utgårinte och medlemmarna i VL harinte rätt till SEB Resultatandel. Pensionsplanerna förledamöterna i VL är premiebaserade, med undantag för en förmånsbestämd andel enligt kollektivavtal. Pensionsplanerna äri linje med koncernens pensionspolicy.

Vid uppsägning från bankens sida utgår avgångsvederlag om högst tolv månaders lön efter uppsägningstiden. Banken harrätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhålleri ersättning från annan anställning.Detaljerad information om ersättningen till VL återfinnsi not 9c.

RemCo utvärderarriktlinjerna förlön och annan ersättning till VD och andra ledamöter av VL kontinuerligt under året. För att utföra utvärderingen inhämtar RemCo information från chefen för Group Human Resources, chefen förinternrevision, de externa revisorerna, samt vad avser VL även från VD.

Vidare utförs årligen jämförande studier av relevanta branscher och marknader. Resultatet av sådana studier utgör en betydelsefull komponent när den totala ersättningen för VL fastställs. Den interna och externa informationen underlättarför kommittén att säkerställa att ersättningen i SEB är marknadsmässig och konkurrenskraftig. Bankens externa revisorer avgav inför årsstämman 2016 ett yttrande till styrelsen om att SEB harföljt de riktlinjerför lön och annan ersättning till VD och andra ledamöter av VL som fastställdes av årsstämman 2015.Yttrandet återfinns på Årsstämmosidorna på www.sebgroup.com/sv

Intern kontroll avseende finansiell rapportering

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen (IKFR) är en etablerad process som syftartill att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen och minska risken förfelaktigheter.IKFR baseras på detramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och genomförs inom SEB i en årlig cykel som beskrivs nedan.

1 Genomför riskanalys

För att kunna identifiera och förstå vilka risker som finns, analyseras den finansiella rapporteringsprocessen på SEB:s koncernnivå samt på legal enhetsnivå. Genomförda analyser används för att bestämma vilka legala enheter, processer och system som ska omfattas av processen förIKFR under det kommande året.

2Identifiera risker och förväntade kontroller

Expertis från affärsverksamheten och ekonomifunktionen utvärde rar kontinuerligt att de mest väsentliga riskerna i processerna blivit identifierade samt att det finns kontroller som täcker dem.I detta steg ingår att utvärdera om kontrollerna är effektiva, om nya risker identifierats och om det finns behov av nya kontroller som täcker riskerna bättre. Kontrollerna kommuniceras löpande till berörda parterinom banken för att klargöra förväntningar och ansvar. Ramverket består av såväl koncernövergripande kontroller som process och ITkontroller; som till exempel validering av värdering av finansiella instrument, kontoavstämningar samt kontroll av systembehörigheter.

3Planera

Varje år sammanställs en plan utifrån de riskanalyser som tagits fram samt de förväntade kontrollerna. Planen klargör vem som ansvarar för utvärderingen av respektive kontroll inom varje legal enhet hos SEB, vilken typ av utvärdering som ska ske samt hur resultatet ska rapporteras. Planen koordineras med revisions planerna för intern och externrevision.

4 Utvärdera kontroller

Kontrollerna utvärderas löpande under året genom att kontrollägare utför självutvärderingar. Rapportering sker även av riskindikatorer. På så sätt kan bankens svagheteridentifieras, kompenserande kontrollerinföras och förbättringsåtgärder vidtas. Vidare sker kvartalsvis rapportering från samtliga ekonomichefer. De ger en försäkran på rapporterade siffrorförrespektive legal enhet, beskriver materiella finansiella rapporteringsrisker (om de finns) och kommenterar större avvikelseri jämförelse med tidigare kvartal.

Resultatet från utvärderingarna av kontrollerna analyseras för att bedöma risken för fel i den finansiella rapporteringen. Rapportering sker kvartalsvis till koncernens ekonomi och finansdirektör i samband med SEB:s externa kvartalsrapporter. Vidare sker rapportering en gång per år till Audit and Compliance Committee (ACC). Rapporten beskriver den återstående risken, och ger en bedömning av identifierade brister och om de kompenseras av andra kontroller samt hur förbättringsåtgärderna fortskrider. Den koncerngemensamma rapporten bidrar till tydlighet inom SEB, vilket möjliggör att förbättringsåtgärder kan prioriteras utifrån den återstående risken.

Utöver denna process utförinternrevision en oberoende granskning av IKFR i enlighet med den plan som fastställs av ACC.

Arbetet med intern kontroll avseende finansiellrapportering

Under 2016 harföljande huvudområden inom ramen förIKFR förbättrats väsentligt:

• övervakning av intern kontroll för myndighetsrapportering genom ett nyttramverk,IKMR (intern kontroll avseende myndighetsrapportering)
• hanteringen av operativ risk i väsentliga processer enligt krav från Finansinspektionen.

Finansiella rapporter – Innehåll

Not		Sida
	SEB-koncernen
	Resultaträkning	64
	Övrigt totalresultat	65
	Balansräkning	66
	Förändringar i eget kapital	67
	Kassaflödesanalys	68
	Skandinaviska Enskilda Banken
	Resultaträkning	69
	Övrigt totalresultat	70
	Balansräkning	71
	Förändringar i eget kapital	72
	Kassaflödesanalys	73
	Noter till de finansiella rapporterna
	Företagsinformation	74
1	Redovisningsprinciper	74
2	Rörelsesegment	82
3	Geografisk information	83
4	Räntenetto	84
5	Provisionsnetto	85
6	Nettoresultat av finansiella transaktioner	86
7	Övriga intäkter, netto	86
8	Administrationskostnader	87
9	Personalkostnader	88
9a	Ersättningar	88
9b	Pensioner	91
9c	Ersättningar tillstyrelsen och verkställande ledningen	94
9d	Aktierelaterade ersättningar	95
9e	Antal anställda	97
10	Övriga kostnader	97
11	Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	98
12	Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar	98
13	Kreditförluster	98
14	Bokslutsdispositioner	99
15	Skatt	99
16	Nettoresultat per aktie	101
17	Riskupplysningar	101
17a	Kreditrisk	101
17b	Marknadsrisk	106

Not		Sida
17c	Operativ risk	108
17d	Affärsrisk	109
17e	Försäkringsrisk	109
17f	Likviditetsrisk	109
18	Kassa och likvida medel	115
19	Utlåning	115
20	Kapitaltäckning	120
21	Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde	123
22	Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	128
23	Finansiella tillgångarsom kan säljas	129
24	Aktier och andelar i intresseföretag	129
25	Aktier och andelar i koncernföretag	130
26	Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag	131
27	Upplysningar om närstående	132
28	Materiella och immateriella tillgångar	133
29	Övriga tillgångar	136
30	Skulder till försäkringstagare	136
31	Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	137
32	Övriga skulder	137
33	Avsättningar	138
34	Efterställda skulder	138
35	Obeskattade reserver	139
36	Ställda panter	139
37	Eventualförpliktelser	140
38	Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	141
39	Finansiella tillgångar och skulder per klass	142
40	Finansiella tillgångar och skuldersom kvittas eller lyder under nettningsavtal	144
41	Skuldinstrument fördelade på emittenter	145
42	Derivatinstrument	146
43	Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal	148
44	Finansiell leasing	148
45	Tillgångars och skuldersfördelning på väsentliga valutor	149
46	Livförsäkringsrörelsen	150
47	Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	151
48	Tillgångarsom innehasför försäljning	151
	Femårsöversikter
	SEB-koncernen	152
	Skandinaviska Enskilda Banken	153

Resultaträkning

SEB-Koncernen

Mkr	Not	2016	2015	Förändring, %
Ränteintäkter		35 202	37 726	–7
Räntekostnader		–16 464	–18 788	–12
Räntenetto	4	18 738	18 938	–1
Provisionsintäkter		22 500	24 340	–8
Provisionskostnader		–5 872	–5 995	–2
Provisionsnetto	5	16 628	18 345	–9
Nettoresultat av finansiella transaktioner	6	7 056	5 478	29
Utdelningar		170	169	1
Andelar i intresseföretagsresultat		218	66
Vinster och förluster på värdepappersom innehassom kapitalplaceringar		891	553	61
Övriga rörelseintäkter		70	214	–67
Övriga intäkter, netto	7	1 349	1 002	35
Summa intäkter		43 771	43 763	0
Personalkostnader	9	–14 562	–14 436	1
Övriga kostnader	10	–6 703	–6 355	5
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–6 496	–1 011
Summa kostnader		–27 761	–21 802	27
Resultatföre kreditförluster		16 010	21 961	–27
Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar	12	–150	–213	–30
Kreditförluster, netto	13	–993	–883	12
Rörelseresultat		14 867	20 865	–29
Skatt	15	–4 249	–4 284	–1
NETTORESULTAT		10 618	16 581	–36
Minoritetens andel
Aktieägarnas andel		10 618	16 581	–36
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	4:88	7:57
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	4:85	7:53

Övrigt totalresultat

SEB-Koncernen

Mkr	2016	2015	Förändring, %
NETTORESULTAT	10 618	16 581	–36
Postersom kan omklassificerastill resultaträkningen: Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering till resultatet under året1) Skatt på omklassificering till resultatet under året	968 –84 103 3	–963 215 13 16	–81
Finansiella tillgångar som kan säljas	990	–719
Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering till resultatet under året2) Skatt på omklassificering till resultatet under året	–1 064 234 24 –5	–971 214 116 –26	9 –79 –81
Kassaflödessäkringar	–811	–667	22
Omräkning av utländsk verksamhet Skatt på omräkningseffekter	327 423	–239 –334
Omräkning utländsk verksamhet	750	–573
Postersom inte kommer att omklassificerastill resultaträkningen: Omvärdering av förmånsbestämda pensionsåtaganden, inklsärskild löneskatt Vinster och förluster vid omvärdering av förvaltningstillgångar under året Uppskjuten skatt på pensioner	–3 624 1 183 566	3 687 1 713 –1 222	–31
Förmånsbestämda pensionsplaner	–1 875	4 178
ÖVRIGT TOTALRESULTAT	–946	2 219
TOTALRESULTAT	9 672	18 800	–49
1) Övriga intäkter. 2) Räntenetto.
Minoritetens andel Aktieägarnas andel	9 672	18 800	–49

Den metod som tillämpasför attsäkra valutarisk förknippad med utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkarskattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.

Balansräkning

SEB-Koncernen

31 december, Mkr	Not	2016	2015	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	18	151 078	101 429	49
Övrig utlåning till centralbanker		66 730	32 222	107
Utlåning till kreditinstitut	18, 19	50 527	58 542	–14
Utlåning till allmänheten	19	1 453 019	1 353 386	7
Värdepapper för handel		162 516	239 906	–32
Derivat för handel		198 271	199 085	0
Derivat försäkringsredovisning		14 084	16 466	–14
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen		410 155	371 488	10
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	22	785 026	826 945	–5
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		111	104	7
Finansiella tillgångarsom kan säljas	23	35 747	37 331	–4
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden		268	260	3
Övra investeringar i intresseföretag		970	958	1
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag	24, 25	1 238	1 218	2
Immateriella tillgångar		11 405	17 069	–33
Materiella tillgångar		908	825	10
Förvaltningsfastigheter		7 845	8 309	–6
Materiella och immateriella tillgångar	28	20 158	26 203	–23
Aktuella skattefordringar		5 978	6 966	–14
Uppskjutna skattefordringar		1 329	1 516	–12
Skattefordringar	15	7 307	8 482	–14
Kund- och likvidfordringar		7 635	13 124	–42
Övriga finansiella tillgångar		29 239	22 363	31
Övriga icke-finansiella tillgångar		12 244	13 814	–11
Övriga tillgångar	29	49 118	49 301	0
Anläggningstillgångarsom innehasför försäljning	48	587	801	–27
SUMMATILLGÅNGAR		2 620 646	2 495 964	5
Skulder till centralbanker och kreditinstitut		119 864	118 506	1
In- och upplåning från allmänheten		962 028	883 785	9
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal		296 618	271 995	9
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal		107 213	98 714	9
Skulder till försäkringstagare	30	403 831	370 709	9
Emitterade värdepapper		668 880	639 444	5
Skulder för handel		38 845	40 746	–5
Derivat för handel		173 348	188 062	–8
Derivat försäkringsredovisning		1 303	1 977	–34
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	31	213 496	230 785	–7
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		1 537	1 608	–4
Aktuella skatteskulder		2 184	2 082	5
Uppskjutna skatteskulder		8 474	9 468	–10
Skatteskulder	15	10 658	11 550	–8
Leverantörs- och likvidskulder		8 926	11 496	–22
Övriga finansiella skulder		30 609	29 138	5
Övriga icke-finansiella skulder		16 889	22 900	–26
Övriga skulder	32	56 424	63 534	–11
Avsättningar	33	2 233	1 873	19
Efterställda skulder	34	40 719	31 372	30
Summa skulder		2 479 670	2 353 166	5
Minoritetsintressen
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Andra fonder		5 439	6 385	–15
Balanserad vinst		113 595	114 471	–1
Aktieägarnas eget kapital		140 976	142 798	–1
Summa eget kapital		140 976	142 798	–1
SUMMA SKULDEROCHEGET KAPITAL		2 620 646	2 495 964	5

Förändringar i eget kapital

SEB-Koncernen

Mkr	Andra fonder
2016	Aktie kapital3)	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Förmåns bestämda pensions planer	Balanserad vinst	Summa aktieägarnas kapital	Minori tets intresse	Summa kapital 4)
Ingående balans Ändring i värdering av försäkringskontrakt	21 942	648	3 210	–1 943	4 470	114 471 –440	142 798 –440	0	142 798 –440
Justerad ingående balans	21 942	648	3 210	–1 943	4 470	114 031	142 358	0	142 358
Nettoresultat Övrigt totalresultat (netto efterskatt)		990	–811	750	–1 875	10 618	10 618 –946		10 618 –946
Totalresultat		990	–811	750	–1 875	10 618	9 672	0	9 672
Utdelning till aktieägarna1) Aktieprogrammen2) Förändring i innehav av egna aktier						–11 504 433 17	–11 504 433 17		–11 504 433 17
UTGÅENDE BALANS	21 942	1 638	2 399	–1 193	2 595	113 595	140 976	0	140 976

2015

Ingående balans Nettoresultat Övrigt totalresultat (netto efterskatt)	21 942	1 367 –719	3 877 –667	–1 370 –573	292 4 178	108 435 16 581	134 543 16 581 2 219	33	134 576 16 581 2 219
Totalresultat		–719	–667	–573	4 178	16 581	18 800	0	18 800
Avveckling av minoritetsintresse Utdelning till aktieägarna1) Aktieprogrammen2) Förändring i innehav av egna aktier						–10 400 –164 19	–10 400 –164 19	–33	–33 –10 400 –164 19
UTGÅENDE BALANS	21 942	648	3 210	–1 943	4 470	114 471	142 798	0	142 798

1) Utdelning betald 2016 för 2015 var per A-aktie 5:25 kr (4:75) och per C-aktie 5:25 kr (4:75). Föreslagen utdelning för 2016 är 5:50 kr per aktie. Ytterligare information finnsi kapitlet Aktieägarna och SEBaktien på sid 26-28. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.

2) I förändringen för aktieprogrammen ingår nominella belopp på aktieswapparsom användsför attsäkra aktieprogrammen under 2015. Den 31 december 2014 ägde SEB 5,5 miljoner A-aktier. Under 2015 har 8,0 miljoner aktiersålts när personaloptioner lösts. Under 2015 har SEB återköpt 3,4 miljoner A-aktier. Den 31 december 2015 ägde SEB 0,9 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 76 Mkr. Ytterligare 5,5 miljoner aktier harsålts när personaloptioner lösts under 2016. Under 2016 har SEB återköpt 29,8 miljoner A-aktier. Den 31 december 2016 ägde SEB 25,2 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 2 406 Mkr.

3) 2 170 019 294 A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 C-aktier (24 152 508).

4) Information om kapitalkrav finnsi not 20 Kapitaltäckning.

Kassaflödesanalys

SEB-Koncernen

Mkr	2016	2015	Förändring, %
Erhållna räntor	35 507	38 652	–8
Betalda räntor	–17 515	–20 007	–12
Erhållna provisioner	22 500	22 340	1
Betalda provisioner	–5 872	–5 463	7
Erhållet netto av finansiella transaktioner	–7 621	13 218
Övriga inbetalningar i rörelsen	74	2 826	–97
Betalda administrationskostnader	–21 464	–20 682	4
Betald inkomstskatt	–3 159	–3 309	–5
Kassaflöde från resultaträkningen	2 450	27 575	–91
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	62 438	75 834	–18
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	30 524	–49 679
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker	–31 024	16 967
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–104 145	–2 664
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	1 361	3 408	–60
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	78 243	–59 128
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	329	52
Förändringar i övriga tillgångar	3 281	8 645	–62
Förändringar i övriga skulder	–866	–8
Kassaflöde från den löpande verksamheten	42 591	21 002	103
Försäljning av aktier och obligationer	1 075	1 180	–9
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	110	84	31
Erhållna utdelningar	170	169	1
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	–52	161
Förvärv/avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–451	–691	–35
Kassaflöde från investeringsverksamheten	852	903	–6
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	243 292	275 501	–12
Återbetalning av tidigare upplåning	–233 986	–284 203	–18
Betald utdelning	–11 504	–10 400	11
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–2 198	–19 102	–88
PERIODENS KASSAFLÖDE	41 245	2 803
Kassa och likvida medel vid årets början	110 770	105 848	5
Valutakursdifferenser i likvida medel	6 300	2 119	197
Periodens kassaflöde	41 245	2 803
KASSAOCHLIKVIDAMEDELVIDPERIODENS SLUT 1)	158 315	110 770	43

1) Kassa och likvida medel redovisasi not 18.

Resultaträkning

Enligt Finansinspektionensföreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	Not	2016	2015	Förändring, %
Ränteintäkter	4	29 022	30 092	–4
Leasingintäkter	4	5 443	5 439	0
Räntekostnader	4	–15 223	–16 043	–5
Utdelningar		6 581	8 028	–18
Provisionsintäkter	5	11 648	12 258	–5
Provisionskostnader	5	–2 805	–3 058	–8
Nettoresultat av finansiella transaktioner	6	4 642	3 428	35
Övriga rörelseintäkter	7	817	1 137	–28
Summa intäkter		40 125	41 281	–3
Administrationskostnader	8	–15 039	–13 458	12
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–5 775	–5 447	6
Summa kostnader		–20 814	–18 905	10
Resultatföre kreditförluster		19 311	22 376	–14
Kreditförluster, netto	13	–789	–520	52
Nedskrivningar av finansiella tillgångar 1)		–3 841	–775
Rörelseresultat		14 681	21 081	–30
Bokslutsdispositioner	14	2 437	781
Skatt	15	–2 877	–3 679	–22
Övriga skatter	15	137	–138
NETTORESULTAT		14 378	18 045	–20

1) Som en konsekvens av nedskrivingsprövning i SEB-koncenen har nedskrivning i moderbolaget av aktier i dotterbolag gjorts med 2 687 Mkr under första kvartalet 2016.

Övrigt totalresultat

Enligt Finansinspektionensföreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2016	2015	Förändring, %
NETTORESULTAT	14 378	18 045	–20
Postersom kan omklassificerastill resultaträkningen: Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering till resultatet under året1) Skatt på omklassificering till resultatet under året	982 –85 299 –66	–798 176 256 –57	17 16
Finansiella tillgångar som kan säljas	1 130	–423
Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering till resultatet under året2) Skatt på omklassificering till resultatet under året	–1 064 234 24 –5	–969 213 116 –25	10 10 –79 –80
Kassaflödessäkringar	–811	–665	22
Omräkning av utländsk verksamhet Skatt på omräkningseffekter	25	–41
Omräkning utländsk verksamhet	25	–41
ÖVRIGT TOTALRESULTAT	344	–1 129
TOTALRESULTAT	14 722	16 916	–13

1) Övriga intäkter. 2) Räntenetto.

Den metod som tillämpasför attsäkra valutarisk förknippad med utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkarskattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.

Balansräkning

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2016	2015	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	18	70 671	55 712	27
Utlåning till kreditinstitut	18, 19	287 059	166 267	73
Utlåning till allmänheten	19	1 172 095	1 080 438	8
Värdepapper för handel		162 335	234 106	–31
Derivat för handel		147 124	165 964	–11
Derivat försäkringsredovisning		12 649	15 042	–16
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen		87	209	–58
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	22	322 195	415 321	–22
Finansiella tillgångarsom kan säljas	23	12 063	12 985	–7
Aktier och andelar i intresseföretag	24	1 025	1 001	2
Aktier och andelar i koncernföretag	25	50 611	52 398	–3
Immateriella anläggningstillgångar		2 023	2 424	–17
Materiella tillgångar		35 163	38 153	–8
Materiella och immateriella tillgångar	28	37 186	40 577	–8
Aktuella skattefordringar		2 990	1 643	82
Skattefordringar		2 990	1 643	82
Kund- och likvidfordringar		7 234	12 871	–44
Övriga finansiella tillgångar		29 177	22 132	32
Övriga icke-finansiella tillgångar		7 538	5 260	43
Övriga tillgångar	29	43 949	40 263	9
SUMMATILLGÅNGAR		1 999 844	1 866 605	7
Skulder till centralbanker och kreditinstitut		168 852	134 816	25
In- och upplåning från allmänheten		782 584	690 301	13
Emitterade värdepapper		664 186	632 403	5
Skulder för handel		38 845	40 487	–4
Derivat för handel		132 861	160 619	–17
Derivat försäkringsredovisning		972	1 685	–42
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	31	172 678	202 791	–15
Aktuella skatteskulder		855	835	2
Uppskjutna skatteskulder		677	906	–25
Skatteskulder		1 532	1 741	–12
Leverantörs- och likvidskulder		7 945	11 011	–28
Övriga finansiella skulder		29 922	28 044	7
Övriga icke-finansiella skulder		8 211	12 736	–36
Övriga skulder	32	46 078	51 791	–11
Avsättningar	33	80	144	–44
Efterställda skulder	34	40 719	31 372	30
Summa skulder		1 876 709	1 745 359	8
Obeskattade reserver	35	21 761	23 466	–7
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Bundna reserver		12 701	12 260	4
Andra fonder		3 571	3 227	11
Balanserad vinst		48 782	42 306	15
Nettoresultat		14 378	18 045	–20
Eget kapital		101 374	97 780	4
SUMMA SKULDER,OBESKATTADE RESERVEROCHEGET KAPITAL		1 999 844	1 866 605	7

Förändringar i eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital4)
2016	Aktie kapital 3)	Bundna reserver	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Balanserad vinst	Summa
Ingående balans Nettoresultat Övrigt totalresultat (netto efterskatt)	21 942	12 260	328 1 130	3 211 –811	–312 25	60 351 14 378	97 780 14 378 344
Totalresultat			1 130	–811	25	14 378	14 722
Utdelning till aktieägarna1) Personaloptionsprogrammen2) Förändring i innehav av egna aktier Omföringar		441				–11 504 342 34 –441	–11 504 342 34
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 701	1 458	2 400	–287	63 160	101 374
2015
Ingående balans Nettoresultat Övrigt totalresultat (netto efterskatt)	21 942	12 260	751 –423	3 876 –665	–271 –41	52 905 18 045	91 463 18 045 –1 129
Totalresultat			–423	–665	–41	18 045	16 916
Utdelning till aktieägarna1) Personaloptionsprogrammen2) Förändring i innehav av egna aktier						–10 400 –218 19	–10 400 –218 19
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	328	3 211	–312	60 351	97 780

1) Utdelning betald 2016 för 2015 var per A-aktie 5:25 kr (4:75) och per C-aktie 5:25 kr (4:75). Föreslagen utdelning för 2016 är 5:50 kr per aktie. Ytterligare information finnsi kapitlet Aktieägarna och SEBaktien på sid 26–28. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.

2) I förändringen för aktieprogrammen ingår nominella belopp på aktieswapparsom användsför attsäkra aktieprogrammen under 2015. Den 31 december 2014 ägde SEB 5,5 miljoner A-aktier. Under 2015 har 8,0 miljoner aktiersålts när personaloptioner lösts. Under 2015 har SEB återköpt 3,4 miljoner A-aktier. Den 31 december 2015 ägde SEB 0,9 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 76 Mkr. Ytterligare 5,5 miljoner aktier harsålts när personaloptioner lösts under 2016. Under 2016 har SEB återköpt 29,8 miljoner A-aktier. Den 31 december 2016 ägde SEB 25,2 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 2 406 Mkr.

3) 2 170 019 294 A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 C-aktier (24 152 508).

4) Den ingående balansen motsvarar utdelningsbara medel enligt förordning (EU) No 575/2013 (CRR).

Kassaflödesanalys

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2016	2015	Förändring, %
Erhållna räntor	29 464	31 831	–7
Betalda räntor	–11 028	–16 607	–34
Erhållna provisioner	11 884	12 878	–8
Betalda provisioner	–3 064	–3 649	–16
Erhållet netto av finansiella transaktioner	–7 811	11 194
Övriga inbetalningar i rörelsen	–3 634	–1 104
Betalda administrationskostnader	–14 050	–12 399	13
Betald inkomstskatt	–3 531	–1 684	110
Kassaflöde från resultaträkningen	–1 770	20 460
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	74 866	47 842	56
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	32 852	–49 371
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–122 367	45 016
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–93 180	–28 990
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	34 094	–9 847
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	92 301	–15 991
Förändringar i övriga tillgångar	–5 987	12 808
Förändringar i övriga skulder	–5 924	2 074
Kassaflöde från den löpande verksamheten	4 885	24 001	–80
Erhållna utdelningar	6 581	8 028	–18
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	2 079	773	169
Förvärv/avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–742	–810	–9
Kassaflöde från investeringsverksamheten	7 918	7 991	–1
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	239 266	283 182	–16
Återbetalning av tidigare upplåning	–229 959	–291 813	–21
Betald utdelning	–11 504	–10 400	11
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–2 197	–19 031	–88
PERIODENS KASSAFLÖDE	10 606	12 961	–18
Kassa och likvida medel vid årets början	77 493	60 745	28
Valutakursdifferenser i likvida medel	3 833	3 787	1
Periodens kassaflöde	10 606	12 961	–18
KASSAOCHLIKVIDAMEDELVIDPERIODENS SLUT1)	91 932	77 493	19

1) Kassa och likvida medel redovisasi not 18.

Noter till de finansiella rapporterna

Mkr, där ej annat anges.

Företagsinformation

SEB-koncernen tillhandahåller banktjänster till företag, privatpersoner och inom områdena investeringar och private banking. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen. Moderföretaget är ettsvenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

Moderföretaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholmslista förstora företag. Koncernredovisningen för det räkenskapsårsom slutar 31 december 2016 har godkäntsför publicering av styrelsen den 21 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2017 för fastställande.

Valutakurser använda för omräkning av väsentliga valutori koncernbokslutet

	Resultaträkning			Balansräkning
	2016	2015	Förändring, %	2016	2015	Förändring, %
DKK	1,272	1,254	1	1,286	1,232	4
EUR	9,470	9,356	1	9,558	9,195	4
NOK	1,020	1,047	–3	1,051	0,955	10
USD	8,561	8,433	2	9,054	8,416	8

1 Redovisningsprinciper

Väsentliga redovisningsprinciper i koncernen

LAG OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standardersom antagits av EU-kommissionen. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncernersamt tillhörande uttalanden, UFR.

VÄRDERINGSGRUNDER TILLÄMPADE VID UPPRÄTTANDET AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpasför finansiella tillgångarsom kan säljas, finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat och förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde. Det redovisade värdet på finansiella tillgångar och skuldersom är föremål försäkringsredovisning till verkligt värde har justeratsför ändringar i verkligt värde relaterat till den säkrade risken. De konsoliderade finansiella rapporterna presenterasi miljonersvenska kronor (Mkr) om inget annat anges.

KONCERNREDOVISNING

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag.Dotterföretag ärföretag över vilka koncernen utövar ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när koncernen är exponerad för, eller harrätttill,rörlig avkastning från sitt engagemang och har möjlighet att använda sitt inflytande för att påverka sin avkastning. Bestämmande inflytande antasföreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösträtterna i ett företag om det inte finns bevisför att det är praktiskt möjligtför en annan investerare att på egen hand styra de relevanta aktiviteterna i företaget. Företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösträtterna men på grund av avtal ellerlag inte kan utöva bestämmande inflytande omfattasinte av koncernredovisningen. Koncernen bedömer också om den har bestämmande inflytande när den äger mindre än 50 procent av rösträtterna. Ett exempel på detta är om koncernen har samarbetsavtal med andra innehavare av rösträtter. Storleken på och fördelningen av de andra investerarnasinnehav av rösträtter kan också indikera att koncernen har

den praktiska möjligheten attstyra de relevanta aktiviteterna i investeringsobjektet. När rösträtter inte är relevant för att bedöma vem som har bestämmande inflytande över ett företag,som innehav i vissa fonder ellerspecialföretag (SPE), beaktas alla fakta och omständigheter vid bestämmandet av om koncernen har bestämmande inflytande över investeringsobjektet. I bedömningen huruvida SPEn och andra företag där det inte omedelbart är klart vem som har bestämmande inflytande ska konsolideras, görs en analysför att identifiera vilken partsom har makt över de aktivitetersom mest påverkar företagets avkastning och om den parten är exponerad mot, eller har rättigheter till en väsentlig del av det företagets avkastning.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avsersamma period och är upprättade enligt de redovisningsprincipersom gäller för koncernen. Ett dotterföretag tasin i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångarsom lämnatssom ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderasinledningsvistill verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskottsom utgörs av skillnaden mellan den överförda ersättningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisassom goodwill. Om den överförda ersättningen understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av enheter,som förväntas generera kassaflöden. De kassagenererande enhetersom goodwill fördelastill motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill följs upp i den interna styrningen.

Koncerninterna transaktioner och balanspostersamt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Intresseföretag

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslutsom rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antasföreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificerassom intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företagsstyrelse samt deltar i arbetet med företagetsstrategiska frågor och frågorsom rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehasinom ramen för koncernensriskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

I balansräkningen redovisastillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder. Klassificering som tillgång eller avyttringsgrupp som innehasför försäljning sker då den är tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och en försäljning är mycketsannolik. Vid klassificeringstidpunkten som verksamhet under avveckling görs en värdering av tillgången eller avyttringsgruppen, till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Eventuella efterföljande nedskrivningar eller omvärderingar redovisas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisasinte om den överstiger ackumulerade tidigare nedskrivningar av tillgången. Från klassificeringstidpunkten görsinte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som härrör från tillgångarsom innehasför försäljning. Tillgångar och skuldersom innehasför försäljning särredovisasi koncernens balansräkning fram till försäljningstidpunkten.

Segmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finnsfristående finansiell information tillgänglig. Vidare följer företagets högsta verkställande beslutsfattare upp ett rörelsesegmentsresultat för att utvärdera resultatetsamt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Affärsdivisionerna är identifierade som separata rörelsegrenssegment. Affärsstöd, Staber, Group Treasury och övrigt inkluderasisegmentetÖvrigt. När det gäller att definiera rörelsesegmenten utgör verkställande direktören SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

Omräkning av utländska valutor

Transaktioner i utländsk valuta omräknastill den funktionella valutan till den valutakurssom föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurssom föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skuldersom redovisastill historiska anskaffningsvärden omräknastill valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skuldersom redovisastill verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till den kurssom råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Vinster och förlustersom uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisasi resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingårsom en del av förändringen i verkligt värde.Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångarsom kan säljasredovisasi övrigt totalresultat. Valutakursdifferenser avseende monetära postersom är en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisasi övrigt totalresultat.

I koncernredovisningen räknasresultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernensrapporteringsvaluta om tillsvenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferensersom uppstår på grund av att posterna i resultat-respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisassom kursdifferensi övrigt totalresultat.

Goodwillsom uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skuldersom görsisamband med förvärv redovisassom tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknastill valutakursen på balansdagen.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas när koncernen blir part i instrumentets kontraktuella villkor och de värderastill verkligt värde. Transaktionskostnadersom är direkt hänförliga till förvärvet läggstill det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen då de redovisasi resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligtsamtliga risker och fördelarsom är förknippade med ägande av den.Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och kundfordringar och finansiella tillgångarsom kan säljas.

Finansiella tillgångar redovisasi balansräkningen på transaktionsdagen med undantag för lånefordringar och kundfordringar,som redovisas på likviddagen.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehållersådana finansiella tillgångarsom innehasför handel och sådana finansiella tillgångarsom företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att klassificera till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Finansiella tillgångar klassificerassom innehav för handel om de innehasisyfte attsäljas på kortsikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehasför handelsåvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Verkligt värde via resultaträkningen kan användas avseende kontraktsom innehåller ett eller flera inbäddade derivat och isituationer då en sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångarsom företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för en sådan klassificering beskrivsi relevant not.

De vinster och förlustersom uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar,som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar och kundfordringar värderastill upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Balansposterna Tillgodohavanden hos centralbanker, Övrig utlåning till centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut och Utlåning till allmänheten ingår i denna kategori.

Finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångarsom kan säljas är antingen finansiella tillgångarsom inte klassificeratsi någon annan kategori eller finansiella tillgångarsom företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Finansiella tillgångarsom kan säljas värderastill verkligt värde och vinster och förlustersom uppstår till följd av värdeförändringar redovisasi övrigt totalresultat och ackumulerasi eget kapital. Vid försäljning eller nedskrivning av finansiella tillgångarsom kan säljasredovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisatsi eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångarsom kan säljasredovisasi resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångarsom kan säljasredovisasi resultaträkningen.

Investeringar i aktiersom inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en allmänt accepterad värderingsteknik. Investeringar i aktiersom inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligtsätt värderas till anskaffningsvärde.

Omklassificering

Finansiella tillgångar, exklusive derivat,som innehasför handel och inte längre innehasisyfte attsäljas kan omklassificeras ut ur kategorin finansiella tillgångar som innehasför handel undersärskilda omständigheter. Finansiella tillgångarsom innehasför försäljning kan omklassificerastill lånefordringar och kundfordringar eller investeringarsom hållstill förfall om SEB har för avsikt och förmåga att hålla de finansiella tillgångarna under överskådlig framtid eller till förfall. De omklassificerade tillgångarna måste på omklassificeringsdagen uppfylla definitionen av den kategori till vilken de omklassificeras.

Omklassificering görstill verkligt värde vid tidpunkten för omklassificering. Det verkliga värdet blir det nya redovisade värdet. Den effektiva avkastningen för finansiella tillgångarsom omklassificerastill lånefordringar och kundfordringar beräknas på omklassificeringsdagen. En ökning av förväntade kassflöden för omklassificerade tillgångar justerar den framåtriktade effektiva avkastningen medan en minskning redovisas över resultaträkningen.

Finansiella skulder

När finansiella skulder redovisasförsta gången värderas de till verkligt värde. När det gäller finansiella skuldersom värderastill verkligt värde via resultaträkningen redovisastransaktionskostnadersom är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de utsläcks, det villsäga när åtagandet upphör, annulleras eller fullgörs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehållersådana finansiella skuldersom innehasför handel och sådana finansiella skuldersom företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen är de samma som för finansiella tillgångar. Skulder till försäkringstagare och vissa Emitterade värdepapper ingår i denna klassificering. Finansiella skuldersom innehasför handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktiersamt derivatinstrumentsom inte ärsäkringsinstrument.

De vinster och förlustersom uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning.Övriga finansiella skulder värderaslöpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Här ingår balansposterna Skulder till kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisasi balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid förskulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde definierassom det prissom vid värderingstidpunkten skulle erhållas för attsälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Verkligt värde för finansiella instrumentsom handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Om tillgången ellerskulden som värderastill verkligt värde har en köpkurs och en säljkurs används den kurs mellan köp- och säljkursen som under omständigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga värdet.

Verkligt värde för finansiella instrumentsom inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker användsiså stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. De värderingsteknikersom används är exempelvis diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referenstill nyligen genomförda transaktioner isamma finansiella instrument och värdering med referenstill finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana. När finansiella skulder värderastill verkligt värde reflekteras koncernens egna kreditvärdighet.

Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrumentsom beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar. Om värderingen i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Verkligt värde beräknasi regel individuellt för finansiella instrument. Dessutom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka marknadsrisken och kreditrisken hos varje motpart baserat på nettoexponeringen för dessa risker. När tillgångar och skulder med köp- och säljkurser har motverkande marknadsrisker används mittkursen för att fastställa verkligt värde på de motverkande riskpositionerna. För att återspegla motpartsrisk och egen kreditrisk i OTC-derivat, görsjusteringarsom baseras på nettoexponeringen för varje motpart.

Inbäddade derivat

En delsammansatta instrument innehåller både derivat och en delsom inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallasför inbäddat derivat. Inbäddade derivatsepareras och redovisassom fristående derivat om deras ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om detsammansatta instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta instrument klassificerassom en finansiell tillgång eller en finansiellskuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen (verkligtvärdeoptionen). Detta val innebär att hela detsammansatta instrumentet värderastill verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisasi resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Derivat användsför att ekonomisktsäkra de risker för ränte-, aktie- och valutakursexponeringarsom koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de postersom de säkrar uppfyller kraven försäkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring,säkring av verkligt värde ellersäkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar inledningsvisrelationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser attsäkra. Koncernen dokumenterar också, den första dagen och sedan löpande, att marknadsvärdet på det derivatsom används uppvisar hög effektivitet både framåtriktat och retrospektivt jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser attsäkra. Som en del av den framåtriktade analysen identifierar och dokumenterar koncernen även attsannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög.Ytterligare information om säkringsredovisning finnsi not 7 Övriga intäkter, netto.

Säkringsredovisning tillämpas när derivat användsför att minska ränte- och valutarisker från finansiella instrument. Dessutom användssäkringsredovisning på skulder för attsäkra valutarisk i nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Koncernen tillämpar olika metoder försäkringsredovisning beroende på syftet med säkringen. – Säkring för värdeförändring av tillgångar ellerskulder (säkring av verkligt värde)

• Säkring för värdeförändring av ränterisken i en portfölj (portföljsäkring)
• Säkring av högstsannolika framtida kassaflöden från tillgångar ellerskulder (kassaflödessäkring)
• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

SEB upphör med säkringsredovisning när:

• Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivtsom säkringsinstrument
• Säkringsinstrumentet förfaller,säljs, avvecklas eller lösesin
• Den säkrade posten förfaller,säljs, eller betalastillbaka, eller
• Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycketsannolik.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpasisyfte attskydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrumentet till verkligt värde redovisassom Övriga intäkter, netto, i resultaträkningen tillsammans med vinster eller förluster hänförliga till värdering till verkligt värde av den säkrade risken i den säkrade posten.

I de fall SEB säkrar verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder,så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlustsom är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

Närsäkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förlustersom justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträckersig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpasför attsäkra framtida räntebetalningar på tillgångar ellerskulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisasi övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisassom Övriga intäkter, netto i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrumentsom ackumuleratsi eget kapital redovisasi resultaträkningen undersamma periodersom ränteintäkter och räntekostnader från den säkrade tillgången ellerskulden redovisasi resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden fortfarande beräknasinflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrumentetsom en separat post i eget kapital tills de säkrade framtida kassaflödena inträffar. Ackumulerade vinster eller förluster redovisassedan under räntenettot i resultaträkningen undersamma periodersom de tidigare säkrade ränteflödena redovisasi resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpasför attskydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvudsakligen användslån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentetsom är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisatsi övrigt totalresultat och ackumulerasi eget kapitalsom omräkning av utlandsverksamhet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisasi resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER

Effektivräntemetoden användsför att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skuldersom värderastill upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiellskuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid till det finansiella instrumentetsredovisade nettovärde. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktassamtliga betalningarsom omfattas av avtalsvillkoren exempelvisförskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter,som är en integrerad del av effektivräntan.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar harskrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisasränteintäkten därefter genom att använda den räntesatssom använtsför att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

PROVISIONSINTÄKTER OCH AVGIFTER

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrumentsom intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument,som värderastill upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa överinstrumentetsförväntade löptid med användande av effektivräntemetoden och de presenterasiräntenettot.

Provisionsintäkter och avgifterförförvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisasintäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas närintäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifterfrån affärersom sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamhet,redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifterfrån syndikeringar av lån där SEB enbart agerarsom arrangörredovisas som provisionsintäkt närsyndikeringen ärfärdig och koncernen inte har någon del av syndikeringen kvari balansräkningen eller har behållit en del av lånet med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

UTDELNINGAR

Utdelningar redovisas när enhetensrätt att erhålla betalning är fastställd.

ÅTERKÖPSTRANSAKTIONER

Med återköpstransaktioner, ellerrepotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepappertill ett i förväg bestämt pris och på avtalat datum. Värdepappersom såltsi en repotransaktion kvarståri balansräkningen och redovisas dessutom som ställd säkerhet för egna skulder när kontantsäkerhet erhålls. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut ellerIn- och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande attsälja dem till ett i förväg bestämt pris,så kallad omvänd repotransaktion,redovisasinte värdepappret i balansräkningen.Den erlagda likviden redovisassom Utlåning till kreditinstitut ellerUtlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avista- och terminsledet periodiseras överlöptiden som ränta.

VÄRDEPAPPERSLÅN

Värdepapperslån ärsäkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kontantsäkerhet bokas bort från balansräkningen och en motsvarande fordran redovisas. Erhållen kontantsäkerhet bokasi balansräkningen liksom en motsvarande skuld att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepappersom lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisassom ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tasinte upp som tillgång.Om inlånade värdepapper avyttras(blankning)skuldförs ett belopp som motsvarar värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepappersom poster inom linjen.

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövasför nedskrivning.

Varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffatsom har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligtsätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffatsom påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvisföljande:

– betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,

• att långivaren beviljat låntagaren en eftergiftsom en följd av dennes finansiella svårigheter och som annarsinte hade övervägts,
• ett avtalsbrott,såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blirsannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförssom en konstaterad kreditförlust om det bedömssom omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningarsom ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ettsärskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplösesreserven. Likaså upplösesreserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov

Händelsersom användssom objektivt bevis på nedskrivning av individuellt värderade tillgångar är när betalningar ärförfallna mer än 90 dagar, eller om motparten förväntas vara i fallissemang eller någon annan kombination av händelsersom bedömsså negativa att det blir ett troligt fallissemang inom överskådlig framtid. Nedskrivningsbehov föreligger om uppskattade kassaflöden och värdet på säkerheterinte täcker utestående exponering.

Gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov bedömsindividuellt och inget nedskrivningsbehov konstateras, inkluderasi en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierat nedskrivningsbehov.Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierat nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modell förriskklassificering.

Lån som bedöms på portföljnivå

För grupper av lånefordringar med begränsat värde och med liknande riskprofil, homogena grupper, bedömslånen på portföljnivå. Vid bedömning av nedskrivningsbehovet på portföljnivå använder koncernen statistiska modellersombaseras på sannolikhet förfallissemang och förlusternasstorlek, beaktatsäkerheter och återvinningar. Ledningen görsedan en bedömning av huruvida de rådande förhållandena i ekonomin och kreditmarknaden är av sådan karaktär att de faktiska förlusterna kan komma att blistörre eller mindre än vad modellerna indikerar. Antaganden om antal fallissemang och förlustnivåerjämförsregelbundet med faktiskt utfall för attsäkerställa modellernastillämplighet.

Kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en individuellt utvärderad finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringarsom redovisastill upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår tillskillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet).Om villkoren för en tillgång omstruktureras eller på annatsätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonterasinte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranlederspecifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den delsom täcks av säkerheter.

Kreditförluster på finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras den ackumulerade förlusten från eget kapital till resultaträkningen. Egetkapitalinstrument anses ha ett nedskrivningsbehov när det varit en signifikant eller utdragen nedgång av deras verkliga värde. Beloppet på den ackumulerade förlustsom tas bort från eget kapital och redovisasi resultaträkningen ärskillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisatsi resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktiersom värderastill anskaffningsvärde beräknassom skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificeratssom finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänförastill en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificeratssom finansiell tillgång som kan säljas, återförsinte via resultaträkningen utan redovisasi övrigt totalresultat.

Omstrukturerade lån

Gruppvis värderade lån som skulle ansesförfallna mer än 60 dagar om de inte omstrukturerats.

ÖVERTAGEN EGENDOM

Övertagen egendom är egendom som tagits över för attskydda en fordran. SEB avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar istället egendom som ställtssom säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar.Övertagna tillgångar redovisas undersamma tillgångspostsom egendom av motsvarande slag som förvärvats på annatsätt. Övertagna finansiella tillgångar klassificerasi kategorin Finansiella tillgångarsom kan säljas.Övertagen egendom värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället blir tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaffningsvärde beroende på vad som är tillämpligt. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gäller för respektive tillgångsslag, med undantag för nedskrivning av övertagna materiella tillgångarsom redovisassom Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar istället försom Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Syftet är att bättre spegla den likartade karaktären på nedskrivning av tillgångarsom övertagitsför attskydda fordringar och kreditförluster.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisastill anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år.

Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång men minst en gång per år.

LEASING

Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelarsom är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförtsfrån leasegivaren till leasetagaren. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisassom utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisasi räntenettot.

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Investeringar i fastighetersom innehasisyfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring redovisassom förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastighetersom innehasi försäkringsverksamhet, och svarar motskuldersom ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderastill anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas. Immateriella tillgångar redovisasi balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänförastill tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligtsätt.

Vid första redovisningstillfället värderasimmateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod, det villsäga alla immateriella tillgångar utom goodwill, skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövasför nedskrivning en gång per år och när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart.

Kundregisterskrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, det villsäga goodwill, skrivsinte av utan prövasistället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförsinte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger. Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävasför att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningen värderastill nuvärdet av det belopp som förväntas krävasför att

reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skattsom används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de riskersom är förknippade med avsättningen.

Avsättning görsför ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter. Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

FINANSIELLA GARANTIER

Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förlustersom denne ådrarsig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren.

Utställda finansiella garantiavtal redovisasinitialt till verkligt värde, vilket oftast motsvaras av den erhållna premien, under posten upplupna intäkter. Det initiala verkliga värdet fördelas över instrumentetslöptid. Därefter värderas garantierna, och redovisasi balansräkningen, till det högre av erhållen garantiavgift minus avskrivning och en avsättning beräknad som den diskonterade bästa uppskattningen av det belopp som behövsför att reglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisasi resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisassom Poster inom linjen under Ansvarsförbindelser.

PERSONALFÖRMÅNER

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner varav merparten har förvaltningstillgångar. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorersom ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är pensionsplaner där koncernen betalar en premie till fristående enheter och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser eller genom försäkringslösningar.

Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas kvartalsvis av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av not 9b Personalkostnader. Alla ändringar i nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de uppstårsom: (i) kostnad för tjänstgöring samt finansieringskostnad i Resultaträkningen (ii) effekter av omvärderingar av både pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar iÖvrigt totalresultat.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period de anställda utfört de tjänstersom avgiften avser.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har flera aktierelaterade incitamentsprogram, under vilka aktieinstrument i SEB tilldelas koncernens anställda. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier berättigar de anställda att få aktieinstrument i SEB. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter berättigar de anställda att få kontanter baserat på priset eller värdet på aktieinstrumenten i SEB. Det verkliga värdet av dessa rättigheter bestäms genom att använda lämpliga värderingsmodeller, beakta villkor och förhållanden för tilldelningen och koncernens bedömning av hur många rättighetersom slutligen kommer att intjänas, detta omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Sociala kostnader redovisas över intjänandeperioden och avsättningen försociala kostnader omvärderas vid varje rapporteringstillfälle för attsäkerställa att avsättningen är baserad på rättigheternas verkliga värde vid rapporteringstillfället.

Kostnaden för aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier värderas utifrån det verkliga värdet på aktieinstrumenten den dag de beviljats och kostnadsförsjämnt fördelat över intjänandeperioden. En motsvarande ökning redovisas i eget kapital. Intjänandeperioden är den period de anställda måste förbli i tjänst i SEB för att derasrättigheterska tjänasin. För aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter värderas de erhållna tjänsterna och den upparbetade skulden till det verkliga värdet av skulden som kostnadsförs över intjänandeperioden, under vilken de anställda utför tjänsterna. Det verkliga värdet av skulden omvärderaslöpande och ändringarna redovisasi resultaträkningen till dessskulden regleras.

SKATTER

Koncernensskatt för perioden utgörs av aktuellskatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderastill det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuellskatt ärskattsom hänförsig till periodensskattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skuldsskattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuellskatt och uppskjuten skatt redovisasi resultaträkningen med undantag för transaktionersom redovisasi övrigt totalresultat. Skattsom hänförsig till postersom redovisasi övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångarsom kan säljassamt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. Uppskjuten skattefordran redovisasi

balansräkningen i den omfattning det ärsannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 22 procent (22 procent)skatt i Sverige och med respektive lands skattesatsför utländska bolag.

FÖRSÄKRINGSAVTAL OCH INVESTERINGSAVTAL

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtarsig en betydande försäkringsrisk – definierad som en absolut risk av minst 5 procent av det underliggande värdet – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrumentsom inte kan definierassom försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som kortfristiga (skadeförsäkring) eller långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattarsjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterföretaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtalsummeratsom försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden är hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalenslöptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna,skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skadorskall täcka de förväntade framtida utbetalningarna församtliga inträffade skador, inklusive de skadorsom ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skadorskall även täcka samtliga kostnader förskadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar förskadelivräntorsom nuvärdeberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmånersom förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvararsumman av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för attsäkerställa att det redovisade värdet på avsättningarna är tillräckligt högt med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på själva avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då detta test utförs används de mestsannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samtskaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningensredovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisassom intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntastäcka periodensförsäkringsersättningar, redovisas dessa premiersom intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisassom kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnadersom är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiverassom förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är tillstörsta delen rörliga anskaffningskostnadersom betalastill försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testasför nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för attsäkerställa att avtaletsförväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader,såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisassom kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtalsom ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på

avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificerassom avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmånersom koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtaletsom återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sättsom de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernensfondförsäkringar (unit linked) klassificerassom investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförsfrån försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernensfondförsäkringsverksamhet, i det danska försäkringsdotterföretaget, klassificerassom försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderastill verkligt värde via resultaträkningen (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptionen görsför att eliminera inkonsekvenser i redovisningen som annarsskulle uppstå om olika grunder för värdering användesför tillgångar och skulder. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptasskulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållitsfrån och betalatstill innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgiftersom debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahållsjämnt fördelade under avtalenslöptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnadersom direkt kan hänförastill tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är tillstörsta delen rörliga anskaffningskostnader som betalastill försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testasför nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för attsäkerställa att avtaletsförväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader,såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

AVTAL MEDDISKRETIONÄRDEL

Vissa kontrakt för traditionellt pensionssparande innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla,som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principersom etableratsför försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisassom en skuld till försäkringstagarna.

FÖRÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER SOM IMPLEMENTERATS 2016

Nedan beskrivs de förändringarsom har gjorts 2016 med avseende på koncernens redovisningsprinciper:

IFRS 10 Konsoliderade finansiella rapporter och IAS 28 Investeringar i intresseföretag och joint venturestillsammans med IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag har uppdaterats med klargöranden avseende redovisning av intressen i investmentföretag och hur undantagen från konsolidering ska tillämpas.

IAS 27 Separata finansiella rapporter har uppdaterats avseende kapitalandelsmetoden iseparata finansiella rapporter.

IFRS 11 Samarbetsarrangemang har uppdaterats avseende hur förvärv av andelar i gemensamma verksamheter redovisas.

IAS 16Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar har förtydligats avseende godkända metoder för nedskrivning och amortering.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har uppdaterats med förtydliganden av bland annat begreppet väsentlighet och vissa upplysningskrav.

Förbättringar av IFRS standarder (perioden 2012–2014) har i begränsad omfattning ändrat flera standarder.

Ändringarna har inte haft en väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

IFRS 4 Försäkringsavtal tillåter redovisningsprincipersom inte är enhetliga för försäkringskontrakt. I Danmark har redovisnings-principerna för att beräkna försäkringsskulden ändrats per 1 januari 2016 för att anpassastill principerna i SolvensII. Omorganisationen den 1 januari 2016 gjorde att SEB:ssegmentrapportering ändrades. Goodwill omfördelades på affärsenhets- och geografisk nivå istället för på divisionsnivå i enlighet med IFRS 8 Rörelsesegment och IAS 36 Nedskrivningar..

KOMMANDE FÖRÄNDRINGAR I IFRS

I framtiden kommer hänsyn tastill följande nya och reviderade standarder och tolkningar om de är antagna av EU.

IFRS 9 Finansiella instrument – IFRS 9 kommer att ersätta IAS 39 Finansiella

instrument: Redovisning och värdering. Standarden innehåller nya regler för klassificering och värdering av finansiella instrument, en ny reserveringsmodell för förväntade kreditförluster och en förändrad metod för allmän säkringsredovisning. Standarden är antagen av EU. SEB kommer inte att tillämpa standardet i förtid. SEB utvärderar möjligheten att förtidstillämpa redovisning av egen kreditrisk avseende emitterade skuldinstrument klassificerade till verkligt värde via resultaträkningen i övrigt totalresultat istället för i resultaträkningen innan tillämpningen av hela IFRS 9 2018.

En projektgrupp inom SEB driver implementeringen av IFRS 9 under ledning av CFO och CROsamt en styrgrupp med seniora representanter från Group Risk, Group Finance, IT och divisionerna.

Den nya ansatsen för klassificering och värdering av finansiella tillgångar fokuserar på bankens affärsmodell med avseende på hur de finansiella tillgångarna används och om de kontraktuella kassaflödena endast representerar nominella belopp och ränta. Kraven för finansiella skulder är istortsett oförändrade jämfört med IAS 39. För emitterade skuldinstrument klassificerade till verkligt värde via resultaträkningen kommer förändringar i verkligt värde hänförliga till egen kreditrisk redovisasi övrigt totalresultat och inte i resultaträkningen som under IAS 39. Efter en initial utvärdering av kontraktuella kassaflöden och affärsmodell förväntar SEB sig inte någon ändring i värderingen av majoriteten av koncernens finansiella tillgångar med anledning av IFRS 9.

IFRS 9 introducerar en modell för förväntade kreditförlustersom bygger på en tre-stegs ansats baserad på kreditrisk. En 12 månadersförväntad förlust (steg 1) gäller för alla poster, om det inte föreligger en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2) och för de som är i fallissemang (steg 3) redovisas en kreditförlustsom avser den förlustsom förväntasinträffa under tillgångens återstående löptid. Bedömningen av kreditrisken och uppskattningen av de förväntade kreditförlusterna ska vara objektiva och sannolikhetsvägda och ska beakta all tillgänglig information som är relevant, inklusive information om tidigare händelser, aktuella förhållanden samt rimliga och verifierbara prognoser om framtida händelser och ekonomiska förhållanden på balansdagen. IFRS 9 anger att alla tillgångarsom värderastill upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultatsamt poster inom linjen såsom finansiella garantier och kreditlöften ska omfattas av avsättning för kreditförluster.

Koncernens metod för beräkning av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 kommer att utgå från befintliga interna riskklassificeringsmodeller enligt Basel. Framtagandet av IFRS 9 modeller innebär att anpassa från myndigheternas krav på en tidshorisont om ett år och över hela kreditcykeln till återstående löptid och avläsning vid en visstidpunkt. SEB harför avsikt att använda internt utvecklade makroekonomiska prognosersom grund för den framåtblickande informationen i beräkning av förväntade kreditförluster.Då nedskrivningskraven i IFRS 9 baseras på en modell för förväntade kreditförluster,tillskillnad från den nuvarande modellen förinträffade förluster, är SEB:s bedömning att det troligen kommer att leda till högre avsättningar för kreditförluster. Eftersom modellen innebär avsättningarför kreditförlusterför alla finansiella tillgångar och inför avsättningarförförväntade kreditförlusterför återstående löptid försteg 2 kommer detta att resultera i högre avsättningarför kreditförlusterjämfört med IAS 39. Det ärför närvarande inte klarlagt hur myndigheter kommer att behandla samspelet mellan redovisning av avsättning för kreditförluster och kapitaltäckningsdefinition av förväntade förlustbelopp. Enligt gällande lagstiftning dras underskott mellan förväntade förlustbelopp och avsättning för kreditförluster enligt IAS 39 av från kärnprimärkapitalet, medan överskott läggstillbaka till supplementärkapitalet. Europeiska kommissionen harföreslagit att ökade avsättningarför kreditförluster enligt IFRS 9 fasasin överfem år.

Vad avser allmän säkringsredovisning introducerar IFRS 9 en modellsom baseras på riskhanteringen. SEB utvärderar valmöjligheten i IFRS 9, huruvida att fortsätta med säkringsredovisningen enligt IAS 39 eller implementera IFRS 9.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder – IFRS 15 ersätter alla nuvarande standarder och tolkningar om intäktsredovisning inklusive IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter men ska inte tillämpas på finansiella instrument, försäkringskontrakt eller leasingkontrakt. IFRS 15 fastställer principerna för att redovisa information om intäkters karaktär,storlek och tidpunktsamt osäkerhet och kassaflöden som härrör från avtal med kunder. Standarden introducerar en femstegsmodell för redovisning av intäkter. IFRS 15 är antagen av EU och ska tillämpasfrån 1 januari 2018, tidigare tillämpning är tillåten. SEB kommer inte att tillämpa standarden i förtid.

SEB utvärderar för närvarande effekten av ändringarna på koncernens finansiella rapporter. SEB har identifierat att hanteringen av avtalsutgifter för investeringsavtal inom Liv kommer att ändras. Enligt de nya merspecifika kraven kommer en mindre del av aktiverade anskaffningsvärden redovisassom en tillgång. SEB bedömer för närvarande den kvantitativa påverkan. Ändringen kommer att påverka koncernens finansiella rapporter vid övergången, men inte kapitaltäckningen och stora exponeringar.

IFRS 16 Leases ersätter IAS 17 Leasingavtal och där till hörande tolkningar. Standarden publiceradesi januari 2016. Den största effekten från de nya reglerna är att en leasetagare ska redovisa en leasingtillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiellskuld,som huvudsakligen representerar nuvärdet av hyrda lokaler, i balansräkningen. I resultaträkningen ersätts den linjära operationella leasingkostnaden av en kostnad för avskrivning av den leasade tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. I nuläget redovisar inte leasetagaren operationella

IAS 12 Inkomstskatter har uppdaterats avseende redovisning av upplupna skattefordringar för orealiserade skatteförluster. IAS 7 Rapport över kassaflöden har uppdaterats. Dessa ändringarska tillämpasfrån 1 januari 2017 och har inte antagits av EU. Ändringarna kommer inte att väsentligt påverka koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar har uppdaterats avseende klassificering och värdering av aktierelaterade transaktioner. IFRS 4 Försäkringskontrakt har uppdaterats avseende tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument med IFRS 4 Försäkringskontrakt. Dessa ändringarska tillämpasfrån 1 januari 2018 och har inte antagits av EU. Ändringarna kommer inte att väsentligt påverka koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

Väsentliga redovisningsprinciper för moderföretaget

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) med organisationsnummer: 502032-9081 harsittsäte i Stockholm.

Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionensföreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR.

Moderföretaget tillämparså kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa, antagna av EU, tillämpasi den utsträckning det är möjligt enligtsvensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med attsvensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar attskilja sig från de redovisningsprincipersom tillämpasi koncernen. Nedan anges de skillnadersom är väsentliga för moderföretaget.

FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och Finansinspektionensföreskrifter och allmänna råd har uppdaterats. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016. De huvudsakliga ändringarna avser en IFRS-anpassning av presentation och upplysningar om eventualförpliktelser. Vidare har en bunden fond inom eget kapitalskapatsför immateriella anläggningstillgångar avseende utgifter för företagets eget utvecklingsarbete. Utöver dessa ändringar och de ändrade redovisningsprinciperna för koncernen är redovisningsprinciperna, värderingsgrunderna och presentationen för moderbolaget i allt väsentligt oförändrade jämfört med årsredovisningen för 2015.

UPPSTÄLLNINGSFORMER

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder (IFRS) antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som angesför resultaträkningen.

INNEHAV I DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisassom intäkt i resultaträkningen. Fusioner av dotterföretag genom absorption redovisas enligt koncernvärdemetoden. Fusionseffekten redovisasi eget kapital.

LEASING

Leasingavtalsom klassificeratssom finansiella i koncernredovisningen, redovisas som operationella leasingavtal i juridisk person.

PENSIONER

Moderföretaget tillämpar tryggandelagen och Finansinspektionensföreskriftersom innehåller reglersom ledertill en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som angesi IAS 19.

Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning förskattemässig avdragsrätt. Moderföretagetsförmånsbestämda förpliktelser i Sverige täcks av en pensionsstiftelse. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnader i resultaträkningen.Överskott i pensionsstiftelsen redovisasinte som tillgång i moderföretagets balansräkning. Underskott istiftelsen redovisassom skuld i moderföretaget.

GOODWILL OCH ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

I enlighet med IAS 38,skrivsinte goodwill av i koncernensredovisning. I moderföretagetskrivs goodwill av linjärtsom alla andra immateriella tillgångar.

SKATTER

I moderföretaget redovisas obeskattade reserversom en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler, inklusive den uppskjutna skattekomponenten. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under balanserade vinstmedel och uppskjuten skatteskuld.

KONCERNBIDRAG

Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnasredovisasi moderföretagetsom bokslutsdisposition.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernensredovisningsprinciper

Tillämpningen av koncernensredovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporterasi de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande. Ledningen utvärderar dessa bedömningar och antaganden kontinuerligt. Betydande antaganden och uppskattningar rör nedanstående områden.

KONSOLIDERING AVÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSFÖRETAGOCHFONDER

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB-koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier isyfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler försammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

I bedömningen om fonderska konsolideras görs en analys om koncernen är ett ombud eller en huvudman. Koncernen anses vara en huvudman, och följaktligen ha bestämmande inflytande, när den är fondensförvaltare som inte kan bytas ut utan orsak, har rätt till en väsentlig del av avkastningen från fonden genom att äga andelar och tjäna provisionsintäkter,samt har den praktiska möjligheten att påverka sin avkastning genom att använda sitt inflytande. Fondersom förvaltas av koncernen och där företag inom koncernen äger mer än 20 procent analyseras ytterligare för konsolidering.

Försäkringstagarna i SEB:sfondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, försina kundersräkning komma attstå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder,som man själv förvaltar. På grund av de regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier isyfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att dessa fondersom man förvaltar inte ska konsolideras. De andelarsom koncernen, försina kundersräkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

MARKNADSVÄRDERING AV VISSA FINANSIELLA INSTRUMENT

Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta det pristill vilket en ordnad transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten. Det bästa belägget för verkligt värde är ett noterat prisför det värderade instrumentet på en aktivt handlad marknad. När marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, fastställs verkligt värde genom att använda en värderingsteknik. Dessa värderingstekniker innehåller en grad av bedömningar, vars omfattning beror på instrumentets komplexitet och tillgängligheten av marknadsbaserad data. När finansiella skulder värderastill verkligt värde reflekteras koncernens egna kreditvärdighet. Givet osäkerheten och subjektiviteten i värdering av finansiella instrument till verkligt värde, är det möjligt att det faktiska utfallet det kommande finansiella åretskiljersig från de antaganden som gjorts.

För några av koncernens finansiella tillgångar och skulder,särskilt för derivatinstrument, finns noterade priser inte tillgängliga och värderingstekniker används därför för att bedöma verkligt värde. Som en del av verkligt värde värderingen görs värdejusteringar för att beakta motparters och den egna kreditrisken när derivatinstrument värderas. Metoderna för att bedöma värderingsjusteringar revideras kontinuerligtsom ett resultat av ändrad marknadspraxissom svar på ändrade regleringar och redovisningspolicys, liksom generell marknadsutveckling.

Koncernen har en etablerad kontrollmiljö för att bestämma verkliga värden på finansiella instrumentsom inkluderar en översyn, oberoende från affärssidan, av värderingstekniker och priser.Om principerna för validering inte efterföljs,ska chefen för Group Finance informeras. Undantag som ärsignifikanta och av principiell betydelse kräver godkännande från Valuation Committee och från SEB ASC (Accounting Standards Committee).

^I upplysningssyfte klassificeras verkliga värden ⁱ en "verkligtvärdehierarki" enligt nivån av observerbarhet på använt indata,se not 21.

ANALYS AV NEDSKRIVNINGSBEHOV AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH GOODWILL Finansiella tillgångar

Vid beräkning av nedskrivningsbehovet för både individuellt- och gruppvist värderade lån görs kritiska bedömningar och uppskattningar. Att bedöma nedskrivningsbehov förindividuellt värderade finansiella tillgångar innebär att fastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter.Den viktigaste aspekten vid gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar är att identifiera de händelsersom indikerar ett nedskrivningsbehov. Vid bedömning av gruppvist nedskrivningsbehov använder koncernen statistiska modellersom baseras på sannolikheten förfallissemang och beloppet förinträffade förluster,säkerheter och återvinningsgrader beaktas. Utfalletjusteras om ledningens bedömning av om aktuella förhållanden avseende ekonomi och kreditrisk ärsådana, att det ärsannolikt att de faktiska förlusterna blirstörre än de som modellerna indikerar. Fallissemangsoch förlustnivåerjämförsregelbundet mot utfalletför attsäkerställa att de alltid är aktuella.

Justering av modellerna för gruppvisa nedskrivningstester till den aktuella marknadssituationen kräver också en hög grad av expertbedömning för attsäkerställa pålitliga estimat. Värdering och antaganden utvärderaslöpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Bedömningar krävsför att identifiera de kassagenererande enheterna.Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas med utgångspunkt från hållbar tillväxt.

Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av räntan som ska diskontera dessa kassaflöden innehåller flera bedömningsområden: framtagandet av prognostiserade kassaflöden för perioder bortom de normala kraven förintern rapportering och bedömningen av en lämplig diskonteringsränta för verksamheten. Not ²⁸ beskriver ⁱ mer detalj materiella och immateriella tillgångar.

BERÄKNING AV FÖRSÄKRINGSÅTAGANDE

Beräkningen av koncernensförsäkringsåtagande baseras på flera antaganden, både finansiella och aktuariella som räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, inflation och skatter. Ett av de viktiga finansiella antagandena är den ränta som används för att diskontera framtida kassaflöden. Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokaltillsynsmyndighet.Övriga antaganden baseras på historisk information.

MARKNADSVÄRDERING AV FÖRVALTNINGSFASTIGHETER I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

Förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antaganden om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

RAPPORTERING AV UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Uppskjutna skattefordringarsom är beroende av framtida lönsamhet kan bara redovisasi den utsträckning de kan kvittas mot framtida beskattningsbar inkomst och värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av ledningens bedömning av SEB:sframtida lönsamhet, framtida beskattningsbara vinster och framtida återföringar av existerande beskattningsbara temporära skillnader. Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporterassom det enskilt mestsannolika utfallet.

AVSÄTTNINGAR

Bedömningar krävsför att bestämma om befintliga juridiska eller informella förpliktelser existerar, och i att beräkna sannolikheten, timingen och beloppet av utflöden. Krav som härrör från civilrättsliga processer och myndigheter kräver typisktsett en högre grad av bedömning än andra typer av avsättningar.

DEN AKTUARIELLA BERÄKNINGEN AV

FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSSKULDER

Beräkningen av koncernens kostnad och skulden för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som har en väsentlig påverkan på redovisade belopp. Ett av de viktiga finansiella antagandena är räntan som användsför diskontering av framtida kassaflöden. Bedömningen av diskonteringsräntan är föremål för osäkerhet om huruvida marknaden för företagsobligationer är tillräckligt djup, av hög kvalitet och också isamband med extrapolering av avkastningskurvor till relevanta löptider. Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer på likvida marknader. I Sverige baseras diskonteringsräntan på säkerställda bostadsobligationersom är minst AAA-klassade och löptiden är i linje med den bedömda löptiden för pensionsskulden till de anställda. Diskonteringsräntan för förmånsbestämda pensionsskulder bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms varje år eller när en väsentlig ändring harskett. Not 9b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

2 Rörelsesegment

SEB-koncernens rörelsegrenar

Resultaträkning, 2016	Stora Företag &Finansiella institutioner	Företag& Privatkunder	Baltikum	Liv& Investment Management	1) Övrigt	Elimineringar	Summa
Ränteintäkter	12 640	10 378	2 509	–3	14 730	–5 052 064	35 202 –16 464
Räntekostnader Räntenetto	–4 333 8 307	–1 396 8 982	–364 2 145	–57 –60	–15 378 –648	5 12	18 738
Provisionsintäkter	11 722	7 117	1 671	7 641	125	–5 776	22 500
Provisionskostnader	–5 627	–1 703	–500	–3 582	–90	5 630	–5 872
Provisionsnetto	6 095	5 414	1 171	4 059	35	–146	16 628
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 187	394	218	1 764	332	161	7 056
Övriga intäkter, netto	389	55	–23	–17	957	–12	1 349
Summa intäkter	18 978	14 845	3 511	5 746	676	15	43 771
varav internt	–1 138	7 545	–5	–2 231	–4 186	15
Personalkostnader	–4 062	–3 339	–755	–1 560	–4 895	49	–14 562
Övriga kostnader	–5 080	–3 713	–1 027	–984	4 165	–64	–6 703
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–140	–69	–66	–45	–6 176		–6 496
Summa kostnader	–9 282	–7 121	–1 848	–2 589	–6 906	–15	–27 761
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar			–156		6		–150
Kreditförluster, netto	–563	–376	–56		2		–993
RÖRELSERESULTAT	9 133	7 348	1 451	3 157	–6 222		14 867
Allokerat kapital,miljarder kronor	62,4	37,3	7,9	11,6
Räntabilitet,%	11,3	15,2	16,2	23,5
Riskexponeringsbelopp,miljarder kronor	375	117	67	4	47		610
Utlåning till allmänheten2) ,miljarder kronor	546	710	117		2		1 375
In- och upplåning från allmänheten2) ,miljarder kronor	404	372	106		79		961
2015
Ränteintäkter	14 530	10 044	2 596		22 448	–11 892	37 726
Räntekostnader	–6 577	–1 691	–591	–43	–21 751	11 865	–18 788
Räntenetto	7 953	8 353	2 005	–43	697	–27	18 938
Provisionsintäkter	15 539	7 479	1 644	2 617	132	–3 071	24 340
Provisionskostnader	–8 750	–1 679	–529	1 983	–84	3 064	–5 995
Provisionsnetto	6 789	5 800	1 115	4 600	48	–7	18 345
Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter, netto	3 987 528	522 67	241 29	1 339 85	–624 296	13 –3	5 478 1 002
Summa intäkter	19 257	14 742	3 390	5 981	417	–24	43 763
varav internt	–1 376	8 506	–76	–1 748	–5 282	–24
Personalkostnader	–3 860	–3 418	–729	–1 669	–4 809	49	–14 436
Övriga kostnader	–5 008	–3 463	–967	–1 144	4 252	–25	–6 355
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–109	–134	–69	–58	–641		–1 011
Summa kostnader	–8 977	–7 015	–1 765	–2 871	–1 198	24	–21 802

Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar Kreditförluster, netto	1 –299	–459	–216 –128		2 3	–213 –883
RÖRELSERESULTAT	9 982	7 268	1 281	3 110	–776	20 865
Allokerat kapital,miljarder kronor	66,4	38,1	7,9	8,7
Räntabilitet,%	11,6	14,7	14,4	30,3
Riskexponeringsbelopp,miljarder kronor	350	106	64	6	45	571
Utlåning till allmänheten2) ,miljarder kronor	501	669	104		2	1 276
In- och upplåning från allmänheten2) ,miljarder kronor	357	346	94	1	79	877

1) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 19 Mkr(28) iÖvriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 229 Mkr (223). 2) Exklusive repor och skuldinstrument.

Balansräkning, 2016

Tillgångar Skulder Investeringar	1 315 760 1 235 317 46	808 608 761 015 145	150 496 141 797 164	492 705 479 199 1 162	1 222 051 1 231 316 726	–1 368 974 –1 368 974	2 620 646 2 479 670 2 243
2015
Tillgångar Skulder Investeringar	1 216 889 1 139 526 149	771 060 725 765 28	132 615 124 790 103	449 593 438 963 1 356	1 017 312 1 015 627 804	–1 091 505 –1 091 505	2 495 964 2 353 166 2 440

Not 2 fortsättning Rörelsesegment

Moderbolagets rörelsegrenar

2016	Stora Företag& Finansiella institutioner	Företag& Privatkunder	Baltikum	Liv& Investment Management	Övrigt	Elimineringar	Summa
Bruttointäkter1) Tillgångar Investeringar	25 089 1 074 815 41	13 645 734 433 62	16 1 452	241 231	29 088 1 011 986 649	–9 926 –823 073	58 153 1 999 844 752
2015
Bruttointäkter1) Tillgångar Investeringar	23 777 1 000 272 131	13 271 699 328 27	14 1 319	3 739 2 284	32 772 794 546 661	–13 191 –631 144 2	60 382 1 866 605 821

Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produktersom erbjuds. Stora företag och Finansiella institutioner erbjuder affärs- och investment banking-tjänster tillstora företag och institutioner. Företag&Privatkunder vändersig till privatpersoner och mindre och medelstora företag. Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre företag banktjänstersamt förmögenhetsförvaltningen i de baltiska länderna. Liv& Investment Management erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringarsamt asset management-tjänster. Övrigt omfattarsupportfunktioner, treasury- och stabsenheter. Eliminering av interna transaktioner mellan segmenten redovisasseparat.

Bruttointäkter per produktfrån externa kunder

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Bankverksamhet	33 920	36 227	22 691	24 189
Kapitalmarknader	13 678	11 889	11 199	8 903
Kapitalförvaltning	7 580	8 784	2 114	2 579
Livförsäkrings- och pensionsverksamhet	3 572	3 046
Övrigt	7 357	8 600	22 149	24 711
SUMMA	66 107	68 546	58 153	60 382

Bankverksamhet innefattar lån, leasing, kort- och betalningsprodukter. Kapitalmarknader innefattar handel och emissioner på finansiella marknader. Kapitalförvaltning innefattar rådgivning, förvaring och fondförvaltning. Livförsäkrings- och

pensionsverksamhet innefattar fondförsäkring och traditionella försäkringsprodukter. Övrigt innefattar treasuryverksamhet och övrig verksamhet.

3 Geografisk information

SEB-koncernen perland

			2016					2015
	Brutto intäkter1)	Rörelse resultat2)	Skatt 3)		Tillgångar Investeringar	Brutto intäkter1)	Rörelse resultat2)	Skatt 3)		Tillgångar Investeringar
Sverige	41 662	4 916	–1 845	2 138 812	1 488	44 458	11 682	–2 344	1 967 473	1 415
Norge	5 178	2 366	–622	115 284	26	5 531	2 126	–539	100 024	79
Danmark	3 467	2 142	–417	324 547	299	3 309	1 423	–477	342 779	382
Finland	2 110	1 043	–217	80 469	10	2 335	1 081	–221	73 695	6
Estland6)	1 680	916	–47	50 405	58	1 531	727	–20	43 702	52
Lettland	1 349	468	–57	33 738	48	1 194	256	–45	32 116	56
Litauen	2 212	831	–58	71 098	76	2 067	495	–95	62 406	92
Tyskland 4) 6)	3 312	507	–420	34 454	3	4 345	1 255	–112	44 095	6
Polen	165	31	–14	5 305	2	164	24	–17	4 899	1
Ukraina	58	7	–4	700		68	13	–6	311
Kina	407	98	–18	23 045	3	435	149	–28	11 693
Storbritannien	1 799	727	–196	70 291	5	1 748	714	–156	56 936	103
Irland	567	171	–29	66 154	139	583	185	–22	60 325	183
Luxemburg	2 644	322	–39	73 747	6	3 319	369	–81	27 949	5
Ryssland	313	26	–15	3 950	2	304	12	–15	2 856	2
Singapore	573	94	–23	27 488	1	585	131	–25	19 213
USA	1 603	55	–310	109 109		1 093	319	–107	83 959
Övriga länder5)6)	3 098	147	82	209 357	77	2 995	–96	26	208 290	58
Koncernelimineringar	–6 090			–817 307		–7 518			–646 757
SUMMA	66 107	14 867	–4 249	2 620 646	2 243	68 546	20 865	–4 284	2 495 964	2 440

1) Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerarsom försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokasi den centrala enheten.

2) Före skatt.

3) För mer information om skattse not 15.

4) Exklusive treasuryverksamhet.

5) Cayman Island, Hongkong, Nederländerna, Schweiz och treasuryverksamhet i Tyskland.

6) I Estland erläggsinkomstskatt endast om resultatet distribuerassom utdelning. I Tyskland harskattekostnaden för både 2015 och 2016 påverkats av att förlustavdrag,som ej tidigare värderatssom uppskjutna skattefordringar, utnyttjats. På Cayman Island är moderbolaget representerad av en filial till moderbolaget och resultatet inkomstbeskattas därför i Sverige.

Not 3 fortsättning Geografisk information

	Moderbolaget perland

	2016			2015
	Bruttointäkter1)	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter1)	Tillgångar	Investeringar
Sverige	46 702	1 754 444	696	50 160	1 575 142	634
Norge	3 402	55 616	26	3 226	66 763	79
Danmark	1 979	76 074	3	1 586	106 365
Finland	1 168	9 888	9	1 301	26 714	4
Övriga länder	4 902	103 822	18	4 109	91 621	104
SUMMA	58 153	1 999 844	752	60 382	1 866 605	821

1) Bruttointäkter i moderbolaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionensredovisningsföreskrifter. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerarsom försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokasi den centrala enheten.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna priserna

baseras på SEB:s verkliga eller medförda marknadsbaserade finansieringskostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

4 Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
2016	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten	408 155 1 430 412	1 233 25 360	0,30% 1,77%	619 500 1 040 096	1 349 18 694	0,22% 1,80%
Räntebärande värdepapper1)	221 880	1 916	0,86%	211 324	1 731	0,82%
Summa räntebärande tillgångar	2 060 447	28 509	1,38%	1 870 920	21 774	1,16%
Derivat och övriga tillgångar	773 214	6 693		410 818	7 248
Summa tillgångar	2 833 661	35 202		2 281 738	29 022
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper2) Efterställda skulder	186 347 1 071 015 719 551 34 270	–372 –3 760 –10 799 –1 463	–0,20% –0,35% –1,50% –4,27%	280 008 926 570 675 678 33 796	–838 –1 880 –10 859 –1 463	–0,30% –0,20% –1,61% –4,33%
Summa räntebärande skulder	2 011 183	–16 394	–0,82%	1 916 052	–15 040	–0,78%
Derivat och övriga skulder Eget kapital	686 312 136 166	–70		272 383 93 303	–183
Summa skulder och kapital	2 833 661	–16 464		2 281 738	–15 223
Räntenetto		18 738			13 799
Avkastning netto på räntebärande tillgångar			0,91%			0,74%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		1 641 –664			1 735 –705

Not 4 fortsättning Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
2015	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper1)	402 886 1 376 765 282 174	1 285 26 808 2 927	0,32% 1,95% 1,04%	608 397 1 022 141 174 146	1 558 19 563 2 417	0,26% 1,91% 1,39%
Summa räntebärande tillgångar	2 061 825	31 020	1,50%	1 804 684	23 538	1,30%
Derivat och övriga tillgångar	853 535	6 706		538 283	6 554
Summa tillgångar	2 915 360	37 726		2 342 967	30 092
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper2) Efterställda skulder	184 494 1 082 106 736 754 34 417	–395 –4 219 –11 633 –1 556	–0,21% –0,39% –1,58% –4,52%	285 388 922 888 507 781 33 322	–728 –1 932 –11 367 –1 556	–0,26% –0,21% –2,24% –4,67%
Summa räntebärande skulder	2 037 771	–17 803	–0,87%	1 749 379	–15 583	–0,89%
Derivat och övriga skulder Eget kapital	742 117 135 472	–985		503 915 89 673	–460
Summa skulder och kapital	2 915 360	–18 788		2 342 967	–16 043
Räntenetto		18 938			14 049
Avkastning netto på räntebärande tillgångar			0,92%			0,78%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		2 442 –569			2 346 –406

I tabellen ovan visas Utlåning och Inlåning exklusive räntebärande värdepapper tillskillnad från Resultaträkningen och Balansräkningen där klassificeringen skett utifrån redovisningskategori.

Räntenetto

	Moderbolaget
	2016	2015
Ränteintäkter	29 023	30 092
Leasingintäkter1)	5 443	5 439
Räntekostnader	–15 223	–16 043
Leasingavskrivningar 1)	–4 704	–4 598
SUMMA	14 539	14 890

1) I koncernen omklassificerasleasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisasleasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.

5 Provisionsnetto

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Emission Värdepappershandel Notariat och fondverksamhet	484 2 878 7 264	602 2 970 8 507	838 1 670 3 391	1 020 2 025 3 923
Värdepappersprovisioner	10 626	12 079	5 899	6 968
Betalningsförmedling Kortverksamhet	1 677 3 526	1 634 3 887	1 334 392	1 270 266
Betalningsförmedlingsprovisioner	5 203	5 521	1 726	1 536
Livförsäkringsprovisioner	1 653	1 686
Rådgivning Utlåning Inlåning Garantier Derivat Övrigt	316 2 527 221 527 475 952	232 2 445 200 529 380 1 268	282 2 065 59 353 530 734	213 2 042 64 367 377 691
Övriga provisioner	5 018	5 054	4 023	3 754
Provisionsintäkter	22 500	24 340	11 648	12 258
Värdepappersprovisioner Betalningsförmedlingsprovisioner Livförsäkringsprovisioner Övriga provisioner	–2 248 –1 940 –614 –1 070	–2 620 –2 086 –532 –757	–1 378 –604 –823	–1 519 –542 –997
Provisionskostnader	–5 872	–5 995	–2 805	–3 058
Värdepappersprovisioner, netto Betalningsförmedlingsprovisioner, netto Livförsäkringsprovisioner, netto Övriga provisioner, netto	8 378 3 263 1 039 3 948	9 459 3 435 1 154 4 297	4 521 1 122 3 200	5 449 994 2 757
SUMMA	16 628	18 345	8 843	9 200

6 Nettoresultat av finansiella transaktioner

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till	6 026	3 939	5 425	3 167
verkligt värde via resultaträkningen, netto	–857	179	–783	261
Övriga livförsäkringsintäkter, netto	1 919	1 360
Nedskrivningar av finansiella tillgångarsom kan säljas	–32
SUMMA	7 056	5 478	4 642	3 428
Vinster(förluster)från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	1 149	–29	1 165	–223
Skuldinstrument och hänförliga derivat	1 109	–25	1 017	–27
Valuta och hänförliga derivat	3 699	3 831	3 186	3 263
Övrigt	69	162	57	154
SUMMA	6 026	3 939	5 425	3 167

I Nettoresultat av finansiella transaktioner presenterasresultatet fördelat på typ av underliggande finansiellt instrument. Rörelser i treasuryverksamhetensresultat beror på förändringar i räntor och kredit-spreadar. Nettoeffekten från tradingveksamheten är relativtstabil över tiden, men uppvisar rörelser mellan raderna.

För helåret genererade strukturerade produkter,som erbjuds allmänheten, en effekt för egetkapitalinstrument på 555 Mkr (215) och en motsvarande effekt för skuldinstrument med –180 Mkr (–180).

Vinster(förluster)från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde via resultaträkningen, netto

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	24	–112
Skuldinstrument och hänförliga derivat	–881	291	–783	261
SUMMA	–857	179	–783	261
Omvärderingsjusteringarför motpartsrisk och egen kreditrisk
Derivat – motpartsrisk	–190	60	13	101
Derivat – egen kreditrisk	21	129	–189	101
Emitterade värdepapper klassificerade till verkligt värde – egen kreditrisk	–50	414	–50	371
SUMMA	–219	603	–226	573

7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Utdelningar 1)	170	169
Andelar i intresseföretagsresultat	218	66
Realisationsvinster och förluster på värdepappersom innehassom kapitalplaceringar	930	862	217	361
Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar 2)			14	28
Realisationsvinster och förluster på aktier i dotterbolag som avyttrats3)	–39	–309
Övriga intäkter	70	214	586	748
SUMMA	1 349	1 002	817	1 137
1) Redovisatseparat i resultaträkningen för moderbolaget.

2) Se not 12 för koncernen.

3) Inkluderar försäljningen av SEB Asset Management AG 2015.

Utdelningar

Finansiella tillgångarsom kan säljas	170	169	51	56
Intresseföretag			70	8
Utdelningar från koncernföretag			6 460	7 964
SUMMA	170	169	6 581	8 028

Not 7 fortsättning Övriga intäkter, netto

Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Finansiella tillgångarsom kan säljas – Egetkapitalinstrument	668	530	178	448
Finansiella tillgångarsom kan säljas – Skuldinstrument	529	653
Lån			40
Vinster	1 197	1 183	218	448
Finansiella tillgångarsom kan säljas – Egetkapitalinstrument	–131	–13
Finansiella tillgångarsom kan säljas – Skuldinstrument	–14	–140
Lån	–122	–168	–1	–87
Förluster	–267	–321	–1	–87
SUMMA	930	862	217	361
Övriga intäkter
Verkligt värde justeringar isäkringsredovisning	–260	–211	–323	–346
Rörelseresultat isakförsäkringsrörelsen,run-off	158	69
Övriga intäkter	172	356	909	1 094
SUMMA	70	214	586	748
Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna relaterat till den säkrade risken	298	–31	316	1 870
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–650	–335	–658	–2 227
Säkring av verkligt värde	–352	–366	–342	–357
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	13	11	13	11
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet	13	11	13	11
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	261	223	135	–50
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–182	–79	–129	50
Säkring av verkligt värde portföljsäkring – ineffektivitet	79	144	6
SUMMA	–260	–211	–323	–346

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändringar. För detta ändamål användsränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efter förfallotider.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar försäkring av framtida kassaflöden från in- och utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiserasi resultaträkningen under perioden 2017 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 39 001 Mkr (38 839) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 2 507 Mkr (3 043) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet isäkringarna redovisasi Nettoresultat finansiella transaktioner (not 6).

8 Administrationskostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Personalkostnader Övriga kostnader	–14 562 –6 703	–14 436 –6 355	–10 466 –4 573	–8 999 –4 459
SUMMA	–21 265	–20 791	–15 039	–13 458

9 Personalkostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Fast lön	–8 105	–8 368	–5 402	–5 544
Kontantbaserad rörlig ersättning	–684	–660	–541	–324
Långfristig aktiebaserad ersättning	–702	–662	–637	–342
Löner och andra ersättningar	–9 491	–9 690	–6 580	–6 210
Sociala avgifter	–2 638	–2 546	–1 955	–1 768
Förmånsbestämda pensionsplaner1)	–313	–606	–686
Avgiftsbestämda pensionsplaner1)	–1 055	–766	–766	–525
Förmåner och avgångsvederlag 2)	–584	–321	–160	–160
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–481	–507	–319	–336
SUMMA	–14 562	–14 436	–10 466	–8 999

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Tryggandelagen och Finansinspektionensföreskrifter. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 0 Mkr (169) belastar bankens pensionsstiftelser.

2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 490 Mkr (211) för koncernen och 113 Mkr (112) för moderbolaget.

9a Ersättningar

Not 9a visar SEB:sredogörelse för koncernens ersättningar uppdelad på väsentliga enheter i den konsoliderade situationen enligt förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. I SEB-koncernen har 1 167 (1 193) positioner

definieratssom identifierad personal. SEB har valt att även inkludera försäkringsrörelse som inte ingår i den finansiella företagsgruppen men i SEB-koncernen.

Ersättning per division

			Koncernen		Moderbolaget
	Fast1)		Rörlig 1)		Fast1)			Rörlig 1)
2016	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag &Finansiella Institutioner	–2 658	2 134	–688	2 009	–1 990	1 689	–625	1 620
Företag & Privatkunder	–2 353	3 667	–192	3 647	–1 665	2 920	–152	2 920
Baltikum	–502	2 565	–64	2 565
Liv& Investment Management	–1 115	1 468	–108	1 432
Övrigt 2)	–3 429	5 445	–334	4 663	–3 359	4 147	–401	3 517
SUMMA	–10 057	15 279	–1 386	14 316	–7 014	8 756	–1 178	8 057
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–573	14 316
2015
Stora Företag &Finansiella Institutioner	–2 778	2 293	–572	2 150	–1 965	1 709	–405	1 642
Företag & Privatkunder	–2 516	3 796	–138	3 682	–1 579	2 992	–102	2 965
Baltikum	–498	2 678	–49	2 599
Liv& Investment Management	–1 184	1 554	–136	1 477
Övrigt 2)	–3 086	5 284	–427	4 768	–2 684	4 110	–159	3 677
SUMMA	–10 062	15 605	–1 322	14 676	–6 228	8 811	–666	8 284
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–599	14 676

			SEB AG, Tyskland		SEB Pank AS, Estland
	Fast1)		Rörlig1)		Fast1)		Rörlig1)
2016	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag &Finansiella Institutioner	–509	323	–46	303
Baltikum					–150	741	–18	734
Övrigt 4)	–378	250	–15	199	–79	308	–16	284
SUMMA	–887	573	–61	502	–229	1 049	–34	1 018
2015
Stora Företag &Finansiella Institutioner	–462	381	–43	355
Baltikum					–148	767	–15	758
Liv& Investment Management	–84	84	–16	78
Övrigt 4)	–282	287	–16	237	–76	305	–8	290
SUMMA	–828	752	–75	670	–224	1 072	–23	1 048

Not 9a fortsättning Ersättningar

			SEB Banka AS, Lettland		SEB bankas AB, Litauen
	Fast1)		Rörlig1)		Fast1)			Rörlig1)
2016	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Baltikum	–132	691	–16	679	–193	1 085	–27	1 076
Övrigt 4)	–60	260	–9	234	–78	366	–12	328
SUMMA	–192	951	–25	913	–271	1 451	–39	1 404
2015
Baltikum	–119	704	–11	690	–194	1 154	–16	1 142
Övrigt 4)	–50	258	–5	240	–75	365	–9	343
SUMMA	–169	962	–16	930	–269	1 519	–25	1 485

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporterassom fast ersättning och består av lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmånersom t ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2016:25. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter. 2) Inklusive Liv& Investment Management och Baltikum i Moderbolaget.

3) Aktiesparprogram och kollektiv kortfristig och långfristig ersättning. Avvikelse mot förväntat utfall avseende kollektiv kortfristig och långfristig ersättning redovisas underÖvrigt.

4) Inklusive Liv& Investment Management i de baltiska länderna. I Litauen inkluderas även Stora Företag & Finansiella Institutioner.

Ersättning per kategori

			Koncernen			Moderbolaget
	Ersättning				Befattningar			Ersättning		Befattningar
2016	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad 6) personal	Övrig personal	Summa	Identifierad 6) personal	Övrig personal	Summa	Identifierad 6) personal	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–1 173	–8 884	–10 057	1 080	14 199	15 279	–988	–6 026	–7 014	788	7 968	8 756
Rörlig ersättning 1)	–373	–1 013	–1 386	788	13 528	14 316	–313	–865	–1 178	487	7 570	8 057
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–167	–517	–684				–121	–420	–541
Långfristig aktiebaserad 2)	–206	–496	–702				–192	–445	–637
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–219	–495					–192	–445	–637
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–1 619	–9 897					–1 251	–6 998	–8 249
Avgångsvederlag 5)			–498			741			–122			130
Avtalade ännu ej utbetalda
avgångsvederlag			–436			266			–96			105
Högsta enskilda belopp			–7						–3

2015 Fast ersättning 1) –1 263 –8 799 –10 062 1 063 14 542 15 605 –994 –5 234 –6 228 808 8 003 8 811 Rörlig ersättning 1) –376 –946 –1 322 616 14 060 14 676 –313 –353 –666 481 7 803 8 284 varav: Kortfristig kontantbaserad –166 –494 –660 –131 –193 –324 Långfristig aktiebaserad 2) –210 –452 –662 –182 –160 –342 Uppskjuten rörlig ersättning 3) –225 –452 –677 –182 –160 –342 Avsatt och utbetald ersättning 4) –1 711 –9 745 –11 456 –1 366 –5 586 –6 952 Avgångsvederlag 5) –215 592 –117 146 Avtalade ännu ej utbetalda avgångsvederlag –146 238 –80 106 Högsta enskilda belopp –5 –5

	SEB AG, Tyskland							SEB Pank AS, Estland
		Ersättning			Befattningar			Ersättning		Befattningar
2016	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–90	–797	–887	71	502	573	–12	–217	–229	15	1 034	1 049
Rörlig ersättning 1)	–18	–43	–61	37	465	502	–1	–33	–34	6	1 012	1 018
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–9	–13	–22					–16	–16
Långfristig aktiebaserad 2)	–9	–30	–39				–1	–17	–18
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–9	–30	–39				–1	–17	–18
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–112	–840	–952				–13	–250	–263
Avgångsvederlag 5)			–307			114			–3			42
2015
Fast ersättning 1)	–121	–707	–828	100	652	752	–13	–211	–224	19	1 053	1 072
Rörlig ersättning 1)	–21	–54	–75	51	619	670	–1	–22	–23	7	1 041	1 048
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–11	–38	–49					–13	–13
Långfristig aktiebaserad 2)	–10	–16	–26				–1	–9	–10
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–10	–16	–26				–1	–9	–10
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–146	–761	–907				–14	–233	–247
Avgångsvederlag 5)			–42			23			–1			31

Not 9a fortsättning Ersättningar

			SEB Banka AS, Lettland			SEB bankas AB, Litauen
		Ersättning		Befattningar				Ersättning		Befattningar
2016	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–16	–176	–192	29	922	951	–17	–254	–271	23	1 428	1 451
Rörlig ersättning 1)	–2	–23	–25	13	900	913	–3	–36	–39	12	1 392	1 404
varav:
Kortfristig kontantbaserad		–11	–11					–17	–17
Långfristig aktiebaserad 2)	–2	–12	–14				–3	–19	–22
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–2	–12	–14				–3	–19	–22
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–18	–199	–217				–20	–290	–310
Avgångsvederlag 5)			–2			53			–15			306
2015
Fast ersättning 1)	–13	–156	–169	29	933	962	–18	–251	–269	26	1 493	1 519
Rörlig ersättning 1)	–1	–15	–16	10	920	930	–2	–23	–25	11	1 474	1 485
varav:
Kortfristig kontantbaserad		–9	–9					–15	–15
Långfristig aktiebaserad 2)	–1	–6	–7				–2	–8	–10
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–1	–6	–7				–2	–8	–10
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–14	–171	–185				–20	–274	–294
Avgångsvederlag 5)									–13			302

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporterassom fast ersättning och består av lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmånersom t ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2016:25. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter. 2) Långfristiga aktiebaserade program omfattar fyra olika program; ett aktiesparprogram och ett resultatandelsprogram för alla medarbetare samt ett aktiematchningsprogram och ett aktieprogram för

särskilt utvalda nyckelpersoner. 3) Den uppskjutna ersättningen får inte förfogas över inom det första året. Kortfristig kontantbaserad ersättning betalas därefter ut pro rata över tre eller fem år efter eventuell riskjustering. Långfristiga

aktiebaserade program är låsta minst tre år. 4) I utfästa och utbetalda ersättningar ingår ersättningar utbetalda inom det första kvartalet efter intjänandeåret. Innehållna ersättningar har riskjusterats.

5) I beloppen ingår även så kallad rekryteringsersättning.

6) Anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på koncernensriskprofil, i enlighet med FFFS 2016:25.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer1)	94	124	20	25
Styrelsemedlemmar2)	407	400	120	130
SUMMA	501	524	140	155

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör och ställföreträdande verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen. Totala antalet personer uppgick till 53 (64) av vilka 12 (18) var kvinnor.

2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderföretaget och dotterföretagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 181 (177) av vilka 55 (50) var kvinnor.

Pensionsförpliktelsertill ledande befattningshavare

Utbetald pension	136	130	64	54
Förändring förpliktelse	56	41	20	22
Förpliktelse vid utgången av året	1 871	1 651	848	762

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen, totalt 118 (115) personer.

9b Pensioner

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. Den förmånsbestämda planen i Sverige är stängd för nyanställda och en avgiftsbestämd pensionsplan introducerades under 2013. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. För anställda i vissa delar av koncernen finns pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare. Då det inte finns tillräckligt med information för att särredovisa SEB:s andel av skuld/tillgång och kostnad redovisas dessa planer som avgiftsbestämda pensioner.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker de flesta medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs kvartalsvis för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension,sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal. Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstiftelser. I händelse av ett underskott mot pensionsskulden enligt lokala regler är SEB skyldig att täcka detta genom tillskott till stiftelsen eller försäkra underskottet. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Tillgångarna marknadsvärderas. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnader.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I den svenska numera stängda planen ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kunde även, över en visslönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. Den nuvarande planen för nyanställda är helt avgiftsbestämd. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2016			2015
Nettobelopp redovisati balansräkningen	1) Sverige	Utländska 1) planer	Koncernen1)	1) Sverige	Utländska 1) planer	Koncernen1)
Pensionsförpliktelse vid åretsingång	19 693	5 366	25 059	22 480	6 210	28 690
Inlösen,förvärv och omklassificeringar					–153	–153
Kostnader tjänstgöring innevarande period	442	38	480	570	48	618
Räntekostnad	606	127	733	515	116	631
Utbetalda pensioner	–691	–277	–968	–686	–258	–944
Valutakursdifferenser		153	153		–96	–96
Omvärdering av pensionsförpliktelse	3 237	387	3 624	–3 186	–501	–3 687
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	23 287	5 794	29 081	19 693	5 366	25 059
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid åretsingång	25 252	4 982	30 234	23 683	5 271	28 954
Inlösen,förvärv och omklassificeringar		37	37		–1	–1
Beräknad ränta på förvaltningstillgångar	783	118	901	545	98	643
Gottgörelser		–277	–277	–670	–256	–926
Valutakursdifferenser		199	199		–148	–148
Omvärderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	1 166	17	1 183	1 694	18	1 712
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	27 201	5 076	32 277	25 252	4 982	30 234
Förändringari nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid åretsingång	5 559	–384	5 175	1 203	–939	264
Inlösen,förvärv och omklassificeringar		37	37		152	152
Total kostnad i Personalkostnader	–265	–47	–312	–540	–66	–606
Utbetald pension	691	277	968	686	258	944
Gottgörelser		–277	–277	–670	–256	–926
Valutakursdifferenser		46	46		–52	–52
Omvärderingsvinster (förluster)	–2 071	–370	–2 441	4 880	519	5 399
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	3 914	–718	3 196	5 559	–384	5 175

1) Nettot av pensionsskuld och förvaltningstillgångar presenterasi balansräkningen antingen som en tillgång ellerskuld beroende på situationen för respektive legal enhet.

Under 2016 betalades ett tillskott på 38 Mkr (45) till den tyska pensionsstiftelsen. Tillskott till pensionsstiftelserna kan inte uteslutas 2017 på grund av osäkerheten i räntenivåer.

Not 9b fortsättning Pensioner

Huvudsakliga aktuariella antaganden

	2016		2015
	Sverige	Utländska planer	Sverige	Utländska planer
Diskonteringsränta	2,4%	1,7%	3,1%	2,4%
Inflation	1,5%	1,8%	1,5%	1,8%
Uppskattade framtida löneökningar	3,5%	2,5%	3,5%	3,0%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	3,0%		3,0%

Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer med en djup marknad, i Sverige säkerställda bostadsobligationer. De säkerställda obligationerna i Sverige har minst AA i kreditbetyg. Löptiden för de säkerställda obligationerna extrapoleras baserat på statsobligationer och stäms av motswapkurvan. Den extrapolerade löptiden är förenlig med den uppskattade löptiden för förpliktelserna beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Livslängdsantagande för Sverige 2016 fastställs av Försäkringstekniska Forskningsnämnden (FTN) och baseras på DUS14 för tjänstemän. Livslängdsantagande för Sverige 2015 följer Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder (FFFS 2007:31). I Tyskland används Heubeck Sterbetafeln. Den diskonterade löptiden för pensionsskulden är 24 år i Sverige och 14 år i Tyskland.

En sänkning av diskonteringsräntan för Sverige med 0,5 procentskulle ge en ökning av den svenska pensionsskulden med 2 404 Mkr medan samma förändring av inflationsantagandet i Sverige skulle ha motverkande effekt och minska skulden med 1 753 Mkr. En motsvarande ökning av diskonteringsräntan ger en lägre skuld om 2 077 Mkr och en ökning av inflationen med 0,5 procent innebär en högre skuld med 2 043 Mkr. En sänkning av antagandet för förväntade framtida löneökningar i Sverige med 0,5 procentskulle påverka skulden positivt med 314 Mkr, en ökning skulle få negativ påverkan med 373 Mkr.

Den tyska pensionsskulden skulle öka med 432 Mkr om diskonteringsräntan sänktes med 0,5 procent. En ökning med samma procentsatsskulle minska skulden med 384 Mkr. Om inflationsantagandet för Tyskland ökar med 0,25 procent ökar pensionsskulden med 73 Mkr, motsvarande minskning skulle blir 70 Mkr vid ett lägre inflationsantagande. En förändring av förväntade framtida löneökningar i Tyskland med 0,25 procentskulle med ett högre antagande öka skulden med 92 Mkr och med ett lägre antagande minska skulden med 111 Mkr.

Fördelning av förvaltningstillgångar

	2016			2015
	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Likvida medel	873	50	923	423	90	513
Aktier och andelar med noterade priser på en aktiv marknad	15 239		15 239	15 031	833	15 864
Icke noterade aktier och andelar	6 520	887	7 407	4 763		4 763
Räntebärande värdepapper med noterade priser på en aktiv marknad		630	630
Icke-noterade räntebärande värdepapper	2 355	3 509	5 864	2 904	4 059	6 963
Fastigheter	2 214		2 214	2 131		2 131
SUMMA	27 201	5 076	32 277	25 252	4 982	30 234

Förvaltningstillgångarna innefattar SEB-aktier till ett marknadsvärde på 1 199 Mkr (1 013). Fastigheter i Sverige är nyttjade av koncernen.

Posteri Resultaträkningen

	2016			2015
	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnader tjänstgöring innevarande period	–442	–38	–480	–570	–48	–618
Räntekostnad	–606	–127	–733	–515	–116	–631
Beräknad ränta på förvaltningstillgångarna	783	118	901	545	98	643
SUMMA I PERSONALKOSTNADER	–265	–47	–312	–540	–66	–606

PosteriÖvrigttotalresultat

Omvärdering av pensionsförpliktelse	–3 237	–387	–3 624	3 186	501	3 687
varav erfarenhetsbaserade justeringar	262	178	440	–1	106	105
varav effekter av förändrade finansiella antaganden	–2 672	–565	–3 237	3 187	395	3 582
varav effekter av förändrade demografiska antagande	–827		–827
Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	1 166	17	1 183	1 694	18	1 712
Uppskjuten skatt pensioner	456	110	566	–1 073	–148	–1 221
SUMMA IÖVRIGT TOTALRESULTAT	–1 615	–260	–1 875	3 807	371	4 178

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2016			2015
Nettobelopp redovisatiresultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt	–812	–243	–1 055	–512	–254	–766

Not 9b fortsättning Pensioner

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

		Moderbolaget
Nettobelopp redovisati balansräkningen	2016	2015
Pensionsförpliktelse vid åretsingång	22 699	18 859
Kalkylmässiga pensionspremier	330	357
Räntekostnad och andra förändringar	902	3 984
Förtida pensioneringar	172	169
Utbetalda pensioner	–686	–670
PENSIONSFÖRPLIKTELSE VIDÅRETS UTGÅNG	23 417	22 699
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid åretsingång	24 368	22 899
Avkastning på tillgångar	1 881	2 142
Gottgörelse utbetalda pensioner		–673
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGAVÄRDE VIDÅRETS UTGÅNG	26 249	24 368

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Skandinaviska Enskilda Banken har valt att konsekvent tillämpa diskonteringsräntan fastställd av Finansinspektionen före årsskiftet. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna istiftelserna och redovisasinte i balansräkningen.

Tillgångarna istiftelsen är främst aktierelaterade 20 998 Mkr (19 036) och till en mindre del ränterelaterade 3 115 Mkr (2 793). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 1 157 Mkr (975) och byggnader utnyttjade av koncernen för 2 136 Mkr (2 131). Avkastningen på tillgångarna var 8 procent (9) före gottgörelse.

Posteri Resultaträkningen

	Moderbolaget
	2016	2015
Utbetalda pensioner Gottgörelse utbetalda pensioner	–686	–670 673
SUMMA	–686	3
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %

Bruttoränta	0,7%	0,8%
Ränta efterskatt	0,6%	0,7%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisatiresultaträkningen	2016	2015
Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt	–766	–525

Pensionsstiftelser

	Pensions åtagande		Marknadsvärde på tillgången
	2016	2015	2016	2015
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	23 417 916	22 699 871	26 249 952	24 368 884
SUMMA	24 333	23 570	27 201	25 252

9c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2016.

Ersättningsstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen följer SEB:s ersättningspolicy. Ersättningen består av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program och pensionsförmån. Andra förmåner kan tillkomma,som till exempel bilförmån och hemservice. Mer information finns på sidan 60–61.

Ersättningartill styrelsen1) , kr

2016 Fast lön Arvode Förmåner2) Summa Styrelsens ordförande,MarcusWallenberg 3 520 000 3 520 000 Övriga styrelseledamöter 3) 10 190 000 10 190 000 Verkställande direktör och koncernchef,Annika Falkengren 11 500 000 1 425 479 12 925 479 SUMMA 11 500 000 13 710 000 1 425 479 26 635 479

Identifierad personal

2016:25).

SUMMA	10 500 000	11 990 000	1 262 267	23 752 267
Verkställande direktör och koncernchef,Annika Falkengren	10 500 000		1 262 267	11 762 267
Övriga styrelseledamöter 3)		8 525 000		8 525 000
Styrelsens ordförande,MarcusWallenberg		3 465 000		3 465 000
2015

1) Antaletstyrelsemedlemmar beslutade på årsstämman är tretton (elva). 2) Inkluderar förmånsvärde för t ex hemservice och tjänstebil. 3) Ersättning tillstyrelsensledamöter per individ presenteras på sid 50–53.

Ersättningartill verkställande ledningen, kr1)

	Fast lön	Förmåner	Summa
2016	48 854 904	1 649 688	50 504 592
2015	33 306 041	1 260 287	34 566 328

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår elva (åtta) personer. Vid slutet av året var antalet elva (elva) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej.

Långfristiga aktiebaserade program

I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkställande ledningen ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern-, division- och individnivå enligt SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen och är både finansiella,som räntabilitet på eget/allokerat kapital och kostnadsutveckling,samt icke finansiella,som till exempel kundnöjdhet. Den initiala tilldelningen för den verkställande ledningen får inte överskrida 100 procent av fast lön.

För ledande befattningshavare övergår äganderätten till 50 procent av aktierätterna efter tre år, 50 procent efter fem år, för övriga deltagare övergår äganderätten till aktierätterna efter tre år. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår förfoganderättsinkränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning är normalt att för att erhålla aktierätterna ska deltagaren vara kvar i SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning är att deltagaren äger aktier i SEB till ett förutbestämt belopp, för verkställande ledningen motsvarande en årslön efter skatt. Aktierna ska förvärvas senast pro rata under den inledande treåriga intjänandeperioden.

Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen är alla anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på SEB:sriskprofil, enligt definitionen i Finansinspektionensföreskrifter och allmänna råd (FFFS

Verkställande ledningen har ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet 2012–2014 eller i Resultatandelsprogrammet förutom gällande utestående aktierätter som intjänats innan tillträde i verkställande ledningen.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

2016	Aktiematchnings program	Aktieprogram	Summa
Verkställande direktör och koncernchef,Annika Falkengren Övriga ordinarie ledamöter i verkställande ledningen 1)	1 524 005	6 342 656 20 472 638	6 342 656 21 996 643
SUMMA	1 524 005	26 815 294	28 339 299
2015
Verkställande direktör och koncernchef,Annika Falkengren Övriga ordinarie ledamöter i verkställande ledningen 1)	551 466	5 791 905 14 508 343	5 791 905 15 059 809
SUMMA	551 466	20 300 248	20 851 714

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår elva (åtta) personer. Vid slutet av året var antalet elva (elva) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej.

Några personer i verkställande ledningen har tidigare erhållit aktierätter i AEP-programmet och deltog i Aktiesparprogrammet. Motsvarande kostnader och utestående aktierätter/aktier inkluderasinte i tabellerna.

Not 9c fortsättning Ersättningar tillstyrelsen och verkställande ledningen

Utestående antal per 2016-12-31

		Antal
	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande	Prestationskriterier
2012: Aktierätter		73 159	73 159	20142)	faktiskt utfall 100%1)
2013: Aktierätter		115 001	115 001	20152)	faktiskt utfall 92%
2014: Aktierätter		15 319	15 319	20162)	beräknad tilldelning 27%
2012: Villkorade aktierätter	147 101	325 078	472 179	2016;20183)	–
2013: Villkorade aktierätter	96 661	262 907	359 568	2017;20193)	–
2014: Villkorade aktierätter	75 503	193 557	269 060	2018;20203)	–
2015: Villkorade aktierätter	67 036	237 536	304 572	2019;20213)	–
2016: Villkorade aktierätter	89 780	375 577	465 357	2020;20223)	–

1) Aktiematchningsprogram 2012 förföll 2015 med 100% matchning, men eftersom programmet hade nått taket blev utfallet efter justering 92%.

2) Så snart praktiskt möjligt efter prestationsperiodensslut.

3) Kvalifikationsperioden avslutas efter tre respektive fem år, aktierna är låsta ytterligare ett år och kan sedan lösasin under en treårsperiod.

Under året har verkställande direktör och koncernchef utnyttjat aktierätter till ett värde av 6 398 251 kr (6 327 622). Motsvarande värde för verkställande ledning exklusive verkställande direktör är 8 181 695 kr (5 271 357).

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, är pensionen premiebestämd och oantastbar. Avsättningen är bestämd till ett fast belopp.

Vid uppsägning av anställningen från bankenssida – uppsägningstid 18 månader

– utgår ett avgångsvederlag om 6 månaderslön.

Vid uppsägning av anställningen från bankenssida – uppsägningstid maximalt

12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaderslön. Banken harrätt att från avgångsvederlaget avräkna detsom befattningshavaren erhåller i ersättning från annan anställning och gäller verkställande direktör, koncernchefsamt ledamöteri verkställande ledningen.

Pensionskostnader(kostnadertjänstgöring innevarande period,räntekostnader, premiertill avgiftsbestämda planer), kr

	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande 1) ledningen	Summa
2016	5 000 000	15 347 119	20 347 119
2015	5 000 000	13 556 900	18 556 900

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår elva (åtta) personer. Vid slutet av året var antalet elva (elva) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej.

För information om mellanhavanden med närstående se not 27.

9d Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program

2016	Resultatandel	Aktieprogram	Aktiematchnings program1)	Aktiespar program	Performance shares
Utestående vid årets början	7 807 319	8 614 625	3 044 974	2 120 938	2 135 647
Tilldelade2)	3 136 319	6 148 319	3 122 508		133 626
Förverkade3)	–541 269	–451 853	–25 963		–1 773
Inlösta 4)	–260 354	–264 494	–3 183 722	–2 120 270	–978 067
Utgångna				–668	–15 414
UTESTÅENDE VIDÅRETS SLUT	10 142 015	14 046 597	2 957 797		1 274 019
varav inlösningsbara		433 324	2 642 985		1 274 019

2015
Utestående vid årets början	4 485 839	4 484 102	2 811 500	4 077 914	3 200 069
Tilldelade2)	3 698 872	4 538 945	5 843 614		137 718
Förverkade3)	–261 945	–387 528	–7 212
Inlösta 4)	–115 447	–20 894	–5 602 928	–1 956 945	–1 194 874
Utgångna				–31	–7 266
UTESTÅENDE VIDÅRETS SLUT	7 807 319	8 614 625	3 044 974	2 120 938	2 135 647
varav inlösningsbara			1 875 248		2 135 647

1) Värden inkluderarsåväl egeninvesterade aktiersom matchningsaktier.

2) Inklusive ersättning för utdelning.

3) Vägt genomsnittligt lösenprisinlösta SMP, SDP SEK 0,00 kr (0,00)

4) Vägt genomsnittligt lösenprisinlösta SMP, SDP 0.00 kr (0,00) och PSP 10,00kr (10,00), Vägd genomsnittlig aktiekurs PSP, SMP och SDP vid inlösen 80,85 kr (104,88).

Not 9d fortsättning Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program totalt

	Ursprungligt antal innehavare3)	Antal utgivna (maximalt utfall)	Utestående optioner 20164)	Utestående optioner 20154)	A­aktie per option/aktie	Lösen pris	Löptid	Första dag för utnyttjande
2009: Performance shares	344	5 493 837		207 892	1	10	2009–2016	20121)
2010: Performance shares	698	18 900 000	1 274 019	1 927 755	1	10	2010–2017	20131)
2009: Aktiesparprogram	5 600	2 326 652		3 677	1		2009–2014	2013-02-18
2010: Aktiesparprogram	5 200	2 285 536		7 444	1		2010–2015	2014-02-11
2011: Aktiesparprogram	5 050	1 888 248		981 551	1		2011–2016	2015-02-16
2012: Aktiesparprogram	4 770	1 274 947		1 128 266	1		2012–2017	2016-02-12
2012: Aktiematchningsprogram	432	7 024 168	1 545 814	1 875 248	4		2012–2019	20152)
2013: Aktiematchningsprogram	213	3 485 088	1 097 171	849 433	4		2013–2020	20162)
2014: Aktiematchningsprogram	96	1 300 288	314 812	320 293	4		2014–2021	20172)
2012: Aktieprogram	86	1 199 504	1 019 822	1 095 470	1		2012–2021	2015/20173)
2013: Aktieprogram	263	1 361 861	1 457 480	1 387 754	1		2013–2022	2016/20183)
2014: Aktieprogram	622	1 909 849	1 912 528	1 889 398	1		2014–2023	2017/20193)
2015: Aktieprogram – aktiereglerat	816	2 603 843	2 546 169	2 540 609	1		2015–2024	2018/20203)
2015: Aktieprogram – kontantreglerat	513	1 717 150	1 674 045	1 701 394			2015–2021	2018/20203)
2016: Aktieprogram – aktiereglerat	874	3 593 155	3 494 730		1		2016–2025	2019/20213)
2016: Aktieprogram – kontantreglerat	500	2 017 622	1 941 823				2016–2022	2019/20213)
2013: Resultatandel – aktiereglerat	8 347	1 255 838	1 171 517	1 202 698	1		2013–2016	2017
2013: Resultatandel – kontantreglerat	5 358	532 184	435 600	482 096			2013–2016	2017
2014: Resultatandel – aktiereglerat	8 709	1 786 471	1 684 487	1 730 683	1		2014–2017	2018
2014: Resultatandel – kontantreglerat	5 216	964 436	824 822	881 020			2014–2017	2018
2015: Resultatandel – aktiereglerat	8 319	2 290 359	2 221 704	2 290 359	1		2015–2018	2019
2015: Resultatandel – kontantreglerat	6 745	1 220 463	1 138 059	1 220 463			2015–2018	2019
2016: Resultatandel – aktiereglerat	8 209	1 731 922	1 731 922		1		2016–2019	2020
2016: Resultatandel – kontantreglerat	6 517	933 905	933 905				2016–2019	2020
SUMMA		69 097 326	28 420 429	23 723 503

1) I anslutning tillslutgiltig beräkning och registrering i Equate plus efter prestationsperiodensslut av antal tilldelade performance shares.

2) I anslutning tillslutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodensslut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.

3) Utfallet beräknasi anslutning till prestationsperiodensslut. För aktiereglerade program övergår äganderätten till aktierna isamband med registreringen, men aktierna hållsinne ytterligare ett år. Kontantreglerade program betalas ut isamband med nästkommande lönekörning.

4) Totalt har ca 10 900 individer (10 800) deltagit i alla programmen, resultatandelsprogrammet exkluderat.

5) Inklusive ytterligare aktierättersom kompensation för utdelning.

Långfristiga aktiebaserade program

Årsstämman 2016 beslutade om två långfristiga aktiebaserade program, ett aktieprogram och ett resultatandelsprogram.

Det första aktieprogrammet introducerades 2012 för verkställande ledningen och vissa andra ledande befattningshavare och nyckelpersonermed kritiska kompetenser.Deltagarna erhöll ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern-, division/affärsenhets- och individnivå. Målsätts årligen och är både finansiella (avkastning på eget kapital/allokerat kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet).

För verkställande ledningen och andra ledande befattningshavare övergår äganderätten till 50 procent av aktierätterna efter tre år, 50 procent efter fem år,så kallade kvalifikationsperioden. För övriga deltagare övergår äganderätten till aktierätten efter tre år. En förutsättning för att deltagaren ska erhålla aktierätter är att deltagaren är kvar inom SEB under programmetstre första år. En ytterligare förutsättning förslutligt utfall är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp. Aktierna ska förvärvassenast pro-rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efter respektive kvalifikationsperiodsslut kvarstår förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. I de flesta länderna utanför Sverige erhåller deltagarna så kallade syntetiska aktiersom ger innehavaren rätt att erhålla kontanter justerade för totalavkastningen för SEB A-aktien efter kvalifikationsperiod och förfoganderättsinskränkgning.

Innehavarna kompenserasför utdelning som lämnastill aktieägarna under programmetslöptid. Antalet aktierätter omräknas årligen, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen. Aktierätterna är inte värdepappersom kan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per aktierätt i 2016 års program har emellertid beräknatstill 67 kronor (79) (baserat på genomsnittlig volymviktad kursför en SEB A-aktie vid tilldelning).

Under 2013 introducerades ett resultatandelsprogram förså gottsom alla medarbetare där 50 procent av utfallet betalas ut kontant och 50 procentskjuts upp i tre år och betalas ut i form av SEB-aktier. Det uppskjutna beloppet erhålls under förutsättning att deltagaren fortfarande är anställd i SEB vid utbetalningstillfället. I Sverige betalas det uppskjutna beloppet ut till den anställde i form av SEB-aktier, med beaktande av utdelningen. I alla andra länder betalas det uppskjutna beloppet ut kontant, justerat för totalavkastningen i SEB:s A-aktie. Utfallet för programmet är begränsat till ett max-belopp, vilket ändrades 2016, per geografi och baseras på hur väl förutbestämda mål i SEB:s affärsplan har uppfyllts, både finansiella (avkastning på eget kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet). Utfallet i 2016 års program var 56 procent (85) av maximalt utfall. Maxbeloppet i Sverige

var 75 000 kronor för 2016, tidigare år var det 55 000 kronor.

Tidigare tilldelade program

De långfristiga aktieprogrammen 2005–2010 baserades på performance shares, har en maximal löptid på sju år, intjänandeperioden är tre år och utnyttjandeperioden fyra år. Antalet tilldelade performance sharessom slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt. Intjänandeperioden för alla program har löpt ut och utnyttjandeperioden för 2010 års program avslutas 2017.

Mellan 2008 och 2012 löpte årligen aktiesparprogram för alla medarbetare i utvalda länder. I aktiesparprogrammet kunde deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. Försparbeloppet köptes SEB:s A-aktier, till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter.Om den anställde behåller aktien under tre år och är kvar inom SEB får den anställde en SEB A-aktie för varje behållen aktie. Alla program är intjänade och utnyttjandeperioden löper ut 2017.

Mellan 2009 och 2014 har aktiematchningsprogram funnitsför ett fåtalsärskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB A-aktier. Alla programmen kräver en egeninvestering i SEB A-aktier. Investeringsbeloppen ärförutbestämda till ett maximalt belopp för varje deltagare. Eftertre år erhåller varje deltagare en SEB A-aktie för varje investerad aktie och därutöverfår deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier. Från 2012 regleras programmet med aktierätter med en utnyttjandeperiod om fyra år. 2013 års program stängdes 2016 med 92 procent matchning.

Antalet prestationsbaserade matchningsaktiersom erhålls beror på hur två förutbestämda prestationskrav utfaller, för 2014 års program; TSR (Total Shareholder Return) i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statenstioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i förhållande till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet. Förväntat aktuellt utfall under 2014 års program är cirka 27 procent. Maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier är högst tre. Utfallet av programmet riskjusteras också.

Innehavarna kompenserasför utdelning som lämnastill aktieägarna under utnyttjandeperioden. Antalet aktierätter omräknas årligen under utnyttjandeperioden, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen. Matchningsrätten är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller

<-- PDF CHUNK SEPARATOR -->

överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätt i 2014 års program har emellertid beräknatstill 65 kronor och per prestationsbaserad matchningsrätt till 39 kronor. Andra parametrarför prissättningsmodellen är; lösenpris 0 kronor; volatilitet 46 (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 4 procent;riskfri ränta 1,13 procent och förväntad tidig lösen p.g.a. personalomsättning 3 procent per år.

I värdet ingår också förväntat utfall av prestationskraven som beskrivits ovan.

Det finns vidare ett tak som begränsar utfallet av antalet matchningsaktier.Om aktiekursen har mer än dubblerats vid prestationsperiodensslut begränsas antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i motsvarande mån så att värdet motsvarar det till den dubbla aktiekursen begränsade värdet. Ytterligare information kring programmen finnsi tabellen ovan.

9e Antal anställda

Medeltal anställda		Koncernen			Moderbolaget
2016	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 046	4 175	8 221	3 542	3 568	7 110
Norge	259	167	426	206	97	303
Danmark	379	261	640	166	70	236
Finland	154	148	302	109	94	203
Estland	305	928	1 233
Lettland	413	1 102	1 515	131	239	370
Litauen	727	1 650	2 377	278	405	683
Tyskland	359	258	617	2		2
Polen	17	38	55	14	30	44
Ukraina	22	40	62
Kina	12	33	45	12	33	45
Storbritannien	93	49	142	94	49	143
Irland	55	64	119
Luxemburg	123	106	229
Ryssland	24	67	91
Singapore	36	66	102	31	58	89
USA	33	20	53	24	18	42
Övriga länder1)	17	14	31	14	9	23
SUMMA	7 074	9 186	16 260	4 623	4 670	9 293
2015
Sverige	4 104	4 216	8 320	3 627	3 630	7 257
Norge	261	170	431	207	98	305
Danmark	385	272	657	169	67	236
Finland	160	156	316	112	99	211
Estland	310	947	1 257
Lettland	402	1 117	1 519	115	216	331
Litauen	705	1 637	2 342	233	356	589
Tyskland	447	342	789	3	1	4
Polen	21	47	68	14	29	43
Ukraina	24	42	66
Kina	14	30	44	14	30	44
Storbritannien	103	55	158	102	56	158
Irland	52	60	112
Luxemburg	121	111	232
Ryssland	25	67	92
Singapore	37	68	105	32	61	93

SUMMA 7 228 9 371 16 599 4 669 4 671 9 340

1) Brasilien och Hongkong.

Antal arbetade timmar i moderbolaget 15 276 311 (15 208 572).

10 Övriga kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Lokalkostnader1)	–1 636	–1 572	–1 133	–1 108
Datakostnader	–2 992	–2 756	–1 962	–1 746
Kontorsmaterial	–60	–78	–42	–46
Resor och representation	–387	–414	–278	–292
Porto	–120	–149	–43	–123
Konsulter	–637	–687	–440	–494
Marknadsföring	–339	–371	–161	–196
Informationstjänster	–549	–533	–470	–474
Övriga kostnader2)	17	205	–44	20
SUMMA	–6 703	–6 355	–4 573	–4 459
1) Varav lokalhyror	–1 228	–1 146	–895	–861

USA 36 19 55 26 17 43 Övriga länder1) 21 15 36 15 11 26

2) Netto efter avdrag för kostnadersom aktiverats,se även not 29.

Not 10 fortsättning Övriga kostnader

Arvoden och kostnadsersättningartill utsedda revisorer och revisionsbolag1)

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Revisionsuppdraget	–26	–26	–10	–10
Revisionsnära rådgivning	–16	–20	–2	–3
Skatterådgivning	–10	–19	–8	–13
Övriga tjänster	–3	–4	–3	–4
PricewaterhouseCoopers	–55	–69	–23	–30
Revisionsuppdraget	–1
Skatterådgivning	–1	–1
Övriga tjänster	–1	–1
Andra revisionsbolag	–3	–2
SUMMA	–58	–71	–23	–30

1) Moderföretaget inkluderar även de utländska filialerna.

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörensförvaltning, övriga arbetsuppgiftersom det ankommer på bolagetsrevisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning

av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor.Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster isamband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Avskrivningar av materiella tillgångar	–271	–410	–106	–165
Avskrivningar av leasingobjekt1)			–4 704	–4 598
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–489	–559	–410	–600
Nedskrivning av materiella tillgångar	–3	–1
Nedskrivning av immateriella tillgångar		–17
Nedskrivning av goodwill	–5 334		–200
Utrangering och avyttring av immateriella tillgångar	–399	–24	–355	–84
SUMMA	–6 496	–1 011	–5 775	–5 447

1) I koncernen omklassificerasleasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisasleasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.

12 Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen
	2016	2015
Fastigheter	94	77
Övriga materiella tillgångar	16	7
Vinster	110	84
Fastigheter	–254	–295
Övriga materiella tillgångar	–6	–2
Förluster	–260	–297
SUMMA	–150	–213

13 Kreditförluster

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar, netto	–218	74	–202	–165
Gruppvisa reserveringar för gruppvis värderade fordringar, netto	260	362	14
Specifika reserveringar	–734	–1 058	–407	–481
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	338	507	102	362
Reserveringar för ansvarsförbindelser, netto	43	3	21
Reserveringar, netto	–311	–112	–472	–284
Bortskrivningar:
Bortskrivningar,totalt	–1 480	–2 256	–471	–1 031
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	584	1 301	60	723
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–896	–955	–411	–308
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	214	184	94	72
Bortskrivningar, netto	–682	–771	–317	–236
SUMMA	–993	–883	–789	–520

14 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2016	2015
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter och erlagda pensionspremier Utbetalda pensioner		673 –670
Pensionsavräkning		3
Koncernbidrag Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	732 1 705	1 141 –363
Bokslutsdispositioner	2 437	778
SUMMA	2 437	781

15 Skatt

	Koncernen		Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2016	2015	2016	2015
Aktuellskatt Uppskjuten skatt	–4 052 –161	–3 997 –176	–2 877	–3 679
Skatt på åretsresultat Aktuellskatt avseende tidigare år	–4 213 –36	–4 173 –111	–2 877 137	–3 679 –138
SKATT	–4 249	–4 284	–2 740	–3 817

Sambandet mellan skattekostnad och redovisatresultat

Nettoresultat Skatt	10 618 4 249	16 581 4 284	14 378 2 740	18 045 3 817
Redovisatresultatföre skatt	14 867	20 865	17 118	21 862
Aktuellskatt med svensk skattesats om 22,0 procent Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	–3 271 246	–4 590 83	–3 766	–4 810
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ejskattepliktiga intäkter	–1 422 464	–727 797	–990 1 879	–782 1 913
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,	476	55
skatteavdrag eller temporära skillnader	–545	385
Aktuell skatt	–4 052	–3 997	–2 877	–3 679
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag,	–475	–56 4
skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning av uppskjuten skattefordran	314	–138 14
Uppskjuten skatt	–161	–176
Aktuell skatt avseende tidigare år	–36	–111	137	–138
SKATT 1)	–4 249	–4 284	–2 740	–3 817

1) Den totala skattekostnaden var 4 249 Mkr (4 284). Den effektiva skattesatsen för året var 28,5 procent (20,5). Exklusive jämförelsestörande poster var den effektiva skattesatsen 21 procent, i linje med SEB:sförväntade skattesats.

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnaderredovisade iresultaträkningen

Överavskrivningar	300	–88
Pensionstillgångar, netto	–163	145
Underskottsavdrag	–322	–73
Övriga temporära skillnader	24	–95
SUMMA	–161	–111

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till 125 Mkr (7) och förklaras av valutaomräkningseffekter.

Not 15 fortsättning Skatt

Aktuella skattefordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Övriga	5 976	6 966	2 990	1 643
Redovisade iresultaträkningen	5 976	6 966	2 990	1 643
Övriga	2
Redovisade i Eget kapital	2
SUMMA	5 978	6 966	2 990	1 643
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag	208	530
Pensionstillgångar, netto	1	–16
Övriga temporära skillnader 1)	271	436
Redovisade iresultaträkningen	480	950
Pensionstillgångar, netto	853	730
Orealiserade förluster i finansiella tillgångarsom kan säljas	–4	–164
Redovisade i Eget kapital	849	566

SUMMA 1 329 1 516

1) En temporärskillnad ärskillnaden mellan en tillgångs ellerskuldsredovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag avser främst Baltikum och stöds av SEB:s bedömning om framtida intjäning i respektive enhet. Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisasi balansräkningen uppgår till 4 537 Mkr (3 545) brutto. Dessa redovisas ej på

grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster där beloppet endast kan användasför kommunalskatt. Den potentiella skattefordran som inte redovisas uppgår till 920 Mkr (626).

Samtliga underskottsavdrag är utan tidsbegränsning.

Aktuella skatteskulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Övriga	2 184	2 082	694	584
Redovisade iresultaträkningen	2 184	2 082	694	584
Koncernbidrag			161	251
Redovisade i Eget kapital			161	251
SUMMA	2 184	2 082	855	835

Uppskjutna skatteskulder

Överavskrivningar Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde Pensionstillgångar och -skulder, netto Övriga temporära skillnader1)	6 525 23 –32 293	6 825 30 –212 350
Redovisade iresultaträkningen	6 809	6 993
Pensionstillgångar och -skulder, netto Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar Orealiserade vinster i finansiella tillgångarsom kan säljas	44 1 526 95	1 446 905 124	677	906
Redovisade i Eget kapital	1 665	2 475	677	906
SUMMA	8 474	9 468	677	906

1) En temporärskillnad ärskillnaden mellan en tillgångs ellerskuldsredovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggsinkomstskatt endast om resultatet distribuerassom utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader isamband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 20 procent (20).

16 Nettoresultat per aktie

	Koncernen
	2016	2015
Aktieägarnas andel av nettoresultatet,Mkr	10 618	16 581
Genomsnittligt antal aktier,miljoner	2 178	2 191
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	4:88	7:57
Aktieägarnas andel av nettoresultatet,Mkr	10 618	16 581
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning,miljoner	2 188	2 203
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	4:85	7:53
Utspädning1)
Genomsnittligt antal aktier,miljoner	2 178	2 191
Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare utestående
serie A-aktier efter utspädning,miljoner	10	12
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning,miljoner	2 188	2 203

1) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga incitamentsprogrammen.

17 Riskupplysningar

SEB:slönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta de riskersom uppstår och attsamtidigt hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanterasi god tid för attsäkerställa koncernens finansiella stabilitet. De ingår

dessutom i den långsiktiga strategiska planeringen liksom i den löpande affärsplaneringen.Ytterligare upplysningar om SEB:srisk-, likviditet- och kapitalhantering återfinns på sidorna 40–45, not19–20 samt i SEB:srapport enligt Pelare 3: Capital Adequacy and RiskManagement Report (på engelska, på sebgroup.com).

17 a Kreditrisk

Definition

Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad motpartsrisk i tradingverksamheten, landrisk och avvecklingsrisk. Koncentrationsrisk beaktas också. Den enskiltstörsta risken inom SEB är kreditrisk som uppstår vid utlåning och

utfärdande av kreditlöften till kundersåsom företag, finansiella institutioner, offentlig förvaltning och privatpersoner. Förutom kreditportföljen består SEB:s kreditexponering av skuldinstrument och repor.

Riskhantering

Kreditpolitik och kreditbeviljning

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning är analysbaserad och står i proportion till kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga. Kunden ska vara känd av banken och syftet med krediten helt införstått.

Ett kreditbeslut baseras på kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet beaktas både kundens nuvarande och förväntade framtida finansiella ställning samt detskydd som kan erhållas genom särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljning tar hänsyn tillsåväl den aktuella transaktionen som kundenssamlade engagemang i banken. Processen varierar beroende på typ av kund (hushåll, företag ellerinstitution),risknivå samt den sökta kreditenstyp och storlek.Oberoende och kvalificerad kreditanalys ärsärskilt viktig när det gällerstora företagskunder. För privatpersoner och småföretag är kreditbeviljningsprocessen ofta baserad på modellerför kreditscoring. Varje större kreditbeslut godkänns av en oberoende kreditchef.

Kreditbeviljning görsi en hierarkisk struktur där Group Risk Committee är den högsta beslutsinstansen, med vissa undantag.Under Group Risk Committee finns divisionskommittéer och lokala kreditkommittéer beroende på var kunden finns. Beslutsmandaten för varje nivå sätts med hänsyn till både kvalitativ och kvantitativ risknivå.

SEB:s kreditpolicysspeglar bankenssyn på hållbarhetsfrågorså som den är definierad iHållbarhetspolicyn, Miljöpolicyn och Kreditpolicyn för hållbarhet. Ställningstaganden rörande klimatförändring, barnarbete och tillgång tillrent vatten,samtsärskilda instruktionerför kreditgivning inom vissa branscher användsi kreditbeviljningen samt i dialog med kunderna.

Limitsättning och uppföljning

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en limit som återspeglar den maximala exponering som SEB är villig att acceptera. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser, vissa kundsegmentsamt för avvecklingsrisker i tradingverksamheten.

SEB ser regelbundet över krediternas kvalitet. Samtliga totala limiter och riskklasser gåsigenom minst en gång om året av en kreditbeslutsinstans(en kreditkommitté bestående av minst två banktjänstemän som är auktoriserade enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Svaga och osäkra fordringar bevakas oftare. Avsikten är att på ett tidigtstadium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram en lösning som möjliggör för kunden att möta sina finansiella åtaganden och för SEB att undvika eller minska kreditförluster.

Kunder med finansiella problem kan få sina lånevillkor ändrade tillsin fördel. Sådana lån kallas"forborne loans". Villkorsändringarsom föranleder att ett lån blir "forborne"sträckersig från amorteringsuppskov (den vanligaste åtgärden) till omfinansiering med nya villkor och skuldnedskrivning. Villkorsförändringar kan vara så betydande att lånet även övergår till att bli en osäker lånefordring. En relevant kreditinstansska godkänna villkorsändringen samt besluta om att klassificera lånet som "forborne" eller inte.

På SEB:s huvudmarknader finnslokala workout-gruppersom arbetar med problemkrediter. Dessa stöds av en global funktion med övergripande ansvar för hantering av problemengagemang.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Reserveringar görsförindividuellt eller gruppvist (portfölj-) värderade lånefordringar med nedskrivningsbehov. Lån till företag, fastigheter och institut utvärderas huvudsakligen på individuell basis och en specifik reservering skall görasföridentifierade osäkra lån (individuellt värderade osäkra fordringar). En gruppvisreservering görsför lån som inte klassificeratssom osäkra vid individuell bedömning. Lån med likartad kreditriskprofil grupperastillsammans och graden av osäkerhet i värdet bedömsför varje sådan grupp som helhet. Värdering av lån till privatpersoner och små företag görsistor utsträckning på portföljnivå. För vidare beskrivning av skillnaden mellan de olika nedskrivningskategorierna,se not 1 och 19.

Riskreducering

SEB använder ett antal metoder för att reducera kreditrisken. Valet av metod beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för aktuell produkt och kund, men hänsyn tas även till legala begränsningar liksom till erfarenhet och kapacitet att hantera och kontrollera metoden i fråga. De viktigaste metoderna för att reducera kreditrisk är pantsättning av säkerheter, garantier och nettningsavtal. Pantsatta säkerheter utgörs vanligen av fast egendom, företagshypotek och finansiella säkerheter. I tradingverksamheten används oftast avtal om dagligtställande av marginalsäkerheter för att vid varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motpartsexponeringar. För stora företag reduceras kreditrisken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen.

Portföljanalys och stresstester

Den sammanlagda kreditportföljen gås också regelbundet igenom och utvärderas med avseende på bransch, geografi, riskklass, produkt,storlek och andra parametrar. Riskkoncentrationer i både geografiska och branschvisa segment och på större enskilda kredittagare analyseras grundligt både vad gäller direkt och indirekt exponering och i form av säkerheter, garantier och kreditderivat. Vid åretsslut utgjorde de 20 största företagsexponeringarna (inklusive fastighetsförvaltning) 86 procent av kapitalbasen (87).

Portföljen stresstestasregelbundetsom en del av den årliga interna utvärderingen av kapitaltäckningen. Detta omfattar även omvända stresstester. Därutöver utförssärskilda analyser och stresstester av utvalda sektorer eller delportföljer när behov uppstår.

Riskmätning

Kreditrisk mäts för samtliga exponeringar i både bankboken och handelslagret. Ett godkänt internt riskklassificeringssystem (IRK) används för majoriteten av bankens portföljer och avspeglar risken för betalningsfallissemang (probability of default eller PD). SEB erhöll myndigheternas godkännande av en större förändring i riskklassificeringssystemet för företagsportföljerna i SEB AB i slutet av 2015 och i SEB AG under 2016. Banken inväntar godkännande även för de baltiska dotterbolagen.

Riskklassificeringssystemet innehåller särskilda rating-verktyg och PD-skalor för varje företagssegment, t ex stora och medelstora företag och fastighetsförvaltning. Segmenten stora företag, fastighetsförvaltning, banker och offentlig förvaltning klassificeras på en skala mellan 1–16 medan medelstora företag klassificeras på en skala mellan 1–12. Den högsta riskklassen står för den högsta fallissemangsrisken och de tre riskklasserna före fallissemang är så kallade "watch list". För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PD-skattningar på ett år över hela kreditcykeln baserat på mer än 20 år av intern historik av fallissemang av betalningsskyldigheter samt extern statistik. Riskfördelningen av SEB:s kreditportfölj exklusive hushåll återfinns på sid. 104.

För hushåll och småföretag använder SEB kreditscoring för att uppskatta PD för kunden. SEB använder olika kreditscoring-modeller för olika länder och produktområden då både datatillgänglighet och kundernas egenskaper normalt varierar beroende på land och produkt. PD-nivån för hushållskreditportföljen beräknas till 0,49 över en konjunkturcykel.Riskfördelningen av SEB:s kreditportfölj avseende hushåll återfinns på sid. 104.

Exponeringsvägt PD för hela kreditportföljen minskade till 0,55 procent per årsskiftet (0,58).

Kreditexponering fördelad per bransch

Den totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt)samt repor och skuldinstrument. Exponeringen visasföre reserveringar. Ränte- och valutaderivat och repor beräknas enligt internmetoden. Övriga derivat redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar ettschablonvärde för förvän-

Motpartsrisk i derivatkontrakt

SEB ingår derivatkontrakt framförallt för att erbjuda produkterför att hantera kunders finansiella exponeringar. SEB användersig också av derivat för attskydda kassaflöden och marknadsvärden på finansiella tillgångar och skulderi egen bok från marknadssvängningar.

Motpartsrisk i derivatkontrakt är risken att en motpart inte lever upp tillsina kontraktuella åtaganden då banken har en fordran på motparten och fordran motsvarar ett positivt marknadsvärde till SEB:sfördel. Eftersom marknadsvärdet fluktuerar under kontraktetslöptid måste hänsyn tastill osäkerheten om framtida marknadsförhållanden. Den förväntade framtida exponeringen beräknas antingen genom simulering ellersom nuvarande marknadsvärde plus ett fastschablonvärde. Schablonvärdet,som beror på produkttyp och löptid, reflekterar eventuella marknadsrörelser för detspecifika kontraktet.

Motpartsrisken begränsas genom nettningsavtal därsamtliga positiva och negativa marknadsvärden under ett kontrakt kan kvittas på motpartsnivå,samt genom avtal om marginalsäkerhet.

SEB:ssimuleringsmodell för beräkning av de förväntade framtida exponeringar (avancerad riskmetod) är godkänd av Finansinspektionen för kapitaltäckning av motpartsrisk i repor, räntederivat och FX-derivat i moderbolaget.

Motpartsrisk i derivatkontrakt påverkar resultaträkningen genom CVA/DVA-justeringarsom reflekterar kreditrisken i derivatpositionerna. Dessa justeringar beror på marknadsriskfaktorersåsom räntor, valutor och kreditspreadar. Det finns även ett externt kapitalkrav för CVA under Basel III.

tade framtida exponeringar. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande instrument till nominella belopp och inkluderar kreditderivat och terminer. Innehav av skuldinstrument i Liv & Investment Management-divisionen ingår inte i kreditexponeringen.

	Utlåning		Ansvarsförbindelser och åtaganden				Derivatinstrument 1)		Summa
Koncernen	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Banker	50 475	50 369	25 284	17 417	31 025	100 667	106 784	168 453
Finans och försäkring	65 282	57 838	39 056	33 271	28 715	37 179	133 053	128 288
Parti- och detaljhandel	56 622	48 792	34 733	31 143	1 618	981	92 973	80 916
Transport	26 961	28 038	19 913	19 332	2 226	5 021	49 100	52 391
Rederiverksamhet	55 619	50 889	14 322	17 875	2 377	2 504	72 318	71 268
Övrig serviceverksamhet	114 020	85 011	88 171	75 889	4 366	4 387	206 557	165 287
Byggnadsindustri	12 646	10 797	20 497	15 400	950	692	34 093	26 889
Tillverkningsindustri	87 152	87 143	148 604	138 909	15 390	13 756	251 146	239 808
Jordbruk,skogsbruk och fiske	13 208	11 580	2 213	1 827	407	285	15 828	13 692
Utvinning av mineraler, olja och gas	26 608	22 248	24 554	24 941	3 221	2 686	54 383	49 875
Försörjning av el, gas och vatten	39 734	41 857	40 643	30 039	5 186	5 863	85 563	77 759
Övrigt	26 357	24 072	7 171	5 783	734	355	34 262	30 210
Företag	524 209	468 265	439 877	394 409	65 190	73 709	1 029 276	936 383
Kommersiell fastighetsförvaltning	157 838	142 023	20 160	15 098	7 120	6 509	185 118	163 630
Förvaltning av bostadsfastigheter	92 199	80 981	9 147	7 125	7 986	5 638	109 332	93 744
Bostadsrättsföreningar, Sverige	50 119	45 864	3 505	4 022	6	15	53 630	49 901
Fastighetsförvaltning	300 156	268 868	32 812	26 245	15 112	12 162	348 080	307 275
Offentlig förvaltning	30 089	40 069	24 418	31 642	7 790	5 299	62 297	77 010
Bostadskrediter	482 531	466 682	30 859	25 820			513 390	492 502
Övrig utlåning	41 331	41 236	41 897	41 616	63	36	83 291	82 888
Hushåll	523 862	507 918	72 756	67 436	63	36	596 681	575 390
Kreditportfölj	1 428 791	1 335 489	595 147	537 149	119 180	191 873	2 143 118	2 064 511
Repor							386	1 367
Skuldinstrument							167 969	228 612
SUMMA							2 311 473	2 294 490

1) Siffrorna är inte fullt jämförbara mellan åren på grund av införandet av internmetoden för ränte- och valutaderivat i moderbolaget.

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknad 1)

Kreditportföljen omfattar koncernenslån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsriskeri derivatkontrakt. Exponeringen visasföre reserveringar. Ränte- och valutaderivat och repor beräknas enligt internmetoden.Övriga derivatredovisas

med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar ettschablonvärde förförväntade framtida exponeringar.

Koncernen, 2016	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	69 802	2 701	2 869	2 798	310	98	350	11 748	16 108	106 784
Finans och försäkring	83 451	968	3 513	1 676	568	11	398	23 937	18 531	133 053
Parti- och detaljhandel	43 811	9 380	1 665	784	5 807	2 771	11 986	9 199	7 570	92 973
Transport	26 768	1 770	2 839	1 669	1 085	2 720	2 818	9 219	212	49 100
Rederiverksamhet	61 597	1 285	1 059	163	244	179	1		7 790	72 318
Övrig serviceverksamhet	144 116	3 754	6 857	801	2 146	2 692	3 129	39 790	3 272	206 557
Byggnadsindustri	22 319	852	1 579	614	994	788	1 523	3 231	2 193	34 093
Tillverkningsindustri	168 255	7 507	4 533	8 620	3 562	2 452	4 889	35 387	15 941	251 146
Jordbruk,skogsbruk och fiske	9 636	186	5	55	1 801	2 403	1 629	91	22	15 828
Utvinning av mineraler, olja och gas	46 480	5	5 711	402	1 163	59	129	1	433	54 383
Försörjning av el, gas och vatten	43 164	845	1 063	10 046	2 447	1 222	6 635	19 325	816	85 563
Övrigt	27 166	979	1 318	886	211	158	187	3 273	84	34 262
Företag	676 763	27 531	30 142	25 716	20 028	15 455	33 324	143 453	56 864	1 029 276
Kommersiell fastighetsförvaltning	128 736	141	2 274	1 775	7 445	4 294	8 695	31 756	2	185 118
Förvaltning av bostadsfastigheter	103 397		49			280	5	5 601		109 332
Bostadsrättsföreningar, Sverige	53 608								22	53 630
Fastighetsförvaltning	285 741	141	2 323	1 775	7 445	4 574	8 700	37 357	24	348 080
Offentlig förvaltning	26 870	11	698	1 340	3 753	629	895	28 098	3	62 297
Bostadskrediter	461 221		2 186		18 000	7 039	19 881		5 063	513 390
Övrig utlåning	42 880	4 547	23 111	1 993	3 133	2 392	2 445	16	2 774	83 291
Hushåll	504 101	4 547	25 297	1 993	21 133	9 431	22 326	16	7 837	596 681
SUMMA	1 563 277	34 931	61 329	33 622	52 669	30 187	65 595	220 672	80 836	2 143 118

2015

Banker	72 019	51 151	7 801	2 659	233	226	933	18 885	14 546	168 453
Finans och försäkring	80 221	1 553	3 314	1 575	310	12	250	19 783	21 270	128 288
Parti- och detaljhandel	38 989	5 506	1 395	1 021	4 846	2 394	10 851	9 217	6 697	80 916
Transport	32 546	611	2 981	1 716	1 134	1 598	2 382	9 310	113	52 391
Rederiverksamhet	59 264	1 640	1 332	372	257	126	126	45	8 106	71 268
Övrig serviceverksamhet	114 950	1 124	5 041	578	2 342	2 434	2 502	33 634	2 682	165 287
Byggnadsindustri	16 124	423	1 161	788	1 086	740	1 093	3 563	1 911	26 889
Tillverkningsindustri	161 363	3 979	3 846	9 962	3 872	2 091	4 862	34 762	15 071	239 808
Jordbruk,skogsbruk och fiske	8 645	66	5	57	1 666	2 023	1 120	87	23	13 692
Utvinning av mineraler, olja och gas	42 084	15	5 862	229	1 284	114	27		260	49 875
Försörjning av el, gas och vatten	41 689	276	586	9 674	2 484	1 487	4 581	16 043	939	77 759
Övrigt	24 005	802	1 290	634	181	166	160	690	2 282	30 210
Företag	619 880	15 995	26 813	26 606	19 462	13 185	27 954	127 134	59 354	936 383
Kommersiell fastighetsförvaltning	110 204	101	1 673	1 298	6 049	3 940	7 933	32 430	2	163 630
Förvaltning av bostadsfastigheter	86 139		8			358	6	7 233		93 744
Bostadsrättsföreningar, Sverige	49 901									49 901
Fastighetsförvaltning	246 244	101	1 681	1 298	6 049	4 298	7 939	39 663	2	307 275
Offentlig förvaltning	22 140	9	418	1 319	3 731	728	1 107	46 877	681	77 010
Bostadskrediter	442 960		4 270		15 893	6 606	17 673		5 100	492 502
Övrig utlåning	44 866	4 376	21 093	1 949	2 960	2 315	2 277	34	3 018	82 888
Hushåll	487 826	4 376	25 363	1 949	18 853	8 921	19 950	34	8 118	575 390
SUMMA	1 448 109	71 632	62 076	33 831	48 328	27 358	57 883	232 593	82 701	2 064 511

1) Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Kreditportföljen perriskklass 1)

Koncernen, 2016					Summa, exklusive hushåll			Hushåll
Kategori	PD­intervall	S&P/Moody's 2)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Totalt	PD­intervall
"Investment grade"	0 < 0,01% 0,01 < 0,03% 0,03 < 0,12% 0,12 < 0,46%	AAA/Aaa AA/Aa A/A BBB/Baa	5,7% 46,3% 31,3% 9,7%	0,7% 12,1% 27,4% 36,8%	0,0% 3,5% 18,4% 51,5%	25,9% 60,9% 10,3% 2,4%	1,9% 14,5% 25,0% 36,8%	0 < 0,2% 0,2 < 0,4% 0,4 < 0,6%	66,1% 15,9% 0,3%
	0,46 < 1,74% 1,74 < 7%	BB/Ba B/B	3,5% 1,9%	18,0% 3,3%	24,2% 1,6%	0,1% 0,4%	17,6% 2,7%	0,6 < 1% 1 < 5%	10,8% 4,4%
"Watch list"	7 < 9% 9 < 22% 22 < 100%	B/B CCC/Caa C/C	0,2% 1,2% 0,1%	0,7% 0,5% 0,0%	0,1% 0,3% 0,0%	0,0% 0,0% 0,0%	0,5% 0,5% 0,0%	5 < 10% 10 < 30% 30 < 50%	1,0% 0,7% 0,3%
"Default"	100%	D	0,0%	0,5%	0,4%	0,0%	0,4%	50 < 100%	0,5%
SUMMA			100%	100%	100%	100%	100%	SUMMA	100%

2015

"Investment grade"	0 < 0,01%	AAA/Aaa	3,5%	0,4%	0,0%	19,2%	1,7%
	0,01 < 0,03%	AA/Aa	43,1%	13,0%	4,5%	71,3%	17,4%	0 < 0,2%	66,8%
	0,03 < 0,12%	A/A	19,6%	24,0%	16,9%	6,3%	21,1%	0,2 < 0,4%	15,5%
	0,12 < 0,46%	BBB/Baa	31,2%	39,5%	58,4%	2,3%	40,5%	0,4 < 0,6%	0,2%
	0,46 < 1,74%	BB/Ba	0,9%	18,2%	16,4%	0,0%	15,1%	0,6 < 1%	10,1%
	1,74 < 7%	B/B	0,9%	3,6%	2,2%	0,2%	2,9%	1 < 5%	4,8%
"Watch list"	7 < 9%	B/B	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	5 < 10%	1,0%
	9 < 22%	CCC/Caa	0,6%	0,6%	0,6%	0,7%	0,6%	10 < 30%	0,7%
	22 < 100%	C/C	0,2%	0,1%	0,1%	0,0%	0,1%	30 < 50%	0,3%
"Default"	100%	D	0,0%	0,6%	0,9%	0,0%	0,6%	50 < 100%	0,6%
SUMMA			100%	100%	100%	100%	100%	SUMMA	100%

1) Sammanställning av kreditportföljen inklusive repor. Hushållsexponering uttrycktsom EAD (Exposure at default) i IRK-beräkningen.

2) Uppskattatsamband mellan interna PD och extern rating baserat på historiskt fallissemangsutfall.

Kreditportfölj skyddad av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter 1)

		Koncernen			Moderbolaget
2016	Kredit portfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter	Kredit portfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter
Banker Företag och fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	106 784 1 377 356 62 297 596 681	3 582 50 102 30 601 2 600	9 415 475 067 611 501 279	7 793 30 360 611 2 891	92 923 1 080 970 27 273 486 000	1 434 47 719 24 291	7 461 398 257 7 448 234	6 585 28 090 7
SUMMA	2 143 118	86 885	986 372	41 655	1 687 166	73 444	853 959	34 682
2015
Banker Företag och fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	168 453 1 243 658 77 010 575 390	4 020 44 252 35 413 2 673	15 259 429 992 849 479 627	13 376 29 013 849 2 612	105 849 970 221 22 957 470 152	1 766 42 934 29 482	13 877 357 491 228 433 047	12 559 26 738 228 33
SUMMA	2 064 511	86 358	925 727	45 850	1 569 179	74 182	804 643	39 558

1) Endast riskreducerande åtgärdersom godtasi kapitaltäckningen ingår i tabellen.

Låneportföljen fördelad per bransch och marknader1)

Utlåning omfattar koncernens lån och leasingavtal.

2016	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	29 647	271	414	425	260	82	285	7 447	11 644	50 475
Finans och försäkring	45 506	339	1 006	204	252	10	194	9 344	8 427	65 282
Parti- och detaljhandel	26 393	7 878	1 026	664	3 795	1 577	7 729	2 154	5 406	56 622
Transport	13 331	649	2 052	1 499	778	1 668	2 330	4 590	64	26 961
Rederiverksamhet	48 359	7	519	163	240	173	1		6 157	55 619
Övrig serviceverksamhet	85 926	930	3 032	279	1 927	2 242	2 453	16 615	616	114 020
Byggnadsindustri	10 963	233	170	17	380	167	522	187	7	12 646
Tillverkningsindustri	55 434	2 729	861	3 698	2 330	1 823	3 150	7 487	9 640	87 152
Jordbruk,skogsbruk och fiske	8 097	15		53	1 683	2 054	1 304		2	13 208
Utvinning av mineraler, olja och gas	25 146	5	86	402	676	48	51		194	26 608
Försörjning av el, gas och vatten	20 655	24	1	8 236	1 329	827	4 112	4 420	130	39 734
Övrigt	21 006	937	579	591	188	137	161	2 734	24	26 357
Företag	360 816	13 746	9 332	15 806	13 578	10 726	22 007	47 531	30 667	524 209
Kommersiell fastighetsförvaltning	106 902	11	1 345	451	6 868	4 148	7 893	30 220		157 838
Bostadsfastighetsförvaltning	86 746		41			276	5	5 131		92 199
Bostadsrättsföreningar, Sverige	50 097								22	50 119
Fastighetsförvaltning	243 745	11	1 386	451	6 868	4 424	7 898	35 351	22	300 156
Offentlig förvaltning	7 573	11	85	1 123	1 058	393	641	19 205		30 089
Bostadskrediter	431 245		2 186		17 596	6 944	19 497		5 063	482 531
Övrig utlåning	23 545	2 407	5 907	1 044	2 578	1 835	1 855	15	2 145	41 331
Hushåll	454 790	2 407	8 093	1 044	20 174	8 779	21 352	15	7 208	523 862
SUMMA	1 096 571	16 446	19 310	18 849	41 938	24 404	52 183	109 549	49 541	1 428 791
Repor										64 438
Omklassificerade portföljer										15 106
Reserver										–4 789
TOTALUTLÅNING										1 503 546

2015

Banker	20 883	3 107	278	463	179	211	869	13 392	10 987	50 369
Finans och försäkring	41 576	41	791	58	149	10	66	6 397	8 750	57 838
Parti- och detaljhandel	24 200	4 654	981	374	2 689	1 458	7 065	2 510	4 861	48 792
Transport	16 548	415	2 091	1 310	828	1 473	1 918	3 397	58	28 038
Rederiverksamhet	43 216	288	683	372	255	123	125	45	5 782	50 889
Övrig serviceverksamhet	64 418	871	845	154	2 095	2 197	1 374	12 457	600	85 011
Byggnadsindustri	8 707	287	104	6	455	190	398	647	3	10 797
Tillverkningsindustri	55 291	3 061	802	3 205	2 531	1 525	3 093	8 377	9 258	87 143
Jordbruk,skogsbruk och fiske	7 209	11		37	1 584	1 832	904		3	11 580
Utvinning av mineraler, olja och gas	21 099	15	100	229	686	92	27			22 248
Försörjning av el, gas och vatten	22 833	35	5	7 571	1 426	897	3 831	5 051	208	41 857
Övrigt	19 660	769	444	471	163	153	145	583	1 684	24 072
Företag	324 757	10 447	6 846	13 787	12 861	9 950	18 946	39 464	31 207	468 265
Kommersiell fastighetsförvaltning	93 945	6	932	358	5 755	3 850	7 184	29 993		142 023
Bostadsfastighetsförvaltning	73 738		2			313	6	6 922		80 981
Bostadsrättsföreningar, Sverige	45 864									45 864
Fastighetsförvaltning	213 547	6	934	358	5 755	4 163	7 190	36 915		268 868
Offentlig förvaltning	5 346	9	81	1 111	1 205	354	789	30 493	681	40 069
Bostadskrediter	418 420		3 559		15 683	6 578	17 343		5 099	466 682
Övrig utlåning	24 977	2 354	4 798	993	2 402	1 714	1 717	34	2 247	41 236
Hushåll	443 397	2 354	8 357	993	18 085	8 292	19 060	34	7 346	507 918
SUMMA	1 007 930	15 923	16 496	16 712	38 085	22 970	46 854	120 298	50 221	1 335 489
Repor Omklassificerade portföljer Reserver										60 316 21 001 –4 878
TOTALUTLÅNING										1 411 928

1) Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

Skuldinstrument

Vid årsskiftet 2016 uppgick kreditexponeringen i obligationsportföljen till 168 miljarder kronor (229). Här ingår räntebärande värdepapper till nominellt värde, inklusive vissa kreditderivat och ränteterminer.

Geografisk fördelning

	Stat och kommun		Företag		Säkerställda obligationer			Tillgångssäkrade obligationer		Finansiella institutioner		Summa
	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Tyskland	23,8%	20,9%	0,1%	0,1%	0,1%	0,4%	3,6%	0,0%	2,7%	0,1%	30,3%	21,5%
Sverige	10,3%	25,4%	0,7%	0,3%	16,0%	20,0%	0,0%	0,0%	0,2%	0,4%	27,2%	46,1%
Danmark	2,7%	0,2%	0,1%	0,2%	9,5%	9,7%	0,0%	0,0%	0,7%	0,3%	13,0%	10,4%
Norge	3,4%	3,6%	0,1%	0,3%	3,1%	0,0%	0,0%	0,6%	0,9%	0,0%	7,5%	4,5%
USA	7,1%	2,0%	0,0%	0,3%	0,0%	0,0%	0,2%	0,0%	0,0%	0,0%	7,3%	2,3%
Luxemburg	3,3%	2,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	2,4%	0,0%	0,0%	3,3%	4,5%
Finland	2,8%	0,7%	0,0%	0,1%	0,0%	1,5%	0,0%	0,0%	0,1%	0,7%	2,9%	3,0%
Nederländerna	0,8%	0,5%	0,0%	0,1%	0,5%	0,3%	0,1%	0,1%	0,3%	0,3%	1,7%	1,3%
Spanien	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,6%	0,4%	0,4%	0,1%	0,1%	0,5%	1,1%
Irland	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	0,1%	0,1%
Italien	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,0%	0,1%	0,2%
Portugal	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	0,1%	0,1%
Grekland	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Europa, övriga	4,2%	2,6%	0,2%	0,9%	0,0%	0,0%	0,3%	0,5%	0,2%	0,1%	4,9%	4,1%
Övriga	1,1%	0,8%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	1,1%	0,8%
SUMMA	59,6%	58,9%	1,2%	2,3%	29,2%	32,5%	4,8%	4,3%	5,2%	2,0%	100,0%	100,0%
Fördelning per kreditrating
AAA	38,6%	46,9%	0,1%	0,2%	28,3%	31,7%	3,4%	2,9%	2,6%	0,6%	73,0%	82,3%
AA	11,4%	6,7%	0,0%	0,0%	0,5%	0,3%	0,1%	0,2%	1,0%	0,1%	13,0%	7,3%
A	2,7%	2,1%	0,1%	0,3%	0,0%	0,5%	0,7%	0,7%	0,2%	0,5%	3,7%	4,1%
BBB	0,0%	0,1%	0,4%	0,5%	0,0%	0,0%	0,4%	0,3%	0,1%	0,1%	0,9%	1,0%
BB/B	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,0%	0,2%	0,2%	0,0%	0,0%	0,2%	0,3%
CCC/CC	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Ingen rating 1)	6,9%	3,1%	0,6%	1,2%	0,4%	0,0%	0,0%	0,0%	1,3%	0,7%	9,2%	5,0%
SUMMA	59,6%	58,9%	1,2%	2,3%	29,2%	32,5%	4,8%	4,3%	5,2%	2,0%	100,0%	100,0%

1) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer)

17 b Marknadsrisk

Definition

Marknadsrisk är risken för förluster i värdet av positionersom redovisas på balansräkningen eller i poster inom linjen på grund av negativa förändringar i marknadspriser. Marknadsrisk kan uppstå vid förändring i räntor, valutakurser, kreditspreadar, råvarupriser och aktiekurser, implicit volatilitet, inflation eller marknadslikviditet. En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i tradingverksamheten, det villsäga risker i handelslagret, och strukturella marknadsrisker och risker i räntenettot, det villsäga risker i den övriga bankverksamheten. Tradingverksamheten redovisastill marknadsvärde medan positioner i bankboken vanligtvisredovisastill upplupet anskaffningsvärde.

Riskhantering

Marknadsrisker i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel och i likviditetsportföljen. Tradingverksamheten bedrivs av divisionen Stora Företag & Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och kapitalmarknaderna. Likviditetsportföljen,som förvaltas av treasuryfunktionen, ingår i bankenslikviditetsreserv och består av investeringar i pantsättningsbara och mycket likvida obligationer.

Marknadsrisk i bankens övriga verksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor, räntevillkor och räntebindningstider. Treasuryfunktionen har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker,

vilka konsolideras centralt.

Marknadsrisker uppstår också i bankenslivförsäkringsverksamhetsamt i pensionsåtaganden för anställda till följd av obalanser i marknadsvärdena av tillgångar och skulder. Marknadsrisker i bankens pensionsåtaganden och i livförsäkringsverksamheten ingår inte ⁱ marknadsriskbeloppen nedan.Se not17e för information om marknadsrisk i livförsäkringsverksamheten.

Styrelsen fastställer hurstor marknadsrisk som är acceptabel genom attsätta den övergripande risktoleransen, limiter och generella instruktioner. Risktolerans och limitersättsförtradingverksamheten, övrig verksamhet och pensionsplanerna. Group Risk Committee fördelar de fastställda mandaten till divisionerna och treasuryfunktionen,som isin turfördelar ut erhållna limiter internt. Tradingrisker hanteras av de olika tradingenheterna genom ett omfattande ramverk av limiter för VaR, känslighetsanalys,stop-loss och stresstester.

Riskorganisationen mäter, följer upp och rapporterar dagligen marknadsrisknivån inom bankens olika enheter. Riskorganisationen gör även oberoende granskning av positioner värderade till verkligt värde och beräknar kapitalbufferten för värderingsosäkerhet inom ramen förförsiktig värdering. Riskorganisationen är närvarande i handlarrummen och följer upp limiter och marknadspriser vid stängning samt värderingsprinciper och nya produkter. Marknadsrisker rapporteras minst månatligen till Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.

SEB är exponerad motföljande risktyper:

Risktyp	Definierad som risken förförlust eller minskade intäkter till följd av	Uppståri
Ränterisk	Förändringar i räntor	All bankverksamhet
Kreditspreadrisk	Förändringar i kreditvärdigheten av utgivaren av till exempel obligationer eller kreditderivat	Bankens obligationsinnehav huvudsakligen
Valutakursrisk	Fluktuationer i valutakurser	Valutahandel på internationella marknadersamt bankverksamhet på olika marknader
Aktiekursrisk	Fluktuationer i aktiekurser	Market making och kundaktivitet i aktier och aktiederivat
Råvaruprisrisk	Fluktuationer i råvarupriser	Kundaktivitet i råvaror
Volatilitetsrisk	Förändring i den implicita volatiliteten	Market making och kundaktivitet i optioner isamtliga tillgångsslag
Inflationsrisk	Förändring i inflation	Obligationsinnehav, tillgångsvärden på balansräkningen
Marknadslikviditetsrisk	Fluktuationer i marknadslikviditeten i handel av tillgångar	Försäljning av tillgångar ellerstängning av marknadspositioner
CVA-justering 1)	Fluktuationer i motpartsrisk baserat på förväntad framtida exponering	Derivatkontraktsom inte handlas över en börs(OTC)
1) CVA-justeringen utgörsi princip av kreditrisk, men exponeringen beräknas med hjälp av marknadsriskfaktorer (ränta, valuta, etc.).

Not 17 b fortsättning Marknadsrisk

Riskmätning

För att mäta marknadsriskexponering använder SEB både måttsom syftar till att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och måttsom fokuserar på extrema marknadsförhållanden. Marknadsrisker under normala förhållanden mäts genom Value at Risk (VaR)samtspecifika måttsom är relevanta för olika risktyper. Dessa mått kompletteras med stresstester och scenarioanalyser där potentiella förluster under extrema förhållanden beräknas. Eftersom ingen mätmetod kan täcka alla risker vid alla tillfällen används flera metoder och slutsatser dras baserat på en samlad bedömning av resultaten.

Value at Risk och stressat Value at Risk

VaR uttrycker den maximala eventuella förlustsom kan uppstå under en visstidsperiod med en visssannolikhet. SEB använder en historisk simuleringsmodell och har valt 99 procentssannolikhet och en tidshorisont på tio dagar för att mäta, limitera och rapportera VaR. Modellen aggregerarsamtliga marknadsrisker och täcker en rad olika riskfaktorer isamtliga tillgångsslag. SEB använder också ettså kallat stressat VaR-mått, där VaR beräknasför den nuvarande portföljen men med marknadsdata från en historiskt turbulent tidsperiod som omfattar konkursen i Lehman Brothers.

En begränsning i SEB:s VaR-mått är att historisk data användsför att beräkna eventuella marknadsförändringar vilket gör att inte alla resultat kan förutses,speciellt inte när marknaderna rörsig snabbt. VaR fångar inte heller upp åtgärder för att minska risken eftersom modellen antar att portföljen är oförändrad.

Både VaR-modellen och den stressade VaR-modellen är godkända av Finansinspektionen för beräkning av legala kapitalkrav för alla generella marknadsriskeri bankens handelslager i moderbolaget och dotterbolageti Luxemburg, Skandinaviska Enskilda Banken S.A. VaR-modellen valideras genom back-testing analys.

Value at Risk

	2016		31 dec	Genomsnitt	Genomsnitt
Risk i handelslagret(99%, 10 dagar)	Min	Max	2016	2016	2015
Ränterisk	37	120	61	72	95
Kreditspreadsrisk	54	44	61	63	66
Valutakursrisk	6	78	9	32	34
Aktiekursrisk	11	56	40	26	29
Råvaruprisrisk	9	60	27	22	17
Volatilitetsrisk	10	34	12	17	34
Diversifiering			–118	–121	–158
SUMMA	83	182	92	111	117
Risk i övrig bankverksamhet(99%, 10 dagar)
Ränterisk	127	336	127	232	189
Kreditspreadsrisk	14	82	51	60	97
Valutakursrisk		10	6		1
Aktiekursrisk	29	98	29	58	28
Volatilitetsrisk
Diversifiering			–53	–110	–98
SUMMA	153	320	160	240	217

Stresstester och scenarioanalyser

Scenarioanalyser och stresstester är en viktig del i riskhanteringen och kompletterar VaR-måttetsom inte fångar upp de allra största förlusterna. Marknadspositionertestas då underscenariersom inte fångas upp av VaR och kan täcka längre tidsperioder. SEB stresstestarsina portföljer genom att applicera både extrema marknadsrörelser som faktiskt har inträffat (historiska stresstester) och extrema men tänkbara marknadsrörelsersom skulle kunna inträffa i framtiden (hypotetiska eller framåtblickande stresstester). Dessutom görs omvända stresstester för hela tradingportföljen och på divisions- och enhetsnivå för att identifiera scenariersom kan leda till ett visst resultat, till exempel att en stop loss-limit bryts.

Specifika riskmått

VaR-måttet och stresstesterna kompletteras med specifika riskmåttså som Delta 1 procent för ränterisk och så kallad single och aggregated FX för valutakursrisk. Delta 1 procent är ett ränteriskmåttsom användsför alla räntebaserade produkter. Det definierassom den potentiella förändringen i marknadsvärde vid ett en-procentigt parallelltskifte i alla räntor i varje valuta.

Dessutom användsstop loss-limiter inom alla enhetersom hanterar risk i marknadsvärderade finansiella instrument. Stop loss-limiten visar det maximala beloppet en enhet kan förlora innan risken ska minskas eller eliminerasåtgärder vidtas.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

CVA/DVA-justeringar är känsliga för marknadsrörelser,särskilt i räntor, kreditspredar och valutor.

För att bevaka denna känslighetstressar SEB dessa tillgångsslag regelbundet och effekten på CVA/DVA beräknas. Detta görs genom att jämföra de ursprungliga CVA/

DVA-siffrorna med stressade resultat av en ökning av nuvarande räntor och kreditspreadar med 100 baspunktersamt en 5-procentig förstärkning av SEK mot alla valutor.

2016	CVA	DVA	Summa
Räntor + 100 baspunkter	180	75	255
Kreditspreadar + 100 baspunkter	–928	384	–544
SEK +5%	–22	6	–16
2015
Räntor + 100 baspunkter	169	85	254
Kreditspreadar + 100 baspunkter	–798	392	–406
SEK +5%	11		11

Not 17 b fortsättning Marknadsrisk

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på koncernenstillgångar,skulder och ränterelaterade derivat påverkas negativt av förändringar i räntor eller andra relevanta riskfaktorer. Huvuddelen av koncernensränterisk ärstrukturell och uppstår i bankboken när

det finns en skillnad mellan räntesättning av tillgångar och skulder, inklusive derivat. Tabellen nedan visar känsligheten av en förändring på +100 baspunkter i räntan på bankboken och handelslagret per valuta och i olika löptider.

Handelslagret perlöptid

2016	< 3 mån	3–12 mån	1–2 år	2–5 år	>5 år	Summa
EUR	11	–27	–38	164	165	275
SEK	23	3	–386	286	172	98
USD	–112	–39	16	–17	–53	–205
Övriga	–2	–112	128	–94	–71	–151
SUMMA	–80	–175	–280	339	213	17
2015
EUR	–20	255	38	–11	–1	261
SEK	–118	179	–22	97	–65	71
USD	–41	–43	–11	17	3	–75
Övriga	14	–158	–196	10	112	–218
SUMMA	–165	233	–191	113	49	39

Bankboken perlöptid*

2016	< 3 mån	3–12 mån	1–2 år	2–5 år	>5 år	Summa
EUR	30	–348	191	–382	–3	–512
SEK	–249	–722	–74	–524	–239	–1 808
USD	80	99	163	25	13	380
Övriga	–26	–57	–13	–44	–5	–145
SUMMA	–165	–1 028	267	–925	–234	–2 085
2015
EUR	–56	–222	–181	–224	267	–416
SEK	–665	–172	–399	–505	–143	–1 884
USD	209	1	11	32	134	387
Övriga	–58	–12	–5	–28	–7	–110
SUMMA	–570	–405	–574	–725	251	–2 023

* per valuta Mkr/100 baspunkter

17 c Operativ risk

Definition

Operativ risk definierassom risken för förlust till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer, den mänskliga faktorn och system (till exempel datorhaverier, misstag, bedrägerier, övriga brister i interna kontroller) eller yttre händelser (naturkatastrofer, extern brottslighet, mm). Definitionen omfattar risker förknippade med regelefterlevnad, finansiell rapportering, informationssäkerhet och säkerhet, projektrisk,samt legala risker. Definitionen omfattar inte strategisk risk eller ryktesrisk.

Riskhantering

Operativa risker uppstår i all typ av verksamhet och ansvaret för att hantera dessa risker ligger hossamtliga chefer inom SEB. SEB:s mål är att upprätthålla en sund riskkultur med låg operativ risk och en låg förlustnivå till följd av operativa incidenter genom effektiva interna kontroller och hög användningsgrad av riskreducerande verktyg och processer.

Genom en gemensam godkännandeprocessför nya produkter (NPAP) gås alla nya eller förändrade produkter, processer och system igenom för att fånga upp och motverka operativa risker och därmed förhindra att SEB tar på sig risk som inte är omedelbart hanterbar inom organisationen.

Alla affärsenheter och supportfunktioner utför regelbundet en självutvärdering enligt en koncerngemensam metod för att identifiera och reducera större riskersom kan finnasi SEB:s olika processer. Genomförandegraden av dessa utvärderingar är hög inom banken och resultatet från utvärderingarna användsför att analysera SEB:s operativa riskprofil och bidrar till en god kvalitet.

SEB säkerställer att organisationen är förberedd på och kan fortsätta bedriva verksamheten även vid allvarliga störningar genom att identifiera kritiska aktiviteter och upprätthålla uppdaterade och testade kontinuitetsplaner i ett koncerngemensamtsystem.

Det är obligatoriskt församtliga anställda att eskalera och registrera riskrelaterade händelser eller incidenter för att kunna identifiera, bedöma, övervaka och reducera riskerna. SEB använder ett koncerngemensamt IT system för detta ändamål samt för analys av operativ risk data.

SEB utbildar regelbundet medarbetarna inom viktiga områden såsom informationssäkerhet, bekämpning av bedrägeri och penningtvätt,"känn din kund" och SEB:s uppförandekod. SEB har en formell processsom uppmuntrar medarbetare att rapportera oegentligheter och eventuell oetisk eller olaglig verksamhet.

Nätbaserad och organiserad brottslighet fortsätter att utvecklas och SEB arbetar kontinuerligt med att förbättra processer och kontrollersom motverkar dessa risker. Riskorganisationen är ansvarig för att mäta och rapportera operativ risk inom

SEB. Signifikanta incidentersamt risknivån på koncern- och divisionsnivå analyseras och rapporteras månadsvistill verkställande ledningen, Group Risk Committee, styrelsens Risk and Capital Committee samt lokalt. De totala förlusterna till följd av operativa incidenter uppgick till 263 Mkr under 2016 (291).

Riskmätning

SEB använder metoden Advanced Measurement Approach (AMA) vid beräkning av kapitalkravet för operativ risk.

17 d Affärsrisk

Definition

Affärsrisk är risken för lägre intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens. I affärsrisk ingår risken vid beslut om satsningar (till exempel företagsköp,stora IT-projekt, organisationsförändringar och outsourcing). Strategisk risk är snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. Ryktesrisk är risken för en negativ uppfattning om SEB eller branschen i allmänhet.

17 e Försäkringsrisk

Definition

Försäkringsrisk i SEB består av allrisk inom bankenslivförsäkringsverksamhetsom omfattar fondförsäkring och traditionell livförsäkring.De huvudsakliga risktyperna är marknadsrisk, teckningsrisk och operationellrisk.

Marknadsrisk inom försäkringsverksamheten är risken för förluster från traditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden till följd av förändringar i marknadsvärdet av tillgångar och skulder. Dessa förändringar kan orsakas av förändringar i räntor, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvärden, valutakurser och implicit volatilitet.

Teckningsrisken avser förlust eller negativa värdeförändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderar faktorersom genomsnittlig dödlighet, livslängd,sjuklighet (inklusive riskersom uppstår till följd av förändringar i tidpunkten för och storleken av utbetalningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), omkostnadsrisk och annulationsrisk (det villsäga risken relaterad till försäkringstagarnas beteende).

Riskhantering och riskmätning

I en fondförsäkring bärs marknadsrisken av försäkringstagarna medan teckningsrisken är försumbar. Banken har en indirekt exponering mot marknadsrisk genom försäkringstagarnasinvesteringar då en del av framtida intäkter baseras på förvaltade tillgångar.

Marknadsrisken i den traditionella livförsäkrings-verksamheten med produkter som har garanterad avkastning reduceras med hjälp av normal marknadsrisksäkring och följs upp med ALM-mått(asset/liability management) och stresstester.Detta kompletteras med marknadsriskmåttsåsom VaR och scenarioanalys.

Teckningsrisk följs upp genom aktuariell analys och stresstester av det befintliga

17 f Likviditetsrisk

Definition

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingaslåna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetshantering och riskmätning

Styrelsen har fastställt ett omfattande ramverk för hantering av SEB:slikviditetsbehov på kort och lång sikt. Målet för SEB:slikviditetsriskhantering är attsäkerställa att koncernen har kontroll översin likviditetssituation, med tillräckliga mängder omedelbartsäljbara tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, och utan att detta leder till höga kostnader.

Hanteringen av likviditetsrisk styrs av limitersom fastställs av styrelsen, vilka fördelas vidare inom banken av Group Risk Committee. Limitersättsför koncernen, filialer och vissa legala enheter,samt för exponering i vissa valutor. Det övergripande ansvaret för SEB:slikviditetshantering ligger hostreasuryfunktionen som stöds av lokala treasuryenheter på bankens viktigaste marknader. Riskfunktionen mäter och rapporterar regelbundet utnyttjandet av limitersamt resultat av likviditetsstresstester till Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.

Likviditetshantering och balansräkningensstruktur ur likviditetssynpunkt bygger på tre grundperspektiv: (i)strukturellt likviditetsperspektiv som ställerstabil finansiering i relation till icke likvida tillgångar, (ii) bankens motståndskraft vid den kortfristiga stresssom uppstår då finansierings- och interbankmarknaderna stängs(en indikator på bankens beroende av marknadsfinansiering),samt (iii) motståndskraf-

Riskhantering

Affärsrisk utgör en fundamental del av all affärsverksamhet. Digitalisering av bankindustrin pågår i alltsnabbare takt och nya spelare på marknaden uppstår. De nya, omfattande reglersom gäller för bank- och finansverksamhet harstor påverkan på industrin. Hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor utgör en allt viktigare del av bolagets anseende. SEB arbetar kontinuerligt med att begränsa risker relaterade till affärer,strategier och anseende på olika sätt, till exempel genom regelbunden strategisk översyn av affärsområden, en proaktiv kostnadskontroll, en mer flexibel, stegvisIT-utvecklingsprocess, en ambitiös hållbarhetsstrategi och en aktiv dialog med tillsynsmyndigheterna.

försäkringsbeståndet.Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras motstora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse. Parametrarför teckningsrisken valideras årligen. Försäkringstagare i vissa produkter harrätt att flytta sitt kapital från SEB.Denna flytträtt harinte historisktsett utnyttjatsi någon större utsträckning. För att kunna möta oplanerade utflöden håller banken en tillräcklig andel likvida placeringar. Regelbunden kassaflödesanalys görs också för att motverka denna risk.

I den traditionella verksamheten utgörskillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena en buffert för att täcka SEB:srisk. I fondförsäkringsverksamheten bevakaslönsamheten i både befintlig och ny affär. Fonderna analyseras på granulär nivå för attså korrektsom möjligt beräkna kapitalkrav enligt Solvens-ramverket.

Riskorganisationen ansvarar för mätning och uppföljning av riskerna i SEB:slivförsäkringsverksamhet. Mätning och uppföljning av ALM riskmått, VaR,scenarioanalys och stresstester genomförsregelbundet församtliga försäkringsbolag. Riskorganisationen är också en del av den oberoende riskhanteringsfunktionen i de olika försäkringsbolagen från ett SolvensII-perspektiv.De viktigaste riskerna rapporterastill Group Risk Committee,styrelsens Risk and Capital Committee och tillstyrelserna i SEB:srespektive försäkringsbolag.

SolvensII, det nya regelverket förförsäkringsbolag, gäller från och med 1 januari 2016. Syftet med SolvensII är attskapa ett gemensamtregelverk när det gällerstyrning, intern kontroll och kapitalkrav i Europa. Stresstestersom genomförts under första året under SolvensII visar att SEB:slivbolag är finansielltstarka och motståndskraftiga mot olika typer av stress. SolvensII-beräkningar utförs minst månatligen och rapporteras enligt myndigheternas krav i varje land kvartalsvis. SolvensIIsiffrorföljs noga övertiden och resultatet har varit i linje med förväntningar.

ten vid ett mycket utsattscenario där, utöver att finansieringsmarknaderna stängs, banken också förlorar en stor del av sin inlåning.

Strukturell likviditetsrisk

För att kunna bibehålla en sund strukturell likviditetsposition börstrukturen på skuldsidan spegla tillgångssidanssammansättning. Ju mer långfristiga lån och andra illikvida tillgångar desto större behov av stabil finansiering. SEB mäter detta genom den så kallade Core gap-kvoten, vilket begreppsmässigt liknar Basel-kommitténs Net Stable Funding Ratio (NSFR),som är en kvot mellan stabil finansiering (mer än ett årslöptid) och illikvida tillgångar (mer än ett årslöptid). Skillnaden mellan den interna Core gap-kvoten och det externa NSFR är att Core gap beräknas på en mer detaljerad nivå med hjälp av intern statistik samt att viktningen av den tillgängliga stabila finansieringen och illikvida tillgångar är olika.

Beroende av marknadsfinansiering

Ettsätt att mäta motståndskraften vid en försämring av marknaderna är att uppskatta hur länge SEB:slikvida tillgångarskulle räcka om finansieringsmarknaderna stängdes. Detta beräknas genom den s.k. förfallande finansieringskvoten vilken beräknassom kvoten av bankenslikvida tillgångar i förhållande till marknadsfinansiering och netto interbankinlåning som förfaller de närmaste månaderna, ellersom det antal månader detskulle ta innan de likvida tillgångarna tarslut i ettscenario där all förfallande finansiering måste tasfrån de likvida tillgångarna. Den främsta fördelen med detta mått är att endast förfall enligt kontrakt används och att inga antaganden krävs. Detta kan även mätassom en ut-/inlåningskvot exklusive repor och omklassificerade skuldinstrument.

Överlevnadshorisont i ett stressat scenario

En modell förstressade situationer kan byggas på antaganden om att finansieringsmarknaderna stängssamtidigtsom inlåningen minskar och lånelöften utnyttjas. Detta mäts av tillsynsmyndigheternas mått på likviditetstäckningsgrad (LCR) där nettoutflöden under en 30-dagarsperiod i ettstressatscenario ställsi relation till likvida tillgångar. SEB mäter även tiden det tar för likviditetsreserven att förbrukasi detstressade scenariot, uttrycktsom en överlevnadsperiod. SEB följer även olika ratinginstituts mått för överlevnad.

Intern likviditetsutvärdering

Likviditetsrisk motverkasinte primärt av kapital men det finns en stark koppling mellan kapital och bankenslikviditetsposition. Därför är processen för att utvärdera likviditetsbehovet en del av den interna kapitalutvärderingen (IKU). Likviditetsutvärderingen är konstruerad så att den ska identifiera möjliga gap mot SEB:slångsiktigt önskvärda likviditetstäckningsmått, med hänsyn taget till effektiv likviditetshantering och pågående processförbättringar.

Likviditetsreserv 1)

	2016				2015
	SEK	EUR	USD	Övrigt	Summa	SEK	EUR	USD	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	61 808	83 837	55 755	16 409	217 809	25 136	53 378	46 678	8 459	133 651
Dagsutlåning till kreditinstitut	242	1 377	2 536	3 601	7 756	1 143	2 997	3 963	5 392	13 495
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat,
centralbank eller multilaterala utvecklingsbanker	3 465	35 387	18 902	11 091	68 845		28 193	6 962	2 560	37 715
Värdepapper utgivna eller garanterade av kommuner
eller av offentliga organ	5 307	3 347	7 411	171	16 236	6 687	18 937	8 650	194	34 468
Säkerställda obligationer utgivna av andra
institutioner	52 419	1 274	193	49 731	103 617	53 974	4 874	69	64 372	123 289
Säkerställda obligationer utgivna av SEB	2 212				2 212	1 576	190			1 766
Värdepapper utgivna av icke-finansiella företag		5 276			5 276	51	4 883	458	2	5 394
Värdepapper utgivna av finansiella företag
(exklusive säkerställda obligationer)		2 923	2 559		5 482		1 142	1 003		2 145
SUMMA	125 453	133 421	87 356	81 003	427 233	88 567	114 594	67 783	80 979	351 923

1) Likviditetsreserven presenteras enligt mallsom definierats av Svenska Bankföreningen. Tillgångarsom är inkluderade i likviditetsreserven ska uppfylla följande: tillgångarna ska finnas under bankens Treasuryfunktionkontroll, inte vara belastade samt vara pantsättningsbara i centralbank. Vidare ska obligationer ha en maximal riskvikt om 20% vid användande av den standardmetod för kreditrisk i Basel II regelverketsamt en lägsta rating om Aa2/AA-. Tillgångarna presenterastill marknadsvärden.

Likviditetsmått

	2016	2015
Core gap- kvot1)	114%	111%
Ut-/inlåningskvot	143%	146%
Likviditetstäckningsgrad (enligt Finansinspektionens definition)	168%	128%

1) Core gap-kvoten representerar moderbolaget, SEB AG, SEB Pank AS (Estland), SEB Banka (Lettland) och SEB bankas AB (Litauen).

Kontraktuella förfall i balansräkningen

Tabellerna specificerar kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala, oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen

som presenteras är ej diskonterade kassaflöden. Derivat redovisastill verkligt värde. Poster inom linjen såsom lånelöften rapporteras vid förfallotidpunkten.

Koncernen, 2016

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	< 3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år		>5 år Ingen löptid Försäkring	2)	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till centralbanker Utlåning till kreditinstitut varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument	151 078 24 5 898	66 366 29 142	289 7 001 380	6 949	993	118	314	151 078 66 679 50 415 380	51 112 2	151 078 66 730 50 527 382
varav repor Offentlig förvaltning Hushåll Företag	476 793 44 124	795 1 428 62 012 161 309	7 385 167 270 148 752	19 763 258 432 375 423	4 164 40 261 101 650	1 182 3 211	117	912 33 217 528 950 834 469	2 1 613 20 227 34 543	914 34 830 549 177 869 012
Utlåning till allmänheten varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument varav repor Skuldinstrument varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument Eqetkapitalinstrument Derivat Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	45 393	224 749 7 63 242 18 041 5 296 12 008 41 208	323 407 7 16 605 8 267 8 328 24 972	653 618 9 614 214 109 411 46 779 62 577 50 328	146 075 2 697 1 562 13 876 9 534 4 323 39 429	3 394 43 436	76 955 43 805 32 587 30 737 56 418 295 908	1 396 636 12 311 1 790 63 242 234 888 113 681 119 823 74 173 212 355 295 908	56 383 385 106 282 3 449 1 710 1 739	1 453 019 12 696 1 896 63 524 238 337 115 391 121 562 74 173 212 355 295 908
Finansiella tillgångartill verkligt värde Övrigt varav övriga finansiella tillgångar	44	59 249 37 883 36 717	41 577 390 14	159 739 1 575 44	53 305 178 52	43 436 32 079 3	460 018 6 341 126	817 324 78 490 36 956	3 449 29 29	820 773 78 519 36 985
Summa tillgångar varav upplupna räntor utlåning varav upplupna räntorskuldinstrument	202 437	417 389	372 664	821 881	200 551	79 027 2 093 1 516	466 673	2 560 622 2 093 1 516	60 024	2 620 646 2 093 1 516
Skuldertill kreditinstitut varav repor Offentlig förvaltning Hushåll Företag	25 058 26 590 239 979 536 292	61 155 737 2 884 29 446 64 501	20 449 1 676 6 214 9 111	2 180 438 1 135 23 609	2 234 4 255 2 16 749		8 892 118	119 968 855 35 843 276 776 650 262	–104 –113 –52 –688	119 864 855 35 730 276 724 649 574
In- och upplåning från allmänheten varav inlåning varav upplåning varav repor Skuldertillförsäkringstagare Certifikat Säkerställda obligationer Övriga obligationer3)	802 861 369 042 47	96 831 69 732 1 067 740 61 960 1 366 8 519	17 001 6 271 9 62 700 44 857 21 004	25 182 2 815 13 2 826 257 656 181 004	21 006 9 253 159 36 727 13 141		296 618	962 881 457 113 1 248 740 296 618 127 533 340 606 223 668	–853 –324 –5 –1 –1 058 –13 621 –8 248	962 028 456 789 1 243 739 296 618 126 475 326 985 215 420
Emitterade värdepapper Skuldinstrument Egetkapitalinstrument Derivat Övriga skulder	47	71 845 155 41 687 1 338	128 561 53 21 073 1 656	441 486 6 270 41 146 16 378	49 868 3 661 24 203	10 071	46 542	691 807 10 139 10 071 174 651 19 372	–22 927 –590 –147	668 880 9 549 10 071 174 651 19 225
Finansiella skuldertill verkligt värde Övrigt varav övriga finansiella skulder Efterställda skulder Eget kapital	97	43 180 41 826 38 768 510	22 782 259 54	63 794 598 282	27 864 2 128 1 240 52 231	10 071 20 735 2 140 976	46 542 112 459 76	214 233 178 102 40 422 52 741 140 976	–737 –37 –37 –12 022	213 496 178 065 40 385 40 719 140 976
Summa skulder och eget kapital varav upplupna räntor in- och upplåning varav upplupna räntor emitterade värdepapper	828 063	315 347	189 052	533 240	155 331	171 782 1 971 4 772	464 511	2 657 326 1 971 4 772	–36 680	2 620 646 1 971 4 772
Posterinom linjen
Lånelöften Andra finansiella åtaganden Operationella leasingåtaganden	12 715 109	116 411 49 228 286	38 625 26 064 441	228 258 15 771 912	23 420 20 436 44	39		419 429 111 538 1 792		419 429 111 538 1 792
Summa skulder, eget kapital och posterinom linjen	840 887	481 272	254 182	778 181	199 231	171 821	464 511	3 190 085	–36 680	3 153 405

Koncernen, 2015

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	< 3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år		>5 år Ingen löptid Försäkring	2)	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till centralbanker Utlåning till kreditinstitut varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument varav repor Offentlig förvaltning Hushåll Företag	101 429 20 10 095 95 5 129 721 41 159	32 053 28 038 1 046 1 754 3 796 67 434 159 950	123 8 014 1 281 11 093 143 604 142 936	7 746 357 17 953 261 702 311 085	1 328 7 022 35 434 87 999		3 188	101 429 32 196 58 409 1 403 1 376 1 754 44 993 508 895 743 129	26 133 12 10 1 2 211 21 447 32 711	101 429 32 222 58 542 1 415 1 386 1 755 47 204 530 342 775 840
Utlåning till allmänheten	47 009	231 180	297 633	590 740	130 455			1 297 017	56 369	1 353 386
varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument varav repor Skuldinstrument varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument Eqetkapitalinstrument Derivat Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken		432 7 58 274 59 852 49 495 9 366 45 396	1 368 196 1 21 240 4 432 16 800 20 982	5 663 717 111 647 30 189 81 319 59 919	5 736 2 965 14 343 6 544 7 757 51 504	82 058	67 452 38 992 27 879 16 149 37 750 271 613	13 199 3 885 58 275 274 534 129 652 143 121 98 207 215 551 271 613	612 253 285 4 408 1 480 2 928	13 811 138 4 58 560 278 942 131 132 146 049 98 207 215 551 271 613
Finansiella tillgångartill verkligt värde		105 248	42 222	171 566	65 847	82 058	392 964	859 905	4 408	864 313
Övrigt		36 637	74	1 551	136	26 867	20 778	86 043	29	86 072
varav övriga finansiella tillgångar		35 336	10	73	19	10	113	35 561	29	35 590
Summa tillgångar varav upplupna räntor utlåning varav upplupna räntorskuldinstrument	158 553	433 156	348 066	771 603	197 766	108 925 1 895 2 011	416 930	2 434 999 1 895 2 011	60 965	2 495 964 1 895 2 011
Skuldertill kreditinstitut	30 419	54 186	27 979	2 303	2 641		1 103	118 631	–125	118 506
varav repor Offentlig förvaltning Hushåll Företag	17 456 217 057 452 066	1 569 5 197 34 859 83 953	1 953 8 175 11 799	189 1 499 28 136	4 736 4 17 777		877	2 446 29 531 261 594 593 731	–1 –139 –72 –860	2 445 29 392 261 522 592 871
In- och upplåning från allmänheten varav inlåning varav upplåning varav repor Skuldertillförsäkringstagare Certifikat Säkerställda obligationer Övriga obligationer3)	686 579 303 497	124 009 87 287 7 501 7 171 113 283 12 536 10 975	21 927 9 666 1 30 709 48 196 18 287	29 824 2 817 20 2 869 226 149 130 654	22 517 9 664 185 168 50 382 17 278	45	271 995	884 856 412 931 7 707 7 171 271 995 147 074 337 263 177 194	–1 071 –397 –12 –7 –931 –14 216 –6 940	883 785 412 534 7 695 7 164 271 995 146 143 323 047 170 254
Emitterade värdepapper		136 794	97 192	359 672	67 828	45		661 531	–22 087	639 444
Skuldinstrument		128	111	5 720	5 222			11 181	–739	10 442
Egetkapitalinstrument Derivat		47 062	19 572	51 197	36 781	12 927	35 427	12 927 190 039		12 927 190 039
Övriga skulder		15 757	1 640					17 397	–20	17 377
Finansiella skuldertill verkligt värde Övrigt		62 947 43 096	21 323 297	56 917 740	42 003 1 964	12 927 25 836	35 427 105 387	231 544 177 320	–759 –41	230 785 177 279
varav övriga finansiella skulder		39 383	94	481	1 140	2	87	41 187	–41	146 41
Efterställda skulder Eget kapital		802			40 256	142 798		41 058 142 798	–9 686	31 372 142 798
Summa skulder och eget kapital varav upplupna räntor in- och upplåning varav upplupna räntor emitterade värdepapper	716 998	421 834	168 718	449 456	177 209	181 606 2 330 7 256	413 912	2 529 733 2 330 7 256	–33 769	2 495 964 2 330 7 256
Posterinom linjen
Lånelöften
Andra finansiella åtaganden Operationella leasingåtaganden Summa skulder, eget kapital och		227 039 53 591 250	25 062 30 407 863	201 840 13 851 843	29 235 21 484 156			483 176 119 333 2 112		483 176 119 333 2 112

1) Inkluderar postersom är tillgängliga över natten (O/N).

2) Kassaflödena från försäkringstillgångarna är monitorerade på regelbunden basisså att de vid varje givet tillfälle ska vara tillräckligtstora för att täcka kassaflödena från försäkringsskulderna. 3) Koncernen emitterar aktieindexobligationer,som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 30 992 Mkr (34 774)som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 28 940 Mkr (32 315). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderastill verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisasi resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 28 871 Mkr (32 356) och moderföretagetstill 27 111 Mkr (30 199). Den ackumulerade påverkan av att beakta koncernens egen kreditvärdighet i verkligt värde värderingen uppgår till 230 Mkr (177), varav -53 Mkr (-417) avser 2016. Motsvarande belopp för moderbolaget är 148 Mkr (98), varav–50 Mkr (–371) avser 2016.

Moderbolaget, 2016

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på	anfordran < 3månader1 )	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut varav andra skuldinstrument	70 805 21 453	173 899	34 792	57 157	205		70 805 287 506	–134 –447	70 671 287 059
varav repor Offentlig förvaltning	192	1 237 491	1 402	7 175	176		1 237 9 436	–1 –354	1 236 9 082
Hushåll	749	48 479	167 027	262 740	12 472		491 467	–15 195	476 272
Företag	46 693	146 375	126 379	320 381	71 977		711 805	–25 064	686 741
Utlåning till allmänheten varav belåningsbara skuldinstrument	47 634	195 345	294 808	590 296 6 992	84 625		1 212 708 6 992	–40 613 –302	1 172 095 6 690
varav andra skuldinstrument varav repor		63 809		229	1 872		2 101 63 809	–220 –286	1 881 63 523
Skuldinstrument		14 232	12 378	95 325	12 287		134 222	–2 901	131 321
varav belåningsbara skuldinstrument		2 835	3 939	27 282	7 400		41 456	–1 057	40 399
varav andra skuldinstrument Eqetkapitalinstrument		10 733	8 439	67 986	4 887	93 775	92 045 93 775	–1 784	90 261 93 775
Derivat		41 897	25 173	54 028	38 675		159 773		159 773
Finansiella tillgångartill verkligt värde		56 129	37 551	149 353	50 962	93 775	387 770	–2 901	384 869
Övrigt		36 507	77	267	585	47 714	85 150		85 150
varav övriga finansiella tillgångar		36 507	77	267	585		37 436		37 436
Summa tillgångar varav upplupna räntor utlåning	139 892	461 880	367 228	797 073	136 377	141 489 1 627	2 043 939 1 627	–44 095	1 999 844 627 1
varav upplupna räntorskuldinstrument						793	793		793
Skuldertill kreditinstitut	63 648	62 763	27 022	13 539	2 326		169 298	–446	168 852
varav repor Offentlig förvaltning	21 110	738 109	338	229	2 179		738 23 965	–1 –75	737 23 890
Hushåll	195 909	12 432	1 674	420			210 435	–408	210 027
Företag	481 242	54 574	4 450	2 549	6 971		549 786	–1 119	548 667
In- och upplåning från allmänheten	698 261	67 115	6 462	3 198	9 150		784 186	–1 602	782 584
varav inlåning	698 261	66 048	6 462	3 198	9 150		783 119	–1 601	781 518
varav upplåning		1 066					1 066	–1	1 065
varav repor Certifikat		739 61 939	62 704	2 825			739 127 468	–1 104	739 126 364
Säkerställda obligationer		1 366	44 878	255 635	36 682		338 561	–14 123	324 438
Övriga obligationer2)		8 417	20 942	181 042	11 413		221 814	–8 430	213 384
Emitterade värdepapper		71 722	128 524	439 502	48 095		687 843	–23 657	664 186
Skuldinstrument		178	29	6 037	3 305		9 549		9 549
Egetkapitalinstrument Derivat		42 400	21 163	45 391	24 879	10 072	10 072 133 833		10 072 133 833
Övriga skulder		1 313	1 675	16 236			19 224		19 224
Finansiella skuldertill verkligt värde		43 891	22 867	67 664	28 184	10 072	172 678		172 678
Övrigt		37 845	22			9 823	47 690		47 690
varav övriga finansiella skulder		37 845	22				37 867		37 867
Efterställda skulder		510			54 143		54 653	–13 934	40 719
Obeskattade reserver						21 761	21 761		21 761
Eget kapital						101 374	101 374		101 374
Summa skulder och eget kapital	761 909	283 846	184 897	523 903	141 898	143 030	2 039 483	–39 639	1 999 844
varav upplupna räntor in- och upplåning varav upplupna räntor emitterade värdepapper						1 223 4 768	1 223 4 768		1 223 4 768
Posterinom linjen
Lånelöften Andra finansiella åtaganden		43 549 38 577	33 522 16 968	189 699 8 398	19 467 10 470		286 237 74 413		286 237 74 413
Summa skulder, eget kapital och posterinom linjen	761 909	365 972	235 387	722 000	171 835	143 030	2 400 133	–39 639	2 360 494

Moderbolaget, 2015

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på	anfordran < 3månader1 )	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut varav andra skuldinstrument varav repor Offentlig förvaltning Hushåll Företag	55 857 22 065 95 177 674 42 342	65 167 1 439 905 53 743 142 443	26 608 1 294 2 389 144 060 113 298	52 805 4 981 269 468 265 689	116 2 691 10 738 66 491		55 857 166 761 1 389 1 439 11 143 478 683 630 263	–145 –494 –3 –1 –589 –15 929 –23 133	55 712 166 267 1 386 438 1 10 554 462 754 607 130
Utlåning till allmänheten varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument varav repor Skuldinstrument varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument Eqetkapitalinstrument Derivat	43 193	197 091 58 836 57 770 47 836 8 952 45 894	259 747 1 399 194 20 157 3 415 16 743 21 024	540 138 4 336 757 97 449 19 823 77 626 59 850	79 920 2 608 3 628 11 813 5 101 6 712 54 238	117 464	1 120 089 8 343 4 579 58 836 187 189 76 175 110 033 117 464 181 006	–39 651 –527 –468 –281 –4 955 –1 383 –3 570	1 080 438 816 7 4 111 58 555 182 234 74 792 106 463 117 464 181 006
Finansiella tillgångartill verkligt värde Övrigt varav övriga finansiella tillgångar		103 664 35 049 35 049	41 181 278 278	157 299 469 469	66 051 208 208	117 464 47 480	485 659 83 484 36 004	–4 955	480 704 83 484 36 004
Summa tillgångar varav upplupna räntor utlåning varav upplupna räntorskuldinstrument	121 115	400 971	327 814	750 711	146 295	164 944 1 482 1 161	1 911 850 1 482 1 161	–45 245	1 866 605 1 482 1 161
Skuldertill kreditinstitut varav repor Offentlig förvaltning Hushåll Företag	34 253 7 097 177 306 392 036	55 666 1 569 487 19 896 72 649	30 024 951 3 136 5 449	10 180 83 507 2 580	5 032 2 455 7 095		135 155 1 569 11 073 200 845 479 809	–339 –1 –53 –389 –984	134 816 568 1 11 020 200 456 478 825
In- och upplåning från allmänheten varav inlåning varav upplåning varav repor Certifikat Säkerställda obligationer Övriga obligationer2)	576 439 576 439	93 032 85 537 7 496 7 168 113 437 12 102 10 919	9 536 9 536 30 718 46 977 18 155	3 170 3 170 2 871 227 281 132 395	9 550 9 550 175 52 235 15 871		691 727 684 232 7 496 7 168 147 201 338 595 177 340	–1 426 –1 423 –4 –4 –1 315 –19 885 –9 533	690 301 682 809 7 492 7 164 145 886 318 710 167 807
Emitterade värdepapper Skuldinstrument Egetkapitalinstrument Derivat Övriga skulder		136 458 127 49 096 15 742	95 850 109 19 694 1 635	362 547 5 340 52 404	68 281 4 703 41 110	12 831	663 136 10 279 12 831 162 304 17 377	–30 733	632 403 10 279 12 831 162 304 17 377
Finansiella skuldertill verkligt värde Övrigt varav övriga finansiella skulder Efterställda skulder Obeskattade reserver Eget kapital		64 965 39 028 39 028 802	21 438 17 17	57 744 9 9	45 813 41 317	12 831 14 622 23 466 97 780	202 791 53 676 39 054 42 119 23 466 97 780	–10 747	202 791 53 676 39 054 31 372 23 466 97 780
Summa skulder och eget kapital varav upplupna räntor in- och upplåning varav upplupna räntor emitterade värdepapper	610 692	389 951	156 865	433 650	169 993	148 699 1 205 5 837	1 909 850 1 205 5 837	–43 245	1 866 605 1 205 837 5
Posterinom linjen
Lånelöften Andra finansiella åtaganden		140 699 43 353	20 687 19 425	163 462 9 256	26 072 14 274		350 920 86 308		350 920 86 308
Summa skulder, eget kapital och posterinom linjen	610 692	574 003	196 977	606 368	210 339	148 699	2 347 078	–43 245	2 303 833

1) Inkluderar postersom är tillgängliga över natten (O/N).

2) Koncernen emitterar aktieindexobligationer,som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 30 992 Mkr (34 774)som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 28 940 Mkr (32 315). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderastill verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisasi resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 28 871 Mkr (32 356) och moderföretagetstill 27 111 Mkr (30 199). Den ackumulerade påverkan av att beakta koncernens egen kreditvärdighet i verkligt värde värderingen uppgår till 230 Mkr (177), varav –53 Mkr (–417) avser 2016. Motsvarande belopp för moderbolaget är 148 Mkr (98), varav –50 Mkr (–371) avser 2016.

	Koncernen		Moderbolaget
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2016	2015	2016	2015
Utlåning till kreditinstitut	0,78	0,78	0,81	1,27
Utlåning till allmänheten	2,72	2,65	2,36	2,35
Skulder till kreditinstitut	0,41	0,48	0,83	1,05
Inlåning från allmänheten	0,24	0,29	1,32	1,12
Upplåning från allmänheten	1,39	0,36	0,13	0,13
Certifikat	0,43	0,29	0,43	0,29
Säkerställda obligationer	3,38	3,52	3,37	3,52
Övriga obligationer	3,04	3,20	2,99	3,13

18 Kassa och likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Kassabehållning	1 957	2 075	156	168
Kassabehållning hos centralbanker	149 121	99 354	70 515	55 544
Andra checkkonton 1)	7 237	9 341	21 261	21 781
SUMMA	158 315	110 770	91 932	77 493

1) Behållning hos kreditinstitutsom utbetalas på anfordran.

19 Utlåning

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Utlåning till kreditinstitut 1) Utlåning till allmänheten1)	50 527 1 453 019	58 542 1 353 386	287 059 1 172 095	166 267 1 080 438
SUMMA	1 503 546	1 411 928	1 459 154	1 246 705

1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.

Lånefordringar

Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	1 500 692	1 408 779	1 457 416	1 245 585
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	5 037	4 900	3 228	2 060
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar	2 597	2 922	720	805
Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade	9	205
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	7 643	8 027	3 948	2 865
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1 508 335	1 416 806	1 461 364	1 248 450
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–1 928	–2 044	–1 044	–775
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–1 539	–1 304	–908	–698
Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar	–1 322	–1 530	–258	–272
Reserver	–4 789	–4 878	–2 210	–1 745
SUMMA	1 503 546	1 411 928	1 459 154	1 246 705
Specifika och gruppvisa reserver	–4 789	–4 878	–2 210	–1 745
Reserver för poster inom linjen	–44	–81		–22
SUMMA RESERVER	–4 833	–4 959	–2 210	–1 767
Andel osäkra lånefordringar, brutto	0,33%	0,35%	0,22%	0,17%
Andel osäkra lånefordringar, netto	0,21%	0,20%	0,15%	0,10%
Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar	38,3%	41,7%	32,3%	37,6%
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar	68,8%	68,3%	60,5%	71,5%
Reserveringsgrad för portföljvärderade lån	50,7%	48,9%	35,8%	33,8%
Reserveringsgrad för osäkra lån och oreglerade portföljfordringar Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar i procent av utlåningen	63,2% 0,5%	61,8% 0,6%	56,0% 0,3%	61,7% 0,2%

Lånefordringar per kategori av låntagare

Koncernen, 2016	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	50 527	567 810	299 617	34 835	547 903	1 500 692
Individuellt värderade osäkra lånefordringar		3 812	1 066		159	5 037
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar		163			2 434	2 597 9
Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar		3 975	1 066		9 2 602	7 643
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	50 527	571 785	300 683	34 835	550 505	1 508 335
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar		–1 391	–441		–96	–1 928
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar		–1 446 –91	–86	–5	–2 –1 231	–1 539 –1 322
Reserver		–2 928	–527	–5	–1 329	–4 789
SUMMA	50 527	568 857	300 156	34 830	549 176	1 503 546
2015
Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	58 548	506 221	267 997	47 211	528 802	1 408 779
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	1	3 065	1 657		177	900 4 2 922
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade		229			2 693 205	205
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	1	3 294	1 657		3 075	8 027
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	58 549	509 515	269 654	47 211	531 877	1 416 806
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar		–1 243	–696		–105	–2 044
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar	–7	–1 192 –107	–90	–8	–7 –1 423	–1 304 –1 530
Reserver	–7	–2 542	–786	–8	–1 535	–4 878
SUMMA	58 542	506 973	268 868	47 203	530 342	1 411 928
Moderbolaget, 2016	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	286 936	440 508	245 092	9 086	475 794	1 457 416
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	123	2 856	187		62	3 228
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	123	2 856	187		720 782	720 3 948
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	287 059	443 364	245 279	9 086	476 576	1 461 364
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar		–880	–118		–46	–1 044
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar		–904		–4		–908
Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar					–258	–258
Reserver		–1 784	–118	–4	–304	–2 210
SUMMA	287 059	441 580	245 161	9 082	476 272	1 459 154
2015
Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	166 137	403 552	203 127	10 562	462 207	1 245 585
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	137	1 715	153		55	2 060
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	137	1 715	153		805 860	805 2 865
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	166 274	405 267	203 280	10 562	463 067	1 248 450
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar	–7	–612 –682	–122 –5	–4	–41 –272	–775 –698 –272

Reserver –7 –1 294 –127 –4 –313 –1 745 SUMMA 166 267 403 973 203 153 10 558 462 754 1 246 705

Lånefordringar per geografiskt område 1)

Koncernen, 2016	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	1 218 235	113 641	115 771	53 045	1 500 692
Individuellt värderade osäkra lånefordringar Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade	2 967 1 310	463	1 469 1 287 9	138	5 037 2 597 9
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	4 277	463	2 765	138	7 643
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1 222 512	114 104	118 536	53 183	1 508 335
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar	–985 –1 108 –535	–158 –69	–748 –236 –787	–37 –126	–1 928 –1 539 –1 322
Reserver	–2 628	–227	–1 771	–163	–4 789
SUMMA	1 219 884	113 877	116 765	53 020	1 503 546
2015
Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	1 126 933	126 751	104 654	50 441	1 408 779
Individuellt värderade osäkra lånefordringar Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Portföljvärderade lånefordringar, omstrukturerade Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	1 849 1 414 3 263	910 910	2 067 1 508 205 3 780	74 74	4 900 2 922 205 8 027
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1 130 196	127 661	108 434	50 515	1 416 806
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar	–696 –923 –554	–357 –73	–963 –199 –976	–28 –109	–2 044 –1 304 –1 530
Reserver	–2 173	–430	–2 138	–137	–4 878
SUMMA	1 128 023	127 231	106 296	50 378	1 411 928

Moderbolaget, 2016	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	1 413 794			43 622	1 457 416
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	2 967			261	3 228
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	720 3 687			261	720 3 948
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1 417 481			43 883	1 461 364
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–932			–112	–1 044
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–783			–125	–908
Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar	–258				–258
Reserver	–1 973			–237	–2 210
SUMMA	1 415 508			43 646	1 459 154
2015
Lånefordringarsom varken är oreglerade eller osäkra	1 205 329			40 256	1 245 585
Individuellt värderade osäkra lånefordringar	1 849			211	2 060
Portföljvärderade lånefordringar, oreglerade >60 dagar	805				805
Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar	2 654			211	2 865
Lånefordringarföre beaktande av reserveringar	1 207 983			40 467	1 248 450
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–663			–112	–775
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–589			–109	–698
Gruppvisa reserver för portföljvärderade lånefordringar	–272				–272
Reserver	–1 524			–221	–1 745
SUMMA	1 206 459			40 246	1 246 705

1) Den geografiska fördelningen avgörs av var lånet är bokat.

Förfallna men ej osäkra lån

	Koncernen			Moderbolaget
2016	Företag	Hushåll	Övriga	Summa	Företag	Hushåll	Övriga	Summa
< 30 dagar	3 967	1 609	21	5 597	2 981	341	1	3 323
31 – 60 dagar	836	671	11	1 518	726	414		1 140
>60 dagar 1)	517	286		803	213	41		254
SUMMA	5 320	2 566	32	7 918	3 920	796	1	4 717
2015
< 30 dagar	3 071	1 764	24	4 859	1 602	345	8	1 955
31 – 60 dagar	463	744	1	1 208	184	367		551
>60 dagar 1)	411	94	1	506	227	13		240
SUMMA	3 945	2 602	26	6 573	2 013	725	8	2 746

1) Exklusive förfallna men ej osäkra portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar vilka finns med i tidigare tabell.

Reserver, Koncernen

	Utlåning till kreditinstitut		Utlåning till allmänheten		Totalt
Specifika reserver1)	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Ingående balans	0	–1	–2 044	–2 833	–2 044	–2 834
Ianspråktagande		1	584	1 300	584	1 301
Avsättningar			–734	–1 058	–734	–1 058
Återföringar			338	507	338	507
Valutakursdifferenser			–72	40	–72	40
Utgående balans	0	0	–1 928	–2 044	–1 928	–2 044
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.
Gruppvisa reserver2)
Ingående balans	–7	–7	–2 827	–3 316	–2 834	–3 323
Avsättningar, netto	7		35	436	42	436
Valutakursdifferenser		0	–69	53	–69	53
Utgående balans	0	–7	–2 861	–2 827	–2 861	–2 834
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.
Reserverför posterinom linjen
Ingående balans			–81	–87	–81	–87
Avsättningar, netto			43	3	43	3
Ianspråktagande			0	5	0	5
Valutakursdifferenser			–6	–2	–6	–2
Utgående balans			–44	–81	–44	–81
SUMMA	0	–7	–4 833	–4 952	–4 833	–4 959

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Totalt Specifika reserver1) 2016 2016 2016 2015 2015 2015 Ingående balans 0 –2 –775 –1 384 –775 –1 386 Ianspråktagande 2 60 695 60 697 Avsättningar –407 –431 –407 –431 Återföringar 102 360 102 360 Valutakursdifferenser –24 –15 –24 –15 Utgående balans 0 0 –1 044 –775 –1 044 –775 1) Specifika reserver för individuellt värderade lån. Gruppvisa reserver 2) Ingående balans –8 –7 –962 –785 –970 –792 Avsättningar, netto 7 –195 –165 –188 –165 Valutakursdifferenser 1 –1 –9 –12 –8 –13 Utgående balans 0 –8 –1 166 –962 –1 166 –970 2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver. Reserverför posterinom linjen Ingående balans –22 0 –22 0 Avsättningar, netto 22 –22 22 –22 Utgående balans 0 –22 0 –22 SUMMA 0 –8 –2 210 –1 759 –2 210 –1 767	Reserver, Moderbolaget

"Forborne loans"

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Summa "forborne"lån varav varken är oreglerade eller osäkra1)	11 990 6 327	11 980 5 096	6 927 3 883	5 399 2 031

1) Enligt EBA:s definition.

20 Kapitaltäckning

Kapitalstyrning

I konkurrensen om kunder och affärer tar SEB olika typer av risk i linje med bankens strategiska inriktning och affärsplan. För att kunna hålla dessa risker och garantera SEB:slångsiktiga överlevnad måste banken hålla tillräckligt med kapital. Samtidigt måste lönsamheten balanseras mot risktoleransen. Inom ramen för SEB:s kapitalstyrning beaktas de följande aspekterna:

• 1. tillsynsmyndigheternas minimikapitalkrav och derasförväntningar att bankerska verka med en säker marginal över dessa miniminivåer,som sätts av EU-direktiv genom svensk lagstiftning om kapitalkrav,
• 1. kapitalisering som krävsför att uppnå den rating som behövsför att nå det antal skuldinvesterare som behövsför att SEB:s verksamhetska kunna bedrivas,
• 1. kapitalisering som krävs av företagskunder och andra motparter för att banken ska kunna vara verksam i kapitalmarknaderna, inklusive derivat- och valutahandel, och
• 1. balans mellan aktieägarnas avkastningskrav och risktagande.

För att möta förväntningarna från aktieägarna, tillsynsmyndigheterna och marknadsaktörer är SEB:s kapitalnivå baserad på en uppskattning av samtliga risker i verksamheten samt framåtblickande – i linje med lång- och kortsiktiga affärsplaner och förväntad makroekonomisk utveckling. Vidare användsstresstester för att identifiera hur bankens finansiella ställning kan komma att påverkas av olika negativa scenarier.

Intern kapitalutvärderingsprocess

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) omfattar SEB:sinterna syn på materiella risker och hur de utvecklas, liksom riskmätningsmodeller, riskhantering och de faktorersom minskar risken. Den är kopplad till bankens affärsplanering och fastställer en strategi för hur lämpliga kapitalnivåerska upprätthållas. Den säkerställer att det egna kapitalet, ekonomiskt kapital, myndigheternas och ratingbolagens kapitalkrav hanteras på ettsättså att bankens överlevnad inte riskeras. Kapitaltäckningen bevakaslöpande och rapporterastillstyrelsen. Därmed är IKU sammankopplad med SEB:s affärsplanering, interna styrning och kontrollramverk.

SEB:s kapitalplan täcker den strategiska planeringsperioden och prognosticerar både krav på ekonomiskt kapital och myndighetskrav samt tillgängligt kapital och relevanta nyckeltal. Planen är framåtriktad och inkluderar nuvarande samt kommande affärsvolymer liksom strategiska initiativ. Kapitalplanen stresstestasför eventuella konjunkturnedgångar, förstrategiska riskfaktorersom identifierasi affärsplanen och andra relevanta scenarier. Kapitalplanen fastställs årligen och uppdateras under året vid behov.

Ekonomiskt kapital är en viktig beståndsdel av IKU. Det är ett internt riskmått som liknar Basel III-regelverket. Ekonomiskt kapital beräknas på ett konfidensintervall på 99,97 procent vilket motsvarar kapitalkravet för en mycket hög rating. Ekonomiskt kapital, eller det internt bedömda kapitalbehovet, för koncernen (inklusive

försäkringsverksamheten) uppgick till 63 miljarder kronor (59) vid åretsslut. SEB har en intern modell för kapitalallokering och för att mäta räntabilitet. Modellen är kalibrerad till SEB:s kapitalmål och liknar myndighetskapitalmåttet genom att det inkluderar kapitalkrav under pelare 2.

Tillsynsmyndigheterna utvärderar årligen SEB och dessIKU enligt regelverket för myndigheternas översyns- och utvärderingsprocess. Utvärdering omfattar bland annat kapitaltäckning, riskmätningsmodeller och riskstyrning och i utvärderingen för 2016 har tillsynsmyndigheten dragitslutsatsen att SEB har tillräckligt kapital och mäter och hanterar risker på ett lämpligtsätt.

Myndigheternas kapitalkrav

Minimikapitalkraven för banker har utvecklats under de senaste åren, både vad gäller vilka riskersom täcks och vilka komponentersom ingår i kapitalbasen. Kraven delasin i pelare 1-krav som är generella minimikrav för alla institut och pelare 2-krav som baseras på individuella bedömningar av varje institut.

Pelare 1-kraven för kärnprimärkapitalet uttryckssom en andel av de riskvägda tillgångarna och består av följande:

• i) ett legalt minimikrav på 4,5 procent,
• ii) en kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 procent,
• iii) en systemriskbuffert på 3,0 procent, och
• iv) en kontracyklisk buffert används av tillsynsmyndigheterna i Sverige och Norge, som för närvarande uppgår till ca 0,7 procent för SEB.

Tillsammans uppgår pelare 1-kraven för kärnprimärkapitalet till 10,7 procent.

Tillskillnad från pelare 1-kraven, uttrycks pelare 2-kraven inte somen andel av riskvägda tillgångar.Därför varierar pelare 2-kraven variera i förhållande tillriskvägda tillgångar(förutom försystemrisk). Pelare 2-kraven består av följande:

• v) ettspecifikt kapitalkrav försystemrisk (systemriskkrav) uttrycktsom ett rent kärnprimärkapitalkrav på 2 procent,
• vi) riskviktsgolv försvenska bolån. Kravet beräknassom skillnaden mellan riskvägda tillgångar med en 25 procentsriskvikt för bolån och riskvägda tillgångar enligt Pelare 1 församma lån (där SEB:sriskvikt ligger på cirka 5 procent enligt interna modeller),
• vii) övriga specifika risker. Församtliga svenska banker har Finansinspektionen för närvarande identifierat a) kreditrelaterad koncentrationsrisk, b) ränterisk i bankboken, c) pensionsrisk, d)statsrisk och e) risker relaterade till företagskrediter. Utöver detta kan ytterligare SEB-specifika krav för andra risker tillkomma som en del av tillsynsmyndigheternas årliga översyn och utvärdering av banken.

Detsammanlagda kärnprimärkapitalkravet uppgår för närvarande till 16,9 procent.

Kapitalkvotskrav (explicit ellerimplicit)

Pelare 1	CET1	AT1	Tier 2	Summa
Minimikrav	4,5%	1,5%	2,0%	8,0%
Kapitalkonserveringsbuffert	2,5%			2,5%
Systemriskbuffert	3,0%			3,0%
Delsumma	10,0%	1,5%	2,0%	13,5%
Kontracyklisk kapitalbuffert	0,7%			0,7%
SUMMA	10,7%	1,5%	2,0%	14,2%
Pelare 2				Summa
	CET1	AT1	Tier 2
Systemrisk i pelare 2	2,0%			2,0%
Riskviktsgolv försvenska bolån 25 %	1,9%	0,2%	0,3%	2,4%
Kredit-relaterad koncentrationsrisk	0,4%	0,0%	0,1%	0,5%
Ränterisk i bankboken	0,4%	0,1%	0,1%	0,6%
Pensionsrisk	0,6%	0,1%	0,1%	0,8%
Statsrisk	0,1%	0,0%	0,0%	0,1%
Företagskrediter – PD-skala	0,4%	0,1%	0,1%	0,6%
Företagskrediter – maturitetsgolv	0,4%	0,0%	0,0%	0,4%
SUMMA	6,2%	0,5%	0,7%	7,4%
Totalt kapitalkrav	16,9%	2,0%	2,7%	21,6%

Not 20 fortsättning Kapitaltäckning

Kapitaltäckningsanalys

2016 114 419	2015	2016	2015
129 157 151 491	107 535 121 391 135 782	97 144 111 882 134 384	91 951 105 806 119 472
609 959 48 797 18,8% 21,2% 24,8%	570 840 45 667 18,8% 21,3% 23,8%	515 826 41 266 18,8% 21,7% 26,1%	478 376 38 270 19,2% 22,1% 25,0%
3,10	2,97	3,26	3,12
10,7% 2,5% 3,0% 0,7%	10,5% 2,5% 3,0% 0,5%	7,9% 2,5% 0,9%	7,6% 2,5% 0,6%
14,3%	14,3%	14,3%	14,7%
86 884 151 814 1,75	79 123 135 478 1,71	69 864 134 158 1,92	63 167 119 322 1,89
2 549 149 2 120 587 428 562	2 463 479 2 094 445 369 034
	5,1%	4,9%

1) Kärnprimärkapitalrelation minuslagstadgat minimikrav på 4,5% exklusive buffertkrav. Därutöver tillkommer ett totalt kapitalkrav på ytterligare 3,5%.

Kapitalbas

	Konsoliderad situation		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Aktiekapital Ej utdelade vinstmedel Nettoresultat, aktieägarnas andel Översiktligt granskat resultat1) Minoritet	21 942 65 190 43 226 10 618	21 942 53 458 50 817 16 581	21 942 52 443 31 485 12 477	21 942 42 648 34 055 17 439
Eget kapital enligt balansräkningen1)	140 976	142 798	118 347	116 084
Avdrag relaterade till den konsoliderade situationen och övriga förutsebara kostnader	–14 303	–14 808	–11 929	–11 515
Kärnprimärkapitalföre lagstiftningsjusteringar2)	126 673	127 990	106 418	104 569
Ytterligare värdejusteringar Immateriella tillgångar Uppskjutna skattefordringarsom är beroende av framtida lönsamhet Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster på kassaflödessäkringar Negativa belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp	–1 169 –6 835 –208 –2 400 –381	–937 –11 942 –501 –3 210 –571	–1 136 –5 381 –2 400	–866 –8 145 –3 210
Vinster eller förluster på skuldersom värderastill verkligt värde och beror på ändringar av egen kreditstatus Förmånsbestämda pensionsplaner Direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument Värdepapperiseringar med 1 250% riskvikt	–115 –920 –191 –35	–145 –2 927 –179 –43	–131 –191 –35	–175 –179 –43
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital	–12 254	–20 455	–9 274	–12 618
Kärnprimärkapital	114 419	107 535	97 144	91 951
Primärkapitaltillskott Primärkapitaltillskottsom omfattas av utfasning	9 959 4 779	9 258 4 598	9 959 4 779	9 258 4 597
Primärkapital	129 157	121 391	111 882	105 806
Supplementärkapitalinstrument Positiva belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn	24 851 58 –2 575	16 091 875 –2 575	24 850 227 –2 575	16 091 150 –2 575
Supplementärkapital	22 334	14 391	22 502	13 666
TOTALT KAPITAL	151 491	135 782	134 384	119 472

1) För moderbolaget inkluderar Eget kapital kapitalandelen av obeskattade reserver.

2) Kärnprimärkapitalet avser den konsoliderade situationen, och skiljersig från eget kapital enligt IFRS. Försäkringsverksamhetens bidrag till eget kapital exkluderasliksom föreslagen utdelning beräknad enligt förordning (EU) nr 575/2013 (CRR).

Not 20 fortsättning Kapitaltäckning

Riskexponeringsbelopp

		Konsoliderad situation			Moderbolaget
	2016			2015		2016		2015
	Riskexpo		Riskexpo		Riskexpo		Riskexpo
Kreditrisk IRK	nerings belopp	Kapitalkrav 1)	nerings belopp	Kapitalkrav 1)	nerings belopp	Kapitalkrav 1)	nerings belopp	Kapitalkrav1)
Institutsexponeringar	26 254	2 100	22 701	1 816	23 868	1 909	19 566	1 565
Företagsexponeringar	335 413	26 833	307 618	24 609	226 254	18 100	202 710	16 217
Hushållsexponeringar	55 617	4 449	53 163	4 253	30 660	2 453	30 533	2 443
varav säkrade genom panträtt i fast egendom	34 079	2 726	32 784	2 623	25 622	2 050	24 394	1 952
varav kvalificerade rullande hushållsexponeringar			248	20
varav exponeringar motsmå och medelstora företag	4 723	378	3 255	260
varav övriga hushållsexponeringar	16 815	1 345	16 876	1 350	5 038	403	6 139	491
Positioner i värdepapperiseringar	3 066	246	4 114	329	2 984	239	3 975	318
Totalt, kreditrisk enligtIRK-metod	420 350	33 628	387 596	31 007	283 766	22 701	256 784	20 543
Kreditrisk schablonmetod
Exponeringar mot nationella regeringar
eller centralbanker	1 801	144	1 425	114	333	27	537	43
Exponeringar mot delstatliga eller lokala
självstyrelseorgan och myndigheter	51	4	51	4
Exponeringar mot offentliga organ	29	2	5
Exponeringar mot institut	1 316	105	1 062	85	50 231	4 018	39 884	3 191
Exponeringar mot företag	16 422	1 314	15 568	1 245	7 428	594	7 994	640
Exponeringar mot hushåll	16 186	1 295	14 821	1 186	12 135	971	10 914	873
Exponeringarsäkrade genom panträtt i fastigheter	3 803	304	4 159	333	2 081	166	2 391	191
Fallerande exponeringar	384	31	520	42	304	24	442	35
Exponeringarsom är förenade med särskilt hög risk Postersom avser positioner i värdepapperisering	1 477 216	118 17	1 823 208	146 17	1 477	118	1 823	146
Exponeringar i form av andelar i företag för
kollektiva investeringar (fond)	66	5	56	4
Aktieexponeringar	2 119	170	2 182	175	40 807	3 264	40 962	3 277
Övriga poster	8 880	711	6 364	509	6 390	511	3 824	306
Totalt, kreditrisk enligt schablonmetod	52 750	4 220	48 244	3 860	121 186	9 693	108 771	8 702
Marknadsrisk
Risker i handelslagret där interna modeller använts	30 042	2 403	34 233	2 739	29 994	2 399	34 216	2 737
Risker i handelslagret därstandardmetoder använts	9 398	752	11 608	929	8 884	711	11 160	893
Valutakursrisk	3 773	302	4 778	382	3 756	301	4 749	380
Total marknadsrisk	43 213	3 457	50 619	4 050	42 634	3 411	50 125	4 010
Övriga kapitalkrav
Operativ risk enligt internmätningsmetod	47 901	3 832	47 804	3 824	33 696	2 697	32 685	2 615
Avvecklingsrisk	0	0	1			1 0	1
Kreditvärdighetsjusteringsrisk	7 818	625	6 910	553	6 534	523	5 780	462
Investeringar i försäkringsverksamhet	16 633	1 331	15 525	1 242	16 633	1 331	15 525	1 242
Övriga exponeringar	6 547	524	5 243	419
Ytterligare riskexponeringsbelopp2)	14 747	1 180	8 898	712	11 376	910	8 705	696
Totalt övrigt kapitalkrav	93 646	7 492	84 381	6 750	68 240	5 461	62 696	5 015
SUMMA	609 959	48 797	570 840	45 667	515 826	41 266	478 376	38 270

1) Kapitalkrav 8% av riskexponeringsbeloppet enligt förordning (EU) nr 575/2013 (CRR).

2) Förordning (EU) nr 575/2013 (CRR) artikel 3.

Genomsnittlig riskvikt

	Konsoliderad situation		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Institutsexponeringar	25,1%	24,4%	22,5%	23,5%
Företagsexponeringar	31,4%	32,3%	26,6%	27,2%
Hushållsexponeringar	9,9%	9,8%	6,6%	6,8%
varav säkrade genom panträtt i fast egendom	6,9%	6,9%	5,7%	5,6%
varav kvalificerade rullande hushållsexponeringar		42,4%
varav exponeringar motsmå och medelstora företag	73,4%	62,9%
varav övriga hushållsexponeringar	28,0%	28,4%	29,2%	32,2%
Positioner i värdepapperiseringar	50,6%	46,5%	58,6%	55,5%

SEB ska också uppfylla de kapitalkrav som gäller för koncernersom bedriver både bank- och försäkringsverksamhet,så kallade finansiella konglomerat. Detsamlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick till 82,5 miljarder kronor medan de tillgängliga kapitalresurserna var 195,1 miljarder kronor. Till dessa totaler bidrar SEB Life and Pension Holding AB med SolvensII-siffror från 30 september 2016.

21 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

2016			Koncernen		Moderbolaget
	Noterade	Värderingsteknik	Värderingsteknik		Noterade	Värderingsteknik	Värderingsteknik
	marknads värden	baserad på observerbara	baserad på ej observerbara		marknads värden	baserad på observerbara	baserad på ej observerbara
Tillgångar	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa
Finansiella tillgångar
– där försäkringstagarna bär risken	275 894	15 589	4 425	295 908
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	49 978	11 445	9 701	71 124	35 373	4 782	256	40 411
Skuldinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	86 584	117 276	1 779	205 639	25 347	96 665		122 012
Derivatinstrument – ränterelaterade	1 212	112 133	6 680	120 025	1 211	84 128	832	86 171
Derivatinstrument – aktierelaterade	192	4 790	7	4 989	192	3 536	6	3 734
Derivatinstrument – kreditrelaterade	1 076	63 980		65 056	97	63 047		63 144
Derivatinstrument – ränterelaterade		918		918		918		918
Derivatinstrument – råvarurelaterade		5 805		5 805		5 805		5 805
Derivatinstrument – övriga	113	241	1 454	1 808
Derivatinstrument – säkringsredovisning		13 754		13 754
Egetkapitalinstrumentsom kan säljas	172	1 770	611	2 553	100	1 735	432	2 267
Skuldinstrumentsom kan säljas	16 310	16 388		32 698	6 461	2 848		9 309
Tillgångarsom innehasför försäljning		587		587
Intresseföretag1)	181		789	970	182		753	935
Förvaltningsfastigheter			7 401	7 401
SUMMA	431 712	364 676	32 847	829 235	68 963	263 464	2 279	334 706
Skulder
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal	276 666	15 542	4 410	296 618
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	9 798	2	271	10 071	9 798	2	271	10 071
Skuldinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	7 027	2 522		9 549	7 027	2 521		9 548
Derivatinstrument – ränterelaterade	1 375	93 804	1 774	96 953	1 375	60 451	941	62 767
Derivatinstrument – aktierelaterade	91	1 919		2 010	91	1 764		1 855
Derivatinstrument – kreditrelaterade	1 229	63 192		64 421	75	61 339		61 414
Derivatinstrument – ränterelaterade		1 352		1 352		1 352		1 352
Derivatinstrument – råvarurelaterade		6 445		6 445		6 445		6 445
Derivatinstrument – övriga	113	192	1 862	2 167
Derivatinstrument – säkringsredovisning		1 303		1 303
Andra finansiella skulder		19 225		19 225		19 225		19 225
Emitterade värdepapper till verkligt värde
via resultaträkningen 2)		30 992		30 992		28 940		28 940
SUMMA	296 299	236 490	8 317	541 106	18 366	182 039	1 212	201 617

2015			Koncernen		Moderbolaget
	Noterade marknads värden	Värderingsteknik baserad på observerbara	Värderingsteknik baserad på ej observerbara		Noterade marknads värden	Värderingsteknik baserad på observerbara	Värderingsteknik baserad på ej observerbara
Tillgångar	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa
Finansiella tillgångar
– där försäkringstagarna bär risken	255 175	13 831	2 607	271 613
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	75 226	10 290	10 286	95 802	58 243	4 394	298	62 935
Skuldinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	114 903	127 872	1 204	243 979	62 321	109 059		171 380
Derivatinstrument – ränterelaterade	1 037	110 843	10 383	122 263	1 359	178 728	903	180 990
Derivatinstrument – aktierelaterade	391	5 556	91	6 038			15	15
Derivatinstrument – kreditrelaterade	482	59 371		59 853
Derivatinstrument – ränterelaterade		1 199		1 199
Derivatinstrument – råvarurelaterade		9 207		9 207
Derivatinstrument – övriga	151	159	755	1 065
Derivatinstrument – säkringsredovisning		15 926		15 926
Egetkapitalinstrumentsom kan säljas Skuldinstrumentsom kan säljas	128 17 886	1 179 17 076	648	1 955 34 962	67 6 324	1 153 4 530	507	1 727 10 854
Tillgångarsom innehasför försäljning		801		801
Intresseföretag1)	211	4	743	958	211		712	923
Förvaltningsfastigheter			7 169	7 169
SUMMA	465 590	373 314	33 886	872 790	128 525	297 864	2 435	428 824
Skulder
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal	255 581	13 812	2 602	271 995
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	12 445	37	445	12 927	12 349	37	445	12 831
Skuldinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	7 025	3 417		10 442	6 862	3 417		10 279
Derivatinstrument – ränterelaterade	1 150	100 669	10 159	111 978	1 452	160 039	813	162 304
Derivatinstrument – aktierelaterade	184	4 938		5 122
Derivatinstrument – kreditrelaterade	1 049	57 088		58 137
Derivatinstrument – ränterelaterade		1 630		1 630
Derivatinstrument – råvarurelaterade		10 023		10 023
Derivatinstrument – övriga	151	105	1 242	1 498
Derivatinstrument – säkringsredovisning		1 650		1 650
Andra finansiella skulder		17 377		17 377		17 377		17 377
Emitterade värdepapper till verkligt värde
via resultaträkningen 2)		34 774		34 774		32 315		32 315
SUMMA	277 585	245 520	14 448	537 553	20 663	213 185	1 258	235 106

1) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultaträkningen.

2) Aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen.

Värdering till verkligt värde

Syftet med värdering till verkligt värde är att komma fram till det pristill vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten på affärsmässiga villkor.

Koncernen har etablerat en kontrollmiljö för attfastställa verkliga värden för finansiella instrument där även en,från affären, oberoende översyn av värderingsmodeller och priseringår.Omprinciperna för validering inte efterlevsskaHead ofGroup Finance informeras. Avsteg somär väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande frånGRMC (Group RiskMeasurement Committee) och ASC (Accounting Standards Committee).

SEB använder olikametoderför att komma framtill det verkliga värdetför finansiella instrument; noterade priser på aktivamarknader, värderingsteknikersominnehåller observerbarindata och värderingstekniker baserade på internamodeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument värderade till verkligt värde i en värderingshierarkisomåterspeglar observerbarheten på de indata somanvänts vid värderingarna. Risk Control klassificerar och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrumenti hierarkin för verkligt värde. Värderingsprocessen är densamma för finansiella instrumentisamtliga nivåer.

En aktivmarknad är enmarknad därtransaktionerskermed tillräcklig volymoch frekvensför att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att komma framtill det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ändra eller dela upp instrumentet ellerinkludera deti en portfölj, på instrumentets huvudmarknad.

Verkligt värde beräknasiregel individuelltför finansiella instrument.Dessutom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för atttäcka kreditrisken. För att återspegla motpartens kreditrisk samt egen kreditrisk förOTC-derivatså görs portföljjusteringar baserat på nettoexponeringenmot varjemotpart.Dessa justeringar baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang,sannolikhetförfallissemang och återvinningsgrad, påmotpartsnivå. Information omsannolikhetförfallissemang och återvinningsgrad hämtasfrån CDSmarknaden. Förmotparter där denna information saknas ellerinte ärtillförlitlig på grund av exponeringens natur,tillämpas alternativametoder därsannolikheten förfalissemang baseras på generiska kreditindex förspecifika bransch- och/eller kreditbetyg. För effekten av dessa justeringarse not 5 och not 18f.

När finansiella skulder värderastill verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet.Merinformation omvärdering till verkligt värde återfinnsi not 39.

För attfastställa verkligt värde förinvesteringsfastigheter beaktasmarknadsaktörersförmåga att generera ekonomiska fördelar genomatt använda fastigheterna på detmaximala och bästa sättet.Detmaximala och bästa användningsområdetförfastigheterna beaktar vad somärfysisktmöjligt, lagligt och finansiellt genomförbart. Investeringsfastigheterna i SEB bedöms användas på detmaximala och bästa sättet. Hur värderingen av investeringsfastigheterna gårtill kan läsasi Redovisningsprinciperna not 1. Värderingen av investeringsfastigheterna genomförstvå gånger per år. Värderingarna presenteras och fastställsirespektive fastighetsbolagsstyrelse.De värderingsprincipersomanvändsi alla företag äri överensstämmelsemed de regler somlokala tillsynsmyndigheter(FSA) utfärdatsomisin tur överensstämmermed internationella värderingsprinciper och IFRS.

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lätt tillgängliga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknadstransaktioner mellan partersom är oberoende av varandra.

Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuldinstrument samt börshandlade derivat. Instrumentsom handlas på en aktiv marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande prisnoteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrumentsom klassificerasi nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata

I värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrumentsom är övervägande lika.

Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktionersom SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändrasfrån att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en likvid marknad.

Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flestaOTC-derivatsom optioner och ränteswappar baserade på libor-swapräntan eller avkastningskurvan för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB interpolerar mellan observerbara variabler.

Nivå 3 Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata

Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från observerbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker. Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivatsom beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringarsom onoterade aktier, innehav i private equity och investeringsfastigheter.

Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke observerbar indata, aggregerasindata som inte är observerbar för att bestämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilken ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet isin helhet.

Väsentliga överföringar och omklassificeringar mellan nivåer

Överföringar mellan nivåer i hierarkin kan ske när det finnsindikationer på att marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis en ändring i likviditet. Minskningen isamtliga nivåer beror huvudsakligen på lägre affärsvolymer.

Islutet av andra kvartalet 2016 har derivatskulder(Europeiska swaptioner), inom försäkringsrörelsen,till ett belopp om 5,3 mdr kr har flyttatsfrån nivå 3 till nivå 2. Tillgängliga marknadsdata motiverar flytten.

Förändringari nivå 3

Koncernen, 2016	Ingående	Vinster/ förluster i Resultat	Vinster/ förlusteri Övrigt total		Försälj	Avräk	Förflytt ningartill	Förflytt ningarfrån	Omklassi	Valutakurs
Tillgångar	balans	räkningen1) 2)	resultat4)	Inköp	ningar	ningar	nivå 3	nivå 3 3)	ficeringar	differenser	Summa
Finansiella tillgångar
– där försäkringstagarna bär risken	2 607	–51		3 868	–2 128					129	4 425
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	10 286	224		1 631	–2 799			–46		405	9 701
Skuldinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	1 204	–130		871	–199			–8		41	1 779
Derivatinstrument – ränterelaterade	10 383	–4 292		231	–36	14				380	6 680
Derivatinstrument – aktierelaterade	90	–9		1				–74		–1	7
Derivatinstrument – övriga	756	732			–73					39	1 454
Egetkapitalinstrumentsom kan säljas	648	–190	318	81	–217			–52		23	611
Intresseföretag	743	120		123	–188					–9	789
Förvaltningsfastigheter	7 169	204		3	–287					312	7 401
SUMMA	33 886	–3 392	318	6 809	–5 927	14		–180		1 319	32 847

Skulder

Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal	2 602	–51	3 854	–2 124			129	4 410
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	445	90	–267				3	271
Derivatinstrument – ränterelaterade	10 159	–3 388	41		41	–5 299	220	1 774
Derivatinstrument – övriga	1 242	541	84	–65			60	1 862
SUMMA	14 448	–2 808	3 712	–2 189	41	–5 299	412	8 317

Koncernen, 2015		Vinster/ förluster i	Vinster/ förluster i				Förflytt	Förflytt
Tillgångar	Ingående balans	Resultat 1) 2) räkningen	Övrigt total resultat4)	Inköp	Försälj ningar	Avräk ningar	ningar till nivå 3	ningarfrån 3) nivå 3	Omklassi ficeringar	Valutakurs differenser	Summa
Finansiella tillgångar
– där försäkringstagarna bär risken	2 067	38		2 100	–1 606		81			–73	2 607
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	10 948	–302		2 451	–2 510					–301	10 286
Skuldinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	1 198	117		641	–723					–29	1 204
Derivatinstrument – ränterelaterade	9 971	598		769	–618	–32				–305	10 383
Derivatinstrument – aktierelaterade		–88		178							90
Derivatinstrument – övriga		756									756
Egetkapitalinstrumentsom kan säljas	638	62	–156	69	–217		12		247	–7	648
Intresseföretag	1 049	51		91	–332			–117		1	743
Förvaltningsfastigheter	7 497	170		64	–339					–223	7 169
SUMMA	33 368	1 402	–156	6 363	–6 345	–32	93	–117	247	–937	33 886
Skulder
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal	2 056	38		2 094	–1 596		81			–71	2 602
Egetkapitalinstrument till verkligt värde

SUMMA	12 191	1 388	2 934	–1 780	19	81	–385	14 448
Derivatinstrument – övriga		1 247	17	–22				1 242
Derivatinstrument – ränterelaterade	9 660	13	937	–162	19		–308	10 159
via resultaträkningen	475	90	–114				–6	445
Egetkapitalinstrument till verkligt värde

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.

2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrumentsom innehasi balansräkningen per 31 december uppgår till –321 Mkr (746).

3) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförtsfrån nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansatsför klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

4) Vinster och förluster i övrigt totalresultat finnsredovisade som finansiella tillgångarsom kan säljas.

Förändringari nivå 3

Moderbolaget, 2016 Tillgångar	Ingående balans	Vinster/ förluster i Resultat räkningen 1) 2)	Vinster/ förluster i Övrigt totalresultat	Inköp	Försälj ningar	Avräk ningar	Förflytt ningartill nivå 3	Förflytt ningarfrån nivå 3 3)	Omklas sifice ringar	Valutakurs differenser	Summa
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	298	96			–148					10	256
Derivatinstrument – ränterelaterade	903	–72			–23	15				9	832
Derivatinstrument – aktierelaterade	15	–9									6
Egetkapitalinstrumentsom kan säljas	507	–1	3	29	–71		–52			17	432
Intresseföretag	712	114		122	–185					–10	753
SUMMA	2 435	128	3	151	–427	15	–52			26	2 279
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde
via resultaträkningen	445	90		–267						3	271
Derivatinstrument – ränterelaterade	813	87		–8		41				8	941
SUMMA	1 258	177		–275		41				11	1 212

Moderbolaget, 2015 Tillgångar	Ingående balans	Vinster/ förluster i Resultat räkningen 1) 2)	Vinster/ förluster i Övrigt totalresultat	Inköp	Försälj ningar	Avräk ningar	Förflytt ningartill nivå 3	Förflytt ningarfrån nivå 3 3)	Omklas sifice ringar	Valutakurs differenser	Summa
Egetkapitalinstrument till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument – ränterelaterade Derivatinstrument – aktierelaterade Egetkapitalinstrumentsom kan säljas Intresseföretag	467 1 143 634 853	67 –117 62 51	–158	15 69 88	–228 –84 –217 –169	–32	12 –113		109	–8 –7 –4 2	298 903 15 507 712
SUMMA	3 097	63	–158	172	–698	–32	–101		109	–17	2 435
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde via resultaträkningen Derivatinstrument – ränterelaterade	475 983	90 –98		–114 –84		19				–6 –7	445 813
SUMMA	1 458	–8		–198		19				–13	1 258

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.

2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrumentsom innehasi balansräkningen per 31 December uppgår till –332 Mkr (–15).

3) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförtsfrån nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansatsför klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3 Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrumentsom försin värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för förändringar i icke observerbara indata har bedömts genom att förändra antaganden i värderingstekniken. Detta illustrerasi nedanstående tabell genom ändringar av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kreditspreadar eller multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigtskulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga alternativ. Vid utgången av första kvartalet 2016 har grunden för beräkningen av Interest Rate Swaptions, inom försäkringsrörelsen – Finansiella instrument, ändratsfrån stressat marknadsvärde tillstressad implicit volatilitet.

		2016				2015
Koncernen	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet
Derivatinstruments AFV1) 2) 4)	780	–940	–160	49	919	–813	106	97
Egetkapitalinstrument AFV3)	256	–271	–15		298	–445	–147
Egetkapitalinstrument AFS3) 6)	432		432	78	507		507	91
Intresseföretag3)	753		753	151	712		712	142
Försäkringsinnehav – Finansiella instrument 5)7)	18 477	–2 695	15 782	1 807	21 415	–10 595	10 820	1 539
Försäkringsinnehav – Förvaltningsfastigheter6)7)	7 401		7 401	740	7 169		7 169	717

1) Känsligheten av en förändring av spreaden för indexreglerade swappar med 16 punkter (5) och en implicit volatilitet med 5 procentenheter (5).

2) Känsligheten av en förändring av spreaden förswappar med 5 punkter (5).

3) Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall. Känslighetsanalysen är baserad på 20 procentsförändring av marknadsvärdena.

4) Känsligheten av en förändring av kreditspreaden med 10 procent (10).

5) Känslighetsanalysen är baserad på en förändring av marknadsvärdet för riskkapitalinnehav med 20 procent (20),strukturerade krediter 10 procent (10) och derivat 10 procent (10).

6) Känsligheten av en förändring av verkligt värde på förvaltningsfastigheter med 10 procent (10).

7) Känsligheten visar på förändringar i värdet på försäkringstillgångarna vilket inte alltid leder till en förändring av koncernensresultaträkning då eventuella överskott inom traditionella livförsäkringsportföljer i första hand utnyttjas.

22 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Värdepapper för handel Derivat för handel	162 516 198 271	239 906 199 085	162 335 147 124	234 106 165 964
Innehav för handel	360 787	438 991	309 459	400 070
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken Försäkringstillgångar till verkligt värde Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	295 908 107 667 6 580	271 613 95 506 4 369	87	209
Verkligt värde via resultaträkningen	410 155	371 488	87	209
Derivat försäkringsredovisning	14 084	16 466	12 649	15 042
SUMMA	785 026	826 945	322 195	415 321

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen redovisas dels finansiella tillgångarsom innehasför handel och dels finansiella tillgångarsom vid förvärvet klassificeratstillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillgångar värderastill verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Värdepapperför handel

Egetkapitalinstrument	40 324	67 538	40 323	62 726
Belåningsbara skuldinstrument 1)	33 991	68 732	33 811	68 315
Övriga skuldinstrument 1)	87 653	102 805	87 653	102 239
Upplupen ränta	548	831	548	826
SUMMA	162 516	239 906	162 335	234 106

1) Se not 41 för emittenter.

Derivatför handel
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	119 694	121 724	73 523	93 492
Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	65 056	59 852	63 144	57 308
Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	4 990	6 037	3 734	4 758
Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	8 531	11 472	6 723	10 406
SUMMA	198 271	199 085	147 124	165 964

Försäkringstillgångartill verkligt värde

1) Se not 41 för emittenter.

Andra finansiella tillgångartill verkligt värde

Egetkapitalinstrument Belåningsbara skuldinstrument 1)	88 6 169	209 3 850	87	209
Övriga skuldinstrument 1)	301	292
Upplupen ränta	22	18
SUMMA	6 580	4 369	87	209

1) Se not 41 för emittenter.

Derivatför säkringsredovisning

Verkligt värde säkringar Kassaflödessäkringar Portföljsäkringar av ränterisker	8 777 3 884 1 423	9 530 5 550 1 386	8 763 3 884 2	9 492 5 550
SUMMA	14 084	16 466	12 649	15 042

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skuldersom fondförsäkringsverksamheten ger upphov till,som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvisfonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisasi resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader.

23 Finansiella tillgångar som kan säljas

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	496	413	487	404
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	2 507	1 916	2 256	1 714
Belåningsbara skuldinstrument 1)	31 426	19 558	6 588	6 477
Övriga skuldinstrument 1)	1 021	15 073	2 608	4 224
Aktier övertagna förskyddande av fordran	46	39	11	13
Upplupen ränta	251	332	113	153
SUMMA	35 747	37 331	12 063	12 985

1) Se not 41 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

24 Aktier och andelar ⁱ intresseföretag

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Strategiska innehav Innehav i riskkapitalbolag	229 970	223 958	90 935	78 923
SUMMA	1 199	1 181	1 025	1 001

Strategiska innehav	Tillgångar1)	Skulder1)	Intäkter1)	Resultat1)	Bokfört värde	Ägarandel, %
Bankomat AB, Stockholm	4 341	4 075	809	20	66	20
Bankomatcentralen AB, Stockholm	1				0	28
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	2 035	1 978	85	7	0	20
BGC Holding AB, Stockholm	428	112	789	51	4	33
Getswish AB, Stockholm	92	53	22	–2	19	20
UC AB, Stockholm	274	117	642	63	1	28
Moderföretagets innehav					90
Dotterföretagens innehav					12
Koncernmässiga justeringar					127
KONCERNENS INNEHAV					229

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2015.

	2016			2015
Innehav iriskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
Actiwave, Linköping	4	42	31	37
Airsonett AB,Ängelholm	95	34	80	32
Apica AB, Stockholm	41	20	36	20
Avaj International Holding AB, Stockholm	60	18	39	18
Avidicare Holding AB (fd AORIAB Holding AB),Ängelholm	17	38	13	36
Capres A/S,Köpenhamn	15	40	35	40
Cobolt AB, Stockholm	7	9	0	0
Diakrit International Ltd,Hongkong	0	0	46	40
Donya Labs AB, Linköping	118	22	16	22
Exitram AB, Stockholm	0	0	0	44
Fält Communications AB,Umeå	64	46	42	46
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	0	0	73	35
InDex Pharmaceuticals Holding AB, Stockholm	90	23	0	0
Innometrics AB, Stockholm	0	0	24	26
Leasify AB, Stockholm	10	17	0	0
Neoventa Holding AB,Göteborg	0	0	0	24
Nomad Holdings Ltd,Newcastle	45	22	98	22
NuEvolution A/S,Köpenhamn	15	10	0	0
NuEvolution AB, Stockholm	146	24	152	24
OssDsign AB,Uppsala	25	20	25	20
Prodacapo AB,Örnsköldsvik	4	22	7	22
Scandinova Systems AB,Uppsala	48	29	48	29
Scibase AB, Stockholm	0	0	0	0
Scibase Holding AB, Stockholm	36	23	58	23
Senion AB, Linköping	15	27	15	27
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	0	0	34	48
TSS Holding AB, Stockholm	80	43	51	43
Moderföretagets innehav	935		923
Dotterföretagens innehav	35		35
KONCERNENS INNEHAV	970		958

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Not 24 fortsättning Aktier och andelar i intresseföretag

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehasinom ramen för koncernensriskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificeratssom intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företagsstyrelsersamt deltar i arbetet med företagensstrategiska frågor.

25 Aktier och andelar ⁱ koncernföretag

Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernensriskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingsteknikersom baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referenstill finansiella instrumentsom i allt väsentligt ärlikadana, värdering med referenstill genomförda transaktionerisamma finansiella instrument.

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Svenska koncernföretag Utländska koncernföretag1)	39	37	14 128 36 483	16 148 36 250
SUMMA varav innehav i kreditinstitut	39	37	50 611 33 384	52 398 32 768

			2016			2015
Svenska koncernföretag	Land			Bokfört värde Utdelning Ägarandel, %	Bokfört värde Utdelning Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	Sverige	38		100	38		100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm	Sverige	0		100	0		100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	Sverige	100		100	100		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm	Sverige	0		99	0		99
Repono Holding AB, Stockholm	Sverige	3 227		100	5 406		100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	Sverige	5		100	5		100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	Sverige	12		100	12		100
SEB Investment Management AB, Stockholm	Sverige	523		100	763		100
SEB Kort Bank AB, Stockholm	Sverige	2 260	769	100	2 260	3 759	100
SEB Life and Pension Holding AB, Stockholm	Sverige	6 424	2 800	100	6 425	1 000	100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	Sverige	1 115		100	1 115		100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	Sverige	424		100	24	1 175	100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm	Sverige	0		100	0		100
SUMMA		14 128	3 569		16 148	5 934
Utländska koncernföretag
Baltectus B.V.,Amsterdam	Nederländerna	252		100	538		100
Domena Property Sp. Z o.o.,Warzawa	Polen	120		100	119		100
Key Asset Management (UK) Limited, London	Storbritannien	0		0	0		100
Möller Bilfinans AS,Oslo	Norge	0	4	0	0	11	0
Postep Property Sp. Z o.o.,Warzawa	Polen	51		100	50		100
SEB AG, Frankfurt am Main	Tyskland	19 313	832	100	19 420	918	100
SEB Asset Management America Inc, Stamford	USA	0		0	0		100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	Luxemburg	0	74	0	5	101	100
SEB Bank JSC, St Petersburg,	Ryssland	458		100	457		100
SEB Banka,AS,Riga	Lettland	1 586	604	100	1 455	216	100
SEB bankas,AB,Vilnius	Litauen	6 239	819	100	6 027	607	100
SEB Corporate Bank, PJSC,Kiev	Ukraina	138		100	138		100
SEB do Brasil Representacões LTDA, Sao Paulo	Brasilien	0		100	0		100
SEB Fondbolag Finland Ab,Helsingfors	Finland	18		100	18		100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	Luxemburg	97		100	94		100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd,Hongkong	Kina	0		100	0		100
SEB Kapitalförvaltning Finland Ab,Helsingfors	Finland	248		100	500		100
SEB LeasingOy,Helsingfors	Finland	4 124	177	100	3 915		100
SEB Njord AS,Oslo	Norge	0		100	0		100
SEB Pank,AS,Tallinn	Estland	2 014	186	100	1 700	93	100
SEB SecuritiesInc (tidigare SEB Enskilda Inc.),NewYork	USA	48		100	42		100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	Luxemburg	1 376	195	100	1 311	84	100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	Storbritannien	401		100	461		100
SUMMA		36 483	2 891		36 250	2 030

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

1) Vilande dotterbolag.

Betydande begränsningar i möjligheterna att använda koncernens

tillgångar och reglera dess skulder

Skandinaviska Enskilda Banken AB Publ. kan få utdelningar, använda tillgångar och reglera skulder för dotterbolag i koncernen med begränsning av vissa tillsynsmässiga, lagstadgade och avtalsbetingade restriktioner. Dessa restriktioner är:

Tillsynskrav

Dotterbolag under tillsyn ska tillämpa stabilitetsfrämjande kapitalkrav i de länder där de är reglerade. Dessa dotterbolag måste hålla en viss nivå av kapital i förhållande tillsina exponeringar, vilket begränsar deras möjlighet att dela ut kontanta medel eller andra tillgångar till moderbolaget. För att möta dessa krav håller dotterbolagen kapitalinstrument och andra typer av efterställda skulder.

Lagstadgade krav

Dotterbolag måste hålla en visssolvensnivå och kan inte dela ut kapital eller vinster så attsolvensen sjunker under denna nivå.

Kontraktuella krav

Koncernen pantsätter vissa av sina finansiella tillgångarsom säkerhet i finansieringsoch likviditetssyfte. Ianspråkstagna tillgångar kan inte överförasinom gruppen. Sådana tillgångar beskrivs vidare i noten Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden.

26 Intressen ⁱ icke-konsoliderade strukturerade företag

		Koncernen		Moderbolaget
Tillgångar, 2016	Specialföretag	Fonder1)	Summa	Specialföretag	Fonder1)	Summa
Utlåning till allmänheten	8 939	12	8 951	7 440	12	7 452
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	1 950	263 815	265 765	1 950	94	2 044
varav: värdepapper för handel	1 946	88	2 034	1 946	88	2 034
varav: derivat	4	7	11	4	7	11
Finansiella tillgångarsom kan säljas	127	1 292	1 419	127	1 226	1 353
SUMMA	11 016	265 119	276 135	9 517	1 333	10 850
Skulder
In- och upplåning från allmänheten	218	887	1 105	93	887	980
Skulder till verkligt värde	1	63	64	1	63	64
varav: derivat	1	63	64	1	63	64
SUMMA	219	950	1 169	94	950	1 044
Posterinom linjen	312		312	193		193
Koncernens maximala exponering förförluster	11 328	24 113	35 441	9 710	1 333	11 043
1) Investeringar i SEB-förvaltade och externt förvaltade fonder.
Tillgångar, 2015
Utlåning till allmänheten	8 869	20	8 889	7 329	20	7 349
Finansiella tillgångar till verkligt värde	4 008	245 179	249 187	4 008	97	4 105
varav: värdepapper för handel	4 002	82	4 084	4 002	83	4 085
varav: derivat	6	14	20	6	14	20
Finansiella tillgångarsom kan säljas	153	1 313	1 466	153	1 257	1 410
SUMMA	13 030	246 512	259 542	11 490	1 374	12 864
Skulder
In- och upplåning från allmänheten	374	71	445	73	71	144
Skulder till verkligt värde		36	36		36	36
varav: derivat		36	36		36	36
SUMMA	374	107	481	73	107	180
Posterinom linjen	623		623	380		380
Koncernens maximala exponering förförluster	13 653	19 418	33 071	11 870	1 374	13 244

1) Investeringar i SEB-förvaltade och externt förvaltade fonder.

Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag hänförsig till när koncernen har intressen istrukturerade företag som den inte kontrollerar. Ettstrukturerat företag är ett företag som är utformatså att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn för att fastställa vem som har bestämmande inflytande, exempelvis när rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestämmelser.

Koncernen gör transaktioner med strukturerade företag inom ramen för den ordinarie verksamheten av olika anledningar. Beroende på typen av strukturerat företag ärsyftet attstödja kundtransaktioner, att delta ispecifika investeringsmöjligheter eller att underlätta uppstart av vissa företag.

Koncernen har intressen i följande typer av strukturerade företag:

Intressen i fonder

Koncernen etablerar och förvaltarfonderför att förse kunder med investeringsmöjligheter, SEB anses vara sponsorför dessa fonder. Totalt förvaltat kapital utgörstorleken på en fond. Totalt kapitalsom förvaltas av SEB är 531 miljarder kronor(543). Det totala kapitaletsom förvaltas av andra än SEB ärinte publikt tillgängligt och ansesinte vara nödvändigtför att förstå relaterade risker, varför det inte presenteras här. I vissa fall underlättar koncernen uppstarten av fonder genom att inneha andelar.Den kan inneha fondandelari fondersom förvaltas av koncernen eller av en tredje part i investeringssyfte inom livverksamheten. Fondersom förvaltas av koncernen genererarintäkteri form av förvaltningsprovisioner och resultatbaserade provisioner som baseras på tillgångarna under förvaltning. Intäkterna från kapitalförvaltning redovisasi not 5. Koncernen kan maximaltförlora detredovisade beloppet för andelarsom koncernen innehar.Detta belopp reflekterarinte den sannolika förlusten.

Intressen i andra strukturerade företag

Koncernen har bidragit till att etablera strukturerade företag för attstödja kundtransaktioner. Syftet med dessa företag är att tillhandahålla en alternativ finansiering och förbättring av likviditeten tillsäljarna och investeringsmöjligheter till investerare genom att de köper tillgångar och finansierar köpen med tillgångarna som säkerhet. Koncernen tillhandahållerseniora kreditfacilitetersom automatiskt förlängs och administration till företagen och erhåller intäkter i form av avgifter och ränteintäkter med marknadsmässiga villkor.

Koncernen har också de mestseniora investeringarna iskuldinstrument emitterade av banker, genom specialföretag (SPV) vilkassyfte är att tillhandahålla alternativ finansiering till emittenter och investeringsmöjligheter till investerare. SPVna köper tillgångspooler från den utgivande bankens balansräkning, exempelvis kreditkortslån, huslån, lån tillsmå och medelstora företag och finansierar dessa köp genom att emittera skuldinstrument med tillgångarna som säkerhet. Dessa värdepapperen har flera nivåer av efterställdhet.

Den maximala exponeringen för förluster avseende investeringar i andra strukturerade företag är begränsad till det bokförda värdet av investeringarna och kan bara uppstå efter förluster hos kreditgivare med mer juniora exponeringar. Den maximala exponeringen för förluster reflekterar inte den sannolika förlusten. Säkringar eller säkerhetsarrangemang är inte beaktade. Totala tillgångar i dessa företag ansesinte vara meningsfull information för att förstå närliggande risker och har därför inte presenterats.

27 Upplysningar om närstående

	Koncernen
	Intresseföretag		Nyckelpersoner		Övriga närstående
2016	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till allmänheten	101	13	219	3	62	1
Derivat med positivtstängningsvärde	12				911
In- och upplåning från allmänheten	226		131		1 251
Poster inom linjen	1

2015

Utlåning till allmänheten	796	21	212	3	75	4
Derivat med positivtstängningsvärde	12				322
In- och upplåning från allmänheten	336		79		569

	Moderbolaget
	Intresseföretag		Koncernföretag
2016	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänhet Räntebärande värdepapper Derivat med positivtstängningsvärde Övriga tillgångar	1	7	173 291 15 281 2 616 10 984 16 853	412 62 53
SUMMA	1	7	219 025	527
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Derivat med negativtstängningsvärde Övriga skulder	4		66 849 11 040 21 12 393 165	–433 –18
SUMMA	4		90 468	–451
2015
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänhet Räntebärande värdepapper Derivat med positivtstängningsvärde Övriga tillgångar	692	28	90 620 20 003 2 613 10 890 16 173	551 112 56
SUMMA	692	28	140 299	719
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Derivat med negativtstängningsvärde Övriga skulder	4		26 574 12 171 19 14 976 362	–568 –34 –7
SUMMA	4		54 102	–609

Nyckelpersoner ovan syftar på medlemmar i SEB:sstyrelse samt verkställande ledning. Bolag med väsentligt inflytande ellersom står under betydande inflytande av nyckelpersoner i ledande position i SEB samt pensionsstiftelser presenterassom Övriga närstående. Investor AB och pensionsstiftelsen, SEB-stiftelsen, inkluderasi den här kategorin likaså närstående familjemedlemmar till nyckelpersoner. Koncernen har även avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har

erhållit 129 Mkr (125) avseende försäkringsadministration och 361 Mkr (329) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv,se not 46.

Moderbolaget är närstående sina dotterföretag och intressebolag. Se not 24 Aktier och andelar i intresseföretag och not 25 Aktier och andelar i koncernföretag för upplysningar om investeringar.

28 Materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Goodwill	4 760	10 003		243
Aktiverade anskaffningsvärden	4 044	4 249
Internt utvecklade IT-system	1 925	1 995	1 755	1 834
Andra immateriella tillgångar	676	822	268	347
Immateriella tillgångar1)	11 405	17 069	2 023	2 424
Inventarier	853	771	492	408
Leasingobjekt2)			34 669	37 743
Fastigheter för egen verksamhet	55	54	2	2
Materiella tillgångar	908	825	35 163	38 153
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde	31	38
Förvaltningsfastigheter till verkligt värde	7 401	7 169
Fastigheter övertagna förskyddande av fordran	413	1 102
Förvaltningsfastigheter	7 845	8 309
SUMMA	20 158	26 203	37 186	40 577

1) Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod. Alla övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Avskrivningsplanerna beskrivsi not 1. 2) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisassom utlåning. Se not 44.

Immateriella tillgångar

	Koncernen				Moderbolaget
2016	Goodwill	Aktiverade anskafnings värden	Internt utvecklade IT­system	Övriga immateriella tillgångar	Summa	Goodwill	Internt utvecklade IT­system	Övriga immateriella tillgångar	Summa
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Omklassificeringar	10 003	12 163 859 –394	3 700 567	3 839 86 –5	29 705 1 512 –399	1 444	3 478 507	820 55	5 742 562
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	–5 334 91	–6 73	–363 7	–170 95	–5 873 266	–67	–320 3	–127 1	–514 4
Anskaffningsvärde	4 760	12 695	3 911	3 845	25 211	1 377	3 668	749	5 794
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar		–7 914 –943 234	–1 705 –354 2	–3 017 –135 –3	–12 636 –1 432 233	–1 201 –43 –200	–1 644 –340	–473 –27	–3 318 –410 –200
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser		6 –34	70 1	65 –79	141 –112	67	71	20 –1	158 –1
Ackumulerade avskrivningar		–8 651	–1 986	–3 169	–13 806	–1 377	–1 913	–481	–3 771
SUMMA	4 760	4 044	1 925	676	11 405	0	1 755	268	2 023
2015
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Omklassificeringar	10 287	11 189 1 027	3 044 618 41	3 838 103 176	28 358 1 748 217	1 444	3 094 577	759 89	5 297 666
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	–187 –97	–53	–9 6	–188 –90	–384 –234		–202 9	–28	–230 9
Anskaffningsvärde	10 003	12 163	3 700	3 839	29 705	1 444	3 478	820	5 742
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar		–6 958 –981	–1 308 –365 –33	–2 858 –194 –17 –180	–11 124 –1 540 –17 –213	–1 030 –171	–1 308 –362	–428 –66	–2 766 –428 –171
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser		25	1	147 85	147 111		26	3 18	29 18
Ackumulerade avskrivningar		–7 914	–1 705	–3 017	–12 636	–1 201	–1 644	–473	–3 318
SUMMA	10 003	4 249	1 995	822	17 069	243	1 834	347	2 424

Not 28 fortsättning Materiella och immateriella tillgångar

Händelse som utlöser omallokering av goodwill

Isamband med SEB:s omorganisation 1 januari 2016 har goodwill allokeratstill lämpliga kassagenererande enheter (KGE). KGE-strukturen för prövning av nedskrivningsbehov före omorganisationen överensstämde med SEB:srörelsegrenar i segmentsrapporteringen förutom Kort och Liv. Den nya kundfokuserade organisationen kommer framöver vara central för ledningensstyrning och uppföljning av verksamheten. Ledningensfokus på uppföljning av olika kundsegment kommer att öka och KGE-strukturen har därför anpassatstill de affärsenheterna (AE) kombinerat med geografi (GEO) för att reflektera betydelsen av styrning och uppföljning i den nya kundfokuserade organisationen.

Principer för allokering av goodwill

Den nya och mer kundfokuserade organisationen ledertill att den tidigare Kapitalförvaltningsenheten införlivasi de nya kundfokuserade divisionerna och supportenheten Liv&Investment Management.Omorganisationen utlöser omallokeringen. Den vägledande principen vid omallokeringen av goodwill har varit att identifiera det ursprungliga förvärvet där goodwill uppstått och därefter hänföra den till den nya KGE:n (AE per geografi).De KGE enhetersom ansettslämpliga att hänföra goodwillen till är de enhetersom de ansågstillhöra vid tidpunkten för den ursprungliga anskaffningen vilket varit mellan 1996 och 2008. Totalt 104 KGE har blivit identifierade och till 14 har allokering av goodwillskett,se nedanstående tabell. Fram till och med 2015 så fanns detsex KGE,se nedanstående tabell. KGE motsvarade rörelsegrenarna isegmentsrapporteringen med undantagen Kort och Liv.

Rörelsesegment	KGE:er	Tidigare fördelning 2015
Stora företag& Institutioner	Stora företag & Institutioner	1 020
Kontorsrörelsen	Kontorsrörelsen (exklusive Kort)	929
	Kontorsrörelsen – Kort	826
Kapitalförvaltning	Kapitalförvaltning	4 595
Liv	Liv (exklusive Danmark)	2 334
	Liv Danmark	299
SUMMA		10 003

KGE:er 1)	Anskaffningsår	Ny fördelning 2016	Valutakurs differenser	Nedskrivning	Utgående Balans 2016	Återstående bokfört värde 2)
Equities & Corp, Sverige &Norge 1)	2000	879		–879		645
Transaction Services Polen	2008	141		–141		373
Internet/Telefonbanken Sverige	1997	929		–929
Kontorsrörelsen Norge	2005	406		–406
Kort, Norge &Danmark 1)	2002/2004	826	87		913
Liv Sverige	1996/1997	2 334	9		2 343
Liv Danmark	2004	299	–5	–294		3 056
Investment Management Sverige	1997/1998	3 117		–1 613	1 504	1 919
Investment Management, Finland & Danmark1)	1997/2002	340		–340		9
Investment Management, Storbritannien & Brittiska Jungfruöarna1)	2008	732		–732
SUMMA		10 003	91	–5 334	4 760

1) I tabellen presenteras vissa av de 14 KGE:erna tillsammans eftersom förvärven är nära förknippade med varandra. Equities- och Corporates-enheterna i Sverige och Norge anskaffades vid en transaktion likaså var Investment Management-enheterna i Storbritannien och Brittiska Jungfruöarna förvärvade vid en transaktion. Kort i Norge och Sverige relaterar till Eurocard-affären och Investment Management i Finland och Danmark avser investeringar med liknande affärsupplägg och beloppen är av mindre karaktär. 2) Internt fastställd.

Prövning av nedskrivningsbehov i första kvartalet

KGE:er utan framtida kassaflöde

För fyra av de nya KGE:er där ursprunglig goodwill allokeratssaknas det framtida kassaflöden till följd av förändringar istrategi avseende Internet/Telefonbanken i Sverige, Kontorsrörelsen Norge, Investment Management baserat i Storbritannien och Brittiska Jungfruöarna. Goodwill för dessa enheter är därför helt nedskriven.

Resultat av prövning av nedskrivningsbehov

Resultatet av nedskrivningstestet utföll med sex enheter med full nedskrivning samt en enhet med delvis nedskrivning. För tre enheter har nedskrivningsbehov ej identifierats. Nedskrivningarna presenteras under raden Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar inom Övrigt i resultaträkningen.

Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärdet och tarsin utgångspunkt i affärsplanen för 2016–2018 samt uppskattade kassaflöden för 2019 –2020.Den långsiktiga tillväxten i alla geografier baseras på en förväntad inflation om 1,5 procent.Det allokerade kapitalet erhållsfrån koncernensinterna kapitalallokeringsmodellsom anpassatstill de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen harsin utgångspunkt från den senast publicerade "NordicOutlook" vid inledningen av denna affärsplaneprocess. I tillägg till detta harspecifika antaganden om finansiella effekterfrån planer i SEB:slångsiktiga strategi lagtstill. Uppskattningarna för 2019–2020 inkluderar osäkerheten kring regulatoriska krav,som förväntat ökat kapitalbehov som följd av Basel IIIregelverket.

Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE) – diskonteringsränta Risken i varje enskild affärsenhet per geografi har reflekteratsi KfE för respektive KGE. Investment Managements diskonteringsränta är högre, 11,5 procent, än koncernens genomsnitt och baseras på den regulatoriska osäkerheten kring begränsningar av retrocession, en sannolikt ökad press på marginalen samt den nuvarande negativa räntemiljön som pressar tillgångspriser och volatilitet. Liv Danmarks diskonteringsränta är högre, 11,5 procent, än koncernens genomsnitt pga att distributionsmodellen kan ha ett högre beroende av egna distributionskanaler och osäkerhet kring begränsningar gällande retrocession. Basdiskonteringsräntan som använtsi testet av nedskrivningsbehov vid utgången av år 2015 är oförändrad på 9,5 procent före skatt för koncernen och den baseras på information från externa källor.

Årlig prövning av nedskrivningsbehov i fjärde kvartalet

Resultat av prövning av nedskrivningsbehov

Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2106 genomfördesi fjärde kvartalet och omfattade de fyra kvarvarande KGE:erna med allokerad goodwill. Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov.

Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden

Denna prövning utgår från affärsplanen 2017–2019 med ändrade antaganden jämfört med föregående affärsplan för de berörda KGE:erna,samt uppskattade kassaflöden för 2020–2021. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om 1,5 procent. Det allokerade kapitalet erhållsfrån koncernensinterna kapitalallokeringsmodellsom anpassatstill de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive ledningens buffert. Vissa osäkerheter kring regulatoriska krav har eliminerats då eventuella effekter från dessa inte kommer att uppstå inom prognosperioden. Kassaflödena i affärsplanen harsin utgångspunkt från den senast publicerade "NordicOutlook" vid inledningen av denna affärsplaneprocess. De huvudsakliga antagandena är: BNP tillväxt i Sverige från 2,8 procent till 2,2 procent över tre år och för övriga Norden från 1,5 procent till 2,0 procent; inflation i Sverige från 1,2 procent till 2,2 procent och för övriga Norden från 1,6 procent till 1,7 procent. Reporäntan i Sverige antas vara 0,25 procent islutet av 2018.

Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE) – diskonteringsränta Diskonteringsräntan som användsför koncernen är 9,0 procent före skatt och fastställs baserat på information från externa källor och tillämpas på alla KGE förutom Investment Management. Den högre diskonteringsräntan för Investment Management, 11,0 procent, tillämpasför att de osäkerhetsfaktorersom beskrivsi nedskrivningsprövningen i första kvartalet kvarstår.

Känslighetsanalys

I känslighetsanalysen ökades diskonteringsräntan med en procentenhet, den genomsnittliga tillväxttakten för resultat före avskrivningar under prognosperioden minskades med en procentenhet och den långsiktiga tillväxten minskades med en procentenhet. Känslighetsanalysen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov.

Not 28 fortsättning Materiella och immateriella tillgångar

Materiella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
2016	Inventarier	Fastigheter för egen verksamhet	Summa	Inventarier	Leasing 1) objekt	Fastigheter för egen verksamhet	Summa
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Omklassificeringar	3 105 297 –52	97 8 1	3 202 305 –51	1 888 190	50 388 5 437	2	52 278 5 627
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	–189 87	–8 8	–197 95	–28 24	–7 121		–7 149 24
Anskaffningsvärde	3 248	106	3 354	2 074	48 704	2	50 780
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar	–2 334 –261 –1	–43 –5 –2	–2 377 –266 –3	–1 480 –106	–12 645 –4 704		–14 125 –4 810
Omklassificeringar Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	91 180 –70	8 –9	91 188 –79	26 –22	2 822 492		2 848 470
Ackumulerade avskrivningar	–2 395	–51	–2 446	–1 582	–14 035		–15 617
SUMMA	853	55	908	492	34 669	2	35 163
2015
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Omklassificeringar	3 316 244 77	120 10 –17	3 436 254 60	1 934 156	50 761 5 960	2	52 697 6 116
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	–531 –1	–2 –14	–533 –15	–252 50	–6 333		–6 585 50
Anskaffningsvärde	3 105	97	3 202	1 888	50 388	2	52 278
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar	–2 554 –393 –1 25	–52 –10 8	–2 606 –403 –1 33	–1 597 –165	–12 160 –4 598		–13 757 –4 763
Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	517 72	2 9	519 81	252 30	4 463 –350		4 715 –320
Ackumulerade avskrivningar	–2 334	–43	–2 377	–1 480	–12 645		–14 125
SUMMA	771	54	825	408	37 743	2	38 153

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisassom utlåning. Se not 44.

Förvaltningsfastigheter, Koncernen

	2016					2015
	Förvaltnings fastighetertill anskaffnings värde	Förvaltnings fastighetertill verkligt värde	Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	Summa	Förvaltnings fastighetertill anskaffnings värde	Förvaltnings fastighetertill verkligt värde	Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	Summa
Ingående balans	43	7 169	1 248	8 460	35	7 497	2 024	9 556
Förvärv och kapitaliseringar	5	73	52	130	27	326	85	438
Omklassificeringar			–494	–494	1		–616	–615
Utrangeringar och avyttringar	–13	–236	–343	–592	–18	–332	–171	–521
Valutakursdifferenser	2	312	36	350	–2	–223	–74	–299
Anskaffningsvärde	37	7 318	499	7 854	43	7 268	1 248	8 559
Ingående balans	–5		–146	–151	–5		–91	–96
Årets avskrivningar	–1		–4	–5	–1		–6	–7
Årets nedskrivningar			–127	–127			–148	–148
Omklassificeringar			174	174			89	89
Utrangeringar och avyttringar			23	23	1		5	6
Valutakursdifferenser			–6	–6			5	5
Ackumulerade avskrivningar	–6		–86	–92	–5		–146	–151
Förändring av verkligt värde		83		83		–99		–99
SUMMA	31	7 401	413	7 845	38	7 169	1 102	8 309

Not 28 fortsättning Materiella och immateriella tillgångar

Driftnetto förförvaltningsfastigheter

	Koncernen
	2016	2015
Externa intäkter Driftskostnader1)	556 –170	548 –182
SUMMA	386	366

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastighetersom inte genererat hyresintäkter uppgår till 12 Mkr (12).

Driftnetto förfastigheter övertagna för skyddande av fordran

Externa intäkter	54	49
Driftskostnader	–88	–83
SUMMA	–34	–34

SEB kan isärskilda fall ta över tillgångarsom använtssom säkerhet när kunden inte längre kan uppfylla sina skyldigheter gentemot SEB.Övertagna fastigheter förvaltas under en begränsad period isyfte att avyttra dem när det bedömslämpligt.

29 Övriga tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Kund och likvidfordringar	7 635	13 124	7 234	12 871
Marginalsäkerheter	29 177	22 132	29 177	22 132
Övriga tillgångar	12 306	14 045	7 538	5 260
SUMMA	49 118	49 301	43 949	40 263

Kund- och likvidfordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Kundfordringar	1 773	1 370	1 678	1 262
Likvidfordringar	5 862	11 754	5 556	11 609
SUMMA	7 635	13 124	7 234	12 871
Övriga tillgångar
Pensionstillgångar, netto	3 914	5 558
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	539	499
Upplupna räntor	62	66
Övriga upplupna intäkter	1 654	1 477	1 448	1 408
Förutbetalda kostnader	635	485
Övrigt	5 502	5 960	6 090	3 852
SUMMA	12 306	14 045	7 538	5 260

30 Skulder till försäkringstagare

	Koncernen
	2016	2015
Skulder till försäkringstagare – investeringsavtal	296 618	271 995
Skulder till försäkringstagare – försäkringsavtal	107 213	98 714
SUMMA	403 831	370 709
Skuldertillförsäkringstagare – investeringsavtal*
Ingående balans	271 995	259 275
Omklassificering från/till försäkringsavtal	1 316	–114
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringssavtal 1)	14 987	15 340
Valutakursdifferenser	8 320	–2 506
SUMMA	296 618	271 995

1) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt. * Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken. Skulderna och de hänförliga tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde optionen).

Skuldertillförsäkringstagare – försäkringsavtal

Ingående balans	98 714	105 079
Avyttring av bestånd under året	355
Omklassificering till/från investeringsavtal	–1 316	114
Förändring i kollektiv bonusavsättning		–578
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar 1)	5 622	–3 138
Valutakursdifferenser	3 838	–2 763
SUMMA	107 213	98 714

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad avkstning på investeringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

31 Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Skulder för handel Derivat för handel	38 845 173 348	40 746 188 062	38 845 132 861	40 487 160 619
Innehav för handel	212 193	228 808	171 706	201 106
Derivat försäkringsredovisning	1 303	1 977	972	1 685
Verkligt värde via resultaträkningen	1 303	1 977	972	1 685
SUMMA	213 496	230 785	172 678	202 791
Skulderför handel
Kort position i egetkapitalinstrument	10 072	12 927	10 072	12 831
Kort position iskuldinstrument	9 527	10 419	9 527	10 262
Andra finansiella skulder	19 224	17 377	19 224	17 377
Upplupen ränta SUMMA	22 38 845	23 40 746	22 38 845	17 40 487
Derivatför handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	96 955	111 651	61 795	87 718
Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	64 420	58 137	61 415	56 475
Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	2 010	5 123	1 855	4 773
Negativa stängningsvärdet för övriga derivat	9 963	13 151	7 796	11 653
SUMMA	173 348	188 062	132 861	160 619
Derivatför säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	12	475	12	475
Kassaflödessäkringar	957	1 210	957	1 210
Portföljsäkringar av ränterisker	334	292	3
SUMMA	1 303	1 977	972	1 685
32 Övriga skulder
	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Leverantörs- och likvidskulder	8 926	11 496	7 945	11 011
Marginalsäkerheter	29 922	28 044	29 922	28 044
Övriga skulder	17 576	23 994	8 211	12 736
SUMMA	56 424	63 534	46 078	51 791
Leverantörs- och likvidskulder
Leverantörsskulder	1 882	1 684	1 703	1 361
Likvidskulder	7 044	9 812	6 242	9 650
SUMMA	8 926	11 496	7 945	11 011
Övriga skulder
Upplupna räntor	4	2
Upplupna övriga kostnader	3 986	3 595	2 623	2 357
Förutbetalda intäkter	1 477	1 673
Övrigt	12 109	18 724	5 588	10 379
SUMMA	17 576	23 994	8 211	12 736

33 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver	642	515	35	42
Reserv för poster inom linjen	44	81	0	22
Pensionsförpliktelser (not 9b) 1)	718	384
Övriga avsättningar	829	893	45	80
SUMMA	2,233	1,873	80	144
1) Del av nettobelopp (tillgång) redovisat i balansräkningen 3 196 Mkr (5 175) i not 9b.
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver
Ingående balans	515	588	42	50
Avsättningar	308	45
Ianspråktaget	–186	–101	–9	–8
Återföring av outnyttjade reserver	–19	–2
Övriga förändringar	3	1
Valutakursdifferenser	21	–16	2
SUMMA	642	515	35	42
Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader för övertalighet och beräknas användasinom fem år.
Reserv för posterinom linjen
Ingående balans	81	87	22
Avsättningar	24	62	19	22
Ianspråktaget	–34	–5	–34
Återföring av outnyttjade reserver	–33	–33	–7
Övriga förändringar	4	–26
Valutakursdifferenser	2	–4
SUMMA	44	81	0	22
Övriga avsättningar
Ingående balans	893	1,198	80	123
Avsättningar	53	67		–43
Ianspråktaget	–91	–60	–35
Återföring av outnyttjade reserver	–33	–305
Övriga förändringar		5
Valutakursdifferenser	7	–12
SUMMA	829	893	45	80

Övriga avsättningar består huvudsakligen av kostnader för omorganisation inom koncernen som beräknas utnyttjasinom fyra år och oreglerade fordringar inom alla rörelsegrenar; bland annat för den avvecklade kontorsrörelsen i Tyskland som bedömsreglerasinom tre årsamt förskatteregleringar inom Livs filial i Storbritannien under avveckling.

34 Efterställda skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Förlagslån	24 851	16 092	24 851	16 092
Förlagslån, eviga	14 738	13 855	14 738	13 855
Förlagslån,säkrad position	625	960	625	960
Upplupen ränta	505	465	505	465
SUMMA	40 719	31 372	40 719	31 372

Debenture loans

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2012/2022	EUR	750	7 169	4,000
2014/2026	EUR	1 000	9 558	2,500
2016/2028	EUR	850	8 124	1,380
SUMMA			24 851

Förlagslån, eviga

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2007	EUR	500	4 779	7,092
2014	USD	1 100	9 959	5,750
SUMMA			14 738

35 Obeskattade reserver 1)

	Moderbolaget
	2016	2015
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt	21 755	23 460
Övriga obeskattade reserver	6	6
SUMMA	21 761	23 466

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserversom delslatentskatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

	Överavskrivning	Övriga obeskattade reserver	Summa
Ingående balans Årets avsättning	23 097 363	6	23 103 363
Utgående balans 2015	23 460	6	23 466
Årets upplösning	–1 705		–1 705
UTGÅENDE BALANS 2016	21 755	6	21 761

36 Ställda panter

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Panter och jämförliga säkerheterställda för egna skulder och avsättningar	478 998	496 825	392 227	399 047
Säkerheterställda för egna skulder till försäkringstagarna	403 831	370 709
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter	154 518	146 521	152 317	135 864
SUMMA	1 037 347	1 014 055	544 544	534 911
Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar*
Repor	3 901	8 733	3 783	8 733
Tillgångar pantsatta försäkerställda obligationer – bostäder och fastigheter	335 094	339 652	318 412	319 392
Tillgångar pantsatta försäkerställda obligationer – tyska delstater	11 491	14 999
Övriga säkerheter	128 512	133 441	70 032	70 922
varav koncerninternt			18 723	10 080
SUMMA	478 998	496 825	392 227	399 047
*Överförda tillgångarsom inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.
Säkerheter ställda för egna skuldertillförsäkringstagarna
Tillgångar pantsatta för försäkringsavtal	107 213	98 714
Tillgångar pantsatta för investeringsavtal 1)	296 618	271 995
SUMMA	403 831	370 709
1) Fondandelar.
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter
Obligationer1)	80 718	73 781	80 718	73 782
Värdepappersutlåning	61 498	63 528	59 297	52 870
Övriga	12 302	9 212	12 302	9 212
SUMMA	154 518	146 521	152 317	135 864
1) Pantsatta men ej utnyttjade obligationer.

Redovisade överförda finansiella tillgångar1)

	Överförda tillgångar				Skulder hänförliga till tillgångarna	Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna 2)
Koncernen, 2016	Värde papperslån	Återköps avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värde papperslån	Återköps avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värdepapperslån
Aktier	9 029		4 495	13 524	864		4 050	4 914	7 668
Skuldinstrument	6 769	1 283	1 258	9 310	410	1 101	806	2 317	5 986
Finansiella tillgångar som innehas för handel	15 798	1 283	5 753	22 834	1 274	1 101	4 856	7 231	13 654
Skuldinstrument		118		118		118		118
Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultaträkningen		118		118		118		118

Finansiella tillgångar som innehas för handel	30 115	7 588	14 917	52 620	2 477	7 090	13 667	23 234	26 348
Skuldinstrument	12 396	7 588	949	20 933	625	7 090		7 715	11 099
Aktier	17 719		13 968	31 687	1 852		13 667	15 519	15 249
2015

Not 36 fortsättning Ställda panter

	Överförda tillgångar				Skulder hänförliga till tillgångarna	Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna 2)
Moderbolaget, 2016	Värde papperslån	Återköps avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värde papperslån	Återköps avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värdepapperslån
Aktier	9,258		4,451	13,709	1,078		3,992	5,070	7,400
Skuldinstrument	6,734	1,283	1,217	9,234	316	1,101	810	2,227	5,849
Finansiella tillgångar som innehas för handel	15,992	1,283	5,668	22,943	1,394	1,101	4,802	7,297	13,249
2015
Aktier	14,232		13,520	27,752	2,182		13,220	15,402	11,288
Skuldinstrument	11,230	7,588	901	19,719	171	7,090		7,261	10,439
Finansiella tillgångar som innehas för handel	25,462	7,588	14,421	47,471	2,353	7,090	13,220	22,663	21,727

1) Bokfört värde och verkligt värde är detsamma.

2) Annat än likvida medel.

3) Tillgångarställda som säkerhet för derivathandel, clearing etc.

Ställda säkerheter

Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförstillgångar, vilkamotparten harrätt attsälja eller pantsätta.Övriga överförda tillgångar avsertillgångarsomställts somsäkerhetför derivathandel, clearingmedmera, därförfoganderätten övergåtttill mottagaren. Tillgångarna kvarståri balansräkningen eftersomSEB fortfarande står värdeförändringsrisken. Tillgångarnas bokförda värde ochmarknadsvärde samt därtill knutna skulder och ansvarsförbindelser visasi ovanstående tabell.

SEB emitterarsäkerställda obligationer med bolån som underliggande säkerheter, i enlighet med nationell lagstiftning. De ställda säkerheterna är i huvudsak lån där enfamiljshus, bostadsrätter eller flerfamiljshuslämnatssom pant. Belåningsgraden i relation till marknadsvärdet överstiger inte 75 procent. I händelse av SEB:s insolvens har innehavarna av obligationerna förmånsrätt till de registrerade säkerheterna.

Erhållna säkerheter

SEB erhållersäkerheter isamband med omvända återköpstransaktioner och värdepappersinlåning. Enligt villkoren i finansmarknadensstandardavtal kan säkerheterna säljas eller pantsättas på nytt, med villkoret att likvärdiga säkerheter returneras på likviddagen.

Mer information om redovisning av återköpstransaktioner och värdepapperslån återfinnsi redovisningsprinciperna.

37 Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Ansvarsförbindelser	120 231	109 297	97 642	87 798
Åtaganden	655 350	609 872	468 953	434 656
SUMMA	775 581	719 169	566 595	522 454
Ansvarsförbindelser 1)
Egna accepter	1 318	746	1 274	701
Kreditgarantier, lämnade2)	25 203	43 739	26 035	18 494
varav koncerninternt			8 831	6 986
Övriga garantier, lämnade	93 710	64 812	70 333	68 603
varav koncerninternt			2 220	2 170
Garantiförpliktelser	118 913	108 551	96 368	87 097
SUMMA	120 231	109 297	97 642	87 798

1) Tillgångarsom ställtssom säkerhet för egna eller tredje mansförpliktelser.

2) SEB värdepapperiserar inte sina tillgångar regelbundet och har inga utestående egna värdepapperiseringar. För likviditetsfaciliteter och andra utfästelser tillspecialföretag se not 27.

Övriga ansvarsförbindelser

Moderföretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfästsig attsvara för att Singaporefilialen till dess dotterföretag i Luxemburg kan fullgöra sina åtaganden. Moderföretaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motpart i olika tvister, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning.

	Koncernen		Moderbolaget
Åtaganden1)	2016	2015	2016	2015
Beviljade men ej utbetalade krediter varav koncerninternt	347 273	319 045	275 157 250	237 292 791
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit varav koncerninternt	143 041	135 809	78 077 8 495	70 039 9 362
Vidareutlåning av inlånade värdepapper varav koncerninternt	120 486	125 314	102 933 20 473	102 190 17 226
Övriga åtaganden	44 550	29 704	12 786	25 135
Övriga eventualförpliktelser	655 350	609 872	468 953	434 656
SUMMA	655 350	609 872	468 953	434 656

Tvister

1) Tillgångarsom ställtssom säkerhet för egna eller tredje mansförpliktelser.

Diskretionärt förvaltade tillgångar

Diskretionärt förvaltade tillgångar uppgår i moderbolaget till 528 miljarder kronor (446).

38 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen		2016			2015
Tillgångar	Omsättnings tillgångar	Anläggnings tillgångar	Summa	Omsättnings tillgångar	Anläggnings tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	151 078		151 078	101 429		101 429
Övrig utlåning till centralbanker	66 730		66 730	32 222		32 222
Utlåning till kreditinstitut	42 080	8 447	50 527	46 188	12 354	58 542
Utlåning till allmänheten	598 919	854 100	1 453 019	581 376	772 010	1 353 386
Värdepapper för handel	162 516		162 516	239 906		239 906
Derivat för handel	198 271		198 271	199 085		199 085
Derivat försäkringsredovisning	14 084		14 084	16 466		16 466
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	410 155		410 155	371 488		371 488
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	785 026		785 026	826 945		826 945
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	111		111	104		104
Finansiella tillgångarsom kan säljas	35 747		35 747	37 331		37 331
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden		268	268		260	260
Övra investeringar i intresseföretag		970	970		958	958
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag		1 238	1 238		1 218	1 218
Immateriella tillgångar	1 432	9 973	11 405	1 540	15 529	17 069
Materiella tillgångar	271	637	908	410	415	825
Förvaltningsfastigheter	7 845		7 845	8 309		8 309
Materiella och immateriella tillgångar	9 548	10 610	20 158	10 259	15 944	26 203
Aktuella skattefordringar	5 978		5 978	6 966		6 966
Uppskjutna skattefordringar		1 329	1 329		1 516	1 516
Skattefordringar	5 978	1 329	7 307	6 966	1 516	8 482
Kund- och likvidfordringar	7 635		635 7	13 124		13 124
Övriga finansiella tillgångar	29 239		29 239	22 363		22 363
Övriga icke-finansiella tillgångar	12 244		12 244	13 814		13 814
Övriga tillgångar	49 118		49 118	49 301		49 301
Anläggningstillgångarsom innehasför försäljning	587		587	801		801
SUMMA	1 744 922	875 724	2 620 646	1 692 922	803 042	2 495 964

		2016			2015
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	106 600	13 264	119 864	112 509	5 997	118 506
In- och upplåning från allmänheten	916 562	45 466	962 028	832 331	51 454	883 785
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	16 719	279 899	296 618	9 100	262 895	271 995
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	8 403	98 810	107 213	10 100	88 614	98 714
Skulder till försäkringstagare	25 122	378 709	403 831	19 200	351 509	370 709
Emitterade värdepapper	198 709	470 171	668 880	232 310	407 134	639 444
Skulder för handel	38 845		38 845	40 746		40 746
Derivat för handel	173 348		173 348	188 062		188 062
Derivat försäkringsredovisning	1 303		1 303	1 977		1 977
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	213 496		213 496	230 785		230 785
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	1 537		1 537	1 608		1 608
Aktuella skatteskulder	2 184		2 184	2 082		2 082
Uppskjutna skatteskulder		8 474	8 474		9 468	9 468
Skatteskulder	2 184	8 474	10 658	2 082	9 468	11 550
Leverantörs- och likvidskulder	8 926		8 926	11 496		496 11
Övriga finansiella skulder	30 609		30 609	29 138		29 138
Övriga icke-finansiella skulder	16 889		16 889	22 900		22 900
Övriga skulder	56 424		56 424	63 534		63 534
Avsättningar		2 233	2 233		1 873	1 873
Efterställda skulder	505	40 214	40 719	793	30 579	31 372
SUMMA	1 521 139	958 531	2 479 670	1 495 152	858 014	2 353 166

Tillgångar och skulder är klassificerade som kortfristiga när de är kassa och tillgodohavanden, innehasför handel, förväntas blisålda, reglerade eller förbrukade i normal verksamhet och förväntas bli realiserade inom tolv månader.Övriga tillgångar och skulder är klassificerade som långfristiga.

39 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen			Bokfört värde					Verkligt värde
Tillgångar, 2016	Innehav för handel	Verkligt värde via resultaträkningen/ Säkringsinstrument	Tillgångar som kan säljas	Lånefordringar och kund fordringar	Verligt värde	Noterade marknads värden ( Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbara indata (Nivå 2)	Värderings teknikbaserad på ej observerbara indata (Nivå 3)	Summa
Utlåning				1 704 291	1 704 291	49 975	533	1 665 293	1 715 801
Egetkapitalinstrument	40 324	30 800	3 049		74 173	50 254	13 215	10 704	74 173
Skuldinstrument	122 192	83 447	32 698	15 106	253 443	102 894	147 427	3 332	253 653
Derivatinstrument	198 271	14 084			212 355	2 593	201 621	8 141	212 355
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken		295 908			295 908	275 894	15 589	4 425	295 908
Övrigt		111		38 831	38 942	1 957		36 985	38 942
Finansiella tillgångar	360 787	424 350	35 747	1 758 228	2 579 112	483 567	378 385	1 728 880	2 590 832
Övriga tillgångar (icke-finansiella)					41 534
SUMMA	360 787	424 350	35 747	1 758 228	2 620 646
2015
Utlåning				1 522 503	1 522 503	42 955	290	1 485 907	1 529 152
Egetkapitalinstrument	67 538	28 264	2 368		98 170	75 354	11 469	11 347	98 170
Skuldinstrument	172 368	71 611	34 963	21 001	299 943	134 826	159 177	6 103	300 106
Derivatinstrument	199 085	16 466			215 551	2 061	202 261	11 229	215 551
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken		271 613			271 613	255 175	13 831	2 607	271 613
Övrigt		104		37 562	37 666	2 075		35 591	37 666
Finansiella tillgångar	438 991	388 058	37 331	1 581 066	2 445 446	512 446	387 028	1 552 784	2 452 258
Övriga tillgångar (icke-finansiella)					50 518
SUMMA	438 991	388 058	37 331	1 581 066	2 495 964

	Bokfört värde				Verkligt värde
Skulder, 2016	Innehav för handel	Verkligt värde via resultaträkningen/ Säkringsinstrument	Övriga finansiella skulder	Summa	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värderingstek nik baserad på observerbara in data (Nivå 2)	Värderingsteknik baserad på ej observerbara indata (Nivå 3)	Summa
In- och upplåning			1 045 056	1 045 056	30 491	325	1 016 048	1 046 864
Egetkapitalinstrument	10 071			10 071	9 798	2	271	10 071
Skuldinstrument	9 549	30 992	715 443	755 984	7 074	727 440	34 099	768 613
Derivatinstrument	173 348	1 303		174 651	2 808	168 207	3 636	174 651
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal		296 618		296 618	276 666	15 542	4 410	296 618
Övrigt	19 225	1 537	39 535	60 297	10	19 244	41 043	60 297
Finansiella skulder	212 193	330 450	1 800 034	2 342 677	326 847	930 760	1 099 507	2 357 114
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital				136 993 140 976
SUMMA	212 193	330 450	1 800 034	2 620 646

2015

In- och upplåning			957 599	957 599	26 908	182	930 805	957 895
Egetkapitalinstrument	12 927			12 927	12 445	37	445	12 927
Skuldinstrument	10 442	34 774	680 734	725 950	7 071	693 674	44 625	745 370
Derivatinstrument	188 062	1 977		190 039	2 534	176 104	11 401	190 039
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal		271 995		271 995	255 581	13 812	2 602	271 995
Övrigt	17 377	1 608	40 634	59 619	408	17 413	41 798	59 619
Finansiella skulder	228 808	310 354	1 678 967	2 218 129	304 947	901 222	1 031 676	2 237 845
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital				135 037 142 798
SUMMA	228 808	310 354	1 678 967	2 495 964

Not 39 fortsättning Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget	Bokfört värde
Tillgångar, 2016	Innehav för handel	Verkligt värde via resultaträkningen/ Säkringsinstrument	Tillgångar som kan säljas	Lånefordringar och kund fordringar	Verligt värde
Utlåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument	40 323 122 012	87	53 365 9 309	1 520 966 8 703	1 520 966 93 775 140 024
Derivatinstrument Övrigt	147 124	12 649		37 592	159 773 37 592
Finansiella tillgångar	309 459	12 736	62 674	1 567 261	1 952 130
Övriga tillgångar (icke-finansiella)					47 714
SUMMA	309 459	12 736	62 674	1 567 261	1 999 844
2015
Utlåning				1 288 753	1 288 753
Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument	62 726 171 380 165 964	209 15 042	54 529 10 702	13 496	117 464 195 578 181 006
Övrigt				36 324	36 324
Finansiella tillgångar	400 070	15 251	65 231	1 338 573	1 819 125
Övriga tillgångar (icke-finansiella)					47 480
SUMMA	400 070	15 251	65 231	1 338 573	1 866 605

	Bokfört värde
	Innehav	Verkligt värde via resultaträkningen/	Övriga finan
Skulder, 2016	för handel	Säkringsinstrument	siella skulder	Summa
In- och upplåning			951 436	951 436
Egetkapitalinstrument	10 072			10 072
Skuldinstrument	28 773		704 905	733 678
Derivatinstrument	132 861	972		133 833
Övrigt			37 867	37 867
Finansiella skulder	171 706	972	1 694 208	1 866 886
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital				9 823 123 135
SUMMA	171 706	972	1 694 208	1 999 844
2015
In- och upplåning			825 117	825 117
Egetkapitalinstrument	12 831			12 831
Skuldinstrument	27 656		663 775	691 431
Derivatinstrument	160 619	1 685		162 304
Övrigt			39 055	39 055
Finansiella skulder	201 106	1 685	1 527 947	1 730 738
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital				14 621 121 246
SUMMA	201 106	1 685	1 527 947	1 866 605

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Utlåning specificeras ytterligare i not 17a och 19.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid en förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 17f och 41.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer,swappar och andra derivat-

produkter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterligare i not 22, 31 och 42.

Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 46.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 46.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39 som Kund- och likvidfordringar och Marginalsäkerheter.

40 Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal

	Finansiella tillgångar och skulder som kvittas ellerlyder under nettningsavtal
				Relaterade avtal			Övriga instrument i
Koncernen, 2016	Brutto belopp	Kvittade	Nettobelopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säkerheter erhållna/ ställda	Netto belopp	balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal	Summa i balans räkningen
Derivat Omvända repor Värdepapperslån Likvidfordringar	215 367 99 828 25 265 43	–4 447 –35 332 –42	210 920 64 496 25 265 1	–123 698 –682 –7 616	–34 841 –63 612 –17 649	52 381 202 1	1 435 1 5 525 5 861	212 355 64 497 30 790 5 862
TILLGÅNGAR	340 503	–39 821	300 682	–131 996	–116 102	52 584	12 822	313 504
Derivat Repor Värdepapperslån Likvidskulder	176 773 36 926 25 155 42	–4 447 –35 332 –42	172 326 1 594 25 155	–123 698 –682 –7 616	–31 547 –795 –8 765	17 081 117 8 774	2 325 6 7 044	174 651 1 594 25 161 7 044
SKULDER	238 896	–39 821	199 075	–131 996	–41 107	25 972	9 375	208 450
2015
Derivat Omvända repor Värdepapperslån Likvidfordringar	219 186 71 161 22 582 335	–4 514 –10 850 –75 –333	214 672 60 311 22 507 2	–133 854 –4 604 –5 976	–33 135 –55 468 –16 531	47 683 239 2	879 5 5 984 11 752	215 551 60 316 28 491 11 754
TILLGÅNGAR	313 264	–15 772	297 492	–144 434	–105 134	47 924	18 620	316 112
Derivat Repor Värdepapperslån Likvidskulder	192 675 20 459 17 538 333	–4 514 –10 850 –75 –333	188 161 9 609 17 463	–133 854 –4 604 –5 976	–49 311 –4 128 –11 260	4 996 877 227	1 878 6 9 812	190 039 9 609 17 469 9 812
SKULDER	231 005	–15 772	215 233	–144 434	–64 699	6 100	11 696	226 929

	Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal
				Relaterade avtal			Övriga instrument i
Moderbolaget, 2016	Brutto belopp	Kvittade	Nettobelopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säkerheter erhållna/ ställda	Netto belopp	balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal	Summa i balans räkningen
Derivat	159 773		159 773	–80 887	–19 811	59 075		159 773
Omvända repor	100 150	–35 332	64 818	–682	–63 612	524		64 818
Värdepapperslån	24 396		24 396	–7 616	–11 642	5 138	5 423	29 819
Likvidfordringar	42	–42					5 556	5 556
TILLGÅNGAR	284 361	–35 374	248 987	–89 185	–95 065	64 737	10 979	259 966
Derivat	133 833		133 833	–80 887	–43 422	9 524		133 833
Repor	36 808	–35 332	1 476	–682	–4 128	–3 334		1 476
Värdepapperslån	14 431		14 431	–7 616	–9 051	–2 236		14 431
Likvidskulder	42	–42					6 242	6 242
SKULDER	185 114	–35 374	149 740	–89 185	–56 601	3 954	6 242	155 982

2015 Derivat 181 006 181 006 –103 579 –23 757 53 670 181 006 Omvända repor 70 844 –10 850 59 994 –4 604 –55 058 332 59 994 Värdepapperslån 11 308 11 308 –5 976 –5 332 22 103 33 411 Likvidfordringar 333 –333 11 609 11 609 TILLGÅNGAR 263 491 –11 183 252 308 –114 159 –84 147 54 002 33 712 286 020 Derivat 162 304 162 304 –103 579 –43 422 15 303 162 304 Repor 19 582 –10 850 8 732 –4 604 –4 128 8 732 Värdepapperslån 15 027 15 027 –5 976 –9 051 15 027 Likvidskulder 333 –333 9 650 9 650 SKULDER 197 246 –11 183 186 063 –114 159 –56 601 15 303 9 650 195 713

Tabellen visar finansiella tillgångar och skuldersom presenteras netto i balansräkningen ellersom har potentiella rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal, tillsammans med relaterade säkerheter.

Finansiella tillgångar och skuldersom lyder under rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtalsom inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvisträder i laga kraft i händelse av insolvens eller vid betalningsinställelse men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där SEB inte har intentionen att avveckla instrumenten samtidigt.

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisasi balansräkningen när SEB har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid förskulden samtidigt. Återköpsavtal mot centrala clearing-motpartersom SEB har avtal med samt likvidfordringar och likvidskulder är exempel på instrument som presenteras netto i balansräkningen.

Tillgångar och skuldersom varken kvittas eller lyder under nettningsavtal, exempelvissådana som bara omfattas av säkerheter, presenterasi kolumnenÖvriga instrument i balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal.

41 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen, 2016		Svenska	Övriga svenska emittenter – icke	Övriga svenska emittenter – övriga	Utländska	Övriga utländska	Summa
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Försäkringstillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	Svenska staten 10 088 1 437	kommuner 4 528 453	finansiella företag	finansiella företag 3 285	stater 6 690 19 374 7 635 5 340	emittenter 382 6 006 1 30 995 829	382 12 696 33 991 43 805 6 169
Finansiella tillgångarsom kan säljas	299				27 437	3 690	31 426
SUMMA	11 824	4 981		3 285	66 476	41 903	128 469
2015
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Försäkringstillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångarsom kan säljas	8 832 1 385 99	5 374 517	1	2 974	8 248 54 382 4 859 3 850 17 596	1 415 5 563 144 29 256 1 863	1 415 13 811 68 732 38 992 3 850 19 558
SUMMA	10 316	5 891	1	2 974	88 935	38 241	146 358
Moderbolaget, 2016
Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångarsom kan säljas	10 088	4 528			6 690 19 195 6 588		6 690 33 811 6 588
SUMMA	10 088	4 528			32 473		47 089
2015
Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångarsom kan säljas	8 832	5 374		41 002	7 816 13 107 6 477		7 816 68 315 6 477
SUMMA	8 832	5 374		41 002	27 400		82 608

* Exklusive upplupen ränta.

Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

Övriga skuldinstrument*

Koncernen, 2016	Svenska staten och kommuner	Svenska bostads institut	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Försäkringstillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångarsom kan säljas	306	26 683	1 368 1 094	5 525 1 132	7 2 168 301 1 021	1 896 54 070 27 887	1 896 87 653 32 587 301 1 021
SUMMA	306	26 683	2 462	6 657	3 497	83 853	123 458
2015
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Försäkringstillgångar till verkligt värde Andra finansiella tillångar till verkligt värde Finansiella tillgångarsom kan säljas	339 217	40 071 34	191 3 030 1 037	7 790 1 203	569 1 640 292 11 821	1 386 3 947 51 345 23 626 3 035	1 386 4 138 102 805 27 879 292 15 073
SUMMA	556	40 105	4 258	8 993	14 322	83 339	151 573
Moderbolaget, 2016
Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångarsom kan säljas		26 683	1 293	5 600		1 881 54 077 2 608	1 881 87 653 2 608
SUMMA		26 683	1 293	5 600		58 566	92 142
2015
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångarsom kan säljas		40 071	191 3 030	7 789		1 386 3 920 51 349 4 224	1 386 4 111 102 239 4 224
SUMMA		40 071	3 221	7 789		60 879	111 960

* Exklusive upplupen ränta.

42 Derivatinstrument

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
Ränterelaterade	133 778	138 190	86 172	108 534
Valutarelaterade	65 056	59 852	63 144	57 308
Aktierelaterade	4 990	6 037	3 734	4 758
Övriga	8 531	11 472	6 723	10 406
Med positiva stängningsvärden	212 355	215 551	159 773	181 006
Ränterelaterade	98 258	113 628	62 767	89 403
Valutarelaterade	64 420	58 137	61 415	56 475
Aktierelaterade	2 010	5 123	1 855	4 773
Övriga	9 963	13 151	7 796	11 653
Med negativa stängningsvärden	174 651	190 039	133 833	162 304

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Koncernen, 2016	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	574 200	32 326	1 004 430	25 284
Terminer	2 648 672	1 211	2 466 844	2 170
Swappar	3 848 336	100 241	2 735 011	70 804
Ränterelaterade	7 071 208	133 778	6 206 285	98 258
varav clearat	259 062	16	178 790	9
Optioner	163 012	4 461	140 597	4 534
Terminer	459 163	15 694	388 388	10 389
Swappar	1 533 842	44 901	1 647 949	49 497
Valutarelaterade varav clearat	2 156 017	65 056 2	2 176 934	64 420 34
Optioner	31 059	2 415	19 841	780
Terminer	5	17	2	35
Swappar	691 265	2 558	40 115	1 195
Aktierelaterade	722 329	4 990	59 958	2 010
varav clearat	5	203	95	123
Optioner	47 860	2 017	40 998	2 315
Terminer	35 653	3 896	19 309	4 218
Swappar	6 139	2 618	33 719	3 430
Övriga	89 652	8 531	94 026	9 963
varav clearat	30 670	3 159	6 571	3 330
SUMMA	10 039 206	212 355	8 537 203	174 651
varav clearat	289 737	3 380	185 456	3 496

Optioner	481 062	20 357	655 165	21 674
Terminer	1 467 441	1 036	4 650 862	1 150
Swappar	3 438 368	116 797	3 197 944	90 804
Ränterelaterade	5 386 871	138 190	8 503 971	113 628
varav clearat	1 467 033	1 045	4 650 787	1 150
Optioner	193 854	5 839	168 689	4 585
Terminer	389 474	14 841	480 267	10 819
Swappar	1 630 730	39 172	1 563 932	42 733
Valutarelaterade	2 214 058	59 852	2 212 888	58 137
varav clearat		2		24
Optioner	29 889	3 603	28 128	1 528
Terminer	3 022	14	1 495	23
Swappar	92 927	2 420	94 972	3 572
Aktierelaterade	125 838	6 037	124 595	5 123
varav clearat	3 130	635	1 654	269
Optioner	54 401	2 851	57 336	2 895
Terminer	39 887	6 506	25 952	7 280
Swappar	16 974	2 115	37 762	2 976
Övriga	111 262	11 472	121 050	13 151
varav clearat	29 774	735	7 329	3 543
SUMMA	7 838 029	215 551	10 962 504	190 039
varav clearat	1 499 937	2 417	4 659 770	4 986

SEB Årsredovisning 2016

2015

Not 42 fortsättning Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget, 2016	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	96 395	4 106	87 081	4 302
Terminer Swappar	2 648 610 3 251 815	1 212 80 854	2 452 956 2 718 139	1 375 57 090
Ränterelaterade varav clearat	5 996 820 259 000	86 172	5 258 176 178 500	62 767
Optioner	147 641	2 991	123 246	2 977
Terminer Swappar	336 700 1 608 724	13 097 47 056	261 143 1 786 265	9 901 48 537
Valutarelaterade varav clearat	2 093 065	63 144	2 170 654	61 415
Optioner	31 059	2 378	19 808	756
Terminer Swappar	667 259	17 1 339	32 271	35 1 064
Aktierelaterade	698 318	3 734	52 079	1 855
varav clearat			15
Optioner	33 201	1 905	66 174	2 203
Terminer Swappar	35 642 13 395	3 896 922	19 298 117	4 217 1 376
Övriga varav clearat	82 238 29 209	6 723	85 589 5 111	7 796
SUMMA varav clearat	8 870 441 288 209	159 773	7 566 498 183 626	133 833
2015
Optioner	96 923	4 046	86 809	4 140
Terminer Swappar	1 467 272 3 395 516	1 035 103 453	4 650 470 3 294 071	1 150 84 113
Ränterelaterade varav clearat	4 959 711 1 466 794	108 534 1 035	8 031 350 4 650 470	89 403 1 150
Optioner Terminer	194 702 440 758	4 544 12 071	165 845 475 683	3 838 10 342
Swappar	1 857 531	40 693	1 751 853	42 295
Valutarelaterade varav clearat	2 492 991	57 308 2	2 393 381	56 475 24
Optioner	30 149	2 876	28 430	1 325
Terminer		14		19
Swappar	76 952	1 868	87 901	3 429
Aktierelaterade	107 101	4 758	116 331	4 773
varav clearat		206		180
Optioner	51 945	2 701	54 867	2 745
Terminer	39 870	6 504	25 935	7 279
Swappar	15 442	1 201	26 930	1 629
Övriga varav clearat	107 257 27 287	10 406 584	107 732 4 843	11 653 3 392
SUMMA	7 667 060	181 006	10 648 794	162 304
varav clearat	1 494 081	1 827	4 655 313	4 746

43 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

	Koncernen		Moderbolaget
	2016	2015	2016	2015
År 2016		1 218		821
År 2017	1 274	1 259	885	912
År 2018	1 048	1 232	721	936
År 2019	791	715	549	445
År 2020	683	644	465	387
År 2021 och senare 1)	5 439	4 855	4 914	4 150
SUMMA	9 235	9 923	7 534	7 651

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal där SEB är leasetagare.

1) 2014 tecknade SEB ett långtidskontrakt avseende nya kontorslokaler i Stockholm vilket ersätter flera avtalsom förfaller inom en snar framtid.

44 Finansiell leasing*

	Koncernen
	2016	2015
Bokfört värde	61 039	62 097
Bruttoinvestering	65 924	67 126
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	60 074	60 153
Ej intjänade finansiella intäkter	4 668	4 881
Ej garanterat restvärde	463	431
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter	–199	–187

* Finansiella leasingavtal där SEB är leasegivare.

	Koncernen 2016			Koncernen 2015
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	6 240	6 983	6 740	7 162	7 968	7 153
– längre än 1 år men högst 5 år	27 666	28 830	27 151	25 528	26 481	25 273
– längre än 5 år	27 133	30 111	26 183	29 407	32 677	27 727
SUMMA	61 039	65 924	60 074	62 097	67 126	60 153

Leasingobjekten består främst av transportmedel, maskiner och anläggningar. Det enskiltstörsta leasingengagemanget uppgår till 7,5 miljarder kronor (7,9).

45 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Koncernen, 2016	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa,tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	61 808	83 837	55 755	126	5 595	124	10 563	217 808
Utlåning till kreditinstitut	1 410	13 101	26 444	2 565	1 572	557	4 878	50 527
Utlåning till allmänheten	842 883	318 592	134 739	18 311	54 365	62 143	21 986	1 453 019
Övriga finansiella tillgångar	396 970	210 719	101 198	10 483	105 136	23 214	10 038	857 758
Övriga tillgångar	19 983	9 333	975	598	9 558	451	636	41 534
SUMMATILLGÅNGAR	1 323 054	635 582	319 111	32 083	176 226	86 489	48 101	2 620 646
Skulder till centralbanker	304	21 323	26 398	2 301	0	0	4 066	54 392
Skulder till kreditinstitut	18 265	23 594	6 969	134	10 313	2 663	3 534	65 472
In- och upplåning från allmänheten	483 722	249 599	143 092	26 381	15 839	27 388	16 007	962 028
Övriga finansiella skulder	563 111	355 529	259 103	23 351	46 240	9 030	4 421	1 260 785
Övriga skulder	27 976	8 863	2 411	1 058	93 783	1 680	1 222	136 993
Eget kapital och obeskattade reserver	140 976							140 976
SUMMA SKULDEROCHEGET KAPITAL	1 234 354	658 908	437 973	53 225	166 175	40 761	29 250	2 620 646
2015

Kassa,tillgodohavanden och utlåning till centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga finansiella tillgångar Övriga tillgångar	25 135 4 464 776 912 444 596 26 801	53 378 21 928 302 968 211 477 12 029	46 678 21 441 121 115 86 389 754	145 2 798 18 924 21 924 360	3 4 163 70 616 102 974 9 909	6 703 394 43 636 17 502 249	1 609 3 354 19 215 15 005 416	133 651 58 542 1 353 386 899 867 50 518
SUMMATILLGÅNGAR	1 277 908	601 780	276 377	44 151	187 665	68 484	39 599	2 495 964
Skulder till centralbanker Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga finansiella skulder Övriga skulder Eget kapital och obeskattade reserver	880 14 512 448 094 566 395 34 172 142 798	1 534 15 387 257 489 331 523 3 529	49 347 11 892 105 192 223 726 4 749	1 254 440 20 726 32 250 1 841	942 8 877 15 520 48 239 87 845	3 532 5 630 24 116 10 540 1 194	783 3 496 12 648 3 165 1 707	58 272 60 234 883 785 1 215 838 135 037 142 798
SUMMA SKULDEROCHEGET KAPITAL	1 206 851	609 462	394 906	56 511	161 423	45 012	21 799	2 495 964

Moderbolaget, 2016	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	154	3 505	55 659		1 656	65	9 632	70 671
Utlåning till kreditinstitut	74 309	156 123	30 507	4 938	8 308	5 260	7 614	287 059
Utlåning till allmänheten	802 335	103 325	126 832	13 018	53 500	54 893	18 192	1 172 095
Övriga finansiella tillgångar	175 607	112 558	66 908	8 326	27 588	23 073	8 245	422 305
Övriga tillgångar	18 312	21 193	1 391	1 848	1 509	3 036	425	47 714
SUMMATILLGÅNGAR	1 070 717	396 704	281 297	28 130	92 561	86 327	44 108	1 999 844
Skulder till centralbanker	304	21 153	26 377	2 301			4 065	54 200
Skulder till kreditinstitut	33 038	47 667	14 693	1 041	10 297	4 453	3 463	114 652
In- och upplåning från allmänheten	475 728	95 457	131 139	24 710	16 228	25 648	13 674	782 584
Övriga finansiella skulder	368 972	245 943	253 462	20 842	13 751	8 992	3 488	915 450
Övriga skulder	4 071	247	1 929	870	453	1 100	1 153	9 823
Eget kapital och obeskattade reserver	123 135							123 135
SUMMA SKULDEROCHEGET KAPITAL	1 005 248	410 467	427 600	49 764	40 729	40 193	25 843	1 999 844
2015
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	171	7 688	46 594			3	1 256	55 712
Utlåning till kreditinstitut	32 290	94 102	17 465	1 615	4 707	11 530	4 558	166 267
Utlåning till allmänheten	735 993	95 456	113 708	13 106	69 754	36 476	15 945	1 080 438
Övriga finansiella tillgångar	241 826	125 893	59 786	19 333	37 933	17 425	14 512	516 708
Övriga tillgångar	20 460	19 959	898	1 771	1 166	2 918	308	47 480
SUMMATILLGÅNGAR	1 030 740	343 098	238 451	35 825	113 560	68 352	36 579	1 866 605
Skulder till centralbanker	879	1 521	49 346	1 254	942	3 532	784	58 258
Skulder till kreditinstitut	19 871	25 365	12 941	541	8 051	6 703	3 086	76 558
In- och upplåning från allmänheten	439 284	86 280	94 163	19 197	17 673	22 692	11 012	690 301
Övriga finansiella skulder	386 022	235 157	220 115	31 017	20 335	10 286	2 689	905 621
Övriga skulder	4 589	3 734	1 752	442	1 352	1 302	1 450	14 621
Eget kapital och obeskattade reserver	121 246							121 246
SUMMA SKULDEROCHEGET KAPITAL	971 891	352 057	378 317	52 451	48 353	44 515	19 021	1 866 605

46 Livförsäkringsrörelsen

	Koncernen
RESULTATRÄKNING	2016	2015
Premieinkomster netto	9 268	7 244
Intäkter från investeringsavtal
– Egna avgifter	1 499	1 556
– Erhållna ersättningar från fondbolag	1 735	1 811
	3 234	3 367
Kapitalavkastning, netto	6 704	1 876
Övriga rörelseintäkter	473	516
Totala intäkter, brutto	19 679	13 003
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–8 949	–11 228
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–5 534	3 170
Totala intäkter,netto	5 196	4 945
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	1 521	1 645
Kostnad för anskaffning av investerings- och försäkringsavtal
– Anskaffningskostnader	–1 670	–1 765
– Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	–84	46
	–1 754	–1 719
Administrationskostnader	–1 052	–1 028
Totala kostnader	–2 806	–2 747
RÖRELSERESULTAT	2 390	2 198

FÖRÄNDRING AVÖVERVÄRDENIDIVISIONLIV

Nuvärde av åretsförsäljning 1) Avkastning på avtal ingångna under tidigare år Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden2)	1 208 1 781 –2 915 371	950 1 655 –2 907 402
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	445	100
Årets aktivering av anskaffningskostnader Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader Åretsförändring av aktiverade avgifter	–859 943 –45	–1 027 981 16
Förändring i övervärden från verksamheten, netto 3)	484	70
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer4) Förändring i operativa antaganden5)	531 202	42 571
SUMMA FÖRÄNDRING IÖVERVÄRDEN6)	1 217	683

Beräkningar av övervärden i livförsäkringsverksamheten baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av befintliga försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (svensk fondförsäkring – som representerar 65 procent (71) av övervärdet).

Diskonteringsränta	7,0%	7,0%
Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet/ 1–4 år/ 5 år/ 6 år/ därefter	2%/ 6%/ 20%/ 15%/ 10%	1%/7%/22%/18%/11%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	8,1%	8,2%
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	5,0%	5,0%
Inflation KPI/Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	3%	3%
Flytträtt i fondförsäkring	3,0%	3,2%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Faktiskt utfall från tidigare tecknade försäkringsavtalställs mot tidigare gjorda antaganden och avvikelsen beräknas. Viktiga komponenter är avtalstidernaslängd och förekomsten av annullationer. 3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras och skrivs av enligt plan. Även vissa initiala avgifter aktiverasi balansräkningen och intäktsförsi resultaträkningen under ett antal år. Redovisad förändring i

övervärden korrigeras därför med nettoeffekten av periodensförändring av aktiverade anskaffningskostnader och aktiverade avgifter. 4) Antagen årlig värdetillväxt är 5,0 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.

5) Effekt av förändrade antaganden som återköp, flytt av försäkringar och förväntade kostnader.

6) Beräknade övervärden ingår inte i SEB koncernensresultat- och balansräkning. Redovisat övervärde är netto efter korrigering för aktiverade anskaffningskostnader och avgifter.

Not 46 fortsättning Livförsäkringsrörelsen

SAMMANFATTADFINANSIELL INFORMATIONFÖR GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*

Sammanfattning av resultaträkningen	2016	2015
Resultat från livförsäkringsverksamheten Övriga kostnader och bokslutsdispositioner	8 384	7 511 95
Skatter	–210	–501
NETTORESULTAT	8 174	7 105

Sammanfattning av balansräkningen

Totala tillgångar	179 769	177 100
TOTALATILLGÅNGAR	179 769	177 100
Totala skulder	87 666	87 481
Eget kapital	91 919	89 435
Obeskattade reserver	184	184
TOTALA SKULDEROCHEGET KAPITAL	179 769	177 100

* SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andelsom ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv konsoliderasinte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB:s ägarskap i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande. Innevarande årssiffror är ej reviderade.

47 Tillgångar ⁱ fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, försina kundersräkning,som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 23 (29) fonder,som förvaltas av SEB. Den

totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 104 003 Mkr (100 879), varav SEB för kundersräkning innehar 74 944 Mkr (70 777).

48 Tillgångar som innehas för försäljning

	Koncernen
	2016	2015
Övriga tillgångar	587	801
SUMMATILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING	587	801

Division Baltikum har en avyttringsplan för förvaltningsfastigheter. Genom den fortlöpande planen har ytterligare fastigheter klassificeratssom tillgångarsom innehas

för försäljning fram till dess att försäljningen ärslutförd. Gjorda nedskrivningar i samband med omklassificeringarna uppgick till 200 Mkr (174).

SEB-koncernen

Resultaträkning

Mkr	2016	20151)	20141)	20131)	20121)
Räntenetto	18 738	18 938	19 943	18 827	17 635
Provisionsnetto	16 628	18 345	17 547	15 835	14 602
Nettoresultat av finansiella transaktioner	7 056	5 478	4 473	5 581	6 309
Övriga intäkter	1 349	1 002	4 534	840	–341
Summa intäkter	43 771	43 763	46 497	41 083	38 205
Personalkostnader	–14 562	–14 436	–13 760	–14 029	–14 596
Övriga kostnader	–6 703	–6 355	–6 815	–6 720	–6 663
Av- och nedskrivningar	–6 496	–1 011	–1 129	–1 068	–1 775
Summa kostnader	–27 761	–21 802	–21 704	–21 817	–23 034
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–150	–213	–121	16	1
Kreditförluster, netto	–993	–883	–1 324	–1 155	–937
Rörelseresultat	14 867	20 865	23 348	18 127	14 235
Skatt	–4 249	–4 284	–4 129	–3 338	–2 093
Nettoresultatfrån kvarvarande verksamheter	10 618	16 581	19 219	14 789	12 142
Avvecklad verksamhet				–11	–488
NETTORESULTAT	10 618	16 581	19 219	14 778	11 654
Minoritetens andel			1	7	22
Aktieägarnas andel	10 618	16 581	19 218	14 771	11 632

1) Jämförelsetalen 2014 och 2015 omräknade och jämförelsetalen 2012 och 2013 beräknade proforma i enlighet med ändrad redovisning av livförsäkringsverksamheten.

Balansräkning

Mkr	2016	2015	2014	2013	2012
Kassa,tillgodohavanden och övrig utlåning till centralbanker	217 808	133 651	119 915	183 611	209 163
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	50 527	58 542	90 945	102 623	126 023
Utlåning till allmänheten	1 453 019	1 353 386	1 355 680	1 302 568	1 236 088
Övriga finansiella tillgångar	857 758	899 867	1 024 466	845 788	831 512
Övriga tillgångar	41 534	50 518	50 240	50 244	50 670
SUMMATILLGÅNGAR	2 620 646	2 495 964	2 641 246	2 484 834	2 453 456
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	119 864	118 506	115 186	176 191	170 656
In- och upplåning från allmänheten	962 028	883 785	943 114	849 475	862 260
Övriga finansiella skulder	1 260 785	1 215 838	1 303 584	1 204 991	1 173 414
Övriga skulder	136 993	135 037	144 786	131 363	137 613
Summa kapital	140 976	142 798	134 576	122 814	109 513
SUMMA SKULDEROCHEGET KAPITAL	2 620 646	2 495 964	2 641 246	2 484 834	2 453 456

Nyckeltal

	2016	2015	2014	2013	2012
Räntabilitet på eget kapital,%	7,80	12,24	15,25	13,11	11,06
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	4,88	7,57	8,79	6,74	5,31
K/I-tal	0,63	0,50	0,47	0,54	0,61
Kreditförlustnivå,%	0,07	0,06	0,09	0,09	0,08
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra fordringar,%	68,8	68,3	62,2	86,9	74,4
Andel osäkra fordringar,brutto %	0,33	0,35	0,49	0,35	0,58
Kärnprimärkapitalrelation1), %	18,8	18,8	16,3	15,0
Primärkapitalrelation1) ,%	21,2	21,3	19,5	17,1
Total kapitalrelation1) ,%	24,8	23,8	22,2	18,1

1) Basel III.

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkning

Mkr	2016	2015	2014	2013	2012
Räntor netto	19 242	19 488	19 783	18 872	17 478
Provisionsnetto	8 843	9 200	9 235	8 283	7 439
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 642	3 428	2 121	3 547	4 046
Övriga intäkter	7 398	9 165	5 089	6 838	2 374
Summa intäkter	40 125	41 281	36 228	37 540	31 337
Administrationskostnader	–15 039	–13 458	–13 909	–14 062	–15 077
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–5 775	–5 447	–5 157	–5 024	–5 446
Summa kostnader	–20 814	–18 905	–19 066	–19 086	–20 523
Resultatföre kreditförluster	19 311	22 376	17 162	18 454	10 814
Kreditförluster, netto	–789	–520	–1 065	–451	–385
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–3 841	–775	–2 721	–1 691	–1 114
Rörelseresultat	14 681	21 081	13 376	16 312	9 315
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	2 437	781	966	3 432	–3 175
Skatter	–2 740	–3 817	–2 053	–2 805	–1 375
NETTORESULTAT	14 378	18 045	12 289	16 939	4 765

Balansräkning

Mkr	2016	2015	2014	2013	2012
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	70 671	55 712	59 170	135 309	165 994
Utlåning till kreditinstitut	287 059	166 267	194 285	183 312	200 189
Utlåning till allmänheten	1 172 095	1 080 438	1 056 807	1 013 188	937 734
Finansiella tillgångar	422 305	516 708	623 920	523 970	551 544
Övriga tillgångar	47 714	47 480	51 960	48 379	53 592
SUMMATILLÅNGAR	1 999 844	1 866 605	1 986 142	1 904 158	1 909 053
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	168 852	134 816	144 776	210 237	199 711
In- och upplåning från allmänheten	782 584	690 301	706 452	611 234	637 721
Finansiella skulder	915 450	905 621	1 002 762	958 231	951 307
Övriga skulder	9 823	14 621	17 587	17 006	20 638
Eget kapital och obeskattade reserver	123 135	121 246	114 565	107 450	99 676
SUMMA SKULDER,OBESKATTADE RESERVEROCHEGET KAPITAL	1 999 844	1 866 605	1 986 142	1 904 158	1 909 053

Nyckeltal

	2016	2015	2014	2013	2012
Räntabilitet på eget kapital,%	12,6	16,5	11,8	17,7	5,2
K/I-tal	0,52	0,46	0,53	0,51	0,65
Kreditförlustnivå,%	0,06	0,04	0,09	0,04	0,03
Andel osäkra fordringar,brutto %	0,22	0,17	0,31	0,08	0,09
Kärnprimärkapitalrelation1) ,%	18,8	19,2	16,2	16,3
Primärkapitalrelation1) ,%	21,7	22,1	20,0	18,9
Total kapitalrelation1) ,%	26,1	25,0	23,1	20,0

1) Basel III.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda BankenAB:s balansräkning:

	Kr
Övriga reserver	3 571 697 073
Balanserade vinstmedel	48 782 509 686
Årets resultat	14 377 501 699
Summa	1) 66 731 708 458

1) Moderbolagets egna kapital skulle ha varit 16 203 Mkrlägre om tillgångar och skulderinte värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 § i Årsredovisningslagen.

Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncern redovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en relevant och rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Styrelsenföreslår att årsstämmanmedfastställande av Skandinaviska EnskildaBankenAB:sbalansräkning för verksamhetsåret2016 beslutar attdisponiblamedelfördelaspå följande sätt:

54 663 763 547
132 838 794
11 935 106 117
Kr

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moder bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsent liga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingåri koncernen stårinför.

Stockholm 21 februari 2017 Birgitta Kantola Ledamot Tomas Nicolin Ledamot Sven Nyman Ledamot Ledamot Signhild Arnegård Hansen Ledamot Samir Brikho Ledamot Urban Jansson Vice ordförande Jesper Ovesen Vice ordförande Marcus Wallenberg Ordförande

utsedd av de anställda Håkan Westerberg Ledamot

utsedd av de anställda

Johan H. Andresen

Winnie Fok Ledamot

Helena Saxon Ledamot

AnnaKarin Glimström Ledamot

Annika Falkengren

Sara Öhrvall Ledamot

Verkställande direktör och koncernchef Ledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.nr. 502032-9081

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingåri den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29154.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredo visningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt Inter national Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten ärförenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Innehållet i bolagsstyrningsrapporten ärförenligt med de krav som finns i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträk ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utförtrevisionen enligtInternational Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero ende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revi sorssed i Sverige och hari övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi harinhämtat ärtillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Vi utformade vårrevision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheteri de konsoliderade finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden därföretagsled ningen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovis ningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att företagsledningen åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov tillrisk för väsentliga felaktighetertill följd av oegentligheter.

Vi anpassade vårrevision för utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de konsoliderade finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur,redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

SEBkoncernen har centraliserade service centers, system och processer samt en centraliserad ekonomifunktion för svenska enheter och filialeri de nordiska länderna samt Storbritannien. Vi har utformat vårrevision så att vårt centrala revisionsteam testar samtliga centraliserade system och processer. Lokala revisionsteam utför ytterligare granskning baserat på våra instruktioner.

Enheter med stor betydelse ellerrisk för koncernen ärföremålför fullrevision och rapportering till oss som koncernrevisorer.Revisionen utförs i enlighet med International Standards onAudit och lokala revisionsstandarder. Granskningsåtgärderinkluderar vanligt vis granskning av interna kontrollerför nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika konton, granskning av bokföringsposter genom inspektion, observation eller bekräftelse samtinhämtande av revisionsbevis för att styrka våra förfrågningar.

För vissa enheter,trots att dessa enheterinte bedöms vara väsentliga eller ha hög risk, är det ur ett koncernperspektiv nödvändigt att granska specifika posteriredovisningen.I dessa fall instrueras lokala team att utföra specifika granskningsåtgärder och attrapportera resultatet av dessa åtgärdertill oss. Specifika granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detaljerad analytisk granskning, avstämning av redovisning mot underliggande system, substansgranskning för specifika processer, områden och konton, diskussioner med företagsledning gällande bokföring, skatt och interna kontroller såväl som uppföljning av frågeställningar kända från tidigare perioder.

Som en del av vårrevision förlitar vi oss på intern kontroll över applikationer, system och hänförliga plattformar som stödjer SEBs redovisning och finansiella rapportering. Därför utförs granskningsåtgärderför att säkerställa att system och processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas på ett sätt som säkerställer attrisken förfelaktigheter minimeras. Granskningsåtgärderinnefattar genomgångar av processer, utvärdering av design samttest av effektiviteti kontroller.Även substansgranskningsåtgärder har utförts. Där det varit möjligt har viförlitat oss på företagsledningens egna utvärde ringar av kontrollsystem samt arbete utfört av SEBs internrevision.

Vårrevision utförs löpande under året med särskiltfokus på kvartalsbokslut.I samband med att SEBkoncernen lämnat kvartalsrap porter har virapporterat våra observation till styrelsens revisionsutskott och avlagt externa rapporter över vår översiktliga granskning. Vid årsbokslutetrapporterar vi även våra huvudsakliga observationer till styrelsen i sin helhet.

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet.En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå tillföljd av oegentligheter ellerfel. De betraktas som väsentliga om de enskilt ellertillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de konsoliderade finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den konsoliderade finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde virevisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär,tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden förrevisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för

Nedskrivning av lån till kunder

Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver bedömning av såväl tidpunkten för nedskrivningsbehov som bedömning av storleken av ett sådant nedskrivningsbehov.

SEB görreserveringarför de kreditförluster som uppkommit på individuellt värderade lånefordringar och för gruppvis värderade lånefordringar. Lånefordringartill företag, fastighetsbolag och institutionella motparter är huvudsakligen individuellt värderade och specifika reserveringar görs föridentifierade osäkra lånefordringar (individuellt värderade osäkra fordringar). Lånefordringar som inte anses vara osäkra på en individuell nivå och som har likartad kreditrisk läggs samman och värderas kollektivt för nedskrivning. Värdering av lånefordringartill privatpersoner och mindre företag skeri hög utsträckning på portföljnivå (gruppvis värderade fordringar).

Se årsredovisningen not 17a – Kreditrisk och not 19 – Utlåning

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Värderingen av finansiella instrument till verkligt värde var ett fokusområde underrevisionen på grund av dess betydelse för den finansiella ställningen och resultatet.

Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument ärtill sin natur komplext då ingångsvärden till värderingsmodeller såsom risker och marknadspriser är under ständig förändring. För somliga instrument är även tillgänglighet med avseende på obser verbara priser och räntenivåer begränsad. Därför är värderingen av vissa instrument i hög grad beroende på ledningens bedöm ningar.

Majoriteten av SEBs tillgångar och skulder värderade till verkligt värde innehas för kundhandel, likviditetshantering samt säkringsredovisning. 9798 % av innehaven är värderade till verkligt värde baserat på observerbara priser ellerräntenivåer handlade på aktiva marknader. De återstående 23 % av inne haven är värderade baserat på modeller och utgörs huvudsakligen av aktieri onoterade företag samt derivat som innehas i säkringssyfte.

Se årsredovisningen not 21 – Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde, not 22 – Finansiella tillgångartill verkligt värde via resultaträkningen, not 23 – Finansiella tillgångarsom kan säljas, not 24 – Aktier och andelari intresseföretag, not 31 – Finansiella skuldertill verkligt värde via resultaträkningen.

revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi göringa separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vårrevision bestod av en kombination av granskning av interna kontroller över finansiellrapportering och substansgranskning. Granskningen av interna kontrollerinkluderade processerrelaterade till organisation, dualitet och nyckelkontrolleri utlåningsprocessen. Substansgranskning utfördes genom att granska stickprov av kreditreserveringsmodeller,större krediter och högriskportföljer. Under 2016 fokuserade visärskilt på lånefordringartill kunderi olje-, gas- och offshoreindustrin samtsjöfartsindustrin. Vi granskade även SEBs efterkalkyler avseende utfall av tidigare gjorda kollektiva reserver. Baserat på vårt arbete har vi inte identifierat några väsentliga note-

ringarförrevisionen som helhet kreditreserveringar per 31 december 2016.

I vårrevision granskade vi design och effektivitet i nyckelkontrollersom stödjeridentifiering, mätning och kontroll av värderingsrisk för finansiella instrument.

Utöver att testa dualitet, granskade vi SEBs processerför oberoende priskontroll, modellvalidering och godkännande. Vi granskade också kontroller över dataflöden och värderingsantaganden samt SEBs processerförstyrning och rapportering. Särskilt fokustillägnade vi kontrollerrelaterade till komplexa instrument.

För värderingarsom baserades på ej observerbar data eller modeller som involverar en hög grad av bedömningar, använde vi värderingsspe cialisterför att utvärdera SEBs bedömningar, metoder och modeller. Vi utförde oberoende värdering av stickprov av finansiella instrument.

Baserat på vår granskning har vi inga väsentliga observationerför revisionen som helhet avseende SEBs värdering av finansiella instrument till verkligt värde per den 31 december 2016.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Avsättningar för osäkra skattepositioner

SEB är skattesubjekt i flera jurisdiktioner och i många fall är den slutliga skatten inte bestämd till dess den fastställts av relevant skattemyndighet. Följaktligen gör SEB bedömningar av sannolikheten och storleken av skatteskulder, vilka ärföremål för granskning av skattemyndigheter och eventuellt också föremål förrätts liga processer.

Dessutom är skattelagstiftningen under betydande och snabb förändring som, när den träderi kraft, påverkar både den inneva rande periodens skattekostnad och värderingen av skattefordringar.

Se årsredovisningen not 15 – Inkomstskatter och not 32 – Övriga skulder.

Nedskrivning av goodwill

SEB omorganiserade per 1 januari 2016 till kundsegment. Efter omorganisationen följs goodwill upp på affärsenhetsnivå per geografi (tidigare divisionsnivå).

Allokeringen av goodwill från divisionertill affärsenheter per geografi (de nya kassagenererade enheterna) baserades på de ursprungliga förvärven från vilka goodwillen härstammade. Nedskrivningsprövning har utförts för goodwill irespektive ny kassagenererande enhet.

Definitionen av nya kassagenererande enheter och omfördelningen av goodwill samt efterföljande nedskrivningsprövningar äri hög grad beroende av ledningens bedömningar.

Se årsredovisningen not 28 – Materiella och immateriella tillgångar och förvaltningsberättelsen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen som återfinns på sidorna 128. Det är styrelsen och koncernchefen som har ansvaret för annan information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattarinte annan information och vi göringet uttalande med bestyrkande avseende annan information.

I samband med vårrevision av årsredovisningen och koncernre-

I vår granskning av skattekostnader och värdering av skattefordringar och skulder, har vi testat interna kontrollersamt utförtsubstansgranskning. Testet av interna kontrollerinkluderar granskning av organisa tion, dualitetsamt nyckelkontrolleriskatteprocessen.

Isubstansgranskningen har vi använt oss av skattespecialisterför att utvärdera möjliga utfall av pågående skatterevisioner och rättsliga processer. Vi har granskat korrespondens med skattemyndigheter och utlåtanden SEB inhämtat från externa juridiska rådgivare. Vi har även självständigt utvärderatskattetvisterna och de avsättningarför dessa som SEB gjort.

Baserat på vår granskning har vi inga väsentliga observationer förrevisionen som helhet avseende nivån på avsättningarför osäkra skattepositioner per den 31 december 2016.

Vår granskning av SEBs nedskrivning av goodwill harinkluderat följande granskningsåtgärder:

• • Granskning av efterlevnad av IFRS för den nya strukturen av kassa genererande enheter
• • Granskning av efterlevnaden av IFRS för vald metod för omfördelning av goodwill från gamla till nya kassagenererande enheter
• • Avstämning av bokfört värde per kassagenererande enhet mot huvudbok
• • Avstämning av prognoser använda för 2016-2018 mot affärsplanen för SEB såsom den antagits av styrelsen.

Baserat på vår granskning har vi inga väsentliga observationerför revisionen som helhet avseende SEBs nedskrivning av goodwill.

dovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan, och när vi gör detta överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredo visningen eller den kunskap vi inhämtade underrevisionen, eller på annat sätt verkarinnehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete vi har utfört avseende denna infor mation, drar slutsatsen att informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga attrapportera detta. Vi haringet att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och koncernchefen som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller koncernredovisningen, enligtIFRS såsom de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinsti tut och värdepappersbolag. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som dessa bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och koncernchefen för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser även, när så ärtillämpligt, om förhållanden avseende förmågan att fortsätta verksamheten och att använda fortlevnadsprincipen. Fortlevnadsprincipen tillämpas dock inte om styrelsen och den verkställande direktören avser att likvidera bolaget eller upphöra med verksamheten ellerinte har någotrealistiskt alternativ till att göra detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifteri övrigt, övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsre dovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlighe ter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligtISA och god revi sionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktig het om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter ellerfel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernre dovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvarförrevisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/ showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vårrevision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SEB för år 2016 samt förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst ellerförlust.

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet förräkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utförtrevisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och hari övrigt fullgjort vårt yrkes etiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi harinhämtat ärtillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret förförslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst ellerförlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvararför bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheteri övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets redovisning ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller den verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank och finansieringsrörelse och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst ellerförlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget ärförenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder ellerförsummelser som kan föran leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst ellerförlust inte ärförenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvarförrevisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/ revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Stockholm den 21 februari 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nyllinge Auktoriserad revisor Huvudansvarig

Definitioner

Alternativa nyckeltal

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel avnettoresultatetdivideratmedgenomsnittligt 1) egetkapital.

Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster Aktieägarnas andel avnettoresultatet, exklu

sive jämförelsestörandeposterochdärtillrela teradskatt,divideratmedgenomsnittligt 1) egetkapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat,reduceratmedenschablonskattesats,perdivisiondivideratmedgenomsnittligt 1) allokeratkapital.

Räntabilitet på totala tillgångar Aktieägarnas andel avnettoresultatetdivideratmedgenomsnittlig1)balansomslutning.

Räntabilitet på riskexponeringsbelopp Aktieägarnas andel avnettoresultatetdivide-

ratmedgenomsnittligt 1) riskexponerings belopp.

K/Ital

Summa rörelsekostnaderdivideratmed summa rörelseintäkter.

K/Ital exklusive jämförelsestörande poster Summa rörelsekostnader exklusive jämförel-

sestörandeposterdivideratmedsumma rörel seintäkter exklusive jämförelsestörande poster.

Nettoresultat per aktie före utspädning Aktieägarnas andel avnettoresultatetdivideratmedvägtgenomsnitt2) antal aktierföre utspädning.

• 1) Ackumulerat genomsnitt från årets början, beräknat på månadsbasis.
• 2) Genomsnittligt antal beräknat på dagsbasis

Nettoresultat per aktie efter utspädning Aktieägarnas andel avnettoresultatetdivideratmedvägtgenomsnitt 2) antal aktier efter utspädning.Denberäknadeutspädningenär baseradpå ettbedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga incitamentsprogrammen.

Substansvärde per aktie

Egetkapital samtkapitaldelenav eventuella övervärdeniinnehav av räntebärande värde papperochövervärdenilivförsäkringsverk samheten,divideratmedantal aktier.

Eget kapital per aktie Egetkapitaldivideratmedantal aktier.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster,netto,uttryckt somprocent av ingåendebalans förutlåningtill allmänheten, utlåningtillkreditinstitut samtkreditgarantier efter avdragför specifika reserver,grupp visa reserverochreserverförposterutanför balansräkningen.

Andel osäkra lånefordringar, brutto Individuellt värderadeosäkra lånefordringar,

brutto,uttryckt somprocent av summanav utlåningtill allmänhetenochutlåningtill kreditinstitutföre avdragförreserver.

Andel osäkra lånefordringar, netto

Individuellt värderadeosäkra lånefordringar, netto(efter avdragför specifika reserver) uttryckt somprocent avutlåningtill allmänhetenochutlåningtillkreditinstitut efter avdragför specifika reserverochgruppvisa reserver.

Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar Specifika reserverdivideratmedindividuellt värderadeosäkra lånefordringar.

Total reserveringsgrad för individuellt

värderade osäkra lånefordringar Totala reserver (specifika reserverochgrupp visa reserverförindividuellt värderadeosäkra lånefordringar)uttryckt somprocent av individuellt värderadeosäkra lånefordringar.

Reserveringsgrad för portföljvärderade lån

Gruppvisa reserverförportföljvärderade lån uttryckt somprocent avportföljvärderade lån oreglerademer än60dagar elleromstrukturerade lånefordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar (Problemlån)

SEB:sbenämningförlånefordringar som antingenbedöms varaosäkra elleroreglerade.Inkluderarindividuellt värderade osäkra lånefordringar,portföljvärderade lån oreglerademer än60dagar samtomstruktu reradeportföljvärderade lånefordringar (baseratpåmedgivande frånIFRS).

Reserveringsgrad för problemlån Totala reserver (specifika,gruppvisaoch

reserverförposterutanförbalansräkningen) uttryckt somprocent avosäkra lånochoregleradeportföljfordringar.

Problemlån i procent av utlåningen

Osäkra lånochoregleradeportföljfordringar uttryckt somprocent avutlåningtill allmänhetenochutlåningtillkreditinstitutföre avdragförreserveringar.

Jämförelsestörande poster ^I syfte attunderlätta enjämförelse av SEB:s underliggande resultatmellanperioder,identifierasochbeskrivs separat allaposter som ledningenanser störjämförbarheten, såsom nedskrivningavgoodwill,omstrukturering ochnettoresultatfrånavyttringar.

Alternativa nyckeltal (Alternative PerformanceMeasures, APM-mått) är finansiellamått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiellställning ellerkassaflöde sominte definierasi tillämpligt redovisningsregelverk(IFRS) eller i EU:skapitalkravsdirektiv (CRD IV)/kapitalkravsförordning (CRR). Alternativa nyckeltal används av SEB när det är relevant för att följa upp och beskriva SEB:s finansiella situation och för att ge ytterligare relevant information och verktyg för attmöjliggöra en analys av SEB:s finansiella situation. Alternativa nyckeltalsombeskriver nettoresultat per aktie före utspädning, nettoresultat per aktie efter utspädning,substansvärde per aktie, egetkapital per aktie, räntabilitet på egetkapital, räntabilitet på totala tillgångar och räntabilitet på riskexponeringsbelopp ger relevant information omSEB:s resultat i relation till olika investeringsmått. K/I-talet ger information omSEB:skostnadseffektivitet. Alternativa nyckeltalsombaseras på utlåning ger information omreserveringar i relation tillkreditrisk. Alla dessamåttkan skilja sig från liknande nyckeltalsompresenteras av andra företag.

På sebgroup.com återfinns dokumentet Alternativa nyckeltalsom innehållerinformation om nyckeltalsberäkningarna.

Definitioner

Enligt EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR)

Riskexponeringsbelopp

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen,riskvägda enligt kapitaltäck ningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa risker beräknas och uttrycks som riskexponeringsbelopp. Gäller endast i den konsoliderade situationen, dvs. exklu sive försäkringsverksamheten och exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

Kärnprimärkapital

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt, immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR).

Primärkapital

Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt förlustabsorberande förlagslån, så kallat primärkapitaltillskott.

Supplementärkapital

Huvudsakligen förlagslån som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplemen tärkapital.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.

Primärkapitalrelation

Primärkapital uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.

Total kapitalrelation

Kapitalbasen uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.

Bruttosoliditetsgrad

Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa poster utanför balansräkningen omräknade med konverteringsfaktorer definierade i standardmetoden.

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

Högkvalitativa likvida tillgångari förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under de kommande 30 kalenderdagarna.

Kalender

• Bokslutskommuniké för 2016 1 Februari 2017
• Årsredovisningen publiceras på hemsidan 7 Mars 2017
• Årsstämma 28 Mars 2017
• Delårsrapportjanuari–mars 27 April 2017
• Delårsrapportjanuari–juni 14 Juli 2017
• Delårsrapportjanuari–september 25 Oktober 2017

Bokslutskommuniké för 2017 31 Januari 2018

-

-

-

SEB:s HEMSIDA

Finansiell information, rapporter och övrig information om SEB återfinns påsebgroup.com/sv

Finansiell information och publikationer

ÅRSREDOVISNING Information om SEB:s verksamhet,strategi, riskhantering och bolagsstyrning. Detaljinformation om SEB:s finansiella ställning och resultat.

ÅRSÖVERSIKT En kortversion av årsredovisningen.

"We have supported our customers all

"Under ett år präglat av osäkerhet har vi stöttat våra kunder. I det fjärde

DELÅRSRAPPORTEROCHFACT BOOK Kvartalsvisrapportering om SEB:s finansiella ställning och resultat, med ytterligare detaljer i Fact book (på engelska).

CAPITAL ADEQUACY ANDRISK MANAGEMENT REPORT (PILLAR 3) Information (på engelska) om kapitaltäckning och riskhantering enligt myndighetskrav.

HÅLLBARHETS-RAPPORT Årsrapport om SEB:s resultat och framtida ambitioner inom ansvarsfulla affärer, människor och samhälle samt miljö.

HÅLLBARHET – FAKTABOK OCH GRI INDEX GRI-index (Global Reporting Initiative) och icke-finansiella nyckeltal inom samma områden som i Hållbarhetsrapporten.

Nya aktieägare erbjuds automatiskt att prenumerera på Årsredovisningen eller Årsöversikten. Beställ tryckt Årsredovisning och Årsöversikt på www.sebgroup.com/sv/ir. Prenumerera på delårsrapporten och Fact book i digital form (pdf) på www.sebgroup.com/sv/press

Kundernas och marknadens åsikter – SEB:s viktigaste utmärkelser

SEB:s prestationer inom olika områden bedöms varje år av ett antal företag och ekonomiska tidskrifter.

Område	2016	2015	2014	2013	2012	Organisation / publikation etc
Bästa bank förstorföretag i Norden 1)	2	2	1	2	1	Prospera
Bästa bank för finansiella institutioner i Norden 2)	1	4	3	2	7	Prospera
Bästa bank förstora företag i Sverige	1	1	1	2	1	Prospera
Bäst inom private banking i Sverige	1	1	1	1		Euromoney
Åretssmåföretagarbank i Sverige				1	1	Privata affärer
Bästa bank inom aktiehandel i Norden	3	2	1	1	1	Prospera
Bästa bank inom Corporate Finance i Norden 3)	5	4	4	3	n.a.	Prospera
Bästa företagsbank i Baltikum	4)	5)	1	6)	1	The Banker

1) Kundundersökning av storföretag i Norden. 2) Kundundersökning av finansiella institutioner i Norden. 3) Globala investmentbanker är inkluderade fr.o.m. 2013. 4) Bästa banki Estland. 5) Bästa banki Estland och Litauen. 6) Bästa banki Estland och Lettland.

Årsstämma

Årsstämman hålls tisdagen den 28 mars 2017 klockan 13.00 i Konserthuset vid Hötorget i Stockholm.

Kallelse till årsstämman samt dagordning finns tillgängliga på SEB:s hemsida www.sebgroup.com/sv

Aktieägare som vill delta i stämman ska senast onsdagen den 22 mars 2017: – vara införd i den av Euroclear SwedenAB förda aktieboken och

• anmäla sig till banken på ett av följande sätt:
  • på telefon klockan 9.00–16.30 inom Sverige på 0771 23 18 18 (+46 771 23 18 18 utanför Sverige) eller
  • via internet på SEB:s hemsida, www.sebgroup.com/sv eller
  • skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, Årsstämman, Box 7832, 103 98 Stockholm

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 5:50 kronor per aktie för 2016.

Torsdagen den 30 mars 2017 ärföreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutari enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan utdelning onsdagen den 29 mars 2017 och utdelningen beräknas sändas ut av Euroclear Sweden AB tisdagen den 4 april 2017.

Huvudkontor

Postadress: SEB, 106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm Telefon: 0771 62 10 00 08 22 19 00 (direktionsväxel)

Kontaktpersoner

Jan Erik Back Ekonomi- och finansdirektör Telefon 08 22 19 00 E-mail: janerik.back@seb.se

Jonas Söderberg Chef förInvestor Relations Telefon 08 763 83 19 E-mail: jonas.soderberg@seb.se Viveka Hirdman-Ryrberg Kommunikationsdirektör Telefon 08 763 85 77 E-mail: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se

Malin Schenkenberg Finansiell information Telefon 08 763 95 31 E-mail: malin.schenkenberg@seb.se

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081

Produktion: SEB och Intellecta Corporate • Foto: Getty Images,

Shutterstock,Hans-Erik

Nygren,Joachim Lundgren m fl .• Tryck: Elanders • SEGR0124 2017.02