SEB — Annual Report 2014

Mar 4, 2015

ÅRSREDOVISNING

GIVANDE RELATIONER

Stora förändringar i ekonomin

Aktiva storföretagskunder

Nya digitala tjänster möter nya behov

VILKA VI ÄR

SEB är en relationsbank. Vi drivs av viljan att skapa värde för kunderna. Vi gör det genom att bygga vidare på vårt arv av entreprenörskap, internationell utblick och långsiktigt perspektiv.

VAD VI GÖR

SEB har länge tagit en aktiv del i utvecklingen av de samhällen där vi är verksamma. I Sverige och de baltiska länderna erbjuder vi fi nansiell rådgivning och ett brett utbud av fi nansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har SEB:s verksamhet ett starkt fokus på fullserviceerbjudanden till företagskunder och institutioner.

Baltikum

SEB:S ERBJUDANDE OCH SERVICE TILLHANDAHÅLLS GENOM FEM DIVISIONER...

Stora Företag & Institutioner

Aff ärsbanks- och investmentbanktjänster riktade till stora företagskunder och institutioner i ett 20-tal länder, främst i Norden och Tyskland.

Kontorsrörelsen

Banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små- och medelstora företag i Sverige samt kortverksamhet i Norden.

Kapitalförvaltning

Kapitalförvaltning, inklusive fonder, och private banking-tjänster för institutioner och kapitalstarka privatpersoner i Norden.

Liv

Livförsäkringstjänster för privatpersoner och företag, främst i Sverige, Danmark och Baltikum.

173

miljoner onlinebesök

Banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små- och medelstora företag i Estland, Lettland

SEB:S BIDRAG: 39 mdr kr

• Leverantörer och partners

...OCH OLIKA KANALER

277 bankkontor i Sverige och de baltiska länderna

VILKA VI BETJÄNAR

I SEB kommer kunderna alltid först. Våra 16 000 djupt engagerade medarbetare arbetar tillsammans som ett team för att betjäna våra cirka 4 miljoner kunder.

VÅRA KUNDER

STORA FÖRETAG OCH INSTITUTIONER

SEB:s företagskunder i Norden hör till de största inom sina respektive branscher. I Tyskland omfattar kunderna såväl större medelstora företag som stora multinationella bolag. De institutionella kunderna verkar såväl i Norden som internationellt.

SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Totalt betjänar SEB cirka 400 000 små och medelstora företag i Sverige och de baltiska länderna. Av dessa är cirka 246 000 helkunder.

PRIVATPERSONER

SEB har cirka 4 miljoner privatpersoner bland sina kunder i Sverige och de baltiska länderna. Av dessa är cirka 1,3 miljoner helkunder. SEB har dessutom cirka 27 000 private banking-kunder i och utanför Sverige.

INNEHÅLL

Detta är SEB	Omslag
Styrelseordföranden har ordet	2
VD har ordet	3
Omvärlden	4
Värdeskapande och strategi	6
Strategi och marknader	8
Stora företag och
fi nansiella institutioner	10
Små och medelstora företag	14
Privatkunder	18
SEB:s medarbetare	22
SEB i samhället	24
SEB-aktien	26
Risk-, likviditets- och kapitalhantering 28

Förvaltningsberättelse

Finansiell koncernöversikt	34
Resultat och lönsamhet	34
Finansiella mål	38
Divisioner	42
Bolagsstyrning inom SEB	44
Intern kontroll av fi nansiell rapportering	53
Styrelse	54
Verkställande ledning	56
Rapport om ersättningar	58
Regelverk	60
Defi nitioner	62
Finansiella rapporter	63
SEB-koncernen	64
Resultaträkning	64
Balansräkning	65
Förändringar i eget kapital	66
Kassafl ödesanalys	67
Skandinaviska Enskilda Banken	68
Noter till de fi nansiella rapporterna	72
Femårsöversikt	152
Förslag till vinstdisposition	154
Revisionsberättelse	155
Marknadsandelar, mötesplatser och
utmärkelser	156
Kalender och övrig information	Omslag

SEB skapar värde Omslag

2014 I KORTHET

FINANSIELLA NYCKELTAL

	2014	2013
Rörelseintäkter, Mkr	46 936	41 553
Resultat före kreditförluster, Mkr	24 793	19 266
Rörelseresultat, Mkr	23 348	18 127
Räntabilitet, procent	15,3	13,1
Vinst per aktie, kronor	8:79	6:74
Föreslagen utdelning, kronor	4:75	4:00
Kärnprimärkapitalrelation, procent	16,3	15,0
Bruttosoliditetsgrad, procent	4,8	4,2
Likviditetstäckningsgrad, procent	115	129

DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA UNDER 2014

• Den geopolitiska risken ökade till följd av händelserna i Ryssland och Ukraina.
• Räntorna sjönk under hela året och Riksbankens reporänta sänktes till noll.
• Europeiska Centralbanken och Europeiska Bankmyndigheten publicerade resultaten av sina genomgångar av europeiska bankers kreditkvalitet och stresstester. SEB:s kapitalstyrka och kreditkvalitet bekrä ades.
• SEB:s satsning på företagsmarknaden ledde till 60 nya kunder bland storföretag och institutioner och 12 700 nya små och medelstora företagskunder. Antalet privatkunder ökade med cirka 27 000.
• SEB tillkännagav sina planer på att ytta större delen av verksamheten i Stockholm till nya lokaler i Arenastaden i Solna. Flytten påbörjas under 2017.
• SEB stärkte sitt korterbjudande inom företagssegmentet i Finland genom förvärvet av Nets Eurocardverksamhet och i Norge genom förvärvet av DNB:s företagskort.
• SEB sålde kortinlösensverksamheten Euroline AB till Nordic Capital VIII Limited.
• SEB tillkännagav sin avsikt att öppna den traditionella livförsäkringsportföljen i Nya Liv för nysparande under 2015.

MOTSTÅNDSKRAFT I EN OSÄKER VÄRLD

vår främsta uppgift är att skapa värde för kunderna och därigenom generera en långsiktigt uthållig avkastning till våra aktieägare.

I SEB strävar vi eft er att känna våra kunder väl och vi är stolta över att som företagsbank ha stöttat våra kunder i den reala ekonomin. Mer än hälft en av vår kreditportfölj är riktad mot nordiska och tyska storföretag samt svenska och baltiska mindre företag. SEB grundades i företagsamhetens tjänst för nästan 160 år sedan. Vi har en djupt rotad ambition att verka aktivt och i nära samklang med våra kunder. Vi är övertygade om att det bästa sättet vi kan uppfylla vår roll som smörjmedel i samhällsekono min är att med en sund och stark fi nansiell ställning bygga djupa kundrelationer. Detta genererar också en hållbar och konkurrens kraft ig avkastning till våra aktie ägare över tiden.

Som aktieägare i banken kan vi se tillbaka på ett år med en räntabilitet på 13,1 procent exklusive engångsposter och en ökning av aktie kursen med 17 procent. Detta uppnåddes samtidigt som kärnprimärkapitalrelationen ökade till 16,3 procent. Utvecklingen speglar SEB:s diversifi erade aff ärsmix och relationsdrivna strategi liksom de investeringar som gjorts under de senaste åren för att stärka SEB:s position som företagsbank i övriga Norden och i Tyskland.

Den globala fi nanskrisen förde med sig stora störningar i ekonomier och marknader runt om i världen.

MARCUS WALLENBERG, ORDFÖRANDE

Samtidigt innebar krisen också något gott genom att oönskade beteenden kunde identifi eras och en nödvändig förnyelse inledas. Intentionerna i det nya regelverket är mycket tydliga: att främja ett mer stabilt banksystem genom att öka kraven på bankernas kapitalisering, fi nansiering och likviditetsreserver. Detta är något som vi stöder och följer. Men vi har också påpekat att höjda kostnader för kapital och likviditet leder till högre lånekostnader för bankkunderna, vilket tyvärr också har blivit fallet.

Flera förtydliganden av ramverket har gjorts under det senaste året, men ännu diskuteras ytterligare regleringar. Ett exempel är benägenheten att verka för stan dardisering av riskvikter och följaktligen överge principerna för riskdiff erentiering av varje enskild banks balansräkning. Det kan låta enkelt att förespråka standardisering i form av riskvikter och bruttosoliditets krav. Min uppfattning är att det är fel väg att gå. För att bankerna ska kunna betjäna sina kunder, är en viktig förutsättning att varje bank tar rätt risker och kan prissätta dem korrekt.

Förtydligandet av det svenska regelverket under 2014 innebär ytterligare kapitalkrav för banker uttryckt som buff ertar som kan variera över en konjunkturcykel. Som en följd av detta har vi förfi nat SEB:s kapitalmål till att

hålla en kärnprimärkapitalrelation på omkring 1,5 procentenheter över kravet från Finansinspektionen. Med detta kapitalmål vill vi uppnå en konkurrenskraft ig och uthållig avkastning. För oss innebär det att vi även fortsättningsvis strävar eft er att över tiden nå en räntabilitet på 15 procent. Vi behåller vår utdelningspolicy och har ambitionen att uppnå långsiktig utdelningstillväxt.

På styrelsens vägnar vill jag uttryc ka vår stora uppskattning till bankens ledning och personal. De värderingar och den beslutsamhet som de alla har visat under ledning av vår VD, Annika Falkengren, visar fortsatt sunda och tillfredsställande resultat. SEB:s åtagande förblir detsamma. Vi arbetar oförtrutet för våra kunders och aktieägares bästa, och därmed för samhället i stort.

Stockholm, februari, 2015

Marcus Wallenberg

Styrelsens ordförande

VI LEVERERAR PÅ VÅR LÅNGSIKTIGA STRATEGI

våra fördjupade kundrelationer och diversifi erade aff ärsmix stärkte vår lönsamhet och motståndskraft ytterligare i ett utmanande ekonomiskt klimat.

ANNIKA FALKENGREN, VD OCH KONCERNCHEF

Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar som ändrat förutsättningarna för bank verksamhet. Under det tidiga 1990-talet bidrog skapandet av euron till hög volatilitet på de fi nansiella marknaderna. Internet bidrog till att eft erfrågan på bank tjänster förändrades. Den starka globaliseringstrenden accentuerades under de första åren av det nya milleniet, vilket ledde till ett lyft för världs ekonomin. De fi nansiella markna derna hade en stark utveckling, ris kerna steg och prissattes fel. De se naste sju åren har präglats av den globala fi nanskrisen och en dämpad tillväxt. Samtidigt förändrar digitalise ringen med hjälp av den smarta telefonen konsumenternas be teenden. Vi lever idag i extraordi nära tider med låg eller ingen infl ation och negativa räntor. Därtill har mer än sex år av likviditets stöd från centralbankerna drivit upp börs värdena kraft igt. En sådan omvärld kräver försiktighet, motståndskraft och ett långsiktigt perspektiv. Det har SEB.

Med den starka balansräkning som vi skapat har vi fortsatt växa inom våra huvudsegment i Norden och Tyskland, bland de mindre företagen i Sverige och inom långsiktigt sparande. Vi har investerat i en växande och aktiv kundbas. Vi har minskat kostnaderna och ökat kapitaleff ektiviteten. Som den ledande nor diska företagsbanken såg vi under 2014 ett mer positivt stämningsläge bland nor diska och tyska storföretags kunder, vilket de många företags aff ärerna var ett kvitto på. Vi bekräft ade vår ledande position i Norden på detta område och deltog i fl est transaktioner. Aktivitets nivån var dock lägre bland de svenska mind re företagen, som i det tröga aff ärs klimatet avstått från investeringar. De baltiska länder na påverkades av kon fl ikten i Ukraina, även om exportföretagen var snabba med att hitta alternativa marknader. Sammantaget ökade vi antalet helkunder. Allt detta syns i siff rorna för 2014. Exklusive kapitalvinster steg rörelseresultatet med 12 procent och räntabiliteten var 13,1 procent.

Inom SEB strävar vi eft er att utveckla och investera i bättre kund erbjudanden baserat på vår fasta övertygelse att hög kundlojalitet är grunden för långsiktig lönsamhet. Under 2014 förbättrades alla digitala gränssnitt då kundernas krav på tillgängliga och användar vän liga erbjudanden ökar. Svenska kontorskunder väljer nu digitala tjäns ter för 96 procent av alla sina kontakter med oss. Inom långsiktigt sparande har vi arbetat igenom vår förvaltningsmodell och utvecklat ett heltäckande

rådgiv ningsdrivet sparerbjudande inklu sive traditionell försäkring. Vi har lanserat nya fonder, bland annat en mikrofi nansfond. Vi strävar också aktivt eft er gemensamma lösningar för fi nansiell infrastruktur, som exempelvis Swish-appen för mobila betalningar i Sverige. Ett annat initiativ är vårt samarbete med en global ledare inom depå förvaring, där våra kunder kommer att erbjudas förstklassig global funktionalitet.

Mycket har förändrats i bankvärlden under åren. Men en sak förändras aldrig: vikten av att ha engagerade medarbetare som arbetar tillsammans som ett team och aldrig kompromissar när det gäller att skapa kundvärde. Jag är stolt över den speciella kulturen i SEB, där medarbetarna har en genuin servicekänsla och delar med sig av sina råd till kunderna. Jag vill tacka alla medarbetare för deras fi na arbete. Hela teamets energi och engagemang för att stärka SEB som relationsbanken i vår del av världen – till gagn för alla våra kunder och aktie ägare – är fortsatt starkt.

Stockholm, februari, 2015

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef

OMVÄRLDEN DRIVER OMSTÄLLNING

det exceptionella läget i världsekonomin och kundernas höga förväntningar på tillgänglighet och behov av kvalifi cerad rådgivning förändrar kraven på oss. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla SEB för att möta våra kunders behov såväl idag som i morgon.

EXCEPTIONELLT LÄGE I VÄRLDSEKONOMIN

Även om världsekonomin fortsätter att stabiliseras och vi ser signaler om att aktiviteterna hos våra nordiska och tyska företagskunder ökar är återhämtningen trög.

Det makroekonomiska läget har en stor inverkan på våra kunders aktivitetsnivå och därmed på vår verksamhet. Banken påverkas dessutom av att räntorna är rekordlåga och att centralbankerna i euro-

zonen och USA pumpar in enorma mängder likviditet i det ekonomiska systemet för att få tillväxten att ta fart. Eff ekten blir att värderingen på aktiemarknaderna når rekordnivåer samtidigt som obligationsräntorna sjunker. Oljepriserna sjönk kraft igt under året och 2015 blev negativa räntor en realitet i Sverige och Danmark. Sammantaget är osäkerheten stor och trots stimulansåtgärderna är den ekonomiska tillväxten fortfarande dämpad.

DIGITALA MÖJLIGHETER

Den snabba digitala utvecklingen innebär nya krav på service, tillgänglighet och eff ektivitet. Både privat- och företagskunder vill utföra allt fl er av sina bankaff ärer mobilt och via enkla, integrerade gränssnitt mot banken. Inom betalningsområdet utvecklas många nya, enkla lösningar och nya konkurrenter tillkommer.

Det skapar stora möjligheter att förbättra vårt kunderbjudande när det gäller service och tillgänglighet. Vi kan

också förenkla och eff ektivisera våra processer. Vi i banksektorn kan också investera för att skapa gemensamma teknologiplattformar, kundvänlig infrastruktur och modern funktionalitet.

KUNDERNAS BEHOV

Vår främsta drivkraft är att förstå och möta kundernas behov i en föränderlig värld, där både företag och privatpersoner påverkas av den ökade globaliseringen och snabba teknologiska utvecklingen. Privatpersoner ställs också inför allt fl er val när det gäller att ta ansvar för sin ekonomiska trygghet och välfärd.

»Vår främsta drivkraft är att förstå och möta kundernas behov i en föränderlig värld.«

Som relationsbank strävar vi eft er att skapa långsiktiga kundrelationer, att möta kundernas behov i olika livs- och utvecklingsfaser och att fi nnas där för dem i både goda och dåliga tider. För våra företagskunder innebär det att växa med dem och erbjuda anpassade lösningar i alla steg från nystart till global industriverksamhet. När det gäller privatpersoner strävar vi på samma sätt eft er att vara deras fi nansiella partner i alla livets skeden.

MYNDIGHETSKRAV

Myndigheterna har tagit mer övergripande och djuplodande grepp för att undvika framtida fi nansiella kriser. Målet är att stärka stabiliteten i fi nansmarknaden och i varje enskilt fi n ansiellt institut. Samtidigt verkar myndigheterna för att fi nansmarknadernas funktion och infrastruktur ska förbättras och konsumentskyddet utökas. På EU-nivå syft ar en mängd förordningar och direktiv mot dessa mål.

SEB arbetar intensivt för att införa de förändringar som krävs i bemötande av kunder och i processer och system. Kostnaderna för att driva en bank är betydligt högre i dag än före fi nanskrisen. Den stora mängden nya regler driver till exempel kostnadsnivån för regeleft erlevnadsoch riskfunktioner. Det fi nns en påtaglig brist på harmonisering av regelverk mellan EU:s länder, vilket gör att konkurrensen snedvrids. Den totala eff ekten av regelverken behöver utvärderas så att den inte hämmar den ekonomiska tillväxten. Till exempel kan de högre kraven på kapitalisering och likviditet leda till att lånen blir dyrare, särskilt för små och medelstora företag.

Resultatet av EU:s utvärdering (AQR) av europeiska bankers fi nansiella styrka och motståndskraft i stressade scenarier under året visar att svenska banker står starka.

HÖGRE KRAV I SVERIGE

Finansinspektionen ställer högre krav på de svenska bankerna när EU:s direktiv ska omsättas till regelverk. När det gäller kapital och likviditet kräver Finansinspektionen att kraven ska införas tidigare än i övriga EU och kapitalkravet är väsentligt högre än för övriga banker inom EU.

LÅNGSIKTIGHET OCH RELATIONER

seb:s strategiska inriktning ligger fast: Långsiktiga kundrelationer med utgångspunkt i en stark finansiell position utgör grunden till en uthållig lönsamhet. Det skapar värde för våra kunder, aktieägare och medarbetare – och för samhället i stort.

SEB grundades i företagsamhetens tjänst för snart 160 år sedan och har alltid varit en aktiv del av samhällsutvecklingen på de marknader i vilka banken verkar. Genom att bistå kunderna med finansiering, säkra betalningar och kapitalförvaltning stödjer SEB ekonomisk utveckling och internationell handel, bidrar till finansiell trygghet och skapar därmed värde.

I ambitionen att vara den ledande nordiska banken för företag och finansiella institutioner och att vara den bästa universalbanken i Sverige och Baltikum vilar SEB:s strategi på tre grundpelare: långsiktiga kundrelationer, motståndskraft och flexibilitet samt tillväxt inom styrkeområden.

Vi erbjuder inte bara högkvalitativa produkter och tjänster utan vi skapar också långsiktiga relationer genom att dela med oss av vår kompetens och vårt kunnande till våra kunder. Vi värnar om kundernas finansiella styrka genom att tillhandahålla ett kundanpassat erbjudande.

SEB:s finansiella styrka är avgörande för att långsiktigt behålla omvärldens förtroende. Detta förtroende och vår roll i samhället medför ett ansvar för hur vi driver vår verksamhet inklusive hur vi hanterar etiska, sociala och miljömässiga aspekter. Tillsammans ligger detta till grund för att nå målen för kundnöjdhet, medarbetarengagemang och lönsamhet och det skapar värde för aktieägarna, både som utdelning och i värdet på aktien.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR OCH FINANSIELLA MÅL

LÅNGSIKTIGA KUNDRELATIONER

Skapa och utveckla kundrelationer genom att tillhandahålla rådgivningstjänster och produkter för att möta kundernas alla finansiella behov.

Utvecklingen följs genom interna och externa mätningar av kundnöjdhet.

KUNDNÖJDHET Index

Kundernas vilja att rekommendera: Prospera 2014

• Storföretag i Norden Branschgenomsnitt • Finansiella institutioner i Norden

Net promoter score 2014

Sverige: • Mindre företag • Privatpersoner Baltikum: • Mindre företag • Privatpersoner Mål

En förutsättning för att skapa och utveckla långsiktiga relationer är medarbetarnas engagemang och prestation, vilket mäts i den årliga undersökningen Insikt.

MOTSTÅNDSKRAFT OCH FLEXIBILITET

Upprätthålla motståndskraft och flexibilitet för att kunna anpassa verksamheten till rådande marknadsförhållanden. Den finansiella styrkan bygger på kostnads- och kapitaleffektivitet.

I det nuvarande exceptionella ekonomiska läget kan SEB ta tillvara på tillväxtmöjlig heter tack vare en stark kapitalbas, god tillgång till finansiering, hög kreditvärdighet och förbättrad kostnadseffektivitet.

Finansiella mål

Bankens finansiella mål speglar ambitionen att generera en konkurrenskraftig lönsamhet över tiden och samtidigt uppfylla de nya regelverkskraven på kapitalets storlek. Den långsiktiga ambitionen är en räntabilitet på 15 procent.

Mål 2014: 13 procent. Mål 2015: cirka 1,5 procent enheter över myndighetskravet. Se sid 39. 1) Kärnprimärkapitalrelation, Basel III

Mål: Konkurrenskraftig avkastning, vilket långsiktigt betyder 15 procent.

2) Exklusive (13,1) och inklusive (15,3) engångsposter

3) Exklusive (63) och inklusive (54) engångsposter

Läs om de uppdaterade finansiella målen på sid. 39.

TILLVÄXT INOM STYRKEOMRÅDEN

Storföretag och finansiella institutioner i Norden och Tyskland

Vara den ledande nordiska företagsbanken, vara den bank tyska företagskunder föredrar samt vara den främsta banken för finansiella institutioner i Norden.

Små och medelstora företag i Sverige

Utveckla och bredda erbjudandet till små och medelstora företag genom att dra nytta av SEB:s position som den ledande företagsbanken i Sverige.

Sparerbjudande till privatpersoner och institutioner

Skapa tillväxt genom att erbjuda kunder rådgivningsbaserade tjänster inom sparande utifrån ett helhetsperspektiv.

DEN NORDISKA BANKEN

seb är den främsta banken för stora företag och fi nansiella institutioner i Sverige och ligger i framkant när det gäller företagsrelaterade tjänster i Norge, Danmark och Finland. I Tyskland fokuserar SEB på kunder i segmentet medelstora företag. SEB är en universalbank i Sverige, Estland, Lettland och Litauen.

Med kontor i internationella fi nansiella centra som New York och London och i Asien – via kontor i Shanghai, Peking, Hongkong och Singapore – har SEB goda möjligheter att hjälpa företagskunder från Norden och Tyskland över hela världen. Det internationella nätverket har också mycket stor betydelse

när det gäller att erbjuda internationella fi nansiella institutioner tillgång till potentiella nordiska investeringar – ett område där SEB är ledande.

SVERIGE BNP 20141) +2,0 ↗

ANNIKA FALKENGREN VD och koncernchef

universalbank. I Sverige är SEB den ledande företagsbanken bland storföretag och institutioner och har en framträdande position bland små och medelstora företag. På privatmarknaden växer kundbasen och SEB har en stark position inom sparandeområdet. SEB är klart ledande inom private banking och är en stark aktör inom fondförvaltning och livförsäkring.

DANMARK BNP 20141) +1,0 ↗

PETER HØLTERMAND Landchef

företagsbank. I Danmark erbjuder SEB helhetslösningar för företag och institutioner och innehar en topposition inom trading och investment banking. SEB anses vara en av de ledande bankerna och är en viktig deltagare på marknaderna för private banking, fondförvaltning, livförsäkring och kort.

NORGE BNP 20141) +2,1 ↗

företagsbank. I Norge är SEB en ledande företagsoch investmentbank och har sedan länge relationer med de största företagen och institutionerna. SEB har också en ledande position på kortmarknaden och private bankingområdet är under tillväxt.

FINLAND BNP 20141) 0,0 ↗

företagsbank. I Finland erbjuder SEB helhetslösningar för företag och institutioner och innehar en topposition inom institutionell fondförvaltning. SEB är en tydlig utmanare till den dominerande inhemska universalbanken. SEB är också ledande på private bankingmarknaden.

Utveckling: Rörelseresultatet ökade med 6 procent exklusive intäkterna från försäljningen av Euroline och aktieinnehav i MasterCard. In- och ut låningsvolymerna växte vilket ledde till ett högre räntenetto. Kostnaderna sjönk med 1 procent.

Utveckling: Den underliggande aff ären utvecklades positivt i alla divisioner. En reservering för en specifi k kreditförlust ledde dock till att rörelseresultatet minskade med 2 procent. Kostnaderna sjönk med 6 procent.

Utveckling : Rörelseresultatet steg med 5 procent exklusive intäkterna från försäljningen av MasterCard-aktier. Ett fl ertal större aff ärer slutfördes under året, vilket ledde till en rekordstor ökning av både intäkter och resultat .

Utveckling : Rörelseresultatet ökade med 7 procent trots den svaga konjunkturen. Inom såväl Stora Företag & Institutioner som Kapitalförvaltning steg rörelseresultatet med 6 procent.

1 Utfall 2014. Pilarna visar prognosen för 2015 enligt SEB:s ekonomer.

STRATEGI OCH MARKNADER

MED GLOBAL RÄCKVIDD

		ANDEL AV SEB:S RÖRELSEINTÄKTER 2014
• Sverige	60 %	• Estland	3 %

• Sverige	60 %
• Danmark	7 %
• Norge	8 %
• Finland	4 %

• Tyskland 7 %1)
• ANDEL AV SEB:S RÖRELSERESULTAT 2014

• Litauen 3 % • Övriga 7 %

• Lettland 2 % • Litauen 3 % • Övriga 6 %

• Sverige 55 % • Estland 3 %
• Lettland 1 %
• Danmark 7 %
• Norge 12 %
• Finland 5 %
• Tyskland 7 %1)

TYSKLAND BNP 20141) +1,5↗

företagsbank. I Tyskland erbjuder SEB helhetslösningar för företag och institutioner. SEB är den största nordiska banken i Tyskland vars position inom den valda inriktningen – att vara huvudbank för större medelstora företag samt för segmentet stora multinationella företag – löpande förbättras. SEB:s erbjudande i Asien är av stor vikt för tyska kunder med internationell verksamhet.

Utveckling: Rörelselresultatet ökade med 52 procent. Resultatet för Stora Företag & Institutioner förbättrades med 63 procent, främst till följd av de starka resultaten inom aktiehandel och investment banking.

ESTLAND BNP 20141) +1,8 ↗

universalbank. SEB är den näst största banken i Estland och erbjuder där heltäckande banktjänster. Banken har en stark position som privat- och företagsbank med särskild styrka inom fondförvaltning och livförsäkring.

LETTLAND BNP 20141) +2,4 ↗ AINÃRS OZOLS

Landchef universalbank. SEB är den näst största banken i Lettland och erbjuder där heltäckande banktjänster.

Banken har en stark position som privat- och företagsbank med särskild styrka på marknaden för långsiktigt sparande.

LITAUEN BNP 20141) +3,0↗

1) Exklusive treasuryverksamhet.

KVEDARAS Landchef

universalbank. SEB är den största banken i Litauen och erbjuder där heltäckande banktjänster. Banken har en stark position som privat- och företagsbank med särskild styrka inom ut- och inlåning i företagssegmentet.

Utveckling: Rörelseresultatet var starkt och steg med 8 procent trots den ekonomiska utvecklingen i Finland och Ryssland. Utlåningen ökade till såväl hushåll som företag.

Utveckling: Rörelseresultatet minskade med 7 procent, delvis till följd av att verksamheten påverkades av konverteringen till euro i början av året. Utlåningsvolymerna minskade.

Utveckling: Ökade intäkter, lägre kostnader och förbätt rad kreditkvalitet ledde till att rörelse resultatet steg med 42 procent. Inlåningsvolymerna ökade mot slutet av året inför övergången till euro.

»SEB:s kundteam har en djup förståelse för vår aff ärsmodell och därmed en utmärkt kunskap om våra fi nansiella behov. Vi sätter värde på SEB:s rådgivningsdrivna och relationsorienterade inställning, som gjort banken till en pålitlig partner till CompuGroup i åratal.«

Christian B. Teig CFO CompuGroup Medical

Matthias Kunst, kundansvarig SEB (till vänster).

S edan SEB:s första aff ärskontakt med tyska Compu-Group Medical AG för cirka tio år sedan har samarbetet mellan IT-företaget och banken vuxit till ett heltäckande partnerskap. Under 2014 arrangerade SEB tillsammans med två andra banker ett syndikerat lån på 400 miljoner euro för att refi nansiera CompuGroups tidigare syndikerade lån – även det arrangerat och syndikerat av SEB – och några bilaterala överenskommelser. Genom åren har SEB stöttat CompuGroups tillväxtambitioner genom ett antal fi nansiella transaktioner. Andra viktiga serviceområden omfattar cash management inom bolagets europeiska dotterbolag – bland annat en cash pool i Skandinavien – och valutatransaktioner.

– COMPUGROUP MEDICAL –

CompuGroup Medical är ett av världens ledande e-hälsoföretag. Bolaget har en omsättning på cirka 500 miljoner euro och dess mjukvaruprodukter används i all sorts medicinsk och operativ verksamhet på läkarmottagningar, apotek, laboratorier och sjukhus. CompuGroup Medicals tjänster bygger på en unik kundbas med över 400 000 läkare, tandläkare, sjukhus, apotek och olika nätverk. Med verksamhet i 19 länder och kunder i 43 länder är CompuGroup ett av de e-hälsoföretag som har störst täckning i världen.

LEDANDE NORDISK AFFÄRSBANK

seb:s ambitioner är oförändrade: att bibehålla positionen som den ledande nordiska banken för stora företag och finansiella institutioner samt att vara den bank som tyska företagskunder föredrar.

SEB är den ledande nordiska banken för storföretag och finansiella institutioner. Av tradition har SEB:s marknadsposition varit särskilt stark i Sverige. Under de senaste åren har banken vuxit markant i övriga Norden och Tyskland, där vi också erbjuder helhetslösningar för företag och institutioner. Kunderna betjänas genom bankens kontor i ett tjugotal länder runt om i världen.

Danske Bank och DNB. Enbart affärsområden (indikativt).

STRATEGI

SEB använder sedan nästan 160 år en relationsbanksmodell som bygger på långsiktighet, närhet och djup kundkännedom. Kundrelationerna, kvalificerad personal och topprankade produkterbjudanden är viktiga framgångsfaktorer. Vår expertis och djupa branschkunskap gör SEB till en självklar partner för stora företag och institutioner.

Med början 2010 inledde SEB en tillväxtsatsning i de nordiska och tyska marknaderna. Över tid ökar kundernas behov av fler produkter, vilket breddar affären. Med en bredare kundbas är bankens tillväxtfokus framöver att möta kundernas behov av finansiella produkter och rådgivning allt eftersom kundrelationen utvecklas.

Kunderna har vanligtvis många kontaktytor gentemot banken, med såväl rådgivande specialister i den löpande verksamheten som genom digitala kundforum. En speciellt utsedd kundansvarig person tar därför ansvar för kundens hela affär samtidigt som kunden betjänas inom många områden.

SEB strävar efter att vara den bank kunderna är mest villiga att rekommendera. 2014 rankades SEB som nummer 2 av nordiska storföretag och delade andraplatsen i de nordiska finansiella institutionernas ranking.

VÅRA KUNDER

Vi betjänar cirka 3 000 storföretag och finansiella institutioner.

— STORA FÖRETAG —

SEB:s storföretagskunder omfattar ett brett spann av branscher och inriktningar – såväl tillverkande som tjänsteproducerande bolag samt investmentbolag och fastighetsbolag. I Norden är dessa bolag bland de största i sina respektive branscher och i Tyskland faller de inom ramen för större medelstora bolag eller är multinationella företag. De flesta är internationellt verksamma och uppskattar SEB:s internationella nätverk.

— INSTITUTIONER —

SEB:s institutionella kundbas utgörs av pensions- och kapitalförvaltare, hedgefonder och andra banker verksamma i Norden och internationellt. Många av dem verkar i en miljö där nya regelverk skapar ett behov av finansiell omstrukturering samt rådgivningsbaserade tjänster. Den utdragna lågräntemiljön gör dessutom att de finansiella institutionerna söker alternativa investeringar.

AKTIVITETER UNDER 2014

Företagen uppvisade ökade investeringsoch aktivitetsnivåer under 2014, framförallt inom företagsförvärv och fusioner. Ett stort antal börsintroduktioner genomfördes också.

AKTIVA FÖRETAGSKUNDER

De nordiska och tyska storföretagskunderna blev alltmer positiva, vilket framgick av den stora mängden företagstransaktioner. Vi deltog i flest antal affärer och bekräftade därmed vår ledande position inom nordiska företags transaktioner. Dessutom var SEB fortsatt nummer ett när det gäller nor diska aktier och företagsobligationer, liksom globalt inom gröna obligationer.

Under året var SEB rådgivare i 32 förvärv och fusioner samt 8 börsintroduktioner. De senaste årens trend där företag finansierar sig med hjälp av företagsobligationer planade ut på en hög nivå under året. Som arrangör av företagsobligationer tillhandahåller SEB också rådgivning och erbjuder en andrahandsmarknad. Under året deltog SEB i 492 obligationsemissioner på totalt 2 041 miljarder kronor.

STARKT ERBJUDANDE TILL INSTITUTIONER

SEB stärkte sin ställning överlag hos finansiella institutioner. Vi gjorde flera investeringar i vår infrastruktur, i vissa fall i samarbete med externa parter. Till exempel gick SEB in i ett samarbete med Brown Brothers Harriman där finansiella institutioner kommer erbjudas toppmoderna depåförvaringstjänster via SEB:s gränssnitt. Fler internationella hedgefonder har valt SEB som partner. Finansiella institutioner arbetar med oss både för att emittera och investera i gröna obligationer, som finansierar projekt med miljöprofil. Under 2014 emitterade SEB gröna obligationer till ett sammanlagt belopp om 27 miljarder kronor.

STÄRKT POSITION I NORDEN OCH TYSKLAND

Under 2014 utsågs SEB till den främsta företagsbanken i Norden i Prosperas kundundersökning. Vårt strategiska initiativ att bredda och fördjupa kundrelationerna i de övriga nordiska länderna och Tyskland gjorde stora framsteg. Utvecklingen i Norge och Danmark var stark, medan Finland hämmades av situationen i Ryssland och Ukraina. I Tyskland utsågs SEB som den bank som befintliga kunder helst rekommenderar, enligt Prospera.

SEB BISTÅR ELECTROLUX I USA-FÖRVÄRV

SEB har under året varit rådgivare vid flertalet av de företagsaffärer som gjorts i Norden. Bland annat var SEB en av rådgivarna vid Electrolux förvärv av GE Appliances, en av de största vitvarutillverkarna i USA. Köpesumman uppgår till motsvarande 23,4 miljarder kronor, ett av de största kontantförvärv någonsin som ett svenskt bolag gjort i USA.

När affären, som är villkorad av sedvanlig myndighetsprövning, slutförts kommer Electrolux att vara den största vitvarutillverkaren i världen. Electrolux har för avsikt att finansiera förvärvet med lån och med en nyemission som motsvarar 25 procent av köpesumman.

Förutom rådgivning kring förvärvet har SEB tillsammans med en annan bank tillhandahållit bryggfinansiering på 3,5 miljarder US-dollar. Lånet har

därefter syndikerats ut till elva banker. SEB får också en ledande roll i samband med den planerade nyemissionen och kommande lånetransaktioner.

Många enheter inom SEB har varit involverade i affären.

EN MILJARD I MIKROFINANSIERING

Som enda bank i Norden kan SEB erbjuda möjligheten att investera i så kallade mikrofinansfonder. Under 2013 och 2014 har cirka en miljard kronor investerats – som i sin tur finansierar mikrofinansieringsinstitutioner. Pengarna har nått mer än sex miljoner individer eller små företag i ett 25-tal utvecklingsländer. Dessa människor, som annars skulle stått utanför det finansiella systemet, har nu fått möjlighet att låna för att investera i exempelvis maskiner, fordon eller lokaler för att komma igång med en egen verksamhet.

Det är bara institutioner som kan inves tera i fonderna. De har ett stort intresse för denna typ av social investering.

STRATEGISK PRIORITET – UTFALL

470 nya kunder sedan 2010 CIRKA

32 företagstransaktioner i Norden 2014 ANTAL

FÖRSTÄRKT CUSTODY-ERBJUDANDE

Under 2014 inledde SEB ett partnerskap med Brown Brothers Harriman (BBH), en ledande bank inom global custody. Genom samarbetet kommer SEB att kunna erbjuda fi nansiella institutioner en marknadsledande global värde pappersförvaring, baserad på BBH:s tekniska funktionalitet. SEB fortsätter att ansvara för hela kundrelationen och sköta all kundkontakt, till exempel försälj ning, kundservice samt alla rela terade produkter som en fi nansiell institution behöver.

Med över 100 års erfarenhet förvarade SEB vid utgången av 2014 värdepapper för kunders räkning till ett värde av 6 763 miljarder kronor i över 85 länder. SEB är därmed störst i Norden och den femtonde största i världen på global custody, enligt tidskrift en Institutional Investor.

SEB:S CUSTODY-TJÄNSTER

Custody handlar om att hantera och säkra kundernas värdepapper, exempelvis aktier och obligationer. Våra tjänster omfattar bland annat avveckling, förvar, exekvering av fondaff ärer och bolagshändelser.

ANSVARSFULLA AFFÄRER

Vi tror att alla företag över tid måste anpassa sig till hållbara processer. Därför tar vi höjd för ansvarsfrågor i vår verksamhet – när det gäller direkta och indirekta eff ekter från vår utlåning, kapitalförvaltning, betalningar och riskhantering.

Vårt ställningstagande

SEB:s hållbarhetspolicy beslutas av styrelsen. Banken har tagit ställning i specifi ka hållbarhetsfrågor som klimatförändring, barnarbete och tillgång till sötvatten och har även särskilda instruktioner för branscher som vapen och försvar, skogsbruk, fossila bränslen, gruvor och metall, förnyelsebar energi samt sjöfart.

SEB som kapitalförvaltare

I och med att vi förvaltar investeringsportföljer och fonder är vi en av de största ägarna på Nasdaq Stockholmsbörsen och är därmed mycket engagerade i bolagsstyrelser och valberedningar. Frågor som prioriteras är till exempel jämställdhet och mångfald i styrelser samt företagens ersättningsprogram. Tonvikt i övrigt ligger på frågor så som antikorruption, koldioxidutsläpp och frågor kopplade till bland annat barnarbete och arbetsmiljö. Läs mer på sid. 24 och i SEB:s Hållbarhetsrapport på sebgroup.com/sv.

JOACHIM ALPEN & JOHAN TORGEBY

Delar chefskapet för division Stora Företag & Institutioner

Hur sammanfattar ni 2014?

Joachim: Antalet företagsaff ärer i form av förvärv, fi nansieringar och börsintroduktioner har ökat. SEB har varit mycket aktiv som rådgivare och fi nansiär i dessa transaktioner.

Marknaden för aktieaff ärer, företags obligationer, valuta- och råvaruhandel har varit stark och har motverkat eff ekten från de låga räntorna.

Nollränta och centralbanksstöd, hur påverkades aff ärerna?

Johan: Det har lett till osedvanligt hög likviditet i marknaden och som följd är tillgången till kapital mycket god. Investerare söker alternativ till den riskfria avkastningen, som har närmat sig noll. Det gynnar utvecklingen på kapitalmarknaden.

Det har varit många företagsaff ärer, är börsens attraktionskraft tillbaka?

Joachim: Det har varit många börsintroduktioner och börsen har varit stark. Men det makroekonomiska läget är osäkert. När investerarna söker avkastning på överskottslikviditet tar de oft a större risk. Om realekonomin inte utvecklas som förväntat riskerar det att leda till bakslag.

Hur ser ni på framtiden?

Johan: Den största utmaningen är det osäkra ekonomiska och politiska läget och hur vi möter de nya regelverken, som påverkar både oss och våra kunder. Den snabba digitaliseringen är både en utmaning och en stor möjlighet.

»Att vi valde att flytta våra affärer till SEB berodde på att de visade en sådan långsiktighet och ett så stort engagemang. SEB förstår vår verksamhet och är en viktig rådgivare i finansiella frågor. Vi har också stor nytta av bankens geografiska nätverk.«

Per-Arne Andersson VD på Kinnarps

Per-Arne Andersson i Kinnarps visningslokal utanför Stockholm.

Efter ett mångårigt och omfattande förarbete fick SEB i början av 2013 inredningskoncernen Kinnarps som kund i banken. Sedan dess har det gått mycket snabbt. Efter att först ha tagit över hela finansieringen har SEB nu bland annat installerat cash managementlösningar för Kinnarps i de nordiska länderna samt i Tyskland och England och infört nya riskhanteringssystem för bolagets handel med länder utanför de egentliga hemmamarknaderna. Idag utnyttjar Kinnarps ett stort antal av bankens olika produkter och tjänster.

— KINNARPS —

Kinnarps är ett familjeägt företag med en omsätt ning på närmare 4 miljarder kronor och 2 500 anställda. Företagets filosofi bygger på att skapa effektiva och tilltalande arbetsmiljöer, skrädda r sydda för varje unik verksamhet.

HELTÄCKANDE LÖSNINGAR

seb har under åren arbetat hårt för att bli den bästa banken för små och medelstora företag. Det är därför glädjande att fler och fler företag väljer SEB som sin bank.

STRATEGI

På marknaden för små och medelstora företag är SEB:s strategi att utveckla och bredda sina erbjudanden genom att dra nytta av bankens position som den ledande företagsbanken i Sverige. Nyckeln är att utgå från företagets helhetssituation, inklusive medarbetarnas och ägarnas behov, både i Sverige och i Baltikum.

De mindre företagen betjänas genom lättillgängliga paketprodukter. Därutöver har bankens rådgivning och tjänster till storföretagen anpassats så att de även möter medelstora företags behov. De senaste åren har vi genom att öka antalet företagsrådgivare och etablera företagscentra i större städer i högre grad kunnat möta kunderna där de verkar lokalt. Tillgängligheten för kunderna prioriteras också genom personlig rådgivning via telefon dygnet runt liksom internettjänster och mobila applikationer.

När det gäller medelstora företag är SEB:s fokus att förstå företagens utmaningar och behov och samtidigt bygga långsiktiga partnerskap via bland annat rådgivning avseende exempelvis finansiella risker, kapitalstruktur, fusioner och förvärv samt generationsskiften.

Inriktningen är att öka kundnöjdheten ytterligare genom förbättrade tjänster och rådgivning, inklusive affärsförslag.

VÅRA KUNDER

SEB betjänar totalt cirka 400 000 små och medelstora företag i Sverige och Baltikum.

— MINDRE FÖRETAG —

Antalet helkunder i denna kundgrupp steg under året med 9 400 till 149 000 i Sverige, där vart fjärde nystartat företag väljer SEB som sin bank. I de baltiska länderna ökade antalet så kallade home bankkunder med 3 300 till 97 000. En stor andel av företagskunderna är samtidigt privatkunder i banken.

— MEDELSTORA FÖRETAG OCH OFFENTLIG SEKTOR —

Detta kundsegment omfattar cirka 500 större medelstora företag baserade i Sverige – många med internationell verksamhet – liksom statliga myndigheter, statligt ägda företag, kommuner och företag ägda av kommuner och landsting.

AKTIVITETER UNDER ÅRET

SEB:s små och medelstora företagskunder fortsatte att bredda sin relation med banken. Dock påverkades företagen av det dämpade affärsklimatet i de europeiska ekonomierna och efterfrågan på krediter var låg.

NY INTERNETBANK, NYA APPAR OCH EFFEKTIVA BETALNINGAR

Under hösten lanserades SEB:s nya internetbank för företagskunder i Sverige med ett helt nytt gränssnitt och enkel navigering. Även i Estland och Litauen uppgraderades SEB:s internetbanker.

Läsplatteversionen av SEB:s företagsapp fick ett nytt utseende som förbättrar överblicken och stärker kundupplevelsen.

I Sverige var SEB först ut av bankerna med att stödja den nya betaltjänsten Visma AutoPay. Med AutoPay automatiseras betalningarna mellan företagens affärssystem och banken. Tidigare har de flesta företag laddat upp sina betalningsfiler till internetbanken eller använt en separat koppling till Bankgirot/Plusgirot.

Mot slutet av året lanserades en ny version av webbplatsen seb.se för såväl företags- som privatkunder (se vidare sidan 20).

I Baltikum lanserade vi Baltic Innovation Lab för företagskunderna. Genom nätverk och diskussioner i smågrupper får företagen, och framför allt nystartade företag, hjälp med nytänkande och lösningar på affärsrelaterade problem.

"KONSTRUKTIV OCH PROFESSIONELL"

När det drar ihop sig till vinter och jul är det bråda tider hos estländska Hansa Candle. Årets tre sista månader står för 45 procent av årsomsättningen på cirka 19 miljoner euro. Det privatägda företaget, som bildades 1996, tillverkar bland annat värmeljus, traditionella ljus och ljus för utomhusbruk. 90 procent går på export till 17 länder. Sverige – där Ikea är storkund – svarar för hälften av omsättningen.

»Vårt samarbete med SEB är konstruktivt och professionellt. SEB förstår vår verksamhet, som är väldigt säsongsanpassad, och har en hög nivå på råd givning och information.«

Andre Aav, VD i Hansa Candle

SEB tog över Hansa Candle som kund under 2013 och har sedan dess bland annat refinansierat befintliga lån och lagt upp ett nytt långfristigt lån. Finansieringsstrukturen är skräddarsydd för bolaget.

Andre Aav och Piret Raud, kundansvarig på SEB, vid värmeljus bandet.

VD Gunilla Osswald tillsammans med SEB:s kundansvarige Christopher Magnusson i BioArctics forskningssal.

"ETT GENUINT INTRESSE"

I en forskningslokal på västra Kungsholmen i Stockholm arbetar ett 30-tal forskare med att ta fram läkemedel som ska bromsa utvecklingen av Alzheimer och Parkinsons sjukdom. Arbetet bedrivs inom företaget BioArctic Neuroscience, som startades 2003 av Pär Gellerfors och Lars Lannfelt och bygger på den sistnämndes internationellt uppmärksammade forskningsresultat.

»Vi är mycket nöjda med vårt samarbete och den service vi får från SEB. Banken har ett genuint intresse att förstå vår lite annorlunda verksamhet.«

Gunilla Osswald, VD

SEB, som varit BioArctics bank sedan 2012, hanterar bland annat bolagets valutaflöden i samband med utbetalningar från det japanska läkemedelsföretaget Eisai då olika delmål uppnåtts samt olika typer av forskningsanslag. Banken hjälper också bolaget med cash management, placeringar, korthantering och banktjänster för de anställda.

UTÖKAD SATSNING PÅ ENTREPRENÖRER

För 16:e året i rad delade Kung Carl XVI Gustaf ut priset Årets Nybyggare. Temerlan Mamergov gratulerades av bland andra SEB:s VD Annika Falkengren.

SEB har under alla år stöttat entreprenörskap och nyföretagande i Sverige. Utgångspunkten är att hjälpa företagande i varje fas. Vi vill bidra till att redan grundskola och gymnasium lägger grunden för ett entreprenöriellt tänkande. Vi är även med och stöttar idéer och finns med under företagens start och tillväxtperiod. Exempel på samarbetspartners inom dessa områden är Ung Företagsamhet och NyföretagarCentrum.

Förebilder spelar stor roll. Därför är SEB även engagerat i flera olika tävlingar och utmärkelser som Business Challenge, Venture Cap och Entrepreneur of the Year.

SEB:s stöd till organisationerna är aldrig enbart finansiellt. Vi går bara in i ett samarbete om vi kan engagera oss och bidra med vår kunskap genom att agera som mentorer, jurymedlemmar, handläggare och föreläsare.

Under 2014 har SEB inlett flera nya partnerskap och samarbeten, bland annat med Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskapsprogram, som syftar till att inspirera unga människor och stötta unga entreprenörer, YEOS (Young Entrepreneurs of Sweden), ett nätverk för driftiga, yngre entreprenörer och Guldklubban, en utmärkelse för förtjänstfullt ordförandeskap. Sammantaget är banken därmed med och stöttar elva olika initiativ för att främja nyföretagande och entreprenörer.

HANTVERKARE BLEV ÅRETS NYBYGGARE

SEB är en av sponsorerna bakom Årets Nybyggare, ett pris som delas ut till en person med utländsk bakgrund som under kort tid och med små resurser startat företag i Sverige.

2014 gick priset på 100 000 kronor till Temerlan Mamergov, ägare av Standart Bygg & Platt AB i Skogås utanför Stockholm. Temerlan kom till Sverige 2004 som flykting från Tjetjenien, utbildade sig till plattsättare och startade sitt företag 2008. Bolaget, som är specialiserat på badrumsinredningar, har idag 22 anställda och omsätter 30 miljoner kronor.

Temerlan Mamergov är kund på SEB:s kontor i Haninge söder om Stockholm.

SANNA TAMM & VIRGINIJUS DOVEIKA

Chef för Mid Corp, Kontorsrörelsen, Sverige respektive Retaildivisionen i Litauen

Hur vill ni sammanfatta 2014?

Sanna: Intresset för rådgivning kring finansiella risker och förvärv har varit mycket stort. Det har funnits gott om kapital på marknaden, vilket lett till ökad konkurrens och prispress. Det är stort fokus på hållbarhetsfrågor och vi har hjälpt flera kunder inom den offentliga sektorn att ge ut gröna obligationer.

Ser ni någon ökad företagsaktivitet i Sverige?

Sanna: Företagen intar en något avvaktande hållning vad gäller viljan att investera i den egna verksamheten. Däremot ser vi en ökning av företagsförvärven. Det finns också ett ökat intresse från såväl medelstora företag som kommuner och landsting att finansiera sig på kapitalmarknaden.

Hur har företagsmarknaden i Baltikum påverkats av Ukrainakrisen?

Virginijus: Den största påverkan kom främst från sanktionerna inom transport- och mejeribranscherna. Företagen i de baltiska länderna har emellertid erfarenhet av återkommande avbrott i handeln, så de har lärt sig att sprida riskerna relaterade till lovande men riskfyllda marknader.

Hur ser ni på framtiden?

Virginijus: Generellt sett blir 2015 ett utmanande år, men med större potential på de baltiska marknaderna och ökade affärsmöjligheter på nya exportmarknader för kunderna.

»Både på jobbet och privat vill jag ha tvåvägskommunikation – och det har jag med SEB. När man har fullt upp med annat är det skönt att ha en bankpartner som tar hand om allt det finansiella – och gör det med hög kompetens.«

Andreas Berglund

När Andreas Berglund och hans hustru Jennie 2009 flyttade tillbaka till Sverige efter ett par år i Norge sökte de en helhetslösning för sina bankaffärer. Valet föll på SEB och de första åren efter hemkomsten var de kunder på bankens kontor i Lerum utanför Göteborg. Sedan december 2012 bor familjen Berglund i Örnsköldsvik, där de anlitar det lokala SEB-kontoret för boendefinansiering, sparande, även till de tre barnen, pensionslösningar och försäkringar.

Andreas Berglund, försäljningschef på Stringo, världsledande producent av fordonsflyttare, och Jennie Berglund, Regulatory Director på Pharmacure Health Care International, köpte nyligen ett äldre hus i centrala Örnsköldsvik, där de bor med sina tre barn. Paret Berglund äger också Bodrato AB, nordisk dist ributör för den italienska chokladtillverkaren Bodrato Cioccolato – som också är kund i SEB.

TILLGÄNGLIGHET OCH RÅDGIVNING

seb erbjuder rådgivning till cirka fyra miljoner privatkunder i Sverige och de baltiska länderna tillsammans med finansiella produkter och tjänster. Vår ambition är att tillhandahålla lösningar för alla finansiella behov.

STRATEGI

På privatmarknaden är SEB:s strategi att möta kundernas behov av rådgivning och finansiella tjänster utifrån ett helhetsperspektiv. Vi gör det enkelt för våra kunder att hantera ekonomin och planera för framtiden – med särskilt fokus på sparande.

För att leva upp till detta erbjuder banken tjänster och produkter för livets alla skeden liksom rådgivning och expertis inom olika områden och på olika nivåer.

Tillgänglighet är ett nyckelbegrepp i vårt kunderbjudande. Vi tillhandahåller en mängd olika verktyg och mötesplatser som gör det enkelt för kunderna att hantera sin ekonomi. Vi ger också kunderna möjlighet att välja hur och när de vill möta oss – på våra 277 kontor eller genom dygnet runt öppen service via internet, mobil och telefon, där vi betjänar kunderna på 24 olika språk. Under 2014 utförde SEB:s privatkunder i Sverige mer än 90 procent av sina transaktioner via internet och mobil att jämföra med 30 procent för tio år sedan.

Kundnöjdheten förbättrades kraftigt under 2014. Vi fortsätter att arbeta med detta genom förbättrade bolåneprocesser, nya och utvecklade digitala tjänster samt fortsatt förbättring och förenkling av sparerbjudandet. Under 2015 återinför SEB dessutom traditionellt försäkringssparande i Sverige för att kunna tillhandahålla kunderna ett komplett sparerbjudande.

VÅRA KUNDER

SEB har totalt cirka 4 miljoner privatkunder i Sverige och de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.

– KONTORSKUNDER –

Under 2014 ökade antalet helkunder med 11 000 till 477 000 i Sverige och med 16 000 till 860 000 i Baltikum. Många privatkunder är också företagskunder. På privatmarknaden i Sverige har SEB en stark ställning i storstads regionerna.

– PRIVATE BANKING-KUNDER –

För privatpersoner med större kapital och behov av mer kvalificerad rådgivning erbjuder banken olika private banking-tjänster. SEB har

AKTIVITETER UNDER 2014

Ett nytt helhetserbjudande kring sparande och förenklad rådgivning mottogs väl av kunderna. Onlineoch mobiltjänsterna uppgraderades. Dessutom införde SEB striktare rekommendationer för amorteringar för att fortsätta främja en god sparkultur.

NYA APPAR OCH UPPDATERAD HEMSIDA

Under hösten uppdaterades SEB:s privatapp, där man nu även kan se sina lån. Surfplatteversionen av appen har också fått ett helt nytt utseende som ger bättre överblick.

Mot slutet av året lanserades den nya webbplatsen seb.se, där kunderna möts av en enklare struktur och navige ring än tidigare. Den nya webbplatsen är dessutom anpassad för mobil och surfplattor.

En nyhet för året är också att studenter som vill starta eget erbjuds tjänsten Enkla firman Student utan kostnad (värde 600 kronor per år). Sedan tidigare är även vanliga banktjänster gratis för studenter.

I Baltikum lanserade banken Home Chooser, en internetbaserad sökportal för bostäder till salu. Den nya plattformen är gratis och öppen för alla i Estland och Lett land.

Ett ytterligare steg i utvecklingen av betalningstjänster togs när Swish-betalningar från privatpersoner till företag blev möjliga.

FÖRBÄTTRAD SÄKERHET OCH IDENTIFIERING

För att möta efterfrågan på en säker och enkel inloggning erbjuder SEB ett nytt neutralt BankID-kort. Det nya kortet gäller som e-legitimation för att logga in på internetbanken för privat- och företagskunder samt på alla andra ställen där BankID är godkänt, till exempel Skatteverket och Försäkringskassan. För att få ett BankIDkort krävs att kunden har ett svenskt personnummer.

Personer som saknar svenskt personnummer kan i stället skaffa SEB:s nya Authentication card för elektronisk identifiering. Detta kort kan även användas för inloggning till internetbanken.

"ALLT KAN LÖSAS MED HJÄLP AV SEB"

När Siavoush Mohammadi för fyra år sedan letade efter den bästa bolånebanken hamnade han hos SEB och bankens kontor i Kista. I dag har han alla sina privata affärer – bolån, fonder, pensioner och försäkringar – i SEB. Sedan något år driver Siavoush ett eget IT-konsultföretag och är därmed numera även företagskund i banken. Även när det gäller Yari - en hjälporganisation för utsatta barn i Iran där Siavousch är ordförande – har han valt SEB som partner.

»Det avgörande är den personliga kontakten jag har med Sanaz, som inte bara hjälper mig med alla privatekonomiska frågor utan även fungerar som ingång i banken när det gäller företaget och Yari. Det finns inget som jag inte kan lösa med hennes och bankens hjälp.« Siavoush Mohammadi

Siavoush Mohammadi och Sanaz Skogberg (till höger), privatrådgivare på SEB:s Kistakontor.

"GODA INVESTERINGSFÖRSLAG"

1996 startade Rimantas Dapkus tillsammans med en annan person ett jordbrukstek niskt företag, Dotnuvos projektai JSC, i Litauen. Två år senare sålde han 50 procent av företaget. Under 2012 såldes resterande aktier i bolaget, som då blivit välkänt i östra Europa, till börsnoterade Linas Agro.

Många år av nära och framgångsrikt samarbete mellan Rimantas Dapkus och SEB var en starkt bidragande orsak till att SEB Private Banking i Litauen fick det fulla rådgivnings- och placeringsansvaret för Rimantas Dapkus investeringsportfölj efter försäljningen. Portföljen innehåller till största delen SEB Private Banking Fund (som sköts av SEB Investment Management i Stockholm), individuella pensionslösningar, fonder och strukturella värdepapper.

Rimantas Dapkus uppskattar bergsklättring.

REGLER FÖR BOLÅN

Sverige är ett av de länder som haft den största uppgången i bostadspriser de senaste femton åren och ligger också i topp vad gäller prisnivån i förhållande till hushållens disponibla inkomster. Den höga skuldsättningen har därför fortsatt att diskuteras under 2014.

Inom SEB anser vi att amortering är en viktig faktor för att minska sårbarheten hos våra låntagare. För att reducera riskerna för både kunden och banken har vi nu som utgångspunkt att kunden ska kunna betala sitt bolån på 50 år (tidigare 60 år). Vid belåning över 70 procent är amortering ett krav och vi rekommenderar fortsatt amortering även under den nivån. Vidare har SEB sedan länge en regel om att kundens totala låneskuld inte ska överstiga fem gånger hushållets årliga bruttoinkomster och att låntagare ska klara en räntenivå på 7 procent.

SEB bidrar tillsammans med övriga banker i Bankföreningen till att amorteringskulturen i Sverige stärks. Finansinspektionens krav på amortering vid 70 respektive 50 procents belåning i samband med nya lån ligger i linje med SEB:s amorteringsrekommendation.

INGRID JÖNSSON & MARTIN GÄRTNER

Chef för Kontorsrörelsen, Region Syd i Sverige och Global chef för Private Banking

Hur vill du sammanfatta 2014?

Ingrid: Antalet helkunder fortsatte att öka. Både externa och interna mätningar visar att fler och fler kunder uppskattar kontakten med oss. Det är ett bevis på att vårt arbete med att skapa långsiktiga kundrelationer fortsätter att ge positiva resultat.

Hur vill ni förenkla kundernas vardag?

Ingrid: Enkelhet och tillgänglighet är nyckelord i utvecklingen av våra tjänster. Eftersom många av våra kunder efterfrågar digitala lösningar arbetar vi hela tiden med att utveckla vår internetbank och vår mobilapp.

Hur påverkas kundernas placeringar i lågräntemiljön?

Martin: De låga räntorna har tvingat investerare allt längre ut på riskskalan i jakten på avkastning. Det har gynnat tillgångar som aktier, företagsobligationer och fastigheter. Våra råd utgår alltid från kundens individuella situation, men en generell rekommendation är att vara vaksam på utvecklingen och undvika ett oönskat risktagande.

Hur ser du på framtiden?

Martin: De nya regelverken kräver att vi samlar in mer information om kundernas individuella situation. Det är en utmaning att skapa förståelse för detta så att inte kunderna upplever oss som krångliga eller fyrkantiga. Men, det är samtidigt en möjlighet att stärka förtroendet och visa att vi är seriösa.

SEB:S MEDARBETARE

SEB:S MEDARBETARE

medarbetarna är seb:s främsta resurs. Vi är måna om att attrahera och behålla medarbetare som vill utvecklas och som engagerar sig för att våra kunder ska nå sina mål. SEB:s värderingar – ömsesidig respekt, engagemang, professionalitet och kontinuitet – genomsyrar vårt arbetssätt och lägger grunden för vår kultur.

MEDARBETARSTRATEGI

SEB:s medarbetarstrategi bygger på fyra hörnstenar – professionella medarbetare, framstående ledare, högpresterande team och en effektiv organisation. Strategin, som utgår från SEB:s värderingar och affärsplan, beskriver de förväntningar och krav som finns på medarbetarna.

UTVECKLING OCH LÄRANDE

SEB rankades 2014 som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i både Sverige och de baltiska länderna, i synnerhet bland unga yrkesverksamma ekonomer. Vi vet att en viktig förutsätt ning för att attrahera de mest engagerade och

bästa medarbetarna är att erbjuda möjlighet till utveckling. I SEB betonar vi lärande och utveckling som en integrerad del av vardagen. Moderna metoder och effektiva, be prövade hjälpmedel används för att underlätta inlärningen, till exempel webbaserade utbildningar på en rad områden. Vi erbjuder också tydliga program för att komma in i olika yrkesroller. Formella utbildningsplaner kompletteras med tillfällen att träna i praktiken. SEB lägger stor vikt vid att stärka samarbetet såväl inom som mellan grupper och enheter – och på så sätt skapa mervärde för våra kunder.

Från vänster till höger: Erik Lindmark, Ann Hullner Sundvall, Elin Åkerman, Michael Sparring och Carl-Filip Strömbäck på SEB i Stockholm.

LEDARSKAP I FÖRÄNDRING

SEB har en lång tradition av att arbeta med ledarskapsutveckling. I en omvärld som kännetecknas av ständig förändring och utmanande aff ärsmiljöer ställs det allt högre krav på chefer. De ska inspirera, vara förebilder och skapa förutsättningar för medarbetare och team att på bästa sätt kunna utveckla vår aff är. Genom att erbjuda globala utvecklingsprogram gör vi det möjligt för medarbetarna att bygga upp nödvändiga ledaregenskaper och utvecklas både som personer och som medlemmar i ett team.

"Ledarskapet inom SEB skift ar snabbt från att handla om vad och hur till att också omfatta ett inspirerande varför. Genom att ledas av ett högre syft e och tillsammans skapa kundvärde släpps talangen fri hos var och en – och det är nyckeln till att fortsatt attrahera de bästa människorna", säger Staff an Åkerblom, chef för Ledarskaps- och Organisationsutveckling.

ATT SPEGLA MÅNGFALD

SEB:s ambition är att spegla mångfalden i de samhällen där vi är aktiva och att erbjuda våra medarbetare likvärdiga möjligheter att utvecklas individuellt, oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning eller religion. Under senare år har vi systematiskt arbetat med att förbättra våra processer, hur vi rekryterar, utvecklar och kommunicerar.

I vår process för att identifi era talanger läggs särskilt fokus på att lyft a fram kvinnliga medarbetare som är redo att ta sig an ett större jobb. Vi har styrkort för att mäta och följa upp jämställdhet i divisionerna liksom för SEB som helhet. Chefer tränas också i att beakta mångfaldsperspektivet. 2014 var 43 (42) procent av SEB:s chefer kvinnor. Bland seniora chefer var siff ran 25 procent (26).

MEDARBETARUNDERSÖKNING

En viktig del i SEB:s framgång är att alla medarbetare känner motivation och delaktighet. Vi lägger därför stor vikt vid vår årliga medarbetarundersökning Insight, där vi bland annat mäter engagemang, eff ektivitet och förtroende. 2014 års resultat visar en stark förbättring på alla dessa punkter. Arbetstillfredsställelsen är hög, liksom tilltron till bankens framtid. 86 procent (81) är nöjda med SEB som arbetsplats, och de två huvudindexen "Medarbetarengagemang" och "Performance Excellence" steg till 75 (70) respektive 78 (74) – båda klart högre än snittet för fi nansbranschen.

Undersökningen pekar på behovet av att medarbetaren ännu tydligare ser sambandet mellan sin egen roll och bankens övergripande vision, liksom av ännu mer dialog. Under 2014 involverade vi alla medarbetare i en öppen dialog.

	SEB:S VÄRDERINGAR
PROFESSIO	ÖMSESIDIG

göra aff ärer med oss genom att dela med oss av vår kunskap och ansvara för våra handlingar.

MANG Vi drivs alla av att allt vi gör stärker relationen till våra kunder.

ENGAGE-

NALISM Vi förenklar för kunderna att ÖMSESIDIG RESPEKT Vi är öppna och strävar alltid

efter att förtjäna såväl andras som varandras förtroende. av, utmanar och agerar utifrån vår långa erfarenhet.

KONTI-NUITET Vi drar lärdom

MEDARBETARSTATISTIK

2014	2013	2012
16 7421)	17 096	18 168
8 352	8 553	8 876
894	1 013	1 174
5 100	5 047	5 111
8,9	11,1	9,3
2,4	2,4	2,6
43	42	42

1) Genomsnittligt antal befattningar 15 714.

HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

En hälsosam och säker arbetsmiljö kombinerat med en god hälsa och balans i livet är grunden för att våra medarbetare ska göra en bra insats och känna sig motiverade på arbetet. Hälsa och arbetsmiljö är nära förbundna med varandra och är en viktig del i bankens aff ärsplan. SEB:s hälsostrategi fokuserar på ett förebyggande arbete och syft ar till att motivera och höja kunskapen om livsstilens och arbetsmiljöns betydelse för individen, företaget och samhället. Strategin är förankrad i den senaste forskningen och bygger på rekommendationer från SEB:s hälsove tenskapliga råd.

Den totala sjukfrånvaron i SEB i Sverige är 2,4 procent, vilket är lågt jämfört både med andra branscher och med konkurrenter.

SEB – AKTIV I SAMHÄLLET

banker hjälper individer, företag och samhället i stort genom att tillhandahålla finansierings- och sparandealternativ, riskhantering och betalningar. SEB har därför stora möjligheter att påverka samhällsutvecklingen inom ramen för verksamheten. Med detta följer ett stort ansvar för hur vi driver vår verksamhet.

• ¹ SEB är världsledande när det gäller gröna obligationer och har under 2014 hjälpt till att emittera 27 miljarder kronor i denna typ av finansiering.
• ² SEB sponsrar El Sistema som bedriver undervisning där musiken är ett verktyg för att utveckla människor och samhälle.
• 3 SEB erbjuder mikrofinansfonder som en investeringsmöjlighet. Dessa fonder finansierar i sin tur cirka 6 miljoner personer i utvecklingsländer – till exempel Ma Nay, en affärsinnehavare i Battambang, Kambodja – och ger dem tillgång till det finansiella systemet.

^Kunska^{p o}c^{h e}konomisk^{t v}ärd^e

Etik

Ansvarsfulla affärer

partnern för kunder

Miljö

Etik

Människor och samhälle

Etik

vä^rde

SEB:S TRE HÅLLBARHETSPERSPEKTIV

Ansvarsfulla affärer

Som finansiell partner, investerare och ägare ska vi alltid agera ansvarsfullt med ett långsiktigt perspektiv i alla relationer. Vi vet att vi kan göra skillnad såväl direkt som indirekt och vi vill bidra till ett hållbart samhälle. Kunskap och ekonomiskt värde

SEB har en egen miljöpåverkan. Vårt mål är att minska våra koldioxidutsläpp med 45 procent från 2008 till 2015. Per 2014 hade de minskat med 42 procent, men affärsresor är en utmaning. 176 av våra leverantörer, som sammantaget representerar 60 procent av den totala faktureringen, har utvärderats i ett miljö- och socialt perspektiv. • SEB hjälpte till att emittera gröna obligationer till ett belopp om 27 mdr kr.

• 1 miljard kronor totalt var investerade i SEB:s mikrofinansfonder. Kunskap och ekonomiskt

• 513 mdr kr förvaltades i enlighet med PRI-prin ciperna.

Miljö Människor och samhälle

Vi fokuserar på utveckling av chefer och medarbetare, mångfald och ett proaktivt hälsoarbete. I samhället engagerar vi oss för barn och ungdomar och vi stöder entreprenörskap, kunskap och utbildning. Under 2014 bidrog vi med 69 Mkr i stöd till våra olika partnerskap.

KRAVEN PÅ BANKER FÖRÄNDRAS

Kraven på banker fortsätter att utvecklas. Regleringstrycket kommer att skärpas – på gott och ont. Kapitalmarknaderna utvecklas på ett sätt som ökar konkurrenstrycket på traditionella banktjänster. Teknikutvecklingen går allt snabbare. Kraven på ansvarstagande och hållbarhet i den finansiella sektorn skärps.

SEB ser och bejakar utvecklingen. För olika branscher har vi arbetat fram riktlinjer för att säkerställa att utlåningen går till verksamhet som står i överensstämmelse med våra krav på miljö, icke-korruption och god affärssed.

AKTIVT ÄGANDE

Som kapitalförvaltare ska vårt ägande vara aktivt och leda till mer ambitiöst hållbarhetsarbete i företag där vi har ägarintressen. Vårt sätt att påverka går framför allt via dialog med styrelse och ledning, men vi kan också – om detta inte räcker – gå ur affärer som inte uppfyller våra krav.

FÖRETAGENS OCH FRAMTIDENS BANK

SEB är företagens bank. Det betyder att vi också är en bank för företagare. En viktig del av vår strävan att stödja en dynamisk och hållbar ekonomisk utveckling är att stimulera nya entreprenörer. Det gör vi genom aktivt arbete på alla nivåer, från "Ungt företagande" till "Årets entreprenör". Vi arbetar för goda villkor för företagande och för att nya företag ska utveckla svensk konkurrenskraft och ny, social och miljövänlig teknik.

SEB vill vara framtidens bank. Vi ligger i framkant för att utveckla ny teknik och har varit ledande i att utveckla mobila banktjänster, tillgängliga 24 timmar om dygnet.

VÅRT BIDRAG TILL SAMHÄLLET

I tillägg till den viktiga roll i samhället som banker har, gör vi insatser för samhället på många sätt. Vi stöttar olika samarbeten som främjar såväl nästa generations företagare som barn och ungdom – till exempel via organisationen Mentor – och spridning av kunskap. Vårt engagemang bygger alltid på partnerskap – inte minst med hjälp av våra medarbetare.

SEB:S HÅLLBARHETS-ARBETE – NÄSTA STEG

Cirka 300 medarbetare från olika länder och olika delar av banken deltog i en konferens om nästa steg för bankens hållbarhetsarbete. Deltagarna ansåg att SEB:s viktigaste framsteg hittills varit framtagandet av gröna obligationer, bankens branschvisa ställnings taganden när det gäller finansiering och ägarskap, lanseringen av en fond för mikrofinansie ring, stödet till unga entreprenörer samt etableringen av en tydlig struktur för hållbarhetsarbetet. De viktigaste frågorna framöver ansågs vara att fortsätta verka för omvärldens förtroende, ökad transparens liksom integrering av hållbarhet i affärsverksamheten.

– Vi började med att sätta en strategi för vårt hållbarhetsarbete. Nu har vi kommit mycket längre och hållbarhet är integrerat i bankens övergripande strategi. Det viktigaste är hur vi bedriver vår kärnverksamhet, hur vi lånar ut, förvaltar kapital och hanterar risker på ett långsiktigt hållbart sätt, sade Viveka Hirdman-Ryrberg, kommunikationsdirektör och ordförande i bankens hållbarhetskommitté.

»Hållbarhet är inte ett projekt utan en integrerad del av bankens strategi. Långsiktighet och hållbarhet är två sidor av samma mynt.«

Annika Falkengren

SEB-AKTIEN 2014

under 2014 ökade värdet på seb:s a-aktie med 17 per cent medan FTSE:s europeiska bankindex sjönk med 2 procent. Vinsten per aktie uppgick till 8:79 kronor (6:74). Styrelsen föreslår en utdelning på 4:75 kronor per aktie för 2014 (4:00).

AKTIEKAPITAL

SEB:s aktiekapital uppgår till 21 942 Mkr, fördelat på 2 194,2 miljoner aktier. A-aktien berättigar till en röst, C-aktien till en tiondels röst.

BÖRSHANDEL

SEB-aktien noteras på Nasdaq Stockholm (Stockholmbörsen) men handlas också på alternativa börser som BATS, Chi X, Boat och Turquoise, som stod för cirka 50 procent av handeln i SEB-aktier under 2014. Aktien är också inkluderad i indexet FTSE4Good, som tagits fram för att underlätta investeringar i företag med globalt erkända nivåer av ansvarstagande.

Värdet på SEB:s A-aktie ökade med 17 procent medan OMX Stockholm Generalindex steg med 12 procent och FTSE European Banks Index sjönk med 2 procent. Under året omsattes SEB-aktier till ett värde av 233 miljarder kronor, varav 114 miljarder på Stockholmsbörsen. Vid utgången av 2014 uppgick SEB:s marknadsvärde till 218 miljarder kronor (186).

Under året startade utgivandet av amerikanska depåbevis för SEB-aktier i ett så kallat American Depository Receipts (ADR)-program nivå 1.

UTDELNINGSPOLICY

250

200

150

100

50

SEB:s A-aktie. Index bygger

månad.

SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig utdelningstillväxt utan att negativt påverka koncernens kapitalisering. Utdelningen ska årligen motsvara 40 procent eller mer av vinsten per aktie. Varje års utdelning ska också fastställas med hänsyn till rådande ekonomiska läge samt koncernens resultatnivå, tillväxtförutsättningar, myndighetskrav och kapitalisering.

TOTALAVKASTNING FÖR SEB-AKTIEN 2014

Totalavkastningen – det vill säga aktiens kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning – uppgick till 23 procent (60 procent). Därmed rankades SEB under året som nummer två bland jämförbara nordiska banker i fråga om totalavkastning att jämföra med nummer ett under 2013. I genomsnitt var totalavkastningen i jämförelsegruppen 17 procent under 2014.

ANDEL AV BÖRSHANDELN, SEB-AKTIEN 2014 Procent

VINST OCH UTDELNING PER AKTIE Kronor

1) En utdelning på 4:75 kronor per aktie föreslås för 2014. Utdelningen i relation till vinst per aktie är 54 procent.

SEB-AKTIEN
Data per aktie	2014	2013	2012	2011	2010
Nettoresultat före utspädning, kr	8:79	6:74	5:31	4:93	3:07
Nettoresultat efter utspädning, kr	8:73	6:69	5:29	4:91	3:06
Eget kapital, kr	61:47	56:33	49:92	46:75	45:25
Substansvärde, kr	68:13	62:10	56:33	51:99	50:34
Utdelning (A och C), kr Börskurs vid årets slut	4:75	4:00	2:75	1:75	1:50
A-aktien, kr	99:55	84:80	55:25	40:09	56:10
C-aktien, kr	97:65	79:90	53:40	39:00	53:20
Högsta kurs under året
A-aktien, kr	100:60	85:10	57:95	62:00	56:55
C-aktien, kr	99:10	80:30	54:30	61:25	53:95
Lägsta kurs under året
A-aktien, kr	82:25	55:70	38:87	30:72	38:84
C-aktien, kr	77:45	53:20	38:74	33:00	42:18
Utdelning i relation till årets resultat, %	54,0	59,3	51,8	35,5	48,0
Direktavkastning (utdelning i relation till börskurs), %	4,8	4,7	5,0	4,4	2,7
P/E-tal (börskurs i relation till resultat), %	11,3	12,6	10,4	8,1	18,2
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner			2 186,8 2 190,8 2 191,5 2 193,9 2 194,0
vid årets slut, miljoner			2 188,7 2 179,8 2 192,0 2 191,8 2 193,9

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År	Transaktion	Kronor	Förändring av antalet aktier	Ackumulerat antal aktier	Aktie kapital, Mkr
1972				5 430 900	543
1975	Nyemission 1:5	125	1 086 180	6 517 080	652
1976	Nyemission 1:6	140	1 086 180	7 603 260	760
1977	Split 2:1		7 603 260	15 206 520	760
1981	Nyemission 1B:10	110	1 520 652	16 727 172	837
1982	Fondemission 1A:5		3 345 434	20 072 606	1 004
1983	Nyemission 1A:5	160	4 014 521	24 087 127	1 204
1984	Split 5:1		96 348 508	120 435 635	1 204
1986	Nyemission 1A:15	90	8 029 042	128 464 677	1 2841)
1989	Fondemission 9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
1990	Riktad emission 2) 88:42		6 530 310	263 459 664	2 635
1993	Nyemission 1:1	20	263 459 664	526 919 328	5 269
1994	Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
1997	Apportemission	91:30	61 267 733	588 246 062	5 882
1999	Nyemission 5:13)	35	116 311 618	704 557 680	7 046
2005	Nedsättning av aktiekapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872
	2009 Nyemission 5:11		10 1 507 015 171 2 194 171 802		21 942

1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr, då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners.

3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner inte som aktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats (vilket skedde i januari 2000).

Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1), ändrades aktiernas nominella värde från 100 kronor till 10 kronor.

AKTIERNAS FÖRDELNING

Ägare till	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1–500	32 656 081	1,6	169 683
501–1 000	32 709 293	1,5	43 079
1 001–5 000	100 313 356	4,5	45 938
5 001–10 000	40 048 325	1,8	5 605
10 001–20 000	31 250 746	1,4	2 215
20 001–50 000	31 749 005	1,4	1 027
50 001–100 000	24 191 549	1,1	340
100 001–500 000	85 980 228	3,9	389
500 001–1 000 000	52 256 331	2,4	75
1 000 001–	1 763 016 888	80,4	223
	2 194 171 802	100	268 574

ANTAL UTESTÅENDE AKTIER, 31 DECEMBER 2014

	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal emit terade aktier	2 170 019 294	24 152 508	2 194 171 802
Skyddande av långsiktiga aktiebaserade
program 1)	–5 495 862	0	–5 495 862
Återköp av egna aktier 2)	0	0	0
Antal utestående aktier	2 164 523 432	24 152 508	2 188 675 940

1) Utnyttjande av långsiktiga pågående aktierelaterade program 2010-2014. 2) Beslut vid årsstämman 2014. Inga återköp gjorda.

SEB-AKTIEN PÅ NASDAQ OMX STOCKHOLMSBÖRSEN

Mkr	2014	2013	2012	2011	2010
Börsvärde vid årets slut	218 384 185 947 121 183			87 938	123 023
Börs omsättning	113 566	94 738	85 776	106 168	129 626

Information om de största aktieägarna finns på sid 45.

RISK-, LIKVIDITETS- OCH KAPITALHANTERING

seb måste alltid ha tillräckliga finansiella resurser för att tillgodose kunders och andra intressenters behov. Risk-, likviditets- och kapitalhantering handlar om att säkerställa att SEB har motståndskraft i alla slags situationer.

RISKTOLERANS

Risk är en naturlig del av all finansiell verksamhet. Att hantera risk är en grundläggande del av bankverksamhet och fundamentalt för långsiktig lönsamhet och stabilitet. En viktig del av SEB:s riskhantering är att bygga långsiktiga kundrelationer.

Den övergripande risknivå som banken är villig att acceptera beslutas av styrelsen och baseras på principen att det inte finns ett egenvärde i att ta risk utan att det görs i syfte att

GENOMGÅNG AV KREDITKVALITET

Under året gjorde den Europeiska Bankmyndigheten och den Europeiska Centralbanken en översyn av kreditkvaliteten i den europeiska banksektorn och utförde även ett relaterat stresstest (på data från den 31 december 2013). Resultatet bekräftade att SEB har en stark kapitalposition och god kreditkvalitet.

skapa kundvärde och uthålligt aktieägarvärde. I sitt övergripande dokument om risktolerans beskriver styrelsen sin långsiktiga syn på bankens risknivå, hur upplåningen ska struktureras, vilka likviditetsbuffertar som krävs samt kapitalmål.

Risknivåer och limiter sätts baserat på styrelsens risktolerans och följs regelbundet upp av riskorganisationen, ledningen och styrelsen. Ramverket för risktolerans ses över årligen i samband med affärsplaneringen.

TRE FÖRSVARSLINJER MOT RISK

SEB:s riskkultur är baserad på lång erfarenhet, starka kundrelationer och sunda bankprinciper, vilket utgör en solid grund för bankens riskstyrning.

Som första försvarslinje är affärsområdena ansvariga för sina risker. För att säkerställa att rätt beslut tas görs en initial riskbedömning, både avseende kundrelationen och den enskilt föreslagna transaktionen. Affärsområdena ansvarar för att rätt pris sätts och att risker som uppstår hanteras under transaktionens hela löptid. Större transaktioner prövas av kreditriskorganisationen. Det är affärsområdenas ansvar att verksamheten följer gällande regler. De stöttas i detta av koncerngemensamma regler och policys samt en fastställd beslutsordning.

Risk- och compliance-organisationerna utgör den andra försvarslinjen och de agerar oberoende från affären. Riskorganisationen är ansvarig för att identifiera, mäta och kontrollera risk. Riskerna mäts både på detaljerade och aggregerade nivåer. SEB har utvecklat avancerade interna riskmätningsmetoder för större delen av kreditportföljen samt för marknadsrisk och operationell risk och har fått godkännande från Finansinspektionen att använda dessa för beräkning av kapitalkrav. Risker kontrolleras med hjälp av limiter och kvaliteten i kreditportföljen övervakas och analyseras löpande, bland annat med hjälp av stresstester. Compliance-organisationen säkerställer kvaliteten i regelefterlevnad och arbetar med frågor såsom legala risker, införandet av nya myndighetskrav och interna kontroller, under översyn av styrelsen och ledningen.

Riskhanteringen kvalitetssäkras genom att den granskas regelbundet av både interna revisorer – den tredje försvarslinjen – och av externa revisorer.

Se sid. 52 för en beskrivning av riskfunktionen (CRO), compliance och internrevision.

risktolerans avseende kreditkvalitet

SEB ska ha en kreditportfölj av hög kvalitet och en stark kreditkultur baserad på långsiktiga relationer, kunskap om kunderna och med fokus på deras återbetalningsförmåga.

Långvariga relationer och god kunskap om kunderna är kärnan i SEB:s riskfilosofi och grunden för en stabil och välbalanserad kreditportfölj. All utlåning ska stå i proportion till kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga. Banken ska löpande ha en god insikt i kundens verksamhet och finansiella ställning. Vidare speglar SEB:s kreditpolicy bankens strategi för hållbarhetsfrågor. Under 2014 ökade SEB:s kreditportfölj med 232 miljarder kronor till 2 094 miljarder kronor medan kreditkvaliteten var fortsatt stark och stabil. Portföljen är diversifierad när det gäller valuta – cirka två tredjedelar består av andra valutor än kronan, huvudsakligen euro.

Företagsportföljen består främst av större finansiellt starka företag i Norden och Tyskland med en internationell verksamhet. Portföljen innehåller företag i ett stort antal branscher, där den största är till verknings ind ustrin. Sammantaget växte företagsportföljen med 168 miljarder kronor till 952 miljarder kronor, drivet av den svagare kronan, men också av bankens finansiering av ett antal stora företagstransaktioner på SEB:s samtliga hemmamarknader.

Fastighetsförvaltningsportföljen är jämnt fördelad mellan kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter, främst i Norden och Tyskland. Exponering mot kommersiella fastigheter innebär generellt sett högre risk men SEB:s portfölj består av starka motparter och sunda finansieringsstrukturer. Portföljen av bostadsfastigheter består främst av exponeringar i Sverige. Fastighetsförvaltningsportföljen var i stort sett oförändrad och uppgick till 305 miljarder kronor.

Hushållsportföljen består främst av svenska bolån som historiskt visat sig ha mycket låg risk. Bolåneportföljen i Sverige fortsatte att växa i takt med marknaden och uppgick till 429 miljarder kronor vid årets slut (405). SEB har sedan länge uppmuntrat bolånetagare att amortera sina lån, vilket görs för större delen av nya lån. Finansinspektionen har föreslagit obligatorisk amortering på bolån vilket kommer införas när kraven är färdigställda. 91 procent av alla nya lån under 2014 med en belåningsgrad över 70 procent amorteras.

Kreditportföljen i Baltikum var

oförändrad på 135 miljarder kronor (130). So m ett resultat av EU:s handelssanktioner mot Ryssland har den ekonomiska tillväxten saktat in i Baltikum. Dock har möjligheterna att stå emot en negativ ekonomisk utveckling ökat bland SEB:s kunder till följd av att belåningen i Baltikum generellt sett har minskat sedan 2008.

Kreditförlustnivån var fortsatt låg och uppgick till 9 baspunkter (9). Överlag var kreditkvaliteten god. Kreditkvaliteten i den baltiska portföjen förbättrades stadigt under året. Problemlånen uppgick till 10,6 miljarder kronor, av vilka 4,3 miljarder var hänförliga till Baltikum. Läs mer i not 18a och 19.

	• Sverige	69 %	• Lettland	1 %
•	Danmark	3 %	• Litauen	3 %
	• Norge	3 %	• Tyskland	13 %
•	Finland	2 %	• Övriga	4 %
•	Estland	2 %

Fördelning per land Fördelning per bransch

• Företag • Hushåll	45 % 27 %	• Offentlig förvaltning	4 %
• Fastighets förvaltning	15 %	• Banker	9 %

KREDITPORTFÖLJENS UTVECKLING PER BRANSCH Mdr kr

risktolerans avseende volatilitet i intjäning

SEB ska uppnå en låg volatilitet i intjäningen genom att intäkter uppstår från kunddrivna affärer.

Stabilitet gör intjäningen förutsägbar och gör att resultatet är en pålitlig källa för nytt kapital. Volatilitet i intjäningen uppstår framför allt i kundaffärer och mäts som kreditoch marknadsrisker. Kreditrisk beskrivs på sidan 29. Övrig volatilitet hanteras och mäts som affärsrisk. Se sidan 33 och not 18d.

Marknadsrisker uppstår i SEB:s kunddrivna handelslager inom division Stora Företag & Institutioner och i bankens likviditetsportfölj som förvaltas av treasuryfunktionen. Marknadsrisken i bankens handelslager låg kvar på en historiskt låg nivå under 2014 på grund av både låg aktivitet och låg volatilitet i marknaden. Den faktor som främst påverkar marknadsrisken i handelslagret är kreditspreadrisk.

Marknadsrisk uppstår även i bankens övriga affärsverksamhet till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor och räntevillkor. Denna risk minskade under året, främst till följd av lägre ränterisk.

Marknadsrisk uppstår även i försäkringsrörelsen samt i bankens pensionsåtaganden (förmånsbestämda pensionsplaner för bankens medarbetare). Den huvudsakliga marknadsrisken i försäkringsrörelsen är ränterisken då värdet av åtagandena beräknas genom en kombination av marknadsräntor och modellerade räntor. Ränterisken på skuldsidan motverkas genom räntederivat och andra räntebärande instrument. Under året ökade bufferten, dvs övervärdet av tillgångarna jämfört med åtagandena, till följd av den gynnsamma utvecklingen av tillgångssidan i SEB:s traditionella livportföljer medan den tekniska avsättningen ökade till följd av lägre räntor.

Läs mer på sid. 33, i not 18b och e.

risktolerans avseende operationell risk

SEB ska arbeta för att reducera operationella risker i all sin verksamhet och upprätthålla bankens goda rykte.

SEB arbetar på ett strukturerat sätt för att minimera operationella risker. I de viktigaste processerna och verktygen ingår en godkännandeprocess för nya produkter (New Product Approval Process), utvärderingar för att identifiera och reducera större risker, hantering av systembehörigheter, hantering av specifika operationella riskhändelser, kontinuitetsplanering samt krav på regelbunden utbildning av personalen. Detta arbetssätt har lett till förbättrade processer och det är de löpande förbättringarna som är viktigast när det gäller att motarbeta operationella risker.

De operationella förlusterna var fortsatt låga, både när 2014 jämförs med tidigare år och med konkurrenter. Inriktningen låg på att minska operationella risker i outsourcing-avtal samt en systematisk genomgång av väsentliga processer i banken. SEB fortsatte även arbetet med att förbättra processer och kontroller för att motverka nätbaserad och organiserad brottslighet.

Läs mer i not 18c.

risktolerans avseende likviditetsrisk

SEB ska ha en väl strukturerad likviditetsposition, en balanserad upplåningsbas och en tillräcklig likviditetsreserv för att möta eventuella nettoutflöden i ett stressat scenario.

Tillgång till likviditets- och finansmarknaderna är viktig under alla omständigheter. Givet detta tar SEB:s likviditetshantering och finansieringsstrategi tre huvudsakliga perspektiv: (1) likviditetsstruktur i balansräkningen för att säkerställa att icke likvida tillgångar har en stabil finansiering, (2) beroende av upplåning på finansmarknaderna och (3) motståndskraft i ett svårt stressat scenario eller hur länge banken har tillräcklig likviditet för att motstå ett svårt stressat scenario (så kallad överlevnadshorisont).

Efterfrågan på SEB:s kortfristiga och långfristiga finansiering var fortsatt god under året. För sjätte året i rad stärkte banken balansräkningen genom att emittera mer

Core gap-kvoten är framtagen inom SEB. Den liknar Basel-kommitténs så kallade NSFR-mått (net stable funding ratio-långfristigt likviditetsmått) men är baserad på intern modellering och erfarenhet. Kvoten ställer finansiering med en löptid på över ett år i relation till tillgångar med en löptid på över ett år.

långfristig fi nansiering än vad som förföll under året. Kostnaden för både senior icke säkerställd upplåning och säkerställda obligationer minskade under året som ett resultat av det låga ränteläget.

Den stabila fi nansieringsbasen som består av eget kapital, in- och upplåning från kunder samt fi nansiering med löptider över ett år var större än SEB:s totala låneportfölj, trots att utlåningen ökade under året. SEB:s ut-/inlåningskvot, exklusive repor och omklassifi cerade skuldinstrument, minskade till 134 procent (142). Ut-/inlåningskvoten i de huvudsakliga valutorna svenska kronor, euro och US dollar var 175 (190), 123 (116) och 69 (68) procent vid årets slut.

SEB:s likviditetsreserv, som den defi nieras av Svenska Bankföreningen, uppgick till 410 miljarder kronor vid årets slut (465). Storleken på och innehållet i likviditetsreserven analyseras regelbundet och utvärderas i förhållande till möjliga oförutsägbara behov.

Det kortfristiga likviditetsmåttet LCR mäter huruvida SEB har tillräckligt med likvida tillgångar för att täcka kortsiktiga kontantutfl öden i ett stressat scenario. Kvoten upp gick till 115 procent aggregerat, 150 för US-dollar och 171 för euro och uppfyller därmed Finansinspektionens krav på minst 100 procent.

SEB:s core gap-kvot, som mäter att den långfristiga utlåningen även fi nansieras långfristigt, uppgick till 119 procent, vilket är väl inom bankens risktolerans för en väl strukturerad likviditetsposition.

Läs mer i not 18f.

risktolerans avseende aggregerade risker

SEB:s kapitalstyrka ska vara tillräcklig för att stå emot de totala riskerna, garantera bankens långsiktiga överlevnad och position som fi nansiell motpart samtidigt som verksamheten ska följa myndighetskrav och ratingmål.

Trots en stark riskhanteringskultur uppstår oförutsedda förluster inom bankverksamhet. SEB:s kapitalstyrning ska säkerställa att banken har tillräckligt kapital för att absorbera sådana förluster. Kraven på fi nansiell stabilitet som ställs av styrelsen, myndigheter och andra marknadsaktörer måste balanseras mot aktieägarnas krav på avkastning.

Kapitalmål

Styrelsen sätter SEB:s kapitalmål baserat på myndighetskrav, den interna synen på kapitalbehovet och en ambition för kreditrating. Bankens nuvarande mål för kärnprimärkapitalrelationen är att upprätthålla en buff ert i kärnprimärkapitalrelationen på cirka 1,5 procentenheter över Finansinspektionens krav. Se sid 39 för mer information.

Kapitalstyrning

Bankens kapitalmål, kapitalallokering och räntabilitet är riskbaserade och bygger på en beräkning av alla identifi erade risker som SEB:s verksamhet utsätts för. Den är framåtblickande och i linje med aff ärsplaner på kort och lång sikt samt den makroekonomiska utvecklingen. SEB har en intern modell för beräkning av hur mycket kapital som behövs för att täcka bankens risker (så kallat ekonomiskt kapital), vilket är en del av den årliga interna kapitalutvärderingen. Stresstester är en viktig del i utvärderingen av kapitaltäckning och när kapitalmålen sätts.

Som en del i kapitalplaneringen har SEB en återhämtningsplan som beskriver möjliga kapitalåtgärder och beslutsprocesser i händelse av en besvärlig kapitalsituation.

Kapitalstyrningen säkerställer att kapitalet används där det ger bäst riskjusterad avkastning. SEB använder en intern kapitalallokeringsmodell (business equity) för att allokera det kapital som behövs för att motsvara risken som aff ärsenheterna tar på sig.

JOHAN ANDERSSON

Chief Risk Offi cer

Hur vill du sammanfatta 2014?

Vi har en stark situation baserad på en god betalningsförmåga hos våra kunder och en stabil riskposition. Men det fi nns som alltid oroande tecken; bostadspriserna och därmed skuldsättningen hos hushållen har fortsatt att öka och i omvärlden ser vi både ett osäkert ekonomiskt läge, dramatiskt lägre oljepriser och ökade spänningar i Ryssland och Ukraina.

Vad visar de europeiska stresstesterna och genomgången av bankers kreditkvalitet?

Vi har i likhet med övriga svenska banker en kapitalstyrka som är mycket hög i ett europeiskt perspektiv. Genomgången av kreditportföljen resulterade inte i några väsentliga anmärkningar och bekräft ade att vi har en hög kreditkvalitet.

Hur utvecklas amorteringskulturen inom bolån i Sverige?

En hög andel av nya bolån amorteras i dag. Våra kontor har gjort ett bra jobb med kundrådgivningen. Som bank främjar vi en stark amorteringskultur för att skapa marginaler i hushållens ekonomi. Men för att komma till rätta med den ökande skuldsättningen behövs det även politiska åtgärder.

Hur påverkas Baltikum givet sanktionerna i Ryssland?

De sanktioner som har genomförts har hittills haft mindre påverkan på de baltiska ekonomierna än väntat. Men, en utdragen period av dåliga grannrelationer österut kommer att påverka samhällsekonomin och därmed även öka riskerna.

Hur ser du på framtiden?

Det svenska banksystemet har visat sig vara robust. Vi har välskötta banker som förser samhället med god kredittillgång och eff ektiva banktjänster. Därför är det oroande att regleringsagendan nu präglas av en diskussion om att ersätta riskdiff erentierade kapitalkrav med golv för bruttosoliditet och riskvikter. Det skulle

Kapitalstyrka

SEB har en av de högsta kärnprimärkapitalrelationerna i Europa. Under 2014 fortsatte banken att stärka sitt kapital, vilket gav en kärnprimärkapitalrelation på 16,3 procent (15,0). Kärnprimärkapitalet ökade med 10,7 miljarder till 100,6 miljarder kronor. Riskexponeringsbeloppet, beräknat enligt Basel III, ökade med 19 miljarder till 617 miljarder kronor framförallt på grund av den svagare kronan (598).

SEB emitterade en efterställd Tier 2-obligation på 1 miljard euro som ytterligare diversifierade bankens kapitalbas. Dessutom emitterade SEB ett evigt primärkapitaltillskott på 1,1 miljarder US-dollar. Dessa obligationer bidrog till förbättrade kapitalrelationer.

• Total kapitalrelation

1) Uppskattning baserad på tolkning av regelverksförslaget.

Under året genomförde Europeiska Bankmyndigheten och Europeiska Centralbanken riskutvärderingar av det europeiska banksystemet. Utvärderingen, som bestod av en genomgång av kreditkvaliteten och stresstester, bekräftade SEB:s starka kapitalposition.

Se not 20 för kapitalinformation.

Nya myndighetskrav

Efter finanskrisen fokuserade myndigheterna först på kapitalbasens beståndsdelar och nivå, men under 2013 och 2014 breddades diskussionen till att omfatta den totala förmågan att absorbera förluster.

Basel III-ramverket har trätt i kraft genom kapitaltäckningsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet. Finansinspektionen publicerade ytterligare detaljer om dessa kapitalkrav som innebär att svenska banker behöver mer kapital än den miniminivå som krävs enligt EU:s gemensamma regelverk.

Bruttosoliditetskravet enligt Basel III (ett icke riskbaserat krav) är under utredning under en observationsperiod med sikte på att göra det till ett krav under pelare 1 per den 1 januari 2018. SEB:s bruttosoliditetsgrad var 4,8 procent vid slutet av året (4,2).

Baselkommittéen planerar att åtgärda problemet med de stora olikheterna mellan bankers riskvägda tillgångar genom att införa kapitalgolv samt fler begränsningar i bankernas modelleringsantaganden och parametrar. SEB deltar aktivt i diskussionen.

SEB förbereder även för implementeringen av 'Fundamental Review of the Trading Book' som är ett nytt ramverk från Baselkommittéen för mätning och rapportering av kapitalkrav för marknadsrisk. Effekten på kapitalet är fortfarande osäker då myndigheterna håller på med kalibrering av sina modeller.

EU:s direktiv om återhämtning och avveckling av banker håller på att införas. Det fastställer krishanteringsprocesser för problembanker och definierar hur bankers kapital, bankers gäldenärer och en ny sorts återhämtningsfond ska hanteras. Diskussionen omfattar också minimikrav på bankers totala förmåga att absorbera förluster samt krav på att vissa skuldinvesterare under vissa förutsättningar ska bära en del av eventuella förluster.

SEB:S KÄRNPRIMÄRKAPITALKRAV Procent

Utfall SEB • Pelare 1 (minimikrav)

• Pelare 2 (tilläggskrav från Finansinspektionen)

Not: De uppskattade kapitalkraven publicerades av Finansinspektionen i maj och november 2014.

SEB:S RISKPROFIL

	Risken identi fieras, mäts och hanteras	Risken kon trolleras med interna limiter	Risken täcks av myn digheters kapitalkrav	Utvärdering av riskprofilen
KREDITRISK
Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad motpartsrisk i handlarverksamheten, landrisk och avvecklingsrisk.				Risken i företagskreditportföljen är relativt låg då den består av större motparter i Nor den och Tyskland i ett brett spektrum av branscher. Koncentrationsrisk och de största exponeringarna bevakas noga. Hushållsportföljen består huvudsakligen av svenska bolån som anses utgöra låg risk. Fastighetsportföljen består av bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. Även om kommersiella fastigheter i allmänhet har högre risk
Kredit	✔	✔	✔	består SEB:s portfölj av starka motparter i Norden och Tyskland som har en bra struktur
Motpart	✔	✔	✔	på finansieringen. Kreditrisken bedöms vara högre i Baltikum, men risknivån har min skat betydligt under de senaste åren.
Koncentration	✔	✔	✔
MARKNADSRISK
Marknadsrisk är risken för förlust av eller lägre framtida net tointäkter på grund av förändring i räntor, valutakurser, kredit spreadrisk, råvarupriser och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av posi tioner.				Överlag har SEB en låg marknadsriskaptit. Strukturell marknadsrisk och risker i ränte nettot uppstår naturligt i affärsverksamheten (bankboken) som en effekt av att kun derna efterfrågar olika löptider och valutor. Marknadsrisken i handelslagret är också kunddriven. Det bekräftas av det faktum att det bara var fem förlustbringande dagar under 2014.
Handelslagret	✔	✔	✔
Övrig affärsverksamhet	✔	✔	✔
OPERATIONELL RISK
Operationell risk definieras som risken för förlust till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer, och system (till exempel datorhaverier, bedrägerier, övriga brister i interna kontroller), den mänskliga faktorn eller yttre händelser (natur katastrofer, extern brottslighet etc). Operationell risk omfattar också legala och regelefterlevnadsrisker.				Operationella risker är en naturlig del av all affärsverksamhet. Det är varken möjligt eller kostnadseffektivt att eliminera alla operationella risker och därmed är mindre förluster en normal del av SEB:s verksamhet. Banken arbetar kontinuerligt för att minimera de operationella förlusterna och framför allt för att undvika större förluster. I jämförelse med medlemmar i ORX (Operational risk data exchange association) ligger SEB:s för lustnivå historiskt sett lägre än genomsnittet.
Processer, etc.	✔		✔
AFFÄRSRISK 1)
Affärsrisk är risken för lägre intäkter på grund av volymminsk ningar, prispress eller konkurrens.I affärsrisk ingår risken vid beslut om satsningar (till exempel företagsköp, stora IT-projekt, organisationsförändringar och outsourcing).			Affärsrisk är en oundviklig del av verksamheten. SEB arbetar kontinuerligt med att min ska affärs-, strategisk och ryktesrisk på många sätt, bland annat genom att proaktivt begränsa kostnadsnivån. Strategiska genomgångar av alla affärsområden utförs regel bundet, vilket kan leda till nyinvesteringar eller försäljning. För att kunna ha en hög flexibilitet nyttjar banken en agil steg-för-steg metod för IT-utveckling.
Aktiviteter	✔
FÖRSÄKRINGSRISK
Försäkringsrisk består av all risk inom SEB:s försäkringsverk samhet. De huvudsakliga risktyperna är marknadsrisk, teckningsrisk och operationell risk. Teckningsrisken avser förlust eller negativa värdeförändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar.				SEB:s försäkringsverksamhet består huvudsakligen av fondförsäkring där marknads risken bärs av kunden. SEB erbjuder också traditionella livförsäkringsprodukter med garanterad avkastning samt sjuk- och hälsoförsäkringar. Marknads- och teckningsrisken i dessa produkter övervakas noga och hanteras med hjälp av traditionell analys av till gångar och skulder samt aktuariell analys.
Teckningsrisk	✔	✔	✔
Marknadsrisk	✔	✔	✔
PENSIONSRISK 2)
Pensionsrisk omfattar risken att pensionsplanens tillgångar inte täcker pensionsskulden till de anställda. Risken liknar teckningsrisk.				SEB bär marknadsrisken i tillgångarna i de förmånsbestämda pensionsplanerna. SEB bär också risken om de framtida betalningarna inte stämmer överens med prognoserna, på grund av förändringar i förväntad livslängd och framtida löneförhöjningar. Dessa risker motverkas med hjälp av en mycket konservativ riskhantering. Den svenska förmåns
Pensionsrisk	✔		✔	bestämda planen är stängd för nya deltagare.
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan omfinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likvidi tet. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med för lust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.				Bankens primära finansiering består av kundinlåning som i huvudsak är stabil och som minskar beroendet av marknadsbaserad finansiering. SEB har en diversifierad finansier ing – både kort- och långsiktiga program på flera kapitalmarknader i flera valutor – för att kunna uppfylla betalningsförpliktelserna när de uppstår. Olika riskhanterings metoder, inklusive stresstester, säkerställer att likvida medel är tillgängliga.
Likviditetsrisk	✔	✔
1). Läs mer i not 18 d. 2). Läs mer i not 9b.

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

seb fördjupade kundrelationerna både i Sverige, Norden, Baltikum och Tyskland. Samtliga divisioner förbättrade sina rörelseresultat och kostnaderna låg under kostnadstaket. Nettoresultatet, exklusive engångseffekter, ökade med 11 procent jämfört med 2013 och en utdelning på 4:75 kronor per aktie föreslås.

FINANSIELL KONCERNÖVERSIKT

Viktiga händelser och trender under 2014

Första kvartalet

• Förhöjd geopolitisk risk i Östeuropa efter de oroande händelserna i Ukraina.
• Amerikanska depåbevis med aktier i SEB började ges ut i USA.
• Begynnande tecken på ökad aktivitet bland nordiska och tyska företag.

Andra kvartalet

• SEB beslöt att samla större delen av verksamheten i Stockholm i nya lokaler i Arenastaden i Solna. Flytten påbörjas 2017.
• SEB stärkte sitt korterbjudande inom företagssegmentet genom förvärvet av Nets Business Eurocard-verksamhet i Finland samt av DNB:s företagskort i Norge.
• SEB sålde kortinlösenverksamheten Euroline AB.

Tredje kvartalet

• Riksbanken sänkte reporäntan med 50 baspunkter, den största sänkningen sedan 2009.
• SEB tillkännagav att den traditionella livförsäkringsportföljen i Nya Liv öppnas för nysparande under 2015.

Fjärde kvartalet

• Riksbanken sänkte reporäntan till noll.
• Finansinspektionen publicerade ytterligare information om kapitalkraven på svenska banker. SEB:s kärnprimärkapitalkrav var 15,6 procent.
• Europeiska Centralbanken och Europeiska Bankmyndigheten publicerade resultatet från genomgången av bankernas kreditkvalitet och stresstester. Det bekräftade SEB:s kapitalstyrka och goda kreditkvalitet.
• Litauen blev den 19:e medlemmen i eurosamarbetet genom att konvertera till euro vid årsskiftet 2014/2015.
• Hög aktivitet bland nordiska och tyska företag.
• Aktieinnehavet i MasterCard Inc. såldes.

RESULTAT OCH LÖNSAMHET

Rörelseresultatet uppgick till 23 348 Mkr (18 127). Nettoresultatet (efter skatt) uppgick till 19 219 Mkr (14 778). I rörelseintäkterna ingick två engångsposter, försäljningen av Euroline AB och aktieinnehav i MasterCard Inc. Exklusive engångsposterna uppgick rörelseresultatet till 20 366 Mkr. Nettoresultatet exklusive engångsposterna ökade med 11 procent till 16 419 Mkr.

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna uppgick till 46 936 Mkr (41 553).

Räntenettot ökade med 6 procent till 19 943 Mkr (18 827). Det kunddrivna räntenettot ökade med 1 853 Mkr. Det berodde främst på en ökning av utlåningen till hushåll och företag i Sverige. Den negativa effekten från de lägre styrräntorna i alla marknader motverkades av tillväxt i finansiering av strukturerade transaktioner, fusioner och förvärv samt förbättrade utlåningsmarginaler.

Räntenettot från övriga aktiviteter minskade med 737 Mkr på grund av att räntekurvorna planar ut i alla valutor. Avgiften till den svenska stabilitetsfonden uppgick till 639 Mkr (643) och avgiften till insättningsgarantin till 470 Mkr (383). Båda dessa poster minskade räntenettot. Provisionsnettot uppgick till 16 306 Mkr (14 664).

Ökningen på 11 procent berodde på ett stort antal företagstransaktioner (fusioner, förvärv, nyemissioner, börsintroduktioner etc.). Värdepapperslånen bidrog med ett högt resultat. Provisionerna från depå- och fondförvaltning ökade som ett resultat av större volymer och högre tillgångsvärden. De prestations- och transaktionsrelaterade intäkterna ökade med 63 procent till 434 Mkr.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner minskade med 28 procent till 2 921 Mkr (4 052). Marknadsvolatiliteter och räntor minskade under hela året. Trots detta lägre nettofinansiella resultat, kunde det totala tradingresultatet upprätthållas. Förändringar i värdet på motpartsrisk och egen kreditrisk uppgick till -302 Mkr (165). Se vidare not 5.

Livförsäkringsintäkter, netto, uppgick till 3 345 Mkr (3 255). Ökningen berodde främst på högre fondvärden men också på högre premievolymer. Intäkterna från traditionell liv- och riskförsäkring var stabila jämfört med i fjol.

Övriga intäkter, netto, uppgick till 4 421 Mkr (755). I resultatet ingick två större engångseffekter – dels en realisationsvinst på 1 321 Mkr från försäljningen av aktieinnehavet i MasterCard Inc., dels en realisationsvinst från försäljningen av Euroline AB, som uppgick till 1 661 Mkr. I övriga intäkter ingick också säkringsredovisningseffekter, andra realisationsvinster samt erhållna utdelningar.

0 7 500 15 000 22 500 30 000 2012 2013 2014 RÖRELSEKOSTNADER Mkr • Personalkostnader • Övriga kostnader • Av- och nedskrivningar

Rörelsekostnader

Rörelsekostnaderna uppgick till 22 143 Mkr (22 287). Personalkostnaderna minskade med 2 procent. Rörelsekostnaderna var i linje med kostnadstaket på 22,5 miljarder kronor. Kostnadstaket förblir oförändrat under 2015 och 2016.

Kreditförlustreserveringar

Kreditförluster, netto, uppgick till 1 324 Mkr (1 155). Kreditkvaliteten var god och kreditförlusterna låg i nivå med de senaste två åren. Se vidare sid. 29.

NYCKELTAL

	2014	2013	2012	2011	2010
Räntabilitet på eget kapital, %	15,25	13,11	11,06	11,12	6,84
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,71	0,58	0,48	0,49	0,30
Räntabilitet på riskexponeringsbelopp, %	3,23	2,38
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	8:79	6:74	5:31	4:93	3:07
Vägt antal aktier 1), miljoner	2 187	2 191	2 191	2 194	2 194
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	8:73	6:69	5:29	4:91	3:06
Vägt antal aktier efter utspädning2), miljoner	2 202	2 207	2 199	2 204	2 202
Kreditförlustnivå, %	0,09	0,09	0,08	-0,08	0,15
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar, %	62,2	86,9	74,4	71,1	69,2
Andel osäkra lånefordringar, netto %	0,29	0,17	0,28	0,39	0,63
Andel osäkra lånefordringar, brutto %	0,49	0,35	0,58	0,84	1,28
Likviditetstäckningsgraden 3), %	115	129
Kapitalkrav, Basel III 4)
Riskexponeringsbelopp, Mkr	616 531	598 324
Uttryckt som kapitalkrav, Mkr	49 322	47 866
Kärnprimärkapitalrelation, %	16,3	15,0
Primärkapitalrelation, %	19,5	17,1
Total kapitalrelation, %	22,2	18,1
Bruttosoliditetsgrad, %	4,8	4,2
Antal befattningar 5)	15 714	15 870	16 925	17 633	19 125
Depåförvaring, miljarder kronor	6 763	5 958	5 191	4 490	5 072
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 708	1 475	1 328	1 261	1 399

1) Utfärdat antal aktier uppgick till 2 194 171 802. SEB ägde 14 421 073 A-aktier för långsiktiga aktieprogram vid utgången av 2013. Under 2014 har SEB återköpt 2 317 206 aktier och 11 242 417 har sålts. Per 31 december 2014 ägde SEB således 5 495 862 A-aktier till ett marknadsvärde av 547 Mkr.

2) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga incitamentsprogrammen.

3) Enligt vid varje tidpunkt gällande regler från Finansinspektionen.

4) Uppskattning för respektive jämförelseperiod baserad på SEB:s tolkning av det kommande regelverket.

5) Medeltal för perioden.

En femårsöversikt över koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar återfinns på sid. 152-153. Definitioner återfinns på sid 62.

Skatt

Den totala skattekostnaden var 4 129 Mkr (3 338). SEB:s skattekostnad återspeglar att verksamheten bedrivs i ett flertal länder. I Sverige, som bidrar med 55 procent av rörelseresultatet, är skattesatsen 22 procent. Med hänsyn taget till hur intjäningen fördelas geografiskt, inklusive uppskjuten skatt och skattefria realisationsvinster, blev den effektiva skattesatsen 18 procent för 2014. Under året uppstod skattefria realisationsvinster till ett totalt belopp på 2,9 miljarder kronor, där skattevärdet var ungefär 0,6 miljarder kronor.

Avvecklade verksamheter

Eftersom försäljningen av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina slutfördes under 2013 var resultatet från avvecklade verksamheter noll (-11).

Lönsamhet

Räntabiliteten uppgick till 15,3 procent (13,1). Räntabiliteten exklusive de två engångsposterna var 13,1 procent.

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat uppgick till 1 030 Mkr (5 686). Nettovärderingen av de förmånsbestämda pensionsplanerna var negativ och uppgick till -2 700 Mkr (5 083). Den marknadsbaserade diskonteringsräntan för den svenska pensionsskulden var 2,3 procent jämfört med 3,8 vid

utgången av 2013. Pensionsplanernas tillgångar ökade i värde.

Nettoeffekten från värderingen av de poster i balansräkningen som kan komma att omklassificeras till re sultaträkningen, till exempel kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar som kan säljas, var positiv och uppgick till 3 730 Mkr (603).

Valutakänslighet

Under 2014 sjönk den svenska kronan med 6 procent mot euron och 21 procent mot US-dollarn. Det fick en positiv effekt på rörelseresultatet på 340 Mkr och ökade balansomslutningen med 118 miljarder kronor. Riskexponeringsbeloppet ökade med 27 miljarder kronor, vilket allt annat lika minskade kärnprimärkapitalrelationen med o,75 procentenheter. Denna känslighet var en faktor i beslutet om bankens kapitalmål.

Händelser efter årets slut

Under 2015 började vissa centralbanker använda negativa styrräntor som en del av penningpolitiken, till exempel i Danmark. Den 12 februari 2015 offentliggjorde Riksbanken att reporäntan sänks till minus 0,1 procent. SEB bevakar effekterna av negativa räntor i Sverige noga. Eftersom det är ett oprövat område i Sverige finns det osäkerheter runt de affärsmässiga och praktiska konsekvenserna.

RESULTATRÄKNING, KVARTALSVIS

Mkr	2014:4	2014:3	2014:2	2014:1	2013:4
Räntenetto	5 010	5 172	4 943	4 818	4 932
Provisionsnetto	4 553	3 814	4 211	3 728	3 871
Nettoresultat av finansiella transaktioner	343	654	845	1 079	1 186
Livförsäkringsintäkter, netto	854	829	844	818	890
Övriga intäkter, netto	2 003	2 184	234		151
Summa intäkter	12 763	12 653	11 077	10 443	11 030
Personalkostnader	-3 414	-3 392	-3 493	-3 461	-3 386
Övriga kostnader	-1 781	-1 549	-1 549	-1 431	-1 780
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	- 596	- 554	- 477	- 446	- 495
Summa kostnader	-5 791	-5 495	-5 519	-5 338	-5 661
Resultat före kreditförluster	6 972	7 158	5 558	5 105	5 369
Vinster och förluster av materiella och immateriella tillgångar	- 85	- 20	- 24	8	- 19
Kreditförluster, netto	- 310	- 473	- 283	- 258	- 341
Rörelseresultat	6 577	6 665	5 251	4 855	5 009
Skatt	- 889	-1 192	-1 077	- 971	- 793
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	5 688	5 473	4 174	3 884	4 216
Avvecklad verksamhet					6
Nettoresultat	5 688	5 473	4 174	3 884	4 222
Minoritetens andel		1			1
Aktieägarnas andel	5 688	5 472	4 174	3 884	4 221
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	2:60	2:50	1:90	1:77	1:93
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	2:58	2:48	1:89	1:76	1:92
Total verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	2:60	2:50	1:90	1:77	1:93
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	2:58	2:48	1:89	1:76	1:92

FINANSIELL STRUKTUR

Koncernens balansomslutning per den 31 december 2014 ökade med 6 procent till 2 641 miljarder kronor (2 485).

Låneportföljen

Utlåningen till allmänheten ökade med 53 miljarder till 1 356 miljarder kronor. SEB:s totala kreditportfölj (där även åtaganden utanför balansräkningen ingår) ökade till 2 094 miljarder kronor (1 862). Se sid. 29 och not 18.

Räntebärande värdepapper

SEB:s nettoposition i räntebärande värdepapper uppgick till 246 miljarder kronor (234). Av de samlade innehaven utgjordes 6 miljarder kronor av GIIPS-relaterade värdepapper (10). Se not 18a.

Derivat

Derivatkontraktens stängningsvärde bokas som tillgångar respektive skulder i balansräkningen och uppgick till 274 respektive 238 miljarder kronor. Volymerna och fördelningen av derivaten uppstår genom att SEB erbjuder kunderna derivatprodukter för att de ska kunna hantera sina finansiella risker. Banken upprätthåller en marknad för derivaten och använder dem också i syfte att skydda egna kassaflöden och verkligt värde på tillgångar och skulder från till exempel ränteförändringar. Se not 42.

Försäkringstillgångar och skulder

Försäkringsrörelsens tillgångar uppgick till 360 miljarder kronor. Av detta utgjordes 259 miljarder kronor av finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär placeringsrisken (mestadels fondförsäkring), och övriga tillgångar (mestadels traditionell och riskförsäkring) utgjorde ytterligare 101 miljarder kronor. I tillgångarna ingår också investeringar i fastigheter.

Försäkringsrörelsens åtaganden uppgick till 364 miljarder kronor. Av detta utgjordes 259 miljarder kronor av finansiella åtaganden för investeringsavtal (primärt fondförsäkring), medan 105 miljarder var åtaganden för försäkringsavtal (primärt traditionell och riskförsäkring).

Materiella och immateriella tillgångar

Materiella tillgångar utgörs till största delen, 9,5 miljarder kronor, av fastigheter.

Immateriella tillgångar uppgick till 17,2 miljarder kronor (17,2), varav 60 procent utgörs av goodwill. De största goodwillposterna är relaterade till förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997, 5,7 miljarder kronor, samt SEB:s kortinvesteringar i Danmark och Norge, 0,9 (1,1) miljarder kronor. Goodwillposter prövas för nedskrivning varje år. Ingen nedskrivning var nödvändig under 2014.

Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 4,2 miljarder kronor (4,1).

In- och upplåning samt emitterade värdepapper

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag osv.), upplåning från svenska, tyska och andra finansiella institutioner samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån, säkerställda obligationer samt förlagslån. Se sid 30 och not 18 för information om likviditetshantering.

In- och upplåning från allmänheten uppgick till 943 miljarder kronor (849). Inlåning från företag i kärnverksamheten ökade med 60 miljarder kronor och inlåning från hushåll med 23 miljarder kronor. Inlåning från kreditinstitut minskade till 115 miljarder kronor (176).

Emitterade värdepapper uppgick till 690 miljarder kronor (714). Under året förföll 80 miljarder kronor. Banken kunde i enlighet med likviditetsstrategin använda sin goda kreditkvalitet till att ta upp finansiering till ett belopp om 109 miljarder kronor. Förlagslånen uppgick till 40 miljarder kronor (23).

Eget kapital

Vid ingången av 2014 hade SEB ett eget kapital på 123 miljarder kronor. I enlighet med ett beslut på bolagsstämman 2014 användes 8,7 miljarder kronor för bankens utdelning (6). Nettoresultatet uppgick till 19,2 miljarder kronor och övrigt totalresultat (se sid. 36) var 1 miljard kronor. Vid slutet av året uppgick eget kapital till 135 miljarder kronor.

Utdelning

Styrelsen föreslår till årsstämman en utdelning på 4:75 kronor per A- och C-aktie, vilket motsvarar 54 procent av vinst per aktie (63 procent exklusive engångsposter). Den totala föreslagna utdelningen uppgår till 10,4 miljarder kronor (8,7), beräknat på det totala antalet utestående aktier per den 31 december 2014, exklusive återköpta aktier. SEB-aktien handlas utan utdelning den 26 mars 2015. Avstämningsdag föreslås bli den 27 mars och utdelningen betalas ut den 1 april 2015.

Förvaltat kapital och depåförvaring

Vid slutet av året uppgick det förvaltade kapitalet till 1 708 miljarder kronor (1 475). Nettoinflödet av nya volymer var 92 miljarder och värdeökningen var 141 miljarder kronor. Depåförvaringsvolymen uppgick till 6 763 miljarder kronor (5 958).

RATING

Fitch rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning A+ med positiva utsikter. Fitch anser att SEB:s lönsamhet och riskprofil alltmer liknar de banker som rankas som AA-.

Utsikterna för SEB:s långfristiga kreditbetyg för senior upplåning – A1 enligt Moody's och A+ enligt Standard & Poor's – är negativa. Orsaken är ratingbolagens syn på hur EU-direktivet om återhämtning och avveckling av banker samt förordningen om en EU-gemensam bankakut påverkar kreditinstitut i EU.

	Moody's Negativa utsikter (December 2014 1))		Standard & Poor's Negativa utsikter (Augusti 2014 1))		Fitch Positiva utsikter (Oktober 2014 1))
Kort	Lång	Kort	Lång	Kort	Lång
P–1	Aaa	A–1+	AAA	F1+	AAA
P–2	Aa1	A–1	AA+	F1	AA+
P–3	Aa2	A–2	AA	F2	AA
	Aa3	A–3	AA–	F3	AA–
	A1		A+		A+
	A2		A		A
	A3		A–		A–
	Baa1		BBB+		BBB+
	Baa2		BBB		BBB
	Baa3		BBB–		BBB–

1) Tidpunkt då utsikterna bekräftades.

HELTÄCKANDE STYRNING FÖR ATT SKAPA VÄRDE

SEB strävar eft er ett heltäckande styrnings-, planeringsoch uppföljningssystem, där aff ärsplanering, riskhantering, kapitalhantering, likviditets- och fi nansieringsplanering samt resultat- och ersättningssystem är tydligt sammankopplade och interaktiva över tiden. Denna helhetssyn utgör grunden för att kunna skapa ett jämnt resultat som är uthålligt över tiden.

Finansiell styrning och företagskultur

Genom att gynna en god företagskultur skapas stabilitet och värde. Det är bankens fasta övertygelse att långsiktigt aktieägarvärde skapas genom att etablera och upprätthålla långsiktiga relationer med kunderna. SEB tar risker utifrån de krav som intressenterna ställer, men enbart i den mån de är i linje med strategin och risktoleransen. Riskerna hanteras på ett sådant sätt att risktoleransen inte överskrids och ersättningen ska vara tillräckligt hög för att täcka risken.

En bidragande faktor till Bankens fi nansiella stabilitet är att verksamheten är väl diversifi erad, det vill säga att intäkterna kommer från olika marknader, branscher och produkter. Möjligheter och hot övervakas proaktivt för att förbättra lönsamheten på den risk som tas.

Balanserad risk och avkastning

Koncernens aff ärsverksamhet bedöms och utvärderas utifrån riskjusterade prestationsmått. Så långt det är möjligt mäts de verkliga kostnaderna både för risk och fi nansiella resurser, det vill säga likviditet och kapital, för att ge en rättvisande bild av avkastningen på kapitalet.

Prissättningen på alla produkter och tjänster ska vara riskbaserad där det är möjligt och även täcka den framtida riskutvecklingen. Till exempel allokeras kostnaden för likviditet och fi nansiering till aff ärsverksamheterna via internprissättning. Allt eft ersom myndigheternas regelverk för likviditet och fi nansiering har utkristalliserats och i takt med att intern erfarenhet och kunskap byggts upp har internprissättningen förbättrats. En viktig förändring under 2014 var att prissättningen på inlåning baseras på hur stabila volymerna är och hur de faktiskt förändras i stället för hur de avtalsmässigt förändras. En annan viktig förändring som förväntas påverka beteenden var att prissättningen av bolån baseras på kostnader för fi nansering med längre löptider.

SEB använder en intern kapitalallokeringsmodell för att mäta den riskbaserade lönsamheten. Modellen bygger på myndigheternas regelverk och är kalibrerad till SEB:s kapitalmål. För varje aff ärsområde utgör nivån på det allokerade kapitalet det kapitalkrav som motsvarar respektive enhets risktagande. Modellen syft ar till att kapitalet ska användas där den bästa riskjusterade avkastningen kan skapas. SEB har sedan 2012 gradvis anpassat det allokerade kapitalet så att det fullt ut speglar de ökade kapitalkraven på Banken. År 2014 allokerades ytterligare 10 miljarder kronor till divisionerna mot bakgrund av detta.

SEB hanterar de fi nansiella konsekvenserna av aff ärsbeslut utifrån tre huvudaspekter:

• tillväxt, fördelning och risk i aff ärsvolymerna
• de krav som verksamheten ställer på kapital, fi nansiering och likviditet samt
• lönsamhet

Mål sätts och utvärderas löpande för att hantera och optimera resurser utifrån dessa tre aspekter.

Hur vill du sammanfatta 2014?

Som företagsbank har vi sett positiva avtryck från företagens ökade aktivitetsnivå och vi har haft god fart på aff ären. Samtliga delar inom banken har på ett förtjänstfullt sätt kombinerat intäktstillväxt med kostnadseff ektivitet.

Hur hanterar ni det faktum att kraven på bankerna hela tiden skruvas upp?

Kraven på oss ska vara höga eft ersom vi fyller en viktig samhällsfunktion. Det viktiga för oss är att nuvarande regelverk implementeras och ger oss stabila förutsättningar för verksamheten. För i andra ledet ändrar vi den interna styrningen av prissättning av likviditet och kapital för att prissättningen mot kund ska återspegla den verkliga kostnaden i enlighet med vad reglerna syft ar till.

Hur skulle negativa räntor påverka verksamheten?

Negativa räntor är i grunden ett allvarligt symptom på att en ekonomi inte fungerar fullt ut. Att betala för att placera pengar hos Riksbanken eller annan centralbank tar emot men samtidigt måste vi följa marknadsprissättningen. Som bank drar vi oss i det längsta för att införa negativa räntor gentemot småsparare. Dessutom fi nns det en rad praktiska, systemmässiga och relationsmässiga skäl som talar emot.

Hur undviker ni att kostnadsmålet står i konfl ikt med behovet att investera för framtiden?

Egentligen ser jag ingen konfl ikt i detta då vårt kostnadsmål inkluderar en hel del investeringar samtidigt som vi vardagsrationaliserar för att göra banken mer eff ektiv. Genom att höja den interna produktiviteten skapar vi utrymme för ytterligare investeringar.

Vad är din syn på framtiden?

Det går inte att bortse från att vi lever i en mycket komplex omvärld med syrefattig återhämtning. Halveringen av oljepriset är ett tecken på det. Vi har nollräntor och ingen infl ation. Samtidigt verkar vi i en stabil region och med storföretagskunder som är försiktigt optimistiska och mer aktiva. Vi ska ta tillvara möjligheten att fortsätta växa med våra kunder.

UPPDATERADE FINANSIELLA MÅL

SEB:s viktigaste långsiktiga finansiella mål justerades av styrelsen i början av 2015. Målen speglar ledningens långsiktiga engagemang för en konkurrenskraftig och uthållig avkastning samtidigt som de nya regelverken följs allteftersom de utvecklas.

Utdelning

Utdelningen per aktie skall vara 40 procent eller mer av vinst per aktie. Storleken på utdelningen fastställs med hänsyn till det rådande ekonomiska läget, SEB:s finansiella position, intjäning, myndighetskrav och tillväxtmöjligheter. SEB strävar efter en långsiktig utdelningstillväxt utan att påverka kapitaltäckningen negativt.

Utdelning 2014

Den föreslagna utdelningen för 2014, exklusive engångsposter, motsvarar 63 procent av vinsten per aktie. Inklusive engångsposter motsvarar utdelningen 54 procent av vinsten per aktie. Se sid. 37 för information om utdelningen.

Utdelning

Räntabilitet

SEB strävar efter att generera konkurrenskraftig avkastning på eget kapital. Det betyder att banken långsiktigt strävar efter att nå en lönsamhet på 15 procent.

Kapitaltäckning

SEB ska upprätthålla en kärnprimärkapitalrelation som är cirka 1,5 procentenheter högre än gällande kapitalkrav från Finansinspektionen. Kapitalmålet för kärnprimärkapitalrelationen uppskattas till, pro forma, cirka 17 procent för att kunna möta målet på 1,5 procentenheters marginal 1).

Räntabilitet 2014

Räntabiliteten för 2014, exklusive engångsposter, var 13,1 procent. Inklusive engångsposterna var räntabiliteten 15,3 procent.

Räntabilitet

3) Exklusive (13,1) och inklusive (15,3) engångsposter

Kapitaltäckning 2014

Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel III var 16,3 procent vid slutet av 2014. Det var 0,6 procentenheter över myndighetskravet. Se sid. 31 och not 20 för ytterligare information om bankens kapitaltäckning. Kärnprimärkapitalrelation

Mål 2015: 1,5 procentenheter över myndighetskravet.

1) Finansinspektionens nya kapitalkrav träder i kraft i sin helhet under den senare delen av 2015. Baserat på bankens nuvarande uppfattning om kraven och bankens balansräkning per den 31 december 2014 uppskattas SEB:s kapitalmål för kärnprimärkapitalrelationen, pro forma, behöva vara cirka 17 procent för att kunna möta målet på 1,5 procentenheters marginal över myndighetskravet.

Osäkerheten består

Den makroekonomiska utvecklingen fortsätter att vara osäker; stora globala obalanser kvarstår och om centralbankernas likviditetsstöd till de finansiella marknaderna dras in kan svårbedömda direkta och indirekta effekter uppstå. Marknadernas osäkerhet avseende den geopolitiska utvecklingen i Ukraina och Mellanöstern, i tillägg till osäkerheten om oljeprisutvecklingen, kvarstår under 2015. Dessutom finns det en osäkerhet om det nuvarande låga ränteläget förlängs, framförallt runt de finansiella och praktiska följderna av negativa räntor.

I SEB påverkar kredit-, marknads-, likviditets-, IT- och operationella samt livförsäkringsrisker verksamheten. Koncernens riskstruktur och dess riskhantering beskrivs mer detaljerat på sidan 28 och framåt samt i not 18.

Det internationella Basel III-regelverket som rör kapital, likviditet och finansiering kan få långtgående konsekvenser för hanteringen av tillgångar och skulder och hela banksektorns lönsamhet. Stora delar av regelverket har införts men ännu kvarstår ett antal viktiga frågor att lösa.

KUNDERNAS BEHOV LIGGER BAKOM SEB:S RESULTAT

Kundernas behov av att till exempel låna, betala, spara, investera eller handla med finansiella instrument är källan till SEB:s affärsvolymer och rörelseresultat.

Det makroekonomiska läget är av stor vikt för bankens kunder och är därmed en av de faktorer som har störst betydelse för bankens verksamhet och resultat. Med positiva ekonomiska indikatorer är företag och privatpersoner mer benägna att investera och konsumera, vilket normalt leder till ökad utlåning, fler betalningar, ett större antal transaktioner på de finansiella marknaderna etcetera. I en mer ogynnsam del av konjunkturcykeln, då kunderna sannolikt är mer försiktiga, kan tillväxten i affärs- och transaktionsvolymer avta och kreditförlusterna riskerar att öka. SEB:s roll är att stödja kunden och tillhandahålla tjänster oavsett konjunkturläget.

Flertalet specifika faktorer påverkar SEB:s resultat.

AFFÄRSVOLYMER I BALANSRÄKNINGEN

	TILLGÅNGAR, Mkr	2014
1	Centralbanker	119 915
2	Utlåning	67 632
3	Repor	14 168
4	Skuldinstrument	9 145
	Utlåning till övriga kreditinstitut	90 945
5	Offentlig förvaltning	50 096
6	Hushåll	518 556
7	Företag	689 291
8	Repor	75 759
9	Skuldinstrument	21 978
	Utlåning till allmänheten	1 355 680
10	Skuldinstrument	197 248
11	Aktieinstrument	101 052
12	Derivat	273 684
13	Försäkringstillgångar	364 860
	Finansiella tillgångar till verkligt värde	936 844
14	Skuldinstrument	43 107
15	Aktieinstrument	2 859
	Övrigt	48
	Finansiella tillgångar som kan säljas	46 014
	Övrigt	91 848
	Summa tillgångar	2 641 246

Bankens räntenetto är baserat på en marginal över en referensränta. Räntenivån är av mindre betydelse för räntenettot än marginalen – med undantag för när räntan närmar sig noll. Provisionsbaserade intäkter stiger med ökade affärsvolymer. Fondrelaterade provisioner ökar med högre marknadsvärden. Marknadsvärdet på vissa tillgångar och skulder påverkar resultatet och banken betalar ränta i samband med finansieringen av verksamheten.

Översikten på dessa sidor visar kortfattat relationen mellan vissa kundaffärer och intäkter.

Vissa affärsvolymer redovisas som poster i balansräkningen och vissa rapporteras utanför – i enlighet med gällande redovisningsregler.

	SKULDER OCH EGET KAPITAL, Mkr	2014
16	Centralbanker	42 401
17	Inlåning	68 119
18	Repor	4 666
	Skulder till kreditinstitut	72 785
19	Offentlig förvaltning	62 230
20	Hushåll	246 433
21	Företag	628 566
22	Repor	5 885
	In- och upplåning från allmänheten	943 114
23	Skulder till försäkringstagare	364 354
24	Certifikat	213 655
25	Obligationslån	476 208
	Emitterade värdepapper	689 863
26	1) Skuldinstrument	25 815
27	1) Aktieinstrument	15 237
28	Derivat	239 711
	Övriga finansiella skulder till verkligt värde	280 763
	Övriga skulder	73 125
29	Efterställda skulder	40 265
	Summa skulder	2 506 670
	Totalt eget kapital	134 576
	Summa skulder och eget kapital	2 641 246

ÖVRIGA AFFÄRSVOLYMER (exempel)

30	Värdepapperstransaktioner	Banken förmedlar kunders värdepappersaffärer, till exempel aktier
30	Förvaltat kapital	Banken investerar kunders kapital, till exempel i fonder
30	Depåförvaring	Banken förvarar värdepapper och förmedlar utdelningar och räntor för kunders räkning
30	Korttransaktioner	Banken möjliggör kortbetalningar
30	Kreditlöften	Banken förhandsbeslutar om framtida krediter till kunder
30	Garantier	Banken tillhandahåller kreditriskhantering till kunder
30	Emissioner	Banken ger råd och assistans när kunder emitterar till exempel obligationer
30	Värdepapperslån	Kunderna lånar och lånar ut aktier
30	Betalningar och cash management	Banken håller konton och möjliggör betalningar

KUNDTRANSAKTIONER, AFFÄRSVOLYMER OCH INTÄKTER

	Räntenetto 19 943 Mkr	Provisionsnetto 16 306 Mkr	Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 921 Mkr	Livförsäkrings intäkter, netto 3 345 Mkr	Övriga intäkter, netto 4 421 Mkr
Utlåning	SEB tillhandahåller lån till företag, privatper soner, banker och offentlig förvaltning, vilket skapar ränte intäkter under lånens löptid.	SEB deltar i eller leder syndikeringar av lån, vilket skapar pro visionsintäkter. Uppläggningsavgifter vid utlåning till företag, privatpersoner, banker och offentlig förvalt ning.
Skuld instrument	Banken håller skuldin strument – ränte bärande värdepapper och obligationer – i syfte att hantera sin likviditet och för kund handel. De uppbär ränta under löptiden.		Bankens handelslager av skuldinstrument hålls för kundhandel och är också en del av likviditetshanteringen. Handeln med kunderna ger ett resultat liksom marknadsvärdet på innehaven. 1)		Försäljning av egna innehav av skuldinstru ment som hålls i likviditets- och inves teringssyfte ger ett resultat.
Aktie instrument		SEB erhåller provisioner i rollen som aktie mäklare och som mot part i aktielånaffärer. 30	Bankens handelslager av aktieinstrument hålls för kundhandel och SEB är motpart i aktieswappar. Handeln med kunderna ger ett resultat liksom mark nadsvärdet på inne haven 1) Utdel ningar från aktie innehav.		Försäljning av egna aktieinnehav påverkar resultatet. Utdelningar från aktieinnehav.
Derivat	Ränterelaterade deri vatinstrument som används av SEB för att minska svängningar i resultatet (säkring) ger ränta under löptiden.	Banken erhåller provi sioner vid handel med derivat i vissa fall	Banken är motpart för kunder som vill hantera sina risker ( till exempel ränterisk) med hjälp av derivatinstrument. Både kundhandeln och marknadsvärdet på innehaven påverkar resultatet.		Marknadsvärdet på derivat som SEB använder för säkring (samt det säkrade instrumentet) – om säkringen inte är per fekt.
Sparande: In- och upplåning och försäkring	Inlåning från företag och privatpersoner, banker och offentliga sektorn ger upphov till räntekostnader.	Banken erhåller provi sioner från vissa bank konton.		SEB tillhandahåller lös ningar för kunder som vill använda fond- eller traditionell försäkring. Åtaganden gentemot kunden och motsva rande tillgångar rappor teras i balansräkningen.
Emitterade värde papper och efter ställda skulder	SEB finansierar verk samheten med hjälp av räntebärande kortfris tiga certifikat och lång fristiga obligationslån, säkerställda obliga tioner, aktieindexobli gationer och förlagslån, i vilka räntekostnader uppstår	Indexobligationer som genererar provisioner tillhandahålls för kund investeringar.	Värdet på kreditrisk i SEB:s emitterade vär depapper påverkar resultatet. Det gör även marknadsvärdet på aktieindexobligationer.		Inlösen i förtid av skuldinstrument utgivna av SEB påverkar resultatet.
Affärs volym utanför balans räkningen		Banken tillhandahåller en rad kundtjänster som genererar provisioner. Avgifterna är fasta och transaktionsbaserade, men vissa beror på marknadsvärden. 30

1) Kort position – ingår som en motpost i det lager som hålls för kundhandel.

SEB:S DIVISIONER

	DIVISION	TJÄNSTEERBJUDANDEN	HÄNDELSER UNDER 2014
STORA FÖRETAG & INST.	Chefer: Johan Torgeby och Joachim Alpen	Stora Företag & Institutioner erbjuder rådgivningsbaserade aff ärs- och investment banktjänster riktade till stora företag och fi nansiella institutioner i Norden och Tysk land samt genom en omfattande internatio nell närvaro. Kunddriven handel i aktier och valutor, likviditetshantering, fi nansiering, kapitalmarknadstjänster och förvaring av värdepapper ingår i tjänsteutbudet.	Ett externt partnerskap inom global custody-området presenterades. SEB registrerades som swap-handlare i USA och därmed är det globala kunderbjudandet inom valutahandeln starkt förankrat. SEB arrangerade Asia Council för 11:e gången och lanserade en ny version av sin inter netbank för stora företag och institutioner. SEB deltog i de fl esta fusioner och förvärv som gjordes i Norden under 2014.
KONTORSRÖRELSEN	Chef: Mats Torstendahl	Kontorsrörelsen i Sverige betjänar 1,7 mil joner privatpersoner och 200 000 små och medelstora företag med rådgivning och banktjänster genom 164 kontor, Telefon banken, Internetbanken och Mobila banken. Den ansvarar också för kortutgivning i de nordiska länderna såväl under SEB:s eget varumärke som för Eurocard och Diners Club.	Digitala och mobila kundmöten under lättades genom nya plattformar för både företags- och privatkunder. Kundnöjdheten förbättrades, vilket bekräft ades av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Ett förenklat och heltäckande sparerbjudande lanserades. Inlösenverksamheten Euroline avyttrades. DnB:s företagskort i Norge och Nets Euro card-verksamhet i Finland förvärvades.
KAPITALFÖRVALTNING	Chef: Christoff er Malmer	Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvalt ningstjänster och rådgivning till institutio ner, livförsäkringsbolag och privatpersoner. Divisionen har också ett ledande nordiskt private banking-erbjudande till kapital starka personer och stift elser med ett brett serviceutbud inom juridisk rådgivning, investeringar, fi nansiering, försäkring samt traditionell bankservice i och utanför Sverige.	Private banking-erbjudandet förbättrades med hjälp av utökade analys-och investe ringsprocesser. Divisionen förbättrade sitt fonderbjudande, där till exempel SEB:s mikrofi nansfonder för institutionella kun der tilldrog sig stort intresse. Kundernas eft erfrågan på SEB:s allokeringsprodukter – strategifonder – fortsatte, vilket medför de markant ökade infl öden.
LIV	Chef: Peter Dahlgren	Liv tillhandahåller försäkrings- och pen sionslösningar för privatpersoner och fö retag. SEB:s livdivision är en av de ledande leverantörerna inom livförsäkring och en av de tre största inom fondförsäkring i Norden och Baltikum totalt.	Liv tillkännagav starten för en traditionell livförsäkringsportfölj i Sverige, vilket gör SEB till en fullskalig livförsäkringsleveran tör. Trygg Pension, en garantiprodukt som täcker 90 procent av premiebetalningen, lanserades och följdes senare av en svensk depåförsäkring avsedd för private ban king-kunderna.
BALTIKUM	Chef: David Teare	Divisionen tillhandahåller banktjänster och rådgivning till 1,8 miljoner privatpersoner och 130 000 små- och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen genom 113 kontor, via onlinetjänster och mobila lös ningar. Baltiska fastighetsbolag ingår också i divisionen.	SEB lanserade Baltic Innovation Lab med råd och hjälp framförallt för nystartade företag. Den mobila betalningsapplikatio nen förbättrades. Divisionen fokuserade på hållbarhetsfrågor och antalet pappers lösa kontor ökade. Home bank -strategin stärktes genom ytterligare satsning på rådgivning. Litauen förberedde sig inför införandet av euron.

RÖRELSEINTÄKTER PER

2014 2013

2014 2013 2012

2014 2013

2014 2013

2014 2013

2012

2012

2012

2012

0 5 10 15 20

• Markets • Transaction Banking • Corporate & Investment Banking

0 4 8 12 16

• Kontorsrörelsen Sverige

•Institutional Clients • Private Banking

• Trygg Liv, Sverige • SEB Pension, Danmark • SEB Life & Pension, International

024 68

024 68

01234

• Estland • Litauen

• Lettland

• SEB Kort

Intäkterna ökade med 8 procent till 18,1 miljarder. De flesta enheter bidrog till förbättringen, som till stor del återspeglade den högre aktivitetsnivån. Kostnaderna var i stort sett oförändrade. Kreditkvaliteten var generellt sett hög. Rörelseresultatet steg med 11 procent till 9,1 miljarder.

Aktiviteten inom fusioner, förvärv och börsintroduktioner var hög; valutahandeln gick bättre än 2013. Fixed Income rapporterade lägre resultat till följd av låga räntor och lägre volatilitet.

Intäkterna steg med 5 procent, främst till följd av ett högre räntenetto från låneportföljen. Kostnaderna sjönk något. Kreditkvaliteten var fortsatt stark och kreditförlusterna låga.

Antalet helkunder på företagsmarknaden ökade med 9 400. Däremot sjönk företagsutlåningen något till följd av det osäkra ekonomiska världsläget. Privatkundernas sparande i fonder mer än fördubblades. SEB:s bolåneportfölj växte i takt med marknaden.

Intäkterna ökade med 16 procent till följd av förbättrade basprovisioner, ökade intäkter från kurtage och prestationsrelaterade intäkter. Kostnaderna var i stort sett oförändrade. Rörelseresultatet steg med 40 procent.

Private Banking fortsatte att attrahera nya kunder och nya förvaltade volymer under året.

För den institutionella kapitalförvaltningen var 2014 ett rekordår när det gäller försäljning och flera nya mandat vanns.

Intäkterna steg med 4 procent, främst till följd av ökade fondförsäkringsinkomster. Kostnaderna var i stort sett oförändrade. Rörelseresultatet steg med 9 procent, främst till följd av ökande fondvärden men även högre premievolymer, särskilt i Sverige och Danmark.

Premieinkomsterna uppgick till 36 miljarder kronor, en ökning med 20 procent.

Intäkterna steg med 4 procent, delvis till följd av ökat räntenetto. Kostnaderna var i stort sett oförändrade. Kreditförlusterna minskade påtagligt från föregående år och problemlånen sjönk med 21 procent, vilket ledde till att rörelseresultatet förbättrades med 13 procent.

BOLAGSSTYRNING INOM SEB

för att kunna upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att alla intressenter – kunder, medarbetare, aktieägare och andra – har ett stort förtroende för verksamheten. Att ställa höga etiska och professionella krav på organisationen och medarbetarna samt att upprätthålla en sund riskkultur är avgörande. En god bolagsstyrning är väsentlig för detta förtroende och medger att hela banken kan verka mot samma mål på ett effektivt sätt.

BETYDELSEN AV BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrning är det system genom vilket ett företag styrs och kontrolleras.

Att skapa förtroende i förhållande till kunder, medarbetare, aktieägare och många andra intressenter är viktigt för SEB. En väl fungerande

bolagsstyrning utgör grunden för detta förtroende. Det är för att behålla detta och för att förebygga intressekonflikter som roller och ansvar tydligt definieras och fördelas mellan aktieägare, styrelse, ledning och andra intressen ter. SEB:s arbete med bolagsstyr ning fokuserar på att säkerställa smidiga och effektiva processer med hög etisk

standard samt en god riskhantering och intern kontroll.

REGELVERK

Som svenskt publikt bankaktiebolag med värdepapper noterade på Nasdaq Stockholm är SEB skyldigt att följa en mängd olika regler. Det externa ramverket för bolagsstyrningen omfattar bland annat:

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bolagsstyrning

Viktiga inslag i styrelsens arbete under året har varit den makroekonomiska situationen med globala stagnations- och deflationsrisker samt en ökad geopolitisk oro. Även de många och långtgående förslagen till nya regelverk internationellt har präglat diskussionen. I denna miljö har SEB fortsatt hålla kursen för att skapa långsiktig och uthållig tillväxt och kundnytta, vilket utgör basen för att nå de finansiella målen.

Marcus Wallenberg, styrelsens ordförande

• aktiebolagslagen
• årsredovisningslagen
• regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm
• den svenska koden för bolagsstyrning (koden)
• lagen om bank- och fi nansieringsrörelse
• regler från Finansinspektionen
• regler från European Banking Association.

SEB tillämpar även ett internt regelverk. Det interna ramverket omfattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policys och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom koncernen är viktiga verktyg för styrelsen och verkställande direktören (VD) i deras styrande och kontrollerande roller. Särskilt viktiga i detta sammanhang är:

• arbetsordningen för styrelsen
• instruktionerna för VD och för koncernens aff ärsverksamhet
• koncernens kreditinstruktion och riskpolicy
• instruktionen för hantering av frågor om intressekonfl ikter
• etikpolicyn
• instruktionen för åtgärder mot penningtvätt och fi nansiering av terrorism
• ersättningspolicyn
• hållbarhetspolicyn
• policys för lämplighetsprövning av styrelseledamöter samt ledamöterna i verkställande ledningen (VL) och ledande befattningshavare.

SEB:s arbete med frågor angående etik och hållbarhet är en integrerad del i verksamheten och styrelsen diskuterar regelbundet dessa frågor. SEB:s uppförandekod beskriver och utvecklar SEB:s värderingar och principer när det gäller aff ärsrelationer och ger vägledning så att verksamheten bedrivs enligt värderingarna. Policys och riktlinjer för hållbarhet liksom de koncerngemensamma ställningstaganden och branschpolicys som täcker frågor inom miljö, samhälle och styrning är också väsentliga i detta sammanhang. Uppförandekoden fi nns på SEB:s webbplats.

SEB:s bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagsstyrningskoden. Bolagsstyrningsrapporten och mer information om bolagsstyrning inom SEB fi nns på SEB:s webbplats.

KODEN FÖR BOLAGSSTYRNING

SEB strävar efter att följa koden där så är lämpligt. Vi har inga avvikelser att rapportera för 2014.

AKTIEÄGARE OCH BOLAGSSTÄMMA

Aktieägarna utövar sitt infl ytande på bolagsstämman genom att bland annat utse bankens styrelse och revisor.

SEB har närmare 270 000 aktieägare. Av dessa har cirka 170 000 innehav som är mindre än 500 aktier medan cirka 200 har innehav som är större än 1 000 000 aktier, motsvarande 80 procent av kapital och röster. SEB:s aktiekapital består av två aktieslag: A- och C-aktier. Varje A-aktie representerar en röst och varje C-aktie en tiondels röst. SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2014

DE STÖRSTA AKTIEÄGARNA 31 december 2014

	Antal aktier	Varav C- aktier	Andel av kapital. %	Andel av röster, %
Investor AB	456 198 927	4 000 372	20,8	20,9
Trygg Stiftelsen	145 573 802		6,6	6,7
Alecta	128 400 000		5,9	5,9
Swedbank Robur fonder	112 792 070		5,1	5,2
AMF Försäkring & fonder	52 542 136		2,4	2,4
SEB fonder	35 914 021		1,6	1,7
SHB fonder	33 570 275	26 419	1,5	1,5
Wallenberg-stiftelser	33 057 244	5 871 173	1,5	1,3
Norges Bank Inv Mngt	30 900 054		1,4	1,4
SHB	24 244 991		1,1	1,1
Första AP-fonden	22 616 509		1,0	1,0
Fjärde AP-fonden	22 343 975		1,0	1,0
Andra AP-fonden	17 134 058		0,8	0,8
Nordea fonder	16 299 639		0,7	0,8
Skandia Liv	18 252 418	1 703 752	0,6	0,6
Utländska ägare	583 141 449	1 696 628	26,6	26,8
Källa: Euroclear/SIS Ägarservice

AKTIEÄGARSTRUKTUR Andel av aktiekapitalet den 31 december 2014

73,4
48,1
12,0
13,3
26,6

Majoriteten av bankens ca 270 000 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna representerar tillsammans 48 procent av kapital och röster.

Källa: Euroclear/SIS Ägarservice AB

ANTAL

	AKTIEÄGARE					Tusental
2010						295
2011					287
2012					277
2013					268
	2014				269
0	50	100	150	200	250	300

SEB-aktien är den fjärde mest spridda börsnoterade aktien i Sverige.

framgår av tabeller och grafer på sidan 45 och ovan.

Årsstämman hålls i Stockholm och datum och plats för stämman meddelas på SEB:s webbplats senast vid den tidpunkt då delårsrapporten för tredje kvartalet publiceras. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud. Årsstämman hålls på svenska.

Årsstämman 2014 hölls den 25 mars 2014. 1 184 personer, företrädande 1 899 aktieägare, alla styrelseledamöter, VL och bankens revisor var närvarande vid stämman. Protokollet från stämman finns tillgängligt på SEB:s webbplats. Vid stämman användes ett elektroniskt röstningssystem med röstningsdosor vid omröstningarna. De viktigaste besluten som fattades vid stämman var:

• utdelning med 4:00 kronor per aktie
• minskning av styrelsen till elva ledamöter
• omval av elva styrelseledamöter
• omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande
• omval av PricewaterhouseCoopers (PwC) som revisor

ANDEL RÖSTER REPRESENTERADE VID STÄMMAN Procent

0	15	30	45	60
	2014			63,71
2013				63,64
2012				62,18
2011				59,18
2010				60,85

• beslut om riktlinjer för ersättning till VD och andra ledamöter av VL

• beslut om tre långfristiga aktieprogram
• beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försäljning av egna aktier för SEB:s värdepappersrörelse, för de långfristiga aktieprogrammen och för kapitaländamål.

VALBEREDNINGEN

Valberedningens främsta uppgift är att ta fram förslag till ordförande och övriga ledamöter av styrelsen.

Valberedningens uppdrag är att arbeta fram förslag att föreläggas årsstämman för beslut som:

• förslag till ordförande vid årsstämman
• antal styrelseledamöter
• förslag till styrelseledamöter
• förslag till styrelseordförande
• styrelsearvoden fördelat på ledamöterna samt ersättning för kommittéarbete
• arvode för revisorn
• förslag till revisor
• i förekommande fall förslag till beslut om regler för valberedningen.

Valberedningen har som utgångspunkt för sitt arbete att bedöma i vilken grad styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på styrelsen till följd av bankens verksamhet och organisation, läge och framtida inriktning, liksom de kriterier som anges i nya regler och riktlinjer. Bland annat diskuteras styrelsens storlek och sammansättning. Det avser till exempel branscherfarenhet och kompetens samt andra mångfaldsperspektiv, bland dem könsfördelning, ålder och geografiskt ursprung. Efter rekommendation av bankens styrelse följer valberedningen den policy om styrelseledamöters mångfald och lämplighet som bankens styrelse har antagit.

Enligt beslut av årsstämman ska valberedningen vara sammansatt av styrelsens ordförande samt representanter för bankens fyra största aktieägare (utifrån röstetalet den 31 augusti 2014), under förutsättning att dessa önskar utse en ledamot. En av de oberoende styrelseledamöterna ska adjungeras till valberedningen. Sammansättningen av valbered ningen

VALBEREDNING INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2015

Ledamot	Representant för	Röster, % 31 aug, 2014
Petra Hedengran, ordförande	Investor	20,8
William af Sandeberg	Trygg-Stiftelsen	6,7
Staffan Grefbäck	Alecta	5,7
Peder Hasslev	AMF Försäkring och Fonder	2,8
Marcus Wallenberg	SEB, styrelsens ordförande
		36,0

Urban Jansson, adjungerad, utsedd av styrelsen

uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden, bland annat avseende ledamöternas oberoende. Valberedningen har tillgång till information om SEB:s verksamhet och finansiella och strategiska position lämnad av styrelsens ordförande och den adjungerade ledamoten. Valberedningen granskar också resultatet av utvärderingar som sker av styrelsen och dess arbete samt av ordföranden.

En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken. Det är därför avgörande att styrelseledamöterna har den erfarenhet och det kunnande från den finansiella sektorn och andra sektorer samt den internationella erfarenhet och det kontaktnät som krävs, både i bankens nuvarande position och för framtiden. Valberedningen för årsstämman 2014 bedömde i vilken grad styrelsen uppfyllde dessa krav. Valberedningens uppfattning var att den vid 2014 års stämma föreslagna och valda styrelsen uppfyller kraven.

Valberedningen inför årsstämman 2015 utsågs under hösten 2014. En redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas vid årsstämman 2015. Ingen ersättning har utgått till valberedningens ledamöter. Valberedningens förslag, med särskilt yttrande över förslaget till styrelse, finns på SEB:s webbplats.

STYRELSEN

Styrelsen har det övergripande ansvaret för SEB:s organisation, förvaltning och den verksamhet som bedrivs i koncernen.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheten och har bland annat följande uppgifter:

• beslutar om verksamhetens art, inriktning och strategi samt ramar och mål för detta
• följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna
• har ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att redovisningen, medelsförvaltningen (treasury) och de finansiella förhållandena i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bolagsordningen
• beslutar om större förvärv och avyttringar liksom andra större investeringar
• utser och entledigar VD, Chief Risk Officer (CRO), ledamöterna i VL och chefen för internrevision samt beslutar om ersättningen till dessa.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och ser bland annat till att styrelseledamöterna löpande får information och utbildning om förändringar i regler för verksamheten och om ansvaret som styrelseledamot i ett noterat finansiellt bolag. För styrelsen arrangeras årligen utbildnings- och fördjupningsseminarier inom områden

som kapital och likviditet, risk samt regelverk. Nya ledamöter erbjuds ett utbildningsprogram med information om och diskussion kring de olika verksamheterna. En del i denna utbildning omfattar även verksamheterna inom kontrollfunktionerna för risk, internrevision och compliance.

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år, till slutet av nästkommande årsstämma. Styrelsen har sedan årsstämman 2014 bestått av elva ordinarie ledamöter, utan suppleanter, valda av årsstämman samt två ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter. För att styrelsen ska vara beslutsför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. VD är den enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken. Valberedningen har gjort en samlad bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till banken och bankens ledning samt i förhållande till aktieägare som kontrollerar 10 procent eller mer av aktierna eller rösterna och funnit att sammansättningen av styrelsen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden vad avser styrelseledamöternas oberoende. Styrelsens sammansättning liksom ledamöternas oberoende, framgår av tabell på sidan 48. Uppgifter om ledamöterna presenteras på sid 54.

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2014 hölls tolv styrelsemöten. VD deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då VD:s arbete utvärderas. Andra medlemmar i ledningen deltar när så krävs för att tillhandahålla information eller på anmodan från styrelsen eller VD.

Styrelsens ersättning

På SEB:s årsstämma 2014 beslutade aktieägarna om ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om

UTVÄRDERING AV STYRELSEN, VD OCH VERKSTÄLLANDE LEDNING

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat inkluderar en enkät med efterföljande diskussioner i styrelsen. Genom denna process utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat:

• huruvida varje enskild styrelseledamot aktivt deltar i styrelsens och kommittéernas diskussioner
• huruvida styrelseledamöterna bidrar med självständiga omdömen
• om atmosfären på mötena främjar öppna diskussioner.

Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen. Utvärderingsprocessen och resultatet av denna bidrar bland annat till att styrelsearbetet kan förbättras ytterligare och hjälper valberedningen att utvärdera bland annat storleken och sammansättningen av styrelsen. Styrelsens ordförande utvärderar, formellt en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Urban Jansson, en av styrelsens vice ordföranden.

Styrelsen utvärderar löpande VD:s och VL:s arbete, varvid varken VD eller annan medlem av VL deltar.

STYRELSEN FRÅN OCH MED ÅRSSTÄMMAN 2014

					Oberoende i förhållande till		Audit and	Remunera	Totalt	Närvaro	Närvaro
Namn	Befattning	Vald	Banken	större aktieägare	Risk and Capital Committee	Compliance Committee	tion and HR Committee	arvode, kronor	styrelse möten	kommitté möten
Marcus Wallenberg	Ordförande	2002	Ja	Nej	●	●	●	3 465 000	12/12	27/28
Urban Jansson	Vice ordförande	1996	Ja	Ja	●			1 260 000	12/12	18/18
Jesper Ovesen	Vice ordförande	2004	Ja	Ja	●			1 075 000	12/12	17/17
Johan H. Andresen	Ledamot	2011	Ja	Ja		●		820 000	12/12	5/5
Signhild Arnegård Hansen	Ledamot	2010	Ja	Ja			●	820 000	12/12	4/4
Samir Brikho	Ledamot	2013	Ja	Ja				625 000	11/12
Winnie Fok	Ledamot	2013	Ja	Ja				625 000	9/12
Birgitta Kantola	Ledamot	2010	Ja	Ja		●		1 012 500	11/12	5/5
Tomas Nicolin	Ledamot	2009	Ja	Ja	●			950 000	12/12	19/19
Sven Nyman	Ledamot	2013	Ja	Ja			●	1 012 500	12/12	7/7
Annika Falkengren	Ledamot	2005	Nej	Ja				–	12/12
Magdalena Olofsson	Ledamot 1)	20122)						–	11/12
Maria Lindblad	Ledamot 1)	20123)						–	12/12
Annika Isenborg	Suppleant 1)	2014						–	10/10
Håkan Westerberg	Suppleant 1)	2011						–	12/12

● Ordförande ● Vice ordförande ● Ledamot 1) Av anställda utsedda ledamöter 2) Suppleant 2003–2007 3) Suppleant 2012–2013

11 665 000 kronor och om hur arvodet skulle fördelas mellan styrelsens och dess kommittéers ledamöter. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efter förslag från SEB:s valberedning har styrelsen fastställt en policy om att styrelsens ledamöter bör an vända 25 procent av sitt arvode till att köpa och inneha aktier i SEB upp till ett belopp som motsvarar ett års arvode. Information om ersättningsprinciper, ersättning till VD och VL och om långfristiga aktieprogram finns på sid. 58.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen har inrättat kommittéer för att handlägga vissa frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. Inom styrelsen finns för närvarande tre kommittéer: Risk and Capital Committee (RCC), Audit and Compliance Committee (ACC) och

Remuner ation and Human Resources Committee (RemCo). Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. Ledamöterna utses för ett år i taget. En viktig princip är att så många av

styrelsens ledamöter som möjligt ska delta i kommittéarbetet, även som ordförande i kommittéerna. Styrelsens ordförande är inte ordförande i någon av de tre kommittéerna. Varken VD eller andra befattningshavare i banken ingår i kommittéerna. Förutom arbetet i kommittéerna tillämpas ingen arbetsfördelning inom styrelsen.

"Viktiga områden under 2014 har varit policyfrågor för bolån samt svenska hushålls amorteringskultur och fortsatt ökade skuldsättning. Bankens kreditportfölj och risktolerans i de baltiska länderna har följts noggrant givet den geopolitiska händelseutvecklingen. Den

nuvarande lågräntemiljön och förhållandevis höga riskaptiten i de finansiella marknaderna och dess påverkan på bankens verksamhet har också bevakats. Finansinspektionens arbete med att färdigställa den svenska anpassningen till de nya kapitalregelverken i Europa och de europeiska myndigheternas genomlysning av banksektorn – Asset Quality Review – där SEB uppvisade en kapitalstyrka i Europas toppskikt har varit föremål för särskild bevakning."

Urban Jansson, ordförande

RCC har till uppgift att stödja styrelsen i dess arbete med att granska och säkerställa att SEB är organiserad och leds på ett sådant sätt att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att de mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med styrelsens fastställda risktolerans samt med externa och interna regler. RCC följer också kontinuerligt koncernens risk- och kapitalsituation.

RCC beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och övervakar riskhanteringssystem och den övergripande risktoleransen och strategin, på såväl kort som lång sikt, liksom implementeringen av strategin. Kommittén bereder förslag till tillsättande och entledigande av CRO. Den beslutar även i individuella kreditärenden av väsentlig betydelse eller principiell karaktär samt biträder RemCo i att tillhandahålla en risk- och kapitalbaserad syn på ersättningssystemet. RCC höll sjutton möten under 2014.

Koncernens ekonomi- och finansdirektör (CFO) har det övergripande ansvaret för information och presentation av de kapital- och finansieringsärenden som föredras för kommittén. CRO har motsvarande ansvar för risk- och kreditärenden. VD, CFO och CRO deltar regelbundet i mötena. Riskorganisationen beskrivs mer utförligt på sid 52, risk-, likviditets- och kapitalhanteringen på sid. 28.

Ledamöter i RCC

Urban Jansson (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Jesper Ovesen och Tomas Nicolin.

RCC:s arbete under 2014:

• uppföljning av tillämpningen av koncernpolicys liksom beslut om kreditpolicys och instruktioner som kompletterar koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion
• uppföljning av hur koncernens risker utvecklas med fokus på den långsiktiga utvecklingen och stabiliteten på den svenska bolånemarknaden
• beredning av limiter för marknads- och likviditetsrisker • granskning av väsentliga förändringar i kreditportföljen och kreditpro-
• cessen inom koncernen • granskning av modeller och metoder för att mäta risk, framförallt en
• anpassning av riskklassificeringssystemet • granskning av väsentliga förändringar i den övergripande kapitaloch likviditetsstrategin samt kapitaltäckning och likviditetsposition
• i koncernen • beredning av ändringar av koncernens kapitalmål och kapitalhanteringsfrågor, exempelvis utdelning
• strategiska diskussioner om en heltäckande finansiell hantering, generellt och av balansräkningen.

RISK AND CAPITAL COMMITTEE AUDIT AND COMPLIANCE COMMITTEE

"ACC har under 2014 fortsatt att ha fokus på implementering och uppdatering av bankens processer för att följa nya regelverk. Fokus har även legat på bankens internkontroller. Väl fungerande processer och rutiner är en nödvändighet för att ha kontroll över riskerna i verksamheten

och upprätthålla kundernas och andra intressenters förtroende för banken. ACC har också lagt särskild vikt vid rutiner för IT- och informationssäkerhet."

Birgitta Kantola, ordförande

ACC stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra bankens finansiella rapportering och den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Vid behov bereder ACC också, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av chefen för internrevision. Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen av deras aktiviteter samt följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den utvärderar också externrevisorernas arbete och oberoende.

Kommittén har vidare att ta ställning till VD:s förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance.

ACC höll fem möten under 2014. CFO, de externa revisorerna, chefen för internrevision och chefen för Group Compliance framlägger ärenden och rapporter för kommitténs övervägande. VD, CFO och CRO deltar regelbundet i mötena. Rapporten om intern kontroll över den finansiella rapporteringen återfinns på sid. 53.

Ledamöter i ACC

Birgitta Kantola (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Johan H. Andresen.

ACC:s arbete under 2014:

• behandling av bokslut och delårsrapporter liksom revisionsrapporter
• uppföljning av internrevisionen i koncernen
• uppföljning av compliance-ärenden
• uppföljning av den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen
• uppföljning av andra tjänster än revision som upphandlas från de externa revisorerna
• utarbetande av förslag till valberedningen om revisor att väljas på årsstämman
• fastställande av en årlig revisionsplan för internrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen
• godkännande av den årliga planen för compliance-arbetet
• diskussioner med företrädare för externrevisionen vid ett flertal tillfällen, utan närvaro av VD eller annan person från bankens ledning
• övervakning av redovisningen av bankens egen kreditrisk

REMUNERATION AND HUMAN RESOURCES COMMITTEE

"Det är av stor vikt att det råder högsta förtroende för att SEB rekryterar, behåller och belönar medarbetare på ett sunt och konkurrenskraftigt sätt. När lagstiftning och myndigheter ständigt förändrar regelverk utmanas vår strävan att skapa och bibehålla

stabilitet i de förutsättningar som ska gälla för ersättningsstrukturer. Under 2014 har kommitténs arbete med ersättningsfrågor, successionsplanering och andra personalfrågor inriktats på att säkerställa framtida försörjning av ledare liksom kritiska specialistbefattningar. Under året genomförde SEB ett antal interna rekryteringar till verkställande ledningen."

Sven Nyman, ordförande

RemCo bereder, för beslut av styrelsen, tillsättande och entledigande av VD och ledamöter i VL. Kommittén utvecklar, följer och utvärderar SEB:s ersättningssystem och ersättningspraxis, incitamentsprogram, riskjustering av uppskjuten rörlig ersättning och tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till VD och ledamöterna av VL. En oberoende granskningsrapport från revisorerna om överensstämmelsen mellan SEB:s ersättningssystem och ersättningspolicyn presenteras årligen för kommittén.

RemCo granskar, tillsammans med RCC, bankens ersätt ningspolicy och undersöker att ersätt ningsstrukturen tar hänsyn till risk, kostnaden för kapital och likviditet. Genomgången baseras på bland annat en riskanalys från Group Risk, Group Compliance and Group HR.

Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt övervakar, tillsammans med RCC, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i bankens pensionsstift elser. Rem-Co höll sju möten under 2014.

VD är, tillsammans med chefen för Group Human Resources, föredragande i kommittén i ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger. Ersättningsrapporten återfi nns på sid 58.

Ledamöter i RemCo

Sven Nyman (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Signhild Arnegård Hansen.

RemCo:s arbete under 2014:

• översyn av ersättningspolicyn inklusive defi nition av anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på bankens riskprofi l
• förslag till riktlinjer för ersättning till VD och ledamöterna av VL
• utveckling av långfristiga aktiebaserade ersättningsprogam
• förslag till ersättning till VD och ledamöterna av VL efter de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna
• förslag till ersättning till chefen för internrevision, CRO och chefen för Group Compliance enligt ersättningspolicyn
• uppföljning av ersättningsprinciper, rörliga ersättningsprogram och pensionsåtaganden
• årlig uppföljning av kompetensförsörjning och talangutveckling
• översyn och diskussion av hantering och implementering av regelverk som påverkar ersättningarna, till exempel EU-direktivet CRD IV.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Styrelsen har fastställt en instruktion för VD:s arbete och roll. VD, som också är koncernchef, har ansvaret för koncernens verksamhet i enlighet med styrelsens fastställda strategi, riktlinjer, policys och instruktioner. VD rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en särskild rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

VD utser divisionscheferna, chefen för Aff ärsstöd och cheferna för olika staber och supportfunktioner som rapporterar direkt till VD.

VD:s kommittéer

VD har tre olika kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten:

Verkställande ledningen (VL)

För att bäst tillvarata hela koncernens intresse samråder VD med VL i frågor av större eller principiell betydelse. VL diskuterar bland annat frågor som är av intresse för fl era divisioner, strategifrågor, aff ärsplaner, fi nansiella prognoser och rapporter. Under 2014 hölls femton sammanträden med VL. Fler uppgift er om VD och VL fi nns på sid. 56.

Asset and Liability Committee (ALCO)

ALCO, med VD som ordförande och CFO som vice ordförande, är ett koncernövergripande, beslutande, övervakande och rådgivande organ. ALCO höll elva sammanträden under 2014 och hanterade bland annat:

• fi nansiell stabilitet speciellt under de nya regelverken
• strategiska kapital- och likviditetsfrågor, inklusive internkapitalallokering och principer för intern prissätt ning
• strukturella frågor och frågor om utvecklingen av bankens balansräkning och aff ärsvolymer
• fi nansiering av helägda dotterbolag.

Group Risk Committee (GRC)

GRC, med VD som ordförande och CRO som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande enhet som hanterar alla risktyper på koncernnivå, för att möjliggöra att portföljer, produkter och kunder utvärderas från ett allsidigt riskperspektiv. GRC höll 49 sammanträden under 2014.

• GRC har till uppgift att:
• fatta viktigare kreditbeslut
• säkerställa att alla risker inom koncernens verksamhet är identifi erade och defi nierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler
• stödja VD i arbetet med att säkerställa att beslut angående koncernens långfristiga risktolerans följs i aff ärsverksamheten
• säkerställa att styrelsens riktlinjer för riskhantering och riskkontroll genomförs och att erforderliga regler och policys för risktagande i koncernen upprätthålls och genomförs.

DIVISIONER, AFFÄRSOMRÅDEN OCH AFFÄRSENHETER

Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i fi lialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Bolagsstyrning

SEB:s verksamhet är organiserad i fem divisioner. Divisionernas verksamhet är uppdelad i affärsområden, vilka i sin tur är uppdelade i affärsenheter. Varje division är ansvarig för de dotterbolag som hör till divisionen. Divisionschefen är övergripande ansvarig för divisionens verksamhet och utser, efter VD:s hörande, chefer för affärsområdena inom divisionen.

En landansvarig chef utses i respektive land där SEB bedriver verksamhet. Den landansvarige koordinerar koncernens verksamheter lokalt och rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av VL.

AFFÄRSSTÖD OCH STABER

Affärsstöd är en divisionsövergripande funktion inrättad för att öka skalfördelarna inom processer och IT. Affärsstöd omfattar bland annat transaktionsprocesser, utveckling, underhåll och drift av IT-system samt hantering av SEB:s IT-portfölj. Affärsstöd omfattar också SEB Way – ett koncerngemensamt program för kontinuerlig förbättring. En särskild kommitté har inrättats av VD som forum för den löpande hanteringen av SEB:s IT-utvecklingsportfölj och beslut i IT-relaterade ärenden.

SEB:s koncernstabsfunktioner har globalt ansvar och

hanterar bland annat koncernövergripande instruktioner, policys och processer.

KONTROLLFUNKTIONER

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och för att verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att riskhanteringsprocessen i banken är ändamålsenlig i förhållande till bankens profil och strategi. RCC stödjer styrelsen i detta arbete. Styrelsen och RCC får minst en gång per kvartal en rapport över utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.

VD har det övergripande ansvaret för att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens policys och instruktioner. VD ska säkerställa att SEB:s organisation och arbetssätt är ändamålsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med externa och interna regler. VD har ett särskilt ansvar för att presentera väsentlig information gällande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om utnyttjande av limiter.

Det primära ansvaret för att säkerställa att styrelsens avsikter gällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom koncernen ligger på GRC.

Koncernens ledningsgrupper på alla nivåer inom divisioner, aff ärsstödsfunktioner och staber utgör första försvarslinjen mot risker i organisationen. Koncernens riskorganisation och compliancefunktion utgör den andra försvarslinjen för att se till att styrelsens avsikter när det gäller riskhantering och kontroll faktiskt är införda i banken. Internrevision tillhandahåller oberoende övervakning och är den tredje försvarslinjen.

CRO-FUNKTIONEN

CRO-funktionen är oberoende från aff ärsverksamheten och har ansvar för att identifi era, mäta, analysera och kontrollera SEB:s risker. Funktionen leds av CRO, som utses av styrelsen och rapporterar till VD. CRO håller regelbundet styrelsen, RCC, ACC, VL, ALCO och GRC uppdaterade om riskfrågor. CRO har ett globalt funktionellt ansvar. CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen.

CRO-funktionen är uppdelad på två enheter som rapporterar till CRO: Group Risk och Group Credits.

Group Risk utvärderar, mäter och följer upp koncernens risker, i första hand marknadsrisker, likviditetsrisker, operationella risker, kreditrisker och försäkringsrisker mot fastställda limiter och i enlighet med allmän praxis för riskhantering inom organisationen. Group Risk fokuserar även på insamlande och analys av konsoliderad riskdata avseende olika typer av risk och koncernens kreditportföljer samt hanterar modeller för riskvägning och allmänna frågor om riskstyrning och riskinformation. Group Risk förser GRC, RCC och styrelsen med regelbundna rapporter och analyser av SEB:s riskprofi l och riskutveckling.

Group Credits ansvarar för styrning av kreditprövningsprocessen och för vissa individuella kreditbeslut. Group Credits tillser också att policys fastställda av RCC och styrelsen eft erlevs. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion. Koncernkreditchefen utses av VD, eft er förslag från CRO, och rapporterar till CRO. Ordföranden i divisionernas kreditkommittéer har vetorätt i kreditbeslut. Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket måste hänskjutas till en högre nivå i beslutshierarkin. För vidare information om risk-, likviditets- och kapitalhanteringen se sid. 28.

GROUP COMPLIANCE

Koncernens compliancefunktion är oberoende från aff ärsverksamheten samtidigt som den är en stödfunktion för verksamheten. Compliance ska arbeta proaktivt för kvalitet avseende regeleft erlevnad i koncernen genom information, råd, kontroll och uppföljning inom alla complianceområden och därigenom stödja aff ärsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsområden är:

• skydd för kunderna
• agerande på marknaden
• åtgärder för att förhindra penningtvätt och fi nansiering av terrorism
• regeleft erlevnad och kontroll.

Chefen för Group Compliance, som utses av VD eft er godkännande av ACC, rapporterar löpande till VD och VL och informerar ACC, RCC och styrelsen om compliancefrågor. Som ett resultat av analyser av koncernens risker inom detta område fastställer VD, eft er godkännande från ACC, en årlig complianceplan. Styrelsen har fastställt en instruktion för koncernens compliancefunktion.

INTERNREVISION

Internrevision är en koncernövergripande kontrollfunktion, direkt underställd styrelsen. Styrelsen har fastställt en instruktion av vilken framgår att internrevisionen har i uppdrag att självständigt och oberoende granska koncernens verksamhet. Styrelsen tillsätter chefen för Internrevision. Internrevisionens främsta uppgift är att utifrån genomförd granskning bedöma och lämna ett yttrande till styrelsen och VD om att bankens styrning, riskhantering och interna kontroll är ändamålsenliga och eff ektiva. Arbetet utförs med en riskbaserad ansats i enlighet med den metodik som utarbetats av The Institute of Internal Auditors och årligen fastställer ACC en plan för internrevisionens arbete. Chefen för Internrevision rapporterar slutsatserna av genomförda granskningar, vidtagna åtgärder och status på tidigare rapporterade iakttagelser kvartalsvis till ACC. Chefen för Internrevision rapporterar även funktionens arbete till RCC och styrelsen. VD och VL informeras regelbundet om internrevisionsärenden. Internrevisionens arbete prövas regelbundet, minst vart

INFORMATION OM REVISOR

SEB ska enligt bankens bolagsordning ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses.

PricewaterhouseCoopers AB har varit bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2014 för tiden till och med årsstämman 2015. Huvudansvarig har från och med årsstämman 2012 varit Peter Nyllinge, auktoriserad revi-

ARVODEN TILL REVISORER

Mkr	2014	2013
Revisionsuppdraget	27	27
Revisionsnära rådgivning	30	20
Skatterådgivning	13	14
Övriga tjänster	6	19
Summa	76	80

sor. Peter Nyllinge har erfarenhet från revisionsuppdrag i ett antal större svenska företag. Medpåskrivande revisor har varit auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson. De arvoden som revisorerna fakturerat för revisionen av bankens bokslut för räkenskapsåren 2013 och 2014 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen.

REVISOR

Av bolagsstämman vald revisor PricewaterhouseCoopers.

Peter Nyllinge

Född 1966; Revisor i SEB och huvudansvarig sedan 2012. Auktoriserad revisor.

femte år, genom en kvalitetsutvärdering som utförs av oberoende part. Internrevisionsarbetet koordineras med bankens externa revisorer avseende granskningen av fi nansiell rapportering. Bankens externa revisorer förlitar sig i viss utsträckning på internrevisionens arbete i sitt

uppdrag att granska koncernens fi nansiella rapportering. För det krävs att de externa revisorerna utvärderar internrevisionens arbete. Slutsatserna av denna utvärdering återrapporteras till ACC och Internrevisionen.

INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen (IKFR) är en etablerad process och ett ramverk för att utvärdera om den fi nansiella rapporteringen är tillförlitlig. Processen för IKFR utförs i en årlig cykel som beskrivs

nedan. IKFR baseras på det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO).

¹ Genomföra riskanalys och identifi era fokusområden

Årliga analyser utförs på koncernen samt på legala enheter för att identifi era och skapa förståelse för de större riskerna i processen för den fi nansiella rapporteringen, både vad gäller väsentlighet och komplexitet. Riskanalyserna används som utgångspunkt för att bestämma vilka fokusområden samt vilka legala enheter, processer och system som ska omfattas av IKFR under det kommande året. Resultatet sammanfattas i en årlig rapport till Audit and Compliance Committee (ACC).

² Utvärdera utformningen av förväntade kontroller

IKFR- ramverket syft ar till att reducera risken för fel i den fi nansiella rapporteringen. Ramverkets struktur består av såväl koncernövergripande kontroller som processoch IT-kontroller. Exempel på kontroller är validering av värdering av fi nansiella instrument, kontoavstämningar samt kontroll av systembehörigheter. Strukturen och kontrollerna utvärderas varje år för att säkerställa att de täcker de identifi erade riskerna, med hjälp av expertis från aff ärsverksamheten och ekonomifunktionen. Kontrollstrukturen kommuniceras kontinuerligt med berörda parter för att klargöra ansvarsfördelningen.

³ Planera övervaknings- och revisionsaktiviteter

Utifrån riskanalyserna, fokusområdena och de förväntade kontrollerna sammanställs en plan för det kommande året. Planen klargör vem som ansvarar för övervakningen av respektive kontroll inom varje legal enhet, vilken typ av övervakning som ska ske samt hur resultatet ska rapporteras. Övervakningsplanen koordineras med revisionsplanerna för intern- och externrevision.

⁴ Övervaka och utvärdera kontrollerna

Övervakningen utförs exempelvis genom självutvärderingar samt rapportering av riskindikatorer. Genom att övervaka kontrollerna kan svagheter i IKFR-processen identifi eras så att kompenserande kontroller och förbättringsåtgärder vidtas.

Under året slutfördes ett antal processförändringar, vilket lett till bättre kontroll samt eff ektiviseringar. Övervakningen har också stärkts genom utökad rapportering av riskindikatorer.

⁵ Rapportera återstående risknivå för IKFR

Resultatet från övervakningen analyseras för att bedöma risken för felaktigheter i den fi nansiella rapporteringen. Summering sker i en rapport till koncernens ekonomi- och fi nansdirektör i samband med SEB:s kvartalsrapporter samt i en årlig rapport till ACC. Rapporten visar den återstående risken, en bedömning om den hanteras av kompenserande kontroller, samt hur förbättringsåtgärderna fortskrider. Denna koncerngemensamma rapport bidrar till transparens inom SEB vilket möjliggör att förbättringsåtgärder kan prioriteras utifrån den återstående risken.

Utöver denna process utför Internrevision en oberoende granskning av IKFR i enlighet med den plan som fastställs av ACC. Resultatet av internrevisionens granskning, de åtgärder som vidtas och deras status rapporteras löpande till ACC.

STYRELSE

MARCUS WALLENBERG

Född 1956; B. Sc. (Foreign Service). Ordförande sedan 2005. Invald 2002. Andra uppdrag: Ordförande i Saab och FAM. Ledamot i AstraZeneca, Investor, Temasek Holdings samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Bakgrund: Citibank i New York, Deutsche Bank i Tyskland, S G Warburg Co i London och Citicorp i Hongkong, SEB, och Stora Feldmühle i Tyskland. Vice VD Investor och VD och koncernchef Investor. Ordförande i Electrolux och LKAB. Ledamot i Stora Enso och ledamot i EQT Holdings. Nationalitet: svensk

Egna och närståendes aktieinnehav: 753 584 A-aktier och 720 C-aktier.

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN

Född 1960; Fil.kand. (Human resources) och journalistutbildning. Invald 2010.

Andra uppdrag: Ordförande i SLC-Group AB med Svenska LantChips och SFN/Timbro. Ledamot i Magnora och Dagens Industri. Vice ordförande i Svensk-Amerikanska Handelskammaren (SACC), USA. Ledamot i SACC, New York, Business Sweden, ESBRI och Kung Carl XVI Gustafs Stiftelse för Ungt Ledarskap.

Bakgrund: VD i det familjeägda bolaget Svenska LantChips. Ordförande i Svenskt Näringsliv. Vice ordförande i Business Europe. Ledamot i Innventia, IFL vid Handelshögskolan, Institutet för Näringslivsforskning, Loomis Sverige AB och Lunds Universitet.

Nationalitet: svensk Egna och närståendes

aktieinnehav: 2 578 A-aktier.

TOMAS NICOLIN

Född 1954; Civ.ek. och M.Sc. (management). Invald 2009.

Andra uppdrag: Ledamot i Nordstjernan, Nobelstiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, Centrum för Rättvisa, Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning, Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning, SFN/Timbro, SVPH och Förvaltnings AB Sydholmarna. Medlem av investeringskommittén för NIAM:s fastighetsfond.

Bakgrund: Bred erfarenhet av finanssektorn, bl.a. som VD i Alecta, Tredje AP-fonden och E. Öhman J:or Fondkommission samt från en ledande befattning inom Handelsbanken. Flera styrelseuppdrag. Nationalitet: svensk

Egna och närståendes aktieinnehav: 66 000 A-aktier.

URBAN JANSSON

Född 1945; Högre bankutbildning (SEB).

Vice ordförande sedan 2013. Invald 1996.

Andra uppdrag: Ordförande i EAB och HMS Networks. Ledamot i Lindéngruppen.

Bakgrund: SEB i flera ledande befattningar. VD och koncernchef i HNJ Intressenter (tidigare ett dotterbolag i Incentive-koncernen). Vice VD i Incentive-koncernen. VD och koncernchef för Ratos. Ordförande i Rezidor Hotel Group och Svedbergs i Dalstorp. Ledamot i Höganäs, Clas Ohlson med flera. Nationalitet: svensk

Egna och närståendes aktieinnehav: 56 840 A-aktier.

SAMIR BRIKHO

Född 1958; Civ. ing. Invald 2013.

Andra uppdrag: VD för Amec Foster Wheeler plc. UK. UK Business Ambassador sedan 2010. Co-Chairman i UK-UAE Business Council och UK-ROK CEO Forum. Medlem av Advisory Board för Stena . Ordförande i World Economic Forum Disaster Resource partnership och i Step Change Charity. Ledamot i UK-Japan 21st Century Group. Medlem av Advisory Board för LIFE Lebanon och School of Oriental & African Studies. Medgrundare av Palestine International Business Forum.

Bakgrund: Bred internationell erfarenhet från företagande och företagsledning, särskilt inom den industriella sektorn. Ledande positioner inom ABB:s internationella verksamhet bl.a. som VD och divisionschef för betydande dotterbolag. Medlem av ledningsgruppen för ABB Ltd., Schweiz.

Nationalitet: svensk Egna och närståendes aktieinnehav: 0

SVEN NYMAN

Född 1959; Civ. ek. Invald 2013. Andra uppdrag: Ordförande i RAM Rational Asset Management. Ledamot i RAM ONE, Consilio International, Nobelstiftelsens investeringskommitté, Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskoleföreningen i Stockholm.

Bakgrund: Mångårig erfarenhet av finansiell verksamhet. Ledande befattningar inom Investor. VD och grundare av Lancelot Asset Management och Arbitech AB.

Nationalitet: svensk

Egna och närståendes aktieinnehav: 10 440 A-aktier och 10 200 C-aktier.

JESPER OVESEN

Född 1957; Civ.ek. och MBA. Vice ordförande sedan 2014. Invald 2004.

Andra uppdrag: Ledamot i Sunrise Communications AG, Schweiz. Bakgrund: Price Waterhouse. Vice VD och senare koncernchef i Baltica Bank A/S. Vice VD och finanschef på Novo Nordisk A/S. VD för Kirkbi koncernen. Finansdirektör på Danske Bank A/S, LEGO Holding A/S och TDC A/S. Ordfö-

rande i Nokia Solutions and Networks BV. Ledamot i Orkla ASA. Nationalitet: dansk

Egna och närståendes aktieinnehav: 25 000 A-aktier.

WINNIE FOK

Född 1956; Bachelor of Commerce. Invald 2013.

Andra uppdrag: Ledamot i Volvo Car Corporation, G4S plc, Kemira Oyj och HOPU Investments Co, Ltd. Rådgivare till Foundation Administration Management Sweden.

Bakgrund: Bred erfarenhet inom finansiell verksamhet. Auktoriserad revisor i Australien och Hongkong. Medlem av Institute of Chartered Accountants in England and Wales. Industriell rådgivare och senior rådgivare till Investor och Husqvarna. CEO och senior partner för EQT Partners Asia Limited och CEO för New Asia Partners Limited.

Nationalitet: brittisk Egna och närståendes

JOHAN H. ANDRESEN

Född 1961; B.A. (Government and Policy Studies) och MBA. Invald 2011.

Andra uppdrag: Ägare till och ordförande i Ferd AS. Ordförande i Etiska rådet, Norwegian Pension Fund Global. Ledamot i SWIX Sport AS, NMI– Norwegian Microfinance Initiative, Junior Achievement Young Enterprise Europe och Junior Achievement Young Enterprise Norway.

Bakgrund: International Paper Co. Partner i Ferd AS. Koncernchef i Ferd AS.

Nationalitet: norsk

Egna och närståendes aktieinnehav: 100 000 A-aktier.

BIRGITTA KANTOLA

Född 1948; Jur.kand. och Econ. Dr. H.C. Invald 2010.

Andra uppdrag: Ledamot i StoraEnso och Nobina.

Bakgrund: Bred erfarenhet av bankoch finanssektorn, bl.a. från Nordiska Investeringsbanken, (vice VD och finanschef). Vice VD och finansdirektör i International Finance Corporation, (World Bank Group), Washington D.C. Vice VD i Ålandsbanken, Finland.

Nationalitet: finsk

Egna och närståendes aktieinnehav: 27 000 A-aktier.

aktieinnehav: 3 000 A-aktier.

ANNIKA FALKENGREN

Född 1962; Civ.ek. Invald 2005. Verkställande direktör och koncernchef från 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas. Medlem av förvaltningsstyrelsen i Volkswagen AG.

Bakgrund: Flera befattningar inom SEB Merchant Banking. Global chef för trading och chef för Merchant Banking. Chef för division Corporate & Institutions och vice VD i SEB. Ställföreträdande koncernchef i SEB.

Nationalitet: svensk

Egna och närståendes aktieinnehav: 377 113 A-aktier, 138 459 performance shares och 287 361 conditional share rights.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bolagsstyrning

ANNIKA ISENBORG

WINNIE FOK

SVEN NYMAN

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN

Av anställda utsedda ledamöter Av anställda utsedda suppleanter

MARIA LINDBLAD

Född 1953; Civ.ek. Handelshögskolan i Katowice, Polen. Invald 2012. Andra uppdrag: Förste vice ordförande i Finansförbundet SEB och ordförande i Klubb Stockholm City. Bakgrund: SEB (FinansSkandic) och sedan i division Merchant Banking. Nationalitet: svensk

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 478 A-aktier

MAGDALENA OLOFSSON

Född 1953; Studier i ekonomi och redovisning. Invald 2012. Andra uppdrag: Ordförande i Finansförbundet i SEB och vice ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Stockholm & Öst i SEB . Ordförande i SEB:s Europeiska Företagsråd (EWC). Ledamot i Finansförbundet Sverige. Bakgrund: Anställd i SEB i ett antal olika befattningar. Ledamot i styrelsen för Finans- och Försäkringsbranschens A-kassa och SEB BoLån. Nationalitet: svensk

Egna och närståendes aktieinnehav: 0.

ANNIKA ISENBORG

Född 1967; Studier i arbetsmiljörätt. Invald 2014.

Andra uppdrag: Andre vice ordförande i Finansförbundet i SEB. Ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Group Operations i SEB.

Bakgrund: Anställd på Fixed Income, Group Operations i SEB. Ledamot i styrelsen för SEB:s Vinstandelsstiftelse och Resultatpremiestiftelse. Nationalitet: svensk

Egna och närståendes aktieinnehav: 0.

HÅKAN WESTERBERG

Född 1968; Engineering logistics. Invald 2011.

Andra uppdrag: Ordförande i Akademikerföreningen i SEB.

Bakgrund: Sales manager vid Trygg-Hansa inom sakförsäkringsområdet. SEB i olika positioner inom system management och IT utveckling. Idag System Management Advisor.

Nationalitet: svensk Egna och närståendes

aktieinnehav: 2 923 A-aktier

KONTAKTA STYRELSEN:

Skandinaviska Enskilda Banken AB, Styrelsesekretariatet 106 40 Stockholm sebboardsecretariat@seb.se

VERKSTÄLLANDE LEDNING

ANNIKA FALKENGREN

Född 1962; anställd i SEB 1987; Civ. ek. Verkställande direktör och koncernchef sedan 2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 377 113 A-aktier, 138 459 performance shares och 287 361 conditional share rights.

VIVEKA HIRDMAN-RYRBERG

Född 1963; anställd i SEB 1990; Civ.ek. och Ekon. lic. i nationalekonomi. Kommunikationsdirektör sedan 2009. Ordförande i Hållbarhetskommittén.

Egna och närståendes aktieinnehav: 62 761 A-aktier och 50 610 conditional share rights.

MAGNUS CARLSSON

Född 1956; anställd i SEB 1993; Civ. ek. Ställföreträdande vd och koncernchef sedan 2014.

Egna och närståendes aktieinnehav: 54 998 A-aktier och 173 060 conditional share rights.

MARTIN JOHANSSON

Född 1962; anställd i SEB 2005; Civ.ek. Chef för Aff ärsstöd sedan 2011. Egna och närståendes aktieinnehav: 54 237 A-aktier, 32 399 performance shares och 117 187 conditional share rights.

JOHAN ANDERSSON

Född 1957; anställd i SEB 1980; Civ.ek. Chief Risk Offi cer sedan 2010. Chef för risk- och kreditfunktionen sedan 2004. Egna och närståendes aktieinnehav: 49 667 A-aktier, 22 C-aktier.

ULF PETERSON

Född 1961; anställd i SEB 1987; Jur. kand. Chef för Group Human Resources sedan 2010.

Egna och närståendes aktieinnehav: 36 360 A-aktier, 12 625 performance shares och 70 911 conditional share rights.

JAN ERIK BACK

Född 1961; anställd i SEB 2008; Civ. ek. Vice VD, Ekonomi- och fi nansdirektör sedan 2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 60 968 A-aktier och 146 541 conditional share rights.

MATS TORSTENDAHL

Född 1961; anställd i SEB 2009; Civ.ing. Vice VD, Chef för division Kontorsrörelsen sedan 2009.

Egna och närståendes aktieinnehav: 114 219 A-aktier och 144 940 conditional share rights.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bolagsstyrning

FREDRIK BOHEMAN JAN ERIK BACK

Adjungerade medlemmar

JOACHIM ALPEN

Född 1967; anställd i SEB sedan 2001; MA-examen i internationella relationer. Co-head för division Stora företag & Institutioner sedan 2014.

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 756 A-aktier och 36 130 deferral rights.

JOHAN TORGEBY

Född 1974; anställd i SEB sedan 2009; Nationalekonom. Co-head för division Stora företag & Institutioner sedan 2014. Egna och närståendes aktieinnehav: 5 229 A-aktier och 18 275 deferral rights.

WILLIAM PAUS

Född 1967; anställd i SEB 1992; Civ.ek. Landchef för SEB Norge sedan 2010. Egna och närståendes aktieinnehav: 34 012 A-aktier och 29 537 deferral rights.

PETER DAHLGREN

Född 1972; anställd i SEB sedan 2008; Chef för division Liv sedan 2014. Egna och närståendes aktieinnehav: 22 962 A-aktier, 12 154 deferral rights och 12 356 conditional share rights.

FREDRIK BOHEMAN

Född 1956; anställd sedan 1985; MAexamen i internationell ekonomi; Landchef för SEB i Tyskland sedan 2010. Egna och närståendes aktieinnehav: 39 433 A-aktier, 139 647 performance shares och 77 030 conditional share rights.

CHRISTOFFER MALMER

Född 1975; anställd i SEB sedan 2011; Fil. kand. (internationell ekonomi). Chef för division Kapitalförvaltning sedan 2014. Egna och närståendes aktieinnehav: 7 353 A-aktier och 18 275 deferral rights.

PETER HØLTERMAND

Född 1963; anställd i SEB sedan 1997; Civ. ek. Landchef för SEB Danmark sedan 2002.

Egna och närståendes aktieinnehav: 32 008 A-aktier och 22 762 deferral rights.

DAVID TEARE

Född 1963; anställd i SEB 2006; B. Comm. Chef för division Baltikum sedan 2011.

Egna och närståendes aktieinnehav: 54 677 A-aktier och 71 693 conditional share rights.

MARCUS NYSTÉN

Född 1960; anställd i SEB sedan 1998; Ekon.mag. Landchef för SEB i Finland sedan 2010.

Egna och närståendes aktieinnehav: 45 426 A-aktier och 19 573 deferral rights.

För ytterligare information se www.sebgroup.com.

ERSÄTTNINGSRAPPORT

SEB har som ambition att attrahera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare som bidrar till bankens långsiktiga framgång. Ersättningen ska uppmuntra goda prestationer, sunda beteenden samt ett risktagande som är anpassat efter SEB:s värderingar och styrelsens fastställda risktolerans. Ersättningen baseras på erfarenhet, ansvar och prestation. Den ska främja ett långsiktigt engagemang för att skapa hållbara värden för kunder och aktieägare.

ERSÄTTNINGSPOLICY

Principerna för hur ersättningen inom SEB fastställs, tillämpas och följs upp framgår av SEB:s ersättningspolicy. Den revideras årligen och av den framgår också principerna för att identifiera personalkategorier som har en väsentlig inverkan på koncernens riskprofil (identifierad personal). Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee (RemCo) bereder förslag till ändringar, efter konsultation med relevanta kontrollfunktioner, för slutligt beslut av styrelsen. Under 2014 var 1 201 anställda inom SEB identifierad personal. Mer information om ersättningar finns i not 9.

RemCo granskar, tillsammans med RCC, SEB:s ersättningspolicy och undersöker att ersätt ningsstrukturen tar hänsyn till risk, kostnad för kapital och likviditet. Genomgången baseras bland annat på en gemensam riskanalys från Group Risk, Group Compliance och Group HR.

ERSÄTTNINGSSTRUKTUR

SEB:s ersättningsstruktur består av fast lön, aktiebaserad ersättning och kollektiva resultatandelsprogram samt pensioner och andra förmåner.

Den fasta lönen, som utgör den huvudsakliga ersättningen, ska vara konkurrenskraftig och avspegla medarbetarens erfarenhet. Den ska också ligga i paritet med branschen i respektive geografisk marknad där SEB är verksam.

Aktiebaserad ersättning utgör ett medel för att attrahera och behålla personal med viktig kompetens i SEB. Det är också ett incitament för medarbetarna att bli aktieägare i SEB samt skapar och stärker ett långsiktigt engagemang i enlighet med aktieägarnas intressen. Tillämpliga regelverk för finansiella institutioner kräver också att rörlig ersättning till stor del betalas ut i aktier eller aktierelaterade instrument.

SEB har både vinstdelningsprogram för alla anställda och individuella prestationsbaserade aktieprogram som en del av ersättningen. Syftet med vinstdelningsprogrammet är att öka och stärka medarbetarnas engagemang i SEB:s långsiktiga utveckling och värdeskapande.

SEB erbjuder även särskilda aktiebaserade program för utvalda nyckelpersoner där tilldelningen baseras på individuell prestation. Programmen baseras på egna investeringar.

En liten del av medarbetarna uppbär individuell kontantbaserad rörlig ersättning, men endast inom verksamheter där det är marknadspraxis, till exempel inom investment banking. Under 2014 motsvarade den individuella kontantbaserade kortfristiga rörliga ersättningen 4 pro cent (5) av SEB:s totala personalkostnader.

All rörlig ersättning baseras på SEB:s riskjusterade

PERSONALKOSTNADER Mkr

resultat. De rörliga ersättningsmodellerna är anpassade till gällande regelverk bland annat vad avser maximal kvot i förhållande till fast lön och vad gäller uppskjuten andel av ersättningen liksom rätten att sätta ned och innehålla uppskjuten ännu ej utbetald ersättning.

Långfristiga aktieprogram 2014

Inför årsstämman 2014 gjordes en fördjupad utvärdering av de långfristiga aktieprogrammen. Mot bakgrund av denna utvärdering beslutade årsstämman 2014 om tre olika program för året:

• Resultatandel 2014
• Aktiematchningsprogram 2014
• Aktieprogram 2014.

Resultatandel 2014

SEB Resultatandel 2014 är ett vinstdelningsprogram för alla medarbetare i flertalet länder där SEB bedriver verksamhet. 50 procent av utfallet betalas ut kontant och 50 procent skjuts upp i tre år. Det uppskjutna beloppet betalas ut i form av SEB A-aktier till anställda i Sverige och kontant, justerat för totalavkastningen i SEB:s A-aktie, till medarbetare utanför Sverige. Det uppskjutna beloppet förloras normalt om anställningen upphör under treårsperioden. Den individuella maximala tilldelningen i programmet är begränsad (55 000 kronor i Sverige) och utfallet baseras på hur förutbestämda mål på koncernnivå – det finansiella målet räntabilitet, kostnadsutveckling och det icke finansiella målet kundnöjdhet – har uppfyllts. Utfallet är villkorat av att förslag till utdelning till aktieägarna för 2014 framställs på årsstämman 2015.

Aktiematchningsprogram 2014

Cirka 100 utvalda affärskritiska befattningshavare deltar i ett aktieköpsprogram med en egen investering med möjligheter att erhålla aktierätter och därutöver prestationsbaserade aktierätter. Investeringsbeloppet, vilket är baserat på föregående års prestationer och förutbestämt och begränsat för varje deltagare, tas från utfallet av den kortfristiga kontantbaserade ersättningen och innehålls i tre år. En innehavsrätt motsvarar det genomsnittliga marknadspriset för en A-aktie i SEB. Efter den treåriga prestationsperioden får deltagaren en aktierätt, en matchande aktierätt och högst tre prestationsbaserade aktierätter i SEB för varje innehavsrätt. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning är att deltagaren är kvar inom SEB under prestationsperioden. Programmet har en lösenperiod på fyra år.

Utfallet av programmet, det vill säga det antal prestationsbaserade aktierätter som deltagarna får, beror på hur väl två förutbestämda prestationskrav uppfylls – totalavkastningen i förhållande till SEB:s konkurrenter (1/3 av

ERSÄTTNINGAR INOM SEB 2014 Tusentals kronor

	Fast lön	Rörlig kontant ersättning	Kostnad för långfristiga aktiebaserade program	Förmåner	Totalt	Pensioner
VD och koncernchef, Annika Falkengren	9 000	-	4 829	1 580	15 409	4 500
Övriga ordinarie ledamöter av verkställande ledningen 1)	34 330	-	13 411	1 301	49 042	14 680
Total	43 330	0	18 240	2 881	64 451	19 180
SEB exklusive verkställande ledningen	8 234 518	780 003	353 891	92 658	9 461 070	994 534
SEB koncernen	8 277 848	780 003	372 131	95 539	9 525 521	1 013 714

1) Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren, men i genomsnitt ingår åtta personer (åtta).

Aktiematchningsprogrammet för 2011 förföll under 2014 och verkställande direktören och koncernchefen erhöll aktier till ett värde av 15 741 683 kronor (15 018 406). Motsvarande värde för aktiematchningsprogrammet 2011, performance shares och aktiesparprogram för övriga ledamöter i verkställande ledningen är 69 660 744 kronor (37 702 116).

maximalt utfall) och i förhållande till den långa riskfria räntan (2/3 av maximalt utfall).

Värdet på programmet har ett tak vid fullt utfall under de båda prestationskraven och en dubblering av aktiekursen från den i förväg fastställda aktiekursen. Deltagarna i Aktiematchningsprogrammet är inte med i Aktieprogrammet (se nedan).

Aktieprogram 2014

Verkställande ledningen och cirka 600 andra ledande och verksamhetskritiska befattningshavare tilldelas ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern-, enhets- och individnivå. Mål sätts årligen och består av det finansiella målet räntabilitet på eget kapital, kostnadsutveckling och det icke finansiella målet kundnöjdhet. För verkställande ledningen ska den initiala tilldelningen inte överstiga 100 procent av den fasta lönen.

Äganderätten till 50 procent av aktierätterna övergår efter tre år och 50 procent efter fem år. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår inskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning för att erhålla aktierätter är att deltagaren är kvar inom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp, för verkställande ledningen motsvarande en nettoårslön.

Deltagarna i Aktieprogrammet är inte med i Aktiematchningsprogrammet (se ovan). Läs mer om programmen på bolagsstyrningssidorna på www.sebgroup.com/sv.

Ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen efter förslag från RemCo. Ersättningen ska följa de av årsstämman fastställda riktlinjerna.

Enligt de av årsstämman 2014 beslutade riktlinjerna baseras den totala ersättningen för verkställande ledningen på de tre huvudkomponenterna fast lön, långfristig aktiebaserad ersättning (Aktieprogrammet) samt pension och andra förmåner. Kontantbaserad rörlig ersättning ingår inte i ersättningen. Pensionsplanerna för ledamöterna

i verkställande ledningen är premiebaserade, med undantag för en mindre förmånsbestämd andel enligt kollektivavtal som omfattar alla anställda. Pensionsplanen ska vara i linje med koncernens pensionspolicy.

Vid uppsägning från bankens sida utgår avgångsve derlag om högst tolv månaders lön. Banken har rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i ersättning från annan anställning. Detaljerad information om ersättningen återfinns i not 9 c. Styrel sens förslag till riktlinjer för beslut av årsstämman 2015 överensstämmer i allt väsentligt med 2014 års riktlinjer. Förslaget återfinns på www.sebgroup.com/sv.

UTFALL OCH STATUS, LÅNGFRISTIGA AKTIEPROGRAM Procent

Performance Share programme
2006	Slutlig tilldelning	38
2007	Slutlig tilldelning	0
2008	Slutlig tilldelning	0
2009	Slutllig tilldelning	50
2010	Slutlig tilldelning	100
Share Matching programme
2009	Slutlig tilldelning	100
2010	Slutlig tilldelning	72
2011	Slutlig tilldelning	100
2012	Beräknad tilldelning	100
2013	Beräknad tilldelning	97
2014	Beräknad tilldelning	26

Information om Share Deferral-programmen finns tillgänglig i not 9

REGELVERK

myndigheterna har fortsatt att fokusera på de finansiella marknadernas funktion, effektivitet och stabilitet. Nya regelverk har ett gemensamt övergripande syfte – ett sunt och mindre sårbart finansiellt system. Det finns en risk, dock, att alla regelverk sammanslaget hindrar den ekonomiska tillväxten.

REGELVERKENS SYFTEN

Regelverken kan sammanfattas i tre huvudområden.

Det första området gäller finansiell stabilitet för att skydda både det globala finansiella systemet i sin helhet och den finansiella styrkan hos ett enskilt finansiellt institut. De huvudsakliga syftena är att förhindra att ett fallissemang hos ett finansiellt institut leder till ett systemsammanbrott och att det finansiella systemet ska kunna stå emot allvarliga problem utan stöd från skattebetalare och centralbanker.

Det andra området handlar om de finansiella marknadernas funktion och infrastruktur. Det gäller främst derivathandel och då speciellt handel utanför börserna, så kallad "over the counter"-handel (OTC). Regleringarna syftar primärt till att öka insynen och minska riskerna på marknaderna.

Det tredje området avser skydd för kunderna när det gäller marknadsföring och paketering av tjänster, tillgänglighet och begriplig information.

GENOMFÖRANDE INOM SEB

SEB följer regelutvecklingen noga på global, europeisk och lokal nivå via Svenska Bankföreningen, Fondhandlarföreningen samt andra liknande inhemska och internationella organisationer. Banken har regelbunden kontakt

med myndigheterna och besvarar via branschorganisationerna ett stort antal remisser.

Nya regelverk medför normalt förändringar i processer och system inom hela SEB-koncernen vilket kräver ett väl strukturerat och koordinerat tillvägagångssätt. En särskild regelverksgrupp inom Group Compliance har i uppdrag att tillse att regelverksprojekten hanteras på ett strukturerat och effektivt sätt.

SEB uppfyller de nya reglerna allteftersom de implementeras. Arbetet med implementeringen omfattar cirka 25 huvudprojekt med 70 underprojekt. Kostnaderna uppskattas till cirka 300 Mkr per år. Myndigheternas regelverk vidareutvecklas löpande. Vi förväntar oss inte att vårt arbete kommer minska de närmaste åren.

Bankens kostnader avseende stabilitetsfonder (i och utanför Sverige), insättningsgarantiprogram samt avgifter till Finansinspektionen och övriga tillsynsmyndigheter uppgick under året till 1 257 Mkr.

Under 2014 har banken infört den nya EU-gemensamma tillsynsrapporteringen (FINREP och COREP) och tagit de steg som krävs för att kunna följa de amerikanska reglerna angående swap-handel och den amerikanska skattelagen FATCA. Finansinspektionen började under året klargöra sina krav på bankernas kapitalisering. Se sid. 32.

Implementeringen av regelverken pågår under en längre tid under vilken omständigheter kan förändras. SEB:s arbete börjar vanligen med en analys av utkasten till regelverken, fortsätter i projektform baserat på de färdigställda regelverken, och slutförs genom att införa de lokala lagarna, förordningarna och föreskrifterna. Illustrationen baseras delvis på beslutade och delvis på förväntade slutdatum för införande.

INFÖRANDE AV REGELVERK

Hög

DE VIKTIGASTE REGLERINGARNA

I tabellen nedan sammanfattas de krav som bedöms ha stor påverkan på SEB under de kommande åren.

FINANSIELL STABILITET

EU Kapitaltäckningsdirektiv och Kapitaltäckningsför ordning	(CRD IV) (CRR)	Inför det internationellt överenskomna Basel III-ramverket inom EU. Ställer krav på de finansiella institutens kapital och likviditet. Förändrar definitionen av kapital och ställer krav på kontracykliska buffertar, likviditet samt mätning av motpartskreditrisk. Definierar också minimikapitalnivåer och regler för beräkning av kapitalet. Införs i Sverige med striktare krav .
EU Solvens II /Omnibus II		Ställer kapitalkrav och krav på riskhantering som kommer att ersätta nuvarande solvenskrav för försäkringsbranschen och ska gälla i hela EU.

MARKNADERNAS FUNKTION OCH INFRASTRUKTUR

EU Förordning avseende europeiska marknadens infrastruktur	(EMIR)	Kräver obligatorisk avveckling och rapportering av OTC-derivatkontrakt samt nya tillstånd och myndighetskrav för centrala motparter och transaktionsregister.
US Dodd-Frank Act VII		Fastställer amerikanska regler för handel med OTC-derivat och swappar. De viktigaste komponen terna är att avveckling, positionsrapportering och handel över en handelsplats blir obligatoriska. Vissa begränsningar gäller för handel med kunder i USA.
US Dodd-Frank Act sektion 619 – Volker-regeln	(Volker)	Regler från USA som förbjuder banker att bedriva viss investeringsverksamhet för egen räkning och begränsar deras ägande och relationer med hedge- och investeringsfonder, så kallade "covered funds". Avsikten är att förhindra banker från att göra spekulativa investeringar av de slag som bidrog till den senaste finanskrisen.
EU Direktiv samt förordning avseende marknaden för finansiella instrument	(MiFID II) (MiFIR)	Uppdaterar regelverket för börser och andra handelsplatser i syfte att harmonisera reglerna för handel med finansiella instrument. Omfattar förändringar av handelsplatser, tydlighet i handeln både före och efter avslut, rapporteringskrav samt registrering av samtliga avslut. Harmoniserar också reglerna för investerarskydd. Kommer att påverka vilken förhandsinformation som ska ges till kunden. Begreppet "oberoende rådgivning" introduceras liksom ett förbud mot incitament.
EU Marknadsmissbruksdirek tiv samt förordning avse ende marknadsmissbruk	(MAD II) (MAR)	Uppdaterar regelverket och stärker utrednings- och sanktionsbefogenheter hos de nationella till synsmyndigheterna samt utökar rapporteringskraven.
EU Betalningsdirektiv och regelverk rörande multila terala växlingsavgifter	(PSD II och MIF)	Syftar till effektivare EU-betalningar och säkrare internetbetaltjänster, förbättrar bedrägeriskydd för kunder och ökar kundernas rättigheter vid flytt av pengar. Inför maxnivåer på växlingsavgifter samt förbjuder tilläggsavgifter på bank- och kreditkort.
US Förordnande avseende amerikaners konton i icke-amerikanska banker	(FATCA)	Syftar till att motverka skatteflykt i USA. Kräver att alla icke-amerikanska finansiella institut assiste rar de amerikanska skattemyndigheterna med att identifiera och rapportera alla i USA skattskyldiga personer med offshore-konton.
OECD Gemensam rapportering	(CRS)	Etablerar en ny standard inom OECD för automatiskt utbyte av skatteinformation vilken kräver att banker identifierar sina kunders skattehemvist och skickar taxeringsunderlag till lokal skatte myndighet. Skattemyndigheter i deltagande länder kommer sedan byta information med andra länder med vilka det finns ett samarbetsavtal. EU vidtar även åtgärder i syfte att införliva standar den i relevanta direktiv.
KUNDSKYDD
EU Värdepappersfonds direktiv	(UCITS)	Uppdaterar reglerna om förvaringsfunktionen, fondförvaltarnas arvoden samt introducerar nya harmoniserade sanktioner. Förstärker reglerna för olika produkter, likviditetsförvaltning, förva ringsinstitut, penningmarknadsfonder och långsiktiga investeringar.
EU Regelverk avseende produktinformation för paketerade investerings produkter	(PRIP)	Kräver att kunden tillhandahålls en standardiserad informationsbroschyr före förvärv av strukture rade produkter, försäkringsbaserade produkter och investeringsfonder. Innehåller kriterier för myn digheters översyn.
EU Dataskyddsförordning	(GDPR)	Avser att harmonisera dataskyddsregler inom EU med en gemensam reglering. Harmoniserar nuvarande ramverk med hänsyn till globalisering och teknologisk utveckling inom området och en gemensam tillsyn inom EU. Skyddar privatpersoner från oönskat utnyttjande av privat information.

EU:s regelverk blir lag i medlemsländerna så snart de godkänts. EU-direktiven ger ledning för hur reglerna ska införas via nationell lagstiftning.

DEFINITIONER

K/I-tal

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat reducerat med en schablonskattesats per division dividerat med allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittlig balansomslutning.

Räntabilitet på riskexponeringsbelopp

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt riskexponeringsbelopp.

Nettoresultat per aktie före utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier före utspädning.

Nettoresultat per aktie efter utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier.

Riskexponeringsbelopp

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, riskvägda enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operationella risker beräknas och uttrycks som riskvägda tillgångar. Gäller endast i den konsoliderade situationen, dvs. exklusive försäkringsverksamheten, och inte för exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

Kärnprimärkapital

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s förordning nr 575/2013 (CRR).

Primärkapital

Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt förlustabsorberande förlagslån, s.k. primärkapitaltillskott.

Supplementärkapital

Huvudsakligen förlagslån som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp.

Primärkapitalrelation

Primärkapital dividerat med riskexponeringsbelopp.

Kapitaltäckningsgrad

Kapitalbasen dividerat med riskexponeringsbelopp.

Bruttosoliditet

Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa poster utanför balansräkningen omräknade med konverteringsfaktorer definierade i standardmetoden.

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat likviditetsutflöde under en period av 30 dagar, definierade enligt svenska regelverk. (Finansinspektionens föreskrift FFFS 2012:6)

Kreditförlustnivå

Kreditförluster, netto, dividerat med ingående balans för utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter avdrag för specifika reserver, gruppvisa reserver och reserver för poster utanför balansräkningen.

Andel osäkra lånefordringar, brutto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, brutto, dividerat med summan av utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserver.

Andel osäkra lånefordringar, netto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, netto (efter avdrag för specifika reserver) dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut efter avdrag för specifika reserver och gruppvisa reserver.

Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar

Specifika reserver dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar

Totala reserver (specifika reserver och gruppvisa reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar) dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Reserveringsgrad för portföljvärderade lån

Gruppvisa reserver för portföljvärderade lån dividerat med portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade lånefordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar (problemlån)

Lånefordringar som bedöms orsaka troliga kreditförluster inklusive individuellt värderade osäkra lånefordringar, portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade portföljvärderade lånefordringar.

Reserveringsgrad för osäkra lån och oreglerade portföljfordringar

Totala reserver (specifika, gruppvisa och reserver för poster utanför balansräkningen) dividerat med osäkra lån och oreglerade portföljfordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar i procent av utlåningen

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserveringar.

FINANSIELLA RAPPORTER INNEHÅLL

Not		Sida
	FINANSIELLA RAPPORTER
	SEB-koncernen
	Resultaträkning	64
	Balansräkning	65
	Förändringar i eget kapital	66
	Kassaflödesanalys	67
	Skandinaviska Enskilda Banken
	Resultaträkning	68
	Balansräkning	69
	Förändringar i eget kapital	70
	Kassaflödesanalys	71
	NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
	Företagsinformation	72
1	Redovisningsprinciper	72
2	Segmentrapportering	82
3	Räntenetto	84
4	Provisionsnetto	85
5	Nettoresultat av finansiella transaktioner	85
6	Livförsäkringsintäkter, netto	86
7	Övriga intäkter, netto	86
8	Administrationskostnader	87
9	Personalkostnader	87
9 a	Ersättningar	88
9 b	Pensioner	91
9 c	Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen	94
9 d	Aktierelaterade ersättningar	95
9 e	Antal anställda	97
10	Övriga kostnader	97
11	Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	98
12	Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar	98
13	Kreditförluster	98
14	Bokslutsdispositioner	99
15	Skatt	99
16	Nettoresultat per aktie	100
17	Övrigt totalresultat	100
18	Riskupplysningar	101
18 a	Kreditrisk	101
18 b	Marknadsrisk	107

Not		Sida
18 c	Operationell risk	109
18 d	Affärsrisk	109
18 e	Försäkringsrisk	109
18 f	Likvitetsrisk	110
19	Utlåning och kreditförlustreserver	115
20	Kapitaltäckning	119
21	Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde	122
22	Finansiella tillgångar till verkligt värde	125
23	Finansiella tillgångar som kan säljas	126
24	Finansiella tillgångar som innehas till förfall	126
25	Aktier och andelar i intresseföretag	127
26	Aktier och andelar i koncernföretag	128
27	Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag	129
28	Upplysningar om närstående	130
29	Materiella och immateriella tillgångar	131
30	Övriga tillgångar	133
31	Skulder till försäkringstagare	134
32	Finansiella skulder till verkligt värde	134
33	Övriga skulder	135
34	Avsättningar	136
35	Efterställda skulder	137
36	Obeskattade reserver	137
37	Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	138
38	Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	140
39	Finansiella tillgångar och skulder per klass	141
40	Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal	143
41	Skuldinstrument fördelade på emittenter	144
42	Derivatinstrument	145
43	Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal	146
44	Finansiell leasing	147
45	Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor	147
46	Livförsäkringsrörelsen	149
47	Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	150
48	Omklassificerade portföljer	150
49	Avvecklade verksamheter	151
50	Tillgångar som innehas för försäljning	151
	FEMÅRSÖVERSIKTER
	SEB-koncernen	152
	Skandinaviska Enskilda Banken	153

RESULTATRÄKNING

SEB-KONCERNEN

Mkr	Not	2014	2013	Förändring, %
Ränteintäkter		48 624	49 723	–2
Räntekostnader		–28 681	–30 896	–7
Räntenetto	3	19 943	18 827	6
Provisionsintäkter		21 418	19 133	12
Provisionskostnader		–5 112	–4 469	14
Provisionsnetto	4	16 306	14 664	11
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto		4 845	4 570	6
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade
till verkligt värde, netto		–1 924	–518
Nettoresultat av finansiella transaktioner Premieinkomster, netto	5	2 921 7 628	4 052 6 259	–28 22
Avgifter på investeringskontrakt		1 494	1 458	2
Kapitalavkastning, netto		9 636	3 099
Övriga försäkringsintäkter		460	375	23
Försäkringskostnader, netto		–15 873	–7 936	100
Livförsäkringsintäkter, netto	6	3 345	3 255	3
Utdelningar		78	72	8
Andelar i intresseföretags resultat		23	17	35
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		4 543	352
Övriga rörelseintäkter		–223	314	–171
Övriga intäkter, netto	7	4 421	755
Summa intäkter		46 936	41 553	13
Personalkostnader	9	–13 760	–14 029	–2
Övriga kostnader	10	–6 310	–6 299	0
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–2 073	–1 959	6
Summa kostnader		–22 143	–22 287	–1
Resultat före kreditförluster		24 793	19 266	29
Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar	12	–121	16
Kreditförluster, netto	13	–1 324	–1 155	15
Rörelseresultat		23 348	18 127	29
Skatt	15	–4 129	–3 338	24
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter		19 219	14 789	30
Avvecklad verksamhet	49		–11	–100
NETTORESULTAT		19 219	14 778	30
Minoritetens andel		1	7	–86
Aktieägarnas andel		19 218	14 771	30
Nettoresultat per aktie före utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	8:79	6:74
Nettoresultat per aktie efter utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	8:73	6:69
Nettoresultat per aktie före utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	0	0
Nettoresultat per aktie efter utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	0	0
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	8:79	6:74
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	8:73	6:69
Totalresultat
Nettoresultat		19 219	14 778	30
Finansiella tillgångar som kan säljas		–11	1 105
Kassaflödessäkringar		3 094	–905
Omräkning av utländsk verksamhet		647	403	61
Förmånsbestämda pensionsplaner		–2 700	5 083	–153
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	17	1 030	5 686	–82
TOTALRESULTAT		20 249	20 464	–1
Minoritetens andel			6	–100
Aktieägarnas andel		20 249	20 458	–1

BALANSRÄKNING

SEB-KONCERNEN

31 december, Mkr	Not	2014	2013	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		103 098	173 950	–41
Övrig utlåning till centralbanker		16 817	9 661	74
Utlåning till övriga kreditinstitut	19	90 945	102 623	–11
Utlåning till allmänheten	19	1 355 680	1 302 568	4
Värdepapper för handel		298 300	318 329	–6
Derivat för handel		250 965	129 900	93
Derivat för säkringsredovisning		22 546	12 477	81
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		173	399	–57
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken		258 945	234 062	11
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		105 915	81 457	30
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	936 844	776 624	21
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	46 014	48 903	–6
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	91	85	7
Tillgångar som innehas för försäljning	50	841
Aktier och andelar i intresseföretag	25	1 251	1 274	–2
Immateriella tillgångar		17 234	17 171	0
Materiella tillgångar		830	949	–13
Förvaltningsfastigheter		9 460	10 804	–12
Materiella och immateriella tillgångar	29	27 524	28 924	–5
Aktuella skattefordringar		8 859	6 702	32
Uppskjutna skattefordringar		1 637	1 586	3
Kund- och likvidfordringar		9 550	5 840	64
Marginalsäkerheter		31 698	14 049	126
Övriga tillgångar		10 397	12 045	–14
Övriga tillgångar	30	62 141	40 222	54
SUMMA TILLGÅNGAR		2 641 246	2 484 834	6
Skulder till centralbanker och kreditinstitut		115 186	176 191	–35
In- och upplåning från allmänheten		943 114	849 475	11
Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal		259 275	223 494	16
Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal		105 079	92 018	14
Skulder till försäkringstagare	31	364 354	315 512	15
Emitterade värdepapper		689 863	713 990	–3
Skulder för handel		41 052	75 786	–46
Derivat för handel		234 745	132 827	77
Derivat för säkringsredovisning		2 967	3 880	–24
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		1 999	1 452	38
Övriga finansiella skulder till verkligt värde	32	280 763	213 945	31
Aktuella skatteskulder		3 000	1 997	50
Uppskjutna skatteskulder		8 479	8 395	1
Leverantörs- och likvidskulder		7 712	13 760	–44
Marginalsäkerheter		25 261	16 606	52
Övriga skulder		25 805	27 348	–6
Övriga skulder	33	70 257	68 106	3
Avsättningar	34	2 868	1 992	44
Efterställda skulder	35	40 265	22 809	77
Summa skulder		2 506 670	2 362 020	6
Minoritetsintressen		33	33	0
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Andra fonder		4 166	3 135	33
Balanserad vinst		89 217	82 933	8
Nettoresultat, aktieägarnas andel		19 218	14 771	30
Aktieägarnas eget kapital		134 543	122 781	10
Summa eget kapital		134 576	122 814	10
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL		2 641 246	2 484 834	6
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	37	802 345	689 663	16
Övriga ställda säkerheter	37	127 792	111 914	14
Ansvarsförbindelser	37	116 566	103 399	13
Åtaganden	37	559 575	486 844	15

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

SEB-KONCERNEN

31 december, Mkr	2014	2013	Förändring, %
Minoritetsintressen	33	33	0
Aktieägarnas eget kapital	134 543	122 781	10
TOTALT EGET KAPITAL	134 576	122 814	10
Aktieägarnas eget kapital
Aktiekapital 1)	21 942	21 942	0
Andra bundna fonder	32 603	32 746	0
Bundet eget kapital	54 545	54 688	0
Eliminering av återköp av egna aktier och swappar	–2 711	–1 933	40
Andra fonder	4 166	3 135	33
Övrigt fritt eget kapital	59 325	52 120	14
Nettoresultat, aktieägarnas andel	19 218	14 771	30
Fritt eget kapital	79 998	68 093	17
SUMMA 2)	134 543	122 781	10

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

2) Information om kapitalkrav finns i not 20 Kapitaltäckning.

Förändringar i eget kapital

		Andra fonder
2014	Aktie kapital	Balanserad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Förmåns bestämda pensions planer	Summa aktie - ägarnas kapital	Minoritets intresse	Summa kapital
Ingående balans Nettoresultat Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	21 942	97 704 19 218	1 378 –11	783 3 094	–2 018 648	2 992 –2 700	122 781 19 218 1 031	33 1 –1	122 814 19 219 1 030
Totalresultat		19 218	–11	3 094	648	–2 700	20 249	0	20 249
Utdelning till aktieägarna 1) Aktieprogrammen 2) Förändring i innehav av egna aktier		–8 725 485 –247					–8 725 485 –247		–8 725 485 –247
UTGÅENDE BALANS	21 942	108 435	1 367	3 877	–1 370	292	134 543	33	134 576

2013
Ingående balans	21 942	90 033	273	1 688	–2 422	–2 091	109 423	90	109 513
Nettoresultat		14 771					14 771	7	14 778
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			1 105	–905	404	5 083	5 687	–1	5 686
Totalresultat		14 771	1 105	–905	404	5 083	20 458	6	20 464
Utdelning till aktieägarna 1)		–6 004					–6 004		–6 004
Aktieprogrammen 2)		–1 127					–1 127		–1 127
Minoritetsintressen							0	–63	–63
Förändring i innehav av egna aktier		31					31		31
UTGÅENDE BALANS	21 942	97 704	1 378	783	–2 018	2 992	122 781	33	122 814

1) Utdelning betald 2014 för 2013 var per A-aktie 4:00 kr (2:75) och per C-aktie 4:00 kr (2:75). Föreslagen utdelning för 2014 är 4:75 kr per aktie. Ytterligare information finns i kapitlet SEB-aktien på sid 26–27. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.

2) I förändringen för aktieprogrammen ingår nominella belopp på aktieswappar som används för att säkra aktieprogrammen. Den 31 december 2012 ägde SEB 2,2 miljoner A-aktier. Under 2013 har 20,0 miljoner aktier sålts när personaloptioner lösts. Under 2013 har SEB återköpt 32,2 miljoner A-aktier. Den 31 december 2013 ägde SEB 14,4 miljoner A-aktier. Ytterligare 11,2 miljoner aktier har sålts när personaloptioner lösts under 2014. Under 2014 har SEB återköpt 2,3 miljoner A-aktier. Den 31 december 2014 ägde SEB 5,5 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 547 Mkr.

KASSAFLÖDESANALYS

SEB-KONCERNEN

Mkr	2014	2013	Förändring, %
Erhållna räntor	49 492	49 582	0
Betalda räntor	–29 069	–31 171	–7
Erhållna provisioner	21 418	19 133	12
Betalda provisioner	–5 112	–4 469	14
Erhållet netto av finansiella transaktioner	–36 722	9 552
Övriga inbetalningar i rörelsen	3 376	3 162	7
Betalda administrationskostnader	–19 766	–20 378	–3
Betald inkomstskatt	–5 283	–3 567	48
Kassaflöde från resultaträkningen	–21 666	21 844	–199
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	–40 565	–31 430	29
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	–23 588	52 360
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker	–35 297	–7 334
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–57 007	–75 177	–24
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–61 053	5 620
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	93 740	–12 449
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	10 897	–2 854
Förändringar i övriga tillgångar	–31 488	46 496
Förändringar i övriga skulder	17 527	–30 248
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–148 500	–33 172
Försäljning av aktier och obligationer	4 808	491
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	79	16
Erhållna utdelningar	78	72	8
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	18	–25
Förvärv/avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–673	–2 389	–72
Kassaflöde från investeringsverksamheten	4 310	–1 835
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	357 336	317 855	12
Återbetalning av tidigare upplåning	–340 084	–319 693	6
Betald utdelning	–8 725	–6 004	45
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	8 527	–7 842
PERIODENS KASSAFLÖDE	–135 663	–42 849
Kassa och likvida medel vid årets början	213 388	257 292	–17
Valutakursdifferenser i likvida medel	28 123	–1 055
Periodens kassaflöde	–135 663	–42 849
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	105 848	213 388	–50

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker och Utlåning till övriga kreditinstitut – betalbara på anfordran .

RESULTATRÄKNING

Enligt Finansinspektionens föreskrifter.

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

Mkr Not	2014	2013	Förändring, %
Ränteintäkter 3	34 788	35 740	–3
Leasingintäkter 3	5 442	5 567	–2
Räntekostnader 3	–20 447	–22 435	–9
Utdelningar 7	3 375	4 848	–30
Provisionsintäkter 4	11 090	9 815	13
Provisionskostnader 4	–1 855	–1 532	21
Nettoresultat av finansiella transaktioner 5	2 121	3 547	–40
Övriga rörelseintäkter 7	1 714	1 990	–14
Summa intäkter	36 228	37 540	–3
Administrationskostnader 8	–13 909	–14 062	–1
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 11	–5 157	–5 024	3
Summa kostnader	–19 066	–19 086	0
Resultat före kreditförluster	17 162	18 454	–7
Kreditförluster, netto 13	–1 065	–451	136
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–2 721	–1 691	61
Rörelseresultat	13 376	16 312	–18
Bokslutsdispositioner 14	966	3 432	–72
Skatt 15	–2 072	–2 778	–25
Övriga skatter 15	19	–27
NETTORESULTAT	12 289	16 939	–27
Totalresultat
Nettoresultat	12 289	16 939	–27
Finansiella tillgångar som kan säljas	863	859	0
Kassaflödessäkringar	3 095	–903
Omräkning av utländsk verksamhet	–3	–32	–91
Övrigt totalresultat (netto efter skatt) 17	3 955	–76
TOTALRESULTAT	16 244	16 863	–4

BALANSRÄKNING

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

31 december, Mkr	Not	2014	2013	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker		59 170	135 309	–56
Utlåning till kreditinstitut	19	194 285	183 312	6
Utlåning till allmänheten	19	1 056 807	1 013 188	4
Värdepapper för handel		269 447	299 578	–10
Derivat för handel		221 150	122 267	81
Derivat för säkringsredovisning		20 899	11 461	82
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		242	125	94
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	511 738	433 431	18
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	16 042	17 485	–8
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	91	85	7
Aktier och andelar i intresseföretag	25	921	1 055	–13
Aktier och andelar i koncernföretag	26	54 294	52 555	3
Immateriella anläggningstillgångar		2 531	2 686	–6
Materiella tillgångar		38 940	37 394	4
Materiella och immateriella tillgångar	29	41 471	40 080	3
Aktuella skattefordringar		3 569	2 600	37
Kund- och likvidfordringar		9 348	5 552	68
Marginalsäkerheter		31 486	13 807	128
Övriga tillgångar		6 920	5 699	21
Övriga tillgångar	30	51 323	27 658	86
SUMMA TILLGÅNGAR		1 986 142	1 904 158	4
Skulder till centralbanker och kreditinstitut		144 776	210 237	–31
In- och upplåning från allmänheten		706 452	611 234	16
Emitterade värdepapper		682 519	704 088	–3
Skulder för handel		35 872	71 963	–50
Derivat för handel		209 079	126 472	65
Derivat för säkringsredovisning		2 559	3 270	–22
Övriga finansiella skulder till verkligt värde	32	247 510	201 705	23
Aktuella skatteskulder		800	882	–9
Uppskjutna skatteskulder		1 093	220
Leverantörs- och likvidskulder		7 282	13 093	–44
Marginalsäkerheter		25 260	16 606	52
Övriga skulder		15 521	15 812	–2
Övriga skulder	33	49 956	46 613	7
Avsättningar	34	173	92	88
Efterställda skulder	35	40 191	22 739	77
Summa skulder		1 871 577	1 796 708	4
Obeskattade reserver	36	23 102	23 694	–2
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Andra fonder		16 614	12 661	31
Balanserad vinst Nettoresultat		40 618 12 289	32 214 16 939	26 –27
Eget kapital		91 463	83 756	9
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL		1 986 142	1 904 158	4
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	37	366 518	316 525	16
Övriga ställda säkerheter	37	116 228	98 927	17

Ansvarsförbindelser 37 98 966 84 767 17 Åtaganden 37 382 324 335 048 14

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

31 december, Mkr	2014	2013	Förändring, %
Aktiekapital 1)	21 942	21 942	0
Reservfond ocn andra bundna fonder	12 260	12 260	0
Bundet eget kapital	34 202	34 202	0
Eliminering av återköp av egna aktier och swappar	–2 711	–1 933	40
Andra fonder	4 354	401
Övrigt fritt eget kapital	43 329	34 147	27
Nettoresultat	12 289	16 939	–27
Fritt eget kapital 2)	57 261	49 554	16
EGET KAPITAL	91 463	83 756	9

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

2) Den ingående balansen motsvarar utdelningsbara medel enligt förordning (EU) No 575/2013 (CRR).

Förändringar i eget kapital

					Andra fonder
2014	Aktie kapital	Bundna reserver	Balanserad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Summa
Ingående balans Nettoresultat	21 942	12 260	49 153 12 289	–112	781	–268	83 756 12 289
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)				863	3 095	–3	3 955
Totalresultat			12 289	863	3 095	–3	16 244
Utdelning till aktieägarna 1) Personaloptionsprogrammen 2) Fusioner			–8 725 435				–8 725 435 0
Förändring i innehav av egna aktier			–247				–247
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	52 905	751	3 876	–271	91 463
2013
Ingående balans Nettoresultat	21 942	12 260	39 011 16 939	–1 140	1 684	–427	73 330 16 939
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)				859	–903	–32	–76
Totalresultat			16 939	859	–903	–32	16 863
Utdelning till aktieägarna 1) Personaloptionsprogrammen 2)			–6 004 –1 182				–6 004 –1 182

UTGÅENDE BALANS 21 942 12 260 49 153 –112 781 –268 83 756 1) Utdelning betald 2014 för 2013 var per A-aktie 4:00 kr (2:75) och per C-aktie 4:00 kr (2:75). Föreslagen utdelning för 2014 är 4:75 kr per aktie. Ytterligare information finns i kapitlet SEB-aktien på sid 26–27. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.

Fusioner 358 169 191 718 Förändring i innehav av egna aktier 31 31

2) I förändringen för aktieprogrammen ingår nominella belopp på aktieswappar som används för att säkra aktieprogrammen. Den 31 december 2012 ägde SEB 2,2 miljoner A-aktier. Under 2013 har 20,0 miljoner aktier sålts när personaloptioner lösts. Under 2013 har SEB återköpt 32,2 miljoner A-aktier. Den 31 december 2013 ägde SEB 14,4 miljoner A-aktier. Ytterligare 11,2 miljoner aktier har sålts när personaloptioner lösts under 2014. Under 2014 har SEB återköpt 2,3 miljoner A-aktier. Den 31 december 2014 ägde SEB 5,5 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 547 Mkr.

KASSAFLÖDESANALYS

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

Mkr	2014	2013	Förändring, %
Erhållna räntor	37 623	35 832	5
Betalda räntor	–21 027	–22 813	–8
Erhållna provisioner	12 137	10 329	18
Betalda provisioner	–2 929	–2 056	42
Erhållet netto av finansiella transaktioner	–35 840	8 144
Övriga inbetalningar i rörelsen	–1 302	–213
Betalda administrationskostnader	–13 223	–13 001	2
Betald inkomstskatt	–2 893	–1 299	123
Kassaflöde från resultaträkningen	–27 454	14 923
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	–8 543	–26 374	–68
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	–21 052	62 646
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–54 637	–3 038
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–47 970	–79 283	–39
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–65 519	10 627
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	95 302	–26 272
Förändringar i övriga tillgångar	–32 949	47 776
Förändringar i övriga skulder	7 518	–38 473
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–155 304	–37 468
Utdelningar	3 376	4 848	–30
Investeringar i koncernföretag/Fusion av koncernföretag		–3 626	–100
Förvärv av aktier och obligationer	1 480	2 603	–43
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–1 929	–2 123	–9
Kassaflöde från investeringsverksamheten	2 927	1 702	72
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	353 965	305 642	16
Återbetalning av tidigare upplåning	–336 718	–307 482	10
Betald utdelning	–8 725	–6 004	45
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	8 522	–7 844
PERIODENS KASSAFLÖDE	–143 855	–43 610
Kassa och likvida medel vid årets början	178 469	222 457	–20
Valutakursdifferenser i likvida medel	26 131	–378
Periodens kassaflöde	–143 855	–43 610
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	60 745	178 469	–66

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker och Utlåning till övriga kreditinstitut – betalbara på anfordran.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Mkr där ej annat anges.

FÖRETAGSINFORMATION

SEB-koncernen tillhandahåller banktjänster till företag, privatpersoner och inom områdena investeringar och private banking. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen. Moderföretaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

Moderföretaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholms lista för stora företag. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2014 har godkänts för publicering av styrelsen den 17 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2015 för fastställande.

Valutakurser använda för omräkning av väsentliga valutor i koncernbokslutet

		Resultaträkning		Balansräkning
	2014	2013	Förändring, %	2014	2013	Förändring, %
DKK	1,220	1,160	5	1,270	1,192	7
EUR	9,096	8,651	5	9,458	8,895	6
NOK	1,089	1,109	–2	1,044	1,058	–1
LTL	2,635	2,506	5	2,740	2,575	6
USD	6,857	6,514	5	7,769	6,445	21

1 REDOVISNINGSPRINCIPER

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN

LAG OCH FÖRESKRIFTSENLIGHET

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt tillhörande uttalanden, UFR.

VÄRDERINGSGRUNDER TILLÄMPADE VID UPPRÄTTANDET AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat och förvaltiningsfastigheter värderade till verkligt värde. De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är koncernens rapporteringsvaluta.

KONCERNREDOVISNING

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över vilka koncernen utövar ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när koncernen är exponerad för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang och har möjlighet att använda sitt inflytande för att påverka sin avkastning. Bestämmande inflytande antas föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger

mer än hälften av rösträtterna i ett företag om det inte finns bevis för att det är praktiskt möjligt för en annan investerare att på egen hand styra de relevanta aktiviteterna i företaget. Företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösträtterna men på grund av avtal eller lag inte kan utöva bestämmande inflytande omfattas inte av koncernredovisningen. Koncernen bedömer också om den har bestämmande inflytande när den äger mindre än 50 procent av rösträtterna. Ett exempel på detta är om koncernen har samarbetsavtal med andra innehavare av rösträtter. Storleken på och fördelningen av de andra investerarnas innehav av rösträtter kan också indikera att koncernen har den praktiska möjligheten att styra de relevanta aktiviteterna i investeringsobjektet.

När rösträtter inte är relevant för att bedöma vem som har bestämmande inflytande över ett företag, som innehav i vissa fonder eller specialföretag (SPE), beaktas alla fakta och omständigheter vid bestämmandet av vem som har bestämmande inflytande över investeringsobjektet. I bedömningen huruvida SPEn och andra företag där det inte omedelbart är klart vem som har bestämmande inflytande ska konsolideras, görs en analys för att identifiera vilken part som har makt över de aktiviteter som mest påverkar företagets avkastning och om den parten är exponerad mot, eller har rättigheter till en väsentlig del av det företagets avkastning. I bedömningen om fonder ska konsolideras görs en analys om koncernen är ett ombud eller en huvudman. Koncernen anses vara en huvudman, och följaktligen ha bestämmande inflytande, när den är fondens förvaltare som inte kan bytas ut utan orsak, har rätt till en väsentlig del av avkastningen från fonden genom att äga andelar och tjäna provisionsintäkter, samt har den praktiska möjligheten att påverka sin avkastning genom att använda sitt inflytande.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan den överförda ersättningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om den överförda ersättningen understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill följs upp i den interna styrningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Intresseföretag

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företags styrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLAD VERKSAMHET

I balansräkningen redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder. Klassificering som tillgång eller avyttringsgrupp som innehas för försäljning sker då den är tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och en försäljning är mycket sannolik. Vid klassificeringstidpunkten som verksamhet under avveckling görs en värdering av tillgången eller avyttringsgruppen, till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Eventuella efterföljande nedskrivningar eller omvärderingar redovisas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisas inte om den överstiger ackumulerade tidigare nedskrivningar av tillgången. Från klassificeringstidpunkten görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som härrör från verksamheten under avveckling. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning särredovisas i koncernens balansräkning fram till försäljningstidpunkten. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet redovisas netto på en separat rad i resultaträkningen.

SEGMENTRAPPORTERING

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Vidare följer företagets högsta verkställande beslutsfattare upp ett rörelsesegments resultat för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.

Affärsdivisionerna är identifierade som separata rörelsegrenssegment. Affärsstöd, Staber, Koncernen Treasury och övrigt inkluderas i segmentet Övrigt. När det gäller att definiera rörelsesegmenten utgör verkställande ledning SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA VALUTOR

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenseravseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår som en del av förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursdifferenser avseende monetära poster som är en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i övrigt totalresultat.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen på balansdagen.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas när koncernen blir part i instrumentets kontraktuella villkor och de värderas till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen då de redovisas i resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligt samtliga risker och fördelar som är förknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas.

Affärsdagsredovisning tillämpas för finansiella tillgångar klassificerade i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas. För övriga kategorier av finansiella tillgångar tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att klassificera till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Verkligt värde via resultaträkningen kan användas avseende kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat och i situationer då en sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för en sådan klassificering beskrivs i relevant not.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Balansposterna Tillgodohavanden hos centralbanker, Övrig utlåning till centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut och Utlåning till allmänheten ingår i denna kategori.

Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar där det finns en avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall. Denna kategori innehåller finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsflöden och fastställd löptid. Investeringar som hålls till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde och vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Vid försäljning eller nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en allmänt accepterad värderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Omklassificering

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som innehas för handel och inte längre innehas i syfte att säljas kan omklassificeras ut ur kategorin verkligt värde via resultaträkningen under särskilda omständigheter. Finansiella tillgångar som innehas för försäljning kan omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar eller investeringar som hålls till förfall om SEB har för avsikt och förmåga att hålla de finansiella tillgångarna under överskådlig framtid eller till förfall. De omklassificerade tillgångarna måste på omklassificeringsdagen uppfylla definitionen av den kategori till vilken de omklassificeras. Förutsättningen för att omklassificera till kategorin investeringar som hålls till förfall är att SEB förändrat avsikten med innehavet och har förmågan att hålla investeringen till förfall.

Omklassificering görs till verkligt värde vid tidpunkten för omklassificering. Det verkliga värdet blir det nya redovisade värdet. Den effektiva avkastningen för finansiella tillgångar som omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar och innehav som hålls till förfall beräknas på omklassificeringsdagen. En ökning av förväntade kassflöden för omklassificerade tillgångar justerar den framåtriktade effektiva avkastningen medan en minskning redovisas över resultaträkningen.

Finansiella skulder

När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde.

När det gäller finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de utsläcks, det vill säga när åtagandet upphör, annulleras eller fullgörs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen är de samma som för finansiella tillgångar. Skulder till försäkringstagare och Emitterade värdepapper ingår i denna klassificering. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivatinstrument som inte är säkringsinstrument.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Här ingår balansposterna Skulder till kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad, exempelvis marknadsnoterade derivat, finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel samt finansiella tillgångar som kan säljas baseras på noterade marknadspriser. Om tillgången eller skulden som värderas till verkligt värde har en köpkurs och en säljkurs används den kurs mellan köpoch säljkursen som under omständigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga värdet.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana. När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egna kreditvärdighet.

Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar. Om värderingen i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dessutom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka marknadsrisken och kreditrisken hos varje motpart baserat på nettoexponeringen för dessa risker. När tillgångar och skulder med köp- och säljkurser har motverkande marknadsrisker används mittkursen för att fastställa verkligt värde på de motverkande riskpositionerna. För att återspegla motpartsrisk och egen kreditrisk i OTC-derivat, görs justeringar som baseras på nettoexponeringen för varje motpart.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Inbäddade derivat separeras och redovisas som fristående derivat om deras ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta instrument klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen (verkligtvärdeoptionen). Detta val innebär att hela det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar inledningsvis relationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Koncernen dokumenterar den första dagen och sedan löpande att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra. Som en del av den framåtriktade analysen identifierar och dokumenterar koncernen även att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög. Ytterligare information om säkringsredovisning finns i not 7 om Övriga intäkter, netto.

Säkringsredovisning tillämpas på derivat och lån vars syfte t ex är att minska ränte- och valutarisker från finansiella instrument och nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen.

• Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt värde)
• Säkring för värdeförändring av tillgångar och skulder i en portfölj (portföljsäkring)
• Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar, skulder eller prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring)
• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

SEB upphör med säkringsredovisning när:

• Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument
• Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
• Den säkrade posten förfaller, säljs, eller betalas tillbaka, eller
• Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrumentet till verkligt värde redovisas som Övriga intäkter, netto, i resultaträkningen tillsammans med vinster eller förluster hänförliga till värdering till verkligt värde av den säkrade risken i den säkrade posten.

I de fall SEB säkrar verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas som Övriga intäkter, netto i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från den säkrade tillgången eller skulden redovisas i resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden fortfarande beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrumentet som en separat post i eget kapital tills de säkrade framtida kassaflödena inträffar. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan under räntenettot i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvud sakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital som omräkning av utlandsverksamhet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid till det finansiella instrumentets redovisade nettovärde. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en integrerad del av effektivräntan.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

PROVISIONSINTÄKTER OCH AVGIFTER

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrument som intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden och de presenteras i räntenettot.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas när intäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifter från affärer som sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av

verksamhet, redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifter från syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som provisionsintäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har någon del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del av lånet med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

UTDELNINGAR

Utdelningar redovisas när enhetens rätt att erhålla betalning är fastställd.

ÅTERKÖPSTRANSAKTIONER

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris och på avtalat datum. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och redovisas dessutom som ställd säkerhet för egna skulder när kontantsäkerhet erhålls. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avista- och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.

VÄRDEPAPPERSLÅN

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kontantsäkerhet bokas bort från balansräkningen och en motsvarande fordran redovisas. Erhållen kontantsäkerhet bokas i balansräkningen liksom en motsvarande skuld att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp som motsvarar värdepapperens verkliga värde. Upp lysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som poster inom linjen.

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning.

Varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären, – att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes
• finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts,
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ett särskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov

Följande händelser används för att objektivt bedöma om individuellt värderade tillgångar har ett nedskrivningsbehov. Betydande avtalsbrott uppstår när kontraktuella betalningar är försenade med mer än 60 dagar. Nedskrivningsbehov föreligger om uppskattade kassaflöden och värdet på säkerheter inte täcker utestående exponering.

Gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov bedöms individuellt och inget nedskrivningsbehov konstateras, inkluderas i en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierat nedskrivningsbehov. Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierat nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modell för riskklassificering.

Lån som bedöms på portföljnivå

För grupper av lånefordringar med begränsat värde och med liknande riskprofil, homogena grupper, bedöms lånen på portföljnivå. Vid bedömning av nedskrivningsbehovet på portföljnivå använder koncernen statistiska modeller som baseras på sannolikhet för fallissemang och förlusternas storlek, beaktat säkerheter och återvinningar. Ledningen gör sedan en bedömning av huruvida de rådande förhållandena i ekonomin och kreditmarknaden är av sådan karaktär att de faktiska förlusterna kan komma att bli större eller mindre än vad modellerna indikerar. Antaganden om antal fallissemang och förlustnivåer jämförs regelbundet med faktiskt utfall för att säkerställa modellernas tillämplighet.

Kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en individuellt utvärderad finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår till skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omstruktureras eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Kreditförluster på finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras den ackumulerade förlusten från eget kapital till resultaträkningen. Egetkapitalinstrument anses ha ett nedskrivningsbehov när det varit en signifikant eller utdragen nedgång av deras verkliga värde. Beloppet på den ackumulerade förlust som tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen utan redovisas i övrigt totalresultat.

Omstrukturerade lån

Omstrukturerade lån skulle ha varit förfallna eller osäkra om de inte omstrukturerats. Efter en omstrukturering är lånet normalt inte osäkert.

ÖVERTAGEN EGENDOM

Övertagen egendom är egendom som tagits över för att skydda en fordran. SEB avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångar redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Övertagna finansiella tillgångar klassificeras i kategorin tillgångar som kan säljas. Övertagen egendom värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället blir tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaffningsvärde beroende på vad som är tillämpligt. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gäller för respektive tillgångsslag, med undantag för nedskrivning av övertagna materiella tillgångar som redovisas som Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar i ställer för som Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Syftet är att bättre spegla den likartade karaktären på nedskrivning av tillgångar som övertagits för att skydda fordringar och kreditförluster.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år.

Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång men minst en gång per år.

LEASING

Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas i räntenettot.

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/ eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda

nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning en gång per år och när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart.

Kundregister skrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs inte av utan prövas istället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger. Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de risker som är förknippade med avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

FINANSIELLA GARANTIER

Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren.

Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, vilket oftast motsvaras av den erhållna premien, under posten upplupna intäkter. Det initiala verkliga värdet fördelas över instrumentets löptid. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av erhållen garantiavgift minus avskrivning och en avsättning beräknad som den diskonterade bästa uppskattningen av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisas som Poster inom linjen under Ansvarsförbindelser.

PERSONALFÖRMÅNER

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner varav merparten har förvaltningstillgångar. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är pensionsplaner där koncernen betalar en premie till en fristående enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser eller genom försäkringslösningar.

Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av not 9 b Personalkostnader. Alla ändringar i nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de uppstår som: (i) kostnad för tjänstgöring samt finansieringskostnad i Resultaträkningen (ii) effekter av omvärderingar av både pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar i Övrigt totalresultat.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har flera aktierelaterade incitamentsprogram, under vilka aktieinstrument i SEB tilldelas koncernens anställda. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier berättigar de anställda att få aktieinstrument i SEB. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter berättigar de anställda att få kontanter baserat på priset eller värdet på aktieinstrumenten i SEB. Det verkliga värdet av dessa rättigheter bestäms genom att använda lämpliga värderingsmodeller, beakta villkor och förhållanden för tilldelningen och koncernens bedömning av hur många rättigheter som slutligen kommer att intjänas, detta omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Sociala kostnader fördelas över intjänandeperioden och avsättningen för sociala kostnader omvärderas vid varje rapporteringstillfälle för att säkerställa att avsättningen är baserad på rättigheternas verkliga värde vid rapporteringstillfället.

Kostnaden för aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier värderas utifrån det verkliga värdet på aktieinstrumenten den dag de beviljats och kostnadsförs jämnt fördelat över intjänandeperioden. En motsvarande ökning redovisas i eget kapital. Intjänandeperioden är den period de anställda måste förbli i tjänst i SEB för att deras rättigheter ska tjänas in. För aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter värderas de erhållna tjänsterna och den upparbetade skulden till det verkliga värdet av skulden som kostnadsförs över intjänandeperioden, under vilken de anställda utför tjänsterna. Det verkliga värdet av skulden omvärderas löpande och ändringarna redovisas i resultaträkningen till dess skulden regleras.

SKATTER

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 22 procent (22 procent) skatt i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

FÖRSÄKRINGSAVTAL OCH INVESTERINGSAVTAL

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk – definierad som en absolut risk av minst 5 procent av det underliggande värdet – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som kortfristiga (skadeförsäkring) eller långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterföretaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden var hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring) Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skadeoch driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdeberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värdet på avsättningarna är tillräckligt högt med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på själva avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då detta test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkringar (unit linked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet, i det litauiska försäkringsdotterföretaget, klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resultaträkningen (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptionen görs för att eliminera inkonsekvenser i redovisningen som annars skulle uppstå om olika grunder för värdering användes för tillgångar och skulder. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras till tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

AVTAL MED DISKRETIONÄR DEL

Traditionell sparandeförsäkring inom det danska dotterföretaget SEB Pension innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäkringstagarna.

FÖRÄNDRINGAR I IFRS SOM IMPLEMENTERATS 2014

Nedan beskrivs de förändringar som har gjorts 2014 med avseende på koncernens redovisningsprinciper:

IASB har gett ut och ändrat flera standarder avseende konsernredovisning: IFRS 10 Konsernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, IAS 27 Separata finansiella rapporter och IAS 28 Investeringar i intresseföretag och joint ventures samt ett tillägg till IFRS 10, IFRS 12 och IAS 27 Investmentföretag. SEB har tillämpat de nya och ändrade standarderna från 1 januari 2014. Ändringarna har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter eller på kapitaltäckning och stora exponeringar. Den nya definitionen av bestämmande inflytande har den möjliga effekten att ytterligare företag kommer att konsolideras, inklusive fonder. Fler konsoliderade företag påverkar koncernens finansiella rapporter, främst genom att totala tillgångar och skulder i balansräkningen ökar. Ändringarna har inneburit ökade upplysningar, framför allt avseende andelar i icke-konsoliderade strukturerade enheter.

IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering – Reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder får ske har förtydligats. Ändringen har tillämpats från 1 januari 2014 och har inte påverkat koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering – Ett tillägg till IAS 39 reglerar överlåtelse av derivatinstrument och fortsatt säkringsredovisning. Nya regler som kräver att transaktioner i vissa derivat ska ske med en central

motpart, CCP, innebär överlåtelse (en part i derivatkontraktet ersätts med en ny part, i detta fall den centrala motparten CCP) av befintliga derivatkontrakt. Tillägget till IAS 39 gör det möjligt att fortsätta säkringsredovisning när ett säkringsderivat överlåtits. Ändringen har tillämpats från 1 januari 2014 och har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

IAS 36 Nedskrivning av tillgångar – Upplysningskraven i IAS 36 har blivit ändrade avseende bedömningen av återvinningsvärdet för icke-finansiella tillgångar. Uppdateringen har tillämpats sedan den 1 januari 2014 och har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

KOMMANDE FÖRÄNDRINGAR I IFRS

I framtiden kommer hänsyn tas till följande nya och reviderade standarder och tolkningar om de är antagna av EU. SEB avser för närvarande inte att tillämpa de nya eller ändrade standarderna i förtid.

IFRS 9 Finansiella instrument – IFRS 9 som kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering publicerades 2014. Standarden innehåller nya regler för redovisning, klassificering och värdering, kreditförlustreserveringar och allmän säkringsredovisning. IFRS 9 är obligatorisk från 1 januari 2018, men tillåten att tillämpa tidigare. Standarden har inte antagits av EU. Nya regler för klassificering och värdering av finansiella tillgångar reducerar antalet värderingskategorier och fokuserar i stället på bankens affärsmodell med avseende på hur de finansiella tillgångarna används och om de kontraktuella kassaflödena representerar bara nominella belopp och ränta. Kraven avseende finansiella skulder kvarstår i stort sett oförändrade jämfört med IAS 39. IFRS 9 introducerar också en modell för förväntade kreditförluster med en tre-stegs ansats baserad på om det skett en väsentlig förändring av kreditrisken. Vad avser allmän säkringsredovisning, introducerar IFRS 9 en modell som baseras på riskhanteringen. Standardens påverkan på koncernens finansiella rapporter utreds och det är inte praktiskt möjligt att göra en rimlig bedömning av effekterna förrän en analys gjorts. Vår bedömning är dock att de nya kraven avseende förväntade kreditförluster, till skillnad från inträffade kreditförluster, kan öka kreditförlustreserveringarna, minska eget kapital och få en negativ påverkan på kapitaltäckningen vid övergången.

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder – IASB har publicerat IFRS 15 som en enda standard för krav avseende intäkter som gäller för alla företag i alla branscher. IFRS 15 ersätter alla nuvarande standarder och tolkningar om intäktsredovisning i IFRS inklusive IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter och relevanta tolkningar. Standarden introducerar en femstegsmodell för redovisning av intäkter. IFRS 15 ska tillämpas från 1 januari 2017, tidigare tillämpning är tillåten. SEB utvärderar för närvarande effekten av ändringarna på koncernens finansiella rapporter. IFRS 15 är inte ännu antagen av EU.

IFRIC 21 Avgifter – Tolkningen klargör när en skyldighet att betala statliga avgifter ska redovisas. Tolkningen ska enligt IASB tillämpas från den 1 januari 2014. I EU ska tolkningen tillämpas senast från början av det första räkenskapsåret som börjar den 17 juni 2014 eller senare. SEB kommer att tillämpa tolkningen från den 1 januari 2015. Uttalandet bedöms inte få någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter eller på kapitaltäckning och stora exponeringar.

IAS 19 Ersättningar till anställda – IAS 19 har blivit uppdaterad avseende avgifter från anställda i förmånsbestämda planer. Uppdateringen ska tillämpas för det räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare och förväntas inte få någon effekt på koncernens finansiella rapporter eller på kapitaltäckning och stora exponeringar.

IFRS 10 Konsoliderade finansiella rapporter och IAS 28 Investeringar i intresseföretag och joint ventures har blivit uppdaterade avseende försäljning eller bidrag av tillgångar mellan en investerare och dess intresseföretag eller joint ventures. Dessa standarder tillsammans med IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag har uppdaterats med klargöranden avseende redovisning av intressen i investmentföretag och hur undantagen från konsolidering ska tillämpas. IAS 27 Separata finansiella rapporter har uppdaterats avseende kapitalandelsmetoden i separata finansiella rapporter. IFRS 11 Samarbetsarrangemang har uppdaterats avseende hur förvärv av andelar i gemensamma

verksamheter redovisas. IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar har förtydligats avseende godkända metoder för nedskrivning och amortering. IAS 1 har uppdaterats med förtydliganden. Bland annat klargörs begreppet väsentlighet och vissa upplysningskrav. Dessa ändringar ska tillämpas från 1 januari 2016 och har ännu inte antagits av EU. Ändringarna kommer inte att väsentligt påverka koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

Förbättringar av IFRS standarder (perioderna 2010–2012, 2011–2013, och 2012–2014) – De årliga förbättringarna innehåller begränsade uppdateringar av flera standarder. Förbättringarna ska enligt IFRS tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 (perioderna 2010–2012 och 2011–2013) eller senare samt den 1 januari 2016 (perioden 2012–2014). 2014 antog EU förbättringarna (perioden 2011–2013) och övriga förväntas bli antagna under 2015. SEB bedömer att förbättringarna inte kommer att få någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter eller på kapitaltäckning och stora exponeringar.

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR MODERFÖRETAGET

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) har sitt säte i Stockholm.

Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR.

Moderföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderföretaget.

UPPSTÄLLNINGSFORMER

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder (IFRS) antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen.

INNEHAV I DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i resultaträkningen. Fusioner av dotterföretag genom absorption redovisas enligt koncernvärdemetoden. Fusionseffekten redovisas i eget kapital.

LEASING

Leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen, redovisas som operationella leasingavtal i juridisk person.

PENSIONER

Moderföretaget tillämpar Tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter som innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderföretagets förmånsbestämda förpliktelser i Sverige täcks av en pensionsstiftelse. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas inte som tillgång i moderföretagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som skuld i moderföretaget.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod av i koncernens redovisning. I moderföretaget skrivs goodwill av linjärt som alla andra immateriella tillgångar.

SKATTER

I moderföretaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler, inklusive den uppskjutna skattekomponenten. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under balanserade vinstmedel och uppskjuten skatteskuld.

KONCERNBIDRAG

Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas redovisas i moderföretaget som bokslutsdisposition.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande. Ledningen utvärderar dessa bedömningar och antaganden kontinuerligt. Betydande antaganden och uppskattningar rör nedanstående områden.

KONSOLIDERING AV ÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSFÖRETAG OCH FONDFÖRSÄKRINGAR

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de legala regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att dessa fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

MARKNADSVÄRDERING AV VISSA FINANSIELLA INSTRUMENT

Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta det pris till vilket en ordnad transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten. Det bästa belägget för verkligt värde är ett noterat pris för det värderade instrumentet på en aktivt handlad marknad. När marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, fastställs verkligt värde genom att använda en värderingsteknik. Dessa värderingstekniker innehåller en grad av bedömningar, vars omfattning beror på instrumentets komplexitet och tillgängligheten av marknadsbaserad data. När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egna kreditvärdighet. Givet osäkerheten och subjektiviteten i värdering av finansiella instrument till verkligt värde, är det möjligt att det faktiska utfallet det kommande finansiella året skiljer sig från de antaganden som gjorts.

För några av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt för derivatinstrument, finns noterade priser inte tillgängliga och värderingstekniker används därför för att bedöma verkligt värde. Som en del av verkligt värde värderingen görs värdejusteringar för att beakta motparters och den egna kreditrisken när derivatinstrument värderas. Metoderna för att bedöma värderingsjusteringar revideras kontinuerligt som ett resultat av ändrad marknadspraxis som svar på ändrade regleringar och redovisningspolicys, liksom generell marknadsutveckling.

Koncernen har en etablerad kontrollmiljö för att bestämma verkliga värden på finansiella instrument som inkluderar en översyn, oberoende från affärssidan, av värderingstekniker och priser. Om principerna för validering inte efterföljs, ska chefen för Koncernen Finance informeras. Undantag som är signifikanta och av principiell betydelse kräver godkännande från GRMC (Koncernen Risk Measurement Committee) och från SEB ASC (Accounting Standards Committee).

I upplysningssyfte klassificeras verkliga värden i en "verkligtvärdehierarki" enligt nivån av observerbarhet på använt indata, se not 21.

ANALYS AV NEDSKRIVNINGSBEHOV AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH GOODWILL Finansiella tillgångar

Vid beräkning av nedskrivningsbehovet för både individuellt- och gruppvist värderade lån görs kritiska bedömningar och uppskattningar. Att bedöma nedskrivningsbehov för individuellt värderade finansiella tillgångar innebär att fastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter. Den viktigaste aspekten vid gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar är att identifiera de händelser som indikerar ett nedskrivningsbehov. Vid bedömning av gruppvist nedskrivningsbehov använder koncernen statistiska modeller som baseras på sannolikheten för fallissemang och beloppet för inträffade förluster, säkerheter och återvinningsgrader beaktas. Utfallet justeras om ledningens bedömning av om aktuella förhållanden avseende ekonomi och kreditrisk är sådana, att det är sannolikt att de faktiska förlusterna blir större än de som modellerna indikerar. Fallisemangs- och förlustnivåer jämförs regelbundet mot utfallet för att säkerställa att de alltid är aktuella.

Justering av modellerna för gruppvisa nedskrivningstester till den aktuella marknadssituationen kräver också en hög grad av expertbedömning för att säkerställa pålitliga estimat. Värdering och antaganden utvärderas löpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Bedömningar krävs för att identifiera de kassagenererande enheterna. Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas, med utgångspunkt från historisk prestation och marknadsutveckling, för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, avkastning och kostnader för kassagenererande enheter till vilken goodwill hänförs.

Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av räntan som ska diskontera dessa kassaflöden innehåller flera bedömningsområden: framtagandet av prognostiserade kassaflöden för perioder bortom de normala kraven för intern rapportering, bedömningen av en lämplig diskonteringsränta för verksamheten, uppskattning av det verkliga värdet för kassagenererande enheter, och värderingen av separerbara tillgångar i varje verksamhet vars goodwill bedöms.

BERÄKNING AV FÖRSÄKRINGSÅTAGANDE

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på flera antaganden, både finansiella och aktuariella som räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, inflation och skatter. Ett av de viktiga finansiella antagandena är den ränta som används för att diskontera framtida kassaflöden. Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokal tillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras på historisk information.

MARKNADSVÄRDERING AV FÖRVALTNINGSFASTIGHETER I FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

Förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antaganden om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

RAPPORTERING AV UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet kan bara redovisas i den utsträckning de kan kvittas mot framtida beskattningsbar inkomst och värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av ledningens bedömning av SEB:s framtida lönsamhet, framtida beskattningsbara vinster och framtida återföringar av existerande beskattningsbara temporära skillnader. Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

AVSÄTTNINGAR

Bedömningar krävs för att bestämma om befintliga juridiska eller informella förpliktelser existerar, och i att beräkna sannolikheten, timingen och beloppet av utflöden. Krav som härrör från civilrättsliga processer och myndigheter kräver typiskt sett en högre grad av bedömning än andra typer av avsättningar.

DEN AKTUARIELLA BERÄKNINGEN AV FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSSKULDER

Beräkningen av koncernens kostnad och skulden för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som har en väsentlig påverkan på redovisade belopp. Ett av de viktiga finansiella antagandena är räntan som används för diskontering av framtida kassaflöden. Bedömningen av diskonteringsräntan är föremål för osäkerhet om huruvida marknaden för företagsobligationer är tillräckligt djup, av hög kvalitet och också i samband med extrapolering av avkastningskurvor till relevanta löptider. Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer på likvida marknader. I Sverige baseras diskonteringsräntan på säkerställda bostadsobligationer som är minst AA-klassade och löptiden är i linje med den bedömda löptiden för pensionsskulden till de anställda. Diskonteringsräntan för förmånsbestämda pensionsskulder bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms varje år eller när en väsentlig ändring har skett.

Not 9 b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

2 SEGMENTRAPPORTERING

SEB-Koncernens rörelsegrenar

Resultaträkning, 2014	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Baltikum	Övrigt 1)	Elimine ringar	Summa
Ränteintäkter	24 236	12 845	1 175		2 872	39 387	–31 891	48 624
Räntekostnader	–15 921	–4 704	–490	–46	–669	–38 721	31 870	–28 681
Räntenetto	8 315	8 141	685	–46	2 203	666	–21	19 943
Provisionsintäkter	8 352	6 290	7 414		1 543	134	–2 315	21 418
Provisionskostnader	–2 183	–2 058	–3 530		–478	–138	3 275	–5 112
Provisionsnetto	6 169	4 232	3 884		1 065	–4	960	16 306
Nettoresultat av finansiella transaktioner	2 817	318	152		295	–661		2 921
Livförsäkringsintäkter, netto				4 833			–1 488	3 345
Övriga intäkter, netto	808	121	193		–32	3 351	–20	4 421
Summa intäkter	18 109	12 812	4 914	4 787	3 531	3 352	–569	46 936
varav internt	–1 716	6 068	–1 864	1 614	–140	–3 393	–569
Personalkostnader	–3 654	–2 701	–1 216	–1 225	–704	–4 312	52	–13 760
Övriga kostnader	–4 624	–2 943	–1 382	–508	–965	3 595	517	–6 310
Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella tillgångar	–126	–63	–39	–988	–93	–764		–2 073
Summa kostnader	–8 404	–5 707	–2 637	–2 721	–1 762	–1 481	569	–22 143
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–13				–107	–1		–121
Kreditförluster, netto	–604	–483	–19		–217	–1		–1 324
RÖRELSERESULTAT	9 088	6 622	2 258	2 066	1 445	1 869		23 348
Allokerat kapital, miljarder kronor	52,3	24,6	8,6	8,2	8,9
Räntabilitet, %	13,4	20,7	20,3	21,9	14,5
Riskexponeringsbelopp, miljarder kronor	383	92	23		70
Utlåning till allmänheten 2), miljarder kronor	500	606	41		105	6		1 258
In- och upplåning från allmänheten 2), miljarder kronor	395	241	77		92	132		937
2013
Ränteintäkter	25 283	14 118	1 389		2 759	50 412	–44 238	49 723
Räntekostnader	–17 927	–6 389	–714	–55	–767	–49 270	44 226	–30 896
Räntenetto	7 356	7 729	675	–55	1 992	1 142	–12	18 827
Provisionsintäkter	6 882	6 186	6 500		1 411	5	–1 851	19 133
Provisionskostnader	–1 384	–2 141	–3 168		–427	–70	2 721	–4 469
Provisionsnetto	5 498	4 045	3 332		984	–65	870	14 664
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 601	384	154		449	–536		4 052
Livförsäkringsintäkter, netto				4 645		7	–1 397	3 255
Övriga intäkter, netto	274	85	71		–32	394	–37	755
Summa intäkter	16 729	12 243	4 232	4 590	3 393	942	–576	41 553
varav internt	–1 909	5 955	–1 667	1 505	–273	–3 035	–576
Personalkostnader	–3 703	–2 903	–1 214	–1 186	–650	–4 422	49	–14 029
Övriga kostnader	–4 456	–3 034	–1 351	–577	–992	3 584	527	–6 299
Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella tillgångar	–148	–63	–42	–935	–106	–665		–1 959
Summa kostnader	–8 307	–6 000	–2 607	–2 698	–1 748	–1 503	576	–22 287
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–18	1			40	–7		16
Kreditförluster, netto	–233	–501	–15		–405	–1		–1 155
RÖRELSERESULTAT	8 171	5 743	1 610	1 892	1 280	–569		18 127
Allokerat kapital, miljarder kronor	48,8	20,2	8,3	8,2	8,8
Räntabilitet, %	12,9	21,9	14,9	20,0	12,9
Riskexponeringsbelopp, miljarder kronor	332	107	24		76
Utlåning till allmänheten 2), miljarder kronor	459	586	37		101	9		1 192
In- och upplåning från allmänheten 2), miljarder kronor	369	227	51		77	114		838

1) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 23 Mkr (17) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 202 Mkr (173).

2) Exklusive repor och skuldinstrument.

Balansräkning, 2014
Tillgångar	1 348 379	632 540	119 395	424 276	137 281	1 255 290	–1 275 915	2 641 246
Skulder	1 287 676	600 406	108 867	413 897	128 764	1 242 975	–1 275 915	2 506 670
Investeringar	440	7	21	1 108	417	398		2 391
2013
Tillgångar	1 256 012	607 221	87 795	348 929	132 204	1 233 528	–1 180 855	2 484 834
Skulder	1 204 890	579 445	78 410	338 999	123 025	1 218 106	–1 180 855	2 362 020
Investeringar	253	29	40	1 034	809	396		2 561

Not 2 forts., Segmentrapportering

SEB-Koncernen per geografiskt område

			2014					2013
	Brutto intäkter 1)	Rörelse resultat 2)	Skatt 3)	Tillgångar	Investeringar	Brutto intäkter 1)	Rörelse resultat 2)	Skatt 3)	Tillgångar	Investeringar
Sverige	55 385	12 934	–2 096	2 072 406	1 271	53 045	10 002	–1 762	1 815 056	1 105
Norge	6 700	2 733	–574	144 345	53	6 004	1 973	–508	118 578	16
Danmark	4 143	1 711	–360	401 278	133	4 139	1 743	–391	331 073	130
Finland	3 079	1 100	–232	53 114	150	2 817	1 024	9	46 679	8
Estland	1 502	687		44 986	74	1 394	639		36 309	36
Lettland	1 236	212	–33	34 005	110	1 313	228	–45	38 636	132
Litauen	2 279	772	–200	63 984	244	2 125	543	–73	61 457	658
Tyskland 4)	7 181	1 568	–258	271 780	24	6 944	1 030	–315	276 417	76
Övriga länder	7 238	1 631	–376	371 590	332	6 299	945	–253	456 268	400
Koncernelimineringar	–8 014			–816 242		–7 162			–695 639
SUMMA	80 729	23 348	–4 129	2 641 246	2 391	76 918	18 127	–3 338	2 484 834	2 561

1) Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.

2) Före skatt.

3) Skatt i övriga länder inkluderar Storbritannien –107 Mkr, USA –103 Mkr och Luxemburg –96 Mkr. Rörelseresultat i respektive land var 480 Mkr, 184 Mkr och 431 Mkr. För mer information om skatt se not 15, 30 och 33.

4) Exklusive treasuryverksamhet.

Moderbolagets rörelsegrenar

2014	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Baltikum	Övrigt	Elimineringar	Summa
Bruttointäkter 1) Tillgångar Investeringar	29 130 1 286 200 231	14 746 587 214 6	5 496 72 599	157 81	25 2 318	42 239 1 875 249 267	–33 263 –1 837 519	58 530 1 986 142 504
2013

Bruttointäkter 1)	29 819	15 886	4 989	142	27	56 330	–45 686	61 507
Tillgångar	1 083 505	567 837	47 571	87	2 326	1 993 402	–1 790 570	1 904 158
Investeringar	188	29	5			198		420

Moderbolaget per geografiskt område

		2014			2013
	Bruttointäkter 1)	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter 1)	Tillgångar	Investeringar
Sverige	48 289	1 645 218	485	51 493	1 487 371	376
Norge	3 386	93 410	2	3 379	92 842	16
Danmark	2 121	135 310	1	2 165	133 159	2
Finland	1 322	13 689	8	1 274	18 258	7
Övriga länder	3 412	98 515	8	3 196	172 528	19
SUMMA	58 530	1 986 142	504	61 507	1 904 158	420

1) Bruttointäkter i moderbolaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.

Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och institutioner erbjuder affärs- och investment banking-tjänster till stora företag och institutioner. Kontorsrörelsen vänder sig till privatpersoner och mindre och medelstora företag. Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre företag banktjänster samt förmögenhetsförvaltningen i de baltiska länderna. Övrigt omfattar supportfunktioner, treasury- och stabsenheter. Eliminering av interna transaktioner mellan segmenten redovisas separat.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna priserna baseras på SEB:s verkliga eller medförda marknadsbaserade finansieringskostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

SEB-Koncernen per produkt, bruttointäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Bankverksamhet	47 201	49 366	32 124	37 507
Kapitalmarknader	17 760	11 304	12 492	9 750
Kapitalförvaltning	7 984	7 225	2 517	3 859
Livförsäkrings- och pensionsverksamhet	3 345	3 255
Övrigt	4 439	5 768	11 397	10 204
SUMMA	80 729	76 918	58 530	61 320

Bankverksamhet innefattar lån, leasing, kort- och betalningsprodukter. Kapitalmarknader innefattar handel och emissioner på finansiella marknader. Kapitalförvaltning innefattar rådgivning, förvaring och fondförvaltning. Livförsäkringsoch pensionsverksamhet innefattar fondförsäkring och traditionella försäkringsprodukter. Övrigt innefattar treasuryverksamhet och övrig verksamhet.

3 RÄNTENETTO

		Koncernen			Moderbolaget
2014	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Lån till kreditinstitut och centralbanker	355 741	3 149	0,89%	417 332	1 984	0,48%
Lån till allmänheten	1 335 160	35 727	2,68%	990 042	24 166	2,44%
Räntebärande värdepapper 1)	289 943	4 565	1,57%	247 896	3 611	1,46%
Summa räntebärande tillgångar	1 980 844	43 441	2,19%	1 655 270	29 761	1,80%
Derivat och övriga tillgångar	735 636	5 183		480 139	5 027
Summa tillgångar	2 716 480	48 624		2 135 409	34 788
Skulder till kreditinstitut	192 095	–2 540	–1,32%	258 462	–1 375	–0,53%
In- och upplåning från allmänheten	966 529	–9 452	–0,98%	731 329	–3 339	–0,46%
Emitterade värdepapper 2)	780 108	–12 966	–1,66%	705 206	–12 296	–1,74%
Efterställda skulder	28 611	–1 553	–5,43%	28 003	–1 550	–5,54%
Summa räntebärande skulder	1 967 343	–26 511	–1,35%	1 723 000	–18 560	–1,08%
Derivat och övriga skulder Kapital	623 046 126 091	–2 170		328 195 84 214	–1 887
Summa skulder och kapital	2 716 480	–28 681		2 135 409	–20 447
Räntenetto		19 943			14 341
Avkastning netto på räntebärande tillgångar			1,01%			0,87%
1) varav värderade till verkligt värde		3 891			3 530
2) varav värderade till verkligt värde		–912			–412
2013
Lån till kreditinstitut och centralbanker	346 906	2 674	0,77%	396 233	1 828	0,46%
Lån till allmänheten	1 249 571	37 636	3,01%	887 265	25 685	2,89%
Räntebärande värdepapper 1)	282 025	4 710	1,67%	233 102	3 910	1,68%
Summa räntebärande tillgångar	1 878 502	45 020	2,40%	1 516 600	31 423	2,07%
Derivat och övriga tillgångar	679 469	4 703		530 231	4 317
Summa tillgångar	2 557 971	49 723		2 046 831	35 740
Skulder till kreditinstitut	210 838	–2 328	–1,10%	332 633	–1 479	–0,44%
In- och upplåning från allmänheten	888 839	–11 222	–1,26%	651 092	–4 830	–0,74%
Emitterade värdepapper 2)	739 013	–12 919	–1,75%	648 111	–12 482	–1,93%
Efterställda skulder Summa räntebärande skulder	23 061 1 861 751	–1 485 –27 954	–6,44% –1,50%	23 805 1 655 641	–1 482 –20 273	–6,23% –1,22%
Derivat och övriga skulder Kapital	583 500 112 720	–2 942		316 046 75 144	–2 162
Summa skulder och kapital	2 557 971	–30 896		2 046 831	–22 435
Räntenetto		18 827			13 305
Avkastning netto på räntebärande tillgångar			1,00%			0,88%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		4 180 –427			3 837 –394

I tabellen ovan visas Utlåning och Inlåning exklusive räntebärande värdepapper till skillnad från Resultaträkningen och Balansräkningen där klassificeringen skett utifrån redovisningskategori.

Räntenetto

	Moderbolaget
	2014	2013
Ränteintäkter	34 788	35 740
Leasingintäkter 1)	5 442	5 567
Räntekostnader	–20 447	–22 435
Leasingavskrivningar 1)	–4 413	–4 390
SUMMA	15 370	14 482

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.

4 PROVISIONSNETTO

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Emission Värdepappershandel Notariat och fondverksamhet	658 2 058 7 573	316 1 620 6 825	1 177 834 3 505	917 634 2 962
Värdepappersprovisioner	10 289	8 761	5 516	4 513
Betalningsförmedling Kortverksamhet	1 626 4 421	1 537 4 357	1 208 231	1 155 192
Betalningsförmedlingsprovisioner	6 047	5 894	1 439	1 347
Rådgivning Utlåning Inlåning Garantier Derivat Övrigt	342 2 785 150 505 381 919	400 2 531 143 477 381 546	320 2 333 64 344 377 697	354 2 174 66 325 385 651
Övriga provisioner	5 082	4 478	4 135	3 955
Provisionsintäkter	21 418	19 133	11 090	9 815
Värdepappersprovisioner Betalningsförmedlingsprovisioner Övriga provisioner	–1 744 –2 631 –737	–1 038 –2 506 –925	–415 –519 –921	–356 –478 –698
Provisionskostnader	–5 112	–4 469	–1 855	–1 532
Värdepappersprovisioner, netto Betalningsförmedlingsprovisioner, netto Övriga provisioner, netto	8 545 3 416 4 345	7 723 3 388 3 553	5 101 920 3 214	4 157 869 3 257
SUMMA	16 306	14 664	9 235	8 283

5 NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till	4 845	4 570	3 874	3 886
verkligt värde, netto	–1 924	–518	–1 753	–339
SUMMA	2 921	4 052	2 121	3 547
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat	1 999	1 235	1 822	832
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–436	501	–368	373
Valutarelaterade derivat	3 091	2 800	2 577	2 681
Andra finansiella instrument	191	34	–157
SUMMA	4 845	4 570	3 874	3 886

I Nettoresultat av finansiella transaktioner presenteras resultatet fördelat på typ av underliggande finansiellt instrument. Rörelser i treasuryverksamhetens resultat beror på förändringar i räntor och kredit-spreadar. Nettoeffekten från tradingveksamheten är relativt stabil över tiden, men uppvisar rörelser mellan

raderna. För helåret genererade strukturerade produkter, som erbjuds allmänheten, en positiv effekt för egetkapitalinstrument på 1 350 Mkr (1 540) och kreditrelaterade derivat (inom Andra finansiella instrument) 485 Mkr (715) och en omvänd negativ effekt för skuldinstrument med 1 880 Mkr (1 830).

Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto

Räntebärande värdepapper och relaterade derivat Valutarelaterade derivat	–1 924	–509 –9	–1 753	–339
SUMMA	–1 924	–518	–1 753	–339
Omvärderingsjusteringar för motpartsrisk och egen kreditrisk
Derivat – motpartsrisk	–62	318	–194	253
Derivat – egen kreditrisk	–205	398	–74	340
Emmiterade värdepapper klassificerade till verkligt värde – egen kreditrisk	–35	–551	–24	–445
SUMMA	–302	165	–292	148

Under 2013 införde SEB omvärderingsjusteringar för egen kreditrisk i verkligt värdevärdering av derivat och skulder klassificerade till verkligt värde. Förändringen infördes framåtriktat. Tillsammans med påverkan från omvärderingsjusteringar för motpartsrisk i derivat uppstod en nettoeffekt om –302 Mkr (165) i Nettoresultat av finansiella poster.

6 LIVFÖRSÄKRINGSINTÄKTER, NETTO

	Koncernen
	2014	2013
Premieinkomster, netto	7 628	6 259
Avgifter på investeringskontrakt	1 494	1 458
Kapitalavkastning, netto	9 636	3 099
Övriga försäkringsintäkter	460	375
Försäkringskostnader, netto	–15 873	–7 936
SUMMA	3 345	3 255
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning 1)	5 009	3 152
Värdeförändringar på placeringstillgångar, netto	4 294	991
Valutakursvinst/-förlust, netto	1 773	–543
	11 076	3 600
Kapitalförvaltningskostnader	–148	–72
Avkastningsskatt	–1 292	–429
SUMMA	9 636	3 099
1) Ränteintäkter netto, erhållna utdelningar och driftsöverskott på fastigheter.
Försäkringskostnader netto
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–8 510	–8 722
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–7 363	786
SUMMA	–15 873	–7 936

7 ÖVRIGA INTÄKTER, NETTO

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Utdelningar	78	72	3 375	4 848
Andelar i intresseföretags resultat Realisationsvinster och förluster på värdepapper som innehas som	23	17
kapitalplaceringar Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar 1)	2 882	352	765 38	1 076 33
Realisationsvinster och förluster på aktier i dotterbolag som avyttrats 2) Övriga intäkter	1 661 –223	314	911	881
SUMMA	4 421	755	1 714	1 990
1) Se not 12 för koncernen. 2) Försäljningen av Euroline AB.
Utdelningar
Finansiella tillgångar som kan säljas	78	72	55	59
Intresseföretag Utdelningar från koncernföretag			16 3 304	10 4 779
SUMMA	78	72	3 375	4 848
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument 1)	2 266	320	771	1 081
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument Lån	899	148 23	–6	–5
Vinster	3 165	491	765	1 076
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–174	–59
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument Lån	–67 –42	–71 –9
Förluster	–283	–139
SUMMA	2 882	352	765	1 076

1) Avyttring av aktier i Mastercard Inc. ingår med 1 321 Mkr.

Not 7 forts., Övriga intäkter, netto

	Koncernen			Moderbolaget
Övriga intäkter	2014	2013	2014	2013
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning	–455	213	–646	99
Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, run-off	70	77
Övriga intäkter	162	24	1 557	782
SUMMA	–223	314	911	881
Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna relaterat
till den säkrade risken	–18	78	–5 691	5 054
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–583	89	5 036	–4 952
Säkring av verkligt värde	–601	167	–655	102
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	9	38	9	–3
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet	9	38	9	–3
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	–653	–76
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	790	84
Säkring av verkligt värde gruppvis – ineffektivitet	137	8
SUMMA	–455	213	–646	99

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändringar. För detta ändamål används ränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efter förfallotider.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar för säkring av framtida kassaflöden från inoch utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiseras i resultaträkningen under perioden 2015 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 40 238 Mkr (38 510) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 2 884 Mkr (2 205) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet i säkringarna redovisas i Nettoresultat finansiella transaktioner med –10Mkr (–3) (not 5).

8 ADMINISTRATIONSKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Personalkostnader Övriga kostnader	–13 760 –6 310	–14 029 –6 299	–9 174 –4 735	–9 325 –4 737
SUMMA	–20 070	–20 328	–13 909	–14 062

9 PERSONALKOSTNADER

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013		2014	2013
Fast lön	–8 278	–7 993		–5 451	–5 248
Kontantbaserad rörlig ersättning	–780	–761		–586	–640
Långfristig aktiebaserad ersättning	–373	–330		–296	–237
Löner och andra ersättningar	–9 431	–9 084		–6 333	–6 125
Sociala avgifter	–2 571	–2 666		–1 881	–1 976
Förmånsbestämda pensionsplaner 1)	–261	–409
Avgiftsbestämda pensionsplaner 1)	–753	–1 041		–541	–760
Förmåner och avgångsvederlag 2)	–234	–359		–75	–169
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–510	–470		–344	–295
SUMMA	–13 760	–14 029		–9 174	–9 325

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enligt ändrad IAS 19, Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär en försäkringsteknisk beräkning av pensionskostnader. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 168 Mkr (152) belastar bankens pensionsstiftelser.

2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 138 Mkr (267) för koncernen och 42 Mkr (132) för moderbolaget.

9 a ERSÄTTNINGAR

Not 9 a visar SEB:s redogörelse för koncernens ersättningar uppdelad på väsentliga enheter i den finansiella företagsgruppen enligt förordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. I SEB-koncernen har 1 201

(973) positioner definierats som identifierad personal. SEB har valt att även inkludera försäkringsrörelse som inte ingår i den finansiella företagsgruppen men i SEB-koncernen.

Ersättning per division

		Koncernen
		Fast 1)		Rörlig 1)		Fast 1)		Rörlig 1)
2014	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag & Institutioner	–2 450	2 212	–555	1 938	–1 814	1 690	–513	1 445
Kontorsrörelsen	–1 930	3 370	–110	3 370	–1 278	2 711	–87	2 711
Kapitalförvaltning	–825	882	–141	810	–410	481	–94	440
Liv	–915	1 309	–35	1 276
Baltikum	–489	2 783	–35	2 770
Övrigt 2)	–2 917	5 158	–277	4 711	–2 565	3 818	–188	3 614
SUMMA	–9 526	15 714	–1 153	14 875	–6 067	8 700	–882	8 210
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–466	14 875
2013
Stora Företag & Institutioner	–2 424	2 245	–628	2 170	–1 708	1 699	–575	1 629
Kontorsrörelsen	–2 125	3 452	–91	3 452	–1 309	2 763	–73	2 763
Kapitalförvaltning	–842	891	–141	869	–356	471	–89	449
Liv	–867	1 343	–44	1 323
Baltikum	–456	2 799	–27	2 799
Övrigt 2)	–3 088	5 121	–160	5 032	–2 797	3 771	–140	3 682
SUMMA	–9 802	15 851	–1 091	15 645	–6 170	8 704	–877	8 523
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–310	15 645

		SEB AG, Tyskland					SEB Pank AS, Estland
		Fast		Rörlig		Fast		Rörlig
2014	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag & Institutioner	–412	398	–36	366
Kapitalförvaltning	–124	125	–16	111
Baltikum					–141	780	–11	774
Övrigt	–291	297	–9	265	–70	301	–6	285
SUMMA	–827	820	–61	742	–211	1 081	–17	1 059
2013
Stora Företag & Institutioner	–413	409	–43	409
Kapitalförvaltning	–121	126	–11	126
Baltikum					–130	794	–9	794
Övrigt	–297	333	–7	294	–62	290	–4	279
SUMMA	–831	868	–61	829	–192	1 084	–13	1 073

		SEB Banka AS, Lettland					SEB bankas AB, Litauen
		Fast		Rörlig			Fast	Rörlig
2014	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar		Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Baltikum	–129	782	–9	772		–183	1 166	–14	1 154
Övrigt	–47	261	–3	245		–70	364	–3	349
SUMMA	–176	1 043	–12	1 017		–253	1 530	–17	1 503
2013
Baltikum	–120	795	–6	795		–171	1 158	–11	1 158
Övrigt	–46	266	–3	257		–65	359	–2	345
SUMMA	–166	1 061	–9	1 052		–236	1 517	–13	1 503

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporteras som fast ersättning och består av, lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner som t ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter.

2) Inklusive Liv och Baltikum i Moderbolaget.

3) Aktiesparprogram och kollektiv kortfristig och långfristig ersättning. Avvikelse mot förväntat utfall avseende kollektiv kortfristig och långfristig ersättning redovisas under Övrigt.

Not 9 a forts., Ersättningar

Ersättning per kategori

			Koncernen				Moderbolaget
		Ersättning			Befattningar			Ersättning				Befattningar
2014	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa		Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–1 222	–8 304	–9 526	1 038	14 676	15 714		–885	–5 182	–6 067	776	7 924	8 700
Rörlig ersättning 1) varav:	–371	–782	–1 153	620	14 255	14 875		–294	–588	–882	474	7 736	8 210
Kortfristig kontantbaserad	–152	–628	–780					–131	–455	–586
Långfristig aktiebaserad 2)	–219	–154	–373					–163	–133	–296
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–205	–171	–376					–167	–133	–300
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–1 696	–9 103	–10 799					–1 282	–5 770	–7 052
Avgångsvederlag 5)			–141			491				–44			89
Avtalade ännu ej utbetalda avgångsvederlag			–354			435				–30			38
Högsta enskilda belopp			–8							–6
2013
Fast ersättning 1)	–1 070	–8 732	–9 802	973	14 878	15 851		–822	–5 348	–6 170	691	8 013	8 704
Rörlig ersättning 1)	–454	–637	–1 091	595	15 050	15 645		–392	–485	–877	451	8 072	8 523
varav: Kortfristig kontantbaserad	–309	–452	–761					–273	–340	–613
Långfristig aktiebaserad 2)	–141	–189	–330					–119	–145	–264
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–269	–189	–458					–233	–145	–378
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–1 771	–9 369	–11 140					–1 432	–5 833	–7 265
Avgångsvederlag 5)			–282			762				–133			161
Avtalade ännu ej utbetalda
avgångsvederlag			–165			242				–66			80
Högsta enskilda belopp			–6							–6

	SEB AG, Tyskland							SEB Pank AS, Estland
		Ersättning			Befattningar			Ersättning		Befattningar
2014	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–117	–710	–827	107	713	820	–13	–198	–211	19	1 062	1 081
Rörlig ersättning 1)	–26	–35	–61	53	689	742	–2	–15	–17	9	1 050	1 059
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–13	–31	–44					–10	–10
Långfristig aktiebaserad 2)	–13	–4	–17				–2	–5	–7
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–13	–4	–17				–2	–5	–7
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–150	–745	–895				–15	–213	–228
Avgångsvederlag 5)			–49			36			–1			30
2013
Fast ersättning 1)	–120	–711	–831	108	760	868	–13	–179	–192	21	1 063	1 084
Rörlig ersättning 1)	–25	–36	–61	69	760	829	–2	–11	–13	10	1 063	1 073
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–20	–26	–46					–8	–8
Långfristig aktiebaserad 2)	–5	–10	–15				–2	–3	–5
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–12	–10	–22				–2	–3	–5
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–157	–747	–904				–15	–190	–205
Avgångsvederlag 5)			–6			34			–2			54

Not 9 a forts., Ersättningar

Ersättning per kategori

SEB Banka AS, Lettland					SEB bankas AB, Litauen
		Ersättning			Befattningar			Ersättning			Befattningar
2014	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identiferad personal 6)	Övrig personal	Summa	Identifierad personal 6)	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–15	–161	–176	25	1 018	1 043	–18	–235	–253	23	1 507	1 530
Rörlig ersättning 1)	–2	–10	–12	11	1 006	1 017	–2	–15	–17	9	1 494	1 503
varav:
Kortfristig kontantbaserad		–8	–8					–10	–10
Långfristig aktiebaserad 2)	–2	–2	–4				–2	–5	–7
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–2	–2	–4				–2	–5	–7
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–17	–171	–188				–20	–250	–270
Avgångsvederlag 5)			–4			100			–10			220
2013
Fast ersättning 1)	–11	–155	–166	19	1 042	1 061	–17	–219	–236	22	1 495	1 517
Rörlig ersättning 1)	–2	–7	–9	10	1 042	1 052	–2	–11	–13	8	1 495	1 503
varav:
Kortfristig kontantbaserad		–6	–6					–8	–8
Långfristig aktiebaserad 2)	–2	–1	–3				–2	–3	–5
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–2	–1	–3				–2	–3	–5
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–13	–162	–175				–19	–230	–249
Avgångsvederlag 5)			–2			54			–9			307

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporteras som fast ersättning och består av, lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner som t ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter. 2) Långfristiga aktiebaserade program omfattar fem olika program; ett aktiesparprogram och ett resultatandelsprogram för alla medarbetare, ett performance share program för ledande befatt-

ningshavare och andra nyckelpersoner samt ett aktiematchningsprogram och ett aktieprogram för särskilt utvalda nyckelpersoner. 3) Den uppskjutna ersättningen får inte förfogas över inom det första året. Kortfristig kontantbaserad ersättning betalas därefter ut pro rata över tre eller fem år efter eventuell riskjustering.

Långfristiga aktiebaserade program är låsta minst tre år. 4) I utfästa och utbetalda ersättningar ingår ersättningar utbetalda inom det första kvartalet efter intjänandeåret. Innehållna ersättningar har inte riskjusterats under 2013 eller 2014.

5) I beloppen ingår även så kallad rekryteringsersättning.

6) Anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på koncernens riskprofil, i enlighet med FFFS 2014:22.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer 1)	119	93	25	9
Styrelsemedlemmar 2)	271	283	102	91
SUMMA	390	376	127	100

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen. Totala antalet personer uppgick till 76 (77) av vilka 15 (13) var kvinnor.

2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderföretaget och dotterföretagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 177 (188) av vilka 51 (51) var kvinnor.

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

Utbetald pension	104	88	42	42
Förändring förpliktelse	58	62	19	22
Förpliktelse vid utgången av året	1 910	1 656	839	751

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen, totalt 120 (120) personer.

9 b PENSIONER

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. Den förmånsbestämda planen i Sverige är stängd för nyanställda och en avgiftsbestämd pensionsplan introducerades under 2013. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. För anställda i vissa delar av koncernen finns pensionsplaner som omfattar flera arbetgivare. Då det inte finns tillräckligt med information för att särredovisa SEB:s andel av skuld/tillgång och kostnad redovisas dessa planer som avgiftsbestämda pensioner.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker i stort sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs kvartalsvis för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och

efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal. Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstiftelser. I händelse av ett underskott mot pensionsskulden enligt lokala regler är SEB skyldig att täcka detta genom tillskott till stiftelsen. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Tillgångarna marknadsvärderas. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnader.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I den svenska numera stängda planen ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kunde även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. Den nuvarande planen för nyanställda är helt avgiftsbestämd. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2014			2013
		Utländska			Utländska
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	Sverige 1)	planer 1)	Koncernen 1)	Sverige 1)	planer 1)	Koncernen 1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	16 686	5 095	21 781	19 877	5 158	25 035
Inlösen, förvärv och omklassificeringar		–42	–42	–239	–58	–297
Kostnader tjänstgöring innevarande period	381	40	421	539	45	584
Räntekostnad	627	174	801	550	172	722
Utbetalda pensioner	–675	–259	–934	–687	–256	–943
Valutakursdifferenser		223	223		169	169
Omvärdering av pensionsförpliktelse	5 461	979	6 440	–3 354	–135	–3 489
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	22 480	6 210	28 690	16 686	5 095	21 781
Särskild löneskattereserv vid årets ingång	4		4	520		520
Förändring av särskild löneskatt	–4		–4	–516		–516
Särskild löneskattereserv vid årets utgång				4		4
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	20 695	5 046	25 741	18 348	3 623	21 971
Inlösen, förvärv och omklassificeringar		–53	–53		–17	–17
Beräknad ränta på förvaltningstillgångar	787	174	961	524	169	693
Gottgörelser	–659	–217	–876	–676	1 164	488
Valutakursdifferenser		316	316		163	163
Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	2 860	5	2 865	2 499	–56	2 443
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	23 683	5 271	28 954	20 695	5 046	25 741
Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	4 005	–49	3 956	–2 049	–1 535	–3 584
Förvärv och omklassificeringar		–11	–11	239	41	280
Total kostnad i Personalkostnader	–221	–40	–261	–599	–48	–647
Utbetald pension	675	259	934	687	256	943
Pensionsersättning	–659	–217	–876	–676	1 164	488
Valutakursdifferenser		93	93		–6	–6
Omvärderingsvinster (förluster)	–2 601	–974	–3 575	5 853	79	5 932
Särskild löneskatt i Övrigt totalresultat	4		4	550		550
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	1 203	–939	264	4 005	–49	3 956

1) Nettot av pensionsskuld och förvaltningstillgångar presenteras i balansräkningen antingen som en tillgång eller skuld beroende på situationen för respektive legal enhet.

Under 2014 betalades ett tillskott på 36 Mkr (1 360) till den tyska pensionsstiftelsen. Tillskott till pensionsstiftelserna kan inte uteslutas 2015 på grund av osäkerheten i räntenivåer. Under 2014 omvandlades en förmånsbestämd pensionsplan utanför Sverige till en avgiftsbestämd plan.

Not 9 b forts., Pensioner

	2014		2013
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %	Sverige	Utländska planer	Sverige	Utländska planer
Diskonteringsränta	2,3%	2,0%	3,8%	3,5%
Inflation	1,5%	2,0%	1,5%	2,0%
Uppskattade framtida löneökningar	3,5%	3,0%	3,5%	3,0%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	3,0%		3,0%

Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer med en djup marknad, i Sverige säkerställda bostadsobligationer. De säkerställda obligationerna i Sverige har minst AA i kreditbetyg och löptiden är förenlig med den uppskattade löptiden för förpliktelserna beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Livslängdsantagande i Sverige följer Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder (FFFS 2007:31). I Tyskland används Heubeck Sterbetafeln. Den diskonterade löptiden för den pensionsskulden är 19 år i Sverige och 13 år i Tyskland.

En sänkning av diskonteringsräntan för Sverige med 0,5% skulle ge en ökning av den svenska pensionsskulden med 2 367 Mkr medan samma förändring av inflationsantagandet i Sverige skulle ha motverkande effekt och minska skulden med 1 721 Mkr. En ökning av diskonteringsräntan med samma ratio ger en lägre

skuld om 2 040 Mkr och en ökning av inflationen med 0,5% innebär en högre skuld med 2 019 Mkr. En sänkning av antagandet för förväntade framtida löneökningar i Sverige med 0,5% skulle påverka skulden positivt med 301 Mkr, en ökning skulle få negativ påverkan med 368 Mkr.

Den tyska pensionsskulden skulle öka med 448 Mkr om diskonteringsräntan sänktes med 0,5%. En ökning med samma procentsats skulle minska skulden med 424 Mkr. Om inflationsantagandet för Tyskland ökar med 0,5% ökar pensionsskulden med 146 Mkr, motsvarande minskning skulle blir 140 Mkr vid ett lägre inflationsantagande. En förändring av förväntade framtida löneökningar i Tyskland med 0,5% skulle med ett högre antagande öka skulden med 244 Mkr och med ett lägre antagande minska skulden med 240 Mkr.

Fördelning av förvaltningstillgångar

	2014				2013
		Utländska			Utländska
	Sverige	planer	Koncernen	Sverige	planer	Koncernen
Aktier	15 809	730	16 539	15 651	712	16 363
varav riskkapital och hedgefonder	4 913		4 913	4 704		4 704
Räntebärande värdepapper	6 095	4 541	10 636	3 234	4 334	7 568
varav hedgefonder	564		564	851		851
Fastigheter	1 779		1 779	1 810		1 810
SUMMA	23 683	5 271	28 954	20 695	5 046	25 741

Förvaltningstillgångarna innefattar SEB-aktier till ett marknadsvärde på 1 095 Mkr (975). Fastigheter i Sverige är nyttjade av koncernen. 55 procent (52) av förvaltningstillgångarna är marknadsnoterade, utöver det är 942 Mkr (534) likvida medel.

Poster i Resultaträkningen

		2014			2013
	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnader tjänstgöring innevarande period	–381	–40	–421	–539	–45	–584
Räntekostnad	–627	–174	–801	–550	–172	–722
Beräknad ränta på förvaltningstillgångarna	787	174	961	524	169	693
Särskild löneskatt				–34		–34
SUMMA I PERSONALKOSTNADER	–221	–40	–261	–599	–48	–647
Poster i Övrigt totalresultat
Omvärdering av pensionsförpliktelse	–5 461	–979	–6 440	3 354	135	3 489
varav erfarenhetsbaserade justeringar	154		154	136		136
varav effekter av förändrade finansiella antaganden	–5 615	–979	–6 594	3 218	135	3 353
varav effekter av förändrade demografiska antagande
Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	2 860	5	2 865	2 499	–56	2 443
Särskild löneskatt	4		4	550		550
Uppskjuten skatt pensioner	571	300	871	–1 408	9	–1 399
SUMMA I ÖVRIGT TOTALRESULTAT	–2 026	–674	–2 700	4 995	88	5 083

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2014			2013
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen		Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt	–559	–193	–752		–578	–225	–803

Not 9 b forts., Pensioner

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	2014	2013
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	16 400	17 203
Kalkylmässiga pensionspremier	373	579
Räntekostnad och andra förändringar	2 578	–859
Förtida pensioneringar	168	152
Utbetalda pensioner	–660	–675
PENSIONSFÖRPLIKTELSE VID ÅRETS UTGÅNG	18 859	16 400
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	20 009	17 757
Avkastning på tillgångar	3 552	2 927
Gottgörelse utbetalda pensioner	–662	–675
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE VID ÅRETS UTGÅNG	22 899	20 009

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Skandinaviska Enskilda Banken har valt att konsekvent tillämpa diskonteringsräntan fastställd av Finansinspektionen före årsskiftet. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen.

Tillgångarna i stiftelsen är främst aktierelaterade 15 244 Mkr (15 086) och till

en mindre del ränterelaterade 2 427m (3 122). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 1 059 Mkr (942) och byggnader utnyttjade av koncernen för 1 779 Mkr (1 192). Avkastningen på tillgångarna var 18 procent (16) före gottgörelse.

Poster i Resultaträkningen

	Moderbolaget
	2014	2013
Utbetalda pensioner Gottgörelse utbetalda pensioner	–660 662	–675 675
Summa bokslutsdispositioner	2	0
NETTO PENSIONSKOSTNAD FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER	2	0

Huvudsakliga aktuariella antaganden, %

Bruttoränta	1,9%	2,6%
Ränta efter skatt	1,6%	2,2%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	2014	2013
Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt	–541	–765

Pensionsstiftelser

	Pensions åtagande		Marknadsvärde på tillgången
	2014	2013	2014	2013
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	18 859 700	16 400 581	22 899 784	20 009 686
SUMMA	19 559	16 981	23 683	20 695

9 c ERSÄTTNINGAR TILL STYRELSEN OCH VERKSTÄLLANDE LEDNINGEN

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2014.

Ersättningstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen följer SEB:s ersättningspolicy. Ingen medlem av den verkställande ledningen har varit berättigad till kortfristig rörlig kontantersättning från och med 2009. Ersättningen består således av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program och pensionsförmån. Andra förmåner kan tillkomma, som till exempel bilförmån och hemservice. Mer information finns på sidan 58.

Identifierad personal

Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen är alla anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på SEB's riskprofil, enligt definitionen i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:22).

Ersättningar till styrelsen, kr

2014	Fast lön	Arvode 1)	Förmåner 2)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		3 465 000		3 465 000
Övriga styrelseledamöter 3)		8 200 000		8 200 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	9 000 000		1 580 143	10 580 143
SUMMA	9 000 000	11 665 000	1 580 143	22 245 143
2013
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 400 000		2 400 000
Övriga styrelseledamöter 3)		7 160 000		7 160 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	8 500 000		1 366 143	9 866 143
SUMMA	8 500 000	9 560 000	1 366 143	19 426 143

1) Enligt beslut på årsstämman. Från 2014 erhåller styrelsens ordförande arvode för sitt kommittéarbete.

2) Inkluderar förmånsvärde för t ex hemservice och tjänstebil.

3) Ersättning till styrelsens ledamöter per individ presenteras på sid 48.

Magnus Carlsson utsågs till vice verkställande direktör och koncernchef 1 november 2014. Under 2014 har han inte inträtt i den rollen.

Ersättningar till verkställande ledningen, kr 1)

	Fast lön	Förmåner	Summa
2014	34 329 597	1 300 791	35 630 388
2013	34 195 652	1 298 504	35 494 156

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (åtta) personer.

Långfristiga aktiebaserade program

SEB introducerade långfristiga aktiebaserade program första gången 1999. Mellan 2005 och 2010 baserades programmen på performance shares. Mellan 2008 och 2012 löpte ett aktiesparprogram. Från och med 2009 introducerades ett aktiematchningsprogram och 2012 ett aktieprogram. 2013 lanserades ett Resultatandelsprogram. För mer information se Rapport om ersättningar sid 58.

I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkställande ledningen ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern- division- och individnivå enligt SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen och är både finansiella, räntabilitet på eget/allokerat kapital och kostnadsutveckling, samt icke finansiella, som kundnöjdhet. Den initiala tilldelningen för den verkställande ledningen får inte överskrida 100 procent av fast lön.

50 procent av aktierätterna transfereras till deltagaren efter en intjänandeperiod om tre år, 50 procent efter en kvalifikationsperiod om fem år. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning för att erhålla aktierätterna är att deltagaren är kvar i SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning är att deltagaren äger aktier i SEB till ett förutbestämt belopp, för verkställande ledningen motsvarande en årslön efter skatt. Aktierna ska förvärvas senast pro rata under den inledande treåriga intjänandeperioden.

Aktiematchningsprogrammet 2011 innebär en egeninvestering i SEB serie A-aktier. Matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i aktiematchningsprogrammet kan inte säljas eller pantsättas, vilket innebär att de inte har något marknadsvärde. Antalet preserationsbaserade matchningsaktier i aktiematchningsprogrammet som kan utnyttjas beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav; TSR i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i förhållande till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet. Efter tre år får deltagaren en A-aktie i SEB för varje behållen aktie, förutsatt att deltagaren är kvar inom SEB under treårsperioden och om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts erhålls prestationsbaserade matchningsaktier. Maximalt antal matchningsaktier för verkställande ledningen är fyra. Under 2014 löpte intjänandeperioden för programmet ut med ett utfall på 100 procent. Verkställande ledningen har ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet 2012–2014 eller i Resultatandelsprogrammet.

Utfallet i aktiematchningsprogrammet är maximerat, vid löptidens slut och om prestationskraven uppfyllts, till en fördubbling av aktiekursen från en fastställd initial kurs. Om aktiekursen vid löptidens slut mer än fördubblats kommer antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier att reduceras proportionellt för att motsvara maxbeloppet.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

2014	Aktiespar program	Performance shares	Aktiematch ningsprogram	Aktie program	Summa
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren Övriga ordinarie ledamöter i verkställande ledningen 1)			381 723 1 169 036	4 447 384 12 242 229	4 829 107 13 411 265
SUMMA			1 550 759	16 689 613	18 240 372
2013
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren Övriga ordinarie ledamöter i verkställande ledningen 1)	24 309 116 197	164 473 513 976	1 725 643 5 311 903	2 290 413 6 711 307	4 204 838 12 653 383
SUMMA	140 506	678 449	7 037 546	9 001 720	16 858 221

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (åtta) personer.

Not 9 c forts., Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Utestående antal per 2014-12-311)

		Antal
	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande	Prestationskriterier
2010: Performance shares	131 578	42 787	174 365	20132)	faktiskt utfall 100%
2012: Aktierätter	132 400	321 726	454 126	2016;20183)	–
2013: Aktierätter	87 002	227 071	314 073	2017;20194)	–
2014: Aktierätter	67 959	154 452	222 411	2018;20205)	–

1) Aktiematchningsprogram 2011 förföll 2014 med 100% matchning.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

3) Utnyttjandeperioden startar 2015 och 2017, aktierna är låsta ytterligare ett år och kan sedan lösas in under en treårsperiod.

4) Utnyttjandeperioden startar 2016 och 2018, aktierna är låsta ytterligare ett år och kan sedan lösas in under en treårsperiod. 5) Utnyttjandeperioden startar 2017 och 2019, aktierna är låsta ytterligare ett år och kan sedan lösas in under en treårsperiod.

Antalet utestående performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhållas under programmen.

Aktiematchningsprogrammet 2011 förföll under 2014 och verkställande direktör och koncernchef erhöll aktier till ett värde av 15 741 683 kr (15 018 406). Motsvarande värde för aktiematchningsprogrammet 2011, performance shares och aktiesparprogram för övriga ledamöter i den verkställande ledningen är 69 660 744 kr (37 702 116).

Pensioner och avgångsvederlag

Som kommunicerats i årsredovisningen för 2013 och vid bolagsstämman 2014 har SEB strävat efter att pensionsplanerna för ledamöterna i den verkställande ledningen ska vara premiebaserade. Denna ändring genomfördes under 2013 för VD och övriga ledamöter med förmånsbaserade pensionsplaner. Därmed har Banken inte längre några sådana framtida åtaganden.

Förändringen gjordes retroaktivt och det inlösta värdet var neutralt för koncernen. I och med ändringen har alla medlemmar i den verkställande ledningen premiebaserade persionsplaner, med undantag för en mindre del enligt kollektivavtal för tre medlemmar.

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, är pensionen premiebestämd och oantastbar. Avsättningen är bestämd till ett fast belopp. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid 18 månader – utgår ett avgångsvederlag om 6 månaders lön.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pensionsplanerna är oantastbara och premiebaserade, med undantag för en mindre del enligt kollektivavtal. Avsättningarna är bestämda till individuellt fasta belopp. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maximalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Pensionskostnader (avsättningar, kostnader tjänstgöring innevarande period och räntekostnad), kr

	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen 1)	Summa
2014	4 500 000	14 679 661	19 179 661
2013	5 738 309	17 242 664	22 980 973

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (åtta) personer.

För information om mellanhavanden med närstående se not 28.

9 d AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

Långfristiga aktiebaserade program
2014	Resultatandel	Aktieprogram	Aktiespar program	Aktiematch ningsprogram	Performance shares
Utestående vid årets början	1 788 022	2 527 898	4 304 393	6 184 882	4 994 443
Tilldelade 1)	2 826 214	2 086 747	329 354		205 254
Förverkade 2)	–128 397	–130 543	–506 241
Inlösta 3)			–1 316 006	–2 106 090	–1 999 628
Utgångna				–878
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	4 485 839	4 484 102	2 811 500	4 077 914	3 200 069
varav inlösningsbara					3 200 069
2013
Utestående vid årets början		1 191 725	4 795 702	7 539 357	13 918 402
Tilldelade 1)	1 788 022	1 421 869	875 020	1 274 947	50 009
Förverkade 2)		–85 696	–9 496		–79 747
Inlösta 3)			–1 356 833	–2 622 270	–8 894 221
Utgångna				–7 152
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	1 788 022	2 527 898	4 304 393	6 184 882	4 994 443
varav inlösningsbara					4 994 443

1) Inklusive ersättning för utdelning.

2) Vägt genomsnittligt lösenpris förverkade PSP 10,00 kr (10,00).

3) Vägt genomsnittligt lösenpris inlösta PSP 10,00 kr (10,00) och vägd genomsnittlig aktiekurs PSP vid inlösen 89,29 kr (68,52).

Antalet utestående performance shares representerar det antalet aktier erhållna under programmen. Antalet utestående matchningsrätter i aktiematchningsprogrammen motsvarar det lägsta utfallet.

Not 9 d forts., Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program totalt

	Ursprungligt antal inne havare 3)	Antal utgivna (maximalt utfall)	Utestående optioner 2014 4)	Utestående optioner 2013	A-aktie per option/aktie Lösenpris		Löptid	Första dag för utnyttjande
2009: Performance shares	344	5 493 837	404 132	738 205	1	10	2009–2016	20121)
2010: Performance shares	698	18 900 000	2 795 937	4 256 238	1	10	2010–2017	20131)
2008: Aktiesparprogram	7 300	3 818 031	0	1 161	1 eller 2,34		2008–2013	2012-02-13
2009: Aktiesparprogram	5 600	2 326 652	3 677	1 160 484	1		2009–2014	2013-02-18
2010: Aktiesparprogram	5 200	2 285 536	1 195 722	2 033 148	1		2010–2015	2014-02-11
2011: Aktiesparprogram	5 050	1 888 248	1 685 407	1 751 534	1		2011–2016	2015-02-16
2012: Aktiesparprogram	4 770	1 274 947	1 193 108	1 238 557	1		2012–2017	2016-02-12
2011: Aktiematchningsprogram	519	7 628 150	0	1 722 186	4 eller 5		2011–2014	20142)
2012: Aktiematchningsprogram	432	7 024 168	1 636 995	1 723 041	4		2012–2019	20152)
2013: Aktiematchningsprogram	213	3 485 088	849 433	859 164	4		2013–2020	20162)
2014: Aktiematchningsprogram	96	1 300 288	325 072		4			20172)
2012: Aktieprogram	86	1 199 504	1 175 331	1 179 340	1		2012–2021	2015/20172)
2013: Aktieprogram	263	1 361 861	1 430 426	1 348 558	1		2013–2022	2016/20182)
2014: Aktieprogram	622	1 909 849	1 878 345		1			2017/20192)
2013: Resultatandel – aktiereglerat	8 347	1 255 838	1 232 573	1 255 838	1		2013–2016	2017
2013: Resultatandel – kontantreglerat	5 358	532 184	502 359	532 184			2013–2016	2017
2014: Resultatandel – aktiereglerat	8 709	1 786 471	1 786 471		1		2014–2017	2018
2014: Resultatandel – kontantreglerat	5 216	964 436	964 436				2014–2017	2018
SUMMA		64 435 088	19 059 424	19 799 638

1) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering i Equate plus efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.

3) Totalt har ca 10 500 individer (10 200) deltagit i alla programmen, resultatandelsprogrammet exkluderat.

4) Inklusive ytterligare aktierätter som kompensation för utdelning.

Långfristiga aktiebaserade program

De långfristiga aktieprogrammen 2005–2010 baserades på performance shares, har en maximal löptid på sju år, intjänandeperioden är tre år och utnyttjandeperioden fyra år. Antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt. Intjänandeperioden för alla program har löpt ut och utnyttjandeperioden för 2010 års program avslutas 2017.

Mellan 2008 och 2012 löpte årligen aktiesparprogram för alla medarbetare i utvalda länder. I aktiesparprogrammet kunde deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. För sparbeloppet köptes SEB-aktier av serie A, till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anställde behåller aktien under tre år och är kvar inom SEB får den anställde en SEB-aktie av serie A för varje behållen aktie. Alla program är intjänade och utnyttjandeperioden löper ut 2017.

Mellan 2009 och 2014 har aktiematchningsprogram funnits för ett fåtal särskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. 2011 ersatte aktiematchningsprogrammet även performance share-programmet. Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB-aktier av serie A. Alla programmen kräver en egen investering i SEB-aktier av serie A. Investeringsbeloppen är förutbestämda till ett maximalt belopp för varje deltagare. Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB serie A-aktie för varje investerad aktie och därutöver får deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier. Från 2012 regleras programmet med aktierätter med en utnyttjandeperiod om fyra år. 2011 års program stängdes 2014 med 100 procent matchning.

Antalet prestationsbaserade matchningsaktier som erhålls beror på hur två förutbestämda prestationskrav utfaller, för 2014 års program; TSR i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i förhållande till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet. Förväntat utfall under 2014 års program var vid tilldelningstidpunkten cirka 44 procent. Maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier är högst tre. Utfallet av programmet riskjusteras också.

Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under lösenperioden. Antalet aktierätter omräknas årligen under utnyttjandeperioden, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen.

Matchningsrätten är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätt i 2014 års program har emellertid beräknats till 65 kronor (45) och per prestationsbaserad matchningsrätt till 39 kronor (27) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i april månad). Andra parametrar för prissättningsmodellen är; lösenpris 0 kronor (0); volatilitet 46 (55) (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 4 procent (4); riskfri ränta 1,13 procent (1,00) och förväntad tidig lösen p.g.a. personalomsättning 3 procent (3) per år. I värdet ingår också förväntat utfall av prestationskraven som beskrivits ovan.

Det finns vidare ett tak som begränsar utfallet av antalet matchningsaktier. Om aktiekursen har mer än dubblerats vid prestationsperiodens slut begränsas antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i motsvarande mån så att värdet motsvarar det till den dubbla aktiekursen begränsade värdet.

2012 introducerades ett aktieprogram för verkställande ledningen och vissa andra exekutiva ledningspersoner och nyckelpersoner med kritiska kompetenser. Deltagarna erhöll ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern-, division/affärsenhets- och individnivå. Mål sätts årligen och är både finansiella (avkastning på eget kapital/allokerat kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet).

50 procent av aktierätterna levereras efter en kvalifikationsperiod om tre år, 50 procent efter en kvalifikationsperiod om fem år. En förutsättning för att deltagaren ska erhålla aktierätter är att deltagaren är kvar inom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning för slutligt utfall är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp. Aktierna ska förvärvas senast pro-rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB.

Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under programmets löptid. Antalet aktierätter omräknas årligen, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen. Aktierätterna är inte värdepapper som kan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätt i 2014 års program har emellertid beräknats till 81 kronor (60) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i april månad).

Under 2013 introducerades ett resultatandelsprogram för så gott som alla medarbetare. Det tidigare kollektiva kontantbaserade programmet SEB resultatandel gjordes om till ett resultatandelsprogram där 50 procent av utfallet betalas ut kontant och 50 procent skjuts upp i tre år och betalas ut i form av SEB-aktier. Det uppskjutna beloppet erhålls under förutsättning att deltagaren fortfarande är anställd i SEB vid utbetalningstillfället. I Sverige betalas det uppskjutna beloppet ut till den anställde i form av SEB-aktier, med beaktande av utdelningen. I alla andra länder betalas det uppskjutna beloppet ut kontant, justerat för totalavkastningen i SEB:s A-aktie. Utfallet för programmet är begränsat till ett max-belopp per geografi och baseras på hur väl förutbestämda mål i SEB:s affärsplan har uppfyllts, både finansiella (avkastning på eget kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet). Utfallet i 2014 års program var 76 procent (48) av maximalt utfall.

Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

9 e ANTAL ANSTÄLLDA

Medeltal anställda	Koncernen			Moderbolaget
2014	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 113	4 239	8 352	3 627	3 633	7 260
Norge	260	169	429	206	99	305
Danmark	393	274	667	174	68	242
Finland	162	153	315	113	101	214
Estland	310	964	1 274
Lettland	396	1 138	1 534	105	204	309
Litauen	677	1 615	2 292	200	317	517
Tyskland	502	392	894	6	1	7
Polen	23	45	68	15	26	41
Ukraina	27	47	74
Kina	14	28	42	14	28	42
Storbritannien	107	55	162	106	55	161
Irland	50	59	109
Luxemburg	120	111	231
Ryssland	27	68	95
Singapore	39	71	110	33	65	98
USA	35	19	54	25	17	42
Övriga 1)	24	16	40	14	10	24
SUMMA	7 279	9 463	16 742	4 638	4 624	9 262
2013
Sverige	4 191	4 362	8 553	3 694	3 720	7 414

Norge	274	187	461	211	107	318
Danmark	415	286	701	185	75	260
Finland	166	153	319	115	99	214
Estland	315	1 005	1 320
Lettland	402	1 122	1 524	94	179	273
Litauen	637	1 566	2 203	144	246	390
Tyskland	582	431	1 013	39	10	49
Polen	24	41	65	16	22	38
Ukraina	33	61	94
Kina	14	25	39	14	25	39
Storbritannien	113	56	169	107	55	162
Irland	46	58	104
Luxemburg	118	109	227
Ryssland	32	69	101
Singapore	40	69	109	32	65	97
USA	36	18	54	26	17	43
Övriga 1)	25	15	40	15	4	19
SUMMA	7 463	9 633	17 096	4 692	4 624	9 316

1) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna, Brasilien och Hongkong.

Antal arbetade timmar i moderbolaget 15 020 788 (14 984 074).

10 ÖVRIGA KOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Lokalkostnader 1)	–1 685	–1 634	–1 187	–1 052
IT kostnader	–2 591	–2 412	–1 528	–1 520
Kontorsmaterial	–81	–107	–44	–73
Resor och representation	–456	–415	–323	–297
Porto	–143	–167	–116	–130
Konsulter	–824	–733	–580	–584
Marknadsföring	–427	–394	–235	–208
Informationstjänster	–453	–453	–403	–391
Övriga kostnader 2)	350	16	–319	–482
SUMMA	–6 310	–6 299	–4 735	–4 737
1) Varav lokalhyror	–1 247	–1 177	–938	–804

2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 29.

Not 10 forts., Övriga kostnader

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag 1)

	Koncernen				Moderbolaget
	2014	2013		2014	2013
Revisionsuppdraget	–26	–26		–10	–10
Revisionsnära rådgivning	–30	–20		–6	–4
Skatterådgivning	–12	–13		–8	–10
Övriga tjänster	–6	–18		–1	–1
PricewaterhouseCoopers	–74	–77		–25	–25
Revisionsuppdraget	–1	–1
Skatterådgivning	–1	–1
Övriga tjänster		–1
Andra revisionsbolag	–2	–3
SUMMA	–76	–80		–25	–25

1) Moderföretaget inkluderar även de utländska filialerna.

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

11 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Avskrivningar av materiella tillgångar	–416	–457	–123	–127
Avskrivningar av leasingobjekt			–4 413	–4 390
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–521	–485	–550	–491
Avskrivningar av aktiverade anskaffningskostnader	–944	–891
Nedskrivning av materiella tillgångar	–3	–34
Nedskrivning av immateriella tillgångar	–51	–8
Utrangering och avyttring av immateriella tillgångar	–138	–84	–71	–16
SUMMA	–2 073	–1 959	–5 157	–5 024

12 VINSTER OCH FÖRLUSTER FRÅN MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	Koncernen				Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Fastigheter	74	55
Övriga materiella tillgångar	5	3	38	33
Vinster	79	58	38	33
Fastigheter	–197	–30
Övriga materiella tillgångar	–3	–12
Förluster	–200	–42
SUMMA	–121	16	38	33

13 KREDITFÖRLUSTER

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar, netto	459	59	105	53
Gruppvisa reserveringar för gruppvis värderade fordringar, netto	414	715	–28	52
Specifika reserveringar	–1 448	–756	–1 010	–208
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	279	381	58	33
Reserveringar för poster inom linjen, netto	–42	11	2	1
Reserveringar, netto	–338	410	–873	–69
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt	–2 401	–3 755	–352	–640
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	1 229	2 067	95	214
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–1 172	–1 688	–257	–426
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	186	123	65	44
Bortskrivningar, netto	–986	–1 565	–192	–382
SUMMA	–1 324	–1 155	–1 065	–451

14 BOKSLUTSDISPOSITIONER

	Moderbolaget
	2014	2013
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter och
erlagda pensionspremier	662	675
Utbetalda pensioner	–660	–675
Pensionsavräkning	2	0
Avsättning till/upplösning från obeskattade reserver		1 291
Koncernbidrag	371	780
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	593	1 361
Bokslutsdispositioner	964	3 432
SUMMA	966	3 432

15 SKATT

	Koncernen		Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2014	2013	2014	2013
Aktuell skatt Uppskjuten skatt	–4 009 –60	–4 148 817	–2 072	–2 778
Skatt på årets resultat Aktuell skatt avseende tidigare år	–4 069 –60	–3 331 –7	–2 072 19	–2 778 –27
SKATT	–4 129	–3 338	–2 053	–2 805
Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter Skatt	19 219 4 129	14 789 3 338	12 289 2 053	16 939 2 805
Redovisat resultat före skatt	23 348	18 127	14 342	19 744
Aktuell skatt med svensk skattesats om 22,0 procent (22,0) Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	–5 137 28	–3 988 92	–3 155	–4 344
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	–201 1 082	–251 487	–398 1 481	–107 1 673
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,	158	12
skatteavdrag eller temporära skillnader	61	–500
Aktuell skatt	–4 009	–4 148	–2 072	–2 778
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter	–158 4	–12 282
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	106	540
Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning av uppskjuten skattefordran	–12	7
Uppskjuten skatt	–60	817
Aktuell skatt avseende tidigare år	–60	–7	19	–27
SKATT	–4 129	–3 338	–2 053	–2 805

Se även not 30 Övriga tillgångar för aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 33 Övriga skulder för aktuella och uppskjutna skatteskulder.

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader redovisade i resultaträkningen
Överavskrivningar	–14	480
Pensionstillgångar, netto	–17	82
Underskottsavdrag	–46	–160
Övriga temporära skillnader	17	415
SUMMA	–60	817

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till 49 Mkr (–532) och förklaras av valutaomräkningseffekter.

16 NETTORESULTAT PER AKTIE

	Koncernen
Kvarvarande verksamheter	2014	2013
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	19 218	14 782
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 187	2 191
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	8:79	6:74
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	19 218	14 782
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	2 202 8:73	2 207 6:69
Avvecklad verksamhet
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	0	–11
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 187	2 191
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	0:00	0:00
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	0 2 202	–11 2 207
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	0:00	0:00
Totala verksamheter
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	19 218	14 771
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 187	2 191
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	8:79	6:74
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	19 218 2 202	14 771 2 207
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	8:73	6:69
Utspädning
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 187	2 191
Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare utestående
serie A-aktier efter utspädning, miljoner	15	16
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 202	2 207

17 ÖVRIGT TOTALRESULTAT

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen:
Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering till resultatet under året Skatt på omklassificering till resultatet under året	–689 103 743 –168	1 238 –193 73 –13	344 –76 763 –168	1 038 –226 60 –13
Finansiella tillgångar som kan säljas	–11	1 105	863	859
Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering till resultatet under året Skatt på omklassificering till resultatet under året	3 744 –824 223 –49	–1 467 323 306 –67	4 052 –892 –84 19	–1 244 274 86 –19
Kassaflödessäkringar	3 094	–905	3 095	–903
Omräkning utländsk verksamhet Skatt på omräkningseffekter	–32 679	75 328	–3	–32
Omräkning utländsk verksamhet	647	403	–3	–32
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsåtaganden, inkl särskild löneskatt Vinster och förluster vid omvärdering av förvaltningstillgångar under året Uppskjuten skatt på pensioner	–6 436 2 865 871	4 039 2 443 –1 399
Förmånsbestämda pensionsplaner	–2 700	5 083
SUMMA	1 030	5 686	3 955	–76

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk förknippad med utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.

18 RISKUPPLYSNINGAR

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta de risker som uppstår och att samtidigt hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens finansiella stabilitet. De ingår dessutom i den långsiktiga strategiska planeringen liksom i

18 a KREDITRISK

Definition

Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad motpartsrisk i tradingverksamheten, landrisk och avvecklingsrisk.

Den enskilt största risken inom SEB är kreditrisk som uppstår vid utlåning och utfärdande av kreditlöften till kunder såsom företag, finansiella institutioner, offentlig förvaltning och privatpersoner. Förutom kreditportföljen består SEB:s kreditexponering av skuldinstrument och repor.

Riskhantering

Kreditpolitik och kreditbeviljningsprocess

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning är analysbaserad och står i proportion till kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga. Kunderna ska vara kända av banken och syftet med krediten helt införstått.

SEB:s kreditpolicys speglar bankens syn på hållbarhetsfrågor så som den är definierad i Hållbarhetspolicyn och Miljöpolicyn. Ställningstaganden rörande klimatförändring, barnarbete och tillgång till rent vatten, samt särskilda instruktioner för kreditgivning inom vissa branscher är en del av kreditbeviljningsprocessen och används i dialog med kunderna.

Ett kreditbeslut baseras på kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet beaktas både kundens nuvarande och förväntade framtida finansiella ställning samt det skydd som kan erhållas genom särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljning tar hänsyn till såväl den aktuella transaktionen som kundens samlade engagemang i banken. Processen skiljer sig åt beroende på typ av kund (hushåll, företag eller institution), kundens risknivå samt den sökta kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalificerad kreditanalys är särskilt viktig vad gäller stora företag. För hushåll och små företag är kreditbeviljningsprocessen ofta baserad på modeller för kreditscoring. Varje större kreditbeslut ska godkännas av en oberoende kreditchef.

Limiter, bevakning och riskreducering

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en limit som återspeglar den maximala exponering som SEB är villig att acceptera. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser, vissa kundsegment samt för avvecklingsrisker i tradingverksamheten. Samtliga totala limiter och riskklasser gås igenom minst en gång om året av ett kreditbeslutsorgan (en kreditkommitté bestående av minst två banktjänstemän som är auktoriserade enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Engagemang med högre risk (riskklass 13–16) gås igenom oftare. Avsikten är att på ett tidigt stadium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram lösningar som gör det möjligt för SEB att minska eller undvika kreditförluster. På SEB:s hemmamarknader finns lokala workout-grupper som arbetar med problemkrediter. Dessa stöds av en global funktion med övergripande ansvar för hantering av problemengagemang.

SEB använder ett antal metoder för att reducera risken i kreditportföljen. Valet av metod beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för aktuell produkt och kund, men hänsyn tas även till legala begränsningar liksom till erfarenhet och kapacitet att hantera och kontrollera metoden i fråga. De viktigaste metoderna för att reducera kreditrisk är pantsättning av säkerheter, garantier och nettningsavtal. Pantsatta säkerheter utgörs vanligen av fast egendom,

företagshypotek och finansiella säkerheter. I tradingverksamheten används oftast avtal om dagligt ställande av marginalsäkerheter för att vid varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motpartsexponeringar. För stora företag

reduceras kreditrisken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen.

Ytterligare upplysningar om SEB:s risk-, likviditet- och kapitalhantering återfinns på sidorna 28–33, not 19–20 samt i SEB:s rapport enligt Pelare 3: Capital Adequacy and Risk Management Report (på engelska, på sebgroup.com).

Riskmätning

den löpande affärsplaneringen.

Kreditrisk mäts för samtliga exponeringar både i bankboken och i handelslagret. Metodiken följer EU:s kapitaltäckningsförordning (CRR). Ett godkänt internt riskklassificeringssystem (IRK) används för majoriteten av bankens portföljer. SEB har ett koncernövergripande system för intern riskklassificering av banker, stora och medelstora företagskunder och kunder inom offentlig förvaltning. Det avspeglar risken för betalningsfallissemang (probability of default, PD). Sexton riskklasser har definierats, där 1 står för den lägsta fallissemangsrisken och 16 betyder att kunden redan har ställt in betalningarna. Riskklass 1 till 7 anses vara "investment grade" och riskklasser 13 till 16 är så kallade "watch list".

För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PD-skattningar på ett år över hela kreditcykeln baserat på 17 år av intern historik av fallissemang av betalningsskyldigheter och 27 år av extern statistik över företagskonkurser. Riskklassificeringen bygger på kreditanalys av risken i kundens verksamhet, inklusive miljö-, sociala och bolagsstyrningsfaktorer, samt finansiell risk. I bedömningen vägs finansiella nyckeltal och jämförelser med kundens konkurrenter in. Den exponeringsviktade genomsnittliga PD-nivån för koncernens kunder, exklusive hushåll och banker, förbättrades till 0,66 vid slutet av året (0,80). Riskfördelningen av SEB:s kreditportfölj exklusive hushåll återfinns på sidan 103. Under året påbörjades en uppgradering av riskklassificeringssystemet i syfte att ytterligare förbättra kvaliteten och öka objektiviteten och genomlysningen av riskmätning och riskhantering. Uppgraderingen kommer fortsätta under 2015 och banken inväntar myndigheternas godkännande.

För hushåll och småföretag använder SEB kreditscoring för att uppskatta PD för kunden. SEB använder olika kreditscoring-modeller för olika länder och produktområden då både datatillgänglighet och kundernas egenskaper normalt varierar beroende på land och produkt. PD-nivån för hushållskreditportföljen beräknas till 0,49 över en konjunkturcykel. Riskfördelningen av SEB:s kreditportfölj avseende hushåll återfinns på sidan 103.

Portföljanalys och stresstester

Kreditportföljen gås regelbundet igenom och utvärderas med avseende på bransch, geografi, riskklass, produkt, storlek och andra parametrar. Riskkoncentrationer i både geografiska och branschvisa segment och på större enskilda kredittagare analyseras grundligt både vad gäller direkt och indirekt exponering och i form av säkerheter, garantier och kreditderivat. Vid årets slut utgjorde de 20 största företagsexponeringarna (inklusive fastighetsförvaltning) 92 procent av kapitalbasen (94). Därutöver utförs särskilda analyser och stresstester (inklusive omvända stresstester) när utvecklingen på marknaden föranleder en mer noggrann undersökning av vissa sektorer eller hela kreditportföljen. Portföljen stresstestas även som en del av den årliga interna utvärderingen av kapitaltäckningen.

Under året genomförde EBA och ECB en översyn av europeiska bankers kreditkvalitet. Resultatet bekräftade SEB:s höga kreditkvalitet.

Kreditexponeringens utveckling, miljarder kronor

	2014	2013	2012	2011	2010
Utlåning Ansvarsförbindelser Derivatinstrument	1 332 560 202	1 270 489 103	1 216 442 119	1 165 429 108	1 162 430 90
Kreditportfölj	2 094	1 862	1 777	1 702	1 682
Repor Skuldinstrument	8 264	10 255	27 272	41 250	36 322
Kreditexponering	2 366	2 127	2 076	1 993	2 040

Kreditexponering fördelad per bransch

Den totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj samt repor och skuldinstrument. Exponeringen visas före reserveringar. Derivat och repor redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar tillägg för potentiell framtida riskförändring. Skuldinstrument omfattar

alla räntebärande instrument till nominella belopp och inkluderar kreditderivat och terminer. Innehav av skuldinstrument i Liv-divisionen ingår inte i kreditexponeringen.

	Utlåning			Ansvarsförbindelser och åtaganden			Derivatinstrument			Summa
Koncernen	2014	2013		2014	2013		2014	2013		2014	2013
Banker	71 778	72 632		20 814	21 656		90 614	63 432		183 206	157 720
Finans och försäkring	42 660	43 875		36 526	29 300		49 931	13 998		129 117	87 173
Parti- och detaljhandel	51 640	43 793		31 980	29 761		1 136	782		84 756	74 336
Transport	29 799	31 360		20 226	14 733		3 731	947		53 756	47 040
Rederiverksamhet	45 186	33 507		22 004	12 375		2 422	953		69 612	46 835
Övrig serviceverksamhet	87 881	80 819		71 599	65 211		5 205	2 087		164 685	148 117
Byggnadsindustri	9 102	8 436		16 965	13 504		841	299		26 908	22 239
Tillverkningsindustri	90 765	85 138		156 768	128 795		13 499	4 789		261 032	218 722
Jordbruk, skogsbruk och fiske	10 517	9 774		1 989	2 386		384	202		12 890	12 362
Utvinning av mineraler, olja och gas	17 250	12 181		23 640	18 076		1 826	373		42 716	30 630
Försörjning av el, gas och vatten	38 778	31 251		32 211	27 682		5 314	3 394		76 303	62 327
Övrigt	23 410	25 183		6 525	8 982		608	346		30 543	34 511
Företag	446 988	405 317		420 433	350 805		84 897	28 170		952 318	784 292
Kommersiell fastighetsförvaltning	146 657	143 899		15 236	19 424		8 264	3 881		170 157	167 204
Bostadsfastighetsförvaltning	75 784	81 312		8 114	7 235		6 886	2 819		90 784	91 366
Bostadsrättsföreningar, Sverige	42 163	40 643		1 758	2 625		26	27		43 947	43 295
Fastighetsförvaltning	264 604	265 854		25 108	29 284		15 176	6 727		304 888	301 865
Offentlig förvaltning	52 510	54 951		26 889	22 673		10 989	4 243		90 388	81 867
Bostadskrediter	453 677	427 142		25 722	22 928					479 399	450 070
Övrig utlåning	42 176	43 713		41 272	41 682		36	887		83 484	86 282
Hushåll	495 853	470 855		66 994	64 610		36	887		562 883	536 352
Kreditportfölj	1 331 733	1 269 609		560 238	489 028		201 712	103 459		2 093 683	1 862 096
Repor										8 401	10 099
Skuldinstrument										263 838	255 092
SUMMA										2 365 922	2 127 287

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknad*

Kreditportföljen omfattar koncernens lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt. Exponeringen visas före reserveringar.

Derivat redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar tillägg för potentiell framtida riskförändring.

Koncernen, 2014	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	83 177	45 500	9 747	5 809	273	566	453	21 181	16 500	183 206
Finans och försäkring	75 993	2 222	3 727	1 682	442	12	697	20 642	23 700	129 117
Parti- och detaljhandel	47 668	3 881	1 725	1 065	3 053	2 496	9 592	9 888	5 388	84 756
Transport	31 567	476	3 412	1 828	1 103	1 811	2 917	10 535	107	53 756
Rederiverksamhet	57 669	1 081	1 263	683	1 016	132	213	48	7 507	69 612
Övrig serviceverksamhet	107 420	4 680	7 564	1 069	3 162	2 921	2 311	31 960	3 598	164 685
Byggnadsindustri	14 164	352	779	1 114	1 192	787	1 419	5 705	1 396	26 908
Tillverkningsindustri	173 758	5 007	4 907	11 352	4 583	2 413	4 934	40 316	13 762	261 032
Jordbruk, skogsbruk och fiske	7 569	88	8	40	2 062	2 086	921	90	26	12 890
Utvinning av mineraler, olja och gas	36 353	172	5 696	111	43	111	30		200	42 716
Försörjning av el, gas och vatten	37 200	955	1 045	11 616	1 742	1 509	4 715	16 788	733	76 303
Övrigt	22 973	827	1 055	920	422	244	176	1 087	2 839	30 543
Företag	612 334	19 741	31 181	31 480	18 820	14 522	27 925	137 059	59 256	952 318
Kommersiell fastighetsförvaltning	109 580	133	2 056	1 009	6 425	4 549	8 250	38 155		170 157
Bostadsfastighetsförvaltning	80 729		53			378	8	9 616		90 784
Bostadsrättsföreningar, Sverige	43 947									43 947
Fastighetsförvaltning	234 256	133	2 109	1 009	6 425	4 927	8 258	47 771		304 888
Offentlig förvaltning	25 422	8	377	1 381	3 374	393	1 805	56 945	683	90 388
Bostadskrediter	428 943		4 978		15 459	7 136	18 235		4 648	479 399
Övrig utlåning	44 508	4 559	23 209	2 038	2 878	2 511	1 330		2 451	83 484
Hushåll	473 451	4 559	28 187	2 038	18 337	9 647	19 565		7 099	562 883
SUMMA	1 428 640	69 941	71 601	41 717	47 229	30 055	58 006	262 956	83 538	2 093 683

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknad*

Koncernen, 2013	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	72 301	22 333	10 548	4 468	209	863	526	31 876	14 596	157 720
Finans och försäkring	54 591	1 257	3 923	707	384	7	464	20 368	5 472	87 173
Parti- och detaljhandel	40 263	3 177	1 782	875	2 653	3 029	8 534	9 965	4 058	74 336
Transport	29 463	221	3 800	191	1 317	1 903	2 473	7 523	149	47 040
Rederiverksamhet	38 405	364	1 086	641	700	136	219	55	5 229	46 835
Övrig serviceverksamhet	102 895	1 480	3 472	790	2 822	3 200	1 950	28 461	3 047	148 117
Byggnadsindustri	13 038	303	277	688	942	985	1 305	3 479	1 222	22 239
Tillverkningsindustri	145 214	3 390	4 661	10 043	4 216	1 971	6 566	30 963	11 698	218 722
Jordbruk, skogsbruk och fiske	7 559	173	10	33	1 762	1 963	774	65	23	12 362
Utvinning av mineraler, olja och gas	24 780	9	5 350	115	29	111	56		180	30 630
Försörjning av el, gas och vatten	28 438	356	815	6 972	1 835	1 637	3 317	18 303	654	62 327
Övrigt	26 467	859	851	1 472	244	259	172	1 605	2 582	34 511
Företag	511 113	11 589	26 027	22 527	16 904	15 201	25 830	120 787	34 314	784 292
Kommersiell fastighetsförvaltning	108 658	42	1 908	738	6 207	4 547	8 208	36 896		167 204
Bostadsfastighetsförvaltning	75 234		54			451	8	15 619		91 366
Bostadsrättsföreningar, Sverige	43 295									43 295
Fastighetsförvaltning	227 187	42	1 962	738	6 207	4 998	8 216	52 515		301 865
Offentlig förvaltning	19 046	6	372	1 142	3 683	344	2 185	53 699	1 390	81 867
Bostadskrediter	405 522		2 183		14 148	7 248	17 327	134	3 508	450 070
Övrig utlåning	44 796	4 276	24 172	2 231	2 714	2 587	1 353	7	4 146	86 282
Hushåll	450 318	4 276	26 355	2 231	16 862	9 835	18 680	141	7 654	536 352
SUMMA	1 279 965	38 246	65 264	31 106	43 865	31 241	55 437	259 018	57 954	1 862 096

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Kreditportföljen per riskklass

2014 1)						Summa, exklusive hushåll		Hushåll3)
Kategori	Riskklass	PD-intervall	Moody's / S&P2)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Totalt	PD-intervall	Hushåll
"Investment grade"	1–4 5–7	0–0,07% 0,07–0,26%	Aaa to A3 / AAA to A- Baa / BBB	80,4% 15,7%	22,5% 31,3%	12,8% 32,1%	94,6% 3,6%	31,4% 28,0%	0–0,2% 0,2–0,4%	61,6% 15,3%
									0,4–0,6% 0,6–1%	7,2% 6,3%
"Ongoing business"	8–10 11–12	0,26–1,61% 1,61–6,93%	Ba / BB B1,B2 / B+, B	2,3% 1,2%	38,7% 5,9%	48,9% 3,8%	1,0% 0,2%	34,4% 4,6%	1–5% 5–10%	6,8% 1,1%
Watch list	13–16	6,93–100%	B3 to C / B- to D	0,4%	1,6%	2,4%	0,6%	1,6%	10–30% 30–50% 50–100%	0,6% 0,4% 0,7%
SUMMA				100%	100%	100%	100%	100%	SUMMA	100%
2013 1)
"Investment grade"	1–4 5–7	0–0,07% 0,07–0,26%	Aaa to A3 / AAA to A- Baa / BBB	72,6% 21,4%	21,1% 29,4%	12,3% 31,1%	94,4% 4,5%	29,0% 27,4%	0–0,2% 0,2–0,4%	53,3% 22,2%
									0,4–0,6% 0,6–1%	0,2% 12,8%
"Ongoing business"	8–10 11–12	0,26–1,61% 1,61–6,93%	Ba / BB B1,B2 / B+, B	3,9% 1,6%	39,1% 8,3%	48,3% 5,2%	0,8% 0,0%	35,2% 6,3%	1–5% 5–10%	7,7% 1,5%
"Watch list"	13–16	6,93–100%	B3 to C / B- to D	0,5%	2,1%	3,1%	0,3%	2,1%	10–30% 30–50% 50–100%	1,0% 0,5% 0,8%
SUMMA				100%	100%	100%	100%	100%	SUMMA	100%

1) Sammanställning av kreditportföljen inklusive repor.

2) Ungefärlig relation till ratinginstitutens skalor.

3) Hushållsexponering uttryckt som EAD (Exposure-at-Default) i IRK-beräkningen.

Låneportföljen fördelad per bransch och marknader*

Utlåning omfattar koncernens lån och leasingavtal.

2014	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	41 245	700	1 240	1 287	254	529	398	15 438	10 687	71 778
Finans och försäkring	25 223	76	634	64	244	10	41	7 576	8 792	42 660
Parti- och detaljhandel	30 496	3 004	1 109	372	1 661	1 571	6 570	3 403	3 454	51 640
Transport	17 068	272	2 414	1 416	853	1 590	2 075	4 074	37	29 799
Rederiverksamhet	37 128	158	772	683	793	129	151	48	5 324	45 186
Övrig serviceverksamhet	60 958	928	3 793	247	2 430	2 451	1 848	14 345	881	87 881
Byggnadsindustri	6 849	169	136	9	432	286	413	710	98	9 102
Tillverkningsindustri	59 096	3 223	1 176	3 371	3 207	1 403	3 239	7 755	8 295	90 765
Jordbruk, skogsbruk och fiske	6 007	11		40	1 867	1 837	749		6	10 517
Utvinning av mineraler, olja och gas	16 681	172	108	111	18	98	25		37	17 250
Försörjning av el, gas och vatten	18 389	619	15	7 790	925	1 032	3 329	6 466	213	38 778
Övrigt	17 778	802	477	552	318	222	165	975	2 121	23 410
Företag	295 673	9 434	10 634	14 655	12 748	10 629	18 605	45 352	29 258	446 988
Kommersiell fastighetsförvaltning	91 736	6	1 131	437	6 242	4 465	7 074	35 566		146 657
Bostadsfastighetsförvaltning	66 634		46			308	7	8 789		75 784
Bostadsrättsföreningar, Sverige	42 163									42 163
Fastighetsförvaltning	200 533	6	1 177	437	6 242	4 773	7 081	44 355		264 604
Offentlig förvaltning	4 986	8	94	1 166	1 262	99	1 266	42 947	682	52 510
Bostadskrediter	404 268		4 310		15 300	7 119	18 032		4 648	453 677
Övrig utlåning	25 668	2 471	5 967	961	2 305	1 817	784		2 203	42 176
Hushåll	429 936	2 471	10 277	961	17 605	8 936	18 816		6 851	495 853
SUMMA	972 373	12 619	23 422	18 506	38 111	24 966	46 166	148 092	47 478	1 331 733
Repor, kreditinstitut										14 167
Repor, allmänheten										75 759
Omklassificerade portföljer										31 123
Reserver										–6 157
TOTAL UTLÅNING										1 446 625
2013
Banker	33 604	617	1 115	1 418	202	814	407	24 656	9 799	72 632
Finans och försäkring	26 466	143	1 169	24	154	6	14	10 653	5 246	43 875
Parti- och detaljhandel	25 317	2 084	1 185	444	1 406	2 097	5 978	3 041	2 241	43 793
Transport	19 914	97	2 785	3	959	1 700	1 993	3 778	131	31 360
Rederiverksamhet	26 766	17	817	641	361	113	198	55	4 539	33 507
Övrig serviceverksamhet	62 390	627	724	156	2 334	2 737	1 503	9 691	657	80 819
Byggnadsindustri	6 561	93	141	23	417	372	426	361	42	8 436
Tillverkningsindustri	56 400	1 999	755	2 919	2 585	1 566	4 589	7 225	7 100	85 138
Jordbruk, skogsbruk och fiske	5 660	22	1	33	1 571	1 831	653		3	9 774
Utvinning av mineraler, olja och gas	11 859	8	43	115	20	93	43			12 181
Försörjning av el, gas och vatten	13 036	229	30	5 504	901	1 380	2 175	7 786	210	31 251
Övrigt	19 369	773	511	631	191	238	167	1 457	1 846	25 183
Företag	273 738	6 092	8 161	10 493	10 899	12 133	17 739	44 047	22 015	405 317
Kommersiell fastighetsförvaltning	89 477	6	1 233	467	5 713	4 377	7 465	35 161		143 899
Bostadsfastighetsförvaltning	66 219		49			383	8	14 653		81 312
Bostadsrättsföreningar, Sverige	40 643									40 643
Fastighetsförvaltning	196 339	6	1 282	467	5 713	4 760	7 473	49 814		265 854
Offentlig förvaltning	6 104	6	100	1 142	1 492	105	1 575	43 037	1 390	54 951
Bostadskrediter	382 868		2 183		14 068	7 230	17 152	133	3 508	427 142
Övrig utlåning	25 761	2 367	7 588	1 192	2 168	1 767	819	7	2 044	43 713

SUMMA	918 414	9 088	20 429	14 712	34 542	26 809	45 165	161 694	38 756	1 269 609
Repor, kreditinstitut Repor, allmänheten Omklassificerade portföljer Reserver										19 997 87 436 34 684 –6 535
TOTAL UTLÅNING										1 405 191

Hushåll 408 629 2 367 9 771 1 192 16 236 8 997 17 971 140 5 552 470 855

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

Osäkra lånefordringar fördelade per bransch och marknad*

Koncernen, 2014	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	2							1		3
Finans och försäkring Parti- och detaljhandel Transport Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet Byggnadsindustri Tillverkningsindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten Övrigt	3 57 1 980 519 28 251 1 179 186	6 309	21 1	1	12 1 8 30 90	72 11 2 10 44 16 8 1	159 30 80 17 233 5	25 5 2 43 49 29 1	136 111	9 325 47 2 116 920 128 688 21 9 208 301
Företag	3 204	315	22	1	141	164	524	154	247	4 772
Kommersiell fastighetsförvaltning Bostadsfastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar, Sverige	72 8 6				148	178 6	718	691		1 807 14 6
Fastighetsförvaltning	86				148	184	718	691		1 827
Bostadskrediter Övrig utlåning		1	1 29			80	70		8	71 118
Hushåll		1	30			80	70		8	189
SUMMA	3 292	316	52	1	289	428	1 312	846	255	6 791
2013
Banker	2	2						1		5
Finans och försäkring Parti- och detaljhandel Transport Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet Byggnadsindustri Tillverkningsindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten Övrigt	3 67 2 87 13 43 1 1 4 191	15	1 1	1	16 7 36 76	79 13 8 30 135 17 8	174 83 153 39 140 14	32 5 6 46 339 28 1	3 158 113	3 371 104 158 277 165 733 32 1 32 313
Företag	412	15	2	1	135	290	603	457	274	2 189
Kommersiell fastighetsförvaltning Bostadsfastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar, Sverige	137 22 19				156	110 6	1 006	978	2	2 389 28 19
Fastighetsförvaltning	178				156	116	1 006	978	2	2 436
Bostadskrediter Övrig utlåning	2	6	114			53	107		19	109 192
Hushåll	2	6	114			53	107		19	301
SUMMA	594	23	116	1	291	459	1 716	1 436	295	4 931

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Gruppvis värderade lånefordringar förfallna mer än 60 dagar*

Koncernen, 2014	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag	24	11	26	60	24	84	59			288
Bostadskrediter Bostadskrediter, omstrukturerade Övrig utlåning	277 802	234	144	1	214 40 17	646 1 128	722 233 61			1 859 274 1 387
Hushåll	1 079	234	144	1	271	775	1 016			3 520
SUMMA	1 103	245	170	61	295	859	1 075			3 808

Gruppvis värderade lånefordringar förfallna mer än 60 dagar*

Koncernen, 2013	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag	21	11	44	39	53	64	65			297
Bostadskrediter	370				262	840	976			2 448
Bostadskrediter, omstrukturerade					41	88	252			381
Övrig utlåning	743	240	130	23	33	109	123			1 401
Hushåll	1 113	240	130	23	336	1 037	1 351			4 230
SUMMA	1 134	251	174	62	389	1 101	1 416			4 527

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Skuldinstrument

Vid årsskiftet 2014 var kreditexponeringen i obligationsportföljen 263 miljarder kronor (255). Här ingår räntebärande värdepapper till nominellt värde, inklusive vissa kreditderivat och ränteterminer.

Geografisk fördelning

	Stat och kommun		Säkerställda Företag obligationer		Stukturerade obligationer		Finansiella institutioner			Summa
	2014	2013	2014	2013	2014	2013		2014	2013		2014	2013		2014	2013
Sverige	15,3%	5,9%	1,4%	1,8%	21,4%	17,6%		0,0%	0,0%		0,5%	2,8%		38,6%	28,1%
Tyskland	24,5%	27,2%	1,2%	0,5%	0,9%	1,1%		0,0%	0,1%		0,2%	0,1%		26,8%	29,0%
Danmark	0,5%	1,8%	0,1%	0,3%	11,1%	11,0%		0,0%	0,0%		0,3%	0,0%		12,0%	13,1%
Norge	1,1%	2,3%	0,3%	0,6%	3,6%	3,1%		0,0%	0,0%		1,7%	2,1%		6,7%	8,1%
Finland	1,6%	1,9%	0,3%	0,4%	0,2%	0,2%		0,0%	0,0%		0,0%	0,0%		2,1%	2,5%
USA	1,6%	0,7%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%		0,9%	1,3%		0,0%	0,2%		2,5%	2,2%
Nederländerna	0,7%	1,0%	0,0%	0,0%	0,3%	0,4%		0,2%	0,2%		0,0%	0,0%		1,2%	1,6%
Frankrike	0,2%	0,5%	0,1%	0,2%	0,4%	0,6%		0,0%	0,0%		0,0%	0,0%		0,7%	1,3%
GIIPS 1)	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	1,0%	2,9%		0,8%	1,0%		0,1%	0,0%		2,0%	4,0%
Europa, övriga	4,7%	6,2%	0,1%	0,2%	0,1%	0,3%		2,2%	2,5%		0,0%	0,1%		7,1%	9,3%
Övriga	0,2%	0,6%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%		0,1%	0,2%		0,0%	0,0%		0,3%	0,8%
SUMMA	50,5%	48,2%	3,5%	4,0%	39,0%	37,2%		4,2%	5,3%		2,8%	5,3%		100,0%	100,0%

1) Grekland, Italien, Irland, Portugal, Spanien.

Fördelning per kreditrating

AAA AA A BBB BB/B	32,7% 7,0% 1,7% 0,1% 0,0%	33,7% 8,0% 0,6% 0,8% 0,0%	0,1% 0,1% 0,5% 0,6% 0,2%	0,1% 0,0% 0,6% 0,5% 0,1%	37,1% 0,6% 0,2% 0,6% 0,2%	32,1% 0,4% 1,8% 1,0% 0,0%	2,4% 0,4% 0,5% 0,4% 0,3%	2,8% 0,7% 0,5% 0,5% 0,5%	0,3% 0,1% 0,5% 0,1% 0,0%	2,1% 0,2% 0,7% 0,1% 0,0%	72,6% 8,2% 3,4% 1,8% 0,7%	70,8% 9,3% 4,2% 2,9% 0,6%
CCC/CC	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	0,1%	0,1%
Ingen rating 1)	9,0%	5,1%	2,0%	2,7%	0,3%	1,9%	0,1%	0,2%	1,8%	2,2%	13,2%	12,1%
SUMMA	50,5%	48,2%	3,5%	4,0%	39,0%	37,2%	4,2%	5,3%	2,8%	5,3%	100,0%	100,0%

1) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer).

Exponering mot GIIPS-länderna

Grekland		Italien			Irland 1)		Portugal		Spanien 1) 2)
2014	2013	2014	2013		2014	2013	2014	2013	2014	2013
		261	272
									344 346
									2 705 3 136	7 268 7 306
183 179	235 232	221 218	288 283		429 419	589 575	323 320	337 333	1 058 1 025	1 204 1 160
			303	257

1) Ränterisken för de säkerställda obligationerna är säkrad med ränteswappar där förändringen i verkligt värde realiseras i övrigt total resultat. Det ackumulerade effekten i övrigt totalresultat var 2014 –639 Mkr (–821).

2) Korta positioner per december 2014, nominellt belopp –42 Mkr med bokfört värde om–39 Mkr, är exkluderade i tabellen ovan. Motsvarande belopp per december 2013 var nominellt belopp –146 Mkr med bokfört värde om –157 Mkr.

18 b MARKNADSRISK

Definition

Marknadsrisk är risken för förlust av eller lägre framtida nettointäkter på grund av förändring i räntor, valutakurser, kreditspreadrisk, råvarupriser och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner. En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i tradingverksamheten, det vill säga risker i handelslagret, och strukturella marknadsrisker och risker i räntenettot, det vill säga risker i den övriga bankverksamheten. Tradingverksamheten redovisas till marknadsvärde, medan positioner i bankboken vanligtvis redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Riskhantering

Marknadsrisker i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel och i likviditetsportföljen. Tradingverksamheten bedrivs av divisionen Stora Företag & Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och kapitalmarknaderna. Likviditetsportföljen förvaltas av treasuryfunktionen och består av investeringar i pantsättningsbara och mycket likvida obligationer.

Marknadsrisk i bankens övriga verksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor, räntevillkor och räntebindningstider. Treasuryfunktionen har det övergripande ansvaret för dessa risker, vilka konsolideras centralt.

Marknadsrisker uppstår också i bankens pensionsåtaganden till följd av obalanser mellan tillgångar och skulder i de förmånsbestämda pensionsplanerna för bankens anställda. Marknadsvärdet på tillgångarna varierar med rörelser i till exempel aktiekurser medan nuvärdet av bankens pensionsåtaganden påverkas av ränterörelser. Lägre ränta ökar nuvärdet av de framtida åtagandena. Marknadsrisker i bankens pensionsåtaganden och i livförsäkringsverksamheten ingår inte i marknadsriskbeloppen nedan. Se not 18 e för information om marknadsrisk i livförsäkringsverksamheten.

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som är acceptabel genom att sätta den övergripande risktoleransen, limiter och generella instruktioner. Risktolerans och limiter sätts för tradingverksamheten, övrig verksamhet och pensionsplanerna. Group Risk Committee fördelar de fastställda mandaten till divisionerna och treasuryfunktionen, som i sin tur fördelar ut erhållna limiter internt.

Funktionen för marknadsriskkontroll mäter, kontrollerar och rapporterar dagligen marknadsrisknivån inom bankens olika enheter. Marknadsrisken rapporteras månatligen till Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee. Handelslagret hanteras av de olika tradingenheterna inom ett omfattande limitramverk omfattande VaR, känslighetsanalys, stop-loss och stresstester. Funktionen för marknadsriskkontroll är närvarande i handlarrummen och bevakar limiter och stängningskurser samt värderingsmetoder och nya produkter.

Marknadsrisker

SEB är exponerad mot följande risktyper:
------------------------------------------	--	--	--

Definierad som risken för förlust eller minskade intäkter till följd av	Uppstår i
Förändringar i räntor	All bankverksamhet
till exempel obligationer eller kreditderivat	Bankens obligationsinnehav huvudsakligen Valutahandel på internationella marknader samt bankverksamhet
Fluktuationer i valutakurser	på olika marknader
Fluktuationer i aktiekurser	Market making och kundaktivitet i aktier och aktiederivat
Fluktuationer i råvarupriser	Kundaktivitet
Förändring i den implicita volatiliteten	Market making och kundaktivitet i optioner i samtliga tillgångsslag
Fluktuationer i motpartsrisk baserat på faramtida exponering	Derivatkontrakt som inte handlas över en börs (OTC)
	Förändringar i kreditvärdigheten av utgivaren av

* CVA-justeringen utgörs i princip av kreditrisk, men exponeringen beräknas med hjälp av marknadsriskfaktorer (ränta, valuta, etc.).

Riskmätning

För att mäta marknadsriskexponering använder SEB både mått som syftar till att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som fokuserar på extrema marknadsförhållanden. Marknadsrisker under normala förhållanden mäts genom Value at Risk (VaR) samt specifika mått som är relevanta för olika risktyper. Dessa mått kompletteras med stresstester och scenarioanalyser där potentiella förluster under extrema förhållanden beräknas. Eftersom ingen mätmetod kan täcka alla risker vid alla tillfällen används flera metoder och slutsatser dras baserat på en samlad bedömning av resultaten.

Value at Risk och stressat Value at Risk

VaR uttrycker den maximala eventuella förlust som kan uppstå under en viss tidsperiod med en viss sannolikhet. SEB använder en historisk simuleringsmodell och har valt 99 procents sannolikhet och en tidshorisont på tio dagar för att mäta, kontrollera och rapportera VaR. Modellen aggregerar marknadsrisker för samtliga risktyper och täcker en rad olika riskfaktorer i samtliga tillgångsslag. SEB använder också ett så kallat stressat VaR-mått, där VaR beräknas på den nuvarande portföljen men med marknadsdata från en historiskt turbulent tidsperiod som omfattar konkursen i Lehman Brothers (april 2008–april 2009).

Value at Risk

Risk i handelslagret (99%, 10 dagar)	Min	Max	31 dec 2014	31 dec 2013	Genomsnitt 2014	Genomsnitt 2013
Råvarurisk	5	52	19	15	14	15
Kreditspreadsrisk	47	109	59	106	70	102
Aktierisk	12	77	16	19	23	29
Valutakursrisk	13	94	30	62	31	42
Ränterisk	34	118	66	44	60	65
Volatilitetsrisk	23	49	32	33	34	64
Diversifiering			–131	–162	–134	–175
SUMMA	58	142	91	117	98	141
Risk i övrig bankverksamhet (99%, 10 dagar)
Kreditspreadsrisk	95	215	95	214	143	159
Aktierisk	23	49	29	26	28	24
Valutakursrisk		20	–	2	1	2
Ränterisk	161	269	173	182	198	234
Volatilitetsrisk		1		1		1
Diversifiering			–85	–108	–110	–126
SUMMA	200	342	212	317	260	294

Not 18 b forts., Marknadsrisk

Begränsningen i VaR-måttet är att historisk data används för att beräkna eventuella marknadsförändringar vilket gör att inte alla resultat kan förutses, speciellt inte när marknaderna rör sig snabbt. VaR fångar inte heller upp åtgärder för att minska risken eftersom modellen antar att portföljen är oförändrad. Både VaRoch den stressade VaR-modellen är godkända av Finansinspektionen för beräkning av legala kapitalkrav för alla generella marknadsrisker i bankens handelslager, samt för moderbolaget och dotterbolaget i Luxemburg, Skandinaviska Enskilda Banken S.A. VaR-modellen valideras genom back-testing analys.

Stresstester och scenarioanalyser

Scenarioanalyser och stresstester är en viktig del i riskhanteringen som komplement till VaR-måttet när det inte fångar upp de allra största förlusterna. Marknadspositioner testas då under scenarier som inte fångas upp av VaR och kan täcka längre tidsperioder. SEB stresstestar sina portföljer genom att applicera både extrema marknadsrörelser som faktiskt har inträffat (historiska stresstes-

Räntenettorisk – Räntebindningstider

Risken i räntenettot beror på den totala affärsmixen, framför allt på olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar och skulder.

Räntenettokänsligheten beräknas utifrån den kontraktsmässiga räntebindningstiden. I tabellen har tillgångar och skulder som påverkat räntenettot fördelats efter återstående löptid. Ett undantag har gjorts för tillgångar och skulter) och extrema men tänkbara marknadsrörelser som skulle kunna inträffa i framtiden (hypotetiska eller framåtblickande stresstester). SEB genomför dessutom omvända stresstester, för hela tradingportföljen och på divisions- och enhetsnivå, för att identifiera scenarier som kan leda till ett visst resultat, till exempel att en stop loss-limit bryts.

Specifika riskmått

VaR-måttet och stresstesterna kompletteras med specifika riskmått så som Delta 1 procent för ränterisk och så kallad single och aggregated FX för valutakursrisk. Delta 1 procent är ett ränteriskmått som används för alla räntebaserade produkter. Det definieras som den potentiella förändringen i marknadsvärde vid ett en-procentigt parallellt skifte i alla räntor i varje valuta.

Dessutom används stop loss-limiter inom alla enheter som hanterar risk i marknadsvärderade finansiella instrument. Stop loss-limiten visar det maximala beloppet en enhet kan förlora innan risken ska minskas eller elimineras.

der i livverksamheten som placerats i kolumnen "Försäkring". Tillgångar och skulder som saknar kontraktsmässig räntebindningstid har placerats i kolumnen "< 1 månad" medan tillgångar och skulder som inte påverkar räntenettot har placerats i kolumnen "Ej räntebärande".

Räntebindningstider

Koncernen, 2014
Tillgångar	< 1 månad	1 < 3 månader	3 < 6 månader	6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	> 5 år	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
Kassa, tillgodohavanden och
övrig utlåning till centralbanker	119 915									119 915
Utlåning till kreditinstitut	58 651	7 072	6 533	6 162	5 971	4 257	1 331	80	888	90 945
Utlåning till allmänheten	283 471	234 855	114 239	158 680	302 785	144 842	104 596	12 212		1 355 680
Finansiella tillgångar	103 021	41 228	28 270	47 252	125 909	68 288	109 138	118 146	383 214	1 024 466
Övriga tillgångar	11 834	44	30	5	599	103	203	16 929	20 493	50 240
SUMMA	576 892	283 199	149 072	212 099	435 264	217 490	215 268	147 367	404 595	2 641 246
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	78 616	11 760	13 361	1 187	2 387	1 430	4 986		1 459	115 186
Inlåning från allmänheten	758 228	65 089	28 295	11 172	20 501	18 698	22 145	12 508		936 636
Upplåning från allmänheten	6 478									6 478
Emitterade värdepapper	54 714	126 987	92 984	27 902	168 228	178 574	80 739			730 128
Övriga skulder	58 480	23 523	13 208	9 877	40 567	39 931	103 581	26 873	402 202	718 242
Eget kapital								134 576		134 576
SUMMA	956 516	227 359	147 848	50 138	231 683	238 633	211 451	173 957	403 661	2 641 246
Räntekänslighet, netto	–379 625	55 840	1 224	161 961	203 581	–21 143	3 817	–26 589	934
Kumulativ räntekänslighet	–379 625	–323 785	–322 561	–160 600	42 981	21 838	25 655	–934	0

2013

Tillgångar
Kassa, tillgodohavanden och
övrig utlåning till centralbanker	183 611									183 611
Utlåning till kreditinstitut	68 807	6 983	6 882	4 709	7 392	3 707	2 806	690	647	102 623
Utlåning till allmänheten	258 500	200 289	102 427	142 016	330 615	148 777	107 272	12 672		1 302 568
Finansiella tillgångar	154 547	17 176	24 180	31 483	117 600	56 111	98 222	21 622	324 847	845 788
Övriga tillgångar	11 616				535	259	328	17 897	19 609	50 244
SUMMA	677 081	224 448	133 489	178 208	456 142	208 854	208 628	52 881	345 103	2 484 834
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	131 988	21 615	12 146	1 278	1 872	2 192	5 098	2		176 191
In- och upplåning från allmänheten	658 331	80 242	24 339	19 207	19 464	13 933	33 711	248		849 475
Emitterade värdepapper	47 567	127 526	151 122	28 830	172 003	140 678	69 026	47		736 799
Övriga skulder	54 706	3 335	5 595	3 432	48 151	33 581	92 531	26 157	332 067	599 555
Eget kapital								122 814		122 814
SUMMA	892 592	232 718	193 202	52 747	241 490	190 384	200 366	149 268	332 067	2 484 834
Räntekänslighet, netto	–215 511	–8 270	–59 713	125 461	214 652	18 470	8 262	–96 387	13 036
Kumulativ räntekänslighet	–215 511	–223 781	–283 494	–158 033	56 619	75 089	83 351	–13 036

Presentationen av inlåning och upplåning från allmänheten har särredovisats i denna tabell vilket är en ändring jämfört med Årsredovisningen 2013.

18 c OPERATIONELL RISK

Definition

Operationell risk definieras som risken för förlust till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer, den mänskliga faktorn och system (till exempel datorhaverier, misstag, bedrägerier, övriga brister i interna kontroller) eller yttre händelser (naturkatastrofer, extern brottslighet, etc).

Riskhantering

SEB använder ett IT-baserat system för hantering av operationell risk, säkerhetsfrågor och regelefterlevnad. För att kunna identifiera, bedöma, övervaka och reducera riskerna är det obligatoriskt för alla anställda att registrera riskrelaterade händelser. Alla affärsenheter och supportfunktioner utför regelbundet en egen bedömning enligt en koncerngemensam metod för att identifiera och reducera större risker som kan finnas i organisationens olika processer. Genom en gemensam godkännandeprocess (New Product Approval Process, NPAP) gås alla nya eller förändrade produkter, processer och system igenom för att fånga upp och motverka operationella risker och därmed förhindra att SEB tar på sig risk som inte är omedelbart hanterbar inom organisationen.

SEB utbildar regelbundet medarbetarna inom viktiga områden såsom informationssäkerhet, bekämpning av bedrägeri och penningtvätt, "känn din kund", och SEB:s uppförandekod. SEB har en formell process som uppmuntrar medarbetare att rapportera oegentligheter och eventuell oetisk eller olaglig verksamhet. SEB:s strukturerade sätt att arbeta med operationell risk har lett till förbättrade processer under de senaste åren. Under 2014 låg fokus framförallt på att förbättra riskbedömningen och hanteringen av outsourcingkontrakt och en genomgång av SEB:s affärskritiska processer. Det är av vikt att fortsätta med förbättringsarbetet för att kunna motverka operationella risker. Nätbaserad och organiserad brottslighet har ökat de senaste åren och SEB arbetar kontinuerligt med att förbättra processer och kontroller som motverkar dessa risker.

Riskkontrollfunktionen är ansvarig för att mäta och rapportera operationell risk inom SEB. Risknivån analyseras och rapporteras kvartalsvis till verkställande ledningen, Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.

Riskmätning

SEB använder metoden Advanced Measurement Approach (AMA) vid beräkning av kapitalkravet för operationell risk. AMA-modellen används också för att beräkna ekonomiskt kapital för operationell risk, men med en högre konfidensnivå och inklusive förluster relevanta för livförsäkringsverksamheten. De totala förlusterna som beror på operationell risk uppgick till 311 Mkr under 2014 (234).

18 d AFFÄRSRISK

Definition

Affärsrisk är risken för lägre intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens.

I affärsrisk ingår risken vid beslut om satsningar (till exempel företagsköp, stora IT-projekt, organisationsförändringar och outsourcing). Strategisk risk är snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. Ryktesrisk är risken för en negativ uppfattning om SEB eller branschen i allmänhet.

Riskhantering

Affärsrisk utgör en fundamental del av verksamheten och SEB arbetar kontinu-

erligt med att begränsa risker relaterade till affärer, strategier och anseende på olika sätt, till exempel genom proaktiv kostnadskontroll. Strategisk översyn av samtliga affärsområden genomförs regelbundet, vilket bland annat lett till avyttring av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina. En annan effekt är att bankens IT-utveckling gått från att bedrivas i stora projekt till en mer flexibel, stegvis process.

Riskmätning

Affärsrisk mäts som ekonomiskt kapital baserat på volatiliteten i intjäningen.

18 e FÖRSÄKRINGSRISK

Definition

Försäkringsrisk består av all risk inom SEB:s försäkringsverksamhet. De huvudsakliga risktyperna är marknadsrisk, teckningsrisk och operationell risk.

Marknadsrisk inom försäkringsverksamheten är risken för förluster från traditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden till följd av förändringar i marknadsvärdet av tillgångar och skulder. Dessa förändringar kan orsakas av förändringar i räntor, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvärden, valutakurser och implicit volatilitet.

Teckningsrisken avser förlust eller negativa värdeförändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd, sjuklighet (inklusive risker som uppstår till följd av förändringar i tidpunkten för och storleken av utbetalningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), omkostnadsrisk och annulationsrisk (det vill säga risken relaterad till försäkringstagarnas beteende).

Riskhantering

SEB:s livförsäkringsverksamhet består av fondförsäkringsverksamhet och traditionell livförsäkringsverksamhet. I en fondförsäkring bärs marknadsrisken av försäkringstagarna medan teckningsrisken är försumbar. De huvudsakliga riskerna i SEB:s traditionella livförsäkringsprodukter med garanterad avkastning består av marknadsrisk och teckningsrisk. Skillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena utgör en buffert för att täcka SEB:s risk. Marknadsrisken i den traditionella livförsäkringsverksamheten med produkter

som har garanterad avkastning reduceras med hjälp av normal marknadsrisksäkring och följs upp med scenarioanalys. Teckningsrisk följs upp via aktuariell analys och stresstester av befintligt försäkringsbestånd. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse.

Riskkontrollfunktionen ansvarar för mätning och kontroll av riskerna i SEB:s livförsäkringsverksamhet och att kvartalsvis rapportera de viktigaste riskerna till Group Risk Committee, styrelsens Risk and Capital Committee och till styrelserna i SEB:s respektive försäkringsbolag.

Riskmätning

Traditionella ALM-mått (asset/liability management) som används av försäkringsbranschen kontrolleras regelbundet för varje försäkringsbolag. Detta kompletteras med marknadsriskmått som VaR, scenarioanalys och stresstester.

Tillsynsmyndigheterna i Sverige och Danmark använder ett "trafikljussystem" för att utvärdera ALM-risken i livförsäkringsbolag. Dessa system är verktyg för att identifiera de försäkringsbolag där det behövs en noggrannare granskning av relationen mellan tillgångar och åtaganden. Varken SEB:s svenska eller danska bolag har identifierats för en sådan granskning.

Solvens II, det nya regelverket för försäkringsbolag, har ytterligare försenats till 2016. För att säkerställa enhetlighet och tillräckliga förberedelser inom försäkringsindustrin har Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) givit ut riktlinjer som gäller under en övergångsperiod. SEB:s arbete med att förbereda och införa Solvens II-ramverket går enligt plan.

18 f LIKVIDITETSRISK

Definition

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetshantering och riskmätning

Styrelsen har fastställt ett omfattande ramverk för hantering av SEB:s likviditetsbehov på kort och lång sikt. Målet för SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetssituation, med tillräckliga mängder omedelbart säljbara tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, och utan att detta leder till höga kostnader.

Hanteringen av likviditetsrisk styrs av limiter som fastställs av styrelsen, vilka fördelas vidare inom banken av Group Risk Committee. Limiter sätts för koncernen, filialer och vissa legala enheter, samt för exponering i vissa valutor. Det övergripande ansvaret för SEB:s likviditetshantering ligger hos treasuryfunktionen som stöds av lokala treasuryenheter på bankens viktigaste marknader. Riskfunktionen mäter och rapporter regelbundet limitanvändandet samt resultat av likviditetsstresstester till Group Risk Committee och till styrelsens Risk and Capital Committee.

Likviditetshantering och balansräkningens struktur ur likviditetssynpunkt bygger på tre grundperspektiv: (i) strukturellt likviditetsperspektiv som ställer stabil finansiering i relation till icke likvida tillgångar, (ii) bankens motståndskraft vid den kortfristiga stress som uppstår då finansierings- och interbankmarknaderna stängs (en indikator på bankens beroende av marknadsfinansiering), samt (iii) motståndskraften vid ett mycket utsatt scenario där, utöver att finansieringsmarknaderna stängs, banken också förlorar en stor del av sin in låning.

Strukturell likviditetsrisk

För att kunna bibehålla en sund strukturell likviditetsposition bör strukturen på skuldsidan spegla tillgångssidans sammansättning. Ju mer långfristiga lån och andra illikvida tillgångar desto större behov av stabil finansiering. SEB mäter detta genom den så kallade Core gap-kvoten, vilket begreppsmässigt liknar Basel-kommitténs Net Stable Funding Ratio (NSFR), som är en kvot mellan stabil finansiering (>1 år) och illikvida tillgångar (>1 år). Skillnaden mellan den

interna Core gap-kvoten och det externa NSFR är att Core gap beräknas på en mer detaljerad nivå med hjälp av intern statistik samt att viktningen av den tillgängliga stabila finansieringen och illikvida tillgångar är olika. Som ett komplement till den interna Core gap-kvoten och för att förstå hur tillsynsmyndigheter, ratinginstitut och andra externa intressenter ser på bankens strukturella likviditet, följer banken också NSFR och andra mått för strukturell likviditet.

Beroende av marknadsfinansiering

Ett sätt att mäta motståndskraften vid en försämring av marknaderna är att uppskatta hur länge SEB:s likvida tillgångar skulle räcka om finansieringsmarknaderna stängdes. Detta kan beräknas som kvoten av bankens likvida tillgångar i förhållande till marknadsfinansiering och netto interbankinlåning som förfaller de närmaste månaderna, eller som det antal månader det skulle ta innan de likvida tillgångarna tar slut i ett scenario där all förfallande finansiering måste tas från de likvida tillgångarna. Den främsta fördelen med detta mått är att endast förfall enligt kontrakt används och att inga antaganden krävs. Detta kan även mätas som en ut-/inlåningskvot exklusive repor och omklassificerade skuldinstrument.

Överlevnadshorisont i ett stressat scenario

En modell för stressade situationer kan byggas på antaganden om att finansieringsmarknaderna stängs samtidigt som inlåningen minskar och lånelöften utnyttjas. Detta mäts av Baselkommitténs mått på likviditetstäckningsgrad (LCR) där nettoutflöden under en 30-dagarsperiod i ett stressat scenario ställs i relation till likvida tillgångar. Ett annat sätt att mäta detta är att beräkna tiden det tar för likviditetsreserven att förbrukas i det stressade scenariot, uttryckt som en överlevnadsperiod. SEB följer både LCR och ett liknande internt överlevnadsmått, i tillägg till andra interna och externa mått och scenarier för kortfristig likviditet såsom olika ratinginstituts mått för överlevnad.

Intern likviditetstäcknings utvärderingsprocess

Likviditetsrisk motverkas inte primärt av kapital men det finns en stark koppling mellan kapital och bankens likviditetsposition. Därför är likviditetstäckningsprocessen (ILAAP) en del av IKU-processen. ILAAP processen är konstruerad så att den ska identifiera möjliga gap mot SEB:s långsiktigt önskvärda likviditetstäckningsmått, med hänsyn taget till effektiv likviditetshantering och pågående processförbättringar.

Likviditetsreserv 1)

			2014					2013
	SEK	EUR	USD	Övrigt	Summa	SEK	EUR	USD	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	1 045	37 822	51 666	29 382	119 915	2 386	30 649	126 620	23 955	183 610
Dagsutlåning till kreditinstitut	1 182	4 096	6 986	9 161	21 425	4 522	2 508	2 155	5 834	15 019
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat,
centralbank eller multilaterala utvecklingsbanker	17 244	22 786	6 184	5 367	51 581	3 277	30 372	4 508	9 921	48 078
Värdepapper utgivna eller garanterade av
kommuner eller av offentliga organ	10 883	39 599	2 837	7	53 326	7 464	42 589	226	123	50 402
Säkerställda obligationer utgivna av andra
institutioner	61 294	12 743	95	77 880	152 012	50 009	17 505	333	73 726	141 573
Säkerställda obligationer utgivna av SEB	2 214	260		110	2 584	6 755	379		115	7 249
Värdepapper utgivna av icke-finansiella företag	76	2 666	814		3 556		2 247	1 119		3 366
Värdepapper utgivna av finansiella företag
(exklusive säkerställda obligationer)		4 727	885		5 612	3 729	7 281	1 580	3 459	16 049
SUMMA	93 938	124 699	69 467	121 907	410 011	78 142	133 530	136 541	117 133	465 346

1) Likviditetsreserven presenteras enligt mall som definierats av svenska bankföreningen.

Likviditetsmått

	2014	2013
Core gap kvot 1)	119%	114%
Ut-/inlåningskvot	134%	142%
Likviditetstäckningsgrad	115%	129%

1) Core gap-kvoten representerar moderbolaget, SEB AG, SEB Pank AS (Estland), SEB Banka (Lettland) och SEB bankas AB (Litauen).

Kontraktuella förfall i balansräkningen

Tabellerna specificerar kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala, oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras är ej diskonterade kassaflöden. Derivat redovisas till verkligt värde. Poster inom linjen såsom lånelöften rapporteras vid förfallotidpunkten.

Koncernen, 2014

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	< 3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Försäkring 2)	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker Övrig utlåning till centralbanker	103 098	16 854						103 098 16 854	–37	103 098 16 817
Utlåning till övriga kreditinstitut	19 231	42 879	14 637	12 434	1 413	6	888	91 488	–543	90 945
varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument		427	3 023 2 131	2 146 1 575				5 596 3 706	–118 –85	5 478 3 621
varav repor		14 199						14 199	–31	14 168
Offentlig förvaltning	26 972	10 283	3 603	16 666	9 460	1		66 985	–2 677	64 308
Hushåll Företag	6 513 41 426	145 745 136 246	132 618 147 566	209 025 372 558	48 726 120 464	312 730		542 939 818 990	–24 377 –46 180	518 562 772 810
Utlåning till allmänheten	74 911	292 274	283 787	598 249	178 650	1 043		1 428 914	–73 234	1 355 680
varav belåningsbara skuldinstrument				7 762	4 494			12 256	–740	11 516
varav andra skuldinstrument varav repor		54 76 265	2 921 1	752	7 269			10 996 76 266	–784 –507	10 212 75 759
Skuldinstrument		30 085	48 955	138 981	36 244		76 433	330 698	–9 543	321 155
varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument		18 739 9 914	17 659 30 966	33 353 105 635	20 723 15 519		75 665	90 474 237 699	–3 600 –5 942	86 874 231 757
Eqetkapitalinstrument						116 107	12 967	129 074		129 074
Derivat		68 545	24 298	69 738	76 189		34 741	273 511		273 511
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken							258 945	258 945		258 945
Finansiella tillgångar
till verkligt värde	0	98 630	73 253	208 719	112 433	116 107	383 086	992 228	–9 543	982 685
Övrigt varav övriga finansiella tillgångar		33 532 32 462	240 140	5 749 5 742	5 250 3 720	27 043 3	20 621 128	92 435 42 195	–414 –414	92 021 41 781
varav belåningsbara skuldinstrument					101			101	–10	91
Summa tillgångar	197 240	484 169	371 917	825 151	297 746	144 199	404 595	2 725 017	–83 771	2 641 246
Skulder till kreditinstitut	37 014	53 417	14 727	4 029	5 448	3	1 459	116 097	–911	115 186
varav repor		5 555						5 555	–18	5 537
Offentlig förvaltning	25 192	25 867	13 301	295	1 991			66 646	–295	66 351
Hushåll Företag	172 010 387 149	58 649 171 121	13 701 15 540	2 369 37 632	3 21 709			246 732 633 151	–300 –2 820	246 432 630 331
In- och upplåning från allmänheten	584 351	255 637	42 542	40 296	23 703			946 529	–3 415	943 114
varav inlåning	489 049	196 712	18 851	4 716	10 397			719 725	–1 396	718 329
varav upplåning varav repor		6 246 5 900	23	24	214			6 507 5 900	–30 –14	6 477 5 886
Skulder till försäkringstagare							259 275	259 275		259 275
Certifikat		156 086	55 986	2 992		46		215 110	–1 456	213 654
Säkerställda obligationer Övriga obligationer 2)		9 928	48 869 13 334	242 496 112 313	50 875 20 831			342 240 156 406	–15 580 –6 857	326 660 149 549
Emitterade värdepapper		166 014	118 189	357 801	71 706	46		713 756	–23 893	689 863
Skuldinstrument		2 857	225	14 909	9 415			27 406	–1 591	25 815
Egetkapitalinstrument Derivat		63 936	24 157	58 955	59 459	15 237	31 205	15 237 237 712		15 237 237 712
Finansiella skulder till verkligt värde		66 793	24 382	73 864	68 874	15 237	31 205	280 355	–1 591	278 764
Övrigt		29 450	899	4 825	4 956	28 350	111 723	180 203		180 203
varav övriga finansiella skulder		25 645	65	4 980	4 864	11	63	35 628	–657	34 971
Efterställda skulder Eget kapital		5 126	5 601	13 427	24 844	134 576		48 998 134 576	–8 733	40 265 134 576
Summa skulder och eget kapital	621 365	576 437	206 340	494 242	199 531	178 212	403 662	2 679 789	–38 543	2 641 246
Poster inom linjen Lånelöften	41 307	116 432	230 076	4 697	15	1 291		393 818		393 818
Andra finansiella åtaganden	1 951	74 778	24 618	11 746	12 551			125 644		125 644
Operationella leasingåtaganden		109	1 572	1 492	287			3 460		3 460
Summa skulder, eget kapital och poster inom linjen	664 623	767 756	462 606	512 177	212 384	179 503	403 662	3 202 711	–38 543	3 164 168

Koncernen, 2013
Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	< 3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Försäkring 2)	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Övrig utlåning till centralbanker Utlåning till övriga kreditinstitut varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument varav repor Offentlig förvaltning	173 950 34 255 27 465	9 680 39 656 20 036 9 606	10 627 5 668	17 958 16 138	8 713		647 647	173 950 9 680 102 277 647 20 036 67 590	–19 –520 –39 –2 844	173 950 9 661 102 623 0 647 19 997 64 746
Hushåll	5 537	118 570	111 661	238 231	47 531			521 530	–28 311	493 219
Företag	46 488	185 202	118 233	327 446	114 012			791 381	–46 778	744 603
Utlåning till allmänheten varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument varav repor Skuldinstrument varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument Eqetkapitalinstrument Derivat Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	79 490	313 378 7 88 094 20 163 10 695 6 607 31 410	235 562 7 37 757 17 551 20 206 8 585	581 815 8 027 3 097 133 285 31 064 102 221 49 300	170 256 2 480 10 766 55 245 23 361 31 884 40 796	136 762	56 172 56 172 20 966 12 685 234 062	1 380 501 10 507 13 877 88 094 302 622 54 771 217 090 157 728 142 778 234 062	–77 933 –581 –1 251 –658 –11 663 –3 952 –7 712	1 302 568 9 926 12 626 87 436 290 959 50 819 209 378 157 728 142 778 234 062
Finansiella tillgångar
till verkligt värde		51 573	46 342	182 585	96 041	136 762	323 885	837 190	–11 663	825 527
Övrigt		28 187		1 585	105	26 548	14 138	70 563	–58	70 505
varav övriga finansiella tillgångar varav belåningsbara skuldinstrument		19 686			95 95		241	20 022 95	–48 –10	19 974 85
Summa tillgångar	287 695	442 474	292 531	783 943	266 402	163 310	338 670	2 575 027	–90 193	2 484 834
Skulder till kreditinstitut varav repor Offentlig förvaltning Hushåll Företag	23 415 80 060 375 881	153 602 29 353 133 373 102 625	13 820 18 144 7 803 15 601	4 324 241 2 252 29 667	5 492 1 181 559 34 469			177 238 0 72 334 224 047 558 243	–1 047 –366 –607 –4 176	176 191 0 71 968 223 440 554 067
In- och upplåning från allmänheten	479 356	265 351	41 548	32 160	36 209			854 624	–5 149	849 475
varav inlåning varav upplåning varav repor Skulder till försäkringstagare Certifikat Säkerställda obligationer Övriga obligationer 2)	89 045	572 484 75 713 11 328 156 034 9 834 10 895	47 413 129 107 109 39 181 24 495	33 465 78 4 877 228 311 84 198	35 256 47 487 25 832		315 512	777 663 75 920 11 328 315 512 268 020 324 813 145 420	–6 133 –242 –36 –2 269 –15 287 –6 707	771 530 75 678 11 292 315 512 265 751 309 526 138 713
Emitterade värdepapper		176 763	170 785	317 386	73 319			738 253	–24 263	713 990
Skuldinstrument Egetkapitalinstrument Derivat		1 876 33 852	975 9 225	14 987 48 480	16 123 34 948	44 231	11 654	33 961 44 231 138 159	–2 406	31 555 44 231 138 159
Finansiella skulder till verkligt värde		35 728	10 200	63 467	51 071	44 231	11 654	216 351	–2 406	213 945
Övrigt varav övriga finansiella skulder Efterställda skulder Eget kapital		33 856 30 397 3 891	8 147	21 008 14 289	1 736 9 679	1 069 122 814	4 366	70 182 30 397 27 859 122 814	–84 –5 050	70 098 30 397 22 809 122 814
Summa skulder och eget kapital	479 356	669 191	244 500	452 634	177 506	168 114	331 532	2 522 833	–37 999	2 484 834
Poster inom linjen

Lånelöften		297 415	876	208	1 055			299 554		299 554
Andra finansiella åtaganden		33 004	1 266	738	64			35 072		35 072
Operationella leasingåtaganden			192	668	324			1 184		1 184
Summa skulder, eget kapital och poster inom linjen	479 356	999 610	246 834	454 248	178 949	168 114	331 532	2 858 643	–37 999	2 820 644

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N).

2) Kassaflödena från försäkringstillgångarna är monitorerade på regelbunden basis så att de vid varje givet tillfälle ska vara tillräckligt stora för att täcka kassaflödena från försäkringsskulderna.

3) Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 31 547 Mkr (29 997) som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 27 968 Mkr (25 417). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 28 719 Mkr (28 749) och moderföretagets till 25 519 Mkr (23 868). Den ackumulerade påverkan av att beakta koncernens egen kreditvärdighet i verkligt värde värderingen uppgår till 594 Mkr (551), varav 35 Mkr (192) avser 2014. Motsvarande belopp för moderbolaget är 469 Mkr (445), varav 24 Mkr (164) avser 2014.

Moderbolaget, 2014
Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	< 3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Försäkring 2)	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till övriga kreditinstitut	59 454 1 327	124 856	43 147	25 251	375			59 454 194 956	–284 –671	59 170 194 285
varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument			1 912	1 570				0 3 482	–76	0 3 406
varav repor		10 099						10 099	–13	10 086
Offentlig förvaltning	531	6 013	509	6 583	2 857			16 493	–854	15 639
Hushåll Företag	4 945 41 665	135 836 152 294	121 065 115 263	191 895 241 860	11 691 68 376			465 432 619 458	–15 855 –27 867	449 577 591 591
Utlåning till allmänheten varav belåningsbara skuldinstrument	47 141	294 143	236 837	440 338 5 876	82 924 2 606			1 101 383 8 482	–44 576 –449	1 056 807 8 033
varav andra skuldinstrument		47	2 911	721	7 217			10 896	–726	10 170
varav repor		76 209						76 209	–462	75 747
Skuldinstrument		27 590	43 671	114 776	27 695			213 732	–7 183	206 549
varav belåningsbara skuldinstrument		16 299	12 869	18 517	14 061			61 746	–2 313	59 433
varav andra skuldinstrument Eqetkapitalinstrument		9 740	30 212	89 611	11 066	133 565		140 629 133 565	–4 768	135 861 133 565
Derivat		69 032	24 524	70 110	78 383			242 049		242 049
Finansiella tillgångar
till verkligt värde		96 622	68 195	184 886	106 078	133 565		589 346	–7 183	582 163
Övrigt		21 875	1 666	15 612	23 026	31 538		93 717		93 717
varav övriga finansiella tillgångar		21 875	1 666	15 612	23 026			62 179		62 179
Summa tillgångar	107 922	537 496	349 845	666 087	212 403	165 103		2 038 856	–52 714	1 986 142
Skulder till kreditinstitut	43 303	54 961	27 720	10 042	9 637			145 663	–887	144 776
varav repor		5 493						5 493	–7	5 486
Offentlig förvaltning	5 874	5 389	261	245	1 717			13 486	–90	13 396
Hushåll	138 200	41 679	6 978	1 056				187 913	–717	187 196
Företag	330 442	155 427	10 180	3 490	8 348			507 887	–2 027	505 860
In- och upplåning från allmänheten	474 516	202 495	17 419	4 791	10 065			709 286	–2 834	706 452
varav inlåning	474 515	196 260	17 419	4 791	10 065			703 050	–2 827	700 223
varav upplåning varav repor		6 229 5 892						6 229 5 892	–7 –7	6 222 5 885
Certifikat		156 950	55 982	2 743				215 675	–1 515	214 160
Säkerställda obligationer		6 969	49 369	232 877	48 888			338 103	–15 682	322 421
Övriga obligationer2)		11 517	13 246	108 681	19 345			152 789	–6 851	145 938
Emitterade värdepapper		175 436	118 597	344 301	68 233			706 567	–24 048	682 519
Skuldinstrument		2 561	104	12 254	7 430			22 349		22 349
Egetkapitalinstrument		145			13 378			13 523		13 523
Derivat		63 657	24 385	59 011	64 585			211 638		211 638
Finansiella skulder till verkligt värde		66 363	24 489	71 265	85 393			247 510		247 510
Övrigt		25 326	2	4 817	2 457	40 629		73 231		73 231 32 602
varav övriga finansiella skulder Efterställda skulder		25 326 5 053	2 5 605	4 817 13 460	2 457 24 985			32 602 49 103	–8 912	40 191
Eget kapital						91 463		91 463		91 463
Summa skulder och eget kapital	517 819	529 634	193 832	448 676	200 770	132 092		2 022 823	–36 681	1 986 142
Poster inom linjen
Lånelöften	2 056	39 576	21 561	172 829	21 738			257 760		257 760
Andra finansiella åtaganden	270	6 667	1 481	821	591			9 830		9 830
Operationella leasingåtaganden								0		0
Summa skulder, eget kapital och poster inom linjen	520 145	575 877	216 874	622 326	223 099	132 092		2 290 413	–36 681	2 253 732

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	< 3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Försäkring 2)	Delsumma	Diskonte ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till övriga kreditinstitut varav belåningsbara skuldinstrument	135 931 43 359	72 818	42 993	24 664	194			135 931 184 029	–622 –716	135 309 183 312
varav andra skuldinstrument				3 812				3 812	–154	3 658
varav repor	16 692							16 692	–76	16 616
Offentlig förvaltning	362	6 144	1 338	6 375	4 128			18 347	–1 207	17 140
Hushåll Företag	7 463 34 903	125 943 144 686	107 403 92 523	219 493 237 973	7 239 69 538			467 541	–19 399	448 142 547 906
								579 623	–31 717
Utlåning till allmänheten	42 728	276 773	201 264	463 841	80 905			1 065 511	–52 323	1 013 188 7 555
varav belåningsbara skuldinstrument varav andra skuldinstrument	217		4	5 559 3 595	2 481 10 773			8 040 14 589	–485 –1 282	13 307
varav repor	89 954							89 954	–2 527	87 427
Skuldinstrument	2	17 759	34 410	118 780	34 894			205 845	–8 962	196 883
varav belåningsbara skuldinstrument		9 741	15 070	18 102	17 571			60 484	–2 807	57 677
varav andra skuldinstrument	2	6 290	19 341	100 678	17 323			143 634	–6 148	137 486
Eqetkapitalinstrument						120 305		120 305		120 305
Derivat	25 846	4 228	9 218	45 149	37 826	11 461		133 728		133 728
Finansiella tillgångar
till verkligt värde	25 848	21 987	43 628	163 929	72 720	131 766		459 878	–8 962	450 916
Övrigt	19 359					102 074		121 433		121 433
varav övriga finansiella tillgångar								0		0
Summa tillgångar	267 225	371 578	287 885	652 434	153 819	233 840		1 966 781	–62 623	1 904 158
Skulder till kreditinstitut varav repor	131 207 9 149	54 048	3 360	11 783	10 939			211 337 9 149	–1 100 –40	210 237 9 109
Offentlig förvaltning	1 929	4 217	79	6	915			7 146	–68	7 079
Hushåll	106 153	75 551	4 341	1 881	566			188 492	–1 005	187 487
Företag	243 133	152 839	10 094	5 554	7 649			419 269	–2 601	416 668
In- och upplåning från allmänheten	351 215	232 607	14 514	7 441	9 130			614 907	–3 674	611 234
varav inlåning	348 635	219 523	14 435	7 306	8 681			598 580	–3 651	594 929
varav upplåning		11 653						11 653	–22	11 631
varav repor		11 313						11 313	–21	11 292
Certifikat	1 114	2 605	22 309	83 970	23 820			133 818	–7 052	126 766
Säkerställda obligationer Övriga obligationer2)	3 088 1 136	161 948	47 322 107 716	223 424 4 897	46 959			320 793	–16 606	304 187 273 135
								275 697	–2 562
Emitterade värdepapper	5 338	164 553	177 347	312 291	70 779			730 308	–26 220	704 088
Skuldinstrument	1 517	468	1 192	17 047	8 438			28 662		28 662
Egetkapitalinstrument Derivat	28 308	6 142	9 753	47 036	35 233	43 301 3 270		43 301 129 742		43 301 129 742
Finansiella skulder till verkligt värde	29 825	6 610	10 945	64 083	43 671	46 571		201 705		201 705
Övrigt varav övriga finansiella skulder	29 699					17 006		46 705 0		46 705 0
Efterställda skulder		3 890		14 142	9 582			27 614	–4 875	22 739
Eget kapital						107 450		107 450		107 450
Summa skulder och eget kapital	547 284	461 708	206 166	409 740	144 101	171 027		1 940 026	–35 868	1 904 158

Lånelöften Andra finansiella åtaganden Operationella leasingåtaganden	214 982 8 914						214 982 8 914 0		214 982 8 914 0
Summa skulder, eget kapital och poster inom linjen	771 180	461 708	206 166	409 740	144 101	171 027	2 163 922	–35 868	2 128 054

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N).

	Koncernen		Moderbolaget
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2014	2013	2014	2013
Utlånig till kreditinstitut	0,71	0,40	0,63	0,61
Utlåning till allmänheten	2,51	2,48	2,12	2,00
Skulder till kreditinstitut	0,67	0,50	1,03	0,71
Inlåning från allmänheten	0,21	0,68	0,73	0,24
Upplåning från allmänheten	0,44	0,13	0,13	0,13
Certifikat	0,29	0,38	0,29	0,37
Säkerställda obligationer	3,63	3,35	3,71	3,75
Övriga obligationer	3,47	3,36	3,47	3,24

19 UTLÅNING OCH KREDITFÖRLUSTRESERVER

			Koncernen		Moderbolaget
		2014		2013	2014	2013
Utlåning till kreditinstitut 1) Utlåning till allmänheten 1)		90 945 1 355 680	1 302 568	102 623	194 285 1 056 807	183 312 1 013 188
SUMMA		1 446 625		1 405 191	1 251 092	1 196 500
1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.
Lånefordringar
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar		1 442 183 6 541 250 3 534 274	1 402 268	4 609 322 4 146 381	1 248 439 3 874 56 901	1 195 900 998 12 907
Lånefordringar före beaktande av reserveringar		1 452 782		1 411 726	1 253 270	1 197 817
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–2 834 –1 387 –1 936		–2 521 –1 762 –2 252	–1 386 –520 –272	–492 –581 –244
Reserver		–6 157		–6 535	–2 178	–1 317
SUMMA		1 446 625		1 405 191	1 251 092	1 196 500
Lånefordringar per kategori av låntagare
Koncernen, 2014	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	90 951	543 801	262 777	52 510	492 144	1 442 183
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	1	4 588	1 781		171	6 541
reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	2	184 288	46		18 3 246	250 3 534
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					274	274
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	90 954	548 861	264 604	52 510	495 853	1 452 782
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–2 –7	–1 937 –1 167 –151	–780 –201	–9	–115 –3 –1 785	–2 834 –1 387 –1 936
Reserver	–9	–3 255	–981	–9	–1 903	–6 157
SUMMA	90 945	545 606	263 623	52 501	493 950	1 446 625
2013
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	103 793	513 783	263 418	54 951	466 323	1 402 268
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	3	2 089	2 232		285	4 609
reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	2	98 297	204		18 3 849	322 4 146
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					381	381
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	103 798	516 267	265 854	54 951	470 856	1 411 726
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–4	–1 270	–1 114		–133	–2 521
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–11	–1 536 –181	–202	–8	–5 –2 071	–1 762 –2 252
Reserver	–15	–2 987	–1 316	–8	–2 209	–6 535
SUMMA	103 783	513 280	264 538	54 943	468 647	1 405 191

Not 19 forts., Utlåning och kreditförlustreserver

Lånefordringar per kategori av låntagare

Moderbolaget, 2014	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	194 160	399 261	190 442	15 648	448 928	1 248 439
Individuellt värderade osäkra lånefordringar,
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	133	3 622	87		32	3 874
reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1	55			901	56 901
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	194 294	402 938	190 529	15 648	449 861	1 253 270
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–2	–1 272	–100		–12	–1 386
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–7	–509		–4		–520
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar Reserver	–9	–1 781	–100	–4	–272 –284	–272 –2 178
SUMMA	194 285	401 157	190 429	15 644	449 577	1 251 092
2013
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	183 322	392 080	185 181	6 576	428 741	1 195 900
oreglerade > 60 dagar	3	583	288		124	998
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	1	4	7			12
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar					907	907
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	183 326	392 667	185 476	6 576	429 772	1 197 817
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–4	–280	–186		–22	–492
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–10	–568		–3	–244	–581 –244
Reserver	–14	–848	–186	–3	–266	–1 317
SUMMA	183 312	391 819	185 290	6 573	429 506	1 196 500
Lånefordringar per geografiskt område 1)
Koncernen, 2014		Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra		1 130 487	158 741	105 556	47 399	1 442 183
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar		3 605	824	1 857	255	6 541
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar		56	21	173		250
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		1 579		1 955		3 534
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar				274		274
Lånefordringar före beaktande av reserveringar		1 135 727	159 586	109 815	47 654	1 452 782
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar		–1 291 –751	–471 –110	–997 –417	–75 –109	–2 834 –1 387
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–584		–1 352		–1 936
Reserver		–2 626	–581	–2 766	–184	–6 157
SUMMA		1 133 101	159 005	107 049	47 470	1 446 625
2013
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra		1 108 346	172 531	101 698	19 693	1 402 268
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar		723	1 337	2 254	295	4 609
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar		12	98	212		322
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar		1 621		2 525 381		4 146 381
Lånefordringar före beaktande av reserveringar		1 110 702	173 966	107 070	19 988	1 411 726
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar		–384	–813	–1 215	–109	–2 521
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–840 –556	–162	–665 –1 696	–95	–1 762 –2 252
Reserver		–1 780	–975	–3 576	–204	–6 535
SUMMA		1 108 922	172 991	103 494	19 784	1 405 191

Not 19 forts., Utlåning och kreditförlustreserver

Lånefordringar per geografiskt område 1)
Moderbolaget, 2014	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	1 206 426 3 605			42 013 269	1 248 439 3 874
reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	56 901				56 901
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 210 988			42 282	1 253 270
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–1 291 –411 –272			–95 –109	–1 386 –520 –272
Reserver	–1 974			–204	–2 178
SUMMA	1 209 014			42 078	1 251 092
2013
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	1 154 151 723			41 749 275	1 195 900 998
reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	12 907				12 907
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 155 793			42 024	1 197 817
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–384 –487 –244			–108 –94	–492 –581 –244
Reserver	–1 115			–202	–1 317
SUMMA	1 154 678			41 822	1 196 500

1) Den geografiska fördelningen avgörs av var lånet är bokat.

Kreditportfölj skyddad av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter 1)

		2014				2013
Koncernen	Kreditportfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter	Kreditportfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter
Banker Företag och fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	183 206 1 257 206 90 388 562 883	3 517 34 539 35 179 3 036	32 271 390 611 252 464 977	28 118 30 771 252 254	157 720 1 086 157 81 867 536 352	11 295 61 610 91 269	23 633 342 703 438 303	20 072 25 063 294
SUMMA	2 093 683	76 271	888 111	59 395	1 862 096	73 265	804 639	45 429
Moderbolaget
Banker Företag och fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	123 317 958 937 23 246 457 742	1 316 33 379 30 566	28 846 318 698 420 678	25 554 28 250 36	108 569 815 593 20 591 435 834	8 968 56 662 32	23 560 286 391 310 647	20 000 22 968 1
SUMMA	1 563 242	65 261	768 222	53 840	1 380 587	65 662	620 598	42 970

1) Endast riskreducerande åtgärder som godtas i kapitaltäckningen ingår i tabellen.

Lånefordringar som omklassificerats under året

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013		2014	2013
Bokfört värde för osäkra lånefordringar som återfått status av normal lånefordran	88	605		1

Individuellt värderade lånefordringar

6 541 250	4 609 322	3 874	998 56 12
6 791	4 931	3 930	1 010
			–492
–2 708	–2 352	–1 360	–460
–126	–169	–26	–32
–1 387	–1 762	–520	–581
2 570	648	2 024	–63
			48,7%
			106,2%
			0,04%
0,49%	0,35%	0,30%	0,08%
	–2 834 41,7% 62,2% 0,29%	–2 521 51,1% 86,9% 0,17%	–1 386 35,3% 48,5% 0,19%

Not 19 forts., Utlåning och kreditförlustreserver

Gruppvis värderade lånefordringar

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Förfallna lånefordringar > 60 dagar Omstrukturerade lånefordringar	3 534 274	4 146 381	901	907
Summa	3 808	4 527	901	907
Gruppvisa reserver Reserveringsgrad för gruppvis värderade lånefordringar	–1 936 50,8%	–2 252 49,7%	–272 30,2%	–244 26,9%

Förfallna lån som ej fastställts vara osäkra uppgår till 10 902 Mkr (9 581) (förfallna upp till 30 dagar) och 1 101 Mkr (1 054) (mellan 31 och 60 dagar). Dessa lån motsvarar 0,83 procent (0,76) av utlåningsvolymen.

Reserver, Koncernen

	Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten		Totalt
Specifika reserver 1)	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Ingående balans	–4	–32	–2 517	–4 133	–2 521	–4 165
Ianspråktagande		14	971	2 053	971	2 067
Avsättningar		–3	–1 448	–753	–1 448	–756
Återföringar	3	15	276	366	279	381
Valutakursdifferenser		2	–115	–50	–115	–48
Utgående balans	–1	–4	–2 833	–2 517	–2 834	–2 521
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.
Gruppvisa reserver 2)
Ingående balans	–11	–11	–4 003	–4 693	–4 014	–4 704
Avsättningar, netto	2		870	774	872	774
Valutakursdifferenser	2		–183	–84	–181	–84
Utgående balans	–7	–11	–3 316	–4 003	–3 323	–4 014
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.
Reserver för poster inom linjen
Ingående balans			–275	–299	–275	–299

Avsättningar, netto			–42	11	–42	11
Ianspråktagande			258		258
Valutakursdifferenser			–28	13	–28	13
Utgående balans			–87	–275	–87	–275
SUMMA	–8	–15	–6 236	–6 795	–6 244	–6 810

Reserver, Moderbolaget

	Utlåning till kreditinstitut			Utlåning till allmänheten			Totalt
Specifika reserver 1)	2014	2013		2014	2013		2014	2013
Ingående balans	–4	–32		–488	–499		–492	–531
Ianspråktagande		14		95	200		95	214
Avsättningar		–1		–1 010	–207		–1 010	–208
Återföringar	2	15		56	18		58	33
Valutakursdifferenser				–37			–37
Utgående balans	–2	–4		–1 384	–488		–1 386	–492

1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.

Gruppvisa reserver 2)

Ingående balans	–10	–10	–815	–929	–825	–939
Avsättningar, netto	1		76	105	77	105
Valutakursdifferenser	2		–46	9	–44	9
Utgående balans	–7	–10	–785	–815	–792	–825

2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.

Reserver för poster inom linjen

Ingående balans Avsättningar, netto			–2 2	–3 1	–2 2	–3 1
Utgående balans			0	–2	0	–2
SUMMA	–9	–14	–2 169	–1 305	–2 178	–1 319

20 KAPITALTÄCKNING

Kapitalstyrning

I konkurrensen om kunder och affärer tar SEB olika typer av risk i linje med bankens strategiska inriktning och affärsplan. För att kunna hålla dessa risker och garantera SEB:s långsiktiga överlevnad måste banken hålla tillräckligt med kapital. Samtidigt måste lönsamheten balanseras mot riskaptiten. Mer specifikt balanseras inom ramen för SEB:s kapitalstyrning de följande aspekterna:

• 1. Minimikapitalkrav, och myndigheternas förväntningar att banker ska verka med en säker marginal till dessa miniminivåer, som sätts av EU-direktiv genom svensk lagstiftning om kapitalkrav,
• 1. den kapitalisering som krävs för att uppnå den rating som behövs för att nå det antal skuldinvesterare som behövs för att SEB:s verksamhet ska kunna bedrivas,
• 1. den kapitalisering som krävs av företagskunder och andra motparter för att banken ska kunna vara verksam i kapitalmarknaderna, inklusive derivat- och valutahandel, och
• 1. aktieägarnas krav på att optimera aktieägarvärdet samtidigt som riskerna är balanserade.

För att möta förväntningarna från aktieägarna, tillsynsmyndigheterna och marknadsaktörerna är SEB:s kapitalisering riskbaserad – den beräknas utifrån en uppskattning av samtliga risker i verksamheten – och framåtblickande – i linje med lång- och kortsiktiga affärsplaner och förväntad makroekonomisk utveckling. Vidare används stresstester för att hitta potentiella negativa förändringar i bankens finansiella position.

Intern kapitalutvärderingsprocess (IKU)

IKU omfattar SEB:s interna syn på de stora riskerna och hur de utvecklas, liksom riskmätningsmodeller, riskhantering och de faktorer som minskar risken. Den är kopplad till bankens affärsplanering och fastställer en strategi för hur lämpliga kapitalnivåer ska upprätthållas. Den säkerställer att det egna kapitalet, ekonomiskt kapital, myndigheternas och ratingbolagens kapitalkrav hanteras på ett sätt så att bankens överlevnad inte riskeras. Kapitaltäckningen bevakas löpande och rapporteras till styrelsen. Därmed är IKU är sammankopplad med SEB:s affärsplanering, interna styrning och kontrollramverk.

SEB:s kapitalplan täcker den strategiska planeringsperioden och prognosticerar både krav på ekonomiskt kapital och myndighetskrav samt tillgängligt kapital och relevanta nyckeltal. Kapitalplanen stresstestas för eventuella konjunkturnedgångar, för strategiska riskfaktorer som identifieras i affärsplanen och andra relevanta scenarier. Kapitalplanen fastställs årligen och uppdateras under året vid behov.

Ekonomiskt kapital är en viktig beståndsdel av IKU. Det är ett internt riskmått som liknar Basel III-regelverket på så sätt att många riskkomponenter är identiska. Ekonomiskt kapital beräknas på ett konfidensintervall på 99,97 procent vilket motsvarar kapitalkravet för en mycket hög rating.

IKU används av myndigheterna för att utvärdera SEB enligt regelverket för myndigheternas översyn- och utvärderingsprocess (SREP). Finansinspektionen har utvärderat SEB:s kapitaltäckning, riskmätningsmodeller och riskstyrning, bland annat, och har dragit slutsatsen att SEB har tillräckligt kapital och mäter och hanterar risker på ett lämpligt sätt.

SEB har en intern kapitalallokeringsmodell för att mäta räntabilitet. Modellen liknar myndighetskapitalmåttet, inkluderar kapitalkrav under pelare 2, och är kalibrerat till SEB:s kapitalmål.

Myndigheternas kapitalkrav

Minimikapitalkraven för banker definieras av EU:s kapitaltäckningsdirektiv CRD IV/CRR vilket har införlivats i svensk lagstiftning med ytterligare definitioner och detaljerade riktlinjer utfärdade av Finansinspektionen. Kraven delas in i pelare 1-krav som är generella minimikrav för alla institut och pelare 2-krav som baseras på individuella bedömningar av varje institut.

Kraven har utvecklats under de senaste åren, både vad gäller vilka risker som täcks och vilka komponenter som ingår i kapitalbasen. För närvarande ingår kapitalkrav för kreditrisk, marknadsrisk och operationell risk krav under pelare 1 och koncentrationsrisker, ränterisker i bankboken, pensionsrisker och andra bankspecifika risker är föremål för kapitalkrav under pelare 2. Dessutom eftersträvar Finansinspektionen en helhetssyn på kapitaltäckningen genom att använda stresstester och upprätthålla en nära dialog med bankerna.

Kapitalbasen är uppdelad i tre huvudkomponenter: kärnprimärkapital (CET1) som i princip består av bokfört eget kapital i koncernen, ytterligare primärkapitalet som består av förlagslån med stor förlustabsorptionsförmåga och supplementärkapital – efterställda skulder med lägre förlustabsorptionsförmåga.

Minimikapitalkravet kompletteras med en obligatorisk kapitalkonserveringsbuffert på 2.5 procent och ytterligare buffertkrav kan tillkomma. Myndigheterna i olika länder har en viss flexibilitet för att fastställa metoden och nivån när det gäller systemriskbufferten och, till viss del, den kontracykliska bufferten. I Sverige, till exempel, har systemriskbufferten fastställts till 3 procent och kompletteras med ett systemriskkrav under pelare 2 på 2 procent. De flesta andra länder har lägre krav för sina systemviktiga banker. De svenska myndigheterna motiverar sina krav med att det svenska banksystemet är stort och en har stor betydelse i förhållande till BNP. Flertalet pelare 2-krav är ställda som ett fast belopp i stället för som en andel av riskexponeringen. Eftersom buffertarna kan variera med affärs- och kreditcykler, kan det totala kapitalkravet komma att förändras över tid. Finansinspektionen avser att publicera totalkapitalkraven inklusive pelare 2-krav för kreditkoncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk för svenska banker en gång per kvartal.

Not 20 forts., Kapitaltäckning

Kapitaltäckningsanalys

	Konsoliderad situation		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Tillgängligt kapital Kärnprimårkapital Primärkapital Kapitalbas	100 569 120 317 136 899	89 826 102 462 108 260	83 027 102 775 118 480	79 913 92 517 98 337
Kapitalkrav Riskexponeringsbelopp Uttryckt som kapitalkrav Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation	616 531 49 322 16,3% 19,5% 22,2%	598 324 47 866 15,0% 17,1% 18,1%	513 426 41 074 16,2% 20,0% 23,1%	490 769 39 262 16,3% 18,9% 20,0%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	2,78	2,26	2,88	2,50
Totalt kärnprimärkapitalkrav inklusive buffertkrav varav krav på kapitalkonserveringsbuffert	7,0% 2,5%		7,0% 2,5%
Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert 1)	11,8%		11,7%
Kapitalkrav enligt övergångsregler 80% av Basel I Kapitalkrav enligt Basel I Kapitalbas enligt Basel I Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	79 581 136 015 1,71	74 054 109 042 1,47	73 190 117 658 1,62	68 448 99 274 1,45
Bruttosoliditet Exponeringsmått för beräkning av bruttosoliditetsgrad varav poster i balansräkningen varav poster utanför balansräkningen	2 505 146 2 165 651 339 495	2 327 121 2 118 326 208 795
Bruttosoliditetsgrad 2)	4,8%	4,2%

1) Kärnprimärkapitalrelation minus lagstadgat minimikrav på 4,5% exklusive buffertkrav. Därutöver tillkommer ett totalt kapitalkrav på ytterligare 3,5%.

2) Jämförtal baserat på SEB:s tolkning av framtida regelverk.

2014	2013	2014	2013
			21 942
45 167	41 050	41 389	35 291
48 215	45 019	34 614	30 743
19 219	14 771	11 538	14 262
33	33
134 576	122 815	109 483	102 238
–12 743	–11 597	–10 396	–8 719
121 833	111 218	99 087	93 519
			–848
			–8 407
–3 877	–783	–3 876	–781
–188	–782	–345	–937
	–2 298
–1 294	–975	–1 294	–975
–594	–1 294	–594	–1 294
–1 626	–1 515	–824	–364
–21 264	–21 392	–16 060	–13 606
100 569	89 826	83 027	79 913
			12 604
			92 517
			7 746
			649
			–2 575
16 582	5 798	15 705	5 820
			98 337
	21 942 –1 314 –12 168 –603 400 8 545 11 203 120 317 16 552 1 533 1 072 –2 575 136 899	Konsoliderad situation 21 942 –848 –12 248 –649 12 636 102 462 7 746 627 –2 575 108 260	Moderbolaget 21 942 –1 169 –8 252 294 8 545 11 203 102 775 16 552 1 533 195 –2 575 118 480

1) För moderbolaget inkluderar Eget kapital kapitalandelen av obeskattade reserver.

2) Finansinpektionens föreskrift FFFS 2014:12 trädde i kraft augusti 2014. Kapitalkrav ska rapporteras enligt föreskrivna mallar. Kärnprimärkapitalet avser den konsoliderade situationen, och skiljer sig från eget kapital enligt IFRS. Försäkringsverksamhetens bidrag till eget kapital exkluderas liksom föreslagen utdelning beräknad enligt förordning (EU) nr 575/2013 (CRR).

Not 20 forts., Kapitaltäckning

Riskexponeringsbelopp

	Konsoliderad situation				Moderbolaget
	2014		2013		2014		2013
Kreditrisk IRK	Riskexpone ringsbelopp	Kapital krav 1)	Riskexpone ringsbelopp	Kapital krav 1)	Riskexpone ringsbelopp	Kapital krav 1)	Riskexpone ringsbelopp	Kapital krav 1)
Institutsexponeringar	34 013	2 721	29 936	2 395	28 300	2 264	25 415	2 033
Företagsexponeringar	344 576	27 566	328 458	26 277	224 882	17 990	199 587	15 967
Hushållsexponeringar	51 826	4 146	53 470	4 278	29 861	2 389	36 792	2 943
varav säkrade genom panträtt i fast egendom	31 905	2 552	41 433	3 315	22 130	1 770	30 627	2 450
varav kvalificerade rullande hushållsexponeringar	1 498	120	1 358	109
varav exponeringar mot små och medelstora företag	3 099	248	1 517	121
varav övriga hushållsexponeringar	15 324	1 226	9 162	733	7 731	619	6 165	493
Positioner i värdepapperiseringar	5 035	403	4 827	386	4 911	393	4 705	376
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	435 450	34 836	416 691	33 336	287 954	23 036	266 499	21 319
Kreditrisk schablonmetod
Exponeringar mot nationella regeringar
eller centralbanker	743	59	321	26	463	37	159	13
Exponeringar mot delstatliga eller lokala
självstyrelseorgan och myndigheter	40	3	695	56
Exponeringar mot offentliga organ	7	1	15	1
Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag	1 222 16 743	98 1 339	607 15 010	49 1 201	50 172 7 928	4 015 634	51 062 11 856	4 085 948
Exponeringar mot hushåll	16 593	1 327	23 136	1 851	11 154	892	11 690	935
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter	4 161	333	3 987	319	2 675	214	2 826	226
Fallerande exponeringar	634	51	1 645	132	317	25	514	41
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk	1 791	143	2 086	167	1 791	143	2 086	167
Poster som avser positioner i värdepapperisering	40	3
Exponeringar i form av andelar i företag för kollektiva
investeringar (fond)	48	4	40	3
Aktieexponeringar	2 371	190	3 330	266	42 614	3 409	41 135	3 290
Övriga poster	10 216	817	8 294	664	5 912	473	4 182	335
Totalt, kreditrisk enligt schablonmetod	54 609	4 368	59 166	4 735	123 026	9 842	125 510	10 040
Marknadsrisk
Risker i handelslagret där interna modeller använts	25 144	2 012	27 933	2 235	25 099	2 008	27 933	2 235
Risker i handelslagret där standardmetoder använts	18 813	1 505	22 160	1 773	17 590	1 407	21 794	1 744
Valutakursrisk	5 010	401	6 485	519	3 909	313	4 105	328
Totalt marknadsrisk	48 967	3 918	56 578	4 527	46 598	3 728	53 832	4 307
Övriga kapitalkrav
Operationell risk enligt internmätningsmetod	48 126	3 850	38 313	3 065	32 326	2 587	25 968	2 077
Avvecklingsrisk	42	3	11	1	42	3	11	1
Kreditvärdighetsjusteringsrisk	9 286	743	13 300	1 064	7 955	636	7 000	560
Investeringar i försäkringsverksamhet	15 525	1 242	11 949	956	15 525	1 242	11 949	956
Övriga exponeringar	4 526	362	2 316	185
Totalt övrigt kapitalkrav	77 505	6 200	65 889	5 271	55 848	4 468	44 928	3 594
SUMMA	616 531	49 322	598 324	47 869	513 426	41 074	490 769	39 260

1) Kapitalkrav 8% av riskexponeringsbeloppet enligt förordning (EU) nr 575/2013 (CRR).

Genomsnittlig riskvikt

	Konsoliderad situation	Moderbolaget
Kreditexponering enligt IRK-metod (exkl. repor och värdepapperslån)	2014	2013	2014	2013
Institutsexponeringar	23,5%	24,3%	23,6%	17,8%
Företagsexponeringar	36,2%	38,3%	30,9%	32,1%
Hushållsexponeringar	9,7%	11,0%	6,7%	9,3%
varav säkrade genom panträtt i fast egendom	6,9%	9,5%	5,3%	7,7%
varav kvalificerade rullande hushållsexponeringar	7,5%	7,2%
varav exponeringar mot små och medelstora företag	54,6%	38,3%
varav övriga hushållsexponeringar	35,0%	38,4%	34,4%	37,6%
Positioner i värdepapperiseringar	43,5%	39,0%	48,6%	43,3%

SEB ska också uppfylla de kapitalkrav som gäller för koncerner som bedriver både bank- och försäkringsverksamhet, så kallade finansiella konglomerat. Det samlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick till

59,3 miljarder kronor (57,0) medan de tillgängliga kapitalresurserna var 148,1 miljarder kronor (118,4). Kapitalkravet för konglomeratet har beräknats i enlighet med sammanläggnings- och avräkningsmetoden.

21 TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE

2014		Koncernen		Moderbolaget
	Noterade marknads värden	Värderingsteknik baserad på observerbara	Värderingsteknik baserad på ej observerbara			Noterade marknads värden	Värderingsteknik baserad på observerbara	Värderingsteknik baserad på ej observerbara
Tillgångar	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa		(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa
Finansiella tillgångar – där försäkring stagarna bär risken Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag 1)	249 543 101 741 122 935 5 020 73 22 768	7 335 13 477 153 916 258 520 1 662 20 339	2 067 10 948 1 198 9 971 638 1 049	258 945 126 166 278 049 273 511 2 373 43 107 1 049		66 514 56 426 3 560 21 6 667	9 757 136 525 237 346 1 374 6 842	467 1 143 634 853	76 738 192 951 242 049 2 029 13 509 853
Förvaltningsfastigheter			7 497	7 497
SUMMA	502 080	455 249	33 368	990 697		133 188	391 844	3 097	528 129
Skulder
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Övriga emitterade värdepapper 2)	249 914 14 714 16 657 6 826	7 305 48 9 158 221 226 31 547	2 056 475 9 660	259 275 15 237 25 815 237 712 31 547		13 000 13 191 6 248	48 9 158 204 407 27 968	475 983	13 523 22 349 211 638 27 968
SUMMA	288 111	269 284	12 191	569 586		32 439	241 581	1 458	275 478
2013
Tillgångar
Finansiella tillgångar – där försäkringstagarna bär risken Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag 1) Förvaltningsfastigheter	228 772 116 780 97 365 2 619 1 402 24 401	3 365 27 195 147 442 136 039 1 965 20 324	1 925 9 575 1 429 3 719 383 1 101 7 623	234 062 153 550 246 236 142 377 3 750 44 725 1 101 7 623		92 342 46 984 2 225 6 280	25 032 134 868 130 610 1 720 8 703	429 48 893 381 987	117 803 181 900 133 728 2 101 14 983 987
SUMMA	471 339	336 330	25 755	833 424		147 831	300 933	2 738	451 502
Skulder
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Övriga emitterade värdepapper 2)	218 914 43 678 23 466 5 437	3 119 64 8 089 127 532 29 997	1 461 489 3 738	223 494 44 231 31 555 136 707 29 997		42 748 20 573 4 745	64 8 089 124 268 25 417	489 729	43 301 28 662 129 742 25 417
SUMMA	291 495	168 801	5 688	465 984		68 066	157 838	1 218	227 122

1) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultaträkningen.

2) Aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen.

Värdering till verkligt värde

Syftet med värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten på affärsmässiga villkor.

Koncernen har etablerat en kontrollmiljö för att fastställa verkliga värden för finansiella instrument där även en, från affären, oberoende översyn av värderingsmodeller och priser ingår. Om principerna för validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande från GRMC (Group Risk Measurement Committee) och ASC (Accounting Standards Committee).

SEB använder olika metoder för att komma fram till det verkliga värdet för finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstekniker som innehåller observerbar indata och värderingstekniker baserade på interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument värderade till verkligt värde i en värderingshierarki som återspeglar observerbarheten på de indata som använts vid värderingarna. Risk Control klassificerar och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrument i hierarkin för verkligt värde. Värderingsprocessen är densamma för finansiella instrument i samtliga nivåer.

En aktiv marknad är en marknad där transaktioner sker med tillräcklig volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att komma fram till det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ändra eller dela upp instrumentet eller inkludera det i en portfölj, på instrumentets huvudmarknad.

Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dessutom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka kreditrisken. För att återspegla motpartens kreditrisk samt egen kreditrisk för OTC-derivat så görs portföljjusteringar baserat på nettoexponeringen mot varje motpart. Dessa justeringar baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang, sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad, på motpartsnivå. Information om sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad hämtas från CDS marknaden. För motparter där denna information saknas eller inte är tillförlitlig på grund av exponeringens natur, tillämpas alternativa metoder där sannolikheten för falissemang baseras på generiska kreditindex för specifika bransch- och/eller kreditbetyg. För effekten av dessa justeringar se not 5 och not 18 f.

När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet. Mer information om värdering till verkligt värde återfinns i not 39.

För att fastställa verkligt värde för investeringsfastigheter beaktas marknadsaktörers förmåga att generera ekonomiska fördelar genom att använda fastigheterna på det maximala och bästa sättet. Det maximala och bästa användningsområdet för fastigheterna beaktar vad som är fysisk möjligt, lagligt och finansiellt genomförbart. Investeringsfastigheterna i SEB bedöms användas på det maximala och bästa sättet. Hur värderingen av investeringsfastigheterna går till kan läsas i Redovisningsprinciperna not 1. Värderingen av investeringsfastigheterna genomförs två gånger per år. Värderingarna presenteras och fastställs i respektive fastighetsbolags styrelse. De värderingsprinciper som används i alla företag är i överensstämmelse med de regler som lokala tillsynsmyndigheter (FSA) utfärdat som i sin tur överensstämmer med internationella värderingsprinciper och IFRS.

Not 21 forts., Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lätt tillgängliga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknadstransaktioner mellan parter som är oberoende av varandra.

Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuldinstrument samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande prisnoteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som klassificeras i nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata

II värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrument som är övervägande lika.

Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner som SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändras från att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en likvid marknad.

Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flesta OTC-derivat som optioner och ränteswappar baserade på libor-swapräntan eller avkastningskurvan för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB interpolerar mellan observerbara variabler.

Nivå 3: Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata

Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från observerbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker. Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onoterade aktier, innehav i private equity och investeringsfastigheter.

Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke observerbar indata, aggregeras indata som inte är observerbar för att bestämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilken ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet.

Väsentliga överföringar och omklassificeringar mellan nivåer

Överföringar mellan nivåer i hierarkin kan ske när det finns indikationer på att marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis en ändring i likviditet. Ökningen i samtliga nivåer beror huvudsakligen på ökade affärsvolymer.

Vid utgången av andra kvartalet överfördes egetkapitalinstrument tillgängliga för försäljning med 268 Mkr till nivå 3 efter utvärdering. Vid utgången av tredje kvartalet överfördes egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen med 47 Mkr från nivå 3 till nivå 1 efter utvärdering. Vid utgången av fjärde kvartalet överfördes Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken med 73 Mkr till nivå 3 från nivå 1 efter utvärdering.

Förändringar i nivå 3

Koncernen, 2014	Ingående	Vinster/ förluster i Resultat	Vinster/ förluster i Övrigt total		Försälj	Avräk	Förflytt ningar till	Förflytt ningar från	Om klassifi	Valutakurs
Tillgångar	balans	räkningen 1) 2)	resultat 4)	Inköp	ningar	ningar	nivå 3	nivå 3 3)	ceringar	differenser	Summa
Finansiella tillgångar – där försäkringstagarna bär risken Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Intresseföretag Förvaltningsfastigheter	1 925 9 575 1 429 3 719 383 1 101 7 623	–58 –117 –127 5 510 187 124 –539	–43	1 563 2 681 944 457 105 102 80	–66 –3 186 –1 183 –404 –300 –310 –142	263	73 268	–47	–1 483 1 423 60 2	113 619 75 426 36 32 475	2 067 10 948 1 198 9 971 638 1 049 7 497
SUMMA	25 755	4 980	–43	5 932	–5 591	263	341	–47	2	1 776	33 368
Skulder
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal Egetkapitalinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde	1 461 489 3 738	–58 32 5 327		1 492 296	–66 –66 –202	74	73		–953	107 20 427	2 056 475 9 660
SUMMA	5 688	5 301		1 788	–334	74	73		–953	554	12 191
2013
Tillgångar
Finansiella tillgångar – där försäkringstagarna bär risken Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Intresseföretag Förvaltningsfastigheter	1 559 8 627 1 867 1 828 40 1 073 7 488	511 –378 –327 2 152 –8 –147		215 1 172 217 273 32 482	–488 –1 744 –376 –614 –451		88	–38	1 529 381	128 281 48 80 4 251	1 925 9 575 1 429 3 719 383 1 101 7 623
SUMMA	22 482	1 803		2 391	–3 673		88	–38	1 910	792	25 755
Liabilities
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal Egetkapitalinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde	1 500 2 644	–25 51 1 086		472	–40 –552				478	–14 88	1 461 489 3 738
SUMMA	4 144	1 112		472	–592				478	74	5 688

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.

2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 december uppgår till –419 Mkr (637).

3) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförts från nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansats för klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara

delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

4) Vinster och förluster i övrigt totalresultat finns redovisade som finansiella tillgångar som kan säljas.

Not 21 forts., Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

Förändringar i nivå 3

Moderbolaget, 2014 Tillgångar	Ingående balans	Vinster/ förluster i Resultat räkningen 1) 2)	Vinster/ förluster i Övrigt total resultat 4)	Inköp	Försälj ningar	Avräk ningar	Förflytt ningar till nivå 3	Förflytt ningar från nivå 3 3)	Om klassifi ceringar	Valutakurs differenser	Summa
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde	429 48	84			–66 –48					20	467
Derivatinstrument till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Intresseföretag	893 381 987	–25 144 52	105	102	–300 –310	263	268			12 36 22	1 143 634 853
SUMMA	2 738	255	105	102	–724	263	268			90	3 097
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde	489 729	32 165		–66		74				20 15	475 983
SUMMA	1 218	197		–66		74				35	1 458
2013
Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde	139 1 302	33 –19 –409			–40 –72				436		429 48 893
Egetkapitalinstrument som kan säljas Intresseföretag	966	–11		32					381		381 987
SUMMA	2 407	–406		32	–112				817		2 738
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde	1 557	51 –828			–40				478		489 729
SUMMA	1 557	–777			–40				478		1 218

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.

2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 december uppgår till –137 Mkr (218).

3) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförts från nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansats för klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3 Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för förändringar i icke observerbara indata har bedömts genom att förändra antaganden i värderingstekniken. Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit spreadar eller

multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt skulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga alternativ. Den har inte varit några stora förändringar under 2014. De största öppna marknadsriskerna inom Nivå 3 finns inom försäkringsrörelsen. Den största öppna marknadsrisken för finansiella instrument i nivå 3 återfinns inom Försäkringsinnehaven.

	2014
Koncernen	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet
Strukturerade derivat – ränterelaterade 1)	1 041	–976	65	33	489	–684	–195	59
Capital Markets 2)	102	–7	95	18	397	–45	352	16
Obligationsportfölj 3)			0		48		48	9
Riskkapitalinnehav och liknande innehav 4)	1 864	–475	1 389	279	1 803	–490	1 313	277
Försäkringsinnehav – Finansiella instrument 5)	10 989	–128	10 861	1 524	10 752	–263	10 489	1 498
Försäkringsinnehav – Förvaltningsfastigheter 6)	7 497		7 497	750	7 623		7 623	762

1) Känsligheten av en förändring av spreaden för indexreglerade swappar med 5 punkter (5) och en implicit volatilitet med 5 procentenheter (5).

2) Känsligheten av en förändring av spreaden för swappar med 5 punkter (5).

3) Känsligheten av en förändring av kreditspreaden med 100 punkter (100).

4) Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall. Känslighetsanalysen är baserad på 20 procents förändring av marknadsvärdena.

5) Känslighetsanalysen är baserad på en förändring av marknadsvärdet för riskkapitalinnehav med 20 procent (20), strukturerade krediter 10 procent (10) och derivat 10 procent (10).

6) Känsligheten av en förändring av verkligt värde på förvaltningsfastigheter med 10 procent (10).

22 FINANSIELLA TILLGÅNGAR TILL VERKLIGT VÄRDE

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Värdepapper för handel	298 300	318 329	269 447	299 578
Derivat för handel	250 965	129 900	221 150	122 267
Innehav för handel	549 265	448 229	490 597	421 845
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	258 945	234 062
Försäkringstillgångar till verkligt värde	101 305	77 835
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	4 610	3 622	242	125
Verkligt värde via resultaträkningen	364 860	315 519	242	125
Derivat för säkringsredovisning	22 546	12 477	20 899	11 461
Förändring av verkligt värde i portföljsäkring	173	399
SUMMA	936 844	776 624	511 738	433 431

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde redovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Värdepapper för handel
Egetkapitalinstrument	101 052	132 459	76 496	117 678
Belåningsbara skuldinstrument 1)	57 909	53 786	54 886	50 697
Övriga skuldinstrument 1)	138 070	130 620	136 831	129 776
Upplupen ränta	1 269	1 464	1 234	1 427
SUMMA	298 300	318 329	269 447	299 578
1) Se not 18 f för löptid samt not 41 för emittenter.
Derivat för handel
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	152 934	96 173	124 921	91 363
Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	80 770	24 979	80 831	22 723
Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	5 521	5 923	4 567	5 507
Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	11 740	2 825	10 831	2 674
SUMMA	250 965	129 900	221 150	122 267
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	13 377	8 469	13 318	8 377
Kassaflödessäkringar	7 581	3 084	7 581	3 084
Portföljsäkringar av ränterisker	1 588	924
SUMMA	22 546	12 477	20 899	11 461
Försäkringstillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	24 872	20 966
Övriga skuldinstrument 1)	75 665	56 172
Upplupen ränta	768	697
SUMMA	101 305	77 835
1) Se not 18 f för löptid samt not 41 för emittenter.
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	242	125	242	125
Belåningsbara skuldinstrument 1)	4 357	3 491
Upplupen ränta	11	6
SUMMA	4 610	3 622	242	125

1) Se not 18 f för löptid samt not 41 för emittenter.

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader.

23 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	534	428	504	401
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	2 325	3 706	2 017	2 090
Belåningsbara skuldinstrument 1)	24 698	22 309	6 861	6 979
Övriga skuldinstrument 1)	17 932	21 808	6 449	7 710
Aktier övertagna för skyddande av fordran	48	44	12	11
Upplupen ränta	477	608	199	294
SUMMA	46 014	48 903	16 042	17 485

1) Se not 18 f för löptid samt not 41 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

24 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INNEHAS TILL FÖRFALL

	Koncernen				Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Övriga skuldinstrument 1) Upplupen ränta	91	85	91	85
SUMMA	91	85	91	85

1) Se not 18 f för löptid samt not 41 för emittenter.

25 AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

	Koncernen				Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Strategiska innehav Innehav i riskkapitalbolag	202 1 049	173 1 101	68 853	68 987
SUMMA	1 251	1 274	921	1 055

Strategiska innehav	Tillgångar 1)	Skulder 1)	Intäkter 1)	Resultat 1)	Bokfört värde	Ägarandel, %
Bankomat AB, Stockholm	5 405	5 173	584	0	55	20
Bankomatcentralen AB, Stockholm	1	0	1	0	0	28
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	3 252	3 209	56	3	6	20
BGC Holding AB, Stockholm	356	104	713	5	4	33
Getswish AB, Stockholm	144	133	2	–2	2	20
UC AB, Stockholm	229	84	539	43	1	28
Moderföretagets innehav					68
Dotterföretagens innehav					30
Koncernmässiga justeringar					104
KONCERNENS INNEHAV					202

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2013.

	2014		2013
Innehav i riskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
Actiwave, Linköping	23	32	23	32
Airsonett AB, Ängelholm	72	31	62	28
AORIAB Holding AB, Ängelholm	0	0	7	31
Apica AB, Stockholm	28	19	28	19
Askembla Growth Fund KB, Stockholm	0	0	10	25
Avaj International Holding AB, Stockholm	37	18	37	18
Avidicare Holding AB (fd AORIAB Holding AB), Ängelholm	7	31	0	0
Capres A/S, Köpenhamn	40	33	37	23
Clavister AB, Örnsköldsvik	0	0	21	15
Cobolt AB, Stockholm	37	40	37	40
Diakrit International Ltd, Hongkong	26	38	20	39
Donya Labs AB, Linköping	15	22	15	22
Exitram AB, Stockholm	23	44	23	44
Fält Communications AB, Umeå	26	46	26	47
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	146	35	146	39
Innometrics AB, Stockholm	24	26	0	0
Neoventa Holding AB, Göteborg	0	34	97	34
Nomad Holdings Ltd, Newcastle	85	22	75	23
NuEvolution A/S, Köpenhamn	73	36	69	36
Prodacapo AB, Örnsköldsvik	5	22	5	16
Scandinova Systems AB, Uppsala	23	29	23	29
Scibase AB, Stockholm	113	30	113	39
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	40	48	40	48
Tail-f Systems AB, Stockholm	0	0	53	45
TSS Holding AB, Stockholm	10	43	10	43
Xylophane AB, Göteborg	0	44	0	23
Zinwave Holdings Limited, Cambridge	0	0	10	29
Moderföretagets innehav	853		987
Koncernmässiga justeringar 1)	196		114
KONCERNENS INNEHAV	1 049		1 101

1) Varav 165 Mkr (94)är hänförlig till investering i ett joint venture, UAB CGates.

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor. Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

26 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Moderbolaget
	2014	2013
Svenska koncernföretag Utländska koncernföretag	16 148 38 146	16 153 36 402
SUMMA	54 294	52 555
varav innehav i kreditinstitut	34 380	36 132

			2014			2013
		Bokfört			Bokfört
Svenska koncernföretag	Land	värde	Utdelning	Ägarandel, %	värde		Utdelning Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	Sverige	38	18	100	38		100
Antwerpen Properties AB, Stockholm	Sverige	0		0	5		100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm	Sverige	0		100	0		100
Försäkringsaktiebolaget
Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	Sverige	100		100	100		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm	Sverige	0		99	0		99
Repono Holding AB, Stockholm	Sverige	5 406		100	5 406		100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	Sverige	5		100	5		100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	Sverige	12		100	12		100
SEB Investment Management AB, Stockholm	Sverige	763		100	763	1	100
SEB Kort AB, Stockholm	Sverige	2 260	627	100	2 260	494	100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	Sverige	1 115		100	1 115		100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	Sverige	24		100	24		100
SEB Trygg Liv Holding AB, Stockholm	Sverige	6 425	1 950	100	6 425	3 575	100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm	Sverige	0		100			100
SUMMA		16 148	2 595		16 153	4 070
Utländska koncernföretag
Baltectus B.V., Amsterdam	Nederländerna	1 042		100	847		100
Domena Property Sp. Z o.o., Warzawa	Polen	121		100	117		100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, Sao Paulo	Brasilien	0		100	0		100
Key Asset Management (UK) Limited, London	Storbritannien	31		100	570		100
Key Capital Management Inc, Tortola	Brittiska Jungfruöarna	0		0	270		100
Möller Bilfinans AS, Oslo	Norge	25		51	25	65	51
Postep Property Sp. Z o.o., Warzawa	Polen	51		100	48		100
SEB AG, Frankfurt am Main	Tyskland	19 966	86	100	18 798	176	100
SEB Asset Management America Inc, Stamford	Storbritannien	17	26	100	35		100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	Luxemburg	5	18	100	5	31	100
SEB Bank JSC, St Petersburg,	Ryssland	457		100	608		100
SEB Banka, AS, Riga	Lettland	1 568	188	100	1 354	170	100
SEB bankas, AB, Vilnius	Litauen	6 221	267	100	5 791		100
SEB Corporate Bank, PJSC, Kiev	Ukraina	173		100	271		100
SEB Enskilda, UAB, Vilnius	Litauen	0		100	22		100
SEB Fondbolag Finland Ab, Helsingfors	Finland	18		100	17		100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	Luxemburg	96		100	91		100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong	Kina	0		100	0		100
SEB Kapitalförvaltning Finland Ab, Helsingfors	Finland	514		100	484		100
SEB Leasing Oy, Helsingfors	Finland	4 070		100	3 744	86	100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg	Ryssland	0	89	0	118		100
SEB Njord AS, Oslo	Norge	0		100	0		100
SEB Pank, AS, Tallinn	Estland	1 929		100	1 514		100
SEB Securities Inc (tidigare SEB Enskilda Inc.), New York	USA	36		100	24		100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	Luxemburg	1 364		100	1 242	171	100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	Storbritannien	442	35	100	407	10	100
SUMMA		38 146	709		36 402	709

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Betydande begränsningar i möjligheterna att använda koncernens tillgångar och reglera dess skulder

Skandinaviska Enskilda Banken AB Publ. kan få utdelningar, använda tillgångar och reglera skulder för dotterbolag i koncernen med begränsning av vissa tillsynsmässiga, lagstadgade och avtalsbetingade restriktioner. Dessa restriktioner är:

Tillsynskrav

Dotterbolag under tillsyn ska tillämpa stabilitetsfrämjande kapitalkrav i de länder där de är reglerade. Dessa dotterbolag måste hålla en viss nivå av kapital i förhållande till sina exponeringar, vilket begränsar deras möjlighet att dela ut kontanta medel eller andra tillgångar till moderbolaget. För att möta

dessa krav håller dotterbolagen kapitalinstrument och andra typer av efterställda skulder.

Lagstadgade krav

Dotterbolag måste hålla en viss solvensnivå och kan inte dela ut kapital eller vinster så att solvensen sjunker under denna nivå.

Kontraktuella krav

Koncernen pantsätter vissa av sina finansiella tillgångar som säkerhet i finansierings- och likviditetssyfte. Ianspråkstagna tillgångar kan inte överföras inom gruppen. Sådana tillgångar beskrivs vidare i noten Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden.

27 INTRESSEN I ICKE-KONSOLIDERADE STRUKTURERADE FÖRETAG

	Koncernen				Moderbolaget
2014, Tillgångar	Specialföretag	Fonder 1)	Summa		Specialföretag	Fonder 1)	Summa
Utlåning till allmänheten	9 351	179	9 530		7 434	179	7 613
Finansiella tillgångar till verkligt värde	7 313	232 986	240 299		7 313	929	8 242
varav: värdepapper för handel	7 306	878	8 184		7 306	878	8 184
varav: derivat	7	51	58		7	51	58
varav: finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken		218 247	218 247
varav: andra finansiella tillgångar till verkligt värde		13 811	13 811
Finansiella tillgångar som kan säljas	193	48	241		193		193
SUMMA	16 857	233 213	250 070		14 940	1 108	16 048
Skulder
In- och upplåning från allmänheten	265	20	285		36	20	56
Skulder till verkligt värde		17	17			17	17
varav: derivat		17	17			17	17
SUMMA	265	37	302		36	37	73
Poster inom linjen	317		317		267		267
Koncernens maximala exponering för förluster	17 174	14 967	32 141		15 207	1 108	16 315

1) Investeringar i SEB-förvaltade och externt förvaltade fonder.

Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag hänför sig till när koncernen har intressen i strukturerade företag som den inte kontrollerar. Ett strukturerat företag är ett företag som är utformat så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn för att fastställa vem som har bestämmande inflytande, exempelvis när rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestämmelser.

Koncernen gör transaktioner med strukturerade företag inom ramen för den ordinarie verksamheten av olika anledningar. Beroende på typen av strukturerat företag är syftet att stödja kundtransaktioner, att delta i specifika investeringsmöjligheter eller att underlätta uppstart av vissa företag.

Koncernen har intressen i följande typer av strukturerade företag:

Intressen i fonder

Koncernen etablerar och förvaltar fonder för att förse kunder med investeringsmöjligheter, SEB anses vara sponsor för dessa fonder. Totalt förvaltat kapital utgör storleken på en fond. Totalt kapital som förvaltas av SEB är 583 miljarder kronor. Det totala kapitalet som förvaltas av andra än SEB är inte publikt tillgängligt och anses inte vara nödvändigt för att förstå relaterade risker, varför det inte presenteras här. I vissa fall underlättar koncernen uppstarten av fonder genom att inneha andelar. Den kan inneha fondandelar i fonder som förvaltas av koncernen eller av en tredje part i investeringssyfte inom livverksamheten. Fonder som förvaltas av koncernen genererar intäkter i form av förvaltningsprovisioner och resultatbaserade provisioner som baseras på tillgångarna under förvaltning. Intäkterna från kapitalförvaltning redovisas i not 4. Koncernen kan maximalt förlora det redovisade beloppet för andelar som koncernen innehar. Detta belopp reflekterar inte den sannolika förlusten.

Intressen i andra strukturerade företag

Koncernen har bidragit till att etablera strukturerade företag för att stödja kundtransaktioner. Syftet med dessa företag är att tillhandahålla en alternativ finansiering och förbättring av likviditeten till säljarna och investeringsmöjligheter till investerare genom att de köper tillgångar och finansierar köpen med tillgångarna som säkerhet. Koncernen tillhandahåller seniora kreditfaciliteter som automatiskt förlängs och administration till företagen och erhåller intäkter i form av avgifter och ränteintäkter med marknadsmässiga villkor.

Koncernen har också de mest seniora investeringarna i skuldinstrument emitterade av banker, genom specialföretag (SPV) vilkas syfte är att tillhandahålla alternativ finansiering till emittenter och investeringsmöjligheter till investerare. SPVna köper tillgångspooler från den utgivande bankens balansräkning, exempelvis kreditkortslån, huslån, lån till små och medelstora företag och finansierar dessa köp genom att emittera skuldinstrument med tillgångarna som säkerhet. Dessa värdepapperen har flera nivåer av efterställdhet.

Den maximala exponeringen för förluster avseende investeringar i andra strukturerade företag är begränsad till det bokförda värdet av investeringarna och kan bara uppstå efter förluster hos kreditgivare med mer juniora exponeringar. Den maximala exponeringen för förluster reflekterar inte den sannolika förlusten. Säkringar eller säkerhetsarrangemang är inte beaktade. Totala tillgångar i dessa företag anses inte vara meningsfull information för att förstå närliggande risker och har därför inte presenterats.

28 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE

Koncernen
		Intresseföretag Nyckelpersoner			Övriga närstående
2014	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till allmänheten In- och upplåning från allmänheten	1 693 107	36 –1	154 78	2	39 668	3 –3
2013
Utlåning till allmänheten In- och upplåning från allmänheten	2 317 27	31 –3	164 24	3	21 602	1 –11

		Moderbolaget
	Intresseföretag		Koncernföretag
2014	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänhet Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar	1 611	36	127 038 20 828 2 745 15 790	783 167 80 0
SUMMA	1 611	36	166 401	1 030
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder	97	1	46 643 11 738 973 14 383	–778 –53 0 –41
SUMMA	97	1	73 737	–872
2013
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänhet Räntebärande värdepapper Övriga tillgångar	2 188	27	115 090 23 498 661 14 014	916 158 68 14
SUMMA	2 188	27	153 263	1 156
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder	3	0	50 125 14 669 624 12 913	–782 –119 –20 –71

SUMMA 3 0 78 331 –992

Nyckelpersoner ovan syftar på medlemmar i SEB's styrelse samt verkställande ledning. Bolag med väsentligt inflytande eller som står under betydande inflytande av nyckelpersoner i ledande position i SEB samt pensionsstiftelser presenteras som Övriga närstående. Investor AB och pensionsstiftelsen, SEB-stiftelsen, inkluderas i den här kategorin likaså närstående familjemedlemmar till nyckelpersoner. Koncernen har även avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv

utifrån marknadspris. SEB har erhållit 133 Mkr (143) avseende försäkringsadministration och 265 Mkr (345) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 46.

Moderbolaget är närstående sina dotterföretag och intressebolag. Se not 25 Aktier och andelar i intresseföretag och not 26 Aktier och andelar i koncernföretag för upplysningar om investeringar.

29 MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Goodwill Aktiverade anskaffningsvärden	10 287 4 231	10 408 4 086	414	584
Internt utvecklade IT-system Andra immateriella tillgångar	1 736 980	1 866 811	1 786 331	1 866 236
Immateriella tillgångar	17 234	17 171	2 531	2 686
Inventarier Leasingobjekt 1)	762	896	337 38 601	412 36 980
Fastigheter för egen verksamhet	68	53	2	2
Materiella tillgångar	830	949	38 940	37 394
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde Förvaltningsfastigheter till verkligt värde Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	30 7 497 1 933	303 7 623 2 878
Förvaltningsfastigheter	9 460	10 804
SUMMA	27 524	28 924	41 471	40 080

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning. Se not 44.

		Aktiverade anskaff nings	Internt utvecklade	Övriga immateriella		Fastigheter för egen	Förvaltnings fastigheter till anskaff	Förvaltnings fastigheter till verkligt	Fastigheter övertagna för skyddande
Koncernen, 2014	Goodwill	värden	IT-system	tillgångar	Inventarier	verksamhet	ningsvärde	värde	av fordran	Summa
Ingående balans	10 408	10 534	2 845	3 563	3 133	104	448	7 623	2 926	41 584
Förvärv och kapitaliseringar		1 036	345	375	224	31	10	71	299	2 391
Omklassificeringar		–114	–2	169	587	46		–449	–975	–738
Utrangeringar och avyttringar	–187	–368	–145	–401	–720	–37	–435		–309	–2 602
Valutakursdifferenser	66	101	1	132	92	–24	12	475	83	938
Anskaffningsvärde	10 287	11 189	3 044	3 838	3 316	120	35	7 720	2 024	41 573
Ingående balans		–6 448	–979	–2 752	–2 237	–51	–145		–48	–12 660
Årets avskrivningar		–944	–340	–181	–377	–11	–6		–22	–1 881
Årets nedskrivningar				–51	–3				–148	–202
Omklassificeringar		114	4	–169	–581	–45			113	–564
Utrangeringar och avyttringar		368	7	401	713	36	149		13	1 687
Valutakursdifferenser		–48		–106	–69	19	–3		1	–206
Ackumulerade avskrivningar		–6 958	–1 308	–2 858	–2 554	–52	–5		–91	–13 826
Förändring av verkligt värde								–223		–223
SUMMA	10 287	4 231	1 736	980	762	68	30	7 497	1 933	27 524
2013
Ingående balans	10 460	9 539	4 860	2 137	4 262	672	661	7 488	2 325	42 404
Förvärv och kapitaliseringar		942	315	88	184	21	27	89	895	2 561
Omklassificeringar			–1 831	1 357	–1 211	–72	–1		–81	–1 839
Utrangeringar och avyttringar			–563	–80	–221	–518	–255	–79	–294	–2 010
Valutakursdifferenser	–52	53	64	61	119	1	16	251	81	594
Anskaffningsvärde	10 408	10 534	2 845	3 563	3 133	104	448	7 749	2 926	41 710
Ingående balans		–5 531	–2 870	–1 308	–3 260	–541	–284		–116	–13 910
Årets avskrivningar		–891	–345	–140	–411	–13	–14		–19	–1 833
Årets nedskrivningar			–8		–2	–28	–2		–2	–42
Omklassificeringar			1 755	–1 281	1 227	72	1		77	1 851
Utrangeringar och avyttringar			547	12	240	460	160		8	1 427
Valutakursdifferenser		–26	–58	–35	–31	–1	–6		4	–153
Ackumulerade avskrivningar		–6 448	–979	–2 752	–2 237	–51	–145		–48	–12 660
Förändring av verkligt värde								–126		–126
SUMMA	10 408	4 086	1 866	811	896	53	303	7 623	2 878	28 924

Not 29 forts., Materiella och immateriella tillgångar

Moderbolaget, 2014	Goodwill	Internt utvecklade IT-system	Övriga immateriella tillgångar	Inventarier	Leasing objekt	Fastigheter för egen verksamhet	Summa
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Utrangeringar och avyttringar	1 444	2 830 329 –65	731 137 –109	2 059 38 –163	49 240 8 608 –7 087	2	56 306 9 112 –7 424
Anskaffningsvärde	1 444	3 094	759	1 934	50 761	2	57 994
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Utrangeringar och avyttringar	–860 –170	–964 –340 –4	–495 –39 107	–1 647 –123 213	–12 260 –4 413 3 943		–16 226 –4 915 –170 4 259
Valutakursdifferenser			–1	–40	570		529
Ackumulerade avskrivningar	–1 030	–1 308	–428	–1 597	–12 160		–16 523
SUMMA	414	1 786	331	337	38 601	2	41 471
2013
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Utrangeringar och avyttringar	1 444	2 615 271 –56	675 70 –14	1 980 79	52 261 7 344 –10 365	2	58 977 7 764 –10 435
Anskaffningsvärde	1 444	2 830	731	2 059	49 240	2	56 306
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Utrangeringar och avyttringar Valutakursdifferenser	–689 –171	–743 –261 40	–448 –60 12 1	–1 557 –127 32 5	–12 514 –4 390 4 819 –175		–15 951 –4 838 –171 4 903 –169
Ackumulerade avskrivningar	–860	–964	–495	–1 647	–12 260		–16 226
SUMMA	584	1 866	236	412	36 980	2	40 080

Goodwill fördelas ut på koncernens kassagenererande enheter eller grupper av enheter. Divisioner och affärsområden med goodwill är Kapitalförvaltning med 4 789 Mkr (4 750), Stora företag & Institutioner med 1 022 Mkr (1 018), Kontorsrörelsen (exklusive Kort) med 929 Mkr (929) Kontorsrörelsen – Kort med 905 Mkr (1 087), Liv (exklusive Danmark) med 2 343 Mkr (2 343) och Liv Danmark med 299 Mkr (281). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansaförvärvet, 5 721 Mkr (5 721), genererar kassaflöden i divisionerna Kapitalförvaltning, Kontorsrörelsen och Liv.

dens utveckling för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, intäkter och kostnader. Antagen tillväxt efter 5 år har baserats på förväntad långsiktig inflation, 1,5 (1,5) procent. De diskonteringsräntor som används bedöms motsvara koncernens avkastningskrav på eget kapital, efter skatt. Avkastningskravet på eget kapital, efter skatt, baseras på information från externa källor och ett genomsnitt på 10 (10) procent har tillämpats. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga ovan nämnda divisioner, vilket är förenligt med både externa och interna uppfattningar. Motsvarande diskonteringsränta före skatt uppskattats uppgå till 11–13 (11–13) procent.

Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill har baserats på nyttjandevärdet, i respektive kassagenererande enhet eller grupp av enheter, med 5 års prognostiserat kassaflöde. Kassaflödet för de första 3 åren baseras på de affärsplaner som företagsledningen har fastställt. Kassaflödet för följande år är mer subjektivt och har beräknats med utgångspunkt från historiskt utfall samt markna-

De känslighetsanalyser som har genomförts, genom att diskonteringsräntorna höjts med en procentenhet och förväntad långsiktig tillväxt sänkts med en procentenhet, resulterade inte i något nedskrivningsbehov.

Driftnetto för förvaltningsfastigheter

	Koncernen
	2014	2013
Externa intäkter	532	521
Driftskostnader 1)	–181	–163
SUMMA	351	358

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som inte genererat hyresintäkter uppgår till 20 Mkr (15).

Driftnetto för fastigheter övertagna för skyddande av fordran

Externa intäkter			59	47
Driftskostnader			–105	–84
SUMMA			–46	–37

SEB kan i särskilda fall ta över tillgångar som använts som säkerhet när kunden inte längre kan uppfylla sina skyldigheter gentemot SEB. Övertagna fastigheter förvaltas under en begränsad period i syfte att avyttra dem när det bedöms lämpligt.

30 ÖVRIGA TILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Aktuella skattefordringar	8 859	6 702	3 569	2 600
Uppskjutna skattefordringar	1 637	1 586
Kund och likvidfordringar	9 550	5 840	9 348	5 552
Marginalsäkerheter	31 698	14 049	31 486	13 807
Övriga tillgångar	10 397	12 045	6 920	5 699
SUMMA	62 141	40 222	51 323	27 658
Aktuella skattefordringar
Övriga	8 859	6 702	3 569	2 600
Redovisade i resultaträkningen	8 859	6 702	3 569	2 600
SUMMA	8 859	6 702	3 569	2 600
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag	603	649
Pensionstillgångar, netto	–24	92
Övriga temporära skillnader 1)	391	412
Redovisade i resultaträkningen	970	1 153
Pensionstillgångar, netto	925	567
Orealiserade förluster i finansiella tillgångar som kan säljas	–258	–134
Redovisade i Eget kapital	667	433
SUMMA	1 637	1 586

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag avser främst Baltikum och Tyskland och stöds av SEB:s bedömning om framtida intjäning i respektive enhet.

Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 4 981 Mkr (5 065) brutto. Dessa redovisas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiella skattefordran som inte redovisas uppgår till 1 092 Mkr (1 204). Samtliga underskottsavdrag är utan tidsbegränsning.

Kund- och likvidfordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Kundfordringar Likvidfordringar	152 9 398	238 5 602	9 348	5 552
SUMMA	9 550	5 840	9 348	5 552
Övriga tillgångar
Pensionstillgångar, netto	1 258	4 037
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	465	432
Upplupna räntor	74	76
Övriga upplupna intäkter	1 201	1 332	2 118	2 042
Förutbetalda kostnader	502	410
Övrigt	6 897	5 758	4 802	3 657
SUMMA	10 397	12 045	6 920	5 699

Den schweiziska skattemyndigheten har ifrågasatt en källskatterestitution. Extern expertis bekräftar att SEBs fordran sannolikt kommer att inflyta. Totalt tvistigt belopp uppgår till 720 Mkr (663).

31 SKULDER TILL FÖRSÄKRINGSTAGARE

	Koncernen
	2014	2013
Skulder till försäkringstagare – investeringsavtal	259 275	223 494
Skulder till försäkringstagare – försäkringsavtal	105 079	92 018
SUMMA	364 354	315 512
Skulder till försäkringstagare – investeringsavtal*
Ingående balans	223 494	195 620
Omklassificering till/från försäkringsavtal	–119	119
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringssavtal 1)	32 666	27 149
Valutakursdifferenser	3 234	606
SUMMA	259 275	223 494

1) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

* Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken. Skulderna och de hänförliga tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde optionen).

Skulder till försäkringstagare – försäkringsavtal

Ingående balans	92 018	90 353
Avyttring av bestånd under året	–56	–84
Omklassificering från/till investeringsavtal	119	–119
Förändring i kollektiv bonusavsättning	1 857	1 605
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar 1)	5 531	–2 448
Valutakursdifferenser	5 610	2 711
SUMMA	105 079	92 018

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad återbäringsränta minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

32 FINANSIELLA SKULDER TILL VERKLIGT VÄRDE

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Skulder för handel	41 052	75 786	35 872	71 963
Derivat för handel	234 745	132 827	209 079	126 472
Innehav för handel	275 797	208 613	244 951	198 435
Derivat för säkringsredovisning	2 967	3 880	2 559	3 270
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 999	1 452
SUMMA	280 763	213 945	247 510	201 705
Skulder för handel
Kort position i egetkapitalinstrument	15 237	44 231	13 523	43 301
Kort position i skuldinstrument	25 712	31 474	22 298	28 629
Upplupen ränta	103	81	51	33
SUMMA	41 052	75 786	35 872	71 963
Derivat för handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	143 232	97 203	120 785	94 508
Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	73 431	26 431	72 375	23 485
Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	5 909	6 692	5 184	6 174
Negativa stängningsvärdet för övriga derivat	12 173	2 501	10 735	2 305
SUMMA	234 745	132 827	209 079	126 472
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	975	1 675	975	1 675
Kassaflödessäkringar	1 584	1 595	1 584	1 595
Portföljsäkringar av ränterisker	408	610
SUMMA	2 967	3 880	2 559	3 270

33 ÖVRIGA SKULDER

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Aktuella skatteskulder	3 000	1 997	800	882
Uppskjutna skatteskulder	8 479	8 395	1 093	220
Leverantörs- och likvidskulder	7 712	13 760	7 282	13 093
Marginalsäkerheter	25 261	16 606	25 260	16 606
Övriga skulder	25 805	27 348	15 521	15 812
SUMMA	70 257	68 106	49 956	46 613
Aktuella skatteskulder
Övriga	3 000	1 997	718	710
Redovisade i resultaträkningen	3 000	1 997	718	710
Koncernbidrag			82	172
Redovisade i Eget kapital			82	172
SUMMA	3 000	1 997	800	882
Uppskjutna skatteskulder
Överavskrivningar	6 737	6 723
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde	16	2
Pensiontillgångar och -skulder, netto	–75	24
Övriga temporära skillnader 1)	236	258
Redovisade i resultaträkningen	6 914	7 007
Pensiontillgångar och -skulder, netto	353	888
Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar	1 093	220	1 093	220
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar som kan säljas	119	280
Redovisade i Eget kapital	1 565	1 388	1 093	220
SUMMA	8 479	8 395	1 093	220

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 21 procent (21).

Leverantörs- och likvidskulder

Leverantörsskulder Likvidskulder	310 7 402	620 13 140	7 282	13 093
SUMMA	7 712	13 760	7 282	13 093
Övriga skulder
Upplupna räntor	16	20
Upplupna övriga kostnader	3 702	3 995	2 415	2 727
Förutbetalda intäkter	1 983	1 167
Övrigt	20 104	22 166	13 106	13 085
SUMMA	25 805	27 348	15 521	15 812

34 AVSÄTTNINGAR

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver	588	608	50	59
Reserv för poster inom linjen	87	274		2
Pensionsförpliktelser (not 9 b) 1)	995	82
Övriga avsättningar	1 198	1 028	123	31
SUMMA	2 868	1 992	173	92
1) Del av nettobelopp (tillgång) redovisat i balansräkningen 264 Mkr (3 956) i not 9 b.
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver
Ingående balans	608	696	59	121
Avsättningar	314	67
Ianspråktaget	–114	–54	–9	–62
Återföring av outnyttjade reserver	–267	–113
Övriga förändringar	11	–8
Valutakursdifferenser	36	20
SUMMA	588	608	50	59
Reserv för poster inom linjen
Ingående balans	274	300	2	3
Avsättningar	51	106
Ianspråktaget	–258
Återföring av outnyttjade reserver	–8	–97	–2	–1
Övriga förändringar	16
Valutakursdifferenser	12	–35
SUMMA	87	274	0	2
Övriga avsättningar
Ingående balans	1 028	876	31	36
Avsättningar	298	315
Ianspråktaget	–121	–145	92	–5
Återföring av outnyttjade reserver	–38	–49
Övriga förändringar	–13	18
Valutakursdifferenser	44	13
SUMMA	1 198	1 028	123	31

Övriga avsättningar består huvudsakligen av kostnader för omorganisation inom koncernen som beräknas utnyttjas inom fyra år och oreglerade fordringar inom alla rörelsegrenar; bland annat för den avvecklade kontorsrörelsen i Tyskland som bedöms regleras inom fyra år samt för skatteregleringar inom Livs filial i Storbritannien under avveckling.

35 EFTERSTÄLLDA SKULDER

	Koncernen					Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Förlagslån	16 624	6 740	16 552	6 672
Förlagslån, eviga	21 945	14 863	21 945	14 863
Förlagslån, säkrad position	1 041	756	1 041	756
Upplupen ränta	655	450	653	448
SUMMA	40 265	22 809	40 191	22 739

Förlagslån

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2012/2022	EUR	750	7 094	4,000
2014/2021	EUR	1 000	9 458	1)
Summa Moderbolaget			16 552
Förlagslån emitterade av SEB AG			72
SUMMA KONCERNEN			16 624

Förlagslån, eviga

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
1995	JPY	10 000	652	4,400
2005	USD	600	3 289	5,471
2007	EUR	500	4 729	7,092
2009	EUR	500	4 729	9,250
2014	USD	1 100	8 546	5,750
SUMMA			21 945

1) FRN, Floating Rate Note.

36 OBESKATTADE RESERVER 1)

	Moderbolaget
	2014	2013
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt Övriga obeskattade reserver	23 097 5	23 690 4
SUMMA	23 102	23 694

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

	Överavskrivning	Periodiseringsfond	Övriga obeskattade reserver	Summa
Ingående balans Årets avsättning	25 051 –1 361	1 291 –1 291	4	26 346 –2 652
Utgående balans 2013	23 690		4	23 694
Årets avsättning	–593		1	–592
UTGÅENDE BALANS 2014	23 097		5	23 102

37 STÄLLDA PANTER, ANSVARSFÖRBINDELSER OCH ÅTAGANDEN

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
För egna skulder ställda säkerheter	802 345	689 663	366 518	316 525
Övriga ställda säkerheter	127 792	111 914	116 228	98 927
Ansvarsförbindelser	116 566	103 399	98 966	84 767
Åtaganden	559 575	486 844	382 324	335 048
För egna skulder ställda säkerheter*
Obligationer		2 074		2 074
Repor	9 329	14 562	9 278	13 117
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – bostäder och fastigheter	340 571	326 379	315 483	301 157
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – tyska delstater	18 705	19 223	41 743	164
Övriga säkerheter	69 386	1 708	14	13
Säkerheter ställda för egna skulder	437 991	363 946	366 518	316 525
Tillgångar pantsatta för försäkringsavtal	105 079	102 222
Tillgångar pantsatta för investeringsavtal 1)	259 275	223 495
Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna	364 354	325 717
SUMMA	802 345	689 663	366 518	316 525
* Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.
1) Fondandelar.
Andra ställda panter och övriga ställda säkerheter
Obligationer 2)	73 496	50 367	73 496	50 367
Värdepappersutlåning	51 722	58 046	40 158	45 059
Övriga	2 574	3 501	2 574	3 501
SUMMA	127 792	111 914	116 228	98 927
2) Pantsatta men ej utnyttjade obligationer.
Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelser krediter 3)	34 875	14 630	14 733	13 786
Garantiförbindelser övriga	69 048	75 695	73 540	60 973
Egna accepter	900	996	862	961
Summa	104 823	91 321	89 135	75 720
Beviljade, ej disponerade remburser	11 743	12 078	9 831	9 047
SUMMA	116 566	103 399	98 966	84 767
3) SEB värdepapperiserar inte regelbundet sina tillgångar och har inga utestående egna värdepapperiseringar. För likviditetsfaciliteter och andra utfästelser till specialföretag se not 27.

Övriga ansvarsförbindelser

Moderföretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att Singaporefilialen till dess dotterföretag i Luxemburg kan fullgöra sina åtaganden.

Moderföretaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Tvister

Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motpart i olika tvister, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning.

Åtaganden
Beviljade men ej utbetalade krediter	305 411	265 916	246 304	217 197
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	138 463	122 325	70 412	62 752
Värdepappersinlåning	99 263	89 605	64 322	54 406
Övriga åtaganden	16 438	8 998	1 286	693
SUMMA	559 575	486 844	382 324	335 048

Diskretionärt förvaltade tillgångar

Diskretionärt förvaltade tillgångar uppgår i moderbolaget till 440 miljarder kronor (442).

Not 37 forts., Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Överförda tillgångar, bokfört värde 1)

		Överförda tillgångar				Skulder hänförliga till tillgångarna		Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna 2)
Koncernen, 2014	Värde papperslån	Återköps avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värde papperslån	Återköps avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värdepapperslån
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier Skuldinstrument	35 821 6 703	6 715	15 277 5 210	51 098 18 628	5 207 640	6 238	15 277 5 390	20 484 12 268	28 191 6 063
SUMMA	42 524	6 715	20 487	69 726	5 847	6 238	20 667	32 752	34 254
2013
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier Skuldinstrument	39 917 922	21 551	11 141 4 659	51 058 27 132	21 477 648	21 401	11 141 4 820	32 618 26 869	22 580 528
SUMMA	40 839	21 551	15 800	78 190	22 125	21 401	15 961	59 487	23 108

									Erhållna säkerheter hänförliga till
		Överförda tillgångar				Skulder hänförliga till tillgångarna			tillgångarna 2)
	Värde	Återköps			Värde	Återköps
Moderbolaget, 2014	papperslån	avtal	Övrigt 3)	Totalt	papperslån	avtal	Övrigt 3)	Totalt	Värdepapperslån
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier	16 138		15 109	31 247	3 582		15 109	18 691	11 562
Skuldinstrument	5 520	6 750	5 234	17 504	640	6 300	5 415	12 355	4 881
SUMMA	21 658	6 750	20 343	48 751	4 222	6 300	20 524	31 046	16 443
2013
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier	30 715		11 141	41 856	15 014		11 141	26 155	17 237
Skuldinstrument		20 115	4 659	24 774		19 956	4 820	24 776
SUMMA	30 715	20 115	15 800	66 630	15 014	19 956	15 961	50 931	17 237

1) Bokfört värde och verkligt värde är detsamma.

2) Annat än likvida medel.

3) Tillgångar ställda som säkerhet för derivathandel, clearing etc.

Ställda säkerheter

Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs tillgångar, vilka motparten har rätt att sälja eller pantsätta. Övriga överförda tillgångar avser tillgångar som ställts som säkerhet för derivathandel, clearing med mera, där förfoganderätten övergått till mottagaren. Tillgångarna kvarstår i balansräkningen eftersom SEB fortfarande står värdeförändringsrisken. Tillgångarnas bokförda värde och marknadsvärde samt därtill knutna skulder och ansvarsförbindelser visas i ovanstående tabell.

SEB emitterar säkerställda obligationer med bolån som underliggande säkerheter, i enlighet med nationell lagstiftning. De ställda säkerheterna är i huvudsak lån där enfamiljshus, bostadsrätter eller flerfamiljshus lämnats som pant. Belåningsgraden i relation till marknadsvärdet överstiger inte 75 procent. I händelse av SEB:s insolvens har innehavarna av obligationerna förmånsrätt till de registrerade säkerheterna.

Erhållna säkerheter

SEB erhåller säkerheter i samband med omvända återköpstransaktioner och värdepappersinlåning. Enligt villkoren i finansmarknadens standardavtal kan säkerheterna säljas eller pantsättas på nytt, med villkoret att likvärdiga säkerheter returneras på likviddagen.

Mer information om redovisning av återköpstransaktioner och värdepapperslån återfinns i redovisningsprinciperna.

38 KORTFRISTIGA OCH LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Koncernen		2014			2013
Tillgångar	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	103 098		103 098	173 950		173 950
Övrig utlåning till centralbanker	16 817		16 817	9 661		9 661
Utlåning till övriga kreditinstitut	76 555	14 390	90 945	84 104	18 519	102 623
Utlåning till allmänheten	683 732	671 948	1 355 680	617 283	685 285	1 302 568
Värdepapper för handel	298 300		298 300	318 329		318 329
Derivat för handel	250 965		250 965	129 900		129 900
Derivat för säkringsredovisning	22 546		22 546	12 477		12 477
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	173		173	399		399
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	258 945		258 945	234 062		234 062
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	105 915		105 915	81 457		81 457
Finansiella tillgångar till verkligt värde	936 844		936 844	776 624		776 624
Finansiella tillgångar som kan säljas	46 014		46 014	48 903		48 903
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	91		91	85		85
Tillgångar som innehas för försäljning	841		841
Aktier och andelar i intresseföretag		1 251	1 251		1 274	1 274
Immateriella tillgångar	1 465	15 769	17 234	1 365	15 806	17 171
Materiella tillgångar	416	414	830	457	492	949
Förvaltningsfastigheter	9 460		9 460	10 804		10 804
Materiella och immateriella tillgångar	11 341	16 183	27 524	12 626	16 298	28 924
Aktuella skattefordringar	8 859		8 859	6 702		6 702
Uppskjutna skattefordringar		1 637	1 637		1 586	1 586
Kund- och likvidfordringar	9 550		9 550	5 840		5 840
Marginalsäkerheter	31 698		31 698	14 049		14 049
Övriga tillgångar	10 397		10 397	12 045		12 045
Övriga tillgångar	60 504	1 637	62 141	38 636	1 586	40 222
SUMMA	1 935 837	705 409	2 641 246	1 761 872	722 962	2 484 834

		2014			2013
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	105 091	10 095	115 186	166 884	9 307	176 191
In- och upplåning från allmänheten	881 596	61 518	943 114	784 565	64 910	849 475
Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal	9 064	250 211	259 275	8 573	214 921	223 494
Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal	15 975	89 104	105 079	11 654	80 364	92 018
Skulder till försäkringstagarna	25 039	339 315	364 354	20 227	295 285	315 512
Emitterade värdepapper	282 057	407 806	689 863	347 223	366 767	713 990
Derivat för handel	41 052		41 052	75 786		75 786
Derivat för säkringsredovisning	234 745		234 745	132 827		132 827
Skulder för handel	2 967		2 967	3 880		3 880
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 999		1 999	1 452		1 452
Finansiella skulder till verkligt värde	280 763		280 763	213 945		213 945
Aktuella skatteskulder	3 000		3 000	1 997		1 997
Uppskjutna skatteskulder		8 479	8 479		8 395	8 395
Leverantörs- och likvidskulder	7 712		7 712	13 760		13 760
Marginalsäkerheter	25 261		25 261	16 606		16 606
Övriga skulder	25 805		25 805	27 348		27 348
Övriga skulder	61 778	8 479	70 257	59 711	8 395	68 106
Avsättningar		2 868	2 868		1 992	1 992
Efterställda skulder		40 265	40 265		22 809	22 809
SUMMA	1 636 324	870 346	2 506 670	1 592 555	769 465	2 362 020

39 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER PER KLASS

Koncernen			Bokfört värde						Verkligt värde Värde ringsteknik baserad på ej observer bara indata (Nivå 3) Summa 1 504 165 1 549 504 12 121 129 074 32 615 352 573 9 971 273 511 2 067 258 945 41 518 43 557 1 602 457 2 607 164
Tillgångar, 2014	Innehav för handel	Verkligt värde via resultat räkningen	Tillgångar som kan säljas	Låne fordringar och kund fordringar	Tillgångar som innehas till f örfall	Verligt värde	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värde ringsteknik baserad på observer bara indata (Nivå 2)
Utlåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken Övrigt	101 052 197 248 250 965	25 115 80 800 22 546 258 945 173	2 907 43 107	1 533 550 31 123 43 384	91	1 533 550 129 074 352 369 273 511 258 945 43 557	45 188 101 814 145 703 5 020 249 543 1 866	151 15 139 174 255 258 520 7 335 173
Finansiella tillgångar	549 265	387 579	46 014	1 608 057	91	2 591 006	549 134	455 573
Övriga tillgångar (icke-finansiella)						50 240
SUMMA	549 265	387 579	46 014	1 608 057	91	2 641 246
2013
Utlåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	132 459 185 870 129 900	21 091 60 366 12 477 234 062	4 178 44 725	1 551 591 34 684	85	1 551 591 157 728 325 730 142 377 234 062	187 069 118 182 121 766 2 619 228 772	110 29 160 167 766 136 038 3 365	1 370 590 10 386 36 218 3 720 1 925	1 557 769 157 728 325 750 142 377 234 062
Övrigt Finansiella tillgångar	448 229	399 328 395	48 903	22 703 1 608 978	85	23 102 2 434 590	2 527 660 935	336 439	20 575 1 443 414	23 102 2 440 788
Övriga tillgångar (icke-finansiella)						50 244

SUMMA	448 229	328 395	48 903	1 608 978	85	2 484 834

			Bokfört värde				Verkligt värde
Skulder, 2014	Innehav för handel	Verkligt värde via resultat räkningen	Upplupet anskaff ningsvärde	Summa	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värde ringsteknik baserad på observer bara indata (Nivå 2)	Värde ringsteknik baserad på ej observer bara indata (Nivå 3)	Summa
In- och upplåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	15 237 25 815 234 745	31 547 2 967 259 275	1 007 257 749 624	1 007 257 15 237 806 986 237 712 259 275	29 324 14 714 16 703 6 826 249 914	98 48 750 379 221 226 7 305	976 092 475 59 970 9 660 2 056	1 005 514 15 237 827 052 237 712 259 275
Övrigt Finansiella skulder	275 797	1 999 295 788	33 418 1 790 299	35 417 2 361 884	317 481	1 999 981 055	33 418 1 081 671	35 417 2 380 207
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital				144 786 134 576
SUMMA	275 797	295 788	1 790 299	2 641 246
2013
In- och upplåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal Övrigt	44 231 31 555 132 827	29 997 3 880 223 494 1 452	1 025 666 706 802 30 753	1 025 666 44 231 768 354 136 707 223 494 32 205	24 997 43 678 23 513 5 437 218 914 11	1 658 64 38 086 127 532 3 119	1 005 898 489 712 148 3 738 1 461 32 255	1 032 553 44 231 773 747 136 707 223 494 32 266
Finansiella skulder	208 613	258 823	1 763 221	2 230 657	316 550	170 459	1 755 989	2 242 998
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital				131 363 122 814
SUMMA	208 613	258 823	1 763 221	2 484 834

Not 39 forts., Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget				Bokfört värde
Tillgångar, 2014	Innehav för handel	Verkligt värde via resultat räkningen	Tillgångar som kan säljas	Låne fordringar och kund fordringar	Tillgångar som innehas till f örfall	Verligt värde
Utlåning				1 288 060		1 288 060
Egetkapitalinstrument	76 496	242	56 827	0		133 565
Skuldinstrument	192 951		13 509	22 051	91	228 602
Derivatinstrument	221 150	20 899		0		242 049
Övrigt				41 906		41 906
Finansiella tillgångar	490 597	21 141	70 336	1 352 017	91	1 934 182
Övriga tillgångar (icke-finansiella)						51 960
SUMMA	490 597	21 141	70 336	1 352 017	91	1 986 142

					1 306 936
					172 860
					221 705
					133 728
			20 550		20 550
421 845	11 586	70 040	1 352 223	85	1 855 779
					48 379
	117 678 181 900 122 267	125 11 461	55 057 14 983	1 306 936 24 737	85

			Bokfört värde
Skulder, 2014	Innehav för handel	Verkligt värde via resultat räkningen	Upplupet anskaff ningsvärde	Summa
In- och upplåning			851 228	851 228
Egetkapitalinstrument	13 523		0	13 523
Skuldinstrument	22 349		722 710	745 059
Derivatinstrument	209 079	2 559	0	211 638
Övrigt			32 542	32 542
Finansiella skulder	244 951	2 559	1 606 480	1 853 990
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital				17 587 114 565
SUMMA	244 951	2 559	1 606 480	1 986 142
2013
In- och upplåning			821 471	821 471
Egetkapitalinstrument Skuldinstrument	43 301 28 662		726 827	43 301 755 489

SUMMA	198 435	3 270	1 577 997	1 904 158
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital				17 006 107 450
Finansiella skulder	198 435	3 270	1 577 997	1 779 702
Övrigt			29 699	29 699
Derivatinstrument	126 472	3 270		129 742

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Utlåning specificeras ytterligare i not 18 a och 19.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid en förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 18 f och 41.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivat-

produkter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterligare i not 42.

Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 46.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 46.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39 som Kund- och likvidfordringar och Marginalsäkerheter.

40 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM KVITTAS ELLER LYDER UNDER NETTNINGSAVTAL

			Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal
				Relaterade avtal			Övriga instrument i
			Nettobelopp		Säkerheter		balansräkningen	Summa i
Koncernen, 2014	Brutto belopp	Kvittade	i balans räkningen	Ramavtal om nettning	erhållna/ ställda	Netto belopp	som ej lyder under nettningsavtal	balans räkningen
Derivat	278 687	–6 916	271 771	–194 316	–46 678	30 777	1 740	273 511
Omvända repor	93 230	–9 412	83 818	–7 130	–73 562	3 126	6 961	90 779
Värdepapperslån	24 599		24 599	–10 979	–10 719	2 901	5 835	30 434
Likvidfordringar	5 915	–5 915	0			0	9 398	9 398
Tillgångar	402 431	–22 243	380 188	–212 425	–130 959	36 804	23 934	404 122
Derivat	243 719	–6 916	236 803	–194 316	–35 519	6 968	909	237 712
Repor	16 623	–9 412	7 211	–7 130	–82	–1	4 211	11 422
Värdepapperslån	23 417		23 417	–10 979	–9 318	3 120	11 045	34 462
Likvidskulder	5 915	–5 915	0			0	7 402	7 402
Skulder	289 674	–22 243	267 431	–212 425	–44 919	10 087	23 567	290 998
2013
Derivat	133 062	–6 598	126 464	–92 576	–23 349	10 539	15 913	142 377
Omvända repor	97 138	–4 148	92 990	–9 364	–80 707	2 919	17 483	110 473
Värdepapperslån	42 728	–5 334	37 394	–6 801	–27 782	2 811	2 393	39 787
Likvidfordringar	8 060	–8 060	0			0	5 601	5 601
Tillgångar	280 988	–24 140	256 848	–108 741	–131 838	16 269	41 390	298 238
Derivat	138 065	–6 598	131 467	–92 576	–25 612	13 279	5 239	136 706
Repor	14 678	–4 148	10 530	–9 364	–1 166	0	11 317	21 847
Värdepapperslån	19 709	–5 334	14 375	–6 801	–7 574	0	13 686	28 061
Likvidskulder	8 060	–8 060	0			0	13 140	13 140
Skulder	180 512	–24 140	156 372	–108 741	–34 352	13 279	43 382	199 754
Moderbolaget, 2014
Derivat	228 073		228 073	–167 405	–37 016	23 652	13 976	242 049
Omvända repor Värdepapperslån	90 071 12 987	–9 412	80 659 12 987	–7 097 –7 542	–73 562 –5 445	0 0	6 949 3 588	87 608 16 575
Likvidfordringar	5 915	–5 915	0			0	9 348	9 348
Tillgångar	337 046	–15 327	321 719	–182 044	–116 023	23 652	33 861	355 580
Derivat	197 493		197 493	–167 405	–30 088	0	14 145	211 638
Repor	16 572	–9 412	7 160	–7 097	–63	0	4 211	11 371
Värdepapperslån	15 265		15 265	–7 542	–7 723	0	11 033	26 298
Likvidskulder	5 915	–5 915	0			0	7 282	7 282
Skulder	235 245	–15 327	219 918	–182 044	–37 874	0	36 671	256 589
2013
Derivat	119 834		119 834	–90 018	–23 349	6 467	13 894	133 728
Omvända repor	93 758	–4 148	89 610	–8 903	–80 707	0	17 474	107 084
Värdepapperslån	23 994	–5 334	18 660	–5 549	–13 111	0	2 393	21 053
Likvidfordringar	8 060	–8 060	0			0	5 552	5 552
Tillgångar	245 646	–17 542	228 104	–104 470	–117 167	6 467	39 313	267 417
Derivat	124 272		124 272	–90 018	–25 612	8 642	5 470	129 742
Repor	13 233	–4 148	9 085	–8 903	–182	0	11 317	20 402
Värdepapperslån Likvidskulder	18 001 8 060	–5 334 –8 060	12 667 0	–5 549	–7 118	0 0	13 685 13 093	26 352 13 093
Skulder	163 566	–17 542	146 024	–104 470	–32 912	8 642	43 565	189 589

Tabellen visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har potentiella rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal, tillsammans med relaterade säkerheter.

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när SEB har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Återköpsavtal mot centrala clearing-motparter som SEB har avtal med samt likvidfordringar och likvidskulder är exempel på instrument som presenteras netto i balansräkningen.

Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens eller vid betalningsinställelse men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där SEB inte har intentionen att avveckla instrumenten samtidigt.

Tillgångar och skulder som varken kvittas eller lyder under nettningsavtal, exempelvis sådana som bara omfattas av säkerheter, presenteras i kolumnen Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal.

41 SKULDINSTRUMENT FÖRDELADE PÅ EMITTENTER

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen, 2014	Svenska staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar som kan säljas	19 653 103	4 095		309	8 496 32 334 3 390 23 774	5 478 3 021 1 518 967 821	5 478 11 517 57 909 4 357 24 698
SUMMA	19 756	4 095		309	67 994	11 805	103 959
2013
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar som kan säljas	15 039	2 268	27	205	8 002 33 834 3 491 7 364	7 464 1 922 2 413 14 945	7 464 9 924 53 786 3 491 22 309
SUMMA	15 039	2 268	27	205	52 691	26 744	96 974
Moderbolaget, 2014
Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångar som kan säljas	19 651	4 095		13 463	8 034 17 677 6 861		8 034 54 886 6 861
SUMMA	19 651	4 095		13 463	32 572		69 781
2013
Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångar som kan säljas	14 938	2 268			7 555 33 491 6 979		7 555 50 697 6 979
SUMMA	14 938	2 268			48 025		65 231

* Exklusive upplupen ränta.

Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

Övriga skuldinstrument*

Koncernen, 2014	Svenska staten och kommuner	Svenska bostadsinstitut	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som innehas till förfall	2 440 223	1 892 51 671 2 754	209 3 399 674	10 053 1 466	883 9 906 12 518	1 729 10 003 72 064 58 425 5 191 91	3 621 10 212 138 070 75 665 17 932 91
SUMMA	2 663	56 317	4 282	11 519	23 307	147 503	245 591
2013
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som innehas till förfall	3 100 87	1 779 41 369 2 513	212 5 387 510	9 485 1 183	6 4 825 225	1 879 13 147 74 373 44 041 21 496 85	3 658 13 359 130 620 56 172 21 808 85
SUMMA	3 187	45 661	6 109	10 668	5 056	155 021	225 702
Moderbolaget, 2014
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som innehas till förfall		1 892 51 654	209 3 399	10 053		1 729 9 961 71 725 6 449 90	3 621 10 170 136 831 6 449 90
SUMMA		53 546	3 608	10 053		89 954	157 161
2013
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Värdepapper för handel Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som innehas till förfall		1 779 41 369	212 5 387	9 485		1 879 13 094 73 535 7 710 85	3 658 13 306 129 776 7 710 85
SUMMA		43 148	5 599	9 485		96 303	154 535

* Exklusive upplupen ränta.

42 DERIVATINSTRUMENT

	Koncernen		Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Ränterelaterade	175 480	108 650	145 820	102 824
Valutarelaterade	80 770	24 979	80 831	22 723
Aktierelaterade	5 521	5 923	4 567	5 507
Övriga	11 740	2 825	10 831	2 674
Med positiva stängningsvärden	273 511	142 377	242 049	133 728
Ränterelaterade	146 199	101 083	123 344	97 778
Valutarelaterade	73 431	26 431	72 375	23 485
Aktierelaterade	5 909	6 692	5 184	6 174
Övriga	12 173	2 501	10 735	2 305
Med negativa stängningsvärden	237 712	136 707	211 638	129 742

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Koncernen, 2014	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	292 333	19 202	336 081	20 539
Terminer Swappar	1 697 437 6 827 262	2 343 153 935	1 686 800 6 819 020	2 641 123 019
Ränterelaterade varav clearat	8 817 032 4 490	175 480	8 841 901 9 376	146 199 49
Optioner	309 082	3 692	310 952	3 454
Terminer	648 481	15 181	637 037	10 569
Swappar	4 080 760	61 897	4 055 128	59 408
Valutarelaterade	5 038 323	80 770	5 003 117	73 431
Optioner	53 205	4 349	11 264	2 197
Terminer Swappar	3 927 87 624	170 1 002	3 098 93 057	188 3 524
Aktierelaterade varav clearat	144 756 3 898	5 521 435	107 419 3 098	5 909 203
Optioner	104 013	4 336	103 980	4 098
Terminer	14 944	4 664	17 208	4 973
Swappar	45 798	2 740	40 225	3 102
Övriga	164 755	11 740	161 413	12 173
varav clearat	3 174	639	1 833	1 500
SUMMA	14 164 866	273 511	14 113 850	237 712
varav clearat	11 562	1 074	14 307	1 752
2013
Optioner	279 992	11 312	185 249	11 258
Terminer	1 798 565	1 094	1 629 053	1 391
Swappar	6 380 899	96 244	6 233 027	88 434
Ränterelaterade varav clearat	8 459 456 709	108 650 7	8 047 329 16 690	101 083 6
Optioner Terminer	212 754 348 515	1 501 3 721	187 940 356 350	1 101 5 407
Swappar	2 915 695	19 757	2 893 726	19 923
Valutarelaterade	3 476 964	24 979	3 438 016	26 431
varav clearat		24		34
Optioner	1 793 314	3 592	419 770	2 316
Terminer	1 275	158	1 257	179
Swappar	110 731	2 173	118 118	4 197
Aktierelaterade varav clearat	1 905 320 1 245	5 923 282	539 145 6 087	6 692 635
Optioner	47 439	1 140	47 272	1 291
Terminer	6 450	976	9 766	901
Swappar	26 661	709	25 664	309
Övriga	80 550	2 825	82 702	2 501
varav clearat	3 627	71	2 846	74
SUMMA	13 922 290	142 377	12 107 192	136 707

varav clearat 5 581 384 25 623 749

Not 42 forts., Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget, 2014	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner Terminer Swappar	164 135 1 692 946 6 845 111	5 563 2 343 137 914	109 642 1 677 810 6 844 994	5 832 2 585 114 927
Ränterelaterade	8 702 192	145 820	8 632 446	123 344
Optioner Terminer Swappar	312 450 648 763 4 236 151	3 231 14 548 63 052	311 916 643 144 4 232 870	3 363 9 663 59 349
Valutarelaterade varav clearat	5 197 364	80 831	5 187 930	72 375
Optioner Terminer Swappar	53 306 87 602	3 580 180 807	11 989 87 175	1 929 188 3 067
Aktierelaterade varav clearat	140 908	4 567 202	99 164	5 184 202
Optioner Terminer Swappar	103 632 14 928 40 563	4 224 4 663 1 944	103 854 17 191 34 757	3 985 4 972 1 778
Övriga varav clearat	159 123 2 762	10 831 525	155 802 1 690	10 735 1 386
SUMMA varav clearat	14 199 587 2 762	242 049 727	14 075 342 1 690	211 638 1 588
2013

Optioner Terminer Swappar	234 738 1 856 401 6 500 703	4 568 1 721 96 535	329 987 1 671 369 6 500 880	4 639 2 397 90 742
Ränterelaterade	8 591 842	102 824	8 502 236	97 778
Optioner Terminer Swappar	165 337 291 935 2 885 906	1 164 2 507 19 052	164 786 295 333 2 883 442	1 039 3 684 18 762
Valutarelaterade varav clearat	3 343 178	22 723 24	3 343 561	23 485 24
Optioner Terminer Swappar	1 792 310 108 851	3 251 156 2 100	409 736 108 214	1 921 179 4 074
Aktierelaterade varav clearat	1 901 161	5 507 272	517 950	6 174 631
Optioner Terminer Swappar	42 527 5 193 26 661	1 016 949 709	42 993 9 766 25 664	1 121 875 309
Övriga varav clearat	74 381 1 820	2 674 –27	78 423 2 846	2 305 –25
SUMMA	13 910 562	133 728	12 442 170	129 742
varav clearat	1 820	269	2 846	630

43 FRAMTIDA MINIMILEASEAVGIFTER FÖR OPERATIONELLA LEASINGAVTAL*

	Koncernen			Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
År 2014		1 124		725
År 2015	1 139	989	754	620
År 2016	1 045	705	688	388
År 2017	1 105	588	765	288
År 2018	1 075	465	783	246
År 2019 och senare 1)	5 868	1 794	4 738	1 001
SUMMA	10 232	5 665	7 728	3 268

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal.

1) 2014 tecknade SEB ett långtidskontrakt avseende nya kontorslokaler i Stockholm vilket ersätter flera avtal som förfaller inom en snar framtid.

44 FINANSIELL LEASING

	Koncernen
	2014	2013
Bokfört värde	64 302	59 828
Bruttoinvestering	70 203	66 343
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	60 427	55 882
Ej intjänade finansiella intäkter	5 727	6 364
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter	–255	–159

	Koncernen 2014				Koncernen 2013
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	6 972	6 771	6 458	4 849	7 406	6 492
– längre än 1 år men högst 5 år	28 235	30 848	27 407	28 728	29 057	26 014
– längre än 5 år	29 095	32 584	26 562	26 251	29 880	23 376
SUMMA	64 302	70 203	60 427	59 828	66 343	55 882

Leasingobjekten består främst av transportmedel, maskiner och anläggningar. Det enskilt största leasingengagemenaget uppgår till 6,7 miljarder kronor (5,0).

45 TILLGÅNGARS OCH SKULDERS FÖRDELNING PÅ VÄSENTLIGA VALUTOR

Koncernen, 2014	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och
övrig utlåning till centralbanker	1 045	37 822	51 666	103	4 308	12 134	12 837	119 915
Utlåning till kreditinstitut	12 485	38 056	25 342	2 163	2 361	4 748	5 790	90 945
Utlåning till allmänheten	754 455	324 408	111 411	19 151	72 093	43 906	30 256	1 355 680
Övriga finansiella tillgångar	477 636	266 728	82 527	14 359	123 572	38 715	20 929	1 024 466
Övriga tillgångar	24 612	10 928	1 382	373	9 459	798	2 688	50 240
SUMMA TILLGÅNGAR	1 270 233	677 942	272 328	36 149	211 793	100 301	72 500	2 641 246
Skulder till centralbanker Skulder till kreditinstitut	1 560 22 460	21 857 23 554	18 862 5 433	121 2 463	1 8 355	8 422	2 098	42 401 72 785
In- och upplåning från allmänheten	422 820	247 632	158 145	15 668	18 230	34 116	46 503	943 114
Övriga finansiella skulder	622 957	312 463	264 494	28 344	46 429	24 379	4 518	1 303 584
Övriga skulder	27 587	12 440	5 806	282	95 190	1 051	2 430	144 786
Eget kapital och obeskattade reserver	134 576							134 576
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 231 960	617 946	452 740	46 878	168 205	67 968	55 549	2 641 246
2013
Kassa, tillgodohavanden och
övrig utlåning till centralbanker	2 386	30 649	126 620	104	1 336	11 659	10 857	183 611
Utlåning till kreditinstitut	17 639	42 860	26 109	1 569	6 982	1 278	6 186	102 623
Utlåning till allmänheten	746 094	306 085	85 695	16 727	68 949	44 506	34 512	1 302 568
Övriga finansiella tillgångar	347 347	235 807	42 727	28 278	116 410	59 199	16 020	845 788
Övriga tillgångar	24 335	9 410	2 615	273	8 802		4 809	50 244
SUMMA TILLGÅNGAR	1 137 801	624 811	283 766	46 951	202 479	116 642	72 384	2 484 834
Skulder till centralbanker	789	534	58 098	1 331	1 315	82	264	62 413
Skulder till kreditinstitut	30 363	27 572	21 633	1 513	22 212	6 763	3 722	113 778
In- och upplåning från allmänheten	387 020	245 658	121 770	11 363	10 820	23 662	49 182	849 475
Övriga finansiella skulder	509 424	311 987	253 559	43 033	41 695	41 187	4 106	1 204 991
Övriga skulder	31 652	8 153	2 301	770	82 621	790	5 076	131 363
Eget kapital och obeskattade reserver	122 814							122 814
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 082 062	593 904	457 361	58 010	158 663	72 484	62 350	2 484 834

Not 45 forts., Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Moderbolaget, 2014	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	147	4	51 596		496	5 857	1 070	59 170
Utlåning till kreditinstitut	18 745	98 670	36 883	4 985	9 348	16 253	9 401	194 285
Utlåning till allmänheten	713 460	104 606	104 517	13 256	70 821	35 450	14 697	1 056 807
Övriga finansiella tillgångar	286 475	155 990	56 028	12 935	50 290	38 578	23 624	623 920
Övriga tillgångar	23 768	17 795	1 691	1 388	884	4 036	2 398	51 960
SUMMA TILLGÅNGAR	1 042 595	377 065	250 715	32 564	131 839	100 174	51 190	1 986 142
Skulder till centralbanker								0
Skulder till kreditinstitut	36 451	56 261	29 667	2 762	7 033	9 539	3 063	144 776
In- och upplåning från allmänheten	412 452	65 895	147 144	13 871	19 639	32 841	14 610	706 452
Övriga finansiella skulder	423 021	241 178	261 570	26 649	23 422	24 112	2 810	1 002 762
Övriga skulder	2 933	3 029	2 016	1 022	1 586	4 277	2 724	17 587
Eget kapital och obeskattade reserver	114 565							114 565
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	989 422	366 363	440 397	44 304	51 680	70 769	23 207	1 986 142
2013
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	134	1 723	126 536		1 327	4 439	1 150	135 309
Utlåning till kreditinstitut	27 031	85 596	34 070	4 140	9 863	13 599	9 013	183 312
Utlåning till allmänheten	709 077	92 354	79 569	12 328	67 848	37 769	14 243	1 013 188
Övriga finansiella tillgångar	187 843	152 395	28 873	28 551	49 302	58 509	18 497	523 970
Övriga tillgångar	12 201	12 847	15 920	2 246	389	3 214	1 562	48 379
SUMMA TILLGÅNGAR	936 286	344 915	284 968	47 265	128 729	117 530	44 465	1 904 158
Skulder till centralbanker	789	533	58 098	1 331			1 662	62 413
Skulder till kreditinstitut	36 956	38 730	25 942	2 028	23 647	7 175	13 346	147 824
In- och upplåning från allmänheten	380 007	59 232	113 811	9 979	11 649	25 319	11 237	611 234
Övriga finansiella skulder	361 986	234 426	252 715	42 464	23 671	40 992	1 977	958 231
Övriga skulder	2 141	2 049	659	1 860	1 374	5 071	3 852	17 006
Eget kapital och obeskattade reserver	107 450							107 450
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	889 329	334 970	451 225	57 662	60 341	78 557	32 074	1 904 158

46 LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN

	Koncernen
RESULTATRÄKNING	2014	2013
Premieinkomster netto Intäkter från investeringsavtal	7 628	6 259
– Egna avgifter	1 427	1 417
– Erhållna ersättningar från fondbolag	1 568	1 440
	2 995	2 857
Kapitalavkastning, netto	9 542	3 036
Övriga rörelseintäkter	495	374
Totala intäkter, brutto	20 660	12 526
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–8 510	–8 722
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–7 363	786
Totala intäkter,netto	4 787	4 590
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	1 442	1 335
Kostnad för anskaffning av investerings- och försäkringsavtal
– Anskaffningskostnader	–1 817	–1 633
– Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	92	51
	–1 725	–1 582
Administrationskostnader	–996	–1 116
Totala kostnader	–2 721	–2 698
RÖRELSERESULTAT	2 066	1 892
FÖRÄNDRING AV ÖVERVÄRDEN I DIVISION LIV
Nuvärde av årets försäljning 1)	891	837
Avkastning på avtal ingångna under tidigare år	1 461	1 537
Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år	–2 711	–2 665
Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden 2)	230	–1 430
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	–129	–1 721
Årets aktivering av anskaffningskostnader	–1 036	–942
Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader	944	891
Årets förändring av aktiverade avgifter	113	73
Förändring i övervärden från verksamheten, netto 3)	–108	–1 699
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer 4)	2 554	1 087
Förändring i operativa antaganden 5)	–63	–957
SUMMA FÖRÄNDRING I ÖVERVÄRDEN 6)	2 383	–1 569

Beräkningar av övervärden i livförsäkringsverksamheten baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av befintliga försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (svensk fondförsäkring - som representerar 71 procent (71) av övervärdet).

Diskonteringsränta	7,0%	7,0%
Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet / 1–4 år / 5 år / 6 år / därefter	1% / 8% / 20% / 15% / 12%	1% / 8% / 18% / 15% / 12%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	9,2	10,3
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	5,0%	5,0%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	3%	3%
Flytträtt i fondförsäkring	3,2%	3,2%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Faktiskt utfall från tidigare tecknade försäkringsavtal ställs mot tidigare gjorda antaganden och avvikelsen beräknas. Viktiga komponenter är avtalstidernas längd och förekomsten av annullationer. Den stora negativa avvikelsen 2013 är relaterad till högre interna distributionsersättningar till följd av ett nytt avtal med Retail divisionen.

3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras i redovisningen och skrivs av enligt plan. Även vissa initiala avgifter aktiveras i balansräkningen och intäktsförs i resultaträkningen under ett antal år. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettoeffekten av periodens förändring av aktiverade anskaffningskostnader och aktiverade avgifter.

4) Antagen årlig värdetillväxt är 5,0 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.

5) 2013 inkluderar negativa effekter från högre förväntade återköp och flytt av försäkringar uppgående till omkring 1 100 Mkr vilket motverkades något av lägre förväntade kostnader.

6) Beräknade övervärden ingår inte i SEB koncernens resultat- och balansräkning. Redovisat övervärde är netto efter korrigering för aktiverade anskaffningskostnader och avgifter.

Not 46 forts., Livförsäkringsrörelsen

SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FÖR GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*

	Koncernen
Sammanfattning av resultaträkningen	2014	2013
Resultat från livförsäkringsverksamheten	6 006	26 261
Övriga kostnader och bokslutsdispositioner	–17	–44
Skatter	–622	–394
NETTORESULTAT	5 367	25 823
Sammanfattning av balansräkningen
Totala tillgångar	185 808	172 041
TOTALA TILLGÅNGAR	185 808	172 041
Totala skulder	98 284	85 397
Eget kapital	87 244	86 382
Obeskattade reserver	280	262
TOTALA SKULDER OCH EGET KAPITAL	185 808	172 041

* SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB's ägarskap i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande. Innevarande års siffror är ej reviderade.

47 TILLGÅNGAR I FONDFÖRSÄKRINGSVERKSAMHETEN

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 34 (61) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 102 255 Mkr (122 236), varav SEB för kunders räkning innehar 73 491 Mkr (87 144).

48 OMKLASSIFICERADE PORTFÖLJER

		Koncernen	Moderbolaget
	2014	2013	2014	2013
Ingående balans	18 845	29 342	10 873	14 122
Amorteringar	–4 340	–6 076	–4 258	–3 517
Sålda värdepapper	–2 294	–4 993	–4
Upplupna intäkter	–7	–8	–5	–6
Valutakursdifferenser	1 224	580	814	274
UTGÅENDE BALANS*	13 428	18 845	7 420	10 873
* Marknadsvärde om ej omklassificerat	13 537	18 668	7 518	10 711
Verkligt värde utfall, effekt om ej omklassificerade Övrigt totalresultat (AFS ursprung) Resultaträkningen (HFT ursprung)	168 –25	535 10	231 –21	590 17
SUMMA	143	545	210	607
Resultateffekt*
Räntenetto	–199	305	38	180
Nettoresultat av finansiella transaktioner	814	274	96	274
Övriga intäkter, netto	–1	–34	–6	–7
SUMMA	614	545	128	447

* Effekten i resultaträkningen består av resultatposter från den omklassificerade portföljen brutto. Räntenetto består av ränteintäkter från portföljen utan hänsyn till räntekostnader för finansieringen. Nettoresultat av finansiella transaktioner är realiserade och orealiserade vinster och förluster av den omklassifierade portföljen. Övriga intäkter netto är realiserade intäkter och förluster från sålda värdepapper.

Förändringen av IAS 39, som godkändes av EU i oktober 2008, tillåter under särskilda omständigheter att finansiella tillgångar omklassificeras från tillgångar för handel. SEB anser att de extrema störningarna på de globala finansiella

marknaderna och den kraftiga försämringen av den reala ekonomin under andra hälften av 2008 som fortsatte in i 2009 är tecken på sådana särskilda omständigheter. SEB har inte omklassificerat några tillgångar under 2013 och 2014.

49 AVVECKLADE VERKSAMHETER

Effekt från försäljning av kontorsrörelsen i Tyskland och Ukraina Försäljningen av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina slutfördes under 2012. Ytterligare aktiviteter för att helt avsluta transaktionerna genomfördes under 2013.

Den avvecklade verksamheten redovisas netto på en separat rad i koncernens resultaträkning. Jämförelsetalen i resultaträkningen har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av koncernens verksamhet.

	Koncernen
Resultaträkning	2014	2013
Summa intäkter Summa kostnader		42 –118
Resultat före kreditförluster	0	–76
Kreditförluster, netto		–20
Rörelseresultat	0	–96
Skatt		85
Nettoresultat från avvecklad verksamhet	0	–11
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten		–268
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		268
Periodens kassaflöde från avvecklad verksamhet	0	0

50 TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

	Koncernen
	2014	2013
Utlåning till allmänheten
Övriga tillgångar	841
SUMMA TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING	841	0
In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder
SUMMA SKULDER SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING	0	0

Under året beslutade SEB att anta en avyttringsplan för förvaltningsfastigheter inom division Baltikum. När försäljningsaktiviteter för individuella fastigheter påbörjas, omklassificeras fastigheterna till tillgångar som innehas för försäljning, fram till försäljningen är slutförd. Gjorda nedskrivningar i samband med omklassificeringarna uppgick till 95 Mkr.

SEB-KONCERNEN

RESULTATRÄKNING

Mkr	2014	2013	2012	2011 1)	2010 2)
Räntenetto	19 943	18 827	17 635	16 901	15 930
Provisionsnetto	16 306	14 664	13 620	14 175	14 120
Nettoresultat av finansiella transaktioner	2 921	4 052	4 579	3 548	3 148
Livförsäkringsintäkter netto	3 345	3 255	3 428	3 197	3 255
Övriga intäkter	4 421	755	–439	–135	282
Summa intäkter	46 936	41 553	38 823	37 686	36 735
Personalkostnader	–13 760	–14 029	–14 596	–14 325	–13 920
Övriga kostnader	–6 310	–6 299	–6 444	–7 424	–7 213
Av- och nedskrivningar	–2 073	–1 959	–2 612	–1 764	–1 854
Omstruktureringskostnader					–764
Summa kostnader	–22 143	–22 287	–23 652	–23 513	–23 751
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	–121	16	1	2	14
Kreditförluster, netto	–1 324	–1 155	–937	778	–1 609
Rörelseresultat	23 348	18 127	14 235	14 953	11 389
Skatt	–4 129	–3 338	–2 093	–2 942	–2 569
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	19 219	14 789	12 142	12 011	8 820
Avvecklad verksamhet		–11	–488	–1 155	–2 022
NETTORESULTAT	19 219	14 778	11 654	10 856	6 798
Minoritetens andel	1	7	22	37	53
Aktieägarnas andel	19 218	14 771	11 632	10 819	6 745

1) 2011 omräknad för förändring i redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner.

2) 2010 omräknad exklusive kontorsrörelsen i Tyskland.

BALANSRÄKNING

Mkr	2014	2013	2012	2011 1)	2010
Kassa, tillgodohavanden och övrig utlåning till centralbanker	119 915	183 611	209 163	228 590	67 152
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	90 945	102 623	126 023	128 763	183 524
Utlåning till allmänheten	1 355 680	1 302 568	1 236 088	1 186 223	1 074 879
Övriga finansiella tillgångar	1 024 466	845 788	831 512	762 334	730 935
Övriga tillgångar	50 240	50 244	50 670	53 471	123 331
SUMMA TILLGÅNGAR	2 641 246	2 484 834	2 453 456	2 359 381	2 179 821
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	115 186	176 191	170 656	201 274	212 624
In- och upplåning från allmänheten	943 114	849 475	862 260	861 682	711 541
Övriga finansiella skulder	1 303 584	1 204 991	1 173 414	1 061 988	975 935
Övriga skulder	144 786	131 363	137 613	131 698	180 178
Summa kapital	134 576	122 814	109 513	102 739	99 543
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	2 641 246	2 484 834	2 453 456	2 359 381	2 179 821

1) 2011 omräknad för förändring i redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner och ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar.

NYCKELTAL

	2014	2013	2012	2011	2010
Räntabilitet på eget kapital, %	15,25	13,11	11,06	11,12	6,84
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	8:79	6:74	5:31	4:93	3:07
K/I-tal	0,47	0,54	0,61	0,62	0,65
Kreditförlustnivå, %	0,09	0,09	0,08	–0,08	0,15
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra fordringar, %	62,2	86,9	74,4	71,1	69,2
Andel osäkra fordringar, brutto %	0,49	0,35	0,58	0,84	1,28
Kärnprimärkapitalrelation 1), %	16,3	15,0
Primärkapitalrelation 1), %	19,5	17,1
Total kapitalrelation 1), %	22,2	18,1

1) Basel III.

SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

RESULTATRÄKNING

Mkr	2014	2013	2012	20111)	2010
Räntor netto	19 783	18 872	17 478	15 541	13 828
Provisionsnetto	9 235	8 283	7 439	7 396	6 907
Nettoresultat av finansiella transaktioner	2 121	3 547	4 046	3 133	3 239
Övriga intäkter	5 089	6 838	2 374	4 620	3 346
Summa intäkter	36 228	37 540	31 337	30 690	27 320
Administrationskostnader	–13 909	–14 062	–15 077	–14 479	–13 935
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–5 157	–5 024	–5 446	–4 884	–4 630
Summa kostnader	–19 066	–19 086	–20 523	–19 363	–18 565
Resultat före kreditförluster	17 162	18 454	10 814	11 327	8 755
Kreditförluster, netto	–1 065	–451	–385	–457	–362
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–2 721	–1 691	–1 114	–759	–442
Rörelseresultat	13 376	16 312	9 315	10 111	7 951
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	966	3 432	–3 175	–148	–1 283
Skatter	–2 053	–2 805	–1 375	–2 112	–3 095
NETTORESULTAT	12 289	16 939	4 765	7 851	3 573

1) 2011 omräknad för ändrad redovisning av koncernbidrag.

BALANSRÄKNING

Mkr	2014	2013	2012	20111)	2010
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	59 170	135 309	165 994	121 948	19 941
Utlåning till kreditinstitut	194 285	183 312	200 189	245 796	250 568
Utlåning till allmänheten	1 056 807	1 013 188	937 734	873 335	763 441
Finansiella tillgångar	623 920	523 970	551 544	494 005	439 438
Övriga tillgångar	51 960	48 379	53 592	53 204	62 940
SUMMA TILLÅNGAR	1 986 142	1 904 158	1 909 053	1 788 288	1 536 328
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	144 776	210 237	199 711	229 428	195 408
In- och upplåning från allmänheten	706 452	611 234	637 721	608 645	484 839
Finansiella skulder	1 002 762	958 231	951 307	839 355	733 044
Övriga skulder	17 587	17 006	20 638	15 069	33 766
Eget kapital och obeskattade reserver	114 565	107 450	99 676	95 791	89 271
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL	1 986 142	1 904 158	1 909 053	1 788 288	1 536 328

1) 2011 omräknad för ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar.

NYCKELTAL

	2014	2013	2012	2011	2010
Räntabilitet på eget kapital, %	11,8	17,7	5,2	9,2	4,3
K/I-tal	0,53	0,51	0,65	0,63	0,68
Kreditförlustnivå, %	0,09	0,04	0,03	0,04	0,04
Andel osäkra fordringar, brutto %	0,31	0,08	0,09	0,10	0,20
Kärnprimärkapitalrelation 1), %	16,2	16,3
Primärkapitalrelation 1), %	20,0	18,9
Total kapitalrelation 1), %	23,1	20,0

1) Basel III.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning:

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning för verksamhetsåret 2014 beslutar att disponibla medel för-

	Kronor
Övriga reserver	4 354 460 186
Balanserade vinstmedel	40 618 639 404
Årets resultat	12 289 191 501
Summa	57 262 291 091 1)

1) Moderbolagets egna kapital skulle ha varit 4 327 Mkr lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 § i Årsredovisningslagen.

Det är styrelsen bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av Moderbolagets och Koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en relevant och rättvisande bild av

delas på följande sätt: Utdelning till aktieägarna: Kronor – per A-aktie 4:75 kr 10 307 591 647 – per C-aktie 4:75 kr114 724 413 Till ny räkning förs: – balanserade vinstmedel 46 839 975 031 Summa 57 262 291 091

koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 17 februari 2015

Marcus Wallenberg ordförande

Jesper Ovesen vice ordförande

Samir Brikho

ledamot

Tomas Nicolin ledamot

Magdalena Olofsson ledamot utsedd av de anställda

Urban Jansson vice ordförande

Johan H. Andresen ledamot

Winnie Fok ledamot

Sven Nyman

ledamot

Maria Lindblad ledamot utsedd av de anställda

Birgitta Kantola ledamot

Signhild Arnegård Hansen ledamot

Annika Falkengren verkställande direktör och koncernchef ledamot

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org. nr 502032-9081

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-154.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 18 februari 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nyllinge auktoriserad revisor huvudansvarig

Magnus Svensson Henryson auktoriserad revisor

MARKNADSANDELAR

Procent	2014	2013	2012
Utlåning till allmänheten
Sverige	14,6	14,9	14,3
utlåning till hushåll	14,3	14,5	14,2
utlåning till företag	15,1	15,5	14,5
Estland 1)	23,7	24,0	23,2
Lettland 1)	17,5	17,8	16,8
Litauen 1)	29,3	30,4	31,4
Inlåning från allmänheten
Sverige	15,3	15,4	15,9
inlåning från hushåll	11,9	12,0	12,2
inlåning från företag	22,1	22,2	22,9
Estland 1)	21,2	20,2	20,3
Lettland 1)	9,4	10,9	9,9
Litauen 1)	27,0	27,9	29,5
Börshandel
Stockholm	7,7	9,7	9,1
Oslo	5,9	5,5	7,7
Helsingfors	5,0	4,4	4,9
Köpenhamn	5,5	4,8	3,9
Företagsobligationer
utgivna i kronor	25,7	25,3	29,0
Fonder, total volym 2)
Sverige	12,2	12,3	13,6
Finland	4,2	4,4	6,5
Fondförsäkring
premieinkomster
Sverige	17,0	17,2	n.a.
Livförsäkring, premieinkomster
Sverige	7,7	8,6	n.a.
Danmark	n.a.	9,2	9,9

k 1) Exkl. finansiella institutioner och leasing. Estland per november 2014, Litauen per september 2014. 2) Exklusive tredjepartsfonder.

Källor: SCB, Commercial Bank Associations i Lettland och Litauen, Bank of Estonia, Försäkringsförbundet, Nasdaq etc.

MÖTESPLATSER OCH KUNDKONTAKTER

Antal syndikerade lån i Norden	77	70	45
Antal aktierelaterade transaktioner i Norden	19	19	10
Antal förvävsrelaterade
transaktioner	32	34	41
Antal bankkontor	277	286	292

Internationella private bankingkontor 13 13 13 Internetbanken, antal besök (miljoner) 173 162 156 Mobilbanken, antal besök (miljoner) 95 59 34 Telefonbanken, antal samtal (miljoner) 4,2 4,0 3,8 Antal bankomater1) 3 034 3 059 1 330 Antal livförsäkringsmäklare 2 600 2 100 2 000 2014 2013 2012 2014 2013 2012

1) Varav 2,200 ägs tillsammans med andra större nordiska banker sedan 2013.

KUNDERNAS OCH MARKNADENS ÅSIKTER – SEB:S VIKTIGASTE UTMÄRKELSER 2010–2014

SEB:s prestationer inom olika områden bedöms varje år av ett antal företag och ekonomiska tidskrifter.

Område	2014		2013 2012		2011 2010	Organisation / publikation etc
Bästa bank för stora företag i Norden	1	2	1	4	2	Prospera
Bästa relationsbanken i Sverige	1	2	1	1	1	Prospera
Bäst inom private banking i Norden	2	1	1	1	1	The Banker and Professional Wealth Management
Årets småföretagarbank		1	1	1	n.a.	Privata affärer
Bästa bank i Sverige	1	1	1			Euromoney 2013-14, The Banker 2012
Bästa bank inom aktiehandel i Norden	1	1	1	1	1	Prospera
Bästa bank inom Corporate Finance i Norden 1)	4	3	n.a.	1	n.a.	Prospera
Bästa företagsbank i Baltikum	1	2)	1	3)		The Banker

TOTALT HUSHÅLLSSPARANDE, SVERIGE 2014

Totalt hushållssparande - bankkonton, fonder, traditionellt livförsäkringssparande, fondförsäkringssparande och obligationer men exklusive direktägda aktier – i Sverige uppgick till 6 564 miljarder kronor per den 30 september 2014. SEB är näst störst inom detta område.

MARKNADSANDELAR, SVERIGE, %

1) Globala investmentbanker är inkluderade fr. o. m. 2013 2) Bästa bank i Estland och Litauen. 3) Bästa bank i Estland och Lettland

SEB:S ROLL I SAMHÄLLET

De nansiella marknaderna är grundläggande för att skapa ekonomiska och sociala värden i ett modernt samhälle. Bankernas nyckelroll är att vara nansiellt smörjmedel i samhället inom tre huvudområden:

Finansiell förmedling

Banker tillhandahåller lösningar för dem som har nansiella tillgångar att investera och för dem som behöver låna och agerar som säkra och e ektiva förmedlare mellan dessa.

Betalningar

Banker tillhandahåller inhemska och internationella betalningstjänster, som utgör basen för all ekonomisk aktivitet.

Riskhantering

Banker tar på sig risker och hjälper kunder att hantera nansiella risker.

E ersom alla dessa områden har stor betydelse för samhället utgör bankerna en integrerad del av ekonomin.

SEB:S INTRESSENTER

Exempel:

Företag, institutioner och off entlig sektor

Finansiell förmedling Betalningar

• Tillgång till fi nansiella

• marknader
• Tillgång till kapital
• Rådgivning • Finansiering
• Kapitalförvaltning
• Valutor

• Kort

Riskhantering

• Cash management • Rådgivning

• Verktyg för att
• Girotjänster
• Överföringar
• Handelsfi nansiering
• Likviditetshantering
• Digitala och mobila banktjänster
• aktie-, ränte- och valutarisk • Depåförvaring

hantera kredit-,

investeringar • Upprätthåller de fi nansiella marknaderna (penning- och kapitalmarknad, • Internationella

betalsystem

• valutamarknad) • Underlättar tillgången på kapital

• Skapar tillgång till marknaderna

• sjukvårds- och

• pensionsförsäkring • Ekonomiska
• prognoser • Penningtvättregler
• Ekonomisk och specialistkunskap

Finansiell
förmedling	Betalningar
• Konsumentkrediter	• Bankkonton
• Sparande	• Kort
• Bolån	• Valutor
• Tillgång till	• Betalningar

• Tillgång till fi nansiella marknader

• Pension • Långsiktigt

• Girotjänster
• Internet och mobila banktjänster
• sparande
• Rådgivning

KALENDER OCH FINANSIELL INFORMATION

De listade publikationerna åter nns på www.sebgroup.com/sv. Där nns ytterligare uppdaterad information om SEB tillgänglig. Viktiga datum för rapporter och händelser är:

Bokslutskommuniké för 2014	29 januari 2015
Årsredovisningen publicerad på hemsidan	4 mars 2015
Årsstämma	25 mars 2015
Kvartalsrapport januari – mars	23 april 2015
Kvartalsrapport januari – juni	14 juli 2015
Kvartalsrapport januari – september	21 oktober 2015
Bokslutskommuniké för 2015	4 februari 2016

Prenumeration på kvartalsrapporter i elektroniskt format kan beställas på www.sebgroup.com/sv/press

Nya aktieägare erbjuds automatiskt en prenumeration på årsredovisningen eller årsöversikten. Ytterligare tryckta kopior av dessa rapporter kan beställas på www.sebgroup.com/sv/investor relations

ANDRA RAPPORTER

Årsöversikt En kortversion av årsredovisningen.

Hållbarhetsrapport

En rapport om SEB:s arbete inom hållbarhetsområdet.

Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3)

En rapport om kapitaltäckning och riskhantering i enlighet med myndighetskrav (på engelska).

Produktion: SEB och Intellecta Corporate • Foto: Shutterstock, Hans-Erik Nygren , Joachim Lundgren m fl • Tryck: Elanders • SEGR0079 2015.02

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman hålls onsdagen den 25 mars 2015 klockan 14.00 i Konserthuset vid Hötorget i Stockholm.

Kallelse till årsstämman samt agenda nns tillgänglig på SEB:s hemsida, www.sebgroup.com/sv

Aktieägare som vill delta i stämman ska

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast torsdagen den 19 mars 2015 och
• anmäla sig på telefon klockan 9.00–16.30 inom Sverige på 0771-23 18 18 (+46 771 23 18 18 utanför Sverige), via Internet på SEB:s hemsida, www.sebgroup.com/sv eller skri ligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, Årsstämman, Box 7832, SE-103 98 Stockholm senast 19 mars 2015.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 4:75 kronor per aktie för 2014.

Aktien handlas utan utdelning torsdagen den 26 mars 2015. Fredagen den 27 mars 2015 är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen sändas ut av Euroclear Sweden AB onsdagen den 1 april 2015.

HUVUDKONTOR

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm Telefon: +46 771 62 10 00 +46 8 22 19 00 (direktionsväxel)

KONTAKTPERSONER

Jan Erik Back Ekonomi- och nansdirektör Telefon +46 8 22 19 00 E-mail: janerik.back@seb.se

Jonas Söderberg Chef för Investor Relations Telefon +46 8 763 83 19 E-mail: jonas.soderberg@seb.se

Viveka Hirdman-Ryrberg

Kommunikationsdirektör Telefon +46 8 763 85 77 E-mail: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se

Malin Schenkenberg

Finansiell information Telefon +46 8 763 95 31 E-mail: malin.schenkenberg@seb.se

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081