SEB — Annual Report 2009

Mar 18, 2010

2009 i korthet	1
Styrelseordföranden har ordet	2
VD har ordet	3
Detta är SEB	4
Strategi	6
Marknad och konkurrens	8
SEB:s medarbetare	12
Corporate sustainability	14
SEB-aktien	18

Förvaltningsberättelse

Finansiell koncernöversikt	20
Resultat och lönsamhet	20
Finansiell struktur	23
Ersättningsrapport	25
Divisioner
Stora Företag & Institutioner	28
Kontorsrörelsen	30
Kapitalförvaltning	32
Liv	34
Baltikum	36
Risk- och kapitalhantering	40

Bolagsstyrning inom SEB 57

Finansiella rapporter	65
SEB-koncernen
Resultaträkningar	66
Balansräkningar	67
Förändringar i eget kapital	68
Kassaflödesanalyser	69
Skandinaviska Enskilda Banken
Resultaträkningar	70
Balansräkningar	71
Förändringar i eget kapital	72
Kassaflödesanalyser	73
Noter	74
Femårsöversikter	137
Definitioner	139
Förslag till vinstdisposition	140
Revisionsberättelse	141
Styrelse	142
Verkställande ledning och revisorer Adresser	144

Innehåll SEB:s finansiella information finns på www.sebgroup.com

Ekonomisk information under 2010

Bokslutsmeddelande	10 februari
Årsredovisningen publiceras på Internet	18 mars
Årsstämma	11 maj
Delårsrapport januari–mars	28 april
Delårsrapport januari–juni	13 juli
Delårsrapport januari–september	28 oktober

Kontaktpersoner:

Jan Erik Back Ekonomi- och finansdirektör Telefon: 08-22 19 00 E-mail: janerik.back@seb.se

Ulf Grunnesjö Chef Investor Relations Telefon: 08-763 85 01 E-mail: ulf.grunnesjo@seb.se

Viveka Hirdman-Ryrberg Informationsdirektör Telefon: 08-763 85 77 E-mail: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se

Annika Halldin Ansvarig Finansiell information/Aktieägarfrågor Telefon: 08-763 85 60 E-mail: annika.halldin@seb.se

2009 i korthet

Finansiell utveckling

• Intäkter: 44 213 Mkr (41 104)
• Resultat före kreditförluster: 15 816 Mkr (15 697)
• Rörelseresultat: 3 372 Mkr (12 471)
• Nettoresultat: 1 178 Mkr (10 050)
• Räntabilitet: 1,2 procent (13,1)
• Vinst per aktie: 0:58 kr (10:36)
• Föreslagen utdelning: 1:00 kr (0)

i Läs mer på sidan 53

i Läs mer på sidan 28

Kapital och finansiell ställning

• Under 2009 hade förstärkningen av SEB:s balansräkning och likviditet högsta prioritet.
• Kapitalåtgärder i syfte att förbättra kvalitet och storlek på kapitalbasen omfattade en nyemission på 15,1 miljarder kronor, en innehållen utdelning på 4,5 miljarder kronor och en emission på 500 miljoner euro i hybridkapital.
• Vid utgången av 2009 var kärnprimärkapitalrelationen 11,7 procent (8,6) och primärkapitalrelationen 13,9 procent (10,1) utan tillämpning av Basel II:s övergångsregler.
• SEB stärkte också sin finansieringsposition och utökade den matchande finansieringen till arton månader.
• SEB:s hävstångsrelation (leverage ratio) mätt med U.S. GAAP var 18 x eget kapital, eller 5,3 procent.

Divisionernas resultat

• Stora Företag & Institutioner redovisade sitt bästa resultat någonsin. Intäkterna steg med 19 procent och rörelseresultatet med 40 procent. Resultatet var särskilt starkt för Trading and Capital Markets.
• I Kontorsrörelsen varierade resultatet mellan affärsområdena. Kontorsrörelsen i Sverige och Kort visade goda resultat medan resultatet i Tyskland var negativt. Sammantaget sjönk intäkterna med 4 procent och rörelseresultatet med 49 procent.
• Kapitalförvaltning redovisade en minskning av intäkterna med 22 procent och en nedgång på 43 procent för rörelseresultatet, delvis till följd av låga marknadsvärden i början av året.
• Livdivisionen visade en markant styrka. Intäkterna ökade med 36 procent och rörelseresultatet med 99 procent.
• Resultatet för division Baltikum påverkades av den negativa makroekonomiska utvecklingen i Estland, Lettland och Litauen. Intäkterna sjönk med 21 procent och rörelseresultatet påverkades kraftigt negativt av goodwillnedskrivning och reserveringar för befarade kreditförluster.

Kund- och medarbetarnöjdhet

i Läs mer på sidorna 8 och 12

i Läs mer på sidan 14

• SEB:s kunder bland stora företag och institutioner liksom private banking-kunder var fortsatt mycket nöjda med SEB:s tjänster och rådgivning under 2009. Bland ett flertal utmärkelser under året kan nämnas pris som Bästa bank i Sverige, Nummer 1 inom corporate finance i alla nordiska länder och Bästa Private Bank i Sverige.
• Kundnöjdheten bland kontorsrörelsekunder var hög i de baltiska länderna och Tyskland, men låg under marknadsgenomsnittet i Sverige. SEB utsågs till Årets småföretagarbank i Sverige.
• Medarbetarundersökningen Voice visade tydliga förbättringar inom alla huvudområden, inklusive medarbetarnas motivation.

Hållbarhet

• SEB tog ett antal steg för att ytterligare fördjupa sitt engagemang i en hållbar utveckling genom en ny strategi för hållbart företagande och en förstärkning av hanteringen av dessa frågor.
• SEB var den första nordiska banken som blev koldioxidneutral och har som mål att sänka sina koldioxidutsläpp med 45 procent till 2015.
• SEB utsågs till den bästa banken i Norden av Carbon Disclosure Project.

Viktiga åtgärder för att stärka SEB:s långsiktiga position

En bank kan inte verka utan att upprätthålla en långsiktigt stabil finansiell ställning eller utan kunders, aktieägares och andra intressenters förtroende. Många viktiga lärdomar kan dras av de senaste årens utveckling vad gäller vikten av långsiktighet, robust riskhantering och transparens. Den globala banksektorn har upplevt ett dramatiskt år präglat av stor osäkerhet om djupet och längden på den kanske första helt synkroniserade globala konjunkturnedgången. Världsekonomin är fortfarande bräcklig och vi kan se betydelsen av det massiva stöd som regeringar och centralbanker globalt har givit finanssektorn. Utan dessa stödåtgärder hade inte det finansiella systemet kunnat fylla sin roll för dynamiken i samhällsekonomin.

Behov av dialog om nya regelverk

Det pågår idag ett intensivt arbete bland politiker, centralbanker och tillsynsmyndigheter för att skapa ett nytt och mer robust finansiellt regelverk. I de ansträngningarna är det dock centralt att hela tiden bedöma de långsiktiga konsekvenserna för världsekonomin – och svensk ekonomi – så att banksystemets kreditgivning till hushåll och företag inte försvåras.

Av just detta skäl, liksom för att skapa ett långsiktigt hållbart regelverk, krävs det att relevanta myndigheter upprätthåller en dialog med den finansiella sektorn och tillvaratar det arbete kring riskhantering och ersättningssystem som branschen själv tagit initiativ till. Som styrelsemedlem i den internationella banksammanslutningen Institute of International Finance (IIF) vet jag vilket

omfattande arbete som banker har lagt ner på att självkritiskt utvärdera åtgärder som krävs för att återskapa allmänhetens förtroende och för att inte tidigare misstag ska kunna upprepas.

Ett exempel är den dialog som banker för i syfte att skapa globala förutsättningar och konkurrensneutralitet mellan olika jurisdiktioner. För att undvika arbitrage mellan olika regelverk eller att bankliknande verksamhet flyttar utanför banksektorn krävs en harmonisering av regelverken internationellt.

Ett annat exempel är IIF:s förslag från 2008 om att utforma mer långsiktigt hållbara ersättningssystem genom en övergång till enbart långsiktiga och aktierelaterade incitamentssystem för bankledningar. Ersättningen till ledningen i SEB följer dessa principer.

Även för SEB har 2009 på många sätt och vis varit exceptionellt. Banken har fått hantera såväl den globala finanskrisen och den svåra utvecklingen av det makroekonomiska läget i Baltikum som kritik av bankens ersättningssystem från kunder, aktieägare och politiker.

Målbaserat ersättningssystem är vitalt

Från styrelsen sida är vi övertygade om att en kombination av fasta och rörliga ersättningar är det bästa styrmedlet för att skapa långsiktigt värde för kunder och aktieägare. Vår erfarenhet är att målbaserade rörliga lönesystem är en viktig kraft i ett företag därför att de påverkar beteenden som främjar en sund riskhantering och goda prestationer. Rörliga lönedelar bidrar till att hålla nere kostnaderna och skapar samtidigt en följsamhet mot resultatet. Detta var också

tydligt ett år som 2009, när andelen rörlig lön i förhållande till personalkostnaden minskade kraftigt.

SEB står stark

SEB står stark trots de senaste årens turbulens och globala finanskris. I ett svårt klimat har bankens underliggande affär utvecklats mycket bra. Å styrelsens vägnar vill jag framföra ett varmt tack till bankens ledning och alla medarbetare som med ett starkt engagemang funnits där för bankens kunder. De åtgärder som bankens ledning vidtagit har varit helt avgörande för att SEB idag är en av de banker i Europa med den starkaste kapitaltäckningen och en stark likviditet detta utan att banken vid något tillfälle nyttjat den svenska statens garanti- eller kapitalprogram.

SEB står starkt rustat för att fortsätta stödja privatpersoner och näringsliv med rådgivning och finansiering under den återhämtningsfas som förhoppningsvis står för dörren.

Jag vill avslutningsvis tacka för det stora förtroende som ni aktieägare har visat för banken i samband med nyemissionen i början av året.

Stockholm i februari 2010

Marcus Wallenberg

Styrelsens ordförande

Positionerad för investeringar inom kärnområden i Norden

2009 var verkligen ett tudelat år – finansiellt kalla vintermånader som efterhand övergick till ett rally på aktie- och skuldmarknaderna. Även om året inte avslutades på samma positiva sätt, så har vi kommit närmare en konjunkturvändning än vad de flesta vågade hoppas på för ett år sedan. Vi ska dock komma ihåg att det är mycket tack vare stödåtgärderna från regeringar och centralbanker som vi nu ser ljusningen. Det finns risk för bakslag när dessa dras tillbaka.

Svåra beslut

För att kunna stödja våra kunder liksom för att möta volatiliteten på marknaden tog vi en rad svåra beslut 2009 för att ytterligare stärka balansräkningen. Dessa beslut gällde nyemission, nedskärningar i personalstyrkan med 1 500 personer, nedskrivning av all goodwill i Baltikum och vår östeuropeiska verksamhet samt förlängning av löptiderna för bankens finansiering på bekostnad av räntenettot.

Stabilt underliggande resultat

Trots den djupa lågkonjunkturen 2009 utvecklades SEB huvudsakligen mycket väl. Än en gång bekräftades vår ledande position som nordisk storföretags- och investmentbank av kundundersökningar och rankinglistor. Bland annat rankade nordiska institutioner SEB som nummer ett vad gäller såväl aktiehandel som företagsrådgivning i de nordiska länderna, enligt Prospera. Vi stärkte också vår klart marknadsledande position inom private banking i Sverige.

Även om rörelseresultatet sjönk har det underliggande resultatet aldrig varit starkare - ett bevis på vår breda affär och starka kundbas. Stora Företag & Institutioner och Liv rapporterade sina bästa

resultat hittills. Även den svenska Kontorsrörelsen utvecklades väl med ökade utlåningsvolymer, fler nya mindre och medelstora företagskunder samt rekordvolymer inom Kort. I Tyskland går storföretagsdelen fortsatt starkt medan utmaningarna består för kontorsrörelsen. Goodwillnedskrivning och reserveringar för befarade kreditförluster minskade resultatet kraftigt för den baltiska verksamheten.

Stabilisering i Baltikum

Mot slutet av 2009 såg vi en tydlig stabilisering av det makroekonomiska läget i Baltikum. Inflödet av nya oreglerade lån i de tre baltiska länderna avstannade i princip under andra halvåret, vilket medför att tillväxten av problemlån saktar av under 2010. Vi har genomfört en djupanalys av samtliga baltiska krediter. Vid utgången av året hade vi värderat alla kommersiella fastigheter och egna hem. Värderingarna speglar de långsiktiga återvinningsvärden till vilka SEB är villig att förvärva dessa till särskilda fastighetsbolag. Följaktligen förväntas avsättningarna för kreditförluster minska under 2010, förutsatt att den ekonomiska utvecklingen inte försämras.

Följder av ny reglering

Som bank har SEB en viktig roll när det gäller att stötta individer och företag. Genom hela den finansiella krisen har vi bistått våra kunder genom att tillhandahålla tjänster, finansiering och råd.

Ett nytt finansiellt landskap håller nu på att växa fram. Bank for International Settlements föreslår nya internationella kapitalregler som, om de implementeras, får långtgående konsekvenser för kapitaltäckningen i banksektorn. Trots dessa

förändringar anser vi att SEB:s relativa finansiella ställning är betryggande.

Jag ser klara fördelar med ett mer robust globalt banksystem som är mer i linje med traditionell och sund bankpraxis, men vill peka på att bankverksamhet handlar om att ta och hantera risker. Effektiva system och principer för riskhantering är i slutändan viktigare än detaljerade regelverk. Vikten av ett harmoniserat globalt regelverk måste än en gång understrykas.

Satsning på kärnområden

Från tidigare konjunkturcykler vet vi att det nu är rätt tidpunkt att investera i framtida tillväxt. Under 2010 avser vi att utnyttja de förbättrade utsikterna och den flexibilitet som bankens starka balansräkning ger oss till att ytterligare förstärka vår verksamhet – med fokus på Stora Företag & Institutioner i Norden och Tyskland samt Kontorsrörelsen i Sverige.

2010 blir ett finansiellt utmanande år, då vi både arbetar oss igenom den baltiska kreditportföljen och tar kostnader för investeringar. Detta håller tillbaka vår finansiella utveckling på kort sikt.

Vi är övertygade om att SEB är rätt positionerat för långsiktig tillväxt och jag är stolt över våra förstklassiga medarbetare och starka kundrelationer.

Stockholm i februari 2010

Annika Falkengren Verkställande direktör och Koncernchef

Detta är SEB

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern med stark inriktning på företags- och investment banking. SEB erbjuder ett brett sortiment av finansiella tjänster till privatpersoner, företag och institutioner, huvudsakligen i åtta länder i norra Europa. SEB är också en ledande leverantör av livförsäkringstjänster. Den internationella inriktningen återspeglas av att SEB finns representerat i ett 20-tal länder runt om i världen. Sammantaget har banken 21 000 medarbetare.

Nyckeltal

Nettoresultat Miljarder kronor

Primärkapitalrelation1)

Mål: minst 7 procent t.o.m. 2008, 10 procent långsiktigt fr.o.m. 2009

1) 2005–2006 Basel I. 2007–2009 Basel II utan övergångsregler.

Aktieutdelning

1) En utdelning på 1:00 kr föreslås för 2009

Den genomsnittliga utdelningen i relation till vinst per aktie för perioden 2005–2009 är 30 procent.

SEB:s kunder

SEB har en stark kundbas där den aktiva och långsiktiga relationen till kunderna står i centrum. Ända sedan A O Wallenberg grundade SEB 1856 har banken tillhandahållit finansiell service för att hjälpa privatpersoner och företag att nå sina finansiella mål.

2 500 Stora företag och institutioner

SEB är den ledande banken för företagstjänster och investment banking i Norden. Banken betjänar stora företag och institutioner, banker och kommersiella fastighetsföretag med traditionell företagsservice, trading- och kapitalmarknadstjänster samt internationella transaktionstjänster. SEB erbjuder också omfattande pensions- och kapitalförvaltningslösningar för dessa kundgrupper.

Kanaler

Denna kundgrupp betjänas främst av division Stora Företag & Institutioner, med verksamhet i 17 länder, men även av Kapitalförvaltning. Huvudmarknader är de nordiska länderna och Tyskland.

400 000 Mindre och medelstora företag

SEB erbjuder mindre- och medelstora företag flera anpassade produkter, som ursprungligen utvecklats i samarbete med bankens större företagskunder. Dessutom har SEB ett stort antal tjänster som vänder sig särskilt till småföretag och entreprenörer.

Kanaler

Små och medelstora företag betjänas av divisionerna Kontorsrörelsen och Baltikum liksom av Liv och Kapitalförvaltning. Huvudmarknader är de nordiska och baltiska länderna.

5 miljoner Privatkunder

SEB förser cirka fem miljoner privatpersoner med produkter och tjänster för att möta deras finansiella behov. Tjänsterna omfattar både vardagstjänster som alla behöver och sparande, kapitalförvaltning och livförsäkring. SEB strävar efter att uppnå en förstklassig servicenivå och finns tillgängliga för våra kunder på telefon dygnet runt under årets alla dagar.

Kanaler

Privatpersoner betjänas huvudsakligen av kontorsrörelserna i Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Tyskland samt av Liv- och Kapitalförvaltningsdivisionerna. Huvudmarknader är de nordiska och baltiska länderna och Tyskland.

Internet, telefon och 565 bankkontor

SEB:s kunder kan hålla kontakt med banken genom Internet, telefon och kontor – 565 traditionella kontor i Sverige, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina och private banking-enheter och representantkontor i tolv länder. Stora företag och institutioner assisteras av kundansvariga, produktexperter, analytiker och handlare i sjutton länder. SEB har också samarbete med cirka 2 000 livförsäkringsförmedlare.

SEB:s divisioner

	Intäkter	Rörelseresultat
Stora Företag & Institutioner – Företagstjänster inklusive investment banking riktade till stora företag och institutioner, främst i Norden och Tyskland.	20 052 Mkr (16 813)	11 699 Mkr (8 350)
Kontorsrörelsen – Tjänster för privatpersoner och mindre och medelstora företag i Sverige och Tyskland. Även SEB:s kortverksamhet ingår i denna division.	11 680 Mkr (12 226)	1 644 Mkr (3 245)
Kapitalförvaltning – Kapitalförvaltning, och private banking-tjänster för institutionella företag och kapitalstarka privatpersoner. Har också ansvar för SEB:s fonder.	3 646 Mkr (4 689)	1 142 Mkr (2 011)
Liv – Livförsäkringsprodukter för privatpersoner och företag, främst i Norden och Baltikum.	4 425 Mkr (3 260)	2 115 Mkr (1 063)
Baltikum – Bank- och livförsäkringstjänster för privatpersoner och mindre och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen.	3 794 Mkr (4 783)	–10 363 Mkr (1 017)

Strategi

Genom den finansiella krisen har SEB fortsatt att följa sin strategiska inriktning – att vara en nordisk universalbank med stark inrikting på tjänster för storföretag och kapitalförvaltning. För att SEB till fullo skall kunna utnyttja sin potential på den framtida bankmarknaden kommer banken att i grunden bli mer kundcentrerad.

Mission, vision och mål SEB:s strategi SEB strävar efter att:

SEB:s mission är att hjälpa privatpersoner och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och finansiella medel.

SEB:s vision är att vara den mest betrodda partnern för kunder med ambitioner.

SEB:s mål är att vara den ledande nordiska banken med starkt fokus på storföretagsmarknaden och kapitalförvaltning.

För att uppnå bankens långsiktiga mål har SEB formulerat en strategisk färdriktning kallad "Road to Excellence". De viktigaste prioriteringarna i denna plan omfattar intensifierade aktiviteter med koncernens attraktiva kundbas, ett starkt engagemang för att uppnå produktivitet och kvalitet av högsta klass, ökad samordning av koncernens olika delar och fokuserad tillväxt inom bankens främsta styrkeområden – framför allt företagstjänster och investment banking, kapitalförvaltning och fondförsäkringar. SEB ska fokusera på segment, produkter och marknader där banken tydligt kan ge kunderna mervärde.

• ● vara den bästa universalbanken i Sverige, Estland, Lettland och Litauen genom att erbjuda ett fullständigt sortiment av bank-, förmögenhets- och livförsäkringstjänster till företag, institutioner och privatpersoner.
• ● expandera inom bankens speciella styrkeområden – tjänster riktade mot storföretagsmarknaden och kapitalförvaltning – i Norden och Tyskland. Därutöver siktar SEB på en selektiv expansion av sina ledande livförsäkringsoch kortverksamheter i Norden.
• ● stötta SEB:s kunder internationellt via strategiska etableringar på större viktiga finansiella centra runt om i världen.

I Sverige, Estland, Lettland och Litauen erbjuder SEB ett brett sortiment av bank-, kapitalförvaltnings- och livförsäkringstjänster. I Danmark, Norge, Finland och Tyskland fokuserar SEB på att utöka verksamheten inom traditionella storföretagstjänster, investment banking och kapitalförvaltning liksom livförsäkringstjänster.

SEB har också etablerat sig i utvalda länder i centrala och östra Europa, nämligen Ukraina och Ryssland. SEB gick in på dessa marknader i liten skala på ett tidigt stadium för att möjliggöra en begränsad expansion.

Under de senaste årens globala finanskris och branta konjunkturnedgång har SEB förblivit sin strategi trogen och stått vid sina kunders sida. SEB har fortsatt att stötta sina kunder genom den oroliga perioden, medan många konkurrenter tvingats lämna relationer, geografiska marknader och produktområden.

SEB är starkt kapitaliserat, har en solid likviditetsreserv och en stabil bas för finansiering. I efterdyningarna av finanskrisen siktar regeringar och regelskapande myndigheter världen över på att införa striktare regler för banker vad avser kapitalisering och likviditet. SEB, som har en stark balansräkning och en konservativ inställning till riskhantering, bedömer att banken är väl positionerad för att möta dessa nya krav och kommer att förbli engagerad i sina kunders finansiella behov.

SEB ser attraktiva expansionsmöjligheter på sina kärnmarknader och särskilda styrkeområden. Banken strävar efter att utnyttja sin position till att utöka kundbasen och flytta fram marknadsställningarna.

Även om det finns tecken på att den globala ekonomin håller på att tillfriskna väntas det ekonomiska läget vara bräckligt på kort och medellång sikt. SEB kommer att fortsätta att sträva efter en kunddriven tillväxt. Det innebär att varje expansionsmöjlighet ska balanseras mot en fortsatt god riskhantering och omfattande analyser av risker och vinstmöjligheter. Avkastning prioriteras före volymtillväxt.

Före krisen byggde SEB en solid plattform när det gäller operationell excellens; framöver är det excellens på kundområdet som har högsta prioritet i SEB:s affärsplan. Dessutom skall kunderbjudanden och kundackvisition stärkas ytterligare genom ökat produktutvecklingssamarbete mellan divisionerna och bättre utnyttjande av "best practise" inom koncernen.

SEB fortsätter att samordna verksamheten inom koncernen i syfte att öka korsförsäljning och spara kostnader genom ett

mer effektivt utnyttjande av gemensamma resurser. För att åstadkomma detta har SEB etablerat ett koncerngemensamt program vid namn SEB Way. Programmet skall leda till att processer strömlinjeformas och resurser frigörs i syfte att användas mer effektivt – och därmed generera fler affärer.

Strategiska prioriteringar per division

Stora Företag & Institutioner siktar på att expandera inom sin kärnverksamhet genom att stärka sina erbjudanden, sälja fler produkter till befintliga kunder och vinna nya kunder. Divisionen vill också investera för att ta till vara attraktiva och outnyttjade tillväxtmöjligheter i Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Målet är att avsevärt flytta fram SEB:s position på dessa marknader med hjälp av divisionens beprövade strategi – det vill säga att förse kunderna med internationellt uppmärksammade högkvalitativa produkter och värdeskapande finansiella lösningar. Utanför sina huvudmarknader kommer divisionen att göra selektiva investeringar i sitt internationella nätverk och strategiska etableringar för att ytterligare förbättra servicen och produkterbjudandena, framför allt till nordiska och tyska kunder med internationella verksamheter och ambitioner.

Kontorsrörelsen strävar efter att ytterligare utöka kunderbjudandena med attraktiva och lättillgängliga produkter för att möjliggöra en framtida tillväxt. I Sverige ligger fokus på att förbättra kundservicen och stärka positionen inom segmenten ekonomiskt aktiva privatpersoner och små/medelstora företag. I Tyskland står fortfarande en förbättrad lönsamhet i centrum. Kortverksamheten är främst inriktad på en snabbare organisk tillväxt och produktutveckling liksom att reducera kostnaden per korttransaktion.

Kapitalförvaltnings ambition är att erbjuda såväl utökad rådgivningsservice som ett utökat utbud av alternativa produkter och produkter med absolut avkastning. Divisionen strävar efter att förkorta ledtiden för nya produkter som skapar mervärde samt att förbättra avkastningen. I Sverige har SEB en stark marknadsposition och ett ledande kunderbjudande inom såväl private banking som kapitalförvaltning. Med denna ställning och kunskap som grund fortsätter divisionen att växa utanför Sverige, främst i övriga Norden, Baltikum och Tyskland.

Livs verksamhet är främst koncentrerad på fondförsäkring. Tillväxtmöjligheterna i Sverige och Danmark finns främst inom företagsbetald försäkring och välfärdsområdet. De främsta prioriteringarna är att behålla en kvalitativ ledarposition i Sverige och fortsätta övergången till fondförsäkringar och andra icke-traditionella livförsäkringslösningar i Danmark. Divisionen satsar också på att uppnå en ledande ställning på de växande livförsäkringsmarknaderna i de baltiska länderna.

Division Baltikum inriktar sig på kort och medellång sikt främst på att säkra kreditkvaliteten och försäkra sig om en hållbar långsiktig tillväxt med tanke på den utmanande makroekonomiska utvecklingen samt att växa vidare på sparandemarknaden. Arbetet med att på ett tidigt stadium identifiera potentiella kreditförluster och när så krävs sätta in workout-team fortsätter. På längre sikt är målet att bli marknadsledande och tillvarata de attraktiva tillväxtmöjligheterna i regionen när ekonomierna väl vänder uppåt.

Finansiella mål och utfall	2009	2008	2007	2006	2005	Mål
Räntabilitet på eget kapital (procent)	1,2	13,1	19,3	20,8	15,8	Högst bland jämförbara banker
Nettoresultat (Mkr)	1 178	10 050	13 642	12 623	8 421	Uthållig vinsttillväxt
Primärkapitalrelation (procent)1)	13,9	10,1	9,9	8,2	7,5	10 procent över en konjunkturcykel
Utdelning (procent av vinst per aktie)	172	0	33	32	38	40 procent av vinst per aktie över en konjunkturcykel

1) 2007–2009 Basel II utan övergångsregler, 2005–2006 Basel I.

Marknad och konkurrens

Ekonomierna i USA och Europa vände uppåt under andra halvåret 2009 efter en dramatisk marknadsutveckling från slutet av 2008 till början av 2009. Exceptionella och samordnade globala åtgärder stöttade den ekonomiska aktiviteten och de internationella kreditmarknaderna. SEB befäste sin position inom de flesta områden.

Den globala konjunkturnedgången fick svåra följder för de flesta av SEB:s huvudmarknader i början av 2009. Låga räntor och en expansiv finanspolitik stödde dock återhämtningen, som började under andra halvåret 2009. Trots den negativa makroekonomiska utvecklingen upprätthöll SEB en hög aktivitetsnivå på de flesta områden och den underliggande affären var stark.

På marknaden för stora företag och finansiella institutioner verkar SEB traditionellt i hård konkurrens, inte bara med andra stora nordiska banker utan även med internationella finanskoncerner och nischaktörer. Under 2009 var dock många av de internationella banker som dragit sig tillbaka från den nordiska marknaden till följd av den finansiella krisen 2008 ännu inte tillbaka i samma omfattning som tidigare. I kombination med SEB:s ökade egna aktiviteter ledde detta till att banken i många fall ökade sin andel av kundernas affärer.

På marknaden för mindre och medelstora företag är konkurrenterna främst regionala eller lokala banker.

På privatmarknaden står lokala banker för merparten av konkurrensen, men även olika nischaktörer konkurrerar om investerarnas och spararnas intresse.

Sverige

SEB är en universalbank i Sverige – koncernens enskilt största marknad med cirka 1,8 miljoner privatkunder och 200 000 företagskunder. Under 2009 ökade volymerna och försäljningen starkt inom exempelvis valutahandel, cash management, bolån, aktiefonder och livförsäkring.

Den ekonomiska aktiviteten sjönk påtagligt i Sverige under 2009, främst till följd av det globala exportsammanbrottet. Medan en del sektorer och ekonomiska aktörer drabbades hårt av den ekonomiska och finansiella krisen kunde andra dra nytta av historiskt låga räntor, skattesänkningar och en svag kronkurs. Framöver utgör en begränsad statsskuld och ett högt hushållssparande buffert om ekonomin åter skulle försämras.

SEB är den ledande banken för storföretag och private bankingkunder, med höga marknadsandelar inom exempelvis valutahandel, aktiehandel, cash management, kapitalförvaltning, fondförsäkring och kort. SEB har under åtskilliga år rankats som bästa bank inom corporate finance. 2009 var SEB återigen den största mäklaren, inte bara på Stockholmsbörsen, utan även på de nordiska börserna totalt. SEB är också den största valutabanken i världen när det gäller handel i svenska kronor och nummer 12 för valutahandel på företagsmarknaden totalt.

På hushållsmarknaden för in- och utlåning är SEB nummer fyra, medan banken är näst störst i fråga om in- och utlåningsvolymer på den svenska företagsmarknaden (se tabell på sid 10).

När det gäller hushållens totala sparande (exklusive direktägda aktier) var koncernen den näst största aktören 2009 med en andel på 12,9 procent (14,8).

SEB har en stark position inom kapitalförvaltning och är störst inom private banking i Sverige.

Inom livförsäkringsområdet var SEB för första gången sedan 1997 nummer 1 i Sverige mätt i premieintäkter med en marknadsandel på 15,4 procent 2009. När det gäller fondförsäkring var SEB fortsatt nummer 1, med en marknadsandel på 26,6 procent av nyteckningen 2009.

Medan SEB var fortsatt topprankad bland stora företag och institutioner liksom bland private banking-kunder låg betyget under genomsnittet bland kontorsrörelsens kunder i Sverige.

Övriga Norden

I Danmark, Norge och Finland är SEB:s verksamhet koncentrerad till koncernens traditionella styrkeområden, det vill säga traditionella affärsbankstjänster, investment banking och kapitalförvaltning. SEB har även en stark ställning inom fondförsäkringar i Danmark och kortverksamhet (Eurocard, Diners Club och MasterCard) i samtliga nordiska länder. Koncernen har totalt cirka en miljon kunder i dessa länder.

Eftersom affärsstrukturen skiljer sig åt mellan bankerna är detta en uppskattad fördelning av kundsegmenten.

Ledande aktiemäklare

Marknadsandelar, nordiska och baltiska börser, jan–dec 2009, procent

Danmark

I Danmark omfattar SEB:s kunderbjudanden affärsbanks- och investmentbanktjänster, livförsäkring, kapitalförvaltning och korttjänster.

De negativa effekterna av de tidigare prisrasen på fastigheter var fortfarande kännbara i den danska ekonomin 2009. Dock kan tidiga tecken på en stabilisering av fastighetsmarknaden bidra till en återhämtning av ekonomin under 2010.

Trots den fortsatta konjunkturnedgången i Danmark expanderade SEB:s verksamhet under 2009, framför allt inom Corporate Banking och Trading & Capital Markets.

SEB är marknadsledande inom företagsfinansiering i Danmark och rankas som en av de tre främsta aktörerna i fråga om alla viktiga aktie- och kapitalmarknadsrelaterade produkter. Den kunddrivna verksamheten avseende affärsbankstjänster, företagsfinansiering och valutahandel utökades ytterligare med förbättrat resultat som följd. Den ränterelaterade verksamheten uppvisade en stark återhämtning med påtagligt förbättrade intäkter från både kundhandel och trading.

SEB Pension är Danmarks fjärde största privata livförsäkringsbolag med tillgångar på 95 miljarder kronor. Företagspensioner utgjorde det viktigaste tillväxtområdet och svarade för 84 procent av den totala försäljningen 2009. Bolaget fortsätter att öka sin marknadsandel inom detta kundsegment.

SEB:s kortverksamhet behöll sin ledande ställning på företagsmarknaden.

De stora svängningarna på marknaden påverkade SEB:s kapitalförvaltningsenhet negativt. En stark nyförsäljning och god avkastning kompenserade dock den negativa påverkan från förvaltat kapital.

Norge

SEB i Norge erbjuder affärsbanks- och investmentbanktjänster, kapitalförvaltning och korttjänster.

Norge har klarat sig mycket bättre under lågkonjunkturen än de europeiska länderna i övrigt. Ekonomin är känslig för förändringar av styrräntan och de tidigare kraftiga sänkningarna från Norges centralbank hade en mycket positiv effekt på hushållen och bostadsmarknaden 2009. Dessutom bidrog det relativt höga oljepriset till att stärka oljesektorn.

Stora Företag & Institutioners verksamhet ökade avsevärt jämfört med 2008 genom nya kunder och lansering av nya finansiella lösningar på marknaden. Banken förbättrade sin marknadsposition och var en av de tre högst rankade bankerna för stora och medelstora företag. På storföretagsmarknaden ökade SEB:s marknadsandel påtagligt. Dessutom förbättrades SEB:s ställning som valutabank bland norska kunder och banken rankades som nummer 1 under 2009 enligt Prosperas årliga undersökning.

Vidare säkrade SEB sin marknadsledande position inom investment banking och handeln på Oslobörsen. För fjärde året i rad rankades SEB som klar etta för privata och institutionella kunder på den norska marknaden i Prosperas marknadsundersökning för 2009.

SEB behöll sin ställning som ledande kortleverantör på företagsmarknaden.

Private Banking i Norge fortsatte att utöka sin kundbas och rankades under 2009 som nummer två på detta område av Euromoney.

Fakta: mötesplatser och kundkontakter 2009

Bankkontor	565
Internationella filialer och representantkontor	20
Bankautomater 1)	1 900
Korttransaktioner	392 miljoner
Antal användare av SEB:s Internettjänster 2)	3,5 miljoner

1) Inkluderar bankomater, maskiner för kontantinsättning, överföring, valutaväxling och laddningskort.

2) Varav 1,2 miljoner i Sverige, 2,0 miljoner i Baltikum och 300 000 i Tyskland.

SEB:s ambition är att erbjuda en individuell, aktiv och lönande bankrelation närhelst och varhelst kunden önskar.

SEB:s kunder kan hålla kontakt med banken via bankkontor, Internet och personlig telefonservice i fem länder. I Sverige och Estland är telefonbankerna öppna dygnet runt, årets alla dagar.

Under 2009 besvarade SEB:s Telefonbank i Sverige två miljoner telefonsamtal, en ökning med 19 procent jämfört med 2008, och närmare 300 000 e-mail. Den svenska Telefonbanken kan assistera kunderna på 23 olika språk.

Sammantaget besvarade bankens telefonbanker i Sverige, Baltikum och Tyskland 5,8 miljoner telefonsamtal under 2009.

Marknadsandelar
Procent	2009	2008	2007
Inlåning från allmänheten
Sverige	21,2	20,7	20,2
inlåning från hushåll	11,6	11,7	12,4
inlåning från företag	28,4	27,8	26,1
Estland 1)	20,7	24,2	25,7
Lettland 1)	18,5	19,9	23,7
Litauen	26,0	27,0	27,4
Utlåning till allmänheten
Sverige	14,3	14,9	15,0
utlåning till hushåll	12,5	12,2	12,6
utlåning till företag	15,9	16,9	16,8
Estland 2)	23,8	24,1	26,3
Lettland 2)	14,8	14,4	15,5
Litauen 2)	29,3	29,7	31,5
Nyteckning fonder
Sverige	9,7	N.a. 3)	70,3
Finland	N.a.	N.a. 3)	11,2
Total volym fonder 4)
Sverige	17,9	19,5	17,9
Finland	7,5	10,0	5,7
Tyskland 5)	8,5	8,5	9,1
Nyteckning fondförsäkring
Sverige	26,6	24,4	22,1
Livförsäkring, premieintäkter
Sverige	15,4	12,5	12,8
Danmark	N.a.	9,2	10,6
Börshandel
Stockholm	11,1	12,3	9,8
Oslo	8,9	8,1	8,5
Helsingfors	7,7	4,4	4,3
Köpenhamn	8,1	7,9	8,1

1) I Lettland endast inlåning från bosatta, i Estland exkl. finansiella institutioner.

2) Total utlåning (exkl. leasing ; i Estland även exkl. finansiella institutioner).

3) Under 2008 var nyinlåningen i fonder negativ.

4) Exklusive externa fonder.

5) Fastighetsfonder.

Källor: SCB, Commercial Bank Associations i Lettland och Litauen, Bank of Estonia, Försäkringsförbundet, OMX etc.

Finland

SEB:s verksamhet i Finland omfattar traditionella affärsbanksoch investmentbanktjänster, korttjänster samt förmögenhetsförvaltning (genom SEB Gyllenberg).

Den finska ekonomins exportberoende och den minskade konkurrenskraften visavi Sverige till följd av den svenska kronans depreciering gentemot euron var negativa tillväxtfaktorer under 2009. Ekonomin fick dock visst stöd av de räntesänkningar som den europeiska centralbanken, ECB, vidtog under året.

Stora Företag & Institutioner i Finland rapporterade ett starkt år med växande affärsvolymer. Tillväxtområdena omfattar Trading and Capital Markets, strukturerad leasing, kommersiella fastigheter, cash management, depåförvaringstjänster och investment banking. För första gången var SEB nummer 1 på Helsingforsbörsen.

SEB Gyllenberg intar en topposition som institutionell kapitalförvaltare och är en av de ledande inom private banking i Finland. SEB:s marknadsandel av den finska fondmarknaden uppgick till 7,5 procent 2009.

För SEB:s kortverksamhet i Finland var 2009 ett utmanande år, främst till följd av ett minskat företagsresande och finanskrisen.

Baltikum

SEB:s baltiska universalbanksverksamhet omfattar ett nätverk av cirka 170 kontor som betjänar cirka 2,2 miljoner privatkunder och 156 000 företag.

Den ekonomiska krisen i de baltiska länderna förvärrades under 2009 och rasen för BNP var de största i Europa. Den inhemska efterfrågan sjönk, främst till följd av den globala recessionen och den finansiella åtstramningen. Under andra halvåret 2009 hade ekonomierna passerat bottennivån och såväl export som industriproduktion började en långsam återhämtning. SEB väntar dock inte någon ekonomisk återhämtning på bred front förrän under andra halvåret 2010.

Efter tre år av kontrollerad neddragning av kredittillväxten, med sjunkande marknadsandelar som följd, stabiliserades SEB:s markansandelar av utlåningen i alla tre länderna under 2009. Samtidigt har SEB i allt högre grad inriktat sig på produkter och tjänster med större mervärde för kunden, inte minst inom sparandeområdet. SEB:s marknadsandelar på dessa produktområden är generellt sett höga.

Trots den ekonomiska nedgången behåller SEB:s sitt långsiktiga engagemang i den baltiska regionen. Under 2009 utökade banken sina workout-aktiviteter i nära samarbete med kunderna för att hitta en gemensam grund för att hantera den svåra situationen (se sid 36-39).

Estland

Under 2009 föll BNP i Estland med 14 procent. Mot slutet av året syntes tecken på en stabilisering även på fastighetsmarknaden, som sjunkit kraftigt sedan toppen 2007. De positiva konjunkturindikatorerna har varit starkare i Estland än i övriga Baltikum. Estlands exportinriktade ekonomi är också bättre positionerad än de övriga baltiska länderna när det gäller att dra nytta av en global konjunkturuppgång.

SEB är den näst största banken i Estland med en marknadsandel på 24 procent av utlåningen och en stark position inom kapitalförvaltning och på livförsäkringsmarknaden.

I fråga om kundnöjdhet rankades SEB som nummer 1 på privatmarknaden både 2008 och 2009 enligt EPSI.

Lettland

Lettland är det EU-land som drabbats hårdast av recessionen; BNP sjönk med 18,4 procent under 2009. Under året försvann obalanserna i form av ett mycket stort bytesbalansunderskott och en hög löneinflation till följd av den hårdare finanspolitiken och recessionen. Nya sparåtgärder har i viss mån minskat marknadens oro för devalvering. Budgetnedskärningen har varit nödvändig för att Lettland skulle få bidrag från bland annat EU och IMF. Stödet, som lanserades i slutet av 2008, har fortsatt enligt plan.

SEB är den näst största banken i Lettland med en marknadsandel på 15 procent av utlåningen, 49 procent av kapitalförvaltningen och 41 procent av livförsäkringsmarknaden i landet.

SEB rankades som nummer 1 avseende kundnöjdhet på privatmarknaden både 2008 och 2009, enligt EPSI.

Litauen

Litauen – som till att börja med visade mindre tecken på överhettning än Estland och Lettland – var sist ut i lågkonjunkturen av de baltiska länderna i slutet av 2008. Försämringen har varit oväntat stark. En kraftigt minskad efterfrågan och en påtagligt

SEB:s ranking i urval

SEB:s prestataioner inom olika områden bedöms och rankas av ett antal företag och tidskrifter varje år. De viktigaste undersökningarna görs av marknadsundersökningsföretagen Greenwich Consulting, som har strikta regler när det gäller extern vidarerapportering, och TNS Prospera.

Kategorier och mätmetoder för rankinglistor publicerade i Euromoney och andra tidskrifter på listan förändras ofta mellan åren.

Område	Rank 2009	Rank 2008	Organisation/tidskrift mm
Bästa bank i Sverige	1	1	Euromoney
Bästa bank på aktiehandel i Norden	1	1	Prospera
Ledande mäklarfirma avseende nordiska aktier	1	1	Extel Survey, Thomson Reuters
Bästa investmentbanken i Sverige	1		Euromoney
Nummer 1 inom corporate finance i Norden	1	Vartannat år	Prospera
Bästa bank för fusioner och förvärv i Norden och Baltikum	1	1	Euromoney
Bästa analysfirman i Sverige	1	Vartannat år	Prospera
Bästa bank för cash management i Norden och Baltikum	1	1	Euromoney
Bästa bank för cash management i Norden	1	1	Treasury Manager International, Global Finance
Bäst bank för aktiehandel, alla nordiska länder	1		Prospera
Bästa bank för fastighetsaffärer i Norden och Baltikum	1	1	Euromoney
Bästa bank i världen för fastighetsaffärer	3	3	Euromoney
Bästa bank för risk- och likviditetshantering i Norden	1	1	Treasury Manager International, Global Finance
Nummer 1 inom valutahandel i Norden	1	n/a	Prospera
Bästa bank för handelsfinansiering i Norden	1	1	Global Finance
Bästa Supply Chain Finance Provider i Norden	1	1	Treasury Management International, Global Finance
Årets depåförvarare för utländska investerare i Norden	1	1	International Custody and Fund Administration
Nummer 1 för depåförvaring för utländska investerare i alla nordiska och baltiska länder	1		Global Investor Magazine
Bästa Private Bank i Sverige	1	1	Euromoney
Årets småföretagarbank i Sverige	1	1	Privata Affärer

försämrad växelkurs visavi grannländerna bidrog till att BNP föll med 15 procent under 2009.

SEB är den största banken i Litauen och har en ledande ställning bland storföretagen. SEB:s marknadsandel av utlåningen i landet uppgick till 29 procent under 2009.

I fråga om kundnöjdhet rankades SEB som nummer 2 på privatmarknaden både 2008 och 2009, enligt EPSI.

Tyskland

Tysklands exportberoende blev besvärande tydligt under 2009. En expansiv finanspolitik och skattelättnader som under året införts av den nya regeringen har – tillsammans med en begränsad skuldbörda hos hushållen – lett till att den tyska ekonomin började återhämta sig under andra hälften av 2009.

I Tyskland är SEB inriktad på tjänster för stora företag och institutioner, kommersiell fastighetsfinansiering, kapitalförvaltning och banktjänster som erbjuds via ett rikstäckande kontorsnät. SEB har cirka en miljon kunder i Tyskland.

Under 2009 påverkades kontorsrörelsen negativt av lägre marknadsräntor och kundaktivitet till följd av den ekonomiska krisen. SEB:s kundnöjdhet var dock fortsatt en av de högsta i Tyskland enligt KNIX.

Stora Företag & Institutioner fortsatte att expandera och affärsområdet Trading & Capital Markets rapporterade en påtaglig ökning av affärerna.

Trots de svåra marknadsförutsättningarna kunde SEB behålla sin ställning på den tyska kommersiella fastighetsmarknaden. Kapitalförvaltningen har kommit stärkt ur krisen och dess tre fastighetsfonder hade sammanlagt en marknadsandel på 8,5 procent, eller nummer 4 i Tyskland totalt.

Ukraina och Ryssland

Ukraina är ett av de länder som drabbats hårdast av den globala kreditkrisen och recessionen 2009. Under första halvåret var ekonomin mer eller mindre i fritt fall, följt av en viss förbättring mot slutet av året. Utsikterna för 2010 är fortsatt svaga.

Till följd av detta kommer SEB inte att expandera sin verksamhet i Ukraina och banken stängde under 2009 ett antal kontor. Vid utgången av året hade SEB 60 kontor i Ukraina.

Även Ryssland har drabbats hårt av den globala recessionen. Utvecklingen under första halvåret var rekordsvag och BNP föll med 10 procent på tolvmånadsbasis. Sedan sommaren har dock ekonomin stabiliserats och sakta vänt uppåt.

SEB har två bankkontor i S:t Petersburg. Koncernens övriga verksamhet i Ryssland omfattar ett representantkontor i Moskva och ett leasingbolag i S:t Petersburg. SEB:s verksamhet i Ryssland stöder främst nordiska företagskunder.

Övriga internationella etableringar

SEB bedriver verksamhet på strategiskt viktiga platser i finansiella centra som London, New York, Singapore och Shanghai för att kunna betjäna sina företagskunder med internationell verksamhet.

Nordiska privatpersoner bosatta utanför sina hemländer kan också utnyttja dessa kontor, men betjänas även via enheter för private banking i exempelvis Luxemburg, Genève, London och Singapore.

Medarbetare och företagskultur

För SEB är det en framgångsfaktor att uppfattas som en stark och attraktiv arbetsgivare där medarbetarna är stolta att arbeta. Företagskulturen inom SEB genomsyras av ett ansvarsfullt och professionellt agerande med utgångspunkt från kundens behov. SEB:s ersättningsstrategi är inriktad på att belöna prestationer som bidrar till kundernas och aktieägarnas långsiktiga framgång samt ett sunt risktagande.

SEB har en lång tradition som ledande företagsbank och drivs med starkt fokus på affärsmannaskap och långsiktiga relationer. Goda kundrelationer, hög medarbetarkompetens och ständiga förbättringar är helt avgörande för att SEB skall kunna vara en ledande bank vad gäller kundnöjdhet och lönsamhet. Förmågan att arbeta över divisions- och landgränser är central.

SEB:s medarbetarstrategi säkerställer att banken långsiktigt har tillgång till den bästa kompetensen och är rätt organiserad för att skapa värde för kunden. Strategin betonar både individens och organisationens bidrag till bankens övergripande utveckling och resultat.

Medarbetarundersökningen Voice är ett verktyg för att få en samlad bild av hur medarbetarna ser på verksamheten, och som ett resultat identifiera och prioritera de åtgärder som skall göra SEB ännu bättre. Voice-undersökningen 2009 visade på en klar förbättring inom samtliga huvudområden: mer motiverade medarbetare, starkare upplevelse av en effektiv och lärande organisation, högre betyg för cheferna och högre kännedom om vision och mål.

Kärnvärderingar i centrum

SEB:s gemensamma värderingar - engagemang, kontinuitet, ömsesidig respekt och professionalism - vägleder koncernen och dess anställda. Att betona kärnvärdena, hålla högsta tänkbara etiska standard och agera långsiktigt är nyckeln till att vara

en trovärdig partner till bankens kunder och en respekterad medlem i samhället.

Strukturerad medarbetarutveckling

SEB erbjuder många utvecklingsmöjligheter för såväl specialister och generalister som ledare. Alla medarbetare förväntas ta ett betydande ansvar för det egna arbetet, sin egen individuella utveckling och karriär samt att agera i enlighet med bankens gemensamma värderingar och uppförandekoder.

En grundpelare i SEB:s kultur är processen för individuell målsättning och uppföljning, som bygger på transparens i såväl målsättning som utvärderingar och belöning. Arbetsinsatsen följs kontinuerligt upp i strukturerad dialog mellan chefer och medarbetare. Syftet är att tydliggöra hur de individuella målen och den egna insatsen är kopplade till SEB:s strategi, mål och framgång. Dialogen utgör också plattformen för kompetensutveckling samt kort- och långsiktig karriärplanering inom koncernen.

Prestationsbaserade ersättningssystem

SEB tror på en sund och dynamisk prestationskultur som uppmuntrar goda prestationer, rätt beteende och balanserat risktagande i linje med kundernas och aktieägarnas förväntningar.

Ersättningsstrukturen i SEB är byggd för att uppmuntra såväl kortsiktiga resultat som långsiktiga strategiska beslut för att säkra goda affärsresultat över tiden. Den skall också stärka en sund riskhantering genom att ta hänsyn till kostnaden för kapital och likviditet. Ersättningens utformning och storlek bygger på affärslogik, marknadspraxis, konkurrenssituation och medarbetarens kompetens.

Rätt utformade ersättningssystem medverkar till att SEB kan attrahera, behålla och motivera medarbetare med rätt kompetens, vilket bidrar till bankens långsiktiga framgång. SEB arbetar aktivt för jämställda löner mellan män och kvinnor och utvärderar löpande effekterna av ersättningsstrukturen och dess konkurrenskraft.

Mer information om SEB:s ersättningar återfinns på sid 25.

Fokus på ledarskap

Chefens främsta uppgift är att skapa förutsättningar för sina medarbetare att förverkliga sin potential och därmed möjligheter att nå sina mål och växa i sin yrkesroll. Chefen skall också ta ett långsiktigt affärsansvar i linje med SEB:s affärsplan och strategi.

SEB lägger betydande resurser på att utbilda och stödja cheferna i deras roll. Leadership Expansion and Development (LEAD) och International Business Seminar är exempel på inter-

Utmärkelser för SEB som arbetsgivare

Utmärkelse	Placering	Utnämnd av
Bästa arbetsgivare, jämställdhet, Sverige 1		Veckans Affärer
Bästa arbetsgivare bland svenska banker, Karriärbarometern	1	Universum
Bästa arbetsgivaren i Sverige totalt, Företagsbarometern	9	Universum
Mest attraktiva arbetsgivare i Litauen	1	Verslo Žinios

na program som syftar till att säkra det goda ledarskapet och förbättra samarbetet över divisions- och landgränser. Det kommunikativa ledarskapet och ledarskap i grupp är återkommande teman i utvecklingsprogrammen, vars inriktning anpassas över tid för att återspegla de krav som ställs på bankens chefer.

Program för fler kvinnliga chefer

SEB arbetar aktivt för att identifiera, utveckla och uppmuntra kvinnor till högre befattningar. Exempelvis skall det vid alla chefstillsättningar på senior nivå alltid finnas minst en kvinnlig kandidat. Banken har också flera kvinnliga chefsprogram. Ett exempel är TCM LEAD, ett mentorprogram inom Trading and Capital Markets för cirka 50 kvinnliga medarbetare.

Kompetensförsörjning och talangutveckling

Att ha tillgång till rätt kompetens, idag och framöver, är helt avgörande för att SEB ska kunna nå sina långsiktiga mål. Banken arbetar därför aktivt för att identifiera och utveckla talangfulla personer. Medarbetare som presterat på en särskilt hög nivå och visat potential för att ta ökat ansvar ingår i SEB:s globala talangpool, som är ett viktigt instrument i bankens successionsplanering och talangförsörjning.

Medarbetarstatistik

	2009	2008	2007
Antal anställda i medeltal	21 640	22 311	21 523
Sverige	8 700	8 884	8 949
Tyskland	3 582	3 623	3 683
Baltikum	5 572	5 764	5 441
Personalomsättning, %	11,0	13,8	12,1
Sjukfrånvaro, % (Sverige)	3,0	3,5	3,9

Antal anställda fördelade på ålder och kön

	–29	30–39	40–49	50–	Totalt
Kvinnor	3 111	3 751	3 409	2 318	12 589
Män	1 429	2 868	2 692	2 062	9 051

För att bygga talangpoolen för framtiden har banken dels ett globalt traineeprogram för unga akademiker, dels ett aspirantprogram inom den svenska kontorsrörelsen. Aspirantprogrammet syftar till att attrahera medarbetare med särskilt intresse och talang för rådgivning och försäljning. Under 2009 hade 20 procent av aspiranterna utländsk bakgrund.

Utöver löpande kompetensutvecklingsinsatser, kopplade till utvecklingssamtalet, har samtliga chefer och medarbetare under 2009 utbildats i SEB:s Uppförandekod. Ett annat område som prioriterats är "kundmötet" där många medarbetare deltagit i utvecklingsinsatser. 950 chefer och 13 000 medarbetare genomgick under året någon form av specifik yrkesinriktad utbildning, utöver e-utbildningar.

Ansvar under förändring

Förändringstakten inom SEB har de senaste åren varit hög, pådrivet dels av ett antal interna program för att stärka bankens effektivitet och konkurrenskraft, dels av omvärldsförändringar för den finansiella sektorn som helhet. Detta har lett till både övertalighet och behov av omplaceringar. SEB strävar efter att genomföra sådana förändringar på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt, bland annat genom jobbcoachning, outplacementprogram och ekonomiska villkor som underlättar övergång till en ny långsiktig anställning. Under 2009 minskade antalet befattningar i medeltal med 1 058 personer.

Jämställdhet och mångfald

SEB arbetar målmedvetet för att öka jämställdheten i banken och för att ge alla medarbetare samma möjligheter att utvecklas och göra karriär, oberoende av kön, etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning eller religion. En aktiv intern arbetsmarknad där samtliga lediga tjänster utannonseras samt en medvetenhet vid nominering till chefs- och ledarutbildningar bidrar till ökad mångfald.

Enligt koncernens mångfaldsplan är det långsiktiga målet att vardera könet skall vara representerat med minst 40 procent på varje nivå i organisationen. 2009 var 58 procent av SEB:s medarbetare kvinnor och 42 procent män. Andelen kvinnor i chefsposition uppgick till 42 procent (44), andelen i seniora chefsbefattningar var 27 procent (26).

Genom bankens långsiktiga mångfaldsarbete speglar medarbetarstrukturen alltmer samhället och kundstrukturen i de länder där SEB är verksamt, vilket också resulterat i nya affärsmöjligheter.

SEB vill ge sina medarbetare möjlighet till balans mellan arbete och privatliv och erbjuder en rad olika lösningar, anpassade efter lokala förutsättningar, regler och lagar. Bland exemplen kan nämnas hem- och familjeservice för anställda med barn, föräldraförsäkring, friskvårdsbidrag och företagshälsovård.

SEB:s utgångspunkt är att en sund och affärsdriven arbetsmiljö där människor mår bra skapar goda resultat. Arbetsmiljöoch hälsoarbetet syftar till att identifiera och förstärka faktorer som leder till förbättrad arbetsmiljö och långsiktigt god hälsa hos medarbetarna.

Hållbar utveckling

Banker spelar en viktig roll i samhället genom sitt bidrag till företagsutveckling, handelsfrämjande och fungerande finansiella system. Mot bakgrund av SEB:s beslut 2008 att anta en plan för hållbar utveckling vidtog banken under 2009 en rad åtgärder. Ett nytt strategiskt ramverk, betydande utsläppsbegränsningar och insatser för att integrera hållbarhetsaspekter i all affärsverksamhet bildar grunden för den höjda ambitionsnivån.

Syftet med SEB:s engagemang för hållbar utveckling är att banken skall fortsätta vara ett framgångsrikt företag, att bistå och göra det möjligt för bankens intressenter att också bidra samt att stärka samhällsengagemanget på de marknader där SEB finns. Fem beslut som fattades under 2009 lade grunden för hållbarhetsarbetet under året:

• Att reducera SEB:s koldioxidutsläpp med 45 procent senast 2015
• Att kompensera befintliga koldioxidutsläpp med början år 2009
• Att engagera bankens intressenter genom att:
• undersöka deras åsikter kring SEB:s hållbarhetsarbete samt förbättringsåtgärder
• arrangera ett internt hållbarhetsseminarium "Business Case for Sustainability" för att engagera medarbetare
• Att stärka kommunikationen och aktivera alla hållbarhetsområden (Miljöansvar/Socialt ansvar/Bolagsstyrning).

Sedan 2007 tillämpar SEB internationellt överenskomna principer för rapportering och mätning av företagaransvar och rapporterar resultaten i enlighet med GRI G3:s riktlinjer. För närvarande rapporterar SEB enligt nivå C.

Hållbarhetsstrategi och plan för 2010–2012

SEB:s strategi för hållbar utveckling omfattar åtta affärsprioriteringar, som stöds av bankens uppförandekod. SEB har anslutit sig till ett flertal internationella överenskommelser, inklusive FN: s Global Compact och Principles for Responsible Investment (PRI). Bankens uppförandekod syftar till att säkerställa att höga etiska normer utgör en integrerad del av bankens sätt att driva sin verksamhet.

Senast 2012 skall hållbarhet vara fullt integrerad i all affärsverksamhet inom SEB. Strategin bygger på att stegvis flytta fram positionerna inom hållbar utveckling. Följande punkter hör till de allra viktigaste:

• Kompetensuppbyggnad, inklusive koncernövergripande ledarskapsträning och utbildning
• Reducering av SEB: s direkta klimatpåverkan
• Engagera samtliga intressenter
• Intern och extern kommunikation
• Utveckla hållbara produkter och tjänster
• Implementera policys för miljöansvar, socialt ansvar och bolagsstyrning i alla divisioner och på de större marknaderna.

Nedan beskrivs fem av koncernens åtta viktigaste prioriteringar för att säkerställa en fortsatt hållbar affärsverksamhet på lång sikt.

Reducera SEB:s miljöpåverkan

Inriktningen i SEB:s miljöstrategi är att minska bankens direkta och indirekta miljöpåverkan, kompensera för de utsläpp som verksamheten ger upphov till samt korrekt rapportera information som efterfrågas av investerare, kunder och anställda. Banken eftersträvar också ökad dialog med sina intressenter.

• Arbetet grundas på en femstegsmetod:
• 1. Mäta och rapportera bankens koldioxidutsläpp.
• 1. Undvika koldioxidintensiv verksamhet så långt det är möjligt.
• 1. Reducera energiförbrukning och affärsresor.
• 1. Ersätta fossila energikällor med förnybara.
• 1. Kompensera för kvarvarande koldioxidutsläpp genom att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer.

För att nå SEB:s mål att reducera CO2 -utsläppen med 45 procent senast 2015 startade banken ett särskilt CO2 -minskningsprojekt 2009. Att ersätta fossila energikällor med förnybara har högsta prioritet och kommer att genomföras så snart detta blir möjligt på alla bankens viktigaste marknader. Banken har även inlett ett flertal projekt för att minska koldioxidutsläppen från kontorslokaler, datacentraler, trycksaker och affärsresor.

SEB rapporterar och mäter för närvarande koldioxidutsläpp från verksamheter som banken kontrollerar. Det innefattar utsläpp från energi och elanvändning i egna byggnader, pappersförbrukning och affärsresor. Utsläpp från elva länder, motsvarande över 90 procent av bankens intäkter och 98 procent av de anställda, omfattas.

Hållbara investeringar och finansieringslösningar

SEB vill stödja utvecklingen mot en global ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Detta innebär att såväl hållbara affärsalternativ som riskfaktorer kopplade till hållbarhet måste beaktas i bankens finansierings- och investeringsverksamhet. SEB bistår sina kunder genom att erbjuda ett brett utbud av finansiella tjänster, till exempel utlåning, globala betalningslösningar och corporate finance. Banken anser sig ha ett stort ansvar för att stödja och samarbeta med kunder i hållbarhetsfrågor.

Att bedöma de miljömässiga och sociala konsekvenserna förknippade med utlåning ingår i koncernens övergripande riskhantering. Miljökriterier har varit inkluderade i koncernens kreditpolitik

Uppnådda mål

Prioriteringar inför 2009

• Etablera plattformen för att bli CO2 -neutral, baserat på såväl utsläppsminskningar som kompensering av utsläpp
• Fortsätt ansträngningarna för att minska SEB:s indirekta påverkan – säkerställ integrering i affärsverksamheten
• Utvärdera SEB:s aktuella prestationer och förnyelseinsatser bland intressenter
• Utveckla en hållbarhetsstrategi för hela Koncernen samt en styrmodell.

Genomfört 2009

• Beslut att minska CO2 -utsläppen med 45 procent till 2015
• Lansering av projekt för CO2 -utsläppsminskning, "Carbon Chasing at SEB"
• Beslut att kompensers koldioxidutsläppen genom ett av FN:s Gold standard projekt i Kina
• Arrangerade ett tredagarsseminarium för 100 anställda "A Business Case for Sustainability"
• Genomfört en undersökning bland intressenter beträffande SEB:s hållbarhetsinsatser
• Utvecklat en hållbarhetsstrategi
• Utsett en chef för Hållbarhetsfrågor
• Anställt en Miljöansvarig
• Bildat en grupp "Hållbarhetsambassadörer" bland de anställda

Prioriteringar inför 2010

• Genomföra CO2 -utsläppsprojektet
• Dela upp målen för CO2 -utsläpp på olika enheter
• Utvidga målsättningen till att omfatta "scope 3"-utsläpp, ex. säkerhetstransporter
• Automatisera rapportering och uppföljning
• Påbörja integrering av hållbarhetsfrågor i hela affärsverksamheten
• Utveckla och införa branschpolicys
• Utveckla ägarpolicy och policy för intressentengagemang
• Utveckla en kommunikationsstrategi för hållbarhetsfrågor
• Vidareutveckla och förbättra dialogen med, och engagemanget hos, intressenter
• Utveckla en social strategi
• Utöka gruppen Hållbarhetsambassadörer
• Införa en styrmodell för hållbarhetsfrågor

Hållbarhetsstrategi

SEB:s hållbarhetsstrategi omfattar åtta affärsprioriteringar.

Reducera SEB:s miljöpåverkan Hantera SEB:s direkta miljöpåverkan.

Hållbara investeringar och finansieringslösningar

Tillsammans med SEB:s kunder reducera de negativa sociala och miljömässiga effekterna av bankens finansierings- och investeringsverksamhet. Verka för att öka bankens och kundernas positiva bidrag genom att erbjuda hållbara produkter och tjänster.

Ansvarsfull försäljning och marknadsföring

Bistå SEB:s kunder att nå sina finansiella mål. Säkerställa att kunderna förstår konsekvenserna av bankens rådgivning och deras övergripande affär med banken.

Motverka finansiell brottslighet

Vidta åtgärder för att motverka penningtvätt, bedrägeri och finansiering av kriminell verksamhet.

Ansvarsfullt ägande

Säkerställa att SEB utövar ansvarsfullt ägande, verkar för god affärsetik och bolagsstyrning samt är en god samhällsmedborgare.

En bra och attraktiv arbetsplats

Verka för att SEB är en modern arbetsplats som möjliggör individuell utveckling, mångfald och balans i livet.

Tillgängliggöra finansiella tjänster

Finansiella tjänster ska vara tillgängliga för alla människor, oavsett socioekonomisk ställning, etniskt ursprung eller andra faktorer.

Samhällsengagemang

Aktivt stödja utvecklingen av de samhällen där SEB är verksamt, bland annat genom att stödja barn och ungdomar och främja tillväxt bland små och medelstora företag.

Modellen är inspirerad av Standard Chartered Bank:s modell för hållbara affärer

sedan 1997. År 2004 vidgades perspektivet till att omfatta även andra hållbarhetsaspekter såsom mänskliga rättigheter, internationella arbetsnormer och ryktesrisker.

Under 2009 påbörjades arbetet med SEB:s första sektorpolicydokument, som belyser de miljömässiga och sociala normer som banken kräver för att erbjuda tjänster eller att göra investeringar. Införandet av sektorpolicys betyder att hållbarhetsriskaspekterna inom koncernens finansierings- och investeringsverksamhet får ökad prioritet. Tonvikten ligger på de branscher som är starkt påverkade av miljömässiga och sociala aspekter och som har betydelse för SEB:s affärsverksamhet. Cirka tio sektorer har valts ut för översyn och de första policydokumenten kommer att presenteras under 2010.

Ansvarsfull försäljning och marknadsföring

Till SEB:s främsta förpliktelser hör ansvaret gentemot bankens kunder, som i många fall anförtrott sina affärer åt banken under årtionden. Hur banken ska sköta sina affärer uttrycks i SEB:s uppförandekod (Code of Business Conduct), som beskriver det ansvar som följer med en anställning vid SEB och de etiska normer som är vägledande när banken gör affärer. Koden grundas på SEB:s fyra kärnvärderingar: engagemang, kontinuitet, ömsesidig respekt och professionalism. Koden finns på elva olika språk och har även utvecklats till en skräddarsydd e-utbildning. Samtliga SEB-anställda förväntas följa koden i sitt dagliga arbete.

Koncernen fäster stor vikt vid att bestämmelserna beträffande Känn Din Kund och Behandla Kunderna Rättvist följs.

Bekämpa ekonomisk brottslighet

SEB avsätter betydande resurser för att förhindra de skadeeffekter som ekonomisk brottsverksamhet innebär för koncernen, kunderna och samhället. Tre områden är av särskild betydelse: förhindrande av penningtvätt och finansiering av terroristverksamhet; uppfyllande av myndighetsåtgärder mot brottsmisstänkta och förhindrande av bedrägeri.

Under 2009 införde SEB globala obligatoriska miniminormer i hela koncernen för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terroristverksamhet. Det finns nu ett enhetligt arbetssätt för samtliga marknader och divisioner med detaljerade instruktioner beträffande riskbedömning, riskhantering, riskminimering och riskrapportering. Dessutom har SEB just avslutat ett tvåårigt projekt för att utveckla och införa en ny strategi för att förhindra bedrägeri inom hela koncernen. Denna innehåller uppdaterade instruktioner för att stoppa bedrägerier, utbildnings- och informationsprogram, åtskilliga interna åtgärder mot bedrägeri och förbättrad säkerhet för Internetbanken. Vidare har SEB anslutit sig till den nyligen bildade svenska finansiella koalitionen mot barnpornografi.

Samhällsengagemang

SEB har förpliktat sig till att bidra till ekonomiska och sociala utveckling i de lokalsamhällen där banken är verksam och främjar sådan utveckling genom att inrikta sig på vissa nyckelområden som exempelvis nyföretagande, ungdomsverksamhet, sport och kultur. Sedan 1997 samarbetar banken med Mentor, som inriktar sig på vuxnas roll för ungdomars utveckling och framsteg, främst med hjälp av mentorskapsprogram. Samarbetet med Mentor har vuxit över tiden och omfattar idag Sverige, Tyskland, Litauen, Estland (från 2010) samt Lettland (från 2010). Under 2009 erbjöd SEB 100 arbetslösa en tremånadersanställning inom banken i samarbete med Arbetsförmedlingen. Syftet med detta är att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden och att göra en insats i ett utmanande ekonomiskt klimat.

Att engagera SEB:s intressenter

SEB avser göra sin förändringsresa inom hållbar utveckling tillsammans med sina intressenter. Som en integrerad del av utvecklingen av SEB:s hållbarhetsstrategi, genomfördes under 2009 en undersökning om hållbarhet bland bankens intressenter. Syftet med undersökningen var att mäta hur SEB:s hållbarhetsarbete uppfattas och att förstå vilka förväntningar som finns hos Bankens intressenter. Konkreta rekommendationer och ett ingångsvärde för ett intressentindex gällande Bankens hållbarhetsarbete samlades in.

Bland insatser för att stärka de anställdas engagemang ingick lanseringen av en hållbarhetsportal på intranätet och bildandet av en grupp interna hållbarhetsambassadörer. Ett viktigt evenemang var "Business Case for Sustainability Seminar", ett tredagarsseminarium med 100 anställda från hela SEB. Syftet var att diskutera vad SEB kan göra för att stötta sina kunders egna insatser för en hållbar utveckling.

För ytterligare information om SEB:s hållbarhetsarbete hänvisas till bankens Hållbarhetsrapport som återfinns på www.seb.se.

"Carbon chasing" inom SEB: Väsentlig minskning av bankens direkta påverkan

Genom att öka användningen av förnybara energikällor, ändra resemönster och förbättra energieffektivitet och resursanvändning, har SEB som mål att minska sina CO2 -utsläpp med 45 procent till 2015 och med 25 procent till 2011.

SEB mäter utfall mot nyckelindikatorer på kvartalsbasis. Hur mycket utsläpp som ska kompenseras baseras på utsläppen från föregående år. SEB inriktar sig i arbetet med utsläppsreduceringar på koldioxid, CO2 , eftersom detta är den mest betydande växthusgasen.

Främsta källor till utsläppsminskningar

Följande faktorer förväntas stå för de största bidragen till att uppnå SEB:s mål för utsläppsminskningar:

Faktor	Status
Övergång till grön el i Tyskland, Estland och Storbritannien	I Tyskland infördes grön el från 1 januari 2010
Införande av energibesparingsprogram i egna fastigheter	Pågår
Mer miljövänligt affärsresande	Pågår, ny resepolicy utvecklad 2009
Minskad resursanvändning	Pågår
Grön tjänstebilspolicy	Beslutad 2009

Utvalda nyckeltal

Samtliga nyckeltal återfinns i SEB:s Hållbarhetsrapport

	Enhet	2009	2008	2007	Not
Värde genererat genom verksamheten
Intäkter	Mkr	44 213	41 140	40 440
Kostnader	Mkr	28 397	25 407	23 194
Återinvesterat i verksamheten	Mkr	15 940	7 010	9 452	1
Utdelningar	Mkr	2 193	0	4 442
Personalkostnader	Mkr	15 574	16 241	14 921
Skatt	Mkr	2 200	2 421	3 376
Leverantörsbetalningar	Miljarder kr	9,2	9,5	9,3
Mottaget statligt finansiellt stöd	Mkr	0	0	0
Övergripande miljöindikatorer
Antal rapporterande kontor (varav bankkontor)	Antal	625 (559)	625 (559)	37 (0)
Kontorsyta för rapporterande kontor	Kvm	707 537	707 537	324 726	2
Antal heltidsanställda (befattningar som ingår i rapporteringen)	Antal	20 235	21 291	19 506
Koldioxidutsläpp (CO2 )
Totala koldioxidutsläpp	Ton	47 320	50 404	n/a	2, 3
Koldioxidutsläpp från energiförbrukning	Ton	28 979	29 401	n/a
Koldioxidutsläpp från affärsresor	Ton	11 280	13 547	8 021
Koldioxidutsläpp från pappersförbrukning	Ton	3 121	3 369	n/a
Koldioxidutsläpp från tjänstebilar	Ton	3 940	4 087	n/a
Koldioxidutsläpp per anställd	Ton	2,3	2,4	n/a
Energiförbrukning
Total energiförbrukning i fastigheter	MWh	150 889	153 944	114 569
El	MWh	126 262	123 737	85 836
Övriga energikällor	MWh	24 627	30 207	28 734
Total energiförbrukning per kvm	MWh/kvm	0,21	0,22	0,35
Total energiförbrukning per anställd	MWh	7,5	7,2	5,9
Resurseffektivitet
Total pappersförbrukning	Ton	2 327	2 483	2 744
Grafiskt papper	Ton	1 007	1 407	1 757
Förbrukningspapper	Ton	1 320	1 076	987
Miljömärkt papper, förbrukning	Ton	1 334	1 129	589
Andel miljömärkt papper av total pappersförbrukning	%	57%	45%	21%
Total pappersförbrukning per anställd	Ton	0,11	0,12	0,14
Affärsresande och tjänstebilar
Totalt affärsresande	Miljoner km	47,4	55,9	57,6	4
Totalt affärsresande per anställd	Km	2 344	2 624	2 952
Flyg	Miljoner km	43,8	51,5	54,5
Inrikes	Miljoner km	12,7	n/a	n/a
Inom Norden	Miljoner km	3,3	n/a	n/a
Internationellt flyg	Miljoner km	27,8	n/a	n/a
Tåg	Miljoner km	3,6	4,3	3,1
Flygresor, andel dagsresor jämfört med totalt antal flygresor	%	78	76	49
Miljöbilar i tjänstebilsflottan	%	29	22	13

1) Återinvesterat i verksamheten beräknas som kapitalförändringen under året.

2) 2008 års värden är omräknade till följd av en utvidgning av utsläppsberäkningen. Bland annat har fler än 550 bankkontor i elva länder (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Storbritannien, Ukraina, Luxemburg) lagts till.

3) Bud, taxi och värdetransporter ingår inte i SEB:s utsläppsberäkningar.

4) Exklusive körsträckor för tjänstebilar.

SEB-aktiens utveckling under 2009

Under 2009 steg värdet på SEB:s A-aktie med 41,5 procent. Vinsten per aktie uppgick till 0:58 kronor (10:36). Styrelsen föreslår en utdelning på 1:00 krona per aktie för 2009 (ingen utdelning för 2008).

Aktiekapital

SEB-aktien noteras på Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen. Efter nyemissionen våren 2009 uppgår aktiekapitalet till 21 942 Mkr, fördelat på 2 194,2 miljoner aktier. A-aktien berättigar till en röst, C-aktien till en tiondels röst.

Börshandel

2009 var ett år av återhämtning på Stockholmsbörsen och OMX Generalindex steg med 44 procent. Värdet på SEB-aktien ökade med 41,5 procent, medan FTSE W European Bank Index förbättrades med 46,6 procent. Under året omsattes SEB-aktier till ett värde av 126 miljarder kronor. SEB är därmed liksom tidigare år ett av de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vid utgången av 2009 uppgick SEB:s marknadsvärde till 97,3 miljarder kronor.

Utdelningspolitik

Utdelningens storlek avgörs av såväl det ekonomiska klimatet som koncernens finansiella ställning och tillväxtmöjligheter. SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig tillväxt utan negativ påverkan på koncernens uppsatta mål för kapitalbasen. Utdelningen skall, över en konjunkturcykel, motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.

SEB:s C-aktie

För att underlätta utländskt aktieägande infördes C-aktien i slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna för C-aktier är begränsade och C-aktien utgör bara 1,1 procent av SEB:s aktiekapital. Banken har därför utrett möjligheterna att skapa ett aktieslag, där A- och C-aktien får samma värde. Utredningen har visat att det finns betydande praktiska svårigheter att införa en sådan struktur.

Enligt den svenska aktiebolagslagen kräver ett förslag om att C-aktien skulle likställas med A-aktien att det stöds av två tredjedels majoritet av totalt antal röster och aktier och 90 procent av de vid bolagsstämman företrädda A-aktieägarna. Dessutom måste förslaget godkännas av ägarna till en majoritet av samtliga A-aktier. Anledningen till detta är att ett beslut av detta slag skulle leda till en viss utspädningseffekt för A-aktieägarna.

På grund av det stora antalet aktieägare i SEB skulle det vara en utdragen och komplicerad process att uppnå ett sådant godkännande.

Brödtext SEB-aktien
Data per aktie1)	2009	2008	2007	2006	2005
Nettoresultat före utspädning, kr	0:58	10:36	14:12	13:24	8:89
Nettoresultat efter utspädning, kr	0:58	10:36	14:05	13:10	8:75
Eget kapital, kr	45:33	86:22	79:16	70:11	60:10
Justerat eget kapital, kr	49:91	94:81	89:96	79:78	68:30
Substansvärde, kr	50:17	95:44	92:23	82:08	72:37
Kassaflöde, kr	–44:86	–20:48 125:24		4:26	37:11
Utdelning (A och C), kr	1:00	0:00	4:60	4:24	3:36
Börskurs vid årets slut
A-aktien, kr	44:34			42:95 117:01 153:77 115:59
C-aktien, kr	46:00			38:88 108:88 147:76 111:71
Högsta kurs under året
A-aktien, kr	53:00			120:90 177:10 155:54 117:01
C-aktien, kr	55:00			112:77 169:68 150:24 112:77
Lägsta kurs under året
A-aktien, kr	15:48		36:06 110:64 107:82		86:61
C-aktien, kr	15:22		36:06 103:93 102:87		83:43
Utdelning i relation till årets
resultat, %	172,0	0,0	32,6	32,0	37,8
Direktavkastning (utdelning i
relation till börskurs), %	2,3	0,0	3,9	2,8	2,9
P/E-tal (börskurs i relation till resultat), %	75,8	4,1	8,3	11,6	13,0
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner	1 905,5	968,5	964,7	952,3	944,6
vid årets slut, miljoner	2 194,2	968,9	966,8	959,4	946,0

1) Tidigare år omräknade efter nyemissionen, se vidare not 16

Aktiekapitalets förändring

Skandinaviska Enskilda Bankens aktiekapital har sedan

starten 1972 förändrats enligt följande:

År	Transaktion	SEK	Förändring av antalet aktier	Ackumulerat antal aktier	Aktie kapital Mkr
1972				5 430 900	543
1975	Nyemission 1:5	125	1 086 180	6 517 080	652
1976	Nyemission 1:6	140	1 086 180	7 603 260	760
1977	Split 2:1		7 603 260	15 206 520	760
1981	Nyemission 1B:10	110	1 520 652	16 727 172	837
1982	Fondemission 1A:5		3 345 434	20 072 606	1 004
1983	Nyemission 1A:5	160	4 014 521	24 087 127	1 204
1984	Split 5:1		96 348 508	120 435 635	1 204
1986	Nyemission 1A:15	90	8 029 042	128 464 677	1 284 1)
1989	Fondemission
	9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
1990	Riktad emission 2)	88:42	6 530 310	263 459 664	2 635
1993	Nyemission 1:1	20	263 459 664	526 919 328	5 269
1994	Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
1997	Apportemission	91:30	61 267 733	588 246 062	5 882
1999	Nyemission	35	116 311 618	704 557 680	7 046
2005	Nedsättning av aktiekapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872
2009	Nyemission			10 1 507 015 171 2 194 171 802	21 942

1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr,

då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987. 2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners.

Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1) ändrades aktiernas nominella värde från 100 kronor till 10 kronor.

Aktiernas fördelning

Ägare till	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1–500	36 833 777	1,6	184 483
501–1 000	38 087 124	1,7	50 348
1 001–2 000	47 787 379	2,2	31 769
2 001–5 000	73 980 158	3,4	23 017
5 001–10 000	53 617 394	2,4	7 409
10 001–20 000	41 614 574	1,9	2 907
20 001–50 000	42 953 489	2,0	1 358
50 001–100 000	27 895 357	1,3	386
100 001–	1 831 402 550	83,5	635
	2 194 171 802	100,0	302 312

Antal utestående aktier, 31 december 2009

	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal aktier före nyemission	663 004 123 24 152 508		687 156 631
Nyemission	1 507 015 171		1 507 015 171
Antal utestå ende aktier	2 170 019 294 24 152 508 2 194 171 802
Skyddande av långsiktiga aktiebaserade program1)	–810 155	0	–810 155
Återköp av egna aktier 2)	0	0	0
Antal utestå

ende aktier 2 169 209 139 24 152 508 2 193 361 647

1) Utnyttjande av långsiktiga pågående aktierelaterade

program 2003–2009

2) Beslut vid årsstämman 2009. Inga återköp gjorda

SEB-aktien på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen

Mkr	2009	2008	2007	2006	2005
Börsvärde vid årets slut	97 330		41 606 113 447 149 251 115 026
Börsomsätt ning			126 462 190 011 252 303 162 707 104 372

De största aktieägarna1) 2)

December 2009	Andel av kapital, procent
Investor AB	20,8
Trygg Stiftelsen	9,2
Alecta	6,0
Swedbank/ Robur fonder	4,3
AMF Försäkring och fonder	2,7
AFA Försäkring	2,1
SEB:s fonder	1,7
SHB:s fonder	1,5
Wallenberg-stiftelser	1,5
Nordeas fonder	1,4
Utländska ägare	16,4
1) Exkluderar SEB som aktieägare 2) För mer detaljerad information se sid 58 Källa: Euroclear Sverige/SIS Ägarservice

Förvaltningsberättelse

De viktigaste prioriteringarna för SEB under 2009 var att säkra SEB:s stabilitet och affärsverksamhet under ett exceptionellt år. Åtgärderna omfattade en ytterligare förstärkning av primärkapitalrelationen i syfte att ha motståndskraft mot så gott som alla stresscenarion och en extraordinär utökning av löptiden för finansiering, på bekostnad av räntenettot. Resultatet före kreditförluster ökade till följd av ett starkt kundfokus.

Finansiell koncernöversikt

Trots den negativa makroekonomiska situationen var SEB:s underliggande resultat fortsatt starkt under hela 2009. Kundaktiviteterna var intensiva och affärsvolymerna höga inom de flesta områden. Intäkterna förbättrades med 8 procent och rörelseresultatet före kreditförluster steg med 1 procent. Resultatet urholkades dock i hög grad av reserveringar för befarade kreditförluster i Baltikum och goodwillnedskrivningar i östra Europa.

Under året vidtogs en rad åtgärder för att stärka koncernens balansräkning och finansieringsposition (se vidare sid 53–56).

Strukturella förändringar

Per den 1 juli 2009 konsoliderade SEB verksamheter riktade mot privatpersoner och små- och medelstora företag samt all utlåning i Estland, Lettland och Litauen i en särskild baltisk division. Samtliga siffror för de berörda divisionerna – Kontorsrörelsen, Kapitalförvaltning och den nya division Baltikum – har räknats om. Efter förändringen är Koncernens aktiviteter organiserade i fem divisioner: Stora Företag & Institutioner, Kontorsrörelsen, Kapitalförvaltning, Liv och Baltikum.

Förvärv och försäljningar

Under 2009 förvärvades 100 procent av aktierna i det norska finansiella rådgivningsföretaget Astrup & Partners AS. Under året avyttrades verksamheten i det polska fondbolaget SEB TFI, verksamheten i SEB:s 51-procentiga andel av Møller BilFinans i Norge och bankens 24-procentiga andel av aktierna i Privatgirot. I november tecknade SEB avtal om att sälja samtliga minoritetsandelar i börserna i Tallinn respektive Vilnius. Transaktionerna hade begränsad inverkan på koncernens resultat.

Resultat och lönsamhet

SEB:s rörelseresultat före kreditförluster för 2009 uppgick till 15 816 Mkr (15 697), en ökning med 1 procent jämfört med 2008. Exklusive goodwillnedskrivningar, kapitalvinster och rekonstruktionskostnader ökade resultatet före förluster med 11 procent till 17 215 Mkr.

Rörelseresultatet minskade till 3 372 Mkr (12 471), till stor del beroende på kreditförlustreserveringar. Valutaomräkningseffekten var –256 Mkr.

Nettoresultatet efter skatt sjönk till 1 178 Mkr (10 050).

Intäkter

Intäkterna ökade med 8 procent till 44 213 Mkr (41 104), inklusive en positiv valutaomräkningseffekt på 1,6 miljarder kronor. Exklusive valutaeffekten och justerat även för kapitalvinster steg intäkterna med 2 procent.

Intäkterna inkluderar negativa effekter på 1,5 miljarder kronor relaterade till beslut att stärka balansräkningen, främst i form av en förlängd löptid och minskade innehav i obligationsportföljen.

Räntenettot ökade med 780 Mkr eller 4 procent till 19 490 Mkr (18 710). Det kunddrivna räntenettot steg med 315 Mkr. Nettomarginalen var negativ, 612 Mkr, till följd av de kraftigt sänkta räntornas påverkan på inlåningsmarginalen. Den genomsnittliga inlåningsvolymen ökade med 5 procent, medan den genomsnittliga utlåningen till allmänheten var 8 procent högre än under 2008, vilket sammantaget bidrog med 928 Mkr till räntenettot.

Under 2009 sjönk de kortfristiga finansieringsräntorna markant och avkastningskurvorna på obligationsmarknaderna återgick till mer normala nivåer. Tillsammans med koncernens fi-

Resultat före kreditförluster 1)

Resultaträkning, kvartalsvis – SEB-koncernen

2009:4	2009:3	2009:2	2009:1	2008:4
3 697	4 519	5 370	5 904	5 513
3 877	3 566	3 802	3 215	3 790
935	946	1 471	1 133	1 723
932	857	946	862	516
433	–153	1 585	316	1 153
9 874	9 735	13 174	11 430	12 695
–3 186	–3 735	–4 262	–4 391	–4 597
–2 473	–1 899	–1 918	–1 838	–1 968
–467	–381	–2 832	–1 015	–400
–6 126	–6 015	–9 012	–7 244	–6 965
3 748	3 720	4 162	4 186	5 730
–24	3	23	2	1
–3 160	–3 335	–3 567	–2 386	–1 703
564	388	618	1 802	4 028
–277	–350	–792	–781	–519
287	38	–174	1 021	3 509
–3	–1	4	6	–2
284	37	–170	1 027	3 507
27	12	23	2	1
257	25	–193	1 025	3 506
0,12	0,01	–0,09	1,03	5,12
0,12	0,01	–0,09	1,03	5,12

Nyckeltal

2009	2008	2007	2006	2005
1,2	13,1	19,3	20,8	15,8
0,05	0,42	0,63	0,64	0,48
0,13	1,13	1,68	1,71	1,31
0:58	10:36	14:12	13:24	8:89
0:58	10:36	14:05	13:10	8:75
0,64	0,62	0,57	0,58	0,65
0,92	0,30	0,11	0,08	0,11
				N.a.
				N.a.
13,50	10,62	11,04	11,47	10,83
12,78	8,36	8,63	8,19	7,53
795	986	842	741	705
20 233	21 291	19 506	19 672	18 948
4 853	3 891	5 314	5 234	4 194
1 356	1 201	1 370	1 262	1 118
	69,5 1,39	68,5 0,73	N.a. N.a.	N.a. N.a.

1) Basel II myndighetsrapportering med övergångsregler 2007–2009, Basel I 2005-2006 .

nansieringssituation i början av året bidrog detta med 465 Mkr till räntenettot. Den positiva påverkan avtog under året. Beslutet att gradvis öka löptiderna för den matchade finansieringen till cirka arton månader ledde till att räntenettot reducerades med 1 200 Mkr.

I räntenettot ingick också en kostnad på 300 Mkr för den nya avgiften för den svenska stabilitetsfonden.

Provisionsnettot minskade med 5 procent till 14 460 Mkr (15 254), även om intäkterna ökade kvartal för kvartal. Minskningen berodde på lägre intäkter från aktiehandel och

depåförvaring liksom från prestationsbaserade arvoden inom kapitalförvaltningen, inklusive en avsättning på 185 Mkr för ersättning till fondinnehavare. Provisionsintäkter från betalningar, kort och andra verksamheter som inte är relaterade till kapitalmarknaden var i princip oförändrade. Nordics Baltics Germany

Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade med 1,5 miljarder till 4 485 Mkr (2 970). Ökningen berodde på högre marknadsvolatilitet under den första hälften av året och hög

kundaktivitet inom valuta- och räntehandeln på trading- och kapitalmarknadsområdena. Ökningen berodde också på 1 162 Mkr i lägre värderingsförluster relaterade till obligationsportföljen och nedskrivningen på Lehman Brothers under 2008.

Livförsäkringsintäkter netto ökade med 1 222 Mkr eller 51 procent till 3 597 Mkr (2 375). Förbättringen berodde till lika delar på återvunna reserveringar i traditionella portföljer och ökade marknadsvärden på fondförsäkringar. Non customer driven Customer driven

Övriga intäkter netto ökade till 2 181 Mkr (1 795). Justerat för kapitalvinster – 1,6 miljarder under 2009 och 0,8 miljarder 2008 – minskade övriga intäkter med 405 Mkr.

Kostnader

Kostnaderna uppgick till 28 397 Mkr (25 407). Exklusive goodwillnedskrivningar på 2 969 Mkr i östra Europa (se nästa sida) och omstruktureringskostnader ökade kostnaderna med 3 procent. Justerat även för en negativ valutaomräkningseffekt på 1,1 miljarder kronor minskade kostnaderna med 2 procent. Struct der

Kostnadseffektivitetsbesparingen under året uppgick till Capital markets

797 Mkr, vilket innebär att den ackumulerade besparingen sedan effektivitetsprogrammet startade 2007 uppgår till 1 826 Mkr. Effektivitetshöjningen uppvägde mer än väl de högre pensionskostnaderna och kostnaderna för övertalighet. Equites FX

Personalkostnaderna minskade med 4 procent till 15 574 Mkr (16 241). Det berodde främst på sänkta kortfristiga ersättningar och lägre kostnader för övertalighet. Pensionskostnaderna mer än fördubblades till 1 544 Mkr (739) till följd av fallande tillgångsvärden och ändrade aktuariella antaganden om livslängd. Struct der

Kostnaderna för kortfristiga kontantersättningar minskade, vilket speglar det totalt sett lägre rörelseresultatet för koncernen (se sid. 25-27). Capital markets Equites

Kostnaderna för långfristiga aktiebaserade program ökade till följd av utvecklingen för prestationskriterierna. De sociala avgifterna steg till följd av den kraftiga förbättringen av aktiekursen under 2009. FX

Antalet befattningar i medeltal sjönk med 1 058 till 20 233 (21 291). Sedan årsskiftet 2008/2009 har antalet anställda minskat med 1 569, varav 509 i Sverige, 443 i Baltikum och 617 i övriga länder. Programmet för att minska antalet anställda med netto 500 tjänster i Sverige har avslutats.

Övriga kostnader steg med 6 procent till 8 128 Mkr (7 642),

inklusive investeringar i den så kallade One IT Roadmap, andra IT-satsningar och effektivitetsprojekt.

Goodwillnedskrivningar i östra Europa

Under 2009 gjordes goodwillnedskrivningar på totalt 2 969 Mkr för SEB:s investeringar i östra Europa. Av detta svarade de baltiska länderna för 2 298 Mkr, Ukraina för 594 Mkr och Ryssland för 77 Mkr. Efter dessa nedskrivningar har SEB inte kvar någon goodwill relaterad till bankens verksamhet i östra Europa.

Nedskrivningarna skall ses mot bakgrund av den allvarliga ekonomiska situationen med lägre utlåningsvolymer och kraftigt ökade volymer osäkra lånefordringar i regionen.

Reserveringar och kreditförluster

Koncernens kreditförluster netto ökade till 12 448 Mkr (3 231), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,92 procent (0,30). Huvuddelen, 10 665 Mkr, utgjordes av reserveringar för kreditförluster och 1 783 Mkr för konstaterade förluster (se vidare sid 42-46).

Skattekostnader

Den totala skatten uppgick till 2 200 Mkr (2 421). Den totala skattesatsen på 65 procent återspeglar att goodwillnedskrivningar inte är avdragsgilla, vilket bidrar med 16 procentenheter till skattesatsen. Dessutom påverkas den av de ökade kreditreserveringarna i Baltikum, där skattesatsen är mellan 0 och 15 procent.

Finansiell struktur

Koncernens balansomslutning per den 31 december 2009 uppgick till 2 308 miljarder kronor (2 511), en minskning med 8 procent sedan utgången av 2008. Utlåningen till banker ökade medan utlåningen till och inlåningen från allmänheten sjönk med 8 respektive 5 procent. De negativa valutaeffekterna uppgick till 78 miljarder.

Tillgångar

Den största tillgångsposten i balansräkningen utgörs av utlåning till allmänheten, som under året minskade till 1 188 miljarder kronor (1 297). Utlåning till kreditinstitut steg till 331 miljarder (266).

Den totala kreditportföljen minskade till 1 816 miljarder kronor (1 934). Se vidare sid. 42-46 i avsnittet Risk- och kapitalhantering samt not 17.

Finansiella tillgångar inom försäkringsrörelsen rapporteras under Finansiella tillgångar till verkligt värde. Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken (fondförsäkring) uppgick till 155,5 miljarder kronor (114,5), medan finansiella tillgångar inom traditionell försäkring uppgick till 89,1 miljarder (94,8).

Räntebärande värdepappersportföljer

SEB har en portfölj av räntebärande papper för investerings-, likviditets- och kundhandelsändamål. Innehaven består främst av säkerställda obligationer, obligationer emitterade av finansiella institutioner och strukturerade krediter (värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet).

Vid utgången av 2009 uppgick positionen i obligationsportföljen till brutto 361 miljarder kronor (399) och netto 262 miljarder (355). Se vidare sidan 47 i Risk- och kapitalförvaltningsavsnittet. 90 miljarder kronor avsåg investeringsportföljen.

Räntebärande investeringsportfölj

Per den 31 december 2009 hade Stora Företag & Institutioners investeringsportfölj av räntebärande instrument minskat till 90 miljarder kronor från 133 miljarder ett år tidigare. Av nedgången berodde 9 miljarder kronor på negativa valutaomräkningseffekter. Innehaven av strukturerade krediter i investeringsportföljen uppgick till 47 miljarder kronor (68). Innehaven av säkerställda obligationer och obligationer emitterade av finansiella institutioner uppgick till 43 miljarder kronor (65).

69 procent av de strukturerade krediterna avser den europeiska marknaden, 30 procent USA och 1 procent övriga världen. 60 procent av obligationslån emitterade av finansiella institutioner avser europeiska institut, 35 procent amerikanska och 5 procent australiska institutioner. 100 procent av innehaven av säkerställda obligationer är europeiska.

Baserat på SEB:s långsiktiga investeringshorisont har riskhanteringen varit inriktad på att begränsa innehaven i portföljen. Följaktligen – och inklusive omklassificeringen av delar av portföljen – minskade innehaven klassificerade som värdepapper för handel till 3 miljarder (8), innehaven tillgängliga för försäljning till 13 miljarder (24) och värdepapper klassificerade som lån till 74 miljarder (101).

Värderingsvinsterna och -förlusterna visas i tabellen nedan. Inklusive minskningen i verkligt värde på 2 467 Mkr under 2007

Investeringsportfölj, obligationer

Mkr	Kv4 2009	Kv3 2009	Kv4 2008	Jan–dec 2009	Jan–dec 2008
Strukt. krediter	16	28	–262		–433 –1 070
Finansiella institutioner	–55	–7	11	–29	–9
Säkerställda
obligationer mm	5	1	64	16	10
Effekt på intäkter	–34	22	–187		–446 –1 069
Strukt. krediter	184	259	–271		641 –1 460
Finansiella institutioner	46	144	–64	500	–667
Säkerställda
obligationer mm	–109	727	–250	233	–780
Effekt på eget kapital	121	1 130	–585		1 374 –2 907
Redovisningseffekt	87	1 152	–772		928 –3 976
Verkligt värde, omklassi
ficerade värdepapper	2 237	3 235	–4 917		1 373 –6 875
Totalt verkligt värde	2 324	4 387	–5 689		2 301–10 851

uppgick förändringen i det totala verkliga värdet – såväl identifierat som i form av så kallad skuggvärdering – till 11 019 Mkr vid utgången av 2009.

Innehavet av strukturerade krediter med AAA-rating minskade till 62 procent (93). Orsakerna till minskningen fördelar sig jämnt mellan volymeffekter till följd av amorteringar och försäljningar å ena sidan och förändrad rating å den andra. Ratingförändringarna återspeglar ratingbolagens strängare, om än senkomna, syn på strukturerade krediter. Följaktligen har dessa handlingar haft begränsad effekt på värderingen av värdepapperen. Den lägre andelen av AAA-ratade värdepapper ändrar inte SEB:s uppfattning att materiella fallissemang i dessa portföljer är osannolika under rådande förutsättningar på kreditmarknaden. Risken för nedskrivningar har ökat men bedöms inte vara materiell. Det finns inga nedskrivna tillgångar och endast ett begränsat antal "klass 3-tillgångar" i portföljen (se vidare not 18). Den genomsnittliga ekonomiska löptiden är cirka fyra år och den årliga amorteringen ligger på cirka 8 miljarder kronor.

Derivat

Vid utgången av 2009 uppgick det nominella värdet av koncernens derivatkontrakt till 7 277 miljarder kronor (9 007). Volymerna uppstår i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivatprodukter i syfte att kunderna skall kunna hantera sina finansiella risker. Sedan hanterar SEB risken i de uppkomna positionerna genom att ingå motsvarande kontrakt på marknaden. Huvuddelen av de derivatvolymer som förtecknas i not 45 har alltså uppstått via den kunddrivna affären. Derivatkontrakten ingår i handelslagret och är därmed föremål för löpande marknadsvärdering.

Koncernen använder också derivat i syfte att skydda kassaflöden och verkligt värde i tillgångar och skulder från räntefluktuationer. Även dessa kontrakt redovisas till verkligt värde.

Tyngdpunkten för koncernens derivatengagemang ligger på kontrakt med en kort löptid, vilka domineras av ränte- och valutarelaterade terminer. En mindre del utgörs av så kallade clearade kontrakt som kontantavräknas löpande.

Positiva marknadsvärden innebär motpartsrisk, som beskrivs i Risk- och kapitalhanteringskapitlet sid 43.

Immateriella tillgångar inklusive goodwill

Immateriella tillgångar uppgick vid utgången av 2009 till 17,2 miljarder kronor (19,4). Cirka 65 procent utgörs av goodwill. De största goodwillposterna är relaterade till förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997 (5,7 miljarder kronor) samt SEB Korts investeringar i Danmark och Norge (1,2 miljarder). Goodwillposter skrivs inte av enligt plan, utan prövas i stället för nedskrivning minst årligen.

Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 3,4 miljarder kronor (3,0).

Ytterligare upplysningar lämnas i not 27.

In- och upplåning

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag osv.), upplåning från svenska, tyska och andra finansinstitut samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån inklusive säkerställda obligationer, samt förlagslån.

In- och upplåning från allmänheten minskade med 40 miljarder kronor till 801 miljarder (841). Skulder till kreditinstitut sjönk med 32 miljarder till 397 miljarder (429).

Skulder i försäkringsrörelsen

Vid slutet av året uppgick skulderna i försäkringsrörelsen till 249,0 miljarder kronor (211,1). Av detta utgjorde 155,9 miljarder (115,1) finansiella åtaganden (fondförsäkring) medan 93,1 miljarder (96,0) var försäkringsåtaganden (traditionell försäkring).

Eget kapital

Vid ingången av 2009 hade koncernen ett eget kapital på 83,7 miljarder kronor. Efter nyemission och innehållen utdelningen ökade eget kapital till 99,7 miljarder vid utgången av 2009.

Kapitalåtgärder

Under 2009 hade förstärkningen av balansräkning och likviditet högsta prioritet för SEB och banken vidtog en rad åtgärder som beskrivs närmare på sid. 40-41.

Kapitaltäckning

SEB-koncernen är en finansiell koncern som innefattar bolag med bank-, finans-, värdepappers- och försäkringsrörelse. Reglerna om kapitalkrav gäller för varje enskilt bolag inom koncernen som har tillstånd att driva bank, finans- eller värdepappersrörelse. Därtill skall kapitalkraven vara uppfyllda för den finansiella företagsgruppen. På motsvarande sätt ska bolag inom koncernen som bedriver försäkringsverksamhet uppfylla solvensregler.

SEB-koncernen ska också uppfylla kapitalkrav avseende koncerner vilka bedriver både bank- och försäkringsverksamhet ("finansiella konglomerat").

Kapitalställning

Den 31 december 2009 uppgick koncernens riskvägda tillgångar (RWA) räknat enligt Basel II till 730 miljarder kronor, vilket motsvarar en primärkapitalrelation på 13,9 procent (10,1) och en kärnprimärkapitalrelation på 11,7 procent (8,6). Kapitaltäckningsgraden var 14,7 procent (12,8).

De riskvägda tillgångarna minskade under 2009 med 11 procent eller 87 miljarder kronor, varav 24 miljarder till följd av den svenska kronförstärkningen. Förändringen består i övrigt av

	Moody's Standard &Poor's Outlook Negative Outlook Stable (april 2009) (feb. 2010)			Fitch Outlook Stable (juni 2009)
Kort	Lång	Kort	Lång	Kort	Lång
P–1	Aaa	A–1+	AAA	F1+	AAA
P–2	Aa1	A–1	AA+	F1	AA+
P–3	Aa2	A–2	AA	F2	AA
	Aa3	A–3	AA–	F3	AA–
	A1		A+		A+
	A2		A		A
	A3		A–		A–
	Baa1		BBB+		BBB+
	Baa2		BBB		BBB
	Baa3		BBB–		BBB–

ett netto av riskklassmigration, minskade affärsvolymer och metodikförbättringar i rapporteringen enligt Basel II.

Justerat för myndigheternas övergångsregler de första åren med Basel II rapporterar SEB riskvägda tillgångar på 795 miljarder kronor (986), en primärkapitalrelation på 12,8 procent (8,4) och en kapitaltäckningsgrad på 13,5 procent (10,6). I detta ingår att myndighetsgolvet för införande av Basel II under 2009 sänkts från 90 till 80 procent av tidigare kapitalkrav (Basel I).

Ytterligare information om kapitaltäckning och kapitalbas återfinns på sid 53-54 i avsnittet Risk- och kapitalhantering och i Not 49.

Rating

I februari 2010 ändrade Standard & Poor's sin så kallade outlook för SEB från negativ till stabil och bekräftade SEB:s långsiktiga A rating. I april 2009 sänkte Moody's sitt betyg från Aa2 till A1 med negativ outlook. I juni 2009 bekräftade Fitch SEB:s långsiktiga rating på A+ med stabil outlook. Ratinginstituten utpekar de makroekonomiska utmaningarna i de baltiska länderna som det som har störst påverkan på ratingen. SEB:s långsiktiga mål är att ha en AA rating.

Tabellen på sid 24 visar SEB:s nuvarande (februari 2010) rating.

Utdelning

Storleken på SEB:s utdelning avgörs av konjunkturläget och koncernens finansiella ställning och tillväxtmöjligheter. SEB eftersträvar en långsiktig tillväxt och en kapitalbas för den finansiella företagsgruppen som ger stöd åt en primärkapitalrelation på minst 10 procent utan övergångsregler. SEB:s mål är att utdelningen per aktie över en konjunkturcykel skall motsvara cirka 40 procent av resultatet per aktie.

För 2009 föreslår styrelsen en utdelning på 1:00 krona per A- och C-aktie. Den totala utdelningen uppgår till 2 193 Mkr (0), kalkylerat på det totala antalet utgivna aktier per den 31 december 2009, exklusive återköpta aktier. SEB-aktien handlas utan utdelning den 12 maj 2010.

Förslaget skall ses mot bakgrund av beslutet om innehållen utdelning i samband med nyemissionen 2009, de förbättrade ekonomiska utsikterna och koncernens kapitalsituation.

Utsikter för 2010

Sedan mitten av 2009 har utsikterna för världsekonomin reviderats upp. Samtidigt har det kommit klara signaler om en återhämtning på de finansiella marknaderna. Medan de globala obalanserna består och kan påverka den närmaste framtiden förväntas kvaliteten på SEB:s tillgångar förbli stabil i Norden och Tyskland. De baltiska tillgångarnas kvalitet väntas förbättras under 2010.

Rapport om ersättningar i SEB

Ersättningsstrategi

SEB har en tydlig ersättningsfilosofi. Den grundar sig på att främja en kultur i banken som långsiktigt styr mot vad som är bäst för kunderna och därmed över tid ger bankens aktieägare den bästa avkastningen. Medarbetarnas kompetens och engagemang för SEB:s kunder och utveckling är avgörande för bankens långsiktiga utveckling.

Styrelsens ambition är att bankens ersättningssystem skall attrahera, motivera och behålla duktiga medarbetare. Den ersättning som utgår skall vara konkurrenskraftig på den marknad och inom det segment där SEB verkar för att kunna motivera de bästa krafterna. Bankens konkurrenter utgörs av såväl andra svenska och nordiska banker som stora globala aktörer. Över hälften av bankens intäkter är hänförliga till stora globala företag och finansiella institutioner. SEB:s ersättningsmodell behöver därför spegla den internationella marknad där banken är verksam. Det innebär med andra ord att ersättningsmodellen är anpassad till kompetensen hos den enskilda individen, verksamheten och landet som personen arbetar i.

Utmärkta affärsresultat skall bygga på en kombination av goda individuella prestationer och ett balanserat risktagande.

Ersättningarna skall uppmuntra beteenden som främjar en sund riskhantering och goda prestationer och skapa en följsamhet med resultatutvecklingen över tiden. Ersättningen skall anpassas så att den belönar både kortfristiga resultat och långsiktiga strategiska beslut, som är nödvändiga för att upprätthålla en över tiden hållbar affärsutveckling. Den skall också återspegla ett sunt risktagande med hänsyn till sysselsatt kapital och finansieringsbehov.

SEB har en ersättningsstruktur som består av tre huvudkomponenter:

• Fast lön
• Rörlig lön (kortfristig kontant och långfristig aktiebaserad ersättning)
• Pension och andra förmåner.

Rörlig lön är ett medel för att driva och belöna en utveckling och ett uppträdande som skapar både kort- och långsiktigt aktieägarvärde. Samtidigt är rörlig lön väsentligt för att uppnå flexibla ersättningskostnader. SEB strävar efter att utbetalningen av den rörliga ersättningen skall vara mer i linje med riskhorisonten.

Kortfristiga kontantersättningar inom SEB skall baseras på såväl individens som teamets, affärsenhetens och hela koncernens årliga prestationer och beteenden.

Avsikten med de långfristiga aktiebaserade programmen är att belöna högre chefer, nyckelpersoner och toppresterare liksom att stimulera de anställda till att bli aktieägare och därmed få deras intressen och perspektiv mer i linje med aktieägarnas.

Komponenterna används för att nå en adekvat total ersättning med en sund balans mellan fast och rörlig lön samt mellan kort och långsiktig ersättning. Den totala ersättningen skall spegla komplexiteten, ansvaret och den ledarskapsförmåga som behövs för respektive befattning liksom för personens prestationer.

De kortfristiga kontantersättningarna för 2009 motsvarade 5 procent av bankens totala personalkostnader. Detta ska jämföras med en andel på 13 procent för 2008. Minskningen i kortfristiga rörliga ersättningar påverkade samtliga medarbetare i banken och speglade bankens lägre rörelseresultat.

Verkställande direktören och övriga medlemmar i verkställande ledningen är inte berättigade till kortfristig kontant ersättning i enlighet med det beslut om ersättningsprinciper som bankens ägare fattade på årsstämman 2009. De 60 högsta cheferna i koncernen erhöll inte någon kortfristig rörlig ersättning under året.

Under 2009 hade SEB tre långfristiga aktiebaserade ersättningsprogram: ett Aktiesparprogram för alla medarbetare, ett Performance shareprogram för högre chefer och nyckelpersoner och ett Aktiematchningsprogram för utvalda nyckelpersoner och högre chefer. Programmen beskrivs nedan.

Head of Group HR and Organisational Development genomför årligen en genomgång av SEB:s ersättningspolicy och föreslår ändringar i policyn, efter att synpunkter har inhämtats från bland annat Group Risk Control. Efter beredande i verkställande ledningen ger verkställande direktören sedan förslag till ändrad policy till styrelsens ersättningskommitté. Efter beredande i kommittén fastställs ersättningspolicyn av styrelsen.

I Sverige började ett nytt regelverk för ersättningar inom den finansiella sektorn gälla den 1 januari 2010. SEB följer detta regelverk.

Ersättningar till verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse har utarbetat förslag till principer för lön och annan ersättning för verkställande direktören och verkställande ledningen, vilka årsstämman 2009 har godkänt. Styrelsen har sedan beslutat om faktisk ersättning till verkställande direktören efter förslag från styrelsens Remuneration and Human Resources Committee. Kommittén har också beslutat om ersättningen till övriga ledamöter av verkställande ledningen enligt de av årsstämman fastställda principerna. Inför årsstämman 2009 lämnade de externa revisorerna ett yttrande om att styrelsen och den verkställande direktören under år 2008 följt de principer för ersättningar till ledande befattningshavare som fastställdes på årsstämman 2008.

De allmänna principerna för ersättningstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen har under 2009 varit desamma som för banken som helhet, med undantag för att kortfristiga kontantersättningar inte utgår till VD och verkställande ledningen. Ersättningen består således av tre huvuddelar; fast lön, långsiktiga aktiebaserade ersättningsprogram och pensionsförmån. Till detta kan andra förmåner tillkomma, som till exempel bilförmån.

Pensionsplanen kan vara förmånsbestämd eller premiebaserad och skall vara oantastbar. Målet är att öka den premiebaserade andelen. Tak finns för den pensionsmedförande lönen. Vid uppsägning från bankens sida av verkställande direktören eller

ledamot av verkställande ledningen utgår avgångsvederlag om 12–24 månaders lön. Banken äger rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i kontant ersättning från annan anställning eller från egen näringsverksamhet.

Ersättningen för verkställande direktören och ledamöterna av den verkställande ledningen under 2009 liksom omfattningen av SEB:s långsiktiga aktiebaserade program framgår av not 9c.

Konsekvenser av det statliga garantiprogrammet

SEB träffade den 6 maj 2009 avtal med Riksgälden under det statliga garantiprogrammet. Avtalet upphörde den 31 oktober 2009 utan att SEB hade utnyttjat möjligheterna till statliga garantier under programmet. Under garantiavtalsperioden den 6 maj – 31 oktober 2009 har restriktioner tillämpats avseende ersättningen för verkställande direktören och de fyra ledamöterna i verkställande ledningen som har den högsta totala ersättningen.

De fem personernas fasta lön har behållits på den nivå som gällde före den 20 oktober 2008.

De har inte deltagit i 2008 års aktiesparprogram under garantiavtalsperioden och heller inte i 2009 års aktiematchningsprogram.

De berörda personerna deltar i SEB:s performance shareprogram. Utvecklingen under garantiavtalsperioden kommer inte att beaktas när uppfyllandet av de för programmen förutbestämda prestationskraven beräknas och således inte inräknas när utfallet under programmen fastställs för de fem ledningspersonerna.

Långfristiga aktiebaserade program

Långfristiga aktiebaserade program skall vara aktierelaterade och, förutom program riktade till alla anställda, prestationsbaserade. Målet med programmen är att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB, att stärka helhetssynen på banken, ge deltagarna möjlighet att ta del av SEB:s långsiktiga framgång och värdeskapande och att skapa ett incitament för de anställda att bli aktieägare i SEB. De syftar också till att skapa möjligheter att attrahera och behålla ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner.

SEB:s första långfristiga aktiebaserade program infördes 1999 och ytterligare program har sedan införts för åren 2000– 2009. Från 1999 till 2004 var programmen baserade på personaloptioner. För åren 2005–2009 har performance shares använts. Från och med 2008 har också ett aktiesparprogram introducerats. Vidare infördes ett Aktiematchningsprogram 2009. Information om programmen har bland annat lämnats i årsredovisningarna samtliga år och vid årsstämmorna sedan 2002. SEB:s långfristiga aktiebaserade program specificeras i Not 9d.

Bolagsstämman 2009 beslutade om tre olika program för 2009 med olika syften och delvis överlappande målgrupper:

• ett aktiesparprogram för alla medarbetare,
• ett så kallat performance share program för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner och
• ett aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda nyckelpersoner.

Alla tre programmen är aktiebaserade och förutsätter att deltagarna är kvar inom SEB för en bestämd tid. Performance shareprogrammet och aktiematchningsprogrammet är även prestationsbaserade.

Aktiesparprogram

Aktiesparprogrammet riktas till alla medarbetare och syftar till att främja "Ett SEB" samt att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB.

Medarbetarna erbjuds att förvärva A-aktier i SEB till ett belopp motsvarande upp till 5 procent av den fasta bruttolönen. Köpen görs under fyra perioder, efter publiceringen av bankens kvartalsrapporter. Om aktierna sedan behålls under tre år räknat från dagen för köpet och deltagaren vid den tidpunkten fortfarande är kvar inom SEB, får deltagaren en aktie av serie A i SEB av banken för varje behållen aktie.

Performance shareprogram

Detta program baseras på performance shares och syftar till att behålla och attrahera ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner och att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB, att stärka helhetssynen på SEB och att bli aktieägare i banken. En performance share under programmet är en villkorad rätt att vid en framtida tidpunkt köpa en A-aktie i banken. Utfallet av programmet, dvs. det antal av tilldelade performance shares som till sist kan utnyttjas, beror på hur vissa förutbestämda prestationskrav uppfylls. Prestationskraven mäts under en inledande treårsperiod. Vidare krävs att deltagaren är kvar inom SEB. Programmet har en total löptid på sju år, inklusive prestationsperioden.

Aktiematchningsprogram

Programmet omfattar cirka 70 nyckelpersoner i SEB, inklusive ledamöter av den verkställande ledningen. 25 procent av ersättningen under det kortfristiga ersättningsprogrammet för deltagaren under räkenskapsåret 2008 innehålls obligatoriskt i tre år. De innehållna medlen avsätts till en särskild pool. För ledamöter av den verkställande ledningen som inte har kortsiktiga ersättningsprogram baseras avsättningen till poolen istället på en andel av den totala ersättningen. Ett bestämt antal innehavsrätter registreras för varje deltagare i poolen. En innehavsrätt motsvarar marknadspriset för en A-aktie vid tidpunkten för avsättningen till poolen.

Efter tre år får varje deltagare en A-aktie för varje innehavsrätt och därutöver ett villkorat antal matchningsaktier. Antalet matchningsaktier beror på hur ett förutbestämt prestationskrav uppfylls under treårsperioden. Det finns vidare ett tak som begränsar antalet matchningsaktier. Deltagaren måste också vara kvar inom SEB under treårsperioden.

Prestationskrav för 2009 års långsiktiga aktiebaserade program

Vid SEB:s årsstämma i mars 2009 antogs två prestationsrelaterade program: Performance shareprogrammet (PSP) och Aktiematchningsprogrammet (AMP).

I PSP- programmet utgår tilldelning till deltagarna till 50 procent beroende på SEB:s prestation i relation till totalavkastningen för en jämförelsegrupp (baserad till 75 procent på nordiska jämförbara banker och till 25 procent på FTSEurofirst 300 Banks index) och till 50 procent beroende på SEB:s totalavkastning baserad på den långa riskfria räntan.

I Aktiematchningsprogrammet utgår tilldelning till en deltagare beroende på SEB:s totalavkastning baserad på den långa riskfria räntan.

Prestationskriterierna, totalavkastningen och den teoretiska effekten på utspädning per 31 decemer för 2007 och 2008 års PSP-program liksom för 2009 års program presenteras nedan.

Kalkylerade prestationskriterier den 31 december 2009

Program	Prestations kriterium 1	Procent av prestations villkor	Prestations kriterium 2	Procent av prestations villkor	Nuvarande tilldelning	Procent av totalt antal aktier
2007 PSP Program
Prestationskrav vs mål/index		50%		50%	0%	–
Kriterium för full tilldelning	TSR (annualiserad) Index plus 8%		Faktisk tillväxt, vinst per aktie, plus 10%
Kriterium för min. tilldelning	TSR (annualiserad) Index oförändrat		Faktisk tillväxt, vinst per aktie, plus 2%
2008 PSP Program
Prestationskrav vs mål/index		50%		50%	0%	–
Kriterium för full tilldelning	TSR (annualiserad) Index plus 8%		Nominell tillväxt, vinst per aktie, plus 12%
Kriterium för min. tilldelning	Index oförändrat		Nominell tillväxt, vinst per aktie, plus 4%
2009 PSP Program
Prestationskrav vs mål/index		50%		50%	50%	0.1
Kriterium för full tilldelning	TSR (annualiserad) Index plus 7%		TSR>=LTIR+11% per år
Kriterium för min. tilldelning	Index oförändrat		TSR>=LTIR 2% per år
2009 SMP Program
Prestationskrav vs mål/index		100%			100%	0.2
Kriterium för full tilldelning	TSR>=LTIR+23% per år
Kriterium för min. tilldelning	TSR>=LTIR+2% per år

Stora företag & Institutioner

Division Stora Företag & Institutioner har ett övergripande ansvar för relationerna med stora och medelstora företag, finansiella institutioner, banker och fastighetsbolag och har verksamhet i 17 länder.

Divisionen erbjuder sina kunder integrerade affärs- och investeringstjänster, inklusive den verksamhet som bedrivs under namnet SEB Enskilda. Huvudsakliga verksamhetsområden är:

• Utlåning och skuldmarknadsprodukter
• Handel i aktier, valutor, räntebärande instrument, derivat, futures och börshandlade obligationer
• Rådgivningstjänster, mäkleri, analys och handlarstrategier för kapitalmarknaden, räntehandeln och valutahandeln
• Prime brokerage och värdepappersrelaterade finansieringslösningar
• Export-, projekt- och handelsfinansiering
• Corporate finance
• Förvärvsfinansiering
• Riskkapital
• Cash management, likviditetshantering och betalningslösningar
• Förvar av värdepapper
• Leasing- och factoringprodukter.

Stora Företag & Institutioner stärker kontinuerligt sin närvaro och breddar produkterbjudandet med fokus på att öka kundtäckningen på sina nyckelmarknader, framför allt Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland.

	2009	2008
Andel av SEB:s totala intäkter, %	46	40
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	70	53
Andel av SEB:s personal, %	13	13

Resultaträkning

Mkr	2009	2008	Förändring procent
Räntenetto	9 982	7 414	35
Provisionsnetto	5 647	5 248	8
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 377	3 625	21
Övriga intäkter netto	46	526	–91
Intäkter	20 052	16 813	19
Personalkostnader	–3 529	–3 890	– 9
Övriga kostnader	–3 863	–3 594	7
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–155	–95	63
Kostnader	–7 547	–7 579	0
Resultat före kreditförluster	12 505	9 234	35
Vinster och förluster från tillgångar	–1	5	–120
Kreditförluster	–805	–889	–9
Rörelseresultat	11 699	8 350	40
K/I-tal	0,37	0,45
Allokerat kapital, miljarder kronor	35,1	27,0
Räntabilitet, %	24,1	22,3
Antal befattningar, medeltal	2 630	2 721

Rekordår för intäkter och resultat

Resultatet för 2009 skall ses i ljuset av att det var ett extraordinärt år såväl för finansbranschen som för Stora Företag & Institutioner. Under första halvåret rådde extrem marknadsturbulens och stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen medan året slutade med snabbt förbättrat förtroende och mindre volatila marknader.

Divisionens resultat återspeglar tydligt detta tudelade år med starka, volatilitetsdrivna intäkter under de första sex månaderna följt av lägre aktivitet efter sommaren. För helåret kunde divisionen visa upp ett rekordartat resultat. Resultatet var starkt i alla affärsenheter. Intäkterna nådde 20 miljarder kronor, en ökning med 19 procent jämfört med 2008, och rörelseresultatet ökade med 40 procent till 11,7 miljarder kronor. Kostnaderna var stabila på 7,5 miljarder kronor, delvis till följd av lägre rörliga ersättningar.

Stark balansräkning och lägre kreditförluster

De flesta företagskunder minskade sin efterfrågan på nya krediter under året. Utnyttjandet av kreditfaciliteter, inklusive de tillfälliga som upptogs under senare delen av 2008 då delar av kapitalmarknaden stängde, minskade gradvis. Volymerna kunde dock hållas uppe genom ett inflöde av nya kunder.

Kreditkvaliteten var fortsatt god både i låneportföljen och i den strategiska investeringsportföljen, som under året aktivt reducerades till 90 miljarder kronor (133) och fortsatt inte visade

några kreditförluster. Under ett år präglat av marknadsturbulens och global recession lyckades Stora Företag & Institutioner minska sina kreditförluster med 9 procent jämfört med 2008.

Fortsatt ledande position inom investment banking och andra kärnaffärsområden

Det ovanligt höga räntenettot under det första halvåret normaliserades mot slutet av året, även om den goda underliggande utvecklingen inom Corporate Banking fortsatte.

Volatiliteten i marknaden avtog under året samtidigt som riskaptiten steg. Ett ökat förtroende ledde till lägre premier för likviditetsrisker och högre värderingar. Normaliseringen av marknaden ledde också till lägre aktivitet inom Trading and Capital Markets, framför allt inom valutahandeln, och till lägre utlåningsmarginaler än vid årsskiftet 2008/2009. Marknaden för företagsobligationer öppnades åter under året och SEB var ledande utgivare av obligationer i svenska kronor och ökade generellt sin marknadsandel bland nordiska emittenter.

Trots det förbättrade ekonomiska klimatet var omsättningen på börsen låg under året och intäkterna från aktiehandeln var relativt svaga. Bankens ledande position inom detta område bekräftades när nordiska institutioner nyligen rankade SEB Enskilda som etta i Prosperas marknadsundersökning. SEB Enskilda var också rådgivare vid många av regionens viktigaste förvärvstransaktioner. Intäkterna inom Global Transaction Services stabiliserades under senare delen av året i takt med att räntenivåerna

Struct der Capital markets

Divisionens intäkter per land

2009, procent av totala intäkter (20 052 Mkr)

	Sverige	50	(65) 100 %
	Tyskland	13	(17) 100 %
	Norge	13	(11)
	Danmark	5	75 % (2)
	Finland	4	75 % (5)
	Övriga världen	15	50 % (0)
			50 %

bottnade och transaktionsvolymerna minskade till följd av införandet av det nya clearinghuset för central motpartshantering. Vid årsskiftet uppgick den förvaltade depåvolymen till 4 853 miljarder kronor (3 891).

Konkurrensutsatt situation

Under de senaste två åren har de finansiella marknaderna stått inför historiskt stora utmaningar och ett antal konkurrenter har valt att minska sina engagemang i kunder som är verksamma på Stora Företag & Institutioners hemmamarknader. Även under de mest stressade perioderna av marknadsförsämringen var SEB en aktiv partner till sina kunder och bistod dem både finansiellt och med rådgivning. De fördjupade relationerna som skapats under denna period förväntas ge en stark plattform för framtida tillväxt.

Starkt resultat grund för framtida tillväxt

Under 2010 kommer Stora Företag & Institutioner att fokusera på ökad tillväxt, framförallt utanför Sverige, genom att ytterligare investera i kundteam och nya kundrelationer. Dessa initiativ stödjer Stora Företag & Institutioners satsning på att öka sin

marknadsandel i alla nordiska länder, speciellt utanför Sverige. Divisionen kommer också att kraftigt öka sina företagsengagemang i Tyskland. Med SEB:s starka kapital- och likviditetsposition har Stora Företag & Institutioner goda förutsättningar att realisera denna tillväxtpotential.

Kontorsrörelsen

Divisionen betjänar 2,5 miljoner privatkunder och 180 000 mindre och medelstora företag i Sverige och Tyskland. Kunderna har tillgång till SEB:s kompletta utbud av finansiella tjänster via 334 kontor och telefon- och internetbank.

Affärsområdena är

• Sverige med 160 kontor som betjänar 1,7 miljoner kunder, varav 1,1 miljon använder bankens internettjänster och 155 000 är mindre och medelstora företag.
• Tyskland med 174 bankkontor, som betjänar 1,0 miljon kunder, varav 275 000 använder bankens internettjänster och 24 000 är mindre och medelstora företag.
• Kort med 3,3 miljoner utgivna kort (betal- kredit- och bankkort samt profilerade kort). Affärsområdet bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland och inkluderar varumärken som Eurocard och Diners Club. Kort har också inlösenavtal med över 200 000 inköpsställen.

	2009	2008
Andel av SEB:s totala intäkter, %	27	29
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	10	21
Andel av SEB:s personal, %	25	25

Resultaträkning

Mkr	2009	2008	Förändring procent
Räntenetto	6 879	7 195	–4
Provisionsnetto	4 428	4 691	–6
Nettoresultat av finansiella transaktioner	290	248	17
Övriga intäkter netto	83	92	–10
Intäkter	11 680	12 226	–4
Personalkostnader	–4 052	–3 828	6
Övriga kostnader	–4 433	–4 283	4
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–180	–222	–19
Kostnader	–8 665	–8 333	4
Resultat före kreditförluster	3 015	3 893	–23
Vinster och förluster från tillgångar	–2	2
Kreditförluster	–1 369	–650	111
Rörelseresultat	1 644	3 245	–49
K/I-tal	0,74	0,68
Allokerat kapital, miljarder kronor	15,8	14,5
Räntabilitet, %	8,2	16,2
Antal befattningar, medeltal	5 078	5 346

Lägre marknadsräntor bakom resultatminskning

Även om divisionens intäkter och resultat förbättrades något under fjärde kvartalet sjönk rörelseresultatet för 2009 till 1 644 Mkr (3 245). Resultatet påverkades kraftigt negativt av att intäkterna från inlåningen minskade till följd av de brant fallande marknadsräntorna. Intäkterna från utlåningen ökade.

Stärkta kundrelationer i den svenska kontorsrörelsen

Kontorsrörelsen i Sverige vann marknadsandelar på den viktiga bolånemarknaden. Volymtillväxten fortsatte och marginalerna återhämtade sig något. Kraven i samband med kreditgivning skärptes i syfte att säkra kvaliteten på låneportföljen i ett mer normalt framtida ränteläge. Kreditförlusterna i bolånestocken förblev små, endast 10,7 Mkr i konstaterade förluster under 2009.

På marknaden för små och medelstora företag avtog utlåningstillväxten under 2009. SEB stärkte sin ställning på denna marknad, vilket avspeglade sig såväl i externa rankningar (SEB utnämndes till Årets småföretagarbank av Privata Affärer) som i ökningen av antalet företagskunder med 12 200.

I segmentet kapitalstarka privatpersoner attraherade SEB ytterligare kunder och vid årsskiftet betjänades nära 30 000 kunder av kapitalrådgivare.

Exempel på att kundaktiviteten överlag var hög är en 19-procentig ökning av antalet samtal till Telefonbanken och lanseringen av ytterligare mobiltelefontjänster.

Kostnaderna ökade med mindre än 1 procent. Arbetet med

att öka effektiviten var fortsatt intensivt och vid utgången av 2009 hade antalet anställda minskat med motsvarande 200 heltidstjänster. Reserveringar för kreditförluster uppgick till 395 Mkr (190); kreditkvaliteten har hittills stått emot konjunkturnedgången relativt väl.

Rörelseresultatet för den svenska verksamheten uppgick till 1 878 Mkr (2 378).

Utmanande position i Tyskland

Arbetet med att förbättra lönsamheten inom kontorsrörelsen i Tyskland vägde inte upp effekterna av lägre marknadsräntor och kundaktivitet. Reserveringarna för kreditförluster uppgick till 529 Mkr. Den kraftiga ökningen av reserveringar jämfört med 2008 berodde på återvinningar tidigare år, förluster utanför kontorsrörelsens kärnverksamhet och en något försämrad kreditkvalitet i flera delar av låneportföljen. Rörelseresultatet för affärsområdet uppgick till –1,246 Mkr (134).

Bästa resultatet hittills för kortverksamheten

Kortverksamheten redovisade sitt starkaste år hittills både vad gäller intäkter och resultat. Även om tillväxten i kortomsättningen hållits tillbaka till följd av konjunkturnedgången innebar marknadsläget ett starkt bidrag i form av låga finansieringskostnader. I ett längre perspektiv förväntas detta normaliseras och ökad kortanvändning åter bli en viktig faktor för intäkts- och vinsttillväxt. I kombination med sjunkande genomsnittsbelopp för kortköp blir därmed skalfördelar och processeffektivisering allt viktigare. Som ett resultat av tidigare insatser i detta område

Time emp Transactions Turnover

hanterar affärsområdet Kort idag 50 procent fler transaktioner med oförändrad bemanning jämfört med fem år tidigare.

Reserveringar för kreditförluster och bedrägerier var lägre under fjärde kvartalet än under de föregående kvartalen och kreditförlusterna uppgick till 445 Mkr (401) för helåret. Korts rörelseresultat för 2009 uppgick till 1 012 Mkr (734).

Utsikter på medellång sikt

Inom Kontorsrörelsen i Sverige är högkvalitativa kundupplevelser i fokus och enkla och transparanta erbjudanden tillsammans med hög tillgänglighet utgör viktiga förbättringsområden. SEB strävar också efter att ytterligare stärka positionen bland små

och medelstora företag. En förbättrad konjunktur och ett normaliserat ränteläge förväntas stärka intäktsutvecklingen på medellång sikt.

Även inom Kontorsrörelsen i Tyskland förväntas aktivitetsnivån och ränteläget ge visst stöd på medellång sikt men utmaningen att öka lönsamheten kvarstår och effektiviseringsarbetet fortsätter.

Inom Kortverksamheten kommer bidraget från den låga finansieringskostnaden gradvis avta på kort- och medellång sikt. Högre organisk tillväxt i termer av antal kort och kortanvändning med stöd i en starkare konjunktur förväntas motverka den för SEB Kort negativa effekten av ett högre ränteläge.

Kapitalförvaltning

Division Kapitalförvaltning består av två affärsområden:

• Institutional Clients, som erbjuder produkter och tjänster till institutioner, stiftelser och livbolag och är ansvarig för förvaltning, marknadsföring och försäljning av SEB:s fonder
• Private banking, som erbjuder finansiella tjänster till kapitalstarka privatpersoner i Sverige och utomlands.

Divisionen har ett helhetserbjudande av kapitalförvaltnings- och rådgivningstjänster och ett produktutbud som omfattar aktier, räntor, private equity, fastigheter och hedgefonder. Kapitalförvaltning har cirka 1 000 anställda och förvaltar 1 275 miljarder kronor. Divisionen har verksamhet i de nordiska och baltiska länderna, Luxemburg, Tyskland, Storbritannien, Singapore, Schweiz och Frankrike. Distribution av divisionens tjänster sker främst genom den egna säljkåren inom institutioner och private banking men även genom SEB:s kontorsnätverk och via tredje parts distributörer.

	2009	2008
Andel av SEB:s totala intäkter, %	8	11
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	7	13
Andel av SEB:s personal, %	5	5

Resultaträkning

			Förändring
Mkr	2009	2008	procent
Räntenetto	598	892	–33
Provisionsnetto	2 955	3 680	–20
Nettoresultat av finansiella transaktioner	76	67	13
Övriga intäkter netto	17	50	–66
Intäkter	3 646	4 689	–22
Personalkostnader	–1 229	–1 427	–14
Övriga kostnader	–1 160	–1 132	2
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–116	–101	15
Kostnader	–2 505	–2 660	–6
Resultat före kreditförluster	1 141	2 029	–44
Vinster och förluster från tillgångar	29
Kreditförluster	–28	–18	56
Rörelseresultat	1 142	2 011	–43
K/I-tal	0,69	0,57
Allokerat kapital, miljarder kronor	5,5	6,6
Räntabilitet, %	14,9	21,9
Antal befattningar, medeltal	1 016	1 133

Lägre vinst till följd av lägre prestationsrelaterade intäkter

Rörelseresultatet återhämtade sig under året i takt med att ekonomin och kapitalsituationen på marknaden förbättrades. Divisionens intäkter sjönk med 22 procent, främst beroende på en 2-procentig nedgång i genomsnittligt förvaltat kapital samt lägre prestations- och transaktionsrelaterade intäkter, 383 Mkr att jämföra med föregående års toppnotering på 654 Mkr. Courtageintäkterna var starka, medan det låga ränteläget hade en fortsatt negativ påverkan på räntenettot, som uppgick till 598 Mkr (892). Intäkterna påverkades också negativt med 185 Mkr till följd av att SEB använt så kallade swing prices vid fondkurssättning. Modellen för prisjustering är allmänt använd i Europa för att skydda långsiktiga investerare från kostnader i samband med stora in- och utflöden i fonderna. Fondandelsägarna i de svenska fonderna informerades inte om modellen. SEB har därför valt att kompensera investerare som påverkats negativt. SEB har inte tjänat på modellen, då det enbart handlat om en omfördelning mellan investerare. Modellen används inte längre.

Kostnaderna sjönk med 6 procent. Största anledningen till nedgången var lägre avsättning för rörliga ersättningar. Underliggande kostnader ökade med 3 procent. Korrigerat för valutakurseffekter minskade kostnaderna med 2 procent. Divisionen har lagt ner sin verksamhet i Polen under året och mött målet för det svenska kostnadsprogrammet. Rörelseresultatet minskade med 43 procent till 1 142 Mkr.

Ökade tillgångsvärden och god nettoförsäljning

Nettoförsäljningen för 2009 var stark med tanke på marknadsturbulensen och uppgick till 41 miljarder kronor (33). Detta tillsammans med ökade tillgångsvärden bidrog till att det förvaltade kapitalet ökade med cirka 12 procent till 1 275 miljarder kronor (1 142).

SEB är den näst största fondförvaltaren i Sverige. Nettoförsäljningen på den svenska fondmarknaden förbättrades markant under 2009 och uppgick till 125 miljarder kronor (–17,5). SEB fortsatte att ta volym på den svenska fondmarknaden med ett nettoinflöde på 12 miljarder kronor, vilket nästan var en dubblering från föregående år. Detta trots stora utflöden i korta räntefonder, viket var i linje med SEB:s kundrekommendation. SEB hade det största nettoinflödet i aktie- och obligationsfonder under året.

Stark nettoförsäljning och kundinflöde inom Private Banking

Private Bankings nyligen lanserade investeringsprogram med målsättningen att ge en mer stabil avkastning har varit framgångsrika. Dessa har, tillsammans med fortsatt hög säljaktivitet och ett nära samarbete med Kontorsrörelsen, bidragit till en nettoförsäljning på 17 miljarder kronor (19) trots utmanande marknadsförutsättningar. Värdet på det förvaltade kapitalet steg med 29 procent och vinsten förbättrades. Produkterna från Aktiehandel – Nordic Select, Nordic Absolute Return och Nordic Ideas – som lanserades under året har också visat sig framgångsrika. Kundinflödet var fortsatt starkt och under de senaste tre åren har antalet kunder ökat med 17 procent. Private Banking

Förvaltat kapital per land

Procent av divisionens totalt förvaltade kapital (1 275 miljarder kronor)

Sverige	59	(58)
Danmark	13	(14)
Tyskland	13	(14)
Finland	9	(8)
Övriga 1)	6	(6)

1) Norge, Luxemburg, Baltikum och övriga mindre marknader

utnämndes till "Best Private Banking services overall" i Sverige och Lettland av Euromoney.

Stark nettoförsäljning och positiv trend i förvaltningen av placerade medel i Institutional Clients

De prestationsrelaterade arvodena har, trots ett lägre utfall än föregående år, under året kommit från ett större antal fonder och mandat. Transaktionsbaserade arvoden från de tyska öppna fastighetsfonderna återupptogs efter att fonderna varit stängda i början av året för att skydda investerare. Nettoförsäljningen ökade med 78 procent till 31 miljarder kronor (17). Tredjepartdistributionen växte såväl i Sverige som globalt. Gradvis stigande tillgångsvärden förbättrade resultatet för Institutional Clients under det sista kvartalet och denna trend borde fortsätta under nästa år.

Förvaltningen av placerade medel förbättrades starkt under 2009. 64 procent (34) av portföljerna och 73 procent (33) av det förvaltade kapitalet låg över respektive jämförelseindex.

Fonder fördelade per produkttyp

Procent av total (528 miljarder kronor)

Ett flertal lyckosamma produktlanseringar

Utöver de tidigare nämnda investeringsprogrammen inom Private Banking och produkterna inom Aktiehandel har divisionen under året lanserat fler nyheter. En familj av strategifonder och den noterade Private Equity-fonden är exempel på framgångsrika produktlanseringar under 2009.

SEB förberedd för framtida utmaningar

Marknadsförutsättningarna förbättrades under 2009. Den stärkta marknadspositionen jämfört med 2008 för såväl Private Banking som Institutional Clients har givit SEB en fast grund. Divisionen planerar att fortsätta förbättra sitt produktutbud, förstärka sin försäljning gentemot större institutioner, samt utveckla kundlösningar tillsammans med kunderna.

Under 2010 kommer divisionen att fortsätta fokusera på "operationell excellens" och "performance management".

Liv

Divisionen är ansvarig för SEB:s livförsäkringsverksamhet och är en av Nordens ledande livförsäkringskoncerner. Divisionen är organiserad i tre affärsområden:

• SEB Trygg Liv (Sverige)
• SEB Pension (Danmark)
• SEB Life & Pension International

Verksamheten omfattar försäkringslösningar, främst fondförsäkringar, inom sparande och trygghetsområdet för privatpersoner och företag. Divisionen har cirka 1,8 miljoner kunder och bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Irland, Luxemburg, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.

SEB:s verksamhet inom traditionell livförsäkring i Sverige bedrivs huvudsakligen i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget enligt ömsesidiga principer och utan bestämmandeinflytande för SEB och konsolideras därför inte i SEB Trygg Livs resultat. Gamla Liv är stängt för nyteckning.

	2009	2008
Andel av SEB:s totala intäkter, %	10	8
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	13	7
Andel av SEB:s personal, %	6	6

Resultaträkning

Mkr	2009	2008	Förändring procent
Räntenetto	–18	–36	–50
Livförsäkringsintäkter netto	4 443	3 296	35
Intäkter	4 425	3 260	36
Personalkostnader	–1 107	–1 105	0
Övriga kostnader	–536	–523	2
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–667	–569	17
Kostnader	–2 310	–2 197	5
Rörelseresultat	2 115	1 063	99
Förändring i övervärden från verksamheten, netto	900	989	–9
Verksamhetsresultat	3 015	2 052	47
Förändringar i operativa antaganden	–709	–139
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer	2 019	–3 826
Förvaltningsresultat	4 325	–1 913
K/I-tal	0,52	0,67
Allokerat kapital, miljarder kronor	6,8	7,5
Räntabilitet, %
baserat på rörelseresultat	27,4	12,5
baserat på verksamhetsresultat	39,0	24,1
Antal befattningar, medeltal	1 191	1 233

Bästa resultatet någonsin – vinstökning inom samtliga affärsområden

Divisionens rörelseresultat fördubblades jämfört med 2008. Justerat för återvinningar av garantiåtaganden i traditionell försäkring ökade resultatet med 29 procent. Alla affärsområden visade betydande vinstökning jämfört med föregående år.

Fondförsäkringsintäkterna fortsatte att förbättras som resultat av en positiv marknadstrend sedan april samt en ökad riskbenägenhet hos försäkringstagarna att byta från räntebärande produkter till aktierelaterade alternativ. Det totala fondvärdet vid årets utgång var 36 procent högre än ett år tidigare. Resultatet för riskprodukter, som sjuk- och vårdförsäkring, var högre än föregående år. Avkastningen på placeringar för egen räkning i den danska verksamheten var högre än föregående år till följd av fallande räntor. Även kapitalavkastningen för kunders räkning i den traditionella livförsäkringsportföljen förbättrades till en tillfredsställande nivå.

Tidigare års avsättningar för garantiåtaganden i den mindre, traditionella livförsäkringsportföljen inom fondförsäkringsbolaget kunde till stor del återvinnas med en positiv resultateffekt på 286 Mkr (-353). Återstående avsättningar på 105 Mkr från tidigare år är återvinningsbara om den framtida kapitalavkastningen är tillräcklig för att uppfylla garanterade återbäringsnivåer.

Kostnaderna, exklusive avskrivningar, var stabila jämfört med föregående år, men minskade justerat för den negativa omräkningseffekten till följd av den försvagade svenska valutan. Avskrivningarna på aktiverade anskaffningskostnader ökade, och kommer att fortsätta att göra så. De ökade avskrivningarna skall dock ställas i relation till ökande fondförsäkringsintäkter.

Fondförsäkring är fortsatt den viktigaste produkten med en andel på 80 procent (75) av den totala försäljningen. Andelen företagsbetalda pensionsprodukter minskade till 61 procent (69) som ett resultat av en stark försäljning av kapitalförsäkring-

Volymer
	2009	2008	2009, procent
Försäljning (vägd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	10 267	12 185
Fondförsäkring	40 399	36 638
Totalt	50 666	48 823
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	9 102	8 789
Fondförsäkring	21 503	20 139
Totalt	30 605	28 928
Förvaltat kapital (nettotillgångar), miljarder kronor			Källa: Försäkringsförbundets statistik.
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	245,3	239,3
Fondförsäkring	156,4	115,1
Totalt	401,7	354,4	Försäljningsmarginal

ar i Sverige. Under det andra halvåret ökade dock den företagsbetalda andelen något.

Ökad försäljning och premieinkomst

Den totala försäljningen, mätt som vägd volym, ökade med 4 procent och andelen försäkringsavtal med löpande premier var 80 procent (82). I Sverige ökade försäljningsvolymen med 10 procent medan den i Danmark minskade med 5 procent. Försäljningen av produkten Portfolio Bond i Sverige, redovisad i SEB Life & Pension International, ökade med 9 procent jämfört med föregående års rekordvolym.

Försäljningen i de baltiska länderna var 29 procent lägre än föregående år. Totalvolymen var blygsam, men återhämtade sig mot slutet av året.

Den totala premieinkomsten steg med 6 procent till 30,6 miljarder kronor (28,9). Värdet av fondplaceringstillgångarna uppgick till 156 miljarder (115). Det totala förvaltade kapitalet (nettotillgångarna) steg med 13 procent till 402 miljarder.

SEB Trygg Liv, Sverige

Rörelseresultatet i SEB Trygg Liv Sverige, inklusive centrala funktioner, ökade med 883 Mkr till 1 393 Mkr. De tidigare nämnda återvinningarna bidrog positivt. I övrigt förbättrades resultatet till följd av högre fondförsäkringsintäkter och bättre resultat inom sjuk- och vårdförsäkring.

SEB Pension, Danmark

Rörelseresultatet i SEB Pension Danmark ökade med 90 Mkr till 574 Mkr. Valutaomräkningseffekter påverkade resultatet positivt. I lokal valuta ökade intäkterna med 6 procent och kostnaderna med 4 procent.

SEB Life & Pension, International

Rörelseresultatet för SEB Life & Pension International, med dotterbolag i Irland, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina, ökade med 79 Mkr till 148 Mkr. Intäkterna ökade främst till följd av bättre avkastning i placeringsportföljerna.

Investeringar för att möta framtida utmaningar

Livdivisionen arbetar utifrån en multidistributionsstrategi som innebär att försäljningen sker via bland annat egna försäkringsrådgivare, försäkringsförmedlare samt SEB:s bankkontor. Under

Mkr	2009	2008
Vägd försäljningsvolym (löpande + engångs/10)	4 026	3 858
Nuvärde av nyförsäljning	1 492	1 598
Försäljningskostnader	–916	–879
Resultat från nyteckning	576	719
Försäljningsmarginal	14,3%	18,6%

Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv

Traditionell livförsäkring i Sverige

	2009	2008
Förvaltat kapital, nettotillgångar, Mkr	152 128	140 922
Periodens resultat, Mkr	27 470	–53 301
Premieinkomst, Mkr	1 939	1 884
Kollektiv konsolideringsgrad 1), retrospektivreserv, %	102	89
Återbäringsränta i genomsnitt, %	0,2	5,1
Solvensgrad, % 2)	174	148
Kapitalbas, Mkr	64 767	45 556
Erforderlig solvensmarginal, Mkr	3 676	4 002
Solvenskvot 3)	17,6	11,4
Totalavkastning, %	15,1	–15,7
Andel aktier/aktieexponering, %	38	31
Andel räntebärande värdepapper, %	43	48
Andel hedgefonder, %	6	7
Andel fastigheter, %	13	14

1) Den kollektiva konsolideringsgraden anger tillgångarna i förhållande till åtagandena gentemot försäkringstagarna. Åtagandena innefattar både garanterade och ickegaranterade värden.

2) Bolagets nettotillgångar (inklusive eget kapital och förlagslån) i förhållande till de garanterade åtagandena i form av försäkringstekniska avsättningar.

3) Kvot kapitalbas / erforderlig solvensmarginal

2010 kommer ytterligare satsningar att göras på området. Den danska verksamheten fortsätter att utveckla administrativa elösningar för företag och dess anställda för att hantera tjänstepension. I Sverige kommer de egna försäkringsrådgivarna att öka i antal, samarbetet med bankkontoren utvecklas och nya samarbetsavtal slutas med anknutna förmedlare.

Under 2010 kommer en ny typ av placering i fondförsäkring att tas fram för en stor del av den svenska tjänstepensionsmarknaden (ITP).

Baltikum

Division Baltikum betjänar 2,2 miljoner privatkunder och 156 000 små och mindre företag i Estland, Lettland och Litauen. Kunderna har tillgång till SEB:s hela utbud av finansiella tjänster via kontorsnätet, telefon och Internet.

• Estland har 53 bankkontor och betjänar 538 000 kunder, varav 244 000 utnyttjar bankens internettjänster och 46 000 utgörs av små- och medelstora företag.
• Lettland har 59 bankkontor och 900 000 kunder, varav 570 000 utnyttjar bankens internettjänster och 65 000 är små- och medelstora företag.
• Litauen har 57 bankkontor och betjänar 911 000 kunder, varav 890 000 utnyttjar bankens internettjänster och 45 000 är små- och medelstora företag.

	2009	2008
Andel av SEB:s totala intäkter, %	9	11
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	negativ	6
Andel av SEB:s personal, %	16	16

Resultaträkning

			Förändring
Mkr	2009	2008	procent
Räntenetto	2 679	3 555	–25
Provisionsnetto	934	948	–1
Nettoresultat av finansiella transaktioner	126	150	–16
Övriga intäkter netto	55	130	–58
Nettoresultat av finansiella
transaktioner	3 794	4 783	–21
Personalkostnader	–730	–743	–2
Övriga kostnader	–1 452	–1 228	18
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–2 389	–86
Kostnader	–4 571	–2 057	122
Resultat före kreditförluster	–777	2 726
Vinster och förluster från tillgångar	–17
Kreditförluster	–9 569	–1 709
Rörelseresultat	–10 363	1 017
K/I-tal	1,20	0,43
Allokerat kapital, miljarder kronor	11,8	10,8
Räntabilitet, %	negativ	8,0
Antal befattningar, medeltal	3 275	3 404

Motståndskraftiga intäkter

Division Baltikums rörelseresultat för 2009 uppgick till –10 363 Mkr (1 017), inklusive goodwillnedskrivningar på 2 281 Mkr.

Trots det svåra makroekonomiska läget sjönk intäkterna endast med 21 procent. Intäkterna påverkades negativt av lägre affärsvolymer och pressade inlåningsmarginaler till följd av de historiskt låga räntorna. Huvuddelen av räntenettoförsämringen gällde Litauen. Även i Lettland försämrades räntenettot, medan effekten i Estland var begränsad. Överlag minskade också både in- och utlåningsvolymen. Intäkterna började dock visa tecken på stabilisering mot slutet av året.

Kostnaderna, exklusive goodwillnedskrivning, steg med 11 procent, huvudsakligen till följd av valutaomräkningseffekter. Divisionens personalkostnader minskade något, medan övriga kostnader steg till följd av kostnader för omstrukturerings- och work-outarbete och en ersättning på 120 Mkr till obligationsinvesterare i Estland. Övriga kostnader under fjärde kvartalet

innehöll även kostnader för att rationalisera SEB:s kontorsnät i Baltikum. Under året stängdes 31 kontor i de tre baltiska länderna. Personalstyrkan reducerades med sammanlagt 260 personer, vilket ledde till att antalet anställda sjönk till 3 093 (3 353).

Under andra kvartalet gjordes en nedskrivning av all goodwill för SEB:s verksamhet i de baltiska länderna. Av koncernens totala nedskrivning på 2 298 Mkr för Baltikum svarade divisionen för 2 281 Mkr.

Ökade kreditförluster – men stabiliserat inflöde av oreglerade fordringar

Det svåra makroekonomiska läget i Baltikum ledde till fortsatt höga reserveringar för kreditförluster på 9 569 Mkr (1 709). Försämringen av läget i regionen under första halvåret 2009 ledde till en kraftig ökning av inflödet av oreglerade fordringar under de två första kvartalen. SEB gjorde betydande kollektiva reserveringar för att bygga upp reserver för kreditförluster som ännu inte identifierats på individuell nivå, vilket ledde till en hög reserveringsgrad.

Under andra halvåret 2009 var de specifika reserveringarna större än de kollektiva till följd av att volymen osäkra fordringar som identifierats individuellt ökade. Sedan juni har dock inflödet av nya oreglerade fordringar mattats av markant, vilket tyder på att läget stabiliserats.

Vid utgången av 2009 uppgick portföljen av individuellt värderade osäkra fordringar och portföljen med gruppvis oreglerade fordringar (förfallna sedan mer än 60 dagar) till 19 miljarder kronor, eller 12,6 procent av den totala utlåningen. Reserveringarna uppgick till 11,4 miljarder kronor.

Intensifierade omstrukturerings- och workoutaktiviteter

SEB:s Special Credits Management Unit, en omstruktureringsoch work-outgrupp bildad 2007, omfattar nu över 200 personer verksamma i eller fokuserade på Baltikum.

Alla exponeringar på över en miljon euro med en riskklass över 7 enligt SEB:s riskklassificeringssystem (där 1 är bäst och 16 konkurs) har noggrant gåtts igenom, handlingsplaner har upprättats och work-outgrupperna har vidtagit lämpliga åtgärder. Samtliga handlingsplaner följs upp i den så kallade High Risk Committee. Med hjälp av denna urvalsprocess identifieras sådana kunder som riskerar att flyttas ner till klass 13 eller sämre inom den närmaste tiden som högriskkunder. Denna breda definition underlättar snabbt insatta åtgärder för att handskas med potentiella framtida kreditförluster med hjälp av tidiga varningssignaler. Syftet med den särskilda kredithanteringsenheten är att se till att SEB-koncernens speciella kredit- och workoutnormer tillämpas genomgående inom hela koncernen.

Alla kreditexponeringar på belopp under 1 miljon euro hanteras och övervakas av lokala kredithanteringsenheter.

Att anpassa rekonstruktions- och workoutarbetet till olika kundområden och typ av säkerheter är viktigt. SEB strävar efter att bedriva omstrukturerings- och work-outarbetet tillsammans med kunderna för att hitta en gemensam grund för att ta sig igenom en svår situation.

Leasing avseende fordon och transportutrustning Non customer driven

SEB:s sammanlagda leasingportfölj i Baltikum avseende såväl person- och lastbilar som transportfordon och transportutrustning uppgick vid utgången av 2009 till 15 miljarder kronor. Leasing kännetecknas av att den juridiska äganderätten är klart definierad, vilket både underlättar återtagande av tillgångar och erbjuder en effektiv metod för att minimera såväl SEB:s som kundernas förluster. Customer driven

I februari 2010 hade ungefär 25 procent av leasingstocken identifierats som hög risk. För work-outprocessen har SEB etablerat distributionskanaler som gör det möjligt att sälja återtagna fordon både inom och utanför Baltikum. Sedan juni 2009 överstiger försäljningarna volymen av nya, återtagna fordon. Det genomsnittliga försäljningsrabatten jämfört med ursprungligt bokfört värde uppgick i februari 2010 till 35–40 procent.

Kommersiella fastigheter och tomter

En viktig lärdom från den nordiska finanskrisen på 1990-talet var att aktieägarvärde kan skyddas, om övertagna fastigheter behålls och sköts professionellt i avvaktan på den ekonomiska återhämtningen och på att efterfrågan på sådana tillgångar återvänder.

SEB har skapat ett holdingbolag för fastigheter i vart och ett av de baltiska länderna, ett så kallat Real Estate Holding Company eller "RHC". Dessa bolag har börjat att ta över tillgångar och har hittills förvärvat fastigheter för cirka 50 Mkr. Tillgångarna kommer att öka, men eftersom utmätnings- och auktionsprocessen är en utdragen historia kommer det att ta tid. Samtidigt har SEB arbetat intensivt med att utveckla en värderingsmetod för att fastställa varje fastighets långsiktiga värde. Skälet är avsaknaden av relevanta historiska priser på grund av den begränsade likviditeten i fastighetsmarknaden under lågkonjunkturen. Modellen ger en konservativ och långsiktig syn på varje fastighetstyps värde baserat på framtida kassaflödesgenereringspotential, läge och standard. Förutsatt att inga oförutsedda makroekonomiska chocker inträffar, förväntas dessa värderingar vara stabila och utgöra ett golv för återvinningsnivån. Allteftersom de offentliga auktionerna på de utmätta tillgångarna kommer igång kommer RHC-bolagen att delta och förvärva tillgångar på basis av denna värderingsmetod. Struct der Capital markets Equites FX

Värderingsmodellen har applicerats på en majoritet av alla fastighetsexponeringar och baserat på dessa värderingar har specifika reserver avsatts.

Per den 31 december 2009 uppgick SEB:s utlåning till fastighetsbolag i de baltiska länderna till 27 miljarder kronor, varav 30 procent utgjordes av osäkra fordringar. Cirka 60 procent av portföljen betraktas som hög risk.

Den potentiella volym som RHC-bolagen kan komma att omfatta uppgår enligt nuvarande bedömning till cirka 6–7 miljarder kronor.

Bostadskrediter

SEB är alltjämt övertygad om att de flesta ägare av privatbostäder kommer att kunna förbli ägare till sina bostäder. SEB har, efter individuella genomgångar och med hänsyn till ägarens hela ekonomiska situation, skapat lösningar och kommer att fortsätta att finna lösningar. Sådana kan innefatta amorteringsanstånd och även kapitalisering av räntan, under vissa särskilda omständigheter. Vidare spelar SEB en aktiv roll i diskussioner med de offentliga myndigheterna för att finna konstruktiva krislösningar.

Vid utgången av 2009 uppgick SEB:s baltiska bostadsutlåning till 50 miljarder kronor, varav 6 procent utgjordes av fordringar förfallna till betalning över mer än 60 dagar.

Utsikter för 2010

De baltiska länderna tillhör de länder som drabbats hårdast av den globala krisen och situationen i regionen är alltjämt utmanande. Situationen började dock stabiliseras under andra halvåret 2009 och i dagsläget förutses en bredare uppgång under andra halvåret 2010.

SEB:s ledning är säker på att reserveringarna för kreditförluster 2010 blir betydligt lägre än under 2009.

Uppfattningen är baserad på:

• det begränsade inflödet av nya oreglerade fordringar och nya högriskkunder,
• erfarenheten av workoutarbetet med leasingtillgångar och den djupgående analysen och omvärderingen av fastighetspanter,
• den fortsatt starka reserveringsnivån, samt
• tecken på en stabilisering av det ekonomiska läget.

Slutsatsen understryks också av grundliga analyser av samtiga högriskkunder som gjorts av Special Credit Management Unit, en modellbaserad övergripande genomgång och uppskattning av framtida förlustrisker, samt en samlad bedömning av bankens ledning utifrån erfarenheter från den svenska bankkrisen.

Baserat på ovanstående resonemang kulminerade reserveringsgraden för såväl osäkra fordringar som reserveringar för befarade kreditförluster i Baltikum under det tredje kvartalet 2009. Under de kommande kvartalen minskar reserveringsbehovet gradvis, vilket indikerar att reserveringarna sjunker under 2010.

Utöver den utmanande ekonomiska situation dessa ekonomier redan befinner sig i finns det ytterligare faktorer och omvärldsrisker som kan hota den långsamma återhämtningen och därmed förändra SEB:s syn på utsikterna för den baltiska verksamheten.

Ökat långsiktigt fokus

I takt med det minskade inflödet av volymen nya oreglerade fordringar har ledningens fokus gradvis flyttats mot den långsiktiga utvecklingen av den redan starka kundbasen. I november rankade privatkunder i Baltikum SEB som nummer 1 i regionen.

Låneportföljen fördelad per bransch och marknader 1)

31 December 2009

		2009				2008
Mkr	Estland	Lettland	Litauen	Totalt	Estland	Lettland	Litauen	Totalt
Banker	163	655	241	1 059	182	1 058	525	1 765
Finans och försäkring	53	628	42	723	6	1 154	75	1 235
Parti- och detaljhandel	2 556	3 787	7 377	13 720	3 578	4 999	10 819	19 396
Transport	1 171	1 867	3 929	6 967	1 761	2 416	5 899	10 076
Shipping	807	229	287	1 323	939	281	365	1 585
Övrig serviceverksamhet	2 283	1 651	2 245	6 179	2 630	2 044	2 967	7 641
Byggnadsindustri	718	1 382	1 220	3 320	971	1 928	2 041	4 940
Tillverkningsindustri	3 070	2 204	6 931	12 205	4 118	2 758	9 468	16 344
Jordbruk, skogsbruk och fiske	1 053	1 924	619	3 596	1 429	2 534	811	4 774
Utvinning av mineraler, olja och gas	89	106	102	297	41	118	115	274
Försörjning av el, gas och vatten	1 758	901	1 236	3 895	1 699	1 122	1 423	4 244
Övrigt	355	362	565	1 282	474	395	724	1 593
Företag	13 913	15 041	24 553	53 507	17 646	19 749	34 707	72 102
Kommersiella fastigheter	7 033	4 388	13 131	24 552	8 049	4 556	14 650	27 255
Flerfamiljsbostäder		2 421	25	2 446		2 416	23	2 439
Fastighetsförvaltning	7 033	6 809	13 156	26 998	8 049	6 972	14 673	29 694
Offentlig förvaltning	1 873	258	1 936	4 067	1 970	302	2 789	5 061
Bostadskrediter	16 803	10 443	22 383	49 629	18 274	11 649	23 869	53 792
Övrig utlåning	2 938	2 901	2 014	7 853	3 489	3 481	2 893	9 863
Hushåll	19 741	13 344	24 397	57 482	21 763	15 130	26 762	63 655
Låneportfölj	42 723	36 107	64 283	143 113	49 610	43 211	79 456	172 277

1) Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade, exklusive repor, skuldinstrument och reserver.

Problemlån och reserver 1)

31 December 2009

		2009				2008
Mkr	Estland	Lettland	Litauen	Totalt	Estland	Lettland	Litauen	Totalt
Individuellt värderade lånefordringar
Osäkra fordring, brutto	1 924	3 552	8 456	13 932	710	586	2 310	3 606
Specifika reserver	1 054	1 608	3 970	6 632	380	173	791	1 344
Gruppvisa reserver	485	855	1 127	2 467	257	210	338	805
Reserver för utombalansposter			50	50
Specifik reserveringsgrad	55%	45%	47%	48%	54%	30%	34%	37%
Total reserveringsgrad	80%	69%	60%	65%	90%	65%	49%	60%
Gruppvis värderade lånefordringar
Förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 040	2 182	1 218	4 440	580	760	556	1 896
Omstrukturerade lånefordringar	19	123	170	312
Gruppvisa reserver	465	1 222	580	2 267	288	393	274	955
Reserveringsgrad	44%	53%	42%	48%	50%	52%	49%	50%
Problemlån	2 983	5 856	9 845	18 684	1 290	1 346	2 866	5 502
Totala reserver	2 004	3 685	5 727	11 416	925	776	1 403	3 104
Reserveringsgrad för problemlån	67%	63%	58%	61%	72%	58%	49%	56%

1) Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade, exklusive repor, skuldinstrument och reserver.

Risk- och kapitalhantering

Under 2009 har SEB vidtagit kraftfulla åtgärder för att säkerställa finansiell stabilitet. Koncernen har påtagligt förbättrat sin kapitalstyrka, återställt tidigare likviditetsnivåer och proaktivt arbetat med tillgångarnas kreditkvalitet. Tillsammans med väl inarbetade strukturer för riskstyrning, sofistikerade risksystem och en försiktig riskhantering gör detta koncernen väl förberedd för eventuella bakslag i den bräckliga ekonomiska återhämtningen och för fortsatta investeringar.

Översikt av riskhanteringen under 2009

Dystra ekonomiska utsikter präglade inledningen av 2009. De flesta länder hade upplevt rejäla nedgångar i ekonomisk aktivitet som ett resultat av den finansiella turbulensen under 2008. Den pessimistiska stämningen ledde till fallande aktiebörser och förnyad osäkerhet på obligationsmarknaderna.

Även om stora utmaningar fanns kvar vid slutet av 2009 var situationen påtagligt bättre än vid årets början. Med början under det andra kvartalet upplevde obligations- och aktiemarknader en stark återhämtning som varade cirka sex månader. Detta ledde till minskade kreditspreadar och till bättre tillgång till likviditet och finansiering för banksystemet.

Samordnat åtgärdsprogram från världens regeringar och centralbanker har varit avgörande för att stödja de finansiella marknaderna, vilket i sin tur har lett till en återhämtning i ekonomisk aktivitet. De nordiska ekonomierna är exportdrivna och starkt internationaliserade och påverkades därför snabbt av den globala recessionen. Exempelvis sjönk Sveriges BNP under 2009 med 4,7 procent. De baltiska ekonomierna råkade ännu värre ut; BNP sjönk där med 14–18 procent.

Förtroendet för det svenska banksystemet, som ändå var betydligt bättre rustat än många andra, testades också. Det återställdes bland annat genom regeringens och Riksbankens stabilitetsåtgärder samt genom att Sveriges största banker gjorde nyemissioner och andra kapitalstärkande åtgärder.

Kraftigt förbättrad kapitalsituation

SEB arbetade under hela 2009 för att stärka sina kapitalresurser både vad avser kvalitet och storlek. Detta avspeglade rådande marknadsförhållanden liksom koncernens önskemål att ha väl tilltagna buffertar i händelse av att den ekonomiska nedgången blir långvarig. Koncernen ville också vara väl förberedd för de nya myndighetsregler som kommer att införas efter krisen och som nu förbereds av Baselkommittén och andra internationella organ. En stark kapitalposition ökar också SEB:s strategiska flexibilitet och möjligheterna att hjälpa koncernens kunder.

SEB:s nyemission på 15,1 miljarder kronor avslutades under april 2009. Andra kapitalstärkande åtgärder var att avstå från utdelning, att återköpa ett förlagslån klassificerat som sekundärkapital och ett klassificerat som innovativt primärkapitaltillskott, och att emittera ett förlagslån som icke-innovativt primärkapitaltillskott. Dessutom initierade SEB ett internt kapitaleffektiviseringsprojekt.

Kapitalåtgärderna stärkte kärnprimärkapitalrelationen, förbättrade kvaliteten på primärkapitaltillskottet och minskade volatiliteten i kapitalrelationerna genom att bättre matcha valutasammansättningen i kapitalbasen med den i de riskvägda tillgångarna. Vid slutet av året rapporterade koncernen en primärkapitalrelation på 13,9 procent (10,1) och en kärn- primärkapitalrelation på 11,7 procent (8,6).

Finansiering och likviditet – starkare position

SEB:s stabilitetsfrämjande åtgärder ledde till att koncernen i exceptionell grad kunde förlänga löptiden på sin upplåning – med negativ inverkan på räntenettot. Vid slutet av året motsvarade finansieringen av in- och utgående kassaflöden netto cirka 18 månader (7).

Finansieringsmarknaderna, som utsattes för allvarliga störningar från september 2008, återvände gradvis till mer normala förhållanden under 2009. Kreditspreadarna minskade också påtagligt. Vid utgången av året uppvisade SEB en sund finansieringsstruktur där relationen utlåning till inlåning var 141 procent (146) exklusive omklassificerade obligationsportföljer. Till detta bidrog att koncernen långfristigt lånade upp 130 miljarder kronor (166) under året. SEB:s pool av i centralbanker pantsättningsbara tillgångar uppgick till nästan 300 miljarder.

Som en extra säkerhetsåtgärd deltog SEB från maj till oktober i det svenska upplåningsgarantiprogrammet, dock utan att utnyttja detsamma.

Stresstester av extrema scenarier

Den stora osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen, liksom

de finansiella marknadernas tillstånd, har gjort att heltäckande stresstester - inklusive extrema scenarier – blivit ny standard. SEB har liksom de flesta banker, tillsynsmyndigheter, centralbanker och branschen i stort utformat en övergripande process. Storleken på SEB:s nyemission bestämdes mot bakgrund av ett internt utvecklat extremscenario, för att säkerställa SEB:s oberoende som privatägt företag. Vid slutet av 2009 kunde SEB i Riksbankens och Finansinspektionens treåriga worst-case-scenario hela tiden hålla en primärkapitalrelation på cirka 10 procent.

Regeländringar

Hela branschen kommer att beröras av de nya regler om högre kapitalkrav, ökad transparens, mer precisa och jämförbara likviditetsberäkningar och kontracykliska kapitalbuffertar som kan förväntas som resultat av att världens lagstiftare och tillsynsmyndigheter nu ser över regelverket.

Baselkommitténs förslag på nya kapital- och likviditetsregler – "Basel III" – publicerades i december 2009. Förslagen är på remiss fram till i mitten av april och man kan förvänta sig förändringar innan de slutligen införs år 2012. Man kan också förvänta sig övergångsregler som möjliggör för bankerna att anpassa sig till det nya regelverket utan menlig inverkan på kreditförsörjningen. Förslagen avser öka likformighet och kvalitet på bankernas kapital, samt att bankerna skall avstå från att förstora upp sina balansräkningar och från att finansiera sig alltför kort.

Den föreslagna nya definitionen av kapital ligger i linje med SEB:s konservativa förhållningssätt vad gäller storlek och kvalitet på kapitalbasen. Givet koncernens nuvarande kapitalsituation är det inte otänkbart att SEB:s relativa position förbättras av de nya reglerna. Ett eventuellt införande av en hävstångskvot ("leverage ratio") skulle ha begränsad effekt för koncernen på grund av stark kapitalbas och – i en europeisk jämförelse – begränsad exponering mot derivat och låg grad av åtaganden utanför balansräkningen. Effekten av ny likviditets- och finansieringsstandard – en likviditetstäckningskvot räknad över 30 dagar samt en mer långsiktig, strukturell likviditetskvot – kommer att bero av hur dessa mått på bankers likviditetsriskprofil slutligt definieras.

Kreditkvalitet

Det svåra makroekonomiska läget i Baltikum gjorde att kreditkvaliteten i de baltiska portföljerna urholkades snabbt under 2009 - de baltiska länderna stod för 77 procent av koncernens kreditförluster under året. Norden och Tyskland, som representerar mer än 85 procent av den totala exponeringen i kreditportföljen, visade fortsatt god kreditkvalitet med låga kreditförluster.

Proaktiv och kvalificerad kreditportföljhantering har högprioriterats under 2009 med ett stort antal genomförda åtgärder i kundorganisationen och av Group Credits. Koncernfunktionen Special Credits Management har ett ansvar för samtliga problemkrediter; vid slutet av året fanns i funktionen 350 medarbetare av vilka mer än 200 arbetade med de baltiska portföljerna.

Alla exponeringar i Baltikum större än en miljon euro (motsv.) och med en högre riskklass än 7 enligt SEB:s skala (1=bäst, 16= fallissemang) har granskats grundligt, har fått en åtgärdsplan och har tilldelats lämpliga workout-resurser. Alla åtgärdsplaner följs upp i så kallade högriskkommittéer. Exponeringar på mindre än motsvarande en miljon euro följs upp och hanteras av lokala workout-resurser.

Obligationsportföljer

SEB håller obligationsportföljer i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln. Åtgärder för att reducera portföljerna fortsatte under året. Vid slutet av 2009 hade investeringsportföljen minskat till 90 miljarder kronor jämfört med 133 miljarder ett år tidigare. Inga innehav har medfört kreditförluster och portföljen innehåller endast ett fåtal så kallade "level-3-tillgångar". SEB:s bedömning givet nuvarande marknadsförhållanden är att materiella fallissemang i investeringsportföljen är osannolika. Vid slutet av året var den beräknade genomsnittliga durationen cirka fyra år och den årliga amorteringstakten omkring 8 miljarder.

Mer utvecklad mätning av marknadsrisk

Kreditspreadarna har under året fortsatt att visa hög volatilitet vilket understrukit vikten av att produktionssätta nästa generation av SEB:s interna VaR-modell. Under tredje kvartalet tog SEB i bruk en förbättrad modell baserad på historisk simulering och med ett utökat antal riskfaktorer. Den nya modellen (ARMS) används nu för koncernens interna riskstyrning och SEB kommer under 2010, när erforderlig backtestning är genomförd, att lämna in en ansökan att ersätta den parametriska modellen (EVAR) även för myndighetsrapportering. På jämförbar basis har den samlade risknivån sjunkit något från 2008 till 2009 med mindre exponering mot både ränterisk och aktiekursrisk.

Mål för riskhanteringen

Riskhantering är en central aktivitet för en bank och därför av fundamental betydelse för långsiktig lönsamhet och stabilitet. Risk är nära förknippat med affärer och affärsutveckling och därför med kundernas behov. Av de olika risker SEB ikläder sig för att förse sina kunder med finansiella lösningar och produkter är kreditrisk den mest framträdande.

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt bibehålla en tillräcklig kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Riskoch kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens finansiella stabilitet. De ingår dessutom i såväl strategisk planering som i löpande planering på affärsnivå i hela koncernen.

Koncernen använder moderna metoder för riskhantering och har sedan länge upprättat oberoende funktioner för riskkontroll, kreditanalys och kreditbeviljning. Styrelseförankring, en tydlig beslutsordning, hög riskmedvetenhet hos medarbetarna, gemensamma definitioner och principer, ett kontrollerat risktagande inom fastställda ramar samt hög transparens i den externa rapporteringen utgör hörnstenarna i SEB:s risk- och kapitalhantering.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för förluster till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk. Kreditrisk avser alla fordringar och potentiella fordringar på företag, banker, offentlig förvaltning och hushåll.

Följande avsnitt behandlar SEB:s kreditportfölj, framför allt exponeringar mot företag och hushåll i Norden, Tyskland och Baltikum. Information om SEB:s innehav av skuldinstrument finns i textrutan på sid. 47.

Kreditkvalitet 2009

År 2009 visade sig bli ett extraordinärt år för SEB vad gäller kreditkvalitet, i huvudsak beroende på den snabbt försämrade kreditkvaliteten i koncernens baltiska verksamhet.

Utanför Baltikum fortsatte kreditkvaliteten att vara stabil under året. SEB företags-, fastighets- och hushållsutlåning i Norden och Tyskland visade god motståndskraft mot den globala ekonomiska nedgången.

Individuellt värderade osäkra lånefordringar nära nog fördubblades till 21 324 Mkr (11 411) med en fortsatt hög reserveringsgrad på 70 procent (69). Ökningen förklaras helt av utvecklingen i Baltikum där osäkra fordringar brutto ökade till 1,4 procent (0,7) och reserveringsgraden ökade till 65 procent (60).

Fordringar avseende gruppvis värderade lån (homogena grupper) som var oreglerade i över 60 dagar uppgick till 6 937 Mkr (3 164), varav4 440 Mkr (1 896) i Baltikum. Dessutom har 312 Mkr av utlåningen i Baltikum omstrukturerats, huvudsakligen hushållskrediter där räntebetalningarna delvis har kapitaliserats. Reserveringsgraden för gruppvis värderade lån – inklusive omstrukturerade lån – var 45 procent (44) på koncernnivå; i Baltikum var reserveringsgraden 48 procent (50). Gruppvis värderade, omstrukturerade lån anses fortfarande vara osäkra med avseende på kredittagarnas återbetalningsförmåga.

Vid slutet av år 2009 uppgick den totala volymen problemlån till 28 573 Mkr (14 575), motsvarande 1,9 procent (0,9) av utlåningen. Andelen problemlån i den nordiska verksamheten var med 0,4 procent (0,3) fortsatt låg, och sjönk rent av i Tyskland till 1,3 procent (1,5) av utlåningen. De totala reserverna uppgick till 18 555 Mkr (9 470) och reserveringsgraden för problemlån låg oförändrat på 65 procent (65). I Baltikum mer än trefaldigades volymen problemlån under året på grund av den djupa ekonomiska nedgången, till 18 684 Mkr (5 499). Andelen problemlån uppgick till 12,6 procent (3,0) med totala reserver på 11 416 Mkr (3 104) och reserveringsgraden för problemlån var 61 procent (56).

Kreditportföljen i översikt

Koncernens totala kreditexponering minskade under 2009 till 2 237 miljarder kronor (2 364). Av detta utgjorde kreditportföljen 1 816 miljarder (1 934). Innehav av skuldinstrument i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln uppgick till 361 miljarder (399). Exponering via repor uppgick till 60 miljarder (31).

SEB:s kreditportföljen domineras av tillgångar med hög kreditkvalitet, ett resultat av långvariga kundrelationer och lokal närvaro. En stor del av minskningen av kreditportföljen berodde på en allmänt lägre efterfrågan på företags- och fastighetskrediter, något som delvis motverkades av en ökad hushållsutlå-

Kreditexponering

Miljarder kr	2009	2008	2007
Utlåning	1 308	1 362	1 112
Ansvarsförbindelser och åtaganden	406	442	365
Derivatinstrument	102	130	75
Kreditportfölj	1 816	1 934	1 552
Repor	60	31	122
Skuldinstrument	361	399	463
Total kreditexponering	2 237	2 364	2 137

Total kreditexponering består av koncernens kreditportfölj (lån och leasingavtal, åtaganden utanför balansräkningen som kreditlöften, remburser och garantier, samt motpartsexponeringar i derivat- och valutahandel) samt av repor och innehav av skuldinstrument. Exponeringar redovisas före reserveringar. Derivat och repor rapporteras inklusive nettningsavtal men före effekt av ställda säkerheter. Skuldinstrument innefattar alla räntebärande instrument som innehas i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln, inklusive de instrument som omklassificerats till kategorin Lånefordringar. Skuldinstrument som innehas via försäkringsdivisionen ingår inte.

Kreditportföljens utveckling

Miljarder kr	2009	2008	2007
Banker	309,7	285,6	247,6
Företag	655,8	781,7	570,6
Norden	435,3	502,3	373,8
Tyskland	103,4	120,3	71,9
Baltikum	67,8	94,5	82,8
Övriga marknader	49,3	64,5	42,1
Fastighetsförvaltning	246,8	262,3	212,1
Norden	134,3	126,1	99,8
Tyskland	83,8	103,7	86,6
Baltikum	27,9	31,7	25,7
Övriga marknader	0,8	0,8	0,1
Offentlig förvaltning	94,7	118,9	87,6
Hushåll	509,4	485,7	434,0
Norden	347,0	309,0	288,4
Tyskland	97,4	104,4	87,2
Baltikum	59,8	67,5	54,6
Övriga marknader	5,2	4,8	3,8
Total kreditportfölj	1 816,4	1 934,2	1 551,8

Geografisk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs.

Definition av problemlån

Problemlån är summan av:

Individuellt bedömda osäkra lån, och Gruppvis bedömda lån som antingen är oreglerade mer än 60 dagar eller omstrukturerade 1)

1) Omstrukturerade lån är huvudsakligen hushållskrediter med delvis kapitaliserade räntebetalningar. Dessa lån anses fortfarande vara osäkra med avseende på kredittagarens betalningsförmåga.

ning i Sverige. Minskningen av kreditportföljen förklaras också av den under året stärkta kronkursen.

Sverige, Norden och Tyskland svarar tillsammans för 85 procent av kreditportföljen. De baltiska volymerna minskade under året till 162 miljarder kronor (202) och svarade därmed för 9 procent (10) av den totala portföljen. Ytterligare information om den baltiska portföljen återfinns på sid 36–39.

Företagsportföljen fortsätter att utgöra det största segmen-

tet, motsvarande 36 procent (40) av den totala kreditportföljen. Den nordiska företagsportföljen minskade med 67 miljarder kronor till 435 miljarder (502). Volymnedgången avspeglar att efterfrågan sjunkit på rörelse- och investeringsfinansiering liksom att kreditvärdiga storföretag gradvis har kunnat återvända till kapitalmarknaderna under 2009. Företagsportföljen domineras av stora nordiska och tyska företag med god branschspridning – störst är Tillverkningsindustri och Övrig service.

Fastighetsportföljen minskade med 6 procent till 247 miljarder kronor (262). Portföljen består till 60 procent av kommersiella fastigheter och till 40 procent av flerfamiljsbostäder. Medan den nordiska fastighetsportföljen ökade med 6 procent, främst i segmentet flerfamiljsbostäder, minskade fastighetsutlåningen i Tyskland till 84 miljarder (104).

Hushållsutlåningen ökade med 5 procent till 509 miljarder kronor (486), främst inom svensk bostadsfinansiering. Den svenska bolåneportföljen fortsatte att visa god kreditkvalitet, med en låg och stabil andel oreglerade fordringar under hela 2009. De konstaterade kreditförlusterna fortsatte att vara mycket låga. Per december hade omkring 95 procent av den svenska bolåneportföljen en lägre belåningsgrad än 75 procent. Kreditkvaliteten i den tyska bolåneportföljen var stabil med måttliga förluster, om än något högre än 2008.

På grund av marknadsläget med exceptionellt låga räntenivåer införde SEB, för att säkra en fortsatt god kvalitet på de svenska bolånen, striktare villkor för beviljande av nya krediter. Bland annat ska kunderna kunna klara av att betala sina räntor även vid ett framtida betydligt högre ränteläge.

Kreditpolitik

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens återbetalningsförmåga. Kunden skall vara känd i koncernen så att både karaktär och återbetalningsförmåga kan bedömas. Säkerheter och nettningsavtal används i varierande utsträckning, beroende på faktorer som motpartens kreditvärdighet samt transaktionens art och komplexitet.

Kreditportföljen per bransch och marknader 2009 1)

Miljarder kr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Banker	175,9	25,3	10,4	1,9	0,2	0,7	0,4	79,0	15,9	309,7
Företag	321,6	19,4	58,5	35,8	18,2	17,8	31,8	103,4	49,3	655,8
Fastighetsförvaltning	113,7	0,1	12,6	7,9	7,2	7,0	13,7	83,8	0,8	246,8
Offentlig förvaltning	23,3	0,1	0,3	0,7	2,2	0,3	2,4	65,4	0,1	94,7
Hushåll	306,3	6,0	33,3	1,5	20,5	14,0	25,3	97,4	5,2	509,5
Total kreditportfölj	940,7	50,9	115,0	47,8	48,3	39,9	73,7	429,0	71,3	1 816,4

Kreditportföljen per bransch och marknader 2008 1)

Miljarder kr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Banker	174,9	10,9	10,7	2,6	0,2	1,1	0,6	68,1	16,5	285,6
Företag	391,4	18,6	58,7	33,6	22,8	25,3	46,4	120,3	64,6	781,7
Fastighetsförvaltning	105,0	0,3	11,9	8,9	8,5	7,1	16,1	103,7	0,8	262,3
Offentlig förvaltning	31,7	0,1	0,3	0,4	2,4	0,4	3,2	78,9	1,5	118,9
Hushåll	269,1	6,9	31,2	1,7	22,7	15,9	28,9	104,4	4,8	485,7
Total kreditportfölj	972,1	36,8	112,9	47,2	56,6	49,8	95,2	475,4	88,3	1 934,2

1) Geografisk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs. Beloppen är brutto, dvs före avdrag för kreditförlustreserveringar.

Kreditportföljen per segment

Andel av totalen, procent (1 816 miljarder kronor)

100 % Företag Hushåll 100 % Banker 75 %	36 28 17	(40) (25) (15)
Fastighetsförvaltning	14	(14)
75 % Offentlig förvaltning	5	(6)

Kreditportföljen – geografisk fördelning1) 70 %

Andel av totalen, procent (1 816 miljarder kronor)

50 % 1) Geografisk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs.

Beviljningsprocess

Koncernens kreditbeviljning baseras på en utvärdering av kundens kreditvärdighet och på typen av kreditavtal. I beslutet vägs in såväl kundens nuvarande och antagna framtida finansiella ställning som det skydd som kan fås till exempel via "covenants" och säkerheter. Hänsyn tas till såväl den aktuella transaktionens egenskaper som till kundens samlade engagemang

Beviljningsprocessen skiljer sig åt beroende på typ av kund (hushåll, företag, bank osv.), kundens bedömda risknivå samt den sökta kreditens typ och storlek. Kvalificerad och oberoende kreditanalys är speciellt viktig vad gäller stora företag. Divisionen Stora Företag och Institutioner har en kreditanalysfunktion som tillhandahåller oberoende analys och kreditutlåtanden till divisionernas affärsenheter och till kreditkommittéerna.

Riskklassificering – företag, banker m.m.

SEB har ett internt system för att riskklassificera banker, företag och kunder inom offentlig förvaltning. Riskklasserna avspeglar risken för betalningsfallissemang. Riskklasskalan har 16 steg där 1 står för den lägsta fallissemangsrisken och 16 den högsta. Riskklass 1–7 motsvarar "investment grade" medan riskklasserna 13–16 är "watch-list".

Riskklasserna är viktiga parametrar i kreditpolitik och kreditbeviljning (till exempel vid beslut om limiter) och för att följa

upp, hantera och rapportera kreditportföljen. Systemet för riskklassificering bygger på analys av risken i kundens verksamhet och finansiella ställning. I bedömningen vägs även in finansiella nyckeltal och jämförelser med kundens konkurrenter.

Den vägda genomsnittliga riskklassen för koncernens kunder, exklusive hushåll och banker, var 7,16 vid slutet av året (6,81). Koncernens företags- och fastighetsexponeringar i Norden och Tyskand uppvisade en begränsad negativ riskklassmigration medan försämringen var mer uttalad i de baltiska portföljerna.

Riskklassificering – hushåll och småföretag

För hushåll och småföretag använder SEB ett system för kreditscoring, främst baserat på betalningsbeteende.

Limitsättning och uppföljning

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp sätts en total limit. Limiten återspeglar den maximala exponering som koncernen för närvarande accepterar. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser samt för avvecklingsrisken i handlarverksamheten.

Samtliga totala limiter och riskklasser skall vara föremål för genomgång av ett kreditbeslutsorgan minst en gång årligen (en kreditkommitté eller banktjänsteman, enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Engagemang med högre risk (riskklass 13–16) är föremål för mera frekventa

Kreditportföljen per riskklass 20091)

Kreditportföljen per riskklass 20081)

			Hushåll4)
Kategori	Riskklass	PD intervall 2)	Moody's / S&P3)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Totalt	PD intervall	Bostads krediter
"Investment	1–4		0–0.07% Aaa till A3/AAA till A-	93,1%	21,4%	12,4%	95,2%	42,2%	0–0,2%	27,1%
grade"		5–7 0.07–0.26%	Baa / BBB	4,0%	26,3%	22,1%	2,6%	18,5%	0,2–0,4%	38,7%
									0,4–0,6%	2,6%
"Ongoing	8–10	0.26–1.61%	Ba / BB	1,7%	38,9%	50,0%	2,0%	29,4%	0,6–1,0%	17,2%
business"		11–12 1.61–6.93%	B1, B2 / B+, B	0,7%	7,9%	6,2%	0,2%	5,3%	1,0–5,0%	8,3%
									5,0–10,0%	2,8%
"Watch list"		13–16 6.93–100%	B3 till C / B- till D	0,5%	5,5%	9,3%	0,0%	4,6%	10,0–30,0%	1,4%
Totalt				100,0%	100,0%	100,0%	100,0% 100,0%		30,0–50,0%	0,4%
									50,0–100,0%	1,5%

Total 100.0%

Kategori Riskklass PD intervall 2) Moody's / S&P3) Banker Företag Fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Totalt PD intervall Bostadskrediter "Investment grade " 1–4 0–0.08% Aaa till A3/AAA till A- 92,5% 20,3% 13,5% 94,8% 39,4% 0–0,2% 43,8% 5–7 0.08–0.32% Baa / BBB 4,4% 26,0% 20,4% 4,3% 18,9% 0,2–0,4% 30,7% 0,4–0,6% 7,5% "Ongoing business" 8–10 0.32–1.61% Ba / BB 2,1% 45,3% 55,8% 0,8% 35,0% 0,6–1,0% 6,0% 11–12 1.61–5.16% B1,B2 / B+,B 0,5% 5,6% 5,2% 0,1% 4,1% 1,0–5,0% 8,9% 5,0–10,0% 1,6% "Watch list" 13–16 5.16–100% B3 till C / B- till D 0,4% 2,9% 5,1% 0,0% 2,5% 10,0–30,0% 0,9% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 30,0–50,0% 0,3% 50,0–100,0% 0,3% Totalt, exklusive hushåll Hushåll 5)

Total 100,0%

1) Sammanställning av kreditportföljen inklusive repor

2) PD-intervallen justerades 2009 baserat på nya fallissemangsdata

3) Ungefärlig relation till ratinginstitutens skalor

4) Hushållsexponering uttryckt som EAD (Exposure-At-Default) i IRK-beräkningen

5) Sammanställningen för 2008 avser endast svenska bolån

genomgångar. Avsikten är att på ett tidigt stadium kunna identifiera engagemang med förhöjd förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram konstruktiva lösningar som gör det möjligt för SEB att minska eller undvika kreditförluster.

På SEB:s hemmamarknader finns permanenta workoutgrupper som arbetar med problemkrediter. Till följd av det försämrade ekonomiska läget beslutade SEB i slutet av 2007 att komplettera de nationella workout-organisationerna med en ny koncernfunktion, Special Credits Management, med globalt ansvar för hantering av problemengagemang. På grund av hur koncernens kreditkvalitet har utvecklats hanterar denna funktion i huvudsak de baltiska engagemangen och har mer än 200 medarbetare som arbetar i eller med Baltikum.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

SEB tecknar derivatkontrakt i huvudsak för att bankens kunder skall kunna hantera sina finansiella risker. Sedan hanterar SEB risken i de uppkomna positionerna genom att ingå neutraliserande kontrakt på marknaden. Koncernen använder också derivat i syfte att skydda kassaflöden och marknadsvärden relaterade till bankens tillgångar och skulder från räntefluktuationer.

Derivatkontrakt med positiva marknadsvärden medför en kreditexponering på motparten; för att även fånga osäkerheten i framtida marknadsutveckling beräknas ett kreditriskekvivalent belopp. Till marknadsvärdet adderas därvid en schablon beroende på kontraktstyp, valuta och återstående löptid. Det sålunda beräknade beloppet utgör en kreditexponering på motparten.

Med majoriteten av motparter används, för att minska exponeringen i derivatkontrakten, nettningsavtal som gör det möjligt för SEB att avräkna negativa marknadsvärden mot positiva i

händelse av fallissemang hos motparten. Vidare tillämpas för främst finansiella motparter avtal om marginalsäkerheter, vilket ytterligare minskar motpartsrisken.

Efter nettningsavtal var den totala kreditriskekvivalenta exponeringen vid slutet av året 102,5 miljarder kronor (130,4). Mer detaljer om exponering per bransch finns i not 17 samt 44.

Riskreducering

SEB använder ett antal tekniker för att reducera risken i kreditportföljen. Valet beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för aktuell produkt och kund, men hänsyn tas även till legala begränsningar liksom till den egna organisationens erfarenhet och kapacitet att hantera tekniken i fråga. De viktigaste teknikerna utgörs av pantsättning av säkerheter, av garantier och borgensförbindelser, samt av nettningsavtal. De vanligaste säkerhetstyperna utgörs av fast egendom och finansiella säkerheter. I handlarverksamheten används vanligtvis avtal om marginalsäkerheter för att begränsa vid varje tidpunkt utestående motpartsexponeringar.

För stora företag reduceras kreditrisken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen.

Koncentrationsrisk

Kreditportföljen analyseras med avseende på riskkoncentration både i geografiskt och branschmässigt avseende liksom till stora enskilda engagemang. Analysen avser såväl direkt exponering som indirekt exponering genom utfärdande av pantsatta värdepapper, garantiåtaganden och kreditderivat.

SEB:s 20 största exponeringar, uttryckt som andel av kapitalbasen, förbättrades från 2008 till 2009 på grund av både lägre exponeringar och förstärkning av kapitalbasen.

Uppföljning av kreditportföljen

Den samlade kreditportföljen granskas regelbundet ur olika synvinklar; branschvist, geografiskt, per riskklass, per produkt, storleksmässigt osv. Särskilda analyser och stresstester utförs dessutom när marknadsutvecklingen kräver en noggrannare granskning av vissa sektorer. "2007" 2008 2009 sep 100 %

Nedskrivning av lånefordringar 75 %

Reservering för sannolika kreditförluster görs avseende enskilda lånefordringar eller grupper av lånefordringar. 75 %

Individuellt värderade lånefordringar 50 %

En specifik reservering ska göras för den sannolika kreditförlusten på ett identifierat osäkert lån. Ett lån klassificeras som osäkert om det objektivt kan konstateras att en eller flera förlusthändelser har inträffat och om dessa händelser har en negativ påverkan på uppskattade framtida kassaflöden (kunden har exempelvis påtagliga finansiella problem eller har fallerat vid räntebetalning eller amortering). Lån klassificeras inte som osäkra om säkerheternas värde täcker ränta och kapitalskuld med betryggande marginal. 2009 sep 2008 "2007" 70 % 50 % 30 %

Alla kunder med lån som banken anser osäkra ingår i riskklass 16. Alla lån mot en sådan kund betraktas som osäkra, om inte speciella omständigheter föreligger – till exempel förekomsten av en specifikt pantsatt säkerhet som täcker både kapitalskuld och ränta.

En gruppvis reservering görs för lån som inte klassificerats som osäkra vid individuell bedömning, alltså förluster som inträffat men ännu inte identifierats (IBNI, "Incurred But Not yet Identified"). Lån med likartad kreditriskprofil grupperas tillsammans och graden av osäkerhet i värdet bedöms för varje sådan

grupp som helhet. SEB:s interna riskklassificeringssystem är en av de komponenter som utgör underlag vid beräkningen av de gruppvisa reserverna. Gruppvisa reserver kan ses som ett steg på vägen mot att kunna identifiera specifika förluster på individuella lån.

Gruppvis värderade lånefordringar

Värdering av lån till privatpersoner och små företag görs i stor utsträckning på portföljnivå. Separata beräkningsmodeller används för olika lånetyper när de enskilda lånen är på små belopp och har likartad riskprofil. Exempel på sådana produkter är kreditkort, bolån och konsumentkrediter. De gruppvisa reserveringarna baseras på historiska erfarenheter av kreditförluster liksom på den sannolika förlustnivån i respektive kategori.

Osäkra lånefordringar, fördelade per bransch och marknader 20091)

Mkr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Individuellt värderade
Banker	339	2						1		342
Företag	737	162	166	5	796	1 308	3 640	1 173	851	8 838
Fastighetsförvaltning	161				1 119	2 112	4 746	2 980	9	11 127
Offentlig förvaltning
Hushåll	12	11	133		9	132	70	649		1 016
Totalt	1 249	175	299	5	1 924	3 552	8 456	4 803	860	21 323

Osäkra lånefordringar, fördelade per bransch och marknader 20081)

Mkr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Individuellt värderade
Banker	320							6		326
Företag	682	172	183	5	388	435	1 441	1 452	246	5 004
Fastighetsförvaltning	110				305	151	855	3 462	10	4 893
Offentlig förvaltning
Hushåll	54	2	48		17		14	787	266	1 188
Totalt	1 166	174	231	5	710	586	2 310	5 707	522	11 411

Gruppvis värderade lånefordringar 20091)

Mkr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Oreglerade > 60 dagar
Företag	30	12	91	4	210	268	268		177	1 060
Hushåll	848	343	398	96	830	1 914	950	135	363	5 877
Totalt	878	355	489	100	1 040	2 182	1 218	135	540	6 937
Omstrukturerade lånefordringar
Företag
Hushåll					19	123	170			312
Totalt					19	123	170			312
Gruppvis värderade lånefordringar 20081)

Mkr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Oreglerade > 60 dagar
Företag	29	16	61	5	105	136	80			432
Hushåll	489	243	370	55	475	624	476			2 732
Totalt	518	259	431	60	580	760	556			3 164

Omstrukturerade lånefordringar2)

1) Geografiska fördelning med utgångspunkt i var lånen är bokade samt för reserveringar för kreditförluster

2) Före 2009 fanns inga omstrukturerade lån.

Se not 17 till de finansiella rapporterna för ytterligare kreditriskinformation

Skuldinstrument

SEB håller portföljer med skuldinstrument i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln. Portföljerna innehåller främst ränteinstrument som statsobligationer, säkerställda obligationer, obligationer utgivna av finansiella institutioner samt strukturerade krediter. Vid slutet av året uppgick den totala kreditexponeringen i skuldinstrument till 361 miljarder kronor (399). Nettopositionen exklusive korta positioner och riksbankscertifikat hade minskat till 262 miljarder (355).

Nettopositioner i skuldinstrument

Miljarder kr	2009	2008	2007
Räntebärande värdepapper, totala tillgångar	361	399	463
Räntebärande värdepapper, korta positioner	–47	–39	–111
Riksbankscertifikat	–50
Total Return Swaps	–2	–5	–22
Nettopositioner, totalt	262	355	330

Geografisk fördelning

2009, 361 miljarder kronor 1)
-------------------------------	--	--

	Stat och kommun	Icke-finansiella företag	Säkerställda obligationer	Strukturerade krediter	Finansiella institutioner	Totalt
Sverige	19,6%	0,8%	6,8%	0,0%	0,7%	28,0%
Tyskland	8,1%	0,1%	5,2%	0,0%	11,1%	24,5%
Danmark	0,6%	0,1%	3,9%	0,0%	4,3%	8,9%
USA	0,0%	0,0%	0,0%	4,0%	3,3%	7,3%
Spanien	0,5%	0,0%	4,4%	0,8%	1,0%	6,7%
Norge	1,2%	0,9%	0,5%	0,0%	1,4%	4,0%
Storbritannien	0,0%	0,0%	0,3%	2,2%	1,2%	3,8%
Australien/Nya Zeeland	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,4%	0,5%
Finland	0,0%	0,1%	0,2%	0,0%	0,1%	0,5%
Europa, övriga	4,0%	0,0%	1,0%	5,2%	5,2%	15,4%
Övriga	0,2%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,4%
Totalt	34,4%	2,1%	22,4%	12,3%	28,8%	100,0%

Ratingfördelning

2009, 361 miljarder kronor 1)

	Stat och kommun	Icke-finansiella företag	Säkerställda obligationer	Strukturerade krediter	Finansiella institutioner	Totalt
AAA	27,4%	0,0%	18,1%	7,3%	7,6%	60,3%
AA/A	3,7%	0,0%	4,0%	3,0%	10,0%	20,7%
A	1,4%	0,2%	0,0%	0,7%	9,3%	11,6%
BBB	1,8%	0,9%	0,0%	0,2%	0,6%	3,4%
BB/B	0,2%	0,1%	0,0%	0,4%	0,1%	0,7%
CCC/CC/C	0,0%	0,0%	0,0%	0,8%	0,0%	0,8%
Saknar rating	0,0%	0,9%	0,3%	0,0%	1,3%	2,5%
Totalt	34,4%	2,1%	22,4%	12,3%	28,8%	100,0%

1) Exklusive skuldinstrument som innehas av division Liv, 76 miljarder (78).

Investeringsportföljen – geografisk fördelning

2009, 90 miljarder kronor

	Storbri tannien	Spanien	Övriga Europa	USA	Australien /Nya Zeeland	Total volym, miljarder
Produkt
Finansiella institutioner	13,5%	9,2%	37,7%	35,1%	4,5%	31,6
Säkerställda obligationer	0%	92%	8%	0%	0%	11,0
Strukturerade krediter	17,3%	6,8%	45,2%	29,8%	0,9%	47,1

Ytterligare information om skuldinstrument återfinns i not 41 och 42

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förlust eller sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar av räntor, råvarupriser, valuta- och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.

En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i handlarverksamheten (risker i handelslagret) och strukturella marknadsrisker och risker i räntenettot (risker i övrig verksamhet).

Marknadsrisk i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel, där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och kapitalmarknaderna. Dessa risker uppstår huvudsakligen inom divisionen Stora Företag och Institutioner och hanteras på koncernens olika handelsplatser inom en heltäckande limitstruktur.

Marknadsrisk i koncernens övriga affärsverksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor, räntevillkor och räntebindningstider. Group Treasury har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker, som samlas centralt med hjälp av ett internprissystem.

Riskmandat

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som koncernen accepterar. Mandatet fördelas av koncernens Asset and Liability Committee till divisionerna, som i sin tur fördelar erhållna limiter till sina affärsenheter. Användandet av limiter säkerställer regelbunden rapportering och korrekt hantering av förlustpositioner och riskexponeringar.

Marknadsriskkontroll

Enheten för marknadsriskkontroll är ansvarig för kontroll av SEB:s marknadsrisker. Mätning, övervakning och rapportering av riskerna görs dagligen på koncern-, divisions- och affärsenhetsnivå. Enheten skall också säkerställa oberoende värdering av handlarpositioner. De dagliga kontrollprocesserna bygger på statistiska modeller, till exempel Value-at-Risk, liksom på mer traditionella riskmått som nominella exponeringar och känslighetsmått. De viktigaste marknads- och likviditetsriskerna rapporteras minst månadsvis till koncernens Asset and Liability Committee och till styrelsens Risk and Capital Committee.

Value-at-Risk i handelslagret

Utvecklad VaR-modell (ARMS) och föregående VaR-modell (EVAR) 1)

Mkr	Min	Max	31 dec 2009	Genomsnitt 2009	Genomsnitt 2008
Ränterisk	81	295	153	156	146
Kreditspread
risk	60	181	64	102
Valutarisk	17	173	83	65	34
Aktierisk	8	175	32	51	75
Råvarurisk	0	14	2	2
Diversifiering			–127	–183	–104
Totalt	87	357	207	193	151

1) Utvecklad VaR-modell (EVAR) används sedan tredje kvartalet 2009.

Föregående VaR-modell (EVAR)

Mkr	Min	Max	31 dec 2009	Genomsnitt 2009	Genomsnitt 2008
Ränterisk	60	197	96	115	146
Valutarisk	10	158	64	46	34
Aktierisk	8	100	14	25	75
Diversifiering			–81	–60	–104
Totalt	61	228	93	126	151

Value at Risk i övrig verksamhet

Mkr	Min	Max	31 dec 2009	Genomsnitt 2009	Genomsnitt 2008
Ränterisk	245	559	245	369	323
Valutarisk	62	187	72	127	24
Aktierisk	26	90	33	51	54
Diversifiering			–114	–166	–83
Totalt	236	579	236	381	318

Riskmätning

Vid mätning av marknadsriskexponering är det viktigt att skilja mellan sådana mått som försöker skatta förluster i normala marknadsförhållanden och sådana som koncentrerar sig på extrema förhållanden. Den senare gruppen utgörs av stresstester och scenarieanalys.

Styrelsen har beslutat om fyra centrala riskmått för att kvantifiera och limitera koncernens totala marknadsriskexponering under normala förhållanden: Value-at-Risk, Delta 1%, Single FX och Aggregated FX. Dessa beskrivs utförligare nedan. Alla riskmått har sina för- och nackdelar, något som kan kringgås genom att de kombineras med varandra.

Value-at-Risk (VaR)

För att mäta och limitera koncernens totala risknivå, kombinerat för alla typer av marknadsrisk, använder SEB metodik enligt Value at Risk (VaR). Denna statistiska metod uttrycker den maximala potentiella förlust som med viss sannolikhet kan uppstå under en viss tidsperiod. SEB har valt 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på tio dagar för att rapportera och övervaka VaR i handelslagret och i övrig verksamhet. För den löpande övervakningen av VaR i handelslagret används en tidshorisont på en dag, och VaR-beräkningen utnyttjar tolv månaders datahistorik. SEB har sedan 2001 Finansinspektionens godkännande att beräkna kapitalkravet för huvuddelen av bankens generella marknadsrisk med hjälp av sin VaR-modell. -UnwVaR adj TheoPnL UnwVaR adj

VaR-modellen utvärderas dagligen för att övervaka och säkra dess noggrannhet och för att verifiera att förluster inte överstiger VaR-nivån signifikant mer än en procent av handelsdagarna. Under 2009 förändrade SEB sin VaR-modell så att den nu beaktar ett bredare spektrum av riskfaktorer. Dessutom gör den nya versionen en mer precis beräkning av 99-percentilen genom att utnyttja tekniken med historisk simulering.

VaR-nivån i handelslagret var förhållandevis stabil under 2009 och det genomsnittliga limitutnyttjandet låg klart under 50 procent. Den höga volatilitet på de finansiella marknaderna som följde efter kollapsen i Lehman Brothers i september 2008 fanns kvar i modellens simuleringsfönster under 2009. VaR i övrig verksamhet uppvisade ett liknande mönster som i handelslagret. Det genomsnittliga limitutnyttjandet låg klart under 50 procent. Eftersom den höga volatiliteten funnits kvar i tidsserierna har de underliggande positionerna minskat under 2009 för att bibehålla graden av riskutnyttjande.

Känslighets- och positionsmått

För kompletterande analys använder koncernen känslighetsoch positionsmått, speciellt med avseende på förskjutningar i relevanta avkastningskurvor. För portföljer som innehåller instrument med optionalitet kombineras dessa mått med stresstester innefattande stora förändringar av priser och av volatiliteten i underliggande prisprocesser.

Stresstester och scenarieanalyser

Scenarieanalyser och stresstester genomförs regelbundet som ett komplement till ovanstående riskmätningar. Metodiken med stresstestning gör det möjligt att upptäcka potentiella förluster bortom 99-percentilen genom att man utnyttjar fler scenarier än den uppsättning som ryms inom simuleringsfönstret. SEB stressar portföljerna genom att utnyttja extrema marknadsrörelser som inträffat i det förgångna (historiska scenarier) liksom extrema rörelser som bedöms kunna inträffa i framtiden (hypotetiska scenarier). Denna typ av analys ger ledningen en uppfattning om de möjliga effekter som stora rörelser i enskilda riskfaktorer eller bredare marknadsscenarier kan få på en portfölj.

Ränterisk

Ränterisk är risken för förlust eller för sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar av räntor, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.

Risken mäts och limiteras via VaR kompletterat med nedan beskrivna mått.

Delta 1 procent

Ränteriskmåttet Delta 1 procent beräknas för alla räntebaserade produkter och definieras som den förändring i marknadsvärde som uppstår när alla räntor i varje valuta rör sig parallellt en procentenhet åt det för banken mindre fördelaktiga hållet.

Räntenettorisk

Risken i räntenettot beror på den totala affärsmixen, framför allt på olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar och skulder. Räntenettot är också utsatt för en "golvrisk". Vissa asymmetrier finns i hur banken kan prissätta sina produkter och detta skapar en marginalpress när räntorna är låga, varför det är relevant att analysera både "upp"- och "ner" scenarier. SEB bevakar räntenettorisken men åsätter den inte en särskild marknadsrisklimit. För mer information se not 43 med räntebindningstider för SEB:s tillgångar och skulder. Nordic Lithuania

Kreditspreadrisk Latvia

Kreditspreadrisk är risken att en investerings värde sjunker till följd av förändringar i kreditspreadar. I motsats till kreditrisk, som är relevant för alla koncernens kreditexponeringar, är endast marknadsvärderade tillgångar utsatta för kreditspreadrisk. Estonia

Valutakursrisk

Valutakursrisk uppstår dels som ett resultat av bankens valutahandel på internationella marknadsplatser, dels på grund av att koncernens aktiviteter utförs i olika valutor. Valutapositioner i handelslagret mäts och hanteras med hjälp av VaR-modellen. Separat mätning och hantering görs av de strukturella valutakursrisker som uppstår i koncernens balansräkning och intjäning. Den strukturella valutakursrisken kopplad till koncernens dotterbolag i de baltiska länderna hanteras för att bli riskneutral gentemot ofördelaktiga valutakursrörelser.

Single och Aggregated FX

Utöver via VaR-beräkning mäts valutakursrisken i förhållande till svenska kronor även genom måtten Single och Aggregated FX. Single FX utgörs av den största nettopositionen (lång eller kort) för alla valutor. För att bestämma Aggregated FX beräknas summan av alla långa nettopositioner och summan av alla korta nettopositioner; Aggregated FX är det största av dessa två värden.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk uppstår när SEB är marknadsgarant för, eller handlar i, aktier och aktierelaterade instrument. VaR är det främsta risk- och limitmåttet för denna risk. Därutöver används riskmått som definierats av svenska kapitaltäckningsregler både för limiter och uppföljning.

Råvarurisk

Från mitten av 2009 började SEB erbjuda sina kunder att täcka av råvarurisker genom SEB. Eftersom verksamheten just startat var såväl antalet transaktioner som riskexponeringen begränsad.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen, inom en definierad tidsperiod, inte kan refinansiera sina existerande tillgångar eller är oförmögen att möta utökade krav på likviditet. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

SEB håller tilläcklig likviditet för att fullgöra löpande betalningsåtaganden, med extra betalningsberedskap för oförutsedda marknadsstörningar.

Likviditetssituationen under 2009

SEB har hela året haft god tillgång till de kortfristiga kapitalmarknaderna, medan marknaden för långfristig upplåning markant förbättrades från början av det andra kvartalet. SEB deltog från maj till oktober i det statliga svenska upplåningsgarantiprogrammet men emitterade inte några värdepapper inom programmet.

Under året förbättrade SEB relationen utlåning till inlåning till 141 procent (146) exklusive omklassificerade obligationsportföljer. Till denna i en nordisk jämförelse sunda finansieringsstruktur bidrog att koncernen långfristigt lånade upp under 2009 kunde uppbringa 130 miljarder kronor i lång upplåning. Den 31 december motsvarade finansieringen av in- och utgående kassaflöden netto cirka 18 månader (7). SEB fortsatte att hålla en stor volym – nära 300 miljarder – av i centralbanker pantsättningsbara tillgångar.

Hantering och rapportering av likviditetsrisk

Målet för SEB:s likviditetshantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetsrisksituation, med tillräckliga mängder kontanter eller ekvivalenta tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer och utan att detta leder till höga extra kostnader. Riskhanteringen styrs av limiter som fastställs av styrelsen och fördelas vidare av koncernens Asset and Liability Committee. Likviditetslimiter sätts såväl för koncernen och legala enheter som för exponering i vissa valutor.

SEB har etablerat koncernövergripande processer för att hantera likviditetskraven på kort och lång sikt. Likviditeten hanteras centralt av Group Treasury, med stöd av lokala treasuryfunktioner på koncernens viktigaste marknader. Enheten Marknadsriskkontroll mäter och rapporterar regelbundet limitutnyttjande och resultat av stresstester till koncernens Asset and Liability Committee och till styrelsens Risk and Capital Committee.

Koncernen reducerar likviditetsrisken genom att sprida sin finansiering över flera geografiska områden och genom att arbeta via olika instrumenttyper och valutor. Inlåning från hushåll och företag utgör koncernens viktigaste finansieringskälla.

Likviditetsriskmätning

Likviditetsrisk mäts och rapporteras via ett antal specialutformade tekniker, eftersom ingen enskild metod kan fånga alla aspekter av denna risk. SEB:s metoder omfattar kortfristig pantsättningskapacitet, analys av framtida kassaflöden, scenarieanalys samt olika nyckeltal i balansräkningen.

Likviditetsgap identifieras genom beräkning av ackumulerade kassaflöden från koncernens tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, i tidsfickor upp till ett år. Därvid behöver man för vissa produkter, till exempel inlåningskonton och bolån, göra antaganden om löptid och om hur produktvolymerna uppträder över

Överskjutande tillgångar i poolen för säkerställda obligationer uppgår till 80 miljarder kronor som kan utnyttjas för att emittera ytterligare obligationer eller pantsättas i centralbanker.

tid och vid förfall. Likviditetsreservens kvalitet analyseras (se nedan) för att kunna bedöma hur stor del av den som kan pantsättas och därmed erbjuda säkerställd finansiering i pressade situationer.

För tidshorisonter över ett år mäts en relation (core gap) som visar i vilken utsträckning koncernen finansierar illikvida tillgångar med hjälp av stabil, långsiktig finansiering. De stabila skulderna (inklusive eget kapital) skall alltid vara mer än 70 procent av de illikvida tillgångarna; den genomsnittliga nivån under året var 106 procent. Vid utgången av året var nivån 108 procent.

Stresstester används regelbundet för att identifiera möjliga källor till likviditetspåfrestningar och i syfte att säkerställa att aktuell exponering ligger inom fastställda gränser för likviditetsrisken. Testerna uppskattar likviditetsrisken under olika scenarier, med försvårad finansiering på grund av såväl koncernspecifika som allmänna omständigheter.

Krav på likviditetsreserv

Likviditetsreserven består av värdepapper som kan användas som säkerhet för lån eller i återköpstransaktioner (repor) och därmed omedelbart omsättas i kontanter. Likviditetsreservens storlek visar i vilken utsträckning koncernen förfogar över en

Clients products Empl practises External fraud Unauthorised act

To be class Service and Execution

stabil volym likvida, ej pantsatta tillgångar av hög kvalitet, som en försäkring mot en mängd allvarliga likviditetsscenarier. Likviditetsreserven skall alltid motsvara minst 5 procent av balansomslutningen och var 10 procent vid slutet av 2009.

Myndighetsförslag om nya likviditetsregler

Hela 2009 har världens tillsynsmyndigheter arbetat med nya mått på såväl strukturell som stressad likviditet. Internationellt har agendan satts av finansministrar och centralbankschefer i G20 gruppen. Man avser under de kommande åren införa ett detaljerat regelverk baserat bland annat på förslag från Baselkommitten. Slutlig utformning sker efter konsekvensanalys och diskussion mellan myndigheter och branschen. SEB tar en aktiv del i detta arbete både genom direkta kontakter och via lokala och internationella branschorganisationer. SEB är förberett för att nya regler införs och banken arbetar sedan länge i dess anda. Såväl mätning som hantering av likviditetsrisk kommer att påverkas av förslagen.

Operationell risk

Operationell risk är risken för förlust till följd av såväl interna orsaker (datafel, misstag, bedrägerier, bristande efterlevnad av lagar och interna föreskrifter, övriga brister i den interna kontrollen etc).som händelser i omvärlden (naturkatastrofer, extern brottslighet etc).

Internmätningsmetod (AMA)

SEB har myndighetsgodkännande att använda internmätningsmetoden (Advanced Measurement Approach) vid beräkning av kapitalkrav för operationell risk. Tillståndet är ett kvitto på koncernens erfarenhet av och kunskap om hantering av operationell risk vad gäller incidentrapportering, förlustrapportering, kapitalmodellering och utvärdering av processkvalitet.

SEB:s AMA-modell utnyttjas även vid beräkning av ekonomiskt kapital för operationell risk; då inkluderas förlusthändelser relevanta för livförsäkringsverksamheten och beräkningarna görs på en högre konfidensnivå.

Beräkningen modellerar möjliga framtida förluster via en statistisk fördelningsfunktion, kalibrerad på interna data samt på extern statistik över operationella förluster inom finansbranschen globalt. Beräkningen av genomsnittligt förväntad förlust bygger på intern förluststatistik medan förlusternas variabilitet (unexpected loss) baseras på statistik över externa förluster som överskrider en viss tröskelnivå.

Kapitalkravet för operationell risk enligt AMA påverkas inte av något försäkringsavtal om riskreducering eller risköverföring.

Måttliga operationella förluster

Den totala operationella förlustnivån 2009 låg över SEB:s årliga genomsnitt, främst beroende på SEB:s beslut att betala ersättning till kunder som orsakats förluster på grund av bristfällig informationsgivning i vissa fall. En jämförelse med medlemmarna i konsortiet ORX (Operational Riskdata Exchange Association) visar att SEB:s uppmätta förlustnivåer ligger något under ORXgenomsnittet.

Observera att operationella förluster inte har en egen klassifikation i bokföringen utan konteras som kreditförluster eller som olika slag av kostnader.

Obligatoriskt system för incidentrapportering

SEB använder ett IT-system för hantering av operationell risk, säkerhet och regelefterlevnad. Alla anställda skall registrera riskhändelser och chefer på alla nivåer skall identifiera, bedöma, följa och reducera riskerna.

Högt utvecklade system och processer för rapportering och uppföljning av incidenter gör att SEB kan hantera denna risk på ett tillfredställande sätt. Därför är ökningen av antalet rapporterade händelser sedan systemet togs i bruk år 2006 en positiv utveckling. Den avspeglar ökad förmåga att identifiera händelserna och underlättar hanteringen av operationell risk.

Ny process för produktgodkännande

Utrullningen av SEB:s nya rutiner för att pröva och godkänna nya och förändrade produkter, system och processer fortsatte under 2009. Vid årets slut var den nya processen införd i alla divisioner och på bankens samtliga kontor, undantaget division Liv, där detta kommer att slutföras under 2010.

Försäkringsrisk

Övervärdesrisk i livförsäkring är risken för förlust till följd av att beräknade övervärden inte kan realiseras på grund av oväntat långsam tillgångstillväxt, annullationer eller ogynnsam pris-/kostnadsutveckling. Nivån på övervärdesrisken har ett nära samband med sparandestockens storlek.

Vidare är livförsäkringsverksamheten utsatt för risken av förskjutningar i dödstalen: Minskade dödstal medför mer långvariga pensionsåtaganden; ökade dödstal leder till fler dödsfallsersättningar.

För försäkringsbestånd med garanterad avkastning uppstår risk när tillgångarna inte matchar försäkringsskulderna. Åtaganderisk i livförsäkring är risken att verksamhetens tillgångar har en otillräcklig tillväxt för att säkerställa framtida utbetalningar till försäkringstagarna. Denna risk är försumbar för fondförsäkringar; men är mera uttalad i den affär som bedrivs av SEB Pension.

Affärsmodell

SEB:s fokus vad gäller livförsäkring ligger på fondförsäkringar, som svarade för cirka 80 procent (75) av den totala försäljningen under 2009. Detta innebär att marknadsrisken bärs av försäkringstagarna. En risk i ekonomisk mening uppstår emellertid för banken avseende framtida elimineringar av övervärdet. Verksamhetens värdeskapande studeras via analys av övervärden (not 51) – alltså nuvärdet av framtida intjäning på det föreliggande försäkringsbeståndet.

Reducering av försäkringsrisk 70 %

Riskmätningen tar sin utgångspunkt i den redovisning av övervärden och finansiella risker som divisionen regelbundet sammanställer. Livförsäkringsriskerna kontrolleras via så kallad aktuariell analys och stresstester av befintligt försäkringsbestånd. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse. Riskerna i produkter med garanterad avkastning reduceras med hjälp av normal marknadsriskteknik och följs upp med scenarieanalys. 50 % 30 %

I koncernen ingår också ett återförsäkringsbolag inom skadeförsäkringsområdet som är under avveckling. Detta bolags åtaganden innebär begränsad risk för SEB:s aktieägare.

Under tidigare år gjorda avsättningar för potentiella framtida garantiåtaganden i den traditionella livförsäkringsportföljen i Sverige kunde i huvudsak återvinnas, med 286 Mkr (–353). Återstående avsättning från tidigare år kan komma att återvinnas om den framtida kapitalavkastningen är tillräcklig för att uppfylla garanterade återbäringsnivåer.

Finansinspektionen använder ett "trafikljussystem" som utvärderar risken för bristande balans mellan tillgångar och åtaganden. Ett liknande system är i bruk i Danmark sedan flera år och berör därmed SEB:s danska verksamhet. Dessa system är myndighetsverktyg för att identifiera sådana försäkringsbolag som behöver utsättas för en noggrannare granskning av förhållandet mellan tillgångar och åtaganden. Inget av SEB:s svenska eller danska bolag har identifierats för sådan granskning enligt angivna mätparametrar för livförsäkringsbolag.

Affärsrisk och strategisk risk

Affärsrisk är risken för minskade intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens. SEB mäter affärsrisk utifrån den volatilitet i intäkter och kostnader som inte är direkt hänförlig till övriga risktyper. Kvantifiering av affärsrisken sker genom att mäta volatiliteten i rörelseresultatet exklusive kreditförluster och tradingresultat.

I affärsrisk ingår också ryktesrisk, det vill säga möjligheten att intäkterna faller till följd av externa rykten om koncernen eller allmänt om branschen. Som ett specialfall av affärsrisk kan man betrakta risk i samband med större satsningar, till exempel företagsköp eller stora IT-projekt.

Strategisk risk är till sin natur snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. SEB definierar strategisk risk som risken för förlust på grund av missriktade affärsbeslut, felaktigt genomförande av beslut eller oförmåga att reagera adekvat på förändringar i samhället, regelsystemen eller branschen.

Kapitalhantering

Målet för koncernens kapitalhantering är att balansera aktieägarnas avkastningskrav mot de krav på finansiell stabilitet som ställs av myndigheter, investerare i skuldinstrument, affärsmotparter och andra marknadsaktörer inklusive ratinginstitut.

Koncernens kapitalisering skall vara riskbaserad och utgå från en bedömning av den samlade risknivån i verksamheten. Den skall också vara framåtblickande, i överensstämmelse med lång- och kortsiktiga affärsplaner och med den förväntade makroekonomiska utvecklingen.

Kapitalåtgärder under 2009

SEB vidtog under 2009 flera åtgärder för att stärka sin kapitalsituation. Dessa innefattar en nyemission på 15,1 miljarder kronor, avståendet från utdelning samt flera åtgärder för att stärka primärkapitalet och kärnprimärkapitalet. Under andra kvartalet stärkte SEB kärnprimärkapitalet med 1,3 miljarder kronor genom att återköpa ett förlagslån på 400 miljoner pund till 75 procent av nominellt värde.

Två åtgärder med effekt under det fjärde kvartalet stärkte kärnprimärkapitalrelationen, förbättrade kvaliteten på primärkapitaltillskottet och minskade volatiliteten i kapitalrelationerna genom att bättre matcha valutasammansättningen i kapitalbasen med den i de riskvägda tillgångarna. Den första åtgärden var att emittera ett icke-innovativt primärkapitaltillskott (hybridkapitallån) på 500 miljoner euro och den andra åtgärden var ett erbjudande att återköpa två hybridkapitallån denominerade i

Kapitaltäckning

Mkr	2009	2008
Tillgängligt kapital
Primärkapital exklusive hybridkapital	85 381	70 092
Primärkapital	101 604	82 463
Kapitalbas	107 345	104 723
Kapitaltäckning utan övergångsregler (Basel II)
Kapitalkrav	58 439	65 423
Uttryckt som RWA	730 492	817 789
Primärkapitalrelation exklusive hybridkapital	11,7%	8,6%
Primärkapitalrelation	13,9%	10,1%
Total kapitaltäckningsgrad	14,7%	12,8%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	1,84	1,60
Kapitaltäckning med övergångsregler enligt myndighetsrapportering (Basel II)
Procentsats för golvregler	80%	90%
Kapitalkrav	63 614	78 883
Uttryckt som RWA	795 177	986 038
Primärkapitalrelation exklusive hybridkapital	10,7%	7,1%
Primärkapitalrelation	12,8%	8,4%
Total kapitaltäckningsgrad	13,5%	10,6%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	1,69	1,33
Kapitaltäckning med RWA enligt tidigare regelverk (Basel I)
Kapitalkrav	80 260	90 164
Uttryckt som RWA	1 003 250 1 127 054
Primärkapitalrelation exklusive hybridkapital	8,5%	6,2%
Primärkapitalrelation	10,1%	7,3%
Total kapitaltäckningsgrad	10,7%	9,3%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	1,34	1,16

Kapitalbasen jämfört med interna och externa kapitalkrav

amerikanska dollar. Totalt återköptes 256 miljoner US-dollar av ett utestående belopp på 1 100 miljoner. Detta medförde en realisationsvinst på 270 Mkr vilken ökade kärnprimärkapitalet.

Ovanstående åtgärder bidrog till att SEB vid slutet av 2009 kunde uppvisa ett kärnprimärkapital på 85,4 miljarder kronor (70,1) och ett primärkapital på 101,6 (82,5). Vid slutet av året rapporterade koncernen en primärkapitalrelation på 13,9 procent (10,1) och en kärnprimärkapitalrelation på 11,7 procent (8,6) exklusive övergångsregler för Basel II.

Nya kapitaltäckningsregler

Världens tillsynsmyndigheter har under hela 2009 arbetat med nya kapitaltäckningskrav. Förändringarna inriktas mot utökad tillsyn och högre kapitaliseringsgrad. De framtida reglerna kommer troligtvis att föreskriva att bankerna håller mer kapital av högre kvalitet

Kapitalkrav

Mkr	2009	2008
Kreditrisk, kapitalkrav enligt IRK-metod
Institutsexponeringar	4 016	4 472
Företagsexponeringar	32 406	37 158
Positioner i värdepapperiseringar	847	572
Hushållsexponeringar /fastighetskrediter/	5 202	4 627
Övriga hushållsexponeringar	863	385
Andra exponeringsklasser	131	174
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	43 465	47 388
Övriga kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetod	7 805	11 610
Operativ risk enligt internmätningsmetod	3 157	3 080
Valutakursrisk	636	570
Risker i handelslagret	3 376	2 775
Totalt	58 439	65 423
Sammanställning
Kreditrisk	51 270	58 998
Operativ risk	3 157	3 080
Marknadsrisk	4 012	3 345
Summa	58 439	65 423
Justering för golvregler
Tillägg för att uppfylla golvregler under
införandefasen av Basel II	5 175	13 460
Totalt rapporterat	63 614	78 883

Kapitalbas – sammanfattning
Mkr	2009	2008
Eget kapital	99 669	83 729
Avdrag för utdelning	–2 193	0
Goodwill i den finansiella företagsgruppen	–4 464	–7 305
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	–297	–1 133
Avdrag för verksamhet utanför den finansiella företagsgruppen	–2 617	–2 954
Övriga justeringar	–4 717	–2 245
Kärnprimärkapital	85 381	70 092
Primärkapitaltillskott	16 223	12 371
Primärkapital	101 604	82 463
Förlagslån i sekundärkapitalet	17 756	33 731
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	–297	–1 133
Avdrag för investeringar i försäkringsföretag	–10 648	–10 696
Övriga justeringar	–1 070	358
Kapitalbas	107 345	104 723

– något som är helt i linje med SEB:s egna ambitioner och med de ovan beskrivna åtgärder som vidtagits under 2009. Myndigheterna diskuterar också att införa en hävstångskvot ("leverage ratio") som ett till kapitaltäckningsreglerna kompletterande försiktighetsmått samt mekanismer som ger banker incitament att bygga upp extra kapitalbuffertar under konjunkturcykelns gynnsamma faser. SEB följer aktivt utvecklingen på regelområdet, t.ex. genom att bedöma kapitaleffekten av olika förslag, och deltar i remissarbetet via lokala och internationella branschorganisationer.

Styrning och ansvar

Koncernens kapitalpolicy definierar hur kapitalhanteringen skall stödja affärsmålen, liksom även koncernens utdelningspolicy och ratingmål. Dokumentet fastställs av styrelsen på rekommendation av koncernens Asset and Liability Committee och styrelsens Risk and Capital Committee. Dokumentet ses över årligen.

Koncernens finanschef ansvarar för den process som utvärderar kapitalbehovet i relation till koncernens riskprofil och för att föreslå en långsiktig plan för att bibehålla tillräcklig kapitalstyrka. Denna process, den interna kapitalutvärderingen (IKU), är sammanlänkad med affärsplaneringen och sker inom ramarna för koncernens övergripande styr- och kontrollsystem.

Tillsammans med löpande uppföljning och rapportering av kapitalfrågor till styrelsen säkerställer detta att aktiekapital, ekonomiskt kapital, myndighetskrav och ratinghänsyn hanteras på ett sådant sätt att SEB inte riskerar lönsamheten i verksamheten eller koncernens finansiella styrka.

Kapitalet hanteras centralt samtidigt som lokala krav på myndighetskapital och internt kapital uppfylls. SEB kan, för att optimera kapitalstrukturen, komma att återköpa utestående förlagslån exempelvis via gällande återköpsklausuler.

Utdelningar

Utdelningens storlek avgörs av såväl det ekonomiska klimatet som koncernens finansiella position och tillväxtmöjligheter. Genom åren har SEB haft som mål att utdelningen, över en konjunkturcykel, skall motsvara cirka 40 procent av vinsten. Varje års utdelning bedöms i ljuset av den föreliggande ekonomiska situationen samt av koncernens intjäning och kapitalstyrka.

Kapitalmål

SEB:s kapitalmål har två principiella syften: 1) att säkerställa att koncernens kapitalstyrka är tillräcklig för att stödja den beslutade affärsstrategin och ha en kapitaltäckning som är högre än myndighetskraven även vid en ekonomisk nedgång; och 2) att upprätthålla en tillräcklig kapitalstyrka för att ge utestående obligationer och andra skuldinstrument (utom efterställda skulder) en kreditvärdighet svarande mot koncernens beslutade riskaptit (ratingmål AA).

Det långsiktiga målet för SEB:s primärkapitalrelation är 10 procent enligt Basel II utan övergångsregler.

RWA-utveckling (riskvägda tillgångar)

Totalt RWA enligt Basel II (exklusive övergångsregler) minskade med 11 procent eller 87 miljarder kronor under året. Minskade lånevolymer orsakade 58 miljarder av detta till vilket kommer en valutaeffekt på minus 24 miljarder på grund av kronans förstärkning under året.

Migration mot sämre interna riskklasser har under året ökat RWA för instituts- och företagsexponeringar med cirka 35 miljarder kronor (varav 6 miljarder i Baltikum). Ovanstående diagram visar att migrationen har avtagit i effekt under året. Migrationseffekten motverkas delvis av att SEB under fjärde kvartalet uppdaterade skalan som associerar riskklasser med fallissemangssannolikheter och riskvikter – något som reducerade RWA med 17 miljarder. En viss volymförskjutning har också skett till kunder med bättre rating. Netto ökade därför den genomsnittliga riskvikten för dessa portföljer bara marginellt.

Sänkt externrating för vissa innehav har lett till högre riskvikt för värdepapperiseringar (i huvudsak strukturerade krediter från andra banker) med en total effekt under året på cirka 7 miljarder kronor.

Utökad IRK-rapportering av hushållsexponeringar i Sverige reducerade RWA med cirka 8 miljarder, och ökad precision i leveranserna av exponeringsdata har netto bidragit med minus 7 miljarder.

Kapitalkraven för operationell risk har inte ändrats mycket under året medan kraven för marknadsrisk motsvarar en RWAökning på 8 miljarder kronor. Inklusive inverkan av myndighetsgolv, som har sänkts från 90 procent av Basel I (2008) till 80 procent (2009), minskade rapporterat RWA från 986 till 795 miljarder kronor sedan årsskiftet.

Införande av Basel II

Från 2008 rapporteras hela koncernen enligt Basel II. SEB har myndighetstillstånd att använda IRK-metod (Intern riskklassificering) för 85 procent av kreditvolymen räknat som RWA. Det långsiktiga målet är rapportering enligt utvecklad IRK-metod för alla portföljer med undantag för exponeringar mot stater och kommuner samt för ett litet antal marginella portföljer. För dessa exponeringar kommer schablonmetoden att användas.

Den gradvisa implementeringen av Basel II, med RWA-golv baserade på Basel I, gör det nödvändigt att följa, rapportera och sätta mål för kapitaltäckningen enligt båda regelverken. Golven har funnits som en övergångsregel under 2007-2009 och Finansinspektionen har förlängt dem in i 2010 och 2011, även om de nu ändrar karaktär från bindande föreskrift till råd från myndigheten.

Ekonomiskt kapital

För intern bedömning av kapitalbehov och lönsamhet arbetar SEB med så kallat ekonomiskt kapital via en modell för Capital at Risk (CAR). Denna interna modell har stora likheter med regelverket för kapitaltäckning enligt Basel II i det att många underliggande riskfaktorer är desamma. Beräkningen av ekonomiskt kapital utgår från konfidensnivån 99,97 procent, vilket representerar kapitalkravet för en AA-rating.

Vid slutet av 2009 var koncernens interna kapitalkrav uttryckt som ekonomiskt kapital 71,2 miljarder kronor (76,6). De största riskkomponenterna var kredit- och försäkringsrisk (övervärdena i livförsäkringsverksamheten räknas in i koncernens totala förmåga att absorbera förluster och ingår därför i beräkningen av totalt ekonomiskt kapital). Diversifieringseffekter mellan divisionerna gör att koncernens totala kapitalbehov blir avsevärt lägre än om divisionerna skulle vara självständiga legala enheter.

Respektive divisions kapitalbehov mäts också baserat på denna modell. Lönsamhet mäts genom att redovisat resultat sätts i relation till det allokerade kapitalet. Detta möjliggör

Ekonomiskt kapital per risktyp

Mkr	2009	2008	2007
Kreditrisk	58 600	63 500	55 300
Marknadsrisk	3 300	4 800	2 800
Försäkringsrisk	19 500	17 900	15 100
Operationell risk	8 700	8 100	6 000
Affärsrisk	7 300	8 600	8 800
Diversifiering	–26 200	–26 300	–21 400
Totalt	71 200	76 600	66 600

jämförelser av den riskjusterade avkastningen för koncernen och dess divisioner med motsvarande för konkurrenter. Operational risk

Kvantifiering av kreditrisken

SEB:s metodik för kreditriskkvantifiering bygger på koncernens modell för ekonomiskt kapital. Risken beräknas och aggregeras för alla tillgångar där risk för fallissemang föreligger, såväl i handelslager som i övrig verksamhet. Metodiken är samordnad med kreditriskdelen av Basel II och bygger på följande tre komponenter: Market risk Credit risk

Probability of default (PD)

För varje riskklass estimerar SEB den ettåriga sannolikheten för fallissemang på grundval av tolv års intern statistik. PD-värdena estimeras som genomsnitt över konjunkturcykeln och stäms av mot de sannolikheter för fallissemang som de internationella ratinginstituten publicerar för sina ratingskalor. För privatpersoner och små företag används en scoring-metodik som fördelar lån av samma typ mellan riskmässigt homogena pooler. Historiska data för fallissemang justeras i konservativ riktning för att kunna estimera PD-värden för varje pool. Statistisk analys bekräftar att SEB:s riskklasser historiskt har kunnat differentiera kreditrisken, dvs. sämre riskklasser har haft högre fallissemangsfrekvens än bättre riskklasser.

Exposure at default (EAD)

Exponeringens storlek i händelse av fallissemang mäts nominellt (vid till exempel lån, obligationer och leasingavtal), som en procentandel av utfäst belopp (räkningskrediter, remburser, garantier och andra åtaganden utanför balansräkningen) och genom faktiska marknadsvärden med ett påslag för framtida, tänkbar exponering (derivat och valutaterminer). För derivatkontrakt, repor och värdepapperslån avses exponering exklusive medräkningsbara säkerheter.

Loss given default (LGD)

Bedömning av hur mycket koncernen kan förlora av en utestående fordran i händelse av fallissemang, bland annat med beaktande av ställda säkerheter. Bedömningen baseras på intern och extern historisk erfarenhet samt på omständigheterna i den givna transaktionen. LGD-estimaten sätts på ett konservativt sätt för att avspegla förhållandet vid en konjunkturnedgång.

Portföljmodell

Dessa komponenter (PD, EAD och LGD) kombineras och används i en portföljmodell som vid beräkningarna beaktar diversifieringseffekter mellan branscher och geografiska regioner liksom koncentrationer till enskilda stora kunder.

Stresstester

Riskerna för koncernens intjäning och finansiella stabilitet kan i huvudsak härledas ur den makroekonomiska utvecklingen. En heltäckande utvärdering av koncernens finansiella styrka måste beakta såväl den mest troliga ekonomiska utvecklingen som mer negativa scenarier. Stresstester genomförs för att åsätta en extra säkerhetsmarginal utöver vad den formella kapitalmodellen kräver.

Stresstesterna ger en bild av koncernens risknivå och tillgängliga kapitalresurser, både enligt beslutad finansiell plan och under antagna recessionsscenarier, och jämför effekterna på kapitalstyrkan. I stressade scenarier sjunker intjäningen, kreditförlusterna ökar (både via fallissemang och genom ökade gruppvisa reserver) och kreditportföljen får ökad genomsnittlig riskvikt genom riskklassmigration. I scenarierna används historik över marknadsdata och internt genererad statistik för att kvantifiera stressnivån.

Koncernen arbetar ofta med scenarier utformade för att motsvara skeenden som inträffar en gång på 10 respektive 50 år. I ett 10-års-scenario är aktiekurserna oförändrade under tre år medan industriproduktionen sjunker under de två första åren och återhämtar sig något det tredje. I 50-års-scenariet faller aktiekurserna 20–25 procent per år och industriproduktionen sjunker med i tur och ordning 5, 2,5 och 2 procent. Dessa stresstester kompletteras vid behov med mer specifika scenarier som beskriver rådande ekonomiska förhållanden.

Stresstester är ett viktigt inslag i SEB:s interna process för långsiktig kapitalutvärdering. Kapitalresurser och kapitalbehov beräknas för varje simulerat år utgående från parametrarna i respektive scenario. Detta gör det möjligt att bedöma koncernens finansiella styrka under förhållanden som är ytterligare ansträngda jämfört med den finansiella planens antaganden.

Observerade fallissemangsfrekvenser riskklass 5–11

Bolagsstyrning inom SEB

SEB följer Svensk kod för bolagsstyrning (Bolagsstyrningskoden). Inga avvikelser har gjorts från bestämmelserna i Bolagsstyrningskoden under 2009. Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av bankens revisorer.

Tydlig ansvarsfördelning

Förmågan att upprätthålla förtroendet hos kunder, aktieägare och andra är av avgörande betydelse för SEB. För att uppnå detta är det viktigt att ha en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning, varvid bland annat risken för intressekonflikter undviks. Inom SEB läggs stor vikt vid att skapa tydliga roller för befattningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgivning, corporate financeverksamhet, kapitalförvaltning och försäkringsrörelse.

Strukturen för ansvarsfördelning och styrning omfattar:

• Bolagsstämman
• Styrelsen
• Verkställande direktören/koncernchefen
• Divisioner, affärsområden och affärsenheter
• Staber och supportfunktioner
• Internrevision, compliance och riskkontroll.

Såväl styrelsen som verkställande direktören utövar sin styrande och kontrollerande roll genom ett flertal policies och instruktioner. Avsikten med SEB:s policies och instruktioner är att klargöra ansvarsfördelningen inom koncernen. Särskilt viktiga är arbetsordningen för styrelsen, instruktionerna för verkställande direktören och för koncernens affärsverksamhet, koncernens kreditinstruktion och riskpolicy, etikpolicyn, instruktionen för hantering av frågor om intressekonflikter, instruktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ersättningspolicyn, Code of Business Conduct och policyn om Corporate Sustainability.

Bolagsstämman

Aktieägarnas inflytande i banken utövas vid bolagsstämman som är bankens högsta beslutande organ. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud.

Vid årsstämman behandlar aktieägarna bland annat frågor om ändring av bolagsordningen och dispositioner av bankens vinst, om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande

De största aktieägarna1)
		varav	Andel
31 december, 2009	Antal aktier	C-aktier	kapital, % röster, %
Investor AB	456 089 264	2 725 000	20,8	20,9
Trygg-Stiftelsen	201 928 357	0	9,2	9,3
Alecta	131 625 000	0	6,0	6,1
Swedbank/Robur
fonder	94 017 883	0	4,3	4,3
AMF Försäkring och Fonder	59 204 615	0	2,7	2,7
AFA Försäkring	46 085 425	875 560	2,1	2,1
SEB Fonder	37 342 361	0	1,7	1,7
SHB Fonder	33 091 445	0	1,5	1,5
Wallenbergs
stiftelser	33 057 244	5 871 173	1,5	1,5
Nordea Fonder	31 082 354	0	1,4	1,4
Skandia Liv	29 515 809	2 154 873	1,3	1,3
Capital Group Funds	28 337 870	0	1,3	1,3
Första AP-fonden	27 574 847	0	1,3	1,3
Fjärde AP-fonden	26 224 054	0	1,2	1,2
Andra AP-fonden	26 185 197	0	1,2	1,2
Utländska aktieägare	357 946 017	1 375 802	16,4	16,5

1) Exkluderar SEB som aktieägare till följd av återköp av aktier för att säkra SEB:s långsiktiga incitamentsprogram och för kapitaländamål.

Källa: SIS Ägarservice.

direktören samt väljer styrelse och revisor. Man beslutar även om arvode för styrelsen och revisorn samt fastställer riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen.

SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2009 framgår av ovanstående tabeller.

Valberedningen

Enligt beslut vid årsstämman 2009 har ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2010 utsetts under hösten 2009. Fyra av bankens största aktieägare har utsett var sin representant att ingå i valberedningen. De fyra representanterna är: Petra Hedengran, utsedd av Investor, valberedningens ordförande, William af Sandeberg, utsedd av Trygg-Stiftelsen, Staffan Grefbäck, utsedd av Alecta och Peder Hasslev, utsedd av AMF Försäkring och Fonder. I valberedningen ingår även styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg, och till valberedningen har styrelseledamoten Urban Jansson adjungerats.

Valberedningens uppdrag är att arbeta fram förslag till ordförande vid stämman, antal styrelseledamöter, arvode åt styrelsen och revisorerna, styrelse och styrelseordförande, fördelning av arvodet mellan styrelsens ledamöter och ersättning för kommittéarbete, revisorer (i förekommande fall) samt beslut om valberedning inför nästa årsstämma, att föreläggas årsstämman för beslut.

En viktig princip är att styrelsen skall ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken. Det är därvid avgörande att styrelseledamöterna representerar den erfarenhet och det kunnande från den finansiella sektorn och andra sektorer som krävs till följd av bankens läge och framtida inriktning samt har den internationella erfarenhet och det kontaktnät som erfordras. Resultatet av utvärderingen av styrelsen, dess ledamöter och styrelsens ordförande är en del av valberedningens underlag. Vid behov använder valberedningen externa rådgivare. Valberedningen har sedan årsstämman 2009 hållit fyra mö-

ten samt haft kontakt även mellan mötena. Valberedningens förslag, med särskilt yttrande över förslaget till styrelse, finns på bankens hemsida och en redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas vid årsstämman 2010. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Styrelsen

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år, till slutet av nästkommande årsstämma.

Styrelsen har sedan årsstämman 2009 bestått av elva ordinarie ledamöter (från och med den 21 oktober 2009 tio ledamöter), utan suppleanter, valda av årsstämman samt två ordinarie ledamöter och en suppleant som arbetstagarrepresentanter. För att styrelsen skall vara beslutför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. Den enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken är verkställande direktören, Annika Falkengren. Alla övriga bolagsstämmovalda styrelseledamöter är att anse som oberoende i förhållande till banken och bankens ledning. Med undantag för Marcus Wallenberg och Jacob Wallenberg, vilka inte anses oberoende i förhållande till aktieägaren Investor AB, anses alla styrelseledamöter vara oberoende i förhållande till större ägare. Med oberoende avses att styrelseledamöterna inte har några väsentliga bindningar till banken, dess ledning eller större aktieägare (ägare till 10 procent eller mer av aktier eller röster) förutom att vara ledamöter i styrelsen. Styrelsens sammansättning från och med årsstämman 2009 framgår av tabell på sidan 59 och uppgifter om ledamöterna framgår av sidorna 142–143.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i banken och koncernen och beslutar om verksamhetens art och inriktning (strategi) samt ramar och mål för detta. Styrelsen följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna. Vidare har styrelsen ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att redovisningen, medelsförvaltningen och de ekonomiska förhållandena i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bankens bolagsordning.

Styrelsen utser och entledigar verkställande direktören och dennes ställföreträdare. Vidare utser och entledigar styrelsen vice verkställande direktörer, koncernkreditchef, ledamöter i verkställande ledningen och koncernrevisionschef.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete

Styrelseledamöter från och med årsstämman 2009

Namn	Invald	Befattning	Risk and Capital Committee	Audit and Compliance Committee	Remuneration and HR Committee	Totalt arvode, kronor	Närvaro styrelse möten	Närvaro kommitté möten
Marcus Wallenberg	2002	Ordförande				2 062 500	100%	100%
Tuve Johannesson	1997	Vice ordförande				645 000	100%	100%
Jacob Wallenberg	1997	Vice ordförande				450 000	87,5%	-
Penny Hughes 1)	2000	Ledamot				516 152	86%	100%
Urban Jansson	1996	Ledamot				885 000	100%	100%
Hans-Joachim Körber 2000		Ledamot				375 000	75%	-
Tomas Nicolin	2009	Ledamot				504 164	100%	100%
Christine Novakovic	2008	Ledamot				570 000	100%	100%
Jesper Ovesen	2004	Ledamot				700 000	94%	96%
Carl Wilhelm Ros	1999	Ledamot				762 500	100%	100%
Annika Falkengren	2006	Ledamot, verkställande direktör och koncernchef				–	100%	81%
Göran Lilja	2006	Ledamot utsedd av de anställda				–	100%	-
Cecilia Mårtensson	2008	Ledamot utsedd av de anställda				–	62,5%	-
Göran Arrius	2002	Suppleant utsedd av de anställda				–	94%	-
						7 470 316

Ordförande Vice ordförande Ledamot 1) Penny Hughes avgick den 20 october 2009.

och kallar bland annat till styrelsesammanträden, beslutar om agendan och bereder ärendena för styrelsesammanträdena efter samråd med verkställande direktören.

Styrelseledamöterna får löpande information, och vid behov utbildning, om regeländringar, bland annat sådana som rör bankens verksamhet och styrelseledamots ansvar i ett noterat företag. De har kontinuerligt tillfälle att diskutera frågor med styrelsens ordförande, verkställande direktören och styrelsens sekreterare.

Verkställande direktören deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då verkställande direktörens arbete utvärderas. Andra medlemmar i bankens ledning deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information eller på anmodan från styrelsen eller verkställande direktören. Under 2009 har styrelsen diskuterat frågor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bankens ledning. Bankens och koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2009 hölls 16 styrelsesammanträden. Vid ett av dessa deltog företrädare för externrevisionen. Beslut i styrelsen fattas efter en öppen och konstruktiv diskussion. Väsentliga frågor som avhandlats under året är bland annat:

• Strategisk inriktning för koncernens verksamhet (art och omfattning).
• Övergripande långsiktiga mål för verksamheten
• Årlig genomgång och revision av policies och instruktioner, inklusive ersättningspolicyn
• Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter
• Bankens nyemission
• Affärsplaner, finansiella planer och prognoser
• Oron på de finansiella marknaderna

• Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitén och kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling

• Svenska statens program för kapital- och finansieringsstöd

• Grundlig genomgång av affärsområden och marknadssegment
• Större investeringar och förvärv/avyttringar
• Genomgång av ersättningsprinciper för anpassning till nya regler och internationella riktlinjer
• Långsiktiga incitamentsprogram, successionsplanering och ledarförsörjning
• Delårsrapporter och årsredovisning
• Interna processer för drift och kostnadseffektivitet
• IT-strategi och struktur
• Uppföljning av hur bankens interna kontroll fungerar
• Uppföljning av extern och intern revision samt koncernens complianceverksamhet
• Utvärdering av styrelsens och styrelsens ordförandes liksom verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete.

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Emellertid har styrelsen inrättat kommittéer för att handlägga vissa definierade frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. Inom styrelsen finns för närvarande tre kommittéer: Risk and Capital Committee, Audit and Compliance Committee samt Remuneration and Human Resources Committee. Vid kommittéernas möten förs protokoll som snarast möjligt efter mötena delges övriga ledamöter i styrelsen. Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. Ledamöterna utses för ett år i taget. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt skall delta i kommittéarbetet, även som ordförande i kommittéerna. Styrelsens ordförande är ledamot i samtliga tre kommittéer men inte ordförande i någon. Varken verkställande direktören eller andra befattningshavare i banken ingår i Audit and Compliance Committee eller i Remuneration and Human Resources Committee. Verkställande direktören är ledamot i Risk and Capital Committee. Arbetet i styrelsens kommittéer regleras

av instruktioner som fastställts av styrelsen. Förutom arbetet i kommittéerna tillämpas ingen arbetsfördelning i styrelsen.

Risk and Capital Committee

Styrelsens Risk and Capital Committee har till uppgift att stödja styrelsen i dess arbete med att fastställa och granska att banken är organiserad och leds på ett sådant sätt att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler. Kommittén beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen. Kommittén granskar och lämnar förslag, för beslut av styrelsen, till koncernpolicies och strategier såsom riskpolicy och riskstrategi, kreditpolicy, kapitalpolicy, likviditets- och pantsättningspolicy och handels- och investeringspolicy samt följer upp tillämpningen av dessa policies och hur koncernens risker utvecklas. Kommittén bereder styrelsens beslut avseende limiter för marknads- och likviditetsrisker. Kommittén har vidare att, i förekommande fall, ta ställning till verkställande direktörens förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Risk Control.

Vad gäller kreditärenden, antar kommittén bland annat kreditpolicies och instruktioner som kompletterar koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion och beslutar i individuella kreditärenden (ärenden av väsentlig betydelse eller av principiell karaktär). Utöver detta granskar kommittén löpande såväl väsentliga förändringar i kreditportföljen som kreditprocessen inom banken och koncernen. Kommittén granskar också ärenden relaterade till operationell risk, marknads- och likviditetsrisk samt försäkringsrisk.

Vad gäller kapitalärenden, granskar kommittén löpande väsentliga förändringar i den övergripande kapital- och likviditetssituationen och kapitaltäckningsförhållanden i koncernen inklusive implementeringen av Basel II. Kommittén förbereder, för beslut av styrelsen, ändringar av koncernens kapitalmål och kapitalförvaltningsfrågor såsom utdelningsnivå och inrättande och utnyttjande av återköpsprogram av egna aktier.

Kommittén består av fyra ledamöter, inklusive den verkställande direktören, och är beslutför om minst tre ledamöter, av vilken en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Om mer än en ledamot på grund av jäv är förhindrad att delta i beredningen av eller beslutet i ett ärende kan annan bolagsstämmovald ledamot i styrelsen kallas in som tillfällig kommittéledamot för att säkerställa att beslut i ärendet kan fattas. Ledamöter i kommittén har under 2009 varit Urban Jansson, ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, Jesper Ovesen och Annika Falkengren. Koncernfinanschefen har det övergripande ansvaret för de kapitalärenden som föredras för kommittén, koncernkreditchefen för kreditärenden och chefen för Group Risk Control för riskkontrollärenden. Kommittén har under året haft 26 sammanträden. Utöver de återkommande frågorna har kommittén under 2009 särskilt behandlat frågor om koncernens risker utifrån oron på de finansiella marknaderna och statligt kapital- och finansieringsstöd.

Audit and Compliance Committee

Styrelsens Audit and Compliance Committee stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra bankens finansiella rapportering och den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Kommittén bereder också för styrelsens beslut vid behov förslag till tillsättande och entledigande av koncernrevisionschefen. Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen mellan den externa och interna revisionen. Under 2009 har kommittén vid ett

flertal tillfällen träffat företrädare för externrevisionen utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bankens ledning. I kommittén behandlas också bokslut och delårsrapporter liksom revisionsrapporter och förändringar i redovisningsreglerna. Kommittén följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den fastställer vidare riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av banken och koncernen från de externa revisorerna och utvärderar externrevisorernas arbete och oberoende samt bereder förslag till valberedningen inför bolagsstämmans val av revisor. En revisionsplan för internrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen, fastställs årligen.

Kommittén har vidare att, i förekommande fall, ta ställning till verkställande direktörens förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance. Internrevisionsarbetet och complianceverksamheten följs löpande.

Kommittén består av tre ledamöter, ingen av dem anställd i koncernen, och är beslutför om minst två ledamöter, av vilka en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Ledamöter i kommittén har under 2009 varit Carl Wilhelm Ros, ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, och Christine Novakovic. Föredragande i kommittén är koncernrevisionschefen och chefen för Group Compliance. Kommittén har under året haft fem sammanträden. Vid samtliga dessa möten har de externa revisorerna deltagit. Utöver de återkommande frågorna har kommittén under 2009 särskilt behandlat frågor om uppföljning av den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen och bankens IT-strategi och struktur.

Remuneration and Human Resources Committee

Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee bereder frågor om ersättningsprinciper, incitamentsprogram och pensionsplaner. Kommittén utarbetar, för beslut av bolagsstämman respektive styrelsen, förslag till riktlinjer för kompensation till verkställande direktören och ledamöterna i den verkställande ledningen och förslag till kompensation till verkställande direktören och koncernrevisionschefen. Kommittén beslutar i frågor om kompensation till ledamöterna i den verkställande ledningen efter de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna. Kommittén tar ställning till förslag om kompensation till cheferna för compliance- respektive riskkontrollverksamheten. Kommittén följer och utvärderar bankens incitamentsprogram och tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till verkställande direktören och ledamöterna i verkställande ledningen liksom andra ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i banken. Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt övervakar, tillsammans med styrelsens Risk and Capital Committee, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inkluderande utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. I kommittén diskuteras även personalfrågor av strategisk betydelse, såsom successionsplanering avseende strategiskt viktiga positioner, och andra ledarförsörjningsfrågor.

Kommittén består av tre ledamöter, ingen av dem anställd i koncernen, och är beslutför om minst två ledamöter, av vilka en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Ledamöter i kommittén har under 2009 varit Penny Hughes (till och med den 20 oktober) Tomas Nicolin (från och med den 21 oktober), ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, och Tuve Johannesson. I ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger är verkställande direktören tillsammans med chefen för Group Human Resources & Organisational Development, föredragande i kommittén. Kommittén har under

2009 haft 14 sammanträden. Utöver de återkommande frågorna har kommittén under 2009 särskilt behandlat frågor om ersättning till vissa ledande befattningshavare i anledning av bankens ansökan om deltagande i statens garantiprogram samt översyn av de i koncernen tillämpade ersättningsprinciperna och ersättningspolicyn för koncernen utifrån nya regler och internationella riktlinjer.

Utvärdering av styrelsen, styrelsens ordförande, verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat inkluderar en enkät med därpå följande diskussioner i styrelsen. Genom processen utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat hur styrelsens arbete ytterligare kan förbättras, huruvida varje enskild styrelseledamot deltar aktivt i styrelsens och kommittéernas diskussioner, bidrar med autonoma omdömen och om atmosfären på mötena underlättar öppna diskussioner. Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen.

Styrelsens ordförande utvärderar, formellt en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Tuve Johannesson.

Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete varvid verkställande direktören eller annan ur verkställande ledningen inte deltar.

Verkställande direktören/koncernchefen

Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens/koncernchefens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer samt fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och avger månadsvis en särskild VD-rapport till styrelsen som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

Verkställande direktören utser koncernfinanschefen, divisionscheferna, chefen för Business Support & Group Staff, chefen för Group Human Resources & Organisational Development och chefen för Group Strategy & Business Development. Verkställande direktören utser också chefen för Group Compliance, chefen

för Group Risk Control, chefen för Group IT, cheferna för filialerna och cheferna för de individuella stabs- och supportfunktionerna. Koncernfinanschefen utses i samråd med styrelsens ordförande, chefen för Group Compliance i samråd med styrelsens Audit and Compliance Committee och chefen för Group Risk Control i samråd med styrelsens Risk and Capital Committee. Verkställande direktören föreslår koncernkreditchef för beslut av styrelsen.

Verkställande direktör och koncernchef är Annika Falkengren. Fler uppgifter om den verkställande direktören framgår av sidan 144. Ställföreträdare för verkställande direktören och koncernchefen är Bo Magnusson.

Verkställande direktören har tre olika kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten; verkställande ledningen (Group Executive Committee), Group Credit Committee (sid. 62) och Asset and Liability Committee (sid 62).

För att bäst tillvarata hela koncernens intresse samråder verkställande direktören med den verkställande ledningen, dess IT- kommitté och kommittén för godkännande av nya produkter i frågor av större eller principiell betydelse. Verkställande ledningen diskuterar bland annat frågor som är av intresse för flera divisioner, strategi, affärsplaner, finansiella prognoser och rapporter. Under 2009 hölls 17 sammanträden med verkställande ledningen. I såväl verkställande ledningen som IT-kommittén ingick under 2009 Annika Falkengren, Jan Erik Back, Fredrik Boheman, Magnus Carlsson, Ingrid Engström, Hans Larsson, Bo Magnusson Anders Mossberg och Mats Torstendahl som ledamöter. Till verkställande ledningen har Martin Johansson (chef för division Baltikum), Johan Andersson (koncernkreditchef) och Viveka Hirdman-Ryrberg (kommunikationschef och chef för CEO Office) adjungerats.

Verkställande ledningen har kvartalsvis möten med landscheferna och cheferna för stabs- och supportfunktionerna för informationsutbyte.

För informationsutbyte på koncernnivå finns ett särskilt forum med ledande befattningshavare från hela koncernen, koncernrådet. Ledamöterna i koncernrådet utses av verkställande direktören efter samråd med den verkställande ledningen.

Divisioner, affärsområden och affärsenheter

Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, skall styras och vara organiserade.

SEB:s organisation

SEB:s verksamhet är organiserad i fem divisioner:

• Stora Företag & Institutioner, med Magnus Carlsson som chef, för SEB:s kontakter med stora och medelstora företag, finansiella institutioner och fastighetsbolag
• Kontorsrörelsen, med Mats Torstendahl som chef, för SEB:s retailverksamhet och kortverksamhet
• Kapitalförvaltning med Fredrik Boheman som chef, för SEB:s fond- och kapitalförvaltningsverksamhet och private banking
• Liv, med Anders Mossberg som chef, för SEB:s livförsäkringsverksamhet samt
• Baltikum, med Martin Johansson som chef, för SEB:s verksamhet i de baltiska länderna.

Samtliga divisionschefer är ledamöter i verkställande ledningen, chefen för division Baltikum är adjungerad ledamot. Divisionernas verksamhet är uppdelad i affärsområden, vilka i sin tur är uppdelade i affärsenheter. Divisionschefen är övergripande ansvarig för divisionens verksamhet och utser, efter verkställande direktörens hörande, chefer för affärsområdena inom divisionen och de dotterbolag som divisionen ansvarar för. Inom varje division finns en ledningsgrupp vari divisionschefen och ett antal affärsområdes- och dotterbolagschefer inom divisionen ingår. Även inom affärsområdena och affärsenheterna finns ledningsgrupper.

För koordination av verksamheterna i några av de länder utanför Sverige där flera divisioner bedriver verksamhet, såsom Danmark, Norge och Finland, har en landansvarig chef utsetts. Den landansvarige rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av den verkställande ledningen.

Stabs- och supportfunktioner

SEB:s stabs- och supportfunktioner är uppdelade på tre divisionsövergripande funktioner med målet att effektivisera, strömlinjeforma och öka skalfördelarna för affärsverksamheten; Group Operations, Group IT samt Group Staff. SEB har ett antal stabsoch supportfunktioner, såsom CEO Office, Finance, Treasury, Human Resources & Organisational Development, Marketing, Communication, Legal, Security och Procurement & Real Estate. Generellt har koncernstaberna i SEB ett globalt funktionellt ansvar och äger och förvaltar SEB:s koncerngemensamma instruktioner och policies, processer och metoder i syfte att proaktivt stödja verkställande direktören, verkställande ledningen, chefer och medarbetare samt alla affärsenheter inom koncernen.

SEB:s organisation framgår av organisationsschemat på sid 61.

Riskorganisation och ansvar

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och att verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. Styrelsens Risk and Capital Committee har till uppgift att stödja styrelsen i detta arbete, exempelvis genom att granska koncernens policydokument inom risk-, kapital- och likviditetsområdena för årlig uppdatering. Styrelsen får minst en gång per kvartal en rapport över utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.

Verkställande direktören och koncernchefen har det övergripande ansvaret för att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören skall säkerställa att SEB:s organisation och arbetssätt är ändamålsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. Verkställande direktören har ett särskilt ansvar för att presentera väsentlig information gällande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om utnyttjande av limiter.

Det primära ansvaret för att säkerställa att styrelsens avsikter gällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom koncernen ligger på Asset and Liability Committee samt Group Credit Committee. Asset and Liability Committee, med verkställande direktören som ordförande, hanterar frågor om koncernens och divisionernas övergripande risknivå samt beslutar om, bland annat, risklimiter och metoder för riskmätning och kapitalstyrning. Inom ramen för styrelsens koncernövergripande kapitalpolicy och riskpolicy har Asset and Liability Committee fastställt policydokument för ansvarsfördelning och hantering av koncernens risker samt för förhållandet mellan risk och kapital. Asset and Liability Committee hade 13 sammanträden under 2009.

Group Credit Committee (GCC) är högsta kreditbeviljande instans inom banken med undantag för några få ärenden som är förbehållna styrelsens Risk and Capital Committee. GCC har även till uppgift att regelbundet se över regelverket för kreditgivning och att, när så är påkallat, förelägga styrelsens Risk and Capital Committee förslag till ändringar. Verkställande direktören är ordförande i kommittén och koncernkreditchefen är vice ordförande. GCC hade 54 sammanträden under 2009.

Kreditorganisationen har en oberoende ställning. Group Credits ansvarar för ledning och styrning av kreditprövningsprocessen samt för viktiga individuella kreditbeslut. Funktionen ansvarar även för analys och uppföljning av kreditportföljens sammansättning och för efterlevnaden av policies fastställda av Risk and Capital Committee och styrelsen. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion.

Koncernkreditchefen utses av styrelsen, efter förslag från verkställande direktören, och rapporterar till verkställande direktören. Koncernkreditchefen är föredragande i kreditärenden i styrelsens Risk and Capital Committee. Styrelsen får minst en gång per kvartal information om sammansättningen av kreditportföljen, inklusive stora exponeringar och kreditförluster. Ordföranden i varje kreditkommitté har vetorätt i kreditbeslut. Kreditorganisationen är skild från de affärsdrivande enheterna och hanterar enbart kreditfrågor. Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket hänskjuts till en högre nivå i beslutshierarkin.

Ansvaret för koncernens löpande riskhantering ligger inom respektive division (och motsvarande inom Group Treasury). Varje division och divisionschef har ansvar för att, inom koncernens fastställda riktlinjer, se till att riskerna hanteras och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt på daglig basis. Det är en grundläggande princip att alla kontrollfunktioner skall vara oberoende av affärsverksamheten.

Internrevision, compliance och riskkontroll

I koncernen finns tre kontrollfunktioner, oberoende från affärsverksamheten – internrevision, compliance och riskkontroll.

Koncernens internrevision är en oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Internrevision ansvarar för utvärdering av hanteringen av risker, samt kontroll och styrningsprocesser inom banken, och att verksamheten i koncernen bedrivs enligt styrelsens och verkställande direktörens intentioner. Koncernrevisionschefen rapporterar löpande till styrelsens Audit and Compliance Committee och informerar även verkställande direktören och den verkställande ledningen regelbundet. Audit and Compliance Committee fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete.

Koncernens compliancefunktion är helt oberoende från affärsverksamheten samtidigt som den är en stödfunktion för verksamheten. Den är också skild från koncernens juristfunktioner. Compliance skall arbeta proaktivt för compliancekvalitet i koncernen samt främja compliancefrågor genom råd och uppföljning inom alla complianceområden och därigenom stödja affärsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsområden är skyddet för kunderna, uppträdande på marknaden, åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism liksom regelefterlevnad och kontroll. Uppgifterna för compliancefunktionen innefattar bland annat hantering av risker, övervakning, rapportering, utveckling av interna regler, utbildning samt kontakter med tillsynsmyndigheter. Chefen för Group Compliance har till uppgift att biträda styrelsen och verkställande direktören i compliancefrågor och att samordna handläggningen inom koncernen av sådana frågor. Chefen för Group Compliance utses av verkställande direktören efter godkännande av styrelsens Audit and Compliance Committee och rapporterar löpande till verkställande direktören och verkställande ledningen och informerar även styrelsens Audit and Compliance Committee om compliancefrågor. Som ett resultat av analyser av koncernens compliancerisker fastställer verkställande direktören, efter godkännande från Audit and Compliance Committee, en årlig complianceplan.

Koncernens organisation för riskkontroll (Group Risk Control) utövar den koncernövergripande riskkontrollen och övervakar koncernens risker, i första hand kreditrisker, marknadsrisker, försäkringsrisker, operationella risker och likviditetsrisker. Funktionen Group Risk Control är skild från affärsrörelsen. Det är orsaken till att chefen för Group Risk Control, som utses av verkställande direktören efter godkännande av styrelsens Risk and Capital Committee, rapporterar till koncernkreditchefen. Asset and Liability Committee informeras regelbundet. Chefen för Group Risk Control är föredragande i riskkontrollärenden i styrelsens Risk and Capital Committee.

För koncernens internrevision och complianceverksamhet finns av styrelsen fastställda instruktioner. Verkställande direktören fastställer instruktionen för verksamheten inom Group Risk Control.

Information om revisor

Banken skall enligt bolagsordningen ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. Revisorerna förordnas enligt svensk lag för en tid av fyra år.

PricewaterhouseCoopers AB har varit bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2008 för tiden till och med årsstämman 2012. Huvudansvarig har från och med årsstämman 2006 varit Peter Clemedtson, auktoriserad revisor. Peter Clemedtson har erfarenhet från revisionsuppdrag i ett antal större svenska företag och är för närvarande även revisor i Ericsson.

De arvoden som revisorerna fakturerat för revisionen av bankens bokslut för räkenskapsåren 2009 och 2008 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen nedan.

		Arvoden till revisorer
--	--	------------------------

Mkr	2009	2008
Revisionsarvoden	55	62
Övriga uppdrag	40	52
Totalt	95	114

Ersättning till styrelsen

På initiativ från styrelsen beslöt årsstämman 2009 om en sänkning av styrelseledamöternas grundarvoden med 25 procent. Arvodet för kommittéarbete var oförändrat.

SEB:s årsstämma 2009 fastställde ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om 7 587 500 kronor att fördelas enligt följande: 2 062 500 kronor till styrelsens ordförande, 3 525 000 kronor att fördelas mellan övriga bolagsstämmovalda ledamöter som ej är anställda i banken med 450 000 kronor vardera till vice ordförandena och 375 000 kronor vardera till övriga ledamöter, samt 2 000 000 kronor för kommittéarbete att fördelas enligt följande: Risk and Capital Committee; 510 000 kronor till ordföranden samt 325 000 kronor till annan ledamot, Audit and Compliance Committee; 387 500 kronor till ordföranden samt 195 000 kronor till annan ledamot samt Remuneration and Human Resources Committee; 387 500 kronor till ordföranden samt 195 000 kronor till annan ledamot. Bankens ordförande och anställda i banken uppbär inte något arvode för kommittéarbete. Av tabell på sidan 58 framgår respektive styrelseledamots befattning i olika kommittéer och arvodesfördelningen för 2009. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efter förslag från SEB:s valberedning, har styrelsen fastställt en policy om styrelseledamöternas aktieägande i SEB. Rekommendationen enligt policyn är att varje styrelseledamot använder 25 procent av sitt årliga arvode, exklusive kommittéarvode, efter skatt, till att förvärva aktier i SEB.

Information om ersättningsprinciper och ersättning till verkställande direktören och ledamöterna i den verkställande ledningen liksom om långfristiga aktiebaserade program finns på sid 25-27 i förvaltningsberättelsen.

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2009

Denna rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2009 har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är en del av bolagsstyrningsrapporten. Rapporten beskriver hur intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är organiserad i SEB. Rapporten har inte granskats av bankens revisorer.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen definieras som den process, utförd av styrelsen, ledningen och annan berörd personal, som syftar till att säkerställa en rimlig försäkran om korrektheten i den finansiella rapporteringen. Arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är strukturerat i enlighet med det ramverk som har givits ut av "The Committee of Sponsoring Organizations (COSO)". COSO-ramverket är det mest använda ramverket och är uppbyggt kring fem internkontrollkomponenter, som beskrivs nedan; Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Informations- och kommunikationsvägar samt Övervakning. Ramverket är indelat i tre olika områden av intern kontroll; Operationell intern kontroll, Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och Legal intern kontroll. Denna rapport täcker endast den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar basen för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar SEB verkar utifrån. Denna komponent av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens ledarstil, gällande värdegrunder samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policies och instruktioner.

SEB:s styrelse och verkställande direktör har antagit koncernövergripande policies och instruktioner avseende befogenheter och ansvarsområden som implementerats av respektive organisatorisk enhet. Verkställande direktören har vidare, med stöd av styrelsen, antagit "the SEB Code of Business Conduct". Dessa styrande dokument bildar ramverket för kontrollmiljön inom SEB.

Exempel på specifika instruktioner och policies centrala för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen är:

• "Instruction for the Audit and Compliance Committee of the Board of Directors"
• "Instruction for the Chief Financial Officer, Group Treasury, Group Finance, the Accounting Standard Committee and the Tax Committee"
• "SEB Group Operational Risk policy"
• "SEB Group Accounting Principles"

Riskbedömning

SEB:s riskbedömning av den finansiella rapporteringen, dvs. identifiering och bedömning av de största riskerna för felaktigheter i den finansiella rapporteringen, uppdateras årligen. Bedömningen är baserad på komplexiteten i affären och processen, värdet på transaktionerna som redovisas i resultat- och balansräkningen samt nivån på systemstödet. Analysen dokumenteras och är utgångspunkt för förbättringsåtgärder samt rutiner för uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen.

Ansvaret inom styrelsen för kvalitetssäkring av koncernens finansiella rapportering ligger hos Audit and Compliance Committee. Kommittén säkerställer genom fortlöpande kontakt med ansvariga inom SEB samt med bankens interna och externa revisorer att risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras.

Kontrollaktiviteter

Väsentliga risker för fel i den finansiella rapporteringen, identifierade i riskbedömningen, hanteras genom en kontrollstruktur som i enlighet med COSO-ramverket är uppdelad på tre olika kontrollkategorier:

• Bolagsövergripande kontroller
• Kontroller på transaktionsnivå
• Generella IT-kontroller

Bolagsövergripande kontroller: Syftet med bolagsövergripande kontroller är att konkretisera förväntningarna på den interna kontrollen med utgångspunkt i SEB:s kontrollmiljö, samt följa upp att dessa efterlevs. Exempel på bolagsövergripande kontroller inom SEB relevanta för den interna kontrollen över finansiell rapportering är: Questionnaires & Assertions, Policy Compliance Checklist, New Product approval committee and Business Performance Reviews.

Kontroller på transaktionsnivå: Kontroller på transaktionsnivå är implementerade i SEB:s processer och innefattar kontrollaktiviteter såsom attester, avstämningar, analyser mm.

Generella IT-kontroller: Exempel på generella IT-kontroller är övervakning av IT-driften, rutiner för utveckling och förändringar av system, behörighetskontroller mm.

SEB arbetar kontinuerligt med dessa kontrollaktiviteter med syfte att säkerställa en korrekt behörighetsstruktur och ansvarsfördelning i bankens IT-system.

Information och kommunikationsvägar

I syfte att öka medvetenheten av vikten av god intern kontroll har SEB under året genomfört en webbutbildning om operationell risk. Mer specifik utbildning och information avseende den interna kontrollen över finansiell rapportering genomgås kontinuerligt med berörda personer inom SEB.

Varje kvartal skickas en statusrapport avseende intern kontroll över finansiell rapportering till Audit and Compliance Committee.

Övervakning

SEB:s styrelse, verkställande direktör samt verkställande ledning övervakar den interna kontrollen över finansiell rapportering. Styrelsen erhåller kontinuerligt ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde presenteras och diskuteras koncernens ekonomiska ställning.

Verksamheten följer löpande upp efterlevnaden av policys och riktlinjer, effektiviteten i kontrollstrukturen och precisionen i den finansiella rapporteringen. Detta sker genom löpande övervakning av nyckelkontroller samt periodvis utvärdering av hur väl implementerade kontrollaktiviteter möter identifierade risker.

Därutöver utövar SEB:s riskkontrollfunktion, compliancefunktion samt internrevision en kontinuerlig uppföljning av den interna kontrollen. Koncernens internrevision granskar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utifrån den plan som fastställs av Audit and Compliance Committee. Resultatet av internrevisionens granskning liksom de åtgärder som vidtas och statusen avseende dessa, rapporteras löpande till Audit and Compliance Committee.

Finansiella rapporter – Innehåll

	SEB-koncernen
	Resultaträkningar	66
	Balansräkningar	67
	Förändringar i eget kapital	68
	Kassaflödesanalyser	69
	Skandinaviska Enskilda Banken
	Resultaträkningar	70
	Balansräkningar	71
	Förändringar i eget kapital	72
	Kassaflödesanalyser	73
	Noter till de finansiella rapporterna
	Företagsinformation	74
1	Redovisningsprinciper	74
2	Segmentrapportering	81
	Noter till resultaträkningen
3	Räntenetto	83
4	Provisionsnetto	83
5	Nettoresultat av finansiella transaktioner	84
6	Livförsäkringsintäkter, netto	84
7	Övriga intäkter, netto	85
8	Administrationskostnader	86
9	Personalkostnader	86
	9a Löner och andra ersättningar per land och mottagare	86
	9b Pensionsförpliktelser	88
	9c Ersättningar för högsta ledningen och verkställande ledningen	90
	9d Aktierelaterade ersättningar	91
	9e Sjukfrånvaro	92
9f	Antal anställda	93
10	Övriga kostnader	94
11	Av- och nedskrivningar av materiella och
	immateriella tillgångar	94
	12 Vinster och förluster vid avyttring av materiella
	och immateriella tillgångar	94
13	Kreditförluster	95
14	Bokslutsdispositioner	95
15	Skatt	95
16	Nettoresultat per aktie	96
	Noter till balansräkningen
17	Riskupplysningar	96
	17 a Kreditexponering fördelad per bransch	96
	17 b Kreditportföljen fördelad per bransch och marknader	97
	17 c Låneportföljen fördelad per bransch och marknader	98

	17 d Osäkra lånefordringar fördelade per bransch och marknader	99
	17 e Gruppvis värderade lånefordringar	100
	17 f Likviditetsrisk	100
18	Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder	102
19	Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	103
20	Utlåning till kreditinstitut	103
21	Utlåning till allmänheten	104
22	Finansiella tillgångar till verkligt värde	104
23	Finansiella tillgångar som kan säljas	105
24	Finansiella tillgångar som innehas till förfall	105
25	Intresseföretag	106
26	Aktier i dotterbolag	107
27	Materiella och immateriella tillgångar	108
28	Övriga tillgångar	111
29	Skulder till kreditinstitut	111
30	In- och upplåning från allmänheten	112
31	Skulder till försäkringstagarna	112
32	Emitterade värdepapper	113
33	Finansiella skulder till verkligt värde	113
34	Övriga skulder	114
35	Avsättningar	114
36	Efterställda skulder	115
37	Obeskattade reserver	116
	Tilläggsinformation
38	Poster inom linjen	116
39	Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	117
	40 Finansiella tillgångar och skulder per klass	118
41	Skuldinstrument fördelade på förfallotider	120
42	Skuldinstrument fördelade på emittenter	121
43	Räntebindningstider	122
	44 Utlåning och kreditförlustreserver	123
45	Derivatinstrument	126
	46 Upplysningar om verkligt värde	129
47	Upplysningar om närstånde	130
	48 Kapitaltäckning	130
49	Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal	131
50	Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor	132
51	Livförsäkringsrörelsen	134
52	Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	135
53	Tillgångar som innehas för försäljning	135
	54 Omklassificerade portföljer	136

Femårsöversikter

SEB-koncernen	137
Skandinaviska Enskilda Banken	138

Resultaträkningar

SEB-koncernen

Mkr	Not	2009	2008	Förändring, %
Ränteintäkter		63 179	97 281	–35
Räntekostnader		–43 689	–78 571	–44
Räntenetto	3	19 490	18 710	4
Provisionsintäkter		19 252	19 877	–3
Provisionskostnader		–4 792	–4 623	4
Provisionsnetto	4	14 460	15 254	–5
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto		4 768	3 708	29
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade
till verkligt värde, netto		–122	–264	–54
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas		–161	–474	–66
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	4 485	2 970	51
Premieinkomster, netto		7 313	7 126	3
Avgifter på investeringskontrakt		1 042	983	6
Kapitalavkastning, netto		5 504	–2 519
Övriga försäkringsintäkter		394	397	–1
Försäkringskostnader, netto		–10 656	–3 612	195
Livförsäkringsintäkter, netto	6	3 597	2 375	51
Utdelningar		116	122	–5
Andelar i intresseföretags resultat		3	77	–96
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		–70	1 230	–106
Övriga rörelseintäkter		2 132	366
Övriga intäkter, netto	7	2 181	1 795	22
Summa intäkter		44 213	41 104	8
Personalkostnader	9	–15 574	–16 241	–4
Övriga kostnader	10	–8 128	–7 642	6
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–4 695	–1 524
Summa kostnader		–28 397	–25 407	12
Resultat före kreditförluster		15 816	15 697	1
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	12	4	5	–20
Kreditförluster	13	–12 448	–3 231
Rörelseresultat		3 372	12 471	–73
Skatt	15	–2 200	–2 421	–9
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter		1 172	10 050	–88
Vinster och förluster från tillgångar som innehas för försäljning		6
Nett ores ultat		1 178	10 050	–88
Minoritetens andel		64	9
Aktieägarnas andel		1 114	10 041	–89
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	0:58	10:36
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	0:58	10:36
Totalresultat
Nettoresultat		1 178	10 050	–88
Omräkning av utländsk verksamhet		–187	152
Finansiella tillgångar som kan säljas		1 966	–2 624
Kassaflödessäkringar		–974	1 607
Övrigt Övrigt totalresultat (netto efter skatt)		–749 56	2 066 1 201	–95
Totalres ultat		1 234	11 251	–89

Balansräkningar

SEB-koncernen
31 december, Mkr	Not	2009	2008	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	19	36 589	44 852	–18
Utlåning till kreditinstitut	20	331 460	266 363	24
Utlåning till allmänheten	21	1 187 837	1 296 777	–8
Värdepapper för handel		187 924	161 596	16
Derivat för handel		133 230	248 426	–46
Derivat för säkringsredovisning		10 206	11 155	–9
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		4 026	3 503	15
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken		155 486	114 425	36
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde		90 769	96 349	–6
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	581 641	635 454	–8
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	87 948	163 115	–46
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	1 332	1 997	–33
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	53	596	852	–30
Intresseföretag	25	995	1 129	–12
Immateriella tillgångar		17 177	19 395	–11
Materiella tillgångar		2 417	2 626	–8
Förvaltningsfastigheter		8 176	7 490	9
Materiella och immateriella tillgångar	27	27 770	29 511	–6
Aktuella skattefordringar		3 898	3 998	–3
Uppskjutna skattefordringar		1 624	2 836	–43
Kund- och likvidfordringar		14 637	13 402	9
Marginalsäkerheter		17 120	30 361	–44
Övriga tillgångar		14 780	20 055	–26
Övriga tillgångar	28	52 059	70 652	–26
Summa tillgångar		2 308 227	2 510 702	–8
Skulder till kreditinstitut	29	397 433	429 425	–7
In- och upplåning från allmänheten	30	801 088	841 034	–5
Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal		155 860	115 110	35
Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal		93 149	95 960	–3
Skulder till försäkringstagarna	31	249 009	211 070	18
Emitterade värdepapper	32	456 043	525 219	–13
Derivat för handel		119 293	231 341	–48
Derivat för säkringsredovisning		9 119	8 168	12
Skulder för handel		61 529	54 411	13
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		1 499	1 613	–7
Finansiella skulder till verkligt värde	33	191 440	295 533	–35
Aktuella skatteskulder		1 547	1 148	35
Uppskjutna skatteskulder		10 299	9 810	5
Leverantörs- och likvidskulder		16 401	9 498	73
Marginalsäkerheter		21 399	25 047	–15
Övriga skulder		25 503	26 062	–2
Övriga skulder	34	75 149	71 565	5
Avsättningar	35	2 033	1 897	7
Efterställda skulder	36	36 363	51 230	–29
Summa skulder		2 208 558	2 426 973	–9
Minoritetsintressen		252	192	31
Omvärderingsreserver		–303	–1 295	–77
Aktiekapital		21 942	6 872
Andra fonder		34 114	32 857	4
Balanserad vinst		43 664	45 103	–3
Eget kapital		99 417	83 537	19
Summa kapital		99 669	83 729	19
Summa skulder och kapital		2 308 227	2 510 702	–8

Förändringar i eget kapital

SEB-koncernen
31 december, Mkr	2009	2008	Förändring, %
Minoritetsintressen	252	192	31
Eget kapital	99 417	83 537	19
Totalt kapital	99 669	83 729	19
Förändringar i eget kapital
Reserv för kassaflödessäkringar	793	1 767	–55
Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	–1 096	–3 062	–64
Omvärderingsreserver	–303	–1 295	–77
Aktiekapital1)	21 942	6 872
Fond för makulerade aktier	174	174
Kapitalandelsfond		5	–100
Omräkningsdifferens	–412	–225	83
Andra bundna fonder	34 352	32 903	4
Bundet eget kapital	56 056	39 729	41
Swapsäkring av personaloptionsprogram	–369	–371	–1
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen	–1 895	–1 926	–2
Balanserad vinst	44 814	37 359	20
Nettoresultat, aktieägarnas andel	1 114	10 041	–89
Fritt eget kapital	43 664	45 103	–3
Eget kapital	99 417	83 537	19

1) 2 170 019 294 st A-aktier (663 004 123); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

Förändringar i eget kapital

2009	Aktie kapital	Balanserad vinst	Omräkning utländsk verksamhet	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassa flödes säkringar	Övrigt	Summa aktieägarnas kapital	Minoritets intresse	Total eget kapital
Ingående balans	6 872	75 949	–225	–3 062	1 767	2 236	83 537	192	83 729
Nettoresultat		1 114					1 114	64	1 178
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			–187	1 966	–974	–745	60	–4	56
Totalresultat		1 114	–187	1 966	–974	–745	1 174	60	1 234
Nyemission	15 070	–397					14 673		14 673
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen		2					2		2
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen2)		31					31		31
Utgående balans	21 942	76 699	–412	–1 096	793	1 491	99 417	252	99 669
2008
Ingående balans	6 872	70 149	–377	–438	160	162	76 528	191	76 719
Nettoresultat		10 041					10 041	9	10 050
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			152	–2 624	1 607	2 074	1 209	–8	1 201
Totalresultat		10 041	152	–2 624	1 607	2 074	11 250	1	11 251
Utdelning till aktieägarna1)		–4 451					–4 451		–4 451
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen		27					27		27
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen2)		183					183		183
Utgående balans	6 872	75 949	–225	–3 062	1 767	2 236	83 537	192	83 729

1) Utdelning per A-aktie 1:00 kr (0:00) och per C-aktie 1:00 kr (0:00). Ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 18–19.

2) SEB har enligt beslut på årsstämmorna 2002, 2003 och 2004 återköpt 19,4 miljoner A-aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. Anskaffningskostnaden för dessa är avdragen från eget kapital. Under 2005 överfördes 1,0 miljoner aktier överförts från kapitalstruktursprogrammet till incitamentsprogrammen och under 2006 såldes 3,1 miljoner aktier enligt beslut på årsstämman. När personaloptioner lösts under 2005-2008 har 15,2 miljoner aktier sålts och ytterligare 1,4 miljoner aktier har sålts under 2009. SEB ägde därmed 0.8 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 36 Mkr den 31 december 2009.

Kassaflödesanalyser

SEB-koncernen

Mkr	2009	2008	Förändring, %
Erhållna räntor	67 863	98 300	–31
Betalda räntor	–46 981	–77 218	–39
Erhållna provisioner	19 252	19 877	–3
Betalda provisioner	–4 792	–4 623	4
Erhållet netto av finansiella transaktioner	11 708	2 483
Övriga inbetalningar i rörelsen	5 770	4 187	38
Betalda administrationskostnader	–26 193	–28 380	–8
Betald inkomstskatt	–2 200	–2 421	–9
Kassaflöde från resultaträkningen	24 427	12 205	100
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	37 968	–12 646
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	–56 037	13 276
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–37 493	38 890	–196
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	83 627	–162 529	–151
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–31 340	9 208
Ökad (+)/minskad (–) in– och upplåning från allmänheten	–39 229	87 815	–145
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	–312	234
Förändringar i övriga balansposter	–56 067	–2 894
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–74 456	–16 441
Försäljning av aktier och obligationer	239	1 236	–81
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	4	6	–33
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	116	122	–5
Investeringar i dotterbolag2)		–1 040	–100
Förvärv av aktier och obligationer	610	–534
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–974	–5 840	–83
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–5	–6 050	–100
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	240 498	107 349	124
Återbetalning av tidigare upplåning	–266 581	–100 230	166
Nyemmission	15 070
Betald utdelning		–4 466
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–11 013	2 653
Peri odens kassaflöde	–85 474	–19 838
Kassa och likvida medel vid årets början	175 147	194 985	–10
Periodens kassaflöde	–85 474	–19 838
Kassa och likvida medel vid peri odens slut 1)	89 673	175 147	–49

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) och Utlåning till kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 20).

2) Investeringar i dotterbolag

Nett o utflöde	–1 040
Likvida medel i förvärvade bolag
Förvärvspris	–1 040
Förvärvspris	1 040
Goodwill	847
Öviga skulder	–155
In- och upplåning från allmänheten	–1 754
Övriga tillgångar	353
Utlåning till allmänheten	1 749
Kassa

Resultaträkningar

Enligt Finansinspektionens föreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	Not	2009	2008	Förändring, %
Ränteintäkter	3	33 420	59 786	–44
Leasingintäkter	3	5 800	6 372	–9
Räntekostnader	3	–24 151	–52 987	–54
Utdelningar	7	2 757	2 715	2
Provisionsintäkter	4	7 851	7 473	5
Provisionskostnader	4	–1 636	–1 479	11
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	4 065	3 236	26
Övriga rörelseintäkter	7	2 811	2 934	–4
Summa intäkter		30 917	28 050	10
Administrationskostnader	8	–12 117	–13 304	–9
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–5 125	–4 820	6
Summa kostnader		–17 242	–18 124	–5
Resultat före kreditförluster		13 675	9 926	38
Kreditförluster, netto	13	–984	–773	27
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	7	–1 222	–121
Rörelseresultat		11 469	9 032	27
Bokslutsdispositioner	14	–1 510	–2 117	–29
Skatt på årets resultat	15	–1 451	–4
Övriga skatter	15	–1 544	1 304
Nett ores ultat		6 964	8 215	–15
Totalresultat
Nettoresultat		6 964	8 215	–15
Omräkning av utländsk verksamhet		–96	–195
Finansiella tillgångar som kan säljas		1 053	–2 177
Kassaflödessäkringar		–965	1 547
Koncernbidrag netto efter skatt		662	500
Övrigt		146	–422
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)		800	–747
Totalres ultat		7 764	7 468	4

Balansräkningar

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2009	2008	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	19	21 815	10 670	104
Utlåning till kreditinstitut	20	376 223	349 073	8
Utlåning till allmänheten	21	732 475	768 737	–5
Värdepapper för handel		168 734	131 253	29
Derivat för handel		123 753	242 882	–49
Derivat för säkringsredovisning		12 111	12 576	–4
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde		77	91	–15
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	304 675	386 802	–21
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	16 331	26 897	–39
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	3 789	3 263	16
Intresseföretag	25	907	1 011	–10
Aktier i dotterbolag	26	59 325	60 063	–1
Immateriella anläggningstillgångar		1 353	1 335	1
Materiella tillgångar		40 001	40 077
Materiella och immateriella tillgångar	27	41 354	41 412
Aktuella skattefordringar		1 228	1 072	15
Uppskjutna skattefordringar			1 338	–100
Kund- och likvidfordringar		12 425	12 317	1
Marginalsäkerheter		17 120	30 361	–44
Övriga tillgångar		8 249	15 484	–47
Övriga tillgångar	28	39 022	60 572	–36
Summa tillgångar		1 595 916	1 708 500	–7
Skulder till kreditinstitut	29	386 530	410 105	–6
In- och upplåning från allmänheten	30	490 850	453 697	8
Emitterade värdepapper	32	368 784	394 246	–6
Derivat för handel		114 130	225 829	–49
Derivat för säkringsredovisning		3 995	4 254	–6
Skulder för handel		58 479	49 429	18
Finansiella skulder till verkligt värde	33	176 604	279 512	–37
Aktuella skatteskulder		724	94
Leverantörs- och likvidskulder		14 146	8 001	77
Marginalsäkerheter		21 399	25 047	–15
Övriga skulder		12 617	22 515	–44
Övriga skulder	34	48 886	55 657	–12
Avsättningar	35	496	789	–37
Efterställda skulder	36	35 498	50 199	–29
Summa skulder		1 507 648	1 644 205	–8
Obeskattade reserver	37	22 645	21 136	7
Fond för verkligt värde		–760	–848	–10
Aktiekapital		21 941	6 872
Andra fonder		12 260	12 260
Balanserad vinst		32 182	24 875	29
Eget kapital		65 623	43 159	52
Summa skulder, obes kattade reser ver och eget kapital		1 595 916	1 708 500	–7

Förändringar i eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	2009	2008	Förändring, %
Reserv för kassaflödessäkringar	772	1 737	–56
Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	–1 532	–2 585	–41
Fond för verkligt värde, fritt eget kapital	–760	–848	–10
Aktiekapital1)	21 942	6 872	0
Reservfond ocn andra bundna fonder	12 086	12 086	0
Fond för makulerade aktier	174	174	0
Bundet eget kapital	34 202	19 132	79
Koncernbidrag	898	694	29
Skatt koncernbidrag	–236	–194	22
Swapsäkring av personaloptionsprogram	–374	–371	1
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen	–1 896	–1 926	–2
Omräkningsdifferens	–364	–268	38
Balanserad vinst	27 189	18 725	45
Nettoresultat	6 964	8 215	–15
Fritt eget kapital	32 181	24 875	29
Eget kapital	65 623	43 159	52

1) 2 170 019 294 st A-aktier (663 004 123); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

Förändringar i eget kapital

	Aktie	Bundna	Balanserad	Omräkning utländsk	Finansiella tillgångar som	Kassa flödes
2009	kapital	reserver	vinst	verksamhet	kan säljas	säkringar	Övrigt	Summa
Ingående balans	6 872	12 260	25 065	–268	–2 585	1 737	78	43 159
Nettoresultat			6 964					6 964
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			78	–96	1 053	–965	730	800
Totalresultat			7 042	–96	1 053	–965	730	7 764
Nyemission	15 070		–397					14 673
Koncernbidrag netto efter skatt2)
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen			–3					–3
Eliminering av återköp av egna aktier för
personaloptionsprogrammen3)			30					30
Utgående balans	21 942	12 260	31 737	–364	–1 532	772	808	65 623
2008
Ingående balans	6 872	12 260	19 869	–73	–408	190	1 222	39 932
Nettoresultat			8 215					8 215
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			1 222	–195	–2 177	1 547	–1 144	–747
Totalresultat			9 437	–195	–2 177	1 547	–1 144	7 468
Utdelning till aktieägarna1)			–4 451					–4 451
Koncernbidrag netto efter skatt2)
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen			27					27
Eliminering av återköp av egna aktier för
personaloptionsprogrammen3)			183					183
Utgående balans	6 872	12 260	25 065	–268	–2 585	1 737	78	43 159

1) Utdelning per A-aktie 1:00 kr (0:00) och per C-aktie 1:00 kr (0:00). Ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 18–19.

2) Koncernbidrag redovisas i moderbolaget direkt över eget kapital.

3) SEB har enligt beslut på årsstämmorna 2002, 2003 och 2004 återköpt 19,4 miljoner A-aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. Anskaffningskostnaden för dessa är avdragen från eget kapital. Under 2005 överfördes 1,0 miljoner aktier överförts från kapitalstruktursprogrammet till incitamentsprogrammen och under 2006 såldes 3,1 miljoner aktier enligt beslut på årsstämman. När personaloptioner lösts under 2005–2009 har 15,2 miljoner aktier sålts och ytterligare 1,4 miljoner aktier har sålts under 2009. SEB ägde därmed 0.8 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 36 Mkr den 31 december 2009.

Kassaflödesanalyser

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2009	2008	Förändring, %
Erhållna räntor	44 097	66 599	–34
Betalda räntor	–25 990	–53 129	–51
Erhållna provisioner	7 796	7 414	5
Betalda provisioner	–1 435	–1 162	23
Erhållet netto av finansiella transaktioner	9 461	–2 647
Övriga inbetalningar i rörelsen	3 538	1 887	87
Betalda administrationskostnader	–13 985	–11 387	23
Betald inkomstskatt	296	–356	–183
Kassaflöde från resultaträkningen	23 778	7 219	0
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	1 830	13 209	–86
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	–58 701	–31 863	84
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–134 596	42 460
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	18 497	–72 892	–125
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–22 757	42 893	–153
Ökad (+)/minskad (–) in– och upplåning från allmänheten	37 463	41 382	–9
Förändringar i övriga balansposter	20 064	–53 432	–138
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–114 422	–11 024	0
Försäljning av aktier och obligationer
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	3 609	3 391	6
Investeringar i dotterbolag/Fusion av dotterbolag	–484	–1 648	–71
Förvärv av aktier och obligationer	–183	85
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–5 067	–10 709	–53
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–2 125	–8 881	–76
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	66 062	106 626	–38
Återbetalning av tidigare upplåning	–46 811	–81 895	–43
Betald utdelning		–4 452
Nyemission	15 070		100
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	34 321	20 279	69
Peri odens kassaflöde	–82 226	374	0
Kassa och likvida medel vid årets början	140 141	139 767
Periodens kassaflöde	–82 226	374
Kassa och likvida medel vid peri odens slut 1)	57 915	140 141	–59

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) och Utlåning till kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 20).

Noter till de finansiella rapporterna

Mkr där ej annat anges.

Företagsinformation

SEB-koncernen bedriver bankverksamhet inom områdena Corporate, Retail, Private och Investment. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkringsverksamhet.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen. Moderföretaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

1 Redovisningsprinciper

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN

Lag och föreskriftsenlighet

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat. De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är koncernens rapporteringsvaluta.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över vilka moderbolaget utövar ett bestämmande inflytande och således har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett sådant inflytande antas bland annat föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösterna i ett företag. För företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösterna men på grund av avtal och lag inte kan utöva kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningskostnaden för ett förvärv, inklusive direkta förvärvskostnader, utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument, uppkomna eller övertagna skulder.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill övervakas i den interna styrningen.

Nyttjandeperioden för varje enskild identifierad immateriell tillgång fastställs trots att nyttjandeperioden för goodwill är obegränsad. Vad gäller avskrivning och nedskrivning se vidare under immateriella tillgångar.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkModerföretaget är noterat på Stockholmsbörsens lista för stora företag.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2009 har godkänts för publicering av styrelsen den 25 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2010 för fastställande.

ningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Intresseföretag

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företags styrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

Special purpose entities (SPE)

Special purpose entities (SPE) konsolideras även i de fall då moder- eller dotterföretag inte har mer än 50 procent av rösterna men på annat sätt innehar de ekonomiska riskerna och förmånerna.

Segmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Verkställande ledning utgör SEBs högsta verkställande beslutsfattare.

Omräkning av utländska valutor

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår som en del i förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen på balansdagen.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas första gången när koncernen får tillgång till kontraktuell ersättning från instrumentet och värderas till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen då de redovisas i resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas.

Affärsdagsredovisning tillämpas för finansiella tillgångar klassificerade i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas. För övriga kategorier av finansiella tillgångar tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Alternativet verkligt värde kan användas avseende kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat och i situationer då sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för sådan klassificering beskrivs i relevant not.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte noteras på en aktiv marknad.

Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar där det finns en avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall. Denna kategori innehåller finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsflöden och fastställd löptid. Investeringar som hålls till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde och vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i värdeförändringsreserven i eget kapital. Vid försäljning eller nedskrivning av den finansiella tillgång som kan säljas redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en erkänd värderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Omklassificering

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som innehas för handel och inte längre innehas i syfte att säljas kan omklassificeras ut ur kategorin verkligt värde via resultaträkningen under särskilda omständigheter. Finansiella tillgångar som innehas för försäljning kan omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar eller innehas till förfall om SEB har för avsikt och förmåga att inneha de finansiella tillgångarna under överskådlig framtid eller till förfall. De omklassificerade tillgångarna måste på omklassificeringsdagen uppfylla definitionen av den kategori till vilken de omklassificeras. Förutsättningen för att omklassificera till innehav som hålls till förfall är en förändring av avsikten med innehavet och förmågan att inneha till förfall.

Omklassificering görs till verkligt värde på dagen för omklassificering. Det verkliga värdet blir anskaffningskostnaden eller det upplupna anskaffningsvärdet. Den effektiva avkastningen för finansiella tillgångar som omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar och innehav som hålls till förfall beräknas på omklassificeringsdagen. En ökning av förväntade kassflöden för omklassificerade tillgångar justerar den framåtriktade effektiva avkastningen medan en minskning redovisas över resultaträkningen.

Finansiella skulder

När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gäller finansiella skulder som värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de upphör det vill säga när åtagandet upphör, makuleras eller förfaller.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under alternativet verkligt värde är de samma som för finansiella tillgångar. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivat. De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Övriga finansiella skulder

Kategorin övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad, exempelvis marknadsnoterade derivat, finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel samt finansiella tillgångar som kan säljas baseras på noterade marknadspriser. Avseende finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och avseende finansiella skulder används aktuell säljkurs med hänsyn taget till motstående positioner.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt marknadsuppgifter. De värderingstekniker som används är analys av diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana.

Skillnaden mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Om värderingen uteslutande baseras på marknadsnoteringar redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Inbäddade derivat separeras och redovisas som fristående derivat om deras ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valuta-

kursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar säkringsrelationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra, den första dagen. Koncernen dokumenterar första dagen och sedan löpande att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra. Koncernen identifierar och dokumenterar att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög.

Säkringsredovisning tillämpas på derivat vars syfte t ex är att minska ränte- och valutarisker från finansiella instrument och nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen. Koncernen definierar derivat som endera:

• Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt värde) – Säkring för värdeförändring av tillgångar och skulder i en portfölj (portföljsäkring)
• Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar, skulder eller prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring)
• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

Koncernen upphör med säkringsredovisning när:

• Derivatinstrumentet inte längre är, eller har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument
• Säkringsinstrumentet förefaller, säljs, avvecklas eller löses in
• Den säkrade posten förfaller eller säljs eller betalas tillbaka, eller
• Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrument (derivat) till verkligt värde redovisas i resultaträkningen samtidigt som vinster eller förluster hänförliga till den säkrade risken på den säkrade posten justerar det redovisade värdet av den säkrade posten och redovisas i resultaträkningen.

I de fall SEB tillämpar säkring av verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida ränteflöden, såsom framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital omklassificeras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från säkrad tillgång eller skuld redovisas i resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrument som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvudsakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital medan den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaff-

ningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en del av effektivräntan.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Provisionsintäkter och avgifter

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrument som intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa normalt över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas när intäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifter från affärer som sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamhet, redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifter från syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som intäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har något del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när enhetens rätt att erhålla betalning är fastställd.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och det sålda värdepapperet redovisas som ställd säkerhet. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när Koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas på daglig basis för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kassasäkerhet bokas bort mot en fordran och erhållen kassasäkerhet bokas i balansräkningen mot ett åtagande att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp motsvarande värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som poster inom linjen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning.

Varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
• att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes finan siella svårigheter och som annars inte hade övervägts,

• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

• att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,

• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ett särskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Värdering av nedskrivningsbehov

Individuell värdering av nedskrivningsbehov

Följande tillfällen används för att objektivt bedöma en värdenedgång på individuellt värderade tillgångar. Betydande avtalsbrott där kontraktuella betalningar är försenade med mer än 60 dagar. Nedskrivningsbehov bedöms, baserat på uppskattade kassaflöden eller likviditetsanalyser och huruvida värdet på säkerheter täcker utestående exponering. räntebärande värdepapper värderas härutöver vid en betydande nedgång av verkligt värde eller rating för att fastställa att förväntade kassaflöden är oförändrade. En betydande eller i tiden utdragen nedgång i verkligt värde av ett aktieinstrument under förvärvspris är belägg för nedskrivning.

Gruppvis värdering av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov värderas individuellt och inget nedskrivningsbehov konstaterats inkluderas i en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierade nedskrivningsbehov. Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierade nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modell för riskklassificering.

Lån som bedöms på portföljnivå

För grupper av lånefordringar med begränsat värde och med liknande riskprofil, homogena grupper, bedöms lånen på portföljnivå. Vid bedömning av nedskrivningsbehovet på portföljnivå använder koncernen statistiska modeller som baseras på sannolikhet för fallissemang och förlusternas storlek, beaktat säkerheter och återvinningar. Ledningen gör sedan en bedömning av huruvida de rådande förhållandena i ekonomin och kreditmarknaden är av sådan karaktär att de faktiska förlusterna kan komma att bli större eller mindre än vad modellerna indikerar. Antaganden om antal fallissemang och förlustnivåer jämförs regelbundet med faktiskt utfall för att säkerställa modellernas tillämplighet.

Kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en individuellt utvärderad finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår till skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omförhandlas eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Kreditförluster för finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas redovisas den ackumulerade förlusten i eget kapital i resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen utan redovisas i övrigt totalresultat.

Omförhandlade lån

Omförhandlade lån anses inte längre vara förfallna till betalning om inte lånet anses vara förfallet i enlighet med de omförhandlade villkoren.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tas över för att skydda fordran och kompensera för befarade förluster på en tillgång. Övertagen egendom värderas till verkligt värde vid övertagandet och avsikten är att avyttra tillgången. Under efterföljande perioder värderas tillgångar som övertagits för skyddande av fordran i enlighet med gällande värderingsprinciper för tillgångsslaget.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år. Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång.

Leasing

Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella.

Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas som ränteintäkter och amortering.

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas, vilket innebär att man har förmågan att säkerställa att framtida ekonomiska fördelar från den kommer företaget till del. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart.

Kundregister skrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som utvecklandet av programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs inte av utan prövas istället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på ett nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger.

Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

Avsättningar

En avsättning redovisas när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de risker som är förknippade med avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är

troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

Finansiella garantier

Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde och intäkter för utställda finansiella garantier samt fördelas över instrumentets löptid. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av erhållen garantiavgift minus avskrivning och en avsättning beräknad som den diskonterade bästa uppskattningen av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande.

Personalförmåner

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner beroende på lokala förhållanden. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är en pensionsplan där koncernen betalar en premie till en fristående enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser, genom försäkringslösning eller genom avsättning i balansräkningen.

Pensioner värderas och redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Förmånsbestämda pensionsplaner nuvärdeberäknas enligt den aktuariella så kallade "Projected Unit Credit Method". De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av noten personalkostnader. Aktuariella vinster och förluster redovisas endast i resultaträkningen till den del de överstiger det högsta av 10 procent av de pensionstillgångar och pensionsskulder som fanns vid rapportperiodens början. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultaträkningen under de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid. Pensionsåtaganden och eventuella särskilda förvaltningstillgångar konsolideras netto per enhet i balansräkningen.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs löpande i takt med individens intjänande.

Aktierelaterade ersättningar

Anställda i koncernbolag erhåller ersättningar genom aktierelaterade incitamentsprogram. Ersättningen utgörs av optioner (egetkapitalinstrument), som ger innehavaren en rätt att i framtiden teckna aktier i moderföretaget till ett på förhand fastställt pris.

Det sammanlagda värdet av utgivna optioner periodiseras över intjänandeperioden, dvs. tiden från när optionerna ställs ut och fram till dess att intjänandevillkoren beräknas bli uppfyllda. Det sammanlagda värdet utgörs av verkligt värde per option multiplicerat med det antal optioner, som med beaktande av intjänandevillkoren, bedöms komma att tjänas in. Periodiseringen innebär att resultaträkningen belastas samtidigt som en motsvarande ökning görs av intjänade vinstmedel under eget kapital. Vid varje bokslut görs en bedömning avseende om, och i vilken utsträckning, intjänandevillkoren kommer att uppfyllas. Om bedömningen resulterar i att ett lägre antal optioner bedöms komma att intjänas under intjänandeperioden återförs tidigare kostnadsförda belopp i resultaträkningen. Detta innebär att i de fall intjänandevillkoren inte uppfylls kommer inga kostnader att redovisas i resultaträkningen, sett över hela intjänandeperioden.

Personaloptionsprogrammen säkras genom återköp av egna aktier eller med avtal om återköp av egna aktier (total return swap). Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa säkringsåtgärder på grund av att de inte bedöms kvalificera för sådan redovisning enligt IAS 39.

Innehav av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Resultat vid avyttring av egna aktier redovisas inte i resultaträkningen utan som förändring av eget kapital.

Total return swap kontrakt som ingåtts med tredje part innebär en förpliktelse för moderföretaget att till ett på förhand fastställt pris köpa sina egna egetkapitalinstrument (egna aktier). Swapkontrakten klassificeras därmed som egetkapitalinstrument. Kontrakt som innebär en förpliktelse att köpa egna egetkapitalinstrument ger upphov till en finansiell skuld för nuvärdet av inlösenbeloppet och motsvarande belopp redovisas som minskning av eget kapital.

Den ränta som betalas under swapavtalet redovisas i resultaträkningen och den utdelning som erhålls betraktas som en utdelning på egna aktier och gottgörs eget kapital.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar.

Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 26,3 procent skatt i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk – definierad som en absolut risk av minimum 5 procent av det underliggande värdet – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som Kortfristiga (skadeförsäkring) eller Långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden är hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdeberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värde på avsättningarna är tillräckligt högt upptaget med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då denna test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkring (unit linked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet, i det litauiska försäkringsdotterbolaget, klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras till tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

Avtal med diskretionär del (DPF)

Traditionell sparandeförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäkringstagarna.

Förändrade redovisningsprinciper

Nedan beskrivs de förändringar som har gjorts med avseende på koncernens redovisningsprinciper:

IFRS 2 (ändring) Aktierelaterade ersättningar påverkar definitionen av intjänande villkor samt inför ett nytt begrepp "icke-intjänandevillkor". Standarden anger att icke-intjänandevillkor ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet av egetkapitalinstrumentet. Ändringen har inte någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 8 Rörelsesegment ersätter IAS 14 Segmentrapportering och anpassar identifiering och beräkning av rapporterbara segment till de principer som används för intern rapportering till företagsledningen i operativt styrnings- och uppföljningssyfte. IFRS 8 har inte någon väsentlig påverkan på SEB:s rapportering. IAS 1 (omarbetad 2007) Utformning av finansiella rapporter innebär en förändring i presentation av de finansiella rapporterna och deras innehåll. Intäkter och kostnader som i enlighet med tidigare redovisningsprinciper redovisats i eget kapital och som ej avser transaktioner med ägare redovisas skilt från förändringar i eget kapital i Koncernens rapport över totalresultat. Koncernens utformning av de finansiella rapporterna har därför förändrats.

IAS 23 (ändring) Lånekostnader kräver aktivering av lånekostnader som en del av anskaffningskostnaden för tillgångar som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. Koncernen kommer att tillämpa ändringen för väsentliga investeringar. Ändringen har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 32 (ändring) Finansiella instrument Presentation-förtidsinlösen av finansiella instrument och åtaganden i samband med likvidation. Ändringen klargör förutsättningarna för att avgöra om ett instrument med möjlighet till förtidslösen är ett egetkapitalinstrument eller en finansiell skuld. Ändringen har ingen väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet ska ersättningen fördelas mellan de olika komponenterna utifrån verkligt värde. IFRIC 13 har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 16 Säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet ger vägledning om hur valutarisk som kvalificerar som säkrad post vid säkring av utländsk verksamhet ska identifieras. Tolkningen ger också vägledning om hur beloppet som ska omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen för både säkringsinstrumentet och den säkrade posten ska beräknas när moderbolaget avyttrar den utländska verksamheten. IFRIC 16 har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Kommande regelverksförändringar

Nedan beskrivs kortfattat nya och reviderade standarder och tolkningar som ännu ej tillämpas:

IFRS 2 (ändring) Share-based Payment. Ändringen medför att IFRIC 8 "Tillämpningsområde för IFRS 2" och IFRIC 11 "IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. Ändringen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter

IFRS 3 (omarbetad 2008) Rörelseförvärv innebär en förändring av hur framtida förvärv redovisas bland annat vad avser transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Standarden gäller framåtriktat och koncernen kommer att tillämpa den på förvärv från och med 2010.

IFRS 5 (ändring) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (ändring) från 1 januari 2010. Ändringen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 Finansiella instrument (gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013, men har ännu inte godkänts av EU). Som en del av IASBs projekt för att ersätta IAS 39 Finansiella instrument utfärdade IASB 2009 den första delen, avseende klassificering och värdering, av den nya standarden om finansiella instrument. IASB har som avsikt att ersätta hela IAS 39 under 2010 genom att publicera standards för de två återstående faserna; Upplupet anskaffningsvärde och nedskrivningar samt säkringsredovisning. IFRS 9 är ännu inte färdigställd och det är inte möjligt att bedöma effekterna för koncernen.

IAS 1 (ändring) Utformning av finansiella rapporter klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (ändring) från 1 januari 2010. Den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 27 (omarbetad 2008) Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 38 (ändring) Immateriella tillgångar. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR MODERFÖRETAGET

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) har sitt säte i Stockholm. Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. SEB AB har valt att tillämpa RFR 2.3 (Rådet för finansiell rapportering) i förtid och visar Övrigt totalresultat i anslutning till resultaträkningen.

Moderföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderföretaget.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder IFRS/IAS antagna av EG-kommissionen har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i resultaträkningen.

Leasing

Leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen, redovisas som operationella leasingavtal i juridisk person.

Pensioner

Tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderföretaget, vars förpliktelser täcks av pensionsstiftelse, har valt att utnyttja denna möjlighet.

Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas ej som till gång i moderbolagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som skuld i moderföretaget.

Immateriella tillgångar

I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill och andra immateriella tillgångar av i redovisningen. I moderföretaget skrivs goodwill av enligt ÅRKL.

Skatter

I moderföretaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under fritt eget kapital.

Koncernbidrag

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att optimera koncernens skattekostnad redovisas i moderföretaget som minskning respektive ökning av fritt eget kapital efter justering för beräknad skatt.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande.

Betydande antaganden och uppskattningar förbinds med:

• konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag
• marknadsvärdering av vissa finansiella instrument
• analys av nedskrivningsbehov på finansiella tillgångar och goodwill
• beräkning av försäkringsåtagande
• marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen
• rapportering av skattefordringar
• den aktuariella beräkningen av pensionsskulder.

Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB-koncernen drivs Gamla

Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de legala regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Marknadsvärdering av vissa finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder marknadsvärderas huvudsakligen med hjälp av noterade priser på aktiva marknader. I avsaknad av noterade priser används allmänt accepterade och väl inarbetade värderingstekniker som baseras på maximal användning av tillgänglig marknadsinformation. De värderingstekniker som används är diskonterade kassaflöden, indikativa priser från tredje part, referens till instrument med liknande risk samt modeller för optionsvärdering. Värderingstekniker granskas löpande av koncernens risk control enhet för att säkerställa tillförlitlig information.

Analys av nedskrivningsbehov på finansiella tillgångar och goodwill Finansiella tillgångar

Att bedöma nedskrivningsbehov för individuellt värderade finansiella tillgångar kräver bedömningar för att fastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter. Den viktigaste aspekten vid värdering av gruppvisa finansiella tillgångar är att identifiera de händelser som indikerar ett nedskrivningsbehov av tillgångarna. Det krävs en hög grad av expertbedömningar för att anpassa modeller för gruppvis värdenedgång till nuvarande marknadssituation och säkerställa tillförlitlig information. Värdering och antaganden granskas löpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas, med utgångspunkt från historisk prestation och marknadsutveckling, för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, avkastning och kostnader för kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförs.

Beräkning av försäkringsåtagande

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på antaganden om räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, uthållighet, inflation och skatter.

Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokal finansinspektion. Övriga antaganden baseras på internt förvärvade erfarenheter.

Marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen

Fastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antagande om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

Rapportering av skattefordringar

Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

Den aktuariella beräkningen av pensionsskulder

Beräkningen av koncernens pensionsskulder baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden. Not 9b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNENS RÖRELSEGRENAR

Resultaträkningar 2009	Stora företag och institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv1)	Baltikum	Övrigt inkl elimineringar2)	Summa
Ränteintäkter	28 727	18 810	1 547		9 943	4 152	63 179
Räntekostnader	–18 745	–11 931	–949	–18	–7 264	–4 782	–43 689
Räntenetto	9 982	6 879	598	–18	2 679	–630	19 490
Provisionsintäkter	7 040	6 621	4 384		1 418	–211	19 252
Provisionskostnader	–1 393	–2 193	–1 429		–484	707	–4 792
Provisionsnetto	5 647	4 428	2 955		934	496	14 460
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 377	290	76		126	–384	4 485
Livförsäkringsintäkter, netto				4 443		–846	3 597
Övriga intäkter, netto	46	83	17		55	1 980	2 181
Summa intäkter	20 052	11 680	3 646	4 425	3 794	616	44 213
varav internt	–2 323	3 329	–1 245	917	–2 206	1 528
Personalkostnader	–3 529	–4 052	–1 229	–1 107	–730	–4 927	–15 574
Övriga kostnader	–3 863	–4 433	–1 160	–536	–1 452	3 316	–8 128
Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella tillgångar	–155	–180	–116	–667	–2 389	–1 188	–4 695
Summa kostnader	–7 547	–8 665	–2 505	–2 310	–4 571	–2 799	–28 397
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–1	–2	29		–17	–5	4
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom	–805	–1 369	–28		–9 569	–677	–12 448
Röre lseres ultat	11 699	1 644	1 142	2 115	–10 363	–2 865	3 372
Resultaträkningar 2008
Ränteintäkter	67 684	33 622	4 011		12 818	–20 854	97 281
Räntekostnader	–60 270	–26 427	–3 120	–36	–9 263	20 545	–78 571
Räntenetto	7 414	7 195	891	–36	3 555	–309	18 710
Provisionsintäkter	6 573	6 718	5 264		1 417	–95	19 877
Provisionskostnader	–1 325	–2 027	–1 583		–469	781	–4 623
Provisionsnetto	5 248	4 691	3 681		948	686	15 254
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 625	248	67		150	–1 120	2 970
Livförsäkringsintäkter, netto				3 296		–921	2 375
Övriga intäkter, netto	541	92	48		130	984	1 795
Summa intäkter	16 828	12 226	4 687	3 260	4 783	–680	41 104
varav internt	–10 550	4 844	–67	1 005	–3 145	7 913
Personalkostnader	–3 890	–3 828	–1 427	–1 105	–743	–5 248	–16 241
Övriga kostnader	–3 594	–4 283	–1 132	–523	–1 228	3 118	–7 642
Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella tillgångar	–95	–222	–100	–569	–86	–452	–1 524
Summa kostnader	–7 579	–8 333	–2 659	–2 197	–2 057	–2 582	–25 407
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	5	2				–2	5
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom	–904	–650	–17		–1 709	49	–3 231
Röre lseres ultat	8 350	3 245	2 011	1 063	1 017	–3 215	12 471

1) Verksamhetsresultatet i Liv uppgår till 3 015 Mkr (2 052), av vilket förändringar i övervärden 900 Mkr (989).

2) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 3 Mkr (77) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 89 Mkr (99).

Balansräkningar 2009-12-31

Tillgångar Skulder Investeringar	1 103 688 1 060 584 289	538 831 502 543 230	72 561 66 181 48	271 104 262 642 1 524	156 917 139 926 1 742	165 126 176 682 414	2 308 227 2 208 558 4 247
Balansräkningar 2008-12-31
Tillgångar	1 434 495	539 855	78 772	230 836	188 591	38 153	2 510 702
Skulder	1 394 392	500 909	70 258	222 232	165 318	73 864	2 426 973
Investeringar	455	334	1 051	2 126	449	523	4 938

Forts. not 2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNEN PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

		2009			2008
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	50 932	1 640 285	1 132	75 927	1 686 933	1 257
Norge	7 179	121 276	80	11 757	149 637	33
Danmark	6 235	221 272	1 092	11 151	206 720	1 392
Finland	2 486	30 828	3	3 077	27 289	15
Estland	2 898	48 154	49	3 694	57 311	34
Lettland	2 962	42 575	89	3 488	50 796	58
Litauen	4 573	80 219	1 513	5 523	91 718	357
Tyskland	19 646	536 910	101	28 206	651 615	252
Övriga länder	6 871	295 717	188	12 540	257 999	1 538
Koncernelimineringar	–11 088	–709 009		–31 065	–669 316	2
Summa	92 694	2 308 227	4 247	124 298	2 510 702	4 938

* Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS.

MODERBOLAGETS RÖRELSEGRENAR

2009	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Baltikum	Övrigt inkl elimineringar	Summa
Bruttointäkter*	24 419	7 429	1 054	73	2	23 727	56 704
Tillgångar	640 049	162 616	25 368	624	63	767 196	1 595 916
Investeringar	213	40	19			271	543
2008
Bruttointäkter*	31 196	5 346	1 373	94		44 507	82 516

Tillgångar 776 790 156 186 19 658 493 755 373 1 708 500 Investeringar 297 59 6 201 563

MODERBOLAGET PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

		2009			2008
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	45 618	1 398 022	543	65 218	1 522 815	431
Norge	3 334	73 277		4 618	77 926
Danmark	3 214	90 227		5 449	71 799
Finland	717	2 573		1 348	3 357
Övriga länder	3 821	31 817		5 883	32 603	132
Summa	56 704	1 595 916	543	82 516	1 708 500	563

* Bruttointäkter i moderbolaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter.

Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och institutioner erbjuder merchant banking och investment banking-tjänster till stora företag, institutioner och medelstora företag. Kontorsrörelsen vänder sig till privatpersoner och mindre företag. Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Den 1 juli 2009 bildades division Baltikum genom att Kontorsrörelsens och Kapitalförvaltningens delar i de baltiska dotterbolagen slogs samman. Jämförtalen för 2008 har därför delvis omräknats.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränterisken och att hantera likviditeten. De interna priserna följer marknadspriserna som sätts mellan banker för en specifik ränta respektive löptid. Affärsenheterna varken betalar eller erhåller någon marginal på belopp som förs från och till Treasury-enheten. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

3 Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Utlåning till kreditinstitut	6 697	11 873	7 078	14 329
Utlåning till allmänheten	45 270	64 612	18 776	33 940
Räntebärande värdepapper 1)	6 707	18 706	3 810	11 408
Övriga ränteintäkter	4 505	2 090	3 756	109
Ränteintäkter	63 179	97 281	33 420	59 786
Skulder till kreditinstitut	–7 417	–19 485	–6 178	–17 470
In- och upplåning från allmänheten	–16 178	–31 292	–2 984	–13 618
Räntebärande värdepapper	–15 135	–21 593	–11 463	–16 602
Efterställda skulder	–1 911	–2 336	–1 857	–2 280
Övriga räntekostnader	–3 048	–3 865	–1 669	–3 017
Räntekostnader	–43 689	–78 571	–24 151	–52 987
Summa	19 490	18 710	9 269	6 799
1) varav värderade till verkligt värde	6 661	18 600	3 572	11 094

Leasingnetto1)

1 768
–4 604
6 372

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.

Moderbolagets räntenetto
Ränteintäkter	33 420	59 786
Leasingintäkter	5 800	6 372
Räntekostnader	–24 151	–52 987
Leasingavskrivningar	–4 506	–4 604
Summa	10 563	8 567

4 Provisionsnetto

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Emission	501	172	1 090	959
Värdepappershandel	2 465	2 769	744	608
Notariat och fondverksamhet	5 967	7 022	1 902	2 369
Värdepappersprovisioner	8 933	9 963	3 736	3 936
Betalningsförmedling	1 858	1 844	1 127	1 134
Kortverksamhet	4 248	4 300	183	173
Betalningsförmedlingsprovisioner	6 106	6 144	1 310	1 307
Utlåning	1 383	1 004	1 103	678
Inlåning	108	98	65	68
Rådgivning	1 037	1 118	267	297
Garantier	416	301	282	171
Derivat	558	601	535	516
Övrigt	711	648	553	500
Övriga provisioner	4 213	3 770	2 805	2 230
Provisionsintäkter	19 252	19 877	7 851	7 473
Värdepappersprovisioner	–874	–970	–212	–267
Betalningsförmedlingsprovisioner	–2 442	–2 450	–531	–526
Övriga provisioner	–1 476	–1 203	–893	–686
Provisionskostnader	–4 792	–4 623	–1 636	–1 479
Summa	14 460	15 254	6 215	5 994

5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar
och skulder, netto	4 768	3 708	4 132	3 279
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder
klassificerade till verkligt värde, netto	–122	–264	–67	–43
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas	–161	–474
Summa	4 485	2 970	4 065	3 236
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat	1	1 525	–151	1 044
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	894	–936	1 307	–176
Valutarelaterade derivat	3 877	3 107	2 976	2 411
Andra finansiella instrument	–4	12
Summa1)	4 768	3 708	4 132	3 279
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat	–68	–110	–68	–42
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–90	–123
Valutarelaterade derivat	36	–31	1	–1
Summa	–122	–264	–67	–43

1) Inkluderar ineffektivitet för säkring av nettoinvesteringar i den utländska verksamheten med –2 Mkr (–85).

Värdeförändringarna på de finansiella tillgångar och finansiella skulder inom fondförsäkringsverksamheten, som klassificerats till verkligt värde via resultaträkningen tar helt ut varandra.

6 Livförsäkringsintäkter, netto

		Koncernen
	2009	2008
Premieinkomster, netto	7 313	7 126
Avgifter på investeringskontrakt	1 042	983
Kapitalavkastning, netto	5 504	–2 519
Övriga försäkringsintäkter	394	397
Försäkringskostnader, netto	–10 656	–3 612
Summa	3 597	2 375
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning1)	4 461	4 230
Värdeförändringar på placeringstillgångar, netto	1 997	–7 069
Valutakursvinst/-förlust, netto	–158	39
	6 300	–2 800
Kapitalförvaltningskostnader	–71	–119
Avkastningsskatt	–725	400

1) Ränteintäkter netto, erhållna utdelningar och driftsöverskott på fastigheter.

Summa	–10 656	–3 612
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–2 440	5 718
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–8 216	–9 330
Försäkringskostnader netto

Summa 5 504 –2 519

7 Övriga intäkter, netto

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Utdelningar	116	122	2 757	2 715
Nedskrivningar av finansiella tillgångar1)			–1 222	–121
Andelar i intresseföretags resultat	3	77
Realisationsvinster och förluster på värdepapper som innehas
som kapitalplaceringar	–70	1 230	79	2 004
Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar2)			11	6
Övriga intäkter	2 132	366	2 721	924
Summa	2 181	1 795	2 811	2 934

1) Nedskrivningsprövning av verksamheten i Ukraina ledde till nedskrivning i både goodwill och aktier i dotterbolag med 1 145 Mkr. 2) Se not 12 för koncernen.

Utdelningar
Finansiella tillgångar som kan säljas	116	122	75	18
Aktier i dotterbolag			2 682	2 697

Summa	116	122	2 757	2 715
Andelar i intresseföretags resultat1)
NCSD Holding (fd VPC)		60
BGC Holding	3	13
Övriga		4
Summa	3	77

1) Redovisade enligt kapitalandelsmetoden

Vinster och förluster på värdepapper som innehas

som kapitalplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument		1 232	79	2 004
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	465	85
Lån		9
Kapitalvinster	465	1 326	79	2 004
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–57	–18
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	–304	–55
Lån	–174	–23
Kapitalförluster	–535	–96
Summa	–70	1 230	79	2 004
Övriga intäkter
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning	226	–46	507	–87
Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, run-off	63	–12
Återköp av obligationslån	1 570		1 570
Övriga intäkter1)	273	424	644	1 011
Summa	2 132	366	2 721	924
Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna relaterat
till den säkrade risken	103	–5 374	479	–4 519
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	214	4 831	33	4 417
Säkring av verkligt värde	317	–543	512	–102
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–5	15	–5	15
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet	–5	15	–5	15
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	801	2 404
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–887	–1 922
Säkring av verkligt värde gruppvis – ineffektivitet	–86	482
Summa	226	–46	507	–87

Forts. not 7 Övriga intäkter, netto

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändrigar. För detta ändamål används ränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efter förfallotider.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar för säkring av framtida kassaflöden från in- och utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiseras i resultaträkningen under perioden 2010 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 53 716 Mkr (55 899) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 965 Mkr (4 486) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet har redovisats i Netttoresultat finansiella transaktioner med –2 Mkr (–85) (not 5).

8 Administrationskostnader

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Personalkostnader	–15 574	–16 241	–7 669	–8 840
Övriga kostnader	–8 128	–7 642	–4 448	–4 464
Summa	–23 702	–23 883	–12 117	–13 304

9 Personalkostnader

Uppgifter avseende ersättningar enligt Finansinspektionens författningssamling 2009:6 finns på SEB:s hemsida www.sebgroup.com. De uppgifterna innefattar följande personalkostnader: fast lön, kortfristiga rörliga ersättningar, långfristiga aktiebaserade program, avgiftsbestämda pensionsplaner samt förmåner och avgångsvederlag.

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Fast lön	–9 521	–9 209	–4 616	–4 546
Kortfristiga rörliga kontantersättningar	–625	–1 879	–443	–1 108
Långfristiga aktiebaserade program	–172	–15	–149	–15
Löner och andra ersättningar	–10 318	–11 103	–5 208	–5 669
Sociala avgifter	–2 580	–2 721	–1 556	–1 702
Förmånsbestämda pensionsplaner1)	–730	–7
Avgiftsbestämda pensionsplaner1)	–814	–732	–497	–441
Förmåner och avgångsvederlag2)	–560	–1 011	–87	–633
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–572	–667	–321	–395
Summa	–15 574	–16 241	–7 669	–8 840

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enlig IAS 19, Ersättningar till anställda. Koncernens kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner ökade huvudsakligen på grund av fallande avkastning på pensionstillgångar. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär en försäkringsteknisk beräkning av pensionskostnader. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 162 Mkr (213) belastar bankens pensionsstiftelser.

2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 364 Mkr (864) för koncernen och 56 Mkr (602) för moderbolaget.

9a Löner och andra ersättningar per land och mottagare

		Koncernen			Moderbolaget
	Verkställande			Verkställande
2009	ledningen1)	Övrig	Summa	ledningen1)	Övrig	Summa
Sverige	–33	–4 720	–4 753	–19	–4 098	–4 117
Norge	–11	–585	–596		–213	–213
Danmark	–17	–709	–726		–242	–242
Finland	–8	–257	–265		–165	–165
Estland	–15	–252	–267
Lettland	–10	–264	–274		–26	–26
Litauen	–21	–371	–392		–11	–11
Tyskland	–72	–2 213	–2 285		–74	–74
Polen	–7	–28	–35		–16	–16
Ukraina	–5	–71	–76
Kina		–10	–10		–10	–10
Storbritannien	–3	–237	–240		–213	–213
Frankrike		–11	–11		–12	–12
Irland	–2	–14	–16
Luxemburg	–5	–180	–185
Ryssland	–5	–19	–24
Singapore		–66	–66		–61	–61
USA	–2	–72	–74		–48	–48
Övriga2)		–23	–23
SUMMA	–216	–10 102	–10 318	–19	–5 189	–5 208

Forts. not 9a Löner och andra ersättningar per land och mottagare

		Koncernen			Moderbolaget
2008	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa
Sverige	–32	–4 854	–4 886	–18	–4 188	–4 206
Norge	–24	–749	–773		–247	–247
Danmark	–14	–669	–683		–203	–203
Finland	–34	–303	–337		–198	–198
Estland	–20	–272	–292
Lettland	–11	–280	–291		–25	–25
Litauen	–34	–356	–390		–3	–3
Tyskland	–277	–1 984	–2 261		–93	–93
Polen	–4	–50	–54		–22	–22
Ukraina	–12	–87	–99
Kina		–6	–6		–6	–6
Storbritannien	–3	–515	–518		–487	–487
Frankrike		–13	–13		–13	–13
Irland	–2	–14	–16
Luxemburg	–2	–209	–211
Ryssland	–3	–25	–28
Singapore		–118	–118		–110	–110
USA	–9	–105	–114		–56	–56
Övriga2)		–13	–13
SUMMA	–481	–10 622	–11 103	–18	–5 651	–5 669

1) Innefattar nuvarande styrelseledamöter och suppleanter för dessa i moderbolaget och i dotterbolagen, verkställande direktör och vice verkställande direktör i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolag. Totala antalet verkställande direktörer och vice verkställande direktörer uppgick till 83 (96) varav 17 (14) kvinnor. Totala antalet styrelseledamöter och suppleanter för dessa uppgick till 250 (241) varav 48 (55) kvinnor. Dessa uppbär, med undantag för ledamöter valda av årsstämman i moderbolaget, inget styrelsearvode. 2) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna och Brasilien.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer1)	128	153	18	18
Styrelsemedlemmar2)	259	251	37	34
Summa	387	404	55	52

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolagen. Totala antalet personer uppgick till 83 (96) varav 17 (14) kvinnor.

2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderbolaget och dotterbolagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 250 (241) varav 48 (55) kvinnor.

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Utbetald pension	102	83	47	36
Förändring förpliktelse	87	52	31	11
Förpliktelse vid utgången av året	1 718	1 608	777	728

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolagen, totalt 112 (110) personer.

9b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-koncernen

		2009			2008
		Utländska			Utländska
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	Sverige1)	planer1)	Koncernen1)	Sverige1)	planer1)	Koncernen1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	16 823	5 358	22 181	16 479	4 760	21 239
Förvärv och omklassificeringar		43	43		–43	–43
Kostnader tjänstgöring innevarande period	489	101	590	454	93	547
Räntekostnad	616	305	921	604	255	859
Utbetalda pensioner	–804	–271	–1 075	–805	–285	–1 090
Kursdifferenser		–332	–332		764	764
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	273	410	683	91	–186	–95
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	17 397	5 614	23 011	16 823	5 358	22 181
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	13 064	4 583	17 647	16 991	4 528	21 519
Förvärv och omklassificeringar	1	1	2
Förväntad avkastning	980	258	1 238	1 275	265	1 540
Gottgörelser	–833	–250	–1 083	–691	–253	–944
Valutakursdifferenser		–285	–285		731	731
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	1 828	191	2 019	–4 511	–688	–5 199
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets
utgång	15 040	4 498	19 538	13 064	4 583	17 647
Över- respektive underskott	–2 357	–1 116	–3 473	–3 759	–775	–4 534
Oredovisade aktuariella vinster/förluster på skulder	6 199	550	6 749	5 941	160	6 101
Oredovisade aktuariella vinster/förluster på tillgångar	99	499	598	2 349	690	3 039
Valutakursdifferenser		–53	–53		69	69
Nett obelopp redovisat i balansr äknin gen	3 941	–120	3 821	4 531	144	4 675
varav som tillgång	3 961		3 961	4 486	217	4 703
varav som skuld	20	120	140	–45	73	28
Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	4 531	144	4 675	4 339	129	4 468
Förvärv och omklassificeringar	1	–42	–41		43	43
Total kostnad enligt nedan	–562	–168	–730	78	–85	–7
Utbetald pension	804	271	1 075	805	285	1 090
Pensionsersättning	–833	–250	–1 083	–691	–253	–944
Kursdifferenser		–75	–75		25	25
Nett obelopp redovisat i balansr äknin gen	3 941	–120	3 821	4 531	144	4 675

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna var 1 975 Mkr (–3 928) i Sverige och 43 Mkr (–297) i utländska planer. Av de totala förvaltningstillgångarna i Sverige är 81 procent (78) placerade i aktier och 19 (22) i räntebärande tillgångar, i utlandet är 15 (14) aktier och 85 (86) räntebärande tillgångar. Förvaltningstillgångarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvärde på 692 Mkr (417) och byggnader utnyttjade av koncernen för 792 Mkr (792).

Poster i resultaträkningen
Kostnader tjänstgöring innevarande period	–489	–101	–590	–454	–93	–547
Räntekostnad	–616	–305	–921	–604	–255	–859
Förväntad avkastning	980	258	1 238	1,275	265	1,540
Aktuariella vinster och förluster	–437	–20	–457	–139	–2	–141
Summa i pers onalkostn ader	–562	–168	–730	78	–85	–7
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Diskonteringsränta	3,8%	5,3%		3,8%	6,0%
Inflation	2,0%	2,0%		2,0%	2,0%
Uppskattade framtida löneökningar	3,5%	3,0%		3,5%	3,0%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	3,0%			3,0%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	7,5%	6,0%		7,5%	5,0%

1) Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas brutto i tabellen. Det finns ingen juridisk rätt till kvittning av förpliktelser och tillgångar mellan olika bolag i koncernen men i balansräkningen redovisas nettot för varje bolag antingen som tillgång eller skuld.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

	2009				2008
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	Sverige Utländska planer Koncernen			Sverige Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader	–521	–293	–814	–463	–269	–732

Forts. not 9b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

		Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	2009	2008
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	11 674	11 877
Kalkylmässiga pensionspremier	424	434
Räntekostnad och andra förändringar	673	–47
Förtida pensioneringar	162	213
Utbetalda pensioner	–801	–803
Pensi onsför pliktelse vid årets utgång	12 132	11 674
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	12 793	16 732
Avkastning i pensionsstiftelser	2 719	–3 136
Gottgörelse utbetalda pensioner	–801	–803
Förvaltnin gsti llgångarnas verkliga värde vid årets utgång	14 711	12 793

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. Tillgångarna in stiftelserna är främst aktierelaterade 11 846 Mkr (9 955) och till en mindre del ränterelaterade 2 865 Mkr (2 838). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 677 Mkr (408) och byggnader utnyttjade av koncernen för 792 Mkr (792). Avkastning på tillgångarna var 21 procent (–19) före gottgörelse.

Poster i resultaträkningen
Utbetalda pensioner	–801	–803
Gottgörelse utbetalda pensioner	801	803
Summa bokslutsdispositioner
Nett o pensi onskostn ad för för månsbest ämda planer	0	0
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Bruttoränta	4,2%	4,2%
Ränta efter skatt	3,6%	3,6%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

		Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	2009	2008
Kostnad i personalkostnader	–497	–441

Pensionsstiftelser

	Pensions åtagande		Marknadsvärde på tillgången
	2009	2008	2009	2008
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse	12 132	11 674	14 711	12 793
SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	315	271	329	271
Summa	12 447	11 945	15 040	13 064

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker i stort sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs varje år per den 31 december för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal.

Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensions-

stiftelser. Tillgångarna marknadsvärderas vid samma tillfälle som förpliktelsen. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnaderna.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I det svenska kollektivavtalet ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kan även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

9c Ersättningar för högsta ledningen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2009.

De allmänna principerna för ersättningstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen har under 2009 varit desamma som för banken som helhet, med undantag för att kortfristig rörlig kontantersättning inte utgår till VD och verkställande ledningen. Ersättningen består således av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program och pensionsförmån. Andra förmåner kan tillkomma, som till exempel bilförmån och hemservice.

Mer information finns på sidan 25–27.

Konsekvenser av det statliga garantiprogrammet

SEB träffade den 6 maj 2009 avtal med Riksgälden under det statliga garanti-

programmet. Avtalet upphörde den 31 oktober 2009 utan att SEB hade utnyttjat möjligheterna till statliga garantier under programmet. Under garantiavtalsperioden den 6 maj – 31 oktober 2009 har restriktioner tillämpats avseende ersättningen för de fem ledamöterna i verkställande ledningen som har den högsta totala ersättningen däribland den verkställande direktören.

• Fast lön har behållits på den nivå som gällde före den 20 oktober 2008. • I enlighet med principerna för verkställande ledningens ersättning har ingen
• kortfristig kontantersättning erhållits. • Dessa personer har inte deltagit i 2008 års aktiesparprogram under garantiavtalsperioden.
• De deltar i SEB:s performance shareprogram. Utvecklingen under garantiavtalsperioden kommer inte att beaktas när uppfyllandet av de för programmen förutbestämda prestationskraven beräknas och således inte inräknas när utfallet under programmen fastställs för gruppen.
• De har inte deltagit i 2009 års aktiematchningsprogram.

Ersättningar till högsta ledningen, kr

2009	Fast lön	Arvode2)	Förmåner3)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 062 500		2 062 500
Övriga styrelseledamöter		5 407 816		5 407 816
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	7 000 000		1 219 923	8 219 923
SUMMA	7 000 000	7 470 316	1 219 923	15 690 239
2008
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 750 000		2 750 000
Övriga styrelseledamöter		6 200 000		6 200 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren1)	7 000 000		1 341 351	8 341 351
SUMMA	7 000 000	8 950 000	1 341 351	17 291 351

1) Verkställande direktören har ensidigt beslutat att avstå från sin ersättning från det kortfristiga rörliga kontantersättningsprogrammet för 2008.

2) Enligt beslut på årsstämman.

3) Inkluderar förmånsvärde för hemservice, tjänstebil och semesterersättning.

Ersättningar till verkställande ledningen, kr1)

	Fast lön	Korfristig rörlig ersättning	Förmåner	Summa
2009	36 772 618		1 866 516	38 639 134
20082)	23 942 932	6 250 000	1 607 257	31 800 189

1) Verkställande ledningen inklusive adjungerade ledamöter exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men vid årsskiftet ingick elva (sju) personer. 2) Den kortfristiga rörliga ersättningen 2008 för verkställande ledningen baserades på utfall av koncern- och divisionsspecifika mål som rörelseresultat, kostnader och andra kvantitativa mål. Därutöver fanns individuella kvalitativa mål som bedömdes diskretionärt. Den kortfristiga rörliga ersättningen var maximerad till en procentsats av fast lön för samtliga ledamöter av verkställande ledningen.

Långfristiga aktiebaserade program

SEB:s första långfristiga aktiebaserade program infördes 1999 och ytterligare program har sedan införts för åren 2000–2009. Från 1999 till 2004 var programmen baserade på personaloptioner. För åren 2005–2009 har performance shares använts. Från och med 2008 har också ett aktiesparprogram introducerats. Vidare infördes ett aktiematchningsprogram 2009.

Performance shares, personaloptioner och innehavsrätter (i aktiematchningsprogrammet) kan inte säljas eller pantsättas och har således inget marknadsvärde. Ett beräknat värde för 2009 års program vid tiden för tilldelningen har

emellertid fastställts till 10 (55) kronor per performance share och 13 kronor per innehavsrätt. Antalet tilldelade performance shares som kan utnyttjas beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt, totalavkastningen i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 50 procent, och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter, 50 procent. Antalet matchningsaktier i aktiematchningsprogrammet beror på utvecklingen av totalavkastningen i förhållande till LTIR.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program)

2009	Aktiespar program	Performance shares	Aktiematchnings program	Summa
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	24 281	1 672 044		1 696 325
Övriga ledamöter i verkställande ledningen1)	153 387	5 484 592	311 333	5 949 312
SUMMA	177 668	7 156 636	311 333	7 645 637
2008
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren		2 273 789		2 273 789
Övriga ledamöter i verkställande ledningen1)		6 558 628		6 558 628
SUMMA		8 832 417		8 832 417

1) Verkställande ledningen inklusive adjungerade ledamöter exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men vid årsskiftet ingick elva (sju) personer.

Forts. not 9c Ersättningar för högsta ledningen och verkställande ledningen

Utestående antal per 2009-12-31

		Antal
	VD och koncernchef	Övriga verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande	Prestationskriterier
2003: Personaloptioner	309 707	297 173	606 880	06-02-27	förfall 2010-02-26
2005: Performance shares	1 466	96 037	97 503	08-02-14	faktiskt utfall 62%
2006: Performance shares	53 319		53 319	09-02-12	faktiskt utfall 38%
2007: Performance shares	130 231	390 069	520 300	10-02-17	beräknat utfall 0%
2008: Performance shares	160 000	593 228	753 228	20111)	beräknat utfall 0%
2009: Performance shares	268 817	1 036 220	1 305 037	20122)	beräknat utfall 50%
2008: Aktiesparprogram	1 688	5 854	7 542	12-02-13	–
2009: Innehavsrätter		143 692	143 692	20123)	beräknat utfall 100%

1) Den femte bankdagen efter den dag då bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2010 gjorts offentlig.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

3) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier.

Antal personaloptioner är omräknade med en faktor 2,34 och performance shares med en faktor 3,20 p g a nyemissionen 2009.

Värde vid tilldelning av 2008 års program var 10 666 315 kr, vilket var beloppet som redovisades i 2008 års årsredovisning.

Under året har VD utnyttjat Personaloptioner/Performance shares för 0 kr (7 355 262). Motsvarande utnyttjande för övriga verkställande ledningen är 4 902 032kr (4 520 506).

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, Annika Falkengren, utbetalas pension från 60 års ålder. Pensionsplanen är förmånsbestämd och oantastbar. Pension utgår med 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön består av fast lön med tillägg av 50 procent av genomsnittet av de senaste tre årens utbetalda kortfristiga rörliga ersättningar och är maximerad till sin storlek. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om 12 månaders lön.

sionsplanerna är oantastbara och förmånsbestämda förutom fyra som är premiebaserade. Pension utgår från 60 års ålder med 65 procent och för en person 70 procent av pensionsmedförande lön fram till 65 års ålder och därefter med maximalt 65 procent. Pensionsmedförande lön i förmånsbestämda planer består av fast lön med tillägg av 50 procent av genomsnittet av de senaste tre årens utbetalda kortfristiga rörliga ersättningar i majoriteten av avtalen och för övriga avtal utgörs pensionsmedförande lön av ett fast belopp.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pen-

Vid uppsägning från bankens sida – maximal uppsägningstid 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om 12–24 månaders lön. För nya avtal tillämpas ett avgångsvederlag om 12 månaders lön.

Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period och räntekostnad)

	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga verkställande ledningen1)	Summa
2009	5 963 211	19 898 550	25 861 761
2008	7 367 039	14 346 154	21 713 193

1) Verkställande ledningen inklusive adjungerade ledamöter exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men vid årsskiftet ingick elva (sju) personer.

Upplysningar om närstående*

		Koncernen
Lån till marknadsmässiga villkor	2009	2008
Högsta ledningen och verkställande ledningen	83 054 514	60 937 605
Övriga närstående	12 412 000	8 752 920
SUMMA	95 466 514	69 690 525

* För information om närstående i form av koncernföretag och intresseföretag se not 47.

9d Aktierelaterade ersättningar

	2009				2008
Långsiktiga incitamentsprogram	Aktiespar program	Aktiematchnings program	Performance shares	Personaloptioner	Performance shares	Personaloptioner
Utestående vid årets början			14 304 746	7 832 177	13 226 256	10 957 686
Tilldelade	1 715 401	3 050 162	5 493 837		4 669 706
Förverkade		–71 215	–489 294	–186 2491)	–2 363 152	–242 8121)
Inlösta			–850 676	–681 1552)	–1 228 064	–2 882 6972)
Utgångna		–229	–2 528 198	–3 610 358
Utest ående vid årets slut	1 715 401	2 978 718	15 930 415	3 354 415	14 304 746	7 832 177
varav inlösningsbara			2 551 927	3 354 415	1 900 739	7 832 177

1) Vägt genomsnittligt lösenpris 17,13 kr (21,37).

2) Vägt genomsnittligt lösenpris 21,03 kr (89,08) och vägd genomsnittlig aktiekurs vid inlösen 42,18 kr (149,89).

Forts. not 9d Aktierelaterade ersättningar

Långsiktiga incitamentsprogrammen totalt

	Ursprungligt antal innehavare4)	Antal utgivna	Utestående optioner 2009	Utestående optioner 2008	A-aktie per option/aktie	Lösenpris	Löptid	Första dag för utnyttjande
2001: Personaloptioner	874	15 476 271			1	50,40	2001–2008	04-03-05
2002: Personaloptioner	1 029	15 890 034		3 687 578	1	45,40	2002–2009	05-03-07
2003: Personaloptioner	792	14 508 000	3 354 415	4 144 599	1	34,8	2003–2010	06-02-27
2004: Personaloptioner	799	14 508 000			1	51,30	2004–2011	07-04-02
2005: Performance shares	537	5 725 120	1 496 908	1 900 739	1	10	2005–2012	08-02-14
2006: Performance shares	513	4 727 446	1 055 019	4 071 725	1	10	2006–2013	09-02-12
2007: Performance shares	509	4 044 928	3 456 695	3 680 976	1	10	2007–2014	10-02-17
2008: Performance shares	485	4 669 706	4 450 356	4 651 306	1	10	2008–2015	20111)
2009: Performance shares	344	5 493 837	5 471 437		1	10	2009–2016	20122)
2008: Aktiesparprogram	7 300	3 818 031	2 978 718		1 eller 2,34		2008–2013	12-02-13
2009: Aktiematchningsprogram	58	5 265 689	1 715 401		3 eller 4		2009–2012	20123)
Summa		94 127 062	23 978 949	22 136 923

1) Den femte bankdagen efter den dag då bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2010 gjorts offentlig.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.

4) Totalt har ca 8 600 individer deltagit i alla programmen.

Personaloptionerna är omräknade med en faktor 2,34 och performance shares med en faktor 3,20 p g a nyemissionen 2009.

Långsiktiga incitamentsprogram

1999 infördes det första personaloptionsprogrammet för koncernen. Personaloptionsprogram har sedan också beslutats för åren 2000–2004. Alla programmen har en löptid på sju år, en intjänandeperiod om tre år och en utnyttjande period om fyra år. Alla programmen innehåller en rätt att vid lösen köpa aktier av serie A i banken. 2002 års program avslutades 2009.

De långsiktiga incitamentsprogrammen som beslutats för 2005–2009 har en ny prestationsbaserad struktur jämfört med 1999–2004 års program. Programmen baseras på performance shares. Löptiden, intjänande och utnyttjande perioden är densamma men utfallet, dvs antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt. I 2009 års program beror tilldelningen på totalavkastningen i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 50 procent och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter, 50 procent. Förväntat utfall vid tilldelningstidpunkten var cirka 49 procent. Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under utnyttjande perioden, såvida inte innehavaren har utnyttjat rätten att omvandla sina slutgiltigt tilldelade performance shares till SEB A aktier, genom att det antal A-aktier som varje performance share ger rätt att förvärva årligen räknas om under utnyttjandeperioden efter det att respektive årsstämma hållits. Performance shares är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per performance share i 2009 års program har emellertid beräknats till 10 kronor (55) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i juni månad). Andra parametrar för prissättningsmodellen är; lösenpris 10 kronor (10); volatilitet 44 (26) (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 3,31 procent (2,95); riskfri ränta 1,43 procent (3,68) och förväntad tidig lösen p.g.a. personalomsättning 3 procent (3) per år. I värdet ingår också förväntat

utfall av prestationskraven som beskrivits ovan. Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

Under 2009 löpte intjänandeperioden för 2006 års program ut med ett utfall av 38 procent.

Vid årsstämman 2008 och 2009 beslutades ytterligare två program, ett aktiesparprogram för alla medarbetare och ett aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda nyckelpersoner.

I aktiesparprogrammet kan en deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. För sparbeloppet köps SEBaktier av serie A, till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anställde behåller aktien under tre år och är kvar inom SEB får den anställde en SEB-aktie av serie A gratis för varje behållen aktie. Första köptillfället i 2009 års program var efter offentliggörandet av 2009 års resultat. I 2009 års program ingår tolv länder.

Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB-aktier av serie A. Programmet innebär en obligatorisk avsättning under tre år av 25 procent av utfallet av den kortfristiga rörliga ersättningen till en pool. Ett bestämt antal innehavsrätter registreras för varje deltagare i poolen. En innehavsrätt motsvarar värdet av en SEB serie A -aktie vid tidpunkten för avsättningen. Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB serie A-aktie för varje innehavsrätt och därutöver högst fyra matchningsaktier. Antalet matchningsaktier som erhålls beror på hur det förutbestämda prestationskravet totalavkastningen i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan uppfylls. Förväntat utfall under programmet vid tilldelningstidpunkten var cirka 42 procent. Innehavsrätter är inte värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan.

9e Sjukfrånvaro

		Långtidssjukskrivna			Totalt andel sjukskrivna
2009	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
–29 år	0,3	0,6	0,4	1,8	3,0	2,5
30–49 år	0,5	1,5	1,0	1,7	3,5	2,6
50–år	0,7	3,5	2,1	2,2	5,8	3,9
summa	0,5	2,0	1,3	1,9	4,0	3,0
2008
–29 år	0,1	0,8	0,5	1,7	3,3	2,5
30–49 år	0,6	2,4	1,5	1,8	4,3	3,1
50– år	1,2	4,4	2,9	2,6	6,8	4,7
summa	0,7	2,8	1,8	2,0	4,9	3,5

9f Antal anställda

Medeltal befattningar
		Koncernen		Moderbolaget
Division/Stödfunktion	2009	2008	2009	2008
Stora företag & Institutioner	2 630	2 721	1 628	1 632
Kontorsrörelsen	5 078	5 346	2 581	2 762
Kapitalförvaltning	1 016	1 133	427	457
Liv	1 191	1 233	4	4
Baltikum	3 275	3 404	4
Nya marknader	1 243	1 534	1	1
Affärsstöd	2 183	2 251	1 292	1 304
IT	1 965	1 958	1 403	1 402
Staber och Treasury	1 654	1 711	843	859
Summa	20 233	21 291	8 183	8 421
Arbetade timmar			14 127 540	14 590 444

Medeltal anställda

		Koncernen		Moderbolaget
2009	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Sverige	4 153	4 547	8 700	3 639	3 902	7 541
Norge	297	237	534	114	77	191
Danmark	424	336	760	126	78	204
Finland	163	182	345	94	91	185
Estland	374	1 326	1 700
Lettland	410	1 200	1 610	49	113	162
Litauen	649	1 613	2 262	23	61	84
Tyskland	1 778	1 804	3 582	84	14	98
Polen	39	44	83	14	16	30
Ukraina	361	876	1 237
Kina	9	13	22	9	13	22
Storbritannien	126	73	199	117	69	186
Frankrike	4	15	19	4	15	19
Irland	10	18	28
Luxemburg	113	115	228
Ryssland	48	108	156
Singapore	36	56	92	31	54	85
USA	41	17	58
Övriga1)	16	9	25
Summa	9 051	12 589	21 640	4 304	4 503	8 807
2008
Sverige	4 186	4 698	8 884	3 661	4 037	7 698
Norge	304	260	564	103	62	165
Danmark	424	349	773	133	81	214
Finland	160	183	343	90	88	178
Estland	384	1 395	1 779
Lettland	436	1 341	1 777	43	102	145
Litauen	627	1 581	2 208	9	28	37
Tyskland	1 818	1 805	3 623	93	15	108
Polen	46	38	84	18	16	34
Ukraina	450	985	1 435
Kina	8	10	18	8	10	18
Storbritannien	124	72	196	124	72	196
Frankrike	3	17	20	3	17	20
Irland	8	18	26
Luxemburg	110	116	226
Ryssland	53	122	175
Singapore	38	54	92	31	53	84
USA	42	19	61
Övriga1)	18	9	27	2		2
Summa	9 239	13 072	22 311	4 318	4 581	8 899

1) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna och Brasilien.

10 Övriga kostnader

			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Lokalkostnader 1)	–2 104	–1 880	–957	–883
Datakostnader	–2 993	–2 866	–1 427	–1 447
Kontorsmaterial	–172	–194	–60	–78
Resor och representation	–442	–527	–264	–302
Porto	–246	–250	–236	–227
Konsulter	–1 042	–995	–735	–696
Marknadsföring	–520	–720	–218	–285
Informationstjänster	–420	–388	–312	–286
Övriga kostnader 2)	–189	178	–239	–260
Summa	–8 128	–7 642	–4 448	–4 464
1) Varav lokalhyror	–1 548	–1 339	–711	–655

2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 27.

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag1)

PricewaterhouseCoopers Andra revisionsbolag	–53 –2	–60 –2	–10	–10
Revisionsuppdrag	–55	–62	–10	–10
PricewaterhouseCoopers Andra revisionsbolag	–36 –4	–49 –3	–21	–15
Revisionsuppdrag	–40	–52	–21	–15
summa	–95	–114	–31	–25

1) Moderbolaget inkluderar även de utländska filialerna.

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Avskrivningar av materiella tillgångar	–636	–641	–4 605	–4 703
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–394	–351	–129	–106
Avskrivningar av aktiverade anskaffningskostnader	–611	–519
Nedskrivning av materiella tillgångar	–8	–3
Nedskrivning av immateriella tillgångar	–77	–10	–77	–11
Nedskrivning av goodwill	–2 969		–314
Summa	–4 695	–1 524	–5 125	–4 820

Inventarier skrivs av enligt plan, som innebär att persondatorer o dyl skrivs av på tre år och övriga inventarier på maximalt åtta år. Fastigheter skrivs av enligt plan. Se även not 27.

12 Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Fastigheter		2
Övriga materiella tillgångar	43	62	11	6
Vinster vid avyttringar	43	64	11	6
Fastigheter	–10	–1
Övriga materiella tillgångar	–29	–58
Förluster vid avyttringar	–39	–59
Summa	4	5	11	6

13 Kreditförluster

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar, netto	–1 844	–712	150	–363
Gruppvisa reserveringar för gruppvis värderade fordringar, netto	–1 962	–591	–39	–30
Specifika reserveringar	–7 256	–1 718	–673	–347
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	621	336	103	39
Reserveringar för poster inom linjen, netto	–224	–56	–45
Reserveringar, netto	–10 665	–2 741	–504	–701
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt	–2 615	–1 428	–814	–192
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	688	699	286	70
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–1 927	–729	–528	–122
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	144	239	48	50
Bortskrivningar, netto	–1 783	–490	–480	–72
Summa	–12 448	–3 231	–984	–773

14 Bokslutsdispositioner

		Moderbolaget
	2009	2008
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter och erlagda
pensionspremier	801	803
Utbetalda pensioner	–801	–803
Pensionsavräkning	0	0
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	–1 510	–2 117
Bokslutsdispositioner	–1 510	–2 117
Summa	–1 510	–2 117

¹⁵ Skatt

Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2009	Koncernen 2008	2009	Moderbolaget 2008
Aktuell skatt	–1 621	–2 907	–1 451	–4
Uppskjuten skatt	–376	500	–1 338	1 338
Skatt på årets resultat	–1 997	–2 407	–2 789	1 334
Aktuell skatt avseende tidigare år	–203	–14	–206	–34
Skatt	–2 200	–2 421	–2 995	1 300
Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat
Årets resultat	1 172	10 050	6 964	8 215
Skatt	2 200	2 421	2 995	–1 300
Redovisat resultat före skatt	3 372	12 471	9 959	6 915
Aktuell skatt med svensk skattesats om 26,3 procent	–905	–3 492	–2 620	–1 936
Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	–743	91
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader	–581	–614	–1 500	–155
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	681	1 131	784	2 087
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag
eller temporära skillnader	–69	–76	1 885
Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag
eller temporära skillnader	–4	53
Aktuell skatt	–1 621	–2 907	–1 451	–4
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag,
skatteavdrag och temporära skillnader	69	76	–1 338	1 424
Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter	–282	357		–86
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag
eller temporära skillnader	–151	68
Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning av
uppskjuten skattefordran	–12	–1
Uppskjuten skatt	–376	500	–1 338	1 338
Aktuell skatt avseende tidigare år	–203	–14	–206	–34
Skatt	–2 200	–2 421	–2 995	1 300

I Litauen sänktes inkomstskatten från 20 procent till 15 procent. Beslutet togs under fjärde kvartalet 2009 och gäller från 1 januari 2010.

Se även not 28 Övriga tillgångar för aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 34 Övriga skulder för aktuella och uppskjutna skatteskulder.

Noter till de finansiella rapporterna

Forts. not 15 Skatt

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader		Koncernen		Moderbolaget
redovisade i resultaträkningen	2009	2008	2009	2008
Överavskrivningar	–181	–534
Pensionstillgångar, netto	–108	143
Underskottsavdrag	–757	1 472	1 338	1 338
Övriga temporära skillnader	670	–581
Summa	–376	500	1 338	1 338

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen under 2009 inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till –869 Mkr och förklaras av uppskjuten skatt hänförlig till livförsäkringsverksamhet –903 Mkr samt valutaomräkningseffekt 34 Mkr.

16 Nettoresultat per aktie, kr

		Koncernen
	2009	2008
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	1 114	10 041
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	1 906	969
Nettoresultat per aktie före utspädning1), kr	0:58	10:36
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	1 114	10 041
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	1 911	969
Nettoresultat per aktie efter utspädning2), kr	0:58	10:36

1) Nettoresultat per aktie före utspädning för kvarvarande verksamheter var 0:58 (10:36).

2) Nettoresultat per aktie efter utspädning för kvarvarande verksamheter var 0:58 (10:36).

Genomsnittligt antal aktier 2008 har justerats för effekten av fondemissionselementet (1,41) för nyemissionen i mars 2009.

17 Riskupplysningar

Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, försäkringsrisk, operationell risk och affärs- och strategirisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk och finansiering samt styrningen av dessa risker under sektionen Risk- och Kapitalhantering (sid 40–56) i förvaltningsberättelsen, som också är en del av årsredovisningen.

17a Kreditexponering fördelad per bransch1)

		Utlåning		Ansvarsförbindelser och åtaganden		Derivatinstrument
Koncernen	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	Summa 2008
Banker	214 342	177 766	29 597	38 238	65 771	69 592	309 710	285 596
Finans och försäkring	39 023	38 230	24 523	34 993	10 091	19 943	73 637	93 166
Parti- och detaljhandel	39 006	54 951	31 804	30 815	463	933	71 273	86 699
Transport	31 668	33 950	13 749	8 167	649	650	46 066	42 767
Rederiverksamhet	27 623	27 829	9 017	9 559	493	824	37 133	38 212
Övrig serviceverksamhet	69 994	94 199	38 512	48 050	4 115	6 373	112 621	148 622
Byggnadsindustri	9 957	12 337	10 169	9 740	59	315	20 185	22 392
Tillverkningsindustri	82 050	103 002	100 850	105 752	5 408	12 157	188 308	220 911
Jordbruk, skogsbruk och fiske	6 388	7 882	1 278	1 655	44	146	7 710	9 683
Gruvindustri	8 558	9 966	7 055	8 295	479	1 701	16 092	19 962
Försörjning av el, gas och vatten	24 759	25 179	20 780	18 477	3 927	5 177	49 466	48 833
Övrigt	26 470	37 554	4 173	11 654	2 666	1 223	33 309	50 431
Företag	365 496	445 079	261 910	287 157	28 394	49 442	655 800	781 678
Kommersiella fastigheter	131 712	143 303	14 187	22 454	3 578	3 617	149 477	169 374
Flerfamiljsbostäder	86 967	84 507	8 272	6 320	2 035	2 136	97 274	92 963
Fastighetsförvaltning	218 679	227 810	22 459	28 774	5 613	5 753	246 751	262 337
Offentlig förvaltning	80 952	100 418	11 085	12 980	2 666	5 544	94 703	118 942
Bostadskrediter	369 988	349 885	24 314	20 763			394 302	370 648
Övrig utlåning	58 660	60 738	56 486	54 274	17	36	115 163	115 048
Hushåll	428 648	410 623	80 800	75 037	17	36	509 465	485 696
Kreditportfölj	1 308 117	1 361 696	405 851	442 186	102 461	130 367	1 816 429	1 934 249
Repor							60 036	31 433
Skuldinstrument							361 181	399 309
Summa							2 237 646	2 364 991

1) Totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt), repor och skuldinstrument. Exponering visas före reserveringar. Derivat och repor redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar tillägg för potentiell framtida riskförändring. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande portföljer och räntebärande klientmedel samt de skuldinstrument som omklassificerats till Utlåning. Divisionen Livs innehav av skuldinstrument ingår inte i kreditexponeringen.

17b Kreditportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2009	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	178 418	24 663	8 873	1 596	169	685	411	78 964	15 931	309 710
Finans och försäkring	44 884	554	2 381	616	258	633	334	19 396	4 581	73 637
Parti- och detaljhandel	31 563	1 668	1 741	215	3 135	4 975	9 482	13 962	4 532	71 273
Transport	28 478	406	1 046	167	1 319	2 118	4 384	7 716	432	46 066
Rederiverksamhet	29 178	302	1 515	135	923	236	292	37	4 515	37 133
Övrig serviceverksamhet	82 473	650	3 407	196	2 498	1 820	2 973	17 560	1 044	112 621
Byggnadsindustri	9 473	79	411	427	1 392	1 814	1 970	4 381	238	20 185
Tillverkningsindustri	129 165	1 764	3 730	5 151	4 126	2 624	8 583	26 572	6 593	188 308
Jordbruk, skogsbruk och fiske	3 496	206	48		1 102	2 042	655	143	18	7 710
Utvinning av mineraler, olja och gas	12 696		2 323	346	93	123	112	387	12	16 092
Försörjning av el, gas och vatten	28 878	207	1 112	4 950	2 947	1 064	2 467	7 722	119	49 466
Övrigt	16 252	3 135	4 096	126	367	367	584	3 787	4 595	33 309
Företag	416 536	8 971	21 810	12 329	18 160	17 816	31 836	101 663	26 679	655 800
Kommersiella fastigheter	63 189	142	5 480	545	7 213	4 460	13 634	54 132	682	149 477
Flerfamiljsbostäder	65 020	1	8			2 570	30	29 636	9	97 274
Fastighetsförvaltning	128 209	143	5 488	545	7 213	7 030	13 664	83 768	691	246 751
Offentlig förvaltning	23 254	105	272	660	2 238	287	2 445	65 378	64	94 703
Bostadskrediter	266 060		3 528		16 821	10 448	22 784	72 472	2 189	394 302
Övrig utlåning	40 198	5 951	29 771	1 541	3 652	3 586	2 517	24 973	2 974	115 163
Hushåll	306 258	5 951	33 299	1 541	20 473	14 034	25 301	97 445	5 163	509 465
Kre ditportfö lj	1 052 675	39 833	69 742	16 671	48 253	39 852	73 657	427 218	48 528	1 816 429

Koncernen 2008
Banker	178 772	10 131	8 005	2 218	194	1 102	579	68 140	16 455	285 596
Finans och försäkring	57 273	2 131	1 527	667	183	1 194	508	16 031	13 651	93 165
Parti- och detaljhandel	36 224	1 043	1 057	176	5 156	7 207	14 193	16 863	4 780	86 699
Transport	26 029	468	1 153	206	1 950	2 838	6 682	3 038	404	42 768
Rederiverksamhet	29 276	472	1 319	118	1 094	302	368	36	5 228	38 213
Övrig serviceverksamhet	95 083	855	4 877	364	2 950	2 397	4 391	36 055	1 650	148 622
Byggnadsindustri	8 885	95	748	96	1 979	2 935	3 269	4 073	312	22 392
Tillverkningsindustri	152 502	1 371	2 850	3 888	5 233	3 674	12 377	31 794	7 222	220 911
Jordbruk, skogsbruk och fiske	3 851	398	10	25	1 523	2 746	926	190	14	9 683
Utvinning av mineraler, olja och gas	15 194		2 935	201	44	147	132	739	570	19 962
Försörjning av el, gas och vatten	29 250	207	1 589	5 207	2 223	1 416	2 810	6 024	108	48 834
Övrigt	32 747	1 072	3 596	151	492	403	777	5 266	5 924	50 428
Företag	486 314	8 112	21 661	11 099	22 827	25 259	46 433	120 109	39 863	781 677
Kommersiella fastigheter	60 461	263	6 490	567	8 522	4 635	16 106	71 679	652	169 375
Flerfamiljsbostäder	58 423	1				2 458	26	32 010	44	92 962
Fastighetsförvaltning	118 884	264	6 490	567	8 522	7 093	16 132	103 689	696	262 337
Offentlig förvaltning	31 696	130	299	408	2 365	364	3 192	78 919	1 569	118 942
Bostadskrediter	230 284		3 687		18 349	11 665	25 472	79 398	1 793	370 648
Övrig utlåning	38 824	6 904	27 536	1 750	4 357	4 272	3 405	25 012	2 989	115 049
Hushåll	269 108	6 904	31 223	1 750	22 706	15 937	28 877	104 410	4 782	485 697
Kre ditportfö lj	1 084 774	25 541	67 678	16 042	56 614	49 755	95 213	475 267	63 365	1 934 249

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

17 c Låneportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2009	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	118 428	20 797	1 464	422	163	655	241	60 762	11 409	214 341
Finans och försäkring	20 303	249	622	109	53	628	42	12 973	4 043	39 022
Parti- och detaljhandel	17 211	779	483	136	2 556	3 787	7 377	5 508	1 168	39 005
Transport	22 153	153	621	2	1 171	1 867	3 929	1 393	379	31 668
Rederiverksamhet	21 545	302	948	135	807	229	287	32	3 338	27 623
Övrig serviceverksamhet	47 725	372	1 747	15	2 283	1 651	2 245	13 269	687	69 994
Byggnadsindustri	4 309	73	159	40	718	1 382	1 220	1 999	56	9 956
Tillverkningsindustri	52 461	946	1 096	3 819	3 070	2 204	6 931	9 250	2 273	82 050
Jordbruk, skogsbruk och fiske	2 613	36	38		1 053	1 924	619	98	9	6 390
Utvinning av mineraler, olja och gas	7 870		38	346	89	106	102	8	1	8 560
Försörjning av el, gas och vatten	12 099	22	75	4 901	1 758	901	1 236	3 723	44	24 759
Övrigt	12 785	760	3 984	79	355	362	565	3 866	3 713	26 469
Företag	221 074	3 692	9 811	9 582	13 913	15 041	24 553	52 119	15 711	365 496
Kommersiella fastigheter	55 130	142	3 142	535	7 033	4 388	13 131	47 530	681	131 712
Flerfamiljsbostäder	57 756	1				2 421	25	26 755	9	86 967
Fastighetsförvaltning	112 886	143	3 142	535	7 033	6 809	13 156	74 285	690	218 679
Offentlig förvaltning	12 184	105	241	660	1 873	258	1 936	63 632	64	80 953
Bostadskrediter	247 378		3 528		16 803	10 443	22 383	67 264	2 189	369 988
Övrig utlåning	23 809	2 685	11 779	836	2 938	2 901	2 014	8 741	2 957	58 660
Hushåll	271 187	2 685	15 307	836	19 741	13 344	24 397	76 005	5 146	428 648
Låneportfölj	735 759	27 422	29 965	12 035	42 723	36 107	64 283	326 803	33 020	1 308 117
Repor, kreditinstitut										42 324
Repor, allmänheten										61 594
Omklassificerade portföljer										125 339
Reserver										–18 077
Total Utlåning										1 519 297

Koncernen 2008
Banker	110 680	5 910	1 028	799	182	1 058	525	44 928	12 656	177 766
Finans och försäkring	20 895	1 974	368	145	6	1 154	75	10 408	3 205	38 230
Parti- och detaljhandel	24 400	265	707	101	3 578	4 999	10 819	7 363	2 719	54 951
Transport	21 389	120	820	44	1 761	2 416	5 899	1 172	329	33 950
Rederiverksamhet	21 621	424	625	118	939	281	365	31	3 425	27 829
Övrig serviceverksamhet	58 487	555	2 581	139	2 630	2 044	2 967	24 238	558	94 199
Byggnadsindustri	4 766	90	458	96	971	1 928	2 041	1 935	52	12 337
Tillverkningsindustri	66 344	890	243	3 229	4 118	2 758	9 468	14 082	1 870	103 002
Jordbruk, skogsbruk och fiske	2 734	212	4	25	1 429	2 534	811	123	10	7 882
Utvinning av mineraler, olja och gas	9 355			201	41	118	115	8	336	10 174
Försörjning av el, gas och vatten	13 915	11	65	5 135	1 699	1 122	1 423	1 805	4	25 179
Övrigt	21 035	1 071	3 284	83	474	395	724	4 831	5 449	37 346
Företag	264 941	5 612	9 155	9 316	17 646	19 749	34 707	65 996	17 957	445 079
Kommersiella fastigheter	52 789	263	3 155	549	8 049	4 556	14 650	58 640	652	143 303
Flerfamiljsbostäder	52 903	1	1			2 416	23	29 120	43	84 507
Fastighetsförvaltning	105 692	264	3 156	549	8 049	6 972	14 673	87 760	695	227 810
Offentlig förvaltning	18 251	130	258	408	1 970	302	2 789	74 748	1 562	100 418
Bostadskrediter	217 944		3 687		18 274	11 649	23 869	72 669	1 793	349 885
Övrig utlåning	23 429	3 076	11 385	769	3 489	3 481	2 893	9 438	2 779	60 739
Hushåll	241 373	3 076	15 072	769	21 763	15 130	26 762	82 107	4 572	410 624
Låneportfölj	740 937	14 992	28 669	11 841	49 610	43 211	79 456	355 539	37 442	1 361 697
Repor, kreditinstitut										42 201
Repor, allmänheten										60 269
Omklassificerade portföljer										108 192
Reserver										–9 219

1 563 140

Total Utlåning

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

17d Osäkra lånefordringar fördelade per bransch och marknader*

Koncernen 2009	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	339	2						1		342
Finans och försäkring	2		3	5	1			28		39
Parti- och detaljhandel	100				150	212	757	367		1 586
Transport	43				54	123	1 074	3		1 297
Rederiverksamhet							8			8
Övrig serviceverksamhet	165	124			92	97	699	132		1 309
Byggnadsindustri	31	16			87	390	247	121		892
Tillverkningsindustri	176				369	322	808	415	431	2 521
Jordbruk, skogsbruk och fiske	30				29	95	42	1		197
Utvinning av mineraler, olja och gas	1				1	26	4			32
Försörjning av el, gas och vatten					13	43		10		66
Övrigt	189	22	163				1	96	420	891
Företag	737	162	166	5	796	1 308	3 640	1 173	851	8 838
Kommersiella fastigheter	113				1 119	1 743	4 746	2 530	9	10 260
Flerfamiljsbostäder	48					369		450		867
Fastighetsförvaltning	161	0	0		1 119	2 112	4 746	2 980	9	11 127
Offentlig förvaltning
Bostadskrediter	12		41					649		702
Övrig utlåning		11	92		9	132	70			314
Hushåll	12	11	133		9	132	70	649		1 016
Osäkra fordrin gar	1 249	175	299	5	1 924	3 552	8 456	4 803	860	21 323
Koncernen 2008
Banker	320							6		326
Finans och försäkring				5				33		38
Parti- och detaljhandel	327				87	19	223	421		1 077
Transport	6				33	12	93	14		158
Rederiverksamhet	11				1					12
Övrig serviceverksamhet	30	143			15	35	662	133		1 018
Byggnadsindustri	3				38	84	49	157		331
Tillverkningsindustri	151				209	154	411	458	209	1 592
Jordbruk, skogsbruk och fiske	1				4	53	3	5		66
Utvinning av mineraler, olja och gas
Försörjning av el, gas och vatten						45		13		58
Övrigt	153	29	183		1	33		218	37	654
Företag	682	172	183	5	388	435	1 441	1 452	246	5 004
Kommersiella fastigheter	16				305	139	855	2 848	10	4 173
Flerfamiljsbostäder	94					12		614		720
Fastighetsförvaltning	110				305	151	855	3 462	10	4 893
Offentlig förvaltning
Bostadskrediter	15		27					651		693
Övrig utlåning	39	2	21		17		14	136	266	495
Hushåll	54	2	48		17		14	787	266	1 188
Osäkra fordrin gar	1 166	174	231	5	710	586	2 310	5 707	522	11 411

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

17 e Gruppvis värderade lånefordringar*

Förfallna lånefordringar > 60 dagar
Koncernen 2009	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag	30	12	91	4	210	268	268		177	1 060
Bostadskrediter	320				701	1 527	776	135	363	3 822
Övrig utlåning	528	343	398	96	129	387	174			2 055
Hushåll	848	343	398	96	830	1 914	950	135	363	5 877
Förf allna lånef ordrin gar	878	355	489	100	1 040	2 182	1 218	135	540	6 937
Koncernen 2008
Företag	29	16	61	5	105	136	80			432
Bostadskrediter	361				394	419	362			1 536
Övrig utlåning	128	243	370	55	81	205	114			1 196
Hushåll	489	243	370	55	475	624	476			2 732
Förf allna lånef ordrin gar	518	259	431	60	580	760	556			3 164
* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.
Omstrukturerande lånefordringar
Koncernen 2009	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag
Bostadskrediter					19	122	170			311
Övrig utlåning						1				1
Hushåll					19	123	170			312
FÖRFALL NA LÅNEFORDRINGAR					19	123	170			312

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar före kreditförluster. Inga omstrukturerade lån per 2008.

17 f Likviditetsrisk

Koncernen hanterar likviditetsrisken baserat på sannolikheten för en negativ avvikelse på en förväntad finansiell utveckling. Likviditetsrisken är definierad som risken för förlust eller väsentligt högre kostnad än beräknat beroende på koncernens oförmåga att infria betalningsförpliktelser på förfallodagen. Tabellen nedan specificerar utgående och inkommande kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras i förfallotider är odiskonterade kassaflöden. Tradingpositionerna, exklusive marknadsvärden för derivat som baseras på diskonterade kassaflöden, rapporteras inom < 3 månader trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, för att reflektera trading verksamhetens kortsiktiga perspektiv. Poster inom linjen såsom lånelöften rapporteras inom < 3 månader för att återspegla instrumentens karaktär av betalning på anfordran. Följande skulder i balansräkningen är exkluderade då koncernen inte bedömer dem vara kontraktuella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anställda för aktie-relaterade prestationsersättningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto är en del av koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specificerar särskilt kassaflödena från dessa derivat.

Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:

– Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och

– Räntebaserade derivat: flervaluta ränteswappar.

Koncernens kassalikviditet 2009

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Summa
Skulder till kreditinstitut	296 754	83 795	5 340	17 911	403 800
In- och upplåning från allmänheten	693 820	34 279	24 417	57 933	810 449
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	129 339	1 596	4 075	20 850	155 860
Emitterade värdepapper	97 332	96 529	228 493	80 254	502 608
Skulder för handel	61 529				61 529
Leverantörs- och likvidskulder	37 760	26	14		37 800
Efterställda skulder		8 746	12 174	22 302	43 222
Summa	1 316 534	224 971	274 513	199 250	2 015 268
Övriga skulder (icke finansiella)	104 034	1 767	3 230	9 095	118 126
Poster inom linjen
Lånelöften	216 592	1 607	3 328	5 799	227 326
Andra finansiella åtaganden	27 392	737	709	1 135	29 973
Operativa lease åtaganden	306	4	2 407	148	2 865
Summa	244 290	2 348	6 444	7 082	260 164
Summa skulder och poster inom linjen	1 664 858	229 086	284 187	215 427	2 393 558
Summa finansiella tillgångar
(kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 776 711	148 643	223 267	130 796	2 279 417

Forts. not 17 f Likviditetsrisk

Derivat	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Summa
Valutarelaterade	2 772 778	1 059 589	222 041	62 287	4 116 695
Ränterelaterade	9 098	43 889	115 760	17 158	185 905
Summa derivat, utflöde	2 781 876	1 103 478	337 801	79 445	4 302 600
Summa derivat, inflöde	2 781 728	1 104 144	337 609	79 699	4 303 180

Koncernens kassalikviditet 2008

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Summa
Skulder till kreditinstitut	329 204	46 529	55 023	5 648	436 404
In- och upplåning från allmänheten	613 082	61 112	49 717	134 688	858 599
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	25 924	4 230	19 407	65 549	115 110
Emitterade värdepapper	148 035	91 207	313 556	11 512	564 310
Skulder för handel	54 411				54 411
Leverantörs- och likvidskulder	9 424	50	24		9 498
Efterställda skulder	5 336	40	11 786	46 446	63 608
Summa	1 185 416	203 168	449 513	263 843	2 101 940
Övriga skulder (icke finansiella)	130 678	1 843	3 158	10 085	145 764
Poster inom linjen
Lånelöften	152 960	4 867	5 752	6 763	170 342
Andra finansiella åtaganden	8 400	2 636	1 404	8 184	20 624
Operativa lease åtaganden	291	1 051	441	313	2 096
Summa	161 651	8 554	7 597	15 260	193 062
Summa skulder och poster inom linjen	1 477 745	213 565	460 268	289 188	2 440 766
Summa finansiella tillgångar
(kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 417 768	147 620	485 285	466 118	2 516 791
Derivat
Valutarelaterade	799 777	40 685	38 325	12 665	891 452
Ränterelaterade	36 474	12 975	37 510	22 191	109 150
Summa derivat, utflöde	836 251	53 660	75 835	34 856	1 000 602
Summa derivat, inflöde	838 117	59 956	76 250	41 112	1 015 435

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Summa
Skulder till kreditinstitut	272 548	112 235	1 364	383	386 530
In- och upplåning från allmänheten	482 020	7 546	1 197	87	490 850
Emitterade värdepapper	72 223	74 545	211 232	10 784	368 784
Skulder för handel	58 479				58 479
Leverantörs- och likvidskulder	1 698			10 727	12 425
Efterställda skulder	6 622	3 154	2 299	23 422	35 497
Summa	893 590	197 480	216 092	45 403	1 352 565
Övriga skulder (icke finansiella)	12 709	1	2		12 712
Poster inom linjen
Lånelöften	147 991				147 991
Andra finansiella åtaganden	7 802				7 802
Summa	155 793				155 793
Summa skulder och poster inom linjen	1 062 092	197 481	216 094	45 403	1 521 070
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 189 081	63 825	85 894	18 331	1 357 131
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)
Valutarelaterade	2 606 411	996 014	208 718	58 550	3 869 693
Ränterelaterade	9 098	43 889	115 760	17 158	185 905
Summa derivat, utflöde	2 615 509	1 039 903	324 478	75 708	4 055 598
Summa derivat, inflöde	2 615 370	1 040 533	324 282	75 943	4 056 128

Forts. not 17 f Likviditetsrisk

Moderbolagets kassalikviditet 2008

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Summa
Skulder till kreditinstitut	384 970	25 835	2 216	94	413 115
In- och upplåning från allmänheten	429 555	10 375	3 951	12 905	456 786
Emitterade värdepapper	136 321	65 253	212 640	6 814	421 028
Skulder för handel	49 429				49 429
Leverantörs- och likvidskulder	8 001				8 001
Efterställda skulder	5 205		10 919	46 337	62 461
Summa	1 013 481	101 463	229 726	66 150	1 410 820
Övriga skulder (icke finansiella)	40 284	9	7	1	40 301
Poster inom linjen
Lånelöften	146 230				146 230
Andra finansiella åtaganden	6 684				6 684
Summa	152 914				152 914
Summa skulder och poster inom linjen	1 206 679	101 472	229 733	66 151	1 604 035
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 068 897	68 897	195 149	124 872	1 457 815
Derivat
Valutarelaterade	750 607	8 518	29 905	12 719	801 749
Ränterelaterade	36 474	12 433	37 325	18 953	105 185
Summa derivat, utflöde	787 081	20 951	67 230	31 672	906 934
Summa derivat, inflöde	784 234	22 898	65 858	37 548	910 538

1) Finansiella tillgångar som är tillgängliga för att möta skulder och utestående utombalanslöften inkluderar kassa, innehav på centralbankskonton, pantsättningsbara skuldinstrument samt lån och förskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, och försäkringsverksamheten inom > 5 år vilket reflekterar trading- och försäkringsverksamhetens perspektiv.

18 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

	Koncernen			Moderbolaget
Finansiella tillgångar till verkligt värde	2009	2008	2009	2008
Finansiella tillgångar till verkligt värde1)	426 155	521 029	304 675	386 802
Finansiella tillgångar som kan säljas	87 948	162 459	16 331	25 255
Intresseföretag2)	906	1 030	882	986
Summ a	515 009	684 518	321 888	413 043
Finansiella skulder till verkligt värde
Finansiella skulder till verkligt värde	191 440	295 533	176 604	279 512
Emitterade värdepapper3)	25 079	28 527	17 776	20 447
Summ a	216 519	324 060	194 380	299 959

1) Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken är exkluderade från finansiella tillgångar till verkligt värde.

2) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultaträkningen.

3) Aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen.

Mätning av verkligt värde – tillgångar

Nivå 1: Noterade marknadspriser	180 100	166 166	18 995	30 098
Nivå 2: Värderingsteknik – marknadsnoteringar	331 379	518 352	299 407	382 945
Nivå 3: Värderingsteknik – utan marknadsnoteringar	3 530		3 486
Summ a	515 009	684 518	321 888	413 043
Mätning av verkligt värde – skulder
Nivå 1: Noterade marknadspriser	17 897	30 604	14 327	17 294
Nivå 2: Värderingsteknik – marknadsnoteringar	196 609	293 456	178 040	282 665
Nivå 3: Värderingsteknik – utan marknadsnoteringar	2 013		2 013
Summ a

Forts. not 18 Mätning av verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Verkligt värde är börsnoterade priser eller noterade priser från marknadsplats för identiska tillgånger eller skulder som handlas på en aktiv marknad.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbara marknadsnoteringar Verkligt värde beräknas med hjälp av en värderingsteknik där grunden är obser-

verbar marknadsinformation som utgör en betydande del av det beräknade marknadsvärdet. Marknadsinformationen kan vara direkt som ett pris eller indirekt där beräkningen baseras på ett pris.

Nivå 3: Värderingsteknik – delvis baserad på ej observerbara marknadsnoteringar

Verkligt värde beräknas med hjälp av en värderingsteknik där observerbar marknadsinformation inte utgör grunden för en betydande del av marknadsvärdet.

Värderingstekniker som används för att beräkna marknadsvärden inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och värdering med utgångspunkt från nyligen genomförda transaktioner i samma instrument eller från andra instrument som i allt väsentligt är lika.

Koncernen har en begränsad volym tillgångar där koncernen använder en värderingsteknik där observerbar marknadsinformation inte utgör grunden för en betydande del av marknadsvärdet. Den huvudsakliga delen av dessa tillgångar är onoterade aktier.

Nivå 3: Värderingsteknik – delvis baserad på ej observerbara marknadsnoteringar

	Koncernen 2009					Moderbolaget 2009
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	Egetkapital instrument	Ränte bärande värdepapper	Derivat	Summa	Egetkapital instrument	Ränte bärande värdepapper	Derivat	Summa
Vinster/förluster i Resultaträkningen	–3	–7		–10
Vinster/förluster i Övrigt totalresultat	4	–4
Köp	15			15
Försäljningar	–3			–3
Omföring till eller från Nivå 3	1 338	177	2 013	3 528	1 321	152	2 013	3 486
Valutakursdifferenser	1	–1
Summa	1 352	165	2 013	3 530	1 321	152	2 013	3 486
Finansiella skulder till verkligt värde
Överföring till eller från Nivå 3			2 013	2 013			2 013	2 013
Summa			2 013	2 013			2 013	2 013

19 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Kassa	4 524	5 300	1 281	1 331
Tillgodohavanden hos utländska centralbanker	32 065	39 552	20 534	9 339
Summa	36 589	44 852	21 815	10 670

20 Utlåning till kreditinstitut

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	53 084	130 295	36 100	129 471
– högst tre månader	182 503	62 513	193 183	42 372
– längre än 3 månader men högst 1 år	3 106	7 711	53 965	58 530
– längre än 1 år men högst 5 år	14 344	13 662	57 440	69 769
– längre än 5 år	7 225	8 588	5 247	4 569
Upplupen ränta	762	908	998	1 676
Utlåning	261 024	223 677	346 933	306 387
Belåningsbara skuldinstrument1)	40 960
Övriga skuldinstrument1)	29 267	42 427	29 267	42 427
Upplupen ränta	209	259	23	259
Skuldinstrument	70 436	42 686	29 290	42 686
Summa	331 460	266 363	376 223	349 073
varav repor	42 324	42 201	30 954	32 847
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,54	0,63	0,81	0,97

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

21 Utlåning till allmänheten

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	48 915	158 386	13 647	99 321
– högst tre månader	222 800	168 575	187 101	108 564
– längre än 3 månader men högst 1 år	144 523	141 935	104 862	98 935
– längre än 1 år men högst 5 år	431 431	444 164	314 699	320 707
– längre än 5 år	282 663	313 547	64 113	78 012
Upplupen ränta	2 602	4 664	1 618	3 238
Utlåning	1 132 934	1 231 271	686 040	708 777
Belåningsbara skuldinstrument1)	8 319	5 410
Övriga skuldinstrument1)	46 368	59 508	46 368	59 508
Upplupen ränta	216	588	67	452
Skuldinstrument	54 903	65 506	46 435	59 960
Summa	1 187 837	1 296 777	732 475	768 737
varav repor	61 638	60 246	57 657	57 078
Genomsnittlig återstående löptid (år)	3,75	3,71	2,44	2,56
1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.
Finansiell leasing
Bokfört värde	74 848	84 669
Bruttoinvestering	84 783	101 875

Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter		–1 486	–618
		Koncernen 2009			Koncernen 2008
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto investering

Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter 71 341 81 167 Ej intjänade finansiella intäkter 9 222 17 869

	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	9 037	10 168	9 105	11 189	13 739	11 000
– längre än 1 år men högst 5 år	28 638	30 412	28 001	36 531	43 079	35 672
– längre än 5 år	37 173	44 203	34 235	36 949	45 057	34 495
Summa	74 848	84 783	71 341	84 669	101 875	81 167

Det enskilt största leasingengagemanget uppgår till 5,2 miljarder kronor (5,3).

22 Finansiella tillgångar till verkligt värde

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Värdepapper för handel	187 924	161 596	168 734	131 253
Derivat för handel	133 230	248 426	123 753	242 882
Derivat för säkringsredovisning	10 206	11 155	12 111	12 576
Förändring av verkligt värde i portföljsäkring	4 026	3 503
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	155 486	114 425
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde	89 140	94 818
Andra finansiella tillgångar klassificerade till verkligt värde	1 629	1 531	77	91
Finansie lla tillgångar till verkligt värde	581 641	635 454	304 675	386 802

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde redovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Värdepapper för handel
Egetkapitalinstrument	39 403	33 949	32 606	26 084
Belåningsbara skuldinstrument1)	86 724	42 832	75 397	19 387
Övriga skuldinstrument1)	60 772	82 509	59 928	83 868
Upplupen ränta	1 025	2 306	803	1 914
Summa	187 924	161 596	168 734	131 253

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

Forts. not 22 Finansiella tillgångar till verkligt värde

		Koncernen		Moderbolaget
Derivat för handel	2009	2008	2009	2008
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	84 269	122 066	76 726	122 839
Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	41 116	114 373	39 269	108 258
Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	2 027	3 247	2 007	3 087
Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	5 818	8 740	5 751	8 698
Summa	133 230	248 426	123 753	242 882
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	4 095	4 091	6 796	6 197
Kassaflödessäkringar	5 315	6 379	5 315	6 379
Portföljsäkringar av ränterisker	796	685
Summa	10 206	11 155	12 111	12 576
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	13 305	17 331
Övriga skuldinstrument1)	74 655	76 341
Upplupen ränta	1 180	1 146
Summa	89 140	94 818
1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.
Andra finansiella tillgångar klassificerade till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	1 178	1 062	77	91
Belåningsbara skuldinstrument1)	16	24
Övriga skuldinstrument1)	435	445
Summa	1 629	1 531	77	91

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader.

23 Finansiella tillgångar som kan säljas

		Koncernen	Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	115	656	113	655
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	2 233	1 405	1 226	862
Belåningsbara skuldinstrument1)	63 451	126 217	442	674
Övriga skuldinstrument1)	21 189	32 917	14 257	24 324
Aktier övertagna för skyddande av fordran	62	50	24	11
Upplupen ränta	898	1 870	269	371
Summa	87 948	163 115	16 331	26 897

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

24 Finansiella tillgångar som innehas till förfall

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Övriga skuldinstrument1)	1 320	1 958	3 780	3 237
Upplupen ränta	12	39	9	26
Summa	1 332	1 997	3 789	3 263

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

25 Intresseföretag

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Strategiska innehav	89	99	25	25
Innehav i riskkapitalbolag	906	1 030	882	986
Summa	995	1 129	907	1 011

Strategiska innehav	Tillgångar1)	Skulder1)	Intäkter1)	Resultat	Bokfört värde	Ägarandel, %
Bankomatcentralen AB, Stockholm	1					22
Bankpension AB, Stockholm	25	3	14	–5	10	40
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	2,453	2 429	48	10	7	20
BGC Holding AB, Stockholm	296	112	732	32	4	33
Föreningen Bankhälsan i Stockholm, Stockholm	21	20	40		4	33
Upplysningscentralen UC AB, Stockholm	172	71	408	6		27
Vikström & Andersson AB, Stockholm						25
Moderbolagets innehav					25
Dotterbolagens innehav					6
Koncernmässiga justeringar					58
Koncernens inne hav					89

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2008.

	2009			2008
Innehav i riskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
3nine AB, Stockholm	20	27	20	27
Airsonett AB, Ängelholm	33	20	22	20
Ascade Holding AB, Stockholm	63	31	58	43
Askembla Growth Fund KB, Stockholm	112	25	136	25
Capres A/S, Köpenhamn	33	23	35	23
Cobolt AB, Stockholm	37	40	37	40
Crossroad Loyalty Solutions AB, Göteborg	15	46	13	30
Datainnovation i Lund AB, Lund			26	43
Exitram AB, Stockholm	23	44	23	44
Fält Communications AB, Umeå	26	47	25	47
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	62	49	52	49
KMW Energi AB, Norrtälje			37	37
Neoventa Holding AB, Göteborg	60	36	59	30
Nomad Holdings Ltd, Newcastle	37	13	36	13
NuEvolution A/S, Köpenhamn	46	47	49	47
PhaseIn AB, Stockholm	73	44	64	44
Prodacapo AB, Örnsköldsvik	6	16	6	16
Quickcool AB, Lund	10	24	8	18
Sanos Bioscience A/S, Herlev	45	30	48	30
Scandinova Systems AB, Uppsala	22	29	22	29
Scibase AB, Stockholm	45	29	40	28
ShoZu Ltd, Abingdon			39	17
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	29	43	29	43
Tail-f Systems AB, Stockholm	33	43	32	43
Time Care AB, Stockholm			24	43
Xylophane AB, Göteborg	15	23	15	23
Zinwave Holdings Limited, Cambridge	37	31	31	29
Moderbolagets innehav	882		986
Koncernmässiga justeringar	24		44
Koncernens inne hav	906		1 030

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor. Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

26 Aktier i dotterbolag

		Moderbolaget
	2009	2008
Svenska dotterbolag	15 801	15 801
Utländska dotterbolag	43 524	44 262
Summa	59 325	60 063
varav innehav i kreditinstitut	43 241	44 008

		2009			2008
Svenska dotterbolag	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	38		100	38		100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm			100			100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	100		100	100		100
KMM i Stockholm AB, Stockholm	1		100	1		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm			99			99
Repono Holding AB, Stockholm	5 406		100	5 406		100
SEB AB, Stockholm	6 076	1 850	100	6 076	1 775	100
SEB Baltic Holding AB, Stockholm1)					13
SEB Fonder AB, Stockholm2)				642		100
SEB Fondinvest AB, Stockholm2)				69		100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	5		100	5		100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	12		100	12		100
SEB Investment Management AB, Stockholm2)	762		100	51		100
SEB Kort AB, Stockholm	2 260	186	100	2 260	–24	100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	1 115	25	100	1 115	125	100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	24		100	24		100
Skandic Projektor AB, Stockholm	1		100	1		100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm			100			100
Team SEB AB, Stockholm	1		100	1		100
Summa	15 801	2 061		15 801	1 889

1) Likviderat.

2) SEB Fonder och SEB Fondinvest slogs samman med SEB Investment Management under 2009.

Utländska dotterbolag

Summa	43 524	620		44 262	808
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	490		100	477	28	100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	1 466	426	100	1 599	19	100
Skandinaviska Enskilda Banken Corporation, New York	127		100	138		100
Skandinaviska Enskilda Banken A/S, Köpenhamn	2 158		100	2 351	317	100
SIGGE S.A, Warzawa (f d SEB TFI S.A.)	33	1	100	39	24	100
SEB Privatbanken ASA, Oslo	1 441	83	100	1 296		100
SEB Pank, AS, Tallinn	2 041		100	2 407		100
SEB NET S.L., Barcelona			100	0		100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg	131		100	71		100
SEB Leasing Oy, Helsingfors	4 393		100	4 723		100
SEB IT Partner Estonia OÜ, Tallinn			50	0		65
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong			100	0		100
SEB Gyllenberg Private Bank Ab, Helsingfors	71		100	76		100
SEB Gyllenberg Fondbolag Ab, Helsingfors	20		100	21	23	100
SEB Gyllenberg Asset Management Ab, Helsingfors (f d SEB Gyllenberg Ab)	558	–11	100	595	133	100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	105		100	111		100
SEB Enskilda Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors	3		51	5		65
SEB Enskilda Inc., New York	31	–12	100	35	70	100
SEB Enskilda AS, Oslo	780	93	100	704	206	100
SEB bankas, AB, Vilnius	4 711		100	3 056		100
SEB Banka, AS, Riga	1 632		100	699		100
SEB Bank JSC, St Petersburg (f d PetroEnergobank)	255		100	178		100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	5	40	100	6	–12	100
SEB Asset Management Norge AS, Oslo	19		100	17		100
SEB Asset Management America Inc, Stamford	25		100	29		100
SEB AG, Frankfurt am Main	21 906		100	23 524		100
OJSC SEB Bank, Kiev	99		100	318		100
OJSB Factorial Bank, Kharkiv1)				785		98
Njord AS, Oslo			100			100
Möller Bilfinans AS, Oslo	60		51	50		51
Key Capital Management Inc, Tortola	351		100	378		100
Key Asset Management Norge ASA, Oslo	1		100	1		100
Key Asset Management (UK) Limited, London	612		100	573		100
Key Asset Management (Switzerland) SARL, Geneve			100			100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, Sao Paulo			100			100

1) Likviderat.

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

27 Materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Goodwill	10 829	13 692	209	523
Aktiverade anskaffningsvärden	3 501	3 351
Andra immateriella tillgångar	2 847	2 352	1 144	812
Immateriella tillgångar	17 177	19 395	1 353	1 335
Kontorsinventarier, IT och övriga materiella tillgångar	1 229	1 383	229	254
Leasingobjekt 1)			39 770	39 821
Fastigheter för egen verksamhet	971	1 137	2	2
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	217	106
Materiella tillgångar	2 417	2 626	40 001	40 077
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde	398	218
Förvaltningsfastigheter till verkligt värde via resultaträkningen	7 778	7 272
Förvaltningsfastigheter	8 176	7 490
Summa	27 770	29 511	41 354	41 412

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning.

Goodwill

Ingående balans	13 692	12 419	523	523
Årets förvärv	25	971
Årets nedskrivningar	–2 969		–314
Årets försäljningar		–179
Valutakursdifferenser	81	481
Summa	10 829	13 692	209	523
Aktiverade anskaffningskostnader
Ingående balans	3 351	3 027
Årets aktivering av anskaffningskostnader	776	807
Årets avskrivning av anskaffningskostnader	–611	–519
Valutakursdifferenser	–15	36
Summa	3 501	3 351

Goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod

Prövning för nedskrivning av goodwill har baserats på nyttjandevärdet i respektive kassagenererande enhet, med fem års prognostiserat kassaflöde. Kassaflödet är baserat på historiskt utfall och framtida utsikter, liksom antaganden vad gäller tillväxt. Antagen tillväxt efter fem år är baserad på en förväntad långsiktig inflation, 3,0 procent. Diskonteringsräntan som användes är baserad på estimat av avkastningskravet på eget kapital, med antagna 10,5 procent i avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen. De beskrivna antagandena är enbart till för att pröva nedskrivningsbehovet.

Definitionen av kassagenererande enhet har blivit granskad och uppdaterad under 2009. Kassagenererande enheter är divisionerna Stora företag & Institutioner, Kapitalförvaltning, Kontorsrörelsen (exklusive Kort), Liv (exklusive Danmark), affärsområdet Kort samt Livs verksamhet i affärsenheten Danmark.

Kassagenererande enheter med signifikant värde av goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod är Kapitalförvaltning med 4 900 Mkr (4 867), Kontorsrörelsen – Kort med 1 266 Mkr (1 187) och Liv exklusive Danmark med 2 343 Mkr (2 343). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansaförvärvet, 5 721 Mkr (5 721), genererar kassaflöden i divisionerna Kapitalförvaltning, Kontorsrörelsen och Liv. Goodwillvärdet har fördelats på dessa enheter för prövning av nedskrivningsbehov. En känslighetsanalys där diskonteringsräntan

respektive förväntad långsiktig tillväxt ändrats med en procentenhet resulterade inte i något nedskrivningsbehov.

Under 2009 har goodwill skrivits ner för koncernen i Baltikum, Ukraina och Ryssland. Goodwill på 2 317 Mkr som skapats genom SEB's investeringar i de baltiska länderna har blivit nedskriven och kostnaden för nedskrivningen har belastat divisionen Baltikum. Nedskrivningen avspeglade en snabb makroekonomisk försämring i Baltikum vilket förväntades minska intäktsgenereringen och höja reserverna för kreditförluster under prognosperioden. Goodwill på 594 Mkr avseende SEB:s verksamhet i Ukraina och 77 Mkr avseende SEB:s verksamhet i Ryssland har också skrivits ned och har belastat totala operativa kostnader. Avslutning av tidigare expansionsplaner i Ukraina samt en snabb makroekonomisk försämring resulterade i nedskrivning. Nedskrivningsprövning av goodwill i Baltikum, Ukraina och Ryssland baserades på nyttjandevärdet, med en prognosperiod på fem år och antagen diskonteringsränta efter skatt på ca 13 procent, vilket avspeglade en högre risk på dessa marknader jämfört med för koncernen i sin helhet.

Förvärv 2008

Under 2008 har två mindre förvärv gjorts, Key Asset Management, Storbritannien och Commercial Finance, Polen. Den totala köpeskillingen uppgick till 990 Mkr, goodwillvärdet uppgick till 798 Mkr och immateriella tillgångar till 161 Mkr.

Forts. not 27 Materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
Andra immateriella tillgångar1)	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	5 070	3 546	1 066	503
Årets förvärv	1 054	1 227	543	563
Koncernmässiga förändringar	3
Omklassificeringar	6
Årets försäljningar	–37	–131
Valutakursdifferenser	–213	428
Anskaffningsvärde	5 883	5 070	1 609	1 066
Ingående balans	–2 718	–2 098	–254	–134
Årets avskrivningar	–394	–351	–129	–106
Årets nedskrivningar	–77	–10	–77	–11
Omklassificeringar	–3
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	34	28
Valutakursdifferenser	122	–287	–5	–3
Ackumulerade avskrivningar	–3 036	–2 718	–465	–254
Summa	2 847	2 352	1 144	812
1) Den huvudsakliga delen utgörs av kapitaliserade utvecklingsprojekt.
Inventarier, IT och övriga materiella tillgångar
Ingående balans	8 295	7 367	2 718	2 643
Årets förvärv	241	508	74	75
Koncernmässiga förändringar/Fusion		8
Omklassificeringar	4	2
Årets försäljningar	–289	–159
Valutakursdifferenser	–273	569
Anskaffningsvärde	7 978	8 295	2 792	2 718
Ingående balans	–6 912	–5 969	–2 464	–2 365
Årets avskrivningar	–554	–576	–99	–99
Årets nedskrivningar	–6	–1
Koncernmässiga förändringar/Fusion		–5
Omklassificeringar	–6
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	255	133
Valutakursdifferenser	474	–494
Ackumulerade avskrivningar	–6 749	–6 912	–2 563	–2 464
Summa	1 229	1 383	229	254
Leasingobjekt1)
Ingående balans			50 477	46 101
Årets förvärv			8 456	12 189
Årets försäljningar			–7 872	–7 813
Anskaffningsvärde			51 061	50 477
Ingående balans			–10 656	–11 776
Årets avskrivningar			–4 506	–4 604
Årets försäljningar			3 871	5 724
Ackumulerade avskrivningar			–11 291	–10 656
Summa			39 770	39 821

1) Avskrivningar på leasingobjekt görs enligt en annuitetsmodell och baseras på ett erfarenhetsmässigt beräknat restvärde vid avtalsperiodens slut. För leasingobjekt som inte kan omsättas på en fungerande marknad är det planenliga restvärdet noll vid avtalsperiodens slut. Överskott i samband med avyttring av leasingobjekt redovisas under Övriga intäkter.

Forts. not 27 Materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
Fastigheter för egen verksamhet	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	1 732	1 653	3	3
Årets förvärv	14	57
Årets uppskrivningar		42
Koncernmässiga förändringar	–6
Omklassificeringar	–15	75
Årets försäljningar Valutakursdifferenser	–45 –123	–141 46
Anskaffningsvärde	1 557	1 732	3	3
Ingående balans	–595	–510	–1	–1
Årets avskrivningar	–55	–48
Årets nedskrivningar	–2
Omklassificeringar	–5	–16
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar Valutakursdifferenser	36 35	35 –56
Ackumulerade avskrivningar	–586	–595	–1	–1
Summa	971	1 137	2	2
Taxeringsvärde fastigheter	2	2	2	2
varav byggnad	1	1	1	1
Taxeringsvärde avser endast fastigheter i Sverige.
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Ingående balans	106	23
Årets förvärv	1 012	82
Omklassificeringar	–56
Årets försäljningar	–834	–12
Kursdifferenser	–11	13
Ans kaffnin gsvärde	217	106
Driftnetto för fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Externa intäkter	2	3
Driftskostnader	–16
Summa	–14	3
Förvaltningsfastigheter redovisade till anskaffningsvärde
Ingående balans	468	401
Årets förvärv	377	4
Årets försäljningar	–167
Valutakursdifferenser	–18	63
Anskaffningsvärde	660	468
Ingående balans	–250	–200
Årets avskrivningar	–27	–17
Valutakursdifferenser	15	–33
Ackumulerade avskrivningar	–262	–250
Summa	398	218
Förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde via resultaträkningen
Ingående balans	7 272	5 038
Årets förvärv	977	1 266
Årets nedskrivningar		–2
Årets försäljningar Kursdifferenser	–1 –470	970
Summa	7 778	7 272
Driftnetto för förvaltningsfastigheter
Externa intäkter Driftskostnader1)	422 –125	344 –114
Summa	297	230

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastighter som inte genererat hyrsintäkter uppgår till 14 Mkr (10).

28 Övriga tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Aktuella skattefordringar	3 898	3 998	1 228	1 072
Uppskjutna skattefordringar	1 624	2 836		1 338
Kund och likvidfordringar	14 637	13 402	12 425	12 317
Marginalsäkerheter	17 120	30 361	17 120	30 361
Övriga tillgångar	14 780	20 055	8 249	15 484
Övriga tillgångar	52 059	70 652	39 022	60 572
Aktuella skattefordringar
Övriga	3 898	3 998	1 228	1 072
Redovisade i resultaträkningen	3 898	3 998	1 228	1 072
Summa	3 898	3 998	1 228	1 072
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag	1 327	2 084		1 338
Övriga temporära skillnader 1)	548	797
Redovisade i resultaträkningen	1 875	2 881		1 338
Orealiserade förluster i finansiella tillgångar som kan säljas	–251	–45
Redovisade i Eget kapital	–251	–45
Summa	1 624	2 836		1 338

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 4 809 Mkr (5 422). Dessa redovisas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiella skattefordran

som inte redovisas uppgår till 990 Mkr (1 120).

Samtliga underskottsavdrag är utan tidsbegränsning med undantag av 1 978 Mkr (0) motsvarande en uppskjuten skattefordran på 297 Mkr (0) som förfaller 2017.

Kund- och likvidfordringar

Kundfordringar	725	498
Likvidfordringar	13 912	12 904	12 425	12 317
Summa	14 637	13 402	12 425	12 317
Övriga tillgångar
Pensionstillgångar, netto	3 961	4 703
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	553	535
Upplupna räntor	28	48
Övriga upplupna intäkter	1 127	1 025	1 700	1 659
Förutbetalda kostnader	453	604
Övrigt	8 658	13 140	6 549	13 825
Summa	14 780	20 055	8 249	15 484

29 Skulder till kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	33 970	143 224	22 947	161 754
– högst tre månader	201 611	216 714	230 950	184 423
– längre än 3 månader men högst 1 år	136 600	46 534	123 464	45 220
– längre än 1 år men högst 5 år	6 875	6 688	3 853	12 918
– längre än 5 år	17 165	14 402	4 326	3 983
Upplupen ränta	1 212	1 863	990	1 807
Summa	397 433	429 425	386 530	410 105
varav repor	30 448	23 575	28 116	23 573
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,76	0,52	0,42	0,32

30 In- och upplåning från allmänheten

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Inlåning	665 474	730 295	418 924	406 100
Upplåning	132 678	107 086	71 152	46 513
Upplupen ränta	2 936	3 653	774	1 084
Summa	801 088	841 034	490 850	453 697
Inlåning 1)
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	368 399	440 527	255 894	326 586
– högst tre månader	190 688	169 887	132 454	59 473
– längre än 3 månader men högst 1 år	29 291	53 700	11 806	9 154
– längre än 1 år men högst 5 år	25 282	21 234	4 402	3 167
– längre än 5 år	51 814	44 947	14 368	7 720
summa	665 474	730 295	418 924	406 100
1) Inlåning definieras som saldot på de konton som omfattas av insättningsgarantin. Beloppet avser hela behållningen på kontona utan hänsyn till den beloppsbegränsning som gäller för insättningsgaranti och avgiftsunderlag.
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,96	0,78
Upplåning
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	4 964	21 919	693	7 215
– högst tre månader	99 462	57 815	61 567	26 476
– längre än 3 månader men högst 1 år	10 790	9 921	1 163	1 753
– längre än 1 år men högst 5 år	4 646	4 511	1 363	519
– längre än 5 år	12 816	12 920	6 366	10 550
Summa	132 678	107 086	71 152	46 513
varav repor	30 154	36 304	15 437	15 437
Genomsnittlig återstående löptid (år)	1,22	1,46	1,07	2,40

31 Skulder till försäkringstagarna

	Koncernen
	2009	2008
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	155 860	115 110
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	93 149	95 960
Summa	249 009	211 070

Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal*

summa	155 860	115 110
Valutakursdifferenser	–756	1 154
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal1)	41 693	–21 924
Omklassificering till/från försäkringsavtal	–187	–57
Ingående balans	115 110	135 937

1) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna

samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt. * Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken.

Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal

Ingående balans	95 960	89 979
Förvärv av bestånd under året
Omklassificering från/till investeringsavtal	187	57
Förändring i kollektiv bonusavsättning	87	–7 339
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar 1)	2 171	1 716
Valutakursdifferenser	–5 256	11 547
summa	93 149	95 960

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad återbäringsränta minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

32 Emitterade värdepapper

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Obligationslån	355 928	367 357	270 323	239 245
Övriga emitterade värdepapper	93 381	149 418	93 325	149 355
Upplupen ränta	6 734	8 444	5 136	5 646
Summa	456 043	525 219	368 784	394 246

Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 25 079 Mkr (28 527) som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderbolaget är 17 776 Mkr (20 629). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 24 577 Mkr (29 261) och moderbolagets till 17 378 Mkr (21 092).

Obligationslån

Återstående löptid
– om högst ett år	92 909	82 637	52 579	46 811
– längre än ett år men högst fem år	249 042	276 046	207 221	187 294
– längre än fem år men högst tio år	3 839	4 253	1 757	2 492
– längre än tio år	10 138	4 421	8 766	2 648
Summa	355 928	367 357	270 323	239 245
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2,80	2,67	2,93	2,69
Övriga emitterade värdepapper
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	56	4 749		4 442
– högst tre månader	69 839	117 397	69 839	117 397
– längre än 3 månader men högst 1 år	23 486	27 271	23 486	27 516
– längre än 1 år men högst 5 år		1
Summa	93 381	149 418	93 325	149 355
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,25	0,21	0,25	0,21

33 Finansiella skulder till verkligt värde

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Derivat för handel	119 293	231 341	114 130	225 829
Derivat för säkringsredovisning	9 119	8 168	3 995	4 254
Skulder för handel	61 529	54 411	58 479	49 429
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 499	1 613
Summa	191 440	295 533	176 604	279 512

Finansiella skulder som koncernen valt att klassificera som poster till verkligt värde via resultaträkningen finns specificerade i not 31 och 32.

Derivat för handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	78 055	115 462	74 537	117 514
Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	39 828	112 195	38 467	105 470
Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	1 137	2 858	952	2 088
Negativa stängningsvärdet för övriga derivat	273	826	174	757
Summa	119 293	231 341	114 130	225 829
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	585	733	823	805
Kassaflödessäkringar	3 172	3 447	3 172	3 449
Portföljsäkringar av ränterisker	5 362	3 988
Summa	9 119	8 168	3 995	4 254
Skulder för handel
Kort position i egetkapitalinstrument	14 527	15 387	14 327	15 387
Kort position i skuldinstrument	46 419	38 571	43 647	33 589
Upplupen ränta	583	453	505	453
Summa	61 529	54 411	58 479	49 429

34 Övriga skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Aktuella skatteskulder	1 547	1 148	724	94
Uppskjutna skatteskulder	10 299	9 810	275
Leverantörs- och likvidskulder	16 401	9 498	14 146	8 001
Marginalsäkerheter	21 399	25 047	21 399	25 047
Övriga skulder	25 503	26 062	12 342	22 515
Summa	75 149	71 565	48 886	55 657
Aktuella skatteskulder
Övriga	1 547	1 148	488	145
Redovisade i resultaträkningen	1 547	1 148	488	145
Koncernbidrag			236	194
Övriga				–245
Redovisade i Eget kapital			236	–51
Summa	1 547	1 148	724	94
Uppskjutna skatteskulder
Överavskrivningar	7 896	7 715
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde	188	130
Pensiontillgångar, netto	1 258	1 150
Övriga temporära skillnader	566	674
Redovisade i resultaträkningen	9 908	9 669
Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar	275	45	275
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar som kan säljas	116	96
Redovisade i Eget kapital	391	141	275
Summa	10 299	9 810	275

En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 21 procent (21).

Leverantörs- och likvidskulder

Leverantörsskulder Likvidskulder	331 16 070	464 9 034	14 146	8 001
Summa	16 401	9 498	14 146	8 001
Övriga skulder
Upplupna räntor	100	51
Upplupna övriga kostnader	3 607	4 535	2 035	2 330
Förutbetalda intäkter	1 832	1 722
Övrigt	19 964	19 754	10 307	20 185
Summa	25 503	26 062	12 342	22 515

35 Avsättningar

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Omstruktureringsreserv	604	793	317	600
Reserv för poster inom linjen	478	251	46
Pensionsåtaganden och andra pensionsåtaganden (not 9b)	140	28
Övriga avsättningar	811	825	133	189
Summa	2 033	1 897	496	789
Omstruktureringsreserv
Ingående balans	793	132	600	4
Avsättningar	87	640		600
Ianspråktaget	–283	–3	–283	–4
Valutakursdifferenser	7	24
Summa	604	793	317	600

Omstruktureringsreserven berör främst den svenska verksamheten inför en minskning med 500 anställda och beräknas utnyttjas inom ett till två år.

Forts. not 35 Avsättningar

		Koncernen		Moderbolaget
Reserv för poster inom linjen	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	251	209		3
Tillägg	253	67	46
Utnyttjat	–29	–63		–3
Valutakursdifferenser	3	38
Summa	478	251	46	0

Reserven för poster inom linjen är främst hänförlig till företagssektorn i Tyskland. En mindre del beräknas utnyttjas under 2010 medan återstående del har en betydligt längre livslängd.

Övriga avsättningar
Ingående balans	825	1 098	189	264
Tillägg	58	23
Utnyttjat	–83	–358	–56	–75
Valutakursdifferenser	11	62
Summa	811	825	133	189

Övriga avsättningar består huvudsakligen av tre delar, outnyttjade lokaler i samband med integrationen av SEB:s olika verksamheter i Sverige, Norden, Tyskland och Storbritannien som förväntas utnyttjas inom 5 år, oreglerade fordringar i Storbritannien som ska regleras inom 7 år samt avsättningar hänförliga till fastighetsfonder och garantier på den tyska marknaden begränsade till maximalt 5 år.

36 Efterställda skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Förlagslån	11 080	21 640	10 260	20 666
Förlagslån, eviga	23 609	26 792	23 609	26 792
Förlagslån, säkrad position	1 477	2 388	1 477	2 388
Upplupen ränta	197	410	152	353
Summa	36 363	51 230	35 498	50 199

Förlagslån

	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2003/2015	EUR	500	5 133	4,125
2005/2017	EUR	500	5 127	1)
Summa Moderbolaget			10 260
Förlagslån emitterade av SEB AG			724
Förlagslån emitterade av övriga dotterbolag			96
Summa Koncernen			11 080

Förlagslån, eviga
1995	JPY	10 000	776	4,400
1997	JPY	15 000	1 164	5,000
2000	USD	100	14	1)
2004	USD	500	2 924	4,958
2005	USD	600	3 039	1)
2005	GBP	500	3 145	5,000
2006	GBP	375	2 287	5,500
2007	EUR	500	5 130	7,092
2009	EUR	500	5 130	9,250

Summa 23 609

1) FRN, Floating Rate Note

37 Obeskattade reserver1)

		Moderbolaget
	2009	2008
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt	22 640	21 131
Övriga obeskattade reserver	5	5
Summa	22 645	21 136

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

	Överavskrivning	Övriga obeskattade reserver	Summa
Ingående balans	19 012	4	19 016
Årets avsättning	2 117		2 117
Valutakursdifferens	2	1	3
Utgående balans 2008	21 131	5	21 136
Årets avsättning	1 510		1 510
Valutakursdifferens	–1		–1
Utgående balans 2009	22 640	5	22 645

38 Poster inom linjen

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
För egna skulder ställda säkerheter	420 302	375 227	268 284	242 395
Övriga ställda säkerheter	202 168	152 142	47 031	37 737
Ansvarsförbindelser	84 058	86 675	64 045	62 260
Åtaganden	378 442	416 533	275 203	261 252
För egna skulder ställda säkerheter*
Utlåning 1)	15	70	15	47
Obligationer	263 461	237 851	220 148	202 697
Repor	62 912	39 651	48 121	39 651
Tillgångar i försäkringsrörelsen	93 914	97 655
Summa	420 302	375 227	268 284	242 395

1) Av vilket 15 Mkr (47) avser moderbolagets pantförskrivning av lånereverser till förmån för AB Svensk Exportkredit. * Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.

Övriga ställda säkerheter

Andelar i försäkringspremiefonder	155 137	114 405
Värdepappersutlåning	47 031	37 737	47 031	37 737
Summa	202 168	152 142	47 031	37 737
Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelser krediter	13 368	12 309	12 852	8 314
Garantiförbindelser övriga	58 671	61 334	42 980	46 434
Egna accepter	411	836	411	823
Summa	72 450	74 479	56 243	55 571
Beviljade, ej disponerade remburser	11 608	12 196	7 802	6 689
Summa	84 058	86 675	64 045	62 260

Övriga ansvarsförbindelser

Moderbolaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att dess dotterbolag i Luxemburgs filial i Singapore kan fullgöra sina åtaganden.

Moderbolaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Åtaganden

Värdepappersinlåning Övriga åtaganden	53 515 62 008 1 507	50 602 985	40 087
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	138 845 161 641	73 610	74 760

39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen
		2009			2008
Tillgångar	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	36 589		36 589	44 852		44 852
Utlåning till kreditinstitut	239 455	92 005	331 460	201 427	64 936	266 363
Utlåning till allmänheten	418 840	768 997	1 187 837	473 560	823 217	1 296 777
Värdepapper för handel	116 254	71 670	187 924	76 579	85 017	161 596
Derivat för handel	133 230		133 230	248 426		248 426
Derivat för säkringsredovisning	10 206		10 206	11 155		11 155
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	4 026		4 026	3 503		3 503
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	155 486		155 486	114 425		114 425
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde	17 393	73 376	90 769	24 071	72 278	96 349
Finansiella tillgångar till verkligt värde	436 595	145 046	581 641	478 159	157 295	635 454
Finansiella tillgångar som kan säljas	43 275	44 673	87 948	32 448	130 667	163 115
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	12	1 320	1 332	1 507	490	1 997
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	596		596	852		852
Intresseföretag		995	995		1 129	1 129
Immateriella tillgångar	1 004	16 173	17 177	870	18 525	19 395
Materiella tillgångar	637	1 780	2 417	641	1 985	2 626
Förvaltningsfastigheter		8 176	8 176		7 490	7 490
Materiella och immateriella tillgångar	1 641	26 129	27 770	1 511	28 000	29 511
Aktuella skattefordringar	3 898		3 898	3 998		3 998
Uppskjutna skattefordringar		1 624	1 624		2 836	2 836
Kund- och likvidfordringar	14 637		14 637	13 402		13 402
Marginalsäkerheter	17 120		17 120	30 361		30 361
Övriga tillgångar	14 780		14 780	20 055		20 055
Övriga tillgångar	50 435	1 624	52 059	67 816	2 836	70 652
Summa	1 227 438	1 080 789	2 308 227	1 302 132	1 208 570	2 510 702

		2009			2008
Skulder	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa
Skulder till kreditinstitut	373 393	24 040	397 433	408 335	21 090	429 425
In- och upplåning från allmänheten	706 530	94 558	801 088	757 422	83 612	841 034
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	9 664	146 196	155 860	7 137	107 973	115 110
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	11 484	81 665	93 149	11 831	84 129	95 960
Skulder till försäkringstagarna	21 148	227 861	249 009	18 968	192 102	211 070
Emitterade värdepapper	193 024	263 019	456 043	240 498	284 721	525 219
Derivat för handel	119 293		119 293	231 341		231 341
Derivat för säkringsredovisning	9 119		9 119	8 168		8 168
Skulder för handel	61 529		61 529	54 411		54 411
Verkligt värdeförändring av säkrade poster
i en portföljsäkring	1 499		1 499	1 613		1 613
Finansiella skulder till verkligt värde	191 440		191 440	295 533		295 533
Aktuella skatteskulder	1 547		1 547	1 148		1 148
Uppskjutna skatteskulder		10 299	10 299		9 810	9 810
Leverantörs- och likvidskulder	16 401		16 401	9 498		9 498
Marginalsäkerheter	21 399		21 399	25 047		25 047
Övriga skulder	25 503		25 503	26 062		26 062
Övriga skulder	75 149		75 149	61 755	9 810	71 565
Avsättningar		2 033	2 033		1 897	1 897
Efterställda skulder		36 363	36 363	1 531	49 699	51 230
Summa	1 550 385	658 173	2 208 558	1 784 042	642 931	2 426 973

40 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen 2009
					Klasser av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar	Utlåning och inlåning	Egetkapital instrument	Skuld instrument	Derivat instrument	Investerings avtal	Försäk ringsavtal	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) Utlåning till kreditinstitut (not 20) Utlåning till allmänheten (not 21) Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)1)	261 024 1 132 934	40 581	70 436 54 903 148 972	143 436	155 486		36 589 4 026	36 589 331 460 1 187 837 492 501
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24) Intresseföretag (not 25) Kund- och likvidfordringar (not 28)		2 410 995	85 538 1 332				14 637	87 948 1 332 995 14 637
Finansiella tillgångar	1 393 958	43 986	361 181	143 436	155 486		55 252	2 153 299
Övriga tillgångar (ej finansiella)						89 140	65 788	154 928
Summa	1 393 958	43 986	361 181	143 436	155 486	89 140	121 040	2 308 227
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29) In- och upplåning från allmänheten (not 30) Skulder till försäkringstagarna (not 31)1) Emitterade värdepapper (not 32) Finansiella skulder till verkligt värde (not 33) Leverantörs- och likvidskulder (not 34)	397 433 801 088	14 527	456 043 47 002	128 412	155 860		1 499 16 401	397 433 801 088 155 860 456 043 191 440 16 401
Efterställda skulder (not 36)			36 363					36 363
Finansiella skulder Övriga skulder (ej finansiella) Eget kapital	1 198 521	14 527	539 408	128 412	155 860	93 149	17 900 60 781 99 669	2 054 628 153 930 99 669
Summa	1 198 521	14 527	539 408	128 412	155 860	93 149	178 350	2 308 227
Koncernen 2008
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) Utlåning till kreditinstitut (not 20) Utlåning till allmänheten (not 21) Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)1) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)	223 677 1 231 271	35 011 2 111	42 686 65 506 128 116 161 004 1 997	259 581	114 425		44 852 3 503	44 852 266 363 1 296 777 540 636 163 115 1 997
Intresseföretag (not 25)		1 129						1 129
Kund- och likvidfordringar (not 28) Finansiella tillgångar	1 454 948	38 251	399 309	259 581	114 425		13 402 61 757	13 402 2 328 271
Övriga tillgångar (ej finansiella)						94 818	87 613	182 431
Summa	1 454 948	38 251	399 309	259 581	114 425	94 818	149 370	2 510 702
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29) In- och upplåning från allmänheten (not 30) Skulder till försäkringstagarna (not 31)1) Emitterade värdepapper (not 32) Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)	429 425 841 034	15 387	525 219 39 024	239 509	115 110		1 613	429 425 841 034 115 110 525 219 295 533
Leverantörs- och likvidskulder (not 34) Efterställda skulder (not 36)			51 230				9 498	9 498 51 230
Finansiella skulder	1 270 459	15 387	615 473	239 509	115 110		11 111	2 267 049
Övriga skulder (ej finansiella) Eget kapital						95 960	63 964 83 729	159 924 83 729
Summa	1 270 459	15 387	615 473	239 509	115 110	95 960	158 804	2 510 702

1) Försäkringsavtal är inte klassificerade som finansiella tillgångar och skulder.

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Dessa specificeras ytterligare i not 43 och 44.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid ett förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 41, 42 och 43.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivat-

produkter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterliggare i not 45.

Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39.

Forts. not 40 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget 2009
			Klasser av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar	Utlåning och inlåning	Egetkapital instrument	Skuld instrument	Derivat instrument	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19)					21 815	21 815
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	346 933		29 290			376 223
Utlåning till allmänheten (not 21)	686 040		46 435			732 475
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		32 683	136 128	135 864		304 675
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 363	14 968			16 331
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			3 789			3 789
Intresseföretag (not 25) Aktier i dotterbolag (not 26)		907 59 325				907 59 325
Kund- och likvidfordringar (not 28)					12 425	12 425
Finansiella tillgångar	1 032 973	94 278	230 610	135 864	34 240	1 527 965
Övriga tillgångar (ej finansiella)					67 951	67 951
Summa	1 032 973	94 278	230 610	135 864	102 191	1 595 916
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	386 530					386 530
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	490 850					490 850
Emitterade värdepapper (not 32)			368 784			368 784
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		14 327	44 152	118 125		176 604
Leverantörs- och likvidskulder (not 34)					14 146	14 146
Efterställda skulder (not 36)			35 498			35 498
Finansiella skulder	877 380	14 327	448 434	118 125	14 146	1 472 412
Övriga skulder (ej finansiella)					35 236	35 236
Eget kapital och obeskattade reserver					88 268	88 268
Summa	877 380	14 327	448 434	118 125	137 650	1 595 916
Moderbolaget 2008
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19)					10 670	10 670
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	306 387		42 686			349 073
Utlåning till allmänheten (not 21)	708 777		59 960			768 737
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		26 175	105 169	255 458		386 802
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 528	25 369			26 897
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24) Intresseföretag (not 25)		1 011	3 263			3 263 1 011
Aktier i dotterbolag (not 26)		60 063				60 063
Kund- och likvidfordringar (not 28)					12 317	12 317
Finansiella tillgångar	1 015 164	88 777	236 447	255 458	22 987	1 618 833
Övriga tillgångar (ej finansiella)					89 667	89 667
Summa	1 015 164	88 777	236 447	255 458	112 654	1 708 500
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	410 105					410 105
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	453 697					453 697
Emitterade värdepapper (not 32)			394 246			394 246
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		15 387	34 042	230 083		279 512
Leverantörs- och likvidskulder (not 34)					8 001	8 001
Efterställda skulder (not 36)			50 199			50 199
Finansiella skulder	863 802	15 387	478 487	230 083	8 001	1 595 760
Övriga skulder (ej finansiella)					48 445	48 445
Eget kapital och obeskattade reserver					64 295	64 295

41 Skuldinstrument fördelade på förfallotider

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2009	< 1 månad		1 < 3 månader 3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)		127	383	11 475	28 790	185	40 960
Utlåning till allmänheten (not 21)				7 706	613		8 319
Värdepapper för handel (not 22)	267	57 392	4 308	10 829	6 764	7 164	86 724
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)				16			16
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	3 376	16 054	9 706	24 967	7 114	2 234	63 451
Summa	3 643	73 573	14 397	54 993	43 281	9 583	199 470
Koncernen 2008
Utlåning till allmänheten (not 21)				4 761	649		5 410
Värdepapper för handel (not 22)	63	5 224	4 577	17 806	9 014	6 148	42 832
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)			11	13			24
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	2 973	2 510	10 668	71 396	31 131	7 539	126 217
Summa	3 036	7 734	15 256	93 976	40 794	13 687	174 483
Moderbolaget 2009
Värdepapper för handel (not 22)		57 358	2 674	3 831	4 762	6 772	75 397
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						442	442
Summa		57 358	2 674	3 831	4 762	7 214	75 839
Moderbolaget 2008
Värdepapper för handel (not 22)	13	4 721	2 308	2 021	4 601	5 723	19 387
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						674	674
Summa	13	4 721	2 308	2 021	4 601	6 397	20 061
Övriga skuldinstrument*
Koncernen 2009	< 1 månad		1 < 3 månader 3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	508	1 318	5 922	20 822	595	102	29 267
Utlåning till allmänheten (not 21)	333			5 682	6 968	33 385	46 368
Värdepapper för handel (not 22)	–11	2 493	11 377	35 660	6 042	5 211	60 772
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22) Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	339	553 24	727 87	22 522 175	12 175 99	38 339 50	74 655 435
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	6 149	372	1 310	2 137	5 123	6 098	21 189
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)				1 222		98	1 320
Summa	7 318	4 760	19 423	88 220	31 002	83 283	234 006
Koncernen 2008
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	139			41 182	945	161	42 427
Utlåning till allmänheten (not 21)				4 701	8 238	46 569	59 508
Värdepapper för handel (not 22)	225	11 358	18 877	45 070	3 584	3 395	82 509
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	863	806	2 682	13 423	16 482	42 085	76 341
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	14	92	64	133	56	86	445
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	6 771	1 122	4 423	4 695	3 111	12 795	32 917
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			1 468	385		105	1 958
Summa	8 012	13 378	27 514	109 589	32 416	105 196	296 105
Moderbolaget 2009
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	508	1 318	5 922	20 822	595	102	29 267
Utlåning till allmänheten (not 21)	333			5 681	6 968	33 386	46 368
Värdepapper för handel (not 22)	–21	2 508	11 487	35 577	5 871	4 506	59 928
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			817	1 416 144	5 925 3 437	6 099 199	14 257 3 780
Summa	820	3 826	18 226	63 640	22 796	44 292	153 600
Moderbolaget 2008
Utlåning till kreditinstitut (not 20) Utlåning till allmänheten (not 21)	139			41 182 4 701	945 8 238	161 46 569	42 427 59 508
Värdepapper för handel (not 22)	117	11 376	19 152	47 341	3 437	2 445	83 868
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 044	3 731	2 852	3 902	12 795	24 324
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)	91			253	2 789	104	3 237
Summa	347	12 420	22 883	96 329	19 311	62 074	213 364

* Exklusive upplupen ränta.

42 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2009	Svenska	staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)				206		40 754	40 960
Utlåning till allmänheten (not 21)					4 979	3 340	8 319
Värdepapper för handel (not 22)	68 991		397		6 090	11 246	86 724
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)						16	16
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		84	407	308	637	62 015	63 451
summa	69 075		804	514	11 706	117 371	199 470
Koncernen 2008
Utlåning till allmänheten (not 21)					5 410		5 410
Värdepapper för handel (not 22)	15 010		294	2 628	4 313	20 587	42 832
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		24					24
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		75		1 523	920	123 699	126 217
summa	15 109		294	4 151	10 643	144 286	174 483
Moderbolaget 2009
Värdepapper för handel (not 22) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	68 991		371		6 035 442		75 397 442
summa	68 991		371		6 477		75 839
Moderbolaget 2008
Värdepapper för handel (not 22)	15 010		294		3 473	610	19 387
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						674	674
summa	15 010		294		3 473	1 284	20 061
Övriga skuldinstrument*
	Svenska	Svenska	Övriga svenska	Övriga svenska		Övriga
Koncernen 2009	staten och kommuner	bostads institut	emittenter – icke finansiella företag	emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)					586	28 681	29 267
Utlåning till allmänheten (not 21)				371		45 997	46 368
Värdepapper för handel (not 22)		23 986		2 308	2 187	32 291	60 772
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	6 672	795		554	1 446 6 634	58 554	74 655
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)						141 294	435
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	29					590 20 570	21 189
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		698				622	1 320
summa	6 701	25 479		3 233	4 219 7 365	187 009	234 006
Koncernen 2008
Utlåning till kreditinstitut (not 20)					1 516	40 911	42 427
Utlåning till allmänheten (not 21)				469		59 039	59 508
Värdepapper för handel (not 22)	150	31 839		7 094	2 486 1 187	39 753	82 509
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	8 087	463		1 423	1 562	788 64 018	76 341
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not
22)						90 355	445
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		902			2 656	30 261 1 056	32 917 1 958
summa	8 237	33 204		8 986	5 564 4 721	235 393	296 105
Moderbolaget 2009
Utlåning till kreditinstitut (not 20) Utlåning till allmänheten (not 21)				371	586	28 681 45 997	29 267 46 368
Värdepapper för handel (not 22)		23 986		2 102	2 187	31 653	59 928
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						14 257	14 257
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)						3 780	3 780
summa		23 986		2 473	2 773	124 368	153 600
Moderbolaget 2008
Utlåning till kreditinstitut (not 20)					1 516	40 911	42 427
Utlåning till allmänheten (not 21)				469		59 039	59 508
Värdepapper för handel (not 22)		31 840		6 989	2 486	42 553	83 868
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						24 324	24 324
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)				100		3 137	3 237
summa		31 840		7 558	4 002	169 964	213 364
* Exklusive upplupen ränta.

43 Räntebindningstider

1 < 3 3 < 6 6 < 12 Ej ränte Tillgångar < 1 månad månader månader månader 1 < 3 år 3 < 5 år > 5 år bärande Försäkring Summa Utlåning till kreditinstitut 255 363 53 362 1 208 1 125 4 307 7 622 4 295 36 4 142 331 460 Utlåning till allmänheten 437 515 371 948 76 492 39 342 105 250 76 389 71 251 9 650 1 187 837 Finansiella tillgångar 433 616 50 222 23 382 11 327 5 371 –24 286 20 124 –26 332 246 865 740 289 Övriga tillgångar 9 052 441 429 456 14 22 21 977 16 250 48 641 Summa 1 135 546 475 973 101 511 52 250 114 942 59 747 95 670 5 331 267 257 2 308 227 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 252 824 34 554 28 145 54 197 3 202 1 001 15 374 5 862 2 274 397 433 In- och upplåning från allmänheten 654 099 38 763 18 579 11 914 13 605 9 155 52 625 2 348 801 088 Emitterade värdepapper 199 726 99 622 14 797 33 004 63 788 55 723 25 689 57 492 406 Övriga skulder 218 906 5 491 1 872 49 120 173 1 258 34 479 255 283 517 631 Eget kapital 99 669 99 669 Summa 1 325 555 178 430 63 393 99 164 80 715 66 052 94 946 142 415 257 557 2 308 227 Räntekänslighet netto –190 009 297 543 38 118 –46 914 34 227 –6 305 724 –137 084 9 700 Kumulativ räntekänslighet –190 009 107 534 145 652 98 738 132 965 126 660 127 384 –9 700 Koncernen 2008 Tillgångar Utlåning till kreditinstitut 175 533 16 628 5 409 2 296 32 261 22 856 9 704 –96 1 772 266 363 Utlåning till allmänheten 611 287 149 510 74 071 81 761 134 674 107 965 129 460 8 049 1 296 777 Finansiella tillgångar 219 112 97 634 44 161 23 365 100 175 9 395 59 583 97 610 208 914 859 949 Övriga tillgångar 924 95 87 183 3 68 577 17 744 87 613 Summa 1 006 856 263 867 123 728 107 605 267 113 140 216 198 747 174 140 228 430 2 510 702 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 292 851 69 424 21 989 24 619 1 093 5 384 14 065 429 425 In- och upplåning från allmänheten 644 226 47 848 48 759 17 672 5 455 17 848 56 111 3 115 841 034 Emitterade värdepapper 57 542 93 721 61 152 27 297 213 495 78 766 44 414 62 576 449 Övriga skulder 128 343 3 272 5 790 8 189 41 503 21 120 59 760 98 443 213 645 580 065 Eget kapital 83 729 83 729 Summa 1 122 962 214 265 137 690 77 777 261 546 123 118 174 350 185 349 213 645 2 510 702 Räntekänslighet netto –116 106 49 602 –13 962 29 828 5 567 17 098 24 397 –11 209 14 785	Koncernen 2009
	Kumulativ räntekänslighet	–116 106	–66 504	–80 466	–50 638	–45 071	–27 973	–3 576	–14 785

44 Utlåning och kreditförlustreserver

		Koncernen				Moderbolaget
	2009		2008		2009	2008
Utlåning till kreditinstitut1)	331 460		266 363		376 223	349 073
Utlåning till allmänheten1)	1 187 837	1 296 777			732 475	768 737
Summa	1 519 297	1 563 140			1 108 698	1 117 810
1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.
Lånefordringar
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 508 801	1 557 784			1 107 831	1 117 256
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	18 157		10 463		1 914	1 560
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	3 167		948		89	32
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	6 937		3 164		679	663
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar	312
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 537 374	1 572 359			1 110 513	1 119 511
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–10 456		–5 022		–1 131	–903
Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–4 371		–2 793		–568	–720
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–3 250		–1 404		–116	–78
Reserver	–18 077		–9 219		–1 815	–1 701
Summa	1 519 297	1 563 140			1 108 698	1 117 810
Lånefordringar per kategori av låntagare
Koncernen 2009	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	331 284	467 167	207 595	80 952	421 803	1 508 801
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	339	7 235	9 664		919	18 157
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	3	1 646	1 420			98 3 167
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		1 421			5 516	6 937
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar					312	312
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	331 626	477 469	218 679	80 952	428 648	1 537 374
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–165	–5 030	–4 774		–487	–10 456
Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–1	–3 407	–598	–7	–358	–4 371
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–834			–2 416	–3 250
Reserver	–166	–9 271	–5 372	–7	–3 261	–18 077
Summa	331 460	468 198	213 307	80 945	425 387	1 519 297
Koncernen 2008
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	266 193	560 905	222 916	100 418	407 352	1 557 784
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	320	5 166	4 235		742	10 463
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	6	269	659			14 948
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		648			2 516	3 164
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	266 519	566 988	227 810	100 418	410 624	1 572 359
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–156	–2 698	–1 811		–357	–5 022
Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–2 123	–291	–10	–369	–2 793
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–197			–1 207	–1 404

Reserver –156 –5 018 –2 102 –10 –1 933 –9 219 Summa 266 363 561 970 225 708 100 408 408 691 1 563 140 Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver / Lånefordringar per kategori av låntagare

Moderbolaget 2009	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	376 048	366 519	96 420	46 237	222 607	1 107 831
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	339	1 304	260		11	1 914
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	1	51	35		2	89
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar					679	679
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	376 388	367 874	96 715	46 237	223 299	1 110 513
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–165	–784	–180		–2	–1 131
Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar		–565		–3		–568
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar					–116	–116
Reserver	–165	–1 349	–180	–3	–118	–1 815
Summa	376 223	366 525	96 535	46 234	223 181	1 108 698
Moderbolaget 2008
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	348 904	407 935	106 869	18 401	235 147	1 117 256
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	320	1 009	231			1 560
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar		17 45	12		3 618	32 663
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	349 224	409 006	107 112	18 401	235 768	1 119 511
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–151	–577 –720	–172		–3	–903 –720
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar					–78	–78
Reserver	–151	–1 297	–172		–81	–1 701
Summa	349 073	407 709	106 940	18 401	235 687	1 117 810
Lånefordringar per geografiskt område 1)
Koncernen 2009	Norden		Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	963 565		382 559	129 751	32 926	1 508 801
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	1 878		4 443	11 224	612	18 157
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	89		361	2 708	9	3 167
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar	1 822		135	4 439 312	541	6 937 312
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	967 354		387 498	148 434	34 088	1 537 374
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–1 094 –1 016		–2 368 –703	–6 632 –2 467	–362 –185	–10 456 –4 371
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–628		–39	–2 267	–316	–3 250
Reserver	–2 738		–3 110	–11 366	–863	–18 077
Summa	964 616		384 388	137 068	33 225	1 519 297
Koncernen 2008
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	971 314 1 816		373 608 4 913	172 368 3 478	40 494 256	1 557 784 10 463
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	31		792	125		948
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	604			1 896	664	3 164
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	973 765		379 313	177 867	41 414	1 572 359
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–852		–2 675	–1 345	–150	–5 022
Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar					–2 793	–2 793
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar					–1 404	–1 404
Reserver Summa	–852 972 913		–2 675 376 638	–1 345 176 522	–4 347 37 067	–9 219 1 563 140

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver / Lånefordringar per geografiskt område

Moderbolaget 2009	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 079 222		7	28 602	1 107 831
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	1 349			565	1 914
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	89				89
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar				679	679
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 080 660		7	29 846	1 110 513
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–863			–268	–1 131
Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–568				–568
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar				–116	–116
Reserver	–1 431			–384	–1 815
Summa	1 079 229		7	29 462	1 108 698
Moderbolaget 2008
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 066 968			50 288	1 117 256
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	1 219			341	1 560
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	31			1	32
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	663				663
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 068 881			50 630	1 119 511
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–719			–184	–903
Specifika reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–570			–150	–720
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–78				–78
Reserver	–1 367			–334	–1 701
Summa	1 067 514			50 296	1 117 810

1) Den geografiska fördelningen avgörs av var lånet är bokat.

		Koncernen		Moderbolaget
Lånefordringar mot säkerhet	2009	2008	2009	2008
Pantbrev i fastighet	629 168	630 639	384 936	349 283
Värdepapper och spärrmedel	21 028	22 068	16 360	18 386
Offentlig förvaltning	80 953	100 418	12 765	18 402
Banker	214 319	177 766	306 875	283 281
Blanco	225 271	296 944	106 763	170 611
Övrigt1)	137 378	133 886	118 478	86 977
Lånefordringar före beaktande av reserver	1 308 117	1 361 721	946 177	926 940
Repor	103 918	102 446	88 611	89 925
Räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning	125 339	108 192	75 725	102 646
Reserver	–18 077	–9 219	–1 815	–1 701
Lånef ordrin gar efter beaktande av reser ver	1 519 297	1 563 140	1 108 698	1 117 810
1) Inklusive företagsinteckningar, factoring, leasing.
Lånefordringar som omförhandlats under året
Bokfört värde på lånefordringar före omförhandling	1 416	3	937	3
Bokfört värde på lånefordringar efter omförhandling	1 416	3	937	3
Lånefordringar som omklassificerats under året
Bokfört värde för osäkra lånefordringar som återfått status av normal lånefordran	373	370	2	19

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

		Koncernen		Moderbolaget
Individuellt värderade lånefordringar	2009	2008	2009	2008
Osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	18 157	10 463	1 914	1 560
Osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	3 167	948	89	32
Totalt osäkra lånefordringar	21 324	11 411	2 003	1 592
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–10 456	–5 022	–1 131	–903
för osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	–9 489	–4 679		–875
för osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	–967	–343	–1 131	–28
Gruppvisa reserver	–4 371	–2 793	–568	–720
Osäkra lånefordringar netto	6 497	3 596	304	–31
Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra
lånefordringar	49,0%	44,0%	56,5%	56,7%
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra
lånefordringar	69,5%	68,5%	84,8%	101,9%
Andel osäkra lånefordringar, netto	0,72%	0,41%	0,08%	0,06%
Andel osäkra lånefordringar, brutto	1,39%	0,73%	0,18%	0,14%

Gruppvis värderade lånefordringar

Förfallna lånefordringar > 60 dagar Omstrukturerade lånefordringar	6 937 312	3 164	679	663
Summa	7 249	3 164	679	663
Gruppvisa reserver	–3 250	–1 404	–116	–78
Reserveringsgrad för gruppvis värderade lånefordringar	44,8%	44,4%	17,1%	11,8%

Förfallna lån som ej fastställts vara osäkra uppgår till 16 155 Mkr (13 203) (förfallna upp till 30 dagar) och 4 310 Mkr (4 495) (mellan 31 och 60 dagar). Dessa lån motsvarar 1,35 procent (1,13) av utlåningsvolymen.

Reserver
		Koncernen		Moderbolaget
Specifika reserver1)	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	–5 022	–3 787	–903	–645
Ianspråktagande	635	800	286	70
Avsättningar	–7 256	–1 718	–673	–347
Återföringar	621	336	103	39
Valutakursdifferenser	566	–653	56	–20
Utgående balans	–10 456	–5 022	–1 131	–903
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.
Gruppvisa reserver2)
Ingående balans	–4 197	–2 602	–798	–395
Avsättningar, netto	–3 806	–1 303	111	–393
Valutakursdifferenser	382	–292	3	–10
Utgående balans	–7 621	–4 197	–684	–798
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.
Reserver för poster inom linjen
Ingående balans	–251	–209		–3
Avsättningar, netto	–224	–56	46	3
Valutakursdifferenser	–3	14
Utgående balans	–478	–251	46
Summa	–18 555	–9 470	–1 769	–1 701

45 Derivatinstrument

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Ränterelaterade	94 464	133 221	87 249	135 415
Valutarelaterade	41 126	114 373	40 846	108 258
Aktierelaterade	2 027	3 247	2 007	3 087
Övriga	5 819	8 740	5 762	8 698
Med positiva stängningsvärden	143 436	259 581	135 864	255 458
Ränterelaterade	87 164	123 630	77 602	121 768
Valutarelaterade	39 818	112 195	39 390	105 470
Aktierelaterade	1 157	2 858	959	2 088
Övriga	273	826	174	757
Med negativa stängningsvärden	128 412	239 509	118 125	230 083

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Koncernen 2009	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	111 718	6 846	104 588	4 509
Terminer	930 298	4 891	1 007 467	4 932
Swappar	2 524 743	82 727	2 514 234	77 723
Ränterelaterade	3 566 759	94 464	3 626 289	87 164
varav clearat	1 600	13	836	12
Optioner	157 885	1 768	155 640	1 914
Terminer	327 768	5 557	311 087	5 329
Swappar	3 177 853	33 801	3 175 795	32 575
Valutarelaterade	3 663 506	41 126	3 642 522	39 818
varav clearat	26 943	286	26 561	213
Optioner	600	1 909	5 544	824
Terminer	188	50	62	56
Swappar	15 398	68	15 747	277
Aktierelaterade	16 186	2 027	21 353	1 157
varav clearat	188	366	62	376
Optioner	371	24	483	56
Terminer	416	44	416	43
Swappar	29 670	5 751	28 221	174
Övriga	30 457	5 819	29 120	273
varav clearat	787	67	787	67
Summa	7 276 908	143 436	7 319 284	128 412
varav clearat	29 518	732	28 246	668
Koncernen 2008
Optioner	122 949	4 580	103 309	4 760
Terminer	1 634 813	16 529	1 483 235	15 935
Swappar	3 375 754	112 112	3 395 567	102 935
Ränterelaterade	5 133 516	133 221	4 982 111	123 630
varav clearat	11 037	25	3 304	9
Optioner	175 588	4 373	178 114	4 419
Terminer	385 795	18 779	381 687	15 741
Swappar	3 256 885	91 221	3 255 529	92 035
Valutarelaterade	3 818 268	114 373	3 815 330	112 195
varav clearat	29 150	3 135	30 933	2 506
Optioner	12 479	2 819	6 539	2 511
Terminer	3 797	131	2 564	156
Swappar		297	11 387	191
Aktierelaterade	16 276	3 247	20 490	2 858
varav clearat	3 758	1 109	2 564	977
Optioner	1 699	32	1 798	59
Terminer	266	10	266	10
Swappar	37 314	8 698	38 714	757
Övriga	39 279	8 740	40 778	826
varav clearat	1 966	42	1 966	42
Summa	9 007 339	259 581	8 858 709	239 509
varav clearat	45 911	4 311	38 767	3 534

Forts. not 45 Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget 2009	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	85 919	4 723	89 501	4 438
Terminer	928 726	4 793	1 006 656	4 920
Swappar	2 283 889	77 733	2 282 299	68 244
Ränterelaterade	3 298 534	87 249	3 378 456	77 602
Optioner	154 104	1 657	154 335	1 910
Terminer	275 160	4 757	275 393	4 895
Swappar	3 141 871	34 432	3 140 697	32 585
Valutarelaterade	3 571 135	40 846	3 570 425	39 390
Optioner		1 901		645
Terminer		38		54
Swappar	15 397	68	15 397	260
Aktierelaterade	15 397	2 007	15 397	959
varav clearat		355		374
Swappar	29 670	5 762	28 222	174
Övriga	29 670	5 762	28 222	174
Summa	6 914 736	135 864	6 992 500	118 125
varav clearat		355		374

Moderbolaget 2008

Optioner	96 081	5 033	92 810	5 297
Terminer	1 623 777	17 078	1 479 869	16 223
Swappar	3 208 935	113 304	3 207 514	100 248
Ränterelaterade	4 928 793	135 415	4 780 193	121 768
Optioner	187 936	4 063	188 334	3 540
Terminer	357 244	16 405	353 319	13 005
Swappar	3 341 814	87 790	3 343 694	88 925
Valutarelaterade	3 886 994	108 258	3 885 347	105 470
Optioner		2 684		1 851
Terminer		106		46
Swappar	11 446	297	11 446	191
Aktierelaterade	11 446	3 087	11 446	2 088
varav clearat		1 084		1 049
Swappar	37 423	8 698	38 823	757
Övriga	37 423	8 698	38 823	757
Summa	8 864 656	255 458	8 715 809	230 083
varav clearat		1 084		1 049

46 Upplysningar om verkligt värde

Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 36 589 36 586 44 852 44 852 Utlåning till kreditinstitut 331 460 332 221 266 363 267 222 Utlåning till allmänheten 1 187 837 1 183 644 1 296 777 1 296 765
Värdepapper för handel 187 924 187 924 161 596 161 596
Derivat för handel 133 230 133 230 248 426 248 426
Derivat för säkringsredovisning 10 206 10 206 11 155 11 155
Förändring av verkligt värde av säkrade poster
i en portföljsäkring 4 026 4 026 3 503 3 503
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken 155 486 155 486 114 425 114 425
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde 90 769 90 769 96 349 96 349
Finansiella tillgångar till verkligt värde 581 641 581 641 635 454 635 454
Finansiella tillgångar som kan säljas 87 948 87 948 163 115 163 115
Finansiella tillgångar som innehas till förfall 1 332 1 344 1 997 1 997
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning 596 596 852 852
Intresseföretag 995 995 1 129 1 129
Immateriella tillgångar 17 177 17 177 19 395 19 395
Materiella tillgångar 2 417 2 417 2 626 2 634
Förvaltningsfastigheter 8 176 8 176 7 490 7 490
Materiella och immateriella tillgångar 27 770 27 770 29 511 29 519
Aktuella skattefordringar 3 898 3 898 3 998 3 998
Uppskjutna skattefordringar 1 624 1 624 2 836 2 836
Kund- och likvidfordringar 14 637 14 637 13 402 13 402
Marginalsäkerheter 17 120 17 120 30 361 30 361
Övriga tillgångar 14 780 14 780 20 055 20 055
Övriga tillgångar 52 059 52 059 70 652 70 652
Summa tillgångar 2 308 227 2 304 804 2 510 702 2 511 557
Skulder till kreditinstitut 397 433 397 578 429 425 430 091
In- och upplåning från allmänheten 801 088 802 821 841 034 841 290
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal 155 860 155 855 115 110 115 106
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal 93 149 93 149 95 960 95 960
Skulder till försäkringstagarna 249 009 249 004 211 070 211 066
Emitterade värdepapper 456 043 465 020 525 219 527 742
Derivat för handel 119 293 119 293 231 341 231 341
Derivat för säkringsredovisning 9 119 9 119 8 168 8 168
Skulder för handel 61 529 61 529 54 411 54 411
Verkligt värdeförändring av säkrade poster
i en portföljsäkring 1 499 1 499 1 613 1 613
Finansiella skulder till verkligt värde 191 440 191 440 295 533 295 533
Aktuella skatteskulder 1 547 1 547 1 148 1 148
Uppskjutna skatteskulder 10 299 10 299 9 810 9 810
Leverantörs- och likvidskulder 16 401 16 401 9 498 9 498
Marginalsäkerheter 21 399 21 399 25 047 25 047
Övriga skulder 25 503 25 503 26 062 26 062
Övriga skulder 75 149 75 149 71 565 71 565
Avsättningar 2 033 2 033 1 897 1 897
Efterställda skulder 36 363 32 063 51 230 40 264
Summa skulder 2 208 558 2 215 108 2 426 973 2 419 448

Beräkningen omfattar poster i balansräkningen med fastställd ränta under en fastställd period. Alltså har alla poster med rörlig ränta, dvs sådan in- och utlåning vars räntevillkor är relaterade till marknadsräntan inte omräknats, utan det nominella beloppet anses motsvara ett verkligt värde.

utlåning med marknadsräntekurvan med justering för relevant marginal. Utöver fast in- och utlåning har justeringar gjorts även för övervärden i fastigheter samt vissa aktieinnehav.

När verkligt värde beräknas för fastränteutlåning diskonteras framtida ränteintäkter med en marknadsräntekurva, som justerats med den rådande nyutlåningsmarginalen. På motsvarande sätt diskonteras fastränterelaterad in- och

En effekt av denna beräkningsmodell är att i tider då nyutlåningsmarginalen är sjunkande uppstår ett verkligt värde som är högre än bokfört värde och tvärtom i stigande läge. Vidare kan noteras att beräkningen inte utgör en marknadsvärdering av koncernen som företag.

47 Upplysningar om närstående*

	Koncernföretag		Intresseföretag		Summa
Moderbolaget 2009	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut	169 409	2 969			169 409	2 969
Utlåning till allmänheten	41 230	1 198	352	3	41 582	1 201
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	5 556	193			5 556	193
Övriga tillgångar	13 086				13 086
Summa	229 281	4 360	352	3	229 633	4 363
Skulder till kreditinstitut	72 454	–1 068			72 454	–1 068
In- och upplåning från allmänheten	9 444	–80	5		9 449	–80
Emitterade värdepapper	2 649	–96			2 649	–96
Övriga skulder	6 822				6 822
Summa	91 369	–1 244	5	0	91 374	–1 244
Moderbolaget 2008
Utlåning till kreditinstitut	148 449	5 988			148 449	5 988
Utlåning till allmänheten	58 075	2 286	9		58 084	2 286
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	7 599	299			7 599	299
Övriga tillgångar	25 023	26			25 023	26
Summa	239 146	8 599	9		239 155	8 599
Skulder till kreditinstitut	85 036	–3 173			85 036	–3 173
In- och upplåning från allmänheten	11 647	–350	122		11 769	–350
Emitterade värdepapper	979	–27			979	–27
Övriga skulder	20 362				20 362
Summa	118 024	–3 550	122		118 146	–3 550

* För information om högsta ledningen, verkställande ledningen och övriga närstående se not 9c.

Koncernen har avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har under 2009 erhållit 186 Mkr (195) avseende försäkringsadministration och 137 Mkr (86) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 51.

48 Kapitaltäckning

	Finansiella företagsgruppen 1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalbas	2009	2008	2009	2008
Eget kapital enligt balansräkningen	99 669	83 729	65 622	43 159
Föreslagen utdelning att fastställas av bolagsstämman	–2 193		–2 193
Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	–47	–76
Övriga avdrag utanför den finansiella företagsgruppen2)	–2 570	–2 878
Eget kapital i kapitaltäckningen	94 859	80 775	63 429	43 159
Obeskattade reserver			16 689	15 577
Justering för säkringskontrakt	–419	–1 395	–398	–1 365
Reserveringsnetto för kreditexponeringar rapporterade enligt intern
riskklassificeringsmetod (IRK)	–297	–1 133	–1 281	–599
Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar som kan säljas	1 096	3 062	1 532	2 585
Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3)	–1 169		–1 169
Goodwill 4)	–4 464	–7 305	–209	–524
Övriga immateriella tillgångar	–2 616	–2 090	–1 142	–812
Uppskjutna skattefordringar	–1 609	–1 822		–1 338
Primärkapital exklusive tillskott (kärnprimärkapital)	85 381	70 092	77 451	56 683
Primärkapitaltillskott (icke-innovativt hybridkapital)	5 130		5 130
Primärkapitaltillskott (innovativt hybridkapital)	11 093	12 371	11 093	10 005
Primärkapital (Tier I)	101 604	82 463	93 674	66 688
Tidsbundna förlagslån	11 028	21 552	10 259	20 665
Avdrag för återstående löptid	–658	–2 242		–1 530
Eviga förlagslån	7 386	14 421	7 386	16 787
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	–297	–1 133	–1 281	–599
Orealiserade vinster för finansiella tillgångar som kan säljas	642	1 221	44	1 022
Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3)	–1 169		–1 169
Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	–47	–76
Supplementärkapital (Tier II)	16 885	33 743	15 239	36 345
Investeringar i försäkringsverksamhet 5)	–10 601	–10 620
Pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser	–543	–863
Kapitalbas	107 345	104 723	108 913	103 033

Forts. not 48 Kapitaltäckning

		Finansiella företagsgruppen 1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalkrav	2009	2008	2009	2008
Kreditrisk, kapitalkrav enligt IRK-metod
Institutsexponeringar	4 016	4 472	2 539	2 776
Företagsexponeringar	32 406	37 158	20 488	23 410
Positioner i värdepapperiseringar	847	572	844	568
Hushållsexponeringar/fastighetskrediter	5 202	4 627	2 523	1 342
Övriga hushållsexponeringar	863
Andra exponeringsklasser	131	559
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	43 465	47 388	26 394	28 096
Övriga kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetod	7 805	11 610	18 572	21 229
Operativ risk enligt internmätningsmetod	3 157	3 080	1 952	1 545
Valutakursrisk	636	570	609	567
Risker i handelslagret	3 376	2 775	3 147	2 538
Totalt	58 439	65 423	50 674	53 975
Sammanställning
Kreditrisk	51 270	58 998	44 966	49 325
Operativ risk	3 157	3 080	1 952	1 545
Marknadsrisk	4 012	3 345	3 756	3 105
Totalt kapitalkrav före övergångsregler	58 439	65 423	50 674	53 975
Justering för övergångsregler
Tillägg för att uppfylla golvregler under införandefasen av Basel II 6)	5 175	13 460
Totalt rapporter at kapitalkrav	63 614	78 883	50 674	53 975
Uttryckt som riskvägda tillgångar (RWA)	795 177	986 034	633 420	674 683
Beräkning av kapitaltäckningsgrad
Primärkapital (Tier I)	101 604	82 463	93 674	66 688
Kapitalbas	107 345	104 723	108 913	103 033
Totala riskvägda belopp för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker	795 177	986 034	633 420	674 683
Primärkapitalrelation, %	12,78	8,36	14,79	9,88
Total kapitaltäckningsgrad, %	13,50	10,62	17,19	15,27
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	1,69	1,33	2,15	1,91

1) Kapitaltäckningsanalysen omfattar den finansiella företagsgruppen vilken inkludererar intresseföretag som ej konsolideras i balansräkningen och exkluderar försäkringsföretag.

2) Avdraget från eget kapital avser upparbetade vinster i dotterbolag utanför den finansiella företagsgruppen.

3) Positioner i värdepapperiseringar med lägre externrating än BB/Ba ingår inte i beräkningen av riskvägda tillgångar utan hanteras via avdrag från primär- och supplementärkapitalet. 4) Goodwill som ingår i kapitalbasen skiljer sig från beloppen som anges i balansräkningen på grund av att kapitaltäckningen inkluderar bolag som konsolideras i den finansiella företagsgruppen men inte i koncernens konsoliderade balansräkning.

5) Vid konsolidering till hela koncernens balansräkning uppstår ytterligare goodwill från försäkringsverksamheten. Denna goodwill ingår i avdraget för investeringar i försäkringsverksamhet. 6) Tillägg enligt övergångsbestämmelserna i lagen (2006:1372) om införande av de nya kapitaltäckningsreglerna från Basel I till Basel II.

49 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
År 2009		1 659		564
År 2010	1 696	1 399	826	438
År 2011	1 305	979	733	357
År 2012	1 137	835	654	327
År 2013	968	711	571	291
År 2014 och senare	3 679	2 144	2 592	1 390
Summa	8 785	7 727	5 376	3 367

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal.

50 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

		Koncernen		Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
SEK	82 025	95 228	84 893	97 509
EUR	137 798	73 946	166 113	160 924
USD	65 230	58 845	67 911	43 959
GBP	12 666	12 595	15 003	13 843
DKK	27 683	20 321	27 412	18 056
NOK	2 448	1 995	8 004	7 311
Övriga valutor	3 610	3 433	6 887	7 471
Utlåning till kreditinstitut	331 460	266 363	376 223	349 073
SEK	510 422	497 655	479 314	467 353
EUR	482 195	576 714	116 405	153 187
USD	80 202	94 259	71 434	82 380
GBP	13 008	14 074	10 212	11 485
DKK	25 192	19 601	23 347	24 377
NOK	38 466	36 081	23 560	21 600
Övriga valutor	38 352	58 393	8 203	8 355
Utlåning till allmänheten	1 187 837	1 296 777	732 475	768 737
SEK	280 761	306 266	211 357	266 482
EUR	200 033	268 787	72 828	94 426
USD	30 155	41 111	20 973	39 550
GBP	3 784	3 688	3 143	2 972
DKK	98 296	118 565	22 505	28 875
NOK	46 049	50 136	43 881	59 075
Övriga valutor	12 838	13 142	10 340	9 643
Finansiella tillgångar	671 916	801 695	385 027	501 023
SEK	32 522	40 889	44 332	46 430
EUR	24 586	44 816	9 384	26 573
USD	1 772	10 355	3 931	9 324
GBP	611	744	2 332	460
DKK	31 490	18 544	11 160	2 609
NOK	11 492	11 768	13 398	3 699
Övriga valutor	14 541	18 751	17 654	572
Övriga tillgångar	117 014	145 867	102 191	89 667
Summa tillgångar	2 308 227	2 510 702	1 595 916	1 708 500
SEK	905 730	940 038	819 896	877 774
EUR	844 612	964 263	364 730	435 110
USD	177 359	204 570	164 249	175 213
GBP	30 069	31 101	30 690	28 760
DKK	182 661	177 031	84 424	73 917
NOK	98 455	99 980	88 843	91 685
Övriga valutor	69 341	93 719	43 084	26 041
Summa tillgångar	2 308 227	2 510 702	1 595 916	1 708 500

Forts. not 50 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

		Koncernen		Moderbolaget
Skulder, avsättningar och eget kapital	2009	2008	2009	2008
SEK	145 411	72 119	145 935	79 889
EUR	104 766	124 924	87 846	97 031
USD	85 618	148 466	88 955	148 397
GBP	3 845	8 718	4 077	9 118
DKK	33 302	33 026	33 750	33 820
NOK	13 026	24 249	13 995	24 815
Övriga valutor	11 465	17 923	11 972	17 035
Skulder till kreditinstitut	397 433	429 425	386 530	410 105
SEK	299 886	297 598	298 138	293 308
EUR	301 597	378 330	54 860	67 323
USD	97 493	63 214	90 807	55 957
GBP	11 840	11 110	10 889	10 237
DKK	14 088	11 202	9 708	7 086
NOK	25 516	19 327	19 844	13 407
Övriga valutor	50 668	60 253	6 604	6 379
In- och upplåning från allmänheten	801 088	841 034	490 850	453 697
SEK	379 165	459 348	264 868	368 095
EUR	292 509	303 988	168 944	142 481
USD	69 918	104 709	65 774	103 472
GBP	14 425	7 909	12 047	1 907
DKK	106 182	106 544	18 920	19 191
NOK	27 194	39 661	26 074	40 070
Övriga valutor	7 099	9 663	2 907	6 543
Finansiella skulder	896 492	1 031 822	559 534	681 759
SEK	21 142	15 957	9 830	9 023
EUR	17 545	17 687	8 993	17 539
USD	13 984	18 861	13 427	17 090
GBP	36	413	–1 112	335
DKK	12 612	7 575	–162	464
NOK	3 338	3 073	–120	8
Övriga valutor Övriga skulder	8 525 77 182	9 896 73 462	4 380 35 236	3 986 48 445
EUR	21 997	26 290	21 228	25 352
USD GBP	6 395 5 787	12 240 10 301	6 395 5 787	12 240 10 301
NOK	122	110	25	23
Övriga valutor	2 062	2 289	2 063	2 283
Efterställda skulder	36 363	51 230	35 498	50 199
SEK	99 863	87 004	88 530	66 899
EUR	–1 709	–2 509	–1 688	–1 992
USD	–1 367	–2 309	–1 367	–2 309
GBP	1 665	373	1 665	373
DKK	–85	145	–263	3
NOK	1 382	1 118	1 382	1 118
Övriga valutor	–80	–93	9	203
Eget kapital och obeskattade reserver	99 669	83 729	88 268	64 295
Summa skulder och eget kapital	2 308 227	2 510 702	1 595 916	1 708 500
SEK	945 482	932 026	807 301	817 214
EUR	736 710	848 710	340 183	347 734
USD	272 042	345 181	263 991	334 847
GBP	37 533	38 824	33 353	32 271
DKK	166 152	158 492	61 953	60 564
NOK	70 543	87 538	61 200	79 441
Övriga valutor	79 765	99 931	27 935	36 429
Summa skulder och eget kapital	2 308 227	2 510 702	1 595 916	1 708 500

51 Livförsäkringsrörelsen

		Koncernen
RESULTATRÄKNING	2009	2008
Premieinkomster netto	7 313	7 126
Intäkter från investeringsavtal
Egna avgifter	1 031	951
Erhållna ersättningar från fondbolag	1 017	952
	2 048	1 903
Kapitalavkastning, netto	5 308	–2 566
Övriga rörelseintäkter	412	409
Totala intäkter, brutto	15 081	6 872
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–8 216	–9 330
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–2 440	5 718
Totala intäkter,netto	4 425	3 260
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	828	885
Kostnad för anskaffning av investerings- och försäkringsavtal
Anskaffningskostnader	–1 485	–1 504
Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	165	288
	–1 320	–1 216
Administrationskostnader	–963	–957
Övriga rörelsekostnader	–27	–24
Totala kostnader	–2 310	–2 197
Röre lseres ultat	2 115	1 063
Förändring av övervärden i Division SEB Trygg Liv
Traditionell försäkring i SEB Pension Danmark ingår ej
Nuvärde av årets försäljning1)	1 556	1 588
Avkastning på avtal ingångna under tidigare år	1 159	1 465
Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år	–1 446	–1 768
Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden2)	–204	–8

Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	1 065	1 277
Årets aktivering av anskaffningskostnader	–776	–807
Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader	611	519
Förändring i övervärden från verksamheten, netto3)	900	989
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer4)	2 019	–3 826
Förändring i operativa antaganden5)	–709	–139
Summa för ändrin g iövervärden6)	2 210	–2 837

Beräkningen av övervärden i livförsäkringsverksamheten baserar sig på antaganden om den framtida utvecklingen av de tecknade försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (avser den svenska kundbasen – som representerar 96 procent av övervärdet):

	2009	2008
Diskonteringsränta	7,5%	7,5%
Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet / 2–4 år / 5 år / därefter	1% / 8% / 15% / 9%	1% / 10% / 20% / 11%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	11%	11%
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	5,5%	5,5%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	4%	4%
Flytträtt i fondförsäkring	2%	1%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Periodens faktiska utveckling av de tecknade försäkringsavtalen kan ställas mot gjorda operativa antaganden och värdet av avvikelserna kan uppskattas. De viktigaste komponenterna är förlängningar av avtalstiden och annullationer. Det faktiska utfallet

av intäkter och administrationskostnader ingår däremot i sin helhet i rörelseresultatet. 3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras bokföringsmässigt och skrivs av enligt plan. Redovisad förändring i övervärden kor-

rigeras därför med nettot av periodens aktivering och avskrivning. 5) Antagen årlig värdetillväxt är 5,5 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa

avvikelser. 4) Den negativa effekten under 2009 var i huvudsak relaterad till antagande om ökad flyttfrekvens av försäkringar. Mer konservativa antaganden för den baltiska verksamheten påverkade också negativt. Under 2008 var de negativa effekterna i huvudsak relatera-

de till ändrade antaganden om återköp och annulationer. 6) Beräknade övervärden enligt ovan ingår ej i SEB koncernens resultat- och balansräkning.

Forts. not 51 Livförsäkringsrörelsen

SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FÖR GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*

	Koncernen
Sammanfattning av resultaträkningen	2009	2008
Resultat från livförsäkringsverksamheten	28 551	–52 252
Bokslutsdispositioner	–57	22
Skatter	–1 024	–1 071
NETTORESULTAT	27 470	–53 301
Sammanfattning av balansräkningen
Totala tillgångar	194 117	204 357
TOTALA TILLGÅ NGAR	194 117	204 357
Totala skulder	123 042	155 514
Eget kapital	70 625	48 450
Obeskattade reserver	450	393
TOTALA SKULD ER OCH EGET KAP ITAL	194 117	204 357

* SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterbolag i koncernen, eftersom SEB's ägarskap i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande.

52 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 39 (41) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 82 547 Mkr (78 082), varav SEB för kunders räkning innehar 60 647 Mkr (55 555).

53 Tillgångar som innehas för försäljning

		Koncernen
Balansräkningen	2009	2008
Förvaltningsfastigheter1)	392	846
Övriga	204	6
Summa	596	852

1) Förvaltningsfastigheterna ägs av SEB AG i Tyskland och planeras att säljas i andra halvan av 2010.

54 Omklassificerade portföljer

	Koncernen			Moderbolaget
	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	107 899		102 646
Omklassificerade	51 770	95 245		89 835
Amorteringar	–6 683	–1 892	–6 789	–1 892
Sålda värdepapper	–18 180		–13 527
Upplupna intäkter	465	847	89	711
Valutakursdifferenser	–9 932	13 699	–6 694	13 992
Utgående balans*	125 339	107 899	75 725	102 646
* Marknadsvärde om ej omklassificerat	120 635	100 024
Verkligt värde utfall, effekt om ej omklassificerade
Eget kapital (AFS ursprung)	759	–5 252	327	–5 252
Resultaträkningen (HFT ursprung)	1 412	–1 623	1 046	–1 623
Summa	2 171	–6 875	1 373	–6 875
Resultateffekt*
Räntenetto	2 974	1 959	1 911	1 959
Nettoresultat av finansiella transaktioner	–5 141	13 699	–5 141	13 699
Övriga intäkter, netto	50		86

Summa –2 117 15 658 –3 144 15 658

* Effekten i resultaträkningen består av resultatposter från den omklassificerade portföljen brutto. Räntenetto består av ränteintäkter från portföljen utan hänsyn till räntekostnader för finansieringen. Nettoresultat av finansiella transaktioner är valutaomräkningseffekten från omvärdering av den omklassifierade portföljen utan hänsyn till den motverkande valutaeffekten från finansieringstransaktionerna. Övriga intäkter netto är realiserade intäkter och förluster från sålda värdepapper.

Omklassificerade finansiella tillgångar 2009

Förändringen av IAS 39, som godkändes av EU i oktober 2008, tillåter under särskilda omständigheter att finansiella tillgångar omklassificeras från tillgångar för handel. SEB anser att de extrema störningarna på de globala finansiella marknaderna och den kraftiga försämringen av den reala ekonomin under andra hälften av 2008 som fortsatte in i 2009 är tecken på sådana särskilda omständigheter. SEB beslutade den 1 januari 2009 att omklassificera SEK 52 miljarder från innehavet av räntebärande värdepapper till utlåning.

Omklassificeringen inkluderar SEK 5 miljarder från finansiella tillgångar för handel och SEK 47 miljarder från finansiella tillgångar som kan säljas. Koncernen har avsikten och förmågan att inneha dessa finansiella tillgångar under en överskådlig framtid eller till förfall. Koncernens bedömning är att SEK 1 miljard av det omklassificerade värdet kommer att erhållas inom 1–2 år, SEK 16 miljarder inom 2–5 år och SEK 35 miljarder efter 5 år (ej diskonterade kassaflöden). Den genomsnittliga löptiden för de omklassificerade finansiella tillgångarna är 6 år. Den genomsnittliga effektivräntan för de omklassificerade tillgångarna är 4 procent.

De ackumulerade värderingsförluster som koncernen, vid omklassificeringstillfället, redovisade i värderingsreserven inom eget kapital för finansiella tillgångar som kan säljas uppgick till 1 090 Mkr. Om koncernen inte hade omklassificerat SEK 52 miljarder finansiella tillgångar, hade värderingsvinster uppgående till 59 Mkr redovisats i resultaträkningen och 63 Mkr i värderingsreserven inom eget kapital.

Belopp som hänför sig till de omklassificerade tillgångarna ingår i ovan stående belopp för 2009.

SEB-koncernen

Resultaträkningar

Mkr	2009	2008	2007	2006	2005
Räntenetto	19 490	18 710	15 998	14 281	14 282
Provisionsnetto	14 460	15 254	17 051	16 146	13 559
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 485	2 970	3 239	4 036	3 392
Livförsäkringsintäkter netto	3 597	2 375	2 933	2 661	2 352
Övriga intäkter	2 181	1 795	1 219	1 623	642
Summa intäkter	44 213	41 104	40 440	38 747	34 227
Personalkostnader	–15 574	–16 241	–14 921	–14 363	–13 342
Övriga kostnader	–8 128	–7 642	–6 919	–6 887	–7 574
Av- och nedskrivningar	–4 695	–1 524	–1 354	–1 287	–1 233
Summa kostnader	–28 397	–25 407	–23 194	–22 537	–22 149
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	4	5	788	70	59
Kreditförluster netto	–12 448	–3 231	–1 016	–718	–914
Rörelseresultat	3 372	12 471	17 018	15 562	11 223
Skatt	–2 200	–2 421	–3 376	–2 939	–2 770
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	1 172	10 050	13 642	12 623	8 453
Vinster och förluster från tillgångar som innehas för försäljning	6				–32
NETTORESULTAT	1 178	10 050	13 642	12 623	8 421
Minoritetens andel	64	9	24	18	20
Aktieägarnas andel	1 114	10 041	13 618	12 605	8 401

Balansräkningar

Mkr	2009	2008	2007	2006	2005
Utlåning till kreditinstitut	331 460	266 363	263 012	179 339	177 592
Utlåning till allmänheten	1 187 837	1 296 777	1 067 341	946 643	901 261
Finansiella tillgångar	634 002	765 131	868 643	672 369	665 335
Övriga tillgångar	154 928	182 431	145 466	136 090	145 550
SUMMA TILLGÅ NGAR	2 308 227	2 510 702	2 344 462	1 934 441	1 889 738
Skulder till kreditinstitut	397 433	429 425	421 348	365 980	399 494
In- och upplåning från allmänheten	801 088	841 034	750 481	641 758	570 001
Skulder till försäkringstagarna	249 009	211 070	225 916	203 719	185 363
Finansiella skulder	663 884	830 250	760 894	552 153	581 099
Övriga skulder	60 781	63 964	65 115	60 115	52 782
Efterställda skulder	36 363	51 230	43 989	43 449	44 203
Summa kapital	99 669	83 729	76 719	67 267	56 796
SUMMA SKULD ER OCH EGET KAP ITAL	2 308 227	2 510 702	2 344 462	1 934 441	1 889 738

Nyckeltal

	2009	2008	2007	2006	2005
Räntabilitet på eget kapital, %	1,2	13,1	19,3	20,8	15,8
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	0:58	10:36	14:12	13:23	8:89
K/I-tal	0,64	0,62	0,57	0,58	0,65
Kreditförlustnivå, %	0,92	0,30	0,11	0,08	0,11
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra fordringar, %	69,5	68,5
Andel osäkra fordringar,brutto %	1,39	0,73
Kapitaltäckningsgrad1), %	13,5	10,6	11,0	11,5	10,8
Primärkapitalrelation1), %	12,8	8,4	8,6	8,2	7,5

1) 2009–2007 Basel II (med övergångsregler), 2006–2005 Basel I.

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkningar

Mkr	2009	2008	2007	2006	2005
Räntor netto	15 069	13 171	11 603	4 711	4 885
Provisionsnetto	6 215	5 994	7 124	7 163	5 081
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 065	3 236	2 490	3 515	2 558
Övriga intäkter	5 568	5 649	4 583	3 515	2 884
Summa intäkter	30 917	28 050	25 800	18 904	15 408
Administrationskostnader	–12 117	–13 304	–12 589	–13 073	–10 854
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–5 125	–4 820	–4 847	–399	–336
Summa kostnader	–17 242	–18 124	–17 436	–13 472	–11 190
Resultat före kreditförluster	13 675	9 926	8 364	5 432	4 218
Kreditförluster, netto	–984	–773	–24	–134	–88
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–1 222	–121	–106	–100	–220
Rörelseresultat	11 469	9 032	8 234	5 198	3 910
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	–1 510	–2 117	–158	–345	–1 058
Skatter	–2 995	1 300	–591	–691	–293
NETTORESULTAT	6 964	8 215	7 485	4 162	2 559

Balansräkningar

Mkr	2009	2008	2007	2006	2005
Utlåning till kreditinstitut	376 223	349 073	357 482	361 615	331 451
Utlåning till allmänheten	732 475	768 737	637 138	336 562	291 861
Finansiella tillgångar	419 267	501 023	511 800	434 596	473 073
Övriga tillgångar	67 951	89 667	52 899	39 276	35 438
Summa tillgångar	1 595 916	1 708 500	1 559 319	1 172 049	1 131 823
Skulder till kreditinstitut	386 530	410 105	367 699	334 116	345 510
In- och upplåning från allmänheten	490 850	453 697	412 499	390 085	324 719
Finansiella skulder	559 534	681 759	642 132	315 765	349 550
Övriga skulder	35 236	48 445	34 995	41 481	26 756
Efterställda skulder	35 498	50 199	43 046	42 700	43 049
Eget kapital och obeskattade reserver	88 268	64 295	58 948	47 902	42 239
Summa skulder, obes kattade reser ver och eget kapital	1 595 916	1 708 500	1 559 319	1 172 049	1 131 823

Nyckeltal

	2009	2008	2007	2006	2005
Räntabilitet på eget kapital, %	10.6	19.0	18.7	11.6	8.3
K/I-tal	0.56	0.65	0.68	0.71	0.73
Kreditförlustnivå, %	0.10	0.08	0.00	0.02	0.02
Andel osäkra fordringar,brutto %	0.08	0.06	0.03	–0.01	0.02
Kapitaltäckningsgrad1), %	17.2	15.3	16.2	29.0	26.9
Primärkapitalrelation1), %	14.8	9.9	10.2	16.5	15.7

1) 2009–2007 Basel II (med övergångsregler), 2006–2005 Basel I.

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat reducerat med en schablonskattesats per division dividerat med allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Nettoresultatet dividerat med genomsnittlig balansomslutning, definierat som genomsnittet av balansomslutningen vid årets ingång samt utgången av mars, juni, september och december.

Räntabilitet på riskvägda tillgångar

Nettoresultatet dividerat med genomsnittligt riskvägda tillgångar, definierat som genomsnittet av de riskvägda tillgångarna vid årets ingång samt utgången av mars, juni, september och december.

K/I-tal

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Nettoresultat per aktie före utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier före utspädning.

Nettoresultat per aktie efter utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Justerat eget kapital per aktie

Eget kapital samt kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, dividerat med antalet aktier vid årets slut.

Riskvägda tillgångar

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen riskvägt enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk. Även kapitalkrav för marknadsrisk och operationell risk brukar uttryckas som riskvägda tillgångar, vilket ger totalt riskvägt belopp för dessa tre kategorier. Gäller endast i den finansiella företagsgruppen, dvs exklusive försäkringsverksamheten.

Primärkapital

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och immateriella tillgångar (t ex bankrelaterad goodwill) och vissa ytterligare justeringar görs. I primärkapitalet kan även inkluderas vissa särskilt förlustabsorberande förlagslån, s k primärkapitaltillskott.

Supplementärkapital

Huvudsakligen förlagslån som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott. Löptidsrelaterade avdrag görs för tidsbundna förlagslån, och vissa ytterligare justeringar görs också.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital. Avdrag görs för investeringar i försäkringsverksamhet och övervärden i pensionsavsättningar.

Primärkapitalrelation

Primärkapital dividerat med riskvägda tillgångar.

Kapitaltäckningsgrad

Kapitalbasen dividerat med riskvägda tillgångar.

Kreditförlustnivå

Kreditförluster dividerat med den ingående balansen för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) samt kreditgarantier.

Andel osäkra lånefordringar, brutto

Osäkra lånefordringar, brutto, dividerat med summan av utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut (exklusive banker) och leasingobjekt.

Andel osäkra lånefordringar, netto

Osäkra lånefordringar, netto, (totala osäkra lånefodringar efter avdrag för specifika reserver) dividerat med summan av utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut (exklusive banker) och leasingobjekt efter avdrag för specifika reserver.

Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar

Specifika reserver dividerat med totala osäkra lånefordringar.

Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar Totala reserver (specifika reserver och gruppvisa reserver) dividerat med totala osäkra lånefordringar.

Reserveringsgrad för gruppvis värderade lånefordringar

Gruppvisa reserver dividerat med gruppvisa värderade lånefordringar förfallna sedan mer än 60 dagar och omstrukturerade lånefordringar.

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 2008, om inte annat anges. Procentuella förändringar avser jämförelser med 2008, om inte annat anges.

Valutakurser

		Resultaträkning			Balansräkning
		2009	2008	Förändring, %	2009	2008	Förändring, %
DKK	Danska kronor	1,426	1,290	11	1,379	1,468	–6
EEK	Estniska kroon	0,679	0,615	10	0,656	0,699	–6
EUR	Euro	10,622	9,614	10	10,260	10,937	–6
NOK	Norska kronor	1,216	1,170	4	1,236	1,111	11
LTL	Litauiska litas	3,076	2,785	10	2,972	3,168	–6
LVL	Lettiska lats	15,051	13,682	10	14,466	15,455	–6
USD	Amerikanska dollar	7,653	6,590	7	7,178	7,733	–7

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Bankens balansräkning 32 182 176 538 kr

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Bankens balansräkning för verksamhetsåret 2009 beslutar att av ovannämnda disponibla medel till aktieägarna utdela:

	Kronor
Balanserad vinst	25 218 140 840		Kronor
Årets resultat	6 964 035 698	per A-aktie 1:00 kr	2 170 019 294
		per C-aktie 1:00 kr	24 152 508
Fritt eget kapital	32 182 176 538	samt till nästa år överföra	29 988 004 736

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 25 februari 2010

Marcus Wallenberg ordförande

Tuve Johannesson vice ordförande

Hans-Joachim Körber ledamot

Urban Jansson ledamot

Tomas Nicolin ledamot

Christine Novakovic ledamot

Jacob Wallenberg vice ordförande

Göran Lilja ledamot utsedd av de anställda

Jesper Ovesen ledamot

Cecilia Mårtensson ledamot utsedd av de anställda

Carl Wilhelm Ros ledamot

Annika Falkengren verkställande direktör och koncernchef ledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ); Organisationsnummer 502032-9081.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 20–56 samt 65–140. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 25 februari 2010

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Clemedtson auktoriserad revisor huvudansvarig

Peter Nyllinge auktoriserad revisor

Marcus Wallenberg Tuve Johannesson Jacob Wallenberg Urban Jansson

Dr Hans-Joachim Körber Tomas Nicolin Christine Novakovic Jesper Ovesen

sedermera Volvo Construction Equipment och 1995 utnämndes han till koncernchef för Volvo Car Corporation – en befattning han hade till och med 2000. Vice styrelseordförande i Volvo Car Corporation 2000–2004.

Egna och närståendes aktieinnehav: 200 000 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jacob Wallenberg

Född 1956, invald 1997. Civ.ek. och MBA.

Vice ordförande sedan 2005 (Ordförande 1998–2005).

Andra uppdrag: Ordförande i Investor och Air Plus TV. Vice ordförande i Atlas Copco och SAS. Ledamot i ABB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, the Coca Cola Company och Handelshögskolan i Stockholm.

Bakgrund: Jacob Wallenberg började på SEB i London 1984. Därefter hade han olika befattningar på SEB i Singapore, Hongkong och främst i Sverige. 1990 började han på Investor som vice VD och 1993 gick han tillbaka till SEB. 1997 utnämndes han till VD och koncernchef för SEB-koncernen och 1998 till styrelseordförande. Jacob Wallenberg började sin bankkarriär på JP Morgan i New York 1981.

Egna och närståendes aktieinnehav: 430 617 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, men inte i förhållande till större aktieägare (ordförande i Investors styrelse).

Penny Hughes

Född 1959, invald 2000. B. Sc. (kemi). Avgick ur styrelsen 20 oktober 2009.

Urban Jansson 1)

Född 1945, invald 1996, Högre bankutbildning (Skandinaviska Enskilda Banken).

Andra uppdrag: Ordförande i Bergendahls, Global Health Partner, HMS Networks, Rezidor Hotel Group m fl. Ledamot i Clas Ohlson, Höganäs m fl.

Bakgrund: Urban Jansson började på SEB 1966 där han hade flera ledande befattningar mellan 1972 och 1984. 1984 började han på AB HNJ Intressenter (tidigare ett dotterbolag till Incentive-koncernen) som VD och koncernchef. 1990 utnämndes Urban Jansson till vice VD i Incentive-koncernen. 1992 utnämndes han till VD och koncernchef för AB Ratos. Han lämnade företaget 1998 och har sedan dess haft flera styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 53 840 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Dr Hans-Joachim Körber

Född 1946, invald 2000. Fil.dr.

Andra uppdrag: Ledamot i Airberlin, Bertelsmann, Esprit Holdings och Sysco Corp.

Bakgrund: Hans-Joachim Körber började på Metro 1985. 1996 utnämndes han till ledamot av verkställande ledningen för Metro AG; 1999-oktober 2007 var han verkställande direktör och koncernchef. Han avgick i oktober 2007. Dr. Körber började sin karriär som seniorcontroller på Oetker-koncernen 1975.

Egna och närståendes aktieinnehav: 4 900 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Tomas Nicolin 6)

Född 1954, invald 2009. Civ.ek. och M.Sc (Management).

Andra uppdrag: Ledamot i Nordstjernan, Active Biotech, Q-Med, Nobelstiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, Centrum för Rättvisa och Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning. Medlem i rådet för Handelshögskolan i Stockholm, Investeringskommittén för NIAM:s fastighetsfond och Näringslivets Börskommitté.

Bakgrund: Tomas Nicolin har bred erfarenhet av finanssektorn och har varit verkställande direktör i Alecta, Tredje AP-fonden och E. Öhman J:or Fondkommission samt innehaft en ledande befattning inom Handelsbanken.

Egna och närståendes aktieinnehav: 64 000 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och dess ledning, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Christine Novakovic 9)

Född 1964, invald 2008. B. Sc. (Ekonomi)

Andra uppdrag: Ledamot i Earth Council, Genève och DEAG Deutsche Entertainment, Berlin.

Bakgrund: Christine Novakovic började sin karriär på Dresdner Bank 1990. 1992 började hon på UBS i Tyskland där hon utsågs till Head of Treasury och Chief of Staff. Hon har därefter haft ledande positioner i Citibank AG i Tyskland (Board of Managing Directors), Citibank i Hong Kong (Global Head of Warrants and Head of Corporate Finance Asia), Citibank Privatkunden i Tyskland (CEO och ansvarig för Consumer

Marcus Wallenberg 2) 5) 7)

Född 1956, invald 2002. B. Sc of Foreign Service

Ordförande sedan 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Saab och Electrolux. Hedersordförande ICC (Internationella Handelskammaren). Vice ordförande i Ericsson. Ledamot i AstraZeneca, Stora Enso, Management Sweden AB, Temasek Holding och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Bakgrund: Marcus Wallenberg började på Investor som vice VD 1993 och 1999 utnämndes han till verkställande direktör och koncernchef. Dessförinnan arbetade han tre år på Stora Feldmühle i Tyskland. Marcus Wallenberg började sin karriär 1980 på Citibank i New York och därefter hade han flera olika befattningar på Deutsche Bank i Tyskland, S G Warburg Co i London och Citicorp i Hongkong. 1985 började han på SEB och arbetade där fram till och med 1990.

Egna och närståendes aktieinnehav:

757 282 A-aktier och 1 473 C-aktier. Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, men inte i förhållande till större aktieägare.

Tuve Johannesson 8)

Född 1943, invald 1997. Civ.ek., MBA och Ekon. Dr. H.C.

Vice ordförande sedan 2007.

Andra uppdrag: Ordförande i Ecolean International, IBX Integrated Business Exchange och Ekonomihögskolans rådgivande kommitté vid Lunds universitet. Ledamot i Incentive, Cardo och Meda. Rådgivare till EQT och JCB Excavators Ltd.

Aktieinnehav i februari 2010.

Cecilia Mårtensson

business i Tyskland) och i HypoVereinsbank i Tyskland (Ledamot av Koncernstyrelsen, Konzernvorstand).

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 700 A-aktier

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledning, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jesper Ovesen 3)

Född 1957, invald 2004. Civ.ek. och MBA.

Andra uppdrag: Finansdirektör för TDC A/S. Ledamot i FLSmidth & Co och Danisco.

Bakgrund: Jesper Ovesen började sin karriär på Price Waterhouse där han arbetade mellan åren 1979 och 1989. Därefter var han vice VD och så småningom koncernchef i Baltica Bank. 1994–1998 var han vice VD och finanschef på Novo Nordisk. Därefter var han finansdirektör på Den Danske Bank (1998–2002) ochLEGO Group (2003– 2006) inan han började som VD för Kirkbi A/S den 1 januari 2007. Sedan den 1 januari 2008 är Jesper Ovesen finansdirektör i TDC.

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 000 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Carl Wilhelm Ros Annika Falkengren Göran Lilja

Göran Arrius

Carl Wilhelm Ros 4)

Född 1941, invald 1999. Fil. pol. Mag.

Andra uppdrag: Ordförande i Martin Olsson. Ledamot i Anders Wilhelmsen & Co, Camfil, INGKA (Ikea) Holding samt Bisnode.

Bakgrund: Carl Wilhelm Ros arbetade på Astra mellan åren 1967 och 1975. 1975 började han på Alfa Laval där han utnämndes till ekonomidirektör 1978. 1985 började han på Ericsson som förste vice VD. Han lämnade företaget 1999 och har sedan dess haft flera styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 16 816 A-aktier och 38 C-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Annika Falkengren 3)

sen Mentor.

Född 1962, invald 2005 (gällande från den 1 januari 2006), anställd i SEB 1987. Civ.ek.

Verkställande direktör och koncernchef från och med den 10 november 2005.

Andra uppdrag: Ledamot i Securitas, Ruter Dam, Stiftelsen IMD och stiftel-

Bakgrund: Annika Falkengren började sin karriär i SEB som trainee 1987 och arbetade inom Trading & Capital Markets 1988–2000. 1995 blev hon global chef för räntehandeln och 1997 global chef för trading-verksamheten. 2000 utnämndes Annika Falkengren till chef för Merchant Banking och 2001 till chef för division Corporate & Institutions samt vice VD i SEB.

Egna och närståendes aktieinnehav: 378 487 A-aktier och en tilldelning på 483 602 performance shares.

Oberoende i förhållande till större aktieägare, men inte i förhållande till banken och verkställande ledningen (verkställande direktör och koncernchef i SEB).

Av anställda utsedda ledamöter

Göran Lilja

Född 1963; utsedd 2006, Högre bankutbildning Ordförande i Finansförbundet i SEB:s

koncernklubb. Vice ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst i SEB. Ledamot av European Works Council SEB Group sedan 2006.

Bakgrund: Göran Lilja har arbetat i SEB sedan 1984 på olika positioner. Vice ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb och till ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst 2006–2008. Valdes till ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb 2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 2 359 A-aktier.

Cecilia Mårtensson

Född 1971, utsedd 2008. Utbildning i ekonomi och arbetsrätt, diplomerad personalstrateg. Vice ordförande i Finansförbundets

koncernklubb i SEB. Ordförande i klubb Group Operations. Ledamot i Finansförbundet.

Bakgrund: Cecilia Mårtensson har arbetat i SEB sedan 1990, varav de första nio åren inom Kontorsrörelsen. Hon har haft fackliga uppdrag sedan 1995; 2004 valdes hon till vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Är sedan 2007 ordförande för klubb Group Operations.

Egna och närståendes aktieinnehav: 3 573 A-aktier och 120 C-aktier

Av anställda utsedd suppleant

Göran Arrius

Född 1959, utsedd 2002. Sjöofficer. Ordförande Akademikerföreningen SEB och JUSEK.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i SACO.

Bakgrund: Göran Arrius började sin karriär som sjöofficer. 1988 började han på Trygg Hansa Liv och har sedan dess haft flera olika befattningar inom livförsäkringsverksamheten. Göran Arrius arbetar idag som produktspecialist för tjänstepensioner på SEB Trygg Liv.

Egna och närståendes aktieinnehav: 707 A-aktier.

• 1) Ordförande i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 2) Vice ordförande i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 3) Ledamot i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 4) Ordförande i styrelsens Audit and Compliance Committee.
• 5) Vice ordförande i styrelsens Audit and Compliance Committee.
• 6) Ordförande i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 7) Vice ordförande i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 8) Ledamot i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 9) Ledamot i styrelsens Audit and Compliance Committe.

Annika Falkengren

Magnus Carlsson Ingrid Engström

Annika Falkengren

Född 1962, anställd i SEB 1987, Civ. ek. Verkställande direktör och koncernchef sedan 10 november 2005.

Andra uppdrag: Ledamot i Securitas, Ruter Dam, stiftelsen IDM och stiftelsen Mentor.

Bakgrund: Trainee i SEB 1987. Trading & Capital Markets 1988–2000: Utnämnd till global chef Fixed Income 1995, global chef för Trading 1997, och chef för Merchant Banking 2000. Chef för division Corporate & Institutions samt vice VD i SEB 2001–2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 378 487 A-aktier och en tilldelning på 483 602 performance shares.

Johan Andersson

Född 1957, anställd i SEB 1980, Civ.ek. Chef för SEB:s centrala risk- och kreditfunktion sedan 2004.

Bakgrund: Olika befattningar inom Stora företag & Institutioner i Stockholm, New York och London 1980–94. Verksam inom den centrala kreditfunktionen sedan 1995, ställföreträdande koncernkreditchef 2000–2003.

Egna och närståendes aktieinnehav: 30 691 A-aktier, 154 C-aktier, en tilldelning på 81 930 performance shares och 6 695 deferral rights.

Johan Andersson

Jan Erik Back

Född 1961, anställd i SEB 2008, Civ. ek. Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör sedan 15 augusti 2008.

Bakgrund: Svenska Handelsbanken 1986–88, i flera olika positioner inom finansfunktionen mellan 1986 och 1998. Försäkringsbolaget Skandia 1998–2007, där han efter fyra år i olika positioner utsågs till Ekonomi- och finansdirektör. 2007–2008 förste vice VD och finansdirektör på Vattenfall.

Egna och närståendes aktieinnehav: 18 927 A-aktier och en tilldelning på 161 289 performance shares.

Fredrik Boheman

Född 1956, anställd i SEB 1985, Fil. kand.

Vice VD, chef för division Kapitalförvaltning sedan 1 januari 2007.

Andra uppdrag: Ledamot i Teleopti.

Bakgrund: Trainee i SEB 1985. Vid SEB:s representantkontor i Sao Paolo och chef för SEB:s filial i Hongkong 1994–1998. Därefter chef för Corporate Clients och chef för Trade and Project Finance. I Tyskland 2002–2006, först som chef för Merchant Banking Tyskland 2002 och därefter VD för SEB AG. Chef för Kapitalförvaltningen sedan oktober 2006.

Egna och närståendes aktieinnehav:

45 783 A-aktier, 83 500 köpotioner A-aktier, en tilldelning på 241 584 performance shares och 39 142 deferral rights.

Viveka Hirdman-Ryrberg Martin Johansson

Magnus Carlsson

Född 1956, anställd i SEB 1993, Civ. ek. Vice VD, chef för division Stora företag & Institutioner sedan 2005.

Bakgrund: Bank of Nova Scotia 1980– 1993 i flera ledande befattningar i London. Chef för Project & Structured Finance, Merchant Banking 1996, chef för Corporate Clients 1999 och senare ställföreträdande chef för SEB Merchant Banking. Chef för division SEB Merchant Banking och vice VD i SEB 2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 26 444 A-aktier och en tilldelning på 214 409 performance shares.

Ingrid Engström

Född 1958, anställd i SEB sedan 2007, Fil. Mag. Psykologi.

Vice VD, chef för Human Resources & Organisationsutveckling sedan mars 2007.

Andra uppdrag: Ledamot i Teracom och Springtime.

Bakgrund: VD ComHem 1998–2000, VD och koncernchef KnowIT 2000– 2003, vice VD Eniro med ansvar för Operations, Purchase och Human Resources 2003–2007.

Egna och närståendes aktieinnehav: 4 886 aktier, en tilldelning på 124 347 performance shares och 20 601 deferral rights.

Jan Erik Back Fredrik Boheman

Viveka Hirdman-Ryrberg

Född 1963, anställd i SEB 1990, Ekon lic i nationalekonomi från Handelshögskolan, Stockholm.

Informationsdirektör sedan 1 september 2009.

Bakgrund: Konsult Coopers & Lybrand 1987–90. Analytiker och förvaltare inom SEB:s division Kapitalförvaltning 1990– 94. SEB:s första Privatekonom 1994– 2000. Chef för Produkter inom SEB Trygg Liv 2001–2004. Presschef och informationschef 2004–2006. Rådgivare och chef VD-kansliet 2007–2009.

Egna och närståendes aktieinnehav: 9 719 A-aktier och en tilldelning på 44 007 performance shares.

Martin Johansson

Född 1962. Anställd i SEB 2005, Civ.ek. Chef för division Baltikum sedan starten i juni 2009.

Bakgrund: Citigroup 1987–2005, först vid Citibank i Sverige 1987, sedan i olika befattningar runt om i världen, bland annat som landchef i Portugal (1999– 2002) och Kanada (2002–2005). Därförinnan tre år i Indonesien som ansvarig för Corporate Banking och Corporate Finance och fyra år i Brasilien som Senior Banker. 2005–2009 chef för Client Relationship Management inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner.

Egna och närståendes aktieinnehav:

2 578 A-aktier, en tilldelning på 90 135 performance shares och 17 511 deferral rights.

Anders Mossberg Mats Torstendahl

Hans Larsson

Född 1961, anställd i SEB 1984, Civ. ek.

Chef för Strategisk planering och Affärsutveckling från och med den 1 januari 2009.

Bakgrund: SEB Trading & Capital Markets 1984–2002: chef för räntehandeln 1986, Trading & Capital Markets i New York 1988–1992, chef för Debt Capital Markets från 1994. Utnämnd till ställföreträdande global chef för Client Relations Management 2002. Ansvarig för Affärsutveckling och VD-kansliet 2005–2006, Stabschef oktober 2006– december 2008.

Egna och närståendes aktieinnehav:

20 856 A-aktier, 17 C-aktier, en tilldelning på 148 402 performance shares och 20 601 deferral rights.

Bo Magnusson

Född 1962, anställd i SEB 1982, Högre bankutbildning.

Ställföreträdande VD och koncernchef sedan juli 2008. Chef för Staber och Affärsstöd från och med 1 januari 2009.

Bakgrund: SEB Trading & Capital Markets 1982–98 i ett flertal ledande befattningar som redovisningschef och controller inom både Trading & Capital Markets, SEB Group Finance och Enskilda Securities. 1998 utnämnd till Chief Financial Officer för SEB Merchant Banking och 2000 även till stabschef för divisionen. 2003 utnämnd till global chef för Cash Management & Securities Services och 2005 till ställföreträdande chef för Merchant Banking. 2005 utnämnd till chef för Nordic Retail & Private Banking; chef för division Kontorsrörelsen 2007–2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 20 044 A-aktier och en tilldelning på 214 409 performance shares.

Hans Larsson Bo Magnusson

Anders Mossberg

Född 1952, anställd i SEB 1985. Vice VD, chef för division Liv sedan

1. Andra uppdrag: Ledamot i Sveriges Försäkringsförbund.

Bakgrund: Skandia Försäkring AB 1981–85 och SEB sedan 1985. Chef för bankens livbolagsverksamhet 1990. Chef för SEB Trygg Liv sedan 1997. 1998 utnämnd till vice VD i SEB och chef för dåvarande division Asset Management & Life.

Egna och närståendes aktieinnehav:

23 486 A-aktier, en tilldelning på 292 397 performance shares och 39 142 deferral rights.

Mats Torstendahl

Född 1961, anställd i SEB 2009, Civ.ing. Vice VD, chef för division Kontorsrörelsen från och med 2009.

Bakgrund: ABB 1985–87. Östgöta Enskilda Bank 1987–2000, bland annat som kontorschef i Stockholm 1996– 2000. Utsedd till vice vd i Danske Bank, Sverige 2001. Förste vice VD och chef för Danske Bank i Sverige samt ledamot i Danske Banks verkställande ledning 2004–2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: en tilldelning på 198 409 performance shares.

revisorer

Av bolagsstämman vald revisor

PricewaterhouseCoopers Peter Clemedtson Född 1956; revisor i SEB och huvudansvarig sedan 2006. Auktoriserad revisor.

Peter Nyllinge Född 1966; revisor i SEB sedan 2006. Auktoriserad revisor.

Årsstämma

Årsstämma hålls tisdagen den 11 maj 2010 klockan 14.00 på City Conference Centre, Stockholm.

Kallelse till årsstämman publicerades i de stora dagstidningarna tisdagen den 6 april 2010.

Aktieägare som vill delta i stämman skall

• dels senast onsdagen den 5 maj 2010 vara införd i den av Euroclear Sweden förda aktieboken
• dels senast onsdagen den 5 maj 2010 anmäla sig skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, Årsstämman, Box 7832, 103 98 Stockholm, på telefon kl. 9.00–16.30 inom Sverige tel nr 0771-23 18 18 och från utlandet tel nr +46 771 23 18 18 eller via Internet på bankens hemsida www.sebgroup.com.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 1:00 kr för 2009.

Adresser

Huvudkontor

Verkställande ledning

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: 0771- 62 10 00 08-22 19 00 (direktionsväxel)

Divisioner

Stora företag & Institutioner

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: 0771- 62 10 00

Kontorsrörelsen

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Sergels Torg 2 Telefon: 0771- 62 10 00

Kapitalförvaltning

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 8 Telefon: 0771- 62 10 00

Liv

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Sergels Torg 2 Telefon: 0771- 62 10 00

Baltikum

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: 0771- 62 10 00

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081