SEB — Annual Report 2008

Feb 20, 2009

Årsredovisning 2008

• Hög kundaktivitet trots turbulenta finansmarknader och försämrad konjunktur
• Ökad integration och effektivitet
• Hög ranking och ökade marknadsandelar på många områden
• Rörelseresultat 12 471 Mkr (17 018)
• Vinst per aktie 14:66 kronor (19:97)
• Räntabilitet på eget kapital 13,1 (19,3)

Innehåll

2008 i korthet	1
Styrelseordföranden har ordet VD har ordet	2 3
SEB idag	4
Marknad, konkurrens och kunder	8
SEB:s medarbetare	14
Corporate responsibility	16
SEB-aktien	20
Förvaltningsberättelse Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur SEB-koncernens divisioner Stora Företag & Institutioner Kontorsrörelsen Kapitalförvaltning Liv Koncernens risk- och kapitalhantering Bolagsstyrning	22 22 25 28 30 32 34 36
inom SEB	52
Finansiella rapporter SEB-koncernen Resultaträkningar Balansräkningar Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalyser Skandinaviska Enskilda Banken Resultaträkningar Balansräkningar Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalyser Noter	61 62 63 64 65 66 67 68 69 70
Femårsöversikter Definitioner Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse	129 131 132 133
Styrelse och revisorer	134
Verkställande ledning	136

Adresser

SEB:s finansiella information finns på www.sebgroup.com

Ekonomisk information under 2009

Bokslutsmeddelande	5 Februari
Årsredovisningen publiceras på Internet	20 Februari
Årsstämma	6 Mars
Delårsrapport januari–mars	6 Maj
Delårsrapport januari–juni	20 Juli
Delårsrapport januari–september	21 Oktober

Kontaktpersoner:

Jan Erik Back Ekonomi- och finansdirektör Telefon: 08-221900 E-mail: janerik.back@seb.se

Ulf Grunnesjö Chef Investor Relations Telefon: 08-7638501 E-mail: ulf.grunnesjo@seb.se

Annika Halldin Ansvarig Finansiell information/Aktieägarfrågor Telefon: 08-7638560 E-mail: annika.halldin@seb.se

2008 i korthet

Resultat och föreslagen utdelning

• Rörelseresultatet minskade med 27 procent till 12 471 Mkr.
• Nettoresultatet uppgick till 10 050 Mkr eller 14:66 kronor per aktie.
• Kreditförlustnivån var 0,30 procent (0,11).
• Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 13,1 procent.
• I tillägg till övriga kapitalförstärkande åtgärder föreslår styrelsen att ingen utdelning utgår för 2008 (6:50 kronor för 2007).

Nyckeltal
	2008	2007
Räntabilitet på eget kapital, %	13,1	19,3
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	14:66	19:97
K/I­tal	0,62	0,57
Kreditförlustnivå, %	0,30	0,11
Kapitaltäckningsgrad 1), %	10,62	11,04
Primärkapitalrelation1), %	8,36	8,63
Riskvägda tillgångar, miljarder kronor 1)	986	842
Antal befattningar, medeltal	21 291	19 506
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 201	1 370
balansomslutning, miljarder kronor	2 511	2 344

1) basel II (myndighetsrapporting med övergångsregler). Mer information om sebaktien fi nns på sid 20.

Åtgärder för att stärka seb:s kapitalbas

seb:s styrelse anser att det är klokt och i alla parters intresse att agera proaktivt och stärka seb:s kapitalbas. styrelsen har därför beslutat att föreslå en nyemission med företrädesrätt för seb:s aktieägare i syfte att tillföra banken cirka 15 miljarder kronor. Dessutom föreslår styrelsen att det inte skall utgå någon utdelning för 2008. Dessa åtgärder påverkar sammantaget koncernens kapitalbas med 19,5 miljarder kronor och tillför seb en betydande kapitalbuffert för att hantera effekterna av de osäkra marknaderna.

De föreslagna åtgärderna ska ses mot bakgrund av dagens turbulenta marknader. Kapitalåtgärderna skapar en betryggande buffert väl över styrelsens nya långsiktiga kapitalmål på 10 procents primärkapitalrelation och är en central del i arbetet med att värna den kapitalstyrka som krävs i det rådande marknadsläget. Räknat på bokslutssiffrorna 2008 ökar de föreslagna kapitalåtgärderna seb:s primärkapitalrelation till 12,1 procent och den totala kapitaltäckningsgraden till 14,6 procent.

Förmågan att möta dagens utmaningar är grunden för morgondagens framgång

Många svarta rubriker har använts för att beskriva den finansiella oron, dess möjliga orsaker och tänkbara konsekvenser. Denna kris, liksom alla tidigare finanskriser, kommer så småningom att värka ut och ersättas av ett mer normalt och stabilt skede. Det är också sannolikt, att när detta väl inträffar kommer konkurrenslandskapet, marknadsförutsättningarna, regelverken och affärslogiken att ha förändrats bestående.

Ovisshet och brist på förtroende för institutioner och marknadsaktörer är inte bara ett resultat av den finansiella krisen utan också i hög grad dess orsak. Detta gäller inte minst osäkerheten kring bankers och andra finansiella institutioners motståndskraft i tider av stora utmaningar och prövningar.

Trots tilltagande finansiell turbulens 2008 har SEB fortsatt att driva en stark och lönsam affärsverksamhet. Banken har arbetat nära sina kunder och kunnat dra fördel av den förstärkning av balansräkningen som genomfördes under åren före finanskrisen. Likafullt har SEB drabbats av samma osäkerhet och starkt sjunkande aktiekurs som präglat hela banksektorn i världen.

Att återupprätta förtroendet på marknaden

Många internationella finansiella institutioner har drabbats av stora förluster, blivit omstrukturerade eller i praktiken övertagna av sina regeringar. Andra har mottagit avsevärda statliga kapitaltillskott och garantier. Alla dessa initiativ har bidragit till att avhjälpa den mest akuta förtroendebristen på kapitalmarknaderna, men har också lett till att ribban har höjts för vad som anses vara en stark och säker kapitalbas för en bank.

Det är i ljuset av detta som styrelsens förslag att stärka kapitalet skall betraktas. Förslagen skall främst ses som en förebyggande åtgärd i syfte att bygga en kapitalbas som med bred marginal överträffar regelkraven. Enligt styrelsens uppfattning kommer dessa åtgärder att avsevärt förbättra SEB:s förmåga att stå emot även extrema ekonomiska nedgångsscenarier. De har dessutom en positiv inverkan på vår förmåga att låna upp till goda villkor och därigenom stödja våra kunder med en sund och stabil kreditgivning. Men mest av allt är det en viktig förtroendeskapande åtgärd på en nervös marknad. Det är viktigt att alla parter, kunder och myndigheter inkluderade, skall kunna vara förvissade om att SEB är en bank att lita på, även under de värsta stormar. Likaså innebär detta den bästa garantin för fortsatt långsiktigt värdeskapande för våra aktieägare.

En stark riskkultur

Att kontinuerligt följa upp bankens likviditets– och kapitalsituation kommer fortsatt att vara av högsta prioritet för styrelsen. Därtill står det fortsatta arbetet med att utveckla funktionerna för riskkontroll och regelefterlevnad högt på styrelsens dagordning. Dessa områden utgör tillsammans vad vi menar vara bankmannaskapets innersta kärna. Vikten av dessa prövas och bevisas i tider som dessa.

Förslagen skall främst ses som förebyggande åtgärder avsedda att bygga en kapitalbas som med bred marginal överträffar regelkraven.

I sund bankverksamhet ingår självfallet också förmågan och kvaliteten hos bankens ledning och medarbetare. Tillsammans har de åstadkommit ett gott resultat under ett svårt år. På styrelsens vägnar vill jag tacka SEB:s VD, verkställande ledning och alla medarbetare för deras hängivna arbete för att stödja våra kunder och bygga banken för framtiden. Vi vet med visshet att morgondagens finansiella landskap kommer att formas av dem som står bäst rustade att möta dagens utmaningar.

Stockholm i februari 2009

Marcus Wallenberg Styrelsens ordförande

Kundrelationer nyckelfaktor i nytt finansiellt landskap

2008 var ett år som präglades av global finansiell turbulens som saknar motstycke. Den förvärrades av den nedåtgående spiral av sjunkande förtroende som följde på Lehman Brothers-konkursen i september. Trots dessa synnerligen svåra omständigheter lyckades SEB öka sina intäkter och nådde ett rörelseresultat på 12,5 miljarder kronor.

Den snabba händelseutvecklingen och ökade osäkerheten har inneburit betydande utmaningar för organisationen. Jag är stolt över SEB-medarbetarnas engagemang och det sätt på vilket vi samarbetat med våra kunder under denna påfrestande period.

Ett nytt finansiellt landskap

För ett år sedan fanns det fortfarande förväntningar på att världsekonomin skulle vara mer motståndskraftig mot den nedgång som utlösts av den amerikanska subprimekrisen. Under 2008 blev dock det ömsesidiga beroendet både inom det finansiella systemet och gentemot den reala ekonomin uppenbart. Hoppet om en "särkoppling" mellan USA och den övriga världsekonomin släcktes.

De globala kreditmarknadernas funktionssätt har försämrats kraftigt. Tillgången på krediter har reducerats. Finansieringskostnaderna har ökat och priserna på tillgångar har fallit rejält. Dessa faktorer har satt banker under stort tryck, vilket lett till en förtroendekris bland såväl marknadsaktörer som kunder. Flera större internationella banker har räddats, i vissa fall genom statliga ingripanden.

Trots massiva stödinsatser från centralbanker och regeringar för att mildra effekterna är utsikterna för världsekonomin numera betydligt dystrare. Vi ger oss in på okänd mark, där skillnaden mellan experternas åsikter om vart konjunkturen är på väg är ovanligt stor.

Även norra Europa, SEB:s hemmamarknad, har påverkats. BNP-tillväxten har bromsat upp i de nordiska länderna. Utsikterna för de baltiska länderna kom att försämras avsevärt mot slutet av året. Lettland beviljades ett stöd på 7,5 miljarder euro i en IMFledd aktion. Vår uppfattning är att det blir en utdragen period av fallande BNP-utveckling i alla tre länderna de närmaste åren. De räddningsaktioner som vidtagits av respektive lands regering är nödvändiga för att hantera obalanserna.

Ökade intäkter tack vare starka kundrelationer

SEB:s underliggande affär förblev stark under hela fjolårets turbulens. Trots tidvis ej fungerande kapitalmarknader var aktiviteten överlag hög.

Det gällde i synnerhet Stora Företag & Institutioner. Med dess breda affärsmix kunde ett mer dämpat år inom företagsförvärv och räntehandel balanseras med rekordhöga kundvolymer inom områden som valutahandel och cash management.

Kontorsrörelsens intäkter hölls uppe väl, särskilt i Sverige. De snabbt försämrade konjunkturutsikterna för de baltiska länderna har emellertid lett till att vi fortsatt öka reserveringarna för kreditförluster. Vi har också fortsatt att arbeta proaktivt med kreditkvaliteten genom work-outgrupper som samordnas på koncernnivå.

Även om långsiktigt sparande påverkades negativt av lägre aktievärden rådde hög aktivitet, med nettoinflöden till Kapitalförvaltning och högre premieintäkter till Livdivisionen jämfört med föregående år.

Vi är väl förberedda för ett mer utmanande konjunkturläge. De närmaste åren kommer vi att sträva efter att stärka relationen ytterligare med våra befintliga kunder.

Kapitalförstärkning utökar den nödvändiga bufferten

SEB gick in i denna nedgång som en mer integrerad bank med en diversifierad affärsmix. Dessutom har det alltid varit av avgörande betydelse för SEB att hålla en god kapitaltäckningsgrad.

I det nya finansiella landskap som nu växer fram blir det än viktigare att vara en stark finansiell partner. Normen för vad som betraktas som tillräcklig kapitalisering har höjts. Den föreslagna kapitalförstärkningen på 19,5 miljarder kronor ger oss en tillräcklig buffert för att hantera den djupa konjunkturnedgång som ligger framför oss. Åtgärderna kommer att ytterligare stärka vår möjlighet att vara en stark långsiktigt finansiell partner för våra kunder och motparter.

En stark plattform och affärsmodell

Jag är övertygad om att vi är väl förberedda för mer osäkra tider.

Vi har en stark plattform med en affärsmix som vilar på långsiktiga kundrelationer och produkter i världsklass. Vår långsiktiga strategi att bli ledande i fråga om kundnöjdhet och lönsamhet står fast. Under de närmaste åren innebär det ökade ansträngningar för att förbättra kostnadseffektiviteten liksom att stärka banden ytterligare till våra befintliga kunder.

Stockholm i februari 2009

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef

En fokuserad strategi i oroliga tider

SEB erbjuder finansiell service för företag, institutioner och privatpersoner. Det långsiktiga målet är att ha de mest nöjda kunderna och den högsta lönsamheten bland jämförbara banker i norra Europa. Särskilt prioriterat är att – baserat på SEB:s ökade satsning på produktivitet, kvalitet och integration – intensifiera aktiviteten visavi bankens attraktiva kundbas och att erbjuda ett brett sortimentet av topprankade tjänster.

Detta är SEB

SEB är den ledande banken för nordiska stora företag och institutioner. Detta avspeglar Bankens styrkeområden, som bygger på långvariga och stabila relationer med stora företag och finansiellt aktiva privatpersoner. SEB har en ledande position i fråga om traditionella storföretagstjänster och investment banking liksom inom private banking i Norden. SEB är också ledande inom nordisk fondförsäkring och kortutgivning.

Banken betjänar 2 500 stora företagskunder och institutioner, 400 000 små och medelstora företag samt mer än fem miljoner privatpersoner. I Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Tyskland är SEB en universalbank. I Danmark, Norge och Finland fokuserar SEB på traditionella storföretagstjänster, investment banking och kapitalförvaltning. Dessutom erbjuder SEB livförsäkringstjänster i Sverige, Danmark och de baltiska länderna. Genom sitt internationella nätverk i ett ytterligare tiotal länder har SEB strategisk närvaro för att betjäna sina stora företags- och institutionella kunder.

Vid utgången av 2008 hade SEB cirka 660 bankkontor: 172 i Sverige, 61 i Estland, 63 i Lettland, 77 i Litauen, 174 i Tyskland och 109 i Ukraina. Mer än hälften av SEB:s cirka 21 000 medarbetare finns utanför Sverige.

Affärsidé

SEB tillhandahåller finansiella tjänster och hanterar finansiella risker och transaktioner för företag och privatpersoner på ett sådant sätt att kunderna når sina mål, aktieägarna får en konkurrenskraftig avkastning och medarbetarna är stolta över vad de åstadkommer. Allt detta bidrar till att göra SEB till ett företag som tar ett tydligt samhällsansvar.

Vision och mål

SEB:s långsiktiga mål är att vara den ledande banken i norra Europa avseende lönsamhet och kundnöjdhet inom sina valda områden. Att vara ledande i fråga om lönsamhet innebär att räntabiliteten skall vara högre än för jämförbara nordiska och europeiska banker över en konjunkturcykel samtidigt som vinsttillväxten skall vara god och uthållig. SEB strävar efter att nå en AA-rating.

Styrelsen har beslutat om ett nytt långsiktigt mål för primärkapitalrelationen på 10 procent då Basel II är helt genomfört utan övergångsregler.

SEB:s strategi

För att kunna uppnå bankens långsiktiga mål har SEB formulerat en strategisk färdriktning kallad "Road to Excellence". Huvudområden i denna är ett starkt engagemang för att uppnå produktivitet och kvalitet av högsta klass, ökad samordning av koncernens olika delar, intensifierade aktiviteter med koncernens attraktiva kundbas. Detta för att uppnå en fokuserad tillväxt inom bankens kärnområden – framförallt företagstjänster och investment banking, kapitalförvaltning och fondförsäkringar. SEB fokuserar på sådana segment, produkter och marknader där banken tydligt kan ge kunderna mervärde, exempelvis rådgivning inom kapitalmarknad, cash management, valutahandel private banking och alternativa investeringsprodukter. Kontorsrörelsen spelar en avgörande roll som bred distributionskanal för hela SEB.

Mot bakgrund av den nuvarande konjunkturnedgången på såväl SEB:s hemmamarknader som i omvärlden, har den långsiktiga strategin kompletterats med ett antal prioriteringar på kortare sikt:

• Öka intäkterna från befintliga kunder genom höjd aktivitet och ökad andel av kundernas affärer
• Ha fortsatt fokus på effektivitetshöjande åtgärder inom områden som inte direkt har samband med bankens kundaktiviteter
• Stötta kunderna i fråga om deras långsiktiga finansiella behov och samtidigt behålla en sund riskhantering.
• Vidta åtgärder för att bibehålla en stark kapital- och likviditetsposition.

Inte desto mindre fortsätter den långsiktiga strategin att följa bankens "Road to Excellence" och dess tre huvudteman – "operational excellence", kundnöjdhet och balanserad tillväxt.

"Operational Excellence"

Ett SEB

SEB fortsätter arbetet med att samordna verksamheten inom koncernen för att öka korsförsäljningen och få fram kostnadsmässiga synergieffekter genom en mer effektiv användning av resurserna. Det omfattar också uppbyggnaden av en koncerngemensam infrastruktur avseende IT. En integrerad organisation är avgörande inte bara för SEB:s möjlighet att öka produktiviteten utan också för att bättre utnyttja den kunskap och expertis som finns i hela koncernen till kundernas bästa.

Samarbetet och kunskapsöverföringen mellan divisionerna har förbättrats sedan den nya organisationen infördes den 1 januari 2007. Bland annat kan Kontorsrörelsen i Sverige genom att utnyttja division Stora Företag & Institutioners expertkunnande nu erbjuda en förbättrad service till små och medelstora företag.

Finansiella mål och utfall

Vinsttillväxt

Aktieutdelning

Riskhantering

SEB har kontinuerligt utvecklat sina riskrutiner och sitt riskkunnande. Riskhanteringen är proaktiv och utgör en integrerad del av ledningsarbetet. Bland de åtgärder som vidtogs 2008 för att ytterligare förstärka riskhanteringen var att öka kravet på att likviditeten skall matcha fi nansieringen och att tidigt under året ta upp 160 miljarder kronor i långfristiga medel (se vidare sidan 37). Åtgärderna för att hantera kreditkvalitetsfrågorna omfattade också en förstärkning av erfarna workout team.

Kostnadskontroll

Under 2007 startade SEB ett kostnadsförbättringsprogram med syfte att minska kostnaderna med 1,5–2 miljarder kronor, exklusive tilläggsinvesteringar, under perioden 2007–2009. Kostnadssynergier har uppnåtts genom centralisering och konsolidering av staber och supportfunktioner och genom huvudprincipen "en funktion, en lösning". Mot bakgrund av att besparingarna under 2007–2008 uppgick till över en miljard kronor är SEB på god väg att uppnå detta mål. Arbetet med att strömlinjeforma processer och koordinera olika funktioner fortsätter i syfte att nå skalfördelar och förbättra kunskapsöverföringen där de bästa lösningarna återanvänds – och därmed öka kostnadseffektiviteten ytterligare. Under 2009 kommer SEB att minska antalet heltidsbefattningar i Sverige med 5 procent, vilket motsvarar en nettoreduktion med 500 anställda.

SEB Way

SEB Way är ett koncerngemensamt program som skall öka den operationella effektiviteten genom att strömlinjeforma processer och öka kvaliteten. Detta så att resurser frigörs och används mer effektivt i syfte att generera fl er affärer. Det handlar alltså om en fundamental förändringsprocess för att skapa en kultur av ständiga förbättringar och därmed bättre möta kundernas ökade krav på kvalitet liksom kravet på ökad produktivitet inom fi nansbranschen. Programmet tillämpas inom hela koncernen och har lett till konkreta resultat – både för försäljnings och stödfunktionerna. Bland annat ökade antalet betalningstransaktioner med 30 procent – från 1,75 miljoner till över 2,6 miljoner per månad. Samti-

digt ökade produktiviteten inom SEB (transaktion per anställd) med 34 procent med oförändrat antal medarbetare.

Vid utgången av 2008 hade mer än 60 procent av alla anställda genomgått den övergripande "diagnosen". Den tid som hittills frigjorts motsvarar 7 procent av SEB:s arbetsstyrka, eller 1 500 heltidstjänster.

Ökad kundnöjdhet

För att förverkliga visionen att bli den ledande banken i norra Europa strävar SEB efter att förbättra servicenivån och intensifi era kundkontakterna. Bankens kunderbjudanden och ackvisition av nya kunder har stärkts till följd av gemensam produktutveckling mellan divisionerna och bättre utnyttjande av kunskapsöverföringen inom koncernen.

Under senare år har SEB stärkt sin ställning på marknaden för stora och medelstora företag i Danmark, Finland, Norge och Tyskland. SEB rankas i topp när det gäller exempelvis cash management, valutahandel, depåhantering och investment banking, vilket framgår av rankinglistan på sidan 6. Under 2008 svarade stora företag och institutioner för cirka 40 procent av SEB: s intäkter.

SEB:s kunder bland mindre och medelstora företag, främst i Sverige och de baltiska länderna, kan dra fördel av den kompetens och kunskap som SEB byggt upp i samarbete med storföretagen, anpassat till de mindre företagens behov. I Sverige rankades SEB

som bästa småföretagarbank 2008. Under året svarade mindre och medelstora företagskunder för cirka 25 procent av SEB:s intäkter.

I Sverige har SEB en ledande position och hög ranking inom områden som private banking, fonder och fondförsäkringar. Inom kontorsrörelsen tar SEB gradvisa steg för att närma sig målet att ha de mest nöjda kunderna. I de baltiska länderna rankas SEB som nummer två. I Tyskland har SEB fått bättre betyg från privatkunder än marknaden i genomsnitt de senaste sex åren. Under 2008 svarade privatkunderna för cirka 35 procent av SEB:s intäkter, varav Sverige svarade för 10 procent.

En balanserad tillväxt

SEB prioriterar en balanserad tillväxt mellan olika affärsområden för att öka motståndskraften i tider av osäkerhet.

Stora Företag & Institutioner ser fortsatta möjligheter att expandera inom sin kärnverksamhet genom att sälja fl er produkter till befi ntliga kunder och öka marknadsandelarna på sina huvudmarknader utanför Sverige – inte minst genom intensifi erade aktiviteter riktade till medelstora företag och fi nansiella institutioner i Norden. Detta skall uppnås med hjälp av divisionens beprövade strategi – det vill säga att förse kunderna med internationellt uppmärksammade högkvalitativa produkter och värdeskapande fi nansiella lösningar. Utanför sina kärnmarknader integrerar divisionen sin verksamhet i de baltiska länderna och gör selektiva marknadssatsningar utanför hemmamarknaderna främst riktade mot nordiska och tyska kunder.

Kontorsrörelsen stärker säljkulturen och utökar kunderbjudandena med attraktiva och lättillgängliga produkter. Varje marknad har sin egen prioritering. I Sverige ligger fokus på att förbättra kundservicen och stärka positionen inom segmenten ekonomiskt aktiva privatpersoner och små och medelstora företag. I Estland,

Kundnöjdhet – Kontorsrörelsens kunder

Kundnöjdhets­ och lojalitetsindex, procent
SEB 2008	Marknads genomsnitt	seb 2007	Marknads genomsnitt
65	73	N.a.	N.a.
63	72	N.a.	N.a.
75	74	76	74
78	64	80	82
62	63	67	69
65	64	56	65
			62
59	64	61	64
70	64	72	66
	56	54	66

I sverige rankas seb som nummer fyra både bland små och medelstora företag och bland privatpersoner. I estland rankas seb som nummer 1 i bägge dessa kundkategorier. I Lettland är seb nummer två i privatsegmentet och nummer tre på marknaden för små och medelstora företag.

I Tyskland ha seb fått högre betyg än marknaden i snitt under de senaste sex åren. Motsvarande resultat från undersökningar angående kundnöjdhet är inte offi ciella.

Lettland och Litauen inriktar sig SEB på kort och medellång sikt främst på att säkra kreditkvaliteten och försäkra sig om en hållbar långsiktig tillväxt med tanke på den utmanande makroekonomiska utvecklingen samt att växa vidare på sparandemarknaden.

seb:s ranking

Område	Rank 2008	Rank 2007	Organisation / tidskrift etc
bästa bank i sverige	1	1	euromoney, Global Finance Magazine
Årets bank i estland och Litauen	1	1	The banker
bästa bank i Lettland	1	1	euromoney, Global Magazine
bästa bank i Litauen	1	1	Global Finance Magazine
bästa bank på aktiehandel i Norden	1	1	Prospera
bästa bank på cash management i Norden och baltikum	1	1	euromoney
bästa bank i världen avseende kundnöjdhet cash management	1	1	euromoney
bästa bank på cash management i Norden	1	1	Global Finance Magazine
bästa bank för kommersiella fastighetssektorn i Norden och baltikum	1	1	euromoney
bästa analysfi rma i Norden	1	1	extel survey, Thomson Reuters
bästa bank på riskhantering i Norden	1	1	Global Finance Magazine
bästa bank inom corporate fi nance i Norden	Vartannat år	1	Prospera
bäst bank för fusioner och förvärv i sverige och baltikum	1	1	euromoney
bästa affärsbank i världen för fastighetsaffärer	3	3	euromoney
bästa aktiemäklare i Norden och baltikum	1	1	euromoney
bästa "Trade bank" i norra europa och skandinavien	1		Trade Forfaiting
bästa bank för handelsfi nansiering i Norden	1	1	Global Finance Magazine
bästa derivathandlare i sverige	1	1	Risk Magazine
Årets depåförvaringsbank i Norden	1	1	International Custody and Fund Administration
Årets depåförvaringsbank för utländska investerare i Norden	1	1	International Custody and Fund Administration
bästa kapitalförvaltare i sverige	1	N.a.	extel survey, Thomson Reuters
bästa Private bank i sverige	1	3	euromoney
Årets kapitalförvaltare i Norden	1	1	Financial News
bästa agentbank i Norden samt centrala och östra europa	1	1	Global Custodian
bästa bank avseende aktieanalys i Norden	1	1	extel survey, Thomson Reuters
bäst på valutaanalys i världen	N.a.	1	FX Week/Reuters
Årets småföretagabank i sverige	1	N.a.	Privata Affärer

Arbetet med att på ett tidigt stadium identifiera potentiella kreditförluster och när så krävs engagera workout-team fortsätter. På längre sikt är målet att bli marknadsledande för att tillvarata de attraktiva tillväxtmöjligheterna i området, när väl ekonomierna vänder uppåt. I Tyskland står fortfarande en förbättrad lönsamhet i centrum. Kortverksamheten är främst inriktad på en snabbare organisk tillväxt och produktutveckling liksom att reducera kostnaden per korttransaktion.

Kapitalförvaltnings ambition är att erbjuda utökad rådgivningsservice och ett utökat utbud av såväl alternativa produkter som produkter med absolut avkastning. Divisionen strävar efter att korta ledtiden för nya produkter som skapar mervärde samt att

förbättra avkastningen. I Sverige har SEB en stark marknadsposition och ett ledande kunderbjudande inom såväl private banking som kapitalförvaltning. Med denna ställning och kunskap som grund fortsätter divisionen att växa utanför Sverige, främst i övriga Norden, Baltikum och Tyskland.

Livs verksamhet är till stor del koncentrerad på fondförsäkring. Tillväxtmöjligheterna i Sverige och Danmark finns främst inom företagsbetald försäkring och välfärdsområdet. De främsta prioriteringarna är att behålla en kvalitativ ledarposition i Sverige och fortsätta övergången till fondförsäkringar i Danmark. Divisionen satsar också på att etablera sig och uppnå en ledande ställning på de växande livförsäkringsmarknaderna i de baltiska länderna.

Underliggande starka affärer

Trots den fi nansiella turbulensen och den snabba försämringen av den reala ekonomin i de nordeuropeiska marknaderna under 2008 befäste seb sin position inom de fl esta områden. Aktiviteten var intensiv, volymerna ökade och bankens marknadsandelar och rankings var höga.

Den globala kreditkrisen och den snabba försämringen av den reala ekonomin på SEB:s huvudmarknader i norra Europa under 2008 satte naturligtvis sina spår - särskilt i de tidigare snabbväxande, överhettade baltiska ekonomierna. SEB upprätthöll dock en hög aktivitetsnivå på de fl esta områden och den underliggande affären var stark. Under året vann SEB cirka 125 000 nya kunder, varav 107 000 var privatpersoner och 17 000 företagskunder.

På marknaden för stora företag och fi nansiella institutioner verkar SEB traditionellt i hård konkurrens, inte bara med andra stora nordiska banker utan även med internationella fi nanskoncerner. Under 2008 drog sig dock många av dessa tillbaka från den nordiska marknaden till följd av den fi nansiella oron. Efter fl era års likviditetsdriven volymexpansion på de fi nansiella marknaderna banade det nya fi nansiella läget väg för en återgång till mera utlåningsorienterade avtalsformer och riskbaserade policys.

På marknaden för mindre och medelstora företag är konkurrenterna oftast regionala eller lokala banker, till exempel Swedbank i de baltiska länderna och Nordea, Handelsbanken, Swedbank och Danske Bank på de nordiska marknaderna.

På privatmarknaden står lokala banker för merparten av konkurrensen, men även olika nischaktörer konkurrerar om investerarnas och spararnas intresse.

Sverige

Det ekonomiska läget i Sverige - SEB:s enskilt största marknad med cirka 1,9 miljoner privatkunder och 200 000 företagskunder – försämrades snabbare än väntat under 2008. SEB:s intäkter från aktierelaterade marknader sjönk, medan volymerna och försäljningen utvecklades starkt inom exempelvis valutahandel, cash management, fonder och livförsäkring. Med ett rörelseresultat på 8 344 Mkr svarade den svenska marknaden för 65 procent av koncernens resultat 2008. SEB har ungefär 8 400 anställda i Sverige.

I Sverige har SEB en ledande ställning bland storföretag och privatpersoner, med höga marknadsandelar inom exempelvis valutahandel, aktiehandel, cash management, kapitalförvaltning, fondförsäkring och kort. SEB har under åtskilliga år rankats som bästa valutabank i världen när det gäller handel i svenska kronor. Under 2008 var SEB återigen den största mäklaren, inte bara på Stockholmsbörsen, utan även på de nordiska börserna.

På hushållsmarknaden för in- och utlåning är SEB nummer fyra, medan banken är näst störst i fråga om in- och utlåningsvolymer på den svenska företagsmarknaden. Under 2008 ökade SEB:s marknadsandel av inlåningen från allmänheten till 20,7 procent, medan andelen av utlåning på 14,9 procent var praktiskt taget oförändrad. SEB:s marknadsandel av hushållsutlåningen (inklusive bolån) var 12,2 procent (12,6).

När det gäller hushållens totala sparande (exklusive direktägda aktier) var koncernen per den 30 september 2008 den största aktören med en andel på 14,8 procent (14,6).

eftersom affärsstrukturen skiljer sig åt mellan de nordiska bankerna är detta en uppskattad fördelning av kundsegmenten.

Provisionsintäkter väger traditionellt tyngre i seb än i övriga nordiska banker till följd av koncernens inriktning på rådgivning och mer transaktionsintensiv verksamhet visavi storföretag och fi nansiellt aktiva privatpersoner. Operational risk

SEB har en stark position inom kapitalförvaltning och private banking. Under 2008 uppvisade SEB:s fonder ett nettoinfl öde på 6,5 miljarder kronor, medan den svenska marknaden totalt hade ett utfl öde motsvarande 17,5 miljarder kronor.

Inom livförsäkringsområdet är SEB den näst största aktören i Sverige mätt i premieintäkter med en marknadsandel på 12,5 procent 2008. När det gäller fondförsäkring är SEB nummer ett, med en marknadsandel på 24,4 procent av nyteckningen 2008.

Övriga Norden

I Danmark, Norge och Finland är SEB:s verksamhet koncentrerad till koncernens traditionella styrkeområden, det vill säga traditionella affärsbankstjänster, investment banking och kapitalförvaltning. SEB har även en stark ställning inom fondförsäkringar i Danmark och inom kortverksamhet i samtliga nordiska länder. Koncernen har totalt över 1,3 miljoner kunder i dessa länder.

Danmark

I Danmark omfattar SEB:s kunderbjudanden affärs- och investmentbanktjänster, livförsäkring, kapitalförvaltning och kort (Eurocard, Diners Club och MasterCard). Vid utgången av 2008 hade SEB cirka 700 anställda och över 600 000 kunder i Danmark, som svarade för 556 Mkr eller 4 procent av SEB:s rörelseresultat för 2008.

Danmark var det första landet inom EU som drabbades av recession redan i slutet av 2007. Den fortsatta nedgången under 2008 berodde till stor del på minskad inhemsk efterfrågan samt utvecklingen på fastighetsmarknaden.

SEB är marknadsledande inom företagsfi nansiering i Danmark och rankades som en av de tre främsta aktörerna i fråga om alla viktiga aktie- och kapitalmarknadsrelaterade produkter under 2008. Den kunddrivna verksamheten avseende affärsbankstjänster, företagsfi nansiering och valutahandel utökades ytterligare med förbättrat resultat som följd. SEB:s erbjudande förbättrades även på värdepappersområdet, men på grund av negativa omvärderingseffekter från värdepappersportföljerna blev intäkterna lägre.

På kapitalförvaltningsområdet lyckades SEB delvis kompensera marknadens negativa påverkan på de förvaltade tillgångarna genom ny nettoförsäljning. Vid årsskiftet hade SEB förvaltade tillgångar på 162 miljarder kronor och försvarade därmed sin ställning som en av de ledande förvaltarna på den danska marknaden.

Totalt sparande Sverige 1) Procent

seb är nummer ett på den svenska hushållsmarknaden för sparande. 1) Per den 30 sept. 2008.

Procent	2008	2007	2006
Inlåning från allmänheten
sverige	20,7	20,2	20,5
Inlåning från hushåll	11,7	12,4	12,2
Inlåning från företag	27,8	26,1	25,8
estland	24,2	25,7	27,1
Lettland 1)	19,9	23,7	23,1
Litauen	27,0	27,4	29,2
Utlåning till allmänheten
sverige	14,9	15,0	14,4
Utlåning till hushåll	12,2	12,6	12,5
Utlåning till företag	16,9	16,8	16,0
estland	24,3	26,3	29,1
Lettland	14,4	15,5	18,3
Litauen	30,1	31,3	34,4
Nyteckning fonder
sverige	N.a. 2)	70,3	26,1
Finland	N.a. 2)	11,2	4,4
Total volym fonder 3)
sverige	19,5	17,9	16,6
Finland	10,0	5,7	5,5
estland	22,2	21,5	22,2
Tyskland 4)	8,5	9,1	8,2
Nyteckning fondförsäkring
sverige	24,4	22,1	29,1
Livförsäkring, premieintäkter
sverige	12,5	12,8	16,5
Danmark	N.a.	10,0	10,0
Börshandel
stockholm	12,3	9,8	10,1
Oslo	8,1	8,5	7,6
Helsingfors	4,4	4,3	3,5
Köpenhamn	7,9	8,1	5,9

1) endast inlåning från bosatta.

2) Totalmarknaden för nyyinlåning i fonder var negativ under 2008.

3) exklusive externa fonder.

4) Fastighetsfonder.

Morningstars fondutmärkelse för 2008, baserad på fem års resultat, tilldelades SEB:s Danish Equity under våren 2008.

SEB Pension är Danmarks fjärde största privata livförsäkringsbolag (näst störst inom fondförsäkring) med 300 000 kunder och tillgångar på 96 miljarder kronor. Företagspensioner utgjorde det viktigaste tillväxtområdet och svarade för cirka 80 procent av den totala försäljningen 2008. Bolaget fortsätter att öka sin marknadsandel inom detta kundsegment.

Norge

SEB i Norge erbjuder affärsbanks- och investmentbanktjänster, kapitalförvaltning och korttjänster (Eurocard, MasterCard och Diners Club). SEB har 550 anställda och närmare 600 000 kunder i landet. SEB i Norge stod för 1 172 Mkr eller 9 procent av SEB:s rörelseresultat 2008.

Trots den fi nansiella oron i världen lyckades SEB:s olika enheter väl i relativa termer. Stora företag & Institutioner ökade sina intäkter jämfört med 2007, skaffade nya kunder och lanserade samtidigt nya fi nansiella lösningar på marknaden. Banken behöll sin position som en av de fyra högst rankade bankerna för stora och medelstora företag.

Vidare säkrade SEB sin marknadsledande position inom investment banking och var för andra året i rad störst på Oslobörsen med en marknadsandel på 8,1 procent. För tredje året i rad rankades SEB som klar etta för privata och institutionella kunder på den norska marknaden i Prosperas årsöversikt för 2008.

Kort behöll sin ställning som ledande leverantör på företagsmarknaden.

Finland

SEB:s verksamhet i Finland omfattar traditionella affärsbanksoch investmentbanktjänster, korttjänster (Diners Club, Eurocard och MasterCard) samt förmögenhetsförvaltning (genom dotterbolaget SEB Gyllenberg). Närmare 350 anställda betjänar totalt drygt 100 000 kunder.

SEB i Finland stod för 554 Mkr eller 4 procent av SEB:s rörelseresultat under 2008. Dessutom svarade fi nska kunders affärer med SEB i andra länder för en tvåsiffrig tillväxt och betydande volymer.

Stora företag & Institutioner i Finland rapporterade ett mycket starkt år för såväl affärsvolym som rörelseresultat. Under 2008 lyckades enheten i en helt annan utsträckning än tidigare marknadsföra och utnyttja divisionens totala kompetens i relationerna med storföretagen på den fi nska marknaden.

De främsta tillväxtområdena omfattar Trading and Capital Markets, som har en stark rådgivarkultur, strukturerad leasing, kommersiella fastigheter, cash management, depåförvaringstjänster och investment banking.

SEB Gyllenberg intar en topposition som institutionell kapitalförvaltare och är en av de ledande inom private banking i Finland.

SEB:s marknadsandel av den fi nska fondmarknaden, där dotterbolaget SEB Gyllenberg är en av de främsta aktörerna, uppgick till 10 procent 2008.

SEB utökade sin kortverksamhet i Finland och den totala tillväxten för privatkort uppgick till 13 procent. SEB genomförde också en lyckad introduktion av Eurocard i både Finland och Lettland under 2008.

Estland, Lettland och Litauen

SEB:s baltiska verksamhet omfattar ett nätverk av cirka 200 kontor med sammantaget 5 400 anställda och 2,8 miljoner kunder, varav 190 000 företag. Universalbankserbjudandet omfattar banktjänster riktade till privatpersoner, affärsbanks- och investmentbanktjänster, private banking, leasing, riskkapital, livförsäkring och kapitalförvaltning.

Den ekonomiska situationen i de baltiska länderna försämrades

Ledande aktiemäklare

Marknadsandelar, nordiska och baltiska börser, jan – dec 2008, procent

Redan i början av 2006 stramade seb åt sin utlåningspolicy. Till följd av detta har marknadsandelarna på utlåning minskat i dessa länder. 1) exklusive lån till fi nansiella institutioner. 2) endast inlåning från bosatta.

mycket snabbt under 2008. Såväl Estland som Lettland kommer med största sannolikhet att uppvisa negativ tillväxt fl era år framöver. Även Litauen upplever en gradvis inhemsk avmattning. Som en följd av detta har SEB utökat sina reserveringar för kreditförluster i samtliga baltiska länder. Rörelseresultatet för de tre baltiska länderna uppgick 2008 till 1 417 Mkr, motsvarade 11 procent av SEB:s totala rörelseresultat.

Under senare år har SEB i allt högre grad inriktat sig på produkter och tjänster med större mervärde för kunden, inte minst inom sparandeområdet. SEB:s marknadsandelar på dessa produktområden är generellt höga.

Trots den ekonomiska nedgången behåller SEB:s sitt långsiktiga engagemang i den baltiska regionen.

Estland

Den ekonomiska nedgången i Estland startade i mitten av 2007 med gradvisa prissänkningar på fastighetsmarknaden. Under andra kvartalet 2008 gick landet in i recession. En negativ BNPtillväxt förväntas också under 2009.

SEB är den näst största banken i Estland med en marknadsandel av utlåningen på 24 procent jämfört med 34 procent vid utgången av 2005. SEB Estland svarade för 2,9 procent av SEB-koncernens totala kreditexponering 2008.

2008 lanserade SEB med lyckat resultat en paketlösning för att

täcka privatkunders dagliga behov av banktjänster. Erbjudandet lockade över 30 000 kunder, varav mer än hälften var nya kunder.

I fråga om kundnöjdhet rankades SEB som nummer 1 på såväl privat- som företagsmarknaden enligt KNIX, SEB:s kundnöjdhetsundersökning.

Lettland

Efter tre års tvåsiffrig BNP-tillväxt upplever Lettland nu kraftigt sjunkande inhemsk efterfrågan och BNP kommer med all säkerhet att bli negativ under de närmaste åren. Till följd av den fi nansiella oron i världen och Lettlands stora utlandsskuld kommer landet att ställas inför ekonomiska åtstramningar.

På grund av den ekonomiska nedgången och problemen inom den lokala banken Parex har den lettiska regeringen under 2008 haft diskussioner med den internationella valutafonden och EU för att försäkra sig om långfristig ekonomisk stabilitet. Lettlands regering och parlament har kommit överens om omfattande ekonomiska reformer som ett resultat av dessa diskussioner. Detta måste betraktas som positivt och som en stabiliserande faktor för ekonomin.

SEB är den näst största banken i Lettland. Den fortsatta, kontrollerade neddragningen av kredittillväxten har lett till en minskning av SEB:s marknadsandel av utlåningen till 14,4 procent jämfört med 22 procent 2005. SEB:s verksamhet i Lettland svarade för 2,6 procent av SEB-koncernens totala kreditexponering 2008. Intäkterna 2008 var i princip oförändrade, medan kostnader och provisioner ökade betydligt. Resultatet motsvarade 391 Mkr eller en andel på 3 procent av SEB-koncernens rörelseresultat 2008. 2008

Än en gång tilldelade Euromoney SEB utmärkelsen "Bästa bank" i Lettland 2008. Beträffande kundnöjdhet rankades SEB som nummer 3 på privatmarknaden och som nummer 2 på företagsmarknaden i Lettland, enligt KNIX. 2006

Litauen

Den litauiska ekonomin fortsatte växa under den första hälften av 2008, men försämrades snabbt under andra hälften, främst till följd av minskad inhemsk efterfrågan.

SEB är den största banken i Litauen och har en ledande ställning bland storföretagen, särskilt inom valutahandel och cash management. SEB:s marknadsandel av utlåningen i Litauen minskade under 2008 till 4,9 procent av SEB:s kreditexponering. Rörelseintäkterna fortsatte att växa, medan reserveringarna för kreditförluster ökade. Litauen svarade för 717 Mkr, motsvarande 6 procent av SEB-koncernens rörelseresultat 2008.

SEB har topprankats inom fl era områden under 2007 och 2008 – bland annat som "Bästa bank" (Global Finance), "Årets bank" (The Banker) och "Bästa internetbank för privatpersoner" (Global Finance). Ifråga om kundnöjdhet rankades SEB som nummer 3 på privatmarknaden och som nummer 1 på företagsmarknaden, enligt Knix.

Tyskland

I Tyskland har SEB ett rikstäckande kontorsnät. Banken är inriktad på stora företag och institutioner, kommersiell fastighetsfi nansiering, kapitalförvaltning och tjänster som erbjuds via kontorsrörelsen (huvudsakligen till privatpersoner). SEB har cirka 3 400 anställda och närmare en miljon kunder i Tyskland. Kreditförlusterna 2008 var lägre än föregående år och SEB i Tyskland svarade för 754 Mkr eller 6 procent av koncernens totala rörelseresultat.

I september 2008 tillkännagav SEB en omorganisation av sin tyska verksamhet, som innebär att kontorsrörelsen skiljs från övriga delar. Syftet är att skapa ökad flexibilitet och större möjligheter att utnyttja förändringarna på bankmarknaden.

Till följd av finanskrisen präglades verksamheten inom kontorsrörelsen av lägre kundaktivitet, i synnerhet inom värdepappershandeln. Trots turbulensen utvecklades samarbetet med försäkringsbolaget AXA lyckosamt. Försäljningen av försäkringsprodukter har ökat med 34 procent mellan 2006 och 2008. Dessutom utvecklades utlåningen av bolån och konsumentlån positivt. SEB:s kundnöjdhet var fortsatt en av de högsta i Tyskland enligt KNIX.

Stora företag & Institutioner fortsatte att expandera och fick bland annat nya stora företagskunder och kunder inom strukturerad finansiering. SEB:s tjänster riktade till företag och finansiella institutioner i Tyskland fick toppbetyg även under 2008, i synnerhet avseende cash management-tjänster.

Trots de svåra utmaningarna på fastighetsmarknaden var situationen för SEB kommersiella fastighetsaffär stabil. SEB lyckades behålla sin starka ställning på den tyska marknaden för kommersiell fastighetsfinansiering, och som en stark och pålitlig partner till sina kunder.

Kapitalförvaltningen rapporterade trots finanskrisen ett starkt resultat och noterade ett nettoinflöde motsvarande 119,3 miljoner euro.

Polen, Ukraina och Ryssland

SEB:s verksamhet i Polen och Ryssland är främst inriktade på att stödja nordiska företagskunder, medan SEB i Ukraina även är en lokal bank.

I Polen består SEB:s verksamhet av en filial, ett helägt fondbolag, SEB TFI, ett dotterbolag som bedriver leasingverksamhet, samt factoringbolaget GMAC Commercial Finance, som förvärvades 2008.

Under 2008 fortsatte SEB att integrera sina två banker i Ukraina, SEB Bank och Factorial Bank, den sistnämnda förvärvad 2007. Sammantaget betjänar SEB ungefär 15 000 företagskunder och 90 000 privatkunder över hela landet. SEB öppnade 24 nya bankkontor i Ukraina under 2008 och ökade därmed det totala antalet kontor till 109 vid slutet av 2008.

SEB i Ryssland (tidigare PetroEnergoBank) har två bankkontor i S:t Petersburg. Koncernens övriga verksamhet i Ryssland omfattar ett representantkontor i Moskva och ett leasingbolag i S:t Petersburg.

Övriga internationella etableringar

SEB bedriver verksamhet på strategiskt viktiga platser i finansiella centra som London, New York, Singapore och Shanghai för att kunna betjäna sina företagskunder med internationell verksamhet.

Även nordiska och tyska privatpersoner bosatta utanför sina hemländer utnyttjar dessa kontor, men betjänas även via enheter för private banking i exempelvis Luxemburg, Zürich och Marbella.

I början av 2008 öppnade SEB ett representantkontor i New Delhi för att stötta sina företagskunder med affärsverksamhet i Indien.

seb:s distributionskanaler

SEB har ambitionen att erbjuda en individuell, aktiv och lönande bankrelation närhelst och varhelst kunden önskar.

Kunderna kan hålla kontakt med banken dygnet runt via cirka 660 bankkontor, internet och personlig telefonservice. I Sverige betjänar SEB:s kundcenter kunderna på 22 olika språk. Cirka 90 procent av antalet kundkontakter sker via Internet och telefon. Under de tre senaste åren har kontakterna med kontorsrörelsens kunder ökat med 30–35 procent. Ökningen gäller inte bara internet, telefon, mobil och e-mail utan även kontoren, som är särskilt viktiga i samband med rådgivning.

Under 2008 gjordes 526 miljoner korttransaktioner med kort utgivna av SEB, varav cirka 70 procent i Norden.

Stora företag och institutioner betjänas internationellt av 18 fi lialer och representantkontor – från New York och Sao Paolo till Shanghai och Singapore.

Cirka 1 250 personer – kundansvariga och övriga säljteam – assisterar de stora företagen och institutionerna, som också har täta kontakter med bankens cirka 750 produktexperter, analytiker samt valuta- och värdepappershandlare.

Privatpersoner, framför allt från Norden, som bor utanför sina hemländer betjänas via fi lialer och representantkontor i tolv länder, bland annat Luxemburg, Spanien och Schweiz.

På livförsäkringsområdet samarbetar SEB med cirka 2 000 försäkringsförmedlare i Sverige, Danmark och de baltiska länderna.

Antal användare av bankens internettjänst

Idag använder 3,2 miljoner privatpersoner och mindre företag seb:s internettjänster i sju länder. I såväl Danmark som baltikum fi nns cirka 3 000 användare av seb:s internettjänster. Därutöver erbjuder koncernen specialtjänster som exempelvis valuta- och räntehandel via internet, främst till större företag. Baltikum Tyskland

SEB:s egen kår av livförsäkringssäljare uppgår till cirka 350, varav 150 i Sverige, 70 i Danmark och 120 i de baltiska länderna. I Tyskland har SEB ett samarbete med försäkringsbolaget AXA.

sedan slutet av 1990-talet har seb mer än fördubblat sitt kontorsnät genom förvärv i Tyskland och östra europa. Under 2008 öppnades 24 nya kontor i Ukraina.

bankomater, maskiner för kontaktinsättning, överföring, valutaväxling och laddningskort. Personlig telefonservice

I sverige, Tyskland och de baltiska länderna erbjuds seb:s privatkunder personlig service – i sverige och estland dygnet runt – och i sverige på 22 olika språk. Utöver sammanlagt 5,7 miljoner samtal besvarade seb:s kundcenter även 635 000 e-mail under 2008.

Under de två senaste åren har antalet korttransaktioner ökat med 60 procent till 526 miljoner.

En prestationsinriktad kultur

SEB arbetar aktivt med att bygga en kultur som mäter och belönar prestationer i syfte att nå Bankens strategiska mål. Inom SEB handlar det inte bara om vilka resultat som uppnås utan även på vilket sätt de uppnås.

SEB vill vara den bästa arbetsgivaren inom den nansiella sektorn genom att attrahera och utveckla de främsta förmågorna och ge dem klara och inspirerande mål att mätas och följas upp emot och belönas för. Ett starkt engagemang för produktutveckling, kundmöten och genomförande är nyckelförutsättningar för att SEB skall kunna förverkliga sin vision om att bli den ledande banken i norra Europa. Hur väl medarbetarna lever i enlighet med bankens värderingar – engagemang, kontinuitet, ömsesidig respekt och professionalism - är lika viktigt.

Prestationsstyrning

Varje chef inom SEB ser till att de strategiska målen bryts ned och kommuniceras till de anställda som individuella mål, som är klart i linje med SEB:s affärsplan. Målen följs sedan upp och utvärderas genom regelbundna möten med varje anställd för att ge personlig återkoppling och vägledning. På så sätt skapar man ett engagemang hos de anställda och en förmåga att leverera värden på både kort och lång sikt.

Talangstyrning

Det gäller också att ha rätt personer med rätt kompetens på rätt plats för att SEB skall nå sina mål. SEB arbetar aktivt för att attrahera, rekrytera, identi era och utveckla talangfulla personer. SEB ska ligga före konkurrenterna när det gäller att hitta och utveckla talanger, som kan bidra till att långsiktigt förbättra resultat och kundnöjdhet.

Under 2008 genomfördes en global genomgång av ett stort antal medarbetare och chefer på alla nivåer inom koncernen. Som talanger de nieras medarbetare som presterat på en mycket hög nivå och visat en lovande potential för att gå vidare. Dessa utgör SEB:s globala talangpool. Härigenom får Banken en god översikt av sina ledare och deras förmåga att ta på sig ett större ansvar

inom olika områden framöver och gör det möjligt att aktivt påverka deras individuella karriärplaner.

Genom denna grundliga genomgång försäkrar sig SEB om att rätt kompetens nns tillgänglig för att täcka de behov som angivits i affärsplanen. Genom den skapas även en garanti för att investeringar görs i rätt utvecklingsverksamhet.

Ledarskaps- och kompetensutveckling

Ledarskaps- och kompetensutveckling är av avgörande betydelse för skapandet av en prestationsinriktad kultur. Mycket arbete har lagts ned under året för att fastställa vilka krav och förväntningar som SEB har på sina chefer. Under 2008 investerade SEB 245 Mkr (240) i kompetensutveckling. Så gott som alla medarbetare deltog i någon form av utbildning och 1 700 chefer deltog i bankens olika interna och externa ledarskapsprogram. Den interna utbildningen omfattar allt från kurser i yrkeskompetens till koncernens egna ledarskapsprogram som Wallenberginstitutet och International Business Seminar. Förutom träning i ledarskap är syftet med dessa program att förbättra samarbetet över divisions- och landgränserna och därigenom öka affärsmöjligheterna och skapa de bästa lösningarna för kunderna.

Medeltal anställda						Pensionerade
19 411	643	3,3%	–1 069	–5,5%	–108	–0,6%
19 108	784	4,1%	–789	–4,1%	–189	–1,0%
19 862	2 029	10,2%	–1 183	–6,0%	–109	–0,5%
20 692	2 249	10,9%	–2 012	–9,7%	–228	–1,1%
21 523	3 124	14,5%			–335	–1,6%
22 310	3 463	15,5%			–152	–0,7%
		Personalomsättning	Börjat		Slutat –2 275 –10,6% –2 948 –13,2%

En attraktiv arbetsgivare

Det är SEB:s mål att vara den mest attraktiva arbetsgivaren inom den nansiella sektorn. Banken strävar aktivt efter att attrahera unga akademiker med några års arbetserfarenhet och når denna grupp genom att delta i arbetsmarknadsdagar anordnade av olika universitet och genom att positionera sig på olika student- och så kallade jobsiter.

2008 visade en arbetsgivarundersökning att SEB var den bank som unga civilekonomer föredrog. Även inom sådana övriga kategorier som IT, juridik, teknologi, ingenjörer och humanister hamnade SEB i toppen bland bankerna. Av alla företag rankades SEB som nummer sex som den mest attraktiva arbetsgivaren. I Litauen har SEB de två senaste åren legat bland de tre främsta i undersökningen "Den mest attraktiva arbetsgivaren", som görs av en respekterad analys rma.

SEB fortsätter sitt internationella traineeprogram, som bygger på en bred plattform för de 24 deltagarna som utbildas varje år. Under 2008 rankade en ledande svenskt affärstidning detta program som ett av de förnämsta utbildningsprogrammen i Sverige.

Prestation i ett längre perspektiv

SEB strävar ständigt efter att upprätthålla en öppen och ärlig dialog beträffande viktiga frågor. Det gäller att följa upp ledarskap, motivation och koncernens prestationer jämfört med konkurrenterna.

Voice är en undersökning som genomförs bland medarbetarna vartannat år för att identi era områden som behöver förbättras och kräver beslut om lämpliga åtgärder. Enligt den senaste undersökningen, som gjordes 2007, uppfattade SEB:s medarbetare att kompetensen, motivationen och ansvarstagandet inom Banken var högt. Att sätta kunden i fokus är ett högprioriterat område. Enligt undersökningen behöver detta område förbättras ytterligare. Nästa undersökning kommer att göras 2009.

Mångfald är en framgångsfaktor

Alla medarbetare i SEB har samma möjligheter att utvecklas och göra karriär - oberoende av kön, nationellt eller etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning eller trosbekännelse. Enligt koncernens mångfaldsplan är det långsiktiga målet att vartdera könet skall vara representerat med minst 40 procent på varje nivå.

Kortsiktigt prestationsmått (STI) kompensation

I relation till personalkostnaderna (inkl. sociala avgifter), procent

Under 2008 var 44 procent (40) av samtliga chefer i koncernen kvinnor. För grupp- och kundtjänstchefer var andelen 54 procent (46) och för avdelnings- och kontorschefer 36 procent (36). På högre nivåer var andelen kvinnor 25 procent (25).

Löner och ersättningar

Den prestationsinriktade kulturen avspeglar sig också i SEB:s ersättningar, som består av grundlön, kortsiktig prestationsbaserad ersättning, långsiktiga prestationsbaserade ersättningar till högre chefer och andra nyckelpersoner, pensioner och förmåner.

Grundlönen baseras på arbetets svårighetsgrad samt individens ansvar, erfarenhet, kompetens och arbetsinsats. De esta av SEB:s anställda är berättigade till kortsiktig prestationsbaserad ersättning, baserat på utfallet av i förväg uppsatta mål. För 2008 svarade kortsiktiga prestationsbaserade ersättningar, inklusive sociala avgifter, för 16 procent (21) av SEB:s totala personalkostnader.

Under året introducerades ett aktiesparprogram för bankens medarbetare. Syftet är att öka engagemanget och att stärka banden mellan medarbetare och aktieägare. Programmet innebär att den anställde kan spara maximalt 5 procent av sin bruttolön under ett år och för summan köpa aktier SEB. Efter tre år erhåller den anställde en aktie för varje aktie som har köpts för det sparade beloppet. 7 000 eller 33 procent av alla anställda i SEB-koncernen har börjat spara i enlighet med programmet.

Under 2008 tilldelades cirka 500 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner långsiktig prestationsbaserad ersättning i form av så kallade performance shares. Syftet med denna kompensationsform är att stimulera ledande befattningshavare och annan nyckelpersonal till utökade ansträngningar genom att bringa deras intressen och perspektiv i överensstämmelse med aktieägarnas. (Se vidare sidan 60 och not 9 för ytterligare information om SEB:s långsiktiga prestationsbaserade program.)

En pålitlig partner och samhällsmedborgare

Som en betydande leverantör av krediter, betalningar och andra fi nansiella tjänster spelar SEB en viktig roll i samhället. I allt högre grad utgör företagaransvaret en integrerad del av SEB-koncernens dagliga verksamhet.

SEB:s gemensamma värderingar – engagemang, kontinuitet, ömsesidig respekt och professionalism – ligger till grund för koncernens inställning till företagaransvaret. Att betraktas som en god samhällsmedborgare ingår i SEB:s företagaransvar.

Företagaransvaret leds av en koncerngemensam kommitté för Corporate Responsibility med representanter från samtliga divisioner och staber, som rapporterar till den verkställande ledningen.

Sedan 2007 tillämpar SEB internationellt överenskomna principer för rapportering och mätning av företagaransvar och rapporterar resultaten i enlighet med GRI G3:s riktlinjer. Prioriterade områden omfattar dels en struktur för företagaransvaret, som möjliggör extern revision, dels mål för att förbättra detta ansvar.

SEB har ambitionen att uppfylla de främsta internationella normerna för företagaransvar. Ett av de viktigaste målen är att minska koncernens koldioxidutsläpp genom att ytterligare reducera energikonsumtionen, öka användningen av förnybara källor samt förbättra interna processer.

SEB:s roll i samhället

Som en ledande bank i Norden och de baltiska länderna spelar SEB en viktig roll för såväl företagsutvecklingen som för handelsutbytet och nansmarknaderna i dessa länder. SEB är en universalbank,

som erbjuder ett stort utbud av nansiella tjänster till företagskunder, institutioner och hushåll. Banken intar ledande positioner inom sådana områden som företags- och privatutlåning, aktiehandel, förmögenhetsförvaltning och investeringstjänster.

Koncernens ställning som främjare av internationell handel är särskilt stark; Banken levererar till exempel cash managementtjänster till ertalet stora nordiska företag och är en av världens största valutahandlare.

Ansvar och påverkan

Det är SEB:s bestämda uppfattning att varje företag måste ta ansvar för den långsiktiga påverkan som dess verksamhet har för företagets olika intressenter.

Koncernens främsta uppgift är att hjälpa sina 400 000 företagsoch institutionella kunder och fem miljoner privatkunder att uppnå sina respektive affärs- och nansiella mål. För att kunna bygga och upprätthålla starka kundrelationer krävs en långsiktig inställning, en verklig förståelse för kundernas behov samt ett ständigt arbete för att öka kundnöjdheten. I rollen som långivare och kapitalförvaltare har SEB-koncernen en påtaglig indirekt påverkan på hållbarhet.

För SEB innebär ansvar även att vara en arbetsgivare som ger sina anställda, oavsett kön, samma möjligheter till yrkesutveck-

SEB:s företagaransvar – åtaganden och prioriterade områden

Etiska åtaganden

Prioriteringar:

• Betoning av de gemensamma värderingarna (engagemang, kontinuitet, ömsesidig respekt, professionalism).
• Starkt ramverk för strikt efterlevnad.
• Etiska frågor integreras i ledarskapsutbildningen.

Åtagande gentemot kunderna

Prioriteringar:

• Att uppnå och bibehålla toppbetyg ifråga om kundnöjdhet.
• Erbjuda produkter och lösningar som anpassats till kundernas olika behov.

Åtagande gentemot medarbetarna

Prioriteringar:

• Att ha de mest välmotiverade medarbetarna jämfört med våra konkurrenter.
• Att uppnå mångfald bland våra medarbetare.
• Att ge våra anställda samma möjligheter till kunskap och karriärutveckling och till rätt balans mellan arbets- och familjeliv.

Åtagande gentemot aktieägarna

Prioriteringar:

• Att bli ledande bland våra konkurrenter ifråga om fi nansiella prestationer.
• Att bibehålla vår ledande ställning inom bolagsstyrningsrapporter.

SEB:s miljöåtaganden

Prioriteringar:

• Att garantera efterlevnad av SEB:s miljönormer inom alla delar av organisationen.
• Att engagera våra leverantörer i miljöfrågor.
• Att utveckla nya produkter som motsvarar våra kunders miljöpreferenser.
• Att minska SEB:s koldioxidutsläpp.

SEB:s sociala åtaganden

Prioriteringar:

• Att bidra till den ekonomiska utvecklingen i de länder där vi är verksamma.
• Engagemang i projekt som stöder entreprenörskap.
• Att sprida förståelse för fi nansiella och ekonomiska frågor.

ling och balanserade förhållanden mellan arbets- och familjeliv. Banken skall även främja etnisk mångfald. Bankens mål är att bli den mest attraktiva arbetsgivaren inom den nansiella sektorn. Ytterligare information om SEB-koncernens anställda åter nns på sidorna 14–15 och i not 9.

Att ge en konkurrenskraftig avkastning till aktieägarna samt att bemöta de utmaningar som klimatförändringarna medför är andra viktiga aspekter av koncernens företagaransvar. Det är inte minst viktigt att SEB lever upp till rollen som en aktiv samhällsmedborgare.

SEB bevakar noga sin direkta hållbarhetspåverkan och ytterligare framsteg på detta område gjordes under det gångna året. Koncernens totala fastighetsrelaterade energiförbrukning minskade med 14 procent, samtidigt som totalt ygutnyttjande minskade och tågresandet ökade med 40 procent. Förbättringar uppnåddes även på personalsidan genom att sjukfrånvaron sjönk och hälsoindex förbättrades. Andelen kvinnliga chefer steg till 44 procent.

Koncernens indirekta påverkan på hållbarhet hanteras på olika sätt och inbegriper såväl interna policies och riktlinjer som internationella normer och principer för hållbarhet. SEB är till exempel medlem av FN:s Global Compact och stödjer OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Genom att underteckna FN:s Global Compact har SEB förbundit sig att ta hänsyn till mänskliga rättigheter, motarbeta korruption och att verka för hållbarhet samt att årligen rapportera alla framsteg som görs ifråga om företagaransvar.

Resultat uppnådda 2008

• SEB publicerade sin första övergripande Corporate Responsibility-rapport i enlighet med GRI G3:s riktlinjer.
• SEB antog FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investments (PRI), inom kategorin Investment Manager. SEB anser att detta åtagande utgör ett viktigt steg och bidrar till FN:s ansträngningar för att främja gott samhälls medborgaransvar och för att bygga en mera stabil, hållbar och inkluderande världsekonomi. Genom att anta PRI får alla frågor som rör miljö, samhällsansvar och företagsstyrning en ökad betydelse i koncernens ägarskapspolicy och övriga rutiner .
• SEB deltog i Världsbankens första emission av en s.k. Green Bond (se faktaruta).

SEB:s uppförandekod

SEB anser att höga etiska normer är av avgörande betydelse för en hållbar bankverksamhet.

Koncernens etiska normer nns angivna i SEB:s Code of Business Conduct, eller uppförandekod, som styrelsen antagit. Denna kod uttrycker de värderingar som ligger till grund för SEB:s uppträdande och för hur koncernen sköter sina affärer. Alla anställda inom SEB förväntas leva upp till dessa värderingar och varje anställd är personligt ansvarig för ett etiskt uppträdande.

Koden, som utvecklats med hjälp av anställda från hela koncernen, syftar till att uppfylla följande huvudmål:

• att beskriva det ansvarstagande som en anställning inom SEB innebär för varje anställd;
• att beskriva SEB:s uppförandekodsnormer;
• att hjälpa de anställda att lösa potentiellt svåra situationer;
• att sätta upp rutiner för rapportering av frågor rörande koden.

Koden nns tillgänglig på elva språk och har även vidareutvecklats till ett specialanpassat elektroniskt läromedel. Koden åter nns på www.sebgroup.com.

SEB arrangerar Världsbankens första Gröna obligationslån

År 2008 emitterade Världsbanken sitt första gröna obligationslån för att fi nansiera gröna projekt, d.v.s. projekt som syftar till att minimera klimatförändringseffekterna eller till att hjälpa människor att anpassa sig till dem. Med SEB som ensam ledarbank togs 2,7 miljarder kronor upp från åtskilliga viktiga skandinaviska institutionella investerare liksom från United Nations Joint Staff Pension Fund. Obligationerna är denominerade i svenska kronor och har en löptid på sex år.

Det är första gången som Världsbanken emitterar obligationer för att skaffa medel till ett specifi kt världsbanksprogram genom detta gröna obligationslån. Emissionen utgör ett exempel på den sorts innovationer som Världsbanken försöker stimulera under sitt program för "Strategic Framework for Development and Climate Change", som lanserades 2008 för att främja och samordna offentlig med privat verksamhet på detta område.

Utlåningsansvar

Som en ledande långivare till företagskunder behöver SEB ständigt ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i kreditgivningen. Miljökriterier har varit inkluderade i koncernens kreditpolicy sedan 1997. År 2004 breddades perspektivet till att omfatta även sådana andra aspekter av företagaransvar som mänskliga rättigheter, internationella arbetsnormer och ryktesrisker. Ett särskilt avsnitt i kreditpolicyn betonar SEB:s sociala ansvar utöver frågor rörande förtroende för kunden, kreditändamål och miljöhänsyn.

Som första bank i Norden antog SEB de så kallade Ekvatorprinciperna (EP) för projekt nansiering, ett ramverk för att säkra en hållbar praxis inom nansindustrin för hantering av miljöoch samhällskonsekvenser i samband med projekt nansieringar. Samtliga SEB-anställda som berörs av existerande eller potentiella EP-konsekvenser har fått den utbildning som krävs för att tillämpa dessa principer. Under 2008 var SEB involverad i fem transaktioner med EP-konsekvenser.

Investeraransvar

Som kapitalförvaltare söker SEB främja sunda principer för bolagsstyrning och företagaransvar. Som nämnts ovan har koncernen antagit FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, PRI, inom kategorin Investment Manager

SEB anser att en genomtänkt strategi för företagaransvar skapar långfristig konkurrenskraft och förbättrar ett företags förmåga att generera en attraktiv avkastning åt sina investerare. Koncernen utgår från att varje företag i vilket SEB har en ägarandel följer lokala lagar och internationella avtal och överenskommelser. Följande internationella principer tillmäts särskild betydelse:

• The United Nations Universal Declaration of Human Rights.
• The International Labour Organization's Fundamental Conventions.
• The OECD guidelines for Multinational Enterprises.
• The United Nations Code of Global Compact.

Skulle SEB upptäcka att något företag brutit mot dessa principer kan detta leda till en försäljning av SEB:s ägarandel.

Etiska fonder

SEB har ett stort utbud av produkter som är underkastade etiska och sociala ansvarskriterier. Dessa har framtagits för att möta en mängd hänsyn och investeringspreferenser hos SEB:s kunder.

För närvarande erbjuds tre kategorier av etiska fonder: fonder som utesluter bolag enligt så kallade negativa kriterier (såsom vapen och spelbolag), fonder som tillämpar Global Ethical Standard:s kriterier (utesluter bolag som kränkt internationella normer för mänskliga rättigheter och korruption, till exempel) samt fonder som enbart investerar i bolag som är ledande inom företagaransvar (positiva kriterier). Sammanlagt förvaltar SEB 3,3 miljarder kronor i etiska fonder och 2,8 miljarder i institutionella portföljer med en etisk pro l.

Åtagande gentemot aktieägarna

SEB:s viktigaste mål är att skapa långsiktigt aktieägarvärde och samtidigt uppfylla övriga intressenters förväntningar. Viktiga förutsättningar för att nå detta mål är en stark fokusering på nansiell prestation och riskhantering/intern kontroll, i kombination med framstående bolagsstyrning och rapportering. Koncernens riskhanteringsrutiner, interna revision samt regelefterlevnads- och riskkontrollfunktioner beskrivs i avsnittet om Bolagsstyrning på sid. 52–60 och i risk- och kapitalhanteringsavsnitten på sid. 36–51.

Att lämna korrekt information i rätt tid till SEB:s aktieägare och investerarkollektivet som helhet är högt prioriterat. Samtliga pressmeddelanden, nansiella rapporter, presentationer och övrig relevant information publiceras på koncernens hemsida. Omfattande investerarpresentationer görs i samband med s.k. roadshows, i enskilda möten och på olika typer av mässor och konferenser. Koncernens kommunikationspolicy, som ses över en gång om året, utgår ifrån OMX Nordic Exchange's informationsregler samt övriga tillämpliga regler och rekommendationer.

Miljöpåverkan

SEB strävar efter att minska de negativa följder som dess verksamhet kan tänkas få för miljön. Detta gäller såväl den direkta påverkan som koncernens dagliga verksamhet kan leda till som de indirekta följder som utlåningsverksamheten och kapitalförvaltningen kan leda till. Sedan 1996 hör SEB till undertecknarna av ICC's (Internationella Handelskammarens) Business Charter for Sustainable Development och stödjer the United Nations Environment Programme Finance Initiative.

Ekvatorprinciperna: socialt ansvarstagande inom projektfi nansiering

Projektfi nansiering är ett högst specialiserat område som spelar en viktig roll för utvecklingsfi nansiering över hela världen. Typiska områden för projektfi nansiering är stora, komplexa och kostsamma installationer som till exempel kraftstationer, raffi naderier, vattenregleringsanläggningar och infrastruktur för transporter och kommunikationer. Långivaren ser främst till de intäkter som det enskilda projektet kommer att generera – både som återbetalningskälla och som säkerhet för sin exponering.

För att försäkra sig om att de projekt som SEB fi nansierar utvecklas på ett socialt ansvarsfullt sätt och speglar sunda miljöhanteringsnormer har koncernen antagit Ekvatorprinciperna (EP), som är en frivillig uppsättning riktlinjer för fi nansindustrin för att avgöra, utvärdera och hantera miljö- och sociala risker inom projektfi nansiering. Ungefär 70 fi nansiella institutioner från nästan 30 länder har skrivit under dessa principer. År 2008 hade koncernens samtliga projektfi nansieringar i enlighet med EP gjorts i OECD-länder.

Direkt påverkan

SEB:s system för miljöhantering styrs av en Miljöpolicy som antagits av verkställande direktören och koncernchefen. Cheferna för samtliga divisioner och affärsområden svarar för den dagliga tillämpningen av denna policy. SEB:s Corporate Responsibility Committee bevakar detta arbete, vilket innebär kvartalsvis rapportering och analys av en rad miljöpåverkande faktorer. Koncernens viktigaste prestationskriterier framgår av tabellen på sid. 19.

Indirekt påverkan

SEB söker öka medvetandet om de indirekta följder och motsvarande ansvar som koncernens kreditgivning kan få för miljön och för en hållbar utveckling. Att ta hänsyn till miljörisker och deras påverkan på en kunds kreditvärdighet ingår i koncernens kreditpolicy. Även andra hållbarhetsaspekter, såsom eventuellt negativa miljö- och sociala konsekvenser, påverkar kreditbesluten.

SEB:s potentiella indirekta påverkan på miljöns hållbarhet är emellertid snarare positiv, då Banken erbjuder nansiella lösningar till miljövänliga utvecklingsprojekt och investeringar. Det Gröna Billånet, som innebär en attraktiv nansiering av miljövänliga bilar, liksom en rad investeringsfonder, illustrerar SEB:s ambitioner när det gäller skräddarsydda produkter för hållbara investeringar.

Sociala åtaganden

SEB är fast besluten att bidra positivt även på lokal nivå. Koncernen är engagerad i ett antal utvalda sociala partnerskap, utöver bidrag till sådana program som till exempel ovan nämnda FN:s Global Compact.

Banken ger stöd åt två sorters projekt, varav den första gruppen omfattar projekt med nära koppling till Bankens verksamhet som syftar till att stärka relationerna med existerande och potentiella kunder. Dessa projekt är ofta inriktade på entreprenörskap och som exempel kan nämnas stöd till Founders Alliance, Entrepreneur of the Year i Sverige samt Business Plan Tournament i Litauen.

Den andra gruppen är inriktad på följande nyckelområden: ungdomar, utbildning, jämlikhet mellan könen, etnisk mångfald samt sport och kultur. Projekt som stöds omfattar t ex Mentorprogrammet i Sverige, Litauen och Tyskland samt SEB Next Generation-programmet i samarbete med Svenska Tennisförbundet. Det sistnämnda är avsett att stödja unga tennistalanger och är det största svenska programmet för tennisungdomar som någonsin lanserats.

SEB:s nansiella stöd till sociala projekt under 2008 uppgick till SEK 18,3 Mkr. Dessutom är många SEB-anställda aktivt engagerade i olika projekt för att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper.

Ökad förståelse för ekonomiska frågor och fi nansiellt medvetande. Det faller sig naturligt för en stor nansiell institution som SEB att dela med sig av sin expertis för att öka förståelsen av ekonomiska spörsmål och sprida ett nansiellt medvetande. Koncernens ekonomer och strateger deltar aktivt i den allmänna ekonomiska debatten och uppträder regelbundet i olika media. Andra specialister på Banken hjälper entreprenörer som vill starta företag med råd och analyser och privatpersoner att fatta överlagda beslut. Koncernen publicerar en rad makroekonomiska och nansiella översikter med bred spridning som ofta refereras av olika media.

För ytterligare information rörande SEB:s företagaransvar hänvisas till Corporate Responsibility Report som åter nns på www.sebgroup.com.

Till stöd för barns rättigheter och ungdomars utveckling

SEB utvidgar sitt Mentorprojekt

SEB har samarbetat med Mentor Sverige sedan 1997. Detta är en ickevinstdrivande stiftelse som engagerar sig i antivålds- och drogförebyggande aktiviteter bland ungdomar. Organisationen grundades 1994 och fi nns i Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och åtskilliga andra länder.

Mentor inriktar sig på den roll som vuxna spelar för ungdomars fostran och utveckling. Tack vare organisationens olika program får ungdomar tillfälle att träffa vuxna förebilder i en mängd olika situationer. Samarbetet ger SEB:s anställda möjlighet till såväl personlig utveckling som sociala insatser.

Mentor erbjuder tre huvudprogram:

• I Mentorskapsprogrammet paras en högstadieelev ihop med en vuxen, som sedan träffas två gånger i månaden under en ettårsperiod i individuella möten. De får ett givet antal uppgifter att arbeta med under året. Under 2008 deltog 28 SEB-anställda i detta program, vilket motsvarade en avsevärd ökning jämfört med 2007.
• Föräldraprogrammet har utformats för att ge föräldrar de verktyg de behöver för att utveckla och stödja sina barn före och under tonårsperioden, främst i fråga om kommunikation och konfl ikthantering. SEB erbjuder samtliga anställda att delta i kursen, som omfattar 10 veckor och fem sammankomster. 200 SEB-anställda deltog under 2008.
• Under 2008 skapade SEB i Sverige tillsammans med Mentor ett nytt program, Mentor Motivation, som inriktar sig på att höja motivationen för högre utbildning. Detta program innebär att ungdomar träffar vuxna på arbetsplatsen vid tre tillfällen i syfte att lösa en arbetsrelaterad uppgift. Under slutet av 2008 engagerade detta

pilotprojekt en grupp SEB-anställda. Programmet kommer att utvidgas under 2009. Kunskapen om fi nansindustrin ökade bland deltagarna och gav dem en bredare förståelse av livet efter skolan.

I Litauen utökades koncernens stöd av Mentor med såväl Mentorskapsprogrammet som Föräldraprogrammet. 20 SEB-anställda deltog i det förstnämnda. Dessutom deltog SEB:s VD och koncernchef som talare vid ett seminarium på temat motivation och livsmål på en skola i Stockholm.

Hittills har mentorprogrammen givit stöd åt 350 ungdomar i Sverige och Litauen med hjälp av en mentor från SEB.

Aktivt stöd av UNICEF:s kampanjer bland SEB:s kunder UNICEF:s globala hjälpinsatser till stöd av utsatta barn och ungdomar blir alltmera beroende av Internet för sin insamling av medel. Genom sitt samarbete med UNICEF stödjer SEB UNICEF:s kampanjer via sitt

Kundcenter på Internet. De sista tre åren har detta samarbete genererat ett bidrag på 1,4 Mkr till världsorganisationen, vilket gör SEB:s websida till svenska UNICEF:s viktigaste inkomstkälla.

Under 2008 uppgick fl ödet av donationer via denna websida till 0,5 Mkr. De största donationerna gjordes till UNICEF:s kampanj för barn och familjer i Burma.

SEB gav även direktdonationer till UNICEF i form av så kallade School-in-a-Box kits, som innebär klassrumsstöd för 80 elever oavsett omgivning.

	2008	2007	2006
Personalrelaterade indikatorer
Sjukfrånvaro, andel av ordinarie arbetstid	3,5%	3,9%	4,2%
Hälsoindex, personal med >5 dag sjukfrånvaro senaste 12 månader	54,8%	57,0%	59,2%
Mångfaldsindex, andel kvinnliga chefer	44,0%	40,1%	38,3%
Antal heltidsanställda	21 291	19 506	19 597
Miljöbilar, andel av SEB:s bilpark	22,0%	13,0%	10,0%
Total pappersförbrukning
Grafi skt papper (kg)	805 360	609 796	697 201
Förbrukningspapper (kg)	887 811	842 956	872 849
Totalt (kg)	1 693 171	1 452 752	1 570 050
– varav miljömärkt (kg)	1 058 798	589 317	623 124
Fastighetsrelaterade indikatorer
Total energiförbrukning i fastigheter, MWh	98 437	114 569	128 840
Koldioxidutsläpp från fastigheter, kg	21 490 586	N.a.	N.a.
Avfall, kg	2 150 108	1 908 699	1 460 075
– varav återvunnet	729 344	869 482	662 080
Total vattenförbrukning i fastigheter, m3	196 925	N.a.	N.a.
Lokalyta, antal kvm	360 472	324 726	339 178
Reserelaterade indikatorer
Med fl yg, km	51 527 157	54 490 216	45 148 074
Med tåg, km	4 338 610	3 089 600	2 169 130
Koldioxidutsläpp till följd av resande, kg	7 584 796	8 020 960	7 042 942
Sociala åtaganden
Finansiellt stöd av sociala projekt, Mkr	18,3	18,2	18,0

SEB-aktiens utveckling under 2008

Under 2008 sjönk värdet på SEB:s A-aktie med 63 procent. Vinsten per aktie var 14:66 kronor (19:97). Styrelsen föreslår att ingen utdelning utgår för 2008 (6:50 kronor för 2007).

Aktiekapital

SEB-aktien noteras på Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen. Aktiekapitalet uppgår till 6 872 Mkr, fördelat på 687,2 miljoner aktier. A-aktien berättigar till en röst, C-aktien till en tiondels röst.

Börshandel

2008 var det svagaste året hittills på Stockholmsbörsen och OMX Generalindex föll med 42 procent. Värdet på SEB-aktien minskade med 63 procent, medan European Bank Index försämrades med 64 procent. Under året omsattes SEB-aktier till ett värde av 190 miljarder kronor. SEB är därmed liksom tidigare år ett av de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vid utgången av 2008 uppgick SEB:s marknadsvärde till 41,6 miljarder kronor.

Utdelningspolitik

SEB:s A-aktie

Utdelningens storlek avgörs av såväl det ekonomiska klimatet som koncernens nansiella position och tillväxtmöjligheter. SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig tillväxt baserad på kapitalbasen. Genom åren har SEB haft som mål att utdelningen, över en konjunkturcykel, skall motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.

SEB behåller sin långsiktiga utdelningspolitik; framtida utdelningar fastställs dock mot bakgrund av de rådande ekonomiska villkoren och Bankens intjäning och kapitalposition.

C-aktien

För att underlätta utländskt aktieägande infördes C-aktien i slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna för C-aktier är begränsade och C-aktien utgör bara 3,5 procent av SEB:s aktiekapital. Banken har därför utrett möjligheterna att skapa ett aktieslag, där A- och Caktien får samma värde. Utredningen har visat att det nns betydande praktiska svårigheter att införa en sådan struktur.

Enligt den svenska aktiebolagslagen kräver ett förslag om att C-aktien skulle likställas med A-aktien att det stöds av två tredjedels majoritet av totalt antal röster och aktier och 90 procent av de vid bolagsstämman företrädda A-aktieägarna. Dessutom måste förslaget godkännas av ägarna till en majoritet av samtliga A-aktier. Anledningen till detta är att ett beslut av detta slag skulle leda till en viss utspädningseffekt för A-aktieägarna.

På grund av det stora antalet aktieägare i SEB skulle det vara en utdragen och komplicerad process att uppnå ett sådant godkännande.

SEB-aktien

Data per aktie	2008	2007	2006	2005	2004
Nettoresultat före utspädning, kr	14:66	19:97	18:72	12:58	10:83
Nettoresultat efter utspädning, kr	14:65	19:88	18:53	12:47	10:82
Eget kapital, kr	121:96	111:97	98:98	84:84	77:31
Justerat eget kapital, kr	134:10	127:24	112:66	96:44	85:66
Substansvärde, kr	135:00	127:44	115:90	102:19	89:50
Kassafl öde, kr	–28:97	177:15	6:32	21:07	4:95
Utdelning (A och C), kr	0:00	6:50	6:00	4:75	4:35
Börskurs vid årets slut
A-aktien, kr	60:75	165:50	217:50	163:50	128:50
C-aktien, kr	55:00	154:00	209:00	158:00	124:50
Högsta kurs under året
A-aktien, kr	171:00	250:50	220:00	165:50	131:00
C-aktien, kr	159:50	240:00	212:50	159:50	126:50
Lägsta kurs under året
A-aktien, kr	51:00	156:50	152:50	122:50	99:50
C-aktien, kr	51:00	147:00	145:50	118:00	92:50
Utdelning i relation till
årets resultat, %	0,00	32,6	32,0	37,8	40,2
Direktavkastning (utdelning i
relation till börskurs), %	0,00	3,9	2,8	2,9	3,4
P/E-tal (börskurs i relation
till resultat), %	4,1	8,3	11,6	13,0	11,9
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner	684,8	682,0	673,3	667,8	679,8
vid årets slut, miljoner	685,0	683,5	678,3	668,8	668,5

Aktiernas fördelning

Ägare till	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1 – 500	35 954 112	5,2	233 338
501 – 1 000	18 800 773	2,7	25 369
1 001 – 2000	18 404 405	2,7	12 828
2 001 – 5 000	21 203 936	3,1	6 802
5 001 – 10 000	11 720 197	1,7	1 640
10 001 – 20 000	8 456 798	1,2	601
20 001 – 50 000	11 110 797	1,6	359
50 001 – 100 000	11 188 818	1,6	153
100 001 –	550 316 795	80,1	311
	687 156 631	100,0	281 401

Källa: VPC/SIS Ägarservice.

Antal aktier, 31 december, 2008

		Antal		Andel i procent av
Aktieslag	Antal aktier	röster	kapital	röster
A	663 004 123	663 004 123	96,5	99,6
C	24 152 508	2 415 251	3,5	0,4
	687 156 631	665 419 374	100	100

Varje A-aktie berättigar till en röst medan varje C-aktie berättigar till 1/10 röst.

SEB-aktien på börsen

	2008	2007	2006	2005	2004
Börsvärde vid årets slut, Mkr	41 606	113 447	149 251	115 026	90 382
Börsomsättning, Mkr	190 011	252 303	162 707	104 372	86 293

Aktiekapitalets förändring

Skandinaviska Enskilda Bankens aktiekapital har

sedan starten 1972 förändrats enligt följande:

År Transaktion kr antalet aktier antal aktier Mkr 1972 5 430 900 543 1975 Nyemission 1:5 125 1 086 180 6 517 080 652 1976 Nyemission 1:6 140 1 086 180 7 603 260 760 1977 Split 2:1 7 603 260 15 206 520 760 1981 Nyemission 1B:10 110 1 520 652 16 727 172 837 1982 Fondemission 1A:5 3 345 434 20 072 606 1 004 1983 Nyemission 1A:5 160 4 014 521 24 087 127 1 204 1984 Split 5:1 96 348 508 120 435 635 1 204 1986 Nyemission 1A:15 90 8 029 042 128 464 677 1989 Fondemission A+1C:10 128 464 677 256 929 354 2 569 1990 Riktad emission 2) 88:42 6 530 310 263 459 664 2 635 1993 Nyemission 1:1 20 263 459 664 526 919 328 5 269 1994 Konvertering 59 001 526 978 329 5 270 1997 Apportemission 91:30 61 267 733 588 246 062 5 882 1999 Nyemission 3) 35 116 311 618 704 557 680 7 046 2005 Nedsättning av aktie kapitalet –17 401 049 687 156 631 6 872					Aktie
		Kurs,	Förändring av	Ackumulerat	kapital
1 2841)

1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr,

då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners. Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1) har aktiernas nominella värde ändrats från 100 kronor till 10 kronor.

3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner inte som aktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats (vilket skedde i januari 2000).

Förvaltningsberättelse

Finansiell koncernöversikt

SEB:s underliggande resultat var fortsatt starkt under hela 2008 med intensiva kundaktiviteter, större affärsvolymer och ökade marknadsandelar. Intäkterna förbättrades med 2 procent och rörelseresultatet var det hittills tredje största.

SEB:s resultat för 2008 påverkades negativt av de extrema störningarna på de globala nansiella marknaderna och den kraftiga försämringen av den reala ekonomin under andra hälften av året. De försämrade ekonomiska villkoren i länder där SEB är verksam ledde till ökade reserveringar för kreditförluster, framför allt i de baltiska länderna. Nettoresultatet av nansiella transaktioner minskade till följd av lägre intäkter från kapitalmarknadsrelaterade skuldinstrument inklusive en förlust på 0,5 miljarder kronor i samband med konkursen i Lehman Holding Inc. Genomgående lägre aktivitet på kapitalmarknaden och fallande aktievärden medförde att provisionsnettot sjönk.

2008 var ett år med få organisatoriska förändringar:

• I början av året avslutades förvärvet av KAM Group Limited (Key Asset management).
• Sommaren 2008 förvärvades GMAC Commercial Finance, det största fristående factoring-företaget i Polen.
• Under året sålde SEB sin 41,5-procentiga andel i NSCD (VPC) och sin 24,8-procentiga andel i PKK (Pankade Kaardikeskus).
• Under hösten 2008 initierades en organisatorisk förändring av SEB i Tyskland, som innebär att Kontorsrörelsen separeras från övriga verksamheter i SEB AG. Syftet är att öka exibiliteten och därmed öka möjligheterna att dra nytta av den förändrade tyska bankmarknaden.

Resultat och lönsamhet

SEB:s rörelseresultat för 2008 uppgick till 12 471 (17 018), en minskning med 27 procent jämfört med 2007. Nettoresultatet minskade med 26 procent till 10 050 Mkr (13 642).

Intäkter

Intäkterna ökade till 41 140 Mkr (40 440). Den svagare svenska kronan påverkade intäkterna positivt med 509 Mkr.

Räntenettot förbättrades med 17 procent till 18 710 Mkr

(15 998). Högre volymer bidrog med 1 699 Mkr eller 60 procent av

ökningen; den genomsnittliga inlåningen ökade med 9 procent, medan den genomsnittliga utlåningen till allmänheten var 11 procent högre än för 2007. Nettoeffekten av in- och utlåningsmarginaler blev att räntenettot ökade med 217 Mkr. De fallande räntorna under årets sista kvartal påverkade inlåningsmarginalerna negativt medan utlåningsmarginalerna ökade. Det kunddrivna räntenettot steg med 13 procent jämfört med 2007. Lägre kortfristiga räntor under slutet av året i kombination med högre avkastning på investmentportföljen och högre ränta på eget kapital bidrog med 796 Mkr till räntenettot.

Provisionsnettot minskade med 11 procent till 15 254 Mkr 17 051), främst beroende på fallande intäkter från rådgivningstjänster och värdepapperstransaktioner inom både kontorsrörelsen och den institutionella verksamheten. Intäkterna från betalverksamheten ökade. Prestationsbaserade arvoden inom kapitalförvaltningen steg till 655 Mkr (555).

Nettoresultatet av nansiella transaktioner sjönk till 2 970 Mkr (3 239) på grund av lägre intäkter från kapitalmarknadsrelaterade skuldinstrument, inklusive förlusten på 540 Mkr i samband med konkursen i Lehman Brothers. Värderingsförlusterna på den räntebärande investeringsportföljen uppgick till 1 069 Mkr (1 769). Intäkterna från SEB:s valutahandel ökade med 43 procent till 3 086 Mkr till följd av hög kundaktivitet.

Livförsäkringsintäkter netto minskade 19 procent till 2 375 Mkr (2 933). En positiv försäljningstillväxt kunde inte kompensera för fallande fondförsäkringsvärden och reserveringar för garantier till Nya Liv. Reserveringen är huvudsakligen marknadsvärderelaterad och återvinningsbar om framtida avkastning är tillräckliga för att möta de garanterade nivåerna över tiden. En utförlig beskrivning av Livs verksamhet, inklusive förändring i övervärden, redovisas i "Tilläggsinformation" på www.sebgroup.com.

Övriga intäkter netto ökade till 1 831 Mkr (1 219), främst till följd av en kapitalvinst på 780 Mkr från försäljningen av NSCD (VPC). Tillsammans med försäljningen av PKK uppgick engångskapitalvinsterna totalt till 839 Mkr (110).

Kostnader

Kostnaderna uppgick till 25 407 Mkr (23 194). På jämförbar basis – det vill säga exklusive effekten av de ökade kostnaderna för övertalighet, 768 Mkr, pensionsavsättningar, 374 Mkr, investeringar i "One IT Roadmap", 318 Mkr och förvärv, 246 Mkr – steg kostnaderna med 2 procent. Om även den negativa effekten på 293 Mkr till följd av den försvagade svenska kronan beaktas var kostnaderna i princip oförändrade jämfört med 2007. Kostnadseffektivitetsvinsten under 2008 uppgick till 483 Mkr, vilket innebär att den

Resultaträkning, kvartalsvis – SEB Koncernen

2008:4	2008:3	2008:2	2008:1	2007:4
5 513	4 553	4 421	4 223	4 375
3 790	3 754	3 909	3 801	4 129
1 723	247	1 161	–161	420
516	504	642	713	766
1 172	163	270	226	345
12 714	9 221	10 403	8 802	10 035
–4 597	–3 752	–3 993	–3 899	–3 787
–1 968	–1 820	–2 098	–1 756	–1 782
–400	–398	–354	–372	–359
–6 965	–5 970	–6 445	–6 027	–5 928
2		1	3	787
–1 723	–725	–452	–368	–313
4 028	2 526	3 507	2 410	4 581
–519	–641	–699	–562	–824
3 507	1 886	2 809	1 848	3 757
1	4	3	1	5
3 506	1 882	2 806	1 847	3 752
5:12	2:75	4:10	2:70	5:49
5:12	2:74			5:48
				4:09 2:69

Nyckeltal

	2008	2007	2006	2005	2004
Räntabilitet på eget kapital, %	13,1	19,3	20,8	15,8	14,7
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,42	0,63	0,64	0,48	0,51
Räntabilitet på riskvägda tillgångar, %	1,13	1,68	1,71	1,31	1,32
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	14:66	19:97	18:72	12:58	10:83
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	14:65	19:88	18:53	12:47	10:82
K/I-tal	0,62	0,57	0,58	0,65	0,65
Kreditförlustnivå, %	0,30	0,11	0,08	0,11	0,10
Reserveringsgrad för osäkra fordringar, %	66,3	76,1	75,1	77,7	72,2
Andel osäkra fordringar, %	0,35	0,18	0,22	0,22	0,31
Kapitaltäckningsgrad, inkl årets resultat, % 1)	10,62	11,04	11,47	10,83	10,29
Primärkapitalrelation, inkl årets resultat, % 1)	8,36	8,63	8,19	7,53	7,76
Riskvägda tillgångar, miljarder kronor 1)	986	842	741	705	570
Antal befattningar, medeltal	21 291	19 506	19 672	18 948	17 772
Antal e-banking kunder, tusental	3 190	2 911	2 597	2 299	1 953
Depåförvaring, miljarder kronor	3 891	5 314	5 234	4 194	2 583
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 201	1 370	1 262	1 118	886

ackumulerade besparingen sedan programmet startade 2007 uppgår till 1 029 Mkr.

Personalkostnaderna ökade med 9 procent till 16 241 Mkr (14 921). Det berodde främst på lönejusteringar, ökat antal anställda och högre pensionskostnader, som uppstått till följd av lägre avkastning på tillgångarna och ändrade aktuariella antaganden beträffande livslängd. Kostnaderna för övertalighet under året uppgick till 1 050 Mkr (281), varav 600 Mkr för nettominskningen med 500 heltidsanställda under 2009. Kostnaderna på 71 Mkr för långsiktiga incitamentsprogram 2007 vände till en vinst på 67 Mkr 2008. Kortsiktiga prestationsbaserade ersättningar (inklusive sociala avgifter) reducerades med 30 procent till 2 235 Mkr (3 172). Medeltalet befattningar steg med 1 785 till 21 291 (19 506), av vilka

drygt 1 000 till följd av förvärv som konsoliderats under 2008.

Övriga kostnader ökade med 10 procent till 7 642 Mkr (6 919). Det berodde främst på högre IT-kostnader inklusive investeringar i "One IT Roadmap" och effektiviseringsprojekt samt för ökade lokalkostnader efter försäljningen av SEB:s kontorsfastigheter i Baltikum i slutet av 2007.

Kreditförluster

Koncernens kreditförluster netto, inklusive värdeförändring på övertagna tillgångar – i realiteten i hög grad reserveringar snarare än konstaterade förluster – uppgick till 3 268 Mkr (1 016). Kreditförlustnivån steg till 0,30 procent (0,11).

Reserveringarna för kreditförluster i de baltiska länderna steg

Reserveringar för kreditförluster netto Procent

till 1 775 Mkr (354) till följd av att SEB fortsatte att öka de gruppvisa reserveringarna i Estland, Lettland och Litauen. Kreditförlustnivån i Baltikum var 1,28 procent (0.43). Net life ins Net nancial in

Reserveringarna inom Stora företag & Institutioner var 904 Mkr (326), inklusive reserveringen för Lehman Brothers på 137 Mkr. Reserveringarna inom Kort ökade till 401 Mkr (134). Net Fee com Net interest

Osäkra lånefordringar ökade under året och uppgick vid utgången av 2008 till 13 911 Mkr (8 391) brutto, vilket motsvarar en andel osäkra fordringar på 0.35 procent netto och 0.84 procent brutto. Reserveringsgraden var 66 procent (76). Andelen osäkra lånefordringar i de baltiska länderna uppgick till 1,33 procent netto och 3,05 procent brutto.

Skatter

Den totala skatten uppgick till 2 421 Mkr (3 376). Den relativt låga totala skattesatsen på 19,4 procent berodde på skattefria kapitalvinster och engångseffekter till följd av att den svenska bolagsskatten sänkts till 26,3 procent från 28 procent.

Kostnadseffektivitetsvinsterna under 2008 uppgick till 483 Mkr. På jämförbar basis – det vill säga exklusive nettoeffekterna av kostnader för övertalighet, pensionsavsättningar, investeringar i "One IT Roadmap" och förvärv – ökade kostnaderna med 2 procent. Effektivitetsvinsten sedan programmet

började 2007 var 1 029 Mkr.

Finansiell struktur

Balansräkning

Den totala balansomslutningen var 2 511 miljarder kronor (2 344) den 31 december 2008. Justerat för valutaeffekter på 209 miljarder minskade omslutningen till 2 302 miljarder. Utlåning till allmänheten ökade med 21 procent och inlåning från allmänheten med 12 procent.

Omklassifi cering av värdepappersportföljer

Med effekt från den 1 juli 2008 beslutade SEB att omklassifi cera fi nansiella tillgångar i kategorierna värdepapper för handel och tillgångar som kan säljas till kategorin lånefordringar. Tillgångar som inte längre innehades för försäljning i en nära framtid omklassifi cerades till följd av SEB:s uppfattning att försämringen av de globala fi nansiella marknaderna hösten 2008 var av en sådan art att det motiverade en omklassifi cering. SEB hade både avsikt och förmåga att inneha omklassifi cerade fi nansiella tillgångar under en längre tid eller till förfall.

Det redovisade värdet på de omklassifi cerade tillgångarna var 95 miljarder kronor på omklassifi ceringsdagen och 99 miljarder per den 30 september. Den 31 december var det redovisade värdet 107 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på valutaeffekter.

Det verkliga värdet på de fi nansiella tillgångar som omklassifi cerades om var 95 miljarder den 1 juli och 100 miljarder den 31 december. Omklassifi cering var inte tillåten år 2007.

SEB:s uppskattning av de kapitalbelopp (icke-diskonterade kassafl öden) som kan återvinnas från de omklassifi cerade tillgångarna framgår av tabellen nedan.

Värden vid omklassifi cering

Mkr	Lån och kund fordringar	Värdepapper som kan säljas	Värdepapper för handel
Strukturerade krediter	49 029	–43 412	–5 617
Finansiella institutioner	40 458	–35 333	–5 125
Säkerställda obligationer, övrigt	5 758	–4 087	–1 671
	95 245	–82 832	–12 413

De förväntade kassafl ödena är i stor utsträckning i utländsk valuta, huvudsakligen i euro (EUR 6 miljarder) och i amerikanska dollar (USD 3,6 miljarder). I tillägg till kapitalbeloppen förväntar sig SEB att samtliga räntebetalningar erläggs till fullo. Av de 95 miljarder kronor i fi nansiella tillgångar som omklassifi cerades den 1 juli, hade 89 miljarder rörlig ränta och 6 miljarder fast ränta. De effektiva räntemarginalerna för tillgångar som hade rörlig ränta uppgick till 0,25–1,9 procent över interbank-

Tillgångar

Den största tillgångsposten i balansräkningen utgörs av utlåning till allmänheten, som under året ökade till 1 297 miljarder kronor (1 067). Utlåning till kreditinstitut steg till 266 miljarder (263).

Den totala kreditexponeringen, inklusive ansvarsförbindelser och derivatkontrakt, uppgick till 1 934 miljarder kronor (se vidare sid. 38-43 i avsnittet Risk- och kapitalhantering samt not 44).

Finansiella tillgångar inom försäkringsrörelsen rapporteras under Finansiella tillgångar till verkligt värde. Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken (fondförsäkring) uppgick till 114,4 miljarder kronor (135,9), medan nansiella tillgångar inom traditionell försäkring uppgick till 94,8 miljarder (88,0).

Räntebärande värdepappersportföljer

Per den 31 december uppgick SEB:s positioner i räntebärande papper för investerings-, likviditets- och kundhandelsändamål till 355 miljarder kronor (331). Innehaven består främst av säkerställda obligationer, obligationer emitterade av nansiella institutioner och strukturerade krediter (värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet).

Vid utgången av 2008 uppgick marknadsvärdet på SEB-koncernens innehav av värdepapper för handel, redovisade som nansiella tillgångar till verkligt värde, till 161, 6 miljarder (348,9). Portföljerna består i huvudsak av värdepapper i kronor, euro, USdollar och andra betydande valutor, som går att omsätta eller belåna. I förändringen under 2008 ingår att värdepapper för handel

räntor (baserat på verkligt värde). De effektiva räntorna för omklassifi cerade tillgångar med fast ränta uppgick till 3,0–6,0 procent.

Förväntade kassafl öden

Mkr	<1 år	1– 2 år	2–5 år	>5 år
Strukturerade krediter	3 628	3 789	12 330	32 027
Finansiella institutioner		4 913	32 331	4 463
Säkerställda obligationer, övrigt		40	4 110	1 724

Tabellen nedan visar hur de omklassifi cerade fi nansiella tillgångarna har resultatavräknats med avseende på vinster, förluster, intäkter och kostnader. Ränteintäkterna är brutto och exkluderar fi nansieringskostnader. De positiva valutaeffekterna tar ej hänsyn till de motverkande, negativa valutaeffekter som uppstått i fi nansieringen.

Resultateffekt

	2008	2008	2007
Mkr	Efter omklassifi cering	Före omklassifi cering
Ränteintäkt	1 959	1 811	3 900
Förändring i verkligt värde		–800	–1 344
Valuta	13 699	8 176	837
Nedskrivning	–	–	–

På de omklassifi cerade fi nansiella tillgångarna från kategorin tillgångar som kan säljas hade koncernen, före omklassifi ceringen, i omvärderingsreserven i det egna kapitalet resultatavräknat en verkligtvärde förlust på 1 967 Mkr.

Om koncernen inte hade genomfört omklassifi ceringarna skulle verkligtvärdeförluster på 1 623 Mkr respektive 5 252 Mkr ha avräknats i resultaträkningen respektive omvärderingsreserven i det egna kapitalet. Beloppen fördelas på det tredje och fjärde kvartalet med 460 Mkr och 1 163 Mkr respektive 1 499 Mkr och 3 753 Mkr.

på 15 miljarder kronor och tillgångar som kan säljas på 92 miljarder omklassi cerades som lånefordringar.

Stora Företag & Institutioners investeringsportfölj på 133 miljarder kronor var fortsatt negativt påverkad av störningarna på kreditmarknaden. Värderingsförlusterna för 2008 uppgick till 3 976 Mkr (2 467). Av detta påverkade 1 069 Mkr (1 769) intäkterna och 2 907 Mkr (698) redovisas som värderingsförlust i eget kapital. 2 530 Mkr (1 682) av värderingsförlusterna avsåg strukturerade krediter och 1 390 Mkr andra nansiella instrument, främst obligationer emitterade av nansiella institutioner. Se vidare avsnittet Risk- och Kapitalhantering sid. 36–51.

Derivat

Vid utgången av 2008 uppgick det nominella värdet av koncernens derivatkontrakt till 9 007 miljarder kronor (7 145). Volymerna uppstår i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivatprodukter i syfte att kunderna skall kunna hantera sina nansiella risker. Sedan hanterar SEB risken i de uppkomna positionerna genom att ingå motsvarande kontrakt på marknaden. Huvuddelen av de derivatvolymer som förtecknas i not 45 har alltså uppstått via den kunddrivna affären. Derivatkontrakten ingår i handelslagret och är därmed föremål för löpande marknadsvärdering.

Koncernen använder också derivat i syfte att skydda kassa öden och verkligt värde i tillgångar och skulder från ränte uktuationer. Även dessa kontrakt redovisas till verkligt värde.

Tyngdpunkten för koncernens derivatengagemang ligger på kontrakt med en kort löptid, vilka domineras av ränte- och valutarelaterade terminer. En mindre del utgörs av så kallade clearade kontrakt som löpande kontantavräknas.

Positiva marknadsvärden innebär motpartsrisk; för att även fånga osäkerheten i framtida marknadsutveckling beräknas ett kreditriskekvivalent belopp. Till marknadsvärdet adderas därvid en schablon beroende på kontraktstyp, valuta och återstående löptid. Det sålunda beräknade beloppet utgör en del av koncernens totala kreditexponering.

Nettningsavtal (som ger möjlighet att kvitta positiva och negativa stängningsvinster) beaktas inte i redovisningen, men är fundamentala i koncernens riskhantering av derivat. SEB har som huvudregel att med alla derivatmotparter upprätta avtal om nettning och marginalsäkerheter, vilket reducerar exponeringen vid eventuellt fallissemang för motparten. Motparterna utgörs huvudsakligen av svenska och internationella banker med mycket hög kreditvärdighet. Det kreditriskekvivalenta beloppet uppgick vid årsskiftet totalt till netto 130,4 miljarder kronor (74,6). Not 44 visar uppdelning på bransch.

Immateriella anläggningstillgångar inklusive goodwill

Immateriella anläggningstillgångar uppgick vid utgången av 2008 till 19,4 miljarder kronor (16,9). Huvuddelen av detta utgörs av goodwill.

De största goodwillposterna har uppstått dels vid förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997 (5,7 miljarder kronor), dels som en följd av koncernens investeringar i bankverksamheten i Baltikum 1998 (2,3 miljarder), Ukraina (0,5 miljarder) och Ryssland (0,1 miljarder) samt SEB Korts investeringar i Danmark och Norge (1,2 miljarder). Goodwillposter skrivs inte av enligt plan, utan prövas i stället för nedskrivning minst årligen.

Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 3,4 miljarder kronor (3,0).

Ytterligare upplysningar lämnas i not 27.

In- och upplåning

Koncernens nansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag osv.), upplåning från svenska, tyska och andra nansinstitut samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån inklusive säkerställda obligationer, samt förlagslån.

In- och upplåning från allmänheten ökade med 91 miljarder kronor till 841 miljarder (750). Skulder till kreditinstitut ökade med 8 miljarder till 429 miljarder (421).

Skulder i försäkringsrörelsen

Vid slutet av året uppgick skulderna i försäkringsrörelsen till 211,1 miljarder kronor (225,9). Av detta utgjorde 115,1 miljarder (135,9) nansiella åtaganden (fondförsäkring) medan 96,0 miljarder (90,0) var försäkringsåtaganden (traditionell försäkring).

Eget kapital

Vid ingången av 2008 hade koncernen ett eget kapital om 76,7 miljarder kronor. Av detta togs 4 451 Mkr (4 079) i anspråk för utdelning (inklusive till återköpta aktier) i enlighet med beslut på bolagsstämman i mars 2007. Vid utgången av 2008 uppgick det egna kapitalet till 83,7 miljarder.

Kapitaltäckning

SEB-koncernen är en nansiell koncern som innefattar bolag med bank-, nans-, värdepappers- och försäkringsrörelse. Reglerna om kapitalkrav gäller för varje enskilt bolag inom koncernen som har tillstånd att driva bank, nans- eller värdepappersrörelse. Därtill skall kapitalkraven vara uppfyllda för den nansiella företagsgruppen. På motsvarande sätt ska bolag inom koncernen som bedriver försäkringsverksamhet uppfylla solvensregler.

SEB-koncernen ska också uppfylla kapitalkrav avseende koncerner vilka bedriver både bank- och försäkringsverksamhet (" nansiella konglomerat").

Sammansättning av kapitalbasen

Kapitalbasen för den nansiella företagsgruppen var 104,7 miljarder kronor (93,0) vid utgången av 2008. Primärkapitalet uppgick till 82,5 miljarder (72,7).

SEB-koncernen, december respektive år, procent

Primärkapitalet består av eget kapital plus minoritetsintressen, men med avdrag för immateriella tillgångar (främst förvärvsgoodwill), uppskjutna skattefordringar och av styrelsen föreslagen utdelning. Justering skall göras där reglerna för kapitaltäckning skiljer sig från hur balansräkningen upprättas; främst gäller detta säkringskontrakt samt värdeförändringar för tillgångar som kan säljas. Vidare kan i primärkapitalet inräknas sådana förlagslån som uppfyller de särskilda villkoren för primärkapitaltillskott. SEB kunde tillgodoräkna sig 12,4 miljarder kronor (10,9) av sådana förlagslån.

I kapitalbasen får utöver det primära kapitalet även ingå förlagslån upp till högst 100 procent av primärkapitalet.

Investeringar i försäkringsbolag som gjorts före den 20 juli 2006 (till exempel förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997, samt på förvärvet av Codan Pension under 2004, sammanlagt 10,6 miljarder kronor) dras från kapitalbasen. Ett ytterligare avdrag på 0,2 miljarder för investeringar andra i bolag som inte konsolideras i den nansiella företagsgruppen görs med lika delar från primäroch supplementärkapitalet.

Avsättningar och värderegleringar för kreditexponeringar som under Basel II rapporterats enligt IRK-metod (Intern Riskklassi cering) understiger förväntade förluster på dessa exponeringar, och skillnaden 2,3 miljarder kronor dras till lika delar från det primära och det supplementära kapitalet. Ett motsvarande överskott skulle, upp till en viss gräns, adderas till det supplementära kapitalet.

Ett avdrag på 0,9 (0,8) miljarder kronor görs dessutom för uppkomna pensionsövervärden (inget avdrag görs därvid för den gottgörelse banken kan ta i anspråk enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse).

Kapitaltäckning

Den 31 december 2008 uppgick koncernens riskvägda tillgångar (RWA) räknade enligt Basel II till 818 miljarder kronor, vilket skulle motsvara en primärkapitalrelation på 10,1 procent och en kapitaltäckningsgrad på 12,8 procent.

Med hänsyn till myndigheternas övergångsregler de första åren med Basel II rapporterar SEB riskvägda tillgångar på 986 miljarder kronor (842), en primärkapitalrelation på 8,4 procent (8,6) och en kapitaltäckningsgrad på 10,6 procent (11,0). I detta ingår att myndighetsgolvet för införande av Basel II under 2008 sänkts från 95 till 90 procent av tidigare kapitalkrav.

Med RWA räknat enligt de tidigare reglerna (Basel I) skulle kapitalrelationerna ha uppgått till 7,3 respektive 9,3 procent. De riskvägda tillgångarna (Basel I) har under året ökat med 26 procent, 235 miljarder kronor. Av detta är 80 miljarder en valutaeffekt.

Det samlade kapitalkravet för SEB som nansiellt konglomerat uppgick till 88,3 miljarder kronor (75,9), medan de tillgängliga kapitalresurserna var 117,3 miljarder (104,4).

Ytterligare upplysningar om kapitaltäckning och kapitalbas lämnas i avsnittet om Risk- och Kapitalhantering på sid. 36–51 samt i not 49.

Nytt kapitalmål

Styrelsen har beslutat om ett nytt mål för koncernens primärkapitalrelation på 10 procent, när Basel II är fullt ut implementerat och övergångsgolven inte längre gäller.

Rating

I december 2008 ändrade Moody's sin outlook från stabil till negativ, men bekräftade åter SEB:s långsiktiga Aa2 rating i februari.

I februari bekräftade Fitch Ratings sin A+ rating för SEB med bibehållna stabila utsikter. I samma månad sänkte Standard & Poor's sitt långsiktiga kreditbetyg till A till följd av oro för kvaliteten på Bankens tillgångar, men har en stabil outlook. DBRS ger SEB:s en långsiktig rating på AA (låg) med stabila utsikter.

SEB:s mål är att långsiktigt uppnå en rating på AA. Tabellen visar SEB:s rating i februari 2009.

Rating

	Moody's Outlook Negative (Feb. 2009)		Standard & Poor's Fitch Outlook Stable Outlook Stable (Feb. 2009) (Feb. 2009)				DBRS Outlook Stable (Feb. 2009)
Kort	Lång	Kort	Lång	Kort	Lång	Kort	Lång
P–1	Aaa	A–1+	AAA	F1+	AAA	R–1 (high)	AAA
P–2	Aa1	A–1	AA+	F1	AA+	R–1 (middle)	AA (high)
P–3	Aa2	A–2	AA	F2	AA	R–1 (low)	AA
	Aa3	A–3	AA–	F3	AA–	R–2 (high)	AA (low)
	A1		A+		A+	R–2 (middle)	A
	A2		A		A	R–2 (low)	BBB
	A3		A–		A–	R–3	BB
	Baa1		BBB+		BBB+	R–4	B
	Baa2		BBB		BBB	R–5	CCC CC C
	Baa3		BBB–		BBB–	D	D

Utdelning

Storleken på SEB:s utdelning avgörs av koncernens nansiella position och tillväxtmöjligheter. SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig tillväxt baserad på kapitalbasen. SEB har traditionellt haft som mål att utdelningen per aktie över en konjunkturcykel skall motsvara cirka 40 procent av resultatet per aktie.

För att ytterligare förbättra SEB:s kapitalposition föreslår styrelsen att ingen utdelning skall utgå för 2008. Förslaget skall ses tillsammans med de föreslagna kapitalåtgärderna som tillkännagavs den 5 februari 2009. För 2007 uppgick den totala utdelningen till 4 451 Mkr eller 33 procent av vinst per aktie.

Stora företag & Institutioner

Division Stora Företag & Institutioner har ett övergripande ansvar för relationerna med stora och medelstora företag, fi nansiella institutioner, banker och fastighetsbolag och har verksamhet i 17 länder.

Divisionen erbjuder sina kunder integrerade affärs- och investeringstjänster, inklusive den verksamhet som bedrivs under namnet SEB Enskilda. Divisionens huvudsakliga verksamhetsområden är:

• Utlåning och skuldmarknadsprodukter
• Handel i aktier, valutor, räntebärande instrument, derivat och futures.
• Rådgivartjänster, mäkleri, analys och handlarstrategier för kapitalmarknaden, räntehandeln och valutahandeln
• Prime brokerage och värdepappersrelaterade fi nansieringslösningar
• Export-, projekt- och handelsfi nansiering
• Corporate fi nance
• Förvärvsfi nansiering
• Riskkapital
• Cash management, likviditetshantering och betalningslösningar
• Förvar av värdepapper
• Leasing och factoringprodukter
• Hantering av koncernens likviditetsportfölj

Stora Företag & Institutioner stärker kontinuerligt sin närvaro och breddar sitt produkterbjudande på SEB:s marknader utanför Sverige, framför allt i Danmark, Finland, Tyskland, Norge, Polen och de baltiska länderna.

2008 2007 Andel av SEB:s totala intäkter, % 41 37 Andel av SEB:s rörelseresultat, % 67 40 Andel av SEB:s personal, % 13 13

Resultaträkning

			Förändring,
Mkr	2008	2007	procent
Räntenetto	7 414	5 610	32
Provisionsnetto	5 248	5 945	–12
Nettoresultat av fi nansiella transaktioner	3 625	2 613	39
Övriga intäkter netto	541	839	–36
Intäkter	16 828	15 007	12
Personalkostnader	–3 890	–4 246	–8
Övriga kostnader	–3 594	–3 489	3
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–95	–85	12
Kostnader	–7 579	–7 820	–3
Resultat före kreditförluster	9 249	7 187	29
Kapitalvinster och -förluster från tillgångar	5	2	150
Kreditförluster 1)	–904	–326	177
Rörelseresultat	8 350	6 863	22
K/I-tal	0,45	0,52
Allokerat kapital, miljarder kronor	27,0	26,4
Räntabilitet, %	22,3	18,7
Antal befattningar, medeltal	2 721	2 566

1) Inklusive värdeförändring på övertagen egendom.

Intäkter och rörelseresultat de högsta hittills

Divisionen redovisade sitt bästa rörelseresultat och sina högsta intäkter någonsin. Trots tumultartade nansiella marknader och utmanande ekonomiska förhållanden var kunderna fortsatt aktiva. Ökade marknadsandelar och försvagade konkurrenter bidrog till en stark intäktsökning, upp 12 procent från 2007 till 16,8 miljarder.

Intäkterna var särskilt starka under andra halvåret, till följd av stor efterfrågan på nansieringstjänster, höga intäkter från valutahandeln och förbättrad utveckling inom räntehandel. Lägre volymer inom investment banking minskade intäkterna i de nordiska länderna där Stora företag & Institutioners verksamhet domineras av investment banking. Emellertid var affärsaktiviteten hög bland företagskunder och området corporate banking uppvisade tvåsiffriga tillväxttal i samtliga dessa marknader.

Kostnaderna var 3 procent lägre än 2007 och minskade betydligt under andra halvåret.

Reserveringarna för kreditförluster ökade, om än från en mycket låg nivå. De genomsnittliga riskklasserna i kreditportföljerna förbättrades under året och kvaliten på tillgångarna var fortsatt god. Detta speglar en ökad nansiering för att stötta starka affärspartners. Den svagare ekonomiska utsikten för 2009 och 2010 motiverar dock en fortsatt konservativ inställning till kreditreserveringar.

Rörelseresultatet ökade med 22 procent till 8 350 Mkr.

Omklassifi cering av investmentportföljen

I linje med reviderade redovisningsprinciper omklassi cierade divisionen ett antal innehav i den räntebärande investeringsportföljen. Det medförde att marknadsvärderingsförlusterna var

lägre under andra halvåret, –131 Mkr, att jämföra med –938 Mkr under årets första sex månader.

Stora affärsvolymer och hög efterfrågan från kunderna Trading and Capital Markets

Inom Trading and Capital Markets utvecklades alla större affärsenheter väl. Volymerna inom aktiehandeln var fortsatt låga och provisionsintäkterna sjönk jämfört med 2007. Nedgången var dock mindre än för marknaden som helhet. SEB Enskilda ökade sin marknadsandel av den nordiska aktiehandeln till 9,2 procent (7,5).

Corporate Banking

Resultatet för Corporate Banking minskade under 2008 eftersom volym- och intäktstillväxten inom företagsutlåning inte fullt ut kompenserade för lägre intäkter från rådgivning och förvärvs nansiering. Det högre räntenettot inom detta område avspeglar i första hand en ökad bilateral nansiering av bankens kärnkunder. De internationella bankernas minskade aktivitet på SEB:s huvudmarknader resulterade i en stark efterfrågan på lån och möjliggjorde en sundare kreditprissättning än under den period av extremt god likviditet som föregick den nansiella krisen.

Global Transaction Services

Resultatet inom Global Transaction Services var stabilt. SEB hade ett fortsatt in öde av nya kunder, främst dotterbolag till be ntliga kunder. Detta motverkade negativa effekter på intäkterna till följd av lägre värderingar av tillgångar under förvaltning. Vid utgången av 2008 uppgick värdet på depåförvaringsvolymen till 3 891 miljarder (5 314).

Divisionens intäkter

Geografisk fördelning 2008, procent

Sverige	65	(49)
Tyskland	17	(15)
Norge	11	(14)
Danmark	2	(6)
Finland	5	(5)
Övriga världen	0	(11)

Affärsmöjligheter i nytt fi nansiellt landskap

Finanskrisen 2008 har åtminstone på sikt märkbart förändrat konkurrenssituationen på Stora företag & Institutioners hemmamarknader. Ett antal konkurrenter har försvunnit och andra har minskat sin verksamhet i regionen. Med ledande produkter och ett starkt engagemang för kunderna även i en extremt utmanande marknad, är divisionen väl placerad för att som stabil och trovärdig partner öka aktiviteten med regionens ledande företag och nansiella institutioner.

Finansiell utveckling

Rörelseresultat och räntabilitet

Trading and Capital Markets – intäkternas fördelning

Kontorsrörelsen

Divisionen betjänar fem miljoner privatkunder och 400 000 mindre och medelstora företag i Sverige, Tyskland och de baltiska länderna. Kunderna har tillgång till SEB:s kompletta utbud av fi nansiella tjänster via närmare 550 kontor, telefonkundtjänst och internet.

Affärsområdena är:

• Sverige med 172 kontor som betjänar 1,7 miljoner kunder, varav en miljon använder bankens internettjänster och 143 000 är mindre och medelstora företag.
• Estland med 61 kontor som betjänar 800 000 kunder, varav 540 000 använder bankens internettjänster och 71 000 är mindre och medelstora företag.
• Lettland med 63 kontor som betjänar 900 000 kunder, varav 480 000 använder bankens internettjänster och 66 000 är mindre och medelstora företag.
• Litauen med 77 kontor som betjänar en miljon kunder, varav 800 000 använder bankens internettjänster och 63 000 är mindre och medelstora företag.
• Tyskland med 174 bankkontor, som betjänar en miljon kunder, varav 360 000 använder bankens internettjänster och 23 000 är mindre och medelstora företag.
• Kort med 3,3 miljoner utgivna kort (betal- kredit- och bankkort samt profi lerade kort). Affärsområdet bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland och inkluderar varumärken som Eurocard och Diners Club. Kort har också inlösenavtal med över 200 000 inköpsställen.

Resultatet före kreditförluster i linje med 2007

Divisionens räntenetto utvecklades starkt och ökade successivt varje kvartal. In- och utlåningsvolymerna ökade under året, delvis som ett resultat av valutakursförändringar. Provisionsnettot förbättrades något under fjärde kvartalet, men minskade med 9 procent under helåret. Resultatet före kreditförluster var i linje med 2007.

De försämrade ekonomiska villkoren ledde till att reserveringarna för kreditförluster ökade under året, framför allt i de baltiska länderna. Denna utveckling förstärktes under fjärde kvartalets hastiga ekonomiska inbromsning.

Ökade volymer och 10 000 nya små- och medelstora företagskunder i Sverige

I Sverige ökade räntenettot med 15 procent, till stor del beroende på ökade in- och utlåningsvolymer. Bolån till svenska hushåll, som motsvarar ungefär 40 procent av divisionens totala utlåning, ökade med 8 procent under året. Till skillnad från övrig utlåning, där tillväxten avtog under årets lopp, ökade bolån i samma takt som under föregående år. Efter en gradvis försämring under senare år stabiliserades marginalerna på bolån i Sverige under 2008.

SEB.s ställning på den totala sparandemarknaden i Sverige (exklusive direktägda aktier) stärktes ytterligare. Vid utgången av året var Banken enligt SEB:s Sparbarometer störst bland de svenska bankerna på detta område.

Det förbättrade erbjudandet tilll små och medelstora företag, exempelvis i form av Enkla rman, fortsatte att ge resultat. Under 2008 attraherade SEB mer än 10 000 nya betalkunder.

Kostnaderna ökade med 5 procent, bland annat som en effekt av högre pensionskostnader.

	2008	2007
Andel av SEB:s totala intäkter, %	41	41
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	34	35
Andel av SEB:s personal, %	43	45

Resultaträkning

			Förändring,
Mkr	2008	2007	procent
Räntenetto	10 750	9 698	11
Provisionsnetto	5 641	6 219	–9
Nettoresultat av fi nansiella transaktioner	397	482	–18
Övriga intäkter netto	244	159	53
Intäkter	17 032	16 558	3
Personalkostnader	–4 632	–4 235	9
Övriga kostnader	–5 449	–5 286	3
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–311	–318	–2
Kostnader	–10 392	–9 839	6
Resultat före kreditförluster	6 640	6 719	–1
Kapitalvinster och -förluster från tillgångar	2	4	–50
Kreditförluster 1)	–2 380	–715
Rörelseresultat	4 262	6 008	–29
K/I-tal	0,61	0,59
Allokerat kapital, miljarder kronor	25,3	24,8
Räntabilitet, %	12,7	18,8
Antal befattningar, medeltal	9 084	8 802

1) Inklusive värdeförändring på övertagen egendom.

Försämrade ekonomiska villkor i Baltikum

För Estland, Lettland och Litauen ledde den globala konjunkturnedgången tillsammans med lokala obalanser till allt mer utmanande marknadsförutsättningar. Liksom på många andra marknader påskyndades den negativa utvecklingen under fjärde kvartalet, vilket föranledde kraftigt höjda reserveringar. Till följd av SEB:s försiktiga utlåningspolitik har Bankens marknadsandelar gradvis sjunkit sedan slutet av 2005, särskilt inom företagsutlåning. Den årliga kredittillväxten under 2008, mätt i lokal valuta, var –2, +5 respektive +8 procent i Estland, Lettland och Litauen. Tillväxttakten minskade under året, framförallt i Litauen.

Inlåningsvolymerna var fortsatt stabila i Estland och Lettland, men minskade något i Litauen under fjärde kvartalet. Inom långsiktigt sparande har SEB en stark ställning lokalt. Även om marknadsandelarna sjönk under 2008 är de fortfarande höga för livförsäkringar och fonder.

Kostnaderna steg på grund av valutakursförändringar, ökade hyreskostnader till följd av fastighetsförsäljningen i slutet av 2007 samt kostnadsin ation. Ökningstakten var dock betydligt lägre under fjärde kvartalet än för året i sin helhet. Antalet heltidstjänster minskade med er än 100 under årets sista tre månader.

Svag lönsamhet i Tyskland

I Tyskland påverkades värdepappersrelaterade intäkter påtagligt av lägre marknadsaktivitet. Trots ökad försäljning av konsumentoch bolån, försäkringar och ett högre räntenetto försämrades lönsamheten ytterligare.

Kreditförlusterna var lägre än under 2007.

Utlåningsvolym per affärsområde

2008, bolån och annan utlåning, procent

Antal mindre och medelstora företag i Sverige Tusental (antal betalflödeskunder)

Antalet kapitalstarka kunder i Sverige Tusental (Kunder som betjänas av kapitalrådgivare)

Korts resultat påverkat av ökade kreditförluster

Affärsområde Korts intäkter fortsatte att öka och steg med 8 procent jämfört med 2007. Flera nya produkter lanserades, bland annat Eurocard Platinum och Eurocard i Finland. Rörelseresultatet påverkades av ökade kreditförluster, inklusive bedrägerier, och minskade med 15 procent. Relationen mellan kostnader och intäkter (K/I-talet) förbättrades under året.

Tillväxt kreditexponering i Baltikum

Lokal valuta, procent

Kapitalförvaltning

Division Kapitalförvaltning består av två affärsområden:

• Institutional Clients som erbjuder kapitalmarknadstjänster till institutioner, stiftelser och livbolag samt är ansvarig för förvaltning, marknadsföring och försäljning av SEB:s fonder.
• Private banking som erbjuder mer kapitalstarka privatpersoner service inom förmögenhetsförvaltning och rådgivning.

Divisonen har ett helhetserbjudande av kapitalförvaltning och rådgivningstjänster och ett produktutbud som omfattar förvaltning och rådgivning kring aktier, räntor, private equity, fastigheter och hedgefonder. Kapitalförvaltning har cirka 1,100 anställda och förvaltar cirka 1 150 miljarder kronor. Divisionen har verksamhet i de nordiska och baltiska länderna, Luxemburg, Tyskland, Storbritannien, Singapore, Schweiz, Polen, Frankrike och Spanien. Distribution av divisionens tjänster sker främst genom den egna säljkåren och private bankingenheterna samt genom SEBs kontorsnät och via tredje parts distributörer.

	2008	2007
Andel av SEB:s totala intäkter, %	11	13
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	16	15
Andel av SEB:s personal, %	5	6

Resultaträkning

Mkr	2008	2007	Förändring, procent
Räntenetto	891	843	6
Provisionsnetto	3 681	4 077	–10
Nettoresultat av fi nansiella transaktioner	67	79	–15
Övriga intäkter netto	48	86	–44
Intäkter	4 687	5 085	–8
Personalkostnader	–1 427	–1 340	6
Övriga kostnader	–1 132	–1 040	9
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–100	–60	67
Kostnader	–2 659	–2 440	9
Resultat före kreditförluster	2 028	2 645	–23
Kapitalvinster och -förluster från tillgångar		–1	–100
Kreditförluster 1)	–17	–7	143
Rörelseresultat	2 011	2 637	–24
K/I-tal	0,57	0,48
Allokerat kapital, miljarder kronor	6,6	5,5
Räntabilitet, %	21,9	34,5
Antal befattningar, medeltal	1 133	1 074

1) Inklusive värdeförändring på övertagen egendom.

Vinsten negativt påverkad av lägre tillgångsvärden

Divisionens intäkter sjönk med 8 procent jämfört med föregående år, vilket speglade det branta fallet på världens börser på runt 40 procent. Nettoförsäljning, ett ökat räntenetto och ökade prestationsrelaterade arvoden bidrog positivt medan provisionsnettot föll på grund av lägre tillgångsvärden och lägre transaktionsintäkter. Prestationsrelaterade arvoden uppgick till 655 miljoner kronor (555).

Kostnaderna ökade med 9 procent, varav 6 procent var hänförlig till förvärvet av Key Asset Management. De underliggande kostnaderna steg med 3 procent till följd av satsningar inom Private Banking och Institutional Sales, alternativa investeringar och investeringar i effektiviseringsprogrammet SEB Way.

Rörelseresultatet sjönk med 24 procent till 2 011 Mkr.

Ökade marknadsandelar på den svenska fondmarknaden

Nettoförsäljningen på 33 miljarder kronor (55) var stark med tanke på marknadsturbulensen. Detta uppvägde till viss del de fallande börsernas effekt på det förvaltade kapitalet, som sedan årsskiftet sjunkit med 11 procent till 1 142 miljarder.

SEB fortsatte att ta marknadsandelar på den svenska fondmarknaden, med ett nettoin öde på 6,5 miljarder kronor (14) under året. Marknaden som helhet hade netto öden på –17,5 miljarder kronor (+19). Alternativa investeringar genererade nettoin öden på totalt 8,6 miljarder kronor (6,7). Under året yttades intresset från aktiefonder till räntefonder och alternativa investeringar. SEB uppvisade det största nettoin ödet på den svenska fondmarknaden under 2008.

Stark nettoförsäljning inom både Private Banking och Institutional Clients

Private Bankings nettoförsäljning uppgick till 19 miljarder kronor (13) trots de besvärliga marknadsförhållandena. Framgångarna är ett resultat av mycket hög kundaktivitet och ett nära samarbete med kontorsrörelsen vilket stärkt SEBs marknadsandel under året.

Institutional Clients hade en nettoförsäljning som uppgick till 17 miljarder kronor (46) och visade fortsatt stark försäljning i Sverige, men upplevde ut öden på vissa andra marknader på grund av kundernas förändrade investeringsstrategi. Affärsområdet har tagit betydande marknadsandelar i nyckelmarknader som den svenska fondmarknaden och den institutionella affären.

Förvaltningen av placerade medel försämrades under året till följd av de allvarliga störningarna i ekonomin och var otillfredsställande; 34 procent (49) av portföljerna och 33 procent (54) av det förvaltade kapitalet låg över respektive jämförelseindex.

Divisionen har fortsatt med SEB Way inom divisionen, där fokus under året varit att förbättra försäljningen inom till exempel Private Banking.

Möjligheter att förstärka marknadspositionen ytterligare

Den stärkta marknadspositionen under 2008 för både Private Banking och Institutional Clients ger en solid bas. Planerna framöver omfattar en fortsatt utveckling av produkterbjudandet inklusive alternativa placeringar, ett nytt helhetserbjudande inom Private Banking, ökade säljinsatser mot stora institutioner samt utveckling av kundlösningar tillsammans med kunderna.

Per land – Division Kapitalförvaltning

Procent av totalen (1 142 miljarder kronor)

1) Övriga inkluderar Norge, Luxemburg, Baltikum och andra mindre marknader.

SEB:s andel av nettoförsäljningen på den svenska fondmarknaden

Fonder fördelade per produkttyp

Procent av totalen (444 miljarder kronor)

Liv

Division Liv är ansvarig för SEB:s försäkringsverksamhet och är en av Nordens ledande livförsäkringskoncerner. Den består av affärsområdena:

• SEB Trygg Liv (Sverige).
• SEB Pension (Danmark).
• SEB Life & Pension International.

Verksamheten omfattar försäkringslösningar inom sparande- och trygghetsområdet för privatpersoner och företag. Divisionen har cirka 1,8 miljoner kunder och bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Irland, Luxemburg, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.

Den huvudsakliga verksamheten inom traditionell livförsäkring i Sverige bedrivs i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget enligt ömsesidiga principer och konsolideras därför inte i SEB Trygg Livs resultat. Gamla Liv är stängt för nyteckning. Den traditionella livförsäkringsrörelsen inom Nya Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv ("Nya Liv") fusionerades med Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv under 2007. Efter fusionen allokeras fortfarande resultatet avseende kapitalavkastning och försäkringsrisk till försäkringstagarna. SEB Trygg Liv garanterar dock den avtalade garanterade räntan.

	2008	2007
Andel av SEB:s totala intäkter, %	8	10
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	9	11
Andel av SEB:s personal, %	6	6

Resultaträkning

Mkr	2008	2007	Förändring, procent
Räntenetto	–36	–28	29
Livförsäkringsintäkter netto	3 296	3 958	–17
Intäkter	3 260	3 930	–17
Personalkostnader	–1 105	–1 050	5
Övriga kostnader	–523	–530	–1
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–569	–548	4
Kostnader	–2 197	–2 128	3
Rörelseresultat	1 063	1 802	–41
Förändring i övervärden
från verksamheten, netto	989	1 273	–22
Verksamhetsresultat	2 052	3 075	–33
Förändringar i operativa antaganden	–139	53
Finansiella effekter av
kortsiktiga marknadsfl uktuationer	–3 826	–62
Förvaltningsresultat	–1 913	3 066	–162
K/I-tal	0,67	0,54
Allokerat kapital, miljarder kronor	7,5	7,5
Räntabilitet, %
baserat på rörelseresultat	12,5	21,1
baserat på verksamhetsresultat	24,1	36,1
Antal befattningar, medeltal	1 233	1 201

Lägre rörelseresultat främst orsakat av fallande aktievärden

Livdivisionens rörelseresultat för 2008 minskade med 41 procent jämfört med förra året. Fondförsäkringsintäkterna minskade i huvudsak som ett resultat av fallande aktievärden och en ökad försiktighet bland kunderna beträffande aktieexponering. Kunderna allokerade i högre grad om från aktieexponering till räntebärande alternativ. Även de traditionella livförsäkringsbestånden i Danmark och Sverige påverkades negativt av fallande värden på aktie- och räntebärande investeringar. Fallande långa räntor under andra hälften av året påverkade de försäkringstekniska skulderna negativt. De marknadsvärdesrelaterade effekterna bestod i huvudsak av orealiserade förluster, som är återvinningsbara på en mer normal marknad eller, när det gäller obligationer, om de behålls till förfall. Resultatet för riskprodukter som sjuk- och vårdförsäkring var högre än föregående år.

Kostnaderna steg till följd av ökad försäljning och investeringar i nya marknader. Antalet anställda har varit stabilt under det senaste året, med undantag för ökningar i de baltiska länderna och Ukraina. Under fjärde kvartalet gjordes vissa personalneddragningar.

Avsättning i Nya Livbeståndet

En avsättning på 353 Mkr, har gjorts för potentiella framtida garantiåtaganden i den traditionella livförsäkringsportföljen som överfördes från Nya Liv under 2007. Avsättningen är huvudsakligen marknadsvärderelaterad och återvinningsbar om den framtida kapitalavkastningen är tillräcklig för att uppfylla garanterade återbäringsnivåer.

Ökad försäljning

Fondförsäkring är fortsatt den viktigaste produkten, med en andel på 75 procent (80) av den totala försäljningen. Andelen av försäljningen av företagsbetalda pensionsprodukter minskade till 69 procent (72) som ett resultat av en stark efterfrågan på produkten Portfolio Bond och kapitalförsäkringar i Sverige.

	2008	2007
Försäljning (vägd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	12 185	8 923
Fondförsäkring	36 638	35 416
Totalt	48 823	44 339
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	8 789	8 129
Fondförsäkring	20 139	18 241
Totalt	28 928	26 370
Förvaltat kapital (nettotillgångar), miljarder kr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	239,3	272,2
Fondförsäkring	115,1	136,2
Totalt	354,4	408,4

Den totala försäljningen, mätt som vägd volym, steg med 10 procent jämfört med föregående år. Andelen försäkringsavtal med löpande premier låg stadigt på cirka 80 procent. Prispressen höll i sig på företagsmarknaderna i Sverige och Danmark, vilket i kombination med en ökad volym av investeringsprodukter hade en negativ effekt på marginalerna. Försäljningsmarginalen sjönk till 18,6 procent jämfört med 23,7 procent under 2007.

I Sverige ökade försäljningen med 8 procent. I Danmark var försäljningsökningen 10 procent medan premieinkomsten steg med 9 procent. Försäljningen i de baltiska länderna minskade med 20 procent jämfört med föregående år, medan försäljningen av produkten Portfolio Bond i Sverige, redovisad i SEB Life & Pension International, ökade med 68 procent.

Den totala premieinkomsten steg med 10 procent till 28,9 miljarder kronor jämfört med 26,4 miljarder 2007. Värdet av fondförsäkringsstocken minskade med 15 procent till 115 miljarder kronor jämfört med 136 miljarder kronor för 2007. Det totala förvaltade kapitalet, nettotillgångarna, minskade med 13 procent till 354 miljarder kronor.

SEB Trygg Liv, Sverige

Rörelseresultatet i SEB TryggLiv, inklusive centrala funktioner, minskade med 604 Mkr till 510 Mkr. Huvudorsakerna var minskade fondförsäkringsintäkter och garantiavsättningarna för Nya Livbeståndet. Kostnaderna var i stort sett oförändrade.

SEB Pension, Danmark

Rörelseresultatet i SEB Pension ökade med 12 Mkr, till 484 Mkr. Förbättringen beror i huvudsak på en bra avkastning i placeringsportföljen som hålls för egen räkning. Kostnaderna påverkades positivt av några engångsposter under det fjärde kvartalet.

SEB Life & Pension International

Rörelseresultatet minskade med 147 Mkr till 69 Mkr. Nedgången var i huvudsak intäktsrelaterad med negativa värdeanpassningar av placeringstillgångarna på omkring 90 Mkr i de baltiska försäkringsbolagen. Kostnaderna ökade med 21 procent.

Traditionell försäkring i Sverige

Verksamhet inom traditionell försäkring bedrivs i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv ("Gamla Liv"). Bolaget är inte vinstutdelande och konsolideras därför inte i SEB Trygg Livs resultat. Gamla Liv är stängt för nyteckning.

Marknadsandel fondförsäkring i Sverige, nyteckning

Försäljningsmarginal SEKm 2008 2007 Vägd försäljningsvolym (löpande + engångs/10) 3 858 3 689 Nuvärde av nyförsäljning (7,5 % diskonteringsränta, 8,0 % 2007) 1 598 1 775 Försäljningskostnader –879 –901 Resultat från nyteckning 719 874 Försäljningsmarginal 18,6% 23,7%

Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv

Traditionell livförsäkring i Sverige

	2008	2007
Förvaltat kapital, nettotillgångar, Mkr	141 512	181 183
Periodens resultat, Mkr	–53 344	8 356
Premieinkomst, Mkr	1 884	2 121
Kollektiv konsolideringsgrad 1),
retrospektivreserv, %	89	114
Återbäringsränta i genomsnitt, %	5,1	10,9
Solvensgrad, % 2)	148	230
Kapitalbas, Mkr	45 556	95 044
Erforderlig solvensmarginal, Mkr	3 987	3 573
Solvenskvot 3)	11,4	26,6
Totalavkastning, %	–15,8	2,7
Andel aktier/aktieexponering, %	31	43
Andel räntebärande värdepapper, %	48	42
Andel av hedgefonder, %	7	3
Andel fastigheter, %	14	12

1) Den kollektiva konsolideringsgraden anger tillgångarna i förhållande till åtagandena gentemot försäkringstagarna. Åtagandena innefattar både garanterade och ickegaranterade värden.

2) Bolagets nettotillgångar (inklusive eget kapital och förlagslån) i förhållande till de garanterade åtagandena i form av försäkringstekniska avsättningar.

3) Kvot kapitalbas / erforderlig solvensmarginal.

Risk- och kapitalhantering

Koncernövergripande riskhantering är av fundamental betydelse för SEB:s långsiktiga lönsamhet och stabilitet. En väl genomförd riskhantering reducerar volatiliteten i intjäningen och skapar en stabil plattform för att öka aktieägarvärdet.

Mål för riskhanteringen

Riskhantering är en central aktivitet för en bank. För att förse kunder med nansiella lösningar och produkter tar SEB på sig olika risker som måste hanteras, främst kreditrisk. Risk är nära förknippad med affärer och affärsutveckling och därför med kundernas behov.

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt bibehålla en tillräcklig kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Riskoch kapitalfrågor identi eras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens nansiella stabilitet. De ingår dessutom i såväl strategisk planering som i löpande planering på affärsnivå i hela koncernen.

Koncernen använder moderna metoder för riskhantering och har sedan länge upprättat oberoende funktioner för riskkontroll, kreditanalys och kreditbeviljning. Styrelseförankring, en tydlig beslutsordning, hög riskmedvetenhet hos medarbetarna, gemen-

SEB:s riskhantering och riskkontroll

Riskdefi nitioner

• Risk Möjligheten för en negativ avvikelse från ett förväntat ekonomiskt utfall.
• Riskhantering Alla aktiviteter som berör risktagande, riskreducering, riskanalys, riskkontroll och uppföljning.
• Riskkontroll Identifi ering, mätning, övervakning, stresstestning, analys, rapportering och uppföljning av risker.

samma de nitioner och principer, ett kontrollerat risktagande inom fastställda ramar samt hög transparens i den externa rapporteringen utgör hörnstenarna i SEB:s risk- och kapitalhantering.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för SEB:s riskorganisation och för interna kontrollsystem.

VD och koncernchef är ansvarig för koncernens riskhantering, i enlighet med styrelsens policies och intentioner.

Group Asset & Liability Committee och Group Credit Committee, båda med VD och koncernchef som ordförande, har det primära ansvaret för att styrelsens avsikter gällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom koncernen.

Divisioner och affärsstöd ansvarar för den löpande risk hanteringen. Riskorga nisa tioner i divisionerna stödjer affärsområden och affärsenheter.

Oberoende risk- och kredit organisation samt kontroll funktioner ger råd till divisionerna och utför kontroll.

Koncernens internrevision är direkt underställd styrelsen, med ansvar för att utvärdera risk hanteringen samt bankens kontroll- och styrningsprocesser

Koncernens risker

• Kreditrisk Risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB.
• Marknadsrisk Risken för förlust eller sjunkande framtida intäkter till följd av prisförändringar på de fi nansiella marknaderna.
• Likviditetsrisk Risken att koncernen inte kan fi nansiera existerande tillgångar eller fullgöra sina betalningsåtaganden, eller endast kan göra detta till höga kostnader.
• Operationell risk Risken för förlust till följd av händelser i omvärlden eller interna orsaker.
• Försäkringsrisk Risken för förlust eller högre kostnader i livförsäkringsrörelsen.
• Affärsrisk Risken för minskade intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens.
• Politisk risk Risken för förlust till följd av förändringar i ett lands politiska struktur eller politiska inriktning, eller händelser kopplade till politisk instabilitet.

SEB:s modell för ekonomiskt kapital, enligt nedan, ger ett för alla risktyper gemensamt och enhetligt riskmått.

Riskpolicy och riskmandat

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och för att verksamheten bedrivs med god intern kontroll ligger hos styrelsen. Styrelsen fastställer koncernens risk- och kapitalpolicy samt övervakar riskexponeringens utveckling. Styrelsens Risk and Capital Committee arbetar för att säkerställa att alla risker som uppstår i koncernens verksamhet identi eras, de nieras, mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler. Styrelsens riskpolicy kompletteras av instruktioner utfärdade av Group Risk Control-funktionen. Särskilda riskmandat etableras av styrelsen och fördelas av styrelsekommittéer och ledningsgruppskommittéer.

SEB:s VD och koncernchef har det övergripande ansvaret för att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens fastställda policies och intentioner. VD skall säkerställa att SEB:s organisation och arbetssätt är ändamålsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. VD har ett särskilt ansvar för att presentera väsentlig information gällande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om utnyttjande av limiter.

Det primära ansvaret för att säkerställa att styrelsens avsikter gällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom koncernen ligger på Group Asset and Liability Committee samt Group Credit Committee, vars ordförande i båda fallen är SEB:s VD och koncernchef. De både kommittéerna skall anta riskpolicys som mer i detalj beskriver implementeringen av riskhantering och riskkontroll i koncernen. Group Credit Committee är koncernens högsta kreditbeviljande organ, med undantag för vissa kreditbeslut som hanteras av Risk and Capital Committee. Asset and Liability Committee hanterar frågor om koncernens och divisionernas övergripande risknivå samt beslutar om risklimiter och metoder för bland annat riskmätning och kapitalstyrning.

Group Risk Control ansvarar för att övervaka koncernens risker, i första hand kreditrisk, marknadsrisk, operationell risk och likviditetsrisk. Funktionen har en omfattande närvaro i, men är samtidigt oberoende av, affärsverksamheten på divisionsnivå.

Ansvaret för den löpande riskhanteringen inom SEB ligger i divisionerna, i Group Treasury och inom de affärsstödjande enheterna, i enlighet med relevanta policys och instruktioner och med ansvar för att vidta nödvändiga åtgärder för att bemöta riskproblem. Var och en av dessa har separata riskorganisationer eller, för vissa stödenheter, en utsedd riskchef.

Group Treasury ansvarar för att analysera och styra bankens balansräkning, inklusive hantering av strukturell marknadsrisk och likviditetsrisk samt nansiering av balansräkningens tillgångar. Se kapitlet om bolagsstyrning på sid. 52-59 för en fullständig beskrivning av organisation och ansvar för riskfrågor.

Riskhantering under 2008

Den exceptionella turbulensen på de nansiella marknaderna fortsatte under 2008, för att kulminera under tredje och fjärde kvartalen efter Lehman Brothers konkurs. Sedan världens regeringar och centralbanker vidtagit olika åtgärder började situationen på nansmarknaderna stabiliseras mot slutet av året. Risknivåerna är dock fortfarande förhöjda och kapitalmarknaderna har inte återfått sin normala funktion. I tillägg har den nansiella krisen medfört en snabbt fortplantad och globalt synkroniserad konjunkturnedgång som är mer omfattande än på era årtionden. De ekonomiska prognoserna för 2009 är synnerligen osäkra.

Påfrestningarna på de nansiella marknaderna nådde extrema nivåer vid era tillfällen under året och era marknader påverkades av den bristande tillgången på likviditet. Året utmärktes också av ett bristande förtroende för bankernas ekonomiska rapportering och en förändrad syn på kapitaliseringsnivåer i banksystemet. Kreditspreadarna steg påtagligt mot slutet av året, vilket illustreras i nedanstående diagram.

I denna utmanande omgivning har SEB behållt sin starka nansiella ställning. Till detta bidrog åtgärder i början av 2008 för att låna upp 160 miljarder kronor i långfristig nansiering, varav 100 miljarder via säkerställda obligationer, samt ett nettoin öde på 90 miljarder i in- och upplåning från allmänheten. Under hela året hade SEB god tillgång till kapitalmarknaderna för sin kortfristiga upplåning, medan marknaden för långfristig upplåning drabbades påtagligt av Lehman Brothers konkurs i mitten av september. Under årets tre första kvartal upprätthöll koncernen 12 månaders täckning av utgående kassa öden med inkommande (match funding); vid slutet av 2008 var täckningen 6-8 månader till följd av svårigheter att placera långsiktig upplåning på marknaden.

SEB har vidtagit ett antal åtgärder för att i god tid hantera risken för ökade kreditförluster på sina marknader, med särskilt fokus på de baltiska marknaderna. Ett nytt affärsforum som uteslutande hanterar workout- och omstruktureringsfrågor etablerades, likaså

SEB ÅRSREDOVISNING 2008 37

en ny koncernfunktion, Special Credits Management, med ansvar för hanteringen av problemkrediter. Koncernen beslutade också att skapa särskilda enheter i de baltiska länderna för att hantera nödlidande tillgångar.

Vid slutet av året hade nedgången i ekonomin inte påtagligt ökat volymen av osäkra lånefordringar i koncernens nordiska verksamheter, medan däremot volymen osäkra fordringar i de baltiska länderna uppvisade en betydande ökning.

Den kraftiga prisnedgången på räntebärande värdepapper, särskilt strukturerade krediter och obligationer utgivna av investmentbanker, reducerade värdet på SEB:s räntebärande värdepappersportföljer och orsakade betydande marknadsvärdesförluster under 2008. För att bättre avspegla den långsiktiga placeringshorisonten och för att undvika påverkan på intäkter och eget kapital av kortsiktiga marknadspris uktuationer har, med effekt från och med tredje kvartalet, en betydande del av obligationsinnehaven omklassi cerats. I avsnittet Finansiell struktur på sid. 25–26 redovisas hur koncernens resultat och eget kapital påverkats. Portföljinformation åter nns på sid. 45. SEB förväntar sig att på sikt återvinna marknadsvärdesförlusterna.

En rad åtgärder har vidtagits för att stärka koncernens enhet för marknadsriskkontroll. Bemanningen har stärkts både till antal och kompetens och en chef med övergripande koncernansvar har rekryterats. Processerna för marknadsriskkontroll har ytterligare standardiserats och centraliserats för att uppnå högre kvalitet i mätning och hantering av marknadsrisker i den volatila omgivningen.

SEB använder sig i stor utsträckning av interna riskmodeller för att beräkna kapitalkrav under Basel II. Baserat på modeller som etablerades för verksamheterna i Sverige och Tyskland under 2007 blev SEB under 2008 den första bank som godkändes för IRK-rapportering av företags- och hushållsexponeringar i Lettland och Litauen. SEB erhöll också som första nordiska bank godkännande att använda en internmätningsmetod för att rapportera kapitalkrav för operationell risk.

Kreditrisk

Defi nition

Kreditrisk är risken för förluster till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. De nitionen omfattar även motpartsrisk i tradingverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk. Kreditrisk avser alla fordringar på företag, banker, offentlig förvaltning och hushåll.

Kreditportföljen består av lån och leasingavtal, av åtaganden utanför balansräkningen som kreditlöften, remburser och garantier, samt av motpartsrisken i derivat- och valutahandel. Däremot ingår inte repor eller obligationsinnehav i de nitionen. Koncernens kreditportfölj uppgick till 1 934 miljarder kronor (1 552) vid årsskiftet. Kreditportföljen redovisas före reserveringar för kreditförluster.

Kreditpolitik

Kreditpolitiken bygger på principen att all kreditbeviljning skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens återbetalningsförmåga. Kunden skall vara känd i koncernen så att både karaktär och återbetalningsförmåga kan bedömas. Säkerheter och nettingavtal används i varierande utsträckning, beroende på faktorer som motpartens kreditvärdighet samt transaktionens art och komplexitet.

Kreditportföljen per bransch

Andel av totalen (1 934 miljarder kronor)

Kreditportföljen geografi skt fördelad

Andel av totalen (1 934 miljarder kronor)

1) Geografi sk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs (graf). 2) Geografi sk fördelning med utgångspunkt från kredittagarens hemvist.

Miljarder kronor	2008	2007	2006
Banker	285,6	247,6	168,7
Företag	781,7	570,6	484,1
Norden	502,3	373,8	316,6
Tyskland	120,3	71,9	65,2
Baltikum	94,5	82,8	68,7
Övriga marknader	64,5	42,1	33,5
Fastighetsförvaltning	262,3	212,1	191,7
Norden	126,1	99,8	85,7
Tyskland	103,7	86,6	85,7
Baltikum	31,7	25,7	20,3
Övriga marknader	0,8	0,1	0,0
Offentlig förvaltning	118,9	87,6	96,6
Hushåll	485,7	434,0	374,3
Norden	309,0	288,4	251,6
Tyskland	104,4	87,2	82,4
Baltikum	67,5	54,6	37,4
Övriga marknader	4,8	3,8	2,8
Total kreditportfölj	1 934,2	1 551,8	1 315,3

Kreditportföljen består av lån och leasingavtal, av åtaganden utanför balansräkningen som kreditlöften, remburser och garantier, samt av motpartsrisken i derivat- och valutahandel. Däremot ingår inte repor eller obligationsinnehav i defi nitionen.

Geografi sk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs.

Beviljningsprocess

Kreditbeviljning baseras på en utvärdering av kundens kreditvärdighet och på typen av kreditavtal. I beslutet vägs in såväl kundens nuvarande och antagna framtida nansiella ställning som det skydd som kan fås till exempel via covenants och säkerheter. Hänsyn tas till såväl den aktuella transaktionens egenskaper som till kundens samlade engagemang

Beviljningsprocessen är olika beroende på typ av kund (hushåll, företag, bank osv.), kundens bedömda risknivå samt den sökta kreditens typ och storlek.

Kvali cerad och oberoende kreditanalys är speciellt viktig vad gäller stora företag. Divisionen Stora Företag och Institutioner har en kreditanalysfunktion som tillhandahåller oberoende analys och kreditutlåtanden till divisionens affärsenheter och till kreditkommitteerna.

Riskklassifi cering – företag, banker m.m.

SEB har ett internt system för att riskklassi cera banker, företag och kunder inom offentlig förvaltning. Riskklasserna avspeglar risken för betalningsfallissemang. Riskklasskalan har 16 steg, där 1 står för den högsta kreditvärdigheten och 16 innebär den lägsta. Riskklass 1–7 motsvarar "investment grade", medan riskklasserna 13–16 är "watch-list".

Riskklasserna är viktiga parametrar för att strukturera kreditpolitik och kreditbeviljning (till exempel vid beslut om limiter) och för att följa upp, hantera och rapportera kreditportföljen. Systemet för riskklassi cering bygger på analys av risken i kundens verksamhet och nansiella ställning. I bedömningen vägs även in nansiella nyckeltal och jämförelser med kundens konkurrenter.

Riskklassifi cering – hushåll och småföretag

För hushåll och småföretag använder SEB system för kreditscoring, främst baserat på betalningsbeteende.

Limitsättning och uppföljning

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp sätts en total limit. Limiten återspeglar den maximala exponering som koncernen för närvarande accepterar. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser samt för avvecklingsrisken i handlarverksamheten.

Samtliga totala limiter och riskklasser skall vara föremål för genomgång av ett kreditbeslutsorgan minst en gång årligen (en kreditkommitté eller banktjänsteman, enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Engagemang med högre risk (riskklass 13–16) är föremål för mera frekventa genomgångar. Avsikten är att på ett tidigt stadium kunna identi era engagemang med förhöjd förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram konstruktiva lösningar som gör det möjligt för SEB att minska eller undvika kreditförluster.

På SEB:s hemmamarknader nns permanenta workout-grupper som arbetar med problemkrediter. Till följd av det försämrade ekonomiska läget beslutade SEB i slutet av 2007 att komplettera de nationella workout-organisationerna med en ny koncernfunktion,

Special Credits Management. Enheten, som har globalt ansvar för hantering av problemengagemang, startade sin verksamhet i inledningen av 2008.

Riskreducering

SEB använder ett antal tekniker för att reducera risken i kreditportföljen. Valet beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för aktuell produkt och kund, men hänsyn tas även till legala begränsningar liksom till den egna organisationens erfarenhet och kapacitet att hantera tekniken i fråga. De viktigaste teknikerna utgörs av pantsättning av säkerheter, av garantier och borgensförbindelser, samt av nettningsavtal. De vanligaste säkerhetstyperna utgörs av fast egendom och nansiella säkerheter. I Tradingverksamheten används vanligtvis avtal om marginalsäkerheter för att begränsa motpartsexponeringar.

För stora företag reduceras kreditrisken normalt genom covenants.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

SEB tecknar derivatkontrakt i huvudsak för att Bankens kunder ska kunna hantera sina nansiella exponeringar. Sedan hanterar SEB risken i de uppkomna positionerna genom att ingå neutraliserande kontrakt på marknaden. Koncernen använder också derivat i syfte att skydda kassa öden och marknadsvärden relaterade till Bankens tillgångar och skulder från ränte uktuationer.

Med majoriteten av motparter används, för att minska exponeringen i derivatkontrakten, nettningsavtal som gör det möjligt för SEB att avräkna negativa marknadsvärden mot positiva i händelse

Kreditportföljen per riskklass			Totalt, exklusive hushåll						Hushåll 2)
Kategori	Riskklass	PD intervall	Moody's / S&P1)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Totalt	PD intervall	Bostads krediter
"Investment grade"	1–4	0–0,08%	Aaa : A3 / AAA : A-	92,5%	20,3%	13,5%	94,8%	39,4%	0–0,2%	43,8%
	5–7	0,08–0,32%	Baa / BBB	4,4%	26,0%	20,4%	4,3%	18,9%	0,2–0,4% 0,4–0,6%	30,7% 7,5%
"Ongoing business"	8–10 11–12	0,32–1,61% 1,61–5,16%	Ba / BB B1,B2 / B+,B	2,1% 0,5%	45,3% 5,6%	55,8% 5,2%	0,8% 0,1%	35,0% 4,1%	0,6–1,0% 1,0–5,0% 5,0–10,0%	6,0% 8,9% 1,6%
"Watch list"	13–16	5,16–100%	B3 : C / B- : D	0,4%	2,9%	5,1%	0,0%	2,5%	10,0–30,0% 30,0–50,0%	0,9% 0,3%
Totalt				100,0%	100,0%	100,0%	100,0%	100,0%	50,0–100,0%	0,3%
1) Ungefärlig relation till ratinginstituts riskskalor.									Totalt 2) I Sverige	100,0%

av fallissemang hos motparten. Vidare tillämpas för främst nansiella motparter avtal om marginalsäkerheter, vilket ytterligare minskar motpartsrisken. Information om SEB:s derivatinstrument åter nns i not 45.

Uppföljning av kreditportföljen

Den samlade kreditportföljen granskas regelbundet ur olika synvinklar; branschvis, geogra skt, per riskklass, per produkt, storleksmässigt osv. Särskilda analyser utförs dessutom när marknadsutvecklingen kräver en noggrannare granskning av vissa sektorer.

Kreditportföljen analyseras med avseende på riskkoncentration både i geogra skt och branschmässigt avseende liksom till stora enskilda engagemang. Analysen avser såväl direkt exponering som indirekt exponering genom utfärdande av pantsatta värdepapper, garantiåtaganden och kreditderivat.

Reserveringar för osäkra lånefordringar

Reservering för sannolika kreditförluster görs avseende enskilda lånefordringar eller grupper av lånefordringar.

Individuellt bedömda lån

En speci k reservering ska göras för den sannolika kreditförlusten på ett identi erat osäkert lån. Ett lån klassi ceras som osäkert, om det objektivt kan konstateras att en eller era förlusthändelser har inträffat och om dessa händelser påverkar uppskattade framtida kassa öden (kunden har exempelvis påtagliga nansiella problem eller har fallerat vid räntebetalning eller amortering). Lån klassi ceras inte som osäkra om säkerheternas värde täcker ränta och kapitalskuld med betryggande marginal.

Alla kunder med lån som banken anser osäkra tilldelas riskklass 16. Alla lån mot en sådan kund betraktas då som osäkra, om inte speciella omständigheter föreligger – till exempel förekomsten av en speci kt pantsatt säkerhet som täcker både kapitalskuld och ränta.

En gruppvis värdering görs av de lån som inte klassi cerats som osäkra vid individuell bedömning ("Incurred but not yet identi ed, IBNI"). Lån med likartad kreditriskpro l grupperas tillsammans och graden av osäkerhet i tillgångsvärde bedöms för varje sådan grupp totalt. SEB:s interna riskklassningssystem är

en av de komponenter som utgör underlag för beräkningen av beloppet för de gruppvisa reserverna. Gruppvisa reserver kan ses som ett steg på vägen mot att kunna identi era speci ka förluster på individuella lån.

Lån som bedöms på portföljnivå 2007

Värdering av lån till privatpersoner och små företag görs i vissa fall på portföljnivå. Separata beräkningsmodeller används för olika lånetyper, när de enskilda lånen är på små belopp och har likartad riskpro l. Exempel på sådana produkter är kreditkort, bolån och konsumentkrediter. De gruppvisa reserveringarna baseras på historiska erfarenheter av kreditförluster liksom på den sannolika förlustnivån i respektive kategori.

Kreditportföljens utveckling

Vid slutet av året uppgick SEB:s kreditportfölj till 1 934 miljarder kronor (1 552). Tillväxten kan främst hänföras till företagsutlåning i de nordiska länderna och Tyskland. Av tillväxten stod valutaeffekter för 130 miljarder.

Kreditvolymerna gentemot Företag ökade till 782 miljarder (571) företrädesvis genom ökad utlåning till stora nordiska kunder. Bankens kreditexponering är fördelad på ett stort antal branscher med störst volym för tillverkningsindustri och serviceverksamhet.

Kreditvolymerna gentemot Fastighetsförvaltning var 262 miljarder (213) efter ökad utlåning till nordiska kunder. Av volymerna stod kategorin Flerfamiljsbostäder för 93 miljarder. Även den tyska fastighetsutlåningen ökade, till följd av valutaeffekter.

Kreditportföljens vägda genomsnittliga riskklass, exklusive hushåll och banker, förbättrades under 2008, från ett genomsnitt om 6,95 år 2007 till 6,81 år 2008. Förbättringen förklaras av en ökad nyutlåning till kunder med god riskklass, vilket mer än väl kompenserade för en begränsad migration mot sämre riskklasser i den existerande kreditportföljen.

För att stödja en långsiktig syn på kreditvärdighet i riskbedömningen baseras SEB:s riskklassi ceringssystem på en utvärdering av fallissemangsrisken över en konjunkturcykel. Historiskt observerade fallissemangsfrekvenser visar att koncernens riskklasser har kunnat differentiera kreditrisken, dvs. sämre riskklasser har haft högre fallissemangsrisk än bättre riskklasser.

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknader 1)

2008

Miljarder kronor	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Banker	174,9	10,9	10,7	2,6	0,2	1,1	0,6	68,1	16,5	285,6
Företag	391,4	18,6	58,7	33,6	22,8	25,3	46,4	120,3	64,6	781,7
Finans och försäkring	55,9	2,1	1,5	1,7	0,2	1,2	0,5	16,0	14,1	93,2
Parti- och detaljhandel	32,8	1,4	1,6	0,5	5,2	7,2	14,2	17,1	6,7	86,7
Transport	21,9	1,9	3,5	0,6	2,0	2,8	6,7	3,0	0,4	42,8
Shipping	10,7	2,3	10,6	0,1	1,1	0,3	0,4	0,0	12,7	38,2
Jordbruk, skog och fi ske	3,9	0,4	0,0	0,0	1,5	2,7	0,9	0,2	0,1	9,7
Gruvindustri	6,6	1,1	10,4	0,2	0,0	0,1	0,1	0,7	0,8	20,0
Försörjning av el, gas och vatten	21,2	1,4	2,9	10,3	2,2	1,4	2,8	6,0	0,6	48,8
Övrig serviceverksamhet	81,5	1,4	13,1	3,3	3,0	2,4	4,4	36,1	3,4	148,6
Byggnadsindustri	8,4	0,1	0,7	0,5	2,0	2,9	3,3	4,1	0,4	22,4
Tillverkningsindustri	117,6	5,4	10,7	16,1	5,2	3,7	12,4	31,8	18,0	220,9
Övrigt	30,9	1,1	3,7	0,3	0,4	0,6	0,7	5,3	7,4	50,4
Fastighetsförvaltning	105,0	0,3	11,9	8,9	8,5	7,1	16,1	103,7	0,8	262,3
Kommersiella fastigheter	46,6	0,3	11,9	8,9	8,5	4,6	16,1	71,7	0,8	169,4
Flerfamiljsbostäder	58,4	0,0	0,0	0,0	0,0	2,5	0,0	32,0	0,0	93,0
Offentlig förvaltning	31,7	0,1	0,3	0,4	2,4	0,4	3,2	78,9	1,5	118,9
Hushåll	269,1	6,9	31,2	1,7	22,7	15,9	28,9	104,4	4,8	485,7
Bostadskrediter	230,3	0,0	3,7	0,0	18,3	11,7	25,5	79,4	1,8	370,6
Övrig utlåning	38,8	6,9	27,5	1,7	4,4	4,3	3,4	25,0	3,0	115,0
Total kreditportfölj	972,1	36,8	112,9	47,2	56,6	49,8	95,2	475,4	88,3	1 934,2

1) Geografi sk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs.

Osäkra lånefordringar brutto, fördelade per bransch och marknader 1)

2008

Mkr	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Totalt
Banker	320							6		326
Företag	710	189	245	10	493	571	1 521	1 451	246	5 436
Finans och försäkring				5				33		38
Parti- och detaljhandel	327				87	19	223	421		1 077
Transport	6				33	12	93	14		159
Shipping	11				1					11
Jordbruk, skog och fi ske	1				4	53	3	5		66
Gruvindustri										0
Försörjning av el, gas och vatten						45		13		58
Övrig serviceverksamhet	30	143			15	35	662	133		1 018
Byggnadsindustri	3				38	84	49	157		331
Tillverkningsindustri	151				209	154	411	458	209	1 591
Övrigt	181	45	245	5	106	169	80	218	37	1 087
Fastighetsförvaltning	110				305	151	855	3 462	10	4 894
Kommersiella fastigheter	16				305	139	855	2 848	10	4 174
Flerfamiljsbostäder	94					12		614		720
Offentlig förvaltning										0
Hushåll	448	249	115	55	488	624	490	787		3 255
Bostadskrediter	15		27		435	419	362	651		1 909
Övrig utlåning	433	249	88	55	53	205	128	136		1 346
Totalt	1 588	438	360	65	1 286	1 346	2 867	5 706	256	13 911

1) Geografi sk fördelning med utgångspunkt från var verksamheten bedrivs.

SEB:s exponering i de baltiska länderna

Bakgrund

Estland, Lettland och Litauen utgör en del av SEB:s hemmamarknader sedan slutet av 1990-talet. SEB har ett strategiskt och långsiktigt åtagande i regionen.

I slutet av 1990-talet gick SEB in på de baltiska marknaderna genom att förvärva minoritetsandelar i tre lokala banker i Estland, Lettland och Litauen. Vid slutet av år 2000 var dessa banker helägda. Verksamheten i de baltiska länderna utgör affärsområden i koncernens divisionsstruktur, men sorterar i huvudsak under Kontorsrörelsen. Den styrs i full utsträckning av koncernens policydokument och gemensamma instruktioner.

Det samlade rörelseresultatet 2001-2008 i koncernens baltiska verksamhet, inklusive kreditförluster, uppgick till 13,1 miljarder kronor.

Kreditportfölj

Vid slutet av 2008 uppgick SEB:s kreditexponering i de baltiska länderna till 201,6 miljarder kronor (169,0). Kredittillväxten förklaras delvis av valutaeffekter; i lokal valuta uppgick kredittillväxten till minus 2 procent procent i Estland, medan kredittillväxten Lettland och Litauen uppgick till 5 respektive 8 procent. Dessa siffror ska jämföras med en kredittillväxt för 2007 om 17 procent i Estland, 18 procent i Lettland och 30 procent i Litauen.

Litauen svarar för 47 procent av koncernens kreditvolym i Baltikum, Estland för 28 och Lettland för 25 procent. Huvuddelen av kreditvolymen, eller 63 procent, är till företag (inklusive fastighetsförvaltning) medan 33 procent utgörs av hushållsexponering.

Som framgår av tabellen på sid. 43 är huvuddelen av koncernens utlåning i Baltikum denominerad i utländsk valuta. Valutafördelningen i SEB:s låneportföljer skiljer sig inte nämnvärt från lånemarknaderna i stort på dessa marknader.

Kreditportfölj, osäkra lånefordringar och reserver 2008
Mkr	Estland	Lettland	Litauen	Totalt
Kreditportfölj
Banker	194	1 102	579	1 875
Företag	22 828	25 257	46 432	94 517
Fastighetsförvaltning	8 522	7 093	16 132	31 747
Offentlig förvaltning	2 365	364	3 192	5 922
Hushåll	22 705	15 938	28 877	67 520
Totalt	56 614	49 755	95 213	201 581
Osäkra lånefordringar brutto
Banker	0	0	0	0
Företag	493	571	1 522	2 586
Fastighetsförvaltning	305	151	855	1 312
Offentlig förvaltning	0	0	0	0
Hushåll	488	624	490	1 602
Totalt	1 287	1 346	2 867	5 499
Reserveringar
Specifi ka reserver	380	174	791	1 345
Gruppvisa reserver	546	603	612	1 761
Utombalansposter	0	0	0	0
Totalt	926	776	1 404	3 105
Reserveringsgrad för osäkra fordringar	71,9%	57,7%	49,0%	56,5%

42 SEB ÅRSREDOVISNING 2008

Proaktiv riskhantering

Under 2006 – som förberedelse för en möjlig överhettning av de baltiska ekonomierna – stramade SEB upp sin kreditpolitik och påbörjade en kontrollerad inbromsning av kreditgivningen. Denna utveckling har fortsatt under 2008 med ökade restriktioner vid nybeviljning av krediter och högre krav på återbetalningsförmåga – särskilt för euro-denominerade lån. Detta har lett till gradvis minskade marknadsandelar särskilt i Estland och Lettland. I Estland och Lettland har dessa sjunkit från 31 till 24 procent, respektive från 23 till 15 procent, från början av 2006 till slutet av 2008.

SEB har under året förstärkt sina insatser för att hantera effekterna av de baltiska ekonomiernas tillbakagång. I början av 2008 kompletterades de lokala workout-grupperna i Estland, Lettland och Litauen med en ny koncernfunktion, upprättad för att leda och samordna koncernens arbete med svaga motparter och osäkra fordringar. Koncernen beslutade också att skapa särskilda enheter i de baltiska länderna för att hantera nödlidande tillgångar.

Individuell hantering per land

Alla koncernens aktiviteter för att minska kreditförlusterna i Baltikum genomförs med speci k tonvikt på de individuella landoch engagemangsförutsättningarna. Arbetet bedrivs i samarbete mellan de koncernövergripande och lokala workout-teamen. Vidtagna åtgärder baseras på koncernens samlade kunskap och erfarenheter från workout-arbete, särskilt erfarenheterna från den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. Erfarna svenska medarbetare är djupt involverade.

	Kreditportfölj, Baltikum	Ansvars förbindelser	Derivat
Miljarder kronor	Lån	& åtaganden	instrument	Totalt
Banker	1,8	0,0	0,1	1,9
Företag	72,1	21,9	0,5	94,5
Fastighetsförvaltning	29,7	1,9	0,2	31,8
Offentlig förvaltning	5,1	0,9	0,0	6,0
Hushåll	63,7	3,9	0,0	67,5
Totalt	172,4	28,6	0,8	201,6

Andel av kreditportföljen, exkl. banker, procent

SEB:s utlåning i Baltikum, jämfört med total utlåning 1)

Kreditförlustnivå, netto

Andel av utlåning, procent

Valutafördelning i de baltiska låneportföljerna 2008

Procent	Estland	Lettland	Litauen
Företag, inkl. Fastighetsförvaltning
Euro	69	83	64
Lokal valuta	29	15	32
US-dollar	2	2	4
Hushåll
Euro	79	85	63
Lokal valuta	21	13	37
US-dollar / Övriga	0	2	0

Kvantifi ering av kreditrisken

SEB:s metodik för kreditriskkvantifi ering bygger på koncernens modell för ekonomiskt kapital. Metodiken är harmoniserad med kreditrisk delen av Basel II och bygger på följande tre komponenter:

Probability of default (PD)

För varje riskklass estimerar SEB den ettåriga sannolikheten för fallissemang på grundval av tio års intern statistik. PD-värdena estimeras som genomsnitt över konjunkturcykeln och stäms av mot de sannolikheter för fallissemang som de internationella ratinginstituten publicerar för sina ratingskalor. För privatpersoner och små företag används en scoring-metodik som fördelar lån av samma typ mellan riskmässigt homogena pooler. Historiska data för fallissemang justeras i konservativ riktning för att kunna estimera PD-värden för varje pool.

Statistisk analys bekräftar att SEB:s riskklasser historiskt har kunnat differentiera kreditrisken, dvs. sämre riskklasser har haft högre fallissemangsfrekvens än bättre riskklasser.

Exposure at default (EAD)

Exponeringens storlek i händelse av fallissemang mäts nominellt (vid till exempel lån, obligationer och leasingavtal), som en procentandel av utfäst belopp (räkningskrediter, remburser, garantier och andra åtaganden utanför balansräkningen) och genom faktiska marknadsvärden med ett påslag för framtida, tänkbar exponering (derivat och valutaterminer). För derivatkontrakt, repor och värdepapperslån avses exponering exklusive medräkningsbara säkerheter.

Loss given default (LGD)

Bedömning av hur mycket koncernen kan förlora av en utestående fordran i händelse av fallissemang, bland annat med beaktande av ställda säkerheter. Bedömningen baseras på intern och extern historisk erfarenhet samt på omständigheterna i den givna transaktionen. LGD-estimaten sätts på ett konservativt sätt för att avspegla förhållandet vid en konjunkturnedgång.

Portföljmodell

Dessa komponenter (PD, EAD och LGD) kombineras och används i en portföljmodell som vid beräkningarna beaktar diversifi eringseffekter mellan branscher och geografi ska regioner liksom koncentrationer till enskilda stora kunder.

Marknadsrisk

Defi nition

Marknadsrisk är risken för förlust eller sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar av räntor, råvarupriser, valuta- och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.

En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i Tradingverksamheten (risker i handelslagret) och strukturella marknadsrisker och risker i räntenettot (risker i övrig verksamhet).

Marknadsrisk i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel, där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och kapitalmarknaderna. Dessa risker uppstår huvudsakligen inom divisionen Stora Företag och Institutioner och hanteras på koncernens olika handelsplatser inom en heltäckande limitstruktur.

Marknadsrisk i koncernens övriga affärsverksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor, räntevillkor och räntebindningstider. Group Treasury har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker, som samlas centralt med hjälp av ett internprissystem.

Riskmandat

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som koncernen accepterar. Mandatet fördelas av koncernens Asset and Liability Committee till divisionerna, som i sin tur fördelar erhållna limiter till sina affärsenheter. Användandet av limiter säkerställer regelbunden rapportering och korrekt hantering av förlustpositioner och riskexponeringar.

Marknadsriskkontroll

Enheten för marknadsriskkontroll är ansvarig för kontroll av SEB:s marknadsrisker. Mätning, övervakning och rapportering av riskerna görs dagligen på koncern-, divisions- och affärsenhetsnivå. Enheten skall säkerställa oberoende värdering av handlarpositioner. De dagliga kontrollprocesserna bygger på statistiska modeller, till exempel Value-at-Risk, liksom på mer traditionella riskmått som nominella exponeringar och känslighetsmått. De viktigaste marknads- och likviditetsriskerna rapporteras minst månadsvis till koncernens Asset and Liability Committee och till styrelsens Risk and Capital Committee.

Riskmätning

Vid mätning av marknadsriskexponering är det viktigt att skilja mellan sådana mått som försöker skatta förluster i normala marknadsförhållanden och sådana som koncentrerar sig på extrema förhållanden. Den senare gruppen utgörs av stresstester och scenarieanalys.

Styrelsen har beslutat om fyra centrala riskmått för att kvanti era och limitera koncernens totala marknadsriskexponering under normala förhållanden: Value-at-Risk, Delta 1%, Single FX och Aggregated FX. Dessa beskrivs utförl igare nedan. Alla riskmått har sina för- och nackdelar, något som kan kringgås genom att de kombineras med varandra.

Value-at-Risk (VaR)

För mätning och limitering av koncernens totala risknivå, kombinerad för alla typer av marknadsrisk, använder SEB en internt utvecklad modell för Value at Risk (VaR). Denna statistiska metod uttrycker den maximala potentiella förlust som med viss sannolikhet kan uppstå under en viss tidsperiod. SEB har valt 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på tio dagar för att rapportera VaR i handelslagret samt för att rapportera och övervaka VaR i övrig verksamhet. För den löpande övervakningen av VaR i handelslagret används en tidshorisont på en dag. På grund

Value-at-Risk i handelslagret

Mkr	Min	Max	31 dec 2008	Genomsnitt 2008	Genomsnitt 2007
Ränterisk	57	282	203	145	64
Valutarisk	4	165	132	34	21
Aktierisk	18	230	41	75	75
Diversifi ering	0	0	–111	–103	–68
Totalt	69	332	265	151	92

Value-at-Risk, i övrig verksamhet

Mkr	Min	Max	31 dec 2008	Genomsnitt 2008	Genomsnitt 2007
Ränterisk	189	592	592	323	251
Valutarisk	1	109	109	24	25
Aktierisk	1	137	53	54	47
Diversifi ering			–146	–83	–63
Totalt	174	608	608	318	260

Value-at-Risk 2008

Mkr (VaR jämfört med teoretiskt resultat, 99 % sannolikhetsnivå och tidshorisont på en dag)

av större underliggande volym bär den övriga verksamheten huvuddelen av SEB:s VaR. SEB har sedan 2001 Finansinspektionens godkännande att beräkna kapitalkravet för huvuddelen av bankens generella marknadsrisk med hjälp av sin VaR-modell.

VaR-modellen backtestas dagligen för att övervaka och säkra dess noggrannhet. Detta görs för att veri era att förluster inte överstiger VaR-nivån signi kant mer än en procent av handelsdagarna. Under 2007 och 2008 års marknadsturbulens noterade SEB, genom studium av historiska data, att VaR-modellen i genomsnitt underskattade 99-percentilen med 23 procent. I konsekvens med detta har banken, med myndighetens godkännande från maj 2008, infört ett påslag på 23 procent. Diagrammet sid. 44 visar VaR-nivån jämfört med teoretiskt resultat under 2008.

VaR i handelslagret påverkades av turbulensen på de nansiella marknaderna, vilken orsakade hög volatilitet under hela året. Trots att exponeringen i handelslagret reducerades var genomsnittligt VaR för handelslagret under året 65 procent högre än under 2007. VaR i övrig verksamhet påverkades också av den högre marknadsvolatiliteten och steg med 22 procent jämfört med 2007. I VaR-beräkningen för övrig verksamhet används oviktade

SEB:s räntebärande värdepappersportföljer

SEB har obligationsportföljer i investeringssyfte, för likviditetshantering och för att stödja kundhandeln. Volymerna utgörs av statsobligationer, säkerställda obligationer, obligationer utgivna av fi nansiella institutioner samt strukturerade krediter. Koncernens samlade portföljer uppgick till 355 miljarder kronor vid årsskiftet. Av detta var 222 miljarder avsedda för likviditetshantering och kundhandel.

Koncernens investeringsportfölj uppgick till 133 miljarder kronor. Portföljens syfte är att vara en del av koncernens likviditetsreserv, med ränteinstrument av hög kreditkvalitet möjliga att pantsätta hos centralbanker. Portföljen består av strukturerade krediter, räntebärande instrument utgivna av fi nansiella institutioner och säkerställda obligationer.

Hur tillgångarna i investeringsportföljen bokförs beror på exponeringstyp och på placeringshorisont. Tillgångarna klassifi ceras som värdepapper för handel (värdeförändringar påverkar resultatet), tillgångar som kan säljas (värdeförändringar påverkar eget kapital) eller som lånefordringar.

De allt större kreditspreadarna under 2007 och 2008 avspeglade en lägre marknadslikviditet och en – enligt den globala kreditmarknadens uppfattning – ökad risk för fallissemang bland emittenter. Detta har medfört avsevärda marknadsvärdesförluster i koncernens investeringsportfölj. Se vidare information i avsnitt Finansiell struktur sid. 25.

En stor del av förlusterna avser strukturerade krediter, en diversifi erad portfölj som bland annat inkluderar värdepapper av typerna residential mortgage-backed securities, collateralised loan obligations och collateralised mortgage obligations. Portföljen omfattade vid årsskiftet 655 positioner med en genomsnittlig återstående löptid på cirka 3,5 år. 93 procent av portföljen hade ratingen AAA/Aaa medan 1,7 procent hade en sämre rating än investment grade. SEB har inga så kallade "level 3-tillgångar".

Efter omklassifi cering under 2008 hänförs huvuddelen av koncernens investeringsportfölj till lånefordringar, vilket speglar koncernens avsikt att behålla dessa tillgångar under en överblickbar framtid eller till förfall. Omklassifi ceringen medför också att kortsiktiga värdefl uktuationer ej påverkar resultat eller eget kapital. Volymerna värdepapper för handel och tillgångar som kan säljas minskade till 8 miljarder kronor (72) respektive 24 miljarder (60) medan volymen värdepapper klassifi cerade som lånefordringar ökade till 101 miljarder (0).

marknadsdata och därigenom reagerar riskmåttet inte lika snabbt på ökad volatilitet. På sid. 44 sammanfattas tio-dagars VaR för koncernens positioner i handelslagret och i övrig verksamhet.

Känslighets- och positionsmått

För kompletterande analys använder koncernen känslighets- och positionsmått. Känslighetsmått som gamma, vega och rho används för att hantera risken i icke-linjära instrument. I vissa fall kombineras dessa mått med stresstester, där underliggande prisprocesser utsätts för stora prisförskjutningar och volatilitetsförändringar.

Stresstester och scenarieanalyser

Scenarieanalyser och stresstester genomförs regelbundet som ett komplement till ovanstående riskmätningar. Denna typ av analys ger ledningen en uppfattning om de möjliga effekter som stora rörelser i enskilda riskfaktorer, eller bredare marknadsscenarier, kan få på en portfölj, inklusive storleken på eventuella förluster under scenarierna. Såväl historiska som hypotetiska scenarier utnyttjas för att uppskatta tänkbara förluster.

SEB betraktar sannolikheten för fallissemang för tillgångarna i investeringsportföljen som låg och förväntar sig att på sikt återvinna värde förlusterna. Vid årsskiftet betalades kontraktsenlig amortering och ränta på alla tillgångar.

Räntebärande värdepappersportföljer

2008, 355 miljarder kronor

Strukturerade krediter

Portföljfördelning (68 miljarder kronor), procent

Ränterisk

Ränterisk är risken för förlust eller för sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar av räntor, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner. Risken mäts och limiteras främst via VaR.

Delta 1 procent

Ränteriskmåttet Delta 1 procent beräknas för alla räntebaserade produkter och de nieras som den förändring i marknadsvärde som uppstår när alla räntor i varje valuta rör sig parallellt en procentenhet åt det för banken mindre fördelaktiga hållet.

Räntenettorisk

Risken i räntenettot beror på den totala affärsmixen, framför allt på olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar och skulder. Räntenettot är också utsatt för en "golvrisk". Vissa asymmetrier nns i hur banken kan prissätta sina produkter och detta skapar en marginalpress när räntorna är låga, varför det är relevant att analysera både "upp"- och "ner"-scenarier. SEB bevakar men limiterar inte räntenettorisk. För mer information, se not 43, med räntebindningstider för SEB:s tillgångar och skulder.

Kreditspreadrisk

Kreditspreadrisk är risken att en investerings värde sjunker till följd av förändringar i kreditspreadar. I motsats till kreditrisk, som är relevant för alla koncernens kreditexponeringar, är endast marknadsvärderade tillgångar utsatta för kreditspreadrisk. Denna risktyp materialiserades för SEB under 2008 (se rutan "SEB:s obligationsportföljer" på sid. 45). Kreditspreadrisk hänförs till marknadsrisk i kapitaltäckningsrapporteringen, men räknas som en del av kreditrisken i SEB:s modell för ekonomiskt kapital.

Valutakursrisk

Valutakursrisk uppstår dels som ett resultat av bankens valutahandel på internationella marknadsplatser, dels på grund av att koncernens aktiviteter utförs i olika valutor. Valutapositioner i handelslagret mäts och hanteras med hjälp av VaR-modellen. Separat mätning och hantering görs av de strukturella valutakursrisker som uppstår i koncernens balansräkning och intjäning. Den största strukturella valutakursrisken är kopplad till koncernens dotterbolag i de baltiska länderna.

Single och Aggregated FX

I tillägg till VaR mäts valutakursrisken i förhållande till svenska kronor även genom måtten Single och Aggregated FX. Single FX utgörs av den största nettopositionen (lång eller kort) för alla valutor. För att bestämma Aggregated FX beräknas summan av alla långa nettopositioner och summan av alla korta nettopositioner; Aggregated FX är det största av dessa två värden (oavsett tecken).

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk uppstår när SEB är marknadsgarant för, eller handlar i, aktier och aktierelaterade instrument. VaR är det främsta risk- och limitmåttet för denna risk. Därutöver används riskmått som de nierats av svenska kapitaltäckningsregler både för limiter och uppföljning.

Råvarurisk

Instrument och derivat med råvaror som underliggande tillgång medför en risk för förändrade råvarupriser. Under 2008 var SEB:s exponering mot råvarurisk begränsad eftersom koncernens kunderbjudande inte innefattade s.k. directional trading.

Likviditetsrisk

Defi nition

Likviditetsrisk är risken att koncernen, inom en de nierad tidsperiod, inte kan re nansiera sina existerande tillgångar eller är oförmögen att möta utökade krav på likviditet. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Hantering och rapportering av likviditetsrisk

Målet för SEB:s likviditetshantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetsrisksituation, med tillräckliga mängder kontanter eller ekvivalenta tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer och utan att detta leder till höga extra kostnader. Risktagandet styrs av limiter som fastställs av styrelsen och fördelas vidare av koncernens Asset and Liability Committee. Likviditetslimiter sätts såväl för koncernen och legala enheter som för exponering i vissa valutor. Koncernen håller tillräcklig likviditet för att fullgöra löpande betalningsåtaganden, med extra betalningsberedskap för tillfällen med störningar på marknaden.

SEB har etablerat koncernövergripande processer för att hantera likviditetskraven på kort och lång sikt. Likviditeten hanteras centralt av Group Treasury, med stöd av lokala treasuryfunktioner på koncernens viktigaste marknader. Enheten Marknadsriskkontroll mäter och rapporterar regelbundet limitutnyttjande och resultat av stresstester till koncernens Asset and Liability Committee och till styrelsens Risk and Capital Committee.

Koncernen reducerar likviditetsrisken genom att sprida sin nansiering över era geogra ska områden och genom att arbeta via olika instrumenttyper och valutor. Inlåning från hushåll och företag utgör koncernens viktigaste nansieringskälla.

Likviditetsriskmätning

Likviditetsrisk mäts och rapporteras via ett antal specialutformade tekniker, eftersom ingen enskild metod kan fånga alla aspekter av denna risk. SEB:s metoder omfattar kortfristig pantsättningskapacitet, analys av framtida kassa öden, scenarieanalys samt olika nyckeltal i balansräkningen.

Finansieringsstruktur, SEB-koncernen, december 2008 Procent (1 787 miljarder kronor)

Överskjutande säkerheter för säkerställda obligationer uppgår till 48 miljarder kronor, som kan utnyttjas för emission av ytterligare säkerställda obligationer eller pantsättas hos centralbanker för upplåning.

Likviditetsgap identi eras genom beräkning av ackumulerade kassa öden från koncernens tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen, i tids ckor upp till ett år. Därvid behöver man för vissa produkter, till exempel inlåningskonton och bolån, göra antaganden om löptid och om hur produktvolymerna uppträder över tid och vid förfall. Likviditetsreservens kvalitet analyseras för att kunna bedöma hur stor del av den som kan pantsättas och därmed erbjuda säkerställd nansiering i pressade situationer.

För tidshorisonter över ett år mäts en relation (core gap) som visar i vilken utsträckning koncernen nansierar illikvida tillgångar med hjälp av stabil, långsiktig nansiering. De stabila skulderna (inklusive eget kapital) ska alltid vara mer än 70 procent av de illikvida tillgångarna; den genomsnittliga nivån under året var 108 procent. Vid utgången av året var nivån 102 procent.

Stresstester används regelbundet för att identi era möjliga källor till likviditetspåfrestningar och i syfte att säkerställa att aktuell exponering ligger inom fastställda gränser för likviditetsrisken. Testerna uppskattar likviditetsrisken under olika scenarier, med försvårad nansiering på grund av såväl koncernspeci ka som allmänna omständigheter.

Krav på likviditetsreserv

Likviditetsreserven utgör en viktig del av koncernens likvida tillgångar. Den består av värdepapper som kan användas som säkerhet för lån eller i återköpstransaktioner (repor) och kan därmed omedelbart omsättas i kontanter. Likviditetsreservens storlek visar i vilken utsträckning koncernen förfogar över en stabil volym likvida tillgångar av hög kvalitet, som en försäkring mot en mängd allvarliga likviditetsscenarier. Likviditetsreserven ska alltid motsvara minst 5 procent av balansomslutningen.

Likviditetssituationen under 2008

SEB:s diversi erade upplåningsskällor har gjort det möjligt att nansiera den löpande verksamheten, trots de turbulenta nansmarknaderna under 2008. Koncernen har hela året haft god tillgång till de kortfristiga kapitalmarknaderna, medan marknaden för långfristig upplåning markant försämrades från slutet av det tredje kvartalet. Koncernens upplåningssituation har underlättats av att att man i början av 2008 lånade upp 160 miljarder kronor på lång sikt (varav 100 miljarder i säkerställda obligationer) samt att in- och upplåning från allmänheten ökat med 90 miljarder netto under året. Vid utgången av året var relationen inlåning till utlåning 65 procent. De outnyttjade tillgångarna i SEB:s likviditetsreserv som kunde pantsättas i centralbanker och därmed omsättas i likvida medel uppgick vid utgången av året till 123 miljarder.

Operationell risk

Defi nition

Operationell risk är risken för förlust till följd av såväl interna orsaker (datafel, misstag, bedrägerier, bristande efterlevnad av lagar och interna föreskrifter, övriga brister i den interna kontrollen etc).som händelser i omvärlden (naturkatastrofer, extern brottslighet etc).

Ny process för produktgodkännande

Under 2008 stramade SEB upp sina rutiner för att pröva och godkänna nya och förändrade produkter, system och processer innan de tas i bruk. Alla kontroll- och stödfunktioner deltar i utvärderingen tillsammans med berörd affärsdivision. Syftet med enhetliga godkännanderutiner för nya och ändrade aktiviteter är att säkerställa låg operationell risk i verksamhetens processer.

Internmätningsmetod (AMA)

Under 2008 ck koncernen myndighetsgodkännande att använda internmätningsmetoden (Advanced Measurement Approach) vid beräkning av myndighetskapital för operationell risk. Tillståndet är ett kvitto på koncernens erfarenhet av och kunskap om hantering av operationell risk vad gäller incidentrapportering, förlustrapportering, kapitalmodellering och utvärdering av processkvalitet. Modellen utnyttjas även vid beräkning av ekonomiskt kapital för operationell risk; då inkluderas förlusthändelser relevanta för livförsäkringsverksamheten och beräkningarna görs på en högre kon densnivå.

Kapitalberäkningen görs via en förlustfördelningsmetod och utnyttjar interna data samt extern statistik över operationella förluster av väsentlig storlek inom nansbranschen globalt. Beräkningen av genomsnittligt förväntad förlust bygger på intern förluststatistik medan förlusternas variabilitet (unexpected loss) baseras på statistik över externa förluster som överskrider en viss tröskelnivå.

Kapitalkravet för operationell risk enligt AMA påverkas inte av något försäkringsavtal om riskreducering eller risköverföring.

Operationell risk, registrerade och analyserade händelser

Obligatoriskt system för incidentrapportering

SEB använder ett IT-system för hantering av operationell risk, säkerhet och regelefterlevnad. Alla anställda skall registrera riskhändelser och chefer på alla nivåer skall identi era, uppskatta, följa och reducera riskerna. Detta underlättar hanteringen av den operationella riskexponeringen.

Försäkringsrisk

Defi nitioner

Övervärdesrisk i livförsäkring är risken för förlust till följd av att beräknade övervärden inte kan realiseras på grund av oväntat långsam tillgångstillväxt, annullationer eller ogynnsam pris-/kostnadsutveckling. Nivån på övervärdesrisken har ett nära samband med sparandestockens storlek.

Vidare är livförsäkringsverksamheten utsatt för risken av förskjutningar i dödstalen: Minskade dödstal medför mer långvariga pensionsåtaganden; ökade dödstal leder till er dödsfallsersättningar. För försäkringsbestånd med garanterad avkastning uppstår risk när tillgångarna inte matchar försäkringsskulderna. Åtaganderisk i livförsäkring är risken att verksamhetens tillgångar har en otillräcklig tillväxt för att säkerställa framtida utbetalningar till försäkringstagarna. Denna risk är försumbar för fondförsäkringar; men är mera uttalad i den affär som bedrivs av SEB Pension.

Affärsmodell

SEB:s fokus vad gäller livförsäkring ligger på fondförsäkringar, som svarade för cirka 75 procent av den totala försäljningen under 2008. Detta innebär att marknadsrisken bärs av försäkringstagarna.

En risk i ekonomisk mening uppstår emellertid för banken avseende framtida elimineringar av övervärdet. Verksamhetens värdeskapande studeras via analys av övervärden (not 51) – alltså nuvärdet av framtida intjäning på det föreliggande försäkringsbeståndet.

Reducering av försäkringsrisk

Riskmätningen tar sin utgångspunkt i den redovisning av övervärden och nansiella risker som divisionen regelbundet sammanställer. Livförsäkringsriskerna kontrolleras via så kallad aktuariell analys och stresstester av be ntligt försäkringsbestånd. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse. Riskerna i produkter med garanterad avkastning reduceras med hjälp av normal marknadsriskteknik och följs upp med scenarieanalys.

I koncernen ingår också ett återförsäkringsbolag inom skadeförsäkringsområdet under avveckling. Detta bolags åtaganden innebär begränsad risk för SEB:s aktieägare.

Under 2008 gjordes en avsättning på 353 Mkr för potentiella framtida garantiåtaganden i den traditionella livförsäkringsportfölj som överfördes från Nya Liv under 2007. Avsättningen är huvudsakligen marknadsvärderelaterad och återvinningsbar om den framtida kapitalavkastningen är tillräcklig för att uppfylla garanterade återbäringsnivåer.

Den svenska Finansinspektionen använder ett "tra kljussystem" som utvärderar risken för bristande balans mellan tillgångar och åtaganden. Ett liknande system är i bruk i Danmark sedan era år och berör därmed SEB:s danska verksamhet. Dessa system är myndighetsverktyg för att identi era sådana försäkringsbolag som behöver utsättas för en noggrannare granskning av förhållandet mellan tillgångar och åtaganden. Inget av SEB:s svenska eller danska bolag har identi erats för sådan granskning enligt angivna mätparametrar för livförsäkringsbolag.

Affärsrisk och strategisk risk

Defi nition

Affärsrisk är risken för minskade intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens. SEB mäter affärsrisk baserat på den volatilitet i intäkter och kostnader som inte är direkt hänförlig till övriga risktyper. Kvanti ering av affärsrisken är ett sätt att uppskatta volatiliteten i rörelseresultatet, exklusive kreditförluster och tradingresultat.

I affärsrisk ingår också ryktesrisk, det vill säga möjligheten att intäkterna faller till följd av externa rykten om koncernen eller allmänt om branschen. Som ett specialfall av affärsrisk kan man betrakta risk i samband med större satsningar, till exempel företagsköp eller stora IT-projekt.

Strategisk risk är till sin natur snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. SEB de nierar strategisk risk som risken för förlust på grund av missriktade affärsbeslut, felaktigt genomförande av beslut eller oförmåga att reagera adekvat på förändringar i samhället, regelsystemen eller branschen.

Kapitalhantering

Målet för koncernens kapitalhantering är att balansera aktieägarnas avkastningskrav med de krav på nansiell stabilitet som ställs av myndigheter, investerare i skuldinstrument, affärsmotparter och andra marknadsaktörer inklusive ratinginstitut.

Koncernens kapitalisering skall vara riskbaserad och utgå från en bedömning av den samlade risknivån i verksamheten. Den skall också vara framåtblickande, i överensstämmelse med lång- och kortsiktiga affärsplaner och med den förväntade makroekonomiska utvecklingen.

Styrning och ansvar

Koncernens kapitalpolicy de nierar hur kapitalhanteringen skall stödja affärsmålen, liksom även koncernens utdelningspolicy och ratingmål. Detta dokument fastställs av styrelsen på rekommendation av koncernens Asset and Liability Committee och styrelsens Risk and Capital Committee. Dokumentet ses över årligen.

Koncernens nanschef ansvarar för utvärderingen av kapitalbehovet i relation till koncernens riskpro l och för att föreslå en långsiktig plan för att behålla tillräcklig kapitalstyrka. Denna process, den interna kapitalutvärderingen (IKU), är sammanlänkad med affärsplaneringen och sker inom ramarna för koncernens övergripande styr- och kontrollsystem.

Tillsammans med löpande uppföljning och rapportering av kapitalfrågor till styrelsen säkerställer detta att aktiekapital, ekonomiskt kapital, myndighetskrav och ratinghänsyn hanteras på ett sådant sätt att SEB inte riskerar lönsamheten i verksamheten eller koncernens nansiella styrka.

Kapitalhantering

Kapitalet hanteras centralt samtidigt som lokala krav på myndighetskapital och internt kapital uppfylls. Koncernens kapitalpolicy de nierar hur kapitalhanteringen skall stödja affärsmålen. Aktieägarnas avkastningskrav skall balanseras mot myndigheternas kapitalkrav, krav från skuldinvesterare och andra motparter avseende SEB:s rating, samt det ekonomiska kapital som representerar koncernens samlade risknivå. På grund av det gradvisa införandet av Basel II, med RWA-golv (Risk-Weighted Assets) baserade på tidigare regelsystem i kraft under år 2007–2009, beaktar SEB båda regelsystemen när man sätter mål för, övervakar och rapporterar kapitalrelationer. SEB kan, för att optimera kapitalstrukturen, komma att återköpa utestående förlagslån, exempelvis via gällande återköpsklausuler.

Fördelning av låneportföljer på Basel II-metod

Andel av koncernens exponering, procent

Införande av Basel II

Nya kapitaltäckningsregler enligt Basel II gäller i Sverige från den 1 februari 2007. Under 2007 rapporterade koncernen kapitalkrav enligt Basel II för SEB AB, SEB AG och SEB Gyllenberg, medan övriga företag rapporterades enligt Basel I. Från 2008 rapporteras hela koncernen enligt Basel II.

SEB har myndighetstillstånd att rapportera enligt IRK-metod (Intern riskklassi cering) för cirka 80 procent av kreditportföljen (räknat som exponeringsvolym). Koncernen rapporterar i stort sett all fastighetsutlåning till hushåll enligt den utvecklade IRKmetoden och huvuddelen av exponeringar mot banker och företag (exklusive småföretag) enligt grundläggande IRK-metod. Arbete

Mkr	2008	2007
Kreditrisk, kapitalkrav enligt IRK-metod
Institutionsexponeringar	4 472	4 506
Företagsexponeringar	37 158	21 420
Positioner i värdepapperiseringar	572	174
Hushållsexponeringar, fastighetskrediter	4 627	3 409
Andra exponeringsklasser	559
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	47 388	29 509
Övriga kapitalkrav enligt Basel II
Kreditrisk enligt schablonmetod	11 610	6 227
Operationell risk		3 723
Operationell risk enligt internmätningsmetod	3 080
Valutakursrisk	570	580
Risker i handelslagret	2 775	4 010
Totalt, kapitalkrav enligt Basel II	65 423	44 049
Rapportering enligt Basel I
Kreditrisk		14 859
Valutakursrisk		0
Risker i handelslagret		41
Totalt företag som rapporterar enligt Basel I		14 900
Sammanställning
Kreditrisk	58 998	50 595
Operationell risk	3 080	3 723
Marknadsrisk	3 345	4 631
Totalt rapporterat	65 423	58 949
Justering för golvregler
Tillägg för att uppfylla golvregler under
införandefasen av Basel II	13 460	8 409
Totalt rapporterat	78 883	67 358

Mkr	2008	2007
Tillgängligt kapital
Primärkapital	82 463	72 702
Kapitalbas	104 723	92 973
Kapitaltäckning utan övergångsregler (Basel II)
Kapitalkrav	65 423	58 949
Uttryckt som RWA, riskvägda tillgångar	817 788	736 864
Primärkapitalrelation	10,1	9,9%
Total kapitaltäckningsgrad	12,8	12,6%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas/kapitalkrav)	1,60	1,58
Kapitaltäckning med övergångsregler enligt myndighetsrapportering (Basel II)
Procentsats för golvregler	90%	95%
Kapitalkrav	78 883	67 358
Uttryckt som RWA, riskvägda tillgångar	986 034	841 974
Primärkapitalrelation	8,4%	8,6%
Total kapitaltäckningsgrad	10,6%	11,0%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas/kapitalkrav)	1,33	1,38
Kapitaltäckning med RWA enligt tidigare regelverk (Basel I)
Kapitalkrav	90 164	71 398
Uttryckt som RWA, riskvägda tillgångar	1 127 054	892 473
Primärkapitalrelation	7,3%	8,1%
Total kapitaltäckningsgrad	9,3%	10,4%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas/kapitalkrav)	1,16	1,30

pågår med att kunna rapportera ytterligare hushållsportföljer (och småföretag) enligt IRK. Det långsiktiga målet är rapportering enligt utvecklad IRK-metod för alla portföljer med undantag för exponeringar mot stater och kommuner samt för ett litet antal marginella portföljer. För dessa exponeringar kommer schablonmetoden att användas.

Efter myndighetsgodkännande rapporteras från andra kvartalet 2008 koncernens kapitalkrav för operationell risk enligt internmätningsmetoden (AMA). Vad gäller marknadsrisk har SEB sedan 2001 godkännande att beräkna kapitalkravet för den generella risken i moderbanken med hjälp av sin interna VaR-modell.

Utdelningar

Utdelningens storlek avgörs av såväl det ekonomiska klimatet som koncernens nansiella position och tillväxtmöjligheter. Genom åren har SEB haft som mål att utdelningen, över en konjunkturcykel, skall motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie. Total capital ratio

Kapitalmål Core capital ratio

SEB:s kapitalmål har två principiella syften: 1) att säkerställa att koncernens kapitalstyrka är tillräcklig för att stödja den beslutade affärsstrategin och ha en kapitaltäckning som är högre än myndighetskraven även vid en ekonomisk nedgång; och 2) att upprätthålla en tillräcklig kapitalstyrka för att ge utestående obligationer och andra skuldinstrument (utom efterställda skulder) en kreditvärdighet svarande mot koncernens beslutade riskaptit (ratingmål AA). Målet för SEB:s primärkapitalrelation är 10 procent, baserat på Basel II:s ramverk utan övergångsregler.

Kapitalkrav enligt Basel II

Kapitalkravet enligt Basel II, inklusive övergångsregler, var 78,9 miljarder kronor (67,4). Detta kan uttryckas som riskvägda tillgångar (RWA) om 986,0 miljarder (842,0). Valutaeffekter svarade för 72 miljarder av RWA-ökningen. Ytterligare information om hur koncernens RWA beräknas nns i SEB:s "Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3)" på www.sebgroup.com.

Kapitalbas

Koncernens primärkapital uppgick vid slutet av 2008 till 82,5 miljarder kronor (72,7) vilket ger en rapporterad primärkapitalrelation på 8,4 procent (8,6). Kapitalbasen var 104,7 miljarder (93,0) och totalkapitalrelationen 10,6 procent (11,0).

Ekonomiskt kapital

För intern bedömning av kapitalbehov och lönsamhet arbetar SEB med så kallat ekonomiskt kapital via en modell för Capital at Risk (CAR). Denna interna modell har stora likheter med regelverket för kapitaltäckning enligt Basel II i det att många underliggande riskfaktorer är desamma. Beräkningen av ekonomiskt kapital utgår från kon densnivån 99,97 procent, vilket representerar kapitalkravet för en AA-rating.

Vid slutet av 2008 var koncernens interna kapitalkrav uttryckt som ekonomiskt kapital 76,6 miljarder kronor (66,6). De största riskkomponenterna var kredit- och försäkringsrisk (övervärdena

Kapitalbas – sammanfattning

Mkr	2008	2007
Eget kapital	83 729	76 719
Avdrag för utdelning	0	–4 442
Goodwill i den fi nansiella företagsgruppen	–7 305	–6 079
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	–1 133	–235
Avdrag för verksamhet utanför den fi nansiella företagsgruppen	–2 954	–3 056
Övriga justeringar	–2 245	–1 112
Primärkapitaltillskott	12 371	10 907
Primärkapital	82 463	72 702
Förlagslån i sekundärkapitalet Reserveringsnetto för IRK-rapporterade	33 731	31 512
kreditexponeringar	–1 133	–235
Avdrag för investeringar i försäkringsföretag	–10 696	–10 673
Övriga justeringar	358	–333
Kapitalbas	104 723	92 973

Mkr	2008	2007	2006
Kreditrisk	63 500	55 300	42 300
Marknadsrisk	4 800	2 800	3 000
Försäkringsrisk	17 900	15 100	14 800
Operationell risk	8 100	6 000	3 500
Affärsrisk	8 600	8 800	7 100
Diversifi ering	–26 300	–21 400	–17 900
Totalt	76 600	66 600	52 800

i livförsäkringsverksamheten räknas in i koncernens totala förmåga att absorbera förluster och ingår därför i beräkningen av totalt ekonomiskt kapital). Diversi eringseffekter mellan divisionerna gör att koncernens totala kapitalbehov blir avsevärt lägre än om divisionerna skulle vara självständiga legala enheter.

Respektive divisions kapitalbehov mäts också baserat på denna modell. Lönsamhet mäts genom att redovisat resultat sätts i relation till det allokerade kapitalet. Detta möjliggör jämförelser av den riskjusterade avkastningen för koncernen och dess divisioner med motsvarande för konkurrenter.

Stresstester

SEB anser att riskerna för koncernens intjäning och nansiella stabilitet i huvudsak kan härledas ur den makroekonomiska utvecklingen. En heltäckande utvärdering av koncernens nansiella styrka måste beakta såväl den mest troliga ekonomiska utvecklingen som mer negativa scenarier. Stresstester genomförs för att åsätta en extra säkerhetsmarginal utöver vad den formella kapitalmodellen kräver – till exempel för en omfattande konjunkturförsämring.

Stresstesterna ger en bild av koncernens risknivå och tillgängliga kapitalresurser, både enligt beslutad nansplan och under antagna recessionsscenarier, och jämför effekterna på kapitalstyrkan. I stressade scenarier sjunker intjäningen, kreditförlusterna ökar (både via fallissemang och genom ökade gruppvisa reserver) och

kreditportföljen får ökad genomsnittlig riskvikt genom riskklassmigration. I scenarierna används historik över marknadsdata och internt genererad statistik för att kvanti era stressnivån.

Koncernen arbetar vanligtvis med scenarier utformade för att motsvara skeenden som inträffar en gång på 10 respektive 50 år. I ett 10-års-scenario är aktiekurserna oförändrade under tre år medan industriproduktionen sjunker under de två första åren och återhämtar sig något det tredje. I 50-års-scenariet faller aktiekurserna 20–25 procent per år och industriproduktionen sjunker med i tur och ordning 5, 2,5 och 2 procent.

Stresstester är ett viktigt inslag i SEB:s interna process för långsiktig kapitalutvärdering. Kapitalresurser och kapitalbehov beräknas för varje simulerat år utgående från parametrarna i respektive scenario. Detta gör det möjligt att bedöma koncernens nansiella styrka under förhållanden som är ytterligare ansträngda jämfört med nansplanens antaganden.

SEB:s gruppering av risker

Bolagsstyrning inom SEB

Svensk kod för bolagsstyrning

SEB följer Svensk kod för bolagsstyrning (Bolagsstyrningskoden). Inga avvikelser har gjorts från bestämmelserna i Bolagsstyrningskoden under 2008.

Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av bankens revisorer.

Tydlig ansvarsfördelning

Förmågan att upprätthålla förtroendet hos kunder, aktieägare och andra är av avgörande betydelse för SEB. En väsentlig faktor för detta är en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning, för att därmed undvika intressekonfl ikter. Inom SEB läggs stor vikt vid att skapa tydliga roller för befattningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgivning, corporate fi nanceverksamhet, kapitalförvaltning och försäkringsrörelse.

Strukturen för ansvarsfördelning och styrning omfattar:

• Bolagsstämman.
• Styrelsen.
• Verkställande direktören/koncernchefen.
• Divisioner, affärsområden och affärsenheter.
• Staber och supportfunktioner.
• Internrevision, compliance och riskkontroll.

Såväl styrelsen som verkställande direktören utövar sin styrande och kontrollerande roll genom ett fl ertal policies och instruktioner. Avsikten med SEB:s policies och instruktioner är att klargöra ansvarsfördelningen inom koncernen. Särskilt viktiga är koncernens kreditinstruktion, instruktion avseende hantering av frågor om intressekonfl ikter, etikpolicy, riskpolicy, instruktion för åtgärder mot penningtvätt, Code of Business Conduct och policyn avseende Corporate Responsibility.

Bolagsstämman

Aktieägarnas infl ytande i banken utövas vid bolagsstämman som är bankens högsta beslutande organ. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att företrädas genom ombud.

Bolagsstämman beslutar, bland annat, om ändringar av bolagsordningen, beslutar om dispositioner av bankens vinst, väljer styrelse, beslutar om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, beslutar om arvode för styrelsen samt godkänner principerna för ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen.

SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2008 framgår av tabellerna på sidan 53.

Valberedningen

Enligt beslut vid årsstämman 2008 har ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2009 utsetts under hösten 2008. Fyra av bankens största aktieägare har utsett var sin representant som tillsammans med styrelsens ordförande utgör valberedning. De fyra representanterna är: Petra Hedengran, utsedd av Investor, valberedningens ordförande, Hans Mertzig, utsedd av Trygg-Stiftelsen, Staffan Grefbäck, utsedd av Alecta och Maj-Charlotte Wallin, utsedd av AFA Försäkring. Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 24 september 2008.

Valberedningens uppdrag är att arbeta fram förslag till ordförande vid stämman, antal styrelseledamöter, arvode åt styrelsen och revisorerna, styrelse och styrelseordförande, fördelning av arvodet mellan styrelsens ledamöter och ersättning för kommitté-

seb:s verksamhet styrs, kontrolleras och följs upp i enlighet med policys och instruktioner fastställda av styrelsen och verkställande direktören.

		Varav	Procent av antalet
31 december, 2008	Antal aktier	C-aktier	aktier	röster
Investor Ab	142 527 895	2 725 000	20,7	21,1
Trygg-stiftelsen	65 677 962		9,6	9,9
Alecta	36 148 611	733 611	5,3	5,4
swedbank Roburs fonder	26 151 625		3,8	3,9
AFA Försäkring	18 758 325	875 560	2,7	2,7
seb:s fonder	13 137 692		1,9	2,0
Fjärde AP-fonden	12 728 700		1,9	1,9
AMF Pension	11 000 000		1,6	1,7
Wallenbergsstiftelser	10 330 389	5 871 173	1,5	0,8
sHb:s fonder	9 476 321		1,4	1,4
skandia Liv	8 892 926	3 452 219	1,3	0,9
Nordeas fonder	8 184 736		1,2	1,2
Capital Groups fonder	7 560 000		1,1	1,1
Andra AP-fonden	7 263 531		1,1	1,1
Första AP-fonden	6 427 046		0,9	1,0
Utländska ägare	127 867 255	1 132 651	18,6	19,1

1) exkluderar seb som aktieägare till följd av återköp av aktier för att säkra seb:s långsiktiga incitamentsprogram samt för kapitaländamål. Källa: sIs Ägarservice.

arbete samt beslut om valberedning inför årsstämman 2010, att föreläggas årsstämman för beslut.

En viktig princip är att styrelsen skall ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken, med den breda erfarenhet och det kunnande från den fi nansiella sektorn och andra sektorer, internationella erfarenhet och starka kontaktnät som krävs till följd av bankens läge och framtida inriktning. Resultatet av utvärderingen av styrelsen och dess ledamöter är en del av valberedningens underlag. Vid behov använder valberedningen externa rådgivare.

Valberedningen har sedan årsstämman 2008 hållit fyra möten samt haft kontakt även mellan mötena. Valberedningens förslag och yttrande över förslaget till styrelse fi nns på bankens hemsida och en redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas vid årsstämman 2009. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Styrelsen

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år, till slutet av nästkommande årsstämma. I enlighet med Bolagsstyrningskoden utsågs även styrelsens ordförande av årsstämman 2008 med mandattid till slutet av nästkommande årsstämma.

Styrelsen har under 2008 bestått av tio ordinarie ledamöter, utan suppleanter, valda av årsstämman samt två ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter. För att styrelsen skall vara beslutsför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. Den enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken är den verkställande direktören. Alla övriga bolagsstämmovalda styrelseledamöter anses som oberoende i förhållande till banken och bankens ledning. Med undantag för Marcus Wallenberg och Jacob Wallenberg, vilka inte anses som oberoende i förhållande till aktieägaren Investor AB, anses alla styrelseledamöter vara oberoende i förhållande till större ägare. Med oberoende avses att styrelseledamöterna inte har några väsentliga bindningar till banken, dess ledning eller större aktieägare (ägare till 10 procent eller mer av aktier eller röster) förutom att

Av bankens cirka 280 000 aktieägare är majoriteten privatpersoner med små innehav. Källa: VPC/sIs Ägarservice.

Ägarkoncentration

De största ägarnas andel av kapital och röster, procent

vara ledamöter i styrelsen. Styrelsens sammansättning från och med årsstämman 2008 framgår av tabell på sidan 54 och uppgifter om ledamöterna framgår av sidorna 134-135.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i banken och koncernen och beslutar om verksamhetens art, inriktning (strategi) samt ramar och mål för denna. Styrelsen följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen satta målen och riktlinjerna. Vidare har styrelsen ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att redovisningen, medelsförvaltningen och de ekonomiska förhållandena i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifi erade och defi nierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bankens bolagsordning.

Styrelsen utser och entledigar verkställande direktören och dennes ställföreträdare. Vidare utser och entledigar styrelsen vice verkställande direktörer, koncernkreditchef, ledamöter i verkställande ledningen och koncernrevisionschef.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och kallar bland annat till styrelsesammanträden, beslutar om agendan och bereder ärendena för styrelsesammanträdena efter samråd med verkställande direktören.

Styrelseledamöterna får löpande information, och vid behov utbildning, om regeländringar, bland annat sådana som rör bankens verksamhet och styrelseledamots ansvar i ett noterat företag.

Styrelseledamöter fr o m årsstämman 2008

Namn	Invald	befattning	Risk and Capital Committee	Audit and Compliance Committee	Remuneration and HR Committee	Totalt arvode, kronor	Närvaro styrelse möten	Närvaro komitee - möten
Marcus Wallenberg	2002	Ordförande				2 750 000	100%	100%
Tuve Johannesson	1997	Vice ordförande				795 000	93%	100%
Jacob Wallenberg	1997	Vice ordförande				600 000	93%	%
Penny Hughes	2000	Ledamot				887 500	100%	100%
Urban Jansson	1996	Ledamot				1 010 000	100%	100%
Hans-Joachim Körber	2000	Ledamot				500 000	87%	%
Christine Novakovic	2008	Ledamot				695 000	85%	100%
Jesper Ovesen	2004	Ledamot				825 000	100%	94%
Carl Wilhelm Ros	1999	Ledamot				887 500	93%	100%
Annika Falkengren	2006	Ledamot, verkställande direktör och koncernchef				–	100%	100%
Göran Lilja	2006	Av de anställda utsedd ledamot				–	100%	%
Cecilia Mårtensson	2008	Av de anställda utsedd ledamot				–	62%	%
Göran Arrius	2002	suppleant utsedd av de anställda				–	93%	%
Ulf Jensen	1997	suppleant utsedd av de anställda				–	87%	%
						8 950 000

De har kontinuerligt tillfälle att diskutera frågor med styrelsens ordförande, verkställande direktören och styrelsens sekreterare.

Verkställande direktören deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då verkställande direktörens arbete utvärderas. Andra medlemmar i bankens ledning deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information eller på anmodan från styrelsen eller verkställande direktören. Under 2008 har styrelsen diskuterat frågor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bankens ledning. Bankens och koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2008 hölls 15 styrelsesammanträden. Vid två av dessa deltog företrädare för externrevisionen. Beslut i styrelsen fattas efter en öppen och konstruktiv diskussion. Väsentliga frågor som avhandlats under året är bland annat:

• Strategisk inriktning för koncernens verksamhet (art och omfattning).
• Övergripande långsiktiga mål för verksamheten.
• Policies och instruktioner, inklusive årlig genomgång och revision.
• Affärsplaner, fi nansiella planer och prognoser.
• Oron på de fi nansiella marknaderna.
• Koncernens risktagande inklusive kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling.
• Kapital- och fi nansieringsfrågor, inklusive risklimiter.
• Grundlig genomgång av affärsområden och marknadssegment, inkluderande de baltiska länderna.
• Större investeringar och förvärv/avyttringar.
• Kort- och långsiktiga incitamentsprogram, successionsplanering och ledarförsörjning.
• Delårsrapporter och årsredovisning.
• Interna processer för drift och kostnadseffektivitet.
• IT-strategi och struktur.
• Utvärdering av hur bankens interna kontroll fungerar.
• Uppföljning av extern och intern revision samt koncernens complianceverksamhet.
• Utvärdering av styrelsens liksom verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete.

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Emellertid har styrelsen inrättat kommittéer för att, enligt styrelsens instruktioner, handlägga vissa defi nierade frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. Inom styrelsen fi nns för närvarande tre kommittéer: Risk and Capital Committee, Audit and Compliance Committee samt Remuneration and Human Resources Committee. Vid kommittéernas möten förs protokoll som snarast möjligt efter mötena delges övriga ledamöter i styrelsen. Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. Ledamöterna utses för ett år i taget. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt skall delta i kommittéarbetet, även som ordförande i kommittéerna. Styrelsens ordförande är ledamot i samtliga tre kommittéer men inte ordförande i någon. Varken verkställande direktören eller andra befattningshavare i banken ingår i Audit and Compliance Committee eller i Remuneration and Human Resources Committee. Verkställande direktören är ledamot i Risk and Capital Committee. Arbetet i styrelsens kommittéer regleras av instruktioner som fastställts av styrelsen. Förutom arbetet i kommittéerna tillämpas ingen arbetsfördelning i styrelsen.

Risk and Capital Committee

Styrelsens Risk and Capital Committee har till uppgift att stödja styrelsen i dess arbete med att fastställa och granska att banken är organiserad och leds på ett sådant sätt att alla risker inom koncernens verksamhet är identifi erade och defi nierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler. Kommittén beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen. Kommittén granskar och lämnar förslag, för beslut av styrelsen, till koncernpolicies och strategier såsom riskpolicy och riskstrategi, kreditpolicy, kapitalpolicy, likviditets- och pantsättningspolicy och handels- och investeringspolicy samt följer upp tillämpningen av dessa policies och hur koncernens risker utvecklas. Kommittén bereder styrelsens beslut avseende limiter för marknadsoch likviditetsrisker.

Vad gäller kreditärenden, antar kommittén bland annat kreditpolicies och instruktioner som kompletterar koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion och beslutar i individuella kreditärenden

(ärenden av väsentlig betydelse eller av principiell karaktär). Utöver detta granskar kommittén löpande såväl väsentliga förändringar i kreditportföljen som kreditprocessen inom banken och koncernen. Kommittén granskar också ärenden relaterade till operationell risk, marknads- och likviditetsrisk samt försäkringsrisk.

Vad gäller kapitalärenden, granskar kommittén löpande väsentliga förändringar i den övergripande kapital- och likviditetssituationen och kapitaltäckningsförhållanden i koncernen inklusive implementeringen av Basel II. Kommittén förbereder, för beslut av styrelsen, ändringar av koncernens kapitalmål och kapitalförvaltningsfrågor såsom utdelningsnivå och inrättande och utnyttjande av återköpsprogram av egna aktier.

Kommittén består av fyra ledamöter, inklusive den verkställande direktören, och är beslutför om minst tre ledamöter, av vilken en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Ledamöter i kommittén har under 2008 varit Urban Jansson, ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, Jesper Ovesen och Annika Falkengren. Koncernfinanschefen har det övergripande ansvaret för de kapitalärenden som föredras för kommittén, koncernkreditchefen för kreditärenden och chefen för Group Risk Control för riskkontrollärenden. Kommittén har under året haft 19 sammanträden.

Audit and Compliance Committee

Styrelsens Audit and Compliance Committee stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra bankens finansiella rapportering och den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Kommittén bereder också för styrelsens beslut vid behov förslag till tillsättande och entledigande av koncernrevisionschefen. Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen mellan den externa och interna revisionen. Under 2008 har kommittén vid ett flertal tillfällen träffat företrädare för externrevisionen utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bankens ledning. I kommittén behandlas också bokslut och delårsrapporter liksom revisionsrapporter och förändringar i redovisningsreglerna. Kommittén följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den fastställer vidare riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av banken och koncernen från de externa revisorerna och utvärderar externrevisorernas arbete och oberoende samt bereder förslag inför bolagsstämmans val av revisor. En revisionsplan för internrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen, fastställs årligen.

Kommittén har vidare att, i förekommande fall, ta ställning till verkställande direktörens förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance. Internrevisionsarbetet och complianceverksamheten följs löpande.

Kommittén består av tre ledamöter, ingen av dem anställd i koncernen, och är beslutför om minst två ledamöter, av vilka en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Ledamöter i kommittén har under 2008 varit Carl Wilhelm Ros, ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, och (från årsstämman 2008) Christine Novakovic (Steven Kaempfer till och med årsstämman 2008). Föredragande i kommittén är koncernrevisionschefen och chefen för Group Compliance. Kommittén har under året haft fem sammanträden. Vid samtliga dessa möten har de externa revisorerna deltagit.

Remuneration and Human Resources Committee

Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee utarbetar, för beslut av bolagsstämman respektive styrelsen, förslag till principer för kompensation till verkställande direktören och ledamöterna i den verkställande ledningen och förslag till kompensation till verkställande direktören och koncernrevisionschefen. Kommittén beslutar i frågor om kompensation till ledamöterna i den verkställande ledningen efter de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna. Kommittén bereder också frågor om incitamentsprogram och pensionsplaner, övervakar koncernens pensionsåtaganden samt övervakar, tillsammans med styrelsens Risk and Capital Committee, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inkluderande utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. I kommittén diskuteras även personalfrågor av strategisk betydelse, såsom successionsplanering avseende strategiskt viktiga positioner, och andra ledarförsörjningsfrågor.

Kommittén består av tre ledamöter, ingen av dem anställd i koncernen, och är beslutför om minst två ledamöter, av vilka en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Ledamöter i kommittén har under 2008 varit Penny Hughes, ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, och Tuve Johannesson. Verkställande direktören är föredragande i kommittén, tillsammans med chefen för Group Human Resources & Organisational Development, i ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger. Kommittén har under 2008 haft nio sammanträden.

Utvärdering av styrelsen, verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat inkluderar en enkät med därpå följande diskussioner i styrelsen. Genom processen utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat hur styrelsens arbete ytterligare kan förbättras, huruvida varje enskild styrelseledamot deltar aktivt i styrelsens och kommittéernas diskussioner, bidrar med autonoma omdömen och om atmosfären på mötena underlättar öppna diskussioner. Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen.

Styrelsens ordförande utvärderar, formellt en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Tuve Johannesson.

Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete varvid verkställande direktören eller annan ur verkställande ledningen inte deltar.

Verkställande direktören/koncernchefen

Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens/koncernchefens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer samt fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en särskild VD-rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

Verkställande direktören utser koncernfinanschefen, divisionscheferna, chefen för Business Support & Group Staff, chefen för Group Human Resources & Organisational Development och chefen för Group Strategy & Business Planning. Verkställande direktören utser också chef för Group Compliance, chef för Group Risk Control, chef för Group IT, chefer för filialerna och chefer för de individuella stabs- och supportfunktionerna. Koncernfinanschefen utses i samråd med styrelsens ordförande och chefen för Group Compliance i samråd med styrelsens Audit and Compliance Committee.

Verkställande direktör och koncernchef är Annika Falkengren. Fler uppgifter om den verkställande direktören framgår av sidan 136. Ställföreträdare för verkställande direktören och koncernchefen är Bo Magnusson.

Verkställande direktören har tre olika kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten; verkställande ledningen (Group Executive Committee), Group Credit Committee (sid. 57) och Group Asset and Liability Committee (sid. 57).

För att bäst tillvarata hela koncernens intresse samråder verkställande direktören med den verkställande ledningen, dess ITkommitté och dess kommitté för godkännande av nya produkter i frågor av större eller principiell betydelse. Verkställande ledningen diskuterar bland annat frågor som är av intresse för fl era divisioner, strategi, affärsplaner, fi nansiella prognoser och rapporter. Under 2008 hölls 25 sammanträden med verkställande ledningen. I såväl verkställande ledningen som IT-kommittén ingick under 2008 Annika Falkengren, Jan Erik Back, från och med den 15 augusti, Per-Arne Blomquist, till och med den 14 augusti, Fredrik Boheman, Magnus Carlsson, Ingrid Engström, Hans Larsson, Bo Magnusson och Anders Mossberg som ledamöter. Från och med den 1 januari 2009 är även Mats Torstendahl ledamot.

För informationsutbyte på koncernnivå fi nns ett särskilt forum med ledande befattningshavare från hela koncernen, koncernrådet. Ledamöterna i koncernrådet utses av verkställande direktören efter samråd med den verkställande ledningen.

Divisioner, affärsområden och affärsenheter

Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i fi lialer och dotterbolag, skall styras och vara organiserade.

SEB:s verksamhet är organiserad i fyra divisioner:

• Stora Företag & Institutioner, med Magnus Carlsson som chef, för SEB:s kontakter med stora och medelstora företag, fi nansiella institutioner och fastighetsbolag,
• Kontorsrörelsen, för SEB:s retailverksamhet och kortverksamhet, med Bo Magnusson som chef till och med den 31 december 2008 och Mats Torstendahl från och med den 1 januari 2009,
• Kapitalförvaltning med Fredrik Boheman som chef, för SEB:s fond- och kapitalförvaltningsverksamhet och private banking samt
• Liv, med Anders Mossberg som chef, för SEB:s livförsäkringsverksamhet.

Samtliga divisionschefer är ledamöter i verkställande ledningen. Divisionernas verksamhet är uppdelad i affärsområden, vilka i sin tur är uppdelade i affärsenheter. Divisionschefen är övergripande ansvarig för divisionens verksamhet och utser, efter verkställande direktörens hörande, chefer för affärsområdena inom divisionen och de dotterbolag som divisionen ansvarar för. Inom varje division fi nns en ledningsgrupp vari divisionschefen och ett antal affärsområdes- och dotterbolagschefer inom divisionen ingår. Även inom affärsområdena och affärsenheterna fi nns ledningsgrupper.

För koordination av verksamheterna i några av de länder utanför Sverige där fl era divisioner bedriver verksamhet, såsom Danmark, Norge och Finland, har en landansvarig chef utsetts. Den landansvarige rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av den verkställande ledningen.

Stabs- och supportfunktioner

SEB:s stabs- och supportfunktioner är uppdelade på tre divisionsövergripande funktioner med målet att effektivisera, strömlinjeforma och öka skalfördelarna för affärsverksamheten; Group Operations, Group IT samt Group Staff. SEB har ett antal stabsoch supportfunktioner, såsom CEO Offi ce, Finance, Treasury, Human Resources & Organisational Development, Marketing & Communication, Legal, Security och Procurement & Real Estate. Generellt har koncernstaberna i SEB ett globalt funktionellt ansvar och äger och förvaltar SEB's gruppgemensamma instruktioner och policies, processer och metoder i syfte att proaktivt stödja verkställande direktören, verkställande ledningen, chefer och medarbetare samt alla affärsenheter inom koncernen.

SEB:s organisation framgår av organisationsschemat på sid 56.

Riskorganisation och ansvar

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och att verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. Styrelsens Risk and Capital Committee har till uppgift att stödja styrelsen i detta arbete, exempelvis genom att granska koncernens policydokument inom risk-, kapital- och likviditetsområdena för årlig uppdatering. Styrelsen får minst en gång per kvartal en rapport över utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.

Verkställande direktören och koncernchefen har det övergripande ansvaret för att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens fastställda policies och intentioner. Verkställande direktören skall säkerställa att SEB:s organisation och arbetssätt är ändamålsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med

gällande lagstiftning. Verkställande direktören har ett särskilt ansvar för att presentera väsentlig information gällande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om utnyttjande av limiter.

Det primära ansvaret för att säkerställa att styrelsens avsiktergällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom koncernen ligger på Group Asset and Liability Committee samt Group Credit Committee. Group Asset and Liability Committee, med verkställande direktören som ordförande, hanterar frågor om koncernens och divisionernas övergripande risknivå samt beslutar om, bland annat, risklimiter och metoder för riskmätning och kapitalstyrning. Inom ramen för styrelsens koncernövergripande kapitalpolicy och riskpolicy har Group Asset and Liability Committee fastställt policydokument för ansvarsfördelning och hantering av koncernens risker samt för förhållandet mellan risk och kapital. Group Asset and Liability Committee hade tio sammanträden under 2008.

Group Credit Committee (GCC) är högsta kreditbeviljande instans inom banken med undantag för några få ärenden som är förbehållna styrelsens Risk and Capital Committee. GCC har även till uppgift att regelbundet se över regelverket för kreditgivning och att, när så är påkallat, förelägga styrelsens Risk and Capital Committee förslag till ändringar. Verkställande direktören är ordförande i kommittén och koncernkreditchefen är vice ordförande. GCC hade 61 sammanträden under 2008.

Kreditorganisationen har en oberoende ställning. Group Credits ansvarar för ledning och styrning av kreditprövningsprocessen samt för viktiga individuella kreditbeslut. Funktionen ansvarar även för analys och uppföljning av kreditportföljens sammansättning och för efterlevnaden av policies fastställda av Risk and Capital Committee och styrelsen. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion.

Koncernkreditchefen utses av styrelsen och rapporterar till verkställande direktören. Koncernkreditchefen är föredragande i kreditärenden i styrelsens Risk and Capital Committee. Styrelsen får minst en gång per kvartal information om sammansättningen av kreditportföljen, inklusive stora exponeringar och kreditförluster. Ordföranden i varje kreditkommitté har vetorätt i kreditbeslut. Kreditorganisationen är skild från de affärsdrivande enheterna och hanterar enbart kreditfrågor. Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket hänskjuts till en högre nivå i beslutshierarkin.

Ansvaret för koncernens löpande riskhantering ligger inom respektive division (och motsvarande inom Group Treasury). Varje division och divisionschef har ansvar för att, inom koncernens fastställda riktlinjer, tillse att riskerna hanteras och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt på daglig basis. Det är en grundläggande princip att alla kontrollfunktioner skall vara oberoende av affärsverksamheten.

Internrevision, compliance och riskkontroll

I koncernen fi nns tre kontrollfunktioner, oberoende från affärsverksamheten – internrevision, compliance och riskkontroll.

Koncernens internrevision är en oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Internrevision ansvarar för utvärdering av hanteringen av risker, samt kontroll och styrningsprocesser inom banken, och att verksamheten i koncernen bedrivs enligt styrelsens och verkställande direktörens intentioner. Koncernrevisionschefen rapporterar löpande till styrelsens Audit and Compliance Committee och informerar även verkställande direktören och den verkställande ledningen regelbundet. Audit and Compliance Committee fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete.

En ny complianceorganisation för koncernen etablerades i januari 2008 med avsevärt större resurser än tidigare. Compliancefunktionen är helt oberoende från affärsverksamheten, samtidigt som den är en stödfunktion för verksamheten. Den är också skild från koncernens juristfunktioner. Compliance skall arbeta proaktivt för compliancekvalitet i koncernen samt främja compliancefrågor genom råd och uppföljning inom alla complianceområden och därigenom stödja affärsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsområden är skyddet för kunderna, uppträdande på marknaden, åtgärder för att förhindra penningtvätt och fi nansiering av terrorism liksom regelefterlevnad och kontroll. Uppgifterna för compliancefunktionen innefattar bland annat hantering av risker, övervakning, rapportering, utveckling av interna regler, utbildning samt kontakter med tillsynsmyndigheter. Chefen för Group Compliance har till uppgift att biträda styrelsen och verkställande direktören i compliancefrågor och att samordna handläggningen inom koncernen av sådana frågor. Chefen för Group Compliance rapporterar löpande till verkställande direktören och verkställande ledningen och informerar även styrelsens Audit and Compliance Committee om compliancefrågor. Som ett resultat av analyser av koncernens compliancerisker fastställer verkställande direktören, efter godkännande från Audit and Compliance Committee, en årlig complianceplan.

Koncernens organisation för riskkontroll (Group Risk Control) utövar den koncernövergripande riskkontrollen och övervakar koncernens risker, i första hand kreditrisker, marknadsrisker, operationella risker och likviditetsrisker. Group Risk Control är skild från affärsrörelsen. Detta är orsaken till att chefen för Group Risk Control utses av verkställande direktören men rapporterar till koncernkreditchefen. Group Asset and Liability Committee informeras regelbundet. Chefen för Group Risk Control är föredragande i riskkontrollärenden i styrelsens Risk and Capital Committee.

För koncernens internrevision och complianceverksamhet fi nns av styrelsen fastställda instruktioner. Verkställande direktören fastställer instruktionen för verksamheten inom Group Risk Control.

Information om revisor

Banken skall enligt bolagsordningen ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. Revisorerna förordnas enligt svensk lag för en tid av fyra år.

PricewaterhouseCoopers AB har varit bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2008 för tiden till och med årsstämman 2012. Huvudansvarig har från och med årsstämman 2006 varit Peter Clemedtson, auktoriserad revisor. Peter Clemedtson har revisionsuppdrag även i följande större företag: Electrolux och Ericsson.

De arvoden som revisorerna fakturerat för revisionen av bankens bokslut för räkenskapsåren 2008 och 2007 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen nedan.

Arvoden till revisorer

Mkr	2008	2007
Revisionsarvoden	62	48
Övriga uppdrag	52	19
Totalt	114	67

Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2008

Denna rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2008 har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är en del av bolagsstyrningsrapporten. Rapporten beskriver hur intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är organiserad i SEB. Rapporten har inte granskats av bankens revisorer.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen definieras som den process, utförd av styrelsen, ledningen och annan berörd personal, som syftar till att säkerställa en rimlig försäkran om korrektheten i den finansiella rapporteringen. Arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är strukturerat i enlighet med det ramverk som har givits ut av "The Committee of Sponsoring Organizations (COSO)". COSO-ramverket är det mest använda ramverket och är uppbyggt kring fem internkontroll-komponenter, som beskrivs nedan; Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Informations- och kommunikationsvägar samt Övervakning. Ramverket är indelat i tre olika områden av intern kontroll; Operationell intern kontroll, Intern kontroll avseende den finansiella rapportering och Legal intern kontroll. Denna rapport täcker in den interna kontroll strukturen som syftar till att säkerställa den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar basen för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar SEB verkar utifrån. Denna komponent av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens ledarstil, gällande värdegrunder samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner.

SEBs styrelse och verkställande direktör har antagit koncernövergripande riktlinjer avseende befogenheter och ansvarsområden, "SEB Group Internal Rules", som implementerats av respektive organisatorisk enhet. Verkställande direktören har vidare, med stöd av styrelsen, antagit "the SEB Code of Business Conduct". Dessa styrande dokument bildar ramverket för kontrollmiljön inom SEB.

Exempel på specifika instruktioner och policys centrala för den interna kontrollen över finansiell rapportering är:

• "Instruction for the Audit and Compliance Committee of the Board of Directors".
• "Instruction for the Chief Financial Officer, Group Treasury, Group Finance, the Accounting Standard Committee and the Tax Committee".
• "SEB Group Operational Risk policy".
• "SEB Group Accounting Principles".

Riskbedömning

SEBs riskbedömning av den finansiella rapporteringen, d.v.s. identifiering och bedömning av de största riskerna för felaktigheter i den finansiella rapporteringen, uppdateras årligen. Bedömningen är baserad på komplexiteten i affären och processen, värdet på transaktionerna som redovisas i resultat- och balansräkningen samt nivån på systemstödet. Analysen dokumenteras och är utgångspunkt för förbättringsåtgärder samt rutiner för uppföljning av den interna kontrollen avseende finansiell rapportering.

Ansvaret inom styrelsen för kvalitetssäkring av koncernens finansiella rapportering ligger hos Audit and Compliance Committee. Kommittén säkerställer genom fortlöpande kontakt med ansvariga inom SEB samt med bankens interna och externa revisorer att

risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras.

Kontrollaktiviteter

Väsentliga risker för fel i den finansiella rapporteringen, identifierade i riskbedömningen, hanteras genom en kontrollstruktur som i enlighet med COSO-ramverket är uppdelad på tre olika kontrollkategorier:

• Bolagsövergripande kontroller.
• Kontroller på transaktionsnivå.
• Generella IT kontroller.

Bolagsövergripande kontroller: Syftet med bolagsövergripande kontroller är att konkretisera förväntningarna på den interna kontrollen med utgångspunkt i SEB:s kontrollmiljö, samt följa upp att dessa efterlevs. Exempel på bolagsövergripande kontroller inom SEB relevanta för den interna kontrollen över finansiell rapportering är: Questionnaires & Assertions, Policy Compliance Checklist, New Product approval committee and Business Performance Reviews.

Kontroller på transaktionsnivå: Kontroller på transaktionsnivå är implementerade i SEB:s processer och innefattar kontrollaktiviteter såsom attester, avstämningar, analyser mm.

Generella IT kontroller: Exempel på generella IT kontroller är övervakning av IT-driften, rutiner för utveckling & förändringar av system, behörighetskontroller mm.

SEB arbetar kontinuerligt med dessa kontrollaktiviteter med syfte att säkerställa en korrekt behörighetsstruktur och ansvarsfördelning i IT-systemen.

Information och kommunikationsvägar

I syfte att öka medvetenheten av vikten av god intern kontroll har SEB under året genomfört en webbutbildning kring operationell risk. Mer specifik utbildning och information avseende den interna kontrollen över finansiell rapportering genomgås kontinuerligt med berörda personer inom SEB.

Varje kvartal skickas en statusrapport från ekonomi- och finanschefen avseende intern kontroll över finansiell rapportering till Audit and Compliance Committee.

Övervakning

SEB:s styrelse, verkställande direktör samt verkställande ledning övervakar varje månad den interna kontrollen över finansiell rapportering. Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde presenteras och diskuteras koncernens ekonomiska situation.

Verksamheten följer löpande upp efterlevnaden av policys och riktlinjer, effektiviteten i kontrollstrukturen och precisionen i den finansiella rapporteringen. Därutöver utövar SEB:s riskkontrollfunktion, compliancefunktion samt internrevision en kontinuerlig uppföljning av den interna kontrollen.

Koncernens internrevision granskar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utifrån den plan som fastställs av Audit and Compliance Committee. Resultatet av internrevisionens granskning liksom de åtgärder som vidtas och statusen avseende dessa, rapporteras löpande till Audit and Compliance Committee.

Ersättningar till styrelsen, verkställande direktören och andra ledamöter i verkställande ledningen Styrelsen

SEB:s årsstämma 2008 fastställde ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om 8 950 000 kronor att fördelas enligt följande: 2 750 000 kronor till styrelsens ordförande, 4 200 000 kronor att fördelas mellan övriga bolagsstämmovalda ledamöter som ej är anställda i banken med 600 000 kronor vardera till vice ordförandena och 500 000 kronor vardera till övriga ledamöter, samt 2 000 000 kronor för kommittéarbete att fördelas enligt följande: Risk and Capital Committee; 510 000 kronor till ordföranden samt 325 000 kronor till annan ledamot, Audit and Compliance Committee;

387 500 kronor till ordföranden samt 195 000 kronor till annan ledamot samt Remuneration and Human Resources Committee; 387 500 kronor till ordföranden samt 195 000 kronor till annan ledamot. Bankens ordförande och anställda i banken uppbär inte något arvode för kommittéarbete Av tabell på sidan 54 framgår respektive styrelseledamots befattning i olika kommittéer och arvodesfördelningen för 2008. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efter förslag från SEB:s valberedning, har styrelsen fastställt en policy om styrelseledamöternas aktieägande i SEB. Rekommendationen enligt policyn är att varje styrelseledamot använder 25 procent av sitt årliga arvode, exklusive kommittéarvode, efter skatt, till att förvärva aktier i SEB.

På initiativ från styrelsen kommer valberedningen att föreslå årsstämman 2009 att styrelseledamöternas grundarvode sänks med 25 procent. Arvodet för kommittéarbete föreslås vara oförändrat.

Verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse har utarbetat förslag till principer för lön och annan ersättning för verkställande direktören och verkställande ledningen, vilka årsstämman 2008 har godkänt. Styrelsen har sedan beslutat om faktisk ersättning till verkställande direktören efter förslag från styrelsens Remuneration and Human Resources Committee. Ersättningen till verkställande direktören har jämförts med och utvärderats i förhållande till den svenska och internationella marknaden. Kommittén har också beslutat om kompensation till övriga ledamöter av verkställande ledningen enligt de av årsstämman fastställda principerna. Inför årsstämman 2008 har de externa revisorerna lämnat ett yttrande om att styrelsen och den verkställande direktören under år 2007 följt de principer för ersättningar till ledande befattningshavare som fastställdes på årsstämman 2007.

De allmänna principerna för ersättningstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen har under 2008 varit desamma som för banken som helhet, dvs ersättningen består av fyra huvuddelar; fast lön, kortoch långsiktiga incitamentsprogram och pensionsförmån. Till detta kan andra förmåner tillkomma, som till exempel bilförmån.

Kortsiktigt incitamentsprogram utbetalas i relation till uppfyllandet av de särskilda mål, såväl gemensamma som individuella, kvalitativa som kvantitativa, som skriftligen överenskommits med befattningshavaren. Det kortsiktiga incitamentsprogrammet fastställs för ett år i taget och är maximerat till en viss andel av den fasta lönen. Exempel på använda mål är resultat, kostnader och kundnöjdhet.

Långsiktiga incitamentsprogram skall vara aktierelaterade och, förutom program riktade till alla anställda, prestationsbaserade. Målet med att ha olika långsiktiga incitamentsprogram är att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB, att stärka helhetssynen på SEB, ge deltagarna möjlighet att ta del av SEB:s långsiktiga framgång och värdeskapande och att skapa ett incitament för de anställda att bli aktieägare i SEB liksom att skapa möjligheter att attrahera och behålla ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner.

SEB:s första långsiktiga incitamentsprogram infördes 1999 och ytterligare program har sedan beslutats även för åren 2000– 2008. Från 1999 till 2004 utgick de långsiktiga incitamenten i form av personaloptioner. För åren 2005–2007 har banken använt performance shares. Information om programmen har bland annat lämnats i årsredovisningarna samtliga år och vid årsstämmorna sedan 2002. Årsstämman 2008 beslutade om tre olika program för 2008; ett aktiesparprogram, ett Performance Share-program och ett aktiematchningsprogram.

Pensionsplanen kan vara förmånsbestämd eller premiebaserad och skall vara oantastbar. Målet är att öka den premiebaserade andelen. Tak finns för den pensionsmedförande lönen. Vid uppsägning från bankens sida av verkställande direktören eller ledamot av verkställande ledningen utgår avgångsvederlag om 12–24 månaders lön. Banken äger rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i kontant ersättning från annan anställning eller från egen näringsverksamhet.

Verkställande direktören har ensidigt beslutat att avstå från sin ersättning från det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2008.

Fast och rörlig lön samt förmåner för verkställande direktören och ledamöterna av den verkställande ledningen under 2008 liksom omfattningen av SEB:s långsiktiga incitamentsprogram framgår av not 9.

Långsiktiga incitamentsprogram för 2008

De föreslagna aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogrammen för 2008, vilka godkänts av årsstämman samma år, bestod av tre olika program med olika syften och delvis överlappande målgrupper:

• ett Aktiesparprogram för alla medarbetare,
• ett Performance Shareprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner och
• ett Aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda nyckelpersoner.

Alla tre programmen är aktiebaserade och förutsätter att deltagarna är kvar inom SEB för en bestämd tid. Performance Shareprogrammet och Aktiematchningsprogrammet är också prestationsbaserade.

Styrelsen har dock beslutat att inte implementera 2008 års aktiematchningsprogram eftersom prestationskriterierna för detta program fastställdes innan de finansiella marknaderna utsattes för allvarliga störningar. Programmet skulle därför inte uppfylla sitt ändamål om det genomfördes.

Aktiesparprogram

Aktiesparprogrammet riktas till alla medarbetare och syftar till att främja "Ett SEB" samt att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB.

Medarbetarna erbjuds att, under en tolvmånadersperiod från införandet av programmet, av sin lön spara ett belopp motsvarande upp till fem procent av den fasta bruttolönen och för beloppet till gällande börskurs köpa aktier av serie A i banken. Köpen görs under fyra perioder, efter publiceringen av bankens kvartalsrapporter. Om aktierna sedan behålls under tre år räknat från dagen för köpet och deltagaren vid den tidpunkten fortfarande är kvar inom SEB, får deltagaren en aktie av serie A i SEB av

banken för varje behållen aktie. Programmet föreslås innebära en skyldighet för banken att leverera högst 1 864 000 sådana aktier.

En tredjedel av SEB:s medarbetare gick med i programmet under 2008.

Performance shareprogram

Detta program baseras på performance shares och syftar till att behålla och attrahera ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner, att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB, att stärka helhetssynen på SEB och att skapa ett incitament för deltagarna att bli aktieägare i SEB.

En performance share under programmet är en villkorad rätt att vid en framtida tidpunkt köpa en A-aktie i banken. Utfallet av programmet, dvs. det antal av tilldelade performance shares som till sist kan utnyttjas, beror på hur vissa förutbestämda prestationskrav uppfylls. Prestationskraven mäts under en inledande treårsperiod. Vidare krävs att deltagaren är kvar inom SEB. Programmet har en total löptid på sju år, inklusive prestationsperioden, och omfattar högst 1 500 000 performance shares att tilldelas cirka 480 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner.

Prestationskrav för 2008 års program

För att fullt utfall skall uppnås måste bankens vinst öka under de tre åren och totalavkastningen utvecklas bättre än konkurrenternas.

Prestationsmåtten har valts för att skapa balans mellan absolut och relativ utveckling.

• Absolut utveckling i form av årlig ökning av vinst per aktie. Måttet årlig ökning av vinst per aktie ger en slutlig rätt att utnyttja tilldelade performance shares först då ökningen i reala termer uppnår 2 procent för 2006 och 2007 års program och till 4 procent i nominella termer för 2008 års program. Då blir utfallet 10 procent av tilldelningen. Fullt utfall (dvs. 50 procent av total maximal tilldelning) uppnås om årlig real ökning av vinst per aktie blir 10 procent för 2006 och 2007 års program och till 12 procent i nominella termer för 2008 års program. Ökningen av vinst per aktie är lätt att löpande följa i seb:s delårsrapporter.
• Relativ utveckling i form av totalavkastning (aktiens värdeutveckling jämte utdelning) i förhållande till seb:s konkurrenter. Om totalavkastningen motsvarar utvecklingen av ett vägt bank-index blir utfal-

let 10 procent av full tilldelning. Däröver ökar antalet performance shares som kan utnyttjas upp till ett tak vid 8 procentenheter i genomsnitt per år utöver valt bankindex. Vid den nivån blir det fullt utfall enligt totalavkastningsmåttet (dvs. 50 procent av total maximal tilldelning). Måttet motiverar innehavarna att långsiktigt bygga aktieägarvärde genom att det antal performance shares som slutligen kan utnyttjas är beroende av att bankens totalavkastning utvecklas lika bra som eller bättre än andra bankers totalavkastning. Detta är därmed en drivfjäder för att överträffa konkurrenterna.

Uppfylls ett av prestationskraven helt kan endast hälften av det totala antalet performance shares utnyttjas. För fullt utnyttjande krävs att båda prestationskraven uppfylls helt. Med utgångspunkt från de valda prestationskraven och statistiska beräkningar är det förväntade utfallet för programmet cirka 40 procent.

Beräknad uppfyllelse av prestationskriterier, utfall 31 december 2008

TSR = Total avkastningsmåttet – seb i jämförelse med Comparator Index (Årligt) EPS = Infl ation justerad tillväxt i vinst per aktie Outperformance vs mål/index TsR (årligen) % av TsR villkor ePs tillväxt % av ePs villkor Total tilldelning Utspädning Kriterium för maximal tilldelning Index +8% Faktisk EPS tillväxt1) 2006 års program Index –2,9 % 0 % 7,6 % 76 % 38 % 0,07 % 2007 års program Index –7,1 % 0 % Negativ 0 % 0 % 0,00 % 2008 års program Index –5,6 % 0 % Negativ 0 % 0 % 0,00 %

1) 2006 – 2007 års program 10 % p.a., 2008 års program 12 % p.a.

Finansiella rapporter – Innehåll

SEB-koncernen

	Resultaträkningar	62
	Balansräkningar	63
	Förändringar i eget kapital	64
	Kassaflödesanalyser	65
	Skandinaviska Enskilda Banken
	Resultaträkningar	66
	Balansräkningar	67
	Förändringar i eget kapital	68
	Kassaflödesanalyser	69
	Noter till de finansiella rapporterna
	Företagsinformation	70
1	Redovisningsprinciper	70
2	Segmentsrapportering	77
	Noter till resultaträkningen
3	Räntenetto	79
4	Provisionsnetto	79
5	Nettoresultat av finansiella transaktioner	80
6	Livförsäkringsintäkter netto	80
7	Övriga intäkter netto	81
8	Administrationskostnader	82
9	Personalkostnader	82
	9a Löner och arvoden per mottagare	82
	9b Pensionsförpliktelser	84
	9c Ersättningar för högsta ledningen
	och verkställande ledningen	86
	9d Aktierelaterade ersättningar	87
	9e Sjukfrånvaro	88
9f	Antal anställda	89
	10 Övriga kostnader	90
	11 Av- och nedskrivningar av materiella
	och immateriella tillgångar	90
	12 Kapitalvinster och -förluster
	från materiella och immateriella tillgångar	90
	13 Kreditförluster inkl värdeförändringar
	på övertagen egendom	91
	14 Bokslutsdispositioner	91
	15 Skatt	92
	16 Nettoresultat per aktie	92

Noter till balansräkningen

17 Riskupplysningar	93
18 Verkligt värde mätning av
finansiella tillgångar och skulder	95
19 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	95
20 Utlåning till kreditinstitut	95
21 Utlåning till allmänheten	96
22 Finansiella tillgångar till verkligt värde	96
23 Finansiella tillgångar som kan säljas	97
24 Finansiella tillgångar som innehas till förfall	97
25 Intresseföretag	98
26 Aktier i dotterbolag	99
27 Materiella och immateriella tillgångar	100
28 Övriga tillgångar	103
29 Skulder till kreditinstitut	103
30 In- och upplåning från allmänheten	104
31 Skulder till försäkringstagarna	104
32 Emitterade värdepapper	105
33 Finansiella skulder till verkligt värde	105
34 Övriga skulder	106
35 Avsättningar	106
36 Efterställda skulder	107
37 Obeskattade reserver	108
Tilläggsinformation
38 Poster inom linjen	108
39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	109
40 Finansiella tillgångar och skulder per klass	110
41 Skuldinstrument fördelade på förfallotider	112
42 Skuldinstrument fördelade på emittenter	113
43 Räntebindningstider	114
44 Utlåning och kreditförlustreserver	115
45 Derivatinstrument	119
46 Upplysningar om verkligt värde	121
47 Upplysningar om närstånde	122
48 Framtida minimileaseavgifter
för operationella leasingavtal	122
49 Kapitaltäckning	123
50 Tillgångars och skulders uppdelning
på väsentliga valutor	125
51 Resultaträkningar – Livförsäkringsrörelsen	127
52 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	128
53 Avvecklade verksamheter / Anläggningstillgångar
som innehas för försäljning 54 Händelser efter balansdagen	128 128

Femårsöversikt

SEB-koncernen	129
Skandinaviska Enskilda Banken	130

Resultaträkningar

SEB-koncernen

Mkr	Not	2008	2007	Förändring, %
Ränteintäkter		97 281	86 035	13
Räntekostnader		–78 571	–70 037	12
Räntenetto	3	18 710	15 998	17
Provisionsintäkter		19 877	21 400	–7
Provisionskostnader		–4 623	–4 349	6
Provisionsnetto	4	15 254	17 051	–11
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto		3 665	3 256	13
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade
till verkligt värde, netto		–221	–17
Nedskrivningar av finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning		–474
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	2 970	3 239	–8
Premieinkomster, netto		7 126	5 961	20
Avgifter på investeringskontrakt		983	1 067	–8
Kapitalavkastning, netto		–2 519	981
Övriga försäkringsintäkter		397	471	–16
Försäkringskostnader, netto		–3 612	–5 547	–35
Livförsäkringsintäkter netto	6	2 375	2 933	–19
Utdelningar		122	79	54
Andelar i intresseföretags resultat		77	128	–40
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		1 236	653	89
Övriga rörelseintäkter		396	359	10
Övriga intäkter netto	7	1 831	1 219	50
Summa intäkter		41 140	40 440	2
Personalkostnader	9	–16 241	–14 921	9
Övriga kostnader	10	–7 642	–6 919	10
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–1 524	–1 354	13
Summa kostnader		–25 407	–23 194	10
Kapitalvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar	12	6	788	–99
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom	13	–3 268	–1 016
Rörelseresultat		12 471	17 018	–27
Skatt	15	–2 421	–3 376	–28
Nettoresultat		10 050	13 642	–26
Minoritetens andel		9	24	–63
Aktieägarnas andel		10 041	13 618	–26
Nettoresultat		10 050	13 642	–26
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	14,66	19,97
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	14,65	19,88

Balansräkningar

SEB-koncernen

31 december, Mkr	Not	2008	2007	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	19	44 852	96 871	–54
Utlåning till kreditinstitut	20	266 363	263 012	1
Utlåning till allmänheten	21	1 296 777	1 067 341	21
Värdepapper för handel		161 596	348 888	–54
Derivat för handel		248 426	85 395	191
Derivat för säkringsredovisning		11 155	2 777
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		3 503	–641
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken		114 425	135 485	–16
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde		96 349	89 319	8
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	635 454	661 223	–4
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	163 115	170 137	–4
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	1 997	1 798	11
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	53	852
Intresseföretag	25	1 129	1 257	–10
Immateriella tillgångar		19 395	16 894	15
Materiella tillgångar		2 626	2 564	2
Förvaltningsfastigheter		7 490	5 239	43
Materiella och immateriella tillgångar	27	29 511	24 697	19
Aktuella skattefordringar		3 998	3 766	6
Uppskjutna skattefordringar		2 836	845
Kund- och likvidfordringar		13 402	25 377	–47
Övriga tillgångar		50 416	28 138	79
Övriga tillgångar	28	70 652	58 126	22
Summa tillgångar		2 510 702	2 344 462	7
Skulder till kreditinstitut	29	429 425	421 348	2
In- och upplåning från allmänheten	30	841 034	750 481	12
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal		115 110	135 937	–15
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal		95 960	89 979	7
Skulder till försäkringstagarna	31	211 070	225 916	–7
Emitterade värdepapper	32	525 219	510 564	3
Derivat för handel		231 341	79 211	192
Derivat för säkringsredovisning		8 168	2 169
Skulder för handel		54 411	135 421	–60
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		1 613	–411
Finansiella skulder till verkligt värde	33	295 533	216 390	37
Aktuella skatteskulder		1 148	1 101	4
Uppskjutna skatteskulder		9 810	9 403	4
Leverantörs- och likvidskulder		9 498	33 940	–72
Övriga skulder		51 109	53 075	–4
Övriga skulder	34	71 565	97 519	–27
Avsättningar	35	1 897	1 536	24
Efterställda skulder	36	51 230	43 989	16
Summa skulder		2 426 973	2 267 743	7
Minoritetsintressen		192	191	1
Omvärderingsreserver		–1 295	–278
Aktiekapital		6 872	6 872
Andra fonder		32 857	29 757	10
Balanserad vinst		45 103	40 177	12
Eget kapital		83 537	76 528	9
Summa kapital		83 729	76 719	9
Summa skulder och kapital		2 510 702	2 344 462	7

Förändringar i eget kapital

SEB-koncernen

31 december, Mkr	2008	2007	Förändring, %
Minoritetsintressen	192	191	1
Eget kapital	83 537	76 528	9
Totalt kapital	83 729	76 719	9
Förändringar i eget kapital
Reserv för kassaflödessäkringar	1 767	160
Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	–3 062	–438
Omvärderingsreserver	–1 295	–278
Aktiekapital (663 004 123 st A-aktier; 24 152 508 st C-aktier)	6 872	6 872
Fond för makulerade aktier	174	174
Kapitalandelsfond	5	71	–93
Omräkningsdifferens	–225	–377	–40
Andra bundna fonder	32 903	29 889	10
Bundet eget kapital	39 729	36 629	8
Swapsäkring av personaloptionsprogram	–371	–398	–7
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen	–1 926	–2 109	–9
Balanserad vinst	37 359	29 066	29
Nettoresultat, aktieägarnas andel	10 041	13 618	–26
Fritt eget kapital	45 103	40 177	12
Eget kapital	83 537	76 528	9

Förändringar i eget kapital

	Minoritets	Reserv för kassaflödes	Reserv för finansiella tillgångar som	Aktie	Bundna	Balanserad
2008	intressen	säkringar	kan säljas	kapital	reserver	vinst	Summa
Ingående balans	191	160	–438	6 872	29 757	40 177	76 719
Marknadsvärdeförändringar		1 623	–2 573				–950
Realiserat via resultaträkningen		–16	–51				–67
Omräkningsdifferens					151		151
Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital		1 607	–2 624		151		–866
Nettoresultat	9					10 041	10 050
Totalt redovisat resultat	9	1 607	–2 624		151	10 041	9 184
Utdelning till aktieägarna1)						–4 451	–4 451
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen						27	27
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen2)						183	183
Övriga förändringar	–8				2 949	–874	2 067
Utgående balans	192	1 767	–3 062	6 872	32 857	45 103	83 729
2007
Ingående balans	130	380	392	6 872	30 203	29 290	67 267
Marknadsvärdeförändringar		–206	–614				–820
Realiserat via resultaträkningen		–14	–216				–230
Omräkningsdifferens					98		98
Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital		–220	–830		98		–952
Nettoresultat	24					13 618	13 642
Totalt redovisat resultat	24	–220	–830		98	13 618	12 690
Utdelning till aktieägarna1)						–4 079	–4 079
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen						–428	–428
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen2)						897	897
Övriga förändringar	37				–544	879	372
Utgående balans	191	160	–438	6 872	29 757	40 177	76 719

1) Utdelning per A-aktie 0:00 kr (6:50) och per C-aktie 0:00 kr (6:50). Ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 20–21.

2) SEB har enligt beslut på årsstämmorna 2002, 2003 och 2004 återköpt 19,4 miljoner A-aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. Anskaffningskostnaden för dessa är avdragen från det egna kapitalet. Under 2005 överfördes 1,0 miljoner aktier överförts från kapitalstruktursprogrammet till incitamentsprogrammen och under 2006 såldes 3,1 miljoner aktier enligt beslut på årsstämman. När personaloptioner lösts under 2005, 2006 och 2007 har 13,7 miljoner aktier sålts och ytterligare 1,5 miljoner aktier har sålts under 2008. SEB ägde därmed 2,2 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 133 Mkr den 31 December 2008.

Kassaflödesanalyser

SEB-koncernen

Mkr	2008	2007	Förändring, %
Erhållna räntor	98 300	83 430	18
Betalda räntor	–77 218	–66 407	16
Erhållna provisioner	19 877	21 400	–7
Betalda provisioner	–4 623	–4 349	6
Erhållet netto av finansiella transaktioner	2 483	3 337	–26
Övriga inbetalningar i rörelsen	4 187	6 770	–38
Betalda administrationskostnader	–28 380	–22 921	24
Betald inkomstskatt	–2 421	–3 370	–28
Kassaflöde från resultaträkningen	12 205	17 890	–32
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	–12 646	–32 503	–61
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	13 276	72 454	–82
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	38 890	–45 995	–185
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–162 529	–116 298	40
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	9 208	52 274	–82
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	87 815	104 715	–16
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	234	22 302	–99
Förändringar i övriga balansposter	–2 894	10 348	–128
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–16 441	85 187	–119
Försäljning av aktier och obligationer	1 236	224
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	6	1 431	–100
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	122	57	114
Investeringar i dotterbolag2)	–1 040	–657	58
Förvärv av aktier och obligationer	–534	–375	42
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–5 840	–3 030	93
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–6 050	–2 350	157
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	107 349	128 791	–17
Återbetalning av tidigare upplåning	–100 230	–86 315	16
Betald utdelning	–4 466	–4 079	9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	2 653	38 397	–93
Periodens kassaflöde	–19 838	121 234	–116
Kassa och likvida medel vid årets början	194 985	73 751	164
Periodens kassaflöde	–19 838	121 234	–116
Kassa och likvida medel vid periodens slut 1)	175 147	194 985	–10
1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) och Utlåning till kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 20).
2) Investeringar i dotterbolag
Kassa		102
Utlåning till allmänheten	1 749	1 352
Övriga tillgångar	353	248
In- och upplåning från allmänheten	–1 754	–1 439
Öviga skulder	–155	–84
Goodwill	847	580
Förvärvspris	1 040	759
Förvärvspris	–1 040	–759

Likvida medel i förvärvade bolag 102 Netto utflöde –1 040 –657

Resultaträkningar

Enligt Finansinspektionens föreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	Not	2008	2007	Förändring, %
Ränteintäkter	3	59 786	43 913	36
Leasingintäkter	3	6 372	6 154	4
Räntekostnader	3	–52 987	–38 464	38
Utdelningar	7	2 715	3 925	–31
Provisionsintäkter	4	7 473	8 455	–12
Provisionskostnader	4	–1 479	–1 331	11
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	3 236	2 490	30
Övriga rörelseintäkter	7	2 934	658
Summa intäkter		28 050	25 800	9
Administrationskostnader	8	–13 738	–12 589	9
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–4 820	–4 847	–1
Summa kostnader		–18 558	–17 436	6
Resultat före kreditförluster		9 492	8 364	13
Kreditförluster, netto	13	–773	–24
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	7	–121	–106	14
Rörelseresultat		8 598	8 234	4
Bokslutsdispositioner	14	–1 683	–158
Skatt på årets resultat	15	–4	–546	–99
Övriga skatter	15	1 304	–45
Nettoresultat		8 215	7 485	10

Balansräkningar

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2008	2007	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	19	10 670	1 758
Utlåning till kreditinstitut	20	349 073	357 482	–2
Utlåning till allmänheten	21	768 737	637 138	21
Värdepapper för handel		131 253	285 036	–54
Derivat för handel		242 882	80 966	200
Derivat för säkringsredovisning		12 576	1 871
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde		91	112	–19
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	386 802	367 985	5
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	26 897	62 085	–57
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	3 263	3 348	–3
Intresseföretag	25	1 011	1 063	–5
Aktier i dotterföretag	26	60 063	51 936	16
Immateriella anläggningstillgångar		1 335	892	50
Materiella tillgångar		40 077	34 605	16
Materiella och immateriella tillgångar	27	41 412	35 497	17
Aktuella skattefordringar		1 072	1 813	–41
Uppskjutna skattefordringar		1 338
Kund- och likvidfordringar		12 317	23 625	–48
Övriga tillgångar		45 845	15 589	194
Övriga tillgångar	28	60 572	41 027	48
Summa tillgångar		1 708 500	1 559 319	10
Skulder till kreditinstitut	29	410 105	367 699	12
In- och upplåning från allmänheten	30	453 697	412 499	10
Emitterade värdepapper	32	394 246	408 002	–3
Derivat för handel		225 829	78 408	188
Derivat för säkringsredovisning		4 254	1 666	155
Skulder för handel		49 429	121 687	–59
Finansiella skulder till verkligt värde	33	279 512	201 761	39
Aktuella skatteskulder		94	46	104
Leverantörs- och likvidskulder		8 001	32 369	–75
Övriga skulder		47 562	34 678	37
Övriga skulder	34	55 657	67 093	–17
Avsättningar	35	789	271	191
Efterställda skulder	36	50 199	43 046	17
Summa skulder		1 644 205	1 500 371	10
Obeskattade reserver	37	21 136	19 016	11
Fond för verkligt värde		–848	–218
Aktiekapital		6 872	6 872
Andra fonder		12 260	12 260
Balanserad vinst		24 875	21 018	18
Eget kapital		43 159	39 932	8
Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital		1 708 500	1 559 319	10

Förändringar i eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	2008	2007	Förändring, %
Reserv för kassaflödessäkringar	1 737	190
Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	–2 585	–408
Fond för verkligt värde, fritt eget kapital	–848	–218
Aktiekapital (663 004 123 st A-aktier; 24 152 508 st C-aktier)	6 872	6 872
Reservfond ocn andra bundna fonder	12 086	12 086
Fond för makulerade aktier	174	174
Bundet eget kapital	19 132	19 132
Koncernbidrag	694	1 119	–38
Skatt koncernbidrag	–194	–313	–38
Swapsäkring av personaloptionsprogram	–371	–398	–7
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen	–1 926	–2 109	–9
Omräkningsdifferens	–268	–71
Balanserad vinst	18 725	15 305	22
Nettoresultat	8 215	7 485	10
Fritt eget kapital	24 875	21 018	18
Eget kapital	43 159	39 932	8

Förändringar i eget kapital

	Reserv för kassaflödes	Reserv för finansiella tillgångar	Aktie	Bundna	Balanserad
2008	säkringar	som kan säljas	kapital	reserver	vinst	Summa
Ingående balans	190	–408	6 872	12 260	21 018	39 932
Marknadsvärdeförändringar	1 563	–2 242				–679
Realiserat via resultaträkningen	–16	65				49
Omräkningsdifferens					–195	–195
Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital	1 547	–2 177			–195	–825
Nettoresultat					8 215	8 215
Totalt redovisat resultat	1 547	–2 177			8 020	7 390
Utdelning till aktieägarna1)					–4 451	–4 451
Koncernbidrag netto efter skatt2)					500	500
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen					27	27
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen3)					183	183
Övriga förändringar					–422	–422
Utgående balans	1 737	–2 585	6 872	12 260	24 875	43 159
2007
Ingående balans	367	212	6 872	12 804	15 558	35 813
Marknadsvärdeförändringar	–163	–653				–816
Realiserat via resultaträkningen	–14	33				19
Omräkningsdifferens					–36	–36
Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital	–177	–620			–36	–833
Nettoresultat					7 485	7 485
Totalt redovisat resultat	–177	–620			7 449	6 652
Fusion av SEB BoLån och SEB Finans					399	399
Utdelning till aktieägarna1)					–4 079	–4 079
Koncernbidrag netto efter skatt2)					806	806
Swapsäkring av personaloptionsprogrammen					–428	–428
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen3)					897	897
Övriga förändringar				–544	416	–128
Utgående balans	190	–408	6 872	12 260	21 018	39 932

1) Utdelning per A-aktie 0:00 kr (6:50) och per C-aktie 0:00 kr (6:50). Ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 20–21.

2) Koncernbidrag redovisas i moderbolaget direkt över eget kapital.

3) SEB har enligt beslut på årsstämmorna 2002, 2003 och 2004 återköpt 19,4 miljoner A-aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen. Anskaffningskostnaden för dessa är avdragen från det egna kapitalet. Under 2005 överfördes 1,0 miljoner aktier överförts från kapitalstruktursprogrammet till incitamentsprogrammen och under 2006 såldes 3,1 miljoner aktier enligt beslut på årsstämman. När personaloptioner lösts under 2005, 2006 och 2007 har 13,7 miljoner aktier sålts och ytterligare 1,5 miljoner aktier har sålts under 2008. SEB ägde därmed 2,2 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 133 Mkr den 31 December 2008.

Kassaflödesanalyser

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2008	2007	Förändring, %
Erhållna räntor	66 599	56 602	18
Betalda räntor	–53 129	–43 397	22
Erhållna provisioner	7 414	8 285	–11
Betalda provisioner	–1 162	–1 538	–24
Erhållet netto av finansiella transaktioner	–2 647	2 451
Övriga inbetalningar i rörelsen	1 887	2 411	–22
Betalda administrationskostnader	–11 387	–12 568	–9
Betald inkomstskatt	–356	–2 401	–85
Kassaflöde från resultaträkningen	7 219	9 845	–27
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	13 209	2 338
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	–31 863	84 144	–138
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	42 460	–87 515	–149
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–72 892	–56 939	28
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	42 893	35 327	21
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	41 382	23 373	77
Förändringar i övriga balansposter	–53 432	6 627
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–11 024	17 200	–164
Försäljning av aktier och obligationer		221	–100
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	3 391	5 018	–32
Investeringar i dotterbolag/Fusion av dotterbolag	–1 648	3 264	–150
Förvärv av aktier och obligationer	85	472	–82
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–10 709	–24 946	–57
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–8 881	–15 971	–44
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	106 626	68 425	56
Återbetalning av tidigare upplåning	–81 895	–15 007
Betald utdelning	–4 452	–4 078	9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	20 279	49 340	–59
Periodens kassaflöde	374	50 569	–99
Kassa och likvida medel vid årets början	139 767	89 198	57
Periodens kassaflöde	374	50 569	–99
Kassa och likvida medel vid periodens slut 1)	140 141	139 767

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) och Utlåning till kreditinstitut - betalbara på anfordran (not 20).

Noter till de finansiella rapporterna

Valutakoder

BRL	brasilianska reales	EUR	euro	ISK	isländska kronor	NOK	norska kronor	THB	thailändska baht
CHF	schweizerfrancs	GBP	brittiska pund	JPY	japanska yen	PLN	polska zloty	USD	amerikanska dollar
DKK	danska kronor	HKD	hongkongdollar	LTL	litauiska litas	SEK	svenska kronor
EEK	estniska kroon	INR	indiska rupier	LVL	lettiska lats	SGD	singaporedollar

Företagsinformation

SEB-koncernen bedriver bankverksamhet inom områdena Corporate, Retail, Private och Investment. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkringsverksamhet.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen. Moderföretaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

Mkr där ej annat anges.

1 Redovisningsprinciper

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN

Grunder för upprättandet av redovisningen

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU. Därutöver anger Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25 och Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2.1 tillägg till dessa.

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat.

Nya och förändrade redovisningsprinciper och tolkningar som är

obligatoriska för redovisningsperioder som börjar den 1 januari 2008 IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering", ändring som tillåter omklassificering av finansiella tillgångar, från tillgångar som innehas för handel och tillgångar som kan säljas, under särskilda omständigheter. Ändringen av IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar, inför särskilda upplysningskrav för dessa omklassificerade tillgångar. Ändringarna gäller från den 1 juli 2008 och har tilllämpats av koncernen.

IFRIC 11 "Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" (gäller för redovisningsperioder som börjar efter den 1 mars 2007). IFRIC 11 behandlar aktierrelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller inbegriper koncernföretag och ger vägledning om dessa ska redovisas som aktierelaterad ersättning som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter i de separata finansiella rapporterna för moderföretaget eller andra berörda koncernföretag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 14 "IAS 19 – begränsningen av det belopp som kan redovisas som tillgång, krav på minimifinansiering och deras samverkan" (gäller från januari 2008). IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av begränsningen i IAS 19 av det överskott som kan redovisas som tillgång. Den förklarar också hur pensionstillgången och -skulden kan påverkas av ett lagstadgat krav på minimifinansiering. Tolkningen förväntas inte ha någon påverkan på koncernens räkenskaper.

Tolkning som trätt i kraft 2008 men inte är relevant för koncernen

IFRIC 12 "Avtalsreglerade arrangemang" (gäller från januari 2008). Gäller för avtalsreglerade arrangemang där ett företag inom den privata sektorn deltar i utveckling, finansiering, drift och underhåll av infrastruktur för offentliga sektorns tjänster. IFRC 12 är inte relevant för koncernen.

Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid

IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter – upplysningar om kapital" (ändringen gäller från januari 2009 men är fortfarande föremål för EU:s godkännande).

Moderföretaget är noterat på Stockholmsbörsens lista för stora företag.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2008 har godkänts för publicering av styrelsen den 18 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2009 för fastställande.

Ändringarna är hänförliga främst till uppställningsformer och benämningar i de finansiella rapporterna. Således kommer koncernens utformning av de finansiella rapporterna att påverkas vid införandet av denna standard.

IAS 23 "Lånekostnader" (ändring som gäller från januari 2009). Ändringen kräver aktivering av lånekostnader som en del av anskaffningskostnaden för tillgångar som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. Koncernen kommer att tillämpa ändringen för väsentliga investeringar.

IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (ändringen gäller från juli 2009 men är fortfarande föremål för EU:s godkännande). Ändringen innebär att resultat hänförligt till minoritetsägare alltid ska redovisas även om det är negativt. En förändring av moderföretagets ägarandel som inte resulterar i att moderföretaget mister bestämmande ska rapporteras i eget kapital. Om moderförtaget mister bestämmande inflytande ska eventuellt kvarvarande minoritetsandel omvärderas till verkligt värde på transaktionsdagen. Ändringen påverkar endast redovisningen av framtida transaktioner.

IAS 32 "Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering"-förtidsinlösen av finansiella instrument och åtaganden i samband med likvidation. Ändringen klargör förutsättningarna för att avgöra om ett instrument med möjlighet till förtidslösen är ett egetkapitalinstrument eller en finansiell skuld.

IFRS 2 "Aktierelaterad ersättning" (ändringen gäller från januari 2009 men är fortfarande föremål för EU:s godkännande). Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp "icke-intjänandevillkor". Standarden anger att icke-intjänandevillkor ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet av egetkapitalinstrumentet. Ändringen har ingen materiell påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 3 "Rörelseförvärv" (ändringen gäller från juli 2009 men är fortfarande föremål för EU:s godkännande). Ändringen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas bland annat vad avser transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Standarden gäller framåtriktat och koncernen kommer att tillämpa den på förvärv från och med 2010. IFRS 8 "Rörelsesegment" (gäller och kommer att tillämpas från januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentsrapporteringen till USA-standarden SFAS 131. Standarden kräver att segmentsrapporteringen presenteras i enlighet med den interna rapporteringen och förväntas inte få någon materiell påverkan på SEB:s rapportering.

IFRIC 13 "Kundlojalitetsprogram" (gäller från juli 2008) klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet ska ersättningen fördelas mellan de olika komponenterna utifrån verkligt värde. IFRIC 13 kommer inte att ha någon materiell påverkan på koncernen. IFRIC 16 "Säkring av utländsk verksamhet". Tolkningen ger vägledning om hur valutarisk som kvalificerar som säkrad post vid säkring av utländsk verksamhet ska identifieras. Tolkningen ger också vägledning om hur beloppet som ska omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen för både säkringsinstrumentet och den säkrade posten ska beräknas när moderbolaget avyttrar den utländska verksamheten.

Standard och tolkning som inte trätt i kraft och inte är relevanta för koncernen

IFRIC 15 "Försäljning av fastigheter" (gällande från januari 2009). Fastställer när avkastning från fastigheter under uppförande ska redovisas. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag, inklusive företag för särskilt ändamål (SPE). Dotterföretag är företag över vilka moderbolaget utövar ett bestämmande inflytande och således har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett sådant inflytande antas bland annat föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösterna i ett företag. För SPE sker konsolidering även om inte moder- eller dotterföretag har mer än 50 procent av rösterna men på annat sätt innehar de ekonomiska riskerna och förmånerna. För företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösterna men på grund av avtal och lag inte kan utöva kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningskostnaden för ett förvärv, inklusive direkta förvärvskostnader, utgörs av verkligt värde på

• tillgångar som lämnats som ersättning – emitterade egetkapitalinstrument
• uppkomna eller övertagna skulder

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill övervakas i den interna styrningen. Enheter får inte vara större än ett segment dvs. en rörelsegren eller ett geografiskt område enligt koncernens segmentrapportering.

Nyttjandeperioden för varje enskild identifierad immateriell tillgång fastställs trots att nyttjandeperioden för goodwill är obegränsad. Vad gäller avskrivning och nedskrivning se vidare under immateriella tillgångar.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företags styrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett intresseföretag inledningsvis redovisas till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet på andelarna justeras därefter med koncernens andel av förändringen i intresseföretagens nettotillgångar. I resultaträkningen ingår koncernens andel av intresseföretagens resultat.

Utspädningsvinster och -förluster i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.

Segmentrapportering

Ett segment är en rörelsegren eller ett geografiskt område. En rörelsegren är en redovisningsmässigt identifierbar del av ett företag som tillhandahåller en enskild produkt eller tjänst eller en grupp av likartade produkter eller tjänster som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Ett geografiskt område är en redovisningsmässigt identifierbar del av ett företag som tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer.

Koncernen har identifierat rörelsegren som primärt segment och geografiskt område som sekundärt segment.

Omräkning av utländska valutor

De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilket är koncernens rapporteringsvaluta.

När en transaktion i utländsk valuta första gången tas in i redovisning omräknas den till den funktionella valutan enligt avistakursen på transaktionsdagen. Efterföljande balansdagar räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagskursen. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i utländsk valuta, räknas om till valutakursen vid transaktionstillfället. Ickemonetära poster, som värderas till verkligt värde i utländsk valuta, räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet fastställdes.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår som en del i förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i värdeförändringsreserven under eget kapital.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i eget kapital.

Säkringsredovisning tillämpas avseende nettoinvesteringar i utländska dotterföretag. I huvudsak utgör lån i utländsk valuta säkringsinstrument i dessa säkringar. De omräkningsdifferenser som uppstår när dessa säkringsinstrument omräknas till presentationsvalutan redovisas också som omräkningsdifferens i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del i realisationsvinsten eller -förlusten.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen på balansdagen.

Finansiella tillgångar

Klassificering

Finansiella tillgångar delas in i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: – Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

• Lånefordringar och kundfordringar
• Investeringar som hålls till förfall
• Finansiella tillgångar som kan säljas.

Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Alternativet verkligt värde kan användas avseende kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat och i situationer då sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för sådan klassificering beskrivs i relevant not.

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte noteras på en aktiv marknad.

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar där det finns en avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall. Denna kategori innehåller finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid. Aktier klassificeras inte som investeringar som hålls till förfall då de har en obegränsad livslängd.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen tillgångar som hänförs till denna kategori där det finns en avsikt att inneha tillgången för en obegränsad tid men kan säljas vid särskilda behov såsom likviditet eller en förväntad ändring i aktiepriser eller sådana tillgångar som inte klassificerats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar eller investeringar som hålls till förfall.

Omklassificering

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som innehas för handel och inte längre innehas i syfte att säljas kan omklassifieras ut ur kategorin verkligt värde via resultaträkningen under särskilda omständigheter. Finansiella tillgångar som innehas för försäljning kan omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar eller innehas till förfall om SEB har för avsikt och förmåga att inneha de finansiella tillgångarna under överskådlig framtid eller till förfall. De omklassificerade tillgångarna måste på omklassificeringsdagen uppfylla definitionen av den kategori till vilken de omklassificeras. Förutsättningen för att omklassificera till innehav som hålls till förfall är en förändring av avsikten med innehavet och förmågan att inneha till förfall.

Omklassificering görs till verkligt värde på dagen för omklassificering. Det verkliga värdet blir anskaffningskostnaden eller det upplupna anskaffningsvärdet. Den effektiva avkastningen för finansiella tillgångar som omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar och innehav som hålls till förfall beräknas på omklassificeringsdagen. En ökning av förväntade kassflöden för omklassificerade tillgångar justerar den framåtriktade effektiva avkastningen medan en minskning redovisas över resultaträkningen.

Värdering

Finansiella tillgångar redovisas första gången när koncernen får tillgång till kontraktuell ersättning från instrumentet och värderas till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Affärsdagsredovisning tillämpas för finansiella tillgångar klassificerade i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas. För övriga kategorier av finansiella tillgångar tillämpas likviddagsredovisning.

Värderingen av finansiella tillgångar efter det första redovisningstillfället styrs av dess klassificering.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas till verkligt värde. De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar samt investeringar som hålls till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde. De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas direkt i värdeförändringsreserven under eget kapital till dess att den finansiella tillgången säljs eller skrivs ned. Vid försäljning eller nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster från förändringar i valutakurser redovisas i resultaträkningen för monetära tillgångar klassificerade som innehav som kan säljas. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en erkänd värderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Finansiella skulder Klassificering

Finansiella skulder delas in i två kategorier:

– Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

– Övriga finansiella skulder.

Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under alternativet verkligt värde är de samma som för finansiella tillgångar.

Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivat.

Kategorin övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de upphör det vill säga när åtagandet upphör, makuleras eller förfaller.

Värdering

När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gäller finansiella skulder som värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen.

Efter det första redovisningstillfället värderas och redovisas finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen på motsvarande sätt som sådana finansiella tillgångar. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en intention att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad, exempelvis marknadsnoterade derivat, finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel samt finansiella tillgångar som kan säljas baseras på noterade marknadspriser. Avseende finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och avseende finansiella skulder används aktuell säljkurs med hänsyn taget till motstående positioner.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt marknadsuppgifter. De värderingstekniker som används är analys av diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana.

Skillnaden mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Om värderingen uteslutande baseras på marknadsnoteringar redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Derivat

Derivat redovisas vid första tillfället till verkligt värde i balansräkningen på handelsdagen och värderas även fortsättningsvis till verkligt värde. Derivat redovisas som tillgång när det har ett positivt marknadsvärde och som en skuld när det har ett negativt marknadsvärde.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas som derivat. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

För derivat som används för att reducera risker, såsom ränterisker, valutarisker och nettoinvesteringar i dotterföretag, i finansiella instrument tillämpas säkringsredovisning. Koncernen identifierar och dokumenterar säkringsrelationen mellan säkrad tillgång/skuld och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra, den första dagen. Koncernen dokumenterar första dagen och sedan löpande att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra. Koncernen identifierar och dokumenterar att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög.

Koncernen definierar derivat som endera:

– Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder

• (säkring av verkligt värde)
• Säkring för värdeförändring av tillgångar och skulder i en portfölj (macro säkring) – Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar, skulder eller
• prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring)
• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet
• (säkring av nettoinvesteringar).

Säkring av verkligt värde

Säkring av verkligt värde innebär en säkring av en exponering för förändringar i verkligt värde på en redovisad tillgång eller skuld alternativt en identifierbar del av sådan tillgång eller skuld, som är hänförlig till en viss risk och som skulle kunna påverka resultaträkningen. Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrument (derivat) till verkligt värde redovisas i resultaträkningen samtidigt som vinster eller förluster hänförliga till den säkrade risken på den säkrade posten justerar det redovisade värdet av den säkrade posten och redovisas i resultaträkningen.

I de fall SEB tillämpar säkring av verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en enskild separat post inom tillgångar eller i en enskild separat post inom skulder.

I följande situationer upphör säkringar av verkligt värde att gälla:

• säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
• säkringsrelationen uppfyller inte längre villkoren för säkringsredovisning
• säkringsrelationen avbryts.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida ränteflöden, såsom framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas direkt mot eget kapital. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som redovisas direkt mot eget kapital omklassificeras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från säkrad tillgång eller skuld redovisas i resultaträkningen.

Kassaflödessäkringar upphör att gälla i samma situationer som säkringar av verkligt värde. När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrument som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet innebär att det egna kapitalet i utländska dotterföretag säkras mot valutakursförändringar. Denna typ av säkringar redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkringar. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats direkt mot eget kapital medan den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektiv räntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en del av effektivräntan.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Provisionsintäkter och avgifter

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrument som intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa normalt över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas när intäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifter från affärer som sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamhet, redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifter från syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som intäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har något del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när enhetens rätt att erhålla betalning är fastställd.

Återköpstransaktioner

Återköpstransaktioner hanteras vanligtvis som säkerställd finansiering. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas på daglig basis för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Vid äkta återköpstransaktion redovisas tillgången fortsatt i den säljande partens balansräkning och erhållen likvid redovisas som in- eller upplåning. Det sålda värdepapperet redovisas som ställd säkerhet. Hos den köpande parten redovisas erlagd likvid som en lånefordran på den säljande parten. Skillnaden mellan likvid för avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas på daglig basis för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kassasäkerhet bokas bort mot en fordran och erhållen kassasäkerhet bokas i balansräkningen mot ett åtagande att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp motsvarande värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som memorandum poster.

Kreditförluster (Nedskrivning av finansiella tillgångar)

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning.

Per varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
• att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts,
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ett särskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Värdering av nedskrivningsbehov

Individuell värdering av nedskrivningsbehov Följande tillfällen används för att objektivt bedöma en värdenedgång på individuellt värderade tillgångar. Betydande avtalsbrott där kontraktuella betalningar är försenade med 60 dagar eller mer. Nedskrivningsbehov bedöms, baserat på uppskattade kassaflöden eller likviditets analyser och huruvida värdet på säkerheter täcker utestående exponering. Räntebärande värdepapper värderas härutöver vid en betydande nedgång av verkligt värde eller rating för att fastställa att förväntade kassaflöden är oförändrade. En betydande eller i tiden utdragen nedgång i verkligt värde av ett aktieinstrument under förvärvspris är belägg för nedskrivning.

Gruppvis värdering av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov värderas individuellt och inget nedskrivningsbehov konstaterats inkluderas i en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierade nedskrivningsbehov. Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierade nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modell för riskklassifiering.

Värdering av nedskrivningsbehov för homogena grupper

Nedskrivningsbehovet för finansiella tillgångar av mindre värde och likartad risk, homogena grupper, värderas på portföljbasis. Värderingen av homogena grupper baseras på historiska kreditförluster och en bedömning av omvärldsfaktorer som, baserat på en expertbedömning, kan påverka nivån på kreditförlusterna.

Kreditförluster på finansiella tillgångar

värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår till skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omförhandlas eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Kreditförluster för finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas redovisas den ackumulerade förlust som tidigare har redovisats direkt mot eget kapital i resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen utan redovisas i eget kapital.

Omförhandlade lån

Omförhandlade lån anses inte längre vara förfallna till betalning om inte lånet anses vara förfallet i enlighet med de omförhandlade villkoren.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tas över för att skydda fordran och kompensera för befarade förluster på en tillgång. Övertagen egendom värderas till verkligt värde vid övertagandet och målsättningen är att sälja tillgången så snart möjligt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 5 år.

Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång.

Leasing

Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas som ränteintäkter och amortering.

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas, vilket innebär att man har förmågan att säkerställa att framtida ekonomiska fördelar från den kommer företaget till del. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.

Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. Kundregister skrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som utvecklandet av programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 5 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs inte av utan prövas istället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på ett nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger.

Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

Avsättningar

När en förpliktelse uppkommit på grund av en inträffad händelse görs en avsättning. En förutsättning för att avsättningen görs är att den kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är mer sannolikt än inte att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökningen av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Personalförmåner

Pensioner I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner beroende på lokala förhållanden. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är en pensionsplan där koncernen betalar en premie till en fristående enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser, genom försäkringslösning eller genom avsättning i balansräkningen.

Pensioner värderas och redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Förmånsbestämda pensionsplaner nuvärdesberäknas enligt den aktuariella så kallade "Projected Unit Credit Method". De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av noten personalkostnader. Aktuariella vinster och förluster redovisas endast i resultaträkningen till den del de överstiger det högsta av 10 procent av de pensionstillgångar och pensionsskulder som fanns vid rapportperiodens början. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultaträkningen under de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid. Pensionsåtaganden och eventuella särskilda förvaltningstillgångar konsolideras netto per enhet i balansräkningen.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs löpande i takt med individens intjänande.

Aktierelaterade ersättningar

Anställda i koncernbolag erhåller ersättningar genom aktierelaterade incitamentsprogram. Ersättningen utgörs av optioner (egetkapitalinstrument), som ger innehavaren en rätt att i framtiden teckna aktier i moderföretaget till ett på förhand fastställt pris.

Det sammanlagda värdet av utgivna optioner periodiseras över intjänandeperioden, dvs. tiden från när optionerna ställs ut och fram till dess att intjänandevillkoren beräknas bli uppfyllda. Det sammanlagda värdet utgörs av verkligt värde per option multiplicerat med det antal optioner, som med beaktande av intjänandevillkoren, bedöms komma att tjänas in. Periodiseringen innebär att resultaträkningen belastas samtidigt som en motsvarande ökning görs av intjänade vinstmedel under eget kapital. Vid varje bokslut görs en bedömning avseende om, och i vilken utsträckning, intjänandevillkoren kommer att uppfyllas. Om bedömningen resulterar i att ett lägre antal optioner bedöms komma att intjänas under intjänandeperioden återförs tidigare kostnadsförda belopp i resultaträkningen. Detta innebär att i de fall intjänandevillkoren inte uppfylls kommer inga kostnader att redovisas i resultaträkningen, sett över hela intjänandeperioden.

Personaloptionsprogrammen säkras genom återköp av egna aktier eller med avtal om återköp av egna aktier (total return swap). Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa säkringsåtgärder på grund av att de inte bedöms kvalificera för sådan redovisning enligt IAS 39.

Innehav av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Resultat vid avyttring av egna aktier redovisas inte i resultaträkningen utan som förändring av eget kapital.

Total return swap kontrakt som ingåtts med tredje part innebär en förpliktelse för moderföretaget att till ett på förhand fastställt pris köpa sina egna egetkapitalinstrument (egna aktier). Swapkontrakten klassificeras därmed som egetkapitalinstrument. Kontrakt som innebär en förpliktelse att köpa egna egetkapitalinstrument ger upphov till en finansiell skuld för nuvärdet av inlösenbeloppet och motsvarande belopp redovisas som minskning av eget kapital.

Den ränta som betalas under swapavtalet redovisas i resultaträkningen och den utdelning som erhålls betraktas som en utdelning på egna aktier och gottgörs eget kapital.

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas direkt mot eget kapital. Skatt som hänför sig till poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas också direkt mot eget kapital. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar.

Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 26,3 procent skatt i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk – definierad som en absolut risk av minimum 5 procent av det underliggande värdet – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som Kortfristiga (skadeförsäkring) eller Långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden är hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdesberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värde på avsättningarna är tillräckligt högt upptaget med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då denna test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkring (unit linked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet, i det Litauiska försäkringsdotterbolaget, klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktssredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras till tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

Avtal med diskretionär del (DPF)

Traditionell sparandeförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäkringstagarna.

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR MODERFÖRETAGET

Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25 och Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2.1.

Moderföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IAS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderföretaget.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder IFRS/IAS antagna av EG-kommissionen har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen men inte från den som anges för resultaträkningen. Moderföretaget har valt att utnyttja denna möjlighet, vilket innebär att balansräkningens uppställning i allt väsentligt är lika i koncernen och moderföretaget.

Koncerndefinition

Definitionen av en koncern skiljer sig åt mellan ÅRKL och IAS 27. Enligt ÅRKL redo-

visas inte företag som moderföretag och dotterföretag om en ägarandel saknas. Enligt IAS 27 räcker det med att ett bestämmande inflytande föreligger. Någon ägarandel krävs med andra ord inte. Det är definitionen i ÅRKL som bestämmer när ett företag är moderföretag i en koncern och därmed skyldig att upprätta en koncernredovisning, men det är IAS 27 som avgör vilka företag som ska omfattas av koncernredovisningen. För SEB innebär detta att koncernredovisningen omfattar en annan krets av företag än de som utgör en koncern enligt ÅRKL.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag ska redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i den mån de härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger sådana vinstmedel reducerar andelens redovisade värde. Har andelarna på balansdagen ett lägre värde än anskaffningsvärdet skrivs de ned till detta lägre värde, om värdenedgången antas vara bestående.

Moderföretaget har valt att tillämpa säkringsredovisning avseende valutakursrisken i de andelar som man äger i utländska dotterföretag samt valutakursrisken i upparbetade vinster i sådana dotterföretag. För detta ändamål tillämpas säkring av verkligt värde, vilket innebär att andelarna och de lån som är säkringsinstrument räknas om med hänsyn tagen till säkrad risk. Andelar i dotterföretag som är föremål för säkringsredovisning redovisas därmed till ett annat värde än anskaffningsvärde.

Segmentrapportering

Moderföretaget behöver inte lämna segmentinformation. Däremot ska information lämnas om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenar och geografiska marknader.

Finansiella tillgångar och finansiella skulder klassificerade till verkligt värde via resultaträkningen "Alternativet verkligt värde"

Det är endast möjligt att identifiera finansiella tillgångar och finansiella skulder som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen i de fall ÅRKL tillåter redovisning till verkliga värden. "Alternativet verkligt värde" kan därmed inte tilllämpas fullt ut i moderföretaget. Exempelvis kan inte skulder, med undantag för skulder som ingår i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, identifieras som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Leasing

RFR 2.1 anger att leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen kan redovisas som operationella leasingavtal i juridisk person. Moderföretaget har valt att utnyttja denna möjlighet.

Pensioner

Tryggandelagen och föreskrifter från Finansinspektionen innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Mot bakgrund av detta anger RFR 2.1 att reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner inte behöver tillämpas i juridisk person. Moderföretaget, vars förpliktelser täcks av pensionsstiftelser, har valt att utnyttja denna möjlighet. Kalkylmässiga pensionskostnader redovisas som personalkostnader i resultaträkningen och återförs bland bokslutsdispositioner. Moderbolaget gottgör sig för utbetalda pensioner ur pensionsstiftelserna om deras ställning så medger. Utbetalda pensioner och gottgörelse ur pensionsstiftelserna redovisas bland bokslutsdispositioner.

Koncernbidrag

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas i moderföretaget som minskning respektive ökning av fritt eget kapital efter justering för beräknad skatt.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande.

Betydande antaganden och uppskattningar förbinds med:

• konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag
• marknadsvärdering av vissa finansiella instrument
• analys av nedskrivningsbehov på finansiella tillgångar och goodwill
• beräkning av försäkringsåtagande
• marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen
• rapportering av skattefordringar
• den aktuariella beräkningen av pensionsskulder.

Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB-koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de legala regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Marknadsvärdering av vissa finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder marknadsvärderas huvudsakligen med hjälp av noterade priser på aktiva marknader. I avsaknad av noterade priser används allmänt accepterade och väl inarbetade värderingstekniker som baseras på maximal användning av tillgänglig marknadsinformation. De värderingstekniker som används är diskonterade kassaflöden, indikativa priser från tredje part, referens till instrument med liknande risk samt modeller för optionsvärdering. Värderingstekniker granskas löpande av koncernens risk control enhet för att säkerställa tillförlitlig information.

Analys av nedskrivningsbehov på finansiella tillgångar och goodwill Finansiella tillgångar

Att bedöma nedskrivningsbehov för individuellt värderade finansiella tillgångar kräver bedömningar för att fastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter. Den viktigaste aspekten vid värdering av gruppvisa finansiella tillgångar är att identifiera de händelser som indikerar ett nedskrivningsbehov av tillgångarna. Det krävs en hög grad av expertbedömningar för att anpassa modeller för gruppvis värdenedgång till nuvarande marknadssituation och säkerställa tillförlitlig information. Värdering och antaganden granskas löpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas, med utgångspunkt från historisk prestation och marknadsutveckling, för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, avkastning och kostnader för kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförs.

Beräkning av försäkringsåtagande

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på antaganden om räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, uthållighet, inflation och skatter. Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokal finansinspektion. Övriga antaganden baseras på internt förvärvade erfarenheter.

Marknadsvärdering av fastigheter i försäkringsrörelsen

Fastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antagande om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

Rapportering av skattefordringar

Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

Den aktuariella beräkningen av pensionsskulder

Beräkningen av koncernens pensionsskulder baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden. Not 9b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

2 Segmentsrapportering

RÖRELSEGRENAR I SEB-KONCERNEN

Stora företag Kontors Resultaträkningar, 2008 och institutioner rörelsen förvaltning	Kapital Liv1)	Övrigt inkl. elimineringar2) Koncernen
Ränteintäkter 67 684 46 440	4 011	–20 854 97 281
Räntekostnader –60 270 –35 690	–3 120 –36	20 545 –78 571
Räntenetto 7 414 10 750	891 –36	–309 18 710
Provisionsintäkter 6 573 8 137	5 264	–97 19 877
Provisionskostnader –1 325 –2 496	–1 583	781 –4 623
Provisionsnetto 5 248 5 641	3 681	684 15 254
Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 625 397	67	–1 119 2 970
Livförsäkringsintäkter netto	3 296	–921 2 375
Övriga intäkter netto 541 244	48	998 1 831
Summa intäkter 16 828 17 032	4 687 3 260	–667 41 140
varav internt –10 550 1 700	–67 1 005	7 912
Personalkostnader –3 890 –4 632	–1 427 –1 105	–5 187 –16 241
Övriga kostnader –3 594 –5 449	–1 132 –523	3 056 –7 642
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar –95 –311	–100 –569	–449 –1 524
Summa kostnader –7 579 –10 392 –2 659	–2 197	–2 580 –25 407
Kapitalvinster och -förluster från materiella och
immateriella tillgångar 5 2		–1	6
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom –904 –2 380	–17	33 –3 268
Rörelseresultat 8 350 4 262	2 011 1 063	–3 215 12 471
Resultaträkning, 2007
Ränteintäkter 59 858 34 924	3 609	–12 356 86 035
Räntekostnader –54 248 –25 226	–2 766 –28	12 231 –70 037
Räntenetto 5 610 9 698	843 –28	–125 15 998
Provisionsintäkter 7 256 8 410	5 767	–33 21 400
Provisionskostnader –1 311 –2 191	–1 690	843 –4 349
Provisionsnetto 5 945 6 219	4 077	810 17 051
Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 613 482	79	65 3 239
Livförsäkringsintäkter netto	3 958	–1 025 2 933
Övriga intäkter netto 839 159	86	135 1 219
Summa intäkter 15 007 16 558	5 085 3 930	–140 40 440
varav internt –6 350 –2 027	–864 1 113	8 128
Personalkostnader –4 246 –4 235	–1 340 –1 050	–4 050 –14 921
Övriga kostnader –3 489 –5 285	–1 040 –530	3 425 –6 919
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar –85 –318	–60 –548	–343 –1 354
Summa kostnader –7 820 –9 838 –2 440	–2 128	–968 –23 194
Kapitalvinster och -förluster från materiella och
immateriella tillgångar 2 4	–1	783	788
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom –326 –715	–7	32 –1 016
Rörelseresultat 6 863 6 009	2 637 1 802	–293 17 018
1) Verksamhetsresultatet i Liv uppgår till 2 052 Mkr (3 075), av vilket förändringar i övervärden 989 Mkr (1 273). 2) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 77 Mkr (128) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 99 Mkr (424).
Balansräkningar, 2008-12-31
Tillgångar 1 434 495 728 433	78 772 230 836	38 166 2 510 702
Skulder 1 394 392 666 214	70 258 222 232	73 877 2 426 973
Investeringar 455 783	1 051 2 126	523 4 938

Balansräkningar, 2007-12-31

Tillgångar	1 381 938	725 782	86 938	244 497	–94 693	2 344 462
Skulder	1 340 919	672 802	78 983	236 112	–61 073	2 267 743
Investeringar	364	539	62	1 042	841	2 848

Forts. not 2 Segmentsrapportering

GEOGRAFISKA OMRÅDEN I SEB-KONCERNEN

		2008			2007
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	75 927	1 686 933	1 257	65 900	1 512 209	1 164
Norge	11 757	149 637	33	10 474	145 624	28
Danmark	11 151	206 720	1 392	10 209	280 562	478
Finland	3 077	27 289	15	2 782	20 815	24
Estland	3 694	57 311	34	3 336	52 023	61
Lettland	3 488	50 796	58	3 124	47 356	92
Litauen	5 523	91 718	357	4 308	77 220	151
Tyskland	28 206	651 615	252	25 801	575 581	227
Övriga länder	12 540	257 999	1 538	22 948	369 283	623
Koncernelimineringar	–31 028	–669 316	2	–34 056	–736 211
Summa	124 335	2 510 702	4 938	114 826	2 344 462	2 848

*Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS.

RÖRELSEGRENAR I MODERBOLAGET

2008	Stora företag och institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Övrigt inkl. elimineringar	Moderbolaget
Bruttointäkter*	31 196	5 346	1 373	94	44 507	82 516
Tillgångar	776 790	156 186	19 658	493	755 373	1 708 500
Investeringar	297	59	6		201	563
2007
Bruttointäkter*	32 162	10 608	1 723	106	20 996	65 595
Tillgångar	970 143	314 625	11 056	2	263 493	1 559 319
Investeringar	141	73	14		58	286

GEOGRAFISKA OMRÅDEN I MODERBOLAGET

		2008			2007
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	65 218	1 522 815	431	43 360	1 248 095	286
Norge	4 618	77 926		3 796	61 879
Danmark	5 449	71 799		5 147	167 731
Finland	1 348	3 357		946	3 692
Övriga länder	5 883	32 603	132	12 346	77 922
Summa	82 516	1 708 500	563	65 595	1 559 319	286

*Bruttointäkter i moderbolaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter.

Primärt segment – Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och institutioner erbjuder merchant banking och investment banking-tjänster till stora företag, institutioner och medelstora företag. Kontorsrörelsen vänder sig till privatpersoner och mindre företag. Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Vissa supportfunktioner har flyttats från divisionerna till Group Operations och Group Staff under 2008, motsvarande siffror för 2007 har omräknats.

Sekundärt segment – Geografiskt område

Uppdelningen är baserad på enhetens lokalisering.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränterisken och att hantera likviditeten. De interna priserna följer marknadspriserna som sätts mellan banker för en specifik ränta respektive löptid. Affärsenheterna varken betalar eller erhåller någon marginal på belopp som förs från och till Treasury-enheten. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

3 Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	20073)
Utlåning till kreditinstitut	11 873	10 865	14 329	4 963
Utlåning till allmänheten	64 612	53 770	33 940	25 521
Räntebärande värdepapper 1)	18 706	18 127	11 408	11 686
Övriga ränteintäkter	2 090	3 273	109	1 743
Ränteintäkter 2)	97 281	86 035	59 786	43 913
Skulder till kreditinstitut	–19 485	–17 287	–17 470	–5 174
In- och upplåning från allmänheten	–31 292	–26 760	–13 618	–9 639
Räntebärande värdepapper	–21 593	–20 668	–16 602	–19 289
Efterställda skulder	–2 336	–2 075	–2 280	–2 011
Övriga räntekostnader	–3 865	–3 247	–3 017	–2 351
Räntekostnader	–78 571	–70 037	–52 987	–38 464
Summa	18 710	15 998	6 799	5 449
1) varav värderade till verkligt värde	18 706	18 007	11 094	11 427
2) inklusive ränta på osäkra lånefordringar	101	107

3) I moderbolaget gjordes en produktnettning 2007 mellan utlåning och skulder till kreditinstitut.

Leasingnetto 1)
Leasingintäkter	6 372	6 154
Leasingavskrivningar enligt plan	–4 604	–4 735
Summa	1 768	1 419

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till Ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar.

Moderbolagets räntenetto
Ränteintäkter	59 786	43 913
Leasingintäkter	6 372	6 154
Räntekostnader	–52 987	–38 464
Leasingavskrivningar	–4 604	–4 735
Summa	8 567	6 868

4 Provisionsnetto

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Emission	172	335	959	1 192
Värdepappershandel	2 769	3 751	608	1 141
Notariat och fondverksamhet	7 022	7 165	2 369	2 454
Värdepappersprovisioner	9 963	11 251	3 936	4 787
Betalningsförmedling	1 844	1 808	1 134	1 116
Kortverksamhet	4 300	4 093	173	163
Betalningsförmedlingsprovisioner	6 144	5 901	1 307	1 279
Utlåning	1 004	1 055	678	718
Inlåning	98	89	68	67
Rådgivning	1 118	1 473	297	378
Garantier	301	264	171	152
Derivat	601	363	516	305
Övrigt	648	1 004	500	769
Övriga provisioner	3 770	4 248	2 230	2 389
Provisionsintäkter	19 877	21 400	7 473	8 455
Värdepappersprovisioner	–970	–902	–267	–260
Betalningsförmedlingsprovisioner	–2 450	–2 373	–526	–520
Övriga provisioner	–1 203	–1 074	–686	–551
Provisionskostnader	–4 623	–4 349	–1 479	–1 331
Summa	15 254	17 051	5 994	7 124

5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar
och skulder, netto	3 665	3 256	3 236	2 490
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder
klassificerade till verkligt värde, netto	–221	–17
Nedskrivningar av finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	–474
Summa	2 970	3 239	3 236	2 490
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Eget kapitalinstrument och relaterade derivat	1 483	569	1 002	587
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–936	–100	–176	–104
Valutarelaterade	3 106	2 787	2 410	2 007
Andra finansiella instrument	12
Summa1)	3 665	3 256	3 236	2 490
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto
Eget kapitalinstrument och relaterade derivat	–68	–49
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–123	–1
Valutarelaterade	–30	33
Summa	–221	–17

1) Inkluderar ineffektivitet för säkring av nettoinvesteringar i den utländska verksamheten med –85 Mkr (0).

Värdeförändringarna på de finansiella tillgångar och finansiella skulder inom fondförsäkringsverksamheten, som klassificerats till verkligt värde via resultaträkningen tar helt ut varandra.

6 Livförsäkringsintäkter netto

	Koncernen
	2008	2007
Premieinkomster netto	7 126	5 961
Avgifter på investeringskontrakt	983	1 067
Kapitalavkastning, netto	–2 519	981
Övriga försäkringsintäkter	397	471
Försäkringskostnader, netto	–3 612	–5 547
Summa	2 375	2 933
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning1)	4 230	4 427
Värdeförändringar på placeringstillgångar, netto	–7 069	–2 813
Valutakursvinster (förluster)	39	–419
	–2 800	1 195
Kapitalförvaltningskostnader	–119	–108
Avkastningsskatt	400	–106
Summa	–2 519	981

1) Ränteintäkter netto, erhållna utdelningar och driftsöverskott på fastigheter.

Försäkringskostnader netto

Summa	–3 612	–5 547
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	5 718	2 371
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–9 330	–7 918

7 Övriga intäkter netto

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Utdelningar	122	79	2,715	3,925
Nedskrivningar av finansiella tillgångar			–121	–106
Andelar i intresseföretags resultat	77	128
Realisationsvinster och förluster på värdepapper
som innehas som kapitalplaceringar	1,236	653	2,004	377
Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar1) Övriga intäkter	396	359	6 924	–939 1,220
Summa	1,831	1,219	2,934	658
1) Se not 13 för koncernen.
Utdelningar
Finansiella tillgångar som kan säljas	122	79	18	26
Intresseföretag				57
Aktier i dotterföretag			2 697	3 842
Summa	122	79	2 715	3 925
Nedskrivningar av finansiella tillgångar
Nedskrivningar			–121	–106
Summa			–121	–106
Andelar i intresseföretags resultat1)
NCSD Holding (fd VPC)	60	89
BGC Holding Övriga	13 4	26 13
Summa	77	128
1) Redovisade enligt kapitalandelsmetoden
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	1 232	638	2 004	377
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	85	791
Lån	9	1
Kapitalvinster	1 326	1 430	2 004	377
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–18	–45
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	–55	–641
Lån	–17	–91
Kapitalförluster	–90	–777
Summa	1 236	653	2 004	377
Övriga intäkter
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning	–46	–132	–87	–26
Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, run-off	–12	–12
Övriga intäkter1)	454	503	1 011	1 246
Summa	396	359	924	1 220
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning
Verkligt värde förändring av de säkrade posterna
relaterat till den säkrade risken	–5 374	–1 363	–4 519	–854
Verkligt värde förändring av säkringsderivaten Säkring av verkligt värde – ineffektiv del	4 831 –543	907 –456	4 417 –102	842 –12
Verkligt värde förändring av säkringsderivaten	15	–14	15	–14
Kassaflödessäkringar – ineffektiv del	15	–14	15	–14
Verkligt värde förändring av de säkrade posterna	2 404	–691
Verkligt värde förändring av säkringsderivaten	–1 922	1 029
Säkring av verkligt värde gruppvis – ineffektiv del	482	338
Summa	–46	–132	–87	–26

Forts. not 7 Övriga intäkter netto

Säkring av verkligt värde och gruppvis säkring av verkligt värde

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändrigar. För detta ändamål används ränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efter förfallotider.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar för säkring av framtida kassaflöden från in- och utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiseras i resultaträkningen under perioden 2009 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 55 899 Mkr (53 260) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 4 486 Mkr (349) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet har redovisats i Netttoresultat finansiella transaktioner med –85 Mkr (not 5).

8 Administrationskostnader

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Personalkostnader	–16 241	–14 921	–9 274	–8 611
Övriga kostnader	–7 642	–6 919	–4 464	–3 978
Summa	–23 883	–21 840	–13 738	–12 589

9 Personalkostnader

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Löner och arvoden	–11 088	–10 808	–5 653	–5 576
Lönebikostnader	–2 618	–2 615	–1 785	–1 646
Personalsoptionsprogram	67	–71	67	–71
Ersättningar och sociala avgifter	–13 639	–13 494	–7 371	–7 293
Kalkylmässiga pensionskostnader			–434	–362
Erlagda pensionspremier			–441	–447
Förmånsbestämda pensionsplaner	–7	369
Avgiftsbestämda pensionsplaner	–732	–733
Pensionskostnader1)	–739	–364	–875	–809
Övriga personalkostnader2)	–1 863	–1 063	–1 028	–509
Summa	–16 241	–14 921	–9 274	–8 611

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enlig IAS 19, Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär en försäkringsteknisk beräkning av pensionskostnader. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 213 Mkr (393) belastar bankens pensionsstiftelser. 2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 1 050 Mkr (281) för koncernen och 778 Mkr (115) för moderbolaget.

9a Löner och arvoden per mottagare

		Koncernen		Moderbolaget
2008	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa
Sverige	–32	–4 839	–4 871	–18	–4 172	–4 190
Norge	–24	–749	–773		–247	–247
Danmark	–14	–669	–683		–203	–203
Finland	–34	–303	–337		–198	–198
Estland	–20	–272	–292
Lettland	–11	–280	–291		–25	–25
Litauen	–34	–356	–390		–3	–3
Tyskland	–277	–1 984	–2 261		–93	–93
Polen	–4	–50	–54		–22	–22
Ukraina	–12	–87	–99
Kina		–6	–6		–6	–6
Storbritannien	–3	–515	–518		–487	–487
Frankrike		–13	–13		–13	–13
Irland	–2	–14	–16
Luxemburg	–2	–209	–211
Ryssland	–3	–25	–28
Singapore		–118	–118		–110	–110
USA	–9	–105	–114		–56	–56
Övriga2)		–13	–13
Summa	–481	–10 607	–11 088	–18	–5 635	–5 653

82 SEB ÅRSREDOVISNING 2008

Forts. not 9a Löner och arvoden per mottagare

		Koncernen			Moderbolaget
2007	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa
Sverige	–34	–5 038	–5 072	–19	–4 300	–4 319
Norge	–33	–827	–860		–190	–190
Danmark	–14	–756	–770		–321	–321
Finland	–24	–257	–281		–158	–158
Estland	–7	–273	–280
Lettland	–13	–244	–257		–19	–19
Litauen	–30	–311	–341
Tyskland	–267	–1 842	–2 109		–98	–98
Polen	–6	–27	–33		–15	–15
Ukraina	–3	–26	–29
Kina		–5	–5		–5	–5
Storbritannien		–337	–337		–337	–337
Frankrike		–11	–11		–11	–11
Irland	–2	–10	–12
Luxemburg	–12	–182	–194
Ryssland	–3	–21	–24
Singapore		–58	–58		–50	–50
USA	–11	–113	–124		–53	–53
Övriga2)		–11	–11
Summa	–459	–10 349	–10 808	–19	–5 557	–5 576

1) Innefattar nuvarande styrelseledamöter och suppleanter för dessa i moderbolaget och i dotterbolagen, verkställande direktör och vice verkställande direktör i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolag. Totala antalet verkställande direktörer och vice verkställande direktörer uppgick till 96 (101) varav 14 (19) kvinnor. Totala antalet styrelseledamöter och suppleanter för dessa uppgick till 241 (207) varav 55 (47) kvinnor. Dessa uppbär, med undantag för ledamöter valda av årsstämman i moderbolaget, inget styrelsearvode.

2) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna och Brasilien.

Lån till ledande befattningshavare

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer1)	153	134	18	2
Styrelsemedlemmar2)	251	208	34	47
Summa	404	342	52	49

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolagen. Totala antalet personer uppgick till 96 (100) varav 14 (19) kvinnor.

2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderbolaget och dotterbolagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 241 (207) varav 55 (47) kvinnor.

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Utbetald pension	83	53	36	16
Förändring förpliktelse	52	58	11	7
Förpliktelse vid utgången av året	1,608	1,678	728	775

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolagen, totalt 110 (115) personer.

9b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2008			2007
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	Sverige1)	Utländska planer1)	Koncernen1)	Sverige1)	Utländska planer1)	Koncernen1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	16 479	4 760	21 239	14 312	5 016	19 328
Förvärv och omklassificeringar		–43	–43		–55	–55
Kostnader tjänstgöring innevarande period	454	93	547	347	99	446
Räntekostnad	604	255	859	523	222	745
Utbetalda pensioner	–805	–285	–1 090	–779	–242	–1 021
Kursdifferenser		764	764		228	228
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	91	–186	–95	2 076	–508	1 568
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	16 823	5 358	22 181	16 479	4 760	21 239
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
vid årets ingång	16 991	4 528	21 519	17 579	4 472	22 051
Förvärv och omklassificeringar					–77	–77
Förväntad avkastning	1 275	265	1 540	1 317	260	1 577
Gottgörelser	–691	–253	–944	–782	–216	–998
Valutakursdifferenser		731	731		205	205
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	–4 511	–688	–5 199	–1 123	–116	–1 239
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
vid årets utgång	13 064	4 583	17 647	16 991	4 528	21 519
Över- respektive underskott	–3 759	–783	–4 542	512	–232	280
Oredovisade aktuariella vinster/förluster på skulder	5 941	160	6 101	5 989	348	6 337
Oredovisade aktuariella vinster/förluster
på tillgångar	2 349	690	3 039	–2 162	2	–2 160
Valutakursdifferenser		69	69		11	11
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	4 531	144	4 675	4 339	129	4 468
varav som tillgång	4 486	217	4 703	4 373	192	4 565
varav som skuld	–45	73	28	34	63	97
Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	4 339	129	4 468	3 896	192	4 088
Förvärv och omklassificeringar		43	43		–24	–24
Total kostnad enligt nedan	78	–85	–7	446	–77	369
Utbetald pension	805	285	1 090	779	242	1 021
Pensions ersättning	–691	–253	–944	–782	–216	–998
Kursdifferenser		25	25		12	12
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	4 531	144	4 675	4 339	129	4 468

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna var –3 928 Mkr (175) i Sverige och 297 mkr (113) i utländska planer. Av de totala förvaltningstillgångarna i Sverige är 78 procent (76) placerade i aktier och 22 (22) i räntebärande tillgångar, i utlandet är 14 (24) aktier och 86 (76) räntebärande tillgångar. Förvaltningstillgångarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvärde på 417 Mkr (903) och byggnader utnyttjade av koncernen för 792 Mkr (792).

Poster i resultaträkningen Kostnader tjänstgöring innevarande period –454 –93 –547 –347 –99 –446 Råntekostnad –604 –255 –859 –523 –222 –745 Förväntad avkastning 1 275 265 1 540 1 317 260 1 577 Aktuariella vinster och förluster –139 –2 –141 –1 –16 –17 Summa i personalkostnader 78 –85 –7 446 –77 369 Huvudsakliga aktuariella antaganden, % Diskonteringsränta 3,8% 6,0% 3,8% 5,5% Inflation 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Uppskattade framtida löneökningar 3,5% 3,0% 3,5% 3,0% Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet 3,0% 3,0% Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 7,5% 5,0% 7,5% 6,0%

1) Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas brutto i tabellen. Det finns ingen juridisk rätt till kvittning av förpliktelser och tillgångar mellan olika bolag i koncernen men i balansräkningen redovisas nettot för varje bolag antingen som tillgång eller skuld.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2008				2007
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen		Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader	–463	–269	–732		–487	–246	–733

Forts. not 9b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN
	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	2008	2007
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	11 877	11 204
Kalkylmässiga pensionskostnader	434	362
Räntekostnad och andra förändringar	–47	700
Förtida pensioneringar	213	393
Utbetalda pensioner	–803	–782
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	11 674	11 877
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	16 732	17 343
Avkastning i pensionsstiftelser	–3 136	171
Gottgörelse utbetalda pensioner	–803	–782
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	12 793	16 732

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt Tryggandelagens grunder. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. Tillgångarna in stiftelserna är främst aktierelaterade 9 955 Mkr (13 125) och till en mindre del ränterelaterade 2 838 Mkr (2 593). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 408 Mkr (890) och byggnader utnyttjade av koncernen för 792 Mkr (792). Avkastning på tillgångarna var –19 procent (11) före gottgörelse.

Poster i resultaträkningen
Kalkylerade pensionskostnader	–434	–362
Total i personalkostnader	–434	–362
Återläggning av kalkylmässiga pensionskostnader	434	362
Utbetalda pensioner	–803	–782
Gottgörelse utbetalda pensioner	803	782
Total i bokslutsdispositioner	434	362
Netto pensionskostnad för förmånsbestämda planer	0	0
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %

Bruttoränta	4,2%	3,5%
Ränta efter skatt	3,6%	3,0%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

		Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	2008	2007
Kostnad i personalkostnader	–441	–447

Pensionsstiftelser

		Pensionsåtagande	Marknadsvärde på tillgången
	2008	2007	2008	2007
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse	11 674	11 877	12 793	16 732
SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	271	260	271	260
Summa	11 945	12 137	13 064	16 992

SEB Kort AB:s Pensionstiftelse fusionerades med SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse under 2007 men behöll sin andel av tillgångarna.

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker i stort sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs varje år per den 31 december för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal.

Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensions-

stiftelser. Tillgångarna marknadsvärderas vid samma tillfälle som förpliktelsen. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnaderna.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I det svenska kollektivavtalet ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kan även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

9c Ersättningar för högsta ledningen och verkställande ledningen

Ersättningar till högsta ledningen, kr
2008	Fast lön	Rörlig lön1)	Arvode2)	Förmåner3)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg			2 750 000		2 750 000
Övriga styrelseledamöter			6 200 000		6 200 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren1)	7 000 000			1 341 351	8 341 351
Summa	7 000 000		8 950 000	1 341 351	17 291 351

2007

Summa	7 000 000	4 000 000	8 070 000	1 106 016	20 176 016
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	7 000 000	4 000 000		1 106 016	12 106 016
Övriga styrelseledamöter			5 470 000		5 470 000
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg			2 600 000		2 600 000
2007

1) Verkställande direktören har ensidigt beslutat att avstå från sin ersättning från det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2008.

2) Enligt beslut på årsstämman.

3) Inkluderar förmånsvärde för hemtjänst, tjänstebil och semesterersättning.

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Compensation and Human Resources Committee och godkänts av den ordinarie årsstämman 2008. För mer information, se not 9d.

Rörlig lön

Den rörliga lönen för verkställande ledningen beror på koncern- och divisionsspecifika mål som rörelseresultat, kostnader och andra kvantitativa mål. Därutöver finns individuella kvalitativa mål som bedöms diskretionärt. Den rörliga lönedelen är maximerad till en procentsats av fast lön för samtliga ledamöter av verkställande ledningen.

Långsiktiga incitamentsprogram

Mellan åren 1999 och 2004 användes personaloptioner som medel för SEB:s långsiktiga incitamentsprogram. Den ordinarie bolagsstämman 2005 beslutade om ett nytt program för 2005 baserat på så kallade performance shares. För mer information se not 9d.

Performance shares och personaloptioner kan inte säljas eller pantsättas och har således inget marknadsvärde. Ett beräknat värde för 2008 års program vid tiden för tilldelningen har emellertid fastställts till 55 kronor per performance share. Det beräknade värdet för tilldelade performance shares till verkställande direktören är 2 750 000 kr (3 499 942), 1 375 000 till vice verkställande direktören och till övriga i verkställande ledningen 6 541 315 kr (10 800 052). Antalet tilldelade performance shares som kan utnyttjas beror på utvecklingen av två

förutbestämda prestationskrav med samma vikt, real ökning av vinst per aktie, 50 procent, och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter, 50 procent.

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, Annika Falkengren, utbetalas pension från 60 års ålder. Pensionsplanen är förmånsbestämd och är oantastbar. Pension utgår med 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön består av fast lön med tillägg av 50 procent av genomsnittet av de senaste tre årens rörliga lönedelar och är maximerad till sin storlek. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om 12 månaders lön.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pensionsplanerna är oantastbara och förmånsbestämda förutom tre som är premiebaserade. Pension utgår från 60 års ålder med upp till 70 procent av pensionsmedförande lön fram till 65 års ålder och därefter med maximalt 65 procent. Pensionsmedförande lön i förmånsbestämda planer består av fast lön med tillägg av 50 procent av genomsnittet av de senaste tre årens rörliga lönedelar. I de avgiftsbestämda planerna består pensionsmedförande lön av fast lön.

Vid uppsägning från bankens sida – maximal uppsägningstid 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 24 månaders lön. Banken äger rätt att från avgångsvederlaget avräkna vad befattningshavaren erhåller i kontant ersättning från annan anställning eller från egen näringsverksamhet.

Forts. not 9c Ersättningar för högsta ledningen och verkställande ledningen

Ersättningar till verkställande ledningen, kr1)
2008	Fast lön	Rörlig lön	Förmåner	Summa
Vice verkställande direktör och koncernchef, Bo Magnusson2)	2 525 139	800 000	204 834	3 529 973
Övriga ledamöter i verkställande ledningen	21 417 793	5 450 000	1 402 423	28 270 216
Summa	23 942 932	6 250 000	1 607 257	31 800 189
2007
Övriga ledamöter i verkställande ledningen	24 322 542	11 812 813	1 456 857	37 592 212
Summa	24 322 542	11 812 813	1 456 857	37 592 212

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår sju (sju) personer. 2) Bo Magnusson utsågs till vice verkställande direktör och koncernchef i maj 2008.

Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period och räntekostnad)

	VD och koncerchef, Vice VD och koncerchef,
	Annika Falkengren	Bo Magnusson	VL1)	Summa
2008	7 367 039	1 810 196	12 535 958	21 713 193
2007	6 608 517		14 058 447	20 666 964

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår sju (sju) personer. 2) Bo Magnusson utsågs till vice verkställande direktör och koncernchef i maj 2008.

Utestående antal Personaloptioner/Performance shares som innehas av verkställande direktören och verkställande ledningen

		2008			2007
	VD och koncerchef	Vice VD och koncerchef	VL1)	Summa	VD och koncerchef	VL1)	Summa
2001: Personaloptioner					79 412	91 177	170 589
2002: Personaloptioner	191 177		98 544	289 721	191 177	127 661	318 838
2003: Personaloptioner	132 353		143 794	276 147	132 353	172 911	305 264
2005: Performance shares	458		59 581	60 039	62 000	107 200	169 200
2006: Performance shares	43 846		109 177	153 023	43 846	134 562	178 408
2007: Performance shares	40 697		106 396	147 093	40 697	125 582	166 279
2008: Performance shares	50 000	25 000	118 933	193 933
Summa	458 531	25 000	636 425	1 119 956	549 485	759 093	1 308 578

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår sju (sju) personer.

Upplysningar om närstående*

		Koncernen
Lån till marknadsmässiga villkor	2008	2007
Högsta ledningen och verkställande ledningen	60 937 605	84 806 739
Övriga närstående	8 752 920	8 600 000
Summa	69 690 525	93 406 739

* För information om närstående i form av koncernföretag och intresseföretag se not 47.

9d Aktierelaterade ersättningar

		2008	2007
Långsiktiga incitamentsprogram	Performance shares	Personal optioner	Performance shares	Personal optioner
Utestående vid årets början	4 133 205	4 682 772	3 117 679	12 819 189
Tilldelade	1 459 283		1 264 040
Förverkade	–738 485	–103 7661)	–248 514	–120 6751)
Inlösta	–383 770	–1 231 9222)		–8 015 7422)
Utestående vid årets slut	4 470 233	3 347 084	4 133 205	4 682 772
varav inlösningsbara	593 981	3 347 084		4 682 772

1) Vägt genomsnittligt lösenpris 21,37 kr (45,30).

2) Vägt genomsnittligt lösenpris 89,08 kr (113,70) och vägd genomsnittlig aktiekurs vid inlösen 149,89 kr (221,30).

Forts. not 9d Aktierelaterade ersättningar

Långsiktiga incitamentsprogram

	Ursprungligt antal		Utestående	Utestående	A-aktie per			Första dag för
	innehavare2)	Antal utgivna	optioner 2008	optioner 2007	option/aktie	Lösenpris	Löptid	utnyttjande
2001: Personaloptioner	874	6 613 791		1 045 790	1	118	2001–2008	04-03-05
2002: Personaloptioner	1 029	6 790 613	1 575 888	1 725 769	1	106,2	2002–2009	05-03-07
2003: Personaloptioner	792	6 200 000	1 771 196	1 911 213	1	81,3	2003–2010	06-02-27
2004: Personaloptioner	799	6 200 000			1	120	2004–2011	07-04-02
2005: Performance shares	537	1 789 100	593 981	1 556 762	1	10	2005–2012	08-02-14
2006: Performance shares	513	1 477 327	1 272 414	1 360 636	1	10	2006–2013	20091)
2007: Performance shares	509	1 264 040	1 150 305	1 215 807	1	10	2007–2014	20101)
2008: Performance shares	482	1 459 283	1 453 533		1	10	2008–2015	20111)
Summa		31 794 154	7 817 317	8 815 977

1) Den femte bankdagen efter den dag då bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2008, 2009, 2010 respektive 2011 gjorts offentlig. 2) Totalt 1 800 individer har deltagit i alla programmen.

Långsiktiga incitamentsprogram

1999 infördes det första personaloptionsprogrammet för koncernen. Personaloptionsprogram har sedan också beslutats för åren 2000–2004. Alla programmen har en löptid på sju år, en intjänandeperiod om tre år och en utnyttjande period om fyra år. Alla programmen innehåller en rätt att vid lösen köpa aktier av serie A i banken. 2001 års program avslutades 2008.

De långsiktiga incitamentsprogrammen som beslutats för 2005–2008 har en ny prestationsbaserad struktur jämfört med 1999–2004 års program. Programmen baseras på performance shares. Löptiden, intjänande och utnyttjande perioden är densamma men utfallet, dvs antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt, real ökning av vinst per aktie och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter. Förväntat utfall vid tilldelningstidpunkten är cirka 40 procent. Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under utnyttjande perioden, såvida inte innehavaren har utnyttjat rätten att omvandla sina slutgiltigt tilldelade performance shares till SEB A aktier, genom att det antal A-aktier som varje performance share ger rätt att förvärva årligen räknas om under utnyttjandeperioden efter det att respektive årsstämma hållits. Performance shares är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per performance share i 2008 års program har emellertid beräknats till 55 kronor (86) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning) under perioden 7 februari–20 februari 2008, 147,00 kronor (233,20)). Andra parametrar för prissättningsmodellen är; lösenpris 10 kronor (10); volatilitet 26 (31) (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 2,95 procent (2,6); riskfri ränta 3,68 procent (3,81) och förväntad tidig lösen personalomsättning 3 procent (3) per år]. I värdet ingår förväntat utfall av vinst per aktie och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter.

Eftersom vinst per aktie är en icke marknadsförutsättning påverkas det

förväntade utfallet under intjänandeperioden. Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

Under 2008 löpte intjänandeperioden för 2005 års program ut med ett utfall av 62 procent.

Vid årsstämman 2008 beslutades ytterligare två program, ett aktiesparprogram för alla medarbetare och ett aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda nyckelpersoner.

I aktiesparprogrammet kan en deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. För sparbeloppet köps SEB-aktier av serie A, till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anställde behåller aktien under tre år och är kvar inom SEB får den anställde en SEB-aktie av serie A gratis för varje behållen aktie. Första köptillfället var efter offentliggörandet av 2008 års resultat. I 2008 års program ingår tio länder.

Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB-aktier av serie A. Programmet innebär en obligatorisk avsättning under tre år av 25 procent av utfallet av den kortsiktiga incitaments ersättningen avseende 2008 till en pool. Ett bestämt antal innehavsrätter registreras för varje deltagare i poolen. En innehavsrätt motsvarar värdet av en SEB serie A -aktie vid tidpunkten för avsättningen. Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB serie A-aktie för varje innehavsrätt och därutöver högst fyra matchningsaktier. Antalet matchningsaktier som erhålls beror på hur det förutbestämda prestationskravet genomsnittlig årlig nominell ökning av vinst per aktie uppfylls. Förväntat utfall under programmet är cirka 37 procent. I 2008 års program har ingen tilldelning skett. Innehavsrätter är inte värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan.

9e Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro per kön och åldersgrupp i moderbolaget, %
		Långtidssjukskrivna			Totalt andel sjukskrivna
2008	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
–29 år	0,1	0,8	0,5	1,7	3,3	2,5
30–49 år	0,6	2,4	1,5	1,8	4,3	3,1
50–år	1,2	4,4	2,9	2,6	6,8	4,7
Total	0,7	2,8	1,8	2,0	4,9	3,5
2007
–29 år	0,2	1,4	0,9	1,8	3,8	2,9
30–49 år	0,7	2,7	1,7	1,9	4,6	3,3
50–år	1,6	5,3	3,5	3,1	7,5	5,3
Summa	0,9	3,4	2,2	2,2	5,4	3,9

9f Antal anställda

Medeltal befattningar
	Koncernen		Moderbolaget
Division/Stödfunktion	2008	2007	2008	2007
Stora företag & Institutioner	2 721	2 566	1 632	1 457
Kontorsrörelsen	9 084	8 802	2 762	2 735
Kapitalförvaltning	1 133	1 074	457	420
Liv	1 233	1 201	4	4
Nya marknader	1 534	458	1	3
Affärsstöd	1 917	1 850	1 304	1 215
IT	1 958	1 850	1 402	1 331
Staber och Treasury	1 711	1 705	859	806
Summa	21 291	19 506	8 421	7 971
Arbetade timmar			14 590 444	13 917 681

Medeltal anställda

		Koncernen			Moderbolaget
2008	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 186	4 698	8 884	3 661	4 037	7 698
Norge	304	260	564	103	62	165
Danmark	424	349	773	133	81	214
Finland	160	183	343	90	88	178
Estland	384	1 395	1 779
Lettland	436	1 341	1 777	43	102	145
Litauen	627	1 581	2 208	9	28	37
Tyskland	1 818	1 805	3 623	93	15	108
Polen	46	38	84	18	16	34
Ukraina	450	985	1 435
Kina	8	10	18	8	10	18
Storbritannien	124	72	196	124	72	196
Frankrike	3	17	20	3	17	20
Irland	8	18	26
Luxemburg	110	116	226
Ryssland	53	122	175
Singapore	38	54	92	31	53	84
USA	42	19	61
Övriga1)	18	9	27	2		2
Summa	9 239	13 072	22 311	4 318	4 581	8 899
2007
Sverige	4 168	4 781	8 949	3 579	4 054	7 633
Norge	290	279	569	91	55	146
Danmark	426	367	793	125	75	200
Finland	153	174	327	80	75	155
Estland	387	1 369	1 756
Lettland	447	1 309	1 756	38	76	114
Litauen	554	1 375	1 929
Tyskland	1 853	1 830	3 683	108	19	127
Polen	38	22	60	16	13	29
Ukraina	308	596	904
Kina	8	8	16	8	8	16
Storbritannien	125	79	204	124	78	202
Frankrike	4	17	21	3	16	19
Irland	7	14	21
Luxemburg	105	110	215
Ryssland	45	116	161	1		1
Singapore	35	52	87	28	50	78
USA	42	18	60
Övriga1)	9	3	12	2		2
Summa	9 004	12 519	21 523	4 203	4 519	8 722

1) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna och Brasilien.

10 Övriga kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Lokalkostnader1)	–1 880	–1 532	–883	–740
Datakostnader	–2 866	–2 321	–1 447	–1 234
Kontorsmaterial	–194	–183	–78	–52
Resor och representation	–527	–526	–302	–292
Porto	–250	–256	–227	–248
Konsulter	–995	–797	–696	–477
Marknadsföring	–720	–783	–285	–259
Informationstjänster	–388	–362	–286	–264
Övriga kostnader2)	178	–159	–260	–412
Summa	–7 642	–6 919	–4 464	–3 978
1) Varav lokalhyror 2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 27.	–1 339	–1 026	–655	–490

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag 1) 2)

PricewaterhouseCoopers	–60	–46	–10	–9
Andra revisionsbolag	–2	–2		–1
Revisionsuppdrag	–62	–48	–10	–10
PricewaterhouseCoopers	–49	–18	–15	–6
Andra revisionsbolag	–3	–1
Andra uppdrag	–52	–19	–15	–6
Summa	–114	–67	–25	–16

1) Revisionsarbetet bedrivs i en gemensam process med SEB:s internrevision. Kostnaden för internrevision uppgår till 127 Mkr (117).

2) Moderbolaget inkluderar även de utländska filialerna.

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Avskrivningar materiella tillgångar	–641	–628	–4 703	–4 819
Amortering immateriella tillgångar	–351	–223	–117	–28
Avskrivningar av aktiverade anskaffningskostnader	–519	–494
Nedskrivning materiella tillgångar	–13	–9
Summa	–1 524	–1 354	–4 820	–4 847

Inventarier skrivs av enligt plan, som innebär att persondatorer o dyl skrivs av på tre år och övriga inventarier på fem år. Fastigheter skrivs av enligt plan.

12 Kapitalvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Fastigheter1)	2	791		3
Övriga materiella tillgångar	62	5	6	3
Kapitalvinster	64	796	6	6
Övriga materiella tillgångar	–58	–8		–945
Kapitalförluster	–58	–8		–945
Summa	6	788	6	–939

1) Inkluderar kapitalvinst med 785 Mkr avseende försäljning av fastigheter i Baltikum.

13 Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Kreditförluster, netto	–3 231	–1 021	–773	–24
Värdeförändring på övertagen egendom	–37	5
Summa	–3 268	–1 016	–773	–24
Kreditförluster, netto (Nedskrivningar)
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar, netto	–1 303	–390	–393	38
Specifika reserveringar	–1 718	–653	–347	–51
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	336	405	39	25
Reserveringar för utombalansposter, netto	–56	8
Reserveringar, netto	–2 741	–630	–701	12
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt	–1 428	–1 395	–192	–160
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	699	711	70	53
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–729	–684	–122	–107
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	239	293	50	71
Bortskrivningar, netto	–490	–391	–72	–36
Summa	–3 231	–1 021	–773	–24
Värdeförändring på övertagen egendom
Övertagna fastigheter	–1
Övrig övertagen egendom	–6	5
Realiserad värdeförändring	–7	5
Övertagna fastigheter	–24	4
Övrig övertagen egendom	–6	–4
Orealiserad värdeförändring	–30
Summa	–37	5

14 Bokslutsdispositioner

		Moderbolaget
	2008	2007
Återläggning av kalkylmässiga pensionspremier	434	362
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter
och erlagda pensionspremier	803	782
Utbetalda pensioner	–803	–782
Pensionsavräkning	434	362
Avsättning till/upplösning från obeskattade reserver
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar
enligt plan	–2 117	–520
Bokslutsdispositioner	–2 117	–520
Summa	–1 683	–158

15 Skatt

	Koncernen			Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2008	2007	2008	2007
Aktuell skatt	–2 907	–2 491	–4	–755
Uppskjuten skatt	500	–804	1 338	209
Skatt på årets resultat	–2 407	–3 295	1 334	–546
Aktuell skatt avseende tidigare år	–14	–81	–34	–45
Skatt	–2 421	–3 376	1 300	–591

Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat

Årets resultat	10 050	13 642	8 215	7 485
Skatt och minoritet	2 421	3 376	–1 300	591
Redovisat resultat före skatt	12 471	17 018	6 915	8 076
Aktuell skatt med svensk skattesats om 28 procent	–3 492	–4 765	–1 936	–2 261
Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	91	196
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader	–614	–474	–155	–285
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1 131	1 593	2 087	1 791
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag,
skatteavdrag eller temporära skillnader	–76	830
Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,
skatteavdrag eller temporära skillnader	53	129
Aktuell skatt	–2 907	–2 491	–4	–755
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader	76	–830	1 424	209
Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet
av nya skatter	357	–161	–86
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag,
skatteavdrag eller temporära skillnader	68	224
Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning
av uppskjuten skattefordran	–1	–37
Uppskjuten skatt	500	–804	1 338	209
Aktuell skatt avseende tidigare år	–14	–81	–34	–45
Skatt	–2 421	–3 376	1 300	–591

I Sverige sänktes inkomstskatten från 28 procent till 26,3 procent. Beslutet togs under fjärde kvartalet och gäller från 1 januari 2009.

I Tyskland sänktes inkomstskatten vid ingången av 2008 från cirka 40 procent till cirka 32 procent.

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader redovisade i resultaträkningen

Överavskrivningar	–534	–351
Pensionstillgångar, netto	143	–146
Underskottsavdrag	1 472	68	1 338
Övriga temporära skillnader	–581	–375		209
Summa	500	–804	1 338	209

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen under 2008 inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till 1 293 Mkr och förklaras av uppskjuten skatt hänförlig till avyttringar 261 Mkr, uppskjuten skatt för livförsäkringsverksamhet 880 Mkr samt valutaomräkningseffekt 152 Mkr.

16 Nettoresultat per aktie, kr

	Koncernen
	2008	2007
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	10 041	13 618
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	685	682
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	14:66	19:97
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	10 041	13 618
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	685	685
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	14:65	19:88

17 Riskupplysningar

Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, försäkringsrisk, operationell risk och affärs- och strategirisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk och finansiering samt styrningen av dessa risker under sektionen Risk och Kapitalhantering (sid 36–51) inom förvaltningsberättelsen), som också är en del av årsredovisningen. Koncernen hanterar likviditetsrisken baserat på sannolikheten för en negativ avvikelse på en förväntad finansiell utveckling.

17a Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är definierad som risken för förlust eller väsentligt högre kostnad än beräknat beroende på koncernens oförmåga att infria betalningsförpliktelser på förfallodagen. Tabellen nedan specificerar utgående och inkommande kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras i förfallotider är odiskonterade kassaflöden. Tradingpositionerna, exklusive marknadsvärden för derivat som baseras på diskonterade kassaflöden, rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, för att reflektera trading verksamhetens kortsiktiga perspektiv. Utombalansposter såsom lånelöften rapporteras inom < 3 månader för att återspegla instrumentens karaktär av betalning på anfordran. Följande skulder i balansräkningen är exkluderade då koncernen inte bedömer dem vara kontraktuella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anställda för aktie-relaterade prestationsersättningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto är en del av koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specificerar särskilt kassaflödena från dessa derivat.

Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:

– Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och

– Räntebaserade derivat: flervaluta ränteswappar.

Koncernens kassalikviditet 2008

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	5 år <	Summa
Skulder till kreditinstitut	329 204	46 529	55 023	5 648	436 404
In- och upplåning från allmänheten	613 082	61 112	49 717	134 688	858 599
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	25 924	4 230	19 407	65 549	115 110
Emitterade värdepapper	148 035	91 207	313 556	11 512	564 310
Skulder för handel	54 411				54 411
Leverantörs och likvidskulder	9 424	50	24		9 498
Efterställda skulder	5 336	40	11 786	46 446	63 608
Summa	1 185 416	203 168	449 513	263 843	2 101 940
Övriga skulder (icke finansiella)	130 678	1 843	3 158	10 085	145 764
Utombalansposter
Lånelöften	152 960	4 867	5 752	6 763	170 342
Andra finansiella åtaganden	8 400	2 636	1 404	8 184	20 624
Operativa lease åtaganden	291	1 051	441	313	2 096
Summa	161 651	8 554	7 597	15 260	193 062
Summa skulder och utombalansposter	1 477 745	213 565	460 268	289 188	2 440 766
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 417 768	147 620	485 285	466 118	2 516 791
Derivat
Valutarelaterade	799 777	40 685	38 325	12 665	891 452
Ränterelaterade	36 474	12 975	37 510	22 191	109 150
Summa derivat utflöde	836 251	53 660	75 835	34 856	1 000 602
Summa derivat inflöde	838 117	59 956	76 250	41 112	1 015 435
Koncernens kassalikviditet 2007
Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	5 år <	Summa
Skulder till kreditinstitut	379 588	16 778	7 466	17 516	421 348
In- och upplåning från allmänheten	638 359	30 897	24 929	56 296	750 481
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal				135 937	135 937
Emitterade värdepapper	136 173	166 214	200 781	7 396	510 564
Skulder för handel	135 421				135 421
Leverantörs och likvidskulder	33 940				33 940
Efterställda skulder	288		1 273	42 428	43 989
Summa	1 323 769	213 889	234 449	259 573	2 031 680
Övriga skulder (icke finansiella)	5 567	1 101		89 979	96 647
Utombalansposter
Lånelöften	295 590				295 590
Andra finansiella åtaganden	66 984				66 984
Operativa lease åtaganden		1 261	3 584	2 067	6 912
Summa	362 574	1 261	3 584	2 067	369 486
Summa skulder och utombalansposter	1 691 910	216 251	238 033	351 619	2 497 813
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 042 451	139 317	404 026	560 684	2 146 478
Derivat
Valutarelaterade	696 561	174 008	34 215	113	904 897
Ränterelaterade	18 895	32 405	92 645	14 545	158 490
Summa derivat utflöde	715 456	206 413	126 860	14 658	1 063 387
Summa derivat inflöde	715 007	206 057	125 249	14 558	1 060 871

Forts. not 17 Riskupplysningar

Moderbolagets kassalikviditet 2008
Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	5 år <	Summa
Skulder till kreditinstitut	384 970	25 835	2 216	94	413 115
In- och upplåning från allmänheten	429 555	10 375	3 951	12 905	456 786
Emitterade värdepapper	136 321	65 253	212 640	6 814	421 028
Skulder för handel	49 429				49 429
Leverantörs och likvidskulder	8 001				8 001
Efterställda skulder	5 205		10 919	46 337	62 461
Summa	1 013 481	101 463	229 726	66 150	1 410 820
Övriga skulder (icke finansiella)	40 284	9	7	1	40 301
Utombalansposter
Lånelöften	146 230				146 230
Andra finansiella åtaganden	6 684				6 684
Operativa lease åtaganden
Summa	152 914				152 914
Summa skulder och utombalansposter	1 206 679	101 472	229 733	66 151	1 604 035
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 068 897	68 897	195 149	124 872	1 457 815
Derivat
Valutarelaterade	750 607	8 518	29 905	12 719	801 749
Ränterelaterade	36 474	12 433	37 325	18 953	105 185
Summa derivat utflöde	787 081	20 951	67 230	31 672	906 934
Summa derivat inflöde	784 234	22 898	65 858	37 548	910 538
Moderbolagets kassalikviditet 2007
Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	5 år <	Summa
Skulder till kreditinstitut	344 805	18 483	902	3 509	367 699
In- och upplåning från allmänheten	384 956	6 777	2 709	18 057	412 499
Emitterade värdepapper	129 144	152 881	123 235	2 742	408 002
Skulder för handel	121 687				121 687
Leverantörs och likvidskulder	32 369				32 369
Efterställda skulder	300		1 273	41 473	43 046
Summa	1 013 261	178 141	128 119	65 781	1 385 302
Övriga skulder (icke finansiella)	128	46			174
Utombalansposter
Lånelöften	186 479				186 479
Andra finansiella åtaganden	50 909				50 909
Operativa lease åtaganden		535	1 516	1 693	3 744
Summa	237 388	535	1 516	1 693	241 132
Summa skulder och utombalansposter	1 250 777	178 722	129 635	67 474	1 626 608
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	785 606	74 700	350 309	80 875	1 291 490
Derivat
Valutarelaterade	624 825	113 641	22 373	108	760 947
Ränterelaterade	12 840	30 412	91 899	12 840	147 991
Summa derivat utflöde	637 665	144 053	114 272	12 948	908 938

1) Finansiella tillgångar som är tillgängliga för att möta skulder och utestående utombalanslöften inkluderar kassa, innehav på centralbankskonton, pantsättningsbara skuldinstrument samt lån och förskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, och försäkringsverksamheten inom 5 år < vilket reflekterar trading- och försäkringsverksamhetens perspektiv.

Summa derivat inflöde 637 148 144 065 112 389 13 129 906 731

18 Verkligt värde mätning av finansiella tillgångar och skulder

	Koncernen	Moderbolaget
Finansiella tillgångar till verkligt värde	2008	2007	2008	2007
Finansiella tillgångar till verkligt värde1)	521 029	525 738	386 802	367 985
Finansiella tillgångar som kan säljas	163 115	170 137	26 897	62 085
Intresseföretag2)	1 030	833	986	815
Summa	685 174	696 708	414 685	430 885
Finansiella skulder till verkligt värde
Finansiella skulder till verkligt värde	295 533	216 390	279 512	201 761
Emitterade värdepapper3)	28 527	26 512	20 447	20 145
Summa	324 060	242 902	299 959	221 906

1) Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken är exkluderade från finansiella tillgångar till verkligt värde.

2) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultaträkningen.

3) Aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen.

Verkligt värde mätning – tillgångar
Kvoterade marknadspriser	166 166	114 965	30 098	72 563
Värderingsteknik – marknadsnoteringar	518 352	581 393	382 945	358 021
Egetkapitalinstrument till anskaffningsvärde	656	350	1 642	301
Summa	685 174	696 708	414 685	430 885
Verkligt värde mätning – skulder
Kvoterade marknadspriser	30 604	53 270	17 294	51 366
Värderingsteknik – marknadsnoteringar	293 456	189 632	282 665	170 540
Summa	324 060	242 902	299 959	221 906

Noterade marknadsvärden

Finansiella instrument som handlas i en aktiv marknad värderas efter noterade marknadsvärden eller kvoterade handlarpriser

Värderingstekniker med utgångspunkt från extern marknadsinformation

Banken använder olika värderingstekniker, baserade på diskonterade kassaflöden, optionsberäkningsmodeller, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma instrument och värdering med referens till andra finansiella instrument som i allt väsentligt är lika, för att beräkna marknadsvärden.

att beräkna marknadsvärdet. Värderingsteknikerna tillsammans med de bedömningar som krävs vid utvärderingen och genomgången av externa kvoteringar

Räntebärande värdepapper: Som en följd av ökade kreditmarginaler inom räntebärande värdepapper och efterföljande lägre likviditet har banken identifierat flera externa källor för marknadsinformation och fortsatt att värdera portföljen med utgångspunkt från externa kvoteringar. I begränsad omfattning används referensinstrument som i allt väsentligt har samma underliggande risk och struktur för

och etableringen av referensinstrument säkerställer att balansräkningen och förändringen i resultaträkningen och i eget kapital återspeglar marknadsförutsättningarna. Kreditrisk är risken att kreditriskkomponenten som ingår i prissättningen av instrumentet förändras och påverkar priset oberoende av förändringar av den så kallade riskfria räntan. En förändring av kreditriskkomponenten med en hundradels procent (0,01%) påverkar resultaträkningen med 2,6 Mkr (25,6) och eget kapital med 9,8 Mkr (13,3) och den räntebärande värdepappersportfölj som omklassificerats till lån med 26 Mkr.

Derivat: SEB använder sig av väl etablerade värderingtekniker, som visat sig tillhandahålla en tillförlitlig värdering av finansiella instrument, såsom optioner, ränte och valuta swappar, med utnyttjande av marknadsinformation.

Värderingstekniker utan extern marknadsinformation

Koncernen har varken tillgångar eller skulder som värderas baserat på en värderingteknik utan marknadsinformation.

19 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Kassa	5 300	5 020	1 331	1 550
Tillgodohavanden hos utländska centralbanker	39 552	91 851	9 339	208
Summa	44 852	96 871	10 670	1 758

20 Utlåning till kreditinstitut

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

	Koncernen	Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	130 295	98 114	129 471	138 009
– högst tre månader	62 513	130 843	42 372	103 601
– längre än 3 månader men högst 1 år	7 711	11 246	58 530	9 825
– längre än 1 år men högst 5 år	13 662	11 836	69 769	93 709
– längre än 5 år	8 588	9 619	4 569	10 564
Upplupen ränta	908	1 354	1 676	1 774
Utlåning	223 677	263 012	306 387	357 482
Övriga skuldinstrument1)	42 427		42 427
Upplupen ränta	259		259
Skuldinstrument	42 686		42 686
Summa	266 363	263 012	349 073	357 482
varav repor	42 201	97 213	32 847	82 249
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,63	0,58	0,97	1,14

21 Utlåning till allmänheten

		Koncernen
	2008	2007	2008	2007
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	158 386	133 161	99 321	111 480
– högst tre månader	168 575	191 477	108 564	139 903
– längre än 3 månader men högst 1 år	141 935	111 056	98 935	63 062
– längre än 1 år men högst 5 år	444 164	345 684	320 707	256 600
– längre än 5 år	313 547	280 951	78 012	62 531
Upplupen ränta	4 664	5 012	3 238	3 562
Utlåning	1 231 271	1 067 341	708 777	637 138
Belåningsbara skuldinstrument1)	5 410
Övriga skuldinstrument1)	59 508		59 508
Upplupen ränta	588		452
Skuldinstrument	65 506		59 960
Summa	1 296 777	1 067 341	768 737	637 138
varav repor	60 246	130 363	57 078	120 744
Genomsnittlig återstående löptid (år)	3,71	3,71	2,56	2,28

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

Finansiell leasing

84 669	73 104
101 875	89 151
81 167	74 075
17 869	16 047
–618	–50

		Koncernen, 2008		Koncernen, 2007
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	11 189	13 739	11 000	5 668	5 342	5 903
– längre än 1 år men högst 5 år	36 531	43 079	35 741	35 274	43 861	38 153
– längre än 5 år	36 949	45 057	34 495	32 162	39 948	30 019
Summa	84 669	101 875	81 236	73 104	89 151	74 075

Det enskilt största leasingengagemanget uppgår till 5,3 miljarder kronor (5,4).

22 Finansiella tillgångar till verkligt värde

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Värdepapper för handel	161 596	348 888	131 253	285 036
Derivat för handel	248 426	85 395	242 882	80 966
Derivat för säkringsredovisning	11 155	2 777	12 576	1 871
Förändring av verkligt värde i portföljsäkring	3 503	–641
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	114 425	135 485
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde	94 818	88 020
Andra finansiella tillgångar klassificerade till verkligt värde	1 531	1 299	91	112
Finansiella tillgångar till verkligt värde	635 454	661 223	386 802	367 985

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde redovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Koncernen har omklassificerat räntebärande värdepapper från värdepapper för handel till utlåning vilket beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen sid 25, som också är en del av årsredovisningen.

Värdepapper för handel
Egetkapitalinstrument	33 949	55 843	26 084	43 472
Belåningsbara skuldinstrument1)	42 832	84 888	19 387	33 641
Övriga skuldinstrument1)	82 509	205 002	83 868	205 538
Upplupen ränta	2 306	3 155	1 914	2 385
Summa	161 596	348 888	131 253	285 036

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

Forts. not 22 Finansiella tillgångar till verkligt värde

		Koncernen		Moderbolaget
Derivat för handel	2008	2007	2008	2007
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	122 066	41 259	122 839	39 302
Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	114 373	30 085	108 258	29 189
Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	3 247	10 722	3 087	9 329
Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	8 740	3 329	8 698	3 146
Summa	248 426	85 395	242 882	80 966
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	4 091	1 036	6 197	947
Kassaflödessäkringar	6 379	893	6 379	924
Portföljsäkringar av ränterisker	685	848
Summa	11 155	2 777	12 576	1 871
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	17 331	20 889
Övriga skuldinstrument1)	76 341	66 315
Upplupen ränta	1 146	816
Summa	94 818	88 020
1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.
Andra finansiella tillgångar klassificerade till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	1 062	997	91	112
Belåningsbara skuldinstrument1)	24	20
Övriga skuldinstrument1)	445	282
Summa	1 531	1 299	91	112

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader. Det verkliga värdet på de skulder som här klassificerats som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen har inte påverkats av förändringar i kreditrisk. Se även not 31.

23 Finansiella tillgångar som kan säljas

		Koncernen	Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	656	289	655	289
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	1 405	1 484	862	853
Belåningsbara skuldinstrument1)	126 217	113 230	674	7 780
Övriga skuldinstrument1)	32 917	53 732	24 324	52 779
Aktier övertagna för skyddande av fordran	50	39	11	13
Upplupen ränta	1 870	1 363	371	371
Summa	163 115	170 137	26 897	62 085

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

Koncernen har omklassificerat räntebärande värdepapper från finansiella tillgångar som kan säljas till utlåning vilket beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen sid 25, som också är en del av årsredovisningen.

24 Finansiella tillgångar som innehas till förfall

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Belåningsbara skuldinstrument1)		1
Övriga skuldinstrument1)	1 958	1 770	3 237	3 322
Upplupen ränta	39	27	26	26
Summa	1 997	1 798	3 263	3 348

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

25 Intresseföretag

		Koncernen				Moderbolaget
		2008	2007		2008	2007
Strategiska innehav		99	424		25	248
Innehav i riskkapitalbolag		1 030	833		986	815
Summa	1 129		1 257		1 011	1 063
Strategiska innehav	Tillgångar1)	Skulder1)	Intäkter1)	Resultat1)	Bokfört värde	Ägarandel, %
Bankomatcentralen AB, Stockholm	1				0	22
Bankpension AB, Stockholm	30	3	11	1	10	40
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	1,107	1,093	4	–10	7	20
BGC Holding AB, Stockholm	290	137	836	53	4	33
Föreningen Bankhälsan i Stockholm, Stockholm	9	8	39		4	33
Privatgirot AB, Stockholm	45	27	126	2	0	24
Upplysningscentralen UC AB, Stockholm	153	78	356	17	0	27
Moderbolagets innehav					25
Dotterbolagens innehav					10
Koncernmässiga justeringar					64
Koncernens innehav					99

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2007.

		2008		2007
Innehav i riskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
3nine AB, Stockholm	20	27	20	27
Airsonett AB, Ängelholm	22	20	15	16
Ascade Holding AB, Stockholm	58	43	51	42
Askembla Growth Fund KB, Stockholm	136	25	140	25
Capres A/S, Köpenhamn	35	23	26	23
Cobolt AB, Stockholm	37	40	37	40
Crossroad Loyalty Solutions AB, Göteborg	13	30	13	30
Datainnovation i Lund AB, Lund	26	43	23	42
Emers Holdings AB, Huddinge			40	23
Exdex Förvaltning AB, Stockholm (f d InDex Diagnostics AB)			13	25
Exitram AB, Stockholm	23	44
Fält Communications AB, Umeå	25	47	23	46
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	52	49	15	45
KMW Energi AB, Norrtälje	37	37	28	27
Matrix AB, Stockholm			21	48
Neoventa Holding AB, Göteborg	59	30	51	30
Nomad Holdings Ltd, Newcastle	36	13
NuEvolution A/S, Köpenhamn	49	47	29	40
PhaseIn AB, Stockholm	64	44	44	43
Prodacapo AB, Örnsköldsvik	6	16	16	16
ProstaLund AB, Lund			32	30
Quickcool AB, Lund	8	18	5	9
Sanos Bioscience A/S, Herlev	48	30	41	30
Scandinova Systems AB, Uppsala	22	29	22	29
Scibase AB, Stockholm	40	28	40	28
ShoZu Ltd, Abingdon	39	17
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	29	43	16	34
Tail-f Systems AB, Stockholm	32	43	27	39
Time Care AB, Stockholm	24	43	23	42
Xylophane AB, Göteborg	15	23
Zealcore Embedded Solutions, Västerås			4	16
Zinwave Holdings Limited, Cambridge	31	29
Moderbolagets innehav	986		815
Koncernmässiga justeringar	44		18
Koncernens innehav	1 030		833

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor.

Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

26 Aktier i dotterbolag

				Moderbolaget
			2008	2007
Svenska dotterbolag			15 801	15 670
Utländska dotterbolag			44 262	36 266
Summa			60 063	51 936
varav innehav i kreditinstitut			44 008	37 167
	2008		2007

Svenska dotterbolag	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	38		100	38
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm	0		100	0		100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	100		100	100		100
Key Asset Management (Sverige) AB, Stockholm	1		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm	0		99	0		99
PM Leasing AB, Stockholm				0		100
Repono Holding AB, Stockholm	5 406		100	5 406		100
SEB AB, Stockholm	6 076	1 775	100	6 076	1 050	100
SEB Baltic Holding AB, Stockholm		13		13		100
SEB Fonder AB, Stockholm	642		100	642		100
SEB Fondinvest AB, Stockholm	69		100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	5		100	5		100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	12		100	12		100
SEB Investment Management AB, Stockholm	51		100
SEB Kort AB, Stockholm	2 260	–24	100	2 260	787	100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	1 115	125	100	1 115	60	100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	24		100	1		100
Skandic Projektor AB, Stockholm	1		100	1		100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm	0		100	0		100
Team SEB AB, Stockholm	1		100	1		100
Summa	15 801	1 889		15 670	1 897
Utländska dotterbolag
Interscan Servicos de Consultoria Ltda., Sao Paulo	0		100	0		100
Key Asset Management (Switzerland) SARL, Geneve	0		100
Key Asset Management (UK) Limited, London	573		100
Key Asset Management Norge ASA, Oslo	1		100
Key Capital Management Inc., Tortola	378		100
Möller Bilfinans AS, Oslo	50		51	57		51
Njord AS, Oslo	0		100	0		100
OJSB Factorial Bank, Kharkiv	785		98	760		98
OJSC SEB Bank, Kiev	318		100	318		100
SEB AG, Frankfurt am Main	23 524		100	20 007	425	100
SEB Asset Management America Inc., Stamford	29		100	20		100
SEB Asset Management Fondmaeglerselskab A/S, Köpenhamn					115
SEB Asset Management Norge AS, Oslo	17		100	12		100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	6	–12	100	5	52	100
SEB Bank JSC, St Petersburg (f d PetroEnergobank)	178		100	123		100
SEB Banka, AS, Riga	699	0	100	697		100
SEB bankas, AB, Vilnius1)	3 056		100	2 003		100
SEB Enskilda ASA, Oslo	704	206	100	687	447	100
SEB Enskilda Inc., New York	35	70	100	13		100
SEB Ensklida Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors	5		65	5		65
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	111		100	49		100
SEB Gyllenberg Asset Management Ab, Helsingfors (f d SEB Gyllenberg Ab)	595	133	100	514	84	100
SEB Gyllenberg Fondbolag Ab, Helsingfors	21	23	100	18		100
SEB Gyllenberg Private Bank Ab, Helsingfors	76		100	66		100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd., Hongkong	0		100	0		100
SEB IT Partner Estonia OÜ, Tallinn	0		65	0		65
SEB Leasing Oy, Helsingfors	4 723		100	4 019		100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg	71		100
SEB NET S.L., Barcelona	0		100	0		100
SEB Pank, AS, Tallinn	2 407		100	1 540
SEB Privatbanken ASA, Oslo2)	1 296		100	1 383	70	100
SEB TFI SA (Towarzystwo Funduszy Inwestycyjnych), Warzawa	39	24	100	36	58	100
Skandinaviska Enskilda Banken A/S, Köpenhamn	2 351	317	100	1 913	94	100
Skandinaviska Enskilda Banken Corporation, New York	138		100	113		100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	1 599	19	100	1 299	160	100
Skandinaviska Enskilda Ltd., London	477	28	100	609	64	100

Summa 44 262 808 36 266 1 569

Uppgifter om dotterföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

1) Under 2006 initierade SEB en tvångsinlösenprocess för utestående aktier.

2) Anteciperad utdelning för 2007 har bytts ut mot erhållen.

27 Materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Goodwill	13 692	12 419	523	523
Aktiverade anskaffningsvärden	3 351	3 027
Andra immateriella tillgångar	2 352	1 448	812	369
Immateriella tillgångar	19 395	16 894	1 335	892
Kontorsinventarier, IT och övriga materiella tillgångar	1 383	1 398	254	278
Leasingobjekt1)			39 821	34 325
Fastigheter för egen verksamhet	1 137	1 143	2	2
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	106	23
Materiella tillgångar	2 626	2 564	40 077	34 605
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde	218	201
Förvaltningsfastigheter till verkligt värde via resultaträkningen	7 272	5 038
Förvaltningsfastigheter	7 490	5 239
Summa	29 511	24 697	41 412	35 497

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning.

Goodwill
Ingående balans	12 419	11 668	523	523
Årets förvärv	971	538
Omklassificering		–55
Årets försäljningar	–179
Valutakursdifferenser	481	268
Summa	13 692	12 419	523	523
Aktiverade anskaffningskostnader
Ingående balans	3 027	2 845
Årets aktivering av anskaffningskostnader	807	683
Årets avskrivning av anskaffningskostnader	–519	–494
Omklassificeringar		–15
Valutakursdifferenser	36	8
Summa	3 351	3 027

Goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod

Större kassagenererande enheter med goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjande period är SEB Kort och Stora Företag och Institutioner. I SEB Kort uppgår goodwillvärdet till 1 187 Mkr (1 202) och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjande period till 139 Mkr (120). Goodwill i Stora Företag och Institutioner härstammar från förvärvet av Enskilda Securities, 844 Mkr (865). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansa förvärvet, 5 721 Mkr (5 721), generar kassaflöden i Retail Banking Sverige, SEB Asset Management Sverige och SEB Trygg Liv Sverige. Goodwillen har fördelats på dessa enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Redovisat värde på goodwill i Retail Banking Sverige är 775 Mkr, SEB Asset Management Sverige 2 769 Mkr och SEB Trygg Liv Sverige 2 021 Mkr.

Behovet av nedskrivning för de ovanstående enheterna har prövats gentemot nyttjandevärdet som fastställts med hjälp av prognostiserade kassaflöden för fem år. Kassaflödena prognostiseras baserat på historiska värden och marknadstrender för viktiga antaganden som tillväxt och kostnadsintäktsrelationen. Antagen tillväxt efter fem år är i princip den förväntade långsiktiga inflationstakten

justerat för branschspecifika förväntningar, för SEB Kort 2 procent, Enskilda Securities 4,5 procent och för Trygg Hansa i genomsnitt 3,5 procent. Diskonteringsräntan för SEB Kort är 9 procent och för Enskilda Securities 8,5 procent. För Trygg Hansa goodwillen är den 10 procent. De beskrivna antagandena är enbart till för att testa nedskrivningsbehovet. En känslighetsanalys där diskonteringsräntan respektive förväntad långsiktig tillväxt ändrats med en procentenhet resulterade inte i något nedskrivningsbehov för de ovan nämnda goodwillposterna.

Förvärv 2008

Under 2008 har två mindre förvärv gjorts, Key Asset Management, Storbritannien och Commercial Finance, Polen. Den totala köpeskillingen uppgick till 990 Mkr, goodwillvärdet uppgick till 798 Mkr och immateriella tillgångar till 161 Mkr.

Förvärv 2007

Under 2007 har ett mindre förvärv gjorts av Factorial Bank i Ukraina. Köpeskillingen uppgick till 759 Mkr och goodwillvärdet till 531 Mkr. Forts. not 27 Materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
Andra immateriella tillgångar	2008	2007	2008	2007
Ingående balans	3 546	2 906	503	217
Årets förvärv	1 227	561	563	286
Koncernmässiga förändringar		14
Omklassificeringar		–5
Årets försäljningar	–131	–45
Valutakursdifferenser	428	115
Anskaffningsvärde	5 070	3 546	1 066	503
Ingående balans	–2 098	–1 847	–134	–106
Årets avskrivningar	–351	–223	–106	–28
Årets nedskrivningar	–10		–11
Koncernmässiga förändringar		–2
Omklassificeringar		5
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	28	43
Valutakursdifferenser	–287	–74	–3
Ackumulerade avskrivningar	–2 718	–2 098	–254	–134
Summa	2 352	1 448	812	369
Inventarier, IT och övriga materiella tillgångar
Ingående balans	7 367	7 116	2 643	2 467
Årets förvärv	508	591	75	179
Koncernmässiga förändringar/Fusion	8	48		17
Omklassificeringar	2	–4
Årets försäljningar	–159	–540
Valutakursdifferenser	569	156		–20
Anskaffningsvärde	8 295	7 367	2 718	2 643
Ingående balans	–5 969	–5 705	–2 365	–2 265
Årets avskrivningar	–576	–577	–99	–85
Årets nedskrivningar	–1	–1
Koncernmässiga förändringar/Fusion	–5	–18		–15
Omklassificeringar		3
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	133	464
Valutakursdifferenser	–494	–135
Ackumulerade avskrivningar	–6 912	–5 969	–2 464	–2 365
Summa	1 383	1 398	254	278
Leasingobjekt1)
Ingående balans			46,101	16,459
Årets förvärv			12,189	8,967
Fusion av SEB Finans				28,354
Årets försäljningar			–7,813	–7,679
Anskaffningsvärde			50,477	46,101
Ingående balans			–11,776	–1,907
Årets avskrivningar			–4,604	–4,734
Fusion av SEB Finans				–9,661
Årets försäljningar			5,724	4,526
Ackumulerade avskrivningar			–10,656	–11,776
Summa			39,821	34,325

1) Avskrivningar på leasingobjekt görs enligt en annuitetsmodell och baseras på ett erfarenhetsmässigt beräknat restvärde vid avtalsperiodens slut. För leasingobjekt som inte kan omsättas på en fungerande marknad är det planenliga restvärdet noll vid avtalsperiodens slut. Överskott i samband med avyttring av leasingobjekt redovisas under Övriga intäkter.

Forts. not 27 Materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen	Moderbolaget
Fastigheter för egen verksamhet	2008	2007	2008	2007
Ingående balans	1 653	1 248	3	10
Årets förvärv	57	115
Årets uppskrivningar	42	79
Koncernmässiga förändringar Omklassificeringar	75	225
Årets försäljningar	–141	–40		–7
Valutakursdifferenser	46	26
Anskaffningsvärde	1 732	1 653	3	3
Ingående balans	–510	–443	–1	–1
Årets avskrivningar	–48	–35
Årets nedskrivningar		–10
Koncernmässiga förändringar		–8
Omklassificeringar Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	–16 35	–5 10
Valutakursdifferenser	–56	–19
Ackumulerade avskrivningar	–595	–510	–1	–1
Summa	1 137	1 143	2	2
Taxeringsvärde fastigheter	2	2	2	2
varav byggnad	1	1	1	1
Taxeringsvärde avser endast fastigheter i Sverige.
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Ingående balans	23	86
Årets förvärv	82	4
Årets försäljningar	–12	–69
Kursdifferenser	13	2
Anskaffningsvärde	106	23
Driftnetto för fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Externa intäkter	3	3
Driftskostnader		–2
Summa	3	1
Förvaltningsfastigheter redovisade till anskaffningsvärde
Ingående balans	401	871
Årets förvärv	4	2
Omklassificeringar Årets försäljningar		–4 –497
Valutakursdifferenser	63	29
Anskaffningsvärde	468	401
Ingående balans	–200	–242
Årets avskrivningar	–17	–16
Omklassificeringar		1
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar		67
Valutakursdifferenser	–33	–10
Ackumulerade avskrivningar	–250	–200
Summa	218	201
Förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde via resultaträkningen
Ingående balans	5 038	4 411
Årets förvärv Årets nedskrivningar	1 266 –2	354
Omklassificeringar		3
Omvärderingar till verkligt värde		97
Årets försäljningar		–36
Kursdifferenser	970	209
Summa	7 272	5 038
Driftnetto för förvaltningsfastigheter
Externa intäkter	344	317
Driftskostnader1)	–114	–97
Summa	230	220

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastighter som inte genererat hyrsintäkter uppgår till 10 Mkr (5).

28 Övriga tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Aktuella skattefordringar	3 998	3 766	1 072	1 813
Uppskjutna skattefordringar	2 836	845	1 338
Kund och likvidfordringar	13 402	25 377	12 317	23 625
Övriga tillgångar	50 416	28 138	45 845	15 589
Övriga tillgångar	70 652	58 126	60 572	41 027

Aktuella skattefordringar

Övriga	3 998	3 766	1 072	1 813
Redovisade i resultaträkningen	3 998	3 766	1 072	1 813
Summa	3 998	3 766	1 072	1 813

Uppskjutna skattefordringar

Underskottsavdrag	2 084	612	1 338
Övriga temporära skillnader 1)	797	54
Redovisade i resultaträkningen	2 881	666	1 338
Orealiserade förluster i finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	–45	179
Redovisade i Eget kapital	–45	179
Summa	2 836	845	1 338

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Underskottsavdragen i SEB-koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 5 422 Mkr (4 895). Dessa redovisas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiella skattefordran som inte redovisas uppgår till 1 120 Mkr (993).

Kund- och likvidfordringar

Kundfordringar	498	535
Likvidfordringar	12 904	24 842	12 317	23 625
Summa	13 402	25 377	12 317	23 625
Övriga tillgångar
Pensionstillgångar, netto	4 703	4 565
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	535	565
Upplupna räntor	48	104
Övriga upplupna intäkter	1 025	1 722	1 659	1 771
Förutbetalda kostnader	604	592
Övrigt1)	43 501	20 590	44 186	13 818
Summa	50 416	28 138	45 845	15 589

1) Ingår marginalsäkerheter för vissa typer av värdepapperslån med 30 361 Mkr (3 223).

29 Skulder till kreditinstitut

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	143 224	114 001	161 754	103 644
– högst tre månader	216 714	262 593	184 423	238 867
– längre än 3 månader men högst 1 år	46 534	16 778	45 220	18 483
– längre än 1 år men högst 5 år	6 688	7 466	12 918	902
– längre än 5 år	14 402	17 516	3 983	3 509
Upplupen ränta	1 863	2 994	1 807	2 294
Summa	429 425	421 348	410 105	367 699
varav repor	23 575	70 988	23 573	68 371
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,52	0,58	0,32	0,22

30 In- och upplåning från allmänheten

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Inlåning	730 295	647 075	406 100	318 171
Upplåning	107 086	100 737	46 513	93 060
Upplupen ränta	3 653	2 669	1 084	1 268
Summa	841 034	750 481	453 697	412 499
Inlåning 1)
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	440 527	410 695	406 100	318 171
– högst tre månader	169 887	147 447
– längre än 3 månader men högst 1 år	53 700	25 375
– längre än 1 år men högst 5 år	21 234	21 330
– längre än 5 år	44 947	42 228
Summa	730 295	647 075	406 100	318 171
1) Inlåning definieras som saldot på de konton som omfattas av insättningsgarantin. Beloppet avser hela behållningen på kontona utan hänsyn till den beloppsbegränsning som gäller för insättningsgaranti och avgiftsunderlag.
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,78	0,80
Upplåning
Återstående löptid

– betalbara på anfordran	21 919	28 812	7 215	15 859
– högst tre månader	57 815	48 736	26 476	49 658
– längre än 3 månader men högst 1 år	9 921	5 522	1 753	6 777
– längre än 1 år men högst 5 år	4 511	3 599	519	2 709
– längre än 5 år	12 920	14 068	10 550	18 057
Summa	107 086	100 737	46 513	93 060
varav repor	36 304	38 680	15 437	36 076
Genomsnittlig återstående löptid (år)	1,46	1,60	2,40	2,14

31 Skulder till försäkringstagarna

	Koncernen
	2008	2007
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal1)	115 110	135 937
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	95 960	89 979
Summa	211 070	225 916

1) Klassificerade som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal*

Total	115 110	135 937
Valutakursdifferenser	1 154	554
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal1)	–21 924	13 343
Omklassificering till/från försäkringsavtal	–57	1 913
Ingående balans	135 937	120 127

1) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus

utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

* Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken.

Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal

1 716 11 547	3 516
	–2 364
–7 339	–326
57	–1 913
	7 474
89 979	83 592

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad återbäringsränta minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

32 Emitterade värdepapper

Obligationslån

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Obligationslån	367 357	301 414	239 245	200 880
Övriga emitterade värdepapper	149 418	202 085	149 355	201 950
Upplupen ränta	8 444	7 065	5 646	5 172
Summa	525 219	510 564	394 246	408 002

Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 28 527 Mkr (26 512) som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderbolaget är 20 629 Mkr (20 145). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Verkligt värde på dessa finansiella skulder har inte påverkats av förändringar i kreditrisk. Detta har konstaterats genom att titta på bankens rating som väsentligen inte har förändrats under perioden. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 29 261 Mkr (24 863) och moderbolagets till 21 092 Mkr (18 729).

Återstående löptid – om högst ett år 82 637 100 230 46 811 81 895 – längre än ett år men högst fem år 276 046 194 643 187 294 117 097 – längre än fem år men högst tio år 4 253 6 035 2 492 1 342 – längre än tio år 4 421 506 2 648 546 Summa 367 357 301 414 239 245 200 880 Genomsnittlig återstående löptid (år) 2,67 2,38 2,69 2,00 Övriga emitterade värdepapper Återstående löptid – betalbara på anfordran 4 749 4 416 4 442 4 483 – högst tre månader 117 397 124 692 117 397 124 661 – längre än 3 månader men högst 1 år 27 271 65 984 27 516 65 814 – längre än 1 år men högst 5 år 1 6 138 6 138 – längre än 5 år 855 854 Summa 149 418 202 085 149 355 201 950 Genomsnittlig återstående löptid (år) 0,21 0,41 0,21 0,41

33 Finansiella skulder till verkligt värde

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Derivat för handel	231 341	79 211	225 829	78 408
Derivat för säkringsredovisning	8 168	2 169	4 254	1 666
Skulder för handel	54 411	135 421	49 429	121 687
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 613	–411
Summa	295 533	216 390	279 512	201 761

Finansiella skulder som koncernen valt att klassificera som poster till verkligt värde via resultaträkningen finns specificerade i not 31 och 32.

Derivat för handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	115 462	39 359	117 514	38 343
Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	112 195	34 382	105 470	32 926
Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	2 858	5 390	2 088	7 061
Negativa stängningsvärdet för övriga derivat	826	80	757	78
Summa	231 341	79 211	225 829	78 408
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	733	952	805	950
Kassaflödessäkringar	3 447	716	3 449	716
Portföljsäkringar av ränterisker	3 988	501
Summa	8 168	2 169	4 254	1 666
Skulder för handel
Kort position i egetkapitalinstrument	15 387	18 845	15 387	18 461
Kort position i skuldinstrument	38 571	116 346	33 589	103 003
Upplupen ränta	453	230	453	223
Summa	54 411	135 421	49 429	121 687

34 Övriga skulder

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Aktuella skatteskulder	1 148	1 101	94	46
Uppskjutna skatteskulder	9 810	9 403
Leverantörs- och likvidskulder	9 498	33 940	8 001	32 369
Övriga skulder	51 109	53 075	47 562	34 678
Summa	71 565	97 519	55 657	67 093
Aktuella skatteskulder
Övriga	1 148	1 101	145	–267
Redovisade i resultaträkningen	1 148	1 101	145	–267
Koncernbidrag			194
Övriga			–245	313
Redovisade i Eget kapital			–51	313
Summa	1 148	1 101	94	46
Uppskjutna skatteskulder
Överavskrivningar	7 715	7 182
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde	130	82
Pensiontillgångar, netto	1 150	1 257
Övriga temporära skillnader	674	726
Redovisade i resultaträkningen	9 669	9 247
Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar	45	46
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	96	110
Redovisade i Eget kapital	141	156
Summa	9 810	9 403

En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 21 procent (21).

Leverantörs- och likvidskulder

Leverantörsskulder	464	330
Likvidskulder	9 034	33 610	8 001	32 369
Summa	9 498	33 940	8 001	32 369
Övriga skulder
Upplupna räntor	51	124
Upplupna övriga kostnader	4 535	5 443	2 330	128
Förutbetalda intäkter	1 722	1 942
Övrigt	44 801	45 566	45 232	34 550
Summa	51 109	53 075	47 562	34 678

35 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Omstruktureringsreserv	793	132	600	4
Reserv för utombalansposter	251	209		3
Pensionsåtaganden och andra pensionsåtaganden (not 9b)	28	97
Övriga avsättningar	825	1 098	189	264
Summa	1 897	1 536	789	271
Omstruktureringsreserv
Ingående balans	132	143	4	7
Avsättningar	640		600
Ianspråktaget	–3	–17	–4	–3
Valutakursdifferenser	24	6
Summa	793	132	600	4

Omstruktureringsreserven berör främst den svenska verksamheten inför en minskning med 500 anställda och beräknas utnyttjas inom ett till två år.

Forts. not 35 Avsättningar

	Koncernen			Moderbolaget
Reserv för utombalansposter	2008	2007	2008	2007
Ingående balans	209	215	3	4
Tillägg	67	4
Utnyttjat	–63	–16	–3	–1
Valutakursdifferenser	38	6
Summa	251	209	0	3

Reserven för utombalansposter är främst hänförlig till företagssektorn i Tyskland. En mindre del beräknas utnyttjas under 2009 medan återstående del har en betydligt längre livslängd.

Övriga avsättningar
Ingående balans	1 098	1,650	264	405
Tillägg	23	14
Utnyttjat	–358	–483	–75	–141
Återförda ej utnyttjade avsättningar		–87
Valutakursdifferenser	62	4
Summa	825	1,098	189	264

Övriga avsättningar består huvudsakligen av tre delar, outnyttjade lokaler i samband med integrationen av SEB:s olika verksamheter i Sverige, Norden, Tyskland och Storbritannien som förväntas utnyttjas inom 5 år, oreglerade fordringar i Storbritannien som ska regleras inom 7 år samt avsättningar hänförliga till fastighetsfonder och garantier på den tyska marknaden begränsade till maximalt 5 år.

36 Efterställda skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Förlagslån	21 640	18 763	20 666	17 808
Förlagslån, eviga	26 792	25 166	26 792	25 166
Förlagslån, säkrad position	2 388	–228	2 388	–228
Upplupen ränta	410	288	353	300
Summa	51 230	43 989	50 199	43 046

Förlagslån

		Ursprungligt
	Valuta	nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
1994/2009	USD	200	1 531	6,875
2003/2015	EUR	500	5 483	4,125
2004/2014	EUR	750	8 187	1)
2005/2017	EUR	500	5 465	1)
Summa Moderbolaget			20 666
Förlagslån emitterade av SEB AG			887
Förlagslån emitterade av övriga dotterbolag			87
Summa Koncernen			21 640
Förlagslån, eviga
1995	JPY	10 000	857	4,400
1997	JPY	15 000	1 286	5,000
1997	USD	150	860	7,500
2000	USD	100	15	1)

2004	USD	500	3 866	4,958
2005	USD	600	4 640	1)
2005	GBP	500	5 600	5,000
2006	GBP	375	4 200	5,500
2007	EUR	500	5 468	7,092

Summa 26 792

1) FRN, Floating Rate Note.

37 Obeskattade reserver1)

		Moderbolaget
	2008	2007
Överavskrivning inventarier och leasingobjekt	21 131	19 012
Övriga obeskattade reserver	5	4
Summa	21 136	19 016

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

		Övriga
	Överavskrivning	obeskattade reserver	Summa
Ingående balans	12 085	4	12 089
Årets avsättning	520		520
Fusion av SEB Finans	6 410		6 410
Valutakursdifferens	–3		–3
Utgående balans 2007	19 012	4	19 016
Årets avsättning	2 117		2 117
Valutakursdifferens	2	1	3
Utgående balans 2008	21 131	5	21 136

38 Poster inom linjen

	Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
För egna skulder ställda säkerheter	375 227	308 342	242 395	146 563
Övriga ställda säkerheter	152 142	207 363	37 737	73 510
Ansvarsförbindelser	86 675	66 984	62 260	50 909
Åtaganden	416 533	394 128	261 252	259 024

För egna skulder ställda säkerheter* Utlåning 1) 70 66 47 66 Obligationer 237 851 121 286 202 697 68 301 Repor 39 651 95 234 39 651 78 196 Tillgångar i försäkringsrörelsen 97 655 91 756 Summa 375 227 308 342 242 395 146 563

1) Av vilket 47 Mkr (66) avser moderbolagets pantförskrivning av lånereverser till förmån för AB Svensk Exportkredit.

* Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.

Övriga ställda säkerheter

Andelar i försäkringspremiefonder	114 405	134 818
Värdepappersutlåning	37 737	72 545	37 737	73 510
Summa	152 142	207 363	37 737	73 510

Ansvarsförbindelser

Summa	86 675	66 984	62 260	50 909
Beviljade, ej disponerade remburser	12 196	10 303	6 689	7 185
Summa	74 479	56 681	55 571	43 724
Egna accepter	836	799	823	776
Garantiförbindelser övriga	61 334	48 694	46 434	38 346
Garantiförbindelser krediter	12 309	7 188	8 314	4 602

Övriga ansvarsförbindelser

Moderbolaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att dess dotterbolag i Luxemburgs filial i Singapore kan fullgöra sina åtaganden.

Moderbolaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Åtaganden Beviljade men ej utbetalade krediter 191 899 165 467 146 405 121 259

Summa	416 533	394 128	261 252	259 024
Övriga åtaganden	985	6 215
Värdepappersinlåning	62 008	92 327	40 087	72 545
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	161 641	130 119	74 760	65 220

39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

		2008			2007
	Kortfristiga	Långfristiga		Kortfristiga	Långfristiga
Koncernen, Tillgångar	tillgångar	tillgångar	Totalt	tillgångar	tillgångar	Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	44 852		44 852	96 871		96 871
Utlåning till kreditinstitut	201 427	64 936	266 363	241 557	21 455	263 012
Utlåning till allmänheten	473 560	823 217	1 296 777	440 706	626 635	1 067 341
Värdepapper för handel	76 579	85 017	161 596	97 083	251 805	348 888
Derivat för handel	248 426		248 426	85 395		85 395
Derivat för säkringsredovisning	11 155		11 155	2 777		2 777
Förändring av verkligt värde av säkrade poster
i en portföljsäkring	3 503		3 503	–641		–641
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	114 425		114 425	135 485		135 485
Andra finansiella tillångar klassificerade
till verkligt värde	24 071	72 278	96 349	24 860	64 459	89 319
Finansiella tillgångar till verkligt värde	478 159	157 295	635 454	344 959	316 264	661 223
Finansiella tillgångar som kan säljas	32 448	130 667	163 115	25 989	144 148	170 137
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	1 507	490	1 997	639	1 159	1 798
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	852		852
Intresseföretag		1 129	1 129		1 257	1 257
Immateriella tillgångar	870	18 525	19 395	717	16 177	16 894
Materiella tillgångar	641	1 985	2 626	612	1 952	2 564
Förvaltningsfastigheter		7 490	7 490		5 239	5 239
Materiella och immateriella tillgångar	1 511	28 000	29 511	1 329	23 368	24 697
Aktuella skattefordringar	3 998		3 998	3 766		3 766
Uppskjutna skattefordringar		2 836	2 836		845	845
Kund- och likvidfordringar	13 402		13 402	25 377		25 377
Övriga tillgångar	50 416		50 416	28 138		28 138
Övriga tillgångar	67 816	2 836	70 652	57 281	845	58 126
Summa	1 302 132	1 208 570	2 510 702	1 209 331	1 135 131	2 344 462

		2008			2007
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Totalt	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Totalt
Skulder till kreditinstitut	408 335	21 090	429 425	396 366	24 982	421 348
In- och upplåning från allmänheten	757 422	83 612	841 034	669 256	81 225	750 481
Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal	7 137	107 973	115 110	11 419	124 518	135 937
Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal	11 831	84 129	95 960	8 548	81 431	89 979
Skulder till försäkringstagarna	18 968	192 102	211 070	19 967	205 949	225 916
Emitterade värdepapper	240 498	284 721	525 219	302 387	208 177	510 564
Derivat för handel	231 341		231 341	79 211		79 211
Derivat för säkringsredovisning	8 168		8 168	2 169		2 169
Skulder för handel	54 411		54 411	135 421		135 421
Verkligt värdeförändring av säkrade poster
i en portföljsäkring	1 613		1 613	–411		–411
Finansiella skulder till verkligt värde	295 533		295 533	216 390		216 390
Aktuella skatteskulder	1 148		1 148	1 101		1 101
Uppskjutna skatteskulder		9 810	9 810		9 403	9 403
Leverantörs- och likvidskulder	9 498		9 498	33 940		33 940
Övriga skulder	51 109		51 109	53 075		53 075
Övriga skulder	61 755	9 810	71 565	88 116	9 403	97 519
Avsättningar		1 897	1 897		1 536	1 536
Efterställda skulder	1 531	49 699	51 230		43 989	43 989
Summa	1 784 042	642 931	2 426 973	1 692 482	575 261	2 267 743

40 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen 2008
					Klasser av finansiella tillgångar och skulder
	Utlåning och	Egetkapital	Skuld	Derivat	Investerings	Försäkrings
Finansiella tillgångar	inlåning	instrument	instrument	instrument	avtal	avtal	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not19)							44 852	44 852
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	223 677		42 686					266 363
Utlåning till allmänheten (not 21)	1 231 271		65 506					1 296 777
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)1)		35 011	128 116	259 581	114 425		3 503	540 636
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		2 111	161 004					163 115
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			1 997					1 997
Intresseföretag (not 25)		1 129						1 129
Kund och likvidfordringar (not 28)							13 402	13 402
Finansiella tillgångar	1 454 948	38 251	399 309	259 581	114 425		61 757	2 328 271
Övriga tillgångar (ej finansiella)						94 818	87 613	182 431
Summa	1 454 948	38 251	399 309	259 581	114 425	94 818	149 370	2 510 702
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	429 425							429 425
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	841 034							841 034
Skulder till försäkringstagarna (not 31)1)					115 110			115 110
Emitterade värdepapper (not 32)			525 219					525 219
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		15 387	39 024	239 509			1 613	295 533
Leverantörs och likvidskulder (not 34)							9 498	9 498
Efterställda skulder (not 36)			51 230					51 230
Finansiella skulder	1 270 459	15 387	615 473	239 509	115 110		11 111	2 267 049
Övriga skulder (ej finansiella)						95 960	63 964	159 924
Eget kapital							83 729	83 729
Summa	1 270 459	15 387	615 473	239 509	115 110	95 960	158 804	2 510 702

Koncernen 2007

					Klasser av finansiella tillgångar och skulder
	Utlåning och	Egetkapital	Skuld	Derivat	Investerings	Försäkrings
Finansiella tillgångar	inlåning	instrument	instrument	instrument	avtal	avtal	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19)							96 871	96 871
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	263 012							263 012
Utlåning till allmänheten (not 21)	1 067 341							1 067 341
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)1)		56 840	293 347	88 172	135 485		–641	573 203
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 812	168 325					170 137
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			1 798					1 798
Intresseföretag (not 25)		1 257						1 257
Kund och likvidfordringar (not 28)							25 377	25 377
Finansiella tillgångar	1 330 353	59 909	463 470	88 172	135 485		121 607	2 198 996
Övriga tillgångar (ej finansiella)						88 020	57 446	145 466
Summa	1 330 353	59 909	463 470	88 172	135 485	88 020	179 053	2 344 462
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	421 348							421 348
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	750 481							750 481
Skulder till försäkringstagarna (not 31)1)					135 937			135 937
Emitterade värdepapper (not 32)			510 564					510 564
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		18 845	116 576	81 380			–411	216 390
Leverantörs och likvidskulder (not 34)							33 940	33 940
Efterställda skulder (not 36)			43 989					43 989
Finansiella skulder	1 171 829	18 845	671 129	81 380	135 937		33 529	2 112 649
Övriga skulder (ej finansiella)						89 979	65 115	155 094
Eget kapital							76 719	76 719
Summa	1 171 829	18 845	671 129	81 380	135 937	89 979	175 363	2 344 462

1) Försäkringsavtal är inte klassificerade som finansiella tillgångar och skulder.

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Dessa specificeras ytterligare i not 43 och 44.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid ett förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 41, 42 och 43.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivatprodukter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterliggare i not 45. Investeringskontrakt innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39.

Forts. not 40 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget 2008
			Klasser av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar	Utlåning och inlåning	Egetkapital instrument	Skuld instrument	Derivat instrument	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19)					10 670	10 670
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	306 387		42 686			349 073
Utlåning till allmänheten (not 21)	708 777		59 960			768 737
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		26 175	105 169	255 458		386 802
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 528	25 369			26 897
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			3 263			3 263
Intresseföretag (not 25)		1 011				1 011
Aktier i dotterbolag (not 26)		60 063				60 063
Kund och likvidfordringar (not 28)					12 317	12 317
Finansiella tillgångar	1 015 164	88 777	236 447	255 458	22 987	1 618 833
Övriga tillgångar (ej finansiella)					89 667	89 667
Summa	1 015 164	88 777	236 447	255 458	112 654	1 708 500
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	410 105					410 105
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	453 697					453 697
Emitterade värdepapper (not 32)			394 246			394 246
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		15 387	34 042	230 083		279 512
Leverantörs och likvidskulder (not 34)					8 001	8 001
Efterställda skulder (not 36)			50 199			50 199
Finansiella skulder	863 802	15 387	478 487	230 083	8 001	1 595 760
Övriga skulder (ej finansiella)					48 445	48 445
Eget kapital och obeskattade reserver					64 295	64 295
Summa	863 802	15 387	478 487	230 083	120 741	1 708 500

Moderbolaget 2007

			Klasser av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar	Utlåning och inlåning	Egetkapital instrument	Skuld instrument	Derivat instrument	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not19)					1 758	1 758
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	357 482					357 482
Utlåning till allmänheten (not 21)	637 138					637 138
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		43 584	241 564	82 837		367 985
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 155	60 930			62 085
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			3 348			3 348
Intresseföretag (not 25)		1 063				1 063
Aktier i dotterbolag (not 26)		51 936				51 936
Kund och likvidfordringar (not 28)					23 625	23 625
Finansiella tillgångar	994 620	97 738	305 842	82 837	25 383	1 506 420
Övriga tillgångar (ej finansiella)					52 899	52 899
Summa	994 620	97 738	305 842	82 837	78 282	1 559 319
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	367 699					367 699
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	412 499					412 499
Emitterade värdepapper (not 32)			408 002			408 002
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		18 461	103 226	80 074		201 761
Leverantörs och likvidskulder (not 34)					32 369	32 369
Efterställda skulder (not 36)			43 046			43 046
Finansiella skulder	780 198	18 461	554 274	80 074	32 369	1 465 376
Övriga skulder (ej finansiella)					34 995	34 995
Eget kapital och obeskattade reserver					58 948	58 948
Summa	780 198	18 461	554 274	80 074	126 312	1 559 319

41 Skuldinstrument fördelade på förfallotider

Belåningsbara skuldinstrument*
--------------------------------	--	--

			3 månader
Koncernen 2008		< 1 månad 1 < 3 månader	< 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till allmänheten (not 21)				4 761	649		5 410
Värdepapper för handel (not 22)	63	5 224	4 577	17 806	9 014	6 148	42 832
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)			11	13			24
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	2 973	2 510	10 668	71 396	31 131	7 539	126 217
Summa	3 036	7 734	15 256	93 976	40 794	13 687	174 483
Koncernen 2007
Värdepapper för handel (not 22)	3 808	1 332	13 303	35 119	15 477	15 849	84 888
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		20					20
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	4 869	3 296	13 249	46 506	36 741	8 569	113 230
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		1					1
Summa	8 677	4 649	26 552	81 625	52 218	24 418	198 139
Moderbolaget 2008
Värdepapper för handel (not 22)	13	4 721	2 308	2 021	4 601	5 723	19 387
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						674	674
Summa	13	4 721	2 308	2 021	4 601	6 397	20 061
Moderbolaget 2007
Värdepapper för handel (not 22)		740	9 613	8 962	4 636	9 690	33 641
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)					119	7 661	7 780
Summa		740	9 613	8 962	4 755	17 351	41 421
Övriga skuldinstrument*
			3 månader
Koncernen 2008		< 1 månad 1 < 3 månader	< 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	139			41 182	945	161	42 427
Utlåning till allmänheten (not 21)				4 701	8 238	46 569	59 508
Värdepapper för handel (not 22)	225	11 358	18 877	45 070	3 584	3 395	82 509
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	863	806	2 682	13 423	16 482	42 085	76 341
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	14	92	64	133	56	86	445
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	6 771	1 122	4 423	4 695	3 111	12 795	32 917
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			1 468	385		105	1 958
Summa	8 012	13 378	27 514	109 589	32 416	105 196	296 105
Koncernen 2007
Värdepapper för handel (not 22)	1 358	9 190	9 094	74 572	18 648	92 140	205 002
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	32	461	1 593	8 382	49 329	6 518	66 315
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	2	10	40	160	18	52	282
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	634	254	512	26 935	5 810	19 587	53 732
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			612	1 068		90	1 770
Summa	2 026	9 915	11 851	111 117	73 805	118 387	327 101
Moderbolaget 2008
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	139			41 182	945	161	42 427
Utlåning till allmänheten (not 21)				4 701	8 238	46 569	59 508
Värdepapper för handel (not 22)	117	11 376	19 152	47 341	3 437	2 445	83 868
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 044	3 731	2 852	3 902	12 795	24 324
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)	91			253	2 789	104	3 237
Summa	347	12 420	22 883	96 329	19 311	62 074	213 364
Moderbolaget 2007
Värdepapper för handel (not 22)	701	9 019	8 978	76 880	18 521	91 439	205 538
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	9		280	26 604	6 340	19 546	52 779
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)	97			100	3 035	90	3 322
Summa	807	9 019	9 258	103 584	27 896	111 075	261 639

* Exklusive upplupen ränta.

42 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Belåningsbara skuldinstrument*

			Övriga svenska emittenter –		Övriga
Koncernen 2008	Svenska staten	Svenska kommuner	icke finansiella företag	Utländska stater	utländska emittenter	Summa
Utlåning till allmänheten (not 21)				5 410		5 410
Värdepapper för handel (not 22)	15 010	294	2 628	24 864	36	42 832
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)	24					24
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	75		1 523	920	123 699	126 217
Total	15 109	294	4 151	31 194	123 735	174 483
Koncernen 2007
Värdepapper för handel (not 22)	20 985	153		12 437	51 313	84 888
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)					20	20
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	50			13 426	99 754	113 230
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)				1		1
Total	21 035	153		25 864	151 087	198 139
Moderbolaget 2008
Värdepapper för handel (not 22)	15 010	294		3 473	610	19 387
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)					674	674
Total	15 010	294		3 473	1 284	20 061
Moderbolaget 2007
Värdepapper för handel (not 22)		20 985	153	12 025	478	33 641
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)				7 581	199	7 780
Total		20 985	153	19 606	677	41 421

Övriga skuldinstrument*

	Svenska	Svenska	Övriga svenska emittenter –	Övriga svenska emittenter –		Övriga
Koncernen 2008	staten och kommuner	bostads institut	icke finansiella företag	övriga finansiella företag	Utländska stater	utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 20)				1 516		40 911	42 427
Utlåning till allmänheten (not 21)			469			59 039	59 508
Värdepapper för handel (not 22)	150	31 839	7 094	2 486	1 187	39 753	82 509
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	8 087	463	1 423	1 562	788	64 018	76 341
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)					90	355	445
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)					2 656	30 261	32 917
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		902				1 056	1 958
Total	8 237	33 204	8 986	5 564	4 721	235 393	296 105
Koncernen 2007
Värdepapper för handel (not 22)		25 085	6 176	788	2 173	170 780	205 002
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	9 096	995	929	932	5 578	48 785	66 315
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)				25	142	115	282
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)			200	1 556	1 009	50 967	53 732
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		827	91			852	1 770
Total	9 096	26 907	7 396	3 301	8 902	271 499	327 101
Moderbolaget 2008
Utlåning till kreditinstitut (not 20)				1 516		40 911	42 427
Utlåning till allmänheten (not 21)			469			59 039	59 508
Värdepapper för handel (not 22)		31 840	6 989	2 486		42 553	83 868
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						24 324	24 324
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			100			3 137	3 237
Total		31 840	7 558	4 002		169 964	213 364
Moderbolaget 2007
Värdepapper för handel (not 22)		25 085	6 175	788		173 490	205 538
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)			200	1 464		51 115	52 779
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			100			3 222	3 322
Total		25 085	6 475	2 252		227 827	261 639

* Exklusive upplupen ränta.

43 Räntebindningstider

Koncernen 2008
Tillgångar	< 1 månad	1 < 3 månader	3 < 6 månader	6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	5 år <	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
Utlåning till kreditinstitut	175 533	16 628	5 409	2 296	32 261	22 856	9 704	–96	1 772	266 363
Utlåning till allmänheten	611 287	149 510	74 071	81 761	134 674	107 965	129 460	8 049		1 296 777
Finansiella tillgångar	219 112	97 634	44 161	23 365	100 175	9 395	59 583	97 610	208 914	859 949
Övriga tillgångar	924	95	87	183	3			68 577	17 744	87 613
Summa	1 006 856	263 867	123 728	107 605	267 113	140 216	198 747	174 140	228 430	2 510 702
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	292 851	69 424	21 989	24 619	1 093	5 384	14 065			429 425
In- och upplåning från allmänheten	644 226	47 848	48 759	17 672	5 455	17 848	56 111	3 115		841 034
Emitterade värdepapper	57 542	93 721	61 152	27 297	213 495	78 766	44 414	62		576 449
Övriga skulder	128 343	3 272	5 790	8 189	41 503	21 120	59 760	98 443	213 645	580 065
Eget kapital	6 760	331		336				67 060	9 242	83 729
Summa	1 129 722	214 596	137 690	78 113	261 546	123 118	174 350	168 680	222 887	2 510 702
Räntekänslighet netto	–122 866	49 271	–13 962	29 492	5 567	17 098	24 397	5 460	5 543
Kumulativ räntekänslighet	–122 866	–73 595	–87 557	–58 065	–52 498	–35 400	–11 003	–5 543

Koncernen 2007

Tillgångar	< 1 månad	1 < 3 månader	3 < 6 månader	6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	5 år <	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
Utlåning till kreditinstitut	223 594	14 569	2 229	6 444	3 485	3 304	4 506	3 738	1 143	263 012
Utlåning till allmänheten	542 449	160 272	75 905	39 267	95 829	65 324	89 598	–1 303		1 067 341
Finansiella tillgångar	284 949	109 782	55 809	14 878	59 660	7 958	47 439	151 558	224 630	956 663
Övriga tillgångar								41 623	15 823	57 446
Summa	1 050 992	284 623	133 943	60 589	158 974	76 586	141 543	195 616	241 596	2 344 462
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	349 850	49 944	18 988	1 370	502	516	770	–592		421 348
In- och upplåning från allmänheten	608 373	45 416	15 121	11 222	12 714	7 474	47 492	2 669		750 481
Emitterade värdepapper	129 041	138 201	59 089	21 484	127 711	56 712	14 911	7 404		554 553
Övriga skulder	15 296	7 967	5 567	3 313	8 322	18 268	51 983	196 465	234 180	541 361
Eget kapital								76 719		76 719
Summa	1 102 560	241 528	98 765	37 389	149 249	82 970	115 156	282 665	234 180	2 344 462
Räntekänslighet netto	–51 568	43 095	35 178	23 200	9 725	–6 384	26 387	–87 049	7 416
Kumulativ räntekänslighet	–51 568	–8 473	26 705	49 905	59 630	53 246	79 633	–7 416

44 Utlåning och kreditförlustreserver

		Koncernen				Moderbolaget
	2008		2007		2008	2007
Utlåning till kreditinstitut1)	266 363		263 012		349 073	357 482
Utlåning till allmänheten1)	1 296 777		1 067 341		768 737	637 138
Summa	1 563 140		1 330 353		1 117 810	994 620
1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.
Lånefordringar
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 558 448		1 328 351		1 117 558	994 469
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	12 963		7 619		1 921	1 150
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	948		772		32	41
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 572 359		1 336 742		1 119 511	995 660
Specifika reserver	–5 022		–3 787		–903	–645
Gruppvisa reserver	–4 197		–2 602		–798	–395
Reserver	–9 219		–6 389		–1 701	–1 040
Summa	1 563 140		1 330 353		1 117 810	994 620
Lånefordringar per kategori av låntagare
			Fastighets	Offentlig
Koncernen 2008	Kreditinstitut	Företag	förvaltning	förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	266 193	561 553	222 916	100 418	407 368	1 558 448
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	320	5 166	4 235		3 242	12 963
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	6	269	659		14	948
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	266 519	566 988	227 810	100 418	410 624	1 572 359
Specifika reserver	–156	–2 698	–1 811		–357	–5 022
Gruppvisa reserver						–4 197
Reserver	–156	–2 698	–1 811		–357	–9 219
Summa	266 363	564 290	225 999	100 418	410 267	1 563 140
Koncernen 2007
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	262 998	443 338	182 164	73 754	366 097	1 328 351
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	46	2 947	2 863		1 763	7 619
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra		289	320		163	772
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	263 044	446 574	185 347	73 754	368 023	1 336 742
Specifika reserver	–32	–1 893	–1 471		–391	–3 787
Gruppvisa reserver						–2 602
Reserver	–32	–1 893	–1 471		–391	–6 389
Summa	263 012	444 681	183 876	73 754	367 632	1 330 353
Moderbolaget 2008
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	348 904	407 935	106 869	18 401	235 449	1 117 558
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	320	1 054	231		316	1 921
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra		17	12		3	32
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	349 224	409 006	107 112	18 401	235 768	1 119 511
Specifika reserver	–151	–577	–172		–3	–903
Gruppvisa reserver						–798
Reserver	–151	–577	–172		–3	–1 701
Summa	349 073	408 429	106 940	18 401	235 765	1 117 810
Moderbolaget 2007
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	357 482 21	324 328 700	84 581 255	9 605	218 473 174	994 469 1 150
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra		10	28		3	41
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	357 503	325 038	84 864	9 605	218 650	995 660
Specifika reserver	–21	–432	–189		–3	–645
Gruppvisa reserver						–395
Reserver	–21	–432	–189		–3	–1 040
Summa	357 482	324 606	84 675	9 605	218 647	994 620

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

Lånefordringar per geografiskt område1)
Koncernen 2008	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	971 314	373 608	172 368	41 158	1 558 448
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	2 420	4 913	5 374	256	12 963
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	31	792	125		948
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	973 765	379 313	177 867	41 414	1 572 359
Specifika reserver	–852	–2 675	–1 345	–150	–5 022
Gruppvisa reserver					–4 197
Reserver	–852	–2 675	–1 345	–150	–9 219
Summa	972 913	376 638	176 522	41 264	1 563 140
Koncernen 2007
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	847 945	296 263	140 042	44 101	1 328 351
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	1 397	5 050	959	213	7 619
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	14	726	18	14	772
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	849 356	302 039	141 019	44 328	1 336 742
Specifika reserver	–396	–2 780	–378	–233	–3 787
Gruppvisa reserver					–2 602
Reserver	–396	–2 780	–378	–233	–6 389
Summa	848 960	299 259	140 641	44 095	1 330 353
Moderbolaget 2008
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 067 270			50 288	1 117 558
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	1 580			341	1 921
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	31			1	32
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 068 881			50 630	1 119 511
Specifika reserver	–719			–184	–903
Gruppvisa reserver					–798
Reserver	–719			–184	–1 701
Summa	1 068 162			50 446	1 117 810
Moderbolaget 2007
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	955 906			38 563	994 469
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	818			332	1 150
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	27			14	41
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	956 751			38 909	995 660
Specifika reserver	–444			–201	–645
Gruppvisa reserver					–395
Reserver	–444			–201	–1 040
Summa	956 307			38 708	994 620

1) Uppdelningen baseras på var verksamheten bedrivs.

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

		Koncernen		Moderbolaget
Lånefordringar mot säkerhet	2008	2007	2008	2007
Pantbrev i fastighet	630 639	518 765	349 283	297 668
Värdepapper och spärrmedel	22 068	17 313	18 386	13 744
Offentlig förvaltning	100 418	73 353	18 402	9 606
Banker	177 766	163 583	283 281	250 219
Blanco	296 944	263 760	170 611	196 089
Övrigt1)	133 886	72 392	86 977	33 043
Lånefordringar före beaktande av reserver	1 361 721	1 109 166	926 940	800 369
Repor	102 446	227 576	89 925	195 291
Räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning	108 192		102 646
Reserver	–9 219	–6 389	–1 701	–1 040
Lånefordringar efter beaktande av reserver	1 563 140	1 330 353	1 117 810	994 620
1) Inklusive företagsinteckningar, factoring, leasing
Lånefordringar som omstrukturerats under året
Bokfört värde på lånefordringar före omstrukturering	3	10	3	10
Bokfört värde på lånefordringar efter omstrukturering	3	10	3	10
Lånefordringar som omklassificerats under året
Bokfört värde för osäkra lånefordringar som återfått
status av normal lånefordran	370	136	19
Osäkra lånefordringar
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra1)	12 963	7 619	1 921	1 150
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	948	772	32	41
Osäkra lånefordringar brutto	13 911	8 391	1 953	1 191
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–5 022	–3 787	–903	–645
varav reserver för oreglerade fordringar	–4 679	–3 456	–875	–632
varav reserver för övriga osäkra fordringar	–343	–331	–28	–13
Gruppvisa reserver	–4 197	–2 602	–798	–395
Osäkra lånefordringar netto	4 692	2 002	252	151
Reserver utöver ovanstående:
Reserv för utombalansposter	–251	–209		–3
Totala reserveringar	–9 470	–6 598	–1 701	–1 043
1) Lån förfallna sedan mer än 60 dagar och med otillräcklig säkerhet.
Andel osäkra lånefordringar	0,35%	0,18%	0,05%	0,03%
Reserveringsgrad för osäkra lånefordringar	66,3	76,1	87,1	87,3
Oreglerade lånefordringar som inte fastställts vara osäkra (tillräcklig säkerhet)	353	237	353	237

Förfallna lån som ej fastställts vara osäkra uppgår till 13 203 Mkr (förfallna upp till 30 dagar) och 4 495 Mkr (mellan 31 och 60 dagar). Dessa lån motsvarar 1,13 procent av utlåningsvolymen.

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

Avsättning och utnyttjande av reserver
		Koncernen
Specifika reserver1)	2008	2007	2008	Moderbolaget 2007
Ingående balans	–3 787	–4 234	–645	–678
Ianspråktagande	800	818	70	53
Avsättningar	–1 718	–653	–347	–51
Återföringar	336	405	39	25
Valutakursdifferenser	–653	–123	–20	6
Utgående balans	–5 022	–3 787	–903	–645
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.
Gruppvisa reserver2)
Ingående balans	–2 602	–2 170	–395	–422
Netto avsättningar	–1 303	–390	–393	38
Valutakursdifferenser	–292	–42	–10	–11
Utgående balans	–4 197	–2 602	–798	–395
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.
Reserver för utombalansposter
Ingående balans	–209	–215	–3	–5
Netto avsättningar	–56	8	3	2
Valutakursdifferenser	14	–2
Utgående balans	–251	–209		–3
Summa	–9 470	–6 598	–1 701	–1 043

Kreditexponering fördelad per bransch*

				Ansvarsförbindelser
		Utlåning		och åtaganden		Derivatinstrument1)		Summa
Koncernen	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Banker	177 766	163 852	38 238	31 207	69 592	52 477	285 596	247 536
Finans och försäkring	38 230	19 584	34 993	21 793	19 943	7 349	93 166	48 726
Parti- och detaljhandel	54 951	43 995	30 815	26 311	933	263	86 699	70 569
Transport	33 950	25 288	8 167	6 195	650	407	42 767	31 890
Shipping	27 829	14 184	9 559	7 237	824	122	38 212	21 543
Övrig serviceverksamhet	94 199	69 074	48 050	45 771	6 373	2 130	148 622	116 975
Byggnadsindustri	12 337	10 097	9 740	9 567	315	30	22 392	19 694
Tillverkningsindustri	103 002	70 517	105 752	82 785	12 157	4 177	220 911	157 479
Jordbruk, skogsbruk och fiske	7 882	6 777	1 655	1 404	146	26	9 683	8 207
Gruvindustri	9 966	4 837	8 295	5 243	1 701	391	19 962	10 471
Försörjning av el, gas och vatten	25 179	16 274	18 477	15 539	5 177	876	48 833	32 689
Övrigt	37 554	39 033	11 654	11 125	1 223	2 136	50 431	52 294
Företag	445 079	319 660	287 157	232 970	49 442	17 907	781 678	570 537
Kommersiella fastigheter	143 303	115 655	22 454	20 470	3 617	719	169 375	136 844
Flerfamiljsbostäder	84 507	71 610	6 320	3 184	2 136	378	92 962	75 172
Fastighetsförvaltning	227 810	187 265	28 774	23 654	5 753	1 097	262 337	212 016
Offentlig förvaltning	100 418	73 754	12 980	10 673	5 544	3 127	118 942	87 554
Bostadskrediter	349 885	310 301	20 763	20 189			370 648	330 490
Övrig utlåning	60 738	57 722	54 274	45 813	36	28	115 048	103 563
Hushåll	410 623	368 023	75 037	66 002	36	28	485 696	434 053
Kreditportfölj	1 361 696	1 112 554	442 186	364 506	130 367	74 636	1 934 249	1 551 696
Kreditiinstitut							42 201	97 213
Allmänheten							60 245	130 363
Repor							102 446	227 576
Skuldinstrument							446 654	530 602
Summa							2 483 349	2 309 874

1) Derivat redovisas med hänsyn tagen till avtal om netting. Exponeringen är beräknad enligt marknadsvärderingsmetoden det vill säga positivt marknadsvärde och beräknat belopp för möjlig riskförändring.

* Före reserv för kreditförluster.

45 Derivatinstrument

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
Ränterelaterade	133 221	44 162	135 415	41 173
Valutarelaterade	114 373	30 320	108 258	29 189
Aktierelaterade	3 247	10 544	3 087	9 329
Övriga	8 740	3 146	8 698	3 146
Med positiva stängningsvärden eller värde noll	259 581	88 172	255 458	82 837
Ränterelaterade	123 630	41 528	121 768	40 009
Valutarelaterade	112 195	34 382	105 470	32 926
Aktierelaterade	2 858	5 390	2 088	7 061
Övriga	826	80	757	78
Med negativa stängningsvärden	239 509	81 380	230 083	80 074

	Med positiva stängningsvärden eller värde noll		Med negativa stängningsvärden
Koncernen, 2008	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	122 949	4 580	103 309	4 760
Terminer	1 634 813	16 529	1 483 235	15 935
Swappar	3 375 754	112 112	3 395 567	102 935
Ränterelaterade	5 133 516	133 221	4 982 111	123 630
varav clearat	11 037	25	3 304	9
Optioner	175 588	4 373	178 114	4 419
Terminer	385 795	18 779	381 687	15 741
Swappar	3 256 885	91 221	3 255 529	92 035
Valutarelaterade	3 818 268	114 373	3 815 330	112 195
varav clearat	29 150	3 135	30 933	2 506
Optioner	12 479	2 819	6 539	2 511
Terminer	3 797	131	2 564	156
Swappar		297	11 387	191
Aktierelaterade	16 276	3 247	20 490	2 858
varav clearat	3 758	1 109	2 564	977
Optioner	1 699	32	1 798	59
Terminer	266	10	266	10
Swappar	37 314	8 698	38 714	757
Övriga	39 279	8 740	40 778	826
varav clearat	1 966	42	1 966	42
Summa	9 007 339	259 581	8 858 709	239 509
varav clearat	45 911	4 311	38 767	3 534
Koncernen, 2007
Optioner	372 906	3 556	330 804	2 523
Terminer	1 094 557	1 284	1 125 054	1 079
Swappar	2 186 047	39 322	2 190 038	37 926
Ränterelaterade	3 653 510	44 162	3 645 896	41 528
varav clearat	3 383	12	176	1
Optioner	162 692	1 234	165 173	935
Terminer	272 095	3 681	286 519	4 322
Swappar	2 982 614	25 405	2 988 163	29 125
Valutarelaterade	3 417 401	30 320	3 439 855	34 382
varav clearat	14 486	260	14 100	226
Optioner	7 099	7 959	14 769	4 533
Terminer	5 119	794		121
Swappar	17 286	1 791	17 286	736
Aktierelaterade	29 504	10 544	32 055	5 390
varav clearat	5 119	1 166		388
Optioner			2 849	2

Swappar	44 280	3 146	44 280	78
Övriga	44 280	3 146	47 129	80
Summa	7 144 695	88 172	7 164 935	81 380
varav clearat	22 988	1 438	14 276	615

Forts. not 45 Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden eller värde noll		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget 2008	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	96 081	5 033	92 810	5 297
Terminer	1 623 777	17 078	1 479 869	16 223
Swappar	3 208 935	113 304	3 207 514	100 248
Ränterelaterade	4 928 793	135 415	4 780 193	121 768
Optioner	187 936	4 063	188 334	3 540
Terminer	357 244	16 405	353 319	13 005
Swappar	3 341 814	87 790	3 343 694	88 925
Valutarelaterade	3 886 994	108 258	3 885 347	105 470
Optioner		2 684		1 851
Terminer		106		46
Swappar	11 446	297	11 446	191
Aktierelaterade	11 446	3 087	11 446	2 088
varav clearat		1 084		1 049
Swappar	37 423	8 698	38 823	757
Övrigt	37 423	8 698	38 823	757
Summa	8 864 656	255 458	8 715 809	230 083
varav clearat		1 084		1 049
Moderbolaget 2007
Optioner	357 293	3 000	317 808	4 026
Terminer	1 088 485	1 148	1 121 992	1 071
Swappar	2 008 496	37 025	2 007 093	34 912
Ränterelaterade	3 454 274	41 173	3 446 893	40 009
varav clearat
Optioner	167 382	1 246	167 491	1 091
Terminer	248 233	2 909	248 803	3 390
Swappar	3 045 820	25 034	3 049 559	28 445
Valutarelaterade	3 461 435	29 189	3 465 853	32 926

Optioner 7 511 6 203 Terminer 130 121 Swappar 17 311 1 688 17 311 737 Aktierelaterade 17 311 9 329 17 311 7 061

Swappar 44 299 3 146 44 299 78 Övrigt 44 299 3 146 44 299 78

Summa 6 977 319 82 837 6 974 356 80 074

120 SEB ÅRSREDOVISNING 2008

varav clearat

varav clearat

varav clearat

varav clearat

46 Upplysningar om verkligt värde

		Koncernen 2008	Koncernen 2007
	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	44 852	44 852	96 871	96 871
Utlåning till kreditinstitut	266 363	267 222	263 012	262 368
Utlåning till allmänheten	1 296 777	1 296 765	1 067 341	1 068 151
Värdepapper för handel	161 596	161 596	348 888	348 888
Derivat för handel	248 426	248 426	85 395	85 395
Derivat för säkringsredovisning	11 155	11 155	2 777	2 777
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	3 503	3 503	–641	–641
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	114 425	114 425	135 485	135 485
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde	96 349	96 349	89 319	89 319
Finansiella tillgångar till verkligt värde	635 454	635 454	661 223	661 223
Finansiella tillgångar som kan säljas	163 115	163 115	170 137	170 137
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	1 997	1 997	1 798	1 823
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	852	852
Intresseföretag	1 129	1 129	1 257	1 257
Immateriella tillgångar	19 395	19 395	16 894	16 894
Materiella tillgångar	2 626	2 634	2 564	2 564
Förvaltningsfastigheter	7 490	7 490	5 239	5 239
Materiella och immateriella tillgångar	29 511	29 519	24 697	24 697
Aktuella skattefordringar	3 998	3 998	3 766	3 766
Uppskjutna skattefordringar	2 836	2 836	845	845
Kund- och likvidfordringar	13 402	13 402	25 377	25 377
Övriga tillgångar	50 416	50 416	28 138	28 138
Övriga tillgångar	70 652	70 652	58 126	58 126
Summa tillgångar	2 510 702	2 511 557	2 344 462	2 344 653
Skulder till kreditinstitut	429 425	430 091	421 348	421 361
In- och upplåning från allmänheten	841 034	841 290	750 481	751 411
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	115 110	115 106	135 937	135 937
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	95 960	95 960	89 979	89 979
Skulder till försäkringstagarna	211 070	211 066	225 916	225 916
Emitterade värdepapper	525 219	527 742	510 564	507 342
Derivat för handel	231 341	231 341	79 211	79 211
Derivat för säkringsredovisning	8 168	8 168	2 169	2 169
Skulder för handel	54 411	54 411	135 421	135 421
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 613	1 613	–411	–411
Finansiella skulder till verkligt värde	295 533	295 533	216 390	216 390
Aktuella skatteskulder	1 148	1 148	1 101	1 101
Uppskjutna skatteskulder	9 810	9 810	9 403	9 403
Leverantörs- och likvidskulder	9 498	9 498	33 940	33 940
Övriga skulder	51 109	51 109	53 075	53 075
Övriga skulder	71 565	71 565	97 519	97 519
Avsättningar	1 897	1 897	1 536	1 536
Efterställda skulder	51 230	40 264	43 989	43 819
Summa skulder	2 426 973	2 419 448	2 267 743	2 265 294

Beräkningen omfattar poster i balansräkningen med fastställd ränta under en fastställd period. Alltså har alla poster med rörlig ränta, dvs sådan in- och utlåning vars räntevillkor är relaterade till marknadsräntan inte omräknats, utan det nominella beloppet anses motsvara ett verkligt värde.

När verkligt värde beräknas för fastränteutlåning diskonteras framtida ränteintäkter med en marknadsräntekurva, som justerats med den rådande nyutlåningsmarginalen. På motsvarande sätt diskonteras fastränterelaterad in- och utlåning med marknadsräntekurvan med justering för relevant marginal.

Utöver fast in- och utlåning har justeringar gjorts även för övervärden i fastigheter samt vissa aktieinnehav.

En effekt av denna beräkningsmodell är att i tider då nyutlåningsmarginalen är sjunkande uppstår ett verkligt värde som är högre än bokfört värde och tvärtom i stigande läge. Vidare kan noteras att beräkningen inte utgör en marknadsvärdering av koncernen som företag.

47 Upplysningar om närstånde*

		Koncernföretag	Intresseföretag			Summa
Moderbolaget 2008	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut	148 449	5 988			148 449	5 988
Utlåning till allmänheten	58 075	2 286	9		58 084	2 286
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	7 599	299			7 599	299
Övriga tillgångar	25 023	26			25 023	26
Summa	239 146	8 599	9		239 155	8 599
Skulder till kreditinstitut	85 036	–3 173			85 036	–3 173
In- och upplåning från allmänheten	11 647	–350	122		11 769	–350
Emitterade värdepapper	979	–27			979	–27
Övriga skulder	20 362				20 362
Summa	118 024	–3 550	122		118 146	–3 550

Moderbolaget 2007

Summa	76 400	–3 194	36	76 436	–3 194
Övriga skulder	4 318			4 318
Emitterade värdepapper	578	–4		578	–4
In- och upplåning från allmänheten	7 701	–402	36	7 737	–402
Skulder till kreditinstitut	63 803	–2 788		63 803	–2 788
Summa	217 021	7 998	207	217 228	7 998
Övriga tillgångar	5 390	7		5 390	7
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	7 605	446		7 605	446
Utlåning till allmänheten	38 017	1 693	207	38 224	1 693
Utlåning till kreditinstitut	166 009	5 852		166 009	5 852

* För information om högsta ledningen, verkställande ledningen och övriga närstående se not 9c.

Moderbolaget har sålt fyra strategiska innehav till SEB Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse, under 2007 för 224 Mkr och gjorde en kapitalvinst med 21 Mkr.

Koncernen har försäkringsadministrations- och kapitalförvaltningsavtal med Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv på marknadsmässiga villkor.

48 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

	Koncernen			Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
År 2008		1 261		535
År 2009	1 659	1 090	564	444
År 2010	1 399	930	438	358
År 2011	979	782	357	357
År 2012	835	669	327	372
År 2013 och senare	2 855	2 180	1 681	1 678
Summa	7 727	6 912	3 367	3 744

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal

49 Kapitaltäckning

		Finansiella företagsgruppen1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalbas	2008	2007	2008	2007
Eget kapital enligt balansräkningen	83 729	76 719	43 159	39 932
Föreslagen utdelning att fastställas av bolagsstämman		–4 442		–4 442
Avdrag för investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	–76	–81
Övriga avdrag utanför den finansiella företagsgruppen2)	–2 878	–2 975
Eget kapital i kapitaltäckningen	80 775	69 221	43 159	35 490
Obeskattade reserver			15 577	13 692
Primärkapitaltillskott	12 371	10 907	10 005	8 562
Justering för säkringskontrakt	–1 395	237	–1 365	442
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	–1 133	–235	–599	–476
Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar
som kan säljas	3 062	572	2 585	258
Goodwill3)	–7 305	–6 079	–524	–523
Övriga immateriella tillgångar	–2 090	–1 135	–812	–370
Uppskjutna skattefordringar	–1 822	–786	–1 338
Primärkapital (tier 1)	82 463	72 702	66 688	57 075
Tidsbundna förlagslån	21 552	18 670	20 665	17 808
Avdrag för återstående löptid	–2 242	–1 414	–1 530	–1 018
Eviga förlagslån	14 421	14 256	16 787	16 601
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	–1 133	–235	–599	–476
Orealiserade vinster för finansiella tillgångar som kan säljas	1 221	451	1 022	140
Avdrag för investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	–76	–81
Supplementärkapital (tier 2)	33 743	31 647	36 345	33 055
Avdrag för investeringar i försäkringsverksamhet4)	–10 620	–10 592
Avdrag för pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser	–863	–784
Kapitalbas	104 723	92 973	103 033	90 130

Forts. not 49 Kapitaltäckning

		Finansiella företagsgruppen1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalkrav	2008	2007	2008	2007
Kreditrisk, kapitalkrav enligt IRK-metod
Institutsexponeringar	4 472	4 506	2 776	2 936
Företagsexponeringar	37 158	21 420	23 410	16 472
Värdepapperiseringar	572	174	568	170
Hushållsexponeringar/fastighetskrediter	4 627	3 409	1 342	1 501
Övriga exponeringsklasser	559
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	47 388	29 509	28 096	21 079
Övriga kapitalkrav enligt Basel II
Kreditrisk enligt schablonmetod	11 610	6 227	21 229	16 897
Operativ risk enligt basmetod		3 723		2 358
Operativ risk enligt internmätningsmetod	3 080		1 545
Valutakursrisk	570	580	567	543
Risker i handelslagret	2 775	4 010	2 538	3 721
Totalt, kapitalkrav enligt Basel II	65 423	44 049	53 975	44 598
Kapitalkrav enligt Basel I 5)
Kreditrisk		14 859
Valutakursrisk
Risker i handelslagret		41
Totalt, kapitalkrav enligt Basel I		14 900
Sammanställning
Kreditrisk	58 998	50 595	49 325	37 976
Operativ risk	3 080	3 723	1 545	2 358
Marknadsrisk	3 345	4 631	3 105	4 264
Totalt kapitalkrav före övergångsregler	65 423	58 949	53 975	44 598
Justering för övergångsregler
Tillägg för att uppfylla golvregler under införandefasen av Basel II 6)	13 460	8 409
Totalt rapporterat kapitalkrav	78 883	67 358	53 975	44 598
Uttryckt som riskvägda tillgångar (RWA)	986 034	841 974	674 683	557 471
Beräkning av kapitaltäckningsgrad
Primärkapital (tier 1)	82 463	72 702	66 688	57 075
Kapitalbas	104 723	92 973	103 033	90 130
Totala riskvägda belopp för kreditrisker och marknadsrisker	986 034	841 974	674 683	557 471
Primärkapitalrelation, %	8,36	8,63	9,88	10,24
Total kapitaltäckningsgrad, %	10,62	11,04	15,27	16,17
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	1,33	1,38	1,91	2,02

1) Kapitaltäckningsanalysen omfattar den finansiella företagsgruppen vilken inkludererar intresseföretag som ej konsolideras i balansräkningen och exkluderar försäkringsföretag.

2) Avdraget från eget kapital avser upparbetade vinster i dotterbolag utanför den finansiella företagsgruppen. 3) Goodwill som ingår i kapitalbasen skiljer sig från beloppen som anges i balansräkningen på grund av att kapitaltäckningen inkluderar bolag som konsolideras i den finansiella

företagsgruppen men inte i koncernens konsoliderade balansräkning.

4) Goodwill i försäkringsverksamheten ingår i avdraget för investeringar i försäkringsverksamhet.

5) 2007 rapporterade endast Skandinaviska Enskilda Banken AB, SEB AG och SEB Gyllenberg Ab enligt Basel II-regelverket. Från och med 2008 rapporterar hela koncernen enligt Basel II. 6) Tillägg enligt övergångsbestämmelse i lagen (2006:1372) om införande av de nya kapitaltäckningsregler från Basel I till Basel II.

50 Tillgångars och skulders uppdelning på väsentliga valutor

		Koncernen		Moderbolaget
	2008	2007	2008	2007
SEK	95 228	74 863	97 509	80 116
EUR	73 946	89 097	160 924	169 024
USD	58 845	56 607	43 959	58 433
GBP	12 595	1 480	13 843	2 097
DKK	20 321	32 747	18 056	32 678
NOK	1 995	1 503	7 311	7 539
Övriga valutor	3 433	6 715	7 471	7 595
Utlåning till kreditinstitut	266 363	263 012	349 073	357 482
SEK	497 655	506 232	467 353	469 018
EUR	576 714	381 721	153 187	63 198
USD	94 259	42 755	82 380	35 756
GBP	14 074	10 614	11 485	8 393
DKK	19 601	30 218	24 377	29 297
NOK	36 081	41 543	21 600	24 597
Övriga valutor	58 393	54 258	8 355	6 879
Utlåning till allmänheten	1 296 777	1 067 341	768 737	637 138
SEK	306 266	242 930	266 482	132 636
EUR	268 787	281 411	94 426	142 348
USD	41 111	70 952	39 550	70 713
GBP	3 688	26 455	2 972	27 016
DKK	118 565	165 195	28 875	91 527
NOK	50 136	36 597	59 075	39 037
Övriga valutor	13 142	10 875	9 643	8 523
Finansiella tillgångar	801 695	834 415	501 023	511 800
SEK	40 889	25 688	46 430	37 610
EUR	44 816	87 008	26 573	7 016
USD	10 355	6 945	9 324	3 844
GBP	744	680	460	159
DKK	18 544	16 849	2 609	798
NOK	11 768	15 372	3 699	860
Övriga valutor	18 751	27 152	572	2 612
Övriga tillgångar	145 867	179 694	89 667	52 899
Summa tillgångar	2 510 702	2 344 462	1 708 500	1 559 319
SEK	940 038	849 713	877 774	719 380
EUR	964 263	839 237	435 110	381 586
USD	204 570	177 259	175 213	168 746
GBP	31 101	39 229	28 760	37 665
DKK	177 031	245 009	73 917	154 300
NOK	99 980	95 015	91 685	72 033
Övriga valutor	93 719	99 000	26 041	25 609
Summa tillgångar	2 510 702	2 344 462	1 708 500	1 559 319

Forts. not 50 Tillgångars och skulders uppdelning på väsentliga valutor

		Koncernen		Moderbolaget
Skulder, avsättningar och eget kapital	2008	2007	2008	2007
SEK	72 119	84 572	79 889	92 510
EUR	124 924	126 792	97 031	62 184
USD	148 466	92 219	148 397	95 788
GBP	8 718	8 481	9 118	8 995
DKK	33 026	54 410	33 820	55 676
NOK Övriga valutor	24 249 17 923	31 824 23 050	24 815 17 035	33 084 19 462
Skulder till kreditinstitut	429 425	421 348	410 105	367 699
SEK	297 598	292 463	293 308	288 838
EUR	378 330	295 172	67 323	36 810
USD	63 214	49 925	55 957	41 616
GBP	11 110	13 684	10 237	12 639
DKK	11 202	16 119	7 086	10 379
NOK	19 327	26 310	13 407	17 243
Övriga valutor	60 253	56 808	6 379	4 974
In- och upplåning från allmänheten	841 034	750 481	453 697	412 499
SEK	459 348	365 440	368 095	255 036
EUR	303 988	180 957	142 481	60 565
USD	104 709	209 008	103 472	208 745
GBP	7 909	19 449	1 907	3 841
DKK	106 544	143 119	19 191	76 577
NOK	39 661	28 381	40 070	28 845
Övriga valutor	9 663	6 516	6 543	8 523
Finansiella skulder	1 031 822	952 870	681 759	642 132
SEK	15 957	24 393	9 023	6 646
EUR	17 687	28 772	17 539	6 384
USD	18 861	3 231	17 090	4 717
GBP	413	3 772	335	4 031
DKK	7 575	26 449	464	4 914
NOK	3 073	5 787	8	2 424
Övriga valutor	9 896	6 651	3 986	5 879
Övriga skulder	73 462	99 055	48 445	34 995
EUR	26 290	22 180	25 352	21 364
USD	12 240	9 086	12 240	9 086
GBP	10 301	11 124	10 301	11 124
NOK	110	93	23
Övriga valutor	2 289	1 506	2 283	1 472
Efterställda skulder	51 230	43 989	50 199	43 046
SEK	87 004	76 555	66 899	58 441
EUR	–2 509	–390	–1 992	8
USD	–2 309	47	–2 309	47
GBP	373		373
DKK	145	119	3
NOK	1 118	452	1 118	452
Övriga valutor	–93	–64	203
Eget kapital och obeskattade reserver	83 729	76 719	64 295	58 948
Summa skulder och eget kapital	2 510 702	2 344 462	1 708 500	1 559 319
SEK	932 026	843 423	817 214	701 471
EUR	848 710	653 483	347 734	187 315
USD	345 181	363 516	334 847	359 999
GBP	38 824	56 510	32 271	40 630
DKK	158 492	240 216	60 564	147 546
NOK	87 538	92 847	79 441	82 048
Övriga valutor	99 931	94 467	36 429	40 310
Summa skulder och eget kapital	2 510 702	2 344 462	1 708 500	1 559 319

51 Resultaträkningar – Livförsäkringsrörelsen

		Koncernen
	2008	2007
Premieinkomster netto	7 126	5 961
Intäkter från investeringsavtal
Egna avgifter	951	1 029
Erhållna ersättningar från fondbolag	952	1 113
	1 903	2 142
Kapitalavkastning, netto	–2 566	889
Övriga rörelseintäkter	409	485
Totala intäkter, brutto	6 872	9 477
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–9 330	–7 918
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	5 718	2 371
Totala intäkter,netto	3 260	3 930
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	885	997
Kostnad för anskaffning av investeringsavtal och försäkringsavtal
Anskaffningskostnader	–1 504	–1 391
Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	288	190
	–1 216	–1 201
Administrationskostnader	–957	–915
Övriga rörelsekostnader	–24	–12
Totala kostnader	–2 197	–2 128
Rörelseresultat	1 063	1 802

Förändring av övervärden i livförsäkringsverksamheten

Summa förändring i övervärden	–2 976	1 264
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer5)	–3 826	–62
Förändring i operativa antaganden4)	–139	53
Förändring i övervärden från verksamheten, netto3)	989	1 273
Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader	519	493
Årets aktivering av anskaffningskostnader	–807	–683
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	1 277	1 463
Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden2)	–8	25
Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år	–1 768	–1 662
Avkastning på avtal ingångna under tidigare år	1 465	1 327
Nuvärde av årets försäljning1)	1 588	1 773
Traditionell försäkring i SEB Pension Danmark ingår ej

Beräkningen av övervärden i livförsäkringsverksamheten baserar sig på antaganden om den framtida utvecklingen av de tecknade försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (avser den svenska kundbasen – som representerar 94 procent av övervärdet):

	2008	2007
Diskonteringsränta	7,5%	8,0%
Återköp av kapitalförsäkring:
inom 1 år från tecknandet / 2–4 år / 5 år / därefter	1% / 10% / 20% / 11%	1% / 10% / 10% / 12%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	11%	10%
Värdeutveckling fondandelar	5,5%	6,0%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	4%	4%
Flytträtt i fondförsäkring	1%	1%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Periodens faktiska utveckling av de tecknade försäkringsavtalen kan ställas mot gjorda operativa antaganden och värdet av avvikelserna kan uppskattas. De viktigaste komponenterna är förlängningar av avtalstiden och annullationer. Det faktiska utfallet av intäkter och administrationskostnader ingår däremot i sin helhet i rörelseresultatet.

3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras bokföringsmässigt och skrivs av enligt plan. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettot av periodens aktivering och avskrivning.

4) Under 2008 var de negativa nettoeffekterna i huvudsak relaterade till ändrade antaganden om återköp och annulationer. Den lägre antagna värdeutvecklingen på fondandelarna hade en negativ effekt men motverkades mer än väl av en positiv effekt från lägre diskonteringsränta. Under 2007 berodde de positiva effekterna i huvudsak på justerade administrationskostnader per försäkring.

5) Antagen årlig värdetillväxt är 5,5 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.

6) Beräknade övervärden ingår ej i SEB koncernens resultat- och balansräkning.

52 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 41 (34) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 78 082 Mkr (83 368), varav SEB för kunders räkning innehar 55 555 Mkr (59 695).

53 Avvecklade verksamheter / Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

		Koncernen
Balansräkningen	2008	2007
Förvaltningsfastigheter	846
Övriga	6
Total	852

Förvaltningsfastigheterna ägs av SEB AG i Tyskland och planeras att säljas i mitten av 2009.

54 Händelser efter balansdagen

Styrelsen har beslutat föreslå en nyemission med företrädesrätt för SEB:s aktieägare i syfte att tillföra banken cirka 15 miljarder kronor. Dessutom föreslår styrelsen att det inte skall utgå någon utdelning för 2008. Dessa åtgärder påverkar sammantaget koncernens kapitalbas med 19,5 miljarder kronor. SEB har beslutat omklassificera 52 miljarder kronor av sin räntebärande värdepappersportfölj till utlåning med effekt från 1 januari 2009. Omklassificeringen inkluderar 3 miljarder kronor i tillgångar klassificerade som värdepapper för handel och 49 miljarder kronor i tillgångar tillgängliga för försäljning.

SEB-koncernen

Resultaträkningar
Mkr	2008	2007	2006	2005	20041)
Räntenetto	18 710	15 998	14 281	14 282	13 551
Provisionsnetto	15 254	17 051	16 146	13 559	11 704
Nettoresultat av finansiella transaktioner	2 970	3 239	4 036	3 392	2 176
Livförsäkringsintäkter netto	2 375	2 933	2 661	2 352	1 401
Övriga intäkter	1 831	1 219	1 623	642	1 163
Summa intäkter	41 140	40 440	38 747	34 227	29 995
Personalkostnader	–16 241	–14 921	–14 363	–13 342	–11 579
Övriga kostnader	–7 642	–6 919	–6 887	–7 574	–6 631
Av- och nedskrivningar	–1 524	–1 354	–1 287	–1 233	–1 175
Summa kostnader	–25 407	–23 194	–22 537	–22 149	–19 385
Kapitalvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar	6	788	70	59	100
Kreditförluster netto	–3 268	–1 016	–718	–914	–701
Rörelseresultat	12 471	17 018	15 562	11 223	10 009
Skatt	–2 421	–3 376	–2 939	–2 770	–2 662
Årets resultat från kvarvarande verksamheter	10 050	13 642	12 623	8 453	7 347
Avvecklade verksamheter				–32	35
Årets resultat	10 050	13 642	12 623	8 421	7 382
Minoritetens andel	9	24	18	20	17
Aktieägarnas andel	10 041	13 618	12 605	8 401	7 365
Årets resultat	10 050	13 642	12 623	8 421	7 382

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

Balansräkningar

Mkr	2008	2007	2006	2005	20041)
Utlåning till kreditinstitut	266 363	263 012	179 339	177 592	208 226
Utlåning till allmänheten	1 296 777	1 067 341	946 643	901 261	783 355
Finansiella tillgångar	765 131	868 643	672 369	665 335	532 401
Övriga tillgångar	182 431	145 466	136 090	145 550	82 569
Summa tillgångar	2 510 702	2 344 462	1 934 441	1 889 738	1 606 551
Skulder till kreditinstitut	429 425	421 348	365 980	399 494	370 483
In- och upplåning från allmänheten	841 034	750 481	641 758	570 001	516 513
Skulder till försäkringstagarna	211 070	225 916	203 719	185 363	145 730
Finansiella skulder	830 250	760 894	552 153	581 099	419 686
Övriga skulder	63 964	65 115	60 115	52 782	71 572
Efterställda skulder	51 230	43 989	43 449	44 203	30 804
Summa kapital	83 729	76 719	67 267	56 796	51 763
Summa skulder, avsättningar och eget kapital	2 510 702	2 344 462	1 934 441	1 889 738	1 606 551

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

Nyckeltal

Mkr	2008	2007	2006	2005	20041)
Räntabilitet på eget kapital, %	13,1	19,3	20,8	15,8	14,7
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	14:66	19:97	18:72	12:58	10:83
K/I-tal	0,62	0,57	0,58	0,65	0,65
Kreditförlustnivå, %	0,30	0,11	0,08	0,11	0,10
Andel osäkra fordringar, %	0,35	0,18	0,22	0,22	0,31
Kapitaltäckningsgrad2), %	10,6	11,0	11,5	10,8	10,3
Primärkapitalrelation2), %	8,4	8,6	8,2	7,5	7,8

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

2) 2008–2007 Basel II (med övergångsregler), 2006–2003 Basel I.

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkningar

Mkr	2008	2007	2006	2005	20041)
Räntor netto	13 171	11 603	4 711	4 885	5 047
Provisionsnetto	5 994	7 124	7 163	5 081	4 813
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 236	2 490	3 515	2 558	1 778
Övriga intäkter	5 649	4 583	3 515	2 884	2 235
Summa intäkter	28 050	25 800	18 904	15 408	13 873
Administrationskostnader	–13 738	–12 589	–13 073	–10 854	–9 791
Av- och nedskrivningar	–4 820	–4 847	–399	–336	–310
Summa kostnader	–18 558	–17 436	–13 472	–11 190	–10 101
Resultat före kreditförluster	9 492	8 364	5 432	4 218	3 772
Kreditförluster och värdeförändringar	–773	–24	–134	–88	–42
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar	–121	–106	–100	–220	–392
Rörelseresultat	8 598	8 234	5 198	3 910	3 338
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	–1 683	–158	–345	–1 058	3 654
Skatter	1 300	–591	–691	–293	–1 978
Årets resultat	8 215	7 485	4 162	2 559	5 014

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

Balansräkningar

Mkr	2008	2007	2006	2005	20041)
Utlåning till kreditinstitut	349 073	357 482	361 615	331 451	290 448
Utlåning till allmänheten	768 737	637 138	336 562	291 861	251 857
Finansiella tillgångar	501 023	511 800	434 596	473 073	350 434
Övriga tillgångar	89 667	52 899	39 276	35 438	53 466
Summa tillgångar	1 708 500	1 559 319	1 172 049	1 131 823	946 205
Skulder till kreditinstitut	410 105	367 699	334 116	345 510	290 247
In- och upplåning från allmänheten	453 697	412 499	390 085	324 719	310 145
Finansiella skulder	681 759	642 132	315 765	349 550	225 590
Övriga skulder	48 445	34 995	41 481	26 756	51 774
Efterställda skulder	50 199	43 046	42 700	43 049	29 296
Eget kapital och obeskattade reserver	64 295	58 948	47 902	42 239	39 153
Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital	1 708 500	1 559 319	1 172 049	1 131 823	946 205

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

Definitioner

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital, defi nierat som genomsnittet av beskattat eget kapital vid årets ingång samt utgången av mars, juni, september och december justerat för under året utbetald utdelning, återköp av egna aktier och nyemission.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat reducerat med 28 procent schablonskatt i förhållande till allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Nettoresultat i förhållande till genomsnittlig balansomslutning, defi nierat som genomsnittet av balansomslutningen vid årets ingång samt utgången av mars, juni, september och december.

Räntabilitet på riskvägda tillgångar

Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt riskvägda tillgångar, defi nierat som genomsnittet av de riskvägda tillgångarna vid årets ingång samt utgången av mars, juni, september och december.

K/I-tal

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Nettoresultat per aktie

Nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Justerat eget kapital per aktie

Eget kapital enligt balansräkningen, samt kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten dividerat med antalet aktier vid årets slut.

Riskvägda tillgångar

Det bokförda värdet av tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen värderade enligt kapitaltäckningslagens regler för kapitaltäckning.

Primärkapitalrelation

Primärt kapital i förhållande till riskvägda tillgångar. Det primära kapitalet består av det egna kapitalet justerat enligt kapitaltäckningsreglerna.

Kapitaltäckningsgrad

Den fi nansiella företagsgruppens kapital justerat enligt kapitaltäckningsreglerna i förhållande till riskvägda tillgångar. Detta totala kapital består av primärkapital och supplementärkapital med avdrag för innehav av aktier i bolag som inte konsolideras och föreslagen utdelning samt uppskjuten skatt och immateriella tillgångar. Till supplementärkapitalet hör förlagslån samt reserver och kapitaltillskott efter Finansinspektionens godkännande. Supplementärkapitalet får inte räknas med till högre belopp än primärkapitalet.

Kreditförlustnivå

Kreditförlustnivån defi nieras som kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom dividerat med ingående balansen för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker), övertagen egendom samt kreditgarantier.

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Reserv för sannolika kreditförluster i förhållande till osäkra lånefordringar brutto.

Andel osäkra lånefordringar

Osäkra lånefordringar (netto) dividerat med utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) samt leasingobjekt (netto).

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 2007, om inte annat anges. Procentuella förändringar avser jämförelser med 2007, om inte annat anges.

Valutakurser

		Resultaträkning			balansräkning
	2008	2007	Förändring, %	2008	2007	Förändring, %
DKK	1,290	1,242	4	1,468	1,268	16
eeK	0,615	0,591	4	0,699	0,604	16
eUR	9,614	9,252	4	10,937	9,453	16
NOK	1,170	1,155	1	1,111	1,185	–6
LTL	2,785	2,680	4	3,168	2,737	16
LVL	13,682	13,217	4	15,455	13,559	14
seK	1,000	1,000	0	1,000	1,000	0

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Bankens balansräkning 24 875 727 831 kr

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Bankens balansräkning för verksamhethetsåret 2008 beslutar att av ovannämnda disponibla medel till aktieägarna

	Mkr	utdela:
Balanserad vinst	16 661 087 850		Kronor
Årets resultat	8 214 639 981	per A-aktie 0:00 kr	0
		per C-aktie 0:00 kr	0
Fritt eget kapital	24 875 727 831	samt till nästa år överföra	24 875 727 831

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 18 februari, 2009

Marcus Wallenberg Ordförande

Tuve Johannesson Vice ordförande

Urban Jansson

Ledamot

Jacob Wallenberg Vice ordförande

Hans-Joachim Körber Ledamot

Göran Lilja

Ledamot Utsedd av de anställda

Cecilia Mårtensson

Penny Hughes Ledamot

Ledamot Utsedd av de anställda

Christine Novakovic Ledamot

Jesper Ovesen Ledamot

Carl Wilhelm Ros Ledamot

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef Ledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ); Organisationsnummer 502032-9081.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–51 samt 61–132. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 18 februari, 2009

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Clemedtson Peter Nyllinge Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig

Urban Jansson

Marcus Wallenberg 2) 5) 7)

Född 1956, invald 2002, B. Sc of Foreign Service.

Ordförande sedan 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Saab och Electrolux. Hedersordförande i ICC (Internationella Handelskammaren). Vice ordförande i Ericsson. Ledamot i AstraZeneca, Stora Enso, Temasek Holding Ltd och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Bakgrund: Marcus Wallenberg började på Investor som vice VD 1993 och 1999 utnämndes han till verkställande direktör och koncernchef. Dessförinnan arbetade han tre år på Stora Feldmühle i Tyskland. Marcus Wallenberg började sin karriär 1980 på Citibank i New York och därefter hade han flera olika befattningar på Deutsche Bank i Tyskland, S G Warburg Co Ltd i London och Citicorp i Hongkong. 1985 började han på SEB och arbetade där fram till och med 1990. Egna och närståendes aktieinnehav: 235 638 A-aktier och 1 473 C-aktier. Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, men inte i förhållande till större aktieägare.

Tuve Johannesson 8)

Född 1943, invald 1997. Civilekonom, MBA och Ekon. Dr. H.C. Vice ordförande sedan 2007. Andra uppdrag: Ordförande i Ecolean International A/S, IBX Integrated Business Exchange AB och Ekonomihögskolans rådgivande kommitté vid Lunds universitet. Ledamot i Incentive AB, Cardo AB och Meda AB. Rådgivare till EQT och JC Bamford Excavators Ltd. Bakgrund: Tuve Johannesson började sin karriär på Tetra Pak 1969 där han hade flera ledande befattningar i Sydafrika, Australien och Sverige. 1983 utnämndes han till vice VD för Tetra Pak. 1988 blev han

koncernchef för VME, sedermera Volvo Construction Equipment och 1995 utnämndes han till koncernchef för Volvo Car Corporation – en befattning han hade till och med 2000. Vice styrelseordförande i Volvo Car Corporation 2000–2004.

Tuve Johannesson

Dr Hans-Joachim Körber Christine Novakovic Jesper Ovesen

Egna och närståendes aktieinnehav: 42 700 A-aktier. Oberoende i förhållande till banken och

verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jacob Wallenberg

Född 1956; invald 1997. Civilekonom och MBA.

Vice ordförande sedan 2005 (Ordförande 1998–2005).

Andra uppdrag: Ordförande i Investor och Air Plus TV. Vice ordförande i Atlas Copco och SAS. Ledamot i ABB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Nobelstiftelsen, the Coca Cola Company och Handelshögskolan i Stockholm.

Bakgrund: Jacob Wallenberg började på SEB i London 1984. Därefter hade han olika befattningar på SEB i Singapore, Hongkong och främst i Sverige. 1990 började han på Investor som vice VD och 1993 gick han tillbaka till SEB. 1997 utnämndes han till VD och koncernchef för SEB-koncernen och 1998 till styrelseordförande. Jacob Wallenberg började sin bankkarriär på JP Morgan i New York 1981.

Egna och närståendes aktieinnehav: 133 960 A-aktier och 2 640 C-aktier. Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, men inte i förhållande till större aktieägare (ordförande i Investors styrelse).

Penny Hughes 6)

Född 1959, invald 2000, B. Sc. (kemi) Andra uppdrag: Ledamot i GAP Inc och Home Retail Group Plc. Bakgrund: Penny Hughes började sin karriär på Procter & Gamble 1980. 1984 började hon på Coca Cola där hon utnämndes till VD för Coca Cola UK Ltd 1992. Hon lämnade bolaget 1994 och har sedan dess haft flera styrelseuppdrag. Egna och närståendes aktieinnehav: 1 550 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Marcus Wallenberg Jacob Wallenberg Penny Hughes

Urban Jansson 1)

Född 1945, invald 1996, Högre bankutbildning (Skandinaviska Enskilda Banken). Andra uppdrag: Ordförande i EAB, Global Health Partner, HMS Networks, JetPak Group, Rezidor Hotel Group och Stockholmsbörsens bolagskommitté. Ledamot i Addtech, W. Becker, Clas Ohlson, Ferd A/S och Höganäs.

Bakgrund: Urban Jansson började på SEB 1966 där han hade flera ledande befattningar mellan 1972 och 1984. 1984 började han på AB HNJ Intressenter (tidigare ett dotterbolag till Incentive-koncernen) som VD och koncernchef. 1990 utnämndes Urban Jansson till vice VD i Incentive-koncernen. 1992 utnämndes han till VD och koncernchef för AB Ratos. Han lämnade företaget 1998 och har sedan dess haft flera styrelseuppdrag. Egna och närståendes aktieinnehav: 13 000 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Dr Hans-Joachim Körber

Född 1946, invald 2000. Fil.Dr. Andra uppdrag: Ledamot i Airberlin Plc, Bertelsmann AG, Esprit Holdings Ltd och Sysco Corp.

Bakgrund: Hans-Joachim Körber började på Metro 1985. 1996 utnämndes han till ledamot av verkställande ledningen för Metro AG; 1999-oktober 2007 var han verkställande direktör och koncernchef. Han avgick i oktober 2007. Körber började sin karriär som seniorcontroller på Oetkerkoncernen 1975.

Egna och närståendes aktieinnehav: 0 Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Christine Novakovic 9)

Född 1964, invald 2008, B. Sc. (Ekonomi). Andra uppdrag: Ledamot i Earth Council, Genèva och DEAG Deutsche Entertainment AG, Berlin

Bakgrund: Christine Novakovic började sin karriär på Dresdner Bank 1990. 1992 började hon på UBS AG i Tyskland där hon utsågs till Head of Treasury och Chief of Staff. Hon har därefter haft ledande positioner i Citibank AG i Tyskland (Board of Managing Directors), Citibank i Hong Kong (Global Head of Warrants and Head of Corporate Finance Asia), Citibank Privatkunden AG i Tyskland (CEO och ansvarig för Consumer business i Tyskland) och i Hypo-Vereinsbank AG i Tyskland (Ledamot av Koncernsstyrelsen, Konzernvorstand). Egna och närståendes aktieinnehav: 0 Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledning, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jesper Ovesen 3)

Född 1957, invald 2004, civilekonom och MBA.

Andra uppdrag: Finansdirektör för TDC A/S. Ledamot i FL Smidth & Co A/S. Bakgrund: Den 1 januari 2008 blev Jesper Ovesen finansdirektör för TDC A/S efter att ha varit VD för Kirkbi A/S sedan 1 januari 2007. Mellan 2003–2006 var han CFO på LEGO Group. Dessförinnan var han CFO på Den Danske Bank under fem år. Mellan åren 1994 och 1998 var han vice VD och finanschef på Novo Nordisk. Jesper Ovesen började sin karriär på Price Waterhouse där han arbetade mellan åren 1979 och 1989. Därefter började han på Baltica Bank som vice VD och utnämndes därefter till koncernchef. Egna och närståendes aktieinnehav:

1 405 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Cecilia Mårtensson Göran Arrius

Carl Wilhelm Ros 4)

Född 1941, invald 1999. Fil. pol. Mag. Andra uppdrag: Ledamot i Anders Wilhelmsen & Co A/S, Bonnier, Camfil, INGKA (Ikea) Holding samt Bisnode.

Bakgrund: Carl Wilhelm Ros arbetade på Astra mellan åren 1967 och 1975. 1975 började han på Alfa Laval där han utnämndes till ekonomidirektör 1978. 1985 började han på Ericsson som förste vice VD. Han lämnade företaget 1999 och har sedan dess haft flera styrelseuppdrag. Egna och närståendes aktieinnehav: 5 229 A-aktier och 38 C-aktier. Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Annika Falkengren 3)

Född 1962, invald 2005 (gällande från den 1 januari 2006), anställd i SEB 1987, Civilekonom.

Verkställande direktör och koncernchef från och med den 10 november 2005. Andra uppdrag: Ledamot i Securitas, Ruter Dam, Stiftelsen IMD och stiftelsen Mentor.

Bakgrund: Annika Falkengren började sin karriär i SEB som trainee 1987 och arbetade inom Trading & Capital Markets 1988–2000. 1995 blev hon global chef för räntehandeln och 1997 global chef för trading-verksamheten. 2000 utnämndes Annika Falkengren till chef för Merchant Banking och 2001 till chef för division Corporate & Institutions samt vice VD i SEB. Egna och närståendes aktieinnehav: 114 920 A-aktier, 323 530 personaloptioner och en initial tilldelning på 107 817 performance shares.

Oberoende i förhållande till större aktieägare, men inte i förhållande till banken och verkställande ledningen (verkställande direktör och koncernchef i SEB).

Carl Wilhelm Ros Annika Falkengren

Av anställda utsedda ledamöter

Göran Lilja

Född 1963; utsedd 2006, Högre bankutbildning. Ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb. Ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst i SEB. Ledamot av European Works Council SEB Group sedan 2006.

Bakgrund: Göran Lilja har arbetat i SEB sedan 1984 på olika positioner. Vice ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb och till ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst 2006–2008. Valdes till ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb 2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 644 A-aktier.

Cecilia Mårtensson

Född 1971; utsedd 2008, utbildning i ekonomi och arbetsrätt, diplomerad personalstrateg. Vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Ordförande i klubb Group Operations. Ledamot i Finansförbundet. Bakgrund: Cecilia Mårtensson har arbetat i SEB sedan 1990, varav de första nio åren inom Kontorsrörelsen. Hon har haft fackliga uppdrag sedan 1995; 2004 valdes hon till vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Är sedan 2007 ordförande för klubb Group Operations. Egna och närståendes aktieinnehav: 1 000 A-aktier, 120 C-aktier

Av anställda utsedda suppleanter

Göran Arrius

Född 1959; utsedd 2002, Sjöofficer. Ordförande Akademikerföreningen SEB och JUSEK.

Göran Lilja

Ulf Jensen

Bakgrund: Göran Arrius började sin karriär som sjöofficer. 1988 började han på Trygg Hansa Liv och har sedan dess haft flera olika befattningar inom livförsäkringsverksamheten. Göran Arrius arbetar idag som produktspecialist för tjänstepensioner på SEB Trygg Liv.

Egna och närståendes aktieinnehav: 87

Ulf Jensen

Född 1950; utsedd 1997 (1995), universitetsstudier i ekonomi och juridik. Vice ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Ledamot i Finansförbundet. Bakgrund: Ulf Jensen började på SEB 1977 där han hade flera olika befattningar. Han valdes till ordförande i Finansförbundet Stockholm City 1989 och Finansförbundets koncernklubb i SEB 1999. Ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb 1999–2007.

Egna och närståendes aktieinnehav: 0

• 1) Ordförande i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 2) Vice ordförande i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 3) Ledamot i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 4) Ordförande i styrelsens Audit and Compliance Committee.
• 5) Vice ordförande i styrelsens Audit and Compliance Committee.
• 6) Ordförande i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 7) Vice ordförande i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 8) Ledamot i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 9) Ledamot i styrelsens Audit and Compliance Committe.

REVISORER

Av bolagsstämman vald revisor

PricewaterhouseCoopers

Peter Clemedtson Född 1956; påskrivande revisor i SEB sedan 2006. Auktoriserad revisor.

Peter Nyllinge

Född 1966; medpåskrivande revisor i SEB sedan 2006. Auktoriserad revisor.

Annika Falkengren

Ingrid Engström

Mats Torstendahl

Annika Falkengren

Född 1962, anställd i SEB 1987, Civ. ek. Verkställande direktör och koncernchef sedan 10 november 2005.

Andra uppdrag: Ledamot i Securitas, Ruter Dam, stiftelsen IDM och stiftelsen Mentor.

Bakgrund: Började som trainee i SEB 1987 och arbetade inom Trading & Capital Markets 1988–2000. Utnämnd till global chef Fixed Income 1995, global chef för Trading 1997, och chef för Merchant Banking 2000. 2001 chef för division Corporate & Institutions samt vice VD i SEB. Egna och närståendes aktieinnehav: 114 920 A-aktier, 323 530 personaloptioner och en initial tilldelning på 107 817 performance shares.

Jan Erik Back

Född 1961, anställd i SEB 2008, Civ. ek. Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör sedan 15 augusti 2008.

Bakgrund: Började sin karriär på Svenska Handelsbanken, där han hade flera olika positioner inom finansfunktionen mellan 1986 och 1998. Flyttade sedan till försäkringsbolaget Skandia, där han efter fyra år i olika positioner utsågs till Ekonomi- och finansdirektör. 2007–2008 var Jan Erik Back förste vice VD och finansdirektör på Vattenfall.

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 915 A-aktier, 0 personaloptioner och en initial tilldelning på 8 400 performance shares.

Jan Erik Back

Fredrik Boheman

Född 1956, anställd i SEB 1985, Fil.kand. Vice VD, chef för division Kapitalförvaltning sedan 1 januari 2007.

Andra uppdrag: Ledamot i Teleopti. Bakgrund: Började i SEB som trainee. Vid SEB:s representantkontor i Sao Paolo och chef för SEB:s filial i Hongkong 1994– 1998. Därefter chef för Corporate Clients och chef för Trade and Project Finance. Under åren 2002–2006 först chef för Merchant Banking i Tyskland, därefter VD för SEB AG. Chef Asset Management oktober 2006.

Egna och närståendes aktieinnehav: 13 754 A-aktier, 2 C-aktier, 0 personaloptioner och en initial tilldelning på 53 034 performance shares.

Magnus Carlsson

Född 1956, anställd i SEB 1993, Civ. ek. Vice VD, chef för division Stora företag & Institutioner sedan 2005.

Bakgrund: Arbetade på Bank of Nova Scotia 1980–1993 och innehade flera ledande befattningar i London. Chef för Project & Structured Finance, Merchant Banking 1996, chef för Corporate Clients 1999 och senare ställföreträdande chef för SEB Merchant Banking. Chef för division SEB Merchant Banking och vice VD i SEB 2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 8 844 A-aktier, 12 250 personaloptioner och en initial tilldelning på 77 310 performance shares.

Ingrid Engström

Född 1958, anställd i SEB sedan 2007, Fil. Mag. Psykologi.

Vice VD, chef för Human Resources & Organisationsutveckling sedan mars 2007. Andra uppdrag: Ledamot i Teracom och Springtime.

Bakgrund: Var VD ComHem 1998–2000, VD och koncernchef KnowIT 2000–2003, vice VD Eniro med ansvar för Operations, Purchase och Human Resources 2003– 2007.

Fredrik Boheman

Hans Larsson Bo Magnusson Anders Mossberg

Egna och närståendes aktieinnehav: 603 aktier, 0 personaloptioner och en initial tilldelning på 32 392 performance shares.

Hans Larsson

Född 1961, anställd i SEB 1984, Civ. ek. Chef för Strategisk planering och Affärsutveckling från och med den 1 januari 2009. Bakgrund: Började inom SEB Trading & Capital Markets och blev chef för räntehandeln 1986. Arbetade inom Trading & Capital Markets i New York 1988–1992. Chef för Debt Capital Markets från 1994. Utnämnd till ställföreträdande global chef för Client Relations Management 2002. Ansvarig för Affärsutveckling och VD-kansliet 2005–2006, Stabschef oktober 2006 –december 2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 613 A-aktier, 17 C-aktier, 20 000 personaloptioner och en initial tilldelning på 39 909 performance shares.

Bo Magnusson

Född 1962, anställd i SEB 1982, Högre bankutbildning. Ställföreträdande VD och koncernchef

sedan juli 2008. Chef för Staber och Affärsstöd från och med 1 januari 2009. Chef för Kontorsrörelsen till utgången av 2008. Andra uppdrag: Ledamot i Svenska Bankföreningen,

Bakgrund: Började inom SEB Trading & Capital Markets och hade därefter ett flertal befattningar som redovisningschef och controller inom både Trading & Capital Markets, SEB Group Finance och Enskilda Securities. 1998 utnämnd till Chief Financial Officer för SEB Merchant Banking och 2000 även till stabschef för divisionen. 2003 utnämnd till global chef för Cash Management & Securities Services och 2005 till ställföreträdande chef för Merchant Banking. 2005 utnämnd till chef för Nordic Retail & Private Banking; chef för division Kontorsrörelsen 2007–2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 6 844 A-aktier, 25 000 personaloptioner och en initial tilldelning på 63 447 performance shares.

Magnus Carlsson

Anders Mossberg

Född 1952, anställd i SEB 1985. Vice VD, chef för division Liv sedan 2007. Andra uppdrag: Ledamot i Sveriges Försäkringsförbund.

Bakgrund: Chef för bankens livbolagsverksamhet 1990. Chef för SEB Trygg Liv sedan 1997. 1998 utnämnd till vice VD i SEB och chef för dåvarande division Asset Management & Life. Anders Mossberg började sin karriär på Skandia Försäkring AB 1981.

Egna och närståendes aktieinnehav: 7 804 A-aktier, 185 088 personaloptioner och en initial tilldelning på 76 907 performance shares.

Mats Torstendahl

Född 1961, anställd i SEB 2009. Civilingenjör.

Vice VD, chef för division Kontorsrörelsen från och med 1 januari 2009. Bakgrund: Började sin karriär i ABB 1985. Flyttade 1987 till Östgöta Enskilda Bank, där han bland annat var kontorschef i Stockholm 1996–2000. Utsågs till vice vd i Danske Bank, Sverige 2001. Förste vice VD och chef för Danske Bank i Sverige samt ledamot i Danske Banks verkställande ledning 2004–2008.

Egna och närståendes aktieinnehav: 0 A-aktier, 0 personaloptioner och en initial tilldelning på 20 000 performance shares.

Adresser

Huvudkontor

Verkställande ledning Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: 0771-62 10 00 08-22 19 00 (direktionsväxel)

Divisioner

Stora företag & Institutioner

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: 0771-62 10 00

Kontorsrörelsen

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Sergels Torg 2 Telefon: 0771-62 10 00

Kapitalförvaltning

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 8 Telefon: 0771-62 10 00

Liv

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Sergels Torg 2 Telefon: 0771-62 10 00

Skandinaviska Enskilda Banken AB's organisationsnummer: 502032-9081

Årsstämma

Årsstämma hålls fredagen den 6 mars 2009 klockan 15.00 på Cirkus i Stockholm.

Kallelse till årsstämman publicerades i de stora dagstidningarna fredagen den 6 februari 2009.

Aktieägare som vill delta i stämman skall

• dels senast fredagen den 27 februari 2009 vara införd i den av VPC förda aktieboken
• skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, Årsstämman, Box 7832,

103 98 Stockholm, på telefon kl. 9.00–16.30 inom Sverige tel nr 0771-23 18 18 och från utlandet tel nr +46 771 23 18 18 eller via Internet på bankens hemsida www.sebgroup.com, senast måndagen den 2 mars 2009.

Utdelning

Styrelsen föreslår ingen utdelning för 2008.