SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i Sverige och de baltiska länderna rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på företagsoch investment banking utifrån ett fullservicekoncept mot företagskunder och institutioner. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att SEB finns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen. Koncernen har cirka 17 000 anställda.

Marknader

Intäkter

Geografisk fördelning, procent

1) Exklusive centraliserad treasuryverksamhet

Nyckeltal

Räntabilitet 1)

Genomsnitt för jämförbara banker 1) Kvarvarande verksamhet

Mål: Högst bland jämförbara banker

Nettoresultat Miljarder kronor

Primärkapitalrelation1)

Mål: Uthållig vinsttillväxt Mål: minst 7 procent t.o.m. 2008, därefter 10 procent tills Basel IIIreglementet analyserats.

1) 2006 Basel I. 2007–2010 Basel II utan övergångsregler.

Utdelning

Mål: 40 procent av vinst per aktie över en konjunkturcykel

1) En utdelning på kronor 1:50 per aktie föreslås för 2010, vilket motsvarar 49 procent i relation till vinst per aktie.

Filialer och representantkontor

SEB:s representation i världen

Peking Kiev Warszawa Shanghai New York Sao Paulo London Genève New Delhi Singapore Nice Luxemburg Moskva Hongkong

SEB:s kunder

Värdeskapande relationer är hörnstenarna i vår verksamhet. Ända sedan A O Wallenberg grundade SEB 1856 har vi tillhandahållit finansiella tjänster för att hjälpa våra kunder att uppnå sina finansiella mål.

2 600 Stora företag & institutioner

SEB är den ledande företags- och investment banken i Norden. Vi betjänar stora företag och institutioner, banker och kommersiella fastighetsföretag med traditionell företagsservice, trading- och kapitalmarknadstjänster samt internationella transaktionstjänster. SEB erbjuder också omfattande pensionsoch kapitalförvaltningslösningar för dessa kundgrupper.

400 000 Mindre och medelstora företag

SEB erbjuder mindre- och medelstora företag flera anpassade produkter, som ursprungligen utvecklades i samarbete med Bankens större företagskunder. Dessutom har vi ett stort antal tjänster som vänder sig särskilt till småföretag och entreprenörer.

4 000 000 Privatkunder

SEB förser cirka fyra miljoner privatpersoner med produkter och tjänster för att möta deras finansiella behov. Tjänsterna omfattar såväl vardagliga transaktioner som sparande, kapitalförvaltning och livförsäkring. Vi strävar efter att uppnå en ypperlig servicenivå och finns tillgängliga för våra kunder på telefon dygnet runt under årets alla dagar på mer än 20 språk.

Mötesplatser och kundkontakter 2010

Bankkontor 1)	375
Internationella filialer och representantkontor	20
Bankautomater 1) 2)	1 500
Internationella private banking kontor	12
Korttransaktioner	435 miljoner
Antal användare av SEB:s Internetbank 1)	3,4 miljoner
Antal besvarade telefonsamtal 1)	4,6 miljoner

Antal syndikerade lån i Norden 21 (värde 4,8 miljarder US-dollar) Antal nordiska aktierelaterade emissioner 32 (värde 4,8 miljarder euro) Antal förvärvsrelaterade transaktioner i Sverige 20 (värde 2,7 miljarder euro) Antal livförsäkringsmäklare 2 000

1) Exklusive Kontorsrörelsen i Tyskland. 2) Bankomater, maskiner för insättning, överföringar och valutaväxling etc.

SEB:s divisioner
	Intäkter	Rörelseresultat
Stora Företag & Institutioner – Affärsbanks- och investmentbanktjänster riktade till större företagskunder och institutioner i 17 länder, främst i Norden och Tyskland.	17 130 Mkr (20 052)	8 498 Mkr (11 428)
Kontorsrörelsen – Tjänster för privatpersoner och mindre och medelstora företag i Sverige samt kortverksamhet i Norden.	8 569 Mkr (9 034)	2 484 Mkr (2 891)
Kapitalförvaltning – Kapitalförvaltning och private banking-tjänster för institutionella företag och kapitalstarka privatpersoner. Har också ansvar för SEB:s fondverksamhet.	4 384 Mkr (3 646)	1 651 Mkr (1 142)
Liv – Livförsäkringsprodukter för privatpersoner och företag, främst i Norden och Baltikum.	4 539 Mkr (4 425)	2 202 Mkr (2 115)
Baltikum – Bank- och livförsäkringstjänster i Estland, Lettland och Litauen.	2 846 Mkr (3 794)	–121 Mkr (–10 363)

Innehåll

Detta är SEB	Omslagets insida
2010 i korthet	Omslagets insida
Styrelseordföranden har ordet	2
VD har ordet	3
Strategi	4
Marknad och konkurrens	6
Medarbetare i SEB	12
Hållbarhet	14
SEB-aktien	16
Förvaltningsberättelse	18
Finansiell koncernöversikt	18
Resultat och lönsamhet	18
Finansiell struktur	21
Divisioner	24
Stora Företag & Institutioner	24
Kontorsrörelsen	28
Kapitalförvaltning	32
Liv	34
Baltikum	36
Risk- och kapitalhantering	38
Bolagsstyrning inom SEB	55
Styrelse	64
Verkställande ledning	66
Rapport om ersättningar inom SEB	70
Finansiella rapporter	73
SEB-koncernen	74
Resultaträkning	74
Balansräkning	75
Förändringar i eget kapital	76
Kassaflödesanalys	77
Skandinaviska Enskilda Banken	78
Resultaträkning	78
Balansräkning	79
Förändringar i eget kapital	80
Kassaflödesanalys	81
Noter till resultaträkningen	91
Femårsöversikt	147
Definitioner Förslag till vinstdisposition	149 150
Revisionsberättelse	151

Adresser Omslagets baksida

2010 i korthet

Intäkter: 36 879 Mkr (41 575)
Resultat före kreditförluster: 12 928 Mkr (16 377)
Rörelseresultat: 11 105 Mkr (4 351)
Nettoresultat kvarvarande verksamhet: 8 584 Mkr (1 869)
Räntabilitet, kvarvarande verksamhet: 8,65 procent (1,89)
Vinst per aktie, kvarvarande verksamhet: 3,88 kronor (0,95)
Föreslagen utdelning: 1:50 kronor (1:00)
Kärnprimärkapitalrelation1): 12,2 procent (11,7)
Primärkapitalrelation1): 14,2 procent (13,9)

1) Basel II, utan övergångsregler

De viktigaste händelserna under året:

I juli tecknade SEB överenskommelse om att sälja sin kontorsrörelse i Tyskland till Banco Santander. Den långsiktiga finansiella påverkan är fördelaktig för SEB och avyttringen ger SEB möjlighet att koncentrera sig på sina styrkeområden i Tyskland. Försäljningen avslutades den 31 januari 2011.
SEB:s verksamhet i de baltiska länderna förbättrades kraftigt under året. För första gången sedan 2008 kunde SEB redovisa positiva rörelseresultat för sin verksamhet i Baltikum för tredje och fjärde kvartalen 2010.
Det nya regelverket Basel III, som reglerar kapital och likviditet i bankerna, fastställdes av Baselkommittén i december 2010. Regelverket träder i kraft med början 2013.

SEB:s finansiella information finns på www.sebgroup.se

Finansiell information under 2011
Bokslutskommuniké	4 februari	Delårsrapport januari–mars	3 maj
Årsredovisningen publiceras på Internet	28 februari	Delårsrapport januari–juni	14 juli
Årsstämma	24 mars	Delårsrapport januari–september	27 oktober
Kontaktpersoner
Jan Erik Back	Ulf Grunnesjö	Viveka Hirdman-Ryrberg	Malin Schenkenberg
Ekonomi- och finansdirektör	Chef för Investor Relations	Informationsdirektör	Financial Information Officer
Telefon +46822 19 00	Telefon +4687638501	Telefon +46 8 763 85 77	Telefon +46 8 763 95 31
E-mail: [email protected]	E-mail: [email protected]	E-mail: [email protected]	E-mail: [email protected]

Omslagsbild: Kätlin Kruusoja (från SEB) och Raul Kaljuraid (från Ferroline) i Ferrolines lokaler i Tallinn (läs mer i SEB:s Årsöversikt 2010, sid 20).

Den djupa finanskrisen hade en kraftig inverkan på ekonomierna runt om i världen. Norden påverkades också, men visade sig synnerligen motståndskraftigt. Nu tre år senare är det dags att summera och dra erfarenhet av en period med exceptionella marknadsvillkor.

På sidorna 2–3 ger Marcus Wallenberg, SEB:s styrelseordförande, och Annika Falkengren, SEB:s verkställande direktör och koncernchef, sin syn på det nya framväxande finansiella landskapet. De diskuterar också hur Banken kunnat stärka sin position under de senaste åren genom att prioritera stabilitet och relationen till kunderna.

När det nya regelverket nu slutförs är utmaningen att inte kringskära fi nansiella institutioner så mycket att de inte på ett adekvat sätt kan möta behoven i samhällsekonomin i stort.

Det har sagts många gånger under de senaste årens globala fi nansiella turbulens, men det förtjänar ändå att upprepas: till skillnad från andra typer av institutioner påverkar fallissemang i banksektorn inte bara kunder och aktieägare utan också en större krets av intressenter med resultatet att det fi nansiella systemet tappar i trovärdighet och försvagas. Detta skulle snabbt kunna spridas så att hela ekonomin försämras.

Stabilitet, förtroende och relationer

Banker utgör navet i kreditförmedlingsprocessen genom rollen som långivare, market maker, likviditetsförsörjare och betalningsförmedlare. Ett modernt samhälle skulle inte fungera utan fi nansiella institutioner. Detta betyder att fi nansiell stabilitet, förtroende och relationer är kritiska framgångsfaktorer.

Nytt regelverk

Under 2010 färdigställdes till stora delar det nya globala regelverket. Det är inriktat på högre krav på kapitalisering och fi nansiering, och under 2011 förväntar vi oss att de sista bitarna kommer på plats. Nya paneuropeiska myndigheter är i färd att etableras. Sammantaget

har kraven varit att skapa ett fi nansiellt system som är stabilare, mer genomlyst med bättre, global, tillsyn.

Ett bättre regelverk kan åstadkomma mycket, men kan inte i sig ensamt säkerställa ett sunt banksystem. Det är också en fråga om bättre intern styrning, riskhantering och företagskultur. Utmaningen är att inte kringskära fi nansiella institutioner så mycket att de inte på ett adekvat sätt kan möta behoven i samhällsekonomin.

Aff ärsverksamheterna i strategin

Som aktieägare i SEB kan vi se tillbaka på 2010 som året där aktiekursen steg med 27 procent, vilket speglar en positiv utveckling av den underliggande aff ärsverksamheten. Detta är ett resultat av en tydlig prioritering av kundrelationerna. Självklart spelade också stabiliseringen i de baltiska ekonomierna en stor roll. Ett fl ertal steg har tagits under året för att strategiskt anpassa aff ärsmixen och vår plattform som företagsbank. Den tyska kontorsrörelsen har sålts och tydliga initiativ för tillväxt i de nordiska och tyska företagssegmenten har framgångsrikt tagits.

Stark balansräkning

En annan huvudprioritet var att etablera en heltäckande syn på strukturen på SEB:s balansräkning och ta höjd för utvecklingen av myndighetskraven. Idag är bankens balansräkning stark med rejäla buff ertar som säkerställer bankens stabilitet och därmed att vi kan möta kundernas långsiktiga behov.

Å styrelsens vägnar vill jag uttrycka vår uppskattning av alla chefer och medarbetare som har visat ett sådant stort engagemang för banken. Deras insatser under de utmanande marknadsförhållandena visar att förtroende och relationer fortsätter att vara uthålliga värden i SEB.

Stockholm i februari 2011

Marcus Wallenberg Styrelsens ordförande

Vår position som Relationsbanken är starkare idag än innan de senare årens turbulens tack vare en tydlig prioritering av relationerna till våra kunder. Vi är övertygade om att vi har den önskade plattformen att växa från framöver.

Nu när vi har lämnat 2010 bakom oss är det dags att summera de tre senaste årens långa period av exceptionella marknadsförutsättningar och makroekonomiska utmaningar.

Under hela perioden har SEB:s prioriteringar och beslut inriktats på att trygga en långsiktig stabilitet i syfte att stödja våra kunder och fl ytta fram vår position som Relationsbanken.

Utsikterna för den globala ekonomin ser nu ljusare ut än under det mer sköra aff ärsklimat som präglade inledningen av det gångna året. För att summera 2010: SEB:s rörelseresultatet uppgick till 11,1 miljarder kronor. Kreditkvaliteten förbättrades betydligt. Kundernas aktivitet ökade. Och vi anpassade vår strategiska inriktning genom försäljningen av kontorsrörelsen i Tyskland.

Unika kundrelationer

SEB har en unik roll som fi nansiell partner när det gäller att stötta företag och institutioner. Vi vidtar löpande åtgärder för att ytterligare fördjupa relationerna till kunderna. Sedan den globala fi nansiella krisen började sommaren 2007 har SEB:s utlåning och kreditlöften till företag ökat med 127 miljarder kronor, eller 24 procent.

Kunderna har också bekräftat vår ledande position i Norden i en rad undersökningar som till exempel i Prosperas ranking av aktieanalyshus och relationsbanker. I Sverige utsågs SEB till årets aff ärsbank. Här har SEB också stärkt sin position bland mindre och medelstora företag och ökat marknadsandelen från 10 till 11 procent. I det mer positiva företagsklimatet var SEB nummer ett inom förvärvsrelaterade aff ärer i Sverige.

Ett brett sparerbjudande

SEB:s ambition är att erbjuda ett heltäckande sortiment av sparandeformer i fråga om placeringshorisont och riskprofi l baserat på individuella fi nansiella råd till våra kunder. Vår verksamhet på sparandeområdet inkluderar inlåning, kapitalförvaltning, fondförsäkring och private banking-erbjudanden.

Under det gångna året förtydligade vi vårt kunderbjudande på fondområdet genom att erbjuda såväl indexförvaltade som aktivt förvaltade fonder. Nyförsäljningen uppgick till 55 miljarder kronor, vilket bidrog till att förvaltat kapital var det högsta någonsin.

I linje med det framväxande nya fi nansiella landskapet blir inlåning allt viktigare. SEB:s tidsbundna inlåningskonto, Placeringskontot, drog till sig 25 miljarder kronor under 2010 till följd av att kunderna uppskattade den konkurrenskraftiga räntan.

Baltikum lönsamt igen

Verksamheten i Baltikum visade en markant förbättring och de minskade problemlånen ledde till att reserveringarna för kreditförluster minskade. Rörelseresultatet för de tre länderna var positivt mot slutet av året.

Under hela den djupa konjunkturnedgången har vi upprätthållit en aktiv och konservativ hållning för att säkerställa den fi nansiella stabiliteten, kvaliteten på tillgångarna och vårda de långsiktiga kundrelationerna. Vi har strävat efter lösningar som ger låntagarna möjlighet att bo kvar i sina hem. Vi är stolta över att SEB, trots en svår tid i regionen, rankas som den mest kundvänliga banken i Estland och som den mest respekterade banken i Lettland enligt oberoende källor.

Flexibilitet och motståndskraft

Vi fortsätter att värna om långsiktig stabilitet, vilket är ett kännetecken för SEB. Det ger oss fl exibilitet, motståndskraft och kapacitet att utöka vår kundaff är liksom att anpassa oss till nya regelverk i en miljö som fortfarande behöver hantera ett antal makroekonomiska utmaningar.

Bankverksamhet handlar om förtroende och måste därför präglas av förutsägbarhet och långsiktig kundorientering. Vi är stolta över att vi har en ambition att vara ledande inom varje område där vi är verksamma.

Vi är övertygade om att vi har den önskade plattformen att växa från framöver. Vår strategi är oförändrad. SEB är Relationsbanken. Med siktet inställt på våra kunder kommer vi att fortsätta att bygga den ledande företagsbanken i Norden, utöka vår företagsaff är i Tyskland och erbjuda fullservicebanktjänster i Sverige och de baltiska länderna.

Stockholm i februari 2011

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef

Strategi

SEB:s strategiska inriktning ligger fast: SEB skall vara Relationsbanken i sin del av världen, med ett ökat fokus på företagsmarknad och kapitalförvaltning i Norden och Tyskland, och samtidigt stärka sitt utbud av universalbankstjänster i Sverige och Baltikum.

för kunder med ambitioner.

Att hjälpa privatpersoner och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och fi nansiella medel.

Nyemissionen och den långsiktiga fi nansieringen under 2009 säkrade Bankens kapacitet att utöka sitt stöd under en tid av stora svårigheter för banksystemet. I de baltiska länderna fortsatte SEB:s strävan att hitta långsiktigt hållbara lösningar för såväl kunderna som för Banken.

1) Exklusive Kontorsrörelsen i Tyskland, som avyttrats per den 31 januari 2011 2) Fördelning av intäkter för Swedbank, Handelsbanken och Nordea, Danske Bank och DnB NOR. Enbart aff ärsområden.

Sedan SEB grundades i företagsamhetens tjänst för över 150 år sedan har Banken varit ett självklart val för stora företag och institutioner i Sverige och – i ökad grad – övriga Norden och Baltikum. Detta framgår klart inte bara av aff ärsmixen, som tydligt speglar inriktningen mot storföretag och institutionella kunder, utan även av det sätt på vilket verksamheten bedrivs och av de långsiktiga relationerna.

Genom att vara och uppfattas som Relationsbanken i regionen vill SEB fullfölja sin mission att hjälpa privatpersoner och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och fi nansiella medel och nå sin vision om att vara den mest betrodda partnern för kunder med ambitioner. I SEB kommer kunderna alltid först.

Ett starkt åtagande för långsiktiga relationer

Under de turbulenta senaste åren, karaktäriserade av såväl fi nanskris som en bräcklig världsekonomi, har SEB:s agerande styrts av ambitionen att ytterligare fördjupa relationen till kunderna. I den synnerligen osäkra miljön har SEB försett kunderna med fi nansiering, riskhanteringsprodukter och rådgivning även då marknaderna varit delvis stängda under krisens mest akuta faser. Banken har också utvecklat sparandeerbjudanden inom kapitalförvaltning, private banking och livförsäkring för att skydda kunderna mot kursfall.

Erfarenheten från tidigare år visar på fördelarna med en kontinuerlig utveckling mot att vara en sant kundcentrerad bank. Det är en följd av programmet "Road to Excellence" som startade 2006 med den ursprungliga uppgiften att öka samordningen av SEB-koncernens holdingbolagsliknande struktur genom ökad proaktivitet, produktivitet och eff ektivitet. Kunderna skall kunna möta hela SEB – Ett SEB – oavsett hur de väljer att göra aff ärer med Banken.

Inom ramen för "Road to Excellence" har ett koncerngemensamt program vid namn SEB Way etablerats. Genom att kartlägga och strömlinjeforma processer frigörs resurser som istället kan läggas på att öka aff ärsintensiteten med Bankens kunder. SEB Way är ett förhållningssätt och en arbetsmetodik som används inom alla delar av koncernen. Det har gett mätbara resultat för både försäljnings- och stödfunktioner och bidrar tydligt till en kultur av ständig förbättring.

Med ambitionen att vara Relationsbanken är det kundperspektivet som styr allt vad SEB gör. I SEB strävar vi efter att möta kundernas behov i alla situationer – såväl på kort som lång sikt. Det förutsätter att medarbetarna ges möjlighet att fatta rätt beslut för kunderna och SEB samt att alla håller fast vid den grundmurade tron på att kundlojalitet leder till långsiktig lönsamhet.

Motståndskraft och fl exibilitet

Den makroekonomiska återhämtningen är fortsatt skör, vilket kräver en stark och motståndskraftig grund, från vilken SEB kan driva sin strategiska inriktning. Att ha den nödvändiga fl exibiliteten för att kunna öka eller modifi era tillväxten när så är nödvändigt liksom att ha kapacitet och kraft att genomföra strategin fortsätter att vara de viktigaste framgångsfaktorerna.

SEB:s starka kapitalbas och fi nansiering, stabila marknadsposition och fördelaktiga konkurrensläge på den nordiska företagsmarknaden är faktorer som hjälper Banken att gripa de möjligheterna på marknaden i takt med att de dyker upp.

SEB:s geografi ska räckvidd

Bankens strategiska prioritet för de kommande åren är att ytterligare utöka sin aff ärsbanks- och kapitalförvaltningsverksamhet i Norden och Tyskland. I Sverige, Estland, Lettland och Litauen fortsätter SEB att utvidga sina universalbankstjänster. Inom livförsäkrings- och kortverksamheterna skall SEB växa även utanför Norden. Mot bakgrund av de senaste årens svårigheter i de baltiska länderna är det viktigt att betona SEB:s långsiktiga ambition i regionen.

Utgångsläget är starkt. I Sverige har SEB sin traditionella storföretagsbas, en marknadsledande position inom private banking och fondförsäkring och en växande verksamhet inom segmentet mindre och medelstora företag. Utanför Sverige strävar SEB efter att expandera på storföretagsmarknaden i Danmark, Finland och Norge. I Tyskland, där SEB varit en storföretagsbank i 35 år, strävar Banken efter att växa även inom det så kallade Mittelstand-segmentet. Under det gångna året har SEB ytterligare anpassat sin strategiska inriktning genom försäljningen av Bankens kontorsrörelse i Tyskland.

SEB:s expansion kommer huvudsakligen att ske organiskt, drivet av ökade marknadsandelar och ökad andel av kundernas aff ärer, utlåningsökning och ökad kundaktivitet. Expansionen balanseras av en fortsatt solid riskhantering och grundlig riskanalys.

Eftersom såväl nordiska och baltiska som tyska företag är så exportorienterade har SEB alltid värnat om att vara en fi nansiell partner också när kundföretagen expanderat internationellt. Stödet består av strategiska etableringar och kompletteras med strategiska allianser med regionalt ledande aktörer. SEB har därför etablerat en rad fi lialkontor runt om i världen där kundföretagen gör aff ärer. Denna strategi har varit framgångsrik genom åren. De senaste tillskotten i SEB:s internationella nätverk är öppnandet av en fi lial i Hongkong och utvecklingen av fi lialen i Shanghai.

SEB:s expansionsplaner

Mer nordisk

Växa som aff ärsbank i Danmark, Finland, Norge och Sverige

Mer företagsinriktad

Växa på storföretagsmarknaden i Norden och på marknaden för medelstora företag i Tyskland

Mer organisk

Växa organiskt genom ökade marknads andelar och en ökad andel av kundernas aff ärer

Marknad och konkurrens

Världsekonomin fortsatte att förbättras under 2010, om än i försiktig takt och ojämnt fördelat. Den offentliga skuldbördan fortsatte att öka och de finanspolitiska riskerna var alltjämt höga trots räddningspaketen för Grekland och Irland. Ekonomierna i Norden var mer stabila än i andra delar av Europa och läget i Baltikum förbättrades avsevärt.

Under 2010 flyttade SEB fram sina positioner ytterligare inom storföretagstjänster och investment banking på de nordiska marknaderna.

Trots allvarliga globala utmaningar ledde återhämtningen i Norden och Baltikum till positiva effekter för SEB:s hemmamarknader under 2010. Den interna devalveringen i de baltiska länderna tycks ha varit framgångsrik, medan frånvaron av stora obalanser stöttat framför allt Sverige, Norge och Tyskland.

SEB är en relationsbank med stark inriktning på storföretagsmarknaden, vilket också avspeglas i Bankens position på sina hemmamarknader. När det gäller segmentet stora företag och finansiella institutioner verkar SEB traditionellt i hård konkurrens, inte bara med andra stora nordiska banker och nischaktörer utan även med internationella finanskoncerner. Under 2010 var dock ett antal av de internationella bankerna ännu inte tillbaka i samma utsträckning som tidigare till följd av den globala finanskrisen. På marknaden för mindre och medelstora företag liksom på privatmarknaden består konkurrenterna främst av regionala och lokala banker samt nischaktörer.

Sverige

Sverige är SEB:s enskilt största marknad med 166 000 företagskunder, 1,6 miljoner privatkunder och 161 kontor. 2010 svarade Sverige för 56 procent av Bankens intäkter.

SEB har den ledande positionen bland storföretag, finansiella institutioner och private bankingkunder, med höga marknadsandelar inom valutahandel, aktiehandel, cash management, kapitalförvaltning, fondförsäkring och kort. 2010 var SEB återigen den största mäklaren, inte bara på Stockholmsbörsen, utan även på de nordiska och baltiska börserna. SEB är den största valutabanken i världen när det gäller handel i svenska

kronor och den enda nordiska bank bland de 20 största för valutahandel på företagsmarknaden totalt. Under 2010 utsågs SEB också till bästa bank för såväl aktieanalys som valutahandel av Prospera. SEB var också nummer ett i Sverige och nummer två i Norden i fråga om antal förvärvsrelaterade transaktioner under 2010.

När det gäller hushållens totala sparande (exklusive direktägda aktier) var koncernen den näst största aktören 2010 med en andel på 12,4 procent (september 2010). Även i fråga om in- och utlåning på den svenska företagsmarknaden är SEB näst störst (för marknadsandelar se tabell på sid 8).

SEB var det näst största livförsäkringsbolaget i Sverige mätt i premieinkomster med en marknadsandel på 10,3 procent 2010. När det gäller fondförsäkring var SEB fortsatt störst, med en marknadsandel på 24,9 procent 2010.

Medan SEB var fortsatt topprankad bland stora företag och finansiella institutioner liksom bland private banking-kunder låg kundnöjdheten under genomsnittet bland Kontorsrörelsens kunder i Sverige.

Övriga Norden

I Danmark, Norge och Finland är SEB:s verksamhet koncentrerad till koncernens traditionella styrkeområden, det vill säga traditionella affärsbankstjänster, investment banking och kapitalförvaltning. SEB har även en stark ställning inom fondförsäkringar i Danmark och kortverksamhet (Eurocard, Diners Club och MasterCard) i samtliga nordiska länder. SEB har totalt cirka 600 000 kunder i Danmark, Norge och Finland.

	Sverige		Danmark
Makroekonomisk utveckling	• Starkaste tillväxten i västvärlden under 2010 till följd av starka fundamenta – BNP 2010 (prognos) +5,7 procent – BNP 2011 (prognos) +4,5 procent		• Återhämtning delvis till följd av förbättrad konkurrenskraft – BNP 2010 (prognos) – BNP 2011 (prognos)	+2,3 procent +2,6 procent
Kunderbjudanden	banking och fondförsäkring	• Universalbank med särskilt stark ställning inom företags- och investment banking, private		• Företags- och investment banking, livförsäkring, kapitalförvaltning och kortverksamhet
Konkurrens	• Alla större nordiska banker, lokala nischaktörer, livförsäkringsbolag och internationella investmentbanker		• Alla större nordiska banker, livförsäkringsbolag och internationella investmentbanker
Intäkter, Mkr	• 20 618 (23 096)
Rörelseresultat, Mkr	• 5 993 (6 760)		• 1 298 (1 412)

Förvaltat kapital, Norden Miljarder kronor SEB är den näst största kapitalförvaltaren i Norden. 2010 2009 Marknadsandelar, nordiska och baltiska börser, jan–dec, procent 10 8 6 4 2 0 Deutsche Bank Credit Suisse 2 000 1 600 1 200 800 400 0 SEB DnB NOR SHB Nordea Danske Bank Swedbank

Ledande aktiemäklare

Danmark

SEB har en ledande ställning när det gäller alla viktiga aktie- och kapitalmarknadsrelaterade produkter samt rådgivning. Under 2010 utsågs SEB till bästa valutahandelsbank i Danmark av tidskriften Global Finance. SEB Enskilda rankades som nummer ett inom aktieanalys i den prestigefyllda danska Investor Relations Association Award och – för fjärde året i rad – som nummer ett inom företagsrådgivning av Prospera. Under året har SEB också sett de första resultaten av tillväxtsatsningen på företagsmarknaden i form av ett kraftigt inflöde av nya företagskunder och utökade affärer med befintliga kunder.

SEB Pension är Danmarks fjärde största privata livförsäkringsbolag med förvaltade tillgångar på 91,4 miljarder kronor. Till följd av en kraftig ökning av engångsbetalda försäkringar steg den totala premieintäkten under 2010.

SEB:s kortverksamhet behöll sin ledande ställning på såväl företagsmarknaden som på marknaden för profilerade kort.

Med 155 miljarder kronor i förvaltat kapital är SEB Kapitalförvaltning en av de största aktörerna på den danska marknaden. Under 2010 ökade SEB:s basprovisioner kraftigt till följd av återhämtningen på de finansiella marknaderna i kombination med en stark nettoförsäljning. Försäljningen till välbärgade privatpersoner var rekordhög, vilket visar att SEB nu bygger upp en stark affär inom private banking-segmentet.

Norge

I Norge fortsatte SEB att attrahera nya kunder och verksamheten utvecklades planenligt, om än på en något lägre nivå än under det exceptionella året 2009. Banken bekräftade sin marknadsposition som en av de tre högst rankade bankerna för stora och medelstora företag och fortsatte att öka sin marknadsandel i segmentet stora företag, där SEB:s utlåning steg påtagligt. SEB behöll sin position som toppleverantör av valutahandelstjänster till norska kunder och rankades som nummer ett bland mer krävande kunder, enligt Prosperas årliga undersökning för 2010.

SEB säkrade sin marknadsledande position inom företagsrådgivning och aktiehandel och var en av två ledande aktörerna på Oslobörsen. För femte året i rad rankades SEB som etta på aktieanalys av privata och institutionella kunder på den norska marknaden i Prosperas kundmarknadsundersökning för 2010.

SEB behöll sin ställning som ledande kortleverantör på företagsmarknaden.

Private Banking i Norge fortsatte att utöka sin kundbas och förvaltade kapital.

Finland

SEB fortsatte att stärka sin företags- och investmentbankverksamhet i Finland. Tillväxten kom huvudsakligen från befintliga kunder. SEB fortsatte sin omvandling från att vara en avancerad produktleverantör till att vara en långsiktig nära relationsbank på den finska marknaden. Tillväxtområdena omfattar trading and capital markets, projekt- och exportfinansiering, kommersi-

	Norge		Finland
Makroekonomisk utveckling	• Modest ökning under 2010 på grund av svag privatkonsumtion och export – BNP 2010 (prognos) – BNP 2011 (prognos)	+0,1 procent +2,7 procent	• Snabbt omslag i exporten och starkare konsumtion efter en svag start på året – BNP 2010 (prognos) – BNP 2011 (prognos)	+3,0 procent +3,5 procent
Kunderbjudanden	• Företags- och investment banking, kapitalförvalt ning och kortverksamhet		• Företags- och investment banking, kapitalförvalt ning och kortverksamhet
Konkurrens	• Alla större nordiska banker och internationella investmentbanker		• Alla större nordiska banker och internationella investmentbanker
Intäkter, Mkr	• 2 845 (3 649)		• 1 272 (1 193)
Rörelseresultat, Mkr	• 1 387 (2 125)		• 664 (592)

Marknadsandelar
Procent	2010	2009	2008
Inlåning från allmänheten
Sverige	15,8	15,7	16,6
inlåning från hushåll	11,7	11,6	11,7
inlåning från företag	22,8	22,4	23,8
Estland 1)	20,4	20,7	24,2
Lettland 1)	15,8	18,5	19,9
Litauen	21,8	24,5	27,6
Utlåning till allmänheten
Sverige	12,5	11,8	12,1
utlåning till hushåll	12,1	11,9	11,7
utlåning till företag	13,0	11,6	12,7
Estland 2)	23,4	23.8	24,1
Lettland 2)	14,8	14,8	14,4
Litauen 2)	28,3	29,3	29,7
Nyteckning fonder
Sverige	6,6	9,7	N.a. 3)
Total volym fonder 4)
Sverige	15,0	17,3	19,5
Finland	5,8	7,5	10,0
Tyskland 5)	8,9	8,4	8,5
Fondförsäkring
Sverige	24,9	25,9	27,5
Livförsäkring, premieinkomster
Sverige	10,3	11,3	12,5
Danmark	N.a.	10,9	9,2
Börshandel
Stockholm	11,1	11,1	12,3
Oslo	7,7	8,9	8,1
Helsingfors	8,3	7,7	4,4
Köpenhamn	7,5	8,1	7,9

1) I Lettland endast inlåning från bosatta, i Estland exkl. finansiella institutioner.

2) Total utlåning (exkl. leasing; i Estland även exkl. finansiella institutioner).

3) Under 2008 var nyinlåningen i fonder negativ

4) Exklusive externa fonder

5) Fastighetsfonder

Källor: SCB, Commercial Bank Associations i Lettland och Litauen, Bank of Estonia, Försäkringsförbundet, OMX etc

ella fastigheter, cash management, depåförvaltningstjänster och investment banking. För tredje året i rad utsågs SEB till bästa mäklarhus av Prospera. För första gången var SEB också nummer ett inom rådgivning i samband med valutahandel, enligt Prospera.

SEB Gyllenberg intar en topposition som institutionell kapitalförvaltare och är en av de ledande inom private banking i Finland.

SEB:s kortverksamhet förbättrades jämfört med föregående år, främst till följd av aktiviteter i samarbete med övriga divisioner i Finland och interna effektivitetsåtgärder.

Baltikum

SEB:s baltiska universalbanksverksamhet omfattar ett nätverk av 154 kontor som betjänar 2,2 miljoner privatkunder och 175 000 företag.

Under 2010 började de baltiska ekonomierna en gradvis, exportledd återhämtning. Efter de depressionslika BNP-fallen på 14–18 procent under 2009 återtog de tre ekonomierna en positiv tillväxt – Estland och Litauen under andra kvartalet, Lettland under det tredje – mätt på årsbasis. Vändningen berodde delvis på en konkurrenskraftig export – med stöd av två års hårda finanspolitiska åtgärder, det vill säga interna devalveringar. Budgetåtstramningarna fortsatte planenligt och Estland fick klartecken för att införa euron 2011. Allt detta bidrog till ett kraftigt ökat förtroende i de baltiska länderna med sina fasta växelkurser. Arbetslösheten kulminerade under första halvåret 2010, men ligger kvar på höga nivåer och de strukturella problemen på arbetsmarknaden är utmanande. Mot slutet av 2010 började den inhemska efterfrågan visa en viss förbättring.

SEB:s volymer stabiliserades för både in- och utlåning. SEB fortsatte att vinna utmärkelser, bland annat som bästa investmentbank i regionen. SEB har i ökande grad inriktat sig på produkter och tjänster med större mervärde för kunden, inte minst inom sparandeområdet, där SEB:s marknadsandelar generellt sett är höga.

En översikt av SEB:s verksamhet i de baltiska länderna från starten 1998 återfinns på sidorna 10–11.

Estland

SEB är den näst största banken i Estland med en marknadsandel på 23 procent av utlåningen och en stark position inom kapitalförvaltning och på livförsäkringsmarknaden.

	Estland		Lettland
Makroekonomisk utveckling	• Exportledd uppgång under 2010, medlemskap i eurozonen 2011 ökade förtroendet		• Ekonomin vände uppåt
	– BNP 2010 (utfall)	+3,1 procent	– BNP 2010 (utfall)	-0,2 procent
	– BNP 2011 (prognos)	+4,5 procent	– BNP 2011 (prognos)	+4,0 procent
Kunderbjudanden	• Universalbank		• Universalbank
Konkurrens	• Alla större nordiska och baltiska banker		• Alla större nordiska och baltiska banker
Intäkter, Mkr	• 1 187 (1 420)		• 1 066 (1 669)
Rörelseresultat, Mkr	• 469 (–850)		• 99 (–2 225)

SEB:s viktigaste utmärkelser under 2010

SEB:s prestationer inom olika områden bedöms och rankas av ett antal företag och tidskrifter. De viktigaste undersökningarna görs av marknadsundersökningsföretagen Greenwich Associates, som har strikta regler när det gäller extern vidarerapportering, och TNS Sifo Prospera.

Område	Organisation / tidskrift etc
Bästa relationsbanken i Sverige	Prospera
Investment banking
Bästa aktiemäklare i Norden	Prospera
Årets fi nansiella rådgivare i Norden	Financial Times och Mergermarket
Aff ärsbankstjänster
Årets aff ärsbank i Sverige	Finansbarometern
Bästa bank för cash management i Norden och Baltikum	Euromoney
Bästa bank för fastighetsaff ärer i Norden och Baltikum	Euromoney
Bästa bank för handelsfi nansiering i Västeuropa	Trade & Forfaiting Revue
Nummer 1 inom valutahandel i Norden	Prospera och Global Finance Magazine
Private Banking
Bäst inom Private Banking i Norden	The Banker och Professional Wealth Management

Under 2010 röstades SEB fram som det mest kundvänliga företaget inom den estniska fi nanssektorn och rankades som nummer ett i Estonian Service Index Survey (av EMOR).

Lettland

SEB är den näst största banken i Lettland med en marknadsandel på 15 procent av utlåningen och en stark position inom kapitalförvaltning och livförsäkring. Under 2010 utsågs SEB till Bästa Bank i Lettland av tidskriften Euromoney och rankades som nummer 1 i fråga om företagens anseende av TNS TRIM.

Litauen

SEB är den största banken i Litauen och har en ledande ställning bland storföretagen med bland annat mycket höga andelar inom handelsfi nansiering. SEB:s marknadsandel av utlåningen i landet uppgick till 28 procent under 2010.

Under 2010 utsågs SEB till den mest attraktiva arbetsgivaren och den bästa internetbanken i Litauen.

Tyskland

SEB fortsatte att expandera sin aff ärs- och investmentbankverksamhet. Under året rekryterades ett antal nyckelpersoner för att ytterligare stärka kundrelationerna. Produktsortimentet utökades genom etableringen av ett lokalt corporate fi nance-team. SEB:s starka ställning på den tyska kommersiella fastighetsmarknaden bekräftades av att Banken för andra året i rad rankades som näst bästa bank för fastighetsaff ärer i Tyskland av Euromoney.

Kapitalförvaltnings tre tyska fastighetsfonder hade sammanlagt en marknadsandel på 8,9 procent, vilket motsvarade en fj ärde plats i Tyskland totalt.

Under 2010 inleddes avyttringen av SEB:s tyska kontorsrörelse till Banco Santander, som avslutades den 31 januari 2011.

Övriga internationella etableringar

SEB är etablerad på strategiskt viktiga platser i fi nansiella centra som London, New York, Singapore och Shanghai för att kunna betjäna sina internationellt verksamma företagskunder.

Nordiska private banking-kunder bosatta utomlands kan utnyttja dessa kontor, men betjänas även via private bankingkontor i exempelvis Luxemburg, Genève och Singapore.

I Ukraina är utsikterna alltjämt osäkra och SEB:s verksamhet i landet är fortsatt begränsad. I Ryssland stöder SEB främst nordiska företagskunder.

	Litauen		Tyskland
Makroekonomisk utveckling	• Exportledd återhämtning under 2010		• Stark återhämtning under 2010 med hjälp av export och investeringar
	– BNP 2010 (utfall) – BNP 2011 (prognos)	+1,3 procent +4,0 procent	– BNP 2010 (utfall) – BNP 2011 (prognos)	+3,6 procent +3,1 procent
Kunderbjudanden	• Universalbank			• Företags- och investment banking, kommersiell fastighetsfi nansiering och kapitalförvaltning
Konkurrens		• Alla större nordiska och baltiska banker		• Större tyska banker och internationella
Intäkter, Mkr	• 1 380 (1 681)
Rörelseresultat, Mkr	• –112 (–5 207)

SEB:s baltiska erfarenheter

SEB har ett starkt åtagande gentemot de baltiska länderna. Baltikum har inte bara kulturella och historiska band med Sverige utan utgör också i ökande grad en integrerad del av de nordiska ekonomierna. När Baltikum drabbades hårt av recessionen under 2008 och 2009 behöll SEB sin långsiktiga syn på kunder, marknader och anställda. De fördjupade relationerna bildar en viktig plattform för den ekonomiska återhämtning i regionen som startade under 2010.

Långsiktigt åtagande

SEB har varit representerat i Baltikum sedan 1998, då den förvärvade en bank i vart och ett av de tre länderna - Estland, Lettland och Litauen. Förvärven gjordes efter en strategisk bedömning av dessa länder med starka kulturella och historiska band till Sverige. Vid denna tidpunkt såg SEB potentialen i att spela en viktig roll i samhällsuppbyggnad och infrastruktur. Tillväxten var hög.

Den snabba ekonomiska tillväxten med tvåsiffriga BNP-tal fram till 2005-2006 fick negativa effekter. I februari 2006 var SEB den första bank som gick ut och varnade för överhettning i regionen och vidtog också en rad åtgärder för att begränsa utlåningstillväxten, både för att skydda Bankens egen balansräkning och för att bidra till en mer balanserad ekonomisk utveckling i området.

SEB allokerade mer kapital till följd av den ökade risknivån och prioriterade avkastning framför volymtillväxt. Banken införde också ett lånetak och skärpte sin kreditpolicy, framför allt avseende kommersiella fastigheter.

Genom dessa åtgärder minskade SEB avsiktligt sina marknadsandelar. En enskild aktörs agerande kan dock inte kyla av en överhettad ekonomi. Med facit i hand var SEB:s åtgärder inte tillräckliga och borde ha vidtagits tidigare.

Djup recession

Efter den enorma press som det internationella finansiella systemet utsattes för efter sammanbrottet i Lehman Brothers hösten 2008 ersattes den nödvändiga avkylningen av en mycket djup recession. BNP föll med mellan 14 och 18 procent och den inhemska efterfrågan sjönk med 30 procent till följd av de

omfattande finanspolitiska åtstramningarna som infördes för att bromsa de stora budgetunderskotten. En fast beslutsamhet hos alla inblandade regeringar, centralbanker och övervakande myndigheter i kombination med starkt stöd från Sverige och det internationella samhället hjälpte dock till att stabilisera situationen under andra halvåret 2009. Under 2010 har en bredare återhämtning kunnat skönjas i området.

En proaktiv och konservativ hållning

Under hela den allvarliga krisen i de baltiska länderna har SEB behållit en proaktiv och konservativ hållning för att skydda tillgångarnas kvalitet och de långsiktiga kundrelationerna. SEB:s inställning är att workout-aktiviteterna skall genomföras i nära samarbete med kunderna för att finna en gemensam grund för att klara sig igenom en besvärlig situation. På så sätt stärks de långsiktiga relationerna. SEB stöttar dessutom de baltiska samhällena genom sociala aktiviteter.

Genomförda aktiviteter

Redan 2007 byggde SEB upp en särskild enhet för problemengagemang, med som mest 200 personer verksamma i eller fokuserade på Baltikum. SEB har också bildat separata fastighetsbolag – en viktig läxa från den förra svenska finanskrisen – för att på ett professionellt sätt hantera återtagna tillgångar i avvaktan på att efterfrågan på dem skall stiga på marknaden och i överensstämmelse med aktieägarnas intresse. I början av 2009 skrevs bankens goodwill på de baltiska länderna ned med cirka 2,3 miljarder kronor. SEB har således inte någon kvarvarande goodwill i sin baltiska verksamhet.

Tidigt under krisen i Baltikum beslutade SEB sig för att hitta

SEB:s utlåning i Baltikum jämfört med total utlåning på marknaden 1)

lösningar som skulle göra det möjligt för låntagarna att bo kvar i sina hem. Lösningarna omfattade exempelvis amorteringsfrihet eller kapitalisering av delar av räntebetalningarna. Trots det svåra läget betalar 90 procent av samtliga bolånekunder på sina lån.

En annan workout-strategi gäller för leasingportföljerna, som växte mycket snabbt under tidigare år. SEB har byggt upp en distributionskapacitet av återtagna fordon via både inhemska och internationella försäljningskanaler för att undvika en lageruppbyggnad av fordon, vars värde skulle sjunka med tiden. 94 procent av alla leasade tillgångar har omstrukturerats framgångsrikt.

Minskade problemlån 2010

De baltiska ekonomierna stabiliserades och visade en positiv tillväxt under 2010, om än från en mycket låg nivå.

SEB:s volymer av problemlån började sjunka i alla de tre länderna och uppgick till 15,9 miljarder kronor vid utgången av året. Som en följd av detta sjönk SEB:s reserveringar för kreditförluster kraftigt under året och under de sista kvartalen var det möjligt att göra nettoåterföringar. Rörelseresultatet för de tre länderna under tredje och fjärde kvartalen var positivt för första gången sedan 2008.

Kvalitet och sammansättning av kreditportföljen

Till följd av fortgående amorteringar, ett långsamt inflöde av nyutlåning och valutakursförändringar minskade SEB:s kreditportfölj i Estland, Lettland och Litauen med 21 procent till 128,3 miljarder kronor (8 procent av Bankens totala portfölj). Lån till företag svarade för 40 procent, fastighetslån till 18 procent och hushåll för 39 procent.

Vid utgången av 2010 uppgick reserver för individuellt värderade lånefordringar till 7,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en total reserveringsgrad på 66 procent. Endast en begränsad del av reserveringarna har använts för bortskrivningar.

SEB i framtiden

Mot bakgrund av de svårigheter som de baltiska länderna upplevt under senare år är det viktigt att betona SEB:s långsiktiga ambition att bli kundernas huvudbank i regionen. SEB:s verksamhet i Baltikum är starkare i dag än före krisen. Som exempel kan nämnas att SEB utsågs till den bästa arbetsgivaren i Litauen under 2010 och att Banken är det näst mest kundinriktade företaget i Estland oavsett bransch.

Under den turbulenta perioden har SEB ändå sett över den nuvarande organisationen för att vara väl förberedd för tiden efter krisen med en förväntad förnyad efterfrågan på krediter och annan finansiell service. Bland annat har ledningen investerat i ökad kunskapsnivå hos de anställda samt sett över och infört policies, processer och produktutveckling.

SEB anser att den ursprungliga bedömningen av de baltiska länderna som långsiktigt lönsamma för Banken fortfarande är giltig och betraktar Baltikum som en del av sin hemmamarknad. Bankens konservativa och relationsorienterade hållning i kombination med en stark balansräkning ger motståndskraft och flexibilitet när det gäller att stötta Baltikum och SEB:s kunder under den fortsatta ekonomiska utvecklingen.

Medarbetare i SEB

Kunniga och engagerade medarbetare som sätter kunden främst är en framgångsfaktor för SEB, vars kultur kännetecknas av samarbete, professionalism och ständiga förbättringar. Genom ett stödjande och kommunikativt ledarskap uppmuntras medarbetare att ta stort ansvar för sin egen utveckling. SEB arbetar för att banken skall vara en arbetsplats som attraherar talangfulla medarbetare.

Relationer mellan människor är helt avgörande för SEB:s affär, vilket genomsyrar hela verksamheten. SEB bygger långa och givande relationer med både kunder och aktieägare, och vill skapa möjligheter för kreativa och effektiva samarbeten med arbetare emellan. På SEB är det en självklarhet att agera professionellt och engagerat, och att möta kunder och kolleger med respekt.

Kundens bästa sätts alltid främst. Genom att vara lyhörda och ha gedigna kunskaper om bankens tjänster, hjälper SEB:s medarbetare kunderna att förverkliga sina ambitioner. Styrkor hos medarbetare och chefer tas tillvara och utvecklas, och på så sätt skapas förtroende och lojalitet hos kunderna.

En attraktiv arbetsplats

SEB arbetar strategiskt med att identifiera och attrahera de medarbetare som behövs för bankens långsiktiga utveckling. Bland unga yrkesverksamma ekonomer i Sverige är SEB sedan flera år den mest attraktiva arbetsgivaren bland bankerna, och 2010 rankades SEB på sjätte plats bland Sveriges mest attraktiva företag, oavsett bransch. Också i Baltikum rankas SEB som en av de mest attraktiva arbetsgivarna. En framgångsfaktor för att nå unga studenter och yrkesverksamma är att verka på nya arenor. Därför finns SEB från 2010 bland annat på Facebook och Careerbook.

För unga studerande och akademiker finns flera vägar in i SEB. Det globala Trainee-programmet ger unika möjligheter till bred och grundlig förståelse av koncernens verksamhet. Aspirantprogrammet erbjuder unga med gymnasiekompetens möjlighet att arbeta på ett av SEB:s kontor. IT Young Professional Programme riktar sig till nyutexaminerade civilingenjörer och systemvetare. På storföretagsdivisionen Merchant Banking, ger MB Summer Internship talangfulla studenter möjlighet att under tio intensiva veckor arbeta inom finansområdet.

Stora utvecklingsmöjligheter

SEB har en stark tro på att alla människor vill och kan utvecklas i sitt arbete, och att medarbetares ökade kunskaper och insikter långsiktigt stärker bankens affär. Därför finns ett stort utbud av utbildningar och andra utvecklingsmöjligheter för både generalister, specialister och chefer. Alla medarbetare förväntas ta ett väsentligt ansvar för det egna arbetet, sin individuella utveckling och karriär samt att agera i enlighet med bankens gemensamma värderingar och uppförandekoder. Medarbetare och chef har under året samtal för att gemensamt sätta individuella mål, formulera en utvecklingsplan, samt tydliggöra kopplingen mellan dessa och SEB:s vision, strategi och mål. Planen följs därefter upp regelbundet för att säkerställa att utvecklingsaktiviteterna bidrar till att nå de uppsatta målen. Denna dialog

lägger också grunden för kompetensutvecklingen, samt för kort- och långsiktig karriärplanering.

Att ta tillvara och utveckla talanger och ledare

Att långsiktigt planera för framtida kompetensbehov är en naturlig del av affärsplaneringen. Rätt person på rätt plats vid rätt tid är av yttersta vikt för SEB. Ett aktivt arbete sker löpande för att identifiera och utveckla medarbetare som bedöms vara särskilt talangfulla och ha förutsättningar att ta ett större ansvar. SEB:s talangpool lägger grunden för bankens framtida ledarförsörjning.

SEB lägger stor vikt vid ett föredömligt ledarskap, och vill skapa ledare som i sin roll både tar ett långsiktigt affärsansvar och leder sina medarbetare att utveckla sina möjligheter fullt ut. Flera ledarskapsprogram finns idag för chefer på olika nivåer. Programmen fokuserar på kommunikativt ledarskap, ökad samverkan över gränser och på att leda förändring. De bygger också på deltagarnas egna affärsutmaningar, samt på starkt engagemang och interaktivitet. Under 2010 har närmare 500 chefer följt något av SEB:s ledarutvecklingsprogram. En koncerngemensam plattform för utveckling av ledningsgrupper har vidareutvecklats under året.

Ersättningssystem

SEB har en tydlig ersättningspolicy. Den främjar en intern kultur som långsiktigt gynnar kunderna, och därmed över tid ger bankens aktieägare god avkastning. SEB tror på att uppmuntra goda prestationer, rätt beteende och balanserat risktagande i linje med kundernas och aktieägarnas förväntningar. Ersättningsstrukturen är byggd för att uppmuntra såväl kortsiktiga

Utbildningsnivå Procent 2010 2009 Universitet > 3 år 46 (44) Universitet 3 år 10 (10) Gymnasial 30 (31) Förgymnasial 7 (8) Övrigt/ospecifierad 7 (7)

resultat som långsiktiga strategiska beslut. Den skall också stärka en sund riskhantering och baseras på ett resultat som tar hänsyn till kostnaden för kapital och likviditet. Ersättningens utformning och storlek bygger på affärslogik, marknadspraxis, konkurrenssituation och medarbetarens kompetens.

SEB:s ersättningssystem skall medverka till att attrahera, behålla och motivera medarbetare med rätt kompetens, vilket bidrar till bankens långsiktiga framgång. SEB arbetar aktivt för jämställda löner mellan män och kvinnor och utvärderar löpande effekterna av ersättningsstrukturen och dess konkurrenskraft.

Mer information om SEB:s ersättningsprinciper återfinns på sid 70–72.

Mångfald och jämställdhet

Att ha tillgång till rätt kompetens är avgörande för SEB, och med en diversifierad personalstyrka ökar förmågan att kunna erbjuda tjänster som uppfyller olika kunders behov. SEB:s ambition är att alla medarbetare skall ha samma möjligheter att utvecklas och göra karriär, oberoende av kön, etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning eller religion.

SEB arbetar aktivt för att identifiera, utveckla och uppmuntra kvinnor till högre befattningar. Vid alla chefstillsättningar på

Medarbetarstatistik

	2010	2009	2008
Antal anställda i medeltal	20 717	21 640 22 311
Sverige	8 545	8 700	8 884
Tyskland1)	3 396	3 582	3 623
Baltikum	5 307	5 572	5 764
Personalomsättning, %	10,9	11,0	13,8
Sjukfrånvaro, % (Sverige)	2,7	3,0	3,5

1) Cirka 1 400 efter försäljningen av den tyska kontorsrörelsen

Utmärkelser för SEB som arbetsgivare

Utmärkelse	Rank	Utnämnd av
Bästa arbetsgivare bland svenska banker, Karriärbarometern, Sverige	1	Universum
Bästa arbetsgivare i Sverige totalt, Företagsbarometern Mest attraktiva arbetsgivaren i Litauen	6 1	Universum Verslo Žinios

senior nivå skall det exempelvis alltid finnas minst en kvinnlig kandidat. I de interna chefsutvecklingsprogrammen är målet alltid att minst en tredjedel av deltagarna är kvinnor.

Långsiktigt mål är att båda könen skall vara jämnt representerade i varje nivå i organisationen. Mångfald beaktas även när medarbetare nomineras till chefs- och ledarutbildningar.

En sund arbetsplats

SEB tror på att balans mellan arbete och privatliv är en förutsättning för medarbetare att vilja och kunna bidra fullt ut i arbetet. Banken erbjuder en rad olika lösningar för att uppnå detta. De är anpassade efter lokala förutsättningar och omfattar till exempel hem- och familjeservice för anställda med barn, föräldraförsäkring, friskvårdsbidrag och företagshälsovård.

I samarbete med företagshälsovården erbjuds såväl riktade som öppna kurser i frågor som berör "Balans i Livet" och självkännedom samt personlig coachning. SEB strävar också efter att ha en nära dialog och karriärplanering inför, under samt vid återkomsten från föräldraledigheten.

Arbetsmiljön i SEB skall vara en grund för trygghet, välbefinnande och hälsa. SEB:s chefer har ansvar för att tillsammans med medarbetarna skapa en god arbetsmiljö, ett gott arbetsklimat med stimulerande arbetsuppgifter och goda utvecklingsmöjligheter. En sund arbetsmiljö leder till friska medarbetare, ökad trivsel, och lägre kostnader vilket skapar förutsättningar för ett bra affärsresultat.

SEB:s medarbetarundersökning Voice används som ett strategiskt verktyg för att få insikt om medarbetarnas åsikter om banken. Voice genomfördes för tredje gången i slutet av februari 2011. Resultaten fanns inte tillgängliga vid tidpunkten för tryckningen av denna årsredovisning.

Hållbarhet: en möjlighet att stärka relationer och öka lönsamheten

Banker spelar en viktig roll och kan bidra till hållbar tillväxt i samhället. Genom att bistå med finansieringslösningar, investeringar, säkra betalningar och kapitalförvaltning stödjer banker ekonomisk utveckling, internationell handel och finansiell trygghet. SEB:s hållbarhetsarbete har ett brett anslag och omfattar bland annat bolagsstyrning och affärsetik, ansvar för miljön samt sociala frågor och samhällsengagemang.

Bankers roll inom hållbar utveckling är annorlunda än för många andra företag. Som tjänsteföretag har banker relativt begränsad direkt påverkan på miljön eller lokalsamhällen. Däremot har banker en betydande indirekt påverkan i sin roll som finansiell intermediär.

SEB:s affärsverksamhet har stöttat god samhällsekonomisk utveckling i över 150 år. Ambitionsnivån har nu höjts och SEB har beslutat sig för att göra hållbarhet till en fullt integrerad del av bankens affär, en kärnkompetens, till år 2012. Anslaget är brett och omfattar allt från hur SEB möter sina kunder och hanterar leverantörsrelationer till hur Banken bidrar till att hantera globala samhälls- och miljöutmaningar. Syftet med SEB:s engagemang i hållbarhetsfrågor är att fortsätta vara ett framgångsrikt företag, att bistå och göra det möjligt för SEB:s intressenter att också bidra till en hållbar utveckling samt att stärka samhällsengagemanget på de marknader där SEB finns.

Integrera hållbarhet i den dagliga verksamheten

Med stöd av bankens hållbarhetskommitté och det centrala hållbarhetsteamet arbetade SEB under 2010 med att fortsätta integrationen av hållbarhet i bankens affär. Den operativa styrningen kompletterades på flera olika sätt: genom att utse dedikerade hållbarhetsansvariga till fyra divisioner och landansvariga för hållbarhet i division Baltikum och i SEB:s tyska verksamhet; genom att komplettera koncernens hållbarhetskommitté med SEB:s seniorekonom samt genom att etablera en kommitté för SEB:s branschpolicys och ställningstaganden.

Ett antal aktiviteter genomfördes för att stärka medarbetarnas medvetenhet och engagemang, inklusive lanseringen av webbplatsen Hållbara Perspektiv (www.sebgroup.com/hallbaraperspektiv). På SEB:s största enhet i Rissne, Stockholm, med 3 000 medarbetare, anordnades en särskild "Hållbarhetsdag".

Framsteg i affären 2010

SEB vill ta ansvar och arbeta tillsammans med kunder och portföljbolag i hållbarhetsfrågor. Under 2010 arbetade Banken med att utveckla sina första branschpolicys och koncerngemensamma ställningstaganden. De klargör de förväntningar SEB har på socialt och miljömässigt ansvarstagande hos sina kunder och i portföljbolag. Arbetet har engagerat flera av SEB:s största kunder, leverantörer och intresseorganisationer. Lansering och implementering i affärsdivisionerna sker under 2011.

SEB fortsatte under året att emittera gröna obligationer för Världsbanken och även för dess systerorganisation International Finance Corporation. Hittills har SEB bistått i att emittera gröna obligationer för Världsbanken till ett värde av USD 1,6 miljarder.

Det förvaltade kapitalet i fonder med etiska investeringskriterier, s.k. Socially Responsible Investments, ökade med 46 procent till 14,9 miljarder kronor (10,2) under året.

Minska SEB:s miljöpåverkan

SEB:s mål är att minska CO2 -utsläppen med 45 procent till 2015, och Banken kompenserar kvarvarande utsläpp fullt ut genom investeringar i verifierbara utsläppsminskningsprojekt. De totala utsläppen 2010 var 38 598 ton CO2 (47 320), en minskning med 18 procent.

Beskrivningen av 2010 års aktiviteter finns i SEB:s Hållbarhetsrapport, tillgänglig för nedladdning på www.sebgroup.com/ hallbarhet.

Hållbara affärsprioriteringar

Ansvarsfull försäljning och marknadsföring

Bistå SEB:s kunder att nå sina finansiella mål. Säkerställa att kunderna förstår konsekvenserna av bankens rådgivning och deras övergripande affär med banken.

Motverka finansiell brottslighet

Vidta åtgärder för att motverka penningtvätt, bedrägeri och finansiering av kriminell verksamhet.

Ansvarsfullt ägande

Säkerställa att SEB utövar ansvarsfullt ägande, verkar för god affärsetik och bolagsstyrning samt är en god samhällsmedborgare.

Reducera SEB:s miljöpåverkan

Hantera SEB:s direkta miljöpåverkan.

Hållbara investeringar och finansieringslösningar

Tillsammans med SEB:s kunder reducera de negativa sociala och miljömässiga effekterna av bankens finansierings- och investeringsverksamhet. Verka för att öka bankens och kundernas positiva bidrag genom att erbjuda hållbara produkter och tjänster.

En bra och attraktiv arbetsplats

Verka för att SEB är en modern arbetsplats som attraherar rätt människor och möjliggör individuell utveckling genom att medarbetarna känner sig värdefulla, inkluderade och engagerade.

Tillgängliggöra finansiella tjänster

Finansiella tjänster skall vara tillgängliga för alla människor, oavsett socioekonomisk ställning, etniskt ursprung eller andra faktorer.

Samhällsengagemang

Aktivt stödja utvecklingen av de samhällen där SEB är verksamt, bland annat genom att stödja barn och ungdomar och främja tillväxt bland små och medelstora företag.

Socialt ansvar En bra och attraktiv arbetsplats Tillgängliggöra finansiella tjänster Samhällsengagemang ^Kunska^p ^oc^h ^ekonomisk^t ^värd^e Reducera vår miljöpåverkan Hållbara investeringar & finansieringslösningar Etik Etik Att vara den mest betrodda partnern för kunder med ambitioner Kunskap och ekonomiskt värde Kunskap och ekonomiskt värde Bolagsstyrning Ansvarsfull försäljning & marknadsföring Motverka finansiell brottslighet Ansvarsfullt ägande Hållbarhetsstrategi

Alla pågående hållbarhetsaktiviteter inom SEB baseras på den hållbarhetsstrategi som antogs år 2009. Strategin inriktas på åtta affärsprioriteringar inom tre nyckelområden och stöds av Bankens Uppförandekod. SEB stödjer även ett flertal internationella överenskommelser, inklusive FN: s Global Compact och Principles for Responsible Investment.

Utvalda nyckeltal

De totala CO2 -utsläppen minskade med 18 procent till 38 598 ton (47 320), huvudsakligen till följd av övergången till grön el i Tyskland, Estland och Finland.

Personalomsättning

Personalomsättningen uppgick till 10,9 procent (11.0). Under året anställdes 2 002 medarbetare (1 367) medan 2 377 medarbetare (2 372) slutade sin anställning eller pensionerades från banken.

Förvaltat kapital med kriterier för socialt ansvarstagande

Det förvaltade kapitalet i fonder med investeringskriterier för socialt ansvarstagande ökade till 14,9 miljarder (10,2). Ökningen var främst hänförlig Swedish Ethical Beta Fund, Ethical Global Index Fund och Ethos Aktiefond.

Mer information på nätet

SEB:s webbplats

SEB:s fullständiga rapportering, inklusive samtliga nyckeltal och Hållbarhetsrapport 2010. www.sebgroup.com/hallbarhet

SEB tar tacksamt emot dina frågor och synpunkter! [email protected]

Sociala medier

Berättelser om hållbarhet inom SEB och i andra företag, Quiz m.m. www.sebgroup.com/hallbaraperspektiv

Mikrosajt

Informationssajt om SEB:s arbete för att minska koldioxidutsläppen. www.carbonchaser.com

SEB-aktiens utveckling under 2010

Under 2010 steg värdet på SEB:s A-aktie med 27 procent att jämföra med European Banks Index, som sjönk med 10 procent. Vinsten per aktie uppgick till 3:07 kronor (0:58). Styrelsen föreslår en utdelning på 1:50 kronor per aktie för 2010 (1:00).

Aktiekapital

SEB-aktien noteras på Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen. Efter nyemissionen på 15,1 miljarder kronor våren 2009 uppgår aktiekapitalet till 21 942 Mkr, fördelat på 2 194,2 miljoner aktier. A-aktien berättigar till en röst, C-aktien till en tiondels röst.

Börshandel

2010 var ett starkt år på Stockholmsbörsen och OMX Generalindex steg med 23 procent. Värdet på SEB:s A-aktie ökade med 27 procent, medan FTSE European Banks Index sjönk med 10 procent. Under året omsattes SEB-aktier till ett värde av 130 miljarder kronor. SEB är därmed liksom tidigare år ett av de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vid utgången av 2010 uppgick SEB:s marknadsvärde till 123 miljarder kronor.

Utdelningspolitik

Utdelningens storlek avgörs av såväl det ekonomiska klimatet som koncernens finansiella ställning och tillväxtmöjligheter. SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig tillväxt utan negativ påverkan på koncernens uppsatta mål för kapitalbasen. Utdelningen skall, över en konjunkturcykel, motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.

SEB behåller sin långsiktiga utdelningspolitik; framtida utdelningar fastställs dock mot bakgrund av de rådande ekonomiska villkoren och Bankens intjäning och kapitalposition.

SEB:s C-aktie

För att underlätta utländskt aktieägande infördes C-aktien i slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna för C-aktier är begränsade och C-aktien utgör bara 1,1 procent av SEB:s aktiekapital. Banken har därför utrett möjligheterna att skapa ett aktieslag, där A- och C-aktien får samma värde. Utredningen har visat att det finns betydande praktiska svårigheter att införa en sådan struktur.

Enligt den svenska aktiebolagslagen kräver ett förslag om att C-aktien skulle likställas med A-aktien att det stöds av två tredjedels majoritet av totalt antal röster och aktier och 90 procent av de vid bolagsstämman företrädda A-aktieägarna. Dessutom måste förslaget godkännas av ägarna till en majoritet av samtliga A-aktier. Anledningen till detta är att ett beslut av detta slag skulle leda till en viss utspädningseffekt för A-aktieägarna.

På grund av det stora antalet aktieägare i SEB skulle det vara en utdragen och komplicerad process att uppnå ett sådant godkännande.

Brödtext SEB-aktien
Data per aktie 1)	2010	2009	2008	2007	2006
Nettoresultat före utspädning, kr	3:07	0:58	10:36	14:12	13:24
Nettoresultat efter utspädning, kr	3:06	0:58	10:36	14:05	13:10
Eget kapital, kr	45:25	45:33	86:22	79:16	70:11
Justerat eget kapital, kr	50:34	49:91	94:81	89:96	79:78
Substansvärde, kr	50:34	50:17	95:44	92:23	82:08
Kassaflöde, kr	–11:60	–44:86	–20:48 125:24		4:26
Utdelning (A och C), kr	1:50	1:00	0:00	6:50	6:00
Omräknad utdelning ( A och C), kr	1:50	1:00	0:00	4:60	4:24
Börskurs vid årets slut
A-aktien, kr	56:10	44:34		42:95 117:01 153:77
C-aktien, kr	53:20	46:00		38:88 108:88 147:76
Högsta kurs under året
A-aktien, kr	56:55	53:00		120:90 177:10 155:54
C-aktien, kr	53:95	55:00		112:77 169:68 150:24
Lägsta kurs under året
A-aktien, kr	38:84	15:48		36:06 110:64 107:82
C-aktien, kr	42:18	15:22		36:06 103:93 102:87
Utdelning i relation till årets resultat, %	48,0	172,0	0,0	32,6	32,0
Direktavkastning (utdelning i relation till börskurs), %	2,7	2,3	0,0	3,9	2,8
P/E-tal (börskurs i relation till resultat), %	18,2	75,8	4,1	8,3	11,6
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner	2,194,0 1 905,5		968,5	964,7	952,3
vid årets slut, miljoner	2,193,9 2 194,2		968,9	966,8	959,4

1) Tidigare år omräknade efter nyemissionen 2009.

Aktiekapitalets förändring

Skandinaviska Enskilda Bankens aktiekapital har sedan starten 1972 förändrats enligt följande:

År	Transaktion	SEK	Förändring av antalet aktier	Ackumulerat antal aktier	Aktie kapital, Mkr
1972				5 430 900	543
1975	Nyemission	125	1 086 180	6 517 080	652
1976	Nyemission	140	1 086 180	7 603 260	760
1977	Split		7 603 260	15 206 520	760
1981	Nyemission	110	1 520 652	16 727 172	837
1982	Fondemission		3 345 434	20 072 606	1 004
1983	Nyemission	160	4 014 521	24 087 127	1 204
1984	Split		96 348 508	120 435 635	1 204
1986	Nyemission	90	8 029 042	128 464 677	1 284 1)
1989	Fondemission 9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
1990	Riktad emission 2) 88:42		6 530 310	263 459 664	2 635
1993	Nyemission	20	263 459 664	526 919 328	5 269
1994	Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
1997	Apportemission	91:30	61 267 733	588 246 062	5 882
1999	Nyemission 3)	35	116 311 618	704 557 680	7 046
2005	Nedsättning av aktiekapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872
2009	Nyemission		10 1 507 015 171 2 194 171 802		21 942

1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr, då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners.

3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner inte som aktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats (vilket skedde i januari 2000).

Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1), ändrades aktiernas nominella värde från 100 kronor till 10 kronor.

Aktiernas fördelning
Ägare till	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1–500	36 101 800	1,6%	181 291
501–1 000	37 078 979	1,7%	48 797
1 001–2 000	46 681 484	2,1%	30 915
2 001–5 000	71 646 723	3,3%	22 271
5 001–10 000	51 982 056	2,4%	7 173
10 001–20 000	38 736 809	1,8%	2 717
20 001–50 000	40 993 778	1,9%	1 286
50 001–100 000	27 001 407	1,2%	372
100 001–	1 843 948 766	84,0%	650
	2 194 171 802 100,0%		295 472

Antal utestående aktier, 31 december 2010

	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal utestående aktier	2 170 019 294 24 152 508 2 194 171 802
Skyddande av långsiktiga aktiebaserade
program 1) Återköp av	–267 360	0	–267 360
egna aktier 2)	0	0	0
Antal utestå ende aktier	2 169 751 934		24 152 508 2 193 904 442

1) Utnyttjande av långsiktiga pågående aktierelaterade

program 2005–2010. Inga återköp gjorda.

2) Beslut vid årsstämman 2010. Inga återköp gjorda.

SEB-aktien på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen

Mkr	2010	2009	2008	2007	2006
Börsvärde vid årets slut Börsomsätt	123 023	97 330		41 606 113 447 149 251
ning			129 626 126 462 191 011 252 303 162 707

De största aktieägarna 1)

31 december, 2010	Andel av kapital procent
Investor AB	20,8
Trygg-Stiftelsen	8,1
Alecta	7,0
Swedbank/ Robur fonder	3,6
SHB	1,7
AMF Försäkring och fonder	1,6
SHB:s fonder	1,6
Wallenberg-stiftelser	1,5
SEB fonder	1,4
AFA Försäkring	1,4
Utländska ägare	21,3

1) För information om SEB:s största aktieägare se sidan 56 Källa: Euroclear AB/SIS Ägarservice AB

Förvaltningsberättelse

Påtagligt lägre reserveringar för kreditförluster i de baltiska länderna och ökad företagsaktivitet till följd av den gradvisa återgången till mer normala marknadsvillkor var de huvudsakliga orsakerna till att SEB:s rörelseresultat ökade med 6,8 miljarder kronor under 2010.

Med en stark balansräkning kunde SEB investera i expansion på företagsmarknaderna i de nordiska länderna utanför Sverige och Tyskland under 2010.

Finansiell koncernöversikt

Viktiga händelser och trender under 2010 Första kvartalet

Efter de senaste två årens marknadsturbulens och negativa BNP-utveckling vände konjunkturen uppåt i den del av världen där SEB är verksam.
SEB:s reserveringar för kreditförluster i Baltikum minskade med 45 procent jämfört med föregående kvartal, vilket avspeglade den ekonomiska stabiliseringen i regionen.
SEB presenterade sina expansionsplaner på företagsmarknaden i de nordiska länderna och Tyskland.

Andra kvartalet

Affärsklimatet i Baltikum förbättrades ytterligare och industriproduktionen tog fart, till stor del beroende på att exportsektorn blivit mer konkurrenskraftig. SEB:s reserveringar för kreditförluster sjönk kraftigt.
SEB sålde sin verksamhet i Frankrike, med14 anställda, till Société Générale.

Tredje kvartalet

I juli tecknade SEB avtal om att avyttra sin kontorsrörelse i Tyskland till Banco Santander för 555 miljoner euro. Försäljningen innebär att SEB kan koncentrera sig på sina kärnområden i Tyskland. Avyttringen slutfördes den 31 januari 2011.
SEB rapporterade positiva resultat såväl före som efter reserveringar för kreditförluster för sina baltiska verksamheter – för första gången på två år.

Fjärde kvartalet

I december offentliggjorde Baselkommittén den förtydligade versionen av Basel III – regelverket om bankernas kapital- och likviditetssystem.
Företagsaktiviteten ökade på många områden, bland annat inom förvärvsrelaterade affärer och företagsutlåning.
Verksamheten i Baltikum fortsatte att utvecklas väl, vilket gjorde det möjligt att göra ytterligare återföringar av reserveringar. Räntabiliteten uppgick till 14,3 procent under kvartalet.

Resultat och lönsamhet

Jämförelsesiffrorna i denna rapport har påverkats kraftigt av de exceptionella marknadsförutsättningar som rådde under 2009. Osedvanligt hög volatilitet, kraftiga räntesänkningar och ökade kreditmarginaler skapade en situation som ledde till temporära effekter – både positiva och negativa – på intäkterna. Stora BNP-fall, framför allt i Baltikum, ledde också till stora ökningar av oreglerade lånefordringar och nedskrivningar av förvärvsgoodwill i östra Europa.

Även kostnader relaterade till försäljningen av SEB:s tyska kontorsrörelse påverkade lönsamheten. För att de långsiktiga trenderna skall vara tydliga har SEB:s tidigare resultaträkningar räknats om till kvarvarande och avvecklad verksamhet.

SEB:s rörelseresultat före reserveringar för kreditförluster för 2010 uppgick till 12 928 Mkr (16 377), en minskning med 21 procent jämfört med 2009.

Rörelseresultatet ökade till 11 105 Mkr (4 351), beroende på den betydande minskningen av kreditförluster. Valutaomräkningseffekten var negativ, 415 Mkr.

Nettoresultatet ökade till 6 798 Mkr (1 178) och nettoresultatet från den kvarvarande verksamheten ökade till 8 584 Mkr (1 869).

Intäkter

Intäkterna minskade med 11 procent till 36 879 Mkr (41 575). Justerat för kapitalvinster under 2009 var intäkterna 8 procent

Nyckeltal

	2010	2009	2008	2007	2006
Kvarvarande verksamheter1)
Räntabilitet på eget kapital, %	8,65	1,89	13,19	18,92	20,73
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	3,88	0,95	10,40	13,84	13,20
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	3,87	0,94	10,39	13,78	13,06
K/I-tal	0,65	0,61	0,59	0,54	0,55
Antal befattningar	17 104	17 970	18 933	17 403	17 622
Utlånings-/inlåningskvot, exkl repor och omklassificerade obligationer, %	139	139	146	132	138
Totala verksamheter
Räntabilitet på eget kapital, %	6,84	1,17	13,15	19,30	20,79
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,30	0,05	0,42	0,63	0,64
Räntabilitet på riskvägda tillgångar, %	0,83	0,13	1,13	1,68	1,71
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	3,07	0,58	10,36	14,12	13,24
Vägt antal aktier, miljoner	2 194	1 906	0 969	0 965	0 952
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	3,06	0,58	10,36	14,05	13,10
Vägt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 202	1 911	0 970	0 969	0 962
Kreditförlustnivå, %	0,14	0,92	0,30	0,11	0,08
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar, %	69,2	69,5	68,5	N.a.	N.a.
Andel osäkra lånefordringar, netto %	0,62	0,72	0,41	N.a.	N.a.
Andel osäkra lånefordringar, brutto %	1,26	1,39	0,73	N.a.	N.a.
Riskvägda tillgångar2), miljarder kronor	800	795	986	842	741
Primärkapitalrelation exkl hybridkapital2), %	10,93	10,74	7,11	7,34	7,17
Primärkapitalrelation2), %	12,75	12,78	8,36	8,63	8,19
Total kapitaltäckningsgrad2), %	12,40	13,50	10,62	11,04	11,47
Antal befattningar	19 125	20 233	21 291	19 506	19 672
Depåförvaring, miljarder kronor	5 072	4 853	3 891	5 314	5 234
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 399	1 356	1 201	1 370	1 262

1) 2009–2008 omräknade och 2007–2006 proformaberäknade exklusive Retail Germany. 2) Basel II (Myndighetsrapportering med övergångsregler) från 2007, Basel I för 2006.

lägre. Valutaomräkningseffekten minskade intäkterna med 1 538 Mkr.

Räntenettot minskade med 2 036 Mkr eller 11 procent till 16 010 Mkr (18 046). Det kunddrivna räntenettot minskade med 1 609 Mkr eller 11 procent på grund av lägre genomsnittsvolymer och sjunkande inlåningsmarginaler över året. Förändringarna i de totala bidragen från volymer och marginaler var negativa: 622 Mkr respektive 987 Mkr. Allteftersom de svenska kortfristiga räntorna började stiga från mitten av 2010, har inlåningsmarginalerna förbättrats.

Nettokostnaden för förra årets finansieringsåtgärder minskade eftersom överskottslikviditeten kunde investeras till bättre avkastning samt att kreditspreaden på SEB:s emitterade värdepapper minskade under 2010. Därutöver bidrog den högre kortfristiga räntan positivt till räntenettot. I räntenettot ingick också en kostnad på 300 Mkr för avgiften till den svenska stabilitetsfonden.

Provisionsnettot ökade med 7 procent till 14 160 Mkr (13 285). Ökningen berodde främst på värdepappersprovisioner inom kapitalförvaltning och depåverksamhet. Totalt

Resultaträkning: kvartalsvis
Mkr	Kv4: 2010	Kv3: 2010	Kv2: 2010	Kv1: 2010	Kv4: 2009
Räntenetto	4 526	4 180	3 762	3 542	3 332
Provisionsnetto	3 906	3 387	3 673	3 194	3 587
Nettoresultat av finansiella transaktioner	512	727	977	950	939
Livförsäkringsintäkter: netto	780	818	778	879	932
Övriga intäkter: netto	314	–230	34	170	430
Summa intäkter	10 038	8 882	9 224	8 735	9 220
Personalkostnader	–3 558	–3 392	–3 616	–3 438	–2 785
Övriga kostnader	–1 965	–1 679	–1 875	–1 784	–2 128
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–650	–405	–416	–409	–463
Omstruktureringskostnader	–9	–755
Summa kostnader	–6 182	–6 231	–5 907	–5 631	–5 376
Resultat före kreditförluster	3 856	2 651	3 317	3 104	3 844
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	21		–3	–4	–24
Kreditförluster: netto	419	196	–639	–1 813	–3 064
Rörelseresultat	4 296	2 847	2 675	1 287	756
Skatt	–704	–765	–600	–452	–333
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	3 592	2 082	2 075	835	423
Avvecklad verksamhet	–83	–1 486	–71	–146	–139
Nettoresultat	3 509	596	2 004	689	284
Minoritetens andel	6	15	17	15	27
Aktieägarnas andel	3 503	581	1 987	674	257
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning: kr	1:64	0:94	0:94	0:37	0:18
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1:62	0:94	0:94	0:37	0:18
Total verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	1:60	0:26	0:91	0:31	0:12
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1:58	0:26	0:90	0:31	0:12

förvaltat kapital på 1 399 miljarder kronor är tillbaka på nivån före krisen. Provisionsintäkter från betalningar, kort och andra verksamheter som inte är direkt relaterade till kapitalmarknaden var i princip oförändrade.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner minskade med 29 procent till 3 166 Mkr (4 488), delvis beroende på lägre intäkter från valutahandeln, på grund av lägre marknadsvolatilitet under 2010. Minskningen motverkades delvis av ökade aktierelaterade intäkter. Värderingseffekterna i obligationsportföljen var begränsade.

Livförsäkringsintäkter netto (som inkluderar interna ersättningar från fondbolagen) minskade med 342 Mkr, eller 10 procent, till 3 255 Mkr (3 597).

Övriga intäkter netto minskade till 288 Mkr (2 159). Justerat för kapitalvinster på 1,6 miljarder kronor under 2009, som berodde på återköp av emitterade förlagslån, minskade övriga intäkter med 301 Mkr.

Resultat före kreditförluster 1)

Divisionsvis fördelning, 2010

Kostnader

Kostnaderna uppgick till 23 951 Mkr (25 198). Exklusive goodwillnedskrivningar på 2 969 Mkr, i de baltiska länderna och östra Europa under 2009 och omstruktureringskostnader under 2010, ökade kostnaderna med 4 procent. Valutaomräkningseffekter minskade kostnaderna med 983 Mkr.

Personalkostnaderna ökade med 2 procent till 14 004 Mkr (13 786). Tillväxtsatsningar på marknaderna i Norden och Tyskland har ökat antalet medarbetare i kundorganisationen. Kostnaderna för de kortfristiga rörliga ersättningarna ökade till 12 procent (6) av personalkostnaderna. Kostnaderna för långfristiga prestationsbaserade ersättningsprogram var oförändrade.

Medeltalet befattningar var vid utgången av 2010 oförändrat cirka 17 300 exklusive den tyska kontorsrörelsen; inklusive denna var antalet 19 220 (19 562).

Övriga kostnader steg med 8 procent till 7 303 Mkr (6 740), framför allt beroende på investeringar i den nordiska och tyska expansionen. Av- och nedskrivningar ökade med 177 Mkr justerat för nedskrivningen av goodwill 2009, beroende på en nedskrivning av system på 199 Mkr relaterat till införandet av ett nytt bassystem i Litauen.

Reserveringar och kreditförluster

Koncernens kreditförluster netto minskade till 1 837 Mkr (12 030), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,14 procent (0,92). Reserveringsgraden var oförändrad. (Se vidare sidan 42–46.)

Skatter

Den totala skattekostnaden uppgick till 2 521 Mkr (2 482). Den totala skattesatsen var 23 (57) procent. Det främsta skälet till minskningen är att kreditförlusterna i länder med låg skattesats, Estland, Lettland och Litauen, minskar och att den ej avdragsgilla nedskrivningen av goodwill påverkade skattesatsen för 2009.

Finansiell struktur

Den svenska kronans förstärkning påverkade affärsvolymerna väsentligt; kronan stärktes 12 procent mot euron och 6 procent mot dollarn. Koncernens balansomslutning per den 31 december 2010 uppgick till 2 180 miljarder kronor, en minskning med 6 procent sedan utgången av 2009. Justerat för valutaomräkningseffekter ökade balansomslutningen med 1 procent.

Tillgångar

Den största tillgångsposten i balansräkningen utgörs av utlåning till allmänheten, som under 2010 sjönk med 10 procent till 1 075 miljarder kronor (1 188). Justerat för valutaomräkningseffekter nådde utlåningen sin lägsta nivå tidigt under sommaren 2010 och ökade under den andra hälften av året. Utlåning till kreditinstitut minskade till 204 miljarder kronor (331).

SEB:s totala kreditportfölj minskade till 1 703 miljarder kronor (1 816) . Ytterligare information finns på sidorna 42–46 och not 17.

Finansiella tillgångar inom försäkringsrörelsen rapporteras under Finansiella tillgångar till verkligt värde. Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken (fondförsäkring) uppgick till 179,4 miljarder kronor (155,5) medan finansiella tillgångar inom traditionell försäkring uppgick till 85,3 miljarder (89,1).

Räntebärande värdepappersportföljer

SEB har en portfölj av räntebärande papper för investerings-, likviditets- och kundhandelsändamål. Innehaven består främst av säkerställda obligationer, obligationer emitterade av finansiella institutioner och strukturerade krediter (värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet).

Vid utgången av 2010 uppgick SEB:s nettoposition i räntebärande värdepapper till 278 miljarder kronor (262), exklusive investeringar av överskottslikviditet i riksbankscertifikat. En strukturförändring mot värdepapper av högre kvalitet i portföljerna under 2010 har stärkt kreditkvaliteten. Statspapper, säkerställda obligationer och andra värdepapper av hög kvalitet har ersatt företagsobligationer, strukturerade krediter och obligationer utan säkerhet emitterade av finansiella institutioner. Värdepapperen av högsta kvalitet utgjorde vid årsskiftet 77 procent av innehaven (62).

Per den 31 december 2010 hade Stora Företag & Institutioners investeringsportfölj av räntebärande instrument minskat till 48 miljarder kronor från 90 miljarder ett år tidigare, vilket var i linje med planen att reducera innehaven genom amorteringar och begränsade försäljningar. Det finns inga osäkra fordringar i portföljen. Under rådande förutsättningar på kreditmarknaden är det SEB:s uppfattning att materiella fallissemang i dessa portföljer är osannolika och att risken för nedskrivningar är begränsad. Se vidare sidan 47 i Risk- och kapitalhanteringsavsnittet.

Derivat

Vid utgången av 2010 uppgick det nominella värdet av koncernens derivatkontrakt till 9 638 miljarder kronor (7 277). Volymerna uppstår i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivatprodukter i syfte att kunderna skall kunna hantera sina finansiella risker. Sedan hanterar SEB risken i de uppkomna positionerna genom att ingå motsvarande kontrakt på marknaden. Huvuddelen av de derivatvolymer som förtecknas i not 45 har alltså uppstått via den kunddrivna affären. Derivatkontrakten ingår i handelslagret och är därmed föremål för löpande marknadsvärdering.

Koncernen använder också derivat i syfte att skydda kassaflöden och verkligt värde i tillgångar och skulder från räntefluktuationer. Även dessa kontrakt redovisas till verkligt värde.

Tyngdpunkten för koncernens derivatengagemang, främst ränte- och valutarelaterade terminer, ligger på kontrakt med en kort löptid. En mindre del utgörs av så kallade clearade kontrakt som kontantavräknas löpande.

Positiva marknadsvärden innebär motpartsrisk, som beskrivs i Risk- och kapitalhanteringskapitlet sid 45.

Immateriella tillgångar inklusive goodwill

Immateriella tillgångar uppgick vid utgången av 2010 till 16,9 miljarder kronor (17,2). Cirka 62 procent utgörs av goodwill. De största goodwillposterna är relaterade till förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997 (5,7 miljarder kronor) samt SEB Korts investeringar i Danmark och Norge (1,2 miljarder). Goodwillposter skrivs inte av enligt plan, utan prövas i stället för nedskrivning minst årligen.

Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 3,6 miljarder kronor (3,5).

Inlåning och upplåning

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag osv.), upplåning från svenska, tyska och andra finansinstitut samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån inklusive säkerställda obligationer, samt förlagslån.

Under 2010 minskade in- och upplåning från allmänheten med 11 procent till 712 miljarder (801). Inlåning från kreditinstitut sjönk med 47 procent till 213 miljarder kronor (397).

Skulder i försäkringsrörelsen

Vid slutet av året uppgick skulderna i försäkringsrörelsen till 264,0 miljarder kronor (249,0). Av detta utgjorde 174,8 miljarder (155,9) finansiella åtaganden (fondförsäkring) medan 89,2 miljarder (93,1) var försäkringsåtaganden (traditionell försäkring).

Eget kapital

Vid ingången av 2010 hade koncernen ett eget kapital på 99,7 miljarder kronor. Av detta togs 2 193 Mkr i anspråk för utdelning i enlighet med beslut vid årsstämman 2010. Vid utgången av 2010 uppgick det egna kapitalet till 99,5 miljarder.

Kapitaltäckning

SEB-koncernen är en finansiell koncern som innefattar bolag med bank-, finans-, värdepappers- och försäkringsrörelse. Reglerna om kapitalkrav gäller för varje enskilt bolag inom koncernen som har tillstånd att driva bank, finans- eller värdepappersrörelse. Därtill skall kapitalkraven vara uppfyllda för den finansiella företagsgruppen. På motsvarande sätt skall bolag inom koncernen som bedriver försäkringsverksamhet uppfylla solvensregler.

SEB-koncernen skall också uppfylla kapitalkrav avseende koncerner vilka bedriver både bank- och försäkringsverksamhet ("finansiella konglomerat").

Kapitalställning

SEB har fortsatt stabila och starka kapitalrelationer. Vid årsskiftet 2010 var kärnprimärkapitalrelationen 12,2 procent (11,7), primärkapitalrelationen 14,2 procent (13,9) och totalkapitalrelationen 13,8 procent (14,7). Koncernens riskvägda tillgångar (RWA) räknat enligt Basel II uppgick till 716 miljarder kronor (730).

Justerat för myndigheternas övergångsregler de första åren med Basel II, rapporterar SEB riskvägda tillgångar på 800 miljarder kronor (795), en primärkapitalrelation på 12,8 procent (12,8) och en totalkapitalrelation på 12,4 procent (13,5). För att förbättra kapitalbasens kvalitet har kapitalhanteringen under 2010 fokuserat på att vidtaga åtgärder för att öka andelen primärkapital i kapitalbasen. Slutresultatet kombinerat med vissa avdrag som görs från det totala kapitalet var att primärkapitalet var högre än kapitalbasen.

Mer information om kapitaltäckning och kapitalbas finns på sidorna 53–54 i Risk- och kapitalhanteringsavsnittet och i not 48.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 1:50 krona per A- och C-aktie, vilket som andel av vinst per aktie uppgår till 49 procent. Den totala utdelningen uppgår till 3 291 Mkr (2 193), beräknat på det totala antalet utgivna aktier per den 31 december 2010, inklusive återköpta aktier. SEB-aktien handlas utan utdelning den 25 mars 2011. Avstämningsdag föreslås bli den 29 mars 2011 och utdelningen betalas ut den 1 april 2011.

Förslaget skall ses mot bakgrund av de förbättrade ekonomiska utsikterna, koncernens intjäningsförmåga och kapitalsituation. Styrelsens utdelningspolitik är att utdelningen, över en konjunkturcykel, skall motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.

Rating Moody's Stabila utsikter (juni 2010) Standard &Poor's Stabila utsikter (feb. 2010) Fitch Stabila utsikter (sept. 2010) Kort Lång Kort Lång Kort Lång P–1 Aaa A–1+ AAA F1+ AAA P–2 Aa1 A–1 AA+ F1 AA+ P–3 Aa2 A–2 AA F2 AA Aa3 A–3 AA– F3 AA– A1 A+ A+ A2 A A A3 A– A– Baa1 BBB+ BBB+ Baa2 BBB BBB Baa3 BBB– BBB–

Rating

I februari 2010 ändrade Standard & Poor's sina utsikter för SEB från negativa till stabila och bekräftade SEB:s långsiktiga A rating. I juni 2010 ändrade även Moody's utsikterna till stabila.

Ratinginstituten anger SEB:s motståndskraft under 2009, den goda kvaliteten i Bankens nordiska kreditportföljer och den förbättrade situationen i Baltikum som de främsta skälen till förändringarna.

I september 2010 bekräftade Fitch SEB:s långsiktiga rating på A+ med stabila utsikter. SEB:s långsiktiga mål är en AA rating. Tabellen ovan visar SEB:s rating i februari 2011.

Försäljning av kontorsrörelsen i Tyskland

Den försäljning av SEB:s tyska kontorsrörelse till Banco Santander som tillkännagavs den 12 juli slutfördes den 31 januari 2011.

Som meddelades i juli, har koncernen räknat om resultaträkningen för att spegla försäljningen. Omstruktureringskostnader på 764 Mkr (80 miljoner euro för anpassning av infrastruktur) för kvarvarande verksamhet och transaktionsrelaterade kostnader på 1 240 Mkr (130 miljoner euro för kostnader för rådgivning, IT-anpassningar och fysisk avskiljning inklusive kostnader för övertalighet) för avvecklad verksamhet redovisades vid avtalets upprättande i det tredje kvartalet.

De finansiella effekterna som då kommunicerades som uppskattning vid slutförandet av försäljningen ligger i linje med de faktiska konsekvenserna; en kapitalvinst om 135 miljoner euro och negativa effekter vid avveckling av säkringsarrangemang på 245 miljoner euro som bokfördes när affären avslutades.

Efter försäljningen ökade koncernens primärkapitalrelation med 60 punkter, en nettoeffekt av minskade riskvägda tillgångar och de 110 miljoner euro som belastar resultatet.

Utsikter för 2011

På medellång sikt är utsikterna för den globala ekonomin splittrade. Medan de nordiska ekonomierna visar styrka accentuerar sparåtgärderna i många länder landrisken och skapar dämpad ekonomisk tillväxt som kan påverka SEB:s huvudmarknader. Negativa effekter på den ekonomiska återhämtningen kan inte helt uteslutas. Landrisker kan också påverka värderingar.

Baserat på nu kända fakta kommer räntenettot, såsom tidigare kommunicerats, under 2011 att påverkas av följande två faktorer: För det första att räntenettot efter försäljningen av den tyska kontorsrörelsen kommer att minska med 65 miljoner euro för helåret 2011, samt att den temporära effekten, om 150 Mkr under fjärde kvartalet 2010, från säkringen av ränterisken i samband med denna försäljning klingar av. För det andra att svenska banker med start 2011 ska erlägga full avgift till stabilitetsfonden; det dubblerar SEB:s årliga kostnad från 300 Mkr till 600 Mkr. Sammantaget innebär det, allt annat lika, att startpunkten för räntenettot under första kvartalet 2011 blir cirka 375 Mkr lägre än det fjärde kvartalet 2010.

Stora Företag & Institutioner

Division Stora Företag & Institutioner har ett övergripande ansvar för relationerna med stora och medelstora företag, finansiella institutioner, banker och kommersiella fastighetsbolag. Divisionen har verksamhet i 17 länder.

Division Stora Företag & Institutioner erbjuder sina kunder integrerade affärs- och investeringstjänster, inklusive den verksamhet som bedrivs under namnet SEB Enskilda. Huvudsakliga verksamhetsområden är:

Utlåning och produkter för kapitalanskaffning
Handel i aktier, valutor, räntebärande instrument, derivat, futures och börshandlade obligationer
Rådgivningstjänster, mäkleri, analys och handlarstrategier för kapitalmarknaden, räntehandeln och valutahandeln
Prime brokerage och värdepappersrelaterade finansieringslösningar
Export-, projekt- och handelsfinansiering
Corporate finance
Förvärvsfinansiering
Riskkapital
Cash management, likviditetshantering och betalningslösningar
Förvar av värdepapper
Handels- och leverantörsfinansiering.

Divisionen har två stora affärsområden - Trading and Capital Markets och Global Transaction Services. De övriga affärsområdena - CRM, Commercial Real Estate, Corporate Finance och Structured Finance - återfinns inom Corporate Banking.

	2010	2009
Andel av SEB:s totala intäkter, %	46	49
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	57	65
Andel av SEB:s personal, %	15	15

Resultaträkning

			Förändring,
Mkr	2010	2009	procent
Räntenetto	8 123	9 982	–19
Provisionsnetto	5 308	5 647	–6
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 745	4 377	–14
Övriga intäkter, netto	–46	46	–200
Intäkter	17 130	20 052	–15
Personalkostnader	–4 091	–3 529	16
Övriga kostnader	–4 205	–4 134	2
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–169	–155	9
Kostnader	–8 465	–7 818	8
Resultat före kreditförluster	8 665	12 234	–29
Vinster och förluster vid avyttring av tillgångar	28	–1
Kreditförluster	–195	–805	–76
Rörelseresultat	8 498	11 428	–26
K/I-tal	0,49	0,39
Allokerat kapital, miljarder kronor	28,2	35,1
Räntabilitet, %	21,7	23,4
Antal befattningar, medeltal	2 548	2 630

24 seb årsredovisning 2010

En gradvis förbättring

En successiv förbättring av affärsklimatet och kundaktiviteten under den senare delen av året, tillsammans med högre räntor och stärkta aktieindex, ökade intäkterna mot slutet av året.

Intäkterna för 2010 minskade med 15 procent jämfört med 2009, vilket avspeglar att läget på marknaden åter normaliserats, även om det också påverkades av osäkerheten kring statsskulderna i vissa länder. Trots de lägre intäkterna var kundaktiviteten hög och ökade successivt under året. Corporate Banking förbättrade rörelseintäkterna från förra året som ett resultat av goda kundrelationer som stärkts under finanskrisen. De ökade förvärvsrelaterade aktiviteterna mot slutet av året påverkade intäkterna positivt.

Intäkterna för Trading & Capital Markets normaliserades under 2010 jämfört med de ovanligt höga nivåerna under 2009 på grund av de speciella marknadsförhållandena.

Låga räntor under det första halvåret höll tillbaka intäktsökningen för Global Transaction Services. Kostnaderna för 2010 ökade med 8 procent jämfört med 2009, vilket till största delen berodde på tillväxtinvesteringarna utanför Sverige och den kortfristiga resultatrelaterade ersättningen. Rörelseresultatet sjönk till 8 498 Mkr på årsbasis, men var ändå på en historiskt sett hög nivå. Kreditkvaliteten var fortsatt god.

Marknadsledande position

De förvärvsrelaterade aktiviteterna ökade under 2010 och accelererade mot slutet av året. SEB Enskilda

befäste sin ledande position i Norden genom att agera rådgivare till bland annat Assa Abloy, Aalborg Industries, Hexagon, Intrum Justitia och TDC vid deras framgångsrika transaktioner under året. Corporate Banking avslutade 2010 med ett starkt kvartal, speciellt inom Structured Finance. Den ökade förvärvsrelaterade aktiviteten hade positiva eff ekter på efterfrågan på företagskrediter tillsammans med det ökade refi nansieringsbehovet och infl ödet av nya kunder.

Räntenettot ökade under andra halvåret till följd av den ökade aktiviteten, vilket främst avspeglades i resultatet för Corporate Banking och Global Transaction Services. Vid årsskiftet var den förvaltade depåvolymen 5 072 miljarder kronor (4 853).

Företagsobligationer

Emissionerna av företagsobligationer kom tillbaka till nivåer som inte setts sedan före fi nanskrisen och SEB var den största arrangören av inhemska skandinaviska obligationer under 2010. Intjäningen inom Trading and Capital Markets, speciellt inom valutahandel och capital markets, har återhämtat sig under året. Trots det förbättrade klimatet fortsatte börsvolymerna att ligga på relativt låga nivåer, vilket drog ned intäkterna för

aktiehandeln. SEB Enskilda förstärkte positionen som bästa analyshus avseende nordiska aktier i Prosperas kundundersökning.

Konkurrenssituation

SEB fortsatte att vara en aktiv partner till kunderna och stöttade dem med såväl krediter som rådgivning under de osäkra marknadsförhållandena. De förbättrade kundrelationerna har skapat en stark plattform för tillväxt i Norden och Tyskland. Trots ökad konkurrens i Norden har SEB fortsatt att förbättra sin marknadsposition och är marknadsledande inom de fl esta områden, vilket bekräftas i utmärkelserna nedan.

Tillväxtinitiativ i Norden och Tyskland tar fart

Tillväxtsinvesteringarna i Norden och Tyskland påbörjades under 2010 och divisionen rekryterade över 60 seniora kundansvariga i dessa marknader och lyckades värva cirka 90 nya storföretagskunder till den befi ntliga kundbasen. Investeringar i kundorganisationen och nya kundrelationer fortsätter under 2011 för att ytterligare stötta expansionen. Divisionen kommer även fortsättningsvis att investera i ett antal nischsegment där den kan bli ledande.

Viktiga utmärkelser under 2010

Bästa relationsbanken i Sverige Prospera Årets fi nansiella rådgivare i Norden Financial Times och Mergermarket Bästa aktiemäklaren i Norden Prospera Nummer ett inom valutahandel i Norden Prospera Bästa bank för cash management i Norden Global Finance Bästa bank för likviditetshantering i Norden Global Finance Bästa bank för risk management i Norden Global Finance

Magnus Carlsson

Hur skulle du beskriva huvuddragen i SEB:s aff ärsmodell?

I vår värld uppnår vi resultat i det nära samarbetet mellan våra kunder och våra professionella medarbetare. SEB:s aff ärsmodell bygger således på att i alla lägen möta kundens behov, vilket leder till långsiktiga partnerskap.

Hur ser du på ekonomin efter krisen?

På en global nivå fi nns det fortfarande många frågor att ta tag i och som behöver lösas, men vi har sett stora framsteg under 2010. Det är glädjande att Norden har klarat sig så bra igenom krisen.

Vad händer inom din division i Tyskland?

Försäljningen av den tyska kontorsrörelsen är en viktig milstolpe. Fokus ligger nu på att bygga vidare på den starka verksamhet vi har på företagsmarknaden i Tyskland. Marknaden passar vår strategi och vi känner att vi har fått upp farten.

Hur går den nordiska och tyska expansionen?

Vi har starka plattformar i alla de nordiska länderna och i Tyskland, och investerar nu i både kapital och ny kompetens för att kunna öka kapaciteten. Det kommer i slutet av treårsplanen 2013 att leda till 150–200 miljarder kronor i ökad utlåning och ungefär 400 nya företagskunder.

Vilka är de viktigaste utmaningarna och möjligheterna framöver?

Nya regleringar kommer att påverka oss och resten av branschen i framtiden. Det kan leda till högre kostnader för att driva bankverksamhet. Den stora utmaningen blir därför att hitta en kostnadseff ektiv väg framåt och samtidigt behålla kundnöjdheten. Det fi nns många möjligheter, inte minst de som växer fram till följd av den ändrade konkurrensbilden.

Rörelseresultat per affärsområde 2010, procent av totalt rörelseresultat (8 498 Mkr)

Rörelseresultat och räntabilitet på allokerat kapital

Divisionens intäkter per land

2010, procent av totala intäkter (17 130 Mkr)

Trading and Capital Markets – intäkter

Fördelade på större produktgrupper, exkl. investeringsportföljer, Mkr

Corporate Banking – intäkter

Mkr

Vi föredrar en partner...

...som vi sedan tidigare vet att vi kan lita på och SEB har alltid levererat det de har lovat. Vi har jobbat tätt tillsammans i stora projekt, men också lärt känna varandra under mer vardagliga former under de år vi har arbetat med SEB. För oss har det varit viktigt att de lyssnar på oss och frågar oss vad vi vill – det har under åren varit ett samarbete i ordets rätta bemärkelse. Kemira och SEB samarbetar inte bara i Finland utan även i övriga Europa och i länder som Brasilien och Kina, där vi expanderar vårt arbete med vattenrening. Jyrki Mäki-Kala, CFO i Kemira

Kemira är ett globalt kemiföretag som fokuserar på att betjäna kunder i vattenintensiva branscher. Företaget erbjuder hantering av vattenkvalitet och -kvantitet som förbättrar kundernas eff ektivitet när det gäller energi, vatten och råmaterial.

Vår relation med Kemira...

Timo Uotinen (t.v.) och Jyrki Mäki-Kala hos Kemira i Helsingfors.

...går långt tillbaka och har fördjupats under de senaste två–tre åren. Vi uppskattar verkligen Kemira och deras sätt att arbeta, vi har en öppen dialog och utbyter löpande både information och idéer. Vi litar på varandra. Vi jobbar ihop på daglig basis med allt från likviditetshantering och fi nansiering till större, strategiska projekt." Timo Uotinen, Client Executive, SEB

Kontorsrörelsen

Divisionen betjänar privatkunder samt mindre och medelstora företag i Sverige och är också ansvarig för SEB:s kortverksamhet i Norden. Kunderna har tillgång till SEB:s kompletta utbud av finansiella tjänster via kontor, telefon och internetbank.

Divisionens affärsområden är:

Kontorsrörelsen Sverige med 1,6 miljoner privatkunder och 160 000 mindre och medelstora företag, varav drygt 100 000 är aktiva användare av bankens betaltjänst. Kunderna betjänas via 161 kontor, Telefonbanken (2 miljoner samtal under 2010) och internettjänster (1,3 miljoner kunder).
Kort med 3,3 miljoner utgivna kort (betal-, kredit- och bankkort samt profilerade kort). Affärsområdet bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland och inkluderar varumärken som Eurocard och Diners Club. Kort har också inlösenavtal med över 200 000 inköpsställen.

	2010	2009
Andel av SEB:s totala intäkter, %	23	22
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	17	16
Andel av SEB:s personal, %	20	20

Resultaträkning

Mkr	2010	2009	Förändring, procent
Räntenetto	5 008	5 424	–8
Provisionsnetto	3 241	3 254	0
Nettoresultat av finansiella transaktioner	273	292	–7
Övriga intäkter, netto	47	64	–27
Intäkter	8 569	9 034	–5
Personalkostnader	–2 636	–2 542	4
Övriga kostnader	–2 821	–2 668	6
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–84	–93	–10
Kostnader	–5 541	–5 303	4
Resultat före kreditförluster	3 028	3 731	–19
Vinster och förluster vid avyttring av tillgångar	–1
Kreditförluster	–543	–840	–35
Rörelseresultat	2 484	2 891	–14
K/I-tal	0,65	0,59
Allokerat kapital, miljarder kronor	9,7	10,8
Räntabilitet, %	18,9	19,8
Antal befattningar, medeltal	3 395	3 385

Försäljning av den tyska kontorsrörelsen

Under 2010 ingick SEB en överenskommelse om att sälja den tyska kontorsrörelsen. Affären slutfördes den 31 januari 2011. För att möjliggöra jämförelser mellan perioder och framåtriktad analys har divisionens redovisning räknats om och den tyska kontorsrörelsen exkluderats.

Ett år av stabilisering

Rörelseresultatet för divisionen var 14 procent lägre än 2009, och 2010 blev ett år präglat av stabilisering och kundfokus. Det största skälet till nedgången var det försämrade räntenettot, den största intäktskällan för Kontorsrörelsen Sverige, där rörelseresultatet minskade med 20 procent till 1 501 Mkr. Divisionens kostnader ökade med 4 procent framför allt för att skapa förbättringar i kundservicen. Kostnaderna fortsatte att vara i fokus för att stödja utvecklingen av resultatet framöver. Kreditförlusterna sjönk med 35 procent jämfört med 2009.

Korts rörelseresultat uppgick till 983 Mkr. Justerat för valutaeffekter var 2010 Korts bästa år någonsin, trots att resebranschen och profilerade kort drabbades hårt av det isländska askmolnet under våren.

Volymer och marginaler

Räntenettot minskade eftersom de korta räntorna var låga under större delen av året vilket höll inlåningsmarginalerna nere. Både ut- och inlåningsvolymer ökade under året och inlåningsmarginalerna började öka mot slutet av året. Marginalerna på utlåningen var stabila.

Marginalerna på bolån över finansieringskostnaden som också innehåller en likviditetspremie (vilket SEB som enda svenska bank publicerar) var stabila. Bolånevolymerna växte i samma takt som marknaden och uppgick vid årsskiftet till 265 miljarder kronor. Tillväxten mattades av mot slutet av året och reglerna för kreditbeviljning har stramats åt under 2010.

Kundfokus

Aktivitetsnivån i Kontorsrörelsen Sverige var hög under året och för att förbättra kundernas baserbjudande och höja servicenivån gjordes större investeringar i de mobil- och internetbaserade banktjänsterna. Kundernas möjligheter att nå bankens tjänster utanför kontoren förbättrades genom fl era nya funktioner, till exempel applikationer till iPhone och Androidtelefoner, en kundtjänstsida på Facebook, och möjligheten att ingå avtal över telefon.

Investeringar för att förbättra bastjänster såsom betalningar inom Kontorsrörelsen gjordes också. Ytterligare personal på Telefonbanken har ökat möjligheten att ge en personlig service och målet är att bygga långsiktiga relationer med alla kundsegment.

Den anpassade rådgivningsservice som Kontorsrörelsen erbjuder till en större krets kapitalstarka privatpersoner var fortsatt framgångsrik under året. Inklusive årets nya kunder hade nära 30 000 av Kontorsrörelsens kunder en personlig kapitalrådgivare knuten till sig.

Utmärkelsen som Årets aff ärsbank och ökningen av företagskrediter på 18 procent utgör båda tecken på SEB:s stärkta ställning på företagsmarknaden.

För att fortsätta bygga relationer

med små och medelstora företag och för att bli deras utvalda aff ärspartner förbättrades gränssnittet mot kund och kompletta paketlösningar inklusive försäkring, bank och rådgivnings tjänster skapades. Företagsrådgivare rekryterades till de regionala företagscenter som specialiserar sig på divisionens större företagskunder. Marknadsandelen för små- och medelstora företag ökade från 10 till 11 procent under 2010.

Nya uppdrag till SEB Kort

Under året slöts fl era större avtal för företagskort. Den nya produkten CBI, cross-border issuing, sjösattes framgångsrikt i fl era länder i Europa. Ett större avtal för profi lerade kort slöts med Finnair. Arbetet påbörjades i december och är nu på god väg.

Trenden att genomsnittsbeloppen per kortköp minskar fortsatte, vilket gör att fokuseringen på eff ektiva processer och resurser fortsätter.

Finansbarometern utsåg SEB till Årets aff ärsbank 2010.

Förnman Efternamn Mats Torstendahl

På vilket sätt kan SEB fl ytta fram positionen bland de små och medelstora företagskunderna?

Som en företagsbank har vi gjort det enklare för de mindre företagen att göra aff ärer med oss genom paketlösningar som Enkla Firman. Under 2010 genomförde vi en omfattande rekrytering och kompetensutveckling av vår företagsrådgivarkår. Vi har därmed en stark bas för att fördjupa relationen med företagen.

Hur arbetar SEB för att förbättra kundupplevelsen?

Vi fortsätter att fokusera på tillgänglighet och enkelhet samt arbetar aktivt för att kunden ska få ett personligt bemötande oavsett mötesplats. Vi fi nns där för kunderna med personlig service och rådgivning 24 timmar om dygnet alla dagar. För oss är det viktigt att ta till vara på våra kunders synpunkter och idéer.

Vad händer inom Internet och mobila tjänster?

Våra kunder förväntar sig att kunna nå banken på mötesplatser och tider som passar dem. Förra året lanserade vi bland annat applikationer för såväl iPhone- som Androidtelefoner och införde förenklad inloggning för Mobila banken. Vi har också fortsatt utveckla vår Internetbank och vi har öppnat kundtjänst på Facebook. Fler applikationer samt ökad närvaro i sociala medier ligger i korten för 2011.

Hur ser SEB på bolånemarknaden?

Ökningen i vår bolånestock har följt marknaden och den ökningstakten har mattats av något under senare tid. Vi vidtog tidigt åtgärder för att säkerställa att våra kunder inte överbelånar sig.

Vilka är de främsta möjligheterna och utmaningarna under 2011?

Vår viktigaste utmaning, men också möjlighet för att skapa tillväxt, är att fortsätta bygga starka och långsiktiga relationer med våra kunder.

Rörelseresultat per affärsområde 2010, procent av totalt rörelseresultat (2 484 Mkr)

Antal kapitalstarka kunder i Sverige

Tusental (kunder som betjänas av kapitalrådgivare)

Företagskrediter, Sverige

Inklusvie utlåning, leasing, factoring och lånelöften. Miljarder kronor

Privata bolån i Sverige

Miljarder kronor

Antal mindre och medelstora företagskunder i Sverige

Utveckling för kort

2006 = index 100

Vi vill ha en bank...

...som är gediget intresserad av vår bransch och som engagerar sig. Vi har en säsongsbunden aff är där det mesta av intäkterna kommer under maj till augusti och samtidigt är det en investeringsintensiv bransch. Det kräver att vi har en insiktsfull bank som vill förstå våra specifi ka förutsättningar. Det tycker vi defi nitivt att SEB lever upp till. Det fi nns ett engagemang och ett intresse, det är mer som ett partnerskap än en bank som fi nns med i bakgrunden." Jan Roy, VD i Parks & Resorts

Parks & Resorts är en av Nordens ledande aktörer inom upplevelseindustrin och driver idag Gröna Lunds Tivoli, Destination Kolmården med Djurpark och Vildmarkshotellet, Skara Sommarland och Aquaria Vattenmuseum.

Jag tror att vi fi ck den här aff ären...

för att vi visade ett genuint intresse för företaget och kom med kreativa lösningar på deras behov. Som kundansvarig håller jag löpande en tät dialog med kunden. Jag vill vara en partner i deras framtidssträvanden. För Parks & Resorts är det viktigt att tidigt kunna diskutera med banken inför deras investeringsbeslut. De ska känna det förtroendet, att vi från bankens sida verkligen hänger med i deras planer." Anders Willis, Client Executive, SEB

Anders Willis (t.v.) och Jan Roy på Kolmårdens djurpark.

Kapitalförvaltning

Divisionen Kapitalförvaltning erbjuder alla typer av kapitalförvaltnings- och rådgivningstjänster. Produktutbudet omfattar aktier, räntor, private equity, fastighets- och hedgefonder. Divisionen har cirka 1 000 anställda, förvaltar mer än 1 300 miljarder kronor och har verksamhet i de nordiska och baltiska länderna, Luxemburg, Tyskland, Singapore och Schweiz.

Divisionen består av två affärsområden:

Institutional Clients, som erbjuder produkter och tjänster till institutioner, stiftelser och livbolag och är ansvarig för marknadsföring och försäljning av SEB:s fonderbjudande både i Sverige och utomlands.
Private Banking, som erbjuder kapitalförvaltning, juridik och skatterådgivning, försäkringar, finansiering och banktjänster till kapitalstarka privatpersoner i Sverige och utomlands.

Distributionen av divisionens tjänster sker främst genom den egna säljkåren inom Institutional Clients och Private Banking, SEB Trygg Liv, SEB:s kontorsnätverk och via tredje parts distributörer. Divisionens Investment Management organisation, med 140 kapitalförvaltare i 29 investerarteam är ansvariga för förvaltning av fonder och mandat.

	2010	2009
Andel av SEB:s totala intäkter, %	12	9
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	11	7
Andel av SEB:s personal, %	6	6

Resultaträkning

Mkr	2010	2009	Förändring, procent
Räntenetto	485	598	–19
Provisionsnetto	3 752	2 955	27
Nettoresultat av finansiella transaktioner	89	76	17
Övriga intäkter, netto	58	17
Intäkter	4 384	3 646	20
Personalkostnader	–1 319	–1 229	7
Övriga kostnader	–1 333	–1 160	15
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–84	–116	–28
Kostnader	–2 736	–2 505	9
Resultat före kreditförluster	1 648	1 141	44
Vinster och förluster vid avyttring av tillgångar		29	–100
Kreditförluster	3	–28	–111
Rörelseresultat	1 651	1 142	45
K/I-tal	0,62	0,69
Allokerat kapital, miljarder kronor	5,3	5,5
Räntabilitet, %	22,5	14,9
Antal befattningar, medeltal	986	1 016

Stark vinsttillväxt

Divisionen hade ett starkt 2010, med en 45-procentig ökning av rörelseresultatet. Intäkterna ökade med 20 procent jämfört med förra året. Provisionerna ökade både till följd av SEB:s tillgångsmix och ökad nettoförsäljning. Prestations- och transaktionsrelaterade intäkter uppgick till 409 miljoner kronor (383). Kostnaderna ökade med 9 procent jämfört med 2009, främst till följd av högre aktivitets- och investeringsnivå.

Förbättrade erbjudanden

Under året arbetade både Private Banking och Institutional Clients mycket aktivt för att förbättra kundupplevelsen.

SEB utvecklade sitt helhetserbjudande till privatpersoner och entreprenörer ytterligare. SEB:s Family Office vann ny mark genom en förbättrad och anpassad redovisnings- och investeringsprocess. En ny applikation för iPhone och iPad som innehåller aktiekurser, analyser och nyheter lanserades. Kunderna fick även möjlighet att investera i ett antal indexprodukter samt externa produkter som ett komplement till bankens eget kunderbjudande. Det internationella kunderbjudandet stärktes ytterligare genom möjligheten att öppna konton i den kinesiska valutan Yuan. SEB tilldelades det prestigefulla priset Global Private Banking Award (Financial Times-gruppen) för bästa nordiska bank med Private Bankingtjänster.

Inom affärsområdet Institutional Clients var aktiviteterna gentemot kund rekordhöga, vilket under året inbringade ett stort antal

nya mandat. Ett fl ertal nya produkter lanserades framgångsrikt, däribland Private Equity som attraherat stora investerare. Ett rådgivningskoncept riktat till institutioner som täcker skuldanalys, portföljkonstruktion och fondval fi ck ett mycket positivt mottagande av kunderna och resulterade i betydande volymer.

Förvaltat kapital på högsta nivå

Divisionens fokus på förbättrad kundupplevelse resulterade i en ökad nettoförsäljning från 17 miljarder kronor 2009 till 26 miljarder kronor under 2010 för Private Banking och skapade förutsättningar för fortsatt hög nettoförsäljning för Institutional Clients vilket för 2010 uppgick till 31 miljarder kronor (31).

Under året vann SEB ett antal nya mandat och det förvaltade kapitalet uppgår till 1 321 miljarder kronor. Expansionen utanför SEB:s hemmamarknader fortsatte att ge resultat med en volym på nära 20 miljarder kronor. Infl ödena härrörde från ett antal fondproduktområden. Det genomsnittliga förvaltade kapitalet ökade med 7 procent jämfört med förra året. Förbättringen berodde på en stark nettoförsäljning, 54 miljarder kronor (41) och en god marknadsutveckling.

Den procentuella andelen av antal portföljer vars avkastning var högre än respektive jämförelseindex var 67 procent (64), motsvarande andel av det förvaltade kapitalet var 65 procent (73).

Anders Johnsson

Vad tycker du utmärkte 2010?

2010 var ett bra år i fl era avseenden. Ökad riskaptit skapade stora infl öden i våra aktiefonder och både Institutional Clients och Private Banking hade en stark nettoförsäljning.

Hur ska SEB behålla ställningen som ledande inom private banking i Norden?

Ytterst handlar private banking om att bygga förtroende och långsiktiga kundrelationer. Att vara lyhörd, erbjuda bra lösningar och spetskompetens, med fokus på kundens individuella behov, är viktiga beståndsdelar. Baserat på dessa principer utvecklar vi kontinuerligt vårt erbjudande i syfte att förbli ledande på marknaden.

Hur arbetar SEB för att skapa en helhetssyn på kunderbjudandet inom sparande?

Som marknadsledande erbjuder vi våra kunder hela spektrat av sparprodukter. Istället för att utgå från de enskilda produkterna, skapar vi lösningar som fokuserar på varje kunds unika behov och hjälper dem att nå sina sparmål.

Hur ser SEB på aktiv förvaltning kontra indexprodukter?

Båda typerna av förvaltning har sin naturliga plats i våra kunders portföljer. Det viktigaste är att kundernas rådgivning utgår från deras specifi ka situation och behov. Efter rådgivningsprocessen tar vi fram en lösning som består av olika produkttyper för att uppnå den önskade avkastningen.

Hur tror du att kapitalförvaltningsområdet förändras framöver?

Närvaro och lyhördhet för kundernas behov kommer att vara viktigt. Jag tror att kunderna kommer att vilja ha större spridning mellan olika tillgångar, som fastigheter, råvaror och riskkapital. Absolutavkastning blir också viktigare vilket driver utvecklingen mot aktivt förvaltade portföljer bestående av både index och mer komplexa fonder.

Liv

Division Liv ansvarar för all livförsäkringsverksamhet inom SEB och är ett av Nordens ledande livförsäkringsbolag. Inom fondförsäkring är SEB nummer ett i Sverige och nummer två i Danmark.

Division Liv har tre affärsområden:

SEB Trygg Liv (Sverige)
SEB Pension (Danmark)
SEB Life & Pension International.

Verksamheten omfattar försäkringslösningar, främst fondförsäkringar, inom sparande och trygghetsområdet för privatpersoner och företag. Divisionen har cirka 1,8 miljoner kunder och bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Irland, Luxemburg, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.

SEB:s verksamhet inom traditionell livförsäkring i Sverige bedrivs huvudsakligen i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget enligt ömsesidiga principer och utan bestämmandeinflytande för SEB och konsolideras därför inte i SEB Trygg Livs resultat. Gamla Liv är stängt för nyteckning.

	2010	2009
Andel av SEB:s totala intäkter, %	12	11
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	15	12
Andel av SEB:s personal, %	7	6

Resultaträkning

Mkr	2010	2009	Förändring, procent
Räntenetto	–11	–18	–39
Livförsäkringsintäkter netto	4 550	4 443	2
Intäkter	4 539	4 425	3
Personalkostnader	–1 123	–1 107	1
Övriga kostnader	–524	–536	–2
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–690	–667	3
Kostnader	–2 337	–2 310	1
Rörelseresultat	2 202	2 115	4
Förändring i övervärden från verksamheten, netto	1 165	900	29
Verksamhetsresultat	3 367	3 015	12
Förändringar i operativa antaganden	–352	–709	–50
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer	554	2 019	–73
Förvaltningsresultat	3 569	4 325	–17
K/I-tal	0,51	0,52
Allokerat kapital, miljarder kronor	6,0	6,8
Räntabilitet, %
baserat på rörelseresultat	32,3	27,4
baserat på verksamhetsresultat	49,4	39,0
Antal befattningar, medeltal	1 190	1 191

Bästa resultatet hittills – fondvärdet upp 15 procent

Livdivisionens rörelseresultat ökade med 4 procent jämfört med det starka 2009. Justerat för återvinningar av garantiåtaganden i traditionell försäkring på 76 Mkr (286) ökade rörelseresultatet med 16 procent.

Intäkterna steg med 8 procent justerat för återvinningar. Intäkterna från fondförsäkring förbättrades med 21 procent till följd av en positiv marknadsutveckling och ökad riskbenägenhet hos försäkringstagarna, som valt mer avancerade och aktierelaterade fonder. Det totala fondvärdet ökade med 15 procent till 179 miljarder kronor (156). Intäkterna från andra produktområden, främst sjuk- och olycksfallsförsäkring, sjönk.

Kostnaderna, exklusive avskrivningar, var stabila jämfört med föregående år. En fortsatt effektivisering av administrationen ger en stabil kostnadstrend per kontrakt. Avskrivningar på aktiverade anskaffningskostnader ökade, vilket ska ställas i relation till de ökade fondförsäkringsintäkterna.

Höga premieinkomster

Ett stort antal kundaktiviteter startade under 2010. Bland annat förbättrades tillgängligheten inom kundserviceenheten och rådgivningen samtidigt som produkterbjudandena var i fokus – allt i syfte att stärka de långsiktiga relationerna med kunderna.

De höga premieinflödena bekräftar att initiativen har tagits väl emot av kunderna. Den totala premieinkomsten 2010 ökade med 4 procent i lokal valuta, men minskade med 0,5 procent i svenska

Volymer

	2010	2009
Försäljning (vägd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	7 111	10 267
Fondförsäkring	41 376	40 399
Totalt	48 487	50 666
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	6 946	9 102
Fondförsäkring	23 522	21 503
Totalt	30 468	30 605
Förvaltat kapital (nettotillgångar), miljarder kr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	244,6	245,3
Fondförsäkring	179,5	156,4
Totalt	424,1	401,7

kronor till 30,5 miljarder kronor. Fortsatt fokus på fondförsäkring har lett till måttlig riskexponering, hög kapitaleff ektivitet och ökad lönsamhet.

Fondförsäkring fortsätter att vara den viktigaste produkten med en andel på 85 procent (80) av den totala försäljningen. Vid utgången av 2010 uppgick SEB:s marknadsandel av fondförsäkring i Sverige till 24,9 procent, vilket innebär en klart ledande position.

Andelen företagsbetalda pensionsprodukter ökade till 65 procent (61).

Försäljningen i Baltikum ökade med 9 procent jämfört med 2009.

Det totalt förvaltade kapitalet uppgick till 424 miljarder, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år.

Jan Stjernström

Vad utmärkte 2010?

Vårt övergripande fokus för hela livdivisionen 2010 var att med oförminskad kraft vidareutveckla, förfi na och förenkla vårt kunderbjudande. Vidare har det också varit ett prioriterat område att förbättra servicen och att öka tillgängligheten för kunderna.

Hur ska SEB försvara sin ställning som ledande inom svensk fondförsäkring?

Vi har förmånen att vara en del av en bankkoncern, vilket är en viktig framgångsfaktor. Genom att ha ett förstklassigt produkterbjudande i kombination med möjligheten att serva våra kunder, oavsett var de väljer att möta oss, ger det oss goda förutsättningar att bibehålla vår ledande position.

Vilka är de viktigaste områdena ni satsar på under 2011?

Vi kommer att jobba aktivt med att utveckla vårt strategifondskoncept och att tillhandahålla en bred palett av olika tillgångsslag och risknivåer. Vi ser också att det blir allt viktigare för kunderna att planera för sin pension och vi kommer att utveckla vår rådgivning för att möta detta behov.

Hur ser SEB på frågan om fl ytträtt?

Det är självklart för oss att verka för valfrihet och fl ytträtt på hela sparandemarknaden. Det måste också omfatta avtalspensionsmarknaden.

Vilka är de främsta möjligheterna och utmaningarna framöver?

Den största utmaningen är den demografi ska utvecklingen. I Sverige liksom i hela västvärlden blir det allt färre som ska försörja allt fl er. Det kommer att innebära en enorm påfrestning för välfärdssystemen. En av lösningarna på detta är att låta privata lösningar bli viktiga komplement till de off entliga systemen. Där ligger självklart också stora möjligheter för oss som försäkringsgivare.

Baltikum

Division Baltikum består av kontorsrörelsen och all utlåningsverksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Den fullständiga baltiska geografiska segmenteringen, inklusive Stora Företag & Institutioner, Kapitalförvaltning och Liv, rapporteras i kapitlet SEB:s baltiska erfarenheter på sidorna 10–11.

Division Baltikum betjänar 2,2 miljoner privatkunder och 175 000 mindre och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen. Kunderna har tillgång till SEB:s hela utbud av finansiella tjänster via kontorsnätet, telefon och Internet.

Divisionen har tre affärsområden

Estland har 48 bankkontor och betjänar 539 000 kunder, varav 272 000 utnyttjar bankens internettjänster och 46 000 utgörs av små- och medelstora företag.
Lettland har 49 bankkontor och 900 000 kunder, varav 650 000 utnyttjar bankens internettjänster och 70 000 är små- och medelstora företag.
Litauen har 57 bankkontor och betjänar en miljon kunder, varav 938 000 utnyttjar bankens internettjänster och 59 000 är små- och medelstora företag.

	2010	2009
Andel av SEB:s totala intäkter, %	7	9
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	negativt	negativt
Andel av SEB:s personal, %	17	18

Resultaträkning

			Förändring,
Mkr	2010	2009	procent
Räntenetto	1 869	2 679	–30
Provisionsnetto	877	934	–6
Nettoresultat av finansiella transaktioner	63	126	–50
Övriga intäkter, netto	37	55	–33
Intäkter	2 846	3 794	–25
Personalkostnader	–640	–730	–12
Övriga kostnader	–1 158	–1 452	–20
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–291	–2 389	–88
Kostnader	–2 089	–4 571	–54
Resultat före kreditförluster	757	–777	–197
Vinster och förluster vid avyttring av tillgångar	–5	–17	–71
Kreditförluster	–873	–9 569	–91
Rörelseresultat	–121	–10 363	–99
K/I-tal	0,73	1,20
Allokerat kapital, miljarder kronor	11,8	11,8
Räntabilitet, %	negativt	negativt
Antal befattningar, medeltal	2 958	3 275

Lönsamheten tillbaka under andra halvåret

Den ekonomiska återhämtningen i Baltikum, som påbörjades tidigt 2010, fortsatte under hela året. Trots att arbetslösheten fortsatte att vara hög i hela regionen har den börjat sjunka i Estland. Både Estland och Litauen visar nu positiva tillväxttal på årlig basis, medan Lettlands BNP är oförändrad.

Den första januari 2011 ändrade Estland sin valuta från estniska kroon till euro.

Fokus på att stärka de långsiktiga relationerna i regionen fortsatte och SEB vann en mängd utmärkelser i alla de tre baltiska länderna under 2010.

Intäkterna minskade under året till 2 846 Mkr (3 794), delvis till följd av förstärkningen av den svenska kronan under året som minskade intäkterna med 323 Mkr. Inlåningsmarginalerna fortsatte också att vara låga på grund av det nuvarande låga ränteläget. Under 2010 stabiliserades in- och utlåningsvolymerna i de tre baltiska länderna och lånemarginalerna började öka mot slutet av året.

Kostnaderna för året på 2 089 miljoner kronor (4 571) speglar goodwillnedskrivningen på 2,3 miljarder kronor under 2009. En tillfällig kostnadsökning under det fjärde kvartalet berodde på nedskrivningar med 199 Mkr i samband med införandet av ett nytt bassystem i Litauen.

Rörelseresultatet för året uppgick till –121 Mkr (–10 363). Förbättringen berodde på markant lägre nedskrivningar för kreditförluster, inklusive återvinningar på 1 009 Mkr under andra halvåret.

Nivån på problemkrediter stabiliserades under året i alla tre länderna. Den totala reserveringsgraden låg stabilt på 66 procent.

Omstrukturering och work-out

I slutet av december uppgick SEB:s leasingportfölj till 11,1 miljarder kronor (15). Den genomsnittliga återvinningsgraden för övertagna fordon var cirka 60 procent.

Den 31 december 2010, hade SEB:s fastighetsbolag i de tre baltiska länder na övertagit tillgångar till ett värde av 399 Mkr. SEB:s fastighetsutlåning i Baltikum uppgick till 22 miljarder kronor, av vilka 39 procent utgjordes av osäkra fordringar.

Martin Johansson

Har SEB varit överdrivet försiktig när det gäller reserveringar för kreditförluster?

Vi har en fortsatt försiktig och konservativ syn. I början av året vågade vi inte lite på att den begynnande stabiliseringen verkligen skulle hålla i sig och satte då av till så kallade kollektiva reserveringar. Det var dessa reserveringar som vi sedan löste upp mot slutet av året.

Hur snabbt kommer återhämtningen att gå?

Våra ekonomer har i BNP-prognoserna varit mer optimistiska än konsensus för det senaste året och det har visat sig stämma. För 2011 och 2012 räknar vi med 4–5 procents tillväxt.

SEB har drivit ett stort förändringsarbete i Baltikum genom ett tiopunktsprogram. Vilka är de viktigaste förändringarna?

Det viktigaste är att SEB numera har en tydlig husbanksprofi l i de tre baltiska länderna. I en allt mognare marknad kommer det att vara de långsiktiga relationerna med våra kunder som diff erentierar oss – inte produkterna i första hand. Hela tiopunktsprogrammet fokuserar på en optimal hantering av problemkrediter, förbättring av kredit- och aff ärskulturen och att skapa förutsättningar för goda kund relationer.

Hur ska SEB växa vidare i Baltikum efter krisen?

SEB är en fullservicebank i vart och ett av de tre baltiska länderna. Den plattformen bygger vi vidare på såväl mot privat- som företagskunder.

Vilka är de främsta möjligheterna och utmaningarna under 2011?

Möjligheterna ligger i en ny och mognare marknadssituation i en region som har en hög tillväxttakt. Här har SEB med sin långa tradition som relationsbank och starka varumärke en fördel. Vi ser därför stora möjligheter att utveckla vår rådgivande roll i människors vardag. Utmaningarna ligger mycket i den ekonomiska återhämtningen och att den kommer att ta tid. Det tar tid att arbeta igenom problemkrediter.

De viktigaste utmärkelserna 2010

SEB Estland No.1 avseende kundnöjdhet (EPSI) SEB Estland Bästa serviceföretag i Estland (TNS Emor) SEB Lettland No.1 i årets företagsrenomméindex (TNS TRI*M) SEB Lettland och Litauen No. 1 inom valutahandel (Global Finance) SEB Litauen Bästa private bank (Euromoney) SEB Litauen Mest attraktiva arbetsgivaren (Zinios & CV online)

Risk- och kapitalhantering

Allt eftersom marknaderna börjar återhämta sig från de kvardröjande effekterna från den finansiella krisen, har SEB påbörjat en framåtblickande genomgång av den interna risk- och kapitalhanteringen. De nya erfarenheterna arbetas in i koncernens syn på affärsvolymer, prissättning, risk och avkastning, kapital och likviditet. Detta skall förbereda koncernen för eventuella bakslag som kan uppstå i den ekonomiska återhämtningen men framför allt för framtida affärsutveckling. Återhämtningsförmåga och flexibilitet är nyckelord i den processen.

Fokusområden under 2010

2010 präglades av reaktioner på och efterverkningar av den finansiella krisen. Världsekonomin är fortfarande skör, men i ett bättre läge än 2009. De baltiska ländernas ekonomier, som är viktiga för SEB, är i en återhämtningsfas och det finns många förbättringstecken. Erfarenheter från den finansiella härdsmältan, de nya myndighetskraven, och externa förväntningar från investerare, ratingbolag och kunder har kombinerats och vägts in i SEB:s strategiska syn på balansräkning, risk, kapital och finansiering. Riskjusterat resultat och avkastning får särskild uppmärksamhet. Att använda dessa mått i hela organisationen ger en gemensam syn på risk och avkastning som kompletterar den traditionella bank-kundrelationen.

Som ett tecken på vikten av bankens riskhantering och i enlighet med generell bankpraxis, har styrelsen under 2010 utsett en Chief Risk Officer (CRO). Denne rapporterar till koncernchefen och är ansvarig för den oberoende riskkontrollfunktionen, portföljanalysen och kreditbeviljningsprocessen. Genom CRO-funktionen skapas en koncerngemensam och prioriterad syn på riskfrågor.

Regeländringar

Myndigheter och lagstiftare har sett över sina regelverk och föreslår förändringar som leder till högre kapitaliseringsnivåer, mer stringenta och jämförbara likviditetsmått samt större öppenhet för industrin som helhet.

Baselkommitténs förslag till nya kapital- och likviditetsregler – 'Basel III' – presenterades 2009 och myndighetens avsikter förtydligades under 2010. Branschen utvärderar fortfarande reglerna. Regelverket träder i kraft tidigast i början av 2013 och helt och hållet först 2019 och därefter. Under tiden kommer det att finnas övergångsregler för att banker ska kunna anpassa sig utan att tillgången på krediter till allmänheten ofrivilligt begränsas. Målet med Basel III är att förbättra kapitaliseringsnivå och kvaliteten på kapitalet för banker och att undvika alltför stort beroende av finansiering med korta löptider.

Hur de nya reglerna för likviditet och finansiering, "liquidity coverage ratio" och "net stable funding ratio", som ska användas för att övervaka likviditetsrisker hos banker kommer att slå beror på slutsatserna av den långa observationsperioden. Det står dock redan klart att finansieringen av bankers tillgångar kommer ha längre löptider än vad som är fallet idag.

SEB stödjer ambitionen att skapa ett mer motståndskraftigt internationellt banksystem. Förslagens inriktning är densamma som koncernens egna aktiviteter under krisen och den strategiska inriktningen. De genomgripande förslagen till förändring av myndighetskraven kräver dock omsorgsfull formulering och en fullödig analys av effekterna för att säkerställa att de får önskad effekt. SEB:s åsikt är att anpassningar till lokala förhållanden kommer att behövas.

Fortsatt stark kapitalsituation

SEB har upprätthållit stabiliteten och styrkan i kapitalet både vad gäller kvalitet och storlek. Kapitalstrategin har varit att ändra fördelningen från en balans mellan primärt och sekundärt kapital mot en fokusering på aktie- och hybridkapital i primärkapitalet. Detta är drivet av en försiktighetsprincip för att förbättra den förlustbärande kapaciteten. Denna strategi föregår myndighetskraven och SEB förväntar sig inte några hinder när det gäller att möta de framtida kapitalkraven. Givet koncernens nuvarande kapitalsituation har SEB:s relativa position stärkts av de nya reglerna. Den nya "leverage ratio", kapital i relation till balansomslutningen, skulle få begränsad effekt på koncernen, givet den starka kapitalbasen och inriktningen på företagskrediter i bankens affärsmodell.

Vid årsskiftet, utan övergångsregler, var koncernens kärnprimärkapitalrelation 12,2 procent (11,7) och primärkapitalrelation var 14,2 procent (13,9).

Stark position inom finansiering och likviditet

Under 2009 förlängdes koncernens förfallostruktur i finansieringen, så att nettoinflöden var större än utflöden till runt 18 månader då in-och utflöden var lika stora. Detta upprätthölls under 2010 då SEB:s strategiska fokus vad gäller balansräkningen också varit att förbättra fördelningen mellan olika typer av finansiering. Det har skett en flytt från senior upplåning till säkerställda obligationer, vilket är ett mer effektivt sätt att använda bankens tillgångar. Den outnyttjade säkerhetsmassan i bolåneportföljen, speciellt i Sverige, kommer att bli en värdefull finansieringskälla framöver. Kundinlåning från privatmarknaden är också strategiskt viktig eftersom den uppvisar en stor stabilitet. Trots att företagsinlåning inte ger lika stor effekt under Basel III, utgör den en stabil finansieringskälla som också kvarstod under den finansiella krisen.

När det gäller finansiering och likviditet har marknaden och konkurrensen redan drivit åtgärderna i den riktning som myndigheterna avsett. Finansieringskostnaderna, som redan har ökat generellt i marknaden, kommer förmodligen att fortsätta öka på grund av konkurrensen om den långfristiga finansieringen, men också på grund av förlängda förfallostrukturer.

Med en ut-inlåningskvot på 139 procent (139) vid årsskiftet, exklusive repor och omklassificerade obligationsportföljer, har SEB en fullgod finansieringssituation. Vid årsskiftet höll SEB likvida tillgångar uppgående till ett belopp på cirka 240 miljarder kronor.

Fokus på kreditkvalitet

SEB har agerat både proaktivt och försiktigt för att skydda kreditkvaliteten och de långsiktiga kundrelationerna genom krisen.

Baltiska kreditförluster för 2010 var 873 Mkr (9 569) vilket utgjorde 48 procent of koncernens nettoförluster under året. I Norden och Tyskland, vilka utgör mer än 90 procent av kreditportföljens exponering, var kreditkvaliteten god, med låga kreditförluster. Den totala kreditförlustnivån för koncernen uppgick till 0,14 procent.

Efter den kraftiga ekonomiska nedgången i de baltiska länderna, sker nu en vändning och den baltiska affären börjar visa en återgång till ett mer normalt affärsläge. Flera grundliga genomgångar av problemportföljer har gjorts ända ner på transaktionsnivå och resultaten har analyserats i detalj. Förbättringar, både operationellt och i kreditprocessen, vad gäller hantering och kontroll håller på att genomföras. Därför är SEB än bättre positionerat nu när externa faktorer, såsom återhämt-ningen i ekonomier och andra tillväxtsignaler, verkar vara positiva.

Obligationsportföljer

SEB håller obligationsportföljer i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln. Vid årsskiftet var den totala nominella volymen 322 miljarder kronor.

En målsättning under året har varit att öka kvaliteten på dessa innehav utifrån flera perspektiv, att balansera riskjusterad avkastning med finansieringskrav och kapitalutnyttjande. Som ett resultat har obligationsportföljerna minskats i linje med den strategiska målsättningen att begränsa ytterligare volatilitet i intjäningen. Nya investeringar i likviditetssyfte har högsta kreditkvalitet och består främst av statliga, överstatliga och säkerställda obligationer.

Försäljning av den tyska kontorsrörelsen

Ett exempel på SEB:s finansiella åtgärder under 2010 var överenskommelsen att sälja kontorsrörelsen i Tyskland, vilket minskade volymerna samt risken i SEB:s balansräkning, och frigjorde kapital. Effekten på balansräkningen blir stor på grund av att både tillgångar och skulder sålts men inte till lika belopp. För att hantera ränterisken som uppstod gjorde koncernen investeringar vilka har haft en temporär positiv effekt på räntenettot. Långsiktigt kommer försäljningen att få en positiv effekt på finansiella mått och riskmått överlag. Affären slutfördes den 31 januari 2011.

Mål för riskhanteringen

Riskhantering är en central aktivitet för en bank och därför av fundamental betydelse för långsiktig lönsamhet och stabilitet. Risk är nära förknippat med affärer och affärsutveckling och därför med kundernas behov. Kreditrisken är den största av de olika risker SEB ikläder sig för att förse kunder med finansiella lösningar och produkter.

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens finansiella stabilitet. De ingår dessutom i såväl strategisk planering som löpande planering på affärsnivå i hela koncernen.

Koncernen använder beprövade metoder för riskhantering och har sedan länge upprättat oberoende funktioner för riskkontroll, kreditanalys och kreditbeviljning med stöd av avancerade interna modeller. Styrelseförankring, en tydlig beslutsordning, hög riskmedvetenhet hos medarbetarna, gemensamma definitioner och principer, ett kontrollerat risktagande inom fastställda ramar samt hög transparens i den externa rapporteringen utgör hörnstenarna i SEB:s risk- och kapitalhantering.

Heltäckande planering och uppföljning

För att förstå de finansiella konsekvenserna av affärsbeslut på alla nivåer och hur de påverkar aktieägarvärdet över tiden, arbetar SEB utifrån tre huvudaspekter: (1) tillväxt, fördelning och risk i affärsvolymerna, (2) de krav som verksamheten ställer på kapital, finansiering och likviditet, och (3) lönsamheten. Olika mål sätts och utvärderas löpande för att hantera och optimera resurser utifrån dessa tre aspekter.

Risker tas enbart där SEB kan förstå, utvärdera och hantera utfallet inom de gränser som myndighets- och ekonomiskt kapital utgör. I planeringsprocessen kombineras affärsenheternas planer till en koncerntotal, som sedan analyseras från olika synvinklar såsom riskaptit, finansiering, likviditet samt kapital. Affärsenheternas planer justeras sedan för att nå en optimal plan på koncernnivå. Denna process upprepas tills dess att en övergripande riskprofil har fastställts. Analysen och det slutgiltiga resultatet diskuteras och förankras från affärsenheter ända upp till styrelsen. En viktig del av affärsplanen är Riskstrategin som beskriver hur koncernens riskprofil ändras som ett resultat av affärsplanen och som utvärderar riskprofilen jämfört med styrelsens riskaptit. Styrelsen fastställer Riskstrategin på förslag från bankens Chief Risk Officer.

Stress tester

Affärsplanen och måltalen kompletteras med stress tester, en viktig del av bankens kapitalutvärdering eftersom testerna ger en indikation på eventuell volatilitet i intjäningen. Möjliga förluster och deras effekt på resultat och därmed kapital utvärderas. Det jämförs sedan med det interna kapitalkravet och externa myndighetskrav, vilket gör att koncernens finansiella styrka utvärderas under mycket värre förhållanden än de som ligger till grund för den finansiella planen. Likviditetshanteringen stressas regelbundet på ett liknande sätt för att utvärdera bankens förmåga att motstå likviditetsproblem utanför dess kontroll.

Makroekonomiska faktorer utgör de största skälen till att SEB:s intjäning och finansiella stabilitet kan äventyras. För att förstå riskerna i koncernens finansiella styrka och känslighet i intjäningen, analyseras flera olika scenarier, från förväntad ekonomisk utveckling till mycket extrema förhållanden. Stress tester används också för att utvärdera bufferten över de formella kapitalkraven.

Kapitalbasen jämfört med interna och externa kapitalkrav Miljarder kr 120 100 80 60 40 20 0 Kapitalbas Ekonomiskt kapital Basel II med övergångsregler Basel II utan övergångsregler Basel II kapitalkraven antas vara 8 procent av riskvägda tillgångar.

SEB har utvecklat ett antal stress tester som täcker de större

riskerna och som speciellt fokuserar på kreditförluster. Stresstesterna ställer ekonomisk information från lågkonjunkturscenarier (med samma historiska ekonomiska information som används i modeller för genomsnittlig risk över konjunkturcykeln i koncernen) i relation till årlig intjäning och tillgängligt kapital. I de stressade scenarierna sänks den framtida intjäningen, kreditförlusterna ökas (både för individuellt och gruppvis värderade lånefordringar) och genomsnittliga riskvikter i kreditportföljen försämras som ett resultat av riskklassmigration. Stresstesterna använder både intern och extern information om fallissemang och förlustdata tillsammans med historisk och makroekonomisk information för att simulera hur koncernens nuvarande portfölj skulle påverkas. På så sätt kan känsligheten i olika delar av portföljen identifieras och koncernen kan hantera risken än mer effektivt.

Koncernens stresstester är baserade på verkliga eller möjliga makroekonomiska omständigheter. I 'en gång på tio år' scenariet, antas aktiekurserna vara oförändrade i tre år medan industriproduktionen sjunker år ett och två och följs av en liten ökning år tre. I 'en gång på femtio år' scenariet, faller aktiekurserna 20 till 25 procent varje år i tre år och industriproduktionen sjunker 5, 2,5 och 2 procent under respektive år. Andra makroekonomiska variabler såsom fastighetspriser och räntor simuleras för att göra scenariet troligt och konsekvent. Fallissemangsnivåer på lån och andra kreditexponeringar ökas sedan i modellen för att likna historiska kriser. Svenska portföljer stressas till exempel till samma fallissemangsnivåer som under krisen 1992/1993. Fallissemangsdata används för varje riskklass. På så sätt tas kvaliteten och sammansättningen av portföljen med i beräkningen på ett annat sätt än om det vore en enkel kreditförlustprognos. Mer specifika makroscenarier används från tid till annan för att stressa land eller industrikategorier och kan innehålla specifikt stressade delar.

Under 2010 deltog SEB i den Europeiska Banktillsynskommitténs stresstest, vilket täckte marknads, likviditets- och kreditrisker i SEB:s portföljer baserat på myndighetens specifika ekonomiska scenarier. SEB använde den metod som beskrivs ovan för att skapa en objektiv länk mellan informationen i scenariet och beräknade kreditförluster. Faktisk data om BNP och arbetslöshet kopplades med förlustnivåer för varje större land som finns i SEB:s portföljer. Slutresultatet var en väsentlig nedgång i den normala intjäningen. På grund av SEB:s starka primärkapital i utgångsläget, så var slutresultatet ändå att SEB hamnade i topp 10 procent av europeiska banker när det gäller kapitalisering efter stresshändelserna.

Kapitalstyrning

Kapitalet hanteras centralt samtidigt som lokala krav på myndighetskapital och internt kapital uppfylls. Koncernens kapitalpolicy definierar hur kapitalhanteringen skall stödja affärsmålen, liksom även koncernens utdelningspolicy och ratingmål. Dokumentet fastställs av styrelsen på rekommendation av koncernens Asset and Liability Committee och styrelsens Risk and Capital Committee. Dokumentet ses över årligen.

Koncernens finanschef ansvarar för den process som utvärderar kapitalbehovet i relation till koncernens riskprofil och för att föreslå en långsiktig plan för att bibehålla tillräcklig kapitalstyrka. Denna process, den interna kapitalutvärderingen (IKU), är sammanlänkad med affärsplaneringen och sker inom ramarna för koncernens övergripande styr- och kontrollsystem.

Tillsammans med löpande uppföljning och rapportering av kapitalfrågor till styrelsen säkerställer detta att aktiekapital, ekonomiskt kapital, myndighetskrav och rating hänsyn hanteras på ett sådant sätt att SEB inte riskerar lönsamheten i verksamheten eller koncernens finansiella styrka. Kapitalhantering och koncernens kapitaltäckning beskrivs i mer detalj på sid 53.

Ekonomiskt kapital

För intern bedömning av kapitalbehov och lönsamhet arbetar SEB med så kallat ekonomiskt kapital via en modell för Capital at Risk (CAR). Denna interna modell har stora likheter med regelverket för kapitaltäckning enligt Basel II i det att många underliggande riskfaktorer är desamma. Beräkningen av ekonomiskt kapital utgår från konfidensnivån 99,97 procent, vilket representerar kapitalkravet för en AA-rating.

Vid slutet at 2010 var koncernens interna kapitalkrav uttryckt som ekonomiskt kapital 67,6 miljarder kronor (71,2). De största komponenterna var kredit- och försäkringsrisk (övervärdena i livförsäkringsverksamheten räknas in i koncernens totala förmåga att absorbera förluster och ingår därför i beräkningen av totalt ekonomiskt kapital). Diversifieringseffekter mellan divisionerna gör att koncernens totala kapitalbehov blir avsevärt lägre än om divisionerna skulle vara självständiga legala enheter.

Allokering av kapital till divisionerna baseras på ekonomiskt kapital. Lönsamhet mäts genom att redovisat resultat sätts i relation till det allokerade kapitalet. Detta möjliggör jämförelser av den riskjusterade avkastningen för koncernen och dess divisioner.

Hantering av likviditetsrisk

Ekonomiskt kapital per risktyp

Mkr	2010	2009	2008
Kreditrisk	53 900	58 600	63 500
Marknadsrisk	6 100	3 300	4 800
Försäkringsrisk	19 600	19 500	17 900
Operationell risk	7 300	8 700	8 100
Affärsrisk	6 800	7 300	8 600
Diversifiering	–26 100	–26 200	–26 300
Totalt	67 600	71 200	76 600

SEB:s likviditet hanteras centralt, samtidigt som lokala krav uppfylls. Koncernens likviditetspolicy, som ses över årligen, definierar hur finansiering och likviditetshantering skall stödja affärsmålen. Denna policy fastställs av styrelsen, på rekommendation av koncernens Asset and Liability Committee och styrelsens Risk and Capital Committee. Ett viktigt relaterat beslut är vilken ratingnivå banken har som målsättning för att kunna upprätthålla tillgänglighet till finansiering i marknaderna.

Finanschefen är ansvarig för att bedöma finansierings- och likviditetskrav i relation till koncernens affärsvolymer, refinansiering och förfallostruktur. Finanschefen skall också etablera en finansieringsstrategi för att möta existerande och planerade krav och förväntade förändringar i finansieringen på ett kostnadseffektivt sätt. Hantering av likviditetsrisk beskrivs närmare på sid 50.

SEB:s risksystem

		Identifiera, mäta och hantera	Kontroll med hjälp av limiter	Intern modell för ekonomiskt kapital	Myndighetskapital
Kreditrisker	Kredit	✓	✓	✓	✓
	Motpart	✓	✓	✓	✓
	Koncentration	✓	✓	✓
Markndsrisker	Trading	✓	✓	✓	✓
	Banking	✓	✓	✓
Operationella risker	Operationell	✓		✓	✓
Affärsrisker	Affär	✓		✓
	Rykte	✓
	Satsning	✓
	Strategisk	✓
Försäkringsrisker	Livförsäkring (åtagande)	✓		✓	✓
	Livförsäkring (övervärde)	✓		✓
	Skadeförsäkring	✓		✓	✓
Likviditetsrisk	Likviditet	✓	✓

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för förluster till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk. Kreditrisk avser alla fordringar och potentiella fordringar på företag, banker, offentlig förvaltning och hushåll.

Följande avsnitt behandlar SEB:s kreditportfölj, framför allt exponeringar mot företag och hushåll i Norden, Tyskland och Baltikum. Information om SEB:s innehav av skuldinstrument finns i textrutan på sid 47.

Kreditkvalitet 2010

Kreditkvaliteten för koncernen uppvisade en positiv utveckling under 2010. Den baltiska krisen avtar medan den nordiska och tyska kreditkvaliteten har uppvisat fortsatt motståndskraft med begränsade osäkra fordringar genom hela den globala konjunkturnedgången. I ett globalt makroekonomiskt sammanhang var SEB geografiskt väl positionerat 2010 med största delen av kundbasen i den i grunden starka nordisk-tyska marknaden och i de baltiska marknaderna som håller på att stabiliseras.

Den viktigaste trenden under 2010 var förbättringen av den baltiska kreditkvaliteten, som inträffade tidigare än förväntat. Under första kvartalet var signalerna blandade och därför avsattes ytterligare reserver. Under andra halvan av året, sågs en tydlig stabilisering i kreditkvaliteten i alla tre baltiska länder vilket tillät en gradvis upplösning av reserver under de två sista kvartalen. Estland ligger först i den ekonomiska återhämtningen, följt av Lettland och Litauen. De underliggande förbättringarna leds av den exportdrivna återhämtningen och att förtroendet hos företagen har återvänt. Återhämtningen förväntas dock vara långsam med en gradvis nedgång i arbetslöshet samt låg inhemsk efterfrågan en tid framöver. Baltiska problemlån i procent av den baltiska utlåningen var 13,6 i slutet av 2010 (12,6).

Koncernens individuellt värderade osäkra lånefordringar sjönk med över 4,1 miljarder kronor under 2010, främst som ett resultat av stabiliseringen i Baltikum. Koncernens totala reserveringsgrad är fortsatt stark och ligger på 69 procent. Fordringar som avser gruppvis värderade lån (homogena grupper) som var oreglerade i över 60 dagar uppgick till 6,5 miljarder kronor vid årsskiftet, där Baltikum stod för två tredjedelar. Reserveringsgraden för oreglerade gruppvis värderade lånefordringar för koncernen uppgick till 51 procent.

Gruppens totala volym av problemlån nådde kulmen i december 2009 och har sedan dess uppvisat en nedåtgående trend. Oreglerade fordringar minskade till 24,3 miljarder kronor vilket utgjorde 1,8 procent av utlåningen per december 2010 (1,9 procent).

Kreditportföljen i översikt

Koncernens totala kreditexponering, bestående av kreditportföljen, repor och räntebärande värdepapper, uppgick till 2 061 miljarder kronor i december 2010, det vill säga en liten minsk ning jämfört med 2009.

SEB:s totala kreditportfölj som omfattar utlåning, ansvarsförbindelser och åtaganden samt derivat, uppgick till 1 703 miljarder kronor vid årsskiftet, en minskning med 6 procent. Justerat för valutaomräkningseffekter var kreditportföljen i stort sett oförändrad jämfört med 2009. Kreditportföljen domineras av tillgångar med hög kreditkvalitet, som är ett resultat av lång-

Kreditexponering
Miljarder kr	2010	2009	2008
Utlåning	1 183	1 308	1 362
Ansvarsförbindelser och åtaganden	430	406	442
Derivatinstrument	90	102	130
Kreditportfölj	1 703	1 816	1 934
Repor	36	60	31
Skuldinstrument	322	361	399
Total kreditexponering	2 061	2 237	2 364

Total kreditexponering består av koncernens kreditportfölj (lån och leasingavtal, åtaganden utanför balansräkningen som kreditlöften, remburser och garantier, samt motpartsexponeringar i derivat- och valutahandel) samt av repor och innehav av skuldinstrument. Exponeringar redovisas före reserveringar. Derivat och repor rapporteras inklusive nettningsavtal men före effekt av ställda säkerheter. Skuldinstrument innefattar alla räntebärande instrument som innehas i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln, inklusive de instrument som omklassificerats till kategorin Lånefordringar. Skuldinstrument som innehas via försäkringsdivisionen ingår inte.

Kreditportföljens utveckling

Miljarder kr	2010	2009	2008
Banker	206	310	286
Företag	666	656	782
Norden	466	435	502
Tyskland	106	103	120
Baltikum	51	68	95
Övriga marknader	43	49	65
Fastighetsförvaltning	247	247	262
Norden	151	134	126
Tyskland	72	84	104
Baltikum	23	28	32
Övriga marknader	1	1	1
Offentlig förvaltning	75	95	119
Hushåll	509	509	486
Norden	369	347	309
Tyskland	84	97	104
Baltikum	50	60	68
Övriga marknader	6	5	5
Total kreditportfölj	1 703	1 816	1 934

Geografisk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs.

variga kundrelationer. Sverige står för 54 procent av portföljen (51). De nordiska länderna och Tyskland svarar tillsammans för 92 procent (91). Den baltiska kreditportföljen minskade med 33 miljarder kronor under året till 128 miljarder kronor vilket motsvarar 8 procent av den totala portföljen (9).

Försäljningen av den tyska kontorsrörelsen, som slutfördes den 31 januari 2011, minskade kreditportföljen med cirka 95 miljarder kronor efter årsskiftet 2010.

Kreditportföljen hanteras i fem delsegment: företag, fastighetsförvaltning, hushåll, offentlig förvaltning och banker. Företagssegmentet är det största och viktigaste och svarar för 39 procent (36) av den totala portföljen. Exponering mot banker minskade från 17 procent av portföljen under 2009 till 12 procent år 2010.

Företagsportföljen uppgick till 666 miljarder kronor vid årsskiftet 2010/2011. Den domineras av exponeringar mot

större nordiska och tyska kreditvärdiga företag, väl spridda över ett brett spektrum av branscher, där de största är tillverkningsindustri och affärs- och hushållsnära tjänster. De nordiska och tyska företagsportföljerna fortsatte att uppvisa fortsatt stark kreditkvalitet med begränsade kreditförluster under 2010. Företagens efterfrågan på krediter började gradvis att återkomma under året. Justerat för valutaeffekter, uppvisade de nordiska och tyska företagsportföljerna en anmärkningsvärd volymökning, främst under andra halvåret 2010. Den baltiska företagsportföljen fortsatte att minska.

Fastighetsportföljen uppgick till 247 miljarder kronor. Omkring 60 procent av portföljen avser exponeringar i Norden medan Tyskland står för nära en tredjedel. Portföljen är väl balanserad mellan kommersiella fastigheter (55 procent) och flerfamiljsbostäder (45 procent). Under 2010 noterades en viss tillväxt i segmentet flerfamiljsbostäder, främst i Sverige. Den svenska portföljen av flerfamiljsbostäder består huvudsakligen av exponeringar mot offentliga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar, som anses vara låg risk. Den nordiska portföljen av kommersiella fastigheter präglas av starka motparter och sunda strukturer. Den baltiska fastighetsportföljen, med ungefär hälften av exponeringarna i Litauen, minskade något under 2010 till 23 miljarder kronor.

Kreditportföljen per bransch och marknad, 2010 1)

Miljarder kr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Banker	92,2	15,2	10,2	2,6	0,1	0,2	0,3	72,2	12,4	205,4
Företag	339,7	18,2	62,6	45,4	13,4	13,9	23,6	106,3	42,9	666,0
Fastighetsförvaltning	134,8	0,9	7,3	8,1	5,8	5,6	11,1	72,1	1,3	247,0
Offentlig förvaltning	16,8	0,1	0,4	0,9	1,9	0,2	2,3	52,8	0,1	75,5
Hushåll	331,8	5,4	30,3	1,3	17,4	11,6	21,0	83,8	6,2	508,8
Total kreditportfölj	915,3	39,8	110,8	58,3	38,6	31,5	58,3	387,2	62,9	1 702,7

Kreditportföljen per bransch och marknad, 2009 1)

Miljarder kr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Banker	174,5	25,3	10,4	3,3	0,2	0,7	0,4	79,0	15,9	309,7
Företag	312,7	19,4	58,5	44,6	18,2	17,8	31,8	103,4	49,3	655,7
Fastighetsförvaltning	113,7	0,1	12,6	7,9	7,2	7,0	13,7	83,8	0,8	246,8
Offentlig förvaltning	23,3	0,1	0,3	0,7	2,2	0,3	2,4	65,4	0,1	94,8
Hushåll	306,3	6,0	33,3	1,5	20,5	14,0	25,3	97,4	5,2	509,5
Total kreditportfölj	930,5	50,9	115,1	58,0	48,3	39,8	73,6	429,0	71,3	1 816,5
1) Geografisk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs. Beloppen är brutto, dvs före avdrag för kreditförlustreserveringar.

Hushållssegmentet är den näst största portföljen och uppgår till 509 miljarder kronor. Nordiska hushåll står för nästan 72 procent av exponeringen, och av dessa står svenska bolån för nära 80 procent (292 miljarder kronor).

Den svenska bostadsmarknaden har varit ett diskussionsämne under året. Bolånemarknaden kännetecknas av ett livslångt personligt åtagande, ett starkt välfärdssystem, en nationell kreditupplysning, ett strukturellt underutbud och en reglerad bostadsmarknad. Enligt Riksbanken har hushållen tillgångar som är tre gånger så stora som skulderna. Å andra sidan har hushållens skuldsättningsgrad nått historiskt höga nivåer pådrivna av låga räntor. Den svenska Finansinspektionen har föreskrivit en högsta tillåten belåningsgrad på 85 procent från och med den 1 oktober 2010. SEB har infört detta krav samt skärpt sina utlåningsriktlinjer gällande högsta tillåtna bolånebelopp i relation till hushållets inkomster. SEB förbereder löpande kunderna på mindre gynnsamma ekonomiska förhållanden och allt oftare rekommenderas kunderna att amortera sina bolån.

Den svenska bolåneportföljen fortsätter att uppvisa stark kreditkvalitet. Kreditförlusterna är fortfarande försumbara och mängden oreglerade lån ligger stabilt på låga nivåer. Stresstester som genomförts under året, baserade på historiska fallissemangs- och förlustgrader, tyder på måttliga kreditförluster även givet ett scenario med höga räntor och ett bostadsprisfall.

Kreditpolitik

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens betalningsförmåga. Kunderna skall vara kända i koncernen. Säkerheter och nettningsavtal används i varierande utsträckning, beroende på faktorer som motpartens kreditvärdighet samt transaktionens art och komplexitet.

Beviljningsprocess

Koncernens kreditbeviljning baseras på en utvärdering av kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet vägs in såväl kundens nuvarande som förväntade framtida finansiella ställning samt det skydd som kan erhållas till exempel via "covenants" och säkerheter. Kreditbeviljningsprocessen tar hänsyn till såväl den aktuella transaktionens egenskaper som kundens samlade engagemang i banken. Processen skiljer sig åt beroende på typ av kund (hushåll, företag, bank osv.), kundens bedömda risknivå samt den sökta kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalificerad kreditanalys är speciellt viktig vad gäller stora företag. Divisionen Stora Företag och Institutioner har en kreditanalysfunktion som tillhandahåller oberoende analys och kreditutlåtanden till divisionen och till kreditkommittéerna. För hushållskrediter är beviljningsprocessen baserad på ett system för kreditscoring.

Riskklassificering och mätning

Kreditrisk beräknas för samtliga tillgångar, både i handelslagret och i övrig verksamhet. Metodiken är i linje med Basel II regelverket och adresserar sannolikheten för fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och förlustgrad vid fallissemang (LGD). Under årens lopp har riskklassificeringssystemen blivit mer och mer sofistikerade och har kommit att omfatta en mycket stor andel av portföljerna i koncernen. De flesta av de system som används vid beräkningen av kapitalkrav för kreditrisker används också i den dagliga styrningen av verksam-

Kreditportföljen per kreditklass 2010 1)

	Totalt, exklusive hushåll							Hushåll 3)
Kategori	Riskklass	PD intervall	Moody's / S&P 2)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Totalt	PD intervall	Bostads krediter
"Investment	1–4		0–0,07% Aaa to A3/AAA to A–	90,9%	20,4%	14,3%	94,8%	35,7%	0–0,2%	25,2%
grade"		5–7 0,07–0,26%	Baa / BBB	5,6%	25,9%	20,0%	2,1%	19,8%	0,2–0,4%	43,0%
									0,4–0,6%	2,3%
"Ongoing		8–10 0,26–1,61%	Ba / BB	2,3%	43,9%	52,3%	3,0%	36%	0,6–1%	15,6%
business"		11–12 1,61–6,93%	B1, B2 / B+, B	0,6%	6,6%	5,1%	0,0%	4,9%	1–5%	8,3%
									5–10%	2,4%
"Watchlist"		13–16 6,93–100%	B3 to C / B– to D	0,5%	3,1%	8,3%	0,0%	3,6%	10–30%	1,4%
Totalt				100%	100%	100%	100%	100%	30–50%	0,3%
									50–100%	1,5%
									Total	100%

Kreditportföljen per kreditklass 2009 1)

Totalt, exklusive hushåll							Hushåll 3)
Kategori	Riskklass	PD Intervall	Moody's / S&P 2)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig Förvaltning	Totalt	PD Intervall	Bostads krediter
"Investment	1–4		0–0.07% Aaa to A3/AAA to A-	93,1%	21,4%	12,4%	95,2%	42,2%	0–0.2%	27,1%
grade"		5–7 0.07–0.26%	Baa / BBB	4,0%	26,3%	22,1%	2,6%	18,5%	0,2–0,4%	38,8%
									0,4–0,6%	2,6%
"Ongoing		8–10 0.26–1.61%	Ba / BB	1,7%	38,9%	50,0%	2,0%	29,4%	0,6–1%	17,2%
business"		11–12 1.61–6.93%	B1, B2 / B+, B	0,7%	7,9%	6,2%	0,2%	5,3%	1–5%	8,3%
									5–10%	2,8%
"Watch list"		13–16 6.93–100%	B3 to C / B- to D	0,5%	5,5%	9,3%	0,0%	4,6%	10–30%	1,4%
Total				100%	100%	100%	100%	100%	30–50%	0,4%
									50–100%	1,5%
									Total	100%

1) Sammanställning av kreditportföljen inklusive repor. 2) Ungefärlig relation till ratinginstitutens skalor. 3) Hushållsexponering uttryckt som EAD (Exposure-at-Default) i IRK beräkningen

heten för att säkerställa en beslutsprocess med medvetenhet kring risk/avkastning.

SEB har ett koncernövergripande system för intern riskklassificering (PD) av banker, stora och medelstora företagskunder och kunder inom offentlig förvaltning som avspeglar risken för betalningsfallissemang. Sexton riskklasser har definierats, där 1 står för den lägsta fallissemangsrisken och 16 den högsta. För varje riskklass, gör SEB genomsnittliga PD-skattningar på ett år över hela kreditcykeln baserat på tretton år av intern historik av fallissemang av betalningsskyldigheter. Beräkningarna är i linje med de skalor som används av internationella ratinginstitut och deras publicerade fallissemangsfrekvenser. Riskklassificeringen bygger på kreditanalys av risken i kundens verksamhet och finansiella ställning. I bedömningen vägs även finansiella nyckeltal in och jämförelser med kundens konkurrenter. Den vägda genomsnittliga riskklassen för koncernens kunder med undantag av hushåll och banker var 7,02 vid slutet av året (7,16). Koncernens företags- och fastighetsexponeringar i Norden och Tyskland uppvisade en begränsad negativ riskklassmigration medan försämringen var mer uttalad i de baltiska portföljerna.

För hushåll och småföretag använder SEB system för kreditscoring för att uppskatta PD för alla kunder. För att uppnå hög träffsäkerhet i riskklassificeringen använder SEB olika system för kreditscoring för olika regioner och produktområden, då både tillgängligheten av data och kundernas egenskaper normalt varierar beroende på land och produkt. Alla modeller bygger på "point-in-time" data, dvs riskklassificering baseras på kundens nuvarande beteende, ekonomiska situation och annan allmän information, och anpassas därefter till en nivå som representerar hela kreditcykeln för att återspegla graden av fallissemang över en längre tidsperiod.

Statistisk analys bekräftar att SEB:s riskklasser historiskt har uppvisat en differentiering av fallissemangen, t.ex. att sämre riskklasser har högre fallissemangsfrekvens än vad bättre har.

EAD mäts i nominella termer (till exempel för lån, obligationer och leasingkontrakt), som procent av beviljade belopp (kreditlöften, remburser, garantier och andra exponeringar utanför balansräkningen) och som nuvarande marknadsvärde plus ett belopp motsvarande den möjliga ökningen av exponering i framtiden, med avdrag för eventuella godtagbara säkerheter (i fråga om derivatkontrakt, repor och värdepapperslån).

LGD är en uppskattning av förlusten på en utestående exponering i händelse av fallissemang, och tar hänsyn till ställda säkerheter, etc. Den är baserad på intern och extern historik, 7 år eller mer bakåt i tiden, och detaljerna i varje relevant transaktion. LGD-estimaten sätts konservativt för att avspegla förhållandena i en allvarlig konjunkturnedgång.

I SEB:s metod för ekonomiskt kapital för kreditrisk spelar alla riskparametrar som diskuterats ovan in. De kombineras i en portföljmodell som också beaktar riskkoncentrationer till industriella och geografiska sektorer samt på stora enskilda exponeringar.

Limitsättning och uppföljning

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en totallimit. Limiten återspeglar den maximala exponering som SEB för närvarande accepterar på den kunden. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser samt för avvecklingsrisken i handlarverksamheten.

Samtliga totala limiter och riskklasser skall vara föremål för genomgång av ett kreditbeslutsorgan minst en gång om året (en Observerade fallissemangsfrekvenser, riskklass 1–11

Observerade fallissemangsfrekvenser, riskklass 12–15 Procent

kreditkommitté bestående av åtminstone två banktjänstemän, auktoriserade enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Engagemang med högre risk (riskklass 13–16) är föremål för mera frekventa genomgångar. Avsikten är att på ett tidigt stadium kunna identifiera engagemang med förhöjd förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram konstruktiva lösningar som gör det möjligt för SEB att minska eller undvika kreditförluster.

På SEB:s hemmamarknader finns permanenta nationella workout-grupper som arbetar med problemkrediter. Dessa kompletteras av en koncernfunktion, Special Credits Management, med globalt ansvar för hantering av problemengagemang. Denna funktion hanterar i huvudsak baltiska engagemang och har mer än 200 medarbetare.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

SEB tecknar derivatkontrakt i huvudsak för att bankens kunder skall kunna hantera sina finansiella risker. Sedan hanterar SEB risken i de uppkomna positionerna genom att ingå neutraliserande kontrakt på marknaden. Koncernen använder också derivat i syfte att skydda kassaflöden och marknadsvärden relaterade till bankens tillgångar och skulder från räntefluktuationer.

Motpartsrisk i derivatkontrakt uppstår när ett kontrakt har ett positivt marknadsvärde. Eftersom marknadsvärdena fluktuerar under kontraktets löptid måste hänsyn tas till ovissheten om framtida marknadsförhållanden. Detta görs genom att lägga på ett schablonvärde som motsvarar potentiella framtida rörelser i kontraktets marknadsvärde. Den totala kreditexponeringen på motparten är summan av kontraktets marknadsvärde och dess kontraktsspecifika schablonvärde.

Vid årsskiftet uppgick SEB:s derivatåtaganden till ett nominellt belopp av 9 638 miljarder kronor. Eftersom merparten av alla derivataffärer utgörs av stängda positioner, det vill säga att SEB har köpt och sålt en identisk position, samt att man använder sig av nettningsavtal och avtal om marginalsäkerheter för den absoluta majoriteten av alla motparter, så återspeglar inte det nominella beloppet den underliggande risken. Den faktiska motpartsrisken i derivatåtagandena utgörs istället av summan av marknadsvärdet och schablonvärdet. Med hänsyn till nettningsavtalen uppgick den totala motpartsrisken i derivatåtagandena vid slutet av året till 90 miljarder kronor (102).

Kreditriskreducering

SEB använder ett antal metoder för att reducera risken i kreditportföljen. Valet beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för aktuell produkt och kund, men hänsyn tas även till legala begränsningar liksom till den egna organisationens erfarenhet och kapacitet att hantera metoden i fråga. De viktigaste metoderna utgörs av pantsättning av säkerheter, av garantier och borgensförbindelser, samt av nettningsavtal som gör det möjligt för SEB att avräkna negativa återanskaffningsvärden mot positiva i händelse av fallissemang hos motparten. De vanligaste typerna av pantsatta säkerheter utgörs av fast egendom och finansiella säkerheter. I handlarverksamheten används vanligtvis avtal om dagligt säkerställande av marginalsäkerheter för att vid varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motpartsexponeringar. För stora företag reduceras kreditrisken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen.

Koncentrationsrisk

Kreditportföljen analyseras med avseende på både geografisk och branschmässig riskkoncentration liksom på stora enskilda engagemang som avser såväl direkt exponering som indirekt exponering, i form av panter, garantiåtaganden och kreditderivat. SEB efterlever de nya lagar och föreskrifter om stora exponeringar som i ljuset av den finansiella krisen lägger större tonvikt på finansiella institut och kortfristiga exponeringar.

SEB:s 20 största exponeringar, uttryckt som andel av kapitalbasen ökade något under 2010 jämfört med 2009.

Uppföljning av kreditportföljen

Den samlade kreditportföljen granskas regelbundet ur olika synvinklar; bransch, geografi, riskklass, produkt, storleksmässigt och så vidare. Särskilda analyser och stresstester utförs när marknadsutvecklingen kräver en noggrannare granskning av vissa sektorer. Under 2010 har de baltiska portföljerna följts noggrant med månatliga uppdateringar om utveckling av kreditkvaliteten, samt frekventa granskningar av olika underportföljer i division Baltikum. Dessutom utförs regelbundet speciella portföljgranskningar av olika underportföljer av särskilt intresse för Group Credit Committee. Stresstester har utförts på de tyska och de baltiska portföljerna, liksom på portföljerna av fartygsoch kommersiella fastighetskrediter. För hushållsexpo neringar har fokus varit på ett möjligt bostadsprisfall i Sverige.

Problemlån

Reservering för sannolika kreditförluster görs avseende individuellt eller gruppvist värderade lånefordringar.

Individuellt värderade lånefordringar

Lånefordringar mot företag, fastigheter och institut utvärderas huvudsakligen på individuell basis och en specifik reservering skall göras för den sannolika kreditförlusten på ett identifierat osäkert lån. Ett lån klassificeras som osäkert om det objektivt kan konstateras att en förlusthändelse har inträffat och om denna händelse har en negativ påverkan på uppskattade framtida kassaflöden (kunden har exempelvis påtagliga finansiella problem eller har fallerat vid räntebetalning eller amortering). Lån klassificeras inte som osäkra om säkerheternas värde täcker ränta och kapitalskuld med betryggande marginal.

Alla kunder med lån som banken anser osäkra ingår i riskklass 16. Alla lån mot en sådan kund betraktas som osäkra, om inte speciella omständigheter föreligger – till exempel förekomsten av en specifikt pantsatt säkerhet som täcker både kapitalskuld och ränta.

En gruppvis reservering görs för lån som inte klassificerats som osäkra vid individuell bedömning. Lån med likartad kreditriskprofil grupperas tillsammans och graden av osäkerhet i värdet bedöms för varje sådan grupp som helhet. SEB:s interna riskklassificeringssystem är en av de komponenter som utgör underlag vid beräkningen av de gruppvisa reserverna. Gruppvisa reserver kan ses som ett steg på vägen mot att kunna identifiera specifika förluster på individuella lån.

Gruppvist värderade lånefordringar

Värdering av lån till privatpersoner och små företag görs i stor utsträckning på portföljnivå. Olika beräkningsmodeller används för olika lånetyper när de enskilda lånen är små och har likartad riskprofil. Exempel på sådana produkter är kreditkort, bolån och konsumentkrediter. De gruppvisa reserveringarna baseras på historiska erfarenheter av kreditförluster liksom på den sannolika förlustnivån i respektive kategori.

Se not 17 till de finansiella rapporterna för ytterligare kreditriskinformation

Skuldinstrument

SEB håller portföljer med skuldinstrument i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln. Portföljerna innehåller främst ränteinstrument som statsobligationer, säkerställda obligationer, obligationer utgivna av finansiella institutioner samt strukturerade krediter. Vid slutet av året 2010, uppgick den totala exponeringen i skuldinstrument till 322 miljarder kronor (361). SEB:s strategi för likviditetsportföljen är fokus på högkvalitativa statspapper och säkerställda obligationer som är fullt pantsättningsbara hos centralbankerna. På grund av samma strategi har innehaven av obligationer utgivna av finansiella institutioner och strukturerade krediter minskats.

Nettoposition i skuldinstrument

SEK miljarder	2010	2009	2008
Räntebärande värdepapper, totala tillgångar	322	361	399
Räntebärande värdepapper, korta positioner	-46	–47	–39
Riksbankscertifikat		–50
Total return swaps		–2	–5
Nettopositioner, totalt	278	262	355

Geografisk fördelning

2010, 322 miljarder kronor1)

	Stat och kommun	Företag	Säkerställda obligationer	Strukturerade krediter	Finansiella institutioner	Totalt
Tyskland	29,7%	0,9%	3,8%	0,4%	0,5%	35,3%
Sverige	3,5%	1,4%	12,7%	0,0%	0,8%	18,4%
USA	0,2%	0,4%	0,0%	3,6%	2,8%	7,0%
Danmark	0,8%	0,1%	5,6%	0,0%	0,0%	6,5%
Norge	2,6%	1,6%	1,2%	0,0%	0,9%	6,3%
Spanien	0,1%	0,0%	3,1%	0,7%	0,1%	4,0%
Storbritannien	0,0%	0,0%	0,3%	1,5%	1,1%	2,9%
Finland	0,2%	0,5%	0,2%	0,0%	0,0%	0,9%
Italien	0,4%	0,0%	0,0%	0,4%	0,0%	0,8%
Irland	0,0%	0,0%	0,2%	0,3%	0,4%	0,9%
Grekland	0,3%	0,0%	0,0%	0,1%	0,0%	0,4%
Portugal	0,2%	0,0%	0,0%	0,2%	0,0%	0,4%
Övriga Europa	8,0%	0,0%	3,7%	3,2%	0,5%	15,4%
Övriga	0,2%	0,0%	0,0%	0,2%	0,2%	0,6%
Total	46,2%	4,9%	30,8%	10,7%	7,4%	100,0%

Ratingfördelning

2010, 322 miljarder kronor 1)

	Stat och kommun	Företag	Säkerställda obligationer	Strukturerade krediter	Finansiella institutioner	Totalt
AAA	27,6%	0,6%	26,5%	5,1%	1,1%	60,9%
AA	8,2%	0,8%	3,5%	2,6%	1,7%	16,8%
A	0,6%	1,0%	0,2%	1,4%	2,2%	5,4%
BBB	1,3%	0,1%	0,0%	0,2%	0,7%	2,3%
BB/B	0,4%	0,4%	0,0%	0,7%	0,5%	2,0%
CCC/CC/C	0,0%	0,0%	0,0%	0,6%	0,0%	0,6%
Ingen rating 2)	8,1%	2,0%	0,6%	0,1%	1,2%	12,0%
Totalt	46,2%	4,9%	30,8%	10,7%	7,4%	100,0%

1) Exklusive skuldinstrument som innehas av division Liv, 61 miljarder (76). 2) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer)

Investeringsportföljen – geografisk fördelning

2010, 48 miljarder kr
	Storbri tannien	Spanien	Övriga Europa	USA	Australien /Nya Zeeland	Total volym, miljarder
Produkt
Finansiella
institutioner	9,8%	0,0%	31,9%	56,6%	1,7%	10,9
Säkerställda
obligationer Strukturerade	0,0%	96,1%	3,9%	0,0%	0,0%	7,8
krediter	15,1%	7,2%	46,4%	30,4%	0,9%	29,6

Ytterligare information om skuldinstrument återfinns i not 41 och 42.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förlust eller sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar av räntor, råvarupriser, valuta- och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.

En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i handlarverksamheten, dvs. risker i handelslagret, och strukturella marknadsrisker samt risker i räntenettot, dvs. risker i övrig verksamhet.

Marknadsrisk i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel, där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och kapitalmarknaderna. Dessa risker uppstår huvudsakligen inom divisionen Stora Företag & Institutioner och hanteras på koncernens olika handelsplatser inom ramen för en heltäckande limitstruktur.

Marknadsrisk i koncernens övriga affärsverksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor, räntevillkor och räntebindningstider. Group Treasury har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker, som samlas centralt med hjälp av ett internprissystem.

Riskmandat

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk koncernen accepterar. Koncernens Asset and Liability Committee fördelar sedan styrelsens mandat till affärsenheter, som i sin tur fördelar erhållna limiter internt, i vissa fall ända ner till enskilda handlarbord. Limiterna begränsar risktagandet till koncernens riskaptit, men är också ett verktyg för kontroll och hantering av riskexponeringar och förlustpositioner. Styrelsen fastställer de övergripande risklimiterna för Koncernen baserat på rekommendationer från Risk and Capital Committee, på förslag från Chief Risk Officer. Styrelsen och verkställande ledningen tillåter inte eget positionstagande.

Marknadsriskkontroll

Dagligen mäts, kontrolleras och rapporteras marknadsriskerna på koncern-, divisions- och affärsenhetsnivå. Risk Control gör en daglig oberoende värdering av handlarpositionerna. De dagliga kontrollprocesserna bygger på statistiska modeller och på mer traditionella riskmått som nominella exponeringar och känslighetsmått. Marknadsriskerna rapporteras regelbundet till Asset and Liability Committee och till Risk and Capital Committee.

Value at Risk i handelslagret

Mkr	Min	Max	31 dec 2010	Genom snitt 2010	Genom snitt 2009
Ränterisk	53	257	67	100	156
Kreditspreadrisk	52	360	294	251	102
Valutarisk	12	136	36	44	65
Aktierisk	20	112	50	40	51
Råvarurisk	0	4	0	0	2
Volatilitetsrisk	14	35	21	24	–
Diversifiering	–	–	–155	–154	–183
Totalt	133	483	313	305	193

Value at Risk i övrig verksamhet (bankboken)

Mkr	Min	Max	31 dec 2010	Genom snitt 2010	Genom snitt 2009
Ränterisk	161	586	481	288	369
Kreditspreadrisk	0	397	152	141	–
Valutarisk	0	80	27	27	127
Aktierisk	19	59	34	33	51
Diversifiering	–	–	–178	–122	–166
Totalt	188	639	516	367	381

Riskmätning

Vid mätningen av marknadsriskexponering, är det viktigt att särskilja mellan mått som syftar till att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som koncentrerar sig på extrema förhållanden, så kallade stresstester och scenarioanalyser.

Styrelsen har beslutat om fyra centrala riskmått för att kvantifiera och limitera koncernens totala marknadsriskexponering under normala marknadsförhållanden: Value-at-Risk, Delta 1 procent, Aggregated FX samt Stop Loss limit. Alla riskmått har sina för- och nackdelar. Nackdelarna begränsas genom att riskmåtten kombineras med varandra.

Value-at-Risk (VaR)

För att mäta och limitera koncernens totala marknadsrisknivå använder sig SEB av metodik enligt Value-at-Risk (VaR). Denna statistiska metod uttrycker den maximala potentiella förlust som med viss sannolikhet kan uppstå under en viss tidsperiod. Koncernen har valt 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på tio dagar för att kontrollera och rapportera VaR. För den löpande kontrollen av VaR i handelslagret används en tidshorisont på en dag, och VaR-beräkningen baseras på tolv månaders datahistorik. SEB använder sin VaR-modell för beräkning av det legala kapitalkravet för huvuddelen av den generella marknadsrisken i bankens handelslager.

VaR-modellen utvärderas dagligen för att övervaka och säkra dess noggrannhet och för att verifiera att förluster inte väsentligt överstiger VaR-nivån mer än en procent av handelsdagarna. SEB:s VaR-modell beaktar ett brett spektrum av riskfaktorer och använder historiska metoder.

Under 2010 var Gruppens VaR i handelslagret i snitt 305 miljoner kronor. Ökningen jämfört med 2009 beror på en strategisk omallokering från bankboken. VaR i bankboken ökade temporärt under andra halvan av 2010, på grund av försäljningen av den tyska kontorsrörelsen. Detta orsakade en ökning på runt 90 procent. Efter att försäljningen avslutats i januari 2011 har VaR återgått till tidigare nivåer. För resterande del av portföljen har de underliggande positionerna minskat samtidigt som marknads volatiliteten har minskat, vilket har lett till en nettominskning av VaR.

Känslighets- och positionsmått

För kompletterande analys använder koncernen känslighetsoch positionsmått, speciellt avseende förskjutningar i relevanta avkastningskurvor. För portföljer som innehåller optioner eller optionsliknande instrument kombineras dessa mått med stresstester innefattande stora förändringar av priser och av volatiliteten i underliggande instrument. Limiter används för de olika optionsrelaterade känslighetsmåtten.

Stresstester och scenarioanalyser

Scenarioanalyser och stresstester genomförs regelbundet som ett komplement till ovan beskrivna riskmätningar. Metodiken med stresstestning gör det möjligt att upptäcka potentiella förluster bortom 99-percentilen genom att man utnyttjar fler scenarier än den uppsättning som ryms inom simuleringsfönstret. SEB stressar portföljerna genom att utnyttja extrema marknadsrörelser som inträffat i det förgångna (historiska scenarier), liksom extrema rörelser som bedöms kunna inträffa i framtiden (hypotetiska scenarier). Denna typ av analys ger en uppfattning om de möjliga effekter som enskilda riskfaktorer eller bredare marknadsscenarier kan få på en portfölj. Limiter baserade på stresstester och scenarioanalyser är införda där det anses nödvändigt utifrån positioner, marknadsförhållanden, etc.

Ränterisk

Ränterisk är risken för förlust eller för sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar i räntor, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner. Risken mäts och limiteras via VaR kompletterat med nedan beskrivna mått.

Delta 1 procent

Ränteriskmåttet Delta 1 procent beräknas för alla räntebaserade produkter och definieras som den förändring i marknadsvärde som uppstår när alla räntor i varje valuta rör sig parallellt en procentenhet åt det för banken mindre fördelaktiga hållet.

Räntenetto

Risken i räntenettot beror på den totala affärsmixen, framför allt på olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar och skulder. Räntenettot är också utsatt för en "golvrisk". Vissa asymmetrier finns i hur banken kan prissätta sina produkter och detta skapar en marginalpress när räntorna är låga, varför det är relevant att analysera både "upp"- och "ner"-scenarier. SEB bevakar räntenettorisken men åsätter den inte en särskild marknadsrisklimit. För mer information se not 43 med balansräkningens räntebindningstider.

Kreditspreadrisk

Kreditspreadrisk är risken att en investerings värde sjunker till följd av förändringar i kreditspreadar. I motsats till kreditrisk, som är relevant för alla koncernens exponeringar, är endast marknadsvärderade tillgångar utsatta för kreditspreadrisk.

Valutakursrisk

Valutakursrisk uppstår dels som ett resultat av bankens valutahandel på internationella marknadsplatser, dels på grund av att koncernens aktiviteter utförs i olika valutor. Valutapositioner i handelslagret mäts och hanteras med hjälp av VaR-modellen. Separat mätning och hantering görs av de strukturella valutakursrisker som uppstår i koncernens balansräkning och intjäning. Den strukturella valutakursrisken kopplad till koncernens dotterbolag i de baltiska länderna hanteras för att bli riskneutral gentemot ofördelaktiga valutakursrörelser. Koncernens strukturella valutakursrisk minskade i och med Estlands inträde i EMU 2011.

Single och Aggregated FX

Förutom VaR-beräkningen mäts valutakursrisken i förhållande till svenska kronor även genom måtten Single- och Aggregated FX. Single FX utgörs av den största nettopositionen (lång eller kort) för alla valutor utom svenska kronan. För att bestämma Aggregated FX beräknas summan av alla långa nettopositioner och summan av alla korta nettopositioner för varje valuta utom svenska kronan. Aggregated FX är den större av dessa två absoluta värden.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk uppstår när SEB är marknadsgarant för eller handlar i aktier och aktierelaterade instrument. VaR är det främsta risk- och limitmåttet för denna risk. Därutöver används ett antal riskmått för aktiederivat.

Låg riskbenägenhet i handelslagret

Mkr. Daglig intjäning i handelslagret1) 2007–2010, 39 förlustdagar av 1 027, genomsnittlig förlust 14 Mkr

Råvarurisk

Sedan 2009 har SEB erbjudit sina kunder möjligheten att täcka av råvarurisker genom SEB. Verksamheten är fortfarande i en uppstartsfas, varför såväl antalet transaktioner som riskexponeringen är begränsad.

Volatilitetsrisk

Volatilitetsrisk definieras som risken för ett negativt finansiellt resultat i den implicita volatiliteten. Med implicit volatilitet avses att värdet på ett givet optionskontrakt beror på den uppskattade volatiliteten på den i marknaden prissatta underliggande tillgången.

Stop loss limit

En stop loss limit är ett specificerat förlustbelopp som används för att tvinga fram ett agerande, till exempel stängning av en position, i syfte att begränsa potentiella förluster i en position, portfölj eller enhet. Stop loss limiten är den ultimata kontrollmekanismen för riskminimering eftersom den fokuserar på faktiska förluster under stressade marknadsförhållanden. Stop loss limiter används genomgående i koncernens handelslager.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen, inom en definierad tidsperiod, inte kan refinansiera sina existerande tillgångar eller är oförmögen att möta utökade krav på likviditet. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

SEB håller tillräcklig likviditet för att fullgöra löpande betalningsåtaganden, med extra betalningsberedskap för oförutsedda marknadsstörningar.

Likviditetssituation 2010

SEB har hela året haft god tillgång till de kort- och långfristiga kapitalmarknaderna. Relationen utlåning till inlåning ligger kvar på 139 procent (139), exklusive omklassificerade obligationsportföljer och repor. Den sunda finansieringsstrukturen fick vidare stöd genom att ytterligare långsiktig finansiering motsvarande 102 miljarder kronor tagits upp under året. Vid årsskiftet höll SEB en pool av likvida tillgångar till ett belopp på cirka 240 miljarder kronor.

Hantering och rapportering av likviditetsrisk

Målet för SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetsrisksituation, med tillräckliga mängder kontanter eller omedelbart säljbara tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer och utan att detta leder till höga extra kostnader. Riskhantering styrs av limiter som fastställs av styrelsen, vilka fördelas vidare av Asset and Liability Committee. Likviditetslimiter sätts för koncernen och specifika legala enheter samt för exponeringar i vissa valutor.

SEB har etablerat koncernövergripande processer för att hantera sina likviditetskrav på kort och lång sikt. Likviditeten hanteras centralt av Group Treasury, med stöd av lokala treasuryfunktioner på koncernens viktigaste marknader. Risk kontroll mäter och rapporterar regelbundet limitutnyttjande och resultat av stresstester till Asset and Liability Committee och till

Finansieringsstruktur

31 dec 2010. Procent (1 402miljarder kr)

Överskjutande tillgångar i poolen för säkerställda obligationer uppgår till 62 miljarder kronor som kan utnyttjas för att emittera ytterligare obligationer eller pantsättas i centralbanker.

Risk and Capital Committee.

Koncernen reducerar likviditetsrisken genom att sprida sin finansiering över flera geografiska områden och genom att arbeta via olika instrumenttyper och valutor. Inlåning från hushåll och företag är den viktigaste finansieringskällan.

Mätning och kontroll av likviditetsrisk

Likviditetsrisk mäts via ett antal specialutformade verktyg, eftersom ingen enskild metod kan fånga alla aspekter av denna risk. SEB:s metoder omfattar kortfristig pantsättningskapacitet, analys av framtida kassaflöden, scenarioanalys och olika nyckeltal i balansräkningen, kompletterat med Basel III-mått som de är definierade för den pågående testrapporteringen.

Likviditetsgap identifieras genom beräkning av ackumulerade kassaflöden från koncernens tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, i tidsfickor upp till ett år. I beräkningarna behöver man för vissa produkter, till exempel inlåningskonton och bolån, göra antaganden om löptid och om hur produktvolymerna uppträder över tid och vid förfall. Likviditetsreservens kvalitet analyseras (se nedan) för att kunna bedöma hur stor del av den som kan pantsättas och därmed erbjuda säkerställd finansiering i pressade situationer.

För tidshorisonter över ett år mäts en relation ("core gap") som visar i vilken utsträckning koncernen finansierar illikvida tillgångar med hjälp av stabil, långsiktig finansiering. De stabila skulderna (inklusive eget kapital) skall alltid vara mer än 90 procent av de illikvida tillgångarna. Under 2010 var den genomsnittliga nivån 106 procent och vid utgången av året 109 procent.

Stresstester används regelbundet för att identifiera möjliga källor till likviditetspåfrestningar och för att säkerställa att aktuell exponering ligger inom fastställda gränser för likviditetsrisken. Testerna uppskattar likviditetsrisken under olika scenarier, med försvårad finansiering på grund av såväl koncernspecifika som allmänna omständigheter.

Likviditetsreserven

Likviditetsreserven består av värdepapper som kan användas som säkerhet för lån eller i återköpstransaktioner (repor) och därmed omedelbart kan omsättas i kontanter. Likviditetsreservens storlek visar i vilken utsträckning koncernen förfogar över en stabil volym likvida, ej pantsatta tillgångar av hög kvalitet, som en försäkring mot en mängd allvarliga likviditetsscenarier. Likviditetsreserven skall alltid motsvara minst 5 procent av balansomslutningen och låg med god marginal över 10 procent vid slutet av 2010.

Nya likviditetsregler

Under 2010 fastställde tillsynsmyndigheter globalt de nya likviditetsregler som syftar till såväl strukturell som stressad likviditet. Detaljerade åtgärder som bygger på förslag från Baselkommittén, kommer att införas under de kommande åren, efter konsekvensanalys och diskussioner mellan tillsynsmyndigheter och branschen. Den nuvarande planeringen är att måttet "liquidity coverage ratio" kommer att införas som en minimistandard från och med 2015, efter en observationsperiod med början 2011. Det strukturella måttet "net stable funding ratio" kommer att införas som en minimistandard från och med 2018 efter en observationsperiod med början 2012. SEB tar aktiv del i detta arbete, genom direkta kontakter och via lokala och internationella branschorganisationer.

Pilotrapportering av likviditetsmåtten till Finansinspektionen inleddes september 2010. SEB kommer att vara förberedd för att möta de nya likviditetsreglerna när det krävs.

Operationell risk

Operationell risk är risken för förlust till följd av såväl interna orsaker (datorhaveri, misstag, bedrägerier, bristande efterlevnad av lagar och interna föreskrifter, övriga brister i den interna kontrollen) som händelser i omvärlden (naturkatastrofer, extern brottslighet etc).

Internmätningsmetod (AMA)

SEB har haft myndighetsgodkännande sedan 2008 att använda internmätningsmetoden (Advanced Measurement Approach) vid beräkning av kapitalkravet för operationell risk. Detta tillstånd är en bekräftelse på koncernens erfarenhet av och kunskap om hantering av operationell risk vad gäller incidentrapportering, förlustrapportering, kapitalmodellering och utvärdering av processkvalitet.

AMA-modellen utnyttjas även vid beräkning av ekonomiskt kapital för operationell risk, men på en högre konfidensnivå där även förlusthändelser relevanta för livförsäkringsverksamheten inkluderas.

Kapitalkravet för operationell risk kvantifieras via en statistisk fördelningsfunktion, kalibrerad på interna data samt på

extern statistik över operationella förluster inom finansbranschen globalt. Beräkningen av genomsnittligt förväntad förlust bygger på koncernens interna förluststatistik medan förlusternas variabilitet (unexpected loss) baseras på statistik över externa förluster som överskrider en viss tröskelnivå. Kapitalkravet för operationell risk påverkas inte av något försäkringsavtal om riskreducering eller risköverföring.

Lägre operationella förluster

De totala operationella förlusterna 2010 var lägre än de föregående två åren och ligger i linje med SEB:s historiska genomsnitt. En jämförelse med medlemmarna i konsortiet ORX (Operational Riskdata eXchange Association) påvisar att SEB:s historiska förlustnivåer ligger något under ORX-genomsnittet. Observera att operationella förluster redovisas i bokföringen som kreditförluster eller som kostnader.

Obligatoriskt system för incidentrapportering

SEB använder ett IT-system för hantering av operationell risk, säkerhet och regelefterlevnad. Det är obligatoriskt för alla anställda att registrera riskrelaterade händelser för att man skall kunna identifiera, bedöma, följa och reducera riskerna.

Process för godkännande av nya produkter

Processen för godkännande av nya produkter (NPAP) syftar till att fånga in och reducera operationella risker, skydda SEB från att gå in i oönskade former av risk eller risker som inte omedelbart kan hanteras av organisationen. NPAP utförs i tre faser, bedömning, beslut och uppföljning, där koncernens kontrolloch stödfunktioner samt "risk managers" spelar en viktig roll. Processen implementerades fullt ut under 2010, efter utbildning, erfarenhetsutbyte och rapportering under året.

Försäkringsrisk

Övervärdesrisk i livförsäkring är risken för förlust till följd av att beräknade övervärden inte kan realiseras på grund av oväntat lång sam tillgångstillväxt, annullationer eller ogynnsam pris-/kostnadsutveckling. Åtaganderisk i livförsäkring är risken att verksamhetens tillgångar har en otillräcklig tillväxt för att säkerställa framtida utbetalningar till försäkringstagarna.

Åtaganderisken inkluderar teckningsrisk med underliggande faktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd och sjuklighet. Exempelvis medför minskade dödstal mer långvariga pensionsåtaganden medan ökade dödstal leder till fler dödsfallsersättningar. Åtaganderisken är försumbar för fondförsäkringar; men är mera uttalad i den affär som bedrivs av SEB Pension.

Affärsmodell

SEB:s fokus vad gäller livförsäkring ligger på fondförsäkringar, som svarade för cirka 85 procent (80) av den totala försäljningen under 2010. Vid fondförsäkring bärs marknadsrisken av försäkringstagarna. En risk i ekonomisk mening uppstår emellertid för banken avseende framtida överskott. Verksamhetens värdeskapande studeras via analys av övervärden (not 51) – alltså nuvärdet av framtida intjäning på det föreliggande försäkringsbeståndet.

Reducering av försäkringsrisk

Riskmätningen tar sin utgångspunkt i den redovisning av övervärden och marknadsrisker som divisionen regelbundet sammanställer. Livförsäkringsriskerna följs upp via så kallad aktuariell analys och stresstester av befintligt försäkringsbestånd. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse. Riskerna i produkter med garanterad avkastning reduceras med hjälp av normal marknadsriskteknik och följs upp med scenarieanalys.

Finansinspektionen använder ett "trafikljussystem" som utvärderar risken för bristande balans mellan tillgångar och åtaganden. Ett liknande system är i bruk i Danmark sedan flera år och berör därmed SEB:s danska verksamhet. Dessa system är myndighetsverktyg för att identifiera sådana försäkringsbolag som behöver utsättas för en noggrannare granskning av relationen mellan tillgångar och åtaganden. Inget av SEB:s svenska eller danska bolag har identifierats för sådan granskning enligt gällande mätparametrar för livförsäkringsbolag.

I koncernen ingår också ett återförsäkringsbolag inom skadeförsäkringsområdet som är under avveckling. Detta bolags åtaganden innebär begränsad risk för SEB:s aktieägare.

Försäkringsriskkontroll

Försäkringsriskkontroll är en enhet inom den centrala riskkontrollfunktionen med ansvar för mätning och kontroll av de inneboende riskerna i SEB:s livförsäkringsverksamhet. Traditionella ALM-mått (asset/liability mismatch) som används av försäkringsbranschen kontrolleras regelbundet för varje försäkringsbolag. Detta kompletteras med marknadsriskmått som VaR, scenarioanalys och stresstester. De viktigaste riskerna rapporteras till Asset and Liability Committee, Risk and Capital Committee och till styrelserna i respektive försäkringsbolag.

Affärsrisk och strategisk risk

Affärsrisk är risken för minskade intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens.

SEB mäter affärsrisk utifrån den volatilitet i intäkter och kostnader som inte direkt kan hänföras till övriga risktyper. Kvantifiering av affärsrisken sker genom att mäta volatiliteten i rörelseresultatet exklusive kreditförluster och tradingresultat. I affärsrisk ingår också ryktesrisk (möjligheten att intäkterna faller till följd av externa rykten om koncernen eller allmänt om branschen) och satsningsrisk (risk i samband med större satsningar, till exempel företagsköp eller stora IT-projekt). Dessa komponenter beaktas i SEB:s övergripande kapitalbedömning och riskhanteringsstrategi men ingår inte i kvantifieringen av affärsrisk som ekonomiskt kapital, eftersom de inte bidrar med mycket volatilitet i det historiska rörelseresultatet.

Strategisk risk är till sin natur snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. SEB definierar strategisk risk som risken för förlust på grund av missriktade affärsbeslut, felaktigt genomförande av beslut eller oförmåga att reagera adekvat på förändringar i samhället, regelsystemen eller branschen.

Kapitalhantering

Målet för koncernens kapitalhantering är att balansera aktieägarnas avkastningskrav mot de krav på finansiell stabilitet som ställs av myndigheter, investerare i skuldinstrument, affärsmotparter och andra marknadsaktörer inklusive ratinginstitut.

Koncernens kapitalisering skall vara riskbaserad och utgå från en bedömning av den samlade risknivån i verksamheten. Den skall också vara framåtblickande, i överensstämmelse med lång- och kortsiktiga affärsplaner och med den förväntade makroekonomiska utvecklingen.

Kapitalåtgärder

SEB vidtog under 2009 flera kapitalåtgärder som sammantaget förstärkte primärkapitalet och medförde att valutasammansättningen i kapitalbasen bättre matchar den i de riskvägda tillgångarna. Utifrån denna styrkeposition, och eftersom reglerna i Basel III om hur förlagslån får tillgodoräknas ännu inte utformats i detalj, beslutades att varken emittera nya eller ersätta förfallna förlagslån under 2010.

Efter det att SEB återkallat ett förlagslån i supplementär kapitalet är den totala kapitalbasen något lägre än primärkapitalet (se not 48). Vid slutet av året rapporterade koncernen en primärkapitalrelation på 14,2 procent (13,9) och en kärnprimärkapitalrelation på 12,2 procent (11,7) exklusive övergångsregler för Basel II.

Nya kapitaltäckningsregler

Framtida regler kommer att etablera explicita miniminivåer för primärkapital och kärnprimärkapital samt föreskriva att bankerna håller mer kapital av högre kvalitet. Detta är i linje med SEB:s kapitalåtgärder under senare år. Kapitalpåslag föreslås t.ex. för interbank-exponeringar och för bilaterala derivatexponeringar. SEB stöder myndigheternas avsikt att ge bankerna incitament att bygga upp extra kapitalbuffertar under konjunkturcykelns gynnsamma faser.

Införande av Basel III påbörjas under 2013 med långa övergångsperioder. Sett på kortare sikt kommer man under 2011 att på nationell nivå införa EU:s ändringar i kapitaltäckningsdirektivet (CRD II och III). SEB påverkas i måttlig grad av

Kapitalbas – sammanfattning

Mkr	2010	2009
Eget kapital	99 543	99 669
Avdrag för utdelning	–3 291	–2 193
Goodwill i den finansiella företagsgruppen	–4 174	–4 464
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	0	–297
Avdrag för verksamhet utanför den finan siella företagsgruppen	–2 728	–2 617
Övriga justeringar	–1 963	–4 717
Kärnprimärkapital	87 387	85 381
Primärkapitaltillskott	14 593	16 223
Primärkapital	101 980	101 604
Förlagslån i sekundärkapitalet	8 713	17 756
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	91	–297
Avdrag för investeringar i försäkringsföretag	–10 540	–10 648
Övriga justeringar	–1 004	–1 070
Kapitalbas	99 149	107 345

detta vad gäller marknadsrisk samt i kapitalkravet för värdepapperiseringar. Förändringar i reglerna för Stora exponeringar påverkar i viss utsträckning koncernens likviditetshantering eftersom reglerna för interbank-exponeringar ändras. SEB följer aktivt utvecklingen på regelområdet, till exempel genom att bedöma kapitaleffekten av olika förslag, och deltar i remissarbetet via lokala och internationella branschorganisationer.

Kapitaltäckning

2010	2009

12,2%	11,7%
14,2%	13,9%
13,8%	14,7%
1,73	1,84

80%	80%
10,9%	10,7%
12,8%	12,8%
12,4%	13,5%
1,55	1,69

8,8%	8,5%
10,2%	10,1%
9,9%	10,7%
1,24	1,34

Riskvägda tillgångar

Mkr	2010	2009
Kreditriskexponeringar enligt IRK
Institutsexponeringar	37 405	50 200
Företagsexponeringar	403 128	405 072
Positioner i värdepapperiseringar	6 337	10 590
Hushållsexponeringar / fastighetskrediter	65 704	65 021
Övriga hushållsexponeringar	9 826	10 792
Andra exponeringsklasser	1 511	1 638
Total kreditrisk enligt IRK-metod	523 911	543 313
Övriga kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetod	91 682	97 563
Operationell risk enligt internmätnings
metod	44 568	39 459
Valutakursrisk	15 995	7 957
Risker i handelslagret	39 970	42 200
Totalt	716 126	730 492
Summering
Kreditrisk	615 593	640 876
Operationell risk	44 568	39 459
Marknadsrisk	55 965	50 157
Totalt	716 126	730 492
Justering för golvregler
Tillägg för att uppfylla golvregler under
införandefasen av Basel II	83 672	64 685
Totalt rapporterat	799 798	795 177

Utdelning

Utdelningens storlek avgörs av såväl det ekonomiska klimatet som koncernens finansiella position och tillväxtmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen, över en konjunkturcykel, skall motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie. Varje års utdelning bedöms i ljuset av den föreliggande ekonomiska situationen samt av koncernens intjäning och kapitalstyrka.

Kapitalmål

SEB:s kapitalhantering och kapitalmål ska säkerställa att koncernens kapitalstyrka är tillräcklig för att stödja den beslutade affärsstrategin, att kapitaltäckningen är högre än myndighetskraven även vid en ekonomisk nedgång och att tillräcklig kapitalstyrka upprätthålls för att ge utestående obligationer och andra skuldinstrument (utom efterställda skulder) en kreditvärdighet svarande mot koncernens beslutade riskaptit (ratingmål AA).

Det långsiktiga målet för SEB:s primärkapitalrelation är 10 procent enligt Basel II utan övergångsregler. Efter myndigheternas definitiva beslut om nya regler för kapitalnivåer och kapitalets sammansättning inom Basel III kommer detta mål att ses över. SEB:s uppfattning är att den nuvarande höga kapitalstyrkan är tillräcklig för att möta framtida krav från både myndigheter och marknaden.

RWA-utveckling (riskvägda tillgångar)

Totalt RWA enligt Basel II (exklusive övergångsregler) minskade med 2 procent eller 14 miljarder kronor under året. Den främsta faktorn bakom denna nedgång är valutaeffekten på grund av kronans förstärkning, något som minskade RWA med 45 miljarder kronor. Underliggande kreditvolymer uppvisade en blandad bild där ökad företagsutlåning medförde en RWA-ökning på 23 miljarder kronor medan främst interbankexponeringar minskade. Riskklassmigration har under året ökat RWA för företagsexponeringar med cirka 4 miljarder kronor. Detta motverkas vad avser genomsnittlig riskvikt av att de nya volymer som tillkommit har en övervikt för de bättre riskklasserna. Institutsexponeringarna uppvisar ingen migrationseffekt men den genomsnittliga riskvikten ökade något eftersom volymnedgången under året inte skett i samma proportion i alla riskklasser. Som diagrammet nedan visar har riskklassmigrationen nu klingat av. Den totala effekten under krisen var en RWA-ökning på cirka 10 procent för företags- och interbankportföljerna.

Fördelning av låneportföljer på Basel II-metod Andel av koncernens exponering Utvecklad IRK-metod Hushåll, fastighetskrediter Grundläggande IRK-metod Storkund, företag Banker Schablonmetod Hushållsexponeringar övrigt Offentlig sektor Övriga portföljer 0 10 20 30 40 21% 38% 17% 5% 17% 2%

RWA för operationell risk och marknadsrisk ökade sammantaget med 11 miljarder kronor under året. Inklusive inverkan av övergångsregler, ökade RWA från 795 till 800 miljarder kronor.

Införande av Basel II

SEB har myndighetstillstånd att använda IRK-metod (Intern riskklassificering) för 85 procent av kreditvolymen räknat som RWA. Koncernens långsiktiga mål är rapportering enligt utvecklad IRK-metod för alla portföljer med undantag för exponeringar mot stater och kommuner samt för ett litet antal marginella portföljer. För dessa exponeringar kommer schablonmetoden att användas.

Den gradvisa implementeringen av Basel II, med RWA-golv baserade på Basel I, gör det nödvändigt att följa, rapportera och sätta mål för kapitaltäckningen enligt båda regelverken. Golven har funnits som en övergångsregel under 2007–2009 och Finansinspektionen har förlängt dem till 2011, även om de ändrat karaktär från bindande föreskrift till råd från myndigheten.

Bolagsstyrning inom SEB

SEB:s bolagsstyrningsrapport har utarbetats i enlighet med Årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Bolagsstyrningskoden). Bolagsstyrningsrapporten är reviderad av bankens revisorer.

Förmågan att upprätthålla förtroendet hos kunder, aktieägare och andra är av avgörande betydelse för SEB. För att uppnå detta är det viktigt att ha en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning, varvid bland annat risken för intressekonflikter undviks.

Tydlig ansvarsfördelning

Inom SEB läggs stor vikt vid att skapa tydliga roller för befattningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgivning, corporate financeverksamhet, kapitalförvaltning och försäkringsrörelse.

Policies och instruktioner är viktiga verktyg för styrelsen och verkställande direktören i deras styrande och kontrollerande roll. Avsikten med SEB:s policies och instruktioner är att klargöra ansvarsfördelningen inom koncernen. Särskilt viktiga är arbetsordningen för styrelsen, instruktionerna för verkställande direktören och för koncernens affärsverksamhet, koncernens kreditinstruktion och riskpolicy, etikpolicyn, instruktionen för hantering av frågor om intressekonflikter, instruktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ersättningspolicyn, Code of Business Conduct och policyn om Corporate Sustainability.

Bolagsstyrningsrapporten och mer information om bolagsstyrning inom SEB finns också på SEB:s hemsida, www.sebgroup.se.

Aktieägare och bolagsstämma

SEB har cirka 300 000 aktieägare, av vilka cirka 180 000 har innehav som är mindre än 500 aktier. 650 aktieägare har innehav som är större än 100 000 aktier.

SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2010 framgår av tabellerna nedan.

Aktieägarnas inflytande i banken utövas vid bolagsstämman som är bankens högsta beslutande organ. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud.

Årsstämman 2010 hölls den 11 maj 2010. Protokollet från stämman finns tillgängligt på SEB:s hemsida. Några av de beslut som fattades vid stämman var:

Utdelning av 1 (en) krona per aktie;
Arvode till styrelsen;
Val av elva styrelseledamöter, Signhild Arnegård Hansen och Birgitta Kantola som nya ledamöter;
Beslut om valberedning för årsstämman 2011;
Fastställande av riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av den verkställande ledningen;
Beslut om tre långfristiga aktiebaserade program; ett aktiesparprogram, ett performance shareprogram och ett aktiematchningsprogram;
Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försäljning av egna aktier för bankens värdepappersrörelse, för de långfristiga aktiebaserade programmen och för kapitaländamål;
Ändring av bolagsordningen som en anpassning till nya regler i aktiebolagslagen om kallelse till bolagsstämma.

Vid stämman användes ett elektroniskt röstsystem med röstdosor vid omröstningarna.

		Varav	Andel
31 december, 2010	Antal aktier	C-aktier	kapital, % röster, %
Investor AB	456 089 264	2 725 000	20,8	20,9
Trygg-Stiftelsen	177 447 478	0	8,1	8,2
Alecta	153 125 000	0	7,0	7,1
Swedbank/Robur
Fonder	79 406 296	0	3,6	3,7
SHB	37 885 353	36	1,7	1,7
AMF Försäkring &
Fonder	36 000 000	0	1,6	1,7
SHB Fonder	34 392 681	0	1,6	1,6
Wallenbergsstiftelser	33 057 244	5 871 173	1,5	1,3
SEB Fonder	30 893 952	0	1,4	1,4
AFA Försäkring	30 014 339	874 280	1,4	1,3
Andra AP-fonden	25 589 704	0	1,2	1,2
Skandia Liv	24 051 596	2 096 832	1,1	1,0
Norska Staten	22 889 603	0	1,0	1,1
Nordea Fonder	21 548 406	0	1,0	1,0
Fjärde AP-fonden	20 819 667	0	0,9	1,0
Utländska aktieägare 467 171 193		1 541 965	21,3	21,4
Källa: Euroclear AB/SIS Ägarservice AB

Aktieägarstruktur

Andel av aktiekapitalet den 31 december 2010

Majoriteten av Bankens närmare 300 000 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna äger tillsammans 49 procent av antalet aktier och röster.

Källa: VPC/SIS Ägarservice

Antal aktieägare

31 december, tusental

SEB-aktien är en av de fem mest spridda aktierna på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen.

Närvaro vid årsstämman 2006–2010

SEB:s årsstämma 2010

På podiet från vänster: Ulf Thornander, SEB:s chefsjurist, Sven Unger, stämmoordförande, Marcus Wallenberg, styrelsens ordförande och Annika Falkengren, SEB:s verkställande direktör och koncernchef.

Stämman, som för första gången hölls på City Conference Centre i Stockholm, samlade 950 deltagare.

Valberedningen

Enligt beslut vid årsstämman 2010 har ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2011 utsetts under hösten 2010. Fyra av bankens största aktieägare har utsett var sin representant att ingå i valberedningen. Sammansättningen av valberedningen framgår av tabellen nedan.

Valberedningens uppdrag är att arbeta fram förslag till ordförande vid stämman, antal styrelseledamöter, arvode åt styrelsen och revisorerna, styrelse och styrelseordförande, fördelning av arvodet mellan styrelsens ledamöter och ersättning för kommittéarbete, revisorer (i förekommande fall) samt beslut om valberedning inför nästa årsstämma, att föreläggas årsstämman för beslut.

En viktig princip är att styrelsen skall ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken. Det är därvid avgörande att styrelseledamöterna representerar den erfarenhet och det kunnande från den finansiella sektorn och andra sektorer som krävs till följd av bankens läge och framtida inriktning samt har den internationella erfarenhet och det kontaktnät som erfordras. Valberedningen för årsstämman 2011 har hållit fem möten samt haft kontakt även mellan mötena. Valberedningens förslag, med särskilt yttrande över förslaget till styrelse, finns på SEB:s hemsida och en redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas vid årsstämman 2011. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Valberedning inför årsstämman 2011

Ledamot	Representant för	Röster, % 31 aug. 2010
Petra Hedengran, Ordförande Investor		20,9
William af Sandeberg	Trygg-Stiftelsen	8,2
Staffan Grefbäck	Alecta	7,0
Maj-Charlotte Wallin	AFA Försäkring	1,6
Marcus Wallenberg, Styrelsens ordförande	SEB
Urban Jansson, Adjungerad ledamot utsedd av styrelsen
		37,7

Styrelsen

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år, till slutet av nästkommande årsstämma.

Styrelsen har sedan årsstämman 2010 bestått av elva ordinarie ledamöter, utan suppleanter, valda av årsstämman samt två ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter. För att styrelsen skall vara beslutför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. Den enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken är verkställande direktören, Annika Falkengren. Styrelsens sammansättning från och med årsstämman 2010 framgår av tabell på sidan 59 och uppgifter om ledamöterna framgår av sidorna 64–65.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i banken och koncernen och beslutar om verksamhetens art och inriktning (strategi) samt ramar och mål för detta. Styrelsen följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna. Vidare har styrelsen ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att redovisningen, medelsförvaltningen och de ekonomiska förhållandena i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bankens bolagsordning.

Styrelsen utser och entledigar verkställande direktören och dennes ställföreträdare. Vidare utser och entledigar styrelsen vice verkställande direktörer, koncernriskchefen, ledamöterna i verkställande ledningen och koncernrevisionschefen liksom nominerar verkställande direktörer och styrelseledamöter i större dotterbolag.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och kallar bland annat till styrelsesammanträden, beslutar om agendan och bereder ärendena för styrelsesammanträdena efter samråd med verkställande direktören.

Styrelseledamöterna får löpande information, och vid behov utbildning, om regeländringar, bland annat sådana som rör bankens verksamhet och styrelseledamots ansvar i ett noterat företag. De har kontinuerligt tillfälle att diskutera frågor med styrelsens ordförande, verkställande direktören och styrelsens sekreterare.

Verkställande direktören deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då verkställande direktörens arbete utvärderas. Andra

Utvärdering av styrelsen, styrelsens ordförande, verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat inkluderar en enkät med därpå följande diskussioner i styrelsen. Genom processen utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat hur styrelsens arbete ytterligare kan förbättras, huruvida varje enskild styrelseledamot deltar aktivt i styrelsens och kommittéernas diskussioner och bidrar med autonoma omdömen samt om atmosfären på mötena underlättar öppna diskussioner. Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen.

Styrelsens ordförande utvärderar, formellt en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Tuve Johannesson.

Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete varvid verkställande direktören eller annan ur verkställande ledningen inte deltar.

Styrelsearbetet under 2010

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2010 hölls tolv styrelsemöten. Väsentliga frågor som avhandlats under året är bland annat:

Första kvartalet

Bokslutsrapport
Årsredovisning
Externrevisorns presentation av revisionen av koncernredovisningen och årsredovisningen
Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter av verkställande ledningen
Långfristiga aktiebaserade program
Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter
Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling

Andra kvartalet

Delårsrapport för första kvartalet
Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter
Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling
Grundlig genomgång av affärsområden och marknadssegment

medlemmar i bankens ledning deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information eller på anmodan från styrelsen eller verkställande direktören. Bankens och koncernens chef sjurist är styrelsens sekreterare.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Emellertid har styrelsen inrättat kommittéer för att handlägga vissa definierade frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. Inom styrelsen finns för närvarande tre kommittéer: Risk and Capital Committee, Audit and Compliance Committee samt Remuneration and Human Resources Committee. Vid kommittéernas möten förs protokoll som snarast möjligt efter mötena

Tredje kvartalet

Delårsrapport för andra kvartalet
Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter; Basel III
Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling
Grundlig genomgång av affärsområden och marknadssegment

Fjärde kvartalet

Delårsrapporten för tredje kvartalet
Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter ● Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och
kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling
Strategisk inriktning för koncernens verksamhet
Övergripande långsiktiga mål för verksamheten
Årlig genomgång av policies och instruktioner
Affärsplaner, finansiella planer och prognoser
Utvärdering av styrelsen och styrelsens ordförande liksom av verkställande direktören

delges övriga ledamöter i styrelsen. Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. Ledamöterna utses för ett år i taget. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt skall delta i kommittéarbetet, även som ordförande i kommittéerna. Styrelsens ordförande är ledamot i samtliga tre kommittéer men inte ordförande i någon. Varken verkställande direktören eller andra befattningshavare i banken ingår i Audit and Compliance Committee eller i Remuneration and Human Resources Committee. Verkställande direktören är ledamot i Risk and Capital Committee. Arbetet i styrelsens kommittéer regleras av instruktioner som fastställts av styrelsen. Förutom arbetet i kommittéerna tillämpas ingen arbetsfördelning i styrelsen.

Styrelseledamöter

				Oberoende i förhållande till	Risk and	Audit and	Remuneration	Totalt	Närvaro	Närvaro
Namn	Befattning	Vald	Banken	större aktieägare	Capital Committee	Compliance Committee	and HR Committee	arvode, kronor	styrelse möten	kommitté- möten
Marcus Wallenberg	Ordförande	2002	Ja	Nej				2 062 500	100%	100 %
Jacob Wallenberg	Vice ordförande	1997	Ja	Nej				450 000	100%	–
Tuve Johannesson	Vice ordförande	1997	Ja	Ja				645 000	100%	100 %
Signhild Arnegård Hansen	Ledamot	2010	Ja	Ja				375 000	100%	–
Urban Jansson	Ledamot	1996	Ja	Ja				885 000	92%	100 %
Birgitta Kantola	Ledamot	2010	Ja	Ja				375 000	88%	–
Tomas Nicolin	Ledamot	2009	Ja	Ja				762 500	100%	100 %
Christine Novakovic Ledamot		2008	Ja	Ja				570 000	90%	80%
Jesper Ovesen	Ledamot	2004	Ja	Ja				700 000	92%	81 %
Carl Wilhelm Ros	Ledamot	1999	Ja	Ja				762 500	100%	100 %
Annika Falkengren	Ledamot	2005	Nej	Ja				–	100%	95 %
Göran Lilja	Ledamot*	2006						–	100%	–
Cecilia Mårtensson	Ledamot*	2008						–	83%	–
Göran Arrius	Suppleant*	2002						–	100%	–
Pernilla Påhlman	Suppleant*	2010						–	100%	–

Ordförande Vice ordförande Ledamot *Av anställda utsedda ledamöter

Risk and Capital Committee

Styrelsens Risk and Capital Committee har till uppgift att stödja styrelsen i dess arbete med att fastställa och granska att banken är organiserad och leds på ett sådant sätt att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler. Kommittén beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och bereder, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av koncernriskchefen. Kommittén har vidare att, i förekommande fall, ta ställning till verkställande direktörens förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Risk Control.

Koncernfinanschefen har det övergripande ansvaret för information och presentation av de kapitalärenden som föredras för kommittén. Koncernriskchefen har det övergripande ansvaret för information och presentation av risk- och kreditärenden.

Audit and Compliance Committee

Styrelsens Audit and Compliance Committee stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra bankens finansiella rapportering och den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Kommittén bereder också för, styrelsens beslut, vid behov förslag till tillsättande och entledigande av koncernrevisionschefen. Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen mellan den externa och interna revisionen. Kommittén följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den fastställer vidare riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av banken och koncer-

	Risk- and Capital Committee	Audit and Compliance Committee	Remuneration and Human Resources Committee
Ledamöter	Urban Jansson (Ordförande) Marcus Wallenberg (Vice ordförande) Jesper Ovesen Annika Falkengren	Carl Wilhelm Ros (Ordförande) Marcus Wallenberg (Vice ordförande) Christine Novakovic	Tomas Nicolin (Ordförande) Marcus Wallenberg (Vice ordförande) Tuve Johannesson
Antal möten	21	7	14
Väsentliga frågor under 2010	• Granskning och förslag, för beslut av styrelsen, till koncernpolicies och strategier såsom riskpolicy och risk strategi, kreditpolicy, kreditinstruk tion, kapitalpolicy, likviditets- och pantsättningspolicy och handels och investeringspolicy • Uppföljning av tillämpningen av dessa policies • Uppföljning av hur koncernens risker utvecklas • Beredning för styrelsens beslut avseende limiter för marknads och likviditetsrisker • Beslut om kreditpolicies och instruktioner som kompletterar koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion • Beslut i individuella kreditärenden (ärenden av väsentlig betydelse eller av principiell karaktär) • Granskning av väsentliga föränd ringar i kreditportföljen och kredit processen inom banken och koncer nen • Granskning av ärenden relaterade till operationell risk, marknads- och likviditetsrisk samt försäkringsrisk; • Granskning av väsentliga föränd ringar i den övergripande kapital och likviditetssituationen och kapi taltäckningsförhållanden i koncernen inklusive förberedelser för implementeringen av Basel III • Beredning, för beslut av styrelsen, av ändringar av koncernens kapitalmål och kapitalförvaltningsfrågor såsom utdelningsnivå • Inrättande och utnyttjande av åter köpsprogram av egna aktier och • Strategiska diskussioner om en heltäckande finansiell hantering, generellt och i balansräkningen.	• Behandling av bokslut och delårs rapporter liksom revisionsrapporter; • Uppföljning av internrevisionen i banken och koncernen • Uppföljning av complianceärenden; • Uppföljning av den interna kontrol len över den finansiella rapporte ringen • Uppföljning av bankens IT-strategi och struktur • Uppföljning av andra tjänster än revision som upphandlas av banken och koncernen från de externa revi sorerna • Fastställande av en revisionsplan för internrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen • Godkännande av den årliga planen för Group Compliance arbete • Diskussioner med företrädare för externrevisionen vid ett flertal tillfäl len, utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bankens ledning, och • Diskussioner om förändringar i redovisningsreglerna.	• Årlig översyn av ersättningspolicyn för koncernen, för beslut av styrel sen • Förslag, för godkännande av styrel sen och beslut av bolagsstämman, till riktlinjer för ersättning till verk ställande direktören och ledamö terna i den verkställande ledningen • Förslag, för beslut av styrelsen, till ersättning till verkställande direktö ren och ledamöterna i den verkstäl lande ledningen efter de av bolags stämman fastställda riktlinjerna • Förslag, för beslut av styrelsen, till ersättning till koncernrevisions chefen • Förslag, för beslut av styrelsen, till ersättning till koncernriskchefen • Godkännande av förslag om kom pensation till cheferna för compli ance- respektive riskkontrollverk samheten • Förslag till och uppföljning av lång fristiga aktiebaserade program • Uppföljning av ersättningsprinciper, kortfristiga kontantbaserade pro gram och pensionsåtaganden och • Uppföljning av den årliga genom gången av kompetensförsörjning och talangutveckling.

Kommittén har under 2010 bland annat behandlat följande frågor:

nen från de externa revisorerna och utvärderar externrevisorernas arbete och oberoende samt bereder förslag till valberedningen inför bolagsstämmans val av revisor.

Kommittén har vidare att, i förekommande fall, ta ställning till verkställande direktörens förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance. Internrevisionsarbetet och complianceverksamheten följs löpande.

De externa revisorerna deltog vid kommitténs samtliga möten under 2010. Föredragande i kommittén är koncernrevisionschefen och chefen för Group Compliance.

Remuneration and Human Resources Committee

Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee stödjer styrelsen i ersättningsfrågor (enligt den av styrelsen antagna ersättningspolicyn), ledarskapsfrågor, successionsplanering och andra personalfrågor så att SEB kan rekrytera, behålla och belöna medarbetarna på ett sunt och konkurrenskraftigt sätt.

Kommittén bereder, för styrelsens beslut, långfristiga aktiebaserade program för de anställda och pensionsplaner för verkställande direktören och andra ledamöter av den verkställande ledningen. Den bereder också, för beslut av styrelsen, förslag till verkställande direktör och dennes ställföreträdare, vice verkställande direktörer och ledamöter i verkställande ledningen. Kommittén följer och utvärderar bankens incitamentsprogram och tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till verkställande direktören och ledamöterna i verkställande ledningen liksom andra ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i banken. En rapport om granskningen av att bankens ersättningssystem överensstämmer med ersättningspolicyn skall årligen presenteras för kommittén.

Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt övervakar, tillsammans med styrelsens Risk and Capital Committee, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inkluderande utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. I kommittén diskuteras även personalfrågor av strategisk betydelse, såsom successionsplanering avseende strategiskt viktiga positioner och andra ledarförsörjningsfrågor.

I ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger är verkställande direktören tillsammans med chefen för Group Human Resources, föredragande i kommittén.

Verkställande direktören/koncernchefen

Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens/koncernchefens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer samt fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och avger månadsvis en särskild VD-rapport till styrelsen som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

Verkställande direktören utser koncernfinanschefen, divisionscheferna, chefen för staber och affärsstöd och cheferna för olika staber och supportfunktioner. Koncernfinanschefen utses i samråd med styrelsens ordförande, chefen för Group Compliance i samråd med styrelsens Audit and Compliance Committee, chefen för Group Risk Control i samråd med styrelsens Risk and Capital Committee och koncernkreditchefen i samråd med koncernriskchefen.

Verkställande direktör och koncernchef är Annika Falkengren. Ställföreträdare för verkställande direktören och koncernchefen är Bo Magnusson.

Verkställande direktören har tre olika kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten; verkställande ledningen (Group Executive Committee), Group Credit Committee (sid. 62) och Asset and Liability Committee (sid 62).

För att bäst tillvarata hela koncernens intresse samråder verkställande direktören med den verkställande ledningen, och dess kommitté för godkännande av nya produkter i frågor av större eller principiell betydelse. Verkställande ledningen diskuterar bland annat frågor som är av intresse för flera divisioner, strategifrågor, affärsplaner, finansiella prognoser och rapporter. Under 2010 hölls 22 sammanträden med verkställande ledningen.

Under hösten 2010 efterträddes Fredrik Boheman av Anders Johnsson som chef för Kapitalförvaltning, Anders Mossberg av Jan Stjernström som chef för division Liv och Ingrid Engström av Ulf Peterson som chef för Group Human Resources. Pia Warnerman utsågs till chef för Group Operations & IT samt ledamot av verkställande ledningen i december 2010.

Fler uppgifter om den verkställande direktören och verkställande ledningen finns på sid 66–67.

Divisioner, affärsområden och affärsenheter

Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, skall styras och vara organiserade.

SEB:s verksamhet är organiserad i fem divisioner. Divisionernas verksamhet är uppdelad i affärsområden, vilka i sin tur är uppdelade i affärsenheter. Divisionschefen är övergripande ansvarig för divisionens verksamhet och utser, efter verkstäl-

lande direktörens hörande, chefer för affärsområdena inom divisionen och de dotterbolag som divisionen ansvarar för. Inom varje division finns en ledningsgrupp vari divisionschefen och ett antal affärsområdes- och dotterbolagschefer inom divisionen ingår. Även inom affärsområdena och affärsenheterna finns ledningsgrupper.

För koordination av verksamheterna i några av de länder utanför Sverige där flera divisioner bedriver verksamhet, såsom Danmark, Norge och Finland, har en landansvarig chef utsetts. Den landansvarige rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av den verkställande ledningen.

SEB:s fem divisioner

● Stora Företag & Institutioner, med Magnus Carlsson som chef, för SEB:s kontakter med stora företag, finansiella institutioner och fastighetsbolag
Kontorsrörelsen, med Mats Torstendahl som chef, för SEB:s kontorsrörelse och kortverksamhet
Kapitalförvaltning , med Anders Johnsson som chef, för SEB:s fond- och kapitalförvaltningsverksamhet och private banking
Liv, med Jan Stjernström som chef, för SEB:s livförsäkringsverksamhet samt
Baltikum, med Martin Johansson som chef, för SEB:s verksamhet i de baltiska länderna.

Staber och affärsstöd

SEB:s stabs- och affärsstödsfunktioner, Group Operations & IT och Group Staff, är divisionsövergripande funktioner med målet att effektivisera, strömlinjeforma och öka skalfördelarna för affärsverksamheten. SEB har ett antal stabs- och affärsstödsfunktioner. Generellt har koncernstaberna i SEB ett globalt funktionellt ansvar och äger och förvaltar SEB:s koncerngemensamma instruktioner och policies, processer och metoder i syfte att proaktivt stödja verkställande direktören, verkställande ledningen, chefer och medarbetare samt alla affärsenheter inom koncernen.

Riskorganisation och ansvar

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och att verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. Styrelsens Risk and Capital Committee stödjer styrelsen i detta arbete. Styrelsen och kommittén får minst en gång per kvartal en rapport över utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.

Verkställande direktören och koncernchefen har det övergripande ansvaret för att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören skall säkerställa att SEB:s organisation och arbetssätt är ändamålsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med externa och interna regler. Verkställande direktören har ett särskilt ansvar för att presentera väsentlig information gällande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om utnyttjande av limiter.

Det primära ansvaret för att säkerställa att styrelsens avsikter gällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom koncernen ligger på Asset and Liability Committee (ALCO) och Group Credit Committee. ALCO, med verkställande direktören som ordförande, hanterar frågor om koncernens och divisionernas övergripande risknivå samt beslutar om, bland annat, risklimiter och metoder för riskmätning och kapitalstyrning. Inom

ramen för styrelsens koncernövergripande kapitalpolicy och riskpolicy har ALCO fastställt policydokument för ansvarsfördelning och hantering av koncernens risker samt för förhållandet mellan risk och kapital. ALCO hade 15 sammanträden under 2010.

Group Credit Committee (GCC) har styrelsens mandat att fatta alla kreditbeslut, med undantag för några få ärenden som är förbehållna styrelsens Risk and Capital Committee. GCC har även till uppgift att regelbundet se över regelverket för kreditgivning och att, när så är påkallat, förelägga styrelsens Risk and Capital Committee förslag till ändringar. Verkställande direktören är ordförande i kommittén och koncernriskchefen är vice ordförande. GCC hade 56 sammanträden under 2010.

I oktober 2010 fastställde styrelsen en ny struktur som formellt kombinerar riskkontroll- och kreditorganisationen under ledning av koncernriskchefen. Strukturen är i linje med internationell standard inom branschen. Koncernriskchefen utses av styrelsen och rapporterar till verkställande direktören. Koncernriskchefen levererar regelbundet rapporter till styrelsen, Risk and Capital Committee, verkställande ledningen, ALCO och GCC. Koncernriskchefen är ansvarig för den övergripande inriktningen av och reglerna för riskhanteringen, för tillsynen över riskhanteringen och riskkontrollfunktionerna i koncernen och för att säkerställa att riskhanteringsfunktionerna inom affärsverksamheten har tillräckliga resurser. Koncernriskchefens verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen. Riskkontrollfunktionen beskrivs närmare på sid 63.

Kreditorganisationen har en oberoende ställning. Group Credits ansvarar för ledning och styrning av kreditprövningsprocessen samt för viktiga individuella kreditbeslut. Funktionen ansvarar även för analys och uppföljning av kreditportföljens sammansättning och för efterlevanden av policies fastställda av Risk and Capital Committee och styrelsen. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion.

Koncernkreditchefen utses av verkställande direktören, efter förslag från koncernriskchefen, och rapporterar till koncernriskchefen. Styrelsen och Risk and Capital Committee får minst en gång per kvartal information om sammansättningen av kreditportföljen, inklusive stora exponeringar och kreditförluster. Ordföranden i divisionernas kreditkommittéer har vetorätt i kreditbeslut. Kreditorganisationen är skild från de affärsdrivande enheterna och hanterar enbart kreditfrågor. Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket hänskjuts till en högre nivå i beslutshierarkin.

Ansvaret för koncernens löpande riskhantering ligger inom respektive division och inom Group Treasury. Varje division och divisionschef har ansvar för att, inom koncernens fastställda riktlinjer, se till att riskerna hanteras och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt på daglig basis. Det är en grundläggande princip att alla kontrollfunktioner skall vara oberoende av affärsverksamheten.

Internrevision, compliance och riskkontroll

I koncernen finns tre kontrollfunktioner, oberoende från affärsverksamheten – internrevision, compliance och riskkontroll.

Koncernens internrevision är en oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Internrevision ansvarar huvudsakligen för att tillhandahålla styrelsen och verkställande direktören tillförlitlig och objektiv utvärdering av riskhantering samt kontroll- och styrningsprocesser i syfte att minska förekomsten av risker och förbättra kontrollstrukturen inom koncernen. Koncernrevisionschefen rapporterar löpande till styrelsens

Information om revisor

Banken skall enligt bolagsordningen ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. Revisorerna förordnas enligt svensk lag för en tid av fyra år.

PricewaterhouseCoopers AB har varit bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2008 för tiden till och med årsstämman 2012. Huvudansvarig har från och med årsstämman 2006 varit Peter Clemedtson, auktoriserad revisor. Peter Clemedtson har erfarenhet från revisionsuppdrag i ett antal större svenska företag och är för närvarande även revisor i Ericsson.

De arvoden som revisorerna fakturerat för revisionen av bankens bokslut för räkenskapsåren 2009 och 2010 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen.

REVISOR

Av bolagsstämman vald revisor PricewaterhouseCoopers

PETER CLEMEDTSON

Född 1956; Revisor i SEB och huvudansvarig sedan 2006. Auktoriserad revisor.

Arvoden till revisorer

Mkr	2010	2009
Revisionsuppdraget	31	34
Revisionsnära rådgivning	19	17
Skatterådgivning	14	12
Övriga tjänster	19	21
Summa	83	84

I tillägg till ovanstående uppgår revisionsarvoden och rådgivningstjänster i samband med försäljningen av den tyska kontorsrörelsen till 123 Mkr (11). Majoriteten av arvodena är hänförliga till PricewaterhouseCoopers.

Audit and Compliance Committee och informerar även verkställande direktören och den verkställande ledningen regelbundet. Audit and Compliance Committee fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete.

Koncernens compliancefunktion är helt oberoende från affärsverksamheten samtidigt som den är en stödfunktion för verksamheten. Den är också skild från koncernens juristfunktioner. Compliance skall arbeta proaktivt för compliancekvalitet i koncernen samt främja compliancefrågor genom råd och uppföljning inom alla complianceområden och därigenom stödja affärsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsområden är skyddet för kunderna, uppträdande på marknaden, åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism liksom regelefterlevnad och kontroll. Uppgifterna för compliancefunktionen innefattar bland annat hantering av risker, övervakning, rapportering, utveckling av interna regler inom complianceområdet, utbildning samt kontakter med tillsynsmyndigheter. Chefen för Group Compliance utses av verkställande direktören efter godkännande av styrelsens Audit and Compliance Committee och rapporterar löpande till verkställande direktören och verkställande ledningen och informerar även styrelsens Audit and Compliance Committee om compliancefrågor. Som ett resultat av analyser av koncernens compliancerisker fastställer verkställande direktören, efter god kännande från Audit and Compliance Committee, en årlig complianceplan.

Koncernens riskkontrollfunktion utövar den koncernövergripande riskkontrollen och övervakar koncernens risker, i första hand kreditrisker, marknadsrisker, försäkringsrisker, operationella risker och likviditetsrisker, se vidare sid 38–54. Funktionen är skild från affärsverksamheten. Chefen för riskkontrollfunktionen, som utses av verkställande direktören efter godkännande av styrelsens Risk and Capital Committee, rapporterar till koncernriskchefen.

För koncernens internrevision och complianceverksamhet finns av styrelsen fastställda instruktioner. Verkställande direktören fastställer instruktionen för verksamheten inom riskkontrollfunktionen.

Ersättning till styrelsen

SEB:s årsstämma 2010 fastställde ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om 7 587 500 kronor att fördelas enligt följande: 2 062 500 kronor till styrelsens ordförande, 3 525 000 kronor att fördelas mellan övriga bolagsstämmovalda ledamöter som ej är anställda i banken med 450 000 kronor vardera till vice ordförandena och 375 000 kronor vardera till övriga ledamöter, samt 2 000 000 kronor för kommittéarbete att fördelas enligt följande: Risk and Capital Committee; 510 000 kronor till ordföranden samt 325 000 kronor till annan ledamot, Audit and Compliance Committee; 387 500 kronor till ordföranden samt 195 000 kronor till annan ledamot samt Remuneration and Human Resources Committee; 387 500 kronor till ordföranden samt 195 000 kronor till annan ledamot. Bankens ordförande och anställda i banken uppbär inte något arvode för kommittéarbete.

Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efter förslag från SEB:s valberedning, har styrelsen fastställt en policy om styrelseledamöternas aktieägande i SEB. Rekommendationen enligt policyn är att varje styrelseledamot använder 25 procent av sitt årliga arvode, exklusive kommittéarvode, efter skatt, till att förvärva aktier i SEB.

Information om ersättningsprinciper och ersättning till verkställande direktören och ledamöterna i den verkställande ledningen liksom om långfristiga aktiebaserade program finns på sid 70–72.

Styrelse

Född 1956; B. Sc (Foreign Service) Ordförande sedan 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Saab och Electrolux. Vice ordförande i Ericsson. Ledamot i AstraZeneca, Stora Enso, Temasek Holding samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Bakgrund: Citibank i New York, Deutsche Bank i Tyskland, S G Warburg Co i London och Citicorp i Hongkong 1980–1984. SEB 1985–1990. Stora Feldmühle i Tyskland 1990–1993. Vice VD Investor 1993–1999, verkställande direktör och koncernchef 1999–2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 755 698 A-aktier och 753 C-aktier.

MARCUS WALLENBERG TUVE JOHANNESSON JACOB WALLENBERG

Född 1943; Civ.ek., MBA och Ekon. Dr. H.C.

Vice ordförande sedan 2007.

Andra uppdrag: Ordförande i Ecolean International A/S. Ledamot i Cardo och Meda. Industriell rådgivare till EQT och JCB Excavators.

Bakgrund: Tetra Pak 1969–1983 i fl era ledande befattningar i Sydafrika, Australien och Sverige. 1983–1988 vice VD för Tetra Pak. 1988–1995 koncernchef för VME, sedermera Volvo Construction Equipment och 1995–2000 koncernchef för Volvo Car Corporation. Vice styrelseordförande i Volvo Car Corporation 2000–2004.

Egna och närståendes aktieinnehav: 200 000 A-aktier.

Född 1956; Civ.ek. och MBA. Vice ordförande sedan 2005 (Ordförande 1998–2005).

Andra uppdrag: Ordförande i Investor. Vice ordförande i Atlas Copco och SAS. Ledamot i ABB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, the Coca-Cola Company och Handelshögskolan i Stockholm.

Bakgrund: JP Morgan 1981–1982. Hambros Bank 1983. SEB 1984–1990, först i London, därefter i olika befattningar på SEB i Singapore, Hongkong och främst i Sverige. 1990–1992 vice VD i Investor. 1993 åter till SEB; 1997 utnämnd till VD och koncernchef för SEB-koncernen och 1998 till styrelseordförande.

Egna och närståendes aktieinnehav: 421 785 A-aktier.

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN

Född 1960; Fil.kand. och journalistutbildning.

Andra uppdrag: Ordförande i Svenska LantChips, Utah Chips Corporation och Les Artisans de Gout. Ledamot i bl.a. Innventia, Loomis, IFL (vid Handelshögskolan i Stockholm), Lunds Universtitet, Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York och Institutet för Näringslivsforskning.

Bakgrund: Verkställande direktör i det familjeägda bolaget Svenska LantChips från starten 1992 till 2006. Ordförande i Svensk Näringsliv 2007–2010.

Egna och närståendes aktieinnehav: 278 A-aktier.

Född 1945; Högre bankutbildning (Skandinaviska Enskilda Banken).

Andra uppdrag: Ordförande i Bergendahls, Global Health Partner, HMS Networks, Rezidor Hotel Group m.fl . Ledamot i Clas Ohlson, Höganäs m.fl .

Bakgrund: SEB 1966–1984, från 1972 i fl era ledande befattningar. 1984– 1990 VD och koncernchef i HNJ Intressenter (tidigare ett dotterbolag till Incentive-koncernen) 1990 utnämnd till vice VD i Incentive-koncernen. 1992–1998 VD och koncernchef för AB Ratos. Från 1998 fl era styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 53 840 A-aktier.

Född 1948; Jur.kand.

Andra uppdrag: Partner i Birka Consulting, Helsingfors. Ledamot i NasdaqOMX (New York), StoraEnso och Nobina.

Bakgrund: Bred erfarenhet av bankoch fi nanssektorn, bland annat från Nordiska Investeringsbanken 1980– 1986 och 1988–1995, från 1991 som vice VD och fi nanschef. Vice VD och fi nansdirektör i International Finance Corporation 1995–2000. Vice VD i Ålandsbanken i Finland 2001.

Egna och närståendes aktieinnehav: 10 000 A-aktier.

Född 1954; Civ.ek. och M.Sc (Management).

Andra uppdrag: Ledamot i Nordstjernan, Active Biotech, Nobelstiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, Centrum för Rättvisa och Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning. Medlem i rådet för Handelshögskolan i Stockholm och Investeringskommittén för NIAM:s fastig hetsfond.

Bakgrund: Bred erfarenhet av fi nanssektorn, bland annat som verkställande direktör i Alecta, Tredje AP-fonden och E. Öhman J:or Fondkommission samt från en ledande befattning inom Handels banken.

Egna och närståendes aktieinnehav: 65 000 A-aktier.

URBAN JANSSON BIRGITTA KANTOLA TOMAS NICOLIN CHRISTINE NOVAKOVIC

Född 1964; B. Sc. (Ekonomi)

Andra uppdrag: Ledamot i Earth Council, Genève och DEAG Deutsche Entertainment, Berlin.

Bakgrund: Dresdner Bank 1990–1991. UBS i Tyskland 1992–1996 (chef för Treasury och stabschef). 1996–2004 ledande positioner i Citibank AG i Frankfurt (Board of Managing Directors), Hong Kong (Global Head of Warrants and Head of Corporate Finance Asia) och Düsseldorf (VD för Citibank Privatkunden AG); 2005 HypoVereinsbank i Tyskland (ledamot av Koncernstyrelsen, Konzernvorstand).

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 700 A-aktier.

Född 1957; Civ.ek. och MBA.

Andra uppdrag: Finansdirektör i TDC A/S. Ledamot i FLSmidth & Co A/S, Danisco A/S och Orkla ASA.

Bakgrund: Price Waterhouse 1979–1989. Vice VD och så småningom koncernchef i Baltica Bank A/S 1989–1994. 1994–1998 vice VD

och fi nanschef på Novo Nordisk A/S. 1998–2002 fi nans direktör på Danske Bank A/S, 2003–2006 fi nansdirektör LEGO Holding A/S, VD för Kirkbi A/S 2007. Sedan januari 2008 fi nansdirektör i TDC A/S.

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 000 A-aktier.

JESPER OVESEN CARL WILHELM ROS

Född 1941; Fil. pol. Mag.

drag.

Andra uppdrag: Ordförande i Martin Olsson. Ledamot i Anders Wilhelmsen & Co, Camfi l, INGKA (Ikea) Holding och Bisnode.

Bakgrund: Astra 1967–1975. Alfa Laval 1975–1985, ekonomidirektör från 1978. Förste vice VD Ericsson 1985–1999. Har sedan dess haft fl era styrelseupp-

Egna och närståendes aktieinnehav: 16 816 A-aktier och 38 C-aktier.

ANNIKA FALKENGREN

Född 1962; Civ.ek.

Verkställande direktör och koncernchef från och med november 2005.

Andra uppdrag: Vice ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas, Ruter Dam och stiftelsen Mentor.

Bakgrund: Trainee i SEB 1987. Trading & Capital Markets 1988–2000; Utnämnd till global chef för Fixed income 1995, global chef för trading 1997 och chef för Merchant Banking 2000. Chef för division Corporate & Institutions och vice VD i SEB 2001– 2005 samt ställföreträdande koncernchef 2004–2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 384 423 A-aktier och 616 819 performance shares.

Född 1963; utsedd 2006; Högre bankutbildning.

Ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb. Vice ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst i SEB. Ledamot av European Works Council SEB Group sedan 2006.

Bakgrund: SEB sedan 1984 i olika positioner. Vice ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb och ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst 2006–2008. Vald till ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb 2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 2 688 A-aktier.

Född 1971; utbildning i ekonomi och arbetsrätt, diplomerad personalstrateg. Vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Ordförande i lokalklubben för Group Operations. Ledamot i Finansförbundet.

Bakgrund: SEB sedan 1990, varav de första nio åren inom Kontorsrörelsen. Fackliga uppdrag sedan 1995; 2004 vald till vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Sedan 2007 ordförande för Group Operations lokalklubb.

Egna och närståendes aktieinnehav: 3 836 A-aktier och 120 C-aktier.

Av anställda utsedda ledamöter Av anställda utsedda suppleanter

Född 1959; Sjöoffi cer. Ordförande Akademikerföreningen SEB och JUSEK.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i SACO.

Bakgrund: Började sin karriär som sjöoffi cer. På Trygg Hansa Liv i fl era olika befattningar inom livförsäkringsverksamheten sedan 1988. Idag produktspecialist för tjänstepensioner

Egna och närståendes aktieinnehav: 978 A-aktier.

inom SEB Trygg Liv.

Född 1958; Universitetsutbildad i hälso- och arbetsmiljö. Andre vice ordförande i Finans-

för bundets koncernklubb i SEB. Bakgrund: SEB sedan 1981, till 2000

inom Kontorsrörelsen, därefter IT. Facklig representant sedan 1990.

Sedan 2008 vice ordförande i Finansförbundets lokala klubb i Stockholm och region Öst.

Egna och närståendes aktieinnehav: 559 A-aktier och 9 C-aktier.

Verkställande ledning

Född 1962, anställd i SEB 1987; Civ. ek. Verkställande direktör och koncernchef sedan november 2005.

Andra uppdrag: Vice ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas, Ruter Dam och stiftelsen Mentor.

Bakgrund: Trainee i SEB 1987. Trading & Capital Markets 1988–2000: Utnämnd till global chef för Fixed Income 1995, global chef för Trading 1997 och chef för Merchant Banking 2000. Chef för division Corporate & Institutions och vice VD i SEB 2001– 2005 samt ställföreträdande koncernchef 2004–2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 384 423 A-aktier och 616 819 performance shares.

ANNIKA FALKENGREN JOHAN ANDERSSON JAN ERIK BACK MAGNUS CARLSSON

Född 1957; anställd i SEB 1980; Civ.ek. Chief Risk Offi cer sedan november 2010.

Bakgrund: Olika befattningar inom Stora företag & Institutioner i Stockholm, New York och London 1980– 1994. Verksam inom den centrala kreditfunktionen sedan 1995, ställföreträdande koncernkreditchef 2000–2003. Chef för SEB:s centrala risk- och kreditfunktion 2004–2010.

Egna och närståendes aktieinnehav: 30 930 A-aktier, 154 C-aktier, 101 374 performance shares och 6 695 deferral rights.

Född 1961; anställd i SEB 2008; Civ. ek. Vice VD, Ekonomi- och fi nansdirektör sedan augusti 2008.

Bakgrund: Svenska Handelsbanken i fl era olika positioner inom fi nansfunktionen 1986–1998. Försäkringsbolaget Skandia 1998–2007, efter fyra år i olika positioner utsedd till Ekonomi- och fi nansdirektör 2002. Förste vice VD och fi nansdirektör på Vattenfall 2007– 2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 33 780 A-aktier och 227 078 performance shares.

Född 1956; anställd i SEB 1993; Civ. ek. Vice VD, chef för division Stora företag & Institutioner (Merchant Banking) sedan 2005.

Bakgrund: Bank of Nova Scotia 1980–1993 i fl era ledande befattningar i London. Chef för Project & Structured Finance, Merchant Banking 1996, chef för Corporate Clients 1999 och senare ställföreträdande chef för SEB Merchant Banking. Chef för division Merchant Banking och vice VD i SEB sedan 2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 44 523 A-aktier och 313 093 performance shares.

Född 1963; anställd i SEB 1990; Ekon. lic. i nationalekonomi.

Informationsdirektör sedan september 2009.

Bakgrund: Coopers & Lybrand 1987– 1990. Analytiker och förvaltare inom SEB:s division Kapitalförvaltning 1990– 1994. SEB:s första Privatekonom 1994– 2000. Chef för Produkter inom division Liv 2001–2004. Presschef och informationschef 2004–2006. Rådgivare och chef VD-kansliet 2007–2009.

Egna och närståendes aktie-

innehav: 15 427 A-aktier och 70 428 performance shares .

Född 1962; anställd i SEB 2005; Civ.ek. Chef för division Baltikum sedan starten i juni 2009.

Bakgrund: Citigroup 1987–2005, först vid Citibank i Sverige 1987, sedan i olika befattningar runt om i världen, bland annat som landchef i Portugal (1999– 2002) och Kanada (2002–2005). Dessförinnan tre år i Indonesien som ansvarig för Corporate Banking och Corporate Finance och fyra år i Brasilien som Senior Banker. 2005–2009 chef för Client Relationship Management inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner.

Egna och närståendes aktie-

innehav: 16 625 A-aktier, 144 527 performance shares och 17 511 deferral rights.

Född 1959; anställd i SEB 1984; Högre bankutbildning.

Chef för division Kapitalförvaltning sedan november 2010.

Bakgrund: Götabanken 1981–84. Valutahandlare SEB 1984–85; chefsvalutahandlare i Singapore, 1985–88; chefsvalutahandlare i Stockholm 1988–96; chef för SEB:s valutahandel i Norge 1996–98; chef för valutahandeln i Stockholm 1999. Chef för Aktiehandel, strategi och Analys samt Privatkunder inom Private Banking 1999–2003. Global chef för Trading & Capital Markets inom Stora Företag och Institutioner 2003–2010.

Egna och närståendes aktie-

innehav: 26 109 A-aktier, 26 880 performance shares och 56 654 deferral rights.

Född 1961; anställd i SEB 1984; Civ. ek. Chef för Strategisk planering och Aff ärsutveckling från 2009.

Bakgrund: SEB Trading & Capital Markets 1984–2002: chef för räntehandeln 1986, Trading & Capital Markets i New York 1988–1992, chef för Debt Capital Markets från 1994. Utnämnd till ställföreträdande global chef för Client Relations Management 2002. Ansvarig för Aff ärsutveckling och VDkansliet 2005–2006, Stabschef oktober 2006– december 2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 22 669 A-aktier, 17 C-aktier, 181 555 performance shares och 20 601 deferral rights.

Född 1962; anställd i SEB 1982; Högre bankutbildning.

Ställföreträdande VD och koncernchef sedan juli 2008. Chef för Staber och Aff ärsstöd från 2009.

Bakgrund: SEB Trading & Capital Markets 1982–1998 i ett fl ertal ledande befattningar som redovisningschef och controller inom både Trading & Capital Markets, SEB Group Finance och Enskilda Securities. 1998 utnämnd till Chief Financial Offi cer för SEB Merchant Banking och 2000 även till stabschef för divisionen. 2003 utnämnd till global chef för Cash Management & Securities Services och 2005 till ställföreträdande chef för Merchant Banking. 2005–2006 chef för Nordic Retail & Private Banking; chef för division Kontorsrörelsen 2007–2008.

Egna och närståendes aktie-

innehav: 34 650 A-aktier och 280 198 performance shares.

MATS TORSTENDAHL PIA WARNERMAN

Född 1961, anställd i SEB 2009, Civ.ing. Vice VD, chef för division Kontorsrörelsen från och med 2009.

Bakgrund: ABB 1985–87. Östgöta Enskilda Bank 1987–2000, bland annat som kontorschef i Stockholm 1996– 2000. Utsedd till vice vd i Danske Bank, Sverige 2001. Förste vice VD och chef för Danske Bank i Sverige samt ledamot i Danske Banks verkställande ledning 2004–2008.

Egna och närståendes aktie-

innehav: 17 825 A-aktier och 264 198 performance shares.

Född 1961; anställd i SEB 1987; Jur. kand.

Chef för Group Human Resources sedan november 2010.

Bakgrund: Kontorschef SEB, Uppsala 1992–1995; kreditchef, Region Norr 1995–1996, biträdande regionchef, Region Norr 1997; kreditchef, Region Öst 1998; biträdande regionalchef, Region Öst 1999; aff ärsområdeschef, Operations 2000–2002; global chef för Private Banking 2002–2006. Global personalchef, Kontorsrörelsen 2007–2010.

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 294 A-aktier och 96 401 performance shares.

BO MAGNUSSON ULF PETERSON JAN STJERNSTRÖM

Född 1955; anställd i SEB sedan 2004; Fil.kand. och Civ.ek.

Chef för division Liv sedan november 2010.

Bakgrund: Svenska Finans 1978– 1983; Citigroup 1983–2004, vice VD Citibank Stockholm till 1990, därefter VD och Senior Credit Manager vid Citibanks Londonfi lial 1990–2001; Market Manager and Country Corporate Offi cer in Finland 2001–2003 och European Industry Head inom Citigroup i London 2003–2004; Chef för division Merchant Banking och landchef för SEB i Finland 2004–2007; VD för SEB Trygg Liv Sverige 2007–2010.

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 507 A-aktier, 167 589 performance shares och 13 277 deferral rights.

Född 1959, anställd i SEB 1987, Civ.ek. Chef för Group Operations & IT från och med december 2010.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Nasdaq OMX Nordic Ltd.

Bakgrund: ABB 1984–1987. SEB Trading och Capital Markets 1987– 1992. Kreditanalytiker 1992–1996. Ansvarig för kreditadministration inom Stora företag och Institutioner i Stockholm 1997–1999. SEB Tokyo Bransch 1999–2000. År 2000–2005 ansvarig för Operations inom Stora Företag och institutioner. Ansvarig för Global Transaction Services under 2005–2007. 2007–2010 chef för Group Operations.

Egna och närståendes aktie-

innehav: 3 524 A-aktier, 131 649 performance shares och 7 210 deferral rights.

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen

Intern kontroll av den fi nansiella rapporteringen (IKFR) defi nieras som den process, utförd av styrelsen, ledningen och annan berörd personal, som syftar till att säkerställa en rimlig försäkran om korrektheten i den fi nansiella rapporteringen.

Arbetet med IKFR i SEB är strukturerat enligt det ramverk som har givits ut av "The Committee of Sponsoring Organizations (COSO)". Med utgångspunkt i ramverket drivs arbetet med IKFR i SEB i en årlig cykel som innefattar följande aktiviteter:

En årlig analys av de fi nansiella rapporteringsriskerna i SEB genomförs för att identifi era de legala enheter, processer samt IT-system som skall omfattas av IKFR-ramverket.
Varje år utvärderas och valideras den förväntade interna kontrollstrukturen som fastställs centralt. Denna förväntade kontrollstruktur, som utformas för respektive process, används sedan som utgångspunkt vid utvärdering av faktiskt implementerade kontroller inom respektive legal enhet.
En plan för övervakningsaktiviteter för det kommande året sammanställs och koordineras med planerade revisionsaktiviteter av den fi nansiella rapporteringen.
Interna kontroller och aktiviteter som syftar till att stärka befi ntlig intern kontrollstruktur är en del av den dagliga verksamheten.
Kontroller genomförs löpande i syfte att utvärdera den interna kontrollstrukturen både utifrån ett design- och eff ektivitetsperspektiv.
Kvartalsvis rapporteras IKFR-risknivå, inklusive en bedömning av identifi erade brister och hur väl dessa täcks av kompenserande kontroller.

COSO-ramverket är uppbyggt kring fem internkontrollkomponenter; Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Informations- och kommunikationsvägar samt Övervakning. Hur dessa fem komponenter är integrerade i SEB´s årscykel för IKFR framgår av bilden och texten nedan.

Riskanalys och avgränsningar av IKFR i SEB 1

Ett eff ektivt ramverk för IKFR säkerställs genom att fokusera på risker i legala enheter och processer som är relevanta och materiella för den fi nansiella rapporteringen på koncernnivå. Dessa risker identifi eras genom följande fyra aktiviteter, som genomförs på årsbasis: "Top-down"-riskanalys, analys av risk och avgränsning av legala enheter, analys av risk och omfattning avseende processer liksom av risk och omfattning avseende IT-system.

Årligen genomförs analyser både på legal enhetsnivå och på koncernnivå i syfte att identifi era de risker som är mest kritiska att övervaka från ett fi nansiellt rapporteringsperspektiv. Resultatet från dessa analyser används sedan vid fastställandet av omfattningen och utformningen av kontroll- och övervakningsaktiviteter.

Vilka legala enheter som skall omfattas av IKFR-ramverket det kommande året baseras på en analys av SEB:s resultat- och balansräkning på koncernnivå. När den legala avgränsningen är godkänd identifi eras relevanta och materiella processer per legal enhet. Slutligen bestäms vilka IT-system som skall övervakas utifrån ett IKFR-perspektiv.

Analysen sammanfattas i en IKFR- rapport för det kommande året, som presenteras för Audit and Compliance Committee.

Utvärdering av utformningen av förväntade IKFR-kontroller 2

Årligen utvärderas och valideras utformningen av de förväntade IKFR-kontroller som sätts centralt för respektive process i syfte att säkerställa att denna kontrollstruktur hanterar identifierade väsentliga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Denna utvärdering genomförs i workshops med representanter från olika funktioner och divisioner inom SEB, som tillsammans har den process- och redovisningsexpertis som krävs.

Väsentliga risker för fel i den finansiella rapporteringen, identifierade i riskbedömningen, hanteras genom en kontrollstruktur som i enlighet med COSO-ramverket är uppdelad på tre olika kontrollkategorier:

Bolagsövergripande kontroller: Exempel på bolagsövergripande kontroller som ingår i IKFR strukturen är "Country CFO Assertion" som syftar till att övervaka kontroller på transaktionsnivå och analytiska kontroller på koncernnivå.
Kontroller på transaktionsnivå: Exempelvis registreringskontroller, avstämningskontroller och valideringskontroller av transaktionsdata relevant för den finansiella rapporteringen.
● IT-kontroller: Exempelvis kontrollrutiner för utveckling och förändringar av system samt behörighetskontroller.

Utöver dessa tre kontrollkategorier utvärderas löpande kontrollmiljön (exempelvis hur organisationsstrukturen stödjer IKFR:s ramverk) samt hur väl IT-miljön stödjer en effektiv och välkontrollerad finansiell rapporteringsprocess.

Årsplan för övervakning av IKFR:s ramverk 3

Baserat på omfattningen och utformningen av IKFR-strukturen görs en årsplan för övervakningen av processer och kontroller för det kommande året. Årsplanen inkluderar förväntade övervakningsaktiviteter per kontroll och legal enhet. Planen innefattar både löpande statusuppföljning av kontrollaktiviteter och periodiska utvärderingar som genomförs inom olika delar av SEB i syfte att säkerställa en tillförlitlig finansiell rapportering.

Innan årsplanen fastställs stäms föreslagna övervakningsaktiviteter av gentemot intern- och externrevisionens respektive revisionsplaner, i syfte att koordinera dessa aktiviteter. Den slutliga planen för övervakning av IKFR:s ramverk presenteras årligen för Audit and Compliance Committee.

Övervakning och och utvärdering av ramverket

Övervakning av IKFR-ramverket i syfte att utvärdera utformningen och effektiviteten av kontrollerna genomförs löpande, och är oftast en integrerad del av den dagliga verksamheten inom respektive avdelning med kontrollansvar. Övervakningen sker genom en kombination av löpande statusuppföljning av kontrollaktiviteter samt periodiska utvärderingar.

Exempel på löpande statusuppföljning av kontrollaktiviteter är validering av kontroller inom värderingsprocessen avseende finansiella instrument, samt kvartalsvis uppföljning av "Key Risk Indicators" avseende kontoavstämningar etc. Exempel på periodiska utvärderingar är "Management Operational Risk Self Assessment" som genomförs för samtliga materiella affärsprocesser samt "IKFR gap analys" som genomförs för samtliga materiella ekonomiprocesser. Dessa utvärderingar syftar till att identifiera operationella risker, inklusive risker för felaktigheter i den finansiella rapporteringen, utvärdera om förväntade interna kontroller finns på plats samt initiera förbättringsåtgärder i syfte att stärka IKFR-strukturen.

Bedömning av och rapportering om risknivå 5

Resultatet från övervakningen av IKFR:s ramverk konsolideras och analyseras i syfte att bedöma residual risknivå. Detta sker kvartalsvis i samband med färdigställandet av kvartalsrapporter och årsredovisningen, och sammanfattas i en rapport som beskriver bedömd residual risknivå, inklusive en bedömning av identifierade brister och hur väl dessa täcks av kompenserande kontroller. Denna rapport presenteras för Group CFO kvartalsvis och för Audit and Compliance Committee årligen.

Därutöver granskar koncernens internrevision den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utifrån den plan som fastställs av Audit and Compliance Committee. Resultatet av internrevisionens granskning, liksom de åtgärder som vidtas och statusen avseende dessa, rapporteras löpande till Audit and Compliance Committee.

Rapport om ersättningar i SEB

Ersättningsstrategi

SEB har en tydlig ersättningsstrategi. Den främjar en intern kultur som långsiktigt styr mot vad som är bäst för kunderna och därmed över tid ger bankens aktieägare den bästa avkastningen. Medarbetarnas kompetens och engagemang för kunderna är avgörande för bankens långsiktiga utveckling. I SEB uppmuntras goda prestationer och beteenden, samt ett balanserat risktagande som går i linje med kundernas och aktieägarnas förväntningar.

SEB:s ersättningssystem återspeglar också ett sunt risktagande med hänsyn till sysselsatt kapital och finansieringsbehov.

För att kunna attrahera, motivera och behålla de bästa krafterna är det avgörande för SEB att ersättningen till medarbetarna är konkurrenskraftig på den marknad och inom det segment där banken verkar. SEB:s konkurrenter utgörs av såväl lokala och regionala finansiella institutioner, som globala aktörer. Över hälften av bankens intäkter genereras från stora globala företag och finansiella institutioner. SEB:s ersättningsstruktur behöver därför spegla den internationella marknad där banken är verksam.

Ersättningsstruktur

SEB har en ersättningsstruktur som består av tre huvudkomponenter:

Fast lön
Rörlig lön kortfristig kontantersättning och långfristig aktiebaserad ersättning
Pension och andra förmåner.

Komponenterna används för att nå en adekvat total ersättning med en sund balans mellan fast och rörlig lön samt mellan ersättning på kort och lång sikt. Den totala ersättningen skall spegla komplexiteten, ansvaret och den ledarskapsförmåga som behövs för respektive befattning liksom för individens prestationer.

Rörlig lön är ett medel för att driva och belöna en utveckling och ett uppträdande som skapar aktieägarvärde både på kort och lång sikt. Samtidigt är rörlig lön väsentligt för att uppnå flexibilitet i de totala ersättningskostnaderna. SEB strävar efter att utbetalningen av den rörliga ersättningen skall anpassas till tidshorisonten för risktagandet.

Utformningen av pensionsplanerna för alla medarbetare är till hög grad beroende av landsspecifika krav och lokala kollektivavtal.

Kortfristig kontantersättning

Kortfristiga kontantersättningar inom SEB baseras på såväl individens prestationer och beteenden som teamets, affärsenhetens och hela koncernens årliga prestationer. Under 2010 svarade de kortfristiga kontantersättningarna för 12 procent av bankens totala personalkostnader, jämfört med 6 procent under 2009. Ökningen speglar bankens högre rörelseresultat under 2010.

Långfristig aktiebaserad ersättning

Avsikten med de långfristiga aktiebaserade programmen är att belöna högre chefer, nyckelpersoner och personer som uppnått toppresultat liksom att stimulera de anställda till att bli aktieägare och därmed få deras intressen och perspektiv mer i linje med aktieägarnas. De långfristiga programmen är prestationsbaserade, förutom de program som riktar sig till alla SEB:s medarbetare.

Bolagsstämman 2010 beslutade om tre olika program för 2010 med olika syften och delvis överlappande målgrupper:

ett aktiesparprogram för alla medarbetare
ett performance shareprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner och
ett aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda nyckelpersoner.

Alla tre programmen är aktiebaserade och förutsätter att deltagarna är kvar inom SEB för en bestämd tid.

Ytterligare information om de långfristiga aktiebaserade programmen återfinns i not 9d och på www.sebgroup.se liksom i årsredovisningarna för tidigare år.

Aktiesparprogram

Aktiesparprogrammet riktas till alla medarbetare och syftar till att främja "Ett SEB" samt att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB.

Medarbetarna erbjuds att förvärva A-aktier i SEB till ett belopp motsvarande upp till 5 procent av den fasta bruttolönen. Köpen görs under fyra perioder, efter publiceringen av bankens kvartalsrapporter. Om aktierna sedan behålls under tre år räknat från dagen för köpet och deltagaren vid den tidpunkten fortfarande är anställd inom SEB, får deltagaren en aktie av serie A i SEB av banken för varje behållen aktie.

Rörlig ersättning

Rörlig kontantersättning i relation till den totala personalkostnaden

Ersättningar inom SEB-koncernen 2010

Tusental kronor

2010	Fast lön	Kortfristig kontantersättning	Kostnad för långfristiga aktiebaserade program	Förmåner	Totalt	Pensioner
SEB-koncernen	8 123 083	1 392 125	182 226	96 709	9 794 143	1 092 833
varav
VD och koncernchef Annika Falkengren	7 000	—	2 682	1 278	10 960	6 368
Övriga ledamöter av verkställande ledningen	57 412	—	11 337	2 279	71 028	21 440

Under 2010 har verkställande ledningen i genomsnitt bestått av 11 ledamöter exklusive koncernchefen.

Performance shareprogram

Detta program syftar till att behålla och attrahera ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner och att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB, att stärka helhetssynen på SEB och att skapa ett incitament för deltagarna att bli aktieägare i banken. En performance share under programmet är en villkorad rätt att vid en framtida tidpunkt köpa en A-aktie i banken. Utfallet av programmet, det vill säga det antal av tilldelade performance shares som till sist kan utnyttjas, beror på hur förutbestämda prestationskrav uppfylls (se sid 72). Prestationskraven mäts under en inledande treårsperiod. Vidare krävs att deltagaren är kvar inom SEB. Programmet har en total löptid på sju år, inklusive prestationsperioden.

Aktiematchningsprogram

Programmet omfattar ett antal utvalda nyckelmedarbetare i SEB. För de medarbetare som erhöll kortfristig kontantersättning för räkenskapsåret 2010 innehålls 25 procent av ersättningen obligatoriskt i tre år. De innehållna medlen avsätts till en särskild pool. Ett bestämt antal innehavsrätter registreras för varje deltagare i poolen. En innehavsrätt motsvarar marknadspriset för en A-aktie vid tidpunkten för avsättningen till poolen.

Efter tre år får varje deltagare en A-aktie för varje innehavsrätt och därutöver ett villkorat antal matchningsaktier. Antalet matchningsaktier beror på hur ett förutbestämt prestationskrav (se sid 72) uppfylls under treårsperioden. Det finns vidare ett tak som begränsar antalet matchningsaktier.

Verkställande direktören, ledamöterna av den verkställande ledningen och andra deltagare som inte erhöll någon ersättning under det kortfristiga rörliga ersättningsprogrammet gör en egen investering i SEB A-aktier till ett i förhand fastställt belopp. Efter tre år får deltagaren en aktie av serie A i SEB per behållen aktie av Banken. Utöver dessa aktier får varje deltagare ett villkorat antal matchningsaktier för de behållna och mottagna aktierna. Deltagaren måste också vara kvar inom SEB under treårsperioden.

Ersättningar till verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse har utarbetat förslag till principer för lön och annan ersättning för verkställande direktören och verkställande ledningen, vilka årsstämman 2010 har godkänt. Styrelsen har sedan beslutat om faktisk ersättning till verkställande direktören efter förslag från styrelsens Remuneration and Human Resources Committee. Kommittén har också beslutat om ersättningen till övriga ledamöter av verkställande ledningen enligt de av årsstämman fastställda principerna. Inför årsstämman 2010

lämnade de externa revisorerna ett yttrande om att styrelsen och den verkställande direktören under år 2009 följt de principer för ersättningar till ledande befattningshavare som fastställdes på årsstämman 2009.

Den totala ersättningen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen har under 2010 bestått av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program och pensionsförmån. Således ingår inte kortfristig rörlig kontantersättning. Till detta kan andra förmåner tillkomma enligt marknadspraxis som till exempel bilförmån.

Pensionsplanen kan vara förmånsbestämd eller premiebaserad och skall vara oantastbar. Målet är att öka den premiebaserade andelen pensionsplaner. I de förmånsbaserade planerna finns tak för den pensionsmedförande lönen. Vid uppsägning från bankens sida av verkställande direktören eller ledamot av verkställande ledningen utgår avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön. Banken äger rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i kontant ersättning från annan anställning eller från egen näringsverksamhet.

Ersättningen för verkställande direktören och ledamöterna av den verkställande ledningen under 2010 framgår av not 9c.

Genomgång och anpassning av SEB:s ersättningspolicy

Chefen för Group HR and Organisational Development genomför årligen en genomgång av SEB:s ersättningspolicy och föreslår ändringar i policyn, efter att synpunkter har inhämtats från bland annat enheten för riskkontroll. Efter beredande i verkställande ledningen ger verkställande direktören sedan förslag till ändrad policy till styrelsens ersättningskommitté. Efter beredande i kommittén fastställs ersättningspolicyn av styrelsen.

I Sverige började ett nytt regelverk för ersättningar inom den finansiella sektorn gälla den 1 januari 2010. SEB följer vid varje tidpunkt gällande regelverk och har fastställt vilka medarbetare som kan ha en betydande inverkan på riskexponeringen i Banken. SEB har definierat alla befattningar med mandat att exponera Banken för betydande risker eller har ett betydande inflytande på beslut som kan leda till en betydande riskexponering för Banken. Totalt identifierades 483 personer i SEB-koncernen som risktagare under 2010. Den 1 mars 2011 träder de första uppdateringarna av detta regelverk i kraft. Den fullständiga ersättningsrapporten i enlighet med det nya regelverket presenteras på www.sebgroup.

Status för utestående långfristiga aktiebaserade program

31 december 2010

Performance shareprogrammen

Prestationskrav:

För att ge full tilldelning av performance shares enligt programmet måste två förutbestämda prestationskrav uppfyllas: Totalavkastningen (Total Shareholder Return, TSR) jämfört med dels SEB:s konkurrenter, dels jämfört med svenska statens tioåriga obligation, dvs den långfristiga riskfria räntan (LTIR).

1) Kriteriet avseende TSR jämfört med konkurrenterna ger ett utfall i det lägsta spannet om SEB:s TSR når det viktade bankindexet. Då blir utfallet 10 procent av maximal tilldelning. Däröver ökar antalet performance shares som tilldelas upp till ett tak vid 7 procent utöver bankindex. Vid den nivån blir det fullt utfall enligt detta prestationskrav (det vill säga 50 procent av den maximala tilldelningen).
2) Kriteriet avseende TSR jämfört med LTIR ger ett utfall om SEB:s TSR överstiger den långfristiga räntan med två procentenheter per år. Då blir utfallet 10 procent av maximal tilldelning. Maximal tilldelning för detta kriterium (dvs 50 procent av total tilldelning) uppnås om TSR når LTIR plus 11 procent per år.

Om bara ett av ovanstående kriterier är helt uppfyllt, kan bara hälften av antalet performance shares tilldelas. För full tilldelning måste bägge kriterierna vara helt uppfyllda.

Aktiematchningsprogrammet

Prestationskrav:

För att ge full tilldelning i programmet måste TSR uppgå till minst LTIR.

TSR jämfört med LTIR ger en tilldelning av så kallade matchningsaktier om SEB:s TSR uppgår till minst LTIR plus 2 procent per år. Utfallet är då en matchningsaktie. Det maximala utfallet, med linjär fördelning inom intervallet, uppnås om TSR når LTIR plus 23 procent per år.

Det maximala utfallet för deltagarna i programmet är fem matchningsaktier för VD, fyra matchningsaktier för de övriga medlemmarna i den verkställande ledningen och tre matchningsaktier för övriga deltagare.

Tilldelning status (%)

Årtalen betecknar Introduktionsåren *) 4X för GEC

2008

2009

2010

Finansiella rapporter – Innehåll

Resultaträkning 74 Balansräkning 75 Förändringar i eget kapital 76 Kassaflödesanalys 77 Skandinaviska Enskilda Banken Resultaträkning 78 Balansräkning 79 Förändringar i eget kapital 80 Kassaflödesanalys 81 Noter till de finansiella rapporterna Företagsinformation 84 1 Redovisningsprinciper 82 2 Segmentrapportering 89 Noter till resultaträkningen 3 Räntenetto 91 4 Provisionsnetto 91 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 92 6 Livförsäkringsintäkter, netto 92 7 Övriga intäkter, netto 93 8 Administrationskostnader 94 9 Personalkostnader 94 9 a Löner och andra ersättningar per land och mottagare 94 9 b Pensionsförpliktelser 96 9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen 98 9 d Aktierelaterade ersättningar 99 9 e Sjukfrånvaro 101 9 f Antal anställda 101 10 Övriga kostnader 102 11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 103 12 Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 103 13 Kreditförluster 103 14 Bokslutsdispositioner 103 15 Skatt 104 16 Nettoresultat per aktie, kr 104 Noter till balansräkningen 17 Riskupplysningar 105 17 a Kreditexponering fördelad per bransch 105 17 b Kreditportföljen fördelad per bransch och marknader 106 17 c Låneportföljen fördelad per bransch och marknader 107

SEB-koncernen

17 d Osäkra lånefordringar fördelade per bransch och marknader	108
17 e Gruppvis värderade lånefordringar	109
17 f Likviditetsrisk	110

18 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder	112
19 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	113
20 Utlåning till kreditinstitut	114
21 Utlåning till allmänheten	114
22 Finansiella tillgångar till verkligt värde	115
23 Finansiella tillgångar som kan säljas	116
24 Finansiella tillgångar som innehas till förfall	116
25 Aktier och andelar i intresseföretag	116
26 Aktier och andelar i koncernföretag	117
27 Materiella och immateriella tillgångar	118
28 Övriga tillgångar	121
29 Skulder till kreditinstitut	122
30 In- och upplåning från allmänheten	122
31 Skulder till försäkringstagarna	123
32 Emitterade värdepapper	123
33 Finansiella skulder till verkligt värde	124
34 Övriga skulder	124
35 Avsättningar	125
36 Efterställda skulder	126
37 Obeskattade reserver	126
Tilläggsinformation
38 Poster inom linjen	127
39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	128
40 Finansiella tillgångar och skulder per klass	129
41 Skuldinstrument fördelade på förfallotider	131
42 Skuldinstrument fördelade på emittenter	132
43 Räntebindningstider	133
44 Utlåning och kreditförlustreserver	134
45 Derivatinstrument	138
46 Upplysningar om verkligt värde	140
47 Upplysningar om närstående	141
48 Kapitaltäckning	141
49 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal	142
50 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor	143
51 Livförsäkringsrörelsen	144
52 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	145
53 Tillgångar och skulder som innehas
för försäljning och avvecklade verksamheter	145
54 Omklassificerade portföljer	146
55 Omstruktureringskostnader	146
56 Händelser efter balansdagen	146
Femårsöversikter
SEB-koncernen	147

Skandinaviska Enskilda Banken 148

Resultaträkning

SEB-koncernen

Mkr	Not	2010	2009	Förändring, %
Ränteintäkter		46 041	58 104	–21
Räntekostnader		–30 031	–40 058	–25
Räntenetto	3	16 010	18 046	–11
Provisionsintäkter		18 671	17 995	4
Provisionskostnader		–4 511	–4 710	–4
Provisionsnetto	4	14 160	13 285	7
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto		3 354	4 768	–30
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto		–128	–122	5
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas		–60	–158	–62
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	3 166	4 488	–29
Premieinkomster, netto		7 024	7 313	–4
Avgifter på investeringskontrakt		1 138	1 042	9
Kapitalavkastning, netto		7 793	5 504	42
Övriga försäkringsintäkter		398	394	1
Försäkringskostnader, netto		–13 098	–10 656	23
Livförsäkringsintäkter, netto	6	3 255	3 597	–10
Utdelningar		163	108	51
Andelar i intresseföretags resultat			3	–100
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		109	–69	0
Övriga rörelseintäkter		16	2 117	–99
Övriga intäkter, netto	7	288	2 159	–87
Summa intäkter		36 879	41 575	–11
Personalkostnader	9	–14 004	–13 786	2
Övriga kostnader	10	–7 303	–6 740	8
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–1 880	–4 672	–60
Omstruktureringskostnader		–764		0
Summa kostnader		–23 951	–25 198	–5
Resultat före kreditförluster		12 928	16 377	–21
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	12	14	4
Kreditförluster, netto	13	–1 837	–12 030	–85
Rörelseresultat		11 105	4 351	155
Skatt	15	–2 521	–2 482	2
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter		8 584	1 869
Avvecklad verksamhet		–1 786	–691	158

NETTORESULTAT		6 798	1 178
Minoritetens andel		53	64	–17
Aktieägarnas andel		6 745	1 114
Nettoresultat per aktie före utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	3,88	0,95
Nettoresultat per aktie efter utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	3,87	0,94

Nettoresultat per aktie före utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	–0,81	–0,36
Nettoresultat per aktie efter utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	–0,81	–0,36
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	3,07	0,58
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	3,06	0,58
Totalresultat
Nettoresultat		6 798	1 178

Finansiella tillgångar som kan säljas		–629	1 966
Kassaflödessäkringar		–1 215	–974	25
Omräkning av utländsk verksamhet		–733	–187
Uppskjuten skatt på omräkningseffekter		–1 574	–807	95
Övrigt		100	58	72
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)		–4 051	56
TOTALRESULTAT		2 747	1 234	123
Minoritetens andel		14	60	–77
Aktieägarnas andel		2 733	1 174	133

Balansräkning

SEB-koncernen
31 december, Mkr	Not	2010	2009	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	19	46 488	36 589	27
Utlåning till kreditinstitut	20	204 188	331 460	–38
Utlåning till allmänheten	21	1 074 879	1 187 837	–10
Värdepapper för handel		221 791	187 924	18
Derivat för handel		116 008	133 230	–13
Derivat för säkringsredovisning		11 631	10 206	14
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		3 419	4 026	–15
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken		179 432	155 486	15
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		85 465	90 769	–6
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	617 746	581 641	6
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	66 970	87 948	–24
Finansiella tillgångar som innehas till förfall Tillgångar som innehas för försäljning	24 53	1 451 74 951	1 332 596	9
Aktier och andelar i intresseföretag	25	1 022	995	3
Immateriella tillgångar		16 922	17 177	–1
Materiella tillgångar		1 588	2 200	–28
Förvaltningsfastigheter		8 525	8 393	2
Materiella och immateriella tillgångar	27	27 035	27 770	–3
Aktuella skattefordringar		4 580	3 898	17
Uppskjutna skattefordringar		1 709	1 624	5
Kund- och likvidfordringar		30 434	14 637	108
Marginalsäkerheter		13 989	17 120	–18
Övriga tillgångar		14 379	14 780	–3
Övriga tillgångar	28	65 091	52 059	25
SUMMA TILLGÅNGAR		2 179 821	2 308 227	–6
Skulder till kreditinstitut	29	212 624	397 433	–47
In- och upplåning från allmänheten	30	711 541	801 088	–11
Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal		174 753	155 860	12
Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal		89 217	93 149	–4
Skulder till försäkringstagarna	31	263 970	249 009	6
Emitterade värdepapper	32	530 483	456 043	16
Derivat för handel		113 597	119 293	–5
Derivat för säkringsredovisning		7 262	9 119	–20
Skulder för handel		78 467	61 529	28
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		1 364	1 499	–9
Finansiella skulder till verkligt värde	33	200 690	191 440	5
Skulder som innehas till försäljning	53	48 339	165
Aktuella skatteskulder		4 021	1 547	160
Uppskjutna skatteskulder		9 852	10 299	–4
Leverantörs- och likvidskulder		29 960	16 401	83
Marginalsäkerheter Övriga skulder		13 963 27 535	21 399 25 338	–35 9
Övriga skulder	34	85 331	74 984	14
Avsättningar	35	1 748	2 033	–14
Efterställda skulder	36	25 552	36 363	–30
Summa skulder		2 080 278	2 208 558	–6
Minoritetsintressen		266	252	6
Omvärderingsreserver		–2 147	–303
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Andra fonder		33 306	34 114	–2
Balanserad vinst		39 378	42 486	–7
Nettoresultat		6 798	1 178
Eget kapital		99 277	99 417
Summa kapital		99 543	99 669	0
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL		2 179 821	2 308 227	–6
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	38	231 334	420 302	–45
Övriga ställda säkerheter	38	214 989	202 168	6
Ansvarsförbindelser	38	82 048	84 058	–2
Åtaganden	38	388 619	378 442	3

Förändringar i eget kapital

SEB-koncernen
31 december, Mkr	2010	2009	Förändring, %
Minoritetsintressen	266	252	6
Eget kapital	99 277	99 417	0
TOTALT KAPITAL	99 543	99 669	0
Förändringar i eget kapital
Reserv för kassaflödessäkringar	–422	793	–153
Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	–1 725	–1 096	57
Omvärderingsreserver	–2 147	–303	0
Aktiekapital1)	21 942	21 942	0
Omräkningsdifferens	–1 145	–412	178
Andra bundna fonder	34 451	34 526	0
Bundet eget kapital	55 248	56 056	–1
Swapsäkring av personaloptionsprogram	–1 327	–369
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen	–72	–1 895	–96
Balanserad vinst	40 830	44 814	–9
Nettoresultat, aktieägarnas andel	6 745	1 114	0
Fritt eget kapital	46 176	43 664	6
EGET KAPITAL	99 277	99 417	0

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

Förändringar i eget kapital

2010	Aktie kapital	Balanserad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Övrigt	Summa aktieägarnas kapital	Minoritets intresse	Summa aktieägarnas kapital
Ingående balans	21 942	76 699	–1 096	793	–412	1 491	99 417	252	99 669
Nettoresultat		6 745					6 745	53	6 798
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			–629	–1 215	–733	–1 435	–4 012	–39	–4 051
Totalresultat	0	6 745	–629	–1 215	–733	–1 435	2 733	14	2 747
Utdelning till aktieägarna1)		–2 194					–2 194		–2 194
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen		–713					–713		–713
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen2)		34					34		34
UTGÅENDE BALANS	21 942	80 571	–1 725	–422	–1 145	56	99 277	266	99 543
2009
Ingående balans	6 872	75 949	–3 062	1 767	–225	2 236	83 537	192	83 729
Nettoresultat		1 114					1 114	64	1 178
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			1 966	–974	–187	–745	60	–4	56
Totalresultat	0	1 114	1 966	–974	–187	–745	1 174	60	1 234
Nyemission	15 070	–397					14 673		14 673
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen		2					2		2
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen2)		31					31		31
UTGÅENDE BALANS	21 942	76 699	–1 096	793	–412	1 491	99 417	252	99 669

1) Utdelning per A-aktie 1:50 kr (1:00) och per C-aktie 1:50 kr (1:00). Ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 18–19.

2) SEB har enligt beslut på årsstämmorna 2002, 2003 och 2004 återköpt 19,4 miljoner A-aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. Anskaffningskostnaden för dessa är avdragen från eget kapital. Under 2005 överfördes 1,0 miljoner aktier från kapitalstruktursprogrammet till incitamentsprogrammen och under 2006 såldes 3,1 miljoner aktier enligt beslut på årsstämman. När personaloptioner lösts under 2005–2009 har 16,5 miljoner aktier sålts och ytterligare 1.1 miljoner aktier har sålts under 2010. Under 2010 har SEB även återköpt 0,6 miljoner aktier för värdepappersrörelsen, för de långfristiga aktiebaserade programmen och för kapitaländamål efter beslut av årsstämman. SEB ägde därmed 0,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 15 Mkr den 31 december 2010.

Kassaflödesanalys

SEB-koncernen

Mkr	2010	2009	Förändring, %
Erhållna räntor	46 107	67 863	–32
Betalda räntor	–31 895	–46 981	–32
Erhållna provisioner	18 671	19 252	–3
Betalda provisioner	–4 511	–4 792	–6
Erhållet netto av finansiella transaktioner	3 467	11 708	–70
Övriga inbetalningar i rörelsen	3 072	5 770	–47
Betalda administrationskostnader	–23 034	–26 193	–12
Betald inkomstskatt	–2 521	–2 200	15
Kassaflöde från resultaträkningen	9 356	24 427	–62
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	54 827	37 968	44
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	87 141	–56 037
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	104 530	–37 493
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	25 616	83 627	–69
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–177 646	–31 340
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	–48 289	–39 229	23
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	–5 053	–312
Förändringar i övriga tillgångar	–152 467	–38 381
Förändringar i övriga skulder	98 513	–17 686
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–3 472	–74 456	–95
Försäljning av aktier och obligationer	384	239	61
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	14	4
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	163	116	41
Förvärv av aktier och obligationer	–205	610	–134
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	579	–974	–159
Kassaflöde från investeringsverksamheten	935	–5
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	164 994	240 498	–31
Återbetalning av tidigare upplåning	–186 290	–266 581	–30
Nyemmission		15 070	–100
Betald utdelning	–2 194
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–23 490	–11 013	113
PERIODENS KASSAFLÖDE	–26 027	–85 474	–70
Kassa och likvida medel vid årets början	89 673	175 147	–49
Periodens kassaflöde	–26 027	–85 474	–70
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	63 646	89 673	–29

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) och Utlåning till kreditinstitut - betalbara på anfordran (not 20).

Kassaflödesanalys för avvecklade verksamheter finns i not 53.

Resultaträkning

Enligt Finansinspektionens föreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	Not	2010	2009	Förändring, %
Ränteintäkter	3	27 830	33 420	–17
Leasingintäkter	3	5 496	5 800	–5
Räntekostnader	3	–19 498	–24 151	–19
Utdelningar	7	1 182	2 757	–57
Provisionsintäkter	4	8 408	7 851	7
Provisionskostnader	4	–1 501	–1 636	–8
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	3 239	4 065	–20
Övriga rörelseintäkter	7	532	2 811	–81
Summa intäkter		25 688	30 917	–17
Administrationskostnader	8	–13 935	–12 117	15
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–4 630	–5 125	–10
Summa kostnader		–18 565	–17 242	8
Resultat före kreditförluster		7 123	13 675	–48
Kreditförluster, netto	13	–362	–984	–63
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	7	–442	–1 222	–64
Rörelseresultat		6 319	11 469	–45
Bokslutsdispositioner	14	–1 283	–1 510	–15
Skatt	15	–2 591	–1 451	79
Övriga skatter	15	–75	–1 544	–95
NETTORESULTAT		2 370	6 964	–66
Totalresultat

Nettoresultat		2 370	6 964	–66
Finansiella tillgångar som kan säljas		–337	1 053
Kassaflödessäkringar		–1 208	–965	25
Omräkning av utländsk verksamhet		–29	–96	–70
Koncernbidrag netto efter skatt		1 203	662	82

Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	232	800	–71
TOTALRESULTAT	2 602	7 764	–66

Övrigt 603 146

Balansräkning

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2010	2009	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	19	19 941	21 815	–9
Utlåning till kreditinstitut	20	250 568	376 223	–33
Utlåning till allmänheten	21	763 441	732 475	4
Värdepapper för handel		211 888	168 734	26
Derivat för handel		112 547	123 753	–9
Derivat för säkringsredovisning		9 561	12 111	–21
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		64	77	–17
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	334 060	304 675	10
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	16 583	16 331	2
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	3 685	3 789	–3
Aktier och andelar i intresseföretag	25	967	907	7
Aktier och andelar i koncernföretag	26	55 145	59 325	–7
Immateriella anläggningstillgångar		1 787	1 353	32
Materiella tillgångar		39 120	40 001	–2
Materiella och immateriella tillgångar	27	40 907	41 354	–1
Aktuella skattefordringar		2 327	1 228	89
Uppskjutna skattefordringar		156
Kund- och likvidfordringar		28 998	12 425	133
Marginalsäkerheter		13 989	17 120	–18
Övriga tillgångar		5 561	8 249	–33
Övriga tillgångar	28	51 031	39 022	31
SUMMA TILLGÅNGAR		1 536 328	1 595 916	–4
Skulder till kreditinstitut	29	195 408	386 530	–49
In- och upplåning från allmänheten	30	484 839	490 850	–1
Emitterade värdepapper	32	488 533	368 784	32
Derivat för handel		111 438	114 130	–2
Derivat för säkringsredovisning		4 471	3 995	12
Skulder för handel		74 729	58 479	28
Finansiella skulder till verkligt värde	33	190 638	176 604	8
Aktuella skatteskulder		2 603	724
Leverantörs- och likvidskulder		28 777	14 146	103
Marginalsäkerheter		13 963	21 399	–35
Övriga skulder		17 020	12 617	35
Övriga skulder	34	62 363	48 886	28
Avsättningar	35	180	496	–64
Efterställda skulder	36	25 096	35 498	–29
Summa skulder		1 447 057	1 507 648	–4
Obeskattade reserver	37	23 930	22 645	6
Fond för verkligt värde		–2 306	–760	0
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Andra fonder		12 260	12 260	0
Balanserad vinst		31 075	25 217	23
Nettoresultat		2 370	6 964	–66
Eget kapital		65 341	65 623	0
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL		1 536 328	1 595 916	–4
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	38	138 775	268 284	–48
Övriga ställda säkerheter	38	35 663	47 031	–24
Ansvarsförbindelser	38	64 120	64 045	0
Åtaganden	38	291 046	275 203	6

Förändringar i eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	2010	2009	Förändring, %
Reserv för kassaflödessäkringar	–436	772	–156
Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	–1 870	–1 532	22
Fond för verkligt värde, fritt eget kapital	–2 306	–760	0
Aktiekapital1)	21 942	21 942	0
Reservfond ocn andra bundna fonder	12 260	12 260	0
Bundet eget kapital	34 202	34 202	0
Koncernbidrag	1 632	898	82
Skatt koncernbidrag	–429	–236	82
Swapsäkring av personaloptionsprogram	–1 332	–374
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen	–72	–1 896	–96
Omräkningsdifferens	–399	–364	10
Balanserad vinst	31 675	27 189	16
Nettoresultat	2 370	6 964	–66
Fritt eget kapital	33 445	32 181	4
EGET KAPITAL	65 341	65 623	0

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

Förändringar i eget kapital

2010	Aktie kapital	Bundna reserver	Balanserad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Övrigt	Summa
Ingående balans	21 942	12 260	31 737	–1 532	772	–364	808	65 623
Nettoresultat			2 370					2 370
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			808	–337	–1 208	–29	998	232
Totalresultat	0	0	3 178	–337	–1 208	–29	998	2 602
Utdelning till aktieägarna1)			–2 194					–2 194
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen			–713					–713
Eliminering av återköp av egna aktier för
personaloptionsprogrammen2)			23					23
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	32 031	–1 869	–436	–393	1 806	65 341
2009
Ingående balans	6 872	12 260	25 065	–2 585	1 737	–268	78	43 159
Nettoresultat			6 964					6 964
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			78	1 053	–965	–96	730	800
Totalresultat	0	0	7 042	1 053	–965	–96	730	7 764
Nyemission	15 070		–397					14 673
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen			–3					–3
Eliminering av återköp av egna aktier för
personaloptionsprogrammen2)			30					30
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	31 737	–1 532	772	–364	808	65 623

1) Utdelning per A-aktie 1:50 kr (1:00) och per C-aktie 1:50 kr (1:00). Ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 18–19.

Kassaflödesanalys

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2010	2009	Förändring, %
Erhållna räntor	31 865	44 097	–28
Betalda räntor	–19 560	–25 990	–25
Erhållna provisioner	8 335	7 796	7
Betalda provisioner	–1 352	–1 435	–6
Erhållet netto av finansiella transaktioner	3 714	9 461	–61
Övriga inbetalningar i rörelsen	1 533	3 538	–57
Betalda administrationskostnader	–14 232	–13 985	2
Betald inkomstskatt	–2 567	296
Kassaflöde från resultaträkningen	7 736	23 778	–67
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	–2 813	1 830
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	86 341	–58 701
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	124 996	–134 596
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–40 753	18 497
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–190 503	–22 757
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	–6 152	37 463
Förändringar i övriga tillgångar	5 941	139 925	–96
Förändringar i övriga skulder	7 087	–119 861
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–8 120	–114 422	–93
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	2 811	3 609	–22
Investeringar i koncernföretag/Fusion av koncernföretag	318	–484	–166
Förvärv av aktier och obligationer	109	–183	–160
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–4 183	–5 067	–17
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–945	–2 125	–56
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	75 169	66 062	14
Återbetalning av tidigare upplåning	–52 579	–46 811	12
Nyemission		15 070	–100
Betald utdelning	–2 194
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	20 396	34 321	–41
PERIODENS KASSAFLÖDE	11 331	–82 226	–114
Kassa och likvida medel vid årets början	57 915	140 141	–59
Periodens kassaflöde	11 332	–82 226	–114
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT1)	69 246	57 915	20

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) och Utlåning till kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 20).

Noter till de finansiella rapporterna

Mkr där ej annat anges.

Företagsinformation

SEB-koncernen bedriver bankverksamhet inom områdena corporate, retail, private och investment. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkringsverksamhet.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen. Moderföretaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

1 Redovisningsprinciper

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN

Lag och föreskriftsenlighet

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt tillhörande uttalanden, UFR.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet

av de finansiella rapporterna

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat. De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens rapporteringsvaluta.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över vilka moderbolaget utövar ett bestämmande inflytande och således har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett sådant inflytande antas bland annat föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösterna i ett företag. För företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösterna men på grund av avtal och lag inte kan utöva kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill övervakas i den interna styrningen.

Nyttjandeperioden för varje enskild identifierad immateriell tillgång fastställs trots att nyttjandeperioden för goodwill är obegränsad. Vad gäller avskrivning och nedskrivning se vidare under immateriella tillgångar.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster

Moderföretaget är noterat på NASDAQ OMX lista för stora företag.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2010 har godkänts för publicering av styrelsen den 24 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2011 för fastställande.

och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Intresseföretag

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företags styrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet

I balansräkningen redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder. Klassificering som tillgång eller avyttringsgrupp som innehas för försäljning sker då den är tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och en försäljning är mycket sannolik. Vid klassificeringstidpunkten som verksamhet under avveckling görs en värdering av tillgången eller avyttringsgruppen, till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Eventuella efterföljande nedskrivningar eller omvärderingar redovisas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisas inte om den överstiger ackumulerade tidigare nedskrivningar av tillgången. Från klassificeringstidpunkten görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som härrör från verksamheten under avveckling. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning särredovisas i koncernens balansräkning fram till försäljningstidpunkten. Resultat från tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet redovisas netto på en separat rad i resultaträkningen. Jämförelsetalen för föregående år i resultaträkningen och tillhörande noter har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av den kvarvarande verksamheten.

Special purpose entities (SPE)

Special purpose entities (SPE) konsolideras även i de fall då moder- eller dotterföretag inte har mer än 50 procent av rösterna men på annat sätt innehar de ekonomiska riskerna och förmånerna.

Segmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Verkställande ledning utgör SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

Omräkning av utländska valutor

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redo Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår som en del av förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen på balansdagen.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas första gången när koncernen får tillgång till kontraktuell ersättning från instrumentet och värderas till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen då de redovisas i resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas.

Affärsdagsredovisning tillämpas för finansiella tillgångar klassificerade i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas. För övriga kategorier av finansiella tillgångar tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Alternativet verkligt värde kan användas avseende kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat och i situationer då sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för sådan klassificering beskrivs i relevant not.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar där det finns en avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall. Denna kategori innehåller finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsflöden och fastställd löptid. Investeringar som hålls till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen finansiella tillgångar som inte

klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde och vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i värdeförändringsreserven i eget kapital. Vid försäljning eller nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en erkänd värderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Omklassificering

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som innehas för handel och inte längre innehas i syfte att säljas kan omklassificeras ut ur kategorin verkligt värde via resultaträkningen under särskilda omständigheter. Finansiella tillgångar som innehas för försäljning kan omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar eller investeringar som hålls till förfall om SEB har för avsikt och förmåga att inneha de finansiella tillgångarna under överskådlig framtid eller till förfall. De omklassificerade tillgångarna måste på omklassificeringsdagen uppfylla definitionen av den kategori till vilken de omklassificeras. Förutsättningen för att omklassificera till kategorin investeringar som hålls till förfall är att SEB förändrat avsikten med innehavet och har förmågan att inneha investeringen till förfall.

Omklassificering görs till verkligt värde på dagen för omklassificering. Det verkliga värdet blir anskaffningskostnaden eller det upplupna anskaffningsvärdet. Den effektiva avkastningen för finansiella tillgångar som omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar och innehav som hålls till förfall beräknas på omklassificeringsdagen. En ökning av förväntade kassflöden för omklassificerade tillgångar justerar den framåtriktade effektiva avkastningen medan en minskning redovisas över resultaträkningen.

Finansiella skulder

När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gäller finansiella skulder som värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de utsläcks det vill säga när åtagandet upphör, annulleras eller fullgörs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under alternativet verkligt värde är de samma som för finansiella tillgångar. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivat.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad, exempelvis marknadsnoterade derivat, finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel samt finansiella tillgångar som kan säljas baseras på noterade marknadspriser. Avseende finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och avseende finansiella skulder används aktuell säljkurs med hänsyn taget till motstående positioner.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt marknadsuppgifter. De värderingstekniker som används är analys av diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana.

Skillnaden mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Om värderingen uteslutande baseras på marknadsnoteringar redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Inbäddade derivat separeras och redovisas som fristående derivat om deras ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar säkringsrelationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Koncernen dokumenterar den första dagen och sedan löpande att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra. Koncernen identifierar och dokumenterar att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög.

Säkringsredovisning tillämpas på derivat vars syfte t ex är att minska ränte- och valutarisker från finansiella instrument och nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen. Koncernen definierar derivat som endera:

Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt värde)
Säkring för värdeförändring av tillgångar och skulder i en portfölj (portföljsäkring)
Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar, skulder eller prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring)
Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

Koncernen upphör med säkringsredovisning när:

Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument
Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
Den säkrade posten förfaller eller säljs eller betalas tillbaka, eller

– Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrument (derivat) till verkligt värde redovisas i resultaträkningen samtidigt som vinster eller förluster hänförliga till den säkrade risken på den säkrade posten justerar det redovisade värdet av den säkrade posten och redovisas i resultaträkningen.

I de fall SEB tillämpar säkring av verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida ränteflöden, såsom framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas

i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital omklassificeras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från säkrad tillgång eller skuld redovisas i resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrument som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvudsakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital medan den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en del av effektivräntan.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Provisionsintäkter och avgifter

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrument som intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa normalt över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas när intäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifter från affärer som sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamhet, redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifter från syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som intäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har något del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när enhetens rätt att erhålla betalning är fastställd.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och redovisas som ställd säkerhet. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när Koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas på daglig basis

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning.

Varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes
finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts, – ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,
negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ett särskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov

Följande tillfällen används för att objektivt bedöma en värdenedgång på individuellt värderade tillgångar. Betydande avtalsbrott där kontraktuella betalningar är försenade med mer än 60 dagar. Nedskrivningsbehov bedöms, baserat på uppskattade kassaflöden eller likviditetsanalyser och huruvida värdet på säkerheter täcker utestående exponering. Rräntebärande värdepapper värderas härutöver vid en betydande nedgång av verkligt värde eller rating för att fastställa att förväntade kassaflöden är oförändrade. En betydande eller i tiden utdragen nedgång i verkligt värde av ett aktieinstrument under förvärvspris är belägg för nedskrivning.

Gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov bedöms individuellt och inget nedskrivningsbehov konstateras inkluderas i en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierade nedskrivningsbehov. Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierade nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modell för riskklassificering.

Lån som bedöms på portföljnivå

För grupper av lånefordringar med begränsat värde och med liknande riskprofil, homogena grupper, bedöms lånen på portföljnivå. Vid bedömning av nedskrivningsbehovet på portföljnivå använder koncernen statistiska modeller som baseras på sannolikhet för fallissemang och förlusternas storlek, beaktat säkerheter och återvinningar. Ledningen gör sedan en bedömning av huruvida de rådande förhållandena i ekonomin och kreditmarknaden är av sådan karaktär att de faktiska förlusterna kan komma att bli större eller mindre än vad modellerna indikerar. Antaganden om antal fallissemang och förlustnivåer jämförs regelbundet med faktiskt utfall för att säkerställa modellernas tillämplighet.

Kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en individuellt utvärderad finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår till skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omförhandlas eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Kreditförluster för finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras den ackumulerade förlusten från eget kapital till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen utan redovisas i övrigt totalresultat.

Omstrukturerade lån

Omstrukturerade lån skulle ha varit förfallna eller osäkra om de inte omstrukturerats. Efter en omstrukturering är lånet normalt inte osäkert.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tagits över för att skydda en fordran. SEB avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångar redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Övertagna finansiella tillgångar klassificeras i kategorin tillgångar som kan säljas. Övertagen egendom värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället blir tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaffningsvärde beroende på vad som är tillämpligt. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gäller för respektive tillgång.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år. Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång.

Leasing

Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas som ränteintäkter och amortering.

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas, vilket innebär att man har förmågan att säkerställa att framtida ekonomiska fördelar från den kommer företaget till del. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart.

Kundregister skrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som utvecklandet av programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs inte av utan prövas istället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på ett nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger. Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

Avsättningar

En avsättning redovisas när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de risker som är förknippade med avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

Finansiella garantier

Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren.

Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde under posten upplupna intäkter och intäkter fördelas över instrumentets löptid. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av erhållen garantiavgift minus avskrivning och en avsättning beräknad som den diskonterade bästa uppskattningen av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisas utanför balansräkningen under Ansvarsförbindelser.

Personalförmåner

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner beroende på lokala förhållanden. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är en pensionsplan där koncernen betalar en premie till en fristående enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser, genom försäkringslösning eller genom avsättning i balansräkningen.

Pensioner värderas och redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Förmånsbestämda pensionsplaner nuvärdeberäknas enligt den aktuariella så kallade "Projected Unit Credit Method". De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av noten personalkostnader. Aktuariella vinster och förluster redovisas endast i resultaträkningen till den del de överstiger det högsta av 10 procent av de pensionstillgångar och pensionsskulder som fanns vid rapportperiodens början. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultaträkningen under de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid. Pensionsåtaganden och eventuella särskilda förvaltningstillgångar konsolideras netto per enhet i balansräkningen.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs löpande i takt med individens intjänande.

Aktierelaterade ersättningar

Anställda i koncernbolag erhåller ersättningar genom aktierelaterade incitamentsprogram. Ersättningen utgörs av optioner (egetkapitalinstrument), som ger innehavaren en rätt att i framtiden teckna aktier i moderföretaget till ett på förhand fastställt pris.

Det sammanlagda värdet av utgivna optioner periodiseras över intjänande-

perioden, det vill säga tiden från när optionerna ställs ut och fram till dess att intjänandevillkoren beräknas bli uppfyllda. Det sammanlagda värdet utgörs av verkligt värde per option multiplicerat med det antal optioner, som med beaktande av intjänandevillkoren, bedöms komma att tjänas in. Periodiseringen innebär att resultaträkningen belastas samtidigt som en motsvarande ökning görs av intjänade vinstmedel under eget kapital. Vid varje bokslut görs en bedömning avseende om, och i vilken utsträckning, intjänandevillkoren kommer att uppfyllas. Om bedömningen resulterar i att ett lägre antal optioner bedöms komma att intjänas under intjänandeperioden återförs tidigare kostnadsförda belopp i resultaträkningen. Detta innebär att i de fall intjänandevillkoren inte uppfylls kommer inga kostnader att redovisas i resultaträkningen, sett över hela intjänandeperioden.

Personaloptionsprogrammen säkras genom återköp av egna aktier eller med avtal om återköp av egna aktier (total return swap). Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa säkringsåtgärder på grund av att de inte bedöms kvalificera för sådan redovisning enligt IAS 39.

Innehav av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Resultat vid avyttring av egna aktier redovisas inte i resultaträkningen utan som förändring av eget kapital.

Total return swap kontrakt som ingåtts med tredje part innebär en förpliktelse för moderföretaget att till ett på förhand fastställt pris köpa sina egna egetkapitalinstrument (egna aktier). Swapkontrakten klassificeras därmed som egetkapitalinstrument. Kontrakt som innebär en förpliktelse att köpa egna egetkapitalinstrument ger upphov till en finansiell skuld för nuvärdet av inlösenbeloppet och motsvarande belopp redovisas som minskning av eget kapital.

Den ränta som betalas under swapavtalet redovisas i resultaträkningen och den utdelning som erhålls betraktas som en utdelning på egna aktier och gottgörs eget kapital.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 26,3 procent skatt i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk – definierad som en absolut risk av minimum 5 procent av det underliggande värdet – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som Kortfristiga (skadeförsäkring) eller Långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden är hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdeberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värde på avsättningarna är tillräckligt högt upptaget med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då denna test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkring (unit linked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet, i det litauiska försäkringsdotterbolaget, klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras till tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

Avtal med diskretionär del (DPF)

Traditionell sparandeförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäkringstagarna.

Förändrade redovisningsprinciper

Nedan beskrivs de förändringar som har gjorts med avseende på koncernens redovisningsprinciper:

IFRS 2 (ändring) Share-based Payment. Ändringen medför att IFRIC 8 Tilllämpningsområde för IFRS 2 och IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen.

IFRS 3 (omarbetad 2008) Rörelseförvärv innebär en förändring av hur framtida förvärv redovisas bland annat vad avser transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv.

IFRS 5 (ändring) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar).

IAS 1 (ändring) Utformning av finansiella rapporter klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig.

IAS 27 (omarbetad 2008) Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill eller vinster och förluster. Koncernen har tillämpat IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.

IAS 38 (ändring) Immateriella tillgångar. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder.

IAS 39 (ändring) Finansiella instrument. Ändringen är ett förtydligande om poster berättigade för säkringsredovisning.

Ovanstående ändringar har inte påverkat koncernens finansiella rapporter väsentligt.

Kommande regelverksförändringar

IFRS 9 Finansiella instrument (gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013, men har ännu inte godkänts av EU). Som en del av IASBs projekt för att ersätta IAS 39 Finansiella instrument utfärdade IASB 2009 den första delen, avseende klassificering och värdering, av den nya standarden om finansiella instrument. IASB har som avsikt att ersätta hela IAS 39 under 2011 genom att publicera standards för de två återstående faserna; Upplupet anskaffningsvärde och nedskrivningar samt säkringsredovisning. IFRS 9 är ännu inte färdigställd och det är inte möjligt att bedöma effekterna för koncernen.

IAS 24 (omarbetad 2010) Upplysningar om närstående innebär bland annat att definitionen av närstående har ändrats. Standarden kräver att upplysning lämnas om transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive åtaganden, med närstående i ett moderföretags, samägares eller ett ägarföretags konsoliderade eller separata finansiella rapporter. Standarden ska även tillämpas på enskilda finansiella rapporter. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från 1 januari 2011. Ändringarna kommer inte att påverka koncernens finansiella rapporter väsentligt.

EU har antagit IFRS 1 (ändring) Begränsat undantag för förstagångstillämpare från kraven enligt IFRS 7 att presentera jämförande information, IAS 32 (ändring) Finansiella instrument: Klassificering, IFRIC 14 (ändring) Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav och IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument. Dessa ändringar ska tillämpas för räkenskapsår 2011 och framåt. Ändringarna förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter för 2011.

IASB har publicerat Amendments to IFRS 7 Financial instruments: Disclosures i oktober 2010 och Improvements to IFRS i maj 2010 som EU ännu inte antagit för tillämpning. Ändringarna förväntas bli antagna 2011 och kommer att påverka bland annat upplysningarna om finansiella instrument i koncernens finansiella rapporter.

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR MODERFÖRETAGET

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) har sitt säte i Stockholm.

Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR.

Moderföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderföretaget.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder IFRS/IAS antagna av EG-kommissionen har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i resultaträkningen.

Leasing

Leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen, redovisas som operationella leasingavtal i juridisk person.

Pensioner

Tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderföretaget, vars förpliktelser täcks av pensionsstiftelse, har valt att utnyttja denna möjlighet. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas ej som till gång i moderbolagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som skuld i moderföretaget.

Immateriella tillgångar

I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill och andra immateriella tillgångar av i redovisningen. I moderföretaget skrivs goodwill av enligt ÅRKL.

Skatter

I moderföretaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under fritt eget kapital.

Koncernbidrag

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att optimera koncernens skattekostnad redovisas i moderföretaget som minskning respektive ökning av fritt eget kapital efter justering för beräknad skatt.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande.

Betydande antaganden och uppskattningar förbinds med:

– konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag

marknadsvärdering av vissa finansiella instrument
analys av nedskrivningsbehov på finansiella tillgångar och goodwill
beräkning av försäkringsåtagande
marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen
rapportering av skattefordringar
den aktuariella beräkningen av pensionsskulder.

Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de legala regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Marknadsvärdering av vissa finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder marknadsvärderas huvudsakligen med hjälp av noterade priser på aktiva marknader. I avsaknad av noterade priser används allmänt accepterade och väl etablerade värderingstekniker som baseras på maximal användning av tillgänglig marknadsinformation. De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden, indikativa priser från tredje part, referens till instrument med liknande risk samt modeller för optionsvärdering. Värderingstekniker granskas löpande av Group Risk Control för att säkerställa tillförlitlig information.

Analys av nedskrivningsbehov på finansiella tillgångar och goodwill Finansiella tillgångar

Att bedöma nedskrivningsbehov för individuellt värderade finansiella tillgångar kräver bedömningar för att fastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter. Den viktigaste aspekten vid värdering av gruppvisa finansiella tillgångar är att identifiera de händelser som indikerar ett nedskrivningsbehov av tillgångarna. Det krävs en hög grad av expertbedömningar för att anpassa modeller för gruppvis värdenedgång till nuvarande marknadssituation och säkerställa tillförlitlig information. Värdering och antaganden granskas löpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas, med utgångspunkt från historisk prestation och marknadsutveckling, för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, avkastning och kostnader för kassagenererande enheter till vilken goodwill hänförs.

Beräkning av försäkringsåtagande

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på antaganden om räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, uthållighet, inflation och skatter. Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokal tillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras på internt förvärvade erfarenheter.

Marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen

Fastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antagande om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

Rapportering av skattefordringar

Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

Den aktuariella beräkningen av pensionsskulder

Beräkningen av koncernens pensionsskulder baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden. Not 9 b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNENS RÖRELSEGRENAR

Resultaträkningar 2010	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv1)	Baltikum	Övrigt inkl elimine ringar2)	Summa
Ränteintäkter	22 294	7 874	1 104		5 129	9 640	46 041
Räntekostnader	–14 171	–2 866	–619	–11	–3 260	–9 104	–30 031
Räntenetto	8 123	5 008	485	–11	1 869	536	16 010
Provisionsintäkter	6 628	5 072	6 937		1 283	–1 249	18 671
Provisionskostnader	–1 320	–1 831	–3 185		–406	2 231	–4 511
Provisionsnetto	5 308	3 241	3 752		877	982	14 160
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 745	273	89		63	–1 004	3 166
Livförsäkringsintäkter, netto				4 550		–1 295	3 255
Övriga intäkter, netto	–46	47	58		37	192	288
Summa intäkter	17 130	8 569	4 384	4 539	2 846	–589	36 879
varav internt	282	845	–1 781	1 390	–1 056	320
Personalkostnader	–4 091	–2 636	–1 319	–1 123	–640	–4 195	–14 004
Övriga kostnader	–4 205	–2 821	–1 333	–524	–1 158	2 738	–7 303
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–169	–84	–84	–690	–291	–562	–1 880
Omstruktureringskostnader						–764	–764
Summa kostnader	–8 465	–5 541	–2 736	–2 337	–2 089	–2 783	–23 951
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella
tillgångar	28	–1			–5	–8	14
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom	–195	–543	3		–873	–229	–1 837
RÖRELSERESULTAT	8 498	2 484	1 651	2 202	–121	–3 609	11 105
Resultaträkningar 2009
Ränteintäkter	28 727	8 836	1 547		9 943	9 051	58 104
Räntekostnader	–18 745	–3 412	–949	–18	–7 264	–9 670	–40 058
Räntenetto	9 982	5 424	598	–18	2 679	–619	18 046
Provisionsintäkter	7 040	5 092	4 384		1 418	61	17 995
Provisionskostnader	–1 393	–1 838	–1 429		–484	434	–4 710
Provisionsnetto	5 647	3 254	2 955		934	495	13 285
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 377	292	76		126	–383	4 488
Livförsäkringsintäkter, netto				4 443		–846	3 597
Övriga intäkter, netto	46	64	17		55	1 977	2 159
Summa intäkter	20 052	9 034	3 646	4 425	3 794	624	41 575
varav internt	–2 323	3 329	–1 245	917	–2 206	1 528
Personalkostnader	–3 529	–2 542	–1 229	–1 107	–730	–4 649	–13 786
Övriga kostnader	–4 134	–2 668	–1 160	–536	–1 452	3 210	–6 740
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–155	–93	–116	–667	–2 389	–1 252	–4 672
Summa kostnader	–7 818	–5 303	–2 505	–2 310	–4 571	–2 691	–25 198
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella
tillgångar	–1		29		–17	–7	4
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom	–805	–840	–28		–9 569	–788	–12 030
RÖRELSERESULTAT	11 428	2 891	1 142	2 115	–10 363	–2 862	4 351

1) Verksamhetsresultatet i Liv uppgår till 3 367 Mkr (3 015), av vilket förändringar i övervärden 1 165 Mkr (900).

2) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 0 Mkr (3) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 102 Mkr (89).

Balansräkningar 2010-12-31
Tillgångar	1 074 600	417 017	75 296	284 476	127 054	201 378	2 179 821
Skulder	1 042 109	399 665	68 829	277 517	106 034	186 124	2 080 278
Investeringar	236	47	69	1 351	892	885	3 480

Balansräkningar 2009-12-31
Tillgångar	1 103 688	538 831	72 561	271 104	156 917	165 126	2 308 227
Skulder	1 060 584	500 834	66 181	262 642	139 926	178 391	2 208 558
Investeringar	289	230	48	1 524	1 742	414	4 247

Not 2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNEN PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

	2010				2009
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	44 648	1 594 695	1 320	50 932	1 640 285	1 132
Norge	5 961	118 849	46	7 179	121 276	80
Danmark	4 975	229 653	940	6 235	221 272	1 092
Finland	2 538	30 850	6	2 486	30 828	3
Estland	1 806	40 569	139	2 898	48 154	49
Lettland	1 782	38 970	147	2 962	42 575	89
Litauen	3 118	61 703	665	4 573	80 219	1 513
Tyskland	9 038	436 957	86	13 296	536 910	101
Övriga länder	6 253	302 066	131	6 871	295 717	188
Koncernelimineringar	–8 698	–674 491		–11 088	–709 009
SUMMA	71 421	2 179 821	3 480	86 344	2 308 227	4 247

* Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS.

MODERBOLAGETS RÖRELSEGRENAR

2010	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Baltikum	Övrigt inkl elimineringar	Summa
Bruttointäkter*	20 167	6 532	1 653	90	5	18 240	46 687
Tillgångar	621 828	178 938	25 854	489	27	709 192	1 536 328
Investeringar	117	2	32			551	702

2009
Bruttointäkter*	24 419	7 429	1 054	73	2	23 727	56 704
Tillgångar	640 049	162 616	25 368	624	63	767 196	1 595 916
Investeringar	213	40	19			271	543

MODERBOLAGET PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

	2010				2009
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	37 924	1 309 541	702	45 618	1 398 022	543
Norge	2 424	89 308		3 334	73 277
Danmark	2 372	104 267		3 214	90 227
Finland	830	6 704		717	2 573
Övriga länder	3 137	26 508		3 821	31 817
SUMMA	46 687	1 536 328	702	56 704	1 595 916	543

* Bruttointäkter i moderföretaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter.

Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och institutioner erbjuder merchant banking och investment banking-tjänster till stora företag, institutioner och medelstora företag. Kontorsrörelsen vänder sig till privatpersoner och mindre företag. Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Den 1 juli 2009 bildades division Baltikum genom att Kontorsrörelsens och Kapitalförvaltningens delar i de baltiska dotterföretagen slogs samman.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränterisken och att hantera likviditeten. De interna priserna följer marknadspriserna som sätts mellan banker för en specifik ränta respektive löptid. Affärsenheterna varken betalar eller erhåller någon marginal på belopp som förs från och till Treasury-enheten. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

3 Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Utlåning till kreditinstitut	3 100	6 697	2 873	7 078
Utlåning till allmänheten	32 702	40 195	16 480	18 776
Räntebärande värdepapper 1)	5 700	6 707	4 110	3 810
Övriga ränteintäkter	4 539	4 505	4 367	3 756
Ränteintäkter	46 041	58 104	27 830	33 420
Skulder till kreditinstitut	–1 418	–7 417	–2 030	–6 178
In- och upplåning från allmänheten	–11 751	–12 589	–3 069	–2 984
Räntebärande värdepapper 2)	–13 486	–15 135	–10 579	–11 463
Efterställda skulder	–1 561	–1 911	–1 527	–1 857
Övriga räntekostnader	–1 815	–3 006	–2 293	–1 669
Räntekostnader	–30 031	–40 058	–19 498	–24 151
SUMMA	16 010	18 046	8 332	9 269
1) varav värderade till verkligt värde	5 675	6 661	4 105	3 572
2) varav värderade till verkligt värde	–158	231	–6	–44

Leasingnetto 1)

SUMMA	1 243	1 294
Leasingavskrivningar enligt plan	–4 253	–4 506
Leasingintäkter	5 496	5 800

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.

Moderbolagets räntenetto
Ränteintäkter	27 830	33 420
Leasingintäkter	5 496	5 800
Räntekostnader	–19 498	–24 151
Leasingavskrivningar	–4 253	–4 506
SUMMA	9 575	10 563

4 Provisionsnetto

		Koncernen
	2010	2009	2010	2009
Emission	357	501	1 041	1 090
Värdepappershandel	1 765	2 174	527	744
Notariat och fondverksamhet	7 067	5 656	2 439	1 902
Värdepappersprovisioner	9 189	8 331	4 007	3 736
Betalningsförmedling	1 561	1 633	1 116	1 127
Kortverksamhet	3 992	4 203	169	183
Betalningsförmedlingsprovisioner	5 553	5 836	1 285	1 310
Utlåning	1 686	1 393	1 426	1 103
Inlåning	103	108	64	65
Rådgivning	482	649	282	267
Garantier	428	413	271	282
Derivat	518	556	500	535
Övrigt	712	709	573	553
Övriga provisioner	3 929	3 828	3 116	2 805
Provisionsintäkter	18 671	17 995	8 408	7 851
Värdepappersprovisioner	–1 216	–844	–197	–212
Betalningsförmedlingsprovisioner	–2 245	–2 413	–528	–531
Övriga provisioner	–1 050	–1 453	–776	–893
Provisionskostnader	–4 511	–4 710	–1 501	–1 636
SUMMA	14 160	13 285	6 907	6 215

5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Vinster (förluster) från handel med finansiella
tillgångar och skulder, netto	3 354	4 768	3 239	4 132
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder
klassificerade till verkligt värde, netto	–128	–122		–67
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas	–60	–158
SUMMA	3 166	4 488	3 239	4 065
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat	629	1	612	–151
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	637	894	1 158	1 307
Valutarelaterade derivat	2 076	3 877	1 469	2 976
Andra finansiella instrument	12	–4
SUMMA1)	3 354	4 768	3 239	4 132
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat		–68		–68
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–158	–90
Valutarelaterade derivat	30	36		1
SUMMA	–128	–122	0	–67

1) Inkluderar ineffektivitet för säkring av nettoinvesteringar i den utländska verksamheten med 0 Mkr (–2).

Värdeförändringarna på de finansiella tillgångar och finansiella skulder inom fondförsäkringsverksamheten, som klassificerats till verkligt värde via resultaträkningen tar helt ut varandra.

6 Livförsäkringsintäkter, netto

		Koncernen
	2010	2009
Premieinkomster, netto	7 024	7 313
Avgifter på investeringskontrakt	1 138	1 042
Kapitalavkastning, netto	7 793	5 504
Övriga försäkringsintäkter	398	394
Försäkringskostnader, netto	–13 098	–10 656
SUMMA	3 255	3 597
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning1)	3 992	4 461
Värdeförändringar på placeringstillgångar, netto	4 471	1 997
Valutakursvinst/-förlust, netto	490	–158
	8 953	6 300
Kapitalförvaltningskostnader	–52	–71
Avkastningsskatt	–1 108	–725
SUMMA	7 793	5 504
1) Ränteintäkter netto, erhållna utdelningar och driftsöverskott på fastigheter

Försäkringskostnader netto Utbetalda försäkringsersättningar, netto –8 234 –8 216 Förändring i försäkringstekniska avsättningar –4 864 –2 440 SUMMA –13 098 –10 656

7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Utdelningar	163	108	1 182	2 757
Nedskrivningar av finansiella tillgångar 1)			–442	–1 222
Andelar i intresseföretags resultat		3
Realisationsvinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar	109	–69	132	79
Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar 2)			17	11
Övriga intäkter	16	2 117	383	2 721
SUMMA	288	2 159	532	2 811
1) Nedskrivningsprövning av verksamheten i Ukraina ledde till nedskrivning i både goodwill och aktier i koncernföretag med 1 145 Mkr under 2009. 2) Se not 12 för koncernen.
Utdelningar
Finansiella tillgångar som kan säljas	163	108	98	75
Aktier och andelar i koncernföretag			1 084	2 682
SUMMA	163	108	1 182	2 757

Andelar i intresseföretags resultat1)
NCSD Holding (fd VPC) BGC Holding		3
Övriga
SUMMA		3
1) Redovisade enligt kapitalandelsmetoden

Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	250		132	79
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	468	465
Lån	4
Kapitalvinster	722	465	132	79
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–5	–56
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	–473	–304
Lån	–135	–174
Kapitalförluster	–613	–534
SUMMA	109	–69	132	79
Övriga intäkter
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning	– 432	226	– 50	507
Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, run-off	34	63
Återköp av obligationslån		1 570		1 570
Övriga intäkter	414	258	433	644
SUMMA	16	2 117	383	2 721
Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna
relaterat till den säkrade risken	1 003	103	1 052	479
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–1 101	214	–1 053	33
Säkring av verkligt värde	–98	317	–1	512
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–49	–5	–49	–5
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet	–49	–5	–49	–5
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	–227	801
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–58	–887
Säkring av verkligt värde gruppvis – ineffektivitet	–285	–86
SUMMA	–432	226	–50	507

Not 7 Övriga intäkter

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändrigar. För detta ändamål används ränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efter förfallotider.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar för säkring av framtida kassaflöden från in- och utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiseras i resultaträkningen under perioden 2011 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 37 130 Mkr (53 716) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 1 024 Mkr (965) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet har redovisats i Netttoresultat finansiella transaktioner med 0 Mkr (–2) (not 5).

8 Administrationskostnader

		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Personalkostnader	–14 004	–13 786	–8 639	–7 669
Övriga kostnader	–7 303	–6 740	–5 296	–4 448
SUMMA	–21 307	–20 526	–13 935	–12 117

9 Personalkostnader

Uppgifter avseende ersättningar enligt Finansinspektionens författningssamling 2009:6 finns på SEB:s hemsida www.sebgroup.com. De uppgifterna innefattar följande personalkostnader: fast lön, kortfristiga rörliga kontantersättningar, långfristiga aktiebaserade ersättningar, pensionsplaner samt förmåner och avgångsvederlag.

		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Fast lön	–8 123	–8 244	–4 821	–4 616
Kortfristiga rörliga kontantersättningar	–1 392	–624	–993	–443
Långfristiga aktiebaserade ersättningar	–182	–166	–141	–149
Löner och andra ersättningar	–9 697	–9 034	–5 955	–5 208
Sociala avgifter	–2 429	–2 353	–1 707	–1 556
Förmånsbestämda pensionsplaner 1)	–358	–718
Avgiftsbestämda pensionsplaner 1)	–735	–724	–505	–497
Förmåner och avgångsvederlag 2)	–217	–420	–90	–87
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–568	–537	–382	–321
SUMMA	–14 004	–13 786	–8 639	–7 669

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enlig IAS 19, Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär en försäkringsteknisk beräkning av pensionskostnader. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 133 Mkr (162) belastar bankens pensionsstiftelser.

2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 120 Mkr (273) för koncernen och 61 Mkr (56) för moderföretaget.

9 a Löner och andra ersättningar per land och mottagare

		Koncernen			Moderbolaget
2010	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa
Sverige	–37	–5 200	–5 237	–22	–4 469	–4 491
Norge	–12	–653	–665		–297	–297
Danmark	–14	–801	–815		–364	–364
Finland	–6	–259	–265		–176	–176
Estland	–11	–252	–263
Lettland	–9	–211	–220		–22	–22
Litauen	–18	–298	–316		–14	–14
Tyskland	–45	–990	–1 035		–79	–79
Polen	–7	–27	–34		–19	–19
Ukraina	–4	–64	–68
Kina		–10	–10		–10	–10
Storbritannien	–5	–340	–345		–302	–302
Frankrike		–9	–9		–10	–10
Irland	–2	–8	–10
Luxemburg	–10	–152	–162
Ryssland	–5	–25	–30
Singapore		–108	–108		–99	–99
USA	–3	–89	–92		–72	–72
Övriga2)		–13	–13
SUMMA	–188	–9 509	–9 697	–22	–5 933	–5 955

Not 9 a Löner och andra ersättningar per land och mottagare

		Koncernen			Moderbolaget
2009	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa
Sverige	–33	–4 720	–4 753	–19	–4 098	–4 117
Norge	–11	–585	–596		–213	–213
Danmark	–17	–709	–726		–242	–242
Finland	–8	–257	–265		–165	–165
Estland	–15	–252	–267
Lettland	–10	–264	–274		–26	–26
Litauen	–21	–371	–392		–11	–11
Tyskland	–72	–948	–1 020		–74	–74
Polen	–7	–28	–35		–16	–16
Ukraina	–5	–71	–76
Kina		–10	–10		–10	–10
Storbritannien	–3	–237	–240		–213	–213
Frankrike		–11	–11		–12	–12
Irland	–2	–14	–16
Luxemburg	–5	–180	–185
Ryssland	–5	–19	–24
Singapore		–66	–66		–61	–61
USA	–2	–72	–74		–48	–48
Övriga2)		–23	–23
SUMMA	–216	–8 837	–9 053	–19	–5 189	–5 208

1) Innefattar nuvarande styrelseledamöter och suppleanter för dessa i moderföretaget och i dotterföretagen, verkställande direktör och vice verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretag. Totala antalet verkställande direktörer och vice verkställande direktörer uppgick till 76 (83) varav 12 (17) kvinnor. Totala antalet styrelseledamöter och suppleanter för dessa uppgick till 246 (250) varav 61 (48) kvinnor. Dessa uppbär, med undantag för ledamöter valda av årsstämman i moderföretaget, inget styrelsearvode.

2) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna och Brasilien.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer1)	96	128	16	18
Styrelsemedlemmar2)	282	259	29	37
SUMMA	378	387	45	55

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen. Totala antalet personer uppgick till 76 (83). 2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderföretaget och dotterföretagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 246 (250).

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Utbetald pension	98	102	48	47
Förändring förpliktelse	102	87	30	31
Förpliktelse vid utgången av året	1 730	1 718	715	777

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen, totalt 117 (112) personer.

9 b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2010			2009
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	Sverige1)	Utländska planer1)	Koncernen1)	Sverige1)	Utländska planer1)	Koncernen1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	17 397	5 614	23 011	16 823	5 358	22 181
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för
försäljning/Skulder som innehas för försäljning		–335	–335
Förvärv och omklassificeringar			0		43	43
Kostnader tjänstgöring innevarande period	477	45	522	489	101	590
Räntekostnad	637	260	897	616	305	921
Utbetalda pensioner	–772	–283	–1 055	–804	–271	–1 075
Kursdifferenser		–682	–682		–332	–332
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	–446	240	–206	273	410	683
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	17 293	4 859	22 152	17 397	5 614	23 011
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	15 040	4 498	19 538	13 064	4 583	17 647
Förvärv och omklassificeringar				1	1	2
Förväntad avkastning	1 128	241	1 369	980	258	1 238
Gottgörelser	–720	–251	–971	–833	–250	–1 083
Valutakursdifferenser		–558	–558		–285	–285
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	24	–14	10	1 828	191	2 019
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
vid årets utgång	15 472	3 916	19 388	15 040	4 498	19 538
Över- respektive underskott	–1 821	–943	–2 764	–2 357	–1 116	–3 473
Oredovisade aktuariella vinster/förluster på skulder	5 451	790	6 241	6 199	550	6 749
Oredovisade aktuariella vinster/förluster på tillgångar	75	513	588	99	499	598
Valutakursdifferenser		–122	–122		–53	–53
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	3 705	238	3 943	3 941	–120	3 821
varav som tillgång	3 708	334	4 042	3 961	0	3 961
varav som skuld	3	96	99	20	120	140
Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	3 941	–120	3 821	4 531	144	4 675
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för
försäljning/Skulder som innehas för försäljning		335	335		–12	–12
Förvärv och omklassificeringar				1	–42	–41
Total kostnad enligt nedan	–288	–70	–358	–562	–156	–718
Utbetald pension	772	283	1 055	804	271	1 075
Pensionsersättning	–720	–251	–971	–833	–250	–1 083
Kursdifferenser		61	61		–75	–75
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	3 705	238	3 943	3 941	–120	3 821

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna var 433 Mkr (1 975) i Sverige och 23 Mkr (43) i utländska planer. Av de totala förvaltningstillgångarna i Sverige är 82 procent (81) placerade i aktier och 18 (19) i räntebärande tillgångar, i utlandet är 19 (15) aktier och 81 (85) räntebärande tillgångar.

Förvaltningstillgångarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvärde på 876 Mkr (692) och byggnader utnyttjade av koncernen för 792 Mkr (792).

Poster i resultaträkningen
Kostnader tjänstgöring innevarande period	–477	–45	–522	–489	–101	–590
Räntekostnad	–637	–260	–897	–616	–305	–921
Förväntad avkastning	1 128	241	1 369	980	258	1 238
Aktuariella vinster och förluster	–302	–6	–308	–437	–8	–445
SUMMA I PERSONALKOSTNADER	–288	–70	–358	–562	–156	–718
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Diskonteringsränta	4,0%	5,0%		3,8%	5,3%
Inflation	2,0%	2,0%		2,0%	2,0%
Uppskattade framtida löneökningar	3,5%	3,0%		3,5%	3,0%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	3,0%			3,0%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	7,5%	6,0%		7,5%	6,0%

1) Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas brutto i tabellen. Det finns ingen juridisk rätt till kvittning av förpliktelser och tillgångar mellan olika bolag i koncernen men i balansräkningen redovisas nettot för varje bolag antingen som tillgång eller skuld.

2) Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer.

Not 9 b Pensionsförpliktelser

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

	2010				2009
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen		Sverige Utländska planer	Koncernen		Sverige Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader	–523	–212	–735	–521	–203	–724

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

		Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	2010	2009
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	12 132	11 674
Kalkylmässiga pensionspremier	429	424
Räntekostnad och andra förändringar	1 478	673
Förtida pensioneringar	133	162
Utbetalda pensioner	–765	–801
PENSIONSFÖRPLIKTELSE VID ÅRETS UTGÅNG	13 407	12 132
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	14 711	12 793
Avkastning i pensionsstiftelser	1 136	2 719
Gottgörelse utbetalda pensioner	–765	–801
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE VID ÅRETS UTGÅNG	15 082	14 711

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen.

Tillgångarna in stiftelserna är främst aktierelaterade 12 291 Mkr (11 846) och

till en mindre del ränterelaterade 2 717 Mkr (2 865). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 849 Mkr (677) och byggnader utnyttjade av koncernen för 792 Mkr (792). Avkastning på tillgångarna var 8 procent (21) före gottgörelse.

Poster i resultaträkningen

Utbetalda pensioner Gottgörelse utbetalda pensioner	–765 765	–801 801
Summa bokslutsdispositioner	0	0
NETTO PENSIONSKOSTNAD FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER	0	0
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Bruttoränta	3,6%	4,2%
Ränta efter skatt	3,1%	3,6%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

		Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	2010	2009
Kostnad i personalkostnader	–505	–497

Pensionsstiftelser

	Pensions åtagande			Marknadsvärde på tillgången
	2010	2009	2010	2009
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse	13 407	12 132	15 082	14 711
SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	390	315	390	329
SUMMA	13 797	12 447	15 472	15 040

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker i stort sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs varje år per den 31 december för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal.

Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstiftelser. Tillgångarna marknadsvärderas vid samma tillfälle som förpliktelsen. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnaderna.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I det svenska kollektivavtalet ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kan även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2010.

De allmänna principerna för ersättningstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen har under 2010 varit desamma som för banken som helhet, med undantag för att kortfristig rörlig kontantersättning inte utgår till VD och verkställande ledningen. Ersättningen består således av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade

program och pensionsförmån. Andra förmåner kan tillkomma, som till exempel bilförmån och hemservice.

Mer information finns på sidan 70–72.

Risktagare

Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verktällande ledningen är alla risktagare enligt definitionen i finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2009:6).

Ersättningar till högsta ledningen, kr

2010	Fast lön	Arvode1)	Förmåner2)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 062 500		2 062 500
Övriga styrelseledamöter		5 525 000		5 525 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	7 000 000		1 277 960	8 277 960
SUMMA	7 000 000	7 587 500	1 277 960	15 865 460
2009
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 062 500		2 062 500
Övriga styrelseledamöter		5 407 816		5 407 816
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	7 000 000		1 219 923	8 219 923
SUMMA	7 000 000	7 470 316	1 219 923	15 690 239

1) Enligt beslut på årsstämman. 2) Inkluderar förmånsvärde för hemservice, tjänstebil etc.

Ersättningar till verkställande ledningen, kr 1)

Fast lön	Förmåner	Summa
57 411 804	2 278 953	59 690 757
36 772 618	1 866 516	38 639 134

Långfristiga aktiebaserade program

SEB introducerade långfristiga aktiebaserade program 1999 med ytterligare program de följande åren; personaloptionsprogram mellan 1999 till 2004 och program baserade på performance shares 2005–2010. Från och med 2008 introducerades ett aktiesparprogram och från och med 2009 ett aktiematchningsprogram.

Performance shares, personaloptioner och innehavsrätter (i aktiematchningsprogramment) kan inte säljas eller pantsättas och har således inget marknadsvärde. Ett beräknat värde för 2010 års program vid tiden för tilldelningen har emellertid fastställts till 15 (10) kronor per performance share och 11 (13) kronor per möjlig matchning i aktiematchningsprogrammet för ledamöterna i den verkställande ledningen och 8 kronor för verkställande direktören. Antalet tilldelade performance shares som kan utnyttjas beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt, totalavkastningen i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 50 procent, och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter, 50 procent.

Aktiematchningsprogrammet 2010 innebär en egeninvestering i SEB serie A-aktier. Efter tre år får deltagaren en A-aktie i SEB för varje behållen aktie förutsatt att deltagaren är kvar inom SEB under treårsperioden och om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts, ett antal prestationsbaserade matchningsaktier för varje behållen och varje erhållen aktie. Maximalt antal matchningsaktier är fem för verkställande direktören, fyra för andra ledamöter av den verkställande ledningen för varje behållen aktie och varje erhållen aktie. Utfallet i programmet är maximerat till individuellt bestämda belopp för verkställande ledningen. Antalet matchningsaktier i aktiematchningsprogrammet beror på utvecklingen av totalavkastningen i förhållande till LTIR.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

2010	Aktie sparprogram	Performance shares	Aktiematchnings program	Summa
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	59 032	2 092 979	529 998	2 682 009
Övriga ledamöter i verkställande ledningen1)	460 257	7 168 857	3 708 427	11 337 541
SUMMA	519 289	9 261 836	4 238 425	14 019 550
2009
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	24 281	1 672 044		1 696 325
Övriga ledamöter i verkställande ledningen1)	153 387	5 484 592	311 333	5 949 312
SUMMA	177 668	7 156 636	311 333	7 645 637

Not 9 c Ersättningar för styrelsen och verkställande ledningen

Utestående antal per 2010-12-311)

		Antal
	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande	Prestationskriterier
2005: Performance shares	1 510	19 411	20 921	2008-02-14	faktiskt utfall 62 %
2006: Performance shares	54 914	36 887	91 801	2009-02-12	faktiskt utfall 38 %
2009: Performance shares	268 817	806 440	1 075 257	20122)	beräknat utfall 50 %
2010: Performance shares	131 578	661 508	793 086	20122)	beräknat utfall 73 %
2008: Aktiesparprogram	1 688	20 577	22 265	2012-02-13	–
2009: Aktiesparprogram	5 174	19 588	24 762	2013-02-11	–
2009: Innehavsrätter	0	121 948	121 948	20123)	beräknat utfall 100 %
2010: Matchningsrätter	28 909	112 623	141 532	20123)	beräknat utfall 42 %

1) För Performance share programmen 2007 och 2008 har intjänande perioden löpt ut under 2010 respektive i början av 2011. För båda programmen blev utfallet noll.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

3) I anslutning till slutgiltig beräkning av antal tilldelade matchningsaktier.

Antalet utestående performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhållas under programmen. Antalet utestående innehavs- och matchningsrätter är minsta utfallet i aktiematchningsprogrammet. Antalet utestående matchningsrätter representerar antalet egeninvesterade aktier som berättigar till att erhålla SEB A-aktier och prestationsbaserade matchningsaktier. Under året har VD utnyttjat Employee stock options/Performance shares för 2 044 066 kr (0). Motsvarande utnyttjande för övriga verkställande ledningen är 5 246 444 (4 902 032) kr.

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören Annika Falkengren, utbetalas pension från 60 års ålder. Pensionsplanen är förmånsbestämd och oantastbar. Pension utgår med 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön är bestämd till ett fast belopp. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid 18 månader – utgår ett avgångsvederlag om 6 månaders lön.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för

ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pensionsplanerna är oantastbara och förmånsbestämda förutom tre som är premiebaserade. I de förmånsbestämda planerna utgår pension från 60 eller 65 års ålder med maximalt 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmed förande lön är begränsad med individuella tak.

Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maximalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period och räntekostnad), kr

		Övriga medlemmar
	VD och koncernchef, Annika Falkengren	i verkställande ledningen1)	Summa

2010	6 367 678	21 440 086	27 807 764
2009	5 963 211	19 898 550	25 861 761

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår elva (nio) personer, vid årsskiftet ingick tolv personer. Ökningen av pensionskostnaden är delvis förklarad av ökningen av räntesatsen från 3,75 procent till 4,0 procent.

**Upplysningar om närstående*, kr**

		Koncernen
Lån till marknadsmässiga villkor	2010	2009
Högsta ledningen och verkställande ledningen	96 013 981	83 054 514
Övriga närstående	17 295 293	12 412 000
SUMMA	113 309 274	95 466 514

* För information om närstående i form av koncernföretag och intresseföretag se not 47.

9 d Aktierelaterade ersättningar

		2010				2009
Långsiktiga aktiebaserade program	Aktiespar program	Aktie matchnings program	Performance shares	Personal optioner	Aktiespar program	Aktie matchnings program	Performance shares	Personal optioner
Utestående vid årets början	1 715 401	2 978 718	15 930 415	3 354 415			14 304 746	7 832 177
Tilldelade	1 268 710	2 326 652	13 538 709		1 715 401	3 050 162	5 493 837
Förverkade			–455 031	–2 340		–71 215	–489 294	–186 2491)
Inlösta		–171 633	–634 278	–3 198 067			–850 676	–681 1552)
Utgångna		–52	–3 434 707	–154 008		–229	–2 528 198	–3 610 358
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	2 984 111	5 133 685	24 945 108	0	1 715 401	2 978 718	15 930 415	3 354 415
varav inlösningsbara			1 968 401	0			2 551 927	3 354 415

1) Vägt genomsnittligt lösenpris 10,13 kr (17,13).

2) Vägt genomsnittligt lösenpris 30,70 kr (21,03) och vägd genomsnittlig aktiekurs vid inlösen 44,19 kr (42,18).

Not 9 d Aktierelaterade ersättningar

Långsiktiga aktiebaserade program totalt

	Ursprungligt antal innehavare3)	Antal utgivna	Utestående optioner 2010	Utestående optioner 2009	A-aktie per option/aktie	Lösenpris	Löptid	Första dag för utnyttjande
2003: Personaloptioner	792	14 508 000		3 354 415	1	34,8	2003–2010	2006-02-27
2004: Personaloptioner	799	14 508 000			1	51,30	2004–2011	2007-04-02
2005: Performance shares	537	5 725 120	1 128 627	1 496 908	1	10	2005–2012	2008-02-14
2006: Performance shares	513	4 727 446	839 774	1 055 019	1	10	2006–2013	2009-02-12
2007: Performance shares	509	4 044 928		3 456 695	1	10	2007–2014	2010-02-17
2008: Performance shares	485	4 669 706	4 259 649	4 450 356	1	10	2008–2015	2011-02-11
2009: Performance shares	344	5 493 837	5 304 235	5 471 437	1	10	2009–2016	20121)
2010: Performance shares	693	18 900 000	13 412 823		1	10	2010–2017	20131)
2008: Aktiesparprogram	7 300	3 818 031	2 855 670	2 978 718	1 eller 2,34		2008–2013	2012-02-13
2009: Aktiesparprogram	5 600	2 326 652	2 278 015		1		2009–2014	2013-02-15
2009: Aktiematchningsprogram	58	5 265 689	1 715 401	1 715 401	3 or 4		2009–2012	20122)
2010: Aktiematchningsprogram
– innehavsrätter	39	2 592 546	864 182		3		2010–2013	20132)
2010: Aktiematchningsprogram
– egeninvestering	44	1 386 435	404 528		3 4 or 5		2010–2013	20132)
SUMMA		87 966 390	33 062 904	23 978 949

1) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering i Equate plus efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.

3) Totalt har ca 9 400 individer (8 600) deltagit i alla programmen.

Långsiktiga aktiebaserade program

2003 års personaloptionsprogram avslutades 2010.

De långsiktiga incitamentsprogrammen 2005–2010 baserade på performance shares, har en maximal löptid på sju år, intjänandeperioden är tre år och utnyttjande perioden fyra år. Antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt. I 2010 års program beror tilldelningen på totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter, 50 procent, och totalavkastningen i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 50 procent. Förväntat utfall vid tilldelningstidpunkten var cirka 50 procent av de preliminärt tilldelade performance shares. Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under utnyttjande perioden, såvida inte innehavaren har utnyttjat rätten att omvandla sina slutgiltigt tilldelade performance shares till SEB A aktier, genom att det antal A-aktier som varje performance share ger rätt att förvärva årligen räknas om under utnyttjandeperioden efter det att respektive årsstämma hållits. Performance shares är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per performance share i 2010 års program har emellertid beräknats till 15 kronor (10) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i maj månad). Andra parametrar för prissättningsmodellen är; lösenpris 10 kronor (10); volatilitet 52 (44) (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 5,00 procent (3,31); riskfri ränta 1,79 procent (1,43) och förväntad tidig lösen p.g.a. personalomsättning 3 procent (3) per år. I värdet ingår också förväntat utfall av prestationskraven som beskrivits ovan.

Under 2010 löpte intjänandeperioden för 2007 års program ut med ett utfall av 0 procent, dvs ingen av de preliminärt tilldelade performance shares kan utnyttjas.

Från 2008 introducerades aktiesparprogram för alla medarbetare. I aktie-

sparprogrammet kan en deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. För sparbeloppet köps SEB-aktier av serie A, till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anställde behåller aktien under tre år och är kvar inom SEB får den anställde en SEB-aktie av serie A gratis för varje behållen aktie. Första köptillfället i 2010 års program var efter offentliggörandet av 2010 års resultat i februari 2011. I 2010 års program ingår tolv länder.

2009 och 2010 introducerades aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda nyckelpersoner. Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB-aktier av serie A. Programmet innebär endera en avsättning under tre år av den kortfristiga rörliga ersättningen till en pool eller en egeninvestering.

De avsätta beloppen allokeras till en pool och ett bestämt antal innehavsrätter registreras för varje deltagare i poolen. En innehavsrätt motsvarar värdet av en SEB serie A -aktie vid tidpunkten för avsättningen. Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB serie A-aktie och en matchningsaktie för varje innehavsrätt och därutöver får deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier. Innehavsrätter är inte värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan.

Deltagare som inte erhåller kortfristig rörlig ersättning gör en egen investering i SEB serie A-aktier till ett förutbestämt belopp och kurs. Efter tre år får deltagaren en A-aktie i SEB för varje behållen aktie förutsatt att deltagaren är kvar inom SEB under treårsperioden och om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts, ett antal prestationsbaserade matchningsaktier för varje behållen och varje erhållen aktie. Antalet matchningsaktier som erhålls beror på hur det förutbestämda prestationskravet totalavkastningen i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan uppfylls. Förväntat utfall under programmet vid tilldelningstidpunkten var cirka 48 procent. Maximalt antal matchningsaktier är fem för verkställande direktören, fyra för andra ledamöter av den verkställande ledningen och högst tre för andra deltagare. Det finns vidare ett tak som begränsar antalet matchningaktier.

Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

9 e Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro per kön och åldersgrupp i moderbolaget, %
	Långtidssjukskrivna				Totalt andel sjukskrivna
2010	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
–29 år	0,0	0,5	0,3	1,5	2,9	2,3
30–49 år	0,4	1,4	0,9	1,5	3,2	2,4
50– år	0,9	2,8	1,8	2,1	5,1	3,6
SUMMA	0,5	1,7	1,1	1,7	3,7	2,7
2009
–29 år	0,3	0,6	0,4	1,8	3,0	2,5
30–49 år	0,5	1,5	1,0	1,7	3,5	2,6
50– år	0,7	3,5	2,1	2,2	5,8	3,9
SUMMA	0,5	2,0	1,3	1,9	4,0	3,0

9 f Antal anställda

Medeltal befattningar

		Koncernen		Moderbolaget
Division/Stödfunktion	2010	2009	2010	2009
Stora företag & Institutioner	2 548	2 630	1 689	1 628
Kontorsrörelsen	3 395	3 385	2 607	2 581
Kapitalförvaltning	986	1 016	429	427
Liv	1 189	1 191	5	4
Baltikum	2 958	3 275	12	4
Nya marknader	931	1 243	1	1
Affärsstöd	1 841	1 827	1 319	1 292
IT	1 783	1 898	1 323	1 403
Staber och Treasury	1 473	1 506	869	843
Kvarvarande verksamhet	17 104	17 970	8 254	8 183
Avvecklad verksamhet	2 021	2 263
SUMMA	19 125	20 233	8 254	8 183
Arbetade timmar			14 399 928	14 127 540

Medeltal anställda

		Koncernen			Moderbolaget
2010	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 116	4 429	8 545	3 601	3 789	7 390
Norge	287	217	504	126	92	218
Danmark	418	327	745	129	77	206
Finland	161	179	340	93	97	190
Estland	374	1 243	1 617
Lettland	393	1 121	1 514	53	114	167
Litauen	628	1 548	2 176	38	89	127
Tyskland	1 673	1 723	3 396	79	14	93
Polen	31	36	67	16	15	31
Ukraina	293	720	1 013
Kina	9	15	24	9	15	24
Storbritannien	135	77	212	115	67	182
Frankrike	3	8	11	3	8	11
Irland	10	18	28
Luxemburg	115	116	231
Ryssland	43	87	130
Singapore	38	58	96	33	56	89
USA	39	17	56	14	8	22
Övriga 1)	7	5	12
SUMMA	8 773	11 944	20 717	4 309	4 441	8 750

Not 9 f Antal anställda

Medeltal anställda

		Koncernen			Moderbolaget
2009	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 153	4 547	8 700	3 639	3 902	7 541
Norge	297	237	534	114	77	191
Danmark	424	336	760	126	78	204
Finland	163	182	345	94	91	185
Estland	374	1 326	1 700
Lettland	410	1 200	1 610	49	113	162
Litauen	649	1 613	2 262	23	61	84
Tyskland	1 778	1 804	3 582	84	14	98
Polen	39	44	83	14	16	30
Ukraina	361	876	1 237
Kina	9	13	22	9	13	22
Storbritannien	126	73	199	117	69	186
Frankrike	4	15	19	4	15	19
Irland	10	18	28
Luxemburg	113	115	228
Ryssland	48	108	156
Singapore	36	56	92	31	54	85
USA	41	17	58
Övriga1)	16	9	25
SUMMA	9 051	12 589	21 640	4 304	4 503	8 807

1) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna och Brasilien.

10 Övriga kostnader

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Lokalkostnader1)	–1 659	–1 683	–966	–957
Datakostnader	–3 349	–2 771	–2 388	–1 544
Kontorsmaterial	–123	–144	–59	–60
Resor och representation	–500	–428	–333	–264
Porto	–193	–245	–120	–119
Konsulter	–1 128	–940	–843	–735
Marknadsföring	–543	–516	–319	–218
Informationstjänster	–430	–413	–334	–312
Övriga kostnader2)	622	400	66	–239
SUMMA	–7 303	–6 740	–5 296	–4 448
1) Varav lokalhyror 2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 27.	–1 128	–1 206	–735	–711

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag1)

Revisionsuppdraget	–29	–32	–7	–7
Revisionsnära rådgivning	–19	–17	–3	–3
Skatterådgivning	–13	–12	–5	–6
Övriga tjänster	–15	–17	–5	–15
PricewaterhouseCoopers	–76	–78	–20	–31
Revisionsuppdraget	–2	–2
Revisionsnära rådgivning
Skatterådgivning	–1
Övriga tjänster	–4	–4
Andra revisionsbolag	–7	–6	0	0
SUMMA	–83	–84	–20	–31

1) Moderföretaget inkluderar även de utländska filialerna.

Utöver detta tillkommer angivna arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag som avser avyttringen av den tyska kontorsverksamheten, som uppgår till: revisionsuppdrag 3 Mkr (3), revisionsnära rådgivning 10 Mkr (1) och övriga tjänster 110 Mkr (7). Övriga tjänster på 110 Mkr avser diverse tjänster relaterade till avyttringen av kontorsrörelsen i Tyskland som datarum och projektledning, rådgivning vid separationsfrågor, IT and redovisning.

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller

annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Avskrivningar av materiella tillgångar	–534	–613	–84	–99
Avskrivningar av leasingobjekt			–4 253	–4 506
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–404	–394	–163	–129
Avskrivningar av aktiverade anskaffningskostnader	–653	–611
Nedskrivning av materiella tillgångar	–43	–8
Nedskrivning av immateriella tillgångar	–246	–77	–26	–77
Nedskrivning av goodwill		–2 969	–104	–314
SUMMA	–1 880	–4 672	–4 630	–5 125

Inventarier skrivs av enligt plan, som innebär att persondatorer och dylikt skrivs av på tre år och övriga inventarier på maximalt åtta år. Fastigheter skrivs av enligt plan. Se även not 27.

12 Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Fastigheter	29	0
Övriga materiella tillgångar		43	17	11
Vinster vid avyttringar	29	43	17	11
Fastigheter	–14	–10
Övriga materiella tillgångar	–1	–29
Förluster vid avyttringar	–15	–39	0	0
SUMMA	14	4	17	11

13 Kreditförluster

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar, netto	665	–1 836	102	150
Gruppvisa reserveringar för gruppvis värderade fordringar, netto	–701	–1 962	–41	–39
Specifika reserveringar	–2 405	–6 685	–294	–673
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	1 503	491	92	103
Reserveringar för poster inom linjen, netto	–14	–224	24	–45
Reserveringar, netto	–952	–10 216	–117	–504
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt	–2 310	–2 616	–520	–814
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	1 315	688	244	286
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–995	–1 928	–276	–528
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	110	114	31	48
Bortskrivningar, netto	–885	–1 814	–245	–480
SUMMA	–1 837	–12 030	–362	–984

14 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2010	2009
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter och
erlagda pensionspremier	765	801
Utbetalda pensioner	–765	–801
Pensionsavräkning	0	0
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	–1 283	–1 510
Bokslutsdispositioner	–1 283	–1 510
SUMMA	–1 283	–1 510

15 Skatt
		Koncernen		Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2010	2009	2010	2009
Aktuell skatt	–2 079	–1 904	–2 591	–1 451
Uppskjuten skatt	–314	–375		–1 338
Skatt på årets resultat	–2 393	–2 279	–2 591	–2 789
Aktuell skatt avseende tidigare år	–128	–203	–75	–206
SKATT	–2 521	–2 482	–2 666	–2 995
Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	8 584	1 869	2 370	6 964
Skatt	2 521	2 482	2 666	2 995
Redovisat resultat före skatt	11 105	4 351	5 036	9 959
Aktuell skatt med svensk skattesats om 26,3 procent	–2 921	–1 162	–1 325	–2 620
Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	–19	–769
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader	–299	–581	–1 674	–1 500
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	519	681	408	784
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag
eller temporära skillnader	210	–69		1 885
Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	431	–4
Aktuell skatt	–2 079	–1 904	–2 591	–1 451
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag,
skatteavdrag och temporära skillnader	–210	69		–1 338
Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter		–282
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag
eller temporära skillnader	28	–150
Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning av uppskjuten skattefordran	–132	–12
Uppskjuten skatt	–314	–375	0	–1 338
Aktuell skatt avseende tidigare år	–128	–203	–75	–206
SKATT	–2 521	–2 482	–2 666	–2 995

Se även not 28 Övriga tillgångar för aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 34 Övriga skulder för aktuella och uppskjutna skatteskulder.

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader redovisade i resultaträkningen

Överavskrivningar	–296	–181
Pensionstillgångar, netto	258	–108
Underskottsavdrag	–158	–757		–1 338
Övriga temporära skillnader	–118	671
SUMMA	–314	–375	0	–1 338

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen under 2010 inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till 277 Mkr och förklaras av valutaomräkningseffekter.

Tre svenska livförsäkringsbolag utanför SEB koncernen har mottagit förhandsbesked avseende beskattningen av fondrabatter. Fondrabatterna skall enligt förhandsbeskeden betraktas som skattepliktiga i inkomstbeskattningen. Förhandsbeskeden är överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen och beslut väntas under 2011. SEB har inte gjort någon reservering baserat på bedömningen att det inte är sannolikt att reservering behövs.

16 Nettoresultat per aktie, kr

	Koncernen
Kvarvarande verksamheter	2010	2009
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	8 531	1 805
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 194	1 906
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	3:88	0:95
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	8 531	1 805
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 202	1 911
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	3:87	0:94

Not 16 Nettoresultat per aktie

		Koncernen
Avvecklad verksamhet	2010	2009
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	–1 786	–691
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 194	1 906
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	–0:81	–0:36
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	–1 786	–691
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 202	1 911
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	–0:81	–0:36
Totala verksamheter
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	6 745	1 114
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 194	1 906
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	3:07	0:58
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	6 745	1 114
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 202	1 911
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	3:06	0:58

17 Riskupplysningar

Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, försäkringsrisk, operationell risk och affärs- och strategirisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk och finansiering samt styrningen av dessa risker under sektionen Risk- och Kapitalhantering (sid 38–54) i förvaltningsberättelsen, som också är en del av årsredovisningen.

17 a Kreditexponering fördelad per bransch1)

		Ansvarsförbindelser Utlåning och åtaganden				Derivatinstrument
Koncernen	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	Summa 2009
Banker	123 291	214 342	24 315	29 597	57 890	65 771	205 496	309 710
Finans och försäkring	38 813	39 023	34 362	24 523	11 171	10 091	84 346	73 637
Parti- och detaljhandel	34 910	39 006	26 201	31 804	385	463	61 496	71 273
Transport	29 187	31 668	10 992	13 749	716	649	40 895	46 066
Rederiverksamhet	27 788	27 623	9 377	9 017	534	493	37 699	37 133
Övrig serviceverksamhet	69 130	69 994	49 764	38 512	2 567	4 115	121 461	112 621
Byggnadsindustri	7 975	9 957	11 568	10 169	55	59	19 598	20 185
Tillverkningsindustri	72 114	82 050	114 098	100 850	5 383	5 408	191 595	188 308
Jordbruk, skogsbruk och fiske	6 178	6 388	2 273	1 278	85	44	8 536	7 710
Gruvindustri	7 714	8 558	8 509	7 055	203	479	16 426	16 092
Försörjning av el, gas och vatten	21 606	24 759	21 144	20 780	3 846	3 927	46 596	49 466
Övrigt	31 091	26 470	5 809	4 173	397	2 666	37 297	33 309
Företag	346 506	365 496	294 097	261 910	25 342	28 394	665 945	655 800
Kommersiella fastigheter	120 903	131 712	12 620	14 187	2 806	3 578	136 329	149 477
Flerfamiljsbostäder	98 193	86 967	10 839	8 272	1 630	2 035	110 662	97 274
Fastighetsförvaltning	219 096	218 679	23 459	22 459	4 436	5 613	246 991	246 751
Offentlig förvaltning	62 667	80 952	10 362	11 085	2 428	2 666	75 457	94 703
Bostadskrediter	377 954	369 988	24 093	24 314			402 047	394 302
Övrig utlåning	53 243	58 660	53 509	56 486	11	17	106 763	115 163
Hushåll	431 197	428 648	77 602	80 800	11	17	508 810	509 465
Kreditportfölj	1 182 757	1 308 117	429 835	405 851	90 107	102 461	1 702 699	1 816 429
Repor							35 778	60 036
Skuldinstrument							322 434	361 181
SUMMA							2 060 911	2 237 646

1) Totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt), repor och skuldinstrument. Exponering visas före reserveringar. Derivat och repor redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar tillägg för potentiell framtida riskförändring. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande portföljer och räntebärande klientmedel samt de skuldinstrument som omklassificerats till Utlåning. Innehav av skuldinstrument i försäkringsdivisionen ingår inte i kreditexponeringen.

Tabellen inkluderar volymer från Kontorsrörelsen Tyskland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

17 b Kreditportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2010	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	94 803	14 979	9 244	1 610	78	192	315	72 245	12 030	205 496
Finans och försäkring	54 396	1 428	4 844	516	195	894	414	19 018	2 641	84 346
Parti- och detaljhandel	31 983	796	897	194	2 155	3 168	7 338	12 288	2 678	61 497
Transport	27 366	295	1 578	153	876	1 707	2 712	5 603	605	40 895
Rederiverksamhet	31 209	200	778	121	545	194	255	14	4 383	37 699
Övrig serviceverksamhet	80 894	853	5 569	489	2 123	1 554	2 190	26 396	1 392	121 460
Byggnadsindustri	11 326	108	590	255	945	1 377	1 228	3 291	478	19 598
Tillverkningsindustri	135 044	1 715	3 680	4 804	3 542	1 858	6 412	26 519	8 021	191 595
Jordbruk, skogsbruk och fiske	5 064	198	11	34	884	1 610	583	138	14	8 536
Utvinning av mineraler, olja och gas	12 662		2 295	287	27	116	112	454	472	16 425
Försörjning av el, gas och vatten	26 948	190	1 456	3 548	1 756	1 142	2 021	9 393	143	46 597
Övrigt	24 818	739	2 808	871	311	291	339	3 151	3 969	37 297
Företag	441 710	6 522	24 506	11 272	13 359	13 911	23 604	106 265	24 796	665 945
Kommersiella fastigheter	67 318	171	1 296	523	5 833	3 481	11 040	45 984	682	136 328
Flerfamiljsbostäder	82 234	1	162			2 168	18	26 080		110 663
Fastighetsförvaltning	149 552	172	1 458	523	5 833	5 649	11 058	72 064	682	246 991
Offentlig förvaltning	17 107	58	178	926	1 864	133	2 265	52 827	99	75 457
Bostadskrediter	291 812		3 034		14 521	8 713	19 161	62 172	2 634	402 047
Övrig utlåning	40 035	5 462	27 212	1 300	2 872	2 868	1 872	21 588	3 554	106 763
Hushåll	331 847	5 462	30 246	1 300	17 393	11 581	21 033	83 760	6 188	508 810
KREDITPORTFÖLJ	1 035 019	27 193	65 632	15 631	38 527	31 466	58 275	387 161	43 795	1 702 699

Tabellen inkluderar volymer från Kontorsrörelsen Tyskland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning.

Koncernen 2009
Banker	178 418	24 663	8 873	1 596	169	685	411	78 964	15 931	309 710
Finans och försäkring	44 884	554	2 381	616	258	633	334	19 396	4 581	73 637
Parti- och detaljhandel	31 563	1 668	1 741	215	3 135	4 975	9 482	13 962	4 532	71 273
Transport	28 478	406	1 046	167	1 319	2 118	4 384	7 716	432	46 066
Rederiverksamhet	29 178	302	1 515	135	923	236	292	37	4 515	37 133
Övrig serviceverksamhet	82 473	650	3 407	196	2 498	1 820	2 973	17 560	1 044	112 621
Byggnadsindustri	9 473	79	411	427	1 392	1 814	1 970	4 381	238	20 185
Tillverkningsindustri	129 165	1 764	3 730	5 151	4 126	2 624	8 583	26 572	6 593	188 308
Jordbruk, skogsbruk och fiske	3 496	206	48		1 102	2 042	655	143	18	7 710
Utvinning av mineraler, olja och gas	12 696		2 323	346	93	123	112	387	12	16 092
Försörjning av el, gas och vatten	28 878	207	1 112	4 950	2 947	1 064	2 467	7 722	119	49 466
Övrigt	16 252	3 135	4 096	126	367	367	584	3 787	4 595	33 309
Företag	416 536	8 971	21 810	12 329	18 160	17 816	31 836	101 663	26 679	655 800
Kommersiella fastigheter	63 189	142	5 480	545	7 213	4 460	13 634	54 132	682	149 477
Flerfamiljsbostäder	65 020	1	8			2 570	30	29 636	9	97 274
Fastighetsförvaltning	128 209	143	5 488	545	7 213	7 030	13 664	83 768	691	246 751
Offentlig förvaltning	23 254	105	272	660	2 238	287	2 445	65 378	64	94 703
Bostadskrediter	266 060		3 528		16 821	10 448	22 784	72 472	2 189	394 302
Övrig utlåning	40 198	5 951	29 771	1 541	3 652	3 586	2 517	24 973	2 974	115 163
Hushåll	306 258	5 951	33 299	1 541	20 473	14 034	25 301	97 445	5 163	509 465
KREDITPORTFÖLJ	1 052 675	39 833	69 742	16 671	48 253	39 852	73 657	427 218	48 528	1 816 429

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

17 c Låneportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2010	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	45 262	8 372	2 198	581	75	155	214	57 968	8 466	123 291
Finans och försäkring	21 487	325	1 857	72	45	212	121	12 373	2 321	38 813
Parti- och detaljhandel	15 869	386	523	104	1 535	2 520	5 666	6 757	1 550	34 910
Transport	21 004	124	1 144	7	756	1 570	2 376	1 650	556	29 187
Rederiverksamhet	23 173	57	124	121	254	190	254	14	3 601	27 788
Övrig serviceverksamhet	46 420	388	3 409	260	1 736	1 090	1 492	13 307	1 028	69 130
Byggnadsindustri	4 228	74	321	77	455	1 017	720	1 046	37	7 975
Tillverkningsindustri	47 278	707	887	4 109	2 556	1 598	4 440	6 506	4 033	72 114
Jordbruk, skogsbruk och fiske	3 134	49	1	34	818	1 490	545	102	5	6 178
Utvinning av mineraler, olja och gas	7 156		28	287	24	104	108	4	3	7 714
Försörjning av el, gas och vatten	11 422	39	88	3 530	1 470	1 007	995	3 006	49	21 606
Övrigt	19 947	714	2 508	807	295	287	320	2 818	3 395	31 091
Företag	221 118	2 863	10 890	9 408	9 944	11 085	17 037	47 583	16 578	346 506
Kommersiella fastigheter	56 752	160	841	515	5 721	3 402	10 819	42 010	682	120 902
Flerfamiljsbostäder	72 275	1	154			2 049	17	23 697		98 193
Fastighetsförvaltning	129 027	161	995	515	5 721	5 451	10 836	65 707	682	219 095
Offentlig förvaltning	6 178	58	145	926	1 565	123	1 810	51 763	99	62 667
Bostadskrediter	271 997		3 034		14 486	8 713	18 944	58 146	2 634	377 954
Övrig utlåning	23 670	2 821	9 736	706	2 312	2 314	1 390	7 546	2 749	53 244
Hushåll	295 667	2 821	12 770	706	16 798	11 027	20 334	65 692	5 383	431 198
Låneportfölj	697 252	14 275	26 998	12 136	34 103	27 841	50 231	288 713	31 208	1 182 757
Repor, kreditinstitut										30 885
Repor, allmänheten										63 449
Omklassificerade portföljer										91 333
Reserver										–14 919
Kontorsrörelsen Tyskland brutto, omklassificerade till Tillgångar
som innehas för försäljning										–74 438
TOTAL UTLÅNING										1 279 067

Banker	118 428	20 797	1 464	422	163	655	241	60 762	11 409	214 341
Finans och försäkring	20 303	249	622	109	53	628	42	12 973	4 043	39 022
Parti- och detaljhandel	17 211	779	483	136	2 556	3 787	7 377	5 508	1 168	39 005
Transport	22 153	153	621	2	1 171	1 867	3 929	1 393	379	31 668
Rederiverksamhet	21 545	302	948	135	807	229	287	32	3 338	27 623
Övrig serviceverksamhet	47 725	372	1 747	15	2 283	1 651	2 245	13 269	687	69 994
Byggnadsindustri	4 309	73	159	40	718	1 382	1 220	1 999	56	9 956
Tillverkningsindustri	52 461	946	1 096	3 819	3 070	2 204	6 931	9 250	2 273	82 050
Jordbruk, skogsbruk och fiske	2 613	36	38		1 053	1 924	619	98	9	6 390
Utvinning av mineraler, olja och gas	7 870		38	346	89	106	102	8	1	8 560
Försörjning av el, gas och vatten	12 099	22	75	4 901	1 758	901	1 236	3 723	44	24 759
Övrigt	12 785	760	3 984	79	355	362	565	3 866	3 713	26 469
Företag	221 074	3 692	9 811	9 582	13 913	15 041	24 553	52 119	15 711	365 496
Kommersiella fastigheter	55 130	142	3 142	535	7 033	4 388	13 131	47 530	681	131 712
Flerfamiljsbostäder	57 756	1				2 421	25	26 755	9	86 967
Fastighetsförvaltning	112 886	143	3 142	535	7 033	6 809	13 156	74 285	690	218 679
Offentlig förvaltning	12 184	105	241	660	1 873	258	1 936	63 632	64	80 953
Bostadskrediter	247 378		3 528		16 803	10 443	22 383	67 264	2 189	369 988
Övrig utlåning	23 809	2 685	11 779	836	2 938	2 901	2 014	8 741	2 957	58 660
Hushåll	271 187	2 685	15 307	836	19 741	13 344	24 397	76 005	5 146	428 648
Låneportfölj	735 759	27 422	29 965	12 035	42 723	36 107	64 283	326 803	33 020	1 308 117
Repor, kreditinstitut Repor, allmänheten Omklassificerade portföljer Reserver										42 324 61 594 125 339 –18 077
TOTAL UTLÅNING										1 519 297

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

17 d Osäkra lånefordringar fördelade per bransch och marknader*

Koncernen 2010	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	339	4						1		344
Finans och försäkring	1		3	4	2			21		31
Parti- och detaljhandel	81				77	362	459	333	1	1 313
Transport	20		3		16	128	507	7	35	716
Rederiverksamhet	2						6			8
Övrig serviceverksamhet	46	107			57	68	511	108	5	902
Byggnadsindustri	21	18	1		98	481	285	88	27	1 019
Tillverkningsindustri	86	7	12	242	361	154	631	255	209	1 957
Jordbruk, skogsbruk och fiske	26				6	75	20		21	148
Utvinning av mineraler, olja och gas						33			24	57
Försörjning av el, gas och vatten					4					4
Övrigt	152	23	23		15	30		55	717	1 015
Företag	435	155	42	246	636	1 331	2 419	867	1 039	7 170
Kommersiella fastigheter	128				586	1 369	3 836	1 864		7 783
Flerfamiljsbostäder	70					305		325		700
Fastighetsförvaltning	198				586	1 674	3 836	2 189		8 483
Bostadskrediter	9		10				113	431		563
Övrig utlåning		4	95		5	275		66	213	658
Hushåll	9	4	105		5	275	113	497	213	1 221
OSÄKRA FORDRINGAR	981	163	147	246	1 227	3 280	6 368	3 554	1 252	17 218
varav Kontorsrörelsen, SEB AG										–578
Osäkra lånefordringar
exkl Kontorsrörelsen, SEB AG										16 640

Koncernen 2009
Banker	339	2						1		342
Finans och försäkring	2		3	5	1			28		39
Parti- och detaljhandel	100				150	212	757	367		1 586
Transport	43				54	123	1 074	3		1 297
Rederiverksamhet							8			8
Övrig serviceverksamhet	165	124			92	97	699	132		1 309
Byggnadsindustri	31	16			87	390	247	121		892
Tillverkningsindustri	176				369	322	808	415	431	2 521
Jordbruk, skogsbruk och fiske	30				29	95	42	1		197
Utvinning av mineraler, olja och gas	1				1	26	4			32
Försörjning av el, gas och vatten					13	43		10		66
Övrigt	189	22	163				1	96	420	891
Företag	737	162	166	5	796	1 308	3 640	1 173	851	8 838
Kommersiella fastigheter	113				1 119	1 743	4 746	2 530	9	10 260
Flerfamiljsbostäder	48					369		450		867
Fastighetsförvaltning	161	0	0		1 119	2 112	4 746	2 980	9	11 127
Bostadskrediter	12		41					649		702
Övrig utlåning		11	92		9	132	70			314
Hushåll	12	11	133		9	132	70	649		1 016
OSÄKRA FORDRINGAR	1 249	175	299	5	1 924	3 552	8 456	4 803	860	21 323

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

17 e Gruppvis värderade lånefordringar*

Förfallna lånefordringar > 60 dagar
Koncernen 2010	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag	24	13	68	5	245	255	191		5	806
Bostadskrediter	266				564	1 487	1 110	75	104	3 606
Övrig utlåning	590	299	383	65	112	355	177		141	2 122
Hushåll	856	299	383	65	676	1 842	1 287	75	245	5 728
SUMMA	880	312	451	70	921	2 097	1 478	75	250	6 534
varav Kontorsrörelsen, SEB AG										–75
Osäkra lånefordringar exkl Kontorsrörelsen, SEB AG										6 459
Koncernen 2009
Företag	30	12	91	4	210	268	268		177	1 060
Bostadskrediter	320				701	1 527	776	135	363	3 822
Övrig utlåning	528	343	398	96	129	387	174			2 055
Hushåll	848	343	398	96	830	1 914	950	135	363	5 877
SUMMA	878	355	489	100	1 040	2 182	1 218	135	540	6 937
* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.
Omstrukturerande lånefordringar
Koncernen 2010	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Bostadskrediter Övrig utlåning					49	159	294			502 0
Hushåll					49	159	294			502
SUMMA					49	159	294			502
Koncernen 2009
Bostadskrediter					19	122	170			311
Övrig utlåning						1				1
Hushåll					19	123	170			312
SUMMA					19	123	170			312

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar före kreditförluster.

17 f Likviditetsrisk

Koncernen hanterar likviditetsrisken baserat på sannolikheten för en negativ avvikelse på en förväntad finansiell utveckling.

Likviditetsrisken är definierad som risken för förlust eller väsentligt högre kostnad än beräknat beroende på koncernens oförmåga att infria betalningsförpliktelser på förfallodagen. Tabellen nedan specificerar utgående och inkommande kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras i förfallotider är odiskonterade kassaflöden. Tradingpositionerna, exklusive marknadsvärden för derivat som baseras på diskonterade kassaflöden, rapporteras inom < 3 månader trots att kontraktuella förfallotider

kan utsträcka sig över längre tid, för att reflektera trading verksamhetens kortsiktiga perspektiv. Poster inom linjen såsom lånelöften rapporteras inom < 3 månader för att återspegla instrumentens karaktär av betalning på anfordran. Följande skulder i balansräkningen är exkluderade då koncernen inte bedömer dem vara kontraktuella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anställda för aktie-relaterade prestationsersättningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto är en del av koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specificerar särskilt kassaflödena från dessa derivat.

Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:

– Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och

– Räntebaserade derivat: flervaluta ränteswappar.

Koncernen 2010

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Summa
Skulder till kreditinstitut	181 540	15 545	7 861	11 457	216 403
In- och upplåning från allmänheten	608 066	34 093	23 821	60 669	726 649
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	147 544	1 596	4 597	21 016	174 753
Emitterade värdepapper	190 938	96 562	247 861	33 485	568 846
Skulder för handel	78 800				78 800
Leverantörs- och likvidskulder	43 873	31	16		43 920
Efterställda skulder	93	2 410	12 455	16 290	31 248
Summa	1 250 854	150 237	296 611	142 917	1 840 619
Övriga skulder (icke finansiella)	156 458	2 319	2 553	5 658	166 988
Poster inom linjen
Lånelöften	252 673	265	2 133	1 818	256 889
Andra finansiella åtaganden	28 148	456	516	23	29 143
Operativa lease åtaganden	139	539	1 221	112	2 011
Summa	280 960	1 260	3 870	1 953	288 043
Summa skulder och poster inom linjen	1 688 272	153 816	303 034	150 528	2 295 650
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 328 623	148 527	420 310	196 532	2 093 992
Derivat
Valutarelaterade	2 610 610	1 009 662	217 416	58 006	3 895 694
Ränterelaterade	1 539	5 750	22 379	21 368	51 036
Summa derivat, utflöde	2 612 149	1 015 412	239 795	79 374	3 946 730
Summa derivat, inflöde	2 612 883	1 015 628	244 888	79 451	3 952 850

Koncernen 2009
Skulder till kreditinstitut	296 754	83 795	5 340	17 911	403 800
In- och upplåning från allmänheten	693 820	34 279	24 417	57 933	810 449
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	129 339	1 596	4 075	20 850	155 860
Emitterade värdepapper	97 332	96 529	228 493	80 254	502 608
Skulder för handel	61 529				61 529
Leverantörs och likvidskulder	37 760	26	14		37 800
Efterställda skulder		8 746	12 174	22 302	43 222
Summa	1 316 534	224 971	274 513	199 250	2 015 268
Övriga skulder (icke finansiella)	104 034	1 767	3 230	9 095	118 126
Poster inom linjen
Lånelöften	216 592	1 607	3 328	5 799	227 326
Andra finansiella åtaganden	27 392	737	709	1 135	29 973
Operativa lease åtaganden	306	4	2 407	148	2 865
Summa	244 290	2 348	6 444	7 082	260 164
Summa skulder och poster inom linjen	1 664 858	229 086	284 187	215 427	2 393 558
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 776 711	148 643	223 267	130 796	2 279 417
Derivat
Valutarelaterade	2 772 778	1 059 589	222 041	62 287	4 116 695
Ränterelaterade	9 098	43 889	115 760	17 158	185 905
Summa derivat, utflöde	2 781 876	1 103 478	337 801	79 445	4 302 600
Summa derivat, inflöde	2 781 728	1 104 144	337 609	79 699	4 303 180

Not 17 f Likviditetsrisk

	Moderbolaget 2010

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Summa
Skulder till kreditinstitut	157 149	14 806	13 509	14 353	199 817
In- och upplåning från allmänheten	446 054	12 010	8 207	26 059	492 330
Emitterade värdepapper	183 342	86 115	216 821	32 843	519 121
Skulder för handel	75 046				75 046
Leverantörs och likvidskulder	42 740				42 740
Efterställda skulder		2 177	12 296	16 290	30 763
Summa	904 331	115 108	250 833	89 545	1 359 817
Övriga skulder (icke finansiella)	18 018	15	100	1 190	19 323
Poster inom linjen
Lånelöften	181 717				181 717
Andra finansiella åtaganden	10 029				10 029
Summa	191 746				191 746
Summa skulder och poster inom linjen	1 107 878	111 719	226 310	72 451	1 518 358
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	934 792	106 441	258 102	74 044	1 373 379
Derivat
Valutarelaterade	2 551 167	974 633	204 169	229 583	3 959 552
Ränterelaterade	15 335	17 009	66 500	54 693	153 537
Summa derivat, utflöde	2 566 502	991 642	270 669	284 276	4 113 089
Summa derivat, inflöde	2 567 675	992 063	275 507	284 234	4 119 479
Moderbolaget 2009
Skulder till kreditinstitut	272 548	112 235	1 364	383	386 530
In- och upplåning från allmänheten	482 020	7 546	1 197	87	490 850
Emitterade värdepapper	72 223	74 545	211 232	10 784	368 784
Skulder för handel	58 479				58 479
Leverantörs och likvidskulder	1 698			10 727	12 425
Efterställda skulder	6 622	3 154	2 299	23 422	35 497
Summa	893 590	197 480	216 092	45 403	1 352 565
Övriga skulder (icke finansiella)	12 709	1	2		12 712
Poster inom linjen
Lånelöften	147 991				147 991
Andra finansiella åtaganden	7 802				7 802
Summa	155 793				155 793
Summa skulder och poster inom linjen	1 062 092	197 481	216 094	45 403	1 521 070
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 189 081	63 825	85 894	18 331	1 357 131
Derivat
Valutarelaterade	2 606 411	996 014	208 718	58 550	3 869 693
Ränterelaterade	9 098	43 889	115 760	17 158	185 905
Summa derivat, utflöde	2 615 509	1 039 903	324 478	75 708	4 055 598
Summa derivat, inflöde	2 615 370	1 040 533	324 282	75 943	4 056 128

1) Finansiella tillgångar som är tillgängliga för att möta skulder och utestående utombalanslöften inkluderar kassa, innehav på centralbankskonton, pantsättningsbara skuldinstrument samt lån och förskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, och försäkringsverksamheten inom 5 år < vilket reflekterar trading- och försäkringsverksamhetens perspektiv.

18 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

	Koncernen						Moderbolaget
	Noterade	Värderings	Värderings teknik		Noterade	Värderings	Värderings teknik
	marknads värden	teknik baserad på observer bara	baserad på ej observerbara		marknads värden	teknik baserad på observer bara	baserad på ej observerbara
2010	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3)	Summa
Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	43 352	12 903	20	56 275	39 762	12 981		52 743
Skuldinstrument till verkligt värde	67 371	97 081	1 064	165 516	65 126	92 955	1 064	159 145
Derivatinstrument till verkligt värde	2 140	118 258	7 241	127 639	842	114 025	7 241	122 108
Andra finansiella tillgångar klassificerade
till verkligt värde	64 796	20 414	255	85 465		64		64
Egetkapitalinstrument som kan säljas	2 326	383	7	2 716	1 682			1 682
Skuldinstrument som kan säljas	11 072	52 338	725	64 135		14 058	725	14 783
Intresseföretag			920	920		47	920	967
SUMMA	191 057	301 377	10 232	502 666	107 412	234 130	9 950	351 492
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	33 669			33 669	31 705			31 705
Skuldinstrument till verkligt värde	34 160	10 197	441	44 798	34 124	8 459	441	43 024
Derivatinstrument till verkligt värde	2 301	116 220	2 338	120 859	915	112 656	2 338	115 909
Emitterade värdepapper till verkligt värde		5 580	16 969	22 549			16 969	16 969
SUMMA	70 130	131 997	19 748	221 875	66 744	121 115	19 748	207 607
2009
Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	33 246	6 142	15	39 403	18 300	14 306		32 606
Skuldinstrument till verkligt värde		148 381	140	148 521		135 987	141	136 128
Derivatinstrument till verkligt värde	1 652	139 771	2 013	143 436	695	133 157	2 012	135 864
Andra finansiella tillgångar klassificerade
till verkligt värde	72 232	18 537		90 769		77		77
Egetkapitalinstrument som kan säljas	873	992	430	2 295		834	416	1 250
Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag	67 956	17 556	26 906	85 538 906		14 957 25	11 857	14 968 882
SUMMA	175 959	331 379	3 530	510 868	18 995	299 343	3 437	321 775
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	14 527			14 527	14 327			14 327
Skuldinstrument till verkligt värde	2 850	44 152		47 002		44 152		44 152
Derivatinstrument till verkligt värde	514	125 885	2 013	128 412		116 112	2 013	118 125
Andra finansiella skulder		1 499		1 499
Emitterade värdepapper till verkligt värde	6	25 073		25 079		17 776		17 776
SUMMA	17 897	196 609	2 013	216 519	14 327	178 040	2 013	194 380

Värdering till verkligt värde Syftet vid värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan kunniga parter på armlängds avstånd på affärsmässiga villkor. Koncernen har etablerat en kontrollmiljö för att fastställa verkliga värden för finansiella instrument där även en oberoende översyn av värderingsmodeller ingår. För att säkerställa korrekta marknadsvärderingar av finansiella instrument gör Risk Control, minst månadsvis, en oberoende validering av alla priser. Om principerna för validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande från GRMC (Group Risk Measurement Committee) och ASC (Accounting Standards Committee). SEB använder olika metoder för att komma fram till det verkliga värdet för finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstekniker som innehåller observerbar indata och värderingstekniker baserade på interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument värderade till verkligt värde i en värderingshierarki som återspeglar observerbarheten på de indata som använts vid värderingarna. Risk Control klassificerar och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrument i hierarkin för verkligt värde. En aktiv marknad är en marknad där transaktioner sker med tillräcklig volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att komma fram till det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ändra eller dela upp instrumentet eller inkludera det i en portfölj, på den mest fördelaktiga marknaden SEB har direkt tillgång till.

Mer information om värdering till verkligt värde återfinns i not 46.

Nivå 1: Noterade marknadsvärden Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lätt tillgängliga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknadstransaktioner mellan parter som är oberoende av varandra. Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuldinstrument samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande prisnoteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som klassificeras i nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata I värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrument som är övervägande lika. Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner som SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändras från att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en likvid marknad. Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flesta OTC-derivat som optioner och ränteswappar baserade på libor-swapräntan eller avkastningskurvan för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB interpolerar mellan observerbara variabler.

Nivå 3 Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från observerbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker. Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onoterade aktier och innehav i private equity. Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke observerbar indata, aggregeras indata som inte är observerbar för att bestämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilken ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet.

Väsentliga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 Skuldinstrument till verkligt värde har förts över från nivå 2 till nivå 1 huvudsakligen beroende på en ökning av verkliga värden som kan erhållas från noterade priser på en aktiv marknad och att metoden för klassificering i hierarkin för verkligt värde har utvecklats ytterligare. Skuldinstrument som kan säljas har förts över från nivå 1 till nivå 2 huvudsakligen för att metoden för klassificering i hierarkin för verkligt värde har utvecklats ytterligare.

Not 18 Fair value measurement of financial assets and liabilities

Koncernen 2010	Ingående balans	Vinster/förluster i resultat räkningen 1) 2)	Vinster/förluster i Övrigt total resultat	Inköp	Försäljningar	Förflyttningar till nivå 3 3)	Förflyttningar från nivå 3	Valutakurs differenser	SUMMA
Tillgångar
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	15			7	–9	9		–2	20
Skuldinstrument till verkligt värde	140				–13	937			1 064
Derivatinstrument till verkligt värde	2 013					5 228			7 241
Andra finansiella tillgångar klassificerade
till verkligt värde			5	112		141		–3	255
Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas	430 26			3	–17	3 716	–424	–5	7 725
Intresseföretag	906	14							920
SUMMA	3 530	14	5	122	–39	7 034	–424	–10	10 232

Skulder
Skuldinstrument till verkligt värde						441			441
Derivatinstrument till verkligt värde	2 013					325			2 338
Emitterade värdepapper till verkligt värde						16 969			16 969
SUMMA	2 013					17 735			19 748
Moderbolaget 2010
Tillgångar
Skuldinstrument till verkligt värde	141					923			1 064
Derivatinstrument till verkligt värde	2 012					5 229			7 241
Egetkapitalinstrument som kan säljas	416						–416		0
Skuldinstrument som kan säljas	11					725	–11		725
Intresseföretag	857		49					14	920
SUMMA	3 437		49			6 877	–427	14	9 950
Skulder
Skuldinstrument till verkligt värde						441			441
Derivatinstrument till verkligt värde	2 013					325			2 338
Emitterade värdepapper till verkligt värde						16 969			16 969
SUMMA	2 013					17 735			19 748

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter.

2) Vinster och förluster i resultaträkningen som hänförs till innehav per 31 december 2010 uppgår till 14 Mkr.

3) Huvudsakliga förflyttningar till nivå 3 är en följd av ytterligare utveckling av metoden för klassificering enligt verkligt värde hierarkin.

Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3

Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för icke observerbar indata har bedömts genom att förändra antaganden i värderingstekniken.

Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit spreadar eller multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt skulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga alternativ.

	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet	Kommentarer till känsligheten i ej observerbara indata
Struktureda derivat – ränterelaterade	602	–399	203	40	En ändring av marginalen för indexreglerade swappar med 5 punkter och en ändring av implicit volatilitet med 5 procentenheter skulle få en resultateffekt på +/– SEK 40m.
Aktieoptioner	20		20	10	En ändring av implicit volatilitet på 10 procentenheter skulle få en resultateffekt på +/– SEK 10m.
CPM Portfölj	1 704		1 704	85	En ändring av kreditmarginalen med 100 punkter skulle få en resultat effekt på +/– SEK 85m.
Riskkapitalinnehav	920		920	174	Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall, där den möjliga resultat effekten visas i känslighetsnalysen. En ändring i värderingsparametrarna, som multipla jämförelser, skulle i det lägre intervallet få en resultateffekt på –SEK 174m.

19 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Kassa	3 018	4 524	953	1 281
Tillgodohavanden hos utländska centralbanker	43 470	32 065	18 988	20 534
SUMMA	46 488	36 589	19 941	21 815

20 Utlåning till kreditinstitut

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	17 158	53 084	49 305	36 100
– högst tre månader	109 156	182 503	123 360	193 183
– längre än 3 månader men högst 1 år	16 445	3 106	22 564	53 965
– längre än 1 år men högst 5 år	10 527	14 344	34 870	57 440
– längre än 5 år	2 446	7 225	4 045	5 247
Upplupen ränta	656	762	704	998
Utlåning	156 388	261 024	234 848	346 933
Belåningsbara skuldinstrument1)	31 947	40 960
Övriga skuldinstrument1)	15 646	29 267	15 646	29 267
Upplupen ränta	207	209	74	23
Skuldinstrument	47 800	70 436	15 720	29 290
SUMMA	204 188	331 460	250 568	376 223
varav repor	30 885	42 324	28 418	30 954
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,51	0,54	0,74	0,81

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

21 Utlåning till allmänheten

	Koncernen	Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	42 560	48 915	7 808	13 647
– högst tre månader	259 943	222 800	223 708	187 101
– längre än 3 månader men högst 1 år	195 347	144 523	167 040	104 862
– längre än 1 år men högst 5 år	363 774	431 431	264 364	314 699
– längre än 5 år	167 260	282 663	62 341	64 113
Upplupen ränta	2 462	2 602	1 674	1 618
Utlåning	1 031 346	1 132 934	726 935	686 040
Belåningsbara skuldinstrument1)	6 894	8 319
Övriga skuldinstrument1)	36 401	46 368	36 401	46 368
Upplupen ränta	238	216	105	67
Skuldinstrument	43 533	54 903	36 506	46 435
SUMMA	1 074 879	1 187 837	763 441	732 475
varav repor	63 449	61 638	68 319	57 657
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2,84	3,75	2,13	2,44

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

Finansiell leasing

Bokfört värde	64 318	74 848
Bruttoinvestering	74 809	84 783
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	61 155	71 341
Ej intjänade finansiella intäkter	9 979	9 222
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter	–1 222	–1 486

	Koncernen 2010			Koncernen 2009
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	7 754	8 142	7 325	9 037	10 168	9 105
– längre än 1 år men högst 5 år	23 850	25 206	23 186	28 638	30 412	28 001
– längre än 5 år	32 714	41 461	30 644	37 173	44 203	34 235
SUMMA	64 318	74 809	61 155	74 848	84 783	71 341

Det enskilt största leasingengagemanget uppgår till 5,2 miljarder kronor (5,2).

22 Finansiella tillgångar till verkligt värde

		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Värdepapper för handel	221 791	187 924	211 888	168 734
Derivat för handel	116 008	133 230	112 547	123 753
Derivat för säkringsredovisning	11 631	10 206	9 561	12 111
Förändring av verkligt värde i portföljsäkring	3 419	4 026
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	179 432	155 486
Försäkringstillgångar till verkligt värde	85 325	89 140
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	140	1 629	64	77
FINANSIELLA TILLGÅNGAR TILL VERKLIGT VÄRDE	617 746	581 641	334 060	304 675

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde redovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Värdepapper för handel
Egetkapitalinstrument	56 275	39 403	52 743	32 606
Belåningsbara skuldinstrument1)	37 382	86 724	31 866	75 397
Övriga skuldinstrument1)	126 497	60 772	125 625	59 928
Upplupen ränta	1 637	1 025	1 654	803
SUMMA	221 791	187 924	211 888	168 734
1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.
Derivat för handel
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	67 484	84 269	67 001	76 726
Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	41 236	41 116	38 426	39 269
Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	6 987	2 027	6 890	2 007
Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	301	5 818	230	5 751
SUMMA	116 008	133 230	112 547	123 753
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	6 587	4 095	6 100	6 796
Kassaflödessäkringar	3 461	5 315	3 461	5 315
Portföljsäkringar av ränterisker	1 583	796
SUMMA	11 631	10 206	9 561	12 111
Försäkringstillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	23 704	13 305
Övriga skuldinstrument1)	60 709	74 655
Upplupen ränta	912	1 180
SUMMA	85 325	89 140
1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	140	1 178	64	77
Belåningsbara skuldinstrument1)		16
Övriga skuldinstrument1)		435
SUMMA	140	1 629	64	77

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader.

23 Finansiella tillgångar som kan säljas

		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	119	115	118	113
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	2 660	2 233	1 664	1 226
Belåningsbara skuldinstrument1)	45 516	63 451	4 662	442
Övriga skuldinstrument1)	17 909	21 189	9 819	14 257
Aktier övertagna för skyddande av fordran	56	62	18	24
Upplupen ränta	710	898	302	269
SUMMA	66 970	87 948	16 583	16 331

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

24 Finansiella tillgångar som innehas till förfall

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Övriga skuldinstrument1)	1 438	1 320	3 671	3 780
Upplupen ränta	13	12	14	9
SUMMA	1 451	1 332	3 685	3 789

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

25 Aktier och andelar i intresseföretag

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Strategiska innehav	102	89	47	25
Innehav i riskkapitalbolag	920	906	920	882
SUMMA	1 022	995	967	907

Strategiska innehav	Tillgångar1)	Skulder1)	Intäkter1)	Resultat1)	Bokfört värde	Ägarandel, %
Asiv Sweden Förening ek.fören., Malmö					0
BAB Bankernas Automatbolag AB, Stockholm					15	20
Bankomatcentralen AB, Stockholm	1				0	28
Bankpension AB, Stockholm	25	3	19	0	10	40
Bathory Progressus AB, Stockholm					3	28
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	2 559	2 525	50	9	7	20
BGC Holding AB, Stockholm	280	100	674	8	4	33
Föreningen Bankhälsan i Stockholm, Stockholm	21	20	40		4	33
Invest Ahead Scandinavia AB, Stockholm					2	27
Upplysningscentralen UC AB, Stockholm	196	89	422	29	0	27
Vikström & Andersson AB, Stockholm					0	25
Vikström & Andersson Asset Management AB, Stockholm					2	25
Moderföretagets innehav					47
Dotterföretagens innehav					4
Koncernmässiga justeringar					51
KONCERNENS INNEHAV					102

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2009.

Not 25 Aktier och andelar i intresseföretag

	2010		2009
Innehav i riskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
3nine AB, Stockholm			20	27
Airsonett AB, Ängelholm	46	26	33	20
Ascade Holding AB, Stockholm	64	45	63	31
Askembla Growth Fund KB, Stockholm	100	25	112	25
Capres A/S, Köpenhamn	33	23	33	23
Cobolt AB, Stockholm	37	40	37	40
Coresonic AB, Linköping	17	34
Crossroad Loyalty Solutions AB, Göteborg	15	44	15	46
Diakrit International Ltd, Hongkong	1	11
Exitram AB, Stockholm	23	44	23	44
Fält Communications AB, Umeå	26	47	26	47
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	86	55	62	49
Neoventa Holding AB, Göteborg	65	36	60	36
Nomad Holdings Ltd, Newcastle	34	13	37	13
NuEvolution A/S, Köpenhamn	52	47	46	47
PhaseIn AB, Stockholm	73	45	73	44
Prodacapo AB, Örnsköldsvik	5	16	6	16
Quickcool AB, Lund	14	33	10	24
Sanos Bioscience A/S, Herlev			45	30
Scandinova Systems AB, Uppsala	22	29	22	29
Scibase AB, Stockholm	84	24	45	29
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	35	48	29	43
Tail-f Systems AB, Stockholm	33	43	33	43
Xylophane AB, Göteborg	15	23	15	23
Zinwave Holdings Limited, Cambridge	40	24	37	31
Moderföretagets innehav	920		882
Koncernmässiga justeringar			24
KONCERNENS INNEHAV	920		906

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor. Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

26 Aktier och andelar i koncernföretag

		Moderbolaget
	2010	2009
Svenska koncernföretag	15 800	15 801
Utländska koncernföretag	39 345	43 524
SUMMA	55 145	59 325
varav innehav i kreditinstitut	39 085	43 241

		2010			2009
Svenska koncernföretag	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	38		100	38		100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm			100			100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	100		100	100		100
KMM i Stockholm AB, Stockholm	1		100	1		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm			99			99
Repono Holding AB, Stockholm	5 406		100	5 406		100
SEB AB, Stockholm	6 076		100	6 076	1 850	100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	5		100	5		100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	12		100	12		100
SEB Investment Management AB, Stockholm	763		100	762		100
SEB Kort AB, Stockholm	2 260		100	2 260	187	100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	1 115	5	100	1 115	25	100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	24		100	24		100
Skandic Projektor AB, Stockholm				1		100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm			100			100
Team SEB AB, Stockholm				1		100
SUMMA	15 800	5		15 801	2 062

Not 26 Aktier och andelar i koncernföretag

		2010			2009
Utländska koncernföretag	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %
Baltectus B.V., Amsterdam	225		100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, São Paulo			100			100
Key Asset Management (Switzerland) SARL, Geneve			100			100
Key Asset Management (UK) Limited, London	559		100	612		100
Key Asset Management Norge ASA, Oslo	1		100	1		100
Key Capital Management Inc, Tortola	330		100	351		100
Möller Bilfinans AS, Oslo	53		51	60		51
Njord AS, Oslo			100			100
PuJSC SEB Bank, Kiev			100	99		100
SEB AG, Frankfurt am Main	18 983	698	100	21 906		100
SEB Asset Management America Inc, Stamford	3	17	100	25		100
SEB Asset Management Norge AS, Oslo		41		19		100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	5	14	100	5	40	100
SEB Bank JSC, St Petersburg (f d PetroEnergobank)	608		100	255		100
SEB Banka, AS, Riga	1 347		100	1 632		100
SEB bankas, AB, Vilnius	5 624		100	4 711		100
SEB Enskilda AS, Oslo	725	48	100	780	93	100
SEB Enskilda Inc., New York	27		100	31	–12	100
SEB Enskilda Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors	23	10	100	3		51
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	92		100	105		100
SEB Gyllenberg Asset Management Ab, Helsingfors (f d SEB Gyllenberg Ab)	488	11	100	558	–11	100
SEB Gyllenberg Fondbolag Ab, Helsingfors	17	6	100	20		100
SEB Gyllenberg Private Bank Ab, Helsingfors	63		100	71		100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong			100			100
SEB IT Partner Estonia OÜ, Tallinn		3				50
SEB Leasing Oy, Helsingfors	3 782	87	100	4 393		100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg	131		100	131		100
SEB NET S.L., Barcelona						100
SEB Pank, AS, Tallinn	1 474		100	2 041		100
SEB Privatbanken ASA, Oslo	1 341	–11	100	1 441	83	100
SIGGE S.A., Warsaw (f d SEB TFI S.A.)	25	26	100	33	1	100
Skandinaviska Enskilda Banken A/S, Köpenhamn	1 776		100	2 158		100
Skandinaviska Enskilda Banken Corporation, New York		17	100	127		100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	1 235	67	100	1 466	426	100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	408	45	100	490		100
SUMMA	39 345	1 079		43 524	620

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

27 Materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Goodwill	10 491	10 829	105	209
Aktiverade anskaffningsvärden	3 631	3 501
Andra immateriella tillgångar	2 800	2 847	1 682	1 144
Immateriella tillgångar	16 922	17 177	1 787	1 353
Kontorsinventarier, IT och övriga materiella tillgångar	1 093	1 229	310	229
Leasingobjekt 1)			38 808	39 770
Fastigheter för egen verksamhet	495	971	2	2
Materiella tillgångar	1 588	2 200	39 120	40 001
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde	562	398
Förvaltningsfastigheter till verkligt värde via resultaträkningen	7 473	7 778
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	490	217
Förvaltningsfastigheter	8 525	8 393
SUMMA	27 035	27 770	40 907	41 354

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning.

Goodwill
Ingående balans	10 829	13 692	209	523
Årets förvärv		25
Årets nedskrivningar		–2 969	–104	–314
Valutakursdifferenser	–338	81
SUMMA	10 491	10 829	105	209

Not 27 Materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen
Aktiverade anskaffningskostnader	2010	2009
Ingående balans	3 501	3 351
Årets aktivering av anskaffningskostnader	813	776
Årets avskrivning av anskaffningskostnader	–653	–611
Valutakursdifferenser	–30	–15
SUMMA	3 631	3 501

Goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod Prövning för nedskrivning av goodwill har baserats på nyttjandevärdet i respektive kassagenererande enhet, med fem års prognostiserat kassaflöde. Kassaflödet är baserat på historiskt utfall och framtida utsikter, liksom antaganden vad gäller tillväxt. Antagen tillväxt efter fem år är baserad på en förväntad långsiktig inflation, 2,0 procent. Diskonteringsräntan som användes är baserad på estimat av avkastningskravet på eget kapital, med antagna 10,5 procent i avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen. De beskrivna antagandena är enbart till för att pröva nedskrivningsbehovet.

Definitionen av kassagenererande enhet har blivit granskad och uppdaterad under 2009. Kassagenererande enheter är divisionerna Stora företag & Institutioner, Kapitalförvaltning, Kontorsrörelsen (exklusive Kort), Liv (exklusive Danmark), affärsområdet Kort samt Livs verksamhet i affärsenheten Danmark.

Kassagenererande enheter med goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod är Kapitalförvaltning med 4 755 Mkr (4 900), Stora företag & Institutioner med 1 019 Mkr (1 067), Kontorsrörelsen (exklusive Kort) med 929 Mkr (929) Kontorsrörelsen – Kort med 1 161 Mkr (1 266), Liv (exklusive Danmark) med 2 343 Mkr (2 343) och Liv Danmark med 284 Mkr (324).

Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansa-förvärvet, 5 721 Mkr

(5 721), genererar kassaflöden i divisionerna Kapitalförvaltning, Kontorsrörelsen och Liv. Goodwillvärdet har fördelats på dessa enheter för prövning av nedskrivningsbehov. En känslighetsanalys där diskonteringsräntan respektive förväntad långsiktig tillväxt ändrats med en procentenhet resulterade inte i något nedskrivningsbehov.

Under 2009 har goodwill skrivits ner för koncernen i Baltikum, Ukraina och Ryssland. Goodwill på 2 317 Mkr som skapats genom SEB's investeringar i de baltiska länderna har blivit nedskriven och kostnaden för nedskrivningen har belastat divisionen Baltikum. Nedskrivningen avspeglade en snabb makroekonomisk försämring i Baltikum vilket förväntades minska intäktsgenereringen och höja reserverna för kreditförluster under prognosperioden. Goodwill på 594 Mkr avseende SEB:s verksamhet i Ukraina och 77 Mkr avseende SEB:s verksamhet i Ryssland har också skrivits ned och har belastat totala operativa kostnader.

Avslutning av tidigare expansionsplaner i Ukraina samt en snabb makroekonomisk försämring resulterade i nedskrivning. Nedskrivningsprövning av goodwill i Baltikum, Ukraina och Ryssland baserades på nyttjandevärdet, med en prognosperiod på fem år och antagen diskonteringsränta efter skatt på ca 13 procent, vilket avspeglade en högre risk på dessa marknader jämfört med för koncernen i sin helhet.

		Koncernen		Moderbolaget
Andra immateriella tillgångar1)	2010	2009	2010	2009
Ingående balans	5 883	5 070	1 609	1 066
Årets förvärv	1 019	1 054	702	543
Koncernmässiga förändringar		3	35
Omklassificeringar	–2	6
Årets försäljningar	–76	–37
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för försäljning	–1
Valutakursdifferenser	–452	–213
Anskaffningsvärde	6 371	5 883	2 346	1 609
Ingående balans	–3 036	–2 718	–465	–254
Årets avskrivningar	–404	–394	–163	–129
Årets nedskrivningar	–246	–77	–26	–77
Omklassificeringar		–3
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	23	34
Valutakursdifferenser	92	122	–10	–5
Ackumulerade avskrivningar	–3 571	–3 036	–664	–465
SUMMA	2 800	2 847	1 682	1 144
1) Den huvudsakliga delen utgörs av kapitaliserade utvecklingsprojekt.

Inventarier, IT och övriga materiella tillgångar

SUMMA	1 093	1 229	310	229
Ackumulerade avskrivningar	–4 658	–6 749	–2 647	–2 563
Valutakursdifferenser	651	474
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för försäljning	1 483
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	420	255
Omklassificeringar	–7	–6
Årets nedskrivningar	–8	–6
Årets avskrivningar	–448	–554	–84	–99
Ingående balans	–6 749	–6 912	–2 563	–2 464
Anskaffningsvärde	5 751	7 978	2 957	2 792
Valutakursdifferenser	–511	–273
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för försäljning	–1 576
Årets försäljningar	–424	–289
Omklassificeringar	1	4
Årets förvärv	283	241	165	74
Ingående balans	7 978	8 295	2 792	2 718

Not 27 Materiella och immateriella tillgångar

		Moderbolaget
Leasingobjekt1)	2010	2009
Ingående balans	51 061	50 477
Årets förvärv	6 075	8 456
Årets försäljningar	–6 848	–7 872
Anskaffningsvärde	50 288	51 061
Ingående balans	–11 291	–10 656
Årets avskrivningar	–4 253	–4 506
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	3 617	3 871
Valutakursdifferenser	447
Ackumulerade avskrivningar	–11 480	–11 291
SUMMA	38 808	39 770

1) Avskrivningar på leasingobjekt görs enligt en annuitetsmodell och baseras på ett erfarenhetsmässigt beräknat restvärde vid avtalsperiodens slut. För leasingobjekt som inte kan omsättas på en fungerande marknad är det planenliga restvärdet noll vid avtalsperiodens slut. Överskott i samband med avyttring av leasingobjekt redovisas under Övriga intäkter.

		Koncernen		Moderbolaget
Fastigheter för egen verksamhet	2010	2009	2010	2009
Ingående balans	1 557	1 732	3	3
Årets förvärv	4	14
Koncernmässiga förändringar	–54	–6
Omklassificeringar	–64	–15
Årets försäljningar	–18	–45
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för försäljning	–168
Valutakursdifferenser	–141	–123
Anskaffningsvärde	1 116	1 557	3	3
Ingående balans	–586	–595	–1	–1
Årets avskrivningar	–62	–55
Årets nedskrivningar	–4	–2
Omklassificeringar	64	–5
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	16	36
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för försäljning	163
Valutakursdifferenser	–212	35
Ackumulerade avskrivningar	–621	–586	–1	–1
SUMMA	495	971	2	2
Taxeringsvärde fastigheter	2	2	2	2
varav byggnad	1	1	1	1

Taxeringsvärde avser endast fastigheter i Sverige.

Förvaltningsfastigheter redovisade till anskaffningsvärde

Ingående balans	660	468
Årets förvärv	198	377
Omklassificeringar	419
Årets försäljningar	–191	–167
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för försäljning	–131
Valutakursdifferenser	–100	–18
Anskaffningsvärde	855	660
Ingående balans	–262	–250
Årets avskrivningar	–24	–27
Omklassificeringar	–31
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	45
Omklassificerade till Tillgångar som innehas för försäljning	58
Valutakursdifferenser	–79	15
Ackumulerade avskrivningar	–293	–262
SUMMA	562	398

Not 27 Materiella och immateriella tillgångar

Förvaltningsfastigheter redovisade till	Koncernen
verkligt värde via resultaträkningen	2010	2009
Ingående balans	7 778	7 272
Årets förvärv	807	977
Årets försäljningar	–87	–1
Kursdifferenser	–1 025	–470
SUMMA	7 473	7 778

Driftnetto för förvaltningsfastigheter

402	422
–101	–125
301	297

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastighter som inte genererat hyrsintäkter uppgår till 27 Mkr (14).

Fastigheter övertagna för skyddande av fordran

Kursdifferenser –21	–11
Årets försäljningar –327	–834
Omklassificeringar –2	–56
Årets förvärv 623	1 012
Ingående balans 217	106

Driftnetto för fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Externa intäkter	4	2
Driftskostnader	–26	–16
SUMMA	–22	–14

28 Övriga tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Aktuella skattefordringar	4 580	3 898	2 327	1 228
Uppskjutna skattefordringar	1 709	1 624	156
Kund och likvidfordringar	30 434	14 637	28 998	12 425
Marginalsäkerheter	13 989	17 120	13 989	17 120
Övriga tillgångar	14 379	14 780	5 561	8 249
ÖVRIGA TILLGÅNGAR	65 091	52 059	51 031	39 022
Aktuella skattefordringar
Övriga	4 580	3 898	2 327	1 228
Redovisade i resultaträkningen	4 580	3 898	2 327	1 228
SUMMA	4 580	3 898	2 327	1 228
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag	1 170	1 327
Övriga temporära skillnader 1)	520	548
Redovisade i resultaträkningen	1 690	1 875
Orealiserade förluster i kassaflödessäkringar	156		156
Orealiserade förluster i finansiella tillgångar som kan säljas	–137	–251
Redovisade i Eget kapital	19	–251	156
SUMMA	1 709	1 624	156

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Not 28 Övriga tillgångar

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag avser främst Baltikum och Tyskland och stöds av SEB:s bedömning om framtida intjäning i respektive enhet.

Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 4 816 Mkr (4 809). Dessa redovisas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiella skattefordran som inte redovisas uppgår till 1 087 Mkr (990).

Samtliga underskottsavdrag är utan tidsbegränsning med undantag av 1 053 Mkr (1 978) motsvarande en uppskjuten skattefordran på 158 Mkr (297) som förfaller 2017.

		Koncernen		Moderbolaget
Kund- och likvidfordringar	2010	2009	2010	2009
Kundfordringar	989	725
Likvidfordringar	29 445	13 912	28 998	12 425
SUMMA	30 434	14 637	28 998	12 425
Övriga tillgångar
Pensionstillgångar, netto	4 042	3 961
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	463	553
Upplupna räntor	11	28
Övriga upplupna intäkter	1 299	1 127	1 704	1 700
Förutbetalda kostnader	444	453
Övrigt	8 120	8 658	3 857	6 549
SUMMA	14 379	14 780	5 561	8 249

29 Skulder till kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
2010	2009	2010	2009
Återstående löptid
– betalbara på anfordran 34 907	33 970	8 611	22 947
– högst tre månader 146 483	201 611	147 430	230 950
– längre än 3 månader men högst 1 år 14 583	136 600	14 489	123 464
– längre än 1 år men högst 5 år 7 059	6 875	12 527	3 853
– längre än 5 år 9 241	17 165	11 980	4 326
Upplupen ränta 351	1 212	371	990
SUMMA 212 624	397 433	195 408	386 530
varav repor 15 805	30 448	13 061	28 116
Genomsnittlig återstående löptid (år) 0,66	0,76	0,95	0,42

30 In- och upplåning från allmänheten

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Inlåning	560 345	665 474	437 440	418 924
Upplåning	148 742	132 678	46 483	71 152
Upplupen ränta	2 454	2 936	916	774
SUMMA	711 541	801 088	484 839	490 850
Inlåning 1)
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	101 865	368 399	1 136	255 894
– högst tre månader	370 580	190 688	407 115	132 454
– längre än 3 månader men högst 1 år	24 333	29 291	8 485	11 806
– längre än 1 år men högst 5 år	16 810	25 282	4 962	4 402
– längre än 5 år	46 757	51 814	15 742	14 368
SUMMA	560 345	665 474	437 440	418 924
1) Inlåning definieras som saldot på de konton som omfattas av insättningsgarantin. Beloppet avser hela behållningen på kontona utan hänsyn till den beloppsbegränsning som gäller för insättnings garanti och avgiftsunderlag.
Genomsnittlig återstående löptid (år)	1,03	0,96	0,52	0,51
Upplåning
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	395	4 964		693
– högst tre månader	123 480	99 462	38 668	61 567
– längre än 3 månader men högst 1 år	7 021	10 790	940	1 163
– längre än 1 år men högst 5 år	5 122	4 646	820	1 363
– längre än 5 år	12 724	12 816	6 055	6 366
SUMMA	148 742	132 678	46 483	71 152
varav repor	10 185	30 154	7 458	15 437
Genomsnittlig återstående löptid (år)	1,09	1,22	1,47	1,07

31 Skulder till försäkringstagarna

	Koncernen
	2010	2009
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	174 753	155 860
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	89 217	93 149
SUMMA	263 970	249 009
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal*
Ingående balans	155 860	115 110
Omklassificering till försäkringsavtal	–2 202	–187
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar
för investeringsavtal1)	22 869	41 693
Valutakursdifferenser	–1 774	–756
SUMMA	174 753	155 860

1) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

* Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken.

Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal

Valutakursdifferenser	–10 940	–5 256
Förändring i kollektiv bonusavsättning	2 898	87
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar1)	1 908	2 171
Ingående balans	93 149	95 960
Omklassificering från investeringsavtal	2 202	187

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad återbäringsränta minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

32 Emitterade värdepapper

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Obligationslån	343 593	355 928	302 372	270 323
Övriga emitterade värdepapper	180 521	93 381	180 473	93 325
Upplupen ränta	6 369	6 734	5 688	5 136
SUMMA	530 483	456 043	488 533	368 784

Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 22 549 Mkr (25 079) som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 16 969 Mkr (17 776). Detta val innebär

att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 22 158 Mkr (24 577) och moderföretagets till 15 895 Mkr (17 378).

Obligationslån
Återstående löptid
– om högst ett år	109 542	92 909	86 720	52 579
– längre än ett år men högst fem år	208 916	249 042	191 055	207 221
– längre än fem år men högst tio år	14 127	3 839	13 634	1 757
– längre än tio år	11 008	10 138	10 963	8 766
SUMMA	343 593	355 928	302 372	270 323
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2,79	2,80	2,92	2,93
Övriga emitterade värdepapper
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	217	56	169
– högst tre månader	153 563	69 839	153 563	69 839
– längre än 3 månader men högst 1 år	26 741	23 486	26 741	23 486
– längre än 1 år men högst 5 år
SUMMA	180 521	93 381	180 473	93 325
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,20	0,25	0,20	0,25

33 Finansiella skulder till verkligt värde

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Derivat för handel	113 597	119 293	111 438	114 130
Derivat för säkringsredovisning	7 262	9 119	4 471	3 995
Skulder för handel	78 467	61 529	74 729	58 479
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 364	1 499
SUMMA	200 690	191 440	190 638	176 604

Finansiella skulder som koncernen valt att klassificera som poster till verkligt värde via resultaträkningen finns specificerade i not 31 och 32.

Derivat för handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	68 533	78 055	69 544	74 537
Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	41 704	39 828	38 847	38 467
Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	3 220	1 137	2 961	952
Negativa stängningsvärdet för övriga derivat	140	273	86	174
SUMMA	113 597	119 293	111 438	114 130
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	1 721	585	1 717	823
Kassaflödessäkringar	2 754	3 172	2 754	3 172
Portföljsäkringar av ränterisker	2 787	5 362
SUMMA	7 262	9 119	4 471	3 995
Skulder för handel
Kort position i egetkapitalinstrument	33 669	14 527	31 705	14 327
Kort position i skuldinstrument	44 302	46 419	42 583	43 647
Upplupen ränta	496	583	441	505
SUMMA	78 467	61 529	74 729	58 479

34 Övriga skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Aktuella skatteskulder	4 021	1 547	2 603	724
Uppskjutna skatteskulder	9 852	10 299		275
Leverantörs- och likvidskulder	29 960	16 401	28 777	14 146
Marginalsäkerheter	13 963	21 399	13 963	21 399
Övriga skulder	27 535	25 338	17 020	12 342
SUMMA	85 331	74 984	62 363	48 886
Aktuella skatteskulder
Övriga	4 021	1 547	2 174	488
Redovisade i resultaträkningen	4 021	1 547	2 174	488
Koncernbidrag			429	236
Övriga
Redovisade i Eget kapital			429	236
SUMMA	4 021	1 547	2 603	724
Uppskjutna skatteskulder
Överavskrivningar	8 192	7 896
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde	66	188
Pensiontillgångar, netto	978	1 258
Övriga temporära skillnader	523	566
Redovisade i resultaträkningen	9 759	9 908
Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar		275		275
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar som kan säljas	93	116
Redovisade i Eget kapital	93	391		275
SUMMA	9 852	10 299		275

En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 21 procent (21).

Not 34 Övriga skulder

	Koncernen			Moderbolaget
Leverantörs- och likvidskulder	2010	2009	2010	2009
Leverantörsskulder	562	331
Likvidskulder	29 398	16 070	28 777	14 146
SUMMA	29 960	16 401	28 777	14 146
Övriga skulder
Upplupna räntor	85	100
Upplupna övriga kostnader	5 011	3 607	3 235	2 035
Förutbetalda intäkter	1 083	1 832
Övrigt	21 356	19 799	13 785	10 307
SUMMA	27 535	25 338	17 020	12 342

35 Avsättningar

	Koncernen			Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland	420
Omstruktureringsreserv övrigt	277	604	42	317
Reserv för poster inom linjen	476	478	24	46
Pensionsåtaganden och andra pensionsåtaganden (not 9b)	99	140
Övriga avsättningar	476	811	114	133
SUMMA	1 748	2 033	180	496
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland
Ingående balans	0
Avsättningar	764
Ianspråktaget	–299
Valutakursdifferenser	–45
SUMMA	420

Under 2010 tillkännagav SEB en omstruktureringsplan relaterad till försäljningen av den tyska kontorsrörelsen och den omfattande omorganisationen av den kvarvarande verksamheten i Tyskland. Omstruktureringsreserven är relaterad till omstrukturering av IT- system, support och affärsenheter i samband med integrering av den kvarvarande verksamheten. Majoriteten av reserven avser övertalighet och beräknas utnyttjas inom tre år.

Omstruktureringsreserv
Ingående balans	604	793	317	600
Avsättningar	51	87
Ianspråktaget	–355	–283	–275	–283
Återförda ej utnyttjade avsättningar	–24
Övriga förändringar	35
Valutakursdifferenser	–34	7
SUMMA	277	604	42	317

Omstruktureringsreserven i moderföretaget avser främst kostnader för övertalighet i Sverige för en minskning med 500 anställda och beräknas utnyttjas inom ett år. Omstruktureringsreserven för koncernen avser kostnader för övertalighet i Sverige och även kostnader för övertalighet i Tyskland som till största delen beräknas användas inom fem år.

Reserv för poster inom linjen

SUMMA	476	478	24	46
Valutakursdifferenser	27	3	1
Utnyttjat	–65	–29	–31
Tillägg	36	253	8	46
Ingående balans	478	251	46	0

Reserven för poster inom linjen är främst hänförlig till företagssektorn i Tyskland. En mindre del beräknas utnyttjas under 2010 medan återstående del har en betydligt längre livslängd.

Övriga avsättningar
Ingående balans	811	825	133	189
Tillägg	29	58
Utnyttjat	–388	–83	–19	–56
Valutakursdifferenser	24	11
SUMMA	476	811	114	133

Övriga avsättningar består huvudsakligen av tre delar, outnyttjade lokaler i samband med integrationen av SEB:s olika verksamheter i Sverige, Norden, Tyskland och Storbritannien som förväntas utnyttjas inom 4 år, oreglerade fordringar i Storbritannien som ska regleras inom 6 år samt avsättningar hänförliga till fastighetsfonder och garantier på den tyska marknaden begränsade till maximalt 4 år.

36 Efterställda skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Förlagslån	4 922	11 080	4 492	10 260
Förlagslån, eviga	18 745	23 609	18 745	23 609
Förlagslån, säkrad position	1 844	1 477	1 844	1 477
Upplupen ränta	41	197	15	152
SUMMA	25 552	36 363	25 096	35 498

Förlagslån

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2005/2017	EUR	500	4 492	1)
Summa Moderbolaget			4 492
Förlagslån emitterade av SEB AG			430
SUMMA KONCERNEN			4 922

Förlagslån, eviga

1995	JPY	10 000	826	4,400
1997	JPY	15 000	1 239	5,000
2004	USD	500	2 750	4,958
2005	USD	600	2 858	1)
2006	GBP	375	2 088	5,500
2007	EUR	500	4 492	7,092
2009	EUR	500	4 492	9,250
SUMMA			18 745

1) FRN, Floating Rate Note

37 Obeskattade reserver1)

		Moderbolaget
	2010	2009
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt	23 925	22 640
Övriga obeskattade reserver	5	5
SUMMA	23 930	22 645

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

	Överavskrivning	Övriga obeskattade reserver	Summa
Ingående balans	21 131	5	21 136
Årets avsättning	1 510		1 510
Valutakursdifferens	–1		–1
Utgående balans 2009	22 640	5	22 645
Årets avsättning	1 283		1 283
Valutakursdifferens	2		2
UTGÅENDE BALANS 2010	23 925	5	23 930

38 Poster inom linjen

	Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
För egna skulder ställda säkerheter	231 334	420 302	138 775	268 284
Övriga ställda säkerheter	214 989	202 168	35 663	47 031
Ansvarsförbindelser	82 048	84 058	64 120	64 045
Åtaganden	388 619	378 442	291 046	275 203

För egna skulder ställda säkerheter*

SUMMA	231 334	420 302	138 775	268 284
Tillgångar i försäkringsrörelsen	86 975	93 914
Repor	54 104	62 912	48 699	48 121
Obligationer	90 255	263 461	90 076	220 148
Utlåning 1)		15		15

1) Av vilket 0 Mkr (15) avser moderföretagets pantförskrivning av lånereverser till förmån för AB Svensk Exportkredit.

* Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.

Övriga ställda säkerheter

Andelar i försäkringspremiefonder	179 326	155 137
Värdepappersutlåning	35 663	47 031	35 663	47 031
SUMMA	214 989	202 168	35 663	47 031

Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelser krediter1)	11 591	13 368	9 954	12 852
Garantiförbindelser övriga	57 152	58 671	44 503	42 980
Egna accepter	351	411	351	411
Summa	69 094	72 450	54 808	56 243
Beviljade, ej disponerade remburser	12 954	11 608	9 312	7 802
SUMMA	82 048	84 058	64 120	64 045

1) Varav 2,7 mdr kr avser likviditetsfaciliteter och tidsbegränsade utfästelser till amerikanska och europeiska specialföretag. SEB värdepapperiserar inte regelbundet sina tillgångar och har inga utestående egna värdepapperiseringar.

Övriga ansvarsförbindelser

Moderföretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att dess dotterföretag i Luxemburgs filial i Singapore kan fullgöra sina åtaganden.

Moderföretaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Tvister

Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motpart i olika tvister, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning.

Åtaganden

Beviljade men ej utbetalade krediter	213 522	184 575	182 177	150 991
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	130 830	138 845	69 240	73 610
Värdepappersinlåning	42 633	53 515	39 629	50 602
Övriga åtaganden	1 634	1 507
SUMMA	388 619	378 442	291 046	275 203

39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen
		2010			2009
Tillgångar	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	46 488		46 488	36 589		36 589
Utlåning till kreditinstitut	145 125	59 063	204 188	239 455	92 005	331 460
Utlåning till allmänheten	502 293	572 586	1 074 879	418 840	768 997	1 187 837
Värdepapper för handel	93 375	128 416	221 791	116 254	71 670	187 924
Derivat för handel	116 008		116 008	133 230		133 230
Derivat för säkringsredovisning	11 631		11 631	10 206		10 206
Förändring av verkligt värde av
säkrade poster i en portföljsäkring	3 419		3 419	4 026		4 026
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna
bär risken	179 432		179 432	155 486		155 486
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	28 580	56 885	85 465	17 393	73 376	90 769
Finansiella tillgångar till verkligt värde	432 445	185 301	617 746	436 595	145 046	581 641
Finansiella tillgångar som kan säljas	14 405	52 565	66 970	43 275	44 673	87 948
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	1 153	298	1 451	12	1 320	1 332
Tillgångar som innehas för försäljning	74 951		74 951	596		596
Aktier och andelar i intresseföretag		1 022	1 022		995	995
Immateriella tillgångar	1 057	15 865	16 922	1 004	16 173	17 177
Materiella tillgångar	534	1 054	1 588	637	1 563	2 200
Förvaltningsfastigheter		8 525	8 525		8 393	8 393
Materiella och immateriella tillgångar	1 591	25 444	27 035	1 641	26 129	27 770
Aktuella skattefordringar	4 580		4 580	3 898		3 898
Uppskjutna skattefordringar		1 709	1 709		1 624	1 624
Kund- och likvidfordringar	30 434		30 434	14 637		14 637
Marginalsäkerheter	13 989		13 989	17 120		17 120
Övriga tillgångar	14 379		14 379	14 780		14 780
Övriga tillgångar	63 382	1 709	65 091	50 435	1 624	52 059
SUMMA	1 281 833	897 988	2 179 821	1 227 438	1 080 789	2 308 227

	2010				2009
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa
Skulder till kreditinstitut	196 324	16 300	212 624	373 393	24 040	397 433
In- och upplåning från allmänheten	630 128	81 413	711 541	706 530	94 558	801 088
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	6 713	168 040	174 753	9 664	146 196	155 860
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	7 903	81 314	89 217	11 484	81 665	93 149
Skulder till försäkringstagarna	14 616	249 354	263 970	21 148	227 861	249 009
Emitterade värdepapper	296 432	234 051	530 483	193 024	263 019	456 043
Derivat för handel	113 597		113 597	119 293		119 293
Derivat för säkringsredovisning	7 262		7 262	9 119		9 119
Skulder för handel	78 467		78 467	61 529		61 529
Verkligt värdeförändring av säkrade poster
i en portföljsäkring	1 364		1 364	1 499		1 499
Finansiella skulder till verkligt värde	200 690		200 690	191 440		191 440
Skulder som innehas till försäljning	48 339		48 339	165		165
Aktuella skatteskulder	4 021		4 021	1 547		1 547
Uppskjutna skatteskulder		9 852	9 852		10 299	10 299
Leverantörs- och likvidskulder	29 960		29 960	16 401		16 401
Marginalsäkerheter	13 963		13 963	21 399		21 399
Övriga skulder	27 535		27 535	25 503	–165	25 338
Övriga skulder	75 479	9 852	85 331	64 850	10 134	74 984
Avsättningar		1 748	1 748		2 033	2 033
Efterställda skulder		25 552	25 552		36 363	36 363
SUMMA	1 462 008	618 270	2 080 278	1 550 550	658 008	2 208 558

40 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen 2010
					Klasser av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar	Utlåning och inlåning	Egetkapital instrument	Skuld instrument	Derivat - instruments	Investerings avtal	Försäkrings avtal	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) Utlåning till kreditinstitut (not 20) Utlåning till allmänheten (not 21)	156 388 1 031 346		47 800 43 533				46 488	46 488 204 188 1 074 879
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)1) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		56 415 2 835	165 516 64 135 1 451	127 639	179 432		3 419	532 421 66 970 1 451
Intresseföretag (not 25) Kund- och likvidfordringar (not 28)		1 022					30 434	1 022 30 434
Finansiella tillgångar	1 187 734	60 272	322 435	127 639	179 432		80 341	1 957 853
Övriga tillgångar (ej finansiella)						85 325	136 643	221 968
SUMMA	1 187 734	60 272	322 435	127 639	179 432	85 325	216 984	2 179 821
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29) In- och upplåning från allmänheten (not 30) Skulder till försäkringstagarna (not 31)1) Emitterade värdepapper (not 32) Finansiella skulder till verkligt värde (not 33) Leverantörs- och likvidskulder (not 34)	212 624 711 541	33 669	530 483 46 162	120 859	174 753		29 960	212 624 711 541 174 753 530 483 200 690 29 960
Efterställda skulder (not 36)			25 552					25 552
Finansiella skulder	924 165	33 669	602 197	120 859	174 753		29 960	1 885 603
Övriga skulder (ej finansiella) Eget kapital						89 217	105 458 99 543	194 675 99 543
SUMMA	924 165	33 669	602 197	120 859	174 753	89 217	234 961	2 179 821
Koncernen 2009
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) Utlåning till kreditinstitut (not 20) Utlåning till allmänheten (not 21) Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)1) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24) Intresseföretag (not 25)	261 024 1 132 934	40 581 2 410 995	70 436 54 903 148 972 85 538 1 332	143 436	155 486		36 589 4 026	36 589 331 460 1 187 837 492 501 87 948 1 332 995
Kund- och likvidfordringar (not 28)							14 637	14 637
Finansiella tillgångar	1 393 958	43 986	361 181	143 436	155 486		55 252	2 153 299
Övriga tillgångar (ej finansiella)						89 140	65 788	154 928
SUMMA	1 393 958	43 986	361 181	143 436	155 486	89 140	121 040	2 308 227
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29) In- och upplåning från allmänheten (not 30) Skulder till försäkringstagarna (not 31)1) Emitterade värdepapper (not 32) Finansiella skulder till verkligt värde (not 33) Leverantörs- och likvidskulder (not 34) Efterställda skulder (not 36)	397 433 801 088	14 527	456 043 47 002 36 363	128 412	155 860		1 499 16 401	397 433 801 088 155 860 456 043 191 440 16 401 36 363
Finansiella skulder	1 198 521	14 527	539 408	128 412	155 860		17 900	2 054 628
Övriga skulder (ej finansiella) Eget kapital						93 149	60 781 99 669	153 930 99 669
SUMMA	1 198 521	14 527	539 408	128 412	155 860	93 149	178 350	2 308 227

1) Försäkringsavtal är inte klassificerade som finansiella tillgångar och skulder.

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Dessa specificeras ytterligare i not 43 och 44.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid ett förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 41, 42 och 43.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivatprodukter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterliggare i not 45.

Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39.

Not 40 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget 2010

	Klasser av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar	Utlåning och inlåning	Egetkapital instrument	Skuld instrument	Derivat instrument	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19)					19 941	19 941
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	234 848		15 720			250 568
Utlåning till allmänheten (not 21)	726 935		36 506			763 441
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		52 807 1 800	159 145 14 783	122 108		334 060 16 583
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			3 685			3 685
Intresseföretag (not 25)		967				967
Aktier och andelar i koncernföretag (not 26)		55 145				55 145
Kund- och likvidfordringar (not 28)					28 998	28 998
Finansiella tillgångar	961 783	110 719	229 839	122 108	48 939	1 473 388
Övriga tillgångar (ej finansiella)					62 940	62 940
SUMMA	961 783	110 719	229 839	122 108	111 879	1 536 328
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	195 408					195 408
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	484 839					484 839
Emitterade värdepapper (not 32)			488 533			488 533
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		31 705	43 024	115 909		190 638
Leverantörs- och likvidskulder (not 34) Efterställda skulder (not 36)			25 096		28 777	28 777 25 096
Finansiella skulder	680 247	31 705	556 653	115 909	28 777	1 413 291
Övriga skulder (ej finansiella)					33 766	33 766
Eget kapital och obeskattade reserver					89 271	89 271
SUMMA	680 247	31 705	556 653	115 909	151 814	1 536 328
Moderbolaget 2009
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19)					21 815	21 815
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	346 933		29 290			376 223
Utlåning till allmänheten (not 21)	686 040		46 435			732 475
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		32 683	136 128	135 864		304 675
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 363	14 968			16 331
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24) Intresseföretag (not 25)		907	3 789			3 789 907
Aktier och andelar i koncernföretag (not 26)		59 325				59 325
Kund- och likvidfordringar (not 28)					12 425	12 425
Finansiella tillgångar	1 032 973	94 278	230 610	135 864	34 240	1 527 965
Övriga tillgångar (ej finansiella)					67 951	67 951
SUMMA	1 032 973	94 278	230 610	135 864	102 191	1 595 916
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	386 530					386 530
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	490 850					490 850
Emitterade värdepapper (not 32)			368 784			368 784
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		14 327	44 152	118 125		176 604
Leverantörs- och likvidskulder (not 34)					14 146	14 146
Efterställda skulder (not 36)			35 498			35 498
Finansiella skulder	877 380	14 327	448 434	118 125	14 146	1 472 412
Övriga skulder (ej finansiella) Eget kapital och obeskattade reserver					35 236 88 268	35 236 88 268
SUMMA	877 380	14 327	448 434	118 125	137 650	1 595 916

41 Skuldinstrument fördelade på förfallotider

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2010	< 1 månad		1 < 3 månader 3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not20)				27 048	4 899		31 947
Utlåning till allmänheten (not 21)				6 311	583		6 894
Värdepapper för handel (not 22)	1 033	4 574	5 558	12 415	12 160	1 641	37 381
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	554	384	3 121	27 905	11 928	1 624	45 516
SUMMA	1 587	4 958	8 679	73 679	29 570	3 265	121 738
Koncernen 2009
Utlåning till kreditinstitut (not20)		127	383	11 475	28 790	185	40 960
Utlåning till allmänheten (not 21) Värdepapper för handel (not 22)	267	57 392	4 308	7 706 10 829	613 6 764	7 164	8 319 86 724
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)				16			16
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	3 376	16 054	9 706	24 967	7 114	2 234	63 451
SUMMA	3 643	73 573	14 397	54 993	43 281	9 583	199 470
Moderbolaget 2010
Värdepapper för handel (not 22)	14	4 535	5 461	9 827	10 388	1 641	31 866
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)					4 168	494	4 662
SUMMA	14	4 535	5 461	9 827	14 556	2 135	36 528
Moderbolaget 2009
Värdepapper för handel (not 22)		57 358	2 674	3 831	4 762	6 772	75 397
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						442	442
SUMMA		57 358	2 674	3 831	4 762	7 214	75 839
Övriga skuldinstrument*
Koncernen 2010	< 1 månad		1 < 3 månader 3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	11		746	13,329	1,502	58	15,646
Utlåning till allmänheten (not 21)	729		142	7 660	8 046	19 824	36 401
Värdepapper för handel (not 22)	437	2 933	20 928	84 005	15 629	2 565	126 497
Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 22) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	2 206 6 332	496 189	1 122 280	24 452 4 246	9 905 3 785	22 528 3 077	60 709 17 909
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		223	917	212		86	1 438
SUMMA	9 715	3 841	24 135	133 904	38 867	48 138	258 600
Koncernen 2009
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	508	1 318	5 922	20 822	595	102	29 267
Utlåning till allmänheten (not 21)	333			5 682	6 968	33 385	46 368
Värdepapper för handel (not 22)	–11	2 493	11 377	35 660	6 042	5 211	60 772
Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 22) Andra finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)	339	553 24	727 87	22 522 175	12 175 99	38 339 50	74 655 435
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	6 149	372	1 310	2 137	5 123	6 098	21 189
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)				1 222		98	1 320
SUMMA	7 318	4 760	19 423	88 220	31 002	83 283	234 006
Moderbolaget 2010
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	11		746	13 329	1 502	58	15 646
Utlåning till allmänheten (not 21)	729		142	7 660	8 046	19 824	36 401
Värdepapper för handel (not 22)	432	2 931	9 137	90 823	15 584	6 718	125 625
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)			359	2 018	4 365	3 077	9 819
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)				485	2 202	984	3 671
SUMMA	1 172	2 931	10 384	114 315	31 699	30 661	191 162
Moderbolaget 2009
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	508	1 318	5 922	20 822	595	102	29 267
Utlåning till allmänheten (not 21) Värdepapper för handel (not 22)	333 –21	2 508	11 487	5 681 35 577	6 968 5 871	33 386 4 506	46 368 59 928
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)			817	1 416	5 925	6 099	14 257
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)				144	3 437	199	3 780
SUMMA	820	3 826	18 226	63 640	22 796	44 292	153 600

* Exklusive upplupen ränta.

42 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2010	Svenska staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)					31 947	31 947
Utlåning till allmänheten (not 21)				4 130	2 764	6 894
Värdepapper för handel (not 22)	15 096	712	685	20 888		37 381
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	88		2 598	5 569	37 261	45 516
SUMMA	15 184	712	3 283	30 587	71 972	121 738
Koncernen 2009
Utlåning till kreditinstitut (not 20)			206		40 754	40 960
Utlåning till allmänheten (not 21)				4 979	3 340	8 319
Värdepapper för handel (not 22)	68 991	397		6 090	11 246	86 724
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)					16	16
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	84	407	308	637	62 015	63 451
SUMMA	69 075	804	514	11 706	117 371	199 470
Moderbolaget 2010
Värdepapper för handel (not 22)	15 096	712		16 058		31 866
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)				4 662		4 662
SUMMA	15 096	712		20 720		36 528
Moderbolaget 2009
Värdepapper för handel (not 22)	68 991	371		6 035		75 397
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)				442		442
SUMMA	68 991	371		6 477		75 839
Övriga skuldinstrument*

	Svenska staten och	Svenska bostads	Övriga svenska emittenter – icke	Övriga svenska emittenter – övriga	Utländska	Övriga utländska
Koncernen 2010	kommuner	institut	finansiella företag	finansiella företag	stater	emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)		1 797				13 849	15 646
Utlåning till allmänheten (not 21)			571			35 830	36 401
Värdepapper för handel (not 22)		36 388	4 460	6 315	3	79 331	126 497
Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 22)	6 152	1 164	562	1 516	10 182	41 133	60 709
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	26				6 808	11 075	17 909
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		699				739	1 438
SUMMA	6 178	40 048	5 593	7 831	16 993	181 957	258 600
Koncernen 2009
Utlåning till kreditinstitut (not 20)				586		28 681	29 267
Utlåning till allmänheten (not 21)			371			45 997	46 368
Värdepapper för handel (not 22)		23 986	2 308	2 187		32 291	60 772
Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 22)	6 672	795	554	1 446	6 634	58 554	74 655
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)					141	294	435
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	29				590	20 570	21 189
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		698				622	1 320
SUMMA	6 701	25 479	3 233	4 219	7 365	187 009	234 006
Moderbolaget 2010
Utlåning till kreditinstitut (not 20)				1 797		13 849	15 646
Utlåning till allmänheten (not 21)			571			35 830	36 401
Värdepapper för handel (not 22)		36 388	4 460	6 315		78 462	125 625
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						9 819	9 819
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)						3 671	3 671
SUMMA		36 388	5 031	8 112		141 631	191 162
Moderbolaget 2009
Utlåning till kreditinstitut (not 20)				586		28 681	29 267
Utlåning till allmänheten (not 21)			371			45 997	46 368
Värdepapper för handel (not 22)		23 986	2 102	2 187		31 653	59 928
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						14 257	14 257
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)						3 780	3 780
SUMMA		23 986	2 473	2 773		124 368	153 600

* Exklusive upplupen ränta.

43 Räntebindningstider

Koncernen 2010
Tillgångar	< 1 månad	1 < 3 månader	3 < 6 månader	6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	> 5 år	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
Utlåning till kreditinstitut	136 893	32 040	6 459	945	14 977	6 903	2 698	772	2 501	204 188
Utlåning till allmänheten	464 899	287 297	59 226	45 595	117 112	53 038	37 415	10 297		1 074 879
Finansiella tillgångar	417 124	44 744	19 952	6 662	8 739	5 847	38 607	–29 724	266 160	778 111
Övriga tillgångar	9 264	74 579	-64	-14	20	1		23 168	15 689	122 643
SUMMA	1 028 180	438 660	85 573	53 188	140 848	65 789	78 720	4 513	284 350	2 179 821
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	150 880	18 798	10 805	1 733	1 355	1 683	9 814	14 812	2 744	212 624
In- och upplåning
från allmänheten	635 972	5 487	14 292	8 109	7 778	6 920	30 956	2 027		711 541
Emitterade värdepapper	276 529	112 223	22 417	27 502	43 427	56 519	17 370	48		556 035
Övriga skulder	241 366	51 606	137	100	3 243	717	742	31 325	270 842	600 078
Eget kapital								99 543		99 543
SUMMA	1 304 747	188 114	47 651	37 444	55 803	65 839	58 882	147 755	273 586	2 179 821
Räntekänslighet netto	–276 567	250 546	37 922	15 744	85 045	–50	19 838	–143 242	10 764
Kumulativ räntekänslighet	–276 567	–26 021	11 901	27 645	112 690	112 640	132 478	–10 764	0
Koncernen 2009
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut	255 363	53 362	1 208	1 125	4 307	7 622	4 295	36	4 142	331 460
Utlåning till allmänheten	437 515	371 948	76 492	39 342	105 250	76 389	71 251	9 650		1 187 837
Finansiella tillgångar	433 616	50 222	23 382	11 327	5 371	–24 286	20 124	–26 332	246 865	740 289
Övriga tillgångar	9 052	441	429	456	14	22		21 977	16 250	48 641
SUMMA	1 135 546	475 973	101 511	52 250	114 942	59 747	95 670	5 331	267 257	2 308 227
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	252 824	34 554	28 145	54 197	3 202	1 001	15 374	5 862	2 274	397 433
In- och upplåning
från allmänheten	654 099	38 763	18 579	11 914	13 605	9 155	52 625	2 348		801 088
Emitterade värdepapper	199 726	99 622	14 797	33 004	63 788	55 723	25 689	57		492 406
Övriga skulder	218 906	5 491	1 872	49	120	173	1 258	34 479	255 283	517 631
Eget kapital								99 669		99 669
SUMMA	1 325 555	178 430	63 393	99 164	80 715	66 052	94 946	142 415	257 557	2 308 227
Räntekänslighet netto	–190 009	297 543	38 118	–46 914	34 227	–6 305	724	–137 084	9 700
Kumulativ räntekänslighet	–190 009	107 534	145 652	98 738	132 965	126 660	127 384	–9 700	0

Räntenettokänsligheten beräknas utifrån den kontraktsmässiga räntebindningstiden. I tabellen har tillgångar och skulder som påverkat räntenettot fördelats efter återstående löptid. Ett undantag har gjorts för tillgångar och skulder i livverksamheten som placerats i kolumnen "Försäkring". Tillgångar och skulder som saknar kontraktsmässig räntebindningstid har placerats i kolumnen "< 1 månad" medan tillgångar och skulder som inte påverkar räntenettot har placerats i kolumnen "Ej räntebärande".

44 Utlåning och kreditförlustreserver

		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Utlåning till kreditinstitut1)	204 188	331 460	250 568	376 223
Utlåning till allmänheten1)	1 074 879	1 187 837	763 441	732 475
SUMMA	1 279 067	1 519 297	1 014 009	1 108 698
1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.
Lånefordringar
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 270 550	1 508 801	1 012 891	1 107 831
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	13 721	18 157	1 587	1 914
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade
eller oreglerade < 60 dagar	2 754	3 167	494	89
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	6 459	6 937	677	679
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar	502	312
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 293 986	1 537 374	1 015 649	1 110 513
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–8 532	–10 456	–1 030	–1 131
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–2 851	–4 371	–453	–568
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–3 536	–3 250	–157	–116
Reserver	–14 919	–18 077	–1 640	–1 815
SUMMA	1 279 067	1 519 297	1 014 009	1 108 698

Lånefordringar per kategori av låntagare

Koncernen 2010	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Totala verksamheten	Omklassi ficerad till Avvecklad verksamhet	Kvarvarande verksamhet
Lånefordringar som varken är
oreglerade eller osäkra	204 030	443 113	210 611	62 667	423 748	1 344 169	–73 619	1 270 550
Individuellt värderade osäkra lånefordringar,
oreglerade > 60 dagar	341	5 675	7 289		1 159	14 464	–743	13 721
Individuellt värderade osäkra låneford ringar,
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	3	1 495	1 194		62	2 754		2 754
Gruppvis värderade förfallna
lånefordringar > 60 dagar		806			5 728	6 534	–75	6 459
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					502	502		502
Lånefordringar före beaktande
av reserveringar	204 374	451 089	219 094	62 667	431 199	1 368 423	–74 437	1 293 986
Specifika reserver för individuellt
värderade lånefordringar	–186	–4 181	–3 904		–612	–8 883	351	–8 532
Gruppvisa reserver för individuellt värderade
lånefordringar		–2 358	–457	–6	–209	–3 030	179	–2 851
Gruppvisa reserver för gruppvis
värderade lånefordringar		–557			–3 020	–3 577	41	–3 536
Reserver	–186	–7 096	–4 361	–6	–3 841	–15 490	571	–14 919
SUMMA	204 188	443 993	214 733	62 661	427 358	1 352 933	–73 866	1 279 067

Koncernen 2009
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	331 284	467 167	207 595	80 952	421 803	1 508 801
Individuellt värderade osäkra lånefordringar,
oreglerade > 60 dagar	339	7 235	9 664		919	18 157
Individuellt värderade osäkra lånefordringar,
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	3	1 646	1 420		98	3 167
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		1 421			5 516	6 937
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					312	312
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	331 626	477 469	218 679	80 952	428 648	1 537 374
Specifika reserver för individuellt värderade
lånefordringar	–165	–5 030	–4 774		–487	–10 456
Gruppvisa reserver för individuellt värderade
lånefordringar	–1	–3 407	–598	–7	–358	–4 371
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade
lånefordringar		–834			–2 416	–3 250
Reserver	–166	–9 271	–5 372	–7	–3 261	–18 077
SUMMA	331 460	468 198	213 307	80 945	425 387	1 519 297

Not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

Moderbolaget 2010	Kredit institut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Totala verksamheten
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	250 412	333 881	121 203	6 276	301 119	1 012 891
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller	341	955	282		9	1 587
oreglerade < 60 dagar	1	462	31			494
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar					677	677
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	250 754	335 298	121 516	6 276	301 805	1 015 649
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–186	–688	–161		5	–1 030
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar		–448		–3	–2	–453
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar					–157	–157
Reserver	–186	–1 136	–161	–3	–154	–1 640
SUMMA	250 568	334 162	121 355	6 273	301 651	1 014 009
Moderbolaget 2009
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	376 048	366 519	96 420	46 237	222 607	1 107 831
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller	339	1 304	260		11	1 914
oreglerade < 60 dagar	1	51	35		2	89
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar					679	679
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	376 388	367 874	96 715	46 237	223 299	1 110 513
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–165	–784	–180		–2	–1 131
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar		–565		–3		–568
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar					–116	–116
Reserver	–165	–1 349	–180	–3	–118	–1 815
SUMMA	376 223	366 525	96 535	46 234	223 181	1 108 698

Lånefordringar per geografiskt område1)

Koncernen 2010	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Totala verksamheten	Omklassi ficerad till Avvecklad verksamhet	Kvarvarande verksamhet
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	891 956	321 618	100 644	29 951	1 344 169	–73 619	1 270 550
Individuellt värderade osäkra lånefordringar,
oreglerade > 60 dagar	1 032	3 224	8 994	1 214	14 464	–743	13 721
Individuellt värderade osäkra lånefordringar,
reglerade eller oreglerade < 60 dagar	505	330	1 881	38	2 754		2 754
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 713	75	4 495	251	6 534	–75	6 459
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar			502		502		502
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	895 206	325 247	116 516	31 454	1 368 423	–74 437	1 293 986
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–839	–1 933	–5 502	–609	–8 883	351	–8 532
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–845	–293	–1 670	–222	–3 030	179	–2 851
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–628	–41	–2 727	–181	–3 577	41	–3 536
Reserver	–2 312	–2 267	–9 899	–1 012	–15 490	571	–14 919
SUMMA	892 894	322 980	106 617	30 442	1 352 933	–73 866	1 279 067

Koncernen 2009

–2 738	–3 110	–11 366	–863	–18 077

–628	–39	–2 267	–316	–3 250
–1 016	–703	–2 467	–185	–4 371
–1 094	–2 368	–6 632	–362	–10 456
967 354	387 498	148 434	34 088	1 537 374
		312		312
1 822	135	4 439	541	6 937
89	361	2 708	9	3 167
1 878	4 443	11 224	612	18 157
963 565	382 559	129 751	32 926	1 508 801

Not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

Moderbolaget 2010	Norden	Baltikum	Övriga	Totala verksamheten
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	989 890	3	22 998	1 012 891
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	911		676	1 587
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	494			494
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar			677	677
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	991 295	3	24 351	1 015 649
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–766		–264	–1 030
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–443		–10	–453
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–157			–157
Reserver	–1 366		–274	–1 640
SUMMA	989 929	3	24 077	1 014 009
Moderbolaget 2009
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar,	1 079 222	7	28 602	1 107 831
oreglerade > 60 dagar	1 349		565	1 914
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	89		679	89 679
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 080 660	7	29 846	1 110 513

Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–863		–268	–1 131
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–568		–116	–568 –116
Reserver	–1 431		–384	–1 815
SUMMA	1 079 229	7	29 462	1 108 698

1) Den geografiska fördelningen avgörs av var lånet är bokat.

	Koncernen		Moderbolaget
2010	2009	2010	2009
			384 936
			16 360
62 667	80 953	4 522	12 765
123 291	214 319	214 634	306 875
203 925	225 271	155 991	106 763
138 394	137 378	60 287	118 478
1 182 757	1 308 117	866 686	946 177
94 333	103 918	96 737	88 611
91 333	125 339	52 226	75 725
–14 919	–18 077	–1 640	–1 815
–74 437
1 279 067	1 519 297	1 014 009	1 108 698


			937
512	1 416	181	937


1 052	373	18	2
	632 246 22 234 547	629 168 21 028 1 416	425 996 5 256 226

Not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

		Koncernen		Moderbolaget
Individuellt värderade lånefordringar	2010	2009	2010	2009
Osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	14 464	18 157	1 587	1 914
Osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	2 754	3 167	494	89
Totalt osäkra lånefordringar	17 218	21 324	2 081	2 003
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–8 883	–10 456	–1 030	–1 131
för osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	–7 741	–9 489	–772
för osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	–1 142	–967	–258	–1 131
Gruppvisa reserver	–3 030	–4 371	–453	–568
Osäkra lånefordringar, netto	5 305	6 497	598	304
Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade
osäkra lånefordringar	51,6%	49,0%	49,5%	56,5%
Total reserveringsgrad för individuellt värderade
osäkra lånefordringar	69,2%	69,5%	71,3%	84,8%
Andel osäkra lånefordringar, netto	0,62%	0,72%	0,10%	0,08%
Andel osäkra lånefordringar, brutto	1,26%	1,39%	0,20%	0,18%

Gruppvis värderade lånefordringar
Förfallna lånefordringar > 60 dagar	6 534	6 937	677	679
Omstrukturerade lånefordringar	502	312
Summa	7 036	7 249	677	679
Gruppvisa reserver	–3 577	–3 250	–157	–116
Reserveringsgrad för gruppvis värderade lånefordringar	50,8%	44,8%	23,2%	17,1%

Förfallna lån som ej fastställts vara osäkra uppgår till 13 043 Mkr (16 155) (förfallna upp till 30 dagar) och 2 859 Mkr (4 310) (mellan 31 och 60 dagar). Dessa lån mot svarar 1,24 procent (1,35) av utlåningsvolymen.

Reserver
		Koncernen		Moderbolaget
Specifika reserver1)	2010	2009	2010	2009
Ingående balans	–10 456	–5 022	–1 131	–903
Ianspråktagande	1 461	635	244	286
Avsättningar	–2 526	–7 256	–294	–673
Återföringar	1 574	621	91	103
Valutakursdifferenser	1 064	566	60	56
Utgående balans	–8 883	–10 456	–1 030	–1 131
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet	351
Kvarvarande verksamhet	–8 532	–10 456
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.
Gruppvisa reserver2)
Ingående balans	–7 621	–4 197	–684	–798
Avsättningar, netto	437	–3 806	61	111
Valutakursdifferenser	577	382	13	3
Utgående balans	–6 607	–7 621	–610	–684
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet	220
Kvarvarande verksamhet	–6 387	–7 621
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.
Reserver för poster inom linjen
Ingående balans	–478	–251	46
Avsättningar, netto	–15	–224	23	46
Valutakursdifferenser	17	–3	–93
Utgående balans	–476	–478	–24	46
SUMMA	–15 966	–18 555	–1 664	–1 769
Omklassificerad till Avvecklad verksamhet	571
Kvarvarande verksamhet	–15 395	–18 555

45 Derivatinstrument

		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Ränterelaterade	79 173	94 464	76 562	87 249
Valutarelaterade	41 175	41 126	38 426	40 846
Aktierelaterade	6 993	2 027	6 890	2 007
Övriga	298	5 819	230	5 762
Med positiva stängningsvärden	127 639	143 436	122 108	135 864
Ränterelaterade	75 799	87 164	74 015	77 602
Valutarelaterade	41 695	39 818	38 847	39 390
Aktierelaterade	3 231	1 157	2 961	959
Övriga	134	273	86	174
Med negativa stängningsvärden	120 859	128 412	115 909	118 125

		Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Koncernen 2010	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	104 562	3 315	100 527	4 198
Terminer	935 869	2 423	1 042 878	2 375
Swappar	2 649 057	73 435	2 637 118	69 226
Ränterelaterade	3 689 488	79 173	3 780 523	75 799
varav clearat	90	2	90	2
Optioner	174 445	1 495	173 951	1 659
Terminer	337 933	6 626	319 387	6 707
Swappar	3 404 585	33 054	3 426 783	33 329
Valutarelaterade	3 916 963	41 175	3 920 121	41 695
varav clearat	23 178	630	44 355	1 065
Optioner	2 009 145	5 825	482 153	2 438
Terminer	950	97	1 863	88
Swappar	4 042	1 071	33 336	705
Aktierelaterade	2 014 137	6 993	517 352	3 231
varav clearat	950	281	1 863	433
Optioner	661	28	661	29
Terminer	519	19	519	19
Swappar	16 624	251	16 575	86
Övriga	17 804	298	17 755	134
varav clearat	1 180	48	1 180	48
SUMMA	9 638 392	127 639	8 235 751	120 859
varav clearat	25 398	961	47 488	1 548

Koncernen 2009
Optioner	111 718	6 846	104 588	4 509
Terminer	930 298	4 891	1 007 467	4 932
Swappar	2 524 743	82 727	2 514 234	77 723
Ränterelaterade	3 566 759	94 464	3 626 289	87 164
varav clearat	1 600	13	836	12
Optioner	157 885	1 768	155 640	1 914
Terminer	327 768	5 557	311 087	5 329
Swappar	3 177 853	33 801	3 175 795	32 575
Valutarelaterade	3 663 506	41 126	3 642 522	39 818
varav clearat	26 943	286	26 561	213
Optioner	600	1 909	5 544	824
Terminer	188	50	62	56
Swappar	15 398	68	15 747	277
Aktierelaterade	16 186	2 027	21 353	1 157
varav clearat	188	366	62	376
Optioner	371	24	483	56
Terminer	416	44	416	43
Swappar	29 670	5 751	28 221	174
Övriga	30 457	5 819	29 120	273
varav clearat	787	67	787	67
SUMMA	7 276 908	143 436	7 319 284	128 412
varav clearat	29 518	732	28 246	668

Not 45 Derivatinstrument

		Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget 2010	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	101 966	4 361	96 738	4 152
Terminer	935 843	2 419	1 041 055	2 371
Swappar	2 570 528	69 782	2 569 262	67 492
Ränterelaterade	3 608 337	76 562	3 707 055	74 015
Optioner	176 339	1 448	176 064	1 642
Terminer	308 598	4 636	309 075	5 237
Swappar	3 514 861	32 342	3 515 032	31 968
Valutarelaterade	3 999 797	38 426	4 000 170	38 847
Optioner	2 313 340	5 721	1 059 064	2 261
Terminer		103		56
Swappar	3 968	1 066	33 167	644
Aktierelaterade	2 317 308	6 890	1 092 231	2 961
varav clearat		281		433
Swappar	17 064	230	17 036	86
Övriga	17 064	230	17 036	86
SUMMA	9 942 507	122 108	8 816 492	115 909
varav clearat		281		433

Moderbolaget 2009

85 919	4 723	89 501	4 438
928 726	4 793	1 006 656	4 920
2 283 889	77 733	2 282 299	68 244
3 298 534	87 249	3 378 456	77 602
154 104	1 657	154 335	1 910
275 160	4 757	275 393	4 895
3 141 871	34 432	3 140 697	32 585
3 571 135	40 846	3 570 425	39 390
	1 901		645
			54
15 397	68	15 397	260
15 397	2 007	15 397	959
	355		374
29 670	5 762	28 222	174
29 670	5 762	28 222	174
6 914 736	135 864	6 992 500	118 125
	355		374
		38

46 Upplysningar om verkligt värde

		Koncernen 2010		Koncernen 2009
	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	46 488	46 483	36 589	36 586
Utlåning till kreditinstitut	204 188	202 761	331 460	332 221
Utlåning till allmänheten	1 074 879	1 081 207	1 187 837	1 183 644
Värdepapper för handel	221 791	221 791	187 924	187 924
Derivat för handel	116 008	116 008	133 230	133 230
Derivat för säkringsredovisning	11 631	11 631	10 206	10 206
Förändring av verkligt värde av säkrade poster
i en portföljsäkring	3 419	3 419	4 026	4 026
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	179 432	179 432	155 486	155 486
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	85 465	85 465	90 769	90 769
Finansiella tillgångar till verkligt värde	617 746	617 746	581 641	581 641
Finansiella tillgångar som kan säljas	66 970	66 970	87 948	87 948
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	1 451	1 451	1 332	1 344
Tillgångar som innehas för försäljning	74 951	74 951	596	596
Aktier och andelar i intresseföretag	1 022	1 022	995	995
Immateriella tillgångar	16 922	16 922	17 177	17 177
Materiella tillgångar	1 588	1 588	2 200	2 200
Förvaltningsfastigheter	8 525	8 525	8 393	8 393
Materiella och immateriella tillgångar	27 035	27 035	27 770	27 770
Aktuella skattefordringar	4 580	4 580	3 898	3 898
Uppskjutna skattefordringar	1 709	1 709	1 624	1 624
Kund- och likvidfordringar	30 434	30 434	14 637	14 637
Marginalsäkerheter	13 989	13 989	17 120	17 120
Övriga tillgångar	14 379	14 379	14 780	14 780
Övriga tillgångar	65 091	65 091	52 059	52 059
SUMMA TILLGÅNGAR	2 179 821	2 184 717	2 308 227	2 304 804

Skulder till kreditinstitut	212 624	212 711	397 433	397 578

In- och upplåning från allmänheten	711 541	713 999	801 088	802 821
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	174 753	174 753	155 860	155 855
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	89 217	89 217	93 149	93 149
Skulder till försäkringstagarna	263 970	263 970	249 009	249 004
Emitterade värdepapper	530 483	533 908	456 043	465 020
Derivat för handel	113 597	113 597	119 293	119 293
Derivat för säkringsredovisning	7 262	7 262	9 119	9 119
Skulder för handel	78 467	78 467	61 529	61 529
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 364	1 364	1 499	1 499
Finansiella skulder till verkligt värde	200 690	200 690	191 440	191 440
Skulder som innehas till försäljning	48 339	48 339	165	165
Aktuella skatteskulder	4 021	4 021	1 547	1 547
Uppskjutna skatteskulder	9 852	9 852	10 299	10 299
Leverantörs- och likvidskulder	29 960	29 960	16 401	16 401
Marginalsäkerheter	13 963	13 963	21 399	21 399

Övriga skulder	27 535	27 535	25 338	25 338
Övriga skulder Avsättningar	85 331 1 748	85 331 1 748	74 984 2 033	74 984 2 033
Efterställda skulder	25 552	26 507	36 363	32 063

SUMMA SKULDER	2 080 278	2 087 203	2 208 558	2 215 108

Beräkningen omfattar poster i balansräkningen med fastställd ränta under en fastställd period. Alltså har alla poster med rörlig ränta, dvs sådan in- och utlåning vars räntevillkor är relaterade till marknadsräntan inte omräknats, utan det nominella beloppet anses motsvara ett verkligt värde.

och upplåning med marknadsräntekurvan med justering för relevant marginal. Utöver fast in- och utlåning har justeringar gjorts även för övervärden i fastigheter samt vissa aktieinnehav.

När verkligt värde beräknas för fastränteutlåning diskonteras framtida ränteintäkter med en marknadsräntekurva, som justerats med den rådande nyutlåningsmarginalen. På motsvarande sätt diskonteras fastränterelaterad in-

En effekt av denna beräkningsmodell är att i tider då nyutlåningsmarginalen är sjunkande uppstår ett verkligt värde som är högre än bokfört värde och tvärtom i stigande läge. Vidare kan noteras att beräkningen inte utgör en marknadsvärdering av koncernen som företag.

47 Upplysningar om närstående*

	Koncernföretag		Intresseföretag		Summa
Moderbolaget 2010	Tilgångar/ Skulder	Räntor	Tilgångar/ Skulder	Räntor	Tilgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut	146 135	1 811			146 135	1 811
Utlåning till allmänheten	37 223	670	325	3	37 548	673
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	5 155	163			5 155	163
Övriga tillgångar	11 307				11 307
SUMMA	199 820	2 644	325	3	200 145	2 647
Skulder till kreditinstitut	47 883	–628			47 883	–628
In- och upplåning från allmänheten	11 544	–67	6		11 550	–67
Emitterade värdepapper	3 965	–83			3 965	–83
Övriga skulder	9 467				9 467
SUMMA	72 859	–778	6		72 865	–778
Moderbolaget 2009
Utlåning till kreditinstitut	169 409	2 969			169 409	2 969
Utlåning till allmänheten	41 230	1 198	352	3	41 582	1 201
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	5 556	193			5 556	193
Övriga tillgångar	13 086				13 086
SUMMA	229 281	4 360	352	3	229 633	4 363
Skulder till kreditinstitut	72 454	–1 068			72 454	–1 068
In- och upplåning från allmänheten	9 444	–80	5		9 449	–80
Emitterade värdepapper	2 649	–96			2 649	–96
Övriga skulder	6 822				6 822
SUMMA	91 369	–1 244	5		91 374	–1 244

* För information om högsta ledningen, verkställande ledningen och övriga närstående se not 9c.

Koncernen har avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har under 2010 erhållit 164 Mkr (186) avseende försäkringsadministration och 265 Mkr (137) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 51.

48 Kapitaltäckning

		Finansiella företagsgruppen1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalbas	2010	2009	2010	2009
Eget kapital enligt balansräkningen	99 543	99 669	65 341	65 622
Föreslagen utdelning att fastställas av bolagsstämman	–3 291	–2 193	–3 291	–2 193
Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	–40	–47
Övriga avdrag utanför den finansiella företagsgruppen 2)	–2 688	–2 570
Eget kapital i kapitaltäckningen	93 524	94 859	62 050	63 429
Obeskattade reserver			17 636	16 689
Justering för säkringskontrakt	1 755	–419	1 768	–398
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar		–297	–741	–1 281
Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar som
kan säljas	1 724	1 096	1 870	1 532
Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3)	–1 184	–1 169	–1 184	–1 169
Goodwill 4)	–4 174	–4 464	–105	–209
Övriga immateriella tillgångar	–2 564	–2 616	–1 682	–1 142
Uppskjutna skattefordringar	–1 694	–1 609	–155
Kärnprimärkapital	87 387	85 381	79 457	77 451
Primärkapitaltillskott (icke-innovativt hybridkapital)	4 492	5 130	4 492	5 130
Primärkapitaltillskott (innovativt hybridkapital)	10 101	11 093	10 101	11 093
Primärkapital (Tier 1)	101 980	101 604	94 050	93 674
Tidsbundna förlagslån	4 922	11 028	4 492	10 259
Avdrag för återstående löptid	–361	–658
Eviga förlagslån	4 152	7 386	4 152	7 386
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	91	–297	–742	–1 281
Orealiserade vinster för finansiella tillgångar som kan säljas	511	642	35	44
Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3)	–1 184	–1 169	–1 184	–1 169
Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	–40	–47
Supplementärkapital (Tier 2)	8 091	16 885	6 753	15 239
Investeringar i försäkringsföretag 4)	–10 500	–10 601
Pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser 5)	–422	–543
KAPITALBAS	99 149	107 345	100 803	108 913

Not 48 Kapitaltäckning

		Finansiella företagsgruppen1)		Moderbolaget
Beräkning av riskvägda tillgångar	2010	2009	2010	2009
Kreditrisk IRK
Institutsexponeringar	37 405	50 200	21 297	31 740
Företagsexponeringar	403 128	405 072	274 191	256 100
Positioner i värdepapperiseringar	6 337	10 590	6 224	10 550
Hushållsexponeringar/fastighetskrediter	65 704	65 021	26 672	24 762
Övriga hushållsexponeringar	9 826	10 792	6 719	6 778
Andra exponeringsklasser	1 511	1 638
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	523 911	543 313	335 103	329 930
Övriga riskvägda tillgångar
Kreditrisk enligt schablonmetod	91 682	97 563	176 428	232 110
Operationell risk enligt internmätningsmetod	44 568	39 459	28 561	24 401
Valutakursrisk	15 995	7 957	11 650	7 608
Risker i handelslagret	39 970	42 200	37 396	39 371
Totalt, riskvägda tillgångar enligt Basel II	716 126	730 492	589 138	633 420
Tillägg under införandefasen av Basel II 6)	83 672	64 685
TOTALT RAPPORTERADE RISKVÄGDA TILLGÅNGAR	799 798	795 177	589 138	633 420
Kapitaltäckningsanalys
Kapitalkravet är 8 procent av riskvägda tillgångar
Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II	12,2%	11,7%	13,5%	12,2%
Primärkapitalrelation enligt Basel II	14,2%	13,9%	16,0%	14,8%
Total kapitaltäckningsgrad enligt Basel II	13,8%	14,7%	17,1%	17,2%
Kapitalbas i relation till kapitalkrav enligt Basel II	1,73	1,84	2,14	2,15
Kärnprimärkapitalrelation med övergångsregler	10,9%	10,7%	13,5%	12,2%
Primärkapitalrelation med övergångsregler	12,8%	12,8%	16,0%	14,8%
Total kapitaltäckningsgrad med övergångsregler	12,4%	13,5%	17,1%	17,2%
Kapitalbas i relation till kapitalkrav med övergångsregler	1,55	1,69	2,14	2,15

1) Kapitaltäckningsanalysen omfattar den finansiella företagsgruppen vilken inkludererar intresseföretag som ej konsolideras i balansräkningen och exkluderar försäkringsföretag.

2) Avdraget från eget kapital avser upparbetade vinster i koncernföretag utanför den finansiella företagsgruppen.

3) Positioner i värdepapperiseringar med lägre externrating än BB/Ba ingår inte i beräkningen av riskvägda tillgångar utan hanteras via avdrag från primär- och supplementärkapitalet. 4) Goodwill avser endast konsolidering till den finansiella företagsgruppen. Vid konsolidering till hela koncernens balansräkning uppstår ytterligare goodwill på 5 721 Mkr som ingår i avdraget för investeringar i försäkringsverksamhet.

5) Pensionsvärden skall – utöver den gottgörelse banken kan ta i anspråk enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse – räknas av från kapitalbasen.

6) För år 2009 föreskrevs att kapitalbasen skulle vara minst 80 procent av kapitalkravet enligt tidigare regelverk (Basel I). Enligt Finansinspektionens allmänna råd bör samma miniminivå gälla även 2010 och 2011. Tillägget görs enligt dessa övergångsregler.

SEB-koncernen ska också uppylla de kapitalkrav som gäller för koncerner som bedriver både bank- och försäkringsverksamhet, s k finansiella konglomerat. Det samlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick till 73,1 miljarder kronor (72,7) medan de tillgängliga kapitalresurserna var 111,3 miljarder kronor (118,3).

49 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
År 2010		1 696		826
År 2011	1 465	1 305	738	733
År 2012	1 319	1 137	720	654
År 2013	1 100	968	637	571
År 2014	905	884	575	542
År 2015 och senare	2 439	2 795	1 723	2 050
SUMMA1)	7 228	8 785	4 393	5 376

1) Varav 707 Mkr avser Retail Germany.

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal

50 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Koncernen 2010	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Utlåning till kreditinstitut	27 926	110 729	38 352	3 847	17 595	1 800	3 939	204 188
Utlåning till allmänheten	563 456	324 232	81 684	12 481	32 372	31 865	28 789	1 074 879
Finansiella tillgångar	266 345	229 953	21 883	4 933	91 300	57 667	15 108	687 189
Övriga tillgångar	32 176	107 237	1 263	414	37 062	19 542	15 871	213 565
SUMMA TILLGÅNGAR	889 903	772 151	143 182	21 675	178 329	110 874	63 707	2 179 821
Skulder till kreditinstitut	47 034	80 936	43 073	3 481	28 729	5 064	4 307	212 624
In- och upplåning från allmänheten	305 624	235 658	74 438	12 084	13 793	20 640	49 304	711 541
Finansiella skulder	424 990	274 259	130 041	22 621	104 792	32 690	5 750	995 143
Övriga skulder	21 591	66 800	4 072	645	31 349	4 990	5 971	135 418
Efterställda skulder	2	14 627	6 194	2 522		23	2 184	25 552
Eget kapital och obeskattade reserver	97 923	–1 200	–1 133	–320	440	–1 745	5 578	99 543
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	897 164	671 080	256 685	41 033	179 103	61 662	73 094	2 179 821
Koncernen 2009
Utlåning till kreditinstitut	82 025	137 798	65 230	12 666	27 683	2 448	3 610	331 460
Utlåning till allmänheten	510 422	482 195	80 202	13 008	25 192	38 466	38 352	1 187 837
Finansiella tillgångar	280 761	200 033	30 155	3 784	98 296	46 049	12 838	671 916
Övriga tillgångar	32 522	24 586	1 772	611	31 490	11 492	14 541	117 014
SUMMA TILLGÅNGAR	905 730	844 612	177 359	30 069	182 661	98 455	69 341	2 308 227
Skulder till kreditinstitut	145 411	104 766	85 618	3 845	33 302	13 026	11 465	397 433
In- och upplåning från allmänheten	299 886	301 597	97 493	11 840	14 088	25 516	50 668	801 088
Finansiella skulder	379 165	292 509	69 918	14 425	106 182	27 194	7 099	896 492
Övriga skulder	21 157	17 550	13 985	–29	12 665	3 303	8 551	77 182
Efterställda skulder		21 997	6 395	5 787		122	2 062	36 363
Eget kapital och obeskattade reserver	99 863	–1 709	–1 367	1 665	–85	1 382	–80	99 669
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	945 482	736 710	272 042	37 533	166 152	70 543	79 765	2 308 227


Moderbolaget 2010
Utlåning till kreditinstitut	35 351	141 509	43 176	5 106	16 208	6 508	2 710	250 568
Utlåning till allmänheten	525 214	90 450	74 562	9 418	32 103	19 554	12 140	763 441
Finansiella tillgångar	176 676	126 186	10 199	4 404	25 334	56 062	11 579	410 440
Övriga tillgångar	41 589	16 184	2 108	295	28 513	22 418	772	111 879
SUMMA TILLGÅNGAR	778 830	374 329	130 045	19 223	102 158	104 542	27 201	1 536 328
Skulder till kreditinstitut	44 380	59 067	47 268	3 791	28 418	5 429	7 055	195 408
In- och upplåning från allmänheten	303 184	66 989	68 224	10 534	9 142	17 922	8 844	484 839
Finansiella skulder	292 687	191 979	130 339	22 270	44 184	32 829	–6 340	707 948
Övriga skulder	7 997	10 723	3 556	647	–103	2 929	8 017	33 766
Efterställda skulder	2	14 172	6 193	2 521		23	2 185	25 096
Eget kapital och obeskattade reserver SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	87 491 735 741	–892 342 038	–1 133 254 447	–320 39 443	267 81 908	–1 745 57 387	5 603 25 364	89 271 1 536 328

Moderbolaget 2009
Utlåning till kreditinstitut	84 893	166 113	67 911	15 003	27 412	8 004	6 887	376 223
Utlåning till allmänheten	479 314	116 405	71 434	10 212	23 347	23 560	8 203	732 475
Finansiella tillgångar	211 357	72 828	20 973	3 143	22 505	43 881	10 340	385 027
Övriga tillgångar	44 332	9 384	3 931	2 332	11 160	13 398	17 654	102 191
SUMMA TILLGÅNGAR	819 896	364 730	164 249	30 690	84 424	88 843	43 084	1 595 916
Skulder till kreditinstitut	145 935	87 846	88 955	4 077	33 750	13 995	11 972	386 530
In- och upplåning från allmänheten	298 138	54 860	90 807	10 889	9 708	19 844	6 604	490 850
Finansiella skulder	264 868	168 944	65 774	12 047	18 920	26 074	2 907	559 534
Övriga skulder	9 830	8 993	13 427	–1 112	–162	–120	4 380	35 236
Efterställda skulder Eget kapital och obeskattade reserver	88 530	21 228 –1 688	6 395 –1 367	5 787 1 665	–263	25 1 382	2 063 9	35 498 88 268

51 Livförsäkringsrörelsen

		Koncernen
RESULTATRÄKNING	2010	2009
Premieinkomster netto	7 024	7 313
Intäkter från investeringsavtal
– Egna avgifter	1 170	1 031
– Erhållna ersättningar från fondbolag	1 303	1 017
	2 473	2 048
Kapitalavkastning, netto	7 722	5 308
Övriga rörelseintäkter	418	412
Totala intäkter, brutto	17 637	15 081
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–8 234	–8 216
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–4 864	–2 440
Totala intäkter,netto	4 539	4 425
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	1 284	828
Kostnad för anskaffning av investerings- och försäkringsavtal
– Anskaffningskostnader	–1 473	–1 485
– Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	160	165
	–1 313	–1 320
Administrationskostnader	–1 011	–963
Övriga rörelsekostnader	–13	–27
Totala kostnader	–2 337	–2 310
RÖRELSERESULTAT	2 202	2 115
FÖRÄNDRING AV ÖVERVÄRDEN I DIVISION SEB TRYGG LIV Traditionell försäkring i SEB Pension Danmark ingår ej
Nuvärde av årets försäljning1)	1 536	1 556

SUMMA FÖRÄNDRING I ÖVERVÄRDEN6)	1 367	2 210
Förändring i operativa antaganden5)	–352	–709
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer4)	554	2 019
Förändring i övervärden från verksamheten, netto3)	1 165	900
Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader	653	611
Årets aktivering av anskaffningskostnader	–813	–776
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	1 325	1 065
Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden2)	259	–204
Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år	–1 841	–1 446
Avkastning på avtal ingångna under tidigare år	1 371	1 159

Beräkningen av övervärden i livförsäkringsverksamheten baserar sig på antaganden om den framtida utvecklingen av de tecknade försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (avser den svenska kundbasen – som representerar 96 procent av övervärdet:

	2010	2009
Diskonteringsränta	7,5%	7,5%
Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet / 1–4 år / 5 år / 6 år / därefter	1% / 7% / 15% / 12% / 8% 1% / 8% / 15% / 9% / 9%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	11%	11%
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	5,5%	5,5%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	4%	4%
Flytträtt i fondförsäkring	2%	2%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Periodens faktiska utveckling av de tecknade försäkringsavtalen kan ställas mot gjorda operativa antaganden och värdet av avvikelserna kan uppskattas. De viktigaste komponenterna är förlängningar av avtalstiden och annullationer. Det faktiska utfallet av intäkter och administrationskostnader ingår däremot i sin helhet i rörelseresultatet.tiveras bokföringsmässigt och skrivs av enligt plan. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettot av periodens aktivering och avskrivning.

4) Antagen årlig värdetillväxt är 5,5 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.

5) Den negativa effekten under 2009 var i huvudsak relaterad till antagande om ökad flyttfrekvens av försäkringar. Mer konservativa antaganden för den baltiska verksamheten påverkade också negativt. 6) Beräknade övervärden enligt ovan ingår ej i SEB koncernens resultat- och balansräkning.

144 seb årsredovisning 2010

Not 51 Livförsäkringsrörelsen

SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FÖR GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*

	Koncernen
Sammanfattning av resultaträkningen	2010	2009
Resultat från livförsäkringsverksamheten	12 003	28 551
Bokslutsdispositioner	78	–57
Skatter	–549	–1 024
NETTORESULTAT	11 532	27 470
Sammanfattning av balansräkningen
Totala tillgångar	188 311	194 117
TOTALA TILLGÅNGAR	188 311	194 117
Totala skulder	110 283	123 042
Eget kapital	77 656	70 625
Obeskattade reserver	372	450
TOTALA SKULDER OCH EGET KAPITAL	188 311	194 117

* SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB's ägarskap i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande.

52 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 38 (39) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 94 100 Mkr (82 547), varav SEB för kunders räkning innehar 64 560 Mkr (60 647).

53 Tillgångar och skulder som innehas

för försäljning och avvecklade verksamheter

Effekt från försäljning av kontorsrörelsen i Tyskland till Banco Santander

Den 12 juli tillkännagavs försäljning av SEB:s tyska kontorsrörelse till Banco Santander. Affären omfattar 173 bankkontor, 1 miljon privatkunder och omkring 2 000 medarbetare. Affären är strukturerad som en verksamhetsöverlåtelse, dvs. tillgångar, skulder och kontrakt hänförliga till den tyska kontorsrörelsen särskiljs från SEB AG till ett separat bolag, som därefter kommer att överföras till köparen när transaktionen avslutas. Per tredje kvartalet 2010 presenteras den överlåtna verksamheten i enlighet med IFRS 5, "Avvecklad verksamhet". Det innebär att den avvecklade verksamheten redovisas netto på en separat rad i koncernens resultaträkning. Jämförelsetalen i resultaträkningen har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av koncernens verksamhet. I koncernens balansräkning redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder.

		Koncernen
Resultaträkning	2010	2009
Summa intäkter	2 648	3 042
Summa kostnader1)	–4 204	–3 603
Resultat före kreditförluster	–1 556	–561
Kreditförluster, netto	–361	–418
Rörelseresultat	–1 917	–979
Skatt	131	288
Nettoresultat från avvecklad verksamhet	–1 786	–691
1) Varav omstruktureringskostnader
Personalkostnader	567
Övriga kostnader	561
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	112
SUMMA 1)	1 240	0

1) Transaktionsrelaterade kostnader såsom IT-anpassning, fysisk avskiljning, nedskrivning av materiella tillgångar, rådgivningskostnader och kostnader för övertalighet.

Not 53 Tillgångar som innehas för försäljning

		Koncernen
Balansräkning	2010	2009
Utlåning till allmänheten	73 866
Övriga tillgångar	1 085	596
Summa tillgångar som innehas för försäljning	74 951	596
Skulder till kreditinstitut	6 303
In- och upplåning från allmänheten	40 777
Övriga skulder	1 259	165
Summa skulder som innehas för försäljning	48 339	165
Kassaflödesanalys
Kassaflöde från den löpande verksamheten	774	–6 745
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–115	308
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–726	6 320
Periodens kassaflöde från avvecklad verksamhet	–67	–117

54 Omklassificerade portföljer
		Koncernen		Moderbolaget
	2010	2009	2010	2009
Ingående balans	125 339	107 899	75 725	102 646
Omklassificerade		51 770
Amorteringar	–6 618	–6 683	–6 055	–6 789
Sålda värdepapper	–25 325	–18 180	–21 375	–13 527
Upplupna intäkter	–44	465	56	89
Valutakursdifferenser	–14 671	–9 932	–8 777	–6 694
UTGÅENDE BALANS*	78 681	125 339	39 574	75 725
* Marknadsvärde om ej omklassificerat	77 138	120 635	36 857	70 223
Verkligt värde utfall, effekt om ej omklassificerade
Eget kapital (AFS ursprung)	2 901	759	2 289	327
Resultaträkningen (HFT ursprung)	49	1 412	496	1 046
SUMMA	2 950	2 171	2 785	1 373
Resultateffekt*
Räntenetto	1 578	2 974	791	1 911
Nettoresultat av finansiella transaktioner	–9 060	–5 141	–9 060	–5 141
Övriga intäkter, netto	–282	50	–290	86
SUMMA	–7 764	–2 117	–8 559	–3 144

* Effekten i resultaträkningen består av resultatposter från den omklassificerade portföljen brutto. Räntenetto består av ränteintäkter från portföljen utan hänsyn till räntekostnader för finansieringen. Nettoresultat av finansiella transaktioner är valutaomräkningseffekten från omvärdering av den omklassifierade portföljen utan hänsyn till den motverkande valutaeffekten från finansieringstransaktionerna. Övriga intäkter netto är realiserade intäkter och förluster från sålda värdepapper.

Förändringen av IAS 39, som godkändes av EU i oktober 2008, tillåter under särskilda omständigheter att finansiella tillgångar omklassificeras från tillgångar för handel. SEB anser att de extrema störningarna på de globala finansiella

marknaderna och den kraftiga försämringen av den reala ekonomin under andra hälften av 2008 som fortsatte in i 2009 är tecken på sådana särskilda omständigheter. SEB har inte omklasificerast några tillgångar under 2010.

55 Omstruktureringskostnader

		Koncernen
	2010	2009
Personalkostnader	467
Övriga kostnader	40
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	257
SUMMA1)	764

1) Omstrukturering av IT- system, support och affärsenheter samt nedskrivning av materiella tillgångar i samband med integrering av den kvarvarande verksamheten till följd av försäljningen av den tyska kontorsrörelsen.

56 Händelser efter balansdagen

Den försäljning av SEB:s tyska kontorsrörelse till Banco Santander som tillkännagavs den 12 juli slutfördes den 31 januari 2011.

De finansiella effekterna som då kommunicerades som uppskattning vid slutförandet av försäljningen ligger i linje med de faktiska konsekvenserna; en kapitalvinst om 135 miljoner euro och negativa effekter vid avveckling av säkringsarrangemang om 245 miljoner euro som bokfördes när affären nu avslutats.

Efter försäljningen ökade koncernens primärkapitalrelation med 60 punkter, en nettoeffekt av lägre riskvägda tillgångar och de 110 miljoner euro som belastar resultatet. Utöver detta kommer en räntekostnad som uppskattas till 65 miljoner euro att påverka 2011 års resultat.

Ytterligare upplysningar om avvecklad verksamhet finns i not 52.

SEB-koncernen

Resultaträkning

Mkr	2010	20091)	20081)	20071)	20061)
Räntenetto	16 010	18 046	16 940	14 101	12 463
Provisionsnetto	14 160	13 285	14 027	15 647	14 867
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 166	4 488	2 970	3 236	4 041
Livförsäkringsintäkter netto	3 255	3 597	2 375	2 933	2 661
Övriga intäkter	288	2 159	1 751	1 163	1 575
Summa intäkter	36 879	41 575	38 063	37 080	35 607
Personalkostnader	–14 004	–13 786	–14 513	–13 294	–12 800
Övriga kostnader	–7 303	–6 740	–6 510	–5 718	–5 713
Av- och nedskrivningar	–1 880	–4 672	–1 456	–1 157	–1 083
Omstruktureringskostnader	–764
Summa kostnader	–23 951	–25 198	–22 479	–20 169	–19 596
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	14	4	5	787	75
Kreditförluster, netto	–1 837	–12 030	–3 155	–950	–562
Rörelseresultat	11 105	4 351	12 434	16 748	15 524
Skatt	–2 521	–2 482	–2 351	–3 376	–2 939
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	8 584	1 869	10 083	13 372	12 585
Avvecklad verksamhet	–1 786	–691	–33	270	38
NETTORESULTAT	6 798	1 178	10 050	13 642	12 623
Minoritetens andel	53	64	9	24	18
Aktieägarnas andel	6 745	1 114	10 041	13 618	12 605

1) 2009–2008 omräknade och 2007–2006 proformaberäknade för kvarvarande verksamheter.

Balansräkning

Mkr	2010	2009	2008	2007	2006
Utlåning till kreditinstitut	204 188	331 460	266 363	263 012	179 339
Utlåning till allmänheten	1 074 879	1 187 837	1 296 777	1 067 341	946 643
Övriga finansiella tillgångar	678 786	634 002	765 131	868 643	672 369
Övriga tillgångar	221 968	154 928	182 431	145 466	136 090
SUMMA TILLGÅNGAR	2 179 821	2 308 227	2 510 702	2 344 462	1 934 441
Skulder till kreditinstitut	212 624	397 433	429 425	421 348	365 980
In- och upplåning från allmänheten	711 541	801 088	841 034	750 481	641 758
Övriga finansiella skulder	961 438	856 107	996 590	940 820	715 729
Övriga skulder	194 675	153 930	159 924	155 094	143 707
Summa kapital	99 543	99 669	83 729	76 719	67 267
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	2 179 821	2 308 227	2 510 702	2 344 462	1 934 441

Nyckeltal

	2010	2009	2008	2007	2006
Räntabilitet på eget kapital, %	6,8	1,2	13,1	19,3	20,8
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	3,07	0,58	10,36	14,12	13,23
K/I-tal	0,65	0,61	0,59	0,54	0,55
Kreditförlustnivå, %	0,14	0,92	0,30	0,11	0,08
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra fordringar, %	69,2	69,5	68,5
Andel osäkra fordringar,brutto %	1,26	1,39	0,73
Kapitaltäckningsgrad1), %	12,4	13,5	10,6	11,0	11,5
Primärkapitalrelation1), %	12,8	12,8	8,4	8,6	8,2

1) Kvarvarande verksamhet

2) 2010–2007 Basel II (med övergångsregler), 2006 Basel I.

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkning

Mkr	2010	2009	2008	2007	2006
Räntor netto	13 828	15 069	13 171	11 603	4 711
Provisionsnetto	6 907	6 215	5 994	7 124	7 163
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 239	4 065	3 236	2 490	3 515
Övriga intäkter	1 714	5 568	5 649	4 583	3 515
Summa intäkter	25 688	30 917	28 050	25 800	18 904
Administrationskostnader	–13 935	–12 117	–13 304	–12 589	–13 073
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–4 630	–5 125	–4 820	–4 847	–399
Summa kostnader	–18 565	–17 242	–18 124	–17 436	–13 472
Resultat före kreditförluster	7 123	13 675	9 926	8 364	5 432
Kreditförluster, netto	–362	–984	–773	–24	–134
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–442	–1 222	–121	–106	–100
Rörelseresultat	6 319	11 469	9 032	8 234	5 198
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	–1 283	–1 510	–2 117	–158	–345
Skatter	–2 666	–2 995	1 300	–591	–691
NETTORESULTAT	2 370	6 964	8 215	7 485	4 162

Balansräkning

Mkr	2010	2009	2008	2007	2006
Utlåning till kreditinstitut	250 568	376 223	349 073	357 482	361 615
Utlåning till allmänheten	763 441	732 475	768 737	637 138	336 562
Finansiella tillgångar	459 379	419 267	501 023	511 800	434 596
Övriga tillgångar	62 940	67 951	89 667	52 899	39 276
SUMMA TILLÅNGAR	1 536 328	1 595 916	1 708 500	1 559 319	1 172 049

Skulder till kreditinstitut	195 408	386 530	410 105	367 699	334 116
In- och upplåning från allmänheten	484 839	490 850	453 697	412 499	390 085
Finansiella skulder	733 044	595 032	731 958	685 178	358 465
Övriga skulder	33 766	35 236	48 445	34 995	41 481
Eget kapital och obeskattade reserver	89 271	88 268	64 295	58 948	47 902
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL	1 536 328	1 595 916	1 708 500	1 559 319	1 172 049

Nyckeltal

	2010	2009	2008	2007	2006
Räntabilitet på eget kapital, %	3,6	10,6	19,0	18,7	11,6
K/I-tal	0,72	0,56	0,65	0,68	0,71
Kreditförlustnivå, %	0,04	0,10	0,08	0,00	0,02
Andel osäkra fordringar,brutto %	0,20	0,18	0,14	0,03	–0,01
Kapitaltäckningsgrad1), %	17,1	17,2	15,3	16,2	29,0
Primärkapitalrelation1), %	16,0	14,8	9,9	10,2	16,5

1) 2010–2007 Basel II (med övergångsregler), 2006 Basel I.

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat reducerat med en schablonskattesats per division dividerat med allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittlig balansomslutning.

Räntabilitet på riskvägda tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt riskvägda tillgångar.

K/I-tal

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Nettoresultat per aktie före utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier före utspädning.

Nettoresultat per aktie efter utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Substansvärde per aktie

Eget kapital samt kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, dividerat med antal aktier.

Riskvägda tillgångar

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen riskvägt enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk. Även kapitalkrav för marknadsrisk och operationell risk brukar uttryckas som riskvägda tillgångar, vilket ger totalt riskvägt belopp för dessa tre kategorier. Gäller endast i den finansiella företagsgruppen, dvs. exklusive försäkringsverksamheten.

Primärkapital

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och immateriella tillgångar (t ex bankrelaterad goodwill) och vissa ytterligare justeringar görs. I primärkapitalet kan även inkluderas vissa särskilt förlustabsorberande förlagslån, s.k. primärkapitaltillskott.

Supplementärkapital

Huvudsakligen förlagslån som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott. Löptidsrelaterade avdrag görs för tidsbundna förlagslån, och vissa ytterligare justeringar görs också.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital. Avdrag görs för investeringar i försäkringsverksamhet och övervärden i pensionsavsättningar.

Primärkapitalrelation

Primärkapital dividerat med riskvägda tillgångar.

Kapitaltäckningsgrad

Kapitalbasen dividerat med riskvägda tillgångar.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster, netto, dividerat med ingående balans för utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter avdrag för specifika reserver, gruppvisa reserver och reserver för poster utanför balansräkningen.

Andel osäkra lånefordringar, brutto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, brutto, dividerat med summan av utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserver.

Andel osäkra lånefordringar, netto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, netto (efter avdrag för specifika reserver) dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut efter avdrag för specifika reserver och gruppvisa reserver.

Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar

Specifika reserver dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Total reserveringsgrad för individuellt värderade

osäkra lånefordringar

Totala reserver (specifika reserver och gruppvisa reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar) dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Reserveringsgrad för portföljvärderade lån

Gruppvisa reserver för portföljvärderade lån dividerat med portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade lånefordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar

Lånefordringar som bedöms orsaka troliga kreditförluster inklusive individuellt värderade osäkra lånefordringar, portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade portföljvärderade lånefordringar

Reserveringsgrad för osäkra lån och oreglerade portföljfordringar Totala reserver (specifika, gruppvisa och reserver för poster utanför balansräkningen) dividerat med osäkra lån och oreglerade portföljfordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar i % av utlåningen Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserveringar.

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 2009, om inte annat anges. Procentuella förändringar avser jämförelser med 2009, om inte annat anges.

Valutakurser som använts för att konvertera de viktigaste valutorna i koncernens räkenskaper

			Resultaträkning			Balansräkning
		2010	2009	Förändring, %	2010	2009	Förändring, %
DKK	Danska kronor	1,283	1,426	–10	1,205	1,379	–13
EEK	Estniska kroon	0,610	0,679	–10	0,574	0,656	–12
EUR	Euro	9,550	10,622	–10	8,984	10,260	–12
NOK	Norska kronor	1,187	1,216	–2	1,150	1,236	–7
LTL	Litauiska litas	2,766	3,076	–10	2,603	2,972	–12
LVL	Lettiska lats	13,477	15,051	–10	12,657	14,466	–13
USD	Amerikanska dollar	7,208	7,653	–6	6,751	7,178	–6

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning 33 445 822 168 kr

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning för verksamhetsåret 2010 beslutar att av ovannämnda disponibla medel till aktieägarna utdela:

	Kronor		Kronor
Balanserad vinst	31 075 442 440	1:50 per A-aktie	3 255 028 941
Årets resultat	2 370 379 728	1:50 per C-aktie	36 228 762
Fritt eget kapital	33 445 822 168	samt till nästa år överföra	30 154 564 465

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 24 februari 2011

Marcus Wallenberg ordförande

Tuve Johannesson vice ordförande

Signhild Arnegård Hansen ledamot

Göran Lilja ledamot utsedd av de anställda

Christine Novakovic ledamot

Urban Jansson ledamot

Cecilia Mårtensson ledamot utsedd av de anställda

Jesper Ovesen ledamot

Annika Falkengren verkställande direktör och koncernchef ledamot

Jacob Wallenberg vice ordförande

Birgitta Kantola ledamot

Tomas Nicolin ledamot

Carl Wilhelm Ros ledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ); Organisationsnummer 502032-9081.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 18–150. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen

och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 24 februari 2011

pricewaterhousecoopers ab

Peter Clemedtson auktoriserad revisor huvudansvarig

Årsstämma

Årsstämma hålls torsdagen den 24 mars 2011 klockan 14.00 på City Conference Centre i Stockholm.

Kallelse till årsstämman finns tillgänglig på SEB:s hemsida, www.sebgroup.se

Aktieägare som vill delta i stämman skall

dels senast fredagen den 18 mars 2011 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken
dels senast fredagen den 18 mars 2011 anmäla sig skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, Årsstämman, Box 7832, SE-103 98 Stockholm, på telefon klockan 9.00–16.30 inom Sverige på 0771-23 18 18 och från utlandet på +46 771 23 18 18 eller via Internet på Bankens hemsida, www.sebgroup.se.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 1:50 kronor per aktie för 2010.

Aktien handlas utan utdelning fredagen den 25 mars 2011. Tisdagen den 29 mars 2011 är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen sändas ut av Euroclear Sweden AB den 1 april 2011.

Adresser

Huvudkontor Divisioner

Verkställande ledning

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: +46 771 62 10 00 +46 8 22 19 00 (direktionsväxel)

Stora Företag & Institutioner Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: +46 771 62 10 00

Kontorsrörelsen Postadress: SE-106 40 Stockholm

Besöksadress: Sergels Torg 2 Telephone: +46 771 62 10 00

Kapitalförvaltning

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 8 Telefon: +46 771 62 10 00

Liv

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Sergels Torg 2 Telefon: +46 771 62 10 00

Baltikum

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: +46 771 62 10 00

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081

AI assistant

SEB — Annual Report 2010

2966_10-k_2011-02-28_77aacfbb-9bf9-4b93-9a58-3aa04d3a8dc1.pdf

Marknader

Intäkter

Nyckeltal

Räntabilitet 1)

Nettoresultat Miljarder kronor

Primärkapitalrelation1)

Utdelning

Filialer och representantkontor

SEB:s kunder

2 600 Stora företag & institutioner

400 000 Mindre och medelstora företag

4 000 000 Privatkunder

Mötesplatser och kundkontakter 2010

Innehåll

2010 i korthet

De viktigaste händelserna under året:

SEB:s finansiella information finns på www.sebgroup.se

Stabilitet, förtroende och relationer

Nytt regelverk

Aff ärsverksamheterna i strategin

Stark balansräkning

Unika kundrelationer

Ett brett sparerbjudande

Baltikum lönsamt igen

Flexibilitet och motståndskraft

Strategi

Ett starkt åtagande för långsiktiga relationer

Motståndskraft och fl exibilitet

SEB:s geografi ska räckvidd

SEB:s expansionsplaner

Mer nordisk

Mer företagsinriktad

Mer organisk

Marknad och konkurrens

Sverige

Övriga Norden

Förvaltat kapital, Norden Miljarder kronor SEB är den näst största kapitalförvaltaren i Norden. 2010 2009 Marknadsandelar, nordiska och baltiska börser, jan–dec, procent 10 8 6 4 2 0 Deutsche Bank Credit Suisse 2 000 1 600 1 200 800 400 0 SEB DnB NOR SHB Nordea Danske Bank Swedbank

Ledande aktiemäklare

Danmark

Norge

Finland

Baltikum

Estland

SEB:s viktigaste utmärkelser under 2010

Lettland

Litauen

Tyskland

Övriga internationella etableringar

SEB:s baltiska erfarenheter

Långsiktigt åtagande

Djup recession

En proaktiv och konservativ hållning

Genomförda aktiviteter

SEB:s utlåning i Baltikum jämfört med total utlåning på marknaden 1)

Minskade problemlån 2010

Kvalitet och sammansättning av kreditportföljen

SEB i framtiden

Medarbetare i SEB

En attraktiv arbetsplats

Stora utvecklingsmöjligheter

Att ta tillvara och utveckla talanger och ledare

Ersättningssystem

Utbildningsnivå Procent 2010 2009 Universitet > 3 år 46 (44) Universitet 3 år 10 (10) Gymnasial 30 (31) Förgymnasial 7 (8) Övrigt/ospecifierad 7 (7)

Mångfald och jämställdhet

Medarbetarstatistik

Utmärkelser för SEB som arbetsgivare

En sund arbetsplats

Hållbarhet: en möjlighet att stärka relationer och öka lönsamheten

Integrera hållbarhet i den dagliga verksamheten

Framsteg i affären 2010

Minska SEB:s miljöpåverkan

Hållbara affärsprioriteringar

Ansvarsfull försäljning och marknadsföring

Motverka finansiell brottslighet

Ansvarsfullt ägande

Reducera SEB:s miljöpåverkan

Hållbara investeringar och finansieringslösningar

SEB Annual Report 2010