SEB — Annual Report (ESEF) 2023

Feb 27, 2024

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Vi formar en positiv framtid, med ansvarsfull rådgivning och kapital – idag och för framtida generationer.

Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Navigera genom att klicka på avsnitt i toppmenyn och sedan i menyn till vänster. Du kan komma tillbaka till den här innehållssidan genom att klicka på SEB-logotypen på valfri sida.

Sidorna 34–183 utgör SEB:s formella årsredovisning. SEB:s hållbarhetsarbete beskrivs i hållbarhetsredovisningen på sidorna 189–248. Den officiella versionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad på svenska i det europeiska elektroniska formatet (Esef). Se sebgroup.com för SEB:s årsrapportering.

---

Innehåll

• Inledning
• Detta är SEB
• Året i korthet
• Ordförande- och vd-samtal
• SEB:s roll i samhället
• Vår strategi
  • Strategi och affärsplan
  • Hållbarhetsambition
  • Kommentar från ekonomi- och finansdirektören
  • Övergripande mål och utfall
• Våra divisioner
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiell koncernöversikt
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering
• Bolagsstyrning
• Finansiella rapporter och noter
  • Finansiella rapporter
  • Noter till de finansiella rapporterna
• Femårsöversikt
• Förslag till vinstdisposition
• Styrelsens och vd:s underskrifter
• Revisionsberättelse
• Hållbarhetsredovisning
  • Allmänna hållbarhetsupplysningar
  • Miljöupplysningar
  • Sociala upplysningar
  • Styrningsrelaterade upplysningar
  • EU-taxonomirapportering
  • Kompletterande hållbarhetsinformation
  • GRI Index
• Revisorns rapport
• Övrig information
  • Definitioner

---

Inledning

Vårt syfte

På SEB har vi alltid varit övertygade om att framtiden är beroende av att goda idéer blir verklighet. Vårt syfte är att forma en positiv framtid, med ansvarsfull rådgivning och kapital – idag och för framtida generationer. Vi har en tydlig ambition att öka takten mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle. Vi vill vara ledande i detta, en katalysator för den hållbara omställningen. Vi har ett långsiktigt perspektiv i allt vi gör, och står vid våra kunders sida i såväl goda som dåliga tider, eftersom vi vet att vår affär bygger på relationer och på det förtroende som vi får. Nyckeln till framgång är vårt team med duktiga medarbetare och deras drivkraft att leverera bästa möjliga kundupplevelse. Allt handlar om att skapa värde genom finansiella produkter och tjänster som möter våra kunders behov i en föränderlig värld. Varje dag strävar vi efter att leva upp till vårt syfte, värna om vårt arv och förverkliga vår strategi. Det gör vi genom att skapa värde, agera långsiktigt och bygga positiva relationer. Syftet med vår 2030-strategi är att framtidssäkra vår verksamhet.

---

Detta är SEB

Året i korthet

Ordförande- och vd-samtal

SEB:s roll i samhället

Hemmamarknader – vi servar kunder med ett brett utbud av produkter i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland och Storbritannien.
Geografisk expansion – vi utökar vår verksamhet för stora företagskunder i Nederländerna, Schweiz och Österrike. Dessutom stöttar vi våra hemma- marknads kunder runt om i världen i Beijing, Hongkong, Kiev, Luxemburg, New Delhi, New York, Nice, São Paulo, Shanghai, Singapore och Warszawa.

• 2 000 Stora företag
• 1 100 Finansiella institutioner
• 400 000 Små och medelstora företag. Av dessa är cirka 292 000 helkunder. 1)
• 4 000 000 Privatpersoner. Av dessa är cirka 1,3 miljoner helkunder. 1)
• 17 500 Medarbetare
• 280 000 Aktieägare

Samhället
Vi är en viktig del av samhällets infrastruktur och en engagerad samhällsaktör.

---

Våra kunder och intressenter

Vår marknadsposition i norra Europa

Division	Beskrivning
Stora Företag & Finansiella Institutioner	Affärs- och investment banking-tjänster till stora företag och institutioner i Norden, Tyskland och Storbritannien samt i vårt internationella nätverk.
Företag & Privatkunder	Heltäckande sortiment av bank- och rådgivningstjänster till privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige, samt korttjänster i fyra nordiska länder.
Private Wealth Management & Family Office	Ledande private banking-erbjudande med global räckvidd riktat till kapitalstarka privatpersoner i Norden.
Baltikum	Heltäckande sortiment av bank- och rådgivningstjänster till privatpersoner och små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen.
Liv	Livförsäkringslösningar till såväl privatpersoner som företag och institutioner främst i Norden och de baltiska länderna.
Investment Management	Förvaltning och distribution av mandat, SEB-fonder och externa fonder för kunder förmedlade via koncernens divisioner.

1) Exklusive koncernfunktioner och elimineringar.
1) Helkunder är aktiva användare av flera produkter och tjänster inom SEB.

Divisionernas andel av rörelseresultat 1)

• Stora Företag & Finansiella Institutioner: 38%
• Företag & Privatkunder: 32%
• Private Wealth Management & Family Office: 5%
• Baltikum: 18%
• Liv: 4%
• Investment Management: 3%

---

Vår strategi

Detta är SEB

Året i korthet

Ordförande- och vd-samtal

SEB:s roll i samhället

Året i korthet

Långsiktiga finansiella mål och utfall

Mål	Enhet	2023	2022	2021	2020	2019
Utdelning på cirka 50 procent av vinst per aktie 1,2)	procent	47	51	51	106	0
Kärnprimärkapitalrelation på 100–300 baspunkter över myndighetskravet 3)	baspunkter	440	470	590	840	250
Konkurrenskraftig avkastning på eget kapital 2,4)	procent	17,9	14,5	13,9	10,3	13,8

Nyckeltal

Nyckeltal	Enhet	2023	2022	2021	2020	2019
K/I-tal		0,34	0,39	0,42	0,45	0,44
Vinst per aktie 5)	kr	18:20	12:58	11:75	7:28	9:33
Utdelning per aktie 1)	kr	11:50	6:75	6:00	8:20	0:00
Index för fossilexponering. Mål 2030: 45–60 procent minskning 6)		61	78	88
Index för hållbarhetsaktiviteter. Mål 2030: 6–8 gånger ökning 6)		223	158	100

1) Enligt styrelsens förslag för 2023: ordinarie utdelning om 8:50 kronor och extra utdelning om 3:00 kronor per aktie. Ordinarie utdelning motsvarar 47 per cent av vinst per aktie.
2) Exklusive jämförelsestörande poster.
3) Finansinspektionens krav: 14,7 procent (14,2).
4) Med ett långsiktigt mål på en uthållig avkastning på eget kapital på 15 procent.
5) Jämförelsetal för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal.
6) Utfallet för 2022 är justerat av informationskvalitetsskäl. Se sid. 191.

+24% Rörelseintäkter

Utveckling och resultat

Distribuerat värde 2023, mdr kr

• Intäkter
• Kostnader
• Rörelseresultat 1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster.
2) Sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR).

---

Finansiella rapporter och noter

Finansiella rapporter

Konsoliderad resultaträkning och totalresultat

Belopp i tusentals kronor	Not	2023	2022	2021
Rörelseintäkter
Räntenetto	27	44 539	38 073	32 736
Provisionsnetto	28	15 325	15 184	14 140
Nettoresultat av finansiella placeringar	29	1 601	-608	997
Övriga rörelseintäkter	30	1 950	1 361	1 237
Summa rörelseintäkter		63 415	53 990	49 110
Rörelsekostnader
Personalkostnader	31	-19 016	-17 413	-16 548
Övriga kostnader	32	-15 338	-12 711	-11 839
Avskrivningar på immateriella tillgångar	33	-377	-363	-337
Summa rörelsekostnader		-34 731	-30 487	-28 724
Rörelseresultat före kreditförluster		28 684	23 503	20 386
Kreditförluster	34	-636	-696	-732
Rörelseresultat		28 048	22 807	19 654
Finansiella intäkter/kostnader	35	2 795	2 210	1 888
Skatt på resultat	36	-6 466	-5 378	-4 717
Resultat från verksamhet som avvecklas	37	-3	45	-16
Periodens resultat		24 374	19 684	16 811
Övrigt totalresultat
Omvärderingsvinster/-förluster		8 297	20 884	9 258
Valutakursdifferenser		3 039	-1 936	1 657
Resultat från finansiella placeringar		-32	1 234	22
Medelvärdesjustering		-4 791	1 323	-1 654
Skatt relaterad till övrigt totalresultat		-2 230	-5 155	-2 161
Övrigt totalresultat		4 273	17 350	7 022
Totalresultat		28 647	37 034	23 833

Konsoliderad balansräkning

Belopp i tusentals kronor	Not	2023	2022	2021
Tillgångar
Moderbolagets finansiella placeringar	13	9 942	11 556	12 153
Finansiella placeringar, affärsverksamhet	14	301 547	329 161	272 930
Lån till företag och privatpersoner	15	450 687	417 762	399 837
Avyttringsbara tillgångar	16	4 403	4 205	3 400
Immateriella tillgångar	17	6 325	6 048	5 823
Materiella anläggningstillgångar	18	5 929	5 795	5 696
Uppskjutna skattefordringar	36	4 506	4 156	3 803
Övriga tillgångar	19	5 558	5 150	4 358
Summa tillgångar		788 997	783 833	698 000
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	20	3 542	3 542	3 542
Övriga tillgångar	21	30 697	30 492	28 158
Balanserade vinster	22	135 574	118 811	108 705
Summa eget kapital		169 813	152 845	140 405
Skulder
Upplåning från kreditinstitut	23	141 573	142 593	110 219
Upplåning från allmänheten	24	285 543	281 815	240 425
Derivatinstrument	25	3 046	2 996	2 085
Övriga skulder	26	189 022	203 584	199 866
Summa skulder		619 184	630 988	552 595
Summa eget kapital och skulder		788 997	783 833	698 000

Konsoliderad kassaflödesanalys

Belopp i tusentals kronor	Not	2023	2022	2021
Kassaflöden från löpande verksamhet
Resultat före skatt		30 840	24 985	21 530
Justering för poster utan kassaflöde:
Avskrivningar		377	363	337
Kreditförluster		636	696	732
Reversering av nedskrivningar		0	0	0
Vinster/förluster vid avyttring av anläggningstillgångar		-3	45	-16
Finansiella intäkter/kostnader		-2 795	-2 210	-1 888
Förändring av rörelsekapital:
Kundfordringar		30 972	-24 318	-20 051
Övriga finansiella tillgångar		-5 119	-12 871	-7 002
Leverantörsskulder		-14 279	24 046	16 704
Övriga skulder		-11 291	17 088	20 017
Ränte- och skatteinbetalningar		-3 061	-2 295	-1 830
Netto kassaflöde från löpande verksamhet		20 037	23 109	7 583
Kassaflöden från investeringsverksamhet
Köp av finansiella placeringar		-69 269	-88 350	-59 611
Försäljning av finansiella placeringar		71 338	86 027	57 517
Köp av anläggningstillgångar		-1 341	-1 051	-857
Försäljning av anläggningstillgångar		15	23	6
Netto kassaflöde från investeringsverksamhet		743	-3 351	-2 945
Kassaflöden från finansieringsverksamhet
Upptagna lån		45 100	22 790	39 485
Återbetalda lån		-35 229	-13 858	-23 945
Utdelning till aktieägare		-10 250	-6 750	-6 000
Netto kassaflöde från finansieringsverksamhet		-379	2 182	9 540
Kassaförändring under året		20 401	21 940	14 178
Kassabehållning vid årets början		11 841	9 701	7 523
Kassabehållning vid årets slut		32 242	31 641	21 701

---

Noter till de finansiella rapporterna

Not 20. Eget kapital

Aktiekapital

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
Aktiekapital	3 542	3 542	3 542

Övriga tillgångar

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
Andelar i dotterföretag	3 620	3 620	3 620
Återköpta aktier	-2 103	-2 103	-2 103
Tillkommande aktier	72	72	72
Reserve of change in fair value of financial liability attributable to change in credit risk of liability	1 483	1 267	1 146
Reserve for cash flow hedges	5 253	4 758	3 859
Reserve for exchange differences on translation	17 527	16 000	13 430
Reserve for remeasurements of defined benefit plans	-2 677	-2 475	-2 247
Summa övriga tillgångar	23 775	21 140	17 377

Balanserade vinster

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
Balanserade vinster vid årets början	118 811	108 705	98 491
Periodens resultat	24 374	19 684	16 811
Utdelning till aktieägare	-10 250	-6 750	-6 000
Summa balanserade vinster	132 935	121 639	109 302

Uppdelning av eget kapital per aktie

Belopp i kronor	2023	2022	2021
Per aktie	55,1	49,6	45,7

---

Femårsöversikt

Belopp i tusentals kronor, om ej annat anges	2023	2022	2021	2020	2019
Resultat
Rörelseintäkter	63 415	53 990	49 110	45 065	46 818
Rörelseresultat	28 048	22 807	19 654	15 714	18 531
Periodens resultat	24 374	19 684	16 811	11 288	14 148
Totalresultat	28 647	37 034	23 833	14 243	17 647
Balansräkning
Summa tillgångar	788 997	783 833	698 000	678 012	688 766
Summa eget kapital	169 813	152 845	140 405	132 320	130 225
Summa skulder	619 184	630 988	557 595	545 692	558 541
Nyckeltal
Vinst per aktie, kr	18,20	12,58	11,75	7,28	9,33
Utdelning per aktie, kr	11,50	6,75	6,00	8,20	0,00
Eget kapital per aktie, kr	55,1	49,6	45,7	43,2	42,5
Avkastning på eget kapital, %	17,9	14,5	13,9	10,3	13,8
K/I-tal	0,34	0,39	0,42	0,45	0,44
Kärnprimärkapitalrelation, %	21,5	21,2	21,4	21,2	21,1
Direktavkastning, %	6,3	3,7	3,3	4,5	0,0

---

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens förslag till vinstdisposition för räkenskapsåret 2023

Den vinst som står till styrelsens förfogande vid årets slut uppgår till:

Belopp i tusentals kronor	2023
Balanserade vinster	132 935
Årets resultat	24 374
Till förfogande stående	157 309

Styrelsen föreslår att dessa medel disponeras enligt följande:

Belopp i tusentals kronor	2023
Utdelning till aktieägare	10 250
Balanserade vinster	147 059
Totalt	157 309

Utdelningen per aktie föreslås till 11:50 kronor, varav 8:50 kronor avser ordinarie utdelning och 3:00 kronor avser extra utdelning.

---

Revisionsberättelse

---

Hållbarhetsredovisning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Miljöupplysningar

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI Index

---

Revisorns rapport

---

Övrig information

Definitioner

• Helkunder: Kunder som använder flera produkter och tjänster inom SEB.
• CAGR (Compound Annual Growth Rate): Sammansatt årlig tillväxttakt.

---

Finansiella rapporter

IssuedCapital Member

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
IssuedCapital	3 542	3 542	3 542

ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
ReserveOfChangeInFair...	1 483	1 267	1 146

ReserveOfCashFlowHedgesMember

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
ReserveOfCashFlowHedges	5 253	4 758	3 859

ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
ReserveOfExchange...	17 527	16 000	13 430

ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
ReserveOfRemeasurements...	-2 677	-2 475	-2 247

RetainedEarningsMember

Belopp i tusentals kronor	2023	2022	2021
RetainedEarnings	132 935	118 811	108 705

1)

	2000	2005	2010	2015	2023
mdr kr	80	50	40	30	20
	70
	60
	32	21	10	80	27
	48
+6% 2)		+3% 2)			+9% 2)
SEB:s A-aktie
OMXS30
Europeiska bankindexet SX7E

1) Index 1 januari 2023 = 100
2) Aktiekursutveckling 2023

SEB A-aktie

1)

130	120	+15%	+21%	+15%	100	110	90	11:50

Föreslagen utdelning

Summan av ordinarie och extra utdelning per aktie, kronor

17,9%

Räntabilitet på eget kapital
Exklusive jämförelsestörande poster

+37%

Rörelseresultat
Exklusive jämförelsestörande poster

Betalningar

Räntor erlagda till kunder och obligationsinnehavare	88
Löner, pensioner och förmåner till medarbetare	14
Utdelningar och aktieåterköp till aktieägare	19
Betalningar till leverantörer	12
Skatter och sociala avgifter	13
Påförda avgifter	5

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 5

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Detta är SEB

Året i korthet

Ordförande- och vd-samtal

SEB:s roll i samhället

Stark position att stötta kunderna och investera för framtiden

2023 var ett unikt år präglat av krig och snabba räntehöjningar, men där de finansiella marknaderna visat motståndskraft. SEB står stabilt med god position att stötta företag och hushåll, samtidigt som banken fortsätter att investera för framtiden. Det var några av slutsatserna när styrelsens ordförande Marcus Wallenberg och vd och koncernchef Johan Torgeby möttes för att summera 2023 och ange riktningen framåt.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 6

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Detta är SEB

Året i korthet

Ordförande- och vd-samtal

SEB:s roll i samhället

av vår operativa miljö. När räntorna började plana ut fortsatte den positiva resultateffekten, som vi sett tidigare under året, att avta. Många tror att vi har nått räntetoppen, hur påverkar det banken framåt?

Johan: Det är viktigt att komma ihåg att SEB har flera intäktsben att stå på, och dessa växelverkar över tid. Har det varit en period med färre fusioner och förvärv på grund av hög osäkerhet och volatilitet i marknaden, så har troligen bankens Markets-affär gått starkt och tvärtom. Cykler kommer och cykler går – det viktiga är att vi driver banken långsiktigt. Vi har också en styrka i att vara väldiversifierade som företag – vi har en god balans mellan företag och hushåll, stiftelser och finansiella institutioner. Geografiskt finns vi i ett 20-tal länder.

Hur går resonemanget bakom den utdelning som styrelsen föreslagit till årsstämman 2024?

Marcus: Utdelningsförslaget fattas utifrån bankens goda resultat och starka finansiella ställning. Många i samhället får ta del av bankens tillväxt och lönsamhet genom utdelning. SEB har en stor blandning av aktieägare – bland annat pensionsfonder och hushåll genom fond- och aktiesparande. Utdelningen bidrar också till grundforskning och utbildning via bankens största ägare Investor och Wallenbergstiftelserna. Genom att utdelningar beskattas kan det också finansiera välfärd och infrastruktur. Allt detta sammantaget genererar en betydande inkomst för nationen.

Johan: Sett till 2023 har vi en väldigt stark kapitalposition, och då är det viktigt att hushåll, pensionärer, småsparare och stiftelser får ta del av kapitalet, särskilt i ekonomiskt svåra tider. Genom att dela ut en del av kapitalet på ett ansvarsfullt sätt, i stället för att låta det ligga på balansräkningen, kan det gå ut i samhället och sysselsättas i ekonomin. Om jag backar bandet så har vi ett långsiktigt finansiellt mål att 50 procent av vår vinst återinvesteras i verksamheten och 50 procent återförs till ekonomin genom våra aktieägare. Detta gör vi sedan en kalibrering kring – om vi till exempel behöver mer kapital för att möta kundernas efterfrågan, då kan det bli lägre utdelning.

Johan: Trots utmaningarna i ekonomin, med tvåsiffrig inflation under första halvåret, snabba ränteökningar och levnadskostnader som har smärtat för hushåll och företag, så uppvisade de finansiella marknaderna styrka. Banksektorn har kunnat agera stabilisator i ekonomin i en svag tid. SEB står stabilt med en stark kapitalposition och robust kreditkvalitet, och vi har kunnat fortsätta att stötta våra kunder.

Hur har SEB arbetat med att stötta kunderna?

Johan: Det är viktigt att vara empatisk i relationen till kunden. Vi måste också nyttja vår finansiella styrka genom att hjälpa företag och hushåll med rådgivning och kapital. I ekonomiskt svåra tider behöver banken hjälpa kunderna att reda ut ibland svåra omständigheter. Det ställer höga krav på våra medarbetare. Då är det särskilt glädjande att engagemanget hos våra medarbetare var rekordhögt i vår årliga undersökning och att kundnöjdheten ökade under året.

Marcus: Det visar vilket enormt engagemang bankens medarbetare har. Alla har dragit sitt strå till stacken. Vår värld är i stor förändring nu, vilket också gör att medarbetarna måste anpassa sitt tillvägagångs- och arbetssätt och det har fungerat väl.

Hur vill ni kommentera årets resultat?

Marcus: Resultatet är i ett historiskt perspektiv enastående. Till stor del beror det på den utveckling som har varit på räntemarknaden och i ekonomin, som har uppvisat motståndskraft trots de stora utmaningarna i omvärlden. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är med finansiellt starka och stabila banker i Sverige. Det gör att vi kan stötta våra kunder och ekonomin i stort, i både goda och utmanande tider.

Johan: Ett land som vill växa, skapa nya arbetstillfällen och utveckla företag mår väldigt bra av stabila finansiella marknader, där banksektorn är den största aktören. Över tid finns ett starkt samband mellan bruttonationalprodukt per capita och ett välmående banksystem. Bankens resultat har i år varit starkt och kreditkvaliteten robust. Mot slutet av året började vi se en normalisering

Hur ser ni på det gångna året och konjunkturläget?

Marcus: Det var ett år präglat av stora rörelser i omvärlden, både geopolitiskt och ekonomiskt, vilket har påverkat den miljö som våra kunder verkar i. Som bank måste vi möta våra kunders behov i stark marknadskonkurrens, samtidigt som vi måste leva upp till förväntningarna från våra aktieägare, myndigheter, politiker och andra intressenter. Medarbetare och ledning har skött banken väl givet de svåra förutsättningarna. Sedan finns det alltid saker vi måste förbättra.

”Som bank är vår viktigaste roll att stötta våra kunder i deras omställning.”

Johan Torgeby, vd och koncernchef

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 7

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Detta är SEB

Året i korthet

Ordförande- och vd-samtal

SEB:s roll i samhället

omvärldsläget med bland annat ett förändrat ränteläge och ökad geopolitisk osäkerhet.

Vad är era förväntningar på 2024?

Marcus: Vi kommer fortsatt ha ett starkt fokus på våra kunder. Genom ett högt engagemang från medarbetarna kan vi ytterligare förbättra kundernas upplevelse av oss som bank.

Johan: Världen kommer med all sannolikhet fortsatt att präglas av geopolitisk osäkerhet. Det blir också ett så kallat supervalår, där länder med över fyra miljarder invånare kommer att hålla val, vilket kommer att få effekter för ekonomin. Det är viktigt att ha med oss, när vi går in i 2024, att penningpolitik och räntor fungerar med eftersläpning. Vi måste vara beredda på att många under detta år kan komma att känna av de faktiska effekterna av ränteuppgången. Här behöver vi som bank finnas till hands med råd och stöd för både företag och hushåll.

erbjudandet till varje kund. Det är också bra för våra aktieägare eftersom det hjälper oss att bli mer effektiva.

Hur arbetar SEB med att motverka finansiell brottslighet?

Johan: Den organiserade brottsligheten är ett samhällsproblem. På SEB tar vi vårt ansvar på största allvar. Vi övervakar flera miljarder finansiella transaktioner varje år, och rapporterar alltid misstänkta transaktioner till finanspolisen. De senaste åren har vi kraftigt stärkt våra resurser och förmågor på detta område. Vi samarbetar också med andra banker, Polisen och myndigheter för att öka vår sammantagna motståndskraft. Med det sagt behöver vi hela tiden göra ännu mer eftersom brottsligheten ständigt hittar nya vägar.

Hur ser ni på bankens strategi i ljuset av den förändrade omvärlden?

Marcus: SEB:s långsiktiga strategi ligger fast – de mål vi satte upp för 2030 gäller. Vi har accelererat arbetet med våra strategiska fokusområden, även om de befinner sig i olika utvecklingsstadier. Vi måste anpassa oss till den snabba utvecklingen vad gäller till exempel hållbarhet, teknik och riskhantering. På så sätt säkerställer vi att vi fortsätter att leverera långsiktigt värde till både kunder, aktieägare och medarbetare.

Johan: En bra strategi klarar testet med en föränderlig omvärld. Syftet med 2030-strategin är att framtidssäkra banken och gör att vi kan möta våra kunders föränderliga behov. Sedan har vi utrymme att vara taktiska. I vår treåriga affärsplan som sträcker sig till och med 2024 gör vi mindre kalibreringar för det nya

SEB har som mål att tillvarata de stora möjligheter som finns inom hållbarhet. Hur går detta?

Johan: Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Som bank är vår viktigaste roll att stötta våra kunder i deras omställning. Här har vi satt upp två mål för att mäta våra framsteg och båda har i allt väsentligt utvecklats positivt. Vårt Index för fosilexponering (Det bruna) handlar om att minska kreditexponeringen mot fossila bränslen i bankens energiportfölj. Det hade i slutet av 2023 minskat med 39 procent jämfört med 2019 års basvärde. Vårt Index för hållbarhetsaktiviteter (Det gröna), som handlar om att öka volymen av hållbarhetsrelaterad utlåning och rådgivning, hade ökat 123 procent jämfört med 2021 års basvärde.# Marcus: Trots att vi ser effekterna av klimatförändringarna nu, även i praktiken, så är det viktigt att begrunda vidden av den förändring som kommer att krävas. Omställningen kommer att kräva mycket större och mer omfattande investeringar på företagsnivå än vad de flesta inser. Därför är det ytterst viktigt att vi finns där för att bistå våra kunder och att vi har en stark finansiell position. Oavsett vart den politiska vinden bär i den här frågan är det glasklart att företagsvärlden fortsätter att investera i den här riktningen. Generativ AI fick ett brett genombrott under 2023. Hur arbetar SEB med AI?

Johan: Utvecklingen inom artificiell intelligens går otroligt fort och det är en utmaning att förstå vidden av vad detta kan innebära. Under året har vi startat ett tiotal olika initiativ för att utforska hur vi kan använda denna revolutionerande teknik. Det handlar bland annat om att använda AI som stöd till våra medarbetare för att de snabbare ska kunna besvara kundfrågor. Parallellt med detta har vi stärkt styrningen av AI och data-området.

Marcus: Vi har mycket kvar att göra inom detta område. Ur ett regelverksperspektiv kommer kraven på banksektorn att öka vad gäller transaktionsrapportering och finansiell brottsbekämpning. Vi måste utveckla vårt sätt att arbeta med både AI och data för att kunna möta förväntningarna från myndigheter och omvärld. Det ger oss också möjlighet att ge bättre service och i högre grad forma ”Finansiellt starka och stabila banker gör att vi kan stötta våra kunder och ekonomin i stort, i både goda och utmanande tider.” Marcus Wallenberg, styrelseordförande SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 8 Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Detta är SEB Året i korthet Ordförande- och vd-samtal

SEB:s roll i samhället

Sunda banker ger finansiell stabilitet Ett väl fungerande banksystem är en grundläggande trygghet för samhällsekonomin. För att det ska råda stabilitet i det finansiella systemet behöver marknaden och allmänheten ha förtroende för det. Det kräver i sin tur sunda finansiella institut och väl fungerande marknader. För att vara motståndskraftig behöver banken vara lönsam och ha en god kapitalisering. Det gör att vi kan finnas där för våra kunder i både goda och dåliga tider.

Sprider och minskar risk Bankerna möjliggör för privatpersoner och företag att minska, omfördela och sprida sina risker, till exempel genom fondsparande där riskerna i enskilda värdepapper sprids inom fonden. Företag kan också försäkra sig mot till exempel valutarisker.

Säkra och effektiva betalningar Utan banker och det finansiella systemet skulle det moderna samhället inte fungera. Snabba, lättillgängliga och säkra betalningar är nödvändiga för att hjulen i ekonomin ska snurra. Den infrastruktur som SEB och andra banker tillhandahåller gör det möjligt för hushåll och företag att göra betalningar – allt från vardagliga inköp till de miljardvisa finansiella transaktionerna som äger rum runtom i världen varje dag. Infrastrukturen möjliggörs av teknik som har utvecklats av SEB och andra banker. Den ligger till grund även för gemensamma lösningar såsom BankID och mobila lösningar som Swish.

Omvandlar sparande till investeringar Vi erbjuder också tjänster och lösningar som gör att företag, entreprenörer och hushåll kan spara för framtiden, investera och få lån. Privatkunder kan behöva låna till att köpa bostad, och vill få sitt pensionskapital att växa. Företag vill finansiera sina projekt och finansiella institutioner, såsom pensionsfonder, behöver investera sitt kapital. En viktig uppgift för oss som bank är att kanalisera sparande till investeringar på ett effektivt sätt. Vi sammanför kunder som har mer kapital än de behöver med kunder som är i behov av kapital. På så vis bidrar vi till att fördela ekonomiska resurser. Bankerna finansierar alltså sin utlåning genom pengar som kunder satt in i banken, men också genom eget kapital och genom upplåning på kapitalmarknaderna, exempelvis genom att ge ut obligationer.

Vår roll i samhället

Som bank är SEB en central del av samhällets infrastruktur och spelar en viktig roll för att hjulen i ekonomin ska snurra. Vi erbjuder ansvarsfull rådgivning och kapital, vilket gör det möjligt för hushåll och företag att förverkliga sina ambitioner. Detta främjar innovation, sparande och investeringar, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Vi är övertygade om att framtiden är beroende av att göra goda idéer till verklighet. Ända sedan SEB grundades 1856 har vi drivit utvecklingen framåt.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 9 Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Detta är SEB Året i korthet Ordförande- och vd-samtal

SEB:s roll i samhället

Skapat värde för intressenter (snitt 2019–2023)

1) Kunder – 1,6 miljoner 3) Våra kunders behov är kärnan i vår verksamhet. Deras högt ställda förväntningar på personlig och digital service, på kvalitativ rådgivning och på hållbara lösningar driver vår affärsutveckling och våra erbjudanden.

Medarbetare – 17 500 3) Våra medarbetare bygger och fördjupar relationerna med kunderna. Deras engagemang, kunnande och kontinuerliga lärande är nyckelfaktorer för att framtidssäkra vår verksamhet.

Aktieägare – 280 000 3) Kapitalet som SEB:s aktieägare har tillfört är en förutsättning för att bedriva vår verksamhet. Våra aktieägare förväntar sig en konkurrenskraftig och uthållig avkastning på sin investering. Många av de större ägarna har ett långsiktigt perspektiv på sitt engagemang i banken.

Samhället Banker spelar en avgörande roll i samhället och är avgörande för att skapa ekonomisk tillväxt och socialt värde. Vi tar stort ansvar för hur vi agerar, så att samhället kan fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt.

Möjliggör innovation och utveckling Genom att stötta våra kunder med ansvarsfull rådgivning och kapital bidrar SEB till att idéer kan förverkligas. Vi möjliggör för företag att starta sin verksamhet och växa. Det främjar innovation och investeringar, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt och samhällsekonomisk utveckling. Ända sedan SEB grundades 1856 har vi drivit utvecklingen framåt, med våra kunder och för samhället i stort. Genom att stötta entreprenörer och företag har vi bidragit till att möjliggöra de stora skiftena i samhället och hjälpt till att bana väg för elektrifiering, telekommunikation, automatisering och digitalisering. Idag är klimatförändringen den mest angelägna samhällsfrågan och står högst upp på SEB:s hållbarhetsagenda. Genom att sammanföra kapital och idéer kan vi möjliggöra positiv förändring. Vår viktigaste roll i hållbarhetsomställningen är att stödja våra kunder och skifta kreditportföljen till mer hållbara verksamheter samtidigt som vi minskar vår fossilexponering, vilket minskar den mängd koldioxidutsläpp som vi finansierar. Vi är övertygade om att vi kan skapa mest värde genom att samarbeta med våra kunder och agera långsiktigt.

Bidrar till samhället Bankerna i Sverige återför varje år miljarder kronor till samhällets ekonomiska kretslopp. Att möta kundernas behov är kärnan i vår verksamhet. Vi betalar också ränta till våra kunder och obligationsinnehavare, motsvarande 88 miljarder kronor 2023. Vi betalade vidare 19 miljarder kronor i aktieutdelning och aktieåterköp till våra aktieägare, vilket bland annat gynnar miljontals svenskar genom pensionsfonder och fondsparande. Som bank är SEB också stor skattebetalare och en viktig arbetsgivare. SEB är också en del av något större – Wallenbergs ekosystem. Varje år går en del av vår utdelning, via vår största ägare Investor AB och Wallenberg stiftelserna, till grundforskning och utbildning inom områden som naturvetenskap, medicin och teknik. Långsiktigheten i detta kretslopp har gjort det möjligt för stiftelserna att anslå cirka 2,8 miljarder kronor årligen. Vi är stolta över att på detta sätt bidra till samhällsutvecklingen.

Engagerad samhällsaktör Vi engagerar oss i samhället på olika sätt. Vi driver initiativ för att främja hållbart entreprenörskap, där ett exempel är tävlingen The Next Awards som hyllar entreprenörer som bidrar till positiv samhällsutveckling. Genom SEB Greentech Venture Capital investerar vi riskkapital i grön teknik. Vi är också partner till den ideella organisationen Mentor för att stötta ungdomar. SEB:s medarbetare har också deltagit i volontärprogram kopplade till kriget i Ukraina.

1) 78 miljarder kronor i genomsnittligt skapat värde per år 2019–2023.
2) Aktieåterköpsprogrammen aktiva 2022–2023.
3) Antal per 31 december 2023.

Räntor erlagda till kunder	Räntor erlagda till obligationsinnehavare	Löner, pensioner och förmåner som utbetalats till medarbetare	Utdelningar	Aktieåterköp	Betalningar till leverantörer	Skatter och sociala avgifter	Påförda avgifter
13 mdr kr	15 mdr kr	28 mdr kr	13 mdr kr	12 mdr kr	2 mdr kr	14 mdr kr	11 mdr kr
						9 mdr kr	3 mdr kr

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 10 Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Detta är SEB Året i korthet Ordförande- och vd-samtal

SEB:s roll i samhället

Framtidssäkrar SEB

Syftet med vår 2030-strategi är att framtidssäkra verksamheten – för att skydda och utveckla våra kundrelationer och den teknikplattform vi verkar på, samt att skapa snabbare intäktstillväxt. För att uppnå detta har vi fyra strategiska fokusområden som definierar hur vi ska fokusera våra investeringar och styra vårt arbete. Vår strategi gör det möjligt för oss att uppfylla våra kunders skiftande behov. Genom att kombinera hög kundnöjdhet, starkt medarbetarengagemang och en solid finansiell position i en föränderlig värld strävar vi efter att fortsätta leverera långsiktigt värde till våra aktieägare.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 11

Vår strategi

Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information

Våra divisioner

Inledning
Strategi och affärsplan
Hållbarhetsambition
Kommentar från ekonomi- och finansdirektören
Övergripande mål och utfall

Fokusområden

Vårt syfte är grunden för vår strategi och affärsplan

Grunden för vår långsiktiga strategi och affärsplan är vårt syfte: vårt syfte är att forma framtiden på ett positivt sätt med ansvarsfull rådgivning och kapital. Idag och för framtida generationer.

Varför – vårt syfte

Vi bygger vidare på våra befintliga styrkor, såsom hög kundnöjdhet och expertis inom Markets och hållbarhetsområdet, för att ytterligare stärka vår rådgivningsförmåga och marknadsposition inom områden som företags- och investment bank- verksamhet, sparande och hållbarhet. Genom strategiska förändringar, till exempel digitalisering av banktjänster för privatpersoner och utveckling av vårt erbjudande inom förmögenhetsförvaltning och teknik, kan vi uppfylla våra kunders skiftande behov och förbli ett attraktivt val. Genom strategiska partnerskap kan vi förbättra affärsmöjligheterna, uppnå skalfördelar och stimulera innovation. Genom nya sätt att producera och distribuera produkter och tjänster kan vi förbli konkurrenskraftiga. Vi vill säkerställa kvalitet och snabbhet i kundleveranserna och kontinuerligt förbättra den operativa effektiviteten. Det innebär att öka takten i teknikutvecklingen, fokusera på data och automatisering och förbättra effektiviteten i processen för regelefterlevnad.

• Högre ambitioner
• Förbättrad effektivitet
• Strategiska partnerskap
• Strategisk förändring

För att förbli ett attraktivt val för våra kunder, medarbetare och aktieägare måste vi anpassa oss till den snabba utvecklingen i vår omgivning, relaterad till exempelvis teknik, hållbarhet, sparande och riskhantering. Detta återspeglas i våra fyra fokusområden.

Hur – affärsplan

Vår treåriga affärsplan, som uppdateras årligen, beskriver mer i detalj hur de strategiska ambitionerna ska uppnås.

Vad – 2030-strategi

Vår 2030-strategi definierar vad vi vill uppnå för att framtidssäkra vår verksamhet och påskynda intäktstillväxten.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 12

Vår strategi

Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information

Våra divisioner

Inledning
Strategi och affärsplan
Hållbarhetsambition
Kommentar från ekonomi- och finansdirektören
Övergripande mål och utfall

Strategi och affärsplan – framsteg

Initiativ och ett urval åtgärder under 2023

• Utvidga företags- och investment banking-verksamheten
  SEB bibehöll sin ledande position bland nordiska storföretag och institutioner och fortsatte utvidga verksamheten i Österrike, Schweiz och Nederländerna enligt plan. Det digitala utbudet för små och medelstora företag i Baltikum utökades, till exempel genom lanseringen av en portal för handlare och betalfunktionen Apple Pay. Ett avtal om att förvärva Airplus ingicks.

• Förändra tillvägagångssätt från automatisering till översyn av hela processen
  Betydande framsteg gjordes när det gäller att automatisera SEB:s subcustody-processer och att digitalisera och automatisera bolåneprocessen.

• Ställa om vår retail banking-verksamhet till att bli mer digital, med en så kallad mobil-först-strategi
  SEB gjorde framsteg mot en komplett flertjänstecentrerad servicemodell. Inom divisionen Företag & Privatkunder ökade andelen försäljning via digitala kanaler till 60 procent (upp från 50 procent 2022). Tillgängligheten och kundnöjdheten hos privatkunderna ökade och SEB:s telefonbank rankades som nummer ett i Sverige.

• Använda våra plattformar inom depåförvaring och Markets för att bli marknadsledande i Norden
  SEB bibehöll sin marknadsledande position inom sub-custody, och Markets-verksamheten nådde topprankningar i Norden för valuta och nordiska aktier. 1) Dessutom rankades SEB som nummer ett för uppdragsanalys i Sverige för femte året i rad. 1)

• Utvecklas till en helt datadriven organisation
  SEB lanserade pilotversioner av virtuella assistenter med generativ AI för medarbetare, och introducerade utbildningar inom data och analys med individuella utbildningsvägar för olika roller och nivåer av datakompetens inom SEB.

• Etablera division PWM&FO på alla hemmamarknader
  Ett fokusområde har varit att accelerera produkter och tjänster i Sverige och att etablera Professional Family Office på alla hemmamarknader. SEB klättrade till andra plats i 2023 års Swedish Private Banking-undersökning. 1)

• Utöka erbjudandet inom sparande och investeringar i Norden och Baltikum
  SEB fortsatte att lansera nya och innovativa produkter, inklusive EQT Nexus, en mikrofinansfond, en AI-fond och fem nya artikel 9-fonder. Banken förbättrade också aktiehandelsfunktionerna i den privata mobilappen.

• Accelerera teknikutvecklingen
  SEB fortsatte att förbättra sin cybersäkerhetsförmåga och utöka bankens interna cyberutbildningsprogram för att komplettera den rollbaserade Cyber Security Academy och erbjuda onlinemoduler, webbseminarier, workshops och simuleringar.

• Vidareutveckla och implementera SEB Embedded-funktionalitet
  Som en av de första bankerna i Europa bygger SEB en serie Banking-as-a-Service-produkter (BaaS). SEB Embedded har under året arbetat med utveckling av spar- och transaktionskonton, konsumentkrediter och betalningsprodukter.

• Tillvarata hållbarhetsområdets supercykel
  Den hållbarhetsrelaterade aktiviteten var fortsatt hög, bland annat driven av kundernas investeringar i artikel 9-fonder och av emissioner av hållbarhetslänkade lån och obligationer. Det återspeglades i SEB:s index för hållbarhetsaktiviteter (se sid. 202).

• Förstärka regelverkseffektiviteten
  Bransch- och myndighetsinitiativ för att bekämpa ekonomisk brottslighet intensifierades. Genom dessa samarbeten, där SEB deltar, identifierades ett ökat antal kriminella nätverk.

• Ompröva sättet vi producerar och distribuerar produkter och tjänster
  SEB ingick ett strategiskt företagsavtal med Amazon Web Services för att säkerställa säkerhetsstandarder och starkt skydd av konfidentiella data. SEB förbättrade stödet för tredje parts onboarding-process, i syfte att hjälpa kontraktschefer i livscykelhanteringen av avtal.

• Stärka innovation och affärsmöjligheter genom externa partnerskap
  Samarbete med PE Accounting inom avancerade digitala redovisningstjänster för kunder. Arbetet fortsatte med att erbjuda kunderna tjänster från leasingbolaget Leneo. Samarbete med Insurely för att hjälpa kunder se över och hantera sitt försäkringsskydd.

Fokusområden

• Högre ambitioner
• Förbättrad effektivitet
• Strategisk förändring
• Strategiska partnerskap

Framtidssäkra vår plattform
Framtidssäkra kundrelationer och vinstgenerering

1) Prosperas årliga kundundersökningar.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 13

Vår strategi

Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information

Våra divisioner

Inledning
Strategi och affärsplan
Hållbarhetsambition
Kommentar från ekonomi- och finansdirektören
Övergripande mål och utfall

Ställa om vår verksamhet

Baserat på stabil styrning utvecklar vi kontinuerligt våra policyer och mål, och stärker våra medarbetares kompetens för att säkerställa att våra kredit- och investeringsportföljer stödjer omställningen.

Agera som ansvarsfull samhällsaktör

Vi engagerar oss i samhället och deltar aktivt i att forma framtiden på ett positivt sätt. I enlighet med vår långa tradition driver och uppmuntrar vi initiativ för hållbart entreprenörskap och främjar finansiell inkludering. Genom ansvarsfull rådgivning och kapital, samt innovativa produkter och tjänster, vill vi vara en ledande katalysator i hållbarhetsomställningen. Vi anser att vi får störst påverkan genom att samarbeta med och aktivt stödja våra kunder under omställningen.

Hållbarhet har blivit en grundläggande förändringskraft i samhället. Det finns en växande kundefterfrågan på hållbara produkter och tjänster, företag behöver bidra till ett mer hållbart samhälle för att attrahera kapital och talanger, tekniska framsteg skapar nya möjligheter och företag behöver också anpassa sig till ny lagstiftning. På SEB har vi ambitionen att öka takten mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle. Vår roll som bank skapar möjligheter att påverka. Med en balansräkning på ungefär 3 600 miljarder kronor kan vi vara en viktig katalysator för samhällsutvecklingen och för våra kunders omställning.

Grunden för vår hållbarhetsstrategi

Klimatförändringarna är en av vår tids viktigaste och mest akuta utmaningar. Övergången till en framtid med låga koldioxidutsläpp kommer att kräva betydande investeringar från både offentliga och privata aktörer. Det lägger grunden till en långsiktig grön supercykel, vilket innebär att klimatförändringarna inte bara bär med sig betydande risker och utmaningar utan också möjligheter. Som bank spelar vi en viktig roll för att underlätta dessa investeringar.

Samarbete med våra kunder

Vi kan få största positiva påverkan genom att samarbeta med våra kunder. Vi samarbetar med våra privata kunder, företagskunder och institutionella kunder för att identifiera risker och möjligheter relaterade till deras omställningsstrategier, kopplade till miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade aspekter (ESG). Vi tar aktivt hänsyn till ESG-faktorer i våra produkter, råd och processer, och strävar efter att undvika negativa effekter och skapa värde för planeten, människorna och samhället. Vår roll är tydlig. Vi är fast beslutna att stötta kunder som delar vår långsiktiga syn på hur klimatförändringarna ska hanteras. Vi utvecklar produkter och tjänster som möjliggör omställningen.

Tillhandahålla rådgivning, finansiering och investeringar för omställning

Vi samarbetar med våra kunder på vägen mot ett hållbart samhälle med låga koldioxidutsläpp.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Vår strategi

Genom djupa insikter, ansvarsfull rådgivning och kapital hjälper vi dem att nå sina mål.

Innovera och sätta standarder

Vi delar med oss av vår kunskap, utvecklar innovativa produkter och tjänster och engagerar oss i att ange standarder för hur finansbranschen kan bidra till ett mer hållbart och inkluderande samhälle.

En positiv kraft i omställningen

”Vår roll är tydlig. Vi är fast beslutna att stötta kunder som delar vår långsiktiga syn på hur klimatförändringarna ska hanteras.”
— SEB

Våra divisioner
Inledning
Strategi och affärsplan
Hållbarhetsambition
Kommentar från ekonomi- och finansdirektören
Övergripande mål och utfall
Vår hållbara affärsstrategi

Hållbarhet är en hörnsten i vår 2030-strategi och anger ramarna för vår roll i hållbarhetsomställningen. Dess syfte är att integrera hållbarhetsaspekter i alla relevanta affärsbeslut och därigenom stötta våra kunder. Som undertecknare av FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet har vi förbundit oss att kontinuerligt anpassa vår affärsstrategi till FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. Vi har också anslutit oss till viktiga initiativ som Net-Zero Banking Alliance, Net Zero Asset Managers-initiativet och Poseidon-principerna för sjöfart.

Ambitioner och mål

SEB har utvecklat mått för att styra verksamheten i linje med vår hållbarhetsstrategi och för att mäta våra framsteg i omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle.

• Index för fossilexponering – Det bruna
• Index för hållbarhetsaktiviteter – Det gröna

Genom dessa strävar vi efter att påskynda omställningen genom att minska vår exponering mot fossila bränslen och öka vår positiva miljöpåverkan. Genom att gå med i Net-Zero Banking Alliance har vi åtagit oss att anpassa vår kreditportfölj till 1,5 °C-scenarier för att nå nettonoll senast år 2050, och att sätta upp minskningsmål för 2030. Våra reduktionsmål täcker nu finansierade utsläpp för sex sektorer – olja och gas, produktion av elkraft, stål, biltillverkning, bolån för svenska privatpersoner samt tillverkning av tunga fordon. Se sid. 18 för övergripande mål och utfall.

Socialt ansvar

Som en viktig del av samhällets infrastruktur tillämpar vi hög etik och agerar ansvarsfullt för att skapa sunda och långvariga relationer med kunder och andra intressenter. Vi respekterar mänskliga rättigheter, följer arbetslagar, främjar inkludering och mångfald och engagerar oss aktivt i positiv social utveckling i de länder där vi är verksamma.

Mänskliga rättigheter

SEB kan främja mänskliga rättigheter, till exempel genom att finansiera social infrastruktur och tillämpa ansvarsfull utlåning. Mänskliga rättigheter beaktas i enlighet med SEB:s policy för sociala och mänskliga rättigheter samt internationella avtal.

Arbetsrätt och social dialog

På SEB arbetar vi för att säkerställa en strikt efterlevnad av arbetsrättslagstiftningen och odlar positiva relationer med fackföreningar.

Inkludering och mångfald

Vi vill att SEB ska vara en plats där alla känner sig uppskattade och delaktiga, och där skillnader i personlighet, bakgrund och identitet respekteras och uppskattas. Se Hållbarhetsredovisningen på sid. 208.

---

Våra divisioner
Inledning
Strategi och affärsplan
Hållbarhetsambition
Kommentar från ekonomi- och finansdirektören
Övergripande mål och utfall

”På övergripande nivå ser vi en omställning vad gäller säkerhetsläge och geopolitik men vår strategi och affärsplan ligger fast.”
— Masih Yazdi, ekonomi- och finansdirektör

SEB:s strategi och affärsplan ligger fast med mindre kalibreringar för det nya omvärldsläget. Återgången till ett mer normaliserat ränteläge är utmanande för många kunder, men långsiktigt bra för hela samhällsekonomin och för banken. Det säger SEB:s ekonomi- och finansdirektör Masih Yazdi.

Den förändrade makroekonomiska miljön med hög inflation och stigande räntor drabbar framförallt de företag och privatpersoner som under lågränteåren tagit på sig stora skulder, menar Masih Yazdi.

– Det är en utmanande tid för många, vilket också är avsikten ur centralbankernas perspektiv. De vill stävja efterfrågan, minska trycket i ekonomin och på så sätt få ner inflationen. Det är tufft, men centralbankerna bedömer att situationen blir ännu värre långsiktigt ifall inflationen permanentas på högre nivåer.

Kort- och långsiktiga effekter

Kortsiktigt har det högre ränteläget varit gynnsamt för SEB, framförallt jämfört med den tidigare långa och för en bank ogynnsamma perioden med nollränta eller negativ ränta. Nu har förutsättningarna för bankens verksamhet normaliserats.

– Det innebär samtidigt att vi behöver stötta våra kunder mer än vanligt. Ju tuffare kunderna har det desto mer stöd och rådgivning behövs.

På lång sikt anser Masih Yazdi dock att återgången till ett mer normalt ränteläge kommer att vara positiv för hela samhällsekonomin. Därmed även för en bank, som till sin natur endast är ett derivat av samhällsekonomin.

– De excesser som har byggts upp i lågräntemiljön kommer nu att behöva gå ur systemet så att vi når en ny jämviktspunkt som är mer uthållig. Det är tufft, men på längre sikt tror jag det är bra för alla.

Framtidssäkra banken

År 2021 stakade SEB ut vägen framåt i en 2030-strategi och en treårig affärsplan för 2022–2024. Syftet med strategin är att framtidssäkra banken.

– Vi försöker hela tiden utveckla banken och investera i den så att vi är relevanta för våra kunder i alla tider. Vi har valt ut vissa styrkeområden som vi bör accelerera och vissa delar som vi behöver förändra mer. I det nya omvärldsläget ser vi också behovet av att investera i effektiviseringar och teknisk och regulatorisk utveckling. Men i grunden handlar det om att vara relevant för kunderna långt bortom 2030.

Kalibreringar i nytt omvärldsläge

Strategin formades i ett annat läge. Den grundar sig på en bedömning av strukturella omvärldsfaktorer och förväntade kundbehov. Sedan dess har konjunkturutsikterna försämrats, ränteläget är annorlunda och den geopolitiska osäkerheten har ökat. Trots detta bedöms inga större uppdateringar i strategin behövas.

– Det är sannolikt att den omställning som skett under de senaste två åren kommer att leda till vissa mer strukturella effekter. Detta utvärderar vi löpande. Fram tills vi vet mer om vilka effekter som är
cykliska och vilka som är strukturella ligger strategin fast med vissa mindre kalibreringar i affärsplanen.

Exempel på sådana kalibreringar är den planerade satsningen inom investment banking. Den affären gick väldigt starkt i den tidigare lågräntemiljön med högtryck i börsintroduktioner, förvärv och företagsaffärer.

– Där kommer det att vara tuffare under en period och därför gör vi en omkalibrering som innebär att vi inte expanderar personalstyrkan i samma omfattning som vi hade tänkt oss när räntorna var låga.

SEB kommer även att satsa mer på erbjudandet inom sparande i ränteprodukter som blir mer attraktiva i det högre ränteläget.

– På övergripande nivå ser vi en stor omställning vad gäller säkerhetsläget som gör att vi behöver investera mer i cybersäkerhet. Den geopolitiska miljön innebär också att företagen behöver göra om sina leveranskedjor och troligen flytta produktion närmare sina kunder. Vi måste hjälpa till med finansiering och rådgivning kring hur de bör hantera den omställningen.

Strategi och affärsplan ligger fast

---

Våra divisioner
Inledning
Strategi och affärsplan
Hållbarhetsambition
Kommentar från ekonomi- och finansdirektören
Övergripande mål och utfall

Kundupplevelse och kundnöjdhet	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Private Banking (Prospera)
Företag (SKI)
Företag (Finansbarometern)
Privatpersoner (SKI)
Prosperas helhetsintryck
Finansiella institutioner
Kundnöjdhet
Hållbarhetsrådgivning
Fixed income (räntor)
Stora företag

Bland konkurrenter i Sverige 1)	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Företag (SKI)

Bland konkurrenter i Sverige 2)	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Företag (Finansbarometern)

Bland alla banker i Sverige 3)	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Privatpersoner (SKI)

Bland alla banker i Sverige 3)	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Prosperas helhetsintryck

1) SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea, Danske Bank.
2) SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea.
3) Banker med färre än 300 svarande sammanfattas som en aktör.

Prosperas övergripande resultatmätning är en viktig indikator på stora nordiska företags, institutionella kunders och private banking-kunders nöjdhet. För svenska små och medelstora företag och privatkunder mäts nöjdheten bland annat med Svenskt Kvalitetsindex (SKI) och Finansbarometern.

De utvalda mätvärdena för den övergripande strategin och affärsplanen återspeglar utvecklingen över tid i förhållande till SEB:s intressenter.

Övergripande mål och utfall

Mål: Att ha en ledande ställning bland jämlika aktörer i utvalda kundsegment.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

---

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Strategi och affärsplan

Hållbarhetsambition

Kommentar från ekonomi- och finansdirektören

Övergripande mål och utfall

Finansiella mål

Genom den motståndskraft och flexibilitet som en stark kapitalbas, god tillgång till finansiering, hög kreditvärdighet och kostnadseffektivitet medför, kan SEB skapa värde för aktieägarna under olika marknadsförhållanden.

Hållbarhet

SEB har etablerat strategiska mått för att följa utvecklingen av det strategiska hållbarhetsarbetet.

Mål 2030: 45–60% minskning	Index	Värde 2023: 61
SEB:s kreditexponeringskorridor för fossila bränslen
Det bruna Index för fossilexponering – minska kreditexpone- ringen mot fossila bränslen i energiportföljen.	2019	0
	2025	20
	2030	40
	2035	60
	2040	80
	2045	100
	2050	100

Mål 2030: Ökning med 6–8 gånger	Index	Värde 2023: 223
Det gröna Index för hållbarhetsaktiviteter – öka den genom- snittliga volymbaserade hållbarhetsaktiviteten.	2021	100
	2022	200
	2023	300
		400
		500
		600
		700
		800

Utdelning i relation till nettoresultatet

Kommentar	Procent
En årlig utdelning på runt 50 procent av vinst per aktie, exklusive jämförelsestörande poster, samt att främst genom aktieåterköp dela ut eventuellt kapitalöverskott över buffertmålet.	2021
	2022
	2023

1) En ordinarie utdelning på 8:50 kronor per aktie motsvarar 47 per cent av vinst per aktie. En extra utdelning på 3:00 kronor per aktie föreslås också för 2023. Se sid 40 för information om återköp av aktier.

Kärnprimärkapitalrelation

Kommentar	Procent
En kärnprimärkapitalrelation som är 100–300 baspunkter (1–3 procentenheter) högre än gällande kapitalkrav från Finansinspektionen.	2021
	2022
	2023

Kärnprimärkapitalkrav
Buffert över kravet

Räntabilitet på eget kapital (ROE)

Kommentar	Procent
En konkurrenskraftig avkastning på kapitalet. SEB strävar efter att över tid nå en uthållig avkastning på eget kapital på 15 procent. Den genomsnittliga avkastningen på eget kapital 2023 för nordiska konkurrenter var 16,1 procent.	2021
	2022
	2023

Inklusive jämförelsestörande poster
Exklusive jämförelsestörande poster

Net-Zero Banking Alliance: sektormål för finansierade utsläpp

Mått	SEB:s sektormål Δ 2020–2030	Mått Δ 2020–2022
Olja och gas: E&P 2) och raffinering mtCO 2 e 3)	–70%	–61%
Elkraftproduktion g CO 2 e/kWh	–44%	–24%
Stål t CO 2 e/t stål	–29%	+6%
Biltillverkning g CO 2 e/km	–62%	–10%
Svenska bolån kg CO 2 e/m 2	–32%	–2%
Tillverkning av tunga fordon % av ZEV 4) i nyförsäljning	–35%

1) Basår 2020 har räknats om för att återspegla uppdaterade utsläppsdata från kunder samt utsläppsfaktorer. Basår för tillverkning av tunga fordon är 2022.
2) Prospektering och produktion.
3) Finansierat utsläpp.
4) Nollutsläppsfordon.

Se Hållbarhetsredovisning på sid. 202 och 204.
Sektorerna med 2030-mål står för 76 procent av SEB:s 2020-finansierade utsläpp. Per 2022 minskade de finansierade utsläppen för sektorerna med 2030-mål med 47 procent jämfört med 2020.

---

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Strategi och affärsplan

Hållbarhetsambition

Kommentar från ekonomi- och finansdirektören

Övergripande mål och utfall

Bygger kundrelationer
Med fokus på positiva relationer tillhandahåller SEB banktjänster till ett brett spektrum av kunder genom sina olika divisioner. Genom att förstå kundernas förhållanden och behov och erbjuda relevanta produkter och branschexpertis, bygger vi kundrelationer och förtroende över tid.

---

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Inledning

---

Våra divisioner

Stora Företag & Finansiella Institutioner

Företag & Privatkunder

Private Wealth Management & Family Office

Baltikum

Liv Investment Management

Finansiella institutioner

Vi har en stark ställning bland finansiella institu- tioner på de nordiska marknaderna och betjänar våra kunder internationellt med efterhandels- tjänster samt rådgivning kring kapital, hållbarhet och kapitalförvaltning såväl som tillgång till kapitalmarknader. För institutionella kunder fungerar SEB som en mellanhand mellan nordiska och globala finansmarknader. Vi erbjuder våra tjänster till pensions- och kapitalförvaltare, hedgefonder, försäkringsbolag, statliga investe- ringsfonder samt till andra banker, centralbanker och statliga institutioner.

Året i korthet

I det försiktiga och ibland volatila marknadsläget gynnades SEB av sin diversifierade affärsmodell och kunde stötta kunder i osäkra tider. SEB rankades etta i Prosperas kundnöjdhetsunder- sökning 2023 både bland stora företags kunder och institutionella kunder i Norden, och erhöll förstaplatsen vad gäller hållbarhetsråd- givning i Norden. Kreditefterfrågan var överlag dämpad under 2023 även om hållbarhetsrelaterad finansiering hade stark medvind. Cash management-akti- viteten låg på solida nivåer med oförändrade volymer och räntehöjningar som stöttade rän- tenettot. Efterfrågan på tjänster relaterade till handelsfinansiering var god, särskilt för garantier. Investment banking-verksamheten påverka- des av ogynnsamma marknadsförhållanden då aktiviteten inom fusioner och förvärv och på aktiemarknaden var dämpad. Obligationsakti- viteten var god, särskilt under andra delen av 2023. Efterfrågan bland stora företagskunder på finansiering för energiomställning och infrastruk- tur förblev god. Stigande räntor och det ibland osäkra marknadsläget understödde efterfrågan på riskhanteringstjänster. Aktiviteter relaterad till valutahandel låg kvar på sunda nivåer, men med

17% Avkastning på allokerat kapital
38% Andel av koncernens rörelseresultat 1)
0,35 K/I-tal

1) Exklusive koncernfunktioner och elimineringar.

Affärserbjudande

Divisionen betjänar 2 000 stora företags- kunder och 1 100 finansiella institutioner och erbjuder heltäckande och rådgivningsdrivna företagsbanks-, investment banking- samt värdepapperstjänster.

Våra kunder

Stora företag

Vi har varaktiga och starka relationer med våra stora företagskunder. Våra hemmamarknader omfattar Norden, Tyskland och Storbritannien och vi har nyligen expanderat i Österrike, Schweiz och Nederländerna. Vi stöttar även hemmamarknadskunder globalt via SEB:s inter- nationella kontorsnätverk. Vi stöttar kunderna i deras verksamhet och deras internationella expansion. SEB betjänar stora företagskunder inom ett brett spektrum av branscher. Många är globala marknadsledare och de flesta har en omfattande internationell verksamhet.

”Omställningsrelaterad finansiering hade stark utveckling under 2023.”

Jonas Ahlström
Chef för division Stora företag & Finansiella institutioner

---

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Inledning

---

Våra divisioner

Stora Företag & Finansiella Institutioner

Företag & Privatkunder

Private Wealth Management & Family Office

Baltikum

Liv Investment Management

Affärsområden

Företagsbank

Stora företagskunder på våra hemma- marknader erbjuds ett komplett utbud av finansiella tjänster, inklusive utlåning, likviditetshantering, betalningar, handels- finansiering och leasinglösningar. Utanför Norden är erbjudandet riktat till stora företag med en internationell profil.

Institutional Banking

Vi tillgodoser behoven hos banker och institutioner. Erbjudandet inkluderar sub- custody, kontantclearing, depå- förvaring, depåtjänster och relaterade efterhandelstjänster.

Structured Finance

Vi stödjer företag, finansiella institutioner och finansiella sponsorer med struktu- rerad finansiering inom kommersiella fastigheter, projekt-, infrastruktur- samt sjöfartsfinansiering.

Investment Banking

SEB:s fullserviceerbjudande för investment banking omfattar rådgivning, exekvering och finansiering över produkt- och kundsegment. Vår expertis sträcker sig över M&A (fusioner och förvärv), aktie-, skuld- och lånekapitalmarknaderna.

FICC Markets

FICC Markets består av enheterna Fixed Income, Currencies och Commo dities (räntor, valutor och råvaror). FICC Markets tillhandahåller exekvering, rådgivning, analys och utveckling av finansiella instrument inom dessa tillgångsslag.

Vissa plötsliga förändringar i riskaptiten. För ränteprodukter var aktiviteten på andrahands- marknaden dämpad, medan primärmarknaden hade perioder med hög aktivitetsnivå. Aktiehan- deln var måttlig med relativt låg volatilitet och god efterfrågan på primärfinansiering. Depå- förvaringsvolymerna ökade som en konsekvens av ökade tillgångsvärden. Som en del av vårt arbete att vara en positiv kraft i hållbarhetsomställningen samarbetar vi med kunder och tillhandahåller rådgivning, hållbar finansiering och investeringsprodukter. Som exempel kan nämnas projektfinansiering för en solcellsanläggning i Sverige, ett hållbar- hetslänkat lån med social inriktning som stödjer Gottsunda centrum samt ett hållbart obliga- tionsramverk för det tyska handelsföretaget och researrangören Rewe Group. Vi fortsätter att utforska nya sätt att göra affärer. 2023 emitterade Europeiska Investe- ringsbanken sin första digitala gröna obligation på en blockkedjebaserad plattform för digitala obligationer lanserad av SEB och Crédit Agricole. Vi har ett kontinuerligt starkt fokus på känn- din-kund (KYC) och på vår förmåga att hantera regelverken runt förebyggandet av ekonomisk brottslighet.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Vi fortsätter arbeta för kostnads- och kapital effektivitet och kalibrerar vår prissätt- ning och vårt erbjudande för att säkerställa att vi levererar värde till kunder och aktieägare.

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

---

Inledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 21

Våra divisioner

• Stora Företag & Finansiella institutioner
• Företag & Privatkunder
• Private Wealth Management & Family Office
• Baltikum
• Liv
• Investment Management

Företag & Privatkunder

Affärserbjudande

Divisionen erbjuder ett heltäckande sortiment av bank- och rådgivningstjänster till privatpersoner samt till små och medelstora företag i Sverige. Korttjänster i fyra nordiska länder ingår också i er- bjudandet. Tjänsterna tillhandahålls genom digitala mötesplatser, omkring 80 fysiska mötesplatser och ett kontakt center med tillgänglighet dygnet runt.

Våra kunder

Företagskunder

Med en etablerad position som bank för entre- prenörer och småföretagare betjänar divisionen cirka 260 000 små och medelstora företag, varav cirka 188 000 är helkunder. Segmentet omfattar omkring 600 mid corp (större eller mer komplexa medelstora företag) inom både privat och offent- lig sektor. Divisionen har ett brett erbjudande för företagskunder, med allt från dagliga banktjäns- ter för mindre företag, till avancerade bank- och rådgivningstjänster till medelstora företag. Med en ledande position inom företagsbetalnings- lösningar i Norden, har SEB Kort gett ut cirka 3,6 miljoner kort till företags- och privatkunder.

Privatkunder

Divisionen betjänar cirka 1,3 miljoner aktiva privatkunder i Sverige, varav cirka 295 000 är helkunder. Vi tillhandahåller ett heltäckande utbud av produkter och tjänster genom tre distributionskanaler (digitalt, distans och fysiskt), såsom banktjänster för vardagsekonomi för privatpersoner och private banking-tjänster för kapitalstarka privatpersoner i Sverige.

Året i korthet

Med kraftiga räntehöjningar, hög inflation och försvagad ekonomi fokuserade vi på att ge våra kunder service och ansvarsfull rådgivning. Kundernas efterfrågan på rådgivningsmöten var fortsatt hög. Kundnöjdheten förbättrades under året till följd av förbättrad tillgänglighet till vårt kontaktcenter. Den ekonomiska osäkerheten och högre räntor ledde till låg efterfrågan inom de flesta områden och ökade amorteringar. Låg efterfrågan ledde till en konkurrensutsatt miljö som resulterade i att marginalerna för hushållsutlåning minskade betydligt, medan mar- ginalerna för inlåning ökade efter Riksbankens räntehöjningar. På företagssidan minskade också utlåningsmarginalerna, men i lägre takt, medan inlåningsmarginalerna ökade. Kunderna minska- de också sitt månadssparande. Trots detta ökade inflödet av sparande under året. Till följd av högre räntor, högre levnadskost- nader och svagare ekonomisk tillväxt började kreditkvaliteten försvagas under andra halvåret men var generellt stark, och detta återspeglades i att kreditförlusterna förblev låga. Kreditkvalite- ten förblev god. Digitaliseringen av vårt privatbankserbjudan- de fortsatte, med nya tjänster och funktioner i digitala kanaler för både företag och privatper- soner. Kundupplevelsen förbättrades med mer självbetjäning, bättre tillgänglighet i kontaktcen- ter och rådgivningsmöten. Exempel inkluderar möjligheten att förnya den digitala ID-tjänsten Mobilt BankID och handel med europeiska aktier i appen för privatpersoner. För företag har ny funktionalitet lanserats, så som digital kapitalför- säkring med komplett digital onboarding, samt handel med fonder i företagsappen.

”Ansträngningar att förbättra vår servicemodell fortsätter att ge resultat, med förbättrad kundnöjdhet.”

Jonas Söderberg
Chef för division Företag & Privatkunder

Metrik	Värde
Avkastning på allokerat kapital	26,2%
Andel av koncernens rörelseresultat ¹	32%
K/I-tal	0,31

¹ Exklusive koncernfunktioner och elimineringar.

---

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Inledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 22

Våra divisioner

• Stora Företag & Finansiella Institutioner
• Företag & Privatkunder
• Private Wealth Management & Family Office
• Baltikum
• Liv
• Investment Management

Under året annonserade SEB att SEB Kort kom- mer att förvärva AirPlus, en ledande aktör inom företagsbetaltjänster i Europa. SEB Korts intäkter kommer att öka avsevärt och tillsammans kom- mer SEB Kort och AirPlus att bli ledande i Europa inom företagsbetalningslösningar. Detta stöder SEB:s ambitioner att växa verksamheten för före- tagsbetalningar. Se sid. 37.

Som en del i sina bankassuransambitioner, och till följd av det strategiska partnerskapet med insurtech-företaget Insurely under 2022, lanserade divisionen en ny funktionalitet som gör det möjligt för kunderna att få en samlad översikt av sina pensionssparanden i SEB:s mobilapp. Dessutom ingick divisionen ett nytt strate- giskt samarbete med försäkringsleverantören Hedvig, ett ledande nordiskt försäkringsbolag inom sakförsäkring för privatpersoner. Hedvigs kundvänliga och digitala försäkringserbjudande kommer att göra det möjligt för SEB att erbjuda sina kunder försäkringstjänster på ett smidigt och enkelt sätt.

Ambitionen inom hållbarhet är oförändrad vilket blev tydligt i och med en fortsatt tillväxt av våra gröna utlåningsvolymer samt en ökning av andelen kundsparande i artikel 9-fonder. Divisionen ökade antalet hållbarhetsrelaterade företagsrådgivningsmöten, samtidigt fortsatte vi att förbättra erbjudandet genom att lansera tjänster som tillgång till aktiers hållbarhetsdata i mobilappen och ett energiförbättringslån.

Affärsområden

Retail Sweden

Retail Sweden ansvarar för distribution av produk- ter och tjänster till både privatkunder och små och medelstora företag, och ansvarar för kontorsnätet, distansrådgivning och kontaktcenter.

SEB Kort

SEB Kort, ett helägt dotterbolag till SEB-koncernen, är en ledande leverantör av företagsbetalnings- lösningar i Norden, inklusive företagskort, företags- konton och co-branding. SEB Kort tillhandahåller även betalnings- och finansieringslösningar och relaterade tjänster till både privatpersoner och företagskunder i Norden.

Mid Corp

Mid Corp erbjuder avancerade bank- och råd- givningstjänster till större eller mer komplexa medelstora företags kunder genom dedikerade kundtjänstteam. Mid Corp hjälper kunder med mer avancerade behov och ger tillgång till storföretags- divisionen när kunderna växer i storlek och behoven blir mer komplexa.

---

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Inledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 23

Våra divisioner

• Stora Företag & Finansiella Institutioner
• Företag & Privatkunder
• Private Wealth Management & Family Office
• Baltikum
• Liv
• Investment Management

Private Wealth Management & Family Office

”Vi strävar efter att vara den självklara partnern i våra kunders liv, idag och i generationer framöver.”

William Paus
Chef för division Private Wealth Management & Family Office

Affärsområde

Private Wealth Management

Affärsområdet är indelat i beteendeanpassade kundsegment inklusive fastighets- och markägare, ledande befattningshavare, entreprenörer och kapitalstarka privatpersoner och familjer. Inom alla segment erbjuds kunderna dagliga banktjänster, investeringsrådgivning, finansieringslösningar och förmögenhetsplanering.

Professional Family Office

Professional Family Office-segmentet tillhandahål- ler institutanpassade tjänster till familjeägda inves- teringsbolag – Professional Family Office. SEB har fortsatt utöka affärsområdet och erbjuder kunder i Norden, Tyskland och internationellt tillgång till hela utbudet av SEB:s produkter och tjänster.

Filantropi och Stiftelser

Alla kunder inom divisionen erbjuds filantropisk rådgivning och tillgång till möjligheter att uppfylla sina filantropiska ambitioner. Kunden har tillgång till ett dedikerat team med experter som hjälper till med administration, juridisk expertis och portfölj- förvaltning – allt på ett ställe.

Affärserbjudande
Divisionen erbjuder sina kunder ett heltäckande bank- och rådgivningserbjudande, tillgång till kapitalmarknader, finansieringslösningar och individuellt anpassade rådgivningstjänster på SEB:s hemmamarknader och internationella marknader. Den personliga kontakten och lång- siktiga relationer är centrala i vårt erbjudande. Erbjudandet omfattar även ett brett utbud av icke-finansiella tjänster, såsom juridisk rådgiv- ning, försäkringsrådgivning, redovisningstjäns- ter, successionsplanering och ägarrådgivning. Dessutom tillhandahåller SEB ett unikt nätverk där likasinnade kunder förs samman och blir introducerade till exklusiva affärsmöjligheter.

Våra kunder
Våra kunder inkluderar cirka 18 000 förmögna privatpersoner och familjer, professional family offices och stiftelser i Sverige och internationellt. SEB har sedan etableringen av divisionen 2021 klättrat från sjunde plats i Prosperas svenska Private Banking-undersökning till andra plats år 2023.

Året i korthet
SEB har sett en ökning av såväl nytt förval- tat kapital som utlåningsvolymer och antal nya kunder under året. Vi har lanserat flera investeringsprodukter, såsom EQT Nexus, Arte Collectum och Pophouse, vilket breddar och ökar kvaliteten på vårt produkterbjudande. Vi byggde vidare på vår ledande ställning på marknaden för stiftelsekunder genom att etablera en skalbar och effektivare lösning för att hantera stiftelser- nas behov av redovisningstjänster i samarbete med PE Accounting. En ny roll, Philanthropy Advisor, har tillkommit för att etablera och utöka kompetensen inom området. SEB har också stärkt erbjudandet inom ägarrådgivning och successionsplanering genom ett samarbete med Censor AB.

¹ Exklusive koncernfunktioner och elimineringar.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Våra divisioner

Stora Företag & Finansiella Institutioner

Företag & Privatkunder

Private Wealth Management & Family Office

Baltikum

Estland
SEB i Estland genererar ungefär en tredjedel av divisionens rörelseintäkter och betjänar cirka en fjärdedel av dess kunder. Kundbasen är väl diversi- fierad med både stora företagskunder och många mindre företag inom ett brett spektrum av bran- scher. Estland är divisionens näst största marknad.

Lettland
Lettland är divisionens tredje största marknad. SEB i Lettland genererar ungefär en femtedel av divisionens rörelseintäkter och betjänar cirka en fjärdedel av dess kundbas. På den lettiska markna- den utmärker sig SEB som den största finansiären för företagskunder.

Litauen
SEB i Litauen genererar nästan hälften av divisio- nens rörelseintäkter och betjänar nästan hälften av kundbasen. Litauen är divisionens största marknad. Det är också den största ekonomin i Baltikum, vilket gör att de största företagskunderna betjänas här.

Affärsområden
Kundsegmenten och produkt- och tjänsteerbjudandet i affärsområdena är likartade och verksamheten är samordnad över dotterbolagen. branscher. Huvudsektorerna i vår kreditportfölj är energi, detaljhandel, tillverkning, fastigheter, transport och jordbruk.

Året i korthet
Den ekonomiska aktiviteten var dämpad på grund av stigande räntor och hög inflation. Räntorna ledde till en kraftig nedgång i tillverk- ningsindustrin på grund av minskad efterfrågan på de stora exportmarknaderna. Även hushållens konsumtion påverkades, men i mindre utsträck- ning. Totalt sett var utlånings- och inlåningsvoly- merna relativt oförändrade. En ny servicemodell infördes, där kontaktcenter och bankkontor integreras i en gemensam kundserviceorganisation.

Affärserbjudande
SEB är en av de ledande bankerna i Estland, Lettland och Litauen. Divisionen tillhandahåller heltäckande bank- och rådgivningstjänster till privatpersoner och alla företagskundsegment, och har betydande marknadsandelar inom viktiga segment och produkter i alla tre länder. Kunderna betjänas på distans samt genom fysiska och digitala kanaler såsom kontaktcenter, bankkontor och mobilapplikationer. Elektronisk dokumentsignering och distansrådgivning via video används i allt större utsträckning.

Våra kunder
Vi betjänar mer än 1 miljon privata helkunder och 104 000 helkunder bland företag inom flera ”De baltiska länderna var anmärknings- värt motståndskraftiga, med tanke på de makroekonomiska och geopolitiska utmaningarna under 2023.”
Niina Äikäs
Chef för division Baltikum

Baltikum
Sparerbjudandet förbättrades med högre räntor på alla inlåningsprodukter för privatkunder, små och medelstora företag samt större företag. Dessutom förbättrades betalningslösningserbju- dandet för företagskunder med nya lösningar för e-handel och kortköp i butik. SEB har även lanserat en ny internetbank i Baltikum med flera förbättringar av kundgräns- snittet, men framför allt en ny teknisk plattform som ska möjliggöra en snabbare och mer flexibel utveckling av det digitala erbjudandet. Tillfälliga solidaritetsavgifter och högre bolags- skatter infördes i Lettland och Litauen liksom högre bolagsskatt (gäller från och med 2025) och moms (gäller från och med 2024) i Estland.

45,8% Avkastning på allokerat kapital	18% Andel av koncernens rörelseresultat 1)	0,21 K/I-tal

Liv

Investment Management

Liv

Affärserbjudande
Divisionens livförsäkringserbjudande till privat- personer och företag innefattar ett komplett sortiment av produkter inom sparande och finansiell trygghet, så som tjänstepension, privat pensionsförsäkring, kapitalförsäkring, portfolio bond (utländsk depåförsäkring) och riskför- säkringar. Divisionen strävar efter att erbjuda kunderna rådgivning och lösningar genom hela livet i syfte att förse dem med rätt försäkrings- skydd och ett attraktivt långsiktigt sparande. Verksamheten bedrivs via digitala mötesplatser, videorådgivning på distans, fysiska möten samt via kundcenter. Distributionen av försäkringar sker genom SEB:s bankkontor, försäkringsför- medlare och så kallade anknutna ombud.

Affärsområden
Pension & Försäkring
I Sverige erbjuds traditionell försäkring, fondför- säkring, tjänstepension samt privat pension- och sjukförsäkring till företag och privatpersoner.

Life & Pension Baltic
I Estland, Lettland och Litauen erbjuds fondförsäk- ring, traditionell försäkring, tjänstepension samt privat pension- och sjukförsäkring till företag och privatpersoner.

Life International
Nordiska (främst svenska) privatkunder med specifika investeringsbehov erbjuds skräddarsydda lösningar i depåförsäkringar (portfolio bond insurance).

Våra kunder
Divisionen verkar på de nordiska och baltiska marknaderna med kontor i Sverige, Irland, Luxemburg, Estland, Lettland och Litauen och har 916 000 kunder som består av 821 000 privat- kunder och 95 000 företagskunder som i sin tur har 405 000 försäkrade.

Året som gått
Förvaltat kapital ökade med 11 procent. SEB behåller sin topp tre position inom livförsäkrings- marknaden i Sverige 2). Under året fortsatte vi att digitalisera vårt erbjudande mot kunder och distributörer. Genom att modernisera IT-arkitekturen kan vi fortsätta digitaliseringen och förbättra flexibiliteten för kunden. Vi har lanserat själv betjäning vad gäller tjänstepensionslösningar för små och medelstora företag. Våra externa gränssnitt för adminis- tration av tjänstepension har visat sig vara en konkurrensfördel. Vidare lanserade vi ett digitalt företagserbjudande för kapitalförsäkring, och ett konkurrenskraftigt riskförsäkringerbjudande för både företag och privatpersoner. Life & Pension Baltic lanserade ett femårigt IT-moderniserings- program, inriktat på att omvandla föråldrade system till modulära lösningar.

35,1% Avkastning på allokerat kapital	4% Andel av koncernens rörelseresultat 1)	0,44 K/I-tal

"Vi utvecklar löpande våra digitala tjänster för att möta kundernas föränderliga behov.”
David Teare 3)
Chef för division Liv

Investment Management

Affärserbjudande
Divisionen tillhandahåller kapitalförvaltning och därtill relaterade tjänster. Divisionen strävar efter att vara en ambitiös och långsiktigt rele- vant partner till kunderna vad gäller hållbara investeringar. Vår målsättning är att påverka framtiden genom ansvarsfull allokering av kundernas kapital. Detta sker genom att skapa värde för kunderna, agera långsiktigt och bygga positiva relationer.

Våra kunder
Divisionen har en bred kundbas där SEB är den viktigaste distributionskanalen för privatper- soner och företag. Institutionella kunder bistås genom divisionens egen distribution och fokus ligger på pensionsbolag, fondbolag, stiftelser samt kommuner och regioner. Dessutom distri- bueras divisionens fonder via plattformar hos tredje part.

Året som gått
Trots volatila tillgångspriser och ett nettoutflöde blev det förvaltade kapitalet i stort sett oför- ändrat. För att möta kundernas behov, fortsatte divisionen att öka utbudet av alternativa och tematiska produkter. Under året lanserade vi fonden SEB Nordic Energy för institutionella kunder, vilken investerar i småskalig infrastruktur för förnybar energi. Därmed kan kapital styras till lokala projekt som bidrar till att förbättra energisituationen men även till att accelerera energiomställningen. Inom ramen för satsningen på tematiska fonder lanserades en AI-fond med fokus på bolag som möjliggör användning eller ut- veckling av artificiell intelligens. Vidare lanserade vi vår elfte mikrofinansfond som gör det möjligt för institutionella kunder att kanalisera kapital till låg- och medelinkomsttagare i utvecklingsländer så att de kan starta och utveckla företag. För att tillvarata möjligheterna i det högre ränteläget, har vi lanserat två nya räntefonder. Vi har fortsatt att utveckla vårt hållbarhets- arbete genom att bland annat uppdatera och stärka vår hållbarhetspolicy avseende biologisk mångfald. Det har gjorts genom att tydliggöra vår målsättning men även våra förväntningar vad gäller den påverkan som våra investeringar har på ekosystem och biologisk mångfald.

Affärsområden
Likvida Produkter 2)
Divisionen erbjuder kapitalförvaltning inom tillgångsslagen aktier och räntebärande värdepapper.

Alternativa Investeringar 2)
Divisionen erbjuder kapitalförvaltning vad gäller illikvida produkter inom tillgångsslagen private equity, fastigheter, infrastruktur och mikrofinans.

Institutional Asset Management
Distribution av fonder och mandat förvaltade av SEB Investment Management men även av andra finansiella institut.

52,0% Avkastning på allokerat kapital	3% Andel av koncernens rörelseresultat 1)	0,46 K/I-tal

"Vi fortsätter att öka utbudet av alternativa och tematiska produkter.”
Javiera Ragnartz
Chef för division Investment Management

1) Exklusive koncernfunktioner och elimineringar.
2) Enligt senast tillgänglig marknadsstatistik från Svensk Försäkring, mätt som nyförsäljning.
3) Linnéa Echorcheville är chef för division Liv från 10 januari 2024.# Röster om SEB

SEB har många olika intressenter, inklusive kunder och medarbetare. Här beskriver några av dem sin relation med SEB och deras arbete med banken.

Kunder – SKF

Elisabeth Mosséen är Group Treasurer på SKF-koncernen, en global leverantör av lösningar för roterande applikationer. Företaget är repre- senterat i fler än 130 länder, har drygt 40 000 anställda och en årlig försäljning på cirka 100 miljarder kronor. SKF har en ambitiös tillväxt- strategi, där hållbarhet är en integrerad del.

– Det är allas ansvar inom bolaget att driva hållbarhetsfrågor. För mig som Group Treasurer innebär det att varje krona som går igenom oss ska förvaltas och lånas upp på ett hållbart sätt. Därmed behöver vi hållbara finansiella part- ners som delar våra värderingar, vilket SEB gör.

Elisabeth Mosséen menar att det som utmär- ker relationen är bankens kundfokus.

– SEB ser till vårt bästa, inte bara till vad som genererar den största intäkten för banken. Det är en väldigt viktig värdering och gäller alla delar av relationen. Jag får samma budskap från andra avdelningar som samarbetar med banken.

En annan sak som sticker ut är att SEB vågar utmana med nya förslag och lösningar.

– Hela vår affär bygger på innovation. Därför vill vi ha motparter som utmanar oss inom det området. SEB har stark innovationskraft och vågar utmana oss som kunder. Banken kommer ofta med förslag som ligger utanför boxen och som är bra för oss, inte bara för att banken vill sälja en produkt.

”SEB har stark innovationskraft och vågar utmana oss som kund.”
Elisabeth Mosséen, Group Treasurer, SKF

Kunder – Gålöstiftelsen

Jonas Rosdahl är generalsekreterare för Gålöstiftelsen sedan 2022, och har ett över- gripande ansvar för stiftelsens verksamhet. Gålöstiftelsen är en ansvarsfull givare av stipendier och bidrag till barn, ungdomar och ideella organisationer i Storstockholm. Stiftel- snen är en av Sveriges största inom barn- och ungdomsverksamhet, med rötter tillbaka till 1830. Visionen är att se ett Stockholm där alla unga har chans att nå sina drömmar.

– Vi tror att utbildning är en nyckel till att skapa möjligheter och förändring i samhället, och värnar om att ge unga en trygg och stimu- lerande miljö där de kan utveckla sina talanger och intressen. Gålöstiftelsen främjar även samverkan mellan olika aktörer som arbetar för ungas välmående och framtid, berättar Jonas Rosdahl. Han pekar på initiativet ”Järva i samverkan” som ett exempel.

Järva i samverkan startades i syfte att stärka dialog, samarbete och nätverk mellan föreningar som arbetar med barn och unga och på så sätt bidra till ett tryggt och attraktivt Järva. Föreningarna kan ansöka om medel från Gålöstiftelsen för olika samverkansprojekt och aktiviteter. Jonas Rosdahls förhoppning är att denna form av samverkan så småningom ska spridas över hela Storstockholm för att få större spridning och engagemang.

Gålöstiftelsen har varit kund på SEB sedan tidigt 80-tal och man ser SEB som en långsiktig och ansvarsfull partner.

– Vi på Gålöstiftelsen anser att SEB står för kompetens, engagemang och service. SEB har i många år hjälpt oss förvalta och investera stiftelsens kapital på ett ansvarsfullt och hållbart sätt och bidragit med rådgivning, administration och rapportering av vår ekonomi. På så sätt kan vi fokusera på vår kärnverksamhet och göra positiv skillnad för unga i samhället, avslutar Jonas Rosdahl.

”Vi värnar om att ge unga en trygg och stimulerande miljö.”
Jonas Rosdahl, Generalsekreterare, Gålöstiftelsen

SEB Embedded

Christoffer Malmer är chef för SEB Embedded, ett affärsområde som bildades 2023 med uppgift att kommersialisera konceptet Banking-as- a- service (BaaS). Det handlar om att ge SEB:s stora företagskunder möjlighet att erbjuda finansiella tjänster till sina slutkunder utan att själva behöva vara bank.

– Vi möjliggör för detaljhandeln, media, resebolag, transportindustri, hemelektronik med flera att under eget varumärke bygga in finansiella tjänster i sina kundrelationer utan att behöva bygga upp en balansräkning, ägna sig åt regelverks efterlevnad eller stå under Finansin- spektionens tillsyn. Det kan vara konton, kort, betalningar eller finansieringslösningar.

Det första avtalet om BaaS tecknades under 2022 med Axel Johnson- koncernen som gick live med sitt kunderbjudande senare samma år, byggt på SEB Embeddeds plattform. Detta ledde till en rad nya kunddialoger och även nya avtal för SEB Embedded.

– Vi är nu i en uppskalningsfas för att möta efterfrågan. Vi håller på att bygga lösningar för kunderna med ambitionen att de ska kunna tas i drift under 2024.

SEB Embedded är sprunget ur SEB:s innova- tionsstudio SEBx. I samband med att BaaS nu skalas upp inom SEB Embedded har innovations- studion SEBx startat om från början med fortsatt uppdrag att utforska disruptiv innovation.

”Vi ger företag möjlighet att erbjuda finansiella tjänster utan att behöva vara bank.”
Christoffer Malmer, Chef, SEB Embedded

Group Treasury

Kimberly Bauner, chef på Group Treasury, är nykomling på SEB men har en gedigen erfaren- het av finansbranschen på den internationella arenan. Hon ser Treasury som hjärtat i banken och lockades till SEB framför allt på grund av bankens långsiktiga perspektiv.

– Treasury är otroligt viktig för en bank eftersom det är här vi säkerställer att vi alltid har kapital när det behövs, oavsett valuta och löptid, så att vi kan stötta våra kunder med kapital och likviditet, möta bankens regulatoris- ka krav, och leva upp till vårt ansvar mot våra skuld- och aktieinvesterare. Mår inte Treasury bra så mår inte heller resten av banken bra, anser Kimberly Bauner.

–Det händer hela tiden nya saker man måste ha koll på – politiskt, ekonomiskt, regulatoriskt, inom kapitalmarknaden eller produktområden. Det är viktigt att inkludera såväl externa som interna perspektiv för att sedan kunna ge infor- merade råd till ledningen, menar hon.

Kimberly Bauner vill fortsätta att bygga på den trygga, stabila grund för Treasury-avdel- ningen som hennes företrädare skapat men behöver ändå titta framåt för att framtidssäkra verksamheten och förstärka dialogen med bankens skuldinvesterare.

– Självklart måste jag säkerställa att vi har en modern Treasury-verksamhet även om tio år, men framför allt vill vi hjälpa till att styra banken på ett effektivt och hållbart sätt. Kommer det en stor bankkris i framtiden vill jag att SEB ska vara “the last bank standing”. Vi ska vara motståndskraftiga så vi kan finnas där i både goda och dåliga tider.

”För mig är Treasury hjärtat i banken.”
Kimberly Bauner, Chef, Group Treasury, SEB

Financial Crime Prevention

Human Resources

Robert Celsing är SEB:s personaldirektör. I SEB ska HR ska vara mer än en stödfunktion och fungera som en nära partner till affären, eftersom människorna är själva kärnan i bankens verksamhet.

– Som bank lånar vi ut, lånar in och flyttar pengar i en eller annan form, och i alla dessa moment görs en riskbedömning. Tekniken är såklart ett viktigt hjälpmedel, men det är våra duktiga och engagerade medarbetare som gör skillnad och bygger förtroende genom långsik- tiga relationer och ansvarsfull rådgivning. Det finns en enorm kompetens och ett driv inom SEB, den kraften behöver vi ta vara på och utveckla, säger Robert Celsing.

Under de senaste åren har SEB gjort en bred satsning på att stärka den interna rörligheten och erbjuda möjligheter till karriärutveckling. Kontinuerligt lärande för att framtidssäkra med- arbetarnas kompetens är en integrerad del av arbetet med det digitala universitet SEB Campus som katalysator. Det pågår utbildningssatsningar bland annat inom hållbarhet, AI och ledarskap.

Inkludering och mångfald är ett prioriterat områ- de för banken och för Robert Celsing personligen.

– Jag är övertygad om att en personalstyrka med stor mångfald bidrar till fler perspektiv. Det bidrar i sin tur till nya idéer och sunt beslutsfat- tande, säger Robert Celsing.

Banken arbetar strukturerat med att förstärka positiva beteenden som ska fortsatt bygga på en varm och inkluderande kultur och bidra till en positiv framtid. Robert Celsing är stolt över att SEB:s årliga medarbetarundersökning visar höga nivåer av engagemang, flera poäng över genom- snittet i jämförelsegruppen, och att SEB i Sverige rankas som förstahandsval som arbetsgivare bland storbankerna hos flera yrkeskategorier.# Human Resources

Det finns en enorm kompetens och ett driv inom SEB ”Viktigt att framtidssäkra vår kompetens.” Robert Celsing Personaldirektör, SEB

Finansiell brottslighet har fått mycket medial uppmärksamhet. Den allt mer avancerade kriminaliteten, som också är digital, leder till ökade motinsatser från banken. Dessutom ställer myndigheterna allt högre krav. Kunskap, medvetenhet och en stark riskkultur är djupt förankrat i hela organisationen, från styrelsen till enskilda medarbetare. Några av de viktigaste åtgärderna i arbetet är en gedigen känn-din-kundprocess, effektiv transaktionsövervakning, utbildning av medarbetare, underrättelse och samarbete med brottsbekämpande myndigheter som finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och andra myndigheter. Avancerad analys med hjälp av AI används för att upptäcka bedrägerier och varje år rapporterar SEB tusentals misstänkta transaktioner. Nära samverkan med myndigheter och olika aktörer är central, eftersom penningtvätt och annan finansiell brottslighet är ett problem för hela samhället – ingen kan lösa detta ensam.

– För att stärka hela samhällets motståndskraft behöver vi fortsatt kraftsamla och utöka samarbetet och informationsdelning mellan banker, polis, myndigheter och länder, säger Johan Sekora.

”Vi skyddar SEB och våra kunder, men också samhället i stort.”

Johan Sekora
Chef Financial Crime Prevention, SEB

Financial Crime Prevention

Kraftsamlar för att bekämpa finansiell brottslighet

Johan Sekora är chef för Financial Crime Prevention på SEB. Den koncernövergripande enheten etablerades för två år sedan för att ytterligare skala upp arbetet mot finansiell brottslighet.

– Finansiell brottslighet fortsätter att vara en av de största utmaningarna för finansbranschen, som påverkar miljontals människor runt om i världen. De mänskliga kostnaderna för bedrägeri, brottslighet och finansiering av terrorism är oöverskådliga. På SEB jobbar vi oavbrutet för att stärka våra förmågor att upptäcka, förhindra och rapportera misstänkt aktivitet i linje med rådande regelverk och bankens etiska standarder, säger han.

Vår strategi

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 – 31

Röster om SEB

• Kunder – SKF
• Kunder – Gålöstiftelsen

SEB Embedded Group Treasury

Financial Crime Prevention

Human Resources

Investera i SEB

SEB har en unik kundbas och marknadsställning, engagerade ägare med ett långsiktigt perspektiv, en stark finansiell buffert samt den styrka som behövs för att skapa tillväxt och därmed aktieägarvärde.

Vår strategi

Röster om SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 – 32

Investera i SEB

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern med internationell räckvidd, grundad 1856. Vi verkar på ekonomiskt starka marknader, inklusive de nordiska och baltiska länderna, Tyskland och Storbritannien, och har en stor andel internationella storföretagskunder, vilket ger geografisk diversifiering bortanför våra hemmamarknader. Vi har en stark retail-verksamhet i Sverige och Baltikum där vi förser privatpersoner och medelstora företag med våra tjänster.

Värdeskapande genom diversifierad verksamhet och finansiell styrka

SEB:s riskprofil och breda kundbas, omfattande produkt- och tjänsteerbjudande samt geografiska räckvidd bidrar till en diversifierad verksamhet och stabil intjäning och kapitalgenerering. I ett relativt perspektiv har SEB en betydligt lägre sektorkoncentration i sin utlåningsportfölj jämfört med den genomsnittliga nordiska konkurrenten. 1) Dessa egenskaper, bland andra, återspeglas i det starka kreditbetyg som tilldelats SEB av de stora kreditvärderingsinstituten. Ett starkt kreditbetyg har alltid varit viktigt för SEB. Vidare ger SEB:s starka finansiella ställning gott skydd framöver och gör det möjligt för oss att fortsätta växa genom att ge våra kunder ansvarsfull rådgivning och kapital, återinvestera våra vinster för att vidareutveckla vår verksamhet och genom att dela ut kapital till aktieägarna. Det är så vi skapar långsiktigt värde för våra kunder, aktieägare och samhälle, idag och för kommande generationer.

Strategi för att framtidssäkra banken

SEB:s 2030-strategi syftar till att bygga vidare på vår solida marknadsposition och finansiella styrka för att framtidssäkra banken. Genom att öka investeringstakten inom utvalda områden i vår verksamhet kommer vi att fortsätta uppfylla våra kunders skiftande behov och säkra vår framtida konkurrenskraft i en snabbt föränderlig omvärld. Detta omfattar även transparenta och mätbara hållbarhetsrelaterade ambitioner och mål, avsedda att minska vår kreditexponering mot fossila bränslen i energiportföljen, samt öka våra hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Under 2022 fastställde vi även Net-Zero Banking Alliance-mål för finansierade utsläpp. Mer om 2030-strategin och affärsplanen, se sid 11–18

1) Enligt Herfindahl-Hirschmann-index.
2) Danske Bank, DNB, Handelsbanken, Nordea, Swedbank.

SEB som investering

Långsiktiga ägare ger stabilitet

SEB har en långsiktig aktieägarbas som gör att vi kan se bortom konjunkturcyklerna. SEB:s största aktieägare är Investor AB, som har SEB som ett kärninnehav. Investor AB, grundat av familjen Wallenberg 1916, är norra Europas största investmentbolag. Tack vare våra ägare har vi möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen genom de utdelningar vi betalar till våra aktieägare. Dessa inkluderar mer än 265 000 privatpersoner, några av Sveriges största pensionsfonder och, indirekt, stiftelser som stödjer forskning och utbildning. För information om aktieägarna, se sid. 60.

Period	Totalavkastning
2014	108%
2019	177%
2023	23%

För information om utdelningar och aktieåterköp, se sid 40.

Aktieägarvärde skapas genom utdelningar, återköp och förändringar i marknadsvärdet över tid. Allt annat lika, ökar aktieåterköpen vinsten per aktie. Det aktieägarvärde som skapats kan mätas som totalavkastning, definierat som återinvesterade utdelningar och förändringar i marknadsvärdet under en tidsperiod. För 2023 var den totala aktieavkastningen i SEB:s A-aktie 23 procent. SEB betalade en utdelning på 6:75 kronor per aktie och aktiekursen steg från 119:85 kronor till 138:80 kronor. Under de senaste tio åren har totalavkastningen för SEB:s A-aktie varit 177 procent. Det kan jämföras med en genomsnittlig total avkastning på 133 procent för nordiska bankkonkurrenter.

Välbalanserad kreditportfölj

Vår kreditportfölj är mer diversifierad än våra nordiska bankkonkurrenters. 2)

Utlåning per sektor, procent

Sektor	SEB	Bank 1	Bank 2	Bank 3	Bank 4	Bank 5
Företag
Institutioner
Fastighetsförvaltning
Bolån
Övriga hushållslån
Övrigt

0 25 50 75 100

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 – 33

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

I ett år präglat av osäkerhet med inflation och höga räntor där kunder har valt att vara försiktiga, kan SEB redovisa ett stabilt resultat och har förslagit en utdelning om 11:50 kronor per aktie och ytterligare aktieåterköpsprogram.

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 34

Finansiell koncernöversikt

• Resultat och lönsamhet
• Finansiell struktur
• Styrning med helhetssyn
• Resultat och affärsvolymer, förklaring
• Divisioner och koncernfunktioner
• Geografiska marknader
• Marknadsandelar och kundkontakter
• Osäkerhetsfaktorer
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering
• Bolagsstyrning
• Styrelse
• Verkställande ledning
• Ersättningsrapport

Finansiell koncernöversikt

SEB:s rörelseresultat förbättrades avsevärt. Bankens finansiella position är stark, avkastningen på eget kapital uppgick till 17,9 procent och kapitalbufferten uppgick till 440 baspunkter. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 8:50 kronor per aktie och en extra utdelning på 3:00 kronor per aktie.

Omräknade jämförelsetal

Den 3 april 2023 publicerade SEB ett pressmeddelande angående omräknade jämförelsetal för 2022 på grund av övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Förändringarna återspeglas fullt ut i denna rapport. Se not 49 för mer information och bryggor till den finansiella information som publicerats tidigare.

Resultat

Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster ökade med 37 procent till 47 963 Mkr (35 138). Rörelseresultatet ökade med 42 procent till 47 963 Mkr (33 739) och nettoresultatet uppgick till 38 116 Mkr (26 877).

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna ökade med 24 procent till 80 193 Mkr (64 478). Räntenettot ökade med 42 procent och uppgick till 47 526 Mkr (33 443). Valutaeffekten på räntenettot uppgick till 1 011 Mkr. Räntenettot från utlåning till allmänheten minskade med 3 025 Mkr. Det främsta skälet var en lägre marginaleffekt på svenska bolån. Detta motverkades av ökade lånevolymer som hade en positiv effekt. Räntenettot från inlåning från allmänheten ökade med 11 647 Mkr. Sedan det andra kvartalet 2022 har centralbankerna stadigt höjt räntorna. Högre räntenivåer har haft en positiv marginaleffekt, främst på inlåning från allmänheten.# Resultat och lönsamhet

Resultat och lönsamhet

Räntenetto mdr kr

0 5 10 15 20 25
2021 2022 2023
* Utlåning till allmänheten
* Inlåning från allmänheten
* Övrigt

Rörelseintäkter mdr kr

0 10 20 30 40 50
2021 2022 2023
* Provisionsnetto
* Övriga intäkter, netto
* Räntenetto
* Nettoresultat av finansiella transaktioner

Provisionsintäkter, brutto mdr kr

0 3 6 9 12 15
2021 2022 2023
* Betalningar, kort, inlåning, strukturerad utlåning, garantier och övrigt
* Värdepappershandel och derivat
* Depåförvaring och fonder
* Nyemissioner och rådgivningsprovisioner
* Livförsäkringsprovisioner

Övrigt räntenetto, som inkluderar ut- och inlåning från andra kundkategorier som kreditinstitut och centralbanker, ökade med 5 461 Mkr. Avgifter för insättningsgarantin som hanteras av Riksgälden och redovisas som räntenetto uppgick till 449 Mkr (421).

Provisionsnettot ökade med 1 procent till 21 669 Mkr (21 534). Provisionsnettot från betalningsförmedling och kortverksamhet uppgick till 4 802 Mkr (4 565), en ökning med 5 procent. Jämfört med helåret 2022 ökade framför allt kortvolymerna, delvis på grund av inflationen. Aktiemarknaderna var i genomsnitt mindre gynnsamma än 2022 och bruttoprovisionsintäkterna från depåförvaring och fondverksamhet, exklusive resultatbaserade avgifter, minskade med 217 Mkr till 9 458 Mkr (9 675). Resultatbaserade avgifter uppgick till 146 Mkr (442). Resultatbaserade avgifter är volatila eftersom de beror på fondens resultat och volymer samt avgiftsstrukturen. Marknadsläget under 2023, som präglades av osäkerhet, höga räntor och inflation, var mindre gynnsamt för investment banking och bruttoprovisionsintäkter från emissioner och rådgivning minskade med 18 procent till 1 193 Mkr (1 458). Låneprovisionerna brutto ökade med 8 procent till 3 841 Mkr (3 546). Bruttoprovisionerna från värdepappershandel och derivat minskade med 6 procent till 2 015 Mkr (2 142). Livförsäkringsprovisionerna, hänförliga till fondförsäkringsverksamheten, ökade till 991 Mkr (970).

Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade med 749 Mkr till 9 991 Mkr (9 242). På grund av den markanta förändringen i marknadsförhållanden under 2023 var värderingseffekterna på Treasurys och främst Markets portföljer betydande. Den så kallade kreditjusteringen till verkligt värde mäter orealiserade värdeförändringar av motpartsrisk (CVA) och egen kreditvärdighet avseende derivat (DVA). Denna uppgick till –165 Mkr, en nedgång på 622 Mkr jämfört med 2022. Marknadsvärdesförändringen för vissa strategiska innehav uppgick till 867 Mkr, vilket gav en positiv värderingseffekt på finansnettot på 974 Mkr jämfört med föregående år. Nettoresultatet från finansiella transaktioner från Livdivisionen ökade till 1 282 Mkr (738). Förbättrad marknadsavkastning och högre räntor hade positiva effekter på både traditionella och övriga portföljer.

Viktiga händelser och trender under 2023

Första kvartalet

• Kvartalet präglades av förnyad volatilitet på finansmarknaderna. Utvecklingen i vissa regionala banker i USA ledde till negativt sentiment under mars.
• Kundernas sentiment, aktivitetsnivå och bankens resultat påverkades till stor del av externa faktorer, såsom högre räntor och den ökade volatiliteten på de finansiella marknaderna.
• Privatkunder var fortsatt försiktiga med att ta mer lån och inlåningen skiftade i allt snabbare takt till sparkonton. Beteendet fortsatte under året och planade ut under det fjärde kvartalet.
• Marknaden för gröna, sociala hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer visade större motståndskraft än marknaden i övrigt.

Andra kvartalet

• Inflationen förblev hög globalt, vilket fick centralbankerna att höja styrräntorna och signalera fortsatta räntehöjningar. Oron kring svensk ekonomi kvarstod, särskilt avseende effekterna av känsligheten för högre räntor vilket bidrog till försvagningen av den svenska kronan.
• Både utlånings- och inlåningsvolymerna ökade och kapitalmarknadsaktiviteten ökade bland företagskunder.
• Svenska bolånemarginaler låg på rekordlåga nivåer.
• SEB Kort ingick avtal med Lufthansa Group om förvärv av AirPlus med målet att bli en ledande leverantör av betalningslösningar för företag i Europa. Se sid. 37.
• SEB undertecknade Finance for Biodiversity Pledge, en förbindelse för finansiella företag att mäta, sätta mål för och påverka biodiversitet i portföljerna.

Tredje kvartalet

• Centralbankerna betonade behovet av att hålla räntorna höga under längre tid, vilket hade en dämpande effekt på marknaderna och aktiemarknaderna backade under kvartalet.
• Kreditefterfrågan var dämpad, såväl bland företagskunder som bland privatkunder.
• SEB lanserade flera initiativ inriktade på att implementera virtuella assistenter baserade på generativ AI.

Fjärde kvartalet

• Den positiva resultateffekten, som vi sett tidigare under året, avtog när räntorna började plana ut mot slutet av året.
• Hög kundnöjdhet bland stora företag och finansiella institutioner, vilket återspeglades i positionen som nummer ett i Prosperas årliga nordiska kundundersökningar.
• SEB rankades som nummer ett bland de traditionella bankerna hos mer än 6 000 specialister bland Business Senior Professionals och IT Senior och Junior Professionals i Employer Branding-specialisten Universums årliga arbetsgivarranking.
• SEB höll sitt tredje årliga hållbarhetsevent och informerade om utvecklingen för mål och ambitioner i 2030-strategin och nettonollåtagandet.

Övriga intäkter, netto uppgick till 1 008 Mkr (258). Orealiserade värderings- och säkringseffekter ingår i denna post. Bland annat, återköpte SEB en säkerställd obligation med en resultateffekt om 512 Mkr under året.

Rörelsekostnader

Rörelsekostnaderna ökade med 10 procent under 2023, och uppgick till 27 449 Mkr (25 044). Förändringen uppgick till 2 405 Mkr, varav 490 Mkr var en valutaeffekt. Rörelsekostnaderna låg i linje med det valutakursjusterade kostnadsmålet för helåret om 27,0–27,5 miljarder kronor. K/I-talet var 0,34 (0,39). Personalkostnaderna ökade med 10 procent vilket återspeglade lönejusteringar och en ökning av genomsnittligt antal medarbetare från 16 283 till 17 288. Övriga kostnader ökade med 13 procent, delvis beroende på inflationsläget. Tillsynsavgifterna uppgick till 176 Mkr (174).

Förväntade kreditförluster, netto

Förväntade kreditförluster, netto uppgick till 962 Mkr (2 007) vilket motsvarade en förväntad nettokreditförlustnivå på 3 baspunkter (7). Under 2022 gjordes portföljreserveringar utifrån riskerna från högre energipriser, problem med leveranskedjor och inflation, liksom möjliga förändringar i fastighetssektorn i Sverige när många företag anpassade sig till nya villkor på ränte- och kapitalmarknaderna. Delar av dessa reserver återfördes under 2023 till följd av uppdaterade makroscenarier. Även om vissa nyckeltal för kreditkvalitet började gradvis försämras under året, var kvaliteten på kreditportföljen överlag fortsatt robust.

Påförda avgifter

Påförda avgifter uppgick till 3 819 Mkr (2 288). Riskskatten, som infördes 2022 och gäller Sveriges största banker, uppgick till 1 576 Mkr (1 187). Myndigheterna har också påfört resolutionsavgifter i syfte att bygga buffertar för att minska systemriskerna i händelse av framtida bankkriser. Resolutionsavgifterna uppgick till 1 296 Mkr (1 101). Under 2023 införde myndigheter i Litauen en tillfällig så kallad solidaritetsavgift på litauiska och EU-baserade kreditinstitutioner. Skatten uppgick till 947 Mkr. Den 6 december 2023 fastställde Lettland en tillfällig (ett år)

Tillsyn av SEB

Under 2023 tog Finansinspektionen initiativ till ett 60-tal nya tillsynsärenden avseende SEB:s moderbolag (exklusive internationella filialer) och dess svenska dotterbolag. Ytterligare 70 nya tillsynsärenden relaterade till SEB AB:s internationella filialer (varav 45 hanterades på hemmamarknaderna) och ett 50-tal tillsynsärenden hanterades av Europeiska centralbanken och andra lokala myndigheter avseende dotterbolagen i Baltikum. Liksom tidigare år, kategoriseras inte alla tillsynsärenden formellt som inspektioner (till exempel olika undersökningar, enkäter, förfrågningar om information, ad hoc-rapporter), men kräver ändå betydande resurser för att säkerställa snabba svar med hög kvalitet. Myndighetstillsyn är en normal del av den dagliga bankverksamheten. SEB:s huvudsakliga tillsynsmyndighet är Finansinspektionen, men SEB är löpande föremål för ett antal pågående tillsynsaktiviteter i alla länder där banken är verksam.

Förvärv av AirPlus

SEB:s dotterbolag SEB Kort Bank AB (SEB Kort), är en ledande aktör inom företagsbetalningar i Norden. SEB Kort har ingått avtal med Lufthansa Group om att förvärva samtliga aktier i Lufthansa AirPlus Servicekarten GmbH (AirPlus), en ledande aktör inom företagsbetalningstjänster. Tillsammans blir SEB Kort och AirPlus en ledande europeisk aktör inom företagsbetalningar.# Förvaltningsberättelse

Finansiell koncernöversikt

Resultat och lönsamhet

För en kontant köpeskilling på 450 miljoner euro kommer transaktionen att ge SEB Kort ytterligare skala, en stark position för ytterligare tillväxt i Europa samt en modern IT-plattform. Dessutom förväntas transaktionen resultera i synergier och komplet- terar även SEB:s bredare ambitioner inom företagsaffären i DACH- regionen (Tyskland, Österrike och Schweiz) och norra Europa. bolåneavgift för 2024. Avgiften beräknas som 50 punkter på ett kreditinstituts bolånevolym i Lettland per kvartal (2 procent årli- gen). Den uppskattade årliga effekten av detta för SEB förväntas vara cirka 20–25 miljoner euro från 2024

Jämförelsestörande poster
Det fanns ingen jämförelsestörande post under 2023. För helår- et 2022 gjordes en nedskrivning på 1 399 Mkr av koncernens tillgångar i Ryssland som uppgick till cirka 7 miljarder kronor. Se not 13.

Skatt
Skattekostnaden ökade, som en följd av högre resultat, till 9 848 Mkr (6 862) med en effektiv skattesats på 20,5 procent (20,3). Se not 15.

Räntabilitet på eget kapital
Räntabilitet på eget kapital steg till 17,9 procent (13,8). Räntabilite- ten på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 17,9 procent (14,5).

Övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat uppgick till –1 092 Mkr (2 208). Förändring i nettovärdet på den förmånsbestämda pensionsplanen påverkade övrigt totalresultat med –659 Mkr (641).

Finansiell struktur

Styrning med helhetssyn
Resultat och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport

Likvida tillgångar”Bankboken”
Tillgångar
Skulder och eget kapital

Balansräkningens struktur 31 december 2023
Stabil finansiering
Kortfristig finansiering
Derivat
Kreditinstitut
Livförsäkring
Inlåning från hushåll
Eget kapital
Kortfristig finansiering
Långfristig finansiering
Inlåning från företag och offentlig sektor
Kundhandel i värdepapper
Derivat
Kreditinstitut
Övrigt
Livförsäkring
Likviditetsportfölj
Tillgodohavande hos centralbanker
Utlåning till hushåll
Utlåning till företag och offentlig sektor

Balansomslutningen per den 31 december 2023 uppgick till 3 608 miljarder kronor (3 533).

Utlåning
Utlåning till allmänheten ökade med 36 miljarder kronor under året och uppgick till 2 101 miljarder kronor (2 065). Lånetillväxten var begränsad primärt beroende på att efterfrågan överlag var dämpad i det rådande makroekonomiska läget. Utlåning till allmänheten ingår i SEB:s kreditportfölj, som också omfattar lån till andra motparter liksom ansvarsförbindelser och derivat. Kreditportföljen minskade med 46 miljarder kronor till 3 040 miljarder kronor (3 086). Kreditportföljen beskrivs i kapitlet Risk-, likviditets- och kapitalhantering. Se sid 53. Osäkra lån (redovisat bruttovärde för utlåning i steg 3) ökade under året med 742 Mkr till 7 588 Mkr (6 846). Andelen osäkra lån (steg 3) utgjorde 0,37 procent av totala lån (0,33). Se not 18 och 40a.

Räntebärande värdepapper
Räntebärande värdepapper hålls för att bistå kunderna med riskhantering och handel samt för bankens egen likviditet. SEB är market maker i vissa räntebärande värdepapper. Dessa värdepap- per ökade med 13 miljarder kronor till 266 miljarder kronor (253). Den korta positionen (skuld) i dessa värdepapper uppgick till 14 miljarder kronor (24). SEB:s kreditriskexponering i hela portföljen, som består av räntebärande värdepapper, vissa kreditderivat och terminer) uppgick till 243 miljarder kronor (241). Se not 19, 30 och 40a.

Egetkapitalinstrument
Banken håller ett eget lager av egetkapitalinstrument i syfte att erbjuda kunderna riskhantering och handel samt för att underlätta bankens roll som market maker. Portföljen uppgick till 93 miljarder kronor (67) och motsvarande korta positioner (skuld) uppgick till 20 miljarder kronor (21). Se not 20 och 30.

Försäkringstillgångar och skulder
Försäkringsrörelsens tillgångar uppgick till 428 miljarder kronor (389). Av dessa utgjorde 394 miljarder kronor (358) finansiella tillgångar där försäkringstagaren bär risken (mestadels fond- försäkring), och övriga tillgångar (mestadels traditionell och riskförsäkring) uppgick till 34 miljarder kronor (31). Försäkringsrörelsens åtaganden uppgick till 429 miljarder kronor (389). Av dessa utgjordes 392 (358) miljarder kronor av finan- siella åtaganden för investeringsavtal (primärt fondförsäkring) medan 36 miljarder kronor (31) var åtaganden för försäkringsavtal (primärt traditionell och riskförsäkring). De försäkringsrelaterade åtagandena täcks till största delen av finansiella tillgångar. Se not 28, 42 och 43.

mdr kr	2021	2022	2023
Utlåning till allmänheten	2021	2022	2023
Hushållssektorn
Kommuner och regioner
Icke-finansiella företag
Finansiella företag
Övrigt
Centralbanksinlåning
Kundhandel i värdepapper

Derivat
Derivatkontraktens verkliga värde redovisas som tillgångar och skulder i balansräkningen och uppgick till 183 miljarder kronor (188) respektive 204 miljarder kronor (238). Volymerna och sam- mansättningen av derivaten återspeglar kundernas efterfrågan på derivat för hantering av finansiella risker. SEB är market maker för derivat och använder även derivat i syfte att skydda egna kassa- flöden och verkligt värde på sina tillgångar och skulder från till exempel räntefluktuationer. Se not 21.

In- och utlåning
In- och utlåning från allmänheten, en viktig finansieringskälla, uppgick till 1 612 miljarder kronor (1 702). Den mesta stabila finan- sieringskällan, hushållsinlåning, minskade med 9 miljarder kronor och inlåning från icke-finansiella företag ökade med 13 miljarder kronor. Under hela 2023 valde hushåll och både finansiella och icke-finansiella företag tidsbunden inlåning med högre ränta.

mdr kr	2021	2022	2023
In- och upplåning från allmänheten	2021	2022	2023
Hushålls- sektorn
Kommuner och regioner
Icke finansi ella företag
Finansiella företag

Emitterade värdepapper
För att mildra effekterna av en ökad kvantitativ åtstramning och event-risk ökade SEB proaktivt sin upplåning på finans- marknaden jämfört med föregående år. SEB emitterade under året motsvarande 197 miljarder kronor (130) i långfristig finansiering, varav 111 miljarder kronor i form av säkerställda obligationer, 59 miljarder kronor i seniora icke säkerställda obligationer, 17 miljarder seniora nedskrivningsbara obligationer och 10 miljarder kronor i efterställd skuld. Därutöver inlöstes Tier 2-kapital till ett belopp om 850 miljoner euro. Den totala långfristiga finansieringen uppgick vid årsskiftet till 536 miljarder kronor (474). Kortfristig upplåning i form av certifikat uppgick till 336 miljarder kronor (353). Se not 40f för information om likviditetshantering.

Förvaltat kapital och depåförvaringsvolymer
Det förvaltade kapitalet uppgick till 2 361 miljarder kronor (2 123). Marknadsvärdet följde aktiemarknaden och steg med 242 miljarder kronor. Nettoflödet av förvaltat kapital var –4 miljarder kronor. Depåförvaringsvolymen uppgick till 20 167 miljarder kronor (18 208). Marknadsvärdet förändrades med de finansiella marknaderna.

mdr kr	2023	2022	2021
Årets början	2 123	2 682	2 106
Inflöde	573	620	755
Utflöde	–577	–709	–705
Värdeförändring	242	–470	526
Årets slut	2 361	2 123	2 682

Eget kapital
Vid ingången av 2023 uppgick eget kapital till 204 miljarder kronor. Utbetald utdelning uppgick till totalt 14 miljarder kronor. Netto- resultatet uppgick till 38 miljarder kronor. Övrigt totalresultat minskade eget kapital med 1 miljard kronor. De aktiebaserade programmen och innehaven av egna aktier minskade kapitalet med 5 miljarder kronor. Vid utgången av 2023 uppgick eget kapital till 222 miljarder kronor. SEB:s aktiekapital uppgår till 21 942 miljarder kronor fördelat på 2 140 miljoner aktier. I linje med den strategiska planen återköpte SEB aktier för totalt 5 miljarder kronor (5) under 2023 och 38 738 439 (15 449 868) A-aktier makulerades. A-aktien berättigar innehavaren till en röst och C-aktien till en tiondels röst.

Antal utestående aktier, 31 dec 2022	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal utgivna aktier, 31 dec 2022	2 154 569 426	24 152 508	2 178 721 934
Aktier indragna under året	–38 738 439	0	–38 738 439
Totalt antal aktier, 31 dec 2023	2 115 830 987	24 152 508	2 139 983 495
Återköpta aktier för aktiebaserade program 1)	–27 152 466	0	–27 152 466
Återköpta aktier för kapitaländamål 2)	–39 983 298	0	–39 983 298
Summa utestående aktier	2 048 695 223	24 152 508	2 072 847 731

1) Utnyttjande av bemyndigande från årsstämman 2023 avseende återköp för långfristiga aktieprogram.
2) Utnyttjande av bemyndigande från årsstämman 2023 avseende återköp för kapitaländamål.# Utdelning

En ordinarie utdelning på 6:75 kronor per A-aktie och C-aktie distribuerades till aktieägarna under 2023. Utdelningen motsvarade cirka 51 procent av SEB:s nettoresultat för räkenskapsåret 2022. Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning om 8:50 kronor per A-aktie och C-aktie, och en extra utdelning om 3:00 kronor per A-aktie och C-aktie, vilket motsvarar cirka 63 procent av nettoresultatet för 2023. Den föreslagna utdelningen uppgår till totalt 23,8 miljarder kronor, beräknat på totala antalet emitterade aktier per den 31 december 2023, exklusive eget innehav. Inklusive eget innehav uppgår beloppet till 24,6 miljarder kronor. Avstämningsdagen föreslås till den 21 mars 2024 och om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan rätt till utdelning den 20 mars 2024 och utdelningen beräknas betalas ut den 26 mars 2024.

Återköpsprogram

Under 2022 och 2023 har SEB genomfört totalt sju återköpsprogram och 94 miljoner aktier har återköpts.

Antal återköpta aktier	Genomsnittligt inköpspris (kronor per aktie)	Belopp (Mkr)
Oktober 2021–mars 2022	20 055 133	124:66
Mars 2022–oktober 2022	23 375 979	106:95
Oktober 2022–december 2022	10 508 310	118:95
Januari 2023–april 2023	10 249 921	121:95
April 2023–juli 2023	10 660 063	117:26
Juli 2023–oktober 2023	9 746 391	128:25
Oktober 2023–december 2023	9 739 700	128:34
Summa	94 335 497	119:26

1) Förslaget till utdelning för 2019 återtogs och årsstämman beslöt att ingen utdelning skulle utbetalas.
2) En ordinarie utdelning på 4:10 kronor per aktie och en ytterligare ordinarie utdelning på 4:10 kronor per aktie för 2019 och 2020.
3) En ordinarie utdelning på 8:50 kronor per aktie och en extra utdelning på 3:00 per aktie föreslås av styrelsen till bolagsstämman.

Aktiens värde och börshandel

Stängningskursen för SEB:s A-aktie den 31 december 2023 uppgick till 138:80 kronor (119:95). Vinst per aktie var 18:20 kronor (12:58). SEB-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm.

Börsvärde Mkr	2023	2022	2021	2020	2019
Börsvärde vid årets slut 1)	297 030	261 440	276 266	185 485	193 345
Börsomsättning 2)	123 543	97 513	99 952	121 000	106 915

1) Baserat på aktiekursen 138:80 kronor för A-aktier och 138:80 kronor för C-aktier på Nasdaq Stockholm.
2) Börsomsättning på Nasdaq Stockholm.

Nyckeltal

Nyckeltal	2023	2022 2)	2021	2020	2019
Räntabilitet på eget kapital, %	17,9	13,8	13,9	9,7	13,7
Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster, %	17,9	14,5 1)	13,9	10,3	13,8
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,9	0,7	0,7	0,5	0,7
Räntabilitet på riskexponeringsbelopp, %	4,3	3,2	3,4	2,1	2,7
K/I-tal	0,34	0,39	0,42	0,45	0,44
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	18:20	12:58	11:75	7:28	9:33
Vägt antal aktier 3) , miljoner	2 094	2 137	2 164	2 163	2 162
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	18:06	12:48	11:67	7:23	9:28
Vägt antal aktier efter utspädning 4) , miljoner	2 110	2 153	2 179	2 177	2 175
Förväntad kreditförlustnivå, netto, %	0,03	0,07	0,02	0,26	0,10
Andel lån i steg 3, brutto, %	0,37	0,33	0,53	0,87	0,67
Andel lån i steg 3, netto, %	0,20	0,14	0,22	0,44	0,36
Likviditetstäckningsgrad 5) , %	140	143	145	163	218
Stabil nettofinansieringskvot 6) , %	112	109	111	-	-
Riskexponeringsbelopp, Mkr	891 992	859 320	787 490	725 560	745 637
Riskexponeringsbelopp, uttryckt som kapitalkrav, Mkr	71 359	68 746	62 999	58 045	59 651
Kärnprimärkapitalrelation, %	19,1	19,0	19,7	21,0	17,6
Primärkapitalrelation, %	20,7	20,7	21,4	22,7	20,8
Total kapitalrelation, %	22,4	22,5	23,1	25,1	23,3
Bruttosoliditetsgrad, %	5,4	5,0	5,0	5,1	5,1
Antal befattningar 7)	17 288	16 283	15 551	15 335	14 939
Depåförvaring, miljarder kronor	20 167	18 208	21 847	12 022	10 428
Förvaltat kapital, miljarder kronor	2 361	2 123	2 682	2 106	2 041

1) Nedskrivning av koncernens tillgångar avseende Ryssland under Kv 4 2022.
2) Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal.
3) Vid årsskiftet 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier. Under 2023 har SEB återköpt 6 222 629 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 369 982 aktier har sålts/delats ut. Under 2023 har SEB återköpt 40 738 087 aktier för kapitaländamål och 38 738 439 aktier som hölls för kapitaländamål har dragits in. Per den 31 december 2023 uppgick utfärdat antal aktier till 2 139 983 495 och SEB ägde 67 135 764 A-aktier till ett marknadsvärde av 9 318 Mkr.
4) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga incitamentsprogrammen.
5) Enligt den delegerade förordningen (EU).
6) Enligt CRR2.
7) Medeltal för året.

För en femårsöversikt över koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar, se sid. 180–181. Se definitioner på sid. 250.

Data per aktie

	2023	2022 5)	2021	2020	2019
Nettoresultat före utspädning, kr	18:20	12:58	11:75	7:28	9:33
Nettoresultat efter utspädning, kr	18:06	12:48	11:67	7:23	9:28
Eget kapital, kr	106:99	96:59	89:61	79:53	71:99
Substansvärde, kr	113:83	103:23	98:00	85:99	78:42
Förväntade kreditförluster, netto, kr	0:46	0:94	0:24	2:83	1:06
Utdelning (A- och C-aktier), kr	11:50 1)	6:75	6:00	8:20 2)	0:00 3)
Börskurs vid årets slut 4)
A-aktie, kr	138:80	119:95	125:85	84:50	88:08
C-aktie, kr	138:80	124:20	131:20	87:70	91:50
Högsta kurs under året 4)
A-aktie, kr	139:40	129:75	141:85	104:90	99:38
C-aktie, kr	148:00	138:20	155:00	112:00	102:20
Lägsta kurs under året 4)
A-aktie, kr	105:20	91:64	83:80	59:80	78:88
C-aktie, kr	118:20	97:00	87:00	69:50	81:70
Utdelning i relation till årets resultat, %	63,2 1)	53,7	51,1	112,6 2)	- 3)
Utdelning i relation till årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster, %	63,2 1)	51,0	51,1	105,9 2)	- 3)
Direktavkastning (utdelning i relation till börskurs), %	8,3 1)	5,6	4,8	9,72 2)	0,0 3)
P/E-tal (börskurs i relation till resultat)	7,6	9,5	10,7	11,6	9,4
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner	2 094,4	2 136,7	2 164,1	2 163,1	2 161,7
vid årets slut, miljoner	2 072,8	2 113,4	2 156,4	2 162,0	2 162,7

1) Enligt styrelsens förslag. Ordinarie utdelning 8:50 kronor per aktie och extra utdelning 3:00 kronor per aktie.
2) Ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av ordinarie bolagsstämma och ytterligare ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av en extra bolagsstämma i november 2021.
3) Förslaget till utdelning för 2019 återtogs och årsstämman beslöt att ingen utdelning ska utbetalas.
4) Källa: Nasdaq Stockholm.
5) Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal.

Styrning med helhetssyn

Att skapa hållbart värde är en kontinuerlig process i en ständigt föränderlig omvärld. Styrelsen ger förutsättningarna genom att besluta om bankens långsiktiga strategiska inriktning, finansiella mål, affärsplaner och övergripande riskaptit. För att maximera kund- och aktieägarvärde utvärderas de finansiella konsekvenserna av affärsbeslut och verksamheten styrs proaktivt utifrån följande aspekter:

1. affärsvolymernas tillväxt, sammansättning och risknivå
2. verksamhetens kapital- och likviditetskrav
3. lönsamhet och
4. myndighetskrav.

Prissättning i förhållande till risk blir därmed en naturlig del i verksamheten och uppföljning av både lönsamhet och riskjusterad lönsamhet är en viktig del i styrningen. Styrelsens övergripande riskaptit anger inriktningen och nivån på risk, finansiering, likviditetsreserver och kapitalmål.

SEB:s huvudsakliga risk är kreditrisk. Under 2023 har högre räntor, effekten av högre inflation och, liksom under de senaste åren, andra klimatrelaterade utmaningar kommit allt mer i fokus. Dessa utmaningar påverkar SEB:s hela riskhantering. SEB strävar efter att löpande kunna identifiera och hantera potentiella framtida risker, till exempel genom att använda stresstester och scenarioanalyser. För att täcka riskerna vid eventuella oförutsedda händelser håller SEB en kapitalbuffert och en likviditetsreserv.# Långsiktiga finansiella mål

I syfte att öka flexibiliteten i kapitalhanteringen är styrelsens långsiktiga finansiella mål att:

• årligen dela ut runt 50 procent av vinst per aktie exklusive jäm- förelsestörande poster, och att främst genom aktieåterköp dela ut eventuellt kapitalöverskott över buffertmålet
• upprätthålla en kärnprimärkapitalrelation som är 100–300 bas- punkter högre än gällande kapitalkrav från Finansinspektionen, och
• skapa en konkurrenskraftig avkastning på kapitalet.

Utdelning och aktieåterköp

En kombination av årlig utdelning och aktieåterköp är tänkt att öka den finansiella flexibiliteten. Aktieåterköp kommer att användas för distribution av överskott- skapital. Aktieåterköp kommer att övervägas när SEB:s kapital- buffert överstiger och förväntas fortsätta ligga över buffertmålet i en framåtblickande bedömning. Då aktieåterköp genomförs över tid ger det flexibilitet att anpassa beloppen baserat på den rådan- de eller den prognostiserade finansiella ställningen.

Mål för kärnprimärkapitalrelationen

Intervallmålet på 100–300 baspunkter ger SEB mer flexibilitet att hantera sin kapitalposition och utöka verksamheten.

Avkastningsmål

Över tid strävar SEB efter att nå en uthållig räntabilitet på eget kapital på 15 procent.

Affärsplan 2022–2024 och kostnadsmål

Bankens strävan är att skapa värde för aktieägarna – genom att öka tillväxten av intäkter, vilket driver tillväxt i vinst per aktie, öka Risk-, likviditets- och kapital- hantering Strategiska, finansiella och operativa planer Riskstrategi och riskaptit Lönsamhets- krav UppföljningPrissättning lönsamheten och framtidssäkra verksamheten. Det uppnås genom att kapitalisera på bankens styrkeposition och genom att ytterligare investera i verksamheten, såsom beskrivs i 2030-strategin och i affärsplanen för 2022–2024. Trots förändringar i omvärlden under året ligger 2030-strategin fast. Under 2024 kommer verksamheten att utvecklas genom ytterli- gare investeringar inom sparområdet och i teknisk infrastruktur. Kostnadsmålet för 2024 är fastställt till under eller lika med 29 miljarder kronor, baserat på 2023 års genomsnittliga valutakurser. Det nya kostnadsmålet kommer att uppdateras efter att AirPlus- förvärvet slutförts.

Divisionernas uppdaterade finansiella ambitioner

Divisionernas långsiktiga finansiella ambitioner för avkastning på allokerat kapital och kostnadseffektivitet (K/I-tal) baseras främst på två faktorer. För det första ska varje division ha ambitionen att vara bäst i klassen avseende lönsamhet och kostnadseffektivitet relativt jämförbara konkurrenter. För det andra sätts ambitionerna så att de ska möjliggöra för SEB att uppnå den långsiktiga ambitio- nen om 15 procents avkastning på eget kapital på koncernnivå. 2023 uppdaterades divisionernas finansiella ambitioner som ett led i den årliga uppdateringen av affärsplanen och för att ta hänsyn till nya påförda avgifter och skatter i de baltiska länderna. Ambitionen för K/I-talet för division Baltikum har därför justerats, från <0,40 till <0,35.

Division	Avkastning på allokerat kapital	K/I-tal
Stora Företag & Finansiella Institutioner	>13%	<0,50
Företag & Privatkunder	>16%	<0,40
Private Wealth Management & Family Office	>25%	<0,50
Baltikum	>20%	<0,35
Liv	>30%	<0,45
Investment Management	>40%	<0,40

Se sid. 45–47 för ambitioner och utfall för varje division.

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 42 Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur Styrning med helhetssyn Resultat och affärsvolymer, förklaring Divisioner och koncernfunktioner Geografiska marknader Marknadsandelar och kundkontakter Osäkerhetsfaktorer Risk-, likviditets- och kapitalhantering Bolagsstyrning Styrelse Verkställande ledning Ersättningsrapport

Det makroekonomiska läget och räntenivåerna

Det makroekonomiska läget och räntenivåerna har stor betydelse för kundernas beteende och är därför en av de faktorer som, till- sammans med hur banken agerar, har störst påverkan på bankens verksamhet och resultat. I tider av positiv ekonomisk utveckling är företag och privatper- soner mer benägna att investera och konsumera. Det kan leda till ökad utlåning, fler betalningar och ett större antal företagstrans- aktioner, med mera, vilket är gynnsamt för räntenettot och provisionsnettot. I en ogynnsam del av konjunkturcykeln, då kunderna sannolikt är mer försiktiga, kan tillväxten i affärs- och transaktionsvolymer avta och kreditförlusterna öka. Å andra sidan säkrar kunderna sina risker i osäkra och volatila lägen, vilket kan öka nettoresultatet av finansiella transaktioner.

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Kundernas finansiella behov är källan till SEB:s affärsvolymer och resultat. Här beskrivs det övergripande förhållandet mellan kunddrivna affärsvolymer, som rapporteras i och utanför balansräkningen, och resultaträkningen samt yttre faktorer.

Resultaträkning, förenklad

Mkr	2023
A Räntenetto	47 526
B Provisionsnetto	21 669
C Nettoresultat av finansiella transaktioner	9 991
D Övriga intäkter, netto	1 008
Summa rörelseintäkter	80 193
Summa rörelsekostnader	–27 449
Förväntade kreditförluster, netto	–962
Påförda avgifter	–3 819
Rörelseresultat	47 963
Skatt	–9 848
NETTORESULTAT	38 116

SKULDER OCH EGET KAPITAL

	2023
9 Skulder till centralbanker och kreditinstitut	147 323
10 In- och upplåning från allmänheten	1 611 651
11 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	392 362
12 Skulder till försäkringstagare	36 453
13 Emitterade värdepapper	867 838
14 Kort position	33 700
– Varav egetkapitalinstrument	19 558
– Varav räntebärande värdepapper	14 142
15 Derivat	204 176
Övriga finansiella skulder	100
Övriga skulder	92 839
– varav förlagslån	29 687
Totalt eget kapital	221 775
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	3 608 218

Affärsvolymer i balansräkningen

TILLGÅNGAR	2023
1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	312 373
2 Utlåning till centralbanker	97 691
3 Utlåning till kreditinstitut	84 128
4 Utlåning till allmänheten	2 101 181
5 Räntebärande värdepapper	266 252
6 Egetkapitalinstrument	92 707
7 Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken	392 457
8 Derivat	183 080
Övriga tillgångar	78 349
SUMMA TILLGÅNGAR	3 608 218

Affärsvolymer utanför balansräkningen (exempel)

mdr kr	VOLYMER	2023
17 Förvaltat kapital		2 361
Kunder investerar i till exempel fonder
17 Depåförvaring		20 167
Banken förvarar värdepapper och förmedlar utdelningar och räntor för kundernas räkning
17 Åtaganden		904
Kunders förhandsbeslutade krediter
17 Ansvarsförbindelser		201
Banken tillhandahåller kreditrisk- hantering till kunder

TRANSAKTIONER

17 Betalningar och cash management
Kunder gör betalningar och hanterar sina kontobalanser
17 Korttransaktioner
Kunder gör och tar emot betalningar
17 Värdepappers- transaktioner
Kunder använder banken som mellan- hand i värdepapperstransaktioner, till exempel aktiehandel
17 Företagstransaktioner
Företagskunder efterfrågar råd och stöd vid till exempel företagsförvärv eller börsintroduktioner

A 1 9 17 Utfall för 2023. Motsvarande cirkel på nästa sida kopplar utvecklingen av kunddrivna affärsvolymer till resultaträkningen och balansräkningen.

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 43 Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur Styrning med helhetssyn Resultat och affärsvolymer, förklaring Divisioner och koncernfunktioner Geografiska marknader Marknadsandelar och kundkontakter Osäkerhetsfaktorer Risk-, likviditets- och kapitalhantering Bolagsstyrning Styrelse Verkställande ledning Ersättningsrapport

A Räntenetto

Räntenettot är skillnaden mellan intäkter från utlåning och kostnader för in- och upp låning. Marginalerna och affärsvolymerna har stor betydelse. Räntemarginalerna skiljer sig åt på olika marknader, främst på grund av olika löptider, risker och konkurrens.

Utlåning

Lån till kunder skapar ränteintäkter under lånens löptid. Uppläggningsavgifter på nya lån hanteras som ränta. 1 2 3 4 SEB deltar i, eller leder, syndikeringar av lån, vilket skapar provisionsintäkter och -kostnader. 4

Räntebärande värdepapper

SEB håller räntebärande värdepapper för kundhandel och för likviditetshantering. Dessa uppbär ränta under löptiden. 5 14 SEB håller räntebärande värde papper för kund handel och för likviditetshantering. Posten påverkas av kundernas aktivitetsnivå och marknadsvärdet på innehaven. 5 14 Posten påverkas av försäljning av SEB:s eget innehav av räntebärande värdepapper, som hålls i likviditets- och investerings syfte. 5

B Provisionsnetto

Provisionsnettot ökar med ökande affärsvolymer. Provisionerna kan öka på fördel aktiga finans- marknader och med ökade affärsvolymer och vice versa.

C Finansnetto

Nettoresultatet av finansiella transaktioner omfattar såväl realiserade vinster och förluster i samband med transaktioner med värdepapper, valutor och derivat som förändringar i marknads- värde. Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse.

D Övriga intäkter, netto

Övriga intäkter uppstår sporadiskt och har ingen tydlig koppling till makroekonomiska faktorer.

Egetkapital- instrument (aktier)

SEB erhåller och betalar provisioner i rollen som aktiemäklare. 17 SEB håller egetkapitalinstrument för kundhandel och är en motpart i aktieswappar. Posten påverkas av kundhandeln, förändringar i marknadsvärdet, utdelningar och realiserade vinster/förluster. 6 14 Posten påverkas av utdelningar från eget aktieinnehav. 6

Derivat

Ränterelaterade derivat instrument som används av SEB för att minska svängningar i resultatet (säkring) ger ränta under löptiden. 8 15 SEB erhåller och betalar provisioner vid handel med derivat i vissa fall.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 44

Finansiell koncernöversikt

Resultat och lönsamhet

Finansiell struktur

Styrning med helhetssyn

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Divisioner och koncernfunktioner

SEB är organiserat i divisioner, supportfunktioner, koncernstaber och kontrollfunktioner liksom vissa specialenheter. Divisionerna Stora Företag & Finansiella Institutioner, Företag & Privatkunder, Private Wealth Management & Family Office och Baltikum har ett direkt kundansvar. Produktansvaret för fondförvaltning och livförsäkring ligger inom divisionerna Investment Management och Liv. Group Support består av centraliserade och divisionsövergripande funktioner, inrättade främst för att utnyttja skal-fördelar i olika transaktions-, process- och IT-tjänster liksom inom hållbarhetsområdet.

Divisionernas andel av:

Rörelseresultat 1)	Procent
Stora Företag & Finansiella Institutioner	38
Företag & Privatkunder	32
Private Wealth Management & Family Office	5
Baltikum	18
Liv	4
Investment Management	3

1) Exklusive koncernfunktioner och elimineringar.

Befattningar	Procent
Stora Företag & Finansiella Institutioner	14
Företag & Privatkunder	20
Private Wealth Management & Family Office	3
Baltikum	17
Liv	5
Investment Management	2
Koncernfunktioner inklusive supportfunktioner och staber	40

Stora Företag & Finansiella Institutioner (LC&FI)

Divisionen erbjuder affärsbank- och investmentbanktjänster riktade till stora företag och institutioner i Norden, Tyskland och Storbritannien och dess kunder betjänas även genom det internationella nätverket.

Rörelseintäkter och -resultat

mdr kr	2021	2022	2023
Rörelseintäkter	15	20	25
Rörelseresultat	0	5	10

Ambition och utfall

	-21	-22	-23
Avkastning på allokerat kapital, %	0,30	0,35	0,40
K/I-tal	4	8	12
Långsiktig ambition	0,50	0,45	0,45

Resultatkommentar 2023
Rörelseresultatet ökade med 35 procent to 18 803 Mkr. Räntenettot var 37 procent högre, framför allt på grund av höjda styrräntor. Provisionsnettot minskade med 1 procent i lugna kapitalmarknader. Nettoresultatet från finansiella transaktioner ökade primärt på grund av värderingseffekter. Rörelsekostnaderna ökade med 9 procent och de förväntade nettokreditförlusterna minskade med 69 procent. Nettokreditförlustnivån var 2 baspunkter.

Koncernstaberna och koncernkontrollfunktionerna har koncernövergripande ansvar och är inrättade för att stödja verksamheten och hantera vissa reglerade områden. Divisionerna bär större delen av kostnaderna för de centrala funktionerna, där 40 procent av medarbetarna arbetar.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 45

Finansiell koncernöversikt

Resultat och lönsamhet

Finansiell struktur

Styrning med helhetssyn

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Divisioner och koncernfunktioner

Geografiska marknader

Marknadsandelar och kundkontakter

Osäkerhetsfaktorer

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Bolagsstyrning

Styrelse

Verkställande ledning

Ersättningsrapport

Företag & Privatkunder (C&PC)

Divisionen erbjuder banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige, samt korttjänster i fyra nordiska länder. I Sverige erbjuds också välbärgade kunder private banking-tjänster.

Resultatkommentar 2023

Rörelseresultatet ökade med 50 procent till 15 937 Mkr. Räntenettot var 41 procent högre, primärt på grund av högre marginaler på inlåning medan bolånemarginalerna minskade. Affärsvolymerna var mer eller mindre oförändrade. Provisionsnettot ökade med 6 procent på grund av högre kortomsättning och högre betalavgifter. Rörelsekostnaderna ökade med 9 procent medan de förväntade nettokreditförlusterna minskade med 23 procent. Den förväntade nettokreditförlustnivån var 6 baspunkter.

Rörelseintäkter och -resultat

mdr kr	2021	2022	2023
Rörelseintäkter	15	20	25
Rörelseresultat	0	5	10

Ambition och utfall

	-21	-22	-23
Avkastning på allokerat kapital, %	0,25	0,35	0,40
K/I-tal	4	8	12
Långsiktig ambition	0,50	0,45	0,45

Private Wealth Management & Family Office (PWM&FO)

Divisionen erbjuder ett heltäckande sortiment av banktjänster, tillgång till kapitalmarknader, finansieringslösningar och skräddarsydd rådgivning till entreprenörer, kapitalstarka individer, stiftelser samt family offices.

Resultatkommentar 2023

Rörelseresultatet ökade med 53 procent till 2 375 Mkr. Räntenettot var 69 procent högre, primärt drivet av inlåning givet det högre ränteläget. Både ut- och inlåningsvolymer växte. Provisionsnettot minskade med en procent på grund av lägre genomsnittligt förvaltat kapital. Rörelsekostnaderna ökade med 20 procent. De förväntade nettokreditförlusterna återspeglar en återföring av reserver.

Rörelseintäkter och -resultat

mdr kr	2021	2022	2023
Rörelseintäkter	2	4	6
Rörelseresultat	0	2	4

Ambition och utfall

	-21	-22	-23
Avkastning på allokerat kapital, %	0,20	0,30	0,40
K/I-tal	50	40	30
Långsiktig ambition	0,70	0,60	0,50

Baltikum

Divisionen tillhandahåller banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och medelstora företagskunder i Estland, Lettland och Litauen.

Resultatkommentar 2023

Rörelseresultatet ökade med 103 procent till 9 171 Mkr, inklusive valutaeffekter. Räntenettot var 139 procent högre, primärt på grund av placering av överskottslikviditet och förbättrade inlåningsvolymer och marginaler. Provisionsnettot ökade med 8 procent. Rörelsekostnaderna ökade med 18 procent och kreditförlusterna var försumbara.

Rörelseintäkter och -resultat

mdr kr	2021	2022	2023
Rörelseintäkter	4	8	12
Rörelseresultat	0	4	8

Ambition och utfall

	-21	-22	-23
Avkastning på allokerat kapital, %	0,25	0,30	0,40
K/I-tal	50	40	30
Långsiktig ambition	0,50	0,45	0,45

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 46

Finansiell koncernöversikt

Resultat och lönsamhet

Finansiell struktur

Styrning med helhetssyn

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Divisioner och koncernfunktioner

Geografiska marknader

Marknadsandelar och kundkontakter

Osäkerhetsfaktorer

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Bolagsstyrning

Styrelse

Verkställande ledning

Ersättningsrapport

Liv

Divisionen erbjuder livförsäkringstjänster till privatpersoner liksom företag och institutioner huvudsakligen i Norden och Baltikum.

Resultatkommentar 2023

Rörelseresultatet ökade med 13 procent till 2 020 Mkr. Provisionsnettot var oförändrat. Nettoresultatet från finansiella transaktioner ökade med 74 procent på grund av det gynnsamma ränte läget vilket påverkade traditionella och andra portföljer positivt. Rörelsekostnaderna ökade med 12 procent.

Investment Management (IM)

Divisionen består av SEB Investment Management som förvaltar SEB-fonder och mandat för kunder via SEB:s kundkanaler, och Institutional Asset Management, vilka distribuerar fonder och mandat förvaltade av SEB Investment Management men även av andra institut.

Resultatkommentar 2023

Rörelseresultatet minskade med 13 procent till 1 669 Mkr. Provisionsnettot minskade då både basprovisioner och resultatbaserade provisioner sjönk när genomsnittligt förvaltat kapital minskade. Rörelsekostnaderna ökade med 3 procent.

---

8 15 SEB är motpart för kunder som vill hantera sina risker (till exempel valuta- och ränterisk) med hjälp av derivatinstrument. Posten påverkas av kundhan- deln och av marknadsvärdet på innehaven.
8 15 Marknadsvärdet på de derivat som SEB använder för egna säkringar.
8 15 In- och upplåning Inlåning från kunder ger upphov till räntekostnader.
9 10 SEB erhåller provisioner från vissa bankkonton.
9 10 Försäkring och sparande SEB tillhandahåller sparande i fondförsäkring, depåförsäkring och liknande produkter där kunden bär risken. Den investerade volymen genererar provisionsintäkter. Därutöver uppstår distributionskostnader.
7 11 17 SEB tillhandahåller sparande i traditionell pen- sionsförsäkring med viss garanterad avkastning samt sjuk- och vård-försäkring och liknande tjänster. SEB investerar främst i egetkapitalinstrument och skuldinstrument för att skydda utfallet av försäkrings-fordringar.
5 6 12 Emitterade värdepapper och efterställda skulder SEB finansierar delvis sin egen verksamhet med hjälp av räntebärande kort- och långfristiga värdepapper i vilka ränte-kostnader uppstår.
13 16 Marknadsvärdet inklusive kreditrisk på SEB:s aktieindex-obligationer påverkar posten.
13 Inlösen i förtid av skuld-instrument utgivna av SEB påverkar posten.
13 16 Affärsvolym utanför balans-räkningen Banken tillhandahåller en rad kundtjänster som genererar provisionsintäkter och -kostnader. De flesta avgifterna är fasta och transaktions-baserade, men vissa beror på marknadsvärden.
17 Förhållandet mellan rörelseintäkter och kunddrivna affärsvolymer# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 47

Finansiell koncernöversikt

Resultat och lönsamhet

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Rörelseintäkter och -resultat

	2023	2022	2021
Rörelseintäkter	1	2	4
Rörelseresultat	0	1	2
mdr kr	3

Ambition och utfall

	2023	2022	2021
Avkastning	0,6	0,2	0,4
K/I	-21	-22	-23
	20	40	60
Avkastning på allokerat kapital, %	-21	-22	-23
K/I-tal	0	1	2
Långsiktig ambition	4

Rörelseintäkter och -resultat

	2023	2022	2021
Rörelseintäkter	1	2	4
Rörelseresultat	0	1	2
mdr kr	3

Ambition och utfall

	2023	2022	2021
Avkastning	0,5	0,1	0,3
K/I	-21	-22	-23
	20	40	60
	80
Avkastning på allokerat kapital, %	-21	-22	-23
K/I-tal	0	1	2
Långsiktig ambition	4

Divisioner och koncernfunktioner

Supportfunktioner, koncernstaber och kontrollfunktioner

Supportfunktionerna stödjer affärsverksamheterna genom centraliserade och divisionsgemensamma funktioner, etablerade främst för att utnyttja skalfördelar inom olika transaktions-, process- och IT-tjänster. Supportfunktionerna är uppdelade i fem enheter:

• Group Technology
• Group & Business Services
• Sustainable Banking
• Group Regulatory Affairs
• SEBx.

Koncernstaberna är inrättade för att ge mervärde och stödja den koncernövergripande verksamheten samt för att hantera vissa reglerade områden. Koncernstabsfunktionerna är uppdelade i fem enheter:

• CFO - ekonomi- och finansdirektören
• Group Human Resources
• Group Brand, Marketing and Communication
• Group Legal
• Group Financial Crime Prevention.

Kontrollfunktionerna är koncernövergripande kontrollfunktioner oberoende av affärsverksamheten. De tre kontrollfunktionerna är:

• CRO
• Group Compliance
• Group Internal Audit.

Geografiska marknader

Sverige
Johan Torgeby
vd och koncernchef
Banktjänster för privatpersoner och företag
Både företags- och privatkunder var avvaktande i det osäkra ekonomiska läget samtidigt som engagemanget i hållbarhetsfrågor ökade alltmer. Kostnadsbasen ökade med fortsatta investeringar i enlighet med SEB:s strategi samtidigt som de påförda avgifterna fortsatte att stiga.

Estland
Allan Parik
Landchef
Banktjänster för privatpersoner och företag
En stram penningpolitik resulterade i sjunkande inflationstakt och negativ BNP-tillväxt. Arbetsmarknaden visade motståndskraft med endast marginell ökning av arbetslösheten. Kreditkvaliteten förblev god och SEB ökade portföljen av gröna lån samt expanderade inom hållbarhetsrelaterade produkter och rådgivning.

Lettland
Ieva Tetere
Landchef
Banktjänster för privatpersoner och företag
Hög inflation och stigande räntenivåer ökade generellt intresset för spar- och investeringsprodukter. Företagen var avvaktande till nya investeringar, men efterfrågan på finansiering var hög bland mindre företag. Efterfrågan på lån för grön omställning var fortsatt hög.

Litauen
Sonata Gutauskaitė-Bubnelienė
Landchef
Banktjänster för privatpersoner och företag
Nedgång i hushållens konsumtion och i exporten medförde att den ekonomiska aktiviteten avtog, medan högre räntor hade marginell effekt på investeringsbeslut. SEB fortsatte att öka utlåningsvolymerna och utökade hållbarhetserbjudandet till kunderna. Kundnöjdheten ökade överlag för alla kunder och inom alla kanaler.

Danmark
Kristian Skovmand
Landchef
Företagsbank
Ytterligare ett starkt finansiellt år med hög kundaktivitet på den danska räntemarknaden och fortsatt hög efterfrågan för företagsaffärer och hållbarhetsrelaterade produkter.

Norge
Johan Persson
Landchef
Företagsbank
Kundaktiviteten var fortsatt hög, trots de makroekonomiska utmaningarna. SEB stödde både företagskunder och institutioner med rådgivning, riskhantering samt tillgång till kapital och likviditet, med hög kundnöjdhet. Rådgivningen omfattade även ett stort antal hållbarhetsrelaterade transaktioner.

Finland
Ruut Pihlava
Landchef
Företagsbank
Höga räntor i kombination med hög kundaktivitet inom strukturerad finansiering, obligationsmarknaden och riskhanteringstjänster ledde till ett starkt resultat. SEB fortsatte att stödja den gröna omställningen i Finland, och vi såg en hög efterfrågan för hållbarhetsrelaterad rådgivning och lösningar.

Tyskland
Jürgen Baudisch
Landchef
Företagsbank
Trots att inflationstrycket lättade förblev de ekonomiska förutsättningarna utmanande med sjunkande industriproduktion och ökad osäkerhet. SEB stödde kunderna proaktivt och ökade marknadsandelen inom DACH-regionen (Tyskland, Österrike, Schweiz) med många mandat för hållbarhetsrådgivning som understödde volymerna på obligationsmarknaden och inom projektfinansiering.

Storbritannien
Anders Engstrand
Landchef
Företagsbank
Kunderna fokuserade på att tillvarata såväl tillväxtmöjligheter som möjligheter att optimera likviditet och finansiering. Efterfrågan på rådgivningstjänster var hög och SEB bistod kunderna att nå dessa mål, mot en dynamisk ekonomisk och geopolitisk bakgrund. Detta var särskilt tydligt inom energiomställning.

Övrigt
Det internationella nätverket SEB fortsatte att stödja sina hemmamarknadskunder som en pålitlig och långsiktig partner med både tydlig internationell strategi och lokal närvaro och rådgivning. Externa faktorer, såsom kundernas respons på inflationsförväntningar och de snabba förändringarna i räntenivåer påverkade rörelseresultatet även i geografiskt hänseende.

Andel av SEB:s rörelseresultat

Geografiska marknader	Procent 2023	Procent 2022
Sverige	51	55
Estland	7	7
Lettland	6	5
Litauen	9	9
Danmark	2	6
Norge	2	6
Finland	2	5
Tyskland	1	3
Storbritannien	1	2
Övriga marknader	5	4
Koncerngemensam support i Lettland och Litauen	16

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 48

Finansiell koncernöversikt

Resultat och lönsamhet

Finansiell struktur

Styrning med helhetssyn

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Divisioner och koncernfunktioner

Geografiska marknader

Marknadsandelar och kundkontakter

Marknadsandelar, Sverige

	Antal syndikerade lån i Norden	Antal aktierelaterade transaktioner i Norden (börsintroduktioner, nyemissioner mm)	Antal förvärvsrelaterade transaktioner i Norden	Internationella private banking-kontor	Antal Swish-betalningar via SEB app (miljoner)	Antal bankkontor	Antal bankomater 1)
2023	86	35	20	14	191	135	1 735
2022	85	26	13	14	102	137	1 829
2021	99	52	9	12	87	156	2 280
1) varav cirka 1 000 ägs tillsammans med andra nordiska storbanker.

Hushåll, inlåning

2023 2022 2021
10 15 20 25

Hushåll, utlåning

2023 2022 2021
25 20 15 10

Företag, inlåning

2023 2022 2021
10 15 20 25

Företag, utlåning

2023 2022 2021
10 15 20 25

SEB:s marknadsandelar – Övrigt

	Procent 2023	Procent 2022	Marknad totalt, mdr kr 2023	Marknads- tillväxt
Börshandel Stockholm	4,1	3,3	9 319	–15
Helsingfors	3,1	1,4	2 598	–19
Köpenhamn	2,0	2,3	4 724	–4
Företagsobligationer, utgivna i kronor	21,5	16,6	145	6
Fonder, total volym 2) Sverige	9,3	9,5	6 929	14
Fondförsäkring, premieintäkter Sverige 3)	12,0	13,3	85	6
Livförsäkring, premieintäkter Sverige 3)	7,6	8,7	326	–8

1) Exklusive finansiella institutioner och leasing.
2) Exklusive tredjepartsfonder.
3) Per September 2023.
4) Exklusive den digitala banken Revolut Bank UAB.
Källor: SCB, Fondbolagens förening. Estonian Finantsinspektsioon, Finance Latvia Association, Association of Lithuanian Banks, Försäkringsförbundet, Nasdaq etc.

SEB:s marknadsandelar – Utlåning till allmänheten

	Procent 2023	Procent 2022	Marknad totalt, mdr kr 2023	Marknads- tillväxt
Sverige	14,1	14,2	7 856	0
utlåning till hushåll	12,2	12,3	4 898	0
utlåning till företag	17,1	17,4	2 959	0
Estland 1)	22,8	24,0	327	10
utlåning till hushåll	24,1	24,6	152	8
utlåning till företag	21,6	23,4	175	12
Lettland 1)	21,9	21,7	171	1
utlåning till hushåll	19,4	19,6	67	3
utlåning till företag	23,4	23,1	104	0
Litauen 1),4)	27,9	26,9	288	2
utlåning till hushåll	27,0	27,3	156	7
utlåning till företag	29,0	26,6	132	–4

SEB:s marknadsandelar – Inlåning från allmänheten

	Procent 2023	Procent 2022	Marknad totalt, mdr kr 2023	Marknads- tillväxt
Sverige	15,6	16,4	4 229	–9
inlåning från hushåll	10,7	11,3	2 604	1
inlåning från företag	23,7	24,1	1 625	–5
Estland 1)	20,8	21,4	338	3
inlåning från hushåll	18,3	19,9	175	13
inlåning från företag	23,6	22,7	163	–5
Lettland 1)	21,3	21,1	236	3
inlåning från hushåll	20,8	21,3	128	0
inlåning från företag	21,9	21,0	108	8
Litauen 1)4)	29,5	29,8	425	7
inlåning från hushåll	29,5	29,2	240	5
inlåning från företag	29,6	30,6	185	10

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 49

Finansiell koncernöversikt

Resultat och lönsamhet

Finansiell struktur

Styrning med helhetssyn

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Divisioner och koncernfunktioner

Geografiska marknader

Marknadsandelar och kundkontakter

Osäkerhetsfaktorer

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

SEB exponeras för kredit-, marknads-, likviditets-, icke-finansiella samt livförsäkringsrisker. Koncernens riskprofil och dess likviditets- och kapitalhantering beskrivs på sid.51–58 samt i not 40 och 41, i Capital Adequacy and Risk Management Report för 2023 liksom i Pillar 3-rapporter som publiceras kvartalsvis (på engelska). Ytterligare information finns i Fact Book (på engelska) som publiceras kvartalsvis.

Omprövning av krediterad källskatt i Tyskland

SEB och dess dotterbolag är löpande föremål för skatterevisioner där lokala skattemyndigheter granskar tidigare års deklarationer. Gällande SEB:s helägda tyska dotterbolag DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) har den tyska skattemyndigheten omprövat DSK:s kreditering av källskatt i värdepappersfinansieringsverksamheten för åren 2008–2014 och begärt att DSK ska återbetala 936 miljoner euro plus ränta. Ytterligare återkrav kan inte uteslutas. DSK har under åren 2008–2015 begärt och fått cirka 1 500 miljoner euro i källskatt krediterad mot sin bolagsskatt. DSK har bestritt skatteåterkraven. DSK och SEB anser att DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet som nu granskas av de tyska skattemyndigheterna bedrevs i enlighet med den marknadspraxis, lag och administrativa vägledning som då var tillämpliga. SEB och DSK anser, med stöd av sin externa juridiska rådgivare, att det är mer sannolikt än inte att skattedomstolen i slutändan finner att källskatten har begärts och krediterats korrekt av DSK. Hittills och i enlighet med gällande redovisningsregler har därför inga avsättningar gjorts på koncernnivå. Rättsprocessen beräknas ta flera år eftersom ärendet förväntas överklagas till den högsta skattedomstolen. Det kan inte uteslutas att den slutliga utgången i rättsprocessen kan leda till negativa finansiella effekter för SEB-koncernen.

Utredning av påstådd grov skatteflykt

Åklagaren i Köln, Tyskland, utreder om tidigare och nuvarande anställda vid DSK och SEB, som ett led i DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet, har varit inblandade i påstådd grov skatteflykt. DSK och SEB samarbetar med åklagaren i utredningen. Såvitt DSK och SEB känner till har inga åtal väckts mot någon av dessa anställda. Det är oklart om brottsutredningen påverkar omprövningen av DSK:s krediterade källskatt som utförs av den tyska skattemyndigheten, enligt ovan. Det kan inte uteslutas att brottsutredningen eller eventuella åtal kan försena omprövningen av krediterad källskatt och leda till negativa finansiella effekter för SEB-koncernen.

Tillsynsfrågor

SEB omfattas av olika regulatoriska system, lagar och krav i alla de jurisdiktioner där banken bedriver verksamhet. Under de senaste åren har lagar och regleringar i den finansiella sektorn ökat i omfattning och ytterligare skärpts och tillsynsmyndigheterna har utökat sin tillsyn. Detta är en utveckling som förväntas fortsätta. Behöriga myndigheter genomför regelbundet granskningar av SEB:s regelefterlevnad, inklusive i områden såsom finansiell stabilitet, transaktionsrapportering, åtgärder mot penningtvätt, investerarskydd och dataskydd. SEB har regler och processer på plats i syfte att efterleva tillämpliga lagar och regleringar och samarbetar och har löpande dialoger med myndigheterna. SEB har fått begäran från myndigheter i olika jurisdiktioner där banken bedriver verksamhet, däribland myndigheter i USA, att tillhandahålla information som rör åtgärder mot penningtvätt, vilka SEB besvarar i dialog med dessa myndigheter. Det kan inte uteslutas att nuvarande och framtida tillsynsärenden och förfrågningar från myndigheter kan leda till kritik eller sanktioner.

Osäkerhetsfaktorer

SEB:s hållbarhetsredovisning SEB:s Hållbarhetsarbete beskrivs på sid. 189–248. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten som är framtagen i enlighet med årsredovisningslagen återfinns på sid. 189–225.

Krav från Pensionsmyndigheten i Sverige

I maj 2022 framställde den svenska Pensionsmyndigheten ett skadeståndskrav mot SEB i egenskap av förvaringsinstitut åt fondbolaget Gustavia Davegårdh Fonders värdepappersfonder. Kravet uppgår till drygt 470 Mkr samt ränta och gäller transaktioner som gjordes år 2012. Pensionsmyndigheten anser att SEB har brustit i sina skyldigheter som förvaringsinstitut för fonderna avseende dessa transaktioner. I september 2023 skickade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt avseende kravet. I december 2023 skickade SEB in sitt svaromål till Stockholms tingsrätt. SEB bestrider kravet då banken anser sig ha fullgjort sina skyldigheter som förvaringsinstitut för dessa transaktioner och anser att man inte har något skadeståndsansvar. Följaktligen har ingen reservering för kravet bokförts, i enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper.

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information
Våra divisioner
Inledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 50

Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Resultat och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Riskhantering är en integrerad del av all bankverksamhet och riskmedvetenheten är djupt förankrad i SEB:s företagskultur. Banken har ett omfattande ramverk för risk-, likviditets- och kapitalhantering för att säkerställa regelefterlevnad och skydda bankens finansiella ställning. Ramverket utvecklas löpande för att återspegla aktuella marknadstrender och nya regelverk samt för att upptäcka nya risker.

Stabil riskprofil i en allt mer utmanande omgivning

Trots ett år med ökande geopolitisk osäkerhet och makroekonomiska utmaningar förblev SEB:s övergripande riskprofil stabil. Kapital- och likviditetspositionen var fortsatt stark och kreditförlusterna låga. Marknadsvolatiliteten var lägre under 2023 jämfört med den turbulenta perioden mellan 2020 och 2022 vilket, i kombination med mer försiktigt risktagande, resulterade i lägre marknadsrisk. Den förhöjda inflationen och efterföljande snabba räntehöjningar ledde till en allmän nedgång i den ekonomiska aktiviteten på våra hemmamarknader, vilket dämpade efterfrågan på krediter. På grund av detta dämpades SEB:s kredittillväxt. Mot slutet av året vände inflationen nedåt och förväntningarna på höga räntor under en längre tid som kännetecknat större delen av året, byttes mot en förväntan på tidigare och snabbare räntesänkningar. Detta medförde en viss lättnad för finansiella marknader som började prisa in en ekonomisk mjuklandning. De långsiktiga effekterna från de tidigare räntehöjningarna på ekonomin, och låntagare, förblir dock osäkra. Trots den utmanande ekonomiska miljön har företag och hushåll hittills visat sig motståndskraftiga. Kreditportföljens kvalitet var fortsatt robust med begränsade tecken på försämring, främst märkbar i sektorer som är mer sårbara för de högre räntorna samt sektorer som är beroende av konsumtion. SEB:s företagskreditportfölj är väl diversifierad, både vad gäller branscher och geografi, och merparten av exponeringen är mot investment grade eller mot företag med hög kreditvärdighet.

Styrelsens riskaptit

Övergripande riskaptit	Riskaptitmått	Specifika riskaptiter	Implementering av riskaptiten
Styrelsens övergripande riskaptit som uttrycker styrelsens långsiktiga syn på risktagande	Styrelsens mått för att kvantifiera riskaptiten. Fastställer vilken nivå av risk som tolereras	Styrelsens specifika riskaptituttalanden som uttrycker dess förväntningar på hantering av materiella risker	Policyer, instruktioner, risklimiter, riskindikatorer, tillväxtbegränsningar på portföljnivå, mandat och riskkontroll för att implementera riskaptiten. Antas av styrelsen, Risk and Capital Committee, Group Risk Committee och andra organ

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 51

Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Resultat och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information
Våra divisioner
Inledning

Riskprofil

Styrelsens riskaptit i korthet

Mått	2023	2022
Kreditrisk och kreditkvalitet Upprätthålla en högkvalitativ kreditportfölj genom en robust riskkultur där kreditrisk är väl förstådd och hanterad, med fokus på betalningsförmåga.	• Summan av lån, eventualförpliktelser och derivat (mdr kr) • Förväntad kreditförlustnivå, netto (baspunkter) • Andelen lån som klassificerats som osäkra (%)	• Summan av lån, eventualförpliktelser och derivat (mdr kr) • Förväntad kreditförlustnivå, netto (baspunkter) • Andelen lån som klassificerats som osäkra (%)
	3 040 3 0,37	3 086 7 0,33
Finansiering och likviditetsrisk Upprätthålla en välstrukturerad likviditetsposition, en balanserad upplåningsbas och en tillräcklig likviditetsreserv för att klara eventuella nettoutflöden i ett stressat scenario.	• Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under de kommande 30 kalenderdagarna (likviditetstäckningsgrad) (%) • Kvoten mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering över en ettårsperiod (stabil nettofinansieringskvot) (%)	• Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under de kommande 30 kalenderdagarna (likviditetstäckningsgrad) (%) • Kvoten mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering över en ettårsperiod (stabil nettofinansieringskvot) (%)
	140 112	143 109
Marknadsrisk Begränsa effekterna av en negativ utveckling av det ekonomiska värdet och resultatet till följd av marknadsrisker, inklusive värderingsosäkerhet, både på kort och lång sikt.	• Statistiskt mått för den största förlust som kan förväntas under en 10-dagarsperiod (VaR) (Mkr)	• Statistiskt mått för den största förlust som kan förväntas under en 10-dagarsperiod (VaR) (Mkr)
	247	236
Icke-finansiell risk Begränsa bankens exponering för icke-finansiell risk genom ett effektivt ramverk för intern kontroll och genom att säkerställa en strukturerad och konsekvent användning av riskreducerande verktyg och processer för alla väsentliga icke-finansiella risker.
0,12
0,31

Aggregerad risk och kapitaltäckning

Upprätthålla tillräcklig kapitalstyrka för att hantera de samlade riskerna, garantera SEB:s långsiktiga överlevnad, uppfylla myndighetskravens miniminivåer och stödja ratingmål och bankens position som finansiell motpart.

	2020	2021	2022	2023
Riskvägda affärsvolymer (riskexponeringsbelopp) (mdr kr)	892	859
Kapital i relation till riskexponeringsbeloppet (kärnprimärkapitalrelation) (%)	19,1	19,0
Kapital i relation till balansomslutning (bruttosoliditetsgrad) (%)	5,4	5,0

SEB:s riskaptit och riskhantering

SEB:s övergripande riskaptit uttrycker styrelsens långsiktiga syn på de typer och nivåer av risker som banken är villig att ta på sig för att uppnå sina affärsmål. Styrelsen har även fastställt specifik riskaptit som uttrycker dess förväntningar på hantering av materiella risker, exempelvis kreditrisk och marknadsrisk. Nivån av risk som styrelsen tolererar kvantifieras genom ett antal riskaptitmått. SEB:s riskprofil i förhållande till dessa mått följs upp och utvärderas regelbundet av CRO-funktionen och rapporteras kvartalsvis till Group Risk Committee, styrelsens Risk and Capital Committee samt styrelsen.

Riskaptiten implementeras genom bankens policyer, instruktioner, limiter, riskindikatorer, tillväxtbegränsningar på portföljnivå, mandat och kontroller. Bankens vd har det övergripande ansvaret för att hantera alla risker inom SEB och för att säkerställa att riskprofilen är i enlighet med styrelsens riskaptit och kapitaltäckningsmål. Chief Risk Officer har det övergripande ansvaret för att identifiera, bedöma, mäta, övervaka, hantera, motverka och rapportera risker.

Robust kreditkvalitet trots makroekonomisk motvind

SEB har en välbalanserad och diversifierad kreditportfölj som uppgick till 3 040 miljarder kronor (3 086) vid årsskiftet. Portföljen består av lån, ansvarsförbindelser och derivat och utgörs främst av nordiska och tyska storföretag och svenska hushåll. Kreditportföljens tillväxt var något negativ under året främst på grund av valutaeffekter och en allmänt avtagande efterfrågan på krediter till följd av det makroekonomiska läget.

Den övergripande kreditkvaliteten var fortsatt robust och nivån på förväntade kreditförluster var låg. Bevakning av utvecklingen av kreditkvaliteten och tidiga varningstecken såsom sena betalningar, negativ riskklassmigrering och konkursstatistik förblev ett viktigt fokusområde under året. Vissa tecken på försämring noterades i linje med den bredare makroekonomiska utvecklingen. Det var främst företag i räntekänsliga och konsumtionsberoende sektorer som påverkades.

De ökande geopolitiska spänningarna satte ytterligare fokus på vikten av att hantera icke-finansiella risker. Hotet från hybridkrigföring har ökat, exemplifierat av cyberattacker riktade mot stater och företag samt flera exempel på skador på kritisk infrastruktur i Östersjön. Operativ motståndskraft har därför förblivit ett viktigt fokusområde, tillsammans med förstärkt kapacitet inom cybersäkerhet och förebyggande av finansiell brottslighet.

Bedrägerier är en annan växande angelägenhet inom hanteringen av icke-finansiella risker. För att säkerställa att banken har effektiva och relevanta verktyg för att bekämpa bedrägerier var ett fokus under 2023 att förbättra processerna för identifiering och insamling av data för att upptäcka bedrägligt beteende.

Klimatförändringarna förblir mänsklighetens främsta utmaning och kräver ett orubbligt engagemang för hållbara lösningar i strävan efter en motståndskraftig och ansvarsfull framtid. På SEB är hållbarhets- och klimatrelaterade riskbedömningar integrerade delar av kreditanalys- och kreditgodkännandeprocessen, samt investeringsprocesserna i kapitalförvaltningsverksamheten. Processerna förfinas kontinuerligt i takt med att kvaliteten och tillgången till hållbarhetsrelaterad data från kunderna förbättras.

Portfölj- och scenarioanalys är andra viktiga komponenter för att identifiera, förstå och hantera klimatrisker. Sådana analyser görs på de delportföljer som identifierats som mest känsliga för klimatrisk, såsom olja och gas, elkraftproduktion och fastigheter.

Att bevara SEB:s starka riskkultur, som omfattar de värderingar, övertygelser och beteenden som avgör hur beslut fattas och risker hanteras är av yttersta vikt för banken. 2022 lanserade Chief Risk Officer ett riskkulturprogram som syftar till att upprätthålla kunskap om SEB:s riskkultur bland alla medarbetare i banken. Under 2023 rullades programmet ut ytterligare genom webbseminarier för samtliga medarbetare och workshops med ledningsgrupper. Riskseminarier hölls för chefer på flera av SEB:s hemmamarknader, i syfte att öka kompetensen inom viktiga riskområden och ytterligare främja och stärka en sund riskkultur.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 52
Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Resultat och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning

Mot slutet av året blev tecknen på försämring mer utbredda. SEB:s stora andel av exponering mot motparter med mycket hög kreditkvalitet (investment grade) skyddar mot en större påverkan på kreditförluster eller kapitalet. Bolånekunder i Sverige och Baltikum har varit motståndskraftiga, stöttat av starka arbetsmarknader. SEB fortsätter att noggrant övervaka kreditkvalitetstrender under 2024 för att upptäcka tidiga varningstecken och möjliggöra proaktiva dialoger med kunder.

Förväntade nettokreditförluster uppgick till 962 Mkr (2 007), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 3 baspunkter (7). Brutto osäkra lån (lån i steg 3) uppgick till 7,6 miljarder kronor (6,8) vid årets slut, vilket motsvarar 0,37 procent av bruttoutlåningen (0,33). Reserveringsgraden för lån i steg 3 minskade under året från 57 procent till 40 procent. Minskningen förklaras huvudsakligen av en exponering i storföretagssegmentet, som är delvis säkerställd med en garanti, vilket resulterar i en lägre reserveringsgrad.

Sammantaget är SEB väl reserverat med totala förlustreserveringar på 8 miljarder kronor (8,6), varav de totala reserveringarna på portföljnivå uppgick till 2,3 miljarder kronor (2,2).

Robust företagskreditportfölj

Större delen av SEB:s kreditportfölj utgörs av exponering mot företag. Dessa är huvudsakligen större företagskunder med hög kreditvärdighet i Norden och Tyskland i ett stort antal branscher, varav tillverkningsindustrin är den största. Totalt minskade företagsportföljen till 1 675 miljarder kronor (1 687) under 2023. Minskningen drevs främst av valutaeffekter och dämpad investeringsaktivitet då kunderna fokuserade på att konsolidera och förbereda sig för ihållande makroekonomisk motvind.

SEB:s exponering mot små och medelstora företag (SME:er) utanför de baltiska länderna stod för 12 procent (11) av företagsportföljen och finns huvudsakligen i Sverige. SME-portföljen växte totalt till 194 miljarder kronor (189) under året.

Stabil svensk bolåneportfölj

Svensk hushållsskuldsättning är hög sett i både ett historiskt och internationellt perspektiv. Under 2023 har inflation, högre räntor och en svag svensk krona lett till ökade levnadskostnader och ekonomisk press för många hushåll. Som ett resultat av detta har aktiviteten på bostadsmarknaden varit fortsatt dämpad under året och priserna relativt oförändrade efter en nedgång på cirka 10 procent från toppen i början av 2022.

SEB:s svenska bolåneportfölj minskade marginellt under året, till följd av lägre kreditefterfrågan och att hushållen amorterar mer än kravet. Portföljen uppgick till 580 miljarder kronor vid årets slut (583). Trots dessa utmaningar förblev bolånetagarna motståndskraftiga, med stöd av en stark arbetsmarknad och sparande som byggdes upp under pandemin. Kreditkvaliteten var fortsatt hög och kreditförlusterna låga. En liten ökning av sena betalningar och fallissemang (betalningar mer än 90 dagar sena) observerades, om än från mycket låga nivåer.

Kreditbeslut baseras på låntagarens återbetalningsförmåga inklusive förmågan att hantera ett stresscenario med högre räntenivåer. I de fall lånet avser en lägenhet i en bostadsrättsförening, en vanlig ägandeform i flerbostadshus i Sverige, tar stresscenariot med låntagarens andel av bostadsrättsföreningens skuld i beräkningen. För att bättre återspegla den nya ekonomiska miljön skärptes reglerna för utlåning under året med en uppdatering av kraven i kvar-att-leva-på-kalkylen och en höjning av den stressade räntan.

Portföljens belåningsgrad är sund med en vägd genomsnittlig

Kundsegment	2019	2020	2021	2022	2023
Företag	500	500	1000	1500	2000
Hushåll	0	0	0	0	0
Fastighetsförvaltning
Bostadsrättsföreningar
Offentlig förvaltning
Banker

Utveckling av kreditförluster Baspunkter

År	-19	-20	-21	-22	-23

Kreditportföljens utveckling per kundsegment mdr kr

maximal belåningsgrad på 57 procent (56).

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 53
Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Resultat och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning# Ökningen förklaras av prisutvecklingen på bostadsmarknaden eftersom värdering av säkerheter indexeras automatiskt månadsvis. 97 procent av portföljen som har en belåningsgrad över 70 procent amorterar.

Motståndskraftig fastighetskreditportfölj

SEB:s exponering mot fastighetssektorn omfattar kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter samt svenska bostadsrättsföreningar. Sedan många år hanterar SEB sin fastighetsexponering genom årliga begränsningar på volymtillväxt på divisionsnivå. Därutöver har styrelsen fastställt en koncernövergripande riskaptit för utlåning till kommersiella fastighetsbolag som inte ska överstiga 10 procent av den totala kreditportföljen utanför banksektorn. Den konservativa fastighetskreditpolicyn fokuserar på åtgärder relaterade till återbetalningsförmåga. Kraven för kreditgodkännande har skärpts ytterligare de senaste åren, i synnerhet när det gäller återbetalningsförmåga och belåningsgrad, för att anpassa dem till den ökade risken på fastighetsmarknaden.

SEB:s kreditexponering mot kommersiella fastighetsbolag består främst av stora nordiska kunder med diversifierade fastighetsportföljer. Vid årsskiftet uppgick portföljen till 216 miljarder kronor (209), med en viktad genomsnittlig belåningsgrad på 47 procent (45). Tillväxten inom segmentet drevs främst av refinansieringsstöd till prioriterade kunder med acceptabel kreditkvalitet då förhållandena på kapitalmarknaderna för refinansiering av obligationer var fortsatt utmanande.

Bankens kreditexponering mot bostadsfastighetsförvaltning är framförallt i Sverige och består av privata och offentligt ägda fastighetsbolag med god kreditkvalitet samt institutionella investerare. Efterfrågan på bostadsfastigheter i Sverige är typiskt sett stabil och icke-cyklisk på grund av låg vakansrisk och en reglerad hyresmarknad. Vid årets slut uppgick bostadsfastighetsportföljen till 148 miljarder kronor (146). Tillväxten var begränsad och utspridd över ett stort antal kunder. Portföljens viktade genomsnittliga belåningsgrad var 45 procent (46). SEB har även 66 miljarder kronor (72) i kreditexponering mot bostadsrättsföreningar.

Fastighetssektorn i Sverige har varit under finansiell press sedan 2022 på grund av den höga räntekänsligheten och utmaningar relaterade till refinansiering av obligationer har varit det huvudsakliga problemet. Marknadsvärdena har fallit och ytterligare nedjusteringar av fastighetsvärderingar och kreditkvalitet kan inte uteslutas. Även om förväntningarna på räntesänkningar medförde vissa lättnader för sektorn mot slutet av året, förblir utsikterna osäkra.

Kreditkvaliteten i SEB:s fastighetsportfölj var fortsatt robust under 2023, med låga nivåer av kreditförluster. I portföljen märktes en viss negativ riskklassmigrering på grund av räntekänsligheten, men de flesta kunder är väl rustade för att hantera rådande marknadsförhållanden, med stöd av god verksamhetsutveckling, låga vakanser och konsumentprisindexerade hyror. Många stora kunder arbetar med att minska skuldsättningen till exempel genom försäljning av tillgångar, inställda utdelningar och nyemissioner för att förbättra kassaflöden och den finansiella flexibiliteten vid kommande obligationsförfall.

Mot bakgrund av de fortsatta utmaningarna inom sektorn ökade SEB portföljreserverna under 2023 och kommer att fortsätta att noggrant bevaka fastighetsportföljen och marknadsutvecklingen under 2024.

Stabil baltisk kreditportfölj

SEB:s baltiska kreditportfölj består främst av utlåning till företag och bolån. Litauen och Estland står för cirka 40 procent vardera av den totala baltiska exponeringen, medan exponeringen i Lettland uppgår till cirka 20 procent. 2023 utmanades företag och hushåll av högre räntor och fortsatt hög inflation i alla tre länderna. Företagen blev alltmer försiktiga med investeringar, samtidigt som hushållens köpkraft försämrades avsevärt. Detta ledde sammantaget till att kreditefterfrågan dämpades.

Kreditportföljen ökade till 239 miljarder kronor (226), främst på grund av valutaeffekter och efterfrågan på företagskrediter i Litauen. Den baltiska kreditexponeringen motsvarar 8,2 procent av den totala kreditportföljen utanför banksektorn, vilket ligger väl inom styrelsens riskaptit för portföljen. Kreditkvaliteten var fortsatt robust och de förväntade nettokreditförlusterna låga. Den högre räntenivån hade en viss negativ inverkan på riskklassmigreringen, framförallt inom kommersiella fastigheter. Bolåneportföljen förblev motståndskraftig, delvis med stöd av starka arbetsmarknader och lägre elräkningar.

Lägre marknadsvolatilitet jämfört med 2020–2022

Marknadsrisk uppstår i SEB:s kunddrivna tradingverksamhet samt inom Treasury-funktionen, som ansvarar för hanteringen av koncernens finansiering och likviditet. Risken i tradingen mäts med flera olika mått. Value-at-Risk (VaR) är ett vanligt portföljmått som uppskattar den maximala förlust som SEB förväntas göra, med 99 procents sannolikhet, under en tiodagarsperiod. Marknadsrisk uppstår även på grund av skillnader i räntebindningstider mellan tillgångar och skulder i balansräkningen, även kallat ränterisk i bankboken (IRRBB), vilket kan leda till förlust eller minskning av ekonomiskt värde och/eller resultat.

Under 2023 påverkades marknadsriskmiljön av intensifierade geopolitiska spänningar samt turbulens inom den globala banksektorn i början av året när några regionala amerikanska banker kollapsade. Centralbankernas kamp mot inflationen drev upp räntorna under årets tre första kvartal och marknaderna prisade in en förväntan om höga räntor under en längre period. Mot slutet av året skiftade marknadssentimentet och speglade en ökad sannolikhet för en mjuklandning av ekonomin, det vill säga lägre inflation utan recession. Detta ledde till lägre långräntor och mer optimistiska aktie- och kreditmarknader. Svenska kronan, som hade försvagats betydligt mot dollarn och euron under året, återhämtade sig något. På råvarumarknaden sjönk naturgaspriserna från de förhöjda nivåerna under 2022. Sammantaget var marknadsvolatiliteten lägre under året jämfört med den turbulenta perioden 2020–2022. I kombination med ett försiktigt risktagande, resulterade detta i lägre marknadsrisk och riskexponeringsbeloppet för marknadsrisk minskade till 25 miljarder kronor (47).

Genomsnittligt VaR för hela året ökade dock något till 247 Mkr (236). Ökningen förklaras av förhöjda värden i början av 2023 då VaR, som beräknas baserat på marknadsriskfaktorer över de föregående 12 månaderna, var förhöjt på grund av marknadsturbulensen under 2022. Under resten av året minskade genomsnittligt VaR. Bankens stresstest för marknadsrisk och IRRBB höll sig väl inom riskaptiten.

Stabila risker i försäkringsverksamheten

SEB:s försäkringsverksamhet består framförallt av fondförsäkringar där marknadsrisken kvarstår hos kunden. Under 2023 stod fondförsäkringar för 69 procent av de totala premieinbetalningarna (71). Utöver fondförsäkringar erbjuder SEB riskförsäkringsprodukter i Sverige och Baltikum, samt traditionell livförsäkring i Sverige. Kapitaliseringen enligt Solvens II-kraven inom samtliga bolag i division Liv var fortsatt stark och stabil.

SEB är exponerat mot marknadsrisk i och med de garanterade åtagandena i den traditionella försäkringsportföljen. Skillnaden mellan värdet på tillgångarna och de garanterade åtagandena utgör dock en buffert mot volatilitet i intjäningen. Under 2023 ökade denna buffert något främst på grund av högre räntor. Andelen alternativa placeringar i de traditionella försäkringsportföljerna minskade något men kvarstod på en förhöjd nivå på cirka 50 procent. Nivån förväntas fortsätta minska successivt. I allmänhet ökar alternativa investeringar risknivån i en portfölj, då värderings-, marknads-, likviditets- och icke-finansiella risker bedöms vara högre än i traditionella investeringskategorier. Dessa risker reduceras främst av en hög diversifiering inom tillgångsslaget och en stark styrnings- och värderingsprocess.

Fortsatt högt fokus på icke-finansiella risker

Komplexiteten inom det icke-finansiella riskområdet (operativ risk) fortsätter att öka. SEB arbetar med att reducera dessa risker i den dagliga verksamheten och i bankens processer genom att kontinuerligt utveckla och förbättra styrning och riskkontroller. Under 2023 var de operativa nettoförlusterna från incidenter fortsatt låga, 154 miljoner kronor (237).

Med de ökande geopolitiska spänningarna har hotet från hybridkrigföring ökat, exemplifierat av cyberattacker riktade mot stater och företag samt skador på kritisk infrastruktur i Östersjön. Operativ motståndskraft förblev därför ett viktigt fokusområde, tillsammans med cybersäkerhet och förebyggande av finansiell brottslighet. Under året inrättade SEB en Digital Operational Resilience Committee för att stärka riskhanteringen med fokus på digital operativ motståndskraft. Kommittén ska följa upp riskkontrollramverket för informations- och kommunikationsteknik (IKT) som utvecklats för cyberrisker och cybersäkerhet, nätverks- och informationssystem samt risker förknippade med användning av leverantörer av tredjepartstjänster.

Kreditportföljens geografiska fördelning

Procent
Sverige	60
Norden, övrigt	17
Baltikum	8
Tyskland och Storbritannien	12
Övrigt	2

1) Fördelning utifrån SEB:s verksamhet.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 54 Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur Styrning med helhetssyn Resultat och affärsvolymer, förklaring Divisioner och koncernfunktioner Geografiska marknader Marknadsandelar och kundkontakter Osäkerhetsfaktorer Risk-, likviditets- och kapitalhantering Bolagsstyrning Styrelse Verkställande ledning Ersättningsrapport Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning# Kommittén och DORA

Kommittén kommer också vara central i processer kopplade till implementeringen av Digital Operational Resilience Act (DORA) som träder i kraft i början av 2025. Med ökande outsourcing inom informations- och kommunikationsteknik, och ökande cyberhot, har arbetet för att stärka bankens process för hantering av tredjepartsrisker accelererats.

Ekonomisk brottslighet

Vidare är ekonomisk brottslighet ett annat viktigt fokusområde. Processer och kontroller har förbättrats under de senaste åren, inte minst i och med att enheten Financial Crime Prevention (FCP) inrättades 2022. Enheten har bidragit till att tydliggöra styrning, stärka ägarskap i första linjen, förbättra kontroller och utveckla system och processer för att upptäcka och förebygga ekonomisk brottslighet.

Sanktioner

Komplexiteten på sanktionsområdet har fortsatt att öka när USA, EU och många andra länder införde nya sanktioner, främst riktade mot Ryssland. För att bemöta den växande komplexiteten inrättades en separat enhet med fokus enbart på sanktioner inom FCP under 2023.

Externt bedrägeri

Externt bedrägeri är ett snabbt växande fokusområde och under 2023 förbättrades processerna för identifiering och insamling av data för att upptäcka bedrägligt beteende.

Riskhantering och kontroller av icke-finansiella risker

Som en del av ambitionen att kontinuerligt förbättra riskstyrning och kontroller av icke-finansiella risker genomfördes en översyn och uppdatering av riskaptiten och mått för dessa risker under året. Resultatet är en ny och förstärkt struktur för att mäta och kvantifiera alla typer av icke-finansiella risker, såsom cyberrisk, tredjepartsrisk och förebyggande av ekonomisk brottslighet.

För mer information om risk, likviditet och kapitalhantering, se not 40 och 41.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 55

Finansiell koncernöversikt

• Resultat och lönsamhet
• Finansiell struktur
• Styrning med helhetssyn
• Resultat och affärsvolymer, förklaring
• Divisioner och koncernfunktioner
• Geografiska marknader
• Marknadsandelar och kundkontakter
• Osäkerhetsfaktorer
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering
• Bolagsstyrning
• Styrelse
• Verkställande ledning
• Ersättningsrapport
• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Hållbarhetsrelaterade risker är en integrerad del av SEB:s ramverk för riskhantering. Som bank har SEB en viktig roll i samhället genom att tillhandahålla krediter och hantera finansiella tillgångar på ett sätt som främjar hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd. SEB ser inte hållbarhetsrelaterade risker som en separat risktyp, utan som en riskfaktor som driver andra grundläggande risktyper som kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och icke-finansiella risker. Hanteringen av sådana risker integreras därför i befintliga processer och styrningsstrukturer för att identifiera, bevaka, mäta och rapportera risker.

Åtgärder för klimatrelaterade risker

Åtgärder för att bedöma och hantera klimatrelaterade risker har prioriterats av SEB på grund av deras omfattning och brådskande karaktär. Omställningsrisker och fysiska risker berör flera olika risktyper och omfattar både finansiella och icke-finansiella risker.

Omställningsrisk

Omställningsrisk kan påverka och förstärka kreditrisken genom att försämra kundernas finansiella ställning eller påverka refinansieringsmöjligheter, samt utsätta SEB för ryktesrisker och/eller risker för juridiska tvister.

Fysisk risk

På liknande sätt kan fysisk risk öka kreditrisken genom att påverka säkerhetsvärdena, eller utgöra operativa risker för SEB:s anläggningar och anställda.

För mer information om SEB:s hantering av hållbarhetsfrågor, se sid. 189, och för specifik information om hantering av klimatrelaterade risker, se sid. 198.

Viktiga framsteg

Risktyp	Omställningsrisk	Fysisk risk	Viktiga åtgärder
Kreditrisk	Standarder för energieffektivitet kan leda till betydande anpassningskostnader och lägre lönsamhet för företagen, vilket kan leda till en högre risk för fallissemang och lägre värden på säkerheterna.	Säkerhetsvärdena och risken för fallissemang kan påverkas inom sektorer eller geografiska områden som är känsliga för fysiska risker, exempelvis på grund av ökad översvämningsrisk.	• Utökad och förbättrad bedömning av omställningsrisker för motparter i branscher med stort koldioxidavtryck. • Utökade klimatscenarieanalyser som ingår i den interna kapitalutvärderingen. • Sektorbaserad kreditportföljbedömning av finansiella risker i linje med CSRD:s dubbla väsentlighetsanalys pågår.
Marknadsrisk	Faktorer som kan öka omställningsrisken, t.ex. koldioxidskatt, kan leda till en prisändring av värdepapper och derivat för produkter med högt koldioxidinnehåll.	Allvarliga fysiska händelser kan leda till plötsliga prisändringar och högre volatilitet på vissa marknader.	• Identifiering och väsentlighetsbedömning av klimatriskfaktorer och dessas inverkan på marknadsriskmått. • Miljörisker som möjliga drivkrafter för marknadsrisk ingår i marknadsriskinstruktionen.
Likviditetsrisk	En plötslig prisändring av värdepapper, på grund av att tillgångarna blir strandade, kan minska värdet på bankernas högkvalitativa likvida tillgångar och därmed påverka likviditetsreserverna.	Likviditetsrisken kan påverkas om kunder (exempelvis försäkringsbolag och finansinstitut) tar ut stora belopp på grund av extrema väderrelaterade händelser.	• Sektorsbaserad analys av insättarrisk i linje med CSRD:s dubbla väsentlighetsanalys. • Klimatrisker som möjliga drivkrafter för likviditetsrisk ingår i likviditetsriskinstruktionen.
Icke-finansiell risk	Om konsumenternas inställning till klimatfrågor förändras kan det leda till anseende- och ansvarsrisker för banken. Anseenderisken är främst relaterad till finansiering eller investeringar i kunder som har en väsentlig klimatpåverkan.	Bankens verksamhet kan störas på grund av fysiska skador på bankens egendom, filialer och datacenter till följd av extrema väderförhållanden.	• Nya bedömningskriterier läggs till för hållbarhetsrapportering i godkännandeprocessen för nya produkter.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 56

Finansiell koncernöversikt

• Resultat och lönsamhet
• Finansiell struktur
• Styrning med helhetssyn
• Resultat och affärsvolymer, förklaring
• Divisioner och koncernfunktioner
• Geografiska marknader
• Marknadsandelar och kundkontakter
• Osäkerhetsfaktorer
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering
• Bolagsstyrning
• Styrelse
• Verkställande ledning
• Ersättningsrapport
• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Likviditetstäckningsgrad och stabil nettofinansieringskvot

Procent
0       50      100     150     200
Likviditetstäckningsgrad
Stabil nettofinansieringskvot

2021    2022    2023

*Kravet på likviditetstäckningsgrad/Kravet på stabil nettofinansieringskvot.

Rating

Fitch rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till AA- med stabila utsikter. Kreditbetyget baseras på SEB:s låga riskaptit, dess stabila och väl utförda strategi, en god kreditkvalitet och kapitalisering. Kreditbetyget bekräftades i juni 2023.

Moody’s rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till Aa3, med stabila utsikter, utifrån bankens goda kreditkvalitet och starka kapitalisering, som förväntas fortsätta uppvisa motståndskraft trots mindre gynnsamma makroekonomiska utsikter. Kreditbetyget bekräftades i juli 2023.

S&P rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till A+ med stabila utsikter. Kreditbetyget är baserat på den låga risken och de stabila verksamhetsvillkoren i Sverige, bankens stabila och diversifierade intjäningsbas och ledande ställning bland nordiska företag, en stark kapitalisering och en motståndskraftig lönsamhet trots en förväntad ökande press på intäkter och kreditkvalitet i det ekonomiska läget. Kreditbetyget bekräftades i juni 2023.

	Moody’s	S&P Global	Fitch
	Kort 1) Lång 2)	Kort 1) Lång 2)	Kort 1) Lång 2)
	P–1 Aa3	A–1+ AAA	F1+ AAA
	P–2 Aa1	A–1 AA+	F1 AA+
	P–3 Aa2	A–2 AA	F2 AA
		A–3 AA–	F3 AA–
		A1 A+	A+
		Stabila utsikter	Stabila utsikter

1) Kortfristiga skulder och certifikat.
2) Långfristig senior icke säkerställd upplåning.

Likviditetshantering

En välbalanserad likviditets- och finansieringsstrategi

SEB har nytta av att upprätthålla en diversifierad och stabil finansieringsbas av inlåning och upplåning på finansmarknaderna samt en stark likviditetsposition. SEB:s likviditets- och finansieringsstrategi hanteras utifrån tre perspektiv: 1) optimera likviditetsstrukturen i balansräkningen för att säkerställa att mindre likvida tillgångar matchas med stabil finansiering, 2) bevaka beroendet av upplåning på finansmarknaderna och diversifiering av inlåningsportföljen, och 3) säkerställa att banken har tillräckliga likviditetsreserver för att klara ett allvarligt stressat scenario.

SEB:s inlåning var relativt oförändrad vid årets slut, även om en viss minskning observerades i svenska hushålls inlåningsvolymer under året på grund av hög konkurrens och det högre kostnadsläget. Detta kompenserades av ökad inlåning från icke-finansiella företag. Vidare har inlåningsvolymer flyttat från transaktionskonton till sparkonton med högre ränta, om än i långsammare takt mot slutet av året. Förhållandet mellan ut- och inlåning ökade något till 121 procent vid årsskiftet (116).

De snabba räntehöjningarna orsakade volatilitet på kapitalmarknaderna, vilket krävde flexibilitet i timingen för upplåning genom obligationsemissioner. För att mildra effekterna av en ökad kvantitativ åtstramning och event-risk ökade SEB proaktivt sin upplåning på finansmarknaden jämfört med föregående år. SEB emitterade under året motsvarande 197 miljarder kronor (130) i långfristig finansiering, varav 111 miljarder kronor i form av säkerställda obligationer, 59 miljarder kronor i seniora icke säkerställda obligationer, 17 miljarder seniora nedskrivningsbara obligationer och 10 miljarder kronor i efterställd skuld.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Finansiell koncernöversikt

Resultat och lönsamhet

Finansiell struktur

Styrning med helhetssyn

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Divisioner och koncernfunktioner

Geografiska marknader

Marknadsandelar och kundkontakter

Osäkerhetsfaktorer

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Bolagsstyrning

Styrelse

Verkställande ledning

Ersättningsrapport

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Två obligationer emitterades i det gröna formatet: en senior icke-säkerställd obligation på 1 miljard euro och en grön senior nedskrivningsbar obligation på 500 miljoner euro. Emissionerna av efterställd skuld gjordes i form av supplementärkapitalobligation (Tier 2-kapital) i kronor och euro. Därutöver inlöstes Tier 2-kapital till ett belopp om 850 miljoner euro.

Den totala långfristiga finansieringen uppgick vid årsskiftet till 536 miljarder kronor (474). Kortfristig upplåning i form av certifikat uppgick till 336 miljarder kronor (353).

SEB hanterar sina tillgångar och skulder enligt det regulatoriska kravet om en stabil nettofinansieringskvot (NSFR). SEB:s NSFR var vid årsskiftet 112 procent (109), vilket var inom både det lagstadgade minimikravet och styrelsens riskaptit för en sund strukturell likviditetsriskposition.

Likviditetstäckningsgraden (LCR) mäter hur väl SEB:s likvida tillgångar täcker kortsiktiga kassautflöden i ett stressat scenario. I slutet av 2023 uppgick SEB:s LCR till 140 procent (143). Därmed uppfylls minimikravet på 100 procent. SEB uppfyllde även minimikraven vad gäller LCR för individuella valutor, inklusive euro, dollar och andra signifikanta valutor.

I slutet av 2023 uppgick SEB:s viktade högkvalitativa likvida tillgångar till 739 miljarder kronor (685). Storleken och sammansättningen av likvida tillgångar bedöms regelbundet gentemot bedömda likviditetsbehov.

SEB har ett högt kreditbetyg på AA–/Aa3/A+ med stabil utsikt enligt Fitch, Moody’s och S&P, och inga förändringar skedde under året.

Våra divisioner

Inledning

Kapitaltäckning

Procent

	2021	2022	2023
Kärn primärkapitalrelation
Primärkapitalrelation
Total kapitalrelation
Kärnprimärkapitalkrav

Utveckling av riskexponeringsbelopp (REA)

Mdr kr

	2021	2022	2023
Kreditrisk
Marknadsrisk
Operativ risk
Övriga exponeringar
Ytterligare riskexponeringsbelopp

Kärnprimärkapital som procentuell andel av totalt – krav och utfall riskvägt exponeringsbelopp

	2023	2022
Pelare 1 minimikapitalkrav	4,5	4,5
Pelare 2 krav (P2R)	1,6	1,4
Kombinerat buffertkrav	8,1	7,4
Pelare 2 vägledning (P2G)	0,5	1,0
Totalt krav och P2G	14,7	14,2
Kärnprimärkapitalrelation	19,1	19,0

Kapitalstyrning

SEB tar olika typer av risk i linje med bankens affärsstrategi och styrelsens riskaptit. För att skydda mot oförväntade förluster måste tillräcklig kapitalstyrka upprätthållas. SEB:s kapitalisering ska vara riskbaserad, grundad på en bedömning av alla risker som uppstår i verksamheten, och framåtblickande, i linje med strategin och affärsplanen.

Styrelsen fastställer SEB:s kapitalmål, baserat på styrelsens syn på kapitalbehov och ambition vad gäller kreditbetyget, med hänsyn tagen till tillsynsmyndigheters, skuld- investerares och affärsmotparters krav på finansiell stabilitet. Dessa krav balanseras mot aktieägarnas krav på avkastning.

Myndigheternas kapitalkrav för svenska banker är baserade på EU:s bankpaket, implementerat i svensk lag. SEB har ett buffertmål på 100–300 baspunkter i förhållande till myndighetskraven och tillsynsvägledningen för kärnprimärkapitalrelationen (CET 1).

Kapitalpositionen är fortsatt stark

Vid årsskiftet uppgick SEB:s kärnprimärkapitalrelation till 19,1 procent (19,0), vilket innebar en buffert på 440 baspunkter över Finansinspektionens krav inklusive Pelare 2-vägledningskrav (P2G). Riskexponeringsbeloppet (REA) ökade till 892 miljarder kronor (859), främst till följd av överföringen av risk viktsgolven för svenska kommersiella fastighetsexponeringar från Pelare 2 till Pelare 1, samt valutaeffekter.

SEB:s tillämpliga kärnprimärkapitalkrav och P2G var vid årets slut 14,7 procent (14,2). Som en del av Finansinspektionens översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) som gäller från den 30 september 2023, höjdes kravet med cirka 100 baspunkter genom ett tillfälligt tillägg för den pågående översynen av IRB-modeller, medan den REA-baserade P2G sänktes med 50 baspunkter. Överföringen av riskviktsgolvet för kommersiella fastigheter till Pelare 1 minskade kravet med cirka 70 baspunkter.

Nettoresultat på 38 miljarder kronor bidrog till att kärnprimärkapitalet ökade till 170 miljarder kronor (163).

Bruttosoliditetsgraden är ett icke-riskbaserat lagstadgat kapitalkrav. Vid årsskiftet var kravet inklusive P2G 3,5 procent (3,45) av bruttosoliditetsexponeringen. SEB:s bruttosoliditetskvot var 5,4 procent (5,0) vid utgången av 2023.

MREL

Minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), en del av resolutionskraven, syftar till att säkerställa att banken har tillräckliga resurser för att garantera sin möjlighet till resolution i händelse av en betydande försämring av den finansiella ställningen, och innebär att kvalificerade skulder under vissa omständigheter ska vara konvertibla till eget kapital.

År 2022 beslutade den svenska resolutionsmyndigheten – Riksgälden – om vägledande nivåer för MREL och efterställningskrav för att säkerställa en linjär uppbyggnad till full effekt från och med 1 januari 2024. Vid utgången av 2023 var bufferten till MREL-kravet 96 miljarder kronor och bufferten till efterställdhetskravet 54 miljarder kronor.

Stresstester

För att säkerställa kapitaltäckning under ogynnsam ekonomisk utveckling genomförs regelbundet interna stresstester och känslighetsanalyser. EBA:s stresstest genomförs vartannat år och övningen 2023 bekräftade att svenska banker och SEB är välkapitaliserade i jämförelse med banker i övriga delar av Europa, både från ett riskbaserat och ett icke-riskbaserat perspektiv.

Slutförande av Basel III-ramverket

Under 2017 presenterade Baselkommittén ett reformpaket gällande Basel III-ramverket (även kallat Basel IV) som syftar till att minska stora variationer i riskexponeringsbelopp (REA) mellan banker. Under 2023 nåddes politisk överenskommelse om implementeringen av Basel IV i EU-lagstiftningen, som föreslås vara tillämplig den 1 januari 2025. Reglerna kommer att innehålla en gradvis infasning av det så kallade schablongolvet, vilket kommer att nå sin slutliga kalibrering på 72,5 procent den 1 januari 2030. De interna modellerna for operativ risk och marknadsrisk kommer att ersättas av standardiserade metoder den 1 januari 2025.

Bolagsstyrning

”Bolagsstyrning är en uppsättning principer mellan SEB:s styrelse, ledning, aktieägare och andra intressenter som ska ge lämpliga incitament att fullfölja de mål som ligger i SEB:s intresse och ska underlätta effektiv övervakning och riskkontroll.”

Marcus Wallenberg, styrelseordförande

För att upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att kunder, aktieägare, medarbetare och andra intressenter har ett stort förtroende och hög tillit till bankens verksamhet. Professionella medarbetare som vägleds av ett gott affärsmässigt uppträdande är avgörande, liksom att upprätthålla en sund riskkultur. Med ett robust ramverk för bolagsstyrning, med tydligt definierade roller och ansvar samt intern kontroll, förebyggs även intressekonflikter.

Regelverk

Som svenskt publikt bankaktiebolag med värdepapper noterade på Nasdaq Stockholm måste SEB följa en mängd olika regelverk. Regelverket för bolagsstyrning omfattar följande externa regelverk:

• aktiebolagslagen
• årsredovisningslagen
• regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm
• svensk kod för bolagsstyrning
• lagen om bank- och finansieringsrörelse
• Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjer.

SEB tillämpar även ett internt regelverk. Det omfattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policyer och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom koncernen är verktyg för styrelsen och den verkställande direktören och koncernchefen (vd) i deras styrande och kontrollerande roller. I dessa policyer och instruktioner ingår bland annat:

• Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens kommittéer
• Instruktioner för verkställande direktören och verkställande ledningen (VL)
• Koncernens kreditinstruktion och riskpolicy
• Instruktionen för hantering av intressekonflikter
• Policy för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism 1)
• Uppförandekoden 1)
• Ersättningspolicyn
• Policy för informationssäkerhet
• Hållbarhetspolicy 1)
• Policy för inkludering och mångfald 1)
• Policyer för lämplighet, mångfald och sammansättning av styrelsen samt den verkställande ledningen (ledande befattningshavare) och andra nyckelbefattningar.

1) Se sebgroup.com

SEB:s arbete med frågor angående etik och hållbarhet är en integrerad del av verksamheten som regelbundet återfinns på styrelsens dagordning. SEB:s uppförandekod beskriver bankens värderingar, etik och principer för affärsmässigt uppträdande och ger vägledning om hur medarbetarna ska verka enligt värderingarna.# Bolagsstyrning

Policyer och instruktioner för hållbarhet liksom koncern gemensamma tematiska och sektorpolicyer som behandlar miljö relaterade, sociala och bolagsstyrningsfrågor är också väsentliga. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med års- redovisningslagen och svensk kod för bolagsstyrning. SEB strävar efter att följa koden där så är lämpligt och har inga avvikelser att rapportera för 2023. Mer information om SEB:s bolagsstyrning finns på sebgroup.com/sv

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 59
Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur Styrning med helhetssyn Resultat och affärsvolymer, förklaring Divisioner och koncernfunktioner Geografiska marknader Marknadsandelar och kundkontakter Osäkerhetsfaktorer Risk-, likviditets- och kapitalhantering Bolagsstyrning Styrelse Verkställande ledning Ersättningsrapport

Aktieägare och bolagsstämma

Aktieägarna utövar sitt inflytande på bolagsstämman genom att bland annat utse bankens styrelse och extern revisor. SEB har cirka 280 000 aktieägare. SEB:s aktiekapital består av två aktieslag: A- och C-aktier. Varje A-aktie representerar en röst och varje C-aktie en tiondels röst. Årsstämman hålls på svenska i Stockholm. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta på stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud. Vid årsstämman 2023 begärde och fick styrelsen mandat av års- stämman att förvärva och sälja SEB-aktier, emittera konvertibler och minska aktiekapitalet med inlösen av aktier och fondemission. Årsstämman 2024 kommer att hållas den 19 mars i Stockholms Konserthus, Hötorget. Protokollen från SEB:s årsstämmor finns på sebgroup.com/sv

De största aktieägarna 31 december 2023

Antal aktier	Varav C-aktier	Andel av kapital, %	Andel röster, %
2023	2022
Investor	456 198 927	4 000 372	21,3
AMF	114 998 105		5,4
Alecta	107 540 886		5,0
Swedbank Robur	85 304 366		4,0
SEB:s eget aktieinnehav 1)	67 299 656		3,1
Vanguard	62 663 309 744 267		2,9
BlackRock	55 416 961 17 462		2,6
Handelsbanken Fonder	50 475 293 52 236		2,4
SEB Fonder	44 154 308		2,1
Harding Loevner	36 077 205		1,7
Nordea Fonder	25 522 575		1,2
Fjärde AP-fonden	20 653 360		1,0
Första AP-fonden	18 270 136		0,9
Capital Group	18 203 782		0,9
Norges Bank	18 198 646 43 576		0,9

1) Se tabellen Antal utestående aktier på sid. 39.
Källa: Euroclear och Holdings.

Olika röstvärden på A-aktier (röstvärde 1) och C-aktier (röstvärde 0.1) ger vissa skillnader i andel röster från andel kapital. Majoriteten av bankens cirka 280 000 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna äger tillsammans 50 procent av kapital och röster.

Fördelning av aktier efter storleken på innehav 31 december 2023

Aktiernas fördelning	Antal ägare	Antal aktier	Procent
1–500	187 348	30 858 245	1,4
501–1 000	38 802	29 509 684	1,4
1 001–5 000	43 545	95 916 697	4,5
5 001–10 000	5 904	42 263 150	2,0
10 001–20 000	2 393	33 723 170	1,6
20 001–50 000	1 113	34 374 508	1,6
50 001–100 000	304	21 456 619	1,1
100 001–500 000	266	57 834 020	2,7
500 001–1 000 000	50	36 552 575	1,7
1 000 001–	110	1 757 494 827	82,1
Summa	279 835	2 139 983 495	100,0

Källa: Euroclear och Holdings

Aktieägarstruktur

Procent
Andel av aktiekapitalet den 31 december 2023
Källa: Euroclear och Holdings

• Svenska aktieägare 72
  • Institutioner och stiftelser 54
  • Privatpersoner 13
  • Övrigt 5
• Utländska aktieägare 28

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 60
Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur Styrning med helhetssyn Resultat och affärsvolymer, förklaring Divisioner och koncernfunktioner Geografiska marknader Marknadsandelar och kundkontakter Osäkerhetsfaktorer Risk-, likviditets- och kapitalhantering Bolagsstyrning Styrelse Verkställande ledning Ersättningsrapport

Valberedningen

Extern revisor (sid. 72)
Valberedningen (sid. 61)
Chef för Group Compliance (sid. 72)
Chef för Group Internal Audit (sid. 72)

Valberedningens främsta uppgift är att ta fram förslag till årsstämman avseende ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt extern revisor. Valberedningen nominerar ordförande, styrelsens ledamöter och extern revisor, samt tar fram rekommendationer gällande styrelse- arvoden och ersättning för kommittéarbete. Enligt beslut av årsstämman ska valberedningen vara sam- mansatt av styrelsens ordförande samt representanter för de av bankens fyra största aktieägare som önskar utse en leda- mot. En av de oberoende styrelseledamöterna ska adjungeras till valberedningen. Sammansättningen av valberedningen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden. Valberedningen har tillgång till rele- vant information om SEB:s verksamhet samt finansiell och strategisk ställning lämnad av styrelsens ordförande och den adjungerade ledamoten.

Styrelsens sammansättning ska vara förenlig med gällande lagar och förordningar samt den policy om lämplighet, mångfald och sammansättning av styrelsen som bankens styrelse har antagit. En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken och som säkerställer att styrelsen kan utöva ett oberoende omdöme utan yttre påverkan eller intressekonflikter. Därför har valberedningen som utgångspunkt för sitt arbete att bedöma i vilken grad styrel- sen uppfyller de krav som kommer att ställas på den till följd av bankens verksamhet, organisation och framtida inriktning. Styrelsens storlek och sammansättning diskuteras och bedöms i termer av lämplig kompetens och erfarenhet, både inom den finansiella sektorn och på de geografiska områden där SEB är verksamt. Styrelseledamöterna ska också ha tillräckligt med tid att utföra sina uppgifter och förstå bankens verksamhet och dess största risker. Valberedningen granskar också utvärderingarna av styrelsens ledamöter och ordförande. Se sid. 65.

Valberedningen ska säkerställa mångfald inom styrelsen vad gäller ledamöternas utbildning, yrkesbakgrund och kulturella bakgrund samt ålder, kön och nationellt och etniskt ursprung. Valberedningen ska också se till att styrelsen har förutsättningar att övervaka och hantera SEB:s risker och påverkan i förhållande till ESG-kriterier (miljö, sociala frågor och styrning).

Valberedningen inför årsstämman 2024

Ledamot	Representant för	Röster (%) 31 aug. 2023
Petra Hedengran, ordförande	Investor	21,4
Peder Hasslev	Alecta	5,7
Johan Sidenmark	AMF	5,3
Niklas Ekvall	Fjärde AP-fonden	1,0
Marcus Wallenberg	SEB, styrelsens ordförande	33,3
Lars Ottersgård, adjungerad, utsedd av styrelsen.

Valberedningen diskuterar dessutom successionsfrågor och lägger särskild vikt vid kontinuitet och långsiktighet vad gäller att säker- ställa styrelsens kompetens och sammansättning. Ingen ersättning utgår till ledamöterna i valberedningen. Instruktionen för valberedningen finns tillgänglig på sebgroup.com/sv

Styrning och ansvarsfördelning

SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och följs upp i enlighet med policyer och instruktioner fastställda av styrelsen och vd.

• Aktieägare vid bolagsstämma (sid. 60)
• Styrelsen (sid. 62)
  • Styrelsens kommittéer
    • Risk & Capital Committee (sid. 67)
    • Audit & Compliance Committee (sid. 68)
    • Remuneration & HR Committee (sid. 69)
• Vd och koncernchef (sid. 69)
  • Vd:s kommittéer
    • Asset & Liability Committee (sid. 70)
    • Group Risk Committee (sid. 70)
    • Group Executive Sustainability Committee (sid. 71)
    • Group Internal Control and Compliance Committee (sid. 71)

• Verkställande ledningen (sid. 69 och 73)

  • Chef för Group Risk (sid. 71)
  • Chief Risk Officer (sid. 71)
  • Chefer för Group Credits (sid. 71)

• Utser

• Rapporterar till

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 61
Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur Styrning med helhetssyn Resultat och affärsvolymer, förklaring Divisioner och koncernfunktioner Geografiska marknader Marknadsandelar och kundkontakter Osäkerhetsfaktorer Risk-, likviditets- och kapitalhantering Bolagsstyrning Styrelse Verkställande ledning Ersättningsrapport

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret för organisationen, förvaltningen och den verksamhet som bedrivs i koncernen. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar dess roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har bland annat följande uppgifter:

• besluta om mål, strategi och ramar för verksamheten samt affärsplan
• regelbundet följa upp och utvärdera verksamheten utifrån de av styrelsen fastställda målen och riktlinjerna
• ansvara för att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att de bokföringsmässiga riskerna i verksamheten och de finansiella förhållandena i övrigt styrs på ett betryggande sätt
• anta policyer och instruktioner för verksamheten
• besluta om större förvärv och avyttringar liksom andra större investeringar
• utse eller entlediga vd, ledamöter i VL, Chief Risk Officer (CRO) och chefen för Internrevision samt besluta om ersättning till dessa
• besluta om ett ramverk för beviljande av lån och andra transaktioner till styrelsens ledamöter och övriga personer i ledande ställning i SEB samt deras närstående. Det är också styrelsen som beslutar om sådana transaktioner.# Styrelse

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och ser bland annat till att ledamöterna löpande får information och utbildning om ändringar i regelverket för bankens verksamhet och om ansvaret som ledamot i ett noterat finansiellt bolag. Utbildnings- och fördjupningsseminarier arrangeras årligen. Nya ledamöter erbjuds ett utbildningsprogram med information om, och diskussion kring, SEB:s olika verksamheter inklusive kontrollfunktionerna. Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år. Styrelsen ska sedan årsstämman 2023 bestå av elva årsstämmovalda ledamöter, utan suppleanter, samt två ledamöter med två suppleanter som arbetstagarrepresentanter, utsedda av sina respektive arbetstagarorganisationer. För att styrelsen ska vara beslutsför måste fler än hälften av ledamöterna vara närvarande vid styrelsemötet. Vd är den enda årsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken. När det gäller könsfördelning, exklusive vd, är 40 procent av styrelsens ledamöter kvinnor (baserat på tio valda ledamöter som inte är anställda av SEB). Valberedningen har gjort en samlad bedömning av ledamöternas oberoende i förhållande till banken och bankens ledning samt i förhållande till aktieägare som äger 10 procent eller mer av aktierna eller rösterna, och har funnit att sammansättningen av styrelsen uppfyller kraven i den svenska bolagsstyrningskoden. En styrelseledamot får inte delta i behandlingen av ett ärende där ledamoten, eller en närstående part, har ett väsentligt intresse som kan stå i konflikt med SEB:s intressen. En styrelseledamot ska rapportera befintliga och/eller potentiella intressekonflikter till ordföranden, exempelvis eventuella närstående parter, andra styrelseuppdrag och finansiella innehav i andra företag. Styrelsen dokumenterar, kommunicerar och hanterar på lämpligt sätt alla faktiska och potentiella intressekonflikter på styrelsenivå, både individuellt och kollektivt. Dessa krav har vederbörligen åter- speglats i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen om intressekonflikter för SEB-koncernen. Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2023 hölls 10 styrelsemöten. Vd deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder föreligger på grund av intressekonflikt så som då vd:s arbete utvärderas. Andra medlemmar i VL deltar när så krävs.

Styrelsens sammansättning 31 december 2023, exklusive anställda av SEB

Könsfördelning	Antal år i styrelsen
Kvinnor 40%	Män 60%	< 5 år 50%	5–10 år 10%

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 62

Finansiell koncernöversikt

• Resultat och lönsamhet
• Finansiell struktur
• Styrning med helhetssyn
• Resultat och affärsvolymer, förklaring
• Divisioner och koncernfunktioner
• Geografiska marknader
• Marknadsandelar och kundkontakter
• Osäkerhetsfaktorer
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Bolagsstyrning

• Styrelse
• Verkställande ledning
• Ersättningsrapport

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Befattning	Kommitté	Invalsår	Född	Utbildning	Andra uppdrag	Bakgrund	Nationalitet	Egna och närståendes aktieinnehav	Övriga innehav	Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare
Marcus Wallenberg Ordförande	Vice ordförande RCC, ACC, RemCo	2002	1956	Fil.kand. (Foreign Service)	Ordförande i Saab, vice ordförande i Investor och EQT samt styrelse- ledamot i Astra Zeneca Plc (UK). Flera andra styrelseuppdrag.	Ordförande i Electrolux, Internatio- nalen handelskammaren (ICC) och LKAB. Ledamot i EQT Holdings, Stora Enso och Temasek Holdings. Vice vd i Investor och vd och koncernchef i Investor. Flera styrelseuppdrag som ordförande och ledamot i stora börsnoterade bolag.	Svensk	752 000 A-aktier		Ja/Nej
Sven Nyman Vice ordförande	Ledamot RCC	2013	1959	Civ.ek.	Ledamot i Investor, Ferd Holding AS (Norge), Nobelstiftelsen, Handels- högskoleföreningen i Stockholm samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse.	Bred erfarenhet inom finansiell verksamhet. Ledande befattningar inom Investor.	Svensk	10 440 A-aktier och 10 000 C-aktier		Ja/Nej
Jacob Aarup-Andersen Ledamot	Ordförande RCC	2022	1977	M.Sc. (Ekonomi)	Koncernchef för Carlsberg A/S (Danmark). Ledamot av Dansk industris permanenta kommitté för affärspolicy.	Vd och grundare av RAM Rational Asset Management, Lancelot Asset Management och Arbitech. Ett flertal styrelseuppdrag.	Dansk	10 000 A-aktier		Ja/Ja
Signhild Arnegård Hansen Ledamot	Ordförande RemCo	2010	1960	Fil.kand. (Human Resources) och journalistutbildning	Ordförande i SnackCo of America Corp. Ordförande i Svensk-Amerikanska handelskammaren (USA). Ledamot i SOS Barnbyar Sverige och SACC-NY. Ledamot i Ingenjörsvetenskaps- akademien (IVA).	Lång erfarenhet från bank- och finans- verksamhet i ett antal befattningar inom Danske Bank-koncernen (bl.a. CFO), ordförande i Realkredit Danmark, MobilePay och Danica Pension. Flera befattningar inom investment banking och investment management (Gold- man Sachs och Highbridge Capital).	Svensk och amerikansk	19 004 A-aktier		Ja/Ja
Anne-Catherine Berner Ledamot	Ledamot RemCo	2019	1964	Civ.ek. (ekonomi) och MBA (ledarskap)	Styrelseledamot i Avesco AG (Schweiz), Medicover AB och Adven Holding Oy (Finland). Flertal styrelse- uppdrag i stiftelser.	Vd och koncernchef för ISS A/S (Danmark). Vd i det familjeägda företaget Svenska LantChips.	Schweizisk och finsk	4 600 A-aktier		Ja/Ja
John Flint Ledamot	Ledamot	2022	1968	B.A. (ekonomi)	Vd i UK Infrastructure Bank.	Koncernchef HSBC Holdings PLC. Lång erfarenhet av bank- och finans- verksamhet med ett antal befattning- ar inom HSBC, både i Sydostasien och i Storbritannien. Medlem av Indepen- dent Review Panel on Ring-Fencing Legislation and Proprietary Trading, Storbritannien.	Brittisk	10 000 A-aktier		Ja/Ja

Styrelse
SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 63

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Befattning	Kommitté	Invalsår	Född	Utbildning	Andra uppdrag	Bakgrund	Nationalitet	Egna och närståendes aktieinnehav	Övriga innehav	Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare
Winnie Fok Ledamot	Ledamot ACC	2013	1956	Bachelor of Commerce. Fellow of CPA Australia och Fellow of Institute of Chartered Accountants in England and Wales. Associate member of Hong Kong Institute of Certified Public Accountants.	Styrelseledamot i Geely Holding. Rådgivare till WFAB.	Bred erfarenhet inom finansiell verksamhet. Industriell rådgivare och senior advisor till Investor och Husqvarna. Vd och senior partner till EQT Partners Asia Ltd och vd i New Asia Partners Ltd. Styrelseledamot i Volvo Cars Corporation och G4S plc.	Brittisk	10 000 A-aktier		Ja/Ja
Svein Tore Holsether Ledamot	Ledamot RCC	2023	1972	B.Sc. (ekonomi och management).	Ordförande i International Fertilizer Association (Frankrike), World Busi- ness Council for Sustain able Develop- ment.	Vd och koncernchef för Yara Inter- national ASA (Norge), medlem av Alliance of CEO Climate Leaders at the World Economic Forum (WEF), Co-Chair Africa Food System Forum, ordförande i Naeringslivets Hovedor- ganisasjon (Norge)	Norsk	10 000 A-aktier		Ja/Ja
Lars Ottersgård Ledamot	Ordförande ACC	2019	1964	Gymnasieingenjör (Elektroteknik), Diploma in Management from The Open University Business School samt ett flertal internutbildningar inom IBM.	Styrelsesuppleant i EKO Respecta.	Vd och CFO på SAPA AB, CFO Elkem, Affärsutveckling, Orkla. Chef för Market Technology, Nasdaq Inc. (USA). Ordförande i styrelsen och vd i Nasdaq Technology AB. Ett flertal ledande befattningar inom Nasdaq. Försäljningschef för Market Technology, OMX. Olika chefspositioner inom IBM för Norden och EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika).	Svensk	15 000 A-aktier		Ja/Ja
Helena Saxon Ledamot		2016	1970	Civ. ek.	CFO på Investor. Ledamot i Swedish Orphan Biovitrum och Handelshög- skolan i Stockholm.	Finansanalytiker på Goldman Sachs och Investor, CFO på Syncron Interna- tional och Hallvarsson & Halvarsson. Investment manager på Investor. Ledamot i Mölnlycke Holding, Robur Asset Management (Swedbank) och Morgan Stanley i London.	Svensk	12 500 A-aktier	SEB skuldinstrument (ISIN XS2076169668), nominellt värde 600 000 USD.	Ja/Nej
Johan Torgeby Ledamot (vd och koncernchef)		2017	1974	Fil.kand. (Nationalekonomi)	Ledamot i Nasdaq Inc., Svenska Bank- föreningen, Institutet för internationell finans, Mentor Sverige, IIEB (Institute International d'Études Bancaires), Finsk-svenska handelskammaren, LUSEM Advisory Board vid Lunds universitet.	Co-head för division Stora Företag & Finansiella Institutioner.	Svensk	694 130 aktier och aktierätter 1)		Nej/Ja

1) varav 5 826 A-aktier och 688 304 aktierätter.

Styrelse# Bolagsstyrning

Styrelse

Utsedda av arbetstagarorganisationer

Befattning	Anna-Karin Glimström	Charlotta Lindholm	Annika Dahlberg	Marika Ottander
Ledamot	X	X
Ledamot			X
Styrelsesuppleant				X
Styrelsesuppleant
Invalsår	2016	2015	2016	2022
Född	1962	1959	1967	1961
Utbildning	Universitetsstudier i matematik, statistik och juridik	Jurist	Universitetsstudier i arbetsmiljörätt och arbetsrätt	Juristexamen
Facklig representant	Ordförande i Finansförbundet i SEB-koncernen. Ordförande i Akademikerföreningen i SEB.	Förste vice ordförande i Finansförbundet i SEB-koncernen.	Vice ordförande i Akademikerföreningen i SEB.
Nationalitet	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav	656 aktierätter, vara 229 aktierätter och 427 villkorade aktierätter.	2 275 aktier och aktierätter, varav 1 619 A-aktier, 229 aktierätter och 427 villkorade aktierätter.	1 318 aktier och aktierätter, varav 662 A-aktier, 229 aktierätter och 427 villkorade aktierätter.	656 aktierätter, vara 229 aktierätter och 427 villkorade aktierätter.

Övriga innehav

Utvärdering av styrelse, vd och verkställande ledning (VL)

Styrelsen tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat består av en enkät med efterföljande diskussioner inom styrelsen. Genom denna process utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och styrelsekommittéernas verksamhet och arbetsmetoder. I utvärderingen granskas bland annat om:
• varje enskild ledamot aktivt deltar i styrelsens och kommittéernas diskussioner
• ledamöterna bidrar med självständiga åsikter
• atmosfären på mötena främjar öppna diskussioner.

Resultatet av utvärderingen presenteras för och diskuteras i styrelsen och i valberedningen. Utvärderingsprocessen och resultatet av denna bidrar till att ytterligare förbättra styrelsearbetet och den hjälper valberedningen att utvärdera lämplig storlek och sammansättning av styrelsen. Marcus Wallenberg deltar inte i utvärderingen av sitt eget arbete. Utvärderingen 2023 leddes av vice ordförande Sven Nyman. Styrelsen utvärderar löpande vd:s och verkställande ledningens arbete, varvid varken vd eller annan medlem i den verkställande ledningen deltar.

Styrelsens sekreterare och chefsjurist
Kontakta styrelsen
Skandinaviska Enskilda Banken AB
Styrelsens sekretariat
106 40 Stockholm, Sverige
sebboardsecretariat@seb.se
Hans Ragnhäll

Ersättningsrapport

Styrelsens arvoden

Årsstämman beslutar om det sammanlagda arvodet till ledamöterna och om hur arvodet ska fördelas mellan ledamöterna och kommittéerna. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden. Efter rekommendation från valberedningen förväntas styrelseledamöterna äga aktier i SEB med ett marknadsvärde som motsvarar minst ett års styrelsearvode, exklusive skatt och arvoden från styrelsekommittéer. Aktieinnehavet får byggas upp under en femårsperiod från tillsättningen. Varken vd eller de styrelseledamöter som är utsedda av arbetstagarorganisationer erhåller något styrelsearvode.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen har emellertid inrättat kommittéer för att handlägga vissa frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. För att effektivisera sitt arbete och möjliggöra en mer detaljerad analys av vissa frågor har styrelsen bildat kommittéer. För närvarande finns tre styrelsekommittéer: Remuneration and Human Resources Committee (RemCo), Audit and Compliance Committee (ACC) och Risk and Capital Committee (RCC).

Kommittéernas uppgifter och beslutande befogenheter regleras i årligen antagna kommittéinstruktioner. De frågor som behandlas vid kommitté- möten protokollförs och redovisas på efterföljande styrelsemöte. Kommittéernas ledamöter utses för ett år vid det konstituerande styrelsemötet. En viktig princip är att så många av styrelsens oberoende ledamöter som möjligt ska delta aktivt i kommittéarbetet. Inga av kommittéerna består av samma grupp ledamöter, och banken roterar ibland ordförandeskap och ingående ledamöter, med hänsyn tagen till den erfarenhet, den kunskap och de färdigheter som behövs, var för sig eller tillsammans, i kommittén.

På styrelsens dagordning 2023

• Första kvartalet
  • Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
  • Balansräkning, kapital- och utdelningsfrågor
  • Makroekonomisk genomgång
  • Rapporter från intern och extern revision samt från Group Compliance
  • Bedömning av effektiviteten och ändamålsenligheten hos SEB:s organisation
  • Årlig granskning av instruktioner och policyer för SEB-koncernen
  • Kallelse och förslag till årsstämman
• Andra kvartalet
  • Konstituerande styrelsemöte
  • Makroekonomisk genomgång
  • Vd- och VL-succession
  • Ersättning till vd, VL och chefer för kontrollfunktioner
  • Intern kapital- och likviditetsutvärdering (ICAAP och ILAAP)
  • Genomgång av ramverket för nyckeltal (KPI:er)
  • Uppdatering om marknadsmissbruksförordningen
  • Riskseminarium
• Tredje kvartalet
  • Fördjupning i Köpenhamn: möte med SEB:s danska ledning och kunder
• Fjärde kvartalet
  • Fortsättning av affärsplanen 2024–2027
  • Utvärdering av styrelsen
  • Medarbetarundersökning
  • Nyckeltalsresultat kvartal 3 2023
  • Granskning av hybridarbete
  • Data och AI i SEB
  • Plan för återhämtning och rekonstruktion
  • Makroekonomisk genomgång
  • Årsredovisning från stiftelser med förvaltning kopplad till SEB

Styrelsenärvaro och ersättning

	Styrelse- möten 1)	Kommitté- möten 1)	Styrelse- möten, kronor	Kommitté- möten, kronor
Marcus Wallenberg	10 av 10	27 av 27	3 600 000	965 000
Sven Nyman	10 av 10	13 av 14	1 135 000	465 000
Jacob Aarup-Andersen	10 av 10	9 av 9	880 000	750 000
Signhild Arnegård Hansen	9 av 10	6 av 6	880 000	410 000
Anne-Catherine Berner	9 av 10	6 av 6	880 000	205 000
John Flint	10 av 10		880 000
Winnie Fok	10 av 10	7 av 7	880 000	295 000
Svein Tore Holsether	7 av 7		880 000
Lars Ottersgård	10 av 10	14 av 14	880 000	465 000
Helena Saxon	9 av 10	7 av 7	880 000	470 000
Johan Torgeby	10 av 10
Anna-Karin Glimström	10 av 10
Charlotta Lindholm	10 av 10
Annika Dahlberg	10 av 10
Marika Ottander	10 av 10

1) Endast de möten ingår där det varit möjligt att delta utan intressekonflikt.

SEB:s kvartalsrapport, samt SEB:s riskposition, kreditkvalitet, kreditportfölj och likviditetsläge finns på styrelsens dagordning varje kvartal.

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Tre försvarslinjer för riskhantering

Modellen med tre försvarslinjer är ett ramverk för riskhantering. Den första linjen omfattar operativ ledning, den andra linjen består av riskkontroll- och efterlevnadsfunktioner och den tredje linjen inkluderar internrevision för att ge oberoende försäkran. Det här skiktade tillvägagångssättet hjälper SEB att effektivt identifiera, övervaka, mäta och rapportera risker. Styrelsen har inrättat en särskild risk- och kapitalkommitté (RCC) för att hantera alla inneboende risker i SEB-koncernens aktiviteter.

Affärsenheterna inom divisionerna, supportfunktionerna och koncernstabsfunktionerna utgör den första försvarslinjen Affärsenheterna ansvarar för att rätt pris sätts för transaktioner och att de risker som uppstår under transaktionernas löptid hanteras. Långsiktiga kundrelationer och en sund riskkultur utgör en stabil grund för beslut om vilka risker som tas. En initial riskbedömning görs både av kunden och för den föreslagna transaktionen. Större transaktioner prövas av en kreditkommitté. Det är affärsenheternas ansvar att verksamheten följer tillämpliga koncerngemensamma policyer och instruktioner samt att den stöds av en tydlig beslutsordning.

Risk- och compliance-funktionerna utgör den andra försvarslinjen Dessa enheter är oberoende från affärsverksamheten. Riskfunktionen är ansvarig för att identifiera, mäta, följa upp och rapportera risker. Riskerna mäts på både detaljerad och aggregerad nivå. Interna mätmetoder har utvecklats för större delen av kreditportföljen, samt för marknadsrisk, och icke-finansiell risk inklusive regelefterlevnad och modellerna har fått godkänt av Finansinspektionen för användning för beräkning av kapitalkapacitet. Riskerna kontrolleras med hjälp av limiter på flera nivåer såsom transaktion, enhet och portfölj. Kreditkvaliteten och riskprofilen övervakas löpande, till exempel med hjälp av stresstester. Compliance-funktionen arbetar proaktivt med kvalitetssäkring avseende SEB:s regelefterlevnad. Funktionen hanterar frågor såsom kundskydd, agerande på finansmarknaden, förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism samt myndighetskrav och kontroller.# Bankens internrevision utgör den tredje försvarslinjen

Riskhanteringen kvalitetssäkras av internrevision genom regelbunden granskning och utvärdering, för att säkerställa att den är effektiv och ändamålsenlig. Internrevisorerna utvärderas i sin tur av den externa revisorn. Baserat på utvärderingar av den tredje försvarslinjen förstärks processerna i första och andra försvarslinjen kontinuerligt. SEB:s ramverk för styrning, i kombination med dess sunda riskkultur och affärsmannaskap, utgör hörnstenarna i en effektiv riskhantering.

Risk and Capital Committee (RCC)

Jacob Aarup-Andersen
Ordförande i RCC

RCC stödjer styrelsen i dess arbete med att säkerställa att SEB är organiserat och leds på ett sådant sätt att risker inom koncernens verksamhet övervakas och hanteras i enlighet med styrelsens fastställda riskaptit, samt externa och interna regler. RCC följer också kontinuerligt upp koncernens kapital- och likviditetssituation.

Huvudfokus 2023

• Uppföljning av SEB:s kapital- och likviditetsposition samt kreditportfölj, avseende de stigande räntorna, inflationen och fortsatta geopolitiska spänningar.
• Genomgång av affärsplanen och den ekonomiska prognosen, med fokus på affärssektorer under omställning samt hållbarhetspolicyer.

RCC beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och övervakar riskhanteringssystem samt riskaptit och riskstrategi, på såväl kort som lång sikt. Kommittén bereder förslag till tillsättande och entledigande av Chief Risk Officer (CRO). Den beslutar även i individuella kreditärenden av väsentlig betydelse eller principiell karaktär samt biträder RemCo i att tillhandahålla en risk- och kapitalbaserad syn på ersättningssystemet. RCC höll 14 möten under 2023. Koncernens Chief Financial Officer (CFO) har det övergripande ansvaret för att informera om och presentera de kapital- och likviditetsärenden som föredras för RCC. CRO har motsvarande ansvar för risk- och kreditärenden. Vd, CFO och CRO deltar regelbundet i mötena. CRO-funktionen beskrivs på sid. 71. Information om risk-, likviditets- och kapitalhantering finns på sid. 51.

Ledamöter i RCC

Jacob Aarup-Andersen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Sven Nyman och Lars Ottersgård.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 67

• Finansiell koncernöversikt
• Resultat och lönsamhet
• Finansiell struktur
• Styrning med helhetssyn
• Resultat och affärsvolymer, förklaring
• Divisioner och koncernfunktioner
• Geografiska marknader
• Marknadsandelar och kundkontakter
• Osäkerhetsfaktorer
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering
• Bolagsstyrning
• Styrelse
• Verkställande ledning
• Ersättningsrapport
• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Intern kontroll avseende finansiell rapportering

Intern kontroll över finansiell rapportering (IKFR) avser de processer som SEB har implementerat för att säkerställa riktigheten och tillförlitligheten i sina finansiella rapporter. Det innefattar kontroller som hanterar förebyggande eller upptäckt av fel och bedrägerier relaterade till finansiell rapportering. Kontrollerna inkluderar vanligtvis policyer, rutiner och övervakningsmekanismer för att ge rimlig säkerhet avseende upprättandet av tillförlitliga finansiella rapporter. IKFR är en avgörande komponent i företagsstyrningen och granskas årligen av Group Internal Control and Compliance Committee (GICC) och Audit and Compliance Committee (ACC). IKFR är en väletablerad process som syftar till att ge rimlig försäkran om att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och att minska risken för felaktigheter. IKFR baseras på det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och tillämpas inom SEB i en årlig cykel. Under året utförs följande steg:

• Utföra riskbedömning och lägesanalys
  För att kunna identifiera och förstå vilka risker som är relevanta och väsentliga för rapporteringsprocessen, analyseras finansiella resultat- och balansräkningar på SEB:s koncern- samt enhetsnivå. Resultaten används för att bestämma vilka enheter, processer och system som ska omfattas av processen för IKFR under det kommande året.
• Identifiera risker och kontroller
  Med utgångspunkt i resultatet av riskbedömningen och lägesanalysen beslutar Group Finance om vilka processer som ska analyseras under det kommande året. De processer och kontroller som omfattas granskas sedan med kontrollägarna i workshops där risker och kontroller diskuteras.
• Utvärdera kontroller
  Kontrollerna utvärderas regelbundet under året genom självutvärderingar av kontrollägare. På så sätt kan bankens svagheter identifieras, kompenserande kontroller införas och förbättringsåtgärder vidtas. Utvärderingen beskriver väsentliga finansiella rapporteringsrisker och kommenterar större avvikelser jämfört med tidigare kvartal.
• Rapportera
  Resultatet av övervakningsverksamheten konsolideras och analyseras för att bedöma den kvarvarande IKFR-risken. Uppföljningsrapportering sker kvartalsvis till koncernens ekonomi- och finansdirektör i samband med SEB:s externa kvartalsrapportering. Rapporten bidrar till tydlighet inom SEB, och möjliggör att förbättringsåtgärder kan prioriteras utifrån den återstående risken. Vidare sker rapportering kvartalsvis till Group Internal Audit och årligen till GICC samt ACC.

Oberoende granskning

Utöver denna process utför Group Internal Audit oberoende granskning av kontroller som omfattas av IKFR-ramverket och externa revision testar kontroller inom IKFR som en del av den finansiella revisionen. Två andra ramverk baserade på COSO tillämpas i samma årliga cykel som beskrivs ovan, nämligen intern kontroll över myndighetsrapportering (IKMR) och intern kontroll över riskrapportering (IKRR).

Audit and Compliance Committee (ACC)

Helena Saxon
Ordförande

ACC stödjer styrelsen i dess arbete med kvalitetssäkring av, och intern kontroll avseende, bankens finansiella redovisning samt rapporteringen till tillsynsmyndigheterna. ACC följer också upp de interna kontrollernas effektivitet avseende regelefterlevnads- och revisionsfrågor.

Huvudfokus 2023

• Uppföljning av pågående AML-utredningar som görs av tillsynsmyndigheter i de länder där SEB bedriver sin verksamhet.
• Uppföljning av pågående aktiviteter och rapporter från Group Compliance, internrevision och extern revisor.
• Bedömning av kvaliteten på de revisionstjänster som tillhandahålls av den externa revisorn.
• Utnämning av Cecilia Wolrath Ekenbäck till ny Chef för Group Compliance från 1 februari 2023.

Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen av deras aktiviteter samt följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den utvärderar också externrevisorns arbete och oberoende. Kommittén granskar dessutom årligen en rapport om visselblåsning från Group Compliance och Group Internal Audit. Mer information om visselblåsarprocessen finns i uppförandekoden. ACC höll 7 möten under 2023. Det är huvudsakligen CFO, externrevisorn, chefen för internrevision och chefen för Group Compliance som framlägger rapporter för kommitténs övervägande. Utöver dessa deltar vd och CRO regelbundet i mötena.

Ledamöter i ACC

Helena Saxon (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Winnie Fok.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 68

• Finansiell koncernöversikt
• Resultat och lönsamhet
• Finansiell struktur
• Styrning med helhetssyn
• Resultat och affärsvolymer, förklaring
• Divisioner och koncernfunktioner
• Geografiska marknader
• Marknadsandelar och kundkontakter
• Osäkerhetsfaktorer
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering
• Bolagsstyrning
• Styrelse
• Verkställande ledning
• Ersättningsrapport
• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information

IKFR fokusområden 2023

Utöver det löpande arbetet under 2023 har följande områden varit i fokus inom ramen för intern kontroll:

• Granskning och uppdatering av processerna inom omfattningen av IKFR och IKMR på grund av implementering av ett nytt koncernkonsolideringssystem.
• Utvidgning av IKMR till att innefatta resolutionsrapportering till Riksgälden.

Verkställande direktören

Vd, som också är koncernchef, ansvarar för SEB:s dagliga verksamhet i enlighet med styrelsens direktiv. Vd ska säkerställa att SEB är organiserat på ett sådant sätt att det finns en lämplig och transparent styrningsstruktur med en tydlig uppdelning av funktioner och ansvar som säkerställer effektiv och sund styrning av SEB. Vd är övergripande ansvarig för SEB:s riskhantering i enlighet med styrelsens policyer och instruktioner samt intentionerna såsom de fastställts i styrelsens riskaptit. Styrelsen har fastställt en instruktion för vd:s arbete och roll. Vd rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

Verkställande direktören har utsett tre medlemmar av verkställande ledningen till att ha följande ytterligare ansvarsområden: (i) Group Financial Crime Prevention Senior Manager, (ii) Group Outsourcing Senior Manager, och (iii) Group Data Privacy Senior Manager. Senior managers har det övergripande ansvaret för genomförandet av regelkraven i SEB-koncernen inom sina respektive ansvarsområden. Senior managers ska fortlöpande rapportera till verkställande direktören om riskerna för att SEB-koncernen inte följer interna och externa regler inom deras respektive ansvarsområde, samt om hanteringen och begränsningen av sådana risker.

Vd:s kommittéer

Vd har fem huvudsakliga kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten.

Verkställande ledningen (VL)

För att bäst tillvarata hela koncernens intressen samråder vd med VL i frågor av större eller principiell betydelse.# VL

VL hanterar bland annat frågor som är av gemensamt intresse för flera divisioner, strategifrågor, IT, affärsplaner samt finansiella prognoser och rapporter. VL höll 17 möten under 2023. VL består av 11 medlemmar utöver vd. Vd har dessutom utsett åtta chefer till adjungerade medlemmar i VL. De deltar i VL-möten emellanåt för att förmedla expertkunskaper och insikter främst inom sina ansvarsområden.

Remuneration and Human Resources Committee (RemCo)

RemCo bereder, för beslut av styrelsen, tillsättande av vd och ledamöter i VL. Kommittén utvecklar, följer och utvärderar SEB:s ersättningssystem, incitamentsmodeller och deras riskjusteringar, samt utvärderar SEB:s aktiviteter inom lärande, talang- och successionsplanering.

Signhild Arnegård Hansen
Ordförande RemCo

Huvudfokus 2023

• Granskning av strukturen för SEB Resultatandelsprogram
• Uppföljning av effekten av de hybrida arbetssätten
• Säkra successionen för SEB:s talanghantering och högre chefer
• Uppdatering om SEB:s framsteg gällande kompetensutveckling inom nyckelområden

Se Ersättningsrapport på sid. 76.

RemCo följer och utvärderar tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för lön och annan ersättning till vd och ledamöterna i VL. En oberoende granskning av revisorn angående efterlevnaden av riktlinjerna presenteras årligen för kommittén. RemCo granskar, tillsammans med RCC, bankens ersättningspolicy och säkerställer att ersättningsstrukturen tar hänsyn till risker samt kostnad för kapital och likviditet. Genomgången baseras på bland annat en gemensam riskanalys från Group Risk och Group Compliance. Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt, tillsammans med RCC, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. RemCo höll 6 möten under 2023. Det är huvudsakligen vd, tillsammans med chefen för Group HR, som är föredragande i kommittén.

Ledamöter i RemCo: Signhild Arnegård Hansen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Anne-Catherine Berner.

På VL:s dagordning 2023

Strategi och affärsplan

• Makroekonomisk utveckling
• SEB:s långsiktiga strategi och uppföljning av affärsplanen
• Diskussioner om kapitalkrav, kreditkvalitet och risk
• Uppdatering om strategiska investeringar
• Utveckling inom hållbarhet
• Diskussioner om kundnöjdhet, varumärkes- och imageposition samt arbetet med kundundersökningen
• Genomgång av process för hantering av kundklagomål
• Marknads- och kommunikationsplan 2023

Human Resources

• Medarbetarundersökning och Inkludering och mångfald – diskussion om resultat och åtgärder
• Genomgång av kompetens- och ledarskapsutveckling
• Fördjupning i HR och framtida arbetssätt
• Undersökning om sexuella trakasserier
• Resultatandel, utfall
• Workshop om transformativt ledarskap och återkoppling

Affärsområden

• Genomgång av SEB:s verksamhetsområden och hemmamarknader
• Uppdatering om Investor World
• Fördjupning inom division Företag & Privatkunder
• Nästa generations depåförvaringstjänster

IT

• Uppdateringar om Chief Information Officer
• Genomgång av, och diskussion om, IT avseende investeringar, säkerhet, agilt arbetssätt och molntjänster
• Uppdateringar om sparande, teknik och Group & Business Services
• Partnerskap med Google Cloud
• Cybersäkerhetsuppdatering
• Data- och Analytics AI-utbildning

Övrigt

• Förberedelser inför årsstämman
• Årlig genomgång av policyer och instruktioner, inklusive SEB:s uppförandekod.
• Kvartalsrapporter
• Utsikter för investment banking-tjänster
• Mediauppdatering
• Uppdatering om Investor Relations
• Marknadsföringsuppdatering

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 69

Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur Styrning med helhetssyn Resultat och affärsvolymer, förklaring Divisioner och koncernfunktioner Geografiska marknader Marknadsandelar och kundkontakter Osäkerhetsfaktorer Risk-, likviditets- och kapitalhantering Bolagsstyrning Styrelse Verkställande ledning Ersättningsrapport Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning

Asset and Liability Committee (ALCO)

ALCO, med vd som ordförande och CFO som vice ordförande, är ett koncernövergripande, beslutande, övervakande och rådgivande organ. ALCO höll 10 sammanträden under 2023 och hanterar bland annat:

• finansiell stabilitet – speciellt under de nya regelverken
• strategiska kapital- och likviditetsfrågor, inklusive allokering av internkapital och principer för internprissättning.

Group Risk Committee (GRC)

GRC, med vd som ordförande och CRO som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté, som hanterar alla risktyper på koncernnivå, inklusive hållbarhets- och anseenderisker, i syfte att utvärdera portföljer, produkter och kunder ur ett allsidigt riskperspektiv. GRC höll 51 möten under 2023.

GRC har till uppgift att:

• fatta betydande kreditbeslut
• säkerställa att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade samt att riskerna mäts, övervakas och rapporteras i enlighet med externa och interna regler
• stödja vd i arbetet med att säkerställa att beslut angående koncernens långsiktiga riskaptit följs i affärsverksamheten
• säkerställa att styrelsens riktlinjer för riskhantering och risk-kontroll är införda och att erforderliga regler och policyer för risktagande i koncernen upprätthålls och verkställs.

SEB:s organisation

Vd och koncernchef
Vice vd och koncernchef	Internrevision 1)
	Group Compliance
	CRO-funktion
	Kontrollfunktioner 1)
Divisioner
Stora Företag & Finansiella institutioner	Investment Management
Företag & Privatkunder	Liv 2)
Private Wealth Management & Family Office
Baltikum
Supportfunktioner	Koncernstaber
Group Technology	CFO-funktion
Group & Business Services	Group Human Resources
Sustainable Banking	Group Brand, Marketing & Communication
Group Regulatory Affairs	Group Legal
SEBx	Group Financial Crime Prevention-funktion 3)
Andra funktioner
Fintech Venture Capital
SEB Embedded Greentech Venture Capital

¹⁾ Rapporterar direkt till styrelsen.
²⁾ Rapporterar till Företag & Privatkunder.
³⁾ Rapporterar till vice vd.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 70

Finansiell koncernöversikt Resultat och lönsamhet Finansiell struktur Styrning med helhetssyn Resultat och affärsvolymer, förklaring Divisioner och koncernfunktioner Geografiska marknader Marknadsandelar och kundkontakter Osäkerhetsfaktorer Risk-, likviditets- och kapitalhantering Bolagsstyrning Styrelse Verkställande ledning Ersättningsrapport Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning

Group Executive Sustainability Committee (GESC)

GESC, med vd som ordförande och Chief Sustainability Officer som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté som hanterar hållbarhetsaktiviteter på koncernnivå. GESC höll 7 möten under 2023.

GESC ska besluta i följande hållbarhetsrelaterade frågor för att säkerställa SEB-koncernens intressen:

• ärenden som ska presenteras för styrelsen
• frågor av stor betydelse eller frågor av principiell natur
• frågor som är av gemensamt intresse för flera divisioner, support- eller stabsfunktioner
• SEB:s hållbarhetsrelaterade policyer
• KPI:er och mål inom hållbarhet i divisionerna.

Group Internal Control and Compliance Committee (GICC)

GICC, som leds av vd och med vice vd som vice ordförande, är en kommitté som ska behandla och följa upp rapporter från kontrollfunktionerna Group Internal Audit, Group Compliance och, i förekommande fall, CRO-funktionen, samt rapporter och eskaleringar från Group FCP Committee och Group Data Privacy Committee. GICC höll 7 möten under 2023.

SEB:s externa råd för hållbarhetsfrågor (SESAB)

SEB har stort behov av att förstå karaktären och snabbheten hos hållbarhetsrelaterade förändringar samt de möjligheter och utmaningar som förändringarna för med sig. Mot bakgrund av detta har SEB etablerat ett rådgivande råd, SEB External Sustainability Advisory Board (SESAB). SESAB har till syfte att förse banken med strategiska insikter i hållbarhetsfrågor från personer utanför banksektorn. Insikterna ska bygga på vetenskaplig forskning och, när så önskas, kompletteras med industriell erfarenhet. SESAB består av externa experter på inbjudan av vd.

Divisioner och affärsområden

SEB:s verksamhet är organiserad i divisioner med ett antal affärsområden och affärsenheter. Styrelsen har i en instruktion för intern styrning reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade. Divisionschefen är övergripande ansvarig för verksamheten i divisionen. Landchefer utses i de länder utanför Sverige där SEB bedriver verksamhet. Landchefer samordnar koncernens verksamhet lokalt. Se sid. 45–48 för information om divisioner och geografiska marknader.

Supportfunktioner och koncernstaber

Supportfunktioner och koncernstaber är divisionsövergripande funktioner inrättade för att nyttja skalfördelar och stödja affärsverksamheterna. Supportfunktionerna stödjer SEB-koncernen genom centraliserade och divisionsgemensamma funktioner, etablerade främst för att utnyttja skalfördelar inom olika transaktions-, process- och IT-tjänster. Supportfunktionerna är uppdelade i fem enheter: Group Technology, Group & Business Services, Sustainable Banking, Group Regulatory Affairs och SEBx. Koncernstaberna är inrättade för att ge mervärde och stödja verksamheten globalt, och för att hantera vissa reglerade områden. Koncernstabsfunktionerna är uppdelade i fem enheter: CFO-funktion, Group Human Resources, Group Brand, Marketing and Communication, Group Legal och Group Financial Crime Prevention-funktion.

Kontrollfunktioner

Kontrollfunktionerna är koncernövergripande kontrollfunktioner oberoende av affärsverksamheten.# De tre kontrollfunktionerna

De tre kontrollfunktionerna är i) CRO- funktionen, ii) Group Compliance och iii) Group Internal Audit.

CRO-funktionen

CRO-funktionen

CRO-funktionen ansvarar för att identifiera, mäta, övervaka och rapportera SEB:s risker och är oberoende från affärsverksamheten.

Mats Holmström
Chief Risk Officer, CRO

Bankens Chief Risk Officer (CRO) utses av styrelsen och rapporte- rar till vd. CRO håller regelbundet styrelsen, RCC, ACC, VL, ALCO, GESC och GRC uppdaterade om riskfrågor. CRO har ett koncernövergripande funktionellt ansvar och CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen.

CRO-funktionen är organiserad i följande enheter: Group Risk, Group Credits och Group Risk Aggregation.

Den huvudsakliga uppgiften för Group Risk är att säkerställa att alla risker i SEB:s verksamhet identifieras, mäts, övervakas och rapporteras i enlighet med externa och interna regler. De hanterar även modeller för riskmätning.

Group Credits ansvarar för han- tering av kreditprövningsprocessen och vissa individuella kredit- beslut. Group Credits tillser också att policyer fastställda av RCC och styrelsen efterlevs. Verksamheten är reglerad i koncernens kreditinstruktion, som är fastställd av styrelsen. Ordföranden i divi- sionernas respektive kreditkommittéer har vetorätt i kreditbeslut. Beslut som innebär ett väsentligt undantag från bankens kredit- policy måste hänskjutas till en högre nivå i beslutshierarkin.

Group Risk Aggregation konsoliderar och analyserar data avseende olika typer av risker och koncernens kreditportfölj, samt hanterar allmänna frågor om riskstyrning och riskinformation.

Chefen för Group Risk och cheferna för Group Credits utses av vd, efter förslag från CRO, och rapporterar till CRO.

Mer information om risk-, likviditets- och kapitalhantering finns på sid. 51.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 71
Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Resultat och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning

Group Compliance

Koncernens funktion för regelefterlevnad, Group Compliance, har ansvaret för att informera, kontrollera och följa upp frågor inom regelefterlevnad.

Cecilia Wolrath Ekenbäck
Chef för Group Compliance

Group Compliance är oberoende från affärsverksamheten. Group Compliance ska lämna råd till affärsverksamheten och ledningen för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med myndighetskrav och därmed främja kundernas, aktieägarnas och finansmarknadens förtroende för banken.

Funktionens särskilda ansvarsområden är:
* kundskydd
* uppförande på finansmarknaden
* förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism
* myndighetskrav och kontroller.

Chefen för Group Compliance, som utses av vd efter godkännande av ACC, rapporterar kvartalsvis frågor inom regelefterlevnad till vd, GICC och ACC samt årligen till RCC och styrelsen.

Baserat på analyser av koncernens risker inom detta område fastställer vd, efter godkännande från ACC, en årlig plan för regelefterlevnad. Instruktionen för Group Compliance antas av styrelsen.

Group Internal Audit

Group Internal Audit är en koncernöver- gripande kontrollfunktion, direkt underställd styrelsen, som har i uppdrag att självstän - digt och oberoende granska koncernens verksamheter. Styrelsen tillsätter chefen för Group Internal Audit.

Björn Rosenkvist
Chef för Group Internal Audit

Internrevisionens främsta uppgift är att bedöma och lämna för- säkran till styrelsen och vd om att bankens styrning, riskhantering och interna kontroller är effektiva och ändamålsenliga. Arbetet utförs med en riskbaserad ansats i enlighet med den metodik som utarbetats av The Institute of Internal Auditors.

ACC fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete. Chefen för Group Internal Audit rapporterar kvartalsvis slut- satserna av genomförda granskningar, vidtagna åtgärder och status på tidigare rapporterade iakttagelser till GICC och ACC, och rapporterar även årligen till RCC och styrelsen.

Internrevisionens arbete genomgår minst vart femte år en kvalitetsutvärdering, som utförs av oberoende part. Internrevi- sionsarbetet koordineras med bankens externa revisor avseende granskningen av finansiell rapportering. Bankens externa revisor förlitar sig i viss utsträckning på internrevisionens arbete i sitt uppdrag att granska koncernens finansiella rapportering. Det förutsätter att den externa revisorn utvärderar internrevisionens arbete. Slutsatserna av denna utvärdering rapporteras till ACC och Group Internal Audit.

Extern revision

Hamish Mabon
Huvudansvarig revisor sedan 2019. Auktoriserad revisor, medlem i FAR sedan 1992 och av FAR licensierad revisor i finansiella företag.

Övriga större uppdrag
ASSA ABLOY och Northvolt

Tidigare större uppdrag
Vattenfall, Hexagon, If Skadeförsäkring, SCA, Husqvarna, Skanska och Essity

Information om revisor

SEB ska enligt bankens bolagsordning ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. Ernst & Young AB valdes till bankens revisor 2023 för tiden till och med årsstämman 2024. Se not 9 för revisorsarvoden.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 72
Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Resultat och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning

Verkställande ledning (från 1 januari 2024)

Befattning	Johan Torgeby	Mats Torstendahl	Jonas Ahlström	Jeanette Almberg	Robert Celsing	Mats Holmström
Verkställande direktör och koncernchef sedan 2017	X
Vice vd och koncernchef sedan 2021.		X
Group FCP Senior Manager sedan 2021			X
Chef för division Stora Företag & Finansiella Institutioner sedan 2021				X
Chef för Group & Business Services sedan 2022.					X
Group Data Privacy Senior Manager sedan 2023						X
Chef för Group Human Resources sedan 2022
Chief Risk Officer sedan 2021
VL-medlem sedan 2014	X	X	X	X	X	X
2009	X	X	X	X	X	X
2020				X
2016			X
2022					X
2021		X				X
Anställd i SEB sedan	2009	2009	2005	2008	2007	1990
Född	1974	1961	1978	1965	1967	1968
Utbildning	Fil.kand. (Nationalekonomi)	Civ. ing. (Teknisk fysik)	Civ. ek.	Civ. ek.	Executive MBA	Högre bankutbildning (SEB)
Nationalitet	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav	694 130 aktier och aktierätter, varav 5 826 A-aktier och 688 304 aktierätter.	373 710 aktier och aktierätter, varav 104 218 A-aktier och 269 492 aktierätter.	186 614 aktier och aktierätter, varav 3 862 A-aktier och 182 752 aktierätter.	140 563 aktier och aktierätter, varav 11 135 A-aktier och 129 428 aktierätter.	136 082 aktier och aktierätter, varav 1 850 A-aktier, 134 015 aktierätter och 217 villkorade aktierätter.	113 497 aktier och aktierätter, varav 23 315 A-aktier, 198 C-aktier, och 89 984 aktierätter.
Övriga innehav	SEB skuldinstrument (ISIN XS2076169668), nominellt värde 600 000 USD.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 73
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning
Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Resultat och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport

Verkställande ledning (från 1 januari 2024)

Befattning	Ulrika Areskog	Lilja William Paus	Jonas Söderberg	Masih Yazdi	Petra Ålund	Niina Äikäs
Chef för Group Brand, Marketing and Communication sedan 2021	X
Executive vice President. Chef för division Private Wealth Management & Family Office sedan 2021		X
Chef för division Företag & Privatkunder sedan 2021			X
Ekonomi- och finansdirektör sedan 2020				X
Chef för Group Technology sedan 2019.					X
Group Outsourcing Senior Manager sedan 2020						X
Chef för division Baltikum sedan 2021
VL-medlem sedan 2021	X	X	X	X	X	X
2018		X		X
2021	X		X		X	X
Anställd i SEB sedan	2021	1992	1999	2013	2017	2008
Född	1975	1967	1976	1980	1967	1968
Utbildning	M.Sc. (Business Admin. och Ekon)	Civ. ek. (nationalekonomi)	Fil.kand. (International Business Administration)	Civ. ek.	M.Sc. (Internationell ekonomi)	M.Sc. (Tekn.)
Nationalitet	Svensk	Norsk	Svensk	Svensk	Svensk	Finsk
Egna och närståendes aktieinnehav	47 144 aktier och aktierätter, varav 16 400 A-aktier och 30 744 aktierätter.	226 471 aktier och aktierätter, varav 41 000 A-aktier och 185 471 aktierätter.	145 901 aktier och aktierätter, varav 31 708 A-aktier och 114 193 aktierätter.	184 606 aktier och aktierätter, varav 26 099 A-aktier och 158 507 aktierätter.	73 005 aktier och aktierätter, varav 6 158 A-aktier och 66 847 aktierätter.	87 058 aktier och aktierätter, varav 17 968 A-aktier, 53 902 aktierätter, och 15 188 villkorade syntetiska aktierätter.

Ersättningsrapport 2023

SEB:s konkurrenskraftiga ersättningsstruktur syftar till att attrahera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare som bidrar till SEB:s långsiktiga framgång.

Ersättningar inom SEB

Ersättning är en viktig del av SEB:s totala personalerbjudande där målet är att attrahera och behålla ambitiösa medarbetare som är angelägna om att ständigt utvecklas och ta till sig nya arbetssätt. Ersättningen till de anställda ska uppmuntra till goda prestationer, ett sunt och ansvarsfullt beteende och ett risktagande som är i linje med SEB:s beteenden och den riskaptit som fastställts av styrelsen. Den ska främja de anställdas långsiktiga engagemang för att skapa ett hållbart värde för kunder och aktieägare.

Ersättningen baseras på erfarenhet, ansvar och prestationer. Prestationerna utvärderas utifrån finansiella och icke-finansiella mål, med SEB:s beteenden som utgångspunkt.

Ersättningspolicy

SEB:s principer, struktur och beslutsfattande för ersättning framgår av ersättningspolicyn. En viktig del av policyn är betoningen på att ersättningen ska stämma överens med bankens strategi, mål, beteenden och långsiktiga intressen samt kopplingen till individuella prestationer. SEB anser att varje medarbetares position, varaktiga prestation och värdeskapande ska återspeglas i en lämplig total ersättning.

Ersättningserbjudandet, och dess komponenter, är uppbyggt på olika sätt för olika kategorier av medarbetare för att skapa bästa balans. Ersättningen ska vara konkurrenskraftig på de marknader och segment där SEB verkar.

SEB:s ersättningsstruktur, processer och prestationsbedömningar ska alltid främja lika möjligheter och säkerställa ett opartiskt, rättvist och transparent beslutsfattande om ersättningar. Medarbetarens individuella ersättning ska spegla den komplexitet, det ansvar och de ledaregenskaper som krävs i rollen, liksom individens egen prestation.

SEB utvärderar löpande medarbetarnas prestation och utveckling, utifrån transparenta och individuella finansiella och icke-finansiella mål som härrör från affärsplanen och med SEB:s beteenden som utgångspunkt. Policyn anger också kraven för alla ersättningsbeslut, både generellt och på individnivå. Alla beslut ska godkännas åtminstone på en nivå som motsvarar den lönesättande chefens chef (farfarsprincipen).

Ersättningsstruktur

SEB:s ersättningsstruktur består huvudsakligen av fast lön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner.

Fast lön

Fast lön utgör grunden för medarbetarens ersättning. Den fasta lönen ska vara marknadsmässig, spegla kraven på befattningen och medarbetarens varaktiga prestation. SEB genomför årliga lönekartläggningar i syfte att identifiera och åtgärda eventuella osakliga löneskillnader mellan könen. Resultatet av kartläggningen publiceras internt.

Rörlig ersättning

All rörlig ersättning baseras på SEB:s riskjusterade resultat och är anpassad till gällande regelverk avseende den maximala kvoten mellan rörlig ersättning och den anställdes grundlön, den uppskjutna delen av ersättningen, aktier och fondandelar, liksom rätten att kvarhålla och reducera ännu ej utbetald ersättning.

SEB följer Finansinspektionens föreskrifter om ersättning i finansiella företag, svensk kod för bolagsstyrning samt svenska och internationella regler och riktlinjer i relevanta delar. Enligt föreskrifterna ska SEB identifiera personalkategorier vars yrkesverksamhet har en väsentlig inverkan på SEB:s riskprofil (identifierad personal). Se rapporten Capital Adequacy and Risk Management (kapitaltäckning och riskhantering) för detaljerad information.

Kollektiv vinstandel

Det största rörliga ersättningsprogrammet är SEB:s kollektiva vinstandelsprogram, SEB Resultatandel 2023 (AEP). Det omfattar i princip alla bankens medarbetare. Programmet kopplas till SEB:s affärsplan och består av de finansiella målen för avkastning på eget kapital och SEB:s kostnadsutveckling, vilka också kommuniceras externt, samt de icke-finansiella målen för kundnöjdhet och hållbarhet. Utfallet för 2023 fastställdes till 70,7 procent (66,7) av maxbeloppet, som i Sverige uppgår till 75 000 kronor.

Styrningsmodell för ersättning i SEB

• Group Risk och Group Compliance – tillhandahåller gemensamt riskanalys för granskning av ersättningsstrukturen.
• Risk and Capital Committee (RCC) – granskar ersättningsstrukturen för att ta hänsyn till SEB:s risker, långsiktiga intjäningsförmåga samt kostnad för likviditet och kapital.
• Remuneration and Human Resources Committee (RemCo) – övervakar och utvärderar löpande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna för SEB och föreslår policy för styrelsen.
• Styrelsen – reviderar och fastställer årligen policyn.

Individuell rörlig ersättning

Modellerna för individuell rörlig ersättning bygger på finansiella och icke-finansiella nyckeltal på koncern-, enhets- och individnivå samt en utvärdering av medarbetarens uppförande. De icke-finansiella målen beaktar bland annat faktorer som kundnöjdhet, regelefterlevnad samt hållbarhet avseende till exempel bankens egen miljöpåverkan och integrering av hållbarhetsrisker i affärsmodellen.

SEB:s etablerade ambitioner och mål inom hållbarhet utgör en del av kriterierna för potentiell tilldelning av programmen, i förekommande fall. På individnivå är viktiga parametrar till exempel efterlevnad av regler och policyer för risktagande i koncernen, SEB:s uppförandekod, liksom kraven på interna kontroller inom respektive affärsområde. Prestationen utvärderas över flera år.

Individuell rörlig ersättning erbjuds bankens ledande befattningshavare, andra nyckelpersoner och medarbetare inom vissa affärsenheter där det är marknadspraxis. Ambitionen är att en del av den individuella ersättningen ska skjutas upp och betalas i SEB-aktier. Aktiebaserad ersättning är ett sätt att attrahera och behålla medarbetare med nyckelkompetens, och ger ett incitament för anställda att vara aktieägare i SEB, vilket främjar ett långsiktigt engagemang som är i linje med aktieägarnas intressen.

Finansbranschens regelverk kräver också att rörlig ersättning till en del betalas ut i aktier eller fondandelar. SEB har två individuella aktieprogram: (i) SEB Aktieprogram 2023, för medlemmarna i den verkställande ledningen, vissa andra ledande befattningshavare och ett antal andra nyckelpersoner, och (ii) SEB Villkorat Aktieprogram 2023, för medarbetare i vissa affärsenheter. Av regelverksskäl finns programmen även i en form där utfallet kopplas till utvecklingen av fonder. I båda programmen finns utrymme för riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker. Slutligt utfall kan i efterhand reduceras eller helt utgå i enlighet med gällande regelverk, bland annat med beaktande av SEB:s resultat samt det kapital och den likviditet som verksamheten kräver.

Cirka 12 (12) procent av medarbetarna har individuell rörlig ersättning. Cirka 7 (7) procent av medarbetarna – till exempel medarbetare inom investment banking – erhåller rörlig ersättning med en kontant komponent, men endast då det innebär låg eller ingen kvarstående risk för SEB. Rörlig ersättning över en viss nivå ska till viss del alltid vara uppskjuten och kunna återtas. Under 2023 motsvarade individuell kontant rörlig ersättning omkring 3 procent (3) av SEB:s totala personalkostnader.# Vinstdelningsprogram (SEB Resultatandel)

Program	År	Antal deltagare	Utfall i relation till maxbelopp, %	Tilldelat antal aktier, tusental	Marknadsvärde 31 december, Mkr	Totalt utfall per deltagare, kr	Utbetalningsår
Vinstdelningsprogram (SEB Resultatandel)	2023	17 500	70,7	2 529	351	53 000	2027
Vinstdelningsprogram (SEB Resultatandel)	2022	16 400	66,7	2 659	319	50 000	2026

1) 2023
2) 2022
3) 75 000 kronor i Sverige
4) i Sverige
5) Antal deltagare omfattar samtliga medarbetare i programmet oaktat val av ersättningsform

SEB Villkorat Aktieprogram och SEB Aktieprogram

Program Typ	År	Antal deltagare	Tilldelat antal aktier, tusental	Marknadsvärde 31 december, Mkr
Villkorat Aktieprogram	2023	395	1 397	194
Aktieprogram	2023	983	3 375	468
Summa	2023	1 378	4 772	662
Villkorat Aktieprogram	2022	320	1 005	121
Aktieprogram	2022	1 024	4 067	488
Summa	2022	1 344	5 072	609

Personalkostnader, 2023 Mkr

• Fast lön: 11 371
• Aktiebaserade program: 454
• Individuell kontantbaserad rörlig ersättning: 491
• SEB Resultatandel: 662
• Sociala avgifter: 3 259
• Pensioner: 629
• Övriga personalkostnader: 693
• Summa: 17 558

RemCo – bereder aktiebaserade program. Styrelsen – föreslår aktiebaserade program till årsstämman. Årsstämman – antar de aktiebaserade programmen.

Styrningsmodell för aktiebaserade program i SEB

Aktiebaserade program

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 77

• Finansiell koncernöversikt
• Resultat och lönsamhet
• Finansiell struktur
• Styrning med helhetssyn
• Vinst och affärsvolymer, förklaring
• Divisioner och koncernfunktioner
• Geografiska marknader
• Marknadsandelar och kundkontakter
• Osäkerhetsfaktorer
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering
• Bolagsstyrning
• Styrelse
• Verkställande ledning
• Ersättningsrapport
• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information
• Våra divisioner
• Inledning

Ersättning till vd, vice vd och medlemmar i verkställande ledningen

Årsstämman har fastställt riktlinjer för lön och övrig ersättning till verkställande direktören (vd) och medlemmarna i verkställande ledningen (riktlinjer). Ersättningen till verkställande direktören, vice verkställande direktören och övriga medlemmar av verkställande ledningen ska vara i linje med riktlinjerna. Dessutom kan årsstämman – oberoende av riktlinjerna – besluta om bland annat aktiebaserad ersättning. Den totala ersättningen ska återspegla komplexiteten, ansvaret och ledarskapet som krävs men också den individuella prestationen. Riktlinjerna omfattar grundlön, aktierelaterad ersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Kontantbaserad rörlig ersättning utgår inte till ledande befattningshavare och de har heller inte rätt till SEB Resultatandel. Pensionsplanerna är baserade på en bestämd premie, utom för en förmånsbestämd andel enligt kollektivavtal. Vid uppsägning från SEB:s sida utgår avgångsvederlag om högst 12 månaders lön efter den avtalade uppsägningstiden på maximalt 12 månader. SEB har rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i ersättning från annan anställning. SEB följer Finansinspektionens föreskrifter om ersättning i finansiella företag, svensk kod för bolagsstyrning samt svenska och internationella regler och riktlinjer i relevanta delar. De ledande befattningshavarna räknas till dem som har en väsentlig inverkan på SEB-koncernens riskprofil.

Styrelsens övergripande syn på Aktieprogram

Styrelsens syn är att Aktieprogrammen fyller sin funktion att attrahera och på lång sikt behålla den mest kvalificerade och engagerade verkställande direktören och att de stärker det långsiktiga engagemanget i aktieägarnas intresse.

Om Ersättningsrapporten

Denna ersättningsrapport (rapporten) innehåller på sidorna 78–80 en översikt över hur SEB:s riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och medlemmarna i verkställande ledningen (riktlinjerna), som antogs av årsstämman 2020, har implementerats under 2023. Rapporten innehåller också information om ersättningen till SEB:s vd och koncernchef (vd) och vice vd och koncernchef (vice vd). Rapporten har upprättats i enlighet med 8 kap. 53 a och 53 b §§ i aktiebolagslagen (2005:551) och de ersättningsregler som utfärdats av Aktiemarknadens självregleringskommitté. Information som krävs enligt 5 kap. 40–44 §§ i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not 8c. Information om arbetet som har utförts av Remuneration and Human Resources Committee under 2023 finns i bolagsstyrningsrapporten (se sid. 69). Ersättning till styrelsen omfattas inte av denna rapport. Styrelsearvoden beslutas årligen av bolagsstämman och framgår av not 8c. Ingen annan ersättning än styrelsearvoden har betalats ut till styrelseledamöterna under 2023. De riktlinjer som antogs av årsstämman 2020 finns på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv. Det har inte förekommit några avvikelser vad gäller tillämpningen av riktlinjerna och inga undantag från tillämpningen av riktlinjerna under 2023. Revisionsberättelsen om att SEB har följt riktlinjerna finns tillgänglig på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv. Utöver de ersättningar som omfattas av riktlinjerna beslutade årsstämman 2023 att införa långsiktiga aktiebaserade program som finns på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv. Rätten att återkräva rörlig ersättning har inte utnyttjats under 2023 och det har inte framförts några synpunkter vid årsstämmorna i samband med tidigare ersättningsrapporter.

Långfristiga aktiebaserade program

Vd deltar i SEB:s Aktieprogram 2018–2023 som tilldelats i den nuvarande befattningen och som har kvarstående villkor för att kunna utnyttjas fullt ut. Vice vd har inga rörliga ersättningskomponenter i sin nuvarande befattning. Alla andra ledande befattningshavare, utom CRO, deltar i SEB:s Aktieprogram som tilldelats i deras nuvarande befattningar. Aktieprogrammen är prestationsbaserade med förutbestämda kvantitativa och kvalitativa prestationskriterier som avgör tilldelningen. Tillämpningen av prestationskriterierna, såväl som utvärderingen, för ledande befattningshavare återspeglar de som gäller verkställande direktören enligt nedan (se avsnittet ”Prestationskriterier för verkställande direktörens ersättning”), med hänsyn till såväl SEB:s som den relevanta divisionens eller funktionens affärsplan. Deltagarna tilldelas ett grundantal villkorade aktierätter. Varje aktierätt ger rätt till en SEB A-aktie under förutsättning att vissa villkor avseende intjäning, begränsning och innehav uppfylls. För att aktierätterna ska kunna utnyttjas krävs normalt fortsatt anställning under en treårsperiod. 50 procent av aktierätten är föremål för en riskjustering tre år efter den inledande tilldelningen och resterande 50 procent efter fem år. Dessa restriktioner följs av en obligatorisk innehavsperiod på ett år. Programmen möjliggör Styrelsens övergripande syn på ersättningen till vd, vice vd och andra ledande befattningshavare Styrelsen anser att ersättningen till vd, vice vd och andra ledande befattningshavare utgör en lämplig balans mellan att motivera de ledande befattningshavarna och att uppnå en långsiktig, välbalanserad och konkurrenskraftig ersättning. Den totala ersättningen till de ledande befattningshavarna under 2023 har varit förenlig med riktlinjerna. Det har inte förekommit några avvikelser från förfarandet för genomförandet av riktlinjerna och inga undantag från tillämpningen av riktlinjerna under 2023. riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker, och det slutliga resultatet kan därför helt eller delvis upphävas i enlighet med bestämmelserna, bland annat med hänsyn till SEB:s resultat och det kapital och den likviditet som krävs i verksamheten. Ytterligare information om de långsiktiga aktieprogrammen, till exempel resultat, deltagarandel och antal emitterade och utestående instrument, finns i not 8c.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 78

• Finansiell koncernöversikt
• Resultat och lönsamhet
• Finansiell struktur
• Styrning med helhetssyn
• Vinst och affärsvolymer, förklaring
• Divisioner och koncernfunktioner
• Geografiska marknader
• Marknadsandelar och kundkontakter
• Osäkerhetsfaktorer
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering
• Bolagsstyrning
• Styrelse
• Verkställande ledning
• Ersättningsrapport
• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information
• Våra divisioner
• Inledning

Ersättning till verkställande direktören i aktier

1) De viktigaste villkoren för aktietilldelningsplaner

Information om det redovisade räkenskapsåret	Ingående balans	Under året	Utgående balans
Aktieinnehav i början av året	25 552	1 604	1 604
Aktier som är föremål för ett prestationsvillkor	23 478	1 474	24 952
Aktier tilldelade och ointjänade vid årets slut			24 952
Aktier som är föremål för en bevaringstid

Specifikation för plan	Prestationsperiod	Tilldelningsdatum	Intjäningsdatum	Slut på bevaringstid	Tilldelade aktier 2)	Intjänade aktier
SDP 2018	Kv2–Kv4 2017	2018	2021	2022	1 604	1 604
SDP 2018	Kv2–Kv4 2017	2018	2023	2024
SDP 2019	2018	2019	2022	2023	35 906	2 254
SDP 2019	2018	2019	2024	2025	35 906
SDP 2020	2019	2020	2023	2024	37 626	2 362
SDP 2020	2019	2020	2025	2026	37 626
SDP 2021	2020	2021	2024	2025	31 569
SDP 2021	2020	2021	2026	2027	31 569
SDP 2022	2021	2022	2025	2026	48 579
SDP 2022	2021	2022	2027	2028	48 578
SDP 2023	2022	2023	2026	2027	49 740
SDP 2023	2022	2023	2028	2029	49 740
Total					356 389	107 174

1) Endast aktier tilldelade i befattningen som verkställande direktör ingår i tabellen. Tilldelning för verkställande direktören för prestationsår 2022 var 15 procent över måltilldelningen.
2) Under året tilldelade aktier består av (i) utdelningsaktierätter för SDP 2018, 2019 och 2020 tilldelade som utdelningskompensation för att likställa aktierätterna med samma rättigheter som en SEB A-aktie, d.v.s. är inte tilldelade som ny ersättning för utfört arbete, och (ii) aktierätter tilldelade i SDP 2023 för tidigare års prestation.

Styrningsmodell för ersättning till vd, vice vd och andra ledande befattningshavare

RemCo – utvärderar om riktlinjerna följs fortlöpande under hela året.# Extern revisor

– avger ett yttrande till styrelsen, före varje årsstämma, om att SEB har följt de principer som gällde för det aktuella året.

Styrelsen

– föreslår ersättningsprinciper för årsstämman.

Årsstämman

– antar ersättningsprinciperna.

Riktlinjer

Group Human Resources garanterar RemCo att ersättningen till verkställande direktören, vice vd och andra ledande befattningshavare är konkurrenskraftig och marknadsmässig.

RemCo – övervakar och utvärderar löpande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna för verkställande direktören, vice vd och andra ledande befattningshavare.

Styrelsen – beslutar om ersättningen till vd, vice vd och andra ledande befattningshavare.

Ersättningar

Total ersättning till vd och vice vd (tusen kronor)

Namn och befattning	Räkenskapsår	Fast lön	Övriga förmåner 2)	Ettårig rörlig ersättning	Flerårig rörlig ersättning	Pensionskostnad 3)	Total ersättning	Andel fast och rörlig ersättning
					Inklusive initialt tilldelat värde	Inklusive värde vid intjänande	Inklusive initialt tilldelat värde	Inklusive värde vid intjänande
Johan Torgeby, vd	2022	13 500	197	Ej tillämpligt	2 000	3 919	4 400	20 097
	2023	13 900	208	Ej tillämpligt	3 600	7 805	4 700	22 408
Mats Torstendahl, vice vd	2022	10 456	320	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	0	10 776
	2023	10 700	354	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	0	11 054

1) Vd har ingen kontantbaserad eller ettårig rörlig ersättning. Endast den rörliga ersättning som tilldelats för befattningen som VD är inkluderad. Det initialt tilldelade värdet (d.v.s det allokerade värdet som beslutats av styrelsen baserat på tidigare års prestation) är värdet som allokeras in i programmet som intjänades (d.v.s det datum då programmet inte har några kvarvarande villkor och deltagaren kan konvertera aktierätterna och sälja aktierna) under året. Under 2023 intjänades 2018 och 2020 års program. Det initialt tilldelade värdet i 2018 och 2020 års program var 1,35 Mkr respektive 2,25 Mkr, totalt 3,6 Mkr. Det angivna värdet vid intjänande är det teoretiska värdet vid tidpunkten programmen anses intjänade, d.v.s. antalet aktierätter gånger aktiekursen när programmet blir tillgängligt, vilket är 1 april för varje år och program. Värdet vid intjänandet inkluderar även de ytterligare utdelningsaktierätter med omedelbart intjänande 2023 i 2018, 2019 och 2020 års program. Värdet vid intjänandet baseras på SEB A-aktiekursen den 1 april 2023, 113,45 kronor. Vice VD har inga rörliga ersättningskomponenter i sin nuvarande befattning.

2) Övriga förmåner består av semesterersättning, bil- och reseförmåner, räntebidrag, försäkringar och måltider.

3) Pensionskostnaden återspeglar de premiepensionsavgifter som tilldelats för 2023. Räntekostnader för förmånspensionsplaner före utnämningen till verkställande direktör ingår inte. Vice vd har ingen pensionsintjäning.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 79

Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Vinst och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning

Prestationskriterier för verkställande direktörens ersättning

Styrelsens uppfattning är att verkställande direktörens totala ersättning till stor del bör baseras på fast lön som utvärderas årligen och sätts på en konkurrenskraftig nivå, mot bakgrund av verkställande direktörens och bankens prestationer på kort och lång sikt. Samtidigt finns en stark vilja att koppla verkställande direktörens lön till aktieägarnas intresse och sträva mot en hållbar och långsiktig anpassning. Följaktligen innehåller verkställande direktörens totala ersättning även lön i form av uppskjutna aktier, på en måttlig nivå i förhållande till den totala ersättningen, vilket beskrivs i ovanstående avsnitt. Dessa aktier är begränsade, kopplade till vissa villkor för intjäning och riskjustering, och följer SEB A-aktiens utveckling utan någon hävstång.

Även om lönestrukturen ses som i huvudsak fast, är den faktiska årliga uppskjutna aktietilldelningen, men inte det slutliga utfallet, kopplad till vissa prestationskriterier som beskrivs i SEB:s treåriga affärsplan. 50 procent av aktierna skjuts upp i minst fyra år, resterande del i minst sex år.

Prestationsmåtten för verkställande direktörens ersättning har valts ut för att stötta genomförandet av SEB:s strategi och uppmuntra beteenden som ligger i SEB:s långsiktiga intresse. Vid valet av resultatmått har hänsyn tagits till de strategiska målen och både de kort- och långsiktiga affärsprioriteringarna för 2023. För närvarande är dessa samlade i fyra huvudfokusområden, (i) Finansiellt, omfattar SEB:s rörelseintäkter, kostnader, vinst och avkastning på eget kapital, (ii) Kundnöjdhet, baserat på externa mätningar, (iii) ESG-mål som hållbarhet, människor och uppförande och (iv) Strategiska initiativ inom till exempel data, digitalisering och effektivitet.

Utvärderingen av verkställande direktören görs i ett flerårigt perspektiv utan en relativ viktning av de olika resultatkriterierna, utan snarare en aggregerad och holistisk utvärdering av resultatet i förhållande till den treåriga affärsplanen. Detta stämmer väl överens med ersättningsstrukturen för den verkställande direktören, som bygger på ett förutbestämt och kommunicerat totalt mål för den fasta lönen, inklusive tilldelningen av uppskjutna och villkorade aktier för att säkerställa en långsiktig anpassning till aktieägarnas intressen. Den faktiska årliga tilldelningen av aktierna förväntas inte avvika från den kommunicerade målnivån, men möjliggör en justering (både uppåt och nedåt). Det är också möjligt att återkräva ersättning i extraordinära situationer.

Kriterier för verkställande direktörens ersättning

Fokusområden	Mått	Beskrivning av området	Utvärdering
Finansiell	Rörelseintäkter, kostnad och resultat	Mäts som långsiktig utveckling, i förhållande till fastställda mål i affärsplanen och i förhållande till andra företag i samma bransch	Utveckling på rätt spår och över
	Räntabilitet på eget kapital		Utfall i tabellen nedan
Kundnöjdhet	Extern rating	Prospera-rating för stora nordiska företag och institutioner samt Svenskt kvalitetsindex för företag och privatpersoner	Nr 1 och nr 2 – på rätt spår
Miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade faktorer	Hållbarhetsbetyg	Hållbarhetsrådgivning, Prospera Sverige och Norden	Nr 1 – på rätt spår
	Miljörelaterade interna mått	Det bruna (minskning av CO 2 -utsläpp) och Det gröna (aktiviteter som stöder hållbar utveckling)	Kurvan på rätt spår
	Medarbetarundersökning	Medarbetarnas engagemangsindex och könsbalans	Över genomsnittet för finanssektorn och på rätt spår
	Utbildning om risk, regelefterlevnad och uppförande	Obligatoriska utbildningar, genomsnitt	Mot 100 % – på rätt spår
Strategiska initiativ	Data, digitalisering, effektivitet	Framtidssäkra vår plattform via partnerskap och intern utveckling	På rätt spår
	Initiativ	Framtidssäkra våra kundrelationer och vinstgenerering via accelerering av ansträngningar och förändring	På rätt spår
Sammanfattningsvis			På rätt spår

Jämförande information om förändringen i ersättningen och företagets resultat

	2023	Förändring år till år	Förändring år till år, %	2022	Förändring år till år	Förändring år till år, %	2021
Johan Torgeby, total ersättning, Mkr 1)	26,6	4,5 4)	20	22,1	2,9 4)	15	19,2
Mats Torstendahl, total ersättning, Mkr 1)	11,1	0,3 4)	3	10,8	–0,5 4)	–4	11,3
Koncernens rörelseresultat, Mkr, exklusive jämförelsestörande poster	47 963	12 714 4)	36	35 249	4 385 4)	14	30 864
Genomsnittlig ersättning per heltidsekvivalent, Mkr 2), 3)	2,3	0,94 4)	4	0,9	0,04 4)	5	0,86
Koncernens räntabilitet på eget kapital, %, exklusive jämförelsestörande poster	17,9	3,4 5)	4	14,5	0,6 5)	4	13,9

1) Totalersättning med användande av initialt tilldelat värde istället för värde vid intjänande för flerårig rörlig ersättning uppgår till 22,4 Mkr för 2023, 20,1 Mkr för 2022 och 18,1 Mkr för 2021.

2) Verkställande direktörens ersättning ingår inte, men övriga medlemmar i verkställande ledningen ingår.

3) Ersättningen beräknas utifrån SEB:s svenska anställda 2023 och inkluderar den uppskattade premiepensionsavgiften enligt BTP-1-planen för en anställd på genomsnittlig nivå för fast lön, deltagande i SEB Resultatandel, utbetald kortsiktig och intjänad långsiktig individuell prestationsbaserad rörlig ersättning 2023 samt det uppskattade värdet av andra förmåner som subventionerade måltider, semesterersättning och hälsofrämjande förmåner.

4) Mkr

5) Procentenheter

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 80

Finansiell koncernöversikt
Resultat och lönsamhet
Finansiell struktur
Styrning med helhetssyn
Vinst och affärsvolymer, förklaring
Divisioner och koncernfunktioner
Geografiska marknader
Marknadsandelar och kundkontakter
Osäkerhetsfaktorer
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Verkställande ledning
Ersättningsrapport
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 81

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning

Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse
Finansiella rapporter och noter

Not	Sida
SEB-koncernen
Resultaträkning	82
Övrigt totalresultat	82
Balansräkning	83
Förändring i eget kapital

SEB-koncernen

Resultaträkning

Mkr	Not	2023	2022
Ränteintäkter		135 394	56 150
Räntekostnader		–87 868	–22 707
Räntenetto	4	47 526	33 443
Provisionsintäkter		27 962	27 601
Provisionskostnader		–6 293	–6 067
Provisionsnetto	5	21 669	21 534
Nettoresultat av finansiella transaktioner	6	9 991	9 242
Övriga intäkter, netto	7	1 008	258
Summa rörelseintäkter		80 193	64 478
Personalkostnader	8	–17 558	–15 980
Övriga kostnader	9	–7 892	–6 986
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	10	–1 999	–2 078
Summa rörelsekostnader		–27 449	–25 044
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter		52 744	39 434
Förväntade kreditförluster, netto	11	–962	–2 007
Påförda avgifter	12	–3 819	–2 288
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster		47 963	35 138
Jämförelsestörande poster	13	–1 399	–
Rörelseresultat		47 963	33 739
Skatt	15	–9 848	–6 862
NETTORESULTAT		38 116	26 877
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel		38 116	26 877
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	18,20	12,58
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	18,06	12,48

1) Varav ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 120 021 Mkr (50 224).
2) Varav räntekostnader beräknade enligt effektivräntemetoden 91 015 Mkr (26 864).
Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Övrigt totalresultat

Mkr	2023	2022
NETTORESULTAT	38 116	26 877
Vinster och förluster vid omvärdering under året	–61	102
Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året	12	–21
Kassaflödessäkringar	–49	–
Omräkning av utländsk verksamhet	–324	408
Skatt på omräkningseffekter	–61	1 030
Omräkning utländsk verksamhet	–385	1 438
Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen	–433	1 519
Förändring i egen kreditrisk, efter skatt	0	48
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsåtaganden	–3	5 663
Vinster och förluster vid omvärdering av förvaltningstillgångar under året	2 345	–4 871
Uppskjuten skatt på pensioner	192	–151
Förmånsbestämda pensionsplaner	–659	641
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen	–659	689
ÖVRIGT TOTALRESULTAT	–1 092	2 208
TOTALRESULTAT	37 024	29 085
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel	37 024	29 085

1) Förändring i egen kreditrisk från finansiella skulder FVTPL.
Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.
Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk relaterat till investeringar i utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moder bolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.

Balansräkning

Mkr	Not	31 dec 2023	31 dec 2022	1 jan 2022
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	17	312 373	377 966	439 344
Utlåning till centralbanker	18	97 691	73 962	4 454
Utlåning till kreditinstitut	18	84 128	77 235	60 009
Utlåning till allmänheten	18	2 101 181	2 065 271	1 846 362
Räntebärande värdepapper	19	266 252	252 496	205 791
Egetkapitalinstrument	20	92 707	68 779	123 229
Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken		392 457	354 299	420 170
Derivat	21	183 080	187 622	126 051
Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures	22	1 572	1 365	1 510
Immateriella tillgångar	23	6 925	7 185	7 374
Materiella tillgångar	24	1 278	1 190	1 212
Nyttjanderättstillgångar	48	6 266	4 834	5 079
Aktuella skattefordringar	15	15 336	16 312	15 359
Uppskjutna skattefordringar	15	386 409	675	–
Pensionsförmånstillgångar	8b	23 765	24 188	23 804
Övriga tillgångar	25	19 849	16 951	21 060
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	2 973	2 714	2 714
SUMMA TILLGÅNGAR		3 608 218	3 532 779	3 304 197
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	27	147 323	66 873	75 206
In- och upplåning från allmänheten	27	1 611 651	1 701 687	1 597 449
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	28	392 362	355 796	421 820
Skulder till försäkringstagarna	28	36 453	33 425	37 194
Emitterade värdepapper	29	867 838	795 149	730 106
Korta positioner	30	33 700	44 635	34 569
Derivat	21	204 176	238 048	118 173
Övriga finansiella skulder		100 172	5 721	–
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk		2 631	7 456	702
Aktuella skatteskulder	15	4 145	2 164	1 384
Uppskjutna skatteskulder	15	10 001	10 367	10 355
Övriga skulder	31	39 607	37 152	42 966
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	5 648	5 827	5 848
Avsättningar	33	1 056	1 056	761
Pensionsförmånsskulder	8b	66	64 445	–
Efterställda skulder	34	29 687	28 767	28 549
Summa skulder		3 386 443	3 328 637	3 111 249
Aktiekapital		21 942	21 942	21 942
Andra fonder	20	11 204	21 204	18 996
Balanserad vinst		179 721	160 995	152 011
Aktieägarnas eget kapital		221 775	204 141	192 948
Eget kapital		221 775	204 141	192 948
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL		3 608 218	3 532 779	3 304 197

Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Förändring i eget kapital

Mkr	Aktiekapital	Andra fonder	Kassaflödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Förmåns bestämda pensions planer	Balanserad vinst	Eget kapital
2023
Ingående balans	21 942	–175	62 877	20 439	–	160 995	204 141
Nettoresultat	–	–	–	–	–	38 116	38 116
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	0	–49	–385	–659	–	–	–1 092
Totalresultat	0	–49	–385	–659	–	38 116	37 024
Utdelning till aktieägarna	–	–	–	–	–	–14 195	–14 195
Fondemission	390	–390	–	–	–	–	–
Indragning av aktier	–390	–	–	–	–	–4 496	–4 496
Aktieprogrammen	146	–	–	–	–	–	146
Förändring i innehav av egna aktier	–	–	–	–	–	–845	–845
UTGÅENDE BALANS	21 942	–175	14 493	19 780	–	179 721	221 775
2022
Ingående balans	21 942	–223	–18	–561	19 798	152 290	193 228
Övergångseffekt vid tillämpning av IFRS 17	–	–280	–	–	–	–280	–280
Justerad balans 1 januari 2022	21 942	–223	–18	–561	19 798	152 011	192 948
Nettoresultat	–	–	–	–	–	26 877	26 877
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	48	81	1 438	641	–	–	2 208
Totalresultat	48	81	1 438	641	–	26 877	29 085
Utdelning till aktieägarna	–	–	–	–	–	–12 884	–12 884
Fondemission	154	–154	–	–	–	–	–
Indragning av aktier	–154	–	–	–	–	–1 722	–1 876
Aktieprogrammen	–	–	–	–	–167	–	–167
Förändring i innehav av egna aktier	–	–	–	–	–	–2 965	–2 965
UTGÅENDE BALANS	21 942	–175	62 877	20 439	–	160 995	204 141

1) Utdelning betalad 2022 för 2021 uppgick till 6,00 kronor per aktie.
2) Utbetald utdelning för 2023 för 2022 bestod av ordinarie utdelning som uppgick till 6,75 kronor per aktie beslutad av bolagsstämman.
3) OCA.
4) Säkringar.
5) Omräkning utländsk verksamhet.
6) Pensionsplaner.Föreslagen ordinarie utdelning för 2023 är 8,50 kronor per aktie, samt en extrautdelning på 3,00 kronor per aktie. Ytterligare information finns på sidan 40. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier. 2) Vid årsskiftet 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier. Under 2023 har SEB återköpt 6 222 629 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 369 982 aktier har sålts/delats ut. Under 2023 har SEB återköpt 40 738 087 aktier för kapitaländamål och 38 738 439 aktier som hölls för kapitaländamål har dragits in. Per den 31 december 2023 uppgick utfärdat antal aktier till 2 139 983 495 och SEB ägde 67 135 764 A-aktier till ett marknadsvärde av 9 318 Mkr. Värdet av återköpta egna aktier avseende de långsiktiga aktierelaterade program som reducerar eget kapital uppgår till 12,3 Mkr (114), vid årets slut är värdet som reducerar eget kapital 2 695 Mkr (2 572). 3) 2 115 830 987 A-aktier (2 154 569 426) med ett nominellt värde på 10,25 kronor per aktie; 24 152 508 C-aktier (24 152 508) med ett nominellt värde på 10,25 kronor per aktie. 4) Information om kapitalkrav finns i not 41 Kapitaltäckning. 5) Förändringar i verkligt värde av finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet som kan hänföras till förändringar i egen kreditrisk. 6) IFRS 17 Försäkringsavtal tillämpas från den 1 januari 2023. Ingående balans 2022 har omräknats.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 84

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse

Kassaflödesanalys

SEB-koncernen	Mkr	2023	2022
Erhållna räntor		132 741	53 194
Betalda räntor		–84 377	–21 384
Erhållna provisioner		27 962	27 637
Betalda provisioner		–6 293	–6 064
Netto av finansiella transaktioner		12 052	41 625
Övriga inbetalningar i rörelsen		204	810
Betalda administrationskostnader		–29 523	–26 836
Betald inkomstskatt		–6 891	–7 034
Kassaflöde från resultaträkningen		45 876	61 947
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer		–79 179	10 887
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade värdepapper		71 854	64 558
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker		–27 229	–87 814
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten		–31 202	–218 206
Ökad (–)/minskad (+) upplåning från kreditinstitut		80 131	–8 410
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten		–91 562	103 917
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer		–1 592	–122
Förändringar i övriga tillgångar		–1 892	4 397
Förändringar i övriga skulder		–3 592	–1 321
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–38 387	–70 166
Försäljning av aktier och obligationer		606	64
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar		33	12
Erhållna utdelningar		0	0
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer		–207	145
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar		–1 038	–1 026
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–607	–805
Emitterade förlagslån		9 555	5 201
Återbetalda förlagslån		–9 446	–5 422
Köpta aktier för kapitaländamål		–5 245	–4 722
Betald utdelning		–14 195	–12 884
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–19 331	–17 828
PERIODENS KASSAFLÖDE		–58 326	–88 799

Mkr	2023	2022
Kassa och likvida medel vid årets början	382 972	445 716
Förändringar i valutakurser likvida medel	–3 767	26 055
Periodens kassaflöde	–58 326	–88 799
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT	320 879	382 972

1) Kassa och likvida medel

	Mkr	2023	2022
Kassa		2 331	2 585
Tillgodohavanden hos centralbanker		310 042	375 381
Fordringar hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran		8 506	5 006
SUMMA		320 879	382 972

2) Varav 7 305 Mkr (9 225) inte tillgängligt för koncernen på grund av lokala centralbanksbestämmelser. Totalt utflöde avseende leasingtillgångar, där SEB är leasetagare, uppgår till 1 066 Mkr (990).

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten

	Mkr	2023	2022
Ingående balans		28 767	28 549
Kassaflöde		109	–221
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar		–518	2 404
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar		1 038	–1 936
Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor		292	–29
SUMMA SKULDER I FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		29 687	28 767

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 85

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse

Resultaträkning Moderbolaget

Mkr	Not	2023	2022
Ränteintäkter		122 546	48 883
Leasingintäkter		5 606	5 309
Räntekostnader		–91 189	–23 994
Räntenetto	4	36 963	30 197
Erhållna utdelningar		5 513	10 447
Provisionsintäkter		16 814	16 925
Provisionskostnader		–3 853	–4 042
Provisionsnetto	5	12 961	12 883
Nettoresultat av finansiella transaktioner	6, 7	969	7 510
Övriga rörelseintäkter	7	246	867
Summa rörelseintäkter	6	65 652	61 904
Personalkostnader	8	–13 961	–12 209
Övriga kostnader	9	–7 137	–6 171
Administrationskostnader		–21 098	–18 380
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	10	–5 640	–5 635
Summa rörelsekostnader		–26 737	–24 015
Resultat före kreditförluster		38 915	37 890
Förväntade kreditförluster, netto	11	–1 008	–2 119
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	22	–519	–6 631
Rörelseresultat		37 388	29 139
Bokslutsdispositioner	14	2 886	3 300
Skatt på årets resultat	15	–7 706	–4 929
Övriga skatter	15	–20	–180
NETTORESULTAT		32 548	27 329

Från och med 2023 redovisar moderbolaget realiserade vinster och förluster på investeringsandelar som Nettoresultat av finansiella transaktioner och inte som Övriga rörelseintäkter. Jämförelsetalen har räknats om med 1 615 Mkr.

Övrigt totalresultat

Moderbolaget	Mkr	2023	2022
NETTORESULTAT		32 548	27 329
Vinster och förluster vid omvärdering under året		–61	102
Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året	12	–21	–21
Kassaflödessäkringar		–49	81
Omräkning av utländsk verksamhet		–84	–112
Omräkning utländsk verksamhet		–84	–112
Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen:		–132	–31
ÖVRIGT TOTALRESULTAT		–132	–31
TOTALRESULTAT		32 416	27 298

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk relaterat till investeringar i utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moder bolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 86

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse

Balansräkning Moderbolaget

Mkr	Not	31 dec 2023	31 dec 2022
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	17	307 047	354 970
Utlåning till centralbanker	18	30 891	16 676
Utlåning till kreditinstitut	18	109 644	101 928
Utlåning till allmänheten	18	1 870 983	1 839 188
Räntebärande värdepapper	19	242 173	227 323
Egetkapitalinstrument	20	69 738	44 645
Derivat	21	180 806	179 144
Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures	22	62 218	61 717
Immateriella tillgångar	23	1 564	1 642
Materiella tillgångar	24	22 344	24 276
Aktuella skattefordringar	15	625	1 637
Uppskjutna skattefordringar	15	131	145
Övriga tillgångar	25	17 509	16 384
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	3 159	3 012
SUMMA TILLGÅNGAR		2 918 833	2 872 686
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	27	181 428	106 019
In- och upplåning från allmänheten	27	1 396 028	1 467 319
Emitterade värdepapper	29	86 783	85 795
Korta positioner	30	33 700	44 635
Derivat	21	203 037	229 933
Övriga finansiella skulder		100	172
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk		2 631	7 456
Aktuella skatteskulder	15	2 183	1 311
Uppskjutna skatteskulder	15	44	56
Övriga skulder	31	24 131	25 047
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	3 954	4 000
Avsättningar	33	832	909
Efterställda skulder	34	28 787	27 867
Summa skulder		2 744 691	2 709 872
Obeskattade reserver	35	14 040	15 680
Aktiekapital		21 942	21 942
Reservfond		12 260	12 260
Fond för utvecklingsutgifter		1 530	1 561
Fond för verkligt värde		-516	-384
Balanserad vinst		92 339	84 426
Nettoresultat		32 548	27 329
Eget kapital		160 102	147 133
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL		2 918 833	2 872 686

Förändringar i eget kapital

Moderbolaget	Mkr	Bundet eget kapital	Fritt eget kapital	Eget kapital
		Aktie- kapital	Reserv- fond	Fond för utveck- lings- avgifter
Ingående balans		21 942	12 260	1 561
Nettoresultat
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)
Totalresultat
Utdelning till aktieägarna 1)
Fondemission		390	–390
Indragning av aktier		–390
Personaloptionsprogrammen 2)
Förändring i innehav av egna aktier 2)
Omföringar		–31	23
UTGÅENDE BALANS		21 942	12 260	1 530
2022
Ingående balans		21 942	12 260	1 565
Nettoresultat
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)
Totalresultat
Utdelning till aktieägarna 1)
Fondemission		154	–154
Indragning av aktier		–154
Aktieprogrammen 2)
Förändring i innehav av egna aktier 2)
Omföringar		–4	18
UTGÅENDE BALANS		21 942	12 260	1 561

1) Utdelning betalad 2022 för 2021.# Noter till de finansiella rapporterna

Mkr, om inget annat anges.

Företagsinformation

SEB-koncernen tillhandahåller banktjänster till företag, privatpersoner och inom områdena investeringar och private banking. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är moderbolag i koncernen. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på Nasdaq Stockholms lista för stora företag.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2023 har godkänts för publicering av styrelsen 19 februari 2024 och kommer att föreläggas årsstämman 2024 för fastställande.

Obligatoriska uppgifter

Namn på företaget	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
Företagets säte	Stockholm
Företagets rättsliga form	Aktiebolag (publ)
Företagets rättsliga hemvist	Sverige
Adress till företagets huvudkontor	Kungsträdgårdsgatan 8, 106 40 Stockholm, Sverige
Beskrivning av verksamhetens karaktär och av företagets huvudsakliga aktiviteter	Bank och Försäkring
Namn på moderföretaget	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)

Valutakurser använda för omräkning av väsentliga valutor i koncernbokslutet

Valuta	Resultaträkning 2023	Resultaträkning 2022	Förändring, %	Balansräkning 2023	Balansräkning 2022	Förändring, %
DKK	1,540	1,429	8	1,491	1,494	0
EUR	11,474	10,629	8	11,109	11,112	0
NOK	1,005	1,052	–4	0,991	1,056	–6
USD	10,612	10,116	5	10,032	10,401	–4

1 Redovisningsprinciper

Väsentliga redovisningsprinciper i koncernen

Lag och föreskriftsenlighet

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU-kommissionen. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt tillhörande uttalanden, UFR.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet inklusive derivat och förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde. Det redovisade värdet på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning till verkligt värde har justerats för ändringar i verkligt värde avseende den säkrade risken.

De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (Mkr) om inget annat anges.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över vilka koncernen utövar ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när koncernen har inflytande över ett investeringsobjekt, är exponerad för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang och har möjlighet att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Bestämmande inflytande antas föreligga när moderbolaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösträtterna i ett företag om det inte finns bevis för att det är praktiskt möjligt för en annan investerare att på egen hand styra de relevanta aktiviteterna i företaget. I företag där moderbolaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösträtterna, men på grund av avtal eller lag inte kan utöva bestämmande inflytande omfattas inte av koncernredovisningen. Koncernen bedömer också om den har bestämmande inflytande när den äger mindre än 50 procent av rösträtterna.

De finansiella rapporterna för moderbolaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderbolaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Företagsförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget-kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan den överförda ersättningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om den överförda ersättningen understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras.

---

uppgick till 6,00 kronor per aktie. Utbetald utdelning för 2023 för 2022 bestod av ordinarie utdelning som uppgick till 6,75 kronor per aktie beslutad av bolagsstämman. Föreslagen ordinarie utdelning för 2023 är 8,50 kronor per aktie, samt en extra utdelning på 3,00 kronor per aktie. Ytterligare information finns på sidan 40. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.

2) Vid årsskiftet 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier. Under 2023 har SEB återköpt 6 222 629 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 369 982 aktier har sålts/delats ut. Under 2023 har SEB återköpt 40 738 087 aktier för kapitaländamål och 38 738 439 aktier som hölls för kapitaländamål har dragits in. Per den 31 december 2023 uppgick utfärdat antal aktier till 2 139 983 495 och SEB ägde 67 135 764 A-aktier till ett marknadsvärde av 9 318 Mkr. Värdet av återköpta egna aktier avseende de långsiktiga aktierelaterade program som reducerar eget kapital uppgår till 123 Mkr (114), vid årets slut är värdet som reducerar eget kapital 2 695 Mkr (2 572).

3) 2 115 830 987 A-aktier (2 154 569 426) med ett nominellt värde på 10,25 kronor per aktie; 24 152 508 C-aktier (24 152 508) med ett nominellt värde på 10:25 kronor per aktie.

4) Den utgående balansen motsvarar utdelningsbara medel enligt förordning (EU) No 575/2013 (CRR).

5) Fond för verkligt värde.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 87

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information

Våra divisioner
Inledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse

Kassaflödesanalys

Moderbolaget	Mkr
	2023	2022
Erhållna räntor	125 995	52 175
Betalda räntor	–88 459	–23 376
Erhållna provisioner	16 872	16 803
Betalda provisioner	–3 852	–3 958
Netto av finansiella transaktioner	10 622	46 446
Övriga inbetalningar i rörelsen	–489	–6 875
Betalda administrationskostnader	–21 966	–18 395
Betald inkomstskatt	–6 177	–3 538
Kassaflöde från resultaträkningen	32 547	59 283
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	–81 110	5 892
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade värdepapper	71 854	65 587
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–19 314	–45 630
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–25 231	–195 690
Ökad (–)/minskad (+) upplåning från kreditinstitut	75 090	20 666
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	–72 248	62 489
Förändringar i övriga tillgångar	–5 439	–22 812
Förändringar i övriga skulder	–3 050	29 757
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–26 902	–20 458
Försäljning av aktier och obligationer	724
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	16
Erhållna utdelningar	5 304	10 319
Förvärv av aktier och obligationer	–286	–10 467
Förvärv och materiella anläggningstillgångar	–750	–493
Kassaflöde från investeringsverksamheten	5 008	–641
Emitterade förlagslån	9 555	4 888
Återbetalda förlagslån	–9 446	–6 060
Köpta aktier för kapitaländamål	–5 245	–2 846
Betald utdelning	–14 195	–12 884
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–19 331	–16 902
PERIODENS KASSAFLÖDE	–41 225	–38 001
Kassa och likvida medel vid årets början	359 038	376 957
Förändringar i valutakurser likvida medel	–3 781	20 083
Periodens kassaflöde	–41 225	–38 001
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1) 2)	314 032	359 039

1) Kassa och likvida medel

Mkr
	2023	2022
Kassa	3
Tillgodohavanden hos centralbanker	307 045	354 968
Fordringar hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran	6 984	4 069
SUMMA	314 032	359 039

2) Varav 4 551 Mkr (6 658) inte tillgängligt för moderbolaget på grund av lokala centralbanksbestämmelser.

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten

	Ingående balans	Kassaflöde	Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar	Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar	Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor	SUMMA SKULDER I FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
2023	27 867	109	–518	1 038	292	28 787
2022	27 649	–1 173	3 355	–1 936	–29	27 867

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 88

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information

Våra divisioner
Inledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse# Not 1 fortsättning

Redovisningsprinciper

Innehav utan bestämmande infly- tandes andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av netto- tillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen .

Intresseföretag och joint ventures

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag och joint ventures, dvs. företag över vilka koncernen har ett bety- dande eller gemensamt bestämmande inflytande, men inte ensam kontroll. Betydande inflytande innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och ope- rativa strategier, utan att fastställa eller kontrollera dessa. Ett SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 89 Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 pro- cent av rösterna klassificeras som intresseföretag om kon- cernen är representerad i dess företagsstyrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer. Ett joint venture är ett arrangemang där koncernen har gemensam kontroll, varvid koncernen har rätt till arrang- emangets nettotillgångar snarare än rättigheter till dess till- gångar och skyldigheter för dess skulder.

Huvudprincipen är att intresseföretag och joint ventures konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att innehavet initialt redovisas till anskaffningsvärde. Intresse- företag och joint ventures redovisas därefter till ett värde som motsvarar koncernens andel av nettotillgångarna. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncer- nens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redo- visa som poster till verkligt värde via resultatet utifrån att dessa hanteras och utvärderas baserat på verkligt värde .

Segmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Vidare följer företagets högsta verk- ställande beslutsfattare upp ett rörelsesegments resultat för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Affärsdivisionerna är identifierade som separata rörelsegrenssegment, med hänsyn till storlek och reglerande miljö. Koncernfunktioner består av affärsstöd, Treasury, staber och tyska verksamheter under avveckling. För att bestämma rörelsesegment utgör verkställande direk- tören SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

Omräkning av utländska valutor

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktio- nella valutan till den valutakurs som föreligger på transak- tionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valuta- kurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära till- gångar och skulder som redovisas till historiska anskaff- ningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfäl- let. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Vinster och förluster som uppkommer på grund av valuta- kursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferen- ser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet ingår som en del av föränd- ringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade såsom finansiella till- gångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresul- tat och redovisas i övrigt totalresultat. Valutakurs differenser avseende monetära poster som är en del av en nettoinves- tering i en utlandsverksamhet redovisas i övrigt total- resultat.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräk- ningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resul- taträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska kon- cernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till valutakursen på balansdagen.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar redovisas när koncernen blir part i instrumentens kontraktuella villkor och värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde. Transaktions- kostnader läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet då transaktionskostnader redovisas i resultatet. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtal- senliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör, om företaget i allt väsentligt överför samt- liga risker och fördelar som är förknippade med ägandet eller vid en väsentlig modifiering. Överlåtelse av finansiella till- gångar där huvudsakligen alla risker och fördelar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån. Finansiella till- gångar värderade till verkligt värde redovisas i balansräk- ningen på transaktionsdagen med undantag för låneford- ringar och omvända repor, som redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings- vä rde redovisas på likviddagen.

Vid första redovisningstillfället värderas finansiella skul- der till verkligt värde. När det gäller finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas transak- tionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. För övriga finansiella skulder redovisas de direkta transaktions- kostnaderna som en minskning av det verkliga värdet. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de utsläcks, det vill säga när åtagandet upphör, annulleras eller fullgörs.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernen klassificerar och värderar de finansiella tillgång- arna i kategorierna verkligt värde via resultatet, verkligt värde via övrigt totalresultat, samt upplupet anskaffnings- värde. Klassificeringen beror på om den finansiella till- gången är ett skuldinstrument, egetkapitalinstrument eller ett derivat.

Skuldinstrument (Lånefordringar och räntebärande värdepapper)

Klassificeringen görs på grundval av affärsmodellen för för- valtningen av de finansiella tillgångarna och huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast utgörs av kapitalbelopp och ränta. Affärsmodellen bedöms för homogena portföljer som identifierats utifrån verksamheten i koncernens divisio- ner. Bedömningen baseras på scenarier som rimligen kan för- väntas inträffa och beaktar hur portföljen utvärderas och rapporteras till ledningen; risker som påverkar portföljens resultat och hur dessa risker hanteras; ersättningsmodeller; samt frekvens, värde och tidpunkt för försäljningar inklusive skälen till försäljningar. Vid bedömning om kassaflödena endast utgörs av kapitalbelopp och ränta, har kapitalbelopp definierats som verkligt värde av skuldinstrumentet vid för- sta redovisningstillfället vilket kan förändras över löptiden om det förekommer återbetalningar eller kapitalisering av ränta. Kassaflöden hänförliga till ränta innefattar ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, likviditetsrisk samt även administrativa kostnader och vinstmarginal. Om det finns kontraktuella villkor som introducerar en exponering för andra risker eller volatilitet, bedöms kassaflödena inte utgöra endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Skuld- instrument inkluderas i följande balansposter Kassa och till- godohavanden hos centralbanker, Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten och Räntebärande värdepapper. Posterna inkluderar instrument i följande värderings- kategorier.

• Verkligt värde via resultatet: Skuldinstrument klassifice- ras i denna kategori då kriterierna för att värderas till upplu- pet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalre- sultat inte är uppfyllda. Detta är fallet om affärsmodellen för portföljen är att innehas för handel, där finansiella tillgångar klassificeras om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Instrument är obligatoriskt värderade till verkligt värde över resultatet om tillgångarna förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde eller om tillgångarna innehavs med avsikt att säljas, alternativt om de avtalsenliga kassaflödena inte utgörs av endast kapitalbelopp och ränta. Instrument som annars skulle värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller upplupet anskaffningsvärde inklu- deras i denna kategori om koncernen, vid första redovis- ningstillfället, valt att klassificera till denna kategori (verk- ligtvärdeoptionen). Verkligtvärdeoptionen kan endast tilläm- pas om det minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning.# Upplupet anskaffningsvärde

Skuldinstrument klassificeras i denna kategori om följande två kriterier är uppfyllda: a) affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och b) de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Det redovisade bruttovärdet för dessa tillgångar beräknas med effektivräntemetoden och justeras för förväntade kreditförluster.

Egetkapitalinstrument

Egetkapitalinstrument klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

Derivat

Derivat ska klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet (innehas för handel) såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas principerna för säkringsredovisning.

Finansiella skulder

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet innehåller finansiella skulder som innehas för handel och finansiella skulder som koncernen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom nettoresultat av finansiella transaktioner med undantag för förändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultaträkningen.

Klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen kan ske om ett av följande kriterier är uppfyllda; kontrakten innehåller ett eller flera inbäddade derivat, instrumenten förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde, alternativt om det minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning. Skulder till försäkringstagare och vissa emitterade värdepapper har denna klassificering. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivatinstrument som inte är säkringsinstrument.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kort- och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Här ingår balansposterna Skulder till centralbanker och kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Om värdkontraktet är en finansiell tillgång som omfattas av IFRS 9 bedöms klassificering av instrumentet i sin helhet och det inbäddade derivatet ska inte separeras från värdkontraktet.

För övriga sammansatta instrument (där värdkontraktet inte är en finansiell tillgång som omfattas av IFRS 9) ska det inbäddade derivatet separeras och redovisas som fristående derivat om dess ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker. Det inbäddade derivatet ska då redovisas till verkligt värde via resultatet. Detta är inte tillämpligt om värdkontraktet redovisas till verkligt värde via resultatet.

Vissa sammansatta instrument klassificeras som en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatet (verkligtvärdeoptionen). Detta val innebär att hela det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris och på avtalat datum. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och redovisas dessutom som ställd säkerhet för egna skulder när kontantsäkerhet erhålls. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten. Skillnaden mellan likvid för avista- och terminsledet periodiseras över löptiden enligt effektivräntemetoden.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kontantsäkerhet bokas bort från balansräkningen och en motsvarande fordran redovisas. Erhållen kontantsäkerhet redovisas i balansräkningen liksom en motsvarande skuld att betala tillbaka vid förfall.

Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp som motsvarar värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som eventualförpliktelser.

Modifiering

Koncernen kan omförhandla lån och ändra avtalsvillkor. Om de nya villkoren skiljer sig väsentligt från de ursprungliga villkoren bokar koncern bort den ursprungliga finansiella tillgången och redovisar en ny finansiell tillgång. Koncernen gör också en bedömning huruvida den nya finansiella tillgången ska klassificeras som en osäker finansiell tillgång.

Om villkoren inte skiljer sig väsentligt resulterar inte modifieringen i en bortbokning utan koncernen redovisar ett nytt bruttovärde utifrån den finansiella tillgångens förändrade kassaflöden och redovisar en modifieringsvinst eller – förlust.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Om tillgången eller skulden som värderas till verkligt värde har en köpkurs och en säljkurs används den kurs mellan köp- och säljkursen som under omständigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga värdet.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana.

När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet. Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik periodiseras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde i allt väsentligt baseras på observerbara indata. Om värderingen i allt väsentligt baseras på observerbara indata redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dessutom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka marknadsrisken och kreditrisken hos varje motpart baserat på nettoexponeringen för dessa risker. När tillgångar och skulder med köp- och säljkurser har motverkande marknadsrisker används mittkursen för att fastställa verkligt värde på de motverkande riskpositionerna. För att återspegla motpartsrisk och egen kreditrisk i OTC-derivat, görs justeringar som baseras på nettoexponeringen för varje motpart.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Värdering Nedskrivningsreglerna grundar sig på en modell som tar sin utgångspunkt i förväntade kreditförluster. Principen bakom modellen för förväntade kreditförluster är att återspegla försämring eller förbättring av kreditkvaliteten för finansiella instrument. Alla finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat, samt leasingfordringar, finansiella garantiavtal, avtalstillgångar och vissa låneåtaganden omfattas av reglerna för förväntade kreditförluster.

Förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och leasingfordringar rapporteras som reserver, dvs. som en del av värdering av dessa tillgångar i balansräkningen. Reserveringen minskar det redovisade bruttovärdet för en finansiell tillgång. Förväntade kreditförluster för lånelöften och finansiella garantier redovisas som avsättningar, dvs. som skuld i balansräkningen. Förändringar i reserver och avsättningar för förväntade kreditförluster redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto.Bedömningen av kreditrisk och uppskattning av förväntade kreditförluster ska vara objektiv och sannolikhetsvägd samt beakta all tillgänglig information som är relevant för bedömningen. I bedömningen vägs rimlig och verifierbar information om tidigare händelser, rådande förutsättningar och rimliga och verifierbara prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar som råder vi rapporteringstidpunkten. SEB använder både modeller och expertbedömningar för att uppskatta förväntade kreditförluster. Modellen för förväntade kreditförluster innebär en tre-stegsmodell som tar sin utgångspunkt i förändring av kreditrisken. En reserv för förväntade kreditförluster som motsvarar förväntade kreditförluster inom de kommande tolv månaderna (steg 1) redovisas för poster om det inte föreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället. För de poster där det föreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället (steg 2), eller som befinner sig i fallissemang (steg 3) redovisas en reserv som motsvarar förväntade kreditförluster under hela löptiden.

Betydande ökning av kreditrisken

Koncernen gör en bedömning vid varje rapportperiods slut huruvida en betydande ökning av kreditrisken har skett sedan det första redovisningstillfället. Bedömningen om det föreligger en betydande ökning av kreditrisken grundar sig på kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Både historisk och framåtblickande information används vid bedömningen. För avtal upprättade 1 januari 2018 eller senare är den viktigaste indikatorn sannolikheten för fallissemang under hela löptiden. En kvantitativ indikator beräknas utifrån förändring i sannolikhet för fallissemang (PD) genom att jämföra den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid rapporteringstillfället med den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid första redovisningstillfället. För avtal upprättade före 1 januari 2018 används SEB:s interna riskklassificering vid första redovisningstillfället som indikator. Oberoende av de kvantitativa indikatorerna, inträffar en betydande ökning av kreditrisken då följande inträffar:
* betalningar är förfallna > 30 dagar
* finansiella tillgångar som befinner sig på ”watch-list”
* finansiella tillgångar som är ”forborne” (lån där förändring gjorts i avtalsvillkoren till följd av kundens finansiella svårigheter).

Dessa indikatorer överlappar normalt de kvantitativa indikatorerna för väsentlig ökning av kreditrisken. Om det föreligger en betydande ökning i kreditrisken sedan första redovisningstillfället redovisas en reserv för förväntade kreditförluster motsvarande förväntade kreditförluster under hela löptiden och det finansiella instrumentet flyttas till steg 2. Modellen är symmetrisk, vilket innebär att om det finansiella instrumentets kreditrisk minskar och det därmed inte föreligger en betydande försämring i kreditrisk sedan första redovisningstillfället, flyttas den finansiella tillgången tillbaka till steg 1.

Definition av fallissemang

Finansiella instrument i fallissemang klassificeras till steg 3. SEB tillämpar en definition av fallissemang för redovisningsmässiga syften som motsvarar hur den är definierad i EU:s kapitalkravsförordning, vilket omfattar finansiella tillgångar med betalningar som är förfallna mer än 90 dagar. Alla finansiella tillgångar i steg 3 anses vara osäkra finansiella tillgångar.

Modellering

Förväntade kreditförluster beräknas som en funktion av sannolikheten för fallissemang (PD), exponeringen vid fallissemang (EAD) och återvinningsgraden vid fallissemang (LGD), samt tidpunkt för förlust. Koncernens IFRS 9 metodik för beräkning av förväntade kreditförluster utgår, i den möjligaste mån som är tillåtet enligt IFRS 9, från befintliga interna riskklassificeringsmodeller (IRK). Då syftet med dessa regelverk skiljer sig åt, skiljer sig också beräkningen av förväntade kreditförluster och därmed görs nödvändiga justeringar av de parametrar som används för IRK för att uppfylla IFRS 9:s krav. IFRS 9 innebär bland annat att anpassa parametrarna i IRK-modellerna som inkluderar hela kreditcykeln och konjunkturnedgångar, till avläsning vid viss tidpunkt och med beaktande av framåtblickande information. PD motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kommande 12 månaderna respektive den finansiella tillgångens återstående löptid. Det förväntade PD för varje individuellt instrument beaktar tidigare händelser, rådande marknadsförutsättningar och rimliga och verifierbara prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. SEB använder specifika PD-modeller anpassade till IFRS 9. Modellerna kalibreras utifrån en kombination av geografi, tillgångsslag och produkttyp. EAD representerar den förväntade exponeringen vid fallissemangstillfället. EAD omfattar en uppskattning av den utestående kreditexponeringen vid fallissemangstillfället. För eventualförpliktelser inkluderar EAD-uppskattningen eventuellt ytterligare belopp som dras vid fallissemangstillfället. För IFRS 9 är EAD-modellerna justerade för 12 månader eller hela löptiden. LGD motsvarar de kreditförluster som förväntas vid fallissemang. LGD tar hänsyn till säkerhetens belopp och kvalitet, liksom sannolikheten för förbättrad kreditkvalitet där kunden återbetalar förfallna belopp och återgår till kontraktuella återbetalningar. SEB använder befintliga LGD-modeller som är anpassade till IFRS 9. Vid värdering av förväntade kreditförluster använder SEB den maximala avtalstiden som SEB är exponerat för kreditrisk. För att bestämma den förväntade löptiden beaktas alla avtalsvillkor, inklusive möjlighet till förskottsbetalning, och förlängnings- och överlåtelsealternativ. För revolverande krediter, såsom kreditkort och bostadskrediter bygger den förväntade löptiden på historiskt beteende. Beräkningen baseras på historiska observerbara data och är även beroende av tiden från avtalets tecknande.

Framåtblickande information

Koncernen använder interna makroekonomiska prognoser till grund för den framåtblickande informationen som används i värderingen av förväntade kreditförluster. För att säkerställa att uppskattningen av kreditförluster under IFRS 9 är objektiv används minst tre scenarier. Ett av dessa scenarier utgör det mest sannolika utfallet som också används i den ekonomiska planeringen och i budgetprocessen, medan de andra utgörs av mer optimistiska eller pessimistiska utfall. Framåtblickande scenarier tas fram av SEB:s avdelning för ekonomisk analys. Scenarierna godkänns av Group Risk Committee. Ett scenario består dels av en kvalitativ beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen, dels av en kvantitativ del, där utvecklingen av de makroekonomiska faktorerna visas på årsbasis och det nuvarande makroekonomiska läget och prognoser på upptill tre år ingår, samt sannolikheten för att scenarier ska inträffa. Scenarierna gås igenom och uppdateras kvartalsvis. Om det föreligger betydande förändringar i det makroekonomiska läget skall scenarierna uppdateras oftare. Makroscenarierna jämförs med flera externa källor med liknande framåtblickande scenarier, till exempel från OECD, IMF, EU, nationella centralbanker, ECB och regeringar/finansdepartement.

Expertbedömningar

Koncernen använder både modeller och expertbedömningar för att uppskatta förväntade kreditförluster. Omfattningen av bedömningar som behövs för att värdera förväntade kreditförluster beror av utfall från modeller, väsentlighet och tillgång till underliggande information. Utfallet från modellerna utgör en vägledning för hur ekonomiska händelser kan påverka nedskrivningsbehovet av finansiella tillgångar. Expertbedömningar får göras på modellutfall för att införliva uppskattad effekt från faktorer som inte fångas av modellen. Den typen av bedömningsmässiga justeringar av de modellbaserade förväntade kreditförlusterna får göras på betydande motpartsexponeringar. Dessa justeringar bestäms av relevant kreditkommitté utifrån den modellerade förväntade kreditförlusten. Utöver detta kan det även föreligga ett behov av justeringar på portföljnivå, vilka beslutas av Group Risk Committee.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncer- nen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar inledningsvis relationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Koncernen dokumenterar också, den första dagen och sedan löpande, att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet både framåtriktat och retrospektivt jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra. Som en del av den framåtriktade analysen identifierar och dokumenterar koncernen även att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög. Ytterligare information om säkringsredovisning finns i not 21 Derivat instrument och säkringsredovisning. Säkringsredovisning tillämpas när derivat används för att minska ränte- och valutarisker från finansiella instrument. Dessutom används säkringsredovisning på skulder för att säkra valutarisk i nettoinvesteringar i utländsk verksamhet.# Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen.
– Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt värde)
– Säkring för värdeförändring av ränterisken i en portfölj (portföljsäkring)
– Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från till-
gångar eller skulder (kassaflödessäkring)
– Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).

SEB upphör med säkringsredovisning när:
Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument
– Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
– Den säkrade posten förfaller, säljs, eller betalas tillbaka, eller
– Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda kon-
cernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder. Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsin-
strumentet till verkligt värde redovisas som Övriga intäkter, netto, i resultaträkningen tillsammans med vinster eller för-
luster hänförliga till värdering till verkligt värde av den säk-
rade risken i den säkrade posten.

I de fall SEB säkrar verkligt värde avseende ränteexpone-
ringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumule-
rade vinster eller förluster som justerat det redovisade vär-
det av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens åter-
stående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida räntebe-
talningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas som Övriga intäkter, netto i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumule-
rats i eget kapital redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från den säk-
rade tillgången eller skulden redovisas i resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflö-
den fortfarande beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vin-
ster eller förluster avseende säkringsinstrumentet som en separat post i eget kapital tills de säkrade framtida kassaflö-
den inträffar. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan under räntenettot i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till-
lämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvudsakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument.

Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital som omräkning av utlands-
verksamhet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultat-

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 92

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

Not 1 fortsättning Redovisningsprinciper

Intäkter

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäk-
ter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella till-
gångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning över tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som diskon-
terar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid till det finan-
siella instrumentets redovisade nettovärde. Beräkningen av effektivräntan innefattar transaktionskostnader, de erhållna och erlagda avgifter som är en integrerad del av effektivrän-
tan.

Provisionsintäkter och provisionskostnader

Intäkter från avtal med kunder redovisas under provisionsin-
täkter. Koncernen redovisar intäkter vid den tidpunkt kon-
trollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden. Avgifter som ingår i beräkningen av effektivräntan för ett finansiellt instrument som värderas till upplupet anskaff-
ningsvärde, som exempelvis avgifter för utgivande eller för-
värv av en finansiell tillgång, periodiseras över instrumen-
tets förväntade löptid med användande av effektivränteme-
toden och presenteras i räntenettot.

Provisionsintäkter och avgifter redovisas i enlighet med överföringen av utlovade tjänster till kunder till ett belopp som speglar den ersättning som SEB förväntar sig att ha rätt till i utbyte mot dessa tjänster. De viktigaste provisionsintäk-
terna beskrivs nedan.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaring och förvalt-
ning av kunders tillgångar redovisas som intäkt under den period då tjänsterna tillhandahålls. Resultatbaserade avgif-
ter redovisas när det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av redovisad intäkt inte kommer att inträffa, vilket är när prestationskraven är uppfyllda.

Provisionsintäkter och avgifter från syndikeringar där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som provisionsin-
täkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har någon del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del av lånet med samma effektivränta som andra deltagare i syndikeringen. Mäklaravgifter, avgifter och provi-
sioner från affärer som sker på uppdrag av tredje part som genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verk-
samheter, redovisas när transaktionen är genomförd.

Kostnader som är direkt hänförliga till generering av pro-
visionsintäkter redovisas som provisionskostnader.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeföränd-
ringar på finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet redovisas löpande i resultatet under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. För finansiella skulder där verkligtvärdeoptionen tillämpats och vid första redovisningstillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet, redovisas förändringar i egen kreditrisk i övrigt totalresultat.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när rätten att erhålla betalning är fastställd.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tagits över för skyd-
dande av fordran. SEB avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finan-
siella tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar.

Övertagna tillgångar redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Övertagen egendom värderas vid det första redovis-
ningstillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället blir tillgångens anskaffnings-
värde. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gäller för respektive tillgångsslag.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvalt-
ningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nytt-
jandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är maxi-
malt 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anlägg-
ningstillgångar är mellan 3 och 8 år. Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värde-
nedgång.

Leasing

Leasetagare

Leasingavtal redovisas som en nyttjanderättstillgång och en motsvarande skuld vid det datum då den leasade tillgången är tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbe-
talning fördelas mellan skuld- och finansieringskostnaden. Finansieringskostnaden belastar resultatet över hyresperio-
den för att ge en konstant periodisk ränta på återstående saldo av skulden för varje period. Leasingbetalningarna dis-
konteras med hjälp av den ränta som är implicit i hyresavta-
let, om denna ränta kan fastställas eller koncernens margi-
nella upplåningsränta. Nyttjanderättstillgången skrivs av linjärt över den kortare av tillgångens nyttjandeperiod och hyresperioden. Leasingavgifter innefattar fasta betalningar minus eventuella leasingincitament som kan erhållas och rörliga leasingavgifter som är beroende av index eller ränte-
sats.

Koncernen har valt att inte redovisa nyttjanderättstill-
gångar och leasingskulder för kortfristiga leasingavtal som har en hyresperiod på 12 månader eller mindre och för leasing avtal avseende tillgångar av lågt värde. Koncernen redovisar leasingbetalningarna som är förknippade med dessa leasingavtal som en kostnad linjärt över leasing-
perioden.

Leasegivare

Finansiella leasingavtal innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där kon-
cernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingavtal redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas i räntenettot.# Redovisningsprinciper

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende på vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamheten, som används för att matcha skulder som ger en avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på specifika tillgångar, inklusive själva förvaltningsfastigheterna, redovisas till marknadsvärde. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Immateriella tillgångar

Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu inte finns tillgängliga för användning testas årligen för nedskrivning och när omständigheter indikerar värdenedgång. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen när det redovisade värdet för en kassagenererande enhet eller en grupp kassagenererande enheter till vilka goodwill tillskrivs överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningar hänförliga till goodwill återförs inte, oavsett om orsaken till nedskrivningen har upphört att existera.

Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas separat från goodwill om de uppfyller definitionen av en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat.

Övriga immateriella tillgångar värderas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utvecklingsutgifter för ett enskilt projekt redovisas som en immateriell tillgång, förutsatt att framtida ekonomiska fördelar är troliga, kostnader kan mätas pålitligt och produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Forskningsutgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Vägledningen i IAS 38 Immateriella tillgångar tillämpas på molnbaserade mjukvarulösningar när koncernen får en tillgång som den kan kontrollera, förutsatt att tillgången inte redovisas som ett leasingavtal. Om den molnbaserade mjukvaran inte ger upphov till en immateriell tillgång avseende programvaran och inte heller innehåller ett leasingavtal är rätten att få tillgång till den underliggande molnbaserade programvaran i allmänhet ett serviceavtal där de betalda avgifterna kostnadsförs allt eftersom tjänsten erhålls.

Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod, dvs alla immateriella tillgångar utom goodwill, skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och testas för nedskrivning årligen och när händelser eller förändringar i omständigheter indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet överstiger tillgångens återvinningsvärde. Internt upparbetade immateriella tillgångar, såsom IT-utveckling, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Avsättningar

En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de eventuella risker som är förknippade med avsättningen.

En avsättning för en omstrukturering redovisas när en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagetts så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. Framtida driftförluster ingår inte i avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter. Förväntade kreditförluster för lånelöften och finansiella garantier redovisas som avsättningar. Förändringar i reserver och avsättningar för förväntade kreditförluster redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto. Avsättningarna prövas vid varje balansdag och justeras om så krävs.

Finansiella garantier

Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, (vilket oftast motsvaras av den erhållna premien) och därefter till det högsta av det belopp som fastställts i enlighet med den förväntade kreditförlustmodellen enligt IFRS 9 Finansiella instrument och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisas som eventualförpliktelser.

Personalförmåner

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner varav merparten har förvaltningstillgångar. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer såsom ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är pensionsplaner där koncernen betalar en premie till fristående enheter och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser eller genom försäkringslösningar. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas kvartalsvis av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av not 8 b Pensioner.

Alla ändringar i nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de uppstår som:
(i) kostnad för tjänstgöring samt finansieringskostnad i Resultaträkningen
(ii) effekter av omvärderingar av både pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar i Övrigt totalresultat.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har flera aktierelaterade incitamentsprogram, under vilka aktieinstrument i SEB tilldelas koncernens anställda. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier berättigar de anställda att få aktieinstrument i SEB. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter berättigar de anställda att få kontanter baserat på priset eller värdet på aktieinstrumenten i SEB.

Det verkliga värdet av dessa rättigheter bestäms genom att använda lämpliga värderingsmodeller, beakta villkor och förhållanden för tilldelningen och koncernens bedömning av hur många rättigheter som slutligen kommer att intjänas. Detta omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Sociala kostnader redovisas över intjänandeperioden och avsättningen för sociala kostnader omvärderas vid varje rapporteringstillfälle för att säkerställa att avsättningen är baserad på rättigheternas verkliga värde vid rapporteringstillfället.

Kostnaden för aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier värderas utifrån det verkliga värdet på aktieinstrumenten den dag de beviljats och kostnadsförs jämnt fördelat över intjänandeperioden. En motsvarande ökning redovisas i eget kapital. Intjänandeperioden är den period de anställda måste förbli i tjänst i SEB för att deras rättigheter ska tjänas in.

För aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter värderas de erhållna tjänsterna och den upparbetade skulden till det verkliga värdet av skulden som kostnadsförs över intjänandeperioden, under vilken de anställda utför tjänsterna. Det verkliga värdet av skulden omvärderas löpande och ändringarna redovisas i resultaträkningen till dess skulden regleras.

Kortfristiga rörliga ersättningar

Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen. Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat.

Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde.# Aktuell skatt och uppskjuten skatt

Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar.

Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 20,6 procent för Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Försäkringsavtal är avtal där koncernen påtar sig en betydande försäkringsrisk från en försäkringstagare genom att gå med på att ersätta försäkringstagaren om en angiven osäker framtida händelse har en negativ påverkan på försäkringstagaren. Denna definition avgör vilka avtal som faller inom ramen för IFRS 17 Försäkringsavtal, snarare än andra redovisningsstandarder.

Avtal som har en juridisk form av ett försäkringsavtal men som inte överför betydande försäkringsrisk och exponerar koncernen för finansiell risk klassificeras som investeringsavtal och följer redovisningen för finansiella instrument enligt IFRS 9 Finansiella instrument. Majoriteten av koncernens fondförsäkringar faller inom denna kategori. För mer information om koncernens övergång se not 49 Effekter från implementeringen av IFRS 17 Försäkringsavtal.

Försäkringsavtal

Avtal där koncernen accepterar betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkringsavtal. Avtal som innehas av koncernen under vilka den överför betydande försäkringsrisk från underliggande försäkringsavtal klassificeras som återförsäkringsavtal. Vidare utvärderar koncernen sina livförsäkrings- och återförsäkringsprodukter för att avgöra om de innehåller komponenter som måste redovisas enligt en annan IFRS snarare än IFRS 17 (distinkta icke-försäkringskomponenter). Efter att ha separerat distinkta komponenter tillämpar koncernen IFRS 17 på alla återstående komponenter i försäkringsavtalet. Alla hänvisningar till försäkringsavtal i dessa finansiella rapporter gäller för utfärdade försäkringsavtal, innehavda återförsäkringsavtal och investeringsavtal med diskretionära resultatandelar (DPF).

Aggregering och redovisning av försäkringsavtal

Försäkringsavtal är aggregerade i grupper för värdering. Grupper av försäkringsavtal bestäms genom att identifiera portföljer av försäkringsavtal, som var och en består av avtal som är föremål för liknande risker och som hanteras tillsammans. Varje portfölj är ytterligare uppdelad i grupper av avtal som utfärdas inom ett kalenderår, dock använder koncernen EU:s carve-out av årliga kohorter för traditionell försäkring i Sverige, då de uppfyller undantagskriterierna. Vidare används inte årliga kohorter på riskförsäkring i Sverige när premiefördelningsmetoden (PPA) tillämpas.

Portföljerna delas vidare upp i tre grupper baserat på förväntad lönsamhet vid ingången: förlustavtal, avtal utan betydande risk att bli förlustavtal och resterande avtal. Dessa grupper representerar den aggregeringsnivå vid vilken försäkringsavtal initialt redovisas och mäts.

Grupper av utfärdade försäkringsavtal redovisas initialt från och med den av följande tidpunkter som infaller först:

• Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen av avtal
• Datum då den första betalningen från en försäkringstagare i gruppen förfaller, eller när den första betalningen tas emot om det inte finns någon förfallodag
• För en grupp av förlustavtal, så snart fakta och omständigheter tyder på att gruppen är förlustbringande.

Värdering

Värderingen baseras på tre värderingsmodeller: den grundläggande värderingsmodellen (general measurement model, GMM), rörliga avgiftsmetoden (variable fee approach, VFA) och premiefördelningsmetoden (premium allocation approach, PAA). Valet av modell beror på kontraktets löptid. Koncernen tillämpar alla tre värderingsmodellerna för direktförsäkring och tillämpar GMM och PAA för återförsäkring, varav VFA-modellen tillämpas för mer än 90 procent av försäkringsskulden.

Värdering – Grupper av kontrakt som inte mäts enligt premiefördelningsmetoden (PAA)

GMM- och VFA-modellerna mäter en grupp av försäkringsavtal som summan av:

• Kassaflöden för åtagande, som omfattar uppskättningar av framtida kassaflöden, diskonterade till nuvärde för att återspegla tidsvärdet av pengar och finansiella risker, plus en riskjustering för icke-finansiell risk; och
• En avtalsenlig marginal som representerar den ej intjänade vinst som koncernen kommer att redovisa eftersom den avser återstående försäkringsskydd.

Vid uppskattning av framtida kassaflöden inkluderar koncernen alla kassaflöden som ligger inom gränsen för avtalet.

Diskonteringsräntor

De uppskattade framtida kassaflödena ska diskonteras för att återspegla pengars tidsvärde och de finansiella riskerna som är hänförliga till dessa kassaflöden, i den mån de finansiella riskerna inte ingår i uppskattningarna av kassaflöden.

Riskjustering

Riskjusteringen för icke-finansiell risk för en grupp av försäkringsavtal är den ersättning som krävs för att bära osäkerhet avseende storleken på och tidpunkten för kassaflöden som uppkommer från icke-finansiell risk, och bestäms separat från övriga uppskattningar.

För avtal som värderas med tillämpning av GMM eller VFA kommer förändringen av riskjusteringen hänförlig till tidigare och nuvarande tjänster att redovisas som försäkringsintäkter (exklusive eventuella belopp som allokerats till förlustkomponenten) medan förändringar i uppskattningar hänförliga till framtida tjänster kommer att justera den avtalsenliga marginalen. För avtal som värderas med tillämpning av PAA kommer förändringen av riskjusteringen att redovisas som kostnader för försäkringstjänster.

Den avtalsenliga marginalen

Den avtalsenliga marginalen (contractual service margin, CSM) är en komponent i tillgången eller skulden för gruppen av försäkringsavtal som motsvarar den ej intjänade vinst som koncernen kommer att redovisa när den tillhandahåller försäkringstjänster i framtiden. Ett belopp av den avtalsenliga marginalen för en grupp av försäkringsavtal redovisas i resultaträkningen som försäkringsintäkter under varje period för att återspegla de försäkringsavtalstjänster som tillhandahålls för gruppen av försäkringsavtal under den perioden. En förlust från olönsamma försäkringsavtal redovisas i resultaträkningen omedelbart och ingen avtalsenlig marginal redovisas i balansräkningen vid första redovisningstillfället.

Efterföljande värdering

Det redovisade värdet för en grupp av försäkringsavtal vid utgången av varje rapportperiod är summan av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador.

• Skulden för återstående försäkringsskydd omfattar (a) de kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänster som kommer att tillhandahållas enligt avtalen under framtida perioder och (b) eventuell kvarvarande avtalsenlig marginal vid den tidpunkten.
• Skulden för inträffade skador utgörs av de kassaflöden för åtaganden som avser tidigare tjänster som ännu inte har betalats, inklusive skador som har uppkommit men ännu inte redovisats.

Kassaflöden för skulder för inträffade skador och uppkomna kostnader uppdateras av koncernen med aktuella antaganden i slutet av varje rapportperiod, med hjälp av aktuella uppskattningar av belopp, tidpunkt och osäkerhet för framtida kassaflöden och diskonteringsräntor.

Den avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång motsvarar den vinst i en grupp av försäkringsavtal som ännu inte har redovisats i resultatet, eftersom den avser framtida tjänster som ska tillhandahållas.

Avtal som värderas enligt premiefördelningsmetoden

Koncernen använder premiefördelningsmetoden för att förenkla värderingen av grupper av avtal i Sverige, där löptiden för varje avtal i gruppen är högst ett år. Vid det första redovisningstillfället av varje grupp av avtal, är skuldens redovisade värde de premier som erhållits vid första redovisningstillfället minus eventuella kassaflöden för anskaffning av försäkring som allokerats till gruppen vid det datumet, och justerat för eventuella belopp som följer av borttagandet från rapporten över finansiell ställning av eventuella tillgångar eller skulder som tidigare redovisats för kassaflöden avseende koncernen. Därefter ökas det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd med eventuella erhållna premier och avskrivningar av kassaflöden för anskaffning av för säkringsavtal som redovisats som en kostnad och minskas med det belopp som redovisas som försäkringsintäkter för tjänster som tillhandahållits och eventuella ytterligare kassaflöden som allokerats efter första redovisningstillfället.

Försäkringsintäkter för perioden motsvarar beloppet av förväntade premieinbetalningar, fördelade på perioden baserat på förfluten tid. Utgifter för försäkringsanskaffning kostnadsförs när de uppstår. Koncernen redovisar skulden för uppkomna skador för en grupp av försäkringsavtal till kassaflödena för åtaganden som avser inträffade skador. De framtida kassaflödena diskonteras såvida de inte förväntas bli betalda inom ett år från det datum då skadorna inträffar.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkringar (unit linked) klassificeras som investeringsavtal där ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen.# Redovisningsprinciper

Finansiella instrument

Investeringsavtal

En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna är obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet och de tillhörande skulderna är identifierade att värderas till verkligt värde via resultatet (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptionen för skulderna görs för att eliminera inkonsekvenser i redovisningen som annars skulle uppstå om olika grunder för värdering användes för tillgångar och skulder. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna avseende fondförsäkringar fastställs med hjälp det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna hänförliga till försäkringstagarna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet. Eventuella skillnader mellan tillgångar och skulder beror på inbetalda premier som ännu inte placerats i fonder. Värdeförändringarna i fondförsäkringarna påverkar ej resultatet då de tillfaller försäkringstagarna.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal med en kund redovisas som en tillgång om koncernen förväntar sig att få täckning för dessa utgifter. Tillkommande utgifter är utgifter för att erhålla ett avtal med en kund som inte koncernen skulle ha ådragit sig om avtalet inte hade erhållits. Dessa kostnader är anskaffningskostnader i form av försäljningsprovision som betalas för att erhålla investeringsavtal. De förväntas bli återvunna från provisionsintäkter som intjänas på investeringsavtalen. Tillgången prövas för nedskrivningsbehov varje period för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom försäljningsprovisioner till mäklare som betalas under investeringsavtalens löptid eller provisioner till egen personal som agerar som säljare eller löpande administrationskostnader, redovisas i den period de inträffar.

Förändrade redovisningsprinciper

Förändringar i redovisningsprinciper som implementerats 2023

Koncernen tillämpar IFRS 17 Försäkringsavtal som ersätter IFRS 4 Försäkringsavtal, gäller för alla typer av försäkringsavtal samt för vissa finansiella instrument med diskretionära resultatandelar. Se ovan försäkringsavtal för koncernens redovisningsprinciper under IFRS 17. För mer information om gruppens övergång se not 49 Effekter från implementeringen av IFRS 17 Försäkringsavtal.

Koncernen tillämpar även ändringar i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel, som inför en ny definition av ”redovisningsuppskattningar”. Ändringarna förtydligar skillnaden mellan ändringar i redovisningsuppskattningar och ändringar i redovisningsprinciper samt korrigering av fel.

Upplysningar om redovisningsprinciper avseende uttalande om väsentlighet – ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS Practice Statement 2: Making Materiality Judgements, ger vägledning och exempel för att hjälpa företag att tillämpa väsentlighetsbedömningar avseende upplysningar om redovisningsprinciper.

Uppskjuten skatt hänförlig till tillgångar och skulder som härrör från en transaktion – ändringar av IAS 12 Inkomstskatter, begränsar tillämpningsområdet för undantaget i IAS 12 för redovisning av uppskjuten skatt vid första redovisningstillfället, så att det inte längre gäller transaktioner som ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader.

Ändringarna har inte väsentligt påverkat koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning och stora exponeringar.

Koncernen har antagit ändringar i IAS 12 Inkomstskatter för 2023 till följd av genomförandet av OECD:s modellregler enligt andra pelaren. Ändringarna innebär ett tillfälligt obligatoriskt undantag från redovisningen av uppskjuten skatt som uppstår till följd av införandet av tilläggsskatten, och kräver upplysningar om exponeringarna enligt pelare två. För ytterligare information om modellreglerna enligt pelare två, se not 15 Skatt.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 95
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information
Våra divisioner
Inledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse

Not 1 fortsättning Redovisningsprinciper

De ändrade standarderna har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Förändringar i IFRS som ännu inte har tillämpats

IASB har utfärdat ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter för att specificera kraven för att klassificera skulder som kortfristiga eller långfristiga. Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024.

Väsentliga redovisningsprinciper för moderbolaget

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) med organisationsnummer: 502032–9081 har sitt säte i Stockholm. Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR.

Moderbolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderbolaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderbolaget.

Förändrade redovisningsprinciper

Förändrade och kommande ändringar av redovisningsprinciper för koncernen gäller också för moderbolaget. Utöver dessa ändringar och de ändrade redovisningsprinciperna för koncernen är redovisningsprinciperna, värderingsgrunderna och presentationen för moderbolaget i allt väsentligt oförändrade jämfört med årsredovisningen för 2022.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder (IFRS) antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i resultaträkningen. Fusioner av dotterföretag genom absorption redovisas enligt koncernvärdemetoden. Fusionseffekten redovisas i eget kapital.

Finansiella tillgångar och skulder

Redovisningsprinciperna i koncernen avseende finansiella tillgångar och skulder är även applicerbara i moderbolaget, med undantag för finansiella skulder där verkligtvärdeoptionen tillämpats och vid första redovisningstillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet, där värdeförändringar hänförliga till egen kreditrisk redovisas i resultatet.

Leasing

IFRS 16 Leasingavtal tillämpas inte i moderbolaget. När moderbolaget agerar som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnader på linjärt över hyresperioden (dvs. som en operationell leasing). När moderbolaget agerar som leasegivare redovisas alla leasingavtal som operationella leasingavtal.

Pensioner

Moderbolaget tillämpar tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter som innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19 Ersättningar till anställda. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderbolagets förmånsbestämda förpliktelser i Sverige täcks av en pensionsstiftelse. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas inte som tillgång i moderbolagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som skuld i moderbolaget.

Goodwill och andra immateriella tillgångar

I enlighet med IAS 38 skrivs inte goodwill av i koncernens redovisning. I moderbolaget skrivs goodwill av linjärt i likhet med alla andra immateriella tillgångar.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler, inklusive den uppskjutna skattekomponenten. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under balanserade vinstmedel och uppskjuten skatteskuld.

Bokslutsdispositioner

Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas redovisas i moderbolaget som bokslutsdisposition.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande.Ledningen utvärderar dessa bedömningar och antaganden kontinuerligt. Betydande antaganden och uppskattningar rör nedanstående områden.

Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fonder

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB-koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande över företaget. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

I bedömningen om fonder ska konsolideras görs en analys om koncernen är ett ombud eller en huvudman. Koncernen anses vara en huvudman, och följaktligen ha bestämmande inflytande, när den är fondens förvaltare som inte kan bytas ut utan orsak, har rätt till en väsentlig del av avkastningen från fonden genom att äga andelar och tjäna provisionsintäkter, samt har den praktiska möjligheten att påverka sin avkastning genom att använda sitt inflytande. Fonder som förvaltas av koncernen och där företag inom koncernen äger mer än 20 procent analyseras ytterligare för konsolidering.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att dessa fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Marknadsvärdering av finansiella instrument

Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta det pris till vilket en ordnad transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten. Det bästa belägget för verkligt värde är ett noterat pris för det värderade instrumentet på en aktivt handlad marknad. När marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, fastställs verkligt värde genom att använda en etablerad värderingsteknik. Dessa värderingstekniker innehåller en grad av bedömningar, vars omfattning beror på instrumentets komplexitet och tillgängligheten av marknadsbaserade data. När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet.

Beroende på osäkerheten och subjektiviteten i värdering av finansiella instrument till verkligt värde, är det möjligt att det faktiska utfallet det kommande finansiella året skiljer sig från de antaganden som gjorts. För några av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt för derivatinstrument, finns noterade priser inte tillgängliga och värderingstekniker används därför för att bedöma verkligt värde. Som en del av verkligt värde värderingen görs värdejusteringar för att beakta motparters och den egna kreditrisken när derivatinstrument värderas. Metoderna för att bedöma värderingsjusteringar revideras kontinuerligt som ett resultat av ändrad marknadspraxis som svar på ändrade regleringar och redovisningspolicys, liksom generell marknadsutveckling. Koncernen har en etablerad kontrollmiljö för att bestämma verkliga värden på finansiella instrument som inkluderar en översyn, oberoende från affärssidan, av värderingstekniker och priser. Om principerna för validering inte efterföljs, ska chefen för Group Finance informeras.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 96

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information
Våra divisioner
Inledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse

Not 1 fortsättning—Redovisningsprinciper

Undantag som är signifikanta och av principiell betydelse kräver godkännande från Valuation Committee och från SEB ARC (Accounting Policy and Financial Reporting Committee). I upplysningssyfte klassificeras verkliga värden i en ”verkligtvärde hierarki” enligt nivån av observerbarhet på använd indata, se not 36.

Analys av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar och goodwill

Finansiella tillgångar

Vid värdering av förväntade kreditförluster finns det ett antal moment som innehåller en hög grad av bedömning. Uppskattning av förväntade kreditförluster är till sin natur osäker och träffsäkerheten i dessa uppskattningar är beroende av flera faktorer, till exempel makroekonomiska prognoser, och innehåller komplexa modeller och bedömningar.

Koncernen gör en bedömning vid varje rapportperiods slut huruvida en betydande ökning av kreditrisken har skett sedan det första redovisningstillfället, för återstoden av löptiden genom att överväga förändring i de viktigaste riskindikatorerna i koncernens riskhanteringsprocess. Ytterligare ett område som innefattar väsentlig bedömning är beaktandet av framåtblickande information och makroekonomiska scenarier.

Bedömningen av kreditrisk och beräkningen av förväntade kreditförluster ska avspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp med beaktande av all tillgänglig information som är relevant för värderingen. I värderingen vägs rimlig och verifierbar information om tidigare händelser, rådande förutsättningar och rimliga och verifierbara prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Koncernen använder interna makroekonomiska prognoser till grund för den framåtblickande information som används i värderingen av förväntade kreditförluster.

Koncernen använder både modeller och expertbedömningar för att uppskatta förväntade kreditförluster. Syftet med expertbedömningar är att införliva uppskattad effekt från faktorer som inte fångas av modellerna. Omfattningen av bedömningar som behövs för att värdera förväntade kreditförluster beror av utfall från beräknade förväntade kreditförluster enligt modellerna, väsentlighet och tillgång till underliggande information. Modeller, bedömningar och antaganden gås regelbundet igenom av koncernens riskorganisation och godkänns av Group Risk Committee. Not 18 beskriver mer i detalj, utlåning och reserver för förväntande kreditförluster.

Goodwill

Bedömningar krävs för att identifiera de kassagenererande enheterna. Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas med utgångspunkt från hållbar tillväxt.

Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av räntan som ska diskontera dessa kassaflöden innehåller flera bedömningsområden: framtagandet av prognostiserade kassaflöden för perioder bortom de normala kraven för intern rapportering och bedömningen av en lämplig diskonteringsränta för verksamheten. Not 23 beskriver mer i detalj immateriella tillgångar.

Beräkning av försäkringsåtagande

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på flera antaganden. För mer information se not 28 Skulder till försäkringstagarna.

Redovisning av tillgångar för avtalsutgifter, aktiverade anskaffningsvärden

SEB redovisar utgifter för att erhålla avtal med kunder som SEB inte hade ådragit sig om avtalet inte hade erhållits som en tillgång. Det är huvudsakligen försäljningsprovisioner för att erhålla investeringsavtal. Avskrivningstiden för tillgången baseras på antaganden om genomsnittlig löptid på avtalen inklusive antaganden om annulleringar.

Marknadsvärdering av förvaltningsfastigheter i försäkringsrörelsen

Förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antaganden om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

Värdering av uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet kan bara redovisas i den utsträckning de kan kvittas mot framtida beskattningsbar inkomst och värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av ledningens bedömning av SEB:s framtida lönsamhet, framtida beskattningsbara vinster och framtida återföringar av existerande beskattningsbara temporära skillnader. Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Bedömningar krävs för att bestämma om befintliga juridiska eller informella förpliktelser existerar, och för att beräkna sannolikheten, tidpunkten och beloppet av utflöden av resurser. Då ett utflöde av resurser eller ett negativt utfall inte bedöms vara sannolikt, redovisas ingen avsättning, i stället lämnas en upplysning om eventualförpliktelse.# Bedömningar av krav som härrör från civilrättsliga pro- cesser, skatte- och myndighetsärenden

Bedömningar av krav som härrör från civilrättsliga pro- cesser, skatte- och myndighetsärenden kräver vanligtvis en högre grad av bedömning än andra typer av ärenden på grund av den inneboende osäkerheten och komplexiteten i ärendena.

Den aktuariella beräkningen av förmånsbestämda pensions skulder

Beräkningen av koncernens kostnad och skulden för för- månsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som har en väsentlig påverkan på redovisade belopp. Ett av de viktiga finansiella antagandena är räntan som används för diskon- tering av framtida kassaflöden. Bedömningen av diskonte- ringsräntan är föremål för osäkerhet om huruvida markna- den för företagsobligationer är tillräckligt djup, av hög kvali- tet och också i samband med extrapolering av avkastningskurvor till relevanta löptider. Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagso- bligationer på likvida marknader. I Sverige baseras diskonte- ringsräntan på säkerställda bostadsobligationer som är minst AAA-klassade och löptiden är i linje med den bedömda löptiden för pensionsskulden till de anställda. Diskonteringsräntan för förmånsbestämda pensionsskul- der bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms varje år eller när en väsentlig ändring har skett. Not 8b innehåller en förteckning av de mest väsentliga antaganden som använts vid beräkning av pensions- skulden.

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse

Not 2 fortsättning Rörelsesegment

Koncernens rörelsesegment presenteras enligt den interna divisions- rapporteringen. Divisionerna verkar utifrån antingen ett kundserviceperspektiv eller ett specifikt produktansvar. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och Finansiella institutioner erbjuder affärs- och investment banking-tjänster till stora företag och institutioner. Företag & Privatkunder erbjuder banktjänster och förmögenhetsförvaltning till privatpersoner och mindre och medelstora företag. Private Wealth Management & Family Office erbjuder heltäckande banktjänster, tillgång till kapitalmarknader, finansieringslösningar och skräddarsydd rådgivning till entreprenörer, kapitalstarka individer, stif- telser samt family offices. Division Baltikum erbjuder privat- personer och mindre företag banktjänster samt förmögen- hetsförvaltning i de baltiska länderna. Division Liv erbjuder liv-, sjuk-, vård- och pensionsförsäkringar. Investment Management erbjuder kapitalförvaltning. Koncernfunk- tioner omfattar supportfunktioner, treasury, stabsenheter, SEBx, SEB Embedded och verksamhet under avveckling i Tyskland. Eliminering av interna transaktioner mellan seg- menten redovisas separat.

Resultaträkning, 2023

	Stora Företag & Finansiella institutioner	Företag & Privatkunder	Private Wealth Mgmt & Family Office	Baltikum	Liv	Investment Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
Ränteintäkter	106 780	51 778	8 726	13 338	3 624	431 411	–476	702 135
Räntekostnader	–87 446	–31 782	–5 929	–3 014	–168	65 –436 443	476 848	–87 868
Rentenetto	19 334	19 996	2 797	10 324	–165	126 –5 032	146 47	526
Provisionsintäkter	10 269	6 633	2 043	2 841	3 594	7 388 387	–5 193	27 962
Provisionskostnader	–2 944	–1 537	–587	–846	–1 082	–4 439 –51	5 192	–6 293
Provisionsnetto	7 325	5 096	1 457	1 995	2 513	2 949 335	–1 21	669
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5 166	515	94	600	1 282	15 2 593	–275	9 991
Övriga intäkter, netto	–34	16	8	11	–5	3 1 016	–7	1 008
Summa intäkter	31 791	25 623	4 356	12 930	3 624	3 093 –1 088	–136	80 193
varav internt	–12 174	–5 903	3 751	1 288	1 302	–3 072 21	852	–7 044
Personalkostnader	–4 746	–3 190	–884	–1 612	–806	–609 –5 717	5	–17 558
Övriga kostnader	–6 280	–4 796	–1 006	–1 078	–766	–803 6 705	132	–7 892
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–25	–60	–4	–78	–33	–11 –1 788	–1	–1 999
Summa kostnader	–11 050	–8 046	–1 894	–2 768	–1 604	–1 423 –800	136	–27 449
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter	20 740	17 577	2 462	10 163	2 020	1 670 –1 888	52	744
Förväntade kreditförluster, netto	–382	–604	4	7	–1	0 15	–1	–962
Påförda avgifter	–1 556	–1 036	–90	–999	0	–138 0	–3	–3 819
Resultat före jämförelsestörande poster	18 803	15 937	2 375	9 171	2 020	1 669 –2 011	–1	47 963
Jämförelsestörande poster
RÖRELSERESULTAT	18 803	15 937	2 375	9 171	2 020	1 669 –2 011	–1	47 963
Allokerat kapital, miljarder kronor	81,5	46,9	4,1	17,0	5,4	2,5
Räntabilitet på allokerat kapital, %	17,8	26,2	44,5	45,8	35,1	52,0
Riskexponeringsbelopp, miljarder kronor	451	246	26	108	60	892
Utlåning till allmänheten 2) , miljarder kronor	805	865	80	191	1 940
In- och upplåning från allmänheten 2) , miljarder kronor	744	441	142	248	1 575

1) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 277 Mkr i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 939 Mkr.
2) Exklusive repor.

Resultaträkning, 2022

	Stora Företag & Finansiella institutioner	Företag & Privatkunder	Private Wealth Mgmt & Family Office	Baltikum	Liv	Investment Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
Ränteintäkter	33 382	22 181	2 646	4 516	1 18	102 548	–109 141	56 150
Räntekostnader	–19 229	–7 950	–987	–197	–36	0 –103 455	109 147	–22 707
Rentenetto	14 152	14 231	1 660	4 319	–36	18 –907	6 33	443
Provisionsintäkter	10 184	6 113	1 575	2 576	3 579	7 905 313	–4 642	27 601
Provisionskostnader	–2 781	–1 299	–101	–721	–1 068	–4 678 –42	4 624	–6 067
Provisionsnetto	7 402	4 814	1 474	1 854	2 510	3 227 271	–18	21 534
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 992	549	75	723	738	66 2 130	–32	9 242
Övriga intäkter, netto	–20	16	2	13	6	3 243	–6	258
Summa intäkter	26 526	19 610	3 211	6 910	3 219	3 314 1 738	–50	64 478
varav internt	–13 660	–1 211	1 371	2 682	–38	–3 342 15	520	–1 321
Personalkostnader	–4 512	–2 942	–742	–1 332	–719	–581 –5 153	1	–15 980
Övriga kostnader	–5 568	–4 346	–828	–816	–696	–794 6 013	49	–6 986
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–29	–67	–3	–198	–21	–11 –1 750	–2	–2 078
Summa kostnader	–10 109	–7 355	–1 573	–2 345	–1 436	–1 386 –890	50	–25 044
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter	16 417	12 255	1 638	4 565	1 782	1 929 848	39	434
Förväntade kreditförluster, netto	–1 251	–785	–16	17	–1	0 27	1	–2 007
Påförda avgifter	–1 218	–862	–69	–62	–1	–76 0	–2	–2 288
Resultat före jämförelsestörande poster	13 948	10 608	1 553	4 520	1 781	1 928 799	1	35 138
Jämförelsestörande poster	–1 399	–1 399
RÖRELSERESULTAT	13 948	10 608	1 553	4 520	1 781	1 928 –600	1	33 739
Allokerat kapital, miljarder kronor	74,1	44,9	3,5	13,4	5,2	2,5
Räntabilitet på allokerat kapital, %	14,5	18,2	33,9	28,6	31,7	61,2
Riskexponeringsbelopp, miljarder kronor	451	224	18	99	67	859
Utlåning till allmänheten 2) , miljarder kronor	829	871	72	183	1 955
In- och upplåning från allmänheten 2) , miljarder kronor	763	472	136	243	1 616

1) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med –24 Mkr i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 790 Mkr.
2) Exklusive repor.
Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Balansräkning, 2023

	Stora Företag & Finansiella institutioner	Företag & Privatkunder	Private Wealth Mgmt & Family Office	Baltikum	Liv	Investment Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
Tillgångar	1 886 641	922 395	152 068	298 749	448 681	8 316	5 993 122	–6 101 754	3 608 218
Skulder	1 783 314	853 622	144 814	273 307	441 823	4 127	5 987 195	–6 101 758	3 386 443
Investeringar	50	22 2	91	96	0	842	1 103

Balansräkning, 2022

	Stora Företag & Finansiella institutioner	Företag & Privatkunder	Private Wealth Mgmt & Family Office	Baltikum	Liv	Investment Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
Tillgångar	1 856 414	925 525	141 655	284 578	414 995	8 389	5 969 649	–6 068 426	3 532 779
Skulder	1 760 170	864 180	136 006	265 473	408 201	5 609	5 957 429	–6 068 431	3 328 637
Investeringar	49	27 8	87	191	703	1 066

Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Moderbolagets rörelsesegment, 2023

	Stora Företag & Finansiella institutioner	Företag & Privatkunder	Private Wealth Mgmt & Family Office	Baltikum	Liv	Investment Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
Bruttointäkter	120 561	55 448	10 872	51	3	2 524 419	554	–448 320	160 694
Tillgångar	1 801 383	853 599	147 791	1 921	36	1 035	6 133 886	–6 020 818	2 918 833
Investeringar	48	22 2	0	815	887

Moderbolagets rörelsesegment, 2022

	Stora Företag & Finansiella institutioner	Företag & Privatkunder	Private Wealth Mgmt & Family Office	Baltikum	Liv	Investment Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
Bruttointäkter	47 413	25 728	4 298	15	2	3 171 107	090	–97 776	89 940
Tillgångar	1 771 194	861 391	138 297	623	55	2 154	6 101 647	–6 002 675	2 872 686
Investeringar	43	27 8	680	758					# 3 Geografisk information

Koncernen per land

	Brutto intäkter 1)	Rörelse resultat 2)	Skatt 3)	Tillgångar	Investeringar	Brutto intäkter 1)	Rörelse resultat 2)	Skatt 3)	Tillgångar	Investeringar
Sverige	120 387	26 152	–4 514	3 199 536	780	61 561	20 071	–3 846	3 136 934	793
Norge	13 615	2 811	–884	264 772	13	7 868	2 574	–615	287 039	6
Danmark	10 457	2 677	–629	206 440	2	4 253	1 772	–387	207 796	4
Finland	11 325	2 418	–498	211 563	1	2 843	1 476	–304	180 274	3
Estland	5 584	3 099	–552	92 146	43	2 562	1 493	–210	88 244	56
Lettland	3 768	2 137	–451	63 209	131	1 776	904	–13	60 635	32
Litauen	8 248	4 358	–874	156 663	36	3 796	2 282	–457	149 484	34
Tyskland	7 605	1 592	–779	78 465	3	3 033	1 795	–504	75 446	2
Storbritannien	5 240	799	–218	99 816	3	2 371	689	–159	94 241	2
Luxemburg	2 964	619	–129	78 683	8	1 458	466	–97	85 250	2
USA	21 836	495	–80	154 154	22	8 807	428	–35	21 691	6
Singapore	1 302	232	–44	20 600	0	899	246	–44	23 199	5
Polen	514	179	–57	10 203	4	297	139	–9	8 569	36
Irland	569	182	–23	11 682	36	454	99	–21	10 038	77
Ukraina	271	96	–53	2 517	1	129	39	–11	1 552	1
Kina	365	–3	2	12 081	19	357	27	–15	12 418	7
Hongkong	213	2	0	3 458	17	27	4	3	3 537	–
Ryssland	329	131	–63	9 003	1	1 188	–806	–140	5 931	5
Koncernelimineringar	–40 240	–12 0	–1	1 163 813	–10 577	18 0	–1	–1 215	499 0	–
SUMMA	174 354	47 963	–9 848	3 608 218	1 103	93 252	33 739	–6 862	3 532 779	1 066

1) Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filia- lerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.
2) Före skatt.
3) För mer information om skatt se not 15 och Hållbarhetsnoter sid. 237-238. Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Moderbolaget per land

	Bruttointäkter 1)	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter 1)	Tillgångar	Investeringar
Sverige	111 971	2 350 683	709	66 096	2 355 284	680
Norge	7 383	105 443	13	5 299	103 272	6
Danmark	6 152	106 658	2	3 005	104 493	4
Finland	8 904	145 838	1	2 259	112 624	3
Övriga länder	26 284	210 211	162	13 280	197 013	65
SUMMA	160 694	2 918 833	887	89 940	2 872 686	758

1) Bruttointäkter i moderbolaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter. Grunden för intäktsfördel- ningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller pro visionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.

Principer för internprissättning
Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna priserna baseras på SEB:s verkliga eller implicita marknadsbaserade finansierings- kostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktio- ner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (arm- längds avstånd).

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 101

4 Räntenetto

Koncernen

	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
2023
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	744 783	32 214	4,33%
Utlåning till allmänheten	1 965 492	87 367	4,45%
Räntebärande värdepapper	10 992	439	3,99%
Summa räntebärande tillgångar AmC	2 721 267	120 021	4,41%
Räntebärande värdepapper	367 713	13 353	3,63%
Utlåning	156 561	8 632	5,51%
Summa räntebärande tillgångar FVTPL	524 274	21 986	4,19%
Summa räntebärande tillgångar	3 245 541	142 006	4,38%
Derivat och andra tillgångar	763 813	–6 612
SUMMA TILLGÅNGAR	4 009 354	135 394
Skulder till kreditinstitut	167 718	–6 376	–3,80%
In- och upplåning från allmänheten	1 871 960	–52 695	–2,81%
Emitterade värdepapper	929 281	–30 756	–3,31%
Efterställda skulder	30 583	–1 188	–3,89%
Summa räntebärande skulder AmC	2 999 542	–91 015	–3,03%
In- och upplåning	32 552	–4 008	–12,31%
Korta positioner räntebärande värdepapper	22 103	–1 281	–5,79%
Emitterade värdepapper	6 145	–307	–5,00%
Summa räntebärande skulder FVTPL	60 801	–5 596	–9,20%
Summa räntebärande skulder	3 060 342	–96 611	–3,16%
Derivat och övriga skulder	736 842	8 743
Eget kapital	212 170
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	4 009 354	–87 868
RÄNTENETTO		47 526
AVKASTNING NETTO PÅ RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR		1,46%

Moderbolaget

	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
2023
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	707 036	31 528	4,46%
Utlåning till allmänheten	1 748 848	75 595	4,32%
Räntebärande värdepapper	12 200	531	4,36%
Summa räntebärande tillgångar AmC	2 468 084	107 654	4,36%
Räntebärande värdepapper	355 826	12 945	3,64%
Utlåning	157 411	8 663	5,50%
Summa räntebärande tillgångar FVTPL	513 237	21 609	4,21%
Summa räntebärande tillgångar	2 981 321	129 263	4,34%
Derivat och andra tillgångar	351 231	–6 716
SUMMA TILLGÅNGAR	3 332 552	122 547
Skulder till kreditinstitut	208 115	–8 266	–3,97%
In- och upplåning från allmänheten	1 653 220	–51 547	–3,12%
Emitterade värdepapper	929 281	–30 756	–3,31%
Efterställda skulder	29 679	–1 188	–4,00%
Summa räntebärande skulder AmC	2 820 295	–91 757	–3,25%
In- och upplåning	32 552	–4 008	–12,31%
Korta positioner räntebärande värdepapper	22 103	–1 281	–5,79%
Emitterade värdepapper	6 145	–307	–5,00%
Summa räntebärande skulder FVTPL	60 801	–5 596	–9,20%
Summa räntebärande skulder	2 881 096	–97 353	–3,38%
Derivat och övriga skulder	267 692	6 164
Eget kapital	183 764
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	3 332 552	–91 189
RÄNTENETTO		31 358
AVKASTNING NETTO PÅ RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR		1,05%

---

Koncernen

	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
2022
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	818 753	9 376	1,15%
Utlåning till allmänheten	1 884 347	40 785	2,16%
Räntebärande värdepapper	8 833	63	0,71%
Summa räntebärande tillgångar AmC	2 711 932	50 224	1,85%
Räntebärande värdepapper	327 469	4 069	1,24%
Utlåning	121 044	1 458	1,20%
Summa räntebärande tillgångar FVTPL	448 513	5 527	1,23%
Summa räntebärande tillgångar	3 160 445	55 751	1,76%
Derivat och andra tillgångar	790 421	399
SUMMA TILLGÅNGAR	3 950 866	56 150
Skulder till kreditinstitut	168 810	–2 114	–1,25%
In- och upplåning från allmänheten	1 908 518	–12 779	–0,67%
Emitterade värdepapper	814 478	–11 019	–1,35%
Efterställda skulder	28 662	–952	–3,32%
Summa räntebärande skulder AmC	2 920 468	–26 864	–0,92%
In- och upplåning	26 640	–488	–1,83%
Korta positioner räntebärande värdepapper	32 472	–776	–2,39%
Emitterade värdepapper	8 042	–452	–5,62%
Summa räntebärande skulder FVTPL	67 154	–1 716	–2,56%
Summa räntebärande skulder	2 987 622	–28 580	–0,96%
Derivat och övriga skulder	767 627	5 873
Eget kapital	195 617
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	3 950 866	–22 707
RÄNTENETTO		33 443
AVKASTNING NETTO PÅ RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR		1,06%

Moderbolaget

	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
2022
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	785 412	8 604	1,10%
Utlåning till allmänheten	1 688 256	35 028	2,07%
Räntebärande värdepapper	10 143	108	1,07%
Summa räntebärande tillgångar AmC	2 483 812	43 741	1,76%
Räntebärande värdepapper	287 665	3 936	1,37%
Utlåning	122 180	1 469	1,20%
Summa räntebärande tillgångar FVTPL	409 845	5 405	1,32%
Summa räntebärande tillgångar	2 893 656	49 146	1,70%
Derivat och andra tillgångar	408 717	–264
SUMMA TILLGÅNGAR	3 302 373	48 882
Skulder till kreditinstitut	207 942	–2 366	–1,14%
In- och upplåning från allmänheten	1 700 078	–12 338	–0,73%
Emitterade värdepapper	814 478	–11 019	–1,35%
Efterställda skulder	27 760	–952	–3,43%
Summa räntebärande skulder AmC	2 750 258	–26 675	–0,97%
In- och upplåning	26 378	–479	–1,82%
Korta positioner räntebärande värdepapper	32 472	–776	–2,39%
Emitterade värdepapper	7 969	–452	–5,68%
Summa räntebärande skulder FVTPL	66 819	–1 708	–2,56%
Summa räntebärande skulder	2 817 076	–28 382	–1,01%
Derivat och övriga skulder	349 123	4 389
Eget kapital	136 174
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	3 302 373	–23 994
RÄNTENETTO		24 889
AVKASTNING NETTO PÅ RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR		0,86%

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 102

Not 4 fortsättning Räntenetto

	Moderbolaget
2023
Ränteintäkter	122 547
Leasingintäkter 1)	5 606
Räntekostnader	–88 374
Riskskatt	–1 575
Resolutionsavgifter	–1 240
Leasingavskrivningar 1)	–4 780
SUMMA	32 183
2022
Ränteintäkter	48 882
Leasingintäkter 1)	5 309
Räntekostnader	–21 763
Riskskatt	–1 186
Resolutionsavgifter	–1 045
Leasingavskrivningar 1)	–4 783
SUMMA	25 414

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.# Not 5 fortsättning Provisionsnetto

Koncernen, 2023

Provisionsintäkter per rörelsesegment	Stora Företag & Finansiella institutioner	Företag & Privat kunder	Private Wealth Mgmt & Family Office	Baltikum	Liv	Management funktioner	Koncernen, Elimineringar	Summa
Emissioner och rådgivning	1 134	10	32	0	7	10	1	193
Värdepappershandel och derivat	1 699	53	233	33	0	8	–11	2 015
Depåförvaring och fondverksamhet	1 603	1 034	1 487	221	234	7	299	0
Betalningsförmedling, kortverksamhet, utlåning, inlåning, garantier och övrigt	5 833	5 536	291	2 587	267	74	388	–1 252
Livförsäkringsprovisioner	3 093	–1 666			1 427
SUMMA	10 269	6 633	2 043	2 841	3 594	7 388	387	–5 193

Koncernen, 2022

Provisionsintäkter per rörelsesegment	Stora Företag & Finansiella institutioner	Företag & Privat kunder	Private Wealth Mgmt & Family Office	Baltikum	Liv	Management funktioner	Koncernen, Elimineringar	Summa
Emissioner och rådgivning	1 412	9	37	0	0	0	1	458
Värdepappershandel och derivat	1 800	22	283	32	0	13	–9	2 142
Depåförvaring och fondverksamhet	1 634	1 032	987	207	204	7	825	0
Betalningsförmedling, kortverksamhet, utlåning, inlåning, garantier och övrigt	5 338	5 050	268	2 336	255	67	321	–1 155
Livförsäkringsprovisioner	3 119	0	0		–1 715	1 404
SUMMA	10 184	6 113	1 575	2 576	3 579	7 905	313	–4 642

1) Koncernfunktioner omfattar supportfunktioner, treasury, stabsenheter, SEBx, SEB Embedded och verksamhet under avveckling i Tyskland. Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Provisionsintäkterna är uppdelade i större grupper av tjänster kopplade till primära geografiska marknader och rörelsesegment. Intäkter från emissioner, rådgivning, värdepappershandel, derivat, betalningsförmedling, kortverksamhet, utlåning och inlåning härrör huvudsakligen från en fastställd tidpunkt. Intäkter från notariatverksamhet, fondverksamhet och livförsäkringsverksamhet uppkommer huvudsakligen över tid.

Not 6 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Koncernen	Moderbolaget
2023	2022	2023	2022
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	1 638	582	1 262	504
Skuldinstrument och hänförliga derivat	962	1 418	1 377	–5 585
Valuta och hänförliga derivat	5 683	5 099	5 202	5 613
Övriga livförsäkringsintäkter, netto	951	1 909
Övrigt	758	235	128	6 978
SUMMA	9 991	9 242	7 969	7 510

För koncernen har jämförelsetalen för 2022 omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Från och med 2023 redovisar moderbolaget realiserade vinster och förluster på investeringsandelar som Nettoresultat av finansiella transaktioner och inte som Övriga rörelseintäkter. Jämförelsetalen har räknats om med 1 615 Mkr.

I Nettoresultat av finansiella transaktioner presenteras resultatet fördelat på typ av underliggande finansiellt instrument. Rörelser i treasuryverksamhetens resultat beror på förändringar i räntor och kreditspreadar. Nettoeffekten från tradingverksamheten är relativt stabil över tiden, men uppvisar rörelser mellan raderna.

Koncernen	Moderbolaget
2023	2022	2023	2022
Derivat – motpartsrisk	316	–322	318	–325
Derivat – egen kreditrisk	–481	779	–476	770
Emitterade obligationer – egen kreditrisk	–1	–75
SUMMA	–165	457	–159	370

Koncernen, 2023

	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Övriga	Summa
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	474	1 164			1 638
Skuldinstrument och hänförliga derivat	570	1 344	–952		962
Valuta och hänförliga derivat	5 686	–3			5 683
Övriga livförsäkringsintäkter, netto	–464	425		990	951
Övrigt	1 475	–717		758
SUMMA	7 741	2 507	–526	269	9 991

Koncernen, 2022

	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Övriga	Summa
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	587	–6		582	650
Skuldinstrument och hänförliga derivat	4 286	–3 518	650		1 418
Valuta och hänförliga derivat	5 468	–370			5 099
Övriga livförsäkringsintäkter, netto	–53	161		1 800	1 909
Övrigt	1 722	–1 487		235
SUMMA	12 012	–3 524	811	–57	9 242

Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Moderbolaget, 2023

	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Övriga	Summa
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	475	787			1 262
Skuldinstrument och hänförliga derivat	1 048	1 280	–951		1 377
Valuta och hänförliga derivat	5 202				5 202
Övrigt	1 097	–253	–717	128
SUMMA	7 823	1 814	–951	–717	7 969

Moderbolaget, 2022

	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Övriga	Summa
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	639	–135			504
Skuldinstrument och hänförliga derivat	–3 502	–2 797	714		–5 585
Valuta och hänförliga derivat	5 613				5 613
Övrigt	8 595	–130	–1 487	6 978
SUMMA	11 345	–3 062	714	–1 487	7 510

Not 7 Övriga intäkter, netto

Koncernen	Moderbolaget
2023	2022	2023	2022
Utdelningar	0
Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat	277	–24	109	–146
Realisationsvinster och förluster på tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde	606	31	606	19
Realisationsvinster och förluster på icke-finansiella tillgångar	24	4	24	19
Realisationsvinster och förluster på aktier	–65	33	–70	–49
Övriga rörelseintäkter	166	215	1 577	1 024
SUMMA	1 008	258	2 246	867

1) Redovisat separat i resultaträkningen för moderbolaget. Från och med 2023 redovisar moderbolaget realiserade vinster och förluster på investeringsandelar som Nettoresultat av finansiella transaktioner och inte som Övriga rörelseintäkter. Jämförelsetalen har räknats om med 1 615 Mkr.

Utdelningar

	Egetkapitalinstrument	Utdelningar från koncernföretag	SUMMA
2023	0	209	128
2022	5	304	10

Övriga rörelseintäkter

	Verkligt värdejusteringar i säkringsredovisning	Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, "run-off"	Övriga intäkter	SUMMA
2023	159	–2	159	–2
2022	–16	83	23	134
SUMMA	166	215	1 577	1 024

Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning

	Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	Säkring av verkligt värde
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	–17 252	27 741	–17 252
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	17 365	–27 682	17 365
Säkring av verkligt värde	113	59	113

Kassaflödessäkringar – ineffektivitet

	Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	Säkring av verkligt värde portföljsäkring – ineffektivitet
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	–2	3	–2
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	4 825	–6 754	4 825
Säkring av verkligt värde portföljsäkring – ineffektivitet	47	–64	47

| SUMMA | 159 | –2 | 159 | –2 |

Not 8 Personalkostnader

Koncernen	Moderbolaget
2023	2022	2023	2022
Fast lön	–11 371	–10 049	–8 799	–7 809
Kontantbaserad rörlig ersättning	–847	–730	–722	–705
Långfristig aktiebaserad ersättning	–761	–681	–610	–536
Löner och andra ersättningar	–12 979	–11 461	–10 130	–9 050
Sociala avgifter	–3 262	–2 763	–2 644	–2 243
Förmånsbestämda pensionsplaner	611	–81
Avgiftsbestämda pensionsplaner	–1 240	–1 055	–683	–460
Förmåner och avgångsvederlag	–131	–104	–99	–71
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–557	–516	–405	–385
SUMMA	–17 558	–15 980	–13 961	–12 209

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i moderbolaget har beräknats enligt tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 69 Mkr (141) belastar bankens pensionsstiftelser.
2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 73 Mkr (42) för koncernen och 48 Mkr (20) för moderbolaget.# 8 a  Löner och ersättningar

Löner och andra ersättningar

Fast lön	Kontantbaserad rörlig ersättning	Långfristig aktiebaserad ersättning	Summa
Koncernen
2023	2022	2023	2022
Ledande befattningshavare	–83	–88	–23
Övriga	–11 288	–9 962	–847
SUMMA	–11 371	–10 049	–847

Fast lön	Kontantbaserad rörlig ersättning	Långfristig aktiebaserad ersättning	Summa
Moderbolaget
2023	2022	2023	2022
Ledande befattningshavare	–83	–88	–23
Övriga	–8 716	–7 721	–722
SUMMA	–8 799	–7 809	–722

1) Innefattar verkställande direktör och ordinarie medlemmar i verkställande ledning.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer	89	114
Styrelsemedlemmar	272	323
SUMMA	361	437

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör och ställföreträdande verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen. Totala antalet personer uppgick till 30 (31) av vilka 9 (9) var kvinnor.
2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderföretaget och dotterföretagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 114 (101) av vilka 39 (32) var kvinnor.

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Utbetald pension	90	140
Förändring förpliktelse	43	45
Förpliktelse vid utgången av året	1 068	1 054

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. De innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen, totalt 86 (91) personer.

8 b  Pensioner

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. Den förmånsbestämda planen i Sverige är stängd för nyanställda och en avgiftsbestämd pensionsplan introducerades under 2013. I Tyskland transfererades huvuddelen av skulden från SEB under 2018. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. För anställda i vissa delar av koncernen finns pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare. Då det inte finns tillräckligt med information för att särredovisa SEB:s andel av skuld/tillgång och kostnad redovisas dessa planer som avgiftsbestämda pensioner.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs kvartalsvis för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal. Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstiftelser. I händelse av ett underskott mot pensionsskulden enligt lokala regler är SEB skyldig att täcka detta genom tillskott till stiftelsen eller försäkra underskottet. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Tillgångarna marknadsvärderas. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnader.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I den svenska numera stängda planen ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kunde även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. Den nuvarande planen för nyanställda är helt avgiftsbestämd. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

Våra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 106

Not 8 b fortsättning Pensioner

Förmånsbestämda planer i SEB-koncernen

	Utländska planer	Koncernen	Utländska planer	Koncernen
	Sverige	2023	Sverige	2022
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	21 976	539	22 515	27 526
Inlösen, förvärv och omklassificeringar	–89		–89
Kostnader tjänstgöring innevarande period	282	4	286	449
Räntekostnad	823	13	837	438
Utbetalda pensioner	–931	–5	–936	–833
Reglering	–101		–101	–266
Förändringar i valutakurser	0		0	5
Omvärdering av pensionsförpliktelse	3 265	–69	3 196	–5 603
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	25 416	381	25 798	21 976
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	46 092	547	46 639	51 331
Inlösen, förvärv och omklassificeringar	56		56
Beräknad ränta på förvaltningstillgångar	1 734		1 734	815
Gottgörelser	–1 214	–5	–1 219	–1 181
Förändringar i valutakurser	–2		–2	–5
Omvärderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	2 334	11	2 345	–4 872
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	48 946	551	49 497	46 092

1) Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld

	Utländska planer	Koncernen	Utländska planer	Koncernen
	Sverige	2023	Sverige	2022
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	24 115	8	24 123	23 804
Inlösen, förvärv och omklassificeringar	145		145
Total kostnad i personalkostnader	629	–17	611	–72
Utbetald pension	931	5	936	833
Gottgörelser	–1 214	–5	–1 219	–1 181
Reglering	101		101	266
Förändringar i valutakurser	–2		–2	–9
Omvärderingsvinster (förluster)	–931	80	–851	731
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	23 529	170	23 699	24 115

1) Nettot av pensionsskuld och förvaltningstillgångar presenteras i balansräkningen antingen som en tillgång eller skuld beroende på situationen för respektive legal enhet. Under 2023 betalades ett tillskott på – Mkr (0) till den tyska pensionsstiftelsen. Tillskott till pensionsstiftelserna kan inte uteslut 2024 med anledning av osäkerhet i räntenivåer.

Huvudsakliga aktuariella antaganden

	Utländska planer	Utländska planer
	Sverige	2023
Diskonteringsränta	3,25%	4,02%
Inflation	2,0%	2,0%
Uppskattade framtida löneökningar	3,0%	2,5%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	2,8%	2,8%

Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer med en djup marknad, i Sverige säkerställda bostadsobligationer. De säkerställda obligationerna i Sverige har minst AAA i kreditbetyg. Löptiden för de säkerställda obligationerna extrapoleras baserat på swapkurvan. Den extrapolerade löptiden är förenlig med den uppskattade löptiden för förpliktelserna beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Livslängdsantagande för Sverige fastställs av Försäkringstekniska Forskningsnämnden (FTN) och baseras på DUS23 för tjänstemän. I Tyskland används Heubeck Sterbetafeln. Den diskonterade löptiden för pensionsskulden är 16 år i Sverige och 15 år i Tyskland. En sänkning av diskonteringsräntan för Sverige med 0,5 procent skulle ge en ökning av den svenska pensionsskulden med 2 174 Mkr medan samma förändring av inflationsantagandet i Sverige skulle ha motverkande effekt och minska skulden med 1 734 Mkr. En motsvarande ökning av diskonteringsräntan ger en lägre skuld om 1 922 Mkr och en ökning av inflationen med 0,5 procent innebär en högre skuld med 1 932 Mkr. En sänkning av antagandet för förväntade framtida löneökningar i Sverige med 0,5 procent skulle påverka skulden positivt med 146 Mkr, en ökning skulle få negativ påverkan med 163 Mkr. Den tyska pensionsskulden skulle öka med 15 Mkr om diskonteringsräntan sänktes med 0,5 procent. En ökning med samma procentsats skulle minska skulden med 14 Mkr. Om inflationsantagandet för Tyskland ökar med 0,25 procent ökar pensionsskulden med 3 Mkr, motsvarande minskning skulle bli 3 Mkr vid ett lägre inflationsantagande. En förändring av förväntade framtida löneökningar i Tyskland med 0,25 procent skulle med ett högre antagande öka skulden med 14 Mkr och med ett lägre antagande minska skulden med 13 Mkr.

Fördelning av förvaltningstillgångar

	Utländska planer	Koncernen	Utländska planer	Koncernen
	Sverige	2023	Sverige	2022
Likvida medel	960	551	1 511	838
Aktier och andelar med noterade priser på en aktiv marknad	30 314		30 314	27 093
Icke noterade aktier och andelar	9 410		9 410	9 555
Räntebärande värdepapper med noterade priser på en aktiv marknad	1 983		1 983	2 243
Icke-noterade räntebärande värdepapper	2 908		2 908	2 809
Fastigheter	3 370		3 370	3 554
SUMMA	48 946	551	49 497	46 092

Förvaltningstillgångarna innefattar SEB-aktier till ett marknadsvärde på 2 072 Mkr (1 810). Fastigheter i Sverige är nyttjade av koncernen.# Not 8 b fortsättning Pensioner

Poster i Resultaträkningen
| | 2023 | 2022 | | 2023 | 2022 | |
|:-----------------------------|-------:|-------:|:------|-------:|-------:|:------|
| | Utländska planer | Utländska planer | Koncernen | Sverige | Utländska planer | Utländska planer | Koncernen |
| Kostnader tjänstgöring innevarande period | –282 | –4 | –286 | –449 | –6 | –455 |
| Räntekostnad | –823 | –13 | –837 | –438 | –4 | –441 |
| Beräknad ränta på förvaltningstillgångarna | 1 734 | | 1 734 | 815 | | 815 |
| SUMMA I PERSONALKOSTNADER | 629 | –17 | 611 | –72 | –10 | –81 |

Poster i Övrigt totalresultat
| | 2023 | 2022 | | 2023 | 2022 | |
|:-----------------------------|-------:|-------:|:------|-------:|-------:|:------|
| | Sverige | Utländska planer | Koncernen | Sverige | Utländska planer | Koncernen |
| Omvärdering av pensionsförpliktelse | –3 265 | 69 | –3 196 | 5 603 | 60 | 5 663 |
| varav erfarenhetsbaserade justeringar | –1 086 | 67 | –1 019 | –2 196 | 12 | –2 184 |
| varav effekter av förändrade finansiella antaganden | –2 104 | 2 | –2 102 | 7 647 | 48 | 7 695 |
| varav effekter av förändrade demografiska antaganden | –75 | | –75 | 153 | | 153 |
| Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar | 2 334 | 11 | 2 345 | –4 872 | 1 | –4 871 |
| Uppskjuten skatt pensioner | 192 | | 192 | –151 | | –151 |
| SUMMA I ÖVRIGT TOTALRESULTAT | –739 | 80 | –659 | 580 | 61 | 641 |

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN
| | 2023 | 2022 | | 2023 | 2022 | |
|:-----------------------------|-------:|-------:|:------|-------:|-------:|:------|
| | Sverige | Utländska planer | Koncernen | Sverige | Utländska planer | Koncernen |
| Nettobelopp redovisat i resultaträkningen | –934 | –306 | –1 240 | –789 | –266 | –1 055 |

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I MODERBOLAGET
| Moderbolaget | 2023 | 2022 |
|:--------------------------------------------|-------:|-------:|
| Nettobelopp redovisat i balansräkningen | | |
| Pensionsförpliktelse vid årets ingång | 24 113 | 26 437 |
| Kalkylmässiga pensionspremier | 163 | 193 |
| Räntekostnad och andra förändringar | –1 698 | –1 856 |
| Förtida pensioneringar | 69 | 141 |
| Utbetalda pensioner | –892 | –802 |
| PENSIONSFÖRPLIKTELSE VID ÅRETS UTGÅNG | 21 755 | 24 113 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång | 44 442 | 49 493 |
| Avkastning på tillgångar | 3 966 | –3 870 |
| Gottgörelse från pensionsstiftelsen | –1 214 | –1 181 |
| FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE VID ÅRETS UTGÅNG | 47 194 | 44 442 |

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Moderbolaget har valt att konsekvent tillämpa diskonteringsräntan fastställd av Finansinspektionen före årsskiftet. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen. Tillgångarna i stiftelsen är främst aktierelaterade 38 182 Mkr (35 208) och till en mindre del ränterelaterade 5 642 Mkr (5 679). I tillgångarna ingår SEB-aktier med ett marknadsvärde på 1 998 Mkr (1 745) och byggnader utnyttjade av koncernen för 3 370 Mkr (3 554). Avkastningen på tillgångarna var 6 procent (–10) efter gottgörelse.

Poster i Resultaträkningen
| Moderbolaget | 2023 | 2022 |
|:---------------------------|-------:|-------:|
| Utbetalda pensioner | –892 | –802 |
| Gottgörelse från pensionsstiftelsen | 1 214 | 1 181 |
| SUMMA | 322 | 379 |

Huvudsakliga aktuariella antaganden
| | 2023 | 2022 |
|:-----------------------|:----:|:----:|
| Bruttoränta | 2,4% | 1,0% |
| Ränta efter skatt | 2,0% | 0,8% |

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I MODERBOLAGET
| Moderbolaget | 2023 | 2022 |
|:--------------------------------------------|-------:|-------:|
| Nettobelopp redovisat i resultaträkningen | | |
| Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt | –683 | –460 |

Pensionsstiftelser
| | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
|:---------------------------------------------------------|-------:|-------:|-------:|-------:|
| | Marknadsvärde | Pensionsåtagande | | |
| SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse | 21 755 | 24 113 | 47 194 | 44 442 |
| SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse | 918 | 1 011 | 1 752 | 1 650 |
| SUMMA | 22 673 | 25 124 | 48 946 | 46 092 |

Not 8 c  Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2020. Ersättningsstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen följer SEB:s ersättningspolicy. Ingen medlem den i verkställande ledningen har varit berättigad till kontantbaserad rörlig ersättning sedan 2009. Ersättningen består av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program och pension och andra förmåner. Andra förmåner är till exempel bilförmån, hälsofrämjande aktiviteter och hemservice. Mer information finns på sid. 76-80.

Identifierad personal

Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen är alla anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på SEB:s riskprofil, enligt definitionen i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:1).

Not 8 c fortsättning Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Ersättningar till styrelsen

1) , kr	2023				2022
	Fast lön	Arvode	Förmåner	Summa	Fast lön	Arvode	Förmåner	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg	4 565 000			4 565 000	4 440 000			4 440 000
Vice ordförande, Sven Nyman	1 600 000			1 600 000	1 550 000			1 550 000
Vice ordförande, Jesper Ovesen	2 115 000			2 115 000
Jacob Aarup-Andersen	1 630 000			1 630 000	850 000			850 000
Signhild Arnegård Hansen	1 290 000			1 290 000	1 250 000			1 250 000
Anne-Catherine Berner	1 085 000			1 085 000	1 050 000			1 050 000
John Flint	880 000			880 000	850 000			850 000
Winnie Fok	1 175 000			1 175 000	1 140 000			1 140 000
Lars Ottersgård	1 345 000			1 345 000	1 300 000			1 300 000
Helena Saxon	1 350 000			1 350 000	1 310 000			1 310 000
Svein Tore Holsether	880 000			880 000
Verkställande direktör och koncernchef, Johan Torgeby	13 900 000	207 503		14 107 503	13 500 000	197 099		13 697 099
SUMMA	13 900 000	15 800 000	207 503	29 907 503	13 500 000	15 855 000	197 099	29 552 099

1) Antalet styrelsemedlemmar beslutade på årsstämman 2023 är elva (elva) varav sju (sju) män och fyra (fyra) kvinnor.
2) Inkluderar förmånsvärde för till exempel tjänstebil och semesterersättning.

Ersättningar till verkställande ledningen, kr

	2023	2022
Fast lön	68 726 336	74 112 233
Förmåner	1 794 690	1 957 492
SUMMA	70 521 026	76 069 726

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår elva (tretton) personer. Vid slutet av året var antalet elva (tretton) personer varav sju (nio) män och fyra (fyra) kvinnor. Adjungerade medlemmar ingår ej.
2) Inkluderar förmånsvärde för till exempel tjänstebil.

Långfristiga aktiebaserade program

I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkställande ledningen ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern-, division- och individnivå enligt SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen och är både finansiella, som räntabilitet på eget/allokerat kapital och kostnadsutveckling, samt icke finansiella, som till exempel kundnöjdhet och hållbarhet bland annat. Den initiala tilldelningen för den verkställande ledningen får inte överstiga 100 procent av fast lön. Äganderätten till 50 procent av aktierätterna övergår till deltagaren efter tre års kvalifikationsperiod, 50 procent efter fem års kvalifikationsperiod. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår förfoganderättsinkränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning är normalt att för att erhålla aktierätterna ska deltagaren vara kvar i SEB under programmets tre första år men vissa undantag finns. En ytterligare förutsättning är att medlem men i verkställande ledningen äger aktier i SEB till ett förutbestämt belopp motsvarande en årslön efter skatt. Aktierna ska förvärvas senast pro rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Verkställande ledningen har ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet 2012–2015 eller i Resultatandels­programmet förutom gällande utestående aktierätter som intjänats innan tillträde i verkställande ledningen.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

	2023	2022
Verkställande direktör och koncernchef, Johan Torgeby	6 228 667	5 306 444
Övriga ordinarie ledamöter i verkställande ledningen 1) 2)	17 072 082	20 279 853
SUMMA	23 300 749	25 586 297

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår elva (tretton) personer. Vid slutet av året var antalet elva (tretton) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej.
2) Några personer i verkställande ledningen har tidigare erhållit aktierätter i AEP-programmet. Motsvarande kostnader och utestående aktierätter/aktier inkluderas inte i tabellerna.

Utestående antal per 2023-12-31

Första dag för utnyttjande	VD och koncernchef, Johan Torgeby	Övriga medlemmar i verkställande ledningen	Summa
2012: Aktiematchningsprogram 2015	30 389	30 389
2013: Aktiematchningsprogram 2016	46 913	46 913
2014: Aktiematchningsprogram 2017	24 044	24 044
2014: Aktierätter 2018;2020	5 960	5 960
2015: Aktierätter 2019;2021	15 901	12 453	28 354
2016: Aktierätter 2020;2022	54 270	41 240	95 510
2017: Aktierätter 2021;2023	41 161	55 213	96 374
2018: Villkorade aktierätter/Aktierätter 2022;2024	64 171	187 440	251 611
2019: Villkorade aktierätter/Aktierätter 2023;2025	74 067	196 476	270 543
2020: Villkorade

1) Kvalifikationsperioden avslutas efter tre respektive fem år, aktierna är låsta ytterligare ett år.

Under året har verkställande direktör och koncernchef utnyttjat aktierätter till ett värde av 0 kr (0). Motsvarande värde för verkställande ledning exklusive verkställande direktör är 12 632 508 kr (6 376 767).

Pensioner och avgångsvederlag

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, är pensionen premiebestämd och oantastbar. Avsättningen är bestämd till ett fast belopp. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maximalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pensionsplanerna är oantastbara och premiebaserade, med undantag för en mindre del enligt kollektivavtal för vissa medlemmar i verkställande ledningen som anställts i banken före 1 maj 2013. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maximalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period, räntekostnader, premier till avgiftsbestämda planer), kr

	2023	2022
VD och koncernchef, Johan Torgeby	4 927 859	4 603 121
Övriga medlemmar i verkställande ledningen	15 184 609	21 482 007
SUMMA	20 112 468	26 085 128

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår elva (tretton) personer. Vid slutet av året var antalet elva (tretton) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej. För information om mellanhavanden med närstående se not 44.

8d Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program

	Villkorat Aktieprogram	Aktiematchnings- program 2023	Aktieprogram	Resultatandel Aktieprogram
Utestående vid årets början	2 606 732	9 662 989	18 741 186	95 372
Tilldelade	1 484 792	2 952 115	4 595 880	5 974
Förverkade	–24 784	–410 035	–1 000 582	–
Inlösta	–1 153 335	–2 688 294	–3 866 790	–
Utgångna	–4 377	–36 664	–	–
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	2 909 028	9 516 775	18 433 030	101 346
varav inlösningsbara	2 810 303	–	–	101 346

	Villkorat Aktieprogram	Aktiematchnings- program 2022	Aktieprogram	Resultatandel Aktieprogram
Utestående vid årets början	2 972 218	10 139 153	18 162 376	87 628
Tilldelade	1 101 125	3 050 911	5 106 126	7 744
Förverkade	–44 056	–610 755	–973 274	–
Inlösta	–1 404 457	–2 916 320	–3 540 336	–
Utgångna	–18 098	–13 706	–	–
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	2 606 732	9 662 989	18 741 186	95 372
varav inlösningsbara	2 767 570	–	–	94 207

1) Värden inkluderar såväl egeninvesterade aktier som matchningsaktier.
2) Inklusive ersättning för utdelning.
3) Vägt genomsnittligt lösenpris inlösta Aktieprogram 121:49 kr (110:53).

Långfristiga aktiebaserade program totalt

Ursprungligt antal innehavare (maximalt utfall)	Antal utgivna optioner 2023	Utestående optioner 2022	Utestående A-aktie per Löptid	Första dag för utnyttjande
2012: Aktiematchningsprogram 432	7 024 168	30 389	28 597	4
2013: Aktiematchningsprogram 213	3 485 088	46 913	44 147	4
2014: Aktiematchningsprogram 96	1 300 288	24 044	22 628	4
2013: Aktieprogram – aktiereglerat 263	1 361 861	454 429	–	1
2014: Aktieprogram – aktiereglerat 622	1 909 849	16 234	110 049	1
2015: Aktieprogram – aktiereglerat 816	2 603 843	65 820	115 840	1
2016: Aktieprogram – aktiereglerat 874	3 593 155	212 119	956	1
2017: Aktieprogram – aktiereglerat 1 373	4 439 824	764 859	1 360 297	1
2017: Aktieprogram – kontantreglerat 75	206 125	0	31 458	–
2018: Aktieprogram – aktiereglerat 788	3 785 769	1 383 009	1 791 435	1
2018: Aktieprogram – kontantreglerat 14	97 770	28 630	28 184	–
2019: Aktieprogram – aktiereglerat 861	4 023 585	1 842 949	3 677 659	1
2019: Aktieprogram – kontantreglerat 16	109 028	27 607	96 560	–
2020: Aktieprogram – aktiereglerat 901	4 053 085	3 963 426	3 779 005	1
2020: Aktieprogram – kontantreglerat 21	129 326	126 895	121 271	–
2021: Aktieprogram – aktiereglerat 1 040	2 974 455	2 771 909	2 873 922	1
2021: Aktieprogram – kontantreglerat 22	88 091	88 091	88 091	–
2022: Aktieprogram – aktiereglerat 1 006	3 952 701	3 717 003	3 870 312	1
2022: Aktieprogram – kontantreglerat 18	114 718	108 543	114 718	–
2023: Aktieprogram – aktiereglerat 974	3 305 474	3 246 329	–	1
2023: Aktieprogram – kontantreglerat 9	69 153	69 153	–	–
2019: Villkorat Aktieprogram – aktiereglerat 413	1 420 596	342 028	–	1
2019: Villkorat Aktieprogram – kontantreglerat 29	73 375	16 603	–	–
2020: Villkorat Aktieprogram – aktiereglerat 408	1 274 946	309 896	604 188	1
2020: Villkorat Aktieprogram – kontantreglerat 29	74 902	15 777	31 227	–
2021: Villkorat Aktieprogram – aktiereglerat 416	878 843	398 990	598 379	1
2021: Villkorat Aktieprogram – kontantreglerat 25	46 911	16 127	25 454	–
2022: Villkorat Aktieprogram – aktiereglerat 310	980 531	767 721	964 693	1
2022: Villkorat Aktieprogram – kontantreglerat 9	24 160	13 590	24 160	–
2023: Villkorat Aktieprogram – aktiereglerat 372	1 329 142	1 318 859	–	1
2023: Villkorat Aktieprogram – kontantreglerat 23	68 068	68 068	–	–
2019: Resultatandel – aktiereglerat 8	137 1 832	363	1 561 388	1
2019: Resultatandel – kontantreglerat 7	159 1 246	304	1 001 084	–
2020: Resultatandel – aktiereglerat 8	346 1 534	896	1 368 691	1 390 365
2020: Resultatandel – kontantreglerat 7	192 852	616	738 095	753 821
2021: Resultatandel – aktiereglerat 8	269 1 547	775	1 423 624	1 451 779
2021: Resultatandel – kontantreglerat 7	302 896	965	821	232 845
2022: Resultatandel – aktiereglerat 8	643 1 612	569	1 590 305	1 612 569
2022: Resultatandel – kontantreglerat 7	761 1 046	645	1 046 094	1 046 645
2023: Resultatandel – aktiereglerat 6	521 1 787	404	1 787 404	–
2023: Resultatandel – kontantreglerat 4	341 741	330	–	741 330
SUMMA	67 897 697	30 960 179	31 106 279

1) Lösenperioden för medlemmar i den verkställande ledningen förlängs under tiden som de är medlemmar i den verkställande ledningen.
2) Så snart praktiskt möjligt efter prestationsperiodens slut, slutgiltig beräkning och registrering av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier, och om applicerbart, matchningsaktierna.
3) Utfallet beräknas så snart som möjligt efter prestationsperiodens slut. För aktiereglerade program övergår äganderätten till aktierna i samband med registreringen, men aktierna hålls inne ytterligare ett år. Kontantreglerade program betalas ut i samband med nästkommande lönekörning.
4) Totalt har ca 2 000 individer (2 000) deltagit i alla programmen, Resultatandelsprogrammet exkluderat.
5) Inklusive ytterligare aktierätter som kompensation för utdelning.

Långfristiga aktiebaserade program

Årsstämman 2023 beslutade om tre långfristiga aktiebaserade program: ett Aktieprogram, ett Villkorat Aktieprogram och ett Resultatandelsprogram. Det första Aktieprogrammet introducerades 2012 för verkställande ledningen och vissa andra ledande befattningshavare och nyckelpersoner med kritiska kompetenser. Deltagarna erhöll ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern-, division/affärsenhets- och individnivå. Mål sätts årligen och är både finansiella (avkastning på eget kapital/allokerat kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet och parametrar som regelefterlevnad, medarbetarengagemang, SEB:s hållbarhetsarbete och riskhantering enligt SEB:s affärsplan).

För verkställande ledningen och andra ledande befattningshavare övergår äganderätten till 50 procent av aktierätterna efter tre år, 50 procent efter fem år, så kallade kvalifikationsperioden. För övriga deltagare övergår äganderätten till aktierätten efter tre år. En förutsättning för att deltagaren ska erhålla aktierätter är att deltagaren normalt är kvar inom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning för slutligt utfall för verkställande ledningen och deras närmaste medarbetare är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp. Aktierna ska förvärvas senast pro-rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna normalt kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Not 8 d fortsättning Aktierelaterade ersättningar

I länderna främst utanför Europa erhåller deltagarna så kallade syntetiska aktier som ger innehavaren rätt att erhålla kontanter justerade för aktieprisutvecklingen under kvalifikationsperioden och därefter justerad för total- avkastningen för SEB A-aktien. I program som startar från och med 2018 kompenseras innehavarna för utdelning endast efter kvalifikationsperio- den, i tidigare program kompenseras innehavarna för utdel- ning som lämnas till aktieägarna under programmets hela löptid. Antalet aktierätter omräknas årligen, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen och bero- ende på program. Aktierätterna är inte värdepapper som kan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per aktierätt i 2023 års program har emellertid beräk- nats till 81 (78) kronor en kvalifikationsdel på tre år och till 79 (76) kronor för kvalifikationsdel på fyra år, samt 76 (75) för kvalifikationsdel på fem år (baserat på genomsnittlig volymviktad kurs för en SEB A-aktie vid tilldelning) .

Ett Villkorat Aktieprogram infördes 2018 för att säker- ställa en konkurrens kraftig och attraktiv ersättningsmodell för vissa affärsenheter och för att efter leva nya regler som införts. Deltagarna är utvalda anställda på nivån under ledande befattningshavare. De beviljas ett individuellt antal aktierätter base rade på uppfyllandet av förutbestämda mål på koncern-, affärsenhet- och individuell nivå som beskrivs i SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen som en blandning av finansiella och icke-finansiella mål. Ägandet av aktierätterna överförs till deltagarna under tre eller fem år, endera i tre eller fem årliga andelar. Aktie- rätten är föremål för restriktioner i form av vissa villkor, för- verkanden och anställningskrav under perioden mellan den ursprungliga tilldelningen och överlåtelsen av äganderätten. Efter överlåtelsen av äganderätten finns ytterligare en inskränkning av förfoganderätten om ett år varefter aktie- rätterna kan konverteras till aktier och överföras till deltaga- ren. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. Aktierätterna är inte värdepapper som kan säljas, pant- sättas eller överföras på annan. Ett uppskattat värde per aktierätt har emellertid beräknats för 2023 till 111 (104) kronor för den första årliga andelen, till 102 (97) kronor för de kommande fyra årliga andelarna och till 104 (100) kro- nor för de med tre årliga andelar (baserat på genomsnittlig volymviktad kurs för en SEB A-aktie vid tilldelning).

Under 2013 introducerades ett Resultatandelsprogram för så gott som alla medarbetare där 50 procent av utfallet betalas ut kontant och 50 procent skjuts upp i tre år och betalas ut i form av SEB A-aktier. Det uppskjutna beloppet erhålls under förutsättning att deltagaren fortfarande är anställd i SEB vid utbetalningstillfället. I Sverige betalas det uppskjutna beloppet ut till den anställde i form av SEB A-aktier, med beaktande av utdelningen. I alla andra länder betalas det uppskjutna beloppet ut kontant, justerat för totalavkastningen i SEB:s A-aktie. Det initiala utfallet för programmet är begränsat till ett max-belopp, vilket ändra- des 2016, per geografi och baseras på hur väl förutbe- stämda mål i SEB:s affärsplan har uppfyllts, både finansiella (avkastning på eget kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet och hållbarhet). För resultat- andelsprogrammet 2023 infördes ytterligare två utbetal- ningsalternativ där de anställda kunde välja full betalning i aktier efter tre år med justerad högre initial tilldelning, eller omedelbar full kontant utbetalning med justerad lägre till- delning. Utfallet i 2023 års program var 71 procent (67) av maximalt utfall. Maxbeloppet i Sverige är 75 000 kronor.

Tidigare tilldelade program

Mellan 2009 och 2014 har Aktiematchningsprogram funnits för ett fåtal särskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Aktiematchningspro grammet är presta- tionsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB A-aktier. Alla programmen kräver en egeninveste- ring. Investeringsbe loppen är förutbestämda till ett maxi- malt belopp för varje deltagare. Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB A-aktie för varje investerad aktie och därut över får deltagaren, om de förutbestämda prestations- kraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchnings- aktier. Från 2012 regleras programmet med aktierätter med en utnyttjandeperiod om fyra år. 2014 års program stängdes 2017 med 63 procent matchning. Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

8 e  Antal anställda

Medeltal anställda

	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2023	2022	2022
Sverige	Män Kvinnor Summa	Män Kvinnor Summa	Män Kvinnor Summa	Män Kvinnor Summa
	4 740 4 468 9 208	4 193 3 851 8 044	4 474 4 236 8 710	3 913 3 594 7 507
Norge	225 158 383	195 120 315	218 154 372	190 115 305
Danmark	206 110 316	164 74 238	205 115 320	164 75 239
Finland	158 132 290	141 109 250	152 126 278	132 106 238
Estland	314 869 1 183		306 852 1 158
Lettland	692 1 455 2 147	441 703 1 144	619 1 381 2 000	393 641 1 034
Litauen	1 180 2 022 3 202	750 869 1 619	1 079 1 977 3 056	664 821 1 485
Tyskland	137 90 227	132 84 216	138 92 230	123 85 208
Storbritannien	65 41 106	65 41 106	60 41 101	60 41 101
Polen	111 140 251	111 140 251	79 98 177	79 98 177
Ukraina	17 34 51		17 35 52
Kina	16 26 42	16 26 42	15 26 41	15 26 41
Irland	50 53 103		48 49 97
Luxemburg	77 64 141	70 56 126	78 68 146	73 61 134
Ryssland	18 42 60		20 57 77
Singapore	29 62 91	29 62 91	27 64 91	27 64 91
USA	23 10 33	18 9 27	22 10 32	18 8 26
Hongkong	7 10 17	7 10 17	7 12 19	7 12 19
SUMMA	8 065 9 786 17 851	6 332 6 154 12 486	7 564 9 393 16 957	5 858 5 747 11 605

9  Övriga kostnader

	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2023	2022	2022
Lokalkostnader	–797	–1 505	–731	–1 422
IT-kostnader	–3 936	–3 231	–3 669	–2 968
Resor och representation	–325	–275	–268	–233
Konsulter	–1 036	–856	–899	–722
Marknadsföring	–378	–246	–327	–212
Informationstjänster	–900	–807	–836	–748
Övriga kostnader	–519	–215	–257	133
SUMMA	–7 892	–7 137	–6 986	–6 171

1) Varav lokalhyror inklusive leasingkostnader för lokaler –1 168 –1 046
2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 23.

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag

	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2023	2022	2022
Revisionsuppdrag	–29	–16	–29	–15
Revisionsnära rådgivningstjänster	–11	–3	–12	–4
Skatterådgivning	0
Övriga tjänster	–2	–3
Ernst & Young	–42	–19	–45	–19

1) Moderbolaget inkluderar även de utländska filialerna. Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovis- ningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direk- törens förvaltning, översiktlig granskning av delårsrappor- ter, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genom- förandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatteråd giv- ning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgiv- ning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företags- förvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

10  Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2023	2022	2022
Avskrivningar av materiella tillgångar	–364	–289	–347	–279
Avskrivningar av leasingobjekt	–4 780	–4 735
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar	–962	–879
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–637	–531	–660	–541
Nedskrivning av materiella tillgångar	0
Nedskrivning av nyttjanderättstillgångar	–1
Utrangering och avyttring av immateriella tillgångar	–37	–40	–190	–80
SUMMA	–1 999	–5 640	–2 078	–5 635

11  Förväntade kreditförluster, netto

	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2023	2022	2022
Nedskrivningar eller återföringar – Steg 1	927	718	–1 384	–1 216
Nedskrivningar eller återföringar – Steg 2	–790	–547	74	–26
Nedskrivningar eller återföringar – Steg 3	–1 088	–1 057	–708	–814
Nedskrivningar eller återföringar	–952	–886	–2 018	–2 056
Bortskrivningar och återvinningar
Bortskrivningar, totalt	–1 884	–1 655	–3 086	–2 966
Återförda reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	1 580	1 404	2 873	2 825
Bortskrivningar ej tidigare reserverade	–304	–252	–213	–141
Återvinningar på tidigare bortskrivningar	294	130	224	77
Bortskrivningar, netto	–10	–122	–11	–64
FÖRVÄNTADE KREDITFÖRLUSTER, NETTO	–962	–1 008	–2 007	–2 119
Förväntad kreditförlustnivå, netto, %	0,03	0,04	0,07	0,09

12  Påförda avgifter

	Koncernen	Koncernen
	2023	2022
Resolutionsavgifter	–1 296	–1 101
Riskskatt, Sverige	–1 576	–1 187
Temporär solidaritetsavgift, Litauen	–947
SUMMA	–3 819	–2 288

En ny skatt, temporär solidaritetsavgift, infördes i Litauen och gäller från 16 maj 2023. Skatten omfattar litauiska och EU-kreditinstitut som är verksamma i Litauen, och beräknas på överskottet av ränta som erhållits 2023 och 2024 från kunder bosatta i Litauen.# 13 Jämförelsestörande poster

Koncernen	2023	2022
Förväntade kreditförluster, netto	–1 399
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	–1 399
Jämförelsestörande poster	–1 399
Skatt på jämförelsestörande poster
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER EFTER SKATT	–1 399

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 113

Tabellen visar på vilka rader Jämförelsestörande poster skulle ha redovisats om de inte presenterats som jämförelse störande poster.

Jämförelsestörande poster 2022

Under nuvarande omständigheter är det inte möjligt för SEB att bibehålla verksamheten i Ryssland och SEB började där- för under 2022 avveckla den. Detta kommer att ske på ett ansvarsfullt och ordnat sätt och i enlighet med regulatoriska och juridiska skyldigheter. Ryska federationen har begränsat överföring av bankmedel från dotterbolag i Ryssland till moderbolag i så kallade fientliga stater. Maximalt får en sammanlagd summa av 10 miljoner rubel per kalendermå- nad överföras utomlands. Under det fjärde kvartalet 2022 gjordes en nedskrivning på 1,4 miljarder kronor avseende Ryssland.

14 Bokslutsdispositioner

Moderbolaget	2023	2022
Koncernbidrag	1 246	1 880
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	1 640	1 420
SUMMA	2 886	3 300

15 Skatt

Koncernen

Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2023	2022
Aktuell skatt	–9 942	–6 988
Uppskjuten skatt	138	57
Skatt på årets resultat	–9 804	–6 931
Aktuell skatt avseende tidigare år	–44	69
SKATT	–9 848	–6 862

Moderbolaget

Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	2023	2022
Aktuell skatt	–7 706	–4 929
Uppskjuten skatt	–14	–253
Skatt på årets resultat	–7 720	–5 182
Aktuell skatt avseende tidigare år	–6	–73
SKATT	–7 726	–5 109

För koncernen har jämförelsetalen för 2022 omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräk- nade jämförelsetal för mer information. I moderbolaget uppgår övriga skatter till –20 Mkr (–180) och består av uppskjuten skatt –14 Mkr (–253) och aktuell skatt avseende tidigare år –6 Mkr (73).

Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat

Koncernen

	2023	2022
Nettoresultat	38 116	26 877
Skatt	9 848	6 862
Redovisat resultat före skatt	47 963	33 739
Aktuell skatt med svensk skattesats om 20,6 procent	–9 880	–6 950
Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	235	365
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader	–694	–889
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	712	544
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	–334	–133
Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	19	75
Aktuell skatt	–9 942	–6 988
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader	334	133
Skatteeffekt hänförlig till ändrade skattesatser eller införande av nya skatter	0
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	–196	–77
Uppskjuten skatt	138	57
Aktuell skatt avseende tidigare år	–44	69
SKATT	–9 848	–6 862

Moderbolaget

	2023	2022
Nettoresultat	32 548	27 329
Skatt	7 726	5 109
Redovisat resultat före skatt	40 274	32 438
Aktuell skatt med svensk skattesats om 20,6 procent	–8 296	–6 682
Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader	–665	–1 724
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1 255	3 263
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader
Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	–14	–39
Aktuell skatt	–7 706	–4 929
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader	–214
Skatteeffekt hänförlig till ändrade skattesatser eller införande av nya skatter
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader
Uppskjuten skatt	–14	–253
Aktuell skatt avseende tidigare år	–6	–73
SKATT	–7 726	–5 109

1) Koncernens totala skattekostnad var 9 848 Mkr (6 862). Den effektiva skattesatsen för året var 20,5 procent (20,3). Exklusive jämförelse- störande poster var den effektiva skatte satsen 20,5 procent (19,5).

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader redovisade i resultaträkningen

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Överavskrivningar	301	117
Pensionstillgångar, netto	–48	123
Underskottsavdrag	–17	10
Övriga temporära skillnader	–98	–193
SUMMA	138	57

Aktuella skattefordringar

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Övriga	15 336	16 312
Redovisade i resultaträkningen	15 336	16 312
SUMMA	15 336	16 312

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 114

Not 15 fortsättning Skatt

Uppskjutna skattefordringar

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Underskottsavdrag	17
Pensionstillgångar, netto	2	2
Övriga temporära skillnader	384	390
Redovisade i resultaträkningen	386	409
SUMMA	386	409

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 28 267 Mkr (15 374) brutto, varav 28 185 Mkr är hänförligt till DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs GmbH i Tyskland. Dessa redo visas ej på grund av osäkerhet om möj- ligheten att utnyttja dem. Detta inklude rar förluster där beloppet endast kan användas för regional skatt. Den potenti ella skattefordran som inte redovisas uppgår till 8 442 Mkr (4 365). Alla underskottsavdrag oavsett om uppskjuten skatt bok- förts eller ej saknar tidsbegränsning, men alla underskotts- avdrag med undantag av 82 Mkr (50) förfaller vid ägarbyte.

Aktuella skatteskulder

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Övriga	4 145	2 164
Redovisade i resultaträkningen	4 145	2 164
SUMMA	4 145	2 164

Uppskjutna skatteskulder

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Överavskrivningar	4 935	5 235
Pensionstillgångar och -skulder, netto	–604	–711
Övriga temporära skillnader	215	184
Redovisade i resultaträkningen	4 546	4 708
Pensionstillgångar och -skulder, netto
Orealiserat resultat i kassaflödessäkringar	171	201
Övriga	44	56
Redovisade i Eget kapital	5 455	5 659
SUMMA	10 001	10 367

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar. I Estland erläggs preliminär inkomstskatt kvartalsvis på vinster med en skattesats om 14 procent (14). Erlagd preli- minär inkomstskatt kan avräknas mot skatt som ska betalas på belopp som distribueras som utdelning, där skattesatsen är 20 procent (20). Ingen uppskjuten skatteskuld är uppta- gen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Från 2018 betalas ingen inkomst- skatt i Lettland såvida vinsten inte delas ut. Ingen uppskju- ten skatt är redovisad för möjliga framtida skattekostnader på utdelningar från Lettland. Skattesatsen på utdelningar i Lettland är 20 procent (20).

Pelare två

SEB-koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag från re dovisningskraven som IASB beviljat för uppskjuten skatt i IAS 12. Sverige, där moderbolaget i koncernen är registrerat, har antagit pelare två-regelverket i skattelagstiftningen, vilket tillämpas från den 1 januari 2024. Enligt lagstiftningen kom- mer moderbolaget att vara skyldigt att betala tilläggsskatt på vinster i sina dotterbolag och utländska filialer som beskattas med en effektiv skattesats på mindre än 15 pro- cent. Sveriges implementering av lagstiftningen inom pelare två-regelverket inkluderar safe harbour-regler och enligt SEB:s bedömning är Irland den huvudsakliga jurisdiktion där exponering för denna skatt kan föreligga, där ett koncern- bolag sannolikt kommer att bli föremål för lokal tilläggsskatt eftersom den lagstadgade skattesatsen i Irland är lägre än 15 procent. Per den 31 december 2023 kan cirka 0,4 procent av koncernens resultat vara föremål för tilläggsskatt, vilket för närvarande beskattas med en genomsnittlig effektiv skattesats på 12,5 procent. SEB fortsätter att utvärdera effekterna av skattelagstift- ningen inom pelare två på den framtida finansiella utveck- lingen.

16 Nettoresultat per aktie

Koncernen

	2023	2022
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel av nettoresultatet, Mkr	38 116	26 877
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	2 094	2 137
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	18,20	12,58
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel av nettoresultatet, Mkr	38 116	26 877
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 110	2 153
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	18,06	12,48

Utspädning

	2023	2022
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	2 094	2 137
Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare utestående serie A-aktier efter utspädning, miljoner	16	16
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 110	2 153

Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.# Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

17 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Kassabehållning	2 331	2 585
Kassabehållning hos centralbanker	310 042	375 381
SUMMA	312 373	377 966

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse

18 Utlåning

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Utlåning	96 700	71 303
Marginalsäkerheter	793	156
Repor	199	2 504
Utlåning till centralbanker	97 691	73 962
Utlåning	30 125	28 150
Marginalsäkerheter	52 940	46 715
Repor	1 063	2 370
Utlåning till kreditinstitut	84 128	77 235
Utlåning	1 871 086	1 884 818
Marginalsäkerheter	66 840	74 494
Repor	163 254	105 960
Utlåning till allmänheten	2 101 181	2 065 271
SUMMA	2 283 000	2 216 468

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 115

Utlåning per värderingskategori

2023

	Koncernen				Moderbolaget
	FVHFT	FVMPL	AmC	Total	FVHFT	FVMPL	AmC	Total
Utlåning till centralbanker	199	97 493	97	97 691	199	30 693	30	30 891
Utlåning till kreditinstitut	1 063	83 066	84 128	1 063	108 581	109 644
Utlåning till allmänheten	163 254	2 052	1 935 874	2 101 181	164 064	2 052	1 704 867	1 870 983
SUMMA	164 516	2 052	2 116 432	2 283 000	165 326	2 052	1 844 141	2 011 519

2022

	Koncernen				Moderbolaget
	FVHFT	FVMPL	AmC	Total	FVHFT	FVMPL	AmC	Total
Utlåning till centralbanker	2 504	71 459	73 962	2 504	14 172	16 676
Utlåning till kreditinstitut	2 370	74 865	77 235	2 370	99 558	101 928
Utlåning till allmänheten	105 960	1 429	1 957 882	2 065 271	106 427	1 429	1 731 332	1 839 188
SUMMA	110 833	1 429	2 104 206	2 216 468	111 301	1 429	1 845 062	1 957 792

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 116

Not 18 fortsättning Utlåning

Exponering och reserver för förväntade kreditförluster per steg

Tabellen visar redovisat bruttovärde för exponeringar i balansräkningen redo visade till upplupet anskaffningsvärde och nominellt belopp för exponeringar utanför balansräkningen fördelat per steg med syfte att sätta reserver för förväntade kreditförluster i relation till total exponering. För kundfordringar används en förenklad metod baserad på förfallna fordringar för att beräkna förväntade kreditförluster för återstående löptid.

Koncernen 2023

	Redovisat bruttovärde/ Nominellt belopp	Reserv för förväntade kreditförluster	Redovisat värde/ Netto belopp	Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster, %
Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)
Räntebärande värdepapper	12 207	–0	12 206
Utlåning 1)	1 959 910	–1 567	1 958 344
Finansiella tillgångar	1 972 117	–1 567	1 970 550
Finansiella garantier och lånelöften	895 656	–347	895 309
Summa	2 867 773	–1 914	2 865 859	0,07
Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) 2)
Utlåning 1)	76 363	–2 035	74 327
Finansiella tillgångar	76 363	–2 035	74 327
Finansiella garantier och lånelöften	15 052	–420	14 632
Summa	91 414	–2 455	88 959	2,69
Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) 3)
Utlåning 1)	7 588	–3 458	4 130
Finansiella tillgångar	7 588	–3 458	4 130
Finansiella garantier och lånelöften	1 436	–172	1 264
Summa	9 023	–3 629	5 394	40,22
Totalt Steg 1–3
Räntebärande värdepapper	12 207	–0	12 206
Utlåning 1)	2 043 860	–7 060	2 036 801
Finansiella tillgångar	2 056 067	–7 060	2 049 007
Finansiella garantier och lånelöften	912 144	–939	911 205
SUMMA	2 968 211	–7 999	2 960 212	0,27

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.
2) Varav redovisat bruttovärde 1 165 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 3 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid.
3) Varav redovisat bruttovärde 916 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 722 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.

Andel lån i steg 3 brutto, % 0,37
Andel lån i steg 3 netto, % 0,20

Koncernen 2022

	Redovisat bruttovärde/ Nominellt belopp	Reserv för förväntade kreditförluster	Redovisat värde/ Netto belopp	Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster, %
Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)
Räntebärande värdepapper	8 866	0	8 866
Utlåning 1)	1 982 103	–2 202	1 979 902
Finansiella tillgångar	1 990 969	–2 202	1 988 767
Finansiella garantier och lånelöften	863 137	–633	862 504
Summa	2 854 107	–2 835	2 851 272	0,10
Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) 2)
Utlåning 1)	69 372	–1 503	67 869
Finansiella tillgångar	69 372	–1 503	67 869
Finansiella garantier och lånelöften	15 136	–162	14 974
Summa	84 508	–1 665	82 843	1,97
Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) 3)
Utlåning 1)	6 846	–3 911	2 934
Finansiella tillgångar	6 846	–3 911	2 934
Finansiella garantier och lånelöften	422	–201	221
Summa	7 268	–4 112	3 155	56,58
Totalt Steg 1–3
Räntebärande värdepapper	8 866	0	8 866
Utlåning 1)	2 058 321	–7 616	2 050 705
Finansiella tillgångar	2 067 187	–7 616	2 059 571
Finansiella garantier och lånelöften	878 696	–997	877 699
SUMMA	2 945 883	–8 613	2 937 270	0,29

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.
2) Varav redovisat bruttovärde 1 589 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 3 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid.
3) Varav redovisat bruttovärde 1 769 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 481 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.

Andel lån i steg 3 brutto, % 0,33
Andel lån i steg 3 netto, % 0,14

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 117

Not 18 fortsättning Utlåning

Moderbolaget 2023

	Redovisat bruttovärde/ Nominellt belopp	Reserv för förväntade kreditförluster	Redovisat värde/ Netto belopp	Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster, %
Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)
Räntebärande värdepapper	12 207	0	12 206
Utlåning 1)	1 726 110	–1 307	1 724 803
Finansiella tillgångar	1 738 316	–1 307	1 737 009
Finansiella garantier och lånelöften	810 789	–276	810 513
Summa	2 549 105	–1 583	2 547 522	0,06
Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) 2)
Utlåning 1)	63 508	–1 512	61 996
Finansiella tillgångar	63 508	–1 512	61 996
Finansiella garantier och lånelöften	11 623	–342	11 281
Summa	75 131	–1 854	73 277	2,47
Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) 3)
Utlåning 1)	6 566	–2 926	3 640
Finansiella tillgångar	6 566	–2 926	3 640
Finansiella garantier och lånelöften	1 412	–168	1 245
Summa	7 978	–3 093	4 885	38,77
Totalt Steg 1–3
Räntebärande värdepapper	12 207	0	12 206
Utlåning 1)	1 796 184	–5 745	1 790 439
Finansiella tillgångar	1 808 390	–5 745	1 802 645
Finansiella garantier och lånelöften	823 824	–786	823 038
SUMMA	2 632 214	–6 531	2 625 683	0,25

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.
2) Varav redovisat bruttovärde 1 097 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 4 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid.
3) Varav redovisat bruttovärde 916 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 722 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.

Andel lån i steg 3 brutto, % 0,37
Andel lån i steg 3 netto, % 0,20

Moderbolaget 2022

	Redovisat bruttovärde/ Nominellt belopp	Reserv för förväntade kreditförluster	Redovisat värde/ Netto belopp	Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster, %
Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)
Räntebärande värdepapper	10 070	0	10 070
Utlåning 1)	1 776 663	–1 792	1 774 872
Finansiella tillgångar	1 786 733	–1 792	1 784 942
Finansiella garantier och lånelöften	798 287	–512	797 775
Summa	2 585 020	–2 304	2 582 717	0,09
Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) 2)
Utlåning 1)	66 018	–1 168	64 850
Finansiella tillgångar	66 018	–1 168	64 850
Finansiella garantier och lånelöften	12 152	–150	12 002
Summa	78 170	–1 318	76 852	1,69
Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) 3)
Utlåning 1)	5 325	–3 236	2 090
Finansiella tillgångar	5 325	–3 236	2 090
Finansiella garantier och lånelöften	408	–197	211
Summa	5 733	–3 433	2 301	59,87
Totalt Steg 1–3
Räntebärande värdepapper	10 070	0	10 070
Utlåning 1)	1 848 007	–6 195	1 841 811
Finansiella tillgångar	1 858 077	–6 195	1 851 881
Finansiella garantier och lånelöften	810 848	–859	809 988
SUMMA	2 668 924	–7 055	2 661 869	0,26

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.
2) Varav redovisat bruttovärde 1 153 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 3 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid.
3) Varav redovisat bruttovärde 1 769 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 481 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.```markdown

Not 18 fortsättning Utlåning

Utlåning och reserver för förväntade kreditförluster per bransch

Denna tabell visar redovisat bruttovärde för utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde och reserver för förväntade kreditförluster i syfte att visa reserver för förväntade kreditförluster i relation till utlåningen.

Koncernen 2023	Redovisat bruttovärde	Reserv för förväntade kreditförluster Steg 1 (12 månaders förväntade kredit förluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/för- väntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa	Redovisat värde Steg 1 (12 månaders förväntade kredit förluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/för- väntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
Banker	95 050	1 254	12	96 315	–4	–2	–2	–7	96 308
Finans och försäkring	194 690	1 574	221	196 485	–72	–25	–159	–255	196 229
Parti- och detaljhandel	78 620	3 606	582	82 808	–105	–122	–206	–433	82 375
Transport	28 779	1 372	126	30 277	–35	–26	–22	–83	30 194
Rederiverksamhet	49 289	1 454	108	50 851	–12	–9	–100	–121	50 730
Övrig serviceverksamhet	190 895	9 116	2 724	202 735	–272	–493	–883	–1 648	201 087
Byggnadsindustri	16 544	1 004	87	17 635	–28	–33	–24	–85	17 550
Tillverkningsindustri	106 060	5 509	1 299	112 868	–107	–193	–1 123	–1 422	111 446
Jordbruk, skogsbruk och fiske	34 003	1 092	139	35 234	–19	–10	–29	–59	35 175
Utvinning av mineraler, olja och gas	4 374	837	0	5 212	–6	–101	0	–108	5 104
Försörjning av el, gas och vatten	91 242	954	253	92 449	–39	–37	–122	–198	92 251
Övrigt	23 058	1 897	70	25 025	–38	–25	–10	–73	24 952
Företag	817 553	28 415	5 609	851 578	–733	–1 074	–2 679	–4 486	847 092
Kommersiell fastighetsförvaltning	181 135	4 229	110	185 475	–372	–99	–21	–492	184 983
Förvaltning av bostadsfastigheter	130 487	7 446	226	138 158	–143	–276	–62	–481	137 677
Fastighetsförvaltning	311 622	11 675	336	323 633	–514	–376	–84	–974	322 659
Bostadsrättsföreningar	59 239	4 213	56	63 508	–2	0	–8	–10	63 498
Offentlig förvaltning	24 897	348	0	25 245	–2	–1	0	–3	25 242
Bostadskrediter	608 438	27 081	705	636 224	–62	–293	–223	–578	635 646
Övrig utlåning	43 112	3 376	869	47 357	–250	–291	–461	–1 002	46 355
Hushåll	651 550	30 457	1 574	683 580	–311	–583	–685	–1 579	682 001
SUMMA	1 959 910	76 363	7 588	2 043 860	-1 567	-2 035	-3 458	-7 060	2 036 801

Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.

---

Not 18 fortsättning Utlåning

Koncernen 2022	Redovisat bruttovärde	Reserv för förväntade kreditförluster Steg 1 (12 månaders förväntade kredit förluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/för- väntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa	Redovisat värde Steg 1 (12 månaders förväntade kredit förluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/för- väntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
Banker	136 927	1 228	24	138 178	–8	–3	–5	–15	138 163
Finans och försäkring	174 176	2 014	99	176 290	–310	–33	–8	–351	175 939
Parti- och detaljhandel	82 032	2 401	188	84 622	–160	–86	–74	–320	84 301
Transport	30 099	833	257	31 189	–50	–36	–37	–122	31 067
Rederiverksamhet	52 884	3 877	1 191	57 951	–21	–23	–1 139	–1 182	56 769
Övrig serviceverksamhet	177 323	9 609	1 326	188 258	–387	–350	–610	–1 348	186 910
Byggnadsindustri	13 720	721	389	14 830	–31	–20	–209	–259	14 571
Tillverkningsindustri	122 266	7 035	1 421	130 723	–182	–150	–992	–1 323	129 400
Jordbruk, skogsbruk och fiske	31 440	1 235	108	32 783	–28	–11	–30	–69	32 714
Utvinning av mineraler, olja och gas	6 020	1 367	12	7 398	–6	–125	–4	–135	7 263
Försörjning av el, gas och vatten	80 639	1 067	32	81 739	–41	–49	–28	–118	81 621
Övrigt	26 978	1 242	51	28 270	–45	–23	–14	–81	28 189
Företag	797 578	31 400	5 074	834 052	–1 261	–906	–3 143	–5 309	828 743
Kommersiell fastighetsförvaltning	182 026	2 205	129	184 361	–360	–46	–36	–442	183 919
Förvaltning av bostadsfastigheter	131 796	2 253	29	134 078	–116	–39	–3	–158	133 920
Fastighetsförvaltning	313 822	4 458	159	318 439	–476	–85	–39	–600	317 838
Bostadsrättsföreningar	62 250	5 702	2	67 955	–2	0	0	–3	67 952
Offentlig förvaltning	19 122	282	5	19 408	–2	–1	–2	–6	19 403
Bostadskrediter	611 346	22 647	671	634 663	–113	–195	–191	–500	634 163
Övrig utlåning	41 059	3 656	912	45 626	–340	–312	–531	–1 184	44 443
Hushåll	652 404	26 303	1 582	680 289	–453	–508	–723	–1 683	678 606
SUMMA	1 982 103	69 372	6 846	2 058 321	-2 202	-1 503	-3 911	-7 616	2 050 705

Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.

---

Not 18 fortsättning Utlåning

Steg 3 utlåning (osäkra lån) och säkerheter per sektor

Tabellen visar redovisat bruttovärde och reserver för förväntade kreditförluster för osäkra lånefordringar (steg 3) i balansräkningen samt erhållna säkerheter för dessa tillgångar.

Koncernen 2023	Reserv för Redovisat bruttovärde kreditförluster	Redovisat värde	Erhållna säkerheter
Banker	12	–2	10
Företag	5 609	–2 679	2 930
Fastighetsförvaltning	336	–84	253
Bostadsrättsföreningar	56	–8	48
Offentlig förvaltning	0	0	0
Hushåll	1 574	–685	889
SUMMA	7 588	–3 458	4 130

Koncernen 2022	Reserv för Redovisat bruttovärde kreditförluster	Redovisat värde	Erhållna säkerheter
Banker	24	–5	19
Företag	5 074	–3 143	1 932
Fastighetsförvaltning	159	–39	120
Bostadsrättsföreningar	2	0	2
Offentlig förvaltning	5	–2	3
Hushåll	1 582	–723	859
SUMMA	6 846	–3 911	2 935

---

Exponering per riskklassificeringskategori

Tabellen visar redovisat bruttovärde för exponeringar i balansräkningen och nominella belopp för åtaganden utanför balansräkningen fördelat på steg och riskklassificeringskategori. För mer information om kategorier för riskklassificering se not 40.

Koncernen 2023	Steg 1 (12 månader förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
”Investment grade”	2 116 546	11 186		2 127 733
Standardbevakning	744 572	54 067		798 640
”Watch list”	6 654	26 161	32 815
Fallissemang	9 023			9 023
SUMMA	2 867 773	91 414	9 023	2 968 211

Koncernen 2022	Steg 1 (12 månader förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
”Investment grade”	2 073 720	13 109		2 086 830
Standardbevakning	772 813	54 207		827 020
”Watch list”	7 573	17 192	24 765
Fallissemang	7 268			7 268
SUMMA	2 854 107	84 508	7 268	2 945 883

1) Varav redovisat bruttovärde 916 Mkr (1 769) och reserv för förväntade kreditförluster 722 Mkr (1 481) för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.

---

Förändringar i reserver för förväntade kreditförluster

Avstämning av förändringar i reserver för förväntade kreditförluster för exponeringar i balansräkningen (Utlåning och Räntebärande värdepapper värderade till upplupet anskaffningsvärde) och åtaganden utanför balansräkningen (Finansiella garantier och Lånelöften).

	2023 Koncernen	Moderbolaget
	Steg 1	Steg 2
	(12 månaders	(förväntade
	kreditförluster)	kreditförluster för
		återstående löptid)
	Steg 3 (osäker-	tillgång/ för-
	väntade kreditförluster	luster för
	för återstående löptid)	återstående löptid)
	Summa
Utlåning och räntebärande värdepapper
Ingående balans	2 202	1 503
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	207	–258
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	–808	751
Förändringar till följd av modifieringar	2	28
Förändringar till följd av metodändringar	–39	19
Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar	–1 580
Förändringar i valutakurser	3	–8
SUMMA	1 567	2 035
Finansiella garantier och lånelöften
Ingående balans	633	162
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	15	–122
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	–300	360
Förändringar till följd av modifieringar	3	3
Förändringar till följd av metodändringar	–3	9
Förändringar i valutakurser	3	8
SUMMA	347	420
Summa utlåning räntebärande värdepapper finansiella garantier och lånelöften
Ingående balans	2 835	1 665
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	222	–380
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	–1 108	1 111
Förändringar till följd av modifieringar	2	31
Förändringar till följd av metodändringar	–43	28
Minskning av reservkonto på
```# Not 18 fortsättning — Utlåning

	Koncernen	Moderbolaget
	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)
	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)
	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
Ingående balans	984	1 456
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	302	–270
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	848	229
Förändringar till följd av modifieringar	2	11
Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar	–2 873	–2 873
Förändringar i valutakurser	67	77
SUMMA	2 202	1 503
	Koncernen	Moderbolaget
	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)
	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)
	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
Ingående balans	375	198
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	0	–44
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	233	–1 189
Förändringar till följd av modifieringar	1	1
Förändringar i valutakurser	25	9
SUMMA	633	162
	Koncernen	Moderbolaget
	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)
	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)
	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
Ingående balans	1 358	1 654
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	302	–315
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	1 081	228
Förändringar till följd av modifieringar	2	12
Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar	–2 873	–2 873
Förändringar i valutakurser	92	86
SUMMA	2 835	1 665

Utveckling av exponeringar och reserver

Under 2023 minskade reserver i steg 1 till följd av uppdaterade makroekonomiska scenarier och förändringar i kreditrisk. Negativ riskmigration ledde till ett visst flöde av volymer till steg 2 och steg 3 från steg 1 och steg 2. Den totala portföljreserven var relativt oförändrad. Utöver inflödet påverkades även steg 3 volymer och reserver av bortbokning av reserver. För helåret hade förändringar i valutakurser liten påverkan men under året hade valutakursförändringar stor påverkan på volymer och reserver.

Framåtblickande information: viktiga makroekonomiska antaganden för beräkning av reserver för förväntade kreditförluster

Makroekonomiska prognoser framtagna av SEB:s makroekonomiska analysavdelning används som grund till den framåtblickande informationen i beräkningen av reserver för förväntade kreditförluster. För att säkerställa en objektiv uppskattning enligt IFRS 9 används minst tre scenarier med olika sannolikhetsvikt. Basscenariot representerar det mest sannolika utfallet och används även i den finansiella planeringen och budgetprocessen, medan de övriga scenarierna representerar ett mer positivt respektive negativt utfall. Sannolikheten för att ett scenario inträffar bestäms genom en kombination av statistisk analys och expertbedömningar. Scenarierna och dess sannolikheter uppdateras kvartalsvis eller oftare om det är lämpligt på grund av snabba eller betydande förändringar i ekonomin. Under 2023 har scenarierna setts över och uppdaterats för att reflektera de förändrade ekonomiska utsikterna och osäkerhet till följd av utvecklingen av inflation, energipriser och räntor. Inga förändringar har gjorts i metoden för hur framåtblickande information används i modellerna. Basscenariot per fjärde kvartalet 2023 håller fast vid antagandet att en djup ekonomisk svacka kan undvikas även om det finns en tydlig avmattning i OECD-länderna. Höga räntor och hög inflation fortsätter att hålla tillbaka konsumtion och bostadsbyggande. Hushållens och företagens förtroende är lågt, men arbetsmarknaderna har varit fortsatt starka i många länder och energipriserna har fallit. Centralbankerna förväntas avstå från nya räntehöjningar och istället öka sin beredskap för penningpolitiska lättnader 2024, trots att den underliggande inflationen ligger kvar över målet.

Basscenario – antaganden

	2024	2025	2026
Världen
BNP tillväxt	2,8%	3,2%	3,4%
OECD BNP tillväxt	1,2%	2,0%	2,3%
Sverige BNP tillväxt	–0,4%	2,5%	2,7%
Tillväxt i hushållens konsumtion	1,4%	2,7%	2,8%
Ränta (STIBOR)	3,50%	2,55%	2,55%
Prisutveckling för bostadsfastigheter	–7,0%	2,0%	2,5%
Baltikum
BNP tillväxt	0,4%	2,2%	2,7%
Tillväxt i hushållens konsumtion	0,7%	2,2%	2,5%
Inflation	2,4%	2,0%	2,3%
Nominell lönetillväxt	6,5%	6,0%	5,0%
Arbetslöshet	6,6%	6,4%	5,7%

Det negativa scenariot återspeglar nedåtrisken i skiftet till en mer stimulerande penningpolitik, särskilt med hänsyn till den långa eftersläpningen före räntehöjningar får effekt på ekonomin, och en fortsatt ökning av geopolitisk risk. Potentialen för en gynnsammare ekonomisk utveckling i det positiva scenariot ligger främst i att inflationen faller snabbare än nuvarande konsensus och vårt basscenario. En längre beskrivning av scenarierna finns i Nordic Outlook-rapporten som publicerades i november 2023.

I beräkning av reserver per den 31 december 2023 bedömdes sannolikheten för scenarierna till 65 procent (60 procent vid slutet av 2022) för basscenariot, 15 procent (15) för det positiva scenariot och 20 procent (25) för det negativa scenariot.

De viktigaste antaganden som påverkar reserverna i företagssegmentet och i segmentet för små och mellanstora företag och hushållskunder är följande:

• Företagssegmentet
  • (i) BNP påverkan på företagens utveckling
  • (ii) Fastighetsprisutveckling påverkan på värdering av säkerheter
• Segmentet för små och mellanstora företag och hushållskunder:
  • (i) Tillväxt i hushållens konsumtion påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden
  • (ii) Prisutveckling för bostadsfastigheter påverkan på värdering av hypotekslån
  • (iii) Arbetslöshet påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden
  • (iv) Räntor påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden
  • (v) Inflation påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden
  • (vi) Nominell löneökning påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden

Känslighetsanalys av makroekonomiska antaganden

En försämring av den ekonomiska utvecklingen eller en ökning av sannolikheten för det negativa scenariot förväntas generellt öka antalet lån som flyttas från steg 1 till steg 2 samt öka de beräknade förväntade kreditförlusterna. Å andra sidan skulle en förbättring av den ekonomiska utvecklingen eller en ökad sannolikhet för att det positiva scenariot inträffar ha motsatt positiv påverkan. Om det positiva respektive negativa scenariot skulle tilldelas 100 procent sannolikhet, skulle reserverna för de förväntade kreditförlusterna för koncernen minska med 4 procent respektive öka med 6 procent jämfört med det viktade scenariot.

	Reserver för förväntade kreditförluster under scenario med 100% sannolikhetsvikt	Skillnad jämfört med sannolikhetsviktade reserverna, %
SEB-koncernen
Negativt scenario	8 463	6%
Positivt scenario	7 679	–4%
Stora Företag & Finansiella Institutioner
Negativt scenario	4 518	4%
Positivt scenario	4 229	–3%
Företag & Privatkunder
Negativt scenario	2 670	9%
Positivt scenario	2 308	–6%
Private Wealth Management & Family Office
Negativt scenario	158	11%
Positivt scenario	131	–8%
Baltikum
Negativt scenario	1 112	6%
Positivt scenario	1 009	–4%

Expertbedömning

SEB använder både modeller och expertbedömning (ECJ) för att beräkna reserver för förväntade kreditförluster. Graden av expertbedömning beror på modellernas resultat, materialitet och tillgänglig information och kan användas för att ta hänsyn till faktorer som inte fångas av modellerna. Portföljreserverna bestämdes genom scenarioanalyser på övergripande nivå, inklusive olika scenarier för migration av hela portföljer, i kombination med analyser av enskilda större företag och känslighetsanalyser av sektorer speciellt utsatta för den ekonomiska nedgången. Portföljreserverna utvärderas varje kvartal i samband med genomgången av förväntade kreditförluster. Under året ökades portföljreserverna för fastighets- och konsumentkrediter medan portföljreserver för geopolitiska risker löstes upp. Detta ledde sammantaget till i stort sett oförändrade portföljreserver per den 31 december 2023 jämfört med 31 december 2022. Per den 31 december 2023 uppgick portföljreserver genom expertbedömning till 2,3 miljarder kronor för att reflektera risker från högre energipriser, problem i leverantörskedjor och inflation samt för utmaningar inom den svenska fastighetssektorn när många företag anpassar sig till den nya räntemiljön och kapitalmarknaderna.# Av dessa var 0,8 miljarder kronor hänföliga till divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner, 1 miljard kronor i divisionen Företag & Privatpersoner, 0,5 miljarder i divisionen Baltikum och 0,1 miljarder kronor i divisionen Private Wealth Management & Family Office.

Bedömning av betydande ökning av kreditrisk

För finansiella tillgångar som genererats den 1 januari 2018 eller senare är den viktigaste kvantitativa indikatorn förändring av sannolikhet för fallissemang (PD) genom att jämföra den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid rapporteringstillfället med den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar som registrerats före den 1 januari 2018 är förändringar i SEB:s interna riskklassificering sedan första redovisningstillfället den viktigaste kvantitativa indikatorn.

Kvantitativa indikatorer som signalerar betydande ökning av kreditrisk

	Finansiella tillgångar genererade före den 1 januari 2018	Finansiella tillgångar genererade den 1 januari 2018 eller senare
”Watch list”	1)
”Investment grade”	2–7 klasser	Årligt PD återstående löptid ökas med 200% och ≥ 50 baspunkter
Standardbevakning	1–2 klasser

1) När en finansiell tillgång placeras på ”Watch list” placeras den i steg 2 och får automatiskt klassificeringen att en betydande ökning av kreditrisken har skett.

Oavsett de kvantitativa indikatorerna, bedöms en betydande ökning av kreditrisken ha skett om nedanstående grundläggande indikatorer inträffat:
– en betalning är försenad > 30 dagar, eller
– den finansiella tillgången är ”forborne” (när de avtalsenliga lånevillkoren har ändrats eller eftergifter har getts på grund av kundens finansiella problem).

De grundläggande indikatorerna sammanfaller ofta med de kvantitativa indikatorerna som signalerar en betydande ökning av kreditrisk.

Känslighetsanalys av indikatorerna som signalerar betydande ökning av kreditrisk

Förändring i förväntade kreditförluster till följd av ändringar av kvantitativa indikatorsnivåer analyseras regelbundet, dessa tester inkluderar följande alternativa indikatorsnivåer:
– placering i steg 2 av alla finansiella tillgångar vars riskklass har försämrats med 1 klass eller mer;
– minskning av gränsvärdet för steg 2 till 30 baspunkters ökning av årsjusterat PD för återstående löptid.

Totala förväntade kreditförluster per 31 december 2023 skulle öka med 2,9 procent av reserven om alla finansiella tillgångar som försämrats med 1 klass placerades i steg 2. Effekten på totala reserver för förväntade kreditförluster av en minskning av gränsvärdet för steg 2 till 30bps är mindre än 0,1 procent. Den relativt ringa förändringen beror på att de grundläggande indikatorerna placerar en stor andel av dessa finansiella tillgångar i steg 2 oavsett förändringen av de kvantitativa indikatorerna. Dessutom testas effekterna av ogynnsamma makroekonomiska förändringar på låneportföljen som en del av den regelbundna ICAAP processen, som beskrivs mer i detalj i not 41 Kapitaltäckning.

Förfallna lån

	Koncernen		Moderbolaget
	2023	2022	2023	2022
≤ 30 dagar	8 429	7 439	6 585	6 146
>30 ≤ 90 dagar	2 577	1 262	2 369	1 057
> 90 dagar	1 307	1 103	954	708
SUMMA	12 314	9 803	9 909	7 910

”Forborne” lån

	2023	2022	2023	2022
Summa ”forborne” lån	12 260	8 014	8 220	5 338
varav varken är oreglerade eller osäkra 1)	8 573	3 938	4 972	1 890

1) Enligt EBA:s definition

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 123

19 Räntebärande värdepapper

Koncernen, 2023

Räntebärande värdepapper per emittent	Svenska staten	Svenska kommuner	Svenska bolåne- institut	Övriga svenska emittenter	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Belåningsbara skuldinstrument 1)
Verkligt värde via resultatet, handel	14 746	277	5 775	2 158		22 957
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	1 459	997	2 419	74	992	14 735	5 861
Verkligt värde via resultatet	1 310		5 751	437	26	7 524
Summa	17 516	1 274	8 170	74 992	20 947	8 045	130 943
Övriga skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	33	591	6 819	22 521		62 932
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	16 517	10 652	1 644	29 504	58 317
Verkligt värde via resultatet	55	93	222	130	501
Upplupet anskaffningsvärde	12 198
Summa	55	50	202	17 694	1 644	64 354	133 948
Upplupen ränta	1 361
SUMMA	17 571	1 274	58 371	92 685	22 591	72 399	266 252

Koncernen, 2022

Räntebärande värdepapper per emittent	Svenska staten	Svenska kommuner	Svenska bolåne-institut	Övriga svenska emittenter	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Belåningsbara skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	21 852	151	6 022	4 944		32 969
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	2 949	2 098	2 316	34	380	19 634	4 494
Verkligt värde via resultatet	1 256		5 135	406	24	6 821
Summa	26 057	2 248	7 451	34 380	26 062	9 462	105 660
Övriga skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	29 644		16 433	5 31	127	77 209
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	100	11 531	10 349	1 042	36 379	59 403
Verkligt värde via resultatet	49	55	147	109	359
Upplupet anskaffningsvärde	8 862
Summa	149	41	230	26 929	1 048	76 477	145 833
Upplupen ränta	1 003
SUMMA	26 206	2 248	48 681	61 309	27 109	85 939	252 496

1) Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana endast om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Moderbolaget, 2023

Räntebärande värdepapper per emittent	Svenska staten	Svenska kommuner	Svenska bolåne-institut	Övriga svenska emittenter	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Belåningsbara skuldinstrument 1)
Verkligt värde via resultatet, handel	14 746	277	5 588	2 158		22 769
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	47	997	74 992	5 817	5 855	87 708
Summa	14 793	1 274	74 992	11 405	8 013	110 477
Övriga skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	33 591		6 819	22 521		62 932
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	15 406	9 263		29 500	54 168
Upplupet anskaffningsvärde	0	1 201		12 198	13 399
Summa	48	997	17 283	64 219	1 644	130 500
Upplupen ränta	1 196
SUMMA	14 793	1 274	48 997	92 275	11 405	72 233	242 173

Moderbolaget, 2022

Räntebärande värdepapper per emittent	Svenska staten	Svenska kommuner	Svenska bolåne-institut	Övriga svenska emittenter	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Belåningsbara skuldinstrument 1)
Verkligt värde via resultatet, handel	21 852	151	6 015	4 944		32 962
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	1 793	2 098	34 380	7 492	4 488	50 251
Summa	23 645	2 248	34 380	13 506	9 433	83 213
Övriga skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	29 644		16 433	31 127		77 204
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	10 516	9 053		36 356	55 925
Upplupet anskaffningsvärde	1 204			8 862	10 066
Summa	40	160	26 690	76 345	1 048	143 195
Upplupen ränta	915
SUMMA	23 645	2 248	40 160	61 070	13 506	85 778	227 323

1) Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana endast om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

20 Egetkapitalinstrument

	Koncernen		Moderbolaget
	2023	2022	2023	2022
Verkligt värde via resultatet, handel	64 295	39 657	64 295	39 657
Verkligt värde via resultatet, obligatoriskt	28 412	29 121	5 443	4 988
SUMMA	92 707	68 779	69 738	44 645

För koncernen har jämförelsetalen för 2022 omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 124

21 Derivatinstrument och säkringsredovisning

Derivatinstrument	Koncernen		Moderbolaget
	2023	2022	2023	2022
Ränterelaterade	99 957	105 539	98 327	96 979
Valutarelaterade	58 735	48 646	58 076	48 727
Aktierelaterade	2 732	3 150	2 710	3 150
Övriga	21 655	30 288	21 693	30 288
Med positiva stängningsvärden	183 080	187 622	180 806	179 144
Ränterelaterade	99 912	122 258	98 131	114 070
Valutarelaterade	76 323	62 409	76 752	62 483
Aktierelaterade	7 411	9 356	7 411	9 356
Övriga	20 530	44 025	20 743	44 025
Med negativa stängningsvärden	204 176	238 048	203 037	229 933

Koncernen, 2023

	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Optioner	153 087	2 120	175 539	1 745
Terminer	944	776	1 079	153
Swappar	8 963	561	9 050	417
Ränterelaterade	10 061	425	10 305	99 912
varav börshandlade	143 502	66	110	551
Optioner	145 360	2 160	144 969	2 357
Terminer	391	330	572	699
Swappar	2 196	994	2 380	591
Valutarelaterade	2 733	684	3 098	76 323
varav börshandlade	49	1	154
Optioner	9 671	1 267	8 482	2 502
Terminer	9 762	132	2 815	90
Swappar	31 689	1 334	47 711	4 819
Aktierelaterade	51	122	59 009	7 411
varav börshandlade	15 090	753	7 058	1 874
Optioner	51 091	5 767	53 774	5 244
Terminer	90 965	15 393	93 654	15 067
Swappar	3 510	495	5 775	219
Övriga	145 566	21 655	153 203	20 530
varav börshandlade	19 312	635	22 148	1 087
SUMMA	12 991 798	183 080	13 615 580	204 176
varav börshandlade	177 953	1 454	139 758	3 032

Koncernen, 2022

	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
Optioner	136 471	2 266	171 916	2 331
Terminer	1 980	108	385	1 582
Swappar	8 972	587	9 121	701
Ränterelaterade	11 089	166	10 875	122 258
varav börshandlade	137 823	86	156 395	80
Optioner	74 495	922	75 413	1 333
Terminer	524	253	554	440

Moderbolaget, 2023

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	153 576	2 152	179 838	1 820
Terminer	944 900	154	1 079 153	131
Swappar	8 945	187	96 021	9 037
Ränterelaterade	10 043 663	98 327	10 296 337	98 131
varav börshandlade	143 502	66	110 551	18
Optioner	145 190	2 130	144 924	2 338
Terminer	390 074	9 491	573 221	14 496
Swappar	2 205 237	46 455	2 386 328	59 917
Valutarelaterade	2 740 502	58 076	3 104 473	76 752
varav börshandlade	49	1 53	54
Optioner	9 671	1 245	8 482	2 502
Terminer	9 762	132	2 815	90
Swappar	31 689	1 334	47 711	4 819
Aktierelaterade	51 122	2 710	59 009	7 411
varav börshandlade	15 090	753	7 058	1 874
Optioner	51 091	5 767	53 774	5 244
Terminer	90 965	15 393	93 654	15 067
Swappar	6 294	533	6 599	432
Övriga	148 350	21 693	154 028	20 743
varav börshandlade	19 312	635	22 148	1 087
SUMMA	12 983 637	180 806	13 613 847	203 037
varav börshandlade	177 953	1 454	139 811	3 032

Moderbolaget, 2022

	Med positiva stängningsvärden		Med negativa stängningsvärden
	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	137 333	2 298	172 916	2 331
Terminer	1 980	108	385 1 582	309
Swappar	8 915	472	94 296	9 033
Ränterelaterade	11 032 913	96 979	10 788 926	114 070
varav börshandlade	137 823	86	156 395	80
Optioner	74 128	898	75 024	1 324
Terminer	524 291	14 559	555 089	14 250
Swappar	2 326 519	33 270	2 471 782	46 908
Valutarelaterade	2 924 938	48 727	3 101 895	62 483
varav börshandlade	67	2 36
Optioner	25 316	1 427	20 135	3 797
Terminer	9 683	302	9 063	350
Swappar	29 504	1 421	31 806	5 209
Aktierelaterade	64 503	3 150	61 004	9 356
varav börshandlade	27 080	992	20 225	3 355
Optioner	3 344	2 022	3 568	5 237
Terminer	4 805	24 016	12 604	37 873
Swappar	3 808	4 249	12 303	914
Övriga	11 957	30 288	28 476	44 025
varav börshandlade	1 757	1 596
SUMMA	14 034 311	179 144	13 980 300	229 933
varav börshandlade	27 148	1 751	20 226	3 988

Säkringsredovisning

Redovisningsprinciper
I samband med att International Accounting Standards Board offentliggjorde den internationella rapporteringsstan- darden IFRS 9 fastslog man att företag har valmöjlighet att fortsätta att tillämpa kraven på säkringsredovisning i IAS 39. Koncernen har valt att fortsätta tillämpa redovisnings- principerna i IAS 39 avseende säkringsredovisning.

Riskhantering
Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som är accepta- bel genom att sätta övergripande limiter och generella instruktioner. Risktolerans och limiter sätts för tradingverk- samheten, övrig bankverksamhet och pensionsplanerna. Group Risk Committee fördelar de fastställda mandaten till divisionerna och treasury funktionen, som i sin tur förde- lar ut erhållna limiter internt. Treasury har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker vilka konsolideras på central nivå.

Riskkategori och designerad riskexponering
Ränterisk är den designerade riskexponering för verkligt värde- samt kassa flödessäkringar. Ränterisk uppstår till följd av förändringar i räntor och huvud delen av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår i den övriga bank- verksamheten när räntebindningsperioderna i tillgångar och skulder, inklusive derivat, skiljer sig.

Verkligt värde- och portföljsäkringar
Koncernen innehar en portfölj av långfristiga fastförräntade bolån samt långfristiga fastförräntade emitterade värde- papper vilka är exponerade mot förändringar i verkligt värde till följd av fluktuationer i marknadsräntor. Ränterisk som utgör den designerade riskexponeringen är definierad som den förändring i verkligt värde på långfristiga fastförräntade bolån och långfristiga emitterade värdepapper som uppstår uteslutande från förändringar i applicerade diskonterings- räntor såsom relevanta referensräntor.

Koncernen säkrar en andel av existerande ränterisk i nämnda fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder mot förändringar i verkligt värde. För detta ändamål ingås ränteswappar där koncernen betalar det fasta benet och erhåller det rörliga benet för säkring av långfristiga fastförräntade bolån samt ränteswappar där man erhåller den fasta räntan och betalar den rörliga räntan för säkring av långfristiga fastförräntade emitterade värdepapper. Tillvägagångssättet innebär att den fasta ränta på den säkrade posten ersätt med rörlig ränta.

Säkringsutförandet är utförd på post per post för lång- fristiga fastförräntade emitterade värdepapper samt på en grupp av poster aggregerat utifrån förfallostruktur för lång- fristiga fastförräntade bolån.

Källor till ineffektivitet
Effektiviteten i säkringen bedöms utifrån den grad föränd- ringar i verkligt värde som uppstår uteslutande från föränd- ringar i applicerade diskonteringsräntor motverkas av för- ändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Möjliga källor till ineffektivitet kan vara följande; (i) det diskonterade kassaflödet från de räntebetalningar med rörlig ränta i säkringsinstrumentet saknar motsva- rande kassaflöde på den säkrade posten varmed ineffekti- vitet uppstår; (ii) avvikelser i väsentliga villkor mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentets villkor avseende räntebetal- ningar med fast ränta (“proxyobligation”) ger upphov till ineffektivitet; (iii) olika tillämpade referensräntor för diskontering av den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Exempelvis till- lämpningen av antingen säkerställd eller icke säkerställd referensränta beroende på säkerhetskaraktären hos säk- ringsinstrumentet medan icke säkerställd referensränta tillämpas för den säkrade posten; (iv) Finansieringrelaterade verkligt värde-justeringar (“FVA”, funding vale adjustments) på säkringsinstrument där cen- tral motpartsclearing ej tillämpas. Motsvarande verkligt värde-justeringar förekommer ej på den säkrade posten.

Kassaflödessäkringar
Koncernen innehar en portfölj av utlåning samt in- och upplåning med rörlig ränta vilka är exponerade mot fluktuationer i kassaflöde till följd av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk som utgör den designerade riskexponeringen är definierad som den förändring i framtida prognostiserade kassaflöden från utlåning samt in- och upplåning med rörlig ränta och som uppstår uteslutande från förändringar i rele- vanta referensräntor.

Koncernen säkrar en andel av sin exponering mot variabilitet i framtida prognostiserade kas- saflöden från nämnda finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta. För detta ändamål ingås räntes- wappavtal där koncernen antingen betalar den fasta räntan och erhåller den rörliga räntan eller vice versa. Huruvida koncernen erhåller eller betalar den fasta räntan i swappav- talet är beroende av om volymerna för ut låning med rörlig ränta överstiger volymerna för in- och upplåning med rörlig ränta eller om motsatt förhållande föreligger. Tillvägagångs- sättet innebär att den rörliga räntan på den säkrade posten ersätts med fast ränta.

Ränteflöden från utlåning samt in- och upplåning är prognostiserade att periodiseras över resultaträkningen under perioden 2024 till 2037.

Källor till ineffektivitet
Effektiviteten i säkringen bedöms utifrån den grad föränd- ringar i verkligt värde (nuvärde) av framtida prognostise- rade kassaflöden som uppstår uteslutande från föränd- ringar i relevanta referensräntor motverkas av förändringar i verk ligt värde på säkringsinstrumentet. Möjliga källor till ineffektivitet kan vara följande; (i) Avvikelser i väsentliga villkor mellan den säkrade posten (hypotetiskt derivat) och säkringsinstrumentets villkor avseende räntebetalningar med rörlig ränta ger upphov till ineffektivitet; (ii) Finansieringrelaterade verkligt värde-justeringar (”FVA”, funding vale adjust ments) på säkringsinstrument där cen- tral motpartsclearing ej tillämpas. Mot svarande verkligt värde-justeringar förekommer ej på den säkrade posten.

Säkring av nettoinvesteringar
Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoin- vesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 70 013 Mkr (64 246) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamhe- ter. Ineffektivitet i säkringarna redovisas i Nettoresultat finansiella transaktioner (not 6) .# Not 21 fortsättning Derivatinstrument och säkringsredovisning

Säkringsinstrument

Koncernen, 2023

Derivat	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värde-förändring	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värde-förändring
Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk	56 680	118	3 919	441 560	558	13 446
Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk	107 050	17	–3 246	16 500	3	–1 531
Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk	2 784	38	–56 824	213	–7
SUMMA	166 514	173	617 458	885 774	11 908

Koncernen, 2022

Derivat	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värde-förändring	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värde-förändring
Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk	113 045	86	–4 256	311 512	465	–23 425
Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk	183 850	116	6 656	0	15	34
Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk	4 739	35	–199	2 312	245	305
SUMMA	301 634	237	2 200 313	824 726	–23 087

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen, 2023

	Bokfört värde säkrad post	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Förändring av verkligt värde på säkrad post under året	Resultatförd ineffektivitet i säkringsförhållanden under året
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto	113
Balansräkning
Emitterade värdepapper	486 968	–10 689	–17 252	113
Verkligt värde-säkring av ränterisk	486 968	–10 689	–17 252	113
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto	47
Balansräkning
Utlåning till allmänheten	123 961
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk		–2 631	4 825	47
Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk	123 961	–2 631	4 825	47
SUMMA	610 928	–13 320	–12 427	161

Koncernen, 2022

	Bokfört värde säkrad post	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Förändring av verkligt värde på säkrad post under året	Resultatförd ineffektivitet i säkringsförhållanden under året
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto	59
Balansräkning
Emitterade värdepapper	396 694	–20 839	27 741	59
Verkligt värde-säkring av ränterisk	396 694	–20 839	27 741	59
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto	–64
Balansräkning
Utlåning till allmänheten	336 950
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk		–7 456	–6 754	–64
Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk	336 950	–7 456	–6 754	–64
SUMMA	733 643	–28 295	20 987	–5

Kassaflödessäkringar

Koncernen, 2023

	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Utgående balans i kassaflödesreserven inkluderat i Övrigt total resultat under året	Ineffektivitet i säkringsförhållanden inkluderat i resultat räkningen under året	Belopp omklassificerat från kassaflödesreserven för vilket säkringsredovisning tidigare gjorts	Kvarvarande säkringar	Avvecklade säkringar
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto		–2	20
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar	–61
Balansräkning
Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten	61
Eget kapital
Kassaflödessäkringar	61	–75
SUMMA	61	–61	75	–61	–2	20

Koncernen, 2022

	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Utgående balans i kassaflödesreserven inkluderat i Övrigt total resultat under året	Ineffektivitet i säkringsförhållanden inkluderat i resultat räkningen under året	Belopp omklassificerat från kassaflödesreserven för vilket säkringsredovisning tidigare gjorts	Kvarvarande säkringar	Avvecklade säkringar
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto		3	13
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar	102
Balansräkning
Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten	–102
Eget kapital
Kassaflödessäkringar	30	–93
SUMMA	–102	30	–93	102	3	13

Säkringsinstrument

Moderbolaget, 2023

Derivat	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värde-förändring	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värde-förändring
Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk	56 680	118	3 919	441 560	558	13 446
Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk	107 050	17	–3 246	16 500	3	–1 531
Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk	2 784	38	–56 824	213	–7
SUMMA	166 514	173	617 458	885 774	11 908

Moderbolaget, 2022

Derivat	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värde-förändring	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värde-förändring
Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk	113 045	86	–4 256	311 512	465	–23 425
Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk	183 850	116	6 656	0	15	34
Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk	4 739	35	–199	2 312	245	305
SUMMA	301 634	237	2 200 313	824 726	–23 087

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Moderbolaget, 2023

	Bokfört värde säkrad post	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Förändring av verkligt värde på säkrad post under året	Resultatförd ineffektivitet i säkringsförhållanden under året
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto	113
Balansräkning
Emitterade värdepapper	486 968	–10 689	–17 252	113
Verkligt värde-säkring av ränterisk	486 968	–10 689	–17 252	113
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto	47
Balansräkning
Utlåning till allmänheten	123 961
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk		–2 631	4 825	47
Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk	123 961	–2 631	4 825	47
SUMMA	610 928	–13 320	–12 427	161

Moderbolaget, 2022

	Bokfört värde säkrad post	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Förändring av verkligt värde på säkrad post under året	Resultatförd ineffektivitet i säkringsförhållanden under året
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto	59
Balansräkning
Emitterade värdepapper	396 694	–20 839	27 741	59
Verkligt värde-säkring av ränterisk	396 694	–20 839	27 741	59
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto	–64
Balansräkning
Utlåning till allmänheten	336 950
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk		–7 456	–6 754	–64
Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk	336 950	–7 456	–6 754	–64
SUMMA	733 643	–28 295	20 987	–5

Kassaflödessäkringar

Moderbolaget, 2023

	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Utgående balans i kassaflödesreserven inkluderat i Övrigt total resultat under året	Ineffektivitet i säkringsförhållanden inkluderat i resultat räkningen under året	Belopp omklassificerat från kassaflödesreserven för vilket säkringsredovisning tidigare gjorts	Kvarvarande säkringar	Avvecklade säkringar
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto		–2	20
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar	–61
Balansräkning
Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten	61
Eget kapital
Kassaflödessäkringar	61	–75
SUMMA	61	61	–75	–61	–2	20

Moderbolaget, 2022

	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Utgående balans i kassaflödesreserven inkluderat i Övrigt total resultat under året	Ineffektivitet i säkringsförhållanden inkluderat i resultat räkningen under året	Belopp omklassificerat från kassaflödesreserven för vilket säkringsredovisning tidigare gjorts	Kvarvarande säkringar	Avvecklade säkringar
Resultaträkning
Övriga intäkter, netto		3	13
Övrigt totalresultat
Kassaflödessäkringar	102
Balansräkning
Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten	–102
Eget kapital
Kassaflödessäkringar	30	–93
SUMMA	–102	30	–93	102	3	13

22  Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures

	Koncernen		Moderbolaget
	2023	2022	2023	2022
Svenska dotterbolag	15 476	14 541
Utländska dotterbolag	25 25	45 741	46 009
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, strategiska innehav	939 790	393 616
Aktier och andelar i intresseföretag, innehav i riskkapitalverksamheten	608 550	608 550
SUMMA	1 572	1 365	62 218	61 717
varav innehav i kreditinstitut	44 347	44 606

1) Vissa vilande dotterbolag i koncernen är redovisade enligt kapitalandelsmetoden.

Moderbolaget skrev ner det vilande dotterbolaget Aktiv Placering AB med 15 Mkr under 2023. Därtill skrev moderbolaget ned värdet på sitt innehav av P27 med 179 Mkr efter P27 meddelat sitt beslut om att dra tillbaka sin ansökan om clearinglicens från Finansinspektionen. Moderbolaget skrev även ned innehavet i Invidem med 125 Mkr, då bolaget kommer att avvecklas till följd av att skalfördelarna med samarbetet minskat. Under 2023 skrevs också det bokförda värdet i SEB Strategic Investments AB ner med 200 Mkr, efter att moderbolaget erhållit en utdelning med samma belopp.Totalt gjordes nedskrivningar om 519 Mkr (6 631) på innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures.

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 131

Not 22 fortsättning Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures

Svenska koncernföretag	Land	Bokfört värde 2023	Utdelning 2023	Ägar andel, % 2023	Bokfört värde 2022	Utdelning 2022	Ägar andel, % 2022
Aktiv Placering AB, Stockholm	Sverige	23		100	38		100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	Sverige	146
IFA DBB AB, Stockholm	Sverige	330		100	330		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm	Sverige	0		99	0		99
Repono Holding AB, Stockholm	Sverige	3 227		100	3 227		100
SEB Asset Management AB, Stockholm	Sverige	500		100
SEB Asset Management Holding AB, Stockholm	Sverige	650		100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	Sverige	5		100	5		100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	Sverige	12		100	12		100
SEB Investment Management AB, Stockholm	Sverige	541	400	100	541		100
SEB Kort Bank AB, Stockholm	Sverige	3 760	520	100	3 760	346	100
SEB Life and Pension Holding AB, Stockholm	Sverige	6 424	1	100	6 424	1 000	100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	Sverige	4 200		100	204		100
SUMMA		15 476	2 220		14 541	1 492
Utländska koncernföretag
DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs GmbH (tidigare DSK Hyp AG), Frankfurt am Main	Tyskland	27 543	5	100	27 496	5 224	100
SEB Bank JSC, St Petersburg	Ryssland	0		100	0	137	100
SEB Banka, AS, Riga	Lettland	2 164	532	100	2 242	687	100
SEB bankas, AB, Vilnius	Litauen	7 389	964	100	7 525	1 178	100
SEB Corporate Bank, PJSC, Kiev	Ukraina	75		100	75		100
SEB do Brasil Representacões LTDA, Sao Paulo	Brasilien	0	1	100	0	1	100
SEB Leasing Oy, Helsingfors	Finland	5 088		100	5 090		100
SEB Njord AS, Oslo	Norge	0		100	0		100
SEB Pank, AS, Tallinn	Estland	3 416	1 582	100	3 508	1 027	100
SEB Securities Inc, New York	USA	65		100	72		100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	Storbri- tannien	0	572	100
SUMMA		45 741	3 084		46 009	8 827

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran. För mer information om dotterbolag, direkt eller indirekt ägda av (via dotterbolag) av Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), under räkenskapsåret och/eller vid utgången av räkenskapsåret, se Hållbarhetsnoter sidorna 237-238.

Betydande begränsningar i möjligheterna att använda koncernens tillgångar och reglera dess skulder

Skandinaviska Enskilda Banken AB (Publ) kan få utdelningar, använda tillgångar och reglera skulder för dotterbolag i koncernen med begränsning av vissa till synsmässiga, lagstadgade och avtalsbetingade restriktioner. Dessa restriktioner är:

• Tillsynskrav: Dotterbolag under tillsyn ska tillämpa stabilitetsfrämjande kapitalkrav i de länder där de är reglerade. Dessa dotterbolag måste hålla en viss nivå av kapital i förhållande till sina exponeringar, vilket begränsar deras möjlighet att dela ut kontanta medel eller andra tillgångar till moderbolaget. För att möta dessa krav håller dotterbolagen kapitalinstrument och andra typer av efterställda skulder.
• Lagstadgade krav: Dotterbolag måste hålla en viss solvensnivå och kan inte dela ut kapital eller vinster så att solvensen sjunker under denna nivå.
• Kontraktuella krav: Koncernen pantsätter vissa av sina finansiella tillgångar som säkerhet i finansierings- och likviditetssyfte. Ianspråktagna tillgångar kan inte överföras inom koncernen. Sådana tillgångar beskrivs vidare i not 46 Ställda säkerheter.

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures – Strategiska innehav

	Bokfört värde	Ägarandel, %	Tillgångar	Skulder	Intäkter	Resultat
Bankomat AB, Stockholm	3 634	3	160	818	21	66
BGC Holding AB, Stockholm	327	0	0	0	104	33
Cinder Invest AB, Stockholm	503	1	0	–17	137	18
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm	126	47	314	–18	7	18
Getswish AB, Stockholm	150	39	249	11	19	20
Invidem AB, Stockholm	147	25	29	–181	0	17
P27 Nordic Payments AB, Stockholm	659	48	17	–257	54	17
Tibern AB, Stockholm	22	4	4	–4	5	14
USE Intressenter AB, Stockholm	1	0	0	0	0	28
Moderbolagets innehav	393
Dotterbolagens innehav	45
KONCERNENS INNEHAV	939
Justering för andelar redovisade enligt kapital andelsmetoden	1)	1)	1)	1)	1)	1)

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2022.

Aktier och andelar i intresseföretag

	Bokfört värde 2023	Ägarandel, % 2023	Bokfört värde 2022	Ägarandel, % 2022
– Innehav i riskkapitalverksamheten
Airsonett AB, Ängelholm	25	27	25	27
Apica AB, Stockholm	32	30
Avidicare Holding AB, Ängelholm	21	35	11	33
Cparta Cyber Defense AB, Stockholm	277	49	177	49
C-Green AB, Solna	0
Corpower Ocean AB, Stockholm	20	3
Enginzyme AB, Solna	0	7
Leasify AB, Stockholm	7	22	6	22
Leneo A/S, Köpenhamn	26	33
Now Interact Nordic AB, Stockholm	3	11	3	11
OssDsign AB, Uppsala	46	11
Scandinova Systems AB, Uppsala	102	22	113	22
TBox Sweden AB, Stockholm	30	40
TSS Holding AB, Stockholm	117	42	117	42
Moderbolagets innehav	608		550
KONCERNENS INNEHAV	608		550

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 132

Not 22 fortsättning  Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures

Strategiska innehav i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapital andelsmetoden i koncernredovisningen. Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultatet. Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor. Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat. Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

23 Immateriella tillgångar

	Koncernen	Moderbolaget
	Aktiverade anskaffningsvärden	Internt utvecklade immateriella tillgångar
	Goodwill	Övriga immateriella tillgångar
2023
Ingående balans	4 630	6 022
Förvärv och kapitaliseringar	35	579
Utrangeringar och avyttringar	–124	–339
Förändringar i valutakurser	–52	1
Anskaffningsvärde	4 578	6 058
Ingående balans	–5 458	–5 117
Årets avskrivningar	–165	–598
Utrangeringar och avyttringar	88	339
Förändringar i valutakurser	2	–3
Ackumulerade avskrivningar	–5 621	–5 630
SUMMA	4 578	438
1)	1)	1)
Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod. Alla övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Avskrivningsplanerna beskrivs i not 1.
2022
Ingående balans	4 582	5 719
Förvärv och kapitaliseringar	106	662
Omklassificeringar	77	–77
Utrangeringar och avyttringar	–386	–85
Förändringar i valutakurser	48	196
Anskaffningsvärde	4 630	6 022
Ingående balans	–5 068	–4 612
Årets avskrivningar	–224	–608
Återförda nedskrivningar	0
Omklassificeringar	–77	77
Utrangeringar och avyttringar	196	85
Förändringar i valutakurser	–166	–15
Ackumulerade avskrivningar	–5 458	–5 117
SUMMA	4 630	564

För koncernen har jämförelsetalet för 2022 omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Goodwill

Strukturen för kassagenererande enheter (KGE) utgörs av affärsenheterna (AE) kombinerat med geografi för att spegla dess centrala roll i styrning och uppföljning av den kundorienterade organisationen.

KGE:er	Anskaffningsår	Ingående balans 2022	Förändringar i valutakurser 2022	Nedskrivning 2022	Utgående balans 2022	Förändringar i valutakurser 2023	Utgående balans 2023
Kort, Norge & Danmark	2002/2004	735	48		783	–52	731
Liv Sverige	1996/1997	2 343			2 343		2 343
Investment Management Sverige	1997/1998	1 504			1 504		1 504
SUMMA		4 582	48		4 630	–52	4 578
1)	1)

1) KGE:erna presenteras tillsammans eftersom båda förvärven relaterar till Eurocard-affären.# Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 133

Not 23 fortsättning Immateriella tillgångar

Prövning av nedskrivningsbehov 2023

Resultat av prövning av nedskrivningsbehov

Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2023 genomfördes i fjärde kvartalet. Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov.

Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden

Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärdet och tar sin utgångspunkt i affärsplanen 2024–2026 samt uppskattade kassaflöden för 2027–2028. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om 2,0 procent. Det allokerade kapitalet erhålls från koncernens interna kapitalallokeringsmodell som anpassats till de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen har sin utgångspunkt från den senast publicerade Nordic Outlook. De huvudsakliga antagandena är: BNP tillväxt i Sverige från –1,0 procent till 2,5 procent över tre år och för övriga Norden från 0,9 procent till 2,1 procent; inflation i Sverige 6,1 procent till 1,9 procent och för övriga Norden från 4,8 procent till 2,1 procent. Reporäntan i Sverige antas vara 2,5 procent i slutet av 2025.

Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE) – diskonteringsränta

Diskonteringsräntan som används för koncernen är 10,1 procent före skatt och fastställs baserat på information från externa källor och tillämpas på alla KGE.

Känslighetsanalys

I känslighetsanalysen ökades diskonteringsräntan med en procentenhet, den genomsnittliga tillväxttakten för resultat före avskrivningar under prognosperioden minskades med en procentenhet och den långsiktiga tillväxten minskades med en procentenhet. Känslighetsanalysen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov.

Prövning av nedskrivningsbehov 2022

Resultat av prövning av nedskrivningsbehov

Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2022 genomfördes i fjärde kvartalet. Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov.

Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden

Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärdet och tar sin utgångspunkt i affärsplanen 2023–2025 samt uppskattade kassaflöden för 2026–2027. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om 2,0 procent. Det allokerade kapitalet erhålls från koncernens interna kapitalallokeringsmodell som anpassats till de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen har sin utgångspunkt från den senast publicerade Nordic Outlook. De huvudsakliga antagandena är: BNP tillväxt i Sverige från 2,9 procent till 1,3 procent över tre år och för övriga Norden från 2,2 procent till 2,0 procent; inflation i Sverige 8,2 procent till 2,1 procent och för övriga Norden från 7,0 procent till 1,8 procent. Reporäntan i Sverige antas vara 2,75 procent i slutet av 2024.

Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE) – diskonteringsränta

Diskonteringsräntan som används för koncernen är 10,4 procent före skatt och fastställs baserat på information från externa källor och tillämpas på alla KGE.

Känslighetsanalys

I känslighetsanalysen ökades diskonteringsräntan med en procentenhet, den genomsnittliga tillväxttakten för resultat före avskrivningar under prognosperioden minskades med en procentenhet och den långsiktiga tillväxten minskades med en procentenhet. Med ändringarna i de viktiga antagandena skulle det redovisade värdet för KGE Kort Norge överstiga återvinningsvärdet. Resultatet före avskrivningar i början av prognosperioden har minskat jämfört med tidigare uppskattningar. Den huvudsakliga anledningen var ökad finansieringskostnad orsakad av en hastig stigning av ränteläget för norska kronor. Det förhöjda ränteläget bedöms sjunka igen under första halvan av prognosperioden. Återvinningsvärdet för KGE Kort Norge överstiger det redovisade värdet med 224 Mkr. Återvinningsvärdet skulle vara lika med det redovisade värdet om diskonteringsräntan (KfE) sätts till 11,4 eller om den genomsnittliga årliga tillväxttakten minskas med nio procentenheter.

24 Materiella tillgångar

	Koncernen Fastigheter för egen verksamhet	Koncernen Leasingobjekt	Summa	Moderbolaget Fastigheter för egen verksamhet	Moderbolaget Inventarier	Summa
2023
Ingående balans	3 411	31	3 442	2 661	37 575	2 40
Förvärv och kapitaliseringar	474		474	398	7 035	7 433
Omklassificeringar	–1	0	–1	0	0	0
Utrangeringar och avyttringar	–200	–2	–202	–77	–10 053	–2
Förändringar i valutakurser	–13	–6	–19	–13	–13	–
Anskaffningsvärde	3 670	22	3 693	2 969	34 558	37
Ingående balans	–2 239	–12	–2 251	–1 708	–14 254	–15 963
Årets avskrivningar	–364	–1	–364	–289	–4 780	–5 069
Omklassificeringar	0	0	0	0	0	0
Utrangeringar och avyttringar	180	0	180	61	5 899	5 960
Förändringar i valutakurser	18	3	20	10	–120	–110
Ackumulerade avskrivningar	–2 405	–10	–2 415	–1 926	–13 255	–15 182
SUMMA	1 265	13	1 278	1 042	21 302	22 344
2022
Ingående balans	3 189	26	3 215	2 525	39 662	2 42
Förvärv och kapitaliseringar	284	2	286	212	5 723	5 935
Omklassificeringar	0	0	0	0	0	0
Utrangeringar och avyttringar	–193	–1	–194	–147	–7 810	–7 957
Förändringar i valutakurser	130	4	134	71	71	–
Anskaffningsvärde	3 411	31	3 442	2 661	37 575	2 40
Ingående balans	–1 993	–10	–2 003	–1 527	–14 537	–16 064
Årets avskrivningar	–347	–1	–347	–279	–4 735	–5 014
Årets nedskrivningar	0	0	0	0	0	0
Omklassificeringar	0	0	0	0	0	0
Utrangeringar och avyttringar	189		189	145	4 552	4 697
Förändringar i valutakurser	–88	–2	–89	–48	466	418
Ackumulerade avskrivningar	–2 239	–12	–2 251	–1 708	–14 254	–15 963
SUMMA	1 172	19	1 190	953	23 321	24 276

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning. Se not 48.

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

25 Övriga tillgångar

	Koncernen 2023	Koncernen 2022	Moderbolaget 2023	Moderbolaget 2022
Kundfordringar	1 168	1 178	1 097	1 153
Likvidfordringar	11 701	9 858	11 118	9 706
Övriga tillgångar	6 980	5 915	5 294	5 526
SUMMA	19 849	16 951	17 509	16 384

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 134

För koncernen har jämförelsetalen för 2022 omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen 2023	Koncernen 2022	Moderbolaget 2023	Moderbolaget 2022
Förutbetalda kostnader	2 486	2 150	2 438	2 413
Upplupna intäkter	485	561	383	445
Övrigt	2	3	337	153
SUMMA	2 973	2 714	3 159	3 012

27 In- och upplåning

	Koncernen 2023	Koncernen 2022	Moderbolaget 2023	Moderbolaget 2022
Inlåning	21 018	15 377	21 003	15 376
Marginalsäkerheter	343		343
Repor	2 749		2 749
Skulder till centralbanker	21 363	16 126	21 348	16 125
Inlåning	48 625	45 706	83 870	85 455
Marginalsäkerheter	77 051	3 341	75 925	2 739
Repor	285	1 700	285	1 700
Skulder till kreditinstitut	125 961	50 747	160 080	89 894
Offentlig förvaltning	24 649	19 049	8 453	6 141
Finansiella företag	395 688	408 995	400 968	413 867
Icke-finansiella företag	704 137	692 825	629 903	592 901
Hushåll	441 065	449 658	310 675	323 317
Marginalsäkerheter	33 011	119 050	32 928	118 979
Repor	13 101	12 114	13 101	12 114
In- och upplåning från allmänheten	1 611 651	1 701 687	1 396 028	1 467 319
SUMMA	1 758 975	1 768 560	1 577 456	1 573 337

28 Skulder till försäkringstagarna

	Koncernen 2023	Koncernen 2022
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken, investeringsavtal
Ingående balans	357 975	424 226
Omklassificering till försäkringsavtal	149	–2 473
Förändring i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal	34 495	–73 250
Valutakursdifferenser	–257	9 472
SUMMA	392 362	357 975

1) Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken. Skulderna och de hänförliga tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultatet (FVMPL).
2) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt. Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 135

Not 28 fortsättning Skulder till försäkringstagarna

Koncernen Skuld för försäkringsavtal, per värderingskomponent, exkl. PAA (Premiefördelningsmetoden)

	2023	2022
	Nuvärde av framtida kassaflöden	Riskjustering
Ingående balans	29 839	569
Omklassificering från investeringsavtal	–118	–7
Förändringar relaterade till försäkringstjänster	82	70
Finansiella (intäkter) kostnader från försäkringsavtal	2 609	2
Kassaflöden	553
Valutakursdifferenser	39	2
SUMMA	33 005	636

Skuld för försäkringsavtal, återstående försäkringsskydd och skuld för inträffade skador, inkl.# Not 28 fortsättning – Skulder till försäkringstagarna

PAA (Premiefördelningsmetoden)

	2023	2022
	Skuld för återstående försäkringsskydd	Skuld för inträffade skador
Exklusive förlustkomponent	Nuvärde av framtida kassaflöden	Riskjustering
Ingående balans	31 637	203
Omklassificering från investeringsavtal	–144	–3
Försäkringsintäkt	–1 483	–1 483
Kostnader för försäkringstjänster	76	209
Investeringskomponent	–2	208
Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal	2 787	0
Kassaflöden	3 931	–3 248
Valutakursdifferenser	–70	35
SUMMA	34 525	445

1) Följande tabell visar när koncernen förväntar sig att redovisa den återstående avtalsenliga marginalen i resultaträkningen efter rapportdatumet:

	Värde
1 år och mindre	102
1 till 5 år	314
5 till 10 år	251
10 till 15 år	196
Mer än 15 år	384

Betydande bedömningar vid tillämpningen av IFRS 17

• Koncernen använder främst deterministiska projektioner för att uppskatta nuvärdet av framtida kassaflöden men för vissa verksamheter användes stokastiska modellerings- tekniker.
• Följande antaganden används vid uppskattning av framtida kassaflöden: dödlighet, livslängd, olycksfrekvens, avvecklingsantaganden, kostnader, annullerings- och återköpsfrekvens. Antagandena baseras i första hand på egna data och i vissa fall på offentliga/standardiserade bransch- tabeller. Alla antaganden som använts vid beräkningen av försäkringsskulden har setts över och har vid behov änd- rats. De genomförda ändringarna bedöms inte ha haft någon väsentlig inverkan på värderingen av försäkrings- skulden.
• Skulderna beräknas genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden till riskfri ränta, vilket följer en nedifrån och upp-metod, genom att härleda den likvida riskfria kurvan baserad på det finansiella instrumentet – kredit- justerade swappräntor – som kan observeras på marknaden (djup, likvid och transparent) fram till den sista likvida punkten (LLP) bortom vilken marknaden anses vara illikvid. LLP är satt till 10 år för SEK och till 20 år för EUR. Smith-Wilson-extrapoleringstekniker används för att extrapolera avkastningskurvorna bortom LLP. Extrapoleringen utförs till en långsiktig terminsränta (UFR) och konvergenspunkt. UFR (3,45 % per den 31 december 2023) härleds baserat på makroekonomiska antaganden om ett inflationsmål och en långsiktig real tillväxt på mark- naden. Konvergenspunkten är en tidpunkt (20 år för SEK och 60 år för EUR) vid vilken terminskurserna som härletts med extrapoleringsmetoden måste anpassa sig till UFR. Ingen illikviditetspremie tillämpas.
• Diskonteringsräntor som tillämpas för diskontering av framtida kassaflöden vid olika löptider anges nedan:

	31 dec 2023	31 dec 2022
	1 år	5 år
SEK	3,03%	2,26%
EUR	3,36%	2,32%

• Riskjusteringen för icke-finansiella risker motsvarar 80 procents konfidensnivå.
• Den avtalsenliga marginalen för en grupp av försäkrings- avtal redovisas i resultatet för att återspegla tjänster som tillhandahålls under varje år baserat på antalet försäk- ringsskyddsenheter som tillhandahålls under året, vilket fastställs genom att för varje avtal beakta volymen av de förmåner som tillhandahålls och dess förväntade löptid. Koncernen tillämpar olika volymer av förmåner beroende på grupp av försäkringsavtal. Volymen förmåner kan till exempel vara summan av riskskydd, det förväntade kapitalet av tillgångar under förvaltning, det förväntade livräntebeloppet osv. Koncernen använder diskontering för att fastställa försäkringsskyddsenheter.

Karaktären på och omfattningen av risker som härrör från avtal som faller inom tillämpningsområdet för IFRS 17

Se not 40e för beskrivning och riskhantering av försäkrings- risker, marknadsrisker och koncentrationsrisker.

Känslighetsanalys

Följande känslighetsanalys visar effekten (före riskminskning av innehaven av återförsäkringsavtal) på den avtalsenliga marginalen (CSM), resultatet före skatt och eget kapital för möjliga förändringar i centrala antaganden. Känsligheten i antaganden har valts baserat på att den är rimligt möjlig vid rapportperiodens slut.

Förändringar i antaganden	Effekt på CSM	Effekt på resultat eget kapital
Teckningsrisker
Dödlighet +10%	–1 35	35
Långlevnad +10%	–20	–51
Avveckling sjukskador –10%	N/A	–37
Omkostnader +10%	–137	–64
Annullationer och återköp +10%	–59	0
Marknadsrisker
Parallellskifte av marknadsräntor, nedåt –50 bps	–7	3
Parallellskifte av marknadsräntor, uppåt +50 bps	12	–1
Minskning i aktiepriser –10%	–14	–95

29 Emitterade värdepapper

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Seniora obligationer	133 500	113 754
Seniora obligationer, nedskrivningsbara	73 265	53 511
Säkerställda obligationer	324 176	274 710
Företagscertifikat/Bankcertifikat	336 898	353 175
SUMMA	867 838	795 149

1) Varav 5 207 Mkr (7 370) designerat till verkligt värde via resultatet (FVDPL) för koncernen och 5 207 Mkr (7 370) designerat till verkligt värde via resultatet (FVDPL) för moderbolaget.

Koncernens totala utestående kontraktuella skuld är 4 802 Mkr (7 623) och för moderbolaget 4 802 Mkr (7 623). Skillnaden mellan bokfört värde och kontraktuellt värde, det värde som bolaget är skyldigt att betala innehavarna av obligationerna vid tidpunkten för förfall är, för koncernen 405 Mkr (–253) och för moderbolaget 405 Mkr (–253).

Den ackumulerade effekten för förändring av gruppens egen kreditrisk som en del av det verkliga värdet uppgår till 4 Mkr (5), varav –1 Mkr avser 2023 (75). Motsvarande belopp för moderbolaget är 4 Mkr (5), varav –1 Mkr avser 2023 (–75).

För emitterade obligationer designerade till verkligt värde via resultatet (FVDPL) så fastställs förändringen i verkligt värde hänförlig till förändring i kreditrisk genom att först fastställa förändringar som kan tillskrivas förändringar i marknadsförhållanden som ger upphov till marknadsrisk, från det dras sedan förändringarna från den totala förändringen i verkligt värde av de emitterade obligationerna. Förändringar i marknadsförhållanden som ger upphov till marknadsrisk inkluderar förändringar i referensräntan. Förändringar i verkligt värde hänförliga till inbäddade derivat är exkluderade från beräkningen av verkligt värde för- ändringen som ger upphov till marknadsrisk. SEB anser att denna metod på ett korrekt sätt representerar förändringarna i verkligt värde för emitterade obliga- tioner hänförligt till förändringar i kreditrisk eftersom bidrag från andra faktorer än förändringar av referensräntan inte anses vara signifikanta för förändringen i verkligt värde för emitterade obligationer.

30 Korta positioner

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Egetkapitalinstrument	19 558	20 527
Räntebärande värdepapper	14 142	24 109
SUMMA	33 700	44 635

31 Övriga skulder

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Leverantörsskulder	2 270	2 372
Likvidskulder	9 556	10 420
Leasingskulder	6 699	5 277
Övriga skulder	21 082	19 082
SUMMA	39 607	37 152

För koncernen har jämförelsetalen för 2022 omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Upplupna kostnader	4 119	4 313
Förutbetalda intäkter	1 439	1 432
Övrigt	91	82
SUMMA	5 648	5 827

För koncernen har jämförelsetalen för 2022 omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

33 Avsättningar

	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver	38	27
Reserv för finansiella garantier och lånelöften (not 18)	940	997
Övriga avsättningar	78	32
SUMMA	1 056	1 056

Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver

	2023	2022	2023	2022
Ingående balans	27	53	24	48
Övriga förändringar	11	–26	14	–24
SUMMA	38	27	38	24

Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader för övertalighet och beräknas användas inom tre år.

Övriga avsättningar

	2023	2022	2023	2022
Ingående balans	32	68	26	59
Avsättningar	3	1	1	1
Ianspråktaget	–17	–4	–15	0
Återföring av outnyttjade reserver	–7	–18	–5	–18
Övriga förändringar	70	–17	0	–17
Förändringar i valutakurser	–3	2
SUMMA	78	32	7	26

Övriga avsättningar består av kostnader för omorganisation inom koncernen som beräknas utnyttjas inom tre år och oreglerade fordringar inom alla rörelsesegment.# Finansiella rapporter

34 Efterställda skulder

	Koncernen	Moderbolaget	Koncernen	Moderbolaget
	2023	2023	2022	2022
Förlagslån	16 009	15 109	15 902	15 002
Förlagslån, eviga	14 045	14 045	14 561	14 561
Värdeförändring till följd av säkringsredovisning till verkligt värde	–752	–752	–1 790	–1 790
Upplupen ränta	385	385	94	94
SUMMA	29 687	28 787	28 767	27 867

Förlagslån

Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %	Valuta	Företag
2021/2031	500	5 555	0,750	EUR
2023/2033	500	5 555	5,000	EUR
2016/2028	1 250	1 250	5,630	SEK
2016/2028	2 750	2 750	6,280	SEK
Summa Moderbolaget		15 109
Förlagslån emitterade av övriga koncernföretag	900
SUMMA		16 009

Förlagslån, eviga

Ursprungligt nominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %	Valuta
2017	500	5 016	6,880
2019	900	9 029	5,130
SUMMA		14 045

35 Obeskattade reserver

	Moderbolaget	Moderbolaget
	2023	2022
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt	14 040	15 680
SUMMA	14 040	15 680

I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels uppskjuten skatteskuld och dels bunden kapital- del i eget kapital.

Moderbolaget

	Över- avskrivning	Summa
Ingående balans	17 100	17 100
Årets upplösning	–1 457	–1 457
Utgående balans 2022	15 680	15 680
Årets upplösning	–1 640	–1 640
UTGÅENDE BALANS 2023	14 040	14 040

36 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

2023

	Koncernen	Moderbolaget
	Noterade värden (Nivå 1)	Värderingsteknik baserad på observerbara indata (Nivå 2)
Tillgångar
Utlåning	164 516	2 052
Räntebärande värdepapper	145 010	109 036
Egetkapitalinstrument	72 094	187
Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken		370 326
Derivatinstrument – ränterelaterade	84	99 030
Derivatinstrument – aktierelaterade	412	2 320
Derivatinstrument – valutarelaterade	33	58 766
Derivatinstrument – kreditrelaterade		495
Derivatinstrument – råvarurelaterade	29	21 132
Derivatinstrument – säkringsredovisning		173
Innehav i intressebolag	608
SUMMA	587 988	469 261
Skulder
Inlåning		13 387
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken		370 231
Emitterade värdepapper	5 207
Korta positioner räntebärande värdepapper	10 783	3 359
Korta positioner egetkapitalinstrument	19 558
Derivatinstrument – ränterelaterade	129	98 587
Derivatinstrument – aktierelaterade	435	6 976
Derivatinstrument – valutarelaterade	52	76 271
Derivatinstrument – kreditrelaterade		219
Derivatinstrument – råvarurelaterade	20	31 1
Derivatinstrument – säkringsredovisning		774
Övriga finansiella skulder	81	19 100
SUMMA	401 270	238 716

1) Innehav i riskkapitalverksamheten designerade till verkligt värde via resultatet.

2022

	Koncernen	Moderbolaget
	Noterade värden (Nivå 1)	Värderingsteknik baserad på observerbara indata (Nivå 2)
Tillgångar
Utlåning	110 833	1 429
Räntebärande värdepapper	118 915	123 620
Egetkapitalinstrument	47 979	476
Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken		333 354
Derivatinstrument – ränterelaterade	381	104 571
Derivatinstrument – aktierelaterade	718	2 432
Derivatinstrument – valutarelaterade	48	650
Derivatinstrument – kreditrelaterade		432
Derivatinstrument – råvarurelaterade	170	29 686
Derivatinstrument – säkringsredovisning		237
Innehav i intressebolag	46 504
SUMMA	501 563	432 713
Skulder
Inlåning		14 563
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken		334 851
Emitterade värdepapper	7 370
Korta positioner räntebärande värdepapper	13 874	10 235
Korta positioner egetkapitalinstrument	20 527
Derivatinstrument – ränterelaterade	177	120 965
Derivatinstrument – aktierelaterade	693	8 663
Derivatinstrument – valutarelaterade	44	62 366
Derivatinstrument – kreditrelaterade		914
Derivatinstrument – råvarurelaterade	78	43 032
Derivatinstrument – säkringsredovisning		726
Övriga finansiella skulder	127	45 172
SUMMA	370 370	280 655

1) Innehav i riskkapitalverksamheten designerade till verkligt värde via resultatet.

För koncernen har jämförelsetalen för 2022 omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Värdering till verkligt värde

Syftet med värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan marknadsaktörer vid värderingstid punkten på affärs- mässiga villkor. Koncernen har etablerat en värderingsprocess och en kontrollmiljö för att fastställa verkliga värden för finansiella instrument där en, från affären, obe roende översyn av vär- deringsmodeller och priser ingår. Om principerna för valide- ring inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är väsentliga eller av principiell vikt kräver god- kännande från GRMC (Group Risk Measurement Committee) och ARC (Accounting Reporting Committee).

SEB använder olika metoder för att komma fram till det verkliga värdet för finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstek niker som innehåller observerbar indata och värderingstekniker baserade på interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finan- siella instrument värderade till verkligt värde i en värderings- hierarki som återspeglar observer barheten på de indata som använts vid värderingarna. Group Risk klassificerar och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrument i hierarkin för verkligt värde. Värderings processen är den- samma för finansiella instru ment i samtliga nivåer.

En aktiv marknad är en marknad där transaktioner sker med tillräcklig volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att komma fram till det pris till vil- ket en transaktion skulle kunna ske, utan att ändra eller dela upp instrumentet eller inkludera det i en portfölj, på instru- mentets huvudmarknad.

Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dess utom görs värderingsjusteringar på port- följnivå för att täcka kreditrisken. För att återspegla motpar- tens och den egna kreditrisken för OTC-derivat görs portfölj- justeringar baserat på nettoexponeringen mot varje mot- part. Dessa justeringar baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang, sanno likhet för fallissemang och återvinningsgrad, på motpartsnivå. Information om san- nolikhet för fallissemang och återvinningsgrad hämtas från CDS mark naden. För motparter där denna information sak- nas eller inte är tillförlitlig på grund av exponeringens natur, tillämpas alternativa metoder där sanno likheten för fallisse- mang baseras på generiska kreditindex för specifika bransch- och/eller kreditbetyg. För effekten av dessa juste- ringar se not 6.

När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflek- teras koncernens egen kreditvärdighet. Mer information om värdering till verkligt värde åter finns i not 37.

För att fastställa verkligt värde för investeringsfastig heter beaktas mark nadsaktörers förmåga att generera ekono- miska fördelar genom att använda fastigheterna på det max- imala och bästa sättet. Det maximala och bästa an vändningsområdet för fastigheterna beaktar vad som är fysisk möjligt, lagligt och finansiellt genomförbart. Investeringsfastigheterna i SEB bedöms använ das på det maximala och bästa sättet.# Not 36 fortsättning Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

Hur värderingen av investeringsfastigheterna går till kan läsas i Redovisningsprinciperna i not 1. Värderingen av investeringsfastigheterna genomförs två gånger per år. Värderingarna presenteras och fastställs i respektive fastighetsbolags styrelse. De värderingsprinciper som används i alla företag är i överensstämmelse med de regler som lokala tillsynsmyndigheter (FSA) utfärdat som i sin tur överensstämmer med internationella värderingsprinciper och IFRS.

Det verkliga värdet på de finansiella skulderna avseende fondförsäkringar fastställs med hjälp av det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna hänförliga till försäkringstagarna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet. Eventuella skillnader mellan tillgångar och skulder beror på inbetalda premier som ännu inte placerats i fonder. Värdeförändringarna i fondförsäkringarna påverkar ej resultatet då de tillfaller försäkringstagarna.

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lättillgängliga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknadstransaktioner mellan parter som är oberoende av varandra. Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuldinstrument samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande prisnoteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som klassificeras i nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata

I värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrument som är

övervägande lika. Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (Stibor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner som SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändras från att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en likvid marknad. Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flesta OTC-derivat som optioner och ränteswappar baserade på swapränta eller avkastningskurvan för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB interpolerar mellan observerbara variabler.

Nivå 3: Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata

Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från observerbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker. Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC-derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onoterade aktier, innehav i private equity och förvaltningsfastigheter. Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke observerbar indata, aggregeras indata som inte är observerbar för att bestämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilken ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet.

Väsentliga överföringar och omklassificeringar mellan nivåer

Överföringar mellan nivåer i hierarkin kan ske när det finns indikationer på att marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis en ändring i likviditet. Värderings-/priskommittén för respektive division beslutar om materiella överföringar mellan nivåer. Vid utgången av första kvartalet överfördes 0,4 miljarder kronor i Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken från nivå 3 på grund av separation av ryska innehav från Östeuropafonder, och därutöver överfördes 0,2 miljarder kronor från nivå 3 på grund av förändrade marknadsförhållanden. Vid utgången av det tredje kvartalet överfördes 0,3 miljarder kronor i finansiella tillgångar och skulder för vilka kunden bär investeringsrisken från nivå 3 på grund av förbättrad klassificering av obligationer, och därutöver överfördes derivattillgångar om 0,8 miljarder kronor och derivatskulder 0,7 miljarder kronor till nivå 3 på grund av förbättrad klassificeringsmetodik för swaptioner. Vid utgången av det fjärde kvartalet överfördes 0,8 miljarder kronor i finansiella tillgångar och skulder där kunden bär investeringsrisken från nivå 3 till följd av förbättrad klassificering av strukturerade obligationer. Den största öppna marknadsrisken inom nivå 3 finansiella instrument ligger fortfarande inom de traditionella livförsäkringsportföljerna inom försäkringsverksamheten.

Koncernen, 2023

Tillgångar	Ingående balans	Omklassificeringar	Vinster/ förluster i Resultaträkningen ¹⁾ ²⁾	Inköp	Försäljningar	Avräkningar	Flytt till nivå 3	Flytt från nivå 3	Förändringar i valutakurser	Utgående balans
Utlåning	1 429	–290	930	–54	1	35	2	052	0	2 052
Räntebärande värdepapper	1 095	14	135	–1	144	–145	36	0	0	0
Egetkapitalinstrument	20	324	8 743	2	144	–2 780	–17	3	20	425
Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken	9 169	218	1 289	–584	145	–1 718	6	8	525	6 852
Derivatinstrument – ränterelaterade	346	–417	–199	99	1	056	–280	606	0	606
Innehav i intressebolag	504	–8	–81	193	0	0	0	0	0	608
SUMMA	32 866	187	4 692	–4 760	111	1 201	–2 161	80	32 216	32 216
Skulder
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	9 169	218	1 289	–584	145	–1 718	6	8	525	6 852
Derivatinstrument – ränterelaterade	390	–89	–269	–34	795	–373	0	421	0	421
SUMMA	9 559	129	1 020	–584	–34	940	–2 092	6	8 946	8 946

Koncernen, 2022

Tillgångar	Ingående balans	Omklassificeringar	Vinster/ förluster i Resultaträkningen ¹⁾ ²⁾	Inköp	Försäljningar	Avräkningar	Flytt till nivå 3	Flytt från nivå 3	Förändringar i valutakurser	Utgående balans
Utlåning	70	–66	–94	2	1 474	43	1 429	0	0	1 429
Räntebärande värdepapper	49	–12	1 058	–167	167	–49	49	0	0	1 095
Egetkapitalinstrument	19	635	30	1 895	3 734	–4 578	–643	251	20	324
Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken	7 774	17	1 643	–1 499	1 054	–497	677	0	0	9 169
Derivatinstrument – ränterelaterade	303	288	29	–275	1 346	0	0	0	0	346
Derivatinstrument – aktierelaterade	2	–2	0	0	0	0	0	0	0	0
Innehav i intressebolag	622	–30	–168	80	0	0	0	0	0	504
SUMMA	28 456	1 954	6 544	–6 340	–273	2 695	–1 189	1 021	0	32 866
Skulder
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	7 774	12	1 636	–1 499	1 064	–495	677	0	0	9 169
Derivatinstrument – ränterelaterade	329	15	29	16	1 390	0	0	0	0	390
SUMMA	8 103	27	1 636	–1 470	16	1 064	–495	678	0	9 559

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.
2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 december uppgår till –273 Mkr (–1 632).

Moderbolaget, 2023

Tillgångar	Ingående balans	Omklassificeringar	Vinster/ förluster i Resultaträkningen ¹⁾ ²⁾	Inköp	Försälj ningar	Avräk ningar	Flytt till nivå 3	Flytt från nivå 3	Förändringar i valutakurser	Utgående balans
Utlåning	1 429	–290	930	–54	2	35	2 052	0	0	2 052
Räntebärande värdepapper	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Egetkapitalinstrument	3 593	8	569	430	–274	–17	3	4	312	312
Derivatinstrument – ränterelaterade	346	–225	–1	99	250	–75	394	0	0	394
Derivatinstrument – aktierelaterade	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Innehav i intressebolag	504	–8	–81	193	0	0	0	0	0	608
SUMMA	5 872	0	–27	1 553	–329	101	250	–92	38	3 314
Skulder
Derivatinstrument – ränterelaterade	383	0	74	–1	0	–34	71	–73	0	421
SUMMA	383	0	74	–1	0	–34	71	–73	0	421

Moderbolaget, 2022

Tillgångar	Ingående balans	Omklassificeringar	Vinster/ förluster i Resultaträkningen ¹⁾ ²⁾	Inköp	Försälj ningar	Avräk ningar	Flytt till nivå 3	Flytt från nivå 3	Förändringar i valutakurser	Utgående balans
Utlåning	70	–65	–93	2	1 473	42	1 429	0	0	1 429
Räntebärande värdepapper	49	–49	0	0	0	0	0	0	0	0
Egetkapitalinstrument	5 329	30	–139	325	–1 559	–643	250	0	0	3 593
Derivatinstrument – ränterelaterade	303	288	29	–276	2	346	0	0	0	346
Derivatinstrument – aktierelaterade	2	–2	0	0	0	0	0	0	0	0
Innehav i intressebolag	622	–30	–168	80	0	0	0	0	0	504
SUMMA	6 375	0	–84	434	–1 654	–274	1 473	–692	294	5 872
Skulder
Derivatinstrument – ränterelaterade	329	7	29	16	2	383	0	0	0	383
SUMMA	329	7	29	16	2	383	0	0	0	383

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.
2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 December uppgår till –50 Mkr (–388).# Not 36 fortsättning Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3

Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för förändringar i icke observerbara indata har bedömts genom att förändra antaganden i värderingstekniken. Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit spridar eller multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt skulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga alternativ. Det har inte varit några signifikanta ändringar under 2023. Den största öppna marknadsrisken inom Nivå 3 återfinns inom försäkringsverksamheten.

	2023				2022
	Koncernen				Koncernen
	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet
Derivatinstrument 1) 4)	394 –421	–27	29	346 –382	–36	51
Skuldinstrument 2)	2 052	2 052	308	1 429	1 429	214
Egetkapitalinstrument 2) 5) 6)	4 312	4 312	862	3 594	3 594	719
Intresseföretag	608	608	122	504	504	101
Försäkringsinnehav – Finansiella instrument 3) 4) 6) 7)	16 312	16 312	2 266	16 571	16 571	2 270

1) Volatiliteten för Bermudan-swaptioner är icke observerbar indata. Volatiliteten för vanliga swaptioner används och justeras ytterligare för att återspegla den ytterligare osäkerheten som är förknippad med värderingen av Bermudan-swaptioner. Känsligheten beräknas som en förskjutning av den implicita volatiliteten och aggregeras från varje valuta och löptidsficka.

2) Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall. Känslighetsanalysen är baserad på 20 procents förändring av marknadsvärdena.

3) Känsligheten för skuldinstrument är generellt kvantifierad som en förändring av marknadsvärden med 5 procent förutom för så kallade credit opportunity skuldinstrument, 10 procent, och för stressade krediter samt strukturerade krediter, 15 procent.

4) Känsligheten av den implicita volatiliteten med 10 procent.

5) Känslighetsanalysen är baserad på en förändring av marknadsvärdet för hedgefonder 5 procent, riskkapitalinnehav med 20 procent och strukturerade krediter 15 procent.

6) Känsligheten av en förändring av verkligt värde på förvaltningsfastigheter/fastighetsfonder med 10 procent och infrastrukturinvesteringar/infrastrukturfonder med 20 procent.

7) Känsligheten visar på förändringar i värdet på försäkringstillgångarna vilket inte alltid leder till en förändring av koncernens resultaträkning då eventuella överskott inom traditionella livförsäkringsportföljer i första hand utnyttjas.

Not 37 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen, 2023

	Bokfört värde	Verkligt värde	Värderings teknik baserad på marknadsvärden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Summa
Tillgångar
FVHFT FVMPL FVDPL Säkrings- instrument AmC
Utlåning 1)	164 516	2 052	2 426 474	2 593 042	29 631	164 539
Skuldinstrument 2)	86 600	159 368	8 078	12 206 266	252	145 010
Egetkapitalinstrument 2) 5) 6)	64 295	28 412	92 707	72 094	187	20 425
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	392 457	392 457	370 326	13 606	8 525	392 457
Derivatinstrument 1) 4)	182 907	173	183 080	558	181 916	606
Övrigt	18 104	18 104	2 331	15 773	18 104
Finansiella tillgångar	498 318	582 289	8 078	173 2 456 784	3 545 641	619 950
Övriga tillgångar (icke-finansiella)	62 576
SUMMA	498 318	582 289	8 078	173 2 456 784	3 608 218
Skulder
In- och upplåning	13 387	1 745 587	1 758 975	172	15 555	1 741 789
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär investeringsrisken	392 362	392 362	370 231	13 606	8 525	392 362
Emitterade värdepapper	0	5 207	892 318	897 525	886	141 900
Korta positioner räntebärande värdepapper	14 142	14 142	10 783	3 359	14 142
Korta positioner eget kapitalinstrument	19 558	19 558	19 558	19 558	19 558
Derivatinstrument	203 402	774	204 176	617	203 139	421
Övrigt	100	2 631	19 009	21 740	274	40
Finansiella skulder	250 590	400 199	774 2 656 915	3 308 478	401 635	1 121 839
Skulder till försäkringstagarna	36 453
Övriga skulder (icke-finansiella)	41 513
Summa kapital	221 775
SUMMA	250 590	400 199	774 2 656 915	3 608 218	1 773 070	3 296 544

1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 310 042 Mkr.

Koncernen, 2022

	Bokfört värde	Verkligt värde	Värderings teknik baserad på marknadsvärden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Summa
Tillgångar
FVHFT FVMPL FVDPL Säkrings- instrument AmC
Utlåning 1)	110 833	1 429	2 479 586	2 591 848	27 125	110 998
Skuldinstrument 2)	110 733	125 682	7 215	8 866 252	496	118 915
Egetkapitalinstrument 2) 5) 6)	39 657	29 121	68 779	47 979	476	20 324
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	354 299	354 299	333 354	11 776	9 169	354 299
Derivatinstrument 1) 4)	187 386	237	187 622	1 269	186 007	346
Övrigt	15 249	15 249	2 585	12 664	15 249
Finansiella tillgångar	448 609	510 531	7 215	237 2 503 701	3 470 292	531 226
Övriga tillgångar (icke-finansiella)	62 486
SUMMA	448 609	510 531	7 215	237 2 503 701	3 532 779
Skulder
In- och upplåning	14 563	0	1 753 998	1 768 560	190	20 840
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär investeringsrisken	355 796	355 796	334 851	11 776	9 169	355 796
Emitterade värdepapper	7 370	816 546	823 916	0	815 940	900
Korta positioner räntebärande värdepapper	24 109	24 109	13 874	10 235	24 109
Korta positioner eget kapitalinstrument	20 527	20 527	20 527	20 527	20 527
Derivatinstrument	237 322	726	238 048	991	236 666	390
Övrigt	172	7 456	18 243	25 870	183	109
Finansiella skulder	296 692	370 622	726 2 588 786	3 256 825	370 616	1 095 566
Skulder till försäkringstagarna	33 425
Övriga skulder (icke-finansiella)	38 387
Summa kapital	204 141
SUMMA	296 692	370 622	726 2 588 786	3 532 779	1 782 799	3 248 980

1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 375 381 Mkr. Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Moderbolaget, 2023

	Bokfört värde	Verkligt värde	Värderings teknik baserad på marknadsvärden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Summa
Tillgångar
FVHFT FVMPL FVDPL Säkrings- instrument AmC/Övrigt
Utlåning 1)	165 326	2 052	2 151 186	2 318 564		2 318 564
Skuldinstrument	86 411	142 355	13 407	242 173		13 407
Egetkapitalinstrument	64 295	5 443	61 217	130 955		61 217
Derivatinstrument	180 633	173	180 806			180 806
Övrigt	13 692	13 692				13 692
Finansiella tillgångar	496 665	149 851	173 2 239 502	2 886 190		2 886 190
Övriga tillgångar (icke-finansiella)	32 643
SUMMA	496 665	149 851	173 2 239 502	2 918 833		2 918 833
Skulder
In- och upplåning	13 387	1 564 069	1 577 456			1 577 456
Skuldinstrument	5 207	891 418	896 625			896 625
Derivatinstrument	202 263	774	203 037			203 037
Övrigt	33 800	11 310	45 109			45 109
Finansiella skulder	249 450	5 207 774	2 466 797			2 722 227
Övriga skulder (icke-finansiella)	22 464
Summa kapital	174 142
SUMMA	249 450	5 207 774	2 466 797	2 918 833		2 918 833

1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 354 968 Mkr.

Moderbolaget, 2022

	Bokfört värde	Verkligt värde	Värderings teknik baserad på marknadsvärden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Summa
Tillgångar
FVHFT FVMPL FVDPL Säkrings- instrument AmC/Övrigt
Utlåning 1)	111 301	1 429	2 200 030	2 312 760		2 312 760
Skuldinstrument	110 721	106 533	10 070	227 323		10 070
Egetkapitalinstrument	39 657	4 988	60 550	105 195		60 550
Derivatinstrument	178 908	237	179 144			179 144
Övrigt	12 032	12 032				12 032
Finansiella tillgångar	440 586	112 950	237 2 282 682	2 872 686		2 872 686
Övriga tillgångar (icke-finansiella)	36 232
SUMMA	440 586	112 950	237 2 282 682	2 872 686		2 872 686
Skulder
In- och upplåning	14 563	1 558 775	1 573 337			1 573 337
Skuldinstrument	7 370	815 646	823 016			823 016
Derivatinstrument	229 207	726	229 933			229 933
Övrigt	44 808	17 896	62 703			62 703
Finansiella skulder	288 577	7 370 726	2 392 316			2 688 990
Övriga skulder (icke-finansiella)	20 883
Summa kapital	162 813
SUMMA	288 577	7 370 726	2 392 316	2 872 686		2 872 686

1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 371 465 Mkr.# Noter till de finansiella rapporterna

38 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Koncernen, 2023

	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	63 993	231 374	98 040	4 940	8 208	64	3 445	410 064
Utlåning till kreditinstitut	8 729	30 708	30 643	929	949	1 236	10 935	84 128
Utlåning till allmänheten	1 147 033	533 223	148 809	46 800	87 412	121 537	16 366	2 101 181
Övriga finansiella tillgångar	656 303	115 133	74 824	26 267	25 245	43 830	8 667	950 268
Övriga tillgångar	10 208	48 654	1 278	236	1 481	431	288	62 576
SUMMA TILLGÅNGAR	1 886 266	959 092	353 594	79 173	123 295	167 097	39 701	3 608 218
Skulder till centralbanker	73 438	18 614	2 058	180	21	363	0	94 692
Skulder till kreditinstitut	23 994	51 528	16 723	11 471	9 434	11 295	1 516	125 961
In- och upplåning från allmänheten	751 129	472 840	208 578	58 675	46 501	48 229	25 699	1 611 651
Övriga finansiella skulder	777 222	373 635	335 804	44 870	16 841	35 035	2 549	1 585 956
Övriga skulder	19 274	11 904	1 818	321	3 450	2 475	2 272	41 513
Eget kapital	221 775	0	0	0	0	0	0	221 775
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 793 465	910 345	581 536	117 395	76 226	97 034	32 216	3 608 218

Koncernen, 2022

	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	146 489	181 944	104 492	1 644	7 749	937	8 675	451 928
Utlåning till kreditinstitut	7 662	25 800	35 343	1 067	1 200	1 410	4 753	77 235
Utlåning till allmänheten	1 142 816	513 840	170 723	48 540	78 803	95 614	14 934	2 065 271
Övriga finansiella tillgångar	428 605	267 453	87 275	11 279	24 733	50 415	6 098	875 859
Övriga tillgångar	16 331	42 760	1 075	278	1 220	239	584	62 486
SUMMA TILLGÅNGAR	1 741 903	1 031 798	398 908	62 808	113 704	148 614	35 044	3 532 779
Skulder till centralbanker	45 880	13 225	1 229	748	0	0	0	61 082
Skulder till kreditinstitut	16 020	10 494	8 465	671	10 088	4 042	967	50 747
In- och upplåning från allmänheten	769 603	497 260	265 393	59 299	31 589	51 026	27 517	1 701 687
Övriga finansiella skulder	731 778	339 621	389 227	27 686	17 506	14 802	1 071	1 521 690
Övriga skulder	20 214	9 458	2 089	481	3 725	1 579	840	38 387
Eget kapital	204 141	0	0	0	0	0	0	204 141
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 741 802	857 712	678 398	89 366	63 656	71 449	30 395	3 532 779

Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Moderbolaget, 2023

	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	63 789	131 377	97 580	4 703	8 204	44	1 350	307 047
Utlåning till kreditinstitut	15 005	73 458	30 771	980	3 856	4 752	11 713	140 536
Utlåning till allmänheten	1 124 348	334 513	148 381	46 675	84 545	116 277	16 244	1 870 983
Övriga finansiella tillgångar	282 094	109 040	74 849	26 266	24 603	43 688	7 086	567 627
Övriga tillgångar	1 023	25 134	1 097	1 711	1 401	1 630	644	32 640
SUMMA TILLGÅNGAR	1 486 259	673 522	352 679	80 335	122 610	166 390	37 038	2 918 833
Skulder till centralbanker	73 423	18 614	2 058	180	0	0	0	94 275
Skulder till kreditinstitut	25 852	82 885	17 053	11 538	9 473	11 419	1 862	160 080
In- och upplåning från allmänheten	764 568	252 373	203 020	58 044	46 417	48 007	23 599	1 396 028
Övriga finansiella skulder	383 916	327 258	335 139	44 600	16 564	34 881	2 413	1 144 771
Övriga skulder	6 869	6 324	1 746	280	3 119	1 919	2 206	22 464
Eget kapital och obeskattade reserver	174 142	0	0	0	0	0	0	174 142
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 355 419	669 263	575 572	116 519	75 573	96 226	30 261	2 918 833

Moderbolaget, 2022

	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	143 970	95 133	104 384	1 427	7 744	898	1 415	354 970
Utlåning till kreditinstitut	15 001	52 041	35 058	971	4 019	4 728	6 786	118 604
Utlåning till allmänheten	1 118 897	321 801	170 047	48 424	75 949	89 770	14 300	1 839 188
Övriga finansiella tillgångar	227 714	117 350	87 708	11 223	24 156	50 441	5 102	523 695
Övriga tillgångar	1 511	29 411	1 105	170	1 143	2 172	716	36 229
SUMMA TILLGÅNGAR	1 507 093	615 735	398 302	62 216	113 011	148 009	28 320	2 872 686
Skulder till centralbanker	45 879	13 225	1 229	748	0	0	0	61 081
Skulder till kreditinstitut	18 447	46 426	8 762	717	10 151	4 139	1 250	89 894
In- och upplåning från allmänheten	779 343	267 380	258 819	58 390	31 547	50 828	21 011	1 467 319
Övriga finansiella skulder	370 029	296 378	389 077	27 426	17 220	14 714	808	1 115 652
Övriga skulder	8 215	4 996	2 022	435	3 373	1 044	799	20 883
Eget kapital och obeskattade reserver	162 813	0	0	0	0	0	0	162 813
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 338 893	616 059	671 905	88 197	63 039	70 725	23 868	2 872 686

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 148

39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen

Tillgångar

	2023			2022
	Omsättnings- tillgångar	Anlägg- nings- tillgångar	Summa	Omsätt- nings- tillgångar	Anlägg- nings- tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	312 373		312 373	377 966		377 966
Utlåning till centralbanker	97 691		97 691	73 962		73 962
Utlåning till kreditinstitut	79 486	4 643	84 128	73 035	4 200	77 235
Utlåning till allmänheten	801 736	1 299 444	2 101 181	748 826	1 316 444	2 065 271
Räntebärande värdepapper	266 252		266 252	252 496		252 496
Egetkapitalinstrument	92 707		92 707	68 779		68 779
Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken	392 457		392 457	354 299		354 299
Derivat	183 080		183 080	187 622		187 622
Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures		1 572	1 572		1 365	1 365
Immateriella tillgångar		801	801		844	844
Materiella tillgångar		364	364		1 190	1 190
Nyttjanderättstillgångar	962	5 304	6 266	879	3 956	4 834
Aktuella skattefordringar	15 336		15 336	16 312		16 312
Uppskjutna skattefordringar	386		386	409		409
Pensionsförmånstillgångar	23 765		23 765	24 188		24 188
Övriga tillgångar	19 849		19 849	16 951		16 951
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	2 973		2 973	2 714		2 714
SUMMA	2 289 832	1 318 385	3 608 218	2 199 221	1 333 557	3 532 779

Skulder

	2023			2022
	Kortfristiga skulder	Långfrsitiga skulder	Summa	Kortfristiga skulder	Långfrsitiga skulder	Summa
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	144 774	2 549	147 323	64 618	2 255	66 873
In- och upplåning från allmänheten	1 607 001	4 650	1 611 651	1 697 239	4 448	1 701 687
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	19 915	372 447	392 362	17 353	338 443	355 796
Skulder till försäkringstagarna	3 209	33 244	36 453	2 696	30 729	33 425
Emitterade värdepapper	435 875	431 963	867 838	457 280	337 869	795 149
Korta positioner	33 700		33 700	44 635		44 635
Derivat	204 176		204 176	238 048		238 048
Övriga finansiella skulder	100		100	172		172
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk	2 631		2 631	7 456		7 456
Aktuella skatteskulder	4 145		4 145	2 164		2 164
Uppskjutna skatteskulder	10 001		10 001	10 367		10 367
Övriga skulder	34 034	5 573	39 607	32 858	4 294	37 152
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	5 648		5 648	5 827		5 827
Avsättningar	1 056		1 056	1 056		1 056
Pensionsförmånsskulder	66		66	64		64
Efterställda skulder	0	29 687	29 687	9 221	19 546	28 767
SUMMA	2 495 209	891 234	3 386 443	2 579 567	749 071	3 328 637

Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Tillgångar och skulder är klassificerade som kortfristiga när de är kassa och tillgodohavanden, innehas för handel, förväntas bli sålda, reglerade eller för brukade i normal verksamhet och förväntas bli realiserade inom tolv månader. Övriga tillgångar och skulder är klassificerade som långfristiga.

40 Riskupplysningar

SEB definierar risk som sannolikheten för en negativ avvikelse från ett förväntat finansiellt resultat. Risktagande och riskhantering är integrerade delar av alla SEB:s affärsaktiviteter och skall därför vara sammanlänkade med affärsstrategin.# SEB:s strategi och riskhantering

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att identifiera, bedöma, mäta, övervaka, hantera, mitigera, rapportera och prissätta alla materiella risker som uppstår i verksamheten och samtidigt hålla tillräcklig likviditet- och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Styrelsen ansvarar för ramverket och principerna för riskhantering och för att besluta om den högsta acceptabla risknivån som banken får ta. SEB:s övergripande riskaptit uttrycker styrelsens långsiktiga syn på typer och nivåer av risker som banken är villig att acceptera för att uppnå sina affärsmål. SEB:s huvudsakliga risk är kreditrisk. Andra risker för vilka koncernen är exponerade inkluderar marknadsrisk, operationella risker, likviditetsrisk, affärsrisk, pensionsrisk, försäkringsrisk, strategisk risk samt ryktesrisk. SEB håller en kapitalbuffert och en likviditetsreserv för oförutsedda händelser förknippade med dessa risker. SEB strävar efter att löpande identifiera, bedöma, mäta, övervaka, hantera, mitigera och rapportera kända och okända risker i sin verksamhet genom en fastställd riskhanteringsprocess. SEB:s aggregerade riskprofil bevakas regelbundet och rapporteras till Group Risk Committee (GRC), styrelsens Risk and Capital Committee (RCC) och till Styrelsen. I den årliga interna kapitalbedömningsprocessen utvärderas koncernens kapitalbehov baserat på riskprofilen och den framtida affärsstrategin, samtidigt som man beaktar kraven på finansiell stabilitet från myndigheter, skuldinvesterare och affärspartners samt aktieägarnas avkastningskrav. Ytterligare upplysningar om SEB:s risk-, likviditet- och kapitalhantering återfinns på sid. 51-58, noterna 18 och 41 samt i SEB:s rapport enligt Pelare 3 ”Capital Adequacy and Risk Management Report” (på engelska, på www.sebgroup.com). För mer information om risk kopplat till klimatrelaterade frågor, se Hållbarhetsredovisningen sid. 189-248.

40a Kreditrisk

Definition

Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Kreditriskkonceptet omfattar även så kallad motpartsrisk i tradingverksamheten, landrisk, avvecklingsrisk och koncentrationsrisk. Kreditrisk är den enskilt största risken inom SEB och uppstår i bankens kreditportfölj, vilken består av utlåning och utfärdande av kreditlöften och motpartsrisker som uppstår i derivatkontrakt, repor och marginalsäkerhetskontrakt till kunder såsom företag, finansiella institutioner, offentlig förvaltning och privatpersoner. Förutom kreditportföljen består SEB:s totala kreditexponering av skuldinstrument.

Riskhantering

Kreditpolitik och kreditbeviljning

Huvudprincipen i SEB:s övergripande kreditpolicy är att all kreditbeviljning är analysbaserad och står i proportion till kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga. Kunden ska vara känd av banken och syftet med krediten helt införstått. Affärsenheten har det fulla ansvaret för kreditrisken fram till återbetalning. Ett kreditbeslut baseras på en bedömning av kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet beaktas både kundens finansiella- och affärsmässiga riskfaktorer (nuvarande och förväntade framtida) samt det skydd som kan erhållas genom särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljning tar hänsyn till såväl den aktuella transaktionen som kundens samlade engagemang i banken. Kreditbeslutet inkluderar även en separat och oberoende fastställd riskklassificering baserad på gjorda analyser. Processen varierar beroende på typ av kund (privatpersoner, företag eller finansiella institut), risknivå samt den ansökta kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalificerad kreditanalys är särskilt viktig när det gäller större företag och institutionella kunder och kreditbesluten, som stöds av affärsområdena, verifieras vanligtvis av en oberoende kreditanalys. För privatpersoner och småföretag är kreditbeviljningsprocessen ofta baserad på kreditscoringmodeller. Varje större kreditbeslut kräver godkännande av en kreditkommittéordförande som är oberoende från affären.

Kreditbeviljning sker i en hierarkisk struktur där Group Risk Committee (GRC) är den högsta beslutsinstansen, med vissa undantag. Under GRC finns divisionskreditkommittéer och lokala kreditkommittéer beroende på var kunden finns samt vissa mindre personliga beslutsmandat. Beslutsmandaten för varje nivå sätts med hänsyn till både kvalitativ och kvantitativ risknivå.

SEB:s kreditpolicys speglar också koncernens syn på hållbarhet så som den är definierad i Hållbarhetspolicyn, kompletterande policyer samt specifika branschpolicyer och relaterade ställningstaganden vilka beaktas i kreditgivningsprocessen och i kunddialoger. För mer information om SEB:s hantering av hållbarhetsrelaterade risker i kreditportföljen, se Hållbarhetsredovisningen på sid. 189-248. Branschpolicyerna finns specificerade på sid. 196, och finns tillgängliga på sebgroup.com

Riskreducering

SEB använder flera metoder för att reducera kreditrisken. Valet av metod beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för den aktuella produkten eller kunden, men hänsyn tas även till legala begränsningar tillsammans med SEB:s erfarenhet och kapacitet att hantera och kontrollera metoden i fråga. De viktigaste metoderna för att reducera kreditrisk är pantsättning av säkerheter, garantier och nettningsavtal. Pantsatta säkerheter utgörs vanligen av fast egendom, företagshypotek och finansiella säkerheter. För stora företag begränsas kreditrisken normalt genom särskilda restriktiva villkor i låneavtalen. I tradingverksamheten används oftast avtal om dagligt ställande av marginalsäkerheter för att vid varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motpartsexponeringar.

Limiter och uppföljning

För att hantera kreditrisken för varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en limit som återspeglar den maximala exponering som SEB är villig att acceptera. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser, vissa kundsegment samt för avvecklingsrisker i tradingverksamheten. SEB ser regelbundet över kreditportföljens kreditkvalitet. Samtliga limiter och riskklasser ses över minst en gång om året av en kreditbeslutsinstans (en kreditkommitté bestående av minst två banktjänstemän som är auktoriserade enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Svaga eller osäkra fordringar bevakas mer frekvent med syftet att på ett tidigt stadium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram en lösning som möjliggör för kunden att möta sina finansiella åtaganden och för SEB att undvika eller begränsa kreditförluster. På SEB:s huvudmarknader finns lokala enheter som arbetar med problemkrediter. Dessa stöds av en global funktion med övergripande ansvar för hantering av problemengagemang.

Reserveringar görs för förväntade kreditförluster enligt redovisningsstandarden IFRS 9 Finansiella instrument. Principen för den förväntade kreditförlustmodellen är att reflektera utvecklingen av försämringar och förbättringar i det finansiella instrumentets kreditkvalitet. Kunder med finansiella problem kan få lånevillkoren ändrade till sin fördel. Sådana lån kallas ”forborne loans”. Villkorsändringar som föranleder att ett lån blir ”forborne” sträcker sig från amorteringsuppskov (den vanligaste åtgärden) till omfinansiering med nya villkor och skuldnedskrivning. En relevant kreditinstans ska godkänna villkorsändringen samt besluta om lånet kan klassificeras som ”forborne” eller inte. För vidare beskrivning av reserveringsmodellen hänvisas till not 1 och 18.

Portföljanalys och stresstester

Riskorganisationen analyserar regelbundet kreditkvaliteten i den sammanlagda kreditportföljen avseende industri, geografi, riskklass, produkttyp, storlek och andra parametrar. Riskkoncentrationer i både geografiska och branschvisa segment och på större enskilda kredittagare analyseras grundligt både vad gäller direkt och indirekt exponering och i form av säkerheter, garantier och kreditderivat. Vid årets slut utgjorde de 20 största företagsexponeringarna (inklusive fastighetsförvaltning) 134 procent av primärkapitalet (132).

Kreditportföljen stresstestas regelbundet som en del av SEB:s årliga interna utvärdering av kapitaltäckningen vilken även omfattar omvända stresstester. Därutöver utförs vid behov särskilda analyser och stresstester av utvalda sektorer eller delportföljer. SEB genomför regelbundet klimatscenari-oanalyser för att bedöma och kvantifiera potentiella effekter på kreditrisk till följd av klimatförändringar. Under de senaste åren har exempelvis scenarioanalyser av olje- och gasportföljen, elproduktionsportföljen, den svenska bolåneportföljen samt de baltiska fastighetsportföljerna genomförts. Baserat på de scenarioanalyser som genomförts hittills, inklusive ett 1,5°C-scenario, förväntas den totala portföljpåverkan vara begränsad. Se SEB:s hållbarhetsrapport på sida 189-248 för ytterligare information om scenarioanalys och därtill relaterade processer för riskbedömning.

Riskmätning

Kreditrisk mäts för samtliga exponeringar i både bankboken och handelslagret. Ett av tillsynsmyndigheterna godkänt internt riskklassificeringssystem (IRK) används för majoriteten av bankens portföljer och avspeglar risken för betalningsfallissemang (probability of default eller PD). Per 31 december 2023 täcktes 89 procent av det riskvägda exponeringsbeloppet av IRK-modeller.För varje större företagssegment består riskklassificeringssystemet av specifika ratingverktyg och PD skalor. Segmenten med större motparter klassificeras på en skala mellan 1–16 medan små och medelstora företag klassificeras på en skala mellan 1–12. Den högsta riskklassen står för den högsta fallissemangsrisken och de tre riskklasserna före fallissemang är så kallade ”watch list”. För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PD skattningar på ett år över hela konjunkturcykeln. Skattningarna baseras på intern såväl som extern statistik. För privatpersoner och mindre företag använder SEB ett kreditscoringsystem för att uppskatta kundens PD. För att uppnå större säkerhet i skattningarna använder SEB olika kreditscoringmodeller för olika länder och produktområden då både datatillgänglighet och kundernas egenskaper normalt varierar beroende på land och produkt. Exponeringsvägt PD för hela kreditportföljen täckt av IRK-modeller var 0,57 procent per årsskiftet (0,47).

Motpartsrisk i derivatkontrakt

SEB ingår derivatkontrakt framförallt för att erbjuda produkter för att hantera kunders finansiella exponeringar, men också för att skydda kassaflöden och marknadsvärden på finansiella tillgångar och skulder i egen bok från marknadssvängningar. Motpartsrisk i derivatkontrakt är risken att en motpart inte lever upp till sina kontraktuella åtaganden då banken har en fordran på motparten och fordran motsvarar ett positivt marknadsvärde till SEB:s fördel. Eftersom marknadsvärdet fluktuerar under kontraktets löptid måste hänsyn tas till osäkerheten om framtida marknadsförhållanden. Den förväntade framtida exponeringen beräknas antingen genom simulering eller som nuvarande marknadsvärde plus ett fast schablonvärde där schablonvärdet, som beror på produkttyp och löptid, reflekterar eventuella marknadsrörelser för det specifika kontraktet. Finansinspektionen har godkänt SEB:s simuleringsmodell för beräkning av de förväntade framtida exponeringarna (internmetoden) för beräkning av kapitaltäckning av motpartsrisk i repor, räntederivat och FX derivat i moderbolaget. Motpartsrisken begränsas genom nettningsavtal där samtliga positiva och negativa marknadsvärden under ett kontrakt kan kvittas på motpartsnivå, samt genom avtal om marginalsäkerhet. Motpartsrisk i derivatkontrakt påverkar resultaträkningen genom CVA/DVA justeringar som reflekterar kreditrisken i derivatpositionerna. Dessa justeringar beror på marknadsriskfaktorer såsom räntor, valutor och kreditspreadar. Det finns även ett externt kapitalkrav för CVA under Basel III.

Not 40 a fortsättning — Kreditrisk

Vår strategi | Röster om SEB | Investera i SEB | Förvaltningsberättelse | Finansiella rapporter | Hållbarhetsredovisning | Övrig information

Våra divisioner | Inledning | Finansiella rapporter | SEB-koncernen | Moderbolaget | Noter till de finansiella rapporterna | Femårsöversikt | Förslag till vinstdisposition | Styrelsens och vd:s underskrifter | Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 150

Koncernen

	Utlåning	Ansvarsförbindelser	Derivatinstrument, repor och marginalsäkerheter	Summa
	2023	2022	2023	2022
Banker	27 516	26 692	26 218	28 193
Finans och försäkring	144 777	152 796	122 308	104 852
Parti- och detaljhandel	82 493	84 618	65 561	59 192
Transport	30 237	31 163	27 795	25 737
Rederiverksamhet	50 858	57 955	19 261	15 804
Övrig serviceverksamhet	204 678	188 524	165 902	156 849
Byggnadsindustri	17 594	14 802	27 864	24 918
Tillverkningsindustri	112 881	129 863	204 874	197 166
Jordbruk, skogsbruk och fiske	36 325	33 813	6 884	5 101
Utvinning av mineraler, olja och gas	5 253	7 671	17 123	24 415
Försörjning av el, gas och vatten	91 843	81 867	103 874	106 298
Övrigt	16 857	21 924	14 711	22 533
Företag	793 796	804 996	776 156	742 864
Kommersiell fastighetsförvaltning	184 710	183 183	29 418	25 087
Förvaltning av bostadsfastigheter	137 944	134 079	9 814	11 361
Fastighetsförvaltning	322 654	317 262	39 232	36 448
Bostadsrättsföreningar	63 502	67 949	2 763	3 620
Offentlig förvaltning	20 572	25 585	23 345	26 747
Bostadskrediter	636 224	634 663	34 125	36 384
Övrig utlåning	44 067	42 930	41 341	41 662
Hushåll	680 291	677 593	75 465	78 046
Kreditportfölj	1 908 332	1 920 078	943 179	915 918
Skuldinstrument	242 950	240 657
SUMMA	3 282 817	3 327 080

Not 40 a fortsättning — Kreditrisk

Kreditexponering fördelad per bransch

Den totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (utlåning och utfärdande av kreditlöften samt motpartsrisker som uppstår i derivatkontrakt, repor och marginalsäkerhetskontrakt) och skuldinstrument. Motpartsrisker rapporteras baserat på beräkningar av exponeringen vid fallissemang. Exponeringen visas före reserveringar. Skuld- instrument omfattar alla räntebärande instrument till nominella belopp. Innehav av skuldinstrument i divisionerna Liv och Investment Management ingår inte i kreditexponeringen.

Vår strategi | Röster om SEB | Investera i SEB | Förvaltningsberättelse | Finansiella rapporter | Hållbarhetsredovisning | Övrig information
Våra divisioner | Inledning | Finansiella rapporter | SEB-koncernen | Moderbolaget | Noter till de finansiella rapporterna | Femårsöversikt | Förslag till vinstdisposition | Styrelsens och vd:s underskrifter | Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 151

Not 40 a fortsättning — Kreditrisk

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknad

Den totala kreditportföljen omfattar koncernens utlåning och utfärdande av kreditlöften samt motpartsrisker i derivatkontrakt, repor och marginalsäkerhetskontrakt. Motpartsrisker presenteras baserat på sannolikheten för fallissemang. Exponeringar presenteras före reserveringar.

Koncernen, 2023

	Sverige	Norden	Baltikum	Tyskland, Storbritannien	Övrigt	Summa
Banker	83 346	9 667	1 253	8 788	11 108	114 161
Finans och försäkring	223 485	30 002	1 127	61 058	3 457	319 130
Parti- och detaljhandel	59 128	34 703	29 082	19 578	7 610	150 101
Transport	21 950	21 975	9 675	7 013	461	61 073
Rederiverksamhet	16 154	36 193	752	11 358	6 520	70 977
Övrig serviceverksamhet	172 297	67 669	12 536	114 611	10 990	378 103
Byggnadsindustri	22 384	8 397	5 681	6 340	2 839	45 642
Tillverkningsindustri	118 541	112 845	15 999	76 383	12 239	336 008
Jordbruk, skogsbruk och fiske	22 149	9 674	10 587	186	656	43 251
Utvinning av mineraler, olja och gas	4 184	17 223	299	616	723	23 044
Försörjning av el, gas och vatten	56 296	88 886	19 347	50 852	410	215 791
Övrigt	25 962	839	770	383	3 663	31 617
Företag	742 531	428 406	105 854	348 376	49 569	1 674 736
Kommersiell fastighetsförvaltning	129 408	49 603	29 501	6 635	557	215 704
Förvaltning av bostadsfastigheter	142 585	3 124	2 535	165	148 409
Fastighetsförvaltning	271 993	52 728	29 501	9 170	722	364 114
Bostadsrättsföreningar	66 004	265				66 269
Offentlig förvaltning	44 968	5 765	7 746	4 410	1 891	64 781
Bostadskrediter	580 372	570	83 216	6 190		670 349
Övrig utlåning	47 316	24 572	10 969	2 601		85 458
Hushåll	627 689	25 142	94 185	8 791		755 807
SUMMA	1 836 530	521 973	238 539	370 745	72 081	3 039 868

Koncernen, 2022

	Sverige	Norden	Baltikum	Tyskland, Storbritannien	Övrigt	Summa
Banker	93 355	16 199	1 068	6 813	9 104	126 539
Finans och försäkring	234 923	23 436	1 144	49 460	6 058	315 021
Parti- och detaljhandel	60 611	31 989	29 349	16 618	7 570	146 137
Transport	19 817	22 603	8 174	8 204	645	59 443
Rederiverksamhet	13 038	35 420	630	17 926	7 922	74 936
Övrig serviceverksamhet	164 248	62 882	10 169	106 369	8 676	352 343
Byggnadsindustri	20 204	5 659	4 914	6 339	2 829	39 944
Tillverkningsindustri	129 108	112 841	16 617	71 407	16 413	346 386
Jordbruk, skogsbruk och fiske	21 802	6 526	9 903	147	595	38 974
Utvinning av mineraler, olja och gas	5 932	25 348	366	999	1 392	34 036
Försörjning av el, gas och vatten	67 452	101 594	17 015	48 605	258	234 923
Övrigt	37 434	3 402	704	841	2 157	44 538
Företag	774 569	431 700	98 985	326 915	54 514	1 686 682
Kommersiell fastighetsförvaltning	127 336	47 039	27 780	6 589	106	208 850
Förvaltning av bostadsfastigheter	140 413	3 140	1 977	86	145 616
Fastighetsförvaltning	267 749	50 180	27 780	8 565	192	354 466
Bostadsrättsföreningar	71 307	264				71 571
Offentlig förvaltning	71 041	6 631	6 883	3 716	3 223	91 494
Bostadskrediter	583 264	770	80 737	6 276		671 047
Övrig utlåning	46 444	25 756	10 274	2 146		84 624
Hushåll	629 708	26 526	91 011	8 422		755 672
SUMMA	1 907 729	531 500	225 727	346 013	75 455	3 086 423

Vår strategi | Röster om SEB | Investera i SEB | Förvaltningsberättelse | Finansiella rapporter | Hållbarhetsredovisning | Övrig information
Våra divisioner | Inledning | Finansiella rapporter | SEB-koncernen | Moderbolaget | Noter till de finansiella rapporterna | Femårsöversikt | Förslag till vinstdisposition | Styrelsens och vd:s underskrifter | Revisionsberättelse

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 152

Not 40 a fortsättning — Kreditrisk

Kreditportföljen per PD-intervall

Koncernen, 2023

Kategori	PD-intervall	S&P/Moody’s	Summa, exklusive hushåll	Hushåll	Bostadsrättsföreningar	Fastighetsförvaltning	Offentlig Hushåll förvaltning	Summa PD-intervall
			Banker	Företag
”Investment grade”	0 < 0,01%	AAA/Aaa	15,8%	0,6%	0,4%	0,0%	65,7%	3,2%
	0,01 < 0,03%	AA/Aa	45,3%	11,8%	3,5%	0,1%	30,8%	12,1%
	0,03 < 0,12%	A/A	27,0%	21,9%	3,5%	10,4%	0,5%	17,8%
	0,12 < 0,46%	BBB/Baa	6,9%	40,5%	36,0%	67,4%	2,7%	37,8%
Standardbevakning	0,46 < 1,74%	BB/Ba	1,6%	20,7%	48,8%	21,3%	0,3%	24,3%
	1,74 < 7%	B/B	1,7%
### Not 40 a fortsättning - Kreditrisk

Kreditportfölj säkerställd av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter

	Koncernen, 2023		Moderbolaget, 2023
	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Varav finansiella ställda säkerheter	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Varav finansiella ställda säkerheter
Banker	114 161	2 142	19 498	12 612
Företag, Fastighetsförvaltning och Bostadsrättsföreningar	111 446	2 142	19 496	12 611
Offentlig förvaltning	2 105 119	28 090	537 293	52 464
Hushåll	1 895 445	27 389	471 209	50 995
SUMMA	3 039 868	30 325	1 171 722	79 038

	Koncernen, 2022		Moderbolaget, 2022
	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Varav finansiella ställda säkerheter	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Varav finansiella ställda säkerheter
Banker	126 539	1 998	14 165	7 006
Företag, Fastighetsförvaltning och Bostadsrättsföreningar	124 211	1 998	14 162	7 004
Offentlig förvaltning	2 112 718	30 056	534 806	42 231
Hushåll	1 880 374	29 321	469 300	41 252
SUMMA	3 086 423	32 111	1 152 889	63 331

1) Endast riskreducerande åtgärder som godtas i kapitaltäckningen ingår i tabellen.

Skuldinstrument

Vid årsskiftet 2023 uppgick SEB:s kreditexponering i obligationsportföljen till 243 miljarder kronor (241). Här ingår räntebärande värdepapper till nominellt värde, inklusive vissa kreditderivat och ränteterminer.

Geografisk fördelning

	Stat och kommun, 2023	Stat och kommun, 2022	Företag, 2023	Företag, 2022	Säkerställda obligationer, 2023	Säkerställda obligationer, 2022	Värdepapperisering/ABS, 2023	Värdepapperisering/ABS, 2022	Finansiella institutioner, 2023	Finansiella institutioner, 2022	Summa, 2023	Summa, 2022
Sverige	41,0%	30,5%	0,3%	0,2%	18,7%	20,9%	0,4%	0,0%	60,4%	51,5%
Tyskland	0,7%	1,5%	0,0%	0,0%	0,2%	0,3%	4,1%	4,3%	5,0%	6,1%
USA	1,1%	3,9%	0,0%	4,4%	0,3%	0,1%	5,8%	4,0%
Norge	2,9%	4,3%	0,2%	0,2%	2,0%	3,8%	0,4%	1,0%	5,5%	9,3%
Danmark	2,4%	1,4%	0,0%	0,0%	0,3%	5,8%	0,2%		2,6%	7,4%
Luxemburg	3,8%	2,4%	0,0%	3,6%	3,8%				6,1%
Finland	2,1%	3,5%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	2,1%	3,6%
Baltikum	2,3%	5,3%	5,0%	7,3%			5,3%
Europa, övriga	2,7%	2,6%	0,0%	0,0%	0,1%	1,0%	0,7%	3,7%	3,3%
Övriga	3,8%	3,3%	0,0%	0,1%	3,8%	3,4%
SUMMA	62,6%	58,7%	0,5%	0,5%	25,7%	30,7%	5,0%	3,6%	6,2%	6,5%	100,0%	100,0%

Fördelning per kreditrating

	AAA, 2023	AAA, 2022	AA, 2023	AA, 2022	A, 2023	A, 2022	BBB, 2023	BBB, 2022	BB/B, 2023	BB/B, 2022	CCC/CC, 2023	CCC/CC, 2022	Ingen rating, 2023	Ingen rating, 2022
AAA	51,1%	43,1%	3,8%	5,3%	3,8%	5,3%	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
AA
A
BBB
BB/B
CCC/CC
Ingen rating													3,9%	5,0%
SUMMA	51,1%	43,1%	3,8%	5,3%	3,8%	5,3%	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	3,9%	5,0%

1) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer).

---

Not 40 b - Marknadsrisk

Definition

Marknadsrisk är risken för förluster i värdet av positioner som redovisas på balansräkningen eller i eventualförpliktelser på grund av negativa förändringar i marknadspriser. Marknadsrisk uppstår vid förändring i räntor, valutakurser, kreditspreadar, CVA, råvarupriser och aktiekurser, implicit volatilitet, inflation eller marknadslikviditet. En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i tradingverksamheten, det vill säga risker i handelslagret, och strukturella marknadsrisker och risker i räntenettot, det vill säga risker i den övriga bankverksamheten. Positioner i tradingverksamheten har som syfte att handlas och redovisas till marknadsvärde medan positioner i övrig bankverksamhet inte har ett handels-syfte och redovisas vanligtvis till upplupet anskaffningsvärde, med undantag för positioner i den övriga bankverksamheten som hålls för likviditetssyften.

Riskhantering

Marknadsrisker i handelslagret uppstår i koncernens kund-drivna handel i finansiella instrument. Tradingverksamheten bedrivs av divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och obligationsmarknaderna. Marknadsrisk uppstår också i bankens övriga verksamhet i form av ränterisk i bankboken till följd av skillnader i räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. Treasuryfunktionen har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker, vilka konsolideras centralt. Treasuryfunktionen förvaltar även likviditetsportföljen som ingår i bankens likviditetsreserv. Marknadsrisken i likviditetsportföljen uppstår genom förändringar i kreditspreadar och räntor i pantsättningsbara, mycket likvida obligationer. Dessa obligationer klassificeras, för kapitaltäckningsändamål, som tillgångar i bankboken. Från ett riskhanteringsperspektiv bevakas dock tillgångarna som övrig tradingverksamhet och de redovisas också till marknadsvärde. Marknadsrisker uppstår också i bankens livförsäkringsverksamhet samt i pensionsåtaganden för anställda till följd av obalanser i marknadsvärdena av likvida tillgångar och skulder. Marknadsrisker i bankens pensionsåtaganden och i livförsäkringsverksamheten ingår inte i marknadsriskbeloppen nedan. Se not 40 e för information om marknadsrisk i livförsäkringsverksamheten.

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som är acceptabel genom att sätta övergripande limiter. Limiter sätts för tradingverksamheten, övrig bankverksamhet och pensionsplanerna. Group Risk Committee (GRC) delegerar de fastställda mandaten till divisionerna och treasuryfunktionen, som i sin tur fördelar ut erhållna limiter internt. Tradingrisker hanteras av de olika tradingenheterna genom ett omfattande ramverk av limiter för VaR, stop-loss samt känslighetsanalyser och stresstester. Riskorganisationen mäter, följer upp och rapporterar dagligen marknadsrisknivån inom bankens olika enheter. Riskorganisationen gör även oberoende granskningar av positioner värderade till verkligt värde och beräknar kapitalbufferten för värderingsosäkerhet inom ramen för försiktig värdering. Riskorganisationen är närvarande i handlarrummen och följer upp limiter och marknadspriser vid stängning samt värderingsprinciper och nya produkter. Marknadsrisker rapporteras minst månatligen till GRC och styrelsens Risk and Capital Committee (RCC).

SEB är exponerad mot följande marknadsrisktyper:

Risktyp	Definierad som risken för förlust eller minskade intäkter till följd av	Uppstår i
Ränterisk	Förändringar i räntor	All bankverksamhet
Kreditspreadrisk	Förändringar i kreditvärdigheten av utgivaren av till exempel obligationer eller kreditderivat	Bankens obligationsinnehav huvudsakligen
Valutakursrisk	Fluktuationer i valutakurser	Valutahandel på internationella marknader samt bankverksamhet på olika marknader
Aktiekursrisk	Fluktuationer i aktiekurser	Market making och kundaktivitet i aktier och aktiederivat
Råvaruprisrisk	Fluktuationer i råvarupriser	Kundaktivitet i råvaror
Volatilitetsrisk	Förändring i den implicita volatiliteten	Market making och kundaktivitet i optioner i samtliga tillgångsslag
Inflationsrisk	Förändring i inflation	Obligationsinnehav, tillgångsvärden på balansräkningen
Marknads-likviditetsrisk	Fluktuationer i marknadslikviditeten i handel av tillgångar	Försäljning av tillgångar eller stängning av marknadspositioner
CVA-justering	Fluktuationer i motpartsrisk baserat på förväntad framtida exponering	Derivatkontrakt som inte handlas över en börs (OTC)

1) CVA-justeringen utgörs i princip av kreditrisk, men exponeringen beräknas med hjälp av marknadsriskfaktorer (ränta, valuta, etc.).

Riskmätning

För att mäta marknadsriskexponering använder SEB mått som både syftar till att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som fokuserar på extrema marknadsförhållanden. Marknadsrisker under normala förhållanden mäts genom Value at Risk (VaR) och Expected Shortfall (ES) samt specifika mått som är relevanta för olika risktyper. Dessa mått kompletteras med stresstester och scenarioanalyser där potentiella förluster under extrema förhållanden beräknas.
```# Marknadsrisk

Eftersom ingen mätmetod kan täcka alla risker vid alla tillfällen används flera metoder och slutsatser dras baserat på en samlad bedömning av resultaten.

Value at Risk och stressat Value at Risk

VaR uttrycker den maximala eventuella förlust som kan uppstå under en viss tidsperiod med en viss sannolikhet. SEB använder en historisk simuleringsmodell och har valt 99 procents konfidensintervall och en tidshorisont på tio dagar för att mäta, begränsa och rapportera VaR. Modellen aggregerar samtliga marknadsrisker och täcker en rad olika riskfaktorer i samtliga tillgångsslag som banken är aktiv i. SEB använder också ett stressat VaR mått, där VaR beräknas för den nuvarande portföljen men med marknadsdata från en historiskt turbulent tidsperiod. Denna tidsperiod omfattar för närvarande konkursen i Lehman Brothers, och valet av period utvärderas regelbundet.

VaR modellen valideras genom så kallad back-testing och regelbunden granskning av oberoende modellvalideringsexperter. En begränsning i SEB:s VaR mått är att historiska data används för att beräkna eventuella marknadsförändringar vilket gör att inte alla resultat kan förutses, speciellt inte när marknaderna rör sig snabbt. VaR fångar inte heller upp åtgärder för att minska risken eftersom modellen antar att portföljen är oförändrad.

Modellerna för både VaR och stressat VaR är godkända av Finansinspektionen för beräkning av legala kapitalkrav för alla generella marknadsrisker i bankens handelslager i moderbolaget.

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 155

Not 40 b fortsättning Marknadsrisk

Value at Risk

Risk i handelslagret (99%, 10 dagar)	Min	Max	2023 Genomsnitt	2023 Genomsnitt	2022 Genomsnitt
Råvaruprisrisk	19	73	21	38	67
Kreditspreadsrisk	48	109	59	78	72
Aktiekursrisk	5	150	11	20	18
Valutakursrisk	23	89	35	50	63
Ränterisk	95	424	124	216	198
Volatilitetsrisk	11	46	19	22	37
Inflationrisk	2	13	13	11
Diversifiering	–85	–464	–153	–188	–218
SUMMA	116	441	131	247	236

Risk i övrig bankverksamhet (99%, 10 dagar)	2023 Min	2023 Max	2023 Genomsnitt	2023 Genomsnitt	2022 Genomsnitt
Kreditspreadsrisk	89	173	89	138	121
Aktiekursrisk	18	49	18	35	35
Valutakursrisk	0	25	6	3	1
Ränterisk	380	996	559	677	546
Diversifiering	–58	–337	–30	–160	–153
SUMMA	428	905	642	693	550

1) Ingår i Ränterisk för 2022.

Expected Shortfall

Expected Shortfall (ES) är den förväntade förlusten vid en given tidshorisont och under förutsättning att förlusten är större än VaR i ett visst konfidensintervall. Medan VaR endast visar förlust i ett visst konfidensintervall, beaktar ES-måttet alla möjliga förluster och mäter den förväntade förlusten av samtliga värsta utfall. SEB använder för närvarande ES för att beräkna ekonomiskt kapital för marknadsrisk i tradingverksamheten.

Scenarioanalyser och stresstester

Scenarioanalyser och stresstester är en viktig del i riskhanteringen och kompletterar VaR måttet. Marknadspositioner testas då under scenarier som inte fångas upp av VaR och täcker längre tidsperioder. SEB stresstestar sina portföljer genom att applicera både extrema marknadsrörelser som faktiskt har inträffat (historiska stresstester) och extrema men tänkbara marknadsrörelser som skulle kunna inträffa i framtiden (hypotetiska eller framåtblickande stresstester). Dessutom görs omvända stresstester för hela tradingportföljen och på divisions- och enhetsnivå för att identifiera scenarier som kan leda till ett visst resultat, till exempel att en stop-loss limit bryts. Denna typ av analys ger ledningen en uppfattning om de potentiella effekterna av större marknadsrörelser på enskilda riskfaktorer samt hur ett marknadsscenario kan påverka en viss portfölj. Riskaptit ramverket innehåller limiter på olika stresstestscenarier.

Specifika riskmått

VaR måttet och stresstesterna kompletteras med specifika riskmått såsom Delta 1% för ränterisk och Single FX och Aggregated FX för valutakursrisk. Dessutom används stop-loss limiter inom alla enheter som hanterar risk i marknadsvärderade finansiella instrument. Stop-loss limiten är det maximala belopp en enhet kan förlora innan åtgärder måste vidtas för att reducera eller eliminera risken.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

CVA/DVA-justeringar är känsliga för marknadsrörelser, särskilt i räntor, kreditspredar och valutor. För att bevaka denna känslighet stressar SEB dessa tillgångsslag regelbundet och effekten på CVA/DVA beräknas. Detta görs genom att jämföra de ursprungliga CVA/DVA-siffrorna med de CVA/DVA-resultat som erhålls då nuvarande räntor och kreditspreadar stressas med en uppgång på 100 baspunkter samt där den svenska kronans förstärks med 5 procent gentemot alla valutor.

	2023 CVA	2023 DVA	2023 Summa	2022 CVA	2022 DVA	2022 Summa
Räntor + 100 bp	116	164	281	81	207	287
Kreditspreadar + 100 bp	–1 021	956	–65	–1 217	1 569	352
SEK +5%	18	–14	4	53	–37	16

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på koncernens tillgångar, skulder och ränterelaterade derivat påverkas negativt av förändringar i räntor eller andra relevanta riskfaktorer. Huvuddelen av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår i den övriga bankverksamheten när räntebindningsperioderna i tillgångar och skulder, inklusive derivat, skiljer sig. Tabellen nedan visar känsligheten av en ränteförändring på +100 baspunkter på handelslagret och övrig bankverksamhet per valuta och i olika löptider. Detta beräknas genom att skala upp värdeförändringen till följd av en ränteförändring på +1 baspunkt för att reflektera en ränteförändring på +100 baspunkter.

Ränterisk känslighet i Handelslagret per löptid

Koncernen, 2023	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR	31	–166	–62	1 004	–568	228	468
SEK	–36	–215	–823	662	–21	89	–344
USD	–21	–36	63	–72	48	–73	–90
Övriga	–20	289	55	–686	269	–165	–258
SUMMA	–46	–127	–768	908	–271	80	–224

Koncernen, 2022	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR	–12	–91	137	1 214	–730	–306	212
SEK	–43	–616	310	–198	522	–164	–189
USD	–45	–16	–57	–48	–19	–36	–221
Övriga	–56	343	–254	–801	429	231	–109
SUMMA	–156	–380	136	166	202	–275	–307

Ränterisk känslighet i Bankboken per löptid

Koncernen, 2023	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR	–138	–6	–200	–233	–35	–2	–615
SEK	55	–662	23	–814	–160	–1	1 559
USD	–73	137	–86	84	56	48	166
Övriga	7	–97	61	–82	–9	–1	–121
SUMMA	–149	–629	–201	–1 045	–149	44	–2

Koncernen, 2022	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR	21	–262	–113	–164	–61	3	–575
SEK	–262	–335	–238	–472	–317	–35	1 661
USD	–56	–22	24	23	–2	125	91
Övriga	–4	–79	–9	–29	–4	0	–124
SUMMA	–300	–698	–336	–642	–385	92	–2 269

1) per valuta Mkr/100 baspunkter.

Not 40 c  Operationell risk

Definition

Operationell risk, i SEB internt benämnd icke-finansiell risk, definieras som risken för förlust till följd av otillräckliga eller icke fungerande interna processer och system, mänskliga fel eller yttre händelser. Definitionen omfattar risker förknippade med uppförande, regelefterlevnad, legal och finansiell rapportering, risker relaterade till informationssäkerhet och fysisk säkerhet, cyberrisk, projektrisk, samt legala risker. Definitionen omfattar dock varken strategisk risk eller ryktesrisk.

Riskhantering

Icke-finansiella risker uppstår i alla verksamheter inom SEB-koncernen. Ansvaret för att hantera dessa risker ligger hos samtliga chefer. Genom en effektiv intern kontrollmiljö och genom att säkerställa en strukturerad och konsekvent användning av riskreducerande verktyg och processer strävar SEB efter att upprätthålla en sund riskkultur, för att därigenom begränsa icke-finansiella risker och förlustnivåer.

Alla anställda ska registrera incidenter som sker i koncernen, för att säkerställa att risker på ett korrekt sätt kan identifieras, bedömas, hanteras, reduceras, övervakas och rapporteras. SEB använder ett koncerngemensamt IT-system för att registrera och rapportera riskhändelser, förlustnivåer och annan icke-finansiell riskdata för analys och jämförelser med andra marknadsaktörer.

Banken utbildar regelbundet sina medarbetare, vilket bland annat inkluderar obligatoriska utbildningar för all personal gällande cyber- och informationssäkerhet, bedrägeribekämpning, penningtvätt, ”känn din kund”-processer, EU:s regelverk angående persondata (GDPR) och SEB:s uppförandekod. Dessutom har SEB en formell extern visselblåsarprocess som uppmuntrar anställda att rapportera oegentligheter och oetiskt eller olagligt beteende.

Alla nya eller ändrade produkter, processer och/eller system – och även omorganisationer – utvärderas i en gemensam process för godkännande av nya produkter (New Product Approval process, NPA) i syfte att identifiera potentiella icke-finansiella risker, och säkerställa att proaktiva åtgärder vidtas för att skydda SEB från oavsiktligt risktagande.

Alla affärsenheter med materiella risker inbäddade i verksamheten utför regelbundet en självutvärdering av sin egen riskexponering (Risk and Control Self Assessments, RCSA) enligt en koncerngemensam metod. Sådana bedömningar är utformade för att ur ett helhetsperspektiv identifiera och hantera materiella icke-finansiella risker som finns inom SEB:s olika affärs- och stödprocesser. Eftersom RCSA är självutvärderingar av riskexponeringen är det affären själv som genomför och leder dem. De tillämpas i hela organisationen.

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Finansiella rapporter SEB-koncernen Moderbolaget Noter till de finansiella rapporterna Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Styrelsens och vd:s underskrifter Revisionsberättelse SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 156# Den globala digitaliseringen och ökad användning av molntjänster, tredjepartsleverantörer och outsourcing är tydliga trender inom bankindustrin som samtidigt ökar risken för cyberbrottslighet. SEB arbetar proaktivt med att identifiera hotbilder, utveckla hotscenarier och aktiv riskhantering för att hantera och minimera sådana risker. För att skydda SEB:s immateriella tillgångar, kunddata och annan känslig information från obehörig åtkomst utvecklar banken löpande sina aktiviteter för att identifiera, bedöma, hantera och återhämta sig från cyberbrottslighet. Säkerhetsuppdateringar, systemuppgraderingar och säkerhetstester utförs regelbundet i koncernen. Under 2023 inrättade SEB en kommitté, Digital Operating Resilience Committee, i syfte att säkerställa skyddet av SEB:s digitala operativa motståndskraft. Kommitténs arbete inkluderar inrättande och uppföljning av ett riskkontrollramverk för riskerna för förluster relaterade till information, kommunikation och teknologi (Information Communication and Technology, “ICT”) så som cyberrisk och cybersäkerhet, nätverks- och informationssystem samt förluster relaterade till användningen av tredjepartsleverantörer. Genom att använda principer som ”always verify” och ”least privilege access” tillsammans med andra tekniska säkerhetsåtgärder, skapar banken ytterligare skydd för att hantera och övervaka alla enheter, användare, applikationer och nätverk. Lika viktigt som ”always verify” och ”least privilege access” är att främja en sund riskkultur och höja säkerhetsmedvetenheten, inte bara hos de anställda utan även bland SEB:s kunder. Detta görs genom utbildningar, information och regelbunden kommunikation. När det gäller modellrisk har SEB ett ramverk för att fånga risker inbyggda i modeller och processer runt om i hela banken. För att säkerställa att banken kan fortsätta att tillhandahålla finansiella tjänster till samhället vid större störningar har SEB en strukturerad process för att identifiera kritiska aktiviteter, och för att upprätthålla uppdaterade, årligen testade och kommunicerade affärskontinuitetsplaner i hela koncernen. Riskorganisationen – andra försvarslinjen – är ansvarig för att säkerställa att SEB:s icke-finansiella risker identifieras, bedöms, hanteras, övervakas och rapporteras, samt att dessa risker hanteras i linje med interna och externa regelverk. Väsentliga incidenter och koncernens övergripande icke-finansiella riskexponering – på såväl koncern- och divisionsnivå som på enskilda marknader där SEB närvarar – analyseras och rapporteras regelbundet till Group Executive Committee (GEC), Group Risk Committee (GRC) och styrelsens Risk and Capital Committee (RCC), liksom till lokala kommittéer för olika divisioner och affärsområden. 2023 uppgick nettoförlusterna från icke-finansiella incidenter till 154 Mkr (237).

Riskmätning

SEB använder Advanced Measurement Approach (AMA) för att beräkna det lagstadgade kapitalkravet för icke-finansiella (även kallade operativa) risker.

40 d Affärsrisk, strategisk risk och ryktesrisk

Definitioner

Affärsrisk är risken för lägre intäkter än förväntat till följd av minskade affärsvolymer eller prispress kombinerat med en oförmåga att kompensera intäktsminskningen med en minskning av kostnader.

Strategisk risk är risken för negativ påverkan till följd av ogynnsamma affärsbeslut, felaktig implementering av beslut eller bristande förmåga att anpassa sig till förändringar i affärsmiljön.

Ryktesrisk är risken som uppstår från negativ uppfattning från kunder, motparter, aktieägare, investerare, skuldebrevsinnehavare, marknadsanalytiker, andra relevanta parter eller myndigheter som kan påverka SEB:s förmåga att bibehålla befintliga, eller etablera nya, affärsrelationer eller finansiering negativt.

Riskhantering

Affärsrisker, strategiska risker och ryktesrisker utgör en fundamental del av all affärsverksamhet. SEB arbetar på olika sätt med att begränsa, mäta och kontrollera dessa risker, till exempel genom regelbunden strategisk översyn av koncernens affärsområden, en proaktiv kostnadshantering och en kontinuerligt aktiv dialog med externa intressenter.

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse
SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 157

40 e Försäkringsrisk

Definition

Försäkringsrisk i SEB består av all risk inom bankens livförsäkringsverksamhet som främst omfattar fondförsäkring och traditionell livförsäkring. De huvudsakliga risktyperna är marknadsrisk och teckningsrisk.

Marknadsrisk inom försäkringsverksamheten är risken för förluster från traditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden till följd av förändringar i marknadsvärdet av tillgångar och skulder. Dessa förändringar kan orsakas av ränteförändringar, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvärden, valutakurser och implicit volatilitet.

Teckningsrisk avser risk för förlust eller negativa värdeförändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd, invaliditet (inklusive risker som uppstår till följd av förändringar i tidpunkten för och storleken av utbetalningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), omkostnadsrisk och annulleringsrisk (det vill säga risken relaterad till försäkringstagarnas beteende).

Riskhantering och riskmätning

I en fondförsäkring bärs den direkta marknadsrisken av försäkringstagarna. Banken har dock en indirekt exponering mot marknadsrisk genom försäkringstagarnas investeringar då en del av framtida intäkter baseras på förvaltade tillgångar. Lönsamheten bevakas i både befintlig och ny affär.

Marknadsrisken i den traditionella livförsäkringsverksamheten med garanterad avkastning motverkas genom normal marknadsrisksäkring och följs upp genom riskberäknade balansräkningsmått (ALM) och stresstester. Detta kompletteras med marknadsriskmått såsom VaR och scenarioanalys. I den traditionella verksamheten utgör skillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena, om positiv, en buffert för att täcka eventuell volatilitet i resultatet.

Teckningsrisk följs upp genom aktuariell analys och stresstester av den befintliga försäkringsportföljen. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse. Parametrar för teckningsrisken valideras årligen.

Försäkringstagare i vissa produkter har rätt att flytta sitt kapital från SEB, en flytträtt som historiskt sett inte har utnyttjats i någon större omfattning. För att kunna möta oplanerade utflöden håller banken en tillräcklig andel likvida placeringar. Vidare görs också regelbundna kassaflödesanalyser för att motverka denna risk.

Avseende koncentrationsrisker har koncernen endast en begränsad exponering för riskkoncentration när det gäller teckningsrisk. Teckningsrisker är endast relaterade till fysiska personer och återförsäkring används vid varje dotterbolag för att begränsa exponeringen för dödlighetsrisk och hälso-/invaliditetsrisk. Återförsäkringsarrangemangen kan skilja sig åt mellan dotterföretagen men innefattar vanligtvis skydd genom självbehållslimiter för enskilda risker.

Väsentliga riskkoncentrationer relaterade till marknadsrisk regleras och begränsas maximala exponeringar mot specifika geografiska marknader, instrumenttyper och enskilda motparter inom ramen för respektive dotterföretags investeringsriktlinjer. Koncernens traditionella livförsäkringsportfölj är mycket diversifierade. De största koncentrationerna, förutom aktier i väldiversifierade fonder, är obligationer med hög kreditvärdighet.

Riskorganisationen ansvarar för att mäta och kontrollera de risker som finns i SEB:s livförsäkringsverksamhet. Riskorganisationen ansvarar för mätning och uppföljning av riskerna i SEB:s livförsäkringsverksamhet. Mätning och uppföljning av ALM riskmått, VaR samt scenarioanalyser och stresstester genomförs regelbundet för respektive försäkringsbolag. Riskorganisationen är också, från ett Solvens II-perspektiv, en del av den oberoende riskhanteringsfunktionen i de olika försäkringsbolagen. De viktigaste riskerna rapporteras regelbundet till bankens Group Risk Committee, liksom till styrelsens Risk and Capital Committee och till styrelser och kommittéer i SEB:s respektive försäkringsbolag.

Solvens II, som trädde i kraft 1 januari 2016, är ett gemensamt regelverk när det gäller styrning, intern kontroll och kapitalkrav för försäkringsbolag inom EU. Kapitalberäkningar inom ramen för Solvens II utförs åtminstone på månadsbasis och rapporteras till tillsynsmyndigheterna på kvartalsbasis. Avseende nuvarande krav från tillsynsmyndigheter, visar beräkningar att SEB:s livbolag är finansiellt starka och motståndskraftiga mot olika typer av stress.

40 f Likviditetsrisk

Definition

Likviditetsrisk är risken att koncernen över specifika tidshorisonter inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ett ökat likviditetsbehov. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetshantering och riskmätning

Styrelsen har fastställt ett omfattande ramverk för hantering av SEB:s likviditetskrav och risker på kort och lång sikt.# Likviditetsrisk

Målet med SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen bibehåller en välkontrollerad likviditetsriskprofil, med tillräckliga volymer av likvida tillgångar i alla relevanta valutor för att därigenom möjliggöra för SEB att fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, utan att detta leder till avsevärt ökade kostnader. Hanteringen av likviditetsrisk styrs av limiter som fastställs av styrelsen och allokeras vidare av Group Risk Committee. Dessa limiter sätts för koncernen, filialer och vissa legala enheter, samt för exponering i vissa valutor. Det övergripande ansvaret för SEB:s likviditetshantering ligger hos treasury funktionen som stöds av lokala treasuryenheter på bankens viktigaste marknader. Riskfunktionen utvärderar och rapporterar regelbundet utnyttjandet av limiter under olika marknadsförhållanden samt resultat av likviditetsstresstester till Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee. Medan likviditetshanteringen är en fortlöpande process, görs en gång per år en intern utvärdering av likviditetsbehovet för att identifiera eventuella gap i relation till SEB:s långsiktiga likviditetsmål samt för att säkerställa att likviditetsriskhanteringen är tillräcklig.

SEB:s likviditetshantering och balansräkningsstruktur bygger, ur likviditetssynpunkt, på tre grundperspektiv: (i) ett strukturellt likviditetsperspektiv som utvärderar stabil finansiering i relation till mindre likvida tillgångar, (ii) bankens motståndskraft vid kortvarig stress så som störningar som uppstår då finansierings- och interbankmarknaderna stängs (en indikator på bankens beroende av marknadsfinansiering) (iii) motståndskraften vid ett mycket allvarligt scenario där, utöver nedstängda finansieringsmarknader, banken också förlorar en stor del av sin inlåning.

Strukturell likviditetsrisk

För att kunna bibehålla en sund strukturell likviditetsposition är det väsentligt att strukturen på skuldsidan återspeglar tillgångssidans sammansättning. Ju mer långfristig utlåning och andra illikvida tillgångar, desto större är behovet av stabil finansiering. Denna risk kvantifieras genom det regulatoriskt definierade måttet stabil nettofinansieringskvot (Net Stable Funding Ratio, NSFR). I denna kvot mäts relationen mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering. SEB utvärderar även samma risk genom den så kallade Core gapkvoten, som också mäter förhållandet mellan stabil finansiering och illikvida tillgångar. Den största skillnaden mellan stabil nettofinansieringskvot (NSFR) och den interna Core gapkvoten är att Core gap beräknas på en mer detaljerad nivå med hjälp av intern statistik, vilket leder till att viktningen av den tillgängliga stabila finansieringen och illikvida tillgångar kan skilja sig mellan måtten.

Beroende av marknadsfinansiering

Ett sätt att mäta motståndskraften vid en försämring av marknaderna är att uppskatta hur länge SEB:s likvida tillgångar skulle räcka om tillgången till kapitalmarknaden inte är tillgänglig. Detta beräknas genom den s.k. förfallande finansieringskvoten vilken beräknas som kvoten av bankens likvida tillgångar i förhållande till marknadsfinansiering och netto interbankinlåning som förfaller de närmaste månaderna, eller som det antal månader det skulle ta innan de likvida tillgångarna tar slut i ett scenario där all förfallande finansiering måste täckas av de likvida tillgångarna. Detta kan även mätas som en ut/inlåningskvot.

Överlevnadshorisont i ett stressat scenario

En modell för stressade situationer kan byggas på antaganden om en otillgänglig kapitalmarknad i kombination med uttag av inlånade medel, antaganden om utnyttjande av lånelöften och andra händelser som är likviditetskrävande. Detta mäts genom tillsynsmyndigheternas mått på likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) där nettoutflöden under en 30-dagarsperiod i ett stressat scenario ställs i relation till likvida tillgångar. Sedan 1 januari 2018 används EU:s definition av LCR. SEB mäter även tiden det tar för likviditetsreserven att förbrukas i det stressade scenariot, uttryckt som en överlevnadsperiod. Samma scenario används även för att övervaka utfallen i valutadimensionen för att upptäcka eventuella obalanser och beroenden gentemot valutaswapmarknaden. SEB följer även olika kreditvärderingsinstituts mått för överlevnad.

---

Intern likviditetsutvärdering

Likviditetsrisk motverkas inte primärt av kapital men det finns en stark koppling mellan bankens kapital- och likviditetsposition. Därför är processen för att utvärdera likviditetsbehovet (ILU) en del av den interna kapitalutvärderingen (IKU). Likviditetsutvärderingen är konstruerad så att den ska identifiera möjliga gap gällande SEB:s långsiktigt önskvärda likviditetstäckningsmått, med hänsyn taget till att en effektiv likviditetshantering är en pågående förbättringsprocess.

Kontraktuella förfall i balansräkningen

Tabellerna nedan visar kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala, oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras är ej diskonterade kassaflöden. Derivat redovisas till verkligt värde. Eventualförpliktelser såsom lånelöften rapporteras vid förfallotidpunkten.

Likvida tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	63 792 225	823 964	10 14 123	400 147	143 983 174	553 103 244	12 332 434	113
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat, centralbank, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer	94 015	21 223	28 002	12 078	155 319	50 221	20 614	35 888
Värdepapper utgivna eller garanterade av kommuner och av offentliga organ	1 173	6 105	22 933	30 211	2 231	6 392	22 751	31 374
Säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet	75 988	1 861	542 63	873 142	264	40 398	344 547	44 838
Nivå 1 tillgångar	234 968	248 908	131 059	113 007	727 941	236 833	195 512	146 072
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat, centralbank, kommuner och offentliga organ	29	2 143	608	2 779	1 539	488	2 027
Säkerställda obligationer av hög kvalitet	4 952	161	2 292	6 445	13 849	7 097	32	1 318
Värdepapper utgivna av företag (lägst rating AA–)	631	631
Nivå 2A tillgångar	5 583	189	4 434	7 052	17 259	7 097	32	2 857
Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet	7 897	7 897	6 815	6 815
Säkerställda obligationer av hög kvalitet	634	634	195	195
Värdepapper utgivna av företag (rating A+ till BBB–)	174	174	111	10	121
Nivå 2B tillgångar	8 071	634	8 706	6 926	10 195	7 131
Nivå 2 tillgångar	5 583	8 261	4 434	7 687	25 965	7 097	6 958	2 867
SUMMA LIKVIDA TILLGÅNGAR	240 551	257 168	135 493	120 693	753 906	243 930	202 470	148 939

1) Alla definitioner är i enlighet med Liquidity Coverage Ratio i kapitaltäckningförordningen (CRR).

Likviditetsmått

	2023	2022
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)	112%	109%
Ut-/inlåningskvot	121%	116%
Likviditetstäckningsgrad	140%	143%

---

Not 40 f fortsättning Likviditetsrisk

Kontraktuella förfall i balansräkningen

Tabellerna nedan visar kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala, oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras är ej diskonterade kassaflöden. Derivat redovisas till verkligt värde. Eventualförpliktelser såsom lånelöften rapporteras vid förfallotidpunkten.

Koncernen, 2023

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	<3 månader ¹)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker							312 373		312 373
Utlåning till centralbanker		94 900	2 821	0	0		97 721	–30	97 691
Utlåning till kreditinstitut		11 575	61 804	6 988	4 363		92 020	–1 522	84 128
varav repor		1 075					1 075	–12	1 063
Offentlig förvaltning		500	7 137	3 972			10 810	–2 857	26 159
Hushåll		6 662	16 644	35 931	47 278		814 693	–199	721 628
Företag		66 333	417 638	263 123	590 297		1 453 083	–99 689	1 353 394
Utlåning till allmänheten		73 495	441 418	303 025	648 386		936 982	–302 126	2 101 181
varav repor		165 070					165 070	–1 816	163 254
Skuldinstrument		86 687	24 718	147 730	26 179		285 314	–19 062	266 252
varav belåningsbara skuldinstrument		80 537	3 096	40 808	13 449		137 890	–6 947	130 943
varav andra skuldinstrument		5 484	20 935	106 916	12 728		146 063	–12 115	133 948
Egetkapitalinstrument						92 707	92 707		92 707
Derivat						183 080	183 080		183 080
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken						392 457	392 457		392 457
Finansiella tillgångar till verkligt värde		86 687	24 718	147 730	26 179		668 244	–19 062	934 496
Övrigt	14 454	1 598	42	2 114	60 347		78 556	–207	78 349
varav övriga finansiella tillgångar	14 382	1 569	2	17	10 15		15 980	–207	15 773
Summa tillgångar	492 343	607 184	336 330	800 521	966 195	728 591	3 931 165	–322 947	3 608 218
varav upplupna räntor utlåning	6 863						6 863		6 863
varav upplupna räntor

Koncernen, 2023

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)

Betalbara på anfordran	<3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Skulder till kreditinstitut	25 743	106 250	14 175 785	2 319 149	272	–1 949 147	323
varav repor	290	290	–3	287
Offentlig förvaltning	17 025	5 059	3 732 274	1 310	27 400	–345	27 055
Hushåll	320 845	84 612	35 910	2 016	4 443 387	–1 466 441	921
Företag	1 017 149	102 538	23 014	1 141	1 143 961	–1 286	1 142 675
In- och upplåning från allmänheten	1 355 019	192 208	62 657	3 431	1 434 1 614 748	–3 097	1 611 651
varav inlåning	1 220 516	153 464	41 546	2 730	1 434	1 419 690	–2 346	1 417 344
varav upplåning	13 473	3 30	13 506	–96	13 410
varav repor	13 193	13 193	–92	13 101
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	392	362	392	362	392	362
Skulder till försäkringstagare	822	2 388	9 634	23 532	77	36 453	36 453
Certifikat	76 037	267 993	344 030	–7 132	336 898
Säkerställda obligationer	86	68	153	265 053	15 762	349 054	–24 878	324 176
Övriga obligationer	2 021	31 146	177 390	12 980	223 537	–16 772	206 765
Emitterade värdepapper	78 144	367 292	442 443	28 742	916 620	–48 782	867 838
Skuldinstrument	201	8 025	9 751	17 977	–3 835	14 142
Egetkapitalinstrument	19 558	19 558	19 558
Derivat	204	176	204	176	204	176
Övriga skulder	19	83	2 631	2 733	–2	2 731
Finansiella skulder till verkligt värde	19 284	8 025	9 751	226 365	244 444	–3 837	240 607
Övrigt	9 902	2 964	3 820	3 497	40 691	60 875	–353	60 522
varav övriga finansiella skulder	9 218	2 137	595	738	39	12 726	–353	12 373
varav leasingskulder	322	650	2 898	2 208	140	6 218	481	6 699
Efterställda skulder	31 587	1 145	32 732	–3 045	29 687
Eget kapital	221 775	221 775	221 775
Summa skulder och eget kapital	1 380 762	387 345	449 760	499 724	70 419 881	270	3 669 281	–61 063
varav upplupna räntor in- och upplåning	3 254	3 254	3 254
varav upplupna räntor emitterade värdepapper	3 342	3 342	3 342

Eventualförpliktelser

	Lånelöften	Andra finansiella åtaganden	Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser
Lånelöften	332 084	107 435	404 802
Andra finansiella åtaganden		59 959 904	280 904
Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser			1 380 762 752 658 604 892 967 481 187 507 881 270

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N).

---

Koncernen, 2022

Balansräkning

Betalbara (kontraktsmässiga förfallotider) på anfordran	<3 månader	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	377 966					377 966		377 966
Utlåning till centralbanker	65 259	8 728	0	73		73 987	–25	73 962
Utlåning till kreditinstitut	8 167	59 263	5 611	3 924	643	77 609	–374	77 235
varav repor	2 377					2 377	–7	2 370
Offentlig förvaltning	6 415	18 088	3 079	11 046	5 480	44 109	–1 434	42 675
Hushåll	7 093	13 761	33 802	52 229	708	137 815	023	–96 468
Företag	66 979	358 788	249 281	574 210	103 845	1 353 103	–49 061	1 304 042
Utlåning till allmänheten	80 488	390 636	286 162	637 485	817 463	2 212 234	–146 963	2 065 271
varav repor	106 533					106 533	–573	105 960
Skuldinstrument	53 833	56 738	128 304	19 688	258 563	–6 067	252 496
varav belåningsbara skuldinstrument	42 653	26 612	25 845	12 799	107 909	–2 159	105 750
varav andra skuldinstrument	10 516	29 787	102 573	6 889	149 765	–3 908	145 857
Egetkapitalinstrument	68 779					68 779		68 779
Derivat	187 622					187 622		187 622
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	354 299					354 299		354 299
Finansiella tillgångar till verkligt värde	53 833	56 738	128 304	19 688	610 699	869 262	262	–6 067
Övrigt	12 041	614	68	65	62 405	75 194	–44	75 150
varav övriga finansiella tillgångar	12 034	595	6	65	8	12 708	–44	12 664
Summa tillgångar	531 879	524 502	349 126	769 780	837 859	673 104	3 686 252	–153 473
varav upplupna räntor utlåning	4 624					4 624		4 624
varav upplupna räntor skuldinstrument	1 004					1 004		1 004

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N).

---

Koncernen, 2022

Balansräkning

Betalbara (kontraktsmässiga förfallotider) på anfordran	<3 månader	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Skulder till kreditinstitut	30 459	29 266	5 031	792	1 617	67 165	–292	66 873
varav repor	2 457					2 457	–8	2 449
Offentlig förvaltning	14 561	4 458	1 528	111	1 378	22 035	–79	21 956
Hushåll	399 938	33 855	14 365	1 669	6 449	834	–156 449	678
Företag	1 054 544	164 378	10 220	1 188	74	1 230 403	–349	1 230 054
In- och upplåning från allmänheten	1 469 043	202 691	26 113	2 967	1 458	1 702 271	–584	1 701 687
varav inlåning	1 310 604	171 764	22 950	2 770	1 404	1 509 492	–511	1 508 981
varav upplåning	12 446	6	46	12 498	–22	12 476
varav repor	12 134					12 134	–20	12 114
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	355 796					355 796		355 796
Skulder till försäkringstagare	701	1 995	8 221	20 034	2 474	33 425		33 425
Certifikat	140 316	215 501	1 355	818		355 818	–2 643	353 175
Säkerställda obligationer	11 563	53 462	209 143	8 715	282 883	–8 173	274 710
Övriga obligationer	12 622	27 354	112 143	20 944	173 063	–5 799	167 264
Emitterade värdepapper	164 501	296 317	321 288	29 659	811 764	–16 615	795 149
Skuldinstrument	37 286	10 418	16 295	27 036	–2 927	24 109
Egetkapitalinstrument	20 527					20 527		20 527
Derivat	238 048					238 048		238 048
Övriga skulder	12 161	7	284	7 457	–1	7 456
Finansiella skulder till verkligt värde	49 447	10 418	16 295	265 858	293 067	–2 928	290 139
Övrigt	10 814	2 566	3 258	2 638	37 634	56 911	–109	56 802
varav övriga finansiella skulder	10 175	1 772	548	529	225	13 249	–109	13 140
varav leasingskulder	1 292	654	2 236	1 807	4 988	289	5 277
Efterställda skulder	9 451	20 195	1 109	30 755	–1 988	28 767
Eget kapital	204 141					204 141		204 141
Summa skulder och eget kapital	1 499 502	408 022	341 920	367 139	72 810 865	902	3 555 295	–22 516
varav upplupna räntor in- och upplåning	992					992		992
varav upplupna räntor emitterade värdepapper	1 988					1 988		1 988

Eventualförpliktelser

	Lånelöften	Andra finansiella åtaganden	Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser
Lånelöften	35 382	575 984	453 385
Andra finansiella åtaganden		385 101	15 901 882
Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser			1 499 537 816 960 488 098 800 154 147 067 865 934

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N). Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

---

Moderbolaget, 2023

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)

Betalbara på anfordran	<3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	307 047					307 047		307 047
Utlåning till kreditinstitut	56 558	62 070	7 279	16 782	591	143 280	–2 744	140 536
varav repor	1 276					1 276	–14	1 262
Offentlig förvaltning	412	6 205	2 576	4 851	1 088	15 132	–873	14 259
Hushåll	6 284	11 422	28 094	19 705	720	189 785	694	–170 223
Företag	58 826	407 596	249 475	520 984	87 782	1 324 664	–83 411	1 241 253
Utlåning till allmänheten	65 523	425 223	280 145	545 541	809 059	2 125 490	–254 507	1 870 983
varav repor	165 837					165 837	–1 773	164 064
Skuldinstrument	85 165	23 873	129 799	23 172	262 010	–19 837	242 173
varav belåningsbara skuldinstrument	80 616	2 486	24 088	10 180	117 370	–5 692	111 678
varav andra skuldinstrument	4 550	21 387	105 711	12 992	144 640	–14 145	130 495
Egetkapitalinstrument	3 309	128 647	131 956			131 956		131 956
Derivat	180 806					180 806		180 806
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Övrigt	12 952	5 232	11 512	4 469	11 341	45 506	–174	45 332
varav övriga finansiella tillgångar	11 184	1 570	2	19	12 774	–174	12 600
Summa tillgångar	429 128	588 719	316 527	703 634	837 291	320 795	3 196 095	–277 262
varav upplupna räntor utlåning	6 123					6 123		6 123
varav upplupna räntor skuldinstrument	1 194					1 194		1 194

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N).

---

Moderbolaget, 2023

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)

Betalbara på anfordran	<3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	307 047
Utlåning till kreditinstitut	56 558	62 070	7 279	16 782
varav repor	1 276
Offentlig förvaltning	412	6 205	2 576	4 851
Hushåll	6 284	11 422	28 094	19 705
Företag	58 826	407 596	249 475	520 984
Utlåning till allmänheten	65 523	425 223	280 145	545 541
varav repor	165 837
Skuldinstrument	85 165	23 873	129 799	23 172
varav belåningsbara skuldinstrument	80 616	2 486	24 088	10 180
varav andra skuldinstrument	4 550	21 387	105 711	12 992
Egetkapitalinstrument	3 309	128 647
Derivat	180 806
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Övrigt	12 952	5 232	11 512	4 469
varav övriga finansiella tillgångar	11 184	1 570
Summa tillgångar	429 128	588 719	316 527	703 634

Moderbolaget, 2023

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)

Betalbara på anfordran	<3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Skulder till kreditinstitut	29 796	105 291	291	14 306	34 983	2 125 186	–5 072	181 428
varav repor		289				289	–3 286
Offentlig förvaltning	3 115	3 607	2 962	250	1 365	11 300	–441	10 859
Hushåll	233 993	61 487	15 985	1 246 312	712	–1 182	311 530
Företag	968 887	91 924	13 457	731	1 074 999	–1 360	1 073 639
In- och upplåning från allmänheten	1 205 995	157 018	32 405	2 228	1 365	1 399 011	–2 983	1 396 028
varav inlåning	1 205 995	143 203	32 203	2 184	1 301	1 384 886	–2 237	1 382 649
varav upplåning		13 483				13 483	–104	13 379
varav repor		13 203				13 203	–102	13 101
Certifikat	76 037	267 992	344 029			–7 131	336 898
Säkerställda obligationer	86	68	153	265 051	15 762	349 052	–24 876	324 176
Övriga obligationer	2 020	31 147	177	388	12 979	223 534	–16 770	206 764
Emitterade värdepapper	78 144	367 291	442 438		28 741	916 615	–48 777	867 838
Skuldinstrument	0	198	7 590	8 547	16 335	–2 193	14 142
Egetkapitalinstrument		19 558				19 558		19 558
Derivat		203 037				203 037		203 037
Övriga skulder		2 731				2 731		2 731
Finansiella skulder till verkligt värde	0	198	7 590	8 547	225 326	241 660	–2 193	239 467
Övrigt	6 788	2 014	570 249		21 677	31 298	–155	31 143
varav övriga finansiella skulder	6 572	1 865	396 0		8 834	–155	8 679
Efterställda skulder		31 668				31 668	–2 881	28 787
Obeskattade reserver		14 040				14 040		14 040
Eget kapital		160 102				160 102		160 102
Summa skulder och eget kapital	347 240	416 213	519 477	41 027	407 104	2 980 894	–62 061	2 918 833
varav upplupna räntor in- och upplåning		2 888				2 888		2 888
varav upplupna räntor emitterade värdepapper		3 342				3 342		3 342

Eventualförpliktelser

	Lånelöften	Andra finansiella åtaganden	Operationella leasingåtaganden	Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser
2023	63 151	85 031	384 892	7 094 540
2022	168 540	168 540

Moderbolaget, 2022

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)

Betalbara på anfordran	<3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	354 970					354 970		354 970
Utlåning till kreditinstitut	36 646	61 977	14 905	5 259	268	119 054	–450	118 604
varav repor		4 887				4 887	–13	4 874
Offentlig förvaltning	6 401	17 273	1 941	5 877	780	32 271	–508	31 763
Hushåll	6 730	8 629	26 013	25 356	632	257 698	985	877 108
Företag	60 585	344 744	233 814	511 843	80 099	1 231 086	–40 769	1 190 317
Utlåning till allmänheten	73 716	370 646	261 768	543 076	713 136	1 962 342	–123 154	1 839 188
varav repor		106 979				106 979	–552	106 427
Skuldinstrument	52 463	51 215	112 904	16 629	233 211	–5 888	227 323
varav belåningsbara skuldinstrument	42 544	21 454	12 163	8 565	84 727	–1 514	83 213
varav andra skuldinstrument	9 918	29 761	100 741	8 065	148 484	–4 374	144 110
Egetkapitalinstrument		106 361				106 361		106 361
Derivat		179 144				179 144		179 144
Finansiella tillgångar till verkligt värde	52 463	51 215	112 904	16 629	285 505	518 717	–5 888	512 829
Övrigt	12 181	5 591	11 394	5 051	12 911	47 129	–34	47 095
varav övriga finansiella tillgångar	10 220	594	0	18	10 832	–34	10 798
Summa tillgångar	465 331	497 267	333 479	672 633	735 085	298 416	3 002 212	–129 526
varav upplupna räntor utlåning		4 104				4 104		4 104
varav upplupna räntor skuldinstrument		915				915		915

Eventualförpliktelser

	Lånelöften	Andra finansiella åtaganden	Operationella leasingåtaganden	Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser
2023	73 464	80 894	364 918	9 105 528
2022	381 528	381 528

Moderbolaget, 2023

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)

Betalbara på anfordran	<3 månader 1)	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Skulder till kreditinstitut	33 694	28 514	4 937	36 373	1 207	104 726	1 293	106 019
varav repor		2 456				2 456	–7	2 449
Offentlig förvaltning	2 499	4 218	1 004	66	1 390	9 177	–126	9 051
Hushåll	290 468	20 680	11 105	1 272	323 525	–188	323 337
Företag	970 394	155 022	9 178	878	1 135 473	–542	1 134 931
In- och upplåning från allmänheten	1 263 361	179 920	21 287	2 216	1 390	1 468 175	–856	1 467 319
varav inlåning	1 263 361	167 287	21 221	2 194	1 352	1 455 416	–522	1 454 894
varav upplåning		12 448				12 448	–23	12 425
varav repor		12 136				12 136	–22	12 114
Certifikat	140 316	215 500		1 355 818		–2 643	353 175
Säkerställda obligationer	11 564	53 462	209 143	8 715	282 883	–8 173	274 710
Övriga obligationer	12 622	27 354	112 143	20 944	173 063	–5 799	167 264
Emitterade värdepapper	164 501	296 317	321 287		29 659	811 764	–16 615	795 149
Skuldinstrument	37 283	10 163	15 283	25 766		–1 657	24 109
Egetkapitalinstrument		20 527				20 527		20 527
Derivat		229 933				229 933		229 933
Övriga skulder		7 628				7 628		7 628
Finansiella skulder till verkligt värde	37 283	10 163	15 283	258 087	283 853	–1 657	282 196
Övrigt	8 974	1 612	657 103		20 023	31 369	–46	31 323
varav övriga finansiella skulder	8 714	1 494	276	1	10 486	–46	10 440
Efterställda skulder		9 459	20 245			29 704	–1 837	27 867
Obeskattade reserver		15 680				15 680		15 680
Eget kapital		147 133				147 133		147 133
Summa skulder och eget kapital	381 946	333 894	390 942	47 642	425 244	2 892 404	–19 718	2 872 686
varav upplupna räntor in- och upplåning		977				977		977
varav upplupna räntor emitterade värdepapper		1 988				1 988		1 988

Eventualförpliktelser

	Lånelöften	Andra finansiella åtaganden	Operationella leasingåtaganden	Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser
2023	73 464	80 894	364 918	9 105 528
2022	381 528	381 528

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N).

Koncernen Moderbolaget

Genomsnittlig återstående löptid (år)

	2023	2022	2023	2022
Utlåning till kreditinstitut	0,37	0,37	0,44	0,29
Utlåning till allmänheten	4,35	4,42	4,23	4,34
Skulder till kreditinstitut	0,29	0,36	0,74	1,25
Inlåning från allmänheten	0,05	0,04	0,04	0,04
Upplåning från allmänheten	0,13	0,14	0,13	0,13
Certifikat	0,51	0,43	0,51	0,43
Säkerställda obligationer	2,79	2,62	2,79	2,62
Övriga obligationer	2,98	3,20	2,98	3,20

41 Kapitaltäckning

Kapitalstyrning

SEB tar olika typer av risk i linje med bankens strategiska inriktning och affärsplan. För att kunna hantera dessa risker och för att garantera SEB:s långsiktiga överlevnad måste banken hålla tillräckligt med kapital. Samtidigt måste lönsamheten balanseras mot risktoleransen. Inom ramen för SEB:s kapitalstyrning beaktas de följande aspekterna:

1. tillsynsmyndigheternas minimikapitalkrav och deras förväntningar att banker ska verka med en säker marginal över dessa miniminivåer, som sätts av EU-direktiv genom svensk lagstiftning om kapitalkrav,
2. kapitalisering som krävs för att uppnå den rating som behövs för att nå det antal skuldinvesterare som behövs för att SEB:s verksamhet ska kunna bedrivas,
3. kapitalisering som krävs av företagskunder och andra motparter för att banken ska kunna vara verksam i kapitalmarknaderna, inklusive derivat- och valutahandel, och
4. balans mellan aktieägarnas avkastningskrav och risktagande.

För att möta förväntningarna från aktieägarna, tillsynsmyndigheterna och marknadsaktörer är SEB:s kapitalnivå baserad på en uppskattning av samtliga risker i verksamheten. Även framåtblickandeskattningar görs i linje med lång- och kortsiktiga affärsplaner samt förväntad makroekonomisk utveckling. Vidare används stresstester för att identifiera hur bankens finansiella ställning kan komma att påverkas av olika negativa scenarier.

Intern kapitalutvärderingsprocess

Den interna kapitalutvärderingen (IKU) omfattar SEB:s interna syn på materiella risker och hur de utvecklas, liksom riskmätningsmodeller, riskhantering och de faktorer som minskar risken. IKU:n är kopplad till bankens affärsplanering och fastställer en strategi för hur lämpliga kapitalnivåer ska upprätthållas. Den interna kapitalutvärderingen säkerställer att det egna kapitalet, ekonomiskt kapital, myndigheternas och ratingbolagens kapitalkrav hanteras på ett sätt så att bankens överlevnad inte riskeras. Kapitaltäckningen bevakas löpande och rapporteras till styrelsen. Därmed är IKU sammankopplad med SEB:s affärsplanering, interna styrning och kontrollramverk.

SEB:s kapitalplan täcker den strategiska planeringsperioden och prognostiserar både krav på ekonomiskt kapital och myndighetskrav samt tillgängligt kapital och relevanta nyckeltal. Planen är framåtriktad och inkluderar nuvarande samt kommande affärsvolymer liksom strategiska initiativ. Kapitalplanen stresstestas med avseende på eventuella konjunkturnedgångar, strategiska riskfaktorer som identifieras i affärsplanen och andra relevanta scenarier. Kapitalplanen fastställs årligen och uppdateras under året vid behov. Ekonomiskt kapital är en viktig beståndsdel av IKU.Det är ett internt riskmått som liknar Basel III-regelverket. Ekonomiskt kapital beräknas i SEB med ett konfidensintervall på 99,97 procent vilket motsvarar kapitalkravet för en mycket hög rating. Koncernens ekonomiska kapital, eller det internt bedömda kapitalbehovet för koncernen (inklusive försäkringsverksamheten) uppgick vid årets slut till 147 miljarder kronor (102). Under 2023 reviderades metoden för aggregering, vilket gav stor effekt på det totala kapitalkravet. SEB har en intern modell för kapitalallokering och för att mäta räntabilitet. Modellen är kalibrerad till SEB:s kapitalmål och liknar myndighetskapitalmåttet genom att den inkluderar kapitalkrav under pelare 2. Tillsynsmyndigheterna utvärderar årligen SEB och dess IKU enligt regelverket för myndigheternas översyns- och utvärderingsprocess. Utvärdering omfattar bland annat kapitaltäckning, riskmätningsmodeller och riskstyrning. I samband med 2023 års utvärdering har tillsynsmyndigheten dragit slutsatsen att SEB har tillräckligt kapital och mäter och hanterar risker på ett lämpligt sätt.

Myndigheternas kapitalkrav

Den 29 december 2020 trädde nya kapitalkrav i kraft för svenska banker då EU:s bankpaket infördes i svensk lag. Kravet på kärnprimärkapital delas in i fyra delar: i) ett Pelare 1 minimikrav på 4,5 procent, ii) ett Pelare 2-krav (P2R), iii) ett kombinerat buffertkrav, och iv) ett vägledande Pelare 2-krav (P2G). Vid årets slut uppgick SEB:s krav på kärnprimärkapital till 14,7 procent (14,2) varav 1,6 procent (1,4) var Pelare 2-krav och 8,1 procent (7,4) var kombinerat buffertkrav. I samband med 2023 års översyns- och utvärderingsprocess (SREP) meddelade Finansinspektionen ett Pelare 2 vägledningskrav (P2G) på 0,5 procent för den konsoliderade situationen jämfört med 1,0 procent 2022.

SEB Konsoliderad situation – Kapitalbaskrav (explicit eller implicit) dec 2023

CET 1	AT1	Tier 2	Total
Pelare 1
4,5%	1,5%	2,0%	8,0%
Pelare 2
Kreditrelaterad	0,2%	0,1%	0,1%
Koncentrationsrisk	0,3%	0,1%	0,2%
Ränterisk i bankboken	1,0%	0,0%	0,2%
Pågående översyn av IRK-modeller	1,6%	0,2%	0,5%
Total Pelare 2
Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR)	6,1%	1,7%	2,5%
Institutsspecifika buffertkrav
Kapitalkonserveringsbuffert	2,5%
Systemriskbuffert	3,1%
Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (O-SII)	1,0%
Kontracyklisk kapitalbuffert	1,6%
Kombinerat buffertkrav (CBR)	8,1%
Samlad kapitalkravsrelation (TSCR+CBR)	14,2%	1,7%	2,5%
Pelare 2 vägledning (P2G)	0,5%
Samlad kapitalkravsrelation och P2G	14,7%	1,7%	2,5%

<sup>1) Enligt 2023 SREP beslut.</sup>

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 168

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig informationVåra divisioner

Inledning

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

Not 41 fortsättning Kapitaltäckning

Kapitaltäckningsanalys

Konsoliderad situation

	2023	2022	2023	2022
Moderbolaget
Tillgängligt kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp
Kärnprimärkapital	170 364	162 956	137 213	136 851
Primärkapital	184 409	177 517	151 257	151 413
Totalt kapital	199 688	193 025	166 656	166 708
Totalt riskvägt exponeringsbelopp (TREA)	891 992	859 320	802 153	778 243
Kapitalrelationer och minimikapitalkrav (som procentandel av TREA)
Kärnprimärkapitalrelation (%)	19,1%	19,0%	17,1%	17,6%
Primärkapitalrelation (%)	20,7%	20,7%	18,9%	19,5%
Total kapitalrelation (%)	22,4%	22,5%	20,8%	21,4%
Pelare 1 minimikapitalkrav (%, P1)	8,0%	8,0%	8,0%	8,0%
Pelare 1 minimikapitalkrav (belopp)	71 359	68 746	64 172	62 259
Ytterligare kapitalbaskrav (P2R) för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som procentandel av TREA)
Ytterligare kapitalbaskrav (%, P2R)	2,3%	2,0%	1,6%	1,7%
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)	1,6%	1,4%	1,1%	1,2%
varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter)	1,8%	1,6%	1,2%	1,3%
Total ÖUP-kapitalkravsrelation (%, P1+P2R)	10,3%	10,0%	9,6%	9,7%
Total ÖUP-kapitalkravsrelation (belopp)	91 590	86 142	76 718	75 777
Ytterligare buffertkrav samt Pelare 2 vägledning för kärnprimärkapital (som procentandel av TREA)
Kapitalkonserveringsbuffert (%)	2,5%	2,5%	2,5%	2,5%
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (%)	1,6%	0,8%	1,6%	0,8%
Systemriskbuffert (%)	3,1%	3,1%
Buffert för andra systemviktiga institut (%)	1,0%	1,0%
Kombinerat buffertkrav (%, CBR)	8,1%	7,4%	4,1%	3,3%
Kombinerat buffertkrav (belopp)	72 539	63 391	32 847	25 727
Samlade kapitalkrav (%, P1+P2R+CBR)	18,4%	17,4%	13,7%	13,0%
Samlade kapitalkrav (belopp)	164 128	149 533	109 565	101 504
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (%, P1+P2R)	12,1%	12,4%	11,2%	11,7%
Pelare 2 vägledning (%, P2G)	0,5%	1,0%
Pelare 2 vägledning (belopp)	4 460	8 593
Samlad kapitalkravsrelation och P2G (%)	18,9%	18,4%	13,7%	13,0%
Samlad kapitalkravsrelation och P2G (belopp)	168 588	158 127	109 565	101 504

Bruttosoliditetsgrad, krav samt kärnprimärkapital

	2023	2022	2023	2022
Pelare 2 vägledning (som procentandel av summa bruttosoliditetsexponering)
Primärkapital (belopp)	184 409	177 517	151 257	151 413
Summa bruttosoliditetsexponering (belopp)	3 401 754	3 539 598	3 118 996	3 263 128
Bruttosoliditetsgrad (%)	5,4%	5,0%	4,8%	4,6%
Totalt ÖUP-bruttosoliditetskrav (%)	3,0%	3,0%	3,0%	3,0%
Samlat bruttosoliditetskrav (%)	3,0%	3,0%	3,0%	3,0%
Samlat bruttosoliditetskrav (belopp)	102 053	106 188	93 570	97 894
Pelare 2 vägledning (%, P2G)	0,5%	0,5%
Pelare 2 vägledning (belopp)	17 009	15 928
Samlat bruttosoliditetskrav och P2G (%)	3,5%	3,5%	3,0%	3,0%
Samlat bruttosoliditetskrav och P2G (belopp)	119 061	122 116	93 570	97 894

Kapitalbas

	Konsoliderad situation	Moderbolaget
	2023	2022
Eget kapital enligt balansräkningen 1)	221 775	204 523
Upparbetad utdelning	–23 838	–14 266
i egna kärnprimärkapitalinstrument	5 360	4 248
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar	203 297	194 506
Ytterligare värdejusteringar	–1 381	–1 331
Goodwill	–4 256	–4 308
Immateriella tillgångar	–1 142	–1 236
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet	–17
Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster på kassaflödessäkringar	–14	–62
Negativa belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp	–100	–24
Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och beror på ändringar av egen kreditstatus	–579	–1 060
Förmånsbestämda pensionsplaner	–16 468	–17 712
Direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument	–8 992	–5 799
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital	–32 933	–31 550
Kärnprimärkapital	170 364	162 956
Primärkapitaltillskott	14 045	14 561
Primärkapital	184 409	177 517
Supplementärkapitalinstrument	15 109	15 002
Positiva belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp	1 370	1 706
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn	–1 200	–1 200
Supplementärkapital	15 279	15 508
TOTALT KAPITAL	199 688	193 025

<sup>1) För moderbolaget inkluderar Eget kapital kapitalandelen av obeskattade reserver.</sup>

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 169

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig informationVåra divisioner

Inledning

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

Not 41 fortsättning Kapitaltäckning

Riskexponeringsbelopp

Konsoliderad situation

	2023	2022	2023	2022
Moderbolaget
Kreditrisk IRK belopp
Kapitalkrav
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	17 131	1 370	18 304	1 464
Exponeringar mot institut	56 837	4 547	66 245	5 300
Exponeringar mot företag	425 657	34 053	407 153	32 572
Hushållsexponeringar	75 418	6 033	67 811	5 425
varav säkrade genom panträtt i fast egendom	51 407	4 113	44 643	3 571
varav exponeringar mot små och medelstora företag	6 540	523	6 044	484
varav övriga hushållsexponeringar	17 471	1 398	17 124	1 370
Positioner i värdepapperiseringar	2 597	208	2 036	163
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	577 640	46 211	561 550	44 924
Kreditrisk schablonmetod
Exponeringar mot stater eller centralbanker	3 210	257	6 640	531
Exponeringar mot administrativa organ och icke-kommersiella företag	711	57	711	57
Exponeringar mot institut	740	59	962	77
Exponeringar mot företag	4 801	384	6 933	555
Exponeringar mot hushåll	12 249	980	14 521	1 162
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter	1 873	150	2 486	199
Fallerande exponeringar	137	11	122	10
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk	397	32	515	41
Exponeringar i form av andelar i företag för kollektiva investeringar (fond)	458	37	1 628	130
Aktieexponeringar	6 040	483	5 540	443
Övriga poster	11 695	936	9 851	788
Totalt, kreditrisk enligt schablonmetod	42 312	3 385	49 197	3 936
Marknadsrisk
Risker i handelslagret där interna modeller använts	19 375	1 550	39 876	3 190
Risker i

Genomsnittlig riskvikt

	Konsoliderad situation	Moderbolaget
	2023	2022	2023	2022
Exponeringar mot stater eller centralbanker	2,8%	2,8%	1,6%	1,9%
Institutsexponeringar	20,8%	24,9%	20,8%	24,9%
Företagsexponeringar	28,4%	27,3%	25,5%	24,5%
Hushållsexponeringar	10,3%	9,3%	7,9%	7,4%
varav säkrade genom panträtt i fast egendom	7,9%	6,8%	6,5%	6,1%
varav exponeringar mot små och medelstora företag	56,9%	51,0%	41,8%	33,5%
varav övriga hushållsexponeringar	26,2%	28,0%	41,1%	40,8%
Positioner i värdepapperiseringar	16,7%	16,9%	16,7%	16,9%

SEB ska också uppfylla de kapitalkrav som gäller för koncerner som bedriver både bank- och försäkringsverksamhet, så kallade finansiella konglomerat. Det samlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick 2023 till 237,2 miljarder kronor (222,9) medan de tillgängliga kapitalresurserna var 276,5 miljarder kronor (265,7). Till dessa totaler bidrog SEB Life and Pension Holding AB med Solvens II-siffror från 30 september 2023.

42  Livförsäkringsrörelsen

Koncernen

Resultaträkning

	2023	2022
Avgifter från investeringsavtal Provisionsintäkter	1 506	1 164
Erhållna ersättningar från fondbolag Provisionsintäkter	1 587	1 955
Övriga kostnader Provisionskostnader & övriga kostnader	–1 859	–1 646
varav provisionskostnader	–814	–787
varav övriga kostnader	–1 045	–859
Resultat investeringsavtal	1 234	1 473
Försäkringsintäkter Nettoresultat av finansiella transaktioner	1 483	1 587
Kostnader för försäkringstjänster Nettoresultat av finansiella transaktioner, provisionskostnader & övriga kostnader	–1 254	–1 423
varav nettoresultat av finansiella transaktioner	–767	–889
varav provisionskostnader	–136	–165
varav övriga kostnader	–352	–369
Netto kostnader återförsäkringskontrakt Nettoresultat av finansiella transaktioner	9	–19
Resultat av försäkringstjänster	238	145
Kapitalavkastning Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 235	–5 572
varav försäkringskontrakt	2 825	–5 520
Netto finansiella kostnader för försäkring/ varav övriga investeringar	410	–53
återförsäkrings kontrakt Nettoresultat av finansiella transaktioner	–2 842	5 504
Netto finansiellt resultat	392	–68
Övriga intäkter/kostnader Övriga intäkter/kostnader	224	215
varav övriga intäkter	431	414
varav övriga kostnader	–207	–199
RÖRELSERESULTAT	2 089	1 764

Sammanfattad finansiell information för Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv

Sammanfattning av resultaträkningen

	2023	2022
Resultat från livförsäkringsverksamheten	477	7 961
Övriga kostnader och bokslutsdispositioner	4	14
Skatter	–485	–290
NETTORESULTAT	–3	685

Sammanfattning av balansräkningen

	2023	2022
SUMMA TILLGÅNGAR	176 454	182 351
Summa skulder	65 524	63 704
Eget kapital	110 836	118 549
Obeskattade reserver	94	98
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	176 454	182 351

1) SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB:s ägarskap i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande. Innevarande års siffror är ej reviderade.

43  Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag

	Koncernen	Moderbolaget	Special- företag	Special- Fonder	Summa	företag	Fonder	Summa
Tillgångar, 2023
Utlåning till allmänheten	8 321	8 321	8 321	8 321		8 321	8 321	8 321
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet	18 358	366	358	384	18 30	48	18 30	48
varav derivat	18	18	18	18
SUMMA	8 339	358	366	705	8 339	30	8 369	8 369
Skulder
In- och upplåning från allmänheten	489	489	489	489		489	489	489
Skulder till verkligt värde	92	92	92	92		92	92	92
varav derivat	92	92	92	92
SUMMA	581	581	581	581	581	581	581	581
Eventualförpliktelser	517	517	517	517		517	517	517
Koncernens maximala exponering för förluster	8 856	23 004	31 860	8 856	30	8 886

1) Investeringar i SEB fonder och externt förvaltade fonder.

	Koncernen	Moderbolaget	Special- företag	Special- Fonder	Summa	företag	Fonder	Summa
Tillgångar, 2022
Utlåning till allmänheten	11 710	11 710	11 710	11 710		11 710	11 710	11 710
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet	4 326	095	326	099	4 47	51	4 47	51
varav derivat	4	4	4	4
SUMMA	11 714	326 095	337 810	11 714	47	11 761	11 761	11 761
Skulder
In- och upplåning från allmänheten	484	484	484	484		484	484	484
Skulder till verkligt värde	101	101	101	101		101	101	101
varav derivat	101	101	101	101
SUMMA	586	586	586	586	586	586	586	586
Eventualförpliktelser	1 209	1 209	1 209	1 209		1 209	1 209	1 209
Koncernens maximala exponering för förluster	12 923	22 206	35 129	12 923	47	12 970

1) Investeringar i SEB fonder och externt förvaltade fonder.

Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag hänför sig till när koncernen har intressen i strukturerade företag som den inte kontrollerar. Ett strukturerat företag är ett företag som är utformat så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn för att fastställa vem som har bestämmande inflytande, exempelvis när rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestämmelser. Koncernen gör transaktioner med strukturerade företag inom ramen för den ordinarie verksamheten av olika anledningar. Beroende på typen av strukturerat företag är syftet att stödja kundtransaktioner, att delta i specifika investeringsmöjligheter eller att underlätta uppstart av vissa företag. Koncernen har intressen i följande typer av strukturerade företag:

Intressen i fonder

Koncernen etablerar och förvaltar fonder för att förse kunder med investeringsmöjligheter, SEB anses vara sponsor för dessa fonder. Totalt förvaltat kapital utgör storleken på en fond. Totalt kapital som förvaltas av SEB är 758 miljarder kronor (684). Det totala kapitalet som förvaltas av andra än SEB är inte publikt tillgängligt och anses inte vara nödvändigt för att förstå relaterade risker, varför det inte presenteras här. I vissa fall underlättar koncernen uppstarten av fonder genom att inneha andelar. Den kan inneha fondandelar i fonder som förvaltas av koncernen eller av en tredje part i investeringssyfte inom livverksamheten. Fonder som förvaltas av koncernen genererar intäkter i form av förvaltningsprovisioner och resultatbaserade provisioner som baseras på tillgångarna under förvaltning. Intäkterna från kapitalförvaltning redovisas i not 5. Koncernen kan maximalt förlora det redovisade beloppet för andelar som koncernen innehar. Detta belopp reflekterar inte den sannolika förlusten.

Intressen i andra strukturerade företag

Koncernen har bidragit till att etablera strukturerade företag för att stödja kundtransaktioner. Syftet med dessa företag är att tillhandahålla en alternativ finansiering och förbättring av likviditeten till säljarna och investeringsmöjligheter till investerare genom att de köper tillgångar och finansierar köpen med tillgångarna som säkerhet. Koncernen tillhandahåller seniora kreditfaciliteter som automatiskt förlängs och administration till företagen och erhåller intäkter i form av avgifter och ränteintäkter med marknadsmässiga villkor. Koncernen har också de mest seniora investeringarna i skuldinstrument emitterade av banker, genom specialföretag (SPV) vilkas syfte är att tillhandahålla alternativ finansiering till emittenter och investeringsmöjligheter till investerare. SPVna köper tillgångspooler från den utgivande bankens balansräkning, exempelvis kreditkortslån, huslån, lån till små och medelstora företag och finansierar dessa köp genom att emittera skuldinstrument med tillgångarna som säkerhet. Dessa värdepapper har flera nivåer av efterställdhet. Den maximala exponeringen för förluster avseende investeringar i andra strukturerade företag är begränsad till det bokförda värdet av investeringarna och kan bara uppstå efter förluster hos kreditgivare med mer juniora exponeringar. Den maximala exponeringen för förluster reflekterar inte sannolikheten för förlust. Säkringar eller säkerhetsarrangemang är inte beaktade.# Noter till de finansiella rapporterna

44 Upplysningar om närstående

Koncernen har inte presenterat information om närstående som inte anses vara meningsfull för att förstå risker.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 172

Vår strategi | Röster om SEB | Investera i SEB | Förvaltningsberättelse | Finansiella rapporter | Hållbarhetsredovisning | Övrig information
Våra divisioner | Inledning | Finansiella rapporter | SEB-koncernen | Moderbolaget | Noter till de finansiella rapporterna | Femårsöversikt | Förslag till vinstdisposition | Styrelsens och vd:s underskrifter | Revisionsberättelse

Koncernen

Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Koncernen, 2023
Utlåning till allmänheten	713	31	247	9	55
Derivat med positivt stängningsvärde	1 968
Övriga tillgångar	16
In- och upplåning från allmänheten	1 212	17	63	1	1 133
Övriga skulder	2
Koncernen, 2022
Utlåning till allmänheten	559	15	240	6	55
Derivat med positivt stängningsvärde	1 791
Övriga tillgångar	30
In- och upplåning från allmänheten	725	0	46	1	019
Övriga skulder	0

Moderbolaget

	Intresseföretag	Koncernföretag
Moderbolaget, 2023
Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut	32 864	1 269
Utlåning till allmänhet	713	31	18	270	546
Räntebärande värdepapper	1 201	66
Derivat med positivt stängningsvärde	451
Övriga tillgångar	16		1 123	11
SUMMA	729	31	53	909	1 892
Skulder till kreditinstitut	35 790	1 907
In- och upplåning från allmänheten	1 197	17	34	300	1 025
Derivat med negativt stängningsvärde	1 319	0
Övriga skulder	2	90	0
SUMMA	1 199	17	71	499	2 932
Moderbolaget, 2022
Utlåning till kreditinstitut	32 047	79
Utlåning till allmänhet	559	15	14	849	65
Räntebärande värdepapper	1 204	31
Derivat med positivt stängningsvärde	433
Övriga tillgångar	30		1 241	0
SUMMA	589	15	49	774	175
Skulder till kreditinstitut	41 215	–322
In- och upplåning från allmänheten	705	0	14	060	–96
Derivat med negativt stängningsvärde	2 002
Övriga skulder	0	90	–2
SUMMA	705	0	57	367	–420

Nyckelpersoner ovan syftar på medlemmar i SEB:s styrelse samt verkställande ledning. Bolag med väsentligt inflytande eller som står under betydande inflytande av nyckelpersoner i ledande position i SEB samt pensionsstiftelser presenteras som Övriga närstående. Investor AB och pensionsstiftelsen, SEB-stiftelsen, inkluderas i den här kategorin likaså närstående familjemedlemmar till nyckelpersoner. Koncernen har även avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har erhållit 165 Mkr (164) avseende försäkringsadministration och 312 Mkr (327) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 42. Moderbolaget är närstående sina dotterföretag och intresseföretag. Se not 22, Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures, för upplysningar om investeringar.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 173

Vår strategi | Röster om SEB | Investera i SEB | Förvaltningsberättelse | Finansiella rapporter | Hållbarhetsredovisning | Övrig information
Våra divisioner | Inledning | Finansiella rapporter | SEB-koncernen | Moderbolaget | Noter till de finansiella rapporterna | Femårsöversikt | Förslag till vinstdisposition | Styrelsens och vd:s underskrifter | Revisionsberättelse

45 Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal

Koncernen, 2023

Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal	Övriga instrument i balans räkningen som ej lyder under nettningsavtal	Summa i balans räkningen	Brutto belopp	Kvittade	Nettobelopp i balans räkningen	Relaterade avtal	Netto belopp	Ramavtal om nettning	Säkerheter erhållna/ ställda
Derivat	208 783	–25 665	183 118	–121 886	–59 363	1 869	–38	18 080
Omvända repor	264 554	–100 528	164 026	–13 222	–150 804	0	164 026
Värdepapperslån	51 189		51 189	–50 440	749	13	51 202
Likvidfordringar	1 163	–1 163	0	0	11	701	11 701
TILLGÅNGAR	525 689	–127 357	398 333	–135 107	–260 607	2 618	11 676	410 009
Derivat	229 636	–25 665	203 971	–121 886	–71 157	10 928	206 204	176
Repor	113 750	–100 528	13 222	–13 222	0	13 222
Värdepapperslån	33 622		33 622	–32 496	1 126	98	33 721
Likvidskulder	1 165	–1 163	2	2	9	553	9 556
SKULDER	378 174	–127 357	250 817	–135 107	–103 653	12 056	9 858	260 675

Koncernen, 2022

| Derivat | 226 517 | –38 854 | 187 664 | –140 516 | –49 285 | –2 137 | –41 | 187 622 |
| Omvända repor | 206 328 | –95 728 | 110 600 | –14 460 | –71 222 | 24 918 | 110 600 | |
| Värdepapperslån | 58 050 | | 58 050 | –56 662 | 1 388 | 100 | 58 150 | |
| Likvidfordringar | 346 | –346 | 0 | 9 | 858 | 9 858 | |
| TILLGÅNGAR | 491 241 | –134 927 | 356 314 | –154 976 | –177 170 | 24 169 | 9 916 | 366 230 |
| Derivat | 276 547 | –38 854 | 237 693 | –140 516 | –57 173 | 40 004 | 355 238 | 048 |
| Repor | 110 187 | –95 728 | 14 460 | –14 460 | 0 | 14 460 | |
| Värdepapperslån | 47 492 | | 47 492 | –46 889 | 602 | 109 | 47 601 | |
| Likvidskulder | 346 | –346 | 0 | 0 | 10 | 420 | 10 420 | |
| SKULDER | 434 572 | –134 927 | 299 645 | –154 976 | –104 062 | 40 607 | 10 884 | 310 528 |

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 174

Vår strategi | Röster om SEB | Investera i SEB | Förvaltningsberättelse | Finansiella rapporter | Hållbarhetsredovisning | Övrig information
Våra divisioner | Inledning | Finansiella rapporter | SEB-koncernen | Moderbolaget | Noter till de finansiella rapporterna | Femårsöversikt | Förslag till vinstdisposition | Styrelsens och vd:s underskrifter | Revisionsberättelse

Moderbolaget, 2023

Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal	Övriga instrument i balans räkningen som ej lyder under nettningsavtal	Summa i balans räkningen	Brutto belopp	Kvittade	Nettobelopp i balans räkningen	Relaterade avtal	Netto belopp	Ramavtal om nettning	Säkerheter erhållna/ ställda
Derivat	206 473	–25 667	180 806	–120 994	–59 812	180 806
Omvända repor	265 854	–100 528	165 326	–13 222	–152 104	165 326
Värdepapperslån	50 440		50 440	–50 440	50 440
Likvidfordringar	1 163	–1 163	0	11	118	11 118
TILLGÅNGAR	523 930	–127 358	396 572	–134 216	–262 356	11 118	407 690
Derivat	228 703	–25 667	203 037	–120 994	–72 477	9 566	203 037
Repor	113 916	–100 528	13 387	–13 222	–166	13 387
Värdepapperslån	32 496		32 496	–32 496	32 496
Likvidskulder	1 163	–1 163	6	888	6 888
SKULDER	376 278	–127 358	248 920	–134 216	–105 138	9 566	6 888	255 808

Moderbolaget, 2022

| Derivat | 217 080 | –37 935 | 179 144 | –136 502 | –48 948 | –6 305 | 179 144 | |
| Omvända repor | 207 029 | –95 728 | 111 301 | –14 460 | –71 222 | 25 619 | 111 301 | |
| Värdepapperslån | 56 662 | | 56 662 | –56 662 | 56 662 | |
| Likvidfordringar | 346 | –346 | 0 | 9 | 706 | 9 706 | |
| TILLGÅNGAR | 481 117 | –134 009 | 347 107 | –150 962 | –176 832 | 19 314 | 9 706 | 356 813 |
| Derivat | 267 868 | –37 935 | 229 933 | –136 502 | –59 175 | 34 256 | 229 933 | |
| Repor | 110 290 | –95 728 | 14 563 | –14 563 | 14 563 | |
| Värdepapperslån | 46 889 | | 46 889 | –46 889 | 46 889 | |
| Likvidskulder | 346 | –346 | 0 | 8 | 699 | 8 699 | |
| SKULDER | 425 394 | –134 009 | 291 385 | –151 065 | –106 064 | 34 256 | 8 699 | 300 084 |

Tabellen visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har potentiella rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal, tillsammans med relaterade säkerheter. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när SEB har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Återköpsavtal mot centrala clearing-motparter som SEB har avtal med samt likvidfordringar och likvidskulder är exempel på instrument som presenteras netto i balansräkningen. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens eller vid betalningsinställelse men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där SEB inte har intentionen att avveckla instrumenten samtidigt. Tillgångar och skulder som varken kvittas eller lyder under nettningsavtal, exempelvis sådana som bara omfattas av säkerheter, presenteras i kolumnen Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 175

Vår strategi | Röster om SEB | Investera i SEB | Förvaltningsberättelse | Finansiella rapporter | Hållbarhetsredovisning | Övrig information
Våra divisioner | Inledning | Finansiella rapporter | SEB-koncernen | Moderbolaget | Noter till de finansiella rapporterna | Femårsöversikt | Förslag till vinstdisposition | Styrelsens och vd:s underskrifter | Revisionsberättelse

46 Ställda säkerheter

Koncernen	Moderbolaget
2023	2022
Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar	664 391
Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna	428 673
Övriga ställda panter och jämförbara säkerheter	68 546
SUMMA	1 161 610

Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar
Repor	47 268	40 110	47 268	40 110
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – bostäder och fastigheter	328 308	290 341	328 308	290 341
Övriga säkerheter	288 815	255 608	288 067	255 096
SUMMA	664 391	586 059	663 643	585 547

| 1) Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen. | | | | |
| Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna | | | | |
| Tillgångar pantsatta för försäkringsavtal | 36 312 | 30 984 | | |
| Tillgångar pantsatta för investeringsavtal | 392 362 | 357 975 | | |
| SUMMA | 428 673 | 388 959 | | |

| 1) Fondandelar | | | | |
| Övriga ställda panter och jämförbara säkerheter | | | | |
| Obligationer | 23 830 | 19 180 | 23 830 | 19 180 |
| Övriga | 44 715 | 43 386 | 44 715 | 43 386 |
| SUMMA | 68 546 | 62 565 | 68 546 | 62 565 |
| 1) | 1) | 1) | 1) |
| Pantsatta men ej utnyttjade obligationer. | | | | |# Not 46 fortsättning

Ställda säkerheter

Redovisade överförda finansiella tillgångar

Värde- papperslån	Återköps avtal	Övrigt	Totalt
Koncernen, 2023
Aktier	30 739		30 739
Skuldinstrument	19 487	1 615	316
Finansiella tillgångar som innehas för handel	50 226	1 615	552
Koncernen, 2022
Aktier	12 154		12 164
Skuldinstrument	31 276	6 721	725
Finansiella tillgångar som innehas för handel	43 430	6 721	735

Erhållna säkerheter

Värde- papperslån	Återköps avtal	Totalt
Koncernen, 2023
Aktier	7 801
Skuldinstrument	2 934	1 615
Finansiella tillgångar som innehas för handel	10 734	1 615
Koncernen, 2022
Aktier	3 388
Skuldinstrument	10 480	6 721
Finansiella tillgångar som innehas för handel	13 868	6 721

Överförda tillgångar Skulder hänförliga till tillgångarna

Värde- papperslån	Återköps avtal	Övrigt	Totalt
Moderbolaget, 2023
Aktier	30 739		30 739
Skuldinstrument	19 487	1 615	316
Finansiella tillgångar som innehas för handel	50 226	1 615	316
Moderbolaget, 2022
Aktier	12 154		12 154
Skuldinstrument	31 276	6 721	725
Finansiella tillgångar som innehas för handel	43 430	6 721	725

Överförda tillgångar Skulder hänförliga till tillgångarna

Värde- papperslån	Återköps avtal	Totalt
Moderbolaget, 2023
Aktier	7 801
Skuldinstrument	2 934	1 615
Finansiella tillgångar som innehas för handel	10 734	1 615
Moderbolaget, 2022
Aktier	3 388
Skuldinstrument	10 480	6 721
Finansiella tillgångar som innehas för handel	13 868	6 721

1) Bokfört värde och verkligt värde är detsamma.
2) Annat än likvida medel.

3) Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs tillgångar, vilka mot parten har rätt att sälja eller pantsätta.

Övriga överförda tillgångar avser tillgångar som ställts som säkerhet för derivathandel, clearing med mera, där förfoganderätten övergått till mottagaren. Tillgångarna kvarstår i balansräkningen eftersom SEB fortfarande står värdeförändringsrisken. Tillgångarnas bokförda värde och marknadsvärde samt därtill knutna skulder och ansvarsförbindelser visas i ovanstående tabell.

SEB emitterar säkerställda obligationer med bolån som underliggande säkerheter, i enlighet med nationell lagstiftning. De ställda säkerheterna är i huvudsak lån där enfamiljshus, bostadsrätter eller flerfamiljshus lämnats som pant. Belåningsgraden i relation till marknadsvärdet överstiger inte 75 procent. I händelse av SEB:s insolvens har innehavarna av obligationerna förmånsrätt till de registrerade säkerheterna.

Erhållna säkerheter

SEB erhåller säkerheter i samband med omvända återköpstransaktioner och värdepappersinlåning. Enligt villkoren i finansmarknadens standardavtal kan säkerheterna säljas eller pantsättas på nytt, med villkoret att likvärdiga säkerheter returneras på likviddagen. Mer information om redovisning av återköpstransaktioner och värdepapperslån återfinns i redovisningsprinciperna.

Not 47

	Koncernen	Moderbolaget		Koncernen	Moderbolaget
	2023	2022	2023	2022
Ansvarsförbindelser	201 010	180 358	190 120	173 316
Åtaganden	904 280	882 065	836 788	815 987
SUMMA	1 105 290	1 062 423	1 026 908	989 303

Ansvarsförbindelser

Egna accepter | 4 065 957 | 3 888 893 | | |
Finansiella garantier, lämnade | 11 833 | 11 209 | 13 701 | 14 411 |
varav koncerninternt | 1 708 | 3 219 | | |
Övriga garantier, lämnade | 185 112 | 168 192 | 172 532 | 158 012 |
varav koncerninternt | 678 | 1 215 | | |
Garantiförpliktelser | 196 945 | 179 401 | 186 233 | 172 424 |
SUMMA | 201 010 | 180 358 | 190 120 | 173 316 | |

Eventualförpliktelser

1) SEB värdepapperiserar inte sina tillgångar regelbundet och har inga utestående egna värdepapperiseringar.

Övriga ansvarsförbindelser
Moderbolaget har en ansvarsförbindelse att kompensera DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs GmbH (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) årliga netto förluster såvida inte förlusterna kan kompenseras genom uttag från annan vinst- eller kapitalreserv.

Moderbolaget har utfärdat ett “irrevocable standby letter of credit” till förmån för MasterCard på USD 215 Mkr avseende kortverksamheten i dotterbolagen.

Tvister

Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motpart i olika tvister, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning.

Omprövning av krediterad källskatt i Tyskland

SEB och dess dotterbolag är löpande föremål för skatterevisioner där lokala skattemyndigheter granskar tidigare års deklarationer. Gällande SEB:s helägda tyska dotterbolag DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) har den tyska skattemyndigheten omprövat DSK:s kreditering av källskatt i värdepappersfinansieringsverksamheten för åren 2008–2014 och begärt att DSK ska återbetala 936 miljoner euro plus ränta. Ytterligare återkrav kan inte uteslutas. DSK har under åren 2008–2015 begärt och fått cirka 1 500 miljoner euro i källskatt krediterad mot sin bolagsskatt. DSK har bestritt skatteåterkraven.

DSK och SEB anser att DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet som nu granskas av de tyska skattemyndigheterna bedrevs i enlighet med den marknadspraxis, lag och administrativa vägledning som då var tillämpliga. SEB och DSK anser, med stöd av sin externa juridiska rådgivare, att det är mer sannolikt än inte att skattedomstolen i slutändan finner att källskatten har begärts och krediterats korrekt av DSK. Hittills och i enlighet med gällande redovisningsregler har därför inga avsättningar gjorts på koncernnivå. Rättsprocessen beräknas ta flera år eftersom ärendet förväntas överklagas till den högsta skattedomstolen. Det kan inte uteslutas att den slutliga utgången i rättsprocessen kan leda till negativa finansiella effekter för SEB-koncernen.

Utredning av påstådd grov skatteflykt

Åklagaren i Köln, Tyskland, utreder om tidigare och nuvarande anställda vid DSK och SEB, som ett led i DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet, har varit inblandade i påstådd grov skatteflykt. DSK och SEB samarbetar med åklagaren i utredningen. Såvitt DSK och SEB känner till har inga åtal väckts mot någon av dessa anställda. Det är oklart om brottsutredningen påverkar omprövningen av DSK:s krediterade källskatt som utförs av den tyska skattemyndigheten, enligt ovan. Det kan inte uteslutas att brottsutredningen eller eventuella åtal kan försena omprövningen av krediterad källskatt och leda till negativa finansiella effekter för SEB-koncernen.

Tillsynsfrågor

SEB omfattas av olika regulatoriska system, lagar och krav i alla de jurisdiktioner där banken bedriver verksamhet. Under de senaste åren har lagar och regleringar i den finansiella sektorn ökat i omfattning och ytterligare skärpts och tillsynsmyndigheterna har utökat sin tillsyn. Detta är en utveckling som förväntas fortsätta. Behöriga myndigheter genomför regelbundet granskningar av SEB:s regelefterlevnad, inklusive i områden såsom finansiell stabilitet, transaktionsrapportering, åtgärder mot penningtvätt, investerarskydd och dataskydd. SEB har regler och processer på plats i syfte att efterleva tillämpliga lagar och regleringar och samarbetar och har löpande dialoger med myndigheterna.

SEB har fått begäran från myndigheter i olika jurisdiktioner där banken bedriver verksamhet, däribland myndigheter i USA, att tillhandahålla information som rör åtgärder mot penningtvätt, vilka SEB besvarar i dialog med dessa myndigheter. Det kan inte uteslutas att nuvarande och framtida tillsynsärenden och förfrågningar från myndigheter kan leda till kritik eller sanktioner.

Krav från Pensionsmyndigheten i Sverige

I maj 2022 framställde den svenska Pensionsmyndigheten ett skadeståndskrav mot SEB i egenskap av förvaringsinstitut åt fondbolaget Gustavia Davegårdh Fonders värdepappersfonder. Kravet uppgår till drygt 470 Mkr samt ränta och gäller transaktioner som gjordes år 2012. Pensionsmyndigheten anser att SEB har brustit i sina skyldigheter som förvaringsinstitut för fonderna avseende dessa transaktioner. I september 2023 skickade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt avseende kravet. I december 2023 skickade SEB in sitt svaromål till Stockholms tingsrätt. SEB bestrider kravet då banken anser sig ha fullgjort sina skyldigheter som förvaringsinstitut för dessa transaktioner och anser att man inte har något skadeståndsansvar. Följaktligen har ingen reservering för kravet bokförts, i enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper.

Åtaganden

Koncernen	Moderbolaget		Koncernen	Moderbolaget
2023	2022	2023	2022
Beviljade men ej utbetalade krediter	565 502	549 471	540 778	528 381
varav koncerninternt	0	0
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	149 467	149 710	112 631	112 609
varav koncerninternt	13 259	12 082
Vidareutlåning av inlånade värdepapper	162 472	147 886	163 097	148 068
varav koncerninternt	625	182
Övriga åtaganden	26 839	34 999	20 283	26 929
SUMMA	904 280	882 065	836 788	815 987

Diskretionärt förvaltade tillgångar

Diskretionärt förvaltade tillgångar uppgår i moderbolaget till 515 miljarder kronor (515).## Leasing

Koncernen Leasetagare

	2023	2022
Resultaträkning
Räntekostnader på leasingskulder (Räntenettot)	106	78
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal (Övriga kostnader)	19	14
Kostnader hänförliga till leasing av tillgångar av lågt värde (Övriga kostnader)	118	100
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar (Avskrivningar)	962	879
TOTAL	1 204	1 071
Balansräkning
Nyttjanderättstillgångar – tillkommande	755	142
Nyttjanderättstillgångar – utgående balans	6 266	4 834
Leasingskulder (Övriga skulder)	6 699	5 277

1) varav hyresavtal för lokaler 948 Mkr (861) och övrigt (främst IT utrustning) 14 Mkr (18).
2) varav hyresavtal för lokaler 6 266 Mkr (4 822) och övriga (främst IT utrustning) 0 Mkr (13) .

Leasegivare Koncernen Finansiella leasingavtal

	2023	2022
Odiskonterade förväntade leasingavgifter efter bokslutsdagen för år 1	11 595	11 435
år 2	10 810	11 119
år 3	11 470	9 180
år 4	8 455	7 292
år 5	7 407	6 191
år 6 och senare	29 894	26 585
Summa odiskonterade leasingfordringar	79 632	71 800
Ej intjänad avkastning	–11 374	–5 935
NETTOINVESTERING LEASING	68 257	65 865
Avkastning (ränteintäkt) på nettoinvesteringen	2 901	1 291

Leasingportföljen består i huvudsak av fordon, maskiner och anläggningar. Värderingsrisken för restvärden är inte materiell då andrahandsmarknad för tillgångarna finns.

Effekter från implementeringen av IFRS 17 Försäkringsavtal

Övergång

IFRS 17 Försäkringsavtal ersatte IFRS 4 Försäkringsavtal för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare. Eftersom standarden kräver jämförbar information för den årliga rapportperioden omedelbart före den första tillämpningsdagen, var övergångsdatumet för IFRS 17 den 1 januari 2022.

IFRS 17 gäller för alla typer av försäkringsavtal samt för vissa finansiella instrument med diskretionära resultatandelar. Införandet av IFRS 17 har inte fått någon betydande inverkan på klassificeringen av koncernens försäkringsavtal. IFRS 17 fastställer dock specifika principer för redovisning och värdering av utfärdade försäkringsavtal och återförsäkringsavtal som innehas av koncernen. Vid införandet påverkade IFRS 17 värderingen och presentationen av försäkringsavtal och investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. Standarden är inte tillämplig på investeringskontrakt utan betydande försäkringskomponent eller diskretionära resultatandelar, kapitalfrigöringskredit (equity release) och investeringsförvaltningsverksamhet. Se not 1 för mer information om redovisningsprinciper.

Vid övergången till IFRS 17 tillämpade koncernen full retrospective approach (FRA) för avtal som använder premium allocation approach (PAA), men har i övrigt inte tillräckligt med detaljerad information för att tillämpa FRA, förutom för avtal utfärdade från 2016 och senare i det baltiska bolaget. Modified retrospective apprach (MRA) har tillämpats för de fondförsäkringar som utfärdats i Litauen mellan 2010 och 2015 i den baltiska enheten. För de återstående avtalen tillämpade SEB fair value approach (FVA) och uppskattar att denna metod använts för cirka 92 procent av försäkringsavtalen.

Koncernen har räknat om jämförande information för 2022 i rapporterna för 2023. Övergångseffekterna av att tillämpa IFRS 17 i koncernen per den 1 januari 2022 presenteras i rapporten över förändring i eget kapital, som en minskning av balanserade vinstmedel med 0,3 miljarder kronor. Ändringarna har inte väsentligt påverkat kapitaltäckningen och stora exponeringar.

Presentationen av resultat från försäkringsavtal fördelas och redovisas på relevanta rader i resultaträkningen, på samma sätt som tidigare presentation. Resultat från försäkringstjänster, som består av försäkringsintäkter och kostnader för försäkringstjänster samt nettokostnader för återförsäkringsavtal presenteras i not.

IFRS 17 har inte inneburit någon väsentlig påverkan på balansräkningen, även om den nya standarden även introducerar nya uppskattningar och bedömningar som påverkar värderingen av försäkringsskulder. Värderingen av skulden för inträffade skador (tidigare utestående skador och inträffade men ej rapporterade skador) bestäms utifrån en diskonterad sannolikhetsbedömd förväntad uppskattning och inkluderar en explicit riskjustering för icke-finansiell risk.

Den nya standarden tillämpas inte i moderbolaget.

Not 49 fortsättning Effekter från implementeringen av IFRS 17 Försäkringsavtal

Mkr	Tidigare rapporterat 2022	Övergång till IFRS 17	Omräknat 2022
Räntenetto	33 443		33 443
Provisionsnetto	21 573	–39	21 534
Nettoresultat av finansiella transaktioner	9 314	–72	9 242
Övriga intäkter, netto	258		258
Summa rörelseintäkter	64 589	–111	64 478
Personalkostnader	–15 980		–15 980
Övriga kostnader	–6 986		–6 986
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–2 078		–2 078
Summa rörelsekostnader	–25 044		–25 044
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter	39 544	–111	39 434
Förväntade kreditförluster, netto	–2 007		–2 007
Påförda avgifter	–2 288		–2 288
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	35 249	–111	35 138
Jämförelsestörande poster	–1 399		–1 399
Rörelseresultat	33 850	–111	33 739
Skatt	–6 861	–1	–6 862
NETTORESULTAT	26 989	–112	26 877
Varav till aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB	26 989	–112	26 877
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	12:63	12:58
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	12:53	12:48

Mkr	Utgående balans 31 december 2021	Övergång till IFRS 17	Ingående balans 1 januari 2022
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	439 344		439 344
Utlåning till centralbanker	4 454		4 454
Utlåning till kreditinstitut	60 009		60 009
Utlåning till allmänheten	1 846 362		1 846 362
Räntebärande värdepapper	205 950	–160	205 791
Egetkapitalinstrument	120 742	2 487	123 229
Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken	422 497	–2 327	420 170
Derivat	126 051		126 051
Övriga tillgångar	78 822	–33	78 788
SUMMA TILLGÅNGAR	3 304 230	–33	3 304 197

Mkr	Utgående balans 31 december 2021	Övergång till IFRS 17	Ingående balans 1 januari 2022
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	75 206		75 206
In- och upplåning från allmänheten	1 597 449		1 597 449
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	424 226	–2 406	421 820
Skulder till försäkringstagarna	34 623	2 571	37 194
Emitterade värdepapper	730 106		730 106
Korta positioner	34 569		34 569
Derivat	118 173		118 173
Övriga finansiella skulder	5 721		5 721
Övriga skulder	90 929	81	91 010
Summa skulder	3 111 002	247	3 111 249
Eget kapital	193 228	–280	192 948
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	3 304 230	–33	3 304 197

SEB-koncernen–femårsöversikt

Resultaträkning

Mkr	2023	2022	2021	2020	2019
Räntenetto	47 526	33 443	26 097	25 073	24 675
Provisionsnetto	21 669	21 534	21 142	18 063	18 709
Nettoresultat av finansiella transaktioner	9 991	9 242	8 235	7 262	7 617
Övriga intäkter	1 008	258	164	229	857
Summa rörelseintäkter	80 193	64 478	55 638	50 628	51 857
Personalkostnader	–17 558	–15 980	–15 372	–14 976	–14 660
Övriga kostnader	–7 892	–6 986	–5 763	–5 864	–6 623
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–1 999	–2 078	–2 110	–1 906	–1 662
Summa rörelsekostnader	–27 449	–25 044	–23 245	–22 747	–22 945
Förväntade kreditförluster, netto	–962	–2 007	–510	–6 118	–2 294
Påförda avgifter	–3 819	–2 288	–1 019	–918	–1 725
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	47 963	35 138	30 864	20 846	24 894
Jämförelsestörande poster 1)		–1 399		–1 000
Rörelseresultat	47 963	33 739	30 864	19 846	24 894
Skatt	–9 848	–6 862	–5 441	–4 100	–4 717
NETTORESULTAT	38 116	26 877	25 423	15 746	20 177
Aktieägarnas andel	38 116	26 877	25 423	15 746	20 177

1) 2022 består av nedskrivning av koncernens tillgångar avseende Ryssland. 2020 består av sanktionsavgift. Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Balansräkning

Mkr	2023	2022	2021	2020	2019
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	410 064	451 928	443 798	327 409	151 186
Utlåning till kreditinstitut	84 128	77 235	60 009	50 791	46 995
Utlåning till allmänheten	2 101 181	2 065 271	1 846 362	1 770 161	1 837 605
Övriga finansiella tillgångar	950 268	875 859	889 366	855 351	787 341
Övriga tillgångar	62 576	62 486	64 696	36 720	33 521
SUMMA TILLGÅNGAR	3 608 218	3 532 779	3 304 230	3 040 432	2 856 648
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	147 323	66 873	75 206	111 309	88 041
In- och upplåning från allmänheten	1 611 651	1 701 687	1 597 449	1 371 227	1 161 485
Övriga finansiella skulder	1 585 956	1 521 690	1 391 207	1 355 604	1 414 917
Övriga skulder	41 513	38 387	47 140	30 349	36 505
Eget kapital	221 775	204 141	193 228	171 943	155 700
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	3 608 218	3 532 779	3 304 230	3 040 432	2 856 648

Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal.# Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Femårsöversikt

Nyckeltal

	2023	2022	2021	2020	2019
Räntabilitet på eget kapital ¹) , %	17,9	13,8	13,9	9,7	13,7
Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster ¹) , %	17,9	14,5	13,9	10,3	13,8
Nettoresultat per aktie före utspädning ¹) , kr	18,20	12,58	11,75	7,28	9,33
K/I-tal ¹)	0,34	0,39	0,42	0,45	0,44
Förväntad kreditförlustnivå, netto, %	0,03	0,07	0,02	0,26	0,10
Kärnprimärkapitalrelation, %	19,1	19,0	19,7	21,0	17,6
Primärkapitalrelation, %	20,7	20,7	21,4	22,7	20,8
Total kapitalrelation, %	22,4	22,5	23,1	25,1	23,3

¹) Jämförelsetalen för 2022 har omräknats för övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal. Se not 49 om omräknade jämförelsetal för mer information. Jämförelsetalen för 2021 och 2020 har omräknats.

Resultaträkning

Mkr

	2023	2022	2021	2020	2019
Räntor netto	36 963	30 197	26 004	25 707	23 402
Provisionsnetto	12 961	12 883	12 343	10 698	10 461
Nettoresultat av finansiella transaktioner	7 969	7 510	6 125	5 297	5 838
Övriga intäkter	7 759	11 314	3 926	3 532	6 930
Summa rörelseintäkter	65 652	61 904	48 397	45 234	46 631
Administrationskostnader	–21 098	–18 380	–16 207	–17 372	–16 345
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–5 640	–5 635	–5 644	–5 683	–5 749
Summa rörelsekostnader	–26 737	–24 015	–21 851	–23 055	–22 094
Resultat före kreditförluster	38 915	37 890	26 547	22 179	24 537
Förväntade kreditförluster, netto	–1 008	–2 119	–744	–5 550	–2 044
Kreditförluster, netto
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–519	–6 631	–1 911	–220	–741
Rörelseresultat	37 388	29 139	23 892	16 409	21 752
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	2 886	3 300	3 839	2 390	2 694
Skatter	–7 726	–5 109	–4 980	–4 185	–4 140
NETTORESULTAT	32 548	27 329	22 751	14 614	20 305

Från och med 2023 redovisar moderbolaget realiserade vinster och förluster på investeringsandelar som Nettoresultat av finansiella transaktioner och inte som Övriga rörelseintäkter. Jämförelsetalen har räknats om med 1 615 Mkr.

Balansräkning

Mkr

	2023	2022	2021	2020	2019
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	307 047	354 970	371 466	294 391	110 104
Utlåning till centralbanker och kreditinstitut	140 536	118 604	74 334	71 027	92 450
Utlåning till allmänheten	1 870 983	1 839 188	1 641 332	1 569 310	1 601 243
Finansiella tillgångar	567 627	523 695	459 885	521 530	472 945
Övriga tillgångar	32 640	36 229	40 817	40 852	41 930
SUMMA TILLGÅNGAR	2 918 833	2 872 686	2 587 834	2 497 110	2 318 672
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	181 428	106 019	85 276	147 831	126 891
In- och upplåning från allmänheten	1 396 028	1 467 319	1 404 490	1 198 833	973 834
Finansiella skulder	1 144 771	1 115 652	918 606	981 523	1 059 727
Övriga skulder	22 464	20 883	24 549	16 427	19 810
Eget kapital och obeskattade reserver	174 142	162 813	154 913	152 496	138 410
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL	2 918 833	2 872 686	2 587 834	2 497 110	2 318 672

Nyckeltal

	2023	2022	2021	2020	2019
Räntabilitet på eget kapital, %	19,8	18,0	15,0	10,4	15,9
K/I-tal	0,41	0,39	0,45	0,51	0,47
Förväntad kreditförlustnivå, netto, %	0,04	0,09	0,03	0,26	0,10
Kärnprimärkapitalrelation, %	17,1	17,6	18,4	20,3	16,9
Primärkapitalrelation, %	18,9	19,5	20,3	22,2	20,6
Total kapitalrelation, %	20,8	21,4	22,2	24,8	23,2

Moderbolaget

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning:

	kr
Fond för verkligt värde	–516 460 293
Balanserad vinst	92 338 946 257
Årets resultat	32 547 907 794
Summa ¹)	124 370 393 758

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning för verksamhetsåret 2023 beslutar att disponibla medel fördelas på följande sätt:

Utdelning till aktieägare:
– per A-aktie 11:50 kr	24 332 056 351
– per C-aktie 11:50 kr	277 753 842
Summa utdelning	24 609 810 193
Till ny räkning förs:
– balanserad vinst	99 760 583 566
Summa	124 370 393 758

Styrelsen är av bedömningen att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hän syn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

¹) Moderbolagets eget kapital skulle ha varit 14 411 Mkr högre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 § i årsredovisningslagen.

Styrelsens och vd:s underskrifter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en relevant och rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.

Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Stockholm 19 februari 2024

Hamish Mabon	Ledamot
Auktoriserad revisor
Vår revisionsberättelse utfärdades den 23 februari 2024
Ernst & Young AB
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Svein Tore Holsether	Ledamot
Jacob Aarup-Andersen	Ledamot
Marcus Wallenberg	Ordförande
Signhild Arnegård Hansen	Ledamot
Anne-Catherine Berner	Ledamot
John Flint	Ledamot
Winnie Fok	Ledamot
Lars Ottersgård	Ledamot
Helena Saxon	Ledamot
Anna-Karin Glimström	Ledamot
Utsedd av de anställda
Charlotta Lindholm	Ledamot
Utsedd av de anställda
Johan Torgeby	Verkställande direktör och koncernchef
Sven Nyman	Vice ordförande

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org nr 502032-9081

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2023 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 59 - 80. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 34 - 183 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kredit institut och värdepappersbolag.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kredit institut och värdepappersbolag.

Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 59 - 80. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.# Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 185

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information

Våra divisioner
Inledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse

Reservering av förväntade kreditförluster

Beskrivning av området

Per den 31 december 2023 uppgår utlåningen till 2 283 000 mkr i koncernen vilket motsvarar 63% av koncernens totala tillgångar. Den totala kreditriskexponeringen, inklusive åtaganden utanför balansräkningen, uppgår till 2 968 211 mkr i koncernen. Reservering för förväntande kreditförluster uppgår till 7 999 mkr i koncernen. För att reservera för förväntade kreditförluster använder SEB både modeller och expertbedömningar för att beakta faktorer som modellerna ej tar hänsyn till. Förväntade kreditförluster ska värderas på ett sätt som återspeglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera ett intervall av möjliga utfall och baseras på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Reserveringen för förväntade kreditförluster kräver att SEB gör bedömningar av viktiga modellantaganden. Till exempel görs bedömningar av kriterier för att identifiera en väsentlig ökning i kreditrisk samt aktuell och framåtblickande information och specifika branschers påverkan på förväntade kreditförluster. Givet användandet av bedömningar vid beräkning av förväntade kreditförluster, kreditriskexponeringens storlek, komplexiteten vid beräkningen, och påverkan på förväntade kreditförluster, har reservering för förväntande kreditförluster ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har testat utformningen och effektiviteten av nyckelkontroller i kreditprocessen inklusive kreditbeslut, kreditgranskning, ratingklassificering samt identifiering och fastställande av krediter i fallissemang. Vi har även testat kontroller avseende inläsning av modelldata och generella IT-kontroller inklusive behörighetshantering för relevanta system. Vi har bedömt modellerna som används inklusive antaganden och parametrar samt kontrollerat modellernas funktionalitet. Vår granskning av parametrar har omfattat sannolikheten för fallissemang, förlust givet fallissemang, exponering vid fallissemang och stadieallokering, vilket omfattar parametrar som fastställer en väsentlig ökning i kreditrisk på motpartsnivå i enlighet med IFRS 9. För krediter som är föremål för individuell bedömning av SEB har vi bedömt värdet på underliggande säkerheter, inklusive bedömningen av SEB:s expertkreditbedömning. Vidare har vi bedömt SEB:s initiala och aktuella kreditrating för ett stickprov av krediter. Vi har testat att data från underliggande system som används i modellerna är fullständiga och korrekta. Vi har även bedömt utfall av de modellvalideringar som har utförts och bedömt rimligheten i de makroekonomiska data som används. Vidare har vi bedömt rimligheten i den expertbedömning som utförts av SEB gällande förväntade kreditförluster. I vår revision har vi använt våra interna modellspecialister i de granskningsåtgärder vi utfört. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rapporterna avseende förväntade kreditförluster. Upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen i not 1, 11 och 18.

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Beskrivning av området

SEB har finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspriser ej är lätt tillgängliga. För sådana instrument bestäms verkligt värde utifrån värderingstekniker som utgår från observerbara indata (kategoriseras i nivå 2 enligt IFRS värderingshierarki) eller bestäms utifrån värderingstekniker med signifikant icke observerbar indata (kategoriseras i nivå 3 enligt IFRS värderingshierarki). Koncernen har finansiella tillgångar respektive finansiella skulder i nivå 2 om 469 261 mkr respektive 238 716 mkr och finansiella tillgångar respektive skulder i nivå 3 uppgår till 32 217 mkr respektive 8 946 mkr. Finansiella instrument i nivå 2 utgörs främst av utlåning, räntebärande värdepapper och derivatinstrument. Finansiella instrument i nivå 3 utgörs främst av onoterade aktier samt Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken. Givet komplexiteten vid beräkningar av verkligt värde, balansposternas storlek samt att det kräver att SEB gör bedömningar och antaganden vid beräkning av verkligt värde har värdering av finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspriser som är lättillgängliga saknas ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område. Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken bedöms inte utgöra ett särskilt betydelsefullt område då motsvarande skuld redovisas i balansräkningen.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har testat nyckelkontroller i värderingsprocessen, innefattande SEB:s bedömning och godkännande av antaganden och metoder som använts i modellbaserade beräkningar, kontroller avseende inläsning av data samt förändringshantering avseende interna värderingsmodeller. Vi har även testat generella IT-kontroller inklusive behörighetshantering för väsentliga system i värderingsprocessen. Vi har bedömt huruvida SEB:s metod för värdering av finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspriser som är lättillgängliga saknas inklusive klassificering i värderingshierarki är i enlighet med IFRS 13. Vidare har vi bedömt antaganden som används vid värdering av finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspriser som är lättillgängliga saknas. Vi har jämfört värderingsmodellerna mot värderingsriktlinjer och branschpraxis. Vi har jämfört använda parametrar mot lämpliga referensvärden och priskällor när detta funnits tillgängligt och undersökt betydande avvikelser. Vi har kontrollerat beräkningarna genom att stickprovsvis utföra egna oberoende värderingar. I vår revision har vi använt våra interna värderingsspecialister i de granskningsåtgärder vi utfört. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rapporterna avseende Värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen i not 1 och 36.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 186

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information

Våra divisioner
Inledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse

Osäkra skattepositioner

Beskrivning av området

SEB är skattesubjekt i flera jurisdiktioner och i många fall är den slutliga skatten inte bestämd tills dess den fastställts av relevant skattemyndighet. Följaktligen gör SEB bedömningar av sannolikheten och storleken av skatteskulder, vilka är föremål för granskning av skattemyndigheter och eventuellt också föremål för rättsliga processer. Givet komplexiteten vid bedömningen, den förväntade tiden till beslut som kan vara flera år och ett brett spektrum av möjliga utfall har osäkra skattepositioner ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har bedömt huruvida SEB:s metod för bedömning av osäkra skattepositioner är i enlighet med IFRS, inklusive SEB:s bedömning av sannolikheten i särskilda fall. Vi har haft en substansbaserad granskning avseende processen för osäkra skattepositioner och relaterade bedömningar samt bedömning av skatteskulder. I vår revision har vi använt våra interna skattespecialister i att utvärdera möjliga utfall av pågående skatterevisioner och rättsliga processer. Vi har granskat korrespondens med skattemyndigheter och utlåtanden som SEB har inhämtat från externa juridiska rådgivare. Vi har även självständigt utvärderat skattetvister och den redovisningsmässiga hanteringen. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rapporterna avseende osäkra skattepositioner. Detaljerade upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen i not 1 och 47.

---

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 - 33 och 189 - 248. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.# Revisorns berättelse

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 187

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig informationVåra divisionerInledning
Finansiella rapporter
SEB-koncernen
Moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna
Femårsöversikt
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens och vd:s underskrifter
Revisionsberättelse

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2023. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 188

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 59 – 80 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ernst & Young AB utsågs till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 4 april 2023 och har varit bolagets revisor sedan 26 mars 2019.

Stockholm den 23 februari 2024

Ernst & Young AB

Hamish Mabon
Auktoriserad revisor

Hållbarhetsredovisning

Genom att tillhandahålla omställningsrådgivning, finansiering och investeringar hjälper vi våra kunder på vägen mot en koldioxidsnål och hållbar ekonomi. Genom våra ambitioner och mål strävar vi efter att öka takten i omställningen mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle.

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 189

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

Hållbarhetsredovisning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Vi är övertygade om att hållbar finansiering är en av de viktigaste drivkrafterna i omställningen till ett hållbart samhälle, och vet att vi spelar en viktig roll för att underlätta de betydande investeringar som krävs. Som stor nordisk företagsbank med global räckvidd är vi väl rustade att bidra till omställningen, där vi vet att stora företag spelar en avgörande roll. Vi har ett lika stort engagemang för att hjälpa små och medelstora företag och privatpersoner att bidra till omställningen. Genom att erbjuda ansvarfull rådgivning och innovativa finansierings-, investerings- och sparprodukter och tjänster tar vi en proaktiv roll för att göra det möjligt för våra kunder att nå sina mål.

Strategi

Att bekämpa klimatförändringar är en grundläggande del av SEB:s strategi. Vi är medvetna om att det innebär både utmaningar och möjligheter. Vår strategiska vision är att bli en ledande katalysator för omställningen till ett mer hållbart samhälle, i linje med Paris- avtalets mål för att begränsa den globala uppvärmningen. Den här omställningen kräver betydande investeringar och erbjuder en långsiktig supercykel som positionerar klimatförändringen inte bara som en risk och ett ansvar, men också som en möjlighet. Enbart i EU krävs investeringar på 620 miljarder euro per år för att uppnå EU:s gröna giv och RePowerEU-planen 2030 (EU Strategic Foresight Report, juli 2023). Vi är fast beslutna att stötta de kunder som delar vår långsiktiga syn på hur klimatförändringarna ska hanteras. Inom vår kapitalförvaltningsverksamhet strävar vi

SEB har en stark ambition att öka takten i omställningen mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle. Vi är övertygade om att vi får störst påverkan genom att samarbeta med våra kunder och aktivt stötta dem under deras hållbarhetsresa.

efter att påskynda minskningen av den globala ekonomins utsläpp av växthusgaser, samtidigt som vi långsiktigt levererar tillfredsställande och riskjusterad avkastning. Som undertecknare av FN-initiativet Principer för ansvarsfull bankverksamhet har vi förbundit oss att kontinuerligt anpassa vår affärsstrategi till Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling. Internationella initiativ som Net-Zero Banking Alliance (NZBA), Net Zero Asset Managers-initiativet och Poseidon-principerna är viktiga delar i hur vi styr vår verksamhet.

Vår hållbarhetsstrategi ingår i SEB:s affärsplan för 2022–2024 och är en hörnsten i SEB:s 2030-strategi. Vi fokuserar på att:

• Tillhandahålla rådgivning, finansiering och investeringar för omställning
  Vi samarbetar med våra kunder på vägen mot ett hållbart samhälle med låga koldioxidutsläpp. Genom djupa insikter, ansvarsfull rådgivning och kapital hjälper vi dem att nå sina mål.
• Innovera och sätta standarder
  Vi delar med oss av vår kunskap, utvecklar innovativa produkter och tjänster och engagerar oss i att sätta standarder för hur finansbranschen kan bidra till ett mer hållbart och inkluderande samhälle.
• Ställa om vår verksamhet
  Baserat på stabil styrning utvecklar vi kontinuerligt våra policyer och mål, och stärker våra medarbetares kompetens för att säkerställa att våra kredit- och investeringsportföljer stödjer omställningen.
• Agera som ansvarsfull samhällsmedborgare
  Vi engagerar oss i samhället och deltar aktivt i att forma framtiden på ett positivt sätt. I enlighet med vår långa tradition driver och uppmuntrar vi initiativ för hållbart entreprenörskap och främjar finansiell inkludering.

Ambitioner och mål

SEB strävar efter att uppnå en kreditportfölj med nettonollutsläpp senast 2050. För att styra verksamheten mot det målet och mäta vår utveckling längs vägen har vi tagit fram två egna mått – Index för fossilexponering (Det bruna) och Index för hållbarhetsaktiviteter (Det gröna) – och har satt upp sektormål för 2030 i linje med vårt engagemang i NZBA. Måtten har tagits fram enligt allmänt accepterade forskningsbaserade scenarier för utfasning av koldioxidutsläpp, och är anpassade efter temperaturmålen i Parisavtalet 1). Se sid. 202 för detaljerad information om måtten.

Index för fossilexponering – Det bruna

Vårt mål är att minska kreditexponeringen mot fossila bränslen i SEB:s energiportfölj med 45–60 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Vid utgången av 2023 hade SEB:s kreditexponering mot fossila bränslen minskat med 39 procent (22) sedan slutet av 2019, vilket är i linje med 2030-kurvan. Exponeringen stod för 2,6 procent av den totala kreditportföljen, en minskning från 4,8 procent 2019.

1) I linje med NZBA:s riktlinjer för klimatmålsättning för banker.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 190

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

Moderbolaget

Noter till de finansiella rapporterna

Femårsöversikt

Förslag till vinstdisposition

Styrelsens och vd:s underskrifter

Revisionsberättelse

Hållbarhetsredovisning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Område	Beskrivning av området	Utfall 2023	Utfall 2022	Mål 2030
Det bruna	Index för koldioxidexponering som mäter kreditexponeringen mot fossila bränslen i vår energiportfölj (index=100, 2019)	Index 61	Index 78	1) Minska med 45–60 %
Det gröna	Index för hållbarhetsaktiviteter som mäter våra aktiviteter till stöd för hållbar utveckling (index=100, 2021)	Index 223	Index 158	2) Öka 6–8 gånger
Finansierade utsläpp 3)	NZBA interima sektormål:
Olja och gas (mt CO2e)		n/a	–61 %	–70 %
Elkraftproduktion (g CO2e/kWh)		n/a	–24 %	–44 %
Stål (t CO2e/t stål)		n/a	+6 %	–29 %
Biltillverkning (g CO2e/km)		n/a	–10 %	–62 %
Bolån, Sverige (kg CO2 2 /m 2 )		n/a	–2 %	–32%
Tillverkning av tunga fordon (% av ZEV 4) i nyförsäljning)		n/a	Ny	35%
Utsläpp från egen verksamhet 5)	Absoluta CO2e utsläpp (ton)	13 251	11 610	6) Inte överstiga 17 000 ton ±5 % senast 2025 7)

Våra medarbetare

Könsfördelning# Översikt över SEB:s hållbarhetsrelaterade ambitioner och mål

Index för hållbarhetsaktiviteter – Det gröna

Index för hållbarhetsaktiviteter omfattar våra hållbarhetsakti- viteter inom fyra områden: hållbarhetsrelaterad finansiering, rådgivning inom hållbara finanser, riskkapitalinvesteringar inom grön teknik och hållbart sparande och investeringar (i enlighet med EU:s förordning om hållbarhetsupplysningar, SFDR), som andel av SEB:s totala fonderbjudande, eget och externt. Ambitionen är att öka index för hållbarhetsaktiviteter 6–8 gånger fram till 2030 jämfört med utgångsläget 2021. Vid utgången av 2023 hade index ökat med 123 procent (58). Hållbarhetsrelaterad finansiering stod 2023 för 8,5 procent av den totala kreditportföljen, jämfört med 4 procent vid utgången av 2021. Utfallet för varje del av Index för hållbarhetsaktiviteter beskrivs på sid. 193–194.

Nettonollanpassade 2030-mål

Finansierade utsläpp, sektormål

Vi har satt upp nettonolljusterade 2030-mål för sex sektorer i vår kreditportfölj i enlighet med vår hållbarhetsstrategi och vårt engagemang i NZBA. Målen som sattes upp 2022 täcker SEB:s utlåningsåtaganden till sektorerna olja och gas, elkraftproduktion, stål, biltillverkning och svenska bolån. 2023 presenterade vi ytterligare ett sektormål, för tillverkning av tunga fordon. Se sid. 204.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 191

---

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

• Våra divisioner
• Inledning
• Allmänna hållbarhetsupplysningar
• Strategi
• Påverkan, risker och möjligheter
• Hållbarhetsstyrning
• Policyramverk för hållbarhet
• Dialoger och samverkan med intressenter
• Miljöupplysningar
  • Klimat
  • Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
  • Översikt över EU-taxonomi
• Sociala upplysningar
• Styrningsrelaterade upplysningar
• EU-taxonomirapportering
• Kompletterande hållbarhetsinformation
• GRI-index
• Revisorns rapport

---

Påverkan, risker och möjligheter

Påverkansområden

SEB-koncernens väsentliga fokusområden omfattar klimat och miljö, hållbar finansiering, hållbart sparande och investeringar, människor och samhälle, innovation och uppföranderegler, baserat på föregående års analyser. Flera områden är avgörande för vårt långsiktiga resultat, nämligen finansiell styrka och motståndskraft, riskhantering, affärsetik och uppförande, stark styrning och ett robust policyramverk för hållbarhet. Vi strävar efter att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till negativ miljömässig och social påverkan, och vårt mål är att skapa värde för planeten, människorna och samhället genom våra sätt att arbeta.

I linje med vårt åtagande för FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) har SEB tidigare gjort en analys av vilka mål för hållbar utveckling (SDG, Sustainable Development Goals) som påverkas mest av vår kreditportfölj. De områden där SEB:s sektorexponering hade en potentiellt negativ inverkan var klimatförändringar (SDG 13), biologisk mångfald (SDG 14 och 15) och sötvatten (SDG 6). De områden med störst potentiell positiv påverkan var anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (SDG 8) och hållbar industri, innovationer och infrastruktur (SDG 9). För SEB:s PRB Reporting and Self-Assessment Template, se sebgroup.com

Dubbel väsentlighetsanalys

För att förbereda sig för kraven i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive) och de relaterade europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS, European Sustainability Reporting Standards) påbörjade SEB en dubbel väsentlighetsanalys 2023. Den dubbla väsentlighetsanalysen kommer att slutföras och rapporteras under 2024. Se sid. 197.

Riskhantering

Ansvarsfull utlåning och finansiering är hörnstenar i vår verksamhet. Vi har koncernövergripande processer och policyer som definierar hur banken ska ta hänsyn till hållbarhetsrisker i sin finansierings- och investeringsverksamhet. Dessa förfaranden syftar till att säkerställa att väsentliga miljö-, sociala och styrningsrelaterade faktorer identifieras och bedöms, och att de införlivas i analyser och beslut.

Risker avseende miljö-, sociala och styrningsrelaterade faktorer ingår i SEB:s ramverk för riskhantering. Dessa risker betraktas inte som separata risktyper, utan som riskfaktorer som i praktiken påverkar alla risktyper, såsom kredit-, marknads- och likviditetsrisker och icke-finansiella risker. Hanteringen av sådana risker integreras därför i befintliga processer och styrningsstrukturer för att identifiera, övervaka, mäta och rapportera risker.

På SEB sker en viktig del av det här arbetet i processer där hållbarhetsrisker relaterade till våra kunder identifieras och bedöms:

• hållbarhetsrelaterad riskbedömning i kreditprocessen
• årlig granskning av efterlevnaden av hållbarhetspolicyn och klassificering av kundernas hållbarhet (implementering pågår).

Riskbedömning i kreditprocessen

Branschomställning och hållbarhetsrelaterade risker är viktiga delar av SEB:s kreditanalysarbete, riskklassificering och kreditbeviljningsprocess. Dessutom finns specifika krav för analys av klimatomställningsrisker för kunder inom sektorer med väsentligt koldioxidavtryck. Se sid. 201.

Stärkt process för kundacceptans

Under 2023 har vi arbetat för att implementera en förstärkt process för kundacceptans när det gäller efterlevnaden av bankens hållbarhetspolicy och instruktionen för hållbarhetsstyrning. Group Credits har fått ett utökat mandat för godkännande av kundacceptans enligt instruktioner, och för att förse affärsområdena med nödvändiga mandat. Affärsområdena ansvarar för årlig efterlevnadskontroll av sina kunder och för att eskalera följande fall till Group Credits för godkännande:

• En kund som bryter mot de begränsningar eller krav som fastställs i policyn för sociala och mänskliga rättigheter eller sektorpolicyer.
• En kund, eller en kund inom en koncern, som definieras som Status Quo (”brun”) i hållbarhetsklassificeringsverktyget (CSC, Customer Sustainability Classification).

Hållbarhetsklassificeringsverktyget beskrivs på sid. 199.

Riskhantering i kapitalförvaltningen

Kapitalförvaltningen hanterar och analyserar hållbarhetsrisker via en strategi som inbegriper exkludering, integrering och aktivt ägande. Hållbarhetsrisker är både de risker som ett företag utgör för miljön, människor och samhällen, och de risker som ett förändrat klimat eller affärsklimat innebär för företaget. Därför är riskerna relaterade till både den föränderliga miljön och till sociala frågor, till exempel mänskliga rättigheter och arbetsrätt, samt till god styrning. De största riskerna för negativ påverkan som ett företag kan ha på människor, samhällen och miljön beaktas vid exkludering. Dessutom kan de exkluderade sektorerna och företagen ha en hög risk för strandade tillgångar eller låg standard när det gäller mänskliga rättigheter eller arbetsrätt.

Majoriteten av kapitalförvaltarna använder SEB Investment Management Sustain ability Score (SIMS-S) vid investeringsbeslut. Det är en egenutvecklad modell för hållbarhetsbedömning som inkluderar både risker och möjligheter för miljön, social hållbarhet och olika styrningsaspekter.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 192

---

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

• Våra divisioner
• Inledning
• Allmänna hållbarhetsupplysningar
• Strategi
• Påverkan, risker och möjligheter
• Hållbarhetsstyrning
• Policyramverk för hållbarhet
• Dialoger och samverkan med intressenter
• Miljöupplysningar
  • Klimat
  • Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
  • Översikt över EU-taxonomi
• Sociala upplysningar
• Styrningsrelaterade upplysningar
• EU-taxonomirapportering
• Kompletterande hållbarhetsinformation
• GRI-index
• Revisorns rapport

---

Integrering i vår verksamhet

Vi arbetar med att kontinuerligt integrera miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade (ESG) aspekter i hela organisationen. Det är viktigt i många typer av processer – vid bedömningen av kunder och leverantörer samt vid utlåning och investeringar. Det är centralt i riskhanterings- och kreditgodkännandeprocesserna samt – ur ett möjlighetsperspektiv – i utvecklingen av produkter och tjänster.

---

för medarbetare i chefsposition (män/kvinnor): Öka balansen bland högre chefer för att uppnå långsiktigt mål om 50/50 ±10 %

Kategori	2023	2022
Verkställande ledning (VL) 8)	67/33 %	71/29 %
Chefer på högre nivå 9)	55/45 %	58/42 %

Affärsetik och uppförande

Medarbetare som har fullföljt obligatoriska utbildningar, genomsnitt 10)

	2023	2022
Medarbetare som har fullföljt obligatoriska utbildningar, genomsnitt 10)	97%	95%
Mål	Öka mot 100 %

1) Definitionen har ändrats samt korrigeringar gjorts i beräkningen av koldioxidexponeringen, för jämförelse har 2022 uppdaterats på motsvarande sätt.
2) Index 2022 har justerats då datakvalitén förbättras inom fondområdet.
3) Utgångsläget 2020 har räknats om för att reflektera uppdaterad utsläppsdata från kunder samt utsläppsfakta. Utgångsläget för tillverkning av tunga fordon år 2022. Se sid. 204. Då beräkningarna är beroende av kunders inrapporterade data är utfallet förskjutet med ett år.
4) Nollutsläppsfordon (zero emission vehicles).
5) SEB:s klimatkompensation beskrivs på sid. 203.
6) 2022 års siffror har korrigerats för att omfatta uppgifter som tillkommit efter rapporteringstillfället.
7) SEB kommer att justera framtida mål med det kommande CSRD-kraven som ska rapporteras för 2024.
8) Information om VL på s. 73–74.
9) Chefer på högre nivå: VL + direktrapporterande till VL (antal individer inkluderade i beräkningen: 137).
10) Obligatoriska utbildningar: Uppförandekod, AML och bekämpning av terroristfinansiering, Bedrägeribekämpning, Cybersäkerhet, GDPR, Sexuella trakasserier och Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar. Inkluderar konsulter, exkluderar anställda på tjänst-/föräldraledighet. Se sid. 229–230.# Hållbarhetsredovisning 2023

ESG är sedan länge en naturlig del av diskussionerna med våra företagskunder och institutionella kunder, där vi integrerar väsentliga risker och möjligheter med avseende på deras specifika sektor på kort, medellång och lång sikt. Tillsammans engagerar vi oss i deras hållbarhetsambitioner, utmaningar och potentiella omställningsplaner, och hjälper till att identifiera lämpliga finansieringslösningar baserade på kundens behov.

SEB upprätthåller en stark position som rådgivare inom hållbarhet. För fjärde året i rad var vi topprankade i Prosperas undersökning om hållbarhetsrådgivning 2023, för att vi aktivt stöttat stora företag och finansiella institutioner i arbetet med deras hållbarhetsstrategi.

Som en del av vårt integreringsarbete under 2023 fortsatte vi att förbättra medarbetarnas stödverktyg. Några exempel är verktyg för screening gentemot sektorpolicyer, en sektorpolicy-utbildning, och en förstärkt instruktion om implementering av hållbarhetsbedömning och hållbarhetsambitioner. Verktygen hjälper affärsdivisionerna att implementera SEB:s hållbarhetspolicyer och ambitioner på ett konsekvent sätt i hela koncernen. Dessutom introducerades nya utbildningar om SEB och hållbarhet i början av 2024. Se sid. 209.

Sparande och investeringar

SEB integrerar ESG-aspekter i kapitalförvaltningen och livförsäkringsverksamheten. SEB Investment Management strävar efter att integrera hållbarhetsaspekter i alla typer av investeringar och tillgångsklasser. Strategin bygger på tre huvudmetoder – exkludering, integrering och aktivt ägande.

• Uteslutning används för att begränsa exponeringen mot sektorer och företag som har betydande negativ inverkan på människor eller planeten.
• Integrering är fokuserat på identifiering av hållbara och innovativa affärsmodeller, resurseffektiv verksamhet samt policyer och processer för att minska negativ påverkan.
• Aktivt ägande består av dialoger med de bolag som vi investerar i, röstning på årsstämmor och via valberedningar.

Samspelet och balansen mellan integrerad hållbarhetsanalys, exkludering och aktivt ägande är avgörande för att hantera påverkan och risker och för att skapa hållbart långsiktigt värde.

Även SEB:s livförsäkringsverksamhet integrerar ESG-aspekter i riskhantering och styrning. Vi utvärderar investeringens potentiella långsiktiga påverkan på miljön, människorna och samhället och överväger den potentiella långsiktiga påverkan på vår verksamhet. Hållbarhetsaspekter ingår i både fondförsäkringsutbudet och de traditionella livförsäkringsprodukterna.

En policy som beskriver hur SEB integrerar hållbarhetsrisker och möjligheter i investeringsbeslut i linje med SFDR-förordningen utarbetades under 2023 för antagande i början av 2024.

Möjligheter som genererar positiv påverkan – Index för hållbarhetsaktiviteter

Genom Index för hållbarhetsaktiviteter vill vi påverka miljön och samhället positivt, och vi har processer på plats för att identifiera möjligheter inom dessa områden. Vi strävar efter att utöka våra hållbarhetsaktiviteter inom fyra områden:

• hållbarhetsrelaterad finansiering
• rådgivning inom hållbara finanser
• greentech venture capital-investeringar
• hållbart sparande och investeringar.

I slutet av 2023 hade vi ökat våra hållbarhetsaktiviteter med 123 procent jämfört med basåret 2021. SEB ser indexet som ett viktigt verktyg för att driva hållbarhetsarbetet framåt i organisationen, för att stimulera innovation och påverka våra kunders hållbarhetsresor på ett positivt sätt.

Hållbarhetsrelaterad finansiering och rådgivning

Hållbarhetsrelaterad finansiering ökade med 129 procent och rådgivning inom hållbara finanser med 67 procent jämfört med 2021. SEB:s erbjudande inkluderar hållbarhetsrelaterade produkter och rådgivningstjänster såsom gröna lån och obligationer, sociala obligationer, hållbarhetsobligationer och omställningsobligationer. De är aktivitetsbaserade och utfärdas för att finansiera aktiviteter eller projekt som syftar till att åstadkomma positiva miljömässiga, sociala eller omställningsrelaterade förändringar. De prestationsbaserade produkterna, som hållbarhetslänkade obligationer och lån, baseras på om en låntagare eller emittent kommer att uppnå de specifika mål som har fastställts inom en viss tid.

	2021	2022	2023	2030
Volym	229	174	259	1 000
Index	100	750	500	1 000
Hållbarhetsrelaterad finansiering 1)

1) Bland annat gröna lån, hållbarhetslänkade lån, bolån.

	2021	2022	2023	2030
Volym	132	167	111	300
Index	100	200	300	300
Rådgivning inom hållbara finanser 1)

1) Rådgivning om bland annat hållbarhetsobligationer och hållbarhetslänkade obligationer.

Greentech Venture Capital-investeringar

SEB Greentech Venture Capital (VC) investerar i grön teknologi med fokus på transformativa idéer som kan få stor betydelse när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förhindra att planetens gränser överskrids. Vid slutet av 2023 hade SEB Greentech VC ökat sina investeringar med 239 procent till 232 Mkr jämfört med basåret 2021.

	2021	2022	2023	2030
Volym	183	339	232	600
Index	100	400	600	600

Hållbart sparande och investeringar

SEB erbjuder produkter för hållbart sparande och investeringar, klassificerade enligt EU-förordningen om hållbarhetsupplysningar, SFDR. Produkterna kan bidra till eller ha som syfte att till exempel minska utsläppen av växthusgaser, förbättra social rättvisa eller öka den biologiska mångfalden. Tillväxt i produkter med hållbara investeringar som mål utgör en del av Index för hållbarhetsaktiviteter. Ökningen i slutet av 2023 var 55 procent jämfört med basåret 2021.

	2021	2022	2023	2030
Andel	144	155	800	800
Index	100	200	400	600
Andel av hållbart sparande och investeringar 1)

1) Andel av SEB:s sparandeprodukter, egna och externa, som har hållbara investeringar som mål, i linje med EU:s Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR.

Produktutveckling och innovation

Produktutveckling och innovation utgör grunden för hur vi ökar Index för hållbarhetsaktiviteter och därmed vår positiva påverkan på den gröna omställningen. Under 2023 har vi utvecklat ett brett utbud av nya finansieringslösningar. För företagskunder erbjuder vi nu hållbarhetsrelaterade garantier, gröna företagsgarantier och certifikat för upptag av biogent CO 2 (ingår ej i index). SEB:s privatkunder i Sverige och Baltikum gynnas av ett utökat erbjudande, både när det gäller finansiering, investeringar och pensionstjänster. I Sverige lanserade vi till exempel lån för hushålls energiförbättring, livförsäkringskunder erbjöds ett utökat utbud av fonder med hållbarhet som mål, även kallade artikel 9-fonder. Privatkunder i Estland och Lettland erbjuds gröna renoveringslån. Dessutom erbjuds private banking-kunder i Sverige ett certifikat med fokus på vattenteknologi samt infrastruktur-utveckling tillsammans med ett cirkularitetscertifikat.

Hållbarhetsstyrning

SEB:s modell för hållbarhetsstyrning har tydliga roller och mandat som täcker vår påverkan på ekonomi, miljö och klimat samt människor, inklusive inverkan på socialt välbefinnande och mänskliga rättigheter och andra etiska överväganden. Modellen avgör hur vi fastställer vår strategi och hur vi arbetar för att implementera den i praktiken.

Styrelsens arbete

Styrelsen är ytterst ansvarig för ledningen av SEB-koncernens verksamhet och organisation. När det gäller hållbarhet innefattar det utformningen av en strategi och mål som bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle, och en organisation för att genomföra strategin. Styrelsen fullgör det här ansvaret genom att godkänna 2030-strategin och affärsplanen, inklusive överväganden om hållbarhetsstrategin. Styrelsen godkänner också SEB-koncernens hållbarhetspolicy och instruktionen för hållbarhetsstyrning. Dessutom godkänner styrelsen också ingåendet eller upphävandet av avtal eller åtaganden som har stor betydelse för SEB-koncernen inom hållbarhetsområdet.

SEB:s sektorpolicyer godkänns av styrelsens Risk and Capital Committee (RCC). Se kapitlet om bolagsstyrning på sid. 59.

Styrelsen uppdateras regelbundet om hållbarhetsfrågor. Styrelsen genomför årligen en översyn av policyer och instruktioner. Styrelsen och verkställande ledningen är ansvariga för förberedandet av hållbarhetsrapporten och är involverade i granskningen av dess innehåll under processens gång.

Genomförande och implementering

Verkställande direktören och koncernchefen (vd) ansvarar för genomförandet av hållbarhetsstrategin och införandet av styrningsstrukturen som fastlagts av styrelsen. Det beslutsfattande organet Group Executive Sustainability Committee (GESC) leds av verkställande direktören och har till uppgift att hantera genomförandet av hållbarhetsstrategin. GESC godkänner Modern Slavery Act Transparency Statement, andra instruktioner för SEB-koncernen samt frågor som inte godkänns av styrelsen eller RCC.

Group Risk Committee (GRC), med vd som ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté som hanterar alla risktyper på koncernnivå, inklusive hållbarhets- och anseenderisker. Se sid. 70.# Hållbarhetsstyrning

SEB ser vikten av att anpassa incitamentsstrukturer till sina hållbarhetsambitioner. Banken har både koncernövergripande och specifika mål för de olika divisionerna och enheterna, inriktade på miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, till exempel koldioxidutsläpp, mångfald och regelefterlevnad.

Nyckeltal för hållbarhet integreras i ersättningen för medlemmar i SEB:s verkställande ledning (VL), för chefer som rapporterar till VL samt för andra tillämpliga befattningar. Modellerna för individuell rörlig ersättning bygger på finansiella och icke-finansiella nyckeltal. De icke-finansiella målen beaktar bland annat faktorer som kundnöjdhet, regelefterlevnad samt hållbarhetsarbete avseende till exempel bankens egen miljöpåverkan och integrering av hållbarhetsrisker i affärsmodellen. SEB:s fastställda ambitioner och mål inom hållbarhet utgör en del av kriterierna för potentiell tilldelning i ersättningsprogrammen, i tillämpliga fall. Hållbarhet beaktas även i det största programmet för rörlig ersättning för alla SEB-anställda. Se sid. 76 (Ersättningsrapport).

Sustainable Banking är en operativ enhet i första linjen som ansvarar för att driva och samordna den övergripande hållbarhetsagendan i nära samarbete med divisionerna, koncernstaber och koncernens supportfunktioner. Chief Sustainability Officer är chef för Sustainable Banking och är adjungerad i Group Executive Committee (GEC), samt medlem i GESC och GRC.

Bedömning av nya produkter

Sustainable Product Committee (SPC) centraliserar bedömningar av nya produkter. SPC beslutar om rätten för SEB-enheter att använda en hållbarhetsreferens vid marknadsföring eller distribution av produkter eller tjänster, såsom hänvisning till ESG-faktorer, FN:s mål för hållbar utveckling, EU:s taxonomi och artikel 9-fonder.

Environmental and Sustainable Product Steering Committee (ESPSC) är en underkommitté till SPC som beslutar om huruvida tillgångar kan komma i fråga för SEB-koncernens hållbarhetslänkade finansieringsprogram.

Rutiner och kontroller

Varje divisionschef och chef för stabs- och supportfunktioner är ansvarig för att säkerställa att rutiner och kontroller finns på plats, och för att implementera och följa hållbarhetsmål, strategi och policyer som fastställts av styrelse, vd och GESC.

Kommittéer för hållbarhetsrisker (SBRC, Sustainability Business Risk Committee) bedömer och beslutar om nya kunder eller transaktioner utifrån väsentliga hållbarhetsrisker och baserat på SEB:s strategi och policyer, innan den relevanta beslutsinstansen fattar beslut.

Extern expertkunskap om hållbar utveckling

SESAB (SEB External Sustainability Advisory Board) består av externa experter på inbjudan av verkställande direktören. Dess syfte är att förse banken med strategisk information från personer utanför bankbranschen inom hållbarhetsfrågor, baserad på akademisk forskning och, när så önskas, kompletterad med branscherfarenhet. Vd är värd för SESAB:s möten vilka leds av SEB:s Chief Sustainability Officer.

SEB:s investeringsverksamhet

SEB Investment Management AB (SEB IM) är ett helägt dotterbolag till SEB och har därmed sin egen styrningsstruktur. SEB IM följer SEB:s policyer och riktlinjer i tillämpliga delar. Dessutom har styrelsen för SEB IM antagit SEB IM:s hållbarhetspolicy, som är det ramverk som styr ambitionerna för och integreringen av hållbarhet i investeringar. SEB:s Sustainable Product Committee godkänner dock alla hållbarhetsmärkta produkter inom SEB, och godkänner som sådan fonder märkta som artikel 9. SEB IM:s exkluderingskommitté fattar beslut om uteslutning och avyttringar enligt SEB IM:s hållbarhetspolicy. Kommittén beslutar också om undantag från policyn, för till exempel företag i omställning. SEB IM:s kommitté för hållbara investeringar gör bedömningar och fattar beslut om huruvida börsnoterade aktier och företagsobligationer kan klassificeras som hållbara investeringar i linje med SFDR. SEB Investment Management Sustainability Oversight Committee övervakar hållbarhetsrisker.

Policyramverk för hållbarhet

SEB:s policyramverk för hållbarhet omfattar SEB:s Corporate Sustainability Policy, två tematiska policyer och ett flertal sektorpolicyer. Alla policyer ses över varje år.

Hållbarhetspolicyn definierar ramverket för hållbarhet inom SEB och utgör en styrande plattform för hållbarhetsarbetet för alla affärsbeslut, inklusive investerings- och kreditbeslut. Instruktionen för hållbarhetsstyrning definierar ramverket och styrningsmodellen för hållbarhetsarbetet inom SEB. Dessutom definierar SEB:s instruktion för genomförande av hållbarhetspolicy, uppdaterad 2023, ramverket och processen för att implementera de tematiska policyerna och sektorpolicyerna inom SEB. Dessa gäller för SEB-koncernen, med undantag för SEB Investment Management, och ska implementeras i alla delar av koncernen, med hänsyn tagen till lokala regler där det är relevant. Dokumenten vägleder oss i vårt arbete och uttrycker vår syn på specifika viktiga frågor och industrisektorer som anses vara kritiska ur ett miljörelaterat och socialt perspektiv.

Tematiska policyer

De två tematiska policyerna, SEB:s miljöpolicy och SEB:s policy för sociala och mänskliga rättigheter, utgör grunden för vårt arbete för att skydda miljön och respektera mänskliga rättigheter. De fastställer ståndpunkterna i specifika frågor, identifierar de negativa konsekvenserna och anger förväntningar och begränsningar för vissa företagsbeteenden. De gäller för SEB-koncernen med undantag för SEB Investment Management och täcker SEB:s aktiviteter och verksamheter globalt.

Sektorpolicyer

Syftet med sektorpolicyerna är att fastställa SEB:s ståndpunkt för relevanta hållbarhetsområden i sektorer med en potentiell väsentlig hållbarhetspåverkan. I sektorpolicyerna fastställs förväntningarna på uppförande, efterlevnad av sektorstandarder och begränsningarna för specifika aktiviteter. Under 2023 hade SEB elva fastställda sektorpolicyer, med policyn för fastigheter och byggindustri som den senast tillagda. De sektorpolicyer som är särskilt viktiga när det gäller miljö och klimat beskrivs på sid. 200–201. Samtliga sektorpolicyer ses över varje år av styrelsens Risk and Capital Committee (RCC).

Övriga koncernövergripande policyer

SEB har flera andra koncernövergripande policyer som vägleder våra medarbetare i förhållande till kunder och kollegor. Den viktigaste av dem är uppförandekoden. Se sebgroup.com. För samtliga hållbarhetsrelaterade policyer, se sebgroup.com.

Åtaganden

SEB förstår vikten av att delta i och stödja internationella åtaganden. Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling är de viktigaste vägledande principerna för SEB. Dessutom stöder vi och har undertecknat ett stort antal internationella avtal och åtaganden som vägleder oss i vårt arbete.

SEB stöder:

• Parisavtalet
• FN:s mål för hållbar utveckling (SDG)
• Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
• ILO:s åtta kärnkonventioner om arbetsförhållanden
• Barns rättigheter och affärsprinciper
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

SEB har anslutit sig till eller gett sitt offentliga stöd till:

• FN:s Global Compact, sedan 2004
• UNEP FI:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet (PRB), sedan 2019.
• Net-Zero Banking Alliance (NZBA), sedan 2021
• Arbetsgrupp för klimatrelaterad finansiell information (Task Force on Climate Related Financial Disclosure), sedan 2018
• Net Zero Asset Managers-initiativet, sedan 2021
• Principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI), sedan 2008
• Ekvatorprinciperna, sedan 2007
• Poseidonprinciperna, sedan 2020.

Se den fullständiga listan på sebgroup.com.

Vd och koncernchef
Styrelse
Sustainable Banking
Divisioner och dotterbolag
Koncernstab och supportfunktioner
Group Executive Sustainability Committee
Group Risk Committee
SEB External Sustainability Advisory Board

Hållbarhetsstyrning
SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 195
Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information
Våra divisioner
Inledning
Allmänna hållbarhetsupplysningar
Strategi
Påverkan, risker och möjligheter
Hållbarhetsstyrning
Policyramverk för hållbarhet
Dialoger och samverkan med intressenter
Miljöupplysningar
Klimat
Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
Översikt över EU-taxonomi
Sociala upplysningar
Styrningsrelaterade upplysningar
EU-taxonomirapportering
Kompletterande hållbarhetsinformation
GRI-index
Revisorns rapport# Policyramverk för hållbarhet

Hållbarhetspolicy

Instruktion för hållbarhetsstyrning

Miljöpolicy

Policy för sociala och mänskliga rättigheter

Tematiska policyer

• Gruvor och metallindustri
• Fastigheter och byggindustri
• Förnybar energi
• Rederiverksamhet
• Tobak
• Transport
• Skogsbruk
• Fossila bränslen
• Vapen och försvarsindustri
• Jordbruk
• Spel

Sektorpolicyer

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 196

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Samhället i stort

Under 2023 hade tillsynsmyndigheterna fortsatt stort fokus på förebyggande av finansiell brottslighet, till exempel bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Exempel på andra områden för dialog var hur SEB:s affärsmodell och riskprofil kan påverkas av ESG-aspekter, olje- och gasrelaterade exponeringar, nettonollmål, greenwashing och geopolitisk oro.

Vi interagerar regelbundet med den akademiska världen i Sverige och utomlands, med ideella organisationer och med konsumentorganisationer inom områden som klimat, biologisk mångfald, vatten och mänskliga rättigheter. De ger oss värdefull input vid utvecklingen av våra produkter och policyer.

I media låg stort fokus på centralbankernas räntehöjningar och påverkan på hushåll, företag och ekonomin i stort. Även bolåne- och sparräntor samt bankernas lönsamhet stod i fokus. Andra viktiga ämnen var kopplade till kriget i Ukraina och konflikten i Mellanöstern, samt till den organiserade brottsligheten i Sverige.

Samarbeta och sätta standarder

På SEB delar vi med oss av vår expertkunskap och bidrar till att sätta standarder i olika sammanhang. Vi har under flera år varit aktiva på EU:s plattform för hållbar finansiering, en rådgivande expertgrupp till EU-kommissionen för utveckling och tillämpning av EU:s taxonomi och andra förordningar om hållbara finanser. Plattformen samlar världsledande hållbarhetsexperter från affärssektorer, finans, ideella organisationer, den akademiska världen och internationella institutioner. De råd som utvecklas via plattformen bygger på vetenskaplig evidens, expertis och djup praktisk erfarenhet.

En SEB-expert leder en av de tre undergrupperna tillsammans med Europeiska investeringsbanken. Uppdraget är att ta fram ett övervakningsramverk för kapitalflöden till hållbara investeringar.

SEB är sedan länge engagerat i International Capital Market Association (ICMA). Vi är aktiva när det gäller att sätta standarder och principer för hållbara finansiella instrument som gröna obligationer, sociala obligationer och hållbarhetslänkade obligationer med mera. Under 2023 valde ICMA en ny verkställande kommitté för principerna. SEB är representerat både som underwriter och investerare.

Dialoger och samverkan med intressenter

Vi vill ha långsiktiga relationer med våra nyckelintressenter – kunder, investerare och aktieägare, medarbetare och samhället i stort. Vi interagerar regelbundet med dem för att se till att vi prioriterar de viktigaste frågorna, och vi strävar efter att uppfylla deras behov och förväntningar på ett ansvarsfullt sätt. Vi interagerar med dem via digitala kanaler som webbsidor, mobilappar och telefon, samt via regelbundna fysiska möten, men även genom riktade initiativ som evenemang och konferenser, kundresor och enkäter.

Kunder

Stora företag uppskattar personliga kontakter, att banken har kunskap om deras bransch och strategiska mål samt förståelse för deras behov. Likaså värdesätter de att banken aktivt stöttar dem med hållbarhetsrådgivning. I Prosperas årliga undersökning 2023 behöll SEB sin position som den ledande företagsbanken i Norden när det gäller hållbarhetsrådgivning.

Privatkunderna var nöjda med personalens kompetens och bemötande. Negativa kommentarer gällde mest in- och utlåningsräntor och svårigheter kopplade till att boka möte på bankkontoren. De här kommentarerna har dock minskat med tiden eftersom kunderna blir allt mer medvetna om de nya förbokningsrutiner som har införts.

Investerare

Investerare, aktieägare och analytiker fokuserade på likviditetsproblem som utlöstes av händelser inom vissa regionala amerikanska banker, som kulminerade i förvärvet av en schweizisk bank av en inhemsk motpart. Andra ämnen var hur höjda räntor påverkade fastighetssektorn, samt bankens strategier för att minska eventuella kreditrisker kopplade till detta.

Medarbetare

SEB:s anställda visade ett starkt engagemang för bankens framtid, vilket till exempel framgick av den årliga medarbetarundersökningen. Medarbetarna var också nöjda med SEB:s policy för hybridarbete. Poängen för kundfokus och beslutsfattande steg under 2023, även om det finns utrymme för förbättringar. Dessutom deltar SEB kontinuerligt i arbetet i medlemsföreningar som Svenska Bankföreningen, Fondbolagens förening och European Banking Federation.

Väsentlighetsanalys

Väsentlighetsanalysen för 2023 bygger på analyser som har utförts tidigare av SEB, och som följer Global Reporting Initiative Standard. Analysen har fokuserat på att uppdatera tidigare information och ser inga större förändringar jämfört med tidigare år. Den omfattar SEB:s faktiska och potentiella påverkan på ekonomi, miljö och samhälle. De väsentliga ämnena är nära kopplade till vår affärsverksamhet och till de områden som vi har identifierat i våra intressentdialoger. Inga större förändringar har identifierats jämfört med tidigare år. Se sid 192.

Dubbel väsentlighetsanalys

Under 2023 påbörjade SEB en dubbel väsentlighetsanalys (DMA), enligt de kommande kraven i direktivet om hållbarhetsredovisning för företag (CSRD) och de relaterade europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS).

• Förståelse
• Identifiering
• Bedömning
• Fastställande

DMA syftar till att identifiera områden där SEB antingen har en väsentlig påverkan på människor, samhället eller miljön genom sin verksamhet, eller där dessa områden kan ha en väsentlig inverkan på SEB:s finansiella risker och möjligheter. Processen utvecklades under 2023. Den involverade flera delar av SEB-koncernen och täckte bland annat divisioner, egen verksamhet och geografiska områden. En styrningsstruktur etablerades och SEB:s styrelse informerades om processen, vilken kommer att återkomma varje år. DMA-processen kommer att slutföras och rapporteras under 2024.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 197

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Miljöupplysningar

Vi hanterar miljöaspekterna vid finansiering och investeringar, och förväntar oss att våra kunder och portföljbolag förvaltar naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt. Via våra riskhanteringsprocesser hanterar vi den potentiella påverkan som klimatförändringar och naturrelaterade områden kan ha. Vi utvecklar ständigt våra produkter och tjänster och strävar efter att även hantera andra viktiga miljöområden utöver klimatet, till exempel biologisk mångfald, vatten och cirkularitet. Eftersom de här områdena är beroende av varandra anser vi att det är av yttersta vikt att hantera dem proaktivt, både avseende risker och möjligheter.

Klimat

Strategi

Den globala klimatförändringen är en av dagens allvarligaste utmaningar. Vi på SEB spelar en viktig roll för att hjälpa våra kunder att ställa om till en koldioxidsnål ekonomi, som enligt Paris-avtalet definieras som nettonoll år 2050. Vi har undertecknat UNEP FI Principer för ansvarsfull bankverksamhet, Net-Zero Banking Alliance (NZBA) och Net Zero Asset Managers-initiativet (NZAM). Det betyder att vi har förbundit oss att anpassa våra kredit-, spar- och investeringsportföljer till 1,5-graderskurvan för att nå nettonoll 2050 eller tidigare, och att sätta upp mål för att minska utsläppen till 2030.

SEB:s klimatstrategi är integrerad i bankens affärsplan och 2030-strategi. Att hantera klimatförändringen är en möjlighet att hjälpa våra kunder att ställa om till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp, och därmed en affärsmöjlighet för SEB. Kärnan i SEB:s strategi är att stå vid våra kunders sida och att dela med oss av vår kunskap och vårt engagemang för att hjälpa dem att uppnå sina mål.

Mäta framsteg

För att styra verksamheten mot målet med en nettonoll kreditportfölj 2050, och för att mäta vår utveckling längs vägen har vi tagit fram två egna mått – Index för fossilexponering (Det bruna) och Index för hållbarhetsaktiviteter (Det gröna) – och har satt upp sektormål för 2030 i linje med våra åtaganden i NZBA. I vår investeringsverksamhet är målet är att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2040 för det totala förvaltade kapitalet i fonderna. Vi arbetar också aktivt med att minska koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet.# Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Vår ambition är att minska de absoluta koldioxidutsläppen till nära noll år 2045. Se sid. 203.

Hantering av möjligheter och risker

Genomförandet av vår strategi påverkar våra produkter och tjänster, vår styrning och vår verksamhet. Vi integrerar klimat- och hållbarhetsaspekter i strategisk planering, affärsutveckling, kundurvalsprocesser, riskhantering och kreditbedömningar.

Identifiera möjligheter

Eftersom utmaningarna med klimatförändringarna blir allt större ökar vi våra ansträngningar med att identifiera relaterade risker och möjligheter. Genom nära partnerskap och kontinuerliga dialoger med våra kunder och partners, i synnerhet företag, investerare och myndigheter, strävar vi efter att systematiskt ta oss an områden där vi kan agera som facilitator och rådgivare. Vi vänder oss till akademiska institutioner för att bekräfta eller utveckla våra resultat.

Vår övertygelse är att det finns hållbara finansieringslösningar för alla hållbarhetsområden. Vissa hållbarhetsutmaningar har dock en större potential på kort och medellång sikt, eftersom det redan finns utvecklade system för konsekvensbedömningar i kombination med omedelbara investeringsbehov. Inom området utsläpp av växthusgaser och koldioxidutsläpp ser vi att företag och investerare kan erbjudas hållbara finansieringslösningar, genom vilka de har möjlighet att bidra till att bekämpa klimatförändringarna på global nivå.

Under 2023 fick SEB mandat att gå in på marknaden och bjuda in företag att köpa certifikat för koldioxidupptag från fyra planerade nordiska projekt för avskiljning och lagring av biogent koldioxid. Projekten tas fram i samarbete med flera biometanproducenter i Sverige, Norge och Danmark. De syftar till att fånga upp och permanent lagra koldioxid som uppstår vid biogasproduktion från bland annat fisk, mat och jordbruksavfall. Dessutom har SEB under året anordnat ett seminarium om marknaden för koldioxidinsamling och lagring, om hur man kan påskynda skapandet av en marknad för högkvalitativ kolavskiljning och om vilka åtgärder som kommer att krävas för att effektivt avlägsna koldioxid från atmosfären.

SEB fortsatte att fokusera på produktinnovation. Under 2023 godkände Sustainable Product Committee flera nya hållbara finansieringslösningar, bland annat gröna och hållbarhetslänkade garantier för företag, gröna renoveringslån i Estland och Lettland och energiförbättringslån till hushåll i Sverige. För private banking-kunder lanserade SEB certifikat med fokus på vatten och cirkularitet. Se även sid. 206.

SEB påverkar miljön indirekt genom sina kundrelationer och direkt genom sin egen verksamhet. Vårt ansvar omfattar den påverkan som vi och våra partners kan ha på naturliga system som klimat, biologisk mångfald, mark, luft och vatten.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 198
Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig information
Våra divisioner
Inledning
Allmänna hållbarhetsupplysningar
Strategi
Påverkan, risker och möjligheter
Hållbarhetsstyrning
Policyramverk för hållbarhet
Dialoger och samverkan med intressenter
Miljöupplysningar
Klimat
Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
Översikt över EU-taxonomi
Sociala upplysningar
Styrningsrelaterade upplysningar
EU-taxonomirapportering
Kompletterande hållbarhetsinformation
GRI-index
Revisorns rapport

Tillhandahålla lösningar för omställningsfinansiering

SEB anser att omställningen av stora industriföretag inom sektorer med betydande koldioxidavtryck är bland de viktigaste åtgärderna för att hantera klimatförändringarna. Som en långsiktig och viktig finansiell partner till stora nordiska företag har SEB en unik position för att stödja kunderna i omställningen genom att erbjuda rådgivning, innovativ och hållbar finansiering och investeringslösningar. Omställningen i de här sektorerna kommer att spela en nyckelroll för global utsläppsminskning.

Under 2023 tillhandahöll SEB finansieringslösningar och expertrådgivning om till exempel ramverk för hållbar finansiering och gröna och hållbarhetslänkade lån och obligationer. Bland exemplen finns Mercedes-Benz som publicerade sitt första ramverk för grön finansiering efter separationen från Daimler Truck. SEB hjälpte också det finska skogsindustriföretaget UPM att skapa ett ramverk för grön finansiering som återspeglar företagets strategi. Det bygger på användningen av förnybar träbiomassa och integrerar de senaste marknadsmetoderna och standarderna.

Under 2023 tioårsjubilerade världens första gröna företagsobligation som utgavs av det svenska fastighetsbolaget Vasakronan. Vid jubileet lanserade företaget ett stärkt grönt ramverk. SEB fungerar sedan 2013 som rådgivare åt Vasakronan.

Förstå våra kunders omställningsplaner

För att vi ska kunna uppfylla våra sektormål för 2030 och anpassa vår strategi till målen i Parisavtalet är det avgörande att vi förstår våra kunders omställningsplaner och ambitioner för utsläppsminskning. Vi använder vårt egenutvecklade verktyg, Customer Sustainability Classification Tool (CSC), för att illustrera våra kunders omställningsplaner och jämföra dem med målen i Parisavtalet. CSC-verktyget använder information som samlats in från våra kunder och sektorspecifika vägar för omställning som utvecklats av tredje part. Det resulterar i en klassificering enligt fem kategorier: hållbar, Paris-anpassad, omställning, gradvis förändring och status quo. Verktyget stödjer djupgående kunddialoger om investeringsbehoven, möjligheterna och riskerna i samband med genomförandet av kundernas planer.

Hur vi ser på klimatrelaterade risker

När vi integrerar klimatrisker i vår övergripande affärsplan och 2030-strategi är det viktigt att vi förstår effekterna av klimatförändringarna och de lagstiftningsåtgärder som införs för att driva igenom omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Klimatrelaterade risker kan delas in i två kategorier: fysiska risker och omställningsrisker:

• Fysiska risker uppstår på grund av de fysiska effekterna av global uppvärmning och klimatförändringar som till exempel kan försämra värdet av utställda säkerheter.
• Omställningsrisker uppstår när myndigheter, institutioner och företag försöker påskynda omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Det kan leda till regleringsåtgärder, nya marknadsincitament eller förändringar i efterfrågan och beteende som kan leda till ekonomiska konsekvenser för våra kunder och för SEB.

SEB står inför både direkta och indirekta risker förknippade med klimatförändringarna. Direkta risker kan uppstå till följd av lagstadgade krav, störningar i vår verksamhet och påverkan på våra produkter och tjänster. De indirekta klimatriskerna, särskilt de som våra kunder utsätts för, anses dock vara de mest väsentliga. Både fysiska risker och omställningsrisker kan påverka våra kunders lönsamhet, kassaflöde, tillgångsvärden och refinansieringsmöjligheter. Omställningsriskerna är mer överhängande eftersom vi har kunder i branscher där en omställning pågår, medan de fysiska riskerna delvis är mer långsiktiga.

SEB:s syn på möjlig påverkan av klimatrelaterade risker under olika tidsperioder visas i tabellen nedan.

Riskfaktorer	Potentiell effekt	Tidshorisont
Fysisk risk
Akuta väderhändelser (främst översvämningsrelaterade i norra Europa)	Lägre säkerhetsvärderingar i fastighetsportföljer i områden med ökad översvämningsrisk. Ökad risk för fallissemang för företag som har anläggningar i områden med ökad översvämningsrisk.	Kort sikt < 3 år
Bestående förändringar av vädermönster	Lägre säkerhetsvärden i fastighetsportföljer. Ökad risk för fallissemang för företag med globala försörjningskedjor.	Medellång sikt 3–10 år
Omställningsrisk
Policy och regelverk	Högre koldioxidpriser påverkar återbetalningskapaciteten för företag i koldioxidintensiva sektorer.	Kort sikt < 3 år
Teknik	Snabbt genombrott för teknik med låga koldioxidutsläpp som leder till att fossila tillgångar blir strandade och därmed påverkar både säkerhetsvärden och risken för fallissemang för företag i berörda sektorer (till exempel energi, transport, gruvor och metallindustri samt tillverkning).	Medellång sikt 3–10 år
Marknad	Förändring av konsumenternas preferenser för koldioxidsnåla alternativ som påverkar affärsmodellerna (till exempel färre flygresor, mindre kött och mejeriprodukter, energieffektiva bostäder, energieffektiva apparater).	Medellång sikt 3–10 år
Anseende	Ökade rättstvister mot företag med vissa miljöproblem, vilket leder till ökade kostnader och anseendeskador som påverkar tillgången till kapital och därmed risken för fallissemang.	Lång sikt > 10 år

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 199
Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig information
Våra divisioner
Inledning
Allmänna hållbarhetsupplysningar
Strategi
Påverkan, risker och möjligheter
Hållbarhetsstyrning
Policyramverk för hållbarhet
Dialoger och samverkan med intressenter
Miljöupplysningar
Klimat
Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
Översikt över EU-taxonomi
Sociala upplysningar
Styrningsrelaterade upplysningar
EU-taxonomirapportering
Kompletterande hållbarhetsinformation
GRI-index
Revisorns rapport

Sektorexponering i kreditportföljen

År 2023 bestod 55 procent av vår kreditportfölj av företag, och en stor majoritet av vår indirekta klimatpåverkan härrör från denna del av kreditportföljen, vilket kan ses i tabellen för finansierade utsläpp på sid. 204. Fastighetsförvaltning, som utgör 14 procent av vår kreditportfölj, bidrar genom sin storlek också till vår indirekta klimatpåverkan. SEB:s NZBA-sektormål syftar specifikt till att minska SEB:s indirekta klimatpåverkan, samt klimatomställningsriskerna i vår kreditportfölj. Se sid. 204.

Kreditportfölj, 3 040 miljarder kronor	Procent
Företag	55
Fastighetsförvaltning	14
Bolån	22
Hushåll – övrigt	3
Offentlig förvaltning	2
Banker	4

Styrning av klimatrelaterade risker

Klimatrelaterade risker ingår i SEB:s styrningsmodell för hållbarhet, som beskrivs på sid 194–195.# Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Modellen ger roller och mandat på olika nivåer och bestämmer hur vi fastställer vår klimatstrategi och hur vi arbetar för att implementera den i praktiken. Dessutom har SEB ett policyramverk för att hantera klimatrisker och uppnå våra klimatambitioner och klimatmål. Klimatrelaterade risker täcks både av vårt policyramverk för hållbarhet och av risk- policyramverket. Se sid. 51 och 195.

Den tematiska miljöpolicyn definierar SEB:s ståndpunkt och tillvägagångssätt när det gäller klimat, sötvatten och biologisk mångfald. Policyn beskriver vår hantering inom de här områdena utifrån ett påverkansperspektiv och utgör – i kombination med flera frivilliga internationella riktlinjer och konventioner – grunden för SEB:s miljöarbete. I policyn uttrycks också vad vi förväntar oss av företag i sektorer med potentiellt väsentlig påverkan, och hur vi avser att bedöma Kreditexponering för företag och fastigheter per bransch, mdr kr (branscher sorterade efter deras koldioxidavtryck)

Bransch	Oväsentligt koldioxidavtryck	Visst koldioxidavtryck	Väsentligt koldioxidavtryck	Mycket begränsat koldioxidavtryck
Finans och försäkring	282	429
Tjänstesektor	111	214
Farmaceutiska produkter och sjukvård	77	58
Telekom, IT och media	101	30
Övriga	54	17
Fastigheter		20	5
Kapitalvaror			141
Skogsbruk, pappersindustri			90
Parti- och detaljhandel			51
Konsumtionsvaror			123
Kraftöverföringssystem			70
Transport			50
Elproduktion: icke förnybar/mixad 1)			26
Mat- och dryckrelaterat 2)			31
Fordonsindustri			10
Kemisk industri			52
Byggnadsindustri			12
Olje- och gasrelaterat: uppströmsrelaterat 3)
Jordbruk
Metall- och gruvindustri
Olje- och gasrelaterat: övrigt 4)
Textilindustri
Cement
Elproduktion, förnybar
Vindturbiner

1) Företag med en elproduktionsmix som är icke förnybar eller en blandning av icke förnybar och förnybar.
2) Produktion samt grossist- och detaljhandel.
3) Utvinning och produktion, oljefältstjänster och offshore.
4) Transport, distribution och lager, raffinaderi, återförsäljning och övrigt.

och samarbeta med kunder för att stödja en omställning. Som exempel förväntar vi oss att företag med väsentlig påverkan på vattenstressade områden ska ta fram omställningsplaner för mer hållbar vattenanvändning. När det gäller biologisk mångfald för- väntar vi oss att företag inom sektorer med direkt påverkan ska ta fram en baslinje och ett mål för biologisk mångfald senast 2025.

Sektorpolicyer

SEB har antagit sektorpolicyer som underpolicyer till den tematiska miljöpolicyn. Sektorpolicyerna har upprättats för att säkerställa att utlånings- och investeringsbeslut bidrar till att uppfylla SEB:s övergripande hållbarhetsambitioner. Policyerna förtydligar SEB:s förväntningar, krav och restriktioner för affärsrelationer med företag som är involverade i vissa aktiviteter.

Sektorpolicyer som är särskilt viktiga när det gäller klimatet är:

• Fossila bränslen
• Gruvor och metallindustri
• Transport
• Skogsbruk, pappersindustri och timmer
• Jordbruk, fiske, vattenbruk och djurskydd
• Generering av förnybar energi och överföring och distribution av el
• Rederiverksamhet
• Fastigheter och byggindustri (publicerad 2023)

Dessa sektorer är viktiga på grund av energiförbrukningen, materialanvändning och avfall och kan därmed spela en stor roll i omställningen till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi.

Policy för finansiering av fossila bränslen

SEB har långsiktiga relationer med företagskunder som bedriver verksamhet inom fossila bränslen. Kundbasen återspeglar till stor del den nationella energi- och industrimixen på SEB:s hemmamark- nader (Norden, Baltikum, Tyskland och Storbritannien). Utvinning och förbränning av dessa bränslen måste gradvis minskas och ersättas som en del av omställningen till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Vi inser att det finns en rad risker förknippade med höga nivåer av finansiering av fossila bränslen. Enligt vår policy för fossila bränslen tillåter SEB inte finansiering av nya kolgruvor eller koleldade elkraftverk, och har avvecklingsmål för dem. I våra kundrelationer tillåter vi inte någon finansiering av borrning efter nya oljekällor, offshore-tjänster eller ny finansiering av okonventionell olja. Vi tillåter inte heller ny finansiering av utvinning av fossila bränslen i känsliga naturområden, eller ny finansiering för torvbrytning, och vi har mål för att fasa ut brytning och förbränning av torv.

Hantering av klimatrelaterade risker

För att riskerna ska kunna hanteras på ett effektivt sätt måste de förstås väl. På SEB är årliga kundbedömningar samt portfölj- och scenarioanalyser viktiga komponenter för att identifiera, förstå och hantera klimatrisker. En viktig del av det här arbetet utförs i samband med den årliga granskningen av kreditkunder, i den klimatrelaterade riskbedömningen i kreditprocessen.

Klimatrelaterad riskbedömning i kreditprocessen

Branschomställning och hållbarhetsrelaterade risker är integrerade delar av SEB:s kreditanalysarbete och kreditbeviljningsprocess. Dessutom finns specifika krav för analys av klimatomställnings- risker för kunder inom sektorer med väsentligt koldioxidavtryck. Fokus i denna analys ligger på våra kunders exponering för klimat- omställningsrisker, deras strategier för att minska dem och de ekonomiska konsekvenserna i samband med implementeringen av deras klimatstrategier. Under 2023 genomförde SEB omställnings- riskanalyser för omkring 130 kunder med en sammanlagd kredit- exponering på cirka 110 miljarder kronor. Mer än 350 riskanalyser avseende klimatomställningen har genomförts sedan kravet infördes 2021. Antalet analyser som genomförs följs upp kvartalsvis.

Portföljanalys

SEB gör portföljanalyser av sektorer som står inför särskilt stora klimatrelaterade utmaningar, exempelvis olje- och gassektorn, bilindustrin och sektorn för elproduktion. Granskningarna presen- teras för Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee, där sektorspecifika affärsstrategier och nivåer för risktolerans definieras.

Scenarioanalys

Att bedöma motståndskraften hos SEB:s kreditportfölj mot konsekvenserna av klimatrelaterade risker är en komplex uppgift, detta på grund av den stora variationen av möjliga utvecklings- scenarier och det långsiktiga perspektiv som krävs för att genom- föra analyserna. För att förstå hur klimatrelaterade risker kan påverka oss och våra kunder utvärderar vi scenarier med hänsyn till både nuvarande exponering för klimatrelaterade risker och framåtblickande bedömningar av potentiella effekter, inklusive de effekter som är förknippade med en ökning av den globala temperaturen med 1,5°C eller 2°C. Hittills har vi genomfört omställningsriskscenarier för olja och gas, elkraftproduktion, stål, biltillverkning och bolån. Fysiska klimatriskscenarier (översvämning och havsnivåhöjning) har genomförts för bolåneportföljen i Sverige samt för fastighetsport- följen, inklusive bolån, i Baltikum. Som framgår av tabellen här intill, förväntas den totala effekten på portföljen vara begränsad, baserat på scenarioanalyserna hittills. Arbetet med att utöka till ett större antal portföljer och risker pågår. Vi gör även löpande analyser utifrån befintliga scenariemodeller.

Scenarioanalyser 2023

	NZBA-mål fastställda	Kreditexponering (mdr kr), årsslut 2022 1)	Potentiell för- lust i allvarligt scenario 2)
Omställningsrisker
Olja och gas	ja	38	medium
Elkraftproduktion	ja	195	låg
Stål	ja	6,5	obetydlig
Biltillverkning	ja	4,5	obetydlig
Bolån, Sverige 3)	ja	549	obetydlig
Bolån, Baltikum	ja	78	obetydlig
Fysiska risker
Bolån, Sverige 3)	ja	549	obetydlig
Fastigheter inkl. bolån, Baltikum	ja	116	obetydlig

1) Exklusive derivat.
2) Potentiell förlust som % av kreditexponering i ett allvarligt negativt scenario inkl. kraftig ökning av C0 2 priser samt oljeprisfall: Medium = 1–5%. Låg =0,1–1%, Obetydlig = < 0,1%.
3) Enbart lån.

Klimatfokus i investeringar

SEB Investment Management är undertecknare av Net Zero Asset Management-initiativet (NZAM) och har åtagit sig att nå nettonoll utsläpp av växthusgaser (mätt i tCO 2 e) till 2040 för det totala för- valtade kapitalet i fonder. Delmål, med basåret 2019, är satta att uppnå en 50-procentig minskning av de investerade växthusgasut- släppen till 2025 och att uppnå en 75-procentig minskning till 2030. Se SEB Investment Managements hållbarhetsredovisning.

SEB Investment Management har ett strikt förhållningssätt till fossila bränslen. Alla fonder väljer bort bolag som utvinner eller bearbetar fossila bränslen, inklusive utvinning av okonventionella fossila bränslen som oljesand och djuphavsborrning. Liknande res- triktioner gäller för bolag som genererar eller distribuerar energi som kommer från fossila bränslen. Undantag kan göras för företag i omställning som har tydliga mål i linje med Parisavtalet och visar vilja och tydliga investeringsplaner för att nå målet.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Innehåll

• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

SEB Investment Management arbetar för att öka takten och stödja företag vid etableringen av klimatstrategier i deras affärsmodeller genom aktivt ägande, antingen genom att ha dialog direkt med företaget eller i partnerskap med andra investerare. Vi har en dialog med några av de företag i världen som släpper ut mest växthusgas via IIGCC Climate Action 100+ och andra initiativ, inklusive ISS ESG.

Påverkan, risker och möjligheter

Utöver exkluderings- och omställningsstrategier med fokus på fossila bränslen arbetar SEB Investment Management i investeringsprocessen för att bidra till FN:s hållbara utvecklingsmål nr 13 (Bekämpa klimatförändringarna), Science Based Targets (SBT:er), fysiska risker och för att minska växthusgasutsläpp för scope 1, 2 och 3. Relaterade datapunkter ingår också i SEB Investment Management Sustainability Score (SIMS-S). Modellerna och relaterade datapunkter beaktas också när man hanterar möjligheter och utvecklar tematiska produkter, såsom artikel 9-fonderna, som har hållbara investeringar som mål.

SEB Investment Management strävar efter att styra om kapitalflöden till klimatlösningar, och klimattåliga och omställningsmässiga affärsmodeller. I linje med det här åtagandet erbjuder SEB Investment Management flera artikel 9-produkter fokuserade på klimatlösningar:

• SEB Global Climate Opportunity Fund
• SEB Climate High Yield Fund
• SEB Green Bond Fund
• SEB Nordic Energy Fund
• SEB Nordic Future Opportunity Fund

Se SEB Investment Managements hållbarhetsredovisning.

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Hållbarhetsmått, ambitioner och mål

Vi har utvecklat mått, ambitioner och mål för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi och våra externa åtaganden. De är en integrerad del av vårt mål att vara en ledande katalysator i hållbarhetsomställningen och att nå en kreditportfölj om nettonoll 2050 eller tidigare. Måtten är integrerade i våra beslutsprocesser och utvärderas regelbundet genom de styrningskanaler som presenteras tidigare i den här rapporten.

Index för fossilexponering (Det bruna) är ett volymbaserat mått som visar den fossila kreditexponeringen i vår energiportfölj. Vårt mål är att minska den fossila kreditexponeringen inom sektorerna elkraftproduktion och olja och gas (uppströmsrelaterad och raffinering och distribution) med 45–60 procent till 2030 jämfört med 2019 års baslinje. I slutet av 2023 hade SEB:s fossila kreditexponering minskat med 39 procent (22) sedan slutet av 2019, vilket är i linje med 2030-kurvan. Exponeringen stod för 2,6 procent av den totala kreditportföljen, jämfört med 4,8 procent 2019. Fossila kreditexponeringar mot elkraftproduktionssektorn minskade något under 2023 (–1 procent jämfört med 2022) drivet av lägre råvarupriser, vilket resulterade i minskat likviditetsbehov för våra kunder och en större andel av finansieringen tillägnad omställning och förnybara aktiviteter. Kreditexponeringar mot olje- och gassektorn fortsatte att minska under 2023 (–31 procent jämfört med 2022), en minskning med 56 procent jämfört med 2019.

Metoden för mätning av Index för fossilexponering har modifierats under 2023. Rapporteringsvalutan ändrades från svenska kronor till euro för att bättre fånga kreditexponeringens valutamix. Dessutom uteslöts sektorn för elkraftöverföring för att spegla nätägarnas begränsade förmåga att direkt påverka fossilinnehållet i nationella elblandningar. Alla historiska siffror har räknats om för ändringarna i metoden. Omräkningen bidrog till en minskning med 5 procent vid utgången av 2022. Korridoren för Index för fossilexponering justerades under 2023. Den övre gränsen för korridoren 2025 sänktes till genomsnittet av IEA- och NGFS-jämförelsescenarierna, och dessa har uppdaterats med de senaste 1,5°C-anpassade antagandena.

Index för hållbarhetsaktiviteter (Det gröna) är ett volymbaserat mått som visar våra hållbarhetsaktiviteter inom fyra områden:

• Hållbarhetsrelaterad finansiering
• Rådgivning inom hållbara finanser
• Greentech Venture Capital-investeringar
• Hållbart sparande och investeringar.

Ambitionen är att öka Index för hållbarhetsaktiviteter 6–8 gånger fram till 2030 jämfört med utgångsläget 2021. Vid utgången av 2023 hade index ökat med 123 procent (58) jämfört med 2021. Utfallet för varje del av indexet för beskrivs på sid. 193–194.

Det bruna – minska fossilexponeringen i energiportföljen

År	Index Värde 2023
2019	61
2025	40
2030	20
2035
2040
2045
2050

Mål 2030: 45–60% minskning

• Net Zero – Världen – utan CCUS (avskiljning och lagring av koldioxid)
• Divergent Net Zero – Europe – Remind
• SEB:s kreditexponeringskorridor för fossila bränslen

Det gröna – öka genomsnittlig volymbaserad hållbarhetsaktivitet

År	Index Värde 2023
2021	223
2025	100
2030	800

Mål 2030: Ökning med 6–8 gånger

SEB:s koldioxidavtryck

Översikt

Som stor nordisk företagsbank med global räckvidd verkar våra kunder – 2 000 stora företag – inom ett brett spektrum av branscher. Många av dem är globala marknadsledare och de flesta har omfattande internationell verksamhet. Också i vår kapitalförvaltning har de företag vi investerar i en stor internationell närvaro. Följaktligen är SEB:s mest väsentliga klimatpåverkan indirekt och relaterad till våra kredit- och investeringsportföljer.

SEB avser här att ge en översikt över vårt koldioxidavtryck från våra direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, vilka inkluderar utsläpp från vår egen verksamhet, samt vår finansieringsverksamhet (vi avser redovisa beräkningar av investerade utsläpp i framtida klimatrapportering). Vi använder olika beräkningsmetoder beroende på aktivitet och är medvetna om att metoderna inte är helt jämförbara. Metoderna beskrivs på sid. 203–205.

SEB-koncernens växthusgasutsläpp är uppdelade efter scope 1, scope 2 och scope 3 enligt Greenhouse Gas Protocol Corporate Standard.

• Scope 1: SEB:s direkta utsläpp, såsom värmepannor som ägs av SEB och läckage av köldmedier.
• Scope 2: Produktion av el, värme och kyla inköpt för egen förbrukning.
• Scope 3, kategori 1 till 14: Egen verksamhet och försörjningskedja
• Scope 3, kategori 15: investeringar
• Finansierade utsläpp: utsläpp relaterade till utlåning till våra kunder.
• Faciliterade utsläpp: utsläpp relaterade till vår rådgivningsverksamhet för kapitalmarknaden.

Scope 1, 2, 3, kategori 1–14: Egen verksamhet och leverantörskedja

SEB arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan från den egna verksamheten. 2020 satte vi upp mål med syftet att minska de absoluta CO2-utsläppen till nära noll år 2045. Från och med 2008 omfattar milstolparna utsläppsminskningar på 66 procent till 2025, 75 procent till 2030 och nära 100 procent till 2045.

Under 2023 reviderade SEB metoden för beräkning av växthusgasutsläpp och utökade omfattningen för rapporteringen av scope 3, kategori 1–14. SEB:s totala växthusgasutsläpp från den egna verksamheten ökade till 13 251 ton (11 610), vilket är under bankens mål att begränsa utsläppen till 17 000 ton ±5 procent till 2025. Utsläppen från resor ökade till 8 170 ton (6 043). Se sid 235.

SEB vidtar flera åtgärder för att uppnå bankens minskningsmål, till exempel genom att förbättra energieffektiviteten i verksamheten och byggnaderna och öka användningen av förnybar energi. Dessutom har vi löpande diskussioner med våra huvudleverantörer om hur de kan hjälpa oss minska våra utsläpp, till exempel genom att ändra elblandningen. Vi strävar också efter att förbättra hårdvaran i våra datacenter, och att återanvända slutanvändarutrustning på andrahandsmarknaden i så stor utsträckning som möjligt.

Klimatkompensation

Sedan 2021 strävar SEB efter att uppnå klimatneutralitet genom att kompensera för de utsläpp som vi inte kan minska på egen hand. SEB:s huvudstrategi för att kompensera sina utsläpp 2022 var att köpa certifikat om CO2-upptag (CORC) från Puro.earth, en marknadsplats för koldioxidupptag. Intygen stödjer biokolprojekt som lagrar kol i minst 100 år. SEB köpte också hållbart flygbränsle från SAS och utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).

Scope 3, kategori 15: Finansierade utsläpp

Finansierade utsläpp är de växthusgasutsläpp som SEB finansierar genom sin kreditexponering. Dessa utsläpp beräknas genom att kundernas eller tillgångarnas utsläpp multipliceras med en tillskrivningsfaktor. Kundernas och tillgångarnas utsläpp omfattar scope 1 och 2 för alla sektorer. Scope 3, utsläpp från användning av sålda produkter, ingår för olje- och gassektorn – utvinning och produktion (E&P) samt raffinering – biltillverkning och tillverkning av tunga fordon samt gruvsektorn. Scope 3, bränsle- och energi-relaterade utsläpp, ingår för sjöfartssektorn.# Hållbarhetsredovisning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Klimat

Tillskrivningsfaktorn definieras som förhållandet mellan kreditexponeringen och det bokförda värdet av kundens totala tillgångar eller marknadsvärdet på de finansierade tillgångarna. Kreditexponering definieras som utlåning för tillgångsbaserad finansiering, och utlåning och ansvarsförbindelser för annan finansiering. Den kreditexponering som ingick för beräkningen av 2022 års finansierade utsläpp uppgick till 2 015 miljarder kronor (1 780 miljarder kronor 2020), vilket motsvarar 74 procent av den totala kreditexponeringen (78 procent 2020). När utsläppsdata för en kund eller tillgång saknas uppskattas finansierade utsläpp genom att multiplicera kreditexponeringen med ett sektorsspecifikt intensitetsmedelvärde. 15 procent av de finansierade utsläppen 2022 uppskattades med ett sektorfinansierat intensitetsmedelvärde.

Finansierade utsläpp för 2020 har räknats om för att återspegla uppdaterade kundutsläpp och utsläppsfaktorer, och har justerats för att inkludera Scope 3, utsläpp från användning av sålda produkter för sektorn tunga fordon och Scope 3, bränsle- och energirelaterade utsläpp, för sjöfartssektorn. De finansierade utsläppen uppgick till 28,4 miljoner ton CO2e 2022, vilket motsvarar en minskning med 39 procent jämfört med de reviderade finansierade utsläppen 2020. 67 procent av minskningen är relaterad till utvecklingen av olje- och gassektorn (E&P och raffinering). Förändringarna i de finansierade utsläpp mellan 2020 och 2022 beror främst på förändringar i vår kreditexponering och i storleken på våra företagskunders balansräkningar.

                SEB-koncernens CO2-utsläpp (ton CO2e)
        Scope 1       Scope 2     Scope 3 kategori 1–14      Scope 3 kategori 15 faciliterade utsläpp     Scope 3 kategori 15 finansierade utsläpp
        2)            2)          2)                      3)                                           3)
    0
    5 000 000
    10 000 000
    15 000 000
    20 000 000
    25 000 000
    30 000 000

1) För mer information om täckning och metodik läs mer på sid. 235 i hållbarhetsnoter.
2) Beräkningar baserade på data från 2023.
3) Beräkningar baserade på data från 2022.

Sektormål 2030

År 2022 satte SEB upp nettonollanpassade 2030-sektormål som täcker SEB:s utlåningsåtaganden till sektorerna olja och gas (E&P samt raffinering), elkraftproduktion, stål, biltillverkning och svenska bolån. 2023 satte SEB ett 2030-mål för sektorn tillverkning av tunga fordon. Målet är att öka andelen nollutsläppsfordon i nyförsäljningen från 0,5 procent 2022 till 35 procent 2030, i linje med antagandena i International Energy Agencys uppdaterade Net Zero Roadmap – A Global Pathway to Keep the 1.5°C Goal in Reach.

De sex sektorer som omfattas av 2030-målen står för 76 procent av de reviderade finansierade utsläppen 2020, och 66 procent av 2022 års finansierade utsläpp. Under 2024 planerar SEB att sätta ett 2030-mål för sjöfartssektorn. Som framgår av tabellen nedan har sektormålen för 2030 överlag utvecklats positivt vid slutet av 2022. Minskningen av absoluta finansierade utsläpp för olje- och gassektorn (E&P och raffinering) drivs främst av lägre kreditexponering mot sektorn. Under 2023 reviderades 2030-målet för sektorn till 70 procents minskning av absolut finansierade utsläpp till 2030, jämfört med 56 procent tidigare.

	2020 1)	2022	2022 jfr 2020 %
	Finansierade utsläpp Miljoner ton CO2e	Finansierade utsläpp Miljoner ton CO2e
	Scope 1&2 Scope 3 2) Summa % Kreditexponering 3) miljarder kronor	Scope 1&2 Scope 3 2) Summa % Kreditexponering 3,4) miljarder kronor
Företag	13,5 32,5 46,0 99,6% 1 228	11,9 16,3 28,2 99,5% 1 548	–39%
Sektorer med 2030-mål	4,4 30,7 35,1 76% 187	3,3 15,3 18,6 66% 223	–47%
E&P och raffinering	0,9 18,7 19,6 42% 44	0,4 7,3 7,7 27% 31	–61%
Energiproduktion	2,6 ET 2,6 6% 94	2,2 ET 2,2 8% 152	–16%
Stål	0,9 ET 0,9 2% 11	0,7 ET 0,7 3% 12	–17%
Biltillverkning	0,0 1,1 1,1 2% 18	0,0 0,5 0,5 2% 12	–51%
Tillverkning av tunga fordon	0,0 10,9 10,9 24% 20	0,0 7,5 7,5 26% 16	–31%
Övriga sektorer	9,1 1,8 10,9 24% 752	8,6 1,0 9,6 34% 881	–12%
Rederiverksamhet	3,0 0,8 3,9 8% 70	3,4 1,0 4,3 15% 74	12%
Cement	1,3 ET 1,3 3% 5	1,1 ET 1,1 4% 6	–21%
Gruvdrift	0,2 1,0 1,1 2% 11	0,1 0,0 0,1 0% 9	–95%
Aluminium	0,1 ET 0,1 0% 2	0,2 ET 0,2 1% 3	33%
Övriga	4,4 ET 4,4 10% 664	4,0 ET 4,0 14% 789	–11%
Andra sektorer som inte omfattas	ET ET ET ET 288	ET ET ET ET 444	ET
Finans och försäkring	ET ET ET ET 103	ET ET ET ET 216	ET
Tjänstesektor	ET ET ET ET 85	ET ET ET ET 105	ET
IT och media	ET ET ET ET 34	ET ET ET ET 39	ET
Övriga	ET ET ET ET 66	ET ET ET ET 85	ET
Fastighetsförvaltning	0,1 ET 0,1 0,2% 291	0,1 ET 0,1 0,2% 317	–14%
Bostadsrättsföreningar	0,0 ET 0,0 0,0% 62	0,0 ET 0,0 0,0% 68	–3%
Bolån	0,1 ET 0,1 0,1% 576	0,1 ET 0,1 0,2% 635	3%
Sverige	0,1 ET 0,1 0,1% 511	0,1 ET 0,1 0,2% 553	3%
Baltikum	ET ET ET ET 66	ET ET ET ET 82	ET
Offentlig förvaltning	ET ET ET ET 40	ET ET ET ET 52	ET
Banker	ET ET ET ET 47	ET ET ET ET 55	ET
Hushåll – övrigt	ET ET ET ET 42	ET ET ET ET 43	ET
Summa	13,7 32,5 46,2 100% 2 285	12,1 16,3 28,4 100% 2 718	–39%
% summa	30% 70% 100%	43% 57% 100%

1) Reviderade 2020 års finansierade utsläpp.
2) Användning av sålda produkter för E&P och raffinering, biltillverkning, tillverkning av tunga fordon, gruvdrift, bränsle och energirelaterad för rederiverksamhet.
3) Låneåtaganden för företag, offentlig förvaltning, banker, endast utlåning för fastighetsförvaltning, bostadsrättsföreningar, hushåll bolån samt hushåll – övrigt.
4) Kreditexponeringen för beräkning av 2022 års finansierade utsläpp är 2 015 miljarder kronor. Inkluderar företag (sektorer med 2030-mål), övriga sektorer, fastighetsförvaltning (exklusive Baltikum 26 miljarder kronor), bostadsrättsföreningar och bolån, Sverige. ET = Ej tillämpligt.

SEB:s finansierade utsläpp 2020 och 2022

Särskilt finansierat utsläppsmål	Mått	Δ 2020 –2030	Utfall 2022	Δ 2020–2022
Olja och gas: E&P 2) och raffinering	mtCO2e 3)	–56%	7,3	–61%
Elkraftproduktion	g CO2e/kWh	–44%	95	–24%
Stål	t CO2e/ t stål	–29%	1,47	+6%
Biltillverkning	g CO2e/km	–62%	143	–10%
Svenska bostadskrediter	kg CO2e/m2	–32%	3,12	–2%
Tillverkning av tunga fordon	% av ZEV 4) i nyförsäljning	35%	0,5%	Ny

1) Basår 2020 har räknats om för att återspegla uppdaterade utsläppsdata från kunder samt utsläppsfakta. Basår för tillverkning av tunga fordon är 2022.
2) Utvinning och produktion.
3) Finansierat utsläpp.
4) Nollutsläppsfordon (Zero Emission Vehicle).

Utsläppsintensiteten för kraftproduktionssektorn nådde 95 g CO2e/kWh under 2022, en minskning med 24 procent jämfört med 2020. Den positiva utvecklingen speglar den högre andelen utlåningsåtaganden till förnybar kraftproduktion, större kunders balansräkningar och i lägre utsträckning kunders minskade utsläppsintensitet. 2022 års resultat för biltillverkningssektorn drivs främst av den accelererande elektrifieringen av våra kunders portföljer och en effekt av kreditexponeringsmixen. Utvecklingen för stålsektorn är resultatet av kunders stabila utsläpp och en effekt av kreditexponeringsmixen. De pågående stora investeringarna hos våra kunder i teknologier för koldioxidsnål stålproduktion bör stödja lägre utsläppsintensitet på medellång sikt. Lägre genomsnittlig energiförbrukning och utsläppsfaktorer förklarar den 2-procentiga minskningen av utsläppsintensiteten 2020–2022 för den svenska bolånesektorn.

Faciliterade utsläpp

Faciliterade utsläpp är de växthusgasutsläpp som tilldelas SEB när banken agerar som facilitator (bookrunner eller arrangör) av emissioner på skuldkapitalmarknader, som vid utgivningen av obligationer. SEB:s metod för att beräkna faciliterade utsläpp är inspirerad av Facilitated Emissions Standard som publicerades av Partnership for Carbon Accounting Financials i december 2023, vilket innebär att SEB använder en 33-procentig viktfaktor för beräkningen av sina faciliterade utsläpp. Vid utgivningen av gröna obligationer tillämpas ingen specifik metod för beräkning av faciliterade utsläpp. Under 2022 stod utgivningen av gröna obligationer för 29 procent av de totala volymerna för företags- och fastighetskunder (16 procent 2020). Faciliterade utsläpp för stora företag och kunder inom fastighetsförvaltning uppgick till 1,7 miljoner ton CO2e 2022, vilket motsvarar en minskning med 21 procent jämfört med 2020.

Poseidon-principerna

Under 2023 redovisade SEB klimatanpassningen av sin sjöfarts låneportfölj för 2022 i enlighet med Poseidon-principerna. Poseidon-principerna är ett globalt ramverk som syftar till att kvantitativt bedöma och offentliggöra finansinstitutens portföljer med sjöfartslån och deras anpassning till de klimatmål som fastställts av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO, International Maritime Organisation). Under 2023 ökade IMO sin ambition genom att uppdatera sin strategi för att minska utsläppen av växthusgaser till nettonollmål till 2050 jämfört med basåret 2008, med kontrollpunkter för 2030 och 2040.Därefter enades undertecknarna av Poseidon-principerna om att uppdatera sin ursprungliga kurva för att anpassa sig till IMO:s ökade ambition genom att skapa två reviderade kurvor, ”Minimum” och ”Striving”. SEB:s totala resultat för klimatanpassning under den initiala kurvan för 2022 förbättrades jämfört med föregående rapporteringsår, från 3,7 procent över kurvan 2021 till 1,5 procent under kurvan 2022, vilket representerar SEB:s bästa rapporterade resultat hittills. Det förbättrade resultatet härrör från en normalisering av kryssningssegmentets aktiviteter efter två år av negativ påverkan från covid-19-restriktioner. I år ombads undertecknarna av Poseidon-principerna också att rapportera mot båda de reviderade kurvorna för 2022. SEB:s totala resultat för klimatanpassningen för 2022 var 25,9 procent över ”minimum”-kurvan och 30,6 procent över ”striving”-kurvan. De här resultaten är i stort sett i linje med våra förväntningar till följd av IMO:s ökade ambition. SEB ser behovet av att kollektivt påskynda sjöfartsindustrins insatser för att minska koldioxidutsläppen i ljuset av den reviderade strategin för minskning av växthusgaser. Data från Poseidon-principernas rapporter ger värdefulla portföljinsikter och gör det möjligt för SEB att ha en mer faktabaserad dialog med våra kunder. Vi är fortfarande engagerade i att interagera med våra kunder i strävan efter att nå utsläppsminskningsmålen för koldioxid. Information om SEB:s fullständiga rapportering om Poseidon-principerna finns på sebgroup.com/sv.

TCFD Index

Sedan 2018 rapporterar SEB enligt rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Sedan dess har vi kontinuerligt höjt ambitionsnivåerna för vår rapportering. Från 2024 kommer vi att anpassa vår klimatrelaterade rapportering till de kommande europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS, European Sustainability Reporting Standards).

SEB:s klimatrelaterade upplysningar baserat på TCFD-rekommendationer

Referens	Styrning	Strategi	Riskhantering	Mätvärden och mål
Styrning kring klimatförändringar	Hållbarhetsstyrning	Strategi kring klimatförändringar	Hållbarhets- och klimatrelaterade risker	Klimatrelaterade mätvärden och mål
Miljöpolicy	Se sid. 200	Hållbarhet i affärsplanen	Hantering av klimatrelaterade risker	Se sid. 202–205
Ställningstagande om klimatförändringar	Se sid. 194	Hållbarhets- och klimatrelaterade produkter och initiativ	Se sid. 201
	Se sid. 200	Se sid. 198–199
	Se sid. 198	Se sid. 198
		Se sid. 199

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 205

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

# Klimat

# Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

# Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

På SEB engagerar vi oss kring utmaningar relaterade till miljöområden utöver klimatet, såsom biologisk mångfald, vatten och cirkularitet, eftersom de är nära sammankopplade. I miljöpolicyn för klimatförändringar, sötvatten och biologisk mångfald tillsammans med relaterade sektorspolicyer beskriver vi vår position och vårt förhållningssätt, och hur vi arbetar med våra företagskunder. Vi utvärderar löpande risker och arbetar på ett strukturerat sätt för att identifiera utmaningar relaterade till biologisk mångfald, vatten och cirkularitet för att utveckla finansiella lösningar för att hantera dessa områden.

Biologisk mångfald

Förlusten av biologisk mångfald anses vara ett av de mest kritiska globala miljöhoten vid sidan av klimatförändringarna, och vi stöttar företag så att de kan hantera naturresurser på ett ansvarsfullt sätt. En första integrering av biologisk mångfald har genomförts i SEB:s miljöpolicy och sektorpolicyer, och vidare utveckling pågår. Under de senaste åren har hänsyn till natur och biologisk mångfald införlivats i finansiella instrument och investeringsstrategier. SEB stödjer företags- och institutionella kunder med att integrera hänsyn till natur och biologisk mångfald i finansieringsstrukturer. Ett exempel är Stora Ensos hållbarhetsrelaterade finansieringsramverk, publicerad 2023, där biologisk mångfald inkluderades som en KPI och där SEB var ensam strukturerande rådgivare. Vi stödjer även institutionella kunder genom att ge insikter om marknadens utveckling i relation till natur och biologisk mångfald. Dessutom kan vi hjälpa investerare att bedöma sina portföljer för biologisk mångfaldsrelaterade risker och ge råd till företagskunder om hur man bäst integrerar mål för biologisk mångfald i låne- och obligationsstrukturer.

SEB välkomnar införandet av de icke-obligatoriska naturrelaterade ramverken Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) och Science-based Targets for Nature (SBTN). Under 2023 ingick SEB i ett TNFD-pilotprojekt relaterat till ramverket för finansiella institutioner. SEB testade utkastet till TNFD-metoden på sina havsbaserade vind- och skogsbruksportföljer avseende TNFD:s tillämplighet och ändamålsenlighet. SBTN, som lanserades 2023, kommer att göra det möjligt för företag att bedöma sin miljö-påverkan och sätta upp mål, inledningsvis med sötvatten och mark. SEB följer ramverkens utveckling noggrant. Dessutom testade SEB ENCORE-metoden, en sektorbaserad metod för biologisk mångfald, på sin kreditportfölj för att bedöma möjlig påverkan, och dess användbarhet för att bedöma biologisk mångfalds effekter och beroenden på en aggregerad nivå.

Vi deltar i olika samarbeten för att bygga verktyg och få kunskap. Ett exempel är Mistra Biopath, ett samarbete mellan finansbranschen, företag och den akademiska världen för att testa och utveckla verktyg och finansiella mått för att integrera biologisk mångfald i finansiellt beslutsfattande. Genom branschsamarbetet Business@Biodiversity delar vi kunskap och god praxis om hur man hanterar biologisk mångfald i näringsliv och finans. Nätverket består av svenska storföretag inom alla sektorer med väsentlig påverkan på biologisk mångfald, till exempel skogsbruk, gruvdrift, allmännyttiga företag och finans.

Vatten

SEB kan spela en viktig roll i att tillhandahålla råd och kapital för att stödja bevarande av och tillgång till rent sötvatten. Vi strävar efter att identifiera, förstå och mildra påverkan och exponering på utsatta vattenområden genom att stödja och utforska lämpliga typer av finansieringsalternativ för att göra det möjligt för både våra offentliga och privata kunder att investera i lämplig vattenhantering. Vi ser också en möjlighet att skapa positiv påverkan genom investeringar i exempelvis vatteninfrastruktur och skydd av värdefulla marina ekosystem.

2023, i samband med FN:s vattenkonferens, lanserade SEB ett certifikat med exponering mot företag som drar nytta av ökade investeringar i vatteninfrastruktur och vattenteknik. Certifikatet är riktat till våra private banking-kunder. SEB är också finansiell rådgivare vid utgivningen av en obligation som ska finansiera ett vatten- och fredsprojekt i Afrika.

Biologisk mångfald och vatten i kapitalförvaltning

SEB Investment Managements hållbarhetspolicy beskriver förhållningssättet till klimat, biologisk mångfald och vatten. För att minska risker och övervaka påverkan följer SEB Investment Management upp och integrerar tillgängliga datapunkter i investeringsbeslut, till exempel åtaganden att minska påverkan på biologisk mångfald, införande av miljöledningssystem, vattenanvändning och vatten-effektivitet samt återvinning. Under 2023 tillkom nya uteslutningskriterier för biologisk mångfald. Företag som verkar och har negativ inverkan på hotade arter och biokänsliga områden utesluts, inklusive företag som har verifierade brott mot normer för biologisk mångfald.

SEB Investment Management är en del av Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) Forum, en rådgivande grupp som deltar i utvecklingen av ramverket. SEB Investment Management undertecknade också Finance for Biodiversity Pledge. Vidare förbinder sig SEB Investment Management att utesluta företag med verifierade brister i att följa normer och standarder relaterade till vatten, avfall och natur. SEB Investment Management vill bidra till en mer hållbar vattenanvändning och har som mål att öka vattenanvändningens effektivitet i alla investeringar och att betona vikten av vattenriskhantering och transparens i företagsdialogerna. SEB Investment Management har interagerat med företag avseende vatten via CDP sedan 2018.

Cirkularitet

Den cirkulära ekonomin får allt större inflytande när företag försöker förlänga sina produkters livscykel och därmed minska miljöpåverkan. Övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller kommer att innebära stora investeringsbehov. SEB har tagit fram ett ramverk för kunddialog, baserat på en analys av förutsättningarna för cirkulära affärsmodeller inom fem sektorer – fordonssektorn, batteritillverkare, plastförpackningstillverkare, bygg- och fastighetssektorn samt avfallshantering. SEB undersöker också Asset-as-a-Service, där slutanvändare förses med en tjänst snarare än en produkt. Vi tror att detta område kommer att vara betydelsefullt när företag i allt högre grad vill identifiera bättre möjligheter att hantera produkters livscykel, minska avfallet och öka effektiviteten. För private banking-kunder lanserade SEB ett certifikat med exponering mot företag som ligger långt fram när det gäller att använda cirkulära affärsmodeller.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Översikt över EU-taxonomi

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem där miljömässigt hållbara verksamheter definieras. 2023 är första året som banker rapporterar i vilken omfattning deras verksamhet är förenlig med taxonomins miljömål. SEB:s huvudsakliga taxonominyckeltal, Gröna tillgångar (Green Asset Ratio, GAR), på 2,0 procent om- sättningsbaserad respektive 2,4 procent kapitalutgiftsbaserad, är ett första indikativt resultat. Omsättningsbaserat nyckeltal för bankens förvaltade kapital, Gröna investeringar (Green Investment Ratio, GIR) respektive för bankens finansiella garantier, uppgår till 1,2 procent respektive 0,6 procent.

GAR definieras som andelen taxonomiförenliga tillgångar i förhållande till bankens totala regelverksdefinierade tillgångar, baserat på konsoliderad situation (EU 575/2013). GIR definieras som andel taxonomiförenligt förvaltat kapital av totalt regelverks- definierat förvaltat kapital. Taxonomiförenliga finansiella garantier sätts i relation till totala finansiella garantier. SEB Pension och Försäkring AB:s GIR-nyckeltal presenteras på sid. 221.

Beräkning av SEB:s nyckeltal baseras på de nyckeltal som bankens kunder och investeringsföretag redovisar (omsättnings- respektive kapitalutgiftsbaserade). Analys av bankens nyckeltal begränsas av bristen på jämförelse- tal vid rapporteringstillfället. Omfattningen av tillgångar som inklu- deras, samt antalet bolag som omfattas av taxonomins rapporte- ringskrav, innebär att nyckeltalen täcker en förhållandevis liten del av bankens tillgångar. Även det faktum att flertalet rapporterande bolag är i början av sin omställningsresa mot hållbar verksamhet, påverkar nyckeltalen.

Bankers nyckeltal är i hög grad beroende av individuell affärsmodell, kundbas, kundernas verksamhet och geografiska läge. Ett exempel är bolån till hushåll som för närva- rande utgör störst andel SEB:s hållbara tillgångar, medan annan syftesbaserad, hållbar utlåning bedöms få begränsad påverkan med hänsyn till höga krav på bedömning, verifiering och dokumen- tation av taxonomiförenlighet. SEB har en förhållandevis låg andel bolån i sin kreditportfölj.

EU-taxonomin stöttar omställningen

Kundernas omställning

SEB vill vara en positiv kraft i hållbarhetsomställningen. Vår största påverkan kommer från att samarbeta med våra kunder och att stödja dem på deras resa. Genom vårt deltagande i arbetet inom EU:s plattform för hållbar finansiering, har vi under de senaste två åren rådgivit kunder om EU-taxonomin och frågor relaterade till taxonomins potentiella roll vid finansiering och investeringar samt hur detta kan påverka finansieringsstrukturer och tillgång till finansiering framöver.

Strategisk tillämpning av EU-taxonomin inom SEB

Vi har anpassat vår affärsstrategi att vara förenlig med och bidra till Paris-avtalet, vi har undertecknat FN:s principer för ansvars- full bankverksamhet och vi är engagerade i Net-Zero Banking Alliance (NZBA). Taxonomin och GAR är ytterligare ett mått för att förstå SEB:s framsteg mot de mål som definieras i strategin och affärsplanen.

Eftersom taxonomirapporteringen ännu är i ett tidigt skede påverkar den inte bankens övergripande strategi. Den ger dock relevant information och är användbar vid analys av prestationer hos kunder och branscher, inte minst vid kreditgivning. Eftersom SEB:s ramverk för gröna obligationer i hög grad bygger på EU-taxonomin, är ny grön produktutveckling nära kopplad till taxonomin. Därmed är SEB-poolen av gröna lån anpassad till taxo- nomins tekniska screeningkriterier med avseende på att väsentligt bidra till miljömålen.

SEB har skapat interna incitamentsstrukturer som syftar till att öka våra grön finansieringsaktiviteter – vilket också är en indirekt effekt av EU-taxonomin. Kunders planerade kapitalutgifter för omställning (omställningsinvesteringar) är viktig input vid bedömning av omställningsrisken för kreditkunder.

EU-taxonomirapporteringen utvecklas

EU-taxonomin är under fortsatt utveckling vad gäller såväl regel- verkets täckning av tillgångar som verksamheter som omfattas av taxonomin. Från 2024 kan exponeringar mot finansiella bolag klassificeras baserat på deras taxonomirapportering för år 2023. Rapporteringen kommer även inkludera taxonomins övriga miljömål till den del exponeringar avser sådana ekonomiska verksamheter (skydda vatten och marina resurser, omställning till cirkulär ekonomi, begränsning av miljöföroreningar, skydda biologisk mångfald och ekosystem) baserat på icke-finansiella bolags utökade taxonomi- rapportering för 2023.

Från 2025 ska även bankers handelsportfölj samt provisionsintäkter inkluderas i taxonomirapporteringen. Under 2024 ska EU-kommissionen se över tillämpningsområdet för taxonomin, avseende finansiella bolags möjlighet att inkludera exponeringar mot stater, centralbanker samt icke-NFRD företag i KPI-beräkningarna. Enligt NFRD omfattas större noterade företag, banker och försäkringsbolag med fler än 500 anställda av krav på hållbarhets- och taxonomirapportering. Från och med 2024 träder CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) i kraft varmed väsentligt många fler bolag stegvis kommer omfattas av rapporteringskraven. För ytterligare information och rapportering enligt taxonomi regelverket, se sid. 214–225.

SEB-koncernen – bankverksamhet	Omsättningsbaserad 1), %	Baserad på kapitalutgifter 2), %
Green Asset Ratio (GAR)	2,0	2,4
Finansiella garantier	0,6	1,3
Förvaltade tillgångar	1,2	3,6

1) Taxonomiupplysningarna är baserade på omfattningen av tillsynskonsolideringen enligt definitionen i förordning (EU) 575/2013, avdelning II, kapitel 2, avsnitt 2. SEB- koncernens försäkringsbolag ingår enligt kapitalandelsmetoden i stället för fullständig konsolidering.
2) Kvoten baseras på den omsättningsbaserade rapporteringen som redovisas av icke-finansiella företag.
3) Kvoten baseras på de kapitalutgifter som redovisas av icke-finansiella företag.

Sociala upplysningar

Den egna arbetskraften

Våra medarbetare utgör grunden för att vi ska kunna skapa långsiktigt värde för våra kunder, aktieägare och samhället i stort och vara ett framgångsrikt företag. Vi arbetar aktivt med hela organisationen, ledare och team för att uppfylla våra intressenters förväntningar i en föränderlig miljö. Kontinuerligt lärande, inklu- dering och mångfald samt en hälsosam arbetsmiljö är bland de områden vi fokuserar på.

Medarbetarengagemang

SEB:s årliga undersökning mäter medarbetarnas engagemang och deras syn på SEB som arbetsplats. Omkring 91 procent av med- arbetarna svarade på enkäten 2023. Undersökningen visar på högt engagemang bland medarbetarna, flera poäng över genomsnittet i jämförelsegruppen. Medarbetarna ser karriär- och utvecklingsmöjligheter och uppskat- tar SEB:s policy för hybridarbete. Dessutom värdesätter medarbe- tarna ledarskapet på SEB och ser ljust på bankens framtid.

SEB i Sverige rankas som förstahandsval som arbetsgivare bland storbankerna inom flera yrkeskategorier. Det tyder på en positiv och säker arbetskultur, vilket bedöms vara viktigt för att medarbe- tare och chefer ska prestera på topp.

Inkludering och mångfald

SEB har policyer och rutiner på plats för att skapa förutsättningar för SEB att vara en bra arbetsplats och för anställda att utvecklas och trivas i. I policyn för inkludering och mångfald lyfter vi fram hur vi arbetar för att skapa en inkluderande kultur där våra medar betare känner sig respekterade och uppskattade. Vi tar avstånd från alla former av diskriminering och trakasserier och strävar efter att alla medarbetare, oavsett etniskt eller natio- nellt ursprung, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, hud- färg, tro, religion, medborgarskap, ålder, funktionshinder, civilstånd eller sexuell läggning, behandlas med respekt och att alla med- arbetare ges lika möjligheter. Detta är lika viktigt i förhållande till kunder och andra intressenter som i förhållande till våra kollegor.

Sedan 2021 erbjuder SEB en utbildning mot sexuella trakas- serier, obligatorisk för alla som arbetar för SEB. Syftet är att öka kunskapen om vad som kan betraktas som sexuella trakasserier och att ge medarbetarna verktyg för att agera om en kollega blir utsatt. Utbildningen, enkäter och workshopverktyg har ökat förståelsen och dialogen bland medarbetare och chefer. Feedback visar att nästan alla är positiva, oavsett kön. I slutet av 2023 hade 98 procent av alla anställda genomgått utbildningen.

Vi styrs av en vision om att främja en socialt ansvarsfull och inkluderande miljö. Vi arbetar för att upprätthålla mänskliga rättigheter, följa arbetsrättslagstiftningar, främja mångfald och inkludering och aktivt engagera oss i samhällets välbefinnande.

Könsfördelning (män/kvinnor)	Procent 1)

1) Innefattar Verkställande ledningen (VL) och chefer som direktrapporterar till VL.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 208

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

# Strategi

# Påverkan, risker och möjligheter

# Hållbarhetsstyrning

# Policyramverk för hållbarhet

# Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

# Klimat

# Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

# Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

# Styrningsrelaterade upplysningar

# EU-taxonomirapportering

# Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Vi strävar alltid efter att våra team och vår ledning ska vara balanserade när det gäller kön, ålder och kompetens samt nationellt och etniskt ursprung. Vi arbetar också aktivt med att tillsätta kvinnor till ledande befattningar. Med hjälp av tydliga rutiner säkerställer vi ett brett urval av sökande när tjänsterna tillsätts, vi fastställer mätvärden och mål för högre ledningsnivåer och följer upp utvecklingen. Vi arbetar för att säkerställa mångfald i SEB:s talangpool och i successionsplaneringen för personer som kommer att vara relevanta för ledande befattningar i framtiden. Under året ökade andelen kvinnor i talangpoolen från 46 till 48 procent jämfört med 2022.

Kontinuerligt lärande bland medarbetare

SEB satsar på att stärka och bredda kompetensen bland medarbetarna för att framtidssäkra SEB och implementera 2030-strategin. Vi arbetar med kontinuerligt lärande i alla delar av verksamheten, i alla geografier och inom ett brett spektrum av ämnen. Vi strävar efter att se till att medarbetarna har den kompetens som krävs för att utvecklas och utföra sina jobb. Genom detta vill vi undvika omorganisationer med uppsägningar som följd. Medarbetarna ansvarar för sin kompetensutveckling och erbjuds omfattande utbildningsmöjligheter. Det digitala universitetet SEB Campus erbjuder ett brett utbud av utbildningar tillsammans med interna och externa experter samt internationella handelsskolor och universitet. SEB har en utbildning om klimatförändringar som är obligatorisk för alla anställda globalt. Den är framtagen i samarbete med Stockholm Resilience Centre. Under 2023 togs två nya hållbarhetskurser fram som lanserades i början av 2024. Den första kursen beskriver biosfärkonceptet och dess starka kopplingar till ekonomiska aktiviteter, och den andra kursen förklarar SEB:s roll i omställningen, bankens hållbarhetsstrategi och tjänster och produkter som erbjuds kunderna. Under 2023 lanserades utbildning om SEB:s hållbarhetsrelaterade sektorpolicyer. Kurserna fungerar främst som ett verktyg för medarbetare som arbetar med företagskunder, men inkluderar även personer inom risk- och kontrollfunktioner, såsom kreditkommittéer. Syftet är att ge dem vägledning om vilka restriktioner, förväntningar och krav som gäller för respektive sektor. Medarbetarna uppmuntras dessutom att genomföra en hållbarhetscertifiering, uppdaterad under 2023, som syftar till att lägga grunden för kunskap om hållbar finansiering med huvudfokus på hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter samt utvecklingen inom regelverken. Utbildningen är obligatorisk för alla medarbetare i Sverige med Swedsec-licens. Sedan flera år tillbaka erbjuder vi också utbildning om hållbara finanser, som utvecklats av SEB i samarbete med FN.

Hälsa och arbetsmiljö

SEB:s arbetsmiljöpolicy beskriver hur arbetsmiljöramverket i SEB ska vara uppbyggt för att säkerställa medarbetarnas välbefinnande, inklusive förebyggande av eventuella risker för att de anställda blir sjuka eller skadade till följd av arbetsmiljön. Syftet är också att uppfylla de rättsliga skyldigheterna i arbetsmiljölagen och de bestämmelser som Arbetsmiljöverket utfärdar. Vi har ett långsiktigt perspektiv och arbetar förebyggande för att säkerställa en arbetsplats som främjar en god balans mellan arbete och fritid. Vi erbjuder tjänster och förmåner för att främja en hälsosam och balanserad livsstil och även möjliggöra flexibilitet genom att introducera ny teknik och förändringar i arbetssätten. Sedan 2021 har vi en global policy som gör det möjligt för en majoritet av medarbetarna att välja att arbeta hemifrån upp till två dagar i veckan, så länge arbetet kan utföras på ett säkert och hållbart sätt. SEB erbjuder en möjlighet för medarbetarna att utföra ideellt arbete under arbetstid. Dessutom erbjuder vi flera åtgärder för att främja både fysisk och psykisk hälsa bland medarbetarna, bland annat digitala utbildningar och föreläsningar om psykisk hälsa. Sedan flera år kan medarbetarna prata anonymt och kostnadsfritt med en legitimerad psykolog. 2023 var sjukfrånvaron på SEB i Sverige strax under tre procent.

Ersättningar och lika lön

Ersättning är en viktig del av SEB:s totala personalerbjudande där målet är att attrahera och behålla ambitiösa medarbetare som är angelägna om att ständigt utvecklas och ta till sig nya arbetssätt. Ersättningsstrukturen, processerna och prestationsbedömningarna ska alltid främja lika möjligheter och säkerställa ett opartiskt, rättvist och transparent beslutsfattande om ersättningar. SEB:s principer, struktur och beslutsfattande för ersättning framgår av ersättningspolicyn. SEB ser en pågående positiv utveckling inom samhällsfrågan om löneskillnader mellan könen. I SEB används lika lön som en övergripande vägledande princip i alla lönebeslut. Vi tillämpar också en farfarsprincip på alla lönebeslut i koncernen för att säkerställa rättvis och lika behandling. Dessutom mäts, analyseras och granskas löneskillnaderna mellan könen på årsbasis enligt tillämplig lagstiftning per land.

Arbetsrätt och fackföreningar

Vi säkerställer en strikt efterlevnad av arbetsrättslagstiftningen och har positiva relationer med fackföreningar. All vår arbetskraft i Sverige omfattas av kollektivavtal, vilket återspeglar vårt engagemang för rättvisa arbetsvillkor. SEB följer lagar och förordningar i de länder där vi är verksamma och har, där så är möjligt, kollektivavtal. Samarbete med arbetstagarrepresentanter som fackliga organisationer och företagsråd är en integrerad del av den dagliga verksamheten och något som uppmuntras. Vi samarbetar genom det europeiska företagsrådet (EWC) och med lokala arbetstagarrepresentanter. I Sverige samarbetar SEB med fackföreningarna på arbetsplats-, avdelnings- och koncernnivå. Fackföreningarna är representerade i SEB:s styrelse. Vi tillämpar ett antal branschövergripande kollektivavtal och har ingått lokala kollektivavtal för att reglera villkoren för anställda i flera av de länder där vi är verksamma. I situationer där uppsägningar måste genomföras av organisatoriska skäl arbetar SEB i Sverige enligt en process som har fastställts i kollektivavtalen.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 209

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

# Strategi

# Påverkan, risker och möjligheter

# Hållbarhetsstyrning

# Policyramverk för hållbarhet

# Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

# Klimat

# Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

# Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

# Styrningsrelaterade upplysningar

# EU-taxonomirapportering

# Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Mänskliga rättigheter

Som bank har SEB möjlighet att främja mänskliga rättigheter, till exempel genom att finansiera social infrastruktur och engagera sig i ansvarsfull utlåning. SEB förstår de globala utmaningarna med sociala och mänskliga rättigheter, och den negativa påverkan som företag kan ha. Överväganden kring mänskliga rättigheter, inklusive due diligence, beskrivs i SEB:s policy för sociala och mänskliga rättigheter, samt i bankens sektorpolicyer vilka också klargör områden som är undantagna från policytillämpning. Mänskliga rättigheter beaktas i bankens huvudprocesser såsom utlåning, investeringar och upphandling, och utförs med en riskbaserad ansats. I sektorer med potentiella negativa risker för mänskliga rättigheter förväntar sig SEB att storföretagskunder har lämpliga system för due diligence av arbetskraft och mänskliga rättigheter i relation till riskerna. Läs SEB:s Policy för sociala och mänskliga rättigheter på sebgroup.com.

Integrering av mänskliga rättigheter i sparande och investeringar

SEB integrerar social hållbarhet i en egen investeringsmodell. Modellen innehåller information om företag som inte lever upp till konventioner, lagar och normer relaterade till FN:s mål för hållbar utveckling, till exempel SDG 5: Jämställdhet mellan könen och SDG 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Aspekter som jämställd könsrepresentation, löneskillnader mellan könen, föräldraledighet, policyer för att motverka sexuella trakasserier och social påverkan av produkter och tjänster är också integrerade. För att minska riskerna övervakar SEB policyer, processer och åtaganden för att förbättra mänskliga rättigheter och arbetsrätt, och övervakar även positiva och negativa utfall, såsom könsfördelning och antalet arbetsplatsrelaterade olyckor.

Påverkade samhällen

Som bank tillhandahåller vi en viktig del av den nödvändiga infrastrukturen för att samhället ska fungera. Genom våra produkter och tjänster strävar vi efter att främja ekonomisk tillväxt, socialt värde och välstånd. 2023 lanserades initiativet Hållbar byggbransch i Sverige, ett samarbete mellan fem nordiska banker och fastighets- och byggbranscherna. Syftet är att bidra till sund konkurrens och att motverka de brott i form av svart arbetskraft och skattefusk som förekommer i branschen.

Chefer på högre nivå	55/45
Alla chefer	50/50
Styrelse	64/36

	Män	Kvinnor
2021
2022
2023

Medarbetarengagemang, index	SEB	Genomsnitt för finansbranschen

Förtroende för ledningen, index	SEB	Genomsnitt för finansbranschen
2021
2022
2023

Omdirigera IT-utrustning till familjer

SEB i Estland byter ut ungefär en tredjedel av sina bärbara datorer mot nyare varje år. 2023 tecknade SEB i Estland ett serviceavtal med GreenDice. Avtalet innebär att SEB skickar använd men välskött IT-utrustning via GreenDice till estniska familjer i behov av exempelvis en dator. På detta sätt har SEB skapat positiv påverkan och stött den digi- tala utvecklingen för mer än 400 nya användare under 2023. Hela livscykeln för enheter i GreenDice-teknikcirkeln är fullt spårbar även utanför SEB. Enheterna återvinns i slutet av sin livscykel. Initiativet gör att ett ökande antal människor kan utveckla sina digitala färdigheter, och som ett resultat är många tjänster nu mer lättillgängliga för fler estländare.

Konsumenter och slutanvändare

Som bank påverkar vi de samhällen där vi verkar, och människors vardag kan påverkas av de tjänster och produkter som vi tillhanda- håller. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra våra produkter och tjänster för att göra dem mer användarvänliga och tillgängliga, även för kunder med funktionsnedsättning. Vi strävar efter att säkerställa god tillgänglighet för våra befintliga produkter och tjänster, samtidigt som vi förbereder oss för EU-direktivet om tillgänglighet som träder i kraft 2025. Kraven innebär bland annat att funktionshindrade ska ha tillgång på lika villkor till exempelvis digitala lösningar.

Förbättrad tillgänglighet

I tider av ekonomisk osäkerhet ökar ofta människors behov av rådgivning. Under 2023 har SEB därför gjort stora ansträngningar för att förbättra vår service via telefon, Telefonbanken. Vi har under året bedrivit ett gediget arbete med att få bort köer, vidareutbilda medarbetare och organisera oss så att kunden inte behöver kopplas runt utan får relevant hjälp direkt. Telefonbanken är öppen dygnet runt alla dagar om året. Ambitionen är att svara på alla samtal inom tre minuter och att lösa kundens problem under samtalet. Våra kunder har uppskattat de här åtgärderna, vilket framgår av undersökningen från Svenskt Kvalitetsindex, SKI, där Telefon banken fick bäst betyg bland storbankerna i Sverige.

Hantering av kundklagomål

Det är viktigt att vi får ta del av kundernas synpunkter på våra tjänster och att göra det enkelt för kunderna att lämna in klagomål på önskat sätt. När vi tar emot kundklagomål hanterar vi dem snabbt och professionellt. Vi har processer för hur kundklagomål ska hanteras, hur våra beslut följs upp och hur kunden ska under- rättas. Kunden har rätt att få sitt ärende prövat om han eller hon inte är nöjd med beslutet. SEB har en instruktion för att säkerställa korrekt hantering av kundklagomål.

---

• SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 210
• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information
• Våra divisioner
• Inledning
• Allmänna hållbarhetsupplysningar
• Strategi
• Påverkan, risker och möjligheter
• Hållbarhetsstyrning
• Policyramverk för hållbarhet
• Dialoger och samverkan med intressenter
• Miljöupplysningar
• Klimat
• Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
• Översikt över EU-taxonomi
• Sociala upplysningar
• Styrningsrelaterade upplysningar
• EU-taxonomirapportering
• Kompletterande hållbarhetsinformation
• GRI-index
• Revisorns rapport

---

Etik kring kunduppgifter

Kunderna anförtror oss sina uppgifter och hanteringen av kund- uppgifter är nödvändig för att SEB ska kunna tillhandahålla finansiella tjänster. SEB kan ha en mycket stor påverkan på samhället, både nu och i framtiden, när det gäller hanteringen av kunduppgifter. Därför är det av yttersta vikt att kunduppgifterna skyddas. SEB:s etikpolicy för kunduppgifter utgör ramverket för ansvars- full och hållbar hantering av kunduppgifter och avser dataetik, AI-etik och digital etik. Policyn syftar till att säkerställa förtroendet för banken genom att värna om de mänskliga rättigheterna, skydda kunderna och se till att kunduppgifter hanteras på ett etiskt och ansvarsfullt sätt.

Finansiell inkludering och kunskapsdelning

Finansiell inkludering

För tredje året i rad hjälper SEB:s skolambassadörsprogram gym- nasieelever i de baltiska länderna med kunskaper i ekonomi. Under en sex månader lång period fokuserar programmet på att förbättra elevens kunskap om ekonomi, entreprenörskap, investeringar och cybersäkerhet. SEB coachar utvalda elever och ger föreläsningar och kurser i ämnen som budgetering, investeringar och entre- prenörskap, som är avgörande för deras framtida ekonomiska välmående. År 2023 beräknas omkring 12 000 studenter ha nåtts av programmet.

Kunskapsdelning

Med ambitionen att dela kunskap om hur man kan minska koldioxid avtrycket från en individs livsstil erbjuder SEB i Baltikum mobilappen ”My Footprint”. Appen kan automatiskt beräkna det personliga koldioxidavtrycket för en användare, baserat på använ- darens svar på frågor om livsstil, mat och shoppingvanor. Genom att svaren i livsstilsformuläret kan appen också tillhandahålla personliga mikrouppdrag som kallas ”gärningar”, som är små och genomförbara sätt att inleda beteendeförändring mot ett mer håll- bart sätt att leva. Vid utgången av 2023 var cirka 25 000 personer i de baltiska länderna registrerade som användare av appen.

Mentorskap

SEB har varit partner till den ideella organisationen Mentor sedan 1997. Samarbetet fokuserar på att ge unga människor stöd och mo- tivation, och sprida kunskap och inspiration genom olika typer av mentorskap och projekt kopplade till exempelvis entreprenörskap. Tillsammans vill vi skapa bättre förutsättningar för kommande ge- nerationer, så att unga människor kan följa sina drömmar och nå sin fulla potential. Genom engagemang från våra medarbetare nådde SEB, tillsammans med Mentor Sverige, fler än 26 800 ungdomar i åldern 13–19 år under 2023.

Stöd till entreprenörer

Med Entrepreneur Camp vill SEB lyfta fram unga entreprenörer som gör världen mer hållbar. SEB anordnar ett Entrepreneur Camp för att uppmuntra unga människor att starta egna företag. Entre- preneur Camp är en tävling där unga tävlar om den bästa hållbara idén. Under lägerveckan får deltagarna konkreta tips och inspira- tion och lär sig praktiskt vad som behövs för att en idé ska bli verk- lighet. Satsningen är en del av ett bredare entreprenörs program med syfte att stärka företagsklimatet i Sverige och uppmuntra hållbart företagande. SEB:s entreprenörspris The Next Awards syftar till att stödja människor som kan skapa varaktig förändring och bidra till en bättre värld. 2023 korades företaget Mitt Liv till vinnare. Mitt Liv arbetar för en inkluderande arbetsmarknad som värdesätter mångfald och att alla människor ska ges en rättvis chans utifrån sin kompetens, och inget annat. The Next Awards delas ut årligen och består av tre olika kategorier som främjar hållbart entreprenörskap på olika sätt – New ideas, Transformation och Community.

Se seb.se

• 26 800 Ungdomar i åldern 13–19, som nåddes av SEB och Mentor i Sverige 2023.

---

• SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 211
• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information
• Våra divisioner
• Inledning
• Allmänna hållbarhetsupplysningar
• Strategi
• Påverkan, risker och möjligheter
• Hållbarhetsstyrning
• Policyramverk för hållbarhet
• Dialoger och samverkan med intressenter
• Miljöupplysningar
• Klimat
• Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
• Översikt över EU-taxonomi
• Sociala upplysningar
• Styrningsrelaterade upplysningar
• EU-taxonomirapportering
• Kompletterande hållbarhetsinformation
• GRI-index
• Revisorns rapport

---

Styrningsrelaterade upplysningar

Ansvarsfullt företagande

SEB har alltid prioriterat att upprätthålla högsta affärsetiska standard, och vi strävar efter att ständigt förbättra processer och rutiner. Vi vägleds av myndighetskrav, globala initiativ och inter- nationella standarder. Dessutom utvecklar vi kontinuerligt interna dokument såsom policyer och instruktioner som styr och stödjer vårt arbete.

Företagskultur och uppförandekod

SEB:s starka företagskultur spelar en viktig roll för bankens möjlighet att skapa långsiktiga relationer med kunder och andra intressenter, och uppfylla och överträffa deras förväntningar. Den årliga medarbetarundersökningen, som genomfördes 2023, visade rekordhöga resultat för medarbetarnas engagemang. Se sid. 208. Vikten av en stark företagskultur kommer till uttryck i SEB:s upp- förandekod, där SEB:s syfte och beteenden beskrivs, vilka under 2022 utarbetades tillsammans med mer än 10 000 medarbetare. Uppförandekoden definierar vårt sätt att arbeta och ger vägled- ning om hur man följer standarder för affärsmässigt uppträdande. Det här är också SEB:s policy för etiska frågor och omfattar alla medarbetare i SEB-koncernen. Utbildningen i SEB:s uppförandekod är obligatorisk för alla som arbetar för SEB.

Visselblåsning

Vi strävar efter att upprätthålla ett öppet affärsklimat och god affärsetik. Vi värdesätter säkerheten och respekten för alla som berörs av vår verksamhet. Vid misstänkta fall av oegentligheter har SEB en etablerad visselblåsningsprocess för rapportering. Om en medarbetare eller annan person upptäcker eventuellt oetiskt eller olagligt beteende finns det olika sätt att rapportera detta på. Man kan rapportera till chefen för Group Compliance eller chefen för Group Internal Audit, eller helt anonymt via den externa digitala tjänsten WhistleB. En beskrivning av SEB:s visselblåsningsprocess ingår i upp- förandekoden. Information, inklusive en länk till den externa digitala tjänsten, finns även på bankens intranät samt på den externa webbsidan Visselblåsning (Whistleblowing) på sebgroup.com/sv.# Antikorruption

SEB arbetar aktivt för att förebygga risken för att utnyttjas för korruption i enlighet med tillämpliga regler och förordningar samt sina egna interna regler och etiska standard. SEB använder inte och tolererar inte olagliga eller oetiska affärsmetoder eller att under några omständigheter bli inblandad i eller förknippad med korruption. SEB:s antikorruptionspolicy definierar ramverket för antikorruption inom SEB och fastställer principer för analys av kor- ruptionsrisker och åtgärder för att förhindra korruption. I policyn fastställs dessutom principer för hantering av korruptionsrisker i samband med mellanhänder och andra tredjeparter. Vi övervakar noggrant överträdelser av rutiner och standarder för antikorruption och bekämpning av mutor i de företag som vi investerar i och huruvida de åtgärder som vidtas för att lösa pro- blemen är tillräckliga.

Förebyggande av finansiell brottslighet

Genom att vara aktiv på finansmarknaden med ett diversifierat och globalt erbjudande är SEB, som alla större aktörer på finans- marknaderna, exponerat för risken att utnyttjas för penningtvätt, finansiering av terrorism, undvikande av sanktioner, bedrägerier och marknadsmissbruk (”finansiell brottslighet”). Finansiell brottslighet utgör ett allvarligt hot mot det finansiella systemet och därmed även mot den offentliga sektorn och samhället i stort. SEB arbetar aktivt med att förebygga den risken i enlighet med både gällande lagar och regler samt bankens egna instruktioner och riktlinjer. Kunskap, medvetenhet och en stark riskkultur är djupt förankrade i hela organisationen, från styrelsen till enskilda medarbetare, och medarbetarna utbildas regelbundet för att stärka deras medvetenhet.

SEB bidrar aktivt till att minska den ekono miska brottsligheten i samhället i samarbete med brotts- bekämpande myndigheter och partnerskap med andra finansiella institutioner. Svenska Anti Money Laundering Task Force (SAMLIT) är ett av de partnerskap där SEB är en nyckelmedlem.

SEB utvecklar kontinuerligt förmågan att upptäcka, avskräcka, förebygga och rapportera misstänkt finansiell brottslighet på koncernnivå. Arbetet leds av funktionen Financial Crime Prevention (FCP). FCP-funktionen utvecklar nya och mer avancerade möjlig- heter som utnyttjar den senaste tekniken och artificiell intelligens. Den driver också tvärorganisatoriska program för att leverera mer effektiva FCP-processer i hela SEB-organisationen, och utbildnings- program för att säkerställa att all SEB-personal har rätt kunskap och medvetenhet för att upptäcka risker för finansiell brottslighet.

FCP-funktionen hanterar flera nyckelprocesser som tillsammans skapar en förmåga att effektivt förebygga ekonomisk brotts- lighet och att identifiera potentiella misstänkta aktiviteter som i sin tur anmäls till Finanspolisen. Dessa processer inbegriper verksamhetsomfattande riskbedömning, känn-din-kund (KYC), transaktionsövervakning, sanktioner och screening, förebyggande av bedrägerier, marknadsövervakning, finansiell intelligens och FCP-utredningar. Alla processer är riskbaserade och stöds av processkontroller och kvalitetssäkring.

Förtroende för SEB är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet och upprätthålla vår viktiga funktion i samhället till gagn för kunder, aktieägare, ekonomisk utveckling och samhället i stort.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 212

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information
Våra divisioner
Inledning
Allmänna hållbarhetsupplysningar
Strategi
Påverkan, risker och möjligheter
Hållbarhetsstyrning
Policyramverk för hållbarhet
Dialoger och samverkan med intressenter
Miljöupplysningar
Klimat
Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
Översikt över EU-taxonomi
Sociala upplysningar
Styrningsrelaterade upplysningar
EU-taxonomirapportering
Kompletterande hållbarhetsinformation
GRI-index
Revisorns rapport

Under 2023 ökade SEB antalet rapporter om misstänkta aktivi- teter (SAR) till Finanspolisen, vilket återspeglar en övergripande ökande SAR-trend bland finansiella institutioner i Sverige. Inrättandet av en FCP Financial Intelligence Unit (FIU) 2023 var ett viktigt steg för att skapa en proaktiv förmåga att upptäcka organiserad kriminell verksamhet, och för att stärka partnerskap med brottsbekämpande myndigheter och partnerskap med andra banker och deltagare från den privata sektorn. Under 2023 fortsatte FCP att stärka sina team och förmågor för bedrägeriförebyggande och sanktionskontroll för att skydda bankens kunder, banken och samhället mot ökande risker inom bedrägeri och undvikande av sanktioner.

I oktober 2022 lanserade den svenska polismyndigheten, SEB och andra svenska storbanker ett nytt partnerskap för förebyggande av bedrägeri som syftar till att minska bedrägerier i det svenska samhället. Under 2023 arbetade SEB proaktivt tillsammans med Svenska Bankföreningen och andra banker för att förbättra lagar och regler för att stärka samhällets åtgärder mot ökad ekonomisk brottslighet.

Hantering av kritiska händelser

SEB har rutiner för hantering av kritiska händelser som kan uppstå och som kan påverka SEB:s intressentgrupper. SEB:s kontrollfunk- tioner rapporterar regelbundet till vd, den relevanta vd-kommittén, den relevanta styrelsekommittén samt minst en gång om året till styrelsen. Kritiska händelser kan också tas upp genom SEB:s rutiner för visselblåsning.

Vår syn på skatt

SEB ser skatt och skattehantering som en viktig del av sitt bidrag till samhället. Genom att noggrant följa utvecklingen inom skatte- området arbetar SEB kontinuerligt för att anpassa sig till förändrade förväntningar.

Kundkännedom är grundläggande för SEB. SEB är verksamt i mer än 20 länder och stöder många kunder inom internationell han- del och globala gränsöverskridande affärsverksamheter. SEB inser att skatteregler och skatteföreskrifter förändras och är inte helt harmoniserade inom de många olika jurisdiktionerna, och strävar efter att visa god företagssed inom skatteområdet. Vi betalar skatt i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar i alla länder där SEB är verksamt. Vi strävar efter att ha höga krav vid hanteringen av skattefrågor. För att övervaka risker och säkerställa skatteefterlevnad har vi infört ett flertal kontroller inom SEB:s ramverk för IKFR (intern kontroll över finansiell rap- portering), som övervakas av styrelsens Audit and Compliance Committee, ACC. SEB har också en godkännandeprocess för nya produkter (NPAP, New Product Approval Process) där skatte- avdelningen är representerad för att säkerställa att produkterna följer skattereglerna.

SEB:s verksamhet drivs i enlighet med tillämpliga skattelagar och förordningar. Vi får inte använda, uppmuntra eller facilitera produkter eller tjänster som står i strid med skattelagstiftning och skatteflyktslagstiftning. SEB får inte heller samarbeta med externa parter för att facilitera produkter eller tjänster i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstiftning. SEB arbetar aktivt med riskbedömning, skatteramverk och kontroller för att säkerställa efterlevnad.

Riktlinjer kring lobbyverksamhet och oetisk påverkan

SEB har strikta riktlinjer beträffande oetisk påverkan, både inom näringslivet och i samhället i stort. Alla handlingar och beslut ska följa såväl lagar, föreskrifter och andra externa regler som interna instruktioner och policyer, exempelvis SEB:s uppförandekod. SEB stödjer inte politiska partier genom donationer eller på annat sätt. Vår position beskrivs på vår externa webbsida. Se sebgroup.com/sv.

2023 etablerade SEB en Public Affairs-funktion genom vilken vi eftersträvar att stärka kunskapen om vår roll i samhället och de villkor som vi verkar under. Ambitionen är också att beskriva vår roll och våra insatser i relation till breda samhällsfrågor som grön omställning, entreprenörskap och konkurrenskraft. Det gör vi genom att kommunicera fokuserat och strukturerat med offentliga beslutsfattare och samhällsintressenter, för att förstå politiska processer bättre och erbjuda våra råd när så efterfrågas.

Hantering av leverantörskedjan

SEB är övertygat om att det skapar värde både för oss och för våra leverantörer att ha leverantörer med goda resultat när det gäller miljörelaterade, sociala och etiska aspekter. Vi har upprät- tat rutiner för utvärdering och urval av leverantörer, baserade på ekonomiska, miljö-, sociala och styrningsrelaterade aspekter.

SEB:s leverantörer kan grovt sett delas in i sex huvudkategorier: professionella tjänster, IT-utrustning och IT-tjänster, fastighets- förvaltning, HR, banktjänster samt marknadsföring och kommuni- kation. Under 2023 hade SEB totalt cirka 8 900 leverantörer med en total utgift på 12 miljarder kronor. För att identifiera hållbarhetsrisker bland våra leverantörer (när det är applicerbart), genomför SEB en initial granskning via ett riskbedömningsverktyg som tar hänsyn till land, industri- sektor och betydelse för affären. Verktyget ger en samlad bild av leverantörsbasen. Leverantörer som i den första bedömningen identifieras ha en potentiellt förhöjd risknivå är föremål för en utökad screening. Riskfaktorerna inkluderar klimat och miljö, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter, affärsetik samt hållbara inköp. Dessa faktorer ska övervägas vid upphandlingsbeslut tillsammans med affärsmässiga aspekter och andra riskfaktorer.

Sedan 2014 har nära 250 leverantörer, som står för cirka 44 procent av SEB:s totala leverantörskostnader, identifierats som leverantörer med en potentiellt förhöjd risknivå och har därför genomgått den mer omfattande screeningen. Vi övervakar också leverantörernas processer och prestationer utifrån relevanta aspekter på liknande sätt som vid den första be- dömningen när det är lämpligt. Dessa standarder beskrivs i SEB:s uppförandekod för leverantörer.# EU-taxonomirapportering

Vad är EU-taxonomin

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter. För att en verksamhet ska definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin måste den uppfylla de kriterier som specificeras i taxonomiförordningen och dess delegerade akter. Verksamheten måste väsentligt bidra till minst ett av taxonomins sex miljömål, uppfylla de tekniska screeningkriterierna (TSC), inte väsentligt skada något av de övriga miljömålen (DNSH), samt uppfylla sociala minimiskyddsåtgärder. Verksamheter som uppfyller nämnda kriterier anses vara taxonomiförenliga. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin är sådana som inte täcks in av de tekniska screeningkriterierna och därmed inte kan utvärderas enligt taxonomin.

Enheter och tillgångar som omfattas

I EU-taxonomin fastställs att kreditinstitut ska redovisa taxonomirelaterade nyckeltal (KPI) som visar i vilken omfattning kreditinstitutets tillgångar och tjänster avser hållbara verksamheter. SEB:s taxonomirapport omfattar SEB-koncernen baserat på konsoliderad situation enligt EU:s förordning 575/2013, avdelning II, 2 kap, 2§. SEB:s konsoliderade situation skiljer sig från den finansiella konsolideringen enligt IFRS med avseende på försäkringsverksamheten. En separat taxonomirapport presenteras för SEB Pension och Försäkring AB, se sid. 221.

GAR-rapportering

Andelen gröna tillgångar (Green Asset Ratio, GAR) beräknas baserat på identifierade taxonomiförenliga tillgångar (täljaren), dividerat med totala tillgångar som omfattas (täcks) av KPI:n (nämnaren). Tillgångar som exkluderas både från täljaren och nämnaren (som ej omfattas av KPI:n) är exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga emittenter samt bankens handelsportfölj. I Europakommissionens meddelande (utkast) den 21 december 2023 anges att exponeringar mot regionala och lokala offentliga myndigheter samt bolag som kontrolleras av stater, där användningen av medel är okänd, också ska exkluderas från täljaren och nämnaren i nyckeltal för finansiella bolag.

Tillgångar som endast exkluderas från GAR-täljaren är exponeringar mot icke-NFRD-företag, derivat, interbanklån, kontanter och kontantrelaterade tillgångar och andra tillgångar. NFRD-företag är företag som omfattas av krav på icke-finansiell rapportering, inklusive taxonomirapportering. Företag utanför EU och andra icke-NFRD företag är undantagna från nämnda rapporteringskrav.

För att identifiera NFRD-företag inhämtas data från externa dataleverantörer, kompletterat med manuellt insamlade data från företagens årsredovisningar. Vid identifiering av NFRD-företag inkluderas bolag som själva uppfyller rapporteringskraven samt bolag som indirekt uppfyller kraven genom att ingå i en koncern som uppfyller dem. Taxonomidata som rapporterats för en koncern tillämpas på exponeringar mot bolag inom koncernen. Om taxonomidata redovisas på underkoncern-nivå används taxonomidata som rapporterats av närmaste moderbolag.

GAR-tillgångar redovisas till bokfört bruttovärde. Endast de två klimatmålen, begränsning av klimatförändringar (CCM) och anpassning till klimatförändringar (CCA), har inkluderats i 2023 års taxonomirapport, baserat på taxonomidata som redovisats av NFRD-företag och som finns tillgängligt vid rapporteringstillfället. Exponeringar där användningen av medel är känd (bostadskrediter till hushåll) har bedömts bidra väsentligt till CCM-målet. De tillkommande fyra miljömålen kommer att inkluderas i 2024 års taxonomirapport.

Taxonomidatakällor

För att uppfylla kraven på taxonomirapportering är finansiella företag beroende av taxonomirapporteringen från både finansiella och icke-finansiella företag. Om data från rapporterande enheter är ofullständig eller inte tillgänglig, återspeglas det i de finansiella företagens rapportering. Finansiella bolag kan i 2023 års rapportering inte redovisa hur exponeringar mot verksamheter som omfattas av taxonomin fördelar sig på de två klimatmålen, CCM respektive CCA, eftersom motsvarande fördelning inte ingick i 2022 års rapportering för icke-finansiella företag.

SEB inhämtar taxonomidata från externa dataleverantörer, kompletterat med manuellt insamlade data från företagens årsredovisningar för att öka täckningen och kvaliteten. Kvalitetsförbättringar, både avseende rapporterade och insamlade data, förväntas ske över tid kopplat till förbättrad regelverkstolkning, enhetlig användning av taxonomitabeller samt ESEF-rapportering som omfattar även redovisade taxonomidata.

Lån, där användningen av medel är känd och finansierar taxonomiförenlig verksamhet, ska bedömas med avseende på om kraven för taxonomiförenlighet har uppfyllts, baserat på relevanta handlingar som tillhandahålls av motparten. I 2023 års rapportering har inga exponeringar, där användningen av medel är känd och finansierar taxonomiförenlig verksamhet (utöver bostadskrediter till hushåll), bedömts av SEB, utan har betraktats som generell utlåning. Omsättnings- och kapitalutgiftsbaserade KPI:er har beräknats med tillämpning av de omsättnings- och kapitalutgiftsbaserade KPI:er som rapporterats av respektive motpart, och tillämpats på generell utlåning.

SEB:s svenska bostadskrediter till hushåll har bedömts vara taxonomiförenliga baserat på TSC i avsnitt 7.7 i bilaga I till delegerade klimatförordningen; Byggnader byggda före 2021 med energiprestandacertifikat (EPC) klass A, eller inom de 15 procent främsta byggnaderna av det nationella byggnadsbeståndet uttryckt som operationellt primärenergibehov (PED), och byggnader byggda 2021 eller senare med PED som är minst 10 procent lägre än tröskelvärdet för nära-nollenergibyggnadskrav i nationella byggregler BBR29. De 15 procent främsta byggnaderna har identifierats utifrån PED-tröskelvärden som fastställts i en studie beställd av Svenska Fastighetsförbundet. DNSH-kriterierna anses uppfyllda genom att beakta fysisk risk för översvämning för varje enskild fastighet, i vilket fall den så identifierade fastigheten har bedömts inte vara taxonomiförenlig.

Tolkning och implementering av taxonomiförordningen

Europakommissionens meddelande (utkast) den 21 december 2023 omfattar både förtydliganden och utökade rapporteringskrav. Redovisning av GAR-flöden ska avse endast nya exponeringar under året, i motsats till nettoförändringen under året. Ett moderföretag till finansiella konglomerat förväntas också rapportera konsoliderade KPI:er för sina respektive affärssegment, samt en konsoliderad KPI på koncernnivå, baserat på genomsnitt av segmentsrelaterade KPI:er som viktats utifrån omsättning. SEB kommer att rapportera i linje med gällande rapporteringskrav i 2024 års taxonomirapport.

Sammanställning av centrala resultatindikatorer (KPI)

Miljömässigt hållbara tillgångar, omsättningsbaserat KPI %	omsättningsbaserad KPI %	kapitalutgiftsbaserad %	täckta tillgångar 1)
Huvudsaklig KPI
Andel gröna tillgångar (stock)	43 885	2,0%	2,4%
Andra KPIer
Andel gröna tillgångar (flöde) 4)
Handelslager 4)	67	0,6%	1,3%
Finansiella garantier
Förvaltade tillgångar	23 511	1,2%	3,6%
Avgifts- och provisionsintäkter 4)

% av tillgångar som undantas från täljaren vid beräkning av andel gröna tillgångar (artikel 7.2 och 7.3 och avsnitt 1.1.2 i bilaga V) 2)	% av tillgångar som undantas från nämnaren vid beräkning av andel gröna tillgångar (artikel 7.1 och avsnitt 1.2.4 i bilaga V) 3)
67,6%	70,7%
	32,4%

1) Andel % tillgångar som omfattas (täcks) av KPI-beräkningen, genom totala tillgångar.
2) Artikel 7(2) = derivatexponeringar, 7(3) = exponeringar mot icke-NFRD företag, Bilaga V stycke 1.1.2. = exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga emittenter, handelsportfölj, icke-NFRD företag, derivat, interbanklån, kontanter, övriga tillgångar, genom totala tillgångar.
3) Artikel 7(1) = exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga emittenter, Bilaga V stycke 1.2.4. = bankens handelsportfölj.
4) Andel gröna tillgångar (flöde) kommer att rapporteras från 2024. KPI:er avseende handelsportfölj och avgifts- och provisionsintäkter ska rapporteras från 2025.

---

Omsättningsbaserade

Tillgångar för beräkning av andel gröna tillgångar (GAR)	Redovisat bruttovärde	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Summa (CCM+CCA)
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
varav syftesbaserade
varav omställningsrelaterade
varav möjliggörande
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
varav syftesbaserade
varav möjliggörande
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
varav syftesbaserade
varav omställningsrelaterade
varav möjliggörande
GAR-Täckta tillgångar	Mkr

Andel gröna tillgångar (GAR) – sektorsinformation, omsättningsbaserade

## NACE kod	Uppdelning per sektor 1)2)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Summa (CCM + CCA)
		Icke-finansiella företag (NFRD)	SME och andra icke-finansiella företag (icke-NFRD)	Icke-finansiella företag (NFRD)
		Redovisat bruttovärde	Redovisat bruttovärde	Redovisat bruttovärde
		Mkr 3)	varav miljömässigt hållbara (CCM)	Mkr
10.13	Charkuteri- och annan köttvarutillverkning	985
10.82	Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer	559
10.83	Framställning av te och kaffe	944
10.89	Framställning av andra livsmedel	1 234
11.01	Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker	587
11.05	Framställning av öl	1 630
17.12	Pappers- och papptillverkning	3 018	166	3 251
17.21	Tillverkning av wellpapp och pappers- och pappförpackningar	9	0	1
17.29	Tillverkning av andra pappers- och pappvaror	76	5	681
20.13	Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier	1 147	2	1 147
20.14	Tillverkning av andra organiska baskemikalier	1 340	402	1 359
22.29	Annan plastvarutillverkning	627
23.20	Tillverkning av eldfasta produkter	536	100	536
24.10	Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar	1 524	477	1 525
26.30	Tillverkning av kommunikationsutrustning	2 038
27.11	Tillverkning av elmotorer, generatorer och transformatorer	705	677	705
28.11	Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon	3 163	3	018
28.22	Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar	2 017	223	2 029
28.24	Tillverkning av motordrivna handverktyg	2 247	517	2 247
28.25	Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll	1 723
28.92	Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner	2 194	15	2 484
28.95	Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp	616	25	616
29.10	Motorfordonstillverkning	3 482	39	2 966
29.32	Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon	502
30.20	Tillverkning av rälsfordon	934	551	956
30.30	Tillverkning av luftfartyg, rymdfarkoster o.d.	242	1	777
30.92	Tillverkning av cyklar och invalidfordon	1 002	2	1 002
32.12	Tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror	564
32.50	Tillverkning av medicinsk och dental utrustning	1 022	1	022
33.20	Installation av industrimaskiner och -utrustning	1 113	0	1 113
35.11	Generering av elektricitet	928	131	56
41.10	Utformning av byggprojekt	527	108	527
41.20	Byggande av bostadshus och andra byggnader	1 728	145	3 698
42.11	Anläggning av vägar och motorvägar	757	28	757
45.20	Underhåll och reparation av motorfordon utom motorcyklar	1 051
46.21	Partihandel med spannmål, råtobak, utsäde och djurfoder	856
46.42	Partihandel med kläder och skodon	535
46.46	Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror	37	0	3 567
46.51	Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara	1 489
46.72	Partihandel med metaller och metallmalmer	674
47.11	Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak	5 888
47.91	Postorderhandel och detaljhandel på Internet	751	2	761
50.10	Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik	664	159	664
50.20	Havs- och kustsjöfart, godstrafik	324	3	2 416
51.10	Lufttransport, passagerartrafik	447	-	447
52.29	Övriga stödtjänster till transport	18	1	2 956
58.21	Utgivning av dataspel	4 015
59.11	Produktion av film, video och TV-program	765
61.10	Trådbunden telekommunikation	3 668	2	3 034
61.90	Annan telekommunikation	25 735
64.20	Holdingverksamhet	731	57	2 527
64.91	Finansiell leasing	9 214	140	7 016
64.99	Diverse övriga finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet	5 632	58	7 042
66.19	Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet	1 241	74	1 241
68.10	Handel med egna fastigheter	665	71	665
68.20	Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter	31 281	5	175
68.32	Fastighetsförvaltning på uppdrag	215	56	1 433
70.10	Verksamheter som utövas av huvudkontor	3 039	569	6 14
70.22	Konsultverksamhet avseende företags organisation	1 990	16	1 739
71.12	Teknisk konsultverksamhet o.d.	3 297	50	2 292
72.11	Bioteknisk forskning och utveckling	1 081	2	1 081
74.90	Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik	1 128	0	6
81.30	Skötsel och underhåll av grönytor	639
87.30	Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer	699
Övriga sektorer		4 508	474	466

1) Exponeringar mot icke-finansiella företag i sektorer som omfattas av taxonomin, varvid relevanta NACE-koder använts på grundval av motpartens huvudsakliga verksamhet.
2) Uppdelning per NACE-sektor grundas på den direkta motpartens verksamhet. Uppdelning av exponeringar som ingåtts gemensamt av fler än en gäldenär ska göras på grundval av verksamheten hos den gäldenär som var mest relevant, eller avgörande, för institutets beviljande av exponeringen.
3) Redovisat bruttovärde avser exponering för vilken motparten har rapporterat taxonomiförenligt KPI.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Vår strategi | Röster om SEB | Investera i SEB | Förvaltningsberättelse | Finansiella rapporter | Hållbarhetsredovisning | Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Andel gröna tillgångar (GAR)

KPI	omsättningsbaserad % (i förhållande till totala täckta tillgångar i nämnaren)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Summa (CCM+CCA)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjliggörande	varav syftes- baserade	varav möjliggörande	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjliggörande
GAR- Täckta tillgångar i både täljare och nämnare	Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andel gröna tillgångar	2,0%	1,3%	0,0%	0,4%	0,0%	0,0%	34,7%	2,0%	1,3%	0,0%	0,4%	23,5%
Finansiella företag, NFRD		0,1%	0,1%	0,6%	0,1%	0,1%	0,4%
Kreditinstitut		0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Lån och förskott		0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag		0,1%	0,1%	0,6%	0,1%	0,1%	0,4%
varav värdepappersföretag		0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Lån och förskott		0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
varav förvaltningsföretag
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
varav försäkringsföretag
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Icke-finansiella företag, NFRD		0,6%	0,0%	0,3%	0,0%	0,0%	2,7%	0,6%	0,0%	0,3%	1,8%
Lån och förskott		0,6%	0,0%	0,3%	0,0%	0,0%	2,7%	0,6%	0,0%	0,3%	1,8%
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Hushåll		1,3%	1,3%	31,4%	1,3%	1,3%	21,2%
varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter		1,3%	1,3%	30,1%	1,3%	1,3%	20,4%
varav lån till byggnadsrenovering
varav lån till motorfordon
Lokala myndigheter
Bostadsfinansiering
Annan finansiering av lokala myndigheter
Säkerhet erhållen genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

KPI	omsättningsbaserat % (i förhållande till totala tillgångar utanför balansräkningen som omfattas at KPI:n)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Summa (CCM +CCA)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjliggörande	varav syftes- baserade	varav möjliggörande	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjliggörande
Finansiella garantier	KPI	0,6%	0,0%	0,4%	0,0%	0,0%	2,3%	0,6%	0,0%	0,4%
Förvaltade tillgångar	KPI	1,1%	0,1%	0,6%	0,0%	0,0%	9,4%	1,2%	0,1%	0,6%

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 217

Kapitalutgiftsbaserade

Tillgångar för beräkning av andel gröna tillgångar (GAR)	Redovisat bruttovärde	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Summa(CCM +CCA)	Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)	Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)	Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)	Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)	Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)	Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjlig- görande	varav syftes- baserade	varav möjlig- görande	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjlig- görande
GAR-Täckta tillgångar i både täljare och nämnare	Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkning av andel gröna tillgångar	937	342	52 467	28 846	2 613	11 101	297	1 778	498	52 765	28 846	2 613	11 101
Finansiella företag, NFRD		27 408	4 055	102	3 813	0	14 283	4 055	102	3 813
Kreditinstitut		1 769	176	175	513	176	175
Lån och förskott		1 769	176	175	513	176	175
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag		25 639	3 879	102	3 638	0	13 770	3 879	102	3 638
varav värdepappersföretag		2 511	189	52	2 451	189	52	2
Lån och förskott		2 511	189	52	2 451	189	52	2
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
varav förvaltningsföretag
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
varav försäkringsföretag
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Icke-finansiella företag, NFRD		184 686	19 566	2 511	7 288	297	1 86 251	19 863	2 511	7 288
Lån och förskott		184 686	19 566	2 511	7 288	297	1 86 251	19 863	2 511	7 288
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Hushåll		725 248	28 846	28 846	677 964	28 846	28 846
varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter		651 313	28 846	28 846	651 313	28 846	28 846
varav lån till byggnadsrenovering
varav lån till motorfordon
Lokala myndigheter
Bostadsfinansiering
Annan finansiering av lokala myndigheter
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Tillgångar som inte får ingå i täljaren vid beräkning av andel gröna tillgångar (täcks i nämnaren)		1 223 329
Finansiella och icke-finansiella företag, icke-NFRD		1 155 298
Små och medelstora företag (SME) och icke-finansiella företag (som inte är SME), icke-NFRD		899 146
Lån och förskott		824 088
varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter		163 462
varav lån för byggnadsrenovering		0
Räntebärande värdepapper		57 993
Egetkapitalinstrument		17 065
Företag utanför EU, icke-NFRD		256 152
Lån och förskott		245 832
Räntebärande värdepapper		6 852
Egetkapitalinstrument		3 468
Derivat		173
Interbanklån betalbara vid anfordran		8 062
Kontanter och kontantrelaterade tillgångar		2 331
Övriga tillgångar (t ex goodwill, råvaror, etc)		57 465
Summa täckta tillgångar 1)		2 160 670	52 467	28 846	2 613	11 101	297	1 778	498	52 765	28 846	2 613	11 101
Tillgångar som inte täcks av beräkning av andel gröna tillgångar		1 034 160
Statspapper, överstatliga emittenter 2)		47 762
Centralbanker		489 963
Handelslager		496 435
Summa tillgångar		3 194 831	52 467	28 846	2 613	11 101	297	1 778	498	52 765	28 846	2 613	11 101

Exponeringar utanför balansräkningen – NFRD företag
Finansiella garantier		11 833	150	18	59	0	663	150	18	59
Förvaltade tillgångar		2 044 125	73 542	14 647	10 716	285	4 225	462	73 827	14 647	10 720
varav skuldförbindelser
varav egetkapitalinstrument

1) Täckta tillgångar ingår i beräkning av andel gröna tillgångar
2) Inkluderar även exponeringar, som inte är syftesbaserade, mot lokala och regionala myndigheter och kommuner, samt företag vars ägare refereras till i Artikel 7(1) i EU-kommissionens delegerade förordning 2021/2178 (dvs stater, centralbanker, överstatliga emittenter)

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 218

Andel gröna tillgångar (GAR) – sektorsinformation, kapitalutgiftsbaserade

NACE kod	Uppdelning per sektor 1)2)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Summa (CCM+CCA)	Icke-finansiella företag (NFRD)	SME och andra icke-finansiella företag
# EU-taxonomirapportering

Icke-finansiella företag (NFRD)

SME och andra icke-finansiella företag (icke-NFRD)

NACE-kod	Beskrivning	Totalt redovisat bruttovärde Mkr	varav miljömässigt hållbara (CCM) Mkr	varav miljömässigt hållbara (CCA) Mkr	varav miljömässigt hållbara (CCM+CCA) Mkr
10.13	Charkuteri- och annan köttvarutillverkning	0	0	0	985
10.82	Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer	0	0	0	559
10.83	Framställning av te och kaffe	0	0	0	944
10.89	Framställning av andra livsmedel	180	4	180	1
11.01	Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker	587	0	584	0
11.05	Framställning av öl	10	0	10	1
17.12	Pappers- och papptillverkning	3 054	220	537	0
17.21	Tillverkning av wellpapp och pappers- och pappförpackningar	13	0	7	0
17.29	Tillverkning av andra pappers- och pappvaror	76	20	2	0
20.13	Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier	476	0	0	0
20.14	Tillverkning av andra organiska baskemikalier	1 340	1 005	0	0
22.29	Annan plastvarutillverkning	454	9	0	0
23.20	Tillverkning av eldfasta produkter	536	25	0	0
24.10	Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar	1 525	261	1 467	0
26.30	Tillverkning av kommunikationsutrustning	651	0	651	0
27.11	Tillverkning av elmotorer, generatorer och transformatorer	705	642	0	0
28.11	Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon	4 989	2 863	1 839	0
28.22	Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar	2 029	76	12	0
28.24	Tillverkning av motordrivna handverktyg	2 247	405	0	0
28.25	Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll	17	0	17	0
28.92	Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner	2 203	1	2 194	0
28.95	Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp	616	12	32	0
29.10	Motorfordonstillverkning	3 541	627	3 309	0
29.32	Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon	0	0	0	502
30.20	Tillverkning av rälsfordon	956	0	0	0
30.30	Tillverkning av luftfartyg, rymdfarkoster o.d.	777	0	535	0
30.92	Tillverkning av cyklar och invalidfordon	1 002	211	0	0
32.12	Tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror	0	0	0	564
32.50	Tillverkning av medicinsk och dental utrustning	308	0	308	0
33.20	Installation av industrimaskiner och -utrustning	0	0	0	1
35.11	Generering av elektricitet	917	765	819	41
41.10	Utformning av byggprojekt	527	240	0	0
41.20	Byggande av bostadshus och andra byggnader	3 613	1 367	1 695	0
42.11	Anläggning av vägar och motorvägar	213	24	210	0
45.20	Underhåll och reparation av motorfordon utom motorcyklar	0	0	0	1
46.21	Partihandel med spannmål, råtobak, utsäde och djurfoder	0	0	0	856
46.42	Partihandel med kläder och skodon	502	0	502	0
46.46	Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror	3 567	43	0	0
46.51	Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara	504	0	504	0
46.72	Partihandel med metaller och metallmalmer	0	0	0	674
47.11	Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak	3 236	356	1 237	0
47.91	Postorderhandel och detaljhandel på Internet	9	0	8	0
50.10	Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik	664	617	0	0
50.20	Havs- och kustsjöfart, godstrafik	0	0	0	2
51.10	Lufttransport, passagerartrafik	0	0	0	558
52.29	Övriga stödtjänster till transport	1 555	78	791	0
58.21	Utgivning av dataspel	0	0	0	4
59.11	Produktion av film, video och TV-program	0	0	0	765
61.10	Trådbunden telekommunikation	5 566	1	4 931	0
61.90	Annan telekommunikation	0	0	0	735
64.20	Holdingverksamhet	1 278	46	154	0
64.91	Finansiell leasing	7 909	1 546	7 708	0
64.99	Diverse övriga finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet	5 002	349	238	0
66.19	Andra stödtjänster till finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet	1 241	335	0	0
68.10	Handel med egna fastigheter	149	55	0	0
68.20	Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter	27 664	5 335	4 713	31
68.32	Fastighetsförvaltning på uppdrag	215	129	1 433	100
70.10	Verksamheter som utövas av huvudkontor	4 082	646	1 936	0
70.22	Konsultverksamhet avseende företags organisation	1 093	14	842	0
71.12	Teknisk konsultverksamhet o.d.	1 433	212	429	0
72.11	Bioteknisk forskning och utveckling	1 081	228	0	0
74.90	Övrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik	1 128	34	6	0
81.30	Skötsel och underhåll av grönytor	0	0	0	639
87.30	Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer	0	0	0	699
Övriga sektorer		5 712	767	3 215	124

1) Exponeringar mot icke-finansiella företag i sektorer som omfattas av taxonomin, varvid relevanta NACE-koder använts på grundval av motpartens huvudsakliga verksamhet.
2) Uppdelning per NACE-sektor grundas på den direkta motpartens verksamhet. Uppdelning av exponeringar som ingåtts gemensamt av fler än en gäldenär ska göras på grundval av verksamheten hos den gäldenär som var mest relevant, eller avgörande, för institutets beviljande av exponeringen.
3) Redovisat bruttovärde avser exponering för vilken motparten har rapporterat taxonomiförenligt KPI.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 219

• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information

Våra divisioner
Inledning
Allmänna hållbarhetsupplysningar
Strategi
Påverkan, risker och möjligheter
Hållbarhetsstyrning
Policyramverk för hållbarhet
Dialoger och samverkan med intressenter
Miljöupplysningar
Klimat
Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
Översikt över EU-taxonomi
Sociala upplysningar
Styrningsrelaterade upplysningar
EU-taxonomirapportering
Kompletterande hållbarhetsinformation
GRI-index
Revisorns rapport

Andel gröna tillgångar (GAR KPI), kapitalutgiftsbaserad % (i förhållande till totala täckta tillgångar i nämnaren)

KPI	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Summa (CCM +CCA)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	varav syftesbaserade	varav omställningsrelaterade	varav möjliggörande	varav syftesbaserade	varav möjliggörande	varav syftesbaserade	varav omställningsrelaterade	varav möjliggörande
GAR-Täckta tillgångar i både täljare och nämnare	2,4%	1,3%	0,1%	0,5%	0,0%	0,0%	36,0%	2,4%	1,3%	0,1%	0,5%	24,4%
Finansiella företag, NFRD	0,2%	0,0%	0,2%	0,7%	0,2%	0,0%	0,2%	0,4%
Kreditinstitut	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Lån och förskott	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Övriga finansiella företag	0,2%	0,0%	0,2%	0,6%	0,2%	0,0%	0,2%	0,4%
varav värdepappersföretag	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Lån och förskott	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
varav förvaltningsföretag
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
varav försäkringsföretag
Lån och förskott
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Icke-finansiella företag, NFRD	0,9%	0,1%	0,3%	0,0%	0,0%	4,0%	1,1%	0,1%	0,3%	2,7%
Lån och förskott	0,9%	0,1%	0,3%	0,0%	0,0%	4,0%	1,1%	0,1%	0,3%	2,7%
Räntebärande värdepapper, inkl syftesbaserad (UoP)
Egetkapitalinstrument
Hushåll	1,3%	1,3%	31,4%	1,3%	1,3%	21,2%
varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter	1,3%	1,3%	30,1%	1,3%	1,3%	20,4%
varav lån till byggnadsrenovering
varav lån till motorfordon
Lokala myndigheter
Bostadsfinansiering
Annan finansiering av lokala myndigheter
Säkerhet erhållen genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter
Andel gröna tillgångar (GAR)	2,4%	1,3%	0,1%	0,5%	0,0%	0,0%	36,0%	2,4%	1,3%	0,1%	0,5%	24,4%

KPI för exponeringar utanför balansräkningen, kapitalutgiftsbaserat % (i förhållande till totala tillgångar utanför balansräkningen som omfattas av KPI:n)

KPI	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)	Summa (CCM + CCA)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)	Andel av totala täckta tillgångar som finansierar miljömässigt hållbara sektorer (förenliga med taxonomikraven)
```# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 220

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

---

SEB Pension och Försäkring AB

Enheter och tillgångar som omfattas

I EU-taxonomin fastställs att försäkringsbolag ska redovisa taxonomirelaterade nyckeltal (KPI:er), som utgörs av det vägda medelvärdet av investeringar inriktade på finansiering av, eller förknippade med, taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter. Investeringar omfattar alla direkta och indirekta investeringar, däribland investeringar i företag för kollektiva investeringar och ägarintressen, som utgör förvaltat kapital hos försäkringsbolaget. Denna taxonomirapport avser SEB Pension och Försäkring AB (PFAB). PFAB är ett NFRD-bolag, men är befriat från skyldighet att publicera icke-finansiell rapport (hållbarhetsrapport), inklusive taxonomirapport, med hänvisning till att bolagets omfattas av den konsoliderade hållbarhetsrapporten för SEB AB.

GIR-rapportering

Andelen grönt förvaltat kapital (Green Investment Ratio, GIR) beräknas baserat på identifierade taxonomiförenliga tillgångar (täljaren), dividerat med totala tillgångar som omfattas (täcks) av KPI:n (nämnaren). Tillgångar som exkluderas både från täljaren och nämnaren (som ej omfattas av KPI:n) är exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga emittenter samt bankens handelsportfölj. I Kommissionens meddelande (utkast) den 21 december 2023 klargörs att exponeringar mot regionala och lokala offentliga myndigheter samt bolag som kontrolleras av stater, där användningen av medel är okänd, också ska exkluderas från täljaren och nämnaren i nyckeltal för finansiella bolag. Tillgångar som endast exkluderas från GIR-täljaren är exponeringar mot icke-NFRD-företag, derivat, interbanklån, kontanter och kontantrelaterade tillgångar. NFRD-företag är företag som omfattas av hållbarhetsrapporteringskrav, inklusive taxonomirapportering, enligt Non-Financial Reporting Directive (NFRD). Företag utanför EU och andra icke-NFRD-företag är undantagna från taxonomirapporteringskrav. För att identifiera NFRD-företag inhämtas data från externa dataleverantörer. Vid identifiering av NFRD-företag inkluderas bolag som själva uppfyller rapporteringskraven samt enheter som indirekt uppfyller kraven genom att ingå i en koncern som uppfyller dem.

Finansiella garantier

	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjliggörande	varav syftes- baserade	varav möjliggörande	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjliggörande
KPI	1,3%	0,2%	0,5%	0,0%	0,0%	0,0%	5,6%	1,3%
	0,2%	0,5%

Förvaltade tillgångar

	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjliggörande	varav syftes- baserade	varav omställnings- relaterade	varav möjliggörande
KPI	3,6%	0,7%	0,5%	0,0%	0,0%	11,0%
	3,6%	0,7%	0,5%

Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av KPI:ns nämnare

Nr	Beskrivning	Andel, %	Belopp, Mkr
2	Procentandelen tillgångar som omfattas av KPI:n, i förhållande till bolagets totala investeringar (totala förvaltade tillgångar). Exklusive investeringar i statliga enheter. Det monetära värdet av tillgångar som täcks av KPI:n. Exklusive investeringar i statliga enheter.	97,7	297 052
3	Andel derivat, i förhållande till tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet i monetära belopp av derivat.	0,6	1 853
4	Andel exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU (icke-NFRD företag), i förhållande till alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU (icke-NFRD företag).
	Andel icke-finansiella företag, %	61,6	182 978
	Icke-finansiella företag, Mkr
	Andel finansiella företag, %	9,5	28 110
	Finansiella företag, Mkr
5	Andel exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU, i förhållande till alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU.
	Andel icke-finansiella företag, %	33,4	99 181
	Icke-finansiella företag, Mkr
	Andel finansiella företag, %	5,9	17 598
	Finansiella företag, Mkr
6	Andel exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU, i förhållande till alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU.
	Andel icke-finansiella företag, %	17,2	51 037
	Icke-finansiella företag, Mkr
	Andel finansiella företag, %	11,8	34 928
	Finansiella företag, Mkr
7	Andel exponeringar mot andra motparter och tillgångar, i förhållande till alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar.	-	-
8	Andel av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, i förhållande till alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av försäkrings- eller återförsäkringsbolagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken.	10,2	30 390

Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av KPI:ns täljare

Nr	Beskrivning	Omsättningsbaserad, %	Omsättningsbaserad, Mkr	Kapitalutgiftsbaserad, %	Kapitalutgiftsbaserad, Mkr
1	Omsättningsbaserad, % 1,4 Kapitalutgiftsbaserad, % 4 266	0,7	2 031	1,4	4 266
9	Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i förhållande till värdet på alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin.	12,8	38 082	13,2	39 320
10	Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven, i förhållande till värdet av alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomin.	4,0	11 935	3,8	11 330
11	Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU, i förhållande till alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU.
	Icke-finansiella företag:
	Omsättningsbaserad, %	0,9	2 517	1,4	4 077
	Kapitalutgiftsbaserad, %
	Finansiella företag:
	Omsättningsbaserad, %	0,0	83	0,3	960
	Kapitalutgiftsbaserad, %
12	Andelen av försäkrings- eller återförsäkringsbolagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, verksamheter som är förenliga med taxonomikraven, i förhållande till alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Andelen av försäkrings- eller återförsäkringsbolagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.	0,0	44	0,0	133
13	Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar, i förhållande till alla tillgångar som omfattas av KPI:n. Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar.	-	-	-	-

Uppdelning av KPI:ns täljare per miljömål

Taxonomiförenliga verksamheter – under förutsättning att bedömningarna avseende att ”inte orsaka betydande skada” och sociala skyddsåtgärder är positiva:

Nr	Beskrivning
14	Begränsning av klimatförändringar
	Varav: Omsättningsbaserad, %	0,7	Omställningsverksamhet, omsättningsbaserad, %	0,1	Möjliggörande verksamhet, omsättningsbaserad, %
	Kapitalutgiftsbaserad, %	1,4	Omställningsverksamhet, kapitalutgiftsbaserad, %	0,1	Möjliggörande verksamhet, omsättningsbaserad, %
15	Anpassning till klimatförändringar
	Varav: Omsättningsbaserad, %	0,0	Möjliggörande verksamhet, omsättningsbaserad, %	0,0
	Kapitalutgiftsbaserad, %	0,0	Möjliggörande verksamhet, kapitalutgiftsbaserad, %	0,0

Taxonomidata som rapporterats för en koncern tillämpas på exponeringar mot enheter inom koncernen. Om taxonomidata redovisas på underkoncernnivå används taxonomidata som rapporterats av närmaste moderbolag. Endast de två klimatmålen har inkluderats i 2023 års taxonomirapport, baserat på vid rapporteringstillfället tillgängliga taxonomidata. De tillkommande fyra miljömålen inkluderas i 2024 års taxonomirapport.

Taxonomidatakällor

För att uppfylla kraven på taxonomirapportering är finansiella företag beroende av taxonomirapporteringen från både finansiella och icke-finansiella företag. Om data från rapporterande enheter är ofullständig eller inte tillgänglig, återspeglas det i de finansiella företagens rapportering. SEB inhämtar taxonomidata från externa dataleverantörer. Kvalitetsförbättringar, både avseende rapporterade och insamlade data, förväntas ske över tid kopplat till förbättrad regelverkstolkning, enhetlig användning av taxonomitabeller samt ESEF-rapportering som omfattar även redovisade taxonomidata.

Omsättnings- och kapitalutgiftsbaserade KPI:er har beräknats med tillämpning av de omsättnings- och kapitalutgiftsbaserade KPI:er som rapporterats av respektive företag. För fondinnehav har fondgenomlysning skett, varvid fondinnehav har identifierats, dess andel av fond (vikt) samt taxonomidata hänförligt till identifierade NFRD-bolag. Därigenom har viktade KPI:er kunnat beräknas (omsättnings- och kapitalutgiftsbaserade) för respektive fondinnehav.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 221

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information

Våra divisioner
Inledning
Allmänna hållbarhetsupplysningar
Strategi
Påverkan, risker och möjligheter
Hållbarhetsstyrning
Policyramverk för hållbarhet
Dialoger och samverkan med intressenter
Miljöupplysningar
Klimat
Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
Översikt över EU-taxonomi
Sociala upplysningar
Styrningsrelaterade upplysningar
EU-taxonomirapportering
Kompletterande hållbarhetsinformation
GRI-index
Revisorns rapport

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, omsättnings- respektive kapitalutgiftsbaserad

Rad	Kärnenergirelaterade verksamheter
1	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln (4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	NEJ
2	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik (4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA
3	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa (4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA
	Fossilgasrelaterade verksamheter
4	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen (4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA
5	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/ kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen (4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA
6	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen (4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
3	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	116,90	0,01	116,90
4	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,06	0,00	0,06
5	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,76	0,00	0,76
6	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	23 393,29	1,14	23 385,19
8	Summa för den tillämpliga KPI:n	2 044 124,53	100,00	2 044 124,53

1) Enligt EU:s delegerade klimatförordning är endast kapitalutgifter hänförliga till att göra en verksamhet klimattålig (CCA) relevanta för rapportering, dvs inte omsättning hänförlig till sådan verksamhet (till skillnad från möjliggörande verksamheter). Dessa kärnkraft- och gasaktiviteter kategoriseras inte som möjliggörande varför de inte är relevanta för dessa nyckeltal.
2) I 2022 års rapporteringsmall för icke-finansiella företag ingick inte uppdelning av taxonomirelevanta sektorer (eligible) per klimatmål, CCM respektive CCA, dvs endast total har rapporterats. Uppdelning per klimatmål har därmed inte varit möjlig för detta nyckeltal.

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
3	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	116,90	0,50	116,90
4	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,06	0,00	0,06
5	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,76	0,00	0,76
6	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	23 393,29	99,50	23 385,19
8	Summa belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	23 511,01	100,00	23 502,91

Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med taxonomin, omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	4,60	0,00	4,60
3	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	3,49	0,00	3,49
4	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	331,60	0,02	331,60
5	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	248,55	0,01	248,33
6	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	2,23	0,00	2,23
7	Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, rapportering avseende SEB-koncernens förvaltade tillgångar (exklusive försäkringsverksamheten)

2023 är första året som SEB-koncernen rapporterar om exponeringar mot ekonomiska aktiviteter inom vissa energisektorer, enligt EU-kommissionens delegerade förordningar 2021/2139 och 2022/1214. Den sistnämnda lagen beskriver tekniska screeningkriterier och villkor under vilka verksamhet inom kärnkraft och fossilgas anses hållbara enligt EU:s taxonomi. Icke-finansiella företag rapporterade rörande dessa aktiviteter första gången för år 2022. Tillgänglig data är begränsad och kännetecknas av kvalitativa och kvantitativa brister, vilket påverkar finansiella företags möjlighet att rapportera. Med fortsatt utveckling av hållbarhetsrelaterad rapportering inom EU och förbättrade mekanismerna för datainsamling, förväntas datakvaliteten väsentligt förbättras. SEB har identifierat fyra rapporteringsområden för de aktiviteter inom kärnkraft och fossilgas som refereras till i avsnitt 4.26–4.31, bilagorna I och I till delegerad förordning 2021/2139: SEB-koncernens kreditportfölj, förvaltade tillgångar och finansiella garantier samt SEB Pension och Försäkring AB:s förvaltade tillgångar. Nyckeltal för de relevanta aktiviteterna inom kärnkraft och fossilgas redovisas för SEB-koncernens förvaltade tillgångar och SEB Pension och Försäkring AB:s förvaltade tillgångar. SEB-koncernen har exponeringar till företag som verkar inom kärnkraft och fossilgasrelaterade sektorer. Vid tidpunkten för denna rapports färdigställande har inga väsentliga krediter eller finansiella garantier, avseende aktiviteterna som refereras till i avsnitt 4.26–4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, identifierats för kunder som omfattas av rapporteringskrav enligt NFRD.

Forts sid 223. SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 222

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), kapitalutgiftsbaserad

Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
	Mkr	%	Mkr
1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	13,59	0,00	13,59
3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	105,27	0,01	105,27
4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,13	0,00	0,13
5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,12	0,00	0,12
6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	73 707,63	3,61	73 422,98
8 Summa för den tillämpliga KPI:n	2 044 124,53	100,00	2 044 124,53

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), kapitalutgiftsbaserad

Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
	Mkr	%	Mkr
1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	13,59	0,02	13,59
3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	105,27	0,14	105,27
4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,13	0,00	0,13
5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,12	0,00	0,12
6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	73 707,63	99,84	73 422,98
8 Summa belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	73 826,74	100,00	73 542,09

Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med taxonomin, kapitalutgiftsbaserad

Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
	Mkr	%	Mkr
1 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
2 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,39	0,00	0,39
3 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	3,19	0,00	3,19
4 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	195,96	0,01	195,90
5 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	181,74	0,01	181,74
6 Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
7 Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den	## Ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, kapitalutgiftsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Belopp	%
1	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	151 253,58	7,40
2	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	151 634,86	7,42
3	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	25,76	0,00
4	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	0,09	0,00
5	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	14,44	0,00
6	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	703 493,21	34,42
8	Summa belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	703 634,27	34,42

1) I 2022 års rapporteringsmall för icke-finansiella företag ingick inte uppdelning av data för taxonomirelevanta sektorer (eligible) per klimatmål, CCM respektive CCA, dvs endast total har rapporterats. Uppdelning per klimatmål har därmed inte varit möjlig för dessa nyckeltal. De nyckeltal som är förknippade med tillgångar investerade i aktiviteter inom kärnkraft och fossilgas redovisas i relation till nämnaren (totala tillgångar som omfattas av beräkningen) och täljaren (totala tillgångar förknippade med de taxonomiförenliga aktiviteterna). De omsättningsbaserade nyckeltal som är kopplade till miljömålet för klimatanpassning (CCA) är inte tillämpliga för aktiviteter inom kärnkraft och fossilgas eftersom de sistnämnda inte kategoriseras som möjliggörande verksamheter, enligt EU:s delegerade klimatförordning. Kapitalutgifter relaterade till att göra en verksamhet klimattålig är relevanta för rapportering, men tillgängliga data indikerar inte några exponeringar mot verksamheter inom kärnkraft och fossilgas kopplade till CCA-målet. Uppdelningen av de totala nyckeltalen per miljömål (CCM respektive CCA), kopplat till aktiviteter som omfattas av men inte är förenlig med taxonomin har inte varit möjlig eftersom rapporteringsmallen för icke-finansiella företag för 2022 inte omfattade denna uppdelning. Forts fr sid 222. Detta kan hänföras till begränsningarna i tillgång till och kvalitet på data för kärnkraft och fossilgas. Sammantaget står dessa kärnkraft- och gasaktiviteter för 0,5 procent av totala omsättningsbaserade och 0,16 procent av totala kapitalutgiftsbaserade taxonomiförenliga aktiviteter för SEB-koncernens förvaltade tillgångar.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 223

Vår strategi
Röster om SEB
Investera i SEB
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Hållbarhetsredovisning
Övrig information
Våra divisioner
Inledning
Allmänna hållbarhetsupplysningar
Strategi
Påverkan, risker och möjligheter
Hållbarhetsstyrning
Policyramverk för hållbarhet
Dialoger och samverkan med intressenter
Miljöupplysningar
Klimat
Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
Översikt över EU-taxonomi
Sociala upplysningar
Styrningsrelaterade upplysningar
EU-taxonomirapportering
Kompletterande hållbarhetsinformation
GRI-index
Revisorns rapport

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, omsättnings- respektive kapitalutgiftsbaserad

Rad	Kärnenergirelaterade verksamheter
1	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln (4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	NEJ
2	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik (4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA
3	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa (4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA
	Fossilgasrelaterade verksamheter
4	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen (4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA
5	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/ kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen (4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA
6	Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen (4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139).	JA

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
3	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	12,70	0,00	12,70
4	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
5	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,47	0,00	0,47
6	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	2 017,90	0,68	2 015,54
8	Summa för den tillämpliga KPI:n	297 051,92	100,00	297 051,92

1) Enligt EU:s delegerade klimatförordning är endast kapitalutgifter hänförliga till att göra en verksamhet klimattålig (CCA) relevanta för rapportering, dvs inte omsättning hänförlig till sådan verksamhet (till skillnad från möjliggörande verksamheter). Dessa kärnkraft- och gasaktiviteter kategoriseras inte som möjliggörande varför de inte är relevanta för dessa nyckeltal.

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimat- förändringar (CCM)	Anpassning till klimat- förändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
3	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	12,70	0,63	12,70
4	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
5	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,47	0,02	0,47
6	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	2 017,90	99,35	2 015,54
8	Summa belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i

Kompletterande hållbarhetsinformation

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	2 031,07	100,00	2 028,71
2	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	1,40	0,00	1,40
3	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	10,86	0,00	10,86
4	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
5	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
6	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	4 253,92	1,43	4 214,25
8	Summa för den tillämpliga KPI:n	297 051,92	100,00	297 051,92

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	1,40	0,03	1,40
3	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	10,86	0,25	10,86
4	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
5	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
6	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	4 253,92	99,71	4 214,25
8	Summa belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	4 266,18	100,00	4 226,50

Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med taxonomin, omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,02	0,00	0,02
3	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	1,46	0,00	1,46
4	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	42,44	0,01	42,44
5	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	7,48	0,00	7,45
6	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,04	0,00	0,04
7	Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	11 883,73	4,00	ET
8	Summa belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	11 935,17	4,02	ET

Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, omsättningsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Mkr	%
1	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	0,15	0,00
2	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	3,68	0,00
3	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	0,12	0,00
4	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00
5	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n
6	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	38 077,56	12,82
8	Summa belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	38 081,51	12,82

2) I 2022 års rapporteringsmall för icke-finansiella företag ingick inte uppdelning av taxonomirelevanta sektorer (eligible) per klimatmål, CCM respektive CCA, dvs endast total har rapporterats. Uppdelning per klimatmål har därmed inte varit möjlig för detta nyckeltal.

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, rapportering avseende SEB Pension och Försäkring AB:s förvaltade tillgångar

2023 är första året som SEB Pension och Försäkring AB rapporterar om exponeringar mot ekonomiska aktiviteter inom vissa energisektorer, enligt EU-kommissionens delegerade förordningar 2021/2139 och 2022/1214. Den sistnämnda lagen beskriver tekniska screeningkriterier och villkor under vilka verksamhet inom kärnkraft och fossilgas anses hållbara enligt EU:s taxonomi. Icke-finansiella företag rapporterade rörande dessa aktiviteter första gången för år 2022. Tillgänglig data är begränsad och kännetecknas av kvalitativa och kvantitativa brister, vilket påverkar finansiella företags möjlighet att rapportera. Med fortsatt utveckling av hållbarhetsrelaterad rapportering inom EU och förbättrade mekanismerna för datainsamling, förväntas datakvaliteten väsentligt förbättras. Sammantaget står dessa kärnkraft- och gasaktiviteter för 0,65 procent av totala omsättningsbaserade och 0,29 procent av totala kapitalutgiftsbaserade taxonomi- förenliga aktiviteter för SEB Pension och Försäkring AB:s förvaltade tillgångar.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 224

• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig information
• Våra divisioner
• Inledning
• Allmänna hållbarhetsupplysningar
• Strategi
• Påverkan, risker och möjligheter
• Hållbarhetsstyrning
• Policyramverk för hållbarhet
• Dialoger och samverkan med intressenter
• Miljöupplysningar
• Klimat
• Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
• Översikt över EU-taxonomi
• Sociala upplysningar
• Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), kapitalutgiftsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	1,40	0,00	1,40
3	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	10,86	0,00	10,86
4	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
5	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
6	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	4 253,92	1,43	4 214,25
8	Summa för den tillämpliga KPI:n	297 051,92	100,00	297 051,92

Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), kapitalutgiftsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	1,40	0,03	1,40
3	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	10,86	0,25	10,86
4	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
5	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	0,00	0,00	0,00
6	Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	4 253,92	99,71	4 214,25
8	Summa belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga KPI:n	4 266,18	100,00	4 226,50

Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med taxonomin, kapitalutgiftsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM+CCA)	Begränsning av klimatförändringar (CCM)	Anpassning till klimatförändringar (CCA)
		Mkr	%	Mkr
1	Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna
---	---
1,36	0,00
1,36	0,00
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
16,66	0,01
16,66	0,01
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
9,17	0,00
9,17	0,00
Belopp och andel för den ekonomiska verksamhet som omfattas av, men inte är förenlig med, taxonomin och som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
0,00	0,00
0,00	0,00
Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är fören- liga med, taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
11 302,65	3,80
ET	1)
ET	1)
ET
Summa belopp och andel för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga med taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n
11 329,84	3,81
ET	1)
ET	1)
ET

Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, kapitalutgiftsbaserad

Rad	Ekonomiska verksamheter	Mkr	%
1	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n
2	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	10,40	0,00
3	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	3,15	0,00
4	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	0,10	0,00
5	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n	4,06	0,00
6	Belopp och andel av den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren i den tillämpliga KPI:n
7	Belopp och andel för andra ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	39 301,79	13,23
8	Summa belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga KPI:n	39 319,50	13,24

1) I 2022 års rapporteringsmall för icke-finansiella företag ingick inte uppdelning av data för taxonomirelevanta sektorer (eligible) per klimatmål, CCM respektive CCA, dvs endast total har rapporterats. Uppdelning per klimatmål har därmed inte varit möjlig för dessa nyckeltal.

Om Hållbarhetsredovisningen Hållbarhetsrapporten, sid. 189–225, omfattar SEB-koncernen, det vill säga moderbolaget Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) och dess dotterbolag. SEB rapporterar i enlighet med årsredovisningslagen och Global Reporting Initiative, GRI Standards. Redovisningen är anpassad till TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures).

Styrelsen
Stockholm, 19 februari 2024

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
Organisationsnummer 502032-9081

De nyckeltal som är förknippade med tillgångar investe- rade i aktiviteter inom kärnkraft och fossilgas redovisas i relation till nämnaren (totala tillgångar som omfattas av beräkningen) och täljaren (totala tillgångar förknippade med de taxonomiförenliga aktiviteterna). De omsättningsbaserade nyckeltal som är kopplade till miljömålet för klimatanpassning (CCA) är inte tillämpliga för aktiviteter inom kärnkraft och fossilgas eftersom de sistnämnda inte kategoriseras som möjliggörande verk- samheter, enligt EU:s delegerade klimatförordning. Kapitalutgifter relaterade till att göra en verksamhet klimattålig är relevanta för rapportering, men tillgängliga data indikerar inte några exponeringar mot verksamheter inom kärnkraft och fossilgas kopplade till CCA-målet.

Uppdelningen av de totala nyckeltalen per miljömål (CCM respektive CCA), kopplat till aktiviteter som omfattas av men inte är förenlig med taxonomin har inte varit möjlig eftersom rapporteringsmallen för icke-finansiella företag för 2022 inte omfattade denna uppdelning.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 225

• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig informationVåra divisionerInledning
• Allmänna hållbarhetsupplysningar
• Strategi
• Påverkan, risker och möjligheter
• Hållbarhetsstyrning
• Policyramverk för hållbarhet
• Dialoger och samverkan med intressenter
• Miljöupplysningar
  • Klimat
  • Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
• Översikt över EU-taxonomi
• Sociala upplysningar
• Styrningsrelaterade upplysningar
• EU-taxonomirapportering
• Kompletterande hållbarhetsinformation
• GRI-index
• Revisorns rapport
• Kompletterande hållbarhetsinformation
• Innehåll
• Sida
• Hållbarhetsnoter
  • Finansiell styrka och motståndskraft 227
  • Hållbara finansierings- och rådgivningstjänster 227
  • Hållbara investeringar 228
  • Affärsetik och uppförande 229
  • Våra medarbetare 231
  • Samhällsengagemang och sponsring 234
  • Innovation och entreprenörskap 234
  • Miljö 235
  • Inköp 236
  • Land-för-land rapportering – bolag per land 237
  • Land-för-land rapportering – bolagsskatt per land 238
  • SEB:s förhållningssätt till skatt 238
• Sida
• Global Reporting Initative
  • Hantering av väsentliga områden
  • GRI 2023 239
    • Finansiell styrka och motståndskraft 239
    • Hållbar finansiering 239
    • Hållbart sparande och hållbara investeringar 240
    • Riskhantering 240
    • Brottsförebyggande åtgärder 241
    • Våra medarbetare 241
    • Innovation och entreprenörskap 242
    • Miljö 242
    • Inköp 243
  • GRI Index 244
    • GRI 2: Generella upplysningar 244
    • GRI 3: Väsentliga områden 245
• Sida
• Principerna för ansvarsfull bankverksamhet
  • SEB och Principerna för ansvarsfull bankverksamhet 248

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 226

• Vår strategi
• Röster om SEB
• Investera i SEB
• Förvaltningsberättelse
• Finansiella rapporter
• Hållbarhetsredovisning
• Övrig informationVåra divisionerInledning
• Allmänna hållbarhetsupplysningar
• Strategi
• Påverkan, risker och möjligheter
• Hållbarhetsstyrning
• Policyramverk för hållbarhet
• Dialoger och samverkan med intressenter
• Miljöupplysningar
  • Klimat
  • Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet
• Översikt över EU-taxonomi
• Sociala upplysningar
• Styrningsrelaterade upplysningar
• EU-taxonomirapportering
• Kompletterande hållbarhetsinformation
• GRI-index
• Revisorns rapport

Hållbarhetsnoter

Finansiell styrka och motståndskraft

Av SEB skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde

	1,2)	2023	2022	2021
Bruttointäkter (Mkr)		174 355	93 251	66 505
Räntekostnader (Mkr)		87 868	22 707	6 904
Provisionskostnader (Mkr)		6 293	6 067	4 987
Personalkostnader (Mkr)		17 558	15 980	15 372
Anställdas löner och annan ersättning		12 979	11 461	10 546
Anställdas pensionskostnader, förmåner, utbildning och andra personalrelaterade kostnader		1 317	1 756	1 978
Arbetsgivaravgifter		3 262	2 763	2 848
Övriga kostnader (Mkr)		7 892	6 986	5 763
Myndighetsavgifter (Mkr)	3)	4 268	2 709	1 364
Skattekostnad (Mkr)		9 848	6 862	5 441
Nettoresultat (Mkr)		38 116	26 877	25 423
Utdelning till aktieägare (Mkr)	4)	24 610	14 195	13 165
Resultat återinvesterat i bankverksamheten (Mkr)	4)	13 506	12 682	12 258
Bidrag från myndigheter (Mkr)
Ekonomiska bidrag till samhällsinvesteringar (Mkr)		60,2	48,2	42,4

1) Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde presenteras i enlighet med SEB:s finansiella rapportering.
2 ) Historisk data har uppdaterats på grund av övergången till IFRS 17 Försäkringsavtal, se sid. 178 i Årsredovisningen för mer information.
3) Myndighetsavgifter inkluderar resolutionsavgifter, Riskskatt ( Sverige) och den Temporära solidaritetsavgiften ( Litauen)
4 ) Föreslagen utdelning för ett räkenskapsår utbetalas efterföljande år, efter bolagsstämmobeslut. Utdelning sker ej för eget aktie-innehav per avstämningsdagen. Slutlig betald utdelning beaktas i tabellen efterföljande år (föregående års utdelning/återinvesterade belopp omräknas).# Hållbara finansierings- och rådgivningstjänster

Hållbar finansiering

	2023	2022	2021
Hållbar finansiering (Mdr kr) 1)	74,2	54,7	31,9
varav i enlighet med SEB:s ramverk för gröna obligationer (Mdr kr) 2)	61,5	46,6	23,3
Gröna bolån (Mdr kr)	17,3	12,0	7,9
Hållbarhetsrelaterade garantier	2,2
Hållbarhetsrelaterade lån, inklusive eventualförpliktelser (Mdr kr) 3)	165,1	129,9	73,1

Sustainable bonds – advisory services

	2023	2022	2021
Aggregerade siffror
Hållbara obligationer, sedan start (Mdr euro)	3 154,8	2 471,8	1 817,8
Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, andel globalt (%)	1,8	1,9	2,1
Innevarande år
Hållbara obligationer utgivna globalt (Mdr euro) 4)	656,6	654,0	727,6
Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, (Mdr euro)	9,1	7,2	5,7
Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, andel globalt (%)	1,4	1,1	0,8
Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, nordisk andel (%) 5)	22,5	22,0	17,6

Ekvatorprinciperna

	2023	2022	2021
Finansieringstransaktioner av projekt av vilka godkända kategori A -transaktioner (antal)	1	0	0
av vilka godkända kategori B-transaktioner (antal)	1	3	4
av vilka godkända kategori C-transaktioner (antal)	2	1	4
Projektrelaterade företagslån av vilka godkända kategori A -transaktioner (antal)	0	0	0
av vilka godkända kategori B-transaktioner (antal)	0	0	0
av vilka godkända kategori C-transaktioner (antal)	0	0	0

1) Hållbar finansiering inkluderar syftesbaserad hållbar utlåning.
2) Grön finansiering i enlighet med kriterierna i SEB:s ramverk för gröna obligationer: SEB Green Bond Framework 2022 (2016).
3) Hållbarhetsrelaterade lån har justerats för 2022.
4) Hållbara obligationer, exklusive egenutgivna, inkluderar gröna, sociala och hållbara obligationer. Bloomberg League Table är källa till data om hållbara obligationer.
5) SEB:s andel av globala transaktioner, alla valutor, av nordiska banker.

---

Hållbara investeringar

Förvaltat kapital

	2023	2022	2021
Förvaltat kapital i SEB totalt (Mdr kr)	2 361	2 123	2 682
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag (Mdr kr)	758	684	831

Principer för ansvarsfulla investeringar (PRI)

	2023	2022	2021
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag utvärderade enligt PRI, andel av förvaltat kapital i SEB totalt (%)	32	32	31
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag utvärderat enligt PRI, andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%)	100	100	100
SEB:s externa fondförvaltare som har undertecknat PRI, andel (%)	100	100	100

Mätning av koldioxidavtryck

	2023	2022	2021
CO 2 Aktiefonder i SEB:s fondbolag där koldioxidavtryck beräknas och har ett officiellt jämförelsetal (%)	89	87	93

Hållbarhetskriterier 1)

	2023	2022	2021
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR (Mdr kr) 2)	729	616	678
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR, andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%) 2)	96,1	90,2	81,6
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR, andel av förvaltat kapital i SEB totalt (%) 2)	31	29	27

Kriterier för mänskliga rättigheter

	2023	2022	2021
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag med kriterier för mänskliga rättigheter, som andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%)	100	100	100
SEB-fonder förvaltade med kriterier för mänskliga rättigheter, andel av förvaltat kapital SEB totalt (%)	32	32	31

Påverkan och engagemang 3)

	2023	2022	2021
Totalt antal dialoger med portföljbolag (antal)	2 837	2 694	3 200
Andel dialoger med nordiska portföljbolag (%)	10	5	9
Andel dialoger i samarbete med externa parter (%)	91	98	91
Antal företag som är exkluderade ur investeringsportföljen i enlighet med SEB:s riktlinjer för etiska investeringar (antal)	3 855	3 791	3 780
Deltagande i valberedningar (antal)	30	40	35

Teman för engagemang 3,4)

	2023	2022	2021
Mänskliga rättigheter (antal)	765	619	20
Styrning (antal ärenden)	848	1 053
Miljö (antal ärenden/antal delaktiga företag)	897	682	167
Strategi och risk (antal ärenden)	327	340

SEB påverkans- och tematiska fonder

	2023	2022	2021
SEB påverkans- och tematiska fonder, totalt (Mdr kr)	21,2	20,9	12,9

Mikrofinansfonder, inkl SEB Impact Opportunity Fund 5)

	2023	2022	2021
Förvaltat kapital (Mdr kr)	8,9	9,0	7,0
Förvaltat kapital (USDm)	887	865	781
Antal mikrofinansfonder	7	7	7
Antal länder	57	56	55
Antal kunder som nås via mikrofinansinstitut (MFI:s)	25 906 802	20 419 650	19 897 967

Övriga påverkans- och tematiska fonder

	2023	2022	2021
Grön obligationsfond (Mdr kr)	2,8	1,9	2,5
SEB Climate Opportunity Fund (Mdr kr)	3,0	2,7
SEB Equal Opportunity Fund (Mdr kr)	0,9	0,8
SEB Active Owners Impact Fund (Mdr kr)	0,6	0,7
SEB Nordic Future Opportunity Fund (Mdr kr)	2,5	2,7
SEB Climate Focus High Yield Fund (Mdr kr)	0,6	0,2
SEB Impact Fund (Mdr kr)	1,7	2,9	3,4
SEB Nordic Energy (Mdr kr)	0,3

1) Läs mer om SEB:s hållbara investeringar på sebgroup.com
2) Förvaltat kapital definierat som Artikel 8 eller 9 enligt SFDR, förordningen om hållbarhetsupplysningar.
3) Informationen avser SEB:s fondbolag (SEB IM AB).
4) Från 2022 avser antalet proaktiva engagemang dialoger som utförs av egen personal samt samarbetspartners och avser det totala antalet ärenden som tagits upp med företagen. Flera ärenden tas ofta upp med ett företag. 2021 års data avser antalet företag med vilka dialog/ engagemang förevarit.
5) All information angående mikrofinansfonder innefattar även SEB Impact Opportunity Fund. SEB Impact Opportunity Fund investerar i huvudsak i mikrofinansinstitut men har ett bredare mandat, till exempel solenergi och utbildning. I likhet med mikrofinansfonderna investerar fonden i nya marknader (emerging and frontier markets).

---

Affärsetik och uppförande

Efterlevnad, uppförande och rapporterade angelägenheter

Efterlevnad av lagar och regelverk

	2023	2022	2021
Totalt antal betydande fall av bristande efterlevnad av lagar och regelverk 1)	0	0	0
Andel fall för vilka böter ålades (%)	0	0	0
Andel fall för vilka icke-monetära sanktioner ålades (%)	0	0	0
Totalt antal fall av bristande efterlevnad som betalades under rapportperioden	0	0	0
Det monetära värdet av böter för fall av bristande efterlevnad som betalats under rapportperioden	0	0	0

Kritiska händelser 2)

	2023	2022	2021
Antal kritiska händelser	17	17	13

Visselblåsning 3)

	2023	2022	2021
Antal ärenden av visselblåsning	77	32	31

Brottsförebyggande åtgärder

Rapporterade misstänkta transaktioner

	2023	2022	2021
Antal misstänkta orders och transaktioner som har rapporterats till Finansinspektionen (marknadsmissbruk)	27	8	13
Andel rapporter om marknadsmissbruk som rapporteras från anställda eller externa källor (%)	22	13	0
Andel rapporter om marknadsmissbruk som berör insiderhandel (%)	26	63	38
Antal fall av misstänkt penningtvätt rapporterade till Finanspolisen 4)	6 825	5 400	3 971
Andel fall av penningtvätt som rapporterats från anställda eller externa källor (%)	65	76	65

Kundsekretess

	2023	2022	2021
Konstaterade fall av överträdelser mot kundsekretessen eller förlust av kundinformation 5)	9	13	30

Kompetens och medvetenhet

Anställda som har genomgått obligatoriska utbildningar (per medarbetarkategori) 6)

Alla anställda

	2023	2022	2021
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	95,6	93,5	95,1
Bekämpning av bedrägerier (%)	97,4	95,6	97,3
Cybersäkerhet (%)	95,8	93,6	94,5
Uppförandekod (%)	97,4	95,4	97,0
Dataskyddsförordningen(GDPR) (%)	95,6	93,8	94,2
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	96,0	95,8	95,5
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	97,9	95,6	93,0

Verkställande ledningen

	2023	2022	2021
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	91,7	94,7	90,5
Bekämpning av bedrägerier (%)	100	84,2	85,7
Cybersäkerhet (%)	100	89,5	76,2
Uppförandekod (%)	100	89,5	85,7
Dataskyddsförordningen(GDPR) (%)	100	89,5	85,7
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	91,7	89,5	76,2
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	100	89,5	71,4

Alla chefer

	2023	2022	2021
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	96,4	95,7	94,6
Bekämpning av bedrägerier (%)	98,1	98,0	98,0
Cybersäkerhet (%)	96,8	96,1	95,2
Uppförandekod (%)	98,0	97,7	97,5
Dataskyddsförordningen(GDPR) (%)	96,0	96,1	94,3
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	96,1	98,1	95,9
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	98,9	97,8	93,8
6)

	2023	2022	2021
Sverige
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	94,9	92,7	93,0
Bekämpning av bedrägerier (%)	97,2	95,2	96,0
Cybersäkerhet (%)	95,2	92,9	92,2
Uppförandekod (%)	97,2	94,9	95,5
Dataskyddsförordningen(GDPR) (%)	95,0	93,1	92,4
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	95,5	95,1	93,3
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	97,7	95,0	89,9
Övriga nordiska länder
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	95,5	93,4	95,4
Bekämpning av bedrägerier (%)	96,1	94,3	97,9
Cybersäkerhet (%)	95,5	92,5	95,7
Uppförandekod (%)	96,1	93,9	98,1
Dataskyddsförordningen(GDPR) (%)	95,1	93,1	94,5
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	94,9	94,8	97,2
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	96,9	94,4	95,7
Baltikum
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	96,7	96,5	97,9
Bekämpning av bedrägerier (%)	98,1	97,6	99,1
Cybersäkerhet (%)	96,8	96,5	97,6
Uppförandekod (%)	98,2	97,6	99,0
Dataskyddsförordningen(GDPR) (%)	96,9	96,6	96,9
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	97,2	98,1	98,5
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	98,7	97,8	97,0
Övriga världen
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	94,7	84,9	96,3
Bekämpning av bedrägerier (%)	95,6	89,3	97,5
Cybersäkerhet (%)	94,9	85,2	95,9
Uppförandekod (%)	95,2	89,5	97,3
Dataskyddsförordningen(GDPR) (%)	94,6	85,3	95,0
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	94,1	90,0	95,7
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	95,7	90,1	94,4

Affärsetik och uppförande fortsättning

1) Betydande fall av bristande efterlevnad av lagar och regelverk: Vid bedömningen av vad som utgör betydande fall av bristande efterlevnad av externa regelverk har två alternativa faktorer beaktats. Den första avser typen av ingripande från tillsynsmyndigheten där bristande efterlevnad av externa regelverk som leder till återkallelse av tillstånd, varning eller anmärkning i enlighet med förfaranden som anges i svenska lagar, mot ett behörigt företag eller filial inom SEB-koncernen, utgör betydande fall av bristande efterlevnad. För ingripanden i utländska jurisdiktioner ska svenska förfaranden tjäna som vägledning för bedömningen. Den andra gäller fall av bristande efterlevnad av regelverk som leder till böter för ett SEB-koncernbolag på över 20 Mkr (eller motsvarande värde), eller böter under gränsvärdet på 20 Mkr som är av principkaraktär, som kan påverka SEB-koncernens varumärke negativt eller som i övrigt är av väsentlig betydelse.

2) Kritiska händelser rapporteras till de högsta styrande organen (till vd, relevant vd-kommitté, relevant styrelsekommitté och till styrelsen), och är definierade som händelser, incidenter eller allvarliga brister som kräver ledningens omedelbara uppmärksamhet. En kritisk händelse kan leda till betydande finansiella förluster, stor påverkan på kund eller SEB:s rykte, och/eller kräver att myndighet för finansiell tillsyn underrättas. GRI kraven på att rapportera antalet kritiska händelser, trädde i kraft år 2022.

3) Den externa visselblåsningsfunktionen har varit i bruk sedan januari 2018. De rapporterade klagomålen täcker olika områden, såsom överträdelser mot uppförandekoden, bedrägerier, trakasserier och penningtvätt.

4) Antalet registrerade SAR fortsätter att öka. Manuella larm ligger fortfarande till grund för större delen av anmälningarna. Historisk data har justerats då vi nu inkluderar hela SEB gruppen, inte enbart Sverige.

5) Två klagomål från myndigheter eller kunder gällande integritetsöverträdelser eller förluster av kunddata, båda i Litauen. Det totala antalet incidenter för koncernen som rapporterats till tillsynsmyndigheten.

6) Utbildningarna är obligatoriska och ska genomföras antingen årsvis eller vart tredje år av samtliga SEB-anställda inklusive konsulter. Undantagna är anställda som varit tjänstlediga under hela året. Antikorruption är inkluderat i utbildning för uppförandekoden. Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT-utbildningen ska genomföras varje år.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 230

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Allmänna hållbarhetsupplysningar Strategi Påverkan, risker och möjligheter Hållbarhetsstyrning Policyramverk för hållbarhet Dialoger och samverkan med intressenter Miljöupplysningar Klimat Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet Översikt över EU-taxonomi Sociala upplysningar Styrningsrelaterade upplysningar EU-taxonomirapportering Kompletterande hållbarhetsinformation GRI-index Revisorns rapport

Medarbetare enligt region och anställningsform

		2023	2022	2021
Totalt antal medarbetare
Fast anställda (%) 1)		97	96	97
Tillfälligt anställda (%) 1)		3	4	3
Heltid (%) 2)		96	96	95
Deltid (%) 2)		4	4	5
Sverige
Fast anställda (%) 1)		96,5	96,3	96,1
Tillfälligt anställda (%) 1)		3,5	3,7	3,9
Heltid (%) 2)		96	94	93
Deltid (%) 2)		4	6	7
Övriga nordiska länder
Fast anställda (%) 1)		96,8	97,8	98,2
Tillfälligt anställda (%) 1)		3,2	2,2	1,8
Heltid (%) 2)		95	94	93
Deltid (%) 2)		5	6	7
Estland
Fast anställda (%) 1)		97,8	97,9	98,5
Tillfälligt anställda (%) 1)		2,2	2,1	1,5
Heltid (%) 2)		94	94	94
Deltid (%) 2)		6	6	6
Lettland
Fast anställda (%) 1)		93,7	93,8	94,6
Tillfälligt anställda (%) 1)		6,3	6,2	5,4
Heltid (%) 2)		98	98	98
Deltid (%) 2)		2	2	2
Litauen
Fast anställda (%) 1)		98,4	98,2	99,1
Tillfälligt anställda (%) 1)		1,6	1,8	0,9
Heltid (%) 2)		99	98	98
Deltid (%) 2)		1	2	2
Övriga världen
Fast anställda (%) 1)		95,8	93,7	93,6
Tillfälligt anställda (%) 1)		4,2	6,3	6,4
Heltid (%) 2)		94	92	91
Deltid (%) 2)		6	8	9

Våra medarbetare

Information om medarbetare

Antal anställda 1)		2023	2022	2021
Totalt (Antal)		18 731	17 714	16 749
Män (%)		45,6	45,2	44,5
Kvinnor (%)		54,4	54,8	55,5

Medarbetare enligt åldersgrupp 2)

		2023	2022	2021
Alla medarbetare	<30 år (%)	19,1	19,3	15,8
	30–50 år (%)	56,8	56,6	58,1
	>50 år (%)	24,1	24,1	26,1
Alla chefer	<30 år (%)	1,5	2,1	2,1
	30–50 år (%)	62,8	69,6	68,8
	>50 år (%)	35,7	28,3	29,1

Könsfördelning för medarbetare i chefsposition (män/kvinnor)

	2023	2022	2021
Styrelse (%) 3)	64/36	64/36	56/44
Styrelse inklusive arbetstagarrepresentanter (%) 4)	47/53	47/53	46/54
Verkställande ledning (%) 5)	67/33	71/29	67/33
Chefer på högre nivå (%) 6)	55/45	58/42	56/44
Alla chefer (%) 2)	50/50	52/48	52/48

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 231

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Allmänna hållbarhetsupplysningar Strategi Påverkan, risker och möjligheter Hållbarhetsstyrning Policyramverk för hållbarhet Dialoger och samverkan med intressenter Miljöupplysningar Klimat Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet Översikt över EU-taxonomi Sociala upplysningar Styrningsrelaterade upplysningar

Nyanställda 2)

		2023	2022	2021
Totalt (Antal)		2 842	3 292	2 338
Män (%)		48	49	49
Kvinnor (%)		52	51	51
Enligt åldersgrupp (% av totalt antal anställda)	<30 år (%)	43	51	50
	30–39 år (%)	35	31	33
	40–49 år (%)	15	12	12
	50> år (%)	7	6	4
Per land/region	Sverige (%)	47	52	41
	Estland (%)	4	4	5
	Lettland (%)	15	15	17
	Litauen (%)	18	21	26
	Övriga nordiska länder (%)	4	3	3
	Övriga länder (%)	12	5	8

Personalomsättning 2)

		2023	2022	2021
Totalt (%)		9,9	12,6	11,0
Män (%)		10,1	13,4	11,9
Kvinnor (%)		9,6	12,0	10,3
Frivillig personalomsättning (%) 7)		8,3	10,8	9,9
Enligt åldersgrupp (% av totalt antal anställda)	<30 år (%)	15	20	19
	30–39 år (%)	9	14	13
	40–49 år (%)	7	10	8
	50> år (%)	9	10	7
Per land/region	Sverige (%)	7,5	11,0	8,6
	Estland (%)	7,7	8,2	8,7
	Lettland (%)	13,1	14,3	12,2
	Litauen (%)	12,6	16,3	17,6
	Övriga nordiska länder (%)	7,9	12,6	9,7
	Övriga länder (%)	14,7	16,7	14,0

Information om ej anställda medarbetare 8)

		2023	2022	2021
Totalt (Antal)		778	504
IT-konsulter		507	236
Affärskonsulter		119	69
Övriga		152	199

Våra medarbetare fortsättning

Medarbetare enligt region, anställningsform och kön (män/kvinnor)

	Totalt antal medarbetare	2023	2022	2021
Fast anställda (%) 1)		46/54	45/55	44/56
Tillfälligt anställda (%) 1)		47/53	48/52	49/51
Heltid (%) 2)		46/54	46/54	45/55
Deltid (%) 2)		24/76	24/76	25/75
Sverige
Fast anställda (%) 1)		51/49	52/48	51/49
Tillfälligt anställda (%) 1)		48/52	50/50	51/49
Heltid (%) 2)		53/47	53/47	53/47
Deltid (%) 2)		22/78	33/67	33/67
Övriga nordiska länder
Fast anställda (%) 1)		60/40	60/40	59/41
Tillfälligt anställda (%) 1)		47/53	36/64	33/67
Heltid (%) 2)		61/39	61/39	61/39
Deltid (%) 2)		34/66	25/75	34/66
Estland
Fast anställda (%) 1)		27/73	26/74	27/73
Tillfälligt anställda (%) 1)		58/42	48/52	65/35
Heltid (%) 2)		27/73	27/73	27/73
Deltid (%) 2)		22/78	22/78	23/77
Lettland
Fast anställda (%) 1)		33/67	32/68	30/70
Tillfälligt anställda (%) 1)		43/57	41/59	41/59
Heltid (%) 2)		33/67	33/67	31/69
Deltid (%) 2)		30/70	18/82	21/79
Litauen
Fast anställda (%) 1)		37/63	36/64	34/66
Tillfälligt anställda (%) 1)		28/72	45/55	25/75
Heltid (%) 2)		38/62	36/64	34/66
Deltid (%) 2)		25/75	29/71	18/82
Övriga världen
Fast anställda (%) 1)		51/49	51/49	51/49
Tillfälligt anställda (%) 1)		67/33	65/35	62/38
Heltid (%) 2)		53/47	54/46	55/45
Deltid (%) 2)		25/75	20/80	20/80

Föräldraledighet (Sverige) 2)

		2023	2022	2021
Totalt (Antal dagar)		76 808	80 600	82 400
Män (%)		33	37	33
Kvinnor (%)		67	63	67

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 232

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Allmänna hållbarhetsupplysningar Strategi Påverkan, risker och möjligheter Hållbarhetsstyrning Policyramverk för hållbarhet Dialoger och samverkan med intressenter Miljöupplysningar Klimat Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet Översikt över EU-taxonomi Sociala upplysningar Styrningsrelaterade upplysningar# EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Engagemang

Medarbetarundersökning, Glint	2023	2022	2021
Svensvarsfrekvens medarbetarundersökning	91	91	90
Hur väl trivs du att arbeta på SEB	81	80	79
Jag kan rekommendera SEB som ett mycket bra företag att arbeta på	82	79	79
SEB:s hållbarhetsåtagande är genuint	79	79	78
Jag har bra möjligheter att växa och lära på SEB	81	79	78
Oavsett bakgrund har alla samma möjligheter att lyckas på SEB	78	76	75
Medarbetarna på SEB lever efter SEB:s värderingar 17)	76	75	75

Ersättning och förmåner	2023	2022	2021
Årlig total kompensationskvot 18)	28	25	22
Procentuell ökningskvot 19)	5	3	7

1) Anställda definierade som antal anställda inklusive både fast och tillfälligt anställda. Ska inte jämföras med anställda i not 8e.
2) Anställda definierade som antal anställda exklusive tillfälligt anställda.
3) Suppleanter och ledamöter utsedda av medarbetare är inte inräknade. Se fullständig översikt över styrelsemedlemmar på sid. 63–65.
4) Inklusive styrelsesuppleanter och arbetstagarrepresentanter. Se fullständig översikt över styrelsemedlemmar på sid. 63-65.
5) Verkställande ledning 2023-12-31. Adjungerade medlemmar ingår ej.
6) Chefer på högre nivå innefattar VL och chefer som direktrapporterar till VL.
7) Totalt antal anställda som avslutar sin anställning i relation till genomsnittligt antal anställda under året (exklusive anställda som slutar på grund av avyttringar, pensioner och övertalighet).
8) Ej anställda definierade som konsulter som huvudsakligen anlitats genom en entreprenör, med tillträde till SEB:s lokaler, beräknat som ett antal medarbetare med ett gällande kontrakt under rapporteringsperioden med startdatum från och med rapporteringsperiodens första dag.
9) Beräkningen baseras på FTE.
10) Frånvaro inkluderar sjukfrånvaro och vård av barn.
11) Gäller enbart Sverige. Dessutom måste alla juridiska personer inom EU genomföra fortlöpande riskbedömningar.
12) Hundra procent inom Europeiska unionen. SEB följer lokal lagstiftning och regelverk i alla länder där vi är verksamma.
13) Konsulter och övriga tillfälligt kontraktsanställda ingår inte.
14) Program för ansökan: Lead with Impact, SEB Trainees, Tech, Leading Everyday Innovation, Coaching for Leaders, Business Translator, IMD, Leading Digital Acceleration, Change Management for Leaders, Develop your team – Making it last, Storytelling, Virtual facilitation, AI for Business Leaders, Starting a new team – Get to know each other, Starting a new team – Start working together, Transformative Leadership. Program för nominering: Wallenberg Institute, Internal Business Seminar, Art of Transformation, Advanced Specialist Programme.
15) SEB genomför årligen en “Global Talent Review”.
16) Medarbetarundersökning om Glint-engagemang genomförs på årsbasis.
17) Ny fråga inkluderad i medarbetarundersökningen 2023. Tidigare års siffror hänvisar till frågan “Medarbetarna på SEB lever efter företagets värderingar”.
18) Total årlig ersättning för SEB:s högst betalda person jämfört med den genomsnittliga årliga ersättningen per heltidsanställd i Sverige exklusive den högst betalda personen. Se sid. 80 i ersättningsrapporten.
19) Ökningen av total årlig ersättning för SEB:s högst betalda person jämfört med den ökningen av den genomsnittliga årliga ersättningen per heltidsanställd i Sverige exklusive den högst betalda personen. Se sid. 80 i ersättningsrapporten.

Våra medarbetare

Arbetsrätt

	2023	2022	2021
Procentuell andel av samtliga anställda som omfattas av kollektivavtal (%) 9)	75	75	75

Hälsa och arbetsplats

Frånvaro

	2023	2022	2021
Frånvaro, andel i förhållande till ordinarie arbetstid Sverige (%) 10)	3,00	3,36	3,20
Sjukskrivningar, andel i förhållande till ordinarie arbetstid, Sverige (%)	2,74	2,99	2,70
Män (%)	1,72	1,88	1,70
Kvinnor (%)	3,84	4,18	3,80

Hälsa och arbetsmiljö

	2023	2022	2021
Andel dokumenterade årliga arbetsmiljöronder (%) 11)	95	78	81
Andel av anställda som omfattas av centrala arbetsmiljökommittén (%)	100	100	100
Andel av anställda som omfattas av lokala arbetsmiljökommittén (%) 12)	100	100	100

Lärande och engagemang

Lärande och utveckling

	2023	2022	2021
Utbildningstimmar i genomsnitt 13)
Per anställd (timmar)	31	29	23
Män/kvinnor (timmar)	27/35	25/32	20/24
Alla chefer (timmar)	32	31	23
Investeringar i utbildning och utveckling per anställd (SEK) 13)	23980	21793	16670
Medarbetare som deltog i ledarskaps-/specialistprogram (antal) 13),14)	1765	1669	1493
Egen ansökan män/kvinnor (antal)	655/996	703/966	533/842
Nominerade män/kvinnor (antal)	61/53	44/45	61/56

Global Talent Review

	2023	2022	2021
Totalt (antal) 13),15)	2525	2009	1942
Män (%)	52	54	57
Kvinnor (%)	48	46	43

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 233

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Innovation och entreprenörskap

Startups

	2023	2022	2021
Antal Greentech investeringar 2)	8	6	4
Antal Venture debt investeringar 3)	8	4	4
Antal Fintech investeringar 4)	17	15	13
Antal ScaleCenter-deltagare 5)	12	10	6

Greenhouse concept

	2023	2022	2021
SEB Talks - Entrepreneur, antal deltagare 7)	0	1	502
Innovation forum, antal deltagare 8)	247	677
Partner events/Activation, antal deltagare 9)	947	170
Företagsprogram, antal deltagare 10)	20	32

1) Startup definieras som ett företag som inte har haft något tidigare organisationsnummer eller verksamhet registrerad.
2) Innovativ teknologi och/eller företag som i huvudsak är inriktade på att: a) minska koldioxidutsläpp (växthusgas) och/eller b) möjliggör hållbar ekonomi inom planetära gränser (enligt Stockholm Resilience Centres definition).
3) Venture debt är investeringar i nystartade företag/tillväxtföretag på SEB:s hemmamarknader.
4) Syftet med fintech-investeringarna är att investera i företag inom finanstekniksektorn och andra sektorer relaterade till finansbranschen.
5) SEB ScaleCenter är en pro bono inkubator för hållbara tillväxtföretag inom viktiga norska industrier som energi och hav.
6) Greenhouse-konceptet erbjuder ett brett utbud av lösningar utformade för att stödja företag i alla stadier av deras utvecklingsresa. Det ger enheter finansiell och strategisk vägledning, tillsammans med tillgång till experthjälp över olika affärsaspekter och exklusiva partnererbjudanden.
7) SEB Talks - Entrepreneur, sänder evenemang som täcker ett brett spektrum av ämnen från entreprenörskap till hållbarhet, pausades 2023 och förväntas återupptas 2024.
8) Innovation forum fungerar som en plattform som kopplar samman nystartade innovationsföretag och potentiella investerare inom bankens omfattande nätverk. Det är utformat för att ge en möjlighet för framväxande företag att engagera sig med potentiella investerare, främja samarbete och stödja tillväxten av innovativa satsningar.
9) Partner events/Activation är nätverksevenemang utformade för att sammanföra representanter från banksektorn och näringslivet och ge entreprenörer tillgång till know-how och expertis hos bankens betrodda partners.
10) Affärsprogram erbjuder strategiska verktyg för att stödja tillväxtföretag i att uppnå sina tillväxtmål.

Samhällsengagemang och sponsring

Ekonomiskt bidrag till samhällsengagemang och sponsring	2023 (Mkr)	2022 (Mkr)	2021 (Mkr)
Totalt	60,2	48,2	42,4
Enligt fokusområde
Entreprenörskap 1)	23,1	16,1	13,5
Inkludering och mångfald	11,0	8,9	7,3
Jämställdhet inkl. finansiell kompetens	9,7	8,5	10,3
Miljö inkl. klimatförändringar	5,8	5,6	3,5
Sport och kultur	9,6	7,0	7,1
Övriga samhällsinvesteringar	1,1	2,1	0,6
Antal personer som fick coaching inom entreprenörskap 2)	69974	55677	44666
Antal personer som utbildats i inkludering och mångfald, och/eller jämställdhet (antal)	16219	16611	20944
Antal personer engagerade i miljöarbete (antal) 2)	25398	39620	21345

Per land	2023 (Mkr)	2022 (Mkr)	2021 (Mkr)
Sverige	42,3	33,5	32,1
Estland	4,5	3,0	2,9
Lettland	4,2	3,2	2,4
Litauen	4,8	4,5	3,2
United Kingdom	0,3	0,3	0,2
Norge	2,9	2,6	0,6
Finland	0,9	0,6	0,9
Övriga	0,3	0,4	0,1

Typ av engagemang	2023	2022	2021
Volontärarbete av medarbetare (timmar) 2),3)	32099	30767	19932

1) Variationer över tid hänför sig till investeringar i nya engagemang och sponsringsavtal, medan andra har slutförts.
2) På grund av Coronapandemin under 2020 och 2021 ställdes vissa planerade aktiviteter in, men digitala aktiviteter och möten gjorde det möjligt att nå ett större antal deltagare. Från och med 2022 har en återgång till normal aktivitetsnivå och möjlighet till både fysiska och digitala möten inneburit ett ökat antal deltagare och volontärtimmar från medarbetare.
3) Medarbetares volontärtimmar består av totalt antal medarbetartimmar som rapporteras för varje engagemang.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Affärsresor och företagets bilpark

	2023	2022	2021
Affärsresor totalt (miljoner km)	33,8	25,8	6,6
Affärsresor totalt (km/anställd) 2)	1 893	1 520	405
Flygresor totalt (miljoner km)	30,7	22,9	5,7
Tågresor totalt, Sverige (miljoner km)	3,1	2,9	1,0
Miljöcertifierade företagsbilar, andel av företagets bilpark (%)	84	68	43

1) SEB:s kontor med få anställda och som har en icke-materiell påverkan på miljön är exkluderade från rapporteringen i den här tabellen.
2) Se not 8e “Antal anställda”. Utsläppsintensiteten är beräknad på summan av scope 1, scope 2 och scope 3 (exklusive kategori 15).
3) SEB rapporterar enligt Greenhouse Gas Protocol, metod “Financial control approach”. Det som avgör om utsläppen hamnar i scope 1, scope 2 eller scope 3 är om SEB äger, har finansiell- eller operationell leasing av fastigheter och fordon. De utsläpp som omfattas av rapporteringen är energikonsumtion i fastigheter, affärsresor (flyg, tåg och bil), papperskonsumtion och läckage av kylmedia. Under 2023 har SEB också börjat rapportera utsläpp från bussresor och vattenkonsumtion. För CO2 beräkningarna använder SEB etablerade utsläppsfaktorer från källor som IEA, IVL, AIB, Svenska EPA och Energimyndigheten. SEB har valt att rapportera enligt GHG protokollets “market based approach”. Om rapporteringen hade gjorts enligt “location based approach” skulle utsläppen i scope 2 varit 5375 ton CO2e istället för 777 ton CO2e.
4) Koldioxidutsläppen består av SEB:s egna utsläpp, vilket skiljer sig från GHG protokollets defintion av direkta utsläpp som består av scope 1 och scope 2. De finansierade utsläppen (GHG protokollet kategori 15) rapporteras på sid. 204 i hållbarhetsrapporten.
5) SEB har köpt utsläppsrätter för att kompensera för 2022 års utsläpp, de har inte inkluderats i ovan beräknade utsläpp. Följande utsläppsrätter har köpts under 2022: Puro - 8000 ton CO2e EU ETS - 2394 ton CO2e SAF- 839 ton CO2e Utsläppsrätterna täcker totalt 11 233 ton CO2e, vilket täcker, i 2022 års årsredovisning, rapporterade utsläpp på 11 098 ton CO2e under 2022.
6) Föregående års värden är uppdaterade med CO2e utsläpp från läckage av kylmedier.
7) 2022 års siffor har korrigerats för att omfatta uppgifter som tillkommit efter rapporteringstillfället.
8) Minskningen av CO2e utsläpp förklaras av att utsläppsfaktorerna för avfall är betydligt lägre 2023 jämfört med 2022.
9) Då beräkningarna är beroende på kunders rapporterade data är rapporteringen fördröjd med ett år.
10) Miljöbilar definieras som bilar med utsläpp lägre än 50 g CO2 e/km.

Miljö

Generella indikatorer

	2023	2022	2021
Nettoyta av kontorslokaler (m2) 1)	329 598	357 898	347 352

Energi

	2023	2022	2021
Total energiförbrukning byggnader (MWh)	64 663	64 469	71 771
Elförbrukning totalt (MWh)	42 697	43 494	42 904
Värme/kyla (MWh)	21 966	20 975	28 868
Förändring i total elförbrukning jämfört med tidigare år (MWh)	–797	590	– 577
Andel elförbrukning i datacenters (%)	35	33	34
Förändring i total elförbrukning jämfört med tidigare år (%)	–2	1	– 1
Andel förnybar el av total elförbrukning (%)	95	95	91
Total energiförbrukning (MWh/m2)	0,2	0,18	0,21
Total energiförbrukning (MWh/anställd) 2)	3,6	3,8	4,4

Utsläpp

	2023	2022	2021
Totala koldioxidutsläpp (ton CO2e) 4), 5)	13 251	11 610	9 608
Scope 1 (ton CO2e) 6)	796	862	121
Scope 2 (ton CO2e) 7)	777	1 072	3 467
Scope 3 exklusive kategori 15 (ton CO2e) 7)	11 678	9 676	6 020
Kategori 1: Inköpta varor och tjänster	678	790	882
Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 7)	620	696	837
Kategori 5: Avfall generarat från verksamheten 8)	20	321	344
Kategori 6: Affärsresor flyg och tåg	8 170	6 043	1 050
Kategori 6: Affärsresor tjänstebilar, buss och taxi 7)	734	864	909
Kategori 8: Energikonsumtion i byggnader 7)	1 456	962	1 999
Totala koldioxidutsläpp (ton CO2e/anställd) 2)	0,73	0,67	0,58

Scope 3 kategori 15

	2023	2022	2021
Varav finansierade utsläpp 9)	N/A	28 400 000
Varav faciliterade utsläpp 9)	N/A	1 700 000

Resursutnyttjande

Papper

	2023	2022	2021
Total pappersförbrukning (ton)	452	539	602
Miljömärkt pappersförbrukning (%)	34	2	79
Miljömärkt pappersförbrukning (%)	2	79	80

Avfall

	2023	2022	2021
Generering av avfall (ton)	1 348	1 105	806
Återvunnet eller återanvänt avfall (%)	60	63	57
Avfall efter återvinning och återanvändning (ton/anställd) 2)	0,030	0,024	0,021

Vatten

	2023	2022	2021
Total vattenförbrukning i byggnader (m3)	103 119	93 553	89 307
Total vattenförbrukning (m3/anställd) 2)	5,78	5,52	5,46

Inköp

Leverantörer

	2023	2022	2021
Antal leverantörer	8 912	8 888	8 313
Totala inköpskostnader (Mdr kr)	12,3	11,3	10,1
Antal leverantörer granskade och betygsatta av EcoVadis (sedan 2014)	250	247	232
Antal leverantörer granskade och betygsatta av EcoVadis, innevarande år	3	15	6

EcoVadis rating av granskade leverantörer 1)

	2023	2022	2021
Outstanding rating 85–100p (%)	1	1	0
Advanced rating 65–84p (%)	22	20	19
Confirmed rating 45–64p (%)	56	57	57
Partial rating 25–44p (%)	21	23	24
No rating 0–24p (%)	0	0	0

1) För att identifiera hållbarhetsriskerna bland våra leverantörer utför SEB i tillämpliga fall en initial utvärdering av leverantörer med en riskmodell som beaktar land, industrisektor och affärens betydelse. De leverantörer som bedöms ha en hög risknivå i den inledande riskbedömningen får också genomgå en EcoVadis-screening. Dessa leverantörer står för cirka 41 procent av de totala leverantörs- kostnaderna. EcoVadis-utvärderingen är inriktad på fyra teman: Miljö, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter, affärsetik samt hållbara inköp. Vilka områden som granskas och deras inbördes viktning beror på företagets verksamhet, storlek och geografisk hemvist.

Miljö fortsättning

Utsläppsfaktorer

Kategori	Källa till utsläpp	Datakälla
Energi från fastigheter	Naturgas	”Överenskommelse i Värmemarknadskommitén 2021" Energiföretagen 2021
Energi från fastigheter	Kol	”Överenskommelse i Värmemarknadskommitén 2021" Energiföretagen 2021
Energi från fastigheter	Elektricitet Sverige	Scope 2: Energimarknadsinspektionen "Ursprungsmärkning av el" 2022. Scope 3: Energimarknadsinspektionen 2022 tillsammans med Vattenfall, Energiföretagen, Värmemarknadskommitén för energislag.
Energi från fastigheter	Elektricitet Europa	Ukraine, Russia: IEA CO2 utsläpp från förbränning av bränsle 2017 Luxembourg, Norway, Lithuania, Poland, Denmark, Latvia: AIB European Residual Mixes 2021 & 2018
Energi från fastigheter	Elektricitet andra länder	USA: IEA, 2019 Hong Kong, Singapore: ”Carbon Footprint- Country specific electricity grid greenhouse gas emission factors” Carbon Footprint
Energi från fastigheter	Elektricitet med källgaranti	“Electricity from Vattenfall’s wind farms” EPD International AB “Electricity from Vattenfall’s Nordic Hydropower” EPD International AB “Miljövärdering av fjärrvärme” Energiföretagen
Energi från fastigheter	Fjärrvärme- och kyla Sverige	“Miljövärdering av fjärrvärme” Energiföretagen, Värmemarknadskommitén 2022
Energi från fastigheter	Fjärrvärme Litauen	Association of Central heating providers 2022 April
Energi från fastigheter	Fjärrvärme Lettland	“European Residual Mixes”, AIB
Energi från fastigheter	Fjärrvärme Estland	Studie gjord av TalTech University, 2022
Energi från fastigheter	Fjärrvärme andra länder	“International review of district heating and cooling” Werner 2017
Affärsresor	Tåg och flyg	”Beräkna miljöpåverkan” NTM
Affärsresor	Bil	”Emissionsfaktorer vägtrafik för 2020, 2030 och 2040”, Trafikverket ”Drivmedel 2020”, Energimyndigheten 2021 ”Drivmedel 2022”, Energimyndigheten 2023 ”Värmevärden och emissionsfaktorer”, Naturvårdsverket “Conversion factors 2023”, DEFRA “European Residual Mixes”, AIB
Affärsresor	Buss	Genomsnitt stadsbuss och ledbuss, NTM 2019 ”Elbussar i Sverige 2017”, Svensk kollektivtrafik
Inköp	Vatten	“UK Government GHG Conversion Factors for Company Reporting 2021, DEFRA
Kylmedia	Kylmedia	IPCC – AR6 2022 Naturvårdsverket Köldmedieförteckning 2022
Avfall	Återvinning, återanväing, förbränning	DEFRA “UK Government Conversion Factors for greenhouse gas (GHG) reporting” Avfall Sverige 2019
Elektricitet	Bolån – Sverige	European Environmental Agency
Fjärrvärme	Bolån – Sverige	Energiföretagen
Olja	Bolån – Sverige	Naturvårdsverket
Bergvärme	Bolån – Sverige	IPCC / GHG protocol
Naturgas	Bolån – Sverige	Naturvårdsverket
Biobränsle	Bolån – Sverige	IPCC / GHG protocol

Beskrivning av metod och scope kopplad till SEB-koncernens CO2 utsläppsgraf sid. 203. Scope 1,2 och 3 kategori 1–14: Beräkningarna är baserade på data från 2023. Metod: GHG protocol Corporate standard – Financial control approach. Omfattning: SEB koncernens utsläpp, enbart aktivitets- baserad data rapporterad för scope 3 kategori 1–14. Scope 3 kategori 15: Finansierade utsläpp Beräkningarna är baserade på kreditexponeringar från 2022.Metod: Finansierade utsläpp beräknas genom att multiplicera kundens- eller fastighetens utsläpp (Kundens utsläpp) med en finansieringsfaktor (Attribution factor). Omfattning: 74 % av den totala kreditexponeringen (lånelöften i kreditportföljen).

Scope 3 kategori 15: Facilitaterade utsläpp

Beräkningarna är baserade på kreditexponeringar från 2022.

Metod: Metoden är inspirerad av den standard för Faciliterade utsläpp som är publicerad av Partnerskapet för Carbon Accounting Financials i december 2023.

Omfattning: 88% av SEB´s faciliterade utsläpp beräknas på Debt Capital Markets (DCM) transaktioner där SEB är arrangör eller rådgivare.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 236

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Land-för-land rapportering – bolag per land

Bolag 1) inom SEB-koncernen, per land 2)

Land
Sverige	Aktiv Placering AB	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Litauen (P.E.	Försäkrings AB Suecia AB	SEB Bankas	IFA DBB AB	SEB Life and Pension Baltic SE, filial i Litauen (P.E.)	IFA DBB Fastigheter AB	UAB SEB investiciju valdymas	Parkeringshuset Lasarettet HGB KB
Tyskland	Repono Consulting AB	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Tyskland (P.E.)	Repono Holding AB	DSK Deutsch – Skandinavische Verwaltungs GmbH	SEB Asset Management AB	SEB Immowert Beteiligungs GmbH	SEB Asset Management Holding AB	SEB Stiftung GmbH	SEB Förvaltnings AB
Storbritannien	SEB Internal Supplier AB	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Storbritannien (P.E)	SEB Investment Management AB	Skandinaviska Enskilda Limited	SEB Kort Bank AB	Suecia Re & Marine Insurance Co Limited	SEB Life and Pension Holding AB
USA	SEB Pension och Försäkring AB	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i USA (P.E.)	SEB Strategic Investments AB	SEB Securities Inc.	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)	Suecia Holding Corporation	Suecia Insurance Management AB	Suecia Insurance Company	Norge	Irland
	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Norge (P.E.)	SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company	SEB Kort Bank AB, filial i Norge (P.E.)	SEB Njord AS
Luxemburg	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Luxemburg (P.E.)	SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company, filial i Luxemburg (P.E.)	SEB Investment Management AB, filial i Luxemburg (P.E.)	SEB Private Equity Opportunity Management S.A.
Danmark	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Danmark (P.E.)	SEB Kort Bank AB, filial i Danmark (P.E.)	SEB Investment Management AB, filial i Danmark (P.E.)
Kina	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Kina (P.E.)
Singapore	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Singapore (P.E.)	SEB Investment Management AB, filial in Finland (P.E.)
Ryssland	SEB Bank JSC
Polen	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Polen (P.E.)	SEB Commercial Finance sp. z o.o.
Hongkong	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Hong Kong (P.E.)
Ukraina	JSC SEB Corporate Bank
Brasilien	SEB do Brasil Representações
Kanada	Suecia Reinsurance Company	SEB Life and Pension Baltic SE	SEB līzings, SIA	IP AS SEB Investment Management
Finland	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Finland (P.E.)	SEB Investment Management AB, filial in Finland (P.E.)	SEB Kort Bank AB, filial i Finland (P.E.)	SEB Leasing Oy	SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company, filial i Finland (P.E.)
Estland	SEB Life and Pension Baltic SE, filial i Estland (P.E.)
Lettland	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Lettland (P.E.)	SEB atklātais pensiju fonds, AS	SEB banka, AS

1) Bolag innebär företag, filial eller annan legal enhet som är ett skattesubjekt i en skattejurisdiktion.
2) Land definieras som den skattejurisdiktion där bolagen har sin skattehemvist.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 237

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Land-för-land rapportering – bolagsskatt per land

Bolagsskatt, per land

Land 1)	Antal anställda	Materiella anläggnings- tillgångar 2)	Brutto- intäkter, tredje part 3)	Brutto- inkomst, koncern 4)	Rörelse- resultat 5)	Beräknad bolagsskatt 6)	Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader / ej skattepliktiga intäkter, netto	Skatteeffekt av tidigare / ej tidigare redovisade under skotts- avdrag eller skatteavdrag	Bolagsskatt innevarande år 7)	Bolags- skatt, betald 8)
Sverige	9 208	633 114	206 6	181 26	152 –4 346	831 –295	–3 810	–4 775
Norge	383	39 6	094 7	520 2	811 –694	–194 –888	–427
Danmark	316	6 5	166 5	290 2	677 –644	–13 –3	–660	–683
Finland	290	21 8	651 2	673 2	418 –518	21 84	–413	–374
Estland	1	183 108	5 438	146 3	099 –405	–131 –11	–548	–382
Lettland	2	147 154	3 408	360 2	137 –364	–1 –15	–380	–5
Litauen	3	202 159	6 749	1 499 4	358 –890	30 –73	–932	–536
Tyskland	227	3 4	776 2	829 1	592 –924	144 –779	–634
Storbritannien	106	39 904	4 336	799 –222	7 –251	–223
USA	33	19 15	638 6	198 495	–161 99	–62	–46
Irland	103	13 485	84 182	–24 1	–23	–23
Luxemburg	141	8 1	049 1	916 619	–151 17	–134	–199
Kina	42	8 355	10 –3	–30 21	–9	–1
Singapore	91	3 868	434 232	–42 –2	–44	–46
Ryssland	60	16 325	4 131	–47 –1	–48	–59
Polen	251	37 141	373 179	–34 –1	–35	–35
Hongkong	17	10 114	100 2	–2	–2	–8
Ukraina	51	258 13	96 –53	–53	–18
Brasilien
Kanada
Koncernelimineringar	–272	–39 967	–11
SUMMA	17 851	1 278 174	354 0	47 964	–9 553	831 –314	–9 036	–8 473

Den huvudsakliga verksamheten i koncernen, oavsett land, är finans- och försäkringsverksamhet. Ovanstående information omfattar rapportperioden 2023. Den information som presenteras bygger på rapporteringskraven enligt GRI 207-4.

1) Med land avses här skattejurisdiktion, där SEB gruppens bolag har sin skattehemvist.
2) Materiella tillgångar utöver likvida medel (det vill säg fastigheter och inventarier).
3) Bruttointäkter, externa, avser transaktioner med koncern externa motparter. Bruttointäkter är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.
4) Bruttointäkter, koncerninternt, avser transaktioner med koncernenheter i andra skattejurisdiktioner.
5) Rörelseresultat före skatt.
6) Beräknad bolagsskatt till skattesats i aktuellt land (skattejurisdiktion).
7) Bolagsskatt avser redovisad bolagsskatt för innevarande år, exklusive uppskjuten skatt. För mer information om skatt se not 15.
8) Bolagsskatt som betalades under året, exklusive uppskjuten skatt som betalades under året.

SEB:s förhållningssätt till skatter

SEB bedriver verksamhet i fler än 20 länder och ser ett föränderligt skattelandskap från lagstiftare och samhället i stort. Banken gör stora ansträngningar för att säkerställa att gällande skattelagar och regelverk efterlevs i alla länder där SEB verkar. SEB eftersträvar att upprätthålla en hög standard för skatteförvaltning, risk och efterlevnad av skattelagstiftningar.

SEB:s förhållningssätt till skatt beskrivs i SEB:s uppförandekod och i SEB-koncernens skattepolicy (se sebgroup.com), i SEB:s United Kingdom Tax Strategy, policy för internprissättning samt andra policyer och instruktioner som har fastställts för väsentliga områden såsom moms, FATCA och CRS.

SEB:s skattepolicy antas av styrelsen och ses över årligen. SEB:s ekonomi- och finansdirektör är ansvarig för den finansiella kontrollen, inklusive kontrollmiljö och styrning i SEB-koncernen, vilket även omfattar skattehanteringen. I Skatte- och redovisningskommittén, där ekonomi- och finansdirektören och skattechefen i SEB-koncernen ingår, hanteras kvartalsvis de väsentliga skattefrågor som har tagits upp av styrelsen, ekonomi- och finansdirektören, skatteavdelningen, affärsområden eller externa parter.

I enlighet med SEB:s strävan efter en hög standard för skatteförvaltning har SEB infört ett flertal kontroller inom SEB:s ramverk för IKFR (intern kontroll över finansiell rapportering), som övervakas av styrelsens revisionskommitté (ACC Audit and Compliance Committee). Detta innebär att de interna kontroller och processer som etablerats för att säkerställa tillförlitliga underliggande finansiella data samt tillförlitlig ekonomi- och skatterapportering, granskas regelbundet. Återkoppling av eventuella identifierade brister är väsentlig för fortlöpande förbättring av processer och kontroller.

SEB:s riskhanteringsprocess omfattar en koncerngemensam godkännandeprocess för nya produkter (NPAP) där alla nya eller förändrade produkter gås igenom för att identifiera och hantera eventuella risker. Skatteavdelningen är representerad i denna process för att fånga upp skattefrågor och därigenom säkerställa efterlevnad av skattelagstiftning och regelverk.

Nivån för acceptabel skatterisk är låg i SEB.# Väsentlig potentiell skatterisk

Rapporteras till Skatte- och redovisningskommittén. Produkter och tjänster som SEB erbjuder påverkar skattesituationen för SEB och våra kunder och måste alltid vara motiverade av affärsskäl. SEB:s verksamhet drivs i enlighet med tillämpliga skattelagar och regelverk. SEB får inte använda, uppmuntra eller facilitera produkter eller tjänster som står i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstiftning. SEB får inte heller samarbeta med externa parter för att facilitera produkter eller tjänster i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstiftning.

SEB arbetar aktivt med riskbedömningar, ramverk och kontroller för att säkerställa efterlevnad. Varhelst SEB verkar eftersträvar SEB att upprätta och bibehålla goda relationer med lokala skattemyndigheter och andra myndighetsorgan. SEB sköter alla myndighetskontakter professionellt, transparent och i tid, både när det gäller SEB:s egna skatteangelägenheter och rapporteringsskyldigheter gällande kunder. Om skatteregler skiljer sig mellan olika länder/orter söker SEB öppet en globalt acceptabel lösning i dialog med skattemyndigheterna i respektive land.

SEB uppmuntrar också utvecklingen av ett internationellt beskattningsramverk för att undvika dubbelbeskattning. SEB har åtagit sig att uppfylla de ökade förväntningarna på öppenhet och transparens som finns när det gäller skattehantering, och arbetar kontinuerligt med att förbättra kommunikationen kring skatt. Vägledning från nationella skattemyndigheter och internationella organisationer som OECD är viktigt.

SEB fullgör även sina rapporteringsskyldigheter gentemot skattemyndigheter, avseende såväl företags- som kundinformation. Detta omfattar lokal rapportering och efterlevnad av tredjemansförfrågningar samt internationellt informationsutbyte enligt den multilaterala konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, CRS (Common Reporting Standard), FATCA (Foreign Accounts Tax Compliance Act) och DAC6 (direktiv om administrativt samarbete).

Om en anställd upptäcker potentiellt oetiskt eller olagligt beteende kan detta rapporteras anonymt via SEB:s digitala visselblåsartjänst WhistleB. Alternativt kan Group Compliance eller internrevision kontaktas direkt.

SEB är medlem i Svenska bankföreningen, som representerar banker och finansinstitut etablerade i Sverige. En del av denna förenings arbete är att säkerställa god kvalitet i föreslagna skattelagstiftningar, men också att offentligt förespråka en rimlig skattebehandling av banker och finansinstitut.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 238

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 239

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Hantering av väsentliga områden

GRI 2023 Väsentlighetsanalysen bygger på en analys som tidigare gjorts av SEB och som följer Global Reporting Initiative Standard. Den har fokuserat på att uppdatera tidigare information och inga nya väsentliga områden har inkluderats jämfört med tidigare år. Analysen omfattar SEB:s faktiska och potentiella påverkan på ekonomi, miljö och samhälle. Arbetet med att förbereda för rapporteringskraven i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som ska redovisas 2024 och ersätta GRI är pågående. SEB påbörjade även under 2023 arbetet med att genomföra den dubbla väsentlighetsanalysen enligt kommande regulatoriska krav.

Finansiell styrka och motståndskraft

Referens	Påverkan 1)	Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området	Policyer eller åtaganden	Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)	Intressentdialoger
Som bank har SEB en viktig roll i samhället genom att tillhandahålla infrastruktur för betalningar och transaktioner och genom att fungera som mellanhand för finansierings- och sparandelösningar, riskhanteringstjänster och finansiell rådgivning. Inom detta uppdrag är det avgörande att vi alltid förtjänar förtroendet från och bygger relationer med våra kunder, aktieägare, medarbetare och samhället. Vi strävar efter att undvika att orsaka, bidra eller vara direkt kopplade till negativa effekter på människor och miljö från våra aktiviteter, produkter och tjänster. sid. 3, 9–10, 12–13, 59, 227	För att upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att kunden, aktieägare, medarbetare och andra intressenter har ett stort förtroende och hög tillit till bankens verksamhet. Vi följer regelverk och hanterar våra risker med ett långsiktigt perspektiv. sid. 3, 9–10, 12–13, 51–59, 227	Som svenskt publikt bankaktiebolag är SEB föremål för en mängd olika regelverk. SEB följer också interna ramverk, policyer och instruktioner som är verktyg för styrelsen, den verkställande direktören och koncernchefen i deras styrande och kontrollerande roller. sid. 59–65, 194–196	Alla SEB:s aktiviteter hanteras genom ledning, kontroller och uppföljning enligt etablerad bolagsstyrningsstruktur. Våra finansiella mål är utformade för att skapa motståndskraft och flexibilitet och generera långsiktigt aktieägarvärde och värde för samhället. Årsstämman ger aktieägarna möjlighet att utvärdera styrelsen. sid. 5, 17–18, 60–64	Vi interagerar regelbundet med våra viktiga intressenter i olika former, digitalt via webbsidor och mobilappar, via telefon och i regelbundna fysiska möten. Vi genomför även flera riktade initiativ såsom bilaterala och multilaterala möten, konferenser, kundresor och enkäter. Den årliga medarbetarundersökningen är en viktig kanal för feedback från våra medarbetare. sid. 59–61, 197, 233

Global Reporting Initiative

Hållbar finansiering

Referens	Påverkan	Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området	Policyer eller åtaganden	Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)	Intressentdialoger
SEB har en avgörande roll genom att agera som mellanhand för finansieringslösningar och finansiell rådgivning, utveckla nya produkter och förbättra vårt utbud till stöd för våra kunders omställning. Vi är övertygade om att hållbar finansiering är en av de viktigaste drivkrafterna i omställningen till ett hållbart samhälle. I både nykundsprocessen och i kreditgivningen beaktar SEB hållbarhetsrisker och hur sådana risker kan komma att påverka SEB:s ambition att vara en hållbar bank och hur de påverkar kundens återbetalningsförmåga. sid. 9–10, 12, 14, 56, 190, 227	Ansvarsfull utlåning och finansiering är hörnstenar i vår verksamhet. Vi har koncernövergripande processer och principer som definierar hur banken ska ta hänsyn till hållbarhetsrisker och andra risker i sin finansieringsverksamhet. Dessa förfaranden syftar till att säkerställa att väsentliga miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade faktorer (ESG-faktorer) identifieras och bedöms, och att de införlivas i analyser och beslut. Verktyg för att identifiera, definiera, övervaka, mäta och kontrollera hållbarhetsrisker vidareutvecklas löpande. sid. 9–10, 56, 190–193, 212	SEB:s hållbarhetspolicy vägleder oss i vårt arbete och uttrycker vår syn på viktiga frågor och branschsektorer som anses vara kritiska ur ett miljörelaterat och socialt perspektiv. sid. 14–15, 194–196	SEB vill driva på utvecklingen av marknaden för hållbar finansiering. Genom våra ambitioner och mål vill vi öka den hållbarhetsrelaterade finansieringen och rådgivningen för våra kunder och därigenom skapa positiva miljörelaterade och sociala effekter i samhället. sid. 5, 14–15, 18, 190–193, 227	Vi för en konstant dialog med våra kunder och anpassar vår verksamhet och vårt utbud för att vara relevanta och skapa långsiktigt värde för våra intressenter. Vi fungerar som rådgivare åt våra kunder i deras omställning som skapar en positiv inverkan på samhället. sid. 9–10, 14–15, 190, 197

1) Inkluderar faktisk- och potentiell påverkan samt om det beror på aktiviteterna i sig eller som ett resultat av affärsrelationer.
2) Inkluderar mål och indikatorer för att utvärdera våra framsteg.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 240

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Riskhantering

Referens	Påverkan 1)
Att hantera risker är en integrerad del av bankverksamhet, men samtidigt ger SEB:s produkter och tjänster privatpersoner och företag möjlighet att växa. Digitalisering och hållbarhet samt ökande reglering leder till nya, framförallt icke-finansiella risker som ökar i betydelse som bedrägerier och hot från hybridkrigsföring. sid.	# Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Riskmedvetenhet

Referens: 12–13, 51, 56

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området
Riskmedvetenhet är djupt förankrad i SEB:s företagskultur. Banken har ett omfattande ramverk för risk-, likviditets- och kapitalhantering som utvecklas löpande för att återspegla aktuella förutsättningar. SEB:s rykte beror också på vilka typer av kunder SEB associeras med. SEB:s policy för kundgodkännande utgörs av principer och instruktioner vid godkännande av nya och befintliga kunder och har under 2023 uppdaterats i enlighet med SEB:s hållbarhetspolicy. Miljömässiga, sociala och risker relaterade till bolagsstyrning mäts och integreras i de strategiska besluten.

Referens: 51–56, 192–193

Policyer eller åtaganden
SEB utvecklar ständigt sitt riskhanteringsramverk för både finansiell och icke-finansiell risk. Genom att kontinuerligt utveckla och förbättra styrning och praxis kring riskhantering arbetar SEB med att reducera icke-finansiella risker, både traditionella och nya framväxande risker, i den dagliga verksamheten och i bankens processer. SEB strävar efter att följa lagar och föreskrifter, såsom ”Lag om bank- och finansieringsrörelse (2004:297)” och ”Lag om värdepappersmarknaden (2007:528).

Referens: 51–52, 59, 192–193

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)
SEB:s styrelse beslutar om risktoleransen och styrs i enlighet med vår bolagsstyrningsstruktur. SEB har utvecklat en uppsättning klimatrelaterade mått och mål för att öppet redovisa våra framsteg och för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi.

Referens: 51–52, 201–202

Intressentdialoger
Eftersom det blir allt viktigare att förstå de risker som är kopplade till klimatförändringar är SEB helt inställt på att presentera våra klimatrelaterade insatser i enlighet med rekommendationerna från TCFD. Genom analys av vår kreditportfölj kan vi erbjuda rådgivningstjänster och hållbara finansierings- och investeringslösningar för att hjälpa våra kunder att nå sina klimatrelaterade mål. SEB för en kontinuerlig dialog med tillsynsmyndigheter angående gällande regelverk.

Referens: 197–202, 205

1) Inkluderar faktisk- och potentiell påverkan samt om det beror på aktiviteterna i sig eller som ett resultat av affärsrelationer.
2) Inkluderar mål och indikatorer för att utvärdera våra framsteg.

Hållbart sparande och hållbara investeringar

Referens: 9–10, 14–15, 190, 198, 201–202

Påverkan 1)
SEB är en av de största institutionella investerarna och kapitalförvaltarna i Norden. Vi erbjuder spar- och investeringsprodukter och tjänster som syftar till att bidra till ett hållbart samhälle för såväl privatpersoner som företagskunder och institutionella kunder. SEB Investment Management AB strävar efter att anpassa investeringarna till Parisavtalet och att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040, samtidigt som man inser att vissa sektorer med stora utsläpp är viktiga för att möjliggöra omställningen.

Referens: 190–194, 201–202

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området
Fondbolaget strävar efter att integrera hållbarhetsaspekter i alla typer av investeringar och tillgångsklasser. Detta görs genom att investera i företag som har integrerat hållbarhet i sin affärsmodell eller har väldefinierade omställningsplaner, genom att utesluta branscher och företag som inte uppfyller fondbolagets hållbarhetskriterier och genom att fortlöpande engagera oss i investeringsobjekten. Fondbolaget har en strikt syn på fossila bränslen och alla fonder exkluderar företag som framställer och processar dessa.

Referens: 195–196

Policyer eller åtaganden
Hållbarhetspolicyn definierar ramverket för hållbarhet inom SEB och utgör en styrande plattform för vårt hållbarhetsarbete för alla affärsbeslut, inklusive investerings- och kreditbeslut. SEB Investment Management AB har en egen policy och ingår inte i gruppens.

Referens: 14–15, 190–194, 201–202, 228

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)
SEB Investment Management AB har anslutit sig till Net Zero Asset Managers-initiativet och åtar sig att bli nettonoll senast 2040 och anpassa alla investeringar till Parisavtalet på aggregerad nivå. Hållbarhetsaktivitetsindex följer utvecklingen av artikel 9-fonder i enlighet med EUs regelverk Sustainable Finance Disclosure Regulation SFDR och det kapital som investerats av SEB Greentech Venture Capital.

Referens: 14, 190, 197, 201–202

Intressentdialoger
Som kapitalförvaltare har vi höga ambitioner att bidra till en hållbar utveckling genom att investera i företag och andra tillgångar som kan bidra till omställningen till en mer hållbar ekonomi och uppfylla kundernas och tillsynsmyndigheternas förväntningar och krav. Vi efterfrågar regelbundet feedback från våra kunder. Det gör vi till exempel genom den årliga undersökningen bland kunder med fond- och/eller pensionssparande, om vilka hållbarhetsområden relaterade till FN:s hållbarhetsmål de vill att vi ska prioritera.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 241

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Våra medarbetare

Referens: 3, 10, 15, 208–211

Påverkan 1)
SEB:s verksamhet bygger på relationer och det förtroende som vi har fått och därför är våra medarbetare vår viktigaste tillgång. Vår ambition är att attrahera och behålla medarbetare som vill göra en positiv skillnad. Vi är fast beslutna att göra det möjligt för människor och samhällen att växa. Som arbetsgivare och genom våra produkter, tjänster och finansiella kunskaper har vi en direkt och indirekt påverkan på anställda, kunder, leverantörer och människor i samhället. Finanssektorn förändras, och det blir därför allt viktigare att vi införlivar kontinuerligt lärande på jobbet och tryggar en säker och hälsosam arbetsplats som främjar god balans mellan arbete och privatliv.

Referens: 3, 10, 15, 208–211

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området
Som arbetsgivare vill SEB trygga en säker och hälsosam arbetsplats där våra anställda kan utvecklas och växa. Inkludering och mångfald är prioriterade områden för SEB och vi strävar efter att vara en förebild i alla länder där vi är verksamma. Inom SEB görs en årlig undersökning för att mäta medarbetarnas engagemang och deras syn på SEB som arbetsplats. Samarbete med arbetstagarrepresentanter som fackliga organisationer och företagsråd är en integrerad del av den dagliga verksamheten och något som uppmuntras. SEB erbjuder flera åtgärder för att främja både fysisk och psykisk hälsa bland medarbetare. Vi uppmuntrar våra anställda att vara aktiva i samhället, och genom partnerskap med Mentor når SEB-medarbetare tusentals unga människor varje år.

Referens: 15, 59, 196, 208–211

Policyer eller åtaganden
Att arbeta aktivt med inkludering och mångfald och respektera mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter är en del av SEB:s ansvarsfulla affärspraxis. SEB har en policy för sociala och mänskliga rättigheter samt en policy för inkludering och mångfald, båda antagna av styrelsen.

Referens: 31, 208–211, 231–233

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)
SEB:s mål är att bli den mest attraktiva arbetsgivaren inom finansbranschen, särskilt inom banksektorn. Utvecklingen mäts genom den årliga medarbetarundersökningen.

Referens: 208–211

Intressentdialoger
SEB:s anställda visar ett starkt engagemang för bankens framtid, vilket främst framgår av den årliga medarbetarundersökningen. SEB strävar efter att vara en god samhällsaktör och stöder på olika sätt människor i samhället och följer bestämmelserna där vi är verksamma.

1) Inkluderar faktisk- och potentiell påverkan samt om det beror på aktiviteterna i sig eller som ett resultat av affärsrelationer.
2) Inkluderar mål och indikatorer för att utvärdera våra framsteg.

Brottsförebyggande åtgärder

Referens: 13, 31, 55, 212

Påverkan 1)
Genom att vara aktiv på finansmarknaden med ett diversifierat och globalt utbud är SEB som bank exponerad för risken att utnyttjas för korruption, penningtvätt och finansiering av terrorism (”finansiell brottslighet”). SEB arbetar aktivt för att förebygga alla potentiella negativa effekter som kan beröra kunder och samhälle.

Referens: 13, 31, 55, 212

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området
SEB arbetar löpande med att stärka och utveckla mer avancerade förmågor för att förebygga finansiell brottslighet genom att förbättra rutiner, processer och systemstöd samt förstärka interna kontroller. Banken utbildar löpande personalen för att öka medvetenheten och kunskapsnivån kring riskerna med finansiell brottslighet. En nyckel är Customer Onboarding procossen och en genomgång av den kommer att göras under 2024 för att ytterligare stärka kontrollerna för att bekämpa finansiell brottslighet. Funktionen Förebyggande av finansiell brottslighet (FCP) infördes under 2021 och främjar bankens övergripande styrning och kontroll av åtgärder mot finansiell brottslighet.

Referens: 55, 59, 197, 212, 213

Policyer eller åtaganden
Som offentlig finansiell institution med hög exponering för finansiell brottslighet är SEB föremål för en mängd olika regelverk. Vi utvecklar ständigt våra interna ramverk, policyer och instruktioner för att minska risker kopplade till finansiell brottslighet.

Referens:

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)
SEB har väletablerade och avancerade processer för rapportering av misstänkta aktiviteter och angelägenheter. Alla medarbetare bygger upp kompetens och medvetenhet genom obligatoriska utbildningar och genom en stark riskkultur som genomsyrar organisationen.# Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

SEB ökar takten i investeringar och samarbeten på ett antal utvalda områden för att utveckla och stärka kundutbudet och distributionen i syfte att säkerställa vår framtida konkurrenskraft i en bransch som genomgår stora förändringar. För att anpassa oss till våra kunders alltmer digitala beteende fortsatte vi under 2023 att utveckla vår servicemodell. Efterfrågan på digitala lösningar och hållbarhetsrelaterade produkter samt ökad reglering leder till nya, framförallt icke-finansiella risker, som ökar i betydelse.

sid. 9–10, 12–15, 190, 193–194

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området

Under året har vi fortsatt att dra nytta av de möjligheter som utvecklats av vår innovationsstudio SEBx. Förra året lanserade SEB som första bank i Norden ett kommersiellt utbud baserat på konceptet Banking-as-a-Service. Efterfrågan på liknande tjänster fortsätter, och till följd av detta har SEB i år inrättat en ny affärsenhet, SEB Embedded för att ta konceptet vidare och utveckla digitala digitala produkter och tjänster inom Banking-as-a-Service. SEB organiserar ett Entreprenör Camp för att uppmuntra unga personer att starta egna företag och det etablerade entreprenörspriset The Next Awards syftar till att stödja personer som kan skapa varaktig förändring och bidra till en bättre värld.

sid. 10, 13, 20, 211

Policyer eller åtaganden

Som en del av SEB:s strategi, är kapital allokerat för att investeras av SEB:s Greentech Venture Capital. SEB:s Innovation Forum är en plattform där företag kan presentera sina innovationer för vidareutveckling. I Norge stöder SEB ScaleCenter nystartade företag som utvecklar hållbara lösningar.

sid. 10, 12–13

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder

SEB Greentech Venture Capital investerar i grön teknik med fokus på omvandlande idéer som kan få stor betydelse när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förhindra att de planetära gränserna överskrids. Investeringarna utgör en del av hållbarhetsaktivitetsindex.

sid. 193–194, 202, 234

Dialoger och samverkan med intressenter

För att klara framtidens utmaningar behöver vi som samhälle innovation och framtidstro. Vi ser partnerskap och samarbeten med relevanta intressenter som viktiga faktorer för att säkerställa att SEB:s breda utbud av kärnprodukter och -tjänster förblir konkurrenskraftiga.

sid. 11, 12–14, 197, 211

Miljöupplysningar

Klimat

Klimatförändringarna och dess effekter har ökat avsevärt i betydelse, och vi införlivar dessa aspekter i allt vi gör då vi påverkar miljön direkt genom vår egen verksamhet och indirekt genom affärsrelationer med kunder och leverantörer. Vårt ansvar omfattar den påverkan som vi och våra partners har på såväl levande som icke levande naturliga system, som klimat, biologisk mångfald, mark, luft och vatten. Vi strävar efter att vara så effektiva som möjligt och minimera vår påverkan på miljön och samhället.

sid. 10, 14, 198–206

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området

Att bekämpa klimatförändringar är den mest angelägna samhällsfrågan, och de står högst upp på SEB:s hållbarhetsagenda. SEB har länge arbetat aktivt för att minska den direkta miljöpåverkan. Sedan 2008 mäter vi utsläpp från energiförbrukning, papper, företagsbilar och affärsresor och avfall. SEB vidtar flera åtgärder för att uppnå bankens minskningsmål, till exempel genom att förbättra energieffektiviteten i verksamheter och byggnader, samt genom att öka användningen av förnybar energi och elektrifiera vår bilpark. Vi stöder våra kunder i hållbarhetsomställningen med råd och produkter som omvandlar utlåningsportföljen mot mer hållbara verksamheter, och minskar därmed mängden koldioxidutsläpp som vi finansierar. Genom samarbete med leverantörer har vi som mål att minimera vårt koldioxid avtryck i leverantörskedjan.

sid. 10, 12–15, 198–206

Policyer eller åtaganden

SEB har en uppdaterad miljöpolicy som anger bankens ståndpunkter, tillvägagångssätt och förvaltning när det gäller klimat, sötvatten och biologisk mångfald. Genom att gå med i Net-Zero Banking Alliance, NZBA, har vi åtagit oss att anpassa vår kreditportfölj till 1,5 °C-scenarier för att nå netto-noll senast år 2050. Vi supporterar och har antagit flera internationella överenskommelser och åtaganden som ska guida oss i vårt arbete.

sid. 190–192, 196, 198, 200–205

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder

Under 2023 intensifierade vi integreringen av hållbarhetsstrategin i hela organisationen. SEB:s strategi är i linje med Parisavtalet, och vi har satt upp sektormål som strävar efter att nå en netto-noll kreditportfölj senast 2050. Från och med i år inkluderar vi ett mål för tillverkning av tunga fordon. Huvuddelar i detta är våra ambitioner och mål som lanserades 2021. Genom att fokusera på dessa mätbara ambitioner och mål strävar vi efter att bidra till omställningen genom att både minska den negativa påverkan och öka den positiva påverkan.

sid. 5, 15, 18, 190–191, 202–205, 235–236

Intressentdialoger

Vi försöker hela tiden minska våra direkta utsläpp och arbetar aktivt tillsammans inom alla relevanta affärsområden för att minska vår påverkan genom att utvärdera resor, företagsbilar, energianvändning och generering av avfall. Genom vårt nära samarbete och engagemang med kunder, investerare, leverantörer, organisationer i det civila samhället och andra nätverk lär vi oss kontinuerligt och delar insikter om relevanta utmaningar och prioriteringar.

sid. 9–10, 14, 190, 197

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Referens

Påverkan 1)

SEB är övertygat om att valet av leverantörer med hög prestanda när det gäller miljörelaterade, samhälleliga och etiska aspekter skapar värde både för oss, samhället i stort och för våra leverantörer. Vi har infört rutiner för att utvärdera och välja leverantörer och entreprenörer för att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till negativa effekter på människor och miljö.

sid. 213

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området

För att identifiera hållbarhetsrisker bland våra leverantörer (när det är applicerbart), genomför SEB en initial granskning via ett riskbedömningsverktyg som tar hänsyn till land, branschsektor och affärsrelationen. Verktyget ger en samlad bild av leverantörsbasen.

sid. 213

Policyer eller åtaganden

Vi övervakar leverantörernas processer och prestationer utifrån relevanta aspekter på liknande sätt som vid den första bedömningen när det är tillämpligt. Dessa standarder beskrivs i SEB:s uppförandekod för leverantörer. SEB:s antikorruptionspolicy fastställer principer för hantering av korruptionsrisker förenade med mellanhänder och andra tredje parter.

sid. 212–213

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder

Leverantörer är föremål för en årlig uppföljningsprocess och betygssätts. Om en leverantör i den första bedömningen identifieras ha en potentiell förhöjd risknivå blir denna föremål för en utökad screening.

sid. 213, 236

Intressentdialoger

Genom löpande dialog och samarbete med leverantörer strävar vi efter att minimera eventuell negativ inverkan på människor och miljö.

sid. 203, 236

• 1) Inkluderar faktisk- och potentiell påverkan samt om det beror på aktiviteterna i sig eller som ett resultat av affärsrelationer.
• 2) Inkluderar mål och indikatorer för att utvärdera våra framsteg.

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Innovation och entreprenörskap

Referens

Påverkan 1)

SEB ökar takten i investeringar och samarbeten på ett antal utvalda områden för att utveckla och stärka kundutbudet och distributionen i syfte att säkerställa vår framtida konkurrenskraft i en bransch som genomgår stora förändringar. För att anpassa oss till våra kunders allt- mer digitala beteende fortsatte vi under 2023 att utveckla vår service- modell. Efterfrågan på digitala lösningar och hållbarhetsrelaterade produkter samt ökad reglering leder till nya, framförallt icke-finansiella risker, som ökar i betydelse.

sid. 9–10, 12–15, 190, 193–194

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området

Under året har vi fortsatt att dra nytta av de möjligheter som utveck- lats av vår innovationsstudio SEBx. Förra året lanserade SEB som första bank i Norden ett kommersiellt utbud baserat på konceptet Banking-as-a-Service. Efterfrågan på liknande tjänster fortsätter, och till följd av detta har SEB i år inrättat en ny affärsenhet, SEB Embedded för att ta konceptet vidare och utveckla digitala digitala produkter och tjänster inom Banking-as-a-Service. SEB organiserar ett Entreprenör Camp för att uppmuntra unga personer att starta egna företag och det etablerade entreprenörspriset The Next Awards syftar till att stödja personer som kan skapa varaktig förändring och bidra till en bättre värld.

sid. 10, 13, 20, 211

Policyer eller åtaganden

Som en del av SEB:s strategi, är kapital allokerat för att investeras av SEB:s Greentech Venture Capital. SEB:s Innovation Forum är en platt- form där företag kan presentera sina innovationer för vidareutveckling. I Norge stöder SEB ScaleCenter nystartade företag som utvecklar håll- bara lösningar.

sid. 10, 12–13

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder

SEB Greentech Venture Capital investerar i grön teknik med fokus på omvandlande idéer som kan få stor betydelse när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förhindra att de planetära gränserna överskrids. Investeringarna utgör en del av hållbarhetsaktivitetsindex.

sid. 193–194, 202, 234

Intressentdialoger

Intressentdialoger SEB arbetar aktivt för att förebygga risken att utnyttjas för aktiviteter relaterade till finansiell brottslighet. Vi skapar medvetenhet och utbildar medarbetare, identifierar risker hos våra leverantörer och förbättrar ständigt våra kunddialoger och Customer Onboarding processen. Vidare samarbetar vi med externa parter kring gemen- samma bankrelaterade ämnen och för dialog med berörda myndighe- ter. Sedan 2019 ingår vi i SAMLIT (Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force), ett samarbetsforum mellan Sveriges största banker, Svenska Bankföreningen och svenska polisens underrättelse- enhet på nationella operativa avdelningen (NOA).

sid. 13, 31, 59, 212–213, 229–230

Inköp

Referens

Påverkan 1)

SEB är övertygat om att valet av leverantörer med hög prestanda när det gäller miljörelaterade, samhälleliga och etiska aspekter skapar värde både för oss, samhället i stort och för våra leverantörer. Vi har infört rutiner för att utvärdera och välja leverantörer och entreprenörer för att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till nega- tiva effekter på människor och miljö.

sid. 213

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga området

För att identifiera hållbarhetsrisker bland våra leverantörer (när det är applicerbart), genomför SEB en initial granskning via ett riskbedömningsverktyg som tar hänsyn till land, branschsektor och affärsrelationen. Verktyget ger en samlad bild av leverantörsbasen.

sid. 213

Policyer eller åtaganden

Vi övervakar leverantörernas processer och prestationer utifrån rele- vanta aspekter på liknande sätt som vid den första bedömningen när det är tillämpligt. Dessa standarder beskrivs i SEB:s uppförandekod för leverantörer. SEB:s antikorruptionspolicy fastställer principer för hantering av korruptionsrisker förenade med mellanhänder och andra tredje parter.

sid. 212–213

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder

Leverantörer är föremål för en årlig uppföljningsprocess och betyg- sätts. Om en leverantör i den första bedömningen identifieras ha en potentiell förhöjd risknivå blir denna föremål för en utökad screening.

sid. 213, 236

Intressentdialoger

Genom löpande dialog och samarbete med leverantörer strävar vi efter att minimera eventuell negativ inverkan på människor och miljö.

sid. 203, 236

• 1) Inkluderar faktisk- och potentiell påverkan samt om det beror på aktiviteterna i sig eller som ett resultat av affärsrelationer.
• 2) Inkluderar mål och indikatorer för att utvärdera våra framsteg.# GRI-index

SEB-koncernens hållbarhetsredovisning 2023 har upprättats i enlighet med standarder för Global Reporting Initiative (GRI) och bygger på den senaste versionen av standarderna (oktober 2021). I indexet nedan redovisas GRI-informationen om identifierade väsentliga områden för hållbarhetsredovisningen 2023. Vad gäller redovisningsperiod finns ingen tillgänglig GRI-sektorstandard för finansinstitut eller investeringsbolag. Referenser i tabellen nedan är sidnummer i SEB:s års- och hållbarhetsredovisning 2023 såvida inget annat anges. SEB har publicerat hållbarhetsrapporter sedan 2007. Föregående rapport publicerades i mars 2023. Inga betydande förändringar har gjorts avseende gränsdragningar. Kontakt: Chief Sustainability Officer, Hans Beyer, tel: 0771 62 10 00, sebgroup.com.

GRI-standard/annan källa	Upplysning	Referensställe	Kommentarer	Underlåtenhet	Utelämnade krav	Anledning	Förklaring
Generella upplysningar
GRI 2: Generella upplysningar 2021	2–1 Organisationsinformation	Bakre omslag, 60–62, 237	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
	2–2 Enheter som ingår i organisationens hållbarhetsredovisning	237
	2–3 Rapporteringsperiod, frekvens och kontakter	Bakre omslag, 225
	2–4 Effekt och orsak till omräkning av data/information		Kommer att presenteras i samband med den faktiska omräknade informationen.
	2–5 Information angående extern granskning	225, 249
	2–6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer	4, 9–16, 19–27, 197, 213
	2–7 Medarbetare	231–233
	2–8 Medarbetare som inte är anställda	232
	2–9 Organisationens bolagsstyrning och sammansättning	59–75
	2–10 Nominering och val av högsta styrande organ	61
	2–11 Ordförande i högsta styrande organ	62
	2–12 Det högsta styrande organets roll i övervakning och hanteringen av påverkan	62
	2–13 Delegering av ansvar för hantering av påverkan	56, 190, 192–195, 198–199
	2–14 Det högsta styrande organets roll i hållbarhetsredovisning	194–195
	2–15 Intressekonflikter	62
	2–16 Förmedling av kritiska händelser	212–213, 229
	2–17 Kollektiv kunskap inom det högsta styrande organ	70, 194–195, 229	SEB har SEB External Sustainbility Advisory Board som direkt stöd till VD.
	2–18 Utvärdering av det högsta styrande organets prestationer	60–61, 65
	2–19 Ersättningspolicyer	76, 195
	2–20 Process för bestämmande av ersättning	66, 69, 76–80
	2–21 Årlig total kompensationskvot	233	Förberedelser för implementeringen av ESRS pågår
	2–22 Uttalande om strategi för hållbar utveckling	14–15, 190–191, 202
	2–23 Policyåtaganden	59, 196
	2–24 Införlivande av policyåtaganden	59, 196, 229
	2–25 Processer för att avhjälpa negativ påverkan	14–15, 190, 192, 196
	2–26 Mekanismer för rådfrågning och rapportering av händelser	212
	2–27 Efterlevnad av lagar och regelverk	229
	2–28 Medlemsorganisationer	197
	2–29 Tillvägagångssätt för intressentengagemang	197
	2–30 Kollektivavtal och arbetsrätt	209, 233
Väsentliga Områden
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–1 Process för fastställande av väsentliga områden	192, 197
	3–2 Lista över väsentliga områden	192, 239–243
Ekonomiskt resultat
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	5, 12–15, 227, 239
GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016	201–1 Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde	5, 10, 227
	201–2 Finansiell påverkan samt övriga risker och möjligheter på grund av klimatförändringar	9–10, 190–195, 198–205
Antikorruption
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	212, 241
GRI 205: Antikorruption 2016	205–2 Kommunikation och utbildning om policyer och processer för antikorruption	229–230
Skatt
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	95, 213, 238
GRI 207: Skatt 2019	207–1 Förhållningssätt till skatt	213, 238
	207–2 Styrning, kontroll och riskhantering av skatt	213, 238
	207–3 Intressentdialoger och hantering av skatterelaterade frågor	213, 238
	207–4 Land-för-land rapportering	237–238
Energi
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	198–205, 242
GRI 302: Energi 2016	302–1 Energiförbrukning inom organisationen	235–236
Utsläpp
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	198–205, 242
GRI 305: Utsläpp 2016	305–1 Direkta (Scope 1) växthusgasutsläpp	235
	305–2 Energi indirekta (Scope 2) växthusgasutsläpp	235
	305–3 Andra indirekta (Scope 3) växthusgasutsläpp	19, 205, 235
	305–4 Intensitet av växthusgasutsläpp	235
	305–5 Minskning av växthusgasutsläpp	235
Avfall
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	198–205, 242
GRI 306: Avfall 2020	306–2 Hantering av betydande avfallsrelaterad påverkan	235	b-c Information otillgänglig/ ofullständig				Datakonsolidering kommer initieras under året.
Anställning
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	3, 208–211
GRI 401: Medarbetare 2016	401–1 Nyanställningar och personalomsättning	232
	401–3 Föräldraledighet	232	c-d-e Information otillgänglig/ ofullständig				Datakonsolidering kommer initieras under året.
Arbetsrätt
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	15, 209
GRI 402: Arbetsrätt 2016	402–1 Kortaste uppsägningstid vid organisationsförändringar	233
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	208–209
GRI 403: Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 2018	403–4 Medarbetares deltagande, konsultation och kommunikation kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen	233
Utbildning
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	208–209
GRI 404: Utbildning 2016	404–1 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd	233
Mångfald och jämställdhet
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	208–209
GRI 405: Mångfald och jämställdhet 2016	405–1 Mångfald i styrande organ och bland medarbetare	231–232
Leverantörer granskande med sociala kriterier
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	213
GRI 414: Leverantörer granskande med sociala kriterier 2016	414–1 Nya leverantörer som granskats med sociala kriterier	236
Public policy
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	59
GRI 415: Public Policy 2016	415–1 Politiska engagemang och bidrag	59, 212	Sid. 7 i Uppförandekoden
Kundsekretess
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3–3 Hantering av väsentliga områden	211
GRI 418: Kundsekretess 2016	418-1 Konstaterade fall av brott mot kundsekretessen eller förlust av kundinformation	229
SEB:s egna upplysningar (Hållbar)
Finansiering
GRI 3: Väsentliga områden 2021	3-3 Hantering av väsentliga områden	190–191, 193–194, 196
GF-FS8 Produktportfölj:

Allmänna hållbarhetsupplysningar

Strategi

Påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsstyrning

Policyramverk för hållbarhet

Dialoger och samverkan med intressenter

Miljöupplysningar

Klimat

Biologisk mångfald, vatten och cirkularitet

Översikt över EU-taxonomi

Sociala upplysningar

Styrningsrelaterade upplysningar

EU-taxonomirapportering

Kompletterande hållbarhetsinformation

GRI-index

Revisorns rapport

Vår strategi

Röster om SEB

Investera i SEB

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Hållbarhetsredovisning

Övrig information

Våra divisioner

Inledning

Revisorns rapport över översiktlig granskning av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.nr 502032-9081

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Skandinaviska Enskilda Banken AB att översiktligt granska Skandinaviska Enskilda Banken AB:s hållbarhetsredovisning för år 2023. Skandinaviska Enskilda Banken AB har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning till sidorna 189–248 i detta dokument och den lagstadgade hållbarhetsrapporten till sidorna 189–225.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 244 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till informationen i detta dokument, och den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Skandinaviska Enskilda Banken AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalanden

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 23 februari 2024

Ernst & Young AB

Hamish Mabon
Auktoriserad revisor

Marianne Förander
Specialistmedlem i FAR

INKLUSIVE ALTERNTIVA NYCKELTAL

1) Jämförelsestörande poster

I syfte att underlätta en jämförelse av rörelseresultatet mellan innevarande och tidigare perioder identifieras och beskrivs poster med en väsentlig påverkan som ledningen anser påverkar jämförbarheten eller är relevanta för att förstå det finansiella resultatet till exempel nedskrivning av goodwill, omstrukturering, vinster eller förluster från avyttringar och andra intäkter och kostnader som inte är återkommande.

• Rörelseresultat Summa resultat före skatt.
• Nettoresultat Summa resultat efter skatt.
• Räntabilitet på eget kapital Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittligt 2) eget kapital.
• Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster Aktieägarnas andel av nettoresultatet, exklusive jämförelsestörande poster och därtill hänförlig skatteeffekt, i relation till genomsnittligt 2) eget kapital.
• Räntabilitet på allokerat kapital Rörelseresultat per division, reducerat med en schablon-skattesats, i relation till genomsnittligt 2) allokerat kapital.
• Räntabilitet på totala tillgångar Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittlig 2) balansomslutning.
• Räntabilitet på riskexponeringsbelopp Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittligt 2) riskexponeringsbelopp.
• K/I-tal Summa rörelsekostnader i relation till summa rörelseintäkter.
• Nettoresultat per aktie före utspädning Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till vägt genomsnittligt 3) antal aktier före utspädning.
• Nettoresultat per aktie efter utspädning Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till vägt genomsnittligt 3) antal aktier efter utspädning.

Den beräknade utspädningen är baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långfristiga aktieprogrammen.

1) Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM-mått) är finansiella mått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte definieras i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller i EU:s kapitalkravs-direktiv (CRD IV) / kapitalkravsförordning (CRR). Alternativa nyckeltal används av SEB när det är relevant för att följa upp och beskriva SEB:s finansiella situation och för att ge ytterligare relevant information och verktyg för att möjliggöra en analys av SEB:s finansiella utveckling. Alternativa nyckeltal som beskriver nettoresultat per aktie före utspädning, nettoresultat per aktie efter utspädning, substansvärde per aktie, eget kapital per aktie, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på eget kapital exklusive immateriella tillgångar, räntabilitet på totala tillgångar och räntabilitet på riskexponeringsbelopp ger relevant information om SEB:s resultat i relation till olika investeringsmått. K/I-talet ger information om SEB:s kostnadseffektivitet. Alternativa nyckeltal som baseras på utlåning ger information om reserveringar i relation till kreditrisk. Alla dessa mått kan skilja sig från liknande nyckeltal som presenteras av andra företag.

2) Ackumulerat genomsnitt från årets början, beräknat på månadsbasis.

3) Genomsnittligt antal beräknat på dagsbasis.

Förkortningar

IFRS 9

• FVTPL Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
• FVHFT Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet som innehas för handel
• FVMPL Finansiella tillgångar som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet
• FVDPL Finansiella tillgångar som klassificerats till verkligt värde via resultatet
• AmC Upplupet anskaffningsvärde

ENLIGT EU:S KAPITALKRAVSFÖRORDNING NR 575/2013 (CRR):

• Riskexponeringsbelopp Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, risk- vägda enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk.# Definitioner och förkortningar

Operativa risker beräknas och uttrycks som riskexponeringsbelopp. Gäller endast i den konsoliderade situationen, exklusive försäkringsverksamheten och exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

• Kärnprimärkapital: Eget kapital exklusive utdelning, uppskjuten skatt, immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s Kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR).
• Primärkapital: Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt efterställda skulder, så kallat primärkapitaltillskott.
• Supplementärkapital: Huvudsakligen efterställda skulder som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott.
• Kapitalbas: Summan av primärkapital och supplementärkapital.
• Kärnprimärkapitalrelation: Kärnprimärkapital uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.
• Primärkapitalrelation: Primärkapital uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.
• Total kapitalrelation: Kapitalbasen uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.
• Likviditetstäckningsgrad (LCR): Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under de kommande 30 kalenderdagarna.

Definitioner

• Substansvärde per aktie: Summan av aktieägarnas kapital, samt kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, i relation till antalet utestående aktier.
• Eget kapital per aktie: Aktieägarnas kapital i relation till antal utestående aktier.
• Förväntade kreditförluster: Sannolikhetsvägda kreditförluster med respektive risk för fallissemang.
• Reserv för förväntade kreditförluster: Reserv för förväntade kreditförluster avseende finansiella tillgångar, kontraktstillgångar, lånelöften och finansiella garantier.
• Förväntad kreditförlustnivå, netto: Förväntade kreditförluster, netto, i relation till summan av årets ingående balanser för räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella garantier och lånelöften, med avdrag för reserver för förväntade kreditförluster.
• Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster: Reserver för förväntade kreditförluster i relation till underliggande redovisade bruttovärden på utlåning och räntebärande värdepapper samt nominella belopp för finansiella garantier och lånelöften.
• Andel lån i steg 3, brutto: Redovisat bruttovärde för steg 3 utlåning (osäkra lån) i relation till redovisat bruttovärde för total utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde (inklusive kund- och likvidfordringar redovisade som övriga tillgångar).
• Andel lån i steg 3, netto: Redovisat värde för steg 3 utlåning (osäkra lån) i relation till redovisat värde för total utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde (inklusive kund- och likvidfordringar redovisade som övriga tillgångar).

I excelfilen Alternativa Nyckeltal, som finns på sebgroup.com, anges hur nyckeltalen beräknas.

ENLIGT EU:S KAPITALKRAVSFÖRORDNING NR 876/2019 (CRR2)

• Bruttosoliditetsgrad: Primärkapital i förhållande till exponeringsvärdet på tillgångar, derivat och poster utanför balansräkningen.
• Stabil nettofinansieringskvot: Tillgänglig stabil finansiering i förhållande till behovet av stabil finansiering.

EU:S DIREKTIV NR 879/2019 (BRRD II):

• Minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL): Minimikrav avseende kapitalbas och kvalificerade skulder, enligt Riksgälden.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 250

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Övrig information Definitioner och förkortningar Finansiell information och publikationer Kalender Utdelning Årsstämma Finansiell information och publikationer

• Års- och Hållbarhetsredovisning 2023: 27 februari 2024
• Årsstämma: 19 mars 2024
• Kvartalsrapport januari–mars 2024: 24 april 2024
• Kvartalsrapport april–juni 2024: 16 juli 2024
• Kvartalsrapport juli–september 2024: 24 oktober 2024

Kalender

Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 8:50 kronor och en extra utdelning på 3:00 kronor per aktie för 2023. Den 21 mars 2024 är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan rätt till utdelning den 20 mars 2024 och utdelningen beräknas betalas ut av Euroclear Sweden AB den 26 mars 2024.

Utdelning

Årsstämman hålls den 19 mars 2024 klockan 13.00 i Konserthuset vid Hötorget i Stockholm. Kallelse till årsstämman samt dagordning finns tillgängliga på sebgroup.com Aktieägare som önskar närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud ska:

• dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena den 11 mars 2024,
• dels senast den 13 mars 2024 anmäla sig till stämman.

Anmälan ska ske på telefon nr 0771 23 18 18 (+46 771 23 18 18 utanför Sverige) vardagar mellan kl. 09.00–16.30 eller via internet på SEB:s webbplats sebgroup.com eller skriftligen under adress Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, telefonnummer och eventuella biträden.

Aktieägare som önskar delta i stämman genom poströstning ska:

• dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena den 11 mars 2024,
• dels senast den 13 mars 2024 anmäla sig genom att avge sin poströst.

Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär kan skickas med post till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm eller med e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com. Ifyllt formulär ska vara SEB, c/o Euroclear, tillhanda senast den 13 mars 2024.

Årsstämma

Beställ tryckt Års- och Hållbarhetsredovisning på sebgroup.com/ir
Prenumerera på digital version (pdf) av finansiell information via pressmeddelande på sebgroup.com/press

Års- och Hållbarhetsredovisning – ESEF
Års- och Hållbarhetsredovisningen, maskinläsbar enligt Esef-kraven.

SEB:s hemsida
Finansiell information, rapporter och övrig information om SEB finns på sebgroup.com

Kunder och personer namngivna i denna rapport har samtyckt till och godkänt sitt deltagande. Produktion: SEB och Narva • Tryck: Elanders Sverige AB, 2024 Foto: Superstudio, Joel Sherwood, Robert Elmengård med flera.

Års- och Hållbarhetsredovisning
Information om SEB:s verksamhet, finansiella ställning och resultat, samt hållbarhetsarbete.

Capital Adequacy & Risk Management Report (Pillar 3)
Information (på engelska) om kapitaltäckning och riskhantering enligt myndighetskrav.

Kvartalsrapporter och Fact Book
Kvartalsvis rapportering om SEB:s finansiella ställning och resultat, med ytterligare detaljer i Fact Book (på engelska).

Principles for Responsible Banking
Information (på engelska) om SEB:s självutvärdering i förhållande till principerna.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2023 — 251

Vår strategi Röster om SEB Investera i SEB Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Hållbarhetsredovisning Övrig informationVåra divisionerInledning Övrig information Definitioner och förkortningar Finansiell information och publikationer Kalender Utdelning Årsstämma

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) — Organisationsnummer 502032-9081

Kontaktpersoner

• Masih Yazdi
  Ekonomi- och finansdirektör
  Telefon: 0771 62 10 00
  E-post: masih.yazdi@seb.se
• Pawel Wyszynski
  Chef för Investor Relations
  Telefon: 070 462 21 11
  E-post: pawel.wyszynski@seb.se
• Malin Schenkenberg
  Finansiell information
  Telefon: 070 763 95 31
  E-post: malin.schenkenberg@seb.se
• Ulrika Areskog Lilja
  Chef för Group Brand, Marketing and Communication
  Telefon: 0771 62 10 00
  E-post: ulrika.areskoglilja@seb.se
• Niklas Magnusson
  Chef Medierelationer & Extern kommunikation
  Telefon: 070 763 82 43
  E-post: niklas.x.magnusson@seb.se

Postadress: SEB, 106 40 Stockholm
Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm
Telefon: 0771 62 10 00
Webb: sebgroup.com
Huvudkontor