SEB — Annual Report 2007

Mar 10, 2008

Årsredovisning

2007

• Hög kundaktivitet i turbulenta fi nansiella marknader
• Ökad integration och effektivitet
• Förbättrad kundnöjdhet
• Rörelseresultat 17 018 Mkr (15 562)
• Vinst per aktie 19:97 kronor (18:72)
• Räntabilitet på eget kapital 19,3 procent (20,8)

Innehåll

2007 i korthet	1
Styrelseordföranden har ordet VD har ordet	2 3
SEB idag	4
Marknad, konkurrens och kunder	8
SEB:s medarbetare	14
SEB:s roll i samhället	16
SEB-aktien	18
Förvaltningsberättelse Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur SEB-koncernens divisioner Stora Företag & Institutioner Kontorsrörelsen Kapitalförvaltning	20 20 23 26 28 30
Liv Koncernens risk- och kapitalhantering	32 34
Bolagsstyrning inom SEB-koncernen Styrelsens rapport beträffande intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för 2007	42 52
Finansiella rapporter SEB-koncernen Resultaträkningar Balansräkningar Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalyser Skandinaviska Enskilda Banken Resultaträkningar Balansräkningar Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalyser Noter Femårsöversikter Definitioner Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse	53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 121 123 124 125
Styrelse	126
Verkställande ledning och revisorer	128

Addresser

SEB:s finansiella information finns på www.sebgroup.com

Ekonomisk information under 2008

Bokslutsmeddelande	7 februari
Årsredovisningen publiceras på Internet	10 mars
Årsstämma	8 april
Delårsrapport januari–mars	30 april
Delårsrapport januari–juni	16 Juli
Delårsrapport januari–september	23 oktober

Kontaktpersoner:

Per-Arne Blomquist Ekonomi- och finansdirektör Telefon: 08-22 19 00 E-mail: per-arne.blomquist@seb.se

Ulf Grunnesjö Chef Investor Relations Telefon: 08-763 85 01 E-mail: ulf.grunnesjo@seb.se

Annika Halldin Ansvarig Finansiell information/Aktieägarfrågor Telefon: 08-763 85 60 E-mail: annika.halldin@seb.se

2007 i korthet

Resultatutveckling och föreslagen utdelning

• Rörelseresultatet ökade med 9 procent till 17 018 Mkr.
• Nettoresultatet förbättrades med 8 procent till 13 642 Mkr, motsvarande 19:97 kronor per aktie.
• Kreditförlustnivån var 0,11 (0,08) procent.
• Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 19,3 procent.
• Utdelningen föreslås till 6:50 kronor (6:00) per aktie.
• SEB-aktien minskade med 24 procent medan SIX generalindex föll med 7 procent under året och europeiskt bankindex med 17 procent.

Nyckeltal

	2007	2006
Räntabilitet på eget kapital, %	19,3	20,8
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr 1)	19:97	18:72
K/I-tal	0,57	0,58
Kreditförlustnivå, %	0,11	0,08
Kapitaltäckningsgrad, inkl årets resultat, % 2)	11,04	11,47
Primärkapitalrelation, inkl årets resultat, % 2)	8,63	8,19
Riskvägda tillgångar, miljarder kronor 2)	842	741
Antal befattningar, medeltal	19 506	19 672
Antal e-banking kunder, tusental	2 911	2 597
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 370	1 262
Balansomslutning, miljarder kronor	2 344	1 934
1) Mer information om SEB-aktien finns på sid 18.

2) 2007 Basel II; 2006 Basel I.

Företagshändelser i SEB under året

• SEB expanderar i Ukraina genom att teckna avtal om att köpa 97,25 procent av Factorial Bank med 65 kontor i östra Ukraina. Efter förvärvet, som avslutades i januari 2008, består SEB:s kundbas i Ukraina av 14 000 företagskunder och 83 000 privatkunder.
• SEB sluter avtal om att förvärva 100 procent av aktierna i KAM Group Limited (Key Asset Management), en ledande europeisk förvaltare av hedgefonder med 20 miljarder kronor under förvaltning.
• SEB säljer sina fastigheter i Estland, Lettland och Litauen. Affären gäller dels en sale and leaseback-portfölj med 47 fastigheter, vilka SEB avser att hyra under

en längre period, dels en så kallad commercial-portfölj med 16 fastigheter i attraktiva områden.

• SEB:s dotterbolag, SEB Finans AB, säljer sin verksamhet inom bilfinansiering ÅF Bil.
• SEB säljer Union Inkasso, ett dotterbolag till SEB AG i Tyskland, som bedriver inkassoverksamhet.
• Nya Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (Nya Liv) fusioneras med Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (Fond).
• SEB får tillstånd att öppna representantkontor i New Delhi, Indien.

Konsolidering av finansiella resurser främjar långfristig värdetillväxt

I dessa tider av finansiell oro är det viktigt att erinra sig att 2007 trots allt var ett år av stark ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska utvecklingen i några av de viktigare tillväxtländerna som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland gav näring åt den globala tillväxten och skapade betydande möjligheter för nordiska företag. Även de baltiska länderna tillhörde världens mest snabbväxande ekonomier samtidigt som Tyskland uppvisade god tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Stabil utveckling präglade hela Europa.

Då krisen på den amerikanska subprime-marknaden spred sig till andra marknader under andra halvåret 2007 uppstod emellertid en stor osäkerhet bland såväl företag som privatkunder. Vi vet fortfarande inte hur långt dessa problem kommer att sträcka sig eller om svackan i den amerikanska ekonomin kommer att leda till en större recession för världsekonomin. Stora finansiella institutioner har redan lånat upp betydande belopp för att rekapitalisera sina balansräkningar, vilket lett till en livlig debatt rörande bankers och tillsynsmyndigheters roll. Med tanke på den finansiella sektorns betydelse i den totala ekonomin kan vi förvänta oss en fortsatt debatt bland tillsynsmyndigheter och andra myndigheter.

SEB:s finansiella ställning

SEB:s bokslut för 2007 visar tydligt hur väl bankens finansiella ställning höll stånd under den rådande oron på kreditmarknaderna. Ledningen har konsekvent sett till att upprätthålla en stark kapitalbas, en strikt kreditpolicy och hög likviditet och därmed givit stabilitet åt verksamheten under det gångna året. SEB fortsätter att sträva efter en AA-rankning, vilket är en viktig signal till finansmarknaden.

En långsiktig vinsttillväxt för våra aktieägare är utgångspunkten för vår strategi. Vår starka finansiella ställning gör det lättare för oss att leva upp till vår ambition att ge våra kunder tjänster och produkter av högsta kvalitet, vilket i sin tur genererar attraktiva intäktsflöden. Vi är starkt engagerade i denna strategi för hög kvalitet, kostnadseffektivitet och organisk tillväxt. I takt med utvecklingen på bankmarknaden i norra Europa utvärderar vi löpande även andra strategiska alternativ.

Tyvärr utsattes SEB-aktien för press i samband med den finansiella oron på de internationella kapitalmarknaderna och osäkerheten beträffande de baltiska ländernas ekonomier. Trots denna oönskade utveckling känner vi oss uppmuntrade av att bankens ledning redan tidigt under 2006 intog en mer försiktig attityd avseende krediter i Baltikum och att kreditförlusterna hittills främst bestått av gruppvisa reserveringar. Enligt styrelsens uppfattning är SEB väl rustad för att fortsätta sin långsiktiga strategi för värdeskapande.

"I kärva tider är det än viktigare att ha anställda av högsta kvalitet och att uppmuntra kreativitet. Detta är prioriterade områden för styrelsen."

Trots att bankens ledning och anställda ställdes inför stora utmaningar under 2007 lyckades de skapa ett starkt resultat med hjälp av kundrelaterade affärer. I kärva tider är det än viktigare att ha anställda av högsta kvalitet och att uppmuntra kreativiteten. Detta är prioriterade områden för styrelsen. Vi är stolta över de många kvalitetsutmärkelser som SEB fått och tacksamma över personalens hängivna ansträngningar, som lett till så goda resultat. På styrelsens vägnar vill jag tacka SEB:s VD, verkställande ledning och medarbetare för deras starka engagemang för en fortsatt utveckling av vår bank för framtiden.

Stockholm i mars 2008

Marcus Wallenberg

Styrelsens ordförande

Fortsatt hög kundaktivitet bidrog till ökade intäkter

Det gångna året kännetecknades av ett starkt underliggande resultat från SEB:s kundaffär men också av ökade utmaningar på kapitalmarknaden. Ett positivt stämningsläge under det första halvåret bidrog till hög aktivitet inom alla områden.

Det andra halvåret kom att präglas av tilltagande oro på de finansiella marknaderna då den långa perioden av överskottslikviditet och historiskt låga riskpremier tog slut. Den utlösande faktorn blev problemen på den amerikanska så kallade subprimemarknaden. Följden blev en nedåtgående spiral av osäkerhet, vacklande förtroende bland marknadens aktörer och kraftigt ökade kreditspreadar.

Som så ofta vid marknadsjusteringar var det få som kunde förutspå den utlösande händelsen, styrkan i korrigeringen och efterdyningar på andra marknader liksom på ekonomin i stort.

De vidgade kreditspreadarna påverkade även SEB genom värderingsförluster på innehaven i räntebärande portföljer. Dessa portföljer, som speglar vår storlek och position på storföretagsmarknaden, används i investeringssyfte och inom treasuryverksamheten samt i mindre utsträckning för kundhandeln. Dessutom utnyttjas portföljerna för att säkra likviditeten genom pantsättning hos centralbanker.

En diversifierad affärsmix

Trots de turbulenta marknaderna bidrog den fortsatt höga kundaktiviteten till en stark intäktstillväxt. Detta speglar SEB:s väl diversifierade affärsmix. Kontorsrörelsen, Kapitalförvaltning och Liv uppvisade samtliga rekordresultat och tvåsiffriga vinsttillväxttal.

Inom Kontorsrörelsen fortsatte den kontrollerade uppbromsningen av kredittillväxten i Baltikum mot bakgrund av vår syn på de makroekonomiska obalanserna – den kvartalsvisa kredittillväxten mer än halverades under året.

Även inom Stora Företag & Institutioner bidrog den fortsatt höga kundaktiviteten till starka resultat inom aktie- och transaktionsrelaterade områden. Vinsten drogs dock ned av marknadsvärderingstappet i de räntebärande portföljerna.

Ökad integration och kundnöjdhet

SEB har under året tagit flera steg för att skapa en mer integrerad bank i syfte att göra service och produkterbjudanden mer lättillgängliga för våra kunder.

Den nya strukturen med kundorienterade divisioner och gemensamt affärsstöd gör det möjligt för oss att utnyttja vår storlek på ett mer optimalt sätt. Resurser kan frigöras och användas för kundkontakt, produktutveckling och investeringar i tillväxtområden.

En tredjedel av alla medarbetare arbetar nu enligt SEB Way, vårt program för "Operational Excellence" som syftar till att utveckla en kultur mer präglad av ständig förbättring. Under året har också de första stegen tagits för att skapa en gemensam IT-plattform.

Vi har närmat oss vårt mål att ha de mest nöjda kunderna inom våra utvalda områden. SEB rankades återigen som bästa bank i Norden inom investment banking och depåförvaring. Vi blev även årets bank i Estland och Litauen. Att vi utsetts till bäst i världen inom valutaanalys och cash management ser vi som viktiga milstolpar på

"Vi har närmat oss vårt mål att ha de mest nöjda kunderna inom våra utvalda områden. Att vi utsetts som bäst respektive näst bäst i världen inom valutaanalys och cash management ser vi som viktiga milstolpar."

en marknad präglad av mycket stark internationell konkurrens.

Inom Kontorsrörelsen i Sverige har kundnöjdheten förbättrats. Inom fondförsäkring var SEB störst eller näst störst inte bara i Sverige och Danmark utan även i samtliga baltiska länder. Under året kunde vi också bekräfta vår ledande ställning bland institutionella kapitalförvaltningskunder.

En stark kapitalbas stöder lönsam tillväxt

Samtidigt med de senaste årens expansion med kraftig intäktsökning har vi i SEB sänkt kostnaderna, infört en mer effektiv organisation och höjt kvaliteten på våra produkterbjudanden. Kapital basen har stärkts för att ytterligare stödja kreditvärdigheten och genomförandet av vår tillväxtstrategi.

SEB har en attraktiv position med många tillväxtmöjligheter. Vi är väl rustade inför en mer osäker framtid. Vårt mål förblir detsamma – att bli den ledande banken i norra Europa vad gäller kundnöjdhet och lönsamhet.

Stockholm i mars 2008

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef

En strategi för tillväxt

SEB erbjuder finansiell service för företag, institutioner och privatpersoner. Målet är att bli nummer ett i fråga om kundnöjdhet och lönsamhet jämfört med likvärdiga banker i norra Europa. Strategin för att nå en ledande position bygger på förbättrad produktivitet och kvalitet, ökad integration inom koncernen och utökade aktiviteter visavi kunderna. Sammantaget bildar dessa åtgärder SEB:s vision om "Operational Excellence".

Detta är SEB

SEB betjänar 2 500 stora företagskunder och institutioner, 400 000 små och medelstora företag samt mer än fem miljoner privatpersoner. I Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Tyskland är SEB en universalbank. Även på nya marknader som Ryssland och Ukraina är SEB inriktad på att vara en universalbank. Tillväxten på övriga marknader där SEB har lokal verksamhet bygger framför allt på bankens traditionella styrkeområden som merchant och investment banking samt kapitalförvaltning. Dessutom har SEB strategisk närvaro i ett tiotal länder genom sitt internationella nätverk för att betjäna stora företag och institutionella kunder.

SEB:s kärnområden bygger på långvariga och djupa relationer med storföretag och finansiellt aktiva privatkunder. SEB har en ledande position inom merchant och investment banking liksom private banking i Norden och är en ledande universalbank i Baltikum. SEB är också ett ledande nordiskt fondförsäkringsbolag och en av de främsta kapitalförvaltarna i Norden och de baltiska länderna. Ett resultat av detta är att provisionsnettot svarar för en högre andel av de totala intäkterna i SEB än i övriga nordeuropeiska banker.

Vid utgången av 2007 hade SEB mer än 630 bankkontor, 179 i Sverige, 68 i Estland, 63 i Lettland, 72 i Litauen, 174 i Tyskland och 85 i Ukraina och Ryssland. Mer än hälften av SEB:s cirka 20 000 medarbetare finns utanför Sverige.

Den 31 december 2007 uppgick koncernens balansomslutning till 2 344 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 370 miljarder. Depåförvaringen uppgick till 5 314 miljarder kronor.

Affärsidé

SEB:s affärsidé är att tillhandahålla finansiella tjänster samt hantera finansiella risker och transaktioner för företag och privatpersoner på ett sådant sätt att kunderna blir nöjda, aktieägarna får en konkurrenskraftig avkastning och att banken ses som en god samhällsmedborgare.

Vision och mål

SEB:s vision är att vara högst rankad av kunderna inom sina utvalda marknader i norra Europa samt ledande när det gäller lönsamhet. Att vara ledande i fråga om lönsamhet innebär att räntabiliteten skall vara den högsta bland jämförbara nordeuropeiska banker samtidigt som vinsttillväxten skall vara uthållig. SEB:s rating skall vara minst AA.

SEB:s strategi

För att kunna uppnå bankens långsiktiga mål har SEB lagt fram en vägkarta kallad "Road to Excellence". Särskilt prioriterade områden är ett starkt engagemang för att uppnå produktivitet och kvalitet av högsta klass, ökad samordning av koncernens olika delar, intensifierade aktiviteter med koncernens attraktiva kundbas samt en fokuserad tillväxt inom bankens kärnområden.

Satsningarna på att strömlinjeforma processerna fortsätter med sikte på att integrera de olika verksamheterna i banken för att nå skalfördelar och främja kunskapsspridning via "best practise". Dessutom genomgår SEB en genomgripande förändringsprocess för att åstadkomma en kultur präglad av ständiga förbättringar.

Integration – en kundorienterad organisation

Sedan den 1 januari 2007 bedrivs SEB:s verksamhet i fyra kundorienterade divisioner och tre koncerngemensamma supportfunktioner.

• Stora Företag & Institutioner har globalt ansvar för SEB:s produkter riktade till stora företag och finansiella institutioner. Divisionen är också ansvarig för SEB:s internationella nätverk i världens större finanscentra.
• Kontorsrörelsen omfattar SEB:s verksamhet riktad mot mindre och medelstora företag samt privatpersoner i Sverige, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen samt koncernens kortverksamhet.
• Kapitalförvaltning består av koncernens kapitalförvaltning och private banking-verksamhet för institutionella investerare och kapitalstarka privatkunder.
• Liv ansvarar för SEB:s livförsäkrings- och pensionsverksamhet i Sverige, Danmark, Estland, Lettland, Litauen samt internationellt.

Nya Marknader, det vill säga SEB i Ukraina och Ryssland, utgör en separat enhet för att den långsiktiga tillväxtpotentialen på dessa attraktiva marknader skall kunna tas bättre till vara.

Divisionerna stöttas av tre gemensamma supportfunktioner: Affärsstöd, IT och Staber. Huvudprincipen är "en funktion, en lösning" som skall underlätta skapandet av en integrerad bank.

Affärsstöd hanterar koncernens transaktioner och handläggning av samtliga produkter och tjänster som divisionerna erbjuder kunderna och är därmed en kärnfunktion i banken. Genom en stegvis integration av koncernens processer för utlåning, betalningar och värdepapper bygger SEB upp stordriftsfördelar och

Finansiella mål och utfall

ett globalt processägarskap för att säkra högsta kvalitet och riskhantering och öka den operationella effektiviteten.

IT underlättar övergången till en global IT-plattform och infra struktur – och stöttar därmed SEB:s utveckling mot att bli en integrerad bank. Övergången gäller i första hand att skapa en gemensam plattform för kärnverksamheten i banken och att förbättra kvaliteten och effektiviteten.

Uppdraget för Staber är att skapa en global stabs- och supportorganisation uppbyggd kring kvalitetscentra, med målsättningen att öka kvaliteten, förbättra kostnadseffektiviteten och underlätta kunskapsspridningen via så kallad "best practice".

"Operational Excellence"

Under 2007 ökade SEB takten i arbetet med att förbättra den operationella effektiviteten. Processen består av tre delar: SEB Way, Cost Management och Capital Management.

"SEB Way"

SEB Way är ett koncerngemensamt program som syftar till att öka den operationella effektiviteten genom att strömlinjeforma processer och öka kvaliteten så att resurser frigörs och används mer effektivt i syfte att generera fler affärer. Programmet tillämpas inom hela koncernen och har givit konkreta resultat – både för försäljnings- och stödfunktionerna. SEB Way består av fyra komponenter:

• Försäljningsverktyg och standardiserade processer
• Performance management, det vill säga mätning och värdering av resultatuppfyllelser
• Kunskapsuppbyggnad och organisation
• Tankesätt och uppförande.

Med hjälp av SEB Way strävar koncernen efter att uppmuntra en kultur av ständiga förbättringar för att bättre möta kundernas ökade krav på kvalitet och produktivitetstrycket inom finansbranschen. Vid utgången av 2007 hade mer än 60 procent av alla anställda deltagit i förändringsarbetet; cirka 6 000 medarbetare, närmare en tredjedel, var involverade i pågående eller avslutade projekt. Förändringsprojekt med små grupper på 15–50 personer startas kontinuerligt efter en grundlig genomgång av divisioner och affärsområden.

Ett exempel på goda resultat av SEB Way-processen är Stora Företag & Institutioner i Tyskland, där en anpassning av organisationen för institutionella kunder lett till en ökning av kundintäkten med mer än 15 procent per heltidsanställd på ett år och nästan en fördubbling av antalet kundbesök per vecka för de kundansvariga.

Inom kontorsrörelsen i Sverige ledde SEB Way-projektet i ett distrikt i sydvästra Sverige till så kraftfulla åtgärder att effektiviteten för både försäljning och totalt sett har förbättrats med 20 procent. Inom Affärsstöd lyckades serviceenheten förbättra sin effektivitet med 20–30 procent och öka flexibiliteten för att maximera resursanvändningen i hela koncernen.

Cost Management

Förbättringspotentialen för supportfunktionernas kostnader har uppskattats till 1,5–2 miljarder kronor, exklusive tilläggsinvesteringar, för perioden 2007–2009. Mot bakgrund av att besparingarna under 2007 uppgick till 546 Mkr är SEB på god väg att uppnå detta mål.

Capital Management

En stark kapitalbas är viktig för SEB som ledande storföretagsbank. En stark kapitalbas är också betydelsefull för bankens möjlighet att nå och behålla en AA-rating. Primärkapitaltillskottet på 500 miljoner euro under 2007 i kombination med vinsttillväxt gav en primärkapitalrelation på 8,6 procent.

Fokus på ökad kundnöjdhet

För att förverkliga visionen att bli den ledande banken inom sina utvalda marknader i norra Europa strävar SEB efter att förbättra servicenivån och intensifiera kundkontakterna.

Sedan länge har SEB en ledande ställning som bank för storföretag och finansiella institutioner i Sverige, i många fall med över 100-åriga relationer. Under senare år har SEB förstärkt sin ställning på storföretagsmarknaden i övriga Norden och Tyskland.

SEB rankas högt av kunderna när det gäller exempelvis cash management, valutahandel och investment banking, vilket visas i rankinglistan på denna sida.

Under 2007 svarade stora företag och institutioner för cirka 40 procent av SEB: s intäkter.

På marknaden för mindre och medelstora företag har SEB cirka 400 000 kunder, främst i Sverige och de baltiska länderna. Dessa kan dra fördel av den kompetens och kunskap som SEB har byggt upp i samarbete med storföretagen, anpassad till de mindre företagens behov. SEB:s kundbas inom mindre och medelstora företag är betydande och växande i Sverige och de baltiska länderna. Kundnöjdheten inom detta segment är hög i de baltiska länderna och har förbättrats i Sverige.

Under 2007 svarade mindre och medelstora företagskunder för cirka 25 procent av SEB:s intäkter.

SEB har förtroendet att bistå drygt fem miljoner privatpersoner med rådgivning för deras vardagsekonomi, lån och investeringar.

I Sverige har SEB en ledande position och hög ranking inom områden som private banking, fonder och fondförsäkringar. Beträffande kontorsrörelsens privatkunder har SEB ännu inte nått sina mål, även om banken var den enda storbanken i Sverige som visade en förbättrad kundnöjdhet 2007, enligt Svenskt Kvalitetsindex. I de baltiska länderna rankas SEB som nummer ett eller två. I Tyskland har SEB fått bättre betyg från privatkunder än marknaden i genomsnitt de senaste fem åren.

Under 2007 svarade privatkunder för cirka 35 procent av SEB:s intäkter.

Aktiviteter och tillväxtmöjligheter

För att öka volymtillväxten strävar SEB efter att stärka kunderbjudandet och öka kundbasen genom gemensamma produktutvecklingssatsningar i divisionerna och en bättre process för att dela "best-practice" inom hela koncernen.

SEB prioriterar en balanserad tillväxt mellan affärsområdena för att öka motståndskraften i osäkra tider.

Tillväxtmöjligheterna ligger till exempel i att utnyttja Stora Företag & Institutioners ställning och utbud även för mindre och medelstora företag och i ett utökat antal produkter per kund i de baltiska länderna.

Stora Företag & Institutioner kommer att göra målinriktade investeringar i produkter och personal i syfte att fortsätta den lönsamma tillväxten på divisionens huvudmarknader i Norden, Baltikum, Tyskland och Polen. Divisionens möjligheter att sälja fler produkter till befintliga kunder och öka marknadsandelarna på SEB:s huvudmarknader utanför Sverige anses mycket goda. Detta kan inte minst ske genom aktiviteter riktade till medelstora företag och finansiella institutioner. Detta skall uppnås med hjälp av divisionens beprövade strategi, det vill säga investeringar i spjutspetsprodukter och värdeskapande finansiella lösningar.

Kontorsrörelsen kommer att stärka säljkulturen, mäta och värdera resultatuppfyllelser samt utöka kunderbjudandena med attraktiva och lättillgängliga produkter. Varje marknad har sin egen prioritering. I Sverige ligger fokus på att förbättra kundservicen, öka effektiviteten och vidareutveckla det framgångsrika "Enkla" sortimentet. I Estland, Lettland och Litauen inriktar sig SEB på kort och medellång sikt främst på att försäkra sig om en hållbar tillväxt med tanke på den utmanande makroekonomiska utvecklingen och att växa vidare på sparandemarknaden. På längre sikt är målet att bli marknadsledande för att tillvarata de attraktiva tillväxtmöjligheterna i området. I Tyskland står fortfarande arbetet med att säkerställa en vändning i den tyska kontorsrörelsen – och därmed öka lönsamheten – i centrum. Kortverksamheten är främst inriktad på en snabbare organisk tillväxt och produktutveckling och samtidigt reducera kostnaden per korttransaktion.

Kapitalförvaltnings ambition är att erbjuda utökad rådgivningsservice, fler alternativa produkter och produkter med absolut av kastning. Det kommer både att korta ledtiden för nya värdehöj-

SEB:s ranking 2007 – stora företag och institutioner

Område	Rank	Organisation/tidskrift etc
Bästa bank i Sverige	1	Global Finance
Bästa bank på cash management i Norden och Baltikum	1	Euromoney
Bästa bank på aktiehandel i Norden	1	Prospera
Bästa bank på cash management i Norden	1	Treasury Management International (TMI)
Bästa bank på likviditetshantering i Norden	1	Global Finance
Bästa bank på valutahandel i Norden och i Baltikum	1	Euromoney
Bästa bank på valutahandel i Norden och Litauen	1	Global Finance
Bästa bank på betalningar och inkassoärenden i Norden	1	Global Finance
Bästa bank på riskhantering i Norden	1	Global Finance
Bästa bank i Corporate finance i Norden	1	Prospera
Bästa bank på fusioner och förvärv i Sverige och Lettland	1	Euromoney
Bästa bank på aktiehandel i Norden och Baltikum	1	Euromoney
Bästa kommersiella bank för fastighetssektorn, globalt	3	Euromoney
Bästa bank på handelsfinansiering i Sverige, Norden och Baltikum	1	Global Finance
Bästa derivathandlare i Sverige	1	Risk Magazine
Årets förvaltare i Norden	1	International Custody and Fund Administration
Bästa värdepappersförvaringsservice i Central- och Östeuropa	2	Global Custodian
Bästa analysfirma i Norden	1	Extel Survey, Thomson Financial
Bäst på institutionell Asset management	1	Prospera
Bästa agentbank i Norden	1	Global Custodian
Bäst bank på Investor services i Norden och Baltikum	1	Euromoney
Bäst bank på aktieinvesteringar och aktiehandel i Norden	1	Euromoney
Bästa bank på valutaanalys i världen	1	FX Week/Reuters

ande produkter och ytterligare förbättra avkastningen. I Sverige har SEB en stark marknadsposition och ledande kund erbjudande inom såväl private banking som kapitalförvaltning. Med denna ställning och kunskap som grund fortsätter divisionen att växa utanför Sverige, främst i övriga Norden, Baltikum, Tyskland och Polen. Målet är att bli den ledande kapitalförvaltaren i norra Europa.

Livs affärsidé är att erbjuda kunderna trygghet i varje skede av

livet med hjälp av olika avancerade försäkringslösningar. Tillväxtmöjligheterna finns främst inom företagsbetald försäkring och välfärdsområdet i Sverige och Danmark. Högst på dagordningen står en bibehållen ledarposition i Sverige och en fortsatt övergång till fondförsäkringar i Danmark. Divisionen satsar också på att etablera sig och uppnå en ledande ställning på de växande livförsäkringsmarknaderna i de baltiska länderna och Ukraina.

Kundnöjdhet 2007 – Kontorsrörelsens kunder

Kundnöjdhets- och lojalitetsindex, procent

Kontorsrörelsen

Område	Rank	Organisation/tidskrift etc
Bästa internetbank i Litauen och Estland	1	Global Finance
Årets bank i Litauen och Estland	1	The Banker
Bästa kundservice inom Diners Club och Eurocard	1	Grand Prix Teleperformance
Bästa Bank i Lettland	1	Euromoney
"Enkla Firman" – Årets småföretagarprodukt	1	Privata Affärer

Strategisk utveckling

Expansion 1997–2001

Under mitten av 1990-talet formulerade SEB visionen att bli den ledande nordeuropeiska banken. SEB:s traditionellt starka position bland företag och krävande privatkunder stärktes genom förvärv inom livförsäkrings- och kapitalförvaltningsområdet samt genom expansion på nya marknader i Tyskland och östra Europa.

Konsolidering och vinsttillväxt 2002–2005

Efter att ha skapat en bred geografisk bas togs flera steg för att konsolidera verksamheterna, främst genom det så kallade 3 Cprogrammet (kostnadseffektivitet, ökad kundnöjdhet och utökat samarbete och korsförsäljning inom koncernen). Förbättrad effektivitet och organisk tillväxt kompletterad med mindre förvärv inom Östersjöregionen möjliggjorde en god vinsttillväxt.

"Road to Excellence" 2006–

Högre ambitioner när det gäller att fullt ut utnyttja potentialen i SEB:s geografiska bas skall bidra till en lönsam tillväxt på SEB:s nuvarande marknader. Ökad proaktivitet gentemot kunderna och en mer integrerad verksamhet bildar basen för ökad kundnöjdhet och lönsamhet. Genom att utnyttja styrkan i hela SEB kan kvaliteten höjas, servicen till kunderna bli mer komplett och verksamheten mer kostnadseffektiv.

Mer än 260 000 nya kunder

Marknaderna i norra Europa står för nästan hela SEB-koncernens intäkter, resultat och antal anställda. Under 2007 stärkte SEB fortsatt sin ledande position genom växande volymer och hög rankning och vann mer än 260 000 nya kunder.

Hög ekonomisk aktivitet och tillväxt kännetecknade SEB:s huvudmarknader i norra Europa under 2007 trots oron på de finansiella marknaderna under andra halvåret. Alla de nordiska länderna visade stark tillväxt. De snabbväxande baltiska ekonomierna, i synnerhet Lettland, präglades av överhettningsrisker och obalanser i form av hög inflation och stora bytesbalansunderskott.

Tyskland uppvisade god tillväxt och sjunkande arbetslöshet. I Ryssland, Polen och Ukraina fortsatte den snabba tillväxten.

SEB vann mer än 260 000 nya kunder under året av vilka 234 000 i de baltiska länderna. 233 000 av de nya kunderna var privatpersoner, medan 27 000 var företagskunder.

På marknaden för stora företag och finansiella institutioner verkar SEB i hård konkurrens med internationella finanskoncerner som Citigroup, Deutsche Bank, J P Morgan, Royal Bank of Scotland och Morgan Stanley. När det gäller mindre och medelstora företag är konkurrenterna oftast regionala eller lokala, till exempel Hansabank (Swedbank) i de baltiska länderna och Nordea, Handelsbanken, Swedbank och Danske Bank på de nordiska marknaderna. På privatmarknaden står lokala banker för merparten av konkurrensen, men även olika nischaktörer konkurrerar om investerarnas och spararnas intresse.

Sverige

Sverige är alltjämt SEB:s enskilt största marknad med cirka 1,9 miljoner privatkunder och 200 000 företagskunder. Med ett rörel-

I Sverige har SEB en ledande ställning bland storföretag och kapitalstarka privatpersoner, med höga marknadsandelar inom exempelvis valutahandel, börshandel, cash management, private banking, kapitalförvaltning, fondförsäkring och kort. SEB har under åtskilliga år rankats som bästa valutabank i svenska kronor globalt. Återigen var SEB den största mäklaren på den svenska börsen under 2007.

På den traditionella marknaden för in- och utlåning är SEB nummer fyra. Under 2007 ökade SEB:s marknadsandel av såväl inlåning från, som utlåning till, allmänheten. SEB:s marknadsandel av hushållsutlåningen (inklusive bolån) var 12,6 procent (12,5).

På den svenska hushållsmarknaden för totalt sparande (exklusive direktägda aktier) var koncernen vid utgången av 2007 näst störst, med en andel på 14 procent (13).

SEB har en stark marknadsposition inom kapitalförvaltningsoch private banking-områdena. Ännu en gång rankade institutionella kunder SEB som nummer 1 i en undersökning utförd av Prospera, medan privatkunder rankade SEB som nummer två av alla större fondbolag verksamma på den svenska marknaden i samma instituts halvårsvisa undersökning. SEB:s marknadsandel av nettoförsäljningen av fonder steg till 70 procent (26).

Inom livförsäkringsområdet är SEB den näst största aktören, med en total marknadsandel på 12,8 procent i Sverige. När det

Affärsstrukturen skiljer sig åt mellan nordiska banker. Företagskunder svarar för en betydligt större andel i SEB och DnB NOR än i övriga banker. SEB har även den högsta andel av affärer utanför Norden. OBS! Fuskdiagram i lager

0

OBS! Fuskdiagram i lager Provisionsintäkter väger traditionellt tyngre i SEB än i övriga nordiska banker till följd av koncernens inriktning på rådgivning och mer transaktionsintensiv verksamhet visavi storföretag och finansiellt aktiva privatpersoner.

gäller nyteckning av fondförsäkring är SEB nummer 1 med en marknadsandel på 22,1 procent under 2007.

Övriga Norden

I Danmark, Norge och Finland är SEB:s verksamhet koncentrerad till koncernens traditionella styrkeområden, det vill säga merchant och investment banking samt kapitalförvaltning. SEB har även en stark ställning inom fondförsäkringar i Danmark och inom kortverksamheten i samtliga nordiska länder. Koncernen har totalt nära 1,4 miljoner kunder i dessa länder.

I Norden har SEB en ledande roll som företags- och investmentbank för stora företag och finansiella institutioner. Detta grundar sig på SEB:s unika ställning i Sverige på dessa områden. Målet är att uppnå en liknande position inom utvalda områden på övriga nordiska marknader.

Danmark

I Danmark omfattar SEB:s kunderbjudanden merchant och investment banking, livförsäkring, kapitalförvaltning och kort (Eurocard, Diners Club och MasterCard). Vid utgången av året hade SEB 850 anställda och över 600 000 kunder i Danmark, som svarade för 1 232 Mkr eller 8 procent av SEB:s rörelseresultat för 2007.

Inom investment banking stärkte SEB sin starka marknadsposition. Banken var marknadsledare inom corporate finance och rankades bland de tre främsta när det gäller alla värdepappersoch kapitalmarknadsprodukter. Till följd av en betydande tillväxt av handeln med valutor, derivat, strukturerade produkter och transaktionstjänster lyckades SEB:s danska merchant- och investment banking-enhet stå emot krisen på finansmarknaderna, vilket ledde till att 2007 blev det bästa året hittills.

Procent	2007	2006	2005
Inlåning från allmänheten
Sverige 1)	20,2	20,5	21,7
Estland	26	27	29
Lettland 2)	24	23	24
Litauen	27	30	32
Utlåning till allmänheten
Sverige 3)	15,0	14,4	15,0
Estland	26	29	31
Lettland	16	18	23
Litauen	31	34	34
Nyteckning fonder
Sverige	70,3	26,1	17,1
Finland	11,2	4,4	1,7
Total volym fonder 4)
Sverige	5) 17,6	16,6	16,0
Finland	5,7	5,5	5,7
Estland	21,5	22,2	24,9
Polen	1,4	1,6	3,3
Tyskland 6)	9,1	8,2	6,5
Nyteckning fondförsäkring
Sverige	22,1	29,1	32,6
Livförsäkring totalt
Sverige	12,8	18,3	19,5
Danmark	10,0	10,0	9,0
Börshandel
Stockholm	9,8	10,1	10,6
Oslo	8,5	7,6	7,9
Helsingfors	4,3	3,5	3,8
Köpenhamn	8,1	5,9	6,8

1) Marknadsandelarna för inlåning från hushåll var 12,4 procent (12,2) och från företag 26,1 procent (25,8).

2) Endast inlåning från bosatta

3) Marknadsandelarna för utlåning till hushåll var 12,6 procent (12,5) och till företag 16,8 procent (16,0).

• 4) Exklusive externa fonder
• 5) 30 sept 2007.

6) Fastighetsfonder

Genom en sammanläggning av Asset Management och Private Banking skapades den nya Wealthdivisionen som en stark dansk gren av bankens investmentverksamhet, med 141 miljarder kronor under förvaltning. Jämfört med 2006 ökade rörelseresultatet med 10 procent. SEB:s fonder blev återigen rankade som de bästa i Morningstars undersökning och av 15 lokala konkurrenter vann SEB en andraplats. SEB stängde en mindre retailfilial under våren 2007 för att koncentrera sig på enbart institutionella kunder och private banking-verksamhet.

SEB Pension är det fjärde största privata livförsäkringsbolaget (och näst störst inom fondförsäkring) i Danmark med 300 000 kunder och tillgångar på 87 miljarder kronor. Bruttopremierna ökade med 11 procent, till 7,2 miljarder kronor, medan rörelseresultatet steg med 12 procent under året. Företagspensioner utgjorde det viktigaste tillväxtområdet och svarade för 78 procent av den totala försäljningen. Därmed utökade SEB Pension sin marknadsandel på detta kundsegment och lyckades samtidigt förbättra kostnadsrelationen.

Norge

SEB i Norge erbjuder merchant- och investmentbanktjänster, kapitalförvaltning och kort (Eurocard, MasterCard och Diners Club). SEB har 550 anställda och närmare 600 000 kunder i landet. SEB i Norge stod för 8 procent eller 1 302 Mkr av SEB:s rörelseresultat under 2007.

Affärsflödena var starka inom de flesta produktområden och prioriterade kundsegment. SEB Enskilda säkrade sin marknadsledande position inom investment banking och var störst på Oslobörsen med en marknadsandel på 8,5 procent år 2007.

Hög aktivitet präglade den norska börsen och SEB arrangerade och deltog i ett flertal större transaktioner. Banken behöll sin position som en av de fem högst rankade bankerna för stora och medelstora företag.

SEB Privatbanken ASA fortsatte att styra över verksamheten till det attraktiva private banking-området och Asset Management förvaltar nu fyra norska fonder från Norge.

SEB:s dotterbolag SEB Finans sålde sin enhet för bilfinansiering i Norge, ÅF Bil, under året.

Marknadsandelar, nordiska och baltiska börser, procent

Nordiska börsintroduktioner 2007

Finland

SEB:s verksamhet i Finland omfattar merchant- och investment bankingtjänster, kort (Diners Club och MasterCard) samt förmögen hetsförvaltning (främst genom dotterbolaget SEB Gyllenberg). Närmare 350 anställda betjänar totalt drygt 100 000 kunder. SEB i Finland stod för 579 Mkr eller 4 procent av SEB:s rörelseresultat under 2007. Dessutom svarade finska kunders affärer med SEB i andra länder för en tvåsiffrig tillväxt och betydande volymer.

SEB:s marknadsandel av den finska fondmarknaden, där SEB Gyllenberg är en av de största aktörerna, uppgick till 5,7 procent 2007. SEB Gyllenberg intar en topposition som institutionell kapitalförvaltare och är en av de ledande inom private banking i Finland.

SEB Korts marknadsledande internettjänster i Finland växte ytterligare ifråga om kundvolymer och aktiviteter; totalt ökade kundnöjdheten med 10 procent från en redan tidigare hög nivå.

Under 2007 stärkte SEB sin marknadsposition inom merchant och investment bankingtjänster ytterligare. Strukturerad leasing och internationell cash management var andra tillväxtområden. På området institutionell depåförvaring är SEB den snabbast växande banken i Finland och rankad som nummer två beträffande marknadsandel men som nummer ett ifråga om kundnöjdhet. SEB Enskilda rankas också högt inom research och aktiehandel i Finland.

Estland, Lettland och Litauen

SEB:s baltiska verksamhet omfattar ett nätverk av 200 kontor med sammantaget 4 900 anställda och 2,5 miljoner kunder, varav 180 000 företag. Universalbanksutbudet omfattar retail banking, merchant- och investment banking, private banking samt leasing, livförsäkring och kapitalförvaltning.

Det kombinerade resultatet för 2007 svarade för 19 procent, 3 118 Mkr, av SEB:s rörelseresultat (exklusive kapitalvinster på 785 Mkr från fastighetsförsäljningar i Baltikum). Då de baltiska bankmarknaderna ännu är relativt omogna utgör inslaget av mera sofistikerade bankprodukter som kapitalförvaltning, liv försäkring och investment banking-tjänster fortfarande bara en bråkdel av utbudet om man jämför med motsvarande västeuropeiska nivåer.

Till följd av de klara tecken på överhettning i de baltiska ekonomierna blev SEB mer försiktig i sin utlåning redan i början av 2006. Eftersom konkurrenterna fortsatt att öka sin utlåning i hög takt har SEB:s marknadsandelar minskat, i synnerhet i Lettland. Bankens kreditportföljer i Estland, Lettland och Litauen växte med respektive 19, 18 och 30 procent under 2007 jämfört med 39, 40 och 47 procent under 2006. Samtidigt har SEB ökat fokus på tjänster med större mervärde såsom kapitalförvaltning, livförsäkring, strukturerade investeringsprodukter, investment banking och depåförvaring. I Lettland, till exempel, ökade antalet sålda livförsäkringar med nästan 300 procent jämfört med 2006.

SEB är den näst största banken i de baltiska länderna med en sammanlagd marknadsandel på 25 procent. Inom flera sofistikerade områden såsom kapitalförvaltning och livförsäkring har SEB en större marknadsandel.

Estland

SEB är den näst största banken i Estland. Bankens starka ställning bekräftades ytterligare under året genom utmärkelsen "Årets bank", som The Banker delade ut. SEB är särskilt framstående på området elektroniska banktjänster, vilket fick sitt erkännande av Global Finance i form av utmärkelsen "Bästa internetbank för

privatpersoner". I fråga om kundnöjdhet rankades SEB som nummer 1 på privatmarknaden och nummer 2 på företagsmarknaden enligt Knix, SEB:s kundnöjdhetsundersökning.

Lettland

SEB är den näst största banken i Lettland. Dess andel av marknaden för mera sofistikerade produkter är generellt högre. Marknads an del en av livförsäkringar var exempelvis 48 procent jämfört med 16 procent av utlåningsmarknaden. Euromoney tilldelade SEB utmärkelsen "Bästa bank" i Lettland 2007. Beträffande kundnöjdhet rankades SEB som nummer 2 på privatmarknaden och nummer 4 på företagsmarknaden i Lettland, enligt Knix.

Litauen

SEB är den största banken i Litauen och har en ledande ställning bland storföretagen, särskilt inom valutahandel, trading, cash management och förvärv/fusioner. På privatmarknaden är SEB särskilt stark på bolånesidan. Banken har varit mycket framgångsrik under de senaste åren, vilket avspeglas i den mängd topprankningar som banken tilldelats under 2007. Bland dessa kan nämnas "Bästa bank", av Global Finance, "Årets bank" av The Banker och "Bästa internetbank för privatpersoner" av Global Finance. Med tanke på den tuffa konkurrensen om de bästa medarbetarna i de baltiska länderna är det särskilt glädjande att SEB i Litauen fått utmärkelsen "Den mest attraktiva arbetsgivaren inom samtliga industrier" av två oberoende institut. Ifråga om kundnöjdhet rankades SEB som nummer 1 på privatmarknaden och nummer 2 på företagsmarknaden, enligt Knix.

Tyskland

I Tyskland har SEB ett rikstäckande kontorsnät. Banken är inriktad på merchant banking, kommersiell fastighetsfinansiering, kapitalförvaltning och retail banking (huvudsakligen privatpersoner). SEB har cirka 3 400 anställda och närmare en miljon kunder i Tyskland. År 2007 svarade Tyskland för 996 Mkr eller 6 procent av koncernens rörelseresultat.

Retail-verksamheten präglades av ökade marknads- och försäljningsaktiviteter. Antalet nya kunder växte. Samarbetet med AXA Insurance Group har utvecklats lyckosamt. Försäljningen av försäkringsprodukter ökade med 36 procent. SEB:s kundnöjdhet var fortsatt en av de högsta i Tyskland, enligt Knix.

Merchant banking-verksamheten fortsatte att expandera och

vann nya kunder inom exempelvis cash management, depåförvaring och export- och projektfinansiering. SEB:s service till företag och finansiella institutioner i Tyskland fick toppbetyg även under 2007, enligt Knix.

SEB har en stark ställning på den tyska marknaden för kommersiell fastighetsfinansiering och har varit en av de ledande på detta område under flera år. Under året öppnade Commercial Real Estate ett kontor i München och utökade framgångsrikt sina aktiviteter inom strukturerad finansering. Marknadspositionen stärktes ytterligare under 2007.

SEB är en stark aktör på fondmarknaden i Tyskland. Under 2007 ökade det förvaltade kapitalet till 20,5 miljarder euro (19,7). Fastighetsfondmarknaden fortsatte att växa under 2007 och SEB:s marknadsandel uppgick till 9,1 procent (8,2). Därmed var SEB den fjärde största aktören på detta område i Tyskland.

Polen, Ukraina och Ryssland

SEB:s verksamhet i Polen består av en filial, ett helägt fondbolag, SEB TFI, och en filial till SEB:s tyska leasingbolag.

Under 2007 expanderade SEB sin ukrainska verksamhet genom förvärvet av 97,25 procent av Factorial Bank (Ukraine) med 53 kontor i östra Ukraina. Tillsammans med SEB:s andra bank i landet, SEB Bank, betjänar SEB ungefär 14 000 företagskunder och 83 000 privatkunder via 85 kontor över hela landet. Potentialen för framtida tillväxt i Ukraina är betydande och SEB har som ambition att öppna 20–25 nya bankkontor per år framöver.

Under 2006 förvärvade SEB den ryska banken PetroEnergo-Bank i St Petersburg som under 2007 bytt namn till SEB Bank. Koncernens övriga verksamhet i Ryssland omfattar ett representantkontor i Moskva och ett leasingbolag i St Petersburg, SEB Russian Leasing. Tio nya kontor planeras för de kommande två åren.

Övriga internationella etableringar

SEB bedriver verksamhet på strategiskt viktiga platser i finansiella centra som London, New York och Singapore för att kunna betjäna företagskunder med internationell verksamhet.

Även nordiska och tyska privatpersoner bosatta utanför sina hemländer utnyttjar dessa kontor, men betjänas även genom enheter för private banking i Luxemburg, Zürich och Marbella, till exempel.

I början av 2008 öppnade SEB ett representantkontor i New Delhi för att stötta sina företagskunder med affärsverksamhet i Indien.

SEB:s distributionskanaler

SEB-koncernen betjänar mer än fem miljoner privatkunder och över 400 000 företagskunder. På senare år har tillväxten främst skett i östra Europa. Exempelvis har SEB fler bankkunder i de baltiska länderna än i Sverige – och antalet växer.

SEB erbjuder en individuell, aktiv och utvecklande bankrelation närhelst och varhelst kunden önskar.

Kunderna kan hålla kontakt med banken dygnet runt via cirka 630 bankkontor, internet och telefonservice. I Sverige betjänar SEB:s kundcenter kunderna på 22 olika språk.

Vid utgången av 2007 hade SEB 6,2 miljoner utestående kort, varav cirka hälften i Sverige. Antalet korttransaktioner uppgick till 494 miljoner.

Stora företag och institutioner betjänas internationellt av 18 filialer och representantkontor – från New York och Sao Paolo till Shanghai och Singapore.

Cirka 1 250 personer – så kallade client executives och övriga sälj-team – assisterar de stora företagen och institutionerna, som också har täta kontakter med bankens cirka 750 produktexperter, analytiker, valuta- och värdepappershandlare etc.

Privatpersoner, framför allt från Norden och Tyskland, som bor utanför sina hemländer, betjänas via filialer och representantkontor i tolv länder utöver Sverige.

På livförsäkringsområdet samarbetar SEB med cirka 1 640 för-

Idag använder 2,9 miljoner privatpersoner och mindre företag SEB:s internettjänster i sex länder. Därutöver erbjuder koncernen specialtjänster som exempelvis valuta- och räntehandel via internet, främst till större företag.

säkringsförmedlare i Sverige, Danmark och de baltiska länderna. SEB:s egna kår av livförsäkringssäljare uppgår till 190 i Sverige, 60 i Danmark och 145 i Baltikum.

Sedan slutet av 1990-talet har SEB mer än fördubblat sitt kontorsnät genom förvärv i Tyskland och östra Europa.

Bankomater, maskiner för kontaktinsättning, överföring, valutaväxling och laddningskort.

I Sverige, Tyskland och de baltiska länderna erbjuds SEB:s privatkunder personlig service – i Sverige på 22 olika språk.

Sedan 2001 har antalet korttransaktioner tredubblats till 494 miljoner transaktioner.

SEB:s medarbetare

SEB:s mål är att bli den bästa banken i norra Europa i fråga om nöjda kunder och lönsamhet. Bankens förmåga att attrahera, leda och behålla kompetenta personer är därför avgörande för att nå de uppsatta målen.

En prestationsinriktad kultur

All bankverksamhet handlar om människor och förtroende. Att arbeta i SEB är att verka i en omgivning som ständigt förändras och utvecklas och att samarbeta och dela erfarenheter med sina kollegor. Att rekrytera, utveckla och behålla de mest begåvade personerna är därmed avgörande för SEB:s fortsatta tillväxt och framgång.

Genom sin Human Resources-strategi vill SEB försäkra sig om att alltid ha rätt personer på rätt plats vid rätt tillfälle. Strategin bygger på bankens värderingar – engagemang, kontinuitet, professionalism och ömsesidig respekt – och syftar till att skapa en prestationsinriktad kultur.

En viktig byggsten i HR-strategin är den så kallade performance management-processen, där alla anställdas individuella mål mäts och utvärderas. I denna gemensamma globala process sätts det upp individuella mål – kopplade till SEB:s affärsplan – för samtliga medarbetare. Under 2007 genomförde 90 procent av alla SEB-anställda utvecklingssamtal i enlighet med den nya koncern gemensamma standarden.

En attraktiv arbetsgivare

SEB strävar efter att vara den mest attraktiva arbetsgivaren inom finanssektorn. Banken arbetar kontinuerligt med att bygga långsiktiga relationer med målgrupperna "young professionals" (akademiker som arbetat några år på arbetsmarknaden) samt sista- årsstudenter på universitet och högskolor. Attitydundersökningar i Sverige pekar på att SEB uppfattas som en mycket attraktiv arbetsgivare bland young professionals och rankas högst bland bankerna. Bland studenterna behöver positionen förstärkas.

I september 2007 startade SEB:s andra internationella traineeprogram omfattande samtliga divisioner med 24 deltagare. Under 2007 lanserade SEB ett aspirantprogram för att försäkra sig om tillströmningen av nya talanger till säljstyrkan inom Kontorsrörelsen.

Kompetens- och ledarskapsutveckling

Under 2007 etablerades ett globalt ramverk för en koncerngemensam utveckling av medarbetare och ledare. Ramverket har utvecklats för att kunna erbjuda olika karriärvägar, öka flexi bil iteten och spegla koncernens globala struktur.

Under 2007 investerade SEB totalt 240 Mkr i kompetensutveckling. Nästan alla anställda deltog i någon form av utbildning och 1 300 ledare utbildades i koncernens olika interna och externa ledarskapsprogram.

Den interna utbildningen omfattar allt från kurser i yrkeskompetens till koncernens egna ledarskapsprogram såsom Wallenberginstitutet och Wallenberg Executive (för ledare på högre nivåer).

Under många år har SEB använt en global process för den årliga utvärderingen av SEB:s ledare. Denna genomgång syftar till att säkerställa att SEB:s chefer har rätt kompetens och att det finns en god successionsplanering för koncernens nyckelpersoner. För att säkra den etiska standarden i SEB infördes en obligatorisk kurs i affärsetik (Code of Business Conduct) för samtliga medarbetare under 2007. Kursen omfattar etiska regler, policies och riktlinjer som skall garantera att SEB är en pålitlig partner där alla lever efter Bankens etiska regler i det dagliga arbetet.

Koncernens belöningssystem

SEB skall betala för prestation. Betoningen av prestation står i direkt samklang med ersättningsstrukturen som skall belöna utmärkta insatser och ta hänsyn till i vilken utsträckning varje individ lever efter bankens värderingar.

Den övergripande ersättningsstrukturen i SEB-koncernen består av grundlön, kortsiktig prestationsbaserad ersättning, långsiktiga prestationsbaserade ersättningar till högre chefer och andra nyckelpersoner, pensioner och övriga förmåner.

Grundlönen baseras på arbetets svårighetsgrad samt individens ansvar, erfarenhet, kompetens och arbetsinsats. De flesta av SEB:s anställda är berättigade till kortsiktig prestationsbaserad ersättning. Denna baseras på utfallet av de i förväg uppsatta målen, individuella och generella, kvalitativa och kvantitativa.

Under 2007 kan till exempel alla anställda i Sverige få en ersättning på maximalt 30 000 kronor baserat på koncernens resultat (utfallet blev 22 000 kronor) samt ytterligare 18 000 ba serat på resultatet för respektive division och/eller lokal enhet samt individ och/eller grupp. Chefer och andra nyckelpersoner har oftast individuella överenskommelser. För 2007 svarade kortsiktiga prestationsbaserade ersättningar, inklusive sociala avgifter, för 21 procent (20) av SEB:s totala personalkostnader.

Under 2007 tilldelades cirka 500 ledande befattningshavare och andra nyckel personer långsiktig prestationsbaserad ersättning i form av så kallade performance shares. Syftet med denna ersättningsform är att stimulera deltagarna till ökade ansträngningar, genom att de får gemensamma intressen med aktieägarna. (Se sid 49 och not 9 för ytterligare information om SEB:s långsiktiga prestationsbaserade ersättningar.)

Kortsiktigt prestationsmått (STI) kompensation

I relation till personalkostnaderna (inkl. sociala avgifter), procent

SEB bemödar sig om att erbjuda lika möjligheter och rättigheter för alla oberoende av kön, nationellt eller etniskt ursprung, ålder,

Enligt koncernens mångfaldsplan är det långsiktiga målet bland annat att vardera könet skall vara representerat med minst

Under 2007 var 40 procent (38) av samtliga chefer i koncernen kvinnor, samma andel som i Sverige. För grupp- och kundtjänstchefer var andelen 46 procent (48) och för avdelnings- och kontorschefer 36 procent (33). På nivåerna däröver ligger andelen kvinnor

SEB strävar också efter att medarbetarna skall ha en god balans mellan arbete och privatliv. Banken stödjer bland annat friskvård och erbjuder hem- och familjeservice för småbarnsföräldrar. I Sverige bedrivs också ett rehabiliteringsprojekt för att hjälpa långtidssjukskrivna att återgå i arbete. Under 2007 fortsatte antalet långtidssjukskrivna att minska och den totala sjukfrånvaron

Arbetsmiljö, hälsa och mångfald

sexuell läggning och trosbekännelse.

sjönk till 3,9 procent (4,1). Se vidare not 9.

40 procent på varje nivå.

på 26 procent (22).

Personalomsättning

År	Medeltal anställda		Börjat		Slutat	Pensionerade
2003	19 411	643	(3,3%)	–1 069	(–5,5%)	–108 (–0,6%)
2004	19 108	784	(4,1%)	–789	(–4,1%)	–189 (–1,0%)
2005	19 872	2 029	(10,2%)	–1 183	(–6,0%)	–109 (–0,5%)
2006	20 689	2 249	(10,9%)	–2 012	(–9,7%)	–228 (–1,1%)
2007	21 523		3 124 (14,5%) –2 275 (–10,6%)			–335 (–1,6%)

Goda resultat i SEB:s interna personalundersökning

Det är av stor betydelse för SEB att ha en öppen och kontinuerlig dialog med medarbetarna i viktiga frågor som till exempel motivation, ledarskap och koncernens prestationer på marknaden. Återkommande undersökningar – inklusive jämförelser med andra banker och finansiella företag – är strategiska verktyg för att kunna identifiera förbättringspotentialen och vidta rätt åtgärder.

Under slutet av 2007 genomförde SEB en ny undersökning vid namn Voice i hela organisationen. Svarsfrekvensen var hög, 87 procent. Totalt låg Voice-index på 67, vilket är i nivå med branschgenomsnittet.

Enligt undersökningen anser bankens medarbetare att kompetensen, motivationen och ansvarstagandet är hög inom koncernen. De tycker också att organisationen är effektiv, att samarbetet fungerar bra och att de arbetar i en lärande och nytänkande miljö. Kännedomen om SEB:s vision och mål är mycket god – 77 procent jämfört med 74 procent för jämförelseföretagen i den internationella finanssektorn. Även om siffrorna för ledarskap totalt sett ligger något under genomsnittet är förtroendet för närmaste chef synnerligen högt och ligger 16 procentenheter över snittet för jämförelsegruppen.

Enligt undersökningen är SEB:s medarbetare högt motiverade och engagerade i jämförelse med finansbranschen i stort med ett index på 68 mot 61 i jämförelsegruppen.

8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 –29 30–39 40–49 50– Kvinnor Män Antal anställda Fördelade på ålder och kön Anställda

SEB Voice 2007

Koncernresultat, positiva svar i procent

En aktiv roll i samhället

För SEB är det mycket viktigt att vara ett gott företag i samhället i de länder där koncernen är verksam. SEB skall stå för en god etik och öppenhet samt bidra till en hållbar utveckling i alla sina verksamheter.

SEB:s verksamhet bygger på att den har kundernas, medarbetarnas och samhällets långsiktiga förtroende.

Som finansiell koncern spelar SEB en viktig roll i samhället genom att

• fungera som förmedlare mellan företag och/eller privatpersoner med överskott på kapital och sådana som har behov av att låna,
• tillhandahålla ett effektivt betalningssystem samt
• hantera finansiella risker.

SEB skall vara en god samhällsmedborgare i rollen som rådgivare åt såväl företag som privatpersoner samt en pålitlig kapitalförvaltare.

SEB skall också vara en bra arbetsgivare, hos vilken anställda kan utvecklas och lära nytt. SEB skall aktivt arbeta för jämställdhet och etnisk mångfald i banken. Ersättningsformer och styrning skall vara transparenta.

SEB arbetar också för ett gott samhälle i vidare bemärkelse. Det interna arbetet för jämställdhet och etnisk mångfald drivs vidare också utanför banken, i mentorprojekt och genom hjälp till entreprenörer med invandrarbakgrund. I sin fondförvaltning och kreditgivning vill SEB bidra till en hållbar utveckling i samhället i stort. Genom sponsring av idrott och kultur samt insatser för barn och ungdom bidrar SEB till ett bra samhälle.

Arbetet för detta ansvarstagande skall redovisas löpande och öppet.

SEB:s företagaransvar

SEB har en policy för sitt ansvar som företag och stödjer principerna i FN:s Global Compact samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För SEB innebär policyn att ta ett långsiktigt ansvar i det dagliga arbetet. Policyn tillämpas i etikfrågor som direkt påverkar SEB:s kunder och verksamhet liksom i frågor om ansvar för de anställda och, i en bredare mening, för samhället och miljön.

Ett flertal koncernövergripande policies och instruktioner styr arbetet avseende vårt samhällsansvar. Basen för arbetet är SEB:s gemensamma värderingar – engagemang, kontinuitet, ömsesidig respekt och professionalism. Därtill har mål tagits fram för att systematiskt kunna mäta och följa arbetet fortlöpande. Arbetet leds av en koncerngemensam kommitté för Corporate Responsibility med representanter från samtliga divisioner och staber.

SEB:s åtaganden avseende etiskt uppträdande

SEB:s verksamhet baseras på förtroende och kontinuitet samt långsiktiga relationer med kunderna. Detta förutsätter att SEB och dess medarbetare uppfyller högt ställda krav på etiskt handlande och att de agerar långsiktigt. Självfallet följer SEB de lagar och allmänna föreskrifter som finns i fråga om banksekretess,

behandling av personuppgifter, integritetsskydd och informationssäkerhet. Koncernen har därutöver ett antal egna regler avseende etiska frågor. Under 2007 har SEB:s styrelse antagit en ny uppförandekod, Code of Business Conduct, som också kombineras med en utbildningsinsats för koncernens alla medarbetare.

Åtaganden gentemot kunderna

SEB:s kreditpolitik ger uttryck för koncernens roll och ansvar som långivare. SEB strävar efter att öka medvetenheten om den indirekta påverkan och det ansvar koncernen via sin kreditgivning har för miljön och för en hållbar utveckling. Ett särskilt avsnitt i kreditpolitiken betonar SEB:s samhällsansvar utöver de i detta sammanhang viktiga frågorna som rör förtroendet för kunden, ändamålet med krediten och miljöfrågor.

Koncernens kreditchef har utfärdat särskilda anvisningar och uppföljningssystem som stöd för kreditbeslut som rör SEB:s företagsansvar. I samband med kreditbeslut och årlig uppföljning bedöms och analyseras faktorer som kan ha en negativ inverkan på miljön och andra frågor av betydelse. Analys och bedömning görs i ett vidare perspektiv än enbart de faktorer som påverkar en kredittagares förmåga att återbetala en kredit. Som första bank i Norden antog SEB de så kallade Ekvator-principerna* för projektfinansiering i april 2007.

Koncernen erbjuder ett brett utbud av förvaltningsprodukter med särskild etisk hänsyn och arbetar aktivt med ägarfrågor.

Som stor förvaltare av sparkapital är det SEB:s ansvar att agera som aktiv ägare och verka för att företagen får bästa möjliga förutsättningar att driva sin verksamhet.

SEB har höga krav på vilka aktier som får ingå i de etiska fondportföljerna genom att exkludera branscher som vapen, alkohol, tobak och pornografi samt spelbolag. SEB förvaltar totalt cirka 3,4 miljarder kronor i fonder och 4 miljarder i institutionella portföljer med en etisk profil. Internationellt förvaltar SEB ytterligare ett sortiment av andra etiska produkter och institutionella portföljer.

Fonder som ingår i SEB:s etiska fondsortiment ska följa vissa etiska aspekter vid placeringsverksamheten. Tre olika metoder används för urvalet av bolag – granskning med hjälp av Global Ethical Standard, uteslutning av bolag enligt så kallade negativa kriterier och upptagand av bolag som genomgått positiv granskning.

¹⁾ Ekvator-principerna är en samling frivilliga riktlinjer framtagna av stora internationella banker i samarbete med International Finance Corporation, IFC, en del av Världsbankgruppen. För SEB är ekvatorprinciperna en viktig del i att säkra en hållbar praxis vid bedömningen och hanteringen av möjliga miljö- och samhällskonsekvenser i samband med att banken deltar i projektfinansieringar. SEB kommer att rapportera årligen om antalet transaktioner som utvärderas enligt Ekvator-principerna.

Global Ethical Standard utgår från internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete, miljö, mutor, korruption och vapen. Placeringar i indexterminer exkluderas, eftersom de kan innehålla placeringar i bolag som inte uppfyller SEB:s krav för att ingå i en etisk portfölj.

Åtaganden gentemot medarbetarna

Att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare av medarbetarna är en viktig framgångsfaktor för koncernen. Arbetsgivaransvaret bygger ytterst på SEB:s grundläggande värderingar och att alla agerar ut ifrån dem. Läs mer i kapitlet om SEB:s medarbetare på sidan 14.

SEB:s miljöåtaganden

Av SEB:s miljöpolicy framgår att SEB alltid skall ta hänsyn till miljöfaktorer. SEB har undertecknat FN:s och ICC:s (Inter nationella Handelskammaren) miljödokument, och därmed förbundit sig att ta hänsyn till och verka för en bättre miljö i sin verksamhet. SEB är med i FTSE4Good Index.

SEB:s privatkunder erbjuds ett miljöbillån till en procent lägre ränta än vanliga billån. Företagskunder erbjuds miljöbilleasing till lägre ränta.

Under 2007 minskade antalet endagsresor med flyg bland koncernens anställda med 9 procent, vilket ledde till att koldioxidutsläppen från SEB sjönk med 15 procent. Samtidigt ökade antalet interna videokonferenser med 45 procent. Även antalet resor med det miljövänliga alternativet tåg har ökat väsentligt.

Mot slutet av 2007 svarade miljövänlig el för 95 procent av SEB:s totala förbrukning i Sverige. Energiförbrukningen minskade med 10 procent till 115 GWh och vattenkonsumtionen var oförändrad. 68 procent (67) av koncernens totala pappersförbrukning i Sverige var miljöcertifierad. Återvinningsgraden för sophanteringen har ökat och ligger på 57 (53) procent i Sverige medan den är något lägre för länder utanför Sverige.

Sociala åtaganden

SEB stödjer olika sociala projekt. De områden som prioriteras är ungdomar och utbildning, jämställdhet och mångfald. Utöver direkta bidrag, 18,2 Mkr under 2007, är målet att SEB:s anställda aktivt skall bidra med kunskaper och personligt engagemang.

Mentor Sverige och Mentor Lietuva

SEB stödjer sedan 1997 Mentor Sverige, en svensk stiftelse som arbetar med drogförebyggande insatser för ungdomar. Mentor Sverige driver två drogförebyggande program: mentorskap och föräldrautbildning. Under 2007 har 42 personer inom SEB deltagit som mentorer och 84 personer i föräldrautbildningen. SEB:s dotterbank i Litauen, SEB Vilniaus Bankas, var en av initiativtagarna till att starta en nationell mentororganisation i Litauen, Mentor Lietuva. SEB i Tyskland stödjer Mentor finansiellt.

Övriga projekt

På de orter där SEB finns representerad stödjer banken på olika sätt lokala projekt och initiativ med särskild inriktning på barn och ungdomar, främst med koppling till skola, utbildning och idrott.

I samband med Rosa Bandetkampanjen sålde SEB cirka 4 000 rosa band till förmån för Cancerfonden. SEB har även ett samarbete med Cancerfonden där en procent av fondvärdet går till Cancerfonden och forskningen varje år. SEB bidrar med lika mycket.

Sedan 1999 lämnar SEB Östersjöfond/WWF årligen ett bidrag till Världsnaturfonden och dess åtgärdsprogram för Östersjöområdet. Vid de årliga svenska julkonserterna är det tradition att göra insamlingar till olika projekt. 2007 gick de insamlade medlen till Mentor, Drottning Silvias Barnsjukhus samt till Barn i väntan (BIV) och Barn i start (BIS). De sistnämnda projekten gäller gruppverksamheter för barn och ungdomar i asylsökande familjer respektive barn och ungdomar som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige.

Mer utförlig information finns i SEB:s Corporate Responsiblity Report på www.sebgroup.com

SEB:s prioriterade områden inom CSR

• Åtaganden avseende etiskt uppförande
• Åtaganden gentemot kunderna
• Åtaganden gentemot medarbetarna
• Åtaganden gentemot miljön
• Sociala åtaganden

Mentor

Genom SEB:s samarbete med den drogförebyggande organisationen Mentor får SEB:s medarbetare möjlighet att vara mentorer för högstadieelever under ett läsår. De kan även delta i en föräld-

rautbildning och få stöd i sin egen roll som förälder. Båda möjligheterna är mycket givande och ger nya kunskaper och insikter.

SEB-fond i Estland

I Estland startade SEB för två år sedan stiftelsen Eesti Ühispanga Heategevusfond. Fonden driver ungdomsjourer som ger utsatta barn på drift skydd från gatans våld och droger, i väntan på fosterhem, adoption eller barnhem. Stiftelsen är ett viktigt uttryck för SEB:s engagemang för barn och ungdom.

SEB-aktien utveckling under 2007

Under 2007 sjönk SEB:s A-aktie med 24 procent efter att ha ökat under tre år i rad. Vinsten per aktie ökade till 19:97 kronor per aktie (18:72). Utdelningen föreslås till 6:50 kronor (6:00) per aktie.

Aktiekapital

SEB-aktien noteras på Stockholmsbörsen. Aktiekapitalet uppgår till 6 872 Mkr, fördelat på 687,2 miljoner aktier. A-aktien berättigar till en röst, C-aktien till en tiondels röst.

Börshandel

2007 var ett extremt volatilt år på Stockholmbörsen. SEB:s A-aktie nådde all time high i april med en aktiekurs på 250:50 kronor. Under 2007 sjönk A-aktien med 24 procent, medan SIX Generalindex sjönk med 7 procent och European Bank Index med 17 procent. Under året omsattes SEB-aktier till ett värde av 252 miljarder kronor. SEB är därmed liksom tidigare år ett av de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Vid utgången av 2007 uppgick SEB:s marknadsvärde till 113 miljarder kronor.

Utdelningspolitik

Utdelningens storlek avgörs i SEB av koncernens finansiella position och tillväxtmöjligheter. SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig tillväxt baserad på en kapitalbas som inte får understiga en primärkapitalrelation på 7 procent. Utdelningen skall, över en konjunkturcykel, motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.

C-aktien

För att underlätta utländskt aktieägande infördes C-aktien i slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna för C-aktier är begränsade och C-aktien utgör bara 3,5 procent av SEB:s aktiekapital. Banken har därför utrett möjligheterna att skapa ett aktieslag, där A- och C-aktien får samma värde. Utredningen har visat att det finns betydande praktiska svårigheter att införa en sådan struktur.

Enligt den svenska aktiebolagslagen kräver ett förslag om att C-aktien skulle likställas med A-aktien att det stöds av två tredjedels majoritet av totalt antal röster och aktier och 90 procent av de vid bolagsstämman företrädda A-aktieägarna. Dessutom måste förslaget godkännas av ägarna till en majoritet av samtliga A-aktier. Anledningen till detta är att ett beslut av detta slag skulle leda till en viss utspädningseffekt för A-aktieägarna.

På grund av det stora antalet aktieägare i SEB skulle det vara en utdragen och komplicerad process att uppnå ett sådant godkännande.

SEB-aktien

Data per aktie	2007	2006	2005	2004	2003
Nettoresultat före utspädning, kr	19:97	18:72	12:58	10:83	9:44
Nettoresultat efter utspädning, kr	19:88	18:53	12:47	10:82	9:40
Eget kapital, kr	111:97	98:98	84:84	77:31	70:10
Justerat eget kapital, kr	127:24	112:66	96:44	85:66	75:53
Substansvärde, kr	127:44		115:90 102:19	89:50	78:03
Kassaflöde, kr	177:15	6:32	21:07	4:95	–4:24
Utdelning (A och C), kr	6:50	6:00	4:75	4:35	4:00
Börskurs vid årets slut
A-aktien, kr		165:50 217:50 163:50 128:50 106:00
C-aktien, kr		154:00 209:00 158:00 124:50			96:50
Högsta kurs under året
A-aktien, kr		250:50 220:00 165:50 131:00 107:00
C-aktien, kr		240:00 212:50 159:50 126:50			96:50
Lägsta kurs under året
A-aktien, kr		156:50 152:50 122:50		99:50	66:50
C-aktien, kr		147:00 145:50 118:00		92:50	61:00
Utdelning i relation till årets
resultat, %	32,6	32,0	37,8	40,2	42,4
Direktavkastning (utdelning i	3,9	2,8	2,9	3,4	3,8
relation till börskurs), %
P/E-tal (börskurs i relation till	8,3	11,6	13,0	11,9	11,2
resultat), %
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner vid årets slut, miljoner	682,0 683,5	673,3 678,3	667,8 668,8	679,8 668,5	693,5 691,4

Aktiernas fördelning

Ägare till	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1 – 500	35 966 485	5,2	234 146
501 – 1 000	18 068 611	2,6	24 673
1 001 – 2 000	17 598 499	2,6	12 356
2 001 – 5 000	20 406 842	3,0	6 600
5 001 – 10 000	11 070 029	1,6	1 560
10 001 – 20 000	8 204 567	1,2	581
20 001 – 50 000	10 833 862	1,6	347
50 001 – 100 000	11 428 913	1,7	161
100 001 –	553 578 823	80,6	382
	687 156 631	100,0	280 806

Källa: SIS Ägarservice

Nettoresultat före/efter

utspädning Per SEB-aktie, kronor

Utdelning

Utdelningen för 2007 föreslås bli 6:50 kr per aktie.

Antal aktier, 31 december, 2007

C	24 152 508 687 156 631	2 415 251 665 419 374	3,5 100,0	0,4 100,0
A	663 004 123	663 004 123	96,5	99,6
Aktieslag	Antal aktier	Antal röster	kapital	röster
			Andel i procent av

Varje A-aktie berättigar till en röst medan varje C-aktie berättigar till 1/10 röst.

SEB-aktien på börsen

	2007	2006	2005	2004	2003	2002
Börsvärde vid årets
slut, Mkr	113 447 149 251 115 026 90 382 74 391 50 850
Börsomsättning, Mkr	252 303 162 707 104 372 86 293 85 648 83 758

Aktiekapitalets förändring

Skandinaviska Enskilda Bankens aktiekapital har sedan starten 1972 förändrats enligt följande:

					Aktie
		Kurs,	Förändring av	Ackumulerat	kapital
År	Transaktion	kr	antalet aktier	antal aktier	Mkr
1972				5 430 900	543
1975	Nyemission 1:5	125	1 086 180	6 517 080	652
1976	Nyemission 1:6	140	1 086 180	7 603 260	760
1977	Split 2:1		7 603 260	15 206 520	760
1981	Nyemission 1B:10	110	1 520 652	16 727 172	837
1982	Fondemission 1A:5		3 345 434	20 072 606	1 004
1983	Nyemission 1A:5	160	4 014 521	24 087 127	1 204
1984	Split 5:1		96 348 508	120 435 635	1 204
1986	Nyemission 1A:15	90	8 029 042	128 464 677	1 2841)
1989	Fondemission 9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
1990	Riktad emission 2)	88:42	6 530 310	263 459 664	2 635
1993	Nyemission 1:1		20 263 459 664	526 919 328	5 269
1994	Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
1997	Apportemission	91:30	61 267 733	588 246 062	5 882
1999	Nyemission 3)		35 116 311 618	704 557 680	7 046
2005	Nedsättning av aktie
	kapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872

1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr, då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners. Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1) har aktiernas nominella värde ändrats från 100 kronor till 10 kronor.

3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner inte som aktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats (vilket skedde i januari 2000).

Förvaltningsberättelse

Finansiell koncernöversikt

2007 var ett anmärkningsvärt år för SEB-koncernen. Under det första halvåret drog SEB nytta av de starka finansiella marknaderna och rörelseresultatet ökade med 15 procent jämfört med motsvarande period 2006. Under andra halvåret inverkade turbulensen på kreditmarknaden och de vidgade kreditspreadarna negativt på marknadsvärderingen av SEB:s räntebärande portföljer. Samtidigt var SEB:s underliggande resultat fortsatt starkt hela året med ökade affärsvolymer och förbättrade resultat inom nästan alla områden. Koncernens diversifierade geografiska bas och produktsortiment i kombination med programmet för ökad kostnadseffektivitet var grunden för dessa förbättringar.

Från och med den 1 januari 2007 har SEB:s verksamhet bedrivits i fyra kundorienterade divisioner:

• Stora Företag & Institutioner – tjänster riktade till stora företag, institutioner och fastighetsbolag
• Kontorsrörelsen koncernens kontorsrörelse i Norden, Baltikum och Tyskland samt kortverksamhet
• ■ Kapitalförvaltning kapitalförvaltning och private banking
• Liv koncernens livförsäkringsverksamhet.

SEB:s verksamhet i Ukraina och Ryssland bedrivs i en separat enhet, "Nya Marknader" för att kunna dra fördelar av den långsiktiga tillväxtpotentialen i dessa attraktiva regioner. All verksamhet stöds av tre globala supportfunktioner: Affärsstöd, IT och Staber.

Investeringar i Ukraina och kapitalförvaltning

I december förvärvade SEB 97,25 procent av Factorial Bank (Ukraina). Avtalet ger en maximal ersättning på 120 miljoner US-dollar (cirka 780 Mkr) vid ett 100-procentigt innehav. Efter förvärvet har SEB cirka 14 000 företagskunder och 83 000 privatkunder i Ukraina. Den 31 december 2007 uppgick balansomslutningen för SEB:s ukrainska verksamhet till 3,6 miljarder kronor.

I november slöt SEB avtal om att förvärva 100 procent av aktierna i KAM Group Limited (Key Asset Management), en ledande

europeisk förvaltare av hedgefonder med 20 miljarder kronor under förvaltning. Efter förvärvet , som avslutades i början av 2008, uppgick SEB:s förvaltade kapital i hedgefonder till 49 miljarder kronor.

Förvärv och försäljningar

Under första kvartalet 2007 slutfördes försäljningen av Union Inkasso, ett dotterbolag till SEB AG som bedriver inkassoverksamhet, vilket gav en mindre effekt på rörelseresultatet.

Försäljningen av SEB Finans verksamhet inom bilfinansiering via återförsäljare, ÅF Bil, slutfördes under andra kvartalet med en kapitalvinst på 110 Mkr.

Försäljningen av de fastigheter som ägs av SEB:s baltiska dotterbanker avslutades i december. Kapitalvinsten uppgick till 785 Mkr fördelat på Estland 298 Mkr, Lettland 255 Mkr och Litauen 232 Mkr.

I linje med SEB:s samordning av sina verksamheter fusionerades SEB Finans AB och SEB Bolån AB med moderbolaget den 1 oktober 2007. Ansvaret för de säkerställda obligationer som emitterats av SEB Bolån har tagits över av SEB. Aaa-ratingen för dessa emissioner har bekräftats av Moody's.

Under året fusionerades Nya Trygg Liv med Fondförsäkringsaktie bolaget SEB Trygg Liv.

Resultat och lönsamhet

Resultatet ökade med 9 procent

Rörelseresultatet ökade med 9 procent till 17 018 Mkr (15 562); 50 procent av resultatet genererades utanför Sverige. Nettoresultat et steg med 8 procent till 13 642 Mkr (12 623).

Intäkterna

Intäkterna steg med 4 procent till 40 440 Mkr (38 747). Justerat för värderingsförlusterna i de räntebärande portföljerna steg de totala intäkterna med 9 procent.

Resultaträkning kvartalsvis – SEB koncernen

Mkr	2007:4	2007:3	2007:2	2007:1	2006:4
Räntenetto	4 375	3 917	3 939	3 767	3 604
Provisionsnetto	4 129	4 101	4 544	4 277	4 274
Nettoresultat av finansiella transaktioner	420	163	1 345	1 311	1 120
Livförsäkringsintäkter netto	766	782	642	743	732
Övriga intäkter netto	345	530	249	95	274
Summa intäkter	10 035	9 493	10 719	10 193	10 004
Personalkostnader	–3 787	–3 564	–3 774	–3 796	–3 735
Övriga kostnader	–1 782	–1 691	–1 768	–1 678	–1 634
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–359	–325	–342	–328	–311
Summa kostnader	–5 928	–5 580	–5 884	–5 802	–5 680
Kapitalvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar	787	2	–1		22
Kreditförluster2)	–313	–189	–280	–234	–222
Rörelseresultat1)	4 581	3 726	4 554	4 157	4 124
Skatt	–824	–625	–1 032	–895	–334
Nettoresultat	3 757	3 101	3 522	3 262	3 790
Minoritetens andel	5	7	8	4	3
Aktieägarnas andel3)	3 752	3 094	3 514	3 258	3 787
1) SEB Trygg Liv:s rörelseresultat	475	501	368	458	459
Förändringar i övervärden, netto	431	275	323	244	359
SEB Trygg Liv:s verksamhetsresultat	906	776	691	702	818
2) Inklusive värdeförändring på övertagen egendom
3) Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	5:49	4:59	5:21	4:81	5:61
Vägt antal aktier, miljoner	683	673	674	677	675

Nyckeltal

	2007	2006	2005	2004	2003
Räntabilitet på eget kapital, %	19,3	20,8	15,8	14,7	14,2
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,63	0,64	0,48	0,51	0,52
Räntabilitet på riskvägda tillgångar, %	1,68	1,71	1,31	1,32	1,26
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	19:97	18:72	12:58	10:83	9:44
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	19:88	18:53	12:47	10:82	9:41
K/I-tal	0,57	0,58	0,65	0,65	0,65
Kreditförlustnivå, %	0,11	0,08	0,11	0,10	0,15
Reserveringsgrad för osäkra fordringar, %	76,1	75,1	77,7	72,2	66,3
Andel osäkra fordringar, %	0,18	0,22	0,22	0,31	0,52
Kapitaltäckningsgrad, inkl årets resultat, %1)	11,04	11,47	10,83	10,29	10,23
Primärkapitalrelation, inkl årets resultat, %1)	8,63	8,19	7,53	7,76	7,97
Riskvägda tillgångar, miljarder kronor1)	842	741	705	570	535
Antal befattningar, medeltal	19 506	19 672	18 948	17 772	18 067
Antal e-banking kunder, tusental	2 911	2 597	2 299	1 953	1 614
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 370	1 262	1 118	886	822

Räntenettot påverkades positivt av volymtillväxten och för bättrades med 12 procent till 15 998 Mkr (14 281). Inlåningen ökade med 17 procent medan utlåningen till allmänheten var 12 procent högre än för ett år sedan. Inlåningsmarginalerna förbättrades till följd av de högre kortfristiga räntorna, vilket mer än kompenserade för effekten av lägre utlåningsmarginaler inom division Kontorsrörelsen. Som en följd av detta ökade det kunddrivna räntenettot med 16 procent jämfört med 2006.

Såväl betalningsförmedlings- som värdepappersprovisioner ökade jämfört med föregående år.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner minskade med 20 procent till 3 239 Mkr (4 036). Det berodde på den negativa effekten av ökade kreditspreadar, som lett till lägre värderingar av räntebärande värdepapper sedan andra halvåret. Totalt uppgick marknadsvärderingsförlusterna i resultatet på dessa innehav till 1 769 Mkr. Men tanke på att dessa innehav är långsiktiga och för att begränsa ytterligare svängningar i intäkterna avser SEB att

Provisionsnettot steg med 6 procent till 17 051 Mkr (16 146).

Cost-management programmet

2007 kontra 2006, Mkr

framöver ytterligare öka andelen finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning (Available-for-Sale) och minska andelen värdepapper för handel (Held-for-Trading) i sin portfölj.

Livförsäkringsintäkter netto ökade med 10 procent till 2 933 Mkr (2 661), främst beroende på ökade fondförsäkringsvärden. En utförlig beskrivning av division Livs verksamhet, inklusive förändring i övervärden, redovisas i "Tilläggsinformation" på www.sebgroup.com.

Övriga intäkter netto minskade till 1 219 Mkr (1 623) till följd av negativa effekter av säkringsredovisning, som delvis motverkades av kapitalvinster. Kapitalvinster av engångskaraktär uppgick till 110 Mkr.

Kostnader

Kostnaderna ökade med 3 procent till 23 194 Mkr (22 537). Exklusive avgångsvederlag och prestationsrelaterade ersättningar steg de underliggande kostnaderna med 3 procent jämfört med föregående år. 281 Mkr reserverades för kostnader för övertalighet. Kostnader relaterade till de långsiktiga incitamentsprogrammen uppgick till 71 Mkr.

Personalkostnaderna steg med 4 procent till 14 921 Mkr (14 363). Medeltalet befattningar minskade med 166 till 19 506 (19 672). Minskningen under året med närmare 300 an ställda framförallt i Sverige och Tyskland balanserades av nyanställningar av 500 personer,

2003 2004 2005 2006 2007 På marginalen var K/I talet 2007 var 0,39 (0,19 exkl. den lägre värderingen av räntebärande portföljen).

främst i Baltikum.

Övriga kostnader var oförändrade, 6 919 Mkr (6 887) tack vare ökade skalfördelar i verksamheten. IT -kostnaderna ökade till följd av investeringar i infrastruktur och anpassning till de nya EU-direktiven, till exempel SEPA och MiFID.

Koncernens K/I-tal på marginalen för 2007 var 0,39 jämfört med 2006. Exklusive de lägre värderingarna av räntebärande värdepapper var K/I-tal på marginalen 0,19.

Åtgärderna för att öka kostnadseffektiviteten i syfte att uppnå besparingar på 1,5–2,0 miljarder kronor under en treårsperiod ledde till besparingar på 546 Mkr under det första året.

Kreditförluster

Koncernens kreditförluster netto, inklusive värdeförändring på övertagna tillgångar, uppgick till 1 016 Mkr (718), främst beroende på högre gruppvisa reserveringar för de växande utlåningsvolymerna och de fortsatta makroekonomiska obalanserna i de baltiska länderna. Kreditförlustnivån var 0,11 procent (0,08). Kvaliteten i kreditportföljen var fortsatt god och stabil.

Skatter

Den totala skatten uppgick till 3 376 Mkr (2 939). Den totala skattesatsen för 2007 var 19,8 procent. Den förväntade skattesatsen för 2008 ligger på cirka 23 procent.

Finansiell struktur

Balansräkning

Balansomslutningen ökade med 21 procent till 2 344 miljarder kronor (1 934). Det berodde främst på ökad ut- och inlåning och ökade tradingvolymer, men var också ett resultat av åtgärder för att öka likviditetsbufferten under andra.halvåret. Ökningen var väbalanserad – inlåningen ökade med 17 procent och utlåningen med 12 procent. Valutaeffekter av den ändrade kronkursen bidrog med 36 miljarder kronor till volymökningen, trots en svagare US-dollar.

Tillgångar

Den största tillgångsposten i balansräkningen är utlåningen till allmänheten, som under året ökade till 1 067 miljarder kronor (951). Utlåningen till kreditinstitut ökade till 263 miljarder kronor (180).

Den totala kreditexponeringen, inklusive ansvarsförbindelser och derivatkontrakt, uppgick till 1 552 miljarder kronor (se vidare sid. 34–41 i Risk- och Kapitalhanteringsavsnittet samt not 44).

Finansiella tillgångar inom försäkringsrörelsen rapporteras under Finansiella tillgångar till verkligt värde. Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken (fondförsäkring) uppgick till 135 miljarder kronor (121), medan finansiella tillgångar inom traditionell försäkring uppgick till 88 miljarder kronor (81).

Räntebärande värdepappersportföljer

SEB:s positioner i räntebärande papper för investerings-, treasuryoch kundhandelsändamål, framförallt inom Stora Företag & Institutioner och Group Treasury, uppgick till 331 miljarder kronor (339) netto. Innehaven består huvudsakligen av säkerställda obligationer, obligationer emitterade av banker och asset-backed securities (värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet).

Framför allt investeringsportföljen, som hanteras av Merchant Banking, påverkades negativt av störningarna på kreditmarknaden under tredje och fjärde kvartalen.Marknadsvärderings för lust en

på denna portfölj uppgick till 2 467 Mkr, varav 1 769 Mkr påverkade nettoresultatet av finansiella transaktioner. 698 Mkr redovisades som förändring i eget kapital avseende finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning. 1 056 Mkr av marknadsvärderingsförlusten gäller asset-backed securities och 713 Mkr andra finansiella instrument, framför allt obligationer emitterade av banker. Med rådande förutsättningar på kreditmarknaden anser SEB att fallissemang i portföljerna är osannolika.

Innehavet av asset-backed securities uppgick till 71 miljarder kronor. 99,3 procent av dessa värdepapper har AAA-rating; negativa ratingåtgärder under 2007 påverkade endast tre av 748 positioner. Dessa kvalificerar sig fortfarande som säkerheter i centralbankerna och har en genomsnittlig ekonomisk duration på cirka fyra år. 61 procent av dessa värdepapper gäller den europeiska marknaden och 39 procent USA-marknaden. Deras direkta och indirekta exponering mot subprime-marknaden i USA uppgick till 2,3 miljarder kronor. För samtliga dessa värdepapper bekräftades AAA-ratingen under fjärde kvartalet.

Fördelning av SEB:s strukturerade kreditportföljer Procent

SEB strukturerade kreditportfölj på 71 miljarder kronor fördelar sig enligt följande: Bolån från privatpersoner (RMBS), värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (ABS) och lån till kommersiella fastigheter (CMBS) är samtliga huvudsakligen av europeisk härkomst. SEB´s exponering mot paketerade företagsobligationer (CLO) och andra värdepapperiseringsstrukturer (CDO) är jämnt fördelade mellan USA och Europa. Räntebärande tillgångar med garantier från "U.S. agencies" (CMO) och bolån till bostadsköpare med lägre kreditvärdighet (subprime) är av amerikansk härkomst.

Derivat

Vid utgången av 2007 uppgick det nominella värdet av koncernens derivatkontrakt till 7 145 miljarder kronor (6 995). Volymerna uppstår i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivatprodukter i syfte att kunderna skall kunna hantera sina finansiella risker. SEB hanterar sedan själv risken i de uppkomna positionerna genom att ingå motverkande kontrakt på marknaden. Blandningen av derivat som redovisas i not 45 avspeglar således kundernas efterfrågan. Derivatkontrakten ingår i handelslagret och är därmed föremål för löpande marknadsvärdering.

Koncernen använder också derivat i syfte att skydda kassaflöden och verkligt värde i bankens tillgångar och skulder från räntefluktuationer. Även dessa kontrakt redovisas till verkligt värde.

Tyngdpunkten för koncernens derivatengagemang ligger på kontrakt med en kort löptid, vilka domineras av ränte- och valutarelaterade terminer. En mindre del utgörs av så kallade clearade kontrakt som löpande kontantavräknas. SEB har bara en handfull kreditderivat, framför allt för att säkra kreditexponeringen i balansräkningen.

Positiva marknadsvärden innebär motpartsrisk; för att fånga osäkerheten i framtida marknadsutveckling beräknas ett

kreditriskekvivalent belopp. Till marknadsvärdet adderas därvid en schablon beroende på typ av kontrakt, valuta och återstående löptid. Det sålunda beräknade beloppet utgör en del av koncernens kreditexponering.

Nettingavtal (det vill säga möjligheten till kvittning av positiva och negativa stängningsvinster) beaktas inte i redovisningen, men är fundamentala i koncernens riskhantering av derivat. SEB har som huvudregel att med alla derivatmotparter upprätta avtal om netting och marginalsäkerheter, vilket reducerar exponeringen vid eventuellt fallissemang för motparten. Motparterna utgörs huvudsakligen av svenska och internationella banker med mycket hög kreditvärdighet samt av centralbanker. Det kreditriskekvivalenta beloppet uppgick vid årsskiftet totalt till netto 74,6 miljarder kronor (55,8). Not 44 visar uppdelning per bransch.

Likviditetslinor till conduiter

Under 2007 avvecklades Three Crowns Funding LLC, en så kallad ABCP-conduit. SEB driver för närvarande inte något liknande bolag. Dock tillhandahåller SEB likviditetslinor till tre amerikanska conduiter, där de totala åtagandena var 1,1 miljarder dollar vid utgången av 2007. Dessa likviditetslinor kan endast användas för att garantera SEB:s egna kundtransaktioner. Alla transaktioner

kommer från kund- och leasingfordringar från SEB:s kunder. Likvi di tetslinorna kan alltså inte användas för andra tillgångar än dessa kundtransaktioner. Linorna har inte utnyttjats under 2007.

Immateriella anläggningstillgångar inklusive goodwill

Immateriella anläggningstillgångar uppgick vid utgången av 2007 till 16,9 miljarder kronor (15,6). Huvuddelen av denna tillgångspost utgörs av förvärvsgoodwill.

De största goodwillposterna har uppstått dels vid förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997 (5,7 miljarder kronor vid utgången av 2007), dels som en följd av koncernens investeringar i bankverksamheten i östra Europa från 1998 (2,0 miljarder kronor), samt vid SEB Korts investeringar i Danmark och Norge (1,1 miljarder kronor). Goodwillposter skrivs inte av enligt plan, utan prövas i stället för nedskrivning minst årligen.

Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 3,0 miljarder kronor (2,8). Ytterligare upplysningar lämnas i not 27.

In- och upplåning

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag etc.), upplåning från svenska, tyska och andra finansinstitut samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån inklusive säkerställda obligationer, samt förlagslån.

In- och upplåning från allmänheten ökade med 108 miljarder kronor till 750 miljarder kronor (642). Skulder till kreditinstitut ökade med 53 miljarder kronor till 421 miljarder kronor (368).

Skulder i försäkringsrörelsen

Vid slutet av året uppgick skulderna i försäkringsrörelsen till 226 miljarder kronor (204). Av detta utgjorde 136 miljarder kronor (120) finansiella åtaganden (fondförsäkring) medan 90 miljarder kronor (84) var försäkringsåtaganden (traditionell försäkring).

Eget kapital

Vid ingången av 2007 hade koncernen ett eget kapital om 67,3 miljarder kronor (56,8). Av detta togs 4 123 Mkr (3 264) i anspråk för utdelning (inklusive utdelning till återköpta aktier) i enlighet med beslut på bolagsstämman i mars 2007. Vid utgången av 2007 uppgick det egna kapitalet till 76,7 miljarder kronor.

Kapitaltäckning

SEB-koncernen är en finansiell koncern som innefattar bolag med bank-, finans-, värdepappers- och försäkringsrörelse. Reglerna om kapitalkrav gäller för varje enskilt bolag inom koncernen som har tillstånd att driva bank, finans- eller värdepappersrörelse. Därtill skall kapitalkraven vara uppfyllda för den finansiella företagsgruppen. På motsvarande sätt ska bolag inom koncernen som bedriver försäkringsverksamhet uppfylla solvensregler.

SEB-koncernen ska också uppfylla kapitalkrav avseende koncerner vilka bedriver både bank- och försäkringsverksamhet (finansiella konglomerat).

Sammansättning av kapitalbasen

Införandet av Basel II i Sverige medför några ändringar i hur kapitalbasen beräknas, med obetydlig effekt för SEB. Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen var 93,0 miljarder kronor (84,9) vid utgången av 2007. Primärkapitalet uppgick till 72,7 miljarder kronor (60,7).

Primärkapitalet består av det egna kapitalet plus minoritetsintressen, men med avdrag för immateriella tillgångar (främst förvärvsgoodwill), uppskjutna skattefordringar och av styrelsen föreslagen utdelning. Justering skall göras där reglerna för kapitaltäckning skiljer sig från hur balansräkningen upprättas; främst gäller detta säkringskontrakt samt värdeförändringar för tillgångar som kan säljas. Vidare kan i primärkapitalet inräknas sådana förlagslån som uppfyller de särskilda villkoren för primärkapitaltillskott, till ett belopp om högst 15 procent av primärkapitalet. SEB kunde tillgodoräkna sig 10,9 miljarder kronor (7,5) av sådana förlagslån.

I kapitalbasen får utöver det primära kapitalet även ingå förlagslån upp till högst 100 procent av primärkapitalet.

Investeringar i försäkringsbolag som gjorts före den 20 juli 2006 (t.ex. förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997, samt förvärvet av Codan Pension under 2004, sammanlagt 10,6 miljarder kronor) dras från kapitalbasen. Ett ytterligare avdrag på 0,2 miljarder kronor för investeringar i bolag som inte konsolideras i den finansiella företagsgruppen görs med lika delar från primär- och supplementärkapitalet. Vid slutet av 2006 gjordes motsvarande avdrag på 11,0 miljarder kronor från kapitalbasen.

Avsättningar och värderegleringar för kreditexponeringar som under Basel II rapporterats enligt IRK-metod (Intern Riskklassificering) understiger förväntade förluster på dessa exponeringar, och skillnaden 0,5 miljarder kronor dras till lika delar från det primära och det supplementära kapitalet. Ett motsvarande överskott skulle, upp till en viss gräns, adderas till det supplementära kapitalet.

Ett avdrag på 0,8 (0,6) miljarder kronor görs dessutom för uppkomna pensionsövervärden (inget avdrag görs för den gottgörelse banken kan ta i anspråk enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse).

Riskvägda tillgångar

Till följd av den kraftiga volymtillväxten ökade koncernens riskvägda tillgångar (RWA), beräknade enligt Basel I, med 20 procent eller 151 miljarder kronor till 892 miljarder (741). Med tanke på SEB:s gradvisa införande av Basel II och myndigheternas övergångsregler, som för 2007 tillåter en maximal RWA-reduktion på 5 procent, rapporterade koncernen en riskvägd volym av tillgångar, åtaganden utanför balansräkningen, marknadsriskpositioner och operationell risk på sammanlagt 842 miljarder kronor. Mer än 70 procent av den totala kreditvolymen rapporterades i enlighet med IRK. RWA räknat enligt Basel I skulle uppgå till 892 miljarder kronor. Växande utlåning till företag i Norden är den främsta förklaringen av ökningen. Valutaeffekter bidrog med 15 miljarder kronor.

Kapitaltäckningsgrad

Vid slutet av året uppgick den rapporterade primärkapitalrelationen – i enlighet med Basel II inklusive övergångsregler – till 8,6 procent (8,2) och kapitaltäckningsgraden till 11,0 procent (11,5). Enligt tidigare regler (Basel I) skulle kapitalrelationerna ha uppgått till 8,1 respektive 10,4 procent. SEB har som målsättning att bibehålla en primärkapitalrelation om lägst 7 procent och en total kapitaltäckningsgrad om lägst 10 procent (enligt Basel I). Målen reflekterar SEB:s ambitioner på den internationella penning- och kapitalmarknaden och ger en god marginal till de lagstadgade kraven, där den totala kapitaltäckningsgraden skall överstiga 8 procent och primärkapitalrelationen 4 procent.

Svenska regler medger att avdrag för SEB:s investeringar i försäkringsverksamhet, inklusive goodwill, görs till fullo från den totala kapitalbasen (se ovan). En mer restriktiv behandling av denna goodwill, det vill säga med avdrag från primärkapitalet, skulle leda till en primärkapitalrelation (Basel I) om 7,4 procent och en oförändrad total kapitaltäckningsgrad. Detta synsätt förespråkas av vissa ratinginstitut och analytiker.

Det samlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick till 75,9 miljarder kronor (67,6), medan de tillgängliga kapitalresurserna var 104,4 miljarder kronor (97,7).

Ytterligare upplysningar om kapitaltäckning och kapitalbas lämnas i not 49.

Rating

Under 2007, ändrade Moody's outlook för SEB från stabil till positiv (för närvarande Aa2). Betygen från DBRS (AA low), Fitch (A+, positiv outlook) och Standard and Poor's (A+) har bekräftats.

SEB:s mål är att ha AA-rating och banken har för närvarande en rating motsvarande AA hos Moody's och DBRS. En stark rating är viktig, då en högre rating över tiden leder till lägre upplåningskostnader och mer affärsmöjligheter på den internationella kapitalmarknaden.

Tabellen visar nuvarande rating för SEB (februari 2008).

Rating Moody's Standard & Poor's Fitch DBRS Outlook Positive Outlook Stable Outlook Positive Kort Lång Kort Lång Kort Lång Kort Lång P–1 Aaa A–1+ AAA F1+ AAA R–1 (high) AAA P–2 Aa1 A–1 AA+ F1 AA+ R–1 (middle) AA (high) P–3 Aa2 A–2 AA F2 AA R–1 (low) AA Aa3 A–3 AA– F3 AA– R–2 (high) AA (low) A1 A+ A+ R–2 (middle) ^A A2 ^{A A} R–2 (low) BBB A3 A– A– R–3 BB Baa1 BBB+ BBB+ R–4 B Baa2 BBB BBB R–5 CCC CC C Baa3 BBB– BBB– D D Outlook Stable

Utdelning

Storleken på SEB:s utdelning avgörs av koncernens finansiella position och tillväxtmöjligheter. SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig tillväxt baserad på en kapitalbas med en primärkapitalrelation på 7 procent. Utdelningen per aktie skall, över en konjunkturcykel, motsvara cirka 40 procent av resultatet per aktie.

Styrelsen föreslår en utdelning på 6:50 kronor (6:00) per Arespektive C-aktie. Den totala utdelningen uppgår till 4 467 Mkr (4 123), beräknat på det totala antalet utgivna aktier per den 31 december 2007, inklusive återköpta aktier. Förslaget motsvarar 33 procent (32) av vinst per aktie. SEB-aktien handlas utan utdelning den 9 april 2008.

Storleken på den föreslagna utdelningen är baserad på en avvägning mellan koncernens kapitalstruktur och framtida tillväxtmöjligheter. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget och övriga i koncernen ingående bolag från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt och kan därmed försvaras med hänsyn tagen till aktiebolagslagens så kallade försiktighetsregel (17 kap. 3 § aktiebolagslagen 2005:551).

Stora Företag & Institutioner

Magnus Carlsson Divisionschef

"Vår diversifierade intjäningsmix och tydliga fokus på kundaffärerna ledde till att divisionen kunde leverera ett starkt resultat, trots utmanande marknadsförutsättningar under andra hälften av året. Vi är väl positionerade för att öka vår närvaro på huvudmarknaderna utanför Sverige genom att värva nya kunder".

Division Stora Företag & Institutioner (Merchant Banking) har ett övergripande ansvar för att betjäna stora och medelstora företag, finansiella institutioner, banker och fastighetsbolag och har verksamhet i 17 länder. Merchant Banking erbjuder sina kunder integrerade affärs- och investeringstjänster, inklusive den verksamhet som bedrivs under namnet SEB Enskilda. Divisionens huvudsakliga verksamhetsområden är:

• Utlåning och skuldmarknadsprodukter.
• Handel i aktier, valutor, räntebärande instrument, derivat och futures.
• Rådgivartjänster, mäkleri, analys och handlarstrategier för kapitalmarknaden, räntehandeln och valutahandeln.
• Prime brokerage och värdepappersrelaterade finansieringslösningar.
• Export-, projekt- och handelsfinansiering.
• Corporate finance.
• Förvärvsfinansiering.
• Riskkapital.
• Cash management, likviditetshantering och betalningslösningar.
• Förvar av värdepapper.
• Leasing och factoringprodukter.
• Hantering av koncernens likviditetsportfölj.

Stora Företag & Institutioner stärker kontinuerligt sin närvaro och breddar sitt produkterbjudande på SEB:s marknader utanför Sverige, framför allt i Danmark, Finland, Tyskland, Norge, Polen och de baltiska länderna.

	2007	2006
Andel av SEB:s totala intäkter, %	36	39
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	38	48
Andel av SEB:s personal, %	12	13

Resultaträkning

			Förändring,
Mkr	2007	2006	procent
Räntenetto	5 540	4 809	15
Provisionsnetto	5 890	5 874	0
Nettoresultat av finansiella transaktioner	2 285	3 676	–38
Övriga intäkter netto	784	779	1
Intäkter	14 499	15 138	–4
Personalkostnader	–4 217	–4 082	3
Övriga kostnader	–3 432	–3 227	6
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–82	–89	-8
Kostnader	–7 731	–7 398	5
Resultat före kreditförluster	6 768	7 740	–13
Kapitalvinster och -förluster från tillgångar	2	–2	–200
Kreditförluster1)	–323	–320	1
Rörelseresultat	6 447	7 418	–13
K/I-tal	0,53	0,49
Allokerat kapital, miljarder kronor	26,4	24,9
Räntabilitet, %	17,6	21,4
Antal befattningar, medeltal	2 327	2 537

1) Inklusive värdeförändring på övertagen egendom

Hög aktivitet i alla enheter trots finansiell turbulens

Resultatet 2007 speglar ett år då de första sex månaderna visade rekordhöga intäkter och vinster medan turbulensen på de finansiella marknaderna ledde till lägre intjäning under andra halvåret. Marknadsförutsättningarna under årets första hälft var gynnsamma och bidrog till goda intäkter inom alla affärsområden, även om marginalerna på vanliga låneprodukter fortfarande påverkades av den alltför stora tillgången på likviditet. Trots oron på kreditmarknaden efter sommaren var kundaktiviteten fortsatt hög under hela året. Likväl redovisades marknadsvärderingsförluster på 1 769 Mkr i de räntebärande värdepappersportföljerna. Dessa förluster motverkade med råge den i övrigt positiva utvecklingen av nettoresultatet av finansiella transaktioner, vilket innebar att intäkterna totalt sjönk med 4 procent.

Kostnaderna steg med 5 procent, främst till följd av nyanställningar. Förberedelserna inför anpassningen till nya EU-direktiv för betalningar och värdepappershandel intensifierades under fjärde kvartalet, vilket bidrog till högre IT-kostnader. Divisionens SEB Way-program fortsatte att leda till ökade produktivitetsvinster. Rörelseresultatet minskade med 13 procent. Under 2007

genererades 51 procent (50) av divisionens intäkter utanför Sverige. Divi sionen fortsätter att satsa på en utökad regional verksamhet.

Trading and Capital Markets

Inom Trading and Capital Markets (TCM) visade valutahandeln fortsatt förbättrade intäkter och ökad lönsamhet, medan den aktierelaterade verksamheten gynnades av hög marknadsaktivitet och stark efterfrågan på värdepappersfinansiering. Den turbulenta kreditmarknaden hade en negativ effekt på räntehandeln både i termer av aktivitetesnivå och marknadsvärderingar.

SEB behöll sin ledande marknadsandel av handeln på de nordiska börserna, och var störst på både den norska och den svenska börsen.

Den totala emissionsvolymen av strukturerade produkter ökade med 30 procent och SEB:s marknadsandel av sådana produkter var 15 procent enligt registreringar hos NCSD (tidigare VPC).

Merchant Banking rörelseresultat per affärsområde Procent

	Corporate Banking	46	(38)
	Trading and Capital Markets Global Transaction Services	33 21	(48) (14)

Bruttointäkter

Geografisk fördelning 2007, procent

Sverige	49	(50)
Tyskland	15	(10)
Norge	14	(15)
Danmark	6	(5)
Finland	5	(4)
Övriga världen	11	(16)

Majoriteten av intäkterna kom under 2007, för första gången, inte från Sverige.

Corporate Banking

De flesta enheter inom Corporate Banking levererade starka resultat, vilket uppvägde lägre intäkter från corporate finance till följd av senareläggning av ett antal transaktioner.

SEB Enskilda Corporate Finance var återigen den ledande emittenten av nordiska börsintroduktioner och hanterade under året nya börsintroduktioner till ett värde av cirka 5 miljarder euro. SEB Enskilda var rådgivare till NASDAQ i samband med förvärvet av OMX, till Norwegian Properties vid förvärvet av Norgani Hotels och Ericsson vid förvärvet av det norska företaget Tandberg TV.

Även om aktiviteterna för så kallade LBO's (leveraged buyouts) generellt sett minskade i kölvattnet av kreditkrisen var förutsättningarna i Norden mer gynnsamma och SEB:s aktiviteter fortsatte att utvecklas positivt.

SEB:s dotterbolag SEB Finans fusionerades med moderbolaget och bytte namn till SEB Leasing och Factoring. Samtidigt såldes ett antal produkter och distributionskanaler som inte tillhör kärnverksamheten. Därmed underlättas SEB:s möjligheter att erbjuda kun-

Finansiell utveckling

Rörelseresultat och räntabilitet

Ledande mäklare i valutahandeln Miljarder US-dollar

derna integrerade finansiella lösningar. Integra tionen av SEB's baltiska leasingaktiviteter pågår inom den globala affärsenheten.

Global Transactions Services

Global Transaction Services fortsatte att visa goda resultat i fråga om både lönsamhet och kundnöjdhet. Satsningarna på att värva nya kunder samt pågående produktivitetsvinster från SEB Way mer än kompenserade effekterna av marginalpressen.

Depåförvaring uppvisade rekordresultat under året och trots lägre aktiemarknadsvärderingar uppgick värdet av de förvaltade depåerna till 5 314 miljarder kronor vid utgången av året. Transak tionsvolymerna ökade också markant med en topp i genomsnitt på 129 500 transaktioner per dag i december.

Förstärkt regional närvaro

SEB:s position som ledande nordisk storföretagsbank bekräftades av flera topprankningar och utmärkelser under 2007. Banken rankades exempelvis som bäst i Norden inom mäkleri, aktieanalys och corporate finance av Prospera och inom cash management och likviditetsförvaltning av Global Finance. SEB:s valutaanalys rankades som bäst i världen av både FXWeek och Reuters medan depåhantering fick regionala toppbetyg i Global Custodian Survey. Framöver stöttas vinsttillväxten av förbättrad prissättning på risk, en stark efterfrågan på finansiering och ökade stordriftsfördelar i verksamheten.

Kontorsrörelsen

Bo Magnusson Divisionschef

"Verksamheten utvecklades starkt inom samtliga områden med ett par gemensamma nämnare som bas. Proaktiviteten mot våra kunder har ökat rejält. Det har, i kombination med ett antal nya kunderbjudanden och flera framgångsrika lanseringar, lett till att vi stärkt vår position inom viktiga områden. Genom att sätta operationell effektivitet i fokus har vi behållit en god kostnadskontroll. Vi börjar nu också på ett tydligt sätt arbeta mer tillsammans mellan länderna och utnyttja varandras kompetenser och erfarenheter bättre."

Divisionen betjänar fem miljoner privatkunder och 400 000 mindre och medelstora företag i Sverige, Tyskland och de baltiska länderna. Kunderna har tillgång till SEB:s kompletta utbud av finansiella tjänster via närmare 560 kontor, telefonkundtjänst och internet.

Affärsområdena är:

• Sverige med 179 kontor som betjänar 1,5 miljoner kunder, varav en miljon använder bankens internettjänster och 130 000 är mindre och medelstora företag.
• Estland med 68 kontor som betjänar 700 000 kunder, varav 450 000 använder bankens internettjänster och 60 000 är mindre och medelstora företag.
• Lettland med 63 kontor som betjänar 800 000 kunder, varav 280 000 använder bankens internettjänster och 60 000 är mindre och medelstora företag.
• Litauen med 72 kontor som betjänar en miljon kunder, varav 680 000 använder bankens internettjänster och 60 000 är mindre och medelstora företag.
• Tyskland med 174 bankkontor, som betjänar en miljon kunder, varav 360 000 använder bankens internettjänster och 23 000 är mindre och medelstora företag.
• Kort med 3 miljoner utgivna kort (betal- kredit- och bankkort samt profilerade kort). Affärsområdet bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland och inkluderar varumärken som Eurocard och Diners Club. Kort har också inlösenavtal med 196 000 inköpsställen.

2007 2006 Andel av SEB:s totala intäkter, % 43 39 Andel av SEB:s rörelseresultat, % 39 34 Andel av SEB:s personal, % 55 54

Resultaträkning

			Förändring,
Mkr	2007	2006	procent
Räntenetto	9 888	8 514	16
Provisionsnetto	6 274	5 752	9
Nettoresultat av finansiella transaktioner	812	614	32
Övriga intäkter netto	248	235	6
Intäkter	17 222	15 115	14
Personalkostnader	–5 169	–4 885	6
Övriga kostnader	–4 314	–4 203	3
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–435	–440	–1
Kostnader	–9 918	–9 528	4
Resultat före kreditförluster	7 304	5 587	31
Kapitalvinster och förluster från tillgångar	5	45	–89
Kreditförluster1)	–718	–412	74
Rörelseresultat	6 591	5 220	26
K/I-tal	0,58	0,63
Allokerat kapital, miljarder kronor	24,8	22,4
Räntabilitet, %	20,8	18,1
Antal befattningar, medeltal	10 763	10 661

1) Inklusive värdeförändring på övertagen egendom

Vinsttillväxt på alla marknaderna

Rörelseresultatet ökade med 26 procent tack vare hög kundaktivitet och kostnadskontroll. Tillväxten var hög under året, och särskilt stark under fjärde kvartalet vad gäller affärsvolymer, intäkter och resultat.

Sverige

Inom Retail Sverige ökade bolån och inlåning från privatmarknaden med 13 respektive 21 procent, med ökade marknadsandelar som följd. Även marknadsandelarna på den totala sparandemarknaden ökade enligt SEB:s Sparbarometer. Tillväxten inom segmentet små och medelstora företag överträffade både marknaden och föregående år. SEB:s Enkla-sortiment för privatpersoner och för små och medelstora företag (SME) kompletterades med Enkla firman, ett nytt koncept för enskilda näringsidkare. Enkla firman attraherade 11 000 kunder redan under de tre första månaderna, och utnämndes även till Årets småföretagarprodukt av Privata Affärer. Även övriga produkter i Enkla-sortimentet fortsätter att utvecklas starkt, till exempel har 60 000 kunder tecknat sig för "Enkla depån" sedan lanseringen i december 2006.

Marginalpressen på bolån var hård, men avtog under året. Försäljningsmarginalen på nyutlåning förbättrades mot slutet av året. Satsningen på att öka kvaliteten och effektiviteten fortsatte att ge resultat och kostnaderna minskade med 2 procent.

Estland, Lettland och Litauen

Den kontrollerade minskningen av kredittillväxten i de baltiska länderna fortsatte. Tillväxten per kvartal mer än halverades under året och under fjärde kvartalet var tillväxten 1 procent i Lettland, 3 procent i Estland och 4 procent i Litauen. Minskningen medförde lägre marknadsandelar inom utlåning, framförallt i Lettland och Estland, under året. Samtidigt utvecklades sparprodukter mycket starkt i Baltikum, vilket avspeglar den starka långsiktiga tillväxtpotentialen. Försäljningen av livförsäkringar i Lettland ökade till exempel med närmare 300 procent jämfört med 2006 medan marknadsandelen var 48 procent. Antalet kunder fortsatte att öka under året med mer än 210 000 nya privatkunder och 20 000 nya företagskunder.

Både i Lettland och Litauen fick SEB godkänt av Finans inspektionen för att tillämpa intern riskklassificering enligt Basel II

Rörelseresultat per affärsområde Procent

Antal mindre och medelstora företag i Sverige Tusental, Antal betalflödeskunder

från och med den 1 januari 2008. SEB:s ledande position i regionen bekräftades ytterligare genom utmärkelsen Årets bank i Estland och Litauen av The Banker. Tidigare under 2007 utnämndes Lettland till Bästa bank av Euromoney. Ökade kollektiva reser veringar på grund av växande utlåningsvolymer förklarade de högre kreditförlusterna.

Tyskland

I Tyskland fortsatte arbetet med att uppnå tillfredsställande lönsamhet. Intäkter, försäljningsaktiviteter och kundtillväxt fortsatte att utvecklas positivt. Försäljningen av livförsäkringar och volymen för konsumtionskrediter ökade med 36 respektive 26 procent.

Antal internetdepåer, Enkla depån

Tusental, depåkunder

Kortverksamheten

Korts resultat ökade med 7 procent, justerat för realisationsvinster, då kortomsättningen ökade med 9 procent och kostnaderna var oförändrade, vilket kompenserade de högre finansieringskostnaderna under 2007. En ökad satsning på produktutveckling initierades för att säkra SEB:s ledande ställning bland nordiska betalkort. Diners Clubs och Eurocards kundcenter fick utmärkelser för bästa kundservice i Norden respektive Sverige.

Ökad affärsintegration

Affärsintegration fortsatte under året. De viktigaste åtgärderna inkluderar integrationen av de svenska och baltiska back-officefunktionerna med SEB:s koncerngemensamma funktioner och namnbytet av de baltiska verksamheterna. Genomförandet av SEB Way pågår i hela divisionen. I Sverige och Tyskland har 50 respektive 80 procent av kontoren genomfört transformationer. Arbetet med att samordna divisionens affärsutveckling initierades med syfte att förstärka kunderbjudandena och förbättra effektiviteten. På kort sikt ligger fokus på att införa best practise i ett antal utvalda områden.

Den starka underliggande kund- och affärstillväxten samt SEB:s starka position inom attraktiva områden som baltiska sparprodukter samt små och medelstora företag bildar tillsammans en god bas för fortsatt vinsttillväxt.

Kapitalförvaltning

Fredrik Boheman

Divisionschef

"Vi höll en hög aktivitet och lyckades öka våra marknadsandelar på en i övrigt svag svensk fondmarknad. Detta mycket tack vare vår erfarna personal och deras goda råd till våra kunder under det instabila andra halvåret. Våra absolutavkastande produkter, i kombination med vår bredd, både geografiskt och i distributionen, är en styrka i mer osäkra tider. Jag tycker att vi är på rätt väg och har möjligheter att förstärka vår postition ytterligare."

Division Kapitalförvaltning består av två affärsområden:

• Asset Management och Private Banking. Asset Management betjänar 2 500 institutionella kunder och stiftelser.
• Private Banking betjänar 23 000 privatkunder och entreprenörer.

Divisionen erbjuder ett brett sortiment av tjänster inom kapitalförvaltning (och rådgivning) till institutioner, livförsäkringsbolag, stiftelser och privatkunder. Erbjudandet inkluderar aktie- och ränteförvaltning, private equity, fastigheter samt hedgefonder. Kapitalförvaltningen har cirka 1 200 anställda och förvaltar närmare 1 300 miljarder kronor. Divisionen hade verksamhet i 15 länder under 2007.

Under 2007 har fokus legat på att förbättra SEB:s globala erbjudanden och processer inom divisionen. Omstrukturering och ytterligare expansion har genomförts. Ett flertal nya produkter inom det alternativa segmentet har lanserats under året.

	2007	2006
Andel av SEB:s totala intäkter, %	13	12
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	15	15
Andel av SEB:s personal, %	6	7

Resultaträkning

			Förändring,
Mkr	2007	2006	procent
Räntenetto	843	644	31
Provisionsnetto	4 077	3 836	6
Nettoresultat av finansiella transaktioner	79	55	44
Övriga intäkter netto	86	60	43
Intäkter	5 085	4 595	11
Personalkostnader	–1 475	–1 440	2
Övriga kostnader	–902	–801	13
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–63	–51	24
Kostnader	–2 440	–2 292	6
Resultat före kreditförluster	2 645	2 303	15
Kapitalvinster och -förluster från tillgångar	–1	29
Kreditförluster	–7	25
Rörelseresultat	2 637	2 357	12
K/I-tal	0,48	0,50
Allokerat kapital, miljarder kronor	5,5	4,0
Räntabilitet, %	34,5	42,4
Antal befattningar, medeltal	1 251	1 300

Bra resultat trots osäkra marknadsförutsättningar

Den första halvan av 2007 visade på stark avkastning på förvaltat kapital, bra nyförsäljning, växande förvaltat kapital och stark intäktstillväxt. Under andra halvan förändrades investeringsklimatet och avkastningen dramatiskt på grund av oron på kreditmarknaderna och fallande börser. Divisionen lyckades, trots allt, behålla stabila underliggande intäkter och attrahera nya volymer.

Resultatet för divisionen ökade med 12 procent, och inkluderade avkastnings- och transaktionsbaserade arvoden på 556 Mkr (465). Högre tillgångsvärden och en positiv nettoförsäljning bidrog till intäktstillväxten. Kostnaderna ökade med 6 procent.

Asset Managements rörelseresultat ökade med 16 procent tack vare en 11-procentig ökning av provisionsnettot. Ett flertal nya produkter lanserades under 2007, vilka har bidragit till den positiva nettoförsäljningen.

Försäljningen inom Private Banking nära nog fördubblades till 23 miljarder kronor (13) med en hög efterfrågan på alternativa produkter. Courtageintäkterna sjönk till följd av marginalpress och lägre kundaktivitet. Rörelseresultatet ökade med 5 procent.

Nr 1 på nettoförsäljning på den svenska fondmarknaden

SEB lyckades upprätthålla en positiv nettoförsäljning under hela året, även då osäkerheten var stor på aktiemarknaden. Netto försäljningen uppgick till 55 miljarder kronor (58), vilket motsvarar 5 procent av det förvaltade kapitalet vid årets början. Kunderna fortsatte flytta volymer till alternativa produkter och SEB lanserade ytterligare produkter i detta område. Dessa drog in 22 miljarder kronor i nya volymer. Nettoförsäljningen av tredjepartsfonder ökade i betydelse och uppgick till 11 miljarder kronor (8). Enheterna utanför Sverige stod för 32 procent (28) av nettoförsäljningen.

Finland hade ett mycket starkt år när det gäller total nettoförsäljning, framför allt inom det institutionella segmentet. SEB:s marknadsandel för nettoförsäljning av fonder mer än fördubblades till 11,2 procent (4,4). Danmark förbättrade sin marknadsandel rörande nettoförsäljning av fonder till 4,7 procent (0,7). Marknadsan delen för fastighetsfondbolaget SEB Immoinvest ökade till 9,1 procent (8,2). I Sverige uppgick SEB:s nettoförsäljning av egna fonder till 14 miljarder kronor (18), att jämföra med en totalmarknad som fallit till 19 miljarder kronor (70). SEB ökade

Rörelseresultat per affärsområde Asset Management 67 (70) Private Banking 33 (30) Förvaltat kapital

Per land – Division Kapitalförvaltning Totalt 1 285 miljarder kronor

Sverige	63	(64)
Danmark	13	(13)
Tyskland	11	(11)
Finland	9	(8)
Övriga1)	4	(4)

1) Övriga inkluderar Norge, Baltikum, Polen och Luxemburg.

Per tillgångsslag – Affärsområdet Asset Management Totalt 1 023 miljarder kronor

	Räntebärande papper	49	(48)
	Aktier	40	(41)
	Fastigheter	9	(8)
	Kassa	2	(3)

Fonder fördelat per produkttyper

Totalt 514 miljarder kronor

Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Alternativa fonder	42 24 12 21	(48) (22) (12) (18)

därmed marknadsandelen till rekordnivån 70 procent (26), motsvarande en förstaplacering. Framgången för fondförsäljningen förklaras till stor del av stark nettoförsäljning via distributionskanalerna SEB Trygg Liv och institutionell förvaltning.

Stark nettoförsäljning ökade divisionens förvaltade kapital med 8 procent till 1 285 miljarder kronor (1 192). Fonder totalt, inklusive tredjepartsfonder, ökade som andel av divisionens totala förvaltade kapital till 40 procent (39). Detta motsvarar ett värde av 514 miljarder kronor (453). Divisionens sammanlagda avkastning på förvaltat kapital påverkades negativt av den rådande marknadssituationen. 49 procent (61) av totalt antal portföljer och 54 procent (79) av förvaltat kapital utvecklades bättre än index.

Vid utgången av 2007 hade SEB en genomsnittlig sammanlagd Morningstar-rating på 3,22 (3,09).

Kunden i fokus

Under 2007 har cirka 40 nya produkter lanserats eller ompaketerats. Flera av dessa syftade till att möta den ökande efterfrågan på alternativa produkter (inklusive produkter i fastighetssegmentet). För att underlätta kundernas investeringsprocess har SEB lanserat

1) Övriga inkluderar Norge, Baltikum, Polen och Luxemburg.

Markandsandel per land

Nettoförsäljning, Fonder

ett nytt baserbjudande med ett antal utvalda externa och SEBfonder, vilka även finns tillgängliga för fondförsäkringskunder.

SEB rankades som nummer ett i Prosperas undersökning bland institutionella kunder och befäste därmed positionen från föregående mätning.

Året framöver

Den närmaste framtiden ter sig synnerligen oviss med tanke på den senaste tidens oroliga marknader, men divisionen har goda förutsättningar att klara sig bra i osäkra tider.

SEB har ett starkt produktsortiment, särskilt på det alternativa området. Förvärvet av KAM Group Limited (Key Asset Management), blev klart i januari 2008 och ger ett tillskott i förvaltat kapital på cirka 20 miljarder kronor. Detta kommer att förstärka SEB:s position som ledande i Norden på alternativa investeringar. Genom att använda SEB:s distributionskapacitet förväntas betydande intäktssynergier.

Effektivitetsprogrammet SEB Way genomfördes i kundledet i Private Bankings Stockholmsenhet under fjärde kvartalet och intensifieras i andra delar av divisionen under 2008.

Liv

Anders Mossberg Divisionschef

"Både den svenska och danska verksamheten uppvisade rekordresultat för 2007. Vi fortsatte expandera österut och etablerade oss i Ukraina, där vi sålde vår första försäkring i slutet av året. Vår ukrainska verksamhet markerade starten för SEB:s sjätte försäkringsmarknad. Eftersom vi just nu ser den största tillväxtpotentialen i östra Europa avser vi att att växa kraftigt på dessa marknader under kommande år."

Division Liv är ansvarig för all livförsäkringsverksamhet i SEB och är en av Nordens ledande livförsäkringskoncerner. I division liv ingår:

• SEB Trygg Liv (Sverige).
• SEB Pension (Danmark).
• SEB Life & Pension International.

Verksamheten omfattar försäkringslösningar inom placerings- och trygghetsområdet för privatpersoner och företag. Divisionen har två miljoner kunder och finns i Sverige, Danmark, Finland, Irland, Luxemburg, Storbritannien, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.

Verksamheten inom traditionell försäkring bedrivs till största delen i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv. Bolaget är inte vinstutdelande och konsolideras därför inte i SEB Trygg Livs resultat. Under 2007 fusionerades Nya Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv ("Nya Liv") in i Fondförsäk ringsaktiebolaget SEB Trygg Liv. De traditionella försäkringarna i fd Nya Liv hanteras som ett eget kollektiv inom Fondförsäkringsaktiebolaget. Efter fusionen allokeras fortfarande resultatet avseende kapitalavkastning och försäkringsrisk till försäkringstagarna. SEB garanterar dock försäkringstagarnas kontrakterade förmåner.

	2007	2006
Andel av SEB:s totala intäkter, %	10	9
Andel av SEB:s rörelseresultat, %	11	10
Andel av SEB:s personal, %	6	7

Resultaträkning

			Förändring,
Mkr	2007	2006	procent
Räntenetto	–28	–15	87
Livförsäkringsintäkter netto	3 958	3 471	14
Intäkter	3 930	3 456	14
Personalkostnader	–1 055	–1 008	5
Övriga kostnader	–525	–474	11
Av- och nedskrivningar av tillgångar	–548	–454	21
Kostnader	–2 128	–1 936	10
Rörelseresultat	1 802	1 520	19
Förändring i övervärden
från verksamheten, netto	1 273	1 655	–23
Verksamhetsresultat	3 075	3 175	–3
Förändringar i operativa antaganden	53	–72
Finansiella effekter av
kortsiktiga marknadsfluktuationer	–62	528
Förvaltningsresultat	3 066	3 631	–16
K/I-tal	0,54	0,56
Allokerat kapital, miljarder kronor	7,5	7,0
Räntabilitet, %
baserat på rörelseresultat	21,1	19,1
baserat på verksamhetsresultat	36,1	39,9
Antal befattningar, medeltal	1 206	1 280

Tillväxt genom fondförsäkringsstrategi

Livs rörelseresultatet förbättrades med 19 procent, främst till följd av högre värden på fondförsäkringsstocken.

De fallande kurserna på aktiemarknaderna sedan kreditoron började, har ännu inte gett några betydande utslag vare sig på fondvärden eller intäkter. Resultatet för traditionell försäkring och riskprodukter, som sjuk- och vårdförsäkring, utvecklades i stort som förväntat och var i nivå med föregående år. De volatila kapitalmarknaderna och trenden för de korta räntorna har dock påverkat resultatet negativt.

Kostnaderna ökade främst till följd av investeringar på nya marknader och volymtillväxt relaterad till detta. Exklusive effekten av högre avskrivningar på aktiverade anskaffningskostnader, ökade kostnaderna med 7 procent. Antalet befattningar var stabilt under året trots investeringar på tillväxtmarknader. Fokus ering en på effektivisering fortsatte under året, framförallt på mer mogna marknader.

Fondförsäkring är fortfarande den viktigaste produkten med

	2007	2006
Försäljning (vägd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	8 923	8 104
Fondförsäkring	35 416	39 597
Totalt	44 339	47 701
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	8 129	8 226
Fondförsäkring	18 241	22 856
Totalt	26 370	31 082
Förvaltat kapital (nettotillgångar), miljarder kr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	272,2	275,6
Fondförsäkring	136,2	119,7
Totalt	408,4	395,3

en andel på 80 procent av den totala försäljningen. Andelen företagsbetalda pensionsprodukter var 72 procent (67).

Den totala försäljningen, mätt som vägd volym, exklusive effekten av lagstiftningsåtgärder som stoppade högvolymprodukten "Kapitalpension" i Sverige, ökade med 6 procent jämfört med föregående år. I Sverige bidrog tilltagande konkurrens från nya aktörer, till lägre försäljning av tjänstepensionsförsäkringar via försäkringsförmedlare, medan försäljningen av kapitalförsäkringar ökade inom alla försäljningskanaler. Detta bidrog till att nyförsäljningsmarginalen sjönk något till 23,7 procent (24,5).

Försäljningen i Danmark var något högre än föregående och premieinkomsten ökade med 11 procent. Den danska tjänstepensionsmarknaden har haft en årlig tillväxttakt på cirka 10 procent sedan år 2000, medan privatmarknaden i stort sett uppvisat nolltillväxt. SEB Pensions tillväxttakt inom tjänstepension har legat på 15–18 procent de senaste åren och bolaget har således tagit marknadsandelar.

De baltiska dotterbolagen är främst fokuserade på fondförsäkring men erbjuder även traditionell försäkring och sjuk-/ olycksfallsförsäkring. 86 procent av försäljningen är privat och 14 procent är företagsbetald.

Försäljningen i de baltiska länderna ökade med 76 procent. Försäljningen av produkten Portfolio Bond i Sverige, redovisad i SEB Life & Pension International ökade. International uppvisade en stark trend och andelen av den totala försäljningen ökade till 10 procent (7). SEB sålde sin första livförsäkring på den ukrainska marknaden.

De totala premieinkomsterna (inbetalda premier) uppgick till 26,4 miljarder kronor jämfört med 31,1 miljarder under föregående år. Justerat för effekten av lagstiftningsåtgärder i Sverige, inklusive stoppet för överföringar, ökade premieinkomsterna med 3,1 miljarder kronor eller 14 procent.

Värdet av fondförsäkringsstocken ökade med 14 procent till 136 miljarder kronor (120). Den positiva trenden förklaras av värdeökningar, premieinbetalningar samt generellt lägre återköp av försäkringar. Det totalt förvaltade kapitalet, nettotillgångarna, ökade under året med 3 procent till 408 miljarder kronor.

Traditionell försäkring i Sverige

Huvuddelen av den traditionella försäkringsverksamheten bedrivs i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv ("Gamla Liv"). Bolaget är inte vinstutdelande och konsolideras därför inte i SEB Trygg Livs resultat. Gamla Liv är stängt för nyteckning.

Traditionell försäkring bedrivs också i Nya Livförsäkrings-

Marknadsandel fondförsäkring i Sverige, nyteckning

Procent
	SEB Trygg Liv	22,1	(29,3)
	Skandia	14,1	(15,7)
	Moderna	13,4	(6,7)
	Länsförsäkringar	12,7	(7,3)
	Swedbank	10,2	(11,3)
	SHB	8,2	(7,7)
	Folksam	7,7	(7,9)
	Övriga	11,6	(14,1)

Källa: Försäkringsförbundets statistik.

Försäljningsmarginal

Mkr	2007	2006
Vägd försäljningsvolym (löpande + engångs/10)	3 689	3 345
Nuvärde av nyförsäljning (8% diskonteringsränta)	1 775	1 788
Försäljningskostnader	–901	–970
Resultat från nyteckning	874	818
Försäljningsmarginal, %	23,7	24,5

2007 är beräknat på den totala Divisionen medan 2006 avser affärsområde Sverige.

Effekt av tilkommande verksamhet i Danmark och Baltikum:
Vägd försäljningsvolym (löpande + engångs/10)	845
Resultat från nyteckning	224
Försäljningsmarginal	0,8

Gamla Livförsäkringsaktiebolaget i Sverige

	2007	2006
Förvaltat kapital, nettotillgångar, Mkr	180 116	182 684
Periodens resultat, Mkr	8 238	17 455
Premieinkomst, Mkr	2 122	2 219
Kollektiv konsolideringsgrad 1), retrospektivreserv, %	114	122
Återbäringsränta, %	12	7
Solvensgrad 2) , %	230	230
Kapitalbas, Mkr	95 045	94 556
Erforderlig solvensmarginal, Mkr	3 573	3 659
Solvenskvot 3)	26,6	25,8
Totalavkastning, %	2,8	11,1
Andel aktier/aktieexponering, %	42	43
Andel räntebärande värdepapper, %	45	45
Andel fastigheter, %	13	12

1) Den kollektiva konsolideringsgraden anger tillgångarna i förhållande till åtagandena gent emot försäkringstagarna. Åtagandena innefattar både garanterade och ickegaranterade värden.

2) Bolagets nettotillgångar (inklusive eget kapital och förlagslån) i förhållande till de garanterade åtagandena i form av försäkringstekniska avsättningar.

3) Kvot kapitalbas / erforderlig solvensmarginal.

aktiebolaget SEB Trygg Liv ("Nya Liv"), som i oktober fusionerades med Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv. Tidigare bedrevs Nya Liv enligt ömsesidiga principer och konsoliderades därför inte i SEB Trygg Livs resultat. Efter fusionen allokeras fortfarande resultatet avseende kapitalavkastning och försäkringsrisk till försäkringstagarna. SEB garanterar dock försäkringstagarnas kontrakterade förmåner.

Risk- och kapitalhantering

För att förse sina kunder med finansiella lösningar och produkter tar SEB på sig olika risker som måste hanteras. Koncernens lönsamhet är direkt beroende av dess förmåga att bedöma, hantera och prissätta dessa risker, samtidigt som den bibehåller en tillräcklig kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser.

Av detta skäl är riskhantering ständigt ett prioriterat område för koncernen, och ett som utvecklas hela tiden. Styrelseförankring, en tydlig beslutsordning med hög riskmedvetenhet hos medarbetarna, gemensamma definitioner och principer, ett kontrollerat risktagande inom beslutade ramar samt en hög grad av genomlysning av affärsvolymen i den externa redovisningen är hörnstenarna i koncernens risk- och kapitalhantering. Risk- och kapitalfrågor ingår såväl i strategisk planering som i löpande planering på affärsnivå. Därigenom blir de tidigt identifierade så att de kan följas upp och hanteras på ett sätt som säkerställer koncernens långsiktiga finansiella stabilitet.

SEB anser att riskerna för koncernens intjäning och finansiella stabilitet i huvudsak kan härledas ur den makroekonomiska utvecklingen. SEB utnyttjar stresstester och scenarieanalyser för att bedöma effekten av konjunkturförsämringar, och använder konservativa riskparametrar för att beräkna sitt kapitalbehov.

2007 i korthet

År 2007 uppvisade en exceptionell finansiell turbulens. Vid slutet av året befann sig marknaderna mitt i en kris orsakad av en kombination av faktorer:

• en kraftig nedgång i historiskt sett stabila priser på amerikanska bolån och andra tillgångar, till följd av osäkerhet om förluster på subprime-marknaden i USA,
• en brist på likviditet på vissa finansiella marknader,
• en brist på förtroende i marknaden för information från och ledningskapacitet i banker. Detta har lett till krav på bankerna att ha hög kapitalstyrka samt en stabil och diversifierad finansiering.

Tack vare sina diversifierade upplåningskällor och starka finanser har SEB kunnat finansiera den löpande verksamheten utan att betala oskäliga kostnader. Koncernen har under året vidtagit flera åtgärder för att bibehålla en stark balansräkning, såsom att emittera förlagslån kvalificerande som primärkapitaltillskott, att öka utgivningen av säkerställda obligationer – en finansieringskälla med hög kvalitet – och att utsträcka kravet på att utgående kassaflöden ska täckas av inkommande över en betydligt längre tidshorisont än den normala på tre månader. Dessutom har SEB upprätthållit en bred och kontinuerlig kommunikation med marknaden om sin finansiella ställning för att behålla förtroendet hos kunder, investerare och allmänhet.

Den kraftiga prisnedgången på räntebärande värdepapper, särskilt asset-backed securities och obligationer utgivna av investmentbanker, har sänkt värdet på SEB:s innehav. Banken har bokfört förluster i sina marknadsvärderade portföljer under andra halvan av 2007. De turbulenta marknadsförhållandena har utlöst aktiva riskhanteringsåtgärder, till exempel omstrukturering av portföljerna. På grund av koncernens noggranna investeringskriterier för värdepapper har man kunnat värdera alla tillgångar utan anmärkning från revisorer och tillsynsmyndigheter; marknadspriser har tillämpats på alla individuella innehav utan användning av "mark-to-model". Effekterna på rörelseresultat

och eget kapital behandlas i avsnittet Finansiell koncernöversikt på sid 20–25.

Ett annat område som rönt stor uppmärksamhet har varit den ekonomiska situationen i de baltiska länderna, vilka uppvisat såväl bytesbalansunderskott som snabbt ökande kreditvolymer och hög inflationstakt. SEB står fast vid sin övertygelse om den långsiktiga styrkan i de baltiska ekonomierna, och om att koncernens verksamhet i Estland, Lettland och Litauen kan fortsätta att utvecklas. För att befästa sin egen affär, och för att undvika att bidra till en överhettning av de lokala ekonomierna, har SEB fortsatt att strama upp sin kreditpolitik, med ökat fokus på riskbaserad kapitalisering och prissättning. Med stöd av scenarieanalyser och detaljerade studier av läget drar SEB slutsatsen att Bankens verksamhet i Baltikum inte innebär ett hot mot SEB-koncernens finansiella stabilitet, även om en makroekonomisk anpassning i området till mer långsiktiga nivåer sannolikt kan komma att medföra lägre intjäning och högre kreditförluster än under de senaste åren. Situationen i varje land följs noga.

Under året har SEB utvecklat sina processer för att allokera internt kapital till divisioner och affärsenheter, och dessutom tagit i bruk nästa generation av koncernens portföljmodell för kreditrisk. Detta kommer att ge bättre information och beslutsstöd för affärsverksamheten, liksom för den aktiva portföljhantering som bedrivs på central nivå.

Basel II blir verklighet

EU och nationella myndigheter börjar nu tillämpa de nya kapitaltäckningsreglerna enligt Basel II; i Sverige gäller det nya regelverket från den 1 februari 2007. Inledningsvis använder SEB IRKmetoden (Intern Riskklassificering) för rapportering av bolån samt av utlåning till banker och företag i Sverige och Tyskland. Detta motsvarar mer än 70 procent av den totala kreditvolymen. Via detta första steg i övergången till Basel II sjunker den totala RWA-nivån med cirka 17 procent (före inverkan av övergångstidens golv). När det gäller Baltikum har SEB fått tillstånd att använda IRK-metoden för sina hushålls-, företags- och interbankportföljer i Lettland och Litauen, vilket motsvarar 5 procent av den totala kreditvolymen.

När det gäller operationell risk har SEB ansökt om myndigheternas tillstånd att få rapportera i enlighet med den avancerade metoden när den blir tillgänglig från 2008. Ansökan baseras på SEB:s långa erfarenhet och sakkunskap vad gäller operationell riskhantering, inklusive incident- och förlustrapportering, kapitalmodellering, kvalitetsbedömning av processer, osv. Effektiv hantering av operationella risker leder till ett lägre krav på myndighetskapital.

SEB fortsätter att analysera och rapportera riskvägda tillgångar och kapitaltäckningsrelationer i enlighet med både Basel I och Basel II. Kvaliteten på koncernens kreditportfölj och den interna riskhanteringskulturen ger en påtaglig reduktion av RWA-nivåerna – under några inledande år dock begränsat av myndighetsgolv. Under 2007 tillåts en RWA-reduktion på 5 procent, för 2008 och 2009 gäller 10 respektive 20 procent. Ökad konjunkturkänslighet i de nya reglerna, myndigheternas kapitalbedömning och ratinghänsyn gör dock att detta inte direkt kan översättas till frigjort kapital. Kapitalhanteringen under övergångsperioden kommer att kräva särskild omsorg (se diagram på nästa sida).

Kapitalhantering under övergångsperioden

Riskorganisation och ansvar

Styrelsen fastställer övergripande policy, strategi och limiter avseende risk- och kapitalfrågor. Detta görs efter genomgång och rekommendation av styrelsens Risk and Capital Committee, som i sin tur får underlag från koncernens Group Asset and Liability Committee och Group Credit Committee. Kreditbeslut är nästan helt ett ansvar för Group Credit Committee, med några få undantag som skall hanteras av Risk and Capital Committee. Respektive kommitte har sitt eget beslutsmandat.

Styrelsens riskpolicy och kapitalpolicy lägger grunden för koncernens risk- och kapitalhantering.

Kapitlet om bolagsstyrning på sid 42–51 beskriver organisation och ansvar för riskfrågor, inklusive den roll som spelas av styrelsens Risk and Capital Committee, av koncernens Group Asset and Liability Committee och Group Credit Committee, samt av funktionen Group Risk Control.

Risk, riskhantering och riskkontroll

SEB definierar risk som möjligheten av negativ avvikelse från ett förväntat ekonomiskt utfall. Nedan beskrivs hur SEB arbetar med ekonomiskt kapital som ett för alla risktyper gemensamt och enhetligt riskmått.

I riskhantering ingår alla aktiviteter som berör risktagande, riskreducering, riskanalys, riskkontroll och uppföljning. Koncern en har i detta syfte infört processer och system för att på ett tidigt stadium identifiera, mäta, analysera, övervaka och rapportera riskerna. De interna kontrollprocesserna, som består av regelverk, system och rutiner, samt uppföljning av dessas efterlevnad, säkerställer att verksamheten bedrivs under effektiva och kontrollerade former.

Oberoende riskkontroll innefattar att identifiera, mäta, analysera, rapportera, genomföra stresstester av och följa upp risker, oberoende av de risktagande enheterna.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för förluster till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB.

Definitionen innefattar även motpartsrisk i tradingverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk. Koncentration av kreditrisk till sektorer och till enskilda låntagare ägnas särskild uppmärksamhet.

Kreditrisk avser alla fordringar på företag, banker, offentliga institutioner och privatpersoner. Exponeringarna består huvudsakligen av lån men också av kreditlöften och andra åtaganden såsom remburser och garantier, samt av motpartsrisk i derivatoch valutahandel.

Kreditpolitiken baseras på principen att utlåningen skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens återbetalningsförmåga. Kunden skall vara känd i koncernen så att både förmåga och egenskaper kan bedömas. Säkerheter och nettingavtal används i varierande utsträckning beroende på faktorer som motpartens kreditvärdighet samt transaktionens art och komplexitet.

Alla motparter (utom privatpersoner) på vilka koncernen har en kreditexponering tilldelas en intern riskklass som avspeglar risken för betalningsfallissemang. Riskklasskalan har 16 steg, där 1 står för den högsta kreditvärdigheten och 16 innebär fallissemang. Riskklass 1–7 motsvarar "investment grade", medan riskklasserna 13–16 är "watch-list". SEB utnyttjar riskklasserna vid sättning av limiter, och för att följa upp och hantera kreditportföljen.

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp sätts en total limit. Limiten utgör gränsen för den maximala exponering som koncernen för närvarande accepterar på denna kund, baserat på kundens finansiella ställning samt på nuvarande affärsrelation. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot olika länder, samt för avvecklingsrisken i handlarverksamheten.

Samtliga totala limiter och riskklasser måste minst årligen bli föremål för genomgång av ett kreditbeslutorgan. Engagemang med högre risk (riskklass 13–16) är föremål för mer frekvent genomgång så att eventuella problem kan identifieras på ett tidigt stadium. Därigenom ökar möjligheten att finna konstruktiva lösningar.

Kreditportföljen per kategori

Totalt 1 552 miljarder kronor

Kreditportföljen – geografisk fördelning

Totalt 1 552 miljarder kronor

Företag	37 %	(35)	Sverige	40%	(39)
Hushåll	28 %	(28)	Tyskland	23%	(27)
Banker	16 %	(13)	Övriga världen	14%	(13)
Fastighetsförvaltning	13 %	(13)	Övriga Norden	11%	(10)
Offentlig förvaltning	6 %	(11)	Baltikum	11%	(10)
För mer information om kreditexponering se not 44.			Emerging markets	1%	(1)

100 80 60 40 20 2006 2007 13–16 11–12 8–10 5–7 1–4 Kreditportföljen per riskklass (exkl. hushåll), % Totalt 1 118 miljarder kronor

IRK-rapporterade bolån (264 miljarder kronor)

Sannolikhet för fallissemang (PD-fördelning)

PD	Andel, %
0 – 0,2	26
0,2 – 0,4	29
0,4 – 0,6	16
0,6 – 1	14
1 – 5	10
5 – 10	2
10 – 30	2
30– 50	0,4
50 – 100	0,5

Uppföljning av kreditportföljen

Den samlade kreditportföljen granskas regelbundet ur olika synvinklar; branschvis, geografiskt, per riskklass, per produkt, storleksmässigt osv. Särskilda analyser utförs dessutom när marknadsutvecklingen kräver en noggrannare granskning av vissa sektorer.

SEB:s totala kreditexponering, inklusive ansvarsförbindelser och derivatkontrakt men exklusive obligationer och repor, uppgick till 1 552 miljarder kronor (1 315), varav lån och leasing 1 113 miljarder (937).

Tillväxttakten i utlåningen till företagssektorn var stark, särskilt i de nordiska länderna. Utlåningen till kreditinstituten ökade med 83 miljarder kronor till 263 miljarder. Utlåningen till hushållen ökade med 16 procent, främst på grund av nya bolånevolymer. Ut låningstakten i de baltiska bankerna, framför allt i Estland och Lettland, dämpades betydligt under året.

Kreditkvaliteten var forsatt mycket god i de nordiska länderna, medan det fanns en del tidiga tecken till försvagning av kreditkvaliteten i de baltiska bankerna.

I den tyska verksamheten noteras en viss förbättring av kvaliteten i portföljen.

Kvantifiering av kreditrisken

Koncernen använder även den ekonomiska kapitalmodellen i kreditriskhanteringen för att följa upp portföljen. Metodiken baseras, liksom kreditdelen av Basel II, på följande tre komponenter:

1. Probability of default (PD). För varje riskklass estimerar SEB den ettåriga sannolikheten för fallissemang baserat på tio års intern statistik. PD-värdena estimeras som genomsnitt över konjunkturcykeln, vilket innebär att de för närvarande inklu-

Osäkra lånefordringar och reserver

Mkr	2007	2006
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	7 619	7 123
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	772	1 403
Osäkra lånefordringar brutto 1)	8 391	8 526
Specifika reserver	–3 787	–4 234
Gruppvisa reserver	–2 602	–2 170
Reserv för utombalansposter	–209	–215
Totala reserveringar	–6 598	–6 619
Osäkra lånefordringar netto	1 793	1 907
Reserveringsgrad för osäkra lånefordringar, %	76,1	77,7
Specifik reserveringsgrad för osäkra lånefordringar	45,1	49,7
Andel osäkra lånefordringar, %	0,18	0,22

1) Individuellt identifierade osäkra lånefordringar.

Lånefordringar klassificeras som osäkra om betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs även den del som täcks av reserver.

För ytterligare information, se not 44.

SEB:s riskklasser – sannolikhet för fallisemang

	Riskklass	Lägsta PD	Högsta PD
Investment grade	1–4	0,00%	0,08%
	5–7	0,08%	0,32%
Normal affär	8–10	0,32%	1,61%
	11–12	1,61%	5,16%
Bevakningsengagemang	13–16	5,16%	100,00%

Kreditexponering 1), Emerging markets

Miljarder kronor	31 dec 2007	31 Dec 2006
Asien	10,0	8,2
Kina	3,9	3,0
Hongkong	2,2	2,1
Korea	1,2	1,0
Indien	1,1	0,8
Latinamerika	1,9	1,4
Brasilien	1,3	0,8
Öst- och Centraleuropa	9,2	5,2
Ryssland	5,2	2,6
Afrika och Mellanöstern	2,5	4,0
Saudiarabien	0,4	0,6
Totalt – brutto	23,6	18,8
Reserv	0,1	0,3
Totalt – netto	23,4	18,5

1) Den inhemska exponeringen i bankens baltiska dotterbolag ingår ej i den redovisade exponeringen.

derar en marginal för konjunkturförsämring. Estimaten stäms också av mot de sannolikheter för fallissemang som de internationella ratinginstituten publicerar för sina ratingskalor. För privatpersoner används en scoring-metodik som fördelar lånen mellan riskmässigt homogena pooler. Historiska data för fallissemang justeras för att kunna estimera PD-värden som är det ettåriga konjunkturgenomsnittet för varje pool.

• 1. Exposure at default (EAD). Exponeringens storlek i händelse av fallissemang mäts både nominellt (vid till exempel lån, leasing, remburser och garantier) och genom beräknade marknadsvärden med ett påslag för framtida, tänkbar exponering (derivat och valutakontrakt).
• 1. Loss given default (LGD). Bedömning av hur mycket koncernen kan förlora av utestående fordran i händelse av fallissemang, bland annat med beaktande av ställda säkerheter. Bedömningen baseras på intern och extern historisk erfarenhet samt på omständigheterna i den givna transaktionen.

Dessa komponenter används sedan i en portföljmodell som vid beräkningarna beaktar diversifieringseffekter mellan branscher och geografiska regioner, liksom koncentrationer till enskilda stora kunder när kreditportföljerna läggs samman. Viktiga riskparametrar som PD och LGD är desamma som utnyttjas för Basel-IIrapporteringen, och även modellens beräkningskärna har under året uppdateras så att den kommit mer i samklang med Basel II.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förlust eller sjunkande räntenetto till följd av förändringar av räntor, valuta- och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.

Det av styrelsen fastställda marknadsriskmandatet fördelas av koncernens ALCO till divisionerna, som i sin tur fördelar den erhållna limiten till sina affärsenheter.

SEB gör en tydlig åtskillnad mellan marknadsrisk i handelslagret och i övrig verksamhet. Marknadsrisk i handelslagret uppstår som en följd av att koncernen är en marknadsgarant (market maker) i den internationella valuta-, penning- och kapitalmarknaden, via affärer med kunder och med andra professionella marknadsaktörer. Dessa risker hanteras på koncernens olika handelsplatser inom en heltäckande limitstruktur i dimensionerna VaR, stop-loss och delta-1, med en kompletterande struktur för icke-linjära risker. Riskkontrollfunktionen konsoliderar varje dag riskerna till koncernnivå för rapportering till företagsledningen. Riskkon troll funktionen finns på plats i handlarrummet, övervakar efterlevnaden av limiter och marknadspriser vid stängning. Dessutom har man inflytande på värderingsprinciper och introduktion av nya produkter.

Marknadsrisk i koncernens övriga affärsverksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor samt räntevillkor och räntebindningstider. Treasury-funktionen har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker, som samlas centralt med hjälp av ett internprissystem. Vissa enheter kan dock av effektivitetsskäl tilldelas mindre riskmandat. I sådana fall är koncernens Treasury-funktion representerad i den lokala finanskommittén, för att säkerställa koordination och informationsutbyte. Centraliseringen ger en kostnadseffektiv hantering av likviditets- och ränterisk i alla icke trading-relaterade affärer.

För att mäta den samlade marknadsrisken använder koncernen en internt utvecklad modell för Value at Risk (VaR). Denna statistiska metod uttrycker den maximala potentiella förlust som med viss sannolikhet kan uppstå under en viss tidsperiod. För löpande riskhantering har SEB valt 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på tio dagar. SEB har sedan 2001 Finansinspek tionens godkännande att beräkna kapitalkravet för merparten av bankens marknadsrisk med hjälp av sin VaR-modell.

Följande tabeller visar 10-dagars VaR för SEB under året. Under andra halvan av året har alla VaR-siffror påverkats av turbulensen på de finansiella marknaderna, och VaR-nivåerna var påtagligt högre under årets senare hälft än under dess förra. Genom snittligt trading-VaR under året var 92 Mkr jämfört med 96 Mkr under 2006. Trots ökad marknadsvolatilitet minskade trading-VaR för aktierisk under det fjärde kvartalet till följd av lägre positioner. Ökningen i trading-VaR för ränterisk under årets sista månader avspeglar såväl ökad marknadsvolatilitet som ökade positioner.

VaR i handelslagret
			31 dec	Genomsnitt	Genomsnitt
Mkr	Min	Max	2007	2007	2006
Ränterisk	28	233	119	64	63
Valutarisk	4	83	30	21	30
Aktierisk	17	243	70	75	48
Diversifiering			–66	–68	–45
Totalt	36	281	153	92	96

Nivån på VaR i övrig verksamhet har under året påverkats av den ökade marknadsvolatiliteten, men SEB har också reducerat ränterisken i sina tyska portföljer.

VaR i övrig verksamhet
			31 dec	Genomsnitt	Genomsnitt
Mkr	Min	Max	2007	2007	2006
Ränterisk	138	402	199	251	411
Valutarisk	0	69	51	25	31
Aktierisk	11	151	30	47	7
Diversifiering			–83	–63	–36
Totalt	120	416	197	260	413

Följande diagram visar dagligt tradingresultat under året. SEB använder dessa data för att backtesta modellen och verifiera att faktisk förlust inte överstiger VaR-nivån signifikant mer än en procent av handelsdagarna.

Fördelning av dagligt tradingresultat

Användningen av VaR kompletteras med mått för räntekänslighet och känslighet för kreditspreadar, valutaexponering och optionsaktiviteter. Scenario-analyser och stresstester utförs regelbundet. Till exempel analyseras existerande positioner i historiska eller tänkbara marknadskrisscenarier, liksom portföljens risknivå utan diversifieringseffekter.

Kreditspreadsrisk

Möjligheten av fallissemang för kreditinstrument i handelslagret och i AFS-portföljer ("tillgångar som kan säljas") medför att sådana instrument är utsatta för en värderisk som kan bli aktuell långt innan en emittent ställer in betalningarna (om detta över huvud inträffar). Under 2007 har denna risk materialiserats för SEB, med värdenedgång (AFS) på 698 Mkr och en reduktion av resultatet av finansiella transaktioner på 1 769 Mkr.

Kreditspreadsrisk hänförs till marknadsrisk i kapitaltäckningsrapporteringen, men räknas som en del av kreditrisken i SEB:s modell för ekonomiskt kapital.

Räntenettoanalys

Räntenettot påverkas av sådana yttre faktorer som konkurrenstryck och ränterörelser. Risken i räntenettot beror på affärsmixen, framför allt på olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar och skulder. Räntenettot är också utsatt för en "golvrisk". Vissa asymmetrier finns i hur banken kan prissätta sina produkter – inlåningsräntorna kan inte gärna gå under noll. Detta skapar en marginalpress när räntorna är låga, varför det är relevant att analysera både "upp"- och "ner"-scenarier.

Koncernen mäter räntenettorisken som potentiell inkomstförändring, under en viss framtida period, av en standardiserad ändring i marknadsräntorna. Risknivån skall hållas inom den av styrelsen fastställda limiten. Räntenettoeffekten vid årsskiftet av en höjning av marknadsräntorna med 1 procent var på ett års sikt +84 Mkr (-551), och -442 Mkr (+488) för en motsvarande sänkning.

Mer information om räntekänslighet återfinns i not 43 som redovisar räntebindningstider för koncernens tillgångar och skulder. Uppföljning och hantering av räntenettorisken ger en resultatorienterad synvinkel och kompletterar det värdeorienterade perspektiv som ges av det tidigare beskrivna måttet VaR. Känslig heten i räntenettot motverkas dock ofta av förändringar i andra resultatkomponenter, t.ex. nettot av finansiella transaktioner. Speciellt gäller detta när räntebaserade derivatkontrakt används i säkringsammanhang, eftersom räntenettot i dessa fall bokförs under netto av finansiella transaktioner.

Valutakursrisk

Valutakursrisk uppstår dels som ett resultat av bankens valutahandel på internationella marknadsplatser, dels på grund av att koncernens aktiviteter utförs i olika valutor. Valutapositioner i handelslagret mäts och hanteras med hjälp av VaR-modellen, kompletterad med stop/loss- och exponeringslimiter. Separat mätning och hantering görs av de strukturella valutarisker som uppstår i koncernens balansräkning och intjäning. Det gäller exempelvis till följd av aktieinvesteringar i dotterbolag utanför Sverige när finansieringen inte sker i aktiekapitalets valuta, liksom när upplupna räntor är denominerade i utländsk valuta. Treasury-funktionen hanterar, inom den av koncernens ALCO fastställda limiten, de strukturella valutapositioner som uppstår i balansräkningen.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk uppstår när SEB är marknadsgarant för, eller handlar i, aktier och aktierelaterade instrument. VaR är det främsta

risk- och limitmåttet för denna risk. Därutöver används riskmått som definierats av svenska kapitaltäckningsregler både för limiter och uppföljning.

Försäkringsrisk

SEB:s fokus vad gäller livförsäkring ligger på fondförsäkringar, som svarade för cirka 80 procent av den totala försäljningen under 2007. Detta innebär att marknadsrisken bärs av försäkringstagarna. En risk i ekonomisk mening uppstår emellertid för Banken avseende framtida elimineringar av övervärdet.

Verksamhetens värdeskapande studeras via analys av övervärden (not 51) – alltså nuvärdet av framtida intäkter på det föreliggande försäkringsbeståndet.

Övervärdesrisk i livförsäkring är risken för förlust till följd av att beräknade övervärden inte kan realiseras på grund av oväntat långsam tillgångstillväxt, annullationer eller ogynnsam pris-/kostnadsutveckling.

Vidare är livförsäkringsverksamheten utsatt för risken av förskjutningar i dödstalen: Minskade dödstal medför mer långvariga pensionsåtaganden; ökade dödstal leder till fler dödsfallsersättningar.

Nivån på övervärdesrisken har ett nära samband med sparandestockens storlek. Följande diagram visar hur risken är sammansatt:

Sammansättning av övervärdesrisk i livförsäkring Procent

För försäkringsbestånd med garanterad avkastning uppstår risk när tillgångarna inte matchar försäkringsskulderna.

Åtaganderisk i livförsäkring är risken att verksamhetens tillgångar har en otillräcklig tillväxt för att säkerställa framtida utbetalningar till försäkringstagarna.

Denna risk är försumbar för fondförsäkringar; den är mer uttalad i den affär som bedrivs av SEB Pension i Danmark.

Den svenska Finansinspektionen använder ett "trafikljussystem" som värderar denna risk för mismatch mellan tillgångar och åtaganden. Ett liknande system är i bruk i Danmark sedan flera år och berör därmed SEB:s danska verksamhet. Dessa system är myndighetsverktyg för att identifiera sådana försäkringsbolag som behöver utsättas för en noggrannare granskning av förhållandet mellan tillgångar och åtaganden. Inget av SEB:s svenska eller danska bolag identifieras för sådan granskning enligt angivna mätparametrar för livförsäkringsbolag.

Riskmätningen tar sin utgångspunkt i den redovisning av övervärden och finansiella risker som divisionen regelbundet sammanställer. Livförsäkringsriskerna kontrolleras via så kallad aktuariell analys och stresstester av befintligt försäkringsbestånd. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse.

Riskerna i produkter med garanterad avkastning hanteras med normal marknadsriskteknik och följs upp med scenario-analys.

I koncernen ingår också ett under avveckling varande återförsäkringsbolag inom skadeförsäkringsområdet. Detta bolags åtaganden innebär begränsad risk för SEB:s aktieägare.

Operationell risk

Operationell risk är risken för förlust till följd av såväl händelser i omvärlden (naturkatastrofer, extern brottslighet etc) som interna orsaker (datafel, misstag, bedrägerier, bristande efterlevnad av lagar och interna föreskrifter, övriga brister i den interna kontrollen etc).

I operationella risker inkluderas också legala risker. Koncernen strävar efter att minska dessa risker bland annat genom utformningen av de avtalsvillkor som tillämpas för olika produkter och tjänster.

SEB har utvecklat ett antal koncerngemensamma tekniker för att identifiera, analysera, rapportera och reducera den operationella risken. Definierade nyckeltal ger tidiga varningssignaler om förändringar i risknivå och effektivitet i verksamheten. Divi sionerna utför regelbundet självutvärderingar av den operationella risken i verksamheten, samt avseende nya eller förändrade produkter, processer och tjänster.

SEB använder ett specialutvecklat IT-system för hantering av operationell risk samt säkerhets- och compliancefrågor. Med systemet kan alla anställda registrera riskhändelser, och chefer på alla nivåer kan överblicka, följa och reducera riskerna och sammanställa aktuella riskrapporter. Detta underlättar riskhanteringen och gör det möjligt att begränsa effekterna av inträffade skadehändelser.

Information ur systemet utgör också indata till SEB:s beräkningsmodell av kapitalkrav enligt internmätningsmetoden, en modell som detaljerat beskrivs i SEB:s i februari 2007 inlämnade ansökan till Finansinspektionen. Denna modell, som utnyttjas även för ekonomiskt kapital, baseras på faktiskt inträffade operationella förluster av väsentlig storlek inom finansbranschen globalt, kompletterat med interna data. Vid beräkningen tas hänsyn till kvaliteten på divisionernas riskhantering, baserat på deras självutvärdering. God operationell riskhantering medför ett lägre tilldelat kapital.

Affärsrisk och strategisk risk

Affärsrisk är risken för minskade intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens.

SEB mäter affärsrisk baserat på den volatilitet i intäkter och kostnader som inte är direkt hänförlig till övriga risktyper. I affärsrisk ingår också ryktesrisk, det vill säga möjligheten att intäkterna faller till följd av externa rykten om koncernen eller branschen. Som ett specialfall av affärsrisk kan man betrakta risk i samband med större satsningar, t ex företagsköp eller stora IT-projekt.

Kvantifiering av affärsrisken är ett sätt att uppskatta volatiliteten i rörelseresultatet (exklusive kreditförluster och tradingresultat), illustrerat i diagrammet i nästa spalt.

Vidare definierar SEB strategisk risk som risken för förlust på grund av missriktade affärsbeslut, felaktigt genomförande av beslut, eller oförmåga att reagera adekvat på förändringar i samhället, regelsystemen eller branschen. Denna risktyp är till sin natur snarlik affärsrisken, men fångar upp de storskaliga och strukturella riskfaktorerna.

Likviditetsrisk och finansiering

Likviditetsrisk är risken för förlust eller signifikant högre kostnader än beräknat– på grund av att koncernen tvingas till verksamhetsförändringar eller dyrare upplåning – för att säkerställa att koncernens betalningsåtaganden kan fullgöras i rätt tid.

Koncernen håller tillräcklig likviditet för att fullgöra löpande betalningsåtaganden, med extra betalningsberedskap för oförutsedda händelser. Inlåning från hushåll och företag utgör koncernens viktigaste finansieringskälla. Koncernen har vidare tillgång till de internationella penning- och kapitalmarknaderna för finansiering på olika löptider. I syfte att reducera likviditetsrisken har koncernen spritt sin finansiering över flera geografiska områden, och genom att använda olika instrument och valutor:

Inlåning – Allmänheten	44
Upplåning – Interbank	22
Penningsmarknadsinstrument	12
Bolånerelaterade säkerställda obligationer, Sverige	8
Bolånerelaterade säkerställda obligationer, Tyskland	2
Offentliga säkerställda obligationer, Tyskland	6
Obligationer	3
Förlagslån	3

Överskjutande säkerheter inom säkerställda obligationer uppgår till 89 miljarder kronor, som kan utnyttjas för emission av ytterligare säkerställda obligationer.

Betalningsberedskapen säkerställs vidare genom att ha tillräcklig volym likvida tillgångar, exempelvis i form av i Riksbanken och andra centralbanker belåningsbara obligationer som med omedelbar verkan kan göras om till likvida medel. SEB:s likviditetspolicy föreskriver att koncernen ska ha en likviditetsreserv av hög kvalitet motsvarande minst 5 procent av de totala tillgångarna. Under 2007 har SEB:s treasury-portföljer, med likvida värdepapper i euro, US-dollar och andra stora valutor, uppgått till omkring 15 procent av de totala tillgångarna.

Likviditeten mäts och rapporteras via tekniker som kortfristig pantsättningskapacitet, analys av framtida kassaflöden, scenarieanalys, samt olika relationstal i balansräkningen. Koncernen använder likviditetslimiter i den operativa styrningen och sätter måltal för hur mycket upplåning man accepterar från de största motparterna på interbankmarknaden.

Stabilitet i balansräkningen skapas genom att koncernen satt upp mål för kort-, medel- och långfristig upplåning ställd i relation till utlåningen. Alla skulder som förfaller inom tre månader skall fullständigt kunna täckas med tillgångar som är tillgängliga inom samma tidsrymd. Relationen mellan stabila skulder (inklusive eget kapital) och illikvida tillgångar skall alltid ligga över 70 procent; den genomsnittliga nivån under året var 102 procent.

Likviditetshanteringen omfattar också en beredskapsplan för att säkerställa att även mycket ansträngda likviditetslägen kan hanteras på ett tillfredsställande sätt. Koncernens närvaro på de internationella marknaderna genom sitt internationella nätverk spelar en betydande roll för beredskapsplanen.

Likviditetssituationen under 2007

De ansträngda finansmarknaderna under 2007 har visat på styrkan i SEB:s upplåningsstrategi. De diversifierade upplåningsskällorna och koncernens starka finansiella position har gjort det möjligt att utan svårighet finansiera den löpande verksamheten. För att försäkra sig om en stabil likviditetsförsörjning under turbulensen har SEB gradvis ökat löptiden på sin upplåning så att utgående kassaflöden täcks av inkommande över en betydligt längre tidshorisont än den normala på tre månader.

SEB Bolåns utestående bostadsobligationer omvandlades vid slutet av mars 2007 till säkerställda obligationer (enligt motsvarande svensk lag från 2004). Detta har ytterligare stärkt koncernens möjligheter till upplåning. Det har varit tydligt att säkerställda obligationer har bibehållit sin ställning som robust upplåningsform även under mer krävande marknadsförhållanden. Via sin tyska verksamhet har koncernen har under ett antal år kunnat emittera motsvarande tyska instrument (Pfandbriefe).

Vid slutet av december 2007 uppgick koncernens kapacitet att emittera ytterligare säkerställda obligationer till 89 miljarder kronor.

SEB:s närvaro i euro-området gör att en stor del av dess likviditetsportfölj kan pantsättas i Europeiska Centralbanken, något som är av värde för en effektiv likviditetshantering.

Sammanfattningsvis har SEB i den ansträngda marknaden kunnat bedriva sin verksamhet från en styrkeposition, där man utnyttjat lämpliga möjligheter till upplåning för att säkerställa extra likviditet, och samtidigt undvikit sådana källor som åtminstone temporärt skulle medfört oskäliga kostnader.

Asset and liability management

Koncernens Treasury-funktion ansvarar för analys och hantering av koncernens balansräkning. I detta ingår:

• Hantering av strukturella ränte- och valutarisker.
• Kostnadseffektiv finansiering av balansräkningens tillgångar, inklusive en löpande analys av uppkommet räntenetto.
• Analys, mätning och planering för att säkerställa koncernens likviditet.
• Kapitalhantering inklusive analys och långsiktig planering.

SEB:s gruppering av risker

Ekonomiskt kapital – CAR

Koncernen håller eget kapital som buffert mot de oförutsedda förluster som kan uppstå – trots en god riskhantering. Myndigheternas kapitalkrav är ett mått på hur stor bufferten skall vara för att möta riskerna. För intern bedömning av kapitalbehov och lönsamhet arbetar SEB med så kallat ekonomiskt kapital, som är ett mer precist och riskkänsligt mått.

Ekonomiskt kapital uttrycker hur mycket kapital som behövs för att driva olika affärsverksamheter. Ju större risk – givet att det interna kontrollsystemet beaktas fullt ut – desto större riskbuffert behövs. Detta kapitalbehov baseras på modeller för beräkning av vad SEB kallar Capital at Risk (CAR). Genomsnittliga och rimligen förväntade förluster anses vara en operativ kostnad. Beräk ningen av riskkapitalbehovet fokuserar på de oförutsedda förlusterna. Kvantifieringen bygger på statistiska sannolikhetsberäkningar för olika typer av risk baserat på historiska data och en sannolikhetsnivå på 99,97 procent över 12 månader, vilket representerar kapitalkravet för en AA-rating.

Diversifieringseffekter mellan divisionernas risker medför att koncernens totala kapitalbehov blir avsevärt lägre än om divisionerna skulle vara självständiga legala enheter. Koncernens totala ekonomiska kapital var vid slutet av året 66,6 miljarder kronor (52,8). Det högre värdet beror främst på ökande affärsvolymer men avspeglar också att SEB, som ovan noterats, under året tagit i bruk och kalibrerat en ny kreditportföljmodell.

Följande tabell visar storleken på de olika riskerna vid slutet av 2007, samt diversifieringseffekten:

Totalt ekonomiskt kapital	66 600
Diversifiering	–19 800
Affärsrisk	8 800
Operationell risk	6 000
Försäkringsrisk	15 100
Marknadsrisk	2 800
Kreditrisk	55 300
Risktyp	Mkr

"Försäkringsrisk" i denna tabell inkluderar övervärdesrisk i livförsäkring. I konsekvens med detta räknas försäkringsövervärden in i koncernens totala förmåga att absorbera förluster, när nivån på det ekonomiska kapitalet utvärderas mot sitt måltal.

Koncernens riskbaserade styrmodell

I planeringsprocessen är allokering av kapital till respektive division en integrerad del. Analysen baseras på faktiska och planerade affärsvolymer, och utnyttjar metodiken för ekonomiskt kapital. Under året har denna process ytterligare förbättrats via investeringar för Basel II – liksom via den ökade förståelse för kapitalfrågor som denna satsning inneburit.

Lönsamheten mäts genom att redovisat resultat sätts i relation till det allokerade kapitalet. Detta möjliggör jämförelser av den riskjusterade avkastningen för koncernen och dess divisioner. Riskjusterade mått används också som underlag för prissättning av vissa transaktioner och tjänster.

Riskprofilen för respektive division, illustrerad i nedanstående diagram, är en fundamental faktor i allokeringsprocessen:

Intern kapitalutvärdering

Koncernens kapitalpolicy definierar hur kapitalhanteringen skall stödja affärsmålen. Aktieägarnas avkastningskrav skall balanseras mot myndigheternas kapitalkrav, krav från skuldinvesterare och andra motparter avseende SEB:s rating, samt det ekonomiska kapital som representerar koncernens samlade risknivå. Stress test er och scenarie-analyser genomförs för att åsätta en extra säkerhetsmarginal utöver vad den formella kapitalmodellen leder fram till – till exempel för en omfattande konjunkturförsämring.

Koncernens finanschef har ansvar för att driva den med affärsplaneringen sammanlänkade process som utvärderar kapitalbehovet i relation till koncernens riskprofil, och för att föreslå en långsiktig plan för att behålla tillräcklig kapitalstyrka. Detta säkerställer, tillsammans med löpande uppföljning och rapportering av kapitalfrågor till styrelsen och dess Risk and Capital Committee, att aktiekapital, ekonomiskt kapital, myndighetskrav och ratinghänsyn hanteras på ett sådant sätt att SEB inte riskerar lönsamheten i affären eller koncernens finansiella styrka.

Kapitalet hanteras centralt samtidigt som lokala krav på myndighetskapital och internt kapital uppfylls.

Bolagsstyrning inom SEB-koncernen

Svensk kod för bolagsstyrning

SEB tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Bolags styrningskoden). Inga avvikelser har gjorts från kodens bestämmelser.

Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av bankens revisorer.

Tydlig ansvarsfördelning

Förmågan att upprätthålla förtroendet hos kunder, aktieägare och andra är av avgörande betydelse för SEB. En väsentlig faktor för detta är en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning, för att därmed undvika intressekonflikter. Inom SEB läggs stor vikt vid att skapa tydliga roller för befattningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgivning, corporate financeverksamhet, kapitalförvaltning och försäkringsrörelse.

• Strukturen för ansvarsfördelning och styrning omfattar:
• Bolagsstämman
• Styrelsen
• Verkställande direktören/koncernchefen
• Divisioner, affärsområden och affärsenheter
• Staber och supportfunktioner
• Internrevision, compliance och riskkontroll

Såväl styrelsen som verkställande direktören utövar sin styrande och kontrollerande roll genom ett flertal policies och instruktioner. Avsikten med SEB:s policies och instruktioner är att klargöra ansvarsfördelningen inom koncernen. Särskilt viktiga är koncernens kreditinstruktion, instruktion avseende hantering av frågor om intressekonflikter, etikpolicy, riskpolicy, instruktion för åtgärder mot penningtvätt, Code of Business Conduct och policyn avseende Corporate Responsibility.

Bolagsstämman

Aktieägarnas inflytande i banken utövas vid bolagsstämman som är bankens högsta beslutande organ. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att företrädas genom ombud.

Bolagsstämman beslutar, bland annat, om ändringar av bolagsordningen, beslutar om dispositioner av bankens vinst, väljer styrelse, beslutar om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, beslutar om arvode för styrelsen samt godkänner principerna för ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen.

Årsstämman 2007 hölls på svenska men simultantolkades till engelska. Protokollet från stämman finns på bankens hemsida.

SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2007 framgår av tabellerna på sidan 43.

Valberedningen

Enligt beslut vid årsstämman 2007 har ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2008 utsetts under hösten 2007. Fyra av bankens största aktieägare har utsett var sin representant som tillsammans med styrelsens ordförande utgör valberedning. De fyra representanterna är: Petra Hedengran, Investor, valberedningens ordförande, Hans Mertzig, Trygg-Stiftelsen, Staffan Grefbäck, Alecta och Torgny Wännström, AFA Försäkring. Valberedningens sammansättning offentliggjordes den 27 september 2007.

Valberedningens uppdrag är att arbeta fram förslag till ordförande vid stämman, antal styrelseledamöter, arvode åt styrelsen och revisorerna, styrelse och styrelseordförande, fördelning av

SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och följs upp i enlighet med policys och instriktioner¨fastställda av styrelsen och verkställande direktören.

Aktieägarstruktur

Andel av aktiekapitalet den 31 december 2007

Svenska aktieägare
Institutioner och stiftelser	49,7
Privatpersoner	15,1
Aktiefonder	11,6
Utländska aktieägare	23,6

Av bankens cirka 300 000 aktieägare är majoriteten privatpersoner med små innehav. Källa: SIS Ägarservice

Ägarkoncentration

arvodet mellan styrelsens ledamöter och ersättning för kommittéarbete, revisor för perioden till och med årsstämman 2012 samt regler för valberedningen inför årsstämman 2009, att föreläggas årsstämman för beslut.

En viktig princip är att styrelsen skall ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken, med den breda erfarenhet och det kunnande från den finansiella sektorn och andra sektorer, internationella erfarenhet och starka kontaktnät som krävs till följd av bankens läge och framtida inriktning. Resultatet av utvärderingen av styrelsen och dess ledamöter är en del av valberedningens underlag. Vid behov använder valberedningen externa rådgivare.

Valberedningen har sedan årsstämman 2007 hållit sex möten samt haft kontakt även mellan mötena. En redogörelse för hur valberedningen har bedrivit sitt arbete finns på bankens hemsida och kommer att lämnas vid årsstämman 2008. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Styrelsen

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år, till slutet av nästkommande årsstämma. I enlighet med Bolagsstyrningskoden utsågs även styrelsens ordförande av årsstämman 2007 med mandattid till slutet av nästkommande årsstämma.

Styrelsen har under 2007 bestått av tio ordinarie ledamöter, utan suppleanter, valda av årsstämman samt två ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter. För att

De största aktieägarna1)

			Procent av antalet
		Varav
31december, 2007	Antal aktier	C-aktier	aktier	röster
Investor AB	137 527 895	2 725 000	20,0	20,4
Trygg-Stiftelsen	65 677 962	0	9,6	9,9
Alecta	24 478 611	733 611	3,6	3,6
Swedbank Robur fonder	18 189 030	0	2,6	2,7
AFA Försäkring	17 193 326	875 560	2,5	2,5
SHB/SPP fonder	13 336 048	0	1,9	2,0
SEB Fonder	10 463 138	0	1,5	1,6
Wallenbergsstiftelser	10 330 389	5 871 173	1,5	0,8
Nordea fonder	9 319 136	0	1,4	1,4
Skandia Liv	7 980 752	3 456 167	1,2	0,7
SHB	7 591 938	1 271 836	1,1	1,0
Andra AP-fonden	6 815 335	0	1,0	1,0
Fjärde AP-fonden	6 730 077	0	1,0	1,0
SEB Pensionsstiftelse	6 715 993	105 000	1,0	1,0
Första AP-fonden	5 719 046	0	0,8	0,9
Utländska ägare	160 057 954	1 797 727	23,6	24,2

1) Exkluderar SEB som aktieägare till följd av återköp av aktier för att säkra SEB:s personaloptionsprogram och för kapitaländamål.

Källa: SIS Ägarservice

styrelsen skall vara beslutsför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. Den enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i SEB är den verkställande direktören. Alla övriga bolagsstämmovalda styrelseledamöter anses som oberoende i förhållande till banken och bankens ledning. Med undantag för Marcus Wallenberg och Jacob Wallenberg, vilka inte anses som oberoende i förhållande till aktieägaren Investor AB, anses alla styrelseledamöter vara oberoende i förhållande till större ägare. Med oberoende avses att styrelseledamöterna inte har några väsentliga bindningar till banken, dess ledning eller större aktieägare (ägare till 10 procent eller mer av aktier eller röster) förutom att vara ledamöter i styrelsen. Styrelsens sammansättning från och med årsstämman 2007 framgår av tabell på sidan 44 och uppgifter om ledamöterna framgår av sidorna 126–127.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i banken och koncernen och beslutar om verksamhetens art, inriktning (strategi) samt ramar och mål för denna. Styrelsen följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen satta målen och riktlinjerna. Vidare har styrelsen ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att redovisningen, medelsförvaltningen och de ekonomiska förhållandena i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bankens bolagsordning.

Styrelsen utser och entledigar verkställande direktören och dennes ställföreträdare. Vidare utser och entledigar styrelsen vice verkställande direktörer, koncernkreditchef, ledamöter i verkställande ledningen och koncernrevisionschef.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och kallar bland annat till styrelsesammanträden, beslutar om agendan och bereder ärendena för styrelsesammanträdena efter samråd med verkställande direktören.

Styrelseledamöterna får löpande information, och vid behov utbildning, om regeländringar, bland annat sådana som rör

Styrelseledamöter fr o m årsstämman 2007

Namn	Invald	Befattning	Risk and Capital Committee	Audit and Compliance Committee	Remuneration and HR Committee	Totalt arvode, kronor	Närvaro styrelse möten	Närvaro kommitté möten
Marcus Wallenberg	2002	Ordförande	●	●	●	2 600 000	100%	100%
Tuve Johannesson	1997	Vice ordförande			●	705 000	92%	100%
Jacob Wallenberg	1997	Vice ordförande				530 000	92%
Penny Hughes	2000	Ledamot			●	785 000	92%	100%
Urban Jansson	1996	Ledamot	●			895 000	92%	100%
Steven Kaempfer	2007	Ledamot		●		610 000	100%	100%
Hans-Joachim Körber	2000	Ledamot				435 000	83%
Jesper Ovesen	2004	Ledamot	●			725 000	100%	100%
Carl Wilhelm Ros	1999	Ledamot		●		785 000	100%	86%
Annika Falkengren	2006	Ledamot, verkställande direktör och koncernchef	●			–	100%	100%
Ulf Jensen	1997	Av de anställda utsedd ledamot				–	92%
Göran Lilja	2006	Av de anställda utsedd ledamot				–	100%
Göran Arrius	2002	Suppleant utsedd av de anställda				–	92%
Magdalena Olofsson	2003	Suppleant utsedd av de anställda				–	92%
● Ordförande	● Vice ordförande	● Ledamot				8 070 000

bankens verksamhet och styrelseledamots ansvar i ett noterat företag. De har kontinuerligt tillfälle att diskutera frågor med styrelsens ordförande, verkställande direktören och styrelsens sekreterare.

Verkställande direktören deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då verkställande direktörens arbete utvärderas. Andra medlemmar i bankens ledning deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information eller på anmodan från styrelsen eller verkställande direktören. Under 2007 har styrelsen diskuterat frågor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bankens ledning. Bankens och koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Under 2007 hölls 12 styrelsesammanträden. Vid två av dessa, bland annat det sammanträde där årsbokslutet fastställdes, deltog företrädare för externrevisionen. Beslut i styrelsen fattas efter en öppen och konstruktiv diskussion. Väsentliga frågor som avhandlats under året är bland annat:

• Strategisk inriktning för koncernens verksamhet (art och omfattning).
• Övergripande långsiktiga mål för verksamheten.
• Policies och instruktioner, inklusive årlig genomgång och revision.
• Affärsplaner, finansiella planer och prognoser.
• Grundlig genomgång av affärsområden och marknadssegment, inkluderande de baltiska länderna, östra Europa och Ryssland.
• Större investeringar och förvärv/avyttringar.
• Koncernens risktagande inklusive kreditportföljens och likviditetssituationens utveckling.
• Kapital- och finansieringsfrågor, inklusive risklimiter.
• Kort- och långsiktiga incitamentsprogram, successionsplanering och ledarförsörjning.
• Delårsrapporter och årsredovisning.

• Interna processer för drift och kostnadseffektivitet.

• IT-strategi och struktur.

• Utvärdering av complianceverksamhetens funktion och organisation samt beslut om en ny oberoende koncernövergripande compliancefunktion.
• Utvärdering av hur bankens interna kontroll fungerar.
• Uppföljning av extern och intern revision samt koncernens complianceverksamhet.
• Utvärdering av styrelsens liksom verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete.
• Utvärdering av externrevisorernas arbete.

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Emellertid har styrelsen inrättat kommittéer för att, enligt styrelsens instruktioner, handlägga vissa definierade frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. Inom styrelsen finns för närvarande tre kommittéer: Risk and Capital Committee, Audit and Compliance Committee samt Remuneration and Human Resources Committee. Vid kommittéernas möten förs protokoll som snarast möjligt efter mötena delges övriga ledamöter i styrelsen. Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. Ledamöterna utses för ett år i taget. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt skall delta i kommittéarbetet, även som ordförande i kommittéerna. Styrelsens ordförande är ledamot i samtliga tre kommittéer men inte ordförande i någon. Varken verkställande direktören eller andra befattningshavare i banken ingår i Audit and Compliance Committee eller i Remuneration and Human Resources Committee. Verkställande direktören är ledamot i Risk and Capital Committee. Arbetet i styrelsens kommittéer regleras av instruktioner som fastställts av styrelsen. Förutom arbetet i kommittéerna tillämpas ingen arbetsfördelning i styrelsen.

Risk and Capital Committee

Styrelsens Risk and Capital Committee har till uppgift att stödja styrelsen i dess arbete med att fastställa och granska att banken är organiserad och leds på ett sådant sätt att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler. Kommittén beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen. Kommittén granskar och lämnar förslag, för beslut av styrelsen, till koncernpolicies och strategier såsom riskpolicy och riskstrategi, kreditpolicy, kapitalpolicy, likviditets- och pantsättningspolicy och handels- och investeringspolicy samt följer upp tillämpningen av dessa policies och hur koncernens risker utvecklas. Kommittén bereder styrelsens beslut avseende limiter för marknads- och likviditetsrisker.

Vad gäller kreditärenden, antar kommittén bland annat kreditpolicies och instruktioner som kompletterar koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion och beslutar i individuella kreditärenden (ärenden av väsentlig betydelse eller av principiell karaktär). Utöver detta granskar kommittén löpande såväl väsentliga förändringar i kreditportföljen som kreditprocessen inom banken och koncernen. Kommittén granskar också ärenden relaterade till operationell risk, marknads- och likviditetsrisk samt försäkringsrisk.

Vad gäller kapitalärenden, granskar kommittén löpande väsentliga förändringar i den övergripande kapital- och likviditetssituationen och kapitaltäckningsförhållanden i koncernen inklusive implementeringen av Basel II. Kommittén förbereder, för beslut av styrelsen, ändringar av koncernens kapitalmål och kapitalförvaltningsfrågor såsom utdelningsnivå och inrättande och utnyttjande av återköpsprogram av egna aktier.

Kommittén består av fyra ledamöter, inklusive den verkställande direktören, och är beslutsför om minst tre ledamöter, av vilken en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Ledamöter i kommittén har under 2007 varit Urban Jansson, ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, Jesper Ovesen och Annika Falkengren. Koncernfinanschefen har det övergripande ansvaret för de kapitalärenden som föredras för kommittén, koncernkreditchefen för kreditärenden och chefen för Group Risk Control för riskkontrollärenden. Kommittén har under året haft 23 sammanträden.

Audit and Compliance Committee

Styrelsens Audit and Compliance Committee stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra bankens finansiella rapportering. Kommittén bereder också, för styrelsens beslut, en årlig rapport om den interna kontrollen och vid behov förslag till tillsättande och entledigande av koncernrevisionschefen. Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen mellan den externa och interna revisionen. Under 2007 har kommittén vid ett flertal tillfällen träffat företrädare för externrevisionen utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bankens ledning. I kommittén behandlas också bokslut och delårsrapporter liksom revisionsrapporter och förändringar i redovisningsreglerna. Kommittén följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den fastställer vidare riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av banken och koncernen från de externa revisorerna och utvärderar externrevisorernas arbete och oberoende samt bereder förslag inför bolagsstämmans val av revisor. En revisionsplan för internrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen, fastställs årligen.

Kommittén har vidare att, i förekommande fall, ta ställning till verkställande direktörens förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance. Internrevisionsarbetet och complianceverksamheten följs löpande.

Kommittén består av tre ledamöter, ingen av dem anställd i koncernen, och är beslutsför om minst två ledamöter, av vilka en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Ledamöter i kommittén har under 2007 varit Carl Wilhelm Ros, ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, och Steven Kaempfer. Föredragande i kommittén är koncernrevisionschefen och chefen för Group Compliance. Kommittén har under året haft sju sammanträden. Vid samtliga dessa möten har de externa revisorerna deltagit.

Remuneration and Human Resources Committee

Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee utarbetar, för beslut av bolagsstämman respektive styrelsen, förslag till principer för kompensation till verkställande direktören och ledamöterna i den verkställande ledningen och förslag till kompensation till verkställande direktören och koncernrevisionschefen. Kommittén beslutar i frågor om kompensation till ledamöterna i den verkställande ledningen efter de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna. Kommittén bereder också frågor om incitamentsprogram och pensionsplaner, övervakar koncernens pensionsåtaganden samt övervakar, tillsammans med styrelsens Risk and Capital Committee, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inkluderande utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. I kommittén diskuteras även personalfrågor av strategisk betydelse, såsom successionsplanering avseende stategiskt viktiga positioner, och andra ledarförsörjningsfrågor.

Kommittén består av tre ledamöter, ingen av dem anställd i koncernen, och är beslutsför om minst två ledamöter, av vilka en måste vara kommitténs ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Ledamöter i kommittén har under 2007 varit Penny Hughes, ordförande, Marcus Wallenberg, vice ordförande, och Tuve Johannesson. Verkställande direktören är föredragande i kommittén, tillsammans med chefen för Group Human Resources & Organisational Development, i ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger. Kommittén har under 2007 haft åtta sammanträden.

Utvärdering av styrelsen, verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat inkluderar en enkät med därpå följande diskussioner i styrelsen. Genom processen utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat hur styrelsens arbete ytterligare kan förbättras, huruvida varje enskild styrelseledamot deltar aktivt i styrelsens och kommittéernas diskussioner, bidrar med autonoma omdömen och om atmosfären på mötena underlättar öppna diskussioner. Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen. Styrelsens ordförande utvärderar, formellt en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Tuve Johannesson.

Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och verkställande ledningens arbete varvid verkställande direktören eller annan ur verkställande ledningen inte deltar.

Verkställande direktören/koncernchefen

Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktörens/ koncernchefens arbete och roll. Verkställande direktören har ansvaret för den löpande förvaltningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer samt fastställda policies och instruktioner. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en särskild VD-rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

Verkställande direktören utser koncernfinanschef, divisionschefer, koncernens stabschef, chef för Group Human Resources & Organisational Development, chef för Group Compliance, chef för Group Risk Control, chef för Group IT, chefer för filialerna, chefer för de individuella stabs- och supportfunktionerna samt medlemmarna av koncernrådet. Koncernfinanschefen utses i samråd med styrelsens ordförande och chefen för Group Compliance i samråd med styrelsens Audit and Compliance Committee.

Verkställande direktör och koncernchef är Annika Falken gren. Fler uppgifter om den verkställande direktören framgår av sidan 128.

Verkställande direktören har tre olika kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten; verkställande ledningen (Group Executive Committee), Group Credit Committee (sidan 47) och Asset and Liability Committee (sidan 47).

För att bäst tillvarata hela koncernens intresse samråder verkställande direktören med den verkställande ledningen och dess ITkommitté i frågor av större eller principiell betydelse. Verkställande ledningen diskuterar bland annat frågor som är av intresse för flera divisioner, strategi, affärsplaner, finansiella prognoser och rapporter. Under 2007 hölls 28 sammanträden med verkställande ledningen. I såväl verkställande ledningen som IT-kommittén ingick under 2007 som ledamöter:

Annika Falkengren, Per-Arne Blomquist, Fredrik Boheman, Magnus Carlsson, Ingrid Engström, från och med den 26 mars 2007, Hans Larsson, Bo Magnusson, Anders Mossberg och David Smith, från och med den 9 februari till och med den 27 september 2007.

För informationsutbyte på koncernnivå finns ett särskilt forum med ledande befattningshavare från hela koncernen, koncernrådet. Ledamöterna i koncernrådet utses av verkställande direktören efter samråd med den verkställande ledningen.

Divisioner, affärsområden och affärsenheter

Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, skall styras och vara organiserade.

SEB:s verksamhet är från och med den 1 januari 2007 organiserad i fyra divisioner:

• Stora Företag & Institutioner, med Magnus Carlsson som chef, för SEB:s kontakter med stora och medelstora företag, finansiella institutioner och fastighetsbolag,
• ■ Kontorsrörelsen, med Bo Magnusson som chef, för SEB:s retailverksamhet och kortverksamhet,
• Kapitalförvaltning med Fredrik Boheman som chef, för SEB:s fond- och kapitalförvaltningsverksamhet och private banking samt
• Liv, med Anders Mossberg som chef, för SEB:s livförsäkringsverksamhet.

Samtliga divisionschefer är ledamöter i verkställande ledningen.

Divisionernas verksamhet är uppdelad i affärsområden, vilka i sin tur är uppdelade i affärsenheter. Divisionschefen är övergripande ansvarig för divisionens verksamhet och utser, efter verkställande direktörens hörande, chefer för affärsområdena inom divisionen och de dotterbolag som divisionen ansvarar för. Inom varje division finns en ledningsgrupp vari divisionschefen och ett antal affärsområdes- och dotterbolagschefer inom divisionen ingår. Även inom affärsområdena och affärsenheterna finns ledningsgrupper.

För koordination av verksamheterna i några av de länder utanför Sverige där flera divisioner bedriver verksamhet, såsom Danmark, Norge och Finland, har en landansvarig chef utsetts. Den landansvarige rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av den verkställande ledningen.

Stabs- och supportfunktioner

SEB:s stabs- och supportfunktioner är från och med den 1 januari 2007 uppdelade på tre divisionsövergripande funktioner med målet att effektivisera, strömlinjeforma och öka skalfördelarna för affärsverksamheten; Group Operations, Group IT samt Group Staff. SEB har ett antal stabs- och supportfunktioner, såsom CEO Office, Finance, Treasury, Human Resources & Organisational Development, Marketing & Communication, Legal, Security och Procurement & Real Estate. I SEB har koncernstaberna ett globalt funktionellt ansvar och äger och förvaltar SEB's gruppgemensamma instruktioner och policies, processer och metoder i syfte att proaktivt stödja verkställande direktören, verkställande ledningen, chefer och medarbetare samt alla affärsenheter inom koncernen.

SEB:s organisation från och med den 1 januari 2007 framgår av organisationsschemat.

Riskorganisation och ansvar

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och att verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. Styrelsens Risk and Capital Committee har till uppgift att stödja styrelsen i detta arbete, exempelvis genom att granska koncernens policydokument inom risk-, kapital- och likviditetsområdena för årlig uppdatering. Styrelsen får minst en gång per kvartal en rapport över utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.

Under styrelsen och verkställande direktören sorterar kommittéer med olika befogenhet att fatta beslut beroende på typen av risk. Koncernens Asset and Liability Committee (ALCO), där verkställande direktören är ordförande, behandlar frågor om koncernens och de olika divisionernas övergripande risknivå, fastställer risklimiter och metoder för riskmätning samt fördelning av internt kapital. Inom ramen för styrelsens koncernövergripande kapitalpolicy och riskpolicy har ALCO fastställt policydokument för ansvarsfördelning och hantering av koncernens risktyper och för sambandet mellan risk och kapital. ALCO har haft 13 sammanträden under 2007.

Treasurykommittén bevakar utvecklingen av marknads- och likviditetsrisker.

Group Credit Committee (GCC) är högsta kreditbeviljande instans inom banken med undantag för några få ärenden som är förbehållna styrelsens Risk and Capital Committee. GCC har även till uppgift att regelbundet se över regelverket för kreditgivning och att, när så är påkallat, förelägga styrelsens Risk and Capital Committee förslag till ändringar. Verkställande direktören är ordförande i kommittén och koncernkreditchefen är vice ordförande. GCC har haft 58 sammanträden under 2007.

Kreditorganisationen har en oberoende ställning. Group Credits ansvarar för ledning och styrning av kreditprövningsprocessen samt för viktiga individuella kreditbeslut. Funktionen ansvarar även för analys och uppföljning av kreditportföljens sammansättning och för efterlevnaden av policies fastställda av Risk and Capital Committee och styrelsen. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion. Koncernkreditchefen utses av styrelsen och rapporterar till verkställande direktören. Koncernkreditchefen är föredragande i kreditärenden i styrelsens Risk and Capital Committee. Styrelsen får minst en gång per kvartal information om sammansättningen av kreditportföljen, inklusive stora exponeringar och kreditförluster.

Ordföranden i varje kreditkommitté har vetorätt i kreditbeslut. Kreditorganisationen är skild från de affärsdrivande enheterna och hanterar enbart kreditfrågor. Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket hänskjuts till en högre nivå i beslutshierarkin.

Ansvaret för koncernens löpande riskhantering ligger inom respektive division (och motsvarande inom Group Treasury). Varje division och divisionschef har således ett fullständigt ansvar att, inom koncernens givna riktlinjer, tillse att riskerna inom affärsområdet hanteras och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt på daglig basis. Det är en grundläggande princip att alla kontrollfunktioner skall vara oberoende av affärsverksamheten.

Internrevision, compliance och riskkontroll

I koncernen finns tre kontrollfunktioner, oberoende från affärsverksamheten – internrevision, compliance och riskkontroll.

Koncernens internrevision är en oberoende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Internrevision ansvarar för utvärdering av hanteringen av risker, samt kontroll och styrningsprocesser inom banken, och att verksamheten i koncernen bedrivs enligt styrelsens och verkställande direktörens intentioner. Koncernrevisionschefen rapporterar löpande till styrelsens Audit and Compliance Committee och informerar även verkställande direktören och den verkställande ledningen regelbundet. Audit and Compliance Committee fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete.

Under hösten 2006 initierades ett projekt för att utvärdera och ytterligare förstärka koncernens compliancefuktion och organisation. Detta arbete fortsatte under hela 2007 och ledde till att en ny complianceorganisation etablerades i januari 2008 med avsevärt större resurser än tidigare. Compliancefunktionen är nu helt

oberoende från affärsverksamheten, samtidigt som den är en stödfunktion för verksamheten. Den är också skild från koncernens juristfunktioner. Compliance skall arbeta proaktivt för compliancekvalitet i koncernen samt främja compliancefrågor genom råd och uppföljning inom alla complianceområden och därigenom stödja affärsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsområden är skyddet för kunderna, uppträdande på marknaden, åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism liksom regelefterlevnad och kontroll. Uppgifterna för compliancefunktionen innefattar bland annat hantering av risker, övervakning, rapportering, utveckling av interna regler, utbildning samt kontakter med tillsynsmyndigheter. Chefen för Group Compliance har till uppgift att biträda styrelsen och verkställande direktören i compliancefrågor och att samordna handläggningen inom koncernen av sådana frågor. Chefen för Group Compliance rapporterar löpande till verkställande direktören och verkställande ledningen och informerar även styrelsens Audit and Compliance Committee om compliancefrågor. Som ett resultat av analyser av koncernens compliancerisker fastställer verkställande direktören, efter godkännande från Audit and Compliance Committee, en årlig complianceplan.

Koncernens organisation för riskkontroll (Group Risk Control) utövar den koncernövergripande riskkontrollen och övervakar koncernens risker, i första hand kreditrisker, marknadsrisker, operationella risker och likviditetsrisker (se vidare sidan 34). Chefen för Group Risk Control utses av verkställande direktören och rapporterar till koncernkreditchefen. Koncernens ALCO informeras regelbundet. Chefen för Group Risk Control är föredragande i riskkontrollärenden i styrelsens Risk and Capital Committee.

För koncernens internrevision och complianceverksamhet finns av styrelsen fastställda instruktioner. Verkställande direktören fastställer instruktionen för verksamheten inom Group Risk Control.

Finansiell rapportering

Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom av styrelsen fastställda policies och instruktioner för ansvarsfördelning och styrning såsom instruktionen för verkställande direktören avseende bland annat den finansiella rapporteringen. Verkställande direktören fastställer i sin tur policies och instruktioner såsom instruktionen för koncernfinanschefen, Group Treasury, Group Finance och SEB:s Accounting Standard Committee (ASC). Beslutshierarkin är väl etablerad; chefen för Group Finance rapporterar till koncernfinanschefen som i sin tur rapporterar till verkställande direktören. ASC, med chefen för Group Finance som ordförande, antar detaljerade instruktioner för banken och koncernen avseende finansiell rapportering, redovisningsstandard och riktlinjer för tolkningen av interna regler avseende den finansiella rapporteringen och ser till att dessa regler implementeras i koncernen. Koncernens funktioner för internrevision, riskkontroll och compliance kontrollerar och övervakar rapporteringen, efterlevnaden av interna och externa regelverk och koncernens risker. Styrelsen och dess Audit and Compliance Committee följer regelbundet upp och utvärderar kvalitetssäkringen genom att bokslut och delårsrapporter liksom revisionsrapporter och förändringar i redovisningsreglerna regelmässigt tas upp vid styrelsens och kommitténs möten. Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för 2007 finns på sidan 52.

Information om revisor

Banken skall enligt bolagsordningen ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. Revisorerna förordnas enligt svensk lag för en tid av fyra år.

PricewaterhouseCoopers AB har varit bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2004 för tiden till och med årstämman 2008. Huvudansvarig har från och med årsstämman 2006 varit Peter Clemedtson, auktoriserad revisor. Peter Clemedtson har revisionsuppdrag även i följande större företag: Electrolux och Ericsson.

De arvoden som revisorerna fakturerat och förväntas fakturera för revisionen av bankens bokslut 2007 och för övriga uppdrag som fakturerats till och med den 31 december 2007 är följande:

2007 2006	Mkr
48 49	Revisionsarvoden
19 10	Övriga uppdrag
67	Totalt

Ersättningar till styrelsen, verkställande direktören och andra ledamöter i verkställande ledningen

Styrelsen

SEB:s årsstämma 2007 fastställde ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om 8 070 000 kronor att fördelas enligt följande: 2 600 000 kronor till styrelsens ordförande, 3 670 000 kronor att fördelas mellan övriga bolagsstämmovalda ledamöter som ej är anställda i banken med 530 000 kronor vardera till vice ordförandena och 435 000 kronor vardera till övriga ledamöter, samt 1 800 000 kronor för kommittéarbete att fördelas enligt följande: Risk and Capital Committee; 460 000 kronor till ordföranden samt 290 000 kronor till annan ledamot, Audit and Compliance Committee; 350 000 kronor till ordföranden samt 175 000 kronor till annan ledamot samt Remuneration and Human Resources Committee; 350 000 kronor till ordföranden samt 175 000 kronor till annan ledamot. Bankens ordförande och anställda i banken uppbär inte något arvode för kommittéarbete Av tabell på sidan 44 framgår arvodesfördelningen för 2007. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efter förslag från SEB:s valberedning, har styrelsen fastställt en policy om styrelseledamöternas aktieägande i SEB. Rekommendationen enligt policyn är att varje styrelseledamot använder 25 procent av sitt årliga arvode, exklusive kommittéarvode, efter skatt, till att förvärva aktier i SEB.

Verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse har utarbetat förslag till principer för lön och annan ersättning för verkställande direktören och verkställande ledningen, vilka årsstämman 2007 har godkänt. Styrelsen har sedan beslutat om faktisk ersättning till verkställande direktören efter förslag från styrelsens Remuneration and Human Resources Committee. Ersättningen till verkställande direktören har jämförts med och utvärderats i förhållande till den svenska och internationella marknaden. Kommittén har också beslutat om kompensation till övriga ledamöter av verkställande ledningen enligt de av årsstämman fastställda principerna.

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2008 att godkänna ovan angivna ersättningsprinciper att gälla för tiden intill årsstämman 2009 med några ändringar för långsiktiga incitamentsprogram för att spegla den bredare omfattningen som föreslås för 2008.

De allmänna principerna för ersättningstrukturen är desamma som för banken som helhet dvs ersättningen består av fyra huvuddelar; fast lön, kort- och långsiktiga incitamentsprogram och pensionsförmån liksom andra förmåner som till exempel bilförmån.

Kortsiktigt incitamentsprogram utbetalas i relation till uppfyllandet av de särskilda mål, såväl gemensamma som individuella, kvalitativa som kvantitativa, som skriftligen överenskommits med befattningshavaren. Det kortsiktiga incitamentsprogrammet fastställs för ett år i taget och är maximerat till viss andel av den fasta lönen. Exempel på använda mål är resultat, kostnader och kundnöjdhet. SEB:s kostnad för kortsiktiga incitamentsprogram till verkställande direktören och verkställande ledningen för 2008 beräknas högst komma att uppgå till 25 Mkr, exklusive sociala avgifter.

För 2007 gällde principen att långsiktiga incitamentsprogram skulle vara aktierelaterade och prestationsbaserade. För 2008 föreslås att de långsiktiga programmen skall vara aktierelaterade och, förutom program riktade till alla anställda, prestationsbaserade. Målet med att ha olika långsiktiga incitamentsprogram är att skapa ett långsiktigt engagemang i SEB, att stärka helhetssynen på SEB, ge deltagarna möjlighet att ta del av SEB:s långsiktiga framgång och värdeskapande och att skapa ett incitament för de anställda att bli aktieägare i SEB liksom att skapa möjligheter att attrahera och behålla ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner. Kostnaden för de långsiktiga incitamentsprogrammen för 2008 framgår av styrelsens förslag om programmen.

Pensionsplanen kan vara förmånsbestämd eller premiebaserad och skall vara oantastbar. Målet är att öka den premiebaserade andelen. Tak finns för den pensionsmedförande lönen. Vid uppsägning från bankens sida utgår avgångsvederlag om 12–24 månaders lön. Banken äger rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i kontant ersättning från annan anställning eller från egen näringsverksamhet.

Fast och rörlig lön samt förmåner för verkställande direktören och ledamöterna av den verkställande ledningen framgår av not 9.

Långsiktiga incitamentsprogram

SEB:s första långsiktiga incitamentsprogram infördes 1999 och ytterligare program har sedan beslutats även för åren 2000–2007. Från 1999 till 2004 utgick de långsiktiga incitamenten i form av personaloptioner. För åren 2005–2007 har banken använt performance shares. Information om programmen har bland annat lämnats i årsredovisningarna samtliga år och vid årsstämmorna sedan 2002. Omfattningen av SEB:s långsiktiga incitamentsprogram framgår av not 9.

Värdeutveckling och säkringsarrangemang

Värdeutvecklingen för programmen, inklusive de personaloptioner som lösts in, speglar SEB-aktiens kursutveckling. Sedan de långsiktiga incitamentsprogrammen infördes 1999 har totalavkastningen, det vill säga börsvärde och utdelning, ökat med 92 miljarder kronor per den 31 december 2007 (se vidare sidorna 18–19). Vid årsskiftet uppgick värdet av alla emitterade program – såväl lösta som utestående – till 2 376 miljoner kronor.

Värdet av utestående program var 623 Mkr. Värdeföränd ringen i SEB:s långsiktiga incitamentsprogram har begränsats tack vare att värdeutvecklingen och kostnaderna för sociala avgifter relaterade till denna säkrats genom återköp av egna aktier och så kallade equity swap-avtal.

Värdefördelning av SEB:s långsiktiga incitamentsprogram

Andel av totala värdet av 2 376 Mkr, per 31 december 2007, 1999–2007 program

1) 62 % var slutlig tilldelning för 2005 års program; 40 % förväntad tilldelning av värden på prestationsaktier för 2006 och 2007 års program.

Fördelningen av värdet mellan de olika programmen visar att performance share-programmen är mindre känsliga för kursutvecklingen än de tidigare personaloptionsprogrammen.

Tak på 2004 års långsiktiga incitamentsprogram

Värdeutveckling för performance shares

Enligt villkoren för 2004 års långsiktiga incitamentsprogram var värdet för innehavarna för varje option begränsat till 100 kronor. Banken skulle enligt programmets villkor avsluta programmet i förtid om marknadspriset (baserat på slutkursen på börsen) för A-aktien i banken uppick till eller översteg 220 kronor under lösenperioden (2 april 2007 – 1 april 2011). Ett sådant förtida avslutande skedde i april 2007.

Tilldelningen motsvarar 1,2 Mkr i verkligt värde.

Långsiktiga incitamentsprogram från 2005 – Performance shares För åren 2005 – 2007 har årsstämman beslutat om långsiktiga incitamentsprogram med ny prestationsbaserad struktur jämfört med tidigare års personaloptionsprogram. Förslagen har beretts av styrelsen och styrelsens Remuneration and Human Resources Committee med stöd av oberoende internationell expertis och i

samråd med ett betydande antal av SEB:s största aktieägare. Program men är utformade med internationellt beprövade så kallade Performance Share-program som förebild. Sådana program används av ett flertal internationella banker.

Ambitionen med performance shares är att ledande befattningshavare i SEB skall agera som och på sikt bli aktieägare i banken. Programmen är prestationsbaserade, inriktade på aktier och transparenta. En performance share under programmen är en rätt att vid en framtida tidpunkt köpa en A-aktie i banken för priset 10 kronor. Ett pris som markant understiger rådande marknadskurs motiverar innehavaren att prestera även om aktiekursen går ner från nuvarande nivå. Därigenom likställs deltagarnas intressen med aktieägarnas.

Utfallet av programmen, det vill säga det antal av tilldelade performance shares som kan utnyttjas, beror på hur de två förutbestämda prestationskraven, real ökning av vinst per aktie och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter, uppfylls. Presta tionskraven mäts under en inledande treårsperiod. Vidare krävs att deltagarna är kvar inom SEB. Programmen har en löptid på sju år, inklusive prestationsperioden. Bankens vinst måste öka avsevärt under prestationsperioden och totalavkastningen utvecklas betydligt bättre än SEB:s nordiska och europeiska konkurrenters för att fullt utfall skall uppnås. Kraven har valts så att absoluta och relativa prestationskrav balanseras. För fullt utnyttjande krävs att båda prestationskraven uppfylls helt.

Att det är en utmaning att över tiden överträffa bägge prestationskriterierna framstod tydligt under 2007. Fram till mitten av året skulle den starka utvecklingen för den rullande treåriga totala avkastningen för SEB i relation till jämförelsegruppen ha medfört en mycket hög kalkylerad tilldelning för de tre programmen. Efter den kraftiga nedgången för SEB-aktien under andra hälften av 2007 föll det kalkylerade utfallen för programmen vid utgången av 2007 till den nivå som visas i tabellen på sidan 51. En ytterligare illustration av behovet av att ständigt visa bättre resultat än genomsnittet är performance share-programmet för 2005 som visade en kalkylerad full tilldelning vid utgången av 2006 men ett år senare, vid utgången av den treåriga avkastningsperioden, hade en slutlig tilldelning på 62 procent.

Det kalkylerade resultatet för prestationskriterierna rapporteras varje kvartal till styrelsen och deltagarna i de långsiktiga

SEB ÅRSREDOVISNING 2007 49

incitaments programmen, och skapar därmed en länk mellan ersättning och prestation.

2007 års program

Programmet för 2007 omfattar högst 1 275 000 performance shares riktade till cirka 500 ledande befattningshavare. Av hela antalet performance shares i 2007 års långsiktiga incitamentsprogram tilldelades verkställande direktören och verkställande ledningen cirka 15 procent.

För att motivera innehavarna att behålla sina performance shares efter den tidpunkt då de första gången kan utnyttjas, kompenseras innehavarna för utdelning som lämnas till aktieägarna efter prestationsperioden genom att det antal A-aktier som varje performance share ger rätt att förvärva omräknas årligen under utnyttjandeperioden efter det att årsstämma hållits varje år.

Performance shares kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per performance share kan emellertid fastställas baserat på det förväntade utfallet av prestationskraven, priset för förvärv av en A-aktie och på att kompensation för utdelning inte utgår under prestationsperioden. Styrelsen har anlitat oberoende expertis för att göra beräkningarna. Det beräknade värdet av en performance share under 2007 års program uppgår till 86 kronor.

Kostnaden för 2007 års program i resultaträkningen för det sammanlagda värde som programmet innebär för deltagarna är knappt 110 miljoner kronor (1 275 000 aktier x 86 kronor) att fördelas över de tre första åren. Om utfallet av vinst per aktie blir annat än det förväntade påverkar det kostnaden under intjänandeperioden. Denna kostnad motsvaras inte av någon utbetalning från banken och därmed påverkas inte eget kapital. Över resultaträkningen tillkommer kostnader för sociala avgifter vilkas storlek är beroende av skillnaden mellan lösenpris och marknadspris vid utnyttjandet. Denna skillnad redovisas även i eget kapital.

Om och när performance shares löses, levererar banken redan utgivna aktier, varför inga nya aktier kommer att ges ut i anledning av programmen.

Omfattningen av SEB:s långsiktiga incitamentsprogram och antalet personaloptioner/performance shares tilldelade verkställande direktören och verkställande ledningen framgår av not 9. Utöver verkställande direktören har inga styrelseledamöter fått tilldelning i något av programmen.

Utvärdering av SEB:s långsiktiga incitamentsprogram

Redan vid införandet av det första performance share-programmet 2005, var avsikten att utvärdera programmen efter en treårsperiod. Utvärderingen har visat att en fördel med programmen är de väl balanserade prestationskriterierna med både ett absolut mått baserat på real ökning av vinst per aktie och ett relativt mått baserat på totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter. Vidare är programmen lätta att förstå för deltagarna

Prestationsmått för 2007 års program

För att kunna beräkna den reala ökningen av vinst per aktie minskas jämförelsetalet, det vill säga SEB:s vinst per aktie, med årlig faktisk inflation under den treåriga prestationsperioden. Måttet ger en slutlig rätt att utnyttja tilldelade performance shares först då den reala ökningen av vinst per aktie uppnår 2 procent per år. Då blir utfallet 10 procent av maximal tilldelning. Det finns även ett tak för det antal som slutligen kan utnyttjas. Maximalt utfall (det vill säga 50 procent av total maximal tilldelning) uppnås om den genomsnittliga reala ökningen av vinst per aktie per år blir 10 procent.

Beräkningen av totalavkastningsmåttet sker genom att startkursen sätts till genomsnittskursen för SEB-aktien under de tre sista månaderna under 2006 och slutkursen till genomsnittskursen för SEB-aktien under de tre sista månaderna under 2009 plus den utdelning som givits. Om totalavkastningen motsvarar utvecklingen av ett bankindex (60 procent Dow Jones Nordic Banks index och 40 procent FTSE Eurotop300 Banks), blir utfallet 10 procent av maximal tilldelning. Däröver ökar antalet performance shares som kan utnyttjas upp till ett tak vid 8 procentenheter i genomsnitt per år utöver valt bankindex. Vid den nivån blir det maximalt utfall enligt totalavkastningsmåttet (det vill säga 50 procent av total maximal tilldelning).

Utfall vid olika grad av måluppfyllelse av prestationskriterierna.

Jämförelsebart index är 60 procent baserat på Dow Jones Banks Index och 40 procent på FTSE Eurofirst300 Banks.

Beräknad uppfyllelse av prestationskriterier, utfall december 2007 TSR = Total avkastningsmåttet – SEB i jämförelse med Comparator Index (Årligt) EPS = Inflation justerad tillväxt i vinst per aktie Outperformance vs mål/index TSR (årligen) % av TSR villkor EPS tillväxt % av EPS villkor Total tilldelning Utspädning Kriterium för maximal tilldelning Index +8% p.a. Faktisk EPS tillväxt 10% p.a. 2005 års program Index +0,3% 23% 21% 100% 62% 0,14% 2006 års program Index +1,3% 33% 23% 100% 67% 0,13% 2007 års program Index –8,4% 0% 2% 22% 11% 0,02%

och har haft en kvarhållande effekt för vissa nyckelpersoner, dock

i mindre grad inom områden som är utsatta för stark konkurrens. Vidare har antalet performance shares att fördela reducerats för programmen under senare år då aktiekursen ökade. Detta har givit delvis icke önskvärda signaler till deltagarna genom att möjligheten till belöning i den nuvarande strukturen minskar vid en högre aktiekurs och ökar vid en lägre aktiekurs, tvärtemot vad

som gäller för aktieägarna. Som ett resultat av utvärderingen och diskussioner med aktieägare representerande en stor andel av aktieägandet i SEB, har styrelsen lagt fram en rekommendation till årsstämman att revidera strukturen för långsiktiga incitamentsprogram för 2008. Förslaget presenteras i samband med kallelsen till årsstämman 2008.

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för 2007

Denna rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2007 har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och är en del av bolagsstyrningsrapporten. Rapporten har inte granskats av bankens revisorer.

Organisation av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen definieras som den process som utförs av styrelsen, ledningen och annan berörd personal för att få en rimlig försäkran om korrektheten i den finansiella rapporteringen. Arbetet med intern kontroll baseras på COSO-ramverket och är organiserat utifrån följande delområden, vilka beskrivs nedan: kontrollmiljö, riskhantering, kontrollsystem, informations- och kommunikationsvägar samt rutiner för uppföljning.

Kontrollmiljön

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön, vilken formar den kultur och de värderingar som SEB verkar utifrån. Mer specifikt avses företagets organisationsstruktur, beslutsvägar, befogenheter och ansvar, policys och övriga styrande dokument som kommuniceras till samtliga anställda inom SEB.

Exempel på centrala styrdokument som sätter ramarna vad gäller instruktioner avseende organisationsstruktur, beslutsvägar, befogenheter och ansvar är arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören och mellan de olika organ som styrelsen och verkställande direktören har inrättat samt instruktioner för attesträtt.

Redovisningspolicies samt övriga riktlinjer avseende den finansiella rapporteringen uppdateras årligen och dokumenteras i SEB Group Accounting Principles.

Riskhantering

Inom SEB-koncernen har riskhantering sedan länge varit ett prioriterat område, som kontinuerligt utvecklats inte minst mot bakgrund av införandet av Basel II, vilket medfört ytterligare fokus på detaljerad riskanalys av balansräkningen.

Hörnstenarna i risk- och kapitalhanteringen är styrelsens övergripande ansvar för hanteringen, en tydlig beslutsordning med hög riskmedvetenhet hos medarbetarna, gemensamma definitioner och principer, ett kontrollerat risktagande inom beslutade ramar samt en hög grad av genomlysning i den externa redovisningen.

Ansvaret inom styrelsen för kvalitetssäkring av koncernens finansiella rapportering ligger hos Audit and Compliance Committee. Kommittén säkerställer genom fortlöpande kontakt med ansvariga inom SEB samt med bankens interna och externa revisorer att risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen identifieras och hanteras.

En formell riskanalys av de finansiella processerna genomförs årligen i syfte att identifiera processerna med hög risk. Bedömningen är baserad på komplexiteten i affären och processen, värdet på transaktionerna som redovisas i resultat- och balansräkningen samt nivån på systemstödet. Analysen dokumenteras och är utgångspunkt för åtgärder för att förbättra den interna kontrollen och rutinerna för uppföljningen.

Kontrollsystem

De risker som identifieras avseende den finansiella rapporteringen hanteras via preciserade och dokumenterade kontrollaktiviteter som uppdateras regelbundet. Kontrollaktiviteterna kan vara av övergripande karaktär alternativt kopplade till en specifik risk eller ett enskilt konto i balans- eller resultaträkningen. SEB:s rutiner och kontroller för att säkerställa god intern kontroll finns inom alla relevanta områden och på alla nivåer.

Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga samt upptäcka fel och avvikelser, exempel är kontoavstämningar, analytisk uppföljning av utfall och automatiska kontroller inbyggda i IT-system. Två fokusområden detta år har varit värdering av obligationsportföljen och nedskrivning av finansiella tillgångar, specifikt reservering för osäkra fordringar. Ett exempel på en kontrollaktivitet av mer övergripande karaktär är att SEB Accounting Standards Committee (ASC) följer utvecklingen av IFRS och andra relevanta regelverk inom redovisningsområdet samt övervakar implementeringen av dessa i SEB.

Informations- och kommunikationsvägar

SEB:s informations- och kommunikationsvägar syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är fullständig och korrekt. För att uppnå detta finns styrande dokument i form av interna policies, riktlinjer och manualer för den finansiella rapporteringen som uppdateras årligen och kommuniceras till berörd personal.

Uppföljning

Styrelsen erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde presenteras och diskuteras koncernens ekonomiska situation.

SEB följer löpande upp efterlevnaden av interna policies och riktlinjer, effektiviteten i kontrollstrukturen och precisionen i den finansiella rapporteringen. Därutöver sker en kontinuerlig uppföljning från koncernens riskkontrollfunktion, compliancefunktion och internrevision. Den uppföljning som görs säkerställer även att bankens informations- och kommunikationsvägar är ändamålsenliga för den finansiella rapporteringen.

Koncernens internrevision granskar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utifrån den plan som fastställs av Audit and Compliance Committee. Resultatet av internrevisionens granskning liksom de åtgärder som vidtas och statusen avseende dessa, rapporteras löpande till Audit and Compliance Committee.

Även kommittéerna Risk and Capital Committee och Remuneration and Human Resources Committee har en viktig roll i uppföljningsarbetet. Kommittéernas arbete beskrivs på sidan 45 i Bolagsstyrningsrapporten.

Finansiella rapporter – Innehåll

SEB-koncernen

Resultaträkningar	54
Balansräkningar	55
Förändringar i eget kapital	56
Kassaflödesanalyser	57
Skandinaviska Enskilda Banken
Resultaträkningar	58
Balansräkningar	59
Förändringar i eget kapital	60

Noter till de finansiella rapporterna

	Företagsinformation	62
1	Redovisningsprinciper	62
2	Segmentsrapportering	69

Kassaflödesanalyser 61

Noter till resultaträkningen

3	Räntenetto	71
4	Provisionsnetto	71
5	Nettoresultat av finansiella transaktioner	72
6	Livförsäkringsintäkter netto	72
7	Övriga intäkter netto	73
8	Administrationskostnader	74
9	Personalkostnader	74
9a	Löner och arvoden per mottagare	74
9b	Pensionsförpliktelser	76
	9c Ersättningar för högsta ledningen
	och verkställande ledningen	78
9d	Aktierelaterade ersättningar	80
9e	Sjukfrånvaro	80
9f	Antal anställda	81
10	Övriga kostnader	82
11	Av- och nedskrivningar av materiella
	och immateriella tillgångar	82
	12 Kapitalvinster och -förluster från materiella
	och immateriella tillgångar	82
	13 Kreditförluster inkl värdeförändringar
	på övertagen egendom	83
14	Bokslutsdispositioner	83
15	Skatt	84
16	Nettoresultat per aktie, kr	84
	Noter till balansräkningen: Tillgångar
17	Riskupplysningar	85

18	Verkligt värde mätning av finansiella tillgångar och skulder	87

19	Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	87
20	Utlåning till kreditinstitut	87
21	Utlåning till allmänheten	88
22	Finansiella tillgångar till verkligt värde	88
23	Finansiella tillgångar som kan säljas	89
24	Finansiella tillgångar som innehas till förfall	89
25	Intresseföretag	90
26	Aktier i dotterbolag	91
27	Materiella och immateriella tillgångar	92
28	Övriga tillgångar	95
	Noter till balansräkningen: Skulder
29	Skulder till kreditinstitut	95
30	In- och upplåning från allmänheten	96
31	Skulder till försäkringstagarna	96
32	Emitterade värdepapper	97
33	Finansiella skulder till verkligt värde	97
34	Övriga skulder	98
35	Avsättningar	98
36	Efterställda skulder	99
37	Obeskattade reserver	100
	Tilläggsinformation
38	Poster inom linjen	100
39	Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	101
40	Finansiella tillgångar och skulder per klass	102
41	Skuldinstrument fördelade på förfallotider	104
42	Skuldinstrument fördelade på emittenter	105
43	Räntebindningstider	106
44	Utlåning och kreditförlustreserver	107
45	Derivatinstrument	111
46	Upplysningar om verkligt värde	113
47	Upplysningar om närstånde	114
	48 Framtida minimileaseavgifter för
	operationella leasingavtal	114
49	Kapitaltäckning	115
	50 Tillgångars och skulders uppdelning på
	väsentliga valutor	117
51	Resultaträkningar – Livförsäkringsrörelsen	119
52	Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	120
	53 Avvecklade verksamheter / Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	120

Femårsöversikt

SEB-koncernen	121
Skandinaviska Enskilda Banken	122

Resultaträkningar

SEB-koncernen

Mkr	Not	2007	2006	Förändring, %
Ränteintäkter		86 035	66 137	30
Räntekostnader		–70 037	–51 856	35
Räntenetto	3	15 998	14 281	12
Provisionsintäkter		21 400	19 945	7
Provisionskostnader		–4 349	–3 799	14
Provisionsnetto	4	17 051	16 146	6
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto		3 256	4 098	–21
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till
verkligt värde, netto		–17	–62	–73
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	3 239	4 036	–20
Premieinkomster, netto		5 961	5 726	4
Avgifter på investeringskontrakt		1 067	873	22
Kapitalavkastning, netto		981	1 507	–35
Övriga försäkringsintäkter		471	383	23
Försäkringskostnader, netto		–5 547	–5 828	–5
Livförsäkringsintäkter netto	6	2 933	2 661	10
Utdelningar		79	63	25
Andelar i intresseföretags resultat		128	44	191
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		653	1 038	–37
Övriga rörelseintäkter		359	478	–25
Övriga intäkter netto	7	1 219	1 623	–25
Summa intäkter		40 440	38 747	4
Personalkostnader	9	–14 921	–14 363	4
Övriga kostnader	10	–6 919	–6 887	0
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–1 354	–1 287	5
Summa kostnader		–23 194	–22 537	3
Kapitalvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar	12	788	70
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom	13	–1 016	–718	42
Rörelseresultat		17 018	15 562	9
Skatt	15	–3 376	–2 939	15
Nettoresultat		13 642	12 623	8
Minoritetens andel		24	18	33
Aktieägarnas andel		13 618	12 605	8
Nettoresultat		13 642	12 623	8
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16 16	19:97 19:88	18:72 18:53

Balansräkningar

SEB-koncernen

31 december, Mkr	Not	2007	2006	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	19	96 871	11 314
Utlåning till kreditinstitut	20	263 012	180 478	46
Utlåning till allmänheten	21	1 067 341	950 861	12
Värdepapper för handel		348 888	343 535	2
Derivat för handel		85 395	65 212	31
Derivat för säkringsredovisning		2 777	2 660	4
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		–641	283
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken		135 485	120 524	12
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde		89 319	82 074	9
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	661 223	614 288	8
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	170 137	116 630	46
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	1 798	2 231	–19
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning	53		2 189	–100
Intresseföretag	25	1 257	1 085	16
Immateriella tillgångar		16 894	15 572	8
Materiella tillgångar		2 564	2 302	11
Förvaltningsfastigheter		5 239	5 040	4
Materiella och immateriella tillgångar	27	24 697	22 914	8
Aktuella skattefordringar		3 766	2 568	47
Uppskjutna skattefordringar		845	1 121	–25
Kund- och likvidfordringar		25 377	11 277	125
Övriga tillgångar		28 138	17 485	61
Övriga tillgångar	28	58 126	32 451	79
Summa tillgångar		2 344 462	1 934 441	21
Skulder till kreditinstitut	29	421 348	368 326	14
In- och upplåning från allmänheten	30	750 481	643 849	17
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal		135 937	120 127	13
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal		89 979	83 592	8
Skulder till försäkringstagarna	31	225 916	203 719	11
Emitterade värdepapper	32	510 564	394 357	29
Derivat för handel		79 211	60 343	31
Derivat för säkringsredovisning		2 169	5 894	–63
Skulder för handel		135 421	84 942	59
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring		–411	–147	180
Finansiella skulder till verkligt värde	33	216 390	151 032	43
Aktuella skatteskulder		1 101	1 036	6
Uppskjutna skatteskulder		9 403	9 099	3
Leverantörs- och likvidskulder		33 940	12 479	172
Övriga skulder		53 075	37 536	41
Övriga skulder	34	97 519	60 150	62
Avsättningar	35	1 536	2 066	–26
Efterställda skulder	36	43 989	43 675	1
Summa skulder		2 267 743	1 867 174	21
Minoritetsintressen		191	130	47
Omvärderingsreserver		–278	772	–136
Aktiekapital		6 872	6 872
Andra fonder		29 757	30 203	–1
Balanserad vinst		40 177	29 290	37
Eget kapital		76 528	67 137	14
Summa kapital		76 719	67 267	14
Summa skulder och kapital		2 344 462	1 934 441	21

Förändringar i eget kapital

SEB-koncernen

31 december, Mkr	2007	2006	Förändring, %
Minoritetsintressen	191	130	47
Eget kapital	76 528	67 137	14
Totalt kapital	76 719	67 267	14
Förändringar i eget kapital
Reserv för kassaflödessäkringar	160	380	–58
Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	–438	392
Omvärderingsreserver	–278	772	–136
Aktiekapital (663 004 123 st A-aktier; 24 152 508 st C-aktier)	6 872	6 872
Fond för makulerade aktier	174	174
Kapitalandelsfond	71	94	–24
Omräkningsdifferens	–377	–475	–21
Andra bundna fonder	29 889	30 410	–2
Bundet eget kapital	36 629	37 075	–1
Swapsäkring av personaloptionsprogram	–269	–303	–11
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen	–2 109	–393
Eliminering av återköp av egna aktier för förbättrad kapitalstruktur		–2 022	–100
Balanserad vinst	28 937	19 403	49
Nettoresultat, aktieägarnas andel	13 618	12 605	8
Fritt eget kapital	40 177	29 290	37
Eget kapital	76 528	67 137	14

Förändringar i eget kapital

	Minoritets	Reserv för kassaflödes	Reserv för finansiella tillgångar som	Aktie	Bundna	Balanserad
2007	intressen	säkringar	kan säljas	kapital	reserver	vinst	Summa
Ingående balans	130	380	392	6 872	30 203	29 290	67 267
Marknadsvärdeförändringar		–206	–614				–820
Realiserat via resultaträkningen		–14	–216				–230
Omräkningsdifferens					98		98
Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital		–220	–830		98		–952
Nettoresultat	24					13 618	13 642
Totalt redovisat resultat	24	–220	–830		98	13 618	12 690
Utdelning till aktieägarna1)						–4 123	–4 123
Utdelning eget innehav1)						44	44
Neutralisering av resultateffekt av personaloptionsprogrammen						–428	–428
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen2)						897	897
Övriga förändringar	37				–544	879	372
Utgående balans	191	160	–438	6 872	29 757	40 177	76 719
2006
Ingående balans	112	882	481	6 872	28 882	19 567	56 796
Marknadsvärdeförändringar		–502	–27				–529
Realiserat via resultaträkningen			–62				–62
Omräkningsdifferens					–184		–184
Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital		–502	–89		–184		–775
Nettoresultat	18					12 605	12 623
Totalt redovisat resultat	18	–502	–89		–184	12 605	11 848
Utdelning till aktieägarna1)						–3 264	–3 264
Utdelning eget innehav1)						75	75
Neutralisering av resultateffekt av personaloptionsprogrammen						580	580
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen2)						1 232	1 232
Övriga förändringar					1 505	–1 505
Utgående balans	130	380	392	6 872	30 203	29 290	67 267

1) Utdelning per A-aktie 6:00 kr (4:75) och per C-aktie 6:00 kr (4:75). Ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 18.

2) SEB har per 31 december 2007 återköpt 7,0, 6,2 och 6,2 miljoner A-aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen enligt beslut på årsstämman 2002, 2003 respektive 2004. Anskaffningskostnaden för dessa är avdragen från det egna kapitalet. Under 2005 har 1,0 miljoner aktier överförts från kapitalstruktursprogrammet till incitamentsprogrammen. Under 2006 har 3,1 miljoner aktier sålts enligt beslut på årsstämman. När personaloptioner lösts under 2005, 2006 och 2007 har ytterligare 2,0, 6,5 och 5,2 miljoner aktier sålts. SEB ägde därmed 3,7 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 612 Mkr den 31 December 2007.

Kassaflödesanalyser

SEB-koncernen

Mkr	2007	2006	Förändring, %
Erhållna räntor	83 430	64 759	29
Betalda räntor	–66 407	–49 484	34
Erhållna provisioner	21 400	20 145	6
Betalda provisioner	–4 349	–3 999	9
Erhållet netto av finansiella transaktioner	2 923	4 941	–41
Övriga inbetalningar i rörelsen	6 770	4 865	39
Betalda administrationskostnader	–22 921	–23 010	0
Betald inkomstskatt	–3 370	–2 727	24
Kassaflöde från resultaträkningen	17 476	15 490	13
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	–32 503	–69 110	–53
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	72 454	10 581
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–45 995	17 745
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–116 298	–46 351	151
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	52 274	–33 559
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	104 715	71 495	46
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	22 302	18 319	22
Förändringar i övriga balansposter	10 348	–1 587
Kassaflöde från den löpande verksamheten	84 773	–16 977
Försäljning av aktier och obligationer	224	175	28
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	1 431	449
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	57	38	50
Investeringar i dotterbolag 2)	–657	–17
Förvärv av aktier och obligationer	–375	–42
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–3 030	–615
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–2 350	–12
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	128 791	73 238	76
Återbetalning av tidigare upplåning	–86 315	–49 001	76
Betald utdelning	–4 079	–3 189	28
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	38 397	21 048	82
Periodens kassaflöde	120 820	4 059
Kassa och likvida medel vid årets början	73 751	70 796	4
Kursdifferens i likvida medel	414	–1 104	–138
Periodens kassaflöde	120 820	4 059
Kassa och likvida medel vid periodens slut 1)	194 985	73 751	164
1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) och Utlåning till kreditinstitut– betalbara på anfordran (not 20).
2) Investeringar i dotterbolag
Kassa	102	113
Utlåning till allmänheten	1 352	395
Övriga tillgångar	248	56
In- och upplåning från allmänheten	–1 439	–307
Öviga skulder	–84	–204
Goodwill	580	77
Förvärvspris	759	130

Förvärvspris	–759	–130
Likvida medel i förvärvade bolag	102	113
Netto utflöde	–657	–17

Resultaträkningar

Enligt Finansinspektionens föreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	Not	2007	2006	Förändring, %
Ränteintäkter	3	43 913	32 316	36
Leasingintäkter	3	6 154	877
Räntekostnader	3	–38 464	–28 482	35
Utdelningar	7	3 925	1 407	179
Provisionsintäkter	4	8 455	8 374	1
Provisionskostnader	4	–1 331	–1 211	10
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	2 490	3 515	–29
Övriga rörelseintäkter	7	658	2 108	–69
Summa intäkter		25 800	18 904	36
Administrationskostnader	8	–12 589	–13 073	–4
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–4 847	–399
Summa kostnader		–17 436	–13 472	29
Resultat före kreditförluster		8 364	5 432	54
Kreditförluster, netto	13	–24	–134	–82
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar	7	–106	–100	6
Rörelseresultat		8 234	5 198	58
Bokslutsdispositioner	14	–158	–345	–54
Skatt på årets resultat	15	–546	–1 158	–53
Övriga skatter	15	–45	467	–110
Nettoresultat		7 485	4 162	80

Dotterbolagen SEB BoLån och SEB Finans fusionerades med moderbolaget under 2007.

Balansräkningar

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2007	2006	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	19	1 758	1 828	–4
Utlåning till kreditinstitut	20	357 482	361 615	–1
Utlåning till allmänheten	21	637 138	336 562	89
Värdepapper för handel		285 036	287 545	–1
Derivat för handel		80 966	63 001	29
Derivat för säkringsredovisning		1 871	1 290	45
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde		112	160	–30
Finansiella tillgångar till verkligt värde	22	367 985	351 996	5
Finansiella tillgångar som kan säljas	23	62 085	22 411	177
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	24	3 348	3 824	–12
Intresseföretag	25	1 063	1 059	0
Aktier i dotterföretag	26	51 936	55 306	–6
Immateriella anläggningstillgångar		892	634	41
Materiella tillgångar		34 605	14 763	134
Materiella och immateriella tillgångar	27	35 497	15 397	131
Aktuella skattefordringar		1 813	1 485	22
Uppskjutna skattefordringar			35	–100
Kund- och likvidfordringar		23 625	9 694	144
Övriga tillgångar		15 589	10 837	44
Övriga tillgångar	28	41 027	22 051	86
Summa tillgångar		1 559 319	1 172 049	33
Skulder till kreditinstitut	29	367 699	334 116	10
In- och upplåning från allmänheten	30	412 499	390 085	6
Emitterade värdepapper	32	408 002	173 956	135
Derivat för handel		78 408	60 693	29
Derivat för säkringsredovisning		1 666	1 386	20
Skulder för handel		121 687	79 730	53
Finansiella skulder till verkligt värde	33	201 761	141 809	42
Aktuella skatteskulder		46	226	–80
Uppskjutna skatteskulder			473	–100
Leverantörs- och likvidskulder		32 369	10 900	197
Övriga skulder		34 678	29 466	18
Övriga skulder	34	67 093	41 065	63
Avsättningar	35	271	416	–35
Efterställda skulder	36	43 046	42 700	1
Summa skulder		1 500 371	1 124 147	33
Obeskattade reserver	37	19 016	12 089	57
Fond för verkligt värde		–218	579	–138
Aktiekapital		6 872	6 872
Andra fonder		12 260	12 804	–4
Balanserad vinst		21 018	15 558	35
Eget kapital		39 932	35 813	12
Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital		1 559 319	1 172 049	33

Förändringar i eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	2007	2006	Förändring, %
Reserv för kassaflödessäkringar	190	367	–48
Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	–408	212
Fond för verkligt värde, fritt eget kapital	–218	579	–138
Aktiekapital (663 004 123 st A-aktier; 24 152 508 st C-aktier)	6 872	6 872
Reservfond ocn andra bundna fonder	12 086	12 086
Fond för makulerade aktier	174	174
Fond för orealiserade vinster		544	–100
Bundet eget kapital	19 132	19 676	–3
Koncernbidrag	1 119	2 260	–50
Skatt koncernbidrag	–313	–633	–51
Swapsäkring av personaloptionsprogram	–269	–303	–11
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen	–2 109	–393
Eliminering av återköp av egna aktier för förbättrad kapitalstruktur		–2 022	–100
Omräkningsdifferens	–71	–26	173
Balanserad vinst	15 176	12 513	21
Nettoresultat	7 485	4 162	80
Fritt eget kapital	21 018	15 558	35
Eget kapital	39 932	35 813	12

Förändringar i eget kapital

2007	Reserv för kassaflödes säkringar	Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas	Aktie kapital	Bundna reserver	Balanserad vinst	Summa
Ingående balans	367	212	6 872	12 804	15 558	35 813
Marknadsvärdeförändringar	–163	–653				–816
Realiserat via resultaträkningen	–14	33				19
Omräkningsdifferens					–36	–36
Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital	–177	–620			–36	–833
Nettoresultat					7 485	7 485
Totalt redovisat resultat	–177	–620			7 449	6 652
Fusion av SEB BoLån och SEB Finans					399	399
Utdelning till aktieägarna 1)					–4 123	–4 123
Utdelning eget innehav 1)					44	44
Koncernbidrag netto efter skatt 2)					806	806
Neutralisering av resultateffekt av personaloptionsprogrammen					–428	–428
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen3)					897	897
Övriga förändringar				–544	416	–128
Utgående balans	190	–408	6 872	12 260	21 018	39 932
2006
Ingående balans	818	191	6 872	12 260	10 696	30 837
Marknadsvärdeförändringar	–451	45				–406
Realiserat via resultaträkningen		–24				–24
Omräkningsdifferens					–37	–37
Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital	–451	21			–37	–467
Nettoresultat					4 162	4 162
Totalt redovisat resultat	–451	21			4 125	3 695
Fusion av SEB IT och Enskilda Securities					1 031	1 031
Utdelning till aktieägarna 1)					–3 264	–3 264
Utdelning eget innehav 1)					75	75
Koncernbidrag netto efter skatt 2)					1 627	1 627
Neutralisering av resultateffekt av personaloptionsprogrammen					580	580
Eliminering av återköp av egna aktier för personaloptionsprogrammen 3)					1 232	1 232
Övriga förändringar				544	–544
Utgående balans	367	212	6 872	12 804	15 558	35 813

1) Utdelning per A-aktie 6:00 kr (4:75) och per C-aktie 6:00 kr (4:75). Ytterligare information om SEB-aktien finns på sid 18.

2) Koncernbidrag redovisas i moderbolaget i enlighet med Redovisningsrådets akutgrupps uttalande direkt över eget kapital.

3) SEB har per 31 december 2007 återköpt 7,0, 6,2 och 6,2 miljoner A-aktier för de långsiktiga incitamentsprogrammen enligt beslut på årsstämman 2002, 2003 respektive 2004. Anskaffningskostnaden för dessa är avdragen från det egna kapitalet. Under 2005 har 1,0 miljoner aktier överförts från kapitalstruktursprogrammet till incitamentsprogrammen. Under 2006 har 3,1 miljoner aktier sålts enligt beslut på årsstämman. När personaloptioner lösts under 2005, 2006 och 2007 har ytterligare 2,0, 6,5 och 5,2 miljoner aktier sålts. SEB ägde därmed 3,7 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 612 Mkr den 31 December 2007.

Kassaflödesanalyser

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2007	2006	Förändring, %
Erhållna räntor	56 602	32 436	75
Betalda räntor	–43 397	–27 692	57
Erhållna provisioner	8 285	8 357	–1
Betalda provisioner	–1 538	–1 120	37
Erhållet netto av finansiella transaktioner	2 437	3 782	–36
Övriga inbetalningar i rörelsen	2 411	2 866	–16
Betalda administrationskostnader	–12 568	–13 667	–8
Betald inkomstskatt	–2 401	–1 038	131
Kassaflöde från resultaträkningen	9 831	3 924	151
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	2 338	–32 945	–107
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	84 144	27 713
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–87 515	–18 537
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–56 939	–41 796	36
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	35 327	–13 138
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	23 373	64 407	–64
Förändringar i övriga balansposter	6 627	9 411	–30
Kassaflöde från den löpande verksamheten	17 186	–961
Försäljning av aktier och obligationer	221	617	–64
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	5 018	3 646	38
Investeringar i dotterbolag/Fusion av dotterbolag	3 264	1 975	65
Förvärv av aktier och obligationer	472	–337
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–24 946	–693
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–15 971	5 208
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	68 425	31 867	115
Återbetalning av tidigare upplåning	–15 007	–26 099	–42
Betald utdelning	–4 078	–3 189	28
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	49 340	2 579
Periodens kassaflöde	50 555	6 826
Kassa och likvida medel vid årets början	89 198	82 666	8
Kursdifferens i likvida medel	14	–294	–105
Periodens kassaflöde	50 555	6 826
Kassa och likvida medel vid periodens slut 1)	139 767	89 198	57

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19) och Utlåning till kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 20).

Noter till de finansiella rapporterna

Valutakoder

BRL	brasilianska reales	EUR	euro	ISK	isländska kronor	NOK	norska kronor	THB	thailändska baht
CHF	schweizerfrancs	GBP	brittiska pund	JPY	japanska yen	PLN	polska zloty	USD	amerikanska dollar
DKK	danska kronor	HKD	hongkongdollar	LTL	litauiska litas	SEK	svenska kronor
EEK	estniska kroon	INR	indiska rupier	LVL	lettiska lats	SGD	singaporedollar

Företagsinformation

SEB-koncernen bedriver bankverksamhet inom områdena Corporate, Retail, Private och Investment. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkringsverksamhet.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen. Moderföretaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

Mkr, unless otherwise stated. Mkr där ej annat anges.

1 Redovisningsprinciper

Väsentliga redovisningsprinciper i koncernen

Grunder för upprättandet av redovisningen

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU. Därutöver anger Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2006:16 och Redovisningsrådets rekommendation RR 30 (2006) tillägg till dessa.

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat.

Nya och förändrade redovisningsprinciper och tolkningar som är obligatoriska för redovisningsperioder som börjar den 1 januari 2007 IFRS 7 "Finansiella instrument – upplysningar" och ändringen av IAS 1 "Utformningen av finansiella rapporter – upplysningar om kapital" inför nya upplysningskrav för finansiella instrument men har inte någon påverkan på klassificering och värdering av finansiella instrument. Koncernen tillämpade IFRS 7 i förtid i årsredovisningen 2006.

IFRIC 8 "Tillämpning av IAS 2" kräver att transaktioner som berör utfärdande av eget kapitalinstrument – där det vederlag som erhålls understiger verkligt värde – ska prövas för att fastställa om de faller inom ramen för IAS 2. Tolkningen har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 9 "Omvärdering av inbäddade derivat" kräver omvärdering av inbäddade derivat om ändrade villkor i avtalet väsentligt förändrar kassaflödet förbundet med det inbäddade derivatet, värdkontraktet eller båda. Tolkningen har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 10 "Delårsrapportering och värdenedgång" tillåter inte att en nedskrivning som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde återförs per en återföljande balansdag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapportering.

Tolkning som koncernen beslutat att tillämpa i förtid

IFRIC 11 "Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna". IFRIC 11 behandlar aktierrelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller inbegriper koncernföretag och ger vägledning om dessa ska redovisas som aktierelaterad

Moderföretaget är noterat på Stockholmsbörsens lista för stora bolag.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar den 31 december 2007 har godkänts för publicering av styrelsen den 6 mars och kommer att föreläggas bolagsstämman 2008 för fastställande.

ersättning som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter i de separata finansiella rapporterna för moderföretaget eller andra berörda koncernföretag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Tolkning som trätt i kraft 2007 men inte är relevant för koncernen IFRIC 7 "Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden" enligt IAS 29.

Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid

IAS 1 (Ändring) "Utformning av finansiella rapporter – upplysningar om kapital" (gäller från januari 2009 men är fortfarande föremål för EU:s godkännande). Ändringarna är hänförliga främst till uppställningsformer och benämningar i de finansiella rapporterna. Således kommer koncernens utformning av de finansiella rapporterna att påverkas vid införandet av denna standard.

IAS 27 (Ändring) "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från juli 2009 men är fortfarande föremål för EU:s godkännande). Ändringen innebär att resultat hänförligt till minoritetsägare alltid ska redovisas även om det är negativt, att transaktionskostnader med minoritetsägare alltid ska redovisas i eget kapital samt om moderförtaget mister bestämmande inflytande ska eventuellt kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde. Ändringen påverkar endast redovisningen av framtid transaktioner.

IFRS 2 (Ändring) "Aktierelaterad ersättning" (gäller frånjanuari 2009 men är fortfarande föremål för EU:s godkännande). Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp "icke-intjänandevillkor". Standarden anger att icke-intjänandevillkor ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet av egetkapitalinstrumentet. Ändringen har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 3 (Ändring) "Rörelseförvärv" (gäller från juli 2009 men är fortfarande föremål för EU:s godkännande). Ändringen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas bland annat vad avser transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Standarden gäller framåtriktat och koncernen kommer att tillämpa den på förvärv från och med 2010. IFRS 8 "Rörelsesegment" (gäller och kommer att tillämpas från januari 2009).

IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentsrapporteringen till USA-standarden SFAS 131. Standarden kräver att segmentsrapporteringen presenteras i enlighet med den interna rapporteringen och förväntas inte få någon materiell påverkan på segmentsrapporteringen.

IFRIC 13 "Kundlojalitetsprogram" (gäller från juli 2008) klargör att när varor

eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet ska ersättningen fördelas mellan de olika komponenterna utifrån verkligt värde. IFRIC 13 kommer inte att ha någon materiell påverkan på koncernen. IFRIC 14 "IAS 19 – begränsningen av det belopp som kan redovisas som tillgång, krav på minimifinansiering och deras samverkan" (gäller från januari 2008). IFRIC14 ger vägledning vid bedömning av begränsningen i IAS 19 av det överskott som kan redovisas som tillgång. Den förklarar också hur pensionstillgången och -skulden kan påverkas av ett lagstadgat krav på minimifinansiering. Tolkningen förväntas inte ha någon påverkan på koncernens räkenskaper.

Standard och tolkning som inte trätt i kraft och inte är relevanta för koncernen

IAS 23 (Ändring) "Lånekostnader" (gäller från januari 2009). Ändringen kräver aktivering av lånekostnader som en del av anskaffningskostnaden för tillgångar som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. Ändringen är för tillfället inte relevant för koncernen.

IFRIC 12 "Avtalsreglerade arrangemang" (gäller från januari 2008). Gäller för avtalsreglerade arrangemang där ett företag inom den privata sektorn deltar i utveckling, finansiering, drift och underhåll av infrastruktur för offentlig sektorns tjänster. IFRC 12 är inte relevant för koncernen.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag, inklusive företag för särskilt ändamål (SPE). Dotterföretag är företag över vilka moderbolaget utövar ett bestämmande inflytande, det vill säga rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett sådant inflytande antas bland annat föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösterna i ett företag. För SPE sker konsolidering även om inte moder- eller dotterföretag har mer än 50 procent av rösterna men på annat sätt innehar de ekonomiska riskerna och förmånerna. För företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösterna men på grund av avtal och lag inte kan utöva kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder samt kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill övervakas i den interna styrningen. Enheter får inte vara större än ett segment dvs. en rörelsegren eller ett geografiskt område enligt koncernens segmentrapportering.

Nyttjandeperioden för varje enskild identifierad immateriell tillgång fastställs. Nyttjandeperioden för goodwill är obegränsad. Vad gäller avskrivning och nedskrivning se vidare under immateriella tillgångar.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företags styrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett intresseföretag inledningsvis redovisas till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet på andelarna justeras därefter med koncernens andel av förändringen i intresseföretagens nettotillgångar. I resultaträkningen ingår koncernens andel av intresseföretagens resultat.

Utspädningsvinster och -förluster i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.

Segmentrapportering

Ett segment är en rörelsegren eller ett geografiskt område. En rörelsegren är en redovisningsmässigt identifierbar del av ett företag som tillhandahåller en enskild produkt eller tjänst eller en grupp av likartade produkter eller tjänster som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Ett geografiskt område är en redovisningsmässigt identifierbar del av ett företag som tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer.

Koncernen har identifierat rörelsegren som primärt segment och geografiskt område som sekundärt segment.

Omräkning av utländska valutor

De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilket är koncernens rapporteringsvaluta.

När en transaktion i utländsk valuta första gången tas in i redovisning omräknas den till den funktionella valutan enligt avistakursen på transaktionsdagen. Efterföljande balansdagar räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagskursen. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i utländsk valuta, räknas om till valutakursen vid transaktionstillfället. Ickemonetära poster, som värderas till verkligt värde i utländsk valuta, räknas om till valutakursen den dag då det verkliga värdet fastställdes.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår som en del i förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i värdeförändringsreserven under eget kapital.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i eget kapital.

Säkringsredovisning tillämpas avseende nettoinvesteringar i utländska dotterföretag. I huvudsak utgör lån i utländsk valuta säkringsinstrument i dessa säkringar. De omräkningsdifferenser som uppstår när dessa säkringsinstrument omräknas till presentationsvalutan redovisas också som omräkningsdifferens i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del i realisationsvinsten eller -förlusten.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen på balansdagen.

Finansiella tillgångar

Klassificering

Finansiella tillgångar delas in i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället:

• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
• Lånefordringar och kundfordringar
• Investeringar som hålls till förfall

– Finansiella tillgångar som kan säljas.

Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Alternativet verkligt värde kan användas avseende kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat och i situationer då sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för sådan klassificering beskrivs i relevant not.

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte noteras på en aktiv marknad.

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar där det finns en avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall. Denna kategori innehåller finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid. Aktier klassificeras inte som investeringar som hålls till förfall då de har en obegränsad livslängd.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen tillgångar som hänförs till denna kategori där det finns en avsikt att inneha tillgången för en obegränsad tid men kan säljas vid särskilda behov såsom likviditet eller en förväntad ändring i aktiepriser eller sådana tillgångar som inte klassificerats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar eller investeringar som hålls till förfall.

Värdering

Finansiella tillgångar redovisas första gången när koncernen får tillgång till kontraktuell ersättning från instrumentet och värderas till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Affärsdagsredovisning tillämpas för finansiella tillgångar klassificerade i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas. För övriga kategorier av finansiella tillgångar tillämpas likviddagsredovisning.

Värderingen av finansiella tillgångar efter det första redovisningstillfället styrs av dess klassificering.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas till verkligt värde. De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar samt investeringar som hålls till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde. De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas direkt i värdeförändringsreserven under eget kapital till dess att den finansiella tillgången säljs eller skrivs ned. Vid försäljning eller nedskrivning redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en erkänd värderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Finansiella skulder

Klassificering

Finansiella skulder delas in i två kategorier:

– Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen – Finansiella skulder.

Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (alternativet verkligt värde). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under alternativet verkligt värde är de samma som för finansiella tillgångar.

Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivat.

Kategorin finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de upphör det vill säga när åtagandet upphör, makuleras eller förfaller.

Värdering

När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde.

När det gäller finansiella skulder som inte tillhör kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen läggs transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden till det verkliga värdet.

Efter det första redovisningstillfället värderas och redovisas finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen på motsvarande sätt som sådana finansiella tillgångar. Finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en intention att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad, exempelvis marknadsnoterade derivat, finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel samt finansiella tillgångar som kan säljas baseras på noterade marknadspriser. Avseende finansiella tillgångar används aktuell köpkurs och avseende finansiella skulder används aktuell säljkurs med hänsyn taget till motstående positioner.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt marknadsuppgifter. De värderingstekniker som används är analys av diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana.

Skillnaden mellan transaktionspriset och det verkliga värdet som beräknas utifrån en värderingsteknik, den så kallade Dag 1-vinsten, amorteras över transaktionens löptid, realiseras vid försäljning eller redovisas i resultaträkningen om de variabler som används för att beräkna verkligt värde uteslutande baseras på marknadsnoteringar.

Derivat

Derivat redovisas vid första tillfället till verkligt värde i balansräkningen på handelsdagen och värderas även fortsättningsvis till verkligt värde. Derivat redovisas som tillgång när det har ett positivt marknadsvärde och som en skuld när det har ett negativt marknadsvärde.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

För derivat som används för att reducera risker, såsom ränterisker och valutarisker, i andra finansiella instrument tillämpas säkringsredovisning. Koncernen identifierar och dokumenterar säkringsrelationen mellan säkrad tillgång/skuld och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra, den första dagen. Koncernen dokumenterar första dagen och sedan löpande att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra samt att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög.

Koncernen definierar derivat som endera:

• Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt värde)
• Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar eller skulder eller en prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring)
• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

Säkring av verkligt värde

Säkring av verkligt värde innebär en säkring av en exponering för förändringar i verkligt värde på en redovisad tillgång eller skuld alternativt en identifierbar del av sådan tillgång eller skuld, som är hänförlig till en viss risk och som skulle kunna påverka resultaträkningen. Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrument (derivat) till verkligt värde redovisas i resultaträkningen samtidigt som vinster eller förluster hänförliga till den säkrade risken på den säkrade posten justerar det redovisade värdet av den säkrade posten och redovisas i resultaträkningen.

I de fall SEB tillämpar säkring av verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en enskild separat post inom tillgångar eller i en enskild separat post inom skulder.

I följande situationer upphör säkringar av verkligt värde att gälla:

• säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
• säkringsrelationen uppfyller inte längre villkoren för säkringsredovisning – säkringsrelationen avbryts.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida ränteflöden, såsom framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas direkt mot eget kapital. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som redovisas direkt mot eget kapital omklassificeras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från säkrad tillgång eller skuld redovisas i resultaträkningen.

Kassaflödessäkringar upphör att gälla i samma situationer som säkringar av verkligt värde. När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrument som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet innebär att det egna kapitalet i utländska dotterföretag säkras mot valutakursförändringar. Denna typ av säkringar redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkringar. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats direkt mot eget kapital medan den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektiv räntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en del av effektivräntan.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Provisionsintäkter och avgifter

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrument som intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa normalt över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas när intäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifter från affärer som sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamhet, redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifter från syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som intäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har något del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när enhetens rätt att erhålla betalning är fastställd.

Återköpstransaktioner

Återköpstransaktioner hanteras vanligtvis som säkerställd finansiering. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas på daglig basis för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Vid äkta återköpstransaktion redovisas tillgången fortsatt i den säljande partens balansräkning och erhållen likvid redovisas som in- eller upplåning. Det sålda värdepapperet redovisas som ställd säkerhet. Hos den köpande parten redovisas erlagd likvid som en lånefordran på den säljande parten. Skillnaden mellan likvid för avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas på daglig basis för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kassasäkerhet bokas bort mot en fordran och erhållen kassasäkerhet bokas i balansräkningen mot ett åtagande att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp motsvarande värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som memorandum poster.

Kreditförluster (Nedskrivning av finansiella tillgångar)

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning.

Per varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
• att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts,
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs
• eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• nedgradering av officiellt rating-institut.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna bokfört värde genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ett särskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår till skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omförhandlas eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Utöver en individuell prövning för nedskrivning görs också en gruppvis värdering av sådana fordringar som inte befunnits ha något individuellt nedskrivningsbehov. Fordringar med likartade kreditriskegenskaper grupperas och värderas kollektivt. Koncernens interna riskklassificeringssystem utgör en av komponenterna när den gruppvisa reserveringens storlek fastställs.

För vissa homogena grupper av individuellt ej signifikanta krediter (t.ex. kortfordringar) har reserveringsmodeller utarbetats på grundval av krediternas gruppvisa status och historiska kreditförluster. Gruppvis reservering görs även för krediter till låntagare i länder där det finns risk för utebliven betalning till följd av transfereringshinder, generella problem i banksystemet eller liknande förhållanden på grund av inträffad händelse.

Finansiella tillgångar värderade till anskaffningsvärde

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger ett nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång som kan säljas

redovisas den ackumulerade förlust som har redovisats direkt mot eget kapital i resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen.

Omförhandlade lån

Omförhandlade lån anses inte längre vara förfallna till betalning om inte ytterligare omförhandlingar genomförs.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tas över för att skydda fordran och kompensera för befarade förluster på en tillgång. Övertagen egendom värderas till verkligt värde vid övertagandet och målsättningen är att sälja tillgången så snart möjligt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 5 år. Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång.

Leasing

Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella.

Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas som ränteintäkter och amortering.

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/ eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. Dessutom ska kontroll över tillgången kunna påvisas, vilket innebär att man har förmågan att säkerställa att framtida ekonomiska fördelar från den kommer företaget till del. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.

Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. Kundregister skrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som utvecklandet av programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 5 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs inte av utan prövas istället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på ett nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger.

Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återvinningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.

Avsättningar

När en förpliktelse uppkommit på grund av en inträffad händelse görs en avsättning. En förutsättning för att avsättningen görs är att den kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är mer sannolikt än inte att ett utflöde av resurser kommer

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökningen av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Personalförmåner

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner beroende på lokala förhållanden. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är en pensionsplan där koncernen betalar en premie till en fristående enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser, genom försäkringslösning eller genom avsättning i balansräkningen.

Pensioner värderas och redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Förmånsbestämda pensionsplaner nuvärdesberäknas enligt den aktuariella så kallade "Projected Unit Credit Method". De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av noten personalkostnader. Aktuariella vinster och förluster redovisas endast i resultaträkningen till den del de överstiger det högsta av 10 procent av de pensionstillgångar och pensionsskulder som fanns vid rapportperiodens början. Belopp som ligger utanför denna korridor förs till resultaträkningen under de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid. Pensionsåtaganden och eventuella särskilda förvaltningstillgångar konsolideras netto per enhet i balansräkningen.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs löpande i takt med individens intjänande.

Aktierelaterade ersättningar

Anställda i koncernbolag erhåller ersättningar genom aktierelaterade incitamentsprogram. Ersättningen utgörs av optioner (egetkapitalinstrument), som ger innehavaren en rätt att i framtiden teckna aktier i moderföretaget till ett på förhand fastställt pris.

Det sammanlagda värdet av utgivna optioner periodiseras över intjänandeperioden, dvs. tiden från när optionerna ställs ut och fram till dess att intjänandevillkoren beräknas bli uppfyllda. Det sammanlagda värdet utgörs av verkligt värde per option multiplicerat med det antal optioner, som med beaktande av intjänandevillkoren, bedöms komma att tjänas in. Periodiseringen innebär att resultaträkningen belastas samtidigt som en motsvarande ökning görs av intjänade vinstmedel under eget kapital. Vid varje bokslut görs en bedömning avseende om, och i vilken utsträckning, intjänandevillkoren kommer att uppfyllas. Om bedömningen resulterar i att ett lägre antal optioner bedöms komma att intjänas under intjänandeperioden återförs tidigare kostnadsförda belopp i resultaträkningen. Detta innebär att i de fall intjänandevillkoren inte uppfylls kommer inga kostnader att redovisas i resultaträkningen, sett över hela intjänandeperioden.

Personaloptionsprogrammen säkras genom återköp av egna aktier eller med avtal om återköp av egna aktier (total return swap). Säkringsredovisning tillämpas inte avseende dessa säkringsåtgärder på grund av att de inte bedöms kvalificera för sådan redovisning enligt IAS 39.

Innehav av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Resultat vid avyttring av egna aktier redovisas inte i resultaträkningen utan som förändring av eget kapital.

Total return swap kontrakt som ingåtts med tredje part innebär en förpliktelse för moderföretaget att till ett på förhand fastställt pris köpa sina egna egetkapitalinstrument (egna aktier). Swapkontrakten klassificeras därmed som egetkapitalinstrument. Kontrakt som innebär en förpliktelse att köpa egna egetkapitalinstrument ger upphov till en finansiell skuld för nuvärdet av inlösenbeloppet och motsvarande belopp redovisas som minskning av eget kapital.

Den ränta som betalas under swapavtalet redovisas i resultaträkningen och den utdelning som erhålls betraktas som en utdelning på egna aktier och gottgörs eget kapital.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas direkt mot eget kapital. Skatt som hänför sig till poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas också direkt mot eget kapital. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar.

Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 28 procent skatt i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som Kortfristiga (skadeförsäkring) eller Långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden är hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdesberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värde på avsättningarna är tillräckligt högt upptaget med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då denna test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkring (unit linked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet, i det Litauiska försäkringsdotterbolaget, klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktssredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras till tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

Avtal med diskretionär del (DPF)

Traditionell livförsäkring inom det danska dotterbolaget SEB Pension innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäkringstagarna.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB-koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de legala regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Viktiga antaganden

Antaganden har gjorts som påverkar rapporterade belopp för tillgångar och skulder inom områdena; finansiella instrument, förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, nedskrivningsbehov för goodwill och finansiella tillgångar, redovisning av skattetillgångar och aktuariella beräkningar. De antaganden som används beskrivs i respektive not.

Väsentliga redovisningsprinciper för moderföretaget

Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2006:16 och Redovisningsrådets rekommendation RR 32 (2006).

Moderföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IAS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderföretaget.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder IFRS/IAS antagna av EG-kommissionen har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen men inte från den som anges för resultaträkningen. Moderföretaget har valt att utnyttja denna möjlighet, vilket innebär att balansräkningens uppställning i allt väsentligt är lika i koncernen och moderföretaget.

Koncerndefinition

Definitionen av en koncern skiljer sig åt mellan ÅRKL och IAS 27. Enligt ÅRKL redovisas inte företag som moderföretag och dotterföretag om en ägarandel saknas. Enligt IAS 27 räcker det med att ett bestämmande inflytande föreligger. Någon ägarandel krävs med andra ord inte. Det är definitionen i ÅRKL som bestämmer när ett företag är moderföretag i en koncern och därmed skyldig att upprätta en koncernredovisning, men det är IAS 27 som avgör vilka företag som ska omfattas av koncernredovisningen. För SEB innebär detta att koncernredovisningen omfattar en annan krets av företag än de som utgör en koncern enligt ÅRKL.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag ska redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i den mån de härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger sådana vinstmedel reducerar andelens redovisade värde. Har andelarna på balansdagen ett lägre värde än anskaffningsvärdet skrivs de ned till detta lägre värde, om värdenedgången antas vara bestående.

Moderföretaget har valt att tillämpa säkringsredovisning avseende valutakursrisken i de andelar som man äger i utländska dotterföretag samt valutakursrisken i upparbetade vinster i sådana dotterföretag. För detta ändamål tillämpas säkring av verkligt värde, vilket innebär att andelarna och de lån som är säkringsinstrument räknas om med hänsyn tagen till säkrad risk. Andelar i dotterföretag som är föremål för säkringsredovisning redovisas därmed till ett annat värde än anskaffningsvärde.

Segmentrapportering

Moderföretaget behöver inte lämna segmentinformation. Däremot ska information lämnas om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenar och geografiska marknader.

Finansiella tillgångar och finansiella skulder klassificerade till verkligt värde via resultaträkningen "Alternativet verkligt värde"

Det är endast möjligt att identifiera finansiella tillgångar och finansiella skulder som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen i de fall ÅRKL tillåter redovisning till verkliga värden. "Alternativet verkligt värde" kan därmed inte tillämpas fullt ut i moderföretaget. Exempelvis kan inte skulder, med undantag för skulder som ingår i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, identifieras som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Leasing

RR 32 anger att leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen kan redovisas som operationella leasingavtal i juridisk person. Moderföretaget har valt att utnyttja denna möjlighet.

Pensioner

Tryggandelagen och föreskrifter från Finansinspektionen innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Mot bakgrund av detta anger RR 32 att reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner inte behöver tillämpas i juridisk person. Moderföretaget, vars förpliktelser täcks av pensionsstiftelser, har valt att utnyttja denna möjlighet. Kalkylmässiga pensionskostnader redovisas som personalkostnader i resultaträkningen och återförs bland bokslutsdispositioner. Moderbolaget gottgör sig för utbetalda pensioner ur pensionsstiftelserna om deras ställning så medger. Utbetalda pensioner och gottgörelse ur pensionsstiftelserna redovisas bland bokslutsdispositioner.

Koncernbidrag

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas i moderföretaget som minskning respektive ökning av fritt eget kapital efter justering för beräknad skatt.

2 Segmentsrapportering

Rörelsegrenar i SEB-koncernen

Resultaträkningar, 2007	Stora företag och institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv1)	Övrigt inkl. elimineringar2)	Koncernen
Ränteintäkter	58 714	41 621	3 609		–17 909	86 035
Räntekostnader	–53 174	–31 733	–2 766	–28	17 664	–70 037
Räntenetto	5 540	9 888	843	–28	–245	15 998
Provisionsintäkter	6 960	8 708	5 767		–35	21 400
Provisionskostnader	–1 070	–2 434	–1 690		845	–4 349
Provisionsnetto	5 890	6 274	4 077		810	17 051
Nettoresultat av finansiella transaktioner	2 285	812	79		63	3 239
Livförsäkringsintäkter netto				3 958	–1 025	2 933
Övriga intäkter netto	784	248	86		101	1 219
Summa intäkter	14 499	17 222	5 085	3 930	–296	40 440
varav internt	–6 350	–2 031	–864	1 113	8 132
Personalkostnader	–4 217	–5 169	–1 475	–1 055	–3 005	–14 921
Övriga kostnader	–3 432	–4 314	–902	–525	2 254	–6 919
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–82	–435	–63	–548	–226	–1 354
Summa kostnader	–7 731	–9 918	–2 440	–2 128	–977	–23 194
Kapitalvinster och -förluster från materiella och
immateriella tillgångar	2	5	–1		782	788
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom	–323	–718	–7		32	–1 016
Rörelseresultat	6 447	6 591	2 637	1 802	–459	17 018
Resultaträkningar, 2006
Ränteintäkter	70 306	32 300	2 318	–15	–38 772	66 137
Räntekostnader	–65 497	–23 786	–1 674		39 101	–51 856
Räntenetto	4 809	8 514	644	–15	329	14 281
Provisionsintäkter	6 933	7 893	4 728		591	20 145
Provisionskostnader	–1 059	–2 141	–892		93	–3 999
Provisionsnetto	5 874	5 752	3 836		684	16 146
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 676	614	55		–309	4 036
Livförsäkringsintäkter netto				3 471	–810	2 661
Övriga intäkter netto	779	235	60		549	1 623
Summa intäkter	15 138	15 115	4 595	3 456	443	38 747
varav internt	1 783	–1 429	–505	827	–676
Personalkostnader	–4 082	–4 885	–1 440	–1 008	–2 948	–14 363
Övriga kostnader	–3 227	–4 203	–801	–474	1 818	–6 887
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–89	–440	–51	–454	–253	–1 287
Summa kostnader	–7 398	–9 528	–2 292	–1 936	–1 383	–22 537
Kapitalvinster och -förluster från materiella och
immateriella tillgångar	–2	45	29		–2	70
Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom	–320	–412	25		–11	–718
Rörelseresultat	7 418	5 220	2 357	1 520	–953	15 562
1) Verksamhetsresultatet i Liv uppgår till 3 075 Mkr (3 175), av vilket förändringar i övervärden 1 273 Mkr (1 655).

2) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 128 Mkr (44) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 424 Mkr (415).

Balansräkningar, 2007-12-31

Tillgångar	1 381 950	725 780	86 938	244 497	–94 703	2 344 462
Skulder	1 341 347	672 217	78 983	236 112	–60 916	2 267 743
Investeringar	364	539	62	1 042	841	2 848
Balansräkningar, 2006-12-31
Tillgångar	1 259 559	622 899	75 230	215 738	–238 985	1 934 441
Skulder	1 219 326	594 607	68 210	207 778	–222 747	1 867 174
Investeringar	125	564	43	432	243	1 407

Forts. not 2 Segments rapportering

	Geografiska		områden i SEB-koncernen
--	-------------	--	-------------------------

		2007			2006
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	65 900	1 512 209	1 164	49 625	1 124 026	319
Norge	10 474	145 624	28	8 463	98 308
Danmark	10 209	280 562	478	7 837	245 811	448
Finland	2 782	20 815	24	1 956	19 987	13
Estland	3 336	52 023	61	2 341	41 147	34
Lettland	3 124	47 356	92	2 127	37 158	69
Litauen	4 308	77 220	151	2 820	55 778	206
Tyskland	25 801	575 581	227	23 872	461 957	149
Övriga länder	22 948	369 283	623	17 968	242 633	169
Koncernelimineringar	–34 056	–736 211		–22 407	–392 364
Summa	114 826	2 344 462	2 848	94 602	1 934 441	1 407

*Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS.

Rörelsegrenar i moderbolaget

2007	Stora företag och institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Övrigt inkl.	elimineringar SEB-koncernen
Bruttointäkter*	32 162	10 608	1 723	106	20 996	65 595
Tillgångar	970 143	314 625	11 056	2	263 493	1 559 319
Investeringar	141	73	14		58	286
2006
Bruttointäkter*	22 490	3 401	1 710	95	20 901	48 597
Tillgångar	794 441	51 584	5 259		320 765	1 172 049
Investeringar	43	15			2	60

Geografiska områden i moderbolaget

	2007				2006
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	43 360	1 248 095	286	32 421	889 631	60
Norge	3 796	61 879		1 944	47 879
Danmark	5 147	167 731		3 972	138 367
Finland	946	3 692		853	7 171
Övriga länder	12 346	77 922		9 407	89 001
Summa	65 595	1 559 319	286	48 597	1 172 049	60

*Bruttointäkter i moderbolaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter.

Primärt segment – Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och institutioner erbjuder merchant banking och investment banking-tjänster till stora företag, institutioner och medelstora företag. Kontorsrörelsen vänder sig till privatpersoner och mindre företag. Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Motsvarande siffror för 2006 har omräknats.

Sekundärt segment – Geografiskt område

Uppdelningen är baserad på enhetens lokalisering.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränterisken och att hantera likviditeten. De interna priserna följer marknadspriserna som sätts mellan banker för en specifik ränta respektive löptid. Affärsenheterna varken betalar eller erhåller någon marginal på belopp som förs från och till Treasury-enheten. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

3 Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Utlåning till kreditinstitut	10 865	8 548	4 963	12 105
Utlåning till allmänheten	53 770	42 090	25 521	10 959
Räntebärande värdepapper1)	18 127	11 929	11 686	6 814
Övriga ränteintäkter	3 273	3 570	1 743	2 438
Ränteintäkter 2)	86 035	66 137	43 913	32 316
Skulder till kreditinstitut	–17 287	–13 313	–5 174	–12 766
In- och upplåning från allmänheten	–26 760	–18 472	–9 639	–5 147
Räntebärande värdepapper	–20 668	–14 771	–19 289	–7 151
Efterställda skulder	–2 075	–2 111	–2 011	–2 003
Övriga räntekostnader	–3 247	–3 189	–2 351	–1 415
Räntekostnader	–70 037	–51 856	–38 464	–28 482
Summa	15 998	14 281	5 449	3 834
1) Varav värderade till verkligt värde.	18 007	11 167	11 427	6 424
2) Inklusive ränta på osäkra lånefordringar.	107	56

Leasingnetto 1)
Leasingintäkter	6 154	877
Leasingavskrivningar enligt plan	–4 735	–302
Summa	1 419	575

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till Ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar.

Moderbolagets räntenetto

Ränteintäkter	43 913	32 316
Leasingintäkter	6 154	877
Räntekostnader	–38 464	–28 482
Leasingavskrivningar	–4 735	–302
Summa	6 868	4 409

4 Provisionsnetto

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Emission	335	290	1 192	1 155
Aktiehandel1)	3 153	3 100	572	785
Övriga handel	598	531	569	534
Notariat och fondverksamhet	7 165	6 184	2 454	2 159
Värdepappersprovisioner	11 251	10 105	4 787	4 633
Betalningsförmedling	1 808	1 787	1 116	1 123
Kortverksamhet	4 093	3 730	163	156
Betalningsförmedlingsprovisioner	5 901	5 517	1 279	1 279
Utlåning	1 055	946	718	537
Inlåning	89	124	67	67
Rådgivning	1 473	1 742	378	551
Garantier	264	278	152	180
Derivat	363	384	305	280
Övrigt	1 004	849	769	847
Övriga provisioner	4 248	4 323	2 389	2 462
Provisionsintäkter	21 400	19 945	8 455	8 374
Värdepappersprovisioner 1)	–902	–698	–260	–174
Betalningsförmedlingsprovisioner	–2 373	–2 150	–520	–490
Övriga provisioner	–1 074	–951	–551	–547
Provisionskostnader	–4 349	–3 799	–1 331	–1 211
Summa	17 051	16 146	7 124	7 163

1) Koncernen justerad för bruttoprovisioner på värdepapperslån 2006, 200 Mkr.

5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och
skulder, netto	3 256	4 098	2 490	3 515
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder
klassificerade till verkligt värde, netto	–17	–62
Summa	3 239	4 036	2 490	3 515
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto
Eget kapitalinstrument och relaterade derivat	569	392	587	189
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–100	1 437	–104	1 557
Valutarelaterade	2 787	2 269	2 007	1 769
Summa	3 256	4 098	2 490	3 515
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto
Eget kapitalinstrument och relaterade derivat	–49	–50
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	–1	–13
Valutarelaterade	33	1
Summa 1)	–17	–62
1) Varav är värderat till verkligt värde med värderingstekniker som baseras på antaganden som inte understöds av priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument och inte baseras på tillgäng liga observerbara marknadsuppgifter.		–69

Värdeförändringarna på de finansiella tillgångar och finansiella skulder inom fondförsäkringsverksamheten, som klassificerats till verkligt värde via resultaträkningen tar helt ut varandra.

6 Livförsäkringsintäkter netto*

	Koncernen
	2007	2006
Premieinkomster netto	5 961	5 726
Avgifter på investeringskontrakt	1 067	873
Kapitalavkastning, netto	981	1 507
Övriga försäkringsintäkter	471	383
Försäkringskostnader, netto	–5 547	–5 828
Summa	2 933	2 661
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning 1)	4 427	3 896
Realiserat resultat på placeringstillgångar, netto	–2 813	–1 849
Valutakursvinster (förluster)	–419	–240
	1 195	1 807
Kapitalförvaltningskostnader	–108	–96
Avkastningsskatt	–106	–204
Summa	981	1 507

1) Ränteintäkter netto, erhållna utdelningar och driftsöverskott på fastigheter.

Försäkringskostnader netto

Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–7 918	–8 054
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar	2 371	2 226
Summa	–5 547	–5 828

7 Övriga intäkter netto

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Utdelningar	79	63	3 925	1 407
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	1	7	–106	–100
Andelar i intresseföretags resultat	128	44
Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar1)	653	1 038	377	496
Realisationsvinster / förluster på materiella tillgångar1)			–939	4
Övriga intäkter	358	471	1 220	1 608
Summa	1 219	1 623	658	2 108
1) Se not 13 för koncernen.
Utdelningar
Finansiella tillgångar som kan säljas	79	61	26	21
Intresseföretag		2	57	38
Aktier i dotterföretag			3 842	1 348
Summa	79	63	3 925	1 407
Nedskrivningar av finansiella tillgångar
Nedskrivningar			–106	–100
Återföringar	1	7
Summa	1	7	–106	–100
Andelar i intresseföretags resultat1)
NCSD Holding (fd VPC)	89	–15
BGC Holding	26	56
Övriga	13	3
Summa	128	44
1) Redovisade enligt kapitalandelsmetoden.
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	638	942	377	496
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	791	168
Lån	1	17
Kapitalvinster	1 430	1 127	377	496
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–45	–5
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	–641	–74
Lån	–91	–10
Kapitalförluster	–777	–89
Summa	653	1 038	377	496
Övriga intäkter
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning	–132	124	–26	6
Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, run-off	–12	7
Övriga intäkter1)	502	340	1 246	1 602
Summa	358	471	1 220	1 608
1) Realiserat resultat från finansiella instrument där markandsvärdet tidigare inte kunde fastställas, 55 Mkr.
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning
Verkligt värde förändring av de säkrade posterna relaterat
till den säkrade risken	–1 363	–178	–854	727
Verkligt värde förändring av säkringsderivaten	907	82	842	–732
Säkring av verkligt värde – ineffektiv del	–456	–96	–12	–5
Verkligt värde förändring av säkringsderivaten	–14	11	–14	11
Kassaflödessäkringar – ineffektiv del	–14	11	–14	11
Verkligt värde förändring av de säkrade posterna	–691	–2 218
Verkligt värde förändring av säkringsderivaten	1 029	2 427
Säkring av nettoinvesteringar – ineffektiv del	338	209
Summa	–132	124	–26	6

Forts. not 7 Övriga intäkter netto

Säkring av verkligt värde

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändrigar. För detta ändamål används ränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar för säkring av framtida kassaflöden från in- och utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiseras i resultaträkningen under perioden 2008 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 53 260 miljoner kronor (53 350) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 349 miljoner kronor (369) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ingen ineffektivitet har rapporterats avseende dessa säkringar.

8 Administrationskostnader

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Personalkostnader	–14 921	–14 363	–8 611	–8 409
Övriga kostnader	–6 919	–6 887	–3 978	–4 664
Summa	–21 840	–21 250	–12 589	–13 073

9 Personalkostnader

			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Löner och arvoden	–10 808	–10 246	–5 576	–5 170
Lönebikostnader	–2 615	–2 631	–1 646	–1 724
Personalsoptionsprogram	–71	–397	–71	–397
Ersättningar och sociala avgifter	–13 494	–13 274	–7 293	–7 291
Kalkylmässiga pensionskostnader			–362	–345
Erlagda pensionspremier			–447	–396
Förmånsbestämda pensionsplaner	369	388
Avgiftsbestämda pensionsplaner	–733	–703
Pensionskostnader1)	–364	–315	–809	–741
Övriga personalkostnader2)	–1 063	–774	–509	–377
Summa	–14 921	–14 363	–8 611	–8 409

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enlig IAS 19, Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär en försäkringsteknisk beräkning av pensionskostnader. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 393 Mkr (327) belastar bankens pensionsstiftelser. 2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 281 Mkr (71) för koncernen och 115 Mkr (16) för moderbolaget.

9a Löner och arvoden per mottagare

		Koncernen						Moderbolaget*
2007	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa
Sverige	–34	–5 038	–5 072	–19	–4 300	–4 319
Norge	–33	–827	–860		–190	–190
Danmark	–14	–756	–770		–321	–321
Finland	–24	–257	–281		–158	–158
Estland	–7	–273	–280
Lettland	–13	–244	–257		–19	–19
Litauen	–30	–311	–341
Tyskland	–267	–1 842	–2 109		–98	–98
Polen	–6	–27	–33		–15	–15
Ukraina	–3	–26	–29
Kina		–5	–5		–5	–5
Storbritannien		–337	–337		–337	–337
Frankrike		–11	–11		–11	–11
Irland	–2	–10	–12
Luxemburg	–12	–182	–194
Ryssland	–3	–21	–24
Singapore		–58	–58		–50	–50
USA	–11	–113	–124		–53	–53
Övriga2)		–11	–11
Summa	–459	–10 349	–10 808	–19	–5 557	–5 576

Forts. not 9a Löner och arvoden per mottagare

		Koncernen			Moderbolaget*
2006	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa	Verkställande ledningen1)	Övrig	Summa
Sverige	–33	–4 547	–4 580	–17	–3 873	–3 890
Norge	–57	–937	–994		–161	–161
Danmark	–21	–721	–742		–254	–254
Finland	–13	–260	–273		–157	–157
Estland	–7	–212	–219
Lettland	–8	–195	–203		–5	–5
Litauen	–18	–240	–258
Tyskland	–244	–1 829	–2 073		–112	–112
Polen	–3	–16	–19		–5	–5
Ukraina	–3	–24	–27
Kina		–5	–5		–5	–5
Storbritannien	–1	–469	–470		–466	–466
Frankrike		–9	–9		–9	–9
Irland	–1	–8	–9
Luxemburg	–9	–151	–160
Ryssland	–1	–13	–14
Singapore		–61	–61		–51	–51
USA	–8	–109	–117		–55	–55
Övriga2)		–13	–13
Summa	–427	–9 819	–10 246	–17	–5 153	–5 170

1) Innefattar nuvarande och tidigare styrelseledamöter och suppleanter för dessa i moderbolaget och i dotterbolagen, verkställande direktör och vice verkställande direktör i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolag. Totala antalet verkställande direktörer och vice verkställande direktörer uppgick till 101 (102) varav 19 (15) kvinnor. Totala antalet styrelseledamöter och suppleanter för dessa uppgick till 207 (208) varav 47 (47) kvinnor. Dessa uppbär, med undantag för ledamöter valda av årsstämman i moderbolaget, inget styrelsearvode.

2) Övriga Schweiz och Brasilien.

* SEB Finans och SEB BoLån fusinerades med moderbolaget 2007 och SEB IT and Enskilda Securities fusionerades med moderbolaget under 2006.

Lån till ledande befattningshavare

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer1)	134	114	2
Styrelsemedlemmar2)	208	178	47	25
Summa	342	292	49	25

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolagen. Totala antalet personer uppgick till 101 (102) varav 19 (15) kvinnor.

2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderbolaget och dotterbolagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 207 (208) varav 47 (47) kvinnor.

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Utbetald pension	53	80	16	18
Förändring förpliktelse	58	51	7	9
Förpliktelse vid utgången av året	1 678	1 589	775	741

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderbolaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterbolagen, totalt 115 (116) personer.

9b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

Nettobelopp redovisat		2007			2006
i balansräkningen		Sverige1) Utländska planer1)	Koncernen1)		Sverige1) Utländska planer1)	Koncernen1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	14 312	5 016	19 328	13 233	4 958	18 191
Förvärv och omklassificeringar		–55	–55		16	16
Kostnader tjänstgöring innevarande period	347	99	446	296	110	406
Räntekostnad	523	222	745	483	205	688
Utbetalda pensioner	–779	–242	–1 021	–709	–213	–922
Kursdifferenser		228	228		–184	–184
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	2 076	–508	1 568	1 009	124	1 133
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	16 479	4 760	21 239	14 312	5 016	19 328
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
vid årets ingång	17 579	4 472	22 051	16 533	4 193	20 726
Förvärv och omklassificeringar		–77	–77
Förväntad avkastning	1 317	260	1 577	1 240	263	1 503
Gottgörelser	–782	–216	–998	–709	170	–539
Valutakursdifferenser		205	205		–158	–158
Oredovisade aktuariella vinster/förluster	–1 123	–116	–1 239	515	4	519
Förvaltningstillgångarnas verkliga
värde vid årets utgång	16 991	4 528	21 519	17 579	4 472	22 051
Över- respektive underskott	512	–232	280	3 267	–544	2 723
Oredovisade aktuariella vinster/förluster
på skulder	5 989	348	6 337	3 914	856	4 770
Oredovisade aktuariella vinster/förluster
på tillgångar	–2 162	2	–2 160	–3 285	–114	–3 399
Valutakursdifferenser		11	11		–6	–6
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	4 339	129	4 468	3 896	192	4 088
varav som tillgång	4 373	192	4 565	3 908	238	4 146
varav som skuld	34	63	97	12	46	58
Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	3 896	192	4 088	3 441	–118	3 323
Förvärv och omklassificeringar		–24	–24		16	16
Total kostnad enligt nedan	446	–77	369	455	–67	388
Utbetald pension	779	242	1 021	709	213	922
Pensions ersättning	–782	–216	–998	–709	170	–539
Kursdifferenser		12	12		–22	–22
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	4 339	129	4 468	3 896	192	4 088

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna var 175 Mkr (1 755) i Sverige och 113 mkr (267) i utländska planer. Av de totala förvaltningstillgångarna i Sverige är 78 procent (76) placerade i aktier och 22 (24) i räntebärande tillgångar, i utlandet är 24 (25) aktier och 76 (75) räntebärande tillgångar. Förvaltningstillgångarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvärde på 903 Mkr (1 092) och byggnader utnyttjade av koncernen för 792 Mkr (792).

Poster i resultaträkningen Kostnader tjänstgöring innevarande period –347 –99 –446 –296 –110 –406 Råntekostnad –523 –222 –745 –483 –205 –688 Förväntad avkastning 1 317 260 1 577 1 240 263 1 503 Aktuariella vinster och förluster –1 –16 –17 –6 –15 –21 Summa i personalkostnader 446 –77 369 455 –67 388 Huvudsakliga aktuariella antaganden, % Diskonteringsränta 3,8% 5,5% 3,8% 4,3% Inflation 2,0% 2,0% 2,0% 1,5% Uppskattade framtida löneökningar 3,5% 3,0% 3,5% 2,3% Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet 3,0% 3,0% Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 7,5% 6,0% 7,5% 6,0%

1) Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas brutto i tabellen. Det finns ingen juridisk rätt till kvittning av förpliktelser och tillgångar mellan olika bolag i koncernen men i balansräkningen redovisas nettot för varje bolag antingen som tillgång eller skuld.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

Nettobelopp redovisat		2007		2006
i resultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader	–487	–246	–733	–467	–236	–703

Forts. not 9b Pensionsförpliktelser

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDIN AVISKA ENSKILDA BANKEN
		Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	2007	2006
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	11 204	10 275
Kalkylmässiga pensionskostnader	362	345
Räntekostnad och andra förändringar	700	964
Förtida pensioneringar	393	327
Utbetalda pensioner	–782	–707
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	11 877	11 204
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	17 343	15 767
Avkastning i pensionsstiftelser	171	2 283
Gottgörelse utbetalda pensioner	–782	–707
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	16 732	17 343

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt Tryggandelagens grunder. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. Tillgångarna i stiftelserna är främst aktierelaterade 13 125 Mkr (11 383) och till en mindre del ränterelaterade 2 593 Mkr (2 674). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 890 Mkr (1 085) och byggnader utnyttjade av koncernen för 792 Mkr (792). Avkastning på tillgångarna var 1 procent (11) före gottgörelse.

Poster i resultaträkningen
Kalkylerade pensionskostnader	–362	–345
Total i personalkostnader	–362	–345
Återläggning av kalkylmässiga pensionskostnader	362	345
Utbetalda pensioner	–782	–707
Gottgörelse utbetalda pensioner	782	707
Total i bokslutsdispositioner	362	345

Netto pensionskostnad för förmånsbestämda planer

Huvudsakliga aktuariella antaganden, %

Bruttoränta	3,5%	3,0%
Ränta efter skatt	3,0%	2,5%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	2007	2006
Kostnad i personalkostnader	–447	–396

Pensionsstiftelser

	Pensions åtagande		Marknadsvärde på tillgången
	2007	2006	2007	2006
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse	11 877	11 204	16 732	17 343
SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	260	235	260	236
Summa	12 137	11 439	16 992	17 579

SEB Kort AB:s Pensionstiftelse fusionerades med SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse under 2007 men behöll sin andel av tillgångarna.

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etabelerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker i stort sett alla medarbetare i respektiva land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs varje år per den 31 december för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal.

Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstiftel-

ser. Tillgångarna marknadsvärderas vid samma tillfälle som förpliktelsen. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnaderna.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I det svenska kollektivavtalet ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kan även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en mycket begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

9c Ersättningar för högsta ledningen och verkställande ledningen

Ersättningar till högsta ledningen, kr
2007	Fast lön	Rörlig lön	Arvode1)	Förmåner2)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg			2 600 000		2 600 000
Övriga styrelseledamöter			5 470 000		5 470 000
Verkställande direktör, Annika Falkengren	7 000 000	4 000 000		1 106 016	12 106 016
Summa	7 000 000	4 000 000	8 070 000	1 106 016	20 176 016

Summa	6 170 000	2 778 750	8 070 000	1 048 069	18 066 819
Verkställande direktör, Annika Falkengren	6 170 000	2 778 750		1 048 069	9 996 819
Övriga styrelseledamöter			5 470 000		5 470 000
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg			2 600 000		2 600 000
2006

1) Enligt beslut på årsstämman.

2) Inkluderar förmånsvärde för hemtjänst, tjänstebil och semesterersättning, som under 2006 ingick i grundlönen.

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Compensation and Human Resources Committee och godkänts av den ordinarie årsstämman 2007. Mer information finns på sidan 48.

Rörlig lön

Den rörliga lönen för verkställande ledningen beror på koncern- och divisionsspecifika mål som rörelseresultat, kostnader och andra kvantitativa mål. Därutöver finns individuella kvalitativa mål som bedöms diskretionärt. Den rörliga lönedelen är maximerad till en procentsats av fast lön för samtliga ledamöter av verkställande ledningen.

Långsiktiga incitamentsprogram

Mellan åren 1999 och 2004 användes personaloptioner som medel för SEB:s långsiktiga incitamentsprogram. Den ordinarie bolagsstämman 2005 beslutade om ett nytt program för 2005 baserat på så kallade performance shares. För mer information se not 9d på sidan 80.

Performance shares och personaloptioner kan inte säljas eller pantsättas och har således inget marknadsvärde. Ett beräknat värde för 2007 års program vid tiden för tilldelningen har emellertid fastställts till 86 kronor per performance share. Det beräknade värdet för tilldelade performance shares till verkställande direktören är 3 499 942 kr (2 849 990) och till övriga i verkställande ledningen 10 800 052 kr (10 255 765). Antalet tilldelade performance shares som kan utnyttjas beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt, real ökning av vinst per aktie, 50 procent, och totalavkastning i förhållande till SEB:s konkurrenter, 50 procent.

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, Annika Falkengren, utbetalas pension från 60 års ålder. Pensionsplanen är förmånsbestämd och är oantastbar. Pension utgår med 65 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön består av fast lön med tillägg av 50 procent av genomsnittet av de senaste tre årens rörliga lönedelar och är maximerad till sin storlek. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om 12 månaders lön.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pensionsplanerna är oantastbara och förmånsbestämda förutom två som är premiebaserade. Pension utgår från 60 års ålder med upp till 70 procent av pensionsmedförande lön fram till 65 års ålder och därefter med maximalt 65 procent. Pensionsmedförande lön består av fast lön med tillägg av 50 procent av genomsnittet av de senaste tre årens rörliga lönedelar.

Vid uppsägning från bankens sida – maximal uppsägningstid 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 24 månaders lön. Banken äger rätt att från avgångsvederlaget avräkna vad befattningshavaren erhåller i kontant ersättning från annan anställning eller från egen näringsverksamhet.

Forts. not 9c Ersättningar för högsta ledningen och verkställande ledningen

Ersättningar till verkställande ledningen, kr1)
	Fast lön	Rörlig lön	Förmåner	Summa
2007	24 322 542	11 812 813	1 456 857	37 592 212
2006	24 530 107	16 152 859	2 201 993	42 884 959

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår 7 personer.

Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period och räntekostnad)

	VD,
	Annika Falkengren	VL1)	Summa
2007	6 608 517	14 058 447	20 666 964
2006	4 091 930	15 426 555	19 518 485

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår 7 personer.

Utestående antal Personaloptioner/Performance shares som innehas av verkställande direktören och verkställande ledningen

	2007				2006
	VD	VL1)	Summa	VD	VL1)	Summa
2001: Personaloptioner	79 412	91 177	170 589	79 412	124 001	203 413
2002: Personaloptioner	191 177	127 661	318 838	191 177	164 720	355 897
2003: Personaloptioner	132 353	172 911	305 264	132 353	216 220	348 573
2004: Personaloptioner				132 353	322 877	455 230
2005: Performance shares	62 000	107 200	169 200	62 000	161 100	223 100
2006: Performance shares	43 846	134 562	178 408	43 846	157 781	201 627
2007: Performance shares	40 697	125 582	166 279
Summa	549 485	759 093	1 308 578	641 141	1 146 699	1 787 840

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår 7 personer.

Upplysningar om närstående*
		Koncernen
Lån till marknadsmässiga villkor	2007	2006
Styrelsen och verkställande ledningen	84 806 739	41 234 852
Övriga närstående	8 600 000	2 208 218
Summa	93 406 739	43 442 800

* För information om närstående i form av koncernföretag och intresseföretag se not 47.

9d Aktierelaterade ersättningar

	2007		2006
Långsiktiga incitamentsprogram	Performance shares	Personal optioner	Performance shares	Personal optioner
Utestående vid årets början	3 117 679	12 819 189	1 781 400	21 137 906
Tilldelade	1 264 040		1 477 327
Förverkade	–248 514	–120 6751)	–141 048	–343 673
Inlösta		–8 015 7422)		–7 975 044
Utestående vid årets slut	4 133 205	4 682 772	3 117 679	12 819 189
varav inlösningsbara		4 682 772		7 224 509

1) Vägt genomsnittligt lösenpris 45:30 kr (83:82).

2) Vägt genomsnittligt lösenpris 113:70 kr (97:30) och vägd genomsnittlig aktiekurs vid inlösen 221:30 kr (185:70).

Långsiktiga incitamentsprogrammen totalt

	Ursprungligt antal innehavare2)	Antal utgivna	Utestående optioner 2007	Utestående optioner 2006	A-aktie per option/aktie	Lösenpris	Löptid	Första dag för utnyttjande
2000: Personaloptioner	368	4 816 456		254 554	1	91,5	2000–2007	03-03-01
2001: Personaloptioner	874	6 613 791	1 045 790	1 858 166	1	118	2001–2008	04-03-05
2002: Personaloptioner	1 029	6 790 613	1 725 769	2 306 220	1	106,2	2002–2009	05-03-07
2003: Personaloptioner	792	6 200 000	1 911 213	2 805 569	1	81,3	2003–2010	06-02-27
2004: Personaloptioner	799	6 200 000		5 594 680	1	120	2004–2011	07-04-02
2005: Performance shares	537	1 789 100	1 556 762	1 684 534	1	10	2005–2012	20081)
2006: Performance shares	513	1 477 327	1 360 636	1 433 145	1	10	2006–2013	20091)
2007: Performance shares	509	1 264 040	1 215 807		1	10	2007–2014	20101)
Summa		35 151 327	8 815 977	15 936 868

1) Den femte bankdagen efter den dag då bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2007, 2008 respektive 2009 gjorts offentlig.

2) Totalt 1 697 individer har deltagit i alla programmen.

Långsiktiga incitamentsprogram

1999 infördes det första personaloptionsprogrammet för koncernen. Personaloptionsprogram har sedan också beslutats för åren 2000–2004. Alla programmen har en löptid på sju år, en intjänandeperiod om tre år och innebär en rätt att vid lösen köpa aktier av serie A i banken. 2000 års program avslutades 2007. Enligt villkoren för 2004 års program finns ett tak där värdet på varje option är maximerat till 100 kronor. Programmet automatlöses om marknadsvärdet av aktien är 220 kronor eller mer (stängningskurs på nordiska börsen) för SEB:s A-aktie under inlösenperioden (2 april 2007–1 april 2011). En sådan automatlösen gjordes i april 2007.

De långsiktiga incitamentsprogrammen som beslutats för 2005–2007 har en ny prestationsbaserad struktur jämfört med 1999–2004 års program. Programmen baseras på performance shares. Löptiden och intjänandeperioden är densamma men utfallet, dvs antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt, real ökning av vinst per aktie, 50 procent, och totalavkastning i

förhållande till SEB:s konkurrenter, 50 procent. Förväntat utfall är 40 procent. Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna efter intjänandeperioden genom att det antal A-aktier som varje performance share ger rätt att förvärva årligen räknas om under utnyttjandeperioden efter det att respektive årsstämma hållits. Performance shares är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per performance share har emellertid beräknats till 86 kronor (65) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning) under perioden 9 februari–22 februari 2007, 233,20 kronor (176,30)). Andra parametrar för prissättningsmodellen är; lösenpris 10 kronor (10); volatilitet 31 (33) (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 2,6 procent (3,25); riskfri ränta 3,81 procent (3,16) och förväntad tidig lösen personalomsättning 3 procent (3) per år. I värdet ingår förväntat utfall av vinst per aktie och total shareholders return jämfört med SEB:s konkurrenter. Eftersom vinst per aktie är en icke marknadsförutsättning påverkas det förväntade utfallet under intjänandeperioden. Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

9e Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro per kön och åldersgrupp i moderbolaget, %
		Långtidssjukskrivna			Totalt andel sjukskrivna
2007	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
–29 år	0,2	1,4	0,9	1,8	3,8	2,9
30–49 år	0,7	2,7	1,7	1,9	4,6	3,3
50–år	1,6	5,3	3,5	3,1	7,5	5,3
Summa	0,9	3,4	2,2	2,2	5,4	3,9
2006
–29 år	0,0	1,0	0,6	1,5	3,4	2,5
30–49 år	0,9	3,2	2,1	2,2	5,2	3,7
50– år	2,2	5,0	3,6	3,6	7,3	5,5
Summa	1,3	3,5	2,4	2,5	5,6	4,1

9f Antal anställda

Medeltal befattningar
		Koncernen		Moderbolaget*
Division/Stödfunktion	2007	2006	2007	2006
Stora företag & Institutioner	2 327	2 538	1 560	1 705
Kontorsrörelsen	10 763	10 664	3 008	3 341
Kapitalförvaltning	1 251	1 300	517	554
Liv	1 206	1 282	4	4
Nya marknader	458	545	3
Affärsstöd	1 419	1 493	843	790
IT	1 354	1 319	1 334	1 047
Staber och Treasury	728	531	702	605
Summa	19 506	19 672	7 971	8 046
Arbetade timmar			13 917 681	13 913 143

Medeltal anställda
		Koncernen			Moderbolaget*
2007	Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 168	4 781	8 949	3 579	4 054	7 633
Norge	290	279	569	91	55	146
Danmark	426	367	793	125	75	200
Finland	153	174	327	80	75	155
Estland	387	1 369	1 756
Lettland	447	1 309	1 756	38	76	114
Litauen	554	1 375	1 929
Tyskland	1 853	1 830	3 683	108	19	127
Polen	38	22	60	16	13	29
Ukraina	308	596	904
Kina	8	8	16	8	8	16
Storbritannien	125	79	204	124	78	202
Frankrike	4	17	21	3	16	19
Irland	7	14	21
Luxemburg	105	110	215
Ryssland	45	116	161	1		1
Singapore	35	52	87	28	50	78
USA	42	18	60
Övriga1)	9	3	12	2		2
Summa	9 004	12 519	21 523	4 203	4 519	8 722
2006
Sverige	4 239	4 976	9 215	3 190	3 983	7 173
Norge	290	252	542	89	49	138
Danmark	432	383	815	95	57	152
Finland	147	166	313	59	56	115
Estland	387	1 265	1 652
Lettland	445	1 128	1 573	20	32	52
Litauen	512	1 221	1 733
Tyskland	1 874	1 831	3 705	58	11	69
Polen	26	16	42	5	5	10
Ukraina	151	246	397
Kina	5	5	10	5	5	10
Storbritannien	130	82	212	111	70	181
Frankrike	6	15	21	4	14	18
Irland	7	11	18
Luxemburg	106	101	207
Ryssland	20	57	77	2		2
Singapore	36	49	85	29	48	77
USA	43	16	59
Övriga1)	9	4	13	2	1	3
Summa	8 865	11 824	20 689	3 669	4 331	8 000

1) Schweiz och Brasilien.

* SEB BoLån och SEB Finans fusionerades med Moderbolaget under 2007.

10 Övriga kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Lokalkostnader 1)	–1 532	–1 572	–740	–896
Datakostnader	–2 321	–1 848	–1 234	–1 611
Kontorsmaterial	–183	–186	–52	–22
Resor och representation	–526	–503	–292	–278
Porto	–256	–440	–248	–233
Konsulter	–797	–678	–477	–433
Marknadsföring	–783	–784	–259	–340
Informationstjänster	–362	–319	–264	–231
Övriga kostnader	–159	–557	–412	–620
Summa	–6 919	–6 887	–3 978	–4 664
1) Varav lokalhyror	–1 026	–1 269	–490	–639

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag 1) 2)

PricewaterhouseCoopers	–46	–46	–9	–10
BDO	–2	–3	–1	–1
Revisionsuppdrag	–48	–49	–10	–11
PricewaterhouseCoopers	–18	–10	–6	–1
BDO	–1
Andra uppdrag	–19	–10	–6	–1
Summa	–67	–59	–16	–12

1) Revisionsarbetet bedrivs i en gemensam process med SEB:s internrevision. Kostnaden för internrevision uppgår till 117 Mkr (121).

2) Moderbolaget inkluderar även de utländska filialerna.

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Avskrivningar materiella tillgångar	–628	–689	–4 819	–382
Amortering immateriella tillgångar	–223	–191	–28	–17
Avskrivningar av aktiverade anskaffningskostnader	–494	–404
Nedskrivning materiella tillgångar	–9	–3
Summa	–1 354	–1 287	–4 847	–399

Inventarier skrivs av enligt plan, som innebär att persondatorer o dyl skrivs av på tre år och övriga inventarier på fem år. Fastigheter skrivs av enligt plan.

12 Kapitalvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Fastigheter1)	791	92	3	3
Övriga materiella tillgångar	5	5	3	1
Kapitalvinster	796	97	6	4
Fastigheter		–18
Övriga materiella tillgångar	–8	–9	–945
Kapitalförluster	–8	–27	–945
Summa	788	70	–939	4

1) Inkluderar kapitalvinst med 785 Mkr avseende försäljning av fastigheter i Baltikum.

13 Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Kreditförluster, netto	–1 021	–703	–24	–134
Värdeförändring på övertagen egendom	5	–15
Summa	–1 016	–718	–24	–134
Kreditförluster, netto (Nedskrivningar)
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar, netto	–390	–108	38	–138
Specifika reserveringar	–653	–888	–51	–46
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	405	544	25	36
Reserveringar för utombalansposter, netto	8	31
Reserveringar, netto	–630	–421	12	–148
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt	–1 395	–1 308	–160	–265
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	711	704	53	182
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–684	–604	–107	–83
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	293	322	71	97
Bortskrivningar, netto	–391	–282	–36	14
Summa	–1 021	–703	–24	–134
Värdeförändring på övertagen egendom
Övertagna fastigheter
Övrig övertagen egendom	5	4
Realiserad värdeförändring	5	4
Övertagna fastigheter	4	–14
Övrig övertagen egendom	–4	–5
Orealiserad värdeförändring		–19
Summa	5	–15

14 Bokslutsdispositioner

		Moderbolaget
	2007	2006
Återläggning av kalkylmässiga pensionspremier	362	345
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter
och erlagda pensionspremier	782	708
Utbetalda pensioner	–782	–710
Pensionsavräkning	362	343
Avsättning till/upplösning från obeskattade reserver
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar
enligt plan	–520	–688
Bokslutsdispositioner	–520	–688
Summa	–158	–345

15 Skatt

	Koncernen			Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2007	2006	2007	2006
Aktuell skatt	–2 491	–2 342	–755	–667
Uppskjuten skatt	–804	–1 234	209	–491
Skatt på årets resultat	–3 295	–3 576	–546	–1 158
Aktuell skatt avseende tidigare år	–81	637	–45	467
Skatt	–3 376	–2 939	–591	–691

Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat

Årets resultat	13 642	12 623	7 485	4 162
Skatt och minoritet	3 376	2 939	591	691
Redovisat resultat före skatt	17 018	15 562	8 076	4 853
Aktuell skatt med svensk skattesats om 28 procent	–4 765	–4 357	–2 261	–1 356
Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	196	–47
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader	–474	–475	–285	–546
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1 593	1 072	1 791	672
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag,
skatteavdrag eller temporära skillnader	830	1 390		563
Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,
skatteavdrag eller temporära skillnader	129	75
Aktuell skatt	–2 491	–2 342	–755	–667
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag,
skatteavdrag och temporära skillnader	–830	–1 390	209	–491
Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet av nya
skatter	–161	–11
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag,
skatteavdrag eller temporära skillnader	224	158
Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning av
uppskjuten skattefordran	–37	9
Uppskjuten skatt	–804	–1 234	209	–491
Aktuell skatt avseende tidigare år	–81	637	–45	467
Skatt	–3 376	–2 939	–591	–691

I Danmark sänktes inkomstskatten från 28 procent till 25 procent 2007. Beslutet togs under andra kvartalet 2007 med retroaktiv verkan från årskiftet. Även i Tyskland sänktes inkomstskatten från cirka 40 procent till cirka 32. Beslutet togs under tredje kvartalet med tillämpning från januari 2008. Se även not 28 för aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 34 för aktuella och uppskjutna skatteskulder.

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader redovisade i resultaträkningen
Överavskrivningar	–351	–332
Pensionstillgångar, netto	–146	–140
Orealiserade vinster i finansiella tilllgångar som kan säljas	211	–662
Övriga temporära skillnader	–518	–100	209	–491
Summa	–804	–1 234	209	–491

16 Nettoresultat per aktie

	Koncernen
	2007	2006
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	13 618	12 605
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	682	673
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	19:97	18:72
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	13 618	12 605
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	685	680
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	19:88	18:53

17 Riskupplysningar

Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, försäkringsrisk, operationell risk och affärs- och strategirisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk och finansiering samt styrningen av dessa risker under sektionen Risk och Kapitalhantering (sid 34–41 inom förvaltningsberättelsen), som också är en del av årsredovisningen. Koncernen hanterar likviditetsrisken baserat på sannolikheten för en negativ avvikelse på en förväntad finansiell utveckling.

17a Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är definierad som risken för förlust eller väsentligt högre kostnad än beräknat beroende på koncernens oförmåga att infria betalningsförpliktelser på förfallodagen. Tabellen nedan specificerar utgående och inkommande kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras i förfallotider

är odiskonterade kassaflöden. Tradingpositionerna, exklusive marknadsvärden för derivat som baseras på diskonterade kassaflöden, rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, för att reflektera trading verksamhetens kortsiktiga perspektiv. Utombalansposter såsom lånelöften rapporteras inom < 3 månader för att återspegla instrumentens karaktär av betalning på anfordran. Följande skulder i balansräkningen är exkluderade då koncernen inte bedömer dem vara kontraktuella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anställda för aktie-relaterade prestationsersättningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto är en del av koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specificerar särskilt kassaflödena från dessa derivat.

Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:

– Räntebaserade derivat: flervaluta ränteswappar.

Koncernens kassalikviditet 2007

		3 < 12
Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	månader	1 < 5 år	5 år <	Summa
Skulder till kreditinstitut	379 588	16 778	7 466	17 516	421 348
In- och upplåning från allmänheten	638 359	30 897	24 929	56 296	750 481
Skulder till försäkringstagarna				135 937	135 937
Emitterade värdepapper	136 173	166 214	200 781	7 396	510 564
Finansiella skulder till verkligt värde	135 421				135 421
Leverantörs och likvidskulder	33 940				33 940
Efterställda skulder	288		1 273	42 428	43 989
Summa	1 323 769	213 889	234 449	259 573	2 031 680
Övriga skulder (icke finansiella)	5 567	1 101		89 979	96 647
Utombalansposter
Lånelöften	295 590				295 590
Andra finansiella åtaganden	66 984				66 984
Operativa lease åtaganden		1 261	3 584	2 067	6 912
Summa	362 574	1 261	3 584	2 067	369 486
Summa skulder och utombalansposter	1 691 910	216 251	238 033	351 619	2 497 813
Summa finansiella tillgångar
(kontraktsmässiga förfallotider)1)	1 042 451	139 317	404 026	560 684	2 146 478
Derivat
Valutarelaterade	696 561	174 008	34 215	113	904 897
Ränterelaterade	18 895	32 405	92 645	14 545	158 490
Summa derivat utflöde	715 456	206 413	126 860	14 658	1 063 387
Summa derivat inflöde	715 007	206 057	125 249	14 558	1 060 871
Koncernens kassal ikviditet 2006
		3 < 12
Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	månader	1 < 5 år	5 år <	Summa
Skulder till kreditinstitut	328 076	18 283	7 395	14 572	368 326
In- och upplåning från allmänheten	553 233	19 037	29 989	41 590	643 849
Skulder till försäkringstagarna				120 127	120 127
Emitterade värdepapper	74 722	139 856	169 682	10 097	394 357
Finansiella skulder till verkligt värde	84 942				84 942
Leverantörs och likvidskulder	12 479				12 479
Efterställda skulder Summa	226 1 053 678	177 176	4 957 212 023	38 492 224 878	43 675 1 667 755
Övriga skulder (icke finansiella)	2 876	1 036		83 592	87 504
Utombalansposter
Lånelöften	263 239				263 239
Andra finansiella åtaganden	60 156				60 156
Operativa lease åtaganden		1 298	3 753	2 234	7 285
Summa	323 395	1 298	3 753	2 234	330 680
Summa skulder och utombalansposter	1 379 949	179 510	215 776	310 704	2 085 939
Summa finansiella tillgångar
(kontraktsmässiga förfallotider)1)	716 400	105 312	289 940	484 457	1 596 109

^– Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och

Forts. not 17 Riskupplysningar

Moderbolagets kassal ikviditet 2007
Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	5 år <	Summa
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten	344 805 384 956	18 483 6 777	902 2 709	3 509 18 057	367 699 412 499
Emitterade värdepapper	129 144	152 881	123 235	2 742	408 002
Finansiella skulder till verkligt värde	121 687				121 687
Leverantörs och likvidskulder	32 369				32 369
Efterställda skulder	300		1 273	41 473	43 046
Summa	1 013 261	178 141	128 119	65 781	1 385 302
Övriga skulder (icke finansiella)	128	46			174
Utombalansposter
Lånelöften	186 479				186 479
Andra finansiella åtaganden	50 909				50 909
Operativa lease åtaganden		535	1 516	1 693	3 744
Summa	237 388	535	1 516	1 693	241 132
Summa skulder och utombalansposter	1 250 777	178 722	129 635	67 474	1 626 608
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	785 606	74 700	350 309	80 875	1 291 490
Derivat
Valutarelaterade	624 825	113 641	22 373	108	760 947
Ränterelaterade	12 840	30 412	91 899	12 840	147 991
Summa derivat utflöde	637 665	144 053	114 272	12 948	908 938
Summa derivat inflöde	637 148	144 065	112 389	13 129	906 731
Moderbolagets kassal ikviditet 2006
Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	5 år <	Summa
Skulder till kreditinstitut	313 982	16 736	213	3 185	334 116
In- och upplåning från allmänheten	365 211	5 703	4 103	15 068	390 085
Emitterade värdepapper	59 006	68 365	45 630	955	173 956
Finansiella skulder till verkligt värde	79 730				79 730
Leverantörs och likvidskulder	10 900				10 900
Efterställda skulder	422		1 355	40 923	42 700
Summa	829 251	90 804	51 301	60 131	1 031 487
Övriga skulder (icke finansiella)	1 171	225			1 396
Utombalansposter
Lånelöften	164 392				164 392
Andra finansiella åtaganden	55 721				55 721
Operativa lease åtaganden		647	1 667	2 082	4 396
Summa	220 113	647	1 667	2 082	224 509
Summa skulder och utombalansposter	1 050 535	91 676	52 968	62 213	1 257 392
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	651 668	44 249	233 174	66 365	995 456

1) Finansiella tillgångar som är tillgängliga för att möte skulder och utestående utombalanslöften inkluderar kassa, innehav på centralbankskonton, pantsättningsbara skuldinstrument samt lån och förskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, och försäkringsverksamheten inom 5 år < vilket reflekterar trading- och försäkringsverksamhetens perspektiv.

18 Verkligt värde mätning av finansiella tillgångar och skulder

		Koncernen		Moderbolaget
Finansiella tillgångar till verkligt värde	2007	2006	2007	2006
Finansiella tillgångar till verkligt värde1)	525 738	493 764	367 985	351 996
Finansiella tillgångar som kan säljas	170 137	116 630	62 085	22 411
Intresseföretag2)	833	690	815	690
Summa	696 708	611 084	430 885	375 097
Finansiella skulder till verkligt värde
Finansiella skulder till verkligt värde	216 390	151 032	201 761	141 809
Emitterade värdepapper3)	26 512	6 873	20 145	6 873
Summa	242 902	157 905	221 906	148 682
1) Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken är exkluderade från finansiella tillgångar till verkligt värde. 2) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultaträkningen. 3) Aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen.
Verkligt värde mätning – tillgångar
Kvoterade marknadspriser	114 965	82 964	72 563	47 228
Värderingsteknik – marknadsnoteringar	581 393	527 668	358 021	327 417
Egetkapitalinstrument till anskaffningsvärde	350	452	301	452

Summa	242 902	157 905	221 906	148 682
Värderingsteknik – marknadsnoteringar	189 632	129 134	170 540	120 088
Kvoterade marknadspriser	53 270	28 771	51 366	28 594
Verkligt värde mätning – skulder

Summa 696 708 611 084 430 885 375 097

Noterade marknadsvärden

Finansiella instrument som handlas i en aktiv marknad värderas efter noterade marknadsvärden eller kvoterade handlarpriser.

Värderingstekniker med utgångspunkt från extern marknadsinformation

Banken använder olika värderingstekniker, baserade på diskonterade kassaflöden, optionsberäkningsmodeller, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma instrument och värdering med referens till andra finansiella instrument som i allt väsentligt är lika, för att beräkna marknadsvärden.

med 13,3 MSEK. Derivat: SEB använder sig av väl etablerade värderingtekniker, som visat sig tillhandahålla en tillförlitlig värdering av finansiella instrument, såsom optioner, ränte och valuta swappar, med utnyttjande av marknadsinformation.

som krävs vid utvärderingen och genomgången av externa kvoteringar och etableringen av referensinstrument säkerställer att balansräkningen och förändringen i resultaträkningen och i eget kapital återspeglar marknadsförutsättningarna. Kreditrisk är risken att kreditriskkomponenten som ingår i prissättningen av instrumentet förändras och påverkar priset oberoende av förändringar av den så kallade riskfria räntan. En förändring ar kreditriskkomponenten med en hundradels procent (0,01%) påverkar resultaträkningen med 25,6 MSEK och eget kapital

Räntebärande värdepapper: Som en följd av ökade kreditmarginaler inom räntebärande värdepapper och efterföljande lägre likviditet har banken identifierat flera externa källor för marknadsinformation och fortsatt att värdera portföljen med utgångspunkt från externa kvoteringar. I begränsad omfattning används referensinstrument som i allt väsentligt har samma underliggande risk och struktur för att beräkna marknadsvärdet. Värderingsteknikerna tillsammans med de bedömningar

Värderingstekniker utan extern marknadsinformation

Koncernen har varken tillgångar eller skulder som värderas baserat på en värderingteknik utan marknadsinformation.

19 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Kassa	5 020	4 184	1 550	1 430
Tillgodohavanden hos utländska centralbanker	91 851	7 130	208	398
Summa	96 871	11 314	1 758	1 828

20 Utlåning till kreditinstitut

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	98 114	62 437	138 009	87 366
– högst tre månader	130 843	88 317	103 601	102 177
– längre än 3 månader men högst 1 år	11 246	5 773	9 825	15 626
– längre än 1 år men högst 5 år	11 836	15 196	93 709	143 242
– längre än 5 år	9 619	7 616	10 564	12 317
Upplupen ränta	1 354	1 139	1 774	887
Summa	263 012	180 478	357 482	361 615
varav repor	97 213	82 867	82 249	77 281
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,58	0,76	1,14	1,60

21 Utlåning till allmänheten

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	133 161	152 061	111 480	55 048
– högst tre månader	191 477	199 393	139 903	111 843
– längre än 3 månader men högst 1 år	111 056	94 501	63 062	27 138
– längre än 1 år men högst 5 år	345 684	257 114	256 600	89 932
– längre än 5 år	280 951	243 574	62 531	49 168
Upplupen ränta	5 012	4 218	3 562	3 433
Summa	1 067 341	950 861	637 138	336 562
varav repor	130 363	112 425	120 744	112 210
Genomsnittlig återstående löptid (år)	3,71	3,48	2,28	2,38
Finansiell leasing
Bokfört värde	73 104	62 761
Bruttoinvestering	89 151	77 728
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	74 075	63 673
Ej intjänade finansiella intäkter	16 047	14 967
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter	–50	–105

		Koncernen, 2007	Koncernen, 2006
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	5 668	5 342	5 903	5 678	6 784	5 712
– längre än 1 år men högst 5 år	35 274	43 861	38 153	29 455	35 353	29 854
– längre än 5 år	32 162	39 948	30 019	27 628	35 591	28 107
Summa	73 104	89 151	74 075	62 761	77 728	63 673

Det enskilt största leasingengagemanget uppgår till 5,4 miljarder kronor (5,5).

22 Finansiella tillgångar till verkligt värde

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Värdepapper för handel	348 888	343 535	285 036	287 545
Derivat för handel	85 395	65 212	80 966	63 001
Derivat för säkringsredovisning	2 777	2 660	1 871	1 290
Föränding av verkligt värde i portföljsäkring	–641	283
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	135 485	120 524
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde	88 020	80 629
Andra finansiella tillgångar klassificerade till verkligt värde	1 299	1 445	112	160
Finansiella tillgångar till verkligt värde	661 223	614 288	367 985	351 996

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde redovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Värdepapper för handel
Egetkapitalinstrument	55 843	31 637	43 472	22 634
Belåningsbara skuldinstrument1)	84 888	108 900	33 641	51 424
Övriga skuldinstrument1)	205 002	200 342	205 538	211 255
Upplupen ränta	3 155	2 656	2 385	2 232
Summa	348 888	343 535	285 036	287 545

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

Forts. not 22 Finansiella tillgångar till verkligt värde

		Koncernen	Moderbolaget
Derivat för handel	2007	2006	2007	2006
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	41 259	38 634	39 302	37 399
Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	30 085	25 053	29 189	24 187
Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	10 722	1 525	9 329	1 415
Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	3 329		3 146
Summa	85 395	65 212	80 966	63 001
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	1 036	1 506	947	877
Kassaflödessäkringar	893	413	924	413
Portföljsäkringar av ränterisker	848	741
Summa	2 777	2 660	1 871	1 290
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	20 889	18 010
Övriga skuldinstrument1)	66 315	61 932
Upplupen ränta	816	687
Summa	88 020	80 629
1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.
Andra finansiella tillgångar klassificerade till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	997	704	112	160
Belåningsbara skuldinstrument1)	20	42
Övriga skuldinstrument1)	282	699
Summa	1 299	1 445	112	160

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader. Det verkliga värdet på de skulder som här klassificerats som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen har inte påverkats av förändringar i kreditrisk. Se även not 31.

23 Finansiella tillgångar som kan säljas

		Koncernen	Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	289	439	289	439
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	1 484	1 838	853	879
Belåningsbara skuldinstrument1)	113 230	84 085	7 780	5 907
Övriga skuldinstrument1)	53 732	29 078	52 779	14 818
Aktier övertagna för skyddande av fordran	39	42	13	14
Upplupen ränta	1 363	1 148	371	354
Summa	170 137	116 630	62 085	22 411

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

24 Finansiella tillgångar som innehas till förfall

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Belåningsbara skuldinstrument1)	1	1
Övriga skuldinstrument1)	1 770	2 207	3 322	3 820
Upplupen ränta	27	23	26	4
Summa	1 798	2 231	3 348	3 824

1) Se not 41 för löptid samt not 42 för emittenter.

25 Intresseföretag

		Koncernen				Moderbolaget
	2007		2006		2007	2006
Strategiska innehav		424	395		248	369
Finansiella tillgångar till verkligt värde		833	690		815	690
Summa	1 257		1 085		1 063	1 059
Strategiska innehav	Tillgångar	Skulder	Intäkter	Resultat	Bokfört värde	Ägarandel, %
Bankomatcentralen AB, Stockholm	1				0	22
Bankpension AB, Stockholm					10	40
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm					7	20
BGC Holding AB, Stockholm	247	85	836	53	4	33
Föreningen Bankhälsan i Stockholm, Stockholm					4	33
Privatgirot AB, Stockholm	0	0	127	2	0	24
SSI Search Ltd, Sutton	10	9	4	1	17	50
Upplysningscentralen UC AB, Stockholm	210	203	356	17	0	27
NCSD Holding AB, Stockholm (fd VPC)	1 614	582	840	217	206	25
Moderbolagets innehav					248
Dotterbolagens innehav					34
Koncernmässiga justeringar					142
Koncernens innehav					424

		2006
Innehav i riskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
3nine AB, Stockholm	20	27	19	27
Airsonett AB, Ängelholm	15	16
Ascade Holding AB, Stockholm	51	42	46	41
Askembla Growth Fund KB, Stockholm	140	25	115	25
Capres A/S, Köpenhamn	26	23	18	22
Cobolt AB, Stockholm	37	40	37	40
Crossroad Loyalty Solutions AB, Göteborg	13	30	13	30
Datainnovation i Lund AB, Lund	23	42	18	39
Emers Holdings AB, Huddinge	40	23	39	19
Exdex Förvaltning AB, Stockholm (f d InDex Diagnostics AB)	13	25	23	25
Fält Communications AB, Umeå	23	46	23	46
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	15	45	15	45
KMW Energi AB, Norrtälje	28	27
Matrix AB, Stockholm	21	48	16	47
Neoventa Holding AB, Göteborg	51	30	45	33
NuEvolution A/S, Köpenhamn	29	40	34	46
Oligovation AB, Uppsala (f d Quiatech)			0	35
PhaseIn AB, Stockholm	44	43	34	42
Prodacapo AB, Örnsköldsvik	16	16	16	16
ProstaLund AB, Lund	32	30	65	31
Quickcool AB, Lund	5	9
Sanos Bioscience A/S, Herlev	41	30	34	28
Scandinova Systems AB, Uppsala	22	29	16	26
Scibase AB, Stockholm	40	28	22	27
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	16	34
Tail-f Systems AB, Stockholm	27	39	17	32
Time Care AB, Stockholm	23	42	21	38
Zealcore Embedded Solutions, Västerås	4	16	4	16
Moderbolagets innehav	815		690
Koncernmässiga justeringar	18
Koncernens innehav	833		690

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs up och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor.

26 Aktier i dotterbolag

						Moderbolaget
					2007	2006
Svenska dotterbolag					15 670	25 696
Utländska dotterbolag					36 266	29 610
Summa					51 936	55 306
varav innehav i kreditinstitut					37 167	40 655
		2007			2006
Svenska dotterbolag	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	38			38		100
Enskilda Juridik AB, Stockholm				0		100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm	0		100	0		100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	100		100	100		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm	0
PM Leasing AB, Stockholm Repono Holding AB, Stockholm	0 5 406		100 100	5 407		100
SEB AB, Stockholm	6 076	1 050	100	6 076		100
SEB Baltic Holding AB, Stockholm	13		100	13		100
SEB BoLån AB, Stockholm				9 881		100
SEB Fastighetsservice AB, Stockholm				0		100
SEB Finans AB, Stockholm				145		100
SEB Fonder AB, Stockholm SEB Förvaltnings AB, Stockholm	642 5		100 100	642 5		100 100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	12		100	12		100
SEB Kort AB, Stockholm	2 260	787	100	2 260		100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	1 115	60	100	1 115	30	100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	1		100	1		100
Skandic Projektor AB, Stockholm	1		100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm Team SEB AB, Stockholm	0 1		100 100	0 1		100 100
Summa	15 670	1 897		25 696	30
Utländska dotterbolag
FinansSkandic Leasing (SEA) Pte Ltd, Singapore			100			100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, São Paulo			100			100
Möller Bilfinans AS, Oslo	57		51
Njord AS, Oslo OJSB Factorial Bank, Kharkiv	760		100 98
OJSC SEB Bank, Kiev	318		100	270		100
SEB AG, Frankfurt am Main	20 007	425	100	19 292	770	100
SEB Asset Management America Inc, Stamford	20		100	23		100
SEB Asset Management Fondmæglerselskab A/S, Köpenhamn		115	100	128		100
SEB Asset Management Norge AS, Oslo	12		100	11		100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	5	52	100
SEB Bank JSC, St Petersburg (fd PetroEnergobank) SEB Eesti Ühispank, AS, Tallinn	123 1 540		100 100	126 1 348		100 100
SEB Enskilda ASA, Oslo	687	447	100	522		100
SEB Enskilda Inc., New York	13		100	18		100
SEB Ensklida Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors	5		65
SEB Fund Service S.A., Luxemburg	49		100	22		100
SEB Gyllenberg Asset Management Ab, Helsingfors (fd SEB Gyllenberg Ab)	514	84	100	492	51	100
SEB Gyllenberg Fondbolag Ab, Helsingfors SEB Gyllenberg Private Bank Ab, Helsingfors	18 66		100 100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong			100			100
SEB IT Partner Estonia OÜ, Tallinn			65			65
SEB Latvijas Unibanka, AS, Riga1)	697		100	617		100
SEB Leasing Oy, Helsingfors	4 019		100
SEB NET S.L., Barcelona			100			100
SEB Privatbanken ASA, Oslo	1 383	331	100	1 281	34	100
SEB Strategic Investments.B.V., Amsterdam SEB TFI SA (Towarzystwo Funduszy Inwestycyjnych), Warzawa	36	173	100	1 24	31	100 100
SEB Vilniaus Bankas, AB, Vilnius1)	2 003		100	1 777		100
Skandinaviska Ensk Banken South East Asia Ltd, Singapore					68	100
Skandinaviska Enskilda Banken A/S, Köpenhamn	1 913	94	100	1 662		100
Skandinaviska Enskilda Banken Corporation, New York	113		100	121		100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	1 299	160	100	1 218	153	100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	609	64	100	657	211	100

Summa 36 266 1 945 29 610 1 318

Uppgifter om dotterföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

1) Under 2006 initierade SEB en tvångsinlösenprocess för utestående aktier.

Osprey och Three Crowns, som enligt ÅRKL inte betraktades som dotterföretag då en ägarandel saknades var så kallade Special Purpose Entities (SPE:s) innan de avvecklades.

27 Materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Goodwill	12 419	11 668	523	523
Aktiverade anskaffningsvärden	3 027	2 845
Andra immateriella tillgångar	1 448	1 059	369	111
Immateriella tillgångar	16 894	15 572	892	634
Kontorsinventarier, IT och övriga materiella tillgångar	1 398	1 411	278	202
Leasingobjekt 1)			34 325	14 552
Fastigheter för egen verksamhet	1 143	805	2	9
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	23	86
Materiella tillgångar	2 564	2 302	34 605	14 763
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde	201	629
Förvaltningsfastigheter till verkligt värde via resultaträkningen	5 038	4 411
Förvaltningsfastigheter	5 239	5 040
Summa	24 697	22 914	35 497	15 397

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning.

Goodwill
Ingående balans	11 668	11 773	523
Årets förvärv	538	80		523
Omklassificering	–55	–18
Valutakursdifferenser	268	–167
Summa	12 419	11 668	523	523
Aktiverade anskaffningskostnader
Ingående balans	2 845	2 334
Årets aktivering av anskaffningskostnader	683	911
Årets avskrivning av anskaffningskostnader	–494	–404
Omklassificeringar	–15	9
Valutakursdifferenser	8	–5
Summa	3 027	2 845

Goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod

Större kassagenererande enheter med goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad nyttjande period är SEB Kort 1 202 Mkr (1 122) i goodwill och 120 Mkr (119) i immateriella tillgångar med obegränsad nyttjande period och Enskilda Securities med goodwill på 865 Mkr (904). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansa förvärvet, 5 721 Mkr (5 721), generar kassaflöden i Retail Banking Sverige, SEB Asset Management Sverige och SEB Trygg Liv Sverige. Goodwillen har fördelats på dessa enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Redovisat värde på goodwill i Retail Banking Sverige är 775 Mkr, SEB Asset Management Sverige 2 769 Mkr och SEB Trygg Liv Sverige 2 021 Mkr.

Behovet av nedskrivning för de ovanstående enheterna har prövats gentemot nyttjandevärdet som fastställts med hjälp av prognostiserade kassaflöden för fem år. Kassaflödena prognostiseras baserat på historiska värden och marknadstrender för viktiga antaganden som tillväxt och kostnadsintäktsrelationen. Antagen tillväxt efter fem år är i princip den förväntade långsiktiga inflationstakten, för SEB Kort 2 procent, Enskilda Securities 4 procent och för Trygg Hansa i genomsnitt 3,5 procent. Diskonteringsräntan för SEB Kort är 9 procent och för Enskilda Securities 8 procent. För Trygg Hansa goodwillen är den 9 procent. De beskrivna antagandena är enbart till för att testa nedskrivningsbehovet. En känslighetsanalys där diskonteringsräntan respektive förväntad långsiktig tillväxt ändrats med en procentenhet resulterade inte i något nedskrivningsbehov.

Förvärv 2007

Under 2007 har ett mindre förvärv gjorts av Factorial Bank i Ukraina. Köpeskillingen uppgick till 759 Mkr och preliminär allokering av köpeskillingen indikerar en goodwill på 580 Mkr.

Förvärv 2006

Under 2006 förvärvades två mindre verksamheter PetroEnergoBank i Ryssland och Prime Management i Danmark. Köpeskillingen var 130 Mkr och goodwill 80 Mkr.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter i försäkringsrörelser redovisas till verkligt värde. Övriga förvaltningsfastigheter redovisas till anskaffningsvärde. Förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde ägs av SEB Pension i Danmark. Portföljen värderas av oberoende värderare med erfarenhet av marknaden. Förvaltningsfastigheter redovisade till anskaffningsvärde finns i Tyskland och de baltiska länderna. Värderingen sker till anskaffningsvärdet beroende på osäkra marknadsförhållanden. Den bästa möjliga estimeringen är att marknadsvärdet ligger nära det bokförda värdet. Linjär avskrivningsmetod används och sträcker sig över 20 till 50 år beroende på klassificering av byggnader eller förbättring av byggnader.

Forts. not 27 Materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
Andra immateriella tillgångar	2007	2006	2007	2006
Ingående balans	2 906	2 810	217	157
Årets förvärv	561	201	286	60
Koncernmässiga förändringar	14
Omklassificeringar	–5
Årets försäljningar	–45	–11
Valutakursdifferenser	115	–94
Anskaffningsvärde	3 546	2 906	503	217
Ingående balans	–1 847	–1 721	–106	–89
Årets avskrivningar	–223	–191	–28	–17
Koncernmässiga förändringar	–2
Omklassificeringar	5
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	43	6
Valutakursdifferenser	–74	59
Ackumulerade avskrivningar	–2 098	–1 847	–134	–106
Summa	1 448	1 059	369	111
Inventarier, IT och övriga materiella tillgångar
Ingående balans	7 116	7 132	2 467	1 993
Årets förvärv	591	620	179	114
Koncernmässiga förändringar/Fusion	48	5	17	360
Omklassificeringar	–4	24
Årets försäljningar	–540	–511
Valutakursdifferenser	156	–154	–20
Anskaffningsvärde	7 367	7 116	2 643	2 467
Ingående balans	–5 705	–5 669	–2 265	–1 917
Årets avskrivningar	–577	–619	–85	–79
Årets nedskrivningar	–1
Koncernmässiga förändringar/Fusion	–18	–2	–15	–270
Omklassificeringar	3	–18
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	464	484
Valutakursdifferenser	–135	119		1
Ackumulerade avskrivningar	–5 969	–5 705	–2 365	–2 265
Summa	1 398	1 411	278	202
Leasingobjekt1)
Ingående balans			16 459	16 557
Årets förvärv			8 967	–98
Fusion av SEB Finans			28 354
Årets försäljningar			–7 679
Anskaffningsvärde			46 101	16 459
Ingående balans			–1 907	–1 605
Årets avskrivningar			–4 734	–302
Fusion av SEB Finans			–9 661
Årets försäljningar			4 526
Ackumulerade avskrivningar			–11 776	–1 907
Summa			34 325	14 552

1) Avskrivningar på leasingobjekt görs enligt en annuitetsmodell och baseras på ett erfarenhetsmässigt beräknat restvärde vid avtalsperiodens slut. För leasingobjekt som inte kan omsättas på en fungerande marknad är det planenliga restvärdet noll vid avtalsperiodens slut. Överskott i samband med avyttring av leasingobjekt redovisas under Övriga intäkter.

Forts. not 27 Materiella och immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
Fastigheter för egen verksamhet	2007	2006	2007	2006
Ingående balans	1 248	2 310	10	8
Årets förvärv	115	59		2
Årets uppskrivningar	79
Koncernmässiga förändringar	225	8
Omklassificeringar		–860
Årets försäljningar Valutakursdifferenser	–40 26	–189 –80	–7
Anskaffningsvärde	1 653	1 248	3	10
Ingående balans	–443	–585	–1	–1
Årets avskrivningar Årets nedskrivningar	–35 –10	–42
Koncernmässiga förändringar	–8	–1
Omklassificeringar	–5	110
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar	10	54
Valutakursdifferenser	–19	21
Ackumulerade avskrivningar	–510	–443	–1	–1
Summa	1 143	805	2	9
Taxeringsvärde fastigheter	2	5	2	5
varav byggnad	1	3	1	3
Taxeringsvärde avser endast fastigheter i Sverige.
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Ingående balans	86	119
Årets förvärv	4	3
Årets nedskrivningar		–15
Årets försäljningar	–69	–17
Kursdifferenser	2	–4
Anskaffningsvärde	23	86
Driftnetto för fastigheter övertagna för skyddande av fordran
Externa intäkter	3	3
Driftskostnader	–2	–2
Summa	1	1
Förvaltningsfastigheter redovisade till anskaffningsvärde
Ingående balans	871	1 206
Årets förvärv	2	2
Omklassificeringar	–4	–210
Årets försäljningar	–497	–89
Valutakursdifferenser	29	–38
Anskaffningsvärde	401	871
Ingående balans	–242	–281
Årets avskrivningar	–16	–28
Årets nedskrivningar		–3
Omklassificeringar	1	29
Ackumulerade avskrivningar för årets försäljningar Valutakursdifferenser	67 –10	31 10
Ackumulerade avskrivningar	–200	–242
Summa	201	629
Förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde via resultaträkningen
Ingående balans	4 411	4 046
Årets förvärv Årets nedskrivningar	354 3	428
Omvärderingar till verkligt värde	97	222
Årets försäljningar	–36	–137
Kursdifferenser	209	–148
Summa	5 038	4 411
Driftnetto för förvaltningsfastigheter
Externa intäkter	317	287
Driftskostnader1)	–97	–107
Summa	220	180

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastighter som inte genererat hyrsintäkter uppgår till 5 Mkr (7).

28 Övriga tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Aktuella skattefordringar	3 766	2 568	1 813	1 485
Uppskjutna skattefordringar	845	1 121		35
Kund och likvidfordringar	25 377	11 277	23 625	9 694
Övriga tillgångar	28 138	17 485	15 589	10 837
Övriga tillgångar	58 126	32 451	41 027	22 051

Aktuella skattefordringar

Övriga	3 766	2 568	1 813	1 485
Redovisade i resultaträkningen	3 766	2 568	1 813	1 485
Summa	3 766	2 568	1 813	1 485

Uppskjutna skattefordringar

Orealiserade förluster i finansiella tillgångar till verkligt värde		18
Underskottsavdrag	612	544
Övriga temporära skillnader 1)	54	579	35
Redovisade i resultaträkningen	666	1 141	35
Orealiserade förluster i finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	179	–20
Redovisade i Eget kapital	179	–20
Summa	845	1 121	35

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Underskottsavdragen i SEB-koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 4 895 Mkr (3 661). Dessa dovisas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiell skattefordran som inte redovisas uppgår till 993 Mkr (578).

Kund- och likvidfordringar

Kundfordringar	535	463
Likvidfordringar	24 842	10 814	23 625	9 694
Summa	25 377	11 277	23 625	9 694
Övriga tillgångar
Pensionstillgångar, netto	4 565	4 146
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	565	670
Upplupna räntor	104	88
Övriga upplupna intäkter	1 722	1 600	1 771	820
Förutbetalda kostnader	592	436
Övrigt	20 590	10 545	13 818	10 017
Summa	28 138	17 485	15 589	10 837

29 Skulder till kreditinstitut

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	114 001	113 978	103 644	126 836
– högst tre månader	262 593	211 752	238 867	185 401
– längre än 3 månader men högst 1 år	16 778	18 283	18 483	16 736
– längre än 1 år men högst 5 år	7 466	7 395	902	213
– längre än 5 år	17 516	14 572	3 509	3 185
Upplupen ränta	2 994	2 346	2 294	1 745
Summa	421 348	368 326	367 699	334 116
varav repor	70 988	59 467	68 371	61 909
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,58	0,56	0,22	0,20

30 In- och upplåning från allmänheten

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Inlåning	647 075	575 315	318 171	300 749
Upplåning	100 737	66 443	93 060	88 378
Upplupen ränta	2 669	2 091	1 268	958
Summa	750 481	643 849	412 499	390 085
Inlåning1)
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	410 695	382 215	318 171	300 749
– högst tre månader	147 447	122 093
– längre än 3 månader men högst 1 år	25 375	14 138
– längre än 1 år men högst 5 år	21 330	26 861
– längre än 5 år	42 228	30 008
Summa	647 075	575 315	318 171	300 749

1) Inlåning definieras som saldot på de konton som omfattas av insättningsgarantin. Beloppet avser hela behållningen på kontona utan hänsyn till den beloppsbegränsning som gäller för insättningsgaranti och avgiftsunderlag.

Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,80	0,70
Upplåning
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	28 812	15 865	15 859	24 494
– högst tre månader	48 736	30 969	49 658	39 010
– längre än 3 månader men högst 1 år	5 522	4 899	6 777	5 703
– längre än 1 år men högst 5 år	3 599	3 128	2 709	4 103
– längre än 5 år	14 068	11 582	18 057	15 068
Summa	100 737	66 443	93 060	88 378
varav repor	38 680	37 500	36 076	37 494
Genomsnittlig återstående löptid (år)	1,60	1,99	2,14	1,94

31 Skulder till försäkringstagarna

		Koncernen
	2007	2006
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal1)	135 937	120 127
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	89 979	83 592
Summa	225 916	203 719

1) Klassificerade som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal*

Summa	135 937	120 127
Valutakursdifferenser	554	–295
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal1)	13 343	24 833
Omklassificering från försäkringsavtal	1 913	117
Avyttring av bestånd under året		–706
Ingående balans	120 127	96 178

1) Inkluderar i huvudsak under året erhållna premier, värdeförändring på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagare och avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

* Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken.

Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal

Summa	89 979	83 592
Valutakursdifferenser	3 516	–3 049
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar1)	–2 364	–2 613
Förändring i kollektiv bonusavsättning	–326	411
Omklassificering till Återförsäkrares andel		16
Omklassificering till Investeringsavtal	–1 913	–117
Förvärv/avyttring av bestånd under året	7 474	–241
Ingående balans	83 592	89 185

1) Inkluderar i huvudsak under året erhållna premier, allokerad återbäringsränta minus utbetalning till försäkringstagarna och avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

32 Emitterade värdepapper

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Obligationslån	301 414	259 191	200 880	54 767
Övriga emitterade värdepapper	202 085	129 631	201 950	117 521
Upplupen ränta	7 065	5 535	5 172	1 668
Summa	510 564	394 357	408 002	173 956

Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 26 512 Mkr (6 873) som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderbolaget är 20 145 Mkr (6 873). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna

löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Verkligt värde på dessa finansiella skulder har inte påverkats av förändringar i kreditrisk. Detta har konstaterats genom att titta på bankens rating som väsentligen inte har förändrats under perioden. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 24 863 Mkr och moderbolagets till 18 729 Mkr.

Obligationslån

Återstående löptid
– om högst ett år	100 230	86 315	81 895	15 007
– längre än ett år men högst fem år	194 643	162 779	117 097	38 805
– längre än fem år men högst tio år	6 035	7 501	1 342	571
– längre än tio år	506	2 596	546	384
Summa	301 414	259 191	200 880	54 767
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2,38	2,41	2,00	2,45
Övriga emitterade värdepapper
Återstående löptid

Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,41	0,48	0,41	0,52
Summa	202 085	129 631	201 950	117 521
– längre än 5 år	855		854
– längre än 1 år men högst 5 år	6 138	6 903	6 138	6 825
– längre än 3 månader men högst 1 år	65 984	53 541	65 814	53 358
– högst tre månader	124 692	67 059	124 661	55 214
– betalbara på anfordran	4 416	2 128	4 483	2 124

33 Finansiella skulder till verkligt värde

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Derivat för handel	79 211	60 343	78 408	60 693
Derivat för säkringsredovisning	2 169	5 894	1 666	1 386
Skulder för handel	135 421	84 942	121 687	79 730
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	–411	–147
Summa	216 390	151 032	201 761	141 809

Finansiella skulder som koncernen valt att klassificera som poster till verkligt värde via resultaträkningen finns specificerade i not 31 och 32.

Derivat för handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	39 359	33 637	38 343	35 608
Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	34 382	24 690	32 926	23 865
Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	5 390	1 976	7 061	1 220
Negativa stängningsvärdet för övriga derivat	80	40	78
Summa	79 211	60 343	78 408	60 693
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	952	3 080	950	1 284
Kassaflödessäkringar	716	111	716	102
Portföljsäkringar av ränterisker	501	2 703
Summa	2 169	5 894	1 666	1 386
Skulder för handel
Kort position i egetkapitalinstrument	18 845	3 746	18 461	3 744
Kort position i skuldinstrument	116 346	81 016	103 003	75 678
Upplupen ränta	230	180	223	308
Summa	135 421	84 942	121 687	79 730

34 Övriga skulder

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Aktuella skatteskulder	1 101	1 036	46	226
Uppskjutna skatteskulder	9 403	9 099		473
Leverantörs- och likvidskulder	33 940	12 479	32 369	10 900
Övriga skulder	53 075	37 536	34 678	29 466
Summa	97 519	60 150	67 093	41 065
Aktuella skatteskulder
Övriga	1 101	1 036	–267	–407
Redovisade i resultaträkningen	1 101	1 036	–267	–407
Koncernbidrag
Övriga			313	633
Redovisade i Eget kapital			313	633
Summa	1 101	1 036	46	226
Uppskjutna skatteskulder
Överavskrivningar	7 182	6 831
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde	82	311		249
Pensiontillgångar, netto	1 257	1 111
Övriga temporära skillnader	726	534
Redovisade i resultaträkningen	9 247	8 787		249
Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar	46	180		143
Orealiserade vinster i finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	110	132		81
Redovisade i Eget kapital	156	312		224
Summa	9 403	9 099		473

En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 21 (22) procent.

Leverantörs- och likvidskulder

Leverantörsskulder	330	361
Likvidskulder	33 610	12 118	32 369	10 900
Summa	33 940	12 479	32 369	10 900
Övriga skulder
Upplupna räntor	124	112
Upplupna övriga kostnader	5 443	2 764	128	1 171
Förutbetalda intäkter	1 942	2 198
Övrigt	45 566	32 462	34 550	28 295
Summa	53 075	37 536	34 678	29 466

35 Avsättningar

	Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Omstruktureringsreserv	132	143	4	7
Reserv för utombalansposter	209	215	3	4
Pensionsåtaganden och andra pensionsåtaganden (not 9b)	97	58
Övriga avsättningar	1 098	1 650	264	405
Summa	1 536	2 066	271	416
Omstruktureringsreserv
Ingående balans	143	346	7	24
Utnyttjat	–17	–190	–3	–17
Valutakursdifferenser	6	–13
Summa	132	143	4	7

Omstruktureringsreserven berör främst den tyska verksamheten och beräknas utnyttjas huvudsakligen inom ett till två år.

Forts. not 35 Avsättningar

	Koncernen			Moderbolaget
Reserv för utombalansposter	2007	2006	2007	2006
Ingående balans	215	268	4	4
Tillägg	4
Utnyttjat	–16	–46	–1
Valutakursdifferenser	6	–7
Summa	209	215	3	4

Reserven för utombalansposter är främst hänförlig till företagssektorn i Tyskland. En mindre del beräknas utnyttjas under 2008 medan återstående del har en betydligt längre livslängd.

Övriga avsättningar
Ingående balans	1 650	2 057	405	626
Tillägg	14	47
Utnyttjat	–483	–399	–141	–221
Återförda ej utnyttjade avsättningar	–87	–15
Övriga förändringar		–18
Valutakursdifferenser	4	–22
Summa	1 098	1 650	264	405

Övriga avsättningar består huvudsakligen av tre delar, outnyttjade lokaler i samband med integrationen av SEB:s olika verksamheter i Sverige, Norden, Tyskland och Storbritannien som förväntas utnyttjas inom 5 år, oreglerade fordringar i Storbritanniensom ska regleras inom 7 år samt avsättningar hänförliga till fastighetsfonder och garantier på den tyska marknaden begränsade till maximalt 5 år.

36 Efterställda skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Förlagslån	18 763	22 858	17 808	21 687
Förlagslån, eviga	25 166	21 516	25 166	21 516
Förlagslån, säkrad position	–228	–925	–228	–925
Upplupen ränta	288	226	300	422
Summa	43 989	43 675	43 046	42 700

Förlagslån	Valuta	Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
1994/2009	USD	200	1 273	6,875
2003/2015	EUR	500	4 736	4,125
2004/2014	EUR	750	7 076	1)
2006/2017	EUR	500	4 723	1)
Summa Moderbolaget			17 808
Förlagslån emitterade av SEB AG			862
Förlagslån emitterade av övriga dotterbolag			93
Summa Koncernen			18 763

Förlagslån, eviga
1995	JPY	10 000	568	4,400
1997	JPY	15 000	852	5,000
1997	USD	150	716	7,500
2000	USD	100	13	1)
2004	USD	500	3 217	4,958
2005	USD	600	3 861	1)
2005	GBP	500	6 407	5,000
2006	GBP	375	4 806	5,500
2007	EUR	500	4 726	7,092
Summa			25 166

1) FRN, Floating Rate Note.

37 Obeskattade reserver1)

		Moderbolaget
	2007	2006
Överavskrivning inventarier och leasingobjekt	19 012	12 085
Övriga obeskattade reserver	4	4
Summa	19 016	12 089

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

		Övriga obeskattade
	Överavskrivning	reserver	Summa
Ingående balans	11 397	5	11 402
Årets avsättning	688		688
Valutakursdifferens		–1	–1
Utgående balans 2006	12 085	4	12 089
Årets avsättning	520		520
Fusion av SEB Finans	6 410		6 410
Valutakursdifferens	–3		–3
Utgående balans 2007	19 012	4	19 016

38 Poster inom linjen

		Koncernen
	2007	2006	2007	2006
För egna skulder ställda säkerheter	308 342	354 694	146 563	231 121
Övriga ställda säkerheter	207 363	189 730	73 510	70 051
Ansvarsförbindelser	66 984	60 156	50 909	55 721
Åtaganden	394 128	346 517	259 024	233 895

För egna skulder ställda säkerheter*

Utlåning 1)	66	98	66	98
Obligationer	121 286	173 347	68 301	132 405
Repor	95 234	98 618	78 196	98 618
Tillgångar i försäkringsrörelsen	91 756	82 631
Summa	308 342	354 694	146 563	231 121

1) Av vilket 66 Mkr (98) avser moderbolagets pantförskrivning av lånereverser till förmån för AB Svensk Exportkredit.

* Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.

Övriga ställda säkerheter

Andelar i försäkringspremiefonder	134 818	119 679
Värdepappersutlåning	72 545	70 051	73 510	70 051
Summa	207 363	189 730	73 510	70 051

Ansvarsförbindelser

Garantiförbindelser krediter	7 188	7 586	4 602	7 523
Garantiförbindelser övriga	48 694	42 543	38 346	40 700
Egna accepter	799	1 048	776	1 024
Summa	56 681	51 177	43 724	49 247
Beviljade, ej disponerade remburser	10 303	8 979	7 185	6 474
Summa	66 984	60 156	50 909	55 721

Övriga ansvarsförbindelser

Moderbolaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att Skandinaviska Enskilda Banken SA i Luxemburg kan fullgöra sina åtaganden.

Moderbolaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Åtaganden

Beviljade men ej utbetalade krediter	165 467	166 674	121 259	109 491
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	130 119	96 565	65 220	54 901
Värdepappersinlåning	92 327	82 592	72 545	69 503
Övriga åtaganden	6 215	686
Summa	394 128	346 517	259 024	233 895

39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen

		2007			2006
Tillgångar	Omsättnings tillgångar	Anläggnings tillgångar	Totalt	Omsättnings tillgångar	Anläggnings tillgångar	Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	96 871		96 871	11 314		11 314
Utlåning till kreditinstitut	241 557	21 455	263 012	157 666	22 812	180 478
Utlåning till allmänheten	440 706	626 635	1 067 341	450 173	500 688	950 861
Värdepapper för handel	97 083	251 805	348 888	93 002	250 533	343 535
Derivat för handel	85 395		85 395	65 212		65 212
Derivat för säkringsredovisning	2 777		2 777	2 660		2 660
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en
portföljsäkring	–641		–641	283		283
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	135 485		135 485	120 524		120 524
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt
värde	24 860	64 459	89 319	20 932	61 142	82 074
Finansiella tillgångar till verkligt värde	344 959	316 264	661 223	302 613	311 675	614 288
Finansiella tillgångar som kan säljas	25 989	144 148	170 137	14 880	100 602	115 482
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	639	1 159	1 798	470	1 738	2 208
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning				2 189		2 189
Intresseföretag		1 257	1 257		1 085	1 085
Immateriella tillgångar	717	16 177	16 894	595	14 977	15 572
Materiella tillgångar	612	1 952	2 564	661	1 641	2 302
Förvaltningsfastigheter		5 239	5 239		5 040	5 040
Materiella och immateriella tillgångar	1 329	23 368	24 697	1 256	21 658	22 914
Aktuella skattefordringar	3 766		3 766	2 568		2 568
Uppskjutna skattefordringar		845	845		1 121	1 121
Kund- och likvidfordringar	25 377		25 377	11 277		11 277
Övriga tillgångar	28 138		28 138	18 656		18 656
Övriga tillgångar	57 281	845	58 126	32 501	1 121	33 622
Summa	1 209 331	1 135 131	2 344 462	973 062	961 379	1 934 441

		2007			2006
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Totalt	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Totalt
Skulder till kreditinstitut	396 366	24 982	421 348	346 359	21 967	368 326
In- och upplåning från allmänheten	669 256	81 225	750 481	572 270	71 579	643 849
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	11 419	124 518	135 937	7 004	113 123	120 127
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	8 548	81 431	89 979	4 536	79 056	83 592
Skulder till försäkringstagarna	19 967	205 949	225 916	11 540	192 179	203 719
Emitterade värdepapper	302 387	208 177	510 564	214 578	179 779	394 357
Derivat för handel	79 211		79 211	60 343		60 343
Derivat för säkringsredovisning	2 169		2 169	5 894		5 894
Skulder för handel	135 421		135 421	84 942		84 942
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en
portföljsäkring	–411		–411	–147		–147
Finansiella skulder till verkligt värde	216 390		216 390	151 032		151 032
Aktuella skatteskulder	1 101		1 101	1 036		1 036
Uppskjutna skatteskulder		9 403	9 403		9 099	9 099
Leverantörs- och likvidskulder	33 940		33 940	12 479		12 479
Övriga skulder	53 075		53 075	37 536		37 536
Övriga skulder	88 116	9 403	97 519	51 051	9 099	60 150
Avsättningar		1 536	1 536		2 066	2 066
Efterställda skulder		43 989	43 989		43 675	43 675
Summa	1 692 482	575 261	2 267 743	1 346 830	520 344	1 867 174

40 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen 2007
					Klasser av finansiella tillgångar och skulder
	Utlåning	Egetkapital	Skuld	Derivat	Investerings	Försäkrings
Finansiella tillgångar	och inlåning	instrument	instrument	instrument	avtal	avtal	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not19)							96 871	96 871
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	263 012							263 012
Utlåning till allmänheten (not 21)	1 067 341							1 067 341
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		56 840	293 347	88 172	135 485		–641	573 203
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 812	168 325					170 137
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			1 798					1 798
Intresseföretag (not 25)		1 257						1 257
Kund och likvidfordringar (not 28)							25 377	25 377
Finansiella tillgångar	1 330 353	59 909	463 470	88 172	135 485		121 607	2 198 996
Övriga tillgångar (ej finansiella)						88 020	57 446	145 466
Summa	1 330 353	59 909	463 470	88 172	135 485	88 020	179 053	2 344 462
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	421 348							421 348
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	750 481							750 481
Skulder till försäkringstagarna (not 31)					135 937			135 937
Emitterade värdepapper (not 32)			510 564					510 564
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		18 845	116 576	81 380			–411	216 390
Leverantörs och likvidskulder (not 34)							33 940	33 940
Efterställda skulder (not 36)			43 989					43 989
Finansiella skulder	1 171 829	18 845	671 129	81 380	135 937		33 529	2 112 649
Övriga skulder (ej finansiella)						89 979	65 115	155 094
Eget kapital							76 719	76 719
Summa	1 171 829	18 845	671 129	81 380	135 937	89 979	175 363	2 344 462

Koncernen 2006

					Klasser av finansiella tillgångar och skulder
	Utlåning	Egetkapital	Skuld	Derivat	Investerings	Försäkrings
Finansiella tillgångar	och inlåning	instrument	instrument	instrument	avtal	avtal	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 19)							11 314	11 314
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	180 478							180 478
Utlåning till allmänheten (not 21)	950 861							950 861
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		32 341	312 639	67 872	120 524		283	533 659
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		2 319	114 311					116 630
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			2 231					2 231
Intresseföretag (not 25)		1 085						1 085
Kund och likvidfordringar (not 28)							11 277	11 277
Finansiella tillgångar	1 131 339	35 745	429 181	67 872	120 524		22 874	1 807 535
Övriga tillgångar (ej finansiella)						80 629	46 277	126 906
Summa	1 131 339	35 745	429 181	67 872	120 524	80 629	69 151	1 934 441

Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	368 326							368 326
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	643 849							643 849
Skulder till försäkringstagarna (not 31)					120 127			120 127
Emitterade värdepapper (not 32)			394 357					394 357
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		3 746	81 196	66 237			–147	151 032
Leverantörs och likvidskulder (not 34)							12 479	12 479
Efterställda skulder (not 36)			43 675					43 675
Finansiella skulder	1 012 175	3 746	519 228	66 237	120 127		12 332	1 733 845
Övriga skulder (ej finansiella)						83 592	49 737	133 329
Eget kapital							67 267	67 267
Summa	1 012 175	3 746	519 228	66 237	120 127	83 592	129 336	1 934 441

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Dessa specificeras ytterligare i not 43 och 44.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid ett förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 41, 42 och 43.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivatprodukter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterliggare i not 45. Investeringskontrakt innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39.

Forts. not 40 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget 2007
			Klasser av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar	Utlåning och inlåning	Egetkapital instrument	Skuld instrument	Derivat instrument	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not19)					1 758	1 758
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	357 482					357 482
Utlåning till allmänheten (not 21)	637 138					637 138
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		43 584	241 564	82 837		367 985
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 155	60 930			62 085
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			3 348			3 348
Intresseföretag (note 25)		1 063				1 063
Aktier i dotterbolag (note 26)		51 936				51 936
Kund och likvidfordringar (not 28)					23 625	23 625
Finansiella tillgångar	994 620	97 738	305 842	82 837	25 383	1 506 420
Övriga tillgångar (ej finansiella)					52 899	52 899
Summa	994 620	97 738	305 842	82 837	78 282	1 559 319
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	367 699					367 699
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	412 499					412 499
Emitterade värdepapper (not 32)			408 002			408 002
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		18 461	103 226	80 074		201 761
Leverantörs och likvidskulder (not 34)					32 369	32 369
Efterställda skulder (not 36)			43 046			43 046
Finansiella skulder	780 198	18 461	554 274	80 074	32 369	1 465 376
Övriga skulder (ej finansiella)					34 995	34 995
Eget kapital och obeskattade reserver					58 948	58 948
Summa	780 198	18 461	554 274	80 074	126 312	1 559 319

Moderbolaget 2006

	Klasser av finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar	Utlåning och inlåning	Egetkapital instrument	Skuld instrument	Derivat instrument	Övrigt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not19)					1 828	1 828
Utlåning till kreditinstitut (not 20)	361 615					361 615
Utlåning till allmänheten (not 21)	336 562					336 562
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		22 794	264 911	64 291		351 996
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)		1 332	21 079			22 411
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			3 824			3 824
Intresseföretag (note 25)		1 059				1 059
Aktier i dotterbolag (note 26)		55 306				55 306
Kund och likvidfordringar (not 28)					9 694	9 694
Finansiella tillgångar	698 177	80 491	289 814	64 291	11 522	1 144 295
Övriga tillgångar (ej finansiella)					27 754	27 754
Summa	698 177	80 491	289 814	64 291	39 276	1 172 049
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut (not 29)	334 116					334 116
In- och upplåning från allmänheten (not 30)	390 085					390 085
Emitterade värdepapper (not 32)			173 956			173 956
Finansiella skulder till verkligt värde (not 33)		3 744	75 986	62 079		141 809
Leverantörs och likvidskulder (not 34)					10 900	10 900
Efterställda skulder (not 36)			42 700			42 700
Finansiella skulder	724 201	3 744	292 642	62 079	10 900	1 093 566
Övriga skulder (ej finansiella)					30 581	30 581
Eget kapital och obeskattade reserver					47 902	47 902
Summa	724 201	3 744	292 642	62 079	89 383	1 172 049

41 Skuldinstrument fördelade på förfallotider

Belåningsbara skuldinstrument
			3 månader
Koncernen 2007		< 1 månad 1 < 3 månader	< 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	10 år <	Summa
Värdepapper för handel (not 22)	3 808	1 332	13 303	35 119	15 477	15 849	84 888
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)		20					20
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	4 869	3 296	13 249	46 506	36 741	8 569	113 230
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		1					1
Summa	8 677	4 649	26 552	81 625	52 218	24 418	198 139
Koncernen 2006
Värdepapper för handel (not 22)	2 298	5 717	17 823	42 370	27 273	13 419	108 900
Other financial assets at fair value (note 22)					42		42
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	1 673	1 613	8 243	32 826	27 426	12 304	84 085
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)				1			1
Summa	3 971	7 330	26 066	75 197	54 741	25 723	193 028
Moderbolaget 2007
Värdepapper för handel (not 22)		740	9 613	8 962	4 636	9 690	33 641
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)					119	7 661	7 780
Summa		740	9 613	8 962	4 755	17 351	41 421
Moderbolaget 2006
Värdepapper för handel (not 22) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	1 027	2 607	10 941	19 615	9 093	9 168 4 880	51 424 5 907
Summa	1 027	2 607	10 941	19 615	9 093	14 048	57 331
Övriga skuldinstrument
			3 månader
Koncernen 2007 Värdepapper för handel (not 22)	1 358	< 1 månad 1 < 3 månader 9 190	< 1 år 9 094	1 < 5 år 74 572	5 < 10 år 18 648	10 år < 92 140	Summa 205 002
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde
(not 22)	32	461	1 593	8 382	49 329	6 518	66 315
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt
värde (not 22)	2	10	40	160	18	52	282
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)	634	254	512 612	26 935 1 068	5 810	19 587 90	53 732 1 770
Summa	2 026	9 915	11 851	111 117	73 805	118 387	327 101
Koncernen 2006
Värdepapper för handel (not 22)	6 726	4 457	21 688	74 734	17 953	74 784	200 342
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	102	32	1 264	12 064	46 613	1 857	61 932
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt
värde (not 22)	1	12	120	242	314	10	699
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	606	206	220	10 003	5 974	12 069	29 078
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			470	1 371	230	136	2 207
Summa	7 435	4 707	23 762	98 414	71 084	88 856	294 258
Moderbolaget 2007
Värdepapper för handel (not 22)	701	9 019	8 978	76 880	18 521	91 439	205 538
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	9		280	26 604	6 340	19 546	52 779
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)	97			100	3 035	90	3 322
Summa	807	9 019	9 258	103 584	27 896	111 075	261 639
Moderbolaget 2006
Värdepapper för handel (not 22)	5 009	4 573	29 151	79 977	17 786	74 759	211 255
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)				878	1 918	12 022	14 818
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		300	151	775	2 458	136	3 820
Summa	5 009	4 873	29 302	81 630	22 162	86 917	229 893

42 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Belåningsbara skuldinstrument
Koncernen 2007	Svenska staten	Svenska kommuner	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Värdepapper för handel (not 22)	20 985	153	12 437	51 313	84 888
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)				20	20
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	50		13 426	99 754	113 230
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			1		1
Summa	21 035	153	25 864	151 087	198 139
Koncernen 2006
Värdepapper för handel (not 22)	31 642	931	23 633	52 694	108 900
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 22)			8	34	42
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	1 077		10 456	72 552	84 085
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)				1	1
Summa	32 719	931	34 097	125 281	193 028
Moderbolaget 2007
Värdepapper för handel (not 22)	20 985	153	12 025	478	33 641
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)			7 581	199	7 780
Summa	20 985	153	19 606	677	41 421
Moderbolaget 2006
Värdepapper för handel (not 22)	31 642	931	16 934	1 917	51 424
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)	1 027		4 314	566	5 907
Summa	32 669	931	21 248	2 483	57 331

Övriga skuldinstrument

	Svenska	Svenska	Övriga svenska emittenter	Övriga svenska emittenter		Övriga
	staten och	bostads	– icke finan	– övriga finan	Utländska	utländska
Koncernen 2007	kommuner	institut	siella företag	siella företag	stater	emittenter	Summa
Värdepapper för handel (not 22)		25 085	6 176	788	2 173	170 780	205 002
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde (not 22)	9 096	995	929	932	5 578	48 785	66 315
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)				25	142	115	282
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)			200	1 556	1 009	50 967	53 732
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		827	91			852	1 770
Summa	9 096	26 907	7 396	3 301	8 902	271 499	327 101
Koncernen 2006
Värdepapper för handel (not 22)		42 696	2 586	2 657	1 599	150 804	200 342
Försäkringstillgångar klassificerade till verkligt värde
(not 22)	2 387	389	118		4 313	54 725	61 932
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde (not 22)				17	208	474	699
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)				89	219	28 770	29 078
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		838				1 369	2 207
Summa	2 387	43 923	2 704	2 763	6 339	236 142	294 258
Moderbolaget 2007
Värdepapper för handel (not 22)		25 085	6 175	788		173 490	205 538
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)			200	1 464		51 115	52 779
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)			100			3 222	3 322
Summa		25 085	6 475	2 252		227 827	261 639
Moderbolaget 2006
Värdepapper för handel (not 22)		50 113	2 586	2 657		155 899	211 255
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 23)						14 818	14 818
Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 24)		975	100			2 745	3 820
Summa		51 088	2 686	2 657		173 462	229 893

43 Räntebindningstider

< 1 månad	1 < 3 månader	3 < 6 månader	6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	5 år <	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
									263 012
542 449	160 272	75 905	39 267	95 829	65 324	89 598	–1 303		1 067 341
284 949	109 782	55 809	14 878	59 660	7 958	47 439	151 558	224 630	956 663
							41 623	15 823	57 446
1 050 992	284 623	133 943	60 589	158 974	76 586	141 543	195 616	241 596	2 344 462
349 850	49 944	18 988	1 370	502	516	770	–592		421 348
608 373	45 416	15 121	11 222	12 714	7 474	47 492	2 669		750 481
129 041	138 201	59 089	21 484	127 711	56 712	14 911	7 404		554 553
15 296	7 967	5 567	3 313	8 322	18 268	51 983	196 465	234 180	541 361
							76 719		76 719
1 102 560	241 528	98 765	37 389	149 249	82 970	115 156	282 665	234 180	2 344 462
–51 568	43 095	35 178	23 200	9 725	–6 384	26 387	–87 049	7 416
	223 594 –51 568	14 569 –8 473	2 229 26 705	6 444 49 905	3 485 59 630	3 304 53 246	4 506 79 633	3 738 –7 416	1 143

Koncernen 2006

Tillgångar	< 1 månad	1 < 3 månader	3 < 6 månader	6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	5 år <	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
Utlåning till kreditinstitut	123 831	30 456	3 059	5 002	10 577	3 007	2 739		668	179 339
Utlåning till allmänheten	479 414	129 537	60 900	37 396	114 761	53 827	70 808			946 643
Finansiella tillgångar	99 211	134 029	112 618	4 047	59 810	16 699	22 340	102 392	201 165	752 311
Övriga tillgångar	13 111	–1 898	1 944	51	185	29	–86	30 900	11 912	56 148
Summa	715 567	292 124	178 521	46 496	185 333	73 562	95 801	133 292	213 745	1 934 441
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	328 792	20 640	5 951	7 914	2 348	–953	1 288			365 980
In- och upplåning från allmänheten	510 568	51 477	14 094	11 637	26 189	7 084	20 709			641 758
Emitterade värdepapper	106 758	100 397	50 041	15 559	96 976	34 521	28 019			432 271
Övriga skulder	3 628	522	17 064	1 469	20 748	7 280	30 176	140 396	205 882	427 165
Eget kapital								67 267		67 267
Summa	949 746	173 036	87 150	36 579	146 261	47 932	80 192	207 663	205 882	1 934 441
Räntekänslighet netto Kumulativ räntekänslighet	–234 179 –234 179	119 088 –115 091	91 371 –23 720	9 917 –13 803	39 072 25 269	25 630 50 899	15 609 66 508	–74 371 –7 863	7 863

44 Utlåning och kreditförlustreserver

		Koncernen			Moderbolaget
	2007		2006		2007	2006
Utlåning till kreditinstitut	263 012		179 339		357 482	360 728
Utlåning till allmänheten	1 067 341		946 643		637 138	333 129
Summa	1 330 353		1 125 982		994 620	693 857
Lånefordringar
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 328 351		1 123 860		994 469	693 909
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	7 619		7 123		1 150	1 033
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	772		1 403		41	15
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 336 742		1 132 386		995 660	694 957
Specifika reserver	–3 787		–4 234		–645	–678
Gruppvisa reserver	–2 602		–2 170		–395	–422
Reserver	–6 389		–6 404		–1 040	–1 100
Summa	1 330 353		1 125 982		994 620	693 857
Lånefordringar per kategori av låntagare
Koncernen 2007	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	262 998	443 338	182 164	73 754	366 097	1 328 351
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	46	2 947	2 863		1 763	7 619
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra		289	320		163	772
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	263 044	446 574	185 347	73 754	368 023	1 336 742
Specifika reserver	–32	–1 893	–1 471		–391	–3 787
Gruppvisa reserver						–2 602
Reserver	–32	–1 893	–1 471		–391	–6 389
Summa	263 012	444 681	183 876	73 754	367 632	1 330 353
Koncernen 2006 Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	179 320	358 430	146 128	115 667	324 315	1 123 860
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	56	2 888	2 398	8	1 773	7 123
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra		246	1 015		142	1 403
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	179 376	361 564	149 541	115 675	326 230	1 132 386
Specifika reserver	–37	–1 994	–1 717	–3	–483	–4 234
Gruppvisa reserver						–2 170
Reserver	–37	–1 994	–1 717	–3	–483	–6 404
Summa	179 339	359 570	147 824	115 672	325 747	1 125 982
Moderbolaget 2007
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	357 482 21	324 328 700	84 581 255	9 605	218 473 174	994 469 1 150
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra		10	28		3	41
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	357 503	325 038	84 864	9 605	218 650	995 660
Specifika reserver	–21	–432	–189		–3	–645
Gruppvisa reserver						–395
Reserver	–21	–432	–189		–3	–1 040
Summa	357 482	324 606	84 675	9 605	218 647	994 620
Moderbolaget 2006
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	360 728 22	250 330 571	30 627 270	27 153	25 071 170	693 909 1 033
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra		15				15
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	360 750	250 916	30 897	27 153	25 241	694 957
Specifika reserver Gruppvisa reserver	–22	–446	–204		–6	–678 –422
Reserver	–22	–446	–204		–6	–1 100

Summa 360 728 250 470 30 693 27 153 25 235 693 857

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

Lånefordringar per geografiskt område1)
Koncernen 2007	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	847 945	296 263	140 042	44 101	1 328 351
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	1 397	5 050	959	213	7 619
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	14	726	18	14	772
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	849 356	302 039	141 019	44 328	1 336 742
Specifika reserver	–396	–2 780	–378	–233	–3 787
Gruppvisa reserver					–2 602
Reserver	–396	–2 780	–378	–233	–6 389
Summa	848 960	299 259	140 641	44 095	1 330 353
Koncernen 2006
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	688 014	284 927	108 779	42 140	1 123 860
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	1 303	4 854	694	272	7 123
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	18	1 365	19	1	1 403
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	689 335	291 146	109 492	42 413	1 132 386
Specifika reserver	–532	–3 151	–368	–183	–4 234
Gruppvisa reserver					–2 170
Reserver	–532	–3 151	–368	–183	–6 404
Summa	688 803	287 995	109 124	42 230	1 125 982
Moderbolaget 2007
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	955 906			38 563	994 469
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	818			332	1 150
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	27			14	41
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	956 751			38 909	995 660
Specifika reserver	–444			–201	–645
Gruppvisa reserver					–395
Reserver	–444			–201	–1 040
Summa	956 307			38 708	994 620
Moderbolaget 2006
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	658 014			35 895	693 909
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra	647			386	1 033
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	1			14	15
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	658 662			36 295	694 957
Specifika reserver	–426			–252	–678
Gruppvisa reserver					–422
Reserver	–426			–252	–1 100
Summa	658 236			36 043	693 857

1) Uppdelningen baseras på var verksamheten bedrivs.

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

		Koncernen		Moderbolaget
Lånefordringar mot säkerhet	2007	2006	2007	2006
Pantbrev i fastighet	518 765	436 818	297 668	31 840
Värdepapper och spärrmedel	17 313	24 827	13 744	21 420
Stat, centralbank eller kommun 1)	73 353	114 285	9 606	27 055
Banker 1)	163 583	95 539	250 219	291 939
Blanco	263 760	165 622	196 089	111 358
Övrigt 2)	72 392	100 004	33 043	21 854
Lånefordringar före beaktande av reserver	1 109 166	937 095	800 369	505 466
Repor	227 576	195 291	195 291	189 491
Reserver	–6 389	–6 404	–1 040	–1 100
Lånefordringar efter beaktande av reserver	1 330 353	1 125 982	994 620	693 857
1) Inklusive borgen från och lån till.
2) Inklusive företagsinteckningar, factoring, leasing.
Lånefordringar som omstrukturerats under året
Bokfört värde på lånefordringar före omstrukturering	10	12	10	7
Bokfört värde på lånefordringar efter omstrukturering	10	12	10	7
Lånefordringar som omklassificerats under året
Bokfört värde för osäkra lånefordringar som återfått
status av normal lånefordran	136	915		3
Osäkra lånefordringar
Oreglerade lånefordringar som bedöms vara osäkra1)	7 619	7 123	1 150	1 033
Lånefordringar som av andra skäl bedöms vara osäkra	772	1 403	41	15
Osäkra lånefordringar brutto	8 391	8 526	1 191	1 048
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–3 787	–4 234	–645	–678
varav reserver för oreglerade fordringar	–3 456	–3 630	–632	–663
varav reserver för övriga osäkra fordringar	–331	–604	–13	–15
Gruppvisa reserver	–2 602	–2 170	–395	–422
Osäkra lånefordringar netto	2 002	2 122	151	–52
Reserver utöver ovanstående:
Reserv för utombalansposter	–209	–215	–3	–5
Totala reserveringar	–6 598	–6 619	–1 043	–1 105
1) Lån förfallna sedan mer än 60 dagar och med otillräcklig säkerhet.
Andel osäkra lånefordringar	0,18%	0,22%	0,03%	–0,01%
Reserveringsgrad för osäkra lånefordringar	76,1	75,1	87,3	105,0
Oreglerade lånefordringar som inte fastställts vara
osäkra (tillräcklig säkerhet)	237	172	237

Forts. not 44 Utlåning och kreditförlustreserver

				Ansvarsförbindelser
		Lån och leasing		och åtaganden	Derivatinstrument2)			Summa
Koncernen	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Banker1)	163 852	102 338	31 207	25 432	52 477	40 896	247 536	168 666
Finans och försäkring	19 584	16 071	21 793	13 488	7 349	6 752	48 726	36 311
Parti- och detaljhandel	43 995	35 795	26 311	29 609	263	219	70 569	65 623
Transport	39 472	34 850	13 431	10 602	529	567	53 432	46 019
Övrig serviceverksamhet	69 074	36 585	45 771	24 318	2 130	877	116 975	61 780
Byggnadsindustri	11 367	9 760	9 567	6 976	30	34	20 964	16 770
Tillverkningsindustri	70 517	50 212	82 785	73 065	4 177	1 977	157 479	125 254
Övrigt	67 569	75 381	33 312	56 069	3 429	1 862	104 310	133 312
Företag	321 578	258 654	232 970	214 127	17 907	12 288	572 455	485 069
Fastighetsförvaltning	185 347	164 645	23 654	24 530	1 097	1 529	210 098	190 704
Offentlig förvaltning2)	73 754	85 229	10 673	10 362	3 127	1 034	87 554	96 625
Bostadskrediter	310 301	269 630	20 189				330 490	269 630
Övrig utlåning	57 722	56 599	45 813	48 035	28	18	103 563	104 652
Hushåll	368 023	326 229	66 002	48 035	28	18	434 053	374 282
Kreditportfölj	1 112 554	937 095	364 506	322 486	74 636	55 765	1 551 696	1 315 346
Kreditinstitut							97 213	82 867
Allmänheten							130 363	112 424
Repor							227 576	195 291
Skuldinstrument							530 602	487 300
Summa							2 309 874	1 997 937
1) Inklusive Riksgäldskontoret.

2) Derivat redovisas med hänsyn tagen till avtal om netting. Exponeringen är beräknad enligt marknadsvärderingsmetoden det vill säga positivt marknadsvärde och beräknat belopp för möjlig riskförändring.

* Före reserv för befarade kreditförluster.

45 Derivatinstrument

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
Ränterelaterade	44 162	40 918	41 173	38 169
Valutarelaterade	30 320	25 053	29 189	24 706
Aktierelaterade	10 544	1 901	9 329	1 416
Övriga	3 146		3 146
Med positiva stängningsvärden eller värde noll	88 172	67 872	82 837	64 291
Ränterelaterade	41 528	39 532	40 009	36 427
Valutarelaterade	34 382	24 690	32 926	24 428
Aktierelaterade	5 390	2 016	7 061	1 224
Övriga	80		78
Med negativa stängningsvärden	81 380	66 238	80 074	62 079

	eller värde noll	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Koncernen, 2007	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	372 906	3 556	330 804	2 523
Terminer	1 094 557	1 284	1 125 054	1 079
Swappar	2 186 047	39 322	2 190 038	37 926
Ränterelaterade	3 653 510	44 162	3 645 896	41 528
varav clearat	3 383	12	176	1
Optioner	162 692	1 234	165 173	935
Terminer	272 095	3 681	286 519	4 322
Swappar	2 982 614	25 405	2 988 163	29 125
Valutarelaterade	3 417 401	30 320	3 439 855	34 382
varav clearat	14 486	260	14 100	226
Optioner	7 099	7 959	14 769	4 533
Terminer	5 119	794		121
Swappar	17 286	1 791	17 286	736
Aktierelaterade	29 504	10 544	32 055	5 390
varav clearat	5 119	1 166		388
Optioner			2 849	2
Swappar	44 280	3 146	44 280	78
Övriga	44 280	3 146	47 129	80
varav clearat
Summa	7 144 695	88 172	7 164 935	81 380
varav clearat	22 988	1 438	14 276	615

Koncernen, 2006
Optioner	215 536	5 734	106 267	3 063
Terminer	1 409 077	2 846	1 409 984	2 314
Swappar	2 154 719	32 338	2 207 635	34 155
Ränterelaterade	3 779 332	40 918	3 723 886	39 532
varav clearat	652 984	27	525 113	5
Optioner	425 506	2 675	437 408	1 937
Terminer	401 208	2 450	389 193	3 686
Swappar	2 379 878	19 928	2 390 038	19 067
Valutarelaterade	3 206 592	25 053	3 216 639	24 690
varav clearat	2 472	32	12 664	238
Optioner	3 084	1 087	4 813	1 321
Terminer		233
Swappar	6 448	581	14 965	695
Aktierelaterade	9 532	1 901	19 778	2 016
varav clearat
Summa	6 995 456	67 872	6 960 303	66 238
varav clearat	655 456	59	537 777	243

Forts. not 45 Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden eller värde noll		Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget 2007	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	357 293	3 000	317 808	4 026
Terminer	1 088 485	1 148	1 121 992	1 071
Swappar	2 008 496	37 025	2 007 093	34 912
Ränterelaterade	3 454 274	41 173	3 446 893	40 009
varav clearat
Optioner	167 382	1 246	167 491	1 091
Terminer	248 233	2 909	248 803	3 390
Swappar	3 045 820	25 034	3 049 559	28 445
Valutarelaterade	3 461 435	29 189	3 465 853	32 926
varav clearat
Optioner		7 511		6 203
Terminer		130		121
Swappar	17 311	1 688	17 311	737
Aktierelaterade	17 311	9 329	17 311	7 061
varav clearat
Swappar	44 299	3 146	44 299	78
Övriga	44 299	3 146	44 299	78
varav clearat
Summa	6 977 319	82 837	6 974 356	80 074
varav clearat
Moderbolaget 2006
Optioner	193 218	5 515	88 993	5 701
Terminer	773 519	2 835	913 433	2 320
Swappar	2 105 992	29 819	2 105 052	28 406
Ränterelaterade	3 072 729	38 169	3 107 478	36 427
varav clearat	650 007		525 168
Optioner	441 087	2 613	440 100	1 898
Terminer	371 378	1 804	372 483	3 265
Swappar	2 421 327	20 289	2 419 098	19 265
Valutarelaterade	3 233 792	24 706	3 231 681	24 428
varav clearat
Optioner		601		531
Terminer		233
Swappar	10 244	582	10 244	693
Aktierelaterade	10 244	1 416	10 244	1 224
varav clearat
Summa	6 316 765	64 291	6 349 403	62 079
varav clearat	650 007		525 168

46 Upplysningar om verkligt värde

		Koncernen 2007	Koncernen 2006
	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	96 871	96 871	11 314	11 314
Utlåning till kreditinstitut	263 012	262 368	180 478	180 620
Utlåning till allmänheten	1 067 341	1 068 151	950 861	954 715
Värdepapper för handel	348 888	348 888	343 535	343 535
Derivat för handel	85 395	85 395	65 212	65 212
Derivat för säkringsredovisning	2 777	2 777	2 660	2 660
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	–641	–641	283	283
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	135 485	135 485	120 524	120 524
Andra finansiella tillångar klassificerade till verkligt värde	89 319	89 319	82 074	82 074
Finansiella tillgångar till verkligt värde	661 223	661 223	614 288	614 288
Finansiella tillgångar som kan säljas	170 137	170 137	116 630	116 630
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	1 798	1 823	2 231	2 228
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning			2 189	2 189
Intresseföretag	1 257	1 257	1 085	1 085
Immateriella tillgångar	16 894	16 894	15 572	15 572
Materiella tillgångar	2 564	2 564	2 302	2 302
Förvaltningsfastigheter	5 239	5 239	5 040	5 040
Materiella och immateriella tillgångar	24 697	24 697	22 914	22 914
Aktuella skattefordringar	3 766	3 766	2 568	2 568
Uppskjutna skattefordringar	845	845	1 121	1 121
Kund- och likvidfordringar	25 377	25 377	11 277	11 277
Övriga tillgångar	28 138	28 138	17 485	17 485
Övriga tillgångar	58 126	58 126	32 451	32 451
Summa tillgångar	2 344 462	2 344 653	1 934 441	1 938 434
Skulder till kreditinstitut	421 348	421 361	368 326	368 661
In- och upplåning från allmänheten	750 481	751 411	643 849	644 804
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	135 937	135 937	120 127	120 127
Skulder till försäkringstagarna – försäkringsavtal	89 979	89 979	83 592	83 592
Skulder till försäkringstagarna	225 916	225 916	203 719	203 719
Emitterade värdepapper	510 564	507 342	394 357	393 988
Derivat för handel	79 211	79 211	60 343	60 343
Derivat för säkringsredovisning	2 169	2 169	5 894	5 894
Skulder för handel	135 421	135 421	84 942	84 942
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	–411	–411	–147	–147
Finansiella skulder till verkligt värde	216 390	216 390	151 032	151 032
Aktuella skatteskulder	1 101	1 101	1 036	1 036
Uppskjutna skatteskulder	9 403	9 403	9 099	9 099
Leverantörs- och likvidskulder	33 940	33 940	12 479	12 479
Övriga skulder	53 075	53 075	37 536	37 536
Övriga skulder	97 519	97 519	60 150	60 150
Avsättningar	1 536	1 536	2 066	2 066
Efterställda skulder	43 989	43 819	43 675	43 693
Summa skulder	2 267 743	2 265 294	1 867 174	1 868 113

Beräkningen omfattar poster i balansräkningen med fastställd ränta under en fastställd period. Alltså har alla poster med rörlig ränta, dvs sådan in- och utlåning vars räntevillkor är relaterade till marknadsräntan inte omräknats, utan det nominella beloppet anses motsvara ett verkligt värde.

När verkligt värde beräknas för fastränteutlåning diskonteras framtida ränteintäkter med en marknadsräntekurva, som justerats med den rådande nyutlåningsmarginalen. På motsvarande sätt diskonteras fastränterelaterad in- utlåning med marknadsräntekurvan med justering för relevant marginal.

Utöver fast in- och utlåning har justeringar gjorts även för övervärden i fastigheter samt vissa aktieinnehav.

En effekt av denna beräkningsmodell är att i tider då nyutlåningsmarginalen är i sjunkande uppstår ett verkligt värde som är högre än bokfört värde och tvärtom i stigande läge. Vidare kan noteras att beräkningen inte utgör en marknadsvärdering av koncernen som företag.

47 Upplysningar om närstånde*

		Koncernföretag		Intresseföretag		Summa
	Tillgångar/		Tillgångar/		Tillgångar/
Moderbolaget 2007	Skulder	Räntor	Skulder	Räntor	Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut	166 009	5 852			166 009	5 852
Utlåning till allmänheten	38 017	1 693	207		38 224	1 693
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	7 605	446			7 605	446
Övriga tillgångar	5 390	7			5 390	7
Summa	217 021	7 998	207		217 228	7 998
Skulder till kreditinstitut	63 803	–2 788			63 803	–2 788
In- och upplåning från allmänheten	7 701	–402	36		7 737	–402
Emitterade värdepapper	578	–4			578	–4
Övriga skulder	4 318				4 318
Summa	76 400	–3 194	36		76 436	–3 194

Moderbolaget har sålt fyra strategiska innehav till SEB Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse, under 2007 för 224 Mkr och gjorde en kapitalvinst med 21 Mkr.

Moderbolaget 2006

Utlåning till kreditinstitut	241 583	5 585			241 583	5 585
Utlåning till allmänheten	30 474	1 563	148	1	30 622	1 564
Obligationer och andra räntebärande värdepapper	18 852	591	16		18 868	591
Övriga tillgångar	5 048	–20	4		5 052	–20
Summa	295 957	7 719	168	1	296 125	7 720
Skulder till kreditinstitut	53 616	–1 868			53 616	–1 868
In- och upplåning från allmänheten	8 047	–263	69	–1	8 116	–264
Emitterade värdepapper	919	–3			919	–3
Övriga skulder	3 101	–4			3 101	–4
Summa	65 683	–2 138	69	–1	65 752	–2 139

* För information om högsta ledningen, verkställande ledningen och övriga närstående se not 9c.

48 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

	Koncernen			Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
År 2007		1 298		647
År 2008	1 261	1 147	535	544
År 2009	1 090	989	444	459
År 2010	930	835	358	361
År 2011	782	782	357	303
År 2012 och senare	2 849	2 234	2 050	2 082
Summa	6 912	7 285	3 744	4 396

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal

49 Kapitaltäckning

	Finansiella företagsgruppen1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalbas	2007	2006	2007	2006
Eget kapital enligt balansräkningen	76 719	67 267	39 932	35 813
Föreslagen utdelning att fastställas av bolagsstämman	–4 442	–4 070	–4 442	–4 070
Avdrag för investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	–81
Övriga avdrag utanför den finansiella företagsgruppen2)	–2 975	–2 622
Eget kapital i kapitaltäckningen	69 221	60 575	35 490	31 743
Obeskattade reserver			13 692	8 701
Primärkapitaltillskott	10 907	7 543	8 562	7 000
Justering för säkringskontrakt	237	51	442	64
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	–235		–476
Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar
som kan säljas	572	–387	258	–212
Goodwill 3)	–6 079	–5 342	–523	–524
Övriga immateriella tillgångar	–1 135	–712	–370	–110
Uppskjutna skattefordringar	–786	–1 066
Primärkapital (tier 1)	72 702	60 662	57 075	46 662
Tidsbundna förlagslån	18 670	22 770	17 808	21 687
Avdrag för återstående löptid	–1 414	–1 288	–1 018	–813
Eviga förlagslån	14 256	13 973	16 601	14 515
Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar	–235		–476
Orealiserade vinster för finansiella tillgångar som kan säljas	451	381	140	217
Avdrag för investeringar utanför den finansiella företagsgruppen	–81
Supplementärkapital (tier 2)	31 647	35 836	33 055	35 606
Avdrag för investeringar i försäkringsverksamhet4)	–10 592	–10 500		–206
Avdrag för övriga investeringar utanför den finansiella
företagsgruppen		–465
Avdrag för pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser	–784	–611
Kapitalbas	92 973	84 922	90 130	82 062

Forts. not 49 Kapitaltäckning

		Finansiella företagsgruppen1)		Moderbolaget
Beräkning av riskvägda tillgångar	2007	2006	2007	2006
Enheter som rapporterar enligt Basel II 5)
Kreditrisk enligt IRK-metod: Institutsexponeringar	56 323		36 698
Kreditrisk enligt IRK-metod: Företagsexponeringar	267 748		205 896
Kreditrisk enligt IRK-metod: Värdepapperiseringar	2 174		2 126
Kreditrisk enligt IRK-metod: Hushållsexponeringar/fastighetskrediter	42 617		18 764
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	368 862		263 484
Kreditrisk enligt schablonmetod	77 840		211 210
Operativ risk enligt basmetod	46 540		29 474
Valutakursrisk	7 248		6 787
Risker i handelslagret	50 119		46 516
Totalt, företag som rapporterar enligt Basel II	550 609		557 471
Enheter som rapporterar enligt Basel I
Kreditrisk	185 744
Valutakursrisk	0
Risker i handelslagret	511
Totalt, företag som rapporterar enligt Basel I	186 255
Sammanfattning
Kreditrisk Basel II	446 702		474 694
Kreditrisk Basel I	185 744	677 605		232 234
Operativ risk	46 540		29 474
Marknadsrisk	57 878	62 908	53 303	50 768
Totalt	736 864	740 513	557 471	283 002
Justering för golvregler
Tillägg för att uppfylla golvregler under införandefasen av Basel II	105 110
Totalt rapporterat	841 974	740 513	557 471	283 002

I sammanställningen ovan uttrycks myndigheternas kapitalkrav, för att underlätta en jämförelse med tidigare rapportering, som riskvägda tillgångar (RWA, 12,5 gånger kapitalkravet). För operativ risk och marknadsrisk är detta härledda storheter, eftersom regelverket för dessa risktyper är formulerat direkt i termer av kapitalkrav.

	Beräkning av kapitaltäckningsgrad
--	-----------------------------------

Primärkapital (tier 1)	72 702	60 662	57 075	46 662
Kapitalbas	92 973	84 922	90 130	82 062
Totala riskvägda belopp för kreditrisker och marknadsrisker	841 974	740 513	557 471	283 002
Primärkapitalrelation, %	8,63	8,19	10,24	16,49
Total kapitaltäckningsgrad, %	11,04	11,47	16,17	29,00
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas/kapitalkrav)	1,38	1,43	2,02	3,62

1) Kapitaltäckningsanalysen omfattar den finansiella företagsgruppen vilken inkludererar intresseföretag som ej konsolideras i balansräkningen och exkluderar försäkringsföretag.

2) Avdraget från eget kapital avser upparbetade vinster i dotterbolag utanför den finansiella företagsgruppen.

3) Goodwill som ingår i kapitalbasen skiljer sig från beloppen som anges i balansräkningen på grund av att kapitaltäckningen inkluderar bolag som konsolideras i den finansiella företagsgruppen men inte i koncernens konsoliderade balansräkning.

4) Goodwill i försäkringsverksamheten ingår i avdraget för investeringar i försäkringsverksamhet. 5) Skandinaviska Enskilda Banken AB, SEB AG och SEB Gyllenberg Ab rapporterar enligt Basel II. SEB Bolån AB och SEB Finance AB fusionerades under fjärde kvartalet 2007 med

Skandinaviska Enskilda Banken AB.

6) Tillägg enligt övergångsbestämmelse i lagen (2006:1372) om införande av de nya kapitaltäckningsregler från Basel I till Basel II.

50 Tillgångars och skulders uppdelning på väsentliga valutor

		Koncernen		Moderbolaget
	2007	2006	2007	2006
SEK	74 863	36 212	80 116	145 245
EUR	89 097	47 700	169 024	104 130
USD	56 607	56 450	58 433	56 797
GBP	1 480	688	2 097	1 637
DKK	32 747	34 144	32 678	33 753
NOK	1 503	1 265	7 539	6 430
Övriga valutor	6 715	4 019	7 595	13 623
Utlåning till kreditinstitut	263 012	180 478	357 482	361 615
SEK	506 232	450 908	469 018	203 102
EUR	381 721	346 203	63 198	48 204
USD	42 755	36 347	35 756	30 273
GBP	10 614	9 915	8 393	8 386
DKK	30 218	29 102	29 297	27 759
NOK	41 543	33 047	24 597	16 247
Övriga valutor	54 258	45 339	6 879	2 591
Utlåning till allmänheten	1 067 341	950 861	637 138	336 562
SEK	242 930	234 929	132 636	164 475
EUR	281 411	252 352	142 348	126 448
USD	70 952	60 011	70 713	47 538
GBP	26 455	19 665	27 016	15 285
DKK	165 195	132 132	91 527	48 707
NOK	36 597	21 520	39 037	25 232
Övriga valutor	10 875	13 625	8 523	6 911
Finansiella tillgångar	834 415	734 234	511 800	434 596
SEK	25 688	22 266	37 610	10 652
EUR	87 008	10 792	7 016	539
USD	6 945	4 208	3 844	9 415
GBP	680	1 570	159	4 959
DKK	16 849	17 267	798	4 564
NOK	15 372	2 100	860	958
Övriga valutor	27 152	10 665	2 612	8 189
Övriga tillgångar	179 694	68 868	52 899	39 276
Summa tillgångar	2 344 462	1 934 441	1 559 319	1 172 049
SEK	849 713	744 315	719 380	523 474
EUR	839 237	657 047	381 586	279 321
USD	177 259	157 016	168 746	144 023
GBP	39 229	31 838	37 665	30 267
DKK	245 009	212 645	154 300	114 783
NOK	95 015	57 932	72 033	48 867
Övriga valutor	99 000	73 648	25 609	31 314
Summa tillgångar	2 344 462	1 934 441	1 559 319	1 172 049

Forts. not 50 Tillgångars och skulders uppdelning på väsentliga valutor

		Koncernen		Moderbolaget
Skulder, avsättningar och eget kapital	2007	2006	2007	2006
SEK	84 572	84 292	92 510	91 867
EUR	126 792	95 077	62 184	70 333
USD	92 219	82 133	95 788	71 236
GBP	8 481	11 958	8 995	11 477
DKK NOK	54 410 31 824	40 796 22 072	55 676 33 084	40 135 22 236
Övriga valutor	23 050	31 998	19 462	26 832
Skulder till kreditinstitut	421 348	368 326	367 699	334 116
SEK	292 463	272 846	288 838	270 319
EUR	295 172	223 473	36 810	35 452
USD	49 925	45 434	41 616	38 396
GBP	13 684	13 758	12 639	13 264
DKK NOK	16 119 26 310	19 350 21 141	10 379 17 243	15 518 14 783
Övriga valutor	56 808	47 847	4 974	2 353
In- och upplåning från allmänheten	750 481	643 849	412 499	390 085
SEK	365 440	284 403	255 036	95 862
EUR	180 957	155 302	60 565	28 051
USD	209 008	148 024	208 745	134 920
GBP	19 449	15 922	3 841	–1 346
DKK NOK	143 119 28 381	128 952 12 268	76 577 28 845	45 838 11 317
Övriga valutor	6 516	4 237	8 523	1 123
Finansiella skulder	952 870	749 108	642 132	315 765
SEK EUR	24 393 28 772	14 219 10 292	6 646 6 384	6 056 4 925
USD	3 231	19 474	4 717	16 540
GBP	3 772	2 680	4 031	2 241
DKK	26 449	10 966	4 914	9 837
NOK	5 787	2 401	2 424	951
Övriga valutor	6 651	2 184	5 879	931
Övriga skulder	99 055	62 216	34 995	41 481
EUR	22 180	21 563	21 364	20 676
USD	9 086	9 345	9 086	9 345
GBP	11 124	11 460	11 124	11 460
NOK	93	70
Övriga valutor	1 506	1 237	1 472	1 219
Efterställda skulder	43 989	43 675	43 046	42 700
SEK	76 719	67 267	58 441	46 472
EUR			8	951
USD			47	56
NOK			452	423
Eget kapital och obeskattade reserver	76 719	67 267	58 948	47 902
Summa skulder och eget kapital	2 344 462	1 934 441	1 559 319	1 172 049
SEK	843 587	723 027	701 471	510 998
EUR	653 873	505 707	187 315	159 966
USD	363 469	304 410	359 999	270 493
GBP	56 510	55 778	40 630	37 096
DKK	240 097	200 064	147 546	111 328
NOK	92 395	57 952	82 048	49 710
Övriga valutor	94 531	87 503	40 310	32 458
Summa skulder och eget kapital	2 344 462	1 934 441	1 559 319	1 172 049

51 Resultaträkningar – Livförsäkringsrörelsen

	Koncernen
	2007	2006
Premieinkomster netto	5 961	5 727
Intäkter från investeringsavtal
Egna avgifter	1 029	848
Erhållna ersättningar från fondbolag	1 113	927
	2 142	1 775
Kapitalavkastning, netto	889	1 385
Övriga rörelseintäkter	485	397
Totala intäkter, brutto	9 477	9 284
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–7 918	–8 054
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	2 371	2 226
Totala intäkter,netto	3 930	3 456
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	997	795
Kostnad för anskaffning av investeringsavtal och försäkringsavtal
Anskaffningskostnader	–1 391	–1 512
Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	190	507
	–1 201	–1 005
Administrationskostnader	–915	–896
Övriga rörelsekostnader	–12	–35
Totala kostnader	–2 128	–1 936
Rörelseresultat	1 802	1 520
Förändring av övervärden i livförsäkringsverksamheten
Nuvärde av årets försäljning1)	1 773	2 545
Avkastning på avtal ingångna under tidigare år	1 327	1 085
Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år	–1 662	–1 258
Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden2)	25	–210
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	1 463	2 162
Årets aktivering av anskaffningskostnader	–683	–911
Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader	493	404
Förändring i övervärden från verksamheten, netto3)	1 273	1 655
Förändring i operativa antaganden4)	53	–72
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer5)	–62	528
Summa förändring i övervärden	1 264	2 111

Beräkningen av övervärden i livförsäkringsverksamheten baserar sig på antaganden om den framtida utvecklingen av de tecknade försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena är:

	2007	2006
Diskonteringsränta	8%	8%
Återköp av kapitalförsäkring, Sverige:
inom 1 år / 5 år från tecknandet / därefter	1% / 10% / 12%	6% / 6% / 12%
Återköp av försäkringsavtal, Danmark	6%	6%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	10%	10%
Värdeutveckling fondandelar, Sverige	6%	6%
Värdeutveckling fondandelar, Danmark	5%	5%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Flytträtt i fondförsäkring	1%	1%
	Koncernens	Koncernens
Dödlighet	erfarenhet	erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Periodens faktiska utveckling av de tecknade försäkringsavtalen kan ställas mot gjorda operativa antaganden och värdet av avvikelserna kan uppskattas. De viktigaste komponenterna är förlängningar av avtalstiden och annullationer. Det faktiska utfallet av intäkter och administrationskostnader ingår däremot i sin helhet i rörelseresultatet.

3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras bokföringsmässigt och skrivs av enligt plan. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettot av periodens aktivering och avskrivning.

4) Under 2006 infördes antagandet om en 1%-ig flyttning av ITPK försäkringar i Sverige med en negativ effekt. Återköpsantagandena ändrades även från 10 procent till 6 eller 12 procent beroende på hur många år som förflutit sedan försäkringen tecknades. Administrationskostnaderna per försäkring justerades också med en positiv effekt. Större förändringar 2007: Administra tionskostnaderna per försäkring justerades med en positiv effekt. I Sverige ändrades återköpsantagandena från 6 / 6 / 12 procent till 1 / 10 / 12 procent beroende på hur många år som förflutit sedan försäkringen tecknades (inom 1 / 5 / 10 år. Denna förändring hade en negativ effekt.

5) Antagen årlig värdetillväxt är 5–6 procent. Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.

6) Beräknade övervärden ingår ej i SEB-koncernens resultat- och balansräkning.

52 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 34 (30) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 83 368 Mkr (79 122), varav SEB för kunders räkning innehar 59 695 Mkr (54 967).

53 Avvecklade verksamheter / Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

		Koncernen
Balansräkningen	2007	2006
Förvaltningsfastigheter		923
Kreditportfölj		1 266
Summa		2 189

I linje med SEB:s fastighetsstrategi såldes fastigheterna i Estland, Lettland och Litauen under 2007. Dessutom sålde SEB AG i Tyskland sin portfölj för oreglerade lånefordringar inom kontorsrörelsen som administreras av Union Inkasso GmbH.

SEB-koncernen

Resultaträkningar Mkr 2007 2006 2005 20041) 20032) Räntenetto 15 998 14 281 14 282 13 551 13 782 Provisionsnetto 17 051 16 146 13 559 11 704 10 555 Nettoresultat av finansiella transaktioner 3 239 4 036 3 392 2 176 2 084 Livförsäkringsintäkter netto 2 933 2 661 2 352 1 401 1 037 Övriga intäkter 1 219 1 623 642 1 163 833 Summa intäkter 40 440 38 747 34 227 29 995 28 291 Personalkostnader –14 921 –14 363 –13 342 –11 579 –11 005 Övriga kostnader –6 919 –6 887 –7 574 –6 631 –6 223 Av- och nedskrivningar –1 354 –1 287 –1 233 –1 175 –1 248 Summa kostnader –23 194 –22 537 –22 149 –19 385 –18 476 Kapitalvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar 788 70 59 100 Kreditförluster netto –1 016 –718 –914 –701 –1 006 Rörelseresultat 17 018 15 562 11 223 10 009 8 809 Skatt –3 376 –2 939 –2 770 –2 662 –2 247 Årets resultat från kvarvarande verksamheter 13 642 12 623 8 453 7 347 6 562 Avvecklade verksamheter –32 35 Årets resultat 13 642 12 623 8 421 7 382 6 562 Minoritetens andel 24 18 20 17 12 Aktieägarnas andel 13 618 12 605 8 401 7 365 6 550 Årets resultat 13 642 12 623 8 421 7 382 6 562

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

2) Inte upprättad enligt IFRS, endast större poster av intäkter och kostnader har omklassificerats i linje med 2005. Tidigare goodwillavskrivningar har återförts. Full IFRS anpassning skulle kräva omvärderingar av tillgångar och skulder och ytterligare omklassificeringar.

3) Aktiverade anskaffningskostnader uppdelat på Övriga kostnader och Av- och nedskrivningar under 2007, tidigare år omarbetade.

Balansräkningar

Mkr	2007	2006	2005	20041)	20032)
Utlåning till kreditinstitut	263 012	179 339	177 592	208 226	179 308
Utlåning till allmänheten	1 067 341	946 643	901 261	783 355	707 459
Finansiella tillgångar	868 643	672 369	665 335	532 401	345 221
Övriga tillgångar	145 466	136 090	145 550	82 569	47 405
Summa tillgångar	2 344 462	1 934 441	1 889 738	1 606 551	1 279 393
Skulder till kreditinstitut	421 348	365 980	399 494	370 483	246 852
In- och upplåning från allmänheten	750 481	641 758	570 001	516 513	494 036
Skulder till försäkringstagarna	225 916	203 719	185 363	145 730	59 615
Finansiella skulder	760 894	552 153	581 099	419 686	309 419
Övriga skulder	65 115	60 115	52 782	71 572	96 746
Efterställda skulder	43 989	43 449	44 203	30 804	24 261
Summa kapital	76 719	67 267	56 796	51 763	48 464
Summa skulder, avsättningar och eget kapital	2 344 462	1 934 441	1 889 738	1 606 551	1 279 393

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

2) Inte upprättad enligt IFRS, endast större poster av tillgångar och skulder har omklassificerats i linje med 2005. Full IFRS anpassning skulle kräva omvärderingar av tillgångar och skulder och ytterligare omklassificeringar.

Nyckeltal

Mkr	2007	2006	2005	20041)	20032)
Räntabilitet på eget kapital, %	19,3	20,8	15,8	14,7	14,2
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	19:97	18:72	12:58	10:83	9:44
K/I-tal	0,57	0,58	0,65	0,65	0,65
Kreditförlustnivå, %	0,11	0,08	0,11	0,10	0,15
Andel osäkra fordringar, %	0,18	0,22	0,22	0,31	0,52
Kapitaltäckningsgrad3), %	11,0	11,5	10,8	10,3	10,2
Primärkapitalrelation3), %	8,6	8,2	7,5	7,8	8,0

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

2) Inte upprättad enligt IFRS.

3) 2006–2003 Basel I.

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkningar

Mkr	2007	2006	2005	20041)	20032)
Räntor netto	11 603	4 711	4 885	5 047	5 790
Provisionsnetto	7 124	7 163	5 081	4 813	4 216
Nettoresultat av finansiella transaktioner	2 490	3 515	2 558	1 778	1 570
Övriga intäkter	4 583	3 515	2 884	2 235	2 234
Summa intäkter	25 800	18 904	15 408	13 873	13 810
Administrationskostnader	–12 589	–13 073	–10 854	–9 791	–9 271
Av- och nedskrivningar	–4 847	–399	–336	–310	–340
Summa kostnader	–17 436	–13 472	–11 190	–10 101	–9 611
Resultat före kreditförluster	8 364	5 432	4 218	3 772	4 199
Kreditförluster och värdeförändringar	–24	–134	–88	–42	–121
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar	–106	–100	–220	–392	–416
Rörelseresultat	8 234	5 198	3 910	3 338	3 662
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	–158	–345	–1 058	3 654	–943
Skatter	–591	–691	–293	–1 978	–435
Årets resultat	7 485	4 162	2 559	5 014	2 284

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

2) Inte upprättad enligt IFRS. Full IFRS anpassning skulle kräva omvärderingar av tillgångar och skulder.

Balansräkningar

Mkr	2007	2006	2005	20041)	20032)
Utlåning till kreditinstitut	357 482	361 615	331 451	290 448	228 077
Utlåning till allmänheten	637 138	336 562	291 861	251 857	219 643
Finansiella tillgångar	511 800	434 596	473 073	350 434	293 796
Övriga tillgångar	52 899	39 276	35 438	53 466	32 390
Summa tillgångar	1 559 319	1 172 049	1 131 823	946 205	773 906
Skulder till kreditinstitut	367 699	334 116	345 510	290 247	197 619
In- och upplåning från allmänheten	412 499	390 085	324 719	310 145	302 822
Finansiella skulder	642 132	315 765	349 550	225 590	131 726
Övriga skulder	34 995	41 481	26 756	51 774	79 421
Efterställda skulder	43 046	42 700	43 049	29 296	21 567
Eget kapital och obeskattade reserver	58 948	47 902	42 239	39 153	40 751
Summa skulder, avsättningar och eget kapital	1 559 319	1 172 049	1 131 823	946 205	773 906

1) Omräknad enligt IFRS med undantag för IAS 32 och IAS 39.

2) Inte upprättad enligt IFRS, endast större poster av tillgångar och skulder har omklassificerats i linje med 2005. Full IFRS anpassning skulle kräva omvärderingar av tillgångar och skulder och ytterligare omklassificeringar.

Definitioner

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital, definierat som genomsnittet av beskattat eget kapital vid årets ingång samt utgången av mars, juni, september och december justerat för under året utbetald utdelning, återköp av egna aktier och nyemission.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat reducerat med 28 procent schablonskatt i förhållande till allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Nettoresultat i förhållande till genomsnittlig balansomslutning, definierat som genomsnittet av balansomslutningen vid årets ingång samt utgången av mars, juni, september och december.

Räntabilitet på riskvägda tillgångar

Nettoresultat i förhållande till genomsnittligt riskvägda tillgångar, definierat som genomsnittet av de riskvägda tillgångarna vid årets ingång samt utgången av mars, juni, september och december.

K/I-tal

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Nettoresultat per aktie

Nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Justerat eget kapital per aktie

Eget kapital enligt balansräkningen, samt kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten dividerat med antalet aktier vid årets slut.

Riskvägda tillgångar

Det bokförda värdet av tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen värderade enligt kapitaltäckningslagens regler för kapitaltäckning.

Primärkapitalrelation

Primärt kapital i förhållande till riskvägda tillgångar. Det primära kapitalet består av det egna kapitalet justerat enligt kapitaltäckningsreglerna.

Kapitaltäckningsgrad

Den finansiella företagsgruppens kapital justerat enligt kapital täckningsreglerna i förhållande till riskvägda tillgångar. Detta totala kapital består av primärkapital och supplementärkapital med avdrag för innehav av aktier i bolag som inte konsolideras och föreslagen utdelning samt uppskjuten skatt och immateriella tillgångar. Till supplementärkapitalet hör förlagslån samt reserver och kapitaltillskott efter Finansinspektionens godkännande. Supple mentärkapitalet får inte räknas med till högre belopp än primärkapitalet.

Kreditförlustnivå

Kreditförlustnivån definieras som kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom dividerat med ingående balansen för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker), övertagen egendom samt kreditgarantier.

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Reserv för sannolika kreditförluster i förhållande till osäkra lånefordringar brutto.

Andel osäkra lånefordringar

Osäkra lånefordringar (netto) dividerat med utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) samt leasingobjekt (netto).

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 2006, om inte annat anges. Procentuella förändringar avser jämförelser med 2006, om inte annat anges.

Valutakurser

		Resultaträkning			Balansräkning
	2007	2006	Förändring, %	2007	2006	Förändring, %
DKK	1,242	1,241	0	1,268	1,213	5
EEK	0,591	0,591	0	0,604	0,578	5
EUR	9,252	9,254	0	9,453	9,041	5
NOK	1,155	1,151	0	1,185	1,098	8
LTL	2,680	2,680	0	2,737	2,617	5
LVL	13,217	13,292	–1	13,559	12,969	5
SEK	1,000	1,000	0	1,000	1,000	0

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Bankens balansräkning 21 018 543 837 kronor.

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Bankens balansräkning för verksamhetsåret 2007 beslutar att av ovannämnda disponibla medel

	Mkr
Balanserad vinst	13 533
Årets resultat	7 485
Fritt eget kapital	21 018

till aktieägarna utdela SEK per A-aktie 6:50 kr 4 309 526 800 per C-aktie 6:50 kr 156 991 302 samt till nästa år överföra 16 552 025 735

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 6 mars, 2008

Marcus Wallenberg Ordförande

Tuve Johannesson Vice ordförande

Penny Hughes Ledamot

Steven Kaempfer Ledamot

Hans-Joachim Körber

Ledamot

Ledamot

Urban Jansson

Jesper Ovesen Ledamot

Carl Wilhelm Ros Ledamot

Jacob Wallenberg Vice ordförande

Ulf Jensen Ledamot

Göran Lilja Ledamot

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef Ledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ); Organisationsnummer 502032-9081.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 20–41 samt 53–124. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den

samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bankoch finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm 6 mars, 2008

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Clemedtson Peter Nyllinge Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Göran Lilja Huvudansvarig

Carl Wilhelm Ros

Marcus Wallenberg 2) 5) 7) Född 1956, invald 2002, B. Sc of Foreign

Service Ordförande sedan 2005. Andra uppdrag: Ordförande i Saab, Electrolux och ICC (Internationella Handelskammaren). Vice ordförande i Ericsson. Ledamot i AstraZeneca, Stora Enso, Foundation Asset Management AB och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Bakgrund: Marcus Wallenberg började på Investor som vice VD 1993 och 1999 utnämndes han till verkställande direktör och koncernchef. Dessförinnan arbetade han tre år på Stora Feldmühle i Tyskland. Marcus Wallenberg började sin karriär 1980 på Citibank i New York och därefter hade han flera olika befattningar på Deutsche Bank i Tyskland, S G Warburg Co Ltd i London och Citicorp i Hongkong. 1985 började han på SEB och arbetade där fram till och med 1990.

Egna och närståendes aktieinnehav: 115 638 A-aktier och 1 473 C-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, men inte i förhållande till större aktieägare.

Tuve Johannesson 8)

Född 1943, invald 1997. Civilekonom, MBA och Ekon. Dr. H.C. Vice ordförande sedan 2007. Andra uppdrag: Ordförande i Ecolean International A/S, IBX Integrated Business Exchange AB och CJS Chumak, Ukraina. Ledamot i Gambro AB, Cardo AB och Meda AB. Rådgivare till JCB Excavators Ltd. Bakgrund: Tuve Johannesson började sin karriär på Tetra Pak 1969 där han hade flera ledande befattningar i Sydafrika, Australien och Sverige. 1983 utnämndes han till vice VD för Tetra Pak. 1988 blev han

koncernchef för VME, sedermera Volvo Construction Equipment och 1995 utnämndes han till koncernchef för Volvo Car

Marcus Wallenberg Jacob Wallenberg

Ulf Jensen Annika Falkengren Göran Lilja

Corporation – en befattning han hade till och med 2000. Vice styrelseordförande i Volvo Car Corporation 2000–2004. Egna och närståendes aktieinnehav: 20 000 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jacob Wallenberg

Född 1956; invald 1997. Civilekonom och MBA. Vice ordförande sedan 2005 (Ordförande 1998–2005). Andra uppdrag: Ordförande i Investor. Vice ordförande i Atlas Copco och SAS. Ledamot i ABB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Nobelstiftelsen, the Coca Cola Company och Handelshögskolan i Stockholm. Bakgrund: Jacob Wallenberg började på SEB i London 1984. Därefter hade han olika befattningar på SEB i Singapore, Hongkong och främst i Sverige. 1990 började han på Investor som vice VD och 1993 gick han tillbaka till SEB. 1997 utnämndes han till VD och koncernchef för SEB-koncernen och 1998 till styrelseordförande. Jacob Wallenberg började sin bankkarriär på JP Morgan i New York 1981. Egna och närståendes aktieinnehav:

19 772 A-aktier och 3 408 C-aktier. Oberoende i förhållande till banken och

verkställande ledningen, men inte i förhållande till större aktieägare (ordförande i Investors styrelse).

Penny Hughes 6)

Född 1959, invald 2000, B. Sc. (kemi) Andra uppdrag: Ledamot i Reuters, GAP Inc, Bridgepoint Capital (Advisory board) och Home Retail Group Plc.

Bakgrund: Penny Hughes började sin karriär på Procter & Gamble 1980. 1984 började hon på Coca Cola där hon utnämndes till VD för Coca Cola UK Ltd 1992. Hon lämnade bolaget 1994 och har sedan dess haft flera styrelseuppdrag.

Tuve Johannesson Penny Hughes

Egna och närståendes aktieinnehav: 850 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Urban Jansson 1)

Född 1945, invald 1996, Högre bankutbildning (Skandinaviska Enskilda Banken). Andra uppdrag: Ordförande i AB Elspiraler, Jetpak Group, Rezidor Hotel Group och HMS. Vice ordförande i Ahlstrom Corp. Ledamot i Addtech, Wilh. Becker, CapMan, Clas Ohlson, Ferd A/S, Global Health Partner, Höganäs och Stockholmsbörsens bolagskommitté. Bakgrund: Urban Jansson började på SEB 1966 där han hade flera ledande befattningar mellan 1972 och 1984. 1984 började han på AB HNJ Intressenter (tidigare ett dotterbolag till Incentive-koncernen) som VD och koncernchef. 1990 utnämndes Urban Jansson till vice VD i Incentive-koncernen. 1992 utnämndes han till VD och koncernchef för AB Ratos. Han lämnade företaget 1998 och har sedan dess haft flera styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 10 000 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Steven Kaempfer 9)

Född 1946; invald 2007, Master i Business Administration (MBA) och i juridik. Andra uppdrag: Medlem av Advisory Council, Amsterdams Finansinstitut. Bakgrund: Steven Kaempfer har bred erfarenhet från den finansiella sektorn, inklusive de östeuropeiska marknaderna. Steven Kaempfer har haft ledande befattningar i European Bank for Reconstruction and Development (EBRD), London, och varit ledamot av investeringskommittén för ABP,

Nederländerna, världens näst största pensionsfond. Vidare Senior Director SG Warburg, London, verkställande direktör och koncernchef för SBCI Swiss Bank Corporation Investment Banking Inc., New York samt Europachef för Asset Management på Credit Suisse, Zürich. Egna och närståendes aktieinnehav: 0

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Dr Hans-Joachim Körber

Född 1946, invald 2000 Andra uppdrag: Ledamot i airberlin PLC och Bertelsmann AG. Bakgrund: Hans-Joachim Körber började på Metro 1985. 1996 utnämndes han till ledamot av verkställande ledningen för Metro AG och 1999 till verkställande direktör och koncernchef. Han avgick i oktober 2007. Körber började sin karriär som seniorcontroller på Oetker-koncernen 1975. Egna och närståendes aktieinnehav: 0

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Steven Kaempfer Urban Jansson

Dr Hans-Joachim Körber Jesper Ovesen

Göran Arrius

Jesper Ovesen 3)

Född 1957, invald 2004, civilekonom och MBA.

Andra uppdrag: Finansdirektör för TDC A/S. Ledamot i FLSmidth & Co A/S.

Bakgrund: Den 1 januari 2008 blev Jesper Ovesen finansdirektör för TDC A/S efter att ha varit VD för KIRKBI A/S sedan 1 januari 2007. Mellan 2003–2006 var han CFO på LEGO Group. Dessförinnan var han CFO på Den Danske Bank under fem år. Mellan åren 1994 och 1998 var han vice VD och finanschef på Novo Nordisk. Jesper Ovesen började sin karriär på Price Waterhouse där han arbetade mellan åren 1979 och 1989. Därefter började han på Baltica Bank som vice VD och utnämndes därefter till koncernchef. Egna och närståendes aktieinnehav: 740 A-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Carl Wilhelm Ros 4)

Född 1941, invald 1999. Fil. pol. Mag. Andra uppdrag: Ledamot i Anders Wilhelmsen & Co A/S, Bonnier, Camfil, INGKA (Ikea) Holding samt Bisnode. Bakgrund: Carl Wilhelm Ros arbetade på Astra mellan åren 1967 och 1975. 1975 började han på Alfa Laval där han utnämndes till ekonomidirektör 1978. 1985 började han på Ericsson som förste vice VD. Han lämnade företaget 1999 och har sedan dess haft flera styrelseuppdrag.

Egna och närståendes aktieinnehav: 4 529 A-aktier och 38 C-aktier.

Oberoende i förhållande till banken och verkställande ledningen, oberoende i förhållande till större aktieägare.

Magdalena Olofsson

Annika Falkengren 3)

Född 1962, invald 2005 (gällande från den 1 januari 2006), anställd i SEB 1987,

Civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef från och med den 10 november 2005.

Andra uppdrag: Ledamot i Securitas, Ruter Dam, Stiftelsen IMD och stiftelsen Mentor. Bakgrund: Annika Falkengren började sin karriär i SEB som trainee 1987 och arbetade inom Trading & Capital Markets 1988–2000. 1995 blev hon global chef för räntehandeln och 1997 global chef för trading-verksamheten. 2000 utnämndes Annika Falkengren till chef för Merchant Banking och 2001 till chef för division Corporate & Institutions samt vice VD i SEB.

Egna och närståendes aktieinnehav: 108 000 A-aktier, 402 942 personaloptioner och en initial tilldelning på 146 543 performance shares.

Oberoende i förhållande till större aktieägare, men inte i förhållande till banken och verkställande ledningen (verkställande direktör och koncernchef i SEB).

Av anställda utsedda ledamöter

Ulf Jensen

Född 1950; utsedd 1997 (1995), universitetsstudier i ekonomi och juridik. Ordförande i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Ledamot i Finansförbundet. Bakgrund: Ulf Jensen började på SEB 1977 där han hade flera olika befattningar. Han valdes till ordförande i Finansförbundet Stockholm City 1989 och Finansförbundets koncernklubb i SEB 1999.

Egna och närståendes aktieinnehav: 0

Göran Lilja

Född 1963; utsedd 2006, Högre bankutbildning

Vice ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb. Ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst i SEB. Ledamot av European Works Council SEB Group sedan 2006.

Bakgrund: Göran Lilja har arbetat i SEB sedan 1984 på olika positioner. 2006 valdes han till vice ordförande i Finansförbundet i SEB:s koncernklubb och till ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Väst. Egna och närståendes aktieinnehav: 540 A-aktier.

Av anställda utsedda suppleanter

Göran Arrius

Född 1959; utsedd 2002, Sjöofficer. Ordförande Akademikerföreningen SEB och JUSEK.

Bakgrund: Göran Arrius började sin karriär som sjöofficer. 1988 började han på Trygg Hansa Liv och har sedan dess haft flera olika befattningar inom livförsäkringsverksamheten. Göran Arrius arbetar idag som produktspecialist för tjänstepensioner på SEB Trygg Liv. Egna och närståendes aktieinnehav: 0

Magdalena Olofsson

Född 1953; utsedd 2003 Ledamot i Finansförbundets koncernklubb i SEB. Vice ordförande i Finansförbundets Regionala Klubb Stockholm & Öst. Ledamot Finansförbundet.

Bakgrund: Magdalena Olofsson började på SEB 1974 och har sedan dess haft flera olika befattningar inom SEB-koncernen, bland annat tolv år på SEB BoLån. Sedan 2002 är Magdalena Olofsson även ledamot i SEBkoncernens europeiska företagsråd. Egna och närståendes aktieinnehav: O

• 1) Ordförande i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 2) Vice ordförande i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 3) Ledamot i styrelsens Risk and Capital Committee.
• 4) Ordförande i styrelsens Audit and Compliance Committee.
• 5) Vice ordförande i styrelsens Audit and Compliance Committee.
• 6) Ordförande i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 7) Vice ordförande i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 8) Ledamot i styrelsens Remuneration and HR Committee.
• 9) Ledamot i styrelsens Audit and Compliance Committe.

Annika Falkengren

Ingrid Engström Hans Larsson

Annika Falkengren

Född 1962, anställd i SEB 1987, Civ. ek. Verkställande direktör och koncernchef sedan 10 november 2005. Andra uppdrag: Ledamot i Securitas,

Ruter Dam, stiftelsen IDM och stiftelsen Mentor. Bakgrund: Började som trainee i SEB 1987 och arbetade inom Trading & Capital Markets 1988–2000. Utnämnd till global chef Fixed Income 1995, global chef för Trading 1997, och chef för Merchant Banking 2000. 2001 chef för division Corporate & Institutions samt vice VD i SEB. Egna och närståendes aktieinnehav:

108 000 A-aktier, 402 942 personaloptioner och en initial tilldelning på 146 543

performance shares. Per-Arne Blomquist

Född 1962, anställd i SEB 2001, Civ. ek. Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör sedan 1 oktober 2006.

Bakgrund: Kom till SEB 2001 som chef för koncernstab Ekonomi & Finans. 1997–2000 arbetade han på Telia, bland annat som VD för Telia Företag. Per-Arne Blomquist började sin karriär på Alfa Laval.

Egna och närståendes aktieinnehav: 6 100 A-aktier, 58 234 personaloptioner och en initial tilldelning på 51 971 performance shares.

Fredrik Boheman

Född 1956, anställd i SEB 1985, Fil.kand. Vice VD, chef för division Kapitalförvaltning sedan 1 januari 2007.

Andra uppdrag: Ledamot i Teleopti. Bakgrund: Började i SEB som trainee. Vid SEB:s representantkontor i Sao Paolo och chef för SEB:s filial i Hongkong 1994–1998. Därefter chef för Corporate Clients och chef för Trade and Project Finance. I Tyskland 2002–2006 som chef för Merchant Banking Tyskland 2002 och därefter VD för SEB AG. Chef för Kapitalförvaltningen sedan oktober 2006.

Egna och närståendes aktieinnehav: 8 127 A-aktier, 0 personaloptioner och en initial tilldelning på 48 788 performance shares.

Per-Arne Blomquist

Magnus Carlsson

Född 1956, anställd i SEB 1993, Civ. ek. Vice VD, chef för division Stora Företag & Institutioner sedan 2005. Bakgrund: Bank of Nova Scotia 1980–1993 med flera ledande befattningar i London. Chef för Project & Structured Finance, Merchant Banking 1996, chef för Corporate Clients 1999 och senare ställföreträdande chef för SEB Merchant Banking. Chef för division SEB Merchant Banking och vice VD i SEB 2005.

Egna och närståendes aktieinnehav: 8 000 A-aktier, 12 250 personaloptioner och en initial tilldelning på 80 972 performance shares.

Ingrid Engström

Född 1958, anställd i SEB sedan 2007, Fil. Mag. Psykologi. Vice VD, chef för Human Resources & Organisationsutveckling sedan 26 mars 2007.

Andra uppdrag: Ledamot i Teracom och Switchcore.

Bakgrund: VD ComHem 1998–2000, VD och koncernchef KnowIT 2000–2003, vice VD Eniro med ansvar för Operations,

Purchase och Human Resources 2003–2007.

Egna och närståendes aktieinnehav: 0 personaloptioner och en initial tilldelning på 14 535 performance shares.

Hans Larsson

Född 1961, anställd i SEB 1984, Civ. ek. Stabschef sedan 1 oktober 2006. Bakgrund: Började inom SEB Trading & Capital Markets och blev chef för räntehandeln 1986. Arbetade inom Trading & Capital Markets i New York 1988–1992. Chef för Debt Capital Markets från 1994. Utnämnd till ställföreträdande global chef för Client Relations Management 2002. Ansvarig för Affärsutveckling och VD-kansliet

2005–2006. Egna och närståendes aktieinnehav: 5 034 A-aktier, 17 C-aktier, 20 000 personaloptioner och en initial tilldelning på 29 035 performance shares.

Fredrik Boheman

Bo Magnusson

Bo Magnusson

Född 1962, anställd i SEB 1982, Högre bankutbildning.

Vice VD, chef för division Kontorsrörelsen sedan 1 januari 2007. Andra uppdrag: Ledamot i Svenska

Bankföreningen, Nordic Central Securities Depository, OMX Exchanges och Stockholmsbörsen.

Bakgrund: Började inom SEB Trading & Capital Markets och hade därefter ett flertal befattningar som redovisningschef och controller inom både Trading & Capital Markets, SEB Group Finance och Enskilda Securities. 1998 utnämnd till Chief Financial Officer för SEB Merchant Banking och 2000 även till stabschef för divisionen. 2003 utnämnd till global chef för Cash Management &

Securities Services och 2005 till ställföreträdande chef för Merchant Banking. 2005 utnämnd till chef för Nordic Retail & Private Banking.

Egna och närståendes aktieinnehav: 6 000 A-aktier, 25 000 personaloptioner och en initial tilldelning på 59 472 performance shares.

Anders Mossberg

Född 1952, anställd i SEB 1985. Vice VD, chef för division Liv sedan 1997. Andra uppdrag: Ledamot i Sveriges Försäkringsförbund.

Bakgrund: Chef för bankens livbolagsverksamhet 1990. Chef för SEB Trygg Liv sedan 1997. 1998 utnämnd till vice VD i SEB och chef för dåvarande division Asset Management & Life. Anders Mossberg började sin karriär på Skandia Försäkring AB 1981. Egna och närståendes aktieinnehav: 7 008 A-aktier, 276 265 personaloptioner och en initial tilldelning på 82 571 performance shares.

Magnus Carlsson

Anders Mossberg

REVISORER

Av bolagsstämman vald revisor

PricewaterhouseCoopers Peter Clemedtson Född 1956; Påskrivande revisor i SEB sedan 2006. Auktoriserad revisor.

Peter Nyllinge

Född 1966; medpåskrivande revisor i SEB sedan 2006. Auktoriserad revisor.

Addresser

Huvudkontor

Verkställande ledning Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: 0771-62 10 00 08-22 19 00 (direktionsväxel)

Divisioner

Stora företag & Institutioner

Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8 Telefon: 0771-62 10 00

Kontorsrörelsen

Besöksadress: Sergels Torg 2 Telefon: 0771-62 10 00

Kapitalförvaltning

Postadress: 106 40 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 8

Liv

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Sergels Torg 2

organisationsnummer: 502032-9081

Årsstämma

Årsstämma hålls tisdagen den 8 april 2008 klockan 14.00 i Stockholms Konserthus.

Kallelse till årsstämman publiceras i de stora dagstidningarna fredagen den 7 mars 2008. Av kallelsen framgår bland annat vilka ärenden som skall behandlas.

Aktieägare som vill delta i stämman skall

• dels senast onsdagen den 2 april 2008 vara införd i den av VPC förda aktieboken
• dels senast onsdagen den 2 april 2008 anmäla sig till banken skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, box 47011, 100 74 Stockholm, på telefon kl. 9.00–16.30 inom Sverige tel nr 0771-23 18 18 och från utlandet tel nr +46 771 23 18 18 eller via Internet på bankens hemsida www.sebgroup.com.

Utdelning

Styrelsens förslag till utdelning är 6:50 kronor per aktie. Aktien handlas utan rätt till utdelning onsdagen den 9 april 2008. Som avstämningsdag för utdelning föreslås fredagen den 11 april 2008. Beslutar bolagsstämman i enlighet med förslaget beräknas utdelningen utsändas av VPC onsdagen den 16 april 2008.