SEB — Annual Report 2011

Mar 7, 2012

Innehåll

Detta är SEB	Omslag
Styrelseordföranden har ordet	2
VD har ordet	3
Strategi och marknad	4
Medarbetarna i SEB	10
Hållbarhet	12
SEB-aktien	14
Förvaltningsberättelse	16
Finansiell koncernöversikt	16
Resultat och lönsamhet	17
Finansiell struktur	19
Divisioner och aff ärsstöd	22
Stora Företag & Institutioner	22
Kontorsrörelsen	25
Kapitalförvaltning	28
Liv	30
Baltikum	32
Aff ärsstöd	34
Risk-, likviditets- och kapitalhantering	36
Bolagsstyrning inom SEB	54
Styrelse	62
Verkställande ledning	64
Rapport om ersättningar i SEB	67
Defi nitioner	70
Finansiella rapporter	71
SEB-koncernen	72
Resultaträkning	72
Balansräkning	73
Förändringar i eget kapital	74
Kassafl ödesanalys	75
Skandinaviska Enskilda Banken	76
Resultaträkning	76
Balansräkning	77
Förändring i eget kapital	78
Kassafl ödesanalys	79
Noter till resultaträkningen	80
Femårsöversikt	148
Förslag till vinstdisposition	150
Revisionsberättelse	151
Kalender och övrig information	Omslag

2011 i korthet

	2011	2010
Intäkter, Mkr	37 686	36 735
Resultat före kreditförluster, Mkr	14 565	12 984
Rörelseresultat, Mkr	15 345	11 389
Nettoresultat kvarvarande verksamhet, Mkr	12 299	8 820
Räntabilitet kvarvarande verksamhet, procent	11,89	8,89
Vinst per aktie, kvarvarande verksamhet, kr	5:59	4:00
Föreslagen utdelning, kr	1:75	1:50
Kärnprimärkapitalrelation1), procent	13,7	12,2
Primärkapitalrelation1), procent	15,9	14,2
1) Basel II utan övergångsregler

De viktigaste händelserna under året:

• Tilltagande oro över globala obalanser och den statsfi nansiella situationen bidrog till osäkerhet på de fi nansiella marknaderna.
• I detta ekonomiska läge var utvecklingen på marknaderna där SEB verkar – Norden, Tyskland och Baltikum – mer stabil.
• SEB stärkte sin motståndskraft genom att öka likviditetsreserven, förlänga sin fi nansiering och minska risken i obligationsportföljen.
• SEB:s satsning på företagssektorn i Norden och Tyskland gav över 100 nya storföretagskunder och 11 000 små- och medelstora företagskunder i Sverige. Därutöver fi ck banken närmare 9 000 nya mindre företagskunder i Baltikum. Antalet privatkunder ökade med 90 000.
• Utlåningen växte med 111 miljarder och inlåningen ökade med 150 miljarder kronor.
• SEB tillkännagav ett kostnadstak på 24 miljarder kronor som gäller till och med år 2014. För 2012 höjdes ambitionen och taket är 23,1 miljarder kronor.
• Försäljningen av den tyska kontorsrörelsen slutfördes och ett avtal om avyttring av kontorsrörelsen i Ukraina slöts.

Omslagsbild

Liselotte Mikaelsson (fi nanschef på Repay) och Lennart Persson (kundansvarig SEB) på Repays kontor i Skellefteå. Läs mer i SEB:s årsöversikt.

SEB är en ledande nordisk fi nansiell koncern. Som relationsbank verkar SEB alltid för att skapa värde för kunderna. I Sverige och de baltiska länderna erbjuder SEB fi nansiell rådgivning och ett brett utbud av fi nansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till företagskunder och institutioner. SEB har ett långsiktigt perspektiv i allt som görs och bidrar till att marknader och företag kan utvecklas. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att koncernen fi nns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen. SEB betjänar mer än 4 miljoner kunder och har cirka 17 000 anställda.

Ƽ

Långsiktiga relationer är hörnstenarna i vår verksamhet. Ända sedan A O Wallenberg grundade SEB 1856 har vi tillhandahållit rådgivning och fi nansiella lösningar för att hjälpa våra kunder att uppnå sina fi nansiella mål.

2 700 Stora företag & institutioner

SEB är den ledande företags- och investmentbanken i Norden. Vi betjänar stora företag och institutioner, banker och kommersiella fastighetsföretag med traditionell företagsservice, trading- och kapitalmarknadstjänster samt betal- och depåtjänster. SEB erbjuder också omfattande pensions- och kapitalförvaltningslösningar.

400 000 Små och medelstora företag

SEB erbjuder små och medelstora företag anpassade tjänster, som ursprungligen utvecklades i samarbete med bankens större företagskunder. Dessutom har vi ett stort antal tjänster som vänder sig särskilt till småföretag och entreprenörer.

4 000 000 Privatkunder

SEB förser cirka fyra miljoner privatpersoner med rådgivning och tjänster för att möta deras fi nansiella behov utifrån ett helhetsperspektiv. Tjänsterna omfattar såväl vardagliga transaktioner som sparande, kapitalförvaltning, lån och livförsäkring.

Ƽ

Ƽ

Stora Företag & Institutioner – Aff ärsbanks- och investmentbanktjänster riktade till större företagskunder och institutioner i 18 länder, främst i Norden och Tyskland.

Kontorsrörelsen – Banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige samt kortverksamhet i Norden.

Kapitalförvaltning – Kapitalförvaltning och private banking-tjänster för institutioner och kapitalstarka privatpersoner.

Liv – Livförsäkringstjänster för privatpersoner och företag, främst i Sverige, Danmark och Baltikum.

Baltikum – Banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen.

Intäkter	Rörelseresultat
17 529 Mkr (16 291 )	8 321 Mkr (7 330)
9 419 Mkr (8 569)	2 602 Mkr (1 910)
4 447 Mkr(4 384)	1 481 Mkr (1 477)
4 471 Mkr (4 539)	3 145 Mkr (3 182)
3 206 Mkr(3 340)	2 748 Mkr (261)

Förutom till kunder, bidrar SEB:s verksamhet till ett ekonomiskt värde åt många andra intressenter. Under 2011

SEB:s strategiska prioriteringar

Fokus på kunden

SEB:s rådgivning vägleds av långsiktighet och av att se till kundens hela situation.

Ledande företagsbank i Norden

SEB växer genom en ökad andel av befi ntliga kunders aff är och ökad aktivitet mot nya företagskunder.

Motståndskraft och fl exibilitet

SEB prioriterar att upprätthålla en stark kapital- och likviditetsposition för att säkerställa att kunderna långsiktigt kan stödjas i alla lägen.

Inom SEB tar vi vår fundamentala samhällsroll på största allvar och värnar om att behålla en god långsiktig fi nansiell stabilitet.

I över 150 år har SEB verkat i företagsamhetens tjänst. Det är ett ansvarsfullt uppdrag som bygger på att vi år efter år kan förtjäna våra kunders förtroende. Genom att fördjupa bankens kundrelationer och utveckla banktjänster av hög kvalitet bidrar SEB till att skapa arbetstillfällen, konkurrenskraft och välstånd. Inom SEB tar vi denna fundamentala samhällsroll på största allvar och värnar om att behålla en god långsiktig fi nansiell stabilitet. Därmed kan vi leva upp till vår ambition att skapa långsiktiga värden för våra kunder och som ett resultat över tid generera en god och stabil avkastning till er aktieägare.

Stora globala obalanser

När jag blickar tillbaka på 2011 kan jag konstatera att det har varit ett år där stora tillväxteroderande krafter i Europa och USA har dominerat. De globala obalanserna i världsekonomin är idag nästan lika stora som för fem år sedan. I västvärlden ser vi den högsta skuldsättningen på 70 år och i Europa har det bidragit till en rad utmaningar inom eurosamarbetet. Sveriges situation med fallande statsskuld och relativt god ekonomisk tillväxt utgör en stark kontrast.

Ett nytt regelverk för banksektorn

I det här klimatet har diskussionen om bankernas roll fortsatt stått i fokus. Basel III-regelverket har till stora delar slagits fast, det vill säga det globala ramverk vad gäller bankers kapital och likviditet som syftar till att bidra till ett långsiktigt mer stabilt och genomlyst fi nansiellt system. I ett europeiskt perspektiv har banker för att kunna möta

de nya kraven dragit ned på sina balansräkningar och därmed haft svårare att fullfölja sin roll som navet i kreditförmedlingsprocessen och likviditetsförsörjare till näringslivet. Det är bekymmersamt i ett läge där konjunkturutvecklingen har varit svag. Detta har dock inte skett i samma utsträckning i Sverige. Det svenska banksystemet är bland de bäst kapitaliserade i Europa och SEB ökade sin utlåning med 10 procent under det gångna året. Men, framöver är det utmanande ur ett konkurrensperspektiv att fyra stora svenska banker, varav SEB är en, har att förhålla sig till strängare kapitalkrav och ett tidigare införande av likviditetskraven än vad som gäller internationellt. Relativt sett ökar det kostnaden för oss som svensk bank.

Tydlig strategisk inriktning som Relationsbank

Under de gångna åren har SEB ytterligare tydliggjort sin strategiska inriktning som Relationsbank. Detta har möjliggjorts genom en prioritering av en ytterligare stärkt motståndskraft i balansräkningen. Relationerna till kunderna har samtidigt prioriterats genom en fokusering av verksamheten. Försäljningen av den tyska kontorsrörelsen har slutförts och även vår bank i Ukraina har sålts. SEB har nu en bra plattform att fortsätta att växa från. I Sverige och Baltikum innebär det att fortsätta att utveckla relationerna till kunderna genom ett brett utbud av fi nansiella tjänster. På övriga marknader – övriga Norden och Tyskland – är inriktningen att växa som bank för storföretag och fi nansiella institutioner.

Tillförsikt inför framtiden

Sammantaget bidrar detta till att jag, trots en orolig omvärld, ser framtiden an med tillförsikt. Sedan fi nanskrisens start har SEB kvartal för kvartal visat vinst. Intjäningen är stabil, kreditkvaliteten god och motståndskraften genom en stark balansräkning hög.

Å styrelsens vägnar vill jag uttrycka vår uppskattning och varma tack till Bankens alla chefer. Det engagemang och den närhet till kunderna som fi nns i SEB är något unikt. Banken fortsätter oförtrutet verka för kundernas – och samhällets – bästa.

Stockholm i februari 2012

Marcus Wallenberg

Styrelsens ordförande

SEB:s strategi ligger fast – kundfokus och tillväxt inom utvalda områden, fortsatt kostnadseff ektivitet och upprätthållen motståndskraft.

2011 var på många sätt ett svårt år. Finansmarknaderna präglades av osäkerhet och hög volatilitet mot bakgrund av den svåra statsfi nansiella situationen i Europa. Det i sig har inneburit utmaningar för det globala banksystemet som också har att anpassa sig till ett nytt regelverk vad gäller kapital och likviditet. I det här klimatet har motståndskraft i form av en stark balansräkning, stabil intjäning och ett långsiktigt perspektiv varit viktigare än någonsin för en bank. Det har SEB.

Motståndskraft och fl exibilitet

De senaste åren har vi tydliggjort vår strategi som Relationsbanken i vår del av världen, fast förvissade om att det är genom god fi nansiell stabilitet och långsiktiga relationer till bankens kunder som vi når uthållig lönsamhet. Därför har vi valt att agera utifrån två ledord – motståndskraft och fl exibilitet. Vi ska ha en stark balansräkning och tillräckliga likviditetsreserver för att kunna fi nnas där som långsiktig fi nansiell partner för våra kunder oavsett väderlek. Vi ska ha fl exibilitet att växa tillsammans med våra kunder.

Det är mot denna bakgrund som vi vidtagit ett antal steg såsom den ökade samordningen av banken till Ett SEB där kundernas behov och perspektiv – inte produktperspektivet – ska styra. Andra exempel är att vi investerat i IT-kapacitet och minskat risken i balansräkningen. SEB har en god och stabil kreditportfölj, varav över 90 procent hänför sig till Norden och Tyskland där förlustnivån varit fortsatt låg – under 0,1 procent-enheter i snitt under de senaste tio åren.

Starkare balansräkning och fördjupade kundrelationer

Motståndskraft och fl exibilitet präglade vårt agerande även 2011. SEB har en unik roll som fi nansiell partner till 2 700 storföretag och fi nansiella institutioner. Vi har även allt starkare relationer med 400 000 småföretag och 4 miljoner privatkunder. Mot bakgrund av den tilltagande osäkerheten för en rad länder i euroområdet valde vi att ta kostnaderna för att förlänga vår upplåning, öka likviditetsreserverna och höja kvaliteten i vår obligationsportfölj. Vi förbättrade våra kapitalmått ytterligare och SEB är nu en av Europas bäst kapitaliserade banker. Den starka balansräkningen var också en faktor när Standard & Poor's höjde SEB:s kreditbetyg.

Kunderna möter idag en mer integrerad bank där det är enklare att göra aff ärer med oss. Ett bevis på detta är att trots den ökade osäkerheten valde kunderna att öka sina aff ärsvolymer med SEB. Inlåningen ökade med 150 miljarder kronor, utlåningen till företag ökade med 62 miljarder och lån till hushåll med 46 miljarder kronor.

Tillväxt inom kärnområden

I linje med vår strategiska inriktning, slutförde vi under året försäljningen av vår bank i Tyskland och sålde också vår bank i Ukraina. Vi är nu väl positionerade i en mer robust del av Europa.

I Norden och Tyskland har vi sedan starten på vår satsning 2010 fått över 200 nya storföretagskunder. Fler svenska små- och medelstora företag har valt SEB som sin huvudbank. Vi har också samlat rådgivning och produktutveckling inom sparandeområdet i

en funktion för att bättre kunna möta kundernas behov av en helhetssyn på sparande.

Ökad kostnadseff ektivitet

Med de nya regelverk som nu föreligger vad gäller bankers kapital och likviditet ökar kostnaden för att driva bankverksamhet och därmed kraven på kostnadseff ektivitet. För 2011 var kostnaderna lägre än taket på 24 miljarder kronor. Därför har vi höjt ambitionen att hålla kostnaderna på denna lägre nivå, 23,1 miljarder kronor, under 2012.

Relationsbanken i vår del av världen

En miljö med lågt ränteläge och högre kapitalkrav är utmanande. SEB:s inriktning ligger dock fast – kundfokus och tillväxt i utvalda marknader, kostnadseff ektivitet och bibehållen motståndskraft. Tillsammans med SEB:s alla fantastiska medarbetare kommer jag oförtrutet verka för att nå vårt långsiktiga mål att vara Relationsbanken i vår del av världen.

Stockholm i februari 2012

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef

Strategi och marknader

SEB:s strategiska inriktning ligger fast: SEB skall vara och uppfattas som Relationsbanken i sin del av världen. Genom att tillhandahålla hela Bankens kompetens samt förstklassiga produkter och processer skapas mervärde för kunden. Strategin är att skala bort komplexitet, renodla Bankens organisation samt bibehålla den fi nansiella styrka som krävs för att verka som fi nansiell partner för kunderna oavsett konjunkturutveckling.

SEB — Relationsbanken

Mission

Att hjälpa privatpersoner och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och fi nansiella medel.

SEB grundades i företagsamhetens tjänst för över 150 år sedan och har därmed under alla år varit en aktiv part i samhällsutvecklingen på de marknader i vilka Banken har verkat. SEB har varit ett självklart val som partner för stora företag och institutioner i Sverige och – i ökad grad – övriga Norden och Baltikum. Detta framgår klart inte bara av aff ärsmixen med en tyngdpunkt mot företag och institutionella kunder, utan även av det sätt på vilket verksamheten bedrivs. I SEB kommer kunderna alltid först därför att ett långsiktigt perspektiv och långsiktiga relationer skapar uthållig lönsamhet.

Genom att vara och uppfattas som Relationsbanken i regionen vill SEB fullfölja sin mission att hjälpa privatpersoner och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och fi nansiella medel och därmed nå sin vision om att vara den mest betrodda partnern för kunder med ambitioner.

Strategiska byggstenar

Sedan fi nanskrisen 2008-2009 har Bankens strategi tydliggjorts ytterligare. Den vilar på följande tre byggstenar:

• att bygga och utveckla relationerna till Bankens kunder så att SEB alltid upplevs sätta kundernas behov i centrum,
• att disciplinerat växa inom utvalda huvudområden såsom storföretagsaff ären i Norden och Tyskland, små och medelstora företag i Sverige samt fi nansiellt sparande hos privatpersoner, institutioner och företag,
• att säkerställa den fi nansiella styrka som krävs för att på ett förtroendeingivande sätt gentemot kunder, motparter, långivare, investerare och allmänhet visa stabilitet och motståndskraft som långsiktig aktör, samt en fl exibilitet att anpassa tillväxtinvesteringar till rådande marknads förhållanden.

För att fokusera på tillväxtstrategin har verksamheten renodlats genom försäljningen av Bankens kontorsrörelse i Tyskland och i Ukraina.

Kunderna i centrum

Vision

ambitioner.

I ambitionen att vara Relationsbanken är det kundperspektivet som styr allt vad SEB gör. SEB strävar efter att möta kundernas behov i alla situationer – på såväl kort som lång sikt. Det förutsätter att medarbetarna ges möjlighet att fatta rätt beslut för kunderna och SEB, samt att den grundmurade tron på att kundlojalitet leder till långsiktig lönsamhet inte ruckas.

Att vara den mest betrodda partnern för kunder med

För en bank som SEB - som av många anses vara marknadsledande inom en mängd produktområden, såsom aktiehandel, cash management, depåförvaring, företagsförvärv, valutahandel och fondförsäkring – har utvecklingen mot att bli en sant kundcentrerad bank inneburit omställningar. En holistisk kundsyn ställer krav på system, beslutsvägar och en företagskultur där kärnan utgörs av kundens perspektiv och eget ansvar.

Mötesplatser och kundkontakter 2011

Bankkontor Internationella private banking kontor Internetbanken, antal besök Mobila banken, antal besök Telefonbanken, antal samtal	366 12 55 miljoner 8,4 miljoner 2,5 miljoner	Antal korttransaktioner Antal betalningar Antal syndikerade lån i Norden Antal nordiska aktierelaterade emissioner Antal förvärvsrelaterade transaktioner i Sverige	479 miljoner 735 miljoner 88 19 16
Facebook, antal besök	200 000	Antal livförsäkringsmäklare	2 200

En integrerad bank

Med start 2006 påbörjades en omvandling inom ramen för programmet "Road to Excellence". Utgångspunkten var att öka samordningen av SEB-koncernens då holdingbolagsliknande struktur genom ökad proaktivitet gentemot kunderna och ökad produktivitet i de interna processerna. Genom att till exempel kartlägga och strömlinjeforma processer frigörs resurser som istället kan läggas på att öka aff ärsintensiteten med Bankens kunder. Idag är förhållningssättet väl integrerat i Banken och har utvecklats till en arbetsmetodik – SEB Way – som används inom alla delar av koncernen. Det har gett mätbara resultat för både försäljnings- och stödfunktioner. Den ökade integrationen har inneburit att kunderna kan möta hela SEB – Ett SEB – oavsett hur de väljer att göra aff ärer med Banken. Ett exempel är att Banken idag har samlat kompetensen och arbetet med att tillhandahålla rådgivning till kunderna inom hela sparandeområdet istället för att fokus ligger på enskilda sparprodukter. Ytterligare steg mot en kundcentrerad kultur togs under året genom initiativet "You are SEB" där medarbetarna i dialogform diskuterar sin egen roll i att utveckla bankens varumärke liksom det egna ambassadörskapet.

Kundnöjdhet

Kundernas förtroende för Banken följs löpande genom interna och externa mätningar. Dessutom bedöms kundnöjdheten varje år av ett antal företag och ekonomiska tidskrifter, såväl internationellt som i de enskilda länder där Banken verkar. Den samlade bilden under 2011 är att Bankens kundorientering ger mätbara resultat och att rollen som Relationsbanken stärkts under året. SEB är marknadsledande vad gäller storföretagens och institutionernas kundnöjdhet och i nivå med branschgenomsnittlig kundnöjdhet inom småföretag och privatkunder.

Disciplinerade tillväxtsatsningar

Bankens investeringar utöver den befi ntliga kundaff ären sker i huvudsak inom tre områden: inom storföretagsaff ären i Norden och Tyskland, mot mindre och medelstora företag i Sverige och inom spar- och kapitalförvaltningsområdet generellt. Förutsättningarna för SEB att expandera inom dessa områden är särskilt gynnsamma mot bakgrund av Bankens traditionella styrkeområden. SEB:s expansion är huvudsakligen organisk, drivet av ökad andel av befi ntliga kunders aff ärer, ökad aktivitet mot nya kunder och utlåningsökning. Expansionen balanseras av en fortsatt solid riskhantering och grundlig riskanalys. Konkurrensen från övriga nordiska banker är hård, vilket

SEB:s viktigaste utmärkelser 2007–2011

SEB:s prestationer inom olika områden bedöms varje år av ett antal företag och ekonomiska tidskrifter, såväl internationellt som i enskilda länder där banken verkar. De viktigaste bedömningarna, enligt SEB, görs av marknadsundersökningsföretagen Greenwich Associates, som har strikta regler för extern vidarerapportering , och av Prospera.

Område	2011	2010	2009	2008	2007	Organisation / tidskrift etc.
Bästa bank i Sverige			1	1	1	Euromoney
Bästa relationsbanken i Sverige	1	1				Prospera
Investment banking
Bästa bank på riskhantering i Norden	1	1	1	1	1	Global Finance
Bästa Supply Chain Finance Provider i Norden	1		1	1		Treasury Management International (TMI), Global Finance
Aff ärsbankstjänster
Årets småföretagarbank	1	N.A.	1	1	N.A.	Privata Aff ärer
Bästa bank på cash management i Norden						EUROPE Monday May 24 2010 Two cheers only Every wave produces significant winners Robert Reich on flaws in the Senate's finance bill, Page 9 EMC's Joe Tucci, Page 12
och Baltikum	1	1	1	1	1	World Business Newspaper Euromoney German Field day Farmers lobby Paris ahead of EU subsidy talks News Briefing Italian and Portuguese groups perform poorly Italian and Portuguese cuts to be companies have performed significantly worse than expected in the first-quarter earnings season as runawayborrowing and lack of competitiveness take a toll on example to corporate profitability, says a Financial Times analysis of Europe's 600 largest companies.
Bästa bank på cash management i Sverige	1	1	1			Page 15; www.ft.com/companies European bonds stall eurozone Company and financial bond Prospera issuance has collapsed in Europe in recent weeks because of worries over the eurozone's public debt problems and the politicalresponse to the single currency crisis. Page 15; Libor rate warning, 16 scale of the measures is likely to Austerity plan to total shock other 15 members of €10bn a year to 2016Measures are likely to the eurozone, which have toimpose austerity programmes as iPad set for launch Apple's international launch of part of the €750bn stabilisationpackage for the common cur the iPad this week will not be shock other members accompanied by newspaper and magazine apps, in contrast to By Quentin Peel in Berlin rency. The German savings plan is its much-hyped US launch and intended to bring the budget in spite of print publishers' The German government is to deficit down from more than 5per cent of gross domestic prod high hopes for the platform. embark on a drastic budget aus
Bäst inom valutahandel i Norden		1	1	N.A.		Page 15; App Store success, Page terity programme from next uct to 3 per cent – in line with 17; www.ft.com/apple; www.ft.com/technology year to set an example to the the long-standing EU stability rest of the eurozone, and comply with the "debt guillotine" that and growth pact target – by2013, Mr Schäuble said. It is also Clegg backs UK cuts Nick Clegg, Britain's deputy has been written into the Ger- man constitution. The cuts are expected to total needed to meet the new debtrule in the German constitution, which calls for a cut in the Young French farmers turned the Champs Elysées in Paris into on a new deal. French president Nicolas Sarkozy has said he would Prospera prime minister, insisted £6bn(€6.9bn) of cuts to be a showcase for their produce, named Nature Capitale, to raiseawareness of the industry before EU agriculture budget talks begin. not accept further deregulation of agriculture when the EU updates its Common Agricultural Policy. France is the EU's largest farm producer at least €10bn a year until 2016, structural deficit (excluding announced today were essential government officials said. Tax increases as well as cyclical effects) to 0.35 per centof GDP by 2016. Ms Merkel has called a closed The EU's farm subsidy programme, which last year provided €45.7bn, and biggest aid recipient, with 2009 output of €63.7bn, or 19 per centof the bloc's total agricultural production AP to get the country's deficit expires in 2013, and the EU's 27 members start negotiations this year under control. Page 6; www.ft.com/uk reduced spending are likely tobe considered, in spite of a pre door conference of the leading members of her centre-right coa vious promise by the coalition Dollar raises concerns to put tax cuts at the centre of lition in two weeks' time to The dollar's rise could take atoll on the earnings of US-based multinationals such its programme. Lower state sub decide on guidelines for the pro sidies and the abolition of tax posed cuts to be laid out in the Sanctions hit Iranian oil production exemptions and allowances are 2011 budget. But strains are emerging as McDonald's and Coca-Cola. top targets. Page 15; www.ft.com/marketsReform bill's final push In an interview published yes between the coalition's partiesand within Ms Merkel's Chris terday, Wolfgang Schäuble, By Najmeh Bozorgmehr which the decline has taken ministry has denied any fall sector or risk becoming a net finance minister, suggested thatreforms of unemployment and in Tehran place is uncertain. Oil industryexperts, however, say it has importer of oil. Sanctionsimposed because of the coun
Bästa bank på aktiehandel i Norden	1	1	1	1	1	tian Democratic Union over where the cuts should fall and whether to raise taxes as well.Mr Schäuble rejected the sug in the country's productioncapacity. The financial loss has been Leaders in US Congress could as early as today select thelawmakers who will participate social benefits could provide Sanctions and underinvestment come about since Mahmoud Ahmadi-Nejad became president try's nuclear ambitions have some of the savings if they have reduced Iran's oil produc cushioned by gas exports. The discouraged foreign investment Prospera
Bästa bank på Corporate Finance i Norden	1	N.A.	1	N.A.	1	Prospera
Bästa bank på fusioner och förvärv i Norden	1	1	1	1		Euromoney
Årets fi nansiella rådgivare i Norden		1				Financial Times och Mergermarket
Private Banking
Bäst inom Private Banking i Norden	1	1				The Banker och Professional Wealth Management

SEB möter kundernas behov
Storföretag	Ǘ›ƌŽ‹ƒŽ‹'‰'‰ Ǘ "ڐƒ'"Ž‹‰ƒ–‹'‡"ˆÚ" 2 miljarder US-dollar	Nya kunder och kundansvariga Norden och Tyskland, antal 100 +114 80 +88 60 +63 40 +48 20 0 2010 2011 Kundansvariga Storföretag
Mindre företag	Ǘ‡ŽŠ‡–•"¤†‰‹˜‹‰–‹ŽŽ företaget, ägaren, medarbetarna Ǘ›ƒÚ–‡•'Žƒ–•‡"	Mindre företagskunder i Sverige Tusental 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011
Privatkunder	Ǘ'"‹Žƒ"ƒ–Œ¡•–‡" Ǘ ""Œ—†ƒ†‡' personlig rådgivning till 400 000 kunder	Bolån i Sverige Miljarder kronor 300 250 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 2010 2011

också speglar att det nordiska banksystemet är robust och välkapitaliserat med liten exponering mot länder inom euroområdet med statsfi nansiella problem. Samtidigt har konkurrensen från europeiska och internationella banker minskat som en följd av svagare balansräkningar och stora exponeringar inom euroområdet.

Företagsbank i Norden och Tyskland

SEB:s position inom storföretagssegmentet är stark. Av tradition har marknadspositionen som relationsbank varit särskilt stark i Sverige, medan etableringarna i de övriga nordiska länderna och Tyskland ofta byggt på spjutspetspositioner inom ett antal produktområden. Breddningen från produktleverantör till fi nansiell partner har pågått sedan 2006, men i efterdyningarna av fi nanskrisen öppnades nya möjligheter att både utöka kundbasen och bredda befi ntliga kundrelationer. Behovet hos företagskunderna av att ha en långsiktigt etablerad och stabil bankrelation tydliggjordes under krisen när intresset hos internationella banker att fortsatt verka i Norden svalnade. SEB kan i detta läge ta ett kliv framåt och idag är Banken en av de tre ledande företagsbankerna i Danmark, Finland och Norge. I Tyskland, där SEB varit en storföretagsbank i 35 år, strävar Banken efter att växa även inom det så kallade Mittelstand-segmentet, de större bland medelstora företag.

Tillväxtarbetet är i ett första skede inriktat på några hundra företagskunder, där Bankens analys visat att möjligheterna att fördjupa relationerna är särskilt goda. Sedan Norden- och Tysklandsatsningen började under 2010 har runt 200 nya större företagsrelationer etablerats och kreditvolymen har ökat med drygt 100 miljarder kronor, vilket är väl i linje med Bankens mål om 150-200 miljarder under perioden 2010- 2012. Under 2012 kommer arbetet med att fördjupa dessa relationer och etablera nya att fortsätta.

Fler små och medelstora företagskunder

Inom kundsegmentet små och medelstora företag har SEB historiskt haft en marknadsandel under 10 procent i Sverige. Under senare år har investeringar i kompetens, distributionskapacitet och minskad komplexitet tydligt signalerat SEB:s prioritering av denna kundgrupp. SEB har genomfört en mängd aktiviteter för att förbättra servicen till de mindre företagen, alltifrån paketlösningen Enkla Firman till en satsning på att öka antalet företagsrådgivare och etablera företagscentra. Företagsaff ären har vuxit och sedan början av 2006 har antalet små och medelstora företagskunder ökat från 65 000 till 117 000. Marknadsandelen i Sverige är nu cirka 12 procent och Bankens målsättning är att nå 15 procent. Kundnöjdheten har också förbättrats och 2011 korades SEB återigen som Årets Småföretagarbank av tidningen Privata Aff ärer. Banken i Sverige, liksom i Estland och Lettland har utnämnts till Bästa Bank av The Banker. I Baltikum är strategin att bygga vidare på det starka varumärket och den redan stora marknadsandelen.

Samlat sparerbjudande

Det tredje prioriterade tillväxtområdet är att tydliggöra ett sammanhållet och rådgivningsinriktat sparerbjudande till Bankens kunder oavsett om det handlar om kortsiktigt eller långsiktigt sparande. SEB:s position inom sparområdet är stark med en marknadsledande position inom private banking i Sverige, fondförsäkring i Sverige och Danmark och en växande inlåningsbas från såväl privatpersoner, företag och institutioner. I Baltikum är målet att vara det främsta alternativet när privatpersoner ska välja bank. SEB har länge haft ett komplett utbud av sparandeprodukter som möter alla upptänkliga kundbehov men ur kundsynvinkel kan det upplevas som fragmenterat och produktinriktat. Genom att samla rådgivning och produktutveckling inom en och samma organisation tror sig Banken bättre kunna möta kundernas behov av sparandelösningar i en omvärld präglad av hög volatilitet på finansmarknaderna samtidigt som det sker långsiktiga förskjutningar vad gäller demografi och individers behov av att trygga sin egen ålderdom.

Andra verksamhetsområden

Utöver de tre strategiska tillväxtprioriteringarna, skapas kontinuerligt förutsättningar för tillväxt inom Bankens andra verksamhetsområden, såsom kortaffären och livförsäkringsverksamheten. Geografiskt kompletteras närvaron på de nordiska, baltiska och tyska marknaderna med internationella etableringar eller strategiska allianser med regionalt ledande aktörer. De senaste tillskotten i SEB:s internationella nätverk är öppnandet av en filial i Hongkong och utvecklingen av filialen i Shanghai.

Motståndskraft och flexibilitet

SEB:s starka kapitalbas och finansiering, stabila marknadsposition och fördelaktiga konkurrensläge på den nordiska företagsmarknaden är faktorer som hjälper Banken att ta tillvara möjligheterna på marknaden i takt med att de dyker upp.

Första halvåret 2011 präglades av konjunkturåterhämtning och en ökad global tilltro till öppenhet manifesterad av den arabiska våren. Under sommaren tilltog dock volatiliteten och oron på marknaden som en följd av ökade statsfinansiella problem i såväl stora delar av Europa som i USA. Den makroekonomiska återhämtningen stannade upp och oron för konjunkturutvecklingen tilltog. De senaste årens utveckling i omvärlden i kombination med att ett nytt globalt finansiellt

Marknadsandelar

Procent	2011	2010	2009
Inlåning från allmänheten
Sverige	16,0	15,8	15,7
inlåning från hushåll	12,1	11,7	11,6
inlåning från företag	23,1	22,8	22,4
Estland 1)	20,9	20,4	20,7
Lettland	9,3	9,5	11,7
Litauen 1)	29,3	21,8	24,5
Utlåning till allmänheten
Sverige	13,6	12,5	11,8
utlåning till hushåll	13,4	12,1	11,9
utlåning till företag	13,9	13,0	11,6
Estland 2)	23,5	23.4	23,8
Lettland 2)	14,9	14,8	14,8
Litauen 2)	29,8	28,3	29,3
Total volym fonder 3)
Sverige	14,9	15,0	17,3
Finland	7,8	5,8	7,5
Tyskland 4)	8,7	8,9	8,4
Fondförsäkring
Sverige	19,7	24,9	25,9
Livförsäkring, premieinkomster
Sverige	9,8	10,3	11,3
Danmark	N.A.	10,4	10,9
Börshandel
Stockholm	10,4	11,1	11,1
Oslo	8,4	7,7	8,4
Helsingfors	5,8	8,3	7,7
Köpenhamn	5,9	7,5	8,1

1) I Estland och Litauen exkl. finansiella institutioner

2) Total utlåning (exkl. leasing; i Litauen även exkl. finansiella institutioner)

3) Exklusive externa fonder

4) Fastighetsfonder

Källor: SCB, Commercial Bank Associations i Lettland och Litauen, Bank of Estonia, Försäkringsförbundet, OMX etc

Nyckeltal

Kärnprimärkapitalrelation 2)

Procent

Utdelning

Mål: Uthållig resultattillväxt Mål: 10-12 procent (Basel III) Mål: 40 procent av vinst per aktie över en konjunkturcykel

2) Basel II utan övergångsregler

3) En utdelning på 1:75 kr per aktie föreslås för 2011, vilket motsvarar 35 procent i relation till vinst per aktie.

¹⁾ Kvarvarande verksamhet

SEB:s geografi ska marknader

	Makroekonomisk utveckling	BNP 2011 (utfall)	BNP 2012 (prognos)	Kunderbjudanden	Konkurrens
Sverige	Fortsatt exportledd tillväxt till följd av starka funda menta men avmattning i slutet av året	+4,3 %	+0,5 %	Universalbank med sär skilt stark ställning inom företags- och invest ment banking, private banking och fondför säkring	Alla större nordiska banker, lokala nischaktörer, livförsäkringsbolag och internationella investment banker
Danmark	Tillväxten lägre under andra halvåret och stagnation i den inhemska ekonomin	+1,1 %	+0,5 %	Företags- och invest ment banking, livförsäk ring, kapitalförvaltning och kortverksamhet	Alla större nordiska banker, lokala nischaktörer, livförsäkringsbolag och internationella investment banker
Norge	Tillväxt som avtog under slutet av året och svag privat konsumtion	+1,3 %	+2,1 %	Företags- och invest ment banking, kapital förvaltning och kort verksamhet	Alla större nordiska banker, lokala nischaktörer och internationella investmentbanker
Finland	Fortsatt tillväxt med star kare privat konsumtion och fasta investeringar	+2,7 %	+0,5 %	Företags- och invest ment banking, kapital förvaltning, livförsäk ring och kortverksamhet	Alla större nordiska banker, lokala nischaktörer och internationella investmentbanker
Tyskland	Tillväxt i exporten och ökad privat och off entlig konsum tion	+3,0 %	+0,4 %	Företags- och invest ment banking och kapi talförvaltning	Större tyska banker och internatio nella investmentbanker
Estland	Anmärkningsvärt stark exportledd uppgång under 2011, första året som med lem i eurozonen	+7,5 %	+1,5 %	Universalbank	Större nordiska och baltiska banker
Lettland	Stabilisering i ekonomin	+5,0 %	+2,5 %	Universalbank	Större nordiska och baltiska banker
Litauen	Balanserad tillväxt	+5,8 %	+2,0 %	Universalbank	Större nordiska och baltiska banker

landskap växer fram visar på vikten av en stark och motståndskraftig grund, från vilken SEB kan driva sin strategiska inriktning.

Kostnadseff ektivitet

Att ha den nödvändiga fl exibiliteten för att kunna öka eller modifi era tillväxten, liksom att ha kapacitet och kraft att genomföra strategin, fortsätter att vara de viktigaste framgångsfaktorerna. För att ytterligare stärka Bankens motståndskraft har arbetet med en konkurrenskraftig eff ektiv kostnadsbas intensifi erats under 2011. SEB tillkännagav att kostnaderna skall vara oförändrade på 2010 års nivå, 24 miljarder kronor fram till år 2014. För 2012 har målsättningen ändrats till 23,1 miljarder kronor.

Nya regelverk ändrar spelreglerna

En viktig aspekt i samband med bedömningen av Bankens fi nansiella styrka är den regelutveckling som sker internationellt via det så kallade Basel III-regelverket och EU:s kapitalkravsdirektiv som införs av svenska myndigheter. Överlag innebär regelförändringarna att banker ska hålla mer eget kapital och mer likviditet samt fi nansiera sig med längre löptider. Detta för att på så sätt bidra till ett mer stabilt globalt fi nansiellt system. Ytterligare klarhet kring kraven på svenska

Marknadsposition	Rörelse intäkter, Mkr	Rörelse resultat, Mkr	Utvalda utmärkelser per land
Ledande företagsbank på den enskilt största markna den för SEB. Ledande bland storföretag, finansiella institutioner och private bankingkunder. Den största mäklaren på Nasdaq OMX Nordic, Stockholm.	22 262 (20 373)	6 489 (6 005)	Årets bästa bank (The Banker), Årets mobila bank (Mobil), Årets småföretagarbank (Privata affärer), bästa Relations banken och bäst på Cash management (Prospera), SEB Enskilda bäst inom Corporate Finance för alla organisatio ner (Prospera), bäst inom valutahandel och inhemska aktier för alla organisationer (Prospera), bästa trade finance-aktör för stora organisationer (Prospera och Global Finance)
Komplett företags- och investmentbank. SEB Pen sion är Danmarks femte största privata livförsäk ringsbolag. Stark position inom företags- och profile rade kort, aktie- och kapitalmarknadsprodukter liksom förvärvsfinansiering. En av de största mäklarna på Nasdaq OMX Nordic, Köpenhamn.	2 909 (3 020)	1 349 (1 298)	SEB Enskilda bäst inom corporate finance för mycket stora organisationer (Prospera), bäst inom valutahandel för små organisationer (Prospera), Top 3 Private Bank (Euromoney)
En av de ledande företagsbankerna. Den största aktören på Oslos börs.	2 906 (2 845)	1 648 (1 387)	SEB Enskilda Equities bäst inom inhemska aktier för mycket stora institutioner (Prospera), bästa aktören inom valutahandel (Global Finance)
En av de ledande företagsbankerna. SEB innehar en topposition som institutionell kapitalförvaltare och är en av de ledande inom private banking i Finland. Den näst största mäklaren på Nasdaq OMX Nordic, Helsingfors.	1 372 (1 272)	724 (664)	Bästa kapitalförvaltare (SFR), bästa Private Bank (Euro money), bäst inom valutahandel, corporate finance och inhemska aktier alla organisationer (Prospera), bästa institutionella kapitalförvaltare (Prospera)
Nischad företagsbank. Största nordiska bank i Tyskland.	3 262 (2 958)	1 348 (145)	Mest värdefulla fastighetsvarumärke (Premise Group), Bästa balance fund (IDP European Award), Fair company certificate (Karriere), Top Employer award (CRF Institute)
Den näst största banken i Estland med en stark ställning inom kapitalförvaltning och livförsäkring. Ledande inom statliga lån, strukturerad inlåning och mobila betalningar. En av de största inom företags utlåning. Största mäklaren på Nasdaq OMX Baltic, Tallinn.	1 214 (1 187)	852 (469)	Årets bästa bank (The Banker), bästa trade finance bank (Global Finance), mest nöjda kunder jämfört med konkur renter (EPSI Baltic), delad första plats som bank med bäst anseende (TNS Emor)
Den näst största banken i Lettland med stark position inom kapitalförvaltning, strukturerad inlåning och livförsäkring. Marknadsledande inom långsiktigt sparande. Den näst största mäklaren på Nasdaq OMX Baltic, Riga.	1 006 (1 066)	861 (99)	Årets bästa bank (The Banker), guldkategorin i hållbar hetsindex och "Powered by green" certifikat (JSC Latven ergo), bank med högst anseende (TNS Latvia TRI*M), bästa bank och bästa fondförvaltare (EMEA Finance)
Största banken i Litauen med ledande position inom utlåning, både företags- (exkl. statliga lån) och pri vatutlåning. Stark position inom kapitalförvaltning. Ledande inom företagsinlåning och fondförsäkring. Största mäklaren på Nasdaq OMX Baltic, Vilnius.	1 442 (1 380)	1 377 (-112)	Bästa bank i den nordiska och baltiska regionen (Euromo ney), mest attraktiva arbetsgivaren (Zinios & CV L.T.), bästa private bank i Litauen (Euromoney), bästa bank i fastighetssektorn (Euromoney)

bankers kapital- och likviditetssituation framkom mot slutet av 2011, men den slutliga utformningen är ännu inte klar. Avsiktsförklaringen är att SEB, liksom de övriga tre svenska storbankerna, skall ha strängare kapitaltäckningsregler än inhemska konkurrenter och även banker i omvärlden, det vill säga än enligt Basel III. Det innebär också en snabbare implementering av de nya Basel III-reglerna i Sverige.

Banken kommer att anpassa sin balansräkning för att vid var tid säkerställa att kraven i det nya regelverket uppfylls.

Finansiella mål

Bankens styrelse har kommunicerade finansiella mål för Bankens verksamhet inom fyra områden: räntabilitet, uthållig vinsttillväxt, kapitalstyrka och utdelning. Utöver dessa finns mål för viktiga områden såsom likviditet, finansieringsstruktur och risklimiter.

Medarbetarna i SEB

Professionella och engagerade medarbetare som bygger långsiktiga relationer med kunderna är avgörande för SEB:s fortsatta framgång. Vi strävar efter ett hållbart ledarskap där chefer stöttar medarbetare i deras utveckling och leder affären mot gemensamma mål. För att kunna möta en omvärld i förändring uppmuntras medarbetarna att ta ansvar både för sin del av verksamheten och för sin egen utveckling.

SEB är övertygad om att relationer, förtroende och långsiktigt perspektiv utgör grunden för all affärsverksamhet. Kompetenta och engagerade medarbetare är avgörande för utvecklingen av företaget. Medarbetare som uppmuntras, utmanas och tar ansvar för sin egen utveckling, växer och bidrar till SEB:s långsiktiga framgång. De har därigenom mandat och förmåga att agera, och att möta kundernas förväntningar.

Alla SEB:s medarbetare behövs på vägen mot framgång och för att uppfylla SEB:s vision – att vara den mest betrodda partnern för kunder med ambitioner. Enskilda medarbetare, team och hela SEB:s organisation är rustade för att kunna möta en omvärld i förändring, prestera på topp och bidra till att leverera långsiktigt hållbara resultat.

SEB har alltid kunden i fokus. Engagemang och dialog med kunder och mellan medarbetare är viktiga förutsättningar för att SEB skall lyckas som företag. Alla medarbetare guidas i vardagen av företagets värderingar Engagemang, Ömsesidig respekt, Professionalism och Kontinuitet. Under 2011 har medarbetare och chefer i dialogform, "You are SEB", deltagit i aktiviteter som fokuserat på kundrelaterade områden.

Medarbetarundersökning

SEB genomförde under året medarbetarundersökningen Voice, för att få en samlad bild av hur medarbetarna ser på verksamheten och sin arbetssituation. Resultatet visade förbättringar inom alla huvudområden jämfört med 2009. En stor majoritet av medarbetarna har förtroende för Bankens vision och mission. Effektiviteten i organisationen får högt betyg, vilket bör ses som ett tecken på att SEB:s program för ständiga förbättringar, SEB Way, som introducerades 2006, har gett resultat. Medarbetarna känner också stor delaktighet i arbetet och att de har goda möjligheter att påverka – 73 procent skulle gärna rekommendera en vän att söka jobb i SEB. 79 procent skulle rekommendera en vän att bli kund hos SEB.

En attraktiv arbetsgivare

För SEB:s utveckling på lång sikt är det avgörande att kunna attrahera och behålla de medarbetare som behövs för framtiden, människor som är starkt engagerade i sitt arbete och som vet vad som är bäst för kunden. SEB är sedan många år ansedd som en av de mest attraktiva arbetsplatserna, både i Sverige och i Baltikum. 2011 klättrade SEB till fjärde plats på listan över Sveriges mest attraktiva företag oavsett bransch bland unga yrkesverksamma ekonomer. I Lettland rankades SEB som nummer 1, i Estland som nummer 2, och i Litauen som nummer 3 i motsvarande grupp. I Sverige förknippas SEB med finansiell styrka, gott rykte och framgång på marknaden.

Karriär och utveckling

För studenter och unga akademiker finns det flera vägar in i SEB, bland annat ett koncernövergripande traineeprogram, ett aspirantprogram, som erbjuder unga med gymnasiekompetens att arbeta inom kontorsrörelsen, och IT Young Professional-programmet, som riktar sig till nyutexaminerade civilingenjörer och systemvetare. Storföretagsdivisionen erbjuder tio veckors intensiv praktisk utbildning inom det finansiella området. Under 2011 deltog totalt omkring 165 personer i något av dessa program.

Mål, uppföljning och utveckling

Anställda i SEB förväntas ta ett betydande ansvar för sin del av verksamheten och sin egen utveckling, och banken har en tydlig och strukturerad process för att arbeta med detta. Alla medarbetare har varje år en dialog med sin chef för att sätta upp individuella mål och formulera en utvecklingsplan i enlighet med Bankens mål och kompetensbehov. Löpande sker kontinuerlig uppföljning, utvärdering, coachning och feedback, vilket är en förutsättning för att nå individuella affärs- och utvecklingsmål.

SEB strävar efter att ständigt öka kunskap och kompetens, och Banken har en skräddarsydd portfölj av utbildnings- och utvecklingsaktiviteter på individ-, grupp-och organisationsnivå. Erbjudandet innehåller diverse utbildningar för generalister, specialister och chefer på olika nivåer.

Ledarskap i SEB

Ledarskapet är strategiskt avgörande för SEB:s framgång och för att organisationen skall uppnå goda resultat. Chefer för-

Utbildningsnivå

Procent
	2011	2010
Universitet > 3 år	52	(46)
Universitet 3 år	10	(10)
Gymnasial	28	(30)
Förgymnasial	4	(7)
Övrigt/ospecifierad	6	(7)

väntas ta affärsansvar med fokus på kunden, fatta och genomföra beslut samt leda och ge sina medarbetare ansvar. Dessa är de beteenden som identifierats som de viktigaste för att SEB skall lyckas leverera i enlighet med sin strategi.

Banken erbjuder sina chefer ledarskapsutveckling av olika slag och på flera nivåer. Aktiviteterna fokuserar bland annat på att leda sig själv, leda affären och leda förändring. De omfattar också coachning och feedback, kommunikation och gränsöverskridande samarbete. Under 2011 utvecklades en koncerngemensam plattform för ledningsgrupper i syfte att säkerställa ett bredare ägarskap och engagemang, och för att bygga effektiva team. Under 2011 har cirka 450 chefer inom SEB deltagit i något av ledarutvecklingsprogrammen.

Mångfald berikar affärsverksamheten

SEB är övertygat om att mångfald och jämställdhet berikar affärsverksamheten och ökar förmågan att möta olika kunders förväntningar. Det bidrar också till att stärka SEB som en attraktiv arbetsgivare. På SEB skall lika möjligheter och rättigheter erbjudas alla medarbetare, oavsett kön, etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning eller religiös tro. SEB arbetar aktivt för att identifiera, utveckla och uppmuntra kvinnor att ta ledande positioner. Mångfald beaktas också när de anställda antas till chefsutbildningar. Under 2011 var 57 procent av de anställda och 43 procent av cheferna kvinnor.

Marie Andén, chef för Private Banking i Sverige, är en av SEB:s ledare vars medarbetare skapat mycket goda resultat.

Vad grundar sig ditt ledarskap på?

– En passion för det jag gör, relationer och att ha roligt har hjälpt mig i min karriär. Passion ger energi och engagemang som är viktiga för att kunna

utvecklas och förbättras. Med passion kan du uppfylla alla förväntningar.

– Relationerna lägger grunden för att bygga nätverk och att ha givande öppna diskussioner med både kunder och medarbetare, utifrån en ömsesidig respekt. Alla relationer måste vara äkta, det går inte att låtsas.

– Och att ha kul, skratta med teamet, jag tror det är nödvändigt för att kunna vara koncentrerad när det gäller.

Vad letar du efter hos en ny medarbetare?

– Jag tror på en arbetsmiljö som är dynamisk och omväxlande, så förutom passion, letar jag efter människor som kommer att bidra med något nytt till teamet istället för att vara en kopia av någon annan.

Medarbetarstatistik

	2011	2010	2009
Antal anställda i medeltal	18 912		20 717 21 640
Sverige	8 839	8 545	8 700
Tyskland 1)	1 426	3 396	3 582
Baltikum	5 226	5 307	5 572
Personalomsättning, %	9,3	10,9	11,0
Sjukfrånvaro, % (Sverige)	2,5	2,7	3,0

1) SEB: s kontorsrörelse i Tyskland avyttrades i januari 2011

Utmärkelser för SEB som arbetsgivare

Universums enkät 2011 och 2010

	Sverige		Estland Lettland	Litauen
Unga yrkesverksamma 2011	4	2	1	3
Unga yrkesverksamma 2010	6	5	–	2
Studenter 2011	8	2	–	3
Studenter 2010	9	2	–	2

En sund arbetsplats

Personlig hälsa och en god arbetsmiljö är betydelsefullt för medarbetarnas välbefinnande och förmåga att utföra ett bra jobb. Det leder till lägre kostnader och främjar därmed ett gott affärsresultat. Banken erbjuder också sina medarbetare ett flertal tjänster och lösningar anpassade efter lokala förhållanden, som till exempel hem- och familjeservice, föräldraförsäkring, friskvårdsbidrag och företagshälsovård.

Ersättningar i SEB

SEB:s ersättningssystem är utformat för att attrahera, behålla och motivera medarbetare med rätt kompetens, som bidrar till bankens långsiktiga framgång. SEB arbetar aktivt för lika lön oavsett kön, och utvärderar löpande effekterna av ersättningsstrukturen och dess konkurrenskraft.

SEB tror på att uppmuntra goda prestationer, omdömesgilla beteenden och balanserat risktagande i linje med kundernas och aktieägarnas förväntningar, i syfte att uppmuntra till långsiktiga resultat och strategiska beslut.

Anställda har möjlighet att ta del av SEB:s långsiktiga värdeskapande, baserat på verksamhetens finansiella utveckling. Under 2011 erbjöds alla medarbetare för fjärde året i rad att delta i ett aktiesparprogram. 56 procent av medarbetarna deltar nu i ett eller flera av de aktiesparprogram som erbjudits mellan 2008 och 2011. Läs mer om SEB:s ersättningssystem på sidorna 67-69.

Ett hållbart perspektiv på bankverksamhet

Banker har en grundläggande roll i samhället och kan bidra till en hållbar tillväxt. Genom att tillhandahålla finansiering, investeringar, säkra betalningar och kapitalförvaltning kan banker främja ekonomisk aktivitet, internationell handel och ekonomisk trygghet. SEB har en bred syn på hållbarhet med satsningar inom såväl styrning och affärsetik som miljö- och sociala frågor, inklusive finansiering och investeringar.

Genomförda aktiviteter 2011

Under 2011 fortsatte SEB att stödja sina kunder och stärkte sin roll som relationsbank på flera sätt. En milstolpe i hållbarhetsarbetet var införandet av SEB:s koncerngemensamma ställningstaganden och branschpolicies. Dessa klargör SEB:s inställning i hållbarhetsfrågor och syftar till att främja en framtidsinriktad dialog med kunder och portföljbolag inom olika branscher. SEB fick en 'A-' rating av Carbon Disclosure Project för sitt arbete med och prestation avseende målet att minska bankens koldioxidutsläpp. SEB deltog också i en diskussion om hållbara finansieringslösningar i FN:s generalförsamling. SEB:s hållbarhetsarbete fick pris i både Estland och Lettland och SEB är fortsatt inkluderat i det globala indexet FTSE4Good, som mäter företags prestation enligt en erkänd modell för företagsansvar.

SEB:s syn på hållbarhet

Banker har en annorlunda roll när det gäller hållbar utveckling än andra branscher. Som tjänsteföretag har banker en relativt begränsad direkt påverkan på miljön. I rollen som förmedlare av kapital och finansiella medel har banker dock en betydande indirekt påverkan. SEB har verkat för ekonomisk och social utveckling genom sin affärsverksamhet i över 150 år.

SEB:s strategi är att göra hållbarhet till en fullt ut integrerad del av verksamheten. Det innebär att hållbarhetsfrågan genomsyrar allt från hur SEB interagerar med kunder och hanterar leverantörsrelationer till hur Banken hanterar dagens globala sociala och miljömässiga utmaningar. Syftet med SEB:s engagemang är att bidra till Bankens fortsatta framgång, att hjälpa och

Mer information på SEBs hemsida

SEB:s fullständiga rapportering (på engelska) inklusive alla nyckeltal och hållbarhetsrapporter finns på www.sebgroup.com/hallbarhet

SEB välkomnar dina frågor och synpunkter på cs@sebgroup.com

göra det möjligt för SEB:s intressenter att utveckla en mer hållbar verksamhet och att bidra till de lokalsamhällen där Banken är närvarande.

SEB:s hållbarhetsstrategi, som antogs för första gången 2009, fokuserar på åtta affärsprioriteringar inom tre ansvarsområden: styrning/affärsetik, miljö och sociala frågor. Strategin stöttas av bankens uppförandekod. SEB har också undertecknat ett antal internationella åtaganden, inklusive FN:s Global Compact, FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, och Ekvatorprinciperna, för projektfinansiering. SEB:s hållbarhetsstrategi baseras på en bred undersökning bland intressenter kring viktiga frågor för respektive grupp. SEB känner ansvar mot samtliga intressenter – genom att vara lönsam kan Banken skapa och distribuera ett direkt ekonomiskt värde. Ambitionen är att hjälpa kunderna att nå sina ambitioner samtidigt som vi driver en hållbar affärsverksamhet som bank.

SEB:s hållbarhetsrapportering

SEB verkar för transparenta och goda affärsprinciper. Därför rapporterar SEB enligt GRI G3:s riktlinjer och den finansiella sektorns tillägg, på en B-nivå. Hållbarhetsrapporten 2011, som är den femte i ordningen, fungerar också som den årliga rapporten till FN:s Global Compact och andra internationella initiativ. Hållbarhetsredovisningen kompletteras också med en separat Faktabok med en omfattande mängd hållbarhetsdata. Rapporterna är tillgängliga på sebgroup.com/hallbarhet.

SEB – en viktig del av ekonomin

	2011
Antal betalningar, miljoner	735
Lån till företag, miljarder kronor	680
Antal små och medelstora företagskunder	400 000
Kreditfaciliteter till mindre företag, miljarder kronor	240
Kundinlåning (privatpersoner och mindre företag),
miljarder kronor	260

Socialt ansvar

Under 2011 förbättrade SEB sitt erbjudande till de anställda. Interna karriärvägar profi lerades tydligare liksom SEB:s varumärke som arbetsgivare. SEB placerade sig högt i företagsranking bland studenter och unga yrkesverksamma i Sverige och i Baltikum. Planer på att ytterligare förbättra resultaten från SEB:s medarbetarundersökning Voice utvecklades och ett brett program för dialog med de anställda, You are SEB, startades. SEB fortsatte att förbättra tillgängligheten till sina experter, produkter och tjänster, till exempel genom lanseringen av en ny internetbank i Estland och applikationer för iPhone och iPad. SEB fortsatte att investera i nästa generation, barn och ungdomar, entreprenörer och i ett ökat medvetande om miljömässiga utmaningar. ialt öansvarnomiskt ansvar

Nyckeltal	2011	2010	2009
Andel anställda som rekommenderar SEB som arbetsplats till en vän, %	73	1)	70
Andel anställda som haft utvecklingssamtal ,%	94	1)	90
Andel kvinnliga chefer, %	43	44	42
Antal anställda som deltagit i program med Mentor	725	332	380
Ekonomiskt bidrag till sociala projekt, inklusive hanteringskostnader och klimat kompensation, Mkr	44,8	57,9	30,0

1) Medarbetarundersökningen Voice gjordes inte under 2010.

Miljöansvar

Arbetet med att minska SEB:s direkta miljöpåverkan under 2011 fortsatte. SEB:s koldioxidutsläpp från den egna verksamheten fortsatte att minska under året, med 6 procent. En handlingsplan för att minska aff ärsresorna togs fram och på den svenska marknaden testkörs fem bankkontor som "Gröna Kontor". Bankens första ställningstaganden och branschpolicies fastställdes. Kundansvariga och nyckelpersoner utbildades. Ambitionen är att ha genomfört dialoger med alla stora företagskunder till sommaren 2012. SEB lanserade också ett antal hållbarhetsprofi lerade produkter under året och fortsatte att emittera Gröna obligationer i samarbete med Världsbanken. Totalt gjordes 12 transaktioner inom ramen för Ekvatorprinciperna.

Nyckeltal	2011	2010	2009
Anskaff ade medel för Väldsbankens Gröna obligationer, miljoner US-dollar, aggregerat	2 000	1 600	1 000
Totalt förvaltat kapital i SRI fonder, Mkr	14 484	16 008 11 105
Antal SRI fonder	15	16	14
Totala koldioxidutsläpp, ton	34 590	36 929 41 516
Andel förnyelsebar el, % av total elförbrukning	72	64	43

Styrningsansvar

SEB fortsatte att ytterligare förbättra kundupplevelsen och stärka ambassadörskapet för bankens tjänster och varumärke under 2011. Banken lanserade fl era nya produkter för att förenkla vardagen och företagens situation för sina kunder, till exempel via fl era "Enkla" produkter. Bankens förebyggande rutiner för att förhindra bedrägerier och ekonomisk brottslighet utvecklades också under året. Division Kapitalförvaltning utökade analysteamet med fokus på miljö, sociala frågor och bolagsstyrning och genomförde fördjupade ägardialoger med portföljbolag om korruption – med särskild inriktning på svenska företag som påverkas av UK Bribery Act, vattenbrist, klimatförändringar och aff ärer i konfl iktzoner.

Nyckeltal	2011	2010	2009
Marknader där NPS1) används	8	7	4
Antal rån på bankkontor	1	0	3
Anställda tränade i att förhindra bedrägerier, %	52	49	43
Anställda tränade i uppförandekoden, %	93	93	87
Antal ägardialoger med portföljbolag	259	237	160

1) Netto rekommendationsgrad

Ekonomiskt ansvar

Det direkta ekonomiska värdet som SEB genererade och fördelade till intressenter i samhället uppgick till 31,4 miljarder kronor, en ökning med 7 procent jämfört med 2010. Det ekonomiska värdet består av löner till anställda (32 procent), betalningar till leverantörer (32 procent), skatt till stater (20 procent) och utdelning till aktieägare (12 procent).

Fördelning av ekonomiskt värde	2011	2010	2009
Löner till anställda, miljarder kronor	11,4	11,5	11,8
Leverantörsbetalningar, miljarder kronor	10,0	9,1	9,2
Skatter och avgifter, miljarder kronor	6,1	5,5	4,7
Utdelning till aktieägare, miljarder kronor	3,8	3,3	2,1

SEB-aktiens utveckling under 2011

I kölvattnet på skuldkrisen inom eurozonen sjönk värdet på SEB:s A-aktie med 29 procent under 2011 att jämföra med europeiskt bankindex, som föll med 33 procent. Vinsten per aktie uppgick till 5:06 kronor (3:07). Styrelsen föreslår en utdelning på 1:75 kronor per aktie för 2011 (1:50).

Aktiekapital

SEB-aktien noteras på Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen. Aktiekapitalet uppgår till 21,9 miljarder kronor, fördelat på 2 194,2 miljoner aktier. A-aktien berättigar till en röst, C-aktien till en tiondels röst.

Börshandel

2011 var ett svagt år på Stockholmsbörsen och OMX Stockholm Generalindex sjönk med 17 procent. Värdet på SEB:s A-aktie minskade med 29 procent medan FTSE European Banks Index sjönk med 33 procent. Under året omsattes SEBaktier till ett värde av 106 miljarder kronor. SEB är därmed liksom tidigare år ett av de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vid utgången av 2011 uppgick SEB:s marknadsvärde till 88 miljarder kronor.

Utdelningspolitik

Utdelningens storlek avgörs av såväl det ekonomiska klimatet som koncernens finansiella ställning och tillväxtmöjligheter. SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig tillväxt baserad på kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen. Utdelningen skall, över en konjunkturcykel, motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.

SEB behåller sin långsiktiga utdelningspolitik; framtida utdelningar fastställs dock med hänsyn till rådande ekonomiska läge, bankens intjäningsförmåga och kapitalsituation.

SEB:s C-aktie

För att underlätta utländskt aktieägande infördes C-aktien i slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna för C-aktier är begränsade och C-aktien utgör bara 1,1 procent av SEB:s aktiekapital. Banken har därför utrett möjligheterna att skapa ett aktieslag, där A- och C-aktien får samma värde. Utredningen har visat att det finns betydande praktiska svårigheter att införa en sådan struktur.

Enligt den svenska aktiebolagslagen kräver ett förslag om att C-aktien skulle likställas med A-aktien att det stöds av två tredjedels majoritet av totalt antal röster och aktier och 90 procent av de vid bolagsstämman företrädda A-aktieägarna. Dessutom måste förslaget godkännas av ägarna till en majoritet av samtliga A-aktier. Anledningen till detta är att ett beslut av detta slag skulle leda till en viss utspädningseffekt för A-aktieägarna. På grund av det stora antalet aktieägare i SEB skulle det vara en utdragen och komplicerad process att uppnå ett sådant godkännande.

2) I mars 2009 gjorde SEB en nyemission 5:11, vilket minskade resultatet per aktie.

14 seb årsredovisning 2011

seb-aktien

SEB-aktien
Data per aktie1)	2011	2010	2009	2008	2007
Nettoresultat före utspädning, kr	5:06	3:07	0:58	10:36	14:12
Nettoresultat efter
utspädning, kr	5:04	3:06	0:58	10:36	14:05
Eget kapital, kr	49:68	45:25	45:33	86:22	79:16
Justerat eget kapital, kr	54:92	50:34	49:91	94:81	89:96
Substansvärde, kr	54:92	50:34	50:17	95:44	92:23
Kassaflöde, kr	97:27			-11:60 -44:86 -20:48 125:24
Utdelning (A och C), kr	1:75	1:50	1:00	0:00	6:50
Omräknad utdelning
( A och C), kr	1:75	1:50	1:00	0:00	4:60
Börskurs vid årets slut
A-aktien, kr	40:09		56:10 44:34		42:95 117:01
C-aktien, kr	39:00		53:20 46:00		38:88 108:88
Högsta kurs under året
A-aktien, kr	62:00	56:55		53:00 120:90 177:10
C-aktien, kr	61:25	53:95		55:00 112:77 169:68
Lägsta kurs under året
A-aktien, kr	30:72	38:84	15:48		36:06 110:64
C-aktien, kr	33:00	42:18	15:22		36:06 103:93
Utdelning i relation till årets
resultat, %	34,6	48,0	172,0	0,0	32,6
Direktavkastning (utdelning
i relation till börskurs), %	4,4	2,7	2,3	0,0	3,9
P/E-tal (börskurs i relation till
resultat), %	7,9	18,2	75,8	4,1	8,3
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner		2 193,9 2 194,0 1 905,5 968,5			964,7
vid årets slut, miljoner		2 191,8 2 193,9 2 194,2 968,9 966,8

1) Tidigare år omräknade efter nyemissionen 2009.

Aktiekapitalets förändring

År	Transaktion	Kronor	Förändring av antalet aktier	Ackumulerat antal aktier	Aktie kapital, Mkr
1972				5 430 900	543
1975	Nyemission 1:5	125	1 086 180	6 517 080	652
1976	Nyemission 1:6	140	1 086 180	7 603 260	760
1977	Split 2:1		7 603 260	15 206 520	760
1981	Nyemission 1B:10	110	1 520 652	16 727 172	837
1982	Fondemission 1A:5		3 345 434	20 072 606	1 004
1983	Nyemission 1A:5	160	4 014 521	24 087 127	1 204
1984	Split 5:1		96 348 508	120 435 635	1 204
1986	Nyemission 1A:15	90	8 029 042	128 464 677	1 2841)
1989	Fondemission 9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
1990	Riktad emission 2)	88:42	6 530 310	263 459 664	2 635
1993	Nyemission 1:1		20 263 459 664	526 919 328	5 269
1994	Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
1997	Apportemission	91:30	61 267 733	588 246 062	5 882
1999	Nyemission 5:13)	35	116 311 618	704 557 680	7 046
2005	Nedsättning av aktiekapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872
	2009 Nyemission 5:11			10 1 507 015 171 2 194 171 802 21 942
	1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr, då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners.

3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner inte som aktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats (vilket skedde i januari 2000).

Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1), ändrades aktiernas nominella värde från 100 kronor till 10 kronor.

Aktiernas fördelning
Ägare till	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1–500	35 112 970	1,6	177 168
501–1 000	35 919 240	1,6	47 226
1 001–2 000	45 059 387	2,1	29 876
2 001–5 000	68 902 503	3,1	21 451
5 001–10 000	49 641 882	2,3	6 854
10 001–20 000	38 252 971	1,7	2 687
20 001–50 000	38 769 423	1,8	1 242
50 000–100 000	25 798 846	1,2	357
100 000–	1 856 714 580	84,6	636
	2 194 171 802	100	287 497

Antal utestående aktier, 31 december 2011

	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal utestå ende aktier	2 170 019 294 24 152 508 2 194 171 802
Skyddande av långsiktiga aktiebaserade
program 1) Återköp av egna aktier 2)	–2 344 366 0	0 0	–2 344 366 0
Antal utestå ende aktier	2 167 674 928		24 152 508 2 191 827 436

1) Utnyttjande av långsiktiga pågående aktierelaterade program 2005–2011. Inga återköp gjorda.

2) Beslut vid årsstämman 2011. Inga återköp gjorda.

SEB-aktien på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen

Mkr	2011	2010	2009	2008	2007
Börsvärde vid årets slut Börsomsätt ning		87 938 123 023	97 330 106 168 129 626 126 462 191 011 252 303	41 606	113 447

De största aktieägarna 1)

31 december, 2011	Andel av kapital, procent
Investor AB	20,8
Trygg-Stiftelsen	8,1
Alecta	7,2
Swedbank/ Robur fonder	3,3
Norska staten	2,9
Nordea fonder	1,7
SEB fonder	1,6
Wallenberg-stiftelser	1,5
Första AP-fonden	1,4
SHB fonder	1,3
Utländska ägare	23,7
1) För information om SEB:s största aktieägare se sidan 55 Källa: Euroclear AB/SIS Ägarservice AB

Förvaltningsberättelse

Under 2011 var SEB:s kunder mycket aktiva trots svårigheterna i de volatila marknaderna och osäkerheten i den globala ekonomin. Det var en god tillväxt i både ut- och inlåningsvolymer. Kreditkvaliteten i Baltikum förbättrades påtagligt. Under året har stor omsorg lagts på att bibehålla och förstärka Bankens kapitalstyrka och finansieringssituation. Årets resultat bidrog till SEB:s finansiella styrka.

Finansiell koncernöversikt

Viktiga händelser och trender under 2011

Första kvartalet

• De globala ekonomiska utsikterna förbättrades trots en rad risker och osäkerheter. Utvecklingen i Norden och framför allt Sverige var god. De baltiska ekonomierna fortsatte att återhämta sig, dock från en låg nivå.
• SEB köpte och konsoliderade DNB:s svenska bolåneportfölj.
• Den tyska kontorsrörelsen såldes och överfördes till Banco Santander. Arbetet med att slutföra avräkningen av de finansiella effekterna och den operationella separationen från SEB:s verksamhet pågår.

Andra kvartalet

• Den globala återhämtningen fortsatte trots en ny europeisk skuldkrisvåg. Den svenska ekonomin bromsade in men från höga nivåer och var fortsatt god.
• SEB:s strategiska satsningar gav tydligt resultat och den kombinerade företags-, hushålls- och fastighetsförvaltningsportföljen ökade med 4 procent sedan årsskiftet.

Tredje kvartalet

• Världsekonomin utmanades av problemen runt statsskulder och politisk osäkerhet. Börserna rasade. Utsikterna för de svenska och nordiska exportberoende ekonomierna försvagades, trots den underliggande styrkan. Ekonomierna i de baltiska länderna fortsatte dock att växa.
• SEB meddelade att Banken infört ett kostnadstak på 24 miljarder kronor som gäller till år 2014. Ambitionen för 2012 är högre - ett tak på 23,1 miljarder kronor.
• SEB förvärvade Irish life International Ltd från Irish Life & Permanent Group Holding plc. Köpet ger tillgång till den europeiska marknaden för försäkringsbaserade investeringsprodukter.
• SEB i Hongkong fick bankoktroj och kan därmed betjäna kunder som verkar i Asien via kontor i Peking, Shanghai, Hongkong, New Delhi och Singapore.

Fjärde kvartalet

● Det ekonomiska läget förvärrades då politiska svårigheter uppstått i samband med hanteringen av de akuta statskuldskriserna inom EU. Även utsikterna för Sveriges och Nordens ekonomier förvärrades, med undantag av Norge. De baltiska länderna står inför en tydlig exportledd inbromsning.

• SEB ingick ett avtal om att sälja kontorsrörelsen i Ukraina till Eurobank Group.
• Svenska myndigheter tillkännagav sin avsikt att införa de Basel III kapital-och likviditetsrelaterade kraven på större banker i Sverige tidigare än vad som gäller för europeiska banker i övrigt, samt med högre krav.
• Standard and Poor's uppgraderade SEB:s långfristiga seniora kreditbetyg till A+.
• SEB utnämndes till betalningsombud för Litauens insättningsgarantifond efter Snoras Banks konkurs.

Omräkning

I resultaträkningarna ingår avvecklad verksamhet. Där ingår effekter från avyttringen av den ukrainska kontorsrörelsen och resultatet från försäljningen av den tyska kontorsrörelsen. I balansräkningen visas tillgångar och skulder som hör till den ukrainska kontorsrörelsen på en egen rad.

I segmentrapporteringen har vissa aktiviteter som rör stora företag och institutioner i Baltikum flyttats från division Stora Företag & Institutioner till division Baltikum. Därutöver har vissa treasuryaktiviteter centraliserats medan större delen av gemensamma kostnader som tidigare rapporterades centralt har fördelats ut på divisionerna. Resultaträkningarna och allokerat kapital har räknats om i enlighet med detta.

Nyckeltal
	2011	2010	2009	2008	2007
Kvarvarande verksamheter1)
Räntabilitet på eget kapital, %	11,89	8,89	3,26	13,19	18,92
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:59	4:00	1:63	10:40	13:84
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:56	3:98	1:63	10:39	13:78
K/I-tal	0,61	0,65	0,60	0,59	0,54
Antal befattningar	16 704	16 323	17 970	18 933	17 403
Utlånings-/inlåningskvot, exkl repor och skuldinstrument, %	129	138	139	146	132
Totala verksamheter
Räntabilitet på eget kapital, %	10,77	6,84	1,17	13,15	19,30
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,50	0,30	0,05	0,42	0,63
Räntabilitet på riskvägda tillgångar, %	1,39	0,83	0,13	1,13	1,68
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:06	3:07	0:58	10:36	14:12
Vägt antal aktier, miljoner	2 194	2 194	1 906	969	965
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:04	3:06	0:58	10:36	14:05
Vägt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 204	2 202	1 911	970	969
Kreditförlustnivå, %	-0,08	0,15	0,92	0,30	0,11
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar, %	71,1	69,2	69,5	68,5	n.a.
Andel osäkra lånefordringar, netto %	0,39	0,63	0,76	0,41	n.a.
Andel osäkra lånefordringar, brutto %	0,84	1,28	1,46	0,73	n.a.
Riskvägda tillgångar2), miljarder kronor	828	800	795	986	842
Kärnprimärkapitalrelation2), %	11,25	10,93	10,74	7,11	7,34
Primärkapitalrelation2), %	13,01	12,75	12,78	8,36	8,63
Total kapitaltäckningsgrad2), %	12,50	12,40	13,50	10,62	11,04
Antal befattningar	17 633	19 125	20 233	21 291	19 506
Depåförvaring, miljarder kronor	4 490	5 072	4 853	3 891	5 314
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 261	1 399	1 356	1 201	1 370

1) 2010–2009 omräknade och 2008–2007 proformaberäknade exklusive kontorsrörelsen i Tyskland. 2) Basel II (myndighetsrapportering med övergångsregler).

Resultat och lönsamhet

Rörelseresultatet för 2011 uppgick till 15 345 Mkr (11 389), en ökning med 35 procent. Den starkare kronan minskade rörelseresultatet med 485 Mkr. Nettoresultatet från kvarvarande verksamheter ökade till 12 299 Mkr (8 820). Nettoresultatet (efter skatt), inklusive den negativa effekten på 1 155 Mkr (2 022) från försäljningen av de tyska och ukrainska kontorsrörelserna uppgick till 11 144 Mkr (6 798), vilket var en ökning med 64 procent för året.

Rörelseintäkterna uppgick till 37 686 Mkr (36 735), en ökning med 3 procent jämfört 2010.

Räntenettot på 16 901 Mkr (15 930) för helåret var 6 procent högre än 2010. Den kundrelaterade in- och utlåningen bidrog tillsammans med 1 820 Mkr mer till räntenettot jämfört med 2010 drivet av att snittvolymerna vad gäller ut- och inlåning var 7 respektive 8 procent högre.

Räntenettot från övriga aktiviteter var 849 Mkr lägre än 2010 av flera skäl. Högre kortfristiga marknadsräntor fick en

Resultaträkning: kvartalsvis
Mkr	2011:4	2011:3	2011:2	2011:1	2010:4
Räntenetto	4 318	4 122	4 215	4 246	4 505
Provisionsnetto	3 637	3 489	3 554	3 495	3 895
Nettoresultat av finansiella transaktioner	589	903	825	1 231	506
Livförsäkringsintäkter: netto	992	659	764	782	780
Övriga intäkter: netto	- 202	34	143	- 110	314
Summa intäkter	9 334	9 207	9 501	9 644	10 000
Personalkostnader	-3 423	-3 393	-3 525	-3 592	-3 538
Övriga kostnader	-2 030	-1 705	-1 904	-1 785	-1 938
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	- 475	- 435	- 425	- 429	- 644
Omstruktureringskostnader					- 9
Summa kostnader	-5 928	-5 533	-5 854	-5 806	-6 129
Resultat före kreditförluster	3 406	3 674	3 647	3 838	3 871
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	- 1	2	- 5	6	20
Kreditförluster: netto	- 240	33	558	427	501
Rörelseresultat	3 165	3 709	4 200	4 271	4 392
Skatt	- 531	- 861	- 789	- 865	- 752
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	2 634	2 848	3 411	3 406	3 640
Avvecklad verksamhet	- 300	- 24	- 41	- 790	- 131
Nettoresultat	2 334	2 824	3 370	2 616	3 509
Minoritetens andel	10	7	6	14	6
Aktieägarnas andel	2 324	2 817	3 364	2 602	3 503
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning: kr	1:20	1:29	1:55	1:55	1:66
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1:20	1:29	1:54	1:54	1:64
Total verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	1:06	1:28	1:53	1:19	1:60
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1:06	1:28	1:52	1:18	1:58

positiv effekt. Minskade obligationsinnehav, en strukturförändring inom obligationsportföljen mot högsta kreditbetyg och en förlängning av förfallostrukturen fick negativa effekter. Därutöver var effekterna efter slutförandet av försäljningen av den tyska kontorsrörelsen negativa. Avgiften till den svenska stabilitetsfonden på 515 Mkr för helåret, vilken fördubblats för 2011, hade också en negativ inverkan på räntenettot.

Provisionsnettot uppgick till 14 175 Mkr, oförändrat jämfört med 2010 (14 120). Minskade värdepappersavgifter och betalningsprovisioner motverkades av högre kreditavgifter.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade till

3 548 Mkr (3 148), främst beroende på högre aktivitet inom valu-

Resultat före kreditförluster 1)

Geografisk fördelning, 2011

1) ) Kvarvarande verksamhet, exklusive övrigt och elimineringar.

2) Exklusive centraliserad treasuryverksamhet

tahandeln och kapitalmarknaden under året. Realiserade och orealiserade förluster på värdepappersinnehav som direkt påverkats av den europeiska statsskuldskrisen under 2011 minskade nettoresultatet av finansiella transaktioner med 612 Mkr.

Livförsäkringsintäkter, netto minskade med 2 procent till 3 197 Mkr (3 255), vilket primärt berodde på lägre marknadsvärderingar på försäkringstillgångarna och det låga ränteläget.

Övriga intäkter, netto, var negativt och uppgick till 135 Mkr (282) inklusive realiserade förluster på 357 Mkr från försäljningen av värdepapper som direkt påverkats av den europeiska statsskuldskrisen. Övriga intäkter omfattade också normala effekter från säkringsredovisning.

Divisionsvis fördelning, 2011

Rörelsekostnader

De totala rörelsekostnaderna minskade med 3 procent till 23 121 Mkr (23 751). Personalkostnaderna var oförändrade jämfört med förra året och uppgick till 13 933 Mkr (13 920). I Övriga kostnader, som ökade under året, ingår kostnader för förbättringar av IT-infrastrukturen.

Reserveringar och kreditförluster

Nettoåterföringar av kreditförluster på 778 Mkr (-1,609) visar en fortsatt förbättrad kreditkvalitet i de baltiska länderna. Totalt uppgick nettoåterföringarna under året inom division Baltikum till 1 485 Mkr (-873). Den totala reserveringsgraden för individuellt värderade osäkra lånefordringar ökade till 71 procent (69), medan reserveringsgraden för koncernens problemlån minskade till 64 procent (66). Se vidare sidan 44.

Skatter

Den totala skattekostnaden uppgick till 3 046 Mkr (2 569) vilket motsvarar en effektiv skattesats på 20 procent (23).

Avvecklad verksamhet

Resultatet från avvecklad verksamhet uppgick till -1 155 Mkr (-2 022). Det är det kombinerade resultatet från de avvecklade kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina. Arbete och diskussioner för att slutföra affärerna och den operativa uppdelningen pågår.

Finansiell struktur

Koncernens balansomslutning per den 31 december 2011 uppgick till 2 363 miljarder kronor (2 180), en ökning med 8 procent sedan utgången av 2010.

Tillgångar

Den största tillgångsposten i balansräkningen utgörs av utlåning till allmänheten, som under 2011 ökade med 10 procent till 1 186 miljarder kronor (1 075). Utlåning till kreditinstitut minskade till 129 miljarder kronor (184).

SEB:s totala kreditportfölj ökade till 1 702 miljarder kronor (1 589 exklusive den tyska kontorsrörelsen). Ytterligare information finns på sidorna 41–45 och i not 18.

Finansiella tillgångar inom försäkringsrörelsen rapporteras under finansiella tillgångar till verkligt värde. Finansiella tillgångar inom fondförsäkring där försäkringstagarna bär risken uppgick till 187 miljarder kronor (179) och inom traditionell försäkring uppgick tillgångarna till 83 miljarder kronor (86).

Räntebärande värdepappersportföljer

SEB har en portfölj av räntebärande papper för investerings-, likviditets- och kundhandelsändamål. Innehaven består främst av statsobligationer, säkerställda obligationer, obligationer emitterade av finansiella institutioner och strukturerade krediter.

Vid utgången av 2011 uppgick SEB:s nettoposition i räntebärande värdepapper till 247 miljarder kronor (278). En strukturförändring mot värdepapper av högre kvalitet i portföljerna under 2011 har stärkt kreditkvaliteten. Innehav av icke säkerställda obligationer emitterade av finansiella institut och strukturerade obligationer har ersatts av värdepapper med högre kreditkvalitet såsom stats-, överstatliga och säkerställda obligationer. Värdepapper av högsta kvalitet utgjorde vid årsskiftet

Exponering mot statspapper från GIIPS

Mkr	Grekland	Italien	Portugal	Spanien
2011
Nominellt belopp	757	303	–	–
Verkligt värde	181	235	–	–
2010
Nominellt belopp	762	1196	666	382
Verkligt värde	572	993	575	367

Balansräkningens struktur

31 december 2011

83 procent av innehaven (77).

Per den 31 december 2011 hade investeringsportföljen med räntebärande instrument minskat till 28 miljarder kronor från 48 miljarder ett år tidigare, vilket var i linje med planen att reducera innehaven genom amorteringar och begränsade försäljningar. Det finns inga osäkra fordringar i portföljen. Under rådande förutsättningar på kreditmarknaden är SEB:s uppfattning att materiella fallissemang i dessa portföljer är osannolika och att risken för nedskrivningar är begränsad.

Den totala nominella exponeringen på obligationer i Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien (GIIPS) uppgick till 14 miljarder kronor (19), av vilket statsobligationer utgjorde 1 miljard kronor (3). Realiserade och orealiserade förluster på GIIPS-relaterade statsobligationer uppgick till 884 Mkr. Efter att värderingsreserver för obligationer som klassificerats som Finansiella tillgångar som kan säljas lösts upp var nettoeffekten -661 Mkr. Se vidare sidan 45, not 5 och 19.

Derivat

Vid utgången av 2011 uppgick det nominella värdet av koncernens derivatkontrakt till 10 846 miljarder kronor (9 638). Volymerna uppstår i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivatprodukter i syfte att kunderna skall kunna hantera sina finansiella risker. Sedan hanterar SEB risken i de uppkomna positionerna genom att ingå motsvarande kontrakt på marknaden. Huvuddelen av de derivatvolymer som förtecknas i not 45 har alltså uppstått via den kunddrivna affären. Derivatkontrakten ingår i handelslagret och marknadsvärderas löpande.

Koncernen använder också derivat i syfte att skydda kassaflöden och verkligt värde i tillgångar och skulder från räntefluktuationer. Även dessa kontrakt redovisas till verkligt värde.

Tyngdpunkten för koncernens derivatengagemang, främst ränte- och valutarelaterade terminer, ligger på kontrakt med en kort löptid. En mindre del utgörs av så kallade clearade kontrakt som kontantavräknas löpande.

Positiva marknadsvärden innebär motpartsrisk. (beskrivs i Risk-, likviditets- och kapitalhanteringskapitlet, sid 44.)

Immateriella tillgångar inklusive goodwill

Immateriella tillgångar uppgick vid utgången av 2011 till 17,9 miljarder kronor (16,9). Cirka 59 procent utgörs av goodwill. De största goodwillposterna är relaterade till förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997 (5,7 miljarder kronor) samt SEB Korts investeringar i Danmark och Norge (1,2 miljarder). Goodwillposter skrivs inte av enligt plan, utan prövas i stället för nedskrivning minst årligen. Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 4,1miljarder kronor (3,6).

Inlåning och upplåning

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag osv.), upplåning från svenska, tyska och andra finansinstitut samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån inklusive säkerställda obligationer, samt förlagslån. Under 2011 ökade in- och upplåning från allmänheten med 21 procent till 862 miljarder (712). Inlåning från kreditinstitut sjönk med 5 procent till 201 miljarder kronor (213).

Skulder i försäkringsrörelsen

Vid slutet av året uppgick skulderna i försäkringsrörelsen till 270 miljarder kronor (264). Av detta utgjorde 181 miljarder (175) finansiella åtaganden (fondförsäkring) medan 89 miljarder (89) var försäkringsåtaganden (traditionell försäkring).

Eget kapital

Vid ingången av 2011 hade SEB ett eget kapital på 99,5 miljarder kronor. Av detta togs 3 291 Mkr i anspråk för utdelning i enlighet med beslut vid årsstämman 2011. Vid utgången av 2011 uppgick det egna kapitalet till 109,2 miljarder kronor.

Kapitaltäckning

SEB-koncernen är en finansiell koncern som innefattar bolag med bank-, finans-, värdepappers- och försäkringsrörelse. Reglerna om kapitalkrav gäller för varje enskilt bolag inom koncernen som har tillstånd att driva bank, finans- eller värdepappersrörelse. Därtill skall kapitalkraven vara uppfyllda för den finansiella företagsgruppen. På motsvarande sätt skall bolag inom koncernen som bedriver försäkringsverksamhet uppfylla solvensregler.

SEB-koncernen skall också uppfylla kapitalkrav avseende koncerner vilka bedriver både bank- och försäkringsverksamhet ("finansiella konglomerat").

Kapitalställning

SEB har fortsatt stabila och starka kapitalrelationer. Vid årsskiftet 2011 var kärnprimärkapitalrelationen 13,7 procent (12,2), primärkapitalrelationen 15,9 procent (14,2) och totalkapitalrelationen 15,2 procent (13,8). Koncernens riskvägda tillgångar (RWA) räknat enligt Basel II uppgick till 679 miljarder kronor (716). Givet försäljningen av den tyska kontorsrörelsen som minskade RWA med 37 miljarder kronor, var koncernens RWA i princip oförändrat. RWA-ökningar från ökad kreditexponering och från det nya kravet på stressat VaR, motverkades av att så kallade avancerade interna riskklassmodeller har införts (efter myndighetsgodkännande) och av en lägre riskvikt på portföljen, vilket visar på en positiv riskmigration.

Justerat för myndigheternas övergångsregler de första åren med Basel II, rapporterar SEB riskvägda tillgångar på 828 miljarder kronor (800), en primärkapitalrelation på 13,0 procent (12,8) och en totalkapitalrelation på 12,5 procent (12,4). Mer information om kapitaltäckning och kapitalbas finns på sidorna 52-53 och i not 47.

Utdelning

Styrelsen föreslår till årsstämman en utdelning på 1:75 kronor per A- och C-aktie, vilket som andel av vinst per aktie uppgår till 35 procent. Den totala utdelningen uppgår till 3 836 Mkr

Rating
	Moody's Outlook Stable (December 2011)	Outlook Stable (December 2011)	Standard &Poor's	(September 2011)	Fitch Outlook Stable
Kort	Lång	Kort	Lång	Kort	Lång
P–1	Aaa	A–1+	AAA	F1+	AAA
P–2	Aa1	A–1	AA+	F1	AA+
P–3	Aa2	A–2	AA	F2	AA
	Aa3	A–3	AA–	F3	AA–
	A1		A+		A+
	A2		A		A
	A3		A–		A–
	Baa1		BBB+		BBB+
	Baa2		BBB		BBB
	Baa3		BBB–		BBB–

(3 291), beräknat på det totala antalet utgivna aktier per den 31 december 2011, inklusive återköpta aktier. SEB-aktien handlas utan utdelning den 30 mars 2012. Avstämningsdag föreslås bli den 3 april 2012 och utdelningen betalas ut den 10 april 2012.

Förslaget skall ses mot bakgrund av utsikterna för makroekonomin, koncernens intjäningsförmåga och kapitalsituation. Styrelsens utdelningspolicy är att utdelningen över en konjunkturcykel skall motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.

Rating

Alla ratinginstitut bekräftade SEB:s nuvarande rating och utsikter under 2011. I december uppgraderade Standard & Poor's SEB:s långsiktiga rating till A+. SEB var en av fem banker som uppgraderades av 50 toppbanker i Europa.

Tabellen visar SEB:s rating i februari 2012.

I februari 2012 tillkännagav Moody's att 114 europeiska finansiella institutioner valts ut för utvärdering och eventuell nedgraderering. Det främsta skälet var den europeiska statsskuldkrisen och dess negativa konsekvenser. Alla fyra svenska storbanker kommer att utvärderas. Slutresultatet är svårt att förutse.

Försäljning av kontorsrörelser

Den försäljning av SEB:s tyska kontorsrörelse till Banco Santander, som tillkännagavs 2010, slutfördes i januari 2011. I november 2011 tillkännagav Banken ett avtal om att sälja den ukrainska kontorsrörelsen till Eurobank Group. Fullgörandet av försäljningen är avhängig myndigheternas godkännande och förväntas slutföras i mitten av 2012. Verksamheten har klassificerats som avvecklad verksamhet. För båda transaktionerna pågår ett arbete att slutföra stängningen och den operationella uppdelningen.

Dessa affärer skall ses i ljuset av den pågående strategiska inriktningen utanför Sverige och Baltikum på stora företagskunder i de nordiska länderna och i Tyskland.

Effekter av framtida förändringar i pensionsredovisning

Under 2011 publicerade IASB en ändring av regelverket för redovisning av förmånsbestämda pensioner (IAS 19 Ersättningar till anställda) som träder i kraft den 1 januari 2013. Under förutsättning att ändringen antas av EU innebär de nya redovisningsreglerna att den så kallade korridormetoden tas bort . Därmed kommer skillnaden mellan marknadsvärdet på tillgångar som hålls för framtida pensionsåtaganden och ett beräknat nuvärde på dessa pensionsåtaganden som inte redovisats i resultatet dras av från eget kapital. För moderbolaget gäller fortsatt de svenska reglerna enligt tryggandelagen.

Den 31 december 2011 uppgick nettovärdet av koncernens pensionsåtaganden till 21,5 miljarder kronor och nettomarknadsvärdet av SEB:s pensionstillgångar till 18,0 miljarder kronor. Den för närvarande tillämpade korridormetoden innebär att en tillgång på 3,8 miljarder redovisas i balansräkningen, och det beräknade underskottet vid årsskiftet 2011 var 3,5 miljarder kronor. Skillnaden på 7,2 miljarder skulle ha givit ett avdrag på 5,3 miljarder, efter skatt, om förslaget hade tillämpats för 2011. Hanteringen av detta avdrag i kapitaltäckningssammanhang är ännu inte fastställd. Ytterligare information om pensionsredovisning återfinns i redovisningsprinciperna och not 9b.

De framtida effekterna i resultaträkningen innebär oförändrade kostnader för tjänstgöring medan räntekostnaden skall beräknas med diskonteringsräntan på nettopensionsskulden. Förväntad avkastning på pensionstillgångar tas bort. Effekter av omvärderingar som uppkommer t ex vid ändringar av diskonteringsräntan skall redovisas i Övrigt totalresultat. Borttagande av avskrivningar på aktuariella förluster och den ändrade ränteberäkningen skulle ha minskat 2011 års resultat (före skatt) med cirka 350 Mkr.

Utsikter för 2012

Det makroekonomiska läget är den främsta riskfaktorn när det ller koncernens intjäningsförmåga och finansiella stabilitet. Det påverkar i första hand kreditkvaliteten och därmed koncernens kreditrisk. På medellång sikt präglas utsikterna för den globala ekonomin av osäkerhet. Medan de nordiska ekonomierna fortfarande är starka, kan åtstramningsåtgärderna i många länder öka landrisken som kan komma att dämpa den ekonomiska tillväxten, som i sin tur kan påverka SEB:s huvudmarknader. Denna effekt har blivit uppenbar efter den ökande osäkerheten under 2011. Landrisker kan också påverka värderingar av obligationsinnehav.

SEB tar också marknads-, likviditets-, operationella och livförsäkringsrisker. Koncernens riskstruktur och dess riskhantering beskrivs mer detaljerat på sidorna 36-53.

SEB:s konkurrenskraft kan komma att påverkas negativt av den svenska varianten och tidigarelagda införande av de internationella Basel III-reglerna för kapital, likviditet och finansiering.

SEB avvaktar ett domstolsutslag angående ett utestående krav på källskatterestitution på den schweiziska skattemyndigheten. Totalt tvistigt belopp uppgår till 670 Mkr. Extern expertis bekräftar att SEB:s fordran sannolikt kommer att inflyta.

Stora Företag & Institutioner

Division Stora Företag och Institutioner erbjuder sina kunder integrerade affärs- och investeringstjänster, inklusive den verksamhet som bedrivs under namnet SEB Enskilda. Divisionen har två stora affärsområden - Trading and Capital Markets och Global Transaction Services. De andra affärsenheterna, CRM, Commercial Real Estate, Corporate Finance och Structured Finance, återfinns inom Corporate Banking.

Divisionens huvudsakliga verksamhetsområden är:

• Utlåning och produkter för kapitalanskaffning
• Handel i aktier, valutor, räntebärande instrument, råvaror, derivat, futures och börshandlade fonder
• Rådgivningstjänster, mäkleri, analys och handlarstrategier för kapitalmarknaden, räntehandeln, råvaror och valutahandeln
• Prime brokerage och värdepappersrelaterade finansieringslösningar
• Corporate finance
• Export-, projekt- och handelsfinansiering
• Förvärvsfinansiering
• Riskkapital
• Cash management, likviditetshantering och betalningslösningar
• Förvar av värdepapper
• Handels- och leverantörsfinansiering.

	2011	2010
Andel av SEB:s totala intäkter, %	45	46
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	49	57
Andel av SEB:s personal, %	15	15

Resultaträkning

Mkr	2011	2010	Förändring, %
Räntenetto	7 533	7 328	3
Provisionsnetto	5 378	5 275	2
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 000	3 366	19
Övriga intäkter, netto	618	322	92
Intäkter	17 529	16 291	8
Personalkostnader	-3 915	-3 959	-1
Övriga kostnader	-4 841	-4 649	4
Av- och nedskrivningar av tillgångar	-227	-170	34
Kostnader	-8 983	-8 778	2
Resultat före kreditförluster	8 546	7 513	14
Vinster och förluster vid
avyttring av tillgångar	-1	20
Kreditförluster	-224	-203	10
Rörelseresultat	8 321	7 330	14
K/I-tal	0 ,51	0,54
Allokerat kapital, miljarder kronor	26,7	25,8
Räntabilitet, %	22,4	20,5
Antal befattningar, medeltal	2 493	2 343

Lönsamhet i oroliga tider

Den europeiska skuldkrisen och den globala tillväxtoron karaktäriserade 2011. De flesta aktiebörser avslutade året med tvåsiffriga indexnedgångar och aktiviteten i den förvärvsrelaterade verksamheten var fortsatt låg. Kunderna var aktiva och fortsatte att efterfråga tjänster inom de flesta affärsområdena. Detta resulterade i stabil intjäning och hög kreditkvalitet.

Rörelseintäkterna ökade med 8 procent från förra året, drivet av högre kundaktivitet inom de flesta affärsområden. Rörelsekostnaderna för helåret ökade med 2 procent jämfört med 2010. Rörelseresultatet uppgick till 8 321 miljoner kronor, en ökning med 14 procent mellan åren.

SEB:s lågriskprofil, i kombination med högre kundaktivitet inom valutahandel och kapitalmarknad när kunder anpassade sig till de osäkra marknaderna, genererade ett stabilt resultat inom Trading and Capital Markets. Högre volatilitet drev upp volymerna på aktiemarknaden och SEB Enskilda Equities behöll platsen som marknadsledande på de nordiska och baltiska börserna. Rörelseresultatet för Trading Capital Markets ökade med 4 procent jämfört med 2010.

Global Transaction Services gynnades av högre räntor och en fortsatt stark tillväxt inom alla geografier och kundsegment. Den förvaltade depåvolymen återspeglade de lägre värdena på börserna och uppgick till 4 490 miljarder kronor (5 072). Rörelseresultatet för Global Transaction Services var 41 procent högre 2011 jämfört med 2010.

Corporate Banking presenterade ett rekordhögt resultat för 2011 till följd av ökade affärsvolymer. Under året steg utlåningen med 50 miljarder kronor medan efterfrågan på förvärvsrelaterade aktiviteter och börsintroduktioner minskade. Rörelseresultatet för Corporate Banking var 14 procent högre än 2010.

Divisionens intäkter per land 2011, procent av totala intäkter (17 529 Mkr) Rörelseresultat per aff ärsområde 2011, procent av totalt rörelseresultat (8 321 Mkr) 2011 2010 Corporate Banking 50 (50) Trading and Capital Markets 35 (38) Global Transaction Services 15 (12) 2011 2010 Sverige 48 (49) Tyskland 15 (14) Norge 11 (11) Finland 6 (6) Danmark 5 (6)

Expansionen utanför Sverige tar fart

Tillväxtinitiativen i Norden utanför Sverige och i Tyskland lanserades i januari 2010. Två år senare är de planerade rekryteringarna av erfarna medarbetare slutförda och SEB har lyckats knyta till sig nya kunder enligt plan. Under året har över 100 nya kunder lagts till de som tillkom 2010, vilket ger en total på cirka 200. Kundaktivitetsnivån i dessa länder har också förbättrats som ett resultat av tillväxtinitiativen och

SEB har ökat marknadsandelarna inom samtliga marknader. Detta har också resulterat i en starkare lokal närvaro och ett större deltagande i inhemska transaktioner.

Övriga länder 15 (14)

Under hösten 2011 erhöll SEB en lokal bankoktroj i Hongkong varifrån man kommer att erbjuda ett brett sortiment av produkter till företagskunder och globala fi nansiella institutioner. Det nya kontoret kommer att ge ytterligare styrka till kontoren i Asien, det vill säga Peking, Hongkong, New Delhi, Shanghai och Singapore.

De viktigaste utmärkelserna 2011

Bästa relationsbanken i Sverige Prospera Årets fi nansiella rådgivare i Norden Prospera Nummer 1inom aktiehandel för alla institutioner i Norden Prospera Nummer 1 inom valutahandel i Norden Global Finance Bästa bank för cash management i Norden och Baltikum Euromoney Bäst på förvaring av värdepapper i Norden Global Finance Bästa bank för nyemissioner av svenska obligationer Prospera

Hur vill du sammanfatta 2011?

Det har varit ett år präglat av stor osäkerhet och volatila marknader som har påverkat både oss och våra kunder. Det ärtillfredsställande att se att både vi och våra kunder lyckats väl med att navigera genom dessa svåra tider.

Hur fungerar strategin för tillväxt i Norden och Tyskland?

Vår relationsbankmodell är mycket uppskattad. Både i Norden och i Tyskland har våra kunder valt att växa med oss. Nya kunder med potential för långsiktiga relationer har också tillkommit. Vi ser en tydlig utväxling av satsningen i alla våra tillväxtmarknader.

Vad gör SEB annorlunda när marknaden blir mer volatil?

Kundernas behov förändras i turbulenta tider och det är viktigt att vi har en bra dialog. Med färre banker som konkurrerar om nya aff ärer och med vår relationsmodell har SEB en stark position att växa med både existerande och nya kunder.

Kan er aff ärsmodell vara lönsam i ett fortsatt sämre ekonomiskt läge?

Vår aff ärsmodell är kunddriven. Även under ett år så volatilt som 2011 märks detta i vår stabila intjäning. Hela vårt DNA och vår aff ärsmodell är utformade för att stödja en hög kundaktivitet. Även om det ekonomiska läget försvagats har vi inte märkt någon större dämpning av kundernas aktivitet. Däremot anpassar kunderna sina riskstrategier efter det förändrade ekonomiska klimatet.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Bankverksamhet handlar om att ha ett långsiktigt perspektiv och att vara nära kunderna. Detta är förmodligen mer sant nu än någonsin. Nya regelverk kommer att påverka hela den fi nansiella industrin. sVi håller oss till vår långsiktiga aff ärsmodell. SEB har stabilitet och kapacitet att fortsätta stödja kunderna även under snabbt förändrade marknadsförhållanden.

SEB:s affärsmodell

SEB har en lång tradition av relationer med stora företagskunder och har utvecklat en djup kunskap om olika branscher och banktjänster. Trots den ökade konkurrensen på kärnmarknaderna har SEB fortsatt att stärka kundrelationerna och behållit förstapositionen inom nyckelområdena. Den kunddrivna affärsmodellen i kombination med en rad topprankade produkterbjudanden och kvalificerade medarbetare är nyckelfaktorerna bakom framgången.

Gröna produkter

Både kunder och investerare efterfrågar mer hållbara produkter och tjänster. Ett exempel är så kallade gröna obligationer. SEB har emitterat gröna obligationer för 2 miljarder US-dollar sedan dessa värdepapper började utfärdas 2008. Det är mer än någon annan bank i världen. Idén utvecklades genom diskussioner med kunder som ville integrera klimatmedvetenhet i traditionella produkter i en tid då det inte fanns statliga papper av denna typ. Efterfrågan på gröna obligationer kan komma att öka under kommande år då projekt relaterade till miljö och förnyelsebar energi förväntas öka.

Trading and Capital Markets – intäkter Fördelade på större produktgrupper, exkl. investeringsportföljer

24 seb årsredovisning 2011

Kontorsrörelsen

Division Kontorsrörelsen betjänar privatkunder samt mindre och medelstora företag i Sverige och är också ansvarig för SEB:s kortverksamhet i Norden. Kunderna har tillgång till SEB:s kompletta utbud av finansiella tjänster via kontor, telefon, internet och mobiler.

Divisionens affärsområden är:

• Kontorsrörelsen Sverige med 1,6 miljoner privatkunder och 160 000 mindre och medelstora företagskunder, varav cirka 117 000 är aktiva användare av bankens betaltjänst. Kunderna betjänas via 165 kontor, Telefonbanken (2,5 miljoner samtal under 2011) och internettjänster (1,1 miljoner kunder).
• ● Kort med 3,2 miljoner utgivna kort (betal-, kredit- och bankkort samt profilerade kort). Affärsområdet bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland och inkluderar varumärken som Eurocard och Diners Club. Kort har också inlösenavtal med över 200 000 inköpsställen.

	2011	2010
Andel av SEB:s totala intäkter, %	24	23
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	15	15
Andel av SEB:s personal, %	21	21

Resultaträkning

Mkr	2011	2010	Förändring, %
Räntenetto	5 846	5 008	17
Provisionsnetto	3 175	3 240	-2
Nettoresultat av finansiella transaktioner	302	273	11
Övriga intäkter, netto	96	48	100
Intäkter	9 419	8 569	10
Personalkostnader	-2 694	-2 650	2
Övriga kostnader	-3 568	-3 381	6
Av- och nedskrivningar av tillgångar	-79	-84	-6
Kostnader	-6 341	-6 115	4
Resultat före kreditförluster	3 078	2 454	25
Vinster och förluster vid
avyttring av tillgångar		-1
Kreditförluster	-476	-543	-12
Rörelseresultat	2 602	1 910	36
K/I-tal	0,67	0,71
Allokerat kapital, miljarder kronor	10,2	9,7
Räntabilitet, %	18,9	14,5
Antal befattningar, medeltal	3 532	3 404

Turbulent ekonomi

Positiva ekonomiska utsikter och stigande räntor under inledningen av 2011 ersattes av allt mer negativa tecken på vikande förtroende från såväl hushåll som små och medelstora företag i spåren av den europeiska skuldkrisen. SEB:s kunder var dock aktiva även under dessa omständigheter, vilket ledde till en väsentlig ökning av divisionens resultat.

Ökad företagsmarknadsandel

För att betjäna företagskunderna än bättre fokuserade SEB:s kundansvariga under året på helheten i rådgivningen till företagskunderna – företaget, ägaren och de anställda. Marknadsandelen bland mindre företag mätt som aktiva kunder (de som använder SEB:s betaltjänster) steg till 12 procent (11). Företagskrediter ökade med 25 procent och antalet små och medelstora företagskunder med 11 000 till 117 000. Dessutom fick SEB för tredje gången utmärkelsen "Årets småföretagarbank" av Privata Affärer.

Tjänster för privatkunder

Den strategiska inriktningen på långsiktiga kundrelationer fortsätter. Under den finansiella turbulensen erbjöd SEB individuell rådgivning till 400 000 helkunder, inte minst med fokus på kundernas sparande och risknivå. Detta gynnade den långsiktiga trenden för kundnöjdhet och motverkade den negativa effekten av exempelvis debatter i media och osäkerhet i de finansiella marknaderna, något som fick avtryck i minskande kundnöjdhet under den finansiella nedgången i augusti.

SEB fortsatte att utveckla en öppen och tillgänglig kommunikation med kunderna, till exempel via öppna chattar på Internet och öppen kundservice via Facebook. SEB fortsatte också att utveckla applikationer för mobila tjänster i smarta mobiltelefoner och iPad.

Nya kontrakt för SEB Kort

Affärsaktiviteten inom Kort var hög under 2011 och SEB vann och omförhandlade ett stort antal kontrakt. Korts omsättning ökade med 6 procent och den genomsnittliga transaktionssumman fortsatte att minska, vilket reflekterar den ökade användningen av kort för vardagsutgifter.

Kunderna fortsatte att efterfråga tilläggstjänster och visade ett särskilt stort intresse för försäkringar i samband med betalningar. Handlarna fortsatte att ställa krav på e-handelslösningar och lösningar som fungerar i hela Norden. Kort som ges ut i hela Europa ökar också, både avseende volymer och omsättning.

Kort fortsatte att effektivisera, förebygga bedrägerier och löpande utveckla sitt erbjudande för att möta konkurrensen från nya betalningslösningar via internet och mobiler. Teknologisk utveckling och förmågan att möta nya regelverk är kritiska framgångsfaktorer inom kortbranschen framöver.

Privata bolån, Sverige Exklusive lånelöften, Miljarder kronor

Utveckling för kort 2007 = Index 100

Utveckling för inlåningsvolymer Miljarder kronor

Rörelseresultatet ökade med 36 procent

Divisionens rörelseresultat steg till 2 602 Mkr (1 910). Volymtillväxten för utlåning och inlåning bidrog till en räntenettotillväxt på 17 procent. Provisionsnettot och kreditförlusterna var stabila.

Bolåneportföljen i Sverige växte med 49 miljarder kronor (24), varav 7 miljarder relaterar till förvärvet av DNB:s bolånestock. Kontorsrörelsens privatkunder har generellt en mycket god kreditkvalitet jämfört med marknadssnittet, och återfi nns främst i större städer. De fl esta bolåne-kunder har samlat hela sin aff är hos SEB, och 95 procent har belåningsgrader under 75 procent. SEB bevakar kundernas återbetalningsförmåga genom att begära amortering och begränsa lånen i förhållande till hushållets bruttoinkomst. Företagsutlåningen ökade med 23 miljarder

Företagskrediter, Sverige

kronor (15) och inlåningen med 21 miljarder kronor (17).

Kortverksamhetens rörelseresultat var det högsta hittills, 1 023 Mkr (957). De totala kostnaderna för verksamheten uppgick till 1 428 Mkr (1 478). Kreditförlusterna var 27 procent lägre än föregående år.

Dialoger om hållbarhet

Under året har SEB engagerat ett stort antal kunder i diskussioner om hållbarhet och socialt ansvar som företagare. Kunder med en omsättning över 200 Mkr är de som främst visar ett ökande intresse för dessa frågor. SEB:s fokus på området var uppskattat och bidrog både till att öka kundnöjdheten (enligt SKI, Svenskt Kvalitetsindex) och till att öka marknadsandelen under året.

Antal mindre och medelstora företagskunder, Sverige

Tusental (antal betalfl ödeskunder)

Hur vill du sammanfatta 2011?

Det har varit ett år av markant och växande osäkerhet, vilket mot slutet av året gjorde att företagskunderna väntade med nyinvesteringar. Privatpersoner valde tryggare alternativ genom längre bindningstider på bolånen och minskade aktieinvesteringar. Allt fl er företag valde SEB som sin bank och för tredje gången fi ck SEB utmärkelsen Årets Småföretagarbank och för första gången utmärkelsen Årets Bank.

Ni vill vara banken med de nöjdaste kunderna. Hur ska ni nå dit?

Först och främst - kunderna vill ha stabilitet och förutsägbarhet så vårt fokus på långsiktiga relationer stöder kundnöjdhet. Tillgänglighet är en viktig del i vår strategi, kunden ska själv kunna välja var och hur man vill möta banken. Våra mobila banktjänster är något som kunderna uppskattar – över 8 miljoner besök gjordes under 2011. Vi tillhandahåller också kundstöd via Facebook och Twitter.

Hur kan ni möta företagskundernas förväntningar?

Det handlar återigen om den traditionella relationsbanksmodellen. Våra företagskunder förväntar sig en partner med insikt i deras verksamhet. De vill att vi ska stå vid deras sida i såväl uppgång som nedgång och har behov av helhetslösningar. Det är också viktigt för dem att vi ligger i framkant när det gäller olika tekniska lösningar.

Hur har de mobila banktjänsterna ändrat kundernas beteenden?

Våra kunder blir allt mer mobila och vill kunna göra sina bankärenden från telefon, iPad och andra mobila enheter. Det betyder att vi måste erbjuda snabb och lättillgänglig service med hög säkerhet.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Den främsta utmaningen är, som alltid, att fortsätta förtjäna våra kunders förtroende. Att uppfylla och förhoppningsvis överträff a förväntningarna. Att snabbt kunna tillhandahålla rätt rådgivning, människor och produkter. Där fi nns det alltid möjlighet till förbättring.

Kapitalförvaltning

Division Kapitalförvaltning erbjuder alla typer av kapitalförvaltnings- och rådgivningstjänster inklusive ledande private bankingtjänster i Norden. Produktutbudet omfattar aktier, räntor, private equity, fastighets- och hedgefonder. Divisionen har cirka 1 000 anställda och förvaltar runt 1 200 miljarder kronor.

Divisionen består av två affärsområden:

• Institutional Clients, som erbjuder kapitalförvaltningsservice till institutioner, stiftelser och livbolag och är ansvarig för SEB:s sparerbjudanden som innefattar marknadsföring och försäljning av SEB:s fonderbjudande både i Sverige och utomlands.
• Private Banking, som erbjuder kapitalförvaltning, juridik och skatterådgivning, försäkringar, finansiering och banktjänster till kapitalstarka privatpersoner i Sverige och utomlands.

Distributionen av divisionens tjänster sker främst genom den egna säljkåren inom Institutional Clients och Private Banking, SEB Trygg Liv, SEB:s kontorsnätverk och via tredje parts distributörer. Divisionens Investment Management-organisation, med omkring 150 kapitalförvaltare i 25 investerarteam är ansvariga för förvaltning av fonder och mandat.

	2011	2010
Andel av SEB:s totala intäkter, %	12	12
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	9	11
Andel av SEB:s personal, %	6	6

Resultaträkning

2011	2010	Förändring, %
636	485	31
3 717	3 752	-1
87	89	-2
7	58	-88
4 447	4 384	1
-1 406	-1 298	8
-1 502	-1 528	-2
-49	-84	-42
-2 957	-2 910	2
1 490	1 474	1
-9	3
1 481	1 477	0
0,66	0,66
5,0	5,3
21,3	20,2
1 006	963

Stabilitet i en rörlig omvärld

I dessa oroliga tider har SEB fortsatt inriktningen på att erbjuda kundfokuserad rådgivning med en hög proaktivitet. Detta bidrog till en stabil nivå för nytt förvaltat kapital med nettoinflöden kvartal för kvartal. Rörelseresultatet på 1 481 Mkr (1 477) var oförändrat jämfört med 2010. Rörelseintäkterna ökade med 1 procent främst beroende på ett starkt räntenetto. Basprovisioner och courtage låg på samma nivå som föregående år, medan prestationsoch transaktionsrelaterade intäkter uppgick till 399 Mkr (409). Kostnaderna ökade med 2 procent jämfört med 2010.

Att uppfylla kundförväntningarna

Under året etablerade Institutional Clients ett mer samlat kunderbjudande omfattande fondförsäkringar, strukturerade produkter och börshandlade fonder (ETF:er), vilket ledde till högre effektivitet och förbättrat kundstöd. SEB:s tre första ETF:er som marknadsförs under namnet SpotR och en ytterligare fond med private equityinriktning lanserades framgångsrikt.

Private Banking fick runt 1 300 nya kunder under året. Styrkan i erbjudandet till privatkunderna bekräftades än en gång – SEB fick in 24 miljarder kronor (26) i nytt förvaltat kapital netto under året. SEB utnämndes också återigen till bästa leverantör av private bankingtjänster i Norden av The Banker och Professional Wealth Management.

I Finland fick SEB utmärkelsen Best Asset Manager Platinum av Scandinavian Financial Research. SEB fick även utmärkelsen bästa institutionella kapitalförvaltaren i Finland av Prospera.

Förvaltat kapital

Det förvaltade kapitalet uppgick till 1 175 miljarder kronor (1 321). Minskningen berodde på börsnedgången. Den höga nettoförsäljningen tillsammans med de nya kunderna kommer att få en positiv eff ekt när marknaden väl vänder uppåt igen. Två tredjedelar av det förvaltade kapitalet låg över sina respektive jämförelseindex.

Aktiv aktieägare

Kapitalförvaltning har redan tidigare skrivit under FN:s principer för ansvarsfulla inves-

Rörelseresultat per aff ärsområde

Procent av totalt rörelseresultat (1 481 Mkr)

Förvaltat kapital och intäktsmarginaler

Hur vill du sammanfatta 2011?

teringar (UNPRI). Enligt kundernas önskemål och även enligt Bankens strategi är SEB en aktiv ägare som tar ansvar. Banken har haft direkta och indirekta diskussioner med 260 svenska och utländska företag om korruption, mänskliga rättigheter, klimatförändringar, bolagsstyrning och andra hållbarhetsrelaterade ämnen. Under 2011 sponsrade SEB också UNPRI-Mistra Akademiska konferensen. Det är en av de största konferenserna i världen när det gäller ansvarsfulla investeringar och den har givit kunder och akademiker inom området en

möjlighet att träff as.

Det svåra marknadsläget gjorde 2011 till ett utmanande år, men vi gjorde framsteg inom områden som vi själva kunde påverka. Våra fonder nådde bra resultat i relation till sina jämförelseindex och närmare 1 300 nya private banking-kunder gav oss förtroendet att förvalta deras tillgångar.

Vad är din syn på marknadsläget framöver och hur kommer det att påverka kapitalförvaltningsaff ären?

Vi arbetar i turbulenta tider. Det kräver ytterligare fokus på att ge kunderna tillförlitlig rådgivning kring riskhantering genom bland annat fördelning mellan tillgångsslag och långsiktiga investeringsstrategier. I motsats till många konkurrenter kan vi trots krisen fortsätta att investera i analyssystem och nya produkter för att förstärka fondförvaltningserbjudandet.

Vad har ni lärt er från föregående kris och hur kommer det att vara till hjälp under kommande år?

Inom kapitalförvaltningsområdet ser vi utvecklingen som en fortsättning av de tidigare nedgångarna. Så det handlar om att ha rätt kompetens, erfarenhet och produkter på plats för att kunna möta kundernas förändrade behov.

Varför ska kunder anförtro sitt kapital till er även i en turbulent marknad?

I oroliga tider är god rådgivning om investeringsstrategier och riskhantering avgörande. Lika viktigt är det med en stabil partner. Vi har bevisat vår kompetens inom båda dessa områden.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Många av våra kunder har genom marknadsutvecklingen förlorat stora värden under 2011. Om vi kan hjälpa kunderna att anpassa sina investeringar och riskaptit och se bortom dagens dystra stämningsläge är det möjligt att identifi era och realisera aff ärsmöjligheter. Därför har vi både ett kort- och långsiktigt perspektiv.

Liv

Division Liv ansvarar för all livförsäkringsverksamhet inom SEB och är ett av Nordens ledande livförsäkringsbolag. Inom fondförsäkring är SEB nummer ett i Sverige och nummer två i Danmark.

Divisionen består av tre affärsområden:

• SEB Trygg Liv (Sverige)
• SEB Pension (Danmark)
• SEB Life & Pension International.

Verksamheten omfattar försäkringslösningar, främst fondförsäkringar, inom sparande och trygghetsområdet för privatpersoner och företag. Divisionen har cirka 1,8 miljoner kunder och bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Irland, Luxemburg, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Divisionen är också representerad på ett antal marknader på den europeiska kontinenten genom försäkringsförmedlare.

SEB:s verksamhet inom traditionell livförsäkring i Sverige bedrivs huvudsakligen i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer och utan bestämmandeinflytande för SEB och konsolideras därför inte i SEB Trygg Livs resultat. Gamla Liv är stängt för nyteckning.

	2011	2010
Andel av SEB:s totala intäkter, %	11	12
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	11	16
Andel av SEB:s personal, %	8	7

Resultaträkning

Mkr	2011	2010	Förändring, %
Räntenetto	-33	-11	200
Livförsäkringsintäkter netto	4 504	4 550	-1
Intäkter	4 471	4 539	-1
Personalkostnader	-1 193	-1 123	6
Övriga kostnader	-536	-589	-9
Av- och nedskrivningar av tillgångar	-785	-690	14
Kostnader	-2 514	-2 402	5
Rörelseresultat	1 957	2 137	-8
Förändring i övervärden från verksamheten, netto	1 188	1 045	14
Verksamhetsresultat	3 145	3 182	-1
Förändringar i operativa antaganden	-179	-243	-26
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer	-1 897	626
Förvaltningsresultat	1 069	3 565	-70
K/I-tal	0,56	0,53
Allokerat kapital, miljarder kronor	6,4	6,0
Räntabilitet, %
baserat på rörelseresultat	26,9	31,3
baserat på verksamhetsresultat	43,2	46,7
Antal befattningar, medeltal	1 270	1 190

Förvärv av Irish Life International

Erbjudandet inom Portfolio Bond (kapitalförsäkring via depå) stärktes genom förvärvet av Irish Life International (ILI). Förvärvet stärker distributionskapaciteten i Europa och speciellt inom Private Bankingsegmentet. Bolaget har ett förvaltat kapital på 17 miljarder kronor och en årlig premieinkomst på 2 miljarder.

Stabilt resultat trots volatila marknader

Efter ett år av oro och osäkerhet på de finansiella marknaderna minskade rörelseresultatet för livdivisionen med 8 procent jämfört med 2010, vilket var det dittills bästa året. Fondförsäkringsintäkterna, som svarar för 57 procent av de totala intäkterna och 84 procent av försäljningen, ökade med 3 procent som en följd av förvärvet av ILI, medan intäkterna i traditionell och riskförsäkring samt övriga intäkter minskade med 6 procent. Kostnaderna ökade med 112 Mkr, varav 85 Mkr är hänförligt till förvärvet av ILI.

Solvensgraderna var stabila under året.

Förvaltat kapital

Nettoinflödet i fondförsäkringar uppgick till 7,7 miljarder kronor, men till följd av fallande marknadsvärden minskade tillgångsvärdena samtidigt med 17,9 miljarder kronor. Till detta skall läggas 17,5 miljarder kronor genom det irländska förvärvet. Under året ökade det totala fondförsäkringsvärdet med 7,3 miljarder till 186,8 miljarder kronor. Andelen företagsbetalda försäkringar uppgick till 68 procent (65). Det totalt förvaltade kapitalet uppgick till 420 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1 procent från 2010.

Uppfylla kundernas behov

Arbetet med att ytterligare förstärka rådgivning och service för att stödja kunderna i tider av finansiell oro i marknaderna fort-

Volymer
	2011	2010
Försäljning (vägd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	6 743	7 111
Fondförsäkring	35 394	41 376
Totalt	42 137	48 487
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	6 696	6 946
Fondförsäkring	22 238	23 522
Totalt	28 934	30 468
Förvaltat kapital (nettotillgångar), miljarder kr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	233,2	244,6
Fondförsäkring	186,8	179,5
Totalt	420,0	424,1

Rörelseresultat per aff ärsområde

Procent av total (1 957 Mkr)

satte. I framtiden kommer det individuella ansvaret för ålderdomen att bli mycket viktigt, eftersom de nuvarande off entliga systemen inte ensamma kommer att kunna omhänderta en åldrande befolkning. Privata lösningar inom hälso- och vårdområdet som komplement till de off entliga kommer att bli aktuella. Våra kunder anpassar sig successivt till denna nya situation. Som fi nansiell institution spelar SEB-koncernen en viktig roll i denna utveckling. Livdivisionen förbereder sig på många olika sätt för att möta det förväntade behovet av rådgivning och produkter inför och under pension samt när det gäller vårdförsäkringslösningar.

Hur vill du sammanfatta 2011?

Det har varit ett utmanande år med hög börsturbulens. Under de förhållandena har vi fokuserat på att stödja våra kunder, speciellt de som snart går i pension, med rådgivning. Vi har också vidareutvecklat vårt fondutbud för att säkerställa att kunderna kan få en sparportfölj som passar deras behov och önskad risknivå.

Hur ska SEB försvara sin ställning som ledande inom svensk fondförsäkring

Vi fortsätter att vidareutveckla, förfi na och förenkla vårt kunderbjudande. Ett prioriterat område är att öka tillgängligheten för våra kunder oavsett hur de väljer att möta oss.

Ska kunderna vara oroliga för sina pensioner?

Jag hoppas att de inte känner oro, men naturligtvis måste vi alla inse betydelsen av att de beslut vi tar påverkar vår framtida pension. Vårt ansvar är att förklara vikten av försäkringsskydd och riskspridning samt att ge råd runt hur kunderna på bästa sätt ska hantera kapitalet även under utbetalningstiden.

Hur ser ni på fl ytträtt?

När det gäller premiebestämda tjänstepensioner är vi defi nitivt positiva till möjligheten att fritt fl ytta försäkringsvärden inklusive kollektivavtalade tjänstepensioner eftersom ansvaret för investeringsbeslut ligger hos den anställde.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Vi måste hitta gemensamma lösningar tillsammans med den off entliga sektorn för att möta utmaningarna i den framtida välfärden. Nya och harmoniserade regelverk inom EU skapar nya förutsättningar och möjligheter. Vårt köp av Irish Life International ska ses i ljuset av detta. Vi kan nu erbjuda kunder kapitalförsäkring via depå i många europeiska länder.

Baltikum

Division Baltikum består av kontorsrörelse och corporate bankingverksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Även de baltiska fastighetsbolagen ingår i divisionen.

Division Baltikum betjänar 1,8 miljoner aktiva privatkunder och 130 000 aktiva små och medelstora förtagskunder i Estland, Lettland och Litauen. Kunderna har tillgång till SEB:s hela utbud av finansiella tjänster via kontorsnätet, telefon och internet.

Divisionen består av tre affärsområden:

• ● Estland har 37 bankkontor och betjänar 490 000 privatkunder och 49 000 små och medelstora företag.
• Lettland har 49 bankkontor och betjänar 430 000 privatkunder och 32 000 små och medelstora företag.
• Litauen har 55 bankkontor och betjänar 880 000 privatkunder och 49 000 små och medelstora företag.

	2011	2010
Andel av SEB:s totala intäkter, %	8	9
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	16	2
Andel av SEB:s personal, %	19	20

Resultaträkning

2011	2010	Förändring, %
1 980	1 923	3
894	964	-7
365	401	-9
-33	52
3 206	3 340	-4
-699	-728	-4
-1 113	-1 177	-5
-133	-296	-55
-1 945	-2 201	-12
1 261	1 139	11
2	-5
1 485	-873
2 748	261
0,61	0,66
8,1	11,8
30,0	2,2
3 145	3 208

Stabilisering efter krisen

De baltiska ekonomierna gynnades av en exportdriven tillväxt under 2011, även om tillväxten tydligt saktade in under det fjärde kvartalet. Den ekonomiska tillväxten 2010 – 2011 står i kontrast till lågkonjunkturen i regionen under 2008 – 2009.

Kundernas efterfrågan på lån var stabil under de första tre kvartalen, men något lägre under det fjärde kvartalet. Bruttolånevolymen var 101 miljarder kronor vid utgången av 2011, vilket i stort sett var oförändrat jämfört med årsslutet 2010. Problemlånen sjönk med 23 procent och reserveringsgraden minskade till 63 procent (66) Det berodde på ett intensivt arbete utfört av specialister på problemlån i kombination med den förbättrade makroekonomin. Det har varit mycket viktigt att hitta bra lösningar för kunderna som samtidigt skyddar SEB:s värden.

Inlåningsvolymen ökade i alla tre länder under 2011. Den totala inlåningsvolymen ökade med 15 procent till 66 miljarder kronor. I Litauen utsågs SEB till betalningsombud för myndigheternas insättningsgaranti. I slutet av året hade 80 procent av fonden betalats ut.

Uppfyllda kundförväntningar

I och med att produktområdena Trading and Capital Markets med Global Transaction Services integrerades i den baltiska divisionen i början av 2011 har förutsättningar för ett bättre erbjudande av produkter och tjänster till storföretagskunderna skapats. Privatkunderna erbjuds en förenklad vardagsekonomi genom ett antal paketerade tjänster och budgetverktyg. Nya mobila tjänster i Estland och Litauen samt en ny Internetbank i Estland erbjuds de små och medelstora företagen.

Förbättrat rörelseresultat

I rörelseresultatet för 2011 på 2,748 Mkr (261) ingick nettoåterföringar av kreditre-

Hur vill du sammanfatta 2011?

Det som inledningsvis såg ut att bli ett år av återhämtning för världsekonomin, blev allt annat än det i slutändan. Den accelererande skuldkrisen i Europa skapar en osäkerhet om kraften i den begynnande återhämtningen. I Baltikum präglades också avslutningen av 2011 av de dramatiska lokala bankkonkurser som skedde i Litauen och Lettland.

Vad kan europeiska politiker lära från den baltiska krisen?

Det är framförallt att de styrande i de baltiska länderna tog ansvar i sina respektive länder och verkligen fokuserade på att genomföra tuff a, men nödvändiga åtgärder för att återställa konkurrenskraft och möjliggöra långsiktig tillväxt.

På vilket sätt arbetar SEB annorlunda efter den baltiska krisen?

Vi går från produkt- till kundorientering, det vill säga vi fokuserar mindre på försäljning av enstaka produkter och mer på att skapa långsiktiga relationer baserade på en helhetsbild av kundens behov. Vi arbetar mycket med kompetensutveckling och med att öka samarbetet mellan länderna.

Vilka tendenser fi nns inom bankverksamheten i de baltiska länderna?

Vi ser mycket av det vi själva har upplevt i Sverige med mer automatiserade transaktionstjänster samt ett växande behov av personlig rådgivning. Förtroendefrågorna är centrala - efter de bankkonkurser som har inträff at i Litauen och Lettland, är det viktigt för kunderna att känna att de kan lita på sin bank och att banken är en god och aktiv samhällsmedborgare.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Utmaningarna och möjligheterna är att fortsätta växa tillsammans med våra kunder och marknader samtidigt som vi har ett fortsatt fokus på våra kostnader och risker.

server på 1 485 Mkr (-873). Rörelseintäkterna för året minskade till 3 206 Mkr (3 340). I lokal valuta ökade rörelseintäkterna. Nettoresultatet av fi nansiella transaktioner var 9 procent lägre än 2010, delvis på grund av färre valutaaff ärer i Estland, som gick med i eurozonen den 1 januari 2011. Rörelsekostnaderna på 1 945 Mkr var 12 procent lägre än föregående år. Vid årsslutet hade SEB:s baltiska fastighetsbolag tillgångar på totalt 1 455 Mkr (399). Fastighetsbolagens rörelseförlust för 2011 uppgick till 63 Mkr (25).

Utmärkelser till SEB i Baltikum

Cirka 70 000 nya husbankskunder valde SEB under 2011. SEB har en stark marknadsposition i hela Baltikum inom privat-

marknaden, storföretagsmarknaden och marknaden för små och medelstora företag och har fått goda resultat i kundnöjd-

SEB erhöll fl era utmärkelser under året. The Banker gav SEB utmärkelsen som bästa bank i både Estland och Lettland 2011. Därutöver har SEB:s hållbarhetsarbete uppmärksammats via ett fl ertal utmärkelser. I Estland rankades SEB högt inom hållbarhet ('Corporate Social Responsibility') av Epsi. I Lettland fi ck SEB priset "Powered by Green" av JSC Latvenergo och nådde Guldkategorin för det årliga hållbarhetsindexet ('Sustainability Index'). SEB fi ck även utnämningen 'mest attraktiva arbetsgivare' i Litauen

hetsmätningar.

Lettland 27 (28) Litauen 42 (43)

inom alla branscher.

seb årsredovisning 2011 33

Affärsstöd

Bankverksamhet och teknologi är idag intimt sammanlänkade. En majoritet av SEB:s transaktioner är numera helt automatiserade och kontakten mellan kunden och banken sker i stor utsträckning via IT-kanaler som internet och mobil.

Affärsstöd har cirka 3 800 medarbetare och omfattar bland annat:

● Kundstöd

• Transaktionsprocesser, exempelvis bokning, betalning och avstämning av affärer
• Underhåll av IT-system
• Övervakning och utveckling av IT-system
• IT-strategi och portföljhantering
• SEB Way ett koncerngemensamt program för kontinuerlig förbättring.

För tio år sedan hanterades 22 procent av betalningarna i SEB helt automatiskt. 2011 var andelen 97 procent.

En liknande utveckling mot kraftigt ökad automatisering kan ses inom många andra av bankens verksamhetsfält, även om det naturligtvis fortfarande finns områden som kräver dialog och manuell hantering. Medan IT tidigare var ett administrativt stöd är det numera en integrerad del av SEB:s affär. IT-baserade lösningar står i dag för en mycket hög andel av bankens leveranser till kunderna.

Tydliga styrsystem

Under 2011 etablerade SEB en ny beslutsordning för IT-verksamheten i banken. En ny funktion bildades för styrning och prioritering av investeringarna i samarbete med affärssidan, medan övriga IT- och supportenheter ansvarar för effektivitet och kvalitet i leveransen.

Kvalitet och säkerhet i centrum

Hög kvalitet är avgörande för IT-verksamheten. Systemen och processerna skall fungera och kunderna skall kunna känna sig trygga med sin bank. Inom SEB pågår ett ständigt arbete med att stärka de kritiska affärsprocesserna samt minimera problemen och riskerna för kunderna.

Förnyade bassystem och ändrade regleringar

SEB utvecklar löpande sin infrastruktur för att möta kundernas behov, bankens egen expansion och olika regelförändringar. Den totala investeringen för 2011 uppgick till cirka 2 miljarder kronor.

En fjärdedel av investeringarna är relaterad till nya regelverk för exempelvis derivathandel och internationella autogirobetalningar (SEPA, Single Euro Payments Area) – regler som är avsedda att skydda konsumenterna och öka transparensen.

En stor del av satsningen i övrigt gäller de bassystem som utgör kärnan i bankens verksamhet. Många system i bankvärlden byggdes upp på 1960- och 1970-talen och behöver därför kontinuerligt förnyas eller uppgraderas. Exempel på sådan förnyelse inom SEB är bland annat en ny infrastruktur i form av nätverk och en ny teknisk plattform i Sverige, som blev klar under 2011. Ett viktigt projekt som fortfarande pågår gäller byte av systemen för att hantera kundernas fondinnehav. I Baltikum är bassystemen i Litauen redan helt utbytta.

I Tyskland fortsätter SEB att sköta vissa delar av datordriften efter försäljningen av kontorsrörelsen till spanska Banco Santander 2011 tills den nya ägaren kan ta över sommaren 2012. Parallellt pågår arbetet med att anpassa IT-systemen till den framtida verksamheten.

Ny internetbank

Den största pågående satsningen handlar om ett skapa en ny och förbättrad internetbank. I ett första steg planeras den nya banken att lanseras för privatpersoner under 2013. Förbättrad navigation, förenklade funktioner och en modern grafisk design är exempel på nyheter som förbättrar för våra kunder. I nästa steg introduceras en ny Internetbank för mindre och medelstora företag.

I dag sker 85 procent av SEB:s möten med privatpersoner och mindre företag via internet. Under 2011 ökade antalet kunder i Internetbanken för privatkunder i Sverige med 7 procent. För Internetbanken för företag var motsvarande siffra 10 procent.

Dramatisk ökning av mobila banktjänster

SEB var tidigt ute och introducerade Mobila banken redan 1991. Men det var inte förrän SEB lanserade sin iPhone-app i maj 2010 som användandet tog fart.

I juni 2011 lanserade SEB möjligheten att skanna OCR-numren på räkningar med hjälp av mobilkameran. Den nya tjänsten medförde att antalet besök via mobilen snabbt steg till 1,5 miljoner per månad.

I Sverige utsågs SEB till Årets Mobila Bank för 2011. I Estland har SEB lanserat sin första iPhone-app.

Ökad effektivitet genom partnerskap och outsourcing

Under 2011 minskade kostnaden per transaktion i produktionen med 22 procent. Det uppnåddes genom en kombination av egen IT-utveckling, kundernas ökade användning av automatiska lösningar och externa insatser. SEB har av kostnads- och effektivitetsskäl valt att samarbeta med internationella finansiella partners och lägga ut vissa uppdrag på externa IT-företag och konsulter.

Back offi ce i Baltikum – ökad eff ektivitet och förbättrad struktur

2004 fattade SEB ett strategiskt beslut att fl ytta ut delar av sin back offi ce-verksamhet till Baltikum. Processer och back offi ce-rutiner för trading, betalningar och värdepapper hanteras av Riga Operations Centre i Lettland med 250 medarbetare. Delar av bolåneprocessen, kontohantering samt HR- och IT-processer sköts av Vilnius Operations Centre i Litauen med 100 medarbetare. Utfl yttningen har inte bara inneburit att SEB kan hantera ökade volymer till minskade kostnader utan även att processerna för SEB:s globala verksamhet blivit mer strukturerade. Förändringarna har åstadkommits med oförändrat god kundnöjdhet.

Antal transaktioner

IT– en integrerad del av SEB:s aff är

SEB:s IT-plattformar och elektroniska kanaler utgör en del av kunderbjudandet…

• Valutahandelsplattformar 20 000 användare, drygt 1 biljon US-dollar i volym per år
• Värdepappersplattformar 2,5 miljoner transaktioner per dag
• 735 miljoner betalningar, varav 97 procent helt automatiska, per år
• Elektroniska kanaler för storföretag och institutionella kunder – 50 000 kunder internationellt, 26 biljoner kronor i volym per år
• Banktjänster via Internet och mobil i Sverige 5 miljoner inloggningar på internet och 1,5 miljoner besök i mobila banken per månad

…. samtidigt som de ger möjlighet till förbättrad eff ektivitet och riskhantering genom

• Helautomatiserade processer och eff ektiva arbetsfl öden
• Förvaltningsinformation
• Övervakning, kontroll och säkerhet

Hur vill du sammanfatta 2011?

Vi har strukturerat verksamheten i en tydlig beställarroll och en leverantörsorganisation. Det ger oss möjlighet att ta ett helhetsgrepp om vår utvecklingsportfölj och verkligen prioritera de aktiviteter som är mest eff ektiva och ger den största nyttan ur ett kundperspektiv.

Hur ser du att Aff ärsstöd kan bidra till att stärka kundernas upplevelse av SEB?

I dag sker 97 procent av våra aff ärstransaktioner via olika typer av IT-system. Vi befi nner oss mitt i en översyn av hela systemfl oran. Under 2013 kommer vi att leverera en ny internetbank och vi planerar långsiktigt för att skapa en bättre och mer enhetlig portal för företag.

Vi har ökat kvaliteten och snabbheten i våra transaktioner. Nu tar vi ytterligare steg för att förenkla kundernas transaktionsfl öden och minska styckkostnaden per transaktion.

Vilka är de tre viktigaste satsningarna inom Aff ärsstöd?

Vi fortsätter arbetet med att modernisera och konsolidera vår IT-infrastruktur, vi bygger ut våra gemensamma servicecentra i Baltikum och fortsätter öka eff ektiviteten i förvaltningen och utvecklingen av våra IT-tillgångar.

Du tillträdde som chef i november 2011, vilka förändringar innebär det?

Vi har lagt en bra grund och arbetar med rätt saker. Jag ser inget behov av att ändra riktningen. Vi fortsätter på den inslagna vägen och ökar takten i produktivitets- och eff ektiviseringsarbetet.

Vilka är de främsta möjligheterna och utmaningarna framöver?

Vi har goda möjligheter till kostnadsminskningar utan att ge avkall på vare sig kvalitet eller tillväxt i bankens kundaff är. Samtidigt har vi respektingivande utmaningar när det gäller att genomföra en nödvändig generationsväxling och konsolidering av vår IT-struktur.

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Efter en tid av relativt lugn på finansmarknaden under 2010 stod världsekonomin 2011 inför stora utmaningar och finansiell motståndskraft, stabilitet och proaktiv riskhantering står återigen i fokus. Med lärdom från de förra finansiella kriserna har SEB gjort förändringar i styrningen av affärsvolymer, prissättning, risk, kapital och likviditet för att kunna fortsätta att bistå kunderna också i oroliga tider.

Fokusområden 2011

Allt tydligare tecken på en utdragen konjunkturnedgång till följd av den rådande statsskuldkrisen håller på att förändra spelplanen för finansindustrin genom att politiker, myndigheter, kunder och investerare ställer högre krav på finansiell styrka. Under året var SEB:s främsta mål inom riskhanteringen att förstärka Bankens redan starka finansiella ställning samt att hantera kreditkvalitet generellt och inom utvalda områden.

Under 2011 genomförde Europeiska Banktillsynskommittén, Riksbanken och Finansinspektionen oberoende stresstester som alla bekräftade SEB:s finansiella styrka.

Motståndskraft och stabilitet inom upplåning och likviditet

Likviditetsrisken har blivit mer uttalad. Tillgång till likviditet och finansiering vilket tidigare nästan ansetts självklar av finansiella institutioner är nu utom räckhåll för många banker och även om marknaden är tillgänglig för andra banker, är kostnaderna högre. För att förhindra framtida bankkonkurser och för att skydda det finansiella systemet, har myndigheter klargjort att de avser att ställa högre krav vad gäller likviditet på finansiella institutioner. Därutöver bidrog centralbanker till stabilisering genom att injicera likviditet i finansmarknaderna.

Mot bakgrund av denna situation har SEB, liksom många andra banker, fokuserat på att stärka likviditetshanteringen, omformulera finansieringsstrategin samt gå igenom och finjustera finansieringsprofilen. Praktiskt sett handlar hanteringen av balansräkningen nu om att förbättra förfallostruktur och typ av finansieringskällor. SEB har aktivt förlängt durationen på sin upplåning för att få mindre koncentration av löptider under ett år.

SEB:s upplåning har varit framgångsrik under året, särskilt inom säkerställda obligationer (95 miljarder kronor), men även inom senior upplåning (24 miljarder kronor). Tillgångar i bolåneportföljen, särskilt i Sverige, som ännu är outnyttjade som säkerhet för att emittera säkerställda obligationer kommer att vara värdefulla som en av flera finansieringskällor framöver. Vid årsskiftet täckte framtida inflödesvolymer framtida utflöden i över två år. Med en ut-/inlåningskvot på 129 procent (138) vid årsskiftet, exklusive repor och värdepapper, har SEB en fullgod finansieringssituation.

Vid årsskiftet hade SEB likvida tillgångar, enligt Bankföreningens definition, som uppgick till ett belopp på cirka 377 miljarder kronor. SEB:s totala likvida tillgångar, inklusive handelslager och outnyttjat utrymme för ett emittera säkerställda

obligationer, uppgick till 616 miljarder kronor. Det kortfristiga likviditetsmåttet uppgick per årsskiftet till 95 procent. Rutiner för rapportering och efterlevnad av Baselkommitténs långfristiga likviditetsmått är på god väg att etableras.

Proaktiv hantering av kreditrisker

I och med ökade tecken på en global konjunkturnedgång under året har utvecklingen av kreditportföljens kvalitet bevakats noga. Som förberedelse inför den ökade osäkerheten har särskilda riskgenomgångar och stresstester gjorts på flera delar av portföljen och kreditlimiter för utvalda branscher och länder har setts över. Kreditkvaliteten fortsätter att vara stark och har få tecken på negativ riskmigration. Nivån på osäkra lånefordringar har fortsatt att minska sedan toppen 2009.

I Baltikum har kreditkvaliteten fortsatt att förbättras. Även om de flesta åtgärder vidtogs redan under 2009 och det fanns klara förbättringstecken under 2010 fortsatte portföljerna att noggrant granskas. De åtgärder som vidtagits i de baltiska bankerna har givit resultat. Som exempel kan nämnas genomgångarna av hela portföljen, ofta lån för lån, neddragningen av exponeringen trots att marknadsandelen därmed gick ned och att rimliga lösningar med bolånetagare togs fram så att de kunde bo kvar.

Alla åtgärder i kombination med den ekonomiska återhämtningen ledde till att SEB kunde återföra 1,5 miljarder kronor för reserveringar gjorda för baltiska kreditförluster under året.

Proaktiv riskhantering i obligationsportföljerna

Vid årsskiftet uppgick den totala nominella volymen obligationer som hålls i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att kunna möta kundernas behov till 291 miljarder kronor (322). Under året har SEB fortsatt arbetet med att öka kvaliteten på obligationsinnehaven från flera perspektiv för att balansera riskjusterad avkastning, finansieringskrav och kapitalutnyttjande. Stora strategiska förändringar har genomförts och portföljen har minskats med 20 miljarder kronor. Innehav av icke säkerställda obligationer emitterade av finansiella institut och strukturerade obligationer ersätts av värdepapper med högre kreditkvalitet såsom stats-, överstatliga och säkerställda obligationer. Den totala exponeringen mot Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien uppgick till ett nominellt belopp på 14 miljarder kronor, 5 procent av hela obligationsportföljen. Denna exponering bevakas proaktivt och värdepapper på ett nominellt belopp på 4,5 miljarder kronor såldes under året för att undvika osäkerhet i värderingen framöver. Vid årsskiftet var det bokförda värdet på exponeringarna 12 miljarder kronor.

Regelverk

Myndighetskrav ställs på finansiella institutioner att förbättra både kapital och likviditet i syfte att institutionerna ska vara starka och motståndskraftiga även i stressade situationer.

Det övergripande syftet är att skydda hela det finansiella systemet. De nya myndighetskraven införs stegvis. Tabellen nedan ger en kort sammanfattning av kravens innehåll.

Syfte	Metod	Tidpunkt	SEB status
Kärnprimärkapital och primärkapital, Basel II, för banker
Införa ett mer riskkänsligt regel verk än Basel I samt att främja för bättrade riskhanteringsrutiner inom bankbranschen.	Banker kan använda sina interna riskmodeller i utökad grad i beräk ningen av kapitalkraven. Ger ban ker ett antal valmöjligheter i beräk ningen av kapitalkravet för kredit- och operationell risk.	Svenska banker började rappor tera enligt Basel II den 1 februari 2007. Det finns fortfarande över gångsregler baserade på Basel I för banker som använder avancerade interna riskmodeller.	Infört. SEB:s kärnprimärkapitalrelation var 13.7 procent vid årsskiftet vilket var en av Europas högsta.
Kärnprimärkapital och primärkapital, Basel III, för banker
Höja kvaliteten, storleken och öka genomlysningen av kapitalbasen, samt utöka de risker som omfattas av regelverket. Friska bolag skall skyddas innan konkursrisken upp står.	Eget kapital ska utgöra den största delen av primärkapitalet. Ytterli gare kapitalkrav, buffertar, utöver minimikraven införs. Högre kapi talkrav för derivat som inte handlas via till exempel en börs eller clea ringorganisation.	Avsikten är att införa det nya regel verket den 1 januari 2013, men det är fortfarande oklart om och i vil ken omfattning det kommer att fasas in.	Uppfyller kapitalkraven såsom de definieras för närvarande. SEB:s kärnprimärkapitalrelation enligt Basel III uppgick till 12.5 procent vid årsskiftet vilket var en av Europas högsta.
Bruttosoliditet (leverage ratio), Basel III, för banker
Begränsa tillgångarnas storlek i förhållande till kapitalet. Därige nom minskas risken för stora utför säljningar som kan orsaka stör ningar i det finansiella systemet. Syftet är också att begränsa modellrisker.	Införa ett enkelt mått som inte är baserat på risk: primärkapitalet, enligt Basel III, i förhållande till bankens balansomslutning (plus vissa poster utanför balansräk ningen).	Rapportering till myndigheterna börjar den 1 januari 2013. Upplys ningar börjar lämnas den 1 januari 2015. Det är fortfarande oklart om detta kommer att bli ett bindande krav.	Uppfyller kraven såsom de presenteras för närvarande.
Kortfristigt likviditetsmått, Basel III, för banker
Tillse att banker har tillräckligt med likvida tillgångar för att klara stres sade perioder.	Krav på banker att hålla tillräckligt med högkvalitativa tillgångar, som kan omvandlas till kontanta medel för att räcka under ett 30-dagars stress-scenario definierat av myn digheterna.	Svenska banker rapporterar redan det kortfristiga likviditetsmåttet till myndigheterna och de svenska myndigheterna avser att införa kravet den 1 januari 2013. Krav på den kortfristiga likviditeten före slås gälla inom EU från den 1 janu ari 2015.	Ligger runt den föreslagna nivån.
Långfristigt likviditetsmått, Basel III, för banker
Begränsa beroendet av kortfristig finansiering	Införa krav på att långfristiga till gångar finansieras med vissa mini minivåer av stabil finansiering.	Svenska banker rapporterar redan det långfristiga likviditetsmåttet till myndigheterna. EU kommer utvärdera måttet och gör eventu ellt ett lagförslag inom några år.	Går mot att möta de föreslagna nivåerna. Oenighet om många av myndigheternas antaganden, framför allt när det gäller före tagsinlåning.
Solvens II, för försäkringsbolag
Skydda försäkringstagare genom att skapa europeiska regler för styrning, internkontroll och kapi talkrav. Förmågan att möta alla åtaganden skall säkras.	Detaljerade krav på styrning, doku mentation och rapportering. Mer riskkänsliga modeller, som täcker de aktuella riskerna, kan ligga till grund för kapitalkravet.	Hela Solvens II-regelverket förvän tas vara infört 1 januari 2014. Vissa ändringar förväntas under 2012. Därefter kommer EU med regler för implementering.	Förändringar för att möta kra ven håller på att införas. SEB:s tyngdpunkt ligger på fondförsäkring, vilken inte påverkas i samma utsträckning av regelverket.

Ytterligare information om likviditets- och försäkringsrisk samt kapitalisering återfinns på sidorna 49-53.

Heltäckande styrning, planering och uppföljning

SEB strävar efter ett heltäckande styrnings-, planerings- och uppföljningssystem där affärsplanering, riskhantering, kapitalhantering, likviditets- och finansieringsplanering samt resultat och belöningssystem är tydligt sammankopplade och interaktiva. Det yttersta målet är att skapa aktieägarvärde över tiden. För att förstå de finansiella konsekvenserna av affärsbeslut på alla nivåer och hur de påverkar aktieägarvärdet, arbetar SEB utifrån tre aspekter: (1) tillväxt, fördelning och risk i affärsvolymerna, (2) de krav som verksamheten ställer på kapital, finansiering och likviditet, och (3) lönsamheten (avkastning på eget kapital). Olika mål sätts och utvärderas löpande för att hantera och optimera resurser utifrån dessa tre aspekter.

Baserat på SEB:s övergripande mål, strategi och riskaptit samt externa faktorer såsom de rådande makroekonomiska utsikterna, myndighetskrav och marknadens förväntningar, kombineras affärsenheternas affärsplaner till en koncerngemensam plan i en iterativ process. Affärsplanen uppdateras årligen. Den innehåller en analys av bankens riskprofil, finansierings-, likviditets- samt kapitalbehov. Genomförandet av planen i den dagliga verksamheten driver resultatet och avkastning på eget kapital under planeringsperioden. En viktig del av affärsplanen är riskstrategin som beskriver hur koncernens riskprofil ändras som ett resultat av affärsplanen och som utvärderar riskprofilen i relation till Styrelsens riskaptit. Riskstrategin beslutas av Styrelsen.

Stresstester

Affärsplanen med uppsatta mål kompletteras med stresstester, vilka är en viktig del av bankens långsiktiga kapitalutvärdering för att analysera möjliga förlusters effekt på intjäning och därmed tillgängligt kapital. Resultaten av analyserna jämförs sedan med de interna kapitalkraven och de externa myndighetskraven. Målet är en utvärdering av SEB:s finansiella styrka under mer stressade förhållanden än vad som antas i affärsplanen. Likviditetsrisken stresstestas regelbundet på ett liknande sätt för att utvärdera bankens förmåga att motstå likviditetsproblem utanför dess kontroll.

Makro- och mikroekonomiska förhållanden utgör viktiga faktorer som påverkar SEB:s intjäning och finansiella stabilitet. SEB har utvecklat ett omfattande ramverk för stresstester som täcker de större riskerna och med speciellt fokus på kreditförluster. Stresstesterna ställer ekonomisk information från lågkonjunkturscenarier mot historisk ekonomisk information som används i modeller för genomsnittlig risk över konjunkturcykeln. Den beräknade risknivån ställs i relation till årlig intjäning och tillgängligt kapital. I de stressade scenarierna sänks den

Mål för riskhanteringen

Riskhantering är en central aktivitet för en bank och därför av fundamental betydelse för långsiktig lönsamhet och stabilitet. Risk är nära förknippat med affärer och affärsutveckling och därför med kundernas behov. Kreditrisken är den största av de olika risker SEB ikläder sig för att förse kunder med finansiella lösningar och produkter.

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens finansiella stabilitet. De ingår dessutom i såväl den strategiska planeringen som i den löpande affärsplaneringen i hela koncernen.

Koncernen använder beprövade metoder för riskhantering och har sedan länge upprättat oberoende funktioner för riskkontroll, kreditanalys och kreditbeviljning med stöd av avancerade interna modeller. Förankring i Styrelsen, en tydlig beslutsordning, hög riskmedvetenhet hos medarbetarna, gemensamma definitioner och principer, ett kontrollerat risktagande inom fastställda ramar samt hög transparens i den externa rapporteringen utgör grunden för SEB:s risk- och kapitalhantering.

framtida intjäningen, kreditförlusterna ökas (både för individuellt och gruppvist värderade lånefordringar) och kapitalkraven för kreditportföljen ökar som ett resultat av sämre snittriskklasser. Stresstesterna använder både intern och extern information om fallissemang och förlustdata tillsammans med historisk makro- och mikroekonomisk information för att simulera hur koncernens nuvarande portfölj skulle påverkas. På så sätt kan utsatta portföljsegment identifieras vilket gör det möjligt att hantera riskerna mer effektivt.

Under 2011 deltog SEB i den Europeiska Bankmyndighetens stresstest för marknads- och kreditrisker. SEB:s portföljer stresstestades baserat på myndighetens specifika ekonomiska scenarier. SEB använde den metod som beskrivs ovan för att skapa en objektiv länk mellan informationen i scenariot och

beräknade kreditförluster. Scenariodata om BNP och arbetslöshet användes för att simulera förlustnivåer för varje större land som finns i SEB:s portföljer. Slutresultatet innebar ökade kreditförluster, lägre räntenetto och därmed en väsentlig nedgång i intjäningen. På grund av SEB:s starka primärkapital i utgångsläget hamnade SEB:s slutresultat bland de bästa av europeiska banker (topp 10 procent) när det gäller kapitalisering under stressade händelser. Även de två stresstester som Riksbanken och Finansinspektionen genomförde under året bekräftar SEB:s starka kapitalisering under stressade förhållanden samt i en Basel III-miljö.

Styrning av legalt och ekonomiskt kapital

SEB:s kapital hanteras centralt samtidigt som lokala myndighetskrav på kapital uppfylls. SEB:s kapitalpolicy definierar hur kapitalhanteringen skall stödja affärsmålen, liksom koncernens utdelningspolicy och ratingmål. Dokumentet fastställs av styrelsen på rekommendation av Asset and Liability Committee och Risk and Capital Committee och ses över årligen.

Bankens finanschef ansvarar för utvärderingen av SEB:s kapitalbehov i förhållande till koncernens riskprofil och för att föreslå en långsiktig plan för att bibehålla tillräcklig kapitalstyrka. Denna process, internkapitalutvärderingen (IKU), är sammanlänkad med affärsplaneringen och sker inom ramarna

¹⁾ Basel II utan övergångsregler.

2) Kapitaltäckningsgraden är mindre än primärkapitalrelationen. Se sid 52.

för koncernens övergripande styr- och kontrollsystem. Tillsammans med löpande uppföljning och rapportering av kapitalfrågor till styrelsen säkerställer detta att aktiekapital, ekonomiskt kapital, myndighetskrav och ratingmål hanteras på ett sådant sätt att SEB inte riskerar lönsamheten i verksamheten eller koncernens finansiella styrka.

För intern bedömning av kapitalbehov och lönsamhet arbetar SEB med så kallat ekonomiskt kapital. Denna interna modell har stora likheter med regelverket för kapitaltäckning enligt Basel II i det att många underliggande riskfaktorer är desamma. Beräkningen av ekonomiskt kapital utgår från konfidensnivån 99,97 procent. Detta representerar kapitalkravet för en AA-rating. Vid slutet av 2011 var koncernens interna kapitalkrav uttryckt som ekonomiskt kapital 67,0 miljarder kronor (67,6). De största komponenterna var kredit- och försäkringsrisk. Diversifieringseffekter mellan risker och divisioner gör att koncernens totala kapitalbehov blir avsevärt lägre än om divisionerna vore egna legala enheter.

Allokering av kapital till divisionerna baseras på ekonomiskt kapital. Lönsamhet mäts genom att redovisat resultat sätts i relation till det allokerade kapitalet. Detta möjliggör jämförelser av den riskjusterade avkastningen för koncernen och dess divisioner. Kapitalhantering och koncernens kapitaltäckning beskrivs närmare på sid 52.

Ekonomiskt kapital per risktyp
Mkr	2011	2010	2009
Kreditrisk	52 600	53 900	58 600
Marknadsrisk	4 500	6 100	3 300
Försäkringsrisk	21 200	19 600	19 500
Operationell risk	7 300	7 300	8 700
Affärsrisk	7 000	6 800	7 300
Diversifiering	-25 600	–26 100	–26 200
Summa ekonomiskt kapital	67 000	67 600	71 200

Upplåning och likviditetshantering

SEB:s likviditet hanteras centralt, samtidigt som lokala krav måste uppfyllas. Koncernens likviditetspolicy och likviditetsstrategi, som ses över årligen, definierar hur finansiering och likviditetshantering skall stödja affärsmålen. Dessa fastställs av styrelsen, på rekommendation av Asset and Liability Committee och Risk and Capital Committee. Ett viktigt relaterat beslut är bankens målsättning för kreditrating för att kunna upprätthålla god tillgänglighet till finansiering i marknaderna.

Finanschefen är ansvarig för att bedöma finansierings- och likviditetsbehov i förhållande till koncernens affärsvolymer, refinansiering och förfallostruktur. Finanschefen skall också etablera en finansieringsstrategi för att möta existerande och planerade krav och förväntade förändringar i finansieringen på ett kostnadseffektivt sätt. Hantering av likviditetsrisk beskrivs närmare på sid 50.

		Identifiera, mäta och hantera	Kontroll med hjälp av limiter	Intern modell för ekonomiskt kapital	Myndighetskapital
Kreditrisker	Kredit	✓	✓	✓	✓
	Motpart	✓	✓	✓	✓
	Koncentration	✓	✓	✓
Marknadsrisker	Trading	✓	✓	✓	✓
	Bankboken	✓	✓	✓
Operationella risker	Operationell	✓		✓	✓
Affärsrisker	Affär	✓		✓
Försäkringsrisker	Marknadsrisk	✓	✓	✓	✓
	Åtaganderisk	✓		✓
	Övervärdesrisk	✓		✓	✓
Likviditetsrisk	Likviditet	✓	✓

SEB:s risksystem

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk.

Följande avsnitt behandlar SEB:s kreditportfölj, framför allt exponeringar mot företag och hushåll i Norden, Tyskland och Baltikum. Information om SEB:s innehav av skuldinstrument finns på sid 45.

Kreditkvalitet 2011

Kreditkvaliteten för koncernen uppvisade en tydlig positiv utveckling under 2011 med låga och stabila kreditförlustnivåer samt en stadig minskning av osäkra fordringar. Kreditportföljen uppvisade en positiv riskklassmigration, i synnerhet under årets första sex månader. Norden och Tyskland fortsatte uppvisa robust kreditkvalitet med begränsade kreditförluster. I Baltikum förbättrades kreditkvaliteten under året genom en betydande minskning av osäkra fordringar, främst som ett resultat av en positiv riskklassmigration.

Individuellt värderade osäkra fordringar minskade med 6,1 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor, främst på grund av fortsatt förbättring i de baltiska länderna där osäkra fordringar minskade med 3,6 miljarder kronor, eller 33 procent. Den totala reserveringsgraden för individuellt värderade fordringar är fortsatt hög och ligger på 71 procent. Fordringar som avser gruppvist värderade lån (homogena grupper) som varit oreglerade i över 60 dagar uppgick till 6,5 miljarder kronor vid årsskiftet, varav Baltikum svarade för två tredjedelar. Reserveringsgraden för oreglerade gruppvist värderade fordringar för koncernen uppgick till 48 procent.

Volymen problemlån kulminerade vid årsskiftet 2009 och har sedan dess minskat med 10,5 miljarder till 18,1 miljarder kronor.

Kreditportföljen

Koncernens totala kreditexponering, bestående av kreditportföljen, repor och räntebärande värdepapper, uppgick till 2 034 miljarder kronor (2 040) i december 2011.

Kreditportföljen, som omfattar utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden samt derivat, uppgick till 1 702 miljarder

kronor vid årsskiftet, en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2010. Försäljningen av den tyska kontorsrörelsen, som slutfördes den 31 januari 2011, reducerade kreditportföljen med cirka 95 miljarder kronor. Den totala kreditportföljen ökade med 7 procent justerat för den tyska kontorsrörelsen.

Kreditportföljen domineras av tillgångar med hög kreditkvalitet, som är ett resultat av långvariga kundrelationer. Sverige står för 58 procent av portföljen (54). De nordiska länderna och Tyskland står tillsammans för 88 procent (89). Den baltiska kreditportföljen var i huvudsak oförändrad under året och dess andel av den totala portföljen uppgick till 8 procent.

Kreditportföljen hanteras i fem delsegment; företag, fastighetsförvaltning, hushåll, offentlig förvaltning och banker.

Företagsportföljen är det största segmentet som uppgår till 42 procent (40) av den totala kreditportföljen. Portföljen domineras av exponeringar mot större nordiska och tyska företag, väl spridda inom ett brett spektrum av branscher, där de största är tillverkningsindustrin samt affärs- och hushållsnära tjänster. Företagsportföljen ökade med 42 miljarder kronor under året till 708 miljarder kronor (666). Tillväxten beror huvudsakligen på ökad efterfrågan av krediter bland större nordiska företag, även om portföljerna för större tyska samt svenska små- och medelstora företag också uppvisade tillväxt. Den baltiska företagsportföljen uppvisade en 5-procentig tillväxt.

Fastighetsportföljen är väl balanserad mellan kommersiella fastigheter (54 procent) och flerfamiljsbostäder (46 procent). Ungefär 70 procent av portföljen relaterar till exponeringar i Norden medan Tyskland står för 25 procent. Segmentet för

Kreditexponeringens utveckling

2011	2010	2009
1 165	1 162	1 227
429	430	406
108	90	102
1 702	1 682	1 735
41	36	60
291	322	361
2 034	2 040	2 156

Total kreditexponering består av koncernens kreditportfölj (lån och leasingavtal, åtaganden utanför balansräkningen som kreditlöften, remburser och garantier, samt motpartsexponeringar i derivatkontrakt) samt av repor och innehav av skuldinstrument. Exponeringar redovisas före reserveringar. Derivat och repor rapporteras inklusive nettningsavtal men före effekt av ställda säkerheter. Tillägg för framtida exponering ingår.Skuldinstrument innefattar alla räntebärande instrument som innehas i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln, inklusive de instrument som omklassificerats till kategorin Lånefordringar. Skuldinstrument som innehas av försäkringsdivisionen ingår inte.

Kreditportföljens utveckling

Miljarder kr	2011	2010	2009
Banker	154,6	184,7	228,0
Företag	708,0	666,0	655,8
Fastighetsförvaltning	280,3	247,0	246,8
Offentlig förvaltning	84,3	75,5	94,7
Hushåll	475,0	508,8	509,4
Total kreditportfölj	1 702,2	1 682,0	1 734,7

nordiska flerfamiljsbostäder är hänförlig till Sverige och utgörs främst av exponeringar till kommunalt eller statligt ägda bostadsföretag samt bostadsrättsföreningar, som bedöms vara låg risk. Den nordiska portföljen, bestående av kommersiella fastigheter, präglas av starka motparter och robusta strukturer. Fastighetsportföljen ökade med 33 miljarder kronor till 280 miljarder kronor. Tillväxten skedde huvudsakligen i Sverige där flerfamiljsbostäder stod för 60 procent av ökningen. Den baltiska fastighetsportföljen, med ungefär hälften av exponeringarna i Litauen, minskade med 8 procent under 2011 till 21 miljarder kronor.

Hushållssegmentet är den näst största portföljen och uppgår till 475 miljarder kronor (509). Försäljningen av den tyska kontorsrörelsen reducerade portföljen med 84 miljarder kronor. Nordiska hushåll står för 88 procent av exponeringen, varav svenska bolån utgör majoriteten, 346 miljarder kronor. Baltiska hushåll står för 10 procent av det totala hushållssegmentet.

Den svenska bostadsmarknaden har fortsatt att vara ett diskussionsämne under året. Bolånemarknaden kännetecknas av kundens livslånga personliga åtagande, ett starkt välfärdssystem, en nationell kreditupplysningsbyrå, ett strukturellt

underutbud och en reglerad bostadsmarknad. Enligt Riksbanken har hushållen tillgångar som är tre gånger så stora som skulderna. Å andra sidan har hushållens skuldsättningsgrad nått historiskt höga nivåer drivet av att räntorna historiskt sett

Kreditportföljen per bransch och marknad, 2011 1)
Miljarder kr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Total
Banker	72,4	14,8	11,8	3,0	0,1	0,5	0,6	37,9	13,6	154,7
Företag	343,8	25,5	84,7	50,2	15,1	15,1	23,1	101,8	48,6	707,9
Fastighetsförvaltning	170,0	2,7	9,5	7,6	5,4	4,8	10,5	68,7	1,1	280,3
Offentlig förvaltning	18,3	0,1	1,0	1,2	1,8	0,2	2,6	57,6	1,6	84,4
Hushåll	387,7	4,5	25,0	1,0	16,8	11,2	20,0		8,8	475,0
Total kreditportfölj	992,2	47,6	132,0	63,0	39,2	31,8	56,8	265,9	73,7	1 702,2

Kreditportföljen per bransch och marknad, 2010 1)

Miljarder kr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Total
Banker	92,2	15,2	10,2	2,6	0,1	0,2	0,3	51,6	12,4	184,8
Företag	339,7	18,2	62,6	45,4	13,4	13,9	23,6	106,3	42,9	666,0
Fastighetsförvaltning	134,8	0,9	7,3	8,1	5,8	5,6	11,1	72,1	1,3	247,0
Offentlig förvaltning	16,8	0,1	0,4	0,9	1,9	0,2	2,3	52,8	0,1	75,5
Hushåll	331,8	5,4	30,3	1,3	17,4	11,6	21,0	83,8	6,2	508,8
Total kreditportfölj	915,3	39,8	110,8	58,3	38,6	31,5	58,3	366,5	62,9	1 682,0
	1) Geografisk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs. Beloppen är brutto, dvs före avdrag för kreditförlustreserveringar.

42 seb årsredovisning 2011

varit fortsatt låga. Finansinspektionen föreskrev en högsta tilllåten belåningsgrad på 85 procent på nya lån från och med den 1 oktober 2010. SEB påtalar löpande riskerna för mindre gynnsamma ekonomiska förhållanden för kunderna och har förelagt ett formellt amorteringskrav för nya lån som överstiger en belåningsgrad på 75 procent.

Den svenska bolåneportföljen noterade stark tillväxt under året, en ökning med 54 miljarder kronor till 346 miljarder kronor. Tillväxten skedde trots striktare kreditbeviljningsvillkor och med en bibehållen stark kreditkvalitet i portföljen. Kreditförlusterna är fortfarande minimala och mängden oreglerade lån ligger på stabilt låga nivåer. Stresstester som genomförts under året, baserade på historiska fallisemangs- och förlustgrader, tyder på måttliga kreditförluster även givet ett scenario med höga räntor och ett bostadsprisfall.

Bankportföljen bevakas noggrant och hanteras proaktivt, i synnerhet till följd av den europeiska statsskuldskrisens påverkan på banksektorn. Motpartsrisk som är relaterad till derivat, värdepapperslån och repor har till stor del reducerats genom avtal om dagligt säkerställande av marginalsäkerheter. Bankportföljen minskade med 16 procent till 155 miljarder kronor, obeaktat effekten av säkerheter. För ytterligare information om kreditportföljen hänvisas till not 18.

Kreditpolitik

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens betalningsförmåga. Kunden skall vara känd i koncernen och syftet med krediten skall vara tydligt. För att minska risken används säkerheter och nettningsavtal i varierande utsträckning, beroende på faktorer som motpartens kreditvärdighet samt transaktionens art och komplexitet.

Ett hållbarhetsperspektiv har stegvis inarbetats i SEB:s kreditpolitik. För att reflektera bankens nya hållbarhetsstrategi reviderades vissa kreditpolicies under 2010 och 2011 till ett ökat fokus på möjligheter och risker förknippade med miljö, samhälle och styrning. Detta innebär bland annat uttalade målsättningar rörande klimatförändring, barnarbete och tillgång till rent vatten samt särskilda instruktioner för kreditgivning inom branscher såsom vapen, försvar, skogsbruk, fossila bränslen, gruvdrift och mineraler, förnybar energi och shipping.

Kreditbeviljningsprocess

Koncernens kreditbeviljning baseras på kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet vägs in såväl kundens nuvarande som förväntade framtida finansiella ställning samt det skydd som kan erhållas via till exempel särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljningsprocessen tar hänsyn till såväl den aktuella transaktionen som kundens samlade engagemang i banken. Processen skiljer sig åt beroende på typ av kund (hushåll, företag, institution, osv.), kundens risknivå samt den sökta kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalificerad kreditanalys är särskilt viktig vad gäller stora företag. Divisionen Stora Företag och Institutioner har en kreditanalysfunktion som tillhandahåller oberoende analys och kreditutlåtanden till divisionen och till kreditkommittéerna. För hushållskrediter är beviljningsprocessen baserad på ett system för kredit-scoring.

Riskklassificering och mätning

Kreditrisk beräknas för samtliga tillgångar, både i bankboken och handelslagret. Metodiken är i linje med Basel II-regelverket och adresserar sannolikheten för fallissemang (PD, probability of default), exponering vid fallissemang (EAD, exposure at default), löptid (M, maturity) och förlustgrad vid fallissemang (LGD, loss given default). Under årens lopp har riskklassificeringssystemen blivit alltmer sofistikerade och omfattar idag en mycket stor andel av bankens kreditportföljer. Riskklassificeringssystem används både i den dagliga styrningen av verksamheten för att säkerställa en medveten beslutsprocess vad gäller risk/avkastning och vid beräkningen av kapitalkrav.

SEB har ett koncernövergripande system för intern riskklassificering (PD) av banker, stora och medelstora företagskunder och kunder inom offentlig förvaltning som avspeglar risken för betalningsfallissemang. Sexton riskklasser har definierats, där 1 står för den lägsta fallissemangsrisken och 16 att kunden redan har fallerat. För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PD-skattningar på ett år över hela kreditcykeln baserat på 14 år av intern historik av fallissemang av betalningsskyldigheter och 22 år av extern statistik över företagskonkurser. Beräkningarna är i linje med de skalor som används av internationella ratinginstitut och deras publicerade fallissemangsfrekvenser. Riskklassificeringen bygger på kreditanalys av risken i kundens verksamhet och finansiella ställning. I bedömningen vägs även finansiella

		Kreditportföljen per kreditklass 2011 1)
				Totalt, exklusive hushåll					Hushåll 3)
Kategori	Riskklass	PD-intervall	Moody's / S&P 2)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Totalt	PD-Intervall	Hushåll
"Investment	1–4		0–0,07% Aaa to A3 / AAA to A-	84,8%	22,8%	12,0%	94,6%	33,0%	0-0.2%	45,3%
grade"		5–7 0,07–0,26%	Baa / BBB	9,1%	28,5%	21,9%	3,0%	22,8%	0.2-0.4%	21,2%
									0.4-0.6%	10,6%
"Ongoing		8–10 0,26–1,61%	Ba / BB	3,1%	40,0%	56,6%	2,3%	36,6%	0.6-1%	6,2%
business"		11–12 1,61–6,93%	B1, B2 / B+, B	0,8%	6,2%	4,2%	0,1%	4,7%	1-5%	10,8%
									5-10%	2,1%
"Watch list"		13–16 6,93–100%	B3 to C / B- to D	2,2%	2,5%	5,3%	0,0%	2,9%
Totalt				100%	100%	100%	100%	100%	10-30%	1,8%
									30-50%	0,6%
									50-100%	1,4%

1) Sammanställning av kreditportföljen inklusive repor.

2) Ungefärlig relation till ratinginstitutens skalor.

3) Hushållsexponering uttryckt som EAD (Exposure-at-Default) i IRK-beräkningen.

Totalt 100%

nyckeltal in och jämförelser med kundens konkurrenter. Den exponeringsviktade genomsnittliga riskklassen för koncernens kunder exklusive hushåll och banker var 6,92 vid slutet av året (7,00).

För hushåll och småföretag använder SEB system för kredit-scoring för att uppskatta PD för alla kunder. SEB använder olika system för kredit-scoring för olika regioner och produktområden, då både tillgängligheten av data och kundernas egenskaper normalt varierar beroende på land och produkt.

EAD mäts i nominella termer (till exempel för lån, obligationer och leasingkontrakt), som procent av beviljade belopp (kreditlöften, remburser, garantier och andra exponeringar utanför balansräkningen) och som nuvarande marknadsvärde plus ett belopp motsvarande den möjliga ökningen av exponering i framtiden, med avdrag för eventuella godtagbara säkerheter (i fråga om derivatkontrakt, repor och värdepapperslån).

LGD är en uppskattning av förlusten på en utestående exponering i händelse av fallissemang, och tar hänsyn till ställda säkerheter, kundsegment, och så vidare. SEB baserar sina uppskattningar på intern och extern historik, 10 år eller mer bakåt i tiden, och detaljerna i varje relevant transaktion.

Löptid (M) beräknas som den effektiva löptiden av varje transaktion. För amorteringsfria lån beräknas löptiden fram till sista återbetalningsdag och för amorterande lån förkortas löptiden för att spegla det minskade utestående beloppet över tid.

I SEB:s metod för att beräkna ekonomiskt kapital för kreditrisk spelar alla riskparametrar som diskuterats ovan in. De kombineras i en portföljmodell som också beaktar riskkoncentrationer till branscher och geografiska sektorer samt på stora enskilda exponeringar. Se vidare SEB:s Kapitaltäckningsrapport (Pelare 3- på engelska) på www.sebgroup.com för ytterligare information om kreditriskberäkningar.

Limitsättning och uppföljning

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en limit som återspeglar den maximala exponering som SEB för tillfället är villigt att acceptera. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder, för vissa kundsegment, för vissa riskklasser samt för avvecklingsrisker i trading-verksamheten.

Samtliga totala limiter och riskklasser gås igenom minst en gång om året av ett kreditbeslutsorgan (en kreditkommitté bestående av minst två banktjänstemän som är auktoriserade enligt den av Styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Engagemang med högre risk (riskklass 13–16) är föremål för mera frekventa genomgångar. Avsikten är att på ett tidigt stadium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram konstruktiva lösningar som gör det möjligt för SEB att minska eller undvika kreditförluster.

På SEB:s hemmamarknader finns permanenta lokala workout-grupper som arbetar med problemkrediter. Dessa kompletteras av Special Credits Management som har globalt ansvar för hantering av problemengagemang.

Den samlade kreditportföljen granskas regelbundet ur olika synvinklar; bransch, geografi, riskklass, produkt, produkttyp, storleksmässigt och så vidare. Särskilda analyser och stresstester utförs när marknadsutvecklingen kräver en noggrannare granskning av vissa sektorer.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

Motpartsrisk i derivatkontrakt uppstår när ett kontrakt har ett positivt marknadsvärde. Det motsvarar SEB:s fordran på motparten. Eftersom marknadsvärdena fluktuerar under kontraktets löptid måste hänsyn tas till ovissheten om framtida marknadsförhållanden. Detta görs genom att lägga på ett schablonvärde som motsvarar potentiella framtida rörelser i kontraktets marknadsvärde. Den totala kreditexponeringen på motparten är summan av kontraktets marknadsvärde och dess kontraktsspecifika schablonvärde.

Motpartsrisken begränsas genom nettningsavtal där samtliga positiva och negativa marknadsvärden under ett kontrakt kan kvittas på motpartsnivå. Nettningsavtalet kompletteras ofta med ett avtal om marginalsäkerhet där nettomarknadsvärdet ytterligare minskas genom säkerheter. Nettningsavtal finns med majoriteten av alla motparter liksom avtal om marginalsäkerheter. Med hänsyn tagen till avtal om nettning och marginalsäkerheter uppgick SEB:s totala motpartsrisk i derivatåtagandena till 108 miljarder kronor (90) vid slutet av året.

Koncentrationsrisk

Kreditportföljen analyseras avseende både geografisk och branschmässig riskkoncentration liksom på större enskilda engagemang, såväl direkt exponering som indirekt exponering i form av panter, garantiåtaganden och kreditderivat.

Kreditriskreducering

SEB använder ett antal metoder för att reducera risken i kreditportföljen. Valet av metod beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för aktuell produkt och kund, men hänsyn tas även till legala begränsningar liksom till den egna organisationens erfarenhet och kapacitet att hantera metoden i fråga. De viktigaste metoderna för att reducera kreditrisk är pantsättning av säkerheter, garantier och borgensförbindelser, samt nettningsavtal som gör det möjligt för SEB att avräkna negativa återanskaffningsvärden mot positiva i händelse av fallissemang hos motparten. De vanligaste typerna av pantsatta säkerheter utgörs av fast egendom, företagshypotek och finansiella säkerheter. I trading-verksamheten används vanligtvis avtal om dagligt säkerställande av marginalsäkerheter för att vid varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motpartsexponeringar. För stora företag reduceras kreditrisken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen.

Reserveringsprocessen

SEB ser regelbundet över kvaliteten i sina kreditexponeringar. Svaga och osäkra fordringar bevakas noga och åtminstone en gång per kvartal görs en bedömning av utveckling, utsikter och betalningsförmåga samt eventuellt behov av reservering. Reservering görs för sannolika kreditförluster avseende individuellt eller gruppvist (portfölj-) värderade lånefordringar. Lånefordringar mot företag, fastigheter och institut värderas huvudsakligen på individuell basis och en specifik reservering

Kreditförlustnivå per geografiskt område
%	2011	2010	2009	2008	2007
Norden	0,07	0,06	0,17	0,18	0,05
Tyskland	0,02	0,14	0,22	0,09	0,10
Baltikum	-1,37	0,63	5,43	1,28	0,43
SEB-koncernen -0,08 0,15 0,92 0,30 0,11

Skuldinstrument

SEB innehar portföljer med skuldinstrument i investeringssyfte, för likviditetshantering samt för att stödja kundhandeln. Portföljerna består främst av räntebärande värdepapper såsom statsobligationer, säkerställda obligationer, obligationer utgivna av finansiella institutioner samt strukturerade krediter. Vid slutet av året 2011 uppgick den totala exponeringen i räntebärande värdepapper till 291 miljarder kronor (322). För likviditetsportföljen är SEB:s strategi att fokusera på stats- och säkerställda obligationer av högsta kvalitet som är fullt pantsättningsbara hos centralbankerna. Till följd av denna strategi har innehaven av obligationer utgivna av finansiella institutioner och strukturerade krediter minskats under 2010 och 2011. Ytterligare information om skuldinstrumenten finns i not 42 och 43.

Nettoposition i skuldinstrument

Miljarder kr	2011	2010	2009
Räntebärande värdepapper, totala tillgångar	291	322	361
Räntebärande värdepapper, korta positioner	-44	-46	-47
Riksbankscertifikat			-50
Totalavkastningsswapp			-2
Nettopositioner, totalt	247	276	262

Geografisk fördelning

247 miljarder kr 1)	Stat och kommun	Företag	Säkerställda obligationer	Strukturerade krediter	Finansiella institutioner	Totalt
Tyskland	28,9%	0,4%	2,2%	1,1%	0,5%	33,1%
Sverige	6,1%	1,3%	18,5%	0,0%	0,9%	26,8%
Danmark	1,3%	0,1%	6,9%	0,0%	0,0%	8,3%
Norge	0,9%	1,2%	2,2%	0,0%	0,9%	5,2%
USA	0,0%	0,0%	0,0%	2,8%	1,4%	4,2%
Spanien	0,0%	0,0%	3,5%	0,7%	0,0%	4,2%
Frankrike	0,4%	0,1%	2,7%	0,0%	0,0%	3,2%
Finland	1,2%	0,4%	0,2%	0,0%	0,0%	1,8%
Irland	0,0%	0,0%	0,2%	0,3%	0,0%	0,5%
Grekland	0,1%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,2%
Italien	0,1%	0,0%	0,0%	0,3%	0,0%	0,4%
Portugal	0,0%	0,0%	0,0%	0,2%	0,0%	0,2%
Övriga Europa	6,9%	0,0%	1,3%	3,2%	0,0%	11,4%
Övrigt	0,3%	0,0%	0,0%	0,2%	0,0%	0,5%
Totalt	46,2%	3,5%	37,7%	8,9%	3,7%	100,0%
Fördelning per kreditrating 247 miljarder kr 1)
AAA	28,7%	0,4%	30,4%	4,0%	0,8%	64,3%
AA	8,0%	0,1%	4,7%	2,0%	0,0%	14,8%
A	0,2%	0,3%	0,3%	1,4%	0,9%	3,1%
BBB	1,8%	0,2%	0,3%	0,4%	0,7%	3,4%
BB/B	0,0%	0,1%	0,0%	0,6%	0,0%	0,7%
CCC/CC	0,3%	0,0%	0,0%	0,5%	0,0%	0,8%
Ingen rating 2)	7,2%	2,4%	2,0%	0,0%	1,3%	12,9%
Totalt	46,2%	3,5%	37,7%	8,9%	3,7%	100,0%

1) Exklusive räntebärande värdepapper som innehas av division Liv, 60 miljarder (61). 2) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer).

skall göras för den sannolika kreditförlusten på ett identifierat osäkert lån (individuellt värderade osäkra fordringar). En gruppvis reservering görs för lån som inte klassificerats som osäkra vid individuell bedömning. Lån med likartad kreditriskprofil grupperas tillsammans och graden av osäkerhet i värdet bedöms för varje sådan grupp som helhet. Värdering av lån till privatpersoner och små företag görs i stor utsträckning på portföljnivå. Olika beräkningsmodeller används för olika lånetyper när de enskilda lånen är små och har likartad riskprofil. Exempel på sådana produkter är kreditkort, bolån och konsumentkrediter. För mer information om de olika kategorierna av osäkra lånefordringar se not 1.

Säkerställda obligationer Finansiella institutioner

2008 2009 2010 2011

Strukturerade krediter

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förlust eller lägre framtida intäkter på grund av förändring i räntor, valutakurser, råvarupriser och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.

En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i tradingverksamheten, dvs. risker i handelslagret, och strukturella marknadsrisker samt risker i räntenettot, dvs. risker i den övriga bankverksamheten. Tradingverksamheten redovisas till marknadsvärde, medan positioner i bankboken vanligtvis redovisas till anskaffningsvärde.

Marknadsrisker i handelslagret uppstår dels i koncernens kunddrivna handel, dels i koncernens likviditetsportfölj. Den huvudsakliga delen av tradingverksamheten utförs inom divisionen Stora Företag & Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och kapitalmarknaderna. Likviditetsportföljen består av investeringar i pantsättningsbara och mycket likvida obligationer och förvaltas av Treasury Operations med målsättning att den tillgängliga likviditeten är tillräcklig även under mycket svåra likviditetsförhållanden.

Marknadsrisk i koncernens övriga affärsverksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor, räntevillkor och räntebindningstider. Treasury Operations har det övergripande ansvaret för dessa risker vilka konsolideras centralt med hjälp av ett internprissystem.

Marknadsrisk uppstår även i SEB:s livförsäkringsverksamhet. Denna risk beskrivs under avsnittet Försäkringsrisk och ingår ej i marknadsriskbeloppen nedan.

Marknadsriskmandat och kontroll

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som man kan acceptera genom att fastställa övergripande risklimiter för koncernen baserat på rekommendationer från Risk and Capital Committee i sin tur på förslag från Chief Risk Officer. Asset and Liability Committee fördelar sedan Styrelsens mandat till divisionerna och Treasury Operations som i sin tur fördelar erhållna limiter vidare internt. Styrelsen har beslutat om fyra centrala riskmått för att mäta och begränsa koncernens totala marknadsriskexponering under normala marknadsförhållande: Value-at-Risk (VaR) för samtliga marknadsrisker, Delta 1 procent för ränterisk, Aggregated FX för valutarisk samt Stop loss-limit för maximal tillåten förlust. Inom divisionerna och Treasury sätts även limiter på positioner, känslighetsmått och stresstester utefter vad som är relevant för de olika verksamheterna.

Marknadsriskkontroll mäter, kontrollerar och rapporterar dagligen marknadsrisken inom koncernens olika enheter. Marknadsrisken rapporteras också månatligen till Asset and Liability Committee och Risk and Capital Committee. Marknadsriskkontroll gör en oberoende verifiering av samtliga positioner som marknadsvärderas.

Riskmätning

Vid mätningen av marknadsriskexponering är det viktigt att särskilja mellan mått som syftar till att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som koncentrerar sig på extrema förhållanden. Marknadsrisker under normala förhållanden mäts genom VaR samt specifika mått som är relevanta för olika risktyper. Dessa mått kompletteras med

Value at Risk i handelslagret

Mkr	Min	Max	31 dec 2011	Genom snitt 2011	Genom snitt 2010
Råvarurisk	0	14	11	2	0
Kreditspreadrisk	144	286	155	189	251
Aktiekursrisk	15	71	48	32	40
Valutakursrisk	16	93	42	44	44
Ränterisk	46	160	120	80	100
Volatilitetsrisk	16	46	43	28	24
Diversifiering	-	-	-275	-164	-154
Totalt	136	336	144	211	305

Value at Risk i övrig verksamhet (bankboken)
Mkr	Min	Max	31 dec 2011	Genom snitt 2011	Genom snitt 2010
Kreditspreadrisk	71	152	82	96	141
Aktiekursrisk	20	41	29	26	33
Valutakursrisk	0	6	0	1	27
Ränterisk	113	497	306	249	288
Volatilitetsrisk	0	2	2	1	0
Diversifiering	-	-	-67	-75	-122
Totalt	183	526	352	298	367

stresstester och scenarioanalyser som beräknar potentiella förluster under extrema förhållanden.

Value at Risk

VaR uttrycker den potentiella förlust som kan uppstå med viss sannolikhet under en viss tidsperiod. Koncernen har valt 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på tio dagar för att mäta, kontrollera och rapportera VaR. För den dagliga kontrollen av VaR i handelslagret används en tidshorisont på en dag. Då detta mått kan användas för att mäta samtliga risktyper används VaR för att mäta koncernens totala marknadsriskexponering. VaR används också för att mäta exponering mot specifika risktyper.

SEB:s VaR-modell baseras på simulering av historisk data och beaktar ett stort antal riskfaktorer. Finansinspektionen har godkänt modellen för beräkning av legala kapitalkrav för större delen av marknadsriskerna i bankens handelslager. För att övervaka och säkra dess noggrannhet utvärderas modellen dagligen genom att jämföra de senaste 250 dagliga VaR-estimaten med de faktiska vinsterna och förlusterna för motsvarande dagar.

Under 2011 hade handelslagret ett genomsnittligt VaR på 211 Mkr. Minskningen jämfört med 2010 beror på en gradvis reducering av emittentrisken i likviditetsportföljen. Även om marknadsförhållandena under det andra halvåret dominerades av skuldkrisen i euro-området med hög volatilitet i alla tillgångsslag, minskade risknivåerna i handelslagret, både till följd av minskade positioner och ökad diversifiering. Bankbokens genomsnittliga VaR sjönk under 2011 jämfört med 2010, framförallt på grund av att en tillfällig höjning i VaR i relation till försäljningen av den tyska kontorsrörelsen försvunnit. För övrigt gjorde ökad volatilitet under det andra halvåret att risknivåerna i bankboken steg även om positionerna är relativt stabila över tiden.

Marknadsrisker

SEB är exponerad mot följande marknadsrisker::
Risktyp	Definierad som risken för förlust eller minskade intäkter till följd av	Uppstår i
Ränterisk	Förändring i räntor	All bankverksamhet
Kreditspreadrisk	Förändring i kreditvärdigheten av utgivaren av till exempel obligationer eller kreditderivat	Bankens obligationsinnehav
Valutakursrisk	Fluktuationer i valutakurser	Valutahandel på internationella marknader samt bankverksamhet på olika marknader
Aktiekursrisk	Fluktuationer i aktiekurser	Market making and kundaktivitet i aktier och aktiederivat
Råvaruprisrisk	Fluktuationer i råvarupriser	Kundaktivitet
Volatilitetsrisk	Förändring i den implicita volatiliteten	Market making och kundaktivitet i optioner i samtliga tillgångsslag

Specifika riskmått

Som ett komplement till VaR använder koncernen olika känslighets- och positionsmått beroende på instrument- och risktyp.

Ränteriskmåttet Delta 1 procent beräknas för alla räntebaserade produkter och mäter förändringen i marknadsvärdet när alla räntor i en viss valuta rör sig parallellt en procentenhet åt det för banken mindre fördelaktiga hållet. Delta 1 beräknas för varje valutaslag och aggregeras sedan genom att summera alla marknadsvärdesförändringar från de negativa respektive positiva marknadsrörelserna. Det aggregerade Delta 1-måttet är den större summan av dessa två absoluta värden.

Aggregated FX. Förutom VaR-beräkningen på handelslagret mäts den strukturella valutakursrisken i balansräkningen och i resultatet genom måttet Aggregated FX. Aggregated FX beräknas som summan av alla långa nettopositioner och summan av alla korta nettopositioner för varje valuta utom svenska kronan. Aggregated FX är den större av dessa två absoluta värden.

Stop loss-limiter används i koncernens samtliga tradingverksamheter. En stop loss-limit är ett specificerat förlustbelopp som används för att tvinga fram ett agerande, till exempel stängning av en position, i syfte att begränsa potentiella förluster i en position, portfölj eller enhet. Eftersom den fokuserar på faktiska förluster täcker måttet alla riskhöjande händelser och kan begränsa förluster under besvärliga marknadsförhållanden.

Låg riskbenägenhet i handelslagret

Daglig intjäning i handelslagret1) 2009–2011, 9 förlustdagar av 756, genomsnittlig förlust 4 Mkr

Stresstester och scenarioanalyser

Scenarioanalyser och stresstester genomförs regelbundet som ett komplement till ovan beskrivna riskberäkningar.

Stresstesterna gör det möjligt att upptäcka potentiella förluster bortom 99-percentilen genom att man använder fler scenarier än i VaR-modellen. SEB stressar portföljerna genom att applicera extrema marknadsrörelser som har inträffat historiskt (historiska scenarier), liksom extrema marknadsrörelser som bedöms kunna inträffa i framtiden (hypotetiska scenarier). Denna typ av analys ger en uppfattning om de möjliga effekter som enskilda riskfaktorer eller bredare marknadsscenarier kan få på en portfölj.

Ett exempel på ett historiskt stresstest är det så kallade stressade VaR-testet, där VaR beräknas på existerande positioner men med marknadsdata från historiskt turbulenta tidsperioder. SEB beräknar till exempel stressat VaR med marknadsdata från två sådana turbulenta tidsperioder: ett 250-dagars tidsintervall kring Lehmans konkurs (april 2008-april 2009) och en av de mest volatila perioderna under den rådande euroskuldkrisen från juli 2009 till juli 2010. Historiska scenarier där ackumulerade förluster beräknas över en längre tidsperiod används också.

För att därutöver ta hänsyn till alla möjliga händelser använder sig SEB även av ett omvänt stresstest där man utgår från ett visst resultat, till exempel att en viss stop-loss limit bryts, och sedan identifierar vad som skulle krävas för att detta skulle ske.

Operationell risk

Operationell risk är risken för förlust till följd av såväl händelser i omvärlden (t ex naturkatastrofer, extern brottslighet) som interna orsaker (t ex datorhaveri, misstag, bedrägerier, bristande efterlevnad av lagar och interna föreskrifter, övriga brister i den interna kontrollen).

Internmätningsmetod (AMA)

SEB har erhållit myndighetstillstånd för att använda internmätningsmetoden (Advanced Measurement Approach) vid beräkning av kapitalkravet för operationell risk. Tillståndet bekräftar koncernens erfarenhet av och kunskap om hantering av operationell risk vad gäller incidentrapportering, förlustrapportering, kapitalmodellering och utvärdering av processkvalitet.

Kapitalkravet för operationell risk beräknas genom en statistisk fördelningsfunktion baserad på extern operationell förluststatistik för finansbranschen globalt. AMA-modellen används även vid beräkning av ekonomiskt kapital för operationell risk men på en högre konfidensnivå och inklusive förluster i livförsäkringsverksamheten. Beräkningen av koncernens förväntade förluster bygger på både intern och extern förluststatistik. Resultatet används som underlag i affärsplanering och stresstester. Kapitalkravet för operationell risk påverkas inte av försäkringsavtal om riskreducering eller risköverföring.

Hantering av operationella risker och förluster

De totala operationella förlusterna 2011 var lägre än SEB:s historiska genomsnitt. En jämförelse med medlemmarna i organisationen ORX (Operational Riskdata eXchange Association) påvisar att SEB:s historiska förlustnivåer ligger något under ORX-genomsnittet. Operationella förluster redovisas i bokföringen som kreditförluster eller kostnader.

Riskkontroll mäter och rapporterar regelbundet den operationella risken till verkställande ledningen, Asset and Liability Committee och Risk and Capital Committee. SEB använder ett IT-system för hantering av operationell risk, säkerhet och regelefterlevnad. För att kunna identifiera, bedöma, följa och reducera riskerna är det obligatoriskt för alla anställda att

registrera riskrelaterade händelser. Detta strukturerade tillvägagångssätt har lett till förbättrade processer och därmed färre incidenter och lägre kostnader relaterade till operationella risker. De största förbättringarna har gjorts inom just process-relaterade risker. Ett viktigt verktyg i denna utveckling är utbildning inom områden såsom informationssäkerhet, bekämpning av bedrägeri och penningtvätt, "know-yourcustomer" och SEB:s uppförandekod.

Under 2011 har SEB ytterligare stärkt riskhanteringsprocesserna inom både affärs- och supportfunktionerna. Till exempel har förbättringar gjorts inom kundrådgivningsprocessen, vilket har givit 85 procent lägre kostnader relaterat till operationell risk jämfört med 2010. SEB har också fortsatt arbetet mot bedrägeri och penningtvätt samt formaliserat en process för rapportering av oegentligheter som uppmuntrar medarbetare att rapportera eventuellt oetisk eller olaglig verksamhet.

Process för godkännande av nya produkter

Processen för godkännande av nya produkter (NPAP, New Product Approval Process) syftar till att identifiera och reducera operationell risk och skydda SEB från att ingå i oönskade former av risk eller risker som inte omedelbart kan hanteras av organisationen. NPAP utförs i tre faser, bedömning, beslut och uppföljning, där koncernens kontroll- och stödfunktioner samt riskansvariga spelar en viktig roll.

Affärsrisk och strategisk risk

Affärsrisk är risken för lägre intäkter, högre kostnader, eller både och, på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens.

I affärsrisk ingår också ryktesrisk (risken att intäkterna minskar till följd av en negativ allmän uppfattning om SEB, till exempel genom externa rykten om koncernen eller allmänt om branschen) och satsningsrisk (risk i samband med större satsningar, till exempel företagsköp eller stora IT-projekt). Strategisk risk är snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer.

SEB mäter affärsrisk som volatiliteten i intäkter och kostnader som inte direkt kan hänföras till övriga risktyper. Affärsrisk ingår i beräkningen av ekonomiskt kapital.

Försäkringsrisk

Försäkringsrisk i SEB består av all risk relaterad till bankens försäkringsverksamhet. De huvudsakliga riskerna är marknadsrisk, teckningsrisk och övervärdesrisk.

Marknadsrisk inom försäkringsverksamheten är risken för förluster från traditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden till följd av förändringar i marknadsvärdet av tillgångar och åtaganden på grund av förändringar i räntor, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvärden, valutor och implicit volatilitet.

Teckningsrisken avser förlust eller negativa värdeförändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av otillräcklig prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd, sjuklighet (inklusive risker som uppstår till följd av förändringar i tidpunkten för och storleken av utbetalningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), omkostnadsrisk och annulationsrisk.

Livförsäkringsverksamhetens värdeskapande studeras via analys av övervärden, alltså nuvärdet av framtida intjäning på det föreliggande försäkringsbeståndet (se not 50). Övervärdesrisk är risken att det beräknade övervärdet inte kan realiseras till exempel på grund av långsammare tillväxt av tillgångarna, annulationer eller mindre fördelaktig utveckling av priser/kostnader. Övervärdesrisk ingår ej i det externa kapitalkravet, dock ingår det i SEB:s beräkning av ekonomiskt kapital.

SEB:s livförsäkringsverksamhet består av fondförsäkringsverksamhet och traditionell livförsäkringsverksamhet. Nyförsäljningen utgörs främst av fondförsäkringar, som svarade för cirka 83 procent (85) av den totala försäljningen under 2011. I en fondförsäkring bärs marknadsrisken av försäkringstagarna. Teckningsrisken är försumbar för fondförsäkringar men är mera uttalad i den traditionella livförsäkringsverksamheten. I den traditionella livförsäkringsverksamheten utgör skillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena en buffert för att täcka bankens risk i balansräkningen.

Reducering av försäkringsrisk

Marknadsrisken i den traditionella livförsäkringsverksamheten med produkter med garanterad avkastning reduceras med hjälp av normal marknadsrisksäkring och följs upp med scenarioanalys. Teckningsrisk följs upp via så kallad aktuariell analys och stresstester av befintligt försäkringsbestånd. Dödsfallsoch sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse.

Finansinspektionen använder ett "trafikljussystem" som utvärderar risken för bristande balans mellan tillgångar och åtaganden i livförsäkringsbolag. Ett liknande system är i bruk i Danmark sedan flera år och berör SEB:s danska verksamhet. Dessa system är myndighetsverktyg för att identifiera försäkringsbolag där det behövs en noggrannare granskning av relationen mellan tillgångar och åtaganden. Varken SEB:s svenska eller danska bolag har identifierats för sådan granskning.

Riskkontroll

Riskkontrollen utförs av en enhet inom den centrala riskkontrollfunktionen med ansvar för mätning och kontroll av de inneboende riskerna i SEB:s livförsäkringsverksamhet. Traditionella ALM-mått (asset/liability mismatch) som används av försäkringsbranschen kontrolleras regelbundet för varje försäkringsbolag. Detta kompletteras med marknadsriskmått

Sammansättning av övervärdesrisk i livförsäkring

som VaR, scenarioanalys och stresstester. De viktigaste riskerna rapporteras till Asset and Liability Committee, Risk and Capital Committee och till styrelserna i respektive försäkringsbolag.

Solvens II

Solvency II är det nya regelverket för försäkringsbolag inom EU som förväntas träda i kraft den 1 januari 2014. Syftet är att skapa ett harmoniserat regelverk rörande styrning, intern kontroll och kapitalkrav. Det ska skapa transparens och jämförbarhet inom Europa för att säkerställa försäkringsbolagens förmåga att möta sina åtaganden och därmed öka skyddet för försäkringstagarna.

Enligt Solvens II-regelverket skall försäkringsbolagens kapitalkrav vara riskbaserade snarare än som nu utgöras av en fast procentsats av företagets försäkringstekniska avsättningar. Alla risker skall tas med i beräkningen, inklusive marknadsrisk, teckningsrisk och operationell risk. Bolagens motståndskraft vad gäller plötsliga förändringar i tillgångar eller åtaganden skall stresstestas enligt regelverkets kapitalkrav. Vidare innebär det nya regelverket ökade krav på bolagens styrelser att säkerställa god riskkontroll och en mer utförlig rapportering till myndigheter och marknaden.

Under 2011 presenterade European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) resultaten av den femte kvantitativa förstudien (QIS 5) som utvärderade metoden för att beräkna kapitalkraven enligt pelare 1 i Solvens II. SEB medverkade i QIS 5 och resultatet visade att SEB Liv hade tillräckligt med kapital för att möta kraven som ställdes i studien. Livdivisionen driver arbetet med att anpassa verksamheten för att möta kraven i det nya regelverket.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet inom en definierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetssituation 2011

2011 har varit ännu ett turbulent år på likviditets- och finansieringsmarknaderna. I dessa externa förhållanden har SEB under året stärkt sin redan strukturellt starka balansräkning (se sid 19) ytterligare genom att bygga upp större likviditetsreserver och öka inriktningen på en stabil inlåning, lång finansiering kombinerat med en aktiv riskstyrning. Den stabila finansieringsbasen består av eget kapital, in- och upplåning från kunder samt finansiering som förfaller bortom ett år. Den överskrider SEB:s totala låneportföljer med en betryggande marginal. Det ger en stark balansräkningsstruktur som är mer än väl anpassad för att möta kundernas efterfrågan framöver.

Såväl utlåning- som inlåningsvolymer har vuxit under 2011 och SEB:s utlånings/inlåningskvot uppgick till 129 procent vid årets slut (138), exklusive repor och skuldinstrument. Förbättringen av kvoten beror delvis på ett ökat inflöde av kunddriven företagsinlåning av mer kortsiktig natur mot slutet av året. Utöver detta, har SEB haft god tillgång till såväl de korta som långa finansieringsmarknaderna. För tredje året i rad, har Banken i linje med sin långsiktiga finansieringsstrategi, emitterat mer lång finansiering än vad som har förfallit under året. På grund av den goda tillväxten inom bolån, har säkerställda obligationer varit den primära finansieringskällan. De utgjorde ungefär tre fjärdedelar av den totala emitterade långsiktiga finansieringsvolymen på 126 miljarder kronor (102). SEB har även kunnat ge ut obligationer under Bankens seniora upplåningsprogram trots de turbulenta tiderna.

SEB har 123 miljarder kronor i form av outnyttjade säkerheter tillgängligt. De kan användas för att emittera säkerställda obligationer. Eftersom bolån bara utgör cirka 14 procent av balansomslutningen, är frågan om huruvida seniora obligationer missgynnas i förhållande till säkerställda obligationer inte relevant.

150 120 90 60 30 0 2009 2010 2011 2012 2013 Nyemission säkerställda obligationer Nyemission obligationer Förfall säkerställda obligationer Förfall obligationer Framtida förfall säkerställda obligationer Framtida förfall obligationer

Nya likviditetsregler

I Baselkommittens Basel III-ramverk som publicerades i slutet av 2010, introducerades ett 30-dagar stresstest, det kortfristiga likviditetsmåttet (liquidity coverage ratio - LCR) samt ett 1-års strukturellt mått, det långfristiga likviditetsmåttet (net stable funding ratio - NSFR). Vid mitten av 2011, trädde Finansinspektionens nya likviditetsreglering i kraft, som kräver minst månatlig rapportering av LCR och ytterligare likviditetsinformation.

LCR föreslås att introduceras som en minimistandard 2015. Svenska myndigheter har dock uttryckt sin ambition att introducera LCR som en minimistandard redan under 2013. Även om Baselkommittén föreslagit att NSFR skall introduceras under 2018, är det fortfarande oklart hur och när detta mått kommer att bli en minimistandard. Ytterligare förändringar i måttet förväntas under 2012. SEB tar en aktiv roll i regleringsarbetet kring likviditet och kommer att vara positionerat att möta nya regleringar i sinom tid.

Likviditetsreserv och likviditetskvot

SEB:s likviditetsreserv enligt Svenska Bankföreningens definition består av kassa och placeringar i centralbanker och korta placeringar i banker, samt tillgångar som står till treasuryfunktionens förfogande (fritt tillgängliga och pantsättningsbara i centralbanker). Denna reserv har ökat till 377 miljarder kronor (229) under 2011. SEB:s totala likvida resurser, vilka inkluderar nettotillgångar i tradingrörelsen samt outnyttjat utrymme för nya emissioner av säkerställda obligationer uppgick till 616 miljarder kronor. Totala LCR uppskattades till 95 procent vid årsskiftet, medan LCR i US-dollar och i euro var över 100 procent.

Strukturell likviditetsrisk per valuta

Uppdelningen av Bankens balansräkning per valuta är densamma som valutadistributionen av likviditetsreserven. Svenska kronor, euro och US-dollar är de dominerande valutorna i SEB:s likviditetsreserv. Ut-/inlåningskvoterna för svenska kronor, euro och US-dollar uppgick till 189, 102 och 63 procent vid årets slut.

Nyemissioner och förfall, långfristig finansiering Miljarder Kr

Hantering och rapportering av likviditetsrisk

Målet för SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetssituation, med tillräckliga mängder kontanter eller omedelbart säljbara tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, och utan att detta leder till höga extra kostnader. Riskhanteringen styrs av limiter som fastställs av styrelsen, vilka fördelas vidare av Asset and Liability Committee. Limiterna sätts för koncernen och specifika legala enheter samt för exponeringar i vissa valutor.

SEB har etablerat koncernövergripande processer för att hantera likviditetskraven på kort och lång sikt. Likviditeten hanteras centralt av Treasury Operations, med stöd av lokala treasuryfunktioner på koncernens viktigaste marknader. Riskkontroll mäter och rapporterar regelbundet utnyttjandet av limiterna och resultatet av stresstester till Asset and Liability Committee och till Risk and Capital Committee.

Mätning och kontroll av likviditetsrisk

Likviditetsrisk mäts via ett antal specialutformade verktyg, eftersom ingen enskild metod kan fånga alla aspekter av denna risk. SEB:s metoder omfattar kortfristig pantsättningskapacitet, analys av framtida kassaflöden, scenarioanalys och olika nyckeltal i balansräkningen, kompletterat med Basel IIImått såsom de är definierade för testrapporteringen. Likviditetsgap mäts genom en beräkning av ackumulerade kassaflöden från koncernens tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, i tidsfickor upp till ett år. I beräkningarna behöver man för vissa produkter, till exempel inlåningskonton och bolån, göra antaganden om löptid och om hur produktvolymerna uppträder över tid och vid förfall. Likviditetsreservens kvalitet analyseras för att kunna bedöma hur stor del av den som kan pantsättas och därmed erbjuda säkerställd finansiering i pressade situationer.

Likviditetsreserven per tillgångsslag, 2011 Miljarder kronor

2) Svenska Bankföreningens definition

Miljarder kronor

För tidshorisonter över ett år mäts en relation ("core gap") som visar i vilken utsträckning koncernen finansierar illikvida tillgångar med hjälp av stabil, långsiktig finansiering. De stabila skulderna (inklusive eget kapital) skall alltid vara mer än 90 procent av de illikvida tillgångarna; genomsnittsnivån under året var 108 procent (106). Vid årets utgång var nivån 117 procent (109).

Stresstester används regelbundet för att identifiera möjliga källor till likviditetspåfrestningar och för att säkerställa att aktuell exponering ligger inom fastställda gränser för likviditetsrisken. Testerna uppskattar likviditetsrisken under olika scenarier, med försvårad finansiering på grund av såväl koncernspecifika som allmänna omständigheter.

Kapitalhantering

Målet för koncernens kapitalhantering är att balansera aktieägarnas avkastningskrav mot de krav på finansiell stabilitet som ställs av myndigheter, investerare, affärsmotparter och andra marknadsaktörer såsom ratinginstitut.

Koncernens kapitalisering, kapitalallokering och utvärdering av avkastning skall vara riskbaserad och utgå från en bedömning av den samlade risknivån i verksamheten. Den skall också vara framåtblickande och stämma överens med lång- och kortfristiga affärsplaner, interna (Styrelsen och dess kommittéer) och externa krav såsom legala krav, den interna kapitalutvärderingsprocessen samt den makroekonomiska utvecklingen.

Kapitalåtgärder

SEB vidtog under 2009 flera kapitalåtgärder som sammantaget förstärkte primärkapitalet och medförde att valutafördelningen i kapitalbasen bättre matchar den i de riskvägda tillgångarna. Utifrån denna styrkeposition, och i avvaktan på att definitiva regler i Basel III om hur förlagslån får tillgodoräknas, har inga förfallna förlagslån ersatts eller nya förlagslån emitterats. Vid slutet av året rapporterade koncernen en kärnprimärkapitalrelation på 13,7 procent (12,2) och en primärkapitalrelation på 15,9 procent (14,2), utan övergångsregler. För mer information se not 47 och Kapitaltäckningsrapporten (Pelare 3 – på engelska) på www.sebgroup.com.

Utdelning

Utdelningens storlek avgörs av såväl det ekonomiska klimatet som koncernens finansiella position och tillväxtmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen över en konjunkturcykel skall motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.

Kapitalmål

SEB:s kapitalmål skall säkerställa att koncernens kapitalisering är tillräcklig för att stödja den beslutade affärsstrategin,

Kapitalbas – sammanfattning
Mkr	2011	2010
Eget kapital	109 161	99 543
Avdrag för utdelning	-3 836	–3 291
Goodwill i den finansiella företagsgruppen	-4 147	–4 174
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar Avdrag för verksamhet utanför	-108	0
den finansiella företagsgruppen	-3 770	–2 728
Övriga justeringar	-4 204	–1 963
Kärnprimärkapital	93 097	87 387
Primärkapitaltillskott	14 614	14 593
Primärkapital	107 711	101 980
Förlagslån i sekundärkapitalet	6 719	8 713
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar Avdrag för investeringar	-108	91
i försäkringsföretag	-10 541	–10 540
Övriga justeringar	-336	–1 004
Kapitalbas	103 445	99 149

att kapitaltäckningen uppfyller myndighetskraven även i sämre konjunkturlägen och att kapitaliseringen motsvarar koncernens riskaptit (kreditrating-mål AA). Det långsiktiga målet för SEB:s kärnprimärkapitalrelation (common equity) är i intervallet 10–12 procent, enligt fullt implementerat Basel III regelverk. SEB:s uppfattning är att den nuvarande kapitaliseringen är tillräcklig för att möta framtida krav från både myndigheter och marknaden.

Kapitaltäckning

2011	2010
13,7%	12,2%
15,9%	14,2%
15,2%	13,8%
1,90	1,73
80%	80%
11,2%	10,9%
13,0%	12,8%
12,5%	12,4%
1,56	1,55
9,0%	8,8%
10,4%	10,2%
10,0%	9,9%
1,25	1,24

Riskvägda tillgångar Mkr 2011 2010 Kreditriskexponeringar enligt IRK Institutsexponeringar 29 552 37 405 Företagsexponeringar 394 094 403 128 Positioner i värdepapperiseringar 6 515 6 337 Hushållsexponeringar / fastighetskrediter 45 241 65 704 Övriga hushållsexponeringar 9 460 9 826 Andra exponeringsklasser 1 651 1 511 Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod 486 513 523 911 Övriga riskvägda tillgångar Kreditrisk enligt schablonmetod 77 485 91 682 Operationell risk enligt internmätningsmetod 42 267 44 568 Valutakursrisk 13 173 15 995 Risker i handelslagret 59 403 39 970 Totalt 678 841 716 126 Sammanställning Kreditrisk 563 998 615 593 Operationell risk 42 267 44 568 Marknadsrisk 72 576 55 965 Totalt 678 841 716 126 Justering för golvregler Tillägg under införandefasen av Basel II 148 774 83 672 Totalt rapporterat 827 615 799 798

RWA-utveckling (riskvägda tillgångar)

Totalt RWA (risk-weighted assets) enligt Basel II (exklusive övergångsregler) minskade med 5 procent eller 37 miljarder kronor under året. Den främsta faktorn bakom nedgången är försäljningen av de tyska retailportföljerna (37 miljarder kronor). Underliggande kreditvolymer uttryckt som RWA ökade med 38 miljarder kronor, huvudsakligen beroende på ökad företagsexponering och köpet av svenska bolåneportföljer från DNB. Den svenska kronan försvagades sedan årsskiftet vilket resulterade i en RWA-ökning med 2 miljarder kronor. RWA-processförändringar resulterade i en RWA-minskning med 24 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor berodde på implementation av en avancerad IRK-modell för icke säkerställd företagsutlåning i moderbolaget. Minskade riskvikter på grund av förskjutning mot ökad exponering i bättre riskklasser bidrog till en RWAminskning om 22 miljarder kronor. Marknadsrisk-RWA har ökat med 17 miljarder kronor inklusive effekten från introduktion av stressat VaR. RWA för operationell risk minskade med 2 miljarder kronor sedan årsskiftet. Inklusive inverkan av övergångsregler, ökade RWA till 828 miljarder kronor (800).

Nya kapitaltäckningsregler

Under 2011 infördes EU:s ändringar i kapitaltäckningsdirektivet (CRD II och III) på nationell nivå vilket har haft begränsad påverkan vad gäller marknadsrisk och kapitalkravet för värdepapperisering. Det kommande regelverket, CRD IV, kommer att fastställa explicita miniminivåer för kärnprimärkapital och primärkapital samt föreskriva att bankerna håller mer kapital av högre kvalitet.

Enligt nuvarande regler reduceras SEB:s totala kapitalbas med investeringar i försäkringsbolag och relaterad goodwill. Enligt CRD IV skall investeringar i finansiella bolag, inklusive försäkringsbolag, och uppskjutna nettoskattefordringar dras från kärnprimärkapitalet om de var för sig överstiger 10 procent av kärnprimärkapitalet (eller 15 procent tillsammans). Belopp inom trösklarna riskviktas med 250 procent. Definitionen av och kraven på primärkapital har skärpts. Svenska regeringen föreslog i november 2011 högre kapitaltäckningskrav för systemviktiga banker i syfte att stärka stabiliteten i det svenska banksystemet och minska sårbarheten i svensk ekonomi. Förslaget, som baseras på bedömningar från Riksbanken och Finansinspektionen, innebär att bankerna ska ha ett

Fördelning av låneportföljer på Basel II-metod

Andel av koncernens exponering, procent

kärnprimärkapital som motsvarar minst 10 procent av riskvägda tillgångar 2013 och 12 procent av riskvägda tillgångar 2015 (med kapital och RWA definierat enligt fullt implementerat CRD IV / Basel III-regelverk). Till kraven ovan kommer krav på en kontracyklisk buffert, från 0 procent till 2,5 procent, beroende på om kredittillväxten är över trend. CRD IV är under förhandling och hur det slutgiltiga regelverket kommer att se ut är ej fastställt. Per årsskiftet beräknade koncernen kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel III-förslaget för 2013 till 12,5 procent.

Utöver dessa krav kommunicerade Europeiska Banktillsynskommittén i oktober 2011 ett tillfälligt kapitalkvotskrav, baserat på EU-harmoniserade stresstester av systemviktiga banker, om 9 procent kärnprimärkapital (enligt nuvarande CRD III / Basel 2.5-regelverk inklusive befintliga golvregler). Detta krav gäller från och med 1 juli 2012. Vidare föreslås att ett bruttosoliditetskrav ska införas. Den är definierad som kvoten mellan primärkapitalet och ett mått på exponering som inkluderar både poster inom och utanför balansräkningen och legala nettningsregler. Effekten av de nya redovisningsreglerna för pensionsplaner (IAS 19) skulle minska eget kapital med 5,3 miljarder kronor efter skatt om de hade införts vid årsskiftet. Före skatt uppgår beloppet till 7,2 miljarder kronor.

SEB övervakar aktivt utvecklingen av regelverket och deltar i samråd via nationella och internationella branschorganisationer. SEB framhåller här vikten av maximal harmonisering av regelverket.

Införande av Basel II och Basel III

SEB har myndighetstillstånd att använda IRK-metod (intern riskklassificering) för en kreditvolym motsvarande 86 procent av totala kreditrisk-RWA. Koncernens långsiktiga mål är rapportering enligt utvecklad IRK-metod för samtliga kreditportföljer med undantag för exponeringar mot stater och kommuner samt för ett litet antal mindre portföljer. För dessa exponeringar kommer schablonmetoden att användas. Det gradvisa införandet av Basel II och Basel III, med RWA-golv baserade på Basel I, gör det nödvändigt att följa, rapportera och sätta mål för kapitaltäckning enligt alla tre regelverken. Under CRD IV har övergångsgolven förlängts till slutet av 2015. Övergångsgolven kan uteslutas enligt beslut av nationella myndigheter om införandet av Basel III-regelverket görs i en snabbare takt.

Bolagsstyrning inom SEB

Förmågan att upprätthålla förtroendet hos kunder, aktieägare och andra är av avgörande betydelse för SEB. För att uppnå detta är det viktigt att ha en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning, varvid bland annat risken för intressekonflikter undviks.

Fokusområden under 2011

Kapitalisering och likviditet, som alltid varit prioriterade styrelsefrågor, fick en än mer framskjuten plats under året till följd av utvecklingen i den globala ekonomin och inom de finansiella marknaderna. SEB:s finansiella styrka och det ansvar som kommer från att vara en systemviktig finansiell institution har varit frågor på styrelsens dagordning under hela året.

Bolagsstyrning inom SEB

Inom SEB läggs stor vikt vid att skapa tydliga roller för befattningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgivning, corporate financeverksamhet, kapitalförvaltning och försäkringsrörelse.

Det externa ramverket för bolagsstyrning inom SEB innefattar bland annat aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, regler från NASDAQ OMX Stockholm, svensk kod för bolagsstyrning (Bolagsstyrningskoden) och lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Det interna ramverket innefattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policies och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom koncernen är viktiga verktyg för styrelsen och verkställande direktören i deras styrande och kontrollerande roll. Särskilt viktiga är arbetsordningen för styrelsen, instruktionerna för verkställande direktören och för koncernens affärsverksamhet, koncernens kreditinstruktion och riskpolicy, instruktionen för hantering av frågor om intressekonflikter, etikpolicyn, instruktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och ersättningspolicyn. SEB:s Code of Business Conduct beskriver och utvecklar SEB:s värderingar och standard för uppförande i affärsrelationer och ger vägledning så att verksamheten bedrivs enligt värderingarna. Tydliga policies och riktlinjer för hållbarhet, såsom policyn för Corporate Sustainability och de koncerngemensamma ställningstaganden och branschpolicies som täcker frågor inom miljö, samhälle och styrning, är också väsentliga i detta sammanhang.

SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och följs upp i enlighet med policies och instruktioner fastställda av styrelsen och verkställande direktören.

SEB:s bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bolagsstyrningskoden. Inga avvikelser från koden finns att redovisa för 2011. Bolagsstyrningsrapporten och mer information om bolagsstyrning inom SEB finns på SEB:s hemsida, www.sebgroup.se.

Aktieägare och bolagsstämma

SEB har cirka 290 000 aktieägare, av vilka cirka 177 000 har innehav som är mindre än 500 aktier. 636 aktieägare har innehav som är större än 100 000 aktier. SEB:s aktier ges ut i två serier, serie A med en röst per aktie och serie C med en tiondels röst per aktie.

SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2011 framgår av tabellerna och graferna nedan.

Aktieägarnas inflytande i banken utövas vid bolagsstämman som är bankens högsta beslutande organ. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud.

Årsstämman 2011 hölls den 24 mars 2011. Protokollet från stämman finns tillgängligt på SEB:s hemsida. Några av de beslut som fattades vid stämman var:

• Utdelning av 1,50 kronor per aktie;
• Arvode till styrelsen med ett totalt belopp på 8,4Mkr;
• Val av elva styrelseledamöter, med Johan H. Andresen, Jr. som ny ledamot;
• Omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande;
• Procedur för valberedning för årsstämman 2012 och valberedningens arbete;
• Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av den verkställande ledningen;
• Beslut om två långfristiga aktieprogram; ett aktiesparprogram och ett aktiematchningsprogram;
• Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försäljning av egna aktier för bankens värdepappersrörelse, för de långfristiga aktieprogrammen och för kapitaländamål.

Vid stämman användes ett elektroniskt röstsystem med röstdosor vid omröstningarna.

De största aktieägarna

		varav	Andel
31 december, 2011	Antal aktier	C-aktier	kapital, % röster, %
Investor AB	456 089 264 2 725 000		20,8	20,9
Trygg Stiftelsen	177 447 478	0	8,1	8,2
Alecta	158 650 000	0	7,2	7,3
Swedbank Robur fonder	73 239 881	0	3,3	3,4
Norska staten	63 752 929	0	2,9	2,9
Nordea fonder	37 148 171	0	1,7	1,7
SEB fonder	35 200 785	0	1,6	1,6
Wallenberg-stiftelser	33 057 244 58 711 73		1,5	1,3
Första AP-fonden	30 737 259	0	1,4	1,4
SHB fonder	29 189 930	0	1,3	1,3
Fjärde AP-fonden	23 776 711	0	1,1	1,1
Andra AP-fonden	20 212 119	0	0,9	0,9
AMF Försäkring och Fonder	19 450 000	0	0,9	0,9
Tredje AP-fonden	16 588 711	0	0,8	0,8
Skandia Liv	16 058 754	941 882	0,7	0,7
Utländska aktieägare	520 819 125 1 465 220		23,7	23,9
Källa: Euroclear AB/SIS Ägarservice AB

Ägarstruktur

Andel av aktiekapitalet den 31 december 2011

Majoriteten av Bankens närmare 290 000 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna äger tillsammans 50,0 procent av antalet aktier och röster.

Källa: VPC/SIS Ägarservice

Antal aktieägare

31 december, tusental

SEB-aktien är en av de fem mest spridda aktierna på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen

Valberedningen

Enligt beslut vid årsstämman 2011 har ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2012 utsetts under hösten 2011. Fyra av bankens största aktieägare har utsett var sin representant att ingå i valberedningen. Sammansättningen av valberedningen uppfyller kraven i bland annat Bolagsstyrningskoden vad avser ledamöternas oberoende.

Valberedningens uppdrag är att arbeta fram förslag till ordförande vid stämman, antal styrelseledamöter, arvode åt styrelsen och revisorerna, förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor, fördelning av arvodet mellan styrelsens ledamöter och ersättning för kommittéarbete samt beslut om valberedning inför nästa årsstämma, att föreläggas årsstämman för beslut.

Valberedningens förslag, med särskilt yttrande över förslaget till styrelse, finns på SEB:s hemsida och en redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas vid årsstämman 2012. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Styrelsen

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år, till slutet av nästkommande årsstämma.

En viktig princip är att styrelsen skall ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken. Det är därvid avgörande att styrelseledamöterna representerar den erfarenhet och det kunnande från den finansiella sektorn och andra sektorer som krävs i bankens nuvarande position och för den framtida inriktningen samt har den internationella erfarenhet och det kontaktnät som erfordras.

Styrelsen har sedan årsstämman 2011 bestått av elva ordi-

Valberedning inför årsstämman 2012

Ledamot		Representant för	Röster, % 31 aug. 2011
Petra Hedengran, Ordförande Investor			20,9
William af Sandeberg		Trygg-Stiftelsen	8,2
Staffan Grefbäck		Alecta	7,2
Lars Wedenborn		Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	1,3
Marcus Wallenberg		SEB, Styrelsens ordförande
			37,6
Ossian Ekdahl	Första AP-fonden, Adjungerad från den 16 januari 2012
Urban Jansson	Adjungerad, utsedd av styrelsen

narie ledamöter, utan suppleanter, valda av årsstämman samt två ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter. För att styrelsen ska vara beslutför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. Den enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken är den verkställande direktören. Valberedningen har gjort en samlad bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till banken och bankens ledning samt i förhållande till aktieägare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i banken och funnit att sammansättningen av styrelsen uppfyller kraven i Bolagsstyrningskoden vad avser styrelseledamöternas oberoende. Styrelsens sammansättning från och med årsstämman 2011, liksom ledamöternas oberoende, framgår av tabell på sidan 57 och uppgifter om ledamöterna framgår av sidorna 62-63.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i banken och koncernen och beslutar om verksamhetens art och inriktning (strategi) samt ramar och mål för detta. Styrelsen följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna. Vidare har styrelsen ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att redovisningen, medelsförvaltningen (treasury) och de finansiella förhållandena i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bankens bolagsordning. Styrelsen beslutar vidare om större förvärv och avyttringar liksom andra större investeringar.

Styrelsen utser och entledigar verkställande direktören, koncernens Chief Risk Officer (CRO), ledamöterna i verkställande ledningen och koncernrevisionschefen.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och kallar bland annat till styrelsesammanträden, beslutar om dagordning och bereder ärendena för styrelsesammanträdena efter samråd med verkställande direktören.

Verkställande direktören deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då verkställande direktörens arbete utvärderas. Andra medlemmar i bankens ledning deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information eller på anmodan från styrelsen eller verkställande direktören. Bankens och koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Emellertid har styrelsen inrättat kommittéer för att handlägga vissa defi-

Utvärdering av styrelsen, styrelsens ordförande, verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat inkluderar en enkät med därpå följande diskussioner i styrelsen. Genom processen utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat hur styrelsens arbete ytterligare kan förbättras, huruvida varje enskild styrelseledamot deltar aktivt i styrelsens och kommittéernas diskussioner och bidrar med autonoma omdömen samt om atmosfären på mötena underlättar öppna diskussioner. Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen.

Styrelsens ordförande utvärderar, formellt en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Tuve Johannesson.

Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete varvid verkställande direktören eller annan ur verkställande ledningen inte deltar.

Styrelsearbetet under 2011

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2011 hölls elva styrelsemöten. Den extrema utvecklingen i den globala ekonomin under 2011 har diskuterats ur något perspektiv vid varje styrelsemöte. Andra väsentliga frågor som avhandlats under året är bland annat:

Första kvartalet

• Bokslutskommuniké
• Utdelning för 2010
• Årsredovisning 2010
• Externrevision och internrevision 2010
• Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter av verkställande ledningen
• Genomgång av Ersättningspolicyn
• Långfristiga aktieprogram
• Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter
• Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling
• Försäljningen av den tyska kontorsrörelsen
• Diskussioner om framtida kontorslokaler
• Utvärdering av verkställande direktörens arbete

Andra kvartalet

• Delårsrapport för första kvartalet
• Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter
• Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling
• Genomgång av affärsområden och marknadssegment
• IT-genomgång
• Årlig genomgång av aktieägarpolicyn för styrelseledamöterna

nierade frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. Inom styrelsen finns för närvarande tre kommittéer: Risk and Capital Committee (RCC), Audit and Compliance Committee (ACC) samt Remuneration and Human Resources Committee (RemCo). Vid kommittéernas möten förs protokoll som snarast möjligt efter mötena delges övriga ledamöter i

Tredje kvartalet

• Delårsrapport för andra kvartalet
• Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter
• Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling
• Genomgång av affärsområden och marknadssegment
• Riskseminarium

Fjärde kvartalet

• Delårsrapport för tredje kvartalet
• Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter
• Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling
• Strategisk verksamhetsinriktning
• Övergripande långsiktiga mål för verksamheten
• Årlig genomgång av policies och instruktioner
• Affärsplaner, finansiella planer och prognoser
• Utvärdering av styrelsen och styrelsens ordförande
• Ersättningsfrågor
• Kompetensförsörjning, talangutveckling och successionsplanering
• Resultat av enkät till de anställda, VOICE

styrelsen. Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. Ledamöterna utses för ett år i taget. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt ska delta i kommittéarbetet, även som ordförande i kommittéerna. Styrelsens ordförande är ledamot i samtliga tre kommittéer men inte ordförande i någon. Varken verkställande direktören eller andra

Styrelseledamöter

				Oberoende i förhållande till Risk and		Audit and	Remuneration	Totalt	Närvaro	Närvaro
Namn	Befattning	Vald	Banken	större aktieägare	Capital Committee	Compliance Committee	and HR Committee	arvode, kronor	styrelse möten	kommitté- möten
Marcus Wallenberg	Ordförande	2002	Ja	Nej				2 250 000	10/11	25/25
Jacob Wallenberg	Vice ordförande	1997	Ja	Nej				540 000	11/11	–
Tuve Johannesson	Vice ordförande	1997	Ja	Ja				735 000	11/11	7/7
Johan H. Andresen, Jr. Ledamot		2011	Ja	Ja				450 000	5/8	–
Signhild Arnegård Hansen	Ledamot	2010	Ja	Ja				450 000	11/11	–
Urban Jansson	Ledamot	1996	Ja	Ja				960 000	11/11	13/13
Birgitta Kantola	Ledamot	2010	Ja	Ja				645 000	11/11	4/4
Tomas Nicolin	Ledamot	2009	Ja	Ja				837 500	11/11	7/7
Jesper Ovesen	Ledamot	2004	Ja	Ja				775 000	11/11	12/13
Carl Wilhelm Ros	Ledamot	1999	Ja	Ja				837 500	11/11	5/5
Annika Falkengren	Ledamot	2005	Nej	Ja				–	11/11	13/13
Göran Lilja	Ledamot*	2006						–	11/11	–
Cecilia Mårtensson	Ledamot*	2008						–	5/11	–
Pernilla Påhlman	Suppleant*	2010						–	11/11	–
Håkan Westerberg1)	Suppleant*	2011						–	2/2	–

befattningshavare i banken ingår i ACC eller i RemCo. Verkställande direktören är ledamot i RCC. Förutom arbetet i kommittéerna tillämpas ingen arbetsfördelning inom styrelsen.

Risk and Capital Committee

RCC har till uppgift att stödja styrelsen i dess arbete med att fastställa och granska att banken är organiserad och leds på ett sådant sätt att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler. Kommittén beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och bereder, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av koncernens Chief Risk Officer (CRO). Kommittén beslutar även i individuella kreditärenden av väsentlig betydelse eller av principiell karaktär. Koncernfinanschefen har det övergripande ansvaret för

information och presentation av de kapital-och likviditetsärenden som föredras för kommittén. Koncernens CRO har det övergripande ansvaret för information och presentation av risk- och kreditärenden.

Audit and Compliance Committee

ACC stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra bankens finansiella rapportering och den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen (se sidan 66). Vid behov bereder kommittén också, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av koncernrevisionschefen. Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen mellan den externa och interna revisionen. Kommittén följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den fastställer vidare riktlinjer för vilka andra tjänster än revision

	Risk and Capital Committee	Audit and Compliance Committee	Remuneration and Human Resources Committee
Ledamöter	Urban Jansson (Ordförande) Marcus Wallenberg (Vice ordförande) Jesper Ovesen Annika Falkengren	Carl Wilhelm Ros (Ordförande) Marcus Wallenberg (Vice ordförande) Birgitta Kantola	Tomas Nicolin (Ordförande) Marcus Wallenberg (Vice ordförande) Tuve Johannesson
Antal möten	13	5	8
	Ǘ Granskning och förslag, för beslut av styrelsen, till koncernpolicies och strategier såsom riskpolicy och risk strategi, kreditpolicy, kreditinstruk tion, kapitalpolicy, likviditets- och pantsättnings-policy, trading- och investeringspolicy och instruktion för koncernens CRO Ǘ Uppföljning av tillämpningen av dessa policies Ǘ Uppföljning av hur koncernens risker utvecklas Ǘ Beredning för styrelsens beslut avse ende limiter för marknads- och likvidi tetsrisker Ǘ Beslut om kreditpolicies och instruk tioner som kompletterar koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion Ǘ Beslut i individuella kreditärenden Ǘ Granskning av väsentliga föränd ringar i kreditportföljen och kredit processen inom koncernen Ǘ Granskning av modeller och metoder för att mäta risk Ǘ Granskning av ärenden relaterade till operationell risk, marknads- och likvi ditetsrisk samt försäkringsrisk Ǘ Granskning av väsentliga föränd ringar i den övergripande kapital- och likviditetssituationen och kapital täckningsförhållanden i koncernen Ǘ Beredning, för beslut av styrelsen, av ändringar av koncernens kapitalmål och kapitalförvaltningsfrågor såsom utdelningsnivå Ǘ Upplägg och utnyttjande av åter köpsprogram av egna aktier Ǘ Strategiska diskussioner om en heltäckande finansiell hantering, generellt och i balansräkningen.	ǗX˜‡"•›ƒ˜‹•–"—–‹'‡"ƒˆÚ"‹–‡"- revision och compliance, för beslut av styrelsen Ǘ‡Šƒ†Ž‹‰ƒ˜"'•Ž—–'…І‡Ž¤"•"ƒ'- porter liksom revisionsrapporter Ǘ''ˆÚŽŒ‹‰ƒ˜‹–‡""‡˜‹•‹'‡‹'- cernen Ǘ''ˆÚŽŒ‹‰ƒ˜…''Ž‹ƒ…‡¡"‡†‡ Ǘ''ˆÚŽŒ‹‰ƒ˜†‡‹–‡"ƒ'–"'ŽŽ‡ över den finansiella rapporteringen Ǘ''ˆÚŽŒ‹‰ƒ˜"ƒ‡•?ƿ•–"ƒ–‡‰‹ och struktur Ǘ''ˆÚŽŒ‹‰ƒ˜ƒ†"ƒ–Œ¡•–‡"¡"‡˜‹- sion som upphandlas från de externa revisorerna Ǘ ƒ•–•–¡ŽŽƒ†‡ƒ˜‡"‡˜‹•‹'•'ŽƒˆÚ" internrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen Ǘ '†¡ƒ†‡ƒ˜†‡¤"Ž‹‰ƒ'Žƒ‡ för Group Compliance arbete Ǘ‹•—••‹'‡"‡†ˆÚ"‡–"¡†ƒ"‡ˆÚ" externrevisionen vid ett flertal tillfäl len, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bankens ledning, och Ǘ‹•—••‹'‡"'ˆÚ"¡†"‹‰ƒ"‹ redovisningsreglerna.	ǗX˜‡"•›ƒ˜‡"•¡––‹‰•''Ž‹…›ˆÚ"'- cernen, för beslut av styrelsen Ǘ ڔ•Žƒ‰ƺˆÚ"‰'†¡ƒ†‡ƒ˜•–›"‡Ž•‡ och beslut av bolagsstämman, till rikt linjer för ersättning till verkställande direktören och ledamöterna i den verkställande ledningen Ǘ ڔ•Žƒ‰ƺˆÚ""‡•Ž—–ƒ˜•–›"‡Ž•‡ƺ–‹ŽŽ ersättning till verkställande direktören och ledamöterna i den verkställande led ningen efter de av bolagsstämman fast ställda riktlinjerna Ǘ ڔ•Žƒ‰ƺˆÚ""‡•Ž—–ƒ˜•–›"‡Ž•‡ƺ–‹ŽŽ ersättning till koncernrevisionschefen och chefen för Group Compliance enligt ersättningspolicyn antagen av styrelsen Ǘ ڔ•Žƒ‰–‹ŽŽ'…Š—''ˆÚŽŒ‹‰ƒ˜ޤ‰ˆ"‹•- tiga aktieprogram Ǘ''ˆÚŽŒ‹‰ƒ˜‡"•¡––‹‰•'"‹…‹'‡"ƺ rörliga kontantbaserade program och pensionsåtaganden, och Ǘ%"Ž‹‰—''ˆÚŽŒ‹‰ƒ˜''‡–‡•ˆÚ"ƿ sörjning och talangutveckling.

Kommittéerna har under 2011 bland annat behandlat följande frågor:

som får upphandlas från de externa revisorerna och utvärderar externrevisorernas arbete och oberoende samt bereder förslag till valberedningen inför bolagsstämmans val av revisor.

Kommittén har vidare att ta ställning till verkställande direktörens förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance. Complianceverksamheten följs löpande.

De externa revisorerna deltog vid kommitténs samtliga möten under 2011, utom när externrevisorernas arbete utvärderades. Föredragande i kommittén är de externa revisorerna, koncernrevisionschefen och chefen för Group Compliance.

Remuneration and Human Resources Committee

RemCo stödjer styrelsen i ersättningsfrågor (enligt den av styrelsen antagna ersättningspolicyn), ledarskapsfrågor, successionsplanering och andra personalfrågor så att SEB kan rekrytera, behålla och belöna medarbetarna på ett sunt och konkurrenskraftigt sätt.

Kommittén bereder, för styrelsens beslut och antagande av bolagsstämma, långfristiga aktieprogram för de anställda och, för styrelsens beslut, pensionsplaner för verkställande direktören och andra ledamöter av den verkställande ledningen (VL). Den bereder också, för beslut av styrelsen, förslag till verkställande direktör och ledamöter i VL. Kommittén följer och utvärderar bankens incitamentsprogram och tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till verkställande direktören och ledamöterna i VL liksom andra ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i banken. En oberoende granskning av att bankens ersättningssystem överensstämmer med ersättningspolicyn presenteras årligen för kommittén.

Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt övervakar, tillsammans med RCC, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i bankens pensionsstiftelser.

I ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger är verkställande direktören tillsammans med chefen för Group Human Resources, föredragande i kommittén.

Verkställande direktören/koncernchefen

Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens/koncernchefens arbete och roll.

Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer samt fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en särskild VD-rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

Verkställande direktören utser divisionscheferna, chefen för affärsstöd och cheferna för olika staber och supportfunktioner. Koncernfinanschefen utses i samråd med styrelsens ordförande.

Verkställande direktören har tre olika kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten; VL, Asset and Liability Committee (ALCO, se sid 60) och Group Credit Committee (GCC, se sid 60). För att bäst tillvarata hela koncernens intresse samråder verkställande direktören med VL, och vid behov dess kommitté för godkännande av nya produkter, i frågor av större eller principiell betydelse. VL diskuterar bland annat frågor som är av intresse för flera divisioner, strategifrågor, affärsplaner, finansiella prognoser och rapporter. Under 2011 hölls 15 sammanträden med VL. Fler uppgifter om den verkställande direktören och VL finns på sid 64-65.

Divisioner, affärsområden och affärsenheter

Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade.

SEB:s verksamhet är organiserad i fem divisioner. Divisionernas verksamhet är uppdelad i affärsområden, vilka i sin tur är uppdelade i affärsenheter. Divisionschefen är övergripande ansvarig för divisionens verksamhet och utser, efter verkställande direktörens hörande, chefer för affärsområdena inom divisionen och de dotterbolag som divisionen ansvarar för. Inom varje division finns en ledningsgrupp i vilken divisionschefen och ett antal affärsområdes- och dotterbolagschefer ingår. Även inom affärsområdena och affärsenheterna finns ledningsgrupper.

För koordination av verksamheterna i några av de länder utanför Sverige där flera divisioner bedriver verksamhet, såsom Danmark, Norge och Finland, har en landansvarig chef utsetts. Den landansvarige rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av VL.

SEB:s fem divisioner

• ● Stora Företag & Institutioner, med Magnus Carlsson som chef, för SEB:s kontakter med storföretag, finansiella institutioner och större fastighetsbolag
• ● Kontorsrörelsen, med Mats Torstendahl som chef, för SEB:s kontorsrörelse och kortverksamhet
• ● Kapitalförvaltning , med Anders Johnsson som chef, för SEB:s fond- och kapitalförvaltningsverksamhet och private banking
• Liv, med Jan Stjernström som chef, för SEB:s livförsäkringsverksamhet samt
• ● Baltikum, med David Teare som chef, för SEB:s verksamhet i de baltiska länderna (Martin Johansson chef till och med 31 oktober).

Affärsstöd och andra staber

Affärsstöd är en divisionsövergripande funktion med målet att effektivisera, strömlinjeforma och öka skalfördelarna inom verksamheten.

Affärsstöds ansvar omfattar bokning, betalning, avveckling, konfirmering, avstämning av affärer och hjälp till kunderna avseende koncernens produkter och tjänster. Det ITrelaterade ansvaret innefattar produktion, underhåll och utveckling av koncernens IT-plattformar. Det innefattar också SEB:s IT-strategi, bland annat strukturen för styrning av ITverksamheten, strategiskt stöd för ledningen i IT-relaterade frågor, SEB:s IT-produktutvecklingsportfölj och IT-plattformar. För den löpande hanteringen av SEB:s IT-produktutvecklingsportfölj och beslut i IT-relaterade ärenden har en koncerngemensam IT-kommitté inrättats. IT-frågor av väsentlig betydelse eller av principiell karaktär hänförs till VL. För vidare information se sid 34-35.

SEB har ett antal koncernstabsfunktioner för ytterligare administrativt stöd. Exempel på stabsfunktioner är Communications, Finance, HR, Legal och Strategy & Business Development. Generellt har koncernstaberna i SEB ett globalt funktionellt ansvar och äger och förvaltar SEB:s koncerngemensamma instruktioner och policies, processer och metoder i syfte att proaktivt stödja verkställande direktören, VL, chefer och medarbetare samt alla affärsenheter.

Riskorganisation och ansvar

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och att verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. RCC stödjer styrelsen i detta arbete. Styrelsen och kommittén får minst en gång per kvartal en rapport över utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.

Verkställande direktören har det övergripande ansvaret för att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören ska säkerställa att SEB:s organisation och arbetssätt är ändamålsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med externa och interna regler. Verkställande direktören har ett särskilt ansvar för att presentera väsentlig information gällande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om utnyttjande av limiter.

Det primära ansvaret för att säkerställa att styrelsens avsikter gällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom koncernen ligger på ALCO och GCC. ALCO, med verkställande direktören som ordförande, hanterar frågor om koncernens och divisionernas övergripande risknivå samt beslutar om,

bland annat, risklimiter och metoder för riskmätning och kapitalallokering. Inom ramen för styrelsens koncernövergripande kapitalpolicy och riskpolicy har ALCO fastställt policydokument för ansvarsfördelning och hantering av koncernens risker samt för förhållandet mellan risk och kapital. ALCO hade 12 sammanträden under 2011.

GCC har styrelsens mandat att fatta alla kreditbeslut, med undantag för några få ärenden som är förbehållna RCC. GCC har även till uppgift att regelbundet se över regelverket för kreditgivning och att, när så är påkallat, förelägga RCC förslag till ändringar. Verkställande direktören är ordförande i kommittén och koncernens CRO är vice ordförande. GCC hade 50 sammanträden under 2011.

Koncernriskorganisationen, ledd av CRO, har det övergripande ansvaret för att identifiera, mäta och kontrollera SEB:s risker. Arbetet är uppdelat på tre olika funktioner eller arbetsströmmar som rapporterar till CRO; Risk Control, Group Risk Centre och Group Credits.

CRO utses av styrelsen och rapporterar till verkställande direktören. CRO levererar regelbundet rapporter till styrelsen, RCC, VL, ALCO och GCC. CRO är ansvarig för den övergripande inriktningen av och reglerna för riskhanteringen, för tillsynen över riskhanteringen och riskkontrollfunktionerna i koncernen och för att säkerställa att riskhanteringsfunktionerna inom affärsverksamheten har tillräckliga resurser. CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen.

Risk Control utvärderar, mäter och följer upp koncernens risker, i första hand marknadsrisker, likviditetsrisker, operationella risker, kreditrisker och försäkringsrisker mot fastställda limiter och i enlighet med allmän praxis för riskhantering inom organisationen (se vidare sid 41-51).

Group Risk Centre fokuserar på insamlande och analys av konsoliderad riskdata avseende olika typer av risk och avseende koncernens kreditportföljer, utveckling av modeller för riskvägning enligt Basel II liksom allmänna frågor om riskstyrning och riskhantering.

Group Credits ansvarar för ledning och styrning av kreditprövningsprocessen samt för viktiga individuella kreditbeslut. Funktionen ansvarar även för analys och uppföljning av kreditportföljens sammansättning och för efterlevnaden av policies fastställda av RCC och styrelsen. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion. Koncernkreditchefen utses av verkställande direktören, efter förslag från CRO, och rapporterar till CRO. Styrelsen och RCC får minst en gång per kvartal information om sammansättningen av kreditportföljen, inklusive stora exponeringar och kreditförluster. Kreditorganisationen är oberoende från de affärsdrivande enheterna och hanterar enbart kreditfrågor. Ordföranden i divisionernas kreditkommittéer har vetorätt i kreditbeslut. Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket hänskjuts till en högre nivå i beslutshierarkin.

Ansvaret för koncernens löpande riskhantering ligger inom respektive division och inom Treasury Operations. Varje division och divisionschef har ansvar för att, inom koncernens fastställda riktlinjer, se till att riskerna hanteras och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt på daglig basis. Det är en grundläggande princip att alla kontrollfunktioner ska vara oberoende från affärsverksamheten.

Information om revisor

Banken ska enligt bolagsordningen ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses.

PricewaterhouseCoopers AB har varit bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2008 för tiden till och med årsstämman 2012. Huvudansvarig har från och med årsstämman 2006 varit Peter Clemedtson, auktoriserad revisor. Peter Clemedtson har erfarenhet från revisionsuppdrag i ett antal större svenska företag. De arvoden som revisorerna fakturerat för revisionen av bankens bokslut för räkenskapsåren 2010 och 2011 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen.

REVISOR Av bolagsstämman vald revisor PricewaterhouseCoopers

PETER CLEMEDTSON

Född 1956; Revisor i SEB och huvudansvarig sedan 2006. Auktoriserad revisor.

Arvoden till revisorer

Mkr	2011	2010
Revisionsuppdraget	29	31
Revisionsnära rådgivning	21	19
Skatterådgivning	11	14
Övriga tjänster	24	19
Summa	85	83

I tillägg till ovanstående uppgår revisionsarvoden och rådgivningstjänster i samband med försäljningen av den tyska kontorsrörelsen till 47 Mkr (123). Majoriteten av arvodena är hänförliga till PricewaterhouseCoopers.

Internrevision och compliance

Koncernens internrevision är en oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Internrevision ansvarar huvudsakligen för att tillhandahålla styrelsen och verkställande direktören tillförlitlig och objektiv utvärdering av riskhantering samt kontroll- och styrningsprocesser i syfte att minska förekomsten av risker och förbättra kontrollstrukturen inom koncernen. Koncernrevisionschefen rapporterar löpande till ACC och informerar även verkställande direktören och VL regelbundet. ACC fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete.

Koncernens compliancefunktion är oberoende från affärsverksamheten samtidigt som den är en stödfunktion för verksamheten. Den är skild från koncernens juristfunktioner. Compliance ska arbeta proaktivt för compliancekvalitet i koncernen samt främja compliancefrågor genom råd och uppföljning inom alla complianceområden och därigenom stödja affärsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsområden är skyddet för kunderna, uppträdande på marknaden, åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism liksom regelefterlevnad och kontroll. Chefen för Group Compliance utses av verkställande direktören efter godkännande av ACC och rapporterar löpande till verkställande direktören och VL och informerar även ACC om compliancefrågor. Som ett resultat av analyser av koncernens compliancerisker fastställer verkställande direktören, efter godkännande från ACC, en årlig complianceplan.

För koncernens internrevision och complianceverksamhet finns av styrelsen fastställda instruktioner.

Ersättning till styrelsen

SEB:s årsstämma 2011 fastställde ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om 8 480 000 kronor och beslutade om hur arvodet skulle fördelas mellan styrelsen och kommittéerna. Bankens ordförande och anställda i banken uppbär inte något arvode för kommittéarbete. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efter förslag från SEB:s valberedning, har styrelsen fastställt en policy om styrelseledamöternas aktieägande i SEB. Information om ersättningsprinciper och ersättning till verkställande direktören och ledamöterna i VL liksom om långfristiga aktieprogram finns på sid 67–69.

Styrelse

Född 1956; B. Sc. (Foreign Service). Ordförande sedan 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Saab, Electrolux och LKAB. Ledamot i Astra-Zeneca, Stora Enso, Temasek Holding samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Bakgrund: Citibank i New York, Deutsche Bank i Tyskland, S G Warburg Co i London och Citicorp i Hongkong 1980–1984. SEB 1985–1990. Stora Feldmühle i Tyskland 1990–1993. Vice VD Investor 1993–1999. VD och koncernchef Investor 1999–2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 755 698 A-aktier och 753 C-aktier.

MARCUS WALLENBERG TUVE JOHANNESSON JACOB WALLENBERG

Född 1943; Civ.ek., MBA och Ekon. Dr. H.C.

Vice ordförande sedan 2007.

Andra uppdrag: Ordförande i Ecolean International A/S. Ledamot i Meda. Industriell rådgivare till EQT och J C Bamford Excavators Ltd.

Bakgrund: Tetra Pak 1968–1983 i fl era ledande befattningar i Sydafrika, Australien och Sverige. Vice VD för Tetra Pak 1983–1988. Koncernchef för VME 1988–1995, sedermera Volvo Construction Equipment. VD för Volvo Car Corporation 1995–2000. Vice styrelseordförande i Volvo Car Corporation 2000–2004.

Egna och närståendes aktieinnehav: 202 000 A-aktier.

Född 1956; Civ.ek. och MBA. Vice ordförande sedan 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Investor. Vice ordförande i Atlas Copco, SAS och LM Ericsson. Ledamot i ABB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, the Coca-Cola Company och Handelshögskolan i Stockholm.

Bakgrund: Olika befattningar inom SEB 1984–1990. Vice VD i Investor 1990–1992. Åter till SEB 1993. VD och koncernchef för SEB-koncernen 1997. Styrelseordförande 1998–2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 430 839 A-aktier och 136 C-aktier.

JOHAN H. ANDRESEN, JR.

Född 1961; B.A. (Government and Policy Studies) och MBA.

Andra uppdrag: Ägare till och koncernchef i Ferd. Ledamot i Junior Achievement Young Enterprise Europe, Junior Achievement Young Enterprise Norway, NMI–Norwegian Microfi nance Initiative, Corporate Assembly i Orkla ASA och Corporate Partners Advisory Board vid BI Norwegian School of Management.

Bakgrund: International Paper Co. 1989–1991. Partner i Ferd 1993– 1998. Ägare till Ferd sedan 1998. Koncernchef i Ferd sedan 2000.

Egna och närståendes aktieinnehav: 100 000 A-aktier.

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN URBAN JANSSON BIRGITTA KANTOLA TOMAS NICOLIN

Född 1960; Fil.kand. och journalistutbildning.

Andra uppdrag: Ordförande i SLC-Group AB, Svenska LantChips, Utah Chips Corporation, Les Artisans de Gout Spr. och Timbro. Vice ordförande i Svensk-Amerikanska Handelskammaren, USA. Ledamot i Loomis, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Universitetsstyrelsen vid Lunds Universtitet, Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York, Institutet för Näringslivsforskning, Exportrådet och Magnora AB.

Bakgrund: Verkställande direktör i det familjeägda bolaget Svenska LantChips från starten 1992 till 2006. Ordförande i Svenskt Näringsliv 2007–2010. Vice ordförande i Business Europe 2008–2010. Ledamot i Innventia 2008–2011.

Egna och närståendes aktieinnehav: 278 A-aktier.

Född 1945; Högre bankutbildning (SEB).

Andra uppdrag: Ordförande i EAB, HMS Networks och Svedbergs i Dalstorp. Ledamot i Clas Ohlson och Höganäs.

Bakgrund: SEB 1966–1984, från 1972 i fl era ledande befattningar. VD och koncernchef i HNJ Intressenter (tidigare ett dotterbolag till Incentivekoncernen) 1984–1990. Vice VD i Incentive-koncernen 1990–1992. VD och koncernchef för AB Ratos 1992– 1998. Från 1998 fl era styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 56 840 A-aktier.

Född 1948; Jur.kand. och Ekon.Dr. H.C.

Andra uppdrag: Ledamot i Nasdaq OMX (New York), StoraEnso och Nobina.

Bakgrund: Bred erfarenhet av bankoch fi nanssektorn, bland annat från Nordiska Investeringsbanken 1980– 1986 och 1988–1995, (från 1991 som vice VD och fi nanschef). Vice VD och fi nansdirektör i International Finance Corporation, Washington D.C. 1995– 2000. Vice VD i Ålandsbanken i Finland under 2001.

Egna och närståendes aktieinnehav: 15 000 A-aktier.

Född 1954; Civ.ek. och M.Sc. (Management).

Andra uppdrag: Ledamot i Nordstjernan, Nobelstiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, Centrum för Rättvisa och Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning, Timbro och Aktiemarknadsnämnden. Medlem i rådet för Handelshögskolan i Stockholm och Investeringskommittén för NIAM:s fastighetsfond.

Bakgrund: Bred erfarenhet av fi nanssektorn, bland annat som VD i Alecta, Tredje AP-fonden och E. Öhman J:or Fondkommission samt från en ledande befattning inom Handelsbanken.

Egna och närståendes aktieinnehav: 66 000 A-aktier.

Född 1957; Civ.ek. och MBA.

Andra uppdrag: Ordförande i Nokia Siemens Networks BV. Ledamot i FLSmidth & Co A/S och Orkla ASA.

Bakgrund: Price Waterhouse 1979– 1989. Vice VD och så småningom koncernchef i Baltica Bank A/S 1989– 1994. Vice VD och fi nanschef på Novo Nordisk A/S 1994–1998. Finansdirektör på Danske Bank A/S 1998–2002. Finansdirektör LEGO Holding A/S 2003–2006. VD för Kirkbi-koncernen 2007. Finansdirektör i TDC A/S 2008– 2011.

Egna och närståendes aktieinnehav: 10 000 A-aktier.

JESPER OVESEN CARL WILHELM ROS

Född 1941; Fil. pol. mag.

Andra uppdrag: Ledamot i Anders Wilhelmsen & Co, Camfi l, INGKA (Ikea) Holding och Bisnode.

Bakgrund: Astra 1967–1975. Alfa Laval 1975–1984, ekonomidirektör från 1978. Förste vice VD Ericsson 1985–1999. Har sedan dess haft fl era styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 17 816 A-aktier och 38 C-aktier.

ANNIKA FALKENGREN

Född 1962; Civ.ek.

Verkställande direktör och koncernchef från 2005.

Andra uppdrag: Vice ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas. Medlem av förvaltningsstyrelsen i Volkswagen AG och Munich RE.

Bakgrund: SEB 1987. Global chef för trading 1997 och chef för Merchant Banking 2000. Chef för Division Corporate & Institutions och vice VD i SEB 2001–2005. Ställföreträdande koncernchef 2004–2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 385 715 A-aktier och 458 733 performance shares.

Av anställda utsedda ledamöter Av anställda utsedda suppleanter

Född 1963; Högre bankutbildning. Uppdrag: Ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb. Ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst i SEB. Ledamot av Euro-

pean Works Council SEB.

Bakgrund: SEB sedan 1984 i olika positioner. Vice ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb. Facklig representant sedan 2003.

Egna och närståendes aktieinnehav: 3 208 A-aktier.

teg.

Född 1971; Utbildning i ekonomi och arbetsrätt, diplomerad personalstra-

Uppdrag: Vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Ordförande i lokalklubben för Group Ope-

rations. Ledamot i Finansförbundet. Bakgrund: SEB sedan 1990 och fackliga uppdrag sedan 1995.

Egna och närståendes aktieinne-

hav: 4 236 A-aktier och 120 C-aktier.

GÖRAN LILJA CECILIA MÅRTENSSON PERNILLA PÅHLMAN

Bakgrund: SEB sedan 1981, till 2000 inom Kontorsrörelsen, därefter IT. Facklig representant sedan 1990. Egna och närståendes aktieinnehav: 559 A-aktier och 9 C-aktier.

hälso- och arbetsmiljö. Uppdrag: Andre vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Vice ordförande i Finansförbundets lokala klubb i Stockholm och

region Öst.

Född 1958; Universitetsutbildad i

Född 1968; Engineering logistics. Uppdrag: Ordförande i Akademikerföreningen i SEB i Akademikerförbundet, Region Stockholm, i SEB.

HÅKAN WESTERBERG

Bakgrund: Sales manager vid Trygg Hansa inom sakförsäkringsområdet 1994. Sedan 1998 inom SEB i olika positioner inom system management och IT-utveckling. Idag System Management Advisor. Facklig representant med början från 2001.

Egna och närståendes aktieinnehav: 1 118 A-aktier

Invald den 27 september 2011.

GÖRAN ARRIUS Avgick den 27 september 2011.

seb årsredovisning 2011 63

Verkställande ledning

Född 1962, anställd i SEB 1987; Civ. ek. Verkställande direktör och koncernchef sedan 2005.

Andra uppdrag: Vice ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas och i förvaltningsstyrelsen i Volkswagen AG och Munich RE.

Bakgrund: Olika befattningar inom SEB Merchant Banking sedan 1987. Global chef för Trading 1997 och chef för Merchant Banking 2000. Chef för Division Corporate & Institutions och vice VD i SEB 2001–2005 samt ställföreträdande koncernchef 2004–2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 385 715 A-aktier och 458 733 performance shares.

ANNIKA FALKENGREN JOHAN ANDERSSON JAN ERIK BACK

Född 1957; anställd i SEB 1980; Civ.ek. Chief Risk Offi cer sedan 2010. Chef för SEB:s centrala risk- och kreditfunktion sedan 2004.

Bakgrund: Olika befattningar inom Stora företag & Institutioner i Stockholm, New York och London 1980– 1994. Verksam inom den centrala kreditfunktionen sedan 1995, ställföreträdande koncernkreditchef 2000–2003.

Egna och närståendes aktieinnehav: 31 039 A-aktier, 154 C-aktier, 74 494 performance shares och 6 695 deferral rights.

Född 1961; anställd i SEB 2008; Civ. ek. Vice VD, Ekonomi- och fi nansdirektör sedan 2008.

Bakgrund: Svenska Handelsbanken i fl era olika positioner inom fi nansfunktionen 1986–1998. Försäkringsbolaget Skandia 1998–2007, utsedd till Ekonomi- och fi nansdirektör 2002. Förste vice VD och fi nansdirektör på Vattenfall 2007–2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 36 383 A-aktier och 200 198 performance shares.

Född 1956; anställd i SEB 1993; Civ. ek.

Vice VD, chef för division Stora Företag & Institutioner (Merchant Banking) sedan 2005.

Bakgrund: Bank of Nova Scotia 1980–1993 i fl era ledande befattningar. Sedan 1993 olika befattningar inom SEB, Stora Företag & Institutioner såsom Chef för Project & Structured Finance; Chef för Corporate Clients och senare Ställföreträdande Divisionschef.

Egna och närståendes aktieinnehav: 51 039 A-aktier och 233 093 performance shares.

MAGNUS CARLSSON VIVEKA HIRDMAN-RYRBERG MARTIN JOHANSSON

Född 1963; anställd i SEB 1990; Ekon. lic. i nationalekonomi.

Informationsdirektör sedan 2009.

Bakgrund: Coopers & Lybrand 1987– 1990. Olika befattningar inom SEB sedan 1990 såsom: Fondförvaltare; Privatekonom; Chef för Produkter inom Livverksamheten; Press- och informationschef för SEB och Chef för VD-kansliet.

Egna och närståendes aktieinnehav: 19 222 A-aktier och 51 915 performance shares.

Född 1962; anställd i SEB 2005; Civ.ek. Chef för Aff ärsstöd sedan november 2011.

Bakgrund: Citigroup 1987–2005, först i Sverige och sedan i olika befattningar runt om i världen, bland annat som landchef i Portugal och Kanada; ansvarig för Corporate Banking och Corporate Finance i Indonesien och som Senior Banker i Brasilien. 2005– 2009 Chef för Client Relationship Management inom SEB:s Division Stora Företag & Institutioner. Chef för Division Baltikum 2009–2011.

Egna och närståendes aktieinnehav: 27 715 A-aktier, 107 389 performance shares och 17 511 deferral rights.

ANDERS JOHNSSON

Född 1959; anställd i SEB 1984; Högre bankutbildning.

Chef för division Kapitalförvaltning sedan 2010.

Bakgrund: Götabanken 1981–84. Olika befattningar inom SEB, Division Stora Företag & Institutioner 1984- 1999 såsom Valutahandlare; Chefsvalutahandlare i Singapore och i Stockholm; Chef för SEB:s valutahandel i Oslo och senare i Stockholm. Olika ledande befattningar inom SEB Private Banking 1999–2003. Global chef för Trading & Capital Markets inom Stora Företag & Institutioner 2003– 2010.

Egna och närståendes aktieinnehav: 26 586 A-aktier och 70 748 deferral rights.

Suppleanter

PETER HØLTERMAND WILLIAM PAUS DAVID TEARE

Född 1963; anställd i SEB sedan 1997; Civ. ek.

Landchef för SEB Danmark och Chef för Merchant Banking i Danmark sedan 2002.

Bakgrund: SDS 1982–1987. Alfred Berg 1987–1997 i olika befattningar, inklusive Chef för Obligationshandel Danmark. SEB Stora Företag & Institutioner Banking, Trading & Capital Markets 1997–2008. Utsedd till Global Chef för Obligationshandel och Swaps 2000 och Global Chef för Capital Markets 2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 148 005 A-aktier och 29 449 deferral rights.

ULF PETERSON

Född 1961; anställd i SEB 1987; Jur. kand.

Chef för Group Human Resources sedan 2010.

Bakgrund: Olika befattningar inom SEB:s kontorsrörelse, såsom Kontorschef i Uppsala; Kreditchef, Region Norr; Biträdande Regionalchef, Region Norr; Kreditchef, Region Öst; Biträdande Regionalchef, Region Öst och Aff ärsområdeschef Produkter, Processer, Aff ärsstöd och IT. Global chef för Private Banking 2003–2007. Ekonomi- och personalchef, Kontorsrörelsen 2008–2010.

Egna och närståendes aktieinnehav: 16 739 A-aktier och 81 521 performance shares.

Född 1961; anställd i SEB 2009; Civ.ing. Vice VD, chef för division Kontorsrörelsen sedan 2009.

Bakgrund: ABB 1985–87. Östgöta Enskilda Bank 1987–2000, bland annat som kontorschef i Stockholm 1996–2000. Olika befattningar inom Den Danske Bank 2001–2009, såsom Vice VD i Danske Bank, Sverige; Förste Vice VD och Chef för Danske Bank i Sverige samt ledamot i Danske Banks verkställande ledning.

Egna och närståendes aktieinnehav: 36 376 A-aktier och 200 198 performance shares.

Civ.ek.

Född 1967; anställd i SEB 1992; B. Comm.

Landchef för SEB Norge sedan 2010. Bakgrund: Olika befattningar inom SEB Trading & Capital Markets inklusive Chef för valutahandeln i Oslo, Chef för Trading & Capital markets i Singapore och i Frankfurt. Chef för Merchant Banking i Tyskland 2006 and Chef för Merchant Banking i Norge 2007.

Egna och närståendes aktieinnehav: 47 457 A-aktier och 37 150 deferral rights.

Född 1963; anställd i SEB 2006;

Chef för division Baltikum sedan november 2011.

Bakgrund: Citibank 1987–2000; med olika befattningar inom fi nansiell kontroll, derivat och obligationshandel. Morgan Stanley Global Capital Markets Origination 2000–2005. Client Relationship Management inom SEB Merchant Banking: Chef för Stora företag 2006–2009 och Global Chef 2009–2011.

Egna och närståendes aktieinnehav: 16 418 A-aktier, 2 786 performance shares och 26 645 deferral rights.

BO MAGNUSSON Lämnade SEB i oktober 2011.

HANS LARSSON Lämnade VL i februari 2012.

JAN STJERNSTRÖM Lämnade VL i februari 2012.

PIA WARNERMAN Lämnade VL i februari 2012.

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen (IKFR) är den process, utförd av styrelsen, ledningen och annan berörd personal, som syftar till att säkerställa tillförlitligheten i den fi nansiella rapporteringen.

Arbetet med IKFR i SEB defi nieras av en årlig cykel, baserad

på det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations (COSO). Ramverket är uppbyggt kring fem internkontrollkomponenter: Kontrollmiljö, Riskanalys, Kontrollaktiviteter, Informations- och kommunikationsvägar samt Övervakning. Hur arbetet med IKFR inom SEB är organiserat kring dessa fem komponenter, i syfte att säkerställa en strukturerad övervakning av nyckelkontroller, framgår av bilden och texten nedan.

1 Genomföra riskanalys och identifi era fokusområden

Under hösten varje år genomförs en koncerngemensam riskanalys i syfte att identifi era samt skapa en förståelse för materiella risker relaterade till den fi nansiella rapporteringen utifrån ett koncernperspektiv. Resultatet sammanfattas i en rapport till Audit and Compliance Committee (ACC) som beskriver identifi erade fokusområden samt vilka legala enheter, processer och system som skall omfattas av IKFR-arbetet det kommande räkenskapsåret.

2 Utvärdera utformningen av förväntade IKFR-kontroller

Årligen utvärderas utformningen av förväntade IKFR-kontroller per process, i syfte att säkerställa en koncerngemensam kontrollstruktur som på ett eff ektivt sätt minskar risken för felaktigheter i den fi nansiella rapporteringen. Utvärderingen genomförs i workshops med representanter från olika funktioner och divisioner inom SEB, som tillsammans har den process- och redovisningsexpertis som krävs. Parallellt med arbetet att fastställa förväntade kontroller på processnivå utvärderas även hur SEB:s koncernövergripande kontrollstruktur samt IT- och kontrollmiljö stödjer en eff ektiv och välkontrollerad fi nansiell rapporteringsprocess. Syftet med denna fas är att fastställa tydliga riktlinjer kring vilka interna kontroller som förväntas inom respektive område, vilket stödjer implementeringen av standardiserade och väl-kontrollerade processer.

3 Planera övervaknings- och revisionsaktiviteter Baserat på riskanalysen, identifi erade fokusområden samt förväntade IKFR-kontroller sammanställs en plan för övervakningen av processer och kontroller det kommande året. Planen beskriver vem som ansvarar för övervakningen av

respektive kontroll inom respektive legal enhet, hur det skall gå till och hur ofta det skall ske. Planen innefattar både daglig, månatlig och kvartalsvis övervakning av kontrollaktiviteter samt periodiska mer djupgående utvärderingar av eff ektiviteten avseende en specifi k kontroll. Syftet är att säkerställa en välstrukturerad och komplett övervakning av IKFR-ramverket samt att koordinera dessa aktiviteter med de revisionsaktiviteter som utförs av intern- och externrevision.

4 Övervaka och utvärdera kontrollerna

IKFR-ramverket övervakas löpande, i många fall som en integrerad del av den dagliga verksamheten, i syfte att utvärdera kontrollernas utformning och eff ektivitet. Exempel på övervakning av kontroller är egenutvärderingar av att de kontroller en avdelning har på plats uppfyller kriterierna fastställda i fas 2, rapportering av defi nierade riskindikatorer samt regelbunden validering av värderingen av fi nansiella instrument och kreditexponeringar. Vad gäller koncernens IT- och kontrollmiljö, så övervakas denna löpande samt i samband med införande av nya produkter eller system. Övervakningen säkerställer att svagheter i IKFR-ramverket identifi eras samt att kompenserande kontroller och förbättringsåtgärder kan initieras, allt i syfte att hantera risken för materiella felaktigheter i den fi nansiella rapporteringen.

5 Bedöma och rapportera risknivån för IKFR

Resultatet från övervakningen av IKFR-ramverket sammanställs och analyseras i syfte att bedöma risken för potentiella felaktigheter i den fi nansiella rapporteringen. Detta sker kvartalsvis i samband med den externa fi nansiella rapporteringen och sammanfattas i en rapport som beskriver risknivån samt en bedömning av identifi erade brister och hur väl dessa täcks av kompenserande kontroller. Denna rapport presenteras för koncernfi nanschefen kvartalsvis och för ACC en gång om året, som en del av deras ansvar för att övervaka och utvärdera eff ektiviteten i IKFR-ramverket. Denna koncerngemensamma rapportering av riskerna i IKFR bidrar även till transparensen inom organisationen och möjliggör prioritering av förbättringsåtgärder.

Utöver ovan nämnda övervakning granskar koncernens internrevision den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen utifrån den plan som fastställs av ACC. Resultatet av internrevisionens granskning liksom de åtgärder som vidtas och statusen avseende dessa, rapporteras löpande till ACC.

Rapport om ersättningar i SEB

Ersättningsstrategi

SEB:s ersättningsstrategi främjar en god kultur i vilken korrekt beteende och ett balanserat risktagande hos medarbetarna till förmån för kundernas bästa uppmuntras. Ersättningssystemet återspeglar också en god riskhantering med hänsyn tagen till det kapital och den likviditet som verksamheten kräver.

För att motivera de bästa krafterna ska medarbetarnas ersättning vara konkurrenskraftig på den marknad och inom det segment där banken verkar. SEB:s konkurrenter utgörs av såväl lokala och regionala finansiella institutioner, som globala aktörer.

Ersättningsstruktur

SEB:s ersättningsstruktur består av tre huvudkomponenter: fast lön, kontantbaserad och aktiebaserad rörlig ersättning, pensioner och andra förmåner. Komponenterna används för att uppnå en total ersättning med en god balans mellan fast och rörlig ersättning, samt mellan kort- och långfristig ersättning.

Den totala ersättningen speglar komplexiteten, ansvaret och ledarskapsförmågan som behövs för respektive befattning, liksom individens prestation. Utbetalningen av den rörliga ersättningen är anpassad till tidshorisonten för risktagandet.

Utformningen av pensionsplaner och förmåner är beroende av landsspecifika krav och lokala kollektivavtal. SEB strävar efter att öka antalet anställda med premiebestämda pensionsplaner.

Kontantbaserad rörlig ersättning

SEB minskar stegvis antalet anställda som är berättigade till kontantbaserad rörlig ersättning baserad på individuell prestation till förmån för kollektiva program och aktiebaserad rörlig ersättning. Kontantbaserad rörlig ersättning används framför allt där det är marknadspraxis, till exempel inom investment banking. Inom SEB är kontantbaserad rörlig ersättning baserad på riskjusterat resultat och prestation för medarbetaren, men också för respektive grupp eller affärsenhet och för koncernen som helhet. SEB har en väletablerad modell för beräkning och intern allokering av riskkapital. Det riskjusterade resultatet är baserat på denna modell. Under 2011 motsvarade den kontantbaserade rörliga ersättningen 10 procent av SEB:s totala personalkostnader, jämfört med 12 procent 2010. Minskningen återspeglar en gradvis förändring av marknadspraxis och ett pågående skifte från rörlig till fast ersättning.

Aktiebaserad rörlig ersättning

Aktiebaserad rörlig ersättning är ett sätt att attrahera och behålla personal med den kompetens som erfordras och skapa ett långsiktigt engagemang i SEB. De långfristiga aktieprogrammen erbjuder en möjlighet att ta del av SEB:s långsiktiga framgång och värdeskapande, och skapar ett incitament för anställda att bli aktieägare i SEB.

Årsstämman 2011 beslutade om två olika program för 2011:

• Aktiesparprogram för alla medarbetare i vissa länder
• Aktiematchningsprogram för vissa ledande befattningshavare och nyckelpersoner.

Deltagande i dessa program kräver en egen investering av den anställde.

Aktiesparprogram

Aktiesparprogrammet riktas till alla medarbetare i vissa länder och syftar till att främja "Ett SEB" samt att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB. Medarbetarna erbjuds att förvärva A-aktier i SEB för ett belopp motsvarande upp till 5 procent av den fasta bruttolönen under ett år. Köpen görs till marknadsvärde, under fyra perioder, efter publiceringen av bankens kvartalsrapporter. Om aktierna behålls under tre år räknat från dagen för köpet och deltagaren vid den tidpunkten fortfarande är anställd inom SEB, erhålls en aktie av serie A i SEB för varje köpt aktie.

Aktiematchningsprogram

Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat med förutbestämda kvantitativa prestationskrav. Cirka 500 nyckelpersoner erbjuds att delta vilket förutsätter egen investering i SEB A-aktier med möjlighet att erhålla matchningsaktier och ytterligare prestationsbaserade matchningsaktier. Storleken på investeringen är förutbestämd och begränsad för varje deltagare. Deltagaren erhåller en SEB A-aktie för varje aktie som har behållits i tre år, under förutsättning att deltagaren är anställd i SEB under denna tid. Dessutom tilldelas deltagarna maximalt tre (fyra för ledamöterna i verkställande ledningen) prestationsbaserade matchningsaktier förutsatt att de förutbestämda prestationskraven uppfylls.

Utfallet av 2011 års program, det vill säga det antal prestationsbaserade matchningsaktier som erhålls, beror på omfattningen av uppfyllelsen av två förutbestämda prestationskrav: (i) den totala aktieavkastningen jämfört med SEB:s konkurren-

¹⁾ Visar kvarvarande verksamhet från och med 2008.

Ersättningar inom SEB-koncernen

2011

Tusental kronor

		Rörlig kontant	Kostnad för lång fristiga aktiebase
	Fast lön	ersättning	rade program	Förmåner	Total	Pensioner
VD och koncernchef Annika Falkengren	7 000	–	4 137	1 306	12 443	6 735
Övriga ordinarie ledamöter av
verkställande ledningen	62 984	–	17 768	2 404	83 156	24 077
Total	69 984	–	21 905	3 710	95 599	30 812
SEB Group exkl. GEC	8 195 700	1 123 801	264 822	97 686	9 682 010	988 455
SEB Group	8 265 684	1 123 801	286 727	101 396	9 777 609	1 019 267

Under 2011 har verkställande ledningen i genomsnitt bestått av 12 ledamöter exklusive koncernchefen.

2010

Tusental kronor
	Fast lön	Rörlig kontant ersättning	Kostnad för lång fristiga aktiebase rade program	Förmåner	Total	Pensioner
VD och koncernchef Annika Falkengren	7 000	–	2 682	1 278	10 960	6 368
Övriga ordinarie ledamöter av verkställande ledningen	57 412	–	11 337	2 279	71 028	21 440
Total	64 412	–	14 019	3 557	81 988	27 808
SEB Group exkl. GEC	7 996 994	1 391 745	168 207	93 142	9 650 089	1 064 847
SEB Group	8 061 406	1 391 745	182 226	96 699	9 732 077	1 092 655

Under 2010 har verkställande ledningen i genomsnitt bestått av 11 ledamöter exklusive koncernchefen.

ter (1/3 av det totala utfallet), och (ii) den totala aktieavkastningen jämfört med marknadens avkastningskrav, baserat på värdet av den svenska 10-åriga statsobligationen, dvs. den långa riskfria räntan (2/3 av det totala utfallet). Prestationskraven mäts under en treårsperiod. 2009 och 2010 års aktiematchningsprogram hade liknande villkor.

Från 2005 till 2010 erbjöds ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner ett Performance shareprogram. Dessa program, som från 2009 successivt har ersatts av Aktiematchningsprogrammet, löper under sammanlagt sju år, en treårig prestationsperiod och fyra år för att utnyttja rätten att köpa SEB-aktier . Det sista programmet löper ut 2017. Ytterligare information om de olika programmen återfinns i not 9d.

Ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse har utarbetat förslag till principer för lön och annan ersättning för verkställande direktören och verkställande ledningen, vilket årsstämman 2011 har godkänt. Enligt dessa principer beslutar styrelsen om faktisk ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen efter förslag från styrelsens ersättningskommitté.

Inför årsstämman 2011 lämnade de externa revisorerna ett yttrande om att SEB under år 2010 följt de principer för ersättningar till ledande befattningshavare som fastställdes på årsstämman 2010.

Den totala ersättningen till verkställande direktören och ledamöterna i verkställande ledningen under 2011 baserades på tre huvudkomponenter:

• Fast lön
• Aktiebaserad rörlig ersättning
• Pension och andra förmåner

Kontantbaserad rörlig ersättning ingår inte i ersättningen. Pensionsplanerna för ledamöterna i verkställande ledningen är förmånsbestämda eller premiebaserade och är oantastbara. Målet är att öka antalet anställda i premiebaserade pensionsplaner. I de förmånsbaserade planerna finns tak för den pensionsmedförande lönen. Vid uppsägning från bankens sida utgår avgångsvederlag om maximalt tolv månaders lön. Banken har rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i kontant ersättning från annan anställning.

Översyn och fastställande av SEB: s ersättningspolicy

Chefen för Group Human Resources genomför årligen en genomgång av SEB:s ersättningspolicy, och kan föreslå förändringar i policyn efter att synpunkter har hämtats in från bland annat koncernens Chief Risk Officer. Efter beredande i verkställande ledningen ger verkställande direktören sedan förslag till ändrad policy till styrelsens ersättningskommitté. Efter beredande i kommittén fastställs ersättningspolicyn av styrelsen.

Nytt regelverk

SEB följer Finansinspektionens nya regler som trädde i kraft den 1 mars 2011. Enligt bestämmelserna ska banken identifiera och definiera medarbetare vars verksamhet kan ha en väsentlig inverkan på bankens riskexponering, Särskilt reglerad personal.

Förutom den verkställande ledningen har SEB definierat Särskilt reglerad personal enligt regelverkets fyra kategorier:

• befattningshavare i ledande strategiska befattningar
• befattningshavare med ansvar för kontrollfunktioner
• risktagare
• medarbetare vars totala ersättning är i linje med eller överstiger någon av ledamöternas i verkställande ledningen.

För Särskilt reglerad personal ska minst 40 till 60 procent av den rörliga ersättningen skjutas upp minst 3 till 5 år, om den årliga rörliga ersättningen är mer än 100 000 kronor. Det uppskjutna beloppet riskjusteras före utbetalningen.

Under 2011 identifierades 942 personer inom SEB-koncernen som Särskilt reglerad personal. Specifikation av SEB:s ersättning enligt kraven i den svenska Finansinspektionens regelverk återfinns i not 9.

Definitioner

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat reducerat med en schablonskattesats per division dividerat med allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittlig balansomslutning.

Räntabilitet på riskvägda tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt riskvägda tillgångar.

K/I-tal

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Nettoresultat per aktie före utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier före utspädning.

Nettoresultat per aktie efter utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Substansvärde per aktie

Eget kapital samt kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, dividerat med antal aktier.

Riskvägda tillgångar

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen riskvägt enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk. Även kapitalkrav för marknadsrisk och operationell risk brukar uttryckas som riskvägda tillgångar, vilket ger totalt riskvägt belopp för dessa tre kategorier. Gäller endast i den finansiella företagsgruppen, dvs. exklusive försäkringsverksamheten.

Primärkapital

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och immateriella tillgångar (t ex bankrelaterad goodwill) och vissa ytterligare justeringar görs. I primärkapitalet kan även inkluderas vissa särskilt förlustabsorberande förlagslån, s.k. primärkapitaltillskott.

Kärnprimärkapital

Primärkapital exklusive s.k. primärkapitaltillskott.

Supplementärkapital

Huvudsakligen förlagslån som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott. Löptidsrelaterade avdrag görs för tidsbundna förlagslån, och vissa ytterligare justeringar görs också.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital. Avdrag görs för investeringar i försäkringsverksamhet och övervärden i pensionsavsättningar.

Primärkapitalrelation

Primärkapital dividerat med riskvägda tillgångar.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital dividerat med riskvägda tillgångar.

Kapitaltäckningsgrad

Kapitalbasen dividerat med riskvägda tillgångar.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster, netto, dividerat med ingående balans för utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter avdrag för specifika reserver, gruppvisa reserver och reserver för poster utanför balansräkningen.

Andel osäkra lånefordringar, brutto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, brutto, dividerat med summan av utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserver

Andel osäkra lånefordringar, netto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, netto (efter avdrag för specifika reserver) dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut efter avdrag för specifika reserver och gruppvisa reserver.

Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar

Specifika reserver dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar

Totala reserver (specifika reserver och gruppvisa reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar) dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Reserveringsgrad för portföljvärderade lån

Gruppvisa reserver för portföljvärderade lån dividerat med portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade lånefordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar (Problemlån) Lånefordringar som bedöms orsaka troliga kreditförluster inklusive individuellt värderade osäkra lånefordringar, portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade portföljvärderade lånefordringar

Reserveringsgrad för osäkra lån och oreglerade portföljfordringar Totala reserver (specifika, gruppvisa och reserver för poster utanför balansräkningen) dividerat med osäkra lån och oreglerade portföljfordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar i procent av utlåningen

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserveringar.

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 2010, om inte annat anges. Procentuella förändringar avser jämförelser med 2010, om inte annat anges.

Valautakurser som använts för att konvertera de viktigaste valutorna i koncernens räkenskaper till kronor

			Resultaträkning			Balansräkning
		2011	2010	Förändring %	2011	2010	Förändring %
DKK	Danska kronor	1 212	1 283	-5	1 199	1 205	-1
EUR	Euro	9 032	9 550	-5	8 909	8 984	-1
NOK	Norska kronor	1 158	1 187	-2	1 148	1 150	0
LTL	Litauiska litas	2 616	2 766	-5	2 581	2 603	-1
LVL	Lettiska lats	12 789	13 477	-5	12 729	12 657	1
USD	Amerikanska dollar	6 495	7 208	-10	6 867	6 751	2

Finansiella rapporter – Innehåll

Not		Sida
	SEB-koncernen
	Resultaträkning	72
	Balansräkning	73
	Förändringar i eget kapital	74
	Kassaflödesanalys	75
	Skandinaviska Enskilda Banken
	Resultaträkning	76
	Balansräkning	77
	Förändringar i eget kapital	78
	Kassaflödesanalys	79
	Noter till de finansiella rapporterna
	Företagsinformation	80
1	Redovisningsprinciper	80
2	Segmentrapportering	87
	Noter till resultaträkningen
3	Räntenetto	89
4	Provisionsnetto	90
5	Nettoresultat av finansiella transaktioner	90
6	Livförsäkringsintäkter, netto	91
7	Övriga intäkter, netto	91
8	Administrationskostnader	92
9	Personalkostnader	92
9 a	Ersättning per division	93
9 b	Pensionsförpliktelser	96
9 c	Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen	98
9 d	Aktierelaterade ersättningar	99
9 e	Antal anställda	101
10	Övriga kostnader	102
11	Av- och nedskrivningar
	av materiella och immateriella tillgångar	102
12	Vinster och förluster från avyttring
	av materiella och immateriella tillgångar	102
13	Kreditförluster	103
14	Bokslutsdispositioner	103
15	Skatt	103
16	Nettoresultat per aktie	104
17	Övrigt totalresultat	104

Not		Sida
	Noter till balansräkningen
18	Riskupplysningar	105
	18 a Kreditrisk	105
	18 b Likviditetsrisk	109
	18 c Ränterisk	112
19	Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder	113
20	Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	116
21	Utlåning till kreditinstitut	116
22	Utlåning till allmänheten	117
23	Finansiella tillgångar till verkligt värde	118
24	Finansiella tillgångar som kan säljas	119
25	Finansiella tillgångar som innehas till förfall	119
26	Aktier och andelar i intresseföretag	120
27	Aktier och andelar i koncernföretag	121
28	Materiella och immateriella tillgångar	122
29	Övriga tillgångar	124
30	Skulder till kreditinstitut	124
31	In- och upplåning från allmänheten	125
32	Skulder till försäkringstagarna	125
33	Emitterade värdepapper	126
34	Finansiella skulder till verkligt värde	126
35	Övriga skulder	127
36	Avsättningar	128
37	Efterställda skulder	129
38	Obeskattade reserver	129
	Tilläggsinformation
39	Poster inom linjen	130
40	Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	131
41	Finansiella tillgångar och skulder per klass	132
42	Skuldinstrument fördelade på förfallotider	134
43	Skuldinstrument fördelade på emittenter	135
44	Utlåning och kreditförlustreserver	136
45	Derivatinstrument	140
46	Related party disclosures	142
47	Kapitaltäckning	142
48	Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal	143
49	Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor	144
50	Livförsäkringsrörelsen	145
51	Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	146
52	Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter	146
53	Omklassificerade portföljer	147
54	Omstruktureringskostnader	147
	Femårsöversikter
	SEB-koncernen	148
	Skandinaviska Enskilda Banken	149

Resultaträkning

SEB-koncernen

Mkr	Not	2011	2010	Förändring, %
Ränteintäkter		56 163	45 892	22
Räntekostnader		–39 262	–29 962	31
Räntenetto	3	16 901	15 930	6
Provisionsintäkter		19 023	18 623	2
Provisionskostnader		–4 848	–4 503	8
Provisionsnetto	4	14 175	14 120	0
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto		4 072	3 336	22
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till
verkligt värde, netto		–53	–128	–59
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas		–471	–60
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	3 548	3 148	13
Premieinkomster, netto		6 467	7 024	–8
Avgifter på investeringskontrakt		1 180	1 138	4
Kapitalavkastning, netto		4 673	7 793	–40
Övriga försäkringsintäkter		425	398	7
Försäkringskostnader, netto		–9 548	–13 098	–27
Livförsäkringsintäkter, netto	6	3 197	3 255	–2
Utdelningar		115	163	–29
Andelar i intresseföretags resultat		48
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		–27	109	–125
Övriga rörelseintäkter		–271	10
Övriga intäkter, netto	7	–135	282	–148
Summa intäkter		37 686	36 735	3
Personalkostnader	9	–13 933	–13 920	0
Övriga kostnader	10	–7 424	–7 213	3
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–1 764	–1 854	–5
Omstruktureringskostnader			–764	–100
Summa kostnader		–23 121	–23 751	–3
Resultat före kreditförluster		14 565	12 984	12
Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar	12	2	14	–86
Kreditförluster, netto	13	778	–1 609	–148
Rörelseresultat		15 345	11 389	35
Skatt	15	–3 046	–2 569	19
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter		12 299	8 820	39
Avvecklad verksamhet		–1 155	–2 022	–43
NETTORESULTAT		11 144	6 798	64
Minoritetens andel		37	53	–30
Aktieägarnas andel		11 107	6 745	65
Nettoresultat per aktie före utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	5:59	4:00
Nettoresultat per aktie efter utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	5:56	3:98
Nettoresultat per aktie före utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	–0:53	–0:93
Nettoresultat per aktie efter utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	–0:52	–0:92
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	5:06	3:07
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	5:04	3:06
Totalresultat
Nettoresultat		11 144	6 798	64
Finansiella tillgångar som kan säljas		722	–629
Kassaflödessäkringar		1 529	–1 215
Omräkning av utländsk verksamhet		–140	–733	–81
Uppskjuten skatt på omräkningseffekter		–76	–1 574	–95
Övrigt		–454	100
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	17	1 581	–4 051	–139
TOTALRESULTAT		12 725	2 747
Minoritetens andel		36	14	157
Aktieägarnas andel		12 689	2 733

Balansräkning

SEB-koncernen

31 december, Mkr	Not	2011	2010	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	20	148 042	46 488
Övrig utlåning till centralbanker	20	80 548	20 664
Utlåning till övriga kreditinstitut	21	128 763	183 524	–30
Utlåning till allmänheten	22	1 186 223	1 074 879	10
Värdepapper för handel		231 932	221 791	5
Derivat för handel		149 617	116 008	29
Derivat för säkringsredovisning		17 812	11 631	53
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		1 347	3 419	–61
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken		186 763	179 432	4
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		83 162	85 465	–3
Finansiella tillgångar till verkligt värde	23	670 633	617 746	9
Finansiella tillgångar som kan säljas	24	57 377	66 970	–14
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	25	282	1 451	–81
Tillgångar som innehas för försäljning	52	2 005	74 951	–97
Aktier och andelar i intresseföretag	26	1 289	1 022	26
Immateriella tillgångar		17 872	16 922	6
Materiella tillgångar		1 243	1 588	–22
Förvaltningsfastigheter		9 901	8 525	16
Materiella och immateriella tillgångar	28	29 016	27 035	7
Aktuella skattefordringar		6 203	4 580	35
Uppskjutna skattefordringar		1 313	1 709	–23
Kund- och likvidfordringar		14 562	30 434	–52
Marginalsäkerheter		19 576	13 989	40
Övriga tillgångar		16 821	14 379	17
Övriga tillgångar	29	58 475	65 091	–10
SUMMA TILLGÅNGAR		2 362 653	2 179 821	8
Skulder till kreditinstitut	30	201 274	212 624	–5
In- och upplåning från allmänheten	31	861 682	711 541	21
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal		180 988	174 753	4
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal		88 695	89 217	–1
Skulder till försäkringstagarna	32	269 683	263 970	2
Emitterade värdepapper	33	589 873	530 483	11
Skulder för handel		79 817	78 467	2
Derivat för handel		145 381	113 597	28
Derivat för säkringsredovisning		5 391	7 262	–26
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		1 658	1 364	22
Övriga finansiella skulder till verkligt värde	34	232 247	200 690	16
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	52	1 962	48 339	–96
Aktuella skatteskulder		1 605	4 021	–60
Uppskjutna skatteskulder		10 283	9 852	4
Leverantörs- och likvidskulder		13 043	29 960	–56
Marginalsäkerheter		18 489	13 963	32
Övriga skulder		26 463	27 535	–4
Övriga skulder	35	69 883	85 331	–18
Avsättningar	36	1 779	1 748	2
Efterställda skulder	37	25 109	25 552	–2
Summa skulder		2 253 492	2 080 278	8
Minoritetsintressen		261	266	–2
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Andra fonder		28 656	31 159	–8
Balanserad vinst		47 195	39 431	20
Nettoresultat, aktiägarnas andel		11 107	6 745	65
Eget kapital		108 900	99 277	10
Summa kapital		109 161	99 543	10
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL		2 362 653	2 179 821	8
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	39	204 265	231 334	–12
Övriga ställda säkerheter	39	221 626	214 989	3
Ansvarsförbindelser	39	94 004	82 048	15
Åtaganden	39	390 352	388 619	0

Förändringar i eget kapital

SEB-koncernen 31 december, Mkr 2011 2010 Förändring, % Minoritetsintressen 261 266 –2 Eget kapital 108 900 99 277 10 TOTALT KAPITAL 109 161 99 543 10 Förändringar i eget kapital Aktiekapital 1) 21 942 21 942 Andra bundna fonder 29 837 34 451 –13 Bundet eget kapital 51 779 56 393 –8 Eliminering av återköp av egna aktier och swappar –1 621 –1 439 13 Finansiella tillgångar som kan säljas –1 003 –1 725 Kassaflödessäkringar 1 107 –422 Omräkning utländsk verksamhet –1 285 –1 145 Balanserad vinst 48 816 40 870 19 Nettoresultat, aktieägarnas andel 11 107 6 745 65 Fritt eget kapital 57 121 42 884 33 EGET KAPITAL 108 900 99 277 10

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

Förändringar i eget kapital

2011	Aktie kapital	Balanserad vinst	Finansi ella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Övrigt	Summa aktieägarnas kapital	Minoritets intresse	Summa kapital
Ingående balans Nettoresultat	21 942	80 571 11 107	–1 725	–422	–1 145	56	99 277 11 107	266 37	99 543 11 144
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			722	1 529	–140	–529	1 582	–1	1 581
Totalresultat		11 107	722	1 529	–140	–529	12 689	36	12 725
Utdelning till aktieägarna 1) Personaloptionsprogrammen 2) Minoritetsintressen Förändring i innehav av egna aktier 2)		–3 242 189 15 –28					–3 242 189 15 –28	–41	–3 242 189 –26 –28
UTGÅENDE BALANS	21 942	88 612	–1 003	1 107	–1 285	–473	108 900	261	109 161
2010
Ingående balans Nettoresultat	21 942	76 699 6 745	–1 096	793	–412	1 491	99 417 6 745	252 53	99 669 6 798
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			–629	–1 215	–733	–1 435	–4 012	–39	–4 051
Totalresultat		6 745	–629	–1 215	–733	–1 435	2 733	14	2 747
Utdelning till aktieägarna 1) Swapsäkring av personaloptionsprogrammen 2) Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen 2)		–2 194 –713 34					–2 194 –713 34		–2 194 –713 34
UTGÅENDE BALANS	21 942	80 571	–1 725	–422	–1 145	56	99 277	266	99 543

1) Utdelning betald 2011 för 2010 var per A-aktie 1:50 kr (1:00) och per C-aktie 1:50 kr (1:00). Föreslagen utdelning för 2011 är 1:75 kr per aktie, ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 14–15. 2) Anskaffningskostnaden för återköp av egna aktier är avdragen från eget kapital.

Posten inkluderar förändring i nominella belopp för equityswappar som säkrar personaloptionsprogrammen. Under 2010 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 0,6 miljoner aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. När personaloptioner lösts har 1,1 miljoner aktier sålts under 2010. Den 31 december 2010 ägde SEB 0,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 15 Mkr. Ytterligare 1,0 miljoner aktier har sålts när personaloptioner lösts under 2011. Under 2011 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 3,0 miljoner A-aktier. Den 31 december 2011 ägde SEB 2,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 94 Mkr.

Kassaflödesanalys

SEB-koncernen

Mkr	2011	2010	Förändring, %
Erhållna räntor	55 904	46 107	21
Betalda räntor	–37 783	–31 895	18
Erhållna provisioner	19 023	18 671	2
Betalda provisioner	–4 848	–4 511	7
Erhållet netto av finansiella transaktioner	–5 746	3 467
Övriga inbetalningar i rörelsen	1 226	3 072	–60
Betalda administrationskostnader	–23 065	–23 034	0
Betald inkomstskatt	–3 046	–2 521	21
Kassaflöde från resultaträkningen	1 665	9 356	–82
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	41 611	54 827	–24
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	58 272	87 141	–33
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker	85 416	104 530	–18
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–121 991	25 616
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–9 913	–177 646	–94
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	150 489	–48 289
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	–1 096	–5 053	–78
Förändringar i övriga tillgångar	77 583	–150 742	–151
Förändringar i övriga skulder	–63 206	98 513	–164
Kassaflöde från den löpande verksamheten	218 830	–1 747
Försäljning av aktier och obligationer	1 258	384
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	2	14	–86
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	115	163	–29
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	418	–205
Förvärv/avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–3 745	–1 146
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 952	–790	147
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	289 634	164 994	76
Återbetalning av tidigare upplåning Betald utdelning	–290 063 –3 242	–186 290 –2 194	56
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–3 671	–23 490	–84
PERIODENS KASSAFLÖDE	213 207	–26 027
Kassa och likvida medel vid årets början	63 646	89 673	–29
Periodens kassaflöde	213 207	–26 027
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	276 853	63 646

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlåning till övriga kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 21).

Försäljningen av den tyska kontorsrörelsen är strukturerad som en verksamhetsöverlåtelse, dvs. tillgångar och skulder hänförliga till affären överfördes till köparen. Avyttringen är därför rapporterad som kassaflöde från den löpande verksamheten och inte som en avvecklad verksamhet under kassaflöde från investeringsverksamheten.

Kassaflödesanalys för avvecklade verksamheter finns i not 52.

Resultaträkning

Enligt Finansinspektionens föreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken
Mkr	Not	2011	2010	Förändring, %
Ränteintäkter	3	36 818	27 830	32
Leasingintäkter	3	5 756	5 496	5
Räntekostnader	3	–27 034	–19 498	39
Utdelningar	7	4 409	2 814	57
Provisionsintäkter	4	9 030	8 408	7
Provisionskostnader	4	–1 634	–1 501	9
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	3 133	3 239	–3
Övriga rörelseintäkter	7	1 183	532	122
Summa intäkter		31 661	27 320	16
Administrationskostnader	8	–14 479	–13 935	4
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–4 884	–4 630	5
Summa kostnader		–19 363	–18 565	4
Resultat före kreditförluster		12 298	8 755	40
Kreditförluster, netto	13	–457	–362	26
Nedskrivningar av finansiella tillgångar		–759	–442	72
Rörelseresultat		11 082	7 951	39
Bokslutsdispositioner	14	–1 119	–1 283	–13
Skatt	15	–2 122	–3 020	–30
Övriga skatter	15	10	–75
NETTORESULTAT		7 851	3 573	120
Totalresultat
Nettoresultat		7 851	3 573	120
Finansiella tillgångar som kan säljas		36	–337
Kassaflödessäkringar		1 536	–1 208
Omräkning av utländsk verksamhet		44	–29
Övrigt		–452	603
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	17	1 164	–971
TOTALRESULTAT		9 015	2 602

Balansräkning

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2011	2010	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	20	121 948	19 941
Utlåning till kreditinstitut	21	245 796	250 568	–2
Utlåning till allmänheten	22	873 335	763 441	14
Värdepapper för handel		224 322	211 888	6
Derivat för handel		145 869	112 547	30
Derivat för säkringsredovisning		16 271	9 561	70
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		368	64
Finansiella tillgångar till verkligt värde	23	386 830	334 060	16
Finansiella tillgångar som kan säljas	24	16 739	16 583	1
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	25	2 771	3 685	–25
Aktier och andelar i intresseföretag	26	1 092	967	13
Aktier och andelar i koncernföretag	27	53 686	55 145	–3
Immateriella anläggningstillgångar		2 544	1 787	42
Materiella tillgångar		40 819	39 120	4
Materiella och immateriella tillgångar	28	43 363	40 907	6
Aktuella skattefordringar		1 969	2 327	–15
Uppskjutna skattefordringar		4	156	–97
Kund- och likvidfordringar		14 074	28 998	–51
Marginalsäkerheter		19 576	13 989	40
Övriga tillgångar		7 667	5 561	38
Övriga tillgångar	29	43 290	51 031	–15
SUMMA TILLGÅNGAR		1 788 850	1 536 328	16
Skulder till kreditinstitut	30	229 428	195 408	17
In- och upplåning från allmänheten	31	608 645	484 839	26
Emitterade värdepapper	33	558 747	488 533	14
Skulder för handel		77 163	74 729	3
Derivat för handel		145 373	111 438	30
Derivat för säkringsredovisning		4 181	4 471	–6
Övriga finansiella skulder till verkligt värde	34	226 717	190 638	19
Aktuella skatteskulder		800	2 603	–69
Leverantörs- och likvidskulder		10 675	28 777	–63
Marginalsäkerheter		18 489	13 963	32
Övriga skulder		14 193	17 020	–17
Övriga skulder	35	44 157	62 363	–29
Avsättningar	36	76	180	–58
Efterställda skulder	37	24 727	25 096	–1
Summa skulder		1 692 497	1 447 057	17
Obeskattade reserver	38	25 049	23 930	5
Aktiekapital		21 942	21 942
Andra fonder		11 168	9 555	17
Balanserad vinst		30 343	30 271
Nettoresultat		7 851	3 573	120
Eget kapital		71 304	65 341	9
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL		1 788 850	1 536 328	16
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	39	104 496	138 775	–25
Övriga ställda säkerheter	39	51 077	35 663	43
Ansvarsförbindelser	39	74 435	64 120	16
Åtaganden	39	303 315	291 046	4

Förändringar i eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	2011	2010	Förändring, %
Aktiekapital 1)	21 942	21 942
Reservfond ocn andra bundna fonder	12 260	12 260
Bundet eget kapital	34 202	34 202
Eliminering av återköp av egna aktier och swappar	–1 603	–1 419	13
Finansiella tillgångar som kan säljas	–1 833	–1 869	–2
Kassaflödessäkringar	1 100	–436
Omräkning utländsk verksamhet	–355	–399	–11
Balanserad vinst	31 942	31 689	1
Nettoresultat	7 851	3 573	120
Fritt eget kapital	37 102	31 139	19
EGET KAPITAL	71 304	65 341	9

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

Förändringar i eget kapital

2011	Aktie kapital	Bundna reserver	Balanserad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassaflödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Summa
Ingående balans Nettoresultat	21 942	12 260	33 844 7 851	–1 870	–436	–399	65 341 7 851
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			–452	36	1 536	44	1 164
Totalresultat			7 399	36	1 536	44	9 015
Utdelning till aktieägarna 1) Personaloptionsprogrammen 2) Fusioner Förändring i innehav av egna aktier 2)			–3 242 98 124 –32				–3 242 98 124 –32
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	38 190	–1 833	1 100	–355	71 304
2010
Ingående balans Nettoresultat	21 942	12 260	32 551 3 573	–1 532	772	–370	65 623 3 573
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			603	–337	–1 208	–29	–971
Totalresultat			4 176	–337	–1 208	–29	2 602
Utdelning till aktieägarna 1) Personaloptionsprogrammen 2) Förändring i innehav av egna aktier 2)			–2 194 –713 23				–2 194 –713 23
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	33 843	–1 869	–436	–399	65 341

1) Utdelning betald 2011 för 2010 var per A-aktie 1:50 kr (1:00) och per C-aktie 1:50 kr (1:00). Föreslagen utdelning för 2011 är 1:75 kr per aktie, ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 14–15. 2) Anskaffningskostnaden för återköp av egna aktier är avdragen från eget kapital.

Posten inkluderar förändring i nominella belopp för equityswappar som säkrar personaloptionsprogrammen. Under 2010 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 0,6 miljoner aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. När personaloptioner lösts har 1,1 miljoner aktier sålts under 2010. Den 31 december 2010 ägde SEB 0,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 15 Mkr. Ytterligare 1,0 miljoner aktier har sålts när personaloptioner lösts under 2011. Under 2011 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 3,0 miljoner A-aktier. Den 31 december 2011 ägde SEB 2,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 94 Mkr.

Kassaflödesanalys

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2011	2010	Förändring, %
Erhållna räntor	42 473	31 865	33
Betalda räntor	–25 994	–19 560	33
Erhållna provisioner	8 937	8 335	7
Betalda provisioner	–2 129	–1 352	57
Erhållet netto av finansiella transaktioner	–3 529	3 714	164
Övriga inbetalningar i rörelsen	1 883	1 533	23
Betalda administrationskostnader	–15 473	–14 232	9
Betald inkomstskatt	–3 022	–2 567	18
Kassaflöde från resultaträkningen	3 146	7 736	113
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	11 187	–2 813	–24
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	37 765	86 341	–54
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	52 091	124 996	–58
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–120 756	–40 753	196
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	33 696	–190 503	–118
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	123 813	–6 152
Förändringar i övriga tillgångar	–35 022	5 941
Förändringar i övriga skulder	18 595	7 087	162
Kassaflöde från den löpande verksamheten	124 515	–8 120
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	4 409	2 811	57
Investeringar i koncernföretag/Fusion av koncernföretag	3 623	318
Förvärv av aktier och obligationer	982	109
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–7 339	–4 183	75
Kassaflöde från investeringsverksamheten	1 675	–945
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	117 604	75 169	53
Återbetalning av tidigare upplåning	–86 720	–52 579	65
Nyemission
Betald utdelning	–3 242	–2 194
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	27 642	20 396	24
PERIODENS KASSAFLÖDE	153 832	11 331
Kassa och likvida medel vid årets början	69 246	57 915	20
Periodens kassaflöde	153 832	11 331
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	223 078	69 246

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlåning till övriga kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 21).

Noter till de finansiella rapporterna

Mkr där ej annat anges.

Företagsinformation

SEB-koncernen bedriver bankverksamhet inom områdena corporate, retail, private och investment. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen. Moderföretaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

1 Redovisningsprinciper

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN

Lag och föreskriftsenlighet

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt tillhörande uttalanden, UFR.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat. De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens rapporteringsvaluta.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över vilka moderföretaget utövar ett bestämmande inflytande och således har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett sådant inflytande antas bland annat föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösterna i ett företag. Företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösterna men på grund av avtal eller lag inte kan utöva kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan den överförda ersättningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om den överförda ersättningen understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill övervakas i den interna styrningen.

Nyttjandeperioden för varje enskild identifierad immateriell tillgång fastställs trots att nyttjandeperioden för goodwill är obegränsad. Vad gäller avskrivning och nedskrivning se vidare under immateriella tillgångar.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster

Moderföretaget är noterat på NASDAQ OMX lista för stora företag.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2011 har godkänts för publicering av styrelsen den 24 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2012 för fastställande.

och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Intresseföretag

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företags styrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

Special purpose entities (SPE)

Special purpose entities (SPE) konsolideras även i de fall då moder- eller dotterföretag inte har mer än 50 procent av rösterna men på annat sätt innehar de ekonomiska riskerna och förmånerna.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet

I balansräkningen redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder. Klassificering som tillgång eller avyttringsgrupp som innehas för försäljning sker då den är tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och en försäljning är mycket sannolik. Vid klassificeringstidpunkten som verksamhet under avveckling görs en värdering av tillgången eller avyttringsgruppen, till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Eventuella efterföljande nedskrivningar eller omvärderingar redovisas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisas inte om den överstiger ackumulerade tidigare nedskrivningar av tillgången. Från klassificeringstidpunkten görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som härrör från verksamheten under avveckling. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning särredovisas i koncernens balansräkning fram till försäljningstidpunkten. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet redovisas netto på en separat rad i resultaträkningen. Jämförelsetalen för föregående år i resultaträkningen och tillhörande noter har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av den kvarvarande verksamheten.

Segmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Verkställande ledning utgör SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

Omräkning av utländska valutor

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår som en del av förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursdifferenser avseende monetära poster som är en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas på samma sätt.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen på balansdagen.

Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas första gången när koncernen får tillgång till kontraktuell ersättning från instrumentet och värderas till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen då de redovisas i resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas.

Affärsdagsredovisning tillämpas för finansiella tillgångar klassificerade i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas. För övriga kategorier av finansiella tillgångar tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att klassificera till denna kategori (alternativet verkligt värde). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Verkligt värde via resultaträkningen kan användas avseende kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat och i situationer då sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för sådan klassificering beskrivs i relevant not.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar där det finns en avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall. Denna kategori innehåller finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsflöden och fastställd löptid. Investeringar som hålls till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde och vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i värdeförändringsreserven i eget kapital. Vid försäljning eller nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en erkänd värderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Omklassificering

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som innehas för handel och inte längre innehas i syfte att säljas kan omklassificeras ut ur kategorin verkligt värde via resultaträkningen under särskilda omständigheter. Finansiella tillgångar som innehas för försäljning kan omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar eller investeringar som hålls till förfall om SEB har för avsikt och förmåga att inneha de finansiella tillgångarna under överskådlig framtid eller till förfall. De omklassificerade tillgångarna måste på omklassificeringsdagen uppfylla definitionen av den kategori till vilken de omklassificeras. Förutsättningen för att omklassificera till kategorin investeringar som hålls till förfall är att SEB förändrat avsikten med innehavet och har förmågan att inneha investeringen till förfall.

Omklassificering görs till verkligt värde på dagen för omklassificering. Det verkliga värdet blir anskaffningskostnaden eller det upplupna anskaffningsvärdet. Den effektiva avkastningen för finansiella tillgångar som omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar och innehav som hålls till förfall beräknas på omklassificeringsdagen. En ökning av förväntade kassflöden för omklassificerade tillgångar justerar den framåtriktade effektiva avkastningen medan en minskning redovisas över resultaträkningen.

Finansiella skulder

När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gäller finansiella skulder som värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de utsläcks det vill säga när åtagandet upphör, annulleras eller fullgörs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under alternativet verkligt värde är de samma som för finansiella tillgångar. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivat.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad, exempelvis marknadsnoterade derivat, finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel samt finansiella tillgångar som kan säljas baseras på noterade marknadspriser. Avseende finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och avseende finansiella skulder används aktuell säljkurs med hänsyn taget till motstående positioner.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. De värderingstekniker som används är diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana.

Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde uteslutande baseras på observerbara noteringar. Om värderingen uteslutande baseras på observerbara noteringar redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Inbäddade derivat separeras och redovisas som fristående derivat om deras ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar säkringsrelationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Koncernen dokumenterar den första dagen och sedan löpande att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra. Koncernen identifierar och dokumenterar att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög. Ytterligare information om säkringsredovisning finns i noten om Övriga intäkter, netto.

Säkringsredovisning tillämpas på derivat vars syfte t ex är att minska ränte- och valutarisker från finansiella instrument och nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen. Koncernen definierar derivat som endera:

• Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt värde)
• Säkring för värdeförändring av tillgångar och skulder i en portfölj (portföljsäkring)
• Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar, skulder eller prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring)
• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

Koncernen upphör med säkringsredovisning när:

• Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkrings instrument
• Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
• Den säkrade posten förfaller eller säljs eller betalas tillbaka, eller
• Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrument (derivat) till verkligt värde redovisas i resultaträkningen samtidigt som vinster eller förluster hänförliga till den säkrade risken på den säkrade posten justerar det redovisade värdet av den säkrade posten och redovisas i resultaträkningen.

I de fall SEB tillämpar säkring av verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida ränteflöden, såsom framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital omklassificeras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från säkrad tillgång eller skuld redovisas i resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrument som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvudsakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital medan den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en del av effektivräntan.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Provisionsintäkter och avgifter

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrument som intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa normalt över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas när intäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifter från affärer som sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamhet, redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifter från syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som intäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har något del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när enhetens rätt att erhålla betalning är fastställd.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och redovisas som ställd säkerhet. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när Koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avista- och terminsledet periodiseras över löp tiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kassasäkerhet bokas bort mot en fordran och erhållen kassasäkerhet bokas i balansräkningen mot ett åtagande att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp motsvarande värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som poster inom linjen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning.

Varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
• att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes finan-
• siella svårigheter och som annars inte hade övervägts, – ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ett särskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov

Följande tillfällen används för att objektivt bedöma en värdenedgång på individuellt värderade tillgångar. Betydande avtalsbrott där kontraktuella betalningar är försenade med mer än 60 dagar. Nedskrivningsbehov bedöms, baserat på uppskattade kassaflöden eller likviditetsanalyser och huruvida värdet på säkerheter täcker utestående exponering. Räntebärande värdepapper värderas härutöver vid en betydande nedgång av verkligt värde eller rating för att fastställa att förväntade kassaflöden är oförändrade. En betydande eller i tiden utdragen nedgång i verkligt värde av ett aktieinstrument under förvärvspris är belägg för nedskrivning.

Gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov bedöms individuellt och inget nedskrivningsbehov konstateras inkluderas i en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierat nedskrivningsbehov. Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierat nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modell för riskklassificering.

Lån som bedöms på portföljnivå

För grupper av lånefordringar med begränsat värde och med liknande riskprofil, homogena grupper, bedöms lånen på portföljnivå. Vid bedömning av nedskrivningsbehovet på portföljnivå använder koncernen statistiska modeller som baseras på sannolikhet för fallissemang och förlusternas storlek, beaktat säkerheter och återvinningar. Ledningen gör sedan en bedömning av huruvida de rådande förhållandena i ekonomin och kreditmarknaden är av sådan karaktär att de faktiska förlusterna kan komma att bli större eller mindre än vad modellerna indikerar. Antaganden om antal fallissemang och förlustnivåer jämförs regelbundet med faktiskt utfall för att säkerställa modellernas tillämplighet.

Kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en individuellt utvärderad finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår till skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida

betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omförhandlas eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Kreditförluster för finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras den ackumulerade förlusten från eget kapital till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen utan redovisas i övrigt totalresultat.

Omstrukturerade lån

Omstrukturerade lån skulle ha varit förfallna eller osäkra om de inte omstrukturerats. Efter en omstrukturering är lånet normalt inte osäkert.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tagits över för att skydda en fordran. SEB avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångar redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Övertagna finansiella tillgångar klassificeras i kategorin tillgångar som kan säljas. Övertagen egendom värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället blir tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaffningsvärde beroende på vad som är tillämpligt. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gäller för respektive tillgångsslag.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år.

Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång.

Leasing

Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas som ränteintäkter och amortering.

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/ eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart.

Kundregister skrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som utvecklandet av programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs inte av utan prövas istället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på ett nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger. Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

Avsättningar

En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de risker som är förknippade med avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

Finansiella garantier

Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren.

Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, vilket oftast motsvaras av den erhållna premien, under posten upplupna intäkter. Det initiala verkliga värdet fördelas över instrumentets löptid. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av erhållen garantiavgift minus avskrivning och en avsättning beräknad som den diskonterade bästa uppskattningen av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisas som Poster inom linjen under Ansvarsförbindelser.

Personalförmåner

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner beroende på lokala förhållanden. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är en pensionsplan där koncernen betalar en premie till en fristående enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser, genom försäkringslösning eller genom avsättning i balansräkningen.

Pensioner värderas och redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Förmånsbestämda pensionsplaner nuvärdeberäknas enligt den aktuariella så kallade "Projected Unit Credit Method". De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av noten personalkostnader. Aktuariella vinster och förluster redovisas endast i resultaträkningen till den del de överstiger det högsta av 10 procent av de pensionstillgångar och pensionsskulder som fanns vid rapportperiodens början. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultaträkningen under de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid. Pensionsåtaganden och eventuella särskilda förvaltningstillgångar konsolideras netto per enhet i balansräkningen.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs löpande i takt med individens intjänande.

Aktierelaterade ersättningar

Anställda i koncernbolag erhåller ersättningar genom aktierelaterade incitamentsprogram. Ersättningen utgörs av optioner (egetkapitalinstrument), som ger innehavaren en rätt att i framtiden teckna aktier i moderföretaget till ett på förhand fastställt pris.

Det sammanlagda värdet av utgivna optioner periodiseras över intjänande-

perioden, det vill säga tiden från när optionerna ställs ut och fram till dess att intjänandevillkoren beräknas bli uppfyllda. Det sammanlagda värdet utgörs av verkligt värde per option multiplicerat med det antal optioner, som med beaktande av intjänandevillkoren, bedöms komma att tjänas in. Periodiseringen innebär att resultaträkningen belastas samtidigt som en motsvarande ökning görs av intjänade vinstmedel under eget kapital. Vid varje bokslut görs en bedömning avseende om, och i vilken utsträckning, intjänandevillkoren kommer att uppfyllas.

Personaloptionsprogrammen säkras genom återköp av egna aktier eller med avtal om återköp av egna aktier (total return swap). Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa säkringsåtgärder på grund av att de inte bedöms kvalificera för sådan redovisning enligt IAS 39.

Innehav av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Resultat vid avyttring av egna aktier redovisas inte i resultaträkningen utan som förändring av eget kapital.

Summa return swap kontrakt som ingåtts med tredje part innebär en förpliktelse för moderföretaget att till ett på förhand fastställt pris köpa sina egna egetkapitalinstrument (egna aktier). Swapkontrakten klassificeras därmed som egetkapitalinstrument. Kontrakt som innebär en förpliktelse att köpa egna egetkapitalinstrument ger upphov till en finansiell skuld för nuvärdet av inlösenbeloppet och motsvarande belopp redovisas som minskning av eget kapital.

Den ränta som betalas under swapavtalet redovisas i resultaträkningen och den utdelning som erhålls betraktas som en utdelning på egna aktier och gottgörs eget kapital.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 26,3 procent skatt i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk – definierad som en absolut risk av minimum 5 procent av det underliggande värdet – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som Kortfristiga (skadeförsäkring) eller Långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig för säkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden är hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdeberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värde på avsättningarna är tillräckligt högt upptaget med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då denna test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkring (unit linked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet, i det litauiska försäkringsdotterbolaget, klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras till tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

Avtal med diskretionär del (DPF)

Traditionell sparandeförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäkringstagarna.

Förändrade redovisningsprinciper 2011

Nedan beskrivs de förändringar som har gjorts med avseende på koncernens redovisningsprinciper under 2011:

IAS 24 (omarbetad 2010) Upplysningar om närstående – omarbetningen förtydligar den avsedda meningen med och eliminerar inkonsekvenser avseende definitionen av närstående. Förtydligandet kommer inte att påverka koncernens finansiella rapporter väsentligt.

IAS 32 (ändring) Finansiella instrument: Klassificering av teckningsrätter, IFRIC 14 (ändring) Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav och IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument och Förbättringar av IFRS tillämpas från 2011 och framåt. Ändringarna har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter för 2011.

Kommande förändringar i redovisningsprinciper

I framtiden kommer hänsyn tas till följande nya och reviderade standarder om de antas av EU. SEB avser inte att i förtid tillämpa de nya eller ändrade standarderna.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar – Överföring av finansiella tillgångar – Ändringen kommer att öka upplysningarna i koncernens finansiella rapporter från 2012 och framåt.

IAS 12 Inkomstskatter – Ändringen ska tillämpas från 2012 och anger hur uppskjutna skatter ska bestämmas när förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. Ändringen kommer inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 Finansiella instrument – gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013, men ett senare datum för ikraftträdande övervägs av IASB. Som en del av IASBs projekt för att ersätta IAS 39 Finansiella instrument utfärdade IASB 2009 den första delen, avseende Klassificering och värdering, av den nya standarden om finansiella instrument. IASB har som avsikt att ersätta hela IAS 39 genom att publicera standards för de två återstående faserna; Upplupet anskaffningsvärde och nedskrivningar samt Säkringsredovisning. IFRS 9 är ännu inte färdigställd och det är därför inte möjligt att bedöma effekterna för koncernen.

IASB har gett ut och ändrat flera standarder avseende konsolidering: IFRS 10 Konsoliderade finansiella rapporter, IFRS 11 Joint arrangements, IFRS 12 Disclosures of Interests in Other Entities, IAS 27 Separata finansiella rapporter och IAS 28 Investeringar i intresseföretag och joint ventures. Standarderna ska tillämpas från 1 januari 2013. Ändringarna innebär ökade upplysningar framför allt avseende "structured entities that are not consolidated". Ändringarna bedöms inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 13 Värdering till verkligt värde – standarden definierar verkligt värde och reglerar i en enda IFRS värdering till verkligt värde och vilka upplysningar som ska lämnas om verkligt värde. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2013. Ändringarna bedöms inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter om presentation av poster i övrigt totalresultat – Ändringen ska tillämpas i koncernredovisningen från 2013. SEB kommer att ändra presentationen av poster i övrigt totalresultat till följd av ändringen.

IAS 19 Ersättningar till anställda – Ändringen tar bort möjligheten att använda den så kallade korridormetoden och periodiseringen av aktuariella vinster och förluster. Det förväntade underskottet vid övergången kommer att redovisas mot balanserade vinstmedel (eget kapital). Efter ändringen kommer omvärderingar av förpliktelser och tillgångar att redovisas i övrigt totalresultat. Standarden föreskriver att finansieringskostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Detta innebär att metoden med förväntad avkastning på pensionstillgångar tas bort. Alla ändringar i nettopensionsavsättningen ska redovisas när de uppstår som: (i) kostnad för tjänstgöring samt finansieringskostnad i periodens resultat (ii) effekter av omvärderingar i övrigt totalresultat. Under förutsättning att ändringen antas av EU är de nya kraven tillämpliga från 1 januari 2013 och kommer att påverka koncernens finansiella rapporter väsentligt (se sid 21).

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR MODERFÖRETAGET

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) har sitt säte i Stockholm.

Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR.

Moderföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderföretaget.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder IFRS/IAS antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i resultaträkningen. Fusioner av dotterbolag genom absorption redovisas enligt koncernvärdemetoden. Fusionseffekten redovisas i eget kapital.

Leasing

Leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen, redo visas som operationella leasingavtal i juridisk person.

Pensioner

Tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderföretaget, vars förpliktelser täcks av pensionsstiftelse, har valt att utnyttja denna möjlighet. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas ej som till gång i moderbolagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som skuld i moderföretaget.

Immateriella tillgångar

I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill och andra immateriella tillgångar av i redovisningen. I moderföretaget skrivs goodwill av enligt ÅRKL.

Skatter

I moderföretaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under fritt eget kapital.

Koncernbidrag

Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas i syfte att optimera koncernens skattekostnad redovisas i moderföretaget under utdelning.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande.

Betydande antaganden och uppskattningar förbinds med:

– konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag

• marknadsvärdering av vissa finansiella instrument
• analys av nedskrivningsbehov på finansiella tillgångar och goodwill
• beräkning av försäkringsåtagande
• marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen
• rapportering av skattefordringar
• den aktuariella beräkningen av pensionsskulder.

Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de legala regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Marknadsvärdering av vissa finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder marknadsvärderas huvudsakligen med hjälp av noterade priser på aktiva marknader. I avsaknad av noterade priser används allmänt accepterade och väl etablerade värderingstekniker som baseras på maximal användning av tillgänglig marknadsinformation. De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden, indikativa priser från tredje part, referens till instrument med liknande risk samt modeller för optionsvärdering. Värderingstekniker granskas löpande av Gruppens funktion för riskkontroll för att säkerställa tillförlitlig information.

Analys av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar och goodwill Finansiella tillgångar

Att bedöma nedskrivningsbehov för individuellt värderade finansiella tillgångar innebär att fastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter. Den viktigaste aspekten vid gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar är att identifiera de händelser som indikerar ett nedskrivningsbehov. Värdering och antaganden granskas löpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas, med utgångspunkt från historisk prestation och marknadsutveckling, för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, avkastning och kostnader för kassagenererande enheter till vilken goodwill hänförs.

Beräkning av försäkringsåtagande

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på antaganden om räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, uthållighet, inflation och skatter. Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokal tillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras på historisk information.

Marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen

Fastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antagande om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

Rapportering av skattefordringar

Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

Den aktuariella beräkningen av pensionsskulder

Beräkningen av koncernens pensionsskulder baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden. Not 9 b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNENS RÖRELSEGRENAR
Resultaträkning, 2011	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv 1)	Baltikum	Övrigt inkl elimineringar 2)	Summa
Ränteintäkter	34 880	12 020	1 756		3 747	3 761	56 164
Räntekostnader	–27 347	–6 174	–1 120	–33	–1 767	–2 822	–39 263
Räntenetto	7 533	5 846	636	–33	1 980	939	16 901
Provisionsintäkter	6 881	5 068	8 729		1 311	–2 966	19 023
Provisionskostnader	–1 503	–1 893	–5 012		–417	3 977	–4 848
Provisionsnetto	5 378	3 175	3 717		894	1 011	14 175
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 000	302	87		365	–1 206	3 548
Livförsäkringsintäkter, netto				4 504		–1 307	3 197
Övriga intäkter, netto	618	96	7		–33	–823	–135
Summa intäkter	17 529	9 419	4 447	4 471	3 206	–1 386	37 686
varav internt	–480	4 407	–1 270	1 406	–1 428	–2 635
Personalkostnader	–3 915	–2 694	–1 406	–1 193	–699	–4 026	–13 933
Övriga kostnader	–4 841	–3 568	–1 502	–536	–1 113	4 136	–7 424
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–227	–79	–49	–785	–133	–491	–1 764
Summa kostnader	–8 983	–6 341	–2 957	–2 514	–1 945	–381	–23 121
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–1				2	1	2
Kreditförluster, netto	–224	–476	–9		1 485	2	778
RÖRELSERESULTAT	8 321	2 602	1 481	1 957	2 748	–1 764	15 345
2010
Ränteintäkter	21 078	7 874	1 104		5 609	10 226	45 891
Räntekostnader	–13 750	–2 866	–619	–11	–3 686	–9 029	–29 961
Räntenetto	7 328	5 008	485	–11	1 923	1 197	15 930
Provisionsintäkter	6 555	5 072	6 937		1 409	–1 350	18 623
Provisionskostnader	–1 280	–1 832	–3 185		–445	2 239	–4 503
Provisionsnetto	5 275	3 240	3 752		964	889	14 120
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 366	273	89		401	–981	3 148
Livförsäkringsintäkter, netto				4 550		–1 295	3 255
Övriga intäkter, netto	322	48	58		52	–198	282
Summa intäkter	16 291	8 569	4 384	4 539	3 340	–388	36 735
varav internt	282	845	–1 781	1 390	–1 056	320
Personalkostnader	–3 959	–2 650	–1 298	–1 123	–728	–4 162	–13 920
Övriga kostnader	–4 649	–3 381	–1 528	–589	–1 177	4 111	–7 213
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–170	–84	–84	–690	–296	–530	–1 854
Omstruktureringskostnader						–764	–764
Summa kostnader	–8 778	–6 115	–2 910	–2 402	–2 201	–1 345	–23 751
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	20	–1			–5		14
Kreditförluster, netto	–203	–543	3		–873	7	–1 609
RÖRELSERESULTAT	7 330	1 910	1 477	2 137	261	–1 726	11 389

1) Verksamhetsresultatet i Liv uppgår till 3 145Mkr (3 182), av vilket förändringar i övervärden 1 188 Mkr (1 045).

2) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 48 Mkr (0) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 144 Mkr (102).

Balansräkning 2011-12-31
Tillgångar	1 175 905	480 943	76 880	292 413	119 480	217 032	2 362 653
Skulder	1 141 463	466 609	70 863	284 534	98 972	191 051	2 253 492
Investeringar	35	49	154	1 526	746	1 468	3 978
2010-12-31
Tillgångar	1 074 600	417 017	75 296	284 476	127 054	201 378	2 179 821
Skulder	1 044 599	399 723	68 844	277 523	105 641	183 948	2 080 278
Investeringar	236	47	69	1 351	892	885	3 480

Forts. not 2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNEN PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

	2011				2010
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	55 549	1 825 309	1 757	44 403	1 594 695	1 320
Norge	6 177	95 313	17	5 961	118 849	46
Danmark	4 955	213 648	697	4 975	229 653	940
Finland	2 817	27 583		2 538	30 850	6
Estland	1 741	35 275	120	1 806	40 569	139
Lettland	1 605	35 638	581	1 782	38 970	147
Litauen	2 820	69 854	535	3 118	61 703	665
Tyskland	9 544	379 634	25	9 038	436 957	86
Övriga länder	7 069	503 109	246	6 029	302 066	131
Koncernelimineringar	–10 480	–822 710		–8 451	–674 491
SUMMA	81 797	2 362 653	3 978	71 199	2 179 821	3 480

* Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS.

MODERBOLAGETS RÖRELSEGRENAR

2011	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Baltikum	Övrigt inkl elimimeringar	Summa
Bruttointäkter* Tillgångar Investeringar	21 582 831 462 30	6 830 201 143 48	1 775 29 821 12	92 1 021	8 30	30 043 725 373 992	60 330 1 788 850 1 082
2010
Bruttointäkter* Tillgångar Investeringar	20 167 621 828 117	6 532 178 938 2	1 653 25 854 32	90 489	5 27	19 872 709 192 551	48 319 1 536 328 702

MODERBOLAGET PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

	2011				2010
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	50 151	1 469 958	1 017	39 556	1 309 541	702
Norge	3 147	64 176	15	2 424	89 308
Danmark	2 216	95 515	5	2 372	104 267
Finland	929	5 865		830	6 704
Övriga länder	3 887	153 336	45	3 137	26 508
SUMMA	60 330	1 788 850	1 082	48 319	1 536 328	702

* Bruttointäkter i moderföretaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter.

Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och institutioner erbjuder merchant banking och investment banking-tjänster till stora företag, institutioner och medelstora företag. Kontorsrörelsen vänder sig till privatpersoner och mindre företag. Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre företag banktjänster samt kapital- och förmögenhetsförvaltningen i de baltiska länderna.

Övrigt inkl elimineringar omfattar supportfunktioner, treasury- och stabsenheter samt eliminering av interna transaktioner.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna priserna baseras på SEB:s verkliga eller medförda marknadsbaserade finansieringskostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

3 Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
2011	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper 1)	148 522 1 121 399 383 187	4 499 40 554 8 321	3,03% 3,62% 2,17%	264 463 783 668 235 977	3 906 25 323 5 442	1,48% 3,23% 2,31%
Summa räntebärande tillgångar	1 653 108	53 374	3,23%	1 284 108	34 671	2,70%
Derivat Övriga tillgångar	570 041	2 966		384 545	2 147
Summa tillgångar	2 223 149			1 668 653
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper 2) Efterställda skulder	215 361 757 098 648 675 25 210	–5 652 –15 307 –15 054 –1 354	–2,62% –2,02% –2,32% –5,37%	275 148 509 418 502 521 24 635	–3 258 –7 127 –12 293 –1 328	–1,18% –1,40% –2,45% –5,39%
Summa räntebärande skulder	1 646 344	–37 367	–2,27%	1 311 722	–24 006	–1,83%
Derivat Övriga skulder Kapital	473 437 103 368	–1 934		289 154 67 777	–3 028
Summa skulder och kapital	2 223 149			1 668 653
Räntenetto, omklassificerat till avvecklad verksamhet		–138
Räntenetto, kvarvarande verksamhet		16 901			9 784
Avkastning netto på räntebärande tillgångar, totala verksamheten			1,03%			0,76%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		6 905 –321			5 424 –168
2010
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper 1)	191 749 1 144 796 381 845	2 949 35 833 7 545	1,54% 3,13% 1,98%	279 300 684 516 249 208	2 873 16 480 4 110	1,03% 2,41% 1,65%
Summa räntebärande tillgångar	1 718 390	46 327	2,70%	1 213 024	23 463	1,93%
Derivat Övriga tillgångar	558 761	4 272		409 271	4 367
Summa tillgångar	2 277 151			1 622 295
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper 2) Efterställda skulder	327 693 756 961 580 418 31 859	–4 341 –12 068 –13 485 –1 562	–1,32% –1,59% –2,32% –4,90%	340 815 449 454 425 124 30 575	–2 030 –3 069 –10 579 –1 527	–0,60% –0,68% –2,49% –4,99%
Summa räntebärande skulder	1 696 931	–31 456	–1,85%	1 245 968	–17 205	–1,38%
Derivat Övriga skulder Kapital	481 293 98 927	–1 815		313 197 63 130	–2 293
Summa skulder och kapital	2 277 151			1 622 295
Räntenetto, omklassificerat till avvecklad verksamhet		–1 398
Räntenetto, kvarvarande verksamhet		15 930			8 332
Avkastning netto på räntebärande tillgångar, totala verksamheten			1,01%			0,69%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		5 669 –166			4 105 –6

Räntenetto

	Moderbolaget
	2011	2010
Ränteintäkter 1)	36 818	27 830
Leasingintäkter	5 756	5 496
Räntekostnader	–27 034	–19 498
Leasingavskrivningar 1)	–4 287	–4 253
TOTAL	11 253	9 575

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.

4 Provisionsnetto

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Emission Värdepappershandel Notariat och fondverksamhet	252 1 821 7 218	357 1 761 7 066	1 039 690 2 509	1 041 527 2 439
Värdepappersprovisioner	9 291	9 184	4 238	4 007
Betalningsförmedling Kortverksamhet	1 575 4 034	1 531 3 982	1 154 164	1 116 169
Betalningsförmedlingsprovisioner	5 609	5 513	1 318	1 285
Rådgivning Utlåning Inlåning Garantier Derivat Övrigt	432 1 963 106 398 715 509	482 1 680 103 427 518 716	347 1 635 65 266 669 492	282 1 426 64 271 500 573
Övriga provisioner	4 123	3 926	3 474	3 116
Provisionsintäkter	19 023	18 623	9 030	8 408
Värdepappersprovisioner Betalningsförmedlingsprovisioner Övriga provisioner	–1 385 –2 301 –1 162	–1 216 –2 240 –1 047	–219 –540 –875	–197 –528 –776
Provisionskostnader	–4 848	–4 503	–1 634	–1 501
Värdepappersprovisioner, netto Betalningsförmedlingsprovisioner, netto Övriga provisioner, netto	7 906 3 308 2 961	7 968 3 273 2 879	4 019 778 2 599	3 810 757 2 340
SUMMA	14 175	14 120	7 396	6 907

5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till	4 072	3 336	3 133	3 239
verkligt värde, netto	–53	–128
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas	–471	–60
SUMMA	3 548	3 148	3 133	3 239
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat	–21	629	–188	612
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	1 126	636	948	1 158
Valutarelaterade derivat	2 965	2 059	2 373	1 469
Andra finansiella instrument	2	12
SUMMA 1)	4 072	3 336	3 133	3 239
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–69	–158
Valutarelaterade derivat	16	30
SUMMA	–53	–128

1) Inkluderar ineffektivitet för säkring av nettoinvesteringar i den utländska verksamheten med 0 Mkr (0).

I juni 2011 gjorde SEB en nedskrivning av sina innehav i grekiska statspapper klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas. Detta var en följd av Standard & Poor's nedgradering i tre steg av Greklands långsiktiga kreditrating till CCC. Nedskrivningen per den 30 juni 2011 uppgick till 145 Mkr och under 2011 var det en ytterligare värdenedgång om 313 Mkr.

6 Livförsäkringsintäkter, netto

	Koncernen
	2011	2010
Premieinkomster, netto	6 467	7 024
Avgifter på investeringskontrakt	1 180	1 138
Kapitalavkastning, netto	4 673	7 793
Övriga försäkringsintäkter	425	398
Försäkringskostnader, netto	–9 548	–13 098
SUMMA	3 197	3 255
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning 1)	2 939	3 992
Värdeförändringar på placeringstillgångar, netto	1 816	4 471
Valutakursvinst/-förlust, netto	469	490
	5 224	8 953
Kapitalförvaltningskostnader	–45	–52
Avkastningsskatt	–506	–1 108
SUMMA	4 673	7 793
1) Ränteintäkter netto, erhållna utdelningar och driftsöverskott på fastigheter.
Försäkringskostnader netto
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–9 237	–8 234
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–311	–4 864
SUMMA	–9 548	–13 098

7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010		2011	2010
Utdelningar	115	163		4 409	2 814
Andelar i intresseföretags resultat Realisationsvinster och förluster på värdepapper	48
som innehas som kapitalplaceringar Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar 1)	–27	109		127 25	132 17
Övriga intäkter	–271	10		1 031	383
SUMMA	–135	282		1 183	532
1) Se not 12 för koncernen.
Utdelningar
Finansiella tillgångar som kan säljas	115	163		11	98
Utdelningar från koncernföretag Koncernbidrag från koncernföretag				3 427 971	1 084 1 632
SUMMA	115	163		4 409	2 814
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	536	250		431	132
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	718	468
Lån	4	4		20
Vinster	1 258	722		451	132
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–55	–5
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	–1 180	–473
Lån	–50	–135		–324
Förluster	–1 285	–613		–324
SUMMA	–27	109		127	132

Forts. not 7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen		Moderbolaget
Övriga intäkter	2011	2010	2011	2010
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, run-off Återköp av obligationslån	–526 38	– 432 34	15	–50
Övriga intäkter	217	408	1 016	433
SUMMA	–271	10	1 031	383
Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna relaterat till den säkrade risken Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–5 152 5 040	1 003 –1 101	–5 234 5 201	1 052 –1 053
Säkring av verkligt värde	–112	–98	–33	–1
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	48	–49	48	–49
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet	48	–49	48	–49
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–912 450	–227 –58
Säkring av verkligt värde gruppvis – ineffektivitet	–462	–285
SUMMA	–526	–432	15	–50

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändrigar. För detta ändamål används ränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efter förfallotider.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar för säkring av framtida kassaflöden från in- och utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiseras i resultaträkningen under perioden 2012 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 36 313 Mkr (37 130) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 1 139 Mkr (1 024) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet har redovisats i Netttoresultat finansiella transaktioner med 0 Mkr (0) (not 5).

8 Administrationskostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Personalkostnader Övriga kostnader	–13 933 –7 424	–13 920 –7 213	–9 021 –5 458	–8 639 –5 296
SUMMA	–21 357	–21 133	–14 479	–13 935

9 Personalkostnader

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010		2011	2010
Fast lön Kortfristiga rörliga kontantersättningar Långfristiga aktiebaserade ersättningar	–8 265 –1 124 –287	–8 061 –1 392 –182		–5 258 –861 –216	–4 821 –993 –141
Löner och andra ersättningar	–9 676	–9 635		–6 335	–5 955
Sociala avgifter Förmånsbestämda pensionsplaner 1)	–2 487 –299	–2 408 –358		–1 751	–1 707
Avgiftsbestämda pensionsplaner 1)	–721	–735		–485	–505
Förmåner och avgångsvederlag 2)	–218	–217		–84	–90
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–532	–567		–366	–382
SUMMA	–13 933	–13 920		–9 021	–8 639

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enlig IAS 19, Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär en försäkringsteknisk beräkning av pensionskostnader. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 149 Mkr (133) belastar bankens pensionsstiftelser. 2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 116 Mkr (120) för koncernen och 57 Mkr (61) för moderföretaget.

9 a Ersättning per division

Not 9 a visar SEB:s redogörelse för koncernens ersättningar uppdelad på väsentliga enheter i den finansiella företagsgruppen enligt FFFS 2007:5 med ändringar i FFFS 2011:3.

SEB har valt att även visa försäkringsrörelse som inte ingår i den finansiella företagsgruppen men i SEB-koncernen.

			Koncernen				Moderbolaget
	Fast 1)		Rörlig 1)		Fast 1)		Rörlig 1)
2011	Ersättning	Anställda	Ersättning	Anställda	Ersättning	Anställda	Ersättning	Anställda
Stora Företag & Institutioner	–2 360	2 493	–832	2 368	–1 647	1 723	–758	1 637
Kontorsrörelsen	–1 911	3 532	–101	3 355	–1 221	2 756	–73	2 618
Kapitalförvaltning	–914	1 006	–226	956	–324	430	–94	409
Liv	–869	1 270	–42	650
Baltikum	–487	3 145	–36	2 830
Övrigt 2)	–2 961	5 258	–174	4 946	–2 626	3 812	–150	3 621
SUMMA	–9 502	16 704	–1 411	15 105	–5 818	8 721	–1 075	8 285
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–219	7 854
2010
Stora Företag & Institutioner	–2 239	2 343	–1 025	2 396	–1 619	1 689	–935	1 605
Kontorsrörelsen	–1 873	3 404	–97	3 075	–1 243	2 607	–39	2 477
Kapitalförvaltning	–857	963	–171	941	–335	429	–43	408
Liv	–813	1 190	–48	656
Baltikum	–491	3 208	–52	165
Övrigt 2)	–3 098	5 215	–181	3 331	–2 210	3 529	–117	3 351
SUMMA	–9 371	16 323	–1 574	10 564	–5 407	8 254	–1 134	7 841
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–175	7 748

		SEB AG, Tyskland			SEB Pank AS, Estland
	Fast		Rörlig		Fast		Rörlig
2011	Ersättning	Anställda	Ersättning	Anställda	Ersättning	Anställda	Ersättning	Anställda
Stora Företag & Institutioner	–483	505	–66	460
Kontorsrörelsen	–158	182	–26	173
Baltikum					–142	946	–12	852
Övrigt	–237	330	–9	334	–67	311	–6	280
SUMMA	–878	1 017	–101	967	–209	1 257	–18	1 132
2010
Stora Företag & Institutioner	–390	428	–53	385
Kontorsrörelsen	–146	173	–22	156
Baltikum					–129	906	–6	41
Övrigt	–434	415			–97	429	–4	19
SUMMA	–970	1 016	–75	541	–226	1 335	–10	60

		SEB Banka AS, Lettland						SEB bankas AB, Litauen
	Fast		Rörlig			Fast		Rörlig
2011	Ersättning	Anställda	Ersättning	Anställda		Ersättning	Anställda	Ersättning	Anställda
Baltikum	–127	863	–11	777		–189	1 299	–16	1 169
Övrigt	–44	292	–1	263		–77	419		377
SUMMA	–171	1 155	–12	1 040		–266	1 718	–16	1 546
2010
Baltikum	–117	798	–6	50		–167	1 230	–6	60
Övrigt	–61	363				–118	575
SUMMA	–178	1 161	–6	50		–285	1 805	–6	60

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporteras som fast ersättning och består av, lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner som t ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter.

2) Inklusive Liv och Baltikum i Moderbolaget.

3) Aktiesparprogram och kollektiv kortfristig kontantbaserad ersättning.

Forts. not 9 a

Ersättning per kategori

		Koncernen							Moderbolaget
		Ersättning			Anställda			Ersättning			Anställda
2011	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–1 129	–8 373	–9 502	942	15 762	16 704	–886	–4 932	–5 818	699	8 022	8 721
Rörlig ersättning 1) varav: Kortfristig kontantbaserad	–631 –476	–780 –648	–1 411 –1 124	810	14 295	15 105	–533 –400	–542 –459	–1 075 –859	597	7 688	8 285
Långfristig aktiebaserad 2)	–155	–132	–287				–133	–83	–216
Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald	–368	–132	–500				–314	–83	–397
ersättning 4)	–1 426	–9 021	–10 447				–1 139	–5 391	–6 530
Avgångsvederalag 5) Avtalade ännu ej utbetalda			–160			632			–64			154
avgångsvederlag Högsta enskilda belopp			–50 –4			125			–32 –4			39
2010
Fast ersättning 1)	–1 083	–8 288	–9 371	937	15 386	16 323	–824	–4 583	–5 407	704	7 550	8 254
Rörlig ersättning 1) varav:	–666	–908	–1 574	811	9 753	10 564	–584	–550	–1 134	644	7 197	7 841
Kortfristig kontantbaserad	–542	–850	–1 392				–480	–513	–993
Långfristig aktiebaserad 2)	–124	–58	–182				–104	–37	–141
Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald	–280	–58	–338				–243	–38	–281
ersättning 4)	–1 469	–9 138	–10 607				–1 165	–5 095	–6 260
Avgångsvederalag 5) Avtalade ännu ej utbetalda			–189			232			–61			78
avgångsvederlag Högsta enskilda belopp			–42 –3			51			–42 –3			51

				SEB AG, Tyskland						SEB Pank AS, Estland
		Ersättning			Anställda			Ersättning			Anställda
2011	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–136	–742	–878	112	905	1 017	–13	–196	–209	20	1 237	1 257
Rörlig ersättning 1)	–38	–63	–101				–4	–14	–18	20	1 112	1 132
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–35	–50	–85				–2	–12	–14
Långfristig aktiebaserad 2)	–3	–13	–16				–2	–2	–4
Uppskjuten rörlig
ersättning 3)	–19	–13	–32				–2	–2	–4
Avsatt och utbetald
ersättning 4)	–155	–792	–947				–15	–208	–223
Avgångsvederlag 5)			–6			6			–4			97
2010
Fast ersättning 1)	–129	–841	–970	109	907	1 016	–11	–215	–226	20	1 315	1 335
Rörlig ersättning 1)	–40	–35	–75	94	447	541	–4	–6	–10	16	44	60
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–35	–35	–70				–2	–5	–7
Långfristig aktiebaserad 2)	–5		–5				–2	–1	–3
Uppskjuten rörlig
ersättning 3)	–15		–15				–2	–1	–3
Avsatt och utbetald
ersättning 4)	–154	–876	–1 030				–13	–220	–233
Avgångsvederlag 5)			–43			53			–1			12

Forts. not 9 a

Ersättning per kategori

			SEB Banka AS, Latvia							SEB bankas AB, Litauen
		Ersättning			Anställda				Ersättning			Anställda
2011	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa		Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1) Rörlig ersättning 1) varav:	–12 –3	–159 –9	–171 –12	24 24	1 131 1 016	1 155 1 040		–17 –4	–249 –12	–266 –16	23 23	1 695 1 523	1 718 1 546
Kortfristig kontantbaserad	–1	–8	–9					–2	–10	–12
Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig	–2	–1	–3					–2	–2	–4
ersättning 3)	–2	–1	–3					–2	–2	–4
Avsatt och utbetald ersättning 4) Avgångsvederlag 5)	–13	–167	–180 –4			68		–19	–259	–278 –10			251
2010
Fast ersättning 1)	–12	–166	–178	21	1 140	1 161		–17	–268	–285	20	1 785	1 805
Rörlig ersättning 1) varav:	–3	–3	–6	11	39	50		–2	–4	–6	8	52	60
Kortfristig kontantbaserad	–1	–3	–4						–3	–3
Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig	–2		–2					–2	–1	–3
ersättning 3) Avsatt och utbetald	–2		–2					–2	–1	–3
ersättning 4) Avgångsvederlag 5)	–13	–169	–182			1		–17	–271	–288			1

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporteras som fast ersättning och består av, lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner som t ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter.

2) Långfristiga aktiebaserade program omfattar tre olika program; ett aktiesparprogram för alla medarbetare, ett performance share program för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner och ett aktiematchningsprogram för särskilt utvalda nyckelpersoner.

3) Den uppskjutna ersättningen får inte förfogas över inom det första året. Kortfristig kontantbaserad ersättning betalas därefter ut prorata över tre eller fem år efter eventuell riskjustering. Långfristiga aktiebaserade program är låsta minst tre år.

4) I utfästa och utbetalda ersättningar ingår ersättningar utbetalda inom det första kvartalet efter intjänandeåret. Innehållna ersättningar har inte riskjusterats under 2010 eller 2011. 5) I beloppen ingår även så kallad rekryteringsersättning.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer 1) Styrelsemedlemmar 2)	96 256	96 282	14 32	16 29
SUMMA	352	378	46	45

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen. Totala antalet personer uppgick till 77 (76). 2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderföretaget och dotterföretagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 221 (246).

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Utbetald pension	92	98	45	48
Förändring förpliktelse	109	102	30	30
Förpliktelse vid utgången av året	1 705	1 730	698	715

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen, totalt 121 (117) personer.

9 b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2011			2010
		Utländska			Utländska
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	Sverige 1)	planer 1)	Koncernen 1)	Sverige 1)	planer 1)	Koncernen 1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	17 293	4 859	22 152	17 397	5 614	23 011
Omklassificerade till
Tillgångar som innehas för försäljning/Skulder som innehas för försäljning					–335	–335
Förvärv och omklassificeringar Kostnader tjänstgöring innevarande period	488	–243 39	–243 527	477	45	522
Räntekostnad	676	217	893	637	260	897
Utbetalda pensioner	–726	–317	–1 043	–772	–283	–1 055
Kursdifferenser		–42	–42		–682	–682
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	–808	70	–738	–446	240	–206
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	16 923	4 583	21 506	17 293	4 859	22 152
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	15 472	3 916	19 388	15 040	4 498	19 538
Förvärv och omklassificeringar		–250	–250
Förväntad avkastning	1 160	225	1 385	1 128	241	1 369
Gottgörelser	–693	–290	–983	–720	–251	–971
Valutakursdifferenser		–11	–11		–558	–558
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	–1 508	–11	–1 519	24	–14	10
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	14 431	3 579	18 010	15 472	3 916	19 388
Över- respektive underskott	–2 492	–1 004	–3 496	–1 821	–943	–2 764
Oredovisade aktuariella vinster/förluster på skulder	4 395	844	5 239	5 451	790	6 241
Oredovisade aktuariella vinster/förluster på tillgångar	1 583	524	2 107	75	513	588
Valutakursdifferenser		–171	–171		–122	–122
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	3 486	193	3 679	3 705	238	3 943
varav som tillgång	3 486	282	3 768	3 708	334	4 042
varav som skuld		89	89	3	96	99
Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	3 705	238	3 943	3 941	–120	3 821
Omklassificerade till
Tillgångar som innehas för försäljning/Skulder som innehas för försäljning					335	335
Förvärv och omklassificeringar		–7	–7
Total kostnad enligt nedan Utbetald pension	–252 726	–47 317	–299 1 043	–288 772	–70 283	–358 1 055
Pensionsersättning	–693	–290	–983	–720	–251	–971
Kursdifferenser		–18	–18		61	61
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	3 486	193	3 679	3 705	238	3 943

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna var –1 042 Mkr (433) i Sverige och –23 Mkr (23) i utländska planer. Av de totala förvaltningstillgångarna i Sverige är 77 procent (82) placerade i aktier, varav private equity och hedgefonder 39 procent och 23 (18) i räntebärande tillgångar, i utlandet är 16 (19)

aktier och 84 (81) räntebärande tillgångar.

Förvaltningstillgångarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvärde på 441 Mkr (876) och byggnader utnyttjade av koncernen för 1 192 Mkr (792).

Poster i resultaträkningen

	2011				2010
	Sverige 1)	Utländska planer 1)	Koncernen 1)	Sverige 1)	Utländska planer 1)	Koncernen 1)
Kostnader tjänstgöring innevarande period	–488	–39	–527	–477	–45	–522
Räntekostnad	–676	–217	–893	–637	–260	–897
Förväntad avkastning	1 160	225	1 385	1 128	241	1 369
Aktuariella vinster och förluster	–248	–16	–264	–302	–6	–308
SUMMA I PERSONALKOSTNADER	–252	–47	–299	–288	–70	–358
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Diskonteringsränta 2)	4,0%	4,6%		4,0%	5,0%
Inflation	2,0%	2,0%		2,0%	2,0%
Uppskattade framtida löneökningar	3,5%	3,0%		3,5%	3,0%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	3,0%			3,0%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	7,5%	6,0%		7,5%	6,0%

1) Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas brutto i tabellen. Det finns ingen juridisk rätt till kvittning av förpliktelser och tillgångar mellan olika bolag i koncernen men i balansräkningen redovisas nettot för varje bolag antingen som tillgång eller skuld.

2) Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

	2011		2010
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader	–551	–170	–721	–523	–212	–735

Forts. not 9 b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	2011	2010
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	13 407	12 132
Kalkylmässiga pensionspremier	416	429
Räntekostnad och andra förändringar	621	1 478
Förtida pensioneringar	149	133
Utbetalda pensioner	–726	–765
PENSIONSFÖRPLIKTELSE VID ÅRETS UTGÅNG	13 867	13 407
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	15 082	14 711
Avkastning i pensionsstiftelser	–342	1 136
Gottgörelse utbetalda pensioner	–726	–765
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE VID ÅRETS UTGÅNG	14 014	15 082

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen.

Tillgångarna i stiftelserna är främst aktierelaterade 10 729 Mkr (12 291) och

till en mindre del ränterelaterade 3 268 Mkr (2 717). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 428 Mkr (849) och byggnader utnyttjade av koncernen för 1 192 Mkr (792). Avkastning på tillgångarna var –2 procent (8) före gottgörelse.

Poster i resultaträkningen

	Moderbolaget
	2011	2010
Utbetalda pensioner	–726	–765
Gottgörelse utbetalda pensioner	726	765
Summa bokslutsdispositioner	0	0
NETTO PENSIONSKOSTNAD FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER	0	0
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Bruttoränta Ränta efter skatt	3,5% 3,0%	3,6% 3,1%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

		Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	2011	2010
Kostnad i personalkostnader	–485	–505

Pensionsstiftelser

	Pensions åtagande		Marknadsvärde på tillgången
	2011	2010	2011	2010
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	13 867 425	13 407 390	14 014 417	15 082 390
SUMMA	14 292	13 797	14 431	15 472

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker i stort sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs varje år per den 31 december för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal.

Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensions-

stiftelser. Tillgångarna marknadsvärderas vid samma tillfälle som förpliktelsen. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnaderna.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I det svenska kollektivavtalet ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kan även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2011.

De allmänna principerna för ersättningstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen har under 2011 varit desamma som för banken som helhet, med undantag för att kortfristig rörlig kontantersättning inte utgår till VD och verkställande ledningen. Ersättningen består således av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program

och pensionsförmån. Andra förmåner kan tillkomma, som till exempel bilförmån och hemservice.

Mer information finns på sidan 67–69.

Risktagare

Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verktällande ledningen är alla risktagare enligt definitionen i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:1).

Ersättningar till högsta ledningen, kr

2011	Fast lön	Arvode 1)	Förmåner 2)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 250 000		2 250 000
Övriga styrelseledamöter		6 230 000		6 230 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	7 000 000		1 305 801	8 305 801
SUMMA	7 000 000	8 480 000	1 305 801	16 785 801
2010
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 062 500		2 062 500
Övriga styrelseledamöter		5 525 000		5 525 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	7 000 000		1 277 960	8 277 960
SUMMA	7 000 000	7 587 500	1 277 960	15 865 460

1) Enligt beslut på årsstämman. 2) Inkluderar förmånsvärde för hemservice och tjänstebil.

Ersättningar till verkställande ledningen, kr 1)

	Fast lön	Förmåner	Summa
2011	62 983 924	2 403 698	65 387 622
2010	57 411 804	2 278 953	59 690 757

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tolv (elva) personer, vid årsskiftet ingick elva personer.

Långfristiga aktiebaserade program

SEB introducerade långfristiga aktiebaserade program 1999 med ytterligare program de följande åren. Mellan 2005 och 2010 program baserade på performance shares. Från och med 2008 introducerades ett aktiesparprogram och från och med 2009 ett aktiematchningsprogram.

Matchningsrätter från matchningsaktier eller prestationsbaserade matchningsaktier kan inte säljas eller pantsättas och har således inget marknadsvärde. Ett beräknat värde för 2011 års program vid tiden för tilldelningen har emellertid fastställts till 38 (18) kronor per matchnings aktie och 23 (8) kronor per möjlig matchning i aktiematchningsprogrammet. Antalet prestationsbaserade matchningsaktier som kan utnyttjas beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav, totalavkastningen i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa

riskfria räntan (LTIR), två tredjedelar, och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter, en tredjedel.

Aktiematchningsprogrammet 2011 innebär en egeninvestering i SEB serie A-aktier. Efter tre år får deltagaren en A-aktie i SEB för varje behållen aktie förutsatt att deltagaren är kvar inom SEB under treårsperioden och om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts, ett antal prestationsbaserade matchningsaktier för varje behållen aktie. Maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier är tre, för den verkställande ledningen är maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier fyra. Utfallet i programmet är maximerat, vid löptidens slut och prestationskraven uppfyllts, till en fördubbling av aktiekursen från en fastställd initial kurs. Om aktiekursen vid löptidens slut mer än fördubblats kommer antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier att reduceras proportionellt för att motsvara max beloppet.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

2011	Aktie sparprogram	Performance shares	Aktiematchnings program	Summa
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren Övriga ledamöter i verkställande ledningen 1)	117 731 647 937	2 078 942 7 570 316	1 940 168 9 549 416	4 136 841 17 767 669
SUMMA	765 668	9 649 258	11 489 584	21 904 510
2010
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	59 032	2 092 979	529 998	2 682 009
Övriga ledamöter i verkställande ledningen 1)	460 257	7 168 857	3 708 427	11 337 541
SUMMA	519 289	9 261 836	4 238 425	14 019 550

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tolv (elva) personer, vid årsskiftet ingick elva personer.

Forts. not 9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Utestående antal per 2011-12-311)

		Antal
	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande	Prestationskriterier
2005: Performance shares	1 510	0	1 510	2008-02-14	faktiskt utfall 62%
2006: Performance shares	54 914	0	54 914	2009-02-12	faktiskt utfall 38%
2009: Performance shares	268 817	806 440	1 075 257	20122)	beräknat utfall 50%
2010: Performance shares	131 578	661 508	793 086	20132)	beräknat utfall 32%
2008: Aktiesparprogram	1 688	20 577	22 265	2012-02-13	–
2009: Aktiesparprogram	5 174	19 588	24 762	2013-02-18	–
2009: Innehavsrätter	0	121 948	121 948	20123)	beräknat utfall 3,66
2010: Matchningsrätter	28 909	112 623	141 532	20133)	–
2011: Matchningsrätter	35 236	133 898	169 134	20143)	–

1) För Performance share programmen 2007 och 2008 blev utfallet noll.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

3) I anslutning till slutgiltig beräkning av antal tilldelade matchningsaktier.

Antalet utestående performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhållas under programmen. Antalet utestående innehavs- och matchningsrätter är minsta utfallet i aktiematchningsprogrammet. Antalet utestående matchningsrätter representerar antalet egeninvesterade aktier som berättigar till att erhålla SEB A-aktier och prestationsbaserade matchningsaktier.

Under året har VD utnyttjat Performance shares för 0 (2 044 066) kr. Motsvarande utnyttjande för övriga verkställande ledningen är 2 440 232 (5 246 444) kr.

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören Annika Falkengren, utbetalas pension från 60 års ålder. Pensionsplanen är förmånsbestämd och oantastbar. Pension utgår med 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön är bestämd till ett fast belopp. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid 18 månader – utgår ett avgångsvederlag om 6 månaders lön.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för

ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pensionsplanerna är oantastbara och förmånsbestämda förutom tre som är premiebaserade. I de förmånsbestämda planerna utgår pension från 60 eller 65 års ålder med maximalt 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön är begränsad med individuella tak. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maximalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period och räntekostnad), kr

	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen1)	Summa
2011	6 735 388	24 077 034	30 812 422
2010	6 367 678	21 440 086	27 807 764

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tolv (elva) personer, vid årsskiftet ingick elva personer.

Upplysningar om närstående*, kr

	Koncernen
Lån till marknadsmässiga villkor	2011	2010
Högsta ledningen och verkställande ledningen Övriga närstående	96 297 150 17 764 250	96 013 981 17 295 293
SUMMA	114 061 400	113 309 274

* För information om närstående i form av koncernföretag och intresseföretag se not 46.

9 d Aktierelaterade ersättningar

	2011					2010
Långfristiga aktiebaserade program	Aktiespar program	Aktiematch ningsprogram	Performance shares	Aktiespar	program	Aktiematch ningsprogram	Performance shares	Personal optioner
Utestående vid årets början	2 984 111	5 133 685	24 945 108	1 715 401		2 978 718	15 930 415	3 354 415
Tilldelade	1 880 143	2 285 536	491 970	1 268 710		2 326 652	13 538 709
Förverkade 1)			–1 440 673				–455 031	–2 340
Inlösta 2)	–34 316	–447 828	–708 383			–171 633	–634 278	–3 198 067
Utgångna		–55	–4 207 329			–52	–3 434 707	–154 008
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	4 829 938	6 971 339	19 080 693	2 984 111		5 133 685	24 945 108	0
varav inlösningsbara			1 333 959				1 968 401	0

1) Vägt genomsnittligt lösenpris 10:00 kr (10:13).

2) Vägt genomsnittligt lösenpris 10:00 kr (30:70) och vägd genomsnittlig aktiekurs vid inlösen 50:42 kr (44:19).

Forts. not 9 d Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program totalt

	Ursprungligt antal innehavare 3)	Antal utgivna	Utestående optioner 2011	Utestående optioner 2010	A-aktie per op tion/aktie	Lösen pris	Löptid	Första dag för utnyttjande
2005: Performance shares	537	5 725 120	653 898	1 128 627	1	10	2005–2012	2008-02-14
2006: Performance shares	513	4 727 446	680 061	839 774	1	10	2006–2013	2009-02-12
2007: Performance shares	509	4 044 928	0	0	1	10	2007–2014	2010-02-17
2008: Performance shares	485	4 669 706	0	4 259 649	1	10	2008–2015	2011-02-11
2009: Performance shares	344	5 493 837	4 843 435	5 304 235	1	10	2009–2016	20121)
2010: Performance shares	698	18 900 000	12 903 299	13 412 823	1	10	2010–2017	20131)
2008: Aktiesparprogram	7 300	3 818 031	2 621 726	2 855 670	1 eller 2,34		2008–2013	2012-02-13
2009: Aktiesparprogram	5 600	2 326 652	2 116 923	2 278 015	1		2009–2014	2013-02-18
2010: Aktiesparprogram	5 200	2 285 536	2 232 690	0	1		2010–2015	2014-02-11
2009: Aktiematchningsprogram – innehavsrätter	58	5 265 689	1 715 401	1 715 401	3 eller 4		2009–2012	20122)
2010: Aktiematchningsprogram – innehavsrätter	39	2 592 546	864 182	864 182	3		2010–2013	20132)
2010: Aktiematchningsprogram – egeninvestering	44	1 386 435	389 231	404 528	3 eller 4 eller 5		2010–2013	20132)
2011: Aktiematchningsprogram – innehavsrätter	118	2 053 722	508 850	0	4 eller 5		2011–2014	20142)
2011: Aktiematchningsprogram – egeninvestering	401	5 574 428	1 352 274	0	4 eller 5		2011–2014	20142)

SUMMA 68 864 077 30 881 970 33 062 904

1) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering i Equate plus efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.

3) Totalt har ca 10 200 individer (9 400) deltagit i alla programmen.

Det finns inga utestående optioner från personaloptionsprogrammen.

Långfristiga aktieprogram

De långfristiga aktieprogrammen 2005–2010 baserades på performance shares, har en maximal löptid på sju år, intjänandeperioden är tre år och utnyttjandeperioden fyra år. Antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt. Under 2011 löpte intjänandeperioden för 2008 års program ut med ett utfall av 0 procent, dvs ingen av de preliminärt tilldelade performance shares kunde utnyttjas.

Från 2008 introducerades aktiesparprogram för alla medarbetare i utvalda länder. I aktiesparprogrammet kan en deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. För sparbeloppet köps SEB-aktier av serie A, till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anställde behåller aktien under tre år och är kvar inom SEB får den anställde en SEB-aktie av serie A gratis för varje behållen aktie. Första köptillfället i 2011 års program var efter offentliggörandet av 2011 års resultat i februari 2012. I 2011 års program ingår tolv länder.

Från 2009 introducerades aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. 2011 ersatte aktiematchningsprogrammet även performance share programmet. Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB-aktier av serie A. Alla programmen innebär en egen investering i SEB-aktier av serie A. Investeringsbeloppen är förutbestämda till ett maximalt belopp för varje deltagare.

Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB serie A-aktie för varje investerad aktie och därutöver får deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier.

Antalet prestationsbaserade matchningsaktier som erhålls beror på hur två förutbestämda prestationskrav utfaller; TSR i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation,

dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i förhållande till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet. Förväntat utfall under programmet vid tilldelningstidpunkten var cirka 45 procent. Maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier är fyra för verkställande direktören och andra ledamöter av den verkställande ledningen och högst tre för andra deltagare. Utfallet av programmet riskjusteras också.

Matchningsrätten är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätt i 2011 års program har emellertid beräknats till 38 kronor (18) och per prestationsbaserad matchningsrätt till 23 kronor (8) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i mars månad). Andra parametrar för prissättningsmodellen är; lösenpris 0 kronor (0); volatilitet 54 (52) (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 3 procent (5); riskfri ränta 1,88 procent (1,79) och förväntad tidig lösen p.g.a. personalomsättning 3 procent (3) per år. I värdet ingår också förväntat utfall av prestationskraven som beskrivits ovan.

Det finns vidare ett tak som begränsar utfallet av antalet matchningsaktier. Om aktiekursen har mer än dubblerats vid prestationsperiodens slut begränsas antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i motsvarande mån så att värdet motsvarar det till den dubbla aktiekursen begränsade värdet.

Om aktiekursen överstiger taket eller om TSR överstiger vägt bankindex med 50 procent under en uthållig period, men värdet därefter sjunker under ovan angivna dubbla aktiekurs eller vägt bankindex under kvarvarande delen av prestationsperioden, har deltagarna ändå rätt att få fullt utfall av prestationsbaserade matchningsaktier under de två prestationskraven Skulle aktiekursen fortsätta att stiga över ovan nämnda tak skall antalet prestationsbaserade matchningsaktier minskas i motsvarande mån.

Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

9 e Antal anställda

Medeltal anställda		Koncernen			Moderbolaget
2011	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 293	4 546	8 839	3 763	3 890	7 653
Norge	292	216	508	175	104	279
Danmark	416	315	731	141	72	213
Finland	165	174	339	99	99	198
Estland	366	1 166	1 532
Lettland	400	1 119	1 519	66	137	203
Litauen	616	1 559	2 175	54	129	183
Tyskland	742	684	1 426	77	13	90
Polen	31	39	70	18	18	36
Ukraina	279	651	930
Kina	11	18	29	11	18	29
Storbritannien	138	71	209	119	65	184
Frankrike	1		1	1		1
Irland	30	37	67
Luxemburg	120	116	236
Ryssland	39	78	117
Singapore	42	61	103	36	59	95
USA	38	18	56	27	17	44
Övriga 1)	14	11	25	7	5	12
SUMMA	8 033	10 879	18 912	4 594	4 626	9 220
2010
Sverige	4 116	4 429	8 545	3 601	3 789	7 390
Norge	287	217	504	126	92	218
Danmark	418	327	745	129	77	206
Finland	161	179	340	93	97	190
Estland	374	1 243	1 617
Lettland	393	1 121	1 514	53	114	167
Litauen	628	1 548	2 176	38	89	127
Tyskland	1 673	1 723	3 396	79	14	93
Polen	31	36	67	16	15	31
Ukraina	293	720	1 013
Kina	9	15	24	9	15	24
Storbritannien	135	77	212	115	67	182
Frankrike	3	8	11	3	8	11
Irland	10	18	28
Luxemburg	115	116	231
Ryssland	43	87	130
Singapore	38	58	96	33	56	89
USA	39	17	56	14	8	22
Övriga 1)	7	5	12
SUMMA	8 773	11 944	20 717	4 309	4 441	8 750

1) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna, Brasilien och Hongkong.

Antal arbetade timmar i moderbolaget 15 214 657 (14 399 928).

10 Övriga kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Lokalkostnader 1)	–1 680	–1 601	–1 083	–966
Datakostnader	–3 907	–3 338	–2 833	–2 388
Kontorsmaterial	–112	–122	–68	–59
Resor och representation	–493	–497	–338	–333
Porto	–168	–193	–117	–120
Konsulter	–946	–1 127	–689	–843
Marknadsföring	–511	–543	–292	–319
Informationstjänster	–445	–429	–363	–334
Övriga kostnader 2)	838	637	325	66
SUMMA	–7 424	–7 213	–5 458	–5 296
1) Varav lokalhyror	–1 186	–1 117	–804	–735
2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 27.
Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda
revisorer och revisionsbolag 1)
Revisionsuppdraget	–28	–29	–7	–7
Revisionsnära rådgivning	–21	–19	–7	–3
Skatterådgivning	–10	–13	–1	–5
Övriga tjänster	–23	–15	–4	–5
PricewaterhouseCoopers	–82	–76	–19	–20
Revisionsuppdraget	–1	–2
Revisionsnära rådgivning
Skatterådgivning	–1	–1
Övriga tjänster	–1	–4
Andra revisionsbolag	–3	–7
SUMMA	–85	–83	–22	–20

1) Moderföretaget inkluderar även de utländska filialerna.

Utöver detta tillkommer angivna arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag som avser avyttringen av den tyska kontorsverksamheten, som uppgår till: revisionsuppdrag 0 Mkr (3), revisionsnära rådgivning 0 Mkr (10) och övriga tjänster 47 Mkr (110). Övriga tjänster på 47 Mkr (110) avser diverse tjänster relaterade till avyttringen av kontorsrörelsen i Tyskland som datarum och projektledning, rådgivning vid separationsfrågor, IT and redovisning.

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller

annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Avskrivningar av materiella tillgångar	–484	–510	–109	–84
Avskrivningar av leasingobjekt			–4 287	–4 253
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–505	–403	–318	–163
Avskrivningar av aktiverade anskaffningskostnader	–745	–653
Nedskrivning av materiella tillgångar	–4	–40
Nedskrivning av immateriella tillgångar	–26	–248	–60	–26
Nedskrivning av goodwill			–110	–104
SUMMA	–1 764	–1 854	–4 884	–4 630

Inventarier skrivs av enligt plan, som innebär att persondatorer o dyl skrivs av på tre år och övriga inventarier på maximalt åtta år. Fastigheter skrivs av enligt plan. Se även not 28.

12 Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010		2011	2010
Fastigheter		29
Övriga materiella tillgångar	8			25	17
Vinster från avyttringar	8	29		25	17
Fastigheter	–2	–14
Övriga materiella tillgångar	–4	–1
Förluster från avyttringar	–6	–15
SUMMA	2	14		25	17

13 Kreditförluster

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar, netto	707	705	–31	102
Gruppvisa reserveringar för gruppvis värderade fordringar, netto	68	–831	–35	–41
Specifika reserveringar	–800	–2 093	–316	–294
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	1 421	1 447	78	92
Reserveringar för poster inom linjen, netto	68	–15		24
Reserveringar, netto	1 464	–787	–304	–117
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt	–2 705	–2 160	–718	–520
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	1 909	1 228	541	244
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–796	–932	–177	–276
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	110	110	24	31
Bortskrivningar, netto	–686	–822	–153	–245
SUMMA	778	–1 609	–457	–362

14 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2011	2010
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter och erlagda pensionspremier Utbetalda pensioner	726 –726	765 –765
Pensionsavräkning	0	0
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	–1 119	–1 283
Bokslutsdispositioner	–1 119	–1 283
SUMMA	–1 119	–1 283

15 Skatt

	Koncernen		Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2011	2010	2011	2010
Aktuell skatt Uppskjuten skatt	–2 601 –504	–2 079 –361	–2 122	–3 020
Skatt på årets resultat Aktuell skatt avseende tidigare år	–3 105 59	–2 440 –129	–2 122 10	–3 020 –75
SKATT	–3 046	–2 569	–2 112	–3 095
Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter Skatt	12 299 3 046	8 820 2 569	7 851 2 112	3 573 3 095
Redovisat resultat före skatt	15 345	11 389	9 963	6 668
Aktuell skatt med svensk skattesats om 26,3 procent Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	–4 036 495	–2 996 –17	–2 620	–1 754
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	–110 448	–262 519	–417 915	–1 674 408
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,	284	217
skatteavdrag eller temporära skillnader	318	460
Aktuell skatt	–2 601	–2 079	–2 122	–3 020
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag,	–284 84	–217
skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning av	–291	–12
uppskjuten skattefordran	–13	–132
Uppskjuten skatt	–504	–361
Aktuell skatt avseende tidigare år	59	–129	10	–75
SKATT	–3 046	–2 569	–2 112	–3 095

Se även not 29 Övriga tillgångar för aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 35 Övriga skulder för aktuella och uppskjutna skatteskulder.

noter till de finansiella rapporterna

Forts. not 15 Skatt

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader		Koncernen
redovisade i resultaträkningen	2011	2010
Överavskrivningar	–207	–296
Pensionstillgångar, netto	61	258
Underskottsavdrag	–153	–187
Övriga temporära skillnader	–205	–136
SUMMA	–504	–361

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen under 2011 inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till 7 Mkr (277)och förklaras av valutaomräkningseffekter.

16 Nettoresultat per aktie, kr

	Koncernen
Kvarvarande verksamheter	2011	2010
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	12 262	8 767
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 194	2 194
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:59	4:00
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	12 262	8 767
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 204	2 202
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:56	3:98
Avvecklad verksamhet
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	–1 155	–2 022
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 194	2 194
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	–0:53	–0:93
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	–1 155	–2 022
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 204	2 202
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	–0:52	–0:92
Totala verksamheter
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	11 107	6 745
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 194	2 194
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:06	3:07
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	11 107	6 745
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 204	2 202
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	5:04	3:06

17 Övrigt totalresultat

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Vinster och förluster vid omvärdering under året	715	–847	74	–415
Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året	–87	239	–19	110
Omklassificering till resultatet under året	255	–32	–26	–43
Skatt på omklassificering till resultatet under året	–161	11	7	11
Finansiella tillgångar som kan säljas	722	–629	36	–337
Vinster och förluster vid omvärdering under året	1 960	–1 636	1 969	–1 626
Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året	–516	431	–518	428
Omklassificering till resultatet under året	115	–13	115	–13
Skatt på omklassificering till resultatet under året	–30	3	–30	3
Kassaflödessäkringar	1 529	–1 215	1 536	–1 208
Omräkning utländsk verksamhet	–140	–733	44	–29
Omräkning utländsk verksamhet	–140	–733	44	–29
Skatt på omräkningseffekter	–76	–1 574
Skatt på omräkningseffekter	–76	–1 574
Vinster och förluster vid omvärdering under året	–454	100	–452	603
Övrigt	–454	100	–452	603
SUMMA	1 581	–4 051	1 164	–971

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk förknippad med utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.

18 Riskupplysningar

Riskhantering är en central aktivitet för en bank och därför av fundamental betydelse för långsiktig lönsamhet och stabilitet. Risk är nära förknippat med affärer och affärsutveckling och därför med kundernas behov.

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens finansiella

18 a Kreditrisk

Kreditrisken är den största av de olika risker SEB ikläder sig för att förse kunder med finansiella lösningar och produkter. Kreditrisk är risken för förluster till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk. Kreditrisk avser alla fordringar och potentiella fordringar på företag, banker, offentlig förvaltning och hushåll.

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens återbetalningsförmåga.

stabilitet. De ingår dessutom i såväl strategisk planering som löpande planering på affärsnivå i hela koncernen.

Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, försäkringsrisk, operationell risk och affärs- och strategirisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk och finansiering samt styrningen av dessa risker under sektionen Risk-, likviditetsoch kapitalhantering (sid 36–53) i förvaltningsberättelsen, som också är en del av årsredovisningen.

Totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt), repor och skuldinstrument. Exponering visas före reserveringar. Derivat och repor redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar tillägg för potentiell framtida riskförändring.

Skuldinstrument omfattar alla räntebärande portföljer och räntebärande klientmedel samt de skuldinstrument som omklassificerats till Utlåning. Innehav av skuldinstrument i försäkringsdivisionen ingår inte i kreditexponeringen.

Kreditexponering fördelad per bransch

	Utlåning		Ansvarsförbindelser och åtaganden			Derivatinstrument		Summa
Koncernen	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Banker	72 114	102 627	18 215	24 315	64 319	57 890	154 648	184 832
Finans och försäkring	40 538	38 813	31 265	34 362	13 089	11 171	84 892	84 346
Parti- och detaljhandel	38 623	34 910	30 185	26 201	368	385	69 176	61 496
Transport	29 591	29 187	11 972	10 992	503	716	42 066	40 895
Rederiverksamhet	29 427	27 788	11 165	9 377	759	534	41 351	37 699
Övrig serviceverksamhet	72 451	69 130	55 788	49 764	3 127	2 567	131 366	121 461
Byggnadsindustri	7 766	7 975	11 442	11 568	232	55	19 440	19 598
Tillverkningsindustri	81 681	72 114	110 342	114 098	6 493	5 383	198 516	191 595
Jordbruk, skogsbruk och fiske	7 342	6 178	1 629	2 273	93	85	9 064	8 536
Gruvindustri	13 000	7 714	17 656	8 509	629	203	31 285	16 426
Försörjning av el, gas och vatten	22 648	21 606	25 633	21 144	4 017	3 846	52 298	46 596
Övrigt	25 419	31 091	2 503	5 809	560	397	28 482	37 297
Företag	368 486	346 506	309 580	294 097	29 870	25 342	707 936	665 945
Kommersiella fastigheter	131 658	120 903	13 419	12 620	5 393	2 806	150 470	136 329
Flerfamiljsbostäder	115 541	98 193	9 450	10 839	4 843	1 630	129 834	110 662
Fastighetsförvaltning	247 199	219 096	22 869	23 459	10 236	4 436	280 304	246 991
Offentlig förvaltning	64 448	62 667	15 839	10 362	4 017	2 428	84 304	75 457
Bostadskrediter	368 346	377 954	24 432	24 093			392 778	402 047
Övrig utlåning	44 567	53 243	37 635	53 509	26	11	82 228	106 763
Hushåll	412 913	431 197	62 067	77 602	26	11	475 006	508 810
Kreditportfölj	1 165 160	1 162 093	428 570	429 835	108 468	90 107	1 702 198	1 682 035
Repor							40 623	35 778
Skuldinstrument							291 183	322 434
SUMMA							2 034 004	2 040 247

Tabellen inkluderar volymer från kontorsrörelsen i Ukraina 2011 (kontorsrörelsen i Tyskland 2010) som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2011	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	75 407	14 537	11 243	1 262	119	529	574	37 854	13 123	154 648
Finans och försäkring	57 651	799	4 613	478	174	520	446	17 302	2 909	84 892
Parti- och detaljhandel	36 339	1 549	840	520	2 563	3 384	7 476	11 353	5 152	69 176
Transport	27 941	304	1 475	118	1 114	1 897	2 216	6 703	298	42 066
Rederiverksamhet	33 573	149	447	193	591	149	260	14	5 975	41 351
Övrig serviceverksamhet	95 486	954	6 698	543	2 155	2 094	2 167	19 671	1 598	131 366
Byggnadsindustri	11 663	174	482	252	938	1 254	1 047	2 844	786	19 440
Tillverkningsindustri	135 083	2 203	4 212	4 469	3 693	1 868	6 762	30 965	9 261	198 516
Jordbruk, skogsbruk och fiske	4 720	358	10	31	1 098	1 932	568	35	312	9 064
Utvinning av mineraler, olja och gas	20 255	105	10 346	267	25	128	95		64	31 285
Försörjning av el, gas och vatten	29 492	242	585	3 455	2 468	1 627	1 884	11 810	735	52 298
Övrigt	18 813	746	2 433	182	262	297	228	1 055	4 466	28 482
Företag	471 016	7 583	32 141	10 508	15 081	15 150	23 149	101 752	31 556	707 936
Kommersiella fastigheter	85 057	304	1 718	546	5 449	2 905	10 508	43 982	1	150 470
Flerfamiljsbostäder	103 153		81			1 845	14	24 741		129 834
Fastighetsförvaltning	188 210	304	1 799	546	5 449	4 750	10 522	68 723	1	280 304
Offentlig förvaltning	19 107	17	219	1 210	1 806	158	2 622	57 589	1 576	84 304
Bostadskrediter	346 117		3 037		14 122	8 289	18 431		2 782	392 778
Övrig utlåning	41 639	4 488	21 974	1 192	2 676	2 932	1 553	7	5 767	82 228
Hushåll	387 756	4 488	25 011	1 192	16 798	11 221	19 984	7	8 549	475 006
KREDITPORTFÖLJ	1 141 496	26 929	70 413	14 718	39 253	31 808	56 851	265 925	54 805	1 702 198

Tabellen inkluderar volymer från kontorsrörelsen i SEB Ukraina som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

2010	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	94 803	14 979	9 244	1 610	78	192	315	51 581	12 030	184 832
Finans och försäkring	54 396	1 428	4 844	516	195	894	414	19 018	2 641	84 346
Parti- och detaljhandel	31 983	796	897	194	2 155	3 168	7 338	12 288	2 678	61 497
Transport	27 366	295	1 578	153	876	1 707	2 712	5 603	605	40 895
Rederiverksamhet	31 209	200	778	121	545	194	255	14	4 383	37 699
Övrig serviceverksamhet	80 894	853	5 569	489	2 123	1 554	2 190	26 396	1 392	121 460
Byggnadsindustri	11 326	108	590	255	945	1 377	1 228	3 291	478	19 598
Tillverkningsindustri	135 044	1 715	3 680	4 804	3 542	1 858	6 412	26 519	8 021	191 595
Jordbruk, skogsbruk och fiske	5 064	198	11	34	884	1 610	583	138	14	8 536
Utvinning av mineraler, olja och gas	12 662		2 295	287	27	116	112	454	472	16 425
Försörjning av el, gas och vatten	26 948	190	1 456	3 548	1 756	1 142	2 021	9 393	143	46 597
Övrigt	24 818	739	2 808	871	311	291	339	3 151	3 969	37 297
Företag	441 710	6 522	24 506	11 272	13 359	13 911	23 604	106 265	24 796	665 945
Kommersiella fastigheter	67 318	171	1 296	523	5 833	3 481	11 040	45 984	682	136 328
Flerfamiljsbostäder	82 234	1	162			2 168	18	26 080		110 663
Fastighetsförvaltning	149 552	172	1 458	523	5 833	5 649	11 058	72 064	682	246 991
Offentlig förvaltning	17 107	58	178	926	1 864	133	2 265	52 827	99	75 457
Bostadskrediter	291 812		3 034		14 521	8 713	19 161	62 172	2 634	402 047
Övrig utlåning	40 035	5 462	27 212	1 300	2 872	2 868	1 872	21 588	3 554	106 763
Hushåll	331 847	5 462	30 246	1 300	17 393	11 581	21 033	83 760	6 188	508 810
KREDITPORTFÖLJ	1 035 019	27 193	65 632	15 631	38 527	31 466	58 275	366 497	43 795	1 682 035

Tabellen inkluderar volymer från kontorsrörelsen i SEB AG som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Låneportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2011	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	28 206	3 981	3 044	193	112	493	344	25 581	10 160	72 114
Finans och försäkring	26 160	105	1 593	2	38	349	8	9 674	2 609	40 538
Parti- och detaljhandel	19 616	1 046	419	407	1 769	2 247	5 524	3 970	3 625	38 623
Transport	21 676	152	1 118	5	677	1 524	1 989	2 196	254	29 591
Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet	23 307 55 067	50 462	45 2 699	193 356	289 1 889	147 1 445	259 1 574	14 7 915	5 123 1 044	29 427 72 451
Byggnadsindustri	5 234	163	247	52	376	784	534	330	46	7 766
Tillverkningsindustri	54 145	981	624	4 186	2 313	1 582	4 548	8 275	5 027	81 681
Jordbruk, skogsbruk och fiske	3 716	104	7	31	983	1 691	507		303	7 342
Utvinning av mineraler, olja och gas	12 483		13	267	23	114	95		5	13 000
Försörjning av el, gas och vatten	11 335	35	95	3 434	1 154	1 027	1 523	3 663	382	22 648
Övrigt	16 828	744	2 110	156	245	278	212	965	3 881	25 419
Företag	249 567	3 842	8 970	9 089	9 756	11 188	16 773	37 002	22 299	368 486
Kommersiella fastigheter Flerfamiljsbostäder	72 147 90 537	89	856 79	525	5 252	2 828 1 798	10 094 14	39 866 23 113	1	131 658 115 541
Fastighetsförvaltning	162 684	89	935	525	5 252	4 626	10 108	62 979	1	247 199
Offentlig förvaltning	4 909	18	127	1 210	1 493	89	2 067	52 959	1 576	64 448
Bostadskrediter	321 932		3 037		14 088	8 260	18 247		2 782	368 346
Övrig utlåning	24 496	2 533	8 940	744	2 120	2 174	1 031	6	2 523	44 567
Hushåll	346 428	2 533	11 977	744	16 208	10 434	19 278	6	5 305	412 913
Låneportfölj	791 794	10 463	25 053	11 761	32 821	26 830	48 570	178 527	39 341	1 165 160
Repor, kreditinstitut										30 201
Repor, allmänheten										72 244
Omklassificerade portföljer										60 327
Reserver										–10 801
Kontorsrörelsen Ukraina, brutto TOTAL UTLÅNING										–2 145 1 314 986
2010
Banker	45 262	8 372	2 198	581	75	155	214	37 304	8 466	102 627
Finans och försäkring	21 487	325	1 857	72	45	212	121	12 373	2 321	38 813
Parti- och detaljhandel	15 869	386	523	104	1 535	2 520	5 666	6 757	1 550	34 910
Transport	21 004	124	1 144	7	756	1 570	2 376	1 650	556	29 187
Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet	23 173 46 420	57 388	124 3 409	121 260	254 1 736	190 1 090	254 1 492	14 13 307	3 601 1 028	27 788 69 130
Byggnadsindustri	4 228	74	321	77	455	1 017	720	1 046	37	7 975
Tillverkningsindustri	47 278	707	887	4 109	2 556	1 598	4 440	6 506	4 033	72 114
Jordbruk, skogsbruk och fiske	3 134	49	1	34	818	1 490	545	102	5	6 178
Utvinning av mineraler, olja och gas	7 156		28	287	24	104	108	4	3	7 714
Försörjning av el, gas och vatten	11 422	39	88	3 530	1 470	1 007	995	3 006	49	21 606
Övrigt	19 947	714	2 508	807	295	287	320	2 818	3 395	31 091
Företag	221 118	2 863	10 890	9 408	9 944	11 085	17 037	47 583	16 578	346 506
Kommersiella fastigheter Flerfamiljsbostäder	56 752 72 275	160 1	841 154	515	5 721	3 402 2 049	10 819 17	42 010 23 697	682	120 902 98 193
Fastighetsförvaltning	129 027	161	995	515	5 721	5 451	10 836	65 707	682	219 095
Offentlig förvaltning	6 178	58	145	926	1 565	123	1 810	51 763	99	62 667
Bostadskrediter	271 997		3 034		14 486	8 713	18 944	58 146	2 634	377 954
Övrig utlåning	23 670	2 821	9 736	706	2 312	2 314	1 390	7 546	2 749	53 244
Hushåll	295 667	2 821	12 770	706	16 798	11 027	20 334	65 692	5 383	431 198
Låneportfölj	697 252	14 275	26 998	12 136	34 103	27 841	50 231	268 049	31 208	1 162 093
Repor, kreditinstitut										30 885
Repor, allmänheten										63 449
Omklassificerade portföljer Reserver										91 333 –14 919
Kontorsrörelsen Tyskland, brutto
										–74 438

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

Osäkra lånefordringar fördelade per bransch och marknader*

Koncernen 2011	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	345	4					1	1		351
Finans och försäkring Parti- och detaljhandel Transport Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet Byggnadsindustri Tillverkningsindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten Övrigt	22 67 15 4 105 41 84 3 127	107 5 5	3 3 1 8 9	4	1 72 3 43 94 221 3 3 15	246 50 57 199 68 54 22 1 16	334 170 87 270 118 313 12	112 4 11 51 199 4	5 19 33 14 12 240	30 831 245 91 598 528 931 86 34 4 411
Företag	468	117	24	4	455	713	1 304	381	323	3 789
Kommersiella fastigheter Flerfamiljsbostäder	48 37				340	839 177	3 209	1 471 216		5 907 430
Fastighetsförvaltning	85				340	1 016	3 209	1 687		6 337
Bostadskrediter Övrig utlåning		3	10 43			194	94	2	267	104 509
Hushåll		3	53			194	94	2	267	613
OSÄKRA FORDRINGAR	898	124	77	4	795	1 923	4 608	2 071	590	11 090
varav Kontorsrörelsen, SEB Ukraine										–445
Osäkra lånefordringar exkl Kontorsrörelsen, SEB Ukraine										10 645
2010
Banker	339	4						1		344
Finans och försäkring Parti- och detaljhandel Transport Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet Byggnadsindustri Tillverkningsindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten	1 81 20 2 46 21 86 26	107 18 7	3 3 1 12	4 242	2 77 16 57 98 361 6 4	362 128 68 481 154 75 33	459 507 6 511 285 631 20	21 333 7 108 88 255	1 35 5 27 209 21 24	31 1 313 716 8 902 1 019 1 957 148 57 4
Övrigt	152	23	23		15	30		55	717	1 015
Företag	435	155	42	246	636	1 331	2 419	867	1 039	7 170
Kommersiella fastigheter Flerfamiljsbostäder	128 70				586	1 369 305	3 836	1 864 325		7 783 700
Fastighetsförvaltning	198				586	1 674	3 836	2 189		8 483
Bostadskrediter Övrig utlåning	9	4	10 95		5	275	113	431 66	213	563 658
Hushåll	9	4	105		5	275	113	497	213	1 221
OSÄKRA FORDRINGAR varav Kontorsrörelsen, SEB AG	981	163	147	246	1 227	3 280	6 368	3 554	1 252	17 218 –743
Osäkra lånefordringar exkl Kontorsrörelsen, SEB AG										16 475

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Gruppvis värderade lånefordringar*

Koncernen 2011
Förfallna lånefordringar > 60 dagar	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag	20	11	47	7	192	207	135		2	621
Bostadskrediter Övrig utlåning	481 672	269	330	59	537 99	1 480 336	1 231 149		94 125	3 823 2 039
Hushåll	1 153	269	330	59	636	1 816	1 380		219	5 862
SUMMA	1 173	280	377	66	828	2 023	1 515		221	6 483
varav Kontorsrörelsen, SEB AG										–219
Oskra lånefordringar exkl Kontorsrörelsen, SEB AG										6 264
2010
Företag	24	13	68	5	245	255	191		5	806
Bostadskrediter Övrig utlåning	266 590	299	383	65	564 112	1 487 355	1 110 177	75	104 141	3 606 2 122
Hushåll	856	299	383	65	676	1 842	1 287	75	245	5 728
SUMMA	880	312	451	70	921	2 097	1 478	75	250	6 534
varav Kontorsrörelsen, SEB AG										–75
Oskra lånefordringar exkl Kontorsrörelsen, SEB AG										6 459

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

Omstrukturerande lånefordringar

Koncernen 2011	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Bostadskrediter Övrig utlåning					47	128	326			501 0
Hushåll					47	128	326			501
SUMMA					47	128	326			501
2010
Bostadskrediter					49	159	294			502
Övrig utlåning										0
Hushåll					49	159	294			502
SUMMA					49	159	294			502

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar före kreditförluster.

18 b Likviditetsrisk

Koncernen hanterar likviditetsrisken baserat på sannolikheten för en negativ avvikelse på en förväntad finansiell utveckling.

Likviditetsrisken är definierad som risken för förlust eller väsentligt högre kostnad än beräknat beroende på koncernens oförmåga att infria betalningsförpliktelser på förfallodagen. Tabellen nedan specificerar utgående och inkommande kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras i förfallotider är odiskonterade kassaflöden. Tradingpositionerna, exklusive marknadsvärden för derivat som baseras på diskonterade kassaflöden, rapporteras inom < 3 månader trots att kontraktuella förfallotider kan

utsträcka sig över längre tid, för att reflektera trading verksamhetens kortsiktiga perspektiv. Poster inom linjen såsom lånelöften rapporteras inom < 3 månader för att återspegla instrumentens karaktär av betalning på anfordran. Följande skulder i balansräkningen är exkluderade då koncernen inte bedömer dem vara kontraktuella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anställda för aktierelaterade prestationsersättningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto är en del av koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specificerar särskilt kassaflödena från dessa derivat.

Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:

• Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och
• Räntebaserade derivat: flervaluta ränteswappar.

Forts. not 18 b Likviditetsrisk

Koncernen 2011

Skulder till kreditinstitut 176 773 4 556 5 893 18 523 –4 471 201 274 In- och upplåning från allmänheten 740 219 42 282 30 468 62 231 6 –13 524 861 682 Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal 157 961 1 424 3 881 17 722 180 988 Emitterade värdepapper 212 214 76 972 271 081 54 641 –25 035 589 873 Skulder för handel 80 156 –339 79 817 Leverantörs- och likvidskulder 31 440 12 14 66 31 532 Efterställda skulder 94 231 12 614 18 813 –6 643 25 109 Summa 1 398 857 125 477 323 951 171 930 72 –50 012 1 970 275 Övriga skulder (icke finansiella) 107 217 1 740 2 828 4 950 1 990 118 725 Poster inom linjen Lånelöften 246 515 743 584 2 418 250 260 Andra finansiella åtaganden 43 088 466 699 16 44 269 Operationella leasingåtaganden 33 31 639 78 781 Summa 289 636 1 240 1 922 2 512 295 310 Summa skulder och poster inom linjen 1 795 710 128 457 328 701 179 392 2 062 –50 012 2 384 310 Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider) 1) 871 377 260 812 715 032 550 278 24 510 –114 665 2 307 344 Derivat Valutarelaterade 1 976 528 746 167 145 521 46 270 2 914 486 Ränterelaterade 2 318 5 691 30 013 59 278 97 300 Summa derivat, utflöde 1 978 846 751 858 175 534 105 548 3 011 786 Summa derivat, inflöde 2 114 399 820 852 225 461 103 498 3 264 210 2010 Skulder till kreditinstitut 181 540 15 545 7 861 11 457 –3 779 212 624 In- och upplåning från allmänheten 608 066 34 093 23 821 60 669 –15 108 711 541 Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal 147 544 1 596 4 597 21 016 174 753 Emitterade värdepapper 190 938 96 562 247 861 33 485 530 483 –38 363 Skulder för handel 78 800 –333 78 467 Leverantörs och likvidskulder 43 873 31 16 3 43 923 Efterställda skulder 93 2 410 12 455 16 290 –5 696 25 552 Summa 1 250 854 150 237 296 611 142 917 3 –63 279 1 777 343 Övriga skulder (icke finansiella) 156 458 2 319 2 553 5 658 2 166 990 Poster inom linjen Lånelöften 252 673 265 2 133 1 818 256 889 Andra finansiella åtaganden 28 148 456 516 23 29 143 Operationella leasingåtaganden 139 539 1 221 112 2 011 Summa 280 960 1 260 3 870 1 953 288 043 Summa skulder och poster inom linjen 1 688 272 153 816 303 034 150 528 5 –63 279 2 232 376 Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider) 1) 1 328 623 148 527 420 310 196 532 36 –72 795 2 021 233 Derivat Valutarelaterade 2 610 610 1 009 662 217 416 58 006 3 895 694 Ränterelaterade 1 539 5 750 22 379 21 368 51 036 Summa derivat, utflöde 2 612 149 1 015 412 239 795 79 374 3 946 730 Summa derivat, inflöde 2 612 883 1 015 628 244 888 79 451 3 952 850							Diskonterings
	Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Ingen löptid	effekt	Summa

Forts. not 18 b Likviditetsrisk

	Moderbolaget 2011
--	-------------------	--	--

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Ingen löptid	Diskonterings effekt	Summa
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Skulder för handel Leverantörs och likvidskulder Efterställda skulder	187 629 568 294 203 897 77 491 29 164	7 730 11 025 73 345	15 086 7 098 252 979 12 538	25 183 29 208 52 104 18 813		–6 200 –6 980 –23 578 –328 –6 624	229 428 608 645 558 747 77 163 29 164 24 727
Summa	1 066 475	92 100	287 701	125 308		–43 710	1 527 874
Övriga skulder (icke finansiella)	14 185	19	390				14 594
Poster inom linjen
Lånelöften Andra finansiella åtaganden	185 003 19 608						185 003 19 608
Summa	204 611						204 611
Summa skulder och poster inom linjen	1 285 271	92 119	288 091	125 308		–43 710	1 747 079
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider) 1)	591 934	287 908	588 302	412 937		–105 152	1 775 929
Derivat
Valutarelaterade Ränterelaterade	2 453 745 12 972	869 411 14 246	182 127 150 306	51 698 125 653			3 556 981 303 177
Summa derivat, utflöde	2 466 717	883 657	332 433	177 351			3 860 158
Summa derivat, inflöde	2 077 045	832 517	429 045	163 985			3 502 592
2010
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Skulder för handel Leverantörs och likvidskulder Efterställda skulder	157 149 446 054 183 342 75 046 42 740	14 806 12 010 86 115 2 177	13 509 8 207 216 821 12 296	14 353 26 059 32 843 16 290		–4 409 –7 491 –30 588 –317 –5 667	195 408 484 839 488 533 74 729 42 740 25 096
Summa	904 331	115 108	250 833	89 545		–48 472	1 311 345
Övriga skulder (icke finansiella)	18 018	15	100	1 190			19 323
Poster inom linjen
Lånelöften Andra finansiella åtaganden	181 717 10 029						181 717 10 029
Summa	191 746						191 746
Summa skulder och poster inom linjen	1 114 095	115 123	250 933	90 735		–48 472	1 522 414
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider) 1)	934 792	106 441	258 102	74 044		–45 688	1 327 691
Derivat
Valutarelaterade Ränterelaterade	2 551 167 15 335	974 633 17 009	204 169 66 500	229 583 54 693			3 959 552 153 537
Summa derivat, utflöde	2 566 502	991 642	270 669	284 276			4 113 089
Summa derivat, inflöde	2 567 675	992 063	275 507	284 234			4 119 479

1) Finansiella tillgångar som är tillgängliga för att möta skulder och utestående utombalanslöften inkluderar kassa, innehav på centralbankskonton, pantsättningsbara skuldinstrument samt lån och förskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, och försäkringsverksamheten inom 5 år < vilket reflekterar trading- och försäkringsverksamhetens perspektiv.

18 c Ränterisk

Ränterisk är en typ av marknadsrisk. Det är risken för förlust eller för sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar i marknadsräntor, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner. Risken mäts och limiteras via VaR kompletterat med Delta 1 procent och risken i räntenettot. Risken i räntenettot beror på den totala affärsmixen, framför allt på olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar och skulder.

Räntebindningstider

Koncernen 2011
Tillgångar	< 1 månad	1 < 3 månader	3 < 6 månader	6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	> 5 år	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångar Övriga tillgångar	172 531 462 671 542 523 11 056	15 286 388 207 33 885 155	4 172 78 987 16 434 363	723 52 928 10 877 127	9 305 127 518 6 786 97	1 772 43 877 21 017 6	2 648 21 251 36 554 8	437 10 784 –30 729 28 480	2 437 273 250 16 230	209 311 1 186 223 910 597 56 522
SUMMA	1 188 781	437 533	99 956	64 655	143 706	66 672	60 461	8 972	291 917	2 362 653
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från	153 583	33 427	1 433	1 563	675	1 373	4 998	1 263	2 959	201 274
allmänheten	723 470	50 064	16 214	13 806	8 623	14 454	32 746	2 305		861 682
Emitterade värdepapper Övriga skulder Eget kapital	315 428 252 308	133 539 4 827	21 573 3 914	8 647 1 485	53 640 3 680	48 729 420	33 378 769	48 31 630 109 161	276 521	614 982 575 554 109 161
SUMMA	1 444 789	221 857	43 134	25 501	66 618	64 976	71 891	144 407	279 480	2 362 653
Räntekänslighet, netto Kumulativ räntekänslighet	–256 008 –256 008	215 676 –40 332	56 822 16 490	39 154 55 644	77 088 132 732	1 696 134 428	–11 430 122 998	–135 435 –12 437	12 437 0

2010
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	136 893	32 040	6 459	945	14 977	6 903	2 698	772	2 501	204 188
Utlåning till allmänheten	464 899	287 297	59 226	45 595	117 112	53 038	37 415	10 297		1 074 879
Finansiella tillgångar	417 124	44 744	19 952	6 662	8 739	5 847	38 607	–29 724	266 160	778 111
Övriga tillgångar	9 264	74 579	–64	–14	20	1		23 168	15 689	122 643
SUMMA	1 028 180	438 660	85 573	53 188	140 848	65 789	78 720	4 513	284 350	2 179 821
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	150 880	18 798	10 805	1 733	1 355	1 683	9 814	14 812	2 744	212 624
In- och upplåning från
allmänheten	635 972	5 487	14 292	8 109	7 778	6 920	30 956	2 027		711 541
Emitterade värdepapper	276 529	112 223	22 417	27 502	43 427	56 519	17 370	48		556 035
Övriga skulder	241 366	51 606	137	100	3 243	717	742	31 325	270 842	600 078
Eget kapital								99 543		99 543
SUMMA	1 304 747	188 114	47 651	37 444	55 803	65 839	58 882	147 755	273 586	2 179 821
Räntekänslighet, netto	–276 567	250 546	37 922	15 744	85 045	–50	19 838	–143 242	10 764
Kumulativ räntekänslighet	–276 567	–26 021	11 901	27 645	112 690	112 640	132 478	–10 764	0

Räntenettokänsligheten beräknas utifrån den kontraktsmässiga räntebindningstiden. I tabellen har tillgångar och skulder som påverkat räntenettot fördelats efter återstående löptid. Ett undantag har gjorts för tillgångar och skulder i livverksamheten som placerats i kolumnen "Försäkring". Tillgångar och skulder som saknar kontraktsmässig räntebindningstid har placerats i kolumnen "< 1 månad" medan tillgångar och skulder som inte påverkar räntenettot har placerats i kolumnen "Ej räntebärande".

19 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

2011	Koncernen					Moderbolaget
Tillgångar	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observer bara indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observer bara indata (Nivå 3)	Summa	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observer bara indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observer bara indata (Nivå 3)	Summa
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Andra finansiella tillgångar klassificerade	36 944 63 616 1 149	18 987 111 893 163 850	492 2 430	55 931 176 001 167 429	32 581 60 085	18 986 112 178 159 710	492 2 430	51 567 172 755 162 140
till verkligt värde	63 280	19 455	427	83 162		368		368
Egetkapitalinstrument som kan säljas	907	1 733	44	2 684		1 486		1 486
Skuldinstrument som kan säljas	24 460	29 969	145	54 574		15 134		15 134
Intresseföretag 1)			1 145	1 145			1 038	1 038
SUMMA	190 356	345 887	4 683	540 926	92 666	307 862	3 960	404 488
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Emitterade värdepapper till verkligt värde 2)	35 233 31 712 793	12 872 146 175 23 792	3 804 1 322	35 233 44 584 150 772 25 114	34 289 30 002 637	12 872 145 113 19 832	3 804	34 289 42 874 149 554 19 832
SUMMA	67 738	182 839	5 126	255 703	64 928	177 817	3 804	246 549
2010
Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Andra finansiella tillgångar klassificerade	43 352 67 371 2 140	12 903 97 081 118 258	20 1 064 7 241	56 275 165 516 127 639	39 762 65 126 842	12 981 92 955 114 025	1 064 7 241	52 743 159 145 122 108
till verkligt värde	64 796	20 414	255	85 465		64		64
Egetkapitalinstrument som kan säljas	2 326	383	7	2 716	1 682			1 682
Skuldinstrument som kan säljas	11 072	52 338	725	64 135		14 058	725	14 783
Intresseföretag 1)			920	920		47	920	967
SUMMA	191 057	301 377	10 232	502 666	107 412	234 130	9 950	351 492
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Emitterade värdepapper till verkligt värde 2)	33 669 34 160 2 301	10 197 116 220 5 580	441 2 338 16 969	33 669 44 798 120 859 22 549	31 705 34 124 915	8 459 112 656	441 2 338 16 969	31 705 43 024 115 909 16 969
SUMMA	70 130	131 997	19 748	221 875	66 744	121 115	19 748	207 607

1) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultaträkningen.

2) Aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen.

Värdering till verkligt värde

Syftet vid värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan kunniga parter på armlängds avstånd på affärsmässiga villkor.

Koncernen har etablerat en kontrollmiljö för att fastställa verkliga värden för finansiella instrument där även en oberoende översyn av värderingsmodeller ingår. För att säkerställa korrekta marknadsvärderingar av finansiella instrument gör Risk Control, minst månadsvis, en oberoende validering av alla priser. Om principerna för validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande från GRMC (Group Risk Measurement Committee) och ASC (Accounting Standards Committee).

SEB använder olika metoder för att komma fram till det verkliga värdet för finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstekniker som innehåller observerbar indata och värderingstekniker baserade på interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument värderade till verkligt värde i en värderingshierarki som återspeglar observerbarheten på de i ndata som använts vid värderingarna. Risk Control klassificerar och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrument i hierarkin för verkligt värde.

En aktiv marknad är en marknad där transaktioner sker med tillräcklig volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att komma fram till det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ändra eller dela upp instrumentet eller inkludera det i en portfölj, på den mest fördelaktiga marknaden SEB har direkt tillgång till.

Mer information om värdering till verkligt värde återfinns i not 41.

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lätt tillgängliga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknadstransaktioner mellan parter som är oberoende av varandra.

Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuldinstrument samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande prisnoteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som klassificeras i nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata

I värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrument som är övervägande lika.

Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner som SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändras från att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en likvid marknad.

Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flesta OTC-derivat som optioner och ränteswappar baserade på libor-swapräntan eller avkastningskurvan för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB interpolerar mellan observerbara variabler.

Forts. not 19 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

Nivå 3 Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från observerbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska

tekniker. Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onoterade aktier och innehav i private equity.

Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke observerbar indata, aggregeras indata som inte är observerbar för att bestämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilken ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet.

Väsentliga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2

Det har inte varit några väsentliga överföringar mellan nivå 1 och 2. Ökningen i nivå 2 beror främst på ökade affärsvolymer.

Förändringar i nivå 3

	Ingående	Vinster/förluster i Resultat	Vinster/förluster i Övrigt		Försälj	För flyttningar	För flyttningar	Valutakurs
Koncernen 2011	balans	räkningen 1) 2)	totalresultat	Inköp	ningar	till nivå 3	från nivå 3	differenser	Summa
Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Andra finansiella tillgångar klassificerade	20 1 064 7 241						–20 –572 –4 811		492 2 430
till verkligt värde	255			84		88			427
Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag	7 725 920	–440	–2 458	4	–1	36 130 227	–725	–3 –2	44 145 1 145
SUMMA	10 232	–440	456	88	–1	481	–6 128	–5	4 683
Skulder
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde	441 2 338					1 466	–441		3 804
Emitterade värdepapper till verkligt värde 3)	16 969	19		33			–15 681	–18	1 322
SUMMA 2010	19 748	19		33		1 466	–16 122	–18	5 126
Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Andra finansiella tillgångar klassificerade	15 140 2 013			7	–9 –13	9 937 5 228		–2	20 1 064 7 241
till verkligt värde			5	112		141		–3	255
Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag	430 26 906	14		3	–17	3 716	–424	–5	7 725 920
SUMMA	3 530	14	5	122	–39	7 034	–424	–10	10 232
Skulder
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Emitterade värdepapper till verkligt värde	2 013					441 325 16 969			441 2 338 16 969
SUMMA	2 013					17 735			19 748

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter.

2) Vinster och förluster i resultaträkningen som hänförs till innehav per 31 december 2010 uppgår till 14 Mkr.

3) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförts från nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansats för klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

Forts. not 19 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

Förändringar i nivå 3

Moderbolaget 2011	Ingående balans	Vinster/förluster i Resultat räkningen 1)	Vinster/förluster i Övrigt totalresultat	Inköp	Försälj ningar	För flyttningar till nivå 3	För flyttningar från nivå 3	Valutakurs differenser	Summa
Tillgångar
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag	1 064 7 241 725 920					118	–572 –4 811 –725		492 2 430 1 038
SUMMA	9 950					118	–6 108		3 960
Skulder
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Emitterade värdepapper till verkligt värde 2)	441 2 338 16 969					1 466	–441 –16 969		3 804
SUMMA	19 748					1 466	–17 410		3 804
2010
Tillgångar
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag	141 2 012 416 11 857		49			923 5 229 725	–416 –11	14	1 064 7 241 725 920
SUMMA	3 437		49			6 877	–427	14	9 950
Skulder
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Emitterade värdepapper till verkligt värde	2 013					441 325 16 969			441 2 338 16 969
SUMMA	2 013					17 735			19 748

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.

2) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförts från nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansats för klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3 Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för icke observerbar indata har bedömts genom att förändra antaganden i värderingstekniken. Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit spreadar eller multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt skulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga alternativ.

Under 2011 förädlades metoden för att kategorisera instrument som level 3. Detta har lett till förändringar framför allt inom de volymer som rapporteras

under Strukturerade Derivat. Genom en mer granulär ansats har en stor andel av de emitterade strukturerade värdepappren flyttats från nivå 3 till nivå 2.

Känsligheten för förändringar i icke observerbara indata påverkas inte av den nya mer granulära ansatsen eftersom den tillämpades för områdena med öppen marknadsrisk redan föregående år.

Den största förändringen under 2011 är den väsentliga minskningen inom CPM-portföljen, där tillgångarna klassificerade i nivå 3 har minskat från 1,7 miljarder kronor till mindre än 500 Mkr och känsligheten har minskat i takt med det. Den största öppna marknadsrisken för finansiella instrument i nivå 3 återfinns inom Riskkapitalinnehaven.

	2011					2010
Koncernen	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet		Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet
Strukturerade derivat – ränterelaterade 1)	1 133	–1 690	–557	60		602	–399	203	40
Aktieoptioner 2)	310	–70	240	20		20		20	10
CPM Portfölj 3)	492		492	25		1 704		1 704	85
Riskkapitalinnehav 4)	1 038		1 038	196		920		920	174

1) En ändring av marginalen för indexreglerade swappar med 5 punkter och en ändring av implicit volatilitet med 5 procentenheter skulle få en resultateffekt på +/– SEK 60m.

2) En ändring av marginalen för swappar på 5 procentenheter skulle få en resultateffekt på +/– SEK 20m.

3) En ändring av kreditmarginalen med 100 punkter skulle få en resultateffekt på +/– SEK 25m.

4) Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall, där den möjliga resultateffekten visas i känslighetsnalysen. En ändring i värderingsparametrarna, som multipla jämförelser, skulle i det lägre intervallet få en resultateffekt på –SEK 196m.

20 Kassa och övrig utlåning till centralbanker

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Kassa Tillgodohavanden hos centralbanker	3 304 144 738	3 018 43 470	813 121 135	953 18 988
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	148 042	46 488	121 948	19 941
Övrig utlåning till centralbanker	80 548	20 664
SUMMA	228 590	67 152
Återstående löptid – kassa – betalbara på anfordran – högst tre månader	3 304 144 738 80 548	3 018 43 470 20 664	813 121 135	953 18 988
SUMMA	228 590	67 152	121 948	19 941

21 Utlåning till kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	48 627	17 158	101 130	49 305
– högst tre månader	31 072	88 492	40 967	123 360
– längre än 3 månader men högst 1 år	7 586	16 445	59 097	22 564
– längre än 1 år men högst 5 år	9 730	10 527	26 184	34 870
– längre än 5 år	3 432	2 446	6 501	4 045
Upplupen ränta	510	656	798	704
Utlåning	100 957	135 724	234 677	234 848
Belåningsbara skuldinstrument 1)	16 585	31 947
Övriga skuldinstrument 1)	10 993	15 646	10 993	15 646
Upplupen ränta	228	207	126	74
Skuldinstrument	27 806	47 800	11 119	15 720
SUMMA	128 763	183 524	245 796	250 568
varav repor	30 201	30 885	26 527	28 418
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,71	0,57	0,79	0,74

1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.

22 Utlåning till allmänheten

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	99 025	42 560	61 475	7 808
– högst tre månader	217 740	259 943	183 868	223 708
– längre än 3 månader men högst 1 år	211 616	195 347	178 408	167 040
– längre än 1 år men högst 5 år	439 746	363 774	339 047	264 364
– längre än 5 år	182 657	167 260	80 825	62 341
Upplupen ränta	2 918	2 462	2 146	1 674
Utlåning	1 153 702	1 031 346	845 769	726 935
Belåningsbara skuldinstrument 1)	6 163	6 894
Övriga skuldinstrument 1)	26 068	36 401	27 426	36 401
Upplupen ränta	290	238	140	105
Skuldinstrument	32 521	43 533	27 566	36 506
SUMMA	1 186 223	1 074 879	873 335	763 441
varav repor	72 244	63 449	69 704	68 319
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2,87	2,84	2,32	2,13
1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.
Finansiell leasing
Bokfört värde	62 983	64 318
Bruttoinvestering	72 654	74 809
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	59 014	61 155
Ej intjänade finansiella intäkter	9 869	9 979
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter	–872	–1 222

		Koncernen 2011			Koncernen 2010
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	6 855	7 249	6 638	7 754	8 142	7 325
– längre än 1 år men högst 5 år	24 483	25 630	22 895	23 850	25 206	23 186
– längre än 5 år	31 645	39 775	29 480	32 714	41 461	30 644
SUMMA	62 983	72 654	59 013	64 318	74 809	61 155

Det enskilt största leasingengagemanget uppgår till 5,1 miljarder kronor (5,2).

23 Finansiella tillgångar till verkligt värde

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Värdepapper för handel	231 932	221 791	224 322	211 888
Derivat för handel	149 617	116 008	145 869	112 547
Derivat för säkringsredovisning	17 812	11 631	16 271	9 561
Förändring av verkligt värde i portföljsäkring	1 347	3 419
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	186 763	179 432
Försäkringstillgångar till verkligt värde	82 794	85 325
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	368	140	368	64
FINANSIELLA TILLGÅNGAR TILL VERKLIGT VÄRDE	670 633	617 746	386 830	334 060

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde redovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

	Koncernen		Moderbolaget
Värdepapper för handel	2011	2010	2011	2010
Egetkapitalinstrument Belåningsbara skuldinstrument 1) Övriga skuldinstrument 1) Upplupen ränta	55 931 43 938 130 394 1 669	56 275 37 382 126 497 1 637	51 567 41 142 130 015 1 598	52 743 31 866 125 625 1 654
SUMMA	231 932	221 791	224 322	211 888
1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.
Derivat för handel
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	106 245 39 694 3 234 444	67 484 41 236 6 987 301	103 013 39 123 3 389 344	67 001 38 426 6 890 230
SUMMA	149 617	116 008	145 869	112 547
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar Kassaflödessäkringar Portföljsäkringar av ränterisker	11 692 4 896 1 224	6 587 3 461 1 583	11 375 4 896	6 100 3 461
SUMMA	17 812	11 631	16 271	9 561
Försäkringstillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument Övriga skuldinstrument 1) Upplupen ränta	22 330 59 583 881	23 704 60 709 912
SUMMA	82 794	85 325
1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	368	140	368	64
SUMMA	368	140	368	64

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader.

24 Finansiella tillgångar som kan säljas

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	119	119	119	118
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	2 631	2 660	1 471	1 664
Belåningsbara skuldinstrument 1)	33 949	45 516	6 570	4 662
Övriga skuldinstrument 1)	19 944	17 909	8 231	9 819
Aktier övertagna för skyddande av fordran	53	56	15	18
Upplupen ränta	681	710	333	302
SUMMA	57 377	66 970	16 739	16 583

1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

25 Finansiella tillgångar som innehas till förfall

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Övriga skuldinstrument 1)	282	1 438	2 758	3 671
Upplupen ränta		13	13	14
SUMMA	282	1 451	2 771	3 685

1) Se not 42 för löptid samt not 43 för emittenter.

26 Aktier och andelar i intresseföretag

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010		2011	2010
Strategiska innehav Innehav i riskkapitalbolag	144 1 145	102 920		54 1 038	47 920
SUMMA	1 289	1 022		1 092	967

Strategiska innehav	Tillgångar 1)	Skulder 1)	Intäkter 1)	Resultat 1)	Bokfört värde	Ägarandel, %
BAB Bankernas Automatbolag AB, Stockholm					27	20
Bankomatcentralen AB, Stockholm	1	0	0	0	0	28
Bankpension AB, Stockholm	26	2	22	3	10	40
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	2 829	2 972	44	4	7	20
BGC Holding AB, Stockholm	305	110	702	15	4	33
Föreningen Bankhälsan i Stockholm, Stockholm					4	33
UC AB, Stockholm	175	86	435	6	0	27
Vikström & Andersson AB, Stockholm	1	0	0	0	1	25
Vikström & Andersson Asset Management AB, Stockholm	3	0	2	0	1	27
Moderföretagets innehav					54
Dotterföretagens innehav					4
Koncernmässiga justeringar					86
KONCERNENS INNEHAV					144

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2010.

	2011		2010
Innehav i riskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
Actiwave, Linköping	17	39
Airsonett AB, Ängelholm	55	28	46	26
Ascade Holding AB, Stockholm	63	45	64	45
Askembla Growth Fund KB, Stockholm	73	25	100	25
Capres A/S, Köpenhamn	37	23	33	23
Cobolt AB, Stockholm	37	40	37	40
Coresonic AB, Linköping	17	34	17	34
Crossroad Loyalty Solutions AB, Göteborg			15	44
Diakrit International Ltd, Hongkong	4	13	1	11
Exitram AB, Stockholm	23	44	23	44
Fält Communications AB, Umeå	26	47	26	47
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	108	39	86	55
Mobile Tag SAS, Paris	18	15
Neoventa Holding AB, Göteborg	86	35	65	36
Nomad Holdings Ltd, Newcastle	75	23	34	13
NuEvolution A/S, Köpenhamn	52	47	52	47
PhaseIn AB, Stockholm	73	45	73	45
Prodacapo AB, Örnsköldsvik	5	16	5	16
Quickcool AB, Lund	0	36	14	33
Scandinova Systems AB, Uppsala	23	29	22	29
Scibase AB, Stockholm	84	24	84	24
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	38	48	35	48
Tail-f Systems AB, Stockholm	45	45	33	43
Teknikintressenter i Norden AB, Stockholm	32	39
TSS Holding AB, Stockholm	10	43
Xylophane AB, Göteborg	15	23	15	23
Zinwave Holdings Limited, Cambridge	22	21	40	24
Moderföretagets innehav	1 038		920
Koncernmässiga justeringar 1)	107
KONCERNENS INNEHAV	1 145		920

1) Varav 94 Mkr är hänförlig till investering i ett joint venture, UAB CGates.

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad

i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor. Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

27 Aktier och andelar i koncernföretag

	Moderbolaget
	2011	2010
Svenska koncernföretag	15 804	15 800
Utländska koncernföretag	37 882	39 345
SUMMA	53 686	55 145
varav innehav i kreditinstitut	38 081	39 085

	2011					2010
Svenska koncernföretag	Bokfört	värde Utdelning	Koncern bidrag	Ägarandel, %	Bokfört	värde Utdelning	Koncern	bidrag Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	38		5	100	38			100
Antwerpen Properties AB, Stockholm	5		–1	100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm				100				100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska
Enskilda Captive, Stockholm	100			100	100		128	100
KMM i Stockholm AB, Stockholm					1			100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm				99				99
Repono Holding AB, Stockholm	5 406			100	5 406		58	100
SEB AB, Stockholm 1)	6 076	1 000	337	100	6 076		959	100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	5		67	100	5		10	100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	12		2	100	12		2	100
SEB Investment Management AB, Stockholm	763		257	100	763		295	100
SEB Kort AB, Stockholm	2 260	243	310	100	2 260		461	100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	1 115			100	1 115	5	–274	100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	24		–6	100	24		–7	100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm				100				100
Track One Leasing AB, Stockholm				100
SUMMA	15 804	1 243	971		15 800	5	1 632

1) Uppgiften om koncernbidrag inkluderar även koncernbidrag erhållet direkt från SEB AB:s dotterbolag SEB Trygg Liv Holding AB.

			2011				2010
	Bokfört		Koncern		Bokfört		Koncern
Utländska koncernföretag		värde Utdelning	bidrag	Ägarandel, %		värde Utdelning	bidrag Ägarandel, %
Baltectus B.V., Amsterdam	461			100	225		100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, São Paulo				100			100
Key Asset Management (Switzerland) SARL, Geneve				100			100
Key Asset Management (UK) Limited, London	571			100	559		100
Key Asset Management Norge ASA, Oslo		4			1		100
Key Capital Management Inc, Tortola	288			100	330		100
Möller Bilfinans AS, Oslo	26	27		51	53		51
Njord AS, Oslo				100			100
PuJSC SEB Bank, Kiev				100			100
SEB AG, Frankfurt am Main	18 827			100	18 983	698	100
SEB Asset Management America Inc, Stamford	38			100	3	17	100
SEB Asset Management Norge AS, Oslo						41
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	5	45		100	5	14	100
SEB Bank JSC, St Petersburg	608			100	608		100
SEB Banka, AS, Riga	1 359			100	1 347		100
SEB bankas, AB, Vilnius	5 624			100	5 624		100
SEB Enskilda AS, Oslo		80			725	48	100
SEB Enskilda Inc., New York	28			100	27		100
SEB Enskilda Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors	23			100	23	10	100
SEB Enskilda, AS, Tallinn	18			100
SEB Enskilda, SIA IBS, Riga	11			100
SEB Enskilda, UAB, Vilnius	26			100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	91			100	92		100
SEB Kapitalförvaltning Finland Ab, Helsingfors	484			100	488	11	100
SEB Fondbolag Finland Ab, Helsingfors	17			100	17	6	100
SEB Gyllenberg Private Bank Ab, Helsingfors					63		100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong				100			100
SEB IT Partner Estonia OÜ, Tallinn						3
SEB Leasing Oy, Helsingfors	3 747			100	3 782	87	100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg	131			100	131		100
SEB Pank, AS, Tallinn	1 441			100	1 474		100
SEB Privatbanken ASA, Oslo	1 340	62		100	1 341	–11	100
SIGGE S.A., Warzawa		102		100	25	26	100
Skandinaviska Enskilda Banken A/S, Köpenhamn	1 075	1 686		100	1 776		100
Skandinaviska Enskilda Banken Corporation, New York						17	100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	1 224	179		100	1 235	67	100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	419			100	408	45	100
SUMMA	37 882	2 185			39 345	1 079

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

28 Materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Goodwill	10 487	10 491	333	105
Aktiverade anskaffningsvärden	4 131	3 631
IT-utvecklingskostnader	2 452	2 179	1 970	1 602
Andra immateriella tillgångar	802	621	241	80
Immateriella tillgångar	17 872	16 922	2 544	1 787
Kontorsinventarier, IT och övriga materiella tillgångar	1 114	1 093	417	310
Leasingobjekt 1)			40 400	38 808
Fastigheter för egen verksamhet	129	495	2	2
Materiella tillgångar	1 243	1 588	40 819	39 120
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde	481	562
Förvaltningsfastigheter till verkligt värde	7 901	7 473
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	1 519	490
Förvaltningsfastigheter	9 901	8 525
SUMMA	29 016	27 035	43 363	40 907

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning.

Koncernen 2011	Goodwill	Aktiverade anskaffnings värden	IT-utveck lings kostnader	Andra im materiella tillgångar	Kontors inventarier, IT och övriga materiella tillgångar	Fastig heter för egen verksamhet	Förvaltnings fastigheter till anskaff ningsvärde	Förvaltnings fastigheter till verkligt värde	Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	Summa
Ingående balans	10 491	7 602	4 718	1 653	5 751	1 116	855	7 473	506	40 165
Förvärv					310	13	26	617	1 122	2 088
Aktivering av anskaffningskostnader Koncernmässiga förändringar		789 464	709 40	391	19					1 889 523
Omklassificeringar	127		1	–126	5	–257			28	–222
Årets försäljningar			–102	–2	–1 423	–107	–123	–144	–61	–1 962
Valutakursdifferenser	–131	–12	–20	–42	84	–19	–5	–45	–16	–206
Anskaffningsvärde	10 487	8 843	5 346	1 874	4 746	746	753	7 901	1 579	42 275
Ingående balans		–3 971	–2 539	–1 032	–4 658	–621	–293		–16	–13 130
Årets avskrivningar		–745	–372	–133	–434	–18	–20		–12	–1 734
Årets nedskrivningar			–43	17			–3		–1	–30
Omklassificeringar			–3	102	5					104
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar			77		1 411	19	42		–33	1 516
Valutakursdifferenser		4	–14	–26	44	3	2		2	15
Ackumulerade avskrivningar		–4 712	–2 894	–1 072	–3 632	–617	–272		–60	–13 259
SUMMA	10 487	4 131	2 452	802	1 114	129	481	7 901	1 519	29 016
2010
Ingående balans Förvärv	10 829	6 789	3 955	1 928	7 978 283	1 557 4	660 198	7 778 807	506	41 980 1 292
Aktivering av anskaffningskostnader		813	968	51						1 832
Koncernmässiga förändringar						–54				–54
Omklassificeringar			202	–204	1	–64	419			354
Årets försäljningar			–40	–36	–424	–18	–191	–87		–796
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för försäljning				–1	–1 576	–168	–131			–1 876
Valutakursdifferenser	–338		–367	–85	–511	–141	–100	–1 025		–2 567
Anskaffningsvärde	10 491	7 602	4 718	1 653	5 751	1 116	855	7 473	506	40 165
Ingående balans		–3 288	–2 095	–941	–6 749	–586	–262		–16	–13 937
Årets avskrivningar		–653	–252	–151	–424	–62	–24			–1 566
Årets nedskrivningar			–227	–21	–5	–4	–31			–288
Omklassificeringar			–261	262	–34	64				31
Ackumulerade avskrivningar
för årets försäljningar Omklassificerade till			41	–18	420	16	45			504
Tillgångar som innehas för försäljning					1 483	163	58			1 704
Valutakursdifferenser		–30	255	–163	651	–212	–79			422
Ackumulerade avskrivningar		–3 971	–2 539	–1 032	–4 658	–621	–293		–16	–13 130
SUMMA	10 491	3 631	2 179	621	1 093	495	562	7 473	490	27 035

Forts. not 28 Materiella och immateriella tillgångar

Moderbolaget 2011	Goodwill	IT-utveck lings kostnader	Andra im materiella tillgångar	Kontors inventarier, IT och övriga materiella tillgångar	Leasing objekt1)	Fastigheter för egen verksamhet	Summa
Ingående balans Förvärv Aktivering av anskaffningskostnader Koncernmässiga förändringar	524 363	1 943 654	382 247	2 972 206 69	50 288 7 973	3	56 112 8 179 901 432
Omklassificeringar Årets försäljningar	–24		24	–1 220	–5 827		–7 047
Anskaffningsvärde	863	2 597	653	2 027	52 434	3	58 577
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Koncernmässiga förändringar Omklassificeringar	–419 –110 –9 8	–341 –243 –43	–302 –75 –17 –10 –8	–2 662 –109 –59	–11 480 –4 287	–1	–15 205 –4 824 –60 –78
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar Valutakursdifferenser				1 220	3 733		4 953
Ackumulerade avskrivningar	–530	–627	–412	–1 610	–12 034	–1	–15 214
SUMMA	333	1 970	241	417	40 400	2	43 363
2010
Ingående balans Förvärv	524	1 085	502	2 807 45	51 061 6 075	3	55 982 6 120
Aktivering av anskaffningskostnader Koncernmässiga förändringar Omklassificeringar		858	–120	120			858
Årets försäljningar					–6 848		–6 848
Anskaffningsvärde	524	1 943	382	2 972	50 288	3	56 112
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar för årets	–315 –104	–176 –129 –26	–267 –34	–2 578 –84	–11 291 –4 253	–1	–14 628 –4 604 –26
försäljningar Valutakursdifferenser		–10	–1		3 617 447		3 617 436
Ackumulerade avskrivningar	–419	–341	–302	–2 662	–11 480	–1	–15 205
SUMMA	105	1 602	80	310	38 808	2	40 907

Goodwill har fördelats ut på koncernens kassagenererande enheter eller grupper av enheter. Divisioner och affärsområden med goodwill är Kapitalförvaltning med 4 766 Mkr (4 755), Stora företag & Institutioner med 1 009 Mkr (1 019), Kontorsrörelsen (exklusive Kort) med 929 Mkr (929) Kontorsrörelsen – Kort med 1 158 Mkr (1 161), Liv (exklusive Danmark) med 2 343 Mkr (2 343) och Liv Danmark med 262 Mkr (284). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansaförvärvet, 5 721 Mkr (5 721), genererar kassaflöden i divisionerna Kapitalförvaltning, Kontorsrörelsen och Liv. Goodwill hänförlig till Baltikum, Ukraina och Ryssland skrevs ned under 2009 och belastade operativa kostnader.

Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill har baserats på nyttjandevärdet, i respektive kassagenererande enhet eller grupp av enheter, med 5 års prognostiserat kassaflöden. Kassaflödet för de första 3 åren baseras på de

affärsplaner som företagsledningen har fastställt. Kassaflödet för följande år är mer subjektivt och har beräknats med utgångspunkt från historiskt utfall samt marknadens utveckling för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, intäkter och kostnader. Antagen tillväxt efter 5 år har baserats på förväntad långsiktig inflation, 2 (2) procent. De tillämpade diskonteringsräntorna är baserade på en bedömning av avkastningskravet på eget kapital, vilket för koncernen i genomsnitt antagits uppgå till 10 (10,5) procent efter skatt. Avkastningskrav på eget kapital baseras på information från externa källor.

De känslighetsanalyser som har genomförts, bland annat genom att diskonteringsräntorna höjts med en procentenhet och förväntad långsiktig tillväxt sänkts med en procentenhet, resulterade inte i något nedskrivningsbehov.

Driftnetto för förvaltningsfastigheter

	Koncernen
	2011	2010
Externa intäkter	435	402
Driftskostnader 1)	–161	–101
SUMMA	274	301

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastighter som inte genererat hyrsintäkter uppgår till 38 Mkr (27).

Driftnetto för fastigheter övertagna för skyddande av fordran

Externa intäkter	11	4
Driftskostnader	–33	–26
SUMMA	–22	–22

29 Övriga tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Aktuella skattefordringar	6 203	4 580	1 969	2 327
Uppskjutna skattefordringar	1 313	1 709	4	156
Kund och likvidfordringar	14 562	30 434	14 074	28 998
Marginalsäkerheter	19 576	13 989	19 576	13 989
Övriga tillgångar	16 821	14 379	7 667	5 561
ÖVRIGA TILLGÅNGAR	58 475	65 091	43 290	51 031
Aktuella skattefordringar
Övriga	6 203	4 580	1 969	2 327
Redovisade i resultaträkningen	6 203	4 580	1 969	2 327
SUMMA	6 203	4 580	1 969	2 327
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag	1 016	1 170
Övriga temporära skillnader 1)	388	520	4
Redovisade i resultaträkningen	1 404	1 690	4
Orealiserade förluster i kassaflödessäkringar		156		156
Orealiserade förluster i finansiella tillgångar som kan säljas	–91	–137
Redovisade i Eget kapital	–91	19		156
SUMMA	1 313	1 709	4	156

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag avser främst Baltikum och Tyskland och stöds av SEB:s bedömning om framtida intjäning i respektive enhet.

där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiella skattefordran som inte redovisas uppgår till 1 340 Mkr (1 087).

Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 5 611 Mkr (4 816). Dessa redovisas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster

Samtliga underskottsavdrag är utan tidsbegränsning med undantag av 1 060 Mkr (1 053) motsvarande en uppskjuten skattefordran på 159 Mkr (158) som förfaller 2017.

Kund- och likvidfordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Kundfordringar Likvidfordringar	377 14 185	989 29 445	14 074	28 998
SUMMA	14 562	30 434	14 074	28 998
Övriga tillgångar
Pensionstillgångar, netto	3 768	4 042
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	464	463
Upplupna räntor	49	11
Övriga upplupna intäkter	2 363	1 299	2 715	1 704
Förutbetalda kostnader	391	444
Övrigt	9 786	8 120	4 952	3 857
SUMMA	16 821	14 379	7 667	5 561

Den schweiziska skattemyndigheten har ifrågasatt en källskatterestitution. Extern expertis bekräftar att SEBs fordran sannolikt kommer att inflyta. Totalt tvistigt belopp uppgår till 670 Mkr.

30 Skulder till kreditinstitut

Koncernen			Moderbolaget
2011	2010		2011	2010
				8 611
				147 430
				14 489
				12 527
				11 980
410	351		694	371
201 274	212 624		229 428	195 408
26 317 0,88	15 805 0,66		18 504 1,18	13 061 0,95
	75 601 102 686 4 588 4 463 13 526	34 907 146 483 14 583 7 059 9 241		76 640 109 587 7 522 13 961 21 024

31 In- och upplåning från allmänheten

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Inlåning Upplåning Upplupen ränta	840 842 18 070 2 770	560 345 148 742 2 454	589 860 17 594 1 191	437 440 46 483 916
SUMMA	861 682	711 541	608 645	484 839
Inlåning 1)
Återstående löptid – betalbara på anfordran – högst tre månader – längre än 3 månader men högst 1 år – längre än 1 år men högst 5 år – längre än 5 år	418 297 297 529 41 568 28 694 54 754	101 865 370 580 24 333 16 810 46 757	325 843 221 519 10 775 6 563 25 160	1 136 407 115 8 485 4 962 15 742
SUMMA	840 842	560 345	589 860	437 440
1) Inlåning definieras som saldot på de konton som omfattas av insättningsgarantin. Beloppet avser hela behållningen på kontona utan hänsyn till den beloppsbegränsning som gäller för insättningsgarantin. Lagen om insättningsgaranti ändrades under 2011. Vissa kontoslag som tidigare klassificerades som upplåning har ändrats till inlåning, då definitionen av insättning i och med den nya lagen har tydliggjorts.
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,83	1,03	0,52	0,52
Upplåning
Återstående löptid – betalbara på anfordran – högst tre månader – längre än 3 månader men högst 1 år – längre än 1 år men högst 5 år – längre än 5 år	709 16 976 134 4 247	395 123 480 7 021 5 122 12 724	443 16 932 1 4 214	38 668 940 820 6 055
SUMMA	18 070	148 742	17 594	46 483
varav repor	24 058	10 185		7 458
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,26	1,09	0,24	1,47

32 Skulder till försäkringstagarna

	Koncernen
	2011	2010
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	180 988 88 695	174 753 89 217
SUMMA	269 683	263 970
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal*
Ingående balans	174 753	155 860
Förvärv av bestånd under året	17 626
Omklassificering till försäkringsavtal	417	–2 202
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal 1)	–11 789	22 869
Valutakursdifferenser	–19	–1 774
SUMMA	180 988	174 753
1) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.
* Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken.
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal
Ingående balans	89 217	93 149
Omklassificering från investeringsavtal	–417	2 202
Förändring i kollektiv bonusavsättning	–1 128	2 898
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar 1)	1 442	1 908
Valutakursdifferenser	–419	–10 940
SUMMA	88 695	89 217

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad återbäringsränta minus utbetalning

till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

33 Emitterade värdepapper

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Obligationslån Säkerställda obligationer Övriga emitterade värdepapper Upplupen ränta	104 185 260 423 217 778 7 487	140 353 203 240 180 521 6 369	98 916 235 207 217 730 6 894	103 306 199 066 180 473 5 688
SUMMA	589 873	530 483	558 747	488 533

Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 25 114 Mkr (22 549) som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 19 832 Mkr (16 969). Detta val innebär

att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 25 199 Mkr (22 158) och moderföretagets till 19 912 Mkr (15 895).

	Koncernen		Moderbolaget
Obligationslån	2011	2010	2011	2010
Återstående löptid – om högst ett år – längre än ett år men högst fem år – längre än fem år men högst tio år – längre än tio år	67 911 250 577 29 370 16 750	109 542 208 916 14 127 11 008	56 016 234 174 28 499 15 434	86 720 191 055 13 634 10 963
SUMMA Genomsnittlig återstående löptid (år) Övriga emitterade värdepapper	364 608 3,48	343 593 2,79	334 123 3 52	302 372 2,92
Återstående löptid – betalbara på anfordran – högst tre månader – längre än 3 månader men högst 1 år – längre än 1 år men högst 5 år	461 199 136 18 181	217 153 563 26 741	413 199 136 18 181	169 153 563 26 741
SUMMA Genomsnittlig återstående löptid (år)	217 778 0,17	180 521 0,20	217 730 0,17	180 473 0,20

34 Finansiella skulder till verkligt värde

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Skulder för handel	79 817	78 467	77 163	74 729
Derivat för handel	145 381	113 597	145 373	111 438
Derivat för säkringsredovisning	5 391	7 262	4 181	4 471
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 658	1 364
SUMMA	232 247	200 690	226 717	190 638

Finansiella skulder som koncernen valt att klassificera som poster till verkligt värde via resultaträkningen finns specificerade i not 31 och 32.

Skulder för handel

	Koncernen		Moderbolaget
Skulder för handel	2011	2010	2011	2010
Kort position i egetkapitalinstrument Kort position i skuldinstrument Upplupen ränta	35 233 44 147 437	33 669 44 302 496	34 289 42 437 437	31 705 42 583 441
SUMMA	79 817	78 467	77 163	74 729
Derivat för handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för övriga derivat	104 297 37 036 3 753 295	68 533 41 704 3 220 140	104 674 36 717 3 792 190	69 544 38 847 2 961 86
SUMMA	145 381	113 597	145 373	111 438
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar Kassaflödessäkringar Portföljsäkringar av ränterisker	1 516 2 667 1 208	1 721 2 754 2 787	1 514 2 667	1 717 2 754
SUMMA	5 391	7 262	4 181	4 471

35 Övriga skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Aktuella skatteskulder Uppskjutna skatteskulder Leverantörs- och likvidskulder Marginalsäkerheter Övriga skulder	1 605 10 283 13 043 18 489 26 463	4 021 9 852 29 960 13 963 27 535	800 393 10 675 18 489 13 800	2 603 28 777 13 963 17 020
SUMMA	69 883	85 331	44 157	62 363
Aktuella skatteskulder
Övriga	1 605	4 021	545	2 174
Redovisade i resultaträkningen	1 605	4 021	545	2 174
Koncernbidrag Övriga			255	429
Redovisade i Eget kapital			255	429
SUMMA	1 605	4 021	800	2 603
Uppskjutna skatteskulder
Överavskrivningar Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde Pensiontillgångar, netto Övriga temporära skillnader	8 399 50 919 406	8 192 66 978 523
Redovisade i resultaträkningen	9 774	9 759
Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar Orealiserade vinster i finansiella tillgångar som kan säljas	392 117	93	393
Redovisade i Eget kapital	509	93	393
SUMMA	10 283	9 852	393

En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 21 procent (21).

Leverantörs- och likvidskulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Leverantörsskulder	323	562
Likvidskulder	12 720	29 398	10 675	28 777
SUMMA	13 043	29 960	10 675	28 777
Övriga skulder
Upplupna räntor	13	85
Upplupna övriga kostnader	4 193	5 011	2 846	3 235
Förutbetalda intäkter	1 370	1 083
Övrigt	20 887	21 356	10 954	13 785
SUMMA	26 463	27 535	13 800	17 020

36 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland	331	420
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver	457	277		42
Reserv för poster inom linjen	369	476	6	24
Pensionsåtaganden och andra pensionsåtaganden (not 9b)	89	99
Övriga avsättningar	533	476	70	114
SUMMA	1 779	1 748	76	180
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland
Ingående balans	420
Avsättningar		764
Ianspråktaget	–97	–299
Övriga förändringar	12
Valutakursdifferenser	–4	–45
SUMMA	331	420

Under 2010 tillkännagav SEB en omstruktureringsplan relaterad till försäljningen av den tyska kontorsrörelsen och den omfattande omorganisationen av den kvarvarande verksamheten i Tyskland. Omstruktureringsreserven är relaterad till omstrukturering och beräknas utnyttjas inom två år.

Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver
Ingående balans	277	604	42	317
Avsättningar	315	51
Ianspråktaget	–66	–355	–42	–275
Återföring av outnyttjade reserver		–24
Övriga förändringar	–64	35
Valutakursdifferenser	–5	–34
SUMMA	457	277		42

Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader för övertalighet och beräknas användas inom två år.

Reserv för poster inom linjen

Ingående balans	476	478	24	46
Avsättningar	29	36	4	8
Ianspråktaget		–65		–31
Återföring av outnyttjade reserver	–97		–22
Övriga förändringar	–37
Valutakursdifferenser	–2	27		1
SUMMA	369	476	6	24

Reserven för poster inom linjen är främst hänförlig till företagssektorn i Tyskland.

Övriga avsättningar

SUMMA	533	476	70	114
Valutakursdifferenser	–45	24
Övriga förändringar	116
Återföring av outnyttjade reserver	–62
Ianspråktaget	–224	–388	–44	–19
Avsättningar	272	29
Ingående balans	476	811	114	133

Övriga avsättningar består huvudsakligen av kostnader för omorgansiation inom koncernen som beräknas untyttjas inom två år, oreglerade fordringar i Storbritannien som ska regleras inom 6 år samt avsättningar hänförliga till skatteregleringar inom Livs filial i Storbritannien under avveckling.

37 Efterställda skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2011	2010		2011	2010
Förlagslån	4 814	4 922		4 454	4 492
Förlagslån, eviga	16 839	18 745		16 839	18 745
Förlagslån, säkrad position	3 429	1 844		3429	1 844
Upplupen ränta	27	41		5	15
SUMMA	25 109	25 552		24 727	25 096

Förlagslån

	Koncernen 2011 2010			Moderbolaget
				2011	2010
	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp		Bokfört värde	Räntesats %
2005/2017	EUR	500		4 454	1)
Summa Moderbolaget				4 454
Förlagslån emitterade av SEB AG				360
SUMMA KONCERNEN				4 814

Förlagslån, eviga

1995	JPY	10 000	890	4,400
1997	JPY	15 000	1 335	5,000
2004	USD	500	2 797	4,958
2005	USD	600	2 907	1)
2007	EUR	500	4 455	7,092
2009	EUR	500	4 455	9,250
SUMMA			16 839

1) FRN, Floating Rate Note

38 Obeskattade reserver 1)

	Moderbolaget
	2011	2010
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt	25 044	23 925
Övriga obeskattade reserver	5	5
SUMMA	25 049	23 930

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

	Över avskrivning	Övriga obeskattade reserver	Summa
Ingående balans	22 640	5	22 645
Årets avsättning	1 283		1 283
Valutakursdifferens	2		2
Utgående balans 2010	23 925	5	23 930
Årets avsättning Valutakursdifferens	1 119		1 119
UTGÅENDE BALANS 2011	25 044	5	25 049

39 Poster inom linjen

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
För egna skulder ställda säkerheter Övriga ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Åtaganden	204 265 221 626 94 004 390 352	231 334 214 989 82 048 388 619	104 496 51 077 74 435 303 315	138 775 35 663 64 120 291 046
För egna skulder ställda säkerheter*
Obligationer Repor Tillgångar i försäkringsrörelsen	67 889 51 612 84 764	90 255 54 104 86 975	67 889 36 607	90 076 48 699
SUMMA	204 265	231 334	104 496	138 775
* Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.
Övriga ställda säkerheter
Andelar i försäkringspremiefonder Värdepappersutlåning	170 549 51 077	179 326 35 663	51 077	35 663
SUMMA	221 626	214 989	51 077	35 663
Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelser krediter 1)	10 184	11 591	9 978	9 954
Garantiförbindelser övriga Egna accepter	60 020 374	57 152 351	44 899 374	44 503 351
Summa	70 578	69 094	55 251	54 808
Beviljade, ej disponerade remburser	23 426	12 954	19 184	9 312
SUMMA	94 004	82 048	74 435	64 120

1) Varav 1,5 mdr kr (2,7) avser likviditetsfaciliteter och tidsbegränsade utfästelser till amerikanska och europeiska specialföretag. SEB värdepapperiserar inte regelbundet sina tillgångar och har inga utestående egna värdepapperiseringar.

Övriga ansvarsförbindelser

Tvister

Moderföretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att dess dotterföretag i Luxemburgs filial i Singapore kan fullgöra sina åtaganden.

Moderföretaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motpart i olika tvister, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning.

Åtaganden

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Beviljade men ej utbetalade krediter	222 804	213 522	185 230	182 177
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	108 830	130 830	64 371	69 240
Värdepappersinlåning	58 718	42 633	53 714	39 629
Övriga åtaganden		1 634
SUMMA	390 352	388 619	303 315	291 046

40 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen		2011			2010
Tillgångar	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	148 042		148 042	46 488		46 488
Övrig utlåning till centralbanker	80 548		80 548	20 664		20 664
Utlåning till övriga kreditinstitut	88 610	40 153	128 763	124 461	59 063	183 524
Utlåning till allmänheten	535 008	651 215	1 186 223	502 293	572 586	1 074 879
Värdepapper för handel	98 604	133 328	231 932	93 375	128 416	221 791
Derivat för handel	149 617		149 617	116 008		116 008
Derivat för säkringsredovisning	17 812		17 812	11 631		11 631
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	1 347		1 347	3 419		3 419
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	186 763		186 763	179 432		179 432
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	29 415	53 747	83 162	28 580	56 885	85 465
Finansiella tillgångar till verkligt värde	483 558	187 075	670 633	432 445	185 301	617 746
Finansiella tillgångar som kan säljas	11 822	45 555	57 377	14 405	52 565	66 970
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	197	85	282	1 153	298	1 451
Tillgångar som innehas för försäljning	2 005		2 005	74 951		74 951
Aktier och andelar i intresseföretag		1 289	1 289		1 022	1 022
Immateriella tillgångar	1 250	16 622	17 872	1 057	15 865	16 922
Materiella tillgångar	484	759	1 243	534	1 054	1 588
Förvaltningsfastigheter		9 901	9 901		8 525	8 525
Materiella och immateriella tillgångar	1 734	27 282	29 016	1 591	25 444	27 035
Aktuella skattefordringar	6 203		6 203	4 580		4 580
Uppskjutna skattefordringar		1 313	1 313		1 709	1 709
Kund- och likvidfordringar	14 562		14 562	30 434		30 434
Marginalsäkerheter	19 576		19 576	13 989		13 989
Övriga tillgångar	16 821		16 821	14 379		14 379
Övriga tillgångar	57 162	1 313	58 475	63 382	1 709	65 091
SUMMA	1 408 686	953 967	2 362 653	1 281 833	897 988	2 179 821

		2011			2010
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa
Skulder till kreditinstitut	183 285	17 989	201 274	196 324	16 300	212 624
In- och upplåning från allmänheten	777 983	83 699	861 682	630 128	81 413	711 541
Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal	7 424	173 564	180 988	6 713	168 040	174 753
Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal	7 668	81 027	88 695	7 903	81 314	89 217
Skulder till försäkringstagarna	15 092	254 591	269 683	14 616	249 354	263 970
Emitterade värdepapper	293 176	296 697	589 873	296 432	234 051	530 483
Derivat för handel	79 817		79 817	113 597		113 597
Derivat för säkringsredovisning	145 381		145 381	7 262		7 262
Skulder för handel	5 391		5 391	78 467		78 467
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 658		1 658	1 364		1 364
Finansiella skulder till verkligt värde	232 247		232 247	200 690		200 690
Skulder som innehas till försäljning		1 962	1 962	48 339		48 339
Aktuella skatteskulder	1 605		1 605	4 021		4 021
Uppskjutna skatteskulder		10 283	10 283		9 852	9 852
Leverantörs- och likvidskulder	13 043		13 043	29 960		29 960
Marginalsäkerheter	18 489		18 489	13 963		13 963
Övriga skulder	26 463		26 463	27 535		27 535
Övriga skulder	59 600	10 283	69 883	75 479	9 852	85 331
Avsättningar		1 779	1 779		1 748	1 748
Efterställda skulder		25 109	25 109		25 552	25 552
SUMMA	1 561 383	692 109	2 253 492	1 462 008	618 270	2 080 278

41 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen 2011
Tillgångar	Kassa och till godohavanden hos central banker (not20)	Utlåning till kreditinstitut (not 21)	Utlåning till allmänheten (not 22)	Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23)1)	Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Övriga tillgångar (not 29)	Summa	Verligt värde
Utlåning	225 286	100 957	1 153 703					1 479 946	1 486 938
Egetkapitalinstrument				78 629	2 803			81 432	81 432
Skuldinstrument		27 806	32 520	236 465	54 574	282		351 647	349 877
Derivatinstrument				167 429				167 429	167 429
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken				186 763				186 763	186 763
Övrigt	3 304			1 347			34 997	39 648	39 648
Finansiella tillgångar	228 590	128 763	1 186 223	670 633	57 377	282	34 997	2 306 865	2 312 087
Övriga tillgångar (icke-finansiella)							55 788	55 788	55 781
SUMMA	228 590	128 763	1 186 223	670 633	57 377	282	90 785	2 362 653	2 367 868

Skulder	Skulder till kreditinstitut (not 30)	In- och upp låning från allmänheten (not 31)	Skulder till försäkrings tagarna (not 32)1)	Emitterade värdepapper (not 33)	Finansiella skulder till verkligt värde (not 34)	Övriga skulder (not 35, 36, 52)	Efterställda skulder (note 37)	Summa	Verligt värde
In- och upplåning	201 274	861 682						1 062 956	1 070 879
Egetkapitalinstrument					35 233			35 233	35 233
Skuldinstrument				589 873	44 584		25 109	659 566	663 086
Derivatinstrument					150 772			150 772	150 772
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal			180 988					180 988	180 988
Övrigt					1 658	33 771		35 429	35 931
Finansiella skulder	201 274	861 682	180 988	589 873	232 247	33 771	25 109	2 124 944	2 136 889
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital			88 695			39 853		128 548 109 161	128 557 109 161
SUMMA	201 274	861 682	269 683	589 873	232 247	73 624	25 109	2 362 653	2 374 607

2010

Tillgångar	Kassa och till godohavanden hos central banker (not20)	Utlåning till kreditinstitut (not 21)	Utlåning till allmänheten (not 22)	Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23)1)	Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Övriga tillgångar (not 29)	Summa	Verligt värde
Utlåning	64 134	135 724	1 031 346					1 231 204	1 236 100
Egetkapitalinstrument				80 119	2 835			82 954	82 954
Skuldinstrument		47 800	43 533	227 137	64 135	1 451		384 056	384 056
Derivatinstrument				127 639				127 639	127 639
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken				179 432				179 432	179 432
Övrigt	3 018			3 419			44 768	51 205	51 205
Finansiella tillgångar	67 152	183 524	1 074 879	617 746	66 970	1 451	44 768	2 056 490	2 061 386
Övriga tillgångar (icke-finansiella)							123 331	123 331	123 331
SUMMA	67 152	183 524	1 074 879	617 746	66 970	1 451	168 099	2 179 821	2 184 717

Skulder	Skulder till kreditinstitut (not 30)	In- och upp låning från allmänheten (not 31)	Skulder till försäkrings tagarna (not 32)1)	Emitterade värdepapper (not 33)	Finansiella skulder till verkligt värde (not 34)	Övriga skulder (not 35, 36, 52)	Efterställda skulder (note 37)	Summa	Verligt värde
In- och upplåning	212 624	711 541						924 165	926 710
Egetkapitalinstrument					33 669			33 669	33 669
Skuldinstrument Derivatinstrument				530 483	44 798 120 859		25 552	600 833 120 859	605 213 120 859
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal			174 753					174 753	174 753
Övrigt					1 364	44 457		45 821	45 821
Finansiella skulder	212 624	711 541	174 753	530 483	200 690	44 457	25 552	1 900 100	1 907 025
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital			89 217			90 961		180 178 99 543	180 178 99 543
SUMMA	212 624	711 541	263 970	530 483	200 690	135 418	25 552	2 179 821	2 186 746

1) Finansiella tillgångar där försäkringstagaren bär risken är klassificerade som finansiella tillgångar medan Skulder till försäkringstagarna inte är inte klassificerade som finansiella tillgångar och skulder.

Forts. not 41 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget 2011
Tillgångar	Kassa och till godohavanden hos central banker (not20)	Utlåning till kreditinstitut (not 21)	Utlåning till allmänheten (not 22)	Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23)1)	Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Aktier och andelar i koncern företag (not 27)	Övriga tillgångar (not 29)	Summa
Utlåning	121 135	234 677	845 769						1 201 581
Egetkapitalinstrument				51 935	1 605		53 686		107 226
Skuldinstrument		11 119	27 566	172 755	15 134	2 771			229 345
Derivatinstrument				162 140					162 140
Övrigt	813							33 650	34 463
Finansiella tillgångar	121 948	245 796	873 335	386 830	16 739	2 771	53 686	33 650	1 734 755
Övriga tillgångar (icke-finansiella)								54 095	54 095
SUMMA	121 948	245 796	873 335	386 830	16 739	2 771	53 686	87 745	1 788 850

Skulder	Skulder till kreditinstitut (not 30)	In- och upp låning från allmänheten (not 31)	Emitterade värdepapper (not 33)	Finansiella skulder till verkligt värde (not 34)	Övriga skulder (not 35, 36)	Efterställda skulder (not 37)	Summa
In- och upplåning	229 428	608 645					838 073
Egetkapitalinstrument				34 289			34 289
Skuldinstrument			558 747	42 874		24 727	626 348
Derivatinstrument				149 554			149 554
Övrigt					29 164		29 164
Finansiella skulder	229 428	608 645	558 747	226 717	29 164	24 727	1 677 428
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital					15 069		15 069 96 353
SUMMA	229 428	608 645	558 747	226 717	44 233	24 727	1 788 850

2010
Tillgångar	Kassa och till godohavanden hos central banker (not20)	Utlåning till kreditinstitut (not 21)	Utlåning till allmänheten (not 22)	Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23)1)	Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Aktier och andelar i koncern företag (not 27)	Övriga tillgångar (not 29)	Summa
Utlåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Övrigt	18 988 953	234 848 15 720	726 935 36 506	52 807 159 145 122 108	1 800 14 783	3 685	55 145	42 987	980 771 109 752 229 839 122 108 43 940
Finansiella tillgångar	19 941	250 568	763 441	334 060	16 583	3 685	55 145	42 987	1 486 410
Övriga tillgångar (icke-finansiella)								49 918	49 918
SUMMA	19 941	250 568	763 441	334 060	16 583	3 685	55 145	92 905	1 536 328
Skulder			Skulder till kreditinstitut (not 30)	In- och upp låning från allmänheten (not 31)	Emitterade värdepapper (not 33)	Finansiella skulder till verkligt värde (not 34)	Övriga skulder (not 35, 36)	Efterställda skulder (not 37)	Summa
In- och upplåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Övrigt			195 408	484 839	488 533	31 705 43 024 115 909	42 740	25 096	680 247 31 705 556 653 115 909 42 740
Finansiella skulder			195 408	484 839	488 533	190 638	42 740	25 096	1 427 254
Övriga skulder (icke-finansiella) Summa kapital							19 803		19 803 89 271
SUMMA			195 408	484 839	488 533	190 638	62 543	25 096	1 536 328

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Dessa specificeras ytterligare i not 18 a och 44.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid ett förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 18 a, 42 och 43.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivat-

produkter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterliggare i not 45.

Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 50.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 50.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39 som Kund- och likvidfordringar och Marginalsäkerheter.

42 Skuldinstrument fördelade på förfallotider

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2011	< 1 månad	1 < 3 månader	3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 21)		45		14 778	1 762		16 585
Utlåning till allmänheten (not 22)		131	2 924	3 098	10		6 163
Värdepapper för handel (not 23)	68	1 978	4 978	20 880	6 816	9 218	43 938
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)		101	2 537	14 161	16 499	651	33 949
SUMMA	68	2 255	10 439	52 917	25 087	9 869	100 635
2010
Utlåning till kreditinstitut (not 21)				27 048	4 899		31 947
Utlåning till allmänheten (not 22)				6 311	583		6 894
Värdepapper för handel (not 23)	1 033	4 574	5 558	12 415	12 160	1 641	37 381
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	554	384	3 121	27 905	11 928	1 624	45 516
SUMMA	1 587	4 958	8 679	73 679	29 570	3 265	121 738
Övriga skuldinstrument*
Koncernen 2011	< 1 månad	1 < 3 månader	3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not21)			770	7 963	2 227	33	10 993
Utlåning till allmänheten (not 22)	451	203		5 157	8 877	11 380	26 068
Värdepapper för handel (not 23)	22	3 118	30 840	82 395	13 919	100	130 394
Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	3 436 5 303	292 174	2 108 223	24 039 8 289	10 404 4 716	19 304 1 239	59 583 19 944
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)			197			85	282
SUMMA	9 212	3 787	34 138	127 843	40 143	32 141	247 264
2010
Utlåning till kreditinstitut (not 21)	11		746	13 329	1 502	58	15 646
Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23)	729 437	2 933	142 20 928	7 660 84 005	8 046 15 629	19 824 2 565	36 401 126 497
Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23)	2 206	496	1 122	24 452	9 905	22 528	60 709
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	6 332	189	280	4 246	3 785	3 077	17 909
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)		223	917	212		86	1 438
SUMMA	9 715	3 841	24 135	133 904	38 867	48 138	258 600
Belåningsbara skuldinstrument*
Moderbolaget 2011
	< 1 månad	1 < 3 månader	3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	11	1 605	4 459	19 375 3	6 475 6 063	9 217 504	41 142 6 570
SUMMA	11	1 605	4 459	19 378	12 538	9 721	47 712
2010
Värdepapper för handel (not 23)	14	4 535	5 461	9 827	10 388	1 641	31 866
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)					4 168	494	4 662
SUMMA	14	4 535	5 461	9 827	14 556	2 135	36 528
Övriga skuldinstrument*
Moderbolaget 2011	< 1 månad	1 < 3 månader	3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not21)			770	7 963	2 227	33	10 993
Utlåning till allmänheten (not 22)	451	204		5 157	8 876	12 738	27 426
Värdepapper för handel (not 23)	36	3 118	30 962	82 153	13 746		130 015
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)		134		3 449	3 410	1 238	8 231
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)				223	1 559	976	2 758
SUMMA	487	3 456	31 732	98 945	29 818	14 985	179 423
2010
Utlåning till kreditinstitut (not 21)	11		746	13 329	1 502	58	15 646
Utlåning till allmänheten (not 22)	729		142	7 660	8 046	19 824	36 401
Värdepapper för handel (not 23)	432	2 931	9 137	90 823	15 584	6 718	125 625
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)			359	2 018	4 365	3 077	9 819
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25) SUMMA	1 172	2 931	10 384	485 114 315	2 202 31 699	984 30 661	3 671 191 162

* Exklusive upplupen ränta.

43 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Koncernen 2011	Svenska staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – övriga finan siella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	25 228 100	317	335	5 321 15 741 6 937	16 585 842 2 317 26 912	16 585 6 163 43 938 33 949
SUMMA	25 328	317	335	27 999	46 656	100 635
2010
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	15 096 88	712	685 2 598	4 130 20 888 5 569	31 947 2 764 37 261	31 947 6 894 37 381 45 516
SUMMA	15 184	712	3 283	30 587	71 972	121 738

Övriga skuldinstrument*

Koncernen 2011	Svenska staten och kommuner	Svenska bostadsinstitut	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finan siella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not21)		1 783		7		9 203	10 993
Utlåning till allmänheten (not 22)			429			25 639	26 068
Värdepapper för handel (not 23)		45 911	3 647	5 068	16	75 752	130 394
Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23)	7 104	762	629	1 261	5 363	44 464	59 583
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	536				5 486	13 922	19 944
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)						282	282
SUMMA	7 640	48 456	4 705	6 336	10 865	169 262	247 264
2010
Utlåning till kreditinstitut (not 21)		1 797				13 849	15 646
Utlåning till allmänheten (not 22)			571			35 830	36 401
Värdepapper för handel (not 23)		36 388	4 460	6 315	3	79 331	126 497
Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23)	6 152	1 164	562	1 516	10 182	41 133	60 709
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	26				6 808	11 075	17 909
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)		699				739	1 438
SUMMA	6 178	40 048	5 593	7 831	16 993	181 957	258 600

Belåningsbara skuldinstrument*

Moderbolaget 2011	Svenska staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	25 228	317		15 597 6 570		41 142 6 570
SUMMA	25 228	317		22 167		47 712
2010
Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	15 096	712		16 058 4 662		31 866 4 662
SUMMA	15 096	712		20 720		36 528

Forts. not 43 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Övriga skuldinstrument*

Moderbolaget 2011	Svenska bostadsinstitut	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finan siella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	1 783 45 911	7 430 3 646	5 067	1 333	9 203 25 663 75 391 8 231 2 758	10 993 27 426 130 015 8 231 2 758
SUMMA	47 694	4 083	5 067	1 333	121 246	179 423
2010
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	36 388	571 4 460	1 797 6 315		13 849 35 830 78 462 9 819 3 671	15 646 36 401 125 625 9 819 3 671
SUMMA	36 388	5 031	8 112		141 631	191 162

* Exklusive upplupen ränta.

44 Utlåning och kreditförlustreserver

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Utlåning till kreditinstitut 1) Utlåning till allmänheten 1)	128 763 1 186 223	183 524 1 074 879	245 796 873 335	250 568 763 441
SUMMA	1 314 986	1 258 403	1 119 131	1 014 009
1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.
Lånefordringar
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	1 308 377 9 410	1 249 886 13 721	1 118 919 1 027	1 012 891 1 587
reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar	1 234 6 265 501	2 754 6 459 502	143 481	494 677
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 325 787	1 273 322	1 120 570	1 015 649
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–5 682 –1 938 –3 181	–8 532 –2 851 –3 536	–764 –482 –193	–1 030 –453 –157
Reserver	–10 801	–14 919	–1 439	–1 640
SUMMA	1 314 986	1 258 403	1 119 131	1 014 009

Lånefordringar per kategori av låntagare

Koncernen 2011	Kredit institut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Totala verksamheten	Omklassi ficerad till Avvecklad verksamhet	Kvar varande verksamhet
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	129 770	468 841	240 862	64 448	405 937	1 309 858	–1 481	1 308 377
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	345	3 261	5 659		566	9 831	–421	9 410
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	6	528	678		47	1 259	–25	1 234
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		621			5 862	6 483	–218	6 265
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					501	501		501
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	130 121	473 251	247 199	64 448	412 913	1 327 932	–2 145	1 325 787
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–246	–2 494	–2 894		–304	–5 938	257	–5 681
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–14	–1 583	–325	–7	–20	–1 949	11	–1 938
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–420			–2 931	–3 351	169	–3 182
Reserver	–260	–4 497	–3 219	–7	–3 255	–11 238	437	–10 801
SUMMA	129 861	468 754	243 980	64 441	409 658	1 316 694	–1 708	1 314 986

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

Lånefordringar per kategori av låntagare Koncernen 2010	Kredit institut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Totala verksamheten	Omklassi ficerad till Avvecklad verksamhet	Kvar varande verksamhet
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	183 366	443 113	210 611	62 667	423 748	1 323 505	–73 619	1 249 886
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	341	5 675	7 289		1 159	14 464	–743	13 721
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	3	1 495	1 194		62	2 754		2 754
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		806			5 728	6 534	–75	6 459
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					502	502		502
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	183 710	451 089	219 094	62 667	431 199	1 347 759	–74 437	1 273 322
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–186	–4 181	–3 904		–612	–8 883	351	–8 532
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar		–2 358	–457	–6	–209	–3 030	179	–2 851
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–557			–3 020	–3 577	41	–3 536
Reserver	–186	–7 096	–4 361	–6	–3 841	–15 490	571	–14 919
SUMMA	183 524	443 993	214 733	62 661	427 358	1 332 269	–73 866	1 258 403

Lånefordringar per kategori av låntagare

Moderbolaget 2011	Kredit institut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig för valtning	Hushåll	Totala verksamheten
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	245 706	361 740	154 042	5 181	352 250	1 118 919
oreglerade > 60 dagar	345	486	195		1	1 027
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	4	132	7		481	143 481
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	246 055	362 358	154 244	5 181	352 732	1 120 570
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–245 –14	–436 –464	–83	–4	–193	–764 –482 –193
Reserver	–259	–900	–83	–4	–193	–1 439
SUMMA	245 796	361 458	154 161	5 178	352 539	1 119 131
2010
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	250 412	333 881	121 203	6 276	301 119	1 012 891
oreglerade > 60 dagar	341	955	282		9	1 587
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1	462	31		677	494 677
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	250 754	335 298	121 516	6 276	301 805	1 015 649
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–186	–688 –448	–161	–3	5 –2 –157	–1 030 –453 –157
Reserver	–186	–1 136	–161	–3	–154	–1 640
SUMMA	250 568	334 162	121 355	6 273	301 651	1 014 009

Lånefordringar per geografiskt område 1)

Koncernen 2011	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Totala verksamheten	Omklassificerad till Avvecklad verksamhet	Kvarvarande verksamhet
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	967 797	201 702	100 168	40 191	1 309 858	–1 481	1 308 377
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	960	1 714	6 604	553	9 831	–421	9 410
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	143	358	721	37	1 259	–25	1 234
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 899		4 365	219	6 483	–218	6 265
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar			501		501		501
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	970 799	203 774	112 359	41 000	1 327 932	–2 145	1 325 787
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–716	–1 205	–3 683	–334	–5 938	257	–5 681
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–846	–120	–956	–27	–1 949	11	–1 938
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–617		–2 544	–190	–3 351	169	–3 182
Reserver	–2 179	–1 325	–7 183	–551	–11 238	437	–10 801
SUMMA	968 620	202 449	105 176	40 449	1 316 694	–1 708	1 314 986

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

Lånefordringar per geografiskt område 1) Koncernen 2010	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Totala verksamheten	Omklassificerad till Avvecklad verksamhet	Kvarvarande verksamhet
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	891 956	300 954	100 644	29 951	1 323 505	–73 619	1 249 886
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	1 032	3 224	8 994	1 214	14 464	–743	13 721
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	505	330	1 881	38	2 754		2 754
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 713	75	4 495	251	6 534	–75	6 459
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar			502		502		502
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	895 206	304 583	116 516	31 454	1 347 759	–74 437	1 273 322
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–839	–1 933	–5 502	–609	–8 883	351	–8 532
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–845	–293	–1 670	–222	–3 030	179	–2 851
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–628	–41	–2 727	–181	–3 577	41	–3 536
Reserver	–2 312	–2 267	–9 899	–1 012	–15 490	571	–14 919
SUMMA	892 894	302 316	106 617	30 442	1 332 269	–73 866	1 258 403

Lånefordringar per geografiskt område 1)

Moderbolaget 2011	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Totala verksamheten
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	1 083 431		4	35 484	1 118 919
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	896			131	1 027
reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	143 481				143 481
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 084 951		4	35 615	1 120 570
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–680 –470 –193			–84 –12	–764 –482 –193
Reserver	–1 343			–96	–1 439
SUMMA	1 083 608		4	35 519	1 119 131
2010
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	989 890		3	22 998	1 012 891
oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	911			676	1 587
reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	494			677	494 677
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	991 295		3	24 351	1 015 649
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–766 –443 –157			–264 –10	–1 030 –453 –157
Reserver	–1 366			–274	–1 640
SUMMA	989 929		3	24 077	1 014 009

1) Den geografiska fördelningen avgörs av var lånet är bokat.

Kreditportfölj skyddad av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter 1)

	2011					2010
Koncernen	Kredit portfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter	Kredit portfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter
Banker och företag Fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	74 100 988 240 84 304 475 006	7 182 48 087 127 1 918	50 531 231 950 477 377 097	47 906 27 269 247	164 168 863 434 75 457 508 810	3 200 39 231 138 1 244	39 111 246 554 84 390 886	37 089 74 584 932
SUMMA	1 621 650	57 314	660 055	75 422	1 611 869	43 813	676 635	112 605
Moderbolaget
Banker och företag Fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	108 277 720 191 20 582 368 533	4 030 44 334 41 1	50 186 172 808 477 333 761	47 906 25 618	126 254 638 550 17 186 312 805	2 520 34 202 25 3	38 613 187 003 84 285 822	36 616 77 548
SUMMA	1 217 583	48 406	557 232	73 524	1 094 793	36 750	511 522	114 164

1) Endast riskreducerande åtgärder som godtas i kapitaltäckningen ingår i tabellen.

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

Lånefordringar som omklassificerats under året

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Bokfört värde för osäkra lånefordringar som återfått status av normal lånefordran	1 125	1 052	31	18
Individuellt värderade lånefordringar
Osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	9 831	14 464	1 027	1 587
Osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	1 259	2 754	143	494
Totalt osäkra lånefordringar	11 090	17 218	1 170	2 081
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–5 938	–8 883	–764	–1 030
för osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	–5 311	–7 741	–633	–772
för osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	–627	–1 142	–131	–258
Gruppvisa reserver	–1 949	–3 030	–482	–453
Osäkra lånefordringar, netto	3 203	5 305	–76	598
Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar	53,5%	51,6%	65,3%	49,5%
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar	71,1%	69,2%	106,5%	71,3%
Andel osäkra lånefordringar, netto	0,39%	0,63%	0,04%	0,10%
Andel osäkra lånefordringar, brutto	0,84%	1,28%	0,10%	0,20%
Gruppvis värderade lånefordringar
Förfallna lånefordringar > 60 dagar	6 483	6 534	481	677
Omstrukturerade lånefordringar	501	502
Summa	6 984	7 036	481	677
Gruppvisa reserver	–3 351	–3 577	–193	–157
Reserveringsgrad för gruppvis värderade lånefordringar	48,0%	50,8%	40,1%	23,2%

Förfallna lån som ej fastställts vara osäkra uppgår till 11 382 Mkr (13 043) (förfallna upp till 30 dagar) och 1 737 Mkr (2 859) (mellan 31 och 60 dagar). Dessa lån motsvarar 1,00 procent (1,26) av utlåningsvolymen.

Reserver
	Koncernen		Moderbolaget
Specifika reserver 1)	2011	2010	2011	2010
Ingående balans	–8 532	–10 456	–1 030	–1 131
Ianspråktagande	1 864	1 461	439	244
Avsättningar	–763	–2 526	–211	–294
Återföringar	1 360	1 574	47	91
Valutakursdifferenser	133	1 064	–9	60
Utgående balans	–5 938	–8 883	–764	–1 030
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet	257	351
Kvarvarande verksamhet	–5 681	–8 532
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.
Gruppvisa reserver 2)
Ingående balans	–6 387	–7 621	–610	–684
Avsättningar, netto	771	437	–66	61
Valutakursdifferenser	316	577	1	13
Utgående balans	–5 300	–6 607	–675	–610
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet	180	220
Kvarvarande verksamhet	–5 120	–6 387
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.
Reserver för poster inom linjen
Ingående balans	–476	–478	–24	46
Avsättningar, netto	68	–15	18	23
Valutakursdifferenser	39	17		–93
Utgående balans	–369	–476	–6	–24
SUMMA	–11 607	–15 966	–1 445	–1 664
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet	437	571
Kvarvarande verksamhet	–11 170	–15 395

45 Derivatinstrument

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
Ränterelaterade	124 057	79 173	119 284	76 562
Valutarelaterade	39 694	41 175	39 123	38 426
Aktierelaterade	3 230	6 993	3 389	6 890
Övriga	448	298	344	230
Med positiva stängningsvärden	167 429	127 639	162 140	122 108
Ränterelaterade	109 688	75 799	108 855	74 015
Valutarelaterade	37 036	41 695	36 717	38 847
Aktierelaterade	3 713	3 231	3 792	2 961
Övriga	335	134	190	86
Med negativa stängningsvärden	150 772	120 859	149 554	115 909

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Koncernen 2011	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	547 664	5 130	500 163	5 074
Terminer	1 385 575	4 563	1 538 433	3 568
Swappar	3 625 456	114 364	3 583 025	101 046
Ränterelaterade	5 558 695	124 057	5 621 621	109 688
varav clearat	178	4	526
Optioner	194 589	1 962	196 946	1 939
Terminer Swappar	345 060 3 083 670	5 862 31 870	306 225 3 090 721	4 196 30 901
Valutarelaterade varav clearat	3 623 319 26 409	39 694 568	3 593 892 33 564	37 036 626
Optioner	1 598 025	2 264	236 321	1 961
Terminer Swappar	34 51 432	370 596	2 453 55 538	174 1 578
Aktierelaterade	1 649 491	3 230	294 312	3 713
varav clearat		579	2 453	302
Optioner	299	27	299	27
Terminer Swappar	797 13 411	73 348	797 13 411	73 235
Övriga	14 507	448	14 507	335
varav clearat	1 096	100	1 096	100
SUMMA	10 846 012	167 429	9 524 332	150 772
varav clearat	27 683	1 251	37 639	1 028
2010
Optioner	104 562	3 315	100 527	4 198
Terminer	935 869	2 423	1 042 878	2 375
Swappar	2 649 057	73 435	2 637 118	69 226
Ränterelaterade	3 689 488	79 173	3 780 523	75 799
varav clearat	90	2	90	2
Optioner	174 445	1 495	173 951	1 659
Terminer Swappar	337 933 3 404 585	6 626 33 054	319 387 3 426 783	6 707 33 329
Valutarelaterade	3 916 963	41 175	3 920 121	41 695
varav clearat	23 178	630	44 355	1 065
Optioner	2 009 145	5 825	482 153	2 438
Terminer Swappar	950 4 042	97 1 071	1 863 33 336	88 705
Aktierelaterade	2 014 137	6 993	517 352	3 231
varav clearat	950	281	1 863	433
Optioner	661	28	661	29
Terminer Swappar	519 16 624	19 251	519 16 575	19 86
Övriga	17 804	298	17 755	134
varav clearat	1 180	48	1 180	48
SUMMA	9 638 392	127 639	8 235 751	120 859
varav clearat	25 398	961	47 488	1 548

Forts. not 45 Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget 2011	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	545 723	5 167	497 723	5 201
Terminer	1 384 392	3 380	1 537 971	3 568
Swappar	3 588 985	110 737	3 587 397	100 086
Ränterelaterade	5 519 100	119 284	5 623 091	108 855
Optioner	196 175	1 962	198 106	1 939
Terminer	308 319	4 531	307 242	3 575
Swappar	3 184 212	32 630	3 183 249	31 203
Valutarelaterade	3 688 706	39 123	3 688 597	36 717
Optioner	1 663 215	2 433	468 185	2 162
Terminer		370		174
Swappar	51 291	586	50 781	1 456
Aktierelaterade varav clearat	1 714 506	3 389 579	518 966	3 792 302
Swappar	13 411	344	13 411	190
Övriga	13 411	344	13 411	190
SUMMA varav clearat	10 935 723	162 140 579	9 844 065	149 554 302
2010
Optioner	101 966	4 361	96 738	4 152
Terminer	935 843	2 419	1 041 055	2 371
Swappar	2 570 528	69 782	2 569 262	67 492
Ränterelaterade	3 608 337	76 562	3 707 055	74 015
Optioner	176 339	1 448	176 064	1 642
Terminer	308 598	4 636	309 075	5 237
Swappar	3 514 861	32 342	3 515 032	31 968
Valutarelaterade	3 999 797	38 426	4 000 170	38 847
Optioner	2 313 340	5 721	1 059 064	2 261
Terminer		103		56
Swappar	3 968	1 066	33 167	644
Aktierelaterade varav clearat	2 317 308	6 890 281	1 092 231	2 961 433
Swappar	17 064	230	17 036	86
Övriga	17 064	230	17 036	86
SUMMA varav clearat	9 942 507	122 108 281	8 816 492	115 909 433

46 Upplysningar om närstående*

	Koncernföretag		Intresseföretag		Summa
Moderbolaget 2011	Tilgångar/ Skulder	Räntor	Tilgångar/ Skulder	Räntor	Tilgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper	168 681 33 700 3 383	2 189 665 151	350	6	168 681 34 050 3 383	2 189 671 151
Övriga tillgångar	14 350	3			14 350	3
SUMMA	220 114	3 008	350	6	220 464	3 014
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder	60 070 12 759 629 11 065	–938 –277 –17 –36	9		60 079 12 759 629 11 065	–938 –277 –17 –36
SUMMA	84 523	–1 268	9		84 532	–1 268
2010
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar	146 135 37 223 5 155 11 307	1 811 670 163	325	3	146 135 37 548 5 155 11 307	1 811 673 163
SUMMA	199 820	2 644	325	3	200 145	2 647
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder	47 883 11 544 3 965 9 467	–628 –67 –83	6		47 883 11 550 3 965 9 467	–628 –67 –83
SUMMA	72 859	–778	6		72 865	–778

* För information om högsta ledningen, verkställande ledningen och övriga närstående se not 9 c.

Koncernen har avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har under 2011 erhållit 154 Mkr (164) avseende försäkringsadministration och 297 Mkr (265) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 50.

47 Kapitaltäckning

	Finansiella företagsgruppen 1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalbas	2011	2010	2011	2010
Eget kapital enligt balansräkningen Föreslagen utdelning att fastställas av bolagsstämman Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen Övriga avdrag utanför den finansiella företagsgruppen 2)	109 161 –3 836 –41 –3 728	99 543 –3 291 –40 –2 688	71 304 –3 836	65 341 –3 291
Eget kapital i kapitaltäckningen	101 556	93 524	67 468	62 050
Obeskattade reserver Justering för säkringskontrakt Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar som kan säljas Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3) Goodwill 4) Övriga immateriella tillgångar Uppskjutna skattefordringar	229 –108 717 –914 –4 147 –2 943 –1 293	1 755 1 724 –1 184 –4 174 –2 564 –1 694	18 461 233 –765 1 549 –914 –333 –2 211 –4	17 636 1 768 –741 1 870 –1 184 –105 –1 682 –155
Kärnprimärkapital	93 097	87 387	83 484	79 457
Primärkapitaltillskott (icke-innovativt hybridkapital) Primärkapitaltillskott (innovativt hybridkapital)	4 455 10 159	4 492 10 101	4 455 10 159	4 492 10 101
Primärkapital (Tier 1)	107 711	101 980	98 098	94 050
Tidsbundna förlagslån Avdrag för återstående löptid Eviga förlagslån Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar Orealiserade vinster för finansiella tillgångar som kan säljas Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3) Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	4 815 –320 2 225 –108 799 –914 –41	4 922 –361 4 152 91 511 –1 184 –40	4 454 2 225 –765 95 –914	4 492 4 152 –742 35 –1 184
Supplementärkapital (Tier 2)	6 456	8 091	5 095	6 753
Investeringar i försäkringsföretag 4) Pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser 5)	–10 500 –222	–10 500 –422
KAPITALBAS	103 445	99 149	103 193	100 803

Forts. not 47 Kapitaltäckning

	Finansiella företagsgruppen 1)		Moderbolaget
Beräkning av riskvägda tillgångar	2011	2010	2011	2010
Kreditrisk IRK Institutsexponeringar Företagsexponeringar Positioner i värdepapperiseringar Hushållsexponeringar/fastighetskrediter Övriga hushållsexponeringar Andra exponeringsklasser	29 552 394 094 6 515 45 241 9 460 1 651	37 405 403 128 6 337 65 704 9 826 1 511	21 002 275 598 6 408 38 916	21 297 274 191 6 224 26 672 6 719
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	486 513	523 911	341 924	335 103
Övriga riskvägda tillgångar Kreditrisk enligt schablonmetod Operationell risk enligt internmätningsmetod Valutakursrisk Risker i handelslagret	77 485 42 267 13 173 59 403	91 682 44 568 15 995 39 970	171 668 27 974 13 103 58 004	176 428 28 561 11 650 37 396
Totalt, riskvägda tillgångar enligt Basel II	678 841	716 126	612 673	589 138
Tillägg under införandefasen av Basel II 6)	148 774	83 672
TOTALT RAPPORTERADE RISKVÄGDA TILLGÅNGAR	827 615	799 798	612 673	589 138
Kapitalkvoter
Basel II med övergångsregler Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i relation till kapitalkrav	11,2% 13,0% 12,5% 1,56	10,9% 12,8% 12,4% 1,55	13,6% 16,0% 16,8% 2,11	13,5% 16,0% 17,1% 2,14
Basel II utan övergångsregler Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i relation till kapitalkrav	13,7% 15,9% 15,2% 1,90	12,2% 14,2% 13,8% 1,73	13,6% 16,0% 16,8% 2,11	13,5% 16,0% 17,1% 2,14

1) Kapitaltäckningsanalysen omfattar den finansiella företagsgruppen vilken inkludererar intresseföretag som ej konsolideras i balansräkningen och exkluderar försäkringsföretag.

2) Avdraget från eget kapital avser upparbetade vinster i koncernföretag utanför den finansiella företagsgruppen.

3) Positioner i värdepapperiseringar med lägre externrating än BB/Ba ingår inte i beräkningen av riskvägda tillgångar utan hanteras via avdrag från primär- och supplementärkapitalet. 4) Goodwill avser endast konsolidering till den finansiella företagsgruppen. Vid konsolidering till hela koncernens balansräkning uppstår ytterligare goodwill på 5 721 Mkr som ingår i avdraget för investeringar i försäkringsverksamhet.

5) Pensionsvärden skall – utöver den gottgörelse banken kan ta i anspråk enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse – räknas av från kapitalbasen.

6) För år 2009 föreskrevs att kapitalbasen skulle vara minst 80 procent av kapitalkravet enligt tidigare regelverk (Basel I). Enligt Finansinspektionens allmänna råd bör samma miniminivå gälla även 2010 och 2011. Tillägget görs enligt dessa övergångsregler.

SEB-koncernen ska också uppylla de kapitalkrav som gäller för koncerner som bedriver både bank- och försäkringsverksamhet, s k finansiella konglomerat. Det samlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick till

75,7 miljarder kronor (73,1) medan de tillgängliga kapitalresurserna var 116,3 miljarder kronor (111,3). Kapitalkravet för konglomeratet har beräknats i enlighet med sammanläggnings- och avräkningsmetoden.

48 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010	2011	2010
År 2011		1 465		738
År 2012	1 059	1 319	754	720
År 2013	916	1 100	670	637
År 2014	812	905	601	575
År 2015	731	780	508	490
År 2016 och senare	1 699	1 659	1 065	1 233
SUMMA	5 217	7 228	3 598	4 393

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal

49 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Koncernen 2011	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	23 855	139 736	24 508	1 149	13 081	4 050	2 932	209 311
Utlåning till allmänheten	650 837	315 863	100 262	15 128	30 977	42 248	30 908	1 186 223
Övriga finansiella tillgångar	360 574	199 035	145 991	2 736	101 512	47 837	18 366	876 051
Övriga tillgångar	37 418	24 869	5 093	1 272	14 053	1 309	7 054	91 068
SUMMA TILLGÅNGAR	1 072 684	679 503	275 854	20 285	159 623	95 444	59 260	2 362 653
Skulder till kreditinstitut	48 659	68 100	50 580	1 518	23 699	5 694	3 024	201 274
In- och upplåning från allmänheten	337 258	284 723	150 665	9 231	13 211	24 367	42 227	861 682
Övriga finansiella skulder	499 768	277 452	156 359	22 367	105 638	26 343	3 876	1 091 803
Övriga skulder	26 839	19 730	7 918	1 283	9 757	2 411	5 686	73 624
Efterställda skulder Eget kapital och obeskattade reserver	4 109 161	15 774	6 466	454		23	2 388	25 109 109 161
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 021 689	665 779	371 988	34 853	152 305	58 838	57 201	2 362 653
2010
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	27 926	110 729	38 352	3 847	17 595	1 800	3 939	204 188
Utlåning till allmänheten	563 456	324 232	81 684	12 481	32 372	31 865	28 789	1 074 879
Övriga finansiella tillgångar	266 345	229 953	21 883	4 933	91 300	57 667	15 108	687 189
Övriga tillgångar	32 176	107 237	1 263	414	37 062	19 542	15 871	213 565
SUMMA TILLGÅNGAR	889 903	772 151	143 182	21 675	178 329	110 874	63 707	2 179 821
Skulder till kreditinstitut	47 034	80 936	43 073	3 481	28 729	5 064	4 307	212 624
In- och upplåning från allmänheten	305 624	235 658	74 438	12 084	13 793	20 640	49 304	711 541
Övriga finansiella skulder	424 990	274 259	130 041	22 621	104 792	32 690	5 750	995 143
Övriga skulder	21 591	66 800	4 072	645	31 349	4 990	5 971	135 418
Efterställda skulder	2	14 627	6 194	2 522		23	2 184	25 552
Eget kapital och obeskattade reserver	99 543							99 543
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	898 784	672 280	257 818	41 353	178 663	63 407	67 516	2 179 821
Moderbolaget 2011
Utlåning till kreditinstitut	31 289	154 778	29 437	3 255	11 500	8 782	6 755	245 796
Utlåning till allmänheten	610 725	81 336	92 827	11 938	34 660	30 289	11 560	873 335
Övriga finansiella tillgångar	230 024	150 477	135 297	4 117	37 251	49 302	10 248	616 716
Övriga tillgångar	38 181	5 265	2 703	11	1 817	4 424	602	53 003
SUMMA TILLGÅNGAR	910 219	391 856	260 264	19 321	85 228	92 797	29 165	1 788 850
Skulder till kreditinstitut	51 871	84 066	55 373	1 809	22 873	5 571	7 865	229 428
In- och upplåning från allmänheten	334 907	80 999	143 083	8 106	9 397	22 576	9 577	608 645
Övriga finansiella skulder	348 647	228 577	162 207	22 476	22 471	27 865	2 385	814 628
Övriga skulder	10 908	1 350	1 203	893	294	–151	572	15 069
Efterställda skulder	4	15 391	6 467	454		23	2 388	24 727
Eget kapital och obeskattade reserver	96 353							96 353
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	842 690	410 383	368 333	33 738	55 035	55 884	22 787	1 788 850
2010
Utlåning till kreditinstitut	35 351	141 509	43 176	5 106	16 208	6 508	2 710	250 568
Utlåning till allmänheten Övriga finansiella tillgångar	525 214 176 676	90 450 126 186	74 562 10 199	9 418 4 404	32 103 25 334	19 554 56 062	12 140 11 579	763 441 410 440
Övriga tillgångar	41 589	16 184	2 108	295	28 513	22 418	772	111 879
SUMMA TILLGÅNGAR	778 830	374 329	130 045	19 223	102 158	104 542	27 201	1 536 328
Skulder till kreditinstitut	44 380	59 067	47 268	3 791	28 418	5 429	7 055	195 408
In- och upplåning från allmänheten	303 184	66 989	68 224	10 534	9 142	17 922	8 844	484 839
Övriga finansiella skulder Övriga skulder	292 687 7 997	191 979 10 723	130 339 3 556	22 270 647	44 184 –103	32 829 2 929	–6 340 8 017	707 948 33 766
Efterställda skulder	2	14 172	6 193	2 521		23	2 185	25 096
Eget kapital och obeskattade reserver	89 271							89 271

50 Livförsäkringsrörelsen

	Koncernen
RESULTATRÄKNING	2011	2010
Premieinkomster netto Intäkter från investeringsavtal	6 467	7 024
– Egna avgifter – Erhållna ersättningar från fondbolag	1 219 1 317	1 170 1 303
	2 536	2 473
Kapitalavkastning, netto Övriga rörelseintäkter	4 580 437	7 722 418
Totala intäkter, brutto	14 020	17 637
Utbetalda försäkringsersättningar, netto Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–9 237 –312	–8 234 –4 864
Totala intäkter,netto	4 471	4 539
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	1 274	1 284
Kostnad för anskaffning av investerings- och försäkringsavtal
– Anskaffningskostnader	–1 414	–1 473
– Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	44	160
	–1 370	–1 313
Administrationskostnader Övriga rörelsekostnader	–1 117 –27	–1 076 –13
Totala kostnader	–2 514	–2 402
RÖRELSERESULTAT	1 957	2 137
FÖRÄNDRING AV ÖVERVÄRDEN I DIVISION SEB TRYGG LIV Traditionell försäkring i SEB Pension Danmark är inkluderad och 2010 är justerat för detta jämfört med Årsredovisningen 2010
Nuvärde av årets försäljning 1)	1 318	1 602
Avkastning på avtal ingångna under tidigare år	1 657	1 506
Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden 2)	–2 453 710	–2 116 213
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	1 232	1 205
Årets aktivering av anskaffningskostnader	–789	–813
Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader	745	653
Förändring i övervärden från verksamheten, netto 3)	1 188	1 045
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer 4)	–1 897	626
Förändring i operativa antaganden 5)	–179	–243
SUMMA FÖRÄNDRING I ÖVERVÄRDEN 6)	–888	1 428

Beräkningen av övervärden i livförsäkringsverksamheten baserar sig på antaganden om den framtida utvecklingen av de tecknade försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (avser den svenska kundbasen – som representerar 80 procent av övervärdet), procent:

Diskonteringsränta	7,0%	7,5%
Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet / 1–4 år / 5 år / 6 år / därefter	1% / 7% / 15% / 12% / 8%	1% / 7% / 15% / 12% / 8%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	11%	11%
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	5,0%	5,5%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	4%	4%
Flytträtt i fondförsäkring	2%	2%
	Koncernens	Koncernens

Dödlighet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Periodens faktiska utveckling av de tecknade försäkringsavtalen kan ställas mot gjorda operativa antaganden och värdet av avvikelserna kan uppskattas. De viktigaste komponenterna är förlängningar av avtalstiden och annullationer. Det faktiska utfallet av intäkter och administrationskostnader ingår däremot i sin helhet i rörelseresultatet.

erfarenhet

erfarenhet

3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras bokföringsmässigt och skrivs av enligt plan. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettot av periodens aktivering och avskrivning.

4) Antagen årlig värdetillväxt är 5,0 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser. 5) En sänkning av diskonteringsräntan hade en positiv effekt under 2011 på omkring 800 Mkr men lägre antagen tillväxt i fondvärdena hade en negativ effekt på omkring 300 Mkr samtidigt som en antagen högre frekvens av återköp, annulationer och flytt av försäkringar hade en negativ

effekt på omkring 700 Mkr. 2010 påverkades negativt av en högre antagen flyttfrekvens av försäkringar.

6) Beräknade övervärden enligt ovan ingår ej i SEB koncernens resultat- och balansräkning.

Forts. not 50 Livförsäkringsrörelsen

SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FÖR GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*

	Koncernen
Sammanfattning av resultaträkningen	2011	2010
Resultat från livförsäkringsverksamheten	–17 405	12 331
Bokslutsdispositioner	78	78
Skatter	–748	–549
NETTORESULTAT	–18 075	11 860
Sammanfattning av balansräkningen
Totala tillgångar	156 976	188 292
TOTALA TILLGÅNGAR	156 976	188 292
Totala skulder	101 691	110 283
Eget kapital	54 991	77 637
Obeskattade reserver	294	372
TOTALA SKULDER OCH EGET KAPITAL	156 976	188 292

* SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB's ägarskap i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande.

51 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 45 (38) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 93 940 Mkr (94 100), varav SEB för kunders räkning innehar 66 150 Mkr (64 560).

52 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Effekt från försäljning av kontorsrörelsen i Tyskland och Ukraina

Tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten och avvecklad verksamhet omfattar både avyttringen av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina. 31 januari 2011 slutförde SEB försäljningen av den tyska kontorsrörelsen till Banco Santander. Affären omfattar 173 bankkontor, 1 miljon privatkunder och omkring 2 000 medarbetare. Med anledning av att SEB i november 2011 ingick avtal om att sälja kontorsrörelsen i Ukraina klassificerade SEB verksamheten som avvecklad verksamhet. SEB:s verksamhet i Ukraina är mycket begränsad, utlåningen uppgick vid halvårsskiftet 2011 till knappt 2 miljarder kronor. Transaktionen kommer att genomföras kring halvårsskiftet 2012 under förutsättning att alla nödvändiga tillstånd har erhållits.

Den avvecklade verksamheten redovisas netto på en separat rad i koncernens resultaträkning. Jämförelsetalen i resultaträkningen har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av koncernens verksamhet. I koncernens balansräkning redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder.

	Koncernen
Resultaträkning	2011	2010
Summa intäkter Summa kostnader 1)	–535 –1 093	2 482 –4 093
Resultat före kreditförluster	–1 628	–1 611
Kreditförluster, netto	180	–590
Rörelseresultat	–1 448	–2 201
Skatt	293	179
Nettoresultat från avvecklad verksamhet	–1 155	–2 022
1) Varav omstruktureringskostnader
Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar		567 561 112
SUMMA 1)		1 240

1) Transaktionsrelaterade kostnader såsom IT-anpassning, fysisk avskiljning, nedskrivning av materiella tillgångar, rådgivningskostnader och kostnader för övertalighet.

Forts. not 52 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

	Koncernen
Balansräkning	2011	2010
Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar	734 1 271	73 866 1 085
Summa tillgångar som innehas för försäljning	2 005	74 951
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder	1 275 663 24	6 303 40 777 1 259
Summa skulder som innehas för försäljning	1 962	48 339
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten	27 387 423 –27 800	904 –348 –726
Periodens kassaflöde från avvecklad verksamhet	10	–170

53 Omklassificerade portföljer

	Koncernen		Moderbolaget
	2011	2010		2011	2010
Ingående balans	78 681	125 339		39 574	75 725
Amorteringar	–6 360	–6 618		–5 973	–6 055
Sålda värdepapper	–29 058	–25 325		–12 063	–21 375
Upplupna intäkter	–4	–44		–12	56
Valutakursdifferenser	–1 090	–14 671		–999	–8 777
UTGÅENDE BALANS*	42 169	78 681		20 527	39 574
* Marknadsvärde om ej omklassificerat	39 284	77 138		17 922	36 857
Verkligt värde utfall, effekt om ej omklassificerade
Eget kapital (AFS ursprung)	21	2 901		100	2 289
Resultaträkningen (HFT ursprung)	127	49		13	496
SUMMA	148	2 950		113	2 785
Resultateffekt*
Räntenetto	1 214	1 578		347	791
Nettoresultat av finansiella transaktioner	–1 147	–9 060		–1 147	–9 060
Övriga intäkter, netto	–473	–282		–307	–290
SUMMA	–406	–7 764		–1 107	–8 559

* Effekten i resultaträkningen består av resultatposter från den omklassificerade portföljen brutto. Räntenetto består av ränteintäkter från portföljen utan hänsyn till räntekostnader för finansieringen. Nettoresultat av finansiella transaktioner är valutaomräkningseffekten från omvärdering av den omklassifierade portföljen utan hänsyn till den motverkande valutaeffekten från finansieringstransaktionerna. Övriga intäkter netto är realiserade intäkter och förluster från sålda värdepapper.

Förändringen av IAS 39, som godkändes av EU i oktober 2008, tillåter under särskilda omständigheter att finansiella tillgångar omklassificeras från tillgångar för handel. SEB anser att de extrema störningarna på de globala finansiella

marknaderna och den kraftiga försämringen av den reala ekonomin under andra hälften av 2008 som fortsatte in i 2009 är tecken på sådana särskilda omständigheter. SEB har inte omklasificerast några tillgångar under 2010 och 2011.

54 Omstruktureringskostnader

	Koncernen
	2011 2010
Personalkostnader	467
Övriga kostnader	40
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	257
SUMMA 1)	764

1) Omstrukturering av IT- system, support och affärsenheter samt nedskrivning av materiella tillgångar i samband med integrering av den kvarvarande verksamheten till följd av försäljningen av den tyska kontorsrörelsen.

SEB-koncernen

Resultaträkning

Mkr	2011	2010 1)	20091)	2008 1)	2007 1)
Räntenetto	16 901	15 930	17 967	16 940	14 101
Provisionsnetto	14 175	14 120	13 250	14 027	15 647
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 548	3 148	4 453	2 970	3 236
Livförsäkringsintäkter netto	3 197	3 255	3 597	2 375	2 933
Övriga intäkter	–135	282	2 154	1 751	1 163
Summa intäkter	37 686	36 735	41 421	38 063	37 080
Personalkostnader	–13 933	–13 920	–13 688	–14 513	–13 294
Övriga kostnader	–7 424	–7 213	–6 670	–6 510	–5 718
Av- och nedskrivningar	–1 764	–1 854	–4 046	–1 456	–1 157
Omstruktureringskostnader		–764
Summa kostnader	–23 121	–23 751	–24 404	–22 479	–20 169
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	2	14	7	5	787
Kreditförluster, netto	778	–1 609	–11 370	–3 155	–950
Rörelseresultat	15 345	11 389	5 654	12 434	16 748
Skatt	–3 046	–2 569	–2 478	–2 351	–3 376
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	12 299	8 820	3 176	10 083	13 372
Avvecklad verksamhet	–1 155	–2 022	–1 998	–33	270
NETTORESULTAT	11 144	6 798	1 178	10 050	13 642
Minoritetens andel	37	53	64	9	24
Aktieägarnas andel	11 107	6 745	1 114	10 041	13 618

1) 2010–2009 omräknade och 2008–2007 proformaberäknade exklusive kontorsrörelsen i Tyskland.

Balansräkning

Mkr	2011	2010	2009	2008	2007
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	209 311	204 188	331 460	266 363	263 012
Utlåning till allmänheten	1 186 223	1 074 879	1 187 837	1 296 777	1 067 341
Övriga finansiella tillgångar	911 331	777 423	634 002	765 131	868 643
Övriga tillgångar	55 788	123 331	154 928	182 431	145 466
SUMMA TILLGÅNGAR	2 362 653	2 179 821	2 308 227	2 510 702	2 344 462
Skulder till kreditinstitut	201 274	212 624	397 433	429 425	421 348
In- och upplåning från allmänheten	861 682	711 541	801 088	841 034	750 481
Övriga finansiella skulder	1 061 988	975 935	856 107	996 590	940 820
Övriga skulder	128 548	180 178	153 930	159 924	155 094
Summa kapital	109 161	99 543	99 669	83 729	76 719
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	2 362 653	2 179 821	2 308 227	2 510 702	2 344 462

Nyckeltal

	2011	2010	2009	2008	2007
Räntabilitet på eget kapital, %	10,77	6,84	1,17	13,15	19,30
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:06	3:07	0:58	10:36	14:12
K/I-tal 1)	0,61	0,65	0,60	0,59	0,54
Kreditförlustnivå, %	–0,08	0,15	0,92	0,30	0,11
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra fordringar, %	71,1	69,2	69,5	68,5	n/a
Andel osäkra fordringar,brutto %	0,84	1,28	1,46	0,73	n/a
Kapitaltäckningsgrad 2), %	12,50	12,40	13,50	10,62	11,04
Primärkapitalrelation 2), %	13,01	12,75	12,78	8,36	8,63

1) Kvarvarande verksamhet.

2) Basel II (med övergångsregler).

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkning
Mkr	2011	2010	2009	2008	2007
Räntor netto	15 541	13 828	15 069	13 171	11 603
Provisionsnetto	7 396	6 907	6 215	5 994	7 124
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 133	3 239	4 065	3 236	2 490
Övriga intäkter	5 591	3 346	6 466	6 346	5 702
Summa intäkter	31 661	27 320	31 815	28 747	26 919
Administrationskostnader	–14 479	–13 935	–12 117	–13 304	–12 589
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–4 884	–4 630	–5 125	–4 820	–4 847
Summa kostnader	–19 363	–18 565	–17 242	–18 124	–17 436
Resultat före kreditförluster	12 298	8 755	14 573	10 623	9 483
Kreditförluster, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–457 –759	–362 –442	–984 –1 222	–773 –121	–24 –106
Rörelseresultat	11 082	7 951	12 367	9 729	9 353
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning Skatter	–1 119 –2 112	–1 283 –3 095	–1 510 –3 231	–2 117 –1 106	–158 –904

Balansräkning

	2010	2009	2008	2007
				357 482
				637 138
616 716	459 379	419 267	501 023	511 800
53 003	62 940	67 951	89 667	52 899
1 788 850	1 536 328	1 595 916	1 708 500	1 559 319
				367 699
				412 499
839 355	733 044	595 032	731 958	685 178
15 069	33 766	35 236	48 445	34 995
96 353	89 271	88 268	64 295	58 948
1 788 850	1 536 328	1 595 916	1 708 500	1 559 319
	2011 245 796 873 335 229 428 608 645	250 568 763 441 195 408 484 839	376 223 732 475 386 530 490 850	349 073 768 737 410 105 453 697

Nyckeltal

	2011	2010	2009	2008	2007
Räntabilitet på eget kapital, %	11,6	5,4	10,6	19,0	18,7
K/I-tal	0,61	0,68	0,56	0,65	0,68
Kreditförlustnivå, %	0,04	0,04	0,10	0,08	0,00
Andel osäkra fordringar,brutto %	0,10	0,20	0,18	0,14	0,03
Kapitaltäckningsgrad 1), %	16,8	17,1	17,2	15,3	16,2
Primärkapitalrelation 1), %	16,0	16,0	14,8	9,9	10,2

1) Basel II (med övergångsregler).

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning:

Summa	38 193 082 281
Årets resultat	7 851 379 100
Balanserade vinstmedel	30 341 703 181
	Kronor

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning för verksamhetsåret 2011 beslutar att disponibla medel fördelas på följande sätt:

42 266 889 34 353 281 627
3 797 533 765
Kronor

Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av Moderbolagets och Koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en

rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 24 februari 2012

Marcus Wallenberg ordförande

Tuve Johannesson vice ordförande

Johan H Andresen Jr ledamot

Birgitta Kantola ledamot

Tomas Nicolin

ledamot

Signhild Arnegård Hansen ledamot

Göran Lilja ledamot utsedd av de anställda

Jesper Ovesen ledamot

Annika Falkengren verkställande direktör och koncernchef ledamot

Jacob Wallenberg vice ordförande

Urban Jansson ledamot

Cecilia Mårtensson ledamot utsedd av de anställda

Carl Wilhelm Ros

ledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org. nr 502032-9081

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16-150.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 24 Februari 2012 pricewaterhousecoopers ab

Peter Clemedtson auktoriserad revisor huvudansvarig

Kalender och fi nansiell information

De publikationer som listas här återfi nns också på www.sebgroup.se. Där fi nns ytterligare uppdaterad information om SEB tillgänglig. Viktiga datum för rapporter och händelser är:

Bokslutskommuniké för 2011	7 februari 2012
Årsredovisningen publicerad på www.sebgroup.se	7 mars 2012
Årsstämma	29 mars 2012
Kvartalsrapport januari – mars	24 april 2012
Kvartalsrapport januari – juni	16 juli 2012
Kvartalsrapport januari – september	25 oktober 2012
Bokslutskommuniké för 2012	31 januari 2013

Prenumeration på kvartalsrapporter i elektroniskt format kan beställas på www.sebgroup.se/ir.

Nya aktieägare erbjuds automatiskt en prenumeration på årsredovisningen eller årsöversikten. Ytterligare tryckta kopior av dessa rapporter kan beställas på www.sebgroup.se/ir.

Andra rapporter

Årsöversikt En kortversion av årsredovisningen.

Corporate Sustainability Report

En rapport om SEB:s arbete inom hållbarhetsområdet (på engelska).

Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3)

En rapport om kapitaltäckning och riskhantering i enlighet med myndighetskrav under Basel II, pelare 3 (på engelska).

Ƽ?Ǘ Ƽ ƺƺ °ǗƼǗ ȘȘȝȚȚȘșȚƽȘȚ

Årsstämma

Årsstämma hålls torsdagen den 29 mars 2012 klockan 14.00 i Konserthuset i Stockholm.

Kallelse till årsstämman samt agenda fi nns tillgängliga på SEB:s hemsida, www.sebgroup.se

Aktieägare som vill delta i stämman skall

• senast fredagen den 23 mars 2012 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken
• och senast fredagen den 23 mars 2012 anmäla sig skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, Årsstämman, Box 7832, SE-103 98 Stockholm, på telefon klockan 9.00–16.30 inom Sverige på 0771-23 18 18 och från utlandet på +46 771 23 18 18 eller via Internet på Bankens hemsida, www.sebgroup.se.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 1:75 kronor per aktie för 2011. Aktien handlas utan utdelning fredagen den 30 mars 2012. Tisdagen den 3 april 2012 är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen sändas ut av Euroclear Sweden AB tisdagen den 10 april 2012.

Huvudkontor

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm Telefon: +46 771 62 10 00 +46 8 22 19 00 (direktionsväxel)

Kontaktpersoner

Jan Erik Back

Koncernfi nanschef Telefon +46 8 22 19 00 E-mail: janerik.back@seb.se

Ulf Grunnesjö Chef för Investor Relations Telefon +46 8 763 85 01 E-mail: ulf.grunnesjo@seb.se

Viveka Hirdman-Ryrberg

Informationsdirektör Telefon +46 8 763 85 77 E-mail: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se

Malin Schenkenberg

Finansiell information Telephone +46 8 763 95 31 E-mail: malin.schenkenberg@seb.se

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081