SEB — Annual Report (ESEF) 2022

Mar 1, 2023

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Introduktion

Vi formar en positiv framtid, med ansvarsfull rådgivning och kapital – idag och för framtida generationer.

Vårt syfte

På SEB har vi alltid varit övertygade om att framtiden är beroende av att goda idéer blir verklighet. Vårt syfte är att forma en positiv framtid, med ansvarsfull rådgivning och kapital – idag och för framtida generationer. Vi har en tydlig ambition att öka takten mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle. Vi vill vara ledande i detta, en katalysator för den hållbara omställningen. Vi har ett långsiktigt perspektiv i allt vi gör, och står vid våra kunders sida i såväl goda som dåliga tider, eftersom vi vet att vår affär bygger på relationer och på det förtroende vi får. Nyckeln till framgång är vårt team med duktiga medarbetare och deras drivkraft att leverera bästa möjliga kundupplevelse. Allt handlar om att skapa värde genom finansiella produkter och tjänster som möter våra kunders behov i en föränderlig värld. Varje dag strävar vi efter att leva upp till vårt syfte, värna om vårt arv och förverkliga vår strategi. Det gör vi genom att skapa värde, agera långsiktigt och bygga positiva relationer.

Innehåll

• Introduktion 2
• Detta är SEB 2
• Året i korthet 4
• Samtal mellan vd och styrelsens ordförande 6
• Långsiktigt värdeskapande 10
• Strategi 12
• Omvärldsläge och trender 14
• Strategi och affärsplan 16
• Övergripande mål och utfall 20
• Vår verksamhet 22
• Våra kunder 24
• Våra medarbetare 26
• Våra aktieägare 28
• Vår roll i samhället 30
• Hållbarhetsredovisning 32
• Förvaltningsberättelse 66
• Finansiell koncernöversikt 67
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering 83
• Bolagsstyrning 90
• Finansiella rapporter och noter 110
• Finansiella rapporter 111
• Noter till de finansiella rapporterna 120
• Femårsöversikt 203
• Förslag till vinstdisposition 205
• Styrelsens och vd:s underskrifter 206
• Revisionsberättelse 207
• Kompletterande hållbarhetsinformation 212
• Övrig information 236
• Definitioner 236

Sidorna 66–206 utgör SEB:s formella årsredovisning. SEB:s hållbarhetsarbete beskrivs i hållbarhetsredovisningen på sidorna 32–65 och 212–234. Den officiella originalversionen av Års- och Hållbarhetsredovisningen är upprättad på svenska i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF). Se sebgroup.com för SEB:s årsrapportering.

Vi fokuserar på fyra huvudområden i vår 2030-strategi:

• Utdelning: Cirka 50 procent av vinsten per aktie
• Kapitalbuffert: 100 till 300 baspunkter över gällande kapitalkrav
• Räntabilitet på eget kapital: Konkurrenskraftig

… och vårt bidrag till omställningen:

• Det bruna: Minska kreditexponeringen mot fossila bränslen
• Det gröna: Öka hållbarhetsaktiviteterna
• Framtiden: Bedöma kreditportföljens anpassning till Parisavtalet

… och mäter våra framsteg i förhållande till våra långsiktiga finansiella mål:

• Högre ambitioner: Vi stärker vårt kunderbjudande genom att fortsätta bygga vidare på befintliga styrkor genom extra fokus på och resurser riktade till redan etablerade områden.
• Strategisk förändring: Vi utvärderar behovet av strategisk förändring och utvecklar sättet vi gör affärer inom redan etablerade områden.
• Strategiska partnerskap: Vi samarbetar och ingår partnerskap med externa parter och omprövar hur vi producerar och distribuerar våra produkter och tjänster.
• Förbättrad effektivitet: För att förbättra effektiviteten och ställa om snabbare kommer SEB att fokusera på bland annat automatisering, digitalisering och teknikutveckling.

---

Detta är SEB

Hemmamarknader

Vi tillhandahåller ett brett sortiment av produkter till våra kunder i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland och Storbritannien.

Geografisk expansion

Vi utökar vår verksamhet för stora företagskunder i Nederländerna, Schweiz och Österrike.

Internationellt nätverk

Vi stöttar våra hemmamarknadskunder runt om i världen i Beijing, Hongkong, Kiev, Luxemburg, New Delhi, New York, Nice, Sankt Petersburg¹), São Paulo, Shanghai, Singapore och Warszawa.

Vi servar våra kunder genom våra divisioner med en stark nordeuropeisk marknadsposition:

• Stora Företag & Finansiella Institutioner: Affärs- och investmentbanking-tjänster till stora företag och institutioner i Norden, Tyskland och Storbritannien samt i vårt internationella nätverk.
• Företag & Privatkunder: Heltäckande sortiment av bank- och rådgivningstjänster till privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige, samt korttjänster i fyra nordiska länder.
• Private Wealth Management & Family Office: Ledande private banking-erbjudande med global räckvidd riktat till kapitalstarka privatpersoner i Norden.
• Baltikum: Heltäckande sortiment av bank- och rådgivningstjänster till privatpersoner och små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen.
• Liv: Livförsäkringslösningar till såväl privatpersoner som företag och institutioner främst i Norden och de baltiska länderna.
• Investment Management: Förvaltning och distribution av mandat, SEB-fonder och externa fonder för kunder förmedlade via koncernens divisioner.

¹) Se sid. 68

---

Våra kunder och intressenter

Kategori	Antal
Stora företag	2 000
Finansiella institutioner	1 100
Små och medelstora företag	400 000
Privatpersoner	4 000 000
Medarbetare	16 500
Aktieägare	275 000

Av små och medelstora företag är cirka 292 000 helkunder.
Av privatpersoner är cirka 1,5 miljoner helkunder.

Samhället: Vi är en viktig del av samhällets infrastruktur och en engagerad samhällsaktör.

---

Året i korthet

Viktiga trender och händelser för SEB under 2022

Ett nytt ekonomiskt läge

Rysslands invasion av Ukraina innebar ett enormt mänskligt lidande och förändrade även det geopolitiska och ekonomiska landskapet. Energipriserna och det globala inflationstrycket ökade. Centralbankerna påskyndade sina penningpolitiska åtstramningar, vilket ledde till minskad riskaptit bland investerare och ökad oro för recession. I likhet med andra centralbanker i världen höjde Riksbanken successivt styrräntan till 2,5 procent. Återinförandet av plusräntor, mer normalt i ett historiskt perspektiv, påverkade SEB då prissättning av inlåning och andra tillgångsslag började finna ett nytt jämviktsläge.

Kundernas reaktion på det nya läget

Företagskunderna var fortsatt försiktiga. De efterfrågade riskhanteringstjänster och ersatte i allt högre grad obligationsfinansiering med traditionell finansiering. Efterfrågan på krediter drevs av behovet av rörelsekapital och rullande kreditfaciliteter, medan aptiten för nya investeringar var dämpad. Det privata sparandet och konsumtionen minskade och efterfrågan på bolån avtog markant på grund av fallande bostadspriser i Sverige.

Fortsatt hög kundnöjdhet

SEB bibehöll sin ledande position sett bland stora företag och finansiella institutioner i Norden, enligt olika Prospera-undersökningar. I samma undersökningar rankades SEB även som nummer ett inom hållbarhetsrådgivning. Enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI) rankades SEB som nummer ett bland storbankerna för företagskunder i Sverige och som nummer två för privatkunder.

---

Finansiella rapporter och noter

Finansiella rapporter

Nedan följer en översikt av finansiella poster.

ifrs-full:IssuedCapitalMember	2022-12-31	2021-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember	2022-01-01	2022-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember	2021-01-01	2021-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember	2021-12-31	2020-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember	2020-01-01	2020-12-31
ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember	2021-12-31	2020-12-31
ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember	2021-12-31	2020-12-31
ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember	2021-12-31	2020-12-31
ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember	2021-12-31	2020-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember	2021-01-01	2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember	2021-01-01	2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember	2021-01-01	2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember	2021-01-01	2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember	2021-01-01	2021-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember	2022-12-31	2021-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember	2022-12-31	2021-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember	2022-01-01	2022-12-31
ifrs-full:ReserveOfChangeInFairValueOfFinancialLiabilityAttributableToChangeInCreditRiskOfLiabilityMember	2022-12-31	2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember	2022-12-31	2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember	2022-12-31	2021-12-31
ifrs-full:ReserveOfRemeasurementsOfDefinedBenefitPlansMember	2022-12-31	2021-12-31
xbrli:shares	2021-12-31	2021-12-31
iso4217:SEK
iso4217:SEK

Note: The provided input appears to be fragmented and contains repeated or out-of-context data points, particularly around financial elements and dates. The table above attempts to organize discernible financial information based on the input. Many financial details are incomplete or difficult to interpret due to the raw format.

Noter till de finansiella rapporterna

Further details would be provided here in a complete 10-K filing. The input does not contain the content for this section.# Hållbarhetsresan fortsätter
På SEB:s årliga hållbarhetsevent, Transition in Numbers: Towards Net Zero, rapporterade vi om framstegen mot hållbarhetsmålen och kommunicerade även nettonollanpassade delmål för finansierade utsläpp för specifika sektorer.

Banking-as-a-Service kommersialiseras

SEB fick sin första Banking-as-a-Service-kund efter att ha ingått ett strategiskt partnerskap med Humla, en fintech-startup i Axel Johnson-koncernen som fokuserar på innovation inom detaljhandeln. SEB skapade också SEB Embedded, en ny affärsenhet skapad för att kommersialisera konceptet.

18 miljarder kronor överförda till aktieägarna

Utöver den ordinarie utdelningen på 12,9 miljarder kronor som betalades ut i mars 2022, genomfördes två aktieåterköpsprogram under året. Aktier för totalt 5 miljarder kronor återköptes.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Introduktion — Året i korthet

(Tabell 1: Finansiell Översikt 2022)

Värde	2022	2021	2020	2019	2018
Mdr kr	+5% 2)	+3% 2)
Intäkter	32	21	10	65	25
Kostnader	35
Rörelseresultat 1)	150	125	75
Aktiekursens utveckling 2022	1)
SEB A-aktie	–6%	–16%	–6%
OMXS30
Europeiska bankindexet SX7E

1) Exklusive jämförelsestörande poster
2) Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR)

(Tabell 2: Jämförelse med Konkurrenter 2022)

Indikator	SEB	Nordiska konkurrenter (indikation i jämförelsesyfte)	Europeiska bankindexet SX7E (senaste publicerade data)
K/I-tal	0,39	0,42	0,45
Räntabilitet på eget kapital (%)	14,5	13,9	10,3

(Tabell 3: Distribuerat Värde 2022)

Belopp	Mdr kr
Utdelning och aktieåterköp till aktieägare	22
Skatter och sociala avgifter	13
Löner, pensioner och förmåner till medarbetare	18
Räntor erlagda till kunder och obligationsinnehavare	11
Betalningar till leverantörer	10
Myndighets- avgifter	3

(Tabell 4: Långsiktiga finansiella mål och utfall 2022)

Mål och Nyckeltal	Enhet	2022	2021	2020	2019	2018
Utdelning på cirka 50 procent av vinst per aktie 12)	procent	51	51	106	0	70
Kärnprimärkapitalrelation på 100300 baspunkter över myndighetskravet 3)	baspunkter	470	590	840	250	270
Konkurrenskraftig avkastning 24)	procent	14,5	13,9	10,3	13,8	13,4

1) Enligt styrelsens förslag för 2022.
2) Exklusive jämförelsestörande poster.
3) Finansinspektionens krav beräknat av SEB: 14,2 procent 13,8).
4) Med ett långsiktigt mål på en uthållig avkastning på eget kapital på 15 procent.

(Tabell 5: Nyckeltal 2018-2022)

Nyckeltal	2022	2021	2020	2019	2018
K/I-tal	0,39	0,42	0,45	0,44	0,46
Vinst per aktie, kr	12,63	11,75	7,28	9,33	10,69
Utdelning per aktie 1) , kr	6,75	6,00	8,20	0,00	6,50
Index för hållbarhetsaktiviteter – det gröna 5)	159	100
Index för fossilexponering – det bruna 5)	83	88

5) Se sid. 35.

(Grafisk Översikt 2022)

• –16% Rörelseintäkter
• –14% Rörelseresultat 2)
• 14,5% Räntabilitet på eget kapital 2)
• 6,75 kr Föreslagen utdelning per aktie, kr

---

Introduktion — Samtal mellan vd och styrelsens ordförande

Hur ser ni på det gångna året och konjunkturläget?

Johan: Inget har blivit som vi trodde när vi satt här för ett år sedan. Den utlösande faktorn var förstås Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Utöver det stora mänskliga lidandet och de frågor som kriget ställer om demokratins spridning i världen, har det lett till negativa makroekonomiska konsekvenser. Stigande energi- och råvarupriser som givit ett högt och brett inflationstryck, som leder till högre räntor, som potentiellt leder till en recession.

Marcus: Kriget blottade också Europas stora beroende av energi från Ryssland. Det har ytterligare spätt på produktions- och leveransstörningar, och resulterat i betydande ökningar av energipriserna i vår del av världen. Dessutom har den globala penningpolitiken de senaste åren tillfört historiskt stora mängder likviditet till låga räntenivåer, vilket har bidragit till den snabbt ökande inflationen.

---

Ett år med svåra prövningar och starka insatser

Ett år när ingenting blivit som förväntat, med svåra prövningar för världen, samhället och näringslivet. Men också ett år när SEB:s affärsmodell visat sin styrka och medarbetarna stått för enastående insatser i att stötta bankens kunder. Det var några av slutsatserna när styrelsens ordförande Marcus Wallenberg och vd Johan Torgeby möttes för att summera 2022 och blicka framåt.

---

Hur har kunderna och banken påverkats av detta?

Johan: På företagssidan har effekterna varit ojämna, men helhetsbilden är fortfarande att företagen har visat imponerande motståndskraft. Vi ser dock en försiktighet vad gäller investeringar. Vår utlåning är nu i första hand defensiv och syftar till att säkerställa tillgång till likviditet, snarare än att driva tillväxt. Hushållen är de som har det svårast. Många har svårt att få pengarna att räcka till då stigande inflation, elpris och räntor tar av konsumtionsutrymmet. Det märks också i våra kundsamtal. Vissa kunder vill pausa sina amorteringar medan andra vill amortera mer istället för att spara. Sammantaget har utvecklingen föranlett att vi på SEB haft mycket hög aktivitet under 2022. Behovet av finansiell rådgivning och tillgång till kapital till ett rimligt pris har blivit mycket tydligt.

Vad har ni för kommentar till årets resultat och utdelning?

Johan: Vi är nöjda med att vi har lyckats stötta våra kunder på ett bra och meningsfullt sätt. Externa kundnöjdhetsundersökningar visar att vi är ledande i Norden på flertalet områden. Vi har haft hög utlåningstillväxt till företag. Det är ju tyvärr av olyckliga anledningar, men vi har lyckats generera ett starkt finansiellt resultat där våra intäkter växer och vi har fått fler kunder. Trots att 2022 på många sätt blivit svårare än vi trodde inledningsvis – realekonomiskt och på grund av krigets efterverkningar – känns det positivt att banken haft ett bra år operationellt.

Marcus: Tack vare detta kan vi hålla oss till vår strategi för kapitaldistribution. Den innebär att vi ger runt 50 procent av vinsten i utdelning till våra aktieägare och genomför en del återköp av aktier, samtidigt som vi fortsätter att bibehålla en stark balansräkning. Det tycker vi är en hälsosam ansats som ger oss ökad flexibilitet när vi beaktar de osäkerheter som finns framöver.

Hur har det svåra omvärldsläget påverkat bankens medarbetare?

Marcus: Vi är stolta och tacksamma att vi har så dedikerade, lojala och kompetenta medarbetare som har kunnat leverera stöd till våra kunder. Vi inser både från ledningen och styrelsen vilken extrem utmaning det har varit under de senaste tre åren, först med pandemin och sedan kriget i Ukraina.

Johan: Medarbetarna har jobbat mycket hårt. Både privatpersoner och företag har känt en stor oro och vi har försökt hjälpa dem så gott vi kan med sund finansiell rådgivning och förberedelser för 2023. Det gläder oss att årets medarbetarundersökning gav goda resultat och visar på högt engagemang. Men den höga efterfrågan på finansiell rådgivning har också inneburit en hög arbetsbelastning och många svåra samtal. Därför måste vi kontinuerligt arbeta med att skapa bättre förutsättningar för balans mellan arbetsliv och fritid, utveckla mer effektiva arbetsverktyg och ge våra anställda möjligheter till vidareutbildning.

Marcus: Särskilt utbildning kommer att bli viktigt framöver. Utmaningarna för att stötta våra kunder i framtiden kommer att vara av en helt ny karaktär och ställa andra krav på kompetens. Vi måste se till att våra egna anställda ges möjligheter att kontinuerligt vidareutveckla sig för att vara med i den teknologiska utvecklingen och leverera en god kundservice under nya betingelser.

”Vi är stolta och tacksamma att vi har så dedikerade och kompetenta medarbetare, som har stöttat kunderna under tre utmanande år.”

Marcus Wallenberg, styrelseordförande

---

”Jag ser 2023 som ett år för många kunder att övervintra. Vi fokuserar på att stötta våra kunder i vått och torrt.”

Johan Torgeby, vd och koncernchef

---

Varför är digitalisering så viktigt för SEB?

Johan: Vi har spenderat mycket tid, pengar och resurser på digitaliseringsresan de senaste åren. Vi har gjort stora framsteg under 2022 men har mycket kvar att göra. Vi måste fortsätta bygga digital förmåga för att skapa den tillgänglighet på tjänster som kunderna har rätt att förvänta sig.

Marcus: Jag tror att artificiell intelligens (AI) kommer att bli ett avgörande hjälpmedel för att lyckas med det Johan pratar om. Det satsas stort på AI i USA och Kina. Europeiska banker och företag måste upp på den banan. Av produktivitetsskäl, men även för att kunna möta kundernas förväntningar på ett personligt anpassat, digitalt erbjudande. AI och maskininlärning kan också bli ett viktigt vapen i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, som har blivit ett globalt samhällsproblem. Här behövs en bred samverkan i samhället och glädjande nog ser vi nu ett alltmer positivt klimat för samarbete med myndigheterna. Dessutom kan AI bidra till att effektivisera vårt arbete med regelefterlevnad och myndighetsrapportering – ett område i företagets styrning som vi i styrelsen har haft stort fokus på under de senaste åren. För närvarande råder något av en regulatorisk överbelastning, med mängder av åtgärder och krav som staplas på varandra. För att på ett effektivt sätt kunna möta dessa krav behöver vi fullt ut utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Hur har SEB:s nya hållbarhetsmål påverkat banken?

Johan: Vi har ett starkt hållbarhetsåtagande genom UN Global Compact, och Net-Zero Banking Alliance. Våra egna mål och ambitioner – det vi kallar det bruna och det gröna – har varit fantastiskt nyttiga eftersom de har skapat en mobilisering i banken. Tack vare de här två måtten förs det allt fler kunddialoger där vi försöker vara en positiv kraft i att hjälpa kunderna både med att stärka sitt omställningsarbete, och att finansiera det.

Marcus: Vi har tagit stora steg framåt.# För att klara av denna nödvändiga omställning är det viktigt att ha en långsiktig attityd. Från styrelsen ser vi det som särskilt viktigt att bankens hållbarhetsarbete drivs på ett faktabaserat sätt. Allt kommer inte gå att lösa omedelbart och vår uppgift är att finnas där för att stötta våra kunder, även de som har en längre omställningsresa framför sig. Det här är ett seriöst och långsiktigt arbete och den indikation vi har fått från kunderna är att de flesta rör sig i rätt riktning.

Hur ser ni på bankens strategi i ljuset av den rådande osäkerheten?

Johan: I allt väsentligt ligger vår långsiktiga strategi fast. Vi justerar något vilka möjligheter vi ska prioritera, men planerar oförändrat stora satsningar på automatisering, förebyggande av ekonomisk brottslighet och digitalisering. Vår ambition är att fortsätta öka intäkterna genom att bredda vår geografiska närvaro och utöka antalet kunder i banken. Däremot har de finansiella förutsättningarna förändrats till följd av den höga inflationen, valutaeffekter och löneutvecklingen. Därför behöver vi lägga ökat fokus på effektiviseringsåtgärder.

---

8 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Introduktion — Samtal mellan vd och styrelsens ordförande

Marcus: Strategiskt har vi en bra mix av affärer idag. Med en majoritet av verksamheten som riktar sig till företag och finansiella institutioner och en fokuserad affär gentemot privatpersoner har vi en bra balans. Vår ambition är alltid att stå väl rustade för upp- och nedgångar.

Johan: Bankens diversifierade affärsmodell har verkligen testats under 2022. De delar av affären som är beroende av stigande tillgångsvärden och hög aktivitet inom börsnoteringar, företagsförvärv och fusioner har haft det tufft. Men det har mer än kompenserats av ett ökat behov av utlåning, finansiell rådgivning och andra tjänster som hjälper kunderna att hantera risk.

---

Vad är era förväntningar på 2023?

Marcus: Vi går sannolikt mot en måttlig lågkonjunktur i delar av världen, men det är svårt att förutspå de fulla konsekvenserna. Det finns även positiva faktorer som man behöver ta i beaktande. Exempelvis kommer det stora stödpaket i Europa, Kina och särskilt USA. Vi har en investeringsvåg i omställningen från den fossilbaserade ekonomin till den gröna. Och vi ser höga investeringsnivåer i USA när företag flyttar hem verksamhet och skapar nya arbetstillfällen. Men osäkerheten är mycket stor. Därför har vi strävat efter att ha en stark balansräkning med stark kapitalposition, och att ha en hög likviditet. Det är en viktig lärdom från tidigare svåra tider, att dessa är helt centrala faktorer för att kunna fortsätta stötta våra kunder.

Johan: Jag ser 2023 som ett år för många kunder att ”övervintra”. SEB ska komma ur året starkare än vi kom in så att vi långsiktigt kan fokusera på att stötta våra kunder, hushåll och företag, i vått och torrt. På så vis kommer vi också att fortsätta skapa värde för våra aktieägare och för samhället i stort.

Stockholm, februari 2023

Marcus Wallenberg, ordförande
Johan Torgeby, vd och koncernchef

---

9 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Introduktion — Samtal mellan vd och styrelsens ordförande

Skapa långsiktigt värde

Kundfokus, långsiktighet och finansiell styrka utgör grunden för att uppfylla förväntningar från kunder, medarbetare och de samhällen där vi verkar. Ytterst gynnar detta våra aktieägare. Det förtroende som våra intressenter har för oss, ...

Som bank har SEB en samhällsviktig roll genom att tillhandahålla infrastruktur för betalningar och transaktioner och genom att fungera som mellanhand för finansierings- och sparandelösningar, riskhanteringstjänster och finansiell rådgivning. Inom detta uppdrag är det avgörande att vi alltid förtjänar förtroendet från våra kunder, aktieägare, medarbetare och från samhället. För att upprätthålla detta förtroende är vi hela tiden vaksamma på förändrade regelverk och marknadsförutsättningar samt nya kundbeteenden. Ett starkt affärsmannaskap präglar allt vi gör och vi agerar i enlighet med externa förväntningar och vår höga interna etiska standard. ...vår finansiella styrka tillsammans med ny teknik …

SEB:s höga standard utgör grunden för vår finansiella styrka och ger oss den motståndskraft och flexibilitet som behövs för att kunna stödja våra kunder i goda såväl som dåliga tider. Vi framtidssäkrar våra system genom att införa ny teknik för att säkra och skydda SEB:s och våra kunders information och för att kunna fortsätta vår kunddrivna innovation. …gör att vi kan skapa långsiktigt kundvärde. Vi förser människor och företag med finansiell rådgivning, produkter och tjänster. Vi är tillgängliga för våra kunder när det passar dem – i mobilappen, på webben, i telefonen och på våra kontor världen över. Vi tror på kombinationen av digitala tjänster och personliga möten och våra medarbetare ger proaktiv och skräddarsydd rådgivning för att uppfylla kundernas specifika behov. Genom att stödja våra kunder och vårda långsiktiga relationer skapar vi värde för dem, för våra aktieägare och för samhället.

SEB:s beprövade affärsmodell

---

10 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Introduktion — Långsiktigt värdeskapande

Kunder – 1,8 miljoner	Aktieägare – 275 000	Samhället	Medarbetare – 16 500
Våra kunders behov är kärnan i vår verksamhet. Deras högt ställda förväntningar på personlig och digital service, på kvalitativ rådgivning och på hållbara lösningar driver vår affärsutveckling och våra erbjudanden. Se sid. 24.	Kapitalet som SEB:s aktieägare har tillfört är en förutsättning för att bedriva vår verksamhet. Våra aktieägare förväntar sig en konkurrenskraftig och uthållig avkastning på sin investering. Många av de större ägarna har ett långsiktigt perspektiv på sitt engagemang i banken. Se sid. 28.	Banker spelar en viktig roll i samhället och är viktiga för att skapa ekonomisk tillväxt och socialt värde – och för att ställa om till ett koldioxidsnålt samhälle. Vi tar stort ansvar för hur vi agerar, så att samhället kan fortsätta att utvecklas på ett hållbart sätt. Se sid. 30.	Våra medarbetare bygger och fördjupar relationerna med kunderna. Deras engagemang, kunnande och kontinuerliga lärande är nyckelfaktorer för att framtidssäkra vår verksamhet. Se sid. 26.

Genom att tillhandahålla proaktiv rådgivning och ett brett utbud av digitala och personliga tjänster, stödjer vi våra kunders långsiktiga ambitioner och tillför värde i livets alla faser för privatpersoner och i alla utvecklingsstadier för företag och institutioner.

Utdelning och en ökning i marknadsvärde över tid bidrar till aktieägarnas ekonomiska trygghet och möjliggör nya investeringar. Aktieåterköp ökar vinsten per aktie, allt annat lika. Genom att integrera miljö-, sociala och styrningsrelaterade aspekter i verksamheten stärker vi vår konkurrenskraft och minskar långsiktiga risker.

SEB förmedlar finansiella lösningar, tillhandahåller betaltjänster och hanterar risker. Sammantaget främjar det ekonomisk tillväxt och välstånd. Vi betalar skatter och avgifter enligt lokala regler och vi tar ansvar i rollen som finansiär och kapitalförvaltare och arbetar proaktivt inom områdena miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.

Våra medarbetare värdesätter möjligheterna till kontinuerligt lärande inom banken. Medarbetarna deltar också i SEB:s många partnerskap för att hjälpa samhällen att utvecklas och blomstra.

...skapas hållbart och ....

Utdelning och aktieåterköp till förmån för aktieägare	Räntor erlagda till kunder och obligationsinnehavare	Löner, pensioner och förmåner som utbetalats till medarbetare	Skatter och sociala avgifter	Myndighetsavgifter	Betalningar till leverantörer
13 mdr kr	14 mdr kr	12 mdr kr	8 mdr kr	2 mdr kr	10 mdr kr

---

Genom att uppfylla intressenternas förväntningar...

Ekonomiskt värde
I snitt 59 miljarder kronor skapat värde per år 2018–2022

---

11 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Introduktion — Långsiktigt värdeskapande

---

12 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Strategi

En tydlig riktning i en föränderlig värld

Vår 2030-strategi anger riktningen för att utveckla SEB inom viktiga områden, med tjänster och lösningar som skapar värde för alla intressenter i linje med vårt syfte och våra ambitioner. Vår treåriga affärsplan, som uppdateras årligen, säkerställer att vi gör rätt prioriteringar för de kommande åren. Den gör det möjligt för oss att möta våra kunders behov samtidigt som vi bibehåller vår finansiella styrka i en snabbt föränderlig värld med nya geopolitiska och makroekonomiska utmaningar.

---

13 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Strategi

Många politiska händelser påverkade ekonomin

För det mesta har politiken mindre betydelse för ekonomin än man kan tro men under 2022 fanns det flera politiska händelser, förutom kriget i Ukraina, som var viktiga för de ekonomiska förutsättningarna. En sådan var den ”minibudget” som den brittiska regeringen presenterade. Den expansiva budgeten med stora ofinansierade skattesänkningar orsakade både politiska och ekonomiska reaktioner. Det brittiska pundet och aktiemarknaderna föll, marknadsräntorna steg och förväntningarna på kommande höjningar från Bank of England rusade. Efter en kort men turbulent period, och en intervention från centralbanken, återställdes ett visst lugn på marknaderna men både premiärministern och finansministern tvingades avgå. Signalen till andra regeringar var tydlig: Det här är inte rätt tid att gå fram med en expansiv finanspolitik som går på tvärs mot centralbankernas ansträngningar att stävja inflationen. Utöver det brittiska exemplet har det amerikanska kongressvalet, där demokraterna förlorade majoriteten i Representanthuset, påverkat de ekonomiska förutsättningarna. Den kinesiska partikongressen, där makten koncentrerades till president Xi, väntas också få påverkan.

---

Ekonomin bromsar in men recessionen kan bli måttlig

Trots ekonomins motståndskraft under 2022 går världen nu mot en inbromsning.# Strategi — Omvärldsläge och trender

Hushållen pressas än hårdare av stigande räntor, höga priser, stigande arbetslöshet och energibrist vilket bidrar till svaga tillväxtutsikter för 2023. Det gäller inte minst i den räntekänsliga svenska ekonomin där hushållens skulder är höga och bostadspriserna faller. Den skyhöga inflationen, som särskilt plågat de baltiska länderna med inflationssiffror långt över det europeiska snittet, kommer under 2023 sannolikt att sjunka ner mot normalare nivåer och räntorna når förmodligen en topp under första delen av 2023 för att därefter plana ut. Men riskerna är många, till exempel relaterade till kriget i Ukraina eller till att centralbankerna underskattar ländernas räntekänslighet och stramar åt för mycket i sina ansträngningar att bromsa inflationen. Med andra ord lär 2023 bli ett minst lika händelserikt år som det 2022 vi nyligen lagt bakom oss.

Ett utmanande år till ända

Världsekonomin tvingades under 2022 att ta sig an allvarliga och ovanliga utmaningar. Inflationen steg till de högsta nivåerna på flera decennier. Energipriserna rusade som ett resultat av Rysslands invasion av Ukraina och energikriget mot Europa. De snabbt stigande priserna på drivmedel, el och mat satte press på hushållen, som dessutom drabbades av snabbt stigande räntor i spåren av centralbankernas försök att rå på den snabbt stigande inflationen. Utmaningarna påverkade hushållens syn på den ekonomiska framtiden i kraftigt negativ riktning och konsumentförtroendet nådde nya bottennivåer i såväl USA som i euroområdet och i Sverige. Till den globala situationens svårigheter kan dessutom läggas att Kinas problem fortsatte, både i den problemtyngda fastighetssektorn och med återkommande covid-19-nedstängningar.

Överraskande motståndskraft

Trots de allvarliga utmaningarna uppvisade stora delar av världsekonomin en överraskande stark motståndskraft. Visst fanns det svackor och undantag, men den övergripande bilden var att tillväxten, arbetsmarknaden och företagens lönsamhet gång på gång överraskade åt det positiva hållet. Trots att hushållens framtidstro var på bottennivåer fortsatte de att konsumera och trots att företagens framtidstro stadigt föll så fortsatte många av dem att leverera bra vinster. Sammantaget växte till exempel BNP i euroområdet med drygt tre procent, vilket är betydligt bättre än hur det såg ut ett tag.

Världen bromsar in till en måttlig recession

Medan 2021 präglades av återhämtning i den globala ekonomin efter covid-19-pandemin vände utvecklingen tvärt under 2022, med kriget i Ukraina, höga energipriser, stigande räntor och inflation. SEB:s chefsekonom kommenterar läget överlag.

Jens Magnusson, Chefsekonom, SEB

Strategi – 14
SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Strategi — Omvärldsläge och trender

Hur påverkas kunderna?

– Det ändrade makroekonomiska läget med hög inflation och stigande räntor innebär genomgripande negativa effekter för de flesta kunder. Det är svårt att hitta kunder som inte påverkas på ett negativt sätt. De är mer oroliga för framtiden och får det tuffare rent finansiellt. Det gäller både hushåll och företag, säger Masih Yazdi.

Hur påverkas SEB:s affär i det här läget?

– Den miljö som har rått de senaste 15 åren med låga räntor och enormt mycket likviditet har gynnat vissa delar av vår affär. När tillgångar stiger i värde gynnas områden som bolån, kapitalförvaltning och pensionsförsäkring. Däremot har de låga räntorna varit negativa för andra delar av vår affär. Det gäller inte minst inlåning där vi inte har kunnat ta betalt för den kostnad som de negativa räntorna har inneburit för oss. Den miljö som präglat det senaste decenniet har också inneburit låg volatilitet vilket har varit negativt för den del av vår affär som handlar om att hjälpa kunder att skydda sig mot olika typer av valuta-, råvaru- och ränterisker. När ingenting rör sig har behovet av sådant skydd varit lågt. Det som sker nu är egentligen en återgång till ett mer normaliserat ränteläge vilket i sig är gynnsamt för en bank. Men resan tillbaka till normalitet är inte lätt och ju jobbigare den blir för kunderna desto mer besvärlig blir den för oss. Vi är beroende av att kunderna mår bra, att de ska vilja växa, våga investera och komma till oss för att låna kapital eller få hjälp att emittera obligationer. I slutändan handlar det också om att undvika kreditförluster. Så situationen är tudelad. Återgången till ett mer normaliserat ränteläge är i sig positiv, men om omställningen gör för ont för kunderna kommer det att göra ont för oss också.

Innebär det försämrade omvärldsläget att SEB lägger om strategin?

– Grundtanken när vi lägger vår strategi är att utgå från strukturella faktorer och inte ta så stora cykliska hänsyn. Nu, när vi har analyserat det förändrade omvärldsläget har vi försökt bena ut vad som är cykliskt, och alltså hänger ihop med vanliga upp- och nedgångar i ekonomin, och vad som är av mer strukturell karaktär, säger Masih Yazdi.

– Vår bedömning är att en stor del av det förändrade omvärldsläget beror på cykliska faktorer. Men det finns vissa strukturella förändringar som vi har tagit hänsyn till. Ett exempel är de stigande räntorna som troligen innebär att sparkvoten minskar och att intresset för att spara i aktier därmed minskar. Ett annat område är hållbarhet där vi tror att kriget i Ukraina på kort sikt är negativt för energiomställningen, men på medellång sikt tvärtom kommer att vara en accelerator för förändring. Europa behöver göra sig oberoende av rysk gas och investera mer i fossilfri energiproduktion. Detta snabbar på energiomställningen. Vi har gjort vissa omkalibreringar givet de förändringar vi ser, men, i stora drag ligger strategin fast. Vi kommer att fortsätta investera i banken och ta höjd för något högre inflation. Eftersom detta påverkar vår kostnadsbas behöver vi göra lite mer effektiviseringar. Men, i allt väsentligt fortsätter vi enligt vår långsiktiga plan.

Stor omställning för kunderna och SEB

Vi har återgått till ett mer normalt ränteläge vilket i sig är positivt för en bank. Problemet är resan tillbaka till normalitet efter tio till femton års tid av låga räntor och stigande tillgångsvärden. Det är en omställning som gör ont för många av våra kunder, säger SEB:s ekonomi- och finansdirektör Masih Yazdi i ett samtal om förändringarna.

”I stora drag ligger bankens strategi fast.”

Masih Yazdi, Ekonomi- och finansdirektör, SEB

Strategi – XXX 15
SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Strategi — Strategi och affärsplan

2030-strategi och affärsplan 2022–2024

Vår strategi och affärsplan fokuserar på fyra huvudområden: högre ambitioner, strategisk förändring, strategiska partnerskap och förbättrad effektivitet. Trots det ändrade omvärldsläget under året är våra långsiktiga ambitioner oförändrade. Under 2022 fortsatte ett antal initiativ inom fokusområdena med full kraft.

Högre ambitioner

Med utgångspunkt i vår starka finansiella ställning, höga kundnöjdhet, förbättrade konkurrensposition, samt expertis på nordiska marknader och hållbarhet kommer vi att öka ambitionen och stärka vår rådgivningskapacitet. Genom extra fokus och resurser kommer vi att fortsätta att bygga vidare på befintliga styrkor.

Prioriterade initiativ

• Expandera företags- och investmentbank-verksamheten.
• Använda våra plattformar inom depåförvaring och Markets för att bli marknadsledande i Norden.
• Växa vår sparande- och investeringsaffär i Norden och Baltikum.
• Tillvarata möjligheter i hållbarhetsområdets supercykel.

Framsteg under 2022

Under året fortsatte expansionen av företagsaffären till Nederländerna, Schweiz och Österrike i linje med vår plan, samtidigt som vi utökade vårt stöd till små och medelstora företag i Sverige och Baltikum i oförminskad takt. SEB befäste sin marknadsledande position inom depåförvaring då vissa av våra konkurrenter i Norden drog sig tillbaka från marknaden. Initiativet att växa sparande- och investerings- affären har under 2022 mött motvind i form av stigande räntor, fallande aktiepriser och ökad riskaversion. I Baltikum har vi med hjälp av SEB Robo-Advisor, lanserad under 2021, erbjudit våra privatkunder automatiserad rådgivning. Närmare var tredje ny kund som började investera under 2022 gjorde det med hjälp av vår Robo-Advisor. Efterfrågan på hållbarhetsrelaterade sparprodukter har varit fortsatt hög, vilket avspeglar sig i positiva flöden till fonder med hållbara investeringar som mål (så kallade Artikel 9-fonder). Under året har vi fortsatt att tillvarata möjligheter i hållbarhetsområdets supercykel. Aktiviteten har varit hög, drivet bland annat av våra kunders investeringar i Artikel 9-fonder och emittering av hållbarhetsrelaterade lån och obligationer. Denna utveckling återspeglas i SEB:s Index för hållbarhets- aktiviteter. Se sid. 35. Vi har utvecklat ett brett utbud av hållbara finansierings- och investeringsprodukter för våra kunder. Till exempel en digital energianalys som hjälper kunderna att sänka elkostnaderna och minska klimatavtrycket, och ett utökat erbjudande vad gäller påverkansinvesteringar. SEB fördubblade investeringskapitalet för SEB Greentech Venture Capital – bankens enhet för investeringar i grön teknologi – från 300 Mkr till 600 Mkr. Sedan starten 2020 har fem investeringar gjorts, den senaste under 2022 i Metry – en startup som erbjuder fastighetsbolag en plattform för hållbarhetsdata.

Strategisk förändring

Vi anpassar ständigt vår verksamhet och vårt erbjudande för att förbli relevanta för våra kunder och skapa långsiktigt värde för våra intressenter. Vi kommer att utvärdera behovet av strategisk för- ändring gällande sättet vi bedriver vår verksamhet inom etablerade områden.

Prioriterade initiativ

• Ställa om vår retail-verksamhet till att bli mer digital, med en så kallad mobil-först-strategi, i Sverige och Baltikum.
• Etablera divisionen Private Wealth Management & Family Office på alla våra hemmamarknader.

Strategi – 16
SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022# Strategi — Strategi och affärsplan

Vidareutveckla och dra nytta av funktionaliteten och förmågorna inom SEBx.

Framsteg under 2022

För att anpassa oss till våra kunders alltmer digitala beteende fortsatte vi under 2022 att utveckla vår servicemodell där vi erbjuder förbokade möten istället för drop-in på våra kontor. Vi har fortsatt att utveckla personlig kommunikation i våra digitala kanaler, så att våra privatkunder exempelvis får notiser vid händelser såsom lågt saldo. Under året lanserade SEB Apple Pay för kunder i Sverige och Baltikum. Ytterligare funktionalitet i den privata mobilappen, såsom digitala avtal och utökad spar- inspiration, bidrog till en förbättrad kundupplevelse.

Arbetet med att etablera Private Wealth Management & Family Office på våra hemmamarknader har fortsatt och vi har sett ett stort inflöde av nya kunder. Vi har utökat vår internationella närvaro inom private banking-segmentet genom partnerskap med Ringkjøbing Landbobank i Danmark, samt genom att etablera ett representationskontor i Nice. Vi har dessutom breddat vårt erbjudande för att möta kundernas efterfrågan på filantropirelaterade produkter och tjänster.

Under året har vi fortsatt att dra nytta av de funktionaliteter och förmågor som utvecklas av vår innovationsstudio SEBx. Här blev SEB under året första bank i Norden att lansera ett kommersiellt erbjudande baserat på konceptet Banking-as-a-Service. Den första kunden är Axel Johnson-koncernens fintechbolag Humla, som kommer att utveckla finansiella produkter och tjänster på SEBx:s molnbaserade bankplattform. Efterfrågan på liknande tjänster har visat sig vara stor, och till följd av detta beslutade SEB att etablera en ny affärsenhet – SEB Embedded – från och med början av 2023.

Strategiska partnerskap

Konkurrensen intensifieras på grund av ökat tempo vad gäller innovation, investeringar och konsolidering på marknaden. För att säkerställa att SEB:s breda utbud av kärnprodukter och tjänster förblir konkurrenskraftiga ser vi partnerskap och samarbeten med relevanta intressenter som en viktig faktor.

Prioriterade initiativ

• Ompröva sättet vi producerar och distribuerar våra produkter och tjänster.
• Stärka innovation och affärsmöjligheter genom externa partnerskap.

Framsteg under 2022

Under året etablerade vi ett partnerskap med Ringkjøbing Landbobank i Danmark. Detta gjorde vi i syfte att utöka vårt erbjudande av private banking-tjänster på den danska marknaden, samtidigt som vi breddar vår räckvidd inom family office-segmentet. Vi har ingått ett strategiskt partnerskap med Insurely, ett svenskt insurtechföretag som vill digitalisera försäkringsbranschen. Syftet är att utforska möjligheterna att ytterligare digitalisera och effektivisera vårt försäkringserbjudande.

Utöver dessa samarbeten deltar vi i branschgemensamma initiativ exempelvis relaterat till finansiell brottsbekämpning. Här utökade vi under året vårt samarbete med svenska myndigheter för att motverka bedrägerier genom förbättrade processer och ökad informationsdelning mellan banker och myndigheter.

Förbättrad effektivitet

För att förbättra effektiviteten och öka takten i SEB:s transformationsresa kommer vi att fokusera bland annat på automatisering, digitalisering och teknikutveckling.

Prioriterade initiativ

• Förändra tillvägagångssätt från automatisering till fokus på processer från början till slut.
• Utvecklas till en fullt ut datadriven organisation.
• Accelerera teknikutvecklingen.
• Förstärka regelverkseffektiviteten.

Framsteg under 2022

Arbetet med att förbättra effektiviteten har blivit allt viktigare på grund av det inflationsdrivna kostnadstrycket. De första transaktionerna gjordes i SEB:s nya globala betalningsplattform, en viktig milstolpe mot en mer modern och effektiv betalningsinfrastruktur i banken. I vår ambition att utvecklas till en fullt ut datadriven organisation, tillsattes under året en Chief Data and Analytics Officer för att möjliggöra för banken att agera proaktivt på datadrivna insikter om våra kunder. Vi etablerade också vår nya dataorganisation.

Arbetet med att accelerera teknikutvecklingen har under året fokuserat på det ökade cyberhotet i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Vi har arbetat proaktivt med hotbildsanalys tillsammans med externa parter, vilket har ökat vår förmåga att analysera cyberkriminella grupperingars attackmönster och vidta nödvändiga motåtgärder. Under året förstärktes Financial Crime Prevention-funktionen, SEB:s enhet för finansiell brottsbekämpning, med rekrytering av erfarna personer inom områden som finansiell informationsanalys, avancerad analys, artificiell intelligens och datahantering, samt sanktions- och transaktionsövervakning.

Den omställning som krävs för att möta klimathotet skapar såväl affärsmöjligheter som utmaningar. SEB:s roll är att stötta de kunder som delar bankens långsiktiga syn på hur denna omställning ska ske. Hans Beyer, SEB:s hållbarhetschef, och Nathalie Egenaes, som är hållbarhetsansvarig för divisionerna Företag & Privatkunder och Liv resonerar.

Klimatfrågor en viktig del av strategin

SEB:s strategi är att vara en ledande katalysator i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Den omställning som krävs för att uppnå Parisavtalets mål om att begränsa jordens uppvärmning skapar behov av enorma investeringar och skapar en långsiktig supercykel. Ur den synvinkeln innebär klimatförändringen inte bara risker utan också möjligheter för banken.

– Den enighet som råder i stora delar av samhället om vägen framåt gör att vi ser positivt på utvecklingen. Men om omställningen misslyckas är det ett hot mot samhället i stort och därmed naturligtvis också för oss som bank genom de externa risker som uppstår i vår kreditportfölj, säger Hans Beyer.

Vilken är SEB:s roll i omställningen?

– Vi ska bidra med det vi är bäst på, nämligen att stödja de kunder som över tid delar vår långsiktiga syn på hur klimatförändringarna ska bemötas. Vi utvecklar produkter och tjänster som vi tror är i linje med omställningen och vi finansierar de bolag som är med och driver den, säger han.

– De stora bolagen spelar en avgörande roll, men SEB verkar också för att göra det möjligt för mindre och medelstora företag och privatpersoner att bidra till omställningen, framhåller Nathalie Egenaes.

– De mindre företagen är inte lika mogna, men kommer i ökad utsträckning att mötas av samma krav som de stora bolagen, eftersom de är en del av deras värdekedja. Vi kan hjälpa dem att vara proaktiva genom att identifiera kommande risker och möjligheter. Vi jobbar också med att ta fram rådgivning och finansieringsprodukter anpassade för mindre bolag. Genom våra investeringsprodukter hjälper vi privatpersoner att bidra till omställningen, samtidigt som de exempelvis sparar till pensionen eller andra syften, säger hon.

Hur ställer sig kunderna till bankens strategi?

Institutionella investerare tycker att strategin är tydlig och bra. Vad gäller tillverkande bolag leder vår hållbarhetsklassificering av deras verksamhet till spännande diskussioner som är lärorika för båda parter. Företagen ser positivt på vårt engagemang och vi har vunnit många nya relationer baserat på den kunskapsbank vi har byggt upp när det gäller stora bolag. De mindre bolagen och privatkunderna har inte lika stor kunskap om bankens strategi, menar Hans Beyer och Nathalie Egenaes. Den strategi vi har valt möter en ganska förenklad beskrivning av banker och deras ansvar i samhället, vilket är en kommunikativ utmaning. Vi får ägna mer tid framöver åt att förklara strategin för de kunder som inte rimligtvis kan ha samma insikter som stora bolag har.

SEB har åtagit sig att bidra till 1,5-gradersmålet. Hur ska det gå till?

– Vi kommer successivt att bedöma hela vår kreditportfölj utifrån 1,5-gradersperspektivet. I det arbetet analyserar vi kontinuerligt bolagens omställningsplaner för att förstå hur deras planer gentemot Parisavtalet ser ut. Med den informationen bidrar vi till att nå målet genom en kombination av kundernas omställning och hur vi hanterar vår kreditportfölj, säger Beyer.

Varför avslutar inte SEB alla relationer med kunder inom fossil energi?

Det grundläggande svaret är att vi tror att det är rätt strategi att påverka, genom engagemang, de bolag som över tid verkligen kan förändra den mängd koldioxid som släpps ut i naturen. Det finns ett antal bolag som vi har avslutat relationen med eftersom de inte delar vår vision, men de bolag som gör det stöttar vi. Dagens samhälle klarar inte att avhända sig all form av fossil produktion. Därför är det viktigt att stötta de bolag som över tid kan leverera i linje med Parisavtalet och den efterfrågemodell som finns i samhället.

Kunder

Kundupplevelse och nöjdhet

Prosperas övergripande resultatmätning är en viktig indikator på stora nordiska företags och institutionella kunders nöjdhet. För svenska små och medelstora företag och privatkunder mäts nöjdheten med Svenskt KvalitetsIndex (SKI).

• Mål: Att ha en ledande ställning i utvalda kundsegment.

Övergripande mål och utfall

De utvalda mätvärdena för den övergripande strategin och affärsplanen återspeglar utvecklingen över tid i förhållande till SEB:s intressenter.

Medarbetare

Motivation och engagemang

Inom SEB görs en årlig undersökning för att mäta medarbetarnas engagemang och deras syn på SEB som arbetsplats. Omkring 90 procent av medarbetarna svarade på enkäten 2022.

• Mål: SEB:s mål är att vara den mest attraktiva arbetsgivaren inom finansbranschen, speciellt inom banksektorn. Utvecklingen mäts genom en årlig medarbetarundersökning.# Medarbetarengagemang, index
  | | 2022 | 2021 | 2020 |
  |---|---|---|---|
  | SEB | 80 | 74 | 79 |
  | Genomsnitt för finansbranschen | 77 | 80 | 77 |

Förtroende för ledningen, index

	2022	2021	2020
SEB	78	72	78
Genomsnitt för finansbranschen	76	78	76

Prosperas helhetsintryck

	Sverige	Norden	Sverige	Norden	Sverige	Norden
Stora företag	1	1	1	1	1	1
Finansiella institutioner	1	1	1	1	1	1

1) SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea, Danske Bank.
2) SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea.
3) Banker med färre än 300 svarande sammanfattas som en aktör.

Kundnöjdhet enligt Svenskt KvalitetsIndex

	Konkurrenter i Sverige 1)	Alla banker i Sverige 3)	Konkurrenter i Sverige 2)	Alla banker i Sverige 3)
	2016	2018	2020	2022
Privatpersoner	5	5	6	5
	2016	2018	2020	2022
	2	2	2	2
	8	8	7	7

Kommentar

Medarbetarna ser sitt arbete som meningsfullt och har en positiv syn på SEB:s strategiska inriktning, inklusive ambitionen att stödja hållbarhetsomställningen. Undersökningen visar också på ett starkt förtroende för SEB:s ledningsgrupp.

20 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Strategi — Övergripande mål och utfall

Samhället

Finansiella mål

Genom den motståndskraft och flexibilitet som en stark kapitalbas, god tillgång till finansiering, hög kreditvärdig- het och kostnadseffektivitet medför, kan SEB skapa värde för aktieägarna under olika marknadsförhållanden.

Utdelning i relation till nettoresultatet

Mål	2022	2021	2020
En årlig utdelning på runt 50 procent av vinst per aktie exklusive jämförelsestörande poster, samt att främst genom aktieåterköp dela ut eventuellt kapitalöverskott över buffertmålet.	6.75 kr

1) Föreslagen utdelning på 6.75 kr per aktie. Se sid. 71 för information om aktieåterköp.

Kärnprimärkapitalrelation

Mål	2022	2021	2020
En kärnprimärkapitalrelation (CET 1) som är 100–300 baspunkter högre än gällande kapitalkrav från Finansinspektionen.	12,6 %	13,8 %	14,2 %
Kärnprimärkapitalrelation
Kärnprimärkapitalkrav	8,4 %	5,9 %	4,7 %
Buffert över kravet	4,2 %	7,9 %	9,5 %

Räntabilitet på eget kapital

Mål	2022	2021	2020
En konkurrenskraftig avkastning på kapitalet. SEB strävar efter att över tid nå en uthållig avkastning på eget kapital på 15 procent.	13,9 %	13,8 %	14,5 %
Inklusive jämförelse- störande poster	9,7 %	10,3 %	13,9 %
Exklusive jämförelse- störande poster

Aktieägare

Hållbarhet

SEB har fastställt strategiska ambitioner och mål för att mäta och följa utvecklingen av det strategiska hållbarhetsarbetet och bidrag till samhället.

Det bruna

Index för fossilexponering – minska kreditexponeringen mot fossila bränslen i energiportföljen.

Mål	2025	2030	2035	2040	2045	2050
2030: 45–60% minskning
Index Värde 2022: 83
0	20	40	60	80	100
Net Zero – Världen – utan CCUS	Divergent
Net Zero – Europa – Remind

SEB:s kreditexponeringskorridor för fossila bränslen

Det gröna

Index för hållbarhetsaktiviteter – öka de genomsnittliga volymbaserade hållbarhetsaktiviteterna.

Mål	2025	2030
2030: Ökning med 6–8 gånger
Index Värde 2022: 159
100	200	300

Se Hållbarhetsredovisningen sid. 32.

Kommentar
Genomsnittlig räntabilitet för 2022 för nordiska konkurrenter var 11,9 procent.

21 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Strategi — Övergripande mål och utfall

22  SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Vår verksamhet

Bygga förtroende och positiva relationer

Ända sedan vi välkomnade vår första kund 1856 har vi haft ett långsiktigt perspektiv. Som ledande bank vet vi att förtroendet för oss är grunden för våra relationer och ytterst för vår verksamhet. Vi står på våra kunders sida i både goda och dåliga tider och vi strävar efter att skapa långsiktigt aktieägarvärde, vara en inkluderande arbetsgivare och bidra till ett hållbart samhälle.

23 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Vår verksamhet

Stora företag

Vi har varaktiga och unikt starka relationer med våra storföre- tagskunder i Sverige och övriga Norden. Vi stödjer dem i deras verksamhet och internationella expansion och vi finns med som partner i både goda och dåliga tider. SEB har cirka 2 000 stor- företagskunder inom ett brett spektrum av branscher. Många av dem är globala marknadsledare och de flesta har en omfattande internationell verksamhet. I Norden tillhör våra kunder de störs- ta i sina respektive branscher, medan fokus i Tyskland och Stor- britannien ligger på stora företag med en internationell profil.

Finansiella institutioner

Vi har en stark ställning bland finansiella institutioner på de nordiska marknaderna och ger också internationella kunder tillgång till kapitalmarknader och depåförvaringstjänster samt rådgivning kring kapital, hållbarhet och kapitalförvaltning. SEB betjänar cirka 1 100 finansiella institutioner och fungerar som mellanhand mellan nordiska och globala finansmarknader. Vi erbjuder våra tjänster till pensions- och kapitalförvaltare, hedgefonder, försäkringsbolag, statliga investeringsfonder samt till andra banker, centralbanker och statliga institutioner.

Våra fyra kundsegment

Alla kunder har sina individuella behov, men smarta digitala lösningar och personliga relationer är viktiga byggstenar inom våra fyra huvudsakliga kundsegment. Våra kunder söker en partner som är proaktiv, ger ansvarsfulla råd och har ett långsiktigt perspektiv.

Små och medelstora företag

SEB har en etablerad ställning som entreprenörernas och små- företagarnas bank med cirka 400 000 kunder bland små och medelstora företag. Av dessa uppgår antalet helkunder till cirka 188 000 i Sverige och 103 000 i Baltikum. I segmentet ingår cirka 620 större medelstora företag – många med internationell verksamhet – samt kunder i fastighetsbranschen och kunder inom offentlig sektor i Sverige, såsom statliga myndig heter, statligt ägda bolag samt kommuner.

Privatpersoner

SEB är en av de större bankerna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi har en stark ställning och banken är en av marknads- ledarna inom private banking i Norden. SEB tillhandahåller ett omfattande utbud av produkter och tjänster till privatkunder genom våra tre distributionskanaler (digitalt, distans och personlig) och private banking-tjänster med global räckvidd till kapitalstarka privatpersoner i Norden. Vi har cirka fyra miljoner privatkunder i Sverige och Baltikum. Av dem är runt 500 000 helkunder i Sverige och cirka en miljon i Baltikum. Vi har cirka 32 000 private banking-kunder.

Vår verksamhet — Våra kunder

24 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

UPB

UPB är en lettisk koncern som består av ett 20-tal företag som tillverkar glas-, stål- och betongkonstruktioner. Mer än 60 procent av försäljningen går på export, främst till de nordiska länderna. Koncernen har cirka 2 000 anställda, varav 400 huvudsakligen arbetar utomlands.

– Vår långsiktiga ambition är att utveckla produkter som bidrar till att minska koldioxidavtrycket både i vår egen verksamhet och för våra slutkunder. För att uppnå detta är ett av våra strategiska mål att producera en större andel av konstruktionerna i våra egna fabriker. Dessa monteras sedan på byggplatsen, säger Dainis Bērziš, styrelseordförande UPB.

UPB:s relation med SEB inleddes 2016, då företaget sökte finansieringslösningar från SEB för ett antal projekt runt om i världen. Fyra år senare beslutade UPB att byta till SEB som sin husbank.

– SEB har visat att de står beredda att lyssna och hitta lösningar för våra behov. Vi behöver en bank som arbetar på samma marknader som vi, som är tillräckligt storskalig och som är öppen för att arbeta med projektbaserad finansiering, säger Bērziš vidare.

En annan faktor är gemensamma värderingar, påpekar Nora Kalna, styrelseledamot i UPB.

– Vi ser att SEB har samma långsiktiga inriktning som vi. Vi vill ha en bank som står vid vår sida i såväl goda som dåliga tider, säger hon.

Våra kunder bidrar till samhällsutvecklingen och vi hjälper dem att förverkliga sina planer och lösa vardagliga utmaningar. Våra kunders nöjdhet och förtroende är kärnfaktorer för SEB.

”SEB har varit beredda att lyssna och hitta lösningar för våra behov.”
Dainis Bērziš, styrelseordförande, och Nora Kalna, styrelseledamot i UPB med ansvar bland annat för affärsområdena stål, betong och maskineri.

Möt våra kunder

Mölnlycke

Mölnlycke är en världsledande leverantör av medicinska lös- ningar inom områden som sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptika. Bolaget, med huvudkontor i Göteborg, har 8 400 anställda, tillverkning i åtta länder och export till hela världen. Koncernen är organiserad i fyra affärsområden som har ett kundcentrerat helhetsansvar inom hela värdekedjan. Digitalisering och hållbarhet är två strategiska fokusområden.

– Vi har jobbat länge med digitalisering för att optimera våra interna arbetssätt. Nu ser vi att den digitala tekniken också blir allt viktigare i vårt kunderbjudande. Målet är att utveckla digitala lösningar som kan förenkla och förbättra vården både ur vårdgivarnas och patienternas perspektiv, säger Susanne Larsson, CFO på Mölnlycke.

SEB är en av Mölnlyckes huvudbanker med en relation som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

– Vi använder SEB löpande på olika ställen i världen inom om- råden som cash management, valuta, finansiering och emittering av obligationer. SEB är också en viktig samtalspartner och råd- givare för oss. Det gäller inte minst inom hållbarhetsområdet där vi får värdefull sparring från SEB när det gäller vår omställning och vad vi kan göra för att positionera bolagets hållbarhets- ambition på finansmarknaden, säger hon.

– Jag uppskattar relationen, närheten och tillgängligheten till SEB. Vi får bra bemötande, snabb återkoppling och tillgång till bankens experter när vi behöver det.

”SEB är en viktig samtalspartner och rådgivare, inte minst inom hållbarhet.”
Susanne Larsson, CFO, Mölnlycke

Vår verksamhet — Våra kunder

25 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Att arbeta på SEB

Att arbeta på SEB innebär att vara med och forma framtiden på ett positivt sätt genom att skapa långsiktigt kundvärde och bidra till ett hållbart samhälle.# Våra medarbetare

Robert Celsing, personaldirektör, och Ulrika Areskog Lilja, chef för Brand, Marketing and Communication, diskuterar arbetslivet på SEB.

Hur skulle du beskriva SEB som arbetsgivare?

Robert: SEB:s verksamhet bygger på relationer och det förtroende som vi har fått och därför är våra medarbetare vår viktigaste tillgång. Vår ambition är att attrahera och behålla medarbetare som vill göra en positiv skillnad. Jag är stolt över att kunna säga att vi har lyckats med detta, eftersom vår undersökning av våra medarbetares perspektiv visar på höga nivåer av engagemang, över det finansiella riktmärket. Vår kultur är varm och välkomnande, och medarbetarna uppskattar sina team och sina chefer. Dessutom upplever de att det finns goda möjligheter att utvecklas i sin karriär. Vi är en arbetsgivare som vill stödja våra anställda i såväl goda som dåliga tider. Vi värnar om våra anställdas välbefinnande och strävar efter en bra balans mellan arbete och fritid genom att erbjuda många bra förmåner och flexibilitet att arbeta på distans upp till två dagar i veckan.

Ulrika: SEB har en lång historia, ett starkt varumärke och ett ambitiöst syfte, vilket också gör oss till en attraktiv arbetsgivare. År 2022 rankades SEB av yrkesverksamma inom IT som den mest attraktiva arbetsgivaren bland stora banker i Sverige. Interna undersökningar visar att våra anställda har en mycket positiv syn på SEB:s framtid och uppskattar bankens ambitioner att påskynda hållbarhetsomställningen. Möjligheten att bidra till ett högre syfte på SEB tror jag är en viktig dimension för de anställda, idag och i framtiden.

Du nämnde SEB:s syfte, hur kommer det till uttryck i det dagliga arbetet?

Ulrika: När vi lanserade SEB:s uppdaterade syfte och 2030- strategi inledde vi också en engagerande process med teamdialoger för att få input till SEB:s nya beteenden, som vägleder oss mot vårt syfte. Mer än 10 000 medarbetare deltog i aktiviteterna för att utforma dem, och resultatet blev tre konkreta och uppnåeliga beteenden: skapa värde, agera långsiktigt och bygga positiva relationer. De gäller för hur vi gör affärer, agerar och förhåller oss till varandra och vår omvärld. Genom att förstärka positiva beteenden kan vi fortsätta att bygga på vår fantastiska kultur och på så sätt forma framtiden på ett positivt sätt tillsammans.

På tal om kultur, hur arbetar du med inkludering och mångfald på SEB?

Robert: En personalstyrka med stor mångfald innebär fler perspektiv, vilket bidrar till innovation, sund riskhantering och gott beslutsfattande. Därför är inkludering och mångfald prioriterade områden för SEB och för mig personligen. Alla är välkomna till SEB och vi uppskattar olika bakgrunder och erfarenheter. Det gläder mig att se att vår engagemangsunder- sökning visar på starkt resultat bland annat när det gäller lika möjligheter och att kunna vara sig själv på jobbet. Alla former av diskriminering är oacceptabla, och vi erbjuder utbildningar för att förebygga och agera mot trakasserier. Vår ledarskapsfilosofi främjar inkludering på flera sätt, och vi arbetar kontinuerligt för att främja mångfald bland annat i rekryteringsprocesser, successionsplanering och tillträde till ledarskapsutbildningar.

Hur är det med möjligheterna till utbildning och karriärutveckling på SEB?

Robert: Finanssektorn förändras, precis som arbetsmarknaden och våra arbetssätt. Det är därför allt viktigare att vi integrerar kontinuerligt lärande i arbetet. Vårt digitala universitet, SEB Campus, fungerar som en katalysator i detta arbete och under året erbjöd vi kurser och webbseminarier inom kompetenser som vi ser som nödvändiga för framtiden, exempelvis avancerad rådgivning inom hållbarhet. I en så stor och internationell organisation som SEB finns det många möjligheter att växa och utvecklas i din karriär och vi främjar intern rörlighet på olika sätt. Under året har vi gjort förbättringar när det gäller att göra interna lediga tjänster mer synliga och vi har också förenklat rekryteringen, anordnat interna karriärevent och utvecklat vår utvärdering av medarbetarna. På SEB ansvarar du själv för din egen karriärutveckling, men vi vill ge våra anställda bästa möjliga förutsättningar och alla verktyg som behövs för att lyckas. Läs mer om att arbeta på SEB på sid. 44.

26 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Vår verksamhet — Våra medarbetare

På SEB kan Anne Kristin Kästner, specialist på hållbar finansie- ring, kombinera sin kunskap om hållbarhet med sitt intresse för ekonomi. Anne började på SEB som sommarpraktikant 2019, och idag arbetar hon i teamet Sustainable Banking.

– Som student visste jag att jag ville jobba med hållbarhet inom näringslivet. Eftersom jag redan kände till SEB:s hållbar- hets arbete och banken ansågs vara ledande på området, föll det sig naturligt att söka till SEB.

I sin roll som specialist på hållbar finansiering ger Anne råd till institutionella investerare. Hon arbetar också med lösningar för hållbar finansiering för stora nordiska företag. Ett projekt som ligger henne varmt om hjärtat är utvecklingen av SEB:s taxonomi modell, som är en portföljmodell som mäter hållbarhet enligt EU:s hållbarhetsklassificering. Det går snabbt framåt på området för hållbar finansiering, och Anne säger att det alltid finns nya initiativ att hålla ett öga på och nya saker att lära sig.

– Jag är mycket stolt över SEB:s hållbarhetsambitioner. Att vara med och hjälpa banken och våra kunder att bli ännu mer hållbara är den mest spännande delen av mitt jobb.

Anne gillar de olika utvecklingsmöjligheterna på SEB och att hon får arbeta med människor med olika erfarenheter och perspektiv.

– Vissa har arbetat inom banksektorn i över 30 år, och sedan finns det personer med helt andra bakgrunder. Genom att diskutera och dela perspektiv lär vi oss mycket av varandra.

På SEB känner Anne sig alltid delaktig och hörd.

– Jag känner att jag verkligen kan bidra och göra ett avtryck, vilket gör mitt arbete mycket motiverande.

Christina Larsén arbetar som analytiker inom segmentet medel- stora företagskunder och arbetade tidigare som rådgivare och har varit kundansvarig för företag på ett bankkontor i Stock- holm. Möjligheten att följa företagen på deras utvecklingsresa var den mest givande biten.

– Som rådgivare spelar vi en viktig roll för att hjälpa företag att växa genom att finansiera investeringar och hjälpa dem att nå ut på nya marknader och skapa effektivare affärsmodeller.

I sin nya roll som analytiker arbetar hon fortfarande tätt med kunderna, men nu handlar det om större fastighetsbolag. Många av dem är börsnoterade och har miljarder i omsättning.

– Det nuvarande ekonomiska läget innebär naturligtvis att våra kunder står inför svåra tider. Det är en ny verklighet, kanske till och med en lite mer normal verklighet, nu när pengar har ett pris igen. Nu är det ännu viktigare att hjälpa våra kunder att fatta sunda ekonomiska beslut. Vi måste finnas där i såväl goda som dåliga tider och ha ett långsiktigt perspektiv. Därför är det så viktigt att ha nära relationer med våra kunder. Ibland innebär det ganska tuffa samtal, men det är en del av jobbet.

Möjligheten att flytta till ett nytt område inom SEB har gett Christina en bredare förståelse för skapandet av kundvärde, och nu samarbetar hon med olika avdelningar inom banken.

– Det handlar om mer än att sälja bankprodukter, vi måste verkligen förstå våra kunders behov och agera som en ansvars- full rådgivare längs vägen. Vi försöker också integrera hållbarhet i allt vi gör och diskuterar olika lösningar för grön finansiering.

Christina, som parallellt arbetar som intern lärare för att utbilda nya affärsrådgivare på banken, säger att arbetet på SEB handlar om människor.

– I slutändan handlar det om att bygga och vårda relationer med kollegor och kunder. Det är det jag tycker bäst om med mitt jobb.

Möt våra medarbetare

”I slutändan handlar det om att bygga och vårda relationer.”
Christina Larsén
Analytiker, fastighetstransaktioner

”Jag är mycket stolt över SEB:s hållbarhetsambitioner.”
Anne Kristin Kästner
Specialist på hållbar finansiering

27 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Vår verksamhet — Våra medarbetare

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern, grundad 1856. Vår ambition är att vara en ledande företags- och invest- mentbank i norra Europa med internationell närvaro. Vi erbjuder även privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige och Baltikum produkter och tjänster i digitalt format – med personlig service i livets viktiga stunder. Våra hemmamarknader är de nordiska och baltiska länderna, Tyskland och Storbri- tannien. Genom att samarbeta med våra kunder vill vi vara en ledande katalysator i omställningen till en mer hållbar värld.

Lönsam tillväxt genom diversifierad verksamhet och finansiell styrka

SEB har en bred kundbas, ett omfattande produkt- och tjänste- utbud och en geografisk spridning som bidrar till en diversifierad affärs- och riskprofil. En hög andel stora företag med export och internationell verksamhet bland kunderna ger ytterligare geografisk diversifiering utöver de nio hemmamarknaderna. I kombination med ett långsiktigt fokus på kunden, en stark riskkultur och noggrann kostnadskontroll, har detta lett till en stabil vinsttillväxt över tid. Vi strävar ständigt efter djupare kundrelationer, kontinuerliga effektivitetsförbättringar och att säkerställa vår framtida konkurrenskraft. Vår starka balans- räkning skapar flexibilitet för framtiden och gör det möjligt för oss att växa tillsammans med våra kunder och stödja dem även i svåra tider.

En strategi för att framtidssäkra banken

SEB:s 2030-strategi innebär att vi, med utgångspunkt i en stark marknadsposition och finansiell ställning, ökar takten i våra investeringar på ett antal utvalda områden för att utveckla och stärka kunderbjudandet och distributionen. Detta säkerställer vår framtida konkurrenskraft i en bransch som genomgår stora förändringar.# Vi strävar efter att öka vår rådgivningskapacitet och bygga vidare på våra befintliga styrkor inom investeringar och sparande.
Vi vidareutvecklar redan etablerade områden, till exempel banktjänster och kapitalförvaltning till privatpersoner. Vi fortsätter att arbeta genom partnerskap och samarbete med intressenter och fokuserar på strategiska förutsättningar som teknikutveckling samt effektivitet i fråga om regelverk och processer.

En viktig del av framtiden handlar om hållbarhet. Vi är övertygade om att ett hållbart samhälle är ekonomiskt fördelaktigt för alla våra intressenter och för samhället i stort, och att som bank är vi en del av lösningen. Därför har vi förbundit oss att kontinuerligt anpassa vår affärsstrategi för att bidra till FN:s mål för hållbar utveckling och Paris avtalet. Vi har fastställt klimatrelaterade ambitioner och mål som syftar till att minska vår kreditexponering mot fossila bränslen i energiportföljen, öka våra hållbarhetsaktiviteter när det gäller volymer och utvärdera vår kreditportföljs anpassning till Parisavtalet och fastställa mål för 2030. År 2022 fastställde vi också mål för finansierade utsläpp inom ramen för Net-Zero Banking Alliance (NZBA). Se sid. 16 för 2030-strategin och affärsplanen och sid. 35 för klimatrelaterade mål.

Långsiktiga ägare

Många av SEB:s stora institutionella investerare har ägt SEB-aktier i över tio år. SEB:s största aktieägare är Investor AB, där SEB är ett av kärninnehaven. Investor AB är norra Europas största investmentbolag, grundat av familjen Wallenberg 1916. SEB:s engagerade och långsiktigt fokuserade aktieägarbas gör det möjligt för oss att se längre än konjunkturcyklerna och ha ett mer långsiktigt perspektiv. Vi har möjlighet att bidra till ekonomin och samhällsutvecklingen genom de utdelningar vi betalar till våra aktieägare. Dessa inkluderar mer än 250 000 privatpersoner, några av Sveriges största pensionsfonder och indirekt även stiftelser som stödjer forskning och utbildning. För mer information om våra aktieägare, se sid. 91.

SEB har ett långsiktigt perspektiv och den finansiella styrka som krävs för att skapa lönsam tillväxt och därmed aktieägarvärde.

Aktieägarvärde i SEB

28 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Vår verksamhet — Våra aktieägare

Långsiktiga finansiella mål

I syfte att öka flexibiliteten i kapitalhanteringen har styrelsen fastställt långsiktiga finansiella mål som fokuserar på överföring av kapital till aktieägarna, samtidigt som man upprätthåller en stark finansiell buffert och lönsamhet.

	20132022	20182022	2022
Totalavkastning	260%	62%	1%
Totalavkastning

Totalavkastning

Det aktieägarvärde som skapats kan mätas som totalavkastning, vilket inkluderar återinvesterade utdelningar och förändringar i marknadsvärdet under en viss tidsperiod. För 2022 var totalavkastningen för SEB:s A-aktie 1 procent. SEB betalade en utdelning på 600 kronor per aktie under året och SEB:s aktiekurs sjönk från 12585 till 11995 kronor. Allt annat lika ökar aktieåterköp vinsten per aktie. Under de senaste tio åren har totalavkastningen i SEB:s A-aktie varit 260 procent. Detta kan jämföras med en totalavkastning på i genomsnitt 181 procent för nordiska banker. Se sid. 71 för information om utdelningar och aktieåterköp.

Utfallet 2022 för de finansiella målen

Mål	Utfall 2022
Utdelning	Cirka 50 procent av vinsten exklusive jämförelsestörande poster. Aktieåterköp när kapitalbufferten överstiger målet.
SEB:s styrelse har föreslagit en utdelning på 675 kronor per aktie för 2022, motsvarande cirka 51 procent av vinsten per aktie exklusive jämförelsestörande poster. Under året återköptes aktier för cirka 5 miljarder kronor inom ramen för aktieåterköpsprogrammen.
Kapitalbuffert	100300 baspunkter över Finansinspektionens krav.
	470 baspunkter
Lönsamhet	Generera en konkurrenskraftig avkastning på kapitalet, med en långsiktig ambition att nå en hållbar avkastning på eget kapital på 15 procent.
	14,5 procent jämfört med 11,9 procent för nordiska banker och 9,1 procent för europeiska banker.

SEB:s långsiktiga finansiella mål beskrivs på sid. 73.

Möt en aktieanalytiker

Andreas Håkansson har arbetat som bankanalytiker i mer än 20 år. Det innebär att han på nära håll följer ett antal bankers utveckling på så gott som daglig basis.

Hur länge har du följt SEB och hur ser du på bankens utveckling under den tiden?

– Jag har följt SEB sedan jag började som analytiker. Banken har gått bättre än genomsnittet av bankerna och jag har över tiden varit mer positiv än negativ till aktien. SEB är nog den nordiska bank som jag har varit mest positiv till under längst tid. SEB har relativt sett utvecklats bra under hela tiden även om aktiekursen förstås har gått upp och ner.

Vilka är SEB:s största möjligheter och risker?

– Den största styrkan för SEB är den långsiktighet som banken tillåts ha från sina ägare. Jag har aldrig sett tecken på att SEB jagar kvartalsresultat eller försöker göra kortsiktiga vinster. Minst lika viktigt är att man också orkar investera för framtiden. Där har det gått lite upp och ner under åren. Under en period hade SEB en extrem kostnadskontroll, som vi nog tyckte var för stor eftersom banken inte tillät sig själv att investera i framtida intäkter. Men, de senaste åren har SEB investerat för att skapa lönsamhet även framöver vilket är positivt. Den största risken för en bank är alltid kreditrisk. I dåliga tider tenderar kreditkvaliteten att försämras. Då gäller det att banken har varit långsiktig och inte tagit på sig för mycket risk så att kreditkvaliteten i portföljen bevaras över hela konjunkturcykeln.

Var tror du om priset på SEB:s A-aktie den 31 december 2023?

– Jag har en riktkurs på 150 kronor för SEB och den ska gälla för 12 månader framåt så jag får väl säga det.

”De senaste åren har SEB investerat för att skapa lönsamhet även framöver – vilket är positivt.”

Andreas Håkansson Senior Analyst, Danske Equity Research

29 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Vår verksamhet — Våra aktieägare

Varför bankerna är viktiga

Utan banker skulle det moderna samhället inte fungera. Våra tjänster och lösningar gör det möjligt för hushåll och företag att få finansiering, investera och hantera betalningar och sparande. I en alltmer kontantlös värld är banker nödvändiga för allt från vardagliga uppgifter som att handla matvaror till de miljardvis transaktioner som äger rum runt om i världen varje dag. Detta möjliggörs av teknologi som utvecklats av SEB och andra banker och som ligger till grund även för gemensamma lösningar såsom Bank-ID och mobila lösningar som Swish. Bankerna gör det också möjligt för kunderna att hantera finansiella risker. Det värde som bankerna skapar sträcker sig långt bortom rollen som mellanhand på finansmarknaderna. Ett väl fungerande banksystem är en grundläggande förutsättning för samhällets ekonomiska utveckling, och förtroendet för systemet är avgörande för den finansiella stabiliteten. Nya undersökningar visar att allmänheten har ett relativt stort förtroende för bankerna. Att följa ändrade regelverk är en viktig del av att upprätthålla detta förtroende, men det räcker inte. Bankerna måste upprätthålla höga etiska standarder och leva upp till externa förväntningar, oavsett om det handlar om ansvarsfull rådgivning eller förebyggande åtgärder mot ekonomisk brottslighet.

Varför bankernas kapital är viktigt

Banker som är välskötta och har tillräckligt kapital kan också erbjuda trygghet i kristider. SEB kunde till exempel ge extra krediter till kunder som drabbats under pandemin 20202021 och omförhandla lån under finansiella kriser. Våra finansiella mål är utformade för att skapa motståndskraft och flexibilitet och generera långsiktigt aktieägarvärde samt i förlängningen även värde för samhället. Lönsamhet och tillväxt gör det möjligt för oss att tillgodose våra kunders ständigt föränderliga behov. Vår verksamhet genererar också väsentliga intäkter till det offentliga via skatter, sociala avgifter och avgifter till myndigheterna. Se sid. 11. Genom utdelningar till våra största aktieägare, varav många är pensionsfonder, bidrar vi också till människors besparingar och pensioner. Genom Wallenbergstiftelserna bidrar delar av våra utdelningar också indirekt till att finansiera forskning och utbildning.

En katalysator för förändring

Vårt kanske största bidrag till ekonomisk tillväxt och välstånd kommer från det sätt på vilket vi möjliggör investeringar i framtiden, genom att sammanföra kunder som har mer kapital än de behöver med kunder som inte har tillräckligt med kapital. I den rollen – att sammanföra kapital och idéer – har vi möjlighet att vara en katalysator för positiv förändring. Sedan SEB grundades 1856 har vi hjälpt till att bana väg för elektrifiering, telekommunikation, automatisering och digitalisering genom att stödja entreprenörer och nya företag. Idag är klimatförändringen den mest angelägna samhällsfrågan och står högst upp på SEB:s hållbarhetsagenda. Vi stödjer våra kunder i hållbarhetsomställningen och skiftar kreditportföljen till mer hållbara verksamheter, vilket minskar den mängd koldioxidutsläpp som vi finansierar. Vi hjälper också till genom att fokusera våra insatser som en aktör i samhället på initiativ som främjar hållbart entreprenörskap. Genom riskkapital och stöd till entreprenörer och studenter möjliggör vi kapitalförsörjning för nya idéer. På SEB är vi mycket stolta över att vara en viktig del av samhällets infrastruktur. Detta återspeglas i vårt syfte att förändra framtiden på ett positivt sätt genom ansvarsfull rådgivning och ansvarsfullt kapital, och det är därför vi är en djupt engagerad samhällsaktör.

30 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Vår verksamhet — Vår roll i samhället

Hållbart entreprenörskap

För att klara framtidens utmaningar behöver vi som samhälle innovation och framtidstro. SEB driver en rad initiativ för att främja hållbart entreprenörskap och stärka kapitalförsörjningen till nya idéer och initiativ.# Vår roll i samhället

För andra året i rad anordnade SEB tävlingen The Next Awards för att hylla entreprenörer som utvecklar nya idéer, driver transformation och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Finalen hölls i Stockholms Konserthus inför en jury bestående av näringslivsprofiler, entreprenörer och intresseorganisationer.

SEB Greentech Venture Capital etablerades med syfte att investera riskkapital i grön teknik med fokus på transformativa idéer som kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2022 fördubblades enhetens investeringskapital till 600 Mkr och ökar ambitionen att hitta investeringar i övriga Norden och Europa.

SEB:s Innovation Forum är en plattform där nystartade innovationsbolag med koppling till landets högskolor får möjlig het att möta potentiella investerare i SEB:s nätverk. Sedan Innovation Forum startade 2014 har drygt 110 bolag fått möjlighet att visa upp sig och de inbjudna investerarna har svarat för mellan 40 och 60 procent av deras kapitalanskaffning.

Stöd till unga – Mentor

SEB har ända sedan 1997 varit partner till den ideella organi- sationen Mentor som genom samarbeten med företag erbjuder skolor olika typer av mentorprogram för att få ungdomar att växa, bli starka och tro på sig själva. Huvuddelen av aktiviteterna riktar sig till skolor i socioekonomiskt eftersatta områden. Varje år når SEB:s medarbetare tusentals ungdomar genom sitt deltagande i Mentors olika program.

Volontärskap i krigets skugga

Kriget i Ukraina har utlöst en våg av indignation och skapat stor hjälpvilja över hela världen. Inom SEB har medarbetare med stöd från banken deltagit i en rad olika volontärinsatser. Medarbetarna i SEB i Polen hjälpte under våren till att ta emot och inkvartera drygt 35 ukrainska kollegor, med släktingar och ett antal husdjur. På plats i Warszawa kunde de ukrainska kollegorna inrätta nya arbetsplatser i SEB:s lokaler och därmed fortsätta bidra till att hålla i gång SEB:s verksamhet i Ukraina.

SEB donerade även en miljon kronor till Röda Korsets hjälp- insatser i Ukraina och initierade samtidigt en personalinsamling där SEB för varje krona som samlades in bidrog med lika mycket upp till 1 Mkr. Därutöver donerade SEB 150 000 euro från de tre baltiska dotterbankerna och matchade insamlingar från medarbetare i Baltikum upp till samma summa. Totalt innebar detta att SEB och bankens medarbetare bidrog med 5 Mkr.

CorPower Ocean utvecklar teknik för att utvinna energi från vågorna i de stora världshaven.

SEB Greentech Venture Capital investerade i bolaget i början av 2021 och är aktiva i bolagets styrelse sedan dess. Kardiologen och uppfinnaren Stig Lundbäck hade under ett par år funderat över hur hans forskning om hjärtat som en "Dynamic Adaptive Piston Pump" (kolvpump) skulle kunna utnyttjas för att alstra energi ur havsvågor. När Stig Lundbäck sedan mötte serieentreprenören Patrik Möller för omkring tio år sedan tog idéerna om vågenergi fart. Sedan dess har företaget utvecklats till att bli världsledande inom vågenergi.

För att vågenergi ska ge ett betydande bidrag till att tackla klimatförändringarna måste tekniken vara framgångsrik i två avseenden: den måste kunna mot- stå havsstormar och den måste generera tillräckligt med energi i förhållande till utrustningens storlek, vikt och kostnad. Enkelt uttryckt kan man säga att Stig Lundbäcks uppfinning adresserar behovet att kunna stå emot havsstormar. Tekniken för energieffektivitet hittade bolaget i Norge. Under de tio åren som gått har bolaget förfinat tekniken och genomfört ett stort antal tester tillsam- mans med flera stora energibolag i Europa.

I slutet av 2022 kunde CorPower Ocean ta sin första kommersiella anläggning i drift. Nu pågår arbete för att få tekniken godkänd hos oberoende certifieringsbolag. Målet är att skala upp produktionen och rulla ut tekniken brett från 2026. Om allt går väl kan vågenergi på sikt bidra med lika mycket elektricitet globalt som vattenkraft gör idag. Läs mer på sebgroup.com

CorPower Ocean, en Greentech-investering

”En investering i ren energi från haven.”

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 31 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Vår verksamhet — Vår roll i samhället

Hållbarhetsredovisning

INNEHÅLL

• Synsätt, ambitioner och påverkan 34
• Hållbarhet på SEB 34
• Ambitioner och mål 35
• Våra väsentliga fokusområden och vår påverkan 37
• Fokusområden 38
• Hållbar finansiering 38
• Hållbart sparande och hållbara investeringar 41
• Människor och samhälle 44
• Miljöansvar 46
• Hantering av leverantörskedjan 47
• Affärsetik och uppförande 48
• Hållbarhetshantering 49
• Hållbarhetsstyrning 49
• Policyramverk för hållbarhet 50
• Dialog med våra intressenter 52
• Utveckling av EU:s regelverk 53
• Klimatredovisning 54
• Strategi för klimatrelaterade risker 54
• Styrning av klimatrelaterade risker samt policyramverk 57
• Hantering av klimatrelaterade risker 59
• Mätvärden och mål 61
• Klimatredovisning för SEB:s investeringsverksamhet 64
• Kompletterande hållbarhetsinformation 212
• GRI Index 228
• Revisionsberättelse 235

32 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning

En positiv kraft i omställningen

På SEB vill vi vara en positiv kraft i hållbarhetsomställningen. Vår största påverkan kommer från att samarbeta med våra kunder och att stödja dem på deras resa. Genom våra ambitioner och mål strävar vi efter att öka takten mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle.

Hållbarhetsredovisning 33 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Vår roll

SEB har stora ambitioner för hur vi ska bidra till omställningen. På detta sätt tror vi att vi kan fungera som en katalysator och vara en förändrande kraft i hållbarhetsomställningen:

• SEB vill vara ledande inom hållbarhetsomställningen. Genom ansvarsfull rådgivning och innovativa produkter och tjänster kan vi fungera som en katalysator för förändring och därmed öka takten mot en hållbar framtid för människor, företag och samhälle.

Hållbarhet på SEB

SEB anpassar sin affärsstrategi så att den är i linje med och bidrar till Parisavtalet. Vi har undertecknat FN-initiativet Principer för ansvarsfull bankverksamhet och vi har åtagit oss att följa Net-Zero Banking Alliance och Net Zero Asset Managers-initiativet. Som bank spelar vi en viktig roll för att skapa möjligheter att kanalisera de stora investeringar som krävs för att genomföra klimatomställningen.

Våra kunder är kärnan i vårt arbete med att bedriva en hållbar verksamhet. Vi samarbetar med privatkunder, företagskunder och institutionella kunder på våra hemmamarknader och i det internationella nätverket. Tillsammans identifierar vi risker och möjligheter kopplade till miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade frågor. Genom att erbjuda våra kunder håll- bara finansierings- och investeringsråd och produkter vill vi göra det möjligt för dem att göra val som bidrar till omställningen.

Integrering av strategin

SEB:s hållbarhetsstrategi är en central del av SEB:s affärsplan för 20222024 och en hörnsten i SEB:s 2030-strategi. Under 2022 intensifierade vi integreringen av strategin i hela organisa- tionen. En viktig del är våra ambitioner och mål – det bruna, det gröna och det framtida – som lanserades 2021. De integreras i SEB:s beslutsprocesser och vi presenterade våra framsteg 2022. Genom att fokusera på dessa ambitioner och mål vill vi bidra till omställningen genom att både minska den negativa påverkan och öka den positiva påverkan, samtidigt som vi ger en bild av hur våra kunder, över tid, ställer om i linje med Paris- avtalet. Se sid. 35 och 61.

I linje med vårt åtagande i Net-Zero Banking Alliance presen- terade vi dessutom nettonoll-anpassade delmål till 2030 för fem sektorer i vår kreditportfölj. Dessa mål är en viktig del av vår strävan att nå nettonoll-utsläpp i vår kreditportfölj 2050. Se sid. 36 och 63.

Finansiera omställningen

Vi stöder våra kunder, delar med oss av vår kunskap och erbjuder rådgivning samt hållbara finansierings- och investeringsprodukter.

Agera som ledare

Vi utvecklar innovativa produkter och tjänster och sätter standarder för hur banker kan bidra till ett mer hållbart samhälle.

Vara en god samhällsaktör

Vi uppfyller vår viktiga roll i samhället och strävar alltid efter att vara aktiva i att bygga för framtiden.

Ställa om vår egen verksamhet

Vi utvecklar vår egen verksamhet, kommunice- rar våra policyer och mål samt redovisar öppet och löpande vår position och våra framsteg.

Under året fortsatte vi att föra en nära dialog med stora företagskunder och finansiella institutioner om hållbarhets frågor. Vi tillhandahöll expertrådgivning och finansierings lösningar som hållbarhetsramverk, gröna och hållbarhetslänkade lån och obligationer. Våra kunders förtroende för oss som rådgivare inom hållbarhet bekräftades i 2022 års Prospera- undersökning bland stora företag och finansiella institutioner i Norden.

SEB:s privatkunder i Sverige och Baltikum gynnades av ett utökat erbjudande, både när det gäller finansiering, investeringar och pensionstjänster. SEB Investment Manage- ment utökade sitt erbjudande med ytterligare Artikel 9-fonder, såsom SEB Nordic Future Opportunity Fund. Se sid. 42.

Stärka den egna verksamheten

SEB:s hållbarhetsstyrning och policyramverk stärktes ytter ligare. Våra två övergripande tematiska policyer, Miljö res- pektive Sociala och mänskliga rättigheter, uppdaterades, bred- dades och fick en tydligare koppling till SEB:s branschpolicyer. Vi fortsatte våra ansträngningar för att minska vår egen miljöpåverkan för att nå vårt mål att vara nära nettonoll år 2045. Vi fokuserar på att minska vår energiförbrukning och begränsa våra flygresor. Flygresorna ökade dock 2022 jämfört med föregående år, vilket är en förväntad effekt av återhämt- ningen efter pandemin. Se sid. 47.

Hållbarhetsfaktorer som SEB:s hållbarhetsambitioner och mål ingick som KPI:er i den rörliga ersättningen för högsta ledningen under 2022. Se sid. 50.

Stöd till anställda

Under året gjordes Tellus, en av SEB utvecklad hubb för externa data om miljö, sociala frågor och styrning (ESG), tillgänglig för medarbetare.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Synsätt, ambitioner och påverkan

Syftet med hubben är att tillhandahålla exakta, spårbara och återanvändbara ESG-data och göra det möjligt för SEB:s kunder att förstå sitt hållbarhetsavtryck. Ytterligare ansträngningar gjordes också för att uppmuntra de anställda att öka sin hållbarhetskompetens. Se sid. 44.

Ambitioner och mål

SEB har utvecklat tre egna mått för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi och för att mäta våra framsteg i övergången till ett koldioxidsnålt samhälle.

Index för fossilexponering – det bruna

Index för fossilexponering är ett volymbaserat mått som visar kreditexponeringen mot fossila bränslen i SEB:s energiportfölj. SEB har som mål att minska kreditexponeringen mot fossila bränslen med 45–60 procent fram till 2030 jämfört med basåret 2019. Vid utgången av 2022 hade indexet för fossil exponering minskat med 17 procent jämfört med 2019, vilket är i linje med 2030-målet. Resultatet speglar SEB:s strategi att aktivt engagera sig med kunder som strävar efter att ställa om sin verksamhet och att stödja dem i deras omställningsplaner. Den fossila kreditexponeringen mot kraftproduktions- och överföringssektorerna ökade under perioden, främst drivet av likviditetsstöd till energiproducenter i den europeiska energikrisen och omställningsrelaterade investeringsbehov. Ökningen motverkades av en kraftig minskning av kreditexponeringen mot olja & gas. Se sid. 61.

Index för hållbarhetsaktiviteter – det gröna

Index för hållbarhetsaktiviteter är ett volymbaserat mått som visar våra hållbarhetsaktiviteter inom fyra områden:
* hållbarhetsrelaterad finansiering
* rådgivning inom hållbara finanser
* greentech venture capital-investeringar
* hållbart sparande (i enlighet med EU:s förordning om hållbarhetsupplysningar, SFDR) som andel av SEB:s fonderbjudande, eget och externt.

Ambitionen är att öka index för hållbarhetsaktiviteter 6–8 gånger fram till 2030 jämfört med utgångsläget 2021. Vid utgången av 2022 hade indexet ökat med 59 procent. Se sid. 39, 40, 42.

Omställningskvot – det framtida

Omställningskvoten bygger på SEB:s interna hållbarhetsklassificeringsverktyg (CSC). Baserat på exponeringen i vår kreditportfölj bedömer och klassificerar CSC-verktyget i vilken utsträckning våra kunders omställningsplaner är anpassade till målen i Parisavtalet. I slutet av 2022 var omställningskvoten 69 procent. Detta baserades på kreditexponeringen 2021 och de bedömningar som gjordes 2022. Kvoten ger en insikt i våra kunders framsteg och kan användas för ytterligare analyser och åtgärder för att stödja dem i deras omställning. Se sid. 61.

---

Det bruna – minska kreditexponeringen mot fossila bränslen i energiportföljen

Mål 2030: 45–60% minskning	2019	2025	2030	2035	2040	2045	2050
Index Värde 2022: 83	100
	20	40	60	80

Net Zero – Världen – utan CCUS (avskiljning och lagring av koldioxid)
Divergent Net Zero – Europe – Remind

SEB:s kreditexponeringskorridor för fossila bränslen inom energiportföljen

	2021	2025	2030
Mål 2030: Ökning med 6–8 gånger
Index Värde 2022: 159	100
	800	200	400

Det gröna – öka den genomsnittliga volymbaserade hållbarhetsaktiviteten

Det framtida – spegla våra kunders omställning över tid

Paris-anpassad omställning Omställning Paris-anpassad omställning Omställning Hållbar Gradvis förändring Status quo Hållbar

*69 % kvoten baserad på 2021 års exponering

---

Nettonoll-anpassade sektormål för 2030

2021 var SEB en av grundarna av Net-Zero Banking Alliance (NZBA), ett FN-initiativ som leds av branschen. Genom att ansluta oss till NZBA har vi åtagit oss att anpassa vår kreditportfölj till 1,5°C-scenarier för att nå nettonoll senast år 2050, och att sätta upp delmål för 2030. 2022 presenterade vi fem prioriterade sektorer där vi har satt mål för minskade utsläpp jämfört med utgångsläget 2020. Dessa mål stärker och kompletterar SEB:s ambitioner och mål inom klimatområdet och är en viktig del för att nå nettonoll-utsläpp i kreditportföljen år 2050. Se sid. 61–63.

Område	Beskrivning	Utfall 2022	Utfall 2021	Mål 2030
Det bruna	Index för fossilexponering som mäter kreditexponeringen mot fossila bränslen i vår energiportfölj (index=100, 2019)	Index 83	Index 88	Minska med 45–60 procent
Det gröna	Index för hållbarhetsaktiviteter som mäter våra aktiviteter till stöd för hållbar utveckling (index=100, 2021)	Index 159	Utgångsläge 100	Öka 6–8 gånger
Det framtida	Omställningskvot som mäter vår företags- och fastighetskreditportföljs anatomi ur ett klimatperspektiv	Index 69 procent¹)	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Medarbetare
Könsfördelning (män/kvinnor): Öka balansen bland högre chefer för att uppnå långsiktigt mål om 50±10 procent
Verkställande ledning (VL)	71%–29%	71%–29%	67%–33%
Chefer på högre nivå 2)	58%–42%	58%–42%	56%–44%
Affärsetik och uppförande
Medarbetare som har fullföljt SEB:s globala obligatoriska utbildningar 3) , genomsnitt	95 procent	95 procent	81 procent	Öka mot 100 procent
Miljö, egen påverkan
Minska totalt CO₂-utsläpp	Brutto, ton: 11 098. Netto, ton: 0 (genom kompensation) 4)	Brutto, ton: 11 098. Netto, ton: 0 (genom kompensation) 4)	Brutto, ton: 9 492 5) . Netto, ton: 0 (genom kompensation) 4)	Minska till 17 000 ton ±5 procent senast 2025. Mål till 2030 beslutas under 2023

1) Kreditexponeringen per årsslutet 2021 har klassificerats baserat på information insamlad och utvärderad under 2022.
2) Chefer på högre nivå: VL + direktrapporterande till VL.
3) Obligatoriska utbildningar: Uppförandekod, AML och bekämpning av terroristfinansiering, Bedrägeribekämpning, Cybersäkerhet, GDPR, Sexuella trakasserier och Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar. Inkluderar konsulter, exkluderar anställda på tjänst-/föräldraledighet. Se sid. 217–218.
4) SEB:s klimatkompensation beskrivs på sid. 47.
5) Värdet rapporterat för 2021 har räknats om, se sid. 223–224.

Mål och utfall
SEB:s ambitioner och mål infördes 2021. De kompletterar de mål som fastställdes 2017 för områdena Våra medarbetare, Affärsetik och uppförande samt Miljö, egen påverkan. Tidpunkten för att uppnå dessa mål är nu synkroniserade till 2030.

Sektormål 2030

• Olja & gas 1): Mål för minskning av finansierade utsläpp med 55 procent jämfört med utgångsläget 2020
• Kraftproduktion: Mål för minskning av utsläppsintensiteten med 43 procent jämfört med utgångsläget 2020
• Stål: Mål för minskning av utsläppsintensiteten med 30 procent jämfört med utgångsläget 2020
• Biltillverkning: Mål för minskning av utsläppsintensiteten med 60 procent jämfört med utgångsläget 2020
• Bolån (Sverige): Mål för minskning av utsläppsintensiteten med 30 procent jämfört med utgångsläget 2020

1) Prospektering, produktion och raffinering.

---

Våra väsentliga fokusområden och vår påverkan

I enlighet med SEB:s hållbarhetspolicy arbetar vi med ett såväl kortsiktigt som medellångt och långsiktigt perspektiv. SEB har direkt och indirekt påverkan på sina intressenter, och vi är medvetna om att både planeten och samhället, liksom våra intressenter, påverkar vår verksamhet. Vi vill att våra banktjänster ska bidra till omställningen till ett hållbart samhälle. Integrationen av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) aspekter är grundläggande och inkluderar klimat och miljö, mänskliga rättigheter, sociala relationer och antikorruption. Vi strävar efter att integrera dessa aspekter i alla våra aktiviteter, i våra produkter, vår rådgivning och våra processer.

Våra väsentliga fokusområden inkluderar hållbar finansiering, hållbart sparande och hållbara investeringar, innovationer, människor och samhälle samt miljö. Flera grundläggande områden är avgörande för vår långsiktiga prestation, nämligen: finansiell styrka och motståndskraft, riskhantering, affärsetik och uppförande, stark styrning och ett robust policyramverk för hållbarhet. Vi strävar efter att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till negativ miljömässig och social påverkan, och arbetar för att skapa värde för planeten, människorna och samhället genom våra sätt att arbeta.

PRB-påverkansanalys av SEB:s kreditportfölj

Genom att underteckna FN:s Principer för ansvarsfull bankverksamhet (PRB) har vi åtagit oss att anpassa vår affärsstrategi till internationella mål som FN:s mål för hållbar utveckling (SDG). Väsentliga påverkansområden, både positiva och negativa, är relaterade till den exponering vi har genom vår finansieringsverksamhet. I linje med vårt åtagande för PRB genomförde SEB under 2021 en analys av vilka SDG-mål som påverkas mest av vår kreditportfölj. Påverkansanalysen utfördes med hjälp av SEB:s eget rådgivningsverktyg, Impact Metric Tool (IMT). Verktyget mäter ESG-faktorer, inverkan på SDG-målen, anpassning till EU:s taxonomi och exponering för klimatrisker. SDG-modulen har utvecklats i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien. Modulen identifierar och mäter finansieringsverksamhets påverkan på SDG:erna från ett sektorperspektiv.

Identifierade påverkansområden

Påverkansanalysen baseras på SEB:s exponering mot varje sektor i bankens kreditportfölj. Exponeringen kombineras med den påverkan respektive sektor har på SDG:erna, både positiv och negativ. Baserat på detta tillvägagångssätt, och med hänsyn till att SEB:s huvudsakliga verksamhet bedrivs i norra Europa, visade analysen att de områden där SEB:s sektorexponering har en potentiell negativ påverkan är klimatförändringar (SDG 13), biologisk mångfald (SDG 14 och SDG 15) samt sötvatten (SDG 6). De områden med mest betydande potentiell positiv påverkan är Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (SDG 8) och Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (SDG 9). De största utmaningarna i dessa länder är kopplade till energiförsörjning, bostäder och resurseffektivitet/avfall.# Cirkularitet (Hållbar konsumtion och produktion, SDG 12)

Cirkularitet (Hållbar konsumtion och produktion, SDG 12) ingår därför också i SEB:s prioritering.

Mål för påverkansområden

Under 2022 har SEB aktivt utvecklat arbetet inom de identifie- rade påverkansområdena och har, i linje med åtagandet till PRB, satt upp mål som rör några av påverkansområdena. Indexet för hållbarhetsaktiviteter, det gröna, är ett av dessa mål. Det omfattar hållbarhetsrelaterad finansiering, råd givning och inves- teringar som kommer att bidra till att öka den positiva påverkan och minska den negativa påverkan på flera av de identifierade SDG:erna. Indexet används som ett strategiskt nyckeltal för driva hållbarhetsarbetet i organisationen. SEB fortsätter att utveckla verksamheten, produkterna och tjänsterna och strävar efter att bidra till en positiv utveckling inom ytterligare områden där banken har störst påverkan. Dessa områden rör bland annat energieffektivitet, biologisk mångfald, vatten och omställningen till en cirkulär ekonomi.

För SEB:s PRB Reporting and Self-Assessment Template, se sebgroup.com

Ytterligare koncernrelaterade hållbarhetsmål

Utöver de hållbarhetsmål som iden- tifierats genom PRB-påverkansana- lysen arbetar SEB aktivt för att bidra till Fredliga och inkluderande samhällen (SDG 16), till exempel genom vårt åtagande att förhindra korruption, penningtvätt, cyberbrottslighet och finansiering av terrorism. Dessutom främjar vi Jämställdhet (SDG 5), till exempel genom riktade rådgivningstjänster och investeringsverksamhet. Se sebgroup.com

37 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Synsätt, ambitioner och påverkan

Hållbar finansiering

SEB vill driva på utvecklingen av marknaden för hållbar finan- siering. Genom våra ambitioner och mål (se sid. 35) vill vi öka den hållbarhetsrelaterade finansieringen och rådgivningen för våra kunder och därigenom skapa positiva miljörelaterade och sociala effekter i samhället. Detta bidrar i sin tur till att om fördela kapitalflöden och öka transparensen för ägare och investerare.

Ansvarsfull utlåning och finansiering

Ansvarsfull utlåning och finansiering är hörnstenar i vår verk- samhet. Vi har koncernövergripande processer och policyer som definierar hur banken ska ta hänsyn till hållbarhetsrisker i finansieringsverksamheten. Dessa förfaranden syftar till att säkerställa att väsentliga miljörelaterade, sociala och styrnings- relaterade faktorer (ESG-faktorer) identifieras och bedöms, och att de införlivas i analyser och beslut. Med utgångspunkt i ramverket för hållbarhet i kreditanalyser av företagskunder bedömer vi våra kunders risker och möjlig- heter ur ett kort, medellångt och lång siktigt perspektiv. När det gäller företagskunder i sektorer med stor klimat- påverkan väljer vi att både engagera oss och stödja våra kunder i omställningen, där det är möjligt. Men vi kan också komma att avsluta kundrelationer om vi inte delar samma ambitioner. Dessutom har vi en restriktiv inställning till att göra affärer i branscher med hög risk för korruption eller negativ inverkan på mänskliga rättigheter och arbetsrätt.

Stöd i svåra tider

Vi strävar alltid efter att stödja våra kunder med skräddarsydd rådgivning och anpassade tjänster för att tillgodose deras specifika behov, även i svåra tider. Under 2022 påverkades många kunder av stigande inflation, ökade energikostnader och högre räntor. Därför har vi ökat våra ansträngningar att bistå våra kunder. Som exempel kan nämnas att ett tvärfunktionellt SEB-team skapades för att förse privat- och företagskunder med aktuell information om hur de exempelvis kan sänka sina energikost- nader samt information om förändringar av styrräntan från Riksbanken, räntesatser och amorteringskrav. Rådgivare och experter delade med sig av sina råd och analyser och informa- tionen förmedlades via kanaler som direkt e-post, mobilappen och webbsidor.

Stöd genom dialoger

I samverkan med företagskunder och institutionella kunder tar vi hänsyn till väsentliga risker och möjligheter i deras specifika sektor som en integrerad del av dialogen. Med både korta, medellånga och långsiktiga perspektiv diskuterar rådgivare och kunder hållbarhetsambitioner, och vi hjälper till att hitta lämpliga finansieringslösningar utifrån kundernas behov. SEB:s verktyg för hållbarhetsklassificering (CSC) stödjer till- sammans med vårt produkt- och rådgivningsutbud hållbarhets- strategin och utgör grunden för SEB:s omställningskvot. I flera år har verktyget använts i dialogen med våra kunder kring deras omställningsarbete för minskade koldioxidutsläpp. Det har gjort det möjligt för oss att fördjupa förståelsen för våra kunders omställningsplaner och varit avgörande för SEB:s ambition att ligga i framkant inom hållbarhetsrådgivning. Våra dialoger har också bidragit till att befästa SEB:s position som den rådgivare som kunder bland stora företag och finan- siella institutioner föredrar i hållbarhetsfrågor. Detta framgick tydligt i Prosperas undersökningar 2022 där SEB för tredje res- pektive andra året rankades som nummer ett av stora företag respektive finansiella institutioner i Norden.

Hållbar rådgivning och erbjudande

SEB har ett helhetsperspektiv när det gäller hållbarhetsråd- givning, där vårt produkt- och tjänsteutbud är en integrerad del av diskussionerna. Vårt stöd består av hållbarhetsrelaterad finansiering och rådgivning, och vi har satt upp mål för att öka volymerna inom dessa områden fram till 2030, vilket uttrycks i indexet för hållbarhetsaktiviteter, det gröna. Se sid. 39. Under 2022 ökade den hållbarhetsrelaterade finansieringen med 75 procent jämfört med 2021. När det gäller rådgivning ökade volymerna med 32 procent jämfört med 2021. SEB:s utbud omfattar produkter och rådgivningstjänster med hållbarhetstema, till exempel gröna, sociala och hållbarhetsre- laterade obligationer. Dessa är aktivitetsbaserade och utfärdas för att finansiera projekt med målet att åstadkomma positiva miljömässiga eller sociala förändringar. De prestationsbaserade produkterna, till exempel hållbarhetslänkade obligationer och lån, baseras på om en utgivare eller låntagare inom en viss tid uppnår de hållbarhetsmål som har fastställts. På SEB är vi övertygade om att hållbar finansiering är en av de viktigaste drivkrafterna i omställningen till ett hållbart samhälle. Genom att erbjuda rådgivning, produkter och tjänster inom hållbarhet hjälper vi våra kunder ställa om och uppnå sina mål.

38 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Ledande nordisk rådgivare

2022 hade SEB en ledande ställning på den nordiska rådgivningsmarknaden för hållbarhetsobligationer (gröna, sociala och hållbara). Andelen uppgick till 22 procent 18) av de nordiska bankernas globala transaktioner vilket motsvarar en samman- lagd volym på 7,2 miljarder euro 5,7). Banken var involverad i flera stora transaktioner inom mark- naden för hållbara finanser och gav råd till kunder som ville ta sig an miljörelaterade och sociala utmaningar.

SEB var rådgivare till Mercedes-Benz när företaget ytterligare anpassade sina finansieringslösningar till sin hållbarhetsstrategi. SEB fungerade som samordnare och hållbarhetsrådgivare i utvecklingen av ett KPI-koncept för finansiering, och hjälpte Mercedes-Benz att etablera ett hållbarhetslänkat lån (SLL) på 11 miljarder euro, det näst största i Europa.

SEB var även rådgivare till Deutsche Post DHL Group kring ett hållbarhetslänkat finansiellt ramverk och hjälpte därmed före- taget att skapa en direkt koppling mellan sina hållbarhets- och finansieringsstrategier.

Banken var också hållbarhetsrådgivare när Göteborgs stad blev den första kommunen i Europa som kopplade hållbarhets- mål till sitt lånelöfte (revolving credit facility, RCF) på 8 miljarder kronor – tre klimatrelaterade mål och ett socialt mål. Det sociala målet består av insatser och indikatorer som syftar till att uppnå stadens övergripande mål om att det år 2025 inte ska finnas några bostadsområden i Göteborg som polisen betraktar som ”särskilt utsatta”.

Rådgivning kring biologisk mångfald

SEB var också rådgivare till det finska pensionsbolaget Ilmarinen om hur data om biologisk mångfald kan integreras i företagets investeringsprocesser. Ilmarinen är en av de första investerarna i Norden som publicerat en färdplan för biologisk mångfald.

Gröna val för privatkunder

Vi vill också underlätta för våra privatkunder att göra hållbara val och har rutiner för att se till att alla produkter vi erbjuder följer ansvarsfulla affärsmetoder. Se sid. 50. Under 2022 inledde SEB till exempel ett pilotprojekt som syftade till att göra det möjligt för kunderna att få en bättre förståelse för sin energiförbrukning i bostaden. I appen kan kunderna identifiera möjliga energi besparingar och renoverings- åtgärder, till exempel installation av solpaneler eller värmepum- par, och genom SEB få förmånlig finansi ering, exempelvis lån för solpaneler. Dessutom erbjuder vi gröna bolån, där vi under 2022 såg en ökning om 52 procent, till 12 miljarder kronor 7,9).

Gröna lån finansierade med gröna obligationer

För att finansiera projekt och tillgångar som stödjer ett miljö- mässigt hållbart samhälle utfärdar SEB gröna obligationer. Under året gav SEB ut två gröna obligationer på 1 miljard euro vardera i enlighet med SEB:s ramverk för gröna obligationer som uppdaterades i januari 2022. Ramverket definierar vilka tillgångar som är berättigade till finansiering med gröna obliga- tioner som emitteras av SEB. Det uppdaterade ramverket, vilket är i linje med 2021 års ICMA Green Bond Principles, har gjorts mer inkluderande för att även stödja områden som biologisk mångfald och omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är också anpassat efter de tekniska screeningkriterierna för EU:s taxonomin från december 2021. Den 31 december 2022 uppgick de berättigade gröna till-gångarna inom 2022 års ramverk till 46,6 miljarder kronor, en tillväxt från 29 miljarder kronor i början av året.# Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Inom det tidigare ramverket uppgick de gröna tillgångarna till 23,3 miljarder per den 31 december 2021.

Index för hållbarhetsaktiviteter – Hållbarhetsrelaterad finansiering

	2021	2022	2025	2030
Index	175	198	750	1000

1) Bland annat gröna lån, hållbarhetslänkade lån, bolån i Sverige

Index för hållbarhetsaktiviteter – Rådgivning inom hållbara finanser

	2021	2022	2025	2030
Index	132	88	200	300

1) Rådgivning om bland annat hållbarhetsobligationer och hållbarhetslänkade obligationer

Stöd för grön innovation

SEB Greentech Venture Capital (VC), som startade 2020, investerar i grön teknik, med fokus på transformativa idéer som kan få stor betydelse när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förhindra att de planetära gränserna överskrids. År 2022 ökade enheten, vars investeringar ingår i hållbarhetsaktivitetsindex, sina investeringar med 83 procent. Under året hade enheten investerat i sex företag, bland annat EngineZyme, som arbetar med hållbar produktion av molekyler med hjälp av immobiliserade enzymer, till exempel matolja, kemikalier, mRNA etc., och CorPower Ocean som utvecklar vågkraftsteknik.

SEB fördubblade investeringskapitalet till SEB Greentech VC, från 300 Mkr till 600 Mkr, vilket ger ökade möjligheter att hitta investeringar i hela Norden och Europa.

I Norge stöder SEB ScaleCenter startupbolag som utvecklar hållbara lösningar inom energi-, havs- och resurseffektivitet. Programmet, som är kostnadsfritt, pågår i tolv månader. Deltagarna får tillgång till lokaler i anslutning till SEB:s kontor samt kontinuerlig rådgivning från bankens experter. Bland företagen i ScaleCenter finns Spoor, som utvecklar AI-stödda övervakningssystem för att skydda fåglar och påskynda installationen av havsbaserade vindkraftverk, Geniess, som möjliggör investeringsbeslut om batteriköp, Ocean Oasis, som använder vågkraft för avsaltning av vatten, och Over Easy Solar, som tillverkar vertikala och bifaciala solpaneler.

Poseidonprinciperna

2022 redovisade SEB klimatanpassningen av sin låneportfölj för sjöfart för år 2021 i enlighet med Poseidonprinciperna. Poseidonprinciperna är ett globalt ramverk som syftar till att kvantitativt bedöma och redovisa om finansinstitutens låneportföljer ligger i linje med de klimatmål som fastställts av International Maritime Organisation (IMO). IMO:s mål är att minska de totala årliga utsläppen av växthusgaser från internationell sjöfart med minst 50 procent fram till 2050, jämfört med 2008 års nivåer.

SEB:s resultat visar att poängen för klimatanpassning för bankens shippingportfölj för 2021 försämrades något jämfört med föregående rapporteringsår, från 2,5 procent över målet för 2020 till 3,7 procent över målet för 2021. Kryssningssegmentet påverkade resultatet negativt 2021, liksom 2020, eftersom den globala kryssningsflottan var ur drift under en stor del av året på grund av covid-19-restriktioner. Om passagerarfartygen exkluderas förbättrades SEB:s klimatpoäng till 4,3 procent under 2021 (3,8 procent 2020), vilket ligger väl i linje med de antagna klimatmålen. Poseidonprinciperna tillåter undertecknare att rapportera resultatet både för hela shippingportföljen liksom för portföljen exklusive passagerarfartyg, detta med anledning av de extraordinära omständigheter som rådde för kryssningsindustrin 2021.

Data från rapporteringen enligt Poseidonprinciperna ger värdefulla insikter om portföljen och gör det möjligt för SEB att föra en mer faktabaserad dialog med kunderna om minskade utsläpp och de gemensamma ansträngningarna för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartsindustrin.

Ekvatorprinciperna

För projektfinansiering följer SEB sedan 2007 Ekvatorprinciperna – frivilliga riktlinjer som används av finansiella institutioner för att bedöma den sociala och miljörelaterade påverkan av stora projekt och för att stödja kunderna i att hantera den. 2022 hade vi fyra projektfinansieringstransaktioner enligt Ekvatorprinciperna – tre i kategori B (projekt med potentiellt begränsade negativa miljömässiga och sociala risker) och ett i kategori C (projekt med minimala eller inga miljömässiga och sociala risker).

Index för hållbarhetsaktiviteter – Greentech venture capital-investeringar

	2021	2022	2025	2030
Index	183	126	400	600

Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Hållbart sparande och hållbara investeringar

Vårt erbjudande omfattar ett brett utbud av produkter och tjänster, från fonder som förvaltas av SEB Investment Management (fondbolaget) och externa fonder, till aktier och certifikat, diskretionär portföljförvaltning, gröna sparkonton samt pensionstjänster. Vi integrerar miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade faktorer (ESG-faktorer) i investeringsprocesserna.

SEB:s ambition är att öka andelen fonder som har hållbara investeringar som mål. Detta inkluderar hela SEB:s fonderbjudande, det vill säga fonder som förvaltas av SEB Investment Management samt externt förvaltade fonder. Ambitionen ingår i SEB:s Index för hållbarhetsaktiviteter. Se sid. 35 och grafen på sid. 42.

SEB Investment Management

Fondbolaget strävar efter att ha ett omfattande och konkurrenskraftigt erbjudande som utvärderas kontinuerligt. Fondbolaget strävar efter att integrera hållbarhetsaspekter i alla typer av investeringar och tillgångsklasser. Detta görs genom att investera i företag som har integrerat hållbarhet i sin affärsmodell eller har väldefinierade omställningsplaner, genom att utesluta branscher och företag som inte uppfyller fondbolagets hållbarhetskriterier och genom ett fortlöpande engagemang i investeringsobjekten.

SEB Investment Managements förvaltade tillgångar uppgick till 684 miljarder kronor (831) vid utgången av 2022.

Mål

SEB Investment Management har anslutit sig till Net Zero Asset Managers-initiativet och åtar sig att nå nettonoll-utsläpp av växthusgaser senast 2040 och anpassa alla investeringar till Parisavtalet på aggregerad nivå. För att uppnå detta har fondbolaget satt upp delmål för att minska utsläppen från fondutbudet med 50 procent senast 2025 och 75 procent senast 2030, jämfört med utgångsläget 2019. Dessutom kommer fondbolaget att öka investeringarna i företag som bidrar till hållbara lösningar eller möjliggör omställning (se Index för hållbarhetsaktiviteter, sid. 42) och kommer att stödja företag i deras omställning.

Analys genom hållbarhetsmodellen

SEB Investment Management investerar i företag som aktivt hanterar ESG-faktorer i sin verksamhet och strävar efter att identifiera bolag som arbetar för att lösa de globala hållbarhetsutmaningarna, till exempel genom att investera i linje med FN:s hållbara utvecklingsmål. Den egenutvecklade hållbarhetsmodellen (SIMS-S) tilldelar en potentiell investering ett hållbarhetsbetyg. Betygsättningen baseras på många parametrar, till exempel hållbarhetsrisker och möjligheter, negativa effekter, anpassning till hållbarhetsmålen och koldioxidavtryck. SIMS-S-modellen ger en översikt över ett företags hållbarhetsprofil och gör det möjligt för fondbolaget att fokusera på specifika branschrisker och möjligheter, olika produkters och tjänsters hållbarhetsaspekter samt påverkan i förhållande till långsiktigt hållbart värdeskapande. Modellen är ett dynamiskt verktyg som ständigt utvecklas för att anpassas till både vetenskaplig forskning och eventuella ändringar i lagstiftningen. Under året nominerades SIMS-S-modellen till Principles for Responsible Investments PRI Awards 2022 i kategorin Årets initiativ för integrering av ESG.

Kriterier för uteslutning

SEB Investment Managements fonder investerar inte i bolag som inte respekterar internationella konventioner och riktlinjer. Fonderna utesluter också generellt bolag som producerar fossila bränslen, inklusive okonventionell utvinning, och bolag som producerar el från fossila bränslen. Undantag kan göras för bolag som uppvisar tydliga omställningsplaner, eftersom många av dessa kommer att vara avgörande för att förverkliga den hållbara omställningen. Läs mer i SEB Investment Managements hållbarhetspolicy på sebgroup.com

Aktivt ägarskap

SEB Investment Management arbetar aktivt för att påverka de bolag man investerar i och strävar efter att uppnå positiva förändringar. I svenska och nordiska bolag där fondbolaget ofta är en av de största aktieägarna, sker detta direkt genom dialoger med bolagens verkställande ledning och styrelse. Dessutom röstar SEB Investment Management på årsstämmor och deltar i valberedningar. 2022 röstade fondbolaget vid 680 års- och extrastämmor och deltog i 40 valberedningar i börsnoterade svenska bolag. Under året lanserade SEB Investment Management också en Proxy Voting Dashboard, där resultaten av fullmaktsröstning vid årsstämmor utanför Sverige visas.

SEB:s kunder bidrar till att definiera fokusområden och ger värdefull input till engagemangsteman. Varje år görs en undersökning där kunderna tillfrågas om vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för dem. Resultatet av undersökningen ligger till grund för SEB:s arbete.

SEB är en av de största institutionella investerarna och kapitalförvaltarna i Norden. Vi erbjuder produkter och tjänster inom sparande och investeringar för privatpersoner, företagskunder och institutionella kunder, som syftar till att bidra till ett hållbart samhälle. Fondbolaget SEB Investment Management AB och SEB Pension och Försäkring AB har omfattande hållbarhetspolicyer som tillämpas på alla investeringar.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Mikrofinansfonder

SEB Investment Management var pionjär 2013 när det gäller att erbjuda mikrofinansfonder och är idag en av Europas största fondförvaltare av den här typen av påverkansfonder. Fondbolaget lanserade den tionde mikrofinansfonden 2022, och genom de lokala mikrofinansinstituten når de nuvarande fonderna mer än 20 miljoner entreprenörer 20) i 56 utvecklingsländer 55) med mer än 9 miljarder kronor 7,1) i totala tillgångar under förvaltning. Se SEB Investment Managements Hållbarhetsredovisning 2022 på sebgroup.com till grund för de sju prioriterade engagemangsteman som fond- bolaget arbetar med. Se sid. 52.

De sju prioriterade områdena omfattar miljö, socialt ansvar och styrningsfrågor:
1. Klimatförändringar
2. Biologisk mångfald
3. Rent vatten
4. Hållbara samhällen
5. Hantering av leverantörskedjan
6. Ersättning till ledande befattningshavare
7. Effektivitet i styrelser

Klimatförändringarna är högt prioriterade av våra kunder, och detta är ett område där SEB Investment Management har ett starkt fokus, till exempel genom engagemanget i Net Zero Asset Managers-initiativet. Se klimatredovisningen sid. 64.

Samarbetsinitiativ och partnerledda dialoger

SEB Investment Management har, tillsammans med andra investerare undertecknat, eller anslutit sig till, mer än 20 sam-arbetsinitiativ som fokuserar på olika teman. Några exempel är UN PRI (undertecknare sedan 2008), Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC), CDP, Climate Action 100+ och Investors Policy Dialogue on Deforestation (IPDD).

Biologisk mångfald är ett prioriterat tema och ett område där engagemanget ökar. Exempelvis har FAIRR-initiativet lett engagemang för antimikrobiell resistens med inriktning på djurproteinindustrin och för avfall och föroreningar med inrikt-ning på boskapsupp födare och agrokemiska företag. Tematiska åtaganden som leds av ISS ESG har fokuserat på 130 företag med stor påverkan inom nettonoll, vatten, biologisk mångfald och jämställdhet. Se SEB Investment Managements Hållbarhetsredovisning 2022 på sebgroup.com Se SEB Investment Managements redovisning om aktivt ägande 2022 på sebgroup.com

Utökat fondutbud

SEB Investment Management har ett brett utbud av så kallade Artikel 8 och 9-fonder, klassificerade enligt EU:s SFDR (för-ordningen om hållbarhetsupplysningar). Under 2022 stärkte fondbolaget ytterligare utbudet av fonder med hållbarhet som mål, Artikel 9-fonder. Exempelvis introducerades SEB Nordic Future Opportunity Fund, en fond som investerar framför allt i nordiska bolag som skapar lösningar inom fyra investeringsteman – energi-omställning (vindkraft, solenergi, vätgas och energilagring), resurseffektivitet och cirkularitet (materialtillverkning, tjänster för återvinning och avfall), hållbara transporter (elfordon och infrastrukturlösningar), samt hälsosamma samhällen (digitala vårdtjänster, digital utbildning, ren luft).

Vid årsskiftet förvaltade SEB Investment Management 13 Artikel 9-fonder, motsvarande 3 procent av de totala förvaltade tillgångarna.

	2022	2021	2025	2030
Index för hållbarhetsaktiviteter – Andel hållbart sparande 1)	144	800	2,7%	0
Index 1)	600	400	800	200
100

1) Andel av SEB:s fonderbjudande, eget och externt, som har hållbara investeringar som mål, i linje med EU:s Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR

SEB Pension och Försäkring

För livförsäkringsbolaget SEB Pension och Försäkring (Pension & Försäkring) ingår hållbarhet en viktig komponent och integrerad i investeringsanalysen. Företaget utvärderar investeringens inverkan på miljön, människorna och samhället i stort. Detta tillvägagångssätt är i linje med SEB:s övergripande hållbarhets- ambitioner och sker i nära samarbete med fondbolaget SEB Investment Management. Hållbarhetsaspekter ingår i både fondförsäkringsutbudet och den traditionella livförsäkringen.

Fondförsäkring och traditionell livförsäkring

När det gäller fondförsäkringar främjar de flesta fonder som erbjuds antingen hållbara egenskaper eller har hållbara investe- ringar som mål (fonder enligt Artikel 8 och 9). SEB:s traditionella försäkringar främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att ha investeringsrestriktioner, integrera hållbarhet i investeringsprocessen och genom att påverka investerings- områdena att stärka sitt hållbarhetsarbete. Under förvaltningsfasen förs en kontinuerlig dialog med investeringsområdena. Minst en gång om året görs en uppfölj- ning av fondbolagens arbete för att främja miljörelaterade och sociala egenskaper. Dessutom har den traditionella försäkrings- produkten förbundit sig till en minsta andel på 5 procent hållbara investeringar.

Utveckla rådgivningstjänster

Pension & Försäkring utvecklar tjänster för att visualisera hållbarhetseffekten av kundernas investeringar. I rådgivnings- tjänsterna för individuella pensioner är jämställdhet viktigt och vi har utvecklat ett verktyg där kunderna kan se hur deltidsar-bete påverkar pensionen och hur mycket man behöver spara för att kompensera för förlusten. I robottjänsten SEB Bot Advisor kan kunderna ange hållbar- hetspreferenser för sitt sparande, vilket automatiskt beaktas i rådgivningen. 2022 utvecklades tjänsten så att kunderna kan välja ytterligare hållbarhetskriterier, till exempel sektorer, för sitt sparande. Arbetet baserades på EU-direktivet om försäk- ringsdistribution (IDD).

Stärkt utbud och ESG-integration

För privatkunder erbjuder SEB ett grönt sparkonto där insätt- ningarna används för att finansiera klimatsmarta bostäder och därmed minska Sveriges energiförbrukning. Vid årsskiftet var 259 Mkr 37,7) insatta på de gröna sparkontona. För kunder inom Private Wealth Management & Family Office-divisionen (PWM&FO) stärktes produktutbudet med ytterligare Artikel 9-fonder samt SEB EU Sustainability Certificate, en aktiekorg med 19 europeiska företag som anses vara ledande när det gäller att ta itu med klimatförändringarna. Parametrar som har beaktats är i linje med SEB Investment Managements uteslutningskriterier, FN:s mål för hållbar utveckling, EU:s taxonomi och resurseffektivitet, baserat på information från SEB:s Impact Metric Tool. Under året stärkte PWM&FO ytterligare integrationen av ESG-data och modeller i investeringsprocessen. Förbättrad anpassning mellan SEB:s syn på sektorer och regelverk, såsom förordningen om hållbarhetsupplysningar (SFDR) i kombina- tion med användningen av påverkansindikatorer, hjälper kapital förvaltare att lättare fånga upp möjligheter och hantera hållbarhetsrelaterade risker.

	Andel av antal fonder, 134 fonder totalt
Har hållbara investeringar som mål (Artikel 9)	10
Främjar miljömässiga och sociala egenskaper (Artikel 8)	77
Övrigt	13

Människor och samhälle

Inkludering och mångfald

Inkludering och mångfald är prioriterade områden för SEB och vi strävar efter att vara en förebild i alla länder där vi är verksamma. SEB har en policy för inkludering och mångfald, och vi arbetar på ett strukturerat sätt för att aktivt utse kvinnor i ledande befattningar, främja jämställda löner, rekrytera, utveckla och befordra personer med utländsk bakgrund och öka mångfalden i team och ledningsgrupper. Med hjälp av tydliga rutiner säkerställer vi ett brett urval av sökande när tjänster tillsätts, vi fastställer mätvärden och mål för högre ledningsnivåer och följer upp utvecklingen. Vi strävar efter att säkerställa mångfald i SEB:s talangpool och vid successionsplanering. SEB använder digitala samarbetsverktyg som uppfyller tillgänglighetskraven för personer med syn- och hörsel- nedsättning. 2022 erbjöd vi en utbildning för att stärka det inkluderande samarbetet. I bland annat Sverige är vi medlem- mar i Diversity Charter, en ideell förening som arbetar för att främja mångfald på arbetsplatsen. Under 2022 deltog SEB i EU-kommissionens mångfaldsmånad med olika aktiviteter som syftade till att uppmärk- samma betydelsen av mångfald av åsikter på arbetsplatsen.

Utbildning för att motverka sexuella trakasserier

Sedan 2021 ingår en utbildning mot sexuella trakasserier bland de kurser som är obligatoriska för alla anställda och konsulter på SEB. Syftet är att öka kunskapen om vad som kan betraktas som sexuella trakasserier och att ge de anställda verktyg för att agera om en kollega blir utsatt. Vid utgången av 2022 hade 96 procent av alla medarbetare genomgått utbildningen. Vi tar avstånd från alla former av diskriminering och trakasse- rier och strävar efter att se till att alla anställda, oavsett etniskt eller nationellt ursprung, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, hudfärg, tro, religion, medborgarskap, ålder, funktions- nedsättning, civilstånd eller sexuell läggning, behandlas med respekt och att alla ges lika möjligheter. Detta är lika viktigt i förhållande till kunder och andra intressenter som i förhållande till våra kollegor.

Ledarskap och rekrytering

Under 2022 fortsatte vi att arbeta med vår ledarskapsfilosofi för att stödja ledare i att driva förändring, främja innovation och bidra till en inkluderande kultur där en mångfald av perspektiv värdesätts. Ramverket för SEB:s ledarskapsfilosofi, Transfor- mative Leadership, bygger på vetenskaplig forskning och har ut-vecklats tillsammans med SEB:s strategiska samarbetspartners, exempelvis IMD Business School. Under året började vi integrera SEB:s nya beteenden – skapa värde, agera långsiktigt och bygg positiva relationer – i ledarskapsfilosofin. Se sid. 26.# Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

SEB använder ett rekryteringssystem som gör det möjligt att på ett objektivt sätt granska och matcha kandidater för olika roller innan kandidaten kallas till intervju.

Bygga kompetens bland medarbetare

Vid det digitala universitetet SEB Campus erbjuds ett brett utbud av kurser i samarbete med såväl interna som externa experter samt internationella högskolor och universitet. Genom kontinuerligt lärande vill vi möjliggöra för anställda att utveckla och anpassa sin kompetens till framtida behov. SEB investerar i att stärka och bredda kompetensen bland medarbetare i alla delar av verksamheten, i alla geografier och inom ett stort antal områden.

Från och med 2022 uppmuntras alla anställda att genomgå en hållbarhetscertifiering. Syftet är att lägga grunden för kunskap om hållbara finanser med huvudfokus på hållbarhetsrisker och -möjligheter samt om det växande regelverket kring hållbarhet. Utbildningen är obligatorisk för alla anställda i Sverige med Swedsec-licens.

I samarbete med Stockholm Resilience Centre erbjuder SEB en utbildning om klimatförändringar, som är obligatorisk för våra anställda över hela världen. Sedan flera år tillbaka erbjuder vi också utbildning om hållbara finanser, som utvecklats av SEB i samarbete med FN.

Genom kontinuerligt lärande strävar vi efter att se till att medarbetare har den kompetens som krävs för att utföra sina jobb och utvecklas. Hållbarhetskompetensen stärks också genom de utbildningsstrukturer som upprättas inom divisionerna. Syftet är att ge en översikt över kategoriserade ämnen och belysa de särskilda kompetensbehov som kan finnas för specifika roller. För att stärka integrationen av hållbarhet i dialogen med kunderna inom Private Wealth Management & Family Office

Vi är fast beslutna att göra det möjligt för människor och samhällen att blomstra och växa. Som arbetsgivare och genom våra produkter, tjänster och finansiella kunskaper har vi en direkt och indirekt påverkan på anställda, kunder, leverantörer och människor i samhället.

Könsfördelning (män/kvinnor)

	Procent
1) Innefattar verkställande ledningen (VL) och chefer som direktrapporterar till VL
Chefer på högre nivå 1)	58% Män, 42% Kvinnor
Alla chefer	52% Män, 48% Kvinnor
Styrelse	64% Män, 36% Kvinnor

---

44 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Utbildar divisionen dessutom personalen i hållbarhet på olika sätt, bland annat genom e-utbildningar och utbildningar på plats, och ESG-ambassadörer och expertgrupper har inrättats inom kund- och produktorganisationerna för att fortsätta att bygga upp expertis.

Hälsa och arbetsmiljö

SEB arbetar långsiktigt och förebyggande för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsplats som främjar en god balans mellan arbete och fritid. Sedan 2021 tillämpar SEB en global policy som gör det möjligt för en majoritet av de anställda att välja att arbeta hemifrån upp till två dagar i veckan, efter överenskommelse med chefen och så länge arbetet kan utföras på ett säkert och hållbart sätt.

En undersökning som genomfördes av ett externt undersökningsföretag 2022 visar att de anställda uppskattar SEB:s centrala lokaler i Sverige. Arbetsmiljön upplevs bidra till en känsla av tillhörighet på arbetsplatsen och som en plats där de anställda med stolthet kan välkomna besökare. 2022 var sjukfrånvaron på SEB i Sverige knappt tre procent (2,7).

SEB erbjuder flera åtgärder för att främja både fysisk och psykologisk hälsa bland medarbetarna, bland annat digitala utbildningar och föreläsningar om psykologisk hälsa. Sedan flera år har anställda möjlighet att prata anonymt och kostnadsfritt med en legitimerad psykolog.

SEB ger riktat bidrag för att stödja våra anställda i Baltikum

SEB åtar sig att vara en socialt ansvarsfull arbetsgivare. På grund av den höga inflationen i de baltiska länderna under året gjorde SEB ett riktat bidrag för att underlätta situationen för anställda i Baltikum. Detta skedde genom en engångsbetalning till anställda med en lön upp till en viss nivå.

Arbetsrätt och fackföreningar

Samarbete med arbetstagarrepresentanter som fackliga organisationer och företagsråd är en integrerad del av den dagliga verksamheten och något som uppmuntras. Vi samarbetar genom det europeiska företagsrådet (European Works Council) och med lokala arbetstagarrepresentanter.

I Sverige samarbetar SEB med fackföreningarna på arbetsplats-, avdelnings- och koncernnivå. Fackföreningarna är representerade i SEB:s styrelse. Vi tillämpar ett antal branschövergripande kollektivavtal och har ingått lokala kollektivavtal för att reglera villkoren för anställda i flera av de länder där vi är verksamma.

I situationer där uppsägningar måste genomföras av organisatoriska skäl arbetar SEB i Sverige enligt en process som fastställts i kollektivavtalen med fackföreningarna.

Mänskliga rättigheter och barnarbete

SEB bedömer risken för kränkning av mänskliga rättigheter utifrån SEB:s Policy för mänskliga rättigheter liksom internationella överenskommelser. SEB har åtagit sig att följa principerna för att skydda barn och andra utsatta grupper från alla former av exploatering, såsom barnarbete och tvångsarbete.

Genom vår affärsverksamhet kan vi ha en potentiell inverkan på barnarbete och tvångsarbete. Vi strävar därför efter att identifiera och minska vår exponering för risker inom dessa områden. Se SEB:s Policy för mänskliga rättigheter (sebgroup.com) och sid. 51.

Engagemang i samhället

SEB strävar efter att vara en god samhällsaktör och stöder människor i samhället på olika sätt. I Sverige är vi medlem i Finanskoalitionen mot sexuell exploatering av barn i samarbete med ECPAT Sverige, en barnrättsorganisation som arbetar för att bekämpa sexuell exploatering av barn. Arbetet samordnas av Svenska Bankföreningen och fokuserar på att se över indikatorer för betalningsströmmar gällande bland annat livestreamat övergreppsmaterial.

Under året stödde SEB ukrainska flyktingar med banktjänster. På SEB i Estland och Litauen skapades särskilda webbsidor på ukrainska. Redan en vecka efter den ryska invasionen kunde ukrainska medborgare öppna ett bankkonto utan kostnad.

Coaching i allmänna ekonomikunskaper

I Baltikum stöder SEB:s skolambassadörsprogram gymnasieelever i deras ekonomikunskaper. Under åtta månader coachar SEB utvalda elever och erbjuder föreläsningar och utbildningar om sparande, investeringar och budgethantering samt om entreprenörskap. Utifrån programmet delar eleverna sedan med sig av sina kunskaper till andra elever. Över 9 000 elever förväntas nås av programmet som startade 2022.

---

45 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Miljöansvar

SEB påverkar miljön både indirekt genom sina affärsrelationer med kunder och direkt genom sin egen verksamhet. Vårt ansvar omfattar den påverkan som vi och våra partners har på såväl levande som icke-levande naturliga system, som klimat, biologisk mångfald, mark, luft och vatten. SEB har under många år haft ett starkt fokus på miljöfrågor, både när det gäller vårt direkta avtryck och i förhållande till våra affärspartners.

Klimatförändringen och dess effekter har blivit allt viktigare och vi integrerar nu dessa aspekter i vår verksamhet. Se klimatredovisningen sid. 54-65. 2022 publicerade SEB en uppdaterad tematisk miljöpolicy som anger bankens ståndpunkter, tillvägagångssätt och förvaltning när det gäller klimat, sötvatten och biologisk mångfald. Policyn antas av styrelsen och ses över årligen. Se sid. 51.

Miljömässiga fokusområden utöver klimatet

På SEB har vi åtagit oss att öka vår kunskap och utveckla vårt sätt att arbeta, inte bara när det gäller klimat, utan också vad gäller sötvatten och biologisk mångfald. Dessutom arbetar vi aktivt med den brådskande frågan om resurseffektivitet och cirkularitet genom att hjälpa våra kunder att ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller.

Genom vårt nära samarbete och engagemang med kunder, investerare, organisationer i det civila samhället och andra nätverk lär vi oss kontinuerligt och delar insikter om relevanta utmaningar och prioriteringar. Detta arbete leder ofta till konkreta affärstransaktioner med hållbarhetstema, men också till åtgärder och engagemang. Ett exempel är det högnivåmöte om vatten som SEB anordnade i samband med Världsbankens och Internationella valutafondens årsmöte i Washington 2022. Under mötet diskuterades hur finanssektorn kan engagera sig för att ta itu med de strukturella utmaningar som krävs för att lösa de utmaningar som lyftes fram av de forskare som höll föredrag.

När det gäller cirkularitet engagerar sig SEB i direkta samtal med kunder och samarbetspartners inom olika segment. Tillsammans med branschexperter analyserar vi dessutom sektorer och utvecklar mätvärden och tröskelvärden för att stödja och ge råd till våra kunder när det gäller finansiering av omställningen till mer cirkulära affärsmodeller.

Engagemang i biologisk mångfald

SEB ökar engagemanget för biologisk mångfald och välkomnar överenskommelsen som uppnåddes vid FN:s konferens om biologisk mångfald (COP15) i Montreal 2022. För att stärka bankens kunskap och fokus på biologisk mångfald har vi gått med i flera initiativ som BIOPATH och Business@Biodiversity Sweden.

BIOPATH är ett nyinrättat forskningsprogram, organiserat och som leds av Lunds universitet, med målet att anpassa det finansiella systemet till den biologiska mångfaldens behov. I samarbete med andra finansinstitut, företag och den akademiska världen vill SEB ta en aktiv roll i utvecklingen av innovativa metoder för att integrera hänsyn till den biologiska mångfalden i befintliga finansiella beslutsprocesser.

Business@Biodiversity Sweden är ett växande nätverk av stora företag och banker som vill ligga i framkant i arbetet för biologisk mångfald som en del av sin hållbara affärsmodell. SEB bidrar aktivt till kunskapsutbytet mellan medlemmarna genom att till exempel delta i paneldiskussioner och fysiska workshops.# Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Fondbolaget SEB Investment Management har gått med i Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) Forum, en internationell sammanslutning som verkar för att öka kunskapen om finansiella risker kopplade till miljöfrågor som land- och vattenanvändning, biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. För att ytterligare intensifiera samarbetet och kunskapsutbytet med TNFD deltar också banken SEB i två TNFD-pilotarbetsgrupper – om skogsbruk och havsbaserade vindkraftparker – vilka leds av FN. Se SEB Investment Managements Hållbarhetsredovisning på sebgroup.com

46 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Minska SEB:s egen miljöpåverkan

SEB har länge arbetat aktivt för att minska sin egen miljö- påverkan. Vi satte vårt första mål 2009, att minska CO₂- utsläppen från energiförbrukning, papper, företagsbilar och affärsresor med 45 procent från 2008 till 2015. Detta mål överträffades med en minskning på 54 procent. Under de följande åren utökade vi rapporterade utsläppsdata till att omfatta nästan alla geografiska platser vilket täcker 99 procent av våra anställda. 2018 uppdaterade vi utsläpps- faktorer för att kunna beräkna CO₂-utsläppen mer exakt, och en ny baslinje för rapporteringen etablerades. 2020 höjdes ambitionen ytterligare och vi satte upp nya mål, med syftet att minska de absoluta CO₂-utsläppen till nära noll år 2045. Räknat från 2008 är målet att ha minskat utsläppen med 66 procent till 2025, 75 procent till 2030 och nära 100 procent till 2045.

• 2021: Noll nettoutsläpp av CO₂ framöver
• 2025: Absolut minskning av CO₂-utsläpp med 66% (jämfört med 2008)
• 2030: Absolut minskning av CO₂-utsläpp med 75% (jämfört med 2008)
• 2045: Nästan noll absoluta CO₂-utsläpp 2045

Hantering av leverantörskedjan

SEB är övertygat om att det skapar värde både för oss och för våra leverantörer att ha leverantörer med hög prestanda när det gäller miljörelaterade, sociala och etiska aspekter. Vi har upp rättat rutiner för utvärdering och urval av leverantörer, baserade på ekonomiska, miljörelaterade, sociala och styrnings- relaterade aspekter. SEB:s leverantörer kan grovt sett delas in i sex huvud- kategorier: professionella tjänster, IT-utrustning och IT-tjänster, fastighetsförvaltning, HR, banktjänster samt marknads föring och kommunikation. Totalt hade SEB cirka 8 300 leverantörer under 2022 med en total utgift på 10 miljarder kronor. För att identifiera hållbarhetsrisker bland våra leverantörer genomför SEB, när det är applicerbart, en initial granskning via ett riskbedömningsverktyg som tar hänsyn till land, industri- sektor och affärsrelationen. Verktyget, som uppdaterades 2022, ger en samlad bild av leverantörsbasen. Leverantörer som i den första bedömningen identifieras ha en potentiell förhöjd risknivå är föremål för en utökad screening. Riskfaktorerna inkluderar klimat och miljö, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter, affärsetik samt hållbara inköp. Dessa faktorer ska övervägas vid upphandlingsbeslut tillsammans med affärsmässiga aspekter och andra riskfaktorer. Sedan 2014 har nära 250 leverantörer, motsvarande cirka 44 procent av SEB:s totala leverantörskostnader, identifierats som leverantörer med en potentiellt förhöjd risknivå och har därför genomgått den mer omfattande screeningen. Vi övervakar också leverantörernas processer och presta- tioner utifrån relevanta aspekter på liknande sätt som vid den första bedömningen när det är lämpligt. Dessa standarder beskrivs i SEB:s uppförandekod för leverantörer. Under 2023 kommer vi att fokusera ytterligare på leverantö- rer som hjälper oss att minska vår påverkan eftersom vi kommer att införa ett verktyg för att beräkna våra utsläpp från leveran- törer (upstream scope 3).

Under de senaste två åren har SEB haft en drastisk minskning av utsläppen från affärsresor, vilket är en tydlig effekt av covid-19- pandemin. 2022 ökade som förväntat dessa utsläpp, till 6 043 ton (+1 050). SEB:s totala CO₂-utsläpp ökade till 11 098 ton (+9 492) vilket är under bankens mål att begränsa utsläppen till 17 000 ton (-5 procent till 2025). SEB vidtar flera åtgärder för att uppnå bankens mål, till exem- pel genom att förbättra energieffektiviteten i verksamheten och byggnaderna samt öka användningen av förnybar energi. 2023 kommer SEB att se över metoden för att beräkna CO₂-utsläpp, för att inkludera en utökad scope 3-rapportering, i linje med våra åtaganden för Net-Zero Banking Alliance (NZBA) och fram- tida utveckling av regelverk. Detta kommer att påverka vårt nuvarande mål att begränsa CO₂-utsläpp till 2025. Se sid. 62 för information om SEB:s finansierade utsläpp i enlighet med NZBA.

Klimatkompensation

SEB är klimatneutralt sedan 2021. Detta har möjliggjorts genom att vi kompenserar för de utsläpp som vi inte kan minska på egen hand. Under 2022 kompenserade vi för 2021 års utsläpp till exempel via EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Vi köpte också Sustainable Aviation Fuel från SAS, och via marknadsplatsen Puro.earth förvärvades koldioxidcertifikat (CO₂-removal certifikates, CORCs). Se Hållbarhetsnoter, sid. 223.

47 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Affärsetik och uppförande

SEB har alltid prioriterat att upprätthålla högsta affärsetiska standard, och vi strävar efter att ständigt förbättra proces- ser och rutiner. Vi följer myndighetskrav, globala initiativ och internationella standarder och under åren har vi upprättat egna dokument som styr och stödjer vårt arbete.

Uppförandekod

SEB:s uppförandekod beskriver SEB:s arbetssätt, bankens ändamål och beteenden, etik och normer för affärsuppförande och ger vägledning om hur anställda ska följa dessa. Uppfö- randekoden omfattar alla anställda inom SEB-koncernen – på alla marknader där vi är verksamma – och hjälper anställda att skapa långsiktiga relationer med kunder och andra intres- senter. Utbildning i SEB:s uppförandekod är obligatorisk för alla 16 500 anställda.

Etik kring kunduppgifter

Hantering av kunduppgifter är nödvändig för att SEB ska kunna tillhandahålla finansiella tjänster. Samtidigt kan SEB ha en mycket stor inverkan på samhället, både nu och i framtiden, när det gäller hanteringen av kunduppgifter. Skydd av kunduppgifter är av avgörande betydelse. SEB:s etikpolicy för kunduppgifter utgör ett ramverk för an- svarsfull och hållbar hantering av kunduppgifter och hänvisar till dataetik, AI-etik och digital etik. Policyn syftar till att säkerställa förtroendet för banken genom att värna om de mänskliga rättig- heterna, skydda kunderna och säkerställa att kunduppgifter hanteras på ett etiskt och ansvarsfullt sätt.

Hantering av kundklagomål

Det är viktigt att vi får ta del av kundernas synpunkter på våra tjänster och att det är lätt för kunderna att lämna in klagomål på önskat sätt. När vi tar emot kundklagomål hanterar vi dem snabbt och professionellt. Vi har processer för hur kundklago- mål ska hanteras, hur våra beslut följs upp och hur kunden ska underrättas. SEB har en instruktion för att säkerställa korrekt hantering av kundklagomål.

Hantering av kritiska händelser

SEB har rutiner för hantering av kritiska händelser som kan uppstå under året och som kan påverka SEB:s intressentgrup- per. SEB:s kontrollfunktioner rapporterar regelbundet till vd, den relevanta vd-kommittén, den relevanta styrelsekommittén samt minst en gång om året till styrelsen. Kritiska händelser kan också tas upp genom SEB:s rutiner för visselblåsning.

Anti-korruption

SEB arbetar aktivt för att förebygga risken för att utnyttjas för korruption i enlighet med tillämpliga regler och förordningar samt interna regler och etiska standarder. SEB använder inte och tolererar inte olagliga eller oetiska affärsmetoder, och tolererar inte att under några omständigheter bli inblandad i eller förknippad med korruption. SEB:s anti-korruptionspolicy definierar ramverket för anti-korruption inom SEB och fastställer principer för analys av korruptionsrisker och åtgärder för att förhindra korruption. I policyn fastställs dessutom principer för hantering av korruptionsrisker i samband med mellanhänder och andra tredjeparter.

Riktlinjer kring lobbyverksamhet och oetisk påverkan

SEB har strikta riktlinjer beträffande oetisk påverkan, både inom näringslivet och i samhället i stort. Alla handlingar och beslut ska följa såväl lagar, föreskrifter och andra externa regler som inter- na instruktioner och policyer, exempelvis SEB:s uppförandekod. SEB stödjer inte politiska partier genom donationer eller på annat sätt.

Visselblåsning

SEB har en visselblåsningsprocess för anmälan av oegentlig- heter. Om en anställd eller annan person upptäcker eventuellt oe- tiskt eller olagligt beteende ska de rapportera sina iakttagelser, främst till den berörda enheten inom SEB-koncernen, till chefen för Group Compliance eller till chefen för Group Internal Audit. Anmälningar kan göras helt anonymt på svenska eller engelska via den digitala visselblåsartjänsten WhistleB. En beskrivning av SEB:s visselblåsarprocess ingår i SEB:s uppförandekod.

Vår syn på skatt

SEB är verksamt i mer än 20 länder och stöder många kunder inom internationell handel och globala gränsöverskridande affärsverksamheter. SEB eftersträvar en hög standard för skattestyrning, övervakning av risker och säkerställande av skatteefterlevnad. SEB ser skatt och skattehantering som en viktig del av sitt bidrag till samhällsutvecklingen och arbetar kontinuerligt för att anpassa sig till förändrade förväntningar. De produkter och tjänster som SEB erbjuder påverkar SEB:s och kundernas skattesituation och måste alltid ha en affärsmäs- sig grund. SEB får inte använda, uppmuntra eller främja – eller samarbeta med externa parter för att främja – produkter eller tjänster i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstift- ning. SEB har policyer och rutiner på plats, samt arbetar aktivt med riskbedömning, ramverk och kontroller, för att säkerställa överensstämmelse med gällande skattelagar och regler relate- rade till dess verksamhet.# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Fokusområden

Hållbarhetsstyrning

Modell för hållbarhetsstyrning

SEB har skapat en robust modell för hållbarhetsstyrning, med tydliga roller och mandat på olika nivåer, som täcker vår påverkan på ekonomi, miljö och klimat samt människor, inklusive påverkan på socialt välbefinnande och mänskliga rättigheter och andra etiska överväganden. Modellen bestämmer hur vi utformar vår strategi och hur vi arbetar för att genomföra den i praktiken, där Sustainable Banking är den operativa enhet som ansvarar för att samordna och driva företagets övergripande hållbarhetsagenda. SEB Investment Management AB och SEB Pension och Försäkring AB är helägda dotterbolag till SEB och har sin egen styrningsstruktur. Se sebgroup.com.

Styrelsens arbete

Styrelsen är ytterst ansvarig för ledningen av SEB-koncernens verksamhet och organisation. När det gäller hållbarhet innefattar detta ambitionen, utformningen av en strategi och mål som bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle och en organisation för att genomföra denna strategi. Styrelsen fullgör detta ansvar genom att godkänna koncernens affärsplan, inklusive hållbarhetsstrategi. Styrelsen godkänner också SEB-koncernens hållbarhetspolicy, instruktionen för hållbarhetsstyrning för SEB-koncernen, som beskriver modellen för hållbarhetsstyrning, och de tematiska policyerna (Miljö, klimatförändringar, sötvatten och biologisk mångfald samt Sociala och mänskliga rättigheter). Styrelsen godkänner också ingåendet eller upphävandet av avtal eller åtaganden av stor betydelse för SEB-koncernens inom hållbarhetsområdet. SEB:s branschpolicyer godkänns av styrelsens Risk and Capital Committee (RCC). Se sid. 98.

Styrelsen uppdateras regelbundet om hållbarhetsfrågor. Frågor som är väsentliga för SEB:s hållbarhetsutveckling tas upp på styrelsens dagordning, tillsammans med en årlig översyn av policyer och instruktioner. Styrelsen fastställer Års- och hållbarhetsredovisningen.

Som bank har vi ett ansvar för hur vi bedriver vår verksamhet, vad vi finansierar och vad vi investerar i. Vi säkerställer att våra insatser genomförs och följs i hela koncernen via en tydlig styrningsstruktur och interna policyer i enlighet med våra åtaganden.

Genomförande och implementering

Verkställande direktören och koncernchefen (vd) ansvarar för att genomföra bolagets hållbarhetsstrategi och införa styrningsstrukturen som fastlagts av styrelsen. Det beslutsfattande organet Group Executive Sustainability Committee (GESC) inrättas och leds av vd och har till uppgift att genomföra bolagets hållbarhetsstrategi. GESC godkänner Modern Slavery Act Transparency Statement och andra instruktioner för SEB-koncernen samt frågor som inte godkänns av styrelsen eller RCC. Se sid. 101.

Group Risk Committee (GRC), med vd som ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté som hanterar alla risktyper på koncernnivå, inklusive hållbarhets- och ryktesrisker. Se sid. 101.

Sustainable Banking är ett operativt organ i första linjen som ansvarar för att driva och samordna bolagets övergripande hållbarhetsagenda i nära samarbete med divisionerna, koncernstaber och koncernens supportfunktioner. Chief Sustainability Officer (CSO) leder enheten Sustainable Banking och är även adjungerad medlem i GEC samt medlem i GESC och GRC.

Rutiner och kontroller

Varje divisionschef och chef för stabs- och supportfunktioner är ansvarig för att säkerställa att rutiner och kontroller finns på plats och för att implementera och följa upp bolagets hållbarhetsmål, strategi och policyer som fastställts av styrelse, vd och GESC.

I varje division finns en kommitté för hållbarhetsrisker (Sustainability Business Risk Committee, SBRC). Dessa kommittéer bedömer och beslutar om nya kunder eller transaktioner utifrån rådande väsentliga hållbarhetsrisker och baserat på SEB:s strategi och policyer, innan den relevanta beslutsinstansen fattar beslut om kundintagning eller transaktioner. När en föreslagen transaktion eller ny kund avviker från SEB:s hållbarhetspolicy, eller medför för stora hållbarhetsrisker lyfts ärendet till divisionens SBRC av kundansvarig (eller motsvarande).

                 Styrelse
                    |
       Vd och koncernchef
                    |
+-------------------------------------+
| Group Executive Sustainability      |
| Committee                           |
+-------------------------------------+
                 |
+-------------------------------------+
| SEB:s externa råd för hållbarhets-  |
| frågor (SEB External Sustainability |
| Advisory Board, SESAB) 1)           |
+-------------------------------------+
                 |
+-------------------------------------+
| Group Risk Committee                |
+-------------------------------------+
                 |
+-------------------------------------+
| Sustainable Banking                 |
+-------------------------------------+
       /        |         \         \
      /         |          \         \
     /          |           \         \
Stora Företag & Finansiella Institutioner  Företag & Privatkunder Baltikum Private Wealth Management & Family Office Liv Investment Management

1) Rådgivning till SEB, inbjuden av vd. Se sid. 101.

Hållbarhetshantering

Bedömning av nya produkter

Sustainability Product Committee (SPC) administreras av Sustainable Banking och ansvarar för bedömningen av nya produkter. SPC beslutar om rätten för SEB-enheter att använda en hållbarhetsreferens vid marknadsföring eller distribution av produkter eller tjänster, såsom hänvisning till ESG (miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer), SDG (hållbarhetsmålen), EU:s taxonomi samt Artikel 9-fonderna.

Environmental and Sustainable Product Steering Committee (ESPSC) är en underkommitté till SPC och beslutar om huruvida tillgångar kan komma i fråga för SEB-koncernens hållbarhetsrelaterade finansieringsprogram. Dessutom finns underkommittéer för hållbarhetslänkade lån och obligationer.

SEB:s externa råd för hållbarhetsfrågor, SESAB

För att få en god förståelse för riktningen och takten i omställningen mot ett hållbart samhälle, inklusive framtida möjligheter och utmaningar, har SEB:s externa råd för hållbarhetsfrågor (External Sustainability Advisory Board, SESAB) inrättats. SESAB består av externa experter på inbjudan av verkställande direktören och dess syfte är att förse banken med strategisk information från personer utanför bankbranschen i hållbarhetsfrågor, baserad på akademisk forskning och, när så önskas, kompletterad med industriell erfarenhet. Verkställande direktören är värd för SESAB:s möten som leds av Chief Sustainability Officer.

Hållbarhetsfaktorer i ersättningsmodellen

SEB ser vikten av att anpassa incitamentsstrukturer till sina hållbarhetsambitioner. Banken har både koncernövergripande och specifika mål för de olika divisionerna och enheterna, inriktade på miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, till exempel koldioxidutsläpp, mångfald och regelefterlevnad. Nyckeltal för hållbarhet integreras i ersättningen för medlemmarna i SEB:s verkställande ledning (VL), för chefer som rapporterar till VL och för andra tillämpliga befattningar.

Modellerna för individuell rörlig ersättning bygger på finansiella och icke-finansiella nyckeltal. De icke-finansiella målen beaktar bland annat faktorer som kundnöjdhet, regelefterlevnad samt hållbarhetsarbete avseende till exempel bankens egen miljöpåverkan och integrering av hållbarhetsrisker i affärsmodellen. Sedan 2022 är SEB:s etablerade ambitioner och mål (se sid. 35) en del av kriterierna för potentiell tilldelning av programmen, i förekommande fall. Hållbarhet beaktas nu även i det största programmet för rörlig ersättning för alla SEB-anställda. Se sid. 106.

Policyramverket för hållbarhet

SEB:s policyramverk omfattar SEB:s hållbarhetspolicy, två tematiska policyer och ett flertal branschpolicyer. Bolagets hållbarhetspolicy utgör tillsammans med instruktionen för hållbarhetsstyrning ett övergripande ramverk som fastställer ståndpunkter inom hållbarhet, kommittéerna, rollerna och ansvarsområdena. Syftet med hållbarhetspolicyn är att definiera ramverket för hållbarhet inom SEB och tillhandahålla en plattform för hållbarhetsarbetet för alla affärsbeslut, inklusive investeringar och kreditbeslut. Instruktionen för hållbarhetsstyrning definierar ramverket och styrningsmodellen för hållbarhetsarbetet inom SEB. Båda gäller för SEB-koncernen, med undantag för SEB Investment Management, och ska implementeras i alla delar av koncernen, med beaktande av lokala regler där så är relevant. Policyramverket finns tillgängligt på sebgroup.com

Övergripande ramverk
* Hållbarhetspolicy
* Instruktion för hållbarhetsstyrning

Tematiska policyer
* Miljöpolicy
* Policy för sociala och mänskliga rättigheter

Branschpolicyer
* Gruvor och metallindustri
* Förnybar energi
* Rederiverksamhet
* Transport
* Tobak
* Skogsbruk
* Fossila bränslen
* Vapen och försvarsindustrin
* Jordbruk
* Spel

Skattepolicyn antas av styrelsen och ses över årligen. För policyer inom de flesta av dessa områden, se sebgroup.com Förtroende för det finansiella systemet och för SEB är avgörande för att SEB ska kunna göra affärer som i sin tur även gynnar kunder, aktieägare, ekonomisk utveckling och samhället i stort.

SEB:s tematiska policyer

De två tematiska policyer, miljöpolicyn och policyn för sociala och mänskliga rättigheter, genomgick stora uppdateringar under 2022. De utgör grunden för SEB:s arbete för att skydda miljön och respektera mänskliga rättigheter. Dessa policyer fastställer ståndpunkter i specifika frågor, de tematiska negativa konsekvenserna identifieras och förväntningar och begränsningar för hur vi uppträder anges. Båda riktlinjerna gäller för SEB-koncernen, med undantag för SEB Investment Management, och täcker SEB:s aktiviteter och verksamheten över hela världen. Specifika förväntningar, krav och begränsningar som nämns i dessa två riktlinjer definieras och implementeras ytterligare genom respektive branschpolicyer.

Miljöpolicy

Syftet med miljöpolicyn är att definiera SEB:s ståndpunkt och förhållningssätt när det gäller klimat, sötvatten och biologisk mångfald.# Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering

Policyn beskriver vår hantering av dessa områden utifrån ett påverkansperspektiv och utgör – i kombination med flera frivilliga internationella riktlinjer och konventioner – grunden för SEB:s miljöarbete. Dessutom förklarar policyn vad vi förväntar oss av företag i branscher med potentiell betydande påverkan och hur vi avser att bedöma och samarbeta med kunder för att stödja en omställning. Till exempel förväntar vi oss att företag med betydande konsekvenser för vattnet i vattenstressade områden ska ta fram omställningsplaner för mer hållbar vattenanvändning. När det gäller biologisk mångfald förväntar vi oss att företag i sektorer med direkt påverkan senast 2025 ska fastställa ett utgångsläge och mål för att nå biologisk mångfald.

Policyn kompletteras av SEB:s branschpolicyer, som reglerar vår syn på specifika nyckelfrågor och industrisektorer som anses vara mer kritiska ur ett miljörelaterat och socialt perspektiv.

Policy för sociala och mänskliga rättigheter

Syftet med policyn för sociala och mänskliga rättigheter är att klargöra SEB:s ställning i frågor om sociala och mänskliga rättigheter samt hantering av mänskliga rättigheter. Policyn beskriver processerna kring bankens åtagande att respektera alla mänskliga rättigheter inom finansiering, investeringar, processer i leverantörskedjan och i SEB:s egen verksamhet.

I detta åtagande ingår exempelvis att utföra en noggrann granskning (due diligence) av sociala frågor och mänskliga rättigheter och att samarbeta med intressenter. Vi strävar efter att påverka våra kunder och portföljbolag så att de har relevanta system på plats för att kunna kontrollera arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter i förhållande till riskerna. I dessa kontroller ingår att identifiera, bedöma och åtgärda faktisk och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter för att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplad till negativ påverkan på mänskliga rättigheter. En av SEB:s åtgärder för att identifiera faktiska och potentiella negativa effekter på mänskliga rättigheter är att göra screening med avseende på kontroverser. Om kontroverser upptäcks bedöms de i förhållande till SEB:s ställningstaganden när det gäller god affärssed och mänskliga rättigheter.

SEB:s branschpolicyer

Syftet med branschpolicyerna är att skapa ett gemensamt ramverk för dialoger med våra kunder och portföljföretag, med fokus på affärsmöjligheter och riskreducering. I branschpolicyerna fastställs förväntningarna på uppförande, efterlevnad av branschstandarder samt begränsningar avseende specifika verksamheter. Branschpolicyerna är också en viktig del av SEB:s ramverk för due diligence-granskning eftersom de innehåller riktlinjer för god branschpraxis som vi förväntar oss att företagen ska följa, liksom våra restriktioner för finansiering och investeringar i vissa verksamheter.

Instruktion för införande av hållbarhetspolicyn

Syftet med denna instruktion är att definiera ramverket och processen för att implementera de tematiska policyerna och branschpolicyerna och identifiera andra hållbarhetsrelaterade risker på ett sammanhängande och konsekvent sätt i bankverksamheten.

Övriga koncernövergripande policyer

SEB har flera andra koncernövergripande policyer som vägleder våra medarbetare i relation till kunder såväl som till kollegor. Se sebgroup.com.

Engagemang och samarbete

SEB förstår vikten av att delta i och stödja internationella åtaganden. Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling är de viktigaste vägledande principerna för SEB. Dessutom har vi undertecknat ett stort antal internationella avtal och åtaganden som vägleder oss i vårt arbete.

SEB stödjer:
* Parisavtalet
* FN:s mål för hållbar utveckling (SDG)
* Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna
* FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
* ILO:s åtta kärnkonventioner om arbetsförhållanden
* Barns rättigheter och affärsprinciper
* OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

SEB har anslutit sig till eller gett sitt offentliga stöd till:
* FN:s Global Compact, sedan 2004
* UNEP FI Principer för ansvarsfull bankverksamhet (PRB), sedan 2019. Se sebgroup.com för SEB:s PRB Reporting and Self-Assessment Template
* Net-Zero Banking Alliance (NZBA), sedan 2021
* Arbetsgrupp för klimatrelaterad finansiell information (Task Force on Climate Related Financial Disclosure), sedan 2018
* Net Zero Asset Managers-initiativet, sedan 2021
* Principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI), sedan 2008
* Ekvatorprinciperna, sedan 2007
* Poseidonprinciperna, sedan 2020.

Se fullständig lista på sebgroup.com

51 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering

Dialog med våra intressenter

Vi interagerar regelbundet med viktiga intressenter för att se till att vi prioriterar de viktigaste frågorna och vi strävar efter att möta våra intressenters behov och förväntningar på ett ansvarsfullt sätt.

Intressentgrupper

SEB:s huvudsakliga intressentgrupper identifieras utifrån SEB:s affärsverksamhet och speglar bankens roll i och påverkan på samhället. Dessa grupper – kunder, aktieägare och analytiker, anställda och samhället i stort – har olika förväntningar på hur vi bedriver vår verksamhet. Vi interagerar med dem på olika sätt, digitalt via webbsidor och mobilappar, via telefon och regelbundna fysiska möten, men även genom riktade initiativ som konferenser, kundresor och enkäter.

Kunder

Stora företagskunder uppskattade SEB:s proaktiva tjänster under den turbulenta tiden, inte minst inom energisektorn. Agila processer utvecklades för att tillgodose ett ökat antal förfrågningar på kort tid. I Prosperas årliga undersökning behöll SEB sin position som den ledande företagsbanken i Norden, och fick toppbetyg på hållbarhetsrådgivning. Se sid. 38.

Bland privatkunderna ledde stigande räntenivåer och högre bolåneräntorna till ökad efterfrågan på personlig rådgivning och tjänster. Under året arbetade vi med att stärka processerna för att tillgodose kundernas behov, vilket vid årets slut hade lett till betydligt kortare väntetider och färre kritiska kommentarer.

Vi söker aktivt våra privatkunders åsikter i hållbarhetsfrågor, bland annat i den årliga undersökningen bland kunder med fond- och/eller pensionssparande. Resultatet visar att klimatförändring respektive tillgång till rent vatten och sanitet är de två viktigaste av FN:s 17 mål för hållbar utveckling, vilket är oförändrat från förra årets undersökning. Undersökningen är en del av fondbolagets arbete med aktivt ägande, som beskrivs på sid. 41.

Inom divisionen Private Wealth Management & Family Office tillfrågades cirka 2 700 kunder om deras syn på hållbarhet. Tre av fyra lyfte fram energi, klimat, miljö, koldioxidutsläpp, vatten och hav som nyckelområden. Syftet med undersökningen var att bättre integrera hållbarhet i de befintliga kunddialogerna.

Investerare, aktieägare och analytiker

Huvudfokus låg på det geopolitiska läget med särskilt fokus på energimarknadens utveckling, stigande inflation och en stramare penningpolitik genom stigande räntor, och hur detta påverkar den makroekonomiska utvecklingen och finansbranschen. Rysslands invasion av Ukraina, sanktionerna mot Ryssland och bristen på energiförsörjning ledde till diskussioner om de direkta och indirekta effekterna på SEB.

Medarbetare

SEB:s medarbetare visar ett starkt engagemang för bankens framtid, vilket till exempel framgår av den årliga medarbetarundersökningen. Kundfokus och beslutsfattande är några av de områden där det finns utrymme för förbättringar. Policyn för distansarbete väckte också engagemang och resulterade i både positiva och negativa kommentarer. Resultaten från 2021 års undersökning om balansen mellan jobb och fritid visade en klar förbättring. År 2022 introducerade SEB Together Live, ett digitalt live-möte där alla anställda kan ställa frågor direkt till SEB:s högsta ledning. Tre möten hölls under hösten och tusentals anställda deltog och ställde frågor i chatten.

Samhället – tillsynsmyndigheter, media och icke-statliga organisationer

Under 2022 hade tillsynsmyndigheterna fortsatt stort fokus på förebyggande av finansiell brottslighet, som bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom engagerade de sig i hur SEB:s affärsmodell kan påverkas av hållbarhetsaspekter som till exempel kunder i oljerelaterade branscher, klimatstresstester från Europeiska centralbanken och implementeringen av EU:s hållbarhetsrelaterade lagar och förordningar.

I media var kriget i Ukraina och dess makroekonomiska och geopolitiska effekter det viktigaste ämnet. Centralbankernas räntehöjningar – och effekterna på bolåne- och inlåningsräntor, hushåll och företag samt ekonomin i stort – var ett annat viktigt ämne. Hållbarhet och digitalisering stod fortsatt i fokus.

I samband med uppdateringarna av våra tematiska policyer (se sid. 51) fick vi viktig feedback från icke-statliga organisationer och konsumentorganisationer inom mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Vi hade även kontakt med icke-statliga organisationer om SEB:s roll i omställningen när det gäller fossila bränslen.

Identifiera väsentliga ämnen

2022 års väsentlighetsanalys bygger på en analys som tidigare gjorts av SEB. Den har fokuserat på att uppdatera tidigare information och ser inga större förändringar jämfört med tidigare år. Analysen omfattar SEB:s faktiska och potentiella påverkan på ekonomi, miljö och samhälle. I enlighet med SEB:s arbetssätt är de väsentliga ämnena nära kopplade till vår affärsverksamhet och kopplade till de områden som vi har identifierat i våra intressentdialoger. De områden som ingår beskrivs ovan på sid. 37 samt i de föregående kapitlen.

Under 2023 planerar SEB att göra en grundläggande översyn av sin väsentlighetsanalys i enlighet med EU:s kommande direktiv om hållbarhetsrapportering för företag, Sustainability Reporting Directive (CSRD).# SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering

Rapportering enligt EU:s Taxonomiförordning

För banker innebär EU:s Taxonomiförordning rapportering av nyckeltal som visar i vilken omfattning bankens tillgångar och tjänster är kopplade till hållbara ekonomiska aktiviteter. Regelverket implementeras stegvis. För räkenskapsår 2022 rapporterar banker andelen tillgångar som omfattas respektive inte omfattas av taxonomin, av totala tillgångar. Se tabell nedan. Tillgångar som omfattas av taxonomin har potential att definieras som förenliga med taxonomin, det vill säga avser hållbara verksamheter.

Banker är i hög grad beroende av att kunder och motparter rapporterar i enlighet med taxonomins krav för att banker i sin tur ska kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet. Icke-finansiella företag började rapportera i enlighet med taxonomiförordningen under 2022. I den mån den underliggande rapporteringen saknas eller är bristfällig, återspeglas det även i bankernas rapportering. Rapporteringskraven omfattar inte bolag utanför EU, inte heller mindre onoterade bolag eller mindre bolag utan allmänt intresse, i enlighet med rapporteringsdirektivet NFRD (EU Non-Financial Reporting Directive).

För räkenskapsåret 2023 ska banker rapportera det huvudsakliga nyckeltalet, Green Asset Ratio, GAR, som visar andelen tillgångar som är förenliga med taxonomin, det vill säga andelen gröna tillgångar. Gröna tillgångar är sådana tillgångar där underliggande verksamheter väsentligt bidrar till minst ett av sex miljömål, inte orsakar väsentlig skada på någon av de andra miljömålen, samt uppfyller sociala minimiskyddsåtgärder.

Obligatorisk taxonomirapport 2022

SEB:s obligatoriska taxonomirapport för 2022 omfattar SEB-koncernens bankverksamhet, det vill säga exklusive full konsolidering av försäkringsverksamheten. I rapporten inkluderas bolån som tillgångar som omfattas av taxonomin, baserat på underliggande säkerheter (fastigheter). Övriga tillgångar, som omfattas av taxonomin respektive inte omfattas av taxonomin, har identifierats baserat på kunders taxonomirapportering under 2022. Rapportering i enlighet med den kompletterande delegerade akten för kärnkraft och gas kommer att ske för räkenskapsår 2023, baserat på rapportering från bolag med sådan verksamhet. För SEB:s frivilliga taxonomirapportering och mer information om kvalitativa data, se sid. 213.

Utveckling av EU:s regelverk

EU har en ambitiös hållbarhetsagenda, som bland annat omfattar klimatmålen att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 och att vara klimatneutrala till 2050. SEB strävar efter att bidra till att nå målen och arbetar med att implementera regelverken och standarder. EU:s taxonomiförordning, förordningen om hållbarhetsupplysningar (SFDR) samt direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) är några av de regleringar som stödjer hållbar tillväxt.

EU:s taxonomi är ett system för hållbarhetsklassificering av ekonomiska verksamheter som skapar gemensamma definitioner av vad som är ”hållbart”. SEB integrerar EU:s taxonomi i sin affärsstrategi, sina processer och i produktutvecklingen. Vi delar med oss av vår expertkunskap för att stödja våra kunder och är sedan flera år aktiva i EU:s plattform för hållbar finansiering, en rådgivande expertgrupp till EU-kommissionen för utveckling och tillämpning av EU:s taxonomi.

SFDR syftar till att förbättra transparensen i hållbara investeringsprodukter. Bland annat är kapitalförvaltare skyldiga att rapportera om hur deras fonder tar hänsyn till hållbarhetsrisker och hållbarhetsaspekter. Sedan förordningen trädde i kraft 2021 kategoriseras SEB Investment Managements fondutbud utifrån om fonden har hållbarhet som mål (Artikel 9), främjar hållbara egenskaper (Artikel 8) eller beaktar hållbarhetsrisker men inte integrerar hållbarhet i investeringsbesluten (Artikel 6). En ökad andel Artikel 9-fonder i SEB:s förvaltade kapital ingår i SEB:s Index för hållbarhetsaktiviteter, se sid. 42.

CSRD kommer att öka kraven på företagen att redovisa resultatet av sitt hållbarhetsarbete. CSRD och tillhörande rapporteringsstandarder (ESRS) träder i kraft stegvis från och med räkenskapsåret 2024. SEB följer utvecklingen noga och förbereder sig för de utökade redovisningskraven.

Tillgångar

Tillgångar	Mkr 2022	Andel av tillgångar som omfattas av beräkning, %	Andel av totala tillgångar, %
Exponeringar som omfattas av taxonomin 3)	708 285	33	22
Exponeringar som inte omfattas av taxonomin 3)	133 698	6	4
Exponeringar mot företag som inte omfattas av NFRD 4)	1 266 067	58	40
Derivatinstrument, säkringsredovisning	237	0	0
Interbanklån betalbara vid anfordran	4 556	0	0
Övriga tillgångar	59 511	3	2
Exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter	537 327	17	17
Handelsportfölj (inklusive derivat exklusive säkringsredovisning)	440 448	14	14
TOTALA TILLGÅNGAR	3 150 129	100	100

1) Taxonomirapporten avser SEB:s bankverksamhet (exklusive försäkringsverksamheten), i enlighet med förordning (EU) 5752013, Title II, Chapter 2, Section 2.
2) Tillgångarna redovisas till bokfört värde före reservering för förväntade kreditförluster.
3) Redovisas endast i den omfattning taxonomidata rapporterats av underliggande bolag.
4) Bolag som inte omfattas av rappporteringskrav enligt NFRD (direktivet för icke-finansiell rapportering), det vill säga bolag utanför EU eller bolag som inte är större (500 anställda) noterade bolag eller bolag av allmänt intresse.

---

Hållbarhetsredovisning — Hållbarhetshantering

Strategi för klimatrelaterade risker

Klimatförändringen har blivit vår generations största och mest brådskande utmaning. SEB har åtagit sig en viktig roll när det gäller att kanalisera de stora investeringar som krävs för att ställa om till ett samhälle med nettonollutsläpp. Vi anpassar vår strategi till Parisavtalet och erbjuder rådgivningstjänster och hållbara finansierings- och investeringslösningar för att hjälpa våra kunder att nå sina klimatrelaterade mål. Våra klimatrelaterade insatser under 2022 för SEB-koncernen, SEB Investment Management AB och SEB Pension och Försäkring AB, i enlighet med rekommendationerna från Task Force on Climate-Related Financial Disclosures, TCFD, presenteras på sidor 54–65 i Hållbarhetsredovisningen.

Övergripande strategi och klimatmål

SEB:s klimatstrategi är integrerad i bankens affärsplan och 2030-strategi och den är en integrerad del av vår hållbarhetsstrategi, se sid. 34. Att hantera klimatförändringen är både en affärsmöjlighet och en möjlighet att hjälpa våra kunder ställa om till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Strategin omfattar också hur vi minskar vårt eget koldioxidavtryck och våra risker i samband med klimatförändringar. Vi följer Parisavtalet som undertecknare av FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet samt målen som ställts upp för 2050 av Net-Zero Banking Alliance (NZBA). Det betyder att vi har åtagit oss att anpassa vår kreditportföljs utveckling enligt 1.5 gradersscenariot till nettonollutsläpp senaste 2050 eller tidigare, och att sätta reduktionsmål till 2030.

År 2021 utvecklade SEB tre egna mått för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi och för att mäta våra framsteg i övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Dessa mått förklaras på sid. 61. För att komplettera dessa ambitioner och mål publicerade vi 2022 våra delmål för 2030 för specifika sektorer i vår kreditportfölj (NZBA). Målen fokuserar på de områden där banken kan uppnå störst positiv påverkan och omfattar SEB:s utlåning och åtaganden inom sektorerna olja och gas, elproduktion, stål, biltillverkning och svenska bolån. Läs mer om ambitionerna och sektormålen på sid. 36.

Påverkan på vår verksamhet

Våra ambitioner och NZBA:s sektormål är centrala delar av SEB:s mål att uppnå en kreditportfölj med nettonollutsläpp senast 2050. Vi har börjat integrera våra 2030-mål i vårt beslutsfattande och vår styrning. Genomförandet av vår strategi påverkar våra produkter och tjänster, vår styrning och vår verksamhet. Vi integrerar miljö- och klimataspekter i strategisk planering, affärsutveckling, riskhantering, kreditprövningar och kundvalsprocesser.

Exempel på åtgärder under 2022:

• Fortsatt bedömning av våra kreditkunder med hjälp av vårt interna hållbarhetsklassificeringsverktyg (Customer Sustainability Classification tool, CSC).
• Utveckling av våra gröna och hållbara bankprodukter.
• Klimatscenarioanalys och stresstester som ett verktyg för att bedöma och kvantifiera de potentiella effekterna av klimatförändringarna på vår verksamhet. (Se sid. 59–60 för detaljer om den scenarioanalys som genomfördes under 2022).
• Kreditportföljsgranskningar relaterade till klimatrisker, för att identifiera potentiella koncentrationsrisker, problemkrediter och affärsstrategier i förhållande till framtida verksamhetsmiljöer.
• Inkludering av klimatrisker som en del av de årliga kreditprövningarna för kunder i sektorer med förhöjd risk och utökning av omfattningen av dessa bedömningar, både vad gäller sektorer och antalet kunder.
• Implementation av nya processer och lösningar för att hantera den ökande komplexiteten och de ökande datakraven, inklusive att bygga upp tekniska lösningar där så krävs för att stödja bedömnings-, tillsyns-, förvaltnings- och rapporteringsprocesser.
• Förbättrad godkännandeprocess av våra kunder med besluts mandat för Group Credits avseende efterlevnad av branschpolicyer och kunder klassificerade som ”bruna” enligt bedömning gjord med hjälp av CSC-verktyget.
• Fortsatt integrering av miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade risker (ESG) i ramverket för riskhantering, inklusive förtydligande av roller och ansvar.# Hur vi ser på klimatrelaterade risker

När vi integrerar klimatrisker i vår övergripande affärsplan och 2030-strategi är det viktigt att vi förstår effekterna av klimatförändringarna och de lagstiftningsåtgärder som införs för att driva igenom omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Klimatrelaterade risker kan delas in i två kategorier, fysiska risker och omställningsrisker:

• Fysiska risker uppstår på grund av de fysiska effekterna av global uppvärmning och klimatförändringar som till exempel kan reducera värdet på våra säkerheter.
• Omställningsrisker uppstår när myndigheter, institutioner och företag arbetar för att påskynda omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Detta kan leda till i regulatoriska åtgärder, nya marknadsincitament eller förändringar i efterfrågan och beteende som kan leda till ekonomiska konsekvenser för våra kunder och för SEB.

Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 54 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Kreditportfölj, 3,086 Mdr kr

Procent
Företag	55
Fastigheter	14
Bostadskrediter	22
Hushåll övrigt	2
Offentlig förvaltning	3
Banker	4

SEB står inför både direkta och indirekta risker förknippade med klimatförändringarna. Direkta risker kan uppstå till följd av regulatoriska krav, störningar av vår verksamhet och påverkan på våra produkter och tjänster. De indirekta klimatriskerna, särskilt de som våra kunder utsätts för, anses dock vara de mest väsentliga. Både fysiska risker och omställningsrisker kan

Uppföljning av vår kreditportfölj för att identifiera effekter, risker och möjligheter

En nyckel för att ta itu med klimatförändringarna är att ställa om stora industriföretag inom sektorer med betydande koldioxidavtryck. Som framgår av bilden består 55 procent av vår kreditportfölj av företag, och en stor majoritet av vår indirekta klimatpåverkan härrör från denna del av vår kreditportfölj. Som en långsiktig och viktig finansiell partner till stora nordiska företag har SEB en unik position för att stödja kunderna i omställningen genom att erbjuda rådgivning, innovativ och hållbar finansiering och investeringslösningar. Vi deltar också i omställningen av små och medelstora företagskunder och strävar efter att skapa mervärde för kunderna även i detta segment genom att utnyttja vår erfarenhet från arbetet med omställningen av stora företag.

Riskfaktorer

Potentiell effekt	Tidshorisont
Fysisk risk
Akuta väderhändelser (främst översvämningsrelaterade i norra Europa)	Kort sikt < 3 år
Lägre säkerhetsvärderingar i fastighetsportföljer i områden med ökad översvämningsrisk. Ökad risk för fallissemang för företag som har anläggningar i områden med ökad översvämningsrisk.	Medellång sikt 3–10 år
Bestående förändringar av vädermönster	Medellång sikt 3–10 år
Lägre säkerhetsvärden i fastighetsportföljer. Ökad risk för fallissemang för företag med globala leverantörskedjor.	Lång sikt > 10 år
Omställningsrisk
Policy och regelverk	Kort sikt < 3 år
Högre koldioxidpriser påverkar återbetalningskapaciteten för företag i koldioxidintensiva sektorer.	Medellång sikt 3–10 år
Teknik
Snabbt genombrott för teknik med låga koldioxidutsläpp som leder till att fossilrelaterade tillgångar blir strandade och därmed påverkar både säkerhetsvärden och risken för fallissemang för företag i berörda sektorer (såsom energi, transport, gruvor och metallindustri samt tillverkning).	Medellång sikt 3–10 år
Marknad
Förändring av konsumenternas preferenser för koldioxidsnåla alternativ som påverkar affärsmodellerna (exempelvis färre flygresor, minskat konsumtion av kött och mejeriprodukter, energieffektiva bostäder, energieffektiva apparater).	Lång sikt > 10 år
Anseende och rättstvister	Lång sikt > 10 år
Ökade rättstvister mot företag med vissa miljöproblem, vilket leder till ökade kostnader och ryktesskador som påverkar tillgången till kapital och därmed risken för fallissemang.	Lång sikt > 10 år

påverka våra kunders lönsamhet, kassaflöde och tillgångsvärden. Omställningsriskerna är mer överhängande eftersom vi har kunder i industrier där en omställning pågår, medan de fysiska riskerna delvis är mer långsiktiga. SEB:s syn på möjliga effekter av klimatrelaterade risker under olika tidsperspektiv visas i tabellen nedan.

Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 55 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

32 procent av SEB:s kreditexponering mot företags- och fastighetskunder är mot sektorer med väsentligt koldioxidavtryck. Omställningen inom dessa sektorer kommer att spela en viktig roll för den globala minskningen av koldioxidutsläpp och för att SEB ska kunna uppfylla sina egna långsiktiga mål enligt Parisavtalet. NZBA:s sektormål är särskilt inriktade på några av dessa sektorer: olja och gas, elproduktion, stål och biltillverkning. I linje med vårt ansvar gentemot NZBA planerar vi att sätta upp ytterligare mål för andra sektorer med väsentligt avtryck. Att förstå våra kunders omställningsplaner och ambitioner att minska sina utsläpp är nyckeln för att vi ska kunna leverera på våra sektormål 2030 och i vårt arbete med att anpassa vår strategi till målen för Parisavtalet.

Vi använder vårt egenutvecklade CSC-verktyg för att illustrera våra kunders omställningsplaner och att jämföra dem med målen för Parisavtalet. CSC-verktyget använder information som samlats in från våra kunder samt reduktionsvägar för olika industrier utvecklade av tredje part. Detta resulterar i en klassificering enligt fem kategorier: Status quo, Gradvis förändring, Omställning, Paris-anpassad omställning och Hållbar. Verktyget stödjer djupgående kunddialoger om investeringsbehov, möjligheter och risker relaterade till genomförandet av deras planer. SEB uppdaterar och förfinar kontinuerligt CSC-verktyget allt eftersom datatillgänglighet och kvalitet förbättras. Validering av CSC-verktyget beräknas vara klart under 2023. Klassificeringen enligt en av de fem kategorierna utgör grunden för Omställningskvoten – det framtida, ett av SEB:s klimatrelaterade mått.

De fem kundklassificeringskategorier är följande:

• Hållbar: Företag med redan hållbar verksamhet och/eller mycket begränsade växthusgasutsläpp.
• Paris-anpassad omställning: Företag under omställning och vars omställningsplaner ligger i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader (nettonoll-utsläpp senast 2050).
• Omställning: Företag under omställning och vars omställningsplaner ligger i linje med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader (nettonollutsläpp senast 2070).
• Gradvis förändring: Företag under omställning men vars planer inte ligger i linje med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader.
• Status quo: Företag som helt saknar eller har begränsade omställningsplaner.

Läs mer om Omställningskvoten på sid. 61.

Fördelning av SEB:s företags- och fastighetsportfölj med en översiktsbild av SEB:s kreditportfölj ur ett klimatperspektiv

2 113 miljarder kronor motsvarande 68 procent av den totala kreditportföljen per 31 december 2022

| Typ av kreditexponering | Mdr kr | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| Transport | 41385 | 426 | 13574 | 209 | 2817 | 46 | 1619 | 35 | 175 | 22 | 13 | 15 | 139 | 22 | |
| Elproduktion: icke förnybar/mixad 1) | 5192 | 143 | 37 | 9760 | 25 | 5126 | 96 | 13841 | 32 | 7341 | 27 | 4417 | 28 | 3811 | 6 | 2923 | 5 | 17 | 279 | 2515 | 11 | 136 | 7 | 2533 | 5 | |
| Mat- och dryckrelaterat 2) | | | | | | | | | | | | | | | |
| Bilindustri | | | | | | | | | | | | | | | |
| Kemisk industri | | | | | | | | | | | | | | | |
| Byggnadsindustri | | | | | | | | | | | | | | | |
| Olje- och gasrelaterat: upstream 3) | | | | | | | | | | | | | | | |
| Jordbruk | | | | | | | | | | | | | | | |
| Metall- och gruvindustri | | | | | | | | | | | | | | | |
| Olje- och gasrelaterat: övrigt 4) | | | | | | | | | | | | | | | |
| Textilindustri | | | | | | | | | | | | | | | |
| Cement 5 | | | | | | | | | | | | | | | |
| Väsentligt koldioxidavtryck | | | | | | | | | | | | | | | |
| Oväsentligt koldioxidavtryck | | | | | | | | | | | | | | | |
| Finans och försäkring | | | | | | | | | | | | | | | |
| Tjänstesektor | | | | | | | | | | | | | | | |
| Läkemedel och sjukvård | | | | | | | | | | | | | | | |
| Telekommunikation | | | | | | | | | | | | | | | |
| IT och media | | | | | | | | | | | | | | | |
| Övrigt | | | | | | | | | | | | | | | |
| Mycket begränsat koldioxidavtryck | | | | | | | | | | | | | | | |
| Elproduktion: förnybar | | | | | | | | | | | | | | | |
| Vindturbiner | | | | | | | | | | | | | | | |
| Visst koldioxidavtryck | | | | | | | | | | | | | | | |
| Fastigheter | | | | | | | | | | | | | | | |
| Kapitalvaror | | | | | | | | | | | | | | | |
| Massa och papper | | | | | | | | | | | | | | | |
| Parti- och detaljhandel | | | | | | | | | | | | | | | |
| Konsumtionsvaror | | | | | | | | | | | | | | | |
| Kraftöverföringssystem | | | | | | | | | | | | | | | |
| Skogsbruk | | | | | | | | | | | | | | | |

1) Företag med elproduktionsmix som är icke förnybar eller en blandning av icke förnybar och förnybar.
2) Produktion och grossist- och detaljhandel.
3) Utvinning och produktion, oljefältstjänster och offshore.
4) Transport, distribution & lager, raffinaderi, återförsäljning och övrigt.

Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 56 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Styrning av klimatrelaterade risker samt policyramverk

SEB har en robust styrningsmodell för hållbarhet, där klimatrelaterade risker är fullt integrerade. Modellen ger roller och mandat på olika nivåer och bestämmer hur vi fastställer vår klimatstrategi och hur vi arbetar för att implementera den i praktiken. SEB har policyramverk för att hantera klimatrisker och för att uppnå våra klimatambitioner och klimatmål.

Styrning av klimatrelaterade risker

Styrelsen är ytterst ansvarig för att upprätta en hållbarhetsstrategi och en organisation för att genomföra denna strategi. SEB:s hållbarhetsstrategi och hållbarhetsaktiviteter är en integrerad del av verksamheten och inkluderas regelbundet på styrelsens dagordning, tillsammans med en årlig genomgång av policyer och instruktioner.

Verkställande direktören och koncernchefen (vd) ansvarar för genomförandet av hållbarhetsstrategin och införandet av styrningsstrukturen som fastlagts av styrelsen.

Chief Risk Officer är ansvarig för att se till att styrelsens och vd:s avsikter verkställs när det gäller bolagets policyer för riskhantering och riskkontroll. Detta inkluderar att identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, mildra och rapportera alla risker, inklusive ESG-risker. Läs mer om hållbarhetsstyrningen på sid. 49.

Klimatrelaterade risker i våra policyramverk

Klimatrelaterade risker täcks både av vår hållbarhetspolicy (se sid. 50) och av vårt ramverk för riskhantering:

• Vårt policyramverk för hållbarhet ger insyn i de förväntningar och krav vi ställer på våra kunder när det gäller specifika nyckelfrågor ur ett miljöperspektiv. Den tillhandahåller riktlinjer för bästa praxis och internationella konventioner och standarder som banken kräver eller uppmanar företag att följa.# Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning

Klimatrelaterade risker i vårt ramverk för riskhantering

ESG-relaterade risker är inkluderade i koncernens riskpolicy. SEB betraktar inte klimatrelaterad risk som en separat risktyp, utan den betraktas istället som en riskfaktor som påverkar flera eller i praktiken alla risktyper, till exempel kredit-, marknads- och likviditetsrisker och icke-finansiella risker. Hanteringen av sådana risker integreras därför i befintliga processer och styrningsstruk-turer för att identifiera, övervaka, mäta och rapportera risker.

Omställningsrisker och fysiska risker är inneboende i alla risk-typer, som omfattar både finansiella och icke-finansiella risker. Till exempel kan effekterna av omställningsrisker leda till och öka kreditrisk genom att minska våra kunders rörelseintäkter eller värdet på deras tillgångar, samt utsätta oss för ryktesrisk och/eller risk för juridiska tvister till följd av ökad tillsyn eller allmänhetens negativa inställning. På samma sätt kan fysiska risker medföra ökad kreditrisk genom att minska låntagarnas återbetalningsförmåga eller påverka värdet på säkerheterna. Fysiska risker kan innebära ökade operativa risker för våra anläggningar och anställda.

Riskbedömning av kunder

För att kunna hanteras effektivt måste klimatrisken identifieras, bedömas och förstås på ett proaktivt sätt. På SEB sker en viktig del av detta arbete i samband med att vi tar emot nya kunder samt vid den årliga granskningen av kreditkunder, genom två processer som stödjer identifiering och bedömning av klimat-risker avseende våra kunder:

1) årlig granskning av efterlevnaden av hållbarhets policyn och klassificering av kundernas hållbarhet, och
2) klimatrelaterad riskbedömning i kreditprocessen.

Årlig granskning av efterlevnaden av hållbarhetspolicyn och klassificering av kundernas hållbarhet

Under 2022 har vi arbetat för att förbättra processen för kundgodkännande när det gäller efterlevnaden av vår hållbar-hetspolicy och instruktionerna för hållbarhetsstyrning. I början av 2023 fick Group Credits utökat mandat att godkänna kunder i enlighet med instruktioner, samt att delegera nödvändiga relaterade mandat till affärsområdena. Både när nya kunder tas emot och vid den årliga översynen av befintliga kunder, är affärsområdena ansvariga för att kontrollera efterlevnaden och att eskalera följande fall till Group Credits för godkännande:

• En kund som bryter mot de begränsningar eller krav som fastställs i policyn för sociala och mänskliga rättigheter eller branschpolicyer.
• En kund, eller en kund inom en grupp, som klassificerats som ”brun” i CSC-modellen.

Flera av våra branschpolicyer innehåller, som tidigare beskrivits, restriktioner och krav som är specifikt inriktade på klimat-påverkan. Ett företag som klassificeras som brunt i CSC-verktyget bedöms att inte vara i omställning. Den förbättrade processen väntas bli gradvis införd i SEB under 2023.

Klimatrelaterad riskbedömning i kreditprocessen

Branschomvandling och hållbarhetsrelaterade risker är viktiga delar av SEB:s kreditanalysarbete och kreditprövningsprocess. Under 2022 har arbetet fortsatt med att lansera specifika analyser av klimatomställningsrisker för kunder i vår kreditport-följ. Vi har utökat kraven till att gälla företag verksamma inom ett bredare urval av branscher med ett väsentligt koldioxidav-tryck och ett förfinat analysramverk har introducerats. Fokus ligger på våra kunders exponering för klimatomställningsrisker, deras strategi för att minska dem och de ekonomiska kon-sekvenserna i samband med implementeringen av deras klimatstrategi.

Under 2022 har SEB slutfört en omställ-ningsriskanalys av ungefär 135 kunder med en kombinerad kredit exponering på cirka 189 miljarder kronor. Då omställningsrisker bara är en del av de klimatrelaterade riskerna, lanserade SEB under 2022 också ett pilotprojekt för fysisk klimatriskanalys för att undersöka kunder som kan vara särskilt sårbara för översvämningar, torka eller andra fysiska risker, främst inom jordbruk, skogsbruk och textilsektorn.

Klimatrelaterade risker i vårt policyramverk för hållbarhet

SEB har antagit branschpolicyer som underpolicyer till den tematiska miljöpolicyn, vilken är en del av det övergripande hållbarhetsramverket. Dessa branschpolicyer har upprättats för att säkerställa att utlånings- och investeringsbeslut bidrar till att uppfylla SEB:s övergripande hållbarhetsambitioner. Dessa policyer klargör SEB:s förväntningar, krav och begränsningar när det gäller att tillhandahålla finansiella tjänster till, och investera i, företag som är involverade i vissa verksamheter. I allmänhet förväntar sig SEB att kunder och portföljbolag i dessa sektorer utvecklar omställningsplaner i enlighet med Parisavtalet och har offentliga eller icke-offentliga policyer som återspeglar dessa planer. Branschpolicyer som är särskilt viktiga när det gäller klimatrelaterade risker är:

• Fossila bränslen
• Gruvor och metallindustri
• Transport
• Skogsbruk
• Jordbruk, fiske, vattenbruk och djurskydd.

I bankens policy för att godkänna nya kunder anges att kunder med en väsentlig negativ klimatpåverkan och utan en trovärdig plan för att hantera övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp ska undvikas. Enligt SEB:s allmänna kreditpolicy ska all utlåning ske i enlighet med branschpolicyer för hållbarhet. Branschpolicyerna publiceras på sebgroup.com

Finansiering av fossila bränslen

SEB har långsiktiga relationer med företagskunder, inklusive de som bedriver verksamhet inom fossila bränslen. Kundbasen återspeglar till stor del den nationella energi- och industrimixen på SEB:s hemmamarknader (Norden, Baltikum, Tyskland och Storbritannien). Utvinning och förbränning av dessa bränslen måste gradvis minskas och ersättas som en del av omställningen till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Vi inser att det finns en rad risker som är förknippade med höga nivåer av finansiering av fossila bränslen, inklusive ryktesrisker, eftersom negativa uppfattningar hos investerare, kunder, anställda och andra intressenter beträffande vår finansiering skulle kunna ha en negativ inverkan på SEB.

Vår policy för fossila bränslen reglerar finansiering som rör fossila bränslen. SEB har till exempel som mål att avveckla nuvarande kunder med mer än 5 procent av intäkterna från termisk kolbrytning och koleldad kraftproduktion senast 2025 respektive 2030. Det finns ett tidsbegränsat undantag för Tyskland där utfasningen kommer att vara slutförd 2038 i enlighet med den tyska lagstiftningen för utfasning av kolkraft.

SEB kommer att undvika att tillhandahålla dedikerad finansiering till, eller investera i, nya projekt eller kapacitetsutbyggnader relaterade till olja och gas i miljökänsliga områden (som Arktis). Banken ska också undvika att ingå nya affärsrelationer med företag som utvinner olja och gas i miljökänsliga områden. År 2030 kommer SEB att ha fasat ut affärsrelationer med olje- och gasbolag där mer än 5 procent av intäkterna kommer från okonventionell olja och gas.

Klimatrelaterade risker i vårt ramverk för riskhantering

Ramverket för riskhantering definierar riskerna och över-gripande mål och ramar för risktagandet i SEB, samt sty-relsens principer för riskhantering och riskkontroll. Detta inkluderar hållbarhetsrelaterade risker.

Risktyp	Omställningsrisk	Fysisk risk	Viktiga framsteg
Kreditrisk	Standarder för energieffektivitet kan leda till betydande anpassnings-kostnader och lägre lönsamhet för företagen, vilket kan leda till en högre risk för fallissemang och lägre värden på säkerheterna.	Risken för fallissemang och säkerhetsvärdena kan påverkas inom sektorer eller geografiska områden som är känsliga för fysiska risker, exempelvis på grund av ökad översvämningsrisk.	• Utökad och förbättrad bedömning av omställningsrisker för motparter i branscher med stort koldioxidavtryck. • Pilotprojekt med fysisk riskbedömning av motparter i utvalda klimatriskutsatta branscher. • Klimatscenarieanalyser inkluderade i den interna kapitalutvärderingen.
Marknadsrisk	Faktorer som kan öka omställnings-risken, till exempel koldioxidskatt, kan leda till en prisändring av vär-depapper och derivat för produkter med högt koldioxidinnehåll.	Allvarliga fysiska händelser kan leda till plötsliga prisändringar och högre volatilitet på vissa marknader.	• Riskidentifiering och väsentlighetsbedömning av klimatriskdrivande faktorers inverkan på marknadsriskmått.
Likviditetsrisk	En plötslig prisändring av värde-papper, på grund av att tillgångarna blir strandade, kan minska värdet på bankernas högkvalitativa likvida tillgångar och därmed påverka likviditetsreserverna.	Likviditetsrisken kan påverkas om kunder (exempelvis försäkrings-bolag och finansinstitut) tar ut stora belopp på grund av extrema väderrelaterade händelser.	• Analys av koncentrationsrisken med avseende på insättare utifrån sektorns koldioxidavtryck. • Hållbarhetsklassificering av stora insättare.
Icke-finansiell risk	Om konsumenternas inställning till klimatfrågor förändras kan det leda till anseende- och ansvarsrisker för banken. Ryktesrisken härrör främst till finansiering eller investe-ringar i kunder som har en väsentlig klimatpåverkan.	Bankens verksamhet kan störas på grund av fysiska skador på bankens egendom, filialer och datacenter till följd av extrema väderförhållanden.	• Nya bedömningskriterier tillagda för hållbarhetsrapportering i godkännandeprocessen för nya produkter. • Ett avsnitt om klimatrisker har lagts till i instruktionen för kontinuitetshantering. • När det gäller ESG-risker från tredje part har en ny riskmetod lagts till i instruktionen för hantering och kontroll av icke-finan-siella risker i samband med kravet på en uppförandekod för våra leverantörer i upphandlingsförfarandet.

Tabellen nedan ger exempel på hur klimatrelaterade risker kan påverka SEB för varje risktyp, med viktiga åtgärder som vi har vidtagit för att bedöma och hantera riskerna under 2022.

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 57 —

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 58 —# Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 59 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

I analyserna av både omställningsrisker och fysiska risker är det yttersta målet att förstå den möjliga konsekvensen för kreditrisken och den riskklass som SEB har tilldelat kunden. Förutom kundanalyser anordnade interna ESG-specialister utbildningstillfällen för kundansvariga och analytiker om ämnen som är nära förknippade med klimatförändringar, nämligen förlust av biologisk mångfald och vattenrisker, och hur dessa kan påverka företagsutvecklingen. Under sessionerna behandlades bland annat följande ämnen: vilka industrier står för det största trycket på den biologiska mångfalden och vattenresurserna, vilka av dem är mest beroende av naturliga ekosystemtjänster i sin verksamhet och hur håller det regulatoriska landskapet på att förändras? Målet är att bättre integrera risker för biologisk mångfald och vattenrisker i kunddialoger och kreditanalyser.

Riskbedömning och övervakning på portföljnivå

Portföljanalys

Analyser av enskilda företag är en viktig del för att identifiera och bedöma SEB:s klimatrelaterade risker. Därutöver gör SEB också portföljgranskningar av sektorer som står inför särskilt stora klimatrelaterade utmaningar, till exempel olja och gas, bilindustrin och kraftproduktion. Dessa granskningar presenteras löpande för Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee, där sektorspecifika affärsstrategier och nivåer på riskaptit definieras.

Scenarioanalys

Att bedöma motståndskraften hos SEB:s kreditportfölj mot konsekvenserna av klimatrelaterade risker är en komplex uppgift, särskilt på grund av de många olika möjliga framtida utvecklingar och det långsiktiga perspektiv som krävs för att genomföra analyserna. För att förstå hur klimatrelaterade risker kan påverka oss och våra kunder genomför vi scenarioanalyser med hänsyn till både nuvarande exponering för dessa risker och framåtblickande bedömningar av potentiella effekter, inklusive de effekter som är förknippade med en ökning av den globala temperaturen med 1,5 eller 2 grader. SEB:s tillvägagångssätt för analys av klimatscenarier är att prioritera insatserna vad gäller affärsaktiviteter som bedöms påverkas mest av klimatförändringarna, med fokus på exponerade delportföljer och bedömning av kreditrisker. I våra års- och hållbarhetsredovisningar för 2020 och 2021 belyste vi vår utvärdering av omställningsrisker och fysiska risker för vissa urval av vår portfölj. Omställningsriskernas inverkan på olje- och gasportföljerna och energiproducenter utvärderades och den svenska bolåneportföljen analyserades med avseende på potentiella fysiska riskkonsekvenser (översvämningar). Under 2022 utvärderades ytterligare en del av vår portfölj, den baltiska fastighetsportföljen. Resultaten av denna scenarioanalys presenteras på nästa sida.

Hantering av klimatrelaterade risker

För att riskerna ska kunna hanteras på ett effektivt sätt måste de förstås väl. På SEB är årliga kundbedömningar samt portfölj- och scenarioanalyser viktiga komponenter för att identifiera, förstå och hantera klimatrisker.

Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 60 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Baltisk klimatscenarioanalys

En klimatscenarioanalys av den fysiska risken i den baltiska fastighetsportföljen genomfördes under 2022. De fysiska riskerna varierar kraftigt beroende på geografiskt läge och typ av naturfenomen. Översvämningar och stigande havsnivåer anses vara de huvudsakliga källorna till fysiska klimatrelaterade risker i norra Europa, inklusive Baltikum. Därför utökade SEB sitt pilotprojekt inom fysiska risker till att analysera effekterna av potentiella översvämningar och stigande havsnivåer på fastighetsportföljen i Baltikum. Syftet var att bedöma SEB:s riskexponering och de potentiella finansiella konsekvenserna. Oftare förekommande översvämningsrisk kan leda till sjunkande fastighetspriser på grund av minskad efterfrågan eller direkta skador på pantsatta fastigheter. Det kan också leda till ökade försäkringskostnader.

Metodik

För fastigheter som finansieras av SEB skiljer vi på två olika tidshorisonter för översvämningsrisk: akut och kronisk. Fastigheter kopplade till akut översvämningsrisk har identifierats på två sätt:
1) genom att matcha deras läge med riskområden i översvämningskartor från myndigheter. Dessa kartor visar vattennära områden som skulle påverkas av en översvämning som statistiskt sett beräknas inträffa en gång vart 100:e år
2) genom att jämföra höjden över havet på fastigheter nära kusten med den högsta havsnivå som uppmätts av mätstationer i närheten.

Fastigheter kopplade till kronisk översvämningsrisk identifieras också med hjälp av metod 2, dock under antagande om en ytterligare kronisk havsnivåhöjning på grund av den globala uppvärmningen. Utifrån en konservativ tolkning av scenarierna i IPCC:s rapport har vi i beräkningen av resultatet antagit en höjning med 1 meter fram till år 2100.

Pilotprojektets tillvägagångssätt har begränsningar som är viktiga att ha i åtanke när resultatet tolkas. Till exempel bygger simuleringarna av kronisk översvämning på jämförelser av höjd över havet utan hänsyn till terräng, naturliga hinder eller preventiva skyddsåtgärder nu och i framtiden, vilka rimligen kan förväntas inom ett längre tidsperspektiv, särskilt då medvetenheten om riskerna ökar.

Resultat och slutsatser

Den preliminära totala bruttokreditexponeringen kopplad till översvämningsrisk baserad på tillgängliga översvämningskartor och data, uppskattas till 350 miljoner euro (3,4 procent av den totala baltiska fastighetsportföljen vid utgången av 2021). Risken kopplad till denna exponering begränsas genom försäkringar samt åtgärder som planeras eller vidtas av kommunerna, till exempel infrastruktur för översvämningsskydd.

Bruttoexponering för översvämningsrisk, miljoner euro	% av fastighetsexponeringen
Akut	Estland 18 (3,5), Lettland 18 (6,8), Litauen 25 (1,8)
Kronisk	Estland 80, Lettland 61, Litauen 25
Båda två	Estland 43, Lettland 53, Litauen 28

Tabellen visar att den relativa exponeringen mot översvämningsrisk är störst för Lettland. Dock är mer än hälften av denna exponering i Lettland kopplad till fastigheter i huvudstaden Riga, där vi kan anta att preventiva skyddsåtgärder kommer sättas alltmer i fokus. Översvämningsrisken är högre för Estland och Lettland då en större andel av SEB:s portfölj i dessa länder befinner sig nära havet; detta främst i de två huvudstäderna.

Vi har genomfört flera analyser baserade på olika scenarier, från realistiska till extremt allvarliga, där man inte tar hänsyn till eventuella lindrande åtgärder. Den resulterande ytterligare förlusten från de mest extrema scenarierna är mindre än 0,1 procent av den totala kreditexponeringen i de baltiska länderna och mindre än 0,01 procent av SEB-koncernens totala kreditexponering. Vi är fast beslutna att vidareutveckla vår metodik för bedömning av fysiska risker.

Säkerheter som riskerar att översvämmas i Baltikum.

Klimatriskdata och redovisning

2022 införde vi systemstöd för klimatbedömning och klassificering med hjälp av CSC-verktyget. Systemet har hittills integrerats med frontsystem för divisionen Företag & Privatkunder. Systemet underlättar korrekt klassificering och lagrar även de kunddata som har använts, vilket underlättar uppföljning och portföljanalys. Dessutom har arbetet med att utveckla en ESG-dataplattform fortsatt. Plattformen kommer att fungera som ett centralt arkiv för interna och externa ESG-data och kommer att ha ett gränssnitt mot befintliga interna tillämpningar för att möjliggöra effektiv och konsekvent aggregering, analys, övervakning och redovisning av ESG-relaterade risker och möjligheter i enlighet med redovisningsstandarder och KPI:er.

SEB:s klimatrelaterade ambitioner och mål

Index för fossilexponering – det bruna

Index för fossilexponering är ett volymbaserat mått som visar vår kreditexponering mot fossila bränslen i energiportföljen. SEB har som mål att minska kreditexponeringen mot fossila bränslen med 45–60 procent fram till 2030 jämfört med basåret 2019. Genom att nå detta mål uppfyller eller överträffar vi de mest konservativa 1,5-gradersscenarier från International Energy Agency och Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS). Vid utgången av 2022 hade indexet för fossilexponering minskat med 17 procent jämfört med utgångsläget 2019, vilket är i linje med 2030-målet. Resultatet speglar SEB:s strategi att aktivt engagera sig med kunder som strävar efter att ställa om sin verksamhet och att stödja dem i deras omställningsplaner. Den fossila kreditexponeringen mot kraftproduktions- och överföringssektorerna ökade under perioden, främst drivet av likviditetsstöd till energiproducenter i den europeiska energikrisen och omställningsrelaterade investeringsbehov. Ökningen motverkades av en kraftig minskning av kreditexponeringen mot olja & gas, upstream (utvinning och produktion, oljefältstjänster och offshore).

Index för hållbarhetsaktiviteter – det gröna

Index för hållbarhetsaktiviteter är ett volymbaserat mått som visar vår hållbarhetsaktivitet inom fyra områden: hållbarhetsrelaterad finansiering, rådgivning inom hållbara finanser, greentech venture capital-investeringar och hållbart sparande. Ambitionen är att öka aktiviteten 6–8 gånger fram till 2030 jämfört med utgångsläget 2021. Vid utgången av 2022 hade indexet för hållbarhetsaktiviteter ökat med 59 procent. För mer information om de fyra områdena, se sid. 39, 40, 42.

Omställningskvot – det framtida

Omställningskvoten är ett kreditexponeringsrelaterat mått baserat på vårt CSC-verktyg. Måttet beräknas genom att dividera kreditexponering klassificerade inom kategorierna Hållbar, Paris-anpassad omställning och Omställning med den totala klassificerade kreditexponeringen.# Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 61 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Paris-anpassad omställning

Hållbar Omställning

• Gradvis förändring
• Status quo

Paris-anpassad omställning - Hållbar Omställning

Omställningskvoten omfattar vår kreditexponering mot kunder som är aktiva inom sektorer med ett väsentligt, visst, respektive mycket begränsat koldioxidavtryck inom företags- och fastighetskreditportföljen. Kreditexponeringen mot sjöfartsindustrin ingår inte eftersom bedömningen av klimat anpassningen i den specifika portföljen görs i vår redovisning om Poseidonprinciperna. Läs mer om Poseidonprinciperna på sid. 40.

Vid utgången av 2022 hade 70 procent av den inkluderade kreditexponeringen bedömts med hjälp av vårt CSC-verktyg. Av den bedömda kreditexponeringen har 71 procent kunnat klassificeras, då kvaliteten varit tillräcklig vad gäller rapporterade utsläppsdata och omställningsplaner. Baserat på kreditexponeringen vid utgången av 2021 och bedömningar som genomfördes under 2022 var Omställningskvoten 69 procent. Kvoten ger insikt i våra kunders framsteg och kan användas för ytterligare analyser och åtgärder för att stödja dem på deras omställningsresor.

SEB samarbetar aktivt med kunderna för att ge råd och hjälpa dem att driva sina klimatambitioner, vilket med tiden bör ha en positiv inverkan på andelen klassificerad exponering.

Mätvärden och mål

SEB har utvecklat en uppsättning klimatrelaterade mätvärden och mål för att öppet redovisa våra framsteg och för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi. Mätvärdena är integrerade i våra beslutsprocesser och utvärderas regelbundet genom de kanaler som presenteras tidigare i denna rapport.

SEB:s finansierade utsläpp

SEB har åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Finansierade utsläpp utgör den stora majoriteten av SEB:s totala utsläpp av växthusgaser. SEB har utvecklat en metod för att uppskatta de finansierade utsläppen från kreditportföljen. Metoden utgör grunden för beräkningen av SEB:s finansierade utsläpp för 2020 och utvecklingen av sektormålen för 2030.

Finansierade utsläpp är de växthusgasutsläpp som SEB finansierar genom sin kreditexponering. Finansierade utsläpp beräknas genom att kundernas eller tillgångarnas utsläpp multipliceras med en tillskrivningsfaktor. Tillskrivningsfaktorn definieras som förhållandet mellan kreditexponeringen och det bokförda värdet av kundens totala tillgångar eller marknadsvärdet på de finansierade tillgångarna. Kreditexponering definieras som utlåning för tillgångsbaserad finansiering och utlåning och eventualförpliktelser för annan finansiering.

Kreditexponeringen inom ramen för beräkningen av SEB:s utsläppsprofil uppgick till 1 780 miljarder kronor 2020, vilket utgör 79 per cent av den totala kreditexponeringen. Kreditexponering till företagssektorer med oväsentligt koldioxidavtryck (till exempel finans och försäkring och tjänster) och till offentlig förvaltning, banker och hushåll–övrigt ingår inte. Kreditexponering till fastighetsförvaltning och hushållens bolån i Baltikum har uteslutits på grund av otillräcklig datakvalitet.

Kundernas och tillgångarnas utsläpp omfattar scope 1 och scope 2 för alla sektorer. Scope 3, utsläpp från användning av sålda produkter, inkluderas för utvinnings- och raffineringsdelarna av värdekedjan för fossila bränslen (prospektering och produktion av olja och gas (E&P) och raffinering samt gruvdrift). För att minimera dubbelräkning i värdekedjan för fossila bränslen har scope 3-utsläpp för andra undersektorer inom olje- och gasindustrin inte tagits med. Scope 3-användning av sålda produkter ingår också för biltillverkningen.

SEB:s finansierade utsläpp 2020

	miljoner ton C0₂e Scope 1 & 2	miljoner ton C0₂e Scope 3	Summa	%
Företag	13,5	20.3	33,8	99,5
Väsentligt koldioxidavtryck	12,3	20.3	32,6	96,1
Visst koldioxidavtryck	1,1	1) 1,1	3,1
Oväsentligt koldioxidavtryck	0,1	1) 0,1	0,2
Mycket begränsat koldioxidavtryck	0,0	1) 0,0	0,1
Fastighetsförvaltning	0,1	1) 0,1	0,3
Bostadsrättsföreningar	0,01	1) 0,0	0,0
Bolån	0,05	1) 0,1	0,2
Offentlig förvaltning	1)	1)	1)	1)
Banker	1)	1)	1)	1)
Hushåll – övrigt	1)	1)	1)	1)
Summa	13,6	20,3	33,9	100,0

• 1) Ej tillämpligt

När utsläppsdata för en kund eller tillgång saknas uppskattas de finansierade utsläppen genom att multiplicera den underliggande kreditexponeringen med ett sektorspecifikt medelvärde för den finansierade utsläppsintensiteten. 15 procent av de finansierade utsläppen för 2020 uppskattades med hjälp av ett medelvärde för den finansierade sektorintensiteten.

De finansierade utsläppen från företagssektorn stod för 99,5 procent av SEB:s finansierade utsläpp 2020. Finansierade utsläpp avseende kundernas scope 1- och 2-utsläpp bidrog till 40 procent av SEB:s finansierade utsläpp, där de största bidragen kom från sektorer med ett väsentligt koldioxidavtryck som sjöfart, kraftproduktion och cement. Finansierade utsläpp som härrör från kundernas scope 3-utsläpp stod för 60 procent av SEB:s finansierade utsläpp 2020. Olje- och gas verksamhet samt raffinering var den överlägset största bidragsgivaren och stod för 90 procent av de finansierade utsläppen enligt scope 3.

Fördelning av finansierade utsläpp 2022

	Procent Scope 1 & 2	Procent Scope 3
Rederiverksamhet	22
Kraftproduktion: icke förnybar/mixad	18
Cement	10
Kemisk industri	7
Olja & gas – utvinning, produktion och raffinering	7	90
Stål	6
Övrigt	30
Bilproduktion		5
Gruvdrift		5

Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 62 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

SEB:s sektormål 2030

I linje med vår hållbarhetsstrategi och vårt engagemang i Net-Zero Banking Alliance (NZBA) har SEB under 2022 satt upp 2030-mål för finansierade utsläpp för fem sektorer: prospektering och produktion (E&P) av olja och gas samt raffinering, kraftproduktion, stål, biltillverkning och bolån i Sverige. Vårt val av sektorer styrdes av deras bidrag till bankens totala finansierade utsläppsprofil, kvaliteten och tillförlitligheten hos uppgifterna om växthusgasutsläpp och förekomsten av trovärdiga och vetenskapligt baserade strategier för koldioxidminskning inom sektorn.

1) Scope 1: direkta utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av företaget. Scope 2: indirekta utsläpp till följd av el, värme eller ånga som företaget köper. Scope 3: indirekta utsläpp från källor som inte ägs eller kontrolleras av företaget, till exempel från leverantörskedjan.
2) Prospektering och produktion
3) Scope 3: användning av sålda produkter
4) Finansierade utsläpp
5) Scope 3: användning av sålda produkter – från tank till hjul

Sektor	Utsläppsgränser 1)	Mått	Utgångsläge 2020	Mål 2030
Olja & gas E&P 2) och raffinering	Scope 1 & 2 & 3 3)	miljoner ton CO₂e 4)	18,4	8,3 (–55%)
Kraftproduktion	Scope 1 & 2	g CO₂e / kWh	123	70 (–43%)
Stål	Scope 1 & 2	ton CO₂e / ton stål	1,40	0,98 (–30%)
Biltillverkning	Scope 3 5)	g CO₂e / km / fordon	153	61 (–60%)
Bolån – Sverige	Scope 1 & 2	kg CO₂e / m²	3,12	2,18 (–30%)

SEB 2030 sektormål – baslinje och mål

De finansierade utsläppen för de fem sektorer som omfattas av våra 2030-mål stod för 70 procent av SEB:s totala finansierade utsläpp. Våra baslinjer för 2020 års utsläppsintensitet är lägre än globala och regionala sektorsgenomsnitt, vilket återspeglar vårt starka utgångsläge och våra kunders framsteg med omställningen. Våra mål för 2030 ligger i linje med eller före relevanta vetenskapligt baserade strategier och mätvärden för koldioxidminskning. I dokumentet SEB NZBA Methodology 2022 finns detaljerad information om sektormålen och den metod och de riktmärken som använts. Se sebgroup.com

Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 63 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Klimatredovisning för SEB:s investeringsverksamhet

SEB Investment Management AB

Styrning

Styrelsen för SEB Investment Management AB (fondbolaget) antog SEB Investment Managements hållbarhetspolicy, som är det ramverk som styr våra ambitioner och integrationen av hållbarhet. Fondbolagets hållbarhets- och ägarstyrningsteam med sju specialister samordnar, kommunicerar och stöder organisationen. Hållbarhetsresurserna och kompetensen är inte begränsade till detta team och det finns flera arbetsgrupper där portföljförvaltare och produktspecialister deltar. Portföljförvaltare integrerar hållbarhet i sina analys- och investeringsprocesser, medan produktförvaltare fokuserar på hållbarhet och samordning mellan olika tillgångsklasser för alla våra produkter. Interna funktioner övervakar kontinuerligt hållbarhetsfrågor i samarbete med andra oberoende kontrollfunktioner, till exempel compliance, risktillsyn och internrevision.

Fondbolagets uteslutningskommitté fattar beslut om uteslutning och avyttring på grundval av hållbarhetspolicyn. Denna kommitté beslutar också om undantag från policyn, till exempel omställningsbolag.

Strategi

Fondbolaget strävar efter att anpassa investeringarna till Parisavtalet och att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040, samtidigt som man inser att vissa sektorer med stora utsläpp är viktiga för att möjliggöra omställningen. Fondbolaget fortsätter att ha ett nära samarbete med bolagen genom aktivt engagemang, deltagande i nomineringskommittéer och utövande av rösträtt. Dessutom omfördelar fondbolaget kapitalflöden till klimattåliga och omställningsbara affärsmodeller och avyttrar innehav i verksamheter som bidrar negativt till klimatförändringarna. Ambitionen är att inte investera i bolag med fossilbaserade affärsmodeller som bidrar negativt till klimat förändringarna. Fondbolaget gör en fullständig genomgång av investeringarnas klimatpåverkan och övervakar aktivt nya frågor och utvecklingen av regelverk. Engagemang och aktivt ägande är en viktig del av en konstruktiv process för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart värdeskapande.

Riskhantering

I enlighet med hållbarhetspolicyn tillämpar fondbolaget ett strikt förhållningssätt till fossila bränslen.# Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning

Alla fonder väljer bort bolag som utvinner eller bearbetar fossila bränslen, inklusive okonventionella fossila bränslen, såsom oljesand och djuphavs- borrning. Liknande restriktioner gäller för bolag som genererar eller distribuerar energi som kommer från fossila bränslen. Undantag kan göras för företag som har tydliga mål och trovärdiga omställningsplaner i linje med Parisavtalet.

Direkta dialoger med företag är ett viktigt och strategiskt verktyg för att förstå hur företagets verksamhet påverkar klimatet och hur klimatförändringarna påverkar företaget. Genom påverkansarbetet kan fondbolaget bidra till förändring och stötta företag i att inkludera klimatrelaterade strategier och praxis i sina affärsmodeller. Arbetet görs antingen direkt med företag eller genom investerarsamarbeten.

Fondbolaget deltar i dialoger med de bolag som står för de största koldioxidutsläppen globalt genom IIGCC Climate Action 100+ och andra samarbeten som ISS ESG.

Mätvärden och mål

Fondbolaget undertecknade Montreal Carbon Pledge 2014 och började mäta koldioxidavtrycket för investeringar i noterade aktier. Allt fler företag har börjat redovisa klimatrelaterade uppgifter sedan dess och idag är fler klimatrelaterade uppgifter tillgängliga. Men det finns fortfarande begränsningar i vad som tas med i beräkningarna, vilket kan ge ofullständig insikt om den potentiella framtida exponeringen.

Fondbolaget uppmanar företag att ha verifierade mål baserade på vetenskaplig grund. Vi följer kontinuerligt upp våra framsteg och har fastställt följande delmål med basåret 2019 som utgångspunkt:

• Senast 2025 uppnå en 50-procentig minskning av finansierade utsläpp av växthusgaser.
• Senast 2030 uppnå en 75-procentig minskning av finansierade utsläpp av växthusgaser.

Sedan 2021 är SEB Investment Management medlem i Net Zero Asset Managers-initiativet. Fondbolaget genomförde en analys baserad på 95 procent av de börsnoterade aktiefonderna och företagsobligationsfonderna. Med hjälp av scenarioanalys för hållbar utveckling, som utvecklats av Internationella energirådet (IEA), är det möjligt att uppskatta en framtida bana för utsläppsminskningar och temperaturvärden. Den analys som genomfördes i slutet av 2022 ger en indikativ prognos om en temperaturökning på 1,9 grader år 2050. Medan resultatet fortfarande ligger inom ramen för Parisavtalet, det vill säga att hålla temperaturökning under 2,0 grader, är det längre från vårt mål på 1,5 graders ökning.

Enligt vår analys har de finansierade koldioxidutsläppen från basåret 2019 minskat med cirka 50 procent i absoluta tal och minskningen kan till största delen hänföras till exkludering av bolag som utvinner fossila bränslen och kraftgenerering. Då det fortfarande är brist på tillgängliga data och osäkerhet kring kvalitén blir även utfallet och framtida prognos osäkra.

SEB Investment Managements mål är fortfarande en temperaturökning på 1,5 grader, och vi arbetar kontinuerligt med fler åtgärder för att nå detta mål. För mer information, se SEB Investment Managements Hållbarhetsredovisning 2022.

SEB Investment Management och SEB Pension och Försäkring förvaltar tillgångar för kundernas räkning i SEB-märkta värdepappersfonder och livförsäkringar. Båda dotterbolagen syftar till att minska klimatrelaterade risker och möjliggöra en omställning till hållbara och koldioxidsnåla lösningar.

---

Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 64 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

SEB Pension och Försäkring AB

Styrning

Dotterbolaget SEB Pension och Försäkring AB (Pension & Försäkring) ingår i SEB:s styrningsstruktur. Hållbarhet är en viktig del av verksamheten inom Pension & Försäkring och samordnas med SEB:s ambitioner inom området. Pension & Försäkring står för god etik, socialt ansvar och omställningen till ett koldioxidsnålt och resurseffektivt samhälle.

Pension & Försäkring följer den styrande plattform som fastställs i SEB:s policyramverk, företagets hållbarhetspolicy, tematiska policyer och branschpolicyer som uttrycker synen på specifika nyckelfrågor och industrisektorer som anses vara kritiska. Genom att tillämpa detta ramverk blir hållbarhet en integrerad del i alla affärsområden.

Strategi

Pension & Försäkring är tydlig i sitt arbete med att stödja en långsiktigt hållbar utveckling i sin verksamhet. De viktigaste klimatrelaterade riskerna och möjligheterna med anknytning till verksamheten finns i investeringserbjudandet. Hänsyn till hållbarhetsrisker och möjligheter är en integrerad del av investeringsprocessen och investeringsbesluten. Detta balanseras av hållbarhetsanalyser för att aktivt välja ut fonder och andra tillgångar som presterar bra i fråga om hållbarhet, uteslutning av vissa sektorer och fonder som presterar sämre i fråga om hållbarhet och aktivt ägande genom dialog med fondbolagen.

Vi gör detta med övertygelsen att ett strukturerat fokus på hållbarhet kommer att vara mer framgångsrikt på lång sikt och skapa en bättre framtid för våra kunder.

Riskhantering

Risken är att göra investeringar i tillgångar som inte är hållbara på lång sikt, vilket kan leda till ekonomiska förluster och skadat anseende. Klimatrisken är en påtaglig och aktuell risk, men i egenskap av livförsäkringsbolag påverkas Pension & Försäkring inte direkt av fysiska risker (varken akuta eller kroniska), vilket är mer relevant för sakförsäkringsbolag eller bolag som erbjuder skyddsförsäkring.

Pension & Försäkring kan utsättas för omställningsrisker som kan leda till förändrade kundbeteenden och påverka värderingarna av traditionella och fondanknutna investeringar, vilket i sin tur skulle leda till minskade inkomster. I linje med Pension & Försäkrings mål, och med ökade risker, är målet att öka mängden hållbara fonder i det fondanknutna erbjudandet och att nå en högre nivå av hållbara investeringar i den traditionella portföljen.

Pension & Försäkring kommer kontinuerligt att utveckla metoderna för att bedöma relevanta risker och är fast beslutet att stödja sina kunder i omställningen till ett koldioxidsnålt och resurseffektivt samhälle.

Mätvärden

Det övergripande målet är att minska de negativa effekter på klimatet som uppstår genom investeringsverksamheten. Att utesluta vissa sektorer och branscher som har en negativ inverkan på miljön bidrar till att minska den negativa inverkan som investeringarna har på en hållbar utveckling. Aktivt ägande genom dialog med fondbolag ska leda till att fler fondförvaltare skriver under FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI) som är ett åtagande om ansvarsfulla investeringar som ska leda till ett mer hållbart finansiellt system.

Pension & Försäkring kommer bland annat att mäta andelen fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper eller har en hållbar investering som mål i förhållande till alla fonder, i syfte att öka antalet hållbara fonder. Ett annat exempel är att mäta koldioxidavtrycket från aktieinvesteringar i den traditionella portföljen.

Genom ökad tillgång till rapporterade uppgifter och genom fortsatt utveckling av metoderna kommer Pension & Försäkring med tiden att ytterligare förbättra anpassningen till den övergripande strategin.

---

Styrelsen
Stockholm, 21 februari 2023

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
Organisationsnummer 502032-9081

Om Hållbarhetsredovisningen

Hållbarhetsredovisningen omfattar SEB-koncernen, det vill säga moderbolaget Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) och dess dotterbolag. SEB rapporterar i enlighet med årsredovisningslagen och Global Reporting Initiative, GRI Standards. Redovisningen är anpassad till TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures).

Områden som omfattas inkluderar klimat och miljö, mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och sociala relationer samt antikorruption. Policyn för mångfald i styrelsen beskrivs i bolagsstyrningsrapporten (se sid. 92). SEB har publicerat hållbarhetsrapporter sedan 2007. Denna redovisning omfattar räkenskapsåret 2022. Föregående rapport publicerades i mars 2022. Inga betydande förändringar har gjorts i omfattningen och gränsdragningar.

SEB:s revisor EY har yttrat sig om att en lagstadgad hållbarhetsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och har utfört en översiktlig granskning av Hållbarhetsredovisningen enligt GRI Standards.

Kontakt: Chief Sustainability Officer, Hans Beyer, tel: 0771 62 10 00, sebgroup.com.

---

Hållbarhetsredovisning — Klimatredovisning 65 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Förvaltningsberättelse

INNEHÅLL

• Finansiell koncernöversikt 67
• Resultat och lönsamhet 67
• Finansiell struktur 69
• Styrning med helhetssyn 73
• Resultat och affärsvolymer, förklaring 74
• Divisioner och koncernfunktioner 76
• Geografiska marknader 80
• Marknadsandelar och kundkontakter 81
• Osäkerhetsfaktorer 82
• Risk-, likviditets- och kapitalhantering 83
• Bolagsstyrning 90
• Styrelse 94
• Verkställande ledning 102
• Ersättningsrapport 105

---

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 66 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

en positiv effekt från depåförvaringsverksamheten vars affärsvolymer ökade när vissa marknadsaktörer fattade ett strategiskt beslut att lämna marknaden. Bruttoprovisionsintäkterna från fondverksamheten påverkades av lägre affärsvolymer och lägre värderingar på aktiemarknaderna. Resultatbaserade provisioner, som aktiveras när avkastningen på fonder överstiger vissa fördefinierade nivåer, minskade till 442 Mkr (−675).

Aktiviteten i kapitalmarknaderna avtog markant jämfört med 2021. Med stigande räntor föredrog företagskunderna i allt högre grad traditionell bankfinansiering framför att emittera egna värdepapper. Bruttoprovisioner för emissioner och rådgivning minskade med 496 Mkr till 1 458 Mkr. Bruttolåneprovisionerna däremot, som främst var kopplade till finansiering av företagstransaktioner, ökade med 346 Mkr till 3 546 Mkr. Högre aktivitet i finansmarknaderna under året ledde till att provisioner från värdepappershandel och derivat ökade med 6 procent från 2021 till 2 142 Mkr.# Resultat och lönsamhet

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt — 67 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

SEB:s rörelseresultat förbättrades under ett år som präglades av ökande osäkerhet på grund av Rysslands invasion av Ukraina, volatila energimarknader, stigande räntor och högre inflation. Avkastning på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 14,5 procent. Banken har en stark finansiell ställning och styrelsen föreslår en utdelning på 6:75 kronor per aktie.

Finansiell koncernöversikt

Resultatet före jämförelsestörande poster ökade med 14 procent till 35 249 Mkr (30 864). Rörelseresultatet ökade med 10 procent till 33 850 Mkr (30 864). Nettoresultatet uppgick till 26 989 Mkr (25 423).

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna ökade med 8 951 Mkr, eller 16 procent, och uppgick till 64 589 Mkr (55 638).

Räntenetto

Räntenettot uppgick till 33 443 Mkr, motsvarande en ökning med 28 procent jämfört med 2021 (26 097). Det huvudsakliga skälet var effekten av att centralbankerna höjde styrräntorna under året. Riksbankens styrränta ökade från 0,25 till 2,50 procent. Detta påverkade marginalerna på både ut- och inlåning.

Kunddrivet räntenetto speglar främst räntenettot från utlåning till och inlåning från allmänheten. Det kunddrivna räntenettot ökade med 7 574 Mkr jämfört med föregående år. Det främsta skälet var att inIåningsmarginalerna ökade när styrräntorna höjdes, både i Sverige och Baltikum. Utlåningsvolymer, varav en del avser kortfristig bryggfinansiering till företagskunder i den makroekonomiska osäkerheten under vintern, bidrog positivt till räntenettot samtidigt som utlåningsmarginalerna var pressade.

Räntenettot från övrig verksamhet som inkluderar finansiering och övrig Treasury-verksamhet samt trading minskade med 228 Mkr jämfört med föregående år.

Avgifter för insättningsgarantin som hanteras av Riksgälden och redovisas som räntenetto ökade med 76 Mkr till 421 Mkr (345).

Provisionsnetto

Provisionsnettot ökade med 2 procent till 21 573 Mkr jämfört med 2021 (21 142).

Provisionsnettot från betalningsförmedling och kortverk-samhet ökade med 30 procent till 4 565 Mkr (3 512). Aktivi-tetsnivån inom betalningar, och i synnerhet vad gäller kort, återhämtade sig från de låga nivåerna 2021 som orsakades av covid-19-pandemin. Bruttoprovisionsintäkterna från fondverksamhet och depå-förvaring, exklusive resultatbaserade provisioner, ökade med 346 Mkr till 9 675 Mkr jämfört med 2021. Ökningen var främst

Livförsäkringsprovisionerna relaterade till fondförsäkrings- verksamheten uppgick netto till 1 009 Mkr (1 207).

Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade med 1 079 Mkr till 9 314 Mkr. Den så kallade kreditjusteringen till verkligt värde mäter orealiserade värdeförändringar av motpartsrisk (CVA) och egen kreditvärdighet avseende derivat (DVA). Denna uppgick till 457 Mkr, en ökning med 156 Mkr jämfört med 2021. Marknadsvärdeförändringen av vissa strategiska innehav uppgick till 107 Mkr för året. Det innebar en negativ förändring av finansnettot med 663 Mkr jämfört med föregående år. Marknadsvärderingseffekter från ränte- och valutaswappar i likviditetshanteringen och obligationsportföljen inom Treasury- verksamheten var positiva. Under 2021 kommunicerades en värderingsvinst från försäljningen av Tink på 514 Mkr och under 2022 realiserades ytterligare en vinst på 262 Mkr från den faktiska försäljningen. Därför var finansnettot 252 Mkr lägre jämfört med förra året. Nettoresultat av finansiella intäkter från division Liv minska-de med 235 Mkr till 810 Mkr. Värderingarna i den traditionella livförsäkringsportföljen påverkades av både högre räntor och nedgången på börsen under året. Därutöver bidrog en återhämt-ning inom den traditionella portföljen starkt under 2021.

Övriga intäkter, netto, uppgick till 258 Mkr (164). Posten inklu-derar bland annat orealiserade värderingseffekter och effekter av säkringsredovisning.

Provisionsintäkter, brutto	Mdr kr
2020	9
2021	12
2022	15

Provisionsintäkter, brutto	2020	2021	2022
Betalningar, kort, inlåning, strukture-rad utlåning, garantier och övrigt
Värdepappershandel och derivat
Depåförvaring och fonder
Nyemissioner och rådgivningsprovisioner
Livförsäkringsprovisioner

Rörelseintäkter	Mdr kr
2020	30
2021	40
2022	40

Rörelseintäkter	2020	2021	2022
Provisionsnetto
Övriga intäkter, netto
Räntenetto
Nettoresultat av finansiella transaktioner

Rörelsekostnader

Rörelsekostnaderna uppgick till 25 044 Mkr (23 245), vilket mot-svarar en ökning med 8 procent. Antalet medarbetare ökade till 16 283 (15 551) och personalkostnaderna ökade med 4 procent till 15 980 Mkr. Övriga kostnader ökade med 21 procent, främst relaterat till IT-investeringar, konsultkostnader och ökat resande. Tillsynsavgifterna uppgick till 174 Mkr (170).

Kostnadsmålet för 2022 var 24,5 miljarder kronor, baserat på 2021 års valutakurser. Baserat på ett genomsnitt av valutakurser för 2022, var kostnadsmålet för 2022 25,0 miljarder kronor.

K/I-talet var 0,39 (0,42).

Rörelsekostnader	Mdr kr
2020	8
2021	12
2022	16

Rörelsekostnader	2020	2021	2022
Personalkostnader
Övriga kostnader
Av- och nedskrivningar

Medarbetare, genomsnitt	2022	2021
Befattningar 1)	16 283	15 551
Anställda 2)	16 957	16 347

1) Motsvarar ungefär kontrakterade heltidspositioner, exklusive långfristig frånvaro.
2) Antal medarbetare.

Förväntade kreditförluster, netto

Förväntade kreditförluster, netto, ökade till 2 007 Mkr (510), vilket motsvarade en förväntad nettokreditförlustnivå på 7 baspunkter (2), till följd av nedrevideringar av de makro-ekonomiska scenarierna och ökade reserver på ett fåtal specifika motparter. Under året ökade portföljreserverna till 2,2 miljarder kronor. Reserver avseende covid-19 och oljeportföl-jen upplöstes och nya portföljreserver gjordes för att återspegla riskerna från högre energipriser, leveranskedjeproblematik och inflation samt för eventuella utmaningar i den svenska fastighetssektorn, där många företag anpassar sig till den nya räntemiljön och kapitalmarknaderna. Se ytterligare kommentarer om kreditrisk på sid. 85, och i not 11 och 18.

Påförda avgifter

Påförda avgifter uppgick till 2 288 Mkr (1 019). Riskskatten som infördes 2022 och appliceras på större banker i Sverige, uppgick till 1 187 Mkr. Myndigheterna tar också ut resolutions-avgifter för att skapa en buffert som ska begränsa systemrisk i en eventuell framtida bankkris. Resolutionsavgifterna ökade till 1 101 Mkr (1 019).

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster uppgick till 1 399 Mkr. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina, är det inte möjligt för SEB att fortsätta bedriva verksamhet i Ryssland och banken skalar därför ner denna. Ryssland har begränsat transaktioner mellan dotter bolag i landet och dess moderbolag i så kallade fientliga stater och begränsat hur mycket kapital som kan överföras till utlandet. En nedskrivning på 1 399 Mkr har gjorts på koncernens tillgångar på cirka 7 miljarder kronor avseende Ryssland. Se not 13.

Skatt

Skattekostnaden ökade till 6 861 Mkr (5 441) med en effektiv skattesats på 20,3 procent (17,6). Den effektiva skattesatsen ökade på grund av nedskrivningen av koncernens tillgångar av-seende Ryssland samt ett lägre resultat från näringsbetingade aktier som inte beskattas. Se sid. 48 för SEB:s syn på skatt samt not 15.

Räntabilitet på eget kapital

Räntabilitet på eget kapital minskade till 13,8 per cent (13,9). Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 14,5 procent (13,9).

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat uppgick till 2 198 Mkr (14 783). Förändringen i nettovärdet på den förmånsbestämda pensionsplanen påver-kade övrigt totalresultat med 641 Mkr (14 061). Nettoeffekten från värderingen av de poster i balansräkningen som kan komma att klassificeras om till resultaträkningen, det vill säga kassaflödessäkringar och omräkning av den utländska verksamheten, uppgick till 1 510 Mkr (708).

Finansiell struktur

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt — 68 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Balansomslutningen per den 31 december 2022 uppgick till 3 533 miljarder kronor (3 304).

Utlåning

Total utlåning till allmänheten ökade med 219 miljarder kronor under året och uppgick till 2 065 miljarder kronor (1 846). SEB:s kreditportfölj, som omfattar lån, ansvarsförbindelser och derivat, ökade med 258 miljarder kronor till 3 086 miljarder kronor (2 828). Företagsportföljen ökade med 214 miljarder kronor till 1 687 miljarder kronor, delvis på grund av valuta- effekter. Hushållsportföljen (bostadskrediter och hushåll övrigt) var oförändrad med 756 miljarder kronor. Fastighets- förvaltningsportföljerna (kommersiella och bostadsfastigheter) ökade med 15 miljarder till 355 miljarder kronor. Osäkra lån (redovisat bruttovärde för utlåning i steg 3) mins-kade under året med 2 981 Mkr till 6 846 Mkr (9 827). Andelen osäkra lån i steg 3 utgjorde 0,33 procent av totala lån (0,53). Se not 18 och not 40a.

Balansräkningens struktur 31 december 2022

Tillgångar	Skulder och eget kapital
Likvida tillgångar	Kortfristig finansiering
”Bankboken”	Långfristig finansiering
Tillgodohavande hos centralbanker	Inlåning från företag och offentlig sektor
Centralbanksinlåning	Utlåning till företag och offentlig sektor
Kundhandel i värdepapper	Inlåning från hushåll
Kreditinstitut	Utlåning till hushåll
Derivat	Livförsäkring
Kreditinstitut	Övrigt
Derivat	Eget kapital
Livförsäkring
Likviditetsportfölj

Stabil finansiering

Kortfristig finansiering.

Tillsyn av SEB

Myndighetstillsyn är en normal del av den dagliga bankverksam-heten. SEB:s huvudsakliga tillsynsmyndighet är Finansinspek-tionen, men SEB är löpande föremål för ett antal pågående tillsynsaktiviteter i alla länder där banken är verksam. Under 2022 tog Finansinspektionen initiativ till ett 50-tal nya tillsynsärenden avseende moderbolaget (exklusive internatio-nala filialer) och dess svenska dotterbolag.# Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt

Ytterligare 40 nya tillsynsärenden relaterade till SEB:s internationella filialer på hemmamarknaderna och ett 50-tal tillsynsärenden hanterades av Europeiska centralbanken och andra lokala myndigheter avseen- de dotterbolagen i Baltikum. Alla tillsynsärenden är inte formellt kategoriserade som inspektioner (till exempel olika undersökningar, enkäter, förfrågningar om information, ad hoc-rapporter), men kräver ändå betydande resurser för att säkerställa snabba svar med hög kvalitet.

Viktiga händelser och trender under 2022

Första kvartalet

• Kvartalet dominerades av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget och ökande volatila energipriser till följd av invasionen ledde till betydligt högre ekonomisk osäkerhet, också för SEB:s kunder.
• SEB började trappa ner verksamheten i Ryssland, i en anpassning till kundernas planer och behov.
• Ett andra aktieåterköpsprogram på 2,5 miljarder kronor för två kvartal tillkännagavs.

Andra kvartalet

• Med ökande inflationstryck fortsatte centralbankerna att strama åt penningpolitiken och höja räntorna.
• SEB ingick i strategiska partnerskap med försäkringsteknikbolaget Insurely och fintechbolaget Leneo och investerade i Metry, ett greentechbolag, för att ytterligare utforska möjligheterna inom digital utveckling.
• SEB ingick ett strategiskt partnerskap med Ringkjøbing Landbobank i Danmark för att stärka positionen för division Private Wealth Management & Family Office.

Tredje kvartalet

• Kundernas sentiment och aktivitet påverkades av högre inflation, stigande räntor och volatila finansmarknader.
• Kunder inom alla segment var mer försiktiga med lägre kredi t- efterfrågan och högre efterfrågan på finansiell rådgivning.
• SEB tillkännagav nettonollanpassade sektormål för 2030 avseende finansierade utsläpp i kreditportföljen.
• SEB öppnade ett representationskontor i Nice för att främja relationer med private banking-kunder från bankens hemmamarknader.
• Ett tredje aktieåterköpsprogram på 1,25 miljarder kronor för ett kvartal tillkännagavs.

Fjärde kvartalet

• SEB fick högst ranking för kundnöjdhet av både nordiska företag och finansiella institutioner för andra året i rad.
• Resultatet drevs av hög tradingaktivitet och högre räntor.
• SEB genomförde sitt andra årliga hållbarhetsevent.
• En nedskrivning på 1,4 miljarder kronor gjordes för SEB:s tillgångar i Ryssland.

In- och upplåning

In- och upplåning från allmänheten, en viktig finansierings- källa, uppgick till 1 702 miljarder kronor (1 597). Inlåningen från hushåll ökade med 11 miljarder kronor medan inlåningen från icke-finansiella företag ökade med 20 miljarder kronor under året. Under hela 2022 valde både finansiella och icke-finansiella företag, samt hushåll, bankkonton som säkra investeringsalternativ.

Emitterade värdepapper

Under 2022 påverkades finansieringsmarknaderna av stigande räntor och ökad volatilitet. SEB var mer aktiv på finansierings- marknaderna än tidigare år, huvudsakligen för att möta regel- verkskrav. Under 2022 tog SEB upp långfristig finansiering till ett belopp motsvarande 130 miljarder kronor (75), inklusive två gröna efterställda kvalificerade obligationer samt 5 miljarder kronor i primärkapitaltillskott. Vid årsskiftet uppgick den långfristiga finansieringen till 474 miljarder kronor. Kortfristig finansiering i form av företagscertifikat och inlåningsbevis uppgick vid årets slut till 353 miljarder kronor (288). De efterställda skulderna uppgick till 29 miljarder kronor. Se sid. 88 och not 40f för information om likviditetshantering.

Förvaltat kapital och depåförvaringsvolymer

Det förvaltade kapitalet uppgick till 2 123 miljarder kronor (2 682). Marknadsvärdet följde aktiemarknaden och minska- de med 470 miljarder kronor. Nettoflödet av förvaltat kapital uppgick till 89 miljarder kronor. I samband med ett nytt strate- giskt samarbete flyttades 13 miljarder kronor till Ringkjøbing Landbobank. Vissa institutionella investerare flyttade innehav av strategiska skäl. Tillgångar förvaltade av division Investment Management på 684 miljarder kronor (SEB-fonder) ingår i totalt förvaltat kapital. Depåförvaringsvolymen uppgick till 18 208 miljarder kronor (21 847). Marknadsvärdet på tillgångarna förändrades i linje med de finansiella marknaderna.

Räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper hålls för att kunna bistå kunderna med riskhantering och handel samt för bankens egen likvidi- tetshantering. Banken är "market maker" i vissa räntebärande värdepapper. Dessa värdepapper ökade 47 miljarder kronor till 253 miljarder kronor (206). Den korta positionen (skuld) i dessa värdepapper uppgick till 24 miljarder kronor (20). SEB:s kredit- riskexponering i hela portföljen som består av räntebärande värdepapper, vissa kreditderivat och terminer var 241 miljarder kronor (177). Se not 19, not 30 och not 40a.

Egetkapitalinstrument

Banken håller ett lager av egetkapitalinstrument (till exempel aktier) i syfte att erbjuda kunderna riskhantering och handel. Banken upprätthåller även en marknad i dessa instrument. Egetkapitalinstrument uppgick till 67 miljarder kronor (121). Motsvarande korta positioner (skuld) var 21 miljarder kronor (14). Se not 20 och not 30.

Försäkringstillgångar och -skulder

Försäkringsrörelsens finansiella tillgångar uppgick till 389 miljarder kronor (462). Av detta utgjordes 358 miljarder kronor (424) av finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär placeringsrisken (mestadels fondförsäkring) och övriga tillgångar (mestadels traditionell och riskförsäkring) utgjorde ytterligare 31 miljarder kronor (38). Försäkringsrörelsens åtaganden uppgick till 389 miljarder kronor (459). Av detta utgjordes 358 miljarder kronor (424) av finansiella åtaganden för investeringsavtal (primärt fondför säkring), medan 31 miljarder (35) var åtaganden för försäkringsavtal (primärt traditionell och riskförsäkring). De försäkringsrelaterade åtagandena täcks till största delen av finansiella tillgångar. Se not 28, not 42 och not 43.

Derivat

Derivatkontraktens verkliga värde redovisas som tillgångar respektive skulder i balansräkningen och uppgick till 188 (126) respektive 238 (118) miljarder kronor. Volymerna och samman- sättningen av derivaten återspeglar kundernas efterfrågan på derivat för sin hantering av finansiella risker. Banken upprätt- håller en marknad för derivaten och använder derivat i syfte att skydda egna kassaflöden och verkligt värde på tillgångar och skulder från till exempel räntefluktuationer. Se not 21.

Utlåning till allmänheten Mdr kr	2020	2021	2022	0	400	800	1 200	1 600	2 000
Hushålls- sektorn
Kommuner och regioner
Icke finansi- ella företag
Finansiella företag

In- och upplåning från allmänheten Mdr kr	2020	2021	2022	0	400	800	1 200	1 600
Hushålls- sektorn
Kommuner och regioner
Icke finansi- ella företag
Finansiella företag

Förvaltat kapital Mdr kr	2022	2021	2020
Årets början	2 123	2 682	2 106
Inflöde	620	755	499
Utflöde	709	705	512
Värdeförändring	470	526	78
Årets slut	2 123	2 682	2 106

SEB:s marknadsvärde Mkr

	2022	2021	2020	2019	2018
Börsvärde vid årets slut 1)	261 440	276 266	185 485	193 345	188 925
Börsomsättning 2)	97 513	99 952	121 000	106 915	128 241

1) Baserat på aktiekursen 11995 kronor för A-aktier och 12420 kronor för C-aktier på Nasdaq Stockholm.
2) Börsomsättning på Nasdaq Stockholm.

Eget kapital

Vid ingången av 2022 uppgick eget kapital till 193 miljarder kronor. Utbetald utdelning uppgick till totalt 13 miljarder kronor. Nettoresultatet uppgick till 27 miljarder kronor och övrigt total- resultat ökade eget kapital med 2 miljarder kronor. Vid slutet av 2022 uppgick eget kapital till 205 miljarder kronor. SEB:s aktiekapital var 21 942 Mkr fördelat på 2 179 miljoner aktier. Under 2022, återköpte SEB aktier för totalt 5 miljarder kronor och 15 449 868 A-aktier makulerades. A-aktien berättigar innehavaren till en röst och C-aktien till en tiondels röst.

Antal utestående aktier 31 december 2022

	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal utgivna aktier, 31 dec 2021	2 170 019 294	24 152 508	2 194 171 802
Aktier indragna under året	15 449 868	0	15 449 868
Totalt antal aktier, 31 dec 2022	2 154 569 426	24 152 508	2 178 721 934
Återköpta aktier för aktiebaserade program 1)	27 299 819	0	27 299 819
Återköpta aktier för kapitaländamål 2)	37 983 650	0	37 983 650
Summa utestående aktier	2 089 285 957	24 152 508	2 113 438 465

1) Utnyttjande av bemyndigande från årsstämman 2022 avseende återköp för långfristiga aktieprogram.
2) Utnyttjande av bemyndigande från årsstämman 2022 avseende återköp för kapitaländamål.

Sedan 2021 har fyra aktieåterköpsprogram i linje med strategisk planering kommunicerats.

Startdatum	Slutdatum	Belopp (Mdr kr)	Antal A aktier	Snittkurs per aktie
21 oktober 2021	21 mars 2022	2,5	20 055 133	12466
23 mars 2022	24 oktober 2022	2,5	23 375 979	10695
27 oktober 2022	30 december 2022	1,25	10 508 310	11895
27 januari 2023	3 april 2023	1,25	-	-

Utdelning

En ordinarie utdelning på 600 kronor per aktie distribuerades till aktieägarna under 2022. Utdelningen motsvarade cirka 50 procent av SEB:s nettoresultat för räkenskapsåret 2021. Styrelsen föreslår till årsstämman en utdelning om 675 kronor per A- och C-aktie vilket motsvarar cirka 51 procent av nettoresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för 2022. Totalt uppgår utdelningen till cirka 14,3 miljarder kronor, beräk- nat på totala antalet emitterade aktier per den 31 december 2022, exklusive eget innehav. Avstämningsdag för utdelningen föreslås till den 6 april 2023. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan rätt till utdelning den 5 april 2023 och utdelningen beräknas betalas ut den 13 april 2023.# Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 71 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Nyckeltal

Nyckeltal	2022	2021	2020	2019	2018
Räntabilitet på eget kapital, %	13,8	13,9	9,7	13,7	16,3
Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster 1) , %	14,5	13,9	10,3	13,8	13,4
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,7	0,7	0,5	0,7	0,8
Räntabilitet på riskexponeringsbelopp, %	3,2	3,4	2,1	2,7	3,7
K/I-tal 2)	0,39	0,42	0,45	0,44	0,46
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	1263	1175	728	933	1069
Vägt antal aktier 3) , miljoner	2 137	2 164	2 163	2 162	2 164
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1253	1167	723	928	1063
Vägt antal aktier efter utspädning 4) , miljoner	2 153	2 179	2 177	2 175	2 177
Förväntad kreditförlustnivå, netto, %	0,07	0,02	0,26	0,10	0,06
Andel lån i steg 3, brutto, %	0,33	0,53	0,87	0,67	0,50
Andel lån i steg 3, netto, %	0,14	0,22	0,44	0,36	0,30
Likviditetstäckningsgrad 5) , %	143	145	163	218	147
Stabil nettofinansieringskvot 6) , %	109	111	-	-	-
Riskexponeringsbelopp, Mkr	859 320	787 490	725 560	716 498	637 716
Riskexponeringsbelopp, uttryckt som kapitalkrav, Mkr	68 746	62 999	58 045	59 651	57 320
Kärnprimärkapitalrelation, %	19,0	19,7	21,0	17,6	17,6
Primärkapitalrelation, %	20,7	21,4	22,7	20,8	19,7
Total kapitalrelation, %	22,5	23,1	25,1	23,3	22,2
Bruttosoliditetsgrad, %	5,0	5,0	5,1	5,1	5,1
Antal befattningar 7)	16 283	15 551	15 335	14 939	14 751
Depåförvaring, Mdr kr	18 208	21 847	12 022	10 428	7 734
Förvaltat kapital, Mdr kr	2 123	2 682	2 106	2 041	1 699

1) Nedskrivning av koncernens tillgångar avseende Ryssland under Kv4 2022.
2) Jämförelsetalen har omräknats.
3) Vid årsskiftet 2021 uppgick utfärdat antal aktier till 2 194 171 802 och SEB ägde 37 774 605 A-aktier. Under 2022 har SEB återköpt 6 061 021 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 364 511 aktier har sålts/delats ut. Under 2022 har SEB återköpt 43 262 222 aktier för kapitalplaneringsändamål och 15 449 868 aktier som hölls för kapitalplaneringsändamål har dragits in. Per den 31 december 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier till ett marknadsvärde av 7 831 Mkr.
4) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långsiktiga incitamentsprogrammen.
5) Enligt den delegerade förordningen (EU).
6) Enligt CRR2.
7) Medeltal för året.

En femårsöversikt över koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar finns på sid. 203–204. Se definitioner på sid. 236.

Data per aktie

Data per aktie	2022	2021	2020	2019	2018
Nettoresultat före utspädning, kr	1263	1175	728	933	1069
Nettoresultat efter utspädning, kr	1253	1167	723	928	1063
Eget kapital, kr	9677	8961	7953	7199	6876
Substansvärde, kr	10341	9800	8599	7842	7474
Förväntade kreditförluster, netto, kr	094	024	283	106	054
Utdelning (A- och C-aktier), kr	675 1)	600	820 2)	000 3)	650 4)
Börskurs vid årets slut 5)
A-aktie, kr	11995	12585	8450	8808	8610
C-aktie, kr	12420	13120	8770	9150	8640
Högsta kurs under året 5)
A-aktie, kr	12975	14185	10490	9938	10270
C-aktie, kr	13820	15500	11200	10220	10360
Lägsta kurs under året 5)
A-aktie, kr	9164	8380	5980	7888	7916
C-aktie, kr	9700	8700	6950	8170	8050
Utdelning i relation till årets resultat, %	53,4	51,1	112,6 2)	- 3)	60,8 6)
Utdelning i relation till årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster, %	50,8	51,1	105,9 2)	- 3)	69,8 6)
Direktavkastning (utdelning i relation till börskurs), %	5,6 1)	4,8	9,7 2)	- 3)	7,5 6)
P/E-tal (börskurs i relation till resultat)	9,5	10,7	11,6	9,4	8,1
Antal utestående aktier i genomsnitt, miljoner	2 136,7	2 164,1	2 163,1	2 161,7	2 164,4
vid årets slut, miljoner	2 113,4	2 156,4	2 162,0	2 162,7	2 163,9

1) Enligt styrelsens förslag.
2) Ordinarie utdelning 410 kronor per aktie beslutad av ordinarie bolagsstämma och ytterligare ordinarie utdelning 410 kronor per aktie beslutad av en extra bolagsstämma.
3) Förslaget till utdelning för 2019 återtogs och årsstämman beslöt att ingen utdelning ska betalas.
4) Ordinarie utdelning 600 kronor per aktie och extraordinär utdelning på 50 öre per aktie.
5) Källa: Nasdaq Stockholm.
6) Exklusive extraordinär utdelning.

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 72 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Att skapa hållbart värde är en kontinuerlig process i en ständigt föränderlig omvärld. Styrelsen ger förutsättningarna genom att besluta om bankens långsiktiga strategiska inriktning, finan- siella mål, affärsplaner och övergripande risktolerans. Mål för lönsamheten fastställs inom ramen för risktoleransnivån och kapitaltäckningsmålen. För att maximera kund- och aktieägarvärde utvärderas de finansiella konsekvenserna av affärsbeslut och verksamheten styrs proaktivt utifrån följande aspekter:

1. affärsvolymernas tillväxt, sammansättning och risknivå
2. verksamhetens kapital- och likviditetskrav
3. lönsamhet och
4. myndighetskrav.

Prissättning i förhållande till risk blir därmed en naturlig del i verksamheten och uppföljning av både lönsamhet och risk- justerad lönsamhet är en viktig del i styrningen. Styrelsens övergripande risktolerans anger inriktningen och nivån på risk, finansiering, likviditetsreserver och kapitalmål. SEB:s huvudsakliga risk är kreditrisk. 2022 har kriget i Ukraina, högre räntor, effekten av högre in- flation och under de senaste åren, klimatrelaterade utmaningar kommit allt mer i fokus, vilket påverkar SEB:s hela riskhantering. Banken strävar efter att löpande kunna identifiera och hantera potentiella framtida risker, till exempel genom att använda stresstester och scenarioanalyser. För att täcka riskerna vid eventuella oförutsedda händelser håller SEB en kapitalbuffert och en likviditetsreserv. All verksamhet bedrivs ansvarsfullt och i enlighet med regel- verk och förväntningar – allt för att upprätthålla intressenternas förtroende.

Risk-, likviditets- och kapital- hantering

Strategiska, finansiella och operativa planer

Riskstrategi och risktolerans

Lönsamhets-

krav

Uppföljning

Prissättning

Långsiktiga finansiella mål

I syfte att öka flexibiliteten i kapitalhanteringen är styrelsens långsiktiga finansiella mål att:

• årligen dela ut runt 50 procent av vinst per aktie exklusive jämförelsestörande poster, och att främst genom aktieåter- köp dela ut eventuellt kapitalöverskott över buffertmålet
• upprätthålla en kärnprimärkapitalrelation som är 100–300 punkter högre än gällande kapitalkrav från Finansinspektio- nen, och
• skapa en konkurrenskraftig avkastning på kapitalet.

Utdelning och aktieåterköp

En kombination av årlig utdelning och aktieåterköp är tänkt att öka den finansiella flexibiliteten. Aktieåterköp kommer att användas för distribution av över- skottskapital. Aktieåterköp kommer att övervägas när SEB:s kapitalbuffert överstiger och förväntas fortsätta ligga över buffert- målet i en framåtblickande bedömning. Då aktieåterköp genomförs över tid ger det flexibilitet att anpassa beloppen baserat på den rådande eller den prognostiserade finansiella ställningen.

Mål för kärnprimärkapitalrelationen

Intervallmålet på 100–300 baspunkter ger SEB mer flexibilitet att hantera sin kapitalposition och utöka verksamheten.

Avkastningsmål

Över tid strävar SEB efter att nå en uthållig räntabilitet på eget kapital på 15 procent.

Affärsplan 2022–2024 och kostnadsmål

Bankens strävan är att skapa värde för aktieägarna – genom att öka tillväxten av intäkter, vilket driver tillväxt i vinst per aktie, öka lönsamheten och framtidssäkra verksamheten. Det uppnås genom att kapitalisera på bankens styrkeposition och genom att ytterligare investera i verksamheten, såsom beskrivs i 2030-strategin och i affärsplanen för 2022–2024. Trots förändringar i omvärlden under året ligger 2030-strategin fast, men ordningsföljden i den treåriga affärsplanen har anpassats. Kostnadsmålet för 2023 är 26,5–27 miljarder kronor, baserat på 2022 års valutakurser. Intervallet speglar den höga ekono- miska osäkerheten kring inflationen.

Divisionernas uppdaterade finansiella ambitioner

Divisionernas finansiella ambitioner uppdaterades för att återspegla effekten av flytten av Asset Management Sales från division Stora Företag & Finansiella Institutioner till Investment Management, rapporteringen av resolutionsavgiften utanför totala intäkter vilket förändrade koncernens K/I-tal och införan- det av en riskskatt vilket kräver ett lägre K/I-tal för att kunna uppfylla ambitionen på avkastning på eget kapital.

Division	Avkastning på allokerat kapital	K/I-tal
Stora Företag & Finansiella Institutioner	13%	0,45
Företag & Privatkunder	16%	0,40
Private Wealth Management & Family Office	25%	0,50
Baltikum	20%	0,40
Liv	30%	0,45
Investment Management	40%	0,45

Styrning med helhetssyn

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 73 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Det makroekonomiska läget har stor betydelse för kundernas beteende och är därför en av de faktorer som, tillsammans med hur banken agerar, har störst påverkan på bankens verksamhet och resultat.# Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt

I en positiv ekonomisk utveckling är företag och privatpersoner mer benägna att investera och konsumera. Det kan leda till ökad utlåning, fler betalningar och ett större antal företagstransaktioner, med mera, vilket är gynnsamt för räntenettot och provisionsnettot. I en ogynnsam del av konjunkturcykeln, då kunderna sannolikt är mer försiktiga, kan tillväxten i affärs- och transaktionsvolymer avta och kreditförlusterna öka. Å andra sidan säkrar kunderna sina risker i osäkra och volatila lägen, vilket kan öka nettoresultatet av finansiella transaktioner.

Resultaträkning, förenklad

Mkr	2022
A Räntenetto	33 443
B Provisionsnetto	21 573
C Nettoresultat av finansiella transaktioner	9 314
D Övriga intäkter, netto	258
Summa rörelseintäkter	64 589
Summa rörelsekostnader	25 044
Förväntade kreditförluster, netto	2 007
Jämförelsestörande poster och påförda avgifter	3 687
Rörelseresultat	33 850
Skatt	6 861
NETTORESULTAT	26 989

Förvaltat kapital

2022 | Kunder investerar i till exempel fonder | 2 123
2022 | Depåförvaring Banken förvarar värdepapper och förmedlar utdelningar och räntor för kunders räkning | 18 208
2022 | Åtaganden Kunders förhandsbeslutade krediter | 882
2022 | Ansvarsförbindelser Banken tillhandahåller kreditriskhantering till kunder | 180
2022 | Betalningar och cash management Kunder gör betalningar och hanterar sina kontobalanser | 17
2022 | Korttransaktioner Kunder gör och tar emot kortbetalningar | 17
2022 | Värdepappers- transaktioner Kunder använder banken som mellanhand i värdepapperstransaktioner, till exempel aktiehandel | 17
2022 | Företags- transaktioner Företagskunder efterfrågar råd och stöd vid till exempel företagsförvärv eller börsintroduktioner | 17

Affärsvolymer utanför balansräkningen (exempel)

Mdr kr

Resultat och affärsvolymer, förklaring

Kundernas finansiella behov är källan till SEB:s affärsvolymer och resultat. Här beskrivs det övergripande förhållandet mellan kunddrivna affärsvolymer, som rapporteras i och utanför balansräkningen, och resultaträkningen samt yttre faktorer.

SKULDER OCH EGET KAPITAL

2022 | 9 Skulder till centralbanker och kreditinstitut | 66 873
2022 | 10 In- och upplåning från allmänheten | 1 701 687
2022 | 11 Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken | 357 975
2022 | 12 Skulder till försäkringstagare | 30 984
2022 | 13 Emitterade värdepapper | 795 149
2022 | 14 Kort position | 44 635
2022 | – varav egetkapitalinstrument | 20 527
2022 | – varav räntebärande värdepapper | 24 109
2022 | 15 Derivat | 238 048
2022 | Övriga finansiella skulder | 172
2022 | Övriga skulder | 92 763
2022 | – varav förlagslån | 28 767
2022 | Totalt eget kapital | 204 523
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 3 532 810

TILLGÅNGAR

Mkr	2022
1 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	377 966
2 Utlåning till centralbanker	73 962
3 Utlåning till kreditinstitut	77 235
4 Utlåning till allmänheten	2 065 271
5 Räntebärande värdepapper	252 611
6 Egetkapitalinstrument	66 594
7 Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken	356 367
8 Derivat	187 622
Övriga tillgångar	75 182
SUMMA TILLGÅNGAR	3 532 810

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 74 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

A Räntenetto

Räntenettot är skillnaden mellan intäkter från utlåning och kostnader för in- och upplåning. Marginalerna och affärsvolymerna har stor betydelse. Räntemarginalerna skiljer sig åt på olika marknader, främst på grund av olika löptider, risker och konkurrens.

• Lån till kunder skapar ränteintäkter under lånens löptid. Uppläggningsavgifter på nya lån hanteras som ränta.
• SEB deltar i, eller leder, syndikeringar av lån, vilket skapar provisionsintäkter och -kostnader.

B Provisionsnetto

Provisionsnettot ökar med ökande affärsvolymer. Provisionerna kan öka på fördelaktiga finansmarknader och med ökade affärsvolymer och vice versa.

• SEB håller räntebärande värdepapper för kundhandel och för likviditetshantering. De uppbär ränta under löptiden.
• SEB erhåller och betalar provisioner i rollen som aktiemäklare.
• SEB tillhandahåller en rad kundtjänster som genererar provisionsintäkter och -kostnader. De flesta avgifterna är fasta och transaktionsbaserade, men vissa beror på marknadsvärden.

C Finansnetto

Nettoresultatet av finansiella transaktioner omfattar såväl realiserade vinster och förluster i samband med transaktioner med värdepapper, valutor och derivat som förändringar i marknadsvärde. Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse.

• SEB håller räntebärande värdepapper för kundhandel och för likviditetshantering. Posten påverkas av kundernas aktivitetsnivå och marknadsvärdet på innehaven.
• SEB håller egetkapitalinstrument för kundhandel och är en motpart i aktieswappar. Posten påverkas av kundhandeln, förändringar i marknadsvärdet, utdelningar och realiserade vinster/förluster.
• Ränterelaterade derivat-instrument som används av SEB för att minska svängningar i resultatet (säkring) ger ränta under löptiden.
• SEB erhåller och betalar provisioner vid handel med derivat i vissa fall.
• SEB är motpart för kunder som vill hantera sina risker (till exempel valuta- och ränterisk) med hjälp av derivatinstrument. Posten påverkas av kundhandeln och av marknadsvärdet på innehaven.
• Marknadsvärdet på de derivat som SEB använder för egna säkringar.

D Övriga intäkter, netto

Övriga intäkter uppstår sporadiskt och har ingen tydlig koppling till makroekonomiska faktorer.

• Posten påverkas av försäljning av SEB:s eget innehav av räntebärande värdepapper, som hålls i likviditets- och investeringssyfte.
• Posten påverkas av utdelningar från eget aktieinnehav.
• Inlåning från kunder ger upphov till räntekostnader.
• SEB erhåller provisioner från vissa bankkonton.
• SEB tillhandahåller sparande i fondförsäkring, depåförsäkring och liknande produkter där kunden bär risken. Den investerade volymen genererar provisionsintäkter. Därutöver uppstår distributionskostnader.
• SEB tillhandahåller sparande i traditionell pensionsförsäkring med viss garanterad avkastning samt sjuk- och vårdförsäkring och liknande tjänster. SEB investerar främst i egetkapitalinstrument och skuldinstrument för att skydda resultatet av försäkringsfordringar.
• SEB finansierar delvis sin egen verksamhet med hjälp av räntebärande kort- och långfristiga värdepapper i vilka räntekostnader uppstår.
• Marknadsvärdet inklusive kreditrisk på SEB:s aktieindexobligationer påverkar posten.
• Inlösen i förtid av skuld-instrument utgivna av SEB påverkar posten.

Affärsvolymer

• Utlåning
• Räntebärande värdepapper
• Egetkapitalinstrument (aktier)
• Derivat
• In- och upplåning
• Försäkring och sparande
• Emitterade värdepapper och efterställda skulder
• Affärsvolym utanför balansräkningen

Förhållandet mellan rörelseintäkter och kundernas affärsvolymer

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 75 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Divisioner och koncernfunktioner

SEB består av divisioner, supportfunktioner, koncernstaber och vissa specialenheter. Divisionerna Stora Företag & Finansiella Institutioner, Företag & Privatkunder, Private Wealth Management & Family Office och Baltikum har ett direkt kundansvar. Produktansvaret för fondförvaltning och livförsäkring ligger inom divisionerna Investment Management och Liv. Group Support består av centraliserade och divisionsövergripande funktioner, inrättade främst för att utnyttja skalfördelar i olika transaktioner, processer och IT-tjänster liksom hållbarhetsområdet. Koncernstaber och koncernkontrollfunktionerna har globalt ansvar och är inrättade för att tillföra värde, stödja verksamheten och hantera vissa reglerade områden. Divisionerna bär större delen av kostnaderna för de centrala funktionerna, där 39 procent av medarbetarna arbetar.

Divisionernas andel av:

1) Rapporterar direkt till styrelsen

Befattningar	Procent
Stora Företag & Finansiella Institutioner	40
Företag & Privatkunder	31
Private Wealth Management & Family Office	5
Baltikum	13
Liv	5
Investment Management	6
Stora Företag & Finansiella Institutioner	13
Företag & Privatkunder	20
Private Wealth Management & Family Office	3
Baltikum	18
Liv	5
Investment Management	2
Koncernfunktioner inklusive supportfunktioner och staber	39

Rörelseresultat 1)

1) Exklusive koncernfunktioner och elimineringar.

Befattningar	Procent
Stora Företag & Finansiella Institutioner	40
Företag & Privatkunder	31
Private Wealth Management & Family Office	5
Baltikum	13
Liv	5
Investment Management	6

Organisation

• Vd och koncernchef
• Vice vd och koncernchef
• Financial Crime Prevention
• Sustainable Banking
• SEB Fintech Venture Capital
• SEB Greentech Venture Capital
• Stora Företag & Finansiella Institutioner
• Technology
• Group Compliance
• Företag & Privatkunder
• Business Support & Operations
• Chief Risk Officer
• Private Wealth Management & Family Office
• Brand, Marketing & Communication
• Baltikum
• Human Resources
• Ekonomi- och finansdirektör
• Koncernjuridik
• Liv
• SEB Embedded
• Internrevision 1)
• Investment Management
• Divisioner
• Supportfunktioner
• Koncernstaber
• Kontrollfunktioner
• Övrigt

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 76 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Stora Företag & Finansiella Institutioner

Affärserbjudande

Divisionen betjänar 2 000 stora företag och 1 100 finansiella institutioner och erbjuder rådgivningsbaserade affärs- och investmentbanktjänster i Norden, Tyskland och Storbritannien samt via det internationella nätverket. Divisionen har ett full-serviceerbjudande som bistår företag med kapital och erbjuder investeringsmöjligheter för pensionsfonder och andra investerare. Kunderna erbjuds kapitalmarknadstjänster (aktier och skuldinstrument); finansiering och rådgivning avseende investment banking (fusioner, förvärv, etcetera); produkter och tjänster för cash management och handelsfinansiering; mäklar- och tradingtjänster; efterhandeltjänster som depåförvaring, risk- och värderingstjänster samt hantering av säkerheter; makroekonomisk analys och värdepappersanalys.# Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 77 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Affärserbjudande

Sverige

Divisionen betjänar cirka 498 000 privata helkunder och 188 000 företagshelkunder i Sverige med universalbanks- tjänster via digitala mötesplatser, cirka 80 fysiska mötesplatser och ett kontaktcenter med tillgänglighet dygnet runt. Divisionen har ett brett erbjudande där både privatpersoner och mindre företag erbjuds banktjänster för sin vardagsekonomi och kapitalstarka privatpersoner i Sverige kan ta del av private banking-tjänster med global räckvidd. Dessutom erbjuds medel- stora företag avancerade banktjänster och rådgivning. Divisio- nen utfärdar även kort i Norden under SEB:s eget varumärke liksom för Eurocard och för ett flertal samarbetspartners.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet ökade med 26 procent till 10 608 Mkr. Räntenettot var 28 procent högre än 2021, primärt beroende på de högre styr- räntorna. Provisionsnettot ökade med 15 procent när kortverksamheten återhämtade sig och betalprovisioner ökade. Rörelsekostnaderna ökade 6 procent. Med försämrade makroekonomiska utsikter och en portföljdriven reservering ökade förväntade nettokreditförluster med 719 Mkr och den förväntade nettokredit förlustnivån var 8 baspunkter.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	5	10
Rörelseresultat	15	25	20

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,30	0,50	0,45
K/I-tal	0,35	0,40	12

Divisionschef

Jonas Söderberg

Private Wealth Management & Family Office

Affärserbjudande

Divisionen betjänar 17 400 kapitalstarka privatpersoner, entre- prenörer, stiftelser samt professionella family offices och deras familjer och företag i Norden, Tyskland och Storbritannien samt via internationell närvaro i Frankrike, Luxemburg och Singapore. Kunderna erbjuds skräddarsydda finansierings- och investe- ringsprodukter och tjänster, inklusive analys, primärmarknad- transaktioner och alternativa investeringar. Divisionen erbjuder även heltäckande family office-tjänster, omfattande infrastruktur för banktjänster, rådgivning inom filantropi, stiftelsetjänster och ett brett utbud av icke-finansiella tjänster såsom redovisnings- tjänster, försäkringslösningar och rådgivning inom företags- och familjejuridik. Divisionen erbjuder även professional family offices, ett brett utbud av produkter och tjänster.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet ökade med 33 procent i lokal valuta och uppgick till 4 520 Mkr. Räntenettot ökade med 35 procent i lokal valuta, primärt beroende på de högre styrräntorna. Provisionsnettot ökade med 4 procent i lokal valuta, främst beroende på högre aktivitetsnivå inom kort när pandemirestriktionerna lyftes samt inflationseffekter på kortvolymerna. Med bland annat ett föråldrat IT-plattformsprojekt som bokades bort och en engångsbetalning till majoriteten av alla anställda som stöd i det extrema inflationsläget, ökade rörelsekostnaderna med 11 procent i lokal valuta. De förväntade nettokreditförlusterna var positiva då en större återföring översteg nya reserveringar.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	2	4
Rörelseresultat	6	8	2

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,25	0,40	0,30
K/I-tal	0,35	0,40	5

Divisionschef

William Paus

Baltikum

Affärserbjudande

Divisionen tillhandahåller heltäckande bank- och rådgivnings- tjänster till privatpersoner och alla företagskundsegment i Estland, Lettland och Litauen, och har betydande marknads- andelar inom viktiga segment och produkter i alla tre länder. Divisionen har 56 kontor i de tre baltiska länderna och betjänar cirka 1 miljon privathelkunder och 103 000 helkunder bland små och medelstora företag. I allt högre utsträckning nyttjar kunderna digitala tjänster som mobilappar, elektronisk dokumentsignering och distansrådgivning via video.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet ökade med 65 procent to 1 553 Mkr. Räntenettot ökade med 88 procent primärt beroende på att styrräntorna höjts. Provisionsnettot ökade med 5 procent, huvudsakligen förklarat av det starka inflödet av nya kunder och efterfrågan på investeringsrådgivning och tjänster under året. Rörelsekostnaderna ökade med 13 procent, primärt beroende på divisionens internationella expansion. Bland annat etablerades ett representationskontor i Nice, Frankrike.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	2	4
Rörelseresultat	6	8	2

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,20	0,60	0,40
K/I-tal	0,30	0,50	30

Divisionschef

Niina Äikäs

Liv

Affärserbjudande

Divisionen tillhandahåller livförsäkringsprodukter till 805 000 privatkunder och 97 000 företagskunder som har 402 000 försäkrade. Verksamheten bedrivs främst i Norden och Baltikum via digitala mötesplatser, video rådgivning på distans, fysiska möten samt via kundcenter. Erbjudandet innefattar fondförsäkring, utländsk kapitalförsäkring (portfolio bond) och traditionell försäkring samt vård- och sjukförsäkring. Divisionen strävar efter att erbjuda kunderna rådgivning och lösningar genom hela livet i syfte att förse företag och individer med rätt försäkringsskydd.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet minskade med 24 procent till 1 892 Mkr. Provisionsnettot minskade med 9 procent, främst till följd av volatiliteten på de finansiella marknaderna som präglade året. Nettoresultatet av finansiella transaktioner, främst från den traditionella livförsäkringsverksamheten, minskade med 22 procent, även det på grund av ofördelaktiga marknads- förhållanden. Rörelsekostnaderna ökade med 4 procent.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	1	2
Rörelseresultat	3	4	0

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,6	0,2	0,4
K/I-tal	0,4	0,2	20

Divisionschef

David Teare

Investment Management

Affärserbjudande

Divisionens erbjudande inom kapitalförvaltning består av ett brett spektrum av fonder och skräddarsydda portföljer för såväl institutionella investerare som privat- och private banking- kunder. Verksamheten bedrivs i Norden, Tyskland och Luxem burg. Kapitalförvaltningen täcker aktier, räntor, alter- nativa investeringar och multi-strategiprodukter. Produkterna distri bueras främst via divisionens institutionella kanal, bankens övriga divisioner, men även via externa kanaler. Divisionen strävar efter att vara ledande inom rådgivning och har som mål att fördjupa fokus på hållbara produkter i utbudet för att kunna uppfylla kundernas behov och förväntningar.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet minskade med 18 procent till 1 928 Mkr. Med lägre tillgångsvärden och nettoutflöden från fonder minskade provisions- nettot med 11 procent. Rörelsekostnaderna ökade med 8 procent.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	1	2
Rörelseresultat	4	3	0

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,4	0,1	0,2
K/I-tal	0,3	0,2	40

Divisionschef

Javiera Ragnartz

Geografiska marknader

Marknad	Kommentar
Global med Sverige	Johan Torgeby vd och koncernchef Banktjänster för privatpersoner och företag Sverige är SEB:s viktigaste marknad med ett komplett bank-, pensions- och försäkringserbjudande till ett brett spektrum av kunder. Kunderna i Sverige blev alltmer försiktiga under året och efterfrågade i hög grad riskhanteringstjänster och finansiell rådgivning.
Estland	Allan Parik Landchef Banktjänster för privatpersoner och företag Inflationstakten var bland de högsta i euroområdet. Samtidigt var konsumtionen stark, löneutvecklingen hög och sparandenivåerna bibehölls. SEB utökade sitt hållbarhetsrelaterade erbjudande med flera nya gröna produkter och rådgivningstjänster.
Lettland	Ieva Tetere Landchef Banktjänster för privatpersoner och företag Den ekonomiska aktiviteten återhämtade sig kraftigt men avtog under senare delen av året på grund av hög inflation och risker relaterade till Rysslands invasion av Ukraina. Låneefterfrågan var hög men mattades av mot slutet av året. SEB fortsatte att öka den digitala tillgängligheten vad gäller nya produkter och lösningar.
Litauen	Sonata Gutauskaitė- Bubnelienė Landchef Banktjänster för privatpersoner och företag Ekonomin var motståndskraftig trots en kraftig inflationshöjning och utmaningar till följd av Rysslands invasion av Ukraina. SEB fortsatte att stödja kunderna, och därmed ekonomin, genom att öka både utlåning och rådgivning.

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 78 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Affärserbjudande

Sverige

Divisionen betjänar cirka 498 000 privata helkunder och 188 000 företagshelkunder i Sverige med universalbanks- tjänster via digitala mötesplatser, cirka 80 fysiska mötesplatser och ett kontaktcenter med tillgänglighet dygnet runt. Divisionen har ett brett erbjudande där både privatpersoner och mindre företag erbjuds banktjänster för sin vardagsekonomi och kapitalstarka privatpersoner i Sverige kan ta del av private banking-tjänster med global räckvidd. Dessutom erbjuds medel- stora företag avancerade banktjänster och rådgivning. Divisio- nen utfärdar även kort i Norden under SEB:s eget varumärke liksom för Eurocard och för ett flertal samarbetspartners.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 13 948 Mkr. Räntenettot var 34 procent högre än 2021, primärt beroende på de högre styr- räntorna. Provisionsnettot växte med 3 procent. Med kapitalmarknader som saktade in var kunderna mindre aktiva och vände sig till traditionell finansiering. Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade primärt på grund av ökad efterfrågan på valuta- och råvarutjänster. Rörelse- kostnaderna ökade med 9 procent och förväntade nettokreditförluster fördubblades med försämrade makroekonomiska utsikter på portfölj- nivå. Förväntade nettokreditförluster var 9 baspunkter.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	5	10
Rörelseresultat	15	25	20

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,30	0,50	0,45
K/I-tal	0,35	0,40	12

Divisionschef

Jonas Ahlström

Divisionschef

Jonas Söderberg

1) Joachim Alpen Jonas Ahlström 1) Den 16 januari 2023 lämnade Joachim Alpen SEB och Jonas Ahlström tog fullt ansvar som divisionschef.

Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt 79 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Baltikum

Affärserbjudande

Divisionen tillhandahåller heltäckande bank- och rådgivnings- tjänster till privatpersoner och alla företagskundsegment i Estland, Lettland och Litauen, och har betydande marknads- andelar inom viktiga segment och produkter i alla tre länder. Divisionen har 56 kontor i de tre baltiska länderna och betjänar cirka 1 miljon privathelkunder och 103 000 helkunder bland små och medelstora företag. I allt högre utsträckning nyttjar kunderna digitala tjänster som mobilappar, elektronisk dokumentsignering och distansrådgivning via video.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet ökade med 65 procent to 1 553 Mkr. Räntenettot ökade med 88 procent primärt beroende på att styrräntorna höjts. Provisionsnettot ökade med 5 procent, huvudsakligen förklarat av det starka inflödet av nya kunder och efterfrågan på investeringsrådgivning och tjänster under året. Rörelsekostnaderna ökade med 13 procent, primärt beroende på divisionens internationella expansion. Bland annat etablerades ett representationskontor i Nice, Frankrike.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	2	4
Rörelseresultat	6	8	2

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,20	0,60	0,40
K/I-tal	0,30	0,50	30

Divisionschef

Niina Äikäs

Private Wealth Management & Family Office

Affärserbjudande

Divisionen betjänar 17 400 kapitalstarka privatpersoner, entre- prenörer, stiftelser samt professionella family offices och deras familjer och företag i Norden, Tyskland och Storbritannien samt via internationell närvaro i Frankrike, Luxemburg och Singapore. Kunderna erbjuds skräddarsydda finansierings- och investe- ringsprodukter och tjänster, inklusive analys, primärmarknad- transaktioner och alternativa investeringar. Divisionen erbjuder även heltäckande family office-tjänster, omfattande infrastruktur för banktjänster, rådgivning inom filantropi, stiftelsetjänster och ett brett utbud av icke-finansiella tjänster såsom redovisnings- tjänster, försäkringslösningar och rådgivning inom företags- och familjejuridik. Divisionen erbjuder även professional family offices, ett brett utbud av produkter och tjänster.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet ökade med 33 procent i lokal valuta och uppgick till 4 520 Mkr. Räntenettot ökade med 35 procent i lokal valuta, primärt beroende på de högre styrräntorna. Provisionsnettot ökade med 4 procent i lokal valuta, främst beroende på högre aktivitetsnivå inom kort när pandemirestriktionerna lyftes samt inflationseffekter på kortvolymerna. Med bland annat ett föråldrat IT-plattformsprojekt som bokades bort och en engångsbetalning till majoriteten av alla anställda som stöd i det extrema inflationsläget, ökade rörelsekostnaderna med 11 procent i lokal valuta. De förväntade nettokreditförlusterna var positiva då en större återföring översteg nya reserveringar.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	2	4
Rörelseresultat	6	8	2

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,25	0,40	0,30
K/I-tal	0,35	0,40	5

Divisionschef

William Paus

Liv

Affärserbjudande

Divisionen tillhandahåller livförsäkringsprodukter till 805 000 privatkunder och 97 000 företagskunder som har 402 000 försäkrade. Verksamheten bedrivs främst i Norden och Baltikum via digitala mötesplatser, video rådgivning på distans, fysiska möten samt via kundcenter. Erbjudandet innefattar fondförsäkring, utländsk kapitalförsäkring (portfolio bond) och traditionell försäkring samt vård- och sjukförsäkring. Divisionen strävar efter att erbjuda kunderna rådgivning och lösningar genom hela livet i syfte att förse företag och individer med rätt försäkringsskydd.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet minskade med 24 procent till 1 892 Mkr. Provisionsnettot minskade med 9 procent, främst till följd av volatiliteten på de finansiella marknaderna som präglade året. Nettoresultatet av finansiella transaktioner, främst från den traditionella livförsäkringsverksamheten, minskade med 22 procent, även det på grund av ofördelaktiga marknads- förhållanden. Rörelsekostnaderna ökade med 4 procent.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	1	2
Rörelseresultat	3	4	0

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,6	0,2	0,4
K/I-tal	0,4	0,2	20

Divisionschef

David Teare

Investment Management

Affärserbjudande

Divisionens erbjudande inom kapitalförvaltning består av ett brett spektrum av fonder och skräddarsydda portföljer för såväl institutionella investerare som privat- och private banking- kunder. Verksamheten bedrivs i Norden, Tyskland och Luxem burg. Kapitalförvaltningen täcker aktier, räntor, alter- nativa investeringar och multi-strategiprodukter. Produkterna distri bueras främst via divisionens institutionella kanal, bankens övriga divisioner, men även via externa kanaler. Divisionen strävar efter att vara ledande inom rådgivning och har som mål att fördjupa fokus på hållbara produkter i utbudet för att kunna uppfylla kundernas behov och förväntningar.

Resultatkommentarer 2022

Rörelseresultatet minskade med 18 procent till 1 928 Mkr. Med lägre tillgångsvärden och nettoutflöden från fonder minskade provisions- nettot med 11 procent. Rörelsekostnaderna ökade med 8 procent.

Rörelseintäkter och -resultat

	2020	2021	2022
Mdr kr
Rörelseintäkter	0	1	2
Rörelseresultat	4	3	0

Ambition och utfall

	-20-21	-22	Långsiktig ambition
Avkastning på allokerat kapital, %	0,4	0,1	0,2
K/I-tal	0,3	0,2	40

Divisionschef

Javiera Ragnartz# Danmark
Mark Luscombe
Landchef
Företagsbank

Hög kundaktivitet på den danska räntemarknaden och hög efterfrågan från företagskunder på grund av marknadsläget överlag. Hållbarhet förblev en viktig fråga och SEB var djupt involverad i omställningsdialoger med kunder runt skuldkapital och andra finansieringsformer.

Norge

John Turesson
Landchef
Företagsbank

Kundaktiviteten var hög inom flera segment även om det makroekonomiska läget var utmanande. SEB fortsatte att proaktivt stödja kunderna och detta återspeglas i den starka positionen inom företags- och institutionell bankverksamhet och en betydande intäktstillväxt jämfört med tidigare år.

Finland

Ruut Pihlava
Landchef
Företagsbank

Kundaktiviteten var hög under året, särskilt inom riskhanteringstjänster och finansiering. Trots det osäkra affärsläget såg vi en fortsatt hög efterfrågan på transaktioner drivna av den gröna omställningen. SEB har en framträdande position inom hållbarhetskopplad kundrådgivning.

Tyskland

Jürgen Baudisch
Landchef
Företagsbank

Ekonomin utmanades och osäkerheten saknade motstycke. Kundernas efterfrågan på SEB:s expertis inom valuta- och råvaruriskhantering var hög. Aktiviteten inom projektfinansiering ökade och företagskunderna arbetade med att minska koldioxidutsläppen, vilket gav SEB ett antal hållbarhetsrelaterade rådgivningsuppdrag.

Storbritannien

Anders Engstrand
Landchef
Företagsbank

Optimismen ökade när covid19-restriktionerna hävdes men effekterna av Rysslands invasion av Ukraina, inrikespolitisk turbulens och inflation resulterade i ett negativt ekonomiskt läge. Storföretagskunderna fokuserade dock på framtida tillväxt, särskilt inom områdena energiomställning och internationell expansion, vilket stödde fortsatt tillväxt.

Övrigt

Det internationella nätverket SEB fortsatte att betjäna kunder genom sin närvaro i Luxemburg, Frankrike, Polen, Ryssland 1) , Ukraina, Brasilien, Kina, Hongkong, Indien, Singapore och USA och arbetade för att expandera verksamheten i Nederländerna, Österrike och Schweiz.

1) Se sid. 68.

Marknadsandelar och kundkontakter

	Procent
Sverige	51
Estland	7
Lettland	6
Litauen	9
Danmark	2
Norge	2
Finland	2
Tyskland	1
Storbritannien	1
Övriga marknader	5
Koncerngemensam support i Lettland och Litauen	15

Befattningar

	Procent
Sverige	57
Estland	4
Lettland	3
Litauen	7
Danmark	5
Norge	7
Finland	4
Tyskland	5
Storbritannien	2
Övriga marknader	6

Andel av SEB:s rörelseresultat

1) Exklusive jämförelsestörande poster

	2022	2021
Sverige	10	15
Estland	7	6
Lettland	6	7
Litauen	9	9
Danmark	2	2
Norge	2	2
Finland	2	2
Tyskland	1	1
Storbritannien	1	1
Övriga marknader	5	5

Hushåll, inlåning

	2022	2021	2020
Sverige	10	15	20
Estland	25	20	15
Lettland	20	15	10
Litauen	25	20	15

Hushåll, utlåning

	2022	2021	2020
Sverige	10	15	20
Estland	25	20	15
Lettland	20	15	10
Litauen	25	20	15

Företag, inlåning

	2022	2021	2020
Sverige	10	15	20
Estland	25	20	15
Lettland	20	15	10
Litauen	25	20	15

Företag, utlåning

	2022	2021	2020
Sverige	10	15	20
Estland	25	20	15
Lettland	20	15	10
Litauen	25	20	15

SEB:s marknadsandelar

Marknad	totalt, Mdr kr	Marknadstillväxt	Utlåning till allmänheten		Inlåning från allmänheten		Börshandel		Företagsobligationer, utgivna i kronor	Fonder, total volym 2)	Fondförsäkring, premieinkomster Sverige 3)	Livförsäkring, premieinkomster Sverige 3)
	2022	2022	2022	2021	2022	2021	Stockholm	Helsingfors	Köpenhamn	2022	2022	2022
Sverige	7 834	7	14,2	14,6	15,1	16,9	3,3	1,4	2,3	16,6	9,5	13.3
utlåning till hushåll	4 884	3	12,3	12,7	11,3	12,2
utlåning till företag	2 950	14	17,4	18,1	24,1	23,5
Estland 1)	280	15	24,3	25,0	21,7	20,4
utlåning till hushåll	133	17	24,9	25,7	20,5	21,1
utlåning till företag	147	12	23,8	24,4	22,8	19,8
Lettland 1)	168	9	20,1	20,6	20,2	19,9
utlåning till hushåll	66	6	18,3	18,4	20,3	20,3
utlåning till företag	102	10	21,3	22,2	20,1	19,5
Litauen 1)	267	19	26,9	29,5	28,9	28,6
utlåning till hushåll	137	12	27,3	28,1	29,3	29,6
utlåning till företag	129	28	26,4	31,1	28,4	27,2
							10 960	3 195	4 918	136	6 067	80
							2022	2022	2022	2022	2022	2022
							2021	2021	2021	2021	2021	2021
							8	0	1	29	13	2

1) Exklusive finansiella institutioner och leasing. Estland, Lettland och Litauen per september 2022. Marknadstillväxt i lokal valuta jämfört med september.
2) Exklusive tredjepartsfonder.
3) Per september 2022.
4) Exklusive den digitala fintech-banken Revolut Bank UAB.

Källor: SCB, Fondbolagens förening, Estonian Finantsinspektsioon, Finance Latvia Association, Association of Lithuanian Banks, Försäkringsförbundet, Nasdaq, etc.

Händelser efter rapportperiodens slut

Den 16 januari 2023 tillkännagavs att Jonas Ahlström, co-head för SEB:s division Stora Företag & Finansiella Institutioner och medlem av verkställande ledningen, får eget ansvar för divisionen. Joachim Alpen, co-head för divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner och medlem i verkställande ledningen, har beslutat att lämna SEB för nya uppdrag utanför banken. Förändringarna trädde i kraft omedelbart.

SEB exponeras för kredit-, marknads-, likviditets-, icke-finansiella samt livförsäkringsrisker. Koncernens riskprofil och dess likviditets- och kapitalhantering beskrivs på sid. 83–89 samt i not 40 och 41, i Capital Adequacy and Risk Management Report för 2022 liksom i Pillar 3 rapporter som publiceras kvartalsvis (på engelska). Ytterligare information finns i Fact Book (på engelska) som publiceras kvartalsvis.

Omprövning av krediterad källskatt i Tyskland

SEB och dess dotterbolag är löpande föremål för skatterevisioner där lokala skattemyndigheter granskar tidigare års deklarationer. Gällande SEB:s helägda tyska dotterbolag DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) har den tyska skattemyndigheten omprövat DSK:s kreditering av källskatt i värdepappersfinansieringsverksamheten för åren 2008–2014 och begärt att DSK ska återbetala 936 miljoner euro plus ränta. Ytterligare återkrav kan inte uteslutas. DSK har under åren 2008–2015 begärt och fått cirka 1 500 miljoner euro i källskatt krediterad mot sin bolagsskatt. DSK har bestritt skatteåterkraven. DSK och SEB anser att DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet som nu granskas av de tyska skattemyndigheterna bedrevs i enlighet med den marknadspraxis, lag och administrativa vägledning som då var tillämpliga. SEB och DSK anser, med stöd av sin externa juridiska rådgivare, att det är mer sannolikt än inte att skattedomstolen i slutändan finner att källskatten har begärts och krediterats korrekt av DSK. Hittills och i enlighet med gällande redovisningsregler har därför inga avsättningar gjorts på koncernnivå. Rättsprocessen beräknas ta flera år eftersom ärendet förväntas överklagas till den högsta skattedomstolen. Det kan inte uteslutas att den slutliga utgången i rättsprocessen kan leda till negativa finansiella effekter för SEB-koncernen.

Utredning av påstådd grov skatteflykt

Åklagaren i Köln, Tyskland, utreder om tidigare och nuvarande anställda vid DSK och SEB, som ett led i DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet, har varit inblandade i påstådd grov skatteflykt. DSK och SEB samarbetar med åklagaren i utredningen. Såvitt DSK och SEB känner till har inga åtal väckts mot någon av dessa anställda. Det är oklart om brottsutredningen påverkar omprövningen av DSK:s krediterade källskatt som utförs av den tyska skattemyndigheten, enligt ovan. Det kan inte uteslutas att brottsutredningen eller eventuella åtal kan försena omprövningen av krediterad källskatt och leda till negativa finansiella effekter för SEB-koncernen.

Tillsynsfrågor

SEB omfattas av olika regulatoriska system, lagar och krav i alla de jurisdiktioner där banken bedriver verksamhet. Under de senaste åren har lagar och regleringar i den finansiella sektorn ökat i omfattning och ytterligare skärpts och tillsynsmyndigheterna har utökat sin tillsyn. Detta är en utveckling som förväntas fortsätta. Behöriga myndigheter genomför regelbundna granskningar av SEB:s regelefterlevnad, inklusive i områden såsom finansiell stabilitet, transaktionsrapportering, åtgärder mot penningtvätt, investerarskydd och dataskydd. SEB har regler och processer på plats i syfte att efterleva tillämpliga lagar och regleringar och samarbetar och har löpande dialoger med myndigheterna. SEB har fått begäran från myndigheter i olika jurisdiktioner där banken bedriver verksamhet, däribland myndigheter i USA, att tillhandahålla information som rör åtgärder mot penningtvätt, vilka SEB besvarar i dialog med dessa myndigheter. Det kan inte uteslutas att nuvarande och framtida tillsynsärenden och förfrågningar från myndigheter kan leda till kritik eller sanktioner.

Krav från Pensionsmyndigheten i Sverige

I maj 2022 framställde den svenska Pensionsmyndigheten ett skadeståndskrav mot SEB i egenskap av förvaringsinstitut åt fondbolaget Gustavia Davegårdh Fonders värdepappersfonder. Kravet uppgår till drygt 470 Mkr samt ränta och gäller transaktioner som gjordes år 2012. Pensionsmyndigheten anser att SEB har brustit i sina skyldigheter som förvaringsinstitut för fonderna avseende dessa transaktioner. SEB har bestridit kravet då banken anser sig ha fullgjort sina skyldigheter som förvaringsinstitut för dessa transaktioner och anser att man inte har något skadeståndsansvar. Följaktligen har ingen reservering för kravet bokförts, i enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper.

Osäkerhetsfaktorer

SEB:s hållbarhetsredovisning

SEB:s Hållbarhetsarbete beskrivs på sid. 32–65 och 212–234.# Förvaltningsberättelse — Finansiell koncernöversikt

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Riskhantering är en integrerad del av all bankverksamhet och riskmedvetenheten är djupt förankrad i SEB:s företagskultur. Banken har ett omfattande ramverk för risk-, likviditets- och kapitalhantering som utvecklas löpande för att återspegla aktuella marknadstrender och global utveckling samt upptäcka framväxande risker.

Överlag stabil riskprofil under 2022

2022 var ännu ett exceptionellt år. Pandemin hade knappt lagt sig när Rysslands invasion av Ukraina kom som en ny chock för den globala ekonomin. Året präglades av energikris, fortsatta störningar i leveranskedjor, inflation, stigande räntor och en svag krona. Den globala ekonomin visade oväntat stor motståndskraft, även om förtroendet bland företag och hushåll har försvagats. Den ekonomiska tillväxten väntas förbli svag under 2023 innan den börjar återhämta sig 2024. SEB:s övergripande riskprofil var fortsatt stabil under 2022, vilket visar på bankens motståndskraft i turbulenta tider. Kreditillväxten var måttlig under året, främst driven av valutaeffekter och kreditefterfrågan från företag. Kreditkvaliteten förblev robust med låga kreditförluster. Likviditets- och kapitalsituationen var stark. Marknadsrisken ökade till följd av betydande volatilitet på de finansiella marknaderna men hanterades inom bankens risktoleransnivåer.

Rysslands invasion av Ukraina har haft konsekvenser för icke-finansiella risker. Hantering av operativ motståndskraft, cybersäkerhet och sanktionskontroll har varit avgörande med tanke på bankens nordeuropeiska inriktning, vilket även inkluderar verksamhet i Baltikum samt mindre dotterbolag i Ryssland och Ukraina. Bankens krishanteringsplaner aktiverades redan före invasionen och kontinuitetsplaner testades och uppdaterades. En sanktionsgrupp med representanter från såväl affären som regelefterlevnads- och riskfunktionerna inrättades för att ge stöd i sanktionsrelaterade frågor då komplexiteten på området ökade snabbt. Den förhöjda nivån av cyberhot hanterades genom förbättrad analys av hotbilder och samarbete med strategiska partners för att stärka bankens försvar. Banken har beslutat att skala ned sin verksamhet i Ryssland.

Vid slutet av 2022 fanns få tecken på försämrad kreditkvalitet i kreditportföljen. Under året har fokus varit på att följa upp hushållens och företagens förmåga att hantera högre räntor och energikostnader. SEB har väletablerade processer och lång erfarenhet av att hantera traditionella finansiella risker, med exempelvis tydlig styrning för kreditbeslut, kreditportföljlimiter samt en limitstruktur för marknads- och likviditetsrisker. Banken arbetar proaktivt för att identifiera kunder som visar tidiga tecken på försämrad betalningsförmåga vilket gör det möjligt att agera i ett tidigt skede med stöttande eller andra åtgärder för att minska risken för förluster.

Det är SEB:s grundläggande uppfattning att en stark riskkultur är en banks bästa försvar. Riskkultur är de värderingar, övertygelser och beteenden som avgör hur beslut fattas och risker hanteras. Den gör det möjligt för en organisation att snabbt anpassa sig till förändringar och är avgörande i den operativa motståndskraften. 2022 lanserades ett nytt program av bankens Chief Risk Officer för att ytterligare stärka bankens riskkultur. Programmet riktar sig till alla medarbetare och kommer att vara ett fokusområde även under 2023.

SEB:s risktolerans och ramverk för riskhantering

Styrelsens risktolerans speglar bankens riskfilosofi. Risktoleransen uttrycker styrelsens långsiktiga syn på de typer och nivåer av risker som banken är villig att acceptera för att uppnå sina övergripande affärsmål. Styrelsen har även fastställt specifika risktoleranser som uttrycker dess förväntningar på hantering av väsentliga risker, exempelvis kreditrisk och marknadsrisk. För att följa upp att banken verkar inom styrelsens risktolerans har styrelsens Risk and Capital Committee (RCC) definierat ett antal risktoleransmått för varje väsentlig risktyp som översätter toleranserna till mätbara gränsvärden. SEB:s riskprofil i förhållande till dessa mått och toleranser följs upp regelbundet av CRO-funktionen och rapporteras kvartalsvis till den verkställande ledningen, Group Risk Committee, RCC samt till styrelsen.

Styrelsens risktolerans implementeras genom bankens ramverk för riskhantering som omfattar policyer, instruktioner, limiter, riskindikatorer, kontroller, processer och system. Bankens verkställande direktör har det övergripande ansvaret för att hantera alla risker inom SEB och för att säkerställa att riskprofilen är i enlighet med styrelsens risktolerans och kapTäckningsmål. Chief Risk Officer har det övergripande ansvaret för att identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, mitigera och rapportera risker. För mer information om risk, likviditet och kapitalhantering, se not 40 och 41.

Mått	2022	2021
Kreditrisk och kreditkvalitet Upprätthålla en högkvalitativ kreditportfölj genom en robust kreditkultur som bygger på långsiktiga relationer, kunskap om kunder och fokus på återbetalningsförmåga
Summan av lån, eventualförpliktelser och derivat (Mdr kr)	3 086	2 828
Förväntade kreditförluster i relation till totala exponeringen (%)	0,07	0,02
Andelen osäkra lån (%)	0,33	0,53
Likviditets- och finansieringsrisk Bibehålla en sund likviditetsstruktur, en balanserad andel marknadsfinansiering och en tillräcklig likviditetsreserv för att klara eventuella nettoutflöden i ett stressat scenario.
Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under de kommande 30 kalenderdagarna (Likviditetstäckningsgrad) (%)	143	145
Tillgänglig stabil finansiering i förhållande till behovet av stabil finansiering över en ettårsperiod (Stabil nettofinansieringskvot) (%)	109	111
Marknadsrisk Begränsa effekterna av en negativ utveckling av det ekonomiska värdet och resultatet till följd av marknadsrisker, inklusive värderingsosäkerhet, både på kort och lång sikt.
Statistiskt mått för den största förlust som kan förväntas under en 10-dagarsperiod (VaR) (Mkr)	236	138
Icke-finansiell risk Upprätthålla en låg risk- och förlustnivå för icke-finansiella risker genom ett effektivt ramverk för intern kontroll och genom att säkerställa en strukturerad och konsekvent användning av riskreducerande verktyg och processer för alla väsentliga icke-finansiella risker.
Operationella förluster i relation till totala intäkter (%)	0,31	0,37
Aggregerad risk och kapitaltäckning Upprätthålla tillräcklig kapitalstyrka för att stå emot de samlade riskerna och garantera SEB:s långsiktiga överlevnad och position som finansiell motpart samtidigt som verksamheten ska uppfylla myndighetskrav och ratingmål.
Riskvägda affärsvolymer (riskexponeringsbelopp) (Mdr kr)	859	787
Kapital i relation till riskexponeringsbeloppet (kärnprimärkapitalrelation) (%)	19,0	19,7
Kapital i relation till balansomslutning (bruttosoliditetsgrad) (%)	5,0	5,0

Riskfilosofi

Styrelsens övergripande risktolerans utgör vägledande principer för risktagande.

Specifika risktoleranser

Styrelsen har fastställt specifika risktoleranser och riktlinjer för varje väsentlig risktyp.

Risktoleransmått

Risktoleranserna kvantifieras i risktoleransmått som antas av Risk and Capital Committee.

Ramverk för riskhantering

Policyer, riktlinjer, processer och limiter för att verkställa risktoleransen.

Antas av Styrelsen, Risk and Capital Committee, Group Risk Committee och andra organ.

Styrelsens risktolerans

Robust kreditkvalitet med få tecken på försämring

SEB har en välbalanserad kreditportfölj (som omfattar lån, eventualförpliktelser och derivat) som huvudsakligen består av nordiska och tyska storföretag och svenska hushåll. Den övergripande kreditkvaliteten var fortsatt robust under 2022, med låga nivåer av förväntade kreditförluster och ett begränsat inflöde av nya problemlån. Den försvagade makroekonomins påverkan på återbetalningsförmågan förblev begränsad. Trender i kreditkvaliteten och tidiga varningsindikatorer så som sena betalningar, negativ riskklassmigrering och konkursstatistik övervakades noga. Särskilda fokusområden inkluderade räntekänslighet och refinansieringsrisk i den svenska fastighetsportföljen samt hushållens förmåga att klara av högre levnadskostnader. Sammantaget visade de tidiga varningsindikatorerna begränsade tecken på försämring. Med det sagt pressas både hushåll och företagskunder av stigande energipriser, inflation och räntor och SEB kommer fortsätta att noggrant följa tecken på försämrad kreditkvalitet under 2023.

Förväntade nettokreditförluster 2022 uppgick till 2 007 Mkr (+510), vilket motsvarar en kreditförlustnivå, netto, på 7 baspunkter (-2). Brutto osäkra lån (lån i steg 3) uppgick till 6,8 miljarder kronor (+9,8) vid årets slut, vilket motsvarar 0,33 procent av bruttoutlåningen (0,53). Reserveringsgraden för lån i steg 3 minskade under året från 58 procent till 57 procent. Sammantaget är SEB väl reserverat med totala förlustreserveringar på 8,6 miljarder kronor (+8,8), av vilka totala reserveringar på portföljnivå uppgick till 2,2 miljarder kronor (+1,9).

Kreditportföljens utveckling

Tillväxten i kreditportföljen var främst driven av valutaeffekter och företag. Fastighetsportföljen var i stort sett oförändrad medan bolåneportföljen minskade. Den totala kreditportföljen uppgick till 3 086 miljarder kronor (+2 828) vid årsskiftet.# Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Stark tillväxt i företagssegmentet

Mer än hälften av SEB:s kreditportfölj utgörs av exponering mot företag. SEB är unikt i jämförelse med sina konkurrenter i det att företagsportföljen främst består av stora företag med hög kreditvärdighet. Det är framför allt nordiska och tyska kunder, i ett stort antal branscher, varav tillverkningsindustrin är den största. Totalt växte företagsportföljen till 1 687 miljarder kronor (1 473) under 2022. Tillväxten drevs framför allt av valutaeffekter, stor efterfrågan bland företag på finansiering av rörelsekapital och derivat. Den var brett fördelad över ett flertal olika sektorer. SEB:s exponering mot små och medelstora företag (SME) uppgick till 11 procent (12) av företagsportföljen och är främst koncentrerad till Sverige. Totalt växte SME-portföljen till 189 miljarder kronor (176) under året.

Hög kvalitet i den svenska bolåneportföljen

Den långvariga uppåtgående trenden i svenska bostadspriser fick ett abrupt slut under 2022. Bostadspriserna sjönk med cirka 15 procent från toppen i mars till följd av snabbt stigande räntor och högre energipriser i kombination med mer osäkra ekonomiska utsikter. Den befintliga strukturella bostadsbristen var inte tillräcklig för att mildra pressen på bostadspriser från de högre levnadskostnaderna. SEB:s svenska bolåneportfölj uppgick vid slutet av året till 583 miljarder kronor (594). Portföljen har hög kvalitet med låga kreditförluster. Kreditbeslut baseras på låntagarens återbetalningsförmåga inklusive förmågan att hantera ett stresscenario med högre räntor. I förekommande fall tar stresscenariot hänsyn till låntagarens andel av bostadsrättsföreningens totala skuld.

2018	2019	2020	2021	2022
-18	-19	-20	-21	-22
-18	-19	-20	-21	-22
-18	-19	-20	-21	-22
-18	-19	-20	-21	-22
-18	-19	-20	-21	-22
-18	-19	-20	-21	-22

Utveckling av kreditförluster Baspunkter

500	0	1 000	1 500	2 000
Företag	Hushåll	Fastighets- förvaltning	Bostadsrätts- föreningar	Offentlig förvaltning

Kreditportföljens utveckling per kundsegment Mdr kr

Portföljen har en sund belåningsgrad med en viktad genomsnittlig maximal belåningsgrad på 56 procent (50). Ökningen förklaras av prisutvecklingen på bostadsmarknaden eftersom värdering av säkerheter indexeras automatiskt månadsvis. 98 procent av den delen av portföljen med en belåningsgrad över 70 procent amorterar.

Solid fastighetsportfölj

SEB:s totala fastighetsportfölj uppgick till 426 miljarder kronor vid slutet av 2022 (414) och omfattar kommersiella fastighetsbolag, bostadsfastighetsförvaltning och svenska bostadsrättsföreningar. SEB:s kreditexponering mot kommersiella fastighetsbolag består främst av starka nordiska motparter med sunda finansieringsstrukturer och diversifierade fastighetsportföljer. Portföljen uppgick till 209 miljarder kronor (188) vid årets slut, med en viktad genomsnittlig belåningsgrad på 45 procent (45). Bankens kreditexponering mot bostadsfastighetsförvaltning är framför allt i Sverige och består av privata och offentligt ägda fastighetsbolag med hög kreditkvalitet samt institutionella investerare. Efterfrågan på bostadsfastigheter i Sverige är vanligtvis stabil och oberoende av konjunkturen på grund av den strukturella bostadsbristen. Under 2022 minskade portföljen för bostadsfastighetsförvaltning till 146 miljarder kronor (152). Den viktade genomsnittliga belåningsgraden för portföljen var 46 procent vid årsskiftet (46). SEB har även 72 miljarder kronor (74) i kreditexponering mot bostadsrättsföreningar, en vanlig ägandeform av flerbostadshus i Sverige.

Den högre räntemiljön och kostnadsinflationen har negativt påverkat marknadsutsikterna för såväl den kommersiella fastighetssektorn som för bostadsfastigheter genom att sätta press på fastighetsvärderingar och kassaflöden. Effekten för det kommersiella segmentet kommer delvis att kompenseras genom indexklausuler i hyresavtalen, men en utdragen konjunkturedgång kan på sikt leda till ökade vakanser och minskade intäkter. Utsikterna varierar mellan olika delsegment, där exempelvis detaljhandelsfastigheter och hotell väntas påverkas genom minskad hushållskonsumtion. Kontorssegmentet kan också komma att bli föremål för ökade vakanser till följd av den fortsatta trenden med hybridarbete samt kostnadsinflation. Dessutom kan både vissa bostads- och kommersiella fastighetsbolag stå inför utmaningar relaterade till refinansiering av obligationsförfall de kommande åren, om inte förhållandena på kapitalmarknaden förbättras.

Kreditkvaliteten i fastighetsportföljen förblev robust under 2022 med begränsade kreditförluster. På grund av utmaningarna inom fastighetssektorn gjordes en portföljreservering avseende fastighetsportföljen om 0,3 miljarder kronor som en försiktighetsåtgärd, trots att de flesta företag kan hantera den nya räntemiljön. SEB styr sin exponering mot fastighetssektorn genom en koncernövergripande risktoleransnivå för kommersiella fastighetsbolag, begränsningar på volymtillväxt på divisionsnivå, samt genom en strikt kreditpolicy för fastighetsutlåning.

Stabil baltisk kreditportfölj

SEB:s baltiska kreditportfölj består främst av företags- och hushållskrediter. Litauen utgör SEB:s största marknad i Baltikum vad gäller kreditexponering, följt av Estland och Lettland. Under 2022 utmanades de baltiska ekonomierna av exceptionellt hög inflation och stigande energipriser. Sammantaget har effekterna från den geopolitiska osäkerheten och förhöjd inflation varit begränsade. Kreditportföljen växte i samtliga segment, särskilt bolån, och ökade till 226 miljarder kronor (194). Detta motsvarar 7,7 procent av den totala kreditportföljen utanför banksektorn, vilket är väl inom den beslutade risktoleransnivån. Kreditkvaliteten var fortsatt stabil med låga kreditförluster.

Ökade marknadsrisker på volatila finansiella marknader

Marknadsrisk uppstår i SEB:s kunddrivna tradingverksamhet samt inom treasury-funktionen som ansvarar för hanteringen av koncernens finansiering och likviditet. Risken i tradingen mäts som Value-at-Risk (VaR), vilket är en uppskattning av den maximala förlust som SEB förväntas göra, med 99 procents sannolikhet, under en tiodagarsperiod. Ränterisk i bankboken är risken för förlust eller minskning av ekonomiskt värde eller vinst, som uppstår till följd av skillnader i räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. Osäkerheten som orsakades av Rysslands invasion av Ukraina och det ökade inflationstrycket, ledde till ökad volatilitet på finansmarknaderna under året. Räntorna steg, kreditspreadar ökade, råvarupriserna rörde sig kraftigt och de globala aktiemarknaderna föll kraftigt. Volatiliteten hanterades genom att minska risken i vissa portföljer samtidigt som man stödde kundernas behov. Till följd av den extrema marknadsvolatiliteten ökade SEB:s marknadsrisk och genomsnittligt VaR (vilket baseras på förändringar i marknadsriskfaktorer under de senaste tolv månaderna) ökade till 236 Mkr (138).

Stabila risker inom försäkringsverksamheten

SEB:s livförsäkringsverksamhet består framför allt av fondförsäkringar där marknadsrisken kvarstår hos kunden. Under 2022 stod fondförsäkringar för 71 procent av de totala premieinbetalningarna (77). Utöver fondförsäkringar erbjuder SEB riskförsäkring i Sverige och Baltikum samt traditionell livförsäkring i Sverige. SEB är, i och med de garanterade åtagandena i den traditionella försäkringsportföljen, exponerat mot marknadsrisk. Skillnaden mellan värdet på tillgångarna och de garanterade åtagandena utgör dock en buffert mot volatilitet i intjäningen. Under 2022 minskade denna buffert något till följd av svagare finansiella marknader, vilket endast delvis kompenserades av nya affärsvolymer. Andelen alternativa investeringar har ökat proportionellt under året eftersom värderingarna av traditionella investeringsklasser har sjunkit. Andelen alternativa investeringar i de traditionella portföljerna förväntas vara av fortsatt betydande storlek och utgjorde vid årets slut cirka 50 (40) procent av investeringsportföljen. I allmänhet ökar alternativa investeringar risknivån i en portfölj, detta då värderings-, marknads-, likviditets- och icke-finansiella risker bedöms vara högre än i traditionella investeringsklasser. Dessa risker motverkas främst av en hög grad av diversifiering inom tillgångsslaget såväl som en stark styrnings- och värderingsprocess.

Kreditportföljens geografiska fördelning 1)	Procent
Sverige	62
Norden, övrigt	17
Baltikum	7
Tyskland och Storbritannien	11
Övrigt	2

1) Fördelning utifrån SEB:s verksamhet

Operativ motståndskraft i en utmanande omgivning

SEB arbetar med att reducera icke-finansiella risker i den dagliga verksamheten och i bankens processer genom att kontinuerligt utveckla och förbättra styrning och praxis kring riskhantering. Under 2022 var nettoförlusterna från incidenter fortsatt låga på 237 Mkr (219). Den geopolitiska spänningen ökade fokus på icke-finansiella risker, särskilt operativ motståndskraft, cybersäkerhet och sanktionskontroller. Flera åtgärder för att förbättra de interna processerna och systeminfrastrukturen vidtogs som svar på situationen. Bankens krisplaner aktiverades och affärsprocesser, geografiska koncentrationsrisker och möjligheter att flytta personal utvärderades utifrån olika scenarier för att säkra bankens operativa motståndskraft. Processerna för informationssäkerhet och cyberrisker granskades och en omfattande scenarioanalys med bland annat störningar i bankens tekniska infrastruktur genomfördes. Komplexiteten på området för sanktionskontroll ökade snabbt efter Rysslands invasion av Ukraina. EU, USA och många andra länder reagerade genom att införa sanktioner i en aldrig tidigare skådad omfattning.# Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering

För att minska risken för överträdelser inrättade SEB en grupp med seniora representanter från affären så väl som regelefterlevnads- och riskfunktionerna för att stödja beslutsfattandet i sanktionskontrollgrupperna och för att under- lätta snabb eskalering till relevanta kommittéer vid behov. Nivån av cyberhot har också höjts under året då cyberattacker har varit en del av krigföringen. SEB har hanterat denna risk genom att förbättra sin analys av hotbilder och samarbeta med strategiska partners för att stärka bankens försvar. Varken SEB eller någon av bankens viktiga partners inom outsourcing utsat- tes för några betydande cyberattacker under 2022. SEB fortsatte att utveckla ramverket för hantering av icke- finansiella risker under året för att mer uttryckligen adressera framväxande riskområden, inklusive cyberrisker, tredje parts- risker, finansiell brottslighet och datahanteringsrisker. Under 2023 kommer implementering av den koncernövergripande molnstrategin att accelerera den tekniska utvecklingen i linje med bankens 2030-strategi.

Förebyggande av finansiell brottslighet

Genom att vara aktiv på de finansiella marknaderna med ett diversifierat och globalt erbjudande är SEB som bank exponerat för risken att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av ter- rorism (”finansiell brottslighet”). Finansiell brottslighet utgör ett allvarligt hot mot det finansiella systemet och därmed även mot den offentliga sektorn och samhället i stort. SEB arbetar aktivt med att förebygga den risken i enlighet med gällande lagar och regler samt bankens egna instruktioner och riktlinjer. Kunskap, medvetenhet och en stark riskkultur är djupt förankrat i hela organisationen, från styrelsen till enskilda medarbetare. SEB utvecklar kontinuerligt sin förmåga att upptäcka, avskräcka, förebygga och rapportera misstänkt finansiell brottslighet. Arbetet leds av enheten för förebyggande av finan- siell brottslighet för att säkerställa en heltäckande styrning. Under 2022 fortsatte arbetet med att ytterligare förbättra rutiner, processer och systemstöd samt förstärka kontrollerna. Dessutom rekryterades ett antal viktiga specialister.

En av de viktigaste förebyggande aktiviteterna är processen för kundkännedom. I denna process samlas information in i syfte att förstå affärsrelationen och hantera eventuella risker kopplade till kunden. Alla kunder bedöms i denna process som upprepas regelbundet. Processen är riskbaserad och utökade kontroller görs för kunder inom områden där banken identi- fierar en högre risk, till exempel för kunder med kopplingar till högriskländer.

En annan viktig aktivitet är den bevakning som görs för att upptäcka misstänkta transaktioner eller beteenden. Misstänkt verksamhet anmäls till berörda myndigheter. I sådana fall kommer SEB även att överväga att begränsa, och under vissa omständigheter säga upp, affärsrelationen. 2022 rapporterade SEB fler än 5 400 rapporter om misstänkta aktiviteter till myn- digheter i de länder där banken är verksam.

SEB genomför också kontroller för att förhindra betalningar till och från personer eller företag på sanktionslistor. USA och EU införde omfattande sanktioner som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina. För att säkerställa att banken inte bryter mot dessa har SEB utvecklat sin kontrollkapacitet.

Bankens samarbete med externa aktörer är en viktig del av det förebyggande arbetet att förhindra finansiell brottslighet. Samarbetet mellan den svenska polismyndigheten och de stora svenska bankerna gällande penningtvätt, SAMLIT, har fortsatt under året med syftet att öka informationsutbytet mellan privat och offentlig sektor.

Bedrägerier är en viktig finansieringskälla för annan brottslig verksamhet och SEB:s arbete för att upptäcka och förebygga alla typer av bedrägerier, interna så väl som externa, utvecklas kontinuerligt för att anpassas till nya kriminella beteenden. Under 2022 lanserade SEB och andra svenska storbanker ett nytt partnerskap för förebyggande av bedrägeri som syftar till att minska bedrägerier i det svenska samhället.

Banken utbildar löpande personalen för att öka medveten- heten kring riskerna med finansiell brottslighet. SEB:s upp- förandekod och värderingar, obligatoriska utbildningar samt dialoger om etiska och värderingsbaserade dilemman stärker medarbetarens medvetenhet om betydelsen av sitt uppträdan- de. Anställda uppmuntras att rapportera oetiska eller olagliga incidenter, vid behov via en extern oberoende visselblåsar- process. Se sid. 48.

Hållbarhetsrisker i kreditanalys och kundkännedomsprocessen

Som bank har SEB en viktig roll i samhället genom att tillhan- dahålla krediter och hantera finansiella tillgångar på ett sätt som främjar hållbar ekonomisk tillväxt och välstånd. SEB beaktar hållbarhetsrisker i kreditgivningen och hur de påver- kar kundens återbetalningsförmåga. Hänsyn tas även till hur sådana risker kan komma att påverka SEB:s ambition att vara en hållbar bank. Verktyg för att identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, mitigera och rapportera hållbarhetsrisker vidareutvecklas löpande. För mer information om SEB:s hantering av hållbarhetsfrågor, se sid. 32 och för specifik information om hantering av klimatrelaterade risker, se sid. 58.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Likviditetstäckningsgraden (LCR)

Likviditetstäckningsgraden (LCR) mäter hur väl SEB:s likvida till- gångar täcker kassautflöden i ett kortsiktigt stressat scenario. Vid årsskiftet var SEB:s LCR 143 procent 145). SEB uppfyller minimikravet på 100 procent på totalnivå samt minimikraven vad gäller LCR för individuella valutor, inklusive euro, dollar och andra signifikanta valutor.

Kreditbetyg

Ett högt kreditbetyg är viktigt då det ligger till grund för SEB:s upplåningskostnader. SEB har kreditbetygen AA–/Aa3/A+ med stabila utsikter från Fitch, Moody’s respektive S&P Global. Inga förändringar skedde under året.

Kreditbetyg

• Fitch: rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till AA– med stabila utsikter. Kreditbetyget baseras på SEB:s låga riskaptit, dess stabila och väl utförda strategi, en god kreditkvalitet och kapitalisering. Kreditbetyget bekräftades i juli 2022.
• Moody’s: Sedan oktober 2021 rankar Moody’s SEB:s långfristiga seniora upplåning till Aa3, med stabila utsikter, utifrån bankens goda kreditkvalitet och starka kapitalisering, som förväntas fortsätta uppvisa motståndskraft trots mindre gynnsamma makroekonomiska utsikter.
• S&P: rankar SEB:s långfristiga seniora upplåning till A+ med stabila utsikter. Kreditbetyget är baserat på den låga risken och de stabila verksamhetsvillkoren i Sverige, bankens stabila och diversifierade intjäningsbas och ledande ställning bland nordiska storföretag, en stark kapitalisering och en motståndskraftig lönsamhet trots en förväntad ökande press på intäkter och kreditkvalitet i det ekonomiska läget. I juli 2022 bekräftades kreditbetyget.

	Moody’s	S&P Global	Fitch
Kort ¹	P₁	A₁⁺	F₁⁺
Lång ²	Aaa	AAA	AAA
	P₂	A₁	F₁
	Aa1	AA⁺	AA⁺
	P₃	A₂	F2
	Aa2	AA	AA
	Aa3	A₃	F3
		AA–	AA–
	A1	A⁺	A⁺
Utsikter	Stabila	Stabila	Stabila

¹ Kortfristiga skulder och certifikat.
² Långfristig senior icke säkerställd upplåning.

Likviditetshantering

En välbalanserad likviditets- och finansieringsstrategi

Tillgång till likviditets- och finansieringsmarknaderna är nödvän- digt under alla omständigheter. SEB:s likviditets- och finansie- ringsstrategi hanteras utifrån tre perspektiv:

1. optimera likviditetsstrukturen i balansräkningen för att säker- ställa att mindre likvida tillgångar har en stabil finansiering,
2. övervaka beroendet av upplåning på finansmarknaderna, samt
3. säkerställa att banken har en tillräcklig likviditetsreserv för att motstå ett svårt stressat scenario.

SEB drar nytta av att upprätthålla en diversifierad och stark finansieringsbas och likviditetsposition. Under 2022 påverkades finansieringsmarknaderna av stigande räntor och ökad volatilitet. SEB var mer aktiv på finan- sieringsmarknaderna än tidigare år, huvudsakligen för att möta regelverkskrav. Under 2022 tog SEB upp långfristig finansiering till ett belopp motsvarande 130 miljarder kronor 75), inklusive två gröna efterställda kvalificerade obligationer samt 5 miljar- der kronor i primärkapitaltillskott. Vid årsskiftet uppgick den långfristiga finansieringen till 474 miljarder kronor 474). Kortfristig finansiering i form av företagscertifikat och in- låningsbevis uppgick vid årets slut till 353 miljarder kronor 288).

SEB hanterar sina tillgångar och skulder i linje med regel- verkskravet om en stabil nettofinansieringskvot (NSFR) på minst 100 procent. Vid årsskiftet var SEB:s NSFR 109 procent 111), vilket är över minimikravet liksom styrelsens risktolerans för en sund strukturell likviditetsposition. Vid slutet av 2022 uppgick SEB:s likvida tillgångar till 695 miljarder kronor 672). Storleken och sammansättningen av likvida tillgångar utvärderas löpande mot uppskattade behov.

Likviditetstäckningsgrad, Core gap-kvot och stabil nettofinansieringskvot ¹

  250 | ............................*...........
      | ............................*...........
  200 | ............................*...........
      | ............................*...........
  150 | ********....................*...........
      | ********....................*...........
  100 | ********....................*...........
      | ********....................*...........
   50 | ********....................*...........
      | ********....................*...........
    0 +-----------------------------------------
        2020      2021      2022

       Likviditetstäckningsgrad Core gap kvot Stabil nettofinansieringskvot
       Kravet på likviditetstäckningsgrad/Kravet på stabil nettofinansieringskvot

¹ Core gap-kvoten rapporterades fram till 2021 då rapporteringskrav för stabil nettofinansieringskvot enligt CRR2 infördes.

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Kapitalstyrning

En fortsatt stark kapitalposition

Trots en stark riskkultur och god riskhantering kan oförutsedda förluster uppstå inom en bankverksamhet. SEB:s kapitalhantering är utformad för att säkerställa att banken har tillräckligt med kapital för att kunna täcka sådana oförutsedda förluster. Styrelsen fastställer SEB:s kapitalmål med hänsyn tagen dels till tillsynsmyndigheters, skuldinvesterares och affärsmotparters krav på finansiell stabilitet, dels till styrelsens syn på kapital- behov och ambition vad gäller kreditbetyget.# Förvaltningsberättelse — Risk-, likviditets- och kapitalhantering

Dessa krav måste balanseras mot aktieägarnas krav på avkastning. Kapitalkraven som gäller för svenska banker är baserade på EU:s bankpaket infört i svensk lag. Kärnprimärkapitalkravet består av fyra huvuddelar enligt nedan.

Kärnprimärkapital som procentuell andel av totalt – krav och utfall riskvägt exponeringsbelopp

	2022	2021
Pelare 1 minimikapitalkrav	4,5	4,5
Pelare 2 krav (P2R)	1,4	1,2
Kombinerat buffertkrav	7,4	6,6
Pelare 2 vägledning (P2G)	1,0	1,5
Totalt krav och P2G	14,2	13,8
Kärnprimärkapitalrelation	19,0	19,7

Vid årsskiftet uppgick SEB:s kärnprimärkapitalrelation till 19,0 procent (19,7), vilket innebar en buffert på 470 bas- punkter över myndighetskravet och Pelare 2 vägledning (P2G). Riskexponerings beloppet ökade till 859 miljarder kronor (787), främst på grund av ökningar i företagskreditportföljen, marknadsrisk och valutaeffekter. Årets resultat var starkt, vilket bidrog till att kärnprimärkapitalet ökade till 163 miljarder kronor (155). I samband med 2022 års SREP (översyns- och utvärde- ringsprocess) beslutade Finansinspektionen att koncernens P2G var 1,0 procent (1,5). Därutöver beslutades att P2G för brutto soliditet var 0,45 procent (0,45) av bruttosoliditets- exponeringen, utöver minimikravet för bruttosoliditetskvoten på 3 procent. SEB:s bruttosoliditetskvot var 5,0 procent (5,0) vid slutet av 2022. Finansinspektionens kapitaltäckningskrav för svenska banker är högre än EU:s nivåer och svenska banker är väl kapitaliserade i jämförelse med banker i övriga delar av Europa, både från ett riskbaserat och från ett icke riskbaserat perspektiv. För information gällande styrelsens kapitalrelaterade finansiella mål, se sid. 73.

Slutförande av Basel III-ramverket

2017 presenterade Baselkommittén ett reformpaket gällande Basel III-ramverket (kallat Basel IV) som syftar till att minska stora variationer i riskvägda tillgångar (RWA) mellan banker. För detta ändamål föreslog kommittén ett schablongolv för riskvägda tillgångar vilket innebär att riskvägda tillgångar beräknade med interna modeller i sin helhet inte får understiga 72,5 procent av de riskvägda tillgångarna beräknade enligt stan- dardmetoden. Förslaget innehåller, jämfört med det ursprung- liga Basel-regelverket, ett flertal förbättringar med avseende på schablongolvet för riskvägda tillgångar, där reglerna är mer anpassade för den europeiska banksektorn. 2021 offentliggjorde EU-kommissionen ett förslag gällande implementationen av Basel IV i EU-lagstiftningen. De nya bestämmelserna föreslås genomföras den 1 januari 2025, med en femårig gradvis infasning av schablongolvet om 72,5 procent för riskvägda tillgångar fram till 1 januari 2030. Borttagande av interna modeller för operativ risk, restriktioner på interna modeller för kreditrisk och förändrade metoder för marknads- risk är förväntade kravförändringar.

Utveckling av riskexponeringsbelopp (REA) Mdr kr

	2022	2021	2020
Kreditrisk
Marknadsrisk
Operativ risk
Övriga exponeringar
Ytterligare riskexponeringsbelopp

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Bolagsstyrning

För att upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att kunder, aktieägare, medarbetare och andra intressenter har ett stort förtroende och hög tillit till bankens verksamhet. Professionella medarbetare som vägleds av principer för ett gott affärsmässigt uppträdande är avgöran- de, liksom upprätthållandet av en sund riskkultur. Med ett robust ramverk för bolagsstyrning, med tydligt definierade roller och ansvar samt intern kontroll, förebyggs även intressekonflikter.

Regelverk

Som svenskt publikt bankaktiebolag med värdepapper noterade på Nasdaq Stockholm måste SEB följa en mängd olika regelverk. Regelverket för bolagsstyrning omfattar följande externa regelverk:

• aktiebolagslagen
• årsredovisningslagen
• regelverk för emittenter på Nasdaq Stockholm
• svensk kod för bolagsstyrning
• lagen om bank- och finansieringsrörelse
• Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjer.

SEB tillämpar även ett internt regelverk. Detta omfattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policyer och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom koncer- nen är verktyg för styrelsen och den verkställande direktören och koncernchefen (vd) i deras styrande och kontrollerande roller. I dessa policyer och instruktioner ingår bland annat:

• Arbetsordningen för styrelsen och instruktionerna för styrelsens kommittéer
• Instruktioner för verkställande direktören och verkställande ledningen (VL)
• Koncernens kreditinstruktion och riskpolicy
• Instruktionen för hantering av intressekonflikter
• Policy för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism 1)
• Uppförandekoden 1)
• Ersättningspolicyn
• Policy för informationssäkerhet
• Hållbarhetspolicy 1)
• Policy för inkludering och mångfald 1)
• Policyer för lämplighet, mångfald och sammansättning av styrelsen samt den verkställande ledningen (VL) och andra nyckelbefattningar.

1) Se sebgroup.com

SEB:s arbete med frågor angående etik och hållbarhet är en integrerad del av verksamheten som regelbundet återfinns på styrelsens dagordning. SEB:s uppförandekod beskriver bankens värderingar, etik och principer för affärsmässigt uppträdande och ger vägledning om hur medarbetarna ska verka enligt värderingarna. Policyer och instruktioner för hållbarhet liksom koncerngemensamma tematiska och sektorpolicyer som behandlar miljörelaterade, sociala och bolagsstyrningsfrågor är också väsentliga. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och svensk kod för bolags- styrning. SEB strävar efter att följa koden där så är lämpligt och har inga avvikelser att rapportera för 2022. Mer information om SEB:s bolagsstyrning finns på sebgroup.com

”God bolagsstyrning innebär att säkerställa att företag drivs på ett hållbart, ansvarsfullt och så effektivt sätt som möjligt för aktieägarnas räkning. God bolagsstyrning är en integrerad del av SEB:s kärnverksamhet och syftar till att hjälpa våra anställda följa god affärssed och säkerställa en sund riskkultur.”

Marcus Wallenberg, styrelseordförande

---

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Fördelning av aktier efter storleken på innehav 31 december 2022

Aktiernas fördelning	Antal ägare	Antal aktier	Procent
1–500	182 589	30 716 065	1,4
501–1 000	38 600	29 434 900	1,4
1 001–5 000	43 445	95 605 032	4,4
5 001–10 000	5 832	41 684 029	1,9
10 001–20 000	2 403	33 711 860	1,6
20 001–50 000	1 077	33 243 597	1,5
50 001–100 000	295	20 674 158	1,0
100 001–500 000	261	58 235 797	2,7
500 001–1 000 000	45	32 541 073	1,5
1 000 001–	103	1 802 875 423	82,8
Summa	274 650	2 178 721 934	100,0

Källa: Euroclear och Holdings

De största aktieägarna 31 december 2022

	Antal aktier	Varav C-aktier	Andel av kapital, % 2022	Andel av kapital, % 2021	Andel av röster, % 2022	Andel av röster, % 2021
Investor	456 198 927	4 000 372	20,9	21,0	20,8	20,8
Alecta Pensionsförsäkring	126 040 886		5,8	5,8	5,7	5,7
Swedbank Robur Fonder	97 460 231		4,5	4,5	4,1	4,1
Trygg-Stiftelsen	91 974 674		4,2	4,3	5,0	5,0
AMF Pension & Fonder	91 409 002		4,2	4,2	4,1	4,1
SEB:s eget aktieinnehav 1)	65 789 373		3,0	3,1	1,7	1,7
BlackRock	55 285 658	168	2,5	2,6	2,6	2,6
Vanguard	51 601 406	495 823	2,4	2,4	2,0	2,0
SEB Fonder	47 998 857		2,2	2,2	2,1	2,1
Harding Loevner	42 094 490		1,9	2,0	1,0	1,0
Handelsbanken Fonder	34 697 890	21 973	1,6	1,6	1,6	1,6
Nordea Fonder	21 220 387		1,0	1,0	1,1	1,1
Fjärde AP-fonden	20 367 360		0,9	0,9	1,1	1,1
Norges Bank	18 796 545	39 076	0,9	0,9	0,9	0,9
Första AP-fonden	18 001 850		0,8	0,8	0,8	0,8

1) Se tabellen Antal utestående aktier på sid. 71.

Källa: Euroclear och Holdings. Olika röstvärden på A-aktier (röstvärde 1) och C-aktier (röstvärde 0.1) ger mindre skillnader i andel röster från andel kapital. Majoriteten av bankens cirka 275 000 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna äger tillsammans 52% av kapital och röster.

Aktieägare och bolagsstämma

Aktieägarna utövar sitt inflytande på bolagsstämman genom att bland annat utse bankens styrelse och extern revisor. SEB har cirka 275 000 aktieägare. SEB:s aktiekapital består av två aktieslag: A- och C-aktier. Varje A-aktie representerar en röst och varje C-aktie en tiondels röst. Årsstämman hålls på svenska i Stockholm. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta på stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud. Årsstämman 2022 hölls den 22 mars i Stockholms Konserthus. Aktieägarna kunde också utöva sin rösträtt genom poströstning före bolagsstämman i enlighet med bestämmelserna i SEB:s bolagsordning. Antalet aktieägare som var representerade vid bolagsstämman var 1 018, representerande 60 procent av rösterna, och antalet personer som var fysiskt närvarande vid bolagsstämman var 240. De viktigaste besluten som fattades vid stämman var:

• fastställande av ordinarie utdelning om 6,00 kronor per aktie
• omval av nio styrelseledamöter och val av två nya styrelseledamöter
• omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande
• omval av Ernst & Young AB som extern revisor
• godkännande av styrelsens ersättningsrapport 2021
• fastställande av tre långfristiga aktieprogram
• bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försälj- ning av egna aktier för SEB:s värdepappersrörelse, för de långfristiga aktieprogrammen och för kapitaländamål
• bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av konvertibler
• minskning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier och bonusemission genom ökning av aktiekapitalet.# Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning

Valberedning

Protokollen från årsstämman finns på sebgroup.com.

Valberedningens främsta uppgift är att ta fram förslag till årsstämman avseende ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt extern revisor. Valberedningen nominerar ordförande, styrelsens ledamöter och extern revisor, samt tar fram rekommendationer gällande styrelsearvoden och ersättning för kommittéarbete.

Enligt beslut av årsstämman ska valberedningen vara sammansatt av styrelsens ordförande samt representanter för de av bankens fyra största aktieägare som önskar utse en ledamot. En av de oberoende styrelseledamöterna ska adjungeras till valberedningen. Sammansättningen av valberedningen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden.

Valberedningen har tillgång till relevant information om SEB:s verksamhet samt finansiell och strategisk ställning lämnad av styrelsens ordförande och den adjungerade ledamoten. Styrelsens sammansättning ska vara förenlig med gällande lagar och förordningar samt den policy om lämplighet, mångfald och sammansättning av styrelsen som bankens styrelse har antagit. En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för banken och som säkerställer att styrelsen kan agera oberoende, utan yttre påverkan eller intressekonflikter.

Därför har valberedningen som utgångspunkt för sitt arbete att bedöma i vilken grad styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på den till följd av bankens verksamhet, organisation och framtida inriktning. Styrelsens storlek och sammansättning diskuteras och bedöms i termer av lämplig kompetens och erfarenhet, både inom den finansiella sektorn och på de geografiska områden där SEB är verksamt. Ledamöterna ska också ha tillräckligt med tid att utföra sina uppgifter och förstå bankens verksamhet och dess största risker. Valberedningen granskar också utvärderingarna av styrelsens ledamöter och ordförande. Se sid. 97.

Valberedningen ska säkerställa mångfald inom styrelsen vad gäller ledamöternas utbildning, yrkesbakgrund och kulturella bakgrund samt ålder, kön och nationellt och etniskt ursprung. Valberedningen ska också se till att styrelsen har förutsättningar att övervaka och hantera SEB:s risker och påverkan i förhållande till ESG-kriterier (miljö, sociala frågor och styrning). Valberedningen diskuterar dessutom successionsfrågor och lägger särskild vikt vid kontinuitet och långsiktighet vad gäller att säkerställa styrelsens kompetens och sammansättning.

Valberedningen inför årsstämman 2023 utsågs under hösten 2022. Ingen ersättning har utgått till ledamöterna i valberedningen. Valberedningens förslag till årsstämman 2023, med särskilt yttrande över motivet till förslaget till styrelse, finns på sebgroup.com.

Valberedningen inför årsstämman 2023

Ledamot	Representant för	Röster (%) 31 aug. 2022
Petra Hedengran, ordförande	Investor	21,0
Magnus Billing	Alecta	5,8
Lars Heikensten	Trygg-Stiftelsen	4,3
Johan Sidenmark	AMF	4,3
Marcus Wallenberg	SEB, styrelsens ordförande	35,4
Lars Ottersgård, adjungerad, utsedd av styrelsen.

Swedbank Robur Fonder, som var bankens fjärde största ägare utsåg inte någon ledamot till valberedningen.

Styrning och ansvarsfördelning

SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och följs upp i enlighet med policyer och instruktioner fastställda av styrelsen och vd.

graph TD
    A[Aktieägare vid bolagsstämma (sid. 91)] --> B(Styrelsen (sid. 93));
    B --> C(Styrelsens kommittéer);
    C --> D(Remuneration & HR Committee (sid. 100));
    C --> E(Audit & Compliance Committee (sid. 99));
    C --> F(Risk & Capital Committee (sid.98));
    B --> G(Utser);
    G --> H(Extern revisor (sid. 104));
    G --> I(Valberedningen (sid. 92));
    B --> J(Rapporterar till);
    J --> K(Chief Risk Officer (sid. 104));
    J --> L(Chef för Group Compliance (sid. 104));
    J --> M(Chef för Group Risk (sid. 104));
    J --> N(Chef för Group Internal Audit (sid. 104));
    B --> O(Vd och koncernchef (sid. 100));
    O --> P(Vd:s kommittéer);
    P --> Q(Verkställande ledningen (sid. 100));
    P --> R(Asset & Liability Committee (sid. 101));
    P --> S(Group Risk Committee (sid. 101));
    P --> T(Group Executive Sustainability Committee (sid. 101));
    P --> U(Group Internal Control and Compliance Committee (sid. 101));
    Q --> V(Chef för Group Credits (sid. 104));

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret för organisationen, förvaltningen och den verksamhet som bedrivs i koncernen. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar dess roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer.

Styrelsen har bland annat följande uppgifter:

• besluta om mål, strategi och ramar för verksamheten samt affärsplan
• regelbundet följa upp och utvärdera verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna
• ansvara för att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att de bokföringsmässiga riskerna i verksamheten och de finansiella förhållandena i övrigt styrs på ett betryggande sätt
• anta policyer och instruktioner för verksamheten
• besluta om större förvärv och avyttringar liksom andra större investeringar
• utse eller entlediga vd, ledamöter i VL, Chief Risk Officer (CRO) och chefen för internrevision samt besluta om ersättning till dessa
• besluta om ett ramverk för beviljande av lån och andra transaktioner till styrelsens ledamöter och övriga personer i ledande ställning i SEB samt deras närstående. Det är också styrelsen som beslutar om sådana transaktioner.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och ser bland annat till att ledamöterna löpande får information och utbildning om förändringar i regler för bankens verksamhet och om ansvaret som ledamot i ett noterat finansiellt bolag. Utbildnings- och fördjupningsseminarier arrangeras årligen. Nya ledamöter erbjuds ett utbildningsprogram med information om, och diskussion kring, SEB:s olika verksamheter inklusive kontrollfunktionerna.

Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år. Styrelsen ska sedan årsstämman 2022 bestå av elva årsstämmovalda ledamöter, utan suppleanter, samt två ledamöter med två suppleanter som arbetstagarrepresentanter, utsedda av sina respektive arbetstagarorganisationer. För att styrelsen ska vara beslutsför måste fler än hälften av ledamöterna vara närvarande vid styrelsemötet. Vd är den enda årsstämmovalda ledamoten som är anställd i banken.

Valberedningen har gjort en samlad bedömning av ledamöternas oberoende i förhållande till banken och bankens ledning samt i förhållande till aktieägare som äger 10 procent eller mer av aktierna eller rösterna och funnit att sammansättningen av styrelsen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden.

En styrelseledamot får inte delta i behandlingen av ett ärende där ledamoten, eller en närstående part, har ett materiellt intresse som kan stå i konflikt med SEB:s intressen. En styrelseledamot ska rapportera befintliga och/eller potentiella intressekonflikter till ordföranden, exempelvis eventuella närstående parter, andra styrelseuppdrag och finansiella innehav i andra företag. Styrelsen dokumenterar, kommunicerar och hanterar på lämpligt sätt alla faktiska och potentiella intressekonflikter på styrelsenivå, både individuellt och kollektivt. Dessa krav har vederbörligen återspeglats i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen om intressekonflikter för SEB-koncernen.

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2022 hölls 16 styrelsemöten. Vd deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder föreligger på grund av intressekonflikt så som då vd:s arbete utvärderas. Andra medlemmar i VL deltar när så krävs.

På styrelsens dagordning 2022

Första kvartalet

• Års- och Hållbarhetsredovisning 2021
• Balansräkning, kapital- och utdelningsfrågor
• Makroekonomisk genomgång
• Successionsplanering för vd och VL
• Rapporter från intern och extern revision samt från Group Compliance
• Bedömning av effektiviteten och ändamålsenligheten hos SEB:s organisation
• Ersättning till vd, VL och kontrollfunktioner
• Årlig revidering av instruktioner och policyer för SEB-koncernen, inklusive antagande av en ny policy för fossila bränslen
• Uppdatering om digitaliseringen av divisionen Företag & Privatkunder och om SEBx
• Uppdatering om Ukraina och Ryssland
• Kallelse och förslag till årsstämman
• Konstituerande styrelsemöte

Andra kvartalet

• Makroekonomisk genomgång
• Uppdatering om Ukraina och Ryssland
• Översikt över SEB:s hemmamarknader och internationella nätverk
• Uppdatering om divisionen Private Wealth Management & Family Office i Danmark
• HR-uppdatering
• IT-marknadsinformation
• SEBx uppdatering
• Uppdatering – Chief Data and Analytics Officer
• Utsikter för investmentbanktjänster
• Resolutionsplan för SEB:s USA-verksamhet
• SEB:s långsiktiga strategi
• Intern kapital- och likviditetsutvärdering (ICAAP och ILAAP)
• Besök av Finansinspektionens generaldirektör
• Riskseminarium

Tredje kvartalet

• Fördjupning: möte med SEB:s norska ledning och kunder i Oslo
• Genomgång av ramverket för nyckeltal

Fjärde kvartalet

• Framrullning av affärsplanen 2023–2026
• Utvärdering av styrelsen
• Medarbetarundersökning
• Benchmark för HR
• Plan för återhämtning och rekonstruktion
• Makroekonomisk genomgång
• Årsredovisning från stiftelser med förvaltning kopplad till SEB

SEB:s kvartalsrapport, samt SEB:s riskposition, kreditkvalitet, kreditportfölj och likviditetsläge finns på styrelsens dagordning varje kvartal.

Styrelseledamöter

Befattning	Marcus Wallenberg	Sven Nyman	Jesper Ovesen	Jacob Aarup-Andersen	Signhild Arnegård Hansen	Anne-Catherine Berner	Winnie Fok	John Flint
Ordförande sedan 2005	X
Vice ordförande sedan 2017		X
Vice ordförande sedan 2014			X
Ledamot				X	X	X	X	X
Befattning					Vice ordförande RCC, ACC, RemCo	Ledamot RCC	Ordförande RCC, ledamot ACC	Ordförande RemCo
Kommitté						Ledamot RemCo	Ledamot ACC
Invalsår	2002	2013	2004	2022	2010	2019	2013	2022
Född	1956	1959	1957	1977	1960	1964	1956	1968
Utbildning	B.Sc. (Foreign Service)	Civ.ek.	Civ.ek. och MBA	M.Sc.
## Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 94 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

| Befattning | Marcus Wallenberg # Styrelse Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 96 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Utsedda av arbetstagarorganisationer

Styrelsens sekreterare och chefsjurist

Anna-Karin Glimström
Befattning: Ledamot
Invalsår: 2016
Född: 1962
Utbildning: Universitetsstudier i matematik, statistik och juridik. Jurist
Facklig representant / Befattning: Ordförande i Finansförbundet SEB.
Nationalitet: Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav: 687 aktierätter, varav 266 aktierätter och 421 villkorade aktierätter.
Andra innehav:
Närvaro på styrelsemöten: 12 av 15

Charlotta Lindholm
Befattning: Ledamot
Invalsår: 2015
Född: 1959
Utbildning: Jurist
Facklig representant / Befattning: Ordförande i Akademikerförbundet i SEB.
Nationalitet: Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav: 2 040 aktier och aktierätter, varav 1 353 A-aktier, 266 aktierätter och 421 villkorade aktierätter.
Andra innehav:
Närvaro på styrelsemöten: 14 av 15

Annika Dahlberg
Befattning: Styrelsesuppleant
Invalsår: 2016
Född: 1967
Utbildning: Universitetsstudier i arbetsmiljörätt och arbetsrätt. Jurist
Facklig representant / Befattning: Client Executive inom division PWM&FO. Förste vice ordförande i Finansförbundet SEB.
Nationalitet: Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav: 1 267 aktier och aktierätter, varav 580 A-aktier, 266 aktierätter och 421 villkorade aktierätter.
Andra innehav:
Närvaro på styrelsemöten: 14 av 14

Marika Ottander
Befattning: Styrelsesuppleant
Invalsår: 2022
Född: 1961
Utbildning: Jurist
Facklig representant / Befattning: Vice ordförande Akademikerförbundet i SEB. GDPR-specialist inom division C&PC.
Nationalitet: Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav: 687 aktierätter, varav 266 aktierätter och 421 villkorade aktierätter.
Andra innehav:
Närvaro på styrelsemöten: 10 av 10

Utvärdering av styrelse, vd och verkställande ledning (VL)

Styrelsen tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat består av en enkät med efterföljande diskussioner inom styrelsen. Genom denna process utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat om:
* varje enskild ledamot aktivt deltar i styrelsens och kommittéernas diskussioner
* ledamöterna bidrar med självständiga åsikter
* atmosfären på mötena främjar öppna diskussioner.

Resultatet av utvärderingen presenteras för och diskuteras i styrelsen och i valberedningen. Utvärderingsprocessen och resultatet av denna bidrar till att ytterligare förbättra styrelsearbetet och den hjälper valberedningen att utvärdera lämplig storlek och sammansättning av styrelsen. Marcus Wallenberg deltar inte i utvärderingen av sitt eget arbete, utvärderingen leddes 2022 av vice ordförande Jesper Ovesen. Styrelsen utvärderar löpande vd:s och VL:s arbete, varvid varken vd eller annan medlem av VL deltar.

Kontakta styrelsen

Skandinaviska Enskilda Banken AB
Styrelsens sekretariat
106 40 Stockholm
sebboardsecretariat@seb.se

Hans Ragnhäll
Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 97 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Styrelsens ersättning

Årsstämman beslutar om det sammanlagda arvodet till ledamöterna och om hur arvodet ska fördelas mellan ledamöterna i styrelsen och dess kommittéer. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden. Efter förslag från valberedningen har styrelsen fastställt en policy om att styrelsens ledamöter bör använda 25 procent av sitt arvode till att köpa och inneha aktier i SEB upp till ett belopp som motsvarar ett årsarvode. Varken vd eller de styrelseleda- möter som är utsedda av arbetstagarorganisationer erhåller något styrelsearvode.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. Styrelsen har emellertid inrättat kommittéer för att handlägga vissa frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. För närvarande finns tre styrelsekommittéer: Remuneration and Human Resources Committee (RemCo), Audit and Compli-ance Committee (ACC) och Risk and Capital Committee (RCC). Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. En viktig princip är att så många av styrelsens oberoende ledamöter som möjligt ska delta aktivt i kommittéarbetet. Varken vd eller andra befattningshavare i banken ingår i kommittéerna. Styrelsens ordförande är vice ordförande i de tre kommittéerna. Kommit- téerna består inte av samma grupp av ledamöter som utgör en annan kommitté och banken roterar ibland ordförandeskap och ingående ledamöter, med hänsyn tagen till den erfarenhet, kunskap och de färdigheter som behövs, var för sig eller tillsam- mans, i kommittén.

Risk and Capital Committee (RCC)

Jesper Ovesen
Ordförande RCC

RCC stödjer styrelsen i dess arbete med att säkerställa att SEB är organiserat och leds på ett sådant sätt att risker inom koncernens verksamhet övervakas och hanteras i enlig- het med styrelsens fastställda risktolerans samt externa och interna regler. RCC följer också kontinuerligt upp koncernens kapital- och likviditetssituation.

Huvudfokus 2022
* Uppföljning av SEB:s kapital- och likviditetsposition mot bak- grund av energikrisen, den stigande inflationen och den ryska invasionen av Ukraina, samt av affärsplanen och den ekono- miska prognosen för att säkerställa att banken har en tillräck- lig kapitalisering och likviditetsposition vid varje tidpunkt.
* Översyn av kreditportföljen mot bakgrund av energikrisen, den stigande inflationen och den ryska invasionen av Ukraina, med fokus på affärssektorer i omställning samt hållbarhetspolicyer.

RCC beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och övervakar riskhante- ringssystem, risktolerans och strategi, på såväl kort som lång sikt. Kommittén bereder förslag till tillsättande och entledigande av Chief Risk Officer (CRO). Den beslutar även i individuella kredit- ärenden av väsentlig betydelse eller principiell karaktär samt biträder RemCo i att tillhandahålla en risk- och kapital baserad syn på ersättningssystemet.

RCC höll 12 möten under 2022. Det är huvudsakligen ekonomi- och finansdirektören som har det övergripande ansvaret för information och presentation av de kapital- och finansieringsärenden som föredras för kommit- tén. CRO har motsvarande ansvar för risk- och kreditärenden. Vd, ekonomi- och finansdirektören och CRO deltar regelbundet i mötena. CRO-funktionen beskrivs på sid. 104. Information om risk-, likviditets- och kapitalhantering finns på sid. 83.

Ledamöter i RCC
Jesper Ovesen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Sven Nyman och Lars Ottersgård.

Tre försvarslinjer för riskhantering

Affärsenheterna inom divisionerna, supportfunktionerna och koncern- stabsfunktionerna utgör den första försvarslinjen. Affärsenheterna ansvarar för att rätt pris sätts för transaktioner och att de risker som uppstår under transaktionernas löptid hanteras. Långsiktiga kundrelationer och en sund riskkultur utgör en stabil grund för be- slut om vilka risker som tas. En initial riskbedömning görs för både kunden och den föreslagna transaktionen. Större transaktioner prövas av en kreditkommitté. Det är affärsenheternas ansvar att verksamheten följer tillämpliga koncerngemensamma policyer och instruktioner samt att den stöds av en tydlig beslutsordning.

Risk- och compliance-funktionerna utgör den andra försvarslinjen. Dessa enheter är oberoende från affärsverksamheten. Riskfunk- tionen är ansvarig för att identifiera, mäta, följa upp och rapportera risker. Riskerna mäts på både detaljerad och aggregerad nivå. Inter- na mätmetoder har utvecklats för större delen av kreditportföljen samt för marknadsrisk och icke-finansiell risk inklusive regelefter- levnad och banken har fått godkännande av Finansinspektionen att använda dessa för beräkning av kapitaltäckning. Riskerna kontroll- eras med hjälp av limiter på flera nivåer såsom transaktion, enhet och portfölj. Kreditkvaliteten och riskprofilen övervakas löpande, bland annat med hjälp av stresstester. Compliance-funktionen arbetar proaktivt med kvalitetssäkring avseende SEB:s regelefter- levnad. Funktionen hanterar frågor såsom kundskydd, agerande på finansmarknaden, förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism samt myndighetskrav och kontroller.

Bankens internrevision utgör den tredje försvarslinjen. Riskhanteringen kvalitetssäkras av internrevision genom regelbunden granskning och utvärdering, för att säkerställa att den är effektiv och ändamål- senlig. Internrevisorerna utvärderas i sin tur av den externa revi- sorn. Baserat på utvärderingar av den tredje försvarslinjen förstärks processerna i första och andra försvarslinjen kontinuerligt. SEB:s ramverk för styrning, i kombination med dess sunda riskkultur och affärsmannaskap, utgör hörnstenarna i en effektiv riskhantering.

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 98 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Audit and Compliance Committee (ACC)

Helena Saxon
Ordförande ACC

ACC stödjer styrelsen i dess arbete med kvalitetssäkring av, och intern kontroll avseende, bankens finansiella redovisning samt rapporteringen till tillsynsmyndig- heterna. ACC följer också upp de interna kontrollernas effektivitet avseende regelefterlevnads- och revisionsfrågor.

Huvudfokus 2022
* Uppföljning av pågående AML-utredningar som görs av till- synsmyndigheter i de länder där SEB bedriver sin verksamhet.
* Bedömning av kvaliteten på de revisionstjänster som tillhandahålls av den externa revisorn.
* Redovisning av verksamheten i Ryssland.

Befattning	Marcus Wallenberg	Johan Torgeby	Pontus Ljunggren	Göran Stille	Sven Nyman	Lars Ottersgård	Jesper Ovesen
Vice ordförande							Ordförande
Nationalitet	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk	Svensk
Egna och närståendes aktieinnehav	15 000 A-aktier	12 500 A-aktier	573 703 aktier och aktierätter 2)
Andra innehav	SEB skuld- instrument (ISIN XS2076169668), nominellt värde 600 000 USD.
Oberoende i förhållande till banken/större aktieägare	Ja/ja	Ja/nej	Nej/ja
Närvaro styrelse/ kommittémöten 1)	13 av 15 / 8 av 8	15 av 15 / 8 av 8	15 av 15				15 av 15
Arvode, styrelsemöten, kronor	850 000	850 000
Arvode, kommittémöten, kronor	450 000	460 000

1) Endast de möten ingår där det varit möjligt att delta utan intressekonflikt.
2) varav 5 826 A-aktier, 212 239 aktierätter och 355 638 villkorade aktierätter.Vid behov bereder ACC, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande eller entledigande av chefen för internrevision. Kommittén håller fortlöpande kontakt med bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen av deras aktiviteter, samt följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den utvärderar också externrevisorns arbete och oberoende. Vid behov har kommittén vidare att ta ställning till vd:s förslag till tillsättande eller entledigande av chefen för Group Compliance. Kommittén granskar dessutom årligen en rapport om visselblåsning från Group Compliance och Group Internal Audit. Mer information om visselblåsarprocessen finns i uppförandekoden. ACC höll 8 möten under 2022. Det är huvudsakligen ekonomi- och finansdirektören, externrevisorn, chefen för internrevision och chefen för Group Compliance som framlägger rapporter för kommitténs övervägande. Utöver dessa deltar vd och CRO regelbundet i mötena.

Ledamöter i ACC:
Helena Saxon (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Jesper Ovesen och Winnie Fok.

Intern kontroll avseende finansiell rapportering

Intern kontroll avseende finansiell rapportering (IKFR) är en väletablerad process som syftar till att ge rimlig försäkran om att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och att minska risken för felaktigheter. IKFR baseras på det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och tillämpas inom SEB i en årlig cykel. Under året utförs följande steg.

Utföra riskbedömning och lägesanalys

För att kunna identifiera och förstå vilka risker som är relevanta och väsentliga för rapporteringsprocessen, analyseras finansiella resultat- och balansräkningar på SEB:s koncern- samt enhetsnivå. Resultaten används för att bestämma vilka enheter, processer och system som ska omfattas av processen för IKFR under det kommande året.

Identifiera risker och kontroller

Med utgångspunkt i resultatet av riskbedömningen och lägesanalysen beslutar Group Finance om vilka processer som ska analyseras under det kommande året. De processer som omfattas granskas sedan i workshops där risker och kontroller diskuteras.

Utvärdera kontroller

Kontrollerna utvärderas löpande under året genom självutvärderingar av kontrollägare. På så sätt kan bankens svagheter identifieras, kompenserande kontroller införas och förbättringsåtgärder vidtas. Utvärderingen beskriver väsentliga finansiella rapporteringsrisker och kommenterar större avvikelser jämfört med tidigare kvartal.

Rapportera

Resultatet av uppföljningen konsolideras och analyseras för att bedöma den kvarvarande IKFR-risken. Uppföljningsrapportering sker kvartalsvis till koncernens ekonomi- och finansdirektör i samband med SEB:s externa kvartalsrapportering. Rapporten bidrar till tydlighet inom SEB, och möjliggör att förbättringsåtgärder kan prioriteras utifrån den återstående risken. Vidare sker rapportering kvartalsvis till Group Internal Audit och årligen till Group Internal Control and Compliance Committee (GICC) samt Audit and Compliance Committee (ACC).

Oberoende granskning

Utöver denna process utför Group Internal Audit och externrevision oberoende granskningar av IKFR.

Två andra ramverk baserade på COSO tillämpas i samma årliga cykel som beskrivs ovan, nämligen intern kontroll över myndighetsrapportering (IKRR) och intern kontroll över riskrapportering (IKMR).

Fokusområde 2022

Utöver det pågående arbetet under 2022 har ett nytt verktyg för poängsättning av kontroller införts för att möjliggöra en mer detaljerad och effektiv övervakning.

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 99 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

På VL:s dagordning 2022

Strategi och affärsplan

• Makroekonomisk utveckling
• SEB:s långsiktiga strategi och uppföljning av affärsplanen
• Diskussioner om kapitalkrav, kreditkvalitet och risk
• Uppdatering om strategiska initiativ
• Utveckling inom hållbarhet
• Diskussioner om kundnöjdhet, varumärkes- och imageposition samt arbetet med kundundersökningen
• Genomgång av process för hantering av kundklagomål

Human Resources

• Medarbetarundersökning 2022 och Inkludering och mångfald – diskussion om resultat och åtgärder
• Genomgång av kompetens- och ledarskapsutveckling
• Fördjupning i HR och framtida arbetssätt
• SEB:s nya beteenden

Tillsynsfrågor

• Program för förhindrande av finansiell brottslighet
• Riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism
• Dataskyddsombudets rapport

Affärsområden

• Genomgång av bankens verksamhetsområden och hemmamarknader
• Uppdatering om Investor World
• Kontorsrörelsen i Sverige i omvandling
• Uppdatering om Corporate Banking
• Uppdatering om Greentech Venture Capital

IT

• Uppdateringar om Chief Information Officer
• Genomgång av, och diskussion om IT, innefattande investeringar, säkerhet, agilt arbetssätt och molntjänster
• Uppdateringar om Savings, Technology och Business Support & Operations
• Partnerskap med Google Cloud
• Cybersäkerhetsuppdatering

Övrigt

• Förberedelser inför årsstämman
• Årlig genomgång av policyer och instruktioner, inklusive SEB:s Uppförandekod
• Kvartalsrapporter
• Utsikter för Investment Banking-tjänster
• Media uppdatering
• Uppdatering om Investor Relations
• Marknadsföringsuppdatering

Verkställande direktören

Vd, som också är koncernchef, ansvarar för SEB:s dagliga verksamhet i enlighet med styrelsens direktiv. Vd ska säkerställa att SEB är organiserat på ett sådant sätt att det finns en lämplig och transparent styrningsstruktur med en tydlig uppdelning av funktioner och ansvar som säkerställer effektiv och sund styrning av banken. Vd är övergripande ansvarig för SEB:s riskhantering i enlighet med styrelsens policyer och instruktioner samt intentionerna såsom de fastställts i styrelsens risktolerans. Styrelsen har fastställt en instruktion för vd:s arbete och roll. Vd rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen. Vd utser divisionscheferna och cheferna för olika staber och supportfunktioner som rapporterar direkt till vd.

Verkställande direktören har utsett tre medlemmar av verkställande ledningen till att ha följande ytterligare ansvarsområden: (i) Group Financial Crime Prevention Senior Manager, (ii) Group Outsourcing Senior Manager, och (iii) Group Data Privacy Senior Manager, (gemensamt ”senior managers”). Senior managers har det övergripande ansvaret för genomförandet av regelkraven i SEB-koncernen inom sina respektive ansvarsområden. Senior managers ska fortlöpande rapportera till verkställande direktören om riskerna för att SEB-koncernen inte följer interna och externa regler inom deras respektive ansvarsområde, samt om hanteringen och begränsningen av sådana risker.

Vd:s kommittéer

Vd har fem huvudsakliga kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten.

Verkställande ledningen (VL)

För att bäst tillvarata hela koncernens intressen samråder vd med VL i frågor av större eller principiell betydelse. VL hanterar bland annat frågor som är av gemensamt intresse för flera divisioner, strategifrågor, IT, affärsplaner samt finansiella prognoser och rapporter. VL höll 23 möten under 2022. VL består av 12 medlemmar förutom vd. Vd har dessutom utsett nio chefer till adjungerade medlemmar i VL. De deltar i VL-möten emellanåt för att förmedla expertkunskaper och insikter främst inom sina respektive ansvarsområden.

Remuneration and Human Resources Committee (RemCo)

RemCo bereder, för beslut av styrelsen, tillsättande av vd och ledamöter i VL. Kommittén utvecklar, följer och utvärderar SEB:s ersättningssystem, incitamentsmodeller och riskjustering av dessa, samt utvärderar SEB:s aktiviteter inom lärande, talang- och successionsplanering.

Signhild Arnegård Hansen Ordförande RemCo

Huvudfokus 2022
* Fördjupning i SEB:s personalstrategi
* Implementera hållbarhetsmål för SEB Resultatandel
* Uppföljning av utvecklingen av framtida arbetssätt och riktlinjer för distansarbete
* Följa utvecklingen av SEB:s nya beteenden. Se kapitlet Ersättningar på sid. 106.

RemCo följer och utvärderar tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för lön och annan ersättning till vd och ledamöterna i VL. En oberoende granskning av revisorn angående efterlevnad av SEB:s ersättningspolicy och tillämpliga regelverk presenteras årligen för kommittén. RemCo granskar, tillsammans med RCC, bankens ersättningspolicy och säkerställer att ersättningsstrukturen tar hänsyn till risker samt kostnad för kapital och likviditet. Genomgången baseras på bland annat en gemensam riskanalys från Group Risk och Group Compliance. Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt, tillsammans med RCC, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i bankens pensionsstiftelser. RemCo höll 7 möten under 2022. Det är huvudsakligen vd, tillsammans med chefen för Group HR, som är föredragande i kommittén.

Ledamöter i RemCo:
Signhild Arnegård Hansen (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Anne-Catherine Berner.

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 100 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Asset and Liability Committee (ALCO)

ALCO, med vd som ordförande och ekonomi- och finansdirektören som vice ordförande, är ett koncernövergripande, beslutande, övervakande och rådgivande organ. ALCO höll 11 sammanträden under 2022 och hanterar bland annat:
* finansiell stabilitet – speciellt under de nya regelverken
* strategiska kapital- och likviditetsfrågor, inklusive allokering av internkapital och principer för internprissättning.# Group Risk Committee (GRC)

GRC, med vd som ordförande och Chief Risk Officer som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté, som hanterar alla risktyper på koncernnivå, inklusive hållbarhets- och ryktesrisker, i syfte att utvärdera portföljer, produkter och kunder ur ett allsidigt riskperspektiv. GRC höll 54 möten under 2022.

GRC har till uppgift att:
* fatta viktiga kreditbeslut
* säkerställa att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade samt att riskerna mäts, övervakas och rapporteras i enlighet med externa och interna regler
* stödja vd i arbetet med att säkerställa att beslut angående koncernens långsiktiga risktolerans följs i affärsverksamheten
* säkerställa att styrelsens riktlinjer för riskhantering och risk- kontroll är införda och att erforderliga regler och policyer för risktagande i koncernen upprätthålls och verkställs.

Group Executive Sustainability Committee (GESC)

GESC, med vd som ordförande och Chief Sustainability Officer som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande kommitté som hanterar hållbarhetsaktiviteter på koncernnivå. GESC höll 8 möten under 2022.

GESC ska besluta i följande hållbarhetsrelaterade frågor för att säkerställa SEB-koncernens intressen:
* ärenden som ska presenteras för styrelsen
* frågor av stor betydelse eller betydelse av principiell natur
* frågor som är av gemensamt intresse för flera divisioner, support- eller stabsfunktioner
* SEB:s hållbarhetsrelaterade policyer
* KPI:er och mål inom hållbarhet i divisionerna.

Group Internal Control and Compliance Committee (GICC)

GICC, med vd som ordförande och ställföreträdande vd som vice ordförande, är ett rådgivande forum som ska tillse att rapporter från kontrollfunktioner, främst Group Compliance och Group Internal Audit, granskas och att anmälda frågor åtgärdas på lämpligt sätt. GICC höll 8 möten under 2022.

SEB:s organisation

• Vd och koncernchef
• Divisioner
  • Division Stora Företag & Finansiella Institutioner (LC&FI)
  • Division Företag & Privatkunder (C&PC)
  • Division Private Wealth Management & Family Office Division (PWM&FO)
  • Division Baltikum
  • Division Liv
  • Division Investment Management
• Supportfunktioner, koncernstaber och kontrollfunktioner

SEB:s externa råd för hållbarhetsfrågor (SESAB)

SEB har stort behov av att förstå karaktären och snabbheten hos hållbarhetsrelaterade förändringar samt de möjligheter och utmaningar som förändringarna för med sig. Mot bakgrund av detta har SEB etablerat ett rådgivande råd, SESAB, (SEB External Sustainability Advisory Board). SESAB har till syfte att förse banken med strategiska insikter i hållbarhetsfrågor, från personer utanför banksektorn. Insikterna, ska bygga på vetenskaplig forskning och, när så önskas, kompletteras med industriell erfarenhet. SESAB består av externa experter, på inbjudan av vd.

Divisioner och affärsområden

SEB:s verksamhet är organiserad i divisioner med ett antal affärsområden och affärsenheter. Styrelsen har i en instruktion för intern styrning reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade. Divisionschefen, eller de för divisionen gemensamt ansvariga divisionscheferna, är övergripande ansvarig(a) för verksamheten i divisionen. En landchef utses i de länder utanför Sverige, där SEB bedriver verksamhet. Landchefen koordinerar koncernens verksamheter lokalt och rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av VL. Se sid. 76–80 för information om divisioner och geografiska marknader.

Supportfunktioner och koncernstaber

Supportfunktioner och koncernstaber är divisionsövergripande funktioner inrättade för att nyttja skalfördelar och stödja affärsverksamheten. Supportfunktionerna stödjer SEB-koncernen genom centraliserade och divisionsgemensamma funktioner, etablerade främst för att utnyttja skalfördelar inom olika transaktions-, process- och IT-tjänster. Supportfunktionerna är uppdelade i fem enheter: Group Technology, Business Support & Operations, Sustainable Banking, Group Regulatory Affairs Office och SEBx. Koncernstaberna är inrättade för att ge mervärde och stödja verksamheten globalt och för att hantera vissa reglerade områden. Koncernstaberna är uppdelade i fem enheter: CFO function, Group Human Resources, Group Brand, Marketing and Communication, Group Legal och Group Financial Crime Prevention function.

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 101 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Verkställande ledning (från 1 januari 2023)

Befattning	VL-medlem sedan	Anställd i SEB sedan	Född	Utbildning	Nationalitet	Egna och närståendes aktieinnehav	Andra innehav
Chef för Group Human Resources sedan 2022 Robert Celsing	2022	2007	1967	MBA	Svensk	133 215 aktier och aktierätter, varav 1 584 A-aktier, 266 aktierätter och 131 365 villkorade aktierätter.
Chief Risk Officer sedan 2021 Mats Holmström	2021	1990	1968	Högre bankutbildning (SEB)	Svensk	112 337 aktier och aktierätter, varav 23 915 A-aktier, 198 C-aktier, 8 546 aktierätter och 79 678 villkorade aktierätter.
Chef för Group Brand, Marketing and Communication sedan 2021 Ulrika Areskog Lilja	2021	2021	1975	Ek.mag.	Svensk	13 400 aktier och aktierätter, varav 13 400 villkorade aktierätter.
Vice vd. Chef för division Private Wealth Management & Family Office sedan 2021 William Paus	2018	1992	1967	Civ.ek.	Norsk	261 818 aktier och aktierätter, varav 52 900 A-aktier och 208 918 villkorade aktierätter.
Chef för division Företag & Privatkunder sedan 2021 Jonas Söderberg	2021	1999	1976	Kandidatexamen (International Business Administration)	Svensk	114 702 aktier och aktierätter, varav 31 442 A-aktier, 17 472 aktierätter och 65 788 villkorade aktierätter.

Jonas Ahlström är chef för division Stora Företag & Finansiella Institutioner sedan januari 2023. Joachim Alpen lämnade SEB.

Förändringar i VL 2022:

• Peter Kessiakoff var tillförordnad CFO mellan 8 december 2021 och 23 mars 2022.
• Jeanette Almberg ersatte Nina Korfu-Pedersen som chef för Business Support and Operations.
• Robert Celsing ersatte Jeanette Almberg som chef för Group Human Resources.
• Nicolas Moch var Chief Information Officer och medlem av VL fram till 31 december 2022.

Befattning	VL-medlem sedan	Anställd i SEB sedan	Född	Utbildning	Nationalitet	Egna och närståendes aktieinnehav	Andra innehav
Verkställande direktör och koncernchef sedan 2017 Johan Torgeby	2014	2009	1974	Fil.kand. (nationalekonomi)	Svensk	573 703 aktier och aktierätter, varav 5 826 A-aktier, 212 239 aktierätter och 355 638 villkorade aktierätter.
Ställföreträdande vd och koncernchef sedan 2021. Mats Torstendahl	2009	2009	1961	Civ.ing.	Svensk	363 178 aktier och aktierätter, varav 104 218 A-aktier, 62 696 aktierätter och 196 264 villkorade aktierätter.
Group FCP Senior Manager sedan 2021 Jonas Ahlström	2020	2005	1978	Civ.ek.	Svensk	128 006 aktier och aktierätter, varav 3 596 A-aktier, 33 027 aktierätter och 91 383 villkorade aktierätter.
Co-head för division Stora Företag & Finansiella Institutioner sedan 2021 Jeanette Almberg	2016	2008	1965	Civ.ek.	Svensk	162 022 aktier och aktierätter, varav 11 135 A-aktier, 34 968 aktierätter och 115 919 villkorade aktierätter.
Chef för Business Support and Operations sedan 2022. Joachim Alpen	2014	2001	1967	MBA, M.A. (internationella relationer)	Svensk	376 279 aktier och aktierätter, varav 38 266 A-aktier, 109 181 aktierätter och 228 832 villkorade aktierätter.	SEB skuldinstrument (ISIN XS2076169668), nominellt värde 600 000 USD.

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 102 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Verkställande ledning (från 1 januari 2023)

Befattning	VL-medlem sedan	Anställd i SEB sedan	Född	Utbildning	Nationalitet	Egna och närståendes aktieinnehav	Andra innehav
Ekonomi- och finansdirektör sedan 2020 Masih Yazdi	2018	2013	1980	Civ.ek.	Svensk	136 008 aktier och aktierätter, varav 16 099 A-aktier, 9 464 aktierätter och 110 445 villkorade aktierätter.
Chef för Group Technology sedan 2019. Petra Ålund	2020	2017	1967	M.Sc. (Int. ekonomi)	Svensk	55 127 aktier och aktierätter, varav 5 892 A-aktier, 2 158 aktierätter och 47 077 villkorade aktierätter.
Chef för division Baltikum sedan 2021 Niina Äikäs	2021	2008	1968	M.Sc. (Tech.)	Finsk och amerikansk	81 191 aktier och aktierätter, varav 17 968 A-aktier, 267 aktierätter, 33 586 villkorade aktierätter och 29 370 villkorade syntetiska aktierätter.

Adjungerade medlemmar i verkställande ledningen

Landchefer

Befattning	Anställd i SEB sedan	Nationalitet
Landchef för SEB Tyskland sedan 2022 Jürgen Baudisch	1999	Tysk
Landchef för SEB Storbritannien sedan 2020 Anders Engstrand	1995	Svensk
Landchef för SEB Danmark sedan 2021 Mark Luscombe	2010	Brittisk och dansk
Landchef för SEB Finland sedan 2022 Ruut Pihlava	2008	Finsk
Landchef för SEB Norge sedan 2018 John Turesson	2006	Svensk

Divisionschefer

Befattning	Anställd i SEB sedan	Nationalitet
Chef för division Investment Management sedan 2019 Javiera Ragnartz	2019	Svensk
Chef för division Liv sedan 2019 David Teare	2006	Kanadensisk och brittisk
Chief Sustainability Officer sedan 2020 Hans Beyer	2002	Svensk
Chef för Investment Banking sedan 2020 Kristian Skovmand	2017	Dansk

Vd utser adjungerade medlemmar i VL. De deltar i VL-möten emellanåt för att förmedla expertkunskaper och insikter främst inom sina respektive ansvarsområden.

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 103 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Kontrollfunktioner

Kontrollfunktionerna är globala kontrollfunktioner oberoende av affärsverksamheten. De tre kontrollfunktionerna är i) CRO- funktionen, ii) Group Compliance och iii) Group Internal Audit.

CRO-funktionen

CRO-funktionen ansvarar för att identifiera, mäta, följa upp och rapportera SEB:s risker och är oberoende från affärsverksamheten.# Mats Holmström Chief Risk Officer

Bankens Chief Risk Officer (CRO) utses av styrelsen och rapporterar till vd. CRO håller regelbundet styrelsen, RCC, ACC, VL, ALCO, GESC och GRC uppdaterade om riskfrågor. CRO har ett globalt funktionellt ansvar och CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen.

CRO-funktionen är organiserad i tre enheter: Group Risk, Group Credits och CRO Office. Den huvudsakliga uppgiften för Group Risk är att säkerställa att alla risker i SEB:s verksamhet identifieras, mäts, övervakas och rapporteras i enlighet med externa och interna regler. De hanterar även modeller för riskmätning. CRO Office konsoliderar och analyserar data avseende olika typer av risker och koncernens kreditportfölj samt hanterar allmänna frågor om riskstyrning och riskinformation. Group Credits ansvarar för hantering av kreditprövningsprocessen och vissa individuella kreditbeslut. Group Credits tillser också att policyer fastställda av RCC och styrelsen efterlevs. Verksamheten är reglerad i koncernens kreditinstruktion, som är fastställd av styrelsen. Ordföranden i divisionernas respektive kreditkommittéer har vetorätt i kreditbeslut. Beslut som innebär ett väsentligt undantag från bankens kreditpolicy måste hänskjutas till en högre nivå i beslutshierarkin. Chefen för Group Risk och cheferna för Group Credits utses av vd, efter förslag från CRO, och rapporterar till CRO.

Mer information om risk-, likviditet och kapitalhantering finns på sid. 83.

Group Compliance

Koncernens funktion för regelefterlevnad, Group Compliance, har ansvaret för att informera, kontrollera och följa upp frågor inom regelefterlevnad.

Gent Jansson Chef för Group Compliance

Group Compliance är oberoende från affärsverksamheten. Group Compliance ska lämna råd till affärsverksamheten och ledningen för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med myndighetskrav och därmed främja kundernas, aktieägarnas och finansmarknadens förtroende för banken.

Funktionens särskilda ansvarsområden är:

• kundskydd
• uppförande på finansmarknaden
• förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism
• myndighetskrav och kontroller.

Chefen för Group Compliance, som utses av vd efter godkännande av ACC, rapporterar kvartalsvis frågor inom regelefterlevnad till vd, GICC och ACC samt årligen till RCC och styrelsen. Baserat på analyser av koncernens risker inom detta område fastställer vd, efter godkännande från ACC, en årlig plan för regelefterlevnad. Instruktionen för Group Compliance antas av styrelsen.

Group Internal Audit

Group Internal Audit är en koncernövergripande kontrollfunktion, direkt underställd styrelsen, som har i uppdrag att självständigt och oberoende granska koncernens verksamhet. Styrelsen tillsätter chefen för Group Internal Audit.

Björn Rosenkvist Chef för Group Internal Audit

Internrevisionens främsta uppgift är att bedöma och lämna försäkran till styrelsen och vd om att bankens styrning, riskhantering och interna kontroller är effektiva och ändamålsenliga. Arbetet utförs med en riskbaserad ansats i enlighet med den metodik som utarbetats av The Institute of Internal Auditors. ACC fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete. Chefen för Group Internal Audit rapporterar slutsatserna av genomförda granskningar, vidtagna åtgärder och status på tidigare rapporterade iakttagelser kvartalsvis till GICC och ACC och rapporterar även årligen till RCC och styrelsen. Internrevisionens arbete genomgår minst vart femte år en kvalitetsutvärdering, som utförs av oberoende part. Internrevisionsarbetet koordineras med bankens externa revisor avseende granskningen av finansiell rapportering. Bankens externa revisor förlitar sig i viss utsträckning på internrevisionens arbete i sitt uppdrag att granska koncernens finansiella rapportering. För det krävs att den externa revisorn utvärderar internrevisionens arbete. Slutsatserna av denna utvärdering rapporteras till ACC och Group Internal Audit.

Extern revision

Revisor

Huvudansvarig revisor sedan 2019. Auktoriserad revisor, medlem i FAR sedan 1992 och av FAR licensierad revisor i finansiella företag.	Hamish Mabon Revisor, EY
Övriga större uppdrag	Skanska, Essity och ASSA ABLOY
Tidigare större uppdrag	Vattenfall, Hexagon, If Skadeförsäkring, SCA och Husqvarna

Information om revisor: SEB ska enligt bankens bolagsordning ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. Ernst & Young AB valdes till bankens revisor 2022 för tiden till och med årsstämman 2023. För information om revisionsarvoden, se not 9.

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 104 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Ersättning i SEB

Ersättningen till de anställda ska uppmuntra till goda prestationer, ett sunt och ansvarsfullt beteende och ett risktagande som är i linje med SEB:s beteenden och den risktoleransnivå som fastställts av styrelsen. Den ska främja de anställdas långsiktiga engagemang för att skapa ett uthålligt värde för kunder och aktieägare. Ersättningen baseras på erfarenhet, ansvar och prestationer. Prestationerna utvärderas utifrån finansiella och icke-finansiella mål, med SEB:s beteenden som utgångspunkt.

Ersättningspolicy

Ersättning är en viktig del av SEB:s totala erbjudande där målet är att attrahera och behålla ambitiösa medarbetare som är angelägna om att ständigt utvecklas och ta till sig nya arbetssätt. SEB:s principer, struktur och beslutsfattande för ersättning framgår av ersättningspolicyn. En viktig del av policyn är betoningen på att ersättningen ska stämma överens med bankens strategi, mål, beteenden och långsiktiga intressen samt kopplingen till individuella prestationer. Målet är att bygga värde för både SEB och aktieägarna och samtidigt främja kundernas bästa, uppmuntra goda prestationer och ett risktagande i linje med styrelsens fastställda toleransnivå samt ett sunt och ansvarstagande beteende baserat på SEB:s beteenden.

SEB anammar filosofin om totalersättning där varje medarbetares roll, prestation över tid och värdeskapande ska återspeglas i en lämplig total ersättning. Följaktligen är ersättningen och dess komponenter strukturerade på olika sätt för olika kategorier av medarbetare för att vara balanserad och ta höjd för både kundernas och aktieägarnas intressen. Ersättningen ska vara konkurrenskraftig på de marknader och inom de segment där SEB är verksamt för att belöna högpresterande medarbetare. SEB:s ersättningsstruktur, processer och utvärderingar ska alltid främja lika möjligheter och säkerställa ett opartiskt, rättvist och transparent beslutsfattande om ersättningar. Medarbetarens individuella ersättning ska spegla den komplexitet, det ansvar och de ledaregenskaper som krävs i rollen, liksom individens egen prestation. SEB utvärderar löpande medarbetarnas prestation och utveckling utifrån transparenta och individuella finansiella och icke-finansiella mål som är en del av affärsplanen och med SEB:s beteenden som utgångspunkt. Policyn anger också kraven för alla ersättningsbeslut, både överlag och på individnivå. Alla beslut ska godkännas åtminstone på en nivå som motsvarar den lönesättande chefens chef (farfarsprincipen).

Ersättningsrapport 2022

Ersättningsstruktur

SEB:s ersättningsstruktur består huvudsakligen av fast lön, rörlig ersättning, pension och andra förmåner.

Fast lön

Fast lön utgör grunden för medarbetarens ersättning. Den fasta lönen ska vara marknadsmässig, spegla kraven på befattningen och medarbetarens varaktiga prestation. SEB genomför årliga kartläggningar i syfte att identifiera och åtgärda eventuella könsrelaterade löneskillnader. Resultatet av kartläggningen publiceras internt.

Rörlig ersättning

All rörlig ersättning baseras på SEB:s riskjusterade resultat och är anpassad till gällande regelverk avseende den maximala kvoten mellan rörlig ersättning och medarbetarens grundlön, den uppskjutna delen av ersättningen, aktier och fondandelar, liksom rätten att innehålla och reducera ännu ej utbetald ersättning. SEB följer Finansinspektionens föreskrifter om ersättning i finansiella företag, svensk kod för bolagsstyrning samt svenska och internationella regler och riktlinjer i relevanta delar. Enligt föreskrifterna ska SEB identifiera personalkategorier vars yrkesverksamhet har en väsentlig inverkan på SEB:s riskprofil (identifierad personal). Se rapporten Capital Adequacy and Risk Management (kapitaltäckning och riskhantering) för detaljerad information.

Modellerna för individuell rörlig ersättning bygger på finansiella och icke-finansiella nyckeltal på koncern-, enhets- och individnivå inklusive utvärdering av medarbetarens uppförande. De icke-finansiella målen beaktar bland annat faktorer som kundnöjdhet, regelefterlevnad samt hållbarhet avseende till exempel bankens egen miljöpåverkan och integrering av hållbarhetsrisker i affärsmodellen. SEB:s ambitioner och mål inom hållbarhet utgör en del av kriterierna för potentiell tilldelning under programmen, i förekommande fall. På individnivå är viktiga parametrar till exempel efterlevnad av regler och policyer för risktagande i koncernen, SEB:s uppförandekod, liksom kraven på interna kontroller inom respektive affärsområde. Prestationen utvärderas över flera år.

Personalkostnader, 2022	Mkr
Fast lön	10049
Aktiebaserade program	451
Individuell kontantbaserad rörlig ersättning	428
SEB Resultatandel	533
Sociala avgifter	2763
Pensioner	1136
Övriga personalkostnader	619
Summa	15980

SEB:s konkurrenskraftiga ersättningsstruktur syftar till att attrahera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare som bidrar till SEB:s långsiktiga framgång.

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 105 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Kollektiv vinstandel

Det största rörliga ersättningsprogrammet är SEB:s kollektiva vinstandelsprogram, SEB Resultatandel 2022. Det omfattar i princip alla bankens medarbetare.# Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning

Programmets mål kopplas till SEB:s affärsplan och består av de finansiella målen för avkastning på eget kapital och SEB:s kostnadsutveckling, vilka också kommuniceras externt, samt de icke-finansiella målen för kundnöjdhet och hållbarhet.

Individuell rörlig ersättning

Bankens ledande befattningshavare, andra nyckelpersoner och medarbetare inom vissa affärsenheter där det är marknadsprakts, omfattas av individuell rörlig ersättning. Ambitionen är att en del av ersättningen ska skjutas upp och betalas i SEB-aktier. Aktiebaserad ersättning är ett sätt att attrahera och behålla personal med viktig kompetens. Det ger även ett incitament för medarbetarna att bli aktieägare i SEB, vilket skapar ett långsiktigt engagemang i linje med aktieägarnas intressen. Finansbranschens regelverk kräver också att rörlig ersättning till en del betalas ut i aktier eller fondandelar. SEB har två individuella aktieprogram: (i) SEB Aktieprogram 2022, för medlemmarna i den verkställande ledningen, vissa andra ledande befattningshavare och ett antal andra nyckelpersoner, och (ii) SEB Villkorat Aktieprogram 2022, för medarbetare i vissa affärsenheter. Det senare programmet finns, av regelverksskäl, även i en form där utfallet kopplas till utvecklingen av fonder. I båda programmen finns utrymme för riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker. Slutligt utfall kan i efterhand reduceras eller helt utgå i enlighet med gällande regelverk, bland annat med beaktande av SEB:s resultat samt det kapital och den likviditet som verksamheten kräver. Cirka 12 procent av medarbetarna har individuell rörlig ersättning. Cirka 7 procent av medarbetarna – till exempel medarbetare inom investment banking – erhåller rörlig ersättning med en kontant komponent, men endast då det innebär låg eller ingen kvarstående risk för SEB. Rörlig ersättning över en viss nivå ska till viss del alltid vara uppskjuten och kunna återtas. Under 2022 motsvarade individuell kontant rörlig ersättning omkring 3 procent (4) av SEB:s totala personalkostnader.

Aktiebaserad ersättning

	SEB Villkorat Aktieprogram 2022	SEB Aktieprogram 2022	Summa 2022	SEB Villkorat Aktieprogram 2021	SEB Aktieprogram 2021	Summa 2021
Antal deltagare	320	1 024	1 344	441	1 062	1 503
Tilldelat antal aktier, tusental	1 005	4 067	5 072	926	3 063	3 989
Marknadsvärde 31 december, Mkr	121	488	609	117	385	502

Ersättningspolicy och ersättningsstruktur

Styrningsmodell för ersättning i SEB

• Group Risk och Group Compliance – tillhandahåller gemensamt riskanalys för granskning av ersättningsstrukturen.
• Risk and Capital Committee (RCC) – granskar ersättningsstrukturen för att ta hänsyn till SEB:s risker, långsiktiga intjäningsförmåga samt kostnad för likviditet och kapital.
• Remuneration and Human Resources Committee (RemCo) – övervakar och utvärderar löpande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna för SEB och föreslår policy för styrelsen.
• Styrelsen – reviderar och fastställer årligen policyn.
• RemCo – bereder aktiebaserade program.
• Styrelsen – föreslår aktiebaserade program till årsstämman.
• Årsstämman – antar de aktiebaserade programmen.

För information om årsstämman se sebgroup.com/sv

Vinstdelningsprogram (SEB Resultatandel)

	2022 1)	2021 2)
Antal deltagare	16 400	15 570
Utfall i relation till maxbelopp 3) , %	66,7	66,7
Tilldelat antal aktier, tusental	2 659	2 445
Marknadsvärde 31 december, Mkr	319	308
Totalt utfall per deltagare 4) , kr	50 000	50 000

1) Utbetalningsår: 2026
2) Utbetalningsår: 2025
3) 75 000 kr i Sverige
4) i Sverige.

— Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 106 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Ersättning till vd, ställföreträdande vd och medlemmar i verkställande ledningen

Årsstämman har fastställt riktlinjer för lön och övrig ersättning till verkställande direktören (vd) och medlemmarna i verkställande ledningen (riktlinjer). Ersättningen till vd, ställföreträdande vd och övriga medlemmar av verkställande ledningen (ledande befattningshavare) ska vara i linje med riktlinjerna. Dessutom kan årsstämman – oberoende av riktlinjerna – besluta om bland annat aktiebaserad ersättning. Den totala ersättningen ska återspegla komplexiteten, ansvaret och ledarskapsförmågan som krävs men också medlemmens prestation. Riktlinjerna omfattar grundlön, aktierelaterad ersättning, pension och andra förmåner. Kontantbaserad rörlig ersättning utgår inte till ledande befattningshavare och de har heller inte rätt till SEB Resultatandel. Pensionsplanerna är baserade på en bestämd premie, utom för en förmånsbestämd andel enligt kollektivavtal. Vid uppsägning från SEB:s sida utgår avgångsvederlag om högst 12 månaders lön efter den avtalade uppsägningstiden på maximalt 12 månader. SEB har rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i ersättning från annan anställning.

SEB följer Finansinspektionens föreskrifter om ersättning i finansiella företag, svensk kod för bolagsstyrning samt svenska och internationella regler och riktlinjer i relevanta delar. Ledande befattningshavare tillhör de som har en väsentlig inverkan på SEB-koncernens riskprofil, i enlighet med relevanta bestämmelser. Rätten att återkräva rörlig ersättning har inte nyttjats under 2022 och det har inte framförts några synpunkter vid årsstämmorna i samband med tidigare ersättningsrapporter.

Långfristiga aktiebaserade program

Vd deltar i SEB:s Aktieprogram 2018–2022 som tilldelades i hans nuvarande befattning och där villkor kvarstår för att kunna utnyttja dem fullt ut. Ställföreträdande vd har inga rörliga ersättningskomponenter i sin nuvarande befattning. Aktieprogrammen är prestationsbaserade med förutbestämda kvantitativa prestationskriterier. Deltagarna tilldelas ett grundantal villkorade aktierätter. Varje aktierätt ger rätt till en SEB A-aktie under förutsättning att vissa krav uppfylls. För att aktierätterna ska kunna utnyttjas krävs normalt fortsatt anställning under en treårsperiod. 50 procent av aktierätten är föremål för en riskjustering tre år efter den inledande tilldelningen och resterande 50 procent efter fem år. Dessa restriktioner följs av en obligatorisk innehavsperiod på ett år. Programmen möjliggör riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker och det slutliga resultatet kan därför helt eller delvis upphävas i enlighet med bestämmelserna, bland annat med hänsyn till SEB:s resultat och det kapital och den likviditet som krävs i verksamheten. Ytterligare information om de långsiktiga aktieprogrammen, till exempel resultat, deltagarandel och antal emitterade och utestående instrument, finns i not 8c.

Styrelsens syn på Aktieprogrammen

Styrelsens syn är att Aktieprogrammen fyller sin funktion att attrahera och på lång sikt behålla den mest kvalificerade och engagerade vd och att de stärker det långsiktiga engagemanget i aktieägarnas intresse.

Styrelsens övergripande syn på ersättningen till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare

Styrelsen anser att ersättningen till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare utgör en lämplig balans mellan att motivera de ledande befattningshavarna och att uppnå en långsiktig, välbalanserad och konkurrenskraftig ersättning. Den totala ersättningen till de ledande befattningshavarna under 2022 har varit förenlig med riktlinjerna. Det har inte förekommit några avvikelser vad gäller genomförandet av riktlinjerna och inga undantag från tillämpningen av riktlinjerna under 2022.

Om ersättningsrapporten

Denna ersättningsrapport (rapporten) innehåller på sid. 107–109 en översikt över hur SEB:s riktlinjer för lön och annan ersättning till vd och medlemmarna i verkställande ledningen (riktlinjerna), som antogs av årsstämman 2020, har implementerats under 2022. Rapporten innehåller också information om ersättningen till SEB:s vd och koncernchef (vd) och ställföreträdande vd och koncernchef (ställföreträdande vd). Rapporten har upprättats i enlighet med 8 kap. §§ 53 a och 53 b i aktiebolagslagen (2005:551) och de ersättningsregler som är utgivna av Aktiemarknadens självregleringskommitté. Information som krävs enligt 5 kap. 40–44 §§ i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not 8c. Information om arbetet som har utförts av Remuneration and Human Resources Committee under 2022 finns i bolagsstyrningsrapporten (se sid. 100). Ersättning till styrelsen omfattas inte av denna rapport. Styrelsearvoden beslutas årligen av bolagsstämman och framgår av not 8c. Ingen annan ersättning än styrelsearvoden har betalats ut till styrelseledamöterna under 2022. De riktlinjer som antogs av årsstämman 2020 finns på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv. Det har inte förekommit några avvikelser vad gäller genomförandet av riktlinjerna och inga undantag från tillämpningen av riktlinjerna under 2022. Revisionsberättelsen om att SEB har följt riktlinjerna finns tillgänglig på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv

Utöver de ersättningar som omfattas av riktlinjerna beslutade årsstämman 2022 att införa långsiktiga aktiebaserade program som finns på SEB:s webbplats sebgroup.com/sv

107 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 — Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning

Ersättning till verkställande direktören i aktier

Information om det redovisade räkenskapsåret	Ingående balans	Under året	Utgående balans	Specifikation för plan	Prestationsperiod	Tilldelningsdatum	Intjäningsdatum	Slut på bevaringstid	Aktieinnehav i början av året	Tilldelade aktier	Intjänade aktier	Aktier som är föremål för ett prestationsvillkor	Aktier tilldelade och ointjänade vid årets slut	Aktier som är föremål för en bevaringstid
1)				SDP 2018 kv2–kv4	2017	2018	2021	2022	23 478	2 074		25 552		23 478
				kv2–kv4	2017	2018	2023	2024	23 478				23 478
				SDP 2019	2018	2019	2022	2023	35 906			35 906		35 906
				2018	2019	2024	2025		35 906				35 906
				SDP 2020	2019	2020	2023	2024	37 626			37 626		37 626
				2019	2020	2025			37 626

Ersättning

Total ersättning till vd och ställföreträdande vd tusen kronor

Namn och befattning	Räkenskapsår	Fast lön	Övriga förmåner 2)	Ettårig rörlig	Flerårig rörlig	Extraordinära poster	Pensionskostnad 3)	Total ersättning	Andel fast och rörlig ersättning
Johan Torgeby, vd	2021	12 500	181	Ej tillämpligt	2 512	Ej tillämpligt	4 000	19 193	87%
	2022	13 500	197	Ej tillämpligt	3 919	Ej tillämpligt	4 400	22 066	82%
Mats Torstendahl, ställföreträdande vd	2021	9 500	384	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	1 377	11 261	100%
	2022	10 456	320	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	0	10 776	100%

1) Endast aktier tilldelade i befattningen som verkställande direktör ingår i tabellen.

1) Vd har ingen kontantbaserad eller ettårig rörlig ersättning. Endast den rörliga fleråriga ersättning som tilldelas för befattningen som vd är inkluderad. Det under 2022 intjänade programmet för vd beviljades 2019 till ett värde av 2 miljoner kronor. Under 2022 har även utdelningsaktierätter i 2018 års program tilldelats och intjänats. Värdet på de intjänade programmen baseras på kursen på SEB:s A-aktie den 1 april 2022 vilken var 103,20 kronor. Ställföreträdande vd har inga rörliga ersättningskomponenter i sin nuvarande position.

2) Övriga förmåner består av semesterersättning, bil- och reseförmåner, räntebidrag, försäkringar och måltider. Under 2022 erhöll vd ersättning för personliga resekostnader som uppstått på grund av brådskande affärsärenden. Denna kostnadsersättning ingår inte i beloppet.

3) Pensionskostnaden återspeglar de premiepensionsavgifter som tilldelats för 2022. Räntekostnader för förmånspensionsplaner före utnämningen till verkställande direktör ingår inte. Inga pensionsavsättningar görs för ställföreträdande vd.

Riktlinjer

• Styrelsen – föreslår ersättningsriktlinjer för årsstämman.
• Årsstämman – antar ersättningsriktlinjerna.
• RemCo – utvärderar om riktlinjerna följs fortlöpande under hela året.
• Extern revisor – avger ett yttrande till styrelsen, före varje årsstämma, om att SEB har följt de riktlinjer som gällde för det aktuella året.
• Group Human Resources garanterar RemCo att ersättningen till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare är konkurrenskraftig och marknadsmässig.
• RemCo – övervakar och utvärderar löpande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna för vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare.
• Styrelsen – beslutar om ersättningen till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare.

Styrningsmodell för ersättning till vd, ställföreträdande vd och andra ledande befattningshavare

Tillämpade prestationskriterier för vd:s ersättning

Styrelsens uppfattning är att vd:s totala ersättning till stor del bör baseras på fast lön som årligen utvärderas och sätts på en marknadsmässigt konkurrenskraftig nivå, mot bakgrund av vd:s och bankens kort- och långsiktiga prestationer. Samtidigt finns en stark önskan att koppla vd:s lön till aktieägarnas intresse och sträva mot en hållbar och långsiktig överensstämmelse. Följaktligen innehåller vd:s totala ersättning även lön i form av uppskjutna aktier på en rimlig nivå i förhållande till den totala ersättningen, som beskrivs i ovanstående avsnitt. Dessa aktier är begränsade, kopplade till vissa intjänings- och riskjusteringsvillkor och följer SEB:s A-akties utveckling utan några hävstångsstrukturer. Även om lönestrukturen ses som huvudsakligen fast, är den faktiska årliga uppskjutna aktietilldelningen, men inte det slutliga utfallet, kopplad till vissa prestationskriterier som beskrivs i SEB:s treåriga affärsplan. 50 procent av aktierna skjuts upp i minst fyra år, resterande del i minst sex år.

Prestationsmåtten för vd:s ersättning har valts ut för att SEB:s strategi ska genomföras och beteenden som ligger i SEB:s långsiktiga intresse ska uppmuntras. Vid valet av mått har hänsyn tagits till de strategiska målen och både de kort- och långsiktiga affärsprioriteringarna för 2022. Utvärderingen av finansiella resultat omfattar faktorer som SEB:s lönsamhet och kostnadskontroll. Utvärderingen av icke-finansiella resultat omfattar utvecklingen av exempelvis kundnöjdhet, medarbetarnas engagemang och IT- och digitaliseringsagendan. Dessutom omfattar de åtgärder för att stärka SEB:s hållbarhetsarbete och beteende.

Utvärderingen av vd görs i ett flerårigt perspektiv utan en relativ viktning av de olika resultatkriterierna, utan snarare en aggregerad och heltäckande utvärdering av utfallet i förhållande till den treåriga affärsplanen. Detta stämmer väl överens med ersättningsstrukturen för vd, som bygger på ett förutbestämt och kommunicerat totalt mål för den fasta lönen, inklusive tilldelningen av uppskjutna och villkorade aktier, för att säkerställa anpassning till aktieägarnas intressen på lång sikt. Den faktiska årliga tilldelningen av aktierna förväntas inte avvika från den kommunicerade målnivån, utan möjliggör en justering (både uppåt och nedåt). Det gör det också möjligt att återkräva ersättning i extraordinära situationer.

Fokusområden	Mått	Beskrivning	Utvärdering
Finansiell	Rörelseintäkter, kostnad och resultat	Mäts som långsiktig utveckling, jämfört med uppsatta mål i affärsplanen samt med konkurrenter	Utveckling enligt plan
	Räntabilitet på eget kapital	Utfall i tabellen nedan
	Kundnöjdhet	Externa mätningar
Miljörelaterade, sociala och styrnings- relaterade faktorer	Hållbarhet	Hållbarhetsrådgivning enligt Prosperas ranking för Sverige och Norden	Nummer 1 – enligt plan
Miljö	Det bruna (minskning av CO2-utsläpp) och det gröna (aktiviteter som stöder en hållbar utveckling)		Utveckling enligt plan
Medarbetare	Medarbetarengagemang och jämn könsfördelning	Över snittet för den finansiella sektorn och enligt plan
Risk, regelefterlevnad och uppförande	Obligatorisk utbildning, genomsnitt	Enligt plan mot 100%	Enligt plan
		Prosperas ranking för stora nordiska företag och institutioner, respektive Svenskt Kvalitetsindex för företag och privatpersoner	Nummer 1 och Nummer 2 – enligt plan
Totalt			Enligt plan

Jämförande information om ändringen av ersättningen och företagets resultat

	2022		2021		2020
	Resultat	Förändring, år till år	Förändring, år till år, %	Resultat	Förändring, år till år	Förändring, år till år, %
Johan Torgeby, total ersättning, Mkr	22,1	2,9 3)	15	19,2	2,3 3)	14
Mats Torstendahl, total ersättning, Mkr	10,8	0,5 3)	4	11,3
Koncernens rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, Mkr	35 249	4 385 3)	14	30 864	10 018 3)	48
Genomsnittlig ersättning per heltidsekvivalent, Mkr	1,0 2)	0,04 3)	5	0,86	0,02 3)	2
Koncernens räntabilitet på eget kapital, %, exklusive jämförelsestörande poster	14,5	0,6 4)	4	13,9	3,6 4)	35

1) Verkställande direktörens ersättning ingår inte, men övriga medlemmar i verkställande ledningen ingår.

2) Ersättningen beräknas utifrån SEB:s svenska anställda 2022 och inkluderar den uppskattade premiepensionsavgiften enligt BTP1-planen för en anställd på genomsnittlig nivå för fast lön, deltagande i SEB Resultatandel, utbetald kortsiktig och investerad långsiktig individuell prestationsbaserad rörlig ersättning 2022 samt det uppskattade värdet av andra förmåner som subventionerade måltider, semesterersättning och hälsofrämjande förmåner.

3) Mkr

4) Procentenheter

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Förvaltningsberättelse — Bolagsstyrning 108

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

109

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

110

Finansiella rapporter

SEB-koncernen

• Resultaträkning – Sida 111
• Övrigt totalresultat – Sida 112
• Balansräkning – Sida 113
• Förändringar i eget kapital – Sida 114
• Kassaflödesanalys – Sida 115

Moderbolaget

• Resultaträkning – Sida 116
• Övrigt totalresultat – Sida 116
• Balansräkning – Sida 117
• Förändringar i eget kapital – Sida 118
• Kassaflödesanalys – Sida 119

Noter till de finansiella rapporterna

Företagsinformation

• 1 Redovisningsprinciper – Sida 120
• 2 Rörelsesegment – Sida 129
• 3 Geografisk information – Sida 131

Resultaträkning

• 4 Räntenetto – Sida 132
• 5 Provisionsnetto – Sida 133
• 6 Nettoresultat av finansiella transaktioner – Sida 134
• 7 Övriga intäkter, netto – Sida 135
• 8 Personalkostnader – Sida 136
  • 8 a Löner och ersättningar – Sida 136
  • 8 b Pensioner – Sida 137
  • 8 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen – Sida 140
  • 8 d Aktierelaterade ersättningar – Sida 142
  • 8 e Antal anställda – Sida 144
• 9 Övriga kostnader – Sida 145
• 10 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar – Sida 145
• 11 Förväntade kreditförluster, netto – Sida 145
• 12 Påförda avgifter – Sida 146
• 13 Jämförelsestörande poster – Sida 146
• 14 Bokslutsdispositioner – Sida 146
• 15 Skatt – Sida 146
• 16 Nettoresultat per aktie – Sida 148

Balansräkning

• 17 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker – Sida 148
• 18 Utlåning – Sida 148
• 19 Räntebärande värdepapper – Sida 155
• 20 Egetkapitalinstrument – Sida 156
• 21 Derivatinstrument och säkringsredovisning – Sida 156
• 22 Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures – Sida 162
• 23 Immateriella tillgångar – Sida 164
• 24 Materiella tillgångar – Sida 165
• 25 Övriga tillgångar – Sida 165
• 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter – Sida 166
• 27 In- och upplåning – Sida 166
• 28 Skulder till försäkringstagare – Sida 166
• 29 Emitterade värdepapper – Sida 167
• 30 Korta positioner – Sida 167
• 31 Övriga skulder – Sida 167
• 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – Sida 167
• 33 Avsättningar – Sida 168
• 34 Efterställda skulder – Sida 168
• 35 Obeskattade reserver – Sida 169
• 36 Tillgångar och skulder till verkligt värde – Sida 169
• 37 Finansiella tillgångar och skulder per klass – Sida 173
• 38 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor – Sida 175
• 39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder – Sida 176

Övriga noter

• 40 Riskupplysningar – Sida 176
  • 40 a Kreditrisk – Sida 177
  • 40 b Marknadsrisk – Sida 181
  • 40 c Icke-finansiell risk – Sida 183
  • 40 d Affärsrisk – Sida 183
  • 40 e Försäkringsrisk – Sida 183
  • 40 f Likviditetsrisk – Sida 184
  • 40 g Referensräntereformen – Sida 190
• 41 Kapitaltäckning – Sida 191
• 42 Livförsäkringsrörelsen – Sida 194
• 43 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten – Sida 195
• 44 Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag – Sida 195# Finansiella rapporter och noter

Innehåll

111 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Finansiella rapporter — Resultaträkning

Resultaträkning

SEB-koncernen Mkr

	Not	2022	2021
Ränteintäkter		150 31	383 26
Räntekostnader		–22 707	–5 286
Rentenetto		4 33	443 26
Provisionsintäkter		27 637	26 129
Provisionskostnader		–6 064	–4 987
Provisionsnetto		5 21	573 21
Nettoresultat av finansiella transaktioner	6	9 314	8 235
Övriga intäkter, netto	7	258	164
Summa rörelseintäkter		64 589	55 638
Personalkostnader	8	–15 980	–15 372
Övriga kostnader	9	–6 986	–5 763
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	10	–2 078	–2 110
Summa rörelsekostnader		–25 044	–23 245
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter		39 544	32 393
Förväntade kreditförluster, netto	11	–2 007	–510
Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter	12	–2 288	–1 019
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster		35 249	30 864
Jämförelsestörande poster	13	–1 399
Rörelseresultat		33 850	30 864
Skatt	15	–6 861	–5 441
NETTORESULTAT		26 989	25 423
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel		26 989	25 423
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	12:63	11:75
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	12:53	11:67

1) Varav ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 50 224 Mkr (27 752).
2) Varav räntekostnader beräknade enligt effektivräntemetoden 26 864 Mkr (5 675).
Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

112 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Finansiella rapporter — Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat

SEB-koncernen Mkr

	2022	2021
NETTORESULTAT	26 989	25 423
Vinster och förluster vid omvärdering under året	102	36
Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året	–21	–7
Kassaflödessäkringar	81	29
Omräkning av utländsk verksamhet	399	397
Skatt på omräkningseffekter	1 030	282
Omräkning utländsk verksamhet	1 429	680
Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen	1 510	708
Förändring i egen kreditrisk, efter skatt	48	14
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsåtaganden, inklusive särskild löneskatt	5 663	3 745
Vinster och förluster vid omvärdering av förvaltningstillgångar under året	–4 871	13 964
Uppskjuten skatt på pensioner	–151	–3 648
Förmånsbestämda pensionsplaner	641	14 061
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen	689	14 075
ÖVRIGT TOTALRESULTAT	2 198	14 783
TOTALRESULTAT	29 187	40 206
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel	29 187	40 206

1) Förändring i egen kreditrisk från finansiella skulder FVTPL.

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk relaterat till investeringar i resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.
1)

113 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Finansiella rapporter — Balansräkning

Balansräkning

SEB-koncernen Mkr

	Not	31 dec 2022	31 dec 2021
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	17	377 966	439 344
Utlåning till centralbanker	18	73 962	4 454
Utlåning till kreditinstitut	18	77 235	60 009
Utlåning till allmänheten	18	2 065 271	1 846 362
Räntebärande värdepapper	19	252 611	205 950
Egetkapitalinstrument	20	66 594	120 742
Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken		356 367	422 497
Derivat	21	187 622	126 051
Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures	22	1 365	1 510
Immateriella tillgångar	23	7 280	7 466
Materiella tillgångar	24	1 190	1 212
Nyttjanderättstillgångar	49	4 834	5 079
Aktuella skattefordringar	15	16 312	15 359
Uppskjutna skattefordringar	15	409 675
Pensionsförmånstillgångar	8b	24 188	23 804
Övriga tillgångar	25	16 888	21 001
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	2 714	2 714
SUMMA TILLGÅNGAR		3 532 810	3 304 230
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	27	66 873	75 206
In- och upplåning från allmänheten	27	1 701 687	1 597 449
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	28	357 975	424 226
Skulder till försäkringstagarna	28	30 984	34 623
Emitterade värdepapper	29	795 149	730 106
Korta positioner	30	44 635	34 569
Derivat	21	238 048	118 173
Övriga finansiella skulder		172	5 721
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk		7 456	702
Aktuella skatteskulder	15	2 164	1 384
Uppskjutna skatteskulder	15	10 364	10 354
Övriga skulder	31	37 065	42 886
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	5 827	5 848
Avsättningar	33	1 056	761
Pensionsförmånsskulder	8b	64 445
Efterställda skulder	34	28 767	28 549
Summa skulder		3 328 287	3 111 002
Aktiekapital	21	942	942
Andra fonder	21	194 18	996
Balanserad vinst	161	387	152 290
Aktieägarnas eget kapital		204 523	193 228
Eget kapital		204 523	193 228
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL		3 532 810	3 304 230

114 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

SEB-koncernen Mkr

	Andra fonder	Förmåns- bestämda pensions- planer	Omräkning utländsk verksamhet	Kassaflödes- säkringar	Balanserad vinst	Eget kapital
2022
Ingående balans	21 942	–223	–18	–561	19 798	152 290
Nettoresultat					26 989	26 989
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	48	81	1 429	641	2 198
Totalresultat	48	81	1 429	641	26 989	29 187
Utdelning till aktieägarna	–12 884				–12 884
Fondemission	154	–154
Indragning av aktier	–154	–1 722			–1 876
Aktieprogrammen	–167				–167
Förändring i innehav av egna aktier	–2 965				–2 965
UTGÅENDE BALANS	21 942	–175	62	868	20 439	161 387
2021
Ingående balans	21 942	–236	–47	–1 241	5 737	145 788
Nettoresultat					25 423	25 423
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	14	29	680	14 061	14 783
Totalresultat	14	29	680	14 061	25 423	40 206
Utdelning till aktieägarna	–17 740				–17 740
Aktieprogrammen 2) 6)	–167				–167
Förändring i innehav av egna aktier 2) 6)	–1 015				–1 015
UTGÅENDE BALANS	21 942	–223	–18	–561	19 798	152 290

1) Utdelning betalad 2021 för 2020 bestod av ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av ordinarie bolagsstämma i mars och ytterligare ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av en extra bolagsstämma i november 2021. Utdelning betald 2022 för 2021 uppgick till 6:00 kronor per aktie. Föreslagen utdelning för 2022 är 6:75 kronor per aktie. Ytterligare information finns på sid. 71. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.
2) Under 2021 har SEB återköpt 2 909 266 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 7 517 408 aktier har sålts/delats ut. Under 2021 har SEB återköpt 10 171 296 aktier för kapitaländamål. Per den 31 december 2021 ägde SEB således 37 774 605 A-aktier. Under 2022 har SEB återköpt 6 061 021 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 364 511 aktier har sålts/delats ut. Under 2022 har SEB återköpt 43 262 222 aktier för kapitaländamål och 15 449 868 aktier som hölls för kapitaländamål har dragits in. Per den 31 december 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier till ett marknadsvärde av 7 831 Mkr. Värdet av återköpta egna aktier avseende de långsiktiga aktierelaterade program som påverkar eget kapital uppgår till –114 Mkr (361), vid årets slut är värdet som påverkar eget kapital –2 572 Mkr (–2 458).
3) 2 154 569 426 A-aktier (2 170 019 294) med ett nominellt värde på 10:07 kronor per aktie; 24 152 508 C-aktier (24 152 508) med ett nominellt värde på 10:07 kronor per aktie.
4) Information om kapitalkrav finns i not 41 Kapitaltäckning.
5) Förändringar i verkligt värde av finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet som kan hänföras till förändringar i egen kreditrisk.
6) Omräknad efter justering av förändring i innehav av egna aktier.

Finansiella rapporter — Förändring i eget kapital

Förändring i eget kapital

115 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

SEB-koncernen Mkr

	2022	2021
Erhållna räntor	53 194	31 564
Betalda räntor	–21 384	–6 266
Erhållna provisioner	27 637	26 129
Betalda provisioner	–6 064	–4 987
Erhållet netto av finansiella transaktioner	41 625	–7 588
Övriga inbetalningar i rörelsen	810	6
Betalda administrationskostnader	–26 836	–23 694
Betald inkomstskatt	–7 034	–14 338
Kassaflöde från resultaträkningen	61 947	825
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	10 887	35 465
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade värdepapper	64 558	–17 662
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker	–87 814	–11 136
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–218 206	–80 296
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	–8 410	–36 104
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	103 917	226 218
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	–122	287
Förändringar i övriga tillgångar	4 397	–18 293
Förändringar i övriga skulder	–1 321	32 349
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–70 166	131 652
Försäljning av aktier och obligationer	64	28
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	12	7
Erhållna utdelningar	0	1
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	145	–238
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–1 026	–644
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–805	–846
Emitterade förlagslån	5 201	5 571
Återbetalda förlagslån	–5 422	–10 057
Köpta aktier för kapitaländamål	–4 722	–1 362
Betald utdelning	–12 884	–17 740
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–17 828	–23 588
PERIODENS KASSAFLÖDE	–88 799	107 218
Kassa och likvida medel vid årets början	445 716	331 247
Förändringar i valutakurser likvida medel	26 055	7 251
Periodens kassaflöde	–88

Kassaflödesanalys

Moderbolaget
Mkr
| Not | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 48 883 | 25 895 |
| Leasingintäkter | 5 309 | 5 268 |
| Räntekostnader | –23 994 | –5 159 |
| Räntenetto | 4 30 | 197 26 004 |
| Erhållna utdelningar | 10 447 | 2 596 |
| Provisionsintäkter | 16 925 | 15 553 |
| Provisionskostnader | –4 042 | –3 210 |
| Provisionsnetto | 5 | 12 883 | 12 343 |
| Nettoresultat av finansiella transaktioner | 6 | 5 895 | 6 125 |
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 2 481 | 1 330 |
| Summa rörelseintäkter | 61 904 | 48 397 |
| Personalkostnader | 8 | –12 209 | –10 830 |
| Övriga kostnader | 9 | –6 171 | –5 377 |
| Administrationskostnader | –18 380 | –16 207 |
| Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar | 10 | –5 635 | –5 644 |
| Summa rörelsekostnader | –24 015 | –21 851 |
| Resultat före kreditförluster | 37 890 | 26 547 |
| Förväntade kreditförluster, netto | 11 | –2 119 | –744 |
| Nedskrivningar av finansiella tillgångar | 22 | –6 631 | –1 911 |
| Rörelseresultat | 29 139 | 23 892 |
| Bokslutsdispositioner | 14 | 3 300 | 3 839 |
| Skatt på årets resultat | 15 | –4 929 | –5 332 |
| Övriga skatter | 15 | –180 | 352 |
| NETTORESULTAT | 27 329 | 22 751 |

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

---

Övrigt totalresultat

Moderbolaget
Mkr
| | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| NETTORESULTAT | 27 329 | 22 751 |
| Vinster och förluster vid omvärdering under året | 102 | 36 |
| Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året | –21 | –7 |
| Kassaflödessäkringar | 81 | 29 |
| Omräkning av utländsk verksamhet | –112 | 98 |
| Omräkning utländsk verksamhet | –112 | 98 |
| Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen: | –31 | 127 |
| ÖVRIGT TOTALRESULTAT | –31 127 | TOTALRESULTAT 27 298 | 22 878 |

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk relaterat till investeringar i utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värdeförändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.

---

Finansiella rapporter — Balansräkning

Balansräkning

Moderbolaget
Mkr
| | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 17 354 970 | 371 466 |
| Utlåning till centralbanker | 18 | 16 676 | 4 127 |
| Utlåning till kreditinstitut | 18 | 101 928 | 70 207 |
| Utlåning till allmänheten | 18 | 1 839 188 | 1 641 332 |
| Räntebärande värdepapper | 19 | 227 323 | 178 441 |
| Egetkapitalinstrument | 20 | 44 645 | 96 149 |
| Derivat | 21 | 179 144 | 121 326 |
| Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures | 22 | 61 717 | 51 231 |
| Immateriella tillgångar | 23 | 1 642 | 1 714 |
| Materiella tillgångar | 24 | 24 276 | 26 126 |
| Aktuella skattefordringar | 15 | 1 637 | 1 915 |
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 145 | 403 |
| Övriga tillgångar | 25 | 16 384 | 20 580 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 3 012 | 2 818 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 872 686 | 2 587 834 |
| Skulder till centralbanker och kreditinstitut | 27 | 106 019 | 85 276 |
| In- och upplåning från allmänheten | 27 | 1 467 319 | 1 404 490 |
| Emitterade värdepapper | 29 | 795 149 | 730 028 |
| Korta positioner | 30 | 44 635 | 34 569 |
| Derivat | 21 | 229 933 | 113 497 |
| Övriga finansiella skulder | 7 | 628 | 6 422 |
| Aktuella skatteskulder | 15 | 1 311 | 801 |
| Uppskjutna skatteskulder | 15 | 56 | 0 |
| Övriga skulder | 31 | 25 047 | 25 610 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 4 000 | 3 941 |
| Avsättningar | 33 | 909 | 636 |
| Efterställda skulder | 34 | 27 867 | 27 649 |
| Summa skulder | 2 709 872 | 2 432 921 |
| Obeskattade reserver | 35 | 15 680 | 17 137 |
| Aktiekapital | 21 942 | 21 942 |
| Reservfond | 12 260 | 12 260 |
| Fond för utvecklingsutgifter | 1 561 | 1 565 |
| Fond för verkligt värde | –384 | –353 |
| Balanserad vinst | 84 426 | 79 612 |
| Nettoresultat | 27 329 | 22 751 |
| Eget kapital | 147 133 | 137 776 |
| SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 2 872 686 | 2 587 834 |

---

Finansiella rapporter — Förändringar i eget kapital

Förändringar i eget kapital

Moderbolaget
Mkr
| | Aktie- kapital 3) | Reservfond | Fond för utveck lings - avgifter | Kassaflödes- säkringar 5) | Omräkning utländsk verksamhet 5) | Balanserad vinst | Bundet eget kapital | Fritt eget kapital 4) | Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | | | | | | | | | |
| Ingående balans | 21 942 | 12 260 | 1 565 | –19 | –335 | 102 363 | 137 776 | | 137 776 |
| Nettoresultat | | | | | | 27 329 | 27 329 | | 27 329 |
| Övrigt totalresultat (netto efter skatt) | | | | 81 | –112 | | –31 | | –31 |
| Totalresultat | | | | 81 | –112 | 27 329 | 27 298 | | 27 298 |
| Utdelning till aktieägarna 1) | | | | | | –12 884 | –12 884 | | –12 884 |
| Fondemission | 154 | | | | | –154 | | | |
| Indragning av aktier | –154 | | | | | –1 721 | –1 876 | | –1 876 |
| Personaloptionsprogrammen 2) | | | | | | –230 | –230 | | –230 |
| Förändring i innehav av egna aktier 2) | | | | | | –2 965 | –2 965 | | –2 965 |
| Omföringar | | –4 | 18 | 14 | | | 14 | | 14 |
| UTGÅENDE BALANS | 21 942 | 12 260 | 1 561 | 62 | –447 | 111 755 | 147 133 | | 147 133 |
| | | | | | | | | | |
| 2021 | | | | | | | | | |
| Ingående balans | 21 942 | 12 260 | 1 474 | –47 | –432 | 98 671 | 133 868 | | 133 868 |
| Nettoresultat | | | | | | 22 751 | 22 751 | | 22 751 |
| Övrigt totalresultat (netto efter skatt) | | | | 29 | 98 | | 127 | | 127 |
| Totalresultat | | | | 29 | 98 | 22 751 | 22 878 | | 22 878 |
| Utdelning till aktieägarna 1) | | | | | | –17 740 | –17 740 | | –17 740 |
| Personaloptionsprogrammen 2) 6) | | | | | | –229 | –229 | | –229 |
| Förändring i innehav av egna aktier 2) 6) | | | | | | –1 015 | –1 015 | | –1 015 |
| Omföringar | | 91 | –75 | 16 | | | 32 | | 32 |
| UTGÅENDE BALANS | 21 942 | 12 260 | 1 565 | –19 | –335 | 102 363 | 137 776 | | 137 776 |

1) Utdelning betalad 2021 för 2020 bestod av ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av ordinarie bolagsstämma i mars och ytterligare ordinarie utdelning 4:10 kronor per aktie beslutad av en extra bolagsstämma i november 2021. Utdelning betald 2022 för 2021 uppgick till 6:00 kronor per aktie. Föreslagen utdelning för 2022 är 6:75 kronor per aktie. Ytterligare information finns på sidan 71. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.
2) Under 2021 har SEB återköpt 2 909 266 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 7 517 408 aktier har sålts/delats ut. Under 2021 har SEB återköpt 10 171 296 aktier för kapitaländamål. Per den 31 december 2021 ägde SEB således 37 774 605 A-aktier. Under 2022 har SEB återköpt 6 061 021 aktier för de långfristiga aktieprogrammen och 6 364 511 aktier har sålts/delats ut. Under 2022 har SEB återköpt 43 262 222 aktier för kapitaländamål och 15 449 868 aktier som hölls för kapitaländamål har dragits in. Per den 31 december 2022 uppgick utfärdat antal aktier till 2 178 721 934 och SEB ägde 65 283 469 A-aktier till ett marknadsvärde av 7 831 Mkr. Värdet av återköpta egna aktier avseende de långsiktiga aktierelaterade program som påverkar eget kapital uppgår till –114 Mkr (361), vid årets slut är värdet som påverkar eget kapital –2 572 Mkr (–2 458).
3) 2 154 569 426 A-aktier (2 170 019 294) med ett nominellt värde på 10:07 kronor per aktie; 24 152 508 C-aktier (24 152 508) med ett nominellt värde på 10:07 kronor per aktie.
4) Den utgående balansen motsvarar utdelningsbara medel enligt förordning (EU) No 575/2013 (CRR).
5) Fond för verkligt värde.
6) Omräknad efter justering av förändring i innehav av egna aktier.

---

Moderbolaget
Mkr
| | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Erhållna räntor | 55 176 | 28 683 |
| Betalda räntor | –25 191 | –3 517 |
| Erhållna provisioner | 16 803 | 15 397 |
| Betalda provisioner | –3 958 | –3 121 |
| Erhållet netto av finansiella transaktioner | 46 446 | –8 939 |
| Övriga inbetalningar i rörelsen | –6 875 | –2 086 |
| Betalda administrationskostnader | –18 395 | –16 089 |
| Betald inkomstskatt | –4 724 | –3 161 |
| Kassaflöde från resultaträkningen | 59 283 | 7 167 |
| Ökning (–)/minskning (+) i portföljer | 5 892 | 44 689 |
| Ökning (+)/minskning (–) i emitterade värdepapper | 65 587 | –17 425 |
| Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut | –45 630 | –5 620 |
| Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten | –195 690 | –74 918 |
| Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut | 20 666 | –62 558 |
| Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten | 62 489 | 205 629 |
| Förändringar i övriga tillgångar | –22 812 | –6 157 |
| Förändringar i övriga skulder | 29 757 | 5 408 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –20 458 | 96 216 |
| Erhållna utdelningar | 10 319 | 2 403 |
| Förvärv av aktier och obligationer | –10 467 | –3 946 |
| Förvärv och materiella anläggningstillgångar | –493 | –563 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –641 | –2 106 |
| Emitterade förlagslån | 4 888 | 4 961 |
| Återbetalda förlagslån | –6 060 | –10 124 |
| Köpta aktier för kapitaländamål | –2 846 | –1 362 |
| Betald utdelning | –12 884 | –17 740 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –16 902 | –24 266 |
| PERIODENS KASSAFLÖDE | –38 001 | 69 845 |
| Kassa och likvida medel vid årets början | 376 957 | 300 673 |
| Förändringar i valutakurser likvida medel | 20 083 | 6 439 |
| Periodens kassaflöde | –38 001 | 69 845 |
| KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1) 2) | 359 039 | 376 957 |

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

1) Kassa och likvida medel
| | |
|---|---|
| Kassa | 2 |
| Tillgodohavanden hos centralbanker | 354 968 | 371 465 |
| Fordringar hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran | 4 069 | 5 491 |
| SUMMA | 359 039 | 376 957 |

2) Varav 6 658 Mkr (5 083) inte tillgängligt för moderbolaget på grund av lokala centralbanksbestämmelser.

---

Koncernen
Mkr
| Kassa och likvida medel vid periodens slut 1) 2) | 382 972 | 445 716 |
|---|---|---|

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

1) Kassa och likvida medel
| | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Kassa | 2 585 | 2 157 |
| Tillgodohavanden hos centralbanker | 375 381 | 437 187 |
| Fordringar hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran | 5 006 | 6 372 |
| SUMMA | 382 972 | 445 716 |

2) Varav 9 225 Mkr (7 261) inte tillgängligt för koncernen på grund av lokala centralbanksbestämmelser. Totalt utflöde avseende leasingtillgångar, där SEB är leasetagare, uppgår till 990 Mkr (963).

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten
| | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 28 549 | 32 287 |
| Kassaflöde | –221 | –4 487 |
| Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar | 2 404 | 1 432 |
| Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar | –1 936 | –549 |
| Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor | –29 | –135 |
| SUMMA SKULDER I FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | 28 767 | 28 549 |# Finansiella rapporter — Noter

1 Redovisningsprinciper

Väsentliga redovisningsprinciper i koncernen

Lag och föreskriftsenlighet

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU-kommissionen. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt tillhörande uttalanden, UFR.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet inklusive derivat och förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde. Det redovisade värdet på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovisning till verkligt värde har justerats för ändringar i verkligt värde avseende den säkrade risken. De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (Mkr) om inget annat anges.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över vilka koncernen utövar ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när koncernen har inflytande över ett investeringsobjekt, är exponerad för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang och har möjlighet att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Bestämmande inflytande antas föreligga när moderbolaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösträtterna i ett företag om det inte finns bevis för att det är praktiskt möjligt för en annan investerare att på egen hand styra de relevanta aktiviteterna i företaget. I företag där moderbolaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösträtterna, men på grund av avtal eller lag inte kan utöva bestämmande inflytande omfattas inte av koncernredovisningen. Koncernen bedömer också om den har bestämmande inflytande när den äger mindre än 50 procent av rösträtterna. Ett exempel på detta är om koncernen har samarbetsavtal med andra innehavare av rösträtter. Storleken på och fördelningen av de andra investerarnas innehav av rösträtter kan också indikera att koncernen har den praktiska möjligheten att styra de relevanta aktiviteterna i investeringsobjektet. När rösträtter inte är avgörande för att bedöma vem som har bestämmande inflytande över ett företag, såsom innehav i vissa fonder eller specialföretag (SPE), beaktas alla fakta och omständigheter vid bestämmandet av om koncernen har bestämmande inflytande över investeringsobjektet. I bedömningen huruvida SPEn och andra företag ska konsolideras, görs en analys för att identifiera vilken part som har makt över de aktiviteter som mest påverkar företagets avkastning och om den parten är exponerad mot, eller har rättigheter till en väsentlig del av det företagets avkastning.

De finansiella rapporterna för moderbolaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderbolaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Företagsförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan den överförda ersättningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om den överförda ersättningen understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av enheter, som förväntas generera kassaflöden. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill följs upp i den interna styrningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Intresseföretag och joint ventures

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag och joint ventures, det vill säga företag över vilka koncernen har ett betydande eller gemensamt bestämmande inflytande, men inte ensam kontroll. Betydande inflytande innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, utan att fastställa eller kontrollera dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dess företagsstyrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och finansiella frågor som rör riktlinjer. Ett joint venture är ett arrangemang där koncernen har gemensam kontroll, varvid koncernen har rätt till arrangemangets nettotillgångar snarare än rättigheter till dess tillgångar och skyldigheter för dess skulder.

Huvudprincipen är att intresseföretag och joint ventures konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att innehavet initialt redovisas till anskaffningsvärde. Intresseföretag och joint ventures redovisas därefter till ett värde som motsvarar koncernens andel av nettotillgångarna. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultatet utifrån att dessa hanteras och utvärderas baserat på verkligt värde.

Segmentrapportering

Mkr, om inget annat anges.

Företagsinformation

SEB-koncernen tillhandahåller banktjänster till företag, privatpersoner och inom områdena investeringar och private banking. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är moderbolag i koncernen. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ Stockholms lista för stora företag. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2022 har godkänts för publicering av styrelsen 21 februari 2023 och kommer att föreläggas årsstämman 2023 för fastställande.

Valutakurser använda för omräkning av väsentliga valutor i koncernbokslutet

	Resultaträkning			Balansräkning
	2022	2021	Förändring, %	2022	2021	Förändring, %
DKK	1,429	1,364	5	1,494	1,377	9
EUR	10,629	10,145	5	11,112	10,241	9
NOK	1,052	0,998	5	1,056	1,027	3
USD	10,116	8,582	18	10,401	9,036	15

Obligatoriska uppgifter

Namn på företaget	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
Företagets säte	Stockholm
Företagets rättsliga form	Aktiebolag (publ)
Företagets rättsliga hemvist	Sverige
Adress till företagets huvudkontor	Kungsträdgårdsgatan 8, 106 40 Stockholm, Sverige
Huvudsakligt verksamhetsställe	Sverige
Beskrivning av verksamhetens karaktär och företagets huvudsakliga aktiviteter	Bank och Försäkring
Namn på moderföretaget	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)

---

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten

	2022	2021
Ingående balans	27 649	31 837
Kassaflöde	–1 173	–5 164
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar	3 355	1 659
Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar	–1 936	–550
Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor	–29	–134
SUMMA SKULDER I FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	27 867	27 649

---

Finansiella rapporter — Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys

---

Skuldinstrument (Lånefordringar och räntebärande värdepapper)

Klassificeringen görs på grundval av affärsmodellen för förvaltningen av de finansiella tillgångarna och huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast utgörs av kapitalbelopp och ränta. Affärsmodellen bedöms för homogena portföljer som identifierats utifrån verksamheten i koncernens divisioner. Bedömningen baseras på scenarier som rimligen kan förväntas inträffa och beaktar hur portföljen utvärderas och rapporteras till ledningen; risker som påverkar portföljens resultat och hur dessa risker hanteras; ersättningsmodeller; samt frekvens, värde och tidpunkt för försäljningar inklusive skälen till försäljningar. Vid bedömning om kassaflödena endast utgörs av kapitalbelopp och ränta, har kapitalbelopp definierats som verkligt värde av skuldinstrumentet vid första redovisningstillfället vilket kan förändras över löptiden om det förekommer återbetalningar eller kapitalisering av ränta. Kassaflöden hänförliga till ränta innefattar ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, likviditetsrisk samt även administrativa kostnader och vinstmarginal.# Omräkning av utländska valutor

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet ingår som en del av förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursdifferenser avseende monetära poster som är en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i övrigt totalresultat.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta än svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar redovisas när koncernen blir part i instrumentens kontraktuella villkor och värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde. Transaktionskostnader läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet då transaktionskostnader redovisas i resultatet. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör, om företaget i allt väsentligt överför samtliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet eller vid en väsentlig modifiering. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och fördelar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde redovisas i balansräkningen på transaktionsdagen med undantag för lånefordringar och omvända repor, som redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas på likviddagen.

Vid första redovisningstillfället värderas finansiella skulder till verkligt värde.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernen klassificerar och värderar de finansiella tillgångarna i kategorierna verkligt värde via resultatet, verkligt värde via övrigt totalresultat, samt upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen beror på om den finansiella tillgången är ett skuldinstrument, egetkapitalinstrument eller ett derivat.

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Vidare följer företagets högsta verkställande beslutsfattare upp ett rörelsesegments resultat för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Affärsdivisionerna är identifierade som separata rörelsegrenssegment, med hänsyn till storlek och reglerande miljö. Koncernfunktioner består av affärsstöd, Treasury, staber och tyska verksamheter under avveckling. För att bestämma rörelsesegment utgör verkställande direktören SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

Skuldinstrument

Om det finns kontraktuella villkor som introducerar en exponering för andra risker eller volatilitet, bedöms kassaflödena inte utgöra endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. Skuldinstrument inkluderas i följande balansposter Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten och Räntebärande värdepapper. Posterna inkluderar instrument i följande värderingskategorier.

Verkligt värde via resultatet

Skuldinstrument klassificeras i denna kategori då kriterierna för att värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat inte är uppfyllda. Detta är fallet om affärsmodellen för portföljen är att innehas för handel, där finansiella tillgångar klassificeras om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Instrument är obligatoriskt värderade till verkligt värde över resultatet om tillgångarna förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde eller om tillgångarna innehas med avsikt att säljas, alternativt om de avtalsenliga kassaflödena inte utgörs av endast kapitalbelopp och ränta. Instrument som annars skulle värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller upplupet anskaffningsvärde inkluderas i denna kategori om koncernen, vid första redovisningstillfället, valt att klassificera till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Verkligtvärdeoptionen kan endast tillämpas om det minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning.

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Skuldinstrument klassificeras i denna kategori om följande två kriterier är uppfyllda a) affärsmodellens mål kan uppnås både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och att sälja tillgångarna b) de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde, vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Den ackumulerade vinsten eller förlusten omklassificeras från eget kapital till resultatet när instrumentet tas bort från balansräkningen. Räntor beräknade med tillämpning av effektivräntemetoden och förväntade kreditförluster redovisas i resultatet.

Upplupet anskaffningsvärde

Skuldinstrument klassificeras i denna kategori om följande två kriterier är uppfyllda a) affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och b) de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Det redovisade bruttovärdet för dessa tillgångar beräknas med effektivräntemetoden och justeras för förväntade kreditförluster.

Egetkapitalinstrument

Egetkapitalinstrument klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Ett oåterkalleligt val att klassificera egetkapitalinstrument (som inte innehas för handel) till verkligt värde via övrigt totalresultat kan göras vid första redovisningstillfället. Detta val har inte tillämpats i koncernen.

Derivat

Derivat ska klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet (innehas för handel) såvida de inte är identifierade som säkrings-instrument. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas principerna för säkringsredovisning.

Finansiella skulder

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet – Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet innehåller finansiella skulder som innehas för handel och finansiella skulder som koncernen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom nettoresultat av finansiella transaktioner med undantag för förändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultaträkningen.

Klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen kan ske om ett av följande kriterier är uppfyllt; kontrakten innehåller ett eller flera inbäddade derivat, instrumenten förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde, alternativt om det minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning. Skulder till försäkringstagare och vissa emitterade värdepapper har denna klassificering. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivatinstrument som inte är säkringsinstrument.

Övriga finansiella skulder – Övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kort- och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Här ingår balansposterna Skulder till centralbanker och kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper.Finansiella rapporter — Noter

122 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Inbäddade derivat

Kreditrisken hos varje motpart baseras på nettoexponeringen för dessa risker. En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Om värdkontraktet är en finansiell tillgång som omfattas av IFRS 9 bedöms klassificering av instrumentet i sin helhet och det inbäddade derivatet ska inte separeras från värdkontraktet. För övriga sammansatta instrument (där värdkontraktet inte är en finansiell tillgång som omfattas av IFRS 9) ska det inbäddade derivatet separeras och redovisas som fristående derivat om dess ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker. Det inbäddade derivatet ska då redovisas till verkligt värde via resultatet. Detta är inte tillämpligt om värdkontraktet redovisas till verkligt värde via resultatet.

Vissa sammansatta instrument klassificeras som en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatet (verkligtvärdeoptionen). Detta val innebär att hela det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris och på avtalat datum. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och redovisas dessutom som ställd säkerhet för egna skulder när kontantsäkerhet erhålls. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller allmänheten.

På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avista- och terminsledet periodiseras över löptiden enligt effektivräntemetoden.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kontantsäkerhet bokas bort från balansräkningen och en motsvarande fordran redovisas. Erhållen kontantsäkerhet redovisas i balansräkningen liksom en motsvarande skuld att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp som motsvarar värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som eventual förpliktelser.

Modifiering

Koncernen kan omförhandla lån och ändra avtalsvillkor. Om de nya villkoren skiljer sig väsentligt från de ursprungliga villkoren bokar koncern bort den ursprungliga finansiella tillgången och redovisar en ny finansiell tillgång. Koncernen gör också en bedömning huruvida den nya finansiella tillgången ska klassificeras som en osäker finansiell tillgång. Om villkoren inte skiljer sig väsentligt resulterar inte modifieringen i en bortbokning utan koncernen redovisar ett nytt bruttovärde utifrån den finansiella tillgångens förändrade kassaflöden och redovisar en modifieringsvinst eller –förlust.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Om tillgången eller skulden som värderas till verkligt värde har en köpkurs och en säljkurs används den kurs mellan köp- och säljkursen som under omständigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga värdet.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana. När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Värdering

Nedskrivningsreglerna grundar sig på en modell som tar sin utgångspunkt i förväntade kreditförluster. Principen bakom modellen för förväntade kreditförluster är att återspegla försämring eller förbättring av kreditkvaliteten för finansiella instrument. Alla finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat, samt leasingfordringar, finansiella garantiavtal, avtalstillgångar och vissa låneåtaganden omfattas av reglerna för förväntade kreditförluster.

Förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde och leasingfordringar rapporteras som reserver, det vill säga som en del av värdering av dessa tillgångar i balansräkningen. Reserveringen minskar det redovisade bruttovärdet för en finansiell tillgång. Förväntade kreditförluster för lånelöften och finansiella garantier redovisas som avsättningar, det vill säga som skuld i balansräkningen. Förändringar i reserver och avsättningar för förväntade kreditförluster redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto.

Betydande ökning av kreditrisken

Koncernen gör en bedömning vid varje rapportperiods slut huruvida en betydande ökning av kreditrisken har skett sedan det första redovisningstillfället. Bedömningen om det föreligger en betydande ökning av kreditrisken grundar sig på kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Både historisk och framåtblickande information används vid bedömningen.

För avtal upprättade 1 januari 2018 eller senare är den viktigaste indikatorn sannolikheten för fallissemang under hela löptiden. En kvantitativ indikator beräknas utifrån förändring i sannolikhet för fallissemang (PD) genom att jämföra den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid rapporteringstidpunkten med den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid första redovisningstillfället. För avtal upprättade före 1 januari 2018 används SEB:s interna riskklassificering vid första redovisningstillfället som indikator.

Oberoende av de kvantitativa indikatorerna, inträffar en betydande ökning av kreditrisken då följande inträffar:
* betalningar är förfallna > 30 dagar men <90 dagar
* finansiella tillgångar som befinner sig på ”watch-list”
* finansiella tillgångar som är ”forborne” (lån där förändring gjorts i avtalsvillkoren till följd av kundens finansiella svårigheter).

Dessa indikatorer överlappar normalt de kvantitativa indikatorerna för väsentlig ökning av kreditrisken.

Om det föreligger en betydande ökning i kreditrisken sedan första redovisningstillfället redovisas en reserv för förväntade kreditförluster motsvarande förväntade kreditförluster under hela löptiden och det finansiella instrumentet flyttas till steg 2.

Modellen är symmetrisk, vilket innebär att om det finansiella instrumentets kreditrisk minskar och det därmed inte föreligger en betydande försämring i kreditrisk sedan första redovisningstillfället, flyttas den finansiella tillgången tillbaka till steg 1.

Definition av fallissemang

Finansiella instrument i fallissemang klassificeras till steg 3. SEB tillämpar en definition av fallissemang för redovisningsmässiga syften som motsvarar hur den är definierad i EU:s kapitalkravsförordning, vilket omfattar finansiella tillgångar med betalningar som är förfallna mer än 90 dagar. Alla finansiella tillgångar i steg 3 anses vara osäkra finansiella tillgångar.

Modellen för förväntade kreditförluster

Modellen för förväntade kreditförluster innebär en trestegsmodell som tar sin utgångspunkt i förändring av kreditrisken. En reserv för förväntade kreditförluster som motsvarar förväntade kreditförluster inom de kommande tolv månaderna (steg 1) redovisas för poster om det inte föreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället. För de poster där det föreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället (steg 2), eller som befinner sig i fallissemang (steg 3) redovisas en reserv som motsvarar förväntade kreditförluster under hela löptiden.

Bedömningen av kreditrisk och uppskattning av förväntade kreditförluster ska vara objektiv och sannolikhetsvägd samt beakta all tillgänglig information per och som är relevant för bedömningen. I bedömningen vägs rimlig och verifierbar information om tidigare händelser, rådande förutsättningar och rimliga och verifierbara prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar som råder vid upp- och rapporteringstidpunkten. SEB använder både modeller och expertbedömningar för att uppskatta förväntade kreditförluster.# Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik periodiseras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde i allt väsentligt baseras Förväntade kreditförluster beräknas som en funktion av sannolikheten för fallissemang (PD), exponeringen vid fallissemang (EAD) och återvinningsgraden på observerbara indata. Om värderingen i allt väsentligt baseras på observer- vid fallissemang (LGD), samt tidpunkt för förlust. Koncernens IFRS 9 metodik bara indata redovisas den så kallade Dag 1 vinsten i resultaträkningen. för beräkning av förväntade kreditförluster utgår, i den möjligaste mån som är Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dessut- tillåtet enligt IFRS 9, från befintliga interna riskklassificeringsmodeller (IRK). om görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka marknadsrisken och Finansiella rapporter — Noter 123 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 på skulder för att säkra valutarisk i nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Då syftet med dessa regelverk skiljer sig åt, skiljer sig också beräkningen av Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet förväntade kreditförluster och därmed görs nödvändiga justeringar av de para- med säkringen. metrar som används för IRK för att uppfylla IFRS 9:s krav. IFRS 9 innebär bland – Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder (säkring av verkligt annat att anpassa parametrarna i IRK-modellerna som inkluderar hela kredit- värde) cykeln och konjunkturnedgångar, till avläsning vid viss tidpunkt och med beak- – Säkring för värdeförändring av ränterisken i en portfölj (portföljsäkring) tande av framåtblickande information. – Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar eller skulder PD motsvarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under (kassaflödessäkring) de kommande 12 månaderna respektive den finansiella tillgångens återstå- – Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av netto- ende löptid. Det förväntade PD för varje individuellt instrument beaktar tidigare investeringar). händelser, rådande marknadsförutsättningar och rimliga och verifierbara prog- SEB upphör med säkringsredovisning när: noser för framtida ekonomiska förutsättningar. SEB använder specifika PD- – Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkrings- modeller anpassade till IFRS 9. Modellerna kalibreras utifrån en kombination instrument av geografi, tillgångsslag och produkttyp. – Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in EAD representerar den förväntade exponeringen vid fallissemangstillfället. EAD omfattar en uppskattning av den – Säkringsposten förfaller, säljs, eller betalas tillbaka, eller utestående kreditexponeringen vid fallissemangstillfället. För eventualförplik- – Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik. telser inkluderar EAD-uppskattningen eventuellt ytterligare belopp som dras vid fallissemangstillfället. För IFRS 9 är EAD-modellerna justerade för 12 måna-der eller hela löptiden. LGD motsvarar de kreditförluster som förväntas vid fal-lissemang. LGD tar hänsyn till säkerhetens belopp och kvalitet, liksom sannolik-heten för förbättrad kreditkvalitet där kunden återbetalar förfallna belopp och inte återgår till kontraktuella återbetalningar. SEB använder befintliga LGD-modeller som är anpassade till IFRS 9. Vid värdering av förväntade kreditförluster använder SEB den maximala av-talstiden som SEB är exponerat för kreditrisk. För att bestämma den förväntade löptiden beaktas alla avtalsvillkor, inklusive möjlighet till förskottsbetalning, och förlängnings- och överlåtelsealternativ. För revolverande krediter, såsom kreditkort och bostadskrediter bygger den förväntade löptiden på historiskt beteende. Beräkningen baseras på historisk observerbar data och är även be- roende av tiden från avtalets tecknande.

Framåtblickande information

Koncernen använder interna makroekonomiska prognoser till grund för den framåtblickande informationen som används i värderingen av förväntade kreditförluster. För att säkerställa att uppskattningen av kreditförluster under IFRS 9 är objektiv används minst tre scenarier. Ett av dessa scenarier utgör det mest sannolika utfallet som också används i den ekonomiska planeringen och i budgetprocessen, medan de andra utgörs av mer optimistiska eller pessimistiska utfall.

Framåtblickande scenarier tas fram av SEB:s makroekonomiska analys- avdelning. Scenarierna godkänns av Group Risk Committee. Ett scenario består dels av en kvalitativ beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen, dels av en kvantitativ del, där utvecklingen av de makroekonomiska faktorerna visas på årsbasis och det nuvarande makroekonomiska läget och prognoser på upptill tre år ingår, samt sannolikheten för att scenarier ska inträffa. Scenarierna gås igenom och uppdateras kvartalsvis. Om det föreligger betydande förändringar i det makroekonomiska läget skall scenarierna uppdateras oftare. Makroscena- rierna jämförs med flera externa källor med liknande framåtblickande scenarier, till exempel från OECD, IMF, EU, nationella centralbanker, ECB och regeringar/ finansdepartement.

Expertbedömningar

Koncernen använder både modeller och expertbedömningar för att uppskatta förväntade kreditförluster. Omfattningen av bedömningar som behövs för att värdera förväntade kreditförluster beror av utfall från modeller, väsentlighet och tillgång till underliggande information. Utfallet från modellerna utgör en vägledning för hur ekonomiska händelser kan påverka nedskrivningsbehovet av finansiella tillgångar. Expertbedömningar får göras på modellutfall för att införliva uppskattad effekt från faktorer som inte fångas av modellen. Den typen av bedömningsmässiga justeringar av de modellbaserade förväntade kredit- förlusterna får göras på betydande motpartsexponeringar. Dessa justeringar bestäms av relevant kreditkommitté utifrån den modellerade förväntade kre- ditförlusten. Utöver detta kan det även föreligga ett behov av justeringar på portföljnivå, vilka beslutas av Group Risk Committee.

Intäkter

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostna-der i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som vär-deras till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaff-ningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning över tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som dis-konterar de framtida kassaflödena till tillgångens eller skuldens redovisade värde vid initial uppmätning.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valuta-kursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av en netto-investering i utländsk verksamhet.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade till-gångar eller skulder.

Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrumentet till verkligt värde redovisas som Övriga intäkter, netto, i resultaträkningen tillsammans med vinster eller förluster hänförliga till värdering till verkligt värde av den säkrade risken i den säkrade posten.

I de fall SEB säkrar verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade pos-ten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultat-räkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida räntebetalningar på tillgång-ar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstru-mentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresul tat. Eventuell ineffektivitet redovisas som Övriga intäkter, netto i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital redo-visas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och ränte kost-nader från den säkrade tillgången eller skulden redovisas i resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden fortfarande beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säk-ringsintrumentet som en separat post i eget kapital tills de säkrade framtida kassaflödena inträffar. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan under räntenettot i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvud-sakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säk-ringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital som om-räkning av utlandsverksamhet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultat-räkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av ut-landsverksamheten.# Koncernen identifierar och dokumenterar konterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella inledningsvis relationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säk- instrumentets förväntade löptid till det finansiella instrumentets redovisade ringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Koncernen dokumenterar nettovärde. Beräkningen av effektivräntan innefattar transaktionskostnader, också, den första dagen och sedan löpande, att marknadsvärdet på det derivat de erhållna och erlagda avgifter, som är en integrerad del av effektivräntan . som används uppvisar hög effektivitet både framåtriktat och retrospektivt jäm- fört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser Provisionsintäkter och provisionskostnader att säkra. Som en del av den framåtriktade analysen identifierar och dokumen- Intäkter från avtal med kunder redovisas under provisionsintäkter. Koncernen terar koncernen även att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion redovisar intäkter vid den tidpunkt kontrollen av varan eller tjänsten är över- inträffar är hög. förd till kunden. Ytterligare information om säkringsredovisning finns i not 21 Derivat- Avgifter som ingår i beräkningen av effektivräntan för ett finansiellt instru- instrument och säkringsredovisning. ment som värderas till upplupet anskaffningsvärde, som exempelvis avgifter för utgivande eller förvärv av en finansiell tillgång, periodiseras över instrumen- Säkringsredovisning tillämpas när derivat används för att minska ränte- och tets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden och presen- valutarisker från finansiella instrument. Dessu tom används säkringsredovisning teras i räntenettot . Finansiella rapporter — Noter Provisionsintäkter och avgifter redovisas så de beskriver överföringen av Immateriella tillgångar utlovade tjänster till kunder till ett belopp som speglar den ersättning som SEB Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde förväntar sig att ha rätt till i utbyte mot dessa tjänster. De viktigaste provisions- efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. I syfte att kunna intäkterna beskrivs nedan. pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseför- Provisionsintäkter och avgifter för förvaring och förvaltning av kunders till- värv, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade gångar redovisas som intäkt under den period då tjänsterna tillhandahålls. Re- av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken sultatbaserade avgifter redovisas när det är mycket sannolikt att en väsentlig good will övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett återföring av redovisad intäkt inte kommer att inträffa, vilket är när prestations- rörelse segment. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu inte finns till- kraven är uppfyllda. gängliga för användning testas årligen för nedskrivning och när omständigheter Provisionsintäkter och avgifter från syndikeringar där SEB enbart agerar som indikerar värdenedgång. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen när det arrangör redovisas som provisionsintäkt när syndikeringen är färdig och koncer- redovisade värdet för en kassagenererande enhet eller en grupp kassagenere- nen inte har någon del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit rande enheter till vilka goodwill tillskrivs överstiger återvinningsvärdet. Ned- en del av lånet med samma effektivränta som andra deltagare i syndikeringen. skrivningar hän förliga till goodwill återförs inte, oavsett om orsaken till ned- Mäklaravgifter, avgifter och provisioner från affärer som sker på uppdrag av skrivningen har upphört att existera. tredje part som genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksam- Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och heter, redovisas när transaktionen är genomförd . redovisas separat från goodwill om de uppfyller definitionen av en immateriell Kostnader som är direkt hänförliga till generering av provisionsintäkter redo- tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffnings- visas som provisionskostnader. värdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstid- punkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som Nettoresultat av finansiella transaktioner förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar på finansiella som förvärvats separat . tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet redovisas lö- Övriga immateriella tillgångar värderas till anskaffningsvärde, inklusive pande i resultatet under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. För direkt hänförliga lånekostnader minus ackumulerade avskrivningar och eventu- finansiella skulder där verkligtvärdeoptionen tillämpats och vid första redovis- ella nedskrivningar. Utvecklingsutgifter för ett enskilt projekt redovisas som en ningstillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet redo- immateriell tillgång, förutsatt att framtida ekonomiska fördelar är troliga, kost- visas förändringar i egen kreditrisk i övrigt totalresultat. nader kan mätas pålitligt och produkten och processen är tekniskt och kommer- siellt genomförbar. Forskningsutgifter kostnadsförs när de uppkommer. Vägled- Utdelningar ningen i IAS 38 Immateriella tillgångar tillämpas på molnbaserade mjukvaru- Utdelningar redovisas när rätten att erhålla betalning är fastställd. lösningar när koncernen får en tillgång som den kan kontrollera, förutsatt att tillgången inte redovisas som ett leasingavtal. Om den molnbaserade mjukva- Övertagen egendom ran inte ger upphov till en immateriell tillgång avseende programvaran och inte Övertagen egendom är egendom som tagits över för skyddande av fordran. SEB heller innehåller ett leasingavtal är rätten att få tillgång till den underliggande avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts molnbaserade programvaran i allmänhet ett serviceavtal där de betalda avgif- som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella terna kostnadsförs allt eftersom tjänsten erhålls. tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångar redo- Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod, dvs alla immateriella visas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som för- tillgångar utom goodwill, skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden värvats på annat sätt. Övertagen egendom värderas vid det första redovisnings- och testas för nedskrivning årligen och när händelser eller förändringar i om- tillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfäl- ständigheter indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinnings- let blir tillgångens anskaffningsvärde. Den efterföljande värderingen sker enligt bart. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet överstiger tillgång- den princip som gäller för respektive tillgångsslag . ens återvinningsvärde. Internt upparbetade immateriella tillgångar, såsom IT- Materiella anläggningstillgångar utveckling, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år . Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i Avsättningar försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förplik- enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är maxi- telse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av malt 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en mellan 3 och 8 år. tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång . Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeg- Leasing lar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de Leasetagare eventuella risker som är förknippade med avsättningen. En avsättning för en Leasingavtal redovisas som en nyttjanderättstillgång och en motsvarande omstrukturering redovisas när en omstruktureringsplan har fastställts och till- skuld vid det datum då den leasade tillgången är tillgänglig för användning av kännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan skuld- och finansieringskost- av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. Framtida driftför- naden. Finansieringskostnaden belastar resultatet över hyresperioden för att luster ingår inte i avsättningen. ge en konstant periodisk ränta på återstående saldo av skulden för varje period. Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är Leasingbetalningarna diskonteras med hjälp av den ränta som är implicit i hyres- troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårig- avtalet, om denna ränta kan fastställas eller koncernens marginella upplånings- heter. Förväntade kreditförluster för lånelöften och finansiella garantier redo- ränta. Nyttjanderättstillgången skrivs av linjärt över den kortare av tillgångens visas som avsättningar. Förändringar i reserver och avsättningar för förväntade nyttjandeperiod och hyresperioden. Leasingavgifter innefattar fasta betalningar kreditförluster redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto. Avsätt- minus eventuella leasingincitament som kan erhållas och rörliga leasingavgifter ningarna prövas vid varje balansdag och justeras om så krävs. som är beroende av index eller räntesats.

Finansiella rapporter — Noter

Immateriella tillgångar

SEB Goodwill

Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelse segment. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu inte finns tillgängliga för användning testas årligen för nedskrivning och när omständigheter indikerar värdenedgång. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen när det redovisade värdet för en kassagenererande enhet eller en grupp kassagenererande enheter till vilka goodwill tillskrivs överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningar hänförliga till goodwill återförs inte, oavlant om orsaken till nedskrivningen har upphört att existera.

Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv

Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas separat från goodwill om de uppfyller definitionen av en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar värderas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utvecklingsutgifter för ett enskilt projekt redovisas som en immateriell tillgång, förutsatt att framtida ekonomiska fördelar är troliga, kostnader kan mätas pålitligt och produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Forskningsutgifter kostnadsförs när de uppkommer. Vägledningen i IAS 38 Immateriella tillgångar tillämpas på molnbaserade mjukvarulösningar när koncernen får en tillgång som den kan kontrollera, förutsatt att tillgången inte redovisas som ett leasingavtal. Om den molnbaserade mjukvaran inte ger upphov till en immateriell tillgång avseende programvaran och inte heller innehåller ett leasingavtal är rätten att få tillgång till den underliggande molnbaserade programvaran i allmänhet ett serviceavtal där de betalda avgifterna kostnadsförs allt eftersom tjänsten erhålls.

Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod, dvs alla immateriella tillgångar utom goodwill, skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och testas för nedskrivning årligen och när händelser eller förändringar i omständigheter indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet överstiger tillgångens återvinningsvärde. Internt upparbetade immateriella tillgångar, såsom IT-utveckling, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är maximalt 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år.

Avsättningar

En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång. Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de eventuella risker som är förknippade med avsättningen. En avsättning för en omstrukturering redovisas när en omstruktureringsplan har fastställts och tillkännagivits så att det har skapats en välgrundad förväntan hos dem som berörs av att företaget kommer att genomföra omstruktureringen. Framtida driftförluster ingår inte i avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter. Förväntade kreditförluster för lånelöften och finansiella garantier redovisas som avsättningar. Förändringar i reserver och avsättningar för förväntade kreditförluster redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto. Avsättningarna prövas vid varje balansdag och justeras om så krävs.

Leasing

Leasetagare

Leasingavtal redovisas som en nyttjanderättstillgång och en motsvarande skuld vid det datum då den leasade tillgången är tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan skuld- och finansieringskostnaden. Finansieringskostnaden belastar resultatet över hyresperioden för att ge en konstant periodisk ränta på återstående saldo av skulden för varje period. Leasingbetalningarna diskonteras med hjälp av den ränta som är implicit i hyresavtalet, om denna ränta kan fastställas eller koncernens marginella upplåningsränta. Nyttjanderättstillgången skrivs av linjärt över den kortare av tillgångens nyttjandeperiod och hyresperioden. Leasingavgifter innefattar fasta betalningar minus eventuella leasingincitament som kan erhållas och rörliga leasingavgifter som är beroende av index eller räntesats.

Provisionsintäkter och provisionskostnader

Intäkter från avtal med kunder redovisas under provisionsintäkter. Koncernen redovisar intäkter vid den tidpunkt då kontrollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden. Avgifter som ingår i beräkningen av effektivräntan för ett finansiellt instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde, som exempelvis avgifter för utgivande eller förvärv av en finansiell tillgång, periodiseras över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden och presenteras i räntenettot. Provisionsintäkter och avgifter redovisas så de beskriver överföringen av utlovade tjänster till kunder till ett belopp som speglar den ersättning som SEB förväntar sig att ha rätt till i utbyte mot dessa tjänster. De viktigaste provisionsintäkterna beskrivs nedan.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaring och förvaltning av kunders tillgångar redovisas som intäkt under den period då tjänsterna tillhandahålls. Resultatbaserade avgifter redovisas när det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av redovisad intäkt inte kommer att inträffa, vilket är när prestationskraven är uppfyllda.

Provisionsintäkter och avgifter från syndikeringar där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som provisionsintäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har någon del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del av lånet med samma effektivränta som andra deltagare i syndikeringen. Mäklaravgifter, avgifter och provisioner från affärer som sker på uppdrag av tredje part som genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamheter, redovisas när transaktionen är genomförd.

Kostnader som är direkt hänförliga till generering av provisionsintäkter redovisas som provisionskostnader.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar på finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet redovisas löpande i resultatet under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. För finansiella skulder där verkligtvärdeoptionen tillämpats och vid första redovisningstillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet redovisas förändringar i egen kreditrisk i övrigt totalresultat.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när rätten att erhålla betalning är fastställd.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tagits över för skyddande av fordran. SEB avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångar redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Övertagen egendom värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället blir tillgångens anskaffningsvärde. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gäller för respektive tillgångsslag.# Finansiella garantier
Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, (vilket oftast motsvaras av den erhållna premien) och därefter till det högsta av det belopp som fastställts i enlighet med den förväntade kreditförlustmodellen enligt IFRS 9 Finansiella instrument och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar. Avtalsbehållen enligt finansiella garantier redovisas som eventualförpliktelser.

Personalförmåner

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner varav merparten har förvaltningstillgångar. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer såsom ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är pensionsplaner där koncernen betalar en premie till fristående enheter och härefter inte har några ytterligare förpliktelser. Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser eller genom försäkringslösningar.

Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas kvartalsvis av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av not 8 b Pensioner. Alla ändringar i nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de uppstår som: (i) kostnad för tjänstgöring samt finansieringskostnad i Resultaträkningen (ii) effekter av omvärderingar av både pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar i Övrigt totalresultat.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har flera aktierelaterade incitamentsprogram, under vilka aktieinstrument i SEB tilldelas koncernens anställda. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier berättigar de anställda att få aktieinstrument i SEB. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter berättigar de anställda att få kontanter baserat på priset eller värdet på aktieinstrumenten i SEB. Det verkliga värdet av dessa rättigheter bestäms genom att använda lämpliga värderingsmodeller, beakta villkor och förhållanden för tilldelningen och koncernens bedömning av hur många rättigheter som slutligen kommer att intjänas. Detta omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Sociala kostnader redovisas över intjänandeperioden och avsättningen för sociala kostnader omvärderas vid varje rapporteringstillfälle för att säkerställa att avsättningen är baserad på rättigheternas verkliga värde vid rapporteringstillfället. Kostnaden för aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier värderas utifrån det verkliga värdet på aktieinstrumenten den dag de beviljats och kostnadsförs jämnt fördelat över intjänandeperioden. En motsvarande ökning redovisas i eget kapital. Intjänandeperioden är den period de anställda måste förbli i tjänst i SEB för att deras rättigheter ska tjänas in. För aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter värderas de erhållna tjänsterna och den upparbetade skulden till det verkliga värdet av skulden som kostnadsförs över intjänandeperioden, under vilken de anställda utför tjänsterna. Det verkliga värdet av skulden omvärderas löpande och ändringarna redovisas i resultaträkningen till dess skulden regleras.

Kortfristiga rörliga ersättningar

Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende på vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamheten, som används för att matcha skulder som ger en avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på specifika tillgångar, inklusive själva förvaltningsfastigheterna, redovisas till marknadsvärde. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Finansiella leasingavtal

Finansiella leasingavtal innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingavtal redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas i räntenettot.

Kortfristiga leasingavtal

Koncernen har valt att inte redovisa nyttjanderättstillgångar och leasing skulder för kortfristiga leasingavtal som har en hyresperiod på 12 månader eller mindre och för leasingavtal avseende tillgångar av lågt värde. Koncernen redovisar leasingbetalningarna som är förknippade med dessa leasingavtal som en kostnad linjärt över leasingperioden.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värdet på avsättningarna är tillräckligt högt med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på själva avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då detta test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som avser nya avtal och förnyelse av befintliga avtal vilka aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången prövas för nedskrivningsbehov i varje period för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkringar (unit linked) klassificeras som investeringsavtal där ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar.

Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 20,6 procent för Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Oreglerade skador

Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdesberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder. (IBNR-avsättning).

Finansiella rapporter — Noter 125 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022# De underliggande till- gångarna är obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet och de till- Försäkringsavtal och investeringsavtal hörande skulderna är identifierade att värderas till verkligt värde via resultatet

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk – (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptionen för skulderna definierad som en absolut risk av minst 5 procent av det underliggande värdet görs för att eliminera inkonsekvenser i redovisningen som annars skulle uppstå – för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstaga- om olika grunder för värdering användes för tillgångar och skulder. Det verkliga ren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle värdet på de finansiella skulderna avseende fondförsäkringar fastställs med inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som hjälp det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk skul derna hänförliga till försäkringstagarna är länkade på balansdagen. Om från försäkringstagaren till koncernen. investe ringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig under stiger återköpsvärdet. Eventuella skillnader mellan tillgångar och Försäkringsavtal skulder beror på inbetalda premier som ännu inte placerats i fonder. Värdeför- Försäkringsavtal är klassificerade som kortfristiga (skadeförsäkring) eller lång- ändringarna i fondförsäkringarna påverkar ej resultatet då de tillfaller försäk- fristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, invalidi- tetsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäk- ringstagarna. ring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring. I koncernen redovisas kort- Intäktsredovisning fristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debi- teras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhanda- Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring) hålls jämnt fördelade under avtalens löptid. Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkrings- Kostnadsredovisning avtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under Tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal med en kund redovisas som en försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att tillgång om koncernen förväntar sig att få täckning för dessa utgifter. Tillkom- täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, ökas avsättning för ej in- mande utgifter är utgifter för att erhålla ett avtal med en kund som inte koncer- tjänade premier med avsättning för kvardröjande risker. nen skulle ha ådragit sig om avtalet inte hade erhållits. Dessa kostnader är an- Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetal- skaffningskostnader i form av försäljningsprovision som betalas för att erhålla
Finansiella rapporter — Noter 126 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

i nvesteringsavtal. De förväntas bli återvunna från provisionsintäkter som intjä- nas på investeringsavtalen. Tillgången prövas för nedskrivningsbehov varje period för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom försäljningspro- visioner till mäklare som betalas under investeringsavtalens löptid eller provi- sioner till egen personal som agerar som säljare eller löpande administrations- kostnader, redovisas i den period de inträffar.

Avtal med diskretionär del

Vissa kontrakt för traditionellt pensionssparande innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garante- rade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäk- ringstagarna.

Värdering – Grupper av kontrakt som inte mäts enligt premiefördelningsmetoden (PAA)

GMM- och VFA-modellerna mäter en grupp av försäkringsavtal som summan av:

• Kassaflöden för åtagande, som omfattar uppskattningar av framtida kassa- flöden, diskonterade till nuvärde för att återspegla tidsvärdet av pengar och finansiella risker, plus en riskjustering för icke-finansiell risk; och
• En avtalsenlig marginal som representerar den ej intjänade vinst som koncer- nen kommer att redovisa eftersom den avser återstående försäkringsskydd.

Vid uppskattning av framtida kassaflöden inkluderar koncernen alla kassaflöden som ligger inom gränsen för avtalet inklusive:

• Premier och hänförliga kassaflöden
• Förväntade skador och förmåner, inklusive rapporterade skador som ännu inte betalats, uppkomna skador som ännu inte rapporterats och förväntade framtida skador
• Betalningar till försäkringstagare till följd av inbäddade optioner vid återköp
• Fördelning av kassaflöden hänförliga till den portfölj i vilken avtalet ingår
• Kostnader för hantering av skadeanspråk
• Kostnader för handläggning av försäkringar och underhållskostnader, inklu- sive återkommande provisioner som förväntas betalas ut till mellanhänder
• En fördelning av fasta och rörliga omkostnader, direkt hänförliga till att fullgöra försäkringsavtal från en försäkringstagare genom att gå med på att ersätta försäkringstagaren
• Transaktionsbaserade skatter.

Diskonteringsräntor

De uppskattade framtida kassaflödena ska diskonteras för att återspegla peng- ars tidsvärde och de finansiella riskerna som är hänförliga till dessa kassaflöden, i den mån de finansiella riskerna inte ingår i uppskattningarna av kassaflöden.

Riskjustering

Riskjusteringen för icke-finansiell risk för en grupp av försäkringsavtal är den ersättning som krävs för att bära osäkerhet avseende storleken på och tidpunk- ten för kassaflöden som uppkommer från icke-finansiell risk, och bestäms sepa- rat från övriga uppskattningar.

För avtal som värderas med tillämpning av GMM eller VFA kommer föränd- ringen av riskjusteringen hänförlig till tidigare och nuvarande tjänster att redo- visas som försäkringsintäkter (exklusive eventuella belopp som allokerats till förlustkomponenten) medan förändringar i uppskattningar hänförliga till fram- tida tjänster kommer att justera den avtalsenliga marginalen.

Förändrade redovisningsprinciper

Förändringar i redovisningsprinciper som implementerats 2022

Koncernen tillämpar ändringar av IFRS 3 Rörelseförvärv som ersätter en hänvis- ning till den senaste Ramverket för upprättande och presentation av finansiella rapporter utan att väsentligt ändra kraven. Ändringar i IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förtydligar vilka kostnader som ska inkluderas vid redovisning av förlustkontrakt. Som en del av de årliga för- bättringarna av IFRS-standarderna 2018–2020 har IASB utfärdat ändring av IFRS 9 Finansiella instrument avseende avgifter i testet ”10 procent” för bort- bokning av finansiella skulder. Ändringen klargör vilka avgifter som inkluderas vid bedömning om villkoren för en ny eller modifierad finansiell skuld skiljer sig väsentligt från villkoren för den ursprungliga finansiella skulden. De ändrade standarderna har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Förändringar i IFRS som ännu inte har tillämpats

IFRS 17 Försäkringsavtal

Klassificering

Försäkringsavtal är avtal där koncernen påtar sig en betydande försäkringsrisk genom att gå med på att ersätta försäkringstagaren om en angiven osäker framtida händelse har en negativ påverkan på försäk- ringstagaren. Denna definition avgör vilka avtal som faller inom ramen för IFRS 17 Försäkringsavtal, snarare än andra redovisningsstandarder. Avtal som har en juridisk form av ett försäkringsavtal men som inte överför betydande försäkringsrisk och exponerar koncernen för finansiell risk klassificeras som in- vesteringsavtal och följer redovisningen för finansiella instrument enligt IFRS 9 Finansiella instrument. Majoriteten av koncernens fondförsäkringar faller inom denna kategori. För mer information om gruppens övergång se not 51.

Försäkringsavtal

Avtal där koncernen accepterar betydande försäkringsrisk klassificeras som försäkringsavtal. Avtal som innehas av koncernen under vilka den överför bety- dande försäkringsrisk från underliggande försäkringsavtal klassificeras som återförsäkringsavtal.

Vidare utvärderar koncernen sina livförsäkrings- och återförsäkringsproduk- ter för att avgöra om de innehåller komponenter som måste redovisas enligt en annan IFRS snarare än IFRS 17 (distinkta icke-försäkringskomponenter).

(variable fee approach, VFA) och premiefördelningsmetoden (premium alloca- tion approach, PAA). Valet av modell beror på kontraktets löptid. PAA kan til- lämpas om löptiden (inklusive försäkringsavtalstjänster som uppkommer från alla premier inom gränsen för avtalet) är ett år eller mindre medan VFA ska til- lämpas för försäkringsavtal med direkt resultatandel, det vill säga avtal som i huvudsak är investeringsrelaterade tjänsteavtal, för vilka koncernen förväntar sig att betala försäkringstagaren en betydande del av investeringsavkastningen baserat på de underliggande poster. I de tre värderingsmodellerna definieras avtalsenliga kassaflöden, riskjusterad marginal och diskontering på samma sätt. Koncernen tillämpar alla tre värderingsmodellerna för direktförsäkring och tillämpar GMM och PAA för återförsäkring, varav VFA-modellen tillämpas för mer än 90 procent av försäkringsskulden vid årsskiftet 2021.

I de tre värderingsmodellerna definieras avtalsenliga kassaflöden, riskjusterad marginal och diskontering på samma sätt. Koncernen tillämpar alla tre värderingsmodellerna för direktförsäkring och tillämpar GMM och PAA för återförsäkring, varav VFA-modellen tillämpas för mer än 90 procent av försäkringsskulden vid årsskiftet 2021.# Efter värderas med tillämpning av PAA kommer förändringen av riskjusteringen att att ha separerat distinkta komponenter tillämpar koncernen IFRS 17 på alla redovisas som kostnader för försäkringstjänster. återstående komponenter i försäkringsavtalet. Alla hänvisningar till försäkringsavtal i dessa finansiella rapporter gäller för Den avtalsenliga marginalen utfärdade försäkringsavtal, Innehavda återförsäkringsavtal och investerings- Den avtalsenliga marginalen (contractual service margin, CSM) är en komponent avtal med diskretionära resultatandelar (DPF). i tillgången eller skulden för gruppen av försäkringsavtal som motsvarar den ej intjänade vinst som koncernen kommer att redovisa när den tillhandahåller för-

Aggregering och redovisning av försäkringsavtal

Försäkringsavtal är aggregerade i grupper för värdering. Grupper av försäkringsavtal bestäms genom att identifiera portföljer av försäkringsavtal, som var och en består av avtal som är föremål för liknande risker och som hanteras tillsammans. Varje portfölj är ytterligare uppdelad i grupper av avtal som utfärdas inom ett kalenderår, dock använder koncernen EU-carve-out av årliga kohorter för traditionell försäkring i Sverige, då de uppfyller undantagskriterierna. Vidare kommer inte årliga kohorter att användas på riskförsäkring i Sverige när premiefördelningsmetoden (PPA) tillämpas. Portföljerna delas vidare upp i tre grupper baserat på förväntad lönsamhet vid ingången: förlustavtal, avtal utan betydande risk att bli förlustavtal och resterande avtal. Dessa grupper representerar den aggregeringsnivå vid vilken försäkringsavtal initialt redovisas och mäts.

Grupper av utfärdade försäkringsavtal redovisas initialt från och med den av följande tidpunkter som infaller först:
* Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen av avtal
* Datum då den första betalningen från en försäkringstagare i gruppen förfaller, eller när den första betalningen tas emot om det inte finns någon förfallodag
* För en grupp av förlustavtal, så snart fakta och omständigheter tyder på att gruppen är förlustbringande.

Värdering

Värderingen baseras på tre värderingsmodeller: den grundläggande värderingsmodellen (general measurement model, GMM), rörliga avgiftsmetoden (VFA) och premiefördelningsmetoden (PPA).

Grundläggande värderingsmodell (GMM)

Försäkringsavtal som inte klassificeras som förlustavtal eller som en grupp av avtal där den förväntade lönsamheten är betydande, värderas enligt GMM.

Rörliga avgiftsmetoden (VFA)

VFA används för avtal som inte uppfyller kraven för GMM eller PPA.

Premiefördelningsmetoden (PPA)

Koncernen använder premiefördelningsmetoden för att förenkla värderingen av grupper av avtal i Sverige, där löptiden för varje avtal i gruppen är högst ett år. Vid det första redovisningstillfället av varje grupp av avtal, är skuldens redovisade värde de premier som erhållits vid första redovisningstillfället minus eventuella kassaflöden för anskaffning av försäkring som allokerats till gruppen vid det datumet, och justerat för eventuella belopp som följer av borttagandet från rapporten över finansiell ställning av eventuella tillgångar eller skulder som tidigare redovisats för kassaflöden avseende koncernen. Därefter ökas det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd med eventuella erhållna premier och avskrivningar av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som redovisats som en kostnad och minskas med det belopp som redovisas som försäkringsintäkter för tjänster som tillhandahållits och eventuella ytterligare kassaflöden som allokerats efter första redovisningstillfället. Försäkringsintäkter för perioden motsvarar beloppet av förväntade premieinbetalningar, fördelade på perioden baserat på förfluten tid. Utgifter för försäkringsanskaffning kostnadsförs när de uppstår.

Efterföljande värdering

Det redovisade värdet för en grupp av försäkringsavtal vid utgången av varje rapportperiod är summan av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador. Skulden för återstående försäkringsskydd omfattar (a) de kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänster som kommer att tillhandahållas enligt avtalen under framtida perioder och (b) eventuell kvarvarande avtalsenlig marginal vid den tidpunkten. Skulden för inträffade skador utgörs av de kassaflöden för åtaganden som avser tidigare tjänster som ännu inte har betalats, inklusive skador som har uppkommit men ännu inte redovisats.

Kassaflöden för skulder för inträffade skador och uppkomna kostnader uppdateras av koncernen med aktuella antaganden i slutet av varje rapportperiod, med hjälp av aktuella uppskattningar av belopp, tidpunkt och osäkerhet för framtida kassaflöden och diskonteringsräntor. Den avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång motsvarar den vinst i en grupp av försäkringsavtal som ännu inte har redovisats i resultatet, eftersom den avser framtida tjänster som ska tillhandahållas.

För en grupp av försäkringsavtal är det redovisade värdet för gruppens avtalsenliga marginal vid rapportperiodens utgång lika med det redovisade värdet i början av rapportperioden justerat för följande:
* Effekten av eventuella nya kontrakt som lagts till i gruppen
* För kontrakt som värderas enligt GMM, påförs ränta till det redovisade värdet av den avtalsenliga marginalen under rapporteringsperioden, värderad till diskonteringsräntan vid första redovisningstillfället
* För kontrakt som värderas enligt VFA, justeras förändringen i med storleken företagets andel av förändringen i verkligt värde för de underliggande posterna
* De förändringar i kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänst redovisas genom justering av den avtalsenliga marginalen. Förändringar i kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst redovisas i den avtalsenliga marginalen i den mån avtalsenlig marginal är tillgänglig. När en ökning av kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst överstiger det redovisade värdet för den avtalsenliga marginalen, reduceras den avtalsenliga marginalen till noll, överskottet redovisas i kostnader för försäkringstjänster och en förlustkomponent redovisas inom skulden för återstående försäkringsskydd. När den avtalsenliga marginalen är noll, justerar förändringar i kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst förlustkomponenten i skulden för återstående försäkringsskydd med motsvarighet till kostnader för försäkringstjänster. Överskottet av en eventuell minskning av kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst över förlustkomponenten reducerar förlustkomponenten till noll och återställer den avtalsenliga marginalen.
* Effekten av eventuella valutakursdifferenser på den avtalsenliga marginalen
* De belopp som redovisas som försäkringsintäkt på grund av överföring av försäkringsavtalstjänster under perioden, fastställt genom den återstående avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens slut (innan någon fördelning görs) över försäkringsskyddets aktuella och återstående löptid.

Avtal som värderas enligt premiefördelningsmetoden

Efter värderas med tillämpning av PAA kommer förändringen av riskjusteringen att att ha separerat distinkta komponenter tillämpar koncernen IFRS 17 på alla redovisas som kostnader för försäkringstjänster. återstående komponenter i försäkringsavtalet. Alla hänvisningar till försäkringsavtal i dessa finansiella rapporter gäller för Den avtalsenliga marginalen utfärdade försäkringsavtal, Innehavda återförsäkringsavtal och investerings- Den avtalsenliga marginalen (contractual service margin, CSM) är en komponent avtal med diskretionära resultatandelar (DPF). i tillgången eller skulden för gruppen av försäkringsavtal som motsvarar den ej intjänade vinst som koncernen kommer att redovisa när den tillhandahåller för-

Aggregering och redovisning av försäkringsavtal

Försäkringsavtal är aggregerade i grupper för värdering. Grupper av försäkringsavtal bestäms genom att identifiera portföljer av försäkringsavtal, som var och en består av avtal som är föremål för liknande risker och som hanteras tillsammans. Varje portfölj är ytterligare uppdelad i grupper av avtal som utfärdas inom ett kalenderår, dock använder koncernen EU-carve-out av årliga kohorter för traditionell försäkring i Sverige, då de uppfyller undantagskriterierna. Vidare kommer inte årliga kohorter att användas på riskförsäkring i Sverige när premiefördelningsmetoden (PPA) tillämpas. Portföljerna delas vidare upp i tre grupper baserat på förväntad lönsamhet vid ingången: förlustavtal, avtal utan betydande risk att bli förlustavtal och resterande avtal. Dessa grupper representerar den aggregeringsnivå vid vilken försäkringsavtal initialt redovisas och mäts.

Grupper av utfärdade försäkringsavtal redovisas initialt från och med den av följande tidpunkter som infaller först:
* Början av försäkringsskyddets löptid för gruppen av avtal
* Datum då den första betalningen från en försäkringstagare i gruppen förfaller, eller när den första betalningen tas emot om det inte finns någon förfallodag
* För en grupp av förlustavtal, så snart fakta och omständigheter tyder på att gruppen är förlustbringande.

Värdering

Värderingen baseras på tre värderingsmodeller: den grundläggande värderingsmodellen (general measurement model, GMM), rörliga avgiftsmetoden (VFA) och premiefördelningsmetoden (PPA).

Grundläggande värderingsmodell (GMM)

Försäkringsavtal som inte klassificeras som förlustavtal eller som en grupp av avtal där den förväntade lönsamheten är betydande, värderas enligt GMM.

Rörliga avgiftsmetoden (VFA)

VFA används för avtal som inte uppfyller kraven för GMM eller PPA.

Premiefördelningsmetoden (PPA)

Koncernen använder premiefördelningsmetoden för att förenkla värderingen av grupper av avtal i Sverige, där löptiden för varje avtal i gruppen är högst ett år. Vid det första redovisningstillfället av varje grupp av avtal, är skuldens redovisade värde de premier som erhållits vid första redovisningstillfället minus eventuella kassaflöden för anskaffning av försäkring som allokerats till gruppen vid det datumet, och justerat för eventuella belopp som följer av borttagandet från rapporten över finansiell ställning av eventuella tillgångar eller skulder som tidigare redovisats för kassaflöden avseende koncernen. Därefter ökas det redovisade värdet av skulden för återstående försäkringsskydd med eventuella erhållna premier och avskrivningar av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal som redovisats som en kostnad och minskas med det belopp som redovisas som försäkringsintäkter för tjänster som tillhandahållits och eventuella ytterligare kassaflöden som allokerats efter första redovisningstillfället. Försäkringsintäkter för perioden motsvarar beloppet av förväntade premieinbetalningar, fördelade på perioden baserat på förfluten tid. Utgifter för försäkringsanskaffning kostnadsförs när de uppstår.

Efterföljande värdering

Det redovisade värdet för en grupp av försäkringsavtal vid utgången av varje rapportperiod är summan av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador. Skulden för återstående försäkringsskydd omfattar (a) de kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänster som kommer att tillhandahållas enligt avtalen under framtida perioder och (b) eventuell kvarvarande avtalsenlig marginal vid den tidpunkten. Skulden för inträffade skador utgörs av de kassaflöden för åtaganden som avser tidigare tjänster som ännu inte har betalats, inklusive skador som har uppkommit men ännu inte redovisats.

Kassaflöden för skulder för inträffade skador och uppkomna kostnader uppdateras av koncernen med aktuella antaganden i slutet av varje rapportperiod, med hjälp av aktuella uppskattningar av belopp, tidpunkt och osäkerhet för framtida kassaflöden och diskonteringsräntor. Den avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens utgång motsvarar den vinst i en grupp av försäkringsavtal som ännu inte har redovisats i resultatet, eftersom den avser framtida tjänster som ska tillhandahållas.

För en grupp av försäkringsavtal är det redovisade värdet för gruppens avtalsenliga marginal vid rapportperiodens utgång lika med det redovisade värdet i början av rapportperioden justerat för följande:
* Effekten av eventuella nya kontrakt som lagts till i gruppen
* För kontrakt som värderas enligt GMM, påförs ränta till det redovisade värdet av den avtalsenliga marginalen under rapporteringsperioden, värderad till diskonteringsräntan vid första redovisningstillfället
* För kontrakt som värderas enligt VFA, justeras förändringen i med storleken företagets andel av förändringen i verkligt värde för de underliggande posterna
* De förändringar i kassaflöden för åtaganden som avser framtida tjänst redovisas genom justering av den avtalsenliga marginalen. Förändringar i kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst redovisas i den avtalsenliga marginalen i den mån avtalsenlig marginal är tillgänglig. När en ökning av kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst överstiger det redovisade värdet för den avtalsenliga marginalen, reduceras den avtalsenliga marginalen till noll, överskottet redovisas i kostnader för försäkringstjänster och en förlustkomponent redovisas inom skulden för återstående försäkringsskydd. När den avtalsenliga marginalen är noll, justerar förändringar i kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst förlustkomponenten i skulden för återstående försäkringsskydd med motsvarighet till kostnader för försäkringstjänster. Överskottet av en eventuell minskning av kassaflöden för åtagande som avser framtida tjänst över förlustkomponenten reducerar förlustkomponenten till noll och återställer den avtalsenliga marginalen.
* Effekten av eventuella valutakursdifferenser på den avtalsenliga marginalen
* De belopp som redovisas som försäkringsintäkt på grund av överföring av försäkringsavtalstjänster under perioden, fastställt genom den återstående avtalsenliga marginalen vid rapportperiodens slut (innan någon fördelning görs) över försäkringsskyddets aktuella och återstående löptid.

Finansiella rapporter — Noter 127 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Förändrade redovisningsprinciper

Förändrade och kommande ändringar av redovisningsprinciper för koncernen gäller också för moderbolaget. Utöver dessa ändringar och de ändrade redovisningsprinciperna för koncernen är redovisningsprinciperna, värderingsgrunderna och presentationen för moderbolaget i allt väsentligt oförändrade jämfört med årsredovisningen för 2021.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder (IFRS) antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i resultaträkningen. Fusioner av dotterföretag genom absorption redovisas enligt koncernvärdemetoden. Fusionseffekten redovisas i eget kapital.

Finansiella tillgångar och skulder

Redovisningsprinciperna i koncernen avseende finansiella tillgångar och skulder är även applicerbara i moderbolaget, med undantag för finansiella skulder där verkligtvärdeoptionen tillämpats och vid första redovisningstillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet, där värdeförändringar hänförliga till egen kreditrisk redovisas i resultatet.

Leasing

IFRS 16 Leasingavtal tillämpas inte i moderbolaget. När moderbolaget agerar som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnader på linjärt över hyresperioden (det vill säga som en operationell leasing). När moderbolaget agerar som leasegivare redovisas alla leasingavtal som operationella leasingavtal.

Pensioner

Moderbolaget tillämpar tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR. Moderbolaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder och tolkningar av dessa, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderbolaget till vissa delar att skilja på sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderbolaget.# Koncernen redovisar skulden för upp- som innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda komna skador för en grupp av försäkringsavtal till kassaflödena för åtaganden pensionsplaner än de som anges i IAS 19 Ersättningar till anställda. Tillämpning som avser inträffade skador. De framtida kassaflödena diskonteras såvida de av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moder- inte förväntas bli betalda inom ett år från det datum då skadorna inträffar. bolagets förmånsbestämda förpliktelser i Sverige täcks av en pensionsstiftelse. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för Övriga förändringar i IFRS som ännu inte har tillämpats kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkost- IASB har utfärdat ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter för att nader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas inte som specificera kraven för att klassificera skulder som kortfristiga eller långfristiga. tillgång i moderbolagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024. skuld i moderbolaget. Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel avseende uppskattningar och bedömningar – ändringar i IAS 8, träder i kraft Goodwill och andra immateriella tillgångar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023. IASB inför en ny definition av I enlighet med IAS 38 skrivs inte goodwill av i koncernens redovisning. I moder- ”redovisningsuppskattningar”. Ändringarna förtydligar skillnaden mellan änd- ringar i redovisningsuppskattningar och ändringar i redovisningsprinciper samt bolaget skrivs goodwill av linjärt i likhet med alla andra immateriella tillgångar. korrigering av fel. Upplysningar om redovisningsprinciper avseende uttalande Skatter om väsentlighet – ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS I moderbolaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balans- Practice Statement 2: Making Materiality Judgements, som gäller för räkenskaps- räkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar perioder som börjar den 1 januari 2023. Ändringarna ger vägledning och exem- i enlighet med skatteregler, inklusive den uppskjutna skattekomponenten. pel för att hjälpa bolag att tillämpa väsentlighetsbedömningar avseende upp- I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under balanserade lysningar om redovisningsprinciper. Ändringarna syftar till att hjälpa företag att vinstmedel och uppskjuten skatteskuld. tillhandahålla upplysningar om redovisningsprinciper som är mer användbara genom att ersätta kravet på att företag ska upplysa om sina “betydande” redo- Bokslutsdispositioner visningsprinciper med ett krav på att upplysa om sina “väsentliga” redovisnings- Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas redovisas i moderbolaget principer samt ger vägledning om hur företag tillämpar begreppet väsentlighet som bokslutsdisposition. vid beslut om redovisningsprinciper. Uppskjuten skatt hänförlig till tillgångar och skulder som härrör från en transaktion – ändringar av IAS 12 Inkomstskatter, gällande för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2023. Ändringarna Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens begränsar tillämpningsområdet för undantaget i IAS 12 för redovisning av upp- redovisningsprinciper skjuten skatt vid första redovisningstillfället, så att det inte längre gäller trans- Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning aktioner som ger upphov till lika skattepliktiga och avdragsgilla temporära skill- av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp nader. Ingen av ändringarna som är tillämpliga efter 2023, har ännu godkänts som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på av EU. sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande. Ledningen utvärderar dessa bedömningar och antaganden Väsentliga redovisningsprinciper för moderbolaget kontinuerligt. Betydande antaganden och uppskattningar rör nedanstående områden . Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) med organisationsnummer: 502032-9081 har sitt säte i Stockholm. Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finans- Finansiella rapporter — Noter 128 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fonder använder både modeller och expertbedömningar för att uppskatta förväntade Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB-koncernen drivs Gamla kreditförluster. Syftet med expertbedömningar är att införliva uppskattad effekt Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsoli- från faktorer som inte fångas av modellerna. Omfattningen av bedömningar som deras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestäm- behövs för att värdera förväntade kreditförluster beror av utfall från beräk nande mande inflytande över företaget. Ett bestämmande inflytande innebär rätten förväntade kreditförluster enligt modellerna, väsentlighet och tillgång till under- att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla liggande information. Modeller, bedömningar och antaganden gås regelbundet ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga prin- igenom av koncernens riskorganisation och godkänns av Group Risk Committee. ciper är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man Not 18 beskriver mer i detalj, utlåning och reserver för förväntande inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings kreditförluster. AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av sty- relsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella Goodwill och operativa strategier. Bedömningar krävs för att identifiera de kassagenererande enheterna. Den år- I bedömningen om fonder ska konsolideras görs en analys om koncernen är liga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på ett ombud eller en huvudman. Koncernen anses vara en huvudman, och följakt- nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom ligen ha bestämmande inflytande, när den är fondens förvaltare som inte kan 5 år beräknas med utgångspunkt från hållbar tillväxt. bytas ut utan orsak, har rätt till en väsentlig del av avkastningen från fonden Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av räntan som ska genom att äga andelar och tjäna provisionsintäkter, samt har den praktiska enligt dessa kassaflöden innehåller flera bedömningsområden: framta- möj ligheten att påverka sin avkastning genom att använda sitt inflytande. gandet av prognostiserade kassaflöden för perioder bortom de normala kraven Fonder som förvaltas av koncernen och där företag inom koncernen äger mer för intern rapportering och bedömningen av en lämplig diskonteringsränta för än 20 procent analyseras ytterligare för konsolidering. verksamheten. Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. Not 23 beskriver mer i detalj immateriella tillgångar. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de re- Beräkning av försäkringsåtagande gelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på flera antaganden, utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekono- både finansiella och aktuariella som räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostna- miska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent der, inflation och skatter. Ett av de viktiga finansiella antagandena är den ränta av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsris- som används för att diskontera framtida kassaflöden. Antagandet om räntenivå ken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning baseras på regler från varje lokal tillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga vill- kor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att dessa på intern historisk information. fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för Redovisning av tillgångar för avtalsutgifter, sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen. aktiverade anskaffningsvärden SEB redovisar utgifter för att erhålla avtal med kunder som SEB inte hade ådra- Marknadsvärdering av finansiella instrument git sig om avtalet inte hade erhållits som en tillgång. Det är huvudsakligen för- Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta det pris till vilket säljningsprovisioner för att erhålla försäkrings- och investeringsavtal. en ordnad transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer under aktuella Avskrivningstiden för tillgången baseras på antaganden om genomsnittlig marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten. Det bästa belägget för verk- ligt värde är ett noterat pris för det värderade instrumentet på en aktivt hand- löptid på avtalen inklusive antaganden om annulleringar. lad marknad. När marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, fast- Marknadsvärdering av förvaltningsfastigheter i försäkringsrörelsen ställs verkligt värde genom att använda en etablerad värderingsteknik. Dessa Förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med värderingstekniker innehåller en grad av bedömningar, vars omfattning beror hjälp av externa värderingsinstitut. av utfall från beräkningar och antaganden.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande. Ledningen utvärderar dessa bedömningar och antaganden kontinuerligt. Betydande antaganden och uppskattningar rör nedanstående områden.

Goodwill och andra immateriella tillgångar

I enlighet med IAS 38 skrivs inte goodwill av i koncernens redovisning. I moderbolaget skrivs goodwill av linjärt i likhet med alla andra immateriella tillgångar.

Bedömningar krävs för att identifiera de kassagenererande enheterna.

Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på ett nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas med utgångspunkt från hållbar tillväxt.

Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av räntan som ska diskontera dessa kassaflöden innehåller flera bedömningsområden: framtagandet av prognostiserade kassaflöden för perioder bortom de normala kraven för intern rapportering och bedömningen av en lämplig diskonteringsränta för verksamheten.

Not 23 beskriver mer i detalj immateriella tillgångar.

Beräkning av försäkringsåtagande

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på flera antaganden, både finansiella och aktuariella som räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, inflation och skatter. Ett av de viktiga finansiella antagandena är den ränta som används för att diskontera framtida kassaflöden. Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokal tillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras på intern historisk information.

Redovisning av tillgångar för avtalsutgifter, aktiverade anskaffningsvärden

SEB redovisar utgifter för att erhålla avtal med kunder som SEB inte hade ådra- git sig om avtalet inte hade erhållits som en tillgång. Det är huvudsakligen för- säljningsprovisioner för att erhålla försäkrings- och investeringsavtal. Avskrivningstiden för tillgången baseras på antaganden om genomsnittlig löptid på avtalen inklusive antaganden om annulleringar.

Marknadsvärdering av finansiella instrument

Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta det pris till vilket en ordnad transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten. Det bästa belägget för verk- ligt värde är ett noterat pris för det värderade instrumentet på en aktivt hand- lad marknad. När marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, fast- ställs verkligt värde genom att använda en etablerad värderingsteknik. Dessa värderingstekniker innehåller en grad av bedömningar, vars omfattning beror på utfall från beräkningar och antaganden.

Marknadsvärdering av förvaltningsfastigheter i försäkringsrörelsen

Förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut.

Väsentliga redovisningsprinciper för moderbolaget

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) med organisationsnummer: 502032-9081 har sitt säte i Stockholm. Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finans-

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balans- räkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler, inklusive den uppskjutna skattekomponenten. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under balanserade vinstmedel och uppskjuten skatteskuld.

Bokslutsdispositioner

Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas redovisas i moderbolaget som bokslutsdisposition.

Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fonder

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB-koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestäm- mande inflytande över företaget. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av sty- relsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

I bedömningen om fonder ska konsolideras görs en analys om koncernen är ombud eller en huvudman. Koncernen anses vara en huvudman, och följakt- ligen ha bestämmande inflytande, när den är fondens förvaltare som inte kan bytas ut utan orsak, har rätt till en väsentlig del av avkastningen från fonden genom att äga andelar och tjäna provisionsintäkter, samt har den praktiska möj ligheten att påverka sin avkastning genom att använda sitt inflytande. Fonder som förvaltas av koncernen och där företag inom koncernen äger mer än 20 procent analyseras ytterligare för konsolidering.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de re- gelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekono- miska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsris- ken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga vill- kor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att dessa fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Finansiella rapporter — Noter 128 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Övriga förändringar i IFRS som ännu inte har tillämpats

IASB har utfärdat ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter för att specificera kraven för att klassificera skulder som kortfristiga eller långfristiga. Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024.

Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel avseende uppskattningar och bedömningar – ändringar i IAS 8, träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023. IASB inför en ny definition av ”redovisningsuppskattningar”. Ändringarna förtydligar skillnaden mellan änd- ringar i redovisningsuppskattningar och ändringar i redovisningsprinciper samt korrigering av fel.

Upplysningar om redovisningsprinciper avseende uttalande om väsentlighet – ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS Practice Statement 2: Making Materiality Judgements, som gäller för räkenskaps- perioder som börjar den 1 januari 2023. Ändringarna ger vägledning och exem- pel för att hjälpa bolag att tillämpa väsentlighetsbedömningar avseende upp- lysningar om redovisningsprinciper. Ändringarna syftar till att hjälpa företag att tillhandahålla upplysningar om redovisningsprinciper som är mer användbara genom att ersätta kravet på att företag ska upplysa om sina “betydande” redo- visningsprinciper med ett krav på att upplysa om sina “väsentliga” redovisnings- principer samt ger vägledning om hur företag tillämpar begreppet väsentlighet vid beslut om redovisningsprinciper.

Uppskjuten skatt hänförlig till tillgångar och skulder som härrör från en transaktion – ändringar av IAS 12 Inkomstskatter, gällande för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2023. Ändringarna begränsar tillämpningsområdet för undantaget i IAS 12 för redovisning av upp- skjuten skatt vid första redovisningstillfället, så att det inte längre gäller trans- aktioner som ger upphov till lika skattepliktiga och avdragsgilla temporära skill- nader. Ingen av ändringarna som är tillämpliga efter 2023, har ännu godkänts av EU.# Värderingsmetoder

Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antaganden om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv. För några av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt för derivatinstrument, finns noterade priser inte tillgängliga och värderingstekniker används därför för att bedöma verkligt värde.

När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet. Beroende på osäkerheten och subjektiviteten i värdering av finansiella instrument till verkligt värde, är det möjligt att det faktiska utfallet det kommande finansiella året skiljer sig från de antaganden som gjorts.

Som en del av verkligt värde värderingen görs värdejusteringar för att beakta motparters och den egna kreditrisken när derivatinstrument värderas. Metoderna för att bedöma värderingsjusteringar revideras kontinuerligt som ett resultat av ändrad marknadspraxis som svar på ändrade regleringar och redovisningspolicys, liksom generell marknadsutveckling. Koncernen har en etablerad kontrollmiljö för att bestämma verkliga värden på finansiella instrument som inkluderar en översyn, oberoende från affärssidan, av värderingstekniker och priser. Om principerna för validering inte efterföljs, ska chefen för Group Finance informeras. Undantag som är signifikanta och av principiell betydelse kräver godkännande från Valuation Committee och från SEB ARC (Accounting Policy and Financial Reporting Committee).

I upplysningssyfte klassificeras verkliga värden i en ”verkligtvärde-hierarki” enligt nivån av observerbarhet på använt indata, se not 36.

Analys av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar och goodwill

Finansiella tillgångar

Vid värdering av förväntade kreditförluster finns det ett antal moment som innehåller en hög grad av bedömning. Uppskattning av förväntade kreditförluster är till sin natur osäker och träffsäkerheten i dessa uppskattningar är beroende av flera faktorer, till exempel makroekonomiska prognoser, och innehåller komplexa modeller och bedömningar.

Koncernen gör en bedömning vid varje rapportperiods slut huruvida en betydande ökning av kreditrisken har skett sedan det första redovisningstillfället, för återstoden av löptiden genom att överväga förändring i de viktigaste riskindikatorerna i koncernens riskhanteringsprocess. Ytterligare ett område som innefattar väsentlig bedömning är beaktandet av framåtblickande information och makroekonomiska scenarier. Bedömningen av kreditrisk och beräkningen av förväntade kreditförluster ska avspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp med beaktande av all tillgänglig information som är relevant för värderingen. I värderingen vägs rimlig och verifierbar information om tidigare händelser, rådande förutsättningar och rimliga och verifierbara prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Koncernen använder interna makroekonomiska prognoser till grund för den framåtblickande information som används i värderingen av förväntade kreditförluster. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antaganden om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv. För några av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt för derivatinstrument, finns noterade priser inte tillgängliga och värderingstekniker används därför för att bedöma verkligt värde.

När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet. Beroende på osäkerheten och subjektiviteten i värdering av finansiella instrument till verkligt värde, är det möjligt att det faktiska utfallet det kommande finansiella året skiljer sig från de antaganden som gjorts.

Som en del av verkligt värde värderingen görs värdejusteringar för att beakta motparters och den egna kreditrisken när derivatinstrument värderas. Metoderna för att bedöma värderingsjusteringar revideras kontinuerligt som ett resultat av ändrad marknadspraxis som svar på ändrade regleringar och redovisningspolicys, liksom generell marknadsutveckling. Koncernen har en etablerad kontrollmiljö för att bestämma verkliga värden på finansiella instrument som inkluderar en översyn, oberoende från affärssidan, av värderingstekniker och priser. Om principerna för validering inte efterföljs, ska chefen för Group Finance informeras. Undantag som är signifikanta och av principiell betydelse kräver godkännande från Valuation Committee och från SEB ARC (Accounting Policy and Financial Reporting Committee).

I upplysningssyfte klassificeras verkliga värden i en ”verkligtvärde-hierarki” enligt nivån av observerbarhet på använt indata, se not 36.

Värdering av uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet kan bara redovisas i den utsträckning de kan kvittas mot framtida beskattningsbar inkomst och värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av ledningens bedömning av SEB:s framtida lönsamhet, framtida beskattningsbara vinster och framtida återföringar av existerande beskattningsbara temporära skillnader. Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Bedömningar krävs för att bestämma om befintliga juridiska eller informella förpliktelser existerar, och för att beräkna sannolikheten, tidpunkten och beloppet av utflöden av resurser. Då ett utflöde av resurser eller ett negativt utfall inte bedöms vara sannolikt, redovisas ingen avsättning, istället lämnas en upplysning om eventualförpliktelse. Bedömningar av krav som härrör från civilrättsliga processer, skatte- och myndighetsärenden kräver vanligtvis en högre grad av bedömning än andra typer av ärenden på grund av den inneboende osäkerheten och komplexiteten i ärendena.

Den aktuariella beräkningen av förmånsbestämda pensions skulder

Beräkningen av koncernens kostnad och skulden för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som har en väsentlig påverkan på redovisade belopp. Ett av de viktiga finansiella antagandena är räntan som används för diskontering av framtida kassaflöden. Bedömningen av diskonteringsräntan är föremål för osäkerhet om huruvida marknaden för företagsobligationer är tillräckligt djup, av hög kvalitet och också i samband med extrapolering av avkastningskurvor till relevanta löptider. Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer på likvida marknader. I Sverige baseras diskonteringsräntan på säkerställda bostadsobligationer som är minst AAA-klassade och löptiden är i linje med den bedömda löptiden för pensionsskulden till de anställda. Diskonteringsräntan för förmånsbestämda pensionsskulder bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms varje år eller när en väsentlig ändring har skett. Not 8b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensioner.

---

Finansiella rapporter — Noter 129 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

2 Rörelsesegment

SEB-koncernens rörelsesegment

Resultaträkning, 2022	Stora Institutioner	Private Banking	Företag & Företag & Baltikum	Finansiella kunder	Wealth Mgmt & Family Office	Liv Management	Koncernfunktioner	Elimineringar	Summa
Ränteintäkter	33 382	22 181	2 646	4 516	1 18	102 548	–109 141	56 150
Räntekostnader	–19 229	–7 950	–987	–197	–36	–103 455	109 147	–22 707
Räntenetto	14 152	14 231	1 660	4 319	–36	–907	6 33	33 443
Provisionsintäkter	10 184	6 113	1 575	2 576	3 615	7 905	313	–4 642	27 637
Provisionskostnader	–2 781	–1 299	–101	–721	–1 065	–4 678	–42	4 624	–6 064
Provisionsnetto	7 402	4 814	1 474	1 854	2 549	3 227	271	–18	21 573
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 992	549	75	723	810	66	2 130	–32	9 314
Övriga intäkter, netto	–20	16	2	13	6	3	243	–6	–258
Summa intäkter	26 526	19 610	3 211	6 910	3 330	3 314	1 738	–50	64 589
varav internt	–13 660	–1 211	1 371	2 682	–38	–3 342	15 520	–1 321
Personalkostnader	–4 512	–2 942	–742	–1 332	–719	–581	–5 153	1	–15 980
Övriga kostnader	–5 568	–4 346	–828	–816	–696	–794	6 013	49	–6 986
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–29	–67	–3	–198	–21	–11	–1 750	–2	–2 078
Summa kostnader	–10 109	–7 355	–1 573	–2 345	–1 436	–1 386	–890	50	–25 044
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter	16 417	12 255	1 638	4 565	1 893	1 929	848	0	39 544
Förväntade kreditförluster, netto	–1 251	–785	–16	17	–1	0	27	1	–2 007
Påförda avgifter: riskskatt och resolutions avgifter	–1 218	–862	–69	–62	–1	–76	–2 288
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	13 948	10 608	1 553	4 520	1 892	1 928	799	1	35 249
Jämförelsestörande poster	–1 399								–1 399
RÖRELSERESULTAT	13 948	10 608	1 553	4 520	1 892	1 928	–600	1	33 850
Allokerat kapital, miljarder kronor	74,1	44,9	3,5	13,4	5,2	2,5
Räntabilitet på allokerat kapital, %	14,5	18,2	33,9	28,6	33,7	61,2
Riskexponeringsbelopp, miljarder kronor	451	224	18	99	67	859
Utlåning till allmänheten 2) , miljarder kronor	829	871	72	183	1	955
In- och upplåning från allmänheten 2) , miljarder kronor	763	472	136	243	1	616

Resultaträkning, 2021	Stora Institutioner	Private Banking	Företag & Företag & Baltikum	Finansiella kunder	Wealth Mgmt & Family Office	Liv Management	Koncernfunktioner	Elimineringar	Summa
Ränteintäkter	10 014	14 362	1 200	3 144	1	–4 574	–3 012	31 383
Räntekostnader	564	–3 247	–320	–101	–28	–15	–5 104	2 963	–5 286
Räntenetto	10 578	11 115	881	3 043	–27	–19	574	–48	26 097
Provisionsintäkter	9 789	5 295	1 518	2 321	3 954	8 452	306	–5 507	26 129
Provisionskostnader	–2 600	–1 112	–117	–626	–1 166	–4 832	–2	5 470	–4 987
Provisionsnetto	7 189	4 183	1 401	1 695	2 788	3 620	304	–37	21 142
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 743	465	64	345	1 044	28	1 569	–23	8 235
Övriga intäkter, netto	22	15	9	12	48	5	58	–5	–164
Summa intäkter	22 532	15 778	2 354	5 096	3 853	3 633	2 505	–114	55 638
varav internt	–11 950	–434	900	528	694	–3 859	13 690	431
Personalkostnader	–4 115	–2 944	–668	–882	–690	–544	–5 529	1	–15 372
Övriga kostnader	–5 106	–3 733	–714	–1 105	–667	–729	6 178	113	–5 763
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–64	–270	–4	–30	–20	–11	–1 712	–2	–2 110
Summa kostnader	–9 286	–6 947	–1 386	–2 017	–1 377	–1 283	–1 063	114	–23 245
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter	13 247	8 830	968	3 079	2 476	2 350	1 442	0	32 393
Förväntade kreditförluster, netto	–660	–66	–4	216	0	0	7	–3	–510
Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter	–594	–321	–21	–62	–1	–20	–1 019
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	11 993	8 444	944	3 233	2 476	2 349	1 429	–3	30 864
Jämförelsestörande poster
RÖRELSERESULTAT	11 993	8 444	944	3 233	2 476	2 349	1 429	–3	30 864
Allokerat kapital, miljarder kronor	64,6	44,0	3,1	12,3	5,3	2,4
Räntabilitet på allokerat kapital, %	14,3	14,8	23,1	22,3	43,7	76,1
Riskexponeringsbelopp, Mdr kr	396	220	24	86	61	787
Utlåning till allmänheten 2) , Mdr kr	673	865	67	157	1	763
In- och upplåning från allmänheten 2) , miljarder kronor	732	481	124	200	1	538

1) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med –24 Mkr (33) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 790 Mkr (669).
2) Exklusive repor. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.# Finansiella rapporter — Noter

Not 2 fortsättning

Rörelsesegment

Balansräkning	Stora institutioner	Privatkunder	Företag & Family Office	Baltikum	Liv	Investment Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
2022
Tillgångar	1 856 414	925 525	525 141	655 284	578	415 027	8 389	5 969 649	–6 068 426
Skulder	1 760 170	864 180	136 006	265 473	407	851	5 609	5 957 429	–6 068 431
Investeringar	49	27	8	87	191	703	1 066
2021
Tillgångar	1 828 562	914 339	126 540	229 349	480	475	6 880	2 723 022	–3 004 935
Skulder	1 747 543	857 684	122 244	212 690	473	063	4 168	2 698 549	–3 004 939
Investeringar	20	44	93	142	3	710	1 013

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Moderbolagets rörelsesegment

	Stora institutioner	Privatkunder	Företag & Family Office	Baltikum	Liv	Investment Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
2022
Bruttointäkter	47 413	25 728	4 298	15 231	707	90	40	–97 776	89 940
Tillgångar	1 771 194	861 391	138 297	623 552	215	4	6 101	647	–6 002 675
Investeringar	43	27	8	680	758
2021
Bruttointäkter	26 924	16 990	3 402	35 248	065	1	345	56	767
Tillgångar	1 753 705	826 746	146 266	28 100	112	820	420		–2 959 442
Investeringar	10	44	687	742

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Rörelsesegment

Rörelsesegmenten presenteras enligt den interna divisionsrapporteringen. Divisionerna verkar utifrån antingen ett kundserviceperspektiv eller ett specifikt produktansvar. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och Finansiella institutioner erbjuder affärs- och investment banking-tjänster till stora företag och institutioner. Företag & Privatkunder erbjuder banktjänster och förmögenhetsförvaltning till privatpersoner och mindre och medelstora företag. Private Wealth Management & Family Office erbjuder heltäckande banktjänster, tillgång till kapitalmarknader, finansieringslösningar och skräddarsydd rådgivning till entreprenörer, kapitalstarka individer, stiftelser samt family offices. Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre företag banktjänster samt förmögenhetsförvaltning i de baltiska länderna. Division Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Investment Management erbjuder kapitalförvaltning. Koncernfunktioner omfattar supportfunktioner, treasury, stabsenheter och verksamhet under avveckling i Tyskland. Eliminering av interna transaktioner mellan segmenten redovisas separat.

Bruttointäkter per produkt från externa kunder

Koncernen	2022	2021	Moderbolaget	2022	2021
Bankverksamhet	54 214	37 431	Bankverksamhet	43 485	28 656
Kapitalmarknader	18 219	12 695	Kapitalmarknader	18 771	12 092
Kapitalförvaltning	10 321	10 176	Kapitalförvaltning	3 277	2 352
Livförsäkrings- och pensionsverksamhet	3 297	3 231
Övrigt	7 310	2 378	Övrigt	24 406	13 667
SUMMA	93 360	65 911	SUMMA	89 940	56 767

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Bankverksamhet innefattar lån, leasing, kort- och betalningsprodukter. Kapitalmarknader innefattar handel och emissioner på finansiella marknader. Kapitalförvaltning innefattar rådgivning, förvaring och fondförvaltning. Livförsäkrings- och pensionsverksamhet innefattar fondförsäkring och traditionella försäkrings-produkter. Övrigt innefattar treasuryverksamhet och övrig verksamhet.

3 Geografisk information

SEB-koncernen per land

	2022	2021
	Brutto- intäkter	Rörelse- resultat
Sverige	90 636	20 166
Norge	8 252	2 574
Danmark	4 682	1 772
Finland	3 080	1 476
Estland	2 584	1 514
Lettland	1 765	893
Litauen	3 802	2 287
Tyskland	3 033	1 795
Storbritannien	2 898	689
Luxemburg	1 458	466
USA	8 807	428
Singapore	899	246
Polen	297	139
Irland	454	99
Ukraina	129	39
Kina	357	27
Hongkong	177	27
Ryssland	1 188	–806
Koncernelimineringar	–41 136	18
SUMMA	93 360	33 850

1) Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.
2) Före skatt.
3) För mer information om skatt se not 15 och Hållbarhetsnoter sid. 226–227.
4) Inkluderar Caymanöarna där moderbolaget representeras av en filial som är skattesubjekt i USA och inkomstskatten relaterat till Caymanöarna redovisas därför i USA.

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Moderbolaget per land

	2022	2021
	Bruttointäkter	Tillgångar
Sverige	66 096	2 355 284
Norge	5 299	103 272
Danmark	3 005	104 493
Finland	2 259	112 624
Övriga länder	13 280	197 013
SUMMA	89 940	2 872 686

1) Bruttointäkter i moderbolaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller pro visionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd). De interna priserna baseras på SEB:s verkliga eller implicita marknadsbaserade finansieringskostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktioner mellan

4 Räntenetto

Koncernen	2022
	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	818 753	9 376	1,15%	785 412	8 604	1,10%
Utlåning till allmänheten	1 884 347	40 785	2,16%	1 688 256	35 028	2,07%
Räntebärande värdepapper	8 833	63	0,71%	10 143	108	1,07%
Summa räntebärande tillgångar AmC	2 711 932	50 224	1,85%	2 483 812	43 741	1,76%
Räntebärande värdepapper	327 469	4 069	1,24%	287 665	3 936	1,37%
Utlåning	121 044	1 458	1,20%	122 180	1 469	1,20%
Summa räntebärande tillgångar FVTPL	448 513	5 527	1,23%	409 845	5 405	1,32%
Summa räntebärande tillgångar	3 160 445	55 751	1,76%	2 893 656	49 146	1,70%
Derivat och andra tillgångar	790 421	399		408 717	–264
SUMMA TILLGÅNGAR	3 950 866	56 150		3 302 373	48 882
Skulder till kreditinstitut	168 810	–2 114	–1,25%	207 942	–2 366	–1,14%
In- och upplåning från allmänheten	1 908 518	–12 779	–0,67%	1 700 078	–12 338	–0,73%
Emitterade värdepapper	814 478	–11 019	–1,35%	814 478	–11 019	–1,35%
Efterställda skulder	28 662	–952	–3,32%	27 760	–952	–3,43%
Summa räntebärande skulder AmC	2 920 468	–26 864	–0,92%	2 750 258	–26 675	–0,97%
In- och upplåning	26 640	–488	–1,83%	26 378	–479	–1,82%
Korta positioner räntebärande värdepapper	32 472	–776	–2,39%	32 472	–776	–2,39%
Emitterade värdepapper	8 042	–452	–5,62%	7 969	–452	–5,68%
Summa räntebärande skulder FVTPL	67 154	–1 716	–2,56%	66 819	–1 708	–2,56%
Summa räntebärande skulder	2 987 622	–28 580	–0,96%	2 817 076	–28 382	–1,01%
Derivat och övriga skulder	767 627	5 873		349 123	4 389
Eget kapital	195 617			136 174
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	3 950 866	–22 707		3 302 373	–23 994
RÄNTENETTO	33 443			24 889
AVKASTNING NETTO PÅ RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR	1,06%			0,86%

Moderbolaget	2022
	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	785 412	8 604	1,10%
Utlåning till allmänheten	1 688 256	35 028	2,07%
Räntebärande värdepapper	10 143	108	1,07%
Summa räntebärande tillgångar AmC	2 483 812	43 741	1,76%
Räntebärande värdepapper	287 665	3 936	1,37%
Utlåning	122 180	1 469	1,20%
Summa räntebärande tillgångar FVTPL	409 845	5 405	1,32%
Summa räntebärande tillgångar	2 893 656	49 146	1,70%
Derivat och andra tillgångar	408 717	–264
SUMMA TILLGÅNGAR	3 302 373	48 882
Skulder till kreditinstitut	207 942	–2 366	–1,14%
In- och upplåning från allmänheten	1 700 078	–12 338	–0,73%
Emitterade värdepapper	814 478	–11 019	–1,35%
Efterställda skulder	27 760	–952	–3,43%
Summa räntebärande skulder AmC	2 750 258	–26 675	–0,97%
In- och upplåning	26 378	–479	–1,82%
Korta positioner räntebärande värdepapper	32 472	–776	–2,39%
Emitterade värdepapper	7 969	–452	–5,68%
Summa räntebärande skulder FVTPL	66 819	–1 708	–2,56%
Summa räntebärande skulder	2 817 076	–28 382	–1,01%
Derivat och övriga skulder	349 123	4 389
Eget kapital	136 174
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	3 302 373	–23 994
RÄNTENETTO	24 889

2021

Koncernen	2021
	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	577 207	–489	–0,08%	560 946	–577	–0,10%
Utlåning till allmänheten	1 690 939	28 178	1,67%	1 510 663	23 333	1,54%
Räntebärande värdepapper	10 178	63	0,62%	12 178	96	0,79%
Summa räntebärande tillgångar AmC	2 278 324	27 752	1,22%	2 083 788	22 852	1,10%
Räntebärande värdepapper	378 782	932	0,25%	336 137	876	0,26%
Utlåning	124 081	–286	–0,23%	124 145	–286	–0,23%
Summa räntebärande tillgångar FVTPL	502 863	645	0,13%	460 282	590	0,13%
Summa räntebärande tillgångar	2 781 187	28 397	1,02%	2 544 069	23 442	0,92%
Derivat och andra tillgångar	683 987	2 986		308 348	2 454
SUMMA TILLGÅNGAR	3 465 174	31 383		2 852 417	25 896
Skulder till kreditinstitut	156 670	–145	–0,09%	193 821	–60	–0,03%
In- och upplåning från allmänheten	1 611 704	–229	–0,01%	1 432 190	53	0,00%
Emitterade värdepapper	775 160	–4 368	–0,56%	775 157	–4 368	–0,56%
Efterställda skulder	27 667	–932	–3,37%	26 904	–932	–3,46%
Summa räntebärande skulder AmC	2 571 201	–5 675	–0,22%	2 428 072	–5 308	–0,22%
In- och upplåning	35 724	166	0,46%	33 058	268	0,81%
Korta positioner räntebärande värdepapper	31 220	–18	–0,06%	31 220	–18	–0,06%
Emitterade

Koncernen	Moderbolaget
2022	2021	2022	2021
Emissioner	753	1 398	1 079	1 752
Värdepappershandel	1 720	1 663	1 664	1 194
Depåförvaring och fondverksamhet	10 117	10 004	5 054	4 323
Värdepappersprovisioner	12 590	13 064	7 797	7 268
Betalningsförmedling	2 538	2 215	2 190	1 804
Kortverksamhet	4 233	3 170	748	546
Betalningsförmedlingsprovisioner	6 771	5 384	2 938	2 350
Livförsäkringsprovisioner	1 440	1 672
Rådgivning	705	556	746	596
Utlåning	3 546	3 200	3 435	3 079
Inlåning	321	300	2 18
Garantier	708	633	650	600
Derivat	422	352	227	427
Övrigt	1 134	968	1 131	1 214
Övriga provisioner	6 836	6 009	6 190	5 935
Provisionsintäkter	27 637	26 129	16 925	15 553
Värdepappersprovisioner	–2 675	–1 985	–2 486	–1 648
Betalningsförmedlingsprovisioner	–2 206	–1 872	–971	–859
Livförsäkringsprovisioner	–431	–465
Övriga provisioner	–753	–664	–585	–703
Provisionskostnader	–6 064	–4 987	–4 042	–3 210
Värdepappersprovisioner, netto	9 916	11 079	5 311	5 621
Betalningsförmedlingsprovisioner, netto	4 565	3 512	1 967	1 491
Livförsäkringsprovisioner, netto	1 009	1 207
Övriga provisioner, netto	6 083	5 344	5 605	5 232
SUMMA	21 573	21 142	12 883	12 343

Provisionsintäkter per rörelsesegment

Koncernen, 2022

	Stora Företag & Institutioner	Private Banking	Wealth Mgmt	Finansiella Kunder	Privat- & Family Office	Baltikum	Liv Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
Emissioner och rådgivning	1 412	9	37	0	0	0	1	458	0	1 458
Värdepappershandel och derivat	1 800	22	283	32	0	13	–	90	2 142
Depåförvaring och fondverksamhet	1 634	1 032	987	207	204	7	825	0	–1 772	10 117
Betalningsförmedling, kortverksamhet, utlåning, inlåning, garantier och övrigt	5 338	5 050	268	2 336	255	67	321	–1 155	12 480
Livförsäkringsprovisioner	3 155	–1 715								1 440
SUMMA	10 184	6 113	1 575	2 576	3 615	7 905	313	–4 642	27 637

1) Koncernfunktioner omfattar supportfunktioner, treasury, stabsenheter och verksamhet under avveckling i Tyskland. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information. Provisionsintäkterna är uppdelade i större grupper av tjänster kopplade till primära geografiska marknader och rörelsesegment. Intäkter från emissioner, rådgivning, värdepappershandel, derivat, betalningsförmedling, kortverksamhet, utlåning och inlåning härrör huvudsakligen från en fastställd tidpunkt. Intäkter från notariatverksamhet, fondverksamhet och livförsäkringsverksamhet uppkommer huvudsakligen över tid.

Koncernen, 2021

	Stora Företag & Institutioner	Private Banking	Wealth Mgmt	Finansiella Kunder	Privat- & Family Office	Baltikum	Liv Management	Koncern- funktioner	Elimineringar	Summa
Emissioner och rådgivning	1 907	8	39	0	0	0	0	0	1 954
Värdepappershandel och derivat	1 640	135	238	43	0	–16	–9	–17	2 014
Depåförvaring och fondverksamhet	1 437	1 121	987	216	238	8	402	1	–2 400	10 004
Betalningsförmedling, kortverksamhet, utlåning, inlåning, garantier och övrigt	4 805	4 031	254	2 062	210	66	314	–1 257	10 485
Livförsäkringsprovisioner	3 505	–1 833								1 672
SUMMA	9 789	5 295	1 518	2 321	3 954	8 452	306	–5 507	26 129

---

6 Nettoresultat av finansiella transaktioner

Koncernen	Moderbolaget
2022	2021	2022	2021
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	582	2 387	–1 111	1 762
Skuldinstrument och hänförliga derivat	1 418	558	–5 585	–2 270
Valuta och hänförliga derivat	5 099	3 488	5 613	3 608
Övriga livförsäkringsintäkter, netto	1 981	1 622
Övrigt	235	180	6 978	3 025
SUMMA	9 314	8 235	5 895	6 125

I Nettoresultat av finansiella transaktioner presenteras resultatet fördelat på typ av underliggande finansiellt instrument. Rörelser i treasuryverksamhetens resultat beror på förändringar i räntor och kredit-spreadar. Nettoeffekten från tradingverksamheten är relativt stabil över tiden, men uppvisar rörelser mellan raderna.

Koncernen	Moderbolaget
2022	2021	2022	2021
Derivat – motpartsrisk	–322	284	–325	281
Derivat – egen kreditrisk	779	16	770	16
Emitterade obligationer – egen kreditrisk	–75	–30
SUMMA	457	300	370	266

Koncernen, 2022

	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Övriga	Summa
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	587	–6	582		582
Skuldinstrument och hänförliga derivat	4 286	–3 518	650	1 418	1 418
Valuta och hänförliga derivat	5 468	–370		5 099	5 099
Övriga livförsäkringsintäkter, netto	–53	164	1 870	1 981	1 981
Övrigt	1 722	–1 487		235	235
SUMMA	12 012	–3 524	814	9 314	9 314

Koncernen, 2021

	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Övriga	Summa
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	1 135	1 252		2 387	2 387
Skuldinstrument och hänförliga derivat	2 389	–755	–1 077	558	558
Valuta och hänförliga derivat	3 725	–238		3 488	3 488
Övriga livförsäkringsintäkter, netto	2 68	1 552		1 622	1 622
Övrigt	180	180		180	180
SUMMA	7 432	498	–1 009	1 315	8 235

Moderbolaget, 2022

	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Övriga	Summa
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	578	–1 689		–1 111	–1 111
Skuldinstrument och hänförliga derivat	–3 502	–2 797	714	–5 585	–5 585
Valuta och hänförliga derivat	5 613			5 613	5 613
Övrigt	8 595	–130		–1 487	6 978
SUMMA	11 284	–4 616	714	–1 487	5 895

Moderbolaget, 2021

	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Övriga	Summa
Egetkapitalinstrument och hänförliga derivat	1 080	681		1 762	1 762
Skuldinstrument och hänförliga derivat	–320	–776	–1 175	–2 270	–2 270
Valuta och hänförliga derivat	3 608			3 608	3 608
Övrigt	2 926	99		3 025	3 025
SUMMA	7 295	4	–1 175	6 125	6 125

---

7 Övriga intäkter, netto

Koncernen	Moderbolaget
2022	2021	2022	2021
Utdelningar	0	1	128	193
Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat	–24	33	–146	45
Realisationsvinster och förluster på tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde	31	12	19	–10
Realisationsvinster och förluster på icke-finansiella tillgångar	4	6	19	15
Realisationsvinster och förluster på aktier	33	1 565	289
Övriga rörelseintäkter	215	112	1 024	991
SUMMA	258	164	2 481	1 330

1) Redovisat separat i resultaträkningen för moderbolaget. Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Utdelningar

	Egetkapitalinstrument	Utdelningar från koncernföretag	SUMMA
2022	0	1	1
2021	128	193	321
Koncernföretag 2022	10	319	329
Koncernföretag 2021	2 403		2 403

Övriga rörelseintäkter

	Verkligt värdejusteringar i säkringsredovisning	Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, "run-off"	Övriga intäkter	SUMMA
2022	–2	–24	83	134
2021	–2	–24	134	134
Koncernen 2022	–2	–24	1 026	1 026
Koncernen 2021	–2	–24	1 015	1 015
Moderbolaget 2022	–2	–24	1 026	1 026
Moderbolaget 2021	–2	–24	1 015	1 015

Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning

	Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna	Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	Säkring av verkligt värde
2022	27 741	–27 682	59
2021	6 841	–6 863	–22
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet	3	–1	3
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	6 690	1 197	6 690
Säkring av verkligt värde portföljsäkring – ineffektivitet	–6 754	1 198	–6 754
SUMMA	–2	–24	–2

---

8 Personalkostnader

Koncernen	Moderbolaget
2022	2021	2022	2021
Fast lön	–10 049	–9 124	–7 809	–7 013
Kontantbaserad rörlig ersättning	–730	–736	–705	–577
Långfristig aktiebaserad ersättning	–681	–687	–536	–540
Löner och andra ersättningar	–11 461	–10 546	–9 050	–8 131
Sociala avgifter	–2 763	–2 848	–2 243	–2 286
Förmånsbestämda pensionsplaner	–81	–523
Avgiftsbestämda pensionsplaner	–1 055	–966	–460	–27
Förmåner och avgångsvederlag	–104	–88	–71	–77
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–516	–401	–385	–309
SUMMA	–15 980	–15 372	–12 209	–10 830

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i moderbolaget har beräknats enligt tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 141 Mkr (108) belastar bankens pensionsstiftelser.
2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 42 Mkr (26) för koncernen och 20 Mkr (25) för moderbolaget.

8a Löner och andra ersättningar

Koncernen

	Kontantbaserad rörlig ersättning	Långfristig aktiebaserad ersättning	Summa
2022
Ledande befattningshavare	–26	–113	–113
Övriga	–730	–656	–11 348
SUMMA	–730	–681	–11 461
2021
Ledande befattningshavare	–22	–113	–113
Övriga	–736	–665	–10 433
SUMMA	–736	–687	–10 546

Moderbolaget

	Kontantbaserad rörlig ersättning	Långfristig aktiebaserad ersättning	Summa
2022
Ledande befattningshavare	–26	–113	–113
Övriga	–705	–510	–8 937
SUMMA	–705	–536	–9 050
2021
Ledande befattningshavare	–22	–113	–113
Övriga	–577	–518	–8 018
SUMMA	–577	–540	–8 131

1) Innefattar verkställande direktör och ordinarie medlemmar i Verkställande ledning.# Finansiella rapporter — Noter

137 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 8 b Pensioner

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. I Tyskland transfererades huvuddelen av skulden från SEB under 2018. Den förmånsbestämda planen i Sverige är stängd för nyanställda och en avgiftsbestämd pensionsplan introducerades under 2013. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. För anställda i vissa delar av koncernen finns pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare. Då det inte finns tillräckligt med information för att särredovisa SEB:s andel av skuld/tillgång och kostnad redovisas dessa planer som avgiftsbestämda pensioner.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland. Oberoende av avtal. Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstiftelser. I händelse av ett underskott mot pensionsskulden enligt lokala regler är SEB skyldig att täcka detta genom tillskott till stiftelsen eller försäkra underskottet. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Tillgångarna marknadsvärderas. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnader.

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I den svenska numera stängda planen ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kunde även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. Den nuvarande planen för nyanställda är helt avgiftsbestämd. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	27 526	944	28 470	31 228	928	32 156
Inlösen, förvärv och omklassificeringar	–145		–145
Kostnader tjänstgöring innevarande period	449	6	455	574	6	580
Räntekostnad	438	4	441	280	5	285
Utbetalda pensioner	–833	–4	–838	–801	–801	–1 602
Reglering	–266		–266
Förändringar i valutakurser	5		5	–6		–6
Omvärdering av pensionsförpliktelse	–5 603	–60	–5 663	–3 755	10	–3 745
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	21 976	483	22 459	27 526	944	28 470
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	51 331	499	51 830	38 515	514	39 029
Inlösen, förvärv och omklassificeringar
Beräknad ränta på förvaltningstillgångar	815		815	343	0	343
Gottgörelser	–1 181	–4	–1 185	–1 488	–15	–1 503
Förändringar i valutakurser	–5		–5	–4		–4
Omvärderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	–4 872	1	–4 871	13 960	4	13 964
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	46 092	491	46 583	51 331	499	51 830

	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	23 804	–445	23 359	7 287	–414	6 873
Inlösen, förvärv och omklassificeringar	145		145
Total kostnad i personalkostnader	–72	–10	–81	–511	–12	–523
Utbetald pension	833	4	838	801		801
Gottgörelser	–1 181	–4	–1 185	–1 488	–15	–1 503
Reglering	266		266
Förändringar i valutakurser	–9		–9	2		2
Omvärderingsvinster (förluster)	731	61	792	17 716	–7	17 709
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN	24 115	8	24 123	23 804	–445	23 359

1) Nettot av pensionsskuld och förvaltningstillgångar presenteras i balansräkningen antingen som en tillgång eller skuld beroende på situationen för respektive legal enhet. Under 2022 betalades ett tillskott på 0 Mkr (5) till den tyska pensionsstiftelsen. Tillskott till pensionsstiftelserna kan inte uteslutas 2023 med anledning av osäkerhet i räntenivåer.

138 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 8 b fortsättning Pensioner

Aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs kvartalsvis för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal.

Huvudsakliga aktuariella antaganden

	Sverige	Utländska planer	Sverige	Utländska planer
	2022	2022	2021	2021
Diskonteringsränta	3,8%	3,9%	1,6%	1,3%
Inflation	2,0%	2,0%	1,5%	1,8%
Uppskattade framtida löneökningar	3,0%	2,0%	3,0%	2,0%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	2,8%	2,8%

Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer med en djup marknad, i Sverige säkerställda bostadsobligationer. De säkerställda obligationerna i Sverige har minst AAA i kreditbetyg. Löptiden för de säkerställda obligationerna extrapoleras baserat på swapkurvan. Den extrapolerade löptiden är förenlig med den uppskattade löptiden för förpliktelserna beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Livslängdsantagande för Sverige fastställs av Försäkringstekniska Forskningsnämnden (FTN) och baseras på DUS21 för tjänstemän. I Tyskland används Heubeck Sterbetafeln. Den diskonterade löptiden för pensionsskulden är 16 år i Sverige och 15 år i Tyskland. En sänkning av diskonteringsräntan för Sverige med 0,5 procent skulle ge en ökning av den svenska pensionsskulden med 1 829 Mkr medan samma förändring av inflationsantagandet i Sverige skulle ha motverkande effekt och minska skulden med 1 457 Mkr. En motsvarande ökning av diskonteringsräntan ger en lägre skuld om 1 623 Mkr och en ökning av inflationen med 0,5 procent innebär en högre skuld med 1 617 Mkr. En sänkning av antagandet för förväntade framtida löneökningar i Sverige med 0,5 procent skulle påverka skulden positivt med 731 Mkr, en ökning skulle få negativ påverkan med 735 Mkr. Den tyska pensionsskulden skulle öka med 23 Mkr om diskonteringsräntan sänktes med 0,5 procent. En ökning med samma procentsats skulle minska skulden med 21 Mkr. Om inflationsantagandet för Tyskland ökar med 0,25 procent ökar pensionsskulden med 3 Mkr, motsvarande minskning skulle blir 3 Mkr vid ett lägre inflationsantagande. En förändring av förväntade framtida löneökningar i Tyskland med 0,25 procent skulle med ett högre antagande öka skulden med 13 Mkr och med ett lägre antagande minska skulden med 14 Mkr.

Fördelning av förvaltningstillgångar

	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Likvida medel	838	491	1 329	1 266	499	1 764
Aktier och andelar med noterade priser på en aktiv marknad	27 093		27 093	35 615		35 615
Icke noterade aktier och andelar	9 555		9 555	8 554		8 554
Icke-noterade räntebärande värdepapper	5 051		5 051	2 859		2 859
Fastigheter	3 554		3 554	3 037		3 037
SUMMA	46 092	491	46 583	51 331	499	51 830

Förvaltningstillgångarna innefattar SEB-aktier till ett marknadsvärde på 1 154 Mkr (1 903). Fastigheter i Sverige är nyttjade av koncernen.

Poster i Resultaträkningen

	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Kostnader tjänstgöring innevarande period	–449	–6	–455	–574	–6	–581
Räntekostnad	–438	–4	–441	–280	–5	–286
Beräknad ränta på förvaltningstillgångarna	815		815	343	0	343
SUMMA I PERSONALKOSTNADER	–72	–10	–81	–511	–12	–523
Poster i Övrigt totalresultat
Omvärdering av pensionsförpliktelse	5 603	60	5 663	3 755	–10	3 745
varav erfarenhetsbaserade justeringar	–2 196	12	–2 196	146	–8	138
varav effekter av förändrade finansiella antaganden	7 647	48	7 707	3 609	–2	3 607
varav effekter av förändrade demografiska antaganden	153		153
Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	–4 872	1	–4 871	13 960	4	13 964
Uppskjuten skatt pensioner	–151		–151	–3 648	0	–3 648
SUMMA I ÖVRIGT TOTALRESULTAT	580	61	641	14 068	–7	14 061

139 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 8 b fortsättning Pensioner

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen
Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt	–789	–266	–1 055	–729	–237	–966

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I MODERBOLAGET

	Moderbolaget	Moderbolaget
	2022	2021
Nettobelopp redovisat i balansräkningen
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	26 437	28 094
Kalkylmässiga pensionspremier	193	199
Räntekostnad och andra förändringar	–1 856	–1 191
Förtida pensioneringar	141	108
Utbetalda pensioner	–802	–772
PENSIONSFÖRPLIKTELSE VID ÅRETS UTGÅNG	24 113	26 437
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	49 493	37 109
Avkastning på tillgångar	–3 870	13 872
Gottgörelse från

8 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

förmåner är till exempel bilförmån, hälsofrämjande aktiviteter och hemservice. Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter Mer information finns på sid. 105–109. av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2020. Identifierad personal Ersättningsstrukturen för verkställande direktören och de andra leda- möterna i den verkställande ledningen följer SEB:s ersättningspolicy. Ingen Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande led- medlem den i verkställande ledningen har varit berättigad till kontantbaserad ningen är alla anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på SEB:s riskprofil, enligt definitionen i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna rörlig ersättning sedan 2009. Ersättningen består av tre huvuddelar; fast lön, långfristiga aktiebaserade program och pension och andra förmåner. Andra råd (FFFS 2011:1).

Ersättningar till styrelsen

, kr	2022	2021
Post	Fast lön	Arvode	Förmåner	Summa	Fast lön	Arvode	Förmåner
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg	4 440 000		4 440 000		4 095 000		4 095 000
Vice ordförande, Sven Nyman	1 550 000		1 550 000		1 410 000		1 410 000
Vice ordförande, Jesper Ovesen	2 115 000		2 115 000		1 930 000		1 930 000
Jacob Aarup-Andersen	850 000		850 000
Signhild Arnegård Hansen	1 250 000		1 250 000		1 175 000		1 175 000
Anne-Catherine Berner	1 050 000		1 050 000		975 000		975 000
John Flint	850 000		850 000
Winnie Fok	1 140 000		1 140 000		1 055 000		1 055 000
Lars Ottersgård	1 300 000		1 300 000		0		0
Helena Saxon	1 310 000		1 310 000		1 220 000		1 220 000
Verkställande direktör och koncernchef, Johan Torgeby	13 500 000	197 099	13 697 099		12 500 000	180 728	12 680 728
SUMMA	13 500 000	15 855 000	197 099	29 552 099	12 500 000	11 860 000	180 728

1) Antalet styrelsemedlemmar beslutade på årsstämman 2022 är elva (nio) varav sju (fem) män och fyra (fyra) kvinnor.
2) Inkluderar förmånsvärde för till exempel tjänstebil och semesterersättning.
3) Lars Ottersgård har avstått sitt styrelsearvode för 2021.

Ersättningar till verkställande ledningen, kr

Post	2022	2021
Fast lön	74 112 233	78 300 985
Förmåner	1 957 492	2 110 538
SUMMA	76 069 726	80 411 523

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tretton (fjorton) personer. Vid slutet av året var antalet tretton (fjorton) personer varav nio (nio) män och fyra (fem) kvinnor. Adjungerade medlemmar ingår ej.
2) Inkluderar förmånsvärde för till exempel tjänstebil.

Långfristiga aktiebaserade program

under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas. Varje aktierätt ger I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkställande ledningen ett indivi- duellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på del tagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning är normalt att för att erhålla aktierätterna ska deltagaren vara kvar i SEB under programmets tre koncern- division- och individnivå enligt SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen första år men vissa undantag finns. En ytterligare förutsättning är att medlem- och är både finansiella, som räntabilitet på eget/allokerat kapital och kostnads- men i verkställande ledningen äger aktier i SEB till ett förutbestämt belopp utveckling, samt icke finansiella, som till exempel kundnöjdhet och hållbarhet motsvarande en årslön efter skatt. Aktierna ska förvärvas senast pro rata bland annat. Den initiala tilldelningen för den verkställande ledningen får inte under den inledande treåriga intjänandeperioden. överskrida 100 procent av fast lön. Verkställande ledningen har ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet Äganderätten till 50 procent av aktierätterna övergår till deltagaren efter 2012–2015 eller i Resultatandelsprogrammet förutom gällande utestående tre års kvalifikationsperiod, 50 procent efter fem års kvalifikationsperiod. Efter aktierätter som intjänats innan tillträde i verkställande ledningen. respektive kvalifikationsperiods slut kvarstår förfoganderättsinkränkningen Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

Post	2022	2021
Verkställande direktör och koncernchef, Johan Torgeby	5 306 444	4 308 094
Övriga ordinarie ledamöter i verkställande ledningen	20 279 853	17 762 202
SUMMA	25 586 297	22 070 296

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tretton (fjorton) personer. Vid slutet av året var antalet tretton (fjorton) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej. Några personer i verkställande ledningen har tidigare erhållit aktierätter i AEP-programmet. Motsvarande kostnader och utestående aktierätte r /aktier inkluderas inte i tabellerna.

Finansiella rapporter — Noter 141 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 8 c fortsättning

Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Utestående antal per 2022-12-31	Antal utestående VD och koncernchef, Johan Torgeby	Övriga medlemmar i verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande
2012: Aktiematchningsprogram	28 597	28 597		2015
2013: Aktiematchningsprogram	44 147	44 147		2016
2014: Aktiematchningsprogram	22 628	22 628		2017
2014: Villkorade aktierätter/Aktierätter	5 612	5 612		2018;2020
2015: Villkorade aktierätter/Aktierätter	14 966	34 009	48 975	2019;2021
2016: Villkorade aktierätter/Aktierätter	51 067	102 654	153 721	2020;2022
2017: Villkorade aktierätter/Aktierätter	38 732	136 563	175 295	2021;2023
2018: Villkorade aktierätter/Aktierätter	60 381	240 703	301 084	2022;2024
2019: Villkorade aktierätter	71 813	291 753	363 566	2023;2025
2020: Villkorade aktierätter	75 251	306 574	381 825	2024;2026
2021: Villkorade aktierätter	63 138	280 615	343 753	2025;2027
2022: Villkorade aktierätter	97 157	301 520	398 677	2026;2028

1) Kvalifikationsperioden avslutas efter tre respektive fem år, aktierna är låsta ytterligare ett år. Under året har verkställande direktör och koncernchef utnyttjat aktierätter till ett värde av 0 kr (0). Motsvarande värde för verkställande ledning exklusive verk- ställande direktör är 6 376 767 kr (38 407 139).

Pensioner och avgångsvederlag

möterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pen- Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, är pensionen premiebe- sionsplanerna är oantastbara och premiebaserade, med undantag för en mindre stämd och oantastbar. Avsättningen är bestämd till ett fast belopp. del enligt kollektivavtal för vissa medlemmar i verkställande ledningen som Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid max- anställts i banken före 1 maj 2013. imalt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maxi- Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för leda- malt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Pensionskostnader (kostnader tjänstgöring innevarande period, räntekostnader, premier till avgiftsbestämda planer), kr

Post	2022	2021
VD och koncernchef, Johan Torgeby	4 603 121	4 104 268
Övriga medlemmar i verkställande ledningen	21 482 007	20 802 945
SUMMA	26 085 128	24 907 213

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår tretton (fjorton) personer. Vid slutet av året var antalet tretton (fjorton) personer. Adjungerade medlemmar ingår ej.

För information o m mellanhavanden med närstående se not 45.# Finansiella rapporter — Noter

8 d Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program

	2022		2021
	Villkorat aktieprogram	Resultatandel	Aktieprogram	Aktiematchnings- program
Utestående vid årets början	2 972 218	10 139 153	18 162 376	87 628
Tilldelade 2)	1 101 125	3 050 911	5 106 126	7 744
Förverkade	–44 056	–610 755	–973 274
Inlösta 3)	–1 404 457	–2 916 320	–3 540 336
Utgångna	–18 098	–13 706
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	2 606 732	9 662 989	18 741 186	95 372
varav inlösningsbara	0	2 767 570	94 207

1) Värden inkluderar såväl egeninvesterade aktier som matchningsaktier.
2) Inklusive ersättning för utdelning.
3) Vägt genomsnittligt lösenpris inlösta aktiematchnings- och aktieprogram 110:53 kr (108:98).

Långfristiga aktiebaserade program totalt

	Ursprungligt antal innehavare 4)	Antal utgivna (maximalt utfall)	Utestående optioner 2022 5)	Utestående optioner 2021 5)	A-aktie per option/aktie	Löptid	Första dag för utnyttjande
2012: Aktiematchningsprogram 1)	432	7 024 168	28 597	26 275	4	2012–2019	2015 2)
2013: Aktiematchningsprogram 1)	213	3 485 088	44 147	40 563	4	2013–2020	2016 2)
2014: Aktiematchningsprogram 1)	96	1 300 288	22 628	20 790	4	2014–2021	2017 2)
2013: Aktieprogram – aktiereglerat	263	1 361 861	429	47 037	1	2013–2022	2016/2018 3)
2014: Aktieprogram – aktiereglerat	622	1 909 849	110 049	169 201	1	2014–2023	2017/2019 3)
2015: Aktieprogram – aktiereglerat	816	2 603 843	115 840	451 545	1	2015–2024	2018/2020 3)
2016: Aktieprogram – aktiereglerat	874	3 593 155	681 956	1 102 262	1	2016–2025	2019/2021 3)
2016: Aktieprogram – kontantreglerat	500	2 017 622	204 992			2016–2022	2019/2021 3)
2017: Aktieprogram – aktiereglerat 1)	1 373	4 439 824	1 360 297	1 629 690	1	2017–2026	2020/2022 3)
2017: Aktieprogram – kontantreglerat	75	206 125	31 458	29 589		2017–2023	2020/2022 3)
2018: Aktieprogram – aktiereglerat 1)	788	3 785 769	1 791 435	3 549 121	1	2018–2027	2021/2023 3)
2018: Aktieprogram – kontantreglerat	14	97 770	28 184	100 310		2018–2024	2021/2023 3)
2019: Aktieprogram – aktiereglerat 1)	861	4 023 585	3 677 659	3 702 061		2019–2028	2022/2023 3)
2019: Aktieprogram – kontantreglerat	16	109 028	96 560	98 577		2019–2025	2022/2022 3)
2020: Aktieprogram – aktiereglerat 1)	901	4 053 085	3 779 005	3 894 174		2020–2029	2023/2025 3)
2020: Aktieprogram – kontantreglerat	21	129 326	121 271	121 271		2020–2026	2023/2025 3)
2021: Aktieprogram – aktiereglerat 1)	1 040	2 974 455	2 873 922	2 974 455		2021–2027	2024/2026 3)
2021: Aktieprogram – kontantreglerat	22	88 091	88 091	88 091		2021–2030	2024/2026 3)
2022: Aktieprogram – aktiereglerat 1)	1 006	3 952 701	3 870 312			2022–2031	2025/2027 3)
2022: Aktieprogram – kontantreglerat	18	114 718	114 718			2022–2028	2025/2027 3)
2018: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat	411	1 378 367	326 550		1	2018–2022	2019/2022 3)
2018: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat	28	71 555	15 680			2018–2022	2019/2022 3)
2019: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat	413	1 420 596	342 028	692 729		2019–2023	2020/2022 3)
2019: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat	29	73 375	16 603	31 898		2019–2023	2020/2022 3)
2020: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat	408	1 274 946	604 188	931 825		2020–2024	2021/2023 3)
2020: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat	29	74 902	31 227	47 782		2020–2024	2021/2023 3)
2021: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat	416	878 843	598 379	878 843		2021–2025	2022/2023 3)
2021: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat	25	46 911	25 454	46 911		2021–2025	2022/2023 3)
2022: Villkorade aktieprogram – aktiereglerat	310	980 531	964 693			2022–2026	2023/2024 3)
2022: Villkorade aktieprogram – kontantreglerat	9	24 160	24 160			2022–2026	2023/2024 3)
2018: Resultatandel – aktiereglerat	8 086	1 969 746	1 745 006		1	2018–2021	2022
2018: Resultatandel – kontantreglerat	6 863	1 186 810	991 375			2018–2021	2022
2019: Resultatandel – aktiereglerat	8 137	1 832 363	1 561 388	1 648 425	1	2019–2022	2023
2019: Resultatandel – kontantreglerat	7 159	1 246 304	1 001 084	1 041 404		2019–2022	2023
2020: Resultatandel – aktiereglerat	8 346	1 534 896	1 390 365	1 477 867	1	2020–2023	2024
2020: Resultatandel – kontantreglerat	7 192	852 616	753 821	790 336		2020–2023	2024
2021: Resultatandel – aktiereglerat	8 269	1 547 775	1 451 779	1 547 775		2021–2024	2025
2021: Resultatandel – kontantreglerat	7 302	896 965	845 338	896 965		2021–2024	2025
2022: Resultatandel – aktiereglerat	8 643	1 612 569	1 612 569		1	2022–2025	2026
2022: Resultatandel – kontantreglerat	7 761	1 046 645	1 046 645			2022–2025	2026
SUMMA	67 221	226 311 062	279 313 613	752 361

1) Lösenperioden för medlemmar i den verkställande ledningen förlängs under tiden som de är medlemmar i den verkställande ledningen.
2) Så snart praktiskt möjligt efter prestationsperiodens slut, slutgiltig beräkning och registrering av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier, och om applicerbart, matchningsaktierna.
3) Utfallet beräknas så snart som möjligt efter prestationsperiodens slut. För aktiereglerade program övergår äganderätten till aktierna i samband med registreringen, men aktierna hålls inne ytterligare ett år. Kontantreglerade program betalas ut i samband med nästkommande lönekörning.
4) Totalt har ca 2 000 individer (2 000) deltagit i alla programmen, resultatandelsprogrammet exkluderat.
5) Inklusive ytterligare aktierätter som kompensation för utdelning.

Not 8 d fortsättning

Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program

Årsstämman 2022 beslutade om tre långfristiga aktiebaserade program, ett Aktieprogram, ett Villkorat Aktieprogram och ett Resultatandelsprogram. Det första aktieprogrammet introducerades 2012 för verkställande led- ningen och vissa andra ledande befattningshavare och nyckelpersoner med kritiska kompetenser. Deltagarna erhöll ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern- division/affärsenhets- och individnivå. Mål sätts årligen och är både finansiella (avkastning på eget kapital/allokerat kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kund- nöjdhet och parametrar som regelefterlevnad, medarbetarengagemang, SEB:s hållbarhetsarbete och riskhantering enligt SEB:s affärsplan). För verkställande ledningen och andra ledande befattningshavare övergår äganderätten till 50 procent av aktierätterna efter tre år, 50 procent efter fem år, så kallade kvalifikationsperioden. För övriga deltagare övergår äganderätten till aktierätten efter tre år. En förutsättning för att deltagaren ska erhålla aktie- rätter är att deltagaren normalt är kvar inom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning för slutligt utfall för verkställande ledningen och deras närmaste medarbetare är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp. Aktierna ska förvärvas senast pro- rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efter respektive kvalifikationsperiods slut kvar- står förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierät- terna normalt kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. I länderna främst utanför Europa erhåller delta- garna så kallade syntetiska aktier som ger innehavaren rätt att erhålla kontanter justerade för aktieprisutvecklingen under kvalifikationsperioden och därefter justerad för totalavkastningen för SEB A-aktien. I program som startar från och med 2018 kompenseras innehavarna för utdelning endast efter kvalifikationsperioden, i tidigare program kompenseras innehavarna för utdelning som lämnas till aktieägarna under programmets hela löptid. Antalet aktierätter omräknas årligen, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen och beroende på program. Aktierätterna är inte värdepapper som kan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per aktierätt i 2022 års program har emellertid beräknats till 78 (82) kronor en kvalifikationsdel på tre år och till 76 (–) kronor för kvalifikationsdel på fyra år, samt 75 (78) för kvalifikationsdel på fem år (baserat på genom- snittlig volymviktad kurs för en SEB A-aktie vid tilldelning). Ett Villkorat Aktieprogram infördes 2018 för att säkerställa en konkurrens- kraftig och attraktiv ersättningsmodell för vissa affärsenheter och för att efter- leva nya regler som införts. Deltagarna är utvalda anställda på nivån under ledande befattningshavare. De beviljas ett individuellt antal aktierätter base- rade på uppfyllandet av förutbestämda mål på koncern-, affärsenhet- och individuell nivå som beskrivs i SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen som en blandning av finansiella och icke-finansiella mål. Ägandet av aktierätterna överförs till deltagarna under tre eller fem år, endera i tre eller fem årliga andelar. Aktierätten är föremål för restriktioner i form av vissa villkor, förverkanden och anställningskrav under perioden mellan den ursprungliga tilldelningen och överlåtelsen av äganderätten. Efter överlå- telsen av äganderätten finns ytterligare en inskränkning av förfoganderätten om ett år varefter aktierätterna kan konverteras till aktier och överföras till del- tagaren. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. Aktie- rätterna är inte värdepapper som kan säljas, pantsättas eller överföras på annan.Ett beräknat värde per aktierätt i 2022 års program har emellertid beräknats till 104 (107) kronor för den första årliga andelen, till 97 (–) kronor för de kommande fyra årliga andelarna, samt 100 (99) kronor för de resterande andelarna (baserat på genomsnittlig volymviktad kurs för en SEB A-aktie vid tilldelning). Under 2013 introducerades ett resultatandelsprogram för så gott som alla medarbetare där 50 procent av utfallet betalas ut kontant och 50 procent skjuts upp i tre år och betalas ut i form av SEB A-aktier. Det uppskjutna beloppet erhålls under förutsättning att deltagaren fortfarande är anställd i SEB vid utbetalningstillfället. I Sverige betalas det uppskjutna beloppet ut till den anställde i form av SEB A-aktier, med beaktande av utdelningen. I alla andra länder betalas det uppskjutna beloppet ut kontant, justerat för totalavkastningen i SEB:s A-aktie. Det initiala utfallet för programmet är begränsat till ett maxbelopp, vilket ändrades 2016, per geografi och baseras på hur väl förutbestämda mål i SEB:s affärsplan har uppfyllts, både finansiella (avkastning på eget kapital och kostnadsutveckling) och icke-finansiella (kundnöjdhet och hållbarhet). Utfallet i 2022 års program var 67 procent (67) av maximalt utfall. Maxbeloppet i Sverige är 75 000 kronor.

Tidigare tilldelade program

Mellan 2009 och 2014 har aktiematchningsprogram funnits för ett fåtal särskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på tre år och löses med SEB A-aktier. Alla programmen kräver en egeninvestering. Investeringsbeloppen är förutbestämda till ett maximalt belopp för varje deltagare. Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB A-aktie för varje investerad aktie och därutöver får deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts, ett antal prestationsbaserade matchningsaktier. Från 2012 regleras programmet med aktierätter med en utnyttjandeperiod om fyra år. 2014 års program stängdes 2017 med 63 procent matchning. Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

Finansiella rapporter — Noter

8 e Antal anställda

Medeltal anställda	Koncernen		Moderbolaget
2022	Män	Kvinnor	Summa	Män
Sverige	4 474	4 236	8 710	3 913
Norge	218	154	372	190
Danmark	205	115	320	164
Finland	152	126	278	132
Estland	306	852	1 158
Lettland	619	1 381	2 000	393
Litauen	1 079	1 977	3 056	664
Tyskland	138	92	230	123
Storbritannien	60	41	101	60
Polen	79	98	177	79
Ukraina	17	35	52
Kina	15	26	41	15
Irland	48	49	97
Luxemburg	78	68	146	73
Ryssland	20	57	77
Singapore	27	64	91	27
USA	22	10	32	18
Hongkong	7	12	19	7
SUMMA	7 564	9 393	16 957	5 858

Medeltal anställda	Koncernen		Moderbolaget
2021	Män	Kvinnor	Summa	Män
Sverige	4 268	4 172	8 440	3 719
Norge	219	150	369	186
Danmark	209	118	327	163
Finland	149	123	272	126
Estland	299	839	1 138
Lettland	542	1 290	1 832	330
Litauen	1 017	1 918	2 935	592
Tyskland	142	99	241	121
Storbritannien	59	40	99	59
Polen	54	66	120	54
Ukraina	16	36	52
Kina	14	26	40	14
Irland	47	48	95
Luxemburg	84	75	159	81
Ryssland	21	66	87
Singapore	26	64	90	26
USA	21	11	32	18
Hongkong	8	11	19	8
SUMMA	7 194	9 153	16 347	5 497

144 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

9 Övriga kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Lokalkostnader	–731	–682	–1 422	–1 294
IT-kostnader	–3 669	–3 374	–2 968	–2 483
Resor och representation	–268	–85	–233	–59
Konsulter	–899	–688	–722	–535
Marknadsföring	–327	–268	–212	–143
Informationstjänster	–836	–710	–748	–637
Övriga kostnader	–257	44	133	–226
SUMMA	–6 986	–5 763	–6 171	–5 377

1) Varav lokalhyror inklusive leasingkostnader för lokaler. –1 046 –1 003
2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 23.

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag

	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Revisionsuppdrag	–29	–26	–15	–15
Revisionsnära rådgivningstjänster	–12	–8	–4	–3
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	–3	–3	–1
Ernst & Young	–45	–38	–19	–19

1) Moderbolaget inkluderar även de utländska filialerna. Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, översiktlig granskning av delårsrapporter, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

145 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

10 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Avskrivningar av materiella tillgångar	–347	–378	–279	–293
Avskrivningar av leasingobjekt	–4 735	–4 783
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar	–879	–844	0
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–660	–681	–541	–550
Nedskrivning av materiella tillgångar	0	0
Nedskrivning av goodwill	–179
Nedskrivning av nyttjanderättstillgångar	–1	–8
Utrangering och avyttring av immateriella tillgångar	–190	–20	–80	–18
SUMMA	–2 078	–2 110	–5 635	–5 644

11 Förväntade kreditförluster, netto

	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Nedskrivningar eller återföringar – Steg 1	–1 384	–105	–1 216	–138
Nedskrivningar eller återföringar – Steg 2	74	–233	–26	–146
Nedskrivningar eller återföringar – Steg 3	–708	–185	–814	–407
Nedskrivningar eller återföringar	–2 018	–523	–2 056	–690
Bortskrivningar och återvinningar
Bortskrivningar, totalt	–3 086	–2 624	–2 966	–2 170
Återförda reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	2 873	2 395	2 825	2 040
Bortskrivningar ej tidigare reserverade	–213	–229	–141	–130
Återvinningar på tidigare bortskrivningar	224	242	77	76
Bortskrivningar, netto	11	13	–64	–54
FÖRVÄNTADE KREDITFÖRLUSTER, NETTO	–2 007	–510	–2 119	–744
Förväntad kreditförlustnivå, netto, %	0,07	0,02	0,09	0,03

1) 2)

146 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

12 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2022	2021
Koncernbidrag	1 880	2 349
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	1 420	1 490
SUMMA	3 300	3 839

15 Skatt

Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Aktuell skatt	–6 988	–6 255	–4 929	–5 332
Uppskjuten skatt	58 786	–253	225
Skatt på årets resultat	–6 930	–5 470	–5 182	–5 108
Aktuell skatt avseende tidigare år	69	29	73	127
SKATT	–6 861	–5 441	–5 109	–4 980

I moderbolaget uppgår övriga skatter till –180 Mkr (352) och består av uppskjuten skatt –253 Mkr (225) och aktuell skatt avseende tidigare år 73 Mkr (127).

Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat

	2022	2021	2022	2021
Nettoresultat	26 989	25 423	27 329	22 751
Skatt	6 861	5 441	5 109	4 981
Redovisat resultat före skatt	33 850	30 864	32 438	27 732
Aktuell skatt med svensk skattesats om 20,6 procent	–6 973	–6 357	–6 682	–5 713
Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	365		–61
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader	–865	–319	–1 724	–604
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	544	1 040	3 263	984
Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	–134	–558	214
Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	75	0
Aktuell skatt	–6 988	–6 255	–4 929	–5 333
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader	134	558	–214
Skatteeffekt hänförlig till ändrade skattesatser eller införande av nya skatter	–7
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader	–77	234	–39	225
Uppskjuten skatt	58 786	–253	225
Aktuell skatt avseende tidigare år	69	29	73	127
SKATT	–6 861	–5 441	–5 109	–4 981

1) Koncernens totala skattekostnad var 6 861 Mkr (5 441). Den effektiva skattesatsen för året var 20,3 procent (17,6). Exklusive jämförelsestörande poster var den effektiva skattesatsen 19,5 procent (17,6).

13 Påförda avgifter

	Koncernen
	2022	2021
Riskskatt	–1 187
Resolutionsavgifter	–1 101	–1 019
PÅFÖRDA AVGIFTER: RISKSKATT OCH RESOLUTIONSAVGIFTER	–2 288	–1 019

14 Jämförelsestörande poster

	Koncernen
	2022	2021
Förväntade kreditförluster, netto	–1 399
Rörelseresultat före jämförelsestörande poster	–1 399
Jämförelsestörande poster	–1 399
Skatt på jämförelsestörande poster
JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER EFTER SKATT	–1 399

Tabellen visar på vilka rader Jämförelsestörande poster skulle ha redovisats om de inte presenterats som jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster 2022

Under nuvarande omständigheter är det inte möjligt för SEB att bibehålla verksamheten i Ryssland och SEB har därför börjat avveckla den. Detta kommer att ske på ett ansvarsfullt och ordnat sätt och i enlighet med regulatoriska och juridiska skyldigheter. Ryska federationen har begränsat överföring av bankmedel från dotterbolag i Ryssland till moderbolag i så kallade fientliga stater. Maximalt får en sammanlagd summa av 10 miljoner rubel per kalendermånad överföras utomlands. Under fjärde kvartalet skrevs 1,4 miljarder kronor ner av koncernens totala tillgångar om ca 7 miljarder kronor avseende Ryssland.# Finansiella rapporter — Noter 147 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 15 fortsättning Skatt

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader redovisade i resultaträkningen

Koncernen	2022	2021	Moderbolaget	2022	2021
Överavskrivningar	117	251
Pensionstillgångar, netto	123	246
Underskottsavdrag	10	–4
Övriga temporära skillnader	–192	292	–253	225
SUMMA	58	786	–253	225
Aktuella skattefordringar
Övriga	16	312	15	359	1
Redovisade i resultaträkningen	16	312	15	359	1
SUMMA	16	312	15	359	1
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag	17	7
Pensionstillgångar, netto	2
Övriga temporära skillnader	390	663	–145	398
Redovisade i resultaträkningen	409	670	–145	398
Orealiserat resultat i kassaflödessäkringar	5	5
Redovisade i Eget kapital	5	5
SUMMA	409	675	–145	403

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte ella skattefordran som inte redovisas uppgår till 4 365 Mkr (2 166). redovisas i balansräkningen uppgår till 15 374 Mkr (8 355) brutto. Dessa redo- Alla underskottsavdrag oavsett om uppskjuten skatt bokförts eller ej saknar visas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inklude- tidsbegränsning, men alla underskottsavdrag med undantag av 50 Mkr förfaller rar förluster där beloppet endast kan användas för regional skatt. Den potenti- aktiva skatteskulder vid ägarbyte.

Aktuella skatteskulder

Moderbolaget	2022	2021	Koncernen	2022	2021
Övriga	2	164	1	384	1
Redovisade i resultaträkningen	2	164	1	384	1
SUMMA	2	164	1	384	1
Uppskjutna skatteskulder
Överavskrivningar	5	235	5	352
Pensionstillgångar och -skulder, netto	–711	–588
Övriga temporära skillnader	181	98
Redovisade i resultaträkningen	4	706	4	862
Pensionstillgångar och -skulder, netto	5	458	5	308
Orealiserat resultat i kassaflödessäkringar	201	184
Övriga	56	37
Redovisade i Eget kapital	5	659	5	492	56
SUMMA	10	364	10	354	56

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar. I Estland erläggs preliminär inkomstskatt kvartalsvis på vinster med en skattesats om 14 procent. Erlagd preliminär inkomstskatt kan avräknas mot skatt som ska betalas på belopp som distribueras som utdelning, där skattesatsen är mellan 20 och 14 procent. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig från Lettland. Skattesatsen på utdelningar i Lettland är 20 procent. Till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Från 2018 erläggs ingen inkomstskatt i Lettland såvida vinsten inte delas ut. Ingen uppskjuten skatt är redovisad för möjliga framtida skattekostnader på utdelningar mellan 20 och 14 procent.

Not 18 Utlåning

Koncernen	2022	2021	Moderbolaget	2022	2021
Utlåning	71 459	3 973	14 172	3 646
Repor	2 504	481	2 504	481
Utlåning till centralbanker	73 962	4 454	16 676	4 127
Utlåning	28 150	29 670	52 583	45 437
Marginalsäkerheter	46 715	24 433	46 976	23 882
Repor	2 370	5 906	2 370	888
Utlåning till kreditinstitut	77 235	60 009	101 928	70 207
Utlåning	1 884 818	1 721 532	1 657 760	1 516 326
Marginalsäkerheter	74 494	43 555	75 001	43 731
Repor	105 960	81 274	106 427	81 274
Utlåning till allmänheten	2 065 271	1 846 362	1 839 188	1 641 332
SUMMA	2 216 468	1 910 824	1 957 792	1 715 665

Utlåning per värderingskategori

Koncernen	2022	FVHFT	FVMPL	AmC	Total	Moderbolaget	2022	FVHFT	FVMPL	AmC	Total
Utlåning till centralbanker	2 504	71 459	73 962	2 504	14 172	16 676
Utlåning till kreditinstitut	2 370	74 865	77 235	2 370	99 558	101 928
Utlåning till allmänheten	105 960	1 429	1 957 882	2 065 271	106 427	1 429	1 731 332	1 839 188
SUMMA	110 833	1 429	2 104 206	2 216 468	111 301	1 429	1 845 062	1 957 792
2021
Utlåning till centralbanker	481	3 973	4 454	481	3 646	4 127
Utlåning till kreditinstitut	888	59 121	60 009	888	69 319	70 207
Utlåning till allmänheten	81 274	2 459	1 762 628	1 846 362	81 274	2 459	1 557 598	1 641 332
SUMMA	82 643	2 459	1 825 722	1 910 824	82 643	2 459	1 630 563	1 715 665

17 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

Koncernen	2022	2021	Moderbolaget	2022	2021
Kassabehållning	2 585	2 157	2
Kassabehållning hos centralbanker	375	381	437	187	354 968
SUMMA	377	966	439	344	354

16 Nettoresultat per aktie

Koncernen	2022	2021
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel av nettoresultatet, Mkr	26 989	25 423
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	2 137	2 164
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	12,63	11,75
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel av nettoresultatet, Mkr	26 989	25 423
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 153	2 179
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	12,53	11,67

Utspädning

	Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare utestående serie A-aktier efter utspädning, miljoner	Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner
2022	2 137	16	2 153
2021	2 164	15	2 179

1) Beräknad utspädning baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långfristiga incitamentsprogrammen.

Finansiella rapporter — Noter 149 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 18 fortsättning Utlåning

Exponering och reserver för förväntande kreditförluster per steg

Tabellen visar redovisat bruttovärde för exponeringar i balansräkningen redo- väntade kreditförluster i relation till total exponering. För kundfordringar visade till upplupet anskaffningsvärde och nominellt belopp för exponeringar används en förenklad metod baserad på förfallna fordringar för att beräkna utanför balansräkningen fördelat per steg med syfte att sätta reserver för för- Koncernen 2022 förväntade kreditförluster för återstående löptid. Reserv för Reserveringsgrad Redovisat bruttovärde/ förväntade Redovisat värde/ för förväntade

Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Nominellt belopp	kreditförluster	Netto belopp	kreditförluster, %
Räntebärande värdepapper	8 866	0	8 866
Utlåning	1 982 103	–2 202	1 979 902
Finansiella tillgångar	1 990 969	–2 202	1 988 767
Finansiella garantier och lånelöften	863 137	–633	862 504
Summa	2 854 107	–2 835	2 851 272	0,10
Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)
Utlåning	69 372	–1 503	67 869
Finansiella tillgångar	69 372	–1 503	67 869
Finansiella garantier och lånelöften	15 136	–162	14 974
Summa	84 508	–1 665	82 843	1,97
Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid)
Utlåning	6 846	–3 911	2 934
Finansiella tillgångar	6 846	–3 911	2 934
Finansiella garantier och lånelöften	422	–201	221
Summa	7 268	–4 112	3 155	56,58
Totalt Steg 1–3
Räntebärande värdepapper	8 866	0	8 866
Utlåning	2 058 321	–7 616	2 050 705
Finansiella tillgångar	2 067 187	–7 616	2 059 571
Finansiella garantier och lånelöften	878 696	–997	877 699
SUMMA	2 945 883	–8 613	2 937 270	0,29

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.
2) Varav redovisat bruttovärde 1 589 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 3 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid.
3) Varav redovisat bruttovärde 1 769 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 481 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovis ningstillfället.

Andel lån i steg 3 brutto, % 0,33
Andel lån i steg 3 netto, % 0,14

Koncernen 2021

Reserv för	Reserveringsgrad
Redovisat bruttovärde/ förväntade	Redovisat värde/ för förväntade
Nominellt belopp	kreditförluster
Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)
Räntebärande värdepapper	8 544
Utlåning	1 772 979
Finansiella tillgångar	1 781 523
Finansiella garantier och lånelöften	830 403
Summa	2 611 926
Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)
Utlåning	62 127
Finansiella tillgångar	62 127
Finansiella garantier och lånelöften	15 873
Summa	78 000
Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid)
Utlåning	9 827
Finansiella tillgångar	9 827
Finansiella garantier och lånelöften	170
Summa	9 997
Totalt Steg 1–3
Räntebärande värdepapper	8 544
Utlåning	1 844 932
Finansiella tillgångar	1 853 477
Finansiella garantier och lånelöften	846 446
SUMMA	2 699 923

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.
2) Varav redovisat bruttovärde 1 858 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid.
3) Varav redovisat bruttovärde 1 818 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 296 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.## Finansiella rapporter — Noter

Not 18 fortsättning

Utlåning

Moderbolaget 2022

	Redovisat bruttovärde/ Nominellt belopp	Reserv för förväntade kreditförluster	Redovisat värde/ Netto belopp	Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster, %
Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)
Räntebärande värdepapper	10 070	0	10 070
Utlåning 1)	1 776 663	–1 792	1 774 872
Finansiella tillgångar	1 786 733	–1 792	1 784 942
Finansiella garantier och lånelöften	798 287	–512	797 775
Summa	2 585 020	–2 304	2 582 717	0,09
Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) 2)
Utlåning 1)	66 018	–1 168	64 850
Finansiella tillgångar	66 018	–1 168	64 850
Finansiella garantier och lånelöften	12 152	–150	12 002
Summa	78 170	–1 318	76 852	1,69
Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) 3)
Utlåning 1)	5 325	–3 236	2 090
Finansiella tillgångar	5 325	–3 236	2 090
Finansiella garantier och lånelöften	408	–197	211
Summa	5 733	–3 433	2 301	59,87
Totalt Steg 1–3
Räntebärande värdepapper	10 070	0	10 070
Utlåning 1)	1 848 007	–6 195	1 841 811
Finansiella tillgångar	1 858 077	–6 195	1 851 881
Finansiella garantier och lånelöften	810 848	–859	809 988
SUMMA	2 668 924	–7 055	2 661 869	0,26

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.
2) Varav redovisat bruttovärde 1 153 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 3 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid.
3) Varav redovisat bruttovärde 1 769 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 481 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redo visningstillfället.

Andel lån i steg 3 brutto, % 0,29
Andel lån i steg 3 netto, % 0,11

Moderbolaget 2021

	Redovisat bruttovärde/ Nominellt belopp	Reserv för förväntade kreditförluster	Redovisat värde/ Netto belopp	Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster, %
Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)
Räntebärande värdepapper	9 945	–1	9 944
Utlåning 1)	1 581 242	–720	1 580 522
Finansiella tillgångar	1 591 187	–721	1 590 466
Finansiella garantier och lånelöften	780 396	–304	780 092
Summa	2 371 583	–1 024	2 370 558	0,04
Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid) 2)
Utlåning 1)	57 331	–1 068	56 263
Finansiella tillgångar	57 331	–1 068	56 263
Finansiella garantier och lånelöften	12 824	–164	12 660
Summa	70 156	–1 233	68 923	1,76
Steg 3 (osäker tillgång/förväntade kreditförluster för återstående löptid) 3)
Utlåning 1)	8 056	–4 931	3 125
Finansiella tillgångar	8 056	–4 931	3 125
Finansiella garantier och lånelöften	153	–61	92
Summa	8 209	–4 992	3 217	60,81
Totalt Steg 1–3
Räntebärande värdepapper	9 945	–1	9 944
Utlåning 1)	1 646 629	–6 719	1 639 911
Finansiella tillgångar	1 656 574	–6 719	1 649 855
Finansiella garantier och lånelöften	793 373	–529	792 844
SUMMA	2 449 947	–7 249	2 442 698	0,30

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.
2) Varav redovisat bruttovärde 1 289 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 Mkr under den förenklade metoden för förväntade kreditförluster för återstående löptid.
3) Varav redovisat bruttovärde1 818 Mkr och reserv för förväntade kreditförluster 1 296 Mkr för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.

Andel lån i steg 3 brutto, % 0,49
Andel lån i steg 3 netto, % 0,19

Finansiella rapporter — Noter 151

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 18 fortsättning

Utlåning och reserver för förväntade kreditförluster per bransch

Denna tabell visar redovisat bruttovärde för utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde och reserver för förväntade kreditförluster i syfte att visa reserver för förväntade kreditförluster i relation till utlåningen.

Koncernen 2022

	Redovisat bruttovärde	Steg 1 (förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Redovisat värde	Reserv för förväntade kreditförluster	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
Banker	136 927	1 228	24	138 178	–8	–3	–5	–15	138 163
Finans och försäkring	174 176	2 014	99	176 290	–310	–33	–8	–351	175 939
Parti- och detaljhandel	82 032	2 401	188	84 622	–160	–86	–74	–320	84 301
Transport	30 099	833	257	31 189	–50	–36	–37	–122	31 067
Rederiverksamhet	52 884	3 877	1 191	57 951	–21	–23	–1 139	–1 182	56 769
Övrig serviceverksamhet	177 323	9 609	1 326	188 258	–387	–350	–610	–1 348	186 910
Byggnadsindustri	13 720	721	389	14 830	–31	–20	–209	–259	14 571
Tillverkningsindustri	122 266	7 035	1 421	130 723	–182	–150	–992	–1 323	129 400
Jordbruk, skogsbruk och fiske	31 440	1 235	108	32 783	–28	–11	–30	–69	32 714
Utvinning av mineraler, olja och gas	6 020	1 367	12	7 398	–6	–125	–4	–135	7 263
Försörjning av el, gas och vatten	80 639	1 067	32	81 739	–41	–49	–28	–118	81 621
Övrigt	26 978	1 242	51	28 270	–45	–23	–14	–81	28 189
Företag	797 578	31 400	5 074	834 052	–1 261	–906	–3 143	–5 309	828 743
Kommersiell fastighetsförvaltning	182 026	2 205	129	184 361	–360	–46	–36	–442	183 919
Förvaltning av bostadsfastigheter	131 796	2 253	29	134 078	–116	–39	–3	–158	133 920
Fastighetsförvaltning	313 822	4 458	159	318 439	–476	–85	–39	–600	317 838
Bostadsrättsföreningar	62 250	5 702	2	67 955	–2	0	0	–3	67 952
Offentlig förvaltning	19 122	282	5	19 408	–2	–1	–2	–6	19 403
Bostadskrediter	611 346	22 647	671	634 663	–663	–113	–195	–191	–500	634 163
Övrig utlåning	41 059	3 656	912	45 626	–340	–312	–531	–1 184	44 443
Hushåll	652 404	26 303	1 582	680 289	–453	–508	–723	–1 683	678 606
SUMMA	1 982 103	69 372	6 846	2 058 321	–2 202	–1 503	–3 911	–7 616	2 050 705

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.

Koncernen 2021

	Redovisat bruttovärde	Steg 1 (förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Redovisat värde	Reserv för förväntade kreditförluster	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
Banker	89 669	2 044	5	91 718	–5	–2	–1	–8	91 709
Finans och försäkring	128 994	2 191	88	131 273	–61	–26	–6	–93	131 180
Parti- och detaljhandel	78 198	1 762	192	80 152	–91	–43	–81	–214	79 938
Transport	29 423	1 258	211	30 892	–30	–39	–50	–119	30 773
Rederiverksamhet	43 719	4 460	1 507	49 686	–22	–42	–965	–1 029	48 657
Övrig serviceverksamhet	153 028	7 258	1 556	161 842	–175	–189	–901	–1 264	160 578
Byggnadsindustri	11 286	815	307	12 407	–24	–101	–171	–295	12 112
Tillverkningsindustri	93 694	5 245	1 444	100 384	–82	–186	–961	–1 229	99 155
Jordbruk, skogsbruk och fiske	27 860	655	80	28 595	–22	–9	–27	–58	28 538
Utvinning av mineraler, olja och gas	10 475	1 834	2	14 491	–20	–344	–1 538	–1 903	12 589
Försörjning av el, gas och vatten	52 965	409	189	53 562	–24	–30	–90	–144	53 418
Övrigt	48 662	1 087	100	49 850	–36	–47	–37	–120	49 730
Företag	678 305	26 975	7 856	713 136	–587	–1 054	–4 827	–6 468	706 668
Kommersiell fastighetsförvaltning	154 671	2 519	173	157 364	–70	–40	–65	–175	157 189
Förvaltning av bostadsfastigheter	134 485	1 400	31	135 915	–45	–2	–2	–49	135 866
Fastighetsförvaltning	289 156	3 919	204	293 279	–115	–42	–67	–224	293 055
Bostadsrättsföreningar	61 885	6 536	2	68 423	0	0	–1	–2	68 421
Offentlig förvaltning	14 102	239	1	14 342	–1	–4	–1	–5	14 337
Bostadskrediter	599 193	18 767	796	618 756	–796	–79	–140	–241	–460	618 296
Övrig utlåning	40 669	3 648	962	45 279	–196	–214	–569	–979	44 300
Hushåll	639 862	22 414	1 759	664 035	–275	–354	–810	–1 439	662 596
SUMMA	1 772 979	62 127	9 827	1 844 932	–984	–1 456	–5 707	–8 147	1 836 787

1) Inklusive kund- och likvidfordringar som redovisas som övriga tillgångar.

Finansiella rapporter — Noter 152

SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 18 fortsättning

Utlåning

Steg 3 utlåning (osäkra lån) och säkerheter per sektor

Tabellen visar redovisat bruttovärde och reserver för förväntade kreditförluster för osäkra lånefordringar (steg 3) i balansräkningen samt erhållna säkerheter för dessa tillgångar.

	Redovisat bruttovärde	Reserv för förväntade kreditförluster	Redovisat värde	Erhållna säkerheter
Koncernen 2022
Banker	24	–5	19	0
Företag	5 074	–3 143	1 932	1 732
Fastighetsförvaltning	159	–39	120	147
Bostadsrättsföreningar	2	0	2	2
Offentlig förvaltning	5	–2	3	0
Hushåll	1 582	–723	859	637
SUMMA	6 846	–3 911	2 935	2 519
2021
Banker	5	–1	4	0
Företag	7 856	–4 827	3 028	4 216
Fastighetsförvaltning	204	–67	137	161
Bostadsrättsföreningar	2	–1	1	2
Offentlig förvaltning	1	–1	1	1
Hushåll	1 759	–810	949	696
SUMMA	9 827	–5 707	4 119	5 076

Exponering per riskklassificeringskategori

Tabellen visar redovisat bruttovärde för exponeringar i balansräkningen och nominella belopp för åtaganden utanför balansräkningen fördelat på steg och riskklassificeringskategori. För mer information om kategorier för riskklassificering se not 40.

	Steg 1 (12 månaders förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Steg 3 (osäker tillgång/ förväntade kreditförluster för återstående löptid)	Summa
Koncernen 2022
”Investment grade”	2 073 720	13 109		2 086 830
Standardbevakning	772 813	54 207		827 020
”Watch list”	7 573	17 192	24 765
Fallissemang			7 268	7 268
SUMMA	2 854 107	84 508	7 268	2 945 883
2021
”Investment grade”	2 018 878	20 570		2 039 449
Standardbevakning	585 675	39 970		625 645
”Watch list”	7 372	17 460	24 832
Fallissemang			9 997	9 997
SUMMA	2 611 926	78 000	9 997	2 699 923

1) Varav redovisat bruttovärde 1 769 Mkr (1 818) och reserv för förväntade kreditförluster 1 481 Mkr (1 296) för köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället.

Förändringar i reserver för förväntade kreditförluster

Avstämning av förändringar i reserver för förväntade kreditförluster för exponeringar i balansräkningen (Utlåning och Räntebärande värdepapper värderade till upplupet anskaffningsvärde) och åtaganden utanför balansräkningen (Finansiella garantier och Lånelöften).# Not 18 fortsättning

Utlåning

2021

Koncernen	Moderbolaget	Steg 1 (12 månaders kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster)	Steg 3 (osäker tillgång/förväntade förluster)	Steg 1 (förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster)	Steg 3 (osäker tillgång/förväntade förluster)
Utlåning och räntebärande värdepapper
Ingående balans	973	1 208	7 331	9 512	693	904	6 027
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	355	–91	–351	–87	357	–25	–228
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	–361	299	759	697	–339	160	781
Förändringar till följd av modifieringar	2	6	0	8	5	0	5
Förändringar till följd av metodändringar	–1	1	–56	–55	0	0	0
Minskning av reserveringar på grund av bortskrivningar	–2 395			–2 395	–2 040
Förändringar i valutakurser	15	32	419	466	10	24	391
SUMMA	984	1 456	5 707	8 147	721	1 068	4 931
Finansiella garantier och lånelöften
Ingående balans	260	176	218	653	179	154	192
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	68	–43	–113	–88	76	–44	–98
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	41	59	–54	47	44	49	–48
Förändringar till följd av modifieringar	1	1	1	1
Förändringar till följd av metodändringar	0	0	–1	0	0	0	0
Förändringar i valutakurser	6	6	16	28	4	5	16
SUMMA	375	198	67	640	304	164	61
Summa utlåning räntebärande värdepapper finansiella garantier och lånelöften
Ingående balans	1 232	1 384	7 549	10 165	873	1 058	6 219
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	423	–134	–464	–175	433	–69	–327
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	–320	359	706	744	–294	209	733
Förändringar till följd av modifieringar	2	7	0	9	5	0	5
Förändringar till följd av metodändringar	–1	2	–56	–55	–1	0	0
Minskning av reserveringar på grund av bortskrivningar	–2 395			–2 395	–2 040
Förändringar i valutakurser	21	37	435	494	14	29	407
SUMMA	1 358	1 654	5 774	8 786	1 024	1 233	4 992

2022

Koncernen	Moderbolaget	Steg 1 (12 månaders kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster)	Steg 3 (osäker tillgång/förväntade förluster)	Steg 1 (förväntade kreditförluster)	Steg 2 (förväntade kreditförluster)	Steg 3 (osäker tillgång/förväntade förluster)
Utlåning och räntebärande värdepapper
Ingående balans	984	1 456	5 707	8 147	721	1 068	4 931
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	302	–270	–404	–372	307	–220	–365
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	848	229	986	2 063	724	258	1 051
Förändringar till följd av modifieringar	2	11	0	13	11	0	11
Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar	–2 873			–2 873	–2 825
Förändringar i valutakurser	67	77	495	638	40	52	444
SUMMA	2 202	1 503	3 911	7 616	1 792	1 168	3 236
Finansiella garantier och lånelöften
Ingående balans	375	198	67	640	304	164	61
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	0	–44	–63	–108	–2	–44	–60
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	233	–1	189	421	186	21	188
Förändringar till följd av modifieringar	1	1	1	1
Förändringar i valutakurser	25	9	9	43	24	8	8
SUMMA	633	162	201	997	512	150	197
Summa utlåning räntebärande värdepapper finansiella garantier och lånelöften
Ingående balans	1 358	1 654	5 774	8 786	1 024	1 233	4 992
Utgivning och borttagande från balansräkningen, netto	302	–315	–467	–480	306	–264	–425
Förändringar till följd av förändrad kreditrisk	1 081	228	1 175	2 485	910	279	1 239
Förändringar till följd av modifieringar	2	12	0	14	11	0	11
Minskning av reservkonto på grund av bortskrivningar	–2 873			–2 873	–2 825
Förändringar i valutakurser	92	86	504	681	64	59	452
SUMMA	2 835	1 665	4 112	8 613	2 304	1 318	3 433

Utveckling av exponeringar och reserver förbli något positiva. Kopplingarna till den ryska ekonomin har minskat kraftigt Under 2022 ökade bruttovolymer och reserver i Steg 1 till följd av en ökning i de senaste åren. Det innebär att det största hotet kommer från den höga infla- företagsutlåning. Reserverna i Steg 1 och Steg 2 ökade på grund av uppdate- tionen, vilken som högst har legat en bit över 20 procent. Centralbankerna har ringar av de makroekonomiska scenarierna och en nettoökning av portföljreser- fortsatt att höja styrräntorna snabbt, samtidigt som de signalerar behovet av ver. Viss migrering förekom till följd av förändringar i kreditrisk från Steg 1 till ytterligare penningpolitiska åtstramningar. Vår prognos för räntorna har höjts Steg 2 och från Steg 2 till Steg 3. I Steg 3 påverkades bruttovolymer och reser- med 125 punkter för både Feds och Bank of Englands styrräntor, till 4,75 res- ver av bortskrivningar och återbetalningar. Bruttoexponeringar och reserver pektive 4 procent, och med 50 punkter för Europeiska centralbanken och Riks- ökade i alla tre steg till följd av en svagare krona. banken till maximalt 2,75 procent (avser ECB:s inlåningsränta) och vi förväntar Under första kvartalet infördes Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlin- oss att räntesänkningar börjar i slutet av 2023 av Fed och 2024 av andra cen- jer för tillämpningsregler avseende fallissemang under artikel 178 i förordning tralbanker. (EU) nr 575/2013 i moderbolaget. Dessa riktlinjer introducerades i de baltiska dotterbankerna under fjärde kvartalet 2021. Påverkan på förväntade kredit- Basscenario – antaganden 2023 2024 2025 förluster med anledning av introduktionen och införandet av de nya regler som Världen BNP tillväxt 2,3% 3,6% 4,0% medför en längre prövotid efter fallissemang hade inga väsentliga effekter per OECD BNP tillväxt 0,5% 1,9% 2,3% den 31 december 2022. Sverige Framåtblickande information: viktiga makroekonomiska antaganden för BNP tillväxt –1,5% 1,3% 2,3% beräkning av reserver för förväntade kreditförluster Tillväxt i hushållens Makroekonomiska prognoser framtagna av SEB:s makroekonomiska analysav- konsumtion –2,3% 1,2% 2,5% delning används som grund till den framåtblickande informationen i beräkning- Ränta (STIBOR) 2,85% 2,45% 2,15% en av reserver för förväntade kreditförluster. För att säkerställa en objektiv Prisutveckling för en uppskattning enligt IFRS 9 används minst tre scenarier med olika sannolikhets- bostadsfastigheter –5,0% 5,0% 3,0% vikt. Basscenariot representerar det mest sannolika utfallet och används även i BNP tillväxt Baltikum 0,1% – 1,1% 3,0% – 3,5% 3,5% den finansiella planeringen och budgetprocessen, medan de övriga scenarierna Tillväxt i hushållens representerar ett mer positivt respektive negativt utfall. Sannolikheten för att konsumtion 0,0% – 1,0% 3,2% – 3,5% 3,0% ett scenario inträffar bestäms genom en kombination av statistisk analys och Inflation 8,5% – 9,9% 2,0% – 2,1% 3,0% expert bedömningar. Scenarierna och dess sannolikheter uppdateras kvartals- Nominell lönetillväxt 7,5% – 8,5% 6,5% – 7,5% 6,0% vis eller oftare om det är lämpligt på grund av snabba eller betydande föränd- Arbetslöshet 6,7% – 7,1% 6,0% – 6,8% 5,8% – 6,3% ringar i ekonomin. Det negativa scenariot antar en fördjupad energikris i Europa, där en energi- Under 2022 har scenarierna setts över och uppdaterats för att reflektera de ransonering kan leda till en djupare lågkonjunktur än basscenariot. Central- förändrade ekonomiska utsikterna och osäkerhet till följd av utvecklingen av bankernas räntehöjningar börjar påverka riskbilden. Om de underskattar eko- inflation, energipriser och räntor. Inga förändringar har gjorts i metoden för hur nomiernas räntekänslighet och riskerna för finansiella störningar kan det leda framåtblickande information används i modellerna. De tre scenarierna – bas, positiv och negativ – baseras på olika antaganden om hur snabbt ekonomier till en dramatisk nedgång. Uppsidan är begränsad och ett snabbare slut på kan öppnas upp efter pandemin, samt effekter av inflation och penningpolitik. kriget mellan Ryssland och Ukraina eller oväntat stark anpassningsförmåga I basscenariot för fjärde kvartalet sänktes BNP-prognoserna för 2023 och i Västeuropa kan vara en del av ett positivt scenario. Det är också möjligt att 2024 igen då hushållen är under ökad press från räntor, inflation och energi- priser. Västeuropa går in i en lågkonjunktur med negativ BNP-tillväxt för helåret kraften i inflationsnedgången i ett längre tidsperspektiv underskattas. En längre beskriv ning finns i Nordic Outlook som publicerades i november 2022. 2023 i både euroområdet och Storbritannien. BNP i Sverige förväntas sjunka än I beräkning av reserver per den 31 december 2022 bedömdes sannolikheten mer, med –1,5 procent, 2023, till följd av den relativt starkare återhämtningen för scenarierna till 60 procent (65 procent vid slutet av 2021) för basscenariot, efter pandemin och hushållens räntekänslighet givet den höga andelen bolån 15 procent (15) för det positiva scenariot och 25 procent (20) för det negativa med rörlig ränta som pressar konsumtionen. På grund av BNP-nedgången väntas scenario t . arbetsmarknaden försvagas.# Finansiella rapporter — Noter 154 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

De viktigaste antaganden som påverkar reserverna i företagssegmentet och i segmentet för små och mellanstora företag och hushållskunder är följande:

• Företagssegmentet
  • (i) BNP påverkan på företagens utveckling
  • (ii) Fastighetsprisutveckling påverkan på värdering av säkerheter
• Segmentet för små och mellanstora företag och hushållskunder:
  • (i) Tillväxt i hushållens konsumtion påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden
  • (ii) Prisutveckling för bostadsfastigheter påverkan på värdering av hypotekslån
  • (iii) Arbetslöshet påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden
  • (iv) Räntor påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden
  • (v) Inflation påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden
  • (vi) Nominell löneökning påverkan på låntagares förmåga att uppfylla sina åtaganden

Känslighetsanalys av makroekonomiska antaganden

Om det positiva respektive negativa scenariot skulle tilldelas 100 procent för det negativa scenariot förväntas generellt öka antalet lån som flyttas från steg 1 till steg 2 samt öka de beräknade förväntade kreditförlusterna. Å andra sidan skulle en förbättring av den ekonomiska utvecklingen eller en ökad sannolikhet likhet för att det positiva scenariot inträffar ha motsatt positiv påverkan. En försämring av den ekonomiska utvecklingen eller en ökning av sannolikheten för det negativa scenariot skulle reserverna för de förväntade kreditförlusterna för koncernen minska med 5 procent respektive öka med 6 procent jämfört med det viktade scenariot.

	Scenario	Skillnad jämfört med sannolikhetsviktade reserverna, %
SEB-koncernen	Negativt scenario	6%
	Positivt scenario	–5%
Stora Företag & Finansiella Institutioner	Negativt scenario	4%
	Positivt scenario	–3%
Företag & Privatkunder	Negativt scenario	11%
	Positivt scenario	–10%
Private Wealth Management & Family Office	Negativt scenario	9%
	Positivt scenario	–8%
Baltikum	Negativt scenario	5%
	Positivt scenario	–4%

Expertbedömning

Per den 31 december 2022 uppgick portföljreserver genom expertbedömning SEB använder både modeller och expertbedömning (ECJ) för att beräkna reserver för förväntade kreditförluster. Graden av expertbedömning beror på modellernas resultat, materialitet och tillgänglig information och kan användas för att ta hänsyn till faktorer som inte fångas av modellerna. Portföljreserverna bestämdes genom scenarioanalyser på övergripande nivå, inklusive olika scenarier för migration av hela portföljer, i kombination med analyser av enskilda större företag och känslighetsanalyser av sektorer speciellt utsatta för den ekonomiska nedgången. Portföljreserverna utvärderas varje kvartal i samband med genomgången av förväntade kreditförluster.

Portföljreserver som gjordes genom expertbedömning under 2020 och 2021 års covid-19 och oljeportföljen löstes upp under året. Nya portföljreserver gjordes för att reflektera risker från högre energipriser, problem i leverantörskedjor och inflation samt för utmaningar inom den svenska fastighetssektorn när många företag anpassar sig till den nya räntemiljön och kapitalmarknaderna.

Per den 31 december 2022 uppgick portföljreserver genom expertbedömning till 2,2 miljarder kronor, varav 0,9 miljarder kronor i divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner, 0,8 miljarder kronor i divisionen Företag & Privatpersoner, 0,5 miljarder i divisionen Baltikum och 0,1 miljarder kronor i divisionen Private Wealth Management & Family Office.

Bedömning av betydande ökning av kreditrisk

För finansiella tillgångar som genererats den 1 januari 2018 eller senare är den viktigaste kvantitativa indikatorn förändring av sannolikhet för fallissemang (PD) genom att jämföra den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid rapporteringstillfället med den scenariovägda sannolikheten för fallissemang på årsbasis vid första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar som registrerats före den 1 januari 2018 är förändringar i SEB:s interna riskklassificering sedan första redovisningstillfället den viktigaste kvantitativa indikatorn.

Kvantitativa indikatorer som signalerar betydande ökning av kreditrisk	Finansiella tillgångar genererade före den 1 januari 2018	Finansiella tillgångar genererade den 1 januari 2018 eller senare
”Watch list” 1)	Årligt PD återstående löptid ökas med 200% och ≥ 50 baspunkter	Standardbevakning 1–2 klasser
"Investment grade” 2–7 klasser	med 1 klass eller mer;
– placering i steg 2 av alla finansiella tillgångar vars riskklass har försämrats		– den finansiella tillgången är ”forborne” (när de avtalsenliga lånevillkoren har ändrats eller eftergifter har getts på grund av kundens finansiella problem).
– en betalning är försenad > 30 dagar men < 90 dagar eller

1) När en finansiell tillgång placeras på ”Watch list” placeras den i steg 2 och får automatiskt klassificeringen att en betydande ökning av kreditrisken har skett.

Oavsett de kvantitativa indikatorerna bedöms en betydande ökning av kreditrisken ha skett om nedanstående grundläggande indikatorer inträffat:

• – minskning av gränsvärdet för steg 2 till 30 baspunkters ökning av årsjusterat PD för återstående löptid.

De grundläggande indikatorerna sammanfaller ofta med de kvantitativa indikatorerna som signalerar en betydande ökning av kreditrisk.

Känslighetsanalys av indikatorerna som signalerar betydande ökning av kreditrisk

Förändring i förväntade kreditförluster till följd av ändringar av kvantitativa indikatorsnivåer analyseras regelbundet, dessa tester inkluderar följande alternativa indikatorsnivåer:

Totala förväntade kreditförluster per 31 december 2022 skulle öka med 2,2 procent av reserven om alla finansiella tillgångar som försämrats med 1 klass placerades i steg 2. Effekten på totala reserver för förväntade kreditförluster av en minskning av gränsvärdet för steg 2 till 30bps är mindre än 0,1 procent. Den relativt ringa förändringen beror på att de grundläggande indikatorerna placerar en stor andel av dessa finansiella tillgångar i steg 2 oavsett förändringen av de kvantitativa indikatorerna. Dessutom testas effekterna av ogynnsamma makroekonomiska förändringar på låneportföljen som en del av den regelbundna ICAAP processen, som beskrivs mer i detalj i not 41 Kapitaltäckning.

Förfallna lån

	Koncernen 2021	Koncernen 2022	Moderbolaget 2022	Moderbolaget 2021
≤ 30 dagar	10 715	7 439	6 146	8 759
>30 ≤ 90 dagar	1 458	1 262	1 057	1 342
> 90 dagar	1 213	1 103	708	704
SUMMA	13 386	9 803	7 910	10 805

"Forborne" lån

	Summa ”forborne” lån	varav varken är oreglerade eller osäkra
	2021	2022
Koncernen	11 539	8 014
varav varken är oreglerade eller osäkra	3 988	3 938
Moderbolaget	5 338	9 142
varav varken är oreglerade eller osäkra	1 890	2 322

1) Enligt EBA:s definition

Not 18 fortsättning Utlåning

Finansiella rapporter — Noter 155 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

19 Räntebärande värdepapper

Koncernen, 2022

	Övriga svenska emittenter	Svenska stater	Svenska kommuner	Svenska bolåneinstitut	Övriga svenska emittenter	Utländska stater	Utländska emittenter	Summa
Belåningsbara skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	21 852	151	6 022	4 944				32 969
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	2 949	2 098	2 316	34 380	19 634	4 494		65 870
Verkligt värde via resultatet	1 256	5 135	496	24	6 911			13 822
Summa	26 057	2 248	7 451	34 380	26 152	9 462		112 661
Övriga skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	29 644	16 433	5	31	127	77 209		123 449
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	100	11 531	10 349	1 042	36 379	59 403		118 804
Verkligt värde via resultatet	49	55	147	133	383			767
Upplupet anskaffningsvärde	8 862							8 862
Summa	38 655	28 019	10 501	1 206	36 890	136 612		251 882
Upplupen ränta	1 004							1 004
SUMMA	65 716	30 267	17 952	35 586	63 042	146 074		370 547

Koncernen, 2021

	Övriga svenska emittenter	Svenska stater	Svenska kommuner	Svenska bolåneinstitut	Övriga svenska emittenter	Utländska stater	Utländska emittenter	Summa
Belåningsbara skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	6 480	63	4 297	3 061				13 901
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	5 780	3 097	2 134	45 874	18 190	3 079		78 154
Verkligt värde via resultatet	1 333	5 831	646	108	7 917			15 835
Summa	13 593	3 161	7 965	45 874	23 133	6 247		107 890
Övriga skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	11 784	9 518		18 222	39 524			79 048
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	204	12 629	3 726	6 395	34 051	57 005		113 985
Verkligt värde via resultatet	50	1 60	145	257				552
Upplupet anskaffningsvärde	8 543							8 543
Summa	20 581	23 807	3 871	24 874	73 575	57 005		202 128
Upplupen ränta	649							649
SUMMA	34 823	26 968	11 836	70 748	96 708	63 252		310 667

1) Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana endast om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

Moderbolaget, 2022

	Övriga svenska emittenter	Svenska stater	Svenska kommuner	Svenska bolåneinstitut	Övriga svenska emittenter	Utländska stater	Utländska emittenter	Summa
Belåningsbara skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	21 852	151	6 015	4 944				32 962
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	1 793	2 098		34 380	7 492	4 488		50 251
Summa	23 645	2 248	34 380	13 506	9 433	83 213		83 213
Övriga skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	29 644	16 433		31	127	77 204		123 439
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	10 516	9 053		36 356	55 925			111 850
Upplupet anskaffningsvärde	1 204	8 862						10 066
Summa	41 364	26 690		76 345	133 302	77 204		245 355
Upplupen ränta	915							915
SUMMA	65 924	28 938	34 380	89 851	142 735	77 204		329 483

Moderbolaget, 2021

	Övriga svenska emittenter	Svenska stater	Svenska kommuner	Svenska bolåneinstitut	Övriga svenska emittenter	Utländska stater	Utländska emittenter	Summa
Belåningsbara skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	6 480	63	4 172	3 028				13 743
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	4 214	3 097		45 874	4 454	3 073		60 712
Summa	10 694	3 161	45 874	8 626	6 101	74 455		74 455
Övriga skuldinstrument
Verkligt värde via resultatet, handel	11 784	9 518		18 222	39 524			79 048
Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet	11 695	2 581		5 637	34 022	53 935		107 870
Upplupet anskaffningsvärde	1 400	8 544						9 944
Summa	24 879	13 499		5 637	73 546	53 935		196 862
Upplupen ränta
SUMMA	35 573	16 660	45 874	14 263	79 647	53 935		271 317
## 156 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

20 Egetkapitalinstrument

	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Verkligt värde via resultatet, handel	39 657	89 284	39 657	89 284
Verkligt värde via resultatet, obligatoriskt	26 937	31 458	4 988	6 865
SUMMA	66 594	120 742	44 645	96 149

21 Derivatinstrument och säkringsredovisning

	Koncernen		Moderbolaget
	2022	2021	2022	2021
Ränterelaterade	105 539	57 983	96 979	53 157
Valutarelaterade	48 646	36 180	48 727	36 281
Aktierelaterade	3 150	4 283	3 150	4 283
Övriga	30 288	27 605	30 288	27 605
Med positiva stängningsvärden	187 622	126 051	179 144	121 326
Ränterelaterade	122 258	49 910	114 070	45 596
Valutarelaterade	62 409	26 902	62 483	26 541
Aktierelaterade	9 356	8 085	9 356	8 085
Övriga	44 025	33 276	44 025	33 276
Med negativa stängningsvärden	238 048	118 173	229 933	113 497

Koncernen, 2022

	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
	Med positiva stängningsvärden	Med negativa stängningsvärden	Med positiva stängningsvärden	Med negativa stängningsvärden
Optioner	136 471	2 266	171 916	2 331
Terminer	1 980	108 385	1 582 309	203
Swappar	8 972	587 102	887 9 121	701 119 723
Ränterelaterade	11 089 166	105 539	10 875 926	122 258
varav börshandlade	137 823	86 156 395	80
Optioner	74 495	922	75 413	1 333
Terminer	524 253	14 651	554 440	14 310
Swappar	2 314 103	33 072	2 464 976	46 767
Valutarelaterade	2 912 851	48 646	3 094 830	62 409
varav börshandlade	2 36
Optioner	25 316	1 427	20 135	3 797
Terminer	9 683 302	9 063 350
Swappar	29 504	1 421	31 806	5 209
Aktierelaterade	64 503	3 150	61 004	9 356
varav börshandlade	27 080	992	20 225	3 355
Optioner	3 344	2 022	3 568	5 237
Terminer	4 805	24 016	12 604	37 873
Swappar	3 808	4 249	12 303	914
Övriga	11 957	30 288	28 476	44 025
varav börshandlade	1 757	1 596
SUMMA	14 078 477	187 622	14 060 235	238 048
varav börshandlade	164 904	1 837	176 621	4 067

Koncernen, 2021

	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
	Med positiva stängningsvärden	Med negativa stängningsvärden	Med positiva stängningsvärden	Med negativa stängningsvärden
Optioner	176 634	1 082	159 785	1 588
Terminer	2 278 354	190	1 967 964	107
Swappar	7 609 998	56 712	7 784 997	48 216
Ränterelaterade	10 064 986	57 983	9 912 747	49 910
varav börshandlade	64 056	30 53 116	38
Optioner	64 129	586	56 244	566
Terminer	532 990	10 283	490 216	7 026
Swappar	1 933 495	25 311	1 842 751	19 309
Valutarelaterade	2 530 614	36 180	2 389 211	26 902
varav börshandlade	2 2
Optioner	29 165	1 603	20 994	3 605
Terminer	10 930 215	12 744 246
Swappar	43 320	2 465	55 685	4 234
Aktierelaterade	83 415	4 283	89 423	8 085
varav börshandlade	34 082	898	22 862	2 934
Optioner	44 194	4 403	47 381	4 181
Terminer	130 995	22 563	128 414	28 511
Swappar	18 832	639	25 545	584
Övriga	194 022	27 605	201 340	33 276
varav börshandlade	70 813	3 006	35 745	3 674
SUMMA	12 873 037	126 051	12 592 721	118 173
varav börshandlade	168 951	3 936	111 722	6 647

Finansiella rapporter — Noter 157 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 21 fortsättning

Derivatinstrument och säkringsredovisning

Med positiva stängningsvärden

Med negativa stängningsvärden

Moderbolaget, 2022

	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
	Med positiva stängningsvärden	Med negativa stängningsvärden	Med positiva stängningsvärden	Med negativa stängningsvärden
Optioner	137 333	2 298	172 916	2 331
Terminer	1 980	108 385	1 582 309	203
Swappar	8 915 472	94 296	9 033 702	111 536
Ränterelaterade	11 032 913	96 979	10 788 926	114 070
varav börshandlade	137 823	86 156 395	80
Optioner	74 128	898	75 024	1 324
Terminer	524 291	14 559	555 089	14 250
Swappar	2 326 519	33 270	2 471 782	46 908
Valutarelaterade	2 924 938	48 727	3 101 895	62 483
varav börshandlade	67 2 36
Optioner	25 316	1 427	20 135	3 797
Terminer	9 683 302	9 063 350
Swappar	29 504	1 421	31 806	5 209
Aktierelaterade	64 503	3 150	61 004	9 356
varav börshandlade	27 080	992	20 225	3 355
Optioner	3 344	2 022	3 568	5 237
Terminer	4 805	24 016	12 604	37 873
Swappar	3 808	4 249	12 303	914
Övriga	11 957	30 288	28 476	44 025
varav börshandlade	1 757	1 596
SUMMA	14 034 311	179 144	13 980 300	229 933
varav börshandlade	27 148	1 751	20 226	3 988

Moderbolaget, 2021

	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
	Med positiva stängningsvärden	Med negativa stängningsvärden	Med positiva stängningsvärden	Med negativa stängningsvärden
Optioner	186 371	1 108	162 785	1 636
Terminer	2 278 354	190	1 967 005	107
Swappar	7 607 498	51 859	7 546 097	43 853
Ränterelaterade	10 072 223	53 157	9 675 887	45 596
varav börshandlade	64 056	30 53 116	38
Optioner	64 089	540	56 195	529
Terminer	533 086	10 272	490 193	6 690
Swappar	1 939 458	25 470	1 843 472	19 321
Valutarelaterade	2 536 633	36 281	2 389 861	26 541
varav börshandlade	2 2
Optioner	29 165	1 603	20 994	3 605
Terminer	10 930 215	12 744 246
Swappar	43 320	2 465	55 685	4 234
Aktierelaterade	83 415	4 283	89 423	8 085
varav börshandlade	34 082	898	22 862	2 934
Optioner	44 210	4 403	47 381	4 181
Terminer	130 995	22 563	128 414	28 511
Swappar	18 832	639	25 545	584
Övriga	194 037	27 605	201 340	33 276
varav börshandlade	70 813	3 006	35 745	3 674
SUMMA	12 886 308	121 326	12 356 510	113 497
varav börshandlade	168 951	3 906	111 722	6 610

Säkringsredovisning

Redovisningsprinciper

Referensräntereformen (Interest Rate Benchmark Reform)
I samband med att International Accounting Standards Board offentliggjorde Ändringarna i IFRS 9, IAS 39 och IFRS 7 till följd av Referensräntereformen den internationella rapporteringsstandarden IFRS 9 fastslog man att företag – Fas 1 ger tillfällig lättnad från att tillämpa specifika krav på säkringsredovis- har valmöjlighet att fortsätta att tillämpa kraven på säkringsredovisning i IAS 39. Koncernen har valt att fortsätta tillämpa kraven på säkringsredovis- ning för säkringsrelationer som direkt påverkas av referensräntereformen. Lättnaderna leder till att referensräntereformen i allmänhet inte bör resultera i IAS 39 avseende säkringsredovisning. att säkringsredovisningen upphör. All ineffektivitet från säkringar redovisas även fortsättningsvis i resultaträkningen.

SEB:s säkrade exponering påverkas av reformen av referensräntor för USD LIBOR. Koncernen har analyserat marknadsförväntningarna vid fastställandet av säkringsinstrumentets verkliga värde och nuvärdet av uppskattade kassa- flöden för den säkrade posten.

Finansiella rapporter — Noter 158 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Kassaflödessäkringar

Koncernen innehar en portfölj av utlåning samt in- och upplåning med rörlig ränta vilka är exponerade mot fluktuationer i kassaflöde till följd av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk som utgör den designerade riskexponering är definierad som den förändring i framtida prognostiserade kassaflöden från utlåning samt in- och upplåning med rörlig ränta och som uppstår uteslutande från förändringar i relevanta referensräntor.

Koncernen säkrar en andel av sin exponering mot variabilitet i framtida prognostiserade kassaflöden från nämnda finansiella tillgångar och finansiella skulder med rörlig ränta. För detta ändamål ingås ränteswappavtal där koncernen antingen betalar den fasta räntan och erhåller den rörliga räntan eller vice versa. Huruvida koncernen erhåller eller betalar den fasta räntan i swappavtalet är beroende av om volymerna för ut- låning med rörlig ränta överstiger volymerna för in- och upplåning med rörlig ränta eller om motsatt förhållande föreligger. Tillvägagångssättet innebär att den rörliga räntan på den säkrade posten ersätts med fast ränta. Ränteflöden från utlåning samt in- och upplåning är prognostiserade att periodiseras över resultaträkningen under perioden 2023 till 2037.

Källor till ineffektivitet

Effektiviteten i säkringen bedöms utifrån den grad förändringar i verkligt värde (nuvärde) av framtida prognostiserade kassaflöden som uppstår uteslutande från förändringar i relevanta referensräntor motverkas av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Möjliga källor till ineffektivitet kan vara följande;

(i) Avvikelser i väsentliga villkor mellan den säkrade posten (hypotetiskt derivat) och säkringsinstrumentets villkor avseende räntebetalningar med rörlig ränta ger upphov till ineffektivitet;

(ii) Finansieringrelaterade verkligt värde-justeringar (”FVA”, funding vale adjust- ments) på säkringsinstrument där central motpartsclearing ej tillämpas. Mot-

ändringar i verkligt värde till följd av fluktuationer i marknadsräntor. Ränterisk som kommer att påverkas av IBOR-reformen. Risktal uttrycks som en baspunkts parallellskifte av räntekurvan.

Verkligt värdesäkringar av ränterisk

Koncernen innehar en portfölj av långfristiga fastförräntade bolån samt lång- fristiga fastförräntade emitterade värdepapper vilka är exponerade mot för- svarande verkligt värde-justeringar förekommer ej på den säkrade posten.

Nominellt	Tillgång	Skuld
USD LIBOR	USD 4,750 mdr	USD 0,9m

För mer information om koncernens projekt avseende övergången till alterna- tive referensräntor och Referensräntereformen (IBOR) – Fas 2, se not 40 g.

Riskhantering

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som är acceptabel genom att sätta övergripande limiter och generella instruktioner. Risktolerans och limiter sätts för tradingverksamheten, övrig bankverksamhet och pensionsplanerna. Group Risk Committee fördelar de fastställda mandaten till divisionerna och treasury- funktionen, som i sin tur fördelar ut erhållna limiter internt. Treasury har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker vilka konsolideras på central nivå.

Riskkategori och designerad riskexponering

Ränterisk är den designerade riskexponering för verkligt värde- samt kassa- flödessäkringar. Ränterisk uppstår till följd av förändringar i räntor och huvud- delen av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår i den övriga bank- verksamheten när räntebindningsperioderna i tillgångar och skulder, inklusive derivat, skiljer sig.# Not 21 fortsättning Derivatinstrument och säkringsredovisning

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 64 246 Mkr (51 496) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter.

Koncernen säkrar en andel av existerande ränterisk i nämnda fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder mot förändringar i verkligt värde. För detta ändamål ingås ränteswappar (not 6) där koncernen betalar det fasta benet och erhåller det rörliga benet för säkring av långfristiga fastförräntade bolån samt ränteswappar där man erhåller den fasta räntan och betalar den rörliga räntan för säkring av långfristiga fastförräntade emitterade värdepapper. Tillvägagångssättet innebär att den fasta ränta på den säkrade posten ersätt med rörlig ränta. Säkringsutförandet är utförd på post per post för långfristiga fastförräntade emitterade värdepapper samt på en grupp av poster aggregerat utifrån förfallostruktur för långfristiga fastförräntade bolån.

Källor till ineffektivitet

Effektiviteten i säkringen bedöms utifrån den grad förändringar i verkligt värde som uppstår uteslutande från förändringar i applicerade diskonteringsräntor motverkas av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet. Möjliga källor till ineffektivitet kan vara följande; (i) det diskonterade kassaflödet från de räntebetalningar med rörlig ränta i säkringsinstrumentet saknar motsvarande kassaflöde på den säkrade posten varmed ineffektivitet uppstår; (ii) avvikelser i väsentliga villkor mellan den säkrade posten och säkringsinstru- mentets villkor avseende räntebetalningar med fast ränta (”proxyobligation”) ger upphov till ineffektivitet; (iii) olika tillämpade referensräntor för diskontering av den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Exempelvis tillämpningen av antingen säkerställd eller icke säkerställd referensränta beroende på säkerhetskaraktären hos säkrings- instrumentet medan icke säkerställd referensränta tillämpas för den säkrade posten; (iv) Finansieringrelaterade verkligt värde-justeringar (”FVA”, funding vale adjust- ments) på säkringsinstrument där central motpartsclearing ej tillämpas. Mot- svarande verkligt värde-justeringar förekommer ej på den säkrade posten. (v) effekterna av de kommande reformerna avseende USD LIBOR, eftersom dessa kan träda i kraft vid en annan tidpunkt och ha en annan inverkan på den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Mer information om dessa reformer anges not 40g.

Säkringsinstrument

Koncernen, 2022	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värdeförändring	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värdeförändring
	Med positiva stängningsvärden			Med negativa stängningsvärden
Derivat	113 045	86	–4 256	311 512	465	–23 425
Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk	113 045	86	–4 256	311 512	465	–23 425
Derivat	183 850	116	6 656	0	15	34
Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk	183 850	116	6 656	0	15	34
Derivat	4 739	35	–199	2 312	245	305
Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk	4 739	35	–199	2 312	245	305
SUMMA	301 634	237	2 200	313 824	726	–23 087

Koncernen, 2021	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värdeförändring	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värdeförändring
	Med positiva stängningsvärden			Med negativa stängningsvärden
Derivat	172 736	633	–1 834	227 068	124	–5 029
Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk	172 736	633	–1 834	227 068	124	–5 029
Derivat	248 600	108	190	0	0	1 007
Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk	248 600	108	190	0	0	1 007
Derivat	6 305	232	39	3 619	325	–4
Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk	6 305	232	39	3 619	325	–4
SUMMA	427 642	973	–1 605	230 687	449	–4 026

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

	Resultatförd ineffektivitet i säkringsförhållanden	Bokfört värde på säkrad post	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Förändring av verkligt värde på säkrad post under året
Koncernen, 2022
Resultaträkning Övriga intäkter, netto	59
Balansräkning Emitterade värdepapper		396 694	–20 839	27 741
Verkligt värde-säkring av ränterisk	59	396 694	–20 839	27 741
Resultaträkning Övriga intäkter, netto	–64
Balansräkning Utlåning till allmänheten		336 950
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk			–7 456	–6 754
Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk	–64	336 950	–7 456	–6 754
SUMMA	–5	733 643	–28 295	20 987

	Resultatförd ineffektivitet i säkringsförhållanden	Bokfört värde på säkrad post	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Förändring av verkligt värde på säkrad post under året
Koncernen, 2021
Resultaträkning Övriga intäkter, netto	–22
Balansräkning Emitterade värdepapper		395 575	1 244	6 841
Verkligt värde-säkring av ränterisk	–22	395 575	1 244	6 841
Resultaträkning Övriga intäkter, netto	–1
Balansräkning Utlåning till allmänheten		370 524
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk			–702	–1 198
Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk	–1	370 524	–702	–1 198
SUMMA	–23	766 099	542	5 643

Kassaflödessäkringar

	Utgående balans i kassaflödesreserven	Effektivitet i säkringsförhållanden inkluderat i resultaträkningen under året	Ineffektivitet i säkringsförhållanden inkluderat från kassaflödesreserven för vilket säkringsredovisning tidigare gjorts	Belopp omklassificerat från kassaflödesreserven till resultaträkningen under året	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Kvarvarande säkringar	Avvecklade säkringar	Övrigt totalresultat
Koncernen, 2022
Resultaträkning Övriga intäkter, netto		3	13
Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar	102
Balansräkning Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten	–102
Eget kapital Kassaflödessäkringar	30		–93
SUMMA	–102	30	–93	102	3	13

	Utgående balans i kassaflödesreserven	Effektivitet i säkringsförhållanden inkluderat i resultaträkningen under året	Ineffektivitet i säkringsförhållanden inkluderat från kassaflödesreserven för vilket säkringsredovisning tidigare gjorts	Belopp omklassificerat från kassaflödesreserven till resultaträkningen under året	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Kvarvarande säkringar	Avvecklade säkringar	Övrigt totalresultat
Koncernen, 2021
Resultaträkning Övriga intäkter, netto		–1	1
Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar	36
Balansräkning Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten	–36
Eget kapital Kassaflödessäkringar	129		–110
SUMMA	–36	129	–110	36	–1	1

Säkringsinstrument

Moderbolaget, 2022	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värdeförändring	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värdeförändring
	Med positiva stängningsvärden			Med negativa stängningsvärden
Derivat	113 045	86	–4 256	311 512	465	–23 425
Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk	113 045	86	–4 256	311 512	465	–23 425
Derivat	183 850	116	6 656	0	15	34
Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk	183 850	116	6 656	0	15	34
Derivat	4 739	35	–199	2 312	245	305
Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk	4 739	35	–199	2 312	245	305
SUMMA	301 634	237	2 200	313 824	726	–23 087

Moderbolaget, 2021	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värdeförändring	Nominellt belopp	Bokfört belopp	Värdeförändring
	Med positiva stängningsvärden			Med negativa stängningsvärden
Derivat	172 736	633	–1 834	227 068	124	–5 029
Säkringsinstrument för verkligt värde vid säkring av ränterisk	172 736	633	–1 834	227 068	124	–5 029
Derivat	248 600	108	190	0	0	1 007
Säkringsinstrument för verkligt värde vid portföljsäkring av ränterisk	248 600	108	190	0	0	1 007
Derivat	6 305	232	39	3 619	325	–4
Säkringsinstrument för variabilitet av kassaflöde vid ränterisk	6 305	232	39	3 619	325	–4
SUMMA	427 642	973	–1 605	230 687	449	–4 026

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Förändring av verkligt värde på säkrad post under året	Resultatförd ineffektivitet i säkringsförhållanden	Bokfört värde på säkrad post
Moderbolaget, 2022
Resultaträkning Övriga intäkter, netto			59
Balansräkning Emitterade värdepapper	–20 839	27 741	59	396 694
Verkligt värde-säkring av ränterisk	–20 839	27 741	59	396 694
Resultaträkning Övriga intäkter, netto			–64
Balansräkning Utlåning till allmänheten			–64	336 950
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk	–7 456	–6 754	–64	336 950
Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk	–7 456	–6 754	–64	336 950
SUMMA	–28 295	20 987	–5	733 643

	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Förändring av verkligt värde på säkrad post under året	Resultatförd ineffektivitet i säkringsförhållanden	Bokfört värde på säkrad post
Moderbolaget, 2021
Resultaträkning Övriga intäkter, netto			–22
Balansräkning Emitterade värdepapper	1 244	6 841	–22	395 575
Verkligt värde-säkring av ränterisk	1 244	6 841	–22	395 575
Resultaträkning Övriga intäkter, netto			–1
Balansräkning Utlåning till allmänheten			–1	370 524
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk	–702	–1 198	–1	370 524
Verkligt värde-säkring för portfölj av ränterisk	–702	–1 198	–1	370 524
SUMMA	542	5 643	–23	766 099

Kassaflödessäkringar

	Utgående balans i kassaflödesreserven	Effektivitet i säkringsförhållanden inkluderat i resultaträkningen under året	Ineffektivitet i säkringsförhållanden inkluderat från kassaflödesreserven för vilket säkringsredovisning tidigare gjorts	Belopp omklassificerat från kassaflödesreserven till resultaträkningen under året	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Kvarvarande säkringar	Avvecklade säkringar	Övrigt totalresultat
Moderbolaget, 2022
Resultaträkning Övriga intäkter, netto		3	13
Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar	102
Balansräkning Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten	–102
Eget kapital Kassaflödessäkringar	30		–93
SUMMA	–102	30	–93	102	3	13

	Utgående balans i kassaflödesreserven	Effektivitet i säkringsförhållanden inkluderat i resultaträkningen under året	Ineffektivitet i säkringsförhållanden inkluderat från kassaflödesreserven för vilket säkringsredovisning tidigare gjorts	Belopp omklassificerat från kassaflödesreserven till resultaträkningen under året	Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	Kvarvarande säkringar	Avvecklade säkringar	Övrigt totalresultat
Moderbolaget, 2021
Resultaträkning Övriga intäkter, netto		–1	1
Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar	36
Balansräkning Utlåning till allmänheten samt in- och upplåning från allmänheten	–36
Eget kapital Kassaflödessäkringar	129		–110
SUMMA	–36	129	–110	36	–1	1

22 Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures## Not 22 fortsättning Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures

	2022	2021	2022	2021
Svenska dotterbolag	14 541	14 641
Utländska dotterbolag	25 139	46 009	35 425
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures, strategiska innehav	790	669	616	463
Aktier och andelar i intresseföretag, innehav i riskkapitalverksamheten	550	702	550	702
SUMMA	1 365	1 510	61 717	51 231
varav innehav i kreditinstitut	44 661	34 153

1) Vissa vilande dotterbolag i koncernen är redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Under 2022 gjordes en nedskrivning av SEB Bank i Ryssland med 829 Mkr. (tidigare DSK Hyp AG) med 5 224 Mkr (1 911). En nedskrivning avseende Därtill skrev moderbolaget ned värdet på innehavet i SEB Corporate Bank i Skandinaviska Enskilda Ltd, som är under avveckling, gjordes med 515 Mkr. Ukraina med 63 Mkr och DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG Totalt gjordes nedskrivningar om 6 631 Mkr (1 911) på innehav i dotterbolag.

Svenska koncernföretag

Land	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm Sverige	38	100	38	100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm Sverige	0	100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm Sverige	146	100	100
IFA DBB AB, Stockholm Sverige	330	100	330	100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm Sverige	0	99	0	99
Repono Holding AB, Stockholm Sverige	3 227	100	3 227	100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm Sverige	5	100	5	100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm Sverige	12	100	12	100
SEB Investment Management AB, Stockholm Sverige	541	100	541	100
SEB Kort Bank AB, Stockholm Sverige	3 760	346	100	3 760	277	100
SEB Life and Pension Holding AB, Stockholm Sverige	6 424	1 000	100	6 424	600	100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm Sverige	204	100	204	100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm Sverige	0	100
SUMMA	14 541	1 492		14 641	877

Utländska koncernföretag

	2022	2021
DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG (tidigare DSK Hyp AG), Frankfurt am Main Tyskland	27 496	5 224
SEB Bank JSC, St Petersburg Ryssland	0	137
SEB Banka, AS, Riga Lettland	2 242	687
SEB bankas, AB, Vilnius Litauen	7 525	1 178
SEB Corporate Bank, PJSC, Kiev Ukraina	75	100
SEB do Brasil Representacões LTDA, Sao Paulo Brasilien	0	1
SEB Leasing Oy, Helsingfors Finland	5 090	100
SEB Njord AS, Oslo Norge	0	100
SEB Pank, AS, Tallinn Estland	3 508	1 027
SEB Securities Inc, New York USA	72	100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London Storbritannien	0	572
SUMMA	46 009	8 827

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran. För mer information om dotterbolag, direkt eller indirekt ägda av (via dotterbolag) av Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), under räkenskapsåret och/eller vid utgången av räkenskapsåret, se Hållbarhetsnoter sid. 226–227.

Betydande begränsningar i möjligheterna att använda koncernens tillgångar krav håller dotterbolagen kapitalinstrument och andra typer av efterställda och reglera dess skulder skulder. Skandinaviska Enskilda Banken AB (Publ) kan få utdelningar, använda tillgångar och reglera skulder för dotterbolag i koncernen med begränsning av vissa till- Lagstadgade krav synsmässiga, lagstadgade och avtalsbetingade restriktioner. Dessa restriktio- Dotterbolag måste hålla en viss solvensnivå och kan inte dela ut kapital eller ner är: vinster så att solvensen sjunker under denna nivå. Tillsynskrav Kontraktuella krav Dotterbolag under tillsyn ska tillämpa stabilitetsfrämjande kapitalkrav i de Koncernen pantsätter vissa av sina finansiella tillgångar som säkerhet i finan- länder där de är reglerade. Dessa dotterbolag måste hålla en viss nivå av kapi- sierings- och likviditetssyfte. Ianspråktagna tillgångar kan inte överföras inom tal i förhållande till sina exponeringar, vilket begränsar deras möjlighet att dela gruppen. Sådana tillgångar beskrivs vidare i not 47 Ställda säkerheter. ut kontanta medel eller andra tillgångar till moderbolaget. För att möta dessa

1) Finansiella rapporter — Noter 163 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures – Strategiska innehav

	Tillgångar	Skulder	Intäkter	Resultat	Bokfört värde	Ägarandel, %
Bankomat AB, Stockholm	3 066	2 626	664	26	66	20
BGC Holding AB, Stockholm	1 297	198	1 206	300	104	33
Cinder Invest AB, Stockholm	443	5	0	–43	110	18
Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm	145	47	299	27	7	18
Getswish AB, Stockholm	131	35	213	6	19	20
Invidem AB (tidigare Nordic KYC Utility AB), Stockholm	58	30	0	–187	122	17
P27 Nordic Payments AB, Stockholm	206	55	11	–218	185	17
Tibern AB, Stockholm	0	0	0	0	3	14
USE Intressenter AB, Stockholm	1	0	0	0	0	28
Moderbolagets innehav					616
Dotterbolagens innehav					41
Justering för andelar redovisade enligt kapitalandelsmetoden					132
KONCERNENS INNEHAV					790

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2021.

Aktier och andelar i intresseföretag – Innehav i riskkapitalverksamheten

	2022	2021
	Bokfört värde	Ägarandel, %
Airsonett AB, Ängelholm	25	27
Apica AB, Stockholm	32	30
Avidicare Holding AB, Ängelholm	11	33
Cparta Cyber Defense AB, Stockholm	177	49
C-Green AB, Solna	0	3
CorPower Ocean AB, Stockholm	20	3
EnginZyme AB, Solna	0	7
InDex Pharmaceuticals Holding AB, Stockholm	23
Leasify AB, Stockholm	6	22
Now Interact Nordic AB, Stockholm	3	11
NuEvolution AB, Stockholm	0	20
OssDsign AB, Uppsala	46	11
Scandinova Systems AB, Uppsala	113	22
Scibase Holding AB, Stockholm	0	4
TSS Holding AB, Stockholm	117	42
Moderbolagets innehav	550	702
KONCERNENS INNEHAV	550	702

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultatet.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor.

1) 1) 1) 1) Finansiella rapporter — Noter 164 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

23 Immateriella tillgångar

| | Koncernen | Moderbolaget | | | | | | | | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| | Goodwill | Anskaffningsvärden | Aktiverade IT-system | Internt utvecklade immateriella tillgångar | Övriga immateriella tillgångar | Summa | Goodwill | Aktiverade IT-system | Internt utvecklade immateriella tillgångar | Övriga immateriella tillgångar | Summa |
| 2022 | | | | | | | | | | | |
| Ingående balans | 4 582 | 6 174 | 6 538 | 2 600 | 19 894 | 1 377 | 5 843 | 775 | 7 995 |
| Förvärv och kapitaliseringar | 106 | 662 | 11 779 | 546 | 546 | | | | |
| Omklassificeringar | 77 | –77 | | 77 | –77 | | | | |
| Utrangeringar och avyttringar | –386 | –85 | –471 | –182 | –13 | –195 | | | |
| Förändringar i valutakurser | 48 | 196 | 31 | 110 | 385 | 1 | 7 | 8 | |
| Anskaffningsvärde | 4 630 | 6 477 | 6 923 | 2 559 | 20 588 | 1 377 | 6 285 | 691 | 8 354 |
| Ingående balans | –5 427 | –4 612 | –2 389 | –12 428 | –1 377 | –4 168 | –735 | –6 280 |
| Årets avskrivningar | –224 | –608 | –51 | –884 | –525 | –17 | –541 | |
| Omklassificeringar | –77 | 77 | | –77 | 77 | | | |
| Utrangeringar och avyttringar | 196 | 85 | 280 | 103 | 13 | 116 | | | |
| Förändringar i valutakurser | –166 | –15 | –95 | –276 | –1 | –5 | –6 | |
| Ackumulerade avskrivningar | –5 818 | –5 117 | –2 373 | –13 308 | –1 377 | –4 668 | –666 | –6 712 |
| SUMMA | 4 630 | 659 | 1 806 | 186 | 7 280 | 0 | 1 617 | 25 | 1 642 |
| 2021 | | | | | | | | | | | |
| Ingående balans | 4 699 | 6 022 | 6 035 | 2 875 | 19 631 | 1 377 | 5 420 | 862 | 7 659 |
| Förvärv och kapitaliseringar | 98 | 582 | 4 684 | 505 | 0 | 505 | | | |
| Omklassificeringar | –2 | –2 | | | | | | | |
| Utrangeringar och avyttringar | –179 | –89 | –283 | –551 | –84 | –90 | –174 | |
| Förändringar i valutakurser | 62 | 54 | 10 | 6 | 132 | 3 | 2 | 5 | |
| Anskaffningsvärde | 4 582 | 6 174 | 6 538 | 2 600 | 19 894 | 1 377 | 5 843 | 775 | 7 995 |
| Ingående balans | –5 157 | –4 106 | –2 559 | –11 823 | –1 377 | –3 737 | –769 | –5 883 |
| Årets avskrivningar | –231 | –581 | –101 | –912 | –506 | –43 | –550 | |
| Omklassificeringar | 1 | 1 | | | | | | | |
| Utrangeringar och avyttringar | 80 | 272 | 352 | 77 | 79 | 157 | | | |
| Förändringar i valutakurser | –40 | –5 | –1 | –46 | –2 | –2 | –4 | |
| Ackumulerade avskrivningar | –5 427 | –4 612 | –2 389 | –12 428 | –1 377 | –4 168 | –666 | –6 712 |
| SUMMA | 4 582 | 747 | 1 926 | 212 | 7 466 | 0 | 1 675 | 40 | 1 714 |

1) Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod. Alla övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Avskrivningsplanerna beskrivs i not 1.

Goodwill

KGE:er	Anskaffningsår	Ingående balans 2021	Förändringar i valutakurser	Nedskrivning	Utgående balans 2021	Förändringar i valutakurser	Utgående balans 2022
Kort, Norge & Danmark	2002/2004	852	62	–179	735	48	783
Liv Sverige	1996/1997	2 343			2 343		2 343
Investment Management Sverige	1997/1998	1 504			1 504		1 504
SUMMA		4 699	4 582	4 630

1) KGE:erna presenteras tillsammans eftersom båda förvärven relaterar till Eurocard-affären.

Prövning av nedskrivningsbehov 2022

Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2022 genomfördes i fjärde kvar talet. Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE) – diskonteringsränta Resultat av prövning av nedskrivningsbehov Diskonteringsräntan som används för koncernen är 10,4 procent före skatt och# Finansiella rapporter — Noter

Not 23 fortsättning

Immateriella tillgångar

Prövning av nedskrivningsbehov

2021

Resultat av prövning av nedskrivningsbehov
Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2021 genomfördes i fjärde kvar- talet. Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov för KGEerna Kort Danmark, Liv Sverige och Investment Management Sverige. För KGEn Kort Norge var återvinningsvärdet 1 396 Mkr vilket var lägre än det redovisade värdet 1 575 Mkr. Därför har en nedskrivning om 179 Mkr redovi- sats i segment Företag & Privatkunder genom en minskning av det redovisade värdet av goodwill. Efter nedskrivningen är det redovisade värdet av goodwill för den här KGE 489 Mkr.

Resultatet före avskrivningar har minskat jämfört med tidigare prognoser. Den huvudsakliga anledningen var den fördröjda återhämt- ningen av provisioner från företagskort som en följd av covid-19-pandemin. Resultatet före avskrivningar bedöms kunna vara återhämtat i mitten av den nya prognosperioden.

Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden

Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärdet och tar sin utgångspunkt i affärsplanen 2022–2024 samt uppskattade kassaflöden för 2025–2026. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om 1,5 procent. Det allokerade kapitalet erhålls från koncernens interna kapital allokeringsmodell som anpassats till de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen har sin utgångspunkt från den senast publicerade Nordic Outlook. De huvudsakliga antagandena är: BNP tillväxt i Sverige från 4,6 procent till 2,4 procent över tre år och för övriga Norden från 3,8 procent till 2,2 procent; inflation i Sverige 2,3 procent till 1,5 procent och för övriga Norden från 1,8 procent till 1,7 procent. Reporäntan i Sverige antas vara 0,25 procent i slutet av 2023.

Prognoser och antaganden om kostnad för Eget kapital (KfE) – diskonteringsränta

Diskonteringsräntan som används för koncernen är 9,5 procent före skatt och fastställs baserat på information från externa källor och tillämpas på alla KGE.

Känslighetsanalys

I känslighetsanalysen ökades diskonteringsräntan med en procentenhet, den genomsnittliga tillväxttakten för resultat före avskrivningar under prognosperi- oden minskades med en procentenhet och den långsiktiga tillväxten minskades med en procentenhet. Känslighetsanalysen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov för KGEerna Kort Danmark, Liv Sverige och Investment Management Sverige.

Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov. fastställs baserat på information från externa källor och tillämpas på alla KGE. Prognoser och antaganden om framtida kassaflöden Känslighetsanalys I känslighetsanalysen ökades diskonteringsräntan med en procentenhet, den Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärdet och genomsnittliga tillväxttakten för resultat före avskrivningar under prognosper- tar sin utgångspunkt i affärsplanen 2023–2025 samt uppskattade kassaflöden ioden minskades med en procentenhet och den långsiktiga tillväxten minskades för 2026–2027. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om med en procentenhet. Med ändringarna i de viktiga antagandena skulle det 2,0 procent. Det allokerade kapitalet erhålls från koncernens interna kapital- redovisade värdet för KGE Kort Norge överstiga återvinningsvärdet. Resultatet allokeringsmodell som anpassats till de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive före avskrivningar i början av prognosperioden har minskat jämfört med tidigare ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen har sin utgångspunkt från den uppskattade prognoserna och antaganden om framtida kassaflöden baseras på nyttjandevärdet och tar sin utgångspunkt i affärsplanen 2023–2025 samt uppskattade kassaflöden för 2026–2027. Den långsiktiga tillväxten baseras på en förväntad inflation om 2,0 procent. Det allokerade kapitalet erhålls från koncernens interna kapitalallokeringsmodell som anpassats till de nya kapitaltäckningsreglerna inklusive ledningens buffert. Kassaflödena i affärsplanen har sin utgångspunkt från den senast publicerade Nordic Outlook. De huvudsakliga antagandena är: BNP tillväxt i Sverige från 2,9 procent till 1,3 procent över tre år och för övriga Norden från 2,2 procent till 2,0 procent; inflation i Sverige 8,2 procent till 2,1 procent och för övriga Norden från 7,0 procent till 1,8 procent. Reporäntan i Sverige antas vara 2,75 procent i slutet av 2024. Diskonteringsräntan (KfE) sätts till 11,4 eller om den genomsnittliga årliga- tillväxttakten minskas med nio procentenheter .

25 Övriga tillgångar

	Koncernen	Moderbolaget
	2022	2021
Kundfordringar	1 178	1 838
Likvidfordringar	9 858	12 105
Övriga tillgångar	5 852	7 057
SUMMA	16 888	21 001

24 Materiella tillgångar

	Koncernen	Moderbolaget
	2022	2021
Anskaffningsvärde
Ingående balans	3 189	26
Förvärv och kapitaliseringar	284	2 286
Omklassificeringar	0	0
Utrangeringar och avyttringar	–193	–1
Förändringar i valutakurser	130	4
Summa	3 411	31
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–1 993	–10
Årets avskrivningar	–347	–1
Årets nedskrivningar	0	0
Omklassificeringar	0	0
Utrangeringar och avyttringar	189	0
Förändringar i valutakurser	–88	–2
Summa	–2 239	–12
SUMMA	1 172	19

	Koncernen	Moderbolaget
	2022	2021
Anskaffningsvärde
Ingående balans	3 036	22
Förvärv och kapitaliseringar	304	1
Omklassificeringar	–12	0
Utrangeringar och avyttringar	–186	0
Förändringar i valutakurser	48	2
Summa	3 189	26
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–1 765	–9
Årets avskrivningar	–377	0
Årets nedskrivningar	0	0
Omklassificeringar	0	0
Utrangeringar och avyttringar	179	0
Förändringar i valutakurser	–30	–1
Summa	–1 993	–10
SUMMA	1 196	16

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning. Se not 49.

26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen	Moderbolaget
	2022	2021
Förutbetalda kostnader	2 150	2 193
Upplupna intäkter	561	492
Övrigt	3	29
SUMMA	2 714	2 714

27 In- och upplåning

	Koncernen	Moderbolaget
	2022	2021
Inlåning	15 377	14 399
Repor	749
Skulder till centralbanker	16 126	14 399
Inlåning	45 706	57 545
Marginalsäkerheter	3 341	1 439
Repor	1 700	1 824
Skulder till kreditinstitut	50 747	60 808
Offentlig förvaltning	19 049	20 276
Finansiella företag	408	995
Icke-finansiella företag	692	825
Hushåll	449	658
Marginalsäkerheter	119 050	87 854
Repor	12 114	7 713
Skuldinstrument	1 406
In- och upplåning från allmänheten	1 701 687	1 597 449
SUMMA	1 768 560	1 672 655

1) Varav 0 Mkr (1 406) designerat till verkligt värde via resultatet (FVDPL) för gruppen. Gruppens totala utestående kontraktuella skuld är 0 Mkr (1 250). Skillnaden mellan bokfört värde och kontraktuellt värde, det värde som bolaget är skyldigt att betala innehavarna av obligationerna vid tidpunkten för förfall, är för gruppen 0 Mkr (156). Den ackumulerade effekten för förändring av gruppens egen kreditrisk som en del av det verkliga värdet uppgår till 0 Mkr (–11), varav –11 Mkr (–173) avser 2022. För skuldinstrument designerade till verkligt värde via resultatet (FVDPL) så Bolaget anser att denna metod på ett korrekt sätt representerar förändringarna fastställs förändringen i verkligt värde hänförlig till förändring i kreditrisk genom i verkligt värde för skuldinstrument hänförligt till förändringar i kreditrisk efter- att först fastställa förändringar som kan tillskrivas förändringar i marknadsför- som bidrag från andra faktorer än förändringar av referensräntan inte anses hållanden som ger upphov till marknadsrisk, från det dras sedan förändringarna vara signifikanta för förändringen i verkligt värde för skuldinstrumen t. från den totala förändringen i verkligt värde av de emitterade obligationerna. Förändringar i marknadsförhållanden som ger upphov till marknadsrisk inklu- derar förändringar i referensräntan.

28 Skulder till försäkringstagarna

	Koncernen
	2022
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken, investeringsavtal 1)	424 226
Ingående balans	–75 998
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal	9 746
Förändringar i valutakurser	357 975
SUMMA

1) Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken. Skulderna och de hänförliga tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultatet (FVMPL).
2) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

	Koncernen
	2022
Skulder till försäkringstagarna 1)	34 623
Ingående balans	–3 782
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar	144
Förändringar i valutakurser	30 984
SUMMA

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad avkastning på investeringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.# Finansiella rapporter — Noter

29 Emitterade värdepapper

	Koncernen 2022	Koncernen 2021	Moderbolaget 2022	Moderbolaget 2021
Seniora obligationer	113 754	120 516	113 754	120 439
Seniora obligationer, nedskrivningsbara	53 511	30 250	53 511	30 250
Säkerställda obligationer	274 710	291 478	274 710	291 478
Företagscertifikat/Bankcertifikat	353 175	287 861	353 175	287 861
SUMMA	795 149	730 106	795 149	730 028

1) Varav 7 370 Mkr (10 453) designerat till verkligt värde via resultatet (FVDPL) för gruppen och 7 370 Mkr (10 376) designerat till verkligt värde via resultatet (FVDPL) för moderbolaget. Gruppens totala utestående kontraktuella skuld är 7 623 Mkr (9 946) och för moderbolaget 7 623 Mkr (9 870). Skillnaden mellan bokfört värde och kontraktuellt värde, det värde som bolaget är skyldigt att betala innehavarna av obligationerna vid tidpunkten för förfall är, för gruppen –253 Mkr (506) och för moderbolaget –253 Mkr (506). Den ackumulerade effekten för förändring av gruppens egen kreditrisk som en del av det verkliga värdet uppgår till 5 Mkr (80), varav –75 Mkr avser 2022 (–30). Motsvarande belopp för moderbolaget är 5 Mkr (80), varav –75 Mkr avser 2022 (–30). För emitterade obligationer designerade till verkligt värde via resultatet (FVDPL) så fastställs förändringen i verkligt värde hänförlig till förändring i kreditrisk genom att först fastställa förändringar som kan tillskrivas förändringar i marknadsförhållanden som ger upphov till marknadsrisk, från det dras sedan förändringarna i verkligt värde för emitterade obligationer hänförligt till förändringar i kreditrisk eftersom bidrag från andra faktorer än förändringar av referensräntan inte anses vara signifikanta för förändringen i verkligt värde för emitterade obligationer. Förändringar i marknadsförhållanden som ger upphov till marknadsrisk inkluderar förändringar i referensräntan. Förändringar i verkligt värde hänförliga till inbäddade derivat är exkluderade från beräkningen av verkligt värde förändringen som ger upphov till marknadsrisk. Bolaget anser att denna metod på ett korrekt sätt representerar förändringarna från den totala förändringen i verkligt värde av de emitterade obligationerna.

32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen 2022	Koncernen 2021	Moderbolaget 2022	Moderbolaget 2021
Upplupna kostnader	4 313	5 048	3 072	3 792
Förutbetalda intäkter	1 432	774	846	129
Övrigt	82	25	82	21
SUMMA	5 827	5 848	4 000	3 941

31 Övriga skulder

	Koncernen 2022	Koncernen 2021	Moderbolaget 2022	Moderbolaget 2021
Leverantörsskulder	2 372	1 944	1 607	970
Likvidskulder	10 420	6 701	8 699	5 119
Leasingskulder	5 277	5 527
Övriga skulder	18 996	28 714	14 741	19 521
SUMMA	37 065	42 886	25 047	25 610

30 Korta positioner

	Koncernen 2022	Koncernen 2021	Moderbolaget 2022	Moderbolaget 2021
Egetkapitalinstrument	20 527	14 405	20 527	14 405
Räntebärande värdepapper	24 109	20 164	24 109	20 164
SUMMA	44 635	34 569	44 635	34 569

33 Avsättningar

	Koncernen 2022	Koncernen 2021	Moderbolaget 2022	Moderbolaget 2021
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver	27	53	24	48
Reserv för finansiella garantier och lånelöften (not 18)	997	640	859	529
Övriga avsättningar	32	68	26	59
SUMMA	1 056	761	909	636

Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver

Ingående balans	53	124	48	59
Avsättningar	10	10
Återföring av outnyttjade reserver	–18
Övriga förändringar	–26	–63	–24	–21
Förändringar i valutakurser	1
SUMMA	27	53	24	48

Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader för övertalighet och beräknas användas inom tre år.

Övriga avsättningar

Ingående balans	68	213	59	56
Avsättningar	1	5	1	1
Ianspråktaget	–4	–3	0
Återföring av outnyttjade reserver	–18	–147	–18
Övriga förändringar	–17	–1	–17	4
Förändringar i valutakurser	2	1
SUMMA	32	68	26	59

Övriga avsättningar består huvudsakligen av kostnader för omorganisation inom koncernen som beräknas utnyttjas inom fyra år och oreglerade fordringar inom alla rörelsesegment.

34 Efterställda skulder

	Koncernen 2022	Koncernen 2021	Moderbolaget 2022	Moderbolaget 2021
Förlagslån	15 902	14 726	15 002	13 826
Förlagslån, eviga	14 561	13 555	14 561	13 555
Värdeförändring till följd av säkringsredovisning till verkligt värde	–1 790	145	–1 790	145
Upplupen ränta	94	123	94	123
SUMMA	28 767	28 549	27 867	27 649

Förlagslån

Ursprungligt nominellt belopp	Valuta	Bokfört värde	Räntesats, %
2021/2031	EUR	500	5 556
2016/2028	EUR	850	9 446
Summa Moderbolaget			15 002
Förlagslån emitterade av övriga koncernföretag			900
SUMMA			15 902

Förlagslån, eviga

Ursprungligt nominellt belopp	Valuta	Bokfört värde	Räntesats, %
2017	USD	500	5 201
2019	USD	900	9 361
SUMMA			14 561

35 Obeskattade reserver

	Moderbolaget 2022	Moderbolaget 2021
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt	15 680	17 100
SUMMA	15 680	17 100

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels uppskjuten skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget	Överavskrivning	Summa
Ingående balans	18 590	18 590
Årets upplösning	–1 490	–1 490
Utgående balans 2021	17 100	17 100
Årets upplösning	–1 457	–1 457
UTGÅENDE BALANS 2022	15 680	15 680

36 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde 2022

	Koncernen	Moderbolaget	Värderings- teknik baserad på observerbara indata (Nivå 1)	Värderings- teknik baserad på observerbara indata (Nivå 2)	Värderings- teknik baserad på ej observerbara indata (Nivå 3)	Summa	Värderings- teknik baserad på observerbara indata (Nivå 1)	Värderings- teknik baserad på observerbara indata (Nivå 2)	Värderings- teknik baserad på ej observerbara indata (Nivå 3)	Summa
Tillgångar
Utlåning	110 833	111 300	1 429			112 262	110 300	1 429		112 729
Räntebärande värdepapper	119 030	97 315	123 620	1 095		243 745	97 315	119 938	217 253
Egetkapitalinstrument	45 794	40 608	476	20 324		66 594	40 608	443	3 593	44 644
Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken	335 423		11 776	9 169		356 367
Derivatinstrument – ränterelaterade	381	385	104 571	346		105 298	385	96 012	346	96 743
Derivatinstrument – aktierelaterade	718	718	2 432			3 150	718	2 432		3 150
Derivatinstrument – valutarelaterade	48	44	650			48 650	44	684		48 728
Derivatinstrument – kreditrelaterade	432	432				432	432			432
Derivatinstrument – råvarurelaterade	170	170	29 686			29 856	170	29 686		29 856
Derivatinstrument – säkringsredovisning	237	237				237	237			237
Innehav i intressebolag	46 504	46 504	550			46 504	550			550
SUMMA	501 563	139 286	432 713	32 866		967 142	286 409	164 5	5 872	554 322
Skulder
Inlåning	14 563	14 563				14 563	14 563			14 563
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	337 030		11 776	9 169		357 975
Emitterade värdepapper	7 370	7 370				7 370	7 370			7 370
Korta positioner räntebärande värdepapper	13 874	13 874	10 235			24 109	13 874	10 235		24 109
Korta positioner egetkapitalinstrument	20 527	20 527				20 527	20 527			20 527
Derivatinstrument – ränterelaterade	177	176	120 965	390		121 532	176	112 785	383	113 344
Derivatinstrument – aktierelaterade	693	693	8 663			9 356	693	8 663		9 356
Derivatinstrument – valutarelaterade	44	44	62 366			62 410	44	62 438		62 482
Derivatinstrument – kreditrelaterade	914	914				914	914			914
Derivatinstrument – råvarurelaterade	78	78	43 032			43 110	78	43 032		43 110
Derivatinstrument – säkringsredovisning	726	726				726	726			726
Övriga finansiella skulder	127	127	45			172	127	45		172
SUMMA	372 549	35 519	280 655	9 559		662 763	260 771	383 296	383	673 172

1) Innehav i riskkapitalverksamheten designerade till verkligt värde via resultatet.

Fortsättning N ot 36

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde 2021

	Koncernen	Moderbolaget	Värderings- teknik baserad på observerbara indata (Nivå 1)	Värderings- teknik baserad på observerbara indata (Nivå 2)	Värderings- teknik baserad på ej observerbara indata (Nivå 3)	Summa	Värderings- teknik baserad på observerbara indata (Nivå 1)	Värderings- teknik baserad på observerbara indata (Nivå 2)	Värderings- teknik baserad på ej observerbara indata (Nivå 3)	Summa
Tillgångar
Utlåning	85 032	85 032	70			85 102	85 032	70		85 102
Räntebärande värdepapper	95 783	69 627	101 575	49		197 407	69 627	98 821	49	168 497
Egetkapitalinstrument	100 548	90 372	558	19 635		120 742	90 372	448	5 329	96 149
Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken	404 178		10 545	7 774		422 497
Derivatinstrument – ränterelaterade	189	189	56 518	303		57 010	189	51 692	303	52 184
Derivatinstrument – aktierelaterade	896	896	3 385			4 283	896	3 385		4 283
Derivatinstrument – valutarelaterade	29	30	36 151			36 180	30	36 251		36 281
Derivatinstrument – kreditrelaterade	639	639				639	639			639
Derivatinstrument – råvarurelaterade	26	26	966			992	26	966		992
Derivatinstrument – säkringsredovisning	973	973				973	973			973
Innehav i intressebolag	80 622	80 622	702			80 622	702			702
SUMMA	601 704	161 194	322 341	28 456		952 501	194 304	207 6	5 635	471 775
Skulder
Inlåning	10 169	8 491				10 169	8 491			8 491
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	405 907		10 545	7 774		424 226
Emitterade värdepapper	10 453	10 376				10 453	10 376			10 376
Korta positioner räntebärande värdepapper	499	499	19 665			20 164	499	19 665		20 164
Korta positioner egetkapitalinstrument	14 388	14 388				14 388	14 388			14 388
Derivatinstrument – ränterelaterade	106	105	49 027	329		49 461	105	44 713	329	45 147
Derivatinstrument – aktierelaterade	728	728	7 357			8 085	728	7 357		8 085
Derivatinstrument – valutarelaterade	38	39	26 864			26 902	39	26 501		26 541
Derivatinstrument – kreditrelaterade	584	584				584	584			584
Derivatinstrument – råvarurelaterade	32	32	692			724	32	692		724
Derivatinstrument – säkringsredovisning	449	449				449	449			449
Övriga finansiella skulder	4	4	5 717			5 721	4	5 717		5 721
SUMMA	421 670	15 763	173 539	8 103		603 312	156 562	329 172	383	653 172

1) Innehav i riskkapitalverksamheten designerade till verkligt värde via resultatet.

Värdering till verkligt värde likhet för fallissemang och återvinningsgrad, på motpartsnivå. Information Syftet med värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan marknadsaktörer vid värderingstiden. om sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad hämtas från CDS mark- naden.# Not 36 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

För motparter där denna information saknas eller inte är tillförlitlig punkten på affärsmässiga villvillkor. På grund av exponeringens natur, tillämpas alternativa metoder där sanno- Koncernen har etablerat en värderingsprocess och en kontrollmiljö för att likheten för fallissemang baseras på generiska kreditindex för specifika fastställa verkliga värden för finansiella instrument där en, från affären, obe- roende översyn av värderingsmodeller och priser ingår. Om principerna för bransch- och/eller kreditbetyg. För effekten av dessa justeringar se not 6. När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är egen kreditvärdighet. Mer information om värdering till verkligt värde åter- väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande från GRMC (Group Risk finns i not 37. Measurement Committee) och ARC (Accounting Reporting Committee). För att fastställa verkligt värde för investeringsfastigheter beaktas mark- SEB använder olika metoder för att komma fram till det verkliga värdet för nadsaktörers förmåga att generera ekonomiska fördelar genom att använda finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstek- fastigheterna på det maximala och bästa sättet. Det maximala och bästa an- niker som innehåller observerbar indata och värderingstekniker baserade på vändningsområdet för fastigheterna beaktar vad som är fysisk möjligt, lagligt interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument och finansiellt genomförbart. Investeringsfastigheterna i SEB bedöms använ- värderade till verkligt värde i en värderingshierarki som återspeglar observer- barheten på de indata som använts vid värderingarna. Group Risk klassificerar heterna går till kan läsas i Redovisningsprinciperna i not 1. Värderingen av das på det maximala och bästa sättet. Hur värderingen av investeringsfastig- och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrument i hierarkin investeringsfastigheterna genomförs två gånger per år. Värderingarna pre- för verkligt värde. Värderingsprocessen är densamma för finansiella instru- ment i samtliga nivåer. principer som används i alla företag är i överensstämmelse med de regler senteras och fastställs i respektive fastighetsbolags styrelse. De värderings- En aktiv marknad är en marknad där transaktioner sker med tillräcklig som lokala tillsynsmyndigheter (FSA) utfärdat som i sin tur överensstämmer volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att med internationella värderingsprinciper och IFRS. komma fram till det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att Det verkliga värdet på de finansiella skulderna avseende fondförsäkringar ändra eller dela upp instrumentet eller inkludera det i en portfölj, på instru- mentets huvudmarknad. fastställs med hjälp av det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna hänförliga till försäkringstagarna är länkade på Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dess- utom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka kreditrisken. För till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet. Eventuella skillnader balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden att återspegla motpartens och den egna kreditrisken för OTC-derivat görs mellan tillgångar och skulder beror på inbetalda premier som ännu inte place- portföljjusteringar baserat på nettoexponeringen mot varje motpart. Dessa rats i fonder. Värdeförändringarna i fondförsäkringarna påverkar ej resultatet justeringar baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang, sanno- då de tillfaller försäkringstagarna.

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lätt tillgäng- liga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknads- transaktioner mellan parter som är oberoende av varandra. Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuld- instrument samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande pris- noteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som klassificeras i nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata

I värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inklude- rar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrument som är övervägande lika. Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner som SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändras från att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en likvid marknad. Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flesta OTC-derivat som optioner och ränteswappar baserade på swapränta eller avkastningskurvan för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB inter- polerar mellan observerbara variabler.

Nivå 3 Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata

Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från obser- verbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker. Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande pris- noteringar som onoterade aktier, innehav i private equity och förvaltnings- fastigheter. Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke observerbar indata, aggregeras indata som inte är observerbar för att be- stämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilket ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet.

Väsentliga överföringar och omklassificeringar mellan nivåer

Överföringar mellan nivåer i hierarkin kan ske när det finns indikationer på att marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis en ändring i likviditet. Värderings-/priskommittén för respektive division beslutar om materiella överföringar mellan nivåer. Under första kvartalet genomfördes överföringar från nivå 1 och nivå 2 till nivå 3 på 0,2 miljarder kronor inom skuldinstrument av ukrainska statsobligationer. Inom egetkapitalinstrument genomfördes överföringar från nivå 1 och nivå 2 till nivå 3 på 0,9 miljarder kronor av Ryss- land-/Östeuropafonder. Efter en genomgång av hedgefonder, inom egetkapi- talinstrument, skedde en överföring från nivå 3 på 0,5 miljarder kronor. I slutet av tredje kvartalet flyttade cirka 1,5 miljarder kronor i lån till nivå 3 på grund av mindre observerbara marknadsdata. Den största öppna marknadsrisken inom nivå 3 finansiella instrument ligger fortfarande inom de traditionella livförsäkringsportföljerna inom försäkringsverksamheten.

Förändringar i nivå 3

Koncernen, 2022	Ingående balans	Omklassifi- ceringar	Vinster/ förluster i Resultaträkningen 1) 2)	Försälj- ningar	Avräk- ningar	Flytt till nivå 3	Flytt från nivå 3	Förändringar i valutakurser	Utgående balans
Tillgångar
Utlåning	70	–66	–94	2	1474	43	1429
Räntebärande värdepapper	49	–12	1 058	–167	167	–49	49	1 095
Egetkapitalinstrument	19 635	30	1 895	3 734	–4 578	–643	251	20 324
Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken	7 774	17	1 643	–1 499	1 054	–497	677	9 169
Derivatinstrument – ränterelaterade	303	288	29	–275	1 346
Derivatinstrument – aktierelaterade	2	–2
Innehav i intressebolag	622	–30	–168	80	504
SUMMA	28 456	1 954	6 544	–6 340	–273	2 695	–1 189	1 021	32 866
Skulder
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	7 774	12	1 636	–1 499	1 064	–495	677	9 169
Derivatinstrument – ränterelaterade	329	15	29	16	1 390
SUMMA	8 103	27	1 636	–1 470	16	1 064	–495	678	9 559

Koncernen, 2021	Ingående balans	Omklassifi- ceringar	Vinster/ förluster i Resultaträkningen 1) 2)	Försälj- ningar	Avräk- ningar	Flytt till nivå 3	Flytt från nivå 3	Förändringar i valutakurser	Utgående balans
Tillgångar
Utlåning	–23	92	1 70
Räntebärande värdepapper	0	10	39	49
Egetkapitalinstrument	13 360	3	797	3 994	–2 096	498	–19	101	19 635
Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken	465	–60	4 215	–28	6 373	–3 267	76	7 774
Derivatinstrument – ränterelaterade	425	–56	45	–111	303
Derivatinstrument – aktierelaterade	2	2
Innehav i intressebolag	526	67	120	–91	622
SUMMA	14 776	3 725	8 478	–2 215	–111	6 910	–3 286	179	28 456
Skulder
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	453	–58	4 208	–25	6 384	–3 265	77	7 774
Derivatinstrument – ränterelaterade	406	–13	45	–110	1 329
SUMMA	859	–71	4 208	20	–110	6 384	–3 265	78	8 103

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.
2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 december uppgår till –1 632 Mkr (3 723).# Finansiella rapporter — Noter 172 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 36 fortsättning

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

Förändringar i nivå 3

Moderbolaget, 2022

Tillgångar	Ingående balans	Omklassificeringar	Vinster/ förluster i Resultaträkningen 1) 2)	Försäljningar	Avräkningar	Flytt till nivå 3	Flytt från nivå 3	Förändringar i valutakurser	Utgående balans
Utlåning	70	–65	–93	2	1	473	42	1	429
Räntebärande värdepapper	49	–49	0
Egetkapitalinstrument	5 329	30	–139	325	–1 559	–643	250	3	3 593
Derivatinstrument – ränterelaterade	303	288	29	–276		2 346			2 346
Derivatinstrument – aktierelaterade	2	–2	0						0
Innehav i intressebolag	622	–30	–168	80		504			504
SUMMA	6 375	0	–84	434	–1 654	–274	1 473	–692	294
Skulder
Derivatinstrument – ränterelaterade	329	7	29	16		2 383			2 383
SUMMA	329

Moderbolaget, 2021

Tillgångar	Ingående balans	Omklassificeringar	Vinster/ förluster i Resultaträkningen 1) 2)	Försäljningar	Avräkningar	Flytt till nivå 3	Flytt från nivå 3	Förändringar i valutakurser	Utgående balans
Utlåning		–23	92	1		70			1 70
Räntebärande värdepapper	10	39	49						49
Egetkapitalinstrument	2 762	1 040	869	–84 643	99	5 329			3 593
Derivatinstrument – ränterelaterade	425	–56	45	–111		303			303
Derivatinstrument – aktierelaterade	2	2							2
Innehav i intressebolag	526	67	120	–91		622			622
SUMMA	3 713	1 028	1 138	–175	–111	682	0	100	6 375
Skulder
Derivatinstrument – ränterelaterade	406	–13	45	–109		329			329
SUMMA	406	–13	45	–109					329

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.
2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 December uppgår till–388 Mkr (968 Mkr).

Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3

Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin Värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för förändringar i icke observerbara indata har bedömts genom att förändra antaganden i värderingstekniken. Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit sprea- dar eller multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt skulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga alternativ. Det har inte varit några signifikanta ändringar under 2022. Den största öppna marknadsrisken inom Nivå 3 återfinns inom försäkringsverk- samheten.

	2022	2021
	Koncernen	Koncernen
	Tillgångar	Skulder
Derivatinstrument 1) 4)	346	–382
Skuldinstrument	1 429
Egetkapitalinstrument 2) 5) 6)	3 594
Intresseföretag	504
Försäkringsinnehav – Finansiella instrument 3) 4) 6) 7)	16 571

1) Volatiliteten för Bermudan-swaptioner är icke observerbar indata. Volatiliteten för vanliga swaptioner används och justeras ytterligare för att återspegla den ytterligare osäker- heten som är förknippad med värderingen av Bermudan-swaptioner. Känsligheten beräknas som en förskjutning av den implicita volatiliteten och aggregeras från varje valuta och löptidsficka.
2) Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall. Känslighetsanalysen är baserad på 20 procents förändring av marknadsvärdena.
3) Känsligheten för skuldinstrument är generellt kvantifierad som en förändring av marknadsvärden med 5 procent förutom för så kallade credit opportunity skuldinstrument, 10 procent, och för stressade krediter samt strukturerade krediter, 15 procent.
4) Känsligheten av den implicita volatiliteten med 10 procent.
5) Känslighetsanalysen är baserad på en förändring av marknadsvärdet för hedgefonder 5 procent, riskkapitalinnehav med 20 procent och strukturerade krediter 15 procent.
6) Känsligheten av en förändring av verkligt värde på förvaltningsfastigheter/fastighetsfonder med 10 procent och infrastrukturinvesteringar/infrastrukturfonder med 20 procent.
7) Känsligheten visar på förändringar i värdet på försäkringstillgångarna vilket inte alltid leder till en förändring av koncernens resultaträkning då eventuella överskott inom traditio- nella livförsäkringsportföljer i första hand utnyttjas.

Finansiella rapporter — Noter 173 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 37

Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen, 2022

	Bokfört värde	Verkligt värde	Värderingsteknik baserad på marknadsvärden (Nivå 1)	Värderingsteknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderingsteknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Säkringsinstrument AmC	Summa
Tillgångar
Utlåning	110 833	1 429	2 479 586	2 591 848	27 125	110 998	2 411 651
Skuldinstrument	110 733	125 682	7 330	8 866 252	611	119 030	131 780
Egetkapitalinstrument	39 657	26 937	66 594	45 794 476	20 324	66 594
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	356 367		356 367	335 423	11 776	9 169	356 367
Derivatinstrument	187 386	237	187 622	1 269	186 007	346	187 622
Övrigt	15 249		15 249	2 585	12 664		15 249
Finansiella tillgångar	448 609	510 416	7 330 237	2 503 701	3 470 292	531 226	441 037
Övriga tillgångar (icke-finansiella)	62 518
SUMMA	448 609	510 416	7 330 237	2 503 701	3 532 810
Skulder
In- och upplåning	14 563	1 753 998	1 768 560	190	20 840	1 746 760	1 767 789
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär investeringsrisken	357 975		357 975	337 030	11 776	9 169	357 975
Emitterade värdepapper	7 370	816 546	823 916	815 940	900	816 840
Korta positioner räntebärande värdepapper	24 109		24 109	13 874	10 235		24 109
Korta positioner eget kapitalinstrument	20 527		20 527		20 527		20 527
Derivatinstrument	237 322	726	238 048	991	236 666	390	238 048
Övrigt	172	7 456	18 243	25 870	183	109	25 872
Finansiella skulder	296 692	372 801	726 2 588 786	3 259 005	372 795	1 095 566	1 782 799
Skulder till försäkringstagarna	30 984
Övriga skulder (icke-finansiella)	38 298
Summa kapital	204 523
SUMMA	296 692	372 801	726 2 588 786	3 259 005	3 251 160

1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 375 381 Mkr.

Koncernen, 2021

	Bokfört värde	Verkligt värde	Värderingsteknik baserad på marknadsvärden (Nivå 1)	Värderingsteknik baserad på observerbar indata (Nivå 2)	Värderingsteknik baserad på ej observerbar indata (Nivå 3)	Säkringsinstrument AmC	Summa
Tillgångar
Utlåning	82 643	2 459	2 262 909	2 348 011	24 663	91 611	2 230 006
Skuldinstrument	53 687	135 513	8 207	8 543 205	950	95 783	109 217
Egetkapitalinstrument	89 284	31 458	120 742	100 548 558	19 635	120 742
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	422 497		422 497	404 178	10 545	7 774	422 497
Derivatinstrument	125 078	973	126 051	1 115	124 632	305	126 051
Övrigt	16 282		16 282	2 157	14 126		16 282
Finansiella tillgångar	350 692	591 927	8 207 973	2 287 735	3 239 534	628 443	336 563
Övriga tillgångar (icke-finansiella)	64 696
SUMMA	350 692	591 927	8 207 973	2 287 735	3 304 230
Skulder
In- och upplåning	8 491	1 678 1 662	486	1 672 655	310	16 554	1 656 239
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär investeringsrisken	424 226		424 226	405 907	10 545	7 774	424 226
Emitterade värdepapper	10 453	748 202	758 655	764 955	900	765 856
Korta positioner räntebärande värdepapper	20 164		20 164	499	19 665		20 164
Korta positioner eget kapitalinstrument	14 405		14 405	14 388	18		14 405
Derivatinstrument	117 724	449	118 173	872	116 973	329	118 173
Övrigt	5 721	702	14 539	20 961	194	5 823	14 946
Finansiella skulder	166 505	437 059	449 2 425 227	3 029 240	422 170	934 532	1 680 188
Skulder till försäkringstagarna	34 623
Övriga skulder (icke-finansiella)	47 140
Summa kapital	193 228
SUMMA	166 505	437 059	449 2 425 227	3 029 240	3 036 890

1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 437 187 Mkr.

Finansiella rapporter — Noter 174 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 37 fortsättning

Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget, 2022

	Bokfört värde					Summa
Tillgångar	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Säkringsinstrument	AmC
Utlåning	111 301	1 429	2 200 030			2 312 760
Skuldinstrument	110 721	106 533	10 070			227 323
Egetkapitalinstrument	39 657	4 988	60 550			105 195
Derivatinstrument	178 908	237	179 144			179 144
Övrigt	12 032		12 032			12 032
Finansiella tillgångar	440 586	112 950	237 2 282 682			2 836 454
Övriga tillgångar (icke-finansiella)	36 232
SUMMA	440 586	112 950	237 2 282 682			2 872 686
Skulder
In- och upplåning	14 563	1 558 775				1 573 337
Skuldinstrument	7 370	815 646				823 016
Derivatinstrument	229 207	726				229 933
Övrigt	44 808	17 896				62 703
Finansiella skulder	288 577	7 370 726	2 392 316			2 688 990
Övriga skulder (icke-finansiella)	20 883
Summa kapital	162 813
SUMMA	288 577	7 370 726	2 392 316			2 872 686

1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 354 968 Mkr.

Moderbolaget, 2021

	Bokfört värde					Summa
Tillgångar	FVHFT	FVMPL	FVDPL	Säkringsinstrument	AmC
Utlåning	82 643	2 459	2 002 028			2 087 130
Skuldinstrument	53 527	114 970	9 944			178 441
Egetkapitalinstrument	89 284	6 865	50 066			146 215
Derivatinstrument	120 353	973	121 326			121 326
Övrigt	13 904		13 904			13 904
Finansiella tillgångar	345 806	124 294	973 2 075 942			2 547 015
Övriga tillgångar (icke-finansiella)	40 818
SUMMA	345 806	124 294	973 2 075 942			2 587 834
Skulder
In- och upplåning	8 491	1 481 275				1 489 766
Skuldinstrument	10 376	747 301				757 677
Derivatinstrument	113 048	449				113 497
Övrigt	40 290	7 142				47 432
Finansiella skulder	161 829	10 376 449	2 235 718			2 408 371
Övriga skulder (icke-finansiella)	24 549
Summa kapital	154 913
SUMMA	161 829	10 376 449	2 235 718			2 587 834

1) Inkluderar tillgodohavanden hos centralbanker med 371 465 Mkr.```markdown
SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkrings- tillgångarnas och skuldernas karaktär: rörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Utlåning ytterligare i not 42. specificeras ytterligare i not 18 och 40f. Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörel- Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande sen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag. försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och i not 42. skyldigheter att erlägga kontanter vid en förutbestämd tidpunkt. Dessa Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med spe cificeras ytterligare i not 19 och 40f. IFRS 9 som Kund- och likvidfordringar och Marginalsäkerhete r. Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivat- produkter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterligare i not 21.

Finansiella rapporter — Noter

175 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

38 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Koncernen, 2022	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	146 489	181 944	104 492	1 644	7 749	937 8675	451	8 675 451
Utlåning till kreditinstitut	7 662	25 800	35 343	1 067	1 200	1 410	4 753	77 235
Utlåning till allmänheten	1 142 816	513 840	170 723	48 540	78 803	95 614	14 934	2 065 271
Övriga finansiella tillgångar	428 605	267 453	87 275	11 279	24 733	50 415	6 098	875 859
Övriga tillgångar	16 347	42 776	1 075	278 1 220	239 584	62 518	-	62 518
SUMMA TILLGÅNGAR	1 741 919	1 031 814	398 908	62 808	113 704	148 614	35 044	3 532 810
Skulder till centralbanker	45 880	13 225	1 229	748	16	-	-	61 098
Skulder till kreditinstitut	16 020	10 494	8 465	671	10 088	4 042	967	50 747
In- och upplåning från allmänheten	769 603	497 260	265 393	59 299	31 589	51 026	27 517	1 701 687
Övriga finansiella skulder	731 485	339 652	389 227	27 686	17 506	14 802	1 071	1 521 429
Övriga skulder	20 212	9 371	2 089	481	3 725	1 579	840	38 298
Eget kapital	204 523	-	-	-	-	-	-	204 523
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 741 889	857 657	678 398	89 366	63 656	71 449	30 395	3 532 810

Koncernen, 2021	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	196 067	149 112	85 308	1 517	2 396	2 847	6 550	443 798
Utlåning till kreditinstitut	7 053	14 596	25 560	1 209	1 074	1 140	9 377	60 009
Utlåning till allmänheten	1 093 327	395 385	148 026	43 181	83 785	64 038	18 620	1 846 362
Övriga finansiella tillgångar	602 696	108 254	96 253	35 863	13 283	29 399	3 618	889 366
Övriga tillgångar	19 994	40 275	2 386	305 1 103	295 339	64 696	-	64 696
SUMMA TILLGÅNGAR	1 919 137	707 623	357 533	82 074	101 642	97 719	38 502	3 304 230
Skulder till centralbanker	16	2 750	6 529	5 103	-	-	-	14 399
Skulder till kreditinstitut	21 867	12 238	11 691	221	7 925	3 415	3 452	60 808
In- och upplåning från allmänheten	791 024	408 979	223 630	54 551	24 780	69 416	25 069	1 597 449
Övriga finansiella skulder	738 501	226 670	336 757	72 438	9 953	6 465	424	1 391 208
Övriga skulder	14 794	12 628	4 980	4 348	2 795	6 550	1 045	47 140
Eget kapital	193 228	-	-	-	-	-	-	193 228
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 759 430	663 265	583 587	131 558	45 451	85 846	35 093	3 304 230

Moderbolaget, 2022	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	143 970	95 133	104 384	1 427	7 744	898 1 415	354	970
Utlåning till kreditinstitut	15 001	52 041	35 058	971	4 019	4 728	6 786	118 604
Utlåning till allmänheten	1 118 897	321 801	170 047	48 424	75 949	89 770	14 300	1 839 188
Övriga finansiella tillgångar	227 714	117 350	87 708	11 223	24 156	50 441	5 102	523 695
Övriga tillgångar	1 511	29 411	1 105	170 1 143	2 172	716	-	36 229
SUMMA TILLGÅNGAR	1 507 093	615 735	398 302	62 216	113 011	148 009	28 320	2 872 686
Skulder till centralbanker	45 879	13 225	1 229	748	0	0	-	61 081
Skulder till kreditinstitut	18 447	46 426	8 762	717	10 151	4 139	1 250	89 894
In- och upplåning från allmänheten	779 343	267 380	258 819	58 390	31 547	50 828	21 011	1 467 319
Övriga finansiella skulder	370 029	296 378	389 077	27 426	17 220	14 714	808	1 115 652
Övriga skulder	8 215	4 996	2 022	435	3 373	1 044	799	20 883
Eget kapital och obeskattade reserver	162 813	-	-	-	-	-	-	162 813
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 338 893	616 059	671 905	88 197	63 039	70 725	23 868	2 872 686

Moderbolaget, 2021	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och utlåning till centralbanker	196 058	81 147	85 279	1 257	2 384	2 337	3 004	371 466
Utlåning till kreditinstitut	12 490	20 726	25 102	1 117	3 339	4 506	7 053	74 334
Utlåning till allmänheten	1 068 408	225 807	147 521	43 108	81 060	58 385	17 042	1 641 332
Övriga finansiella tillgångar	198 657	83 163	95 708	36 186	13 284	29 397	3 491	459 885
Övriga tillgångar	6 432	27 693	2 368	248 1 002	2 626	447	-	40 817
SUMMA TILLGÅNGAR	1 482 045	438 536	355 977	81 917	101 070	97 251	31 038	2 587 834
Skulder till centralbanker	16	2 750	6 529	5 103	-	-	-	14 398
Skulder till kreditinstitut	24 774	13 825	16 870	444	8 112	3 712	3 142	70 878
In- och upplåning från allmänheten	800 121	217 452	218 374	54 750	24 710	69 246	19 836	1 404 490
Övriga finansiella skulder	316 104	177 839	336 410	72 097	9 648	6 231	276	918 606
Övriga skulder	6 905	3 117	4 891	173	2 316	6 138	1 010	24 549
Eget kapital och obeskattade reserver	154 913	-	-	-	-	-	-	154 913
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 302 833	414 983	583 075	127 464	44 786	85 327	29 367	2 587 834

39 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen	2022	2021
	Omsättnings-	Anläggnings-
	tillgångar	tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	377 966	-
Utlåning till centralbanker	73 962	-
Utlåning till kreditinstitut	73 035	4 200
Utlåning till allmänheten	748 826	1 316 444
Räntebärande värdepapper	252 611	-
Egetkapitalinstrument	66 594	-
Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken	356 367	-
Derivat	187 622	-
Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures	1 365	-
Immateriella tillgångar	884	6 396
Materiella tillgångar	347	1 190
Nyttjanderättstillgångar	879	3 956
Aktuella skattefordringar	16 312	-
Uppskjutna skattefordringar	409	-
Pensionsförmånstillgångar	24 188	-
Övriga tillgångar	16 888	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	2 714	-
SUMMA	2 199 198	1 333 613

Koncernen	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa skulder
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	64 618	2 255	66 873	73 119	2 087	75 206
In- och upplåning från allmänheten	1 697 239	4 448	1 701 687	1 591 808	5 641	1 597 449
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken	17 353	40 622	57 975	19 343	404 883	424 226
Skulder till försäkringstagarna	2 696	28 288	30 984	2 598	32 025	34 623
Emitterade värdepapper	457 280	337 869	795 149	399 882	330 224	730 106
Korta positioner	44 635	-	44 635	34 569	-	34 569
Derivat	238 048	-	238 048	118 173	-	118 173
Övriga finansiella skulder	172	-	172	5 721	-	5 721
Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk	7 456	-	7 456	702	-	702
Aktuella skatteskulder	2 164	-	2 164	1 384	-	1 384
Uppskjutna skatteskulder	10 364	-	10 364	10 354	-	10 354
Övriga skulder	32 771	4 294	37 065	38 297	4 589	42 886
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	5 827	-	5 827	5 848	-	5 848
Avsättningar	1 056	-	1 056	761	-	761
Pensionsförmånsskulder	64	-	64	445	-	445
Efterställda skulder	9 221	19 546	28 767	5 500	23 048	28 549
SUMMA	2 579 480	748 807	3 328 287	2 296 944	814 059	3 111 002

Tillgångar och skulder är klassificerade som kortfristiga när de är kassa och brukade i normal verksamhet och förväntas blir realiserade inom tolv månader. tillgodohavanden, innehas för handel, förväntas bli sålda, reglerade eller för-

40 Riskupplysningar

mitigera, rapportera och prissätta kända och okända risker i sin verksamhet genom en fastställd riskhanteringsprocess. SEB:s aggregerade riskprofil be- vakas regelbundet och rapporteras till Group Risk Committe (GRC) och till styrelsen. I den årliga interna kapitalbedömningsprocessen utvärderas kon- cernens kapitalbehov baserat på riskprofilen och den framtida affärsstrate- gin, samtidigt som man beaktar kraven på finansiell stabilitet från myndighe- ter, skuldinvesterare och affärspartners samt aktieägarnas avkastningskrav. Övriga tillgångar och skulder är klassificerade som långfristiga. SEB definierar risk som sannolikheten för en negativ avvikelse från ett förvän- tat finansiellt resultat. SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, mitigera, rapportera och pris- sätta de risker som uppstår i verksamheten och samtidigt hålla tillräcklig likvi- ditet- och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Styrelsen ansvarar för att besluta om den högsta acceptabla risknivån som banken får ta. Styrel- sen sätter genom en risktolerans den långsiktiga synen på risktyper och nivån på risk, finansieringsstruktur och nödvändiga likviditets- och kapitalbuffertar.
```# Ytterligare upplysningar om SEB:s risk-, likviditet- och kapitalhantering

SEB:s huvudsakliga risk är kreditrisk. Andra risker för vilka koncernen är återfinns på sid. 83–89, noterna 18 och 41 samt i SEB:s rapport enligt exponerade är marknadsrisk, icke-finansiella risker, affärsrisk, försäkrings- Pelare 3 ”Capital Adequacy and Risk Management Report” (på engelska, och pensionsrisk samt likviditetsrisk. SEB håller en kapitalbuffert och en likvi- på sebgroup.com). För mer information om risk kopplat till klimatrelate- ditetsreserv för oförutsedda händelser förknippade med dessa risker. SEB rade frågor, se Hållbarhetsredovisningen sid. 32–65 . strävar efter att löpande identifiera, mäta, bedöma, övervaka, hantera, Finansiella rapporter — Noter 177 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

40 a Kreditrisk

Definition

Kunder med finansiella problem kan få lånevillkoren ändrade till sin fördel. Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår full- Sådana lån kallas ”forborne loans”. Villkorsändringar som föranleder att ett göra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad lån blir ”forborne” sträcker sig från amorteringsuppskov (den vanligaste åt- motpartsrisk i tradingverksamheten, gärden) till omfinansiering med nya villkor och skuldnedskrivning. Om föränd- landrisk, avvecklingsrisk och koncentra- ringarna i villkoren är betydande betraktas lånet även som en osäker låneford- tionsrisk. ring. En relevant kreditinstans ska godkänna villkorsändringen samt besluta den Enskilt största risken inom SEB är kreditrisk som uppstår i bankens om lånet kan klassificeras som ”forborne” eller inte. kreditportfölj, vilken består av utlåning och utfärdande av kreditlöften och motpartsrisker som uppstår i derivatkontrakt, repor och marginalsäkerhets- För vidare beskrivning av reserveringsmodellen hänvisas till not 1 och 18. kontrakt till kunder såsom företag, finansiella institutioner, offentlig förvalt- ning och privatpersoner. Förutom kreditportföljen består SEB:s kreditexpo-

Portföljanalys och stresstester

nering av skuldinstrument. Riskorganisationen analyserar regelbundet kreditkvaliteten i den samman- lagda kreditportföljen avseende industri, geografi, riskklass, produkttyp, storlek och andra parametrar. Riskkoncentrationer i både geografiska och branschvisa segment och på större enskilda kredittagare analyseras grundligt både vad gäller direkt och indirekt exponering och i form av säkerheter, garan- tier och kreditderivat. Vid årets slut utgjorde de 20 största företagsexpone- ringarna (inklusive fastighetsförvaltning) 132 procent av primärkapitalet (132). Kreditportföljen stresstestas regelbundet som en del av SEB:s årliga interna utvärdering av kapitaltäckningen vilken även omfattar omvända stresstester. Därutöver utförs vid behov särskilda analyser och stresstester av utvalda sektorer eller delportföljer. SEB genomför regelbundet klimatsce- narioanalyser för att bedöma och kvantifiera potentiella effekter på kreditrisk till följd av klimatförändringar. Under de senaste åren har scenarioanalyser av olje- och gasportföljen, elproduktionsportföljen, den svenska bolåneportföljen samt de baltiska fastighetsportföljerna genomförts. Baserat på de scenario- analyser som genomförts hittills, inklusive ett 1,5°C-scenario, förväntas den totala portföljpåverkan vara begränsad. Se SEB:s klimatrapport på sid. 54 för ytterligare information om scenario- analyser.

Riskhantering

Kreditpolitik och kreditbeviljning

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning är analysbase- rad och står i proportion till kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga. Kunden ska vara känd av banken och syftet med krediten helt införstått. Affärsenheten har det fulla ansvaret för kreditrisken fram till återbetalning. Ett kreditbeslut baseras på en bedömning av kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet beaktas både kundens nuvarande och förv-
äntade framtida finansiella ställning samt det skydd som kan erhållas genom särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljning tar hänsyn till såväl den aktuella transaktionen som kundens samlade engagemang i banken. Kreditbeslutet inkluderar även en riskklassificering baserad på gjorda analy- ser. Processen varierar beroende på typ av kund (privatpersoner, företag eller finansiella institut), risknivå samt den ansökta kreditens typ och storlek. Obe- roende och kvalificerad kreditanalys är särskilt viktig när det gäller stora företagskunder och besluten fattas vanligtvis av en kreditkommitté. För privat- personer och småföretag är kreditbeviljningsprocessen ofta baserad på kre- ditscoringmodeller. Varje större kreditbeslut kräver godkännande av en kredit- analys och därtill relaterade processer för riskbedömning.
Kreditbeslutskommittéordförande som är oberoende av affären. Kreditbeviljning sker i en
hierarkisk struktur där Group Risk Committee (GRC) är den högsta beslutsin-
stansen, med vissa undantag. Under GRC finns divisionskreditkommittéer och
lokala kreditkommittéer beroende på var kunden finns samt vissa mindre per-
sonliga beslutsmandat. Beslutsmandaten för varje nivå sätts med hänsyn till
både kvalitativ och kvantitativ risknivå.
SEB:s kreditpolicys speglar koncernens syn på hållbarhet såsom den är
definierad i Hållbarhetspolicyn, Miljöpolicyn, Policyn för mänskliga rättigheter
och Kreditpolicyn för hållbarhet. ESG-relaterade risker, specifika branschpoli-
cyer och relaterade ställningstaganden beaktas i kreditgivningsprocessen
och i kunddialoger.
För mer information om SEB’s hantering av hållbarhetsrelaterade risker
i kreditportföljen, se Hållbarhetsredovisningen på sid. 32–65. Bransch-
policyerna finns specificerade på sid. 51, och finns tillgängliga på
sebgroup.com

Riskreducering

SEB använder flera metoder för att reducera kreditrisken. Valet av metod beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för den aktuella produkten eller kun-
den, men hänsyn tas även till legala begränsningar tillsammans med SEB:s erfa-
renhet och kapacitet att hantera och kontrollera metoden i fråga. De viktigaste
metoderna för att reducera kreditrisk är pantsättning av säker heter, garantier
och nettningsavtal. Pantsatta säkerheter utgörs vanligen av fast egendom, företagshypotek och finansiella säkerheter. För stora före tag be gränsas kredit-
risken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen. I trading verksamheten
används oftast avtal om dagligt ställande av marginal säker heter för att vid
varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motparts exponeringar.

Limiter och uppföljning

För att hantera kreditrisken för varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en
limit som återspeglar den maximala exponering som SEB är villig att accep tera.
Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa risk-
klasser, vissa kundsegment samt för avvecklingsrisker i tradingverksamhe
ten.
SEB ser regelbundet över kreditportföljens kreditkvalitet. Samtliga limiter
och riskklasser gås igenom minst en gång om året av en kreditbeslutsinstans
(en kreditkommitté bestående av minst två banktjänstemän som är auktorise-
rade enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen).
Svaga eller osäkra fordringar bevakas mer frekvent med syftet att på ett
tidigt stadium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och att
tillsammans med kunden arbeta fram en lösning som möjliggör för kunden att
göra sina skyldigheter gentemot SEB. Sådana lån kallas ”forborne loans”. Villkorsändringar som föranleder att ett
lån blir ”forborne” sträcker sig från amorteringsuppskov (den vanligaste åt-
gärden) till omfinansiering med nya villkor och skuldnedskrivning. Om föränd-
ringarna i villkoren är betydande betraktas lånet även som en osäker låneford-
ring. En relevant kreditinstans ska godkänna villkorsändringen samt besluta
om lånet kan klassificeras som ”forborne” eller inte.

Riskmätning

Kreditrisk mäts för samtliga exponeringar i både bankboken och handelslagret.
Ett av tillsynsmyndigheterna godkänt internt riskklassificeringssystem (IRK)
används för majoriteten av bankens portföljer och avspeglar risken för betal-
ningsfallissemang (probability of default eller PD). Per 31 december 2022
täcktes 88 procent av det riskvägda exponeringsbeloppet av IRK-modeller.
Riskklassificeringssystemet består av specifika ratingverktyg och PD skalor
för varje större företagssegment. Segmenten med större motparter klassifi ce-
ras på en skala mellan 1–16 medan små och medelstora företag klassificeras
på en skala mellan 1–12. Den högsta riskklassen står för den högsta fallisse-
mangsrisken och de tre riskklasserna före fallissemang är så kallade ”watch
list”. För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PD skattningar på ett år över
hela konjunkturcykeln. Skattningarna baseras på mer än 20 år av intern såväl
som extern statistik.
För privatpersoner och mindre företag använder SEB ett kreditscoringsys-
tem för att uppskatta kundens PD. För att uppnå större säkerhet i skattningar-
na använder SEB olika kreditscoringmodeller för olika länder och produktom-
råden då både datatillgänglighet och kundernas egenskaper normalt varierar
beroende på land och produkt. Exponeringsvägt PD för hela kreditportföljen
var 0,47 procent per årsskiftet (0,50).

Riskfördelningen av SEB:s kreditportfölj återfinns på sid. 178.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

SEB ingår derivatkontrakt framförallt för att erbjuda produkter för att hantera
kunders finansiella exponeringar, men också för att skydda kassaflöden och
marknadsvärden på finansiella tillgångar och skulder i egen bok från mark-
nadssvängningar.
Motpartsrisk i derivatkontrakt är risken att en motpart inte lever upp till sina
kontraktuella åtaganden då banken har en fordran på motparten och fordran
motsvarar ett positivt marknadsvärde till SEB:s fördel. Eftersom marknads-
värdet fluktuerar under kontraktets löptid måste hänsyn tas till osäkerheten
om framtida marknadsförhållanden. Den förväntade framtida exponeringen
beräknas antingen genom simulering eller som nuvarande marknadsvärde plus
ett fast schablonvärde där schablonvärdet, som beror på produkttyp och löp-
tid, reflekterar eventuella marknadsrörelser för det specifika kontraktet.
Finansinspektionen har godkänt SEB:s simuleringsmodell för beräkning av
de förväntade framtida exponeringarna (internmetoden) för beräkning av
kapitaltäckning av motpartsrisk i repor, räntederivat och FX derivat i moder-
bolaget.möta sina finansiella åtaganden och för SEB att undvika eller minska kredit- Motpartsrisken begränsas genom nettningsavtal där samtliga positiva och förluster. På SEB:s huvudmarknader finns lokala enheter som arbetar med negativa marknadsvärden under ett kontrakt kan kvittas på motpartsnivå, problemkrediter. Dessa stöds av en global funktion med övergripande ansvar samt genom avtal om marginalsäkerhet. för hantering av problemengagemang. Motpartsrisk i derivatkontrakt påverkar resultaträkningen genom CVA/ DVA Reserveringar görs för förväntade kreditförluster enligt redovisningsstan- justeringar som reflekterar kreditrisken i derivatpositionerna. Dessa justeringar darden IFRS 9 Finansiella instrument. Principen för den förväntade kreditför- beror på marknadsriskfaktorer såsom räntor, valutor och kreditspreadar. Det lustmodellen är att reflektera utvecklingen av försämringar och förbättringar finns även ett externt kapitalkrav för CVA under Basel III . i det finansiella instrumentets kreditkvalitet.

Finansiella rapporter — Noter 178 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Not 40 a fortsättning Kreditrisk

Kreditexponering fördelad per bransch

Den totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (utlåning, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt, repor och marginal- säkerhetskontrakt) och skuldinstrument. Motpartsrisker rapporteras baserat på beräkningar av exponeringen vid fallissemang. Exponeringen visas före reserveringar. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande instrument till nominella belopp. Innehav av skuldinstrument i Liv och Investment Manage- ment divisionerna ingår inte i kreditexponeringen.

Koncernen	Utlåning	Ansvarsförbindelser och åtaganden	Derivatinstrument, repor och marginalsäkerheter	Summa
	2022	2021	2022	2021
Banker	26 692	25 218	28 193	27 628
Finans och försäkring	152 796	122 150	104 852	76 612
Parti- och detaljhandel	84 618	81 025	59 192	54 982
Transport	31 163	32 923	25 737	41 084
Rederiverksamhet	57 955	49 722	15 804	11 826
Övrig serviceverksamhet	188 524	160 882	156 849	163 545
Byggnadsindustri	14 802	12 366	24 918	24 307
Tillverkningsindustri	129 863	104 413	197 166	177 434
Jordbruk, skogsbruk och fiske	33 813	29 275	5 101	9 511
Utvinning av mineraler, olja och gas	7 671	14 784	24 415	31 675
Försörjning av el, gas och vatten	81 867	64 594	106 298	62 727
Övrigt	21 924	24 222	22 533	25 029
Företag	804 996	696 355	742 864	678 732
Kommersiell fastighetsförvaltning	183 183	156 405	25 087	28 844
Förvaltning av bostadsfastigheter	134 079	135 792	11 361	12 972
Fastighetsförvaltning	317 262	292 197	36 448	41 816
Bostadsrättsföreningar	67 949	68 419	3 620	5 903
Offentlig förvaltning	25 585	15 053	26 747	24 744
Bostadskrediter	634 663	618 756	36 384	51 499
Övrig utlåning	42 930	43 350	41 662	42 419
Hushåll	677 593	662 106	78 046	93 918
Kreditportfölj	1 920 078	1 759 347	915 918	872 742
Skuldinstrument	240 657	176 703
SUMMA	3 327 080	3 005 012

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknad

Den totala kreditportföljen omfattar koncernens utlåning, ansvarsförbindel- ser och motpartsrisker i derivatkontrakt, repor och marginalsäkerhetskon- trakt. Motpartsrisker presenteras baserat på sannolikheten för fallissemang. Exponeringar presenteras före reserveringar.

Koncernen, 2022

	Sverige	Norden	Baltikum	Tyskland, Storbritannien	Övrigt	Summa
Banker	93 355	16 199	1 068	6 813	9 104	126 539
Finans och försäkring	234 923	23 436	1 144	49 460	6 058	315 021
Parti- och detaljhandel	60 611	31 989	29 349	16 618	7 570	146 137
Transport	19 817	22 603	8 174	8 204	645	59 443
Rederiverksamhet	13 038	35 420	630	17 926	7 922	74 936
Övrig serviceverksamhet	164 248	62 882	10 169	106 369	8 676	352 343
Byggnadsindustri	20 204	5 659	4 914	6 339	2 829	39 944
Tillverkningsindustri	129 108	112 841	16 617	71 407	16 413	346 386
Jordbruk, skogsbruk och fiske	21 802	6 526	9 903	147	595	38 974
Utvinning av mineraler, olja och gas	5 932	25 348	366	999	1 392	34 036
Försörjning av el, gas och vatten	67 452	101 594	17 015	48 605	258	234 923
Övrigt	37 434	3 402	704	841	2 157	44 538
Företag	774 569	431 700	98 985	326 915	54 514	1 686 682
Kommersiell fastighetsförvaltning	127 336	47 039	27 780	6 589	106	208 850
Förvaltning av bostadsfastigheter	140 413	3 140	1 977	86	145	616
Fastighetsförvaltning	267 749	50 180	27 780	8 565	192	354 466
Bostadsrättsföreningar	71 307	264	71 571
Offentlig förvaltning	71 041	6 631	6 883	3 716	3 223	91 494
Bostadskrediter	583 264	770	80 737	6 276	671 047
Övrig utlåning	46 444	25 756	10 274	2 146	84 624
Hushåll	629 708	26 526	91 011	8 422	755 672
SUMMA	1 907 729	531 500	225 727	346 013	75 455	3 086 423

Finansiella rapporter — Noter 179 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022
Not 40 a fortsättning Kreditrisk

Koncernen, 2021

	Sverige	Norden	Baltikum	Tyskland, Storbritannien	Övrigt	Summa
Banker	75 747	12 511	878	3 652	9 641	102 428
Finans och försäkring	168 377	21 131	800	40 302	8 102	238 712
Parti- och detaljhandel	48 839	38 271	24 287	19 729	6 756	137 882
Transport	20 228	36 984	10 268	7 923	462	75 865
Rederiverksamhet	11 306	25 242	887	17 284	8 154	62 872
Övrig serviceverksamhet	185 546	52 988	7 934	76 149	6 630	329 247
Byggnadsindustri	20 183	4 177	4 160	5 494	3 176	37 190
Tillverkningsindustri	115 383	89 088	14 963	57 135	15 214	291 783
Jordbruk, skogsbruk och fiske	24 593	6 248	7 882	92	252	39 067
Utvinning av mineraler, olja och gas	7 459	40 681	337	822	280	49 578
Försörjning av el, gas och vatten	51 218	63 420	12 984	32 895	253	160 771
Övrigt	30 635	1 383	721	16 515	499	49 752
Företag	683 767	379 613	85 223	274 341	49 777	1 472 720
Kommersiell fastighetsförvaltning	120 954	39 012	23 950	3 814	43	187 774
Förvaltning av bostadsfastigheter	147 466	1 698	2 310	83	151	557
Fastighetsförvaltning	268 419	40 710	23 950	6 124	127	339 330
Bostadsrättsföreningar	74 170	152	74 323
Offentlig förvaltning	68 506	4 581	5 400	2 017	2 955	83 460
Bostadskrediter	594 206	786	69 682	5 580	670 255
Övrig utlåning	48 121	25 270	9 150	3 252	85 794
Hushåll	642 328	26 057	78 832	8 832	756 049
SUMMA	1 812 937	463 623	194 283	286 134	71 332	2 828 309

Kreditportföljen per PD-intervall

Koncernen, 2022

Kategori	PD-intervall	S&P/Moody’s 1)	Summa, exklusive hushåll	Hushåll	Banker	Företag	Fastighets- förvaltning	Bostads- rätts- föreningar	Offentlig förvaltning	Summa Hushåll 2)
”Investment grade”	0 < 0,01%	AAA/Aaa	19,1%	0,4%	0,2%	0,0%	75,1%	4,5%	0,0%
	0,01 < 0,03%	AA/Aa	44,7%	12,5%	3,6%	0,1%	22,8%	12,7%
	0 < 0,2%		65,7%
	0,03 < 0,12%	A/A	23,0%	22,3%	3,9%	10,1%	0,4%	17,8%
	0,2 < 0,4%		19,9%
	0,12 < 0,46%	BBB/Baa	8,1%	40,1%	36,0%	66,4%	1,5%	37,0%
	0,4 < 0,6%		0,2%
Standardbevakning	0,46 < 1,74%	BB/Ba	1,5%	19,8%	51,9%	23,3%	0,1%	23,7%
	0,6 < 1%		6,9%
	1,74 < 7%	B/B	1,2%	4,0%	4,2%	0,0%	0,1%	3,5%
	1 < 5%		5,4%
”Watch list”	7 < 9%	B/B	1,2%	0,2%	0,1%	0,0%	0,0%	0,2%
	5 < 10%		0,7%
	9 < 22%	CCC/Caa	1,2%	0,2%	0,0%	0,0%	0,0%	0,2%
	10 < 30%		0,2%
	22 < 100%	C/C	0,1%	0,2%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%
	30 < 50%		0,3%
Fallissemang	100%	D	0,0%	0,4%	0,0%	0,0%	0,0%	0,3%
	50 < 100%		0,7%
SUMMA			100%	100%	100%	100%	100%	100%	SUMMA	100%

Koncernen, 2021

Kategori	PD-intervall	S&P/Moody’s 1)	Summa, exklusive hushåll	Hushåll	Banker	Företag	Fastighets- förvaltning	Bostads- rätts- föreningar	Offentlig förvaltning	Summa Hushåll 2)
”Investment grade”	0 < 0,01%	AAA/Aaa	6,8%	0,7%	0,1%	0,0%	78,5%	4,2%	0,0%
	0,01 < 0,03%	AA/Aa	55,2%	10,4%	4,8%	0,1%	14,5%	11,1%
	0 < 0,2%		65,7%
	0,03 < 0,12%	A/A	25,8%	31,6%	7,3%	9,7%	5,4%	24,8%
	0,2 < 0,4%		20,4%
	0,12 < 0,46%	BBB/Baa	7,1%	37,3%	55,7%	84,5%	1,0%	39,7%
	0,4 < 0,6%		0,3%
Standardbevakning	0,46 < 1,74%	BB/Ba	1,5%	14,8%	30,3%	5,6%	0,6%	16,1%
	0,6 < 1%		7,1%
	1,74 < 7%	B/B	1,0%	3,8%	1,6%	0,1%	0,1%	2,9%
	1 < 5%		4,8%
”Watch list”	7 < 9%	B/B	2,0%	0,2%	0,1%	0,0%	0,0%	0,3%
	5 < 10%		0,6%
	9 < 22%	CCC/Caa	0,7%	0,5%	0,1%	0,0%	0,0%	0,4%
	10 < 30%		0,2%
	22 < 100%	C/C	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
	30 < 50%		0,2%
Fallissemang	100%	D	0,0%	0,7%	0,1%	0,0%	0,0%	0,5%
	50 < 100%		0,7%
SUMMA			100%	100%	100%	100%	100%	100%	SUMMA	100%

1) Uppskattat samband mellan interna PD och extern rating baserat på historiskt fallissemangsutfall.
2) Hushållsexponeringar beräknade enligt intern riskklassificeringsmetod (IRK) uttryckta som exponering vid fallissemang (EAD – exposure at default).

Kreditportfölj säkerställd av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter

Koncernen

	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Säkerställd av ställda säkerheter	Varav finansiella säkerheter	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Säkerställd av ställda säkerheter	Varav finansiella säkerheter
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Kreditportfölj
Banker	1 998	14 165	7 006	1 934	11 242	5 256
Företag, Fastighetsförvaltning och Bostadsrättsföreningar	2 112 718	30 056	534 806	42 231	1 880 374	29 321
Offentlig förvaltning	91 494	1 702	176	82 029	448
Hushåll	755 672	57 602	217	13 917	616 941	521 557
SUMMA	3 086 423	32 111	1 152 889	63 331	2 703 555	31 319

Moderbolaget

	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Säkerställd av ställda säkerheter	Varav finansiella säkerheter	Säkerställd av garantier och kreditderivat	Säkerställd av ställda säkerheter	Varav finansiella säkerheter
	2022	2022	2022	2021	2021	2021
Kreditportfölj
Banker	1 998	14 162	7 004	1 934	11 240	5 255
Företag, Fastighetsförvaltning och Bostadsrättsföreningar	1 880 374	29 321	469 300	41 252	1 739 226	24 559
Offentlig förvaltning	82 029	448	75 363	505
Hushåll	616 941	521 557	13 717	629 915	537 098	11 401
SUMMA	2 501 343	31 319	1 005 467	61 973	2 445 524	26 493

1) Endast riskreducerande åtgärder som godtas i kapitaltäckningen ingår i tabellen.

Skuldinstrument
Vid årsskiftet 2022 uppgick SEB:s kreditexponering i obligationsportföljen till 241 miljarder kronor (177).# Finansiella rapporter — Noter

40 b Marknadsrisk

Här ingår räntebärande värdepapper till nominellt värde, inklusive vissa kreditderivat och ränteterminer.

Geografisk fördelning

Säkerställda Värdepapper	Finansiella obligationer	Stat och kommun	Företag	Finansiella institutioner	ABS	Summa
2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022
Sverige	30,5%	38,4%	0,2%	0,3%	20,9%	10,8%
Tyskland	1,5%	8,1%	0,0%	0,0%	0,3%	0,2%
USA	3,9%	4,3%	0,1%	0,1%	4,0%	4,4%
Norge	4,3%	3,2%	0,2%	0,2%	3,8%	2,9%
Danmark	1,4%	1,2%	0,0%	0,1%	5,8%	6,6%
Luxemburg	2,4%	3,4%	0,0%		3,6%	4,8%
Finland	3,5%	2,6%	0,0%	0,0%	0,0%	2,9%
Baltikum	5,3%	2,4%	5,3%	2,4%
Europa, övriga	2,6%	1,9%	0,0%	0,7%
Övriga	3,3%	3,9%	0,0%	0,1%	0,7%	3,4%
SUMMA	58,7%	69,5%	0,5%	0,6%	30,7%	23,3%

Fördelning per kreditrating

	AAA	AA	A	BBB	BB/B	Ingen rating	SUMMA
	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022
	43,1%	55,3%	0,0%	0,0%	29,9%	22,8%	3,0%
AA	5,3%	7,6%	0,0%	0,0%	0,3%	2,5%	0,6%
A	5,3%	2,4%	0,0%	0,0%	0,0%	0,6%
BBB	0,1%	0,2%	0,1%	0,2%	0,2%	0,3%
BB/B	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%
Ingen rating	5,0%	4,1%	0,3%	0,4%	0,5%	0,4%
SUMMA	58,7%	69,5%	0,5%	0,6%	30,7%	23,3%	3,6%

1) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer).

1) 1) Finansiella rapporter — Noter 181 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

40 b Marknadsrisk

Definition
Marknadsrisk är risken för förluster i värdet av positioner som redovisas på bankboken eller i eventualförpliktelser på grund av negativa förändringar i marknadspriser. Marknadsrisk uppstår vid förändring i räntor, valutakurser, kreditspreadar, CVA, råvarupriser och aktiekurser, implicit volatilitet, inflation eller marknadslikviditet. En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i tradingverksamheten, det vill säga risker i handelslagret, och strukturella marknadsrisker och risker i räntenettot, det vill säga risker i den övriga bankverksamheten. Positioner i tradingverksamheten har som syfte att handlas och redovisas till marknadsvärde medan positioner i övrig bankverksamhet inte har ett handelssyfte och redovisas vanligtvis till upplupet anskaffningsvärde.

Klassificeras dessa obligationer, för kapitaltäckningsändamål, som tillgångar i balansräkningen eller i eventuella förpliktelser till följd av negativa förändringar i marknadspriser. Från ett riskhanteringsperspektiv bevakas dock tillgångarna som övrig tradingverksamhet. Marknadsrisker uppstår också i bankens livförsäkringsverksamhet samt i pensionsåtaganden för anställda till följd av obalanser i marknadsvärdena av likvida tillgångar och skulder. Marknadsrisker i bankens pensionsåtaganden och i livförsäkringsverksamheten ingår inte i marknadsriskbeloppen nedan. Se not 40 e för information om marknadsrisk i livförsäkringsverksamheten.

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som är acceptabel genom att sätta övergripande limiter. Limiter sätts för tradingverksamheten, övrig bankverksamhet och pensionsplanerna. Group Risk Committee (GRC) delegerar de fastställda mandaten till divisionerna och treasuryfunktionen, som i sin tur fördelar ut erhållna limiter internt.

Riskhantering

Marknadsrisker i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel i finansiella instrument. Tradingverksamheten bedrivs av divisionen Stora Företag & Finansiella Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och obligationsmarknaderna.

Marknadsrisk uppstår också i bankens övriga verksamhet i form av ränterisk i bankboken till följd av skillnader i räntebindningstid mellan tillgångar och skulder. Treasuryfunktionen har det övergripande ansvaret för att hantera dessa risker, vilka konsolideras centralt. Treasuryfunktionen förvaltar även likviditetsportföljen som ingår i bankens likviditetsreserv. Marknadsrisken i likviditetsportföljen uppstår genom förändringar i kreditspreadar och räntor i pantsättningsbara, mycket likvida obligationer.

SEB är exponerad mot följande marknadsrisktyper:

Risktyp	Definierad som	Uppstår i
Ränterisk	Förändringar i räntor	All bankverksamhet
Kreditspreadrisk	Förändringar i kreditvärdigheten av utgivaren av till exempel obligationer eller kreditderivat	Bankens obligationsinnehav huvudsakligen
Valutakursrisk	Fluktuationer i valutakurser	Valutahandel på internationella marknader samt bankverksamhet på olika marknader
Aktiekursrisk	Fluktuationer i aktiekurser	Market making och kundaktivitet i aktier och aktiederivat
Råvaruprisrisk	Fluktuationer i råvarupriser	Kundaktivitet i råvaror
Volatilitetsrisk	Förändring i den implicita volatiliteten	Market making och kundaktivitet i optioner i samtliga tillgångsslag
Inflationsrisk	Förändring i inflation	Obligationsinnehav, tillgångsvärden på balansräkningen
Marknadslikviditetsrisk	Fluktuationer i marknadslikviditeten i handel av tillgångar	Försäljning av tillgångar eller stängning av marknadspositioner
CVA-justering	Fluktuationer i motpartsrisk baserat på förväntad framtida exponering	Derivatkontrakt som inte handlas över en börs (OTC)

1) CVA-justeringen utgörs i princip av kreditrisk, men exponeringen beräknas med hjälp av marknadsriskfaktorer (ränta, valuta, etc.).

Riskmätning

För att mäta marknadsriskexponering använder SEB mått som både syftar till att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som fokuserar på extrema marknadsförhållanden. Marknadsrisker under normala förhållanden mäts genom Value at Risk (VaR) och Expected Shortfall (ES) samt specifika mått som är relevanta för olika risktyper. Dessa mått kompletteras med stresstester och scenarioanalyser där potentiella förluster under extrema förhållanden beräknas. Eftersom ingen mätmetod kan täcka alla risker vid alla tillfällen används flera metoder och slutsatser dras baserat på en samlad bedömning av resultaten.

Value at Risk och stressat Value at Risk

VaR uttrycker den maximala eventuella förlust som kan uppstå under en viss tidsperiod med en viss sannolikhet. SEB använder en historisk simuleringsmodell och har valt 99 procents konfidensintervall och en tidshorisont på tio dagar för att mäta, begränsa och rapportera VaR. Modellen aggregerar samtliga marknadsrisker och täcker en rad olika riskfaktorer i samtliga tillgångsslag. SEB använder också ett stressat VaR mått, där VaR beräknas för den nuvarande portföljen men med marknadsdata från en historiskt turbulent tidsperiod som omfattar konkursen i Lehman Brothers. VaR modellen valideras genom så kallad back-testing.

En begränsning i SEB:s VaR mått är att historiska data används för att beräkna eventuella marknadsförändringar vilket gör att inte alla resultat kan förutses, speciellt inte när marknaderna rör sig snabbt. VaR fångar inte heller upp åtgärder för att minska risken eftersom modellen antar att portföljen är oförändrad.

Modellerna för både VaR och stressat VaR är godkända av Finansinspektionen för beräkning av legala kapitalkrav för alla generella marknadsrisker i bankens handelslager i moderbolaget.

Risk i handelslagret (99%, 10 dagar)

	Genomsnitt 2022	Genomsnitt 2021	31 dec 2022	31 dec 2021	Min	Max
Råvaruprisrisk	28	60	67	57	16	72
Kreditspreadsrisk	22	70	72	55	9	72
Aktiekursrisk	6	17	18	23	2	23
Valutakursrisk	15	52	63	27	4	63
Ränterisk	66	186	198	104	30	339
Volatilitetsrisk	8	28	37	14	3	37
Diversifiering	–63	–201	–218	–142	–508	–142
SUMMA	83	212	236	137	60	383

Risk i övrig bankverksamhet (99%, 10 dagar)

	Genomsnitt 2022	Genomsnitt 2021	31 dec 2022	31 dec 2021	Min	Max
Kreditspreadsrisk	17	151	121	47	4	182
Aktiekursrisk	28	31	35	45	5	54
Valutakursrisk	0	6	1	8	0	8
Ränterisk	113	699	546	117	82	820
Diversifiering	–45	–187	–153	–54	–192	–54
SUMMA	113	700	550	163	1	871

1) Finansiella rapporter — Noter 182 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Marknadsrisk fortsättning

Expected Shortfall

Expected Shortfall (ES) är den förväntade förlusten vid en given tidshorisont och under förutsättning att förlusten är större än VaR i ett visst konfidensintervall. Medan VaR endast visar förlust i ett visst konfidensintervall, beaktar ES- måttet alla möjliga förluster och mäter den förväntade förlusten av samtliga värsta utfall. SEB använder för närvarande ES för att beräkna ekonomiskt kapital för marknadsrisk i tradingverksamheten.

Scenarioanalyser och stresstester

Scenarioanalyser och stresstester är en viktig del i riskhanteringen och kompletterar VaR- måttet. Marknadspositioner testas då under scenarier som inte fångas upp av VaR och täcker längre tidsperioder. Dessutom görs omvända stresstester för hela tradingportföljen på divisions- och enhetsnivå för att identifiera scenarier som kan leda till ett visst resultat, till exempel att en stop-loss limit bryts. Denna typ av analys ger ledningen en uppfattning om de potentiella effekterna av större marknadsrörelser på enskilda riskfaktorer samt hur ett marknadsscenario kan påverka en viss portfölj. Risktoleransramverket innehåller limiter på olika stresstestscenarier.

Specifika riskmått

VaR- måttet och stresstesterna kompletteras med specifika riskmått såsom Delta 1% för ränterisk och Single FX och Aggregated FX för valutakursrisk.# SEB stresstestar sina port-

Dessutom används stop-loss limiter inom alla enheter som hanterar risk i mark- följer genom att applicera både extrema marknadsrörelser som faktiskt har nadsvärderade finansiella instrument. Stop-loss limiten är det maximala be- inträffat (historiska stresstester) och extrema men tänkbara marknadsrörel- lopp en enhet kan förlora innan åtgärder måste vidtas för att reducera eller ser som skulle kunna inträffa i framtiden (hypotetiska eller framåtblickande eliminera. Motpartsrisk i derivatkontrakt CVA/DVA-justeringar är känsliga för marknadsrörelser, särskilt i räntor, kre- som erhålls då nuvarande räntor och kreditspreadar stressas med en uppgång ditspredar och valutor. För att bevaka denna känslighet stressar SEB dessa på 100 baspunkter samt där den svenska kronans förstärks med 5 procent tillgångsslag regelbundet och effekten på CVA/DVA beräknas. Detta görs ge- nom att jämföra de ursprungliga CVA/DVA-siffrorna med de CVA/DVA-resultat gentemot alla valutor.

	2022
	CVA	DVA	Summa
Räntor + 100 baspunkter	81	207	287
Kreditspreadar + 100 baspunkter	–1	217	1 569
SEK +5%	53	–37	16

	2021
	CVA	DVA	Summa
Räntor + 100 baspunkter	146	81	228
Kreditspreadar + 100 baspunkter	–964	752	–212
SEK +5%	17	–9	8

Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på koncernens tillgångar, skulder och ränterela- Tabellen nedan visar känsligheten av en ränteförändring på +100 baspunk- terade derivat påverkas negativt av förändringar i räntor. ter på handelslagret och övrig bankverksamhet per valuta och i olika löptider. Huvuddelen av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår i den övriga Detta beräknas genom att skala upp värdeförändringen till följd av en ränte- bankverksamheten när räntebindningsperioderna i tillgångar och skulder, inklusive derivat, skiljer sig. punkter.

Handelslagret per löptid 3–12

Koncernen, 2022

	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR	–12	–91	137	1 214	–730	–306	212
SEK	–43	–616	310	–198	522	–164	–189
USD	–45	–16	–57	–48	–19	–36	–221
Övriga	–56	343	–254	–801	429	231	–109
SUMMA	–156	–380	136	166	202	–275	–307

Koncernen, 2021

	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR	61	–162	–81	192	564	–437	137
SEK	–16	431	–781	–140	–36	–87	–630
USD	–50	–36	86	–58	–21	18	–62
Övriga	–47	409	–181	–425	–587	627	–205
SUMMA	–52	641	–957	–431	–80	120	–759

Övrig bankverksamhet per löptid 3–12

Koncernen, 2022

	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR	21	–262	–113	–164	–61	3	–575
SEK	–262	–335	–238	–472	–317	–35	–1 661
USD	–56	–22	24	23	–2	125	91
Övriga	–4	–79	–9	–29	–4	0	–124
SUMMA	–300	–698	–336	–642	–385	92	–2 269

Koncernen, 2021

	< 3 månader	3–12 månader	1–2 år	2–5 år	5–10 år	>10 år	Summa
EUR	–20	–321	–72	–215	–25	–4	–658
SEK	–302	–357	–199	–553	–152	–19	–1 583
USD	–34	339	1	–11	4	143	442
Övriga	–8	–127	–5	–44	–3	1	–186
SUMMA	–364	–466	–275	–823	–178	120	–1 985

1) per valuta Mkr/100 baspunkter .

---

1) Finansiella rapporter — Noter 183 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

40 c Icke-finansiell risk

Definition

Operativ risk, inom SEB benämnd icke-finansiell risk, definieras som risken för förlust till följd av otillräckliga eller ej fungerande interna processer och system (till exempel datorhaverier, misstag, bedrägerier, övriga brister i interna kontroller), mänskliga fel eller yttre händelser (naturkatastrofer, extern brottslighet, m m). Definitionen omfattar risker förknippade med uppförande, regelefterlevnad, legal och finansiell rapportering, risker relaterade till informationssäkerhet och fysisk säkerhet, projektrisk, samt legala risker. Definitionen omfattar inte strategisk risk eller ryktesrisk.

Riskhantering

Icke-finansiella risker uppstår i alla verksamheter inom SEB-koncernen. Ansvaret för att hantera dessa risker ligger hos samtliga chefer. Genom en effektiv intern kontrollmiljö och genom att säkerställa en strukturerad och konsekvent användning av riskreducerande verktyg och processer strävar SEB efter att upprätthålla en sund riskkultur med låga icke-finansiella risker och låga förlustnivåer.

Alla anställda är skyldiga att registrera riskrelaterade händelser eller incidenter som sker i koncernen så att risker på ett korrekt sätt kan identifieras, bedömas, hanteras, mitigeras, övervakas och rapporteras. SEB använder ett koncerngemensamt IT-system för att registrera och rapportera riskhändelser, förlustnivåer och annan icke-finansiella riskdata för analys och jämförelser med andra marknadsaktörer. Banken utbildar regelbundet sina medarbetare vilket bland annat inkluderar obligatoriska utbildningar för all personal gällande informationssäkerhet, bedrägeribekämpning, penningtvätt, ”känn din kund”, EU:s regelverk angående persondata (GDPR) och SEB:s uppförandekod. Dessutom har SEB en formell extern visselblåsarprocess som uppmuntrar anställda att rapportera oegentligheter och oetiskt eller olagligt beteende.

Alla nya eller ändrade produkter, processer och/eller system – och även omorganisationer – utvärderas i en gemensam process för godkännande av nya produkter (New Product Approval, NPA) i syfte att identifiera potentiella icke-finansiella risker, och för att säkerställa att åtgärder vidtas för att skydda SEB från oavsiktligt risktagande.

Alla affärsenheter utför regelbundet en självutvärdering av sin egen riskexponering (Risk and Control Self Assessments, RCSA) enligt en koncerngemensam metod. Sådana bedömningar är utformade för att ur ett helhetsperspektiv identifiera och hantera icke-finansiella risker som finns inom SEB:s olika affärs- och stödprocesser. Eftersom RCSA är självutvärderingar av riskexponeringen är det affären själv som genomför och leder dem. De tillämpas i hela organisationen.

Den globala digitaliseringen och ökad användning av molntjänster, tredje- partsleverantörer och outsourcing är tydliga trender inom bankindustrin som samtidigt ökar risken för cyberbrottslighet. SEB arbetar proaktivt med att identifiera hotbilder, utveckla hotscenarier och aktiv riskhantering för att hantera och minimera sådana risker. För att skydda SEB:s immateriella tillgångar, kunddata och annan känslig information från obehörig åtkomst, utvecklar banken löpande sina aktiviteter för att identifiera, bedöma, hantera och återhämta sig från cyberbrottslighet. Säkerhetsuppdateringar, systemuppgrade- ringar och säkerhetstester utförs regelbundet i koncernen. Dessutom har SEB antagit en cyberrisk och cybersäkerhetspolicy. Genom att använda principer som ”always verify” och ”least privilege access”, tillsammans med andra tekniska säkerhetsåtgärder, har banken ytterligare skydd för att hantera och övervaka enheter, användare, applikationer och nätverk. Lika viktigt som ”always verify” och ”least privilege access” är det att främja en sund riskkultur och höja säkerhetsmedvetenheten, inte bara hos de anställda utan även bland SEB:s kunder. Detta görs genom utbildningar, information och regelbunden kommunikation.

När det gäller modellrisk har SEB ett ramverk för att fånga risker inbyggda i modeller och processer runt om i hela banken. För att säkerställa att banken kan fortsätta att tillhandahålla finansiella tjänster till samhället vid större störningar har SEB en strukturerad process för att identifiera kritiska aktiviteter och för att upprätthålla uppdaterade, årligen testade och kommunicerade affärskontinuitetsplaner i hela koncernen.

Riskorganisationen– andra försvarslinjen- är ansvarig för att säkerställa att SEB:s icke-finansiella risker identifieras, bedöms, hanteras, mitigeras, övervakas och rapporteras, samt att dessa risker hanteras i linje med interna och externa regelverk. Väsentliga incidenter och koncernens övergripande icke- finansiella riskexponering – på såväl koncern- och divisionsnivå som på enskilda marknader där SEB närvarar – analyseras och rapporteras regelbundet till Group Executive Committee (GEC), Group Risk Committee (GRC) och styrelsens Risk and Capital Committee (RCC) liksom till lokala kommittéer för olika divisioner och affärsområden.

2022 uppgick nettoförlusterna från icke-finansiella incidenter till 237 Mkr (219).

Riskmätning

SEB använder Advanced Measurement Approach (AMA) för att beräkna det lagstadgade kapitalkravet för icke-finansiella (även kallade operativa) risker.

---

40 d Affärsrisk

Definition

Affärsrisk är risken för lägre avkastning till följd av minskad affärsvolym, pris- press eller konkurrens. I definitionen ingår investeringsrisker förknippade med till exempel företagsköp, större IT-projekt, organisationsförändringar och outsourcingbeslut. Strategisk risk är snarlik affärsrisk, men mer inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. Ryktesrisk är risken för att SEB, eller branschen i allmänhet, uppfattas negativt.

Riskhantering

Affärsrisker, strategiska risker och ryktesrisker utgör en fundamental del av all affärsverksamhet. De regelverk som rör banker och andra typer av finansiella institut är både omfattande och under konstant utveckling vilket har stor påverkan på branschen som helhet. Samtidigt sker en allt snabbare digitalisering av banksektorn där nya spelare uppstår på marknaden. Vidare gäller också att arbetet med hållbarhetsfrågor utgör en allt viktigare del av ett bolags anseende.

SEB arbetar på olika sätt med att begränsa, mäta och kontrollera risker relaterade till affärer, strategier och anseende, till exempel genom regelbunden strategisk översyn av koncernens affärsområden, en proaktiv kostnadskontroll, en mer flexibel IT-utvecklingsprocess, en ambitiös hållbarhetsstrategi och en kontinuerligt aktiv dialog angående tillsynsfrågor.

---

40 e Försäkringsrisk

Definition

Försäkringsrisk i SEB består av all risk inom bankens livförsäkringsverksam- het som främst omfattar fondförsäkring och traditionell livförsäkring. De huvudsakliga risktyperna är marknadsrisk och teckningsrisk. Marknadsrisk inom försäkringsverksamheten är risken för förluster från traditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden till följd av föränd- ringar i marknadsvärdet av tillgångar och skulder.# Finansiella rapporter — Noter 184 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Dessa förändringar kan orsakas av ränteförändringar, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvärden, valutakurser och implicit volatilitet. Teckningsrisk avser risk för förlust eller negativa värdeförändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd, invaliditet (inklusive risker som uppstår till följd av förändringar i tidpunkten för och storleken av utbetalningar), risk för katastrof (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), omkostnadsrisk och annulleringsrisk (det vill säga risken relaterad till försäkringstagarnas beteende).

Riskhantering och riskmätning

I en fondförsäkring bärs den direkta marknadsrisken av försäkringstagarna. Banken har dock en indirekt exponering mot marknadsrisk genom försäkringstagarnas investeringar då en del av framtida intäkter baseras på förvaltade tillgångar. Lönsamheten bevakas i både befintlig och ny affär. Marknadsrisken i den traditionella livförsäkringsverksamheten motverkas genom normal marknadsrisksäkring och följs upp genom riskberäknade balansräkningsmått (ALM) och stresstester. Detta kompletteras med marknadsriskmått såsom VaR och scenarioanalys. I den traditionella verksamheten utgör skillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena, om positiv, en buffert för att täcka eventuell volatilitet i resultatet.

Teckningsrisk följs upp genom aktuariell analys och stresstester av det befintliga försäkringsbeståndet. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse. Parametrar för teckningsrisken valideras årligen. Försäkringstagare i vissa produkter har rätt att flytta sitt kapital från SEB, en flytträtt som historiskt sett inte har utnyttjats i någon större omfattning. För att kunna möta oplanerade utflöden håller banken en tillräcklig andel likvida placeringar. Vidare görs också regelbundna kassaflödesanalyser för att motverka denna risk.

Riskorganisationen ansvarar för mätning och uppföljning av riskerna i SEB:s Solvens II, som trädde i kraft 1 januari 2016, är ett gemensamt regelverk när livförsäkringsverksamhet. Mätning och uppföljning av ALM riskmått, VaR det gäller styrning, intern kontroll och kapitalkrav för försäkringsbolag inom samt scenarioanalyser och stresstester genomförs regelbundet för respektive EU. Solvens II beräkningar utförs regelbundet och rapporteras till tillsynsmyn- försäkringsbolag. Riskorganisationen är också, från ett Solvens II-perspektiv, digheterna på kvartalsbasis. Avseende nuvarande krav från tillsynsmyndig- en del av den oberoende riskhanteringsfunktionen i de olika försäkringsbola- heter, visar beräkningar att SEB:s livbolag är finansiellt starka och motstånds- gen. De viktigaste riskerna rapporteras regelbundet till bankens Group Risk kraftiga mot olika typer av stress.

40 f Likviditetsrisk

Definition

SEB Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja befintliga tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetshantering och riskmätning

Styrelsen har fastställt ett omfattande ramverk för hantering av SEB:s likviditetskrav och risker på kort och lång sikt. Målet med SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetsrisk- situation för att i tid kunna fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, utan att detta leder till oväntat högre kostnader. Detta sker genom att SEB håller en likviditetsreserv med tillräckliga mängder omedelbart säljbara tillgångar i alla relevanta valutor. Hanteringen av likviditetsrisk styrs av limiter som fastställs av styrelsen och allokeras vidare av Group Risk Committee. Limiter sätts för koncernen, filialer och vissa legala enheter, samt för exponering i vissa valutor. Det övergripande ansvaret för SEB:s likviditetshantering ligger hos treasuryfunktionen som stöds av lokala treasuryenheter på bankens viktigaste marknader. Riskfunktionen mäter och rapporterar regelbundet utnyttjandet av limiter samt resultat av likviditetsstresstester till Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee. Medan likviditetshanteringen är en fortlöpande process, görs en gång per år en intern utvärdering av likviditetsbehovet för att identifiera eventuella gap mot SEB:s långsiktiga likviditetsmål samt för att säkerställa att likviditetsriskhanteringen är tillräcklig.

SEB:s likviditetshantering och balansräkningsstruktur bygger, ur likviditetssynpunkt, på tre grundperspektiv:

(i) ett strukturellt likviditetsperspektiv som ställer stabil finansiering i relation till icke likvida tillgångar,
(ii) bankens motståndskraft vid den kortfristiga stress som uppstår då finansierings- och interbankmarknaderna stängs (en indikator på bankens beroende av marknadsfinansiering)
(iii) motståndskraften vid ett mycket allvarligt scenario där, utöver begränsade finansieringsmarknader, banken också förlorar en stor del av sin inlåning (överlevnadshorisont).

Strukturell likviditetsrisk

För att kunna bibehålla en sund strukturell likviditetsposition bör strukturen på skuldsidan återspegla tillgångssidans sammansättning. Ju mer långfristig utlåning och andra illikvida tillgångar, desto större behov av stabil finansiering. Denna risk mäts genom det regulatoriskt definierade måttet stabil nettofinansieringskvot (Net Stable Funding Ratio, NSFR). I denna kvot mäts relationen mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering. SEB mäter även samma risk genom den så kallade Core gapkvoten, en kvot mellan stabil finansiering (mer än ett års löptid) och illikvida tillgångar (mer än ett års löptid). Skillnaden mellan stabil nettofinansieringskvot (NSFR) och den interna Core gapkvoten är att Core gap beräknas på en mer detaljerad nivå med hjälp av intern statistik, vilket leder till att viktningen av den tillgängliga stabila finansieringen och illikvida tillgångar är olika.

Beroende av marknadsfinansiering

Ett sätt att mäta motståndskraften vid en försämring av marknaderna är att uppskatta hur länge SEB:s likvida tillgångar skulle räcka om tillgången till kapitalmarknaden inte är tillgänglig. Detta beräknas genom den s.k. förfallandefinansieringskvoten vilken beräknas som kvoten av bankens likvida tillgångar i förhållande till marknadsfinansiering och netto interbankinlåning som förfaller de närmaste månaderna, eller som det antal månader det skulle ta innan de likvida tillgångarna tar slut i ett scenario där all förfallande finansiering måste täckas av de likvida tillgångarna. Den främsta fördelen med detta mått är att endast förfall enligt kontrakt används och att inga antaganden krävs. Detta kan även mätas som en ut/inlåningskvot exklusive repor.

Överlevnadshorisont i ett stressat scenario

En modell för stressade situationer kan byggas på antaganden om en begränsad kapitalmarknad samtidigt som uttag av inlånade medel, antaganden om utnyttjade lånelöften och andra händelser som är likviditetskrävande. Detta mäts genom tillsynsmyndigheternas mått på likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) där nettoutflöden under en 30-dagarsperiod i ett stressat scenario ställs i relation till likvida tillgångar. Sedan 1 januari 2018 används EU:s definition av LCR. SEB mäter även tiden det tar för likviditetsreserven att förbrukas i det stressade scenariot, uttryckt som en överlevnadsperiod. Samma scenario används även för att övervaka utfallen i valutadimensionen. Detta för att upptäcka eventuella obalanser och beroenden gentemot valutaswapmarknaden. SEB följer även olika kreditvärderingsinstituts mått för överlevnad.

Intern likviditetsutvärdering

Likviditetsrisk motverkas inte primärt av kapital men det finns en koppling mellan bankens kapital- och likviditetsposition. Därför är processen för att utvärdera likviditetsbehovet (ILU) en del av den interna kapitalutvärderingen (IKU). Likviditetsutvärderingen är konstruerad så att den ska identifiera möjliga gap mot SEB:s långsiktigt önskvärda likviditetstäckningsmått, med hän syn taget till att en effektiv likviditetshantering är en pågående förbättrings- process.

Not 40 e fortsättning Försäkringsrisk

Finansiella rapporter — Noter 185 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Likvida tillgångar

	2022					2021
	SEK	EUR	USD	Övriga	Summa	SEK	EUR	USD	Övriga	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	143 983 174	553 103 244	12 332 434	113 196 066	143 190 840	41 116	764	973
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat, centralbank, multilaterala utvecklings- banker och internationella organisationer	50 221 20 614	35 888 13 423	120 147	62 221 18 712	33 472 22 940	137 345
Värdepapper utgivna eller garanterade av kommuner och av offentliga organ	2 231 6 392	22 751 31 374	3 206 679	4 894 10 694	19 473
Säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet	40 398 344 547	44 838 86 126	25 375 46 277	35 174 60 872
Nivå 1 tillgångar	236 833 195	512 146 072	93 344 671	760 286 868	286 868 162	627 122 685	80 483 652	663
Värdepapper utgivna eller garanterade av stat, centralbank, kommuner och offentliga organ	1 539 488	2 027 20 752	437 1 209
Säkerställda obligationer av hög kvalitet	7 097 32 1 318	5 584 14 031	2 106 595	140 8 179	11 021
Värdepapper utgivna av företag (lägst rating AA–)	84 85
Nivå 2A tillgångar	7 097 32	2 857 6 072	16 058 2 106	616 976 8 617	12 315
Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet	6 815			6 815		6 341			6 341
Säkerställda obligationer av hög kvalitet	195			195
# 21 21 Värdepapper utgivna av företag (rating A+ till BBB–)

111	10	121	194	49	243
Nivå 2B tillgångar	6 926	10 195	7 131	6 535	49	21	6 605
Nivå 2 tillgångar	7 097	6 958	2 867	6 267	23 189	2 106	7 151	1 025	8 637	18 919
SUMMA LIKVIDA TILLGÅNGAR	243 930	202 470	148 939	99 611	694 950	288 974	169 777	123 710	89 121	671 582

1) Alla definitioner är i enlighet med Liquidity Coverage Ratio i kapitaltäckningförordningen (CRR).

Likviditetsmått

	2022	2021
Stabil nettofinansieringskvot (NSFR)	109%	111%
Ut-/inlåningskvot	116%	111%
Likviditetstäckningsgrad	143%	145%

1) Not 40 f fortsättning

Likviditetsrisk

Finansiella rapporter — Noter

186 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 40 f fortsättning

Likviditetsrisk

Kontraktuella förfall i balansräkningen

Tabellerna specificerar kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen redovisas till verkligt värde. Eventualförpliktelser såsom lånelöften rapporteras vid förfallotidpunkten. Beloppen som presenteras är ej diskonterade kassaflöden. Derivat kan tvingas betala, oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar.

Koncernen, 2022

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	<3 månader	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	377 966						377 966		377 966
Utlåning till centralbanker		65 259	8 728	0	73 987		73 987	–25	73 962
Utlåning till kreditinstitut	8 167	59 263	5 611	3 924	643 77	77 609		77 609	–374
varav repor		2 377					2 377		2 377
Offentlig förvaltning	6 415	18 088	3 079	11 046	5 480	44 109		44 109	–1 434
Hushåll	7 093	13 761	33 802	52 229	708 137	815 023		815 023	–96 468
Företag	66 979	358 788	249 281	574 210	103 845	1 353 103		1 353 103	–49 061
Utlåning till allmänheten	80 488	390 636	286 162	637 485	817 463	2 212 234		2 212 234	–146 963
varav repor		106 533					106 533		106 533
Skuldinstrument	53 833	56 738	128 419	19 688	258 678		258 678	–6 067	252 611
varav belåningsbara skuldinstrument	42 653	26 612	25 845	12 799	107 909		107 909	–2 159	105 750
varav andra skuldinstrument	10 516	29 787	102 573	6 889	149 765		149 765	–3 908	145 857
Egetkapitalinstrument		66 594					66 594		66 594
Derivat			187 622				187 622		187 622
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken				356 367			356 367		356 367
Finansiella tillgångar till verkligt värde	53 833	56 738	128 419	19 688	610 584		869 262		869 262
Övrigt	12 041	614	68	65	62 437	75 226		75 226	–44
varav övriga finansiella tillgångar	12 034	595	6	65	8 12	708		12 708	–44
Summa tillgångar	531 879	524 502	349 126	769 896	837 859	673 021	3 686 283		3 686 283
varav upplupna räntor utlåning		4 624					4 624		4 624
varav upplupna räntor skuldinstrument		1 004					1 004		1 004
Skulder till kreditinstitut	30 459	29 266	5 031	792	1 617	67 165		67 165	–292
varav repor	2 457						2 457		2 457
Offentlig förvaltning	14 561	4 458	1 528	111	1 378	22 035		22 035	–79
Hushåll	413 99	33 855	14 365	1 669	6 449	834		834	–156 449
Företag	1 054	544 164	378	10 220	1 188	74	1 230 403		1 230 403
In- och upplåning från allmänheten	1 469 043	202 691	26 113	2 967	1 458	1 702 271		1 702 271	–584
varav inlåning	1 310 604	171 764	22 950	2 770	1 404	1 509 492		1 509 492	–511
varav upplåning		12 446	6 46				12 498		12 498
varav repor		12 134					12 134		12 134
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken		357 975					357 975		357 975
Skulder till försäkringstagare	701	1 995	8 221	20 034	33	30 984		30 984
Certifikat	140 316	215 501	1 355	818			357 818		357 818
Säkerställda obligationer	11 563	53 462	209 143	8 715	282 883			282 883	–8 173
Övriga obligationer	12 622	27 354	112 143	20 944	173 063			173 063	–5 799
Emitterade värdepapper	164 501	296 317	321 288	29 659	811 764			811 764	–16 615
Skuldinstrument	37 286	10 418	16 295	27 036			27 036		27 036
Egetkapitalinstrument		20 527					20 527		20 527
Derivat			238 048				238 048		238 048
Finansiella skulder till verkligt värde	49 447	10 418	16 295	266 030			293 239		293 239
Övrigt	10 814	2 566	3 258	2 638	37 373	56 650		56 650	–109
varav övriga finansiella skulder	10 175	1 772	548	529	225	13 249		13 249	–109
varav leasingskulder	292	654	2 236	1 807	4 988			5 277
Efterställda skulder	9 451	20 195	1 109				30 755		30 755
Eget kapital		204 523					204 523		204 523
Summa skulder och eget kapital	1 499 502	408 022	341 920	367 139	72 810	865 934	3 555 326		3 555 326
varav upplupna räntor in- och upplåning		992					992		992
varav upplupna räntor emitterade värdepapper		1 988					1 988		1 988
Eventualförpliktelser
Lånelöften	35 382	575 98	453 385	101	15 901	882 065		882 065
Andra finansiella åtaganden	26 363	47 725	47 914	58 356	180 358			180 358
Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser	1 499 537	816 960	488 098	800 154	147 067	865 934	4 617 749		4 617 749

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N) .

1) Finansiella rapporter — Noter

187 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 40 f fortsättning

Likviditetsrisk

Koncernen, 2021

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	<3 månader	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	439 344						439 344		439 344
Utlåning till centralbanker		3 390	807 256	0			4 454		4 454
Utlåning till kreditinstitut	10 362	38 732	5 925	4 811	156	59 986		59 986	23
varav repor	5 905						5 905		5 905
Offentlig förvaltning	53	9 048	4 219	7 597	4 588	25 506		25 506	–873
Hushåll	8 251	13 301	30 499	56 104	667 814	775 969		775 969	–72 439
Företag	65 275	280 879	210 066	505 562	89 780	1 151 562		1 151 562	–33 363
Utlåning till allmänheten	73 579	303 229	244 784	569 263	762 182	1 953 037		1 953 037	–106 675
varav repor	81 613						81 613		81 613
Skuldinstrument	59 387	32 937	94 844	21 827	208 995			208 995	–3 045
varav belåningsbara skuldinstrument	56 463	6 217	31 578	6 744	101 002			101 002	–1 030
varav andra skuldinstrument	2 552	26 451	63 258	15 083	107 344			107 344	–2 015
Egetkapitalinstrument		120 742					120 742		120 742
Derivat			126 051				126 051		126 051
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken				422 497			422 497		422 497
Finansiella tillgångar till verkligt värde	59 387	32 937	94 844	21 827	669 290		878 286		878 286
Övrigt	11 838	1 238	73	508	65 160	78 816		78 816	6
varav övriga finansiella tillgångar	11 790	1 225	7	500	1	13 522		13 528
Summa tillgångar	526 675	413 994	285 140	668 991	784 673	734 450	3 413 921		3 413 921
varav upplupna räntor utlåning		1 735					1 735		1 735
varav upplupna räntor skuldinstrument		649					649		649
Skulder till kreditinstitut	47 243	21 014	4 871	698	1 399	75 225		75 225	–19
varav repor	1 824						1 824		1 824
Offentlig förvaltning	14 949	2 954	923	119	1 333	20 278		20 278	–1
Hushåll	413 262	19 884	5 412	643	80 439	283		283	–2 439
Företag	1 010 436	117 908	6 601	2 801	151	1 137 897		1 137 897	–6
In- och upplåning från allmänheten	1 438 647	140 746	12 937	3 563	1 564	1 597 457		1 597 457	–9
varav inlåning	1 308 477	118 851	10 433	2 582	1 398	1 441 741		1 441 741	–7
varav upplåning		8 007	4 58				8 079		8 079
varav repor		7 713					7 713		7 713
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken		424 226					424 226		424 226
Skulder till försäkringstagare	690	1 908	8 143	23 852	30	34 623		34 623
Certifikat	113 122	175 639	0	288 761			288 761		288 761
Säkerställda obligationer	1 158	68 890	207 396	17 887	295 331			295 331	–3 853
Övriga obligationer	17 868	24 525	78 657	32 158	153 208			153 208	–2 441
Emitterade värdepapper	132 148	269 054	286 053	50 045	737 300			737 300	–7 194
Skuldinstrument	21 409	10 022	11 601		22 053			22 053	–1 889
Egetkapitalinstrument		14 405					14 405		14 405
Derivat			118 173				118 173		118 173
Övriga skulder	172	5 144	405	702	6 423			6 423	–1
Finansiella skulder till verkligt värde	193	5 553	10 427	11 601	133 280		161 055		161 055
Övrigt	6 664	2 439	2 726	3 318	46 541	61 689		61 689	–10
varav övriga finansiella skulder	6 102	1 558	291	1 025	56	9 032		9 032	–10
varav leasingskulder	331	664	2 237	1 991	5 223			5 527
Efterställda skulder	5 639	24 014	1 112				30 765		30 765
Eget kapital		193 228					193 228		193 228
Summa skulder och eget kapital	1 485 890	301 455	302 401	335 625	92 891	797 306	3 315 568		3 315 568
varav upplupna räntor in- och upplåning		476					476		476
varav upplupna räntor emitterade värdepapper		1 075					1 075		1 075
Eventualförpliktelser
Lånelöften	799 287	857 130	408 348	348 422	46 450	813 936		813 936
Andra finansiella åtaganden	127 401	11 099	7 693	14 101	160 294			160 294
Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser	1 486 689	716 713	443 908	691 740	153 442	797 306	4 289 798		4 289 798

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N).

1) Finansiella rapporter — Noter

188 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 40 f fortsättning

Likviditetsrisk

Moderbolaget, 2022

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	<3 månader	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonteringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	354 970						354 970		354 970
Utlåning till kreditinstitut	36 646	61 977	14 905	5 259	268	119 054		119 054	–450
varav repor	4 887						4 887		4 887
Offentlig förvaltning	6 401	17 273	1 941	5 877	780	32 271		32 271	–508
Hushåll	6 730	8 629	26 013	25 356	632 257	698 985		698 985	–81 877
Företag	60 585	344 744	233 814	511 843	80 099	1 231 086		1 231 086	–40 769
Utlåning till allmänheten	73 716	370 646	261 768	543 076	713 136	1 962 342		1 962 342	–123 154
varav repor	106 979						106 979		106 979
Skuldinstrument	52 463	51 215	112 904	16 629	233 211			233 211	–5 888
varav belåningsbara skuldinstrument	42 544	21 454	12 163	8 565	84 727			84 727	–1 514
varav andra skuldinstrument	9 918	29 761	100 741	8 065	148 484			148 484	–4 374
Egetkapitalinstrument		106 361					106 361		106 361
Derivat			179 144				179 144		179 144
Finansiella tillgångar till verkligt värde	52 463	51 215	112 904	16 629	285 505		518 717		518 717
Övrigt	12 181	5 591	11 394	5 051	12 911	47 129		47 129	–34
varav övriga finansiella tillgångar	10 220	594	0	18		10 832		10 832	–34
```# Finansiella rapporter — Noter

189 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 40 f fortsättning

Likviditetsrisk

Moderbolaget, 2021

Balansräkning (kontraktsmässiga förfallotider)	Betalbara på anfordran	<3 månader	3–12 månader	1–5 år	>5 år	Ingen löptid	Delsumma	Diskonte- ringseffekt	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker						371 466	371 466		371 466
Utlåning till kreditinstitut		31 138	33 218	5 269	4 683	0	74 309	25	74 334
varav repor		1 368					1 368		1 368
Offentlig förvaltning		33	8 452	3 198	2 771	41	14 496	–177	14 319
Hushåll		7 876	8 303	23 058	31 191	604	773 675	–60	464 614
Företag		62 405	268 455	191 304	448 856	67	787 1 038 806	–26 531	1 012 275
Utlåning till allmänheten		70 314	285 210	217 560	482 818	672	602 1 728 504	–87	1 721 332
varav repor		81 588					81 588	–314	81 274
Skuldinstrument		55 821	29 173	74 865	21 432	181 291	–2 850	178 441
varav belåningsbara skuldinstrument		53 668	3 509	12 948	6 444	76 570	–714	75 856
varav andra skuldinstrument		2 153	25 664	61 917	14 988	104 721	–2 136	102 585
Egetkapitalinstrument						147 380	147 380		147 380
Derivat						121 326	121 326		121 326
Finansiella tillgångar till verkligt värde		55 821	29 173	74 865	21 432	268 705	449 996	–2 850	447 146
Övrigt		13 585	6 002	13 112	5 159	15 693	53 552	4	53 556
varav övriga finansiella tillgångar		11 507	1 224	0	3	12 735	4	12 739
Summa tillgångar		472 918	387 834	258 004	575 479	699 193	2 677 827	–89 993	2 587 834
varav upplupna räntor utlåning		1 412					1 412		1 412
varav upplupna räntor skuldinstrument		583					583		583

Skulder till kreditinstitut | 57 613 | 19 864 | 4 751 | 1 822 | 1 219 | 85 269 | 7 | 85 276 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| varav repor | 778 | | | | | | 778 | | 778 |
| Offentlig förvaltning | 3 986 | 4 723 | 922 | 62 | 1 307 | 11 000 | –3 | 10 997 |
| Hushåll | 314 740 | 7 757 | 2 420 | 445 | 66 325 | 427 | –2 | 325 425 |
| Företag | 947 014 | 112 945 | 6 170 | 1 951 | 0 | 1 068 080 | –12 | 1 068 068 |
| In- och upplåning från allmänheten | 1 265 740 | 125 425 | 9 512 | 2 457 | 1 373 | 1 404 507 | –17 | 1 404 490 |
| varav inlåning | 1 265 740 | 117 407 | 9 510 | 2 455 | 1 370 | 1 396 482 | 1 | 1 396 483 |
| varav upplåning | | 8 007 | | | | | 8 007 | | 8 007 |
| varav repor | | 7 713 | | | | | 7 713 | | 7 713 |
| Certifikat | | 113 121 | 175 639 | 0 | 288 761 | –900 | 287 861 |
| Säkerställda obligationer | 1 158 | 68 890 | 207 396 | 17 888 | 295 331 | –3 853 | 291 478 |
| Övriga obligationer | 17 868 | 24 449 | 78 656 | 32 157 | 153 131 | –2 441 | 150 690 |
| Emitterade värdepapper | | 132 148 | 268 977 | 286 052 | 50 045 | 737 222 | –7 194 | 730 028 |
| Skuldinstrument | | 19 404 | 9 688 | 10 592 | 20 703 | | 50 387 | –539 | 49 848 |
| Egetkapitalinstrument | | | | | | 14 405 | 14 405 | | 14 405 |
| Derivat | | | | | | 113 497 | 113 497 | | 113 497 |
| Finansiella skulder till verkligt värde | | 19 404 | 9 688 | 10 592 | 20 703 | 148 902 | 155 027 | –539 | 154 488 |
| Övrigt | | 5 283 | 1 450 | 148 | 90 | 24 020 | 30 991 | –2 | 30 989 |
| varav övriga finansiella skulder | | 5 138 | 1 302 | 0 | 6 | 442 | | 6 888 | –2 | 6 886 |
| Efterställda skulder | | 5 645 | 24 087 | | 29 733 | | 60 465 | –2 084 | 58 381 |
| Obeskattade reserver | | | | | | 17 137 | 17 137 | | 17 137 |
| Eget kapital | | | | | | 137 776 | 137 776 | | 137 776 |
| Summa skulder och eget kapital | | 282 739 | 290 740 | 324 255 | 63 319 | 296 121 | 2 597 663 | –9 829 | 2 587 834 |
| varav upplupna räntor in- och upplåning | | 446 | | | | | 446 | | 446 |
| varav upplupna räntor emitterade värdepapper | | 1 035 | | | | | 1 035 | | 1 035 |

Eventualförpliktelser

	Lånelöften	Andra finansiella åtaganden	Operationella leasingåtaganden
Summa skulder, eget kapital och eventualförpliktelser	381 354	445 804	697 767

1) Inkluderar poster som är tillgängliga över natten (O/N).

---

Koncernen | Moderbolaget
---|---|
Genomsnittlig återstående löptid (år) | 2022 | 2021 | 2022 | 2021
Utlåning till kreditinstitut | 0,37 | 0,41 | 0,29 | 0,29
Utlåning till allmänheten | 4,42 | 4,69 | 4,34 | 4,65
Skulder till kreditinstitut | 0,36 | 0,29 | 1,25 | 0,27
Inlåning från allmänheten | 0,04 | 0,03 | 0,04 | 0,03
Upplåning från allmänheten | 0,14 | 0,16 | 0,13 | 0,13
Certifikat | 0,43 | 0,43 | 0,43 | 0,43
Säkerställda obligationer | 2,62 | 2,84 | 2,62 | 2,84
Övriga obligationer | 3,20 | 3,71 | 3,20 | 3,71

1)

---

190 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

40 g Referensräntereformen

Översikt

SEB-koncernens övergång till alternativa referensräntor

Interbankräntor (IBORs) är vanligt förekommande referensvärden för räntor. De används som referensräntor i finansiella produkter som derivat, obligationer, lån, strukturerade produkter och bolån, och är basen för beräkningen av produkternas räntebetalningar. Efter den finansiella krisen och i takt med en försämrad interbankmarknad, i kombination med en nedgång i IBORs relevans och trovärdighet, efterfrågade globala tillsynsmyndigheter reformer av IBORs. Den exakta tidpunkten för övergången kommer att variera beroende på valuta och produkt.

Alla LIBORs, förutom vissa USD LIBOR löptider, slutade publiceras vid års-slutet 2021 och ersattes av alternativa referensräntor. USD LIBOR 1m, 3m och 6m kommer att upphöra att publiceras efter den 30 juni 2023. Nordiska IBORs som STIBOR, CIBOR och NIBOR samt EURIBOR förväntas finnas kvar.

Koncernen strävar efter att ha avtalat om övergången av återstående äldre USD-exponeringar före USD LIBOR upphör i juni 2023, inklusive effekterna av
förändringar i avtalsenliga kassaflöden eller säkringsförhållanden till följd av att en referensränta ersätts med en alternativ referensränta.

Referensräntereformen – Fas 2

Ändringarna i IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 avseende Referens- räntereformen – Fas 2, behandlar frågor som kan påverka den finansiella

Exponeringsöversikt

Tabellen nedan sammanfattar USD LIBOR som omfattas av referensränte- reformen per den 31 december 2022.

Produkt/valuta	USD LIBOR
Derivat	1 767 425
Tillgångar som ej är derivat (utlåning, bolån, aktier, m m)	71 874
Skulder som ej är derivat	4 257

NOMINELLT EXPONERINGSBELOPP PER VALUTA

rapporteringen till följd av referensräntereformen, inklusive effekterna av för- ändringar i avtalsenliga kassaflöden eller säkringsförhållanden till följd av att en referensränta ersätts med en alternativ referensränta.

För mer information om referensräntereformen (IBOR) – Fas 1, se not 21 .

---

191 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

41 Kapitaltäckning

Kapitalstyrning

SEB tar olika typer av risk i linje med bankens strategiska inriktning och affärs- plan. För att kunna hantera dessa risker och för att garantera SEB:s långsiktiga överlevnad måste banken hålla tillräckligt med kapital. Samtidigt måste lön- samheten balanseras mot risktoleransen. Inom ramen för SEB:s kapitalstyr- ning beaktas de följande aspekterna:

1. tillsynsmyndigheternas minimikapitalkrav och deras förväntningar att banker ska verka med en säker marginal över dessa miniminivåer, som sätts av EU-direktiv genom svensk lagstiftning om kapitalkrav,
2. kapitalisering som krävs för att uppnå den rating som behövs för att nå en mycket hög rating.

Ekonomiskt kapital är en viktig beståndsdel av IKU. Det är ett internt risk- mått som liknar Basel III-regelverket. Ekonomiskt kapital beräknas med ett konfidensintervall på 99,97 procent vilket motsvarar kapitalkravet för en

Planen är framåtriktad och inkluderar nuva- rande samt kommande affärsvolymer liksom strategiska initiativ. Kapitalpla- nen stresstestas med avseende på eventuella konjunkturnedgångar, strate- giska riskfaktorer som identifieras i affärsplanen och andra relevanta scena- rier. Kapitalplanen fastställs årligen och uppdateras under året vid behov.# Finansiella rapporter — Noter

Not 41 fortsättning

Kapitaltäckning

Koncernens ekonomiska kapital, eller det internt bedömda kapitalbehovet för koncernen (inklusive försäkringsverksamheten) uppgick det antal skuldinvesterare som behövs för att SEB:s verksamhet ska vid årets slut till 102 miljarder kronor (102). kunna bedrivas, SEB har en intern modell för kapitalallokering och för att mäta räntabilitet.

3. Kapitalisering som krävs av företagskunder och andra motparter för att Modellen är kalibrerad till SEB:s kapitalmål och liknar myndighetskapitalmåt- banken ska kunna vara verksam i kapitalmarknaderna, inklusive derivat- och valutahandel, och tet genom att det inkluderar kapitalkrav under pelare 2. Tillsynsmyndigheterna utvärderar årligen SEB och dess IKU enligt regel-

4. balans mellan aktieägarnas avkastningskrav och risktagande. omfattar bland annat kapitaltäckning, riskmätningsmodeller och riskstyrning i verket för myndigheternas översyns- och utvärderingsprocess. Utvärdering

För att möta förväntningarna från aktieägarna, tillsynsmyndigheterna och samband med 2022 års utvärdering har tillsynsmyndigheten dragit slutsatsen marknadsaktörer är SEB:s kapitalnivå baserad på en uppskattning av samtliga att SEB har tillräckligt kapital och mäter och hanterar risker på ett lämpligt risker i verksamheten. Även framåtblickandeskattningar görs i linje med lång- och kortsiktiga affärsplaner samt förväntad makroekonomisk utveckling. sätt. Vidare används stresstester för att identifiera hur bankens finansiella ställ- ning kan komma att påverkas av olika negativa scenarier.

Myndigheternas kapitalkrav

Den 29 december 2020 trädde nya kapitalkrav i kraft för svenska banker då Intern kapitalutvärderingsprocess fyra delar: EU:s bankpaket infördes i svensk lag. Kravet på kärnprimärkapital delas in i

i) ett Pelare 1 minimikrav på 4,5 procent,
ii) ett Pelare 2-krav (P2R),
iii) ett kombinerat buffertkrav, och
iv) ett vägledande Pelare 2-krav (P2G).

Vid årets slut uppgick SEB:s krav på kärnprimärkapital till cirka 14,2 procent (13,8) varav 1,4 procent (1,2) var Pelare 2-krav och 7,4 procent (6,6) var löpande och rapporteras till styrelsen. Därmed är IKU sammankopplad med kom binerat buffertkrav. I samband med 2022 års översyns- och utvärderings- SEB:s affärsplanering, interna styrning och kontrollramverk. pro cess (SREP) meddelade Finansinspektionen ett Pelare 2 vägledningskrav

SEB:s kapitalplan täcker den strategiska planeringsperioden och prognosti- (P2G) på 1,0 procent för den konsoliderade situationen jämfört med 1,5 pro- serar både krav på ekonomiskt kapital och myndighetskrav samt tillgängligt cent 2021.

SEB Konsoliderad situation – Kapitalbaskrav (explicit eller implicit) dec 2022

	CET 1	AT1	Tier 2	Total
Pelare 1	4,5%	1,5%	2,0%	8,0%
Pelare 2
Företagskrediter – Kommersiella fastigheter riskviktsgolv	0,7%	0,0%	0,2%	0,9%
Kreditrelaterad koncentrationsrisk	0,3%	0,1%	0,1%	0,5%
Ränterisk i bankboken	0,4%	0,1%	0,2%	0,6%
Total Pelare 2	1,4%	0,2%	0,5%	2,0%
Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR)	5,9%	1,7%	2,5%	10,0%
Institutsspecifika buffertkrav
Kapitalkonserveringsbuffert	2,5%			2,5%
Systemriskbuffert	3,1%			3,1%
Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (O-SII)	1,0%			1,0%
Kontracyklisk kapitalbuffert	0,8%			0,8%
Kombinerat buffertkrav (CBR)	7,4%			7,4%
Samlad kapitalkravsrelation (TSCR+CBR)	13,2%	1,7%	2,5%	17,4%
Pelare 2 vägledning (P2G)	1,0%			1,0%
Samlad kapitalkravsrelation och P2G	14,2%	1,7%	2,5%	18,4%

Kapitaltäckning

Kapitaltäckningsanalys

	Konsoliderad situation	Moderbolaget
	2022	2021
Tillgängligt kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp
Kärnprimärkapital	162 956	154 821
Primärkapital	177 517	168 375
Totalt kapital	193 025	181 737
Totalt riskvägt exponeringsbelopp (TREA)	859 320	787 490
Kapitalrelationer och minimikapitalkrav (som procentandel av TREA)
Kärnprimärkapitalrelation (%)	19,0%	19,7%
Primärkapitalrelation (%)	20,7%	21,4%
Total kapitalrelation (%)	22,5%	23,1%
Pelare 1 minimikapitalkrav (%, P1)	8,0%	8,0%
Pelare 1 minimikapitalkrav (belopp)	68 746	62 999
Ytterligare kapitalbaskrav (P2R) för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som procentandel av TREA)
Ytterligare kapitalbaskrav (%, P2R)	2,0%	1,8%
varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter)	1,4%	1,2%
varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter)	1,6%	1,4%
Total ÖUP-kapitalkravsrelation (%, P1+P2R)	10,0%	9,8%
Total ÖUP-kapitalkravsrelation (belopp)	86 142	77 426
Ytterligare buffertkrav samt Pelare 2 vägledning för kärnprimärkapital (som procentandel av TREA)
Kapitalkonserveringsbuffert (%)	2,5%	2,5%
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (%)	0,8%	0,1%
Systemriskbuffert (%)	3,1%	3,0%
Buffert för andra systemviktiga institut (%)	1,0%	1,0%
Kombinerat buffertkrav (%, CBR)	7,4%	6,6%
Kombinerat buffertkrav (belopp)	63 391	51 724
Samlade kapitalkrav (%, P1+P2R+CBR)	17,4%	16,4%
Samlade kapitalkrav (belopp)	149 533	129 150
Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (%, P1+P2R)	12,4%	13,2%
Pelare 2 vägledning (%, P2G)	1,0%	1,5%
Pelare 2 vägledning (belopp)	8 593	11 812
Samlad kapitalkravsrelation och P2G (%)	18,4%	17,9%
Samlad kapitalkravsrelation och P2G (belopp)	158 127	140 962
Bruttosoliditetsgrad, krav samt kärnprimärkapital
Pelare 2 vägledning (som procentandel av summa bruttosoliditetsexponering)
Primärkapital (belopp)	177 517	168 375
Summa bruttosoliditetsexponering (belopp)	3 539 598	3 352 452
Bruttosoliditetsgrad (%)	5,0%	5,0%
Totalt ÖUP-bruttosoliditetskrav (%)	3,0%	3,0%
Samlat bruttosoliditetskrav (%)	3,0%	3,0%
Samlat bruttosoliditetskrav (belopp)	106 188	100 574
Pelare 2 vägledning (%, P2G)	0,5%	0,5%
Pelare 2 vägledning (belopp)	15 928	15 086
Samlat bruttosoliditetskrav och P2G (%)	3,5%	3,5%
Samlat bruttosoliditetskrav och P2G (belopp)	122 116	115 660

Kapitalbas

	Konsoliderad situation	Moderbolaget
	2022	2021
Eget kapital enligt balansräkningen	204 523	193 228
Upparbetad utdelning	–14 266	–12 938
Reversering av innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument	4 248	1 397
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar	194 506	181 687
Ytterligare värdejusteringar	–1 331	–1 133
Goodwill	–4 308	–4 261
Immateriella tillgångar	–1 236	–1 327
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet	–17	–7
Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster på kassaflödessäkringar	–62	18
Negativa belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp	–24	–23
Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och beror på ändringar av egen kreditstatus	–1 060	–194
Förmånsbestämda pensionsplaner	–17 712	–17 211
Direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument	–5 799	–2 752
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital	–31 550	–26 866
Kärnprimärkapital	162 956	154 821
Primärkapitaltillskott	14 561	13 555
Primärkapital	177 517	168 375
Supplementärkapitalinstrument	15 002	13 826
Positiva belopp till följd av beräkningen av förväntade förlustbelopp	1 706	736
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn	–1 200
Supplementärkapital	15 508	13 362
TOTALT KAPITAL	193 025	181 737

1) För moderbolaget inkluderar Eget kapital kapitalandelen av obeskattade reserver.
2) I det andra kvartalet emitterade SEB ett Tier 1-instrument om 0,5 miljarder USD, vilket ingår i bankens kapitalbas från och med Q2 2022.

Riskexponeringsbelopp

	Konsoliderad situation	Moderbolaget
	2022	2021
	Riskex po- nerings- belopp	Kapitalkrav
Kreditrisk IRK
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	18 304	1 464
Exponeringar mot institut	66 245	5 300
Exponeringar mot företag	407 153	32 572
Hushållsexponeringar	67 811	5 425
varav säkrade genom panträtt i fast egendom	44 643	3 571
varav exponeringar mot små och medelstora företag	6 044	484
varav övriga hushållsexponeringar	17 124	1 370
Positioner i värdepapperiseringar	2 036	163
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	561 550	44 924
Kreditrisk schablonmetod
Exponeringar mot stater eller centralbanker	6 640	531
Exponeringar mot institut	962	77
Exponeringar mot företag	6 933	555

42 Livförsäkringsrörelsen

Koncernen Resultaträkning

	2022	2021
Premieinkomster netto	4 554	5 025
Intäkter från investeringsavtal
– Egna avgifter	1 200	1 383
– Erhållna ersättningar från fondbolag	1 955	2 122
3 155	3 505
Kapitalavkastning, netto	–5 304	2 889
Övriga rörelseintäkter	400	417
Summa intäkter, brutto	2 805	11 836
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–2 399	–2 094
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	3 752	–4 956
Summa intäkter, netto	4 158	4 786
Varav avgifter, netto, från andra enheter inom SEB koncernen	1 613	1 712
Direkta anskaffningskostnader investerings- och försäkringsavtal	–766	–830
Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	–183	–201
–949	–1 032
Erhållna provisioner och vinstandelar från avgiven återförsäkring	121	99
Övriga kostnader	–1 436	–1 377
Summa kostnader	–2 265	–2 310
Förväntade kreditförluster, netto	–1 0
RÖRELSERESULTAT	1 892	2 476

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Förändring av övervärden i division Liv

	2022	2021
Nuvärde av årets försäljning	932	1 280
Avkastning på avtal ingångna under tidigare år	1 536	1 179
Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år	–2 970	–2 501
Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden	–323	1 288
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	–826	1 246
Årets aktivering av anskaffningskostnader	–106	–98
Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader	289	299
Årets förändring av aktiverade avgifter	–28	–19
Förändring i övervärden från verksamheten, netto	–671	1 428
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer	–3 948	3 170
Förändring i operativa antaganden	–613	677
SUMMA FÖRÄNDRING I ÖVERVÄRDEN	–5 232	5 276

Beräkningar av övervärden i livförsäkringsverksamheten baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av befintliga försäkringsavtal samt en risk- justerad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (svensk fondförsäkring – som representerar 83 procent (86) av övervärdet).

	2022	2021
Diskonteringsränta	6,5%	6,5%
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	4,65%	4,65%
Flyttfrekvens	3,80%	3,73%
Annullation av löpande premier	7,8%	7,8%
Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet / 1–4 år / 5 år / 6 år / därefter	1%/7%/7%/7%/6%	1% / 6% / 9% / 8% / 6%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.
2) Den beräknade avvikelsen mellan det faktiska utfallet på existerande kontrakt jämfört med utfall baserat på tidigare antaganden. 2021 var det en stor positiv effekt relaterad till en ny distributionsmodell.
3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras och skrivs av enligt plan. Även vissa initiala avgifter aktiveras i balansräkningen och intäktsförs i resultaträkningen under ett antal år. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettoeffekten av periodens förändring av aktiverade anskaffningskostnader och aktiverade avgifter.
4) Antagen årlig värdetillväxt är 4,65 procent (4,65) brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.
5) Negativ effekt 2022 främst relaterat till förväntad ökad flytt ut. Positiv effekt 2021 från ändrade antaganden gällande utbetalningstid och uppskjutning av utbetalningstidpunkt, lägre återköpsfrekvens och kostnader. Negativ effekt från ökad flytt ut.
6) Beräknade övervärden ingår inte i SEB koncernens resultat- och balansräkning. Redovisat övervärde är netto efter korrigering för aktiverade anskaffningskostnader och avgifter.

Sammanfattad finansiell information för Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv

Sammanfattning av resultaträkningen

	2022	2021
Resultat från livförsäkringsverksamheten	7 961	33 778
Övriga kostnader och bokslutsdispositioner	14	–15
Skatter	–290	–170
NETTORESULTAT	7 685	33 594

Sammanfattning av balansräkningen

	2022	2021
SUMMA TILLGÅNGAR	182 351	195 183
Summa skulder	63 704	77 055
Eget kapital	118 549	118 016
Obeskattade reserver	98 112
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	182 351	195 183

1) SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB:s ägarskap i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande. Innevarande års siffror är ej reviderade.

43 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 13 (16) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 131 556 Mkr (153 299), varav SEB för kunders räkning innehar 94 439 Mkr (110 290).

44 Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag

	Koncernen	Moderbolaget		Koncernen	Moderbolaget
	2022			2021
	Specialföretag	Fonder	Summa	Specialföretag	Fonder	Summa
Tillgångar, 2022
Utlåning till allmänheten	11 710		11 710	11 710		11 710
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet	4 326	095 326	099 4 47	51	1 380	621 380
varav derivat	4	4	4	4	1	1
SUMMA	11 714	326 095	337 810	11 714	47	11 761
Skulder
In- och upplåning från allmänheten	484		484	484	461
Skulder till verkligt värde	101		101	101	13
varav derivat	101		101	101	13
SUMMA	586		586	586	474
Eventualförpliktelser	1 209		1 209	1 209	1 145
Koncernens maximala exponering för förluster	12 923	22 206	35 129	12 923	47	12 970

1) Investeringar i SEB-förvaltade och externt förvaltade fonder.

Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag hänför sig till när koncer- nen har intressen i strukturerade företag som den inte kontrollerar. Ett struk- turerat företag är ett företag som är utformat så att rösträtter och liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn för att fastställa vem som har bestämmande inflytande, exempelvis när rösträtter avser enbart förvalt- ningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbestäm- melser. Koncernen gör transaktioner med strukturerade företag inom ramen för den ordinarie verksamheten av olika anledningar. Beroende på typen av struk- turerat företag är syftet att stödja kundtransaktioner, att delta i specifika investeringsmöjligheter eller att underlätta uppstart av vissa företag.# Koncernen har intressen i följande typer av strukturerade företag:

Intressen i fonder

Koncernen etablerar och förvaltar fonder för att förse kunder med investeringsmöjligheter. SEB anses vara sponsor för dessa fonder. Totalt förvaltat kapital utgör storleken på en fond. Totalt kapital som förvaltas av SEB är 684 miljarder kronor (831). Det totala kapitalet som förvaltas av andra än SEB är inte publikt tillgängligt och anses inte vara nödvändigt för att förstå relaterade risker, varför det inte presenteras här. I vissa fall underlättar koncernen uppstarten av fonder genom att inneha andelar. Den kan inneha fondandelar i fonder som förvaltas av koncernen eller av en tredje part i investeringssyfte inom livverksamheten. Fonder som förvaltas av koncernen genererar intäkter i form av förvaltningsprovisioner och resultatbaserade provisioner som baseras på tillgångarna under förvaltning. Intäkterna från kapitalförvaltning redovisas i not 5. Koncernen kan maximalt förlora det redovisade beloppet för andelar som koncernen innehar. Detta belopp reflekterar inte den sannolika förlusten.

Intressen i andra strukturerade företag

Koncernen har bidragit till att etablera strukturerade företag för att stödja kundtransaktioner. Syftet med dessa företag är att tillhandahålla en alternativ finansiering och förbättring av likviditeten till säljarna och investeringsmöjligheter till investerare genom att de köper tillgångar och finansierar köpen med tillgångarna som säkerhet. Koncernen tillhandahåller seniora kreditfaciliteter som automatiskt förlängs och administration till företagen och erhåller intäkter i form av avgifter och ränteintäkter med marknadsmässiga villkor. Koncernen har också de mest seniora investeringarna i skuldinstrument emitterade av banker, genom specialföretag (SPV) vilkas syfte är att tillhandahålla alternativ finansiering till emittenter och investeringsmöjligheter till investerare. SPVna köper tillgångspooler från den utgivande bankens balansräkning, exempelvis kreditkortslån, huslån, lån till små och medelstora företag och finansierar dessa köp genom att emittera skuldinstrument med tillgångarna som säkerhet. Dessa värdepapper har flera nivåer av efterställdhet. Den maximala exponeringen för förluster avseende investeringar i andra strukturerade företag är begränsad till det bokförda värdet av investeringarna och kan bara uppstå efter förluster hos kreditgivare med mer juniora exponeringar. Den maximala exponeringen för förluster reflekterar inte sannolikheten för förlust. Säkringar eller säkerhetsarrangemang är inte beaktade. Totala tillgångar i dessa företag anses inte vara meningsfull information för att förstå närliggande risker och har därför inte presenterats.

Finansiella rapporter — Noter 196 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

45 Upplysningar om närstående

Koncernen

Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Koncernen, 2022
Utlåning till allmänheten	559	15	240	6	55
Derivat med positivt stängningsvärde	1 791
Övriga tillgångar	30
In- och upplåning från allmänheten			725	0	46
Övriga skulder					0
Koncernen, 2021
Utlåning till allmänheten	1 557	15	218	3	62
Derivat med positivt stängningsvärde	1 373
In- och upplåning från allmänheten			473	9	45

Moderbolaget

	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Moderbolaget, 2022
Utlåning till kreditinstitut	32 047	79
Utlåning till allmänhet	559	15	14 849	65
Räntebärande värdepapper	1 204	31
Derivat med positivt stängningsvärde	433
Övriga tillgångar	30		1 241	0
SUMMA	589	15	49 774	175
Skulder till kreditinstitut			41 215	–322
In- och upplåning från allmänheten	705	0	14 060	–96
Derivat med negativt stängningsvärde			2 002
Övriga skulder			90	–2
SUMMA	705	0	57 367	–420
Moderbolaget, 2021
Utlåning till kreditinstitut	21 495	64
Utlåning till allmänhet	1 557	15	12 963	6
Räntebärande värdepapper	1 401	25
Derivat med positivt stängningsvärde	380
Övriga tillgångar	0		1 184	0
SUMMA	1 557	15	37 423	96
Skulder till kreditinstitut	12 630	59
In- och upplåning från allmänheten	462	9	13 777	13
Derivat med negativt stängningsvärde			456
Övriga skulder	0		66	–4
SUMMA	462	9	26 929	68

Nyckelpersoner ovan syftar på medlemmar i SEB:s styrelse samt verkställande ledning. Bolag med väsentligt inflytande eller som står under betydande inflytande av nyckelpersoner i ledande position i SEB samt pensionsstiftelser presenteras som Övriga närstående. Investor AB och pensionsstiftelsen, SEB-stiftelsen, inkluderas i den här kategorin likaså närstående familjemedlemmar till nyckelpersoner. Koncernen har även avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringar om investeringar. SEB har erhållit 164 Mkr lande och 327 (115) avseende försäkringsadministration Mkr (402) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 42. Moderbolaget är närstående sina dotterföretag och intresseföretag.

Se not 22, Innehav i dotterbolag, intressebolag och joint ventures, för upplysningar.

Finansiella rapporter — Noter 197 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

46 Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal

Koncernen, 2022

	Brutto- belopp	Kvittade i balans- räkningen	Netto- belopp	Ramavtal erhållna/ ställda om nettning	Säkerheter som ej lyder under nettningsavtal	Övriga instrument i balansräkningen	Summa i balans- räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	226 517	–38 854	187 664	–140 516	–49 285	–2 137	–41 187 622
Omvända repor	206 328	–95 728	110 600	–14 460	–71 222	24 918	110 600
Värdepapperslån	58 050		58 050	–56 662	1 388	100	58 150
Likvidfordringar	346	–346	0	9 858			9 858
TILLGÅNGAR	491 241	–134 927	356 314	–154 976	–177 170	24 169	9 916 366 230
Derivat	276 547	–38 854	237 693	–140 516	–57 173	40 004	355 238 048
Repor	110 187	–95 728	14 460	–14 460		14 460
Värdepapperslån	47 492		47 492	–46 889	602	109	47 601
Likvidskulder	346	–346	0		10 420		10 420
SKULDER	434 572	–134 927	299 645	–154 976	–104 062	40 607	10 884 310 528

Koncernen, 2021

	Brutto- belopp	Kvittade i balans- räkningen	Netto- belopp	Ramavtal erhållna/ ställda om nettning	Säkerheter som ej lyder under nettningsavtal	Övriga instrument i balansräkningen	Summa i balans- räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	149 013	–22 956	126 057	–81 580	–43 553	923	–6 126 051
Omvända repor	190 909	–108 261	82 649	–8 491	–74 158	5 018	87 667
Värdepapperslån	26 059		26 059	–25 639	419	180	26 239
Likvidfordringar	12 105		12 105				12 105
TILLGÅNGAR	365 981	–131 216	234 764	–90 071	–143 351	1 342	17 298 252 062
Derivat	141 118	–22 956	118 163	–81 580	–34 653	1 930	10 118 173
Repor	117 024	–108 261	8 763	–8 491	273	773	9 537
Värdepapperslån	33 254		33 254	–33 033	221		33 289
Likvidskulder	6 701		6 701				6 701
SKULDER	291 397	–131 216	160 180	–90 071	–67 686	2 423	7 520 167 700

Moderbolaget, 2022

	Brutto- belopp	Kvittade i balans- räkningen	Netto- belopp	Ramavtal erhållna/ ställda om nettning	Säkerheter som ej lyder under nettningsavtal	Övriga instrument i balansräkningen	Summa i balans- räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	217 080	–37 935	179 144	–136 502	–48 948	–6 305	179 144
Omvända repor	207 029	–95 728	111 301	–14 460	–71 222	25 619	111 301
Värdepapperslån	56 662		56 662	–56 662			56 662
Likvidfordringar	346	–346	0	9 706			9 706
TILLGÅNGAR	481 117	–134 009	347 107	–150 962	–176 832	19 314	9 706 356 813
Derivat	267 868	–37 935	229 933	–136 502	–59 175	34 256	229 933
Repor	110 290	–95 728	14 563	–14 563		14 563
Värdepapperslån	46 889		46 889	–46 889			46 889
Likvidskulder	346	–346	0	8 699			8 699
SKULDER	425 394	–134 009	291 385	–151 065	–106 064	34 256	8 699 300 084

Moderbolaget, 2021

	Brutto- belopp	Kvittade i balans- räkningen	Netto- belopp	Ramavtal erhållna/ ställda om nettning	Säkerheter som ej lyder under nettningsavtal	Övriga instrument i balansräkningen	Summa i balans- räkningen
TILLGÅNGAR
Derivat	143 777	–22 451	121 326	–77 709	–43 617		121 326
Omvända repor	190 903	–108 261	82 643	–8 491	–74 158		82 643
Värdepapperslån	25 639		25 639	–25 639			25 639
Likvidfordringar	0		0	11 432			11 432
TILLGÅNGAR	360 319	–130 712	229 608	–86 199	–143 414	11 432	241 040
Derivat	135 948	–22 451	113 497	–77 709	–35 108	680	113 497
Repor	116 751	–108 261	8 491	–8 491	273	773	9 537
Värdepapperslån	33 033		33 033	–33 033			33 033
Likvidskulder	5 119		5 119				5 119
SKULDER	285 733	–130 712	155 021	–86 199	–68 142	680	5 119 160 140

Tabellen visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har potentiella rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal, tillsammans med relaterade säkerheter. Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när SEB har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Återköpsavtal mot centrala clearing-motparter som SEB har avtal med samt likvidfordringar och likvid-skulder är exempel på instrument som presenteras netto i balansräkningen. Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ram avtal om nettning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens eller vid betalningsinställelse men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där SEB inte har intentionen att avveckla instrumenten samtidigt. Tillgångar och skulder som varken kvittas eller lyder under nettningsavtal, exempelvis sådana som bara omfattas av säkerheter, presenteras i kolumnen Summa i balansräkningen.# Finansiella rapporter — Noter 198 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

47 Ställda säkerheter

Koncernen	Moderbolaget
2022	2021	2022	2021
Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar	586 059	541 308	585 547	539 115
Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna	388 959	458 849
Övriga ställda panter och jämförbara säkerheter	62 565	66 226	62 565	65 329
SUMMA	1 037 584	1 066 382	648 113	604 443

Panter och jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och avsättningar

	2022	2021
Repor	40 110	32 543	40 110	32 270
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – bostäder och fastigheter	290 341	293 858	290 341	292 874
Övriga säkerheter	255 608	214 906	255 096	213 970
SUMMA	586 059	541 308	585 547	539 115

1) Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen.

Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna

	2022	2021
Tillgångar pantsatta för försäkringsavtal	30 984	34 623
Tillgångar pantsatta för investeringsavtal1)	357 975	424 226
SUMMA	388 959	458 849

1) Fondandelar

Övriga ställda panter och jämförbara säkerheter

	2022	2021	2022	2021
Obligationer1)	19 180	33 424	19 180	33 424
Värdepappersutlåning	897
Övriga	43 386	31 904	43 386	31 904
SUMMA	62 565	66 226	62 565	65 329

1) Pantsatta men ej utnyttjade obligationer.

Redovisade överförda finansiella tillgångar

	Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna	Skulder hänförliga till tillgångarna
Koncernen, 2022	Värdepapperslån	Återköpsavtal	Övrigt	Totalt	Värdepapperslån	Återköpsavtal	Övrigt	Totalt
Aktier	12 154		10	12 164	3 388		3 388	8 906
Skuldinstrument	31 276	6 721	725	38 722	10 480	6 721	17 201	21 527
Finansiella tillgångar som innehas för handel	43 430	6 721	735	50 886	13 868	6 721	20 589	30 433
Koncernen, 2021
Aktier	44 309		1 339	45 648	7 970		7 970	29 535
Skuldinstrument	22 548	4 737	55	27 340	3 242	4 737	7 979	15 888
Finansiella tillgångar som innehas för handel	66 857	4 737	1 394	72 989	11 212	4 737	15 950	45 423

	Överförda tillgångar	Skulder hänförliga till tillgångarna
Moderbolaget, 2022	Värdepapperslån	Återköpsavtal	Övrigt	Totalt	Värdepapperslån	Återköpsavtal	Övrigt	Totalt
Aktier	12 154			12 154	3 388		3 388	8 906
Skuldinstrument	31 276	6 721	725	38 722	10 480	6 721	17 201	21 527
Finansiella tillgångar som innehas för handel	43 430	6 721	725	50 876	13 868	6 721	20 589	30 433
Moderbolaget, 2021
Aktier	44 194			44 194	7 907		7 907	29 477
Skuldinstrument	22 548	4 737	55	27 340	3 228	4 737	7 966	15 895
Finansiella tillgångar som innehas för handel	66 742	4 737	55	71 534	11 135	4 737	15 873	45 372

1) Bokfört värde och verkligt värde är detsamma.
2) Annat än likvida medel.
3) Övrigt avser tillgångar som ställts som säkerhet för derivathandel, clearing med mera.

Ställda säkerheter som pant. Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs tillgångar, vilka mot- parten har rätt att sälja eller pantsätta. Övriga överförda tillgångar avser till- gångar som ställts som säkerhet för derivathandel, clearing med mera, där förfoganderätten övergått till mottagaren. Tillgångarna kvarstår i balansräk- ningen eftersom SEB fortfarande står värdeförändringsrisken. Tillgångarnas bokförda värde och marknadsvärde samt därtill knutna skulder och ansvars- förbindelser visas i ovanstående tabell. SEB emitterar säkerställda obligationer med bolån som underliggande säkerheter, i enlighet med nationell lagstiftning. De ställda säkerheterna är i huvudsak lån där enfamiljshus, bostadsrätter eller flerfamiljshus lämnats 1 ) 1) 2) 3) 3) 2) 3) 3) procent. I händelse av SEB:s insolvens har innehavarna av obligationerna för- månsrätt till de registrerade säkerheterna. Belåningsgraden i relation till marknadsvärdet överstiger inte 75

Erhållna säkerheter

SEB erhåller säkerheter i samband med omvända återköpstransaktioner och värdepappersinlåning. Enligt villkoren i finansmarknadens standardavtal kan säkerheterna säljas eller pantsättas på nytt, med villkoret att likvärdiga säker- heter returneras på likviddagen. Mer information om redovisning av återköpstransaktioner och värdepap- perslån återfinns i redovisningsprinciperna .

Finansiella rapporter — Noter 199 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

48 Eventualförpliktelser

Koncernen	Moderbolaget
2022	2021	2022	2021
Ansvarsförbindelser	180 358	160 294	173 316	159 445
Åtaganden	882 065	813 936	815 987	754 551
SUMMA	1 062 423	974 231	989 303	913 996

Ansvarsförbindelser

	2022	2021	2022	2021
Egna accepter	957	2 190	893	2 079
Finansiella garantier, lämnade	11 209	10 281	14 411	17 998
varav koncerninternt	3 219	7 750
Övriga garantier, lämnade	168 192	147 824	158 012	139 367
varav koncerninternt	1 215	994
Garantiförpliktelser	179 401	158 105	172 424	157 366
SUMMA	180 358	160 294	173 316	159 445

1) SEB värdepapperiserar inte sina tillgångar regelbundet och har inga utestående egna värdepapperiseringar.

Övriga ansvarsförbindelser

Moderbolaget har en ansvarsförbindelse att kompensera DSK Deutsch- Skandinavische Verwaltungs AG (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) årliga netto- Rättsprocessen beräknas ta flera år eftersom ärendet förväntas överkla- ningar gjorts på koncernnivå. förluster såvida inte förlusterna kan kompenseras genom uttag från annan gas till den högsta skattedomstolen. Det kan inte uteslutas att den slutliga vinst- eller kapitalreserv. utgången i rättsprocessen kan leda till negativa finansiella effekter för SEB- Moderbolaget har utfärdat ett “irrevocable standby letter of credit” till koncernen. förmån för MasterCard på USD 215 Mkr avseende kortverksamheten i dotterbolagen.

Utredning av påstådd grov skatteflykt

Tvister

Åklagaren i Köln, Tyskland, utreder om tidigare och nuvarande anställda vid DSK och SEB, som ett led i DSK:s värdepappersfinansieringsverksamhet, har varit inblandade i påstådd grov skatteflykt. DSK och SEB samarbetar med åklagaren i utredningen. Såvitt DSK och SEB känner till har inga åtal väckts omprövningen av DSK:s krediterade källskatt som utförs av den tyska skatte- mot någon av dessa anställda. Det är oklart om brottsutredningen påverkar myndigheten, enligt ovan. Det kan inte uteslutas att brottsutredningen eller SEB och dess dotterbolag är löpande föremål för skatterevisioner där lokala eventuella åtal kan försena omprövningen av krediterad källskatt och leda till skattemyndigheter granskar tidigare års deklarationer. Gällande SEB:s hel- ägda tyska dotterbolag DSK Deutsch-Skandinavische Verwaltungs AG (”DSK”, tidigare DSK Hyp AG) har den tyska skattemyndigheten omprövat DSK:s kredi- tering av källskatt i värdepappersfinansieringsverksamheten för åren 2008– I maj 2022 framställde den svenska Pensionsmyndigheten ett skadestånds- Krav från Pensionsmyndigheten i Sverige negativa finansiella effekter för SEB-koncernen. 2014 och begärt att DSK ska återbetala 936 miljoner euro plus ränta. Ytterli- gare återkrav kan inte uteslutas. DSK har under åren 2008–2015 begärt och krav mot SEB i egenskap av förvaringsinstitut åt fondbolaget Gustavia fått cirka 1 500 miljoner euro i källskatt krediterad mot sin bolagsskatt. Davegårdh Fonders värdepappersfonder. Kravet uppgår till drygt 470 Mkr DSK har bestritt skatteåterkraven. DSK och SEB anser att DSK:s värdepap- samt ränta och gäller transaktioner som gjordes år 2012. Pensionsmyndig- persfinansieringsverksamhet som nu granskar av de tyska skattemyndighe- heten anser att SEB har brustit i sina skyldigheter som förvaringsinstitut för terna bedrevs i enlighet med den marknadspraxis, lag och administrativa väg- fonderna avseende dessa transaktioner. SEB har bestridit kravet då banken ledning som då var tillämpliga. SEB och DSK anser, med stöd av sin externa aktioner och anser att man inte har något skadeståndsansvar. Följaktligen har juridiska rådgivare, att det är mer sannolikt än inte att skattedomstolen i slutändan finner att källskatten har begärts och krediterats korrekt av DSK. ingen reservering för kravet bokförts, i enlighet med tillämpliga redovisnings- principer. Åtaganden

Åtaganden

Koncernen	Moderbolaget
2021	2022	2021	2022
Beviljade men ej utbetalade krediter	528 146	549 471	544 344	528 381
varav koncerninternt	0	0
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit	107 943	149 710	143 745	112 609
varav koncerninternt	13 526	12 082
Vidareutlåning av inlånade värdepapper	101 737	147 886	101 737	148 068
varav koncerninternt	0	182
Övriga åtaganden	16 725	34 999	24 111	26 929
SUMMA	754 551	882 065	813 936	815 987

Diskretionärt förvaltade tillgångar uppgår i moderbolaget till 515 miljarder kronor (509) .

Finansiella rapporter — Noter 200 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

49 Leasing

Koncernen

Leasetagare	2022	2021
Resultaträkning
Räntekostnader på leasingskulder (Räntenettot)	78	78
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal (Övriga kostnader)	14	12
Kostnader hänförliga till leasing av tillgångar av lågt värde (Övriga kostnader)	100	97
Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar (Avskrivningar)1)	879	844
TOTAL	1 071	1 032
Balansräkning
Nyttjanderättstillgångar – tillkommande	142	328
Nyttjanderättstillgångar – utgående balans2)	4 834	5 079
Leasingskulder (Övriga skulder)	5 277	5 527

1) varav hyresavtal för lokaler 861 Mkr (818) och övrigt (främst IT utrustning) 18 Mkr (26).
2) varav hyresavtal för lokaler 4 822 Mkr (5 049) och övriga (främst IT utrustning) 13 Mkr (30) .Leasegivare Koncernen Finansiella leasingavtal
| | 2022 | 2021 |
| :------------------------------------------ | :----- | :----- |
| Odiskonterade förväntade leasingavgifter efter bokslutsdagen för år 1 | 11 435 | 10 415 |
| år 2 | 11 119 | 9 586 |
| år 3 | 9 180 | 9 564 |
| år 4 | 7 292 | 5 442 |
| år 5 | 6 191 | 5 262 |
| år 6 och senare | 26 585 | 25 229 |
| Summa odiskonterade leasingfordringar | 71 800 | 65 499 |
| Ej intjänad avkastning | –5 935 | –2 898 |
| NETTOINVESTERING LEASING | 65 865 | 62 601 |
| Avkastning (ränteintäkt) på nettoinvesteringen | 1 291 | 1 028 |

Leasingportföljen består i huvudsak av fordon, maskiner och anläggningar. Värderingsrisken för restvärden är inte materiell då andrahandsmarknad för tillgångarna finns.

Omräknade jämförelsetal

Den 28 mars 2022 publicerade SEB omräknade jämförelsetal för åren 2020–2021 som en följd av omorganisationer, inklusive etableringen av SEB:s division Private Wealth Management & Family Office. Omräkningen påverkar inte SEB:s totala resultat eller eget kapital för dessa år. Större omorganisationer som återspeglas i de omräknade jämförelsetalen är:

• Private Wealth Management & Family Office, vars affärsverksamhet tidigare rapporterats som en del av division Företag & Privatkunder, rapporteras nu som en separat division i segmentsrapporteringen.
• Livdivisionens försäljningsorganisation integreras inom division Företag & Privatkunder, vilket förenklar strukturen och ger en större distributionskraft.
• Institutional Asset Management flyttas från division Stora Företag & Finansiella Institutioner till division Investment Management för att öka tillväxttakten.

I samband med införandet av riskskatt i Sverige har koncernen ändrat presentationen av resultaträkningen genom att lägga till en ny rad, Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter. Inom påförda avgifter ingår även resolutionsavgifter, vilka tidigare rapporterats inom räntenettot. Raden Resultat före kreditförluster har ändrats till Resultat före kreditförluster och påförda avgifter. Syftet med förändringarna är att förtydliga rapporteringen och underlätta jämförelsen av rörelseresultatet mellan tidsperioder. SEB investerar i räntebärande värdepapper både för kundaffärer och för likviditetssyften. Dessa värdepapper klassificeras som Verkligt värde via resultatet, handel och Obligatoriskt värderat till verkligt värde via resultatet, vars förändringar i verkligt värde redovisas i Nettoresultat av finansiella transaktioner och ränta i Räntenettot. I fortsättningen presenteras periodisering av över- och underkurser från förvärvstidpunkten för dessa värdepapper i Räntenettot istället för i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utöver det har raden Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar tagits bort. Förändringarna i presentationen har inte påverkat koncernens resultat eller eget kapital. SEB har, i syfte att återspegla den nuvarande rapporterings- och beslutsprocessen, ändrat presentationen av rapporterbara rörelsesegment.

Ändringar i presentationen från 1 januari 2022 omfattar:

• En ny rapporteringsrad, påförda avgifter, har tillkommit i resultaträkningen efter raden förväntade kreditförluster, netto. Inom påförda avgifter ingår den nya svenska riskskatten för banker, liksom resolutionsavgifter, vilka tidigare rapporterats inom räntenettot.
• Raden vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar har tagits bort.
• Periodisering av premie eller rabatt för tradingboken och likviditetsportföljen, vilket tidigare rapporterades inom nettoresultat finansiella intäkter, presenteras nu i räntenettot.

Finansiella rapporter — Noter 201 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Not 50 fortsättning

Omräknade jämförelsetal

Resultaträkning – SEB-koncernen

Mkr	Tidigare rapporterat 2021	Resolutions- avgifter	NII justering	Övrigt	Omräknat 2021
Ränteintäkter	33 225		–1 842		31 383
Räntekostnader	–6 904		1 019	600	–5 286
Räntenetto	26 321		1 019	–1 243	26 097
Provisionsintäkter	26 129				26 129
Provisionskostnader	–4 987				–4 987
Provisionsnetto	21 142				21 142
Nettoresultat av finansiella transaktioner	6 992		1 243		8 235
Utdelningar	1			1	1
Andelar i intresseföretags resultat	33				33
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar	13			5	18
Övriga rörelseintäkter	112				112
Övriga intäkter, netto	159			5	164
Summa rörelseintäkter	54 614		1 019	0	5
Personalkostnader	–15 372				–15 372
Övriga kostnader	–5 763				–5 763
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–2 110				–2 110
Summa rörelsekostnader	–23 245				–23 245
Resultat före kreditförluster och påförda avgifter	31 368		1 019	0	5
Vinster och förluster från materiella och immateriella tillgångar	5		–5		0
Förväntade kreditförluster, netto	–510				–510
Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter		–1 019			–1 019
Rörelseresultat	30 864	0	0	0	30 864
Skatt	–5 441				–5 441
NETTORESULTAT	25 423	0	0	0	25 423
Aktieägarna i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) andel	25 423				25 423

Resultaträkning – Moderbolaget

Mkr	Tidigare rapporterat 2021	NII justering	Omräknat 2021
Ränteintäkter	27 737	–1 842	25 895
Leasingintäkter	5 268		5 268
Räntekostnader	–5 758	600	–5 159
Räntenetto	27 247	–1 243	26 004
Erhållna utdelningar	2 596		2 596
Provisionsintäkter	15 553		15 553
Provisionskostnader	–3 210		–3 210
Provisionsnetto	12 343		12 343
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 882	1 243	6 125
Övriga rörelseintäkter	1 330		1 330
Summa rörelseintäkter	48 397	0	48 397
Personalkostnader	–10 830		–10 830
Övriga kostnader	–5 377		–5 377
Administrationskostnader	–16 207		–16 207
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–5 644		–5 644
Summa rörelsekostnader	–21 851	0	–21 851
Resultat före kreditförluster	26 547	0	26 547
Förväntade kreditförluster, netto	–744		–744
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–1 911		–1 911
Rörelseresultat	23 892	0	23 892
Bokslutsdispositioner	3 839		3 839
Skatt på årets resultat	–5 332		–5 332
Övriga skatter	352		352
NETTORESULTAT	22 751	0	22 751

Finansiella rapporter — Noter 202 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

51 Effekter från implementeringen av IFRS 17 Försäkringsavtal

IFRS 17 Försäkringsavtal ersätter IFRS 4 Försäkringsavtal för räkenskapsår och ska tillämpas från den 1 januari 2023 eller senare. Eftersom standarden kräver jämförbar information för den årliga rapportperioden omedelbart före den första tillämpningsdagen, är övergångsdatumet för IFRS 17 den 1 januari 2022. IFRS 17 gäller för alla typer av försäkringsavtal samt för vissa finansiella instrument med diskretionära resultatandelar. Införandet av IFRS 17 kommer inte få någon betydande inverkan på klassificeringen av koncernens försäkringsavtal. IFRS 17 fastställer dock specifika principer för redovisning och värdering av utfärdade försäkringsavtal och återförsäkringsavtal som innehas av koncernen. Vid införandet kommer IFRS 17 påverka värderingen och presentationen av försäkringsavtal och investeringsavtal med diskretionära resultatandelar. Standarden är inte tillämplig på investeringskontrakt utan betydande försäkringskomponent eller diskretionära resultatandelar, kapitalfrigöringskredit (equity release) och investeringsförvaltningsverksamhet.

Utgångspunkten för IFRS 17 är den grundläggande värderingsmodellen (general measurement model, GMM) som kompletteras med en specifik tillämpning för avtal med direkta resultatandel, rörliga avgiftsmetoden (variable fee approach, VFA) och en förenklad metod premiefördelningsmetoden (premium allocation approach, PAA) för avtal med kort löptid. VFA kommer tillämpas för mer än 90 procent av försäkringsskulden vid årsskiftet 2021.

Enligt IFRS 17 omfattar skulderna de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade till räntesatser som återspeglar pengars tidsvärde, de finansiella riskerna, riskjustering för icke-finansiell risk och den avtalsenliga marginalen (contractual service margin, CSM). Den avtalsenliga marginalen motsvarar de vinster som ännu inte intjänats för varje grupp av avtal och beräknas vid första redovisningstillfället.

Koncernen kommer att räkna om jämförande information för 2022 i rapporterna för 2023. Övergångseffekterna av att tillämpa IFRS 17 i koncernens finansiella rapporter per den 1 januari 2022 kommer att presenteras i rapporten över förändring i eget kapital. Effekten redovisas som en minskning av balanserade vinstmedel med 0,3 miljarder kronor. Ändringarna kommer inte att väsentligt påverka kapitaltäckningen och stora exponeringar.

Presentationen av resultat från försäkringsavtal kommer, som i nuvarande resultaträkningspresentation, fördelas och redovisas på relevanta rader.

Övergång FRA, förutom för avtal utfärdade från 2016 och senare i det baltiska bolaget. Om FRA inte är praktisk genomförbar kan koncernen välja att antingen använda den modifierade retroaktiva metoden (modified retrospective approach, MRA) eller verkligtvärdemetoden (fair value approach, FVA). MRA möjliggör förenklingar av FRA, men kräver fortfarande information om de faktiska historiska kassaflödena från första redovisningstillfället. MRA har tillämpats för de fondförsäkringar som utfärdats i Litauen mellan 2010 och 2015 i den baltiska enheten. För de återstående avtalen kommer SEB att tillämpa FVA och uppskattar att denna metod används för cirka 92 procent av försäkringsavtalen (baserat på skulder per årsskiftet 2021).

Vid tillämpningen av FVA fastställde koncernen att den avtalsenliga marginalen är skillnaden mellan det verkliga värdet av en grupp av försäkringsavtal, värderade i enlighet med IFRS 13 Värdering till verkligt värde, och kassaflöden för åtagande (fulfilment cash flows, FCF) vid första redovisningstillfället. Det tillvägagångssätt som koncernen har valt för att erhålla verkligt värde på skulder enligt IFRS 13 är att utgå från de försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens II-regelverket, och använda en kapitalkostnadsränta med en något högre nivå jämfört med Solvens II, för på så sätt bättre återspegla den justering för vinstmarginal som en köpare skulle kräva.avtalsstart och redovisas i resultaträkningen när försäkringsavtalstjänsterna Resultat från försäkringstjänster, som består av försäkringsintäkter och kost- tillhandahålles. CSM kan inte vara negativ, vilket innebär att förluster måste nader för försäkringstjänster samt nettokostnader för återförsäkringsavtal redovisas omedelbart i resultaträkningen. Se not 1 för mer information om kommer att presenteras i not. redovisningsprinciper. Det uppkommer inte någon väsentlig påverkan på balansräkningen, även Vid övergången till IFRS 17 ska den fullständiga retroaktiva metoden (Full om den nya standarden även introducerar nya uppskattningar och bedöm- Retrospective Approach, FRA) användas såvida det inte är praktiskt ogenom- ningar som påverkar värderingen av försäkringsskulder. Värderingen av skul- förbart. Denna metod utgår från antagandet att IFRS 17 alltid har tillämpats den för inträffade skador (tidigare utestående skador och inträffade men ej och kräver en fullständig historik fram till övergångsdatumet för data och rapporterade skador) bestäms på en diskonterad sannolikhetsbedömd för- antaganden. Koncernen kommer att tillämpa FRA för avtal som använder PAA väntad uppskattning och inkluderar en explicit riskjustering för icke-finansiell men har i övrigt inte tillräckligt med detaljerad information för att tillämpa risk. Den nya standarden kommer inte att tillämpas i moderbolaget.

Utgående balans
Mkr | Övergång till IFRS 17 1 januari 2022 | Ingående balans 31 december 2021
---|---|---
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 439 344 | 439 344
Utlåning till centralbanker | 4 | 4 454
Utlåning till kreditinstitut | 60 009 | 60 009
Utlåning till allmänheten | 1 846 362 | 1 846 362
Räntebärande värdepapper | 205 791 | 205 950 –160
Egetkapitalinstrument | 123 229 | 120 742 2 487
Finansiella tillgångar för vilka kunderna bär investeringsrisken | 420 170 | 422 497 –2 327
Derivat | 126 051 | 126 051
Övriga tillgångar | 78 788 | 78 822 –33
SUMMA TILLGÅNGAR | 3 304 197 | 3 304 230 –33

Utgående balans
Mkr | Övergång till IFRS 17 1 januari 2022 | Ingående balans 31 december 2021
---|---|---
Skulder till centralbanker och kreditinstitut | 75 206 | 75 206
In- och upplåning från allmänheten | 1 597 449 | 1 597 449
Finansiella skulder för vilka kunderna bär investeringsrisken | 421 820 | 424 226 –2 406
Skulder till försäkringstagarna | 37 194 | 34 623 2 571
Emitterade värdepapper | 730 106 | 730 106
Korta positioner | 34 569 | 34 569
Derivat | 118 173 | 118 173
Övriga finansiella skulder | 5 721 | 5 721
Övriga skulder | 91 010 | 90 929 81
Summa skulder | 3 111 249 | 3 111 002 247
Eget kapital | 192 948 | 193 228 –280
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 3 304 197 | 3 304 230 –33

52 Händelser efter balansdagen

Den 16 januari 2023 tillkännagavs att Jonas Ahlström, co-head för SEB:s division Stora Företag & Finansiella Institutioner och medlem i verkställande ledningen, har beslutat att lämna SEB för nya uppdrag utanför banken. Förändringarna trädde i kraft omedelbart. Joachim Alpen, co-head för division Stora Företag & Finansiella Institutioner och medlem av verkställande ledningen, får eget ansvar för divisionen.

203 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Femårsöversikt — SEB-koncernen

SEB-koncernen
Resultaträkning
Mkr | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018
---|---|---|---|---|---
Räntenetto | 33 443 | 26 097 | 25 073 | 24 675 | 23 212
Provisionsnetto | 21 573 | 21 142 | 18 063 | 18 709 | 18 364
Nettoresultat av finansiella transaktioner | 9 314 | 8 235 | 7 262 | 7 617 | 6 079
Övriga intäkter | 258 | 164 | 229 857 | 420 |
Summa intäkter | 64 589 | 55 638 | 50 628 | 51 857 | 48 076
Personalkostnader | –15 980 | –15 372 | –14 976 | –14 660 | –14 004
Övriga kostnader | –6 986 | –5 763 | –5 864 | –6 623 | –7 201
Av- och nedskrivningar | –2 078 | –2 110 | –1 906 | –1 662 | –735
Summa kostnader | –25 044 | –23 245 | –22 747 | –22 945 | –21 940
Förväntade kreditförluster, netto | –2 007 | –510 | –6 118 | –2 294 | –1 166
Påförda avgifter: riskskatt och resolutionsavgifter | –2 288 | –1 019 | –918 | –1 725 | –2 190
Rörelseresultat före jämförelses-
störande poster | 35 249 | 30 864 | 20 846 | 24 894 | 22 779
Jämförelses-störande poster | –1 399 | –1 000 | 4 506 | |
Rörelseresultat | 33 850 | 30 864 | 19 846 | 24 894 | 27 285
Skatt | –6 861 | –5 441 | –4 100 | –4 717 | –4 152
NETTORESULTAT | 26 989 | 25 423 | 15 746 | 20 177 | 23 134
Aktieägarnas andel | 26 989 | 25 423 | 15 746 | 20 177 | 23 134

1) 2022 består av nedskrivning av koncernens tillgångar avseende Ryssland. 2020 består av sanktionsavgift. Jämförelsetalen för 2021 och 2020 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för 2021 för mer information. 2018–2019 har räknats om för ändringar i presentation av resultaträkningen.

Balansräkning
Mkr | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018
---|---|---|---|---|---
Kassa, tillgodohavanden och övrig utlåning till centralbanker | 451 928 | 443 798 | 327 409 | 151 186 | 242 408
Utlåning till kreditinstitut | 77 235 | 60 009 | 50 791 | 46 995 | 44 287
Utlåning till allmänheten | 2 065 271 | 1 846 362 | 1 770 161 | 1 837 605 | 1 644 825
Övriga finansiella tillgångar | 875 859 | 889 366 | 855 351 | 787 341 | 606 584
Övriga tillgångar | 62 518 | 64 696 | 36 720 | 33 521 | 29 412
SUMMA TILLGÅNGAR | 3 532 810 | 3 304 230 | 3 040 432 | 2 856 648 | 2 567 516
Skulder till centralbanker och kreditinstitut | 66 873 | 75 206 | 111 309 | 88 041 | 135 719
In- och upplåning från allmänheten | 1 701 687 | 1 597 449 | 1 371 227 | 1 161 485 | 1 111 390
Övriga finansiella skulder | 1 521 429 | 1 391 207 | 1 355 604 | 1 414 917 | 1 120 487
Övriga skulder | 38 298 | 47 140 | 30 349 | 36 505 | 51 131
Eget kapital | 204 523 | 193 228 | 171 943 | 155 700 | 148 789
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 3 532 810 | 3 304 230 | 3 040 432 | 2 856 648 | 2 567 516

Nyckeltal
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018
---|---|---|---|---
Räntabilitet på eget kapital, % | 13,8 | 13,9 | 9,7 | 13,7 | 16,3
Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster, % | 14,5 | 13,9 | 10,3 | 13,8 | 13,4
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr | 12,63 | 11,75 | 7,28 | 9,33 | 10,69
K/I-tal | 0,39 | 0,42 | 0,45 | 0,44 | 0,46
Förväntad kreditförlustnivå, netto, % | 0,07 | 0,02 | 0,26 | 0,10 | 0,06
Kärnprimärkapitalrelation 2) , % | 19,0 | 19,7 | 21,0 | 17,6 | 17,6
Primärkapitalrelation 2) , % | 20,7 | 21,4 | 22,7 | 20,8 | 19,7
Total kapitalrelation 2) , % | 22,5 | 23,1 | 25,1 | 23,3 | 22,2

1) Jämförelsetalen för 2021 och 2020 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för 2021 för mer information. 2018–2019 har räknats om för ändringar i presentation av resultaträkningen.
2) Basel III .

204 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Femårsöversikt — Moderbolaget

Moderbolaget
Resultaträkning
Mkr | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018
---|---|---|---|---|---
Räntor netto | 30 197 | 26 004 | 25 707 | 23 402 | 21 860
Provisionsnetto | 12 883 | 12 343 | 10 698 | 10 461 | 10 064
Nettoresultat av finansiella transaktioner | 5 895 | 6 125 | 5 297 | 5 838 | 4 574
Övriga intäkter | 12 929 | 3 926 | 3 532 | 6 930 | 10 900
Summa intäkter | 61 904 | 48 397 | 45 234 | 46 631 | 47 398
Administrationskostnader | –18 380 | –16 207 | –17 372 | –16 345 | –15 263
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar | –5 635 | –5 644 | –5 683 | –5 749 | –5 512
Summa kostnader | –24 015 | –21 851 | –23 055 | –22 094 | –20 775
Resultat före kreditförluster | 37 890 | 26 547 | 22 179 | 24 537 | 26 623
Förväntade kreditförluster, netto | –2 119 | –744 | –5 550 | –2 044 | –1 020
Kreditförluster, netto
Nedskrivningar av finansiella tillgångar | –6 631 | –1 911 | –220 | –741 | –2 928
Rörelseresultat | 29 139 | 23 892 | 16 409 | 21 752 | 22 675
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning | 3 300 | 3 839 | 2 390 | 2 694 | 2 716
Skatter | –5 109 | –4 980 | –4 185 | –4 140 | –3 671
NETTORESULTAT | 27 329 | 22 751 | 14 614 | 20 305 | 21 720

Jämförelsetalen för 2021 har omräknats. Se not 50 om omräknade jämförelsetal för mer information.

Balansräkning
Mkr | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018
---|---|---|---|---|---
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker | 354 970 | 371 466 | 294 391 | 110 104 | 164 081
Utlåning till centralbanker och kreditinstitut | 118 604 | 74 334 | 71 027 | 92 450 | 120 333
Utlåning till allmänheten | 1 839 188 | 1 641 332 | 1 569 310 | 1 601 243 | 1 410 687
Finansiella tillgångar | 523 695 | 459 885 | 521 530 | 472 945 | 334 801
Övriga tillgångar | 36 229 | 40 817 | 40 852 | 41 930 | 48 373
SUMMA TILLÅNGAR | 2 872 686 | 2 587 834 | 2 497 110 | 2 318 672 | 2 078 275
Skulder till centralbanker och kreditinstitut | 106 019 | 85 276 | 147 831 | 126 891 | 160 022
In- och upplåning från allmänheten | 1 467 319 | 1 404 490 | 1 198 833 | 973 834 | 927 224
Finansiella skulder | 1 115 652 | 918 606 | 981 523 | 1 059 727 | 846 685
Övriga skulder | 20 883 | 24 549 | 16 427 | 19 810 | 10 794
Eget kapital och obeskattade reserver | 162 813 | 154 913 | 152 496 | 138 410 | 133 550
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL | 2 872 686 | 2 587 834 | 2 497 110 | 2 318 672 | 2 078 275

Nyckeltal
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018
---|---|---|---|---
Räntabilitet på eget kapital, % | 18,0 | 15,0 | 10,4 | 15,9 | 18,1
K/I-tal | 0,39 | 0,45 | 0,51 | 0,47 | 0,44
Förväntad kreditförlustnivå, netto, % | 0,09 | 0,03 | 0,26 | 0,10 | 0,07
Kärnprimärkapitalrelation1), % | 17,6 | 18,4 | 20,3 | 16,9 | 16,9
Primärkapitalrelation1), % | 19,5 | 20,3 | 22,2 | 20,6 | 19,3
Total kapitalrelation1), % | 21,4 | 22,2 | 24,8 | 23,2 | 22,2

1) Basel III.

205 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning:

Kr	Utdelning till aktieägare:
	– per A-aktie 6:75 kr
	– per C-aktie 6:75 kr

Till ny räkning förs:
Kr | Årets resultat
---|---
| – balanserad vinst | 96 664 850 111

Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hän- syn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Förslag till vinstdisposition
Mkr | Fond för verkligt värde
---|---
| –384 227 137

Mkr | Balanserad vinst 84 426 008 114

1) Moderbolagets eget kapital skulle ha varit 41 999 Mkr högre om tillgångar och skulder inte värderats till verk- ligt värde enligt 4 kap 14 § i årsredovisningslagen .# Styrelsens och vd:s underskrifter

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en relevant och rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm 21 februari 2023

Marcus Wallenberg
Ordförande

Winnie Fok
Ledamot

John Flint
Ledamot

Lars Ottersgård
Ledamot

Sven Nyman
Vice ordförande

Jesper Ovesen
Vice ordförande

Helena Saxon
Ledamot

Anna-Karin Glimström
Ledamot
Utsedd av de anställda

Charlotta Lindholm
Ledamot
Utsedd av de anställda

Johan Torgeby
Verkställande direktör och koncernchef
Ledamot

Hamish Mabon
Auktoriserad revisor
Vår revisionsberättelse utfärdades den 28 februari 2023

Ernst & Young AB

Jacob Aarup-Andersen
Ledamot

Signhild Arnegård Hansen
Ledamot

Anne-Catherine Berner
Ledamot

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2022 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90–109. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 66–206 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90–109. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Till bolagsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org nr 502032-9081

Reservering av förväntade kreditförluster

Beskrivning av området

Per den 31 december 2022 uppgår utlåningen till 2 216 468 mkr i koncernen vilket motsvarar 63 procent av koncernens totala tillgångar. Den totala kreditriskexponeringen, inklusive åtaganden utanför balansräkningen, uppgår till 2 945 883 mkr i koncernen. Reservering för förväntade kreditförluster uppgår till 8 613 mkr i koncernen. För att reservera för förväntade kreditförluster använder SEB både modeller och expertbedömningar för att beakta faktorer som modellerna ej tar hänsyn till. Förväntade kreditförluster ska värderas på ett sätt som åter-speglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera ett intervall av möjliga utfall och baseras på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Reserveringen för förväntade kreditförluster kräver att SEB gör bedömningar av viktiga modellantaganden. Till exempel görs bedömningar av kriterier för att identifiera en väsentlig ökning i kreditrisk samt aktuell och framåtblickande information och specifika branschers påverkan på förväntade kreditförluster. Givet användandet av bedömningar vid beräkning av förväntade kreditförluster, kreditriskexponeringens storlek, komplexiteten vid beräkningen, och påverkan på förväntade kreditförluster, har reservering för förväntade kreditförluster ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har testat utformningen och effektiviteten av nyckelkontroller i kreditprocessen inklusive kreditbeslut, kreditgranskning, ratingsklassificering samt identifiering och fastställande av krediter i fallissemang. Vi har även testat kontroller avseende inläsning av modelldata och generella IT-kontroller inklusive behörighetshantering för relevanta system. Vi har bedömt modellerna som används inklusive antaganden och parametrar samt kontrollerat modellernas funktionalitet. Vår granskning av parametrar har omfattat sannolikheten för fallissemang, förlust givet fallissemang, exponering vid fallissemang och stadieallokering, vilket omfattar parametrar som fastställer en väsentlig ökning i kreditrisk på motpartsnivå i enlighet med IFRS 9. För krediter som är föremål för individuell bedömning av SEB har vi bedömt värdet på underliggande säkerheter, inklusive bedömningen av SEB:s expertkreditbedömning. Vidare har vi bedömt SEB:s initiala och aktuella kreditrating för ett stickprov av krediter. Vi har testat att data från underliggande system som används i modellerna är fullständiga och korrekta. Vi har även bedömt utfall av de modellvalideringar som har utförts och bedömt rimligheten i de makroekonomiska data som används. Vidare har vi bedömt rimligheten i den expertbedömning som utförts av SEB gällande förväntade kreditförluster. I vår revision har vi använt våra interna modellspecialister i de granskningsåtgärder vi utfört. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rapporterna avseende förväntade kreditförluster. Upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen i not 1, 11 och 18.

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde

Beskrivning av området

SEB har finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspriser ej är lätt tillgängliga. För sådana instrument bestäms verkligt värde utifrån värderingstekniker som utgår från observerbara indata (kategoriseras i nivå 2 enligt IFRS värderingshierarki) eller bestäms utifrån värderingstekniker med signifikant icke observerbar indata (kategoriseras i nivå 3 enligt IFRS värderingshierarki). Koncernen har finansiella tillgångar respektive finansiella skulder i nivå 2 om 432 713 mkr respektive 280 655 mkr och finansiella tillgångar respektive skulder i nivå 3 uppgår till 32 866 mkr respektive 9 559 mkr. Finansiella instrument i nivå 2 utgörs främst av utlåning, räntebärande värdepapper och derivatinstrument. Finansiella instrument i nivå 3 utgörs främst av onoterade aktier samt Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken. Givet komplexiteten vid beräkningar av verkligt värde, balansposternas storlek samt att det kräver att SEB gör bedömningar och antaganden vid beräkning av verkligt värde har värdering av finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspriser som är lättillgängliga saknas ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område. Finansiella tillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken bedöms inte utgöra ett särskilt betydelsefullt område då motsvarande skuld redovisas i balansräkningen.# Revisionsberättelse

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har testat nyckelkontroller i värderingsprocessen, innefattande SEB:s bedömning och godkännande av antaganden och metoder som använts i modellbaserade beräkningar, kontroller avseende inläsning av data samt förändringshantering avseende interna värderingsmodeller. Vi har även testat generella IT-kontroller inklusive behörighetshantering för väsentliga system i värderingsprocessen. Vi har bedömt huruvida SEB:s metod för värdering av finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspriser som är lättillgängliga saknas inklusive klassificering i värderingshiearkki är i enlighet med IFRS 13. Vidare har vi bedömt antaganden som används vid värdering av finansiella instrument där ojusterade noterade marknadspri-ser som är lättillgängliga saknas. Vi har jämfört värderingsmo-dellerna mot värderingsriktlinjer och branschpraxis. Vi har jäm-fört använda parametrar mot lämpliga referensvärden och priskällor när detta funnits tillgängligt och undersökt betydande avvikelser. Vi har kontrollerat beräkningarna genom att stickprovsvis utföra egna oberoende värderingar. I vår revision har vi använt våra interna värderingsspecialister i de granskningsåtgärder vi utfört. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rappor-terna avseende Värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Upplysningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen i not 1 och 36.

Osäkra skattepositioner

Beskrivning av området

SEB är skattesubjekt i flera jurisdiktioner och i många fall är den slutliga skatten inte bestämd tills dess den fastställts av relevant skattemyndighet. Följaktligen gör SEB bedömningar av sannolikheten och storleken av skatteskulder, vilka är föremål för granskning av skattemyndigheter och eventuellt också föremål för rättsliga processer. Givet komplexiteten vid bedömningen, den förväntade tiden till beslut som kan vara flera år och ett brett spektrum av möjliga utfall har osäkra skattepositioner ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område.

Hur detta område beaktades i revisionen

Vi har bedömt huruvida SEB:s metod för bedömning av osäkra skattepositioner är i enlighet med IFRS, inklusive SEB:s bedöm-ning av sannolikheten i särskilda fall. Vi har haft en substans-baserad granskning avseende processen för osäkra skatteposi-tioner och relaterade bedömningar samt bedömning av skatteskulder. I vår revision har vi använt våra interna skatte-specialister i att utvärdera möjliga utfall av pågående skattere-visioner och rättsliga processer. Vi har granskat korrespondens med skattemyndigheter och utlåtanden som SEB har inhämtat från externa juridiska rådgivare. Vi har även självständigt utvärderat skattetvisterna och den redovisningsmässiga hanteringen. Vi har granskat lämnade upplysningar i de finansiella rappor-terna avseende osäkra skattepositioner. Detaljerade upplys-ningar och beskrivning av området lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen i not 1 och 48.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredo-visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–65 och 212–234. Det är styrelsen och verkställande direktö-ren som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis-ningen omfattar inte denna information och vi gör inget utta-lande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig ut-sträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informatio-nen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen inne-håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovis-ning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller kon-cernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrel-sen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis-ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för be-dömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagan-det om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har nå-got realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel-sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bola-gets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredo-visningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare # Revisionsberättelse

Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2022.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstad- gade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full- gjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rap- porten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings- åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen ga- ranti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef- rapporten.

Revisionsberättelse 211 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revi- sionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finan- siella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggan de tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta be vis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjlig gör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sty- relsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett utta- lande om effektiviteten i den interna kontrollen.

Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rim- ligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflö- desanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 90–109 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi an- ser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra utta- landen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i en- lighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovis- ningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är fören- liga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ernst & Young AB utsågs till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 22 mars 2022 och har varit bolagets revisor sedan 26 mars 2019.

Stockholm den 28 februari 2023

Ernst & Young AB

Hamish Mabon

Auktoriserad revisor

---

Kompletterande hållbarhetsinformation

Sida
213	Frivillig rapport enligt EU:s Taxonomiförordning
214	Hållbarhetsnoter
214	Finansiell styrka och motståndskraft
214	Hållbara finansierings- och rådgivningstjänster
215	Hållbara investeringar
217	Affärsetik och uppförande
219	Våra medarbetare
222	Samhällsengagemang och sponsring
223	Innovation och entreprenörskap
223	Miljö
225	Inköp
226	Land-för-land rapportering – bolag per land
227	Land-för-land rapportering – bolagsskatt per land
227	SEB:s förhållningssätt till skatt
228	Global Reporting Initiative Hantering av väsentliga ämnen GRI 2022
228	Finansiell styrka och motståndskraft
228	Hållbar finansiering
228	Hållbart sparande och hållbara investeringar
229	Riskhantering
229	Brottsförebyggande åtgärder
229	Våra medarbetare
230	Innovation och entreprenörskap
230	Miljö
230	Inköp
231	GRI Index
231	GRI 2: Generella upplysningar
232	GRI 3: Väsentliga ämnen

Innehåll Kompletterande hållbarhetsinformation 212 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Tillgångar	Redovisat bruttovärde, Mkr, 	Redovisat bruttovärde, andel av totala tillgångar, %	Varav omfattas av taxonomi, Mkr	Varav omfattas av taxonomin, %	Andel som omfattas av taxonomi av tillgångar som omfattas av beräkning, %	Andel som omfattas av taxonomi av totala tillgångar, %
Finansiella bolag	2 54 864	2	20 583	38	1	1
Banker	53 094	2	20 185	38	1	1
Övriga finansiella bolag	1 771	0	398	22	0	0
Icke-finansiella bolag	152 456	5	58 639	38	3	2
Hushåll	634 663	22	634 663	93	29	20
varav lån säkerställda av bostadsfastigheter	634 663	20	634 663	100	29	20
SUMMA GARTILLGÅNGAR	841 983	27	713 885	85	33	23
Icke-NFRD motparter, EU	974 282	31
Icke-NFRD motparter, utanför EU	291 785	9
Derivat, säkringsredovisning	237	0
Interbanklån betalbara vid anfordran	4 556	0
Kassa och kassarelaterade tillgångar	2 585	0
Övriga tillgångar	56 925	2
TILLGÅNGAR I NÄMNAREN GAR	1 330 370	42
TILLGÅNGAR SOM OMFATTAS AV BERÄKNING )	2 172 353	69
Stater, centralbanker, överstatliga organisationer	537 327	17
Handelsportfölj (inklusive derivat exklusive säkringsredovisning)	440 448	14
TOTALA TILLGÅNGAR	3 150 129	100

) Både obligatorisk och frivillig taxonomirapportering omfattar SEB:s bankverksamhet, det vill säga exklusive konsolidering av försäkringsverksamheten, i enlighet förordning (EU) No  (CRR), Title II, Chapter , Section .

) Tillgångarna presenteras till redovisat bruttovärde (gross carrying amount).

) NFRD bolag = bolag inom EU som är större ( anställda) noterade bolag eller bolag av allmänt intresse (PIE), som är skyldiga att rapportera taxonomiinformation i sina hållbarhetsrapporter i enlighet med EU:s direktiv för icke-finansiell rapportering (NFRD).

) Icke-NFRD-bolag = motparter utanför EU eller motparter som inte är större ( anställda) noterade bolag eller bolag av allmänt intresse (PIE), som inte är skyldiga att rapportera hållbarhetsrelaterad information enligt NFRD. Raden inkluderar finansiella -, icke-finansiella företag och andra bolag/organisationer samt hushåll (andra än bolån).

Frivillig rapport enligt EU:s Taxonomiförordning

EU:s Taxonomiförordning är ett klassificeringssystem för identifiering av hållbara ekonomiska aktiviteter. Miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter listas, med detaljerade definitioner och kriterier för när ett företag är hållbart eller miljövänligt. Klassificeringssystemet gör det möjligt för investorer att identifiera och jämföra investeringsmöjligheter från ett hållbarhetsperspektiv, och därigenom omdirigera kapital till hållbara verksamheter och projekt.

En verksamhet som omfattas av taxonomin definieras av tekniska screening-kriterier och har potential att väsentligt bidra till ett miljömål och samtidigt inte orsaka väsentlig skada på övriga miljömål. En verksamhet som är förenlig med taxonomin, det vill säga är miljömässigt hållbar, måste väsentlig bidra till minst ett av sex definierade miljömål och samtidigt inte orsaka väsentlig skada mot något av de övriga miljömålen, samt uppfylla specifika sociala skyddsåtgärder.

För banker innebär EU:s Taxonomiförordning rapportering av nyckeltal som visar i vilken omfattning bankens tillgångar och tjänster avser hållbara ekonomiska aktiviteter.# Kompletterande hållbarhetsinformation

Hållbarhetsnoter

Finansiell styrka och motståndskraft

Av SEB skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|
Bruttointäkter (Mkr) | 93 359 | 66 505 | 67 022 |
Räntekostnader (Mkr) | 22 707 | 6 904 | 12 435 |
Provisionskostnader (Mkr) | 6 064 | 4 987 | 4 870 |
Personalkostnader (Mkr) | 15 980 | 15 372 | 14 976 |
Anställdas löner och annan ersättning | 11 461 | 10 546 | 10 231 |
Anställdas pensionskostnader, förmåner, utbildning och andra personalrelaterade kostnader | 1 756 | 1 978 | 2 233 |
Arbetsgivaravgifter | 2 763 | 2 848 | 2 512 |
Övriga kostnader (Mkr) | 6 986 | 5 763 | 5 864 |
Myndighetsavgifter inklusive avgifter till resolutionsfonder och insättningsgarantier (Mkr) | 2 709 | 1 364 | 1 248 |
Skattekostnad (Mkr) | 6 861 | 5 441 | 4 100 |
Nettoresultat (Mkr) | 26 989 | 25 423 | 15 746 |
Utdelning till aktieägare (Mkr) | 14 706 | 13 165 | 17 740 |
Resultat återinvesterat i bankverksamheten (Mkr) | 12 283 | 12 258 | 1 994 |
Bidrag från myndigheter (Mkr) | - | - | - |
Ekonomiska bidrag till samhällsinvesteringar (Mkr) | 48,2 | 42,4 | 42,9 |

*) Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde presenteras i enlighet med SEB:s finansiella rapportering.
) Föreslagen utdelning för ett räkenskapsår utbetalas efterföljande år, efter bolagsstämmobeslut. Utdelning sker ej för eget aktieinnehav per avstämningsdagen. Slutlig betald utdelning beaktas (föregående års utdelning/återinvesterade belopp omräknas) efterföljande år.

Hållbara finansierings- och rådgivningstjänster

Hållbar finansiering

	2022	2021	2020
Hållbar finansiering (Mdr kr)	54,7	31,9	24,7
varav i enlighet med SEB:s ramverk för gröna obligationer (Mdr kr)	46,6	23,3	20,8
Gröna bolån (Mdr kr)	12,0	7,9	4,0
Hållbarhetsrelaterade lån, inklusive eventualförpliktelser (Mdr kr)	131,0	73,1	27,3

*) Hållbar finansiering inkluderar syftesbaserad hållbar utlåning.
) 2020 års värden har räknats om.
) Grön finansiering i enlighet med kriterierna i SEB:s ramverk för gröna obligationer: SEB Green Bond Framework 2022 (2021).

Hållbara obligationer – rådgivningstjänster

	2022	2021	2020
Aggregerade siffror
Hållbara obligationer, sedan start (Mdr euro)	2 471,8	1 817,8	1 090,3
Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, andel globalt (%)	1,9	2,1	3,0
Innevarande år
Hållbara obligationer utgivna globalt (Mdr euro)	654,0	727,6	431,5
Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, (Mdr euro)	7,2	5,7	5,7
Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, andel globalt (%)	1,1	0,8	1,3
Hållbara obligationer, där SEB varit med-/arrangör, nordisk andel (%)	22,0	17,6	23,5

) Hållbara obligationer, exklusive egenutgivna, inkluderar gröna, sociala och hållbara obligationer. Bloomberg League Table är källa till data om hållbara obligationer.
) SEB:s andel av globala transaktioner, alla valutor, av nordiska banker.

Ekvatorprinciperna

	2022	2021	2020
Finansieringstransaktioner av projekt av vilka godkända kategori A -transaktioner (antal)	0	0	0
av vilka godkända kategori B-transaktioner (antal)	3	4	3
av vilka godkända kategori C-transaktioner (antal)	1	4	1
Projektrelaterade företagslån av vilka godkända kategori A -transaktioner (antal)	0	0	1
av vilka godkända kategori B-transaktioner (antal)	0	0	0
av vilka godkända kategori C-transaktioner (antal)	0	0	0

Hållbara investeringar

Förvaltat kapital

	2022	2021	2020
Förvaltat kapital i SEB totalt (Mdr kr)	2 123	2 682	2 106
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag (Mdr kr)	684	831	672

Principer för ansvarsfulla investeringar (PRI)

	2022	2021	2020
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag utvärderade enligt PRI, andel av förvaltat kapital i SEB totalt (%)	32	31	32
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag utvärderat enligt PRI, andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%)	100	100	100
SEB:s externa fondförvaltare som har undertecknat PRI, andel (%)	100	100	100

Mätning av koldioxidavtryck

	2022	2021	2020
Aktiefonder i SEB:s fondbolag där koldioxidavtryck beräknas och har ett officiellt jämförelsetal (%)	87	93	95

Hållbarhetskriterier

	2022	2021	2020
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag utvärderat med hållbarhetskriterier (Mdr kr)	-	-	304
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR (Mdr kr)	616	678	-
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag med hållbarhetskriterier, som andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%)	-	-	45
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR, andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%)	90,2	81,6	-
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag med hållbarhetskriterier, andel av förvaltat kapital i SEB totalt (%)	-	-	14
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag, artikel 8 och 9 under SFDR, andel av förvaltat kapital i SEB totalt (%)	29,0	27,2	-

) Läs mer om SEB:s hållbara investeringar på sebgroup.com
) Förvaltat kapital definierat som Artikel 8 eller 9 enligt SFDR, förordningen om hållbarhetsupplysningar (från 10 mars 2021).

Kriterier för mänskliga rättigheter

	2022	2021	2020
Förvaltat kapital i SEB:s fondbolag med kriterier för mänskliga rättigheter, som andel av förvaltat kapital i SEB:s fondbolag totalt (%)	100	100	100
SEB-fonder förvaltade med kriterier för mänskliga rättigheter, andel av förvaltat kapital SEB totalt (%)	32	31	32

Påverkan och engagemang

	2022	2021	2020
Totalt antal dialoger med portföljbolag (antal)	2 694	3 200	2 089
Andel dialoger med nordiska portföljbolag (%)	5	9	3
Andel dialoger i samarbete med externa parter (%)	98	91	97
Antal företag som är exkluderade ur investeringsportföljen i enlighet med SEB:s riktlinjer för etiska investeringar (antal)	3 791	3 780	1 540
Deltagande i valberedningar (antal)	40	35	33

Teman för engagemang

	2022	2021	2020
Mänskliga rättigheter (antal)	619	20	20
Styrning (antal ärenden)	1 053	-	-
Miljö (antal ärenden/antal delaktiga företag)	682	167	160
Strategi och risk (antal ärenden)	340	-	-
Palmolja (antal ärenden)	-	-	25

) Från 2021 avser antalet proaktiva engagemang dialoger som utförs av intern personal och samarbetspartners (EOS-Federated Hermes och ISS) och avser det totala antalet ärenden som tagits upp med företagen. Flera ärenden tas ofta upp med ett företag. Tidigare års data avser antalet företag med vilka dialog/engagemang förevarit. Engagemang via samarbeten såsom Climate Action 100+ och CDP inkluderas inte längre eftersom SEB-personal inte längre ingår i dessa dialoger.
) All information angående mikrofinansfonder innefattar även SEB Impact Opportunity Fund. SEB Impact Opportunity Fund investerar i huvudsak i mikrofinansinstitut men har ett bredare mandat, till exempel solenergi och utbildning. I likhet med mikrofinansfonderna investerar fonden i nya marknader (emerging and frontier markets).

SEB påverkans- och tematiska fonder

Totalt

	2022	2021	2020
SEB påverkans- och tematiska fonder, totalt (Mdr kr)	20,9	12,9	12,2

Mikrofinansfonder, inkl SEB Impact Opportunity Fund

	2022	2021	2020
Förvaltat kapital (Mdr kr)	9,0	7,0	8,1
Förvaltat kapital (USDm)	865	781	965
Antal mikrofinansfonder	7	7	7
Antal länder	56	55	60
Antal kunder som nås via mikrofinansinstitut (MFI:s)	20 419 650	19 897 967	22 269 236

Övriga påverkans- och tematiska fonder

	2022	2021	2020
Grön obligationsfond (Mdr kr)	1,9	2,5	2,0
SEB Climate Opportunity Fund (Mdr kr)	2,7	-	-
SEB Equal Opportunity Fund (Mdr kr)	0,8	-	-
SEB Active Owners Impact Fund (Mdr kr)	0,7	-	-
SEB Nordic Future Opportunity Fund (Mdr kr)	2,7	-	-
SEB Climate Focus High Yield Fund (Mdr kr)	0,2	-	-
Lyxor SEB Impact Fund (Mdr kr)	2,9	3,4	2,1

Affärsetik och uppförande

Efterlevnad, uppförande och rapporterade angelägenheter

Efterlevnad av lagar och regelverk

			
Totalt antal betydande fall av bristande efterlevnad av lagar och regelverk )	0	-	-
Andel fall för vilka böter ålades (%)	0	-	-
Andel fall för vilka icke-monetära sanktioner ålades (%)	0	-	-
Totalt antal fall av bristande efterlevnad som betalades under rapportperioden	0	-	-
Det monetära värdet av böter för fall av bristande efterlevnad som betalats under rapportperioden	0	-	-

Kritiska händelser

			
Antal kritiska händelser )	17	13	-

Visselblåsning

			
Antal ärenden av visselblåsning )	32	31	31

Brottsförebyggande åtgärder

Rapporterade misstänkta transaktioner

			
Antal misstänkta orders och transaktioner som har rapporterats till Finansinspektionen (marknadsmissbruk)	8	13	9
Andel rapporter om marknadsmissbruk som rapporteras från anställda eller externa källor (%)	13	0	3
Andel rapporter om marknadsmissbruk som berör insiderhandel (%)	63	38	8
Antal fall av misstänkt penningtvätt rapporterade till Finanspolisen i Sverige )	3 155	2 225	1 810
Andel fall av penningtvätt som rapporterats från anställda eller externa källor (%)	76	65	68

Kundsekretess

			
Konstaterade fall av brott mot kundsekretessen eller förlust av kundinformation )	13	30	56

Kompetens och medvetenhet

Anställda som har genomgått obligatoriska utbildningar (per medarbetarkategori)

			
Alla anställda
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	93,5	95,1	93,2
Bekämpning av bedrägerier (%)	95,6	97,3	86,9
Cybersäkerhet (%)	93,6	94,5	88,0
Uppförandekod (%)	95,4	97,0	87,0
Dataskyddsförordningen/GDPR (%)	93,8	94,2	70,5
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	95,8	95,5	59,6
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	95,6	93,0	-
Verkställande ledningen
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	94,7	90,5	78,6
Bekämpning av bedrägerier (%)	84,2	85,7	50,0
Cybersäkerhet (%)	89,5	76,2	64,3
Uppförandekod (%)	89,5	85,7	50,0
Dataskyddsförordningen/GDPR (%)	89,5	85,7	35,7
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	89,5	76,2	35,7
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	89,5	71,4	-
Alla chefer
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	95,7	94,6	98,4
Bekämpning av bedrägerier (%)	98,0	98,0	90,6
Cybersäkerhet (%)	96,1	95,2	93,3
Uppförandekod (%)	97,7	97,5	90,0
Dataskyddsförordningen/GDPR (%)	96,1	94,3	74,5
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	98,1	95,9	63,8
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	97,8	93,8	-

Anställda som har genomfört obligatoriska utbildningar (per land/region)

			
Sverige
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	92,7	93,0	91,5
Bekämpning av bedrägerier (%)	95,2	96,0	84,7
Cybersäkerhet (%)	92,9	92,2	85,7
Uppförandekod (%)	94,9	95,5	84,8
Dataskyddsförordningen/GDPR (%)	93,1	92,4	67,2
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	95,1	93,3	57,1
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	95,0	89,9	-
Norden
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	93,4	95,4	95,0
Bekämpning av bedrägerier (%)	94,3	97,9	86,9
Cybersäkerhet (%)	92,5	95,7	89,8
Uppförandekod (%)	93,9	98,1	88,1
Dataskyddsförordningen/GDPR (%)	93,1	94,5	74,3
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	94,8	97,2	63,6
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	94,4	95,7	-
Baltikum
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	96,5	97,9	97,0
Bekämpning av bedrägerier (%)	97,6	99,1	91,6
Cybersäkerhet (%)	96,5	97,6	92,2
Uppförandekod (%)	97,6	99,0	91,3
Dataskyddsförordningen/GDPR (%)	96,6	96,9	75,1
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	98,1	98,5	62,8
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	97,8	97,0	-
Övriga världen
Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT (%)	84,9	96,3	88,2
Bekämpning av bedrägerier (%)	89,3	97,5	82,3
Cybersäkerhet (%)	85,2	95,9	85,5
Uppförandekod (%)	89,5	97,3	83,3
Dataskyddsförordningen/GDPR (%)	85,3	95,0	71,7
Hållbarhetsutbildning om klimatförändringar (%)	90,0	95,7	62,1
Sexuella trakasserier – strategier för ingripande (%)	90,1	94,4	-

---

) Betydande fall av bristande efterlevnad av lagar och regelverk: Vid bedömningen av vad som utgör betydande fall av bristande efterlevnad av externa regelverk har två alternativa faktorer beaktats. Den första avser typen av ingripande från tillsynsmyndigheten där bristande efterlevnad av externa regelverk som leder till återkallelse av tillstånd, varning eller anmärkning i enlighet med förfaranden som anges i svenska lagar, mot ett behörigt företag eller filial inom SEB-koncernen, utgör betydande fall av bristande efterlevnad. För ingripanden i utländska jurisdiktioner ska svenska förfaranden tjäna som vägledning för bedömningen. Den andra gäller fall av bristande efterlevnad av regelverk som leder till böter för ett SEB-koncernbolag på över  Mkr (eller motsvarande värde), eller böter under gränsvärdet på  Mkr som är av principkaraktär, som kan påverka SEB-koncernens varumärke negativt eller som i övrigt är av väsentlig betydelse.

) Kritiska händelser rapporteras till de högsta styrande organen (till vd, relevant vdkommitté, relevant styrelsekommitté och till styrelsen), och är definierade som händelser, incidenter eller allvarliga brister som kräver ledningens omedelbara uppmärksamhet. En kritisk händelse kan leda till betydande finansiella förluster, stor påverkan på kund eller SEB:s rykte, och/eller kräver att myndighet för finansiell tillsyn underrättas. GRI kraven på att rapportera antalet kritiska händelser, som inträffat under året, trädde i kraft år .

) Den externa visselblåsningsfunktionen har varit i bruk sedan januari . De rapporterade klagomålen täcker olika områden, såsom brott mot uppförandekoden, bedrägerier, trakasserier och penningtvätt.

) Antalet registrerade SAR fortsätter att öka. Manuella larm ligger fortfarande till grund för större delen av anmälningarna i Sverige, delvis relaterade till det ökade inflödet av tips från bekämpning av bedrägerier. Informationen avser enbart Sverige.

) Inga klagomål från myndigheter eller kunder gällande integritetsöverträdelser eller förluster av kunddata. Det totala antalet incidenter för koncernen som rapporterats till tillsynsmyndigheten.

) Utbildningarna är obligatoriska och ska genomföras antingen årsvis eller vart tredje år av samtliga SEB-anställda inklusive konsulter. Undantagna är anställda som varit tjänstlediga under hela året. Antikorruption är inkluderat i utbildning för uppförandekoden. Upphörande av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism – AML/CFT-utbildningen ändrades från  år till  år .

Kompletterande hållbarhetsinformation 217 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Våra medarbetare

Information om medarbetare

			
Antal anställda )	17 714	16 749	16 520
Män (%)	45,2	44,5	44,3
Kvinnor (%)	54,8	55,5	55,7

Medarbetare enligt åldersgrupp )

			
Alla medarbetare
 år (%)	19,3	15,8	13,9
 år (%)	56,6	58,1	58,3
 år (%)	24,1	26,1	27,8
Alla chefer
 år (%)	2,1	2,1	1,9
 år (%)	69,6	68,8	68,1
 år (%)	28,3	29,1	30,0

Könsfördelning för medarbetare i chefsposition (män/kvinnor)

			
Styrelse (%) )	6436	5644	5644
Styrelse inklusive arbetstagarrepresentanter (%) )	4753	4654	4654
Verkställande ledning (%) )	7129	6733	6436
Chefer på högre nivå (%) )	5842	5644	5644
Alla chefer (%) )	5248	5248	5248

Medarbetare enligt region och anställningsform

			
Totalt antal medarbetare
Fast anställda (%) )	96	97	96
Tillfälligt anställda (%) )	4	3	4
Heltid (%) )	96	95	95
Deltid (%) )	4	5	5
Sverige
Fast anställda (%) )	96,3	96,1	95,6
Tillfälligt anställda (%) )	3,7	3,9	4,4
Heltid (%) )	94	93	92
Deltid (%) )	6	7	8
Övriga nordiska länder
Fast anställda (%) )	97,8	98,2	98,0
Tillfälligt anställda (%) )	2,2	1,8	2
Heltid (%) )	94	93	93
Deltid (%) )	6	7	7
Estland
Fast anställda (%) )	97,9	98,5	98,6
Tillfälligt anställda (%) )	2,1	1,5	1,4
Heltid (%) )	94	94	94
Deltid (%) )	6	6	6
Lettland
Fast anställda (%) )	93,8	94,6	95,6
Tillfälligt anställda (%) )	6,2	5,4	4,4
Heltid (%) )	98	98	98
Deltid (%) )	2	2	2
Litauen
Fast anställda (%) )	98,2	99,1	99,2
Tillfälligt anställda (%) )	1,8	0,9	0,8
Heltid (%) )	98	98	99
Deltid (%) )	2	2	1
Övriga världen
Fast anställda (%) )	93,7	93,6	92,7
Tillfälligt anställda (%) )	6,3	6,4	7,3
Heltid (%) )	92	91	90
Deltid (%) 	8	9	10

Kompletterande hållbarhetsinformation 218 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Medarbetare enligt kön (män/kvinnor) och anställningsform

			
Totalt antal medarbetare
Fast anställda (%) )	4555	4456	4456
Tillfälligt anställda (%) )	4852	4951	5050
Heltid (%) )	4654	4555	4555
Deltid (%) )	2476	2575	2476
Sverige
Fast anställda (%) )	5248	5149	5149
Tillfälligt anställda (%) )	5050	5149	5149
Heltid (%) )	5347	5347	5248
Deltid (%) )	3367	3367	3268
Övriga nordiska länder
Fast anställda (%) )	6040	5941	6040
Tillfälligt anställda (%) )	3664	3367	3565
Heltid (%) )	6139	6139	6238
Deltid (%) )	2575	3466	3169
Estland
Fast anställda (%) )	2674	2773	2674
Tillfälligt anställda (%) )	4852	6535	5050
Heltid (%) )	2773	2773	2773
Deltid (%) )	2278	2377	1486
Lettland
Fast anställda (%) )	3268	3070	2971
Tillfälligt anställda (%) )	4159	4159	3763
Heltid (%) )	3367	3169	3070
Deltid (%) )	1882	2179	1684
Litauen
Fast anställda (%) )	3664	3466	3565
Tillfälligt anställda (%) )	4555	2575	4159
Heltid (%) )	3664	3466	3565
Deltid (%) )	2971	1882	1981
Övriga världen
Fast anställda (%) )	5149	5149	5149
Tillfälligt anställda (%) )	6535	6238	6436

Personal

Personalstruktur

	2022	2021	2020
Heltid (%)	54	55	56
Deltid (%)	20	20	18
Föräldraledighet (Sverige)	27	21	21
Totalt (Antal dagar)	80600	82400	79900
Män (%)	37	33	31
Kvinnor (%)	63	67	69
Nyanställda	3292	2338	1921
Män (%)	49	49	49.0
Kvinnor (%)	51	51	51.0

Enligt åldersgrupp (% av totalt antal anställda)

	2022	2021	2020
≤ 30 år (%)	51	50	52
31–40 år (%)	31	33	31
41–50 år (%)	12	12	11
≥ 51 år (%)	6	4	6

Per land/region

	2022	2021	2020
Sverige (%)	52	41	49
Estland (%)	4	5	5
Lettland (%)	15	17	16
Litauen (%)	21	26	22
Övriga nordiska länder (%)	3	3	2
Övriga länder (%)	5	8	5

Personalomsättning

	2022	2021	2020
Totalt (%)	12.6	11.0	8.6
Män (%)	13.4	11.9	8.3
Kvinnor (%)	12.0	10.3	9.0
Frivillig personalomsättning (%)	10.8	9.9	7.1

Enligt åldersgrupp (% av totalt antal anställda)

	2022	2021	2020
≤ 30 år (%)	20	19	14
31–40 år (%)	14	13	9
41–50 år (%)	10	8	6
≥ 51 år (%)	10	7	9

Per land/region

	2022	2021	2020
Sverige (%)	11.0	8.6	6.0
Estland (%)	8.2	8.7	8.1
Lettland (%)	14.3	12.2	11.4
Litauen (%)	16.3	17.6	13.0
Övriga nordiska länder (%)	12.6	9.7	9.1
Övriga länder (%)	16.7	14.0	0.1

Information om ej anställda medarbetare

	2022	2021	2020
Totalt (Antal)	504	-	-
IT-konsulter	236	-	-
Affärskonsulter	69	-	-
Övriga	199	-	-

Arbetsrätt

Procentuell andel av samtliga anställda som omfattas av kollektivavtal (%)

	2022	2021	2020
(%)	75	75	59

Hälsa och arbetsplats

Frånvaro

		2022	2021	2020
Frånvaro, andel i förhållande till ordinarie arbetstid Sverige (%)		3.36	3.2	3.8
Sjukskrivningar, andel i förhållande till ordinarie arbetstid, Sverige (%)		2.99	2.7	3.3
Män (%)		1.88	1.7	2.1
Kvinnor (%)		4.18	3.8	4.5

Hälsa och arbetsmiljö

		2022	2021	2020
Andel dokumenterade årliga arbetsmiljöronder (%)		78	81	71
Andel av anställda som omfattas av centrala arbetsmiljökommittén (%)		100	100	100
Andel av anställda som omfattas av lokala arbetsmiljökommittén (%)		100	100	100

Lärande och engagemang

Lärande och utveckling

Utbildningstimmar i genomsnitt

		2022	2021	2020
Per anställd (timmar)		29	23	15
Män/kvinnor (timmar)		25/32	20/24	13/16
Alla chefer (timmar)		31	23	14
Investeringar i utbildning och utveckling per anställd (SEK)		21793	16670	11825
Medarbetare som deltog i ledarskaps-/specialistprogram (antal)		1669	1493	1444
Egen ansökan män/kvinnor (antal)		703/966	533/842	571/781
Nominerade män/kvinnor (antal)		44/45	61/56	43/49

Global Talent Review

		2022	2021	2020
Totalt (antal)		2009	1942	1639
Män (%)		54	57	56
Kvinnor (%)		46	43	44

Engagemang

Medarbetarundersökning, Glint

		2022	2021	2020
Svarsfrekvens medarbetarundersökning (%)		91	90	91
Hur väl trivs du att arbeta på SEB (%)		80	79	80
Jag kan rekommendera SEB som ett mycket bra företag att arbeta på (%)		79	79	80
SEB:s hållbarhetsåtagande är genuint (%)		79	78	79
Jag har bra möjligheter att växa och lära på SEB (%)		79	78	78
Oavsett bakgrund har alla samma möjligheter att lyckas på SEB (%)		76	75	75
Medarbetarna på SEB lever efter företagets värderingar (%)		75	75	74

Ersättning och förmåner

		2022	2021	2020
Årlig total kompensationskvot		25	22	20
Procentuell ökningskvot		3	7	-

<sup>1</sup> Anställda definierade som antal anställda inklusive både fast och tillfälligt anställda. Historiska data har uppdaterats i enlighet med detta för 2021 och 2020. Ska inte jämföras med anställda i not 3e.
<sup>2</sup> Anställda definierade som antal anställda exklusive tillfälligt anställda. Historiska data har uppdaterats i enlighet med detta för 2021 och 2020.
<sup>3</sup> Suppleanter och ledamöter utsedda av medarbetare är inte inräknade. Se fullständig översikt över styrelsemedlemmar på sid. 353.
<sup>4</sup> Inklusive styrelsesuppleanter och arbetstagarrepresentanter. Se fullständig översikt över styrelsemedlemmar på sid. 353.
<sup>5</sup> Verkställande ledning 2021:4, 2020:1, 2019:0. Adjungerade medlemmar ingår ej.
<sup>6</sup> Chefer på högre nivå innefattar VL och chefer som direktrapporterar till VL.
<sup>7</sup> Totalt antal anställda som avslutar sin anställning i relation till genomsnittligt antal anställda under året (exklusive anställda som slutar på grund av avyttringar, pensioner och övertalighet).
<sup>8</sup> Ej anställda definierade som konsulter som huvudsakligen anlitats genom en entreprenör, med tillträde till SEB:s lokaler, beräknat som ett antal medarbetare med ett gällande kontrakt under rapporteringsperioden med startdatum från och med rapporteringsperiodens första dag. Första rapporteringen av dessa uppgifter 2021, därför inga uppgifter för tidigare år.
<sup>9</sup> Ökning 2020 då Litauen skrivit på kollektivavtal.
<sup>10</sup> Frånvaro inkluderar sjukfrånvaro och vård av barn.
<sup>11</sup> Gäller enbart Sverige. Dessutom måste alla juridiska personer inom EU genomföra fortlöpande riskbedömningar.
<sup>12</sup> Hundra procent inom Europeiska unionen. SEB följer lokal lagstiftning och regelverk i alla länder där vi är verksamma.
<sup>13</sup> Konsulter och övriga tillfälligt kontraktsanställda ingår inte.
<sup>14</sup> Program för ansökan: Lead with Impact, SEB Trainees, Tech, Leading Everyday Innovation, Coaching for Leaders, Business Translator, IMD, Leading Digital Acceleration, Change Management for Leaders, Develop your team – Making it last, Storytelling, Virtual facilitation, AI for Business Leaders, Leadership Foundation, Starting a new team – Get to know each other, Starting a new team – Start working together. Program för nominering: Wallenberg Institute, Internal Business Seminar, Art of Transformation, Advanced Specialist Programme.
<sup>15</sup> SEB genomför årligen en “Global Talent Review”.
<sup>16</sup> Medarbetarundersökning om GLINT-engagemang genomförs på årsbasis.
<sup>17</sup> Total årlig ersättning för SEB:s högst betalda person jämfört med den genomsnittliga årliga ersättningen per heltidsanställd exklusive den högst betalda personen. Se sid. 262 i ersättningsrapporten. Förberedelser för ESRS-kraven pågår.
<sup>18</sup> Ökningen av total årlig ersättning för SEB:s högst betalda person jämfört med den ökningen av den genomsnittliga årliga ersättningen per heltidsanställd exklusive den högst betalda personen. Se sid. 262 i ersättningsrapporten. Förberedelser för ESRS-kraven pågår.

Samhällsengagemang och sponsring

Ekonomiskt bidrag till samhällsengagemang och sponsring

Fokusområde		2022	2021	2020
Totalt (Mkr)		48.2	42.4	42.9
Entreprenörskap (Mkr)		16.1	13.5	12.7
Inkludering och mångfald (Mkr)		8.9	7.3	5.8
Jämställdhet inkl. finansiell kompetens (Mkr)		8.5	10.3	10.4
Miljö inkl. klimatförändringar (Mkr)		5.6	3.5	1.4
Sport och kultur (Mkr)		7.0	7.1	10.3
Övriga samhällsinvesteringar (Mkr)		2.1	0.6	2.3

		2022	2021	2020
Antal personer som fick coaching inom entreprenörskap		55677	44666	31274
Antal personer som utbildats i inkludering och mångfald, och/eller jämställdhet (antal)		16611	20944	5114
Antal personer engagerade i miljöarbete (antal)		39620	21345	7132

Per land

		2022	2021	2020
Sverige (Mkr)		33.5	32.1	33.3
Estland (Mkr)		3.0	2.9	3.2
Lettland (Mkr)		3.2	2.4	1.7
Litauen (Mkr)		4.5	3.2	3.2
Danmark (Mkr)		0.0	0.0	0.0
Norge (Mkr)		2.6	0.6	0.4
Finland (Mkr)		0.6	0.9	0.7
Övriga (Mkr)		0.7	0.3	0.4

Typ av engagemang

		2022	2021	2020
Volontärarbete av medarbetare (timmar)		30767	19932	22289

<sup>1</sup> En ny strategi och nya fokusområden initierades och implementerades 2021.
<sup>2</sup> På grund av Coronapandemin under 2021 och 2020 ställdes vissa planerade aktiviteter in, men digitala aktiviteter och möten gjorde det möjligt att nå ett större antal deltagare. Under 2021 har en återgång till normal aktivitetsnivå och möjlighet till både fysiska och digitala möten inneburit ett ökat antal deltagare och volontärtimmar från medarbetare.
<sup>3</sup> Medarbetares volontärtimmar består av totalt antal medarbetartimmar som rapporteras för varje engagemang.

Miljö

Generella indikatorer

		2022	2021	2020
Nettoyta kontorslokaler i kvm som omfattas		357898	347352	335564

Energi

		2022	2021	2020
Total energiförbrukning byggnader (MWh)		64469	71771	64705
Elförbrukning totalt (MWh)		43494	42904	43481
Värme/kyla (MWh)		20975	28868	21225
Förändring i total elförbrukning jämfört med föregående år (MWh)		590	–	-577
Andel elförbrukning i datacenter (%)		33	34	37
Förändring i total elförbrukning jämfört med föregående år (%)		1	–	-1
Andel förnybar el av total elförbrukning (%)		95	91	91
Total energiförbrukning (MWh/m2)		0.18	0.21	0.19
Total energiförbrukning (MWh/anställd)		3.8	4.4	4.0

Utsläpp

		2022	2021	2020
Totala koldioxidutsläpp (ton CO2e)		11098	9492	10026
Scope 1 (ton CO2e)		340	6	6
Scope 2 (ton CO2e)		1220	3467	2674
Scope 3 (ton CO2e)		9539	6020	7346
Koldioxidutsläpp hänförligt till energiförbrukning i byggnader (ton CO2e)		1599	2836	2525
Koldioxidutsläpp hänförligt till affärsresor (ton CO2e)		6043	1050	2471
Koldioxidutsläpp hänförligt till pappersförbrukning (ton CO2e)		786	882	1160
Koldioxidutsläpp hänförligt till företagsbilar (ton CO2e)		1001	907	978
Koldioxidutsläpp hänförligt till avfall (ton CO2e)		321	344	212
Totala koldioxidutsläpp (ton/anställd)		0.65	0.58	0.63

Innovation och entreprenörskap

Startups

		2022	2021	2020
Antal Greentech investeringar		6	4	0
Antal Venture debt investeringar		4	4	1
Antal Fintech investeringar		15	13	12
Antal ScaleCenter-deltagare		10	4	3
Antal startups		15002	18778	17399

Greenhouse concept

		2022	2021	2020
Antal kunder som deltagit i Scaleup summit (event)		-	1875	718
Antal kunder som deltagit i SEB Talks (ersätt Scaleup club)		1502	900	5000
Innovation forum		677	-	-
Partnerevent/-aktivering		170	-	-
Företagsprogram		-	32	23

<sup>1</sup> Innovativ teknik och/eller företag som i huvudsak är inriktade på att minska koldioxidutsläpp (växthusgas) och/eller möjliggöra hållbar ekonomi inom de planetära gränserna (enligt Stockholm Recilience Centres definition).
<sup>2</sup> SEB Venture Debt är investeringar i nystartade företag/tillväxtföretag på SEB:s hemmamarknader.# Kompletterande hållbarhetsinformation

Utsläppsfaktorer

Kategori	Källa till utsläpp	Datakälla
Energy from properties	Natural gas	”Greenhouse gas reporting: conversion factors 2021” DEFRA
Energi från fastigheter	Elektricitet Sverige	”Residualmix” Energimarknadsinspektionen
Energi från fastigheter	Elektricitet Europa	”European Residual Mixes” AIB
Energi från fastigheter	Elektricitet Andra länder	”CO₂ emissions from fuel combustion 2017” IEA, Hong Kong, Kina och Singapore: ”Carbon Footprint- Country specific electricity grid greenhouse gas emission factors” Carbon Footprint
Energi från fastigheter	Elektricitet med källgaranti	”Electricity from Vattenfall's wind farms” EPD International AB ”Electricity from Vattenfall’s Nordic Hydropower” EPD International AB ”Miljövärdering av fjärrvärme” Energiföretagen
Energi från fastigheter	Fjärrvärme Sverige	”Miljövärdering av fjärrvärme” Energiföretagen
Energy from properties	District heating Lithuania	Association of Central heating providers 2022 April)
Energy from properties	District heating Latvia	Ministry of Evironmental Protection and Development (2021)
Energy from properties	District heating Estonia	Study made by TalTech university based on data from 2020
Energi från fastigheter	Fjärrvärme Andra länder	”Internationell granskning av fjärrvärme och fjärrkyla” Werner (2017)
Affärsresor	Tåg och flyg	”Beräkna miljöpåverkan” NTM
Affärsresor	Bil	”Drivmedel 2020” Energimydnigheten ”Värmevärden och emissionsfaktorer” Naturvårdsverket ”European Residual Mixes” AIB
Inköp	Papper	”Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar” Livsmedelsverket
Avfall	Återvinning, återanvändning, förbränning	”Greenhouse gas reporting: conversion factors 2021” (DEFRA)
Resursutnyttjande

	2020	2021	2022
Papper Total pappersförbrukning (ton)	539	602	792
Miljömärkt pappersförbrukning (%)	79	80	61
Avfall Generering av avfall (ton)	1 105	806	1 160
Återvunnet eller återanvänt avfall (%)	63	57	64
Avfall efter återvinning och återanvändning (ton/anställd)	0,024	0,021	0,026
Vatten Total vattenförbrukning i byggnader (m³)	93 553	89 307	127 202
Total vattenförbrukning (m³/anställd)	5,52	5,46	7,95

Affärsresor och företagets bilpark

	2020	2021	2022
Affärsresor totalt (miljoner km)	25,8	6,6	14,8
Affärsresor totalt (km/anställd)	1 520	405	923
Flygresor totalt (miljoner km)	22,9	5,7	13,2
Tågresor totalt, Sverige (miljoner km)	2,9	1,0	1,6
Miljöcertifierade företagsbilar, andel av företagets bilpark (%)	62	-
Miljöcertifierade företagsbilar, andel av företagets bilpark (%)	-	60	43

) 2020 års siffor har korrigerats för att omfatta uppgifter som tillkommit efter rapporteringsperioden.
) Hänvisning till not 7e, antal anställda.

) SEB-rapporter enligt Greenhouse Gas Protocol. SEB har valt att rapportera enligt GHG-protokollets ekonomistyrningsmetod. Huruvida SEB äger, har finansiellt leasade eller operationellt leasade anläggningar och fordon påverkar om utsläppen visas i scope 2, scope 3 eller scope 1. De utsläpp som omfattas är energiförbrukning i anläggningar, affärsresor (flygresor, tågresor, bilresor), pappersförbrukning och avfall. Väl fastställda utsläppsfaktorer används för utsläppsberäkningarna, från källor som IEA, IVL, AIB, svenska Naturvårdsverket och svenska Energimyndigheten. SEB har valt att rapportera enligt GHG-protokollets marknadsbaserade metod. Om en platsbaserad metod skulle användas skulle utsläppen i scope 3 ha en koldioxidekvivalent på 2 500 ton i stället för 7 110 ton CO₂e.

) SEB har anskaffat utsläppsrätter för att kompensera för 2022 års utsläpp. Dessa ingår inte som minskningar i beräkningarna ovan. Nedan anges kompensationer för 2022:
* EU ETS – 3 585 ton CO₂e
* SAF – 255 ton CO₂e
* Puro – 500 ton CO₂e
* Ursprungsgarantier – 2 070 ton CO₂e

Den totala kompensationen uppgår till 6 410 ton CO₂e, vilket täcker de beräknade utsläppen på 6 861 ton CO₂e för 2022.

) De totala koldioxidutsläppen består av SEB:s egna utsläpp, vilket skiljer sig ifrån GHG-protokollets definitioner av direkta utsläpp som definieras som enbart scope 1 och 2. De finansierade utsläppen (GHG-protokollets kategori 15 Investeringar) finns rapporterade på sid. 91 i hållbarhetsredovisningen.

) De redovisade värdena för 2021 och 2022 har uppdaterats då i) Estland tillämpade finansiell leasing i stället för operationell leasing, samt ii) uppdaterade utsläppsfaktorer för naturgas i Baltikum. Utsläppsfaktorerna för 2021 har också uppdaterats där det är tillämpligt.

) CO₂-utsläpp från avfall tillagda för 2021.

) Gammal definition där miljöbilar definieras som bilar med utsläpp lägre än 150 g CO₂e/km.

) Ny definition, där miljöbilar definieras som bilar med utsläpp lägre än 50 g CO₂e/km.

Inköp Leverantörer

	2020	2021	2022
Antal leverantörer	8 888	8 313	8 915
Totala inköpskostnader (Mdr kr)	11,3	10,1	10,4
Antal leverantörer granskade och betygsatta av EcoVadis (sedan 2014)	247	232	226
Antal leverantörer granskade och betygsatta av EcoVadis, innevarande år	15	6	2
EcoVadis rating av granskade leverantörer
Outstanding rating 85-100p (%)	1	0	0
Advanced rating 65-85p (%)	20	19	15
Confirmed rating 45-64p (%)	57	57	60
Partial rating 25-44p (%)	23	24	25
No rating 0-24p (%)	0	0	0

) För att identifiera hållbarhetsriskerna bland våra leverantörer utför SEB i tillämpliga fall en initial utvärdering av leverantörer med en riskmodell som beaktar land, industrisektor och affärens betydelse. De leverantörer som bedöms ha en hög risknivå i den inledande riskbedömningen får också genomgå en EcoVadis-screening. Dessa leverantörer står för cirka 85 procent av de totala leverantörskostnaderna. EcoVadis-utvärderingen är inriktad på fyra teman: Miljö, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter, affärsetik samt hållbara inköp. Vilka områden som granskas och deras inbördes viktning beror på företagets verksamhet, storlek och geografisk hemvist.

Land-för-land rapportering – bolag per land

Bolag (1) inom SEB-koncernen, per land (2)

Sverige

• Aktiv Placering AB
• Enskilda Kapitalförvaltning
• SEB AB
• Försäkrings AB Suecia
• Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda
• Captive IFA
• DBB AB
• Onyx Leasing AB
• Parkeringshuset Lasarettet HGB KB
• Repono Consulting AB
• Repono Holding AB
• SEB Förvaltnings AB
• SEB Internal Supplier AB
• SEB Investment Management AB
• SEB Kort Bank AB
• SEB Life and Pension Holding AB
• SEB Pension och Försäkring AB
• SEB Portföljförvaltnings AB
• SEB Strategic Investments AB
• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
• Skandinaviska Kreditaktiebolaget
• Suecia Insurance Management AB

Norge

• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Norge (P.E.)
• SEB Kort Bank AB, filial i Norge (P.E.)
• SEB Njord AS

Danmark

• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Danmark (P.E.)
• SEB Kort Bank AB, filial i Danmark (P.E.)
• SEB Investment Management AB, filial i Danmark (P.E.)

Finland

• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Finland (P.E.)
• SEB Investment Management AB, filial in Finland (P.E.)
• SEB Kort Bank AB, filial i Finland (P.E.)
• SEB Leasing Oy
• SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company, filial i Finland (P.E.)

Estland

• AS SEB Pank
• AS SEB Liising
• AS SEB Varahaldus
• Rentacar
• SEB Life and Pension Baltic SE, filial i Estland (P.E.)

Lettland

• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Lettland (P.E.)
• SEB atklātais pensiju fonds, AS
• SEB banka, AS
• SEB Life and Pension Baltic SE
• SEB līzings, SIA
• IP AS
• SEB Investment Management

Litauen

• AB SEB Bankas
• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Litauen (P.E).
• SEB Life and Pension Baltic SE, filial i Litauen (P.E.)
• UAB SEB investiciju valdymas

Tyskland

• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Tyskland (P.E.)
• DSK Deutsch – Skandinavische Verwaltungs AG
• FVH Frankfurter Vermögens-Holding GmbH
• SEB Immowert Beteiligungs GmbH
• SEB Leasing GmbH
• SEB Stiftung GmbH

Storbritannien

• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Storbritannien (P.E)
• SEB UK Pension Trustees Limited
• Skandinaviska Enskilda Limited
• Suecia Re & Marine Insurance Co Limited
• Enskilda Securities Limited
• Scandinavian Bank Limited

USA

• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i USA (P.E.)
• SEB Securities Inc.
• Suecia Holding Corporation
• Suecia Insurance Company

Irland

• Eskimo (ABC) Holdings Limited
• SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company

Luxemburg

• Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Luxemburg (P.E.)
• SEB Life International Assurance Company Designated Activity Company, filial i Luxemburg (P.E.)
• SEB Investment Management AB, filial i Luxemburg (P.E.)
• SEB Private Equity Opportunity Management S.A.

) Land definieras som den skattejurisdiktion där bolagen har sin skattehemvist.
) Bolag innebär företag, filial eller annan legal enhet som är ett skattesubjekt i en skattejurisdiktion.# Kina Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Kina (P.E.)

Singapore Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Singapore (P.E.)

Ryssland

SEB Bank JSC

Polen

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Polen (P.E.)
SEB Commercial Finance sp. z o.o.

Hongkong

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), filial i Hong Kong (P.E.)

Ukraina

JSC SEB Corporate Bank

Brasilien

SEB do Brasil Representações

Kanada

Suecia Reinsurance Company

Kompletterande hållbarhetsinformation 226 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Land-för-land rapportering – bolagsskatt per land

Land	Antal anställda	Materiella anläggnings- tillgångar	Brutto- intäkter, tredje part	Brutto- inkomst, koncern	Rörelse- resultat	Beräknad bolagsskatt	Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader / ej skattepliktiga intäkter, netto	Skatteeffekt av tidigare / ej tidigare redovisade under- skottsavdrag eller skatteavdrag	Bolagsskatt innevarande år	Bolags- skatt, betald
Sverige	8 710	597 97	395 6 759	20 166	4 483	621 88	3 950	3 556
Norge	372	38	4 087	4 148	2 574	635	0	635	410
Danmark	320	7	3 611	1 069	1 772	376	26	402	412
Finland	278	31	1 644	1 409	1 476	282	22	32	272	273
Estland	1	158	116	2 003	580	1 514	179	34	212	150
Lettland	2	000	70	1 123	642	893	6	0	14	20
Litauen	3	056	189	2 386	1 415	2 287	468	32	11	424
Tyskland	230	2	1 124	1 896	1 795	528	8	536	366
Storbritannien	101	44	1 005	1 893	689	166	6	172	153
USA	32	1	6 582	2 224	428	145	114	31	41
Irland	97	16	430	25	99	21	0	21	23
Luxemburg	146	4	693	765	466	106	9	97	101
Kina	41	7	334	23	27	18	9	9	15
Singapore	91	5	60	839	246	43	0	43	32
Ryssland	77	23	1 105	83	806	140	140	176
Polen	177	38	128	170	139	27	17	9	9
Hongkong	19	1	63	114	27	5	0	5	9
Ukraina	52	0	138	9	39	10	0	0	11	7
Brasilien
Kanada
Koncernelimineringar	30 550	10 528	18
SUMMA	16 957	1 190 93	360 0	33 850	7 637	708 59	6 988	6 016

Den huvudsakliga verksamheten i koncernen, oavsett land, är finans- och försäkringsverksamhet. Ovanstående information omfattar rapportperioden 2022. Den information som presenteras bygger på rapporteringskraven enligt GRI 2022.

) Med land avses här skattejurisdiktion, där SEB gruppens bolag har sin skattehemvist.
) Materiella tillgångar utöver likvida medel (det vill säg fastigheter och inventarier).
) Bruttointäkter, externa, avser transaktioner med koncern externa motparter. Bruttointäkter är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/ filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och volymen bokas i den centrala enheten.
) Bruttointäkter, koncerninternt, avser transaktioner med koncernenheter i andra skattejurisdiktioner.
) Rörelseresultat före skatt.
) Beräknad bolagsskatt till skattesats i aktuellt land (skattejurisdiktion).
) Bolagsskatt avser redovisad bolagsskatt för innevarande år, exklusive uppskjuten skatt. För mer information om skatt se not 25.
) Bolagsskatt som betalades under året, exklusive uppskjuten skatt som betalades under året.

SEB:s förhållningssätt till skatter

SEB bedriver verksamhet i fler än 20 länder och ser ett föränderligt skattelandskap från lagstiftare och samhället i stort. Banken gör stora ansträngningar för att säkerställa att gällande skattelagar och förordningar efterlevs i alla länder där SEB verkar. SEB strävar efter en hög standard för styrning, riskuppföljning och skatteefterlevnad. SEB:s förhållningssätt till skatt beskrivs i SEB:s uppförandekod och i SEB- koncernens skattepolicy (se sebgroup.com), i SEB:s United Kingdom Tax Strategy, policy för internprissättning samt andra policyer och instruktioner som har fastställts för väsentliga områden såsom moms, FATCA och CRS. SEB:s skattepolicy antas av styrelsen och ses över årligen. SEB:s ekonomi- och finansdirektören är ansvarig för den finansiella kontrollen, inklusive kontrollmiljö och styrning i SEB-koncernen, vilket även omfattar skattehanteringen. I skatte- och redovisningskommittén, där ekonomi- och finansdirektör och chef för skatt för SEB-koncernen ingår, hanteras kvartalsvis de väsentliga skattefrågor som har tagits upp av styrelsen, ekonomi- och finansdirektören, skatteavdelningen, affärsområden eller externa parter.

I linje med SEB:s strävan efter en hög skattestandard har SEB infört ett fler- tal kontroller inom SEB:s ramverk för IKFR (intern kontroll över finansiell rap- portering), som övervakas av styrelsens revisionskommitté (ACC Audit and Compliance Committee). Detta innebär att de interna kontroller och processer som etablerats för att säkerställa tillförlitliga underliggande finansiella data samt tillförlitlig ekonomisk- och skatterapportering, granskas regelbundet. Återkoppling av eventuella identifierade brister är väsentlig för fortlöpande förbättring av processer och kontroller.

SEB:s riskhanteringsprocess omfattar en koncerngemensam godkännandeprocess för nya produkter (NPAP) där bl a alla nya eller förändrade produkter gås igenom för att identifiera och hantera eventuella risker. Skatteavdelningen är representerad i denna process för att fånga upp skattefrågor och därigenom säkerställa efterlevnad av skattelagstiftning och förordningar. Nivån för acceptabel skatterisk är låg i SEB. Väsentlig potentiell skatterisk rapporteras till Skatte- och redovisningskommittén.

Produkter och tjänster som SEB erbjuder påverkar skattesituationen för SEB och våra kunder och måste alltid vara motiverade av affärsskäl. SEB:s verksamhet drivs i enlighet med tillämpliga skattelagar och förordningar. SEB får inte använda, uppmuntra eller facilitera produkter eller tjänster som står i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstiftning. SEB får inte heller samarbeta med externa parter för att facilitera produkter eller tjänster i strid med skattelagstiftning eller skatteflyktslagstiftning.

SEB arbetar aktivt med riskbedömning, skatteramverk och kontroller för att säkerställa efterlevnad. Varhelst SEB verkar försöker SEB upprätta och upprätthålla goda relationer med lokala skattemyndigheter och andra myndighetsorgan. SEB sköter alla myn- dighetskontakter professionellt, transparent och i tid, både när det gäller SEB:s egna skatteangelägenheter och rapporteringsskyldigheter gällande kunder. Om skatteregler skiljer sig mellan olika länder/orter söker SEB öppet en globalt acceptabel lösning i dialog med regering och skattemyndighet i respektive land. SEB uppmuntrar också utvecklingen av ett internationellt beskattningsramverk för att undvika dubbelbeskattning.

SEB har åtagit sig att uppfylla de ökade förväntningarna på öppenhet och transparens som finns när det gäller skattehantering, och arbetar kontinuerligt för att förbättra omfattningen av kommunikationen kring skatt. Vägledning från nation ella skattemyndigheter och internationella organisationer som OECD är viktigt. SEB har också åtagit sig att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter gente- mot skattemyndigheter, avseende såväl företags- som kundinformation. Detta omfattar lokal rapportering och efterlevnad av tredjepartsförfrågningar samt internationellt informationsutbyte enligt multilateral konvention om ömsesidig administrativ hjälp i skattefrågor, CRS (Common Reporting Standard), FATCA (Foreign Accounts Tax Compliance Act) och DAC6 (direktiv om administrativt samarbete).

Om en anställd upptäcker möjligt oetiskt eller olagligt beteende kan detta rapporteras anonymt via SEB:s digitala visselblåsartjänst WhistleB. Alternativt kan Group Compliance eller internrevision kontaktas direkt.

SEB är medlem i Svenska bankföreningen, som representerar banker och finansinstitut etablerade i Sverige. En del av denna förenings arbete är att säkerställa god kvalitet i föreslagna skattelagstiftningar, men också att offentligt förespråka en rimlig skattebehandling av banker och finansinstitut.

Kompletterande hållbarhetsinformation 227 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Hantering av väsentliga ämnen

GRI 2022

Väsentlighetsanalysen bygger på en analys som tidigare gjorts av SEB. Den har fokuserat på att uppdatera tidigare information och ser inga större förändringar jämfört med tidigare år. Analysen omfattar SEB:s faktiska och potentiella påverkan på ekonomi, miljö och samhälle.

Finansiell styrka och motståndskraft

Referens	Positiv inverkan	Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet	Policyer eller åtaganden	Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder
1) Som bank spelar SEB en samhällsviktig roll genom att tillhandahålla infrastruktur för betalningar och transak- tioner och genom att fungera som mellanhand för finansierings- och sparandelösningar, riskhanteringstjäns- ter och finansiell rådgivning. Inom detta uppdrag är det avgörande att vi alltid förtjänar förtroendet från våra kunder, aktieägare, medarbetare och från samhället. Vi strävar efter att undvika att orsaka, bidra eller vara direkt kopplade till negativa effekter på människor och miljö från våra aktiviteter, produkter och tjänster. sid. 2, 10-11, 19, 34, 37, 214	För att upprätthålla den viktiga samhällsfunktionen som bank är det av största vikt för SEB att kunden, aktieägare, medarbetare och andra intressenter har ett stort förtroende och hög tillit till bankens verksamhet. Vi följer regelverk och hanterar våra risker med ett långsiktigt perspektiv. sid. 5, 11, 83-89, 90, 214	Som svenskt publikt bankaktiebolag är SEB föremål för en mängd olika regelverk. SEB följer också interna ramverk, policyer och instruktioner som är verktyg för styrelsen, den verkställande direktören och koncernchefen i deras styrande och kontrollerande roller. sid. 48-51, 90	Alla SEB:s aktiviteter hanteras genom ledning, kontroller och uppföljning enligt etablerad bolagsstyrnings- struktur.
2)

Våra finansiella mål är utformade för att skapa motståndskraft och flexibilitet och generera långsiktigt aktieägarvärde och värde för samhället. Årsstämman ger aktieägarna möjlighet att utvärdera styrelsen. sid. 5, 2021, 29, 36, 91–93

Intressenters engagemang

Vi interagerar regelbundet med våra viktiga intressenter i olika former, digitalt via webbsidor och mobilappar, via telefon och i regelbundna fysiska möten. Vi genomför även flera riktade initiativ såsom bilaterala och multilaterala möten, konferenser, kundresor och enkäter. Den årliga medarbetarundersökningen är en viktig kanal för feedback från våra medarbetare. sid. 52, 90–91, 222

Hållbar finansiering

Referens

Positiv inverkan

1)

SEB har en avgörande roll genom att agera som mellanhand för finansieringslösningar och finansiell rådgivning, utveckla nya produkter och förbättra vårt utbud till stöd för våra kunders omställning. Vi är övertygade om att hållbar finansiering är en av de viktigaste drivkrafterna i omställningen till en hållbar ekonomi. I både nykundsprocessen och i kreditgivningen beaktar SEB hållbarhetsrisker och hur sådana risker kan komma att påverka SEB:s ambition att vara en hållbar bank och hur de påverkar kundens återbetalningsförmåga. sid. 16–19, 30, 38–40, 54, 214

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet

Ansvarsfull utlåning och finansiering är hörnstenar i vår verksamhet. Vi har koncernövergripande processer och principer som definierar hur banken ska ta hänsyn till hållbarhetsrisker och andra risker i sin finansieringsverksamhet. Dessa förfaranden syftar till att säkerställa att väsentliga miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade faktorer (ESG-faktorer) identifieras och bedöms, och att de införlivas i analyser och beslut. Verktyg för att identifiera, definiera, övervaka, mäta och kontrollera hållbarhetsrisker vidareutvecklas löpande. sid. 38, 49–51, 57

Policyer eller åtaganden

SEB:s hållbarhetspolicy vägleder oss i vårt arbete och uttrycker vår syn på viktiga frågor och branschsektorer som anses vara kritiska ur ett miljörelaterat och socialt perspektiv. sid. 50–51, 57, 87

Referens	Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder
2)	SEB vill driva på utvecklingen av marknaden för hållbar finansiering. Genom våra ambitioner och mål vill vi öka den hållbarhetsrelaterade finansieringen och rådgivningen för våra kunder och därigenom skapa positiva miljörelaterade och sociala effekter i samhället. sid. 5, 21, 35–36, 39, 214

Intressenters engagemang

Vi för en konstant dialog med våra kunder och anpassar vår verksamhet och vårt utbud för att vara relevanta och skapa långsiktigt värde för våra intressenter. Vi fungerar som rådgivare åt våra kunder i deras omställning som skapar en positiv inverkan på samhället. sid. 19–20, 24–25, 38–40, 52

Hållbart sparande och hållbara investeringar

Referens

Positiv inverkan

1)

SEB är en av de största institutionella investerarna och kapitalförvaltarna i Norden. Vi erbjuder spar- och investeringsprodukter och tjänster som syftar till att bidra till ett hållbart samhälle för såväl privatpersoner som företagskunder och institutionella kunder. Fondbolaget strävar efter att anpassa investeringarna till Parisavtalet och att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040, samtidigt som man inser att vissa sektorer med stora utsläpp är viktiga för att möjliggöra omställningen. sid. 30–31, 41–42, 64

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet

Fondbolaget strävar efter att integrera hållbarhetsaspekter i alla typer av investeringar och tillgångsklasser. Detta görs genom att investera i företag som har integrerat hållbarhet i sin affärsmodell eller har väldefinierade omställningsplaner, genom att utesluta branscher och företag som inte uppfyller fondbolagets hållbarhetskriterier och genom att fortlöpande engagera oss i investeringsobjekten. SEB fördubblade investeringskapitalet i SEB Greentech Venture Capital under året. sid. 16, 31, 41–43, 64–65

Policyer eller åtaganden

Hållbarhetspolicyn definierar ramverket för hållbarhet inom SEB och utgör en styrande plattform för vårt hållbarhetsarbete för alla affärsbeslut, inklusive investerings- och kreditbeslut. sid. 50–51, 57, 64

Referens	Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder
2)	SEB Investment Management har anslutit sig till Net Zero Asset Managers-initiativet och åtar sig att bli nettonoll senast 2040 och anpassa alla investeringar till Parisavtalet på aggregerad nivå. Hållbarhetsaktivitetsindex följer utvecklingen av artikel 9-fonder och det kapital som investerats av SEB Greentech Venture Capital. sid. 5, 16, 21, 35–36, 41–43, 64, 215–216

Intressenters engagemang

Som kapitalförvaltare har vi höga ambitioner att bidra till en hållbar utveckling genom att investera i företag och andra tillgångar som kan bidra till omställningen till en mer hållbar ekonomi och uppfylla kundernas och tillsynsmyndigheternas förväntningar och krav. Vi efterfrågar regelbundet feedback från våra kunder. Det gör vi till exempel genom den årliga undersökningen bland kunder med fond- och/eller pensionssparande, om vilka hållbarhetsområden relaterade till FN:s hållbarhetsmål de vill att vi ska prioritera. sid. 19–20, 24–25, 41–42, 52

Global Reporting Initiative

Kompletterande hållbarhetsinformation 228 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Riskhantering

Referens	Positiv inverkan
1)	Att hantera risker är en integrerad del av bankverksamhet, men samtidigt ger SEB:s produkter och tjänster privatpersoner och företag möjlighet att växa. Digitalisering och hållbarhet samt ökande reglering leder till nya, framförallt icke-finansiella risker som ökar i betydelse. sid. 17–19, 38

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet

Riskmedvetenhet är djupt förankrad i SEB:s företagskultur. Banken har ett omfattande ramverk för risk-, likviditets- och kapitalhantering som utvecklas löpande för att återspegla aktuella förutsättningar. SEB:s rykte beror också på vilka typer av kunder SEB associeras med. SEB:s policy för kundgodkännande utgörs av nio principer som representerar vad banken anser vara avgörande kriterier för att godkänna nya och befintliga kunder. Miljömässiga och sociala risker mäts och integreras i de strategiska besluten. sid. 48, 57–59, 64–65, 83–89

Policyer eller åtaganden

SEB utvecklar ständigt sitt riskhanteringsramverk för både finansiell och icke-finansiell risk. Genom att kontinuerligt utveckla och förbättra styrning och praxis kring riskhantering arbetar SEB med att reducera icke-finansiella risker, både traditionella och nya framväxande risker, i den dagliga verksamheten och i bankens processer. SEB strävar efter att följa lagar och föreskrifter, såsom ”Lag om bank- och finansieringsrörelse (2004:297)” och ”Lag om värdepappersmarknaden (2007:528)”. sid. 50–51, 57–60, 90

Referens	Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder
2)	SEB:s styrelse beslutar om risktoleransen och styrs i enlighet med vår bolagsstyrningsstruktur. SEB har utvecklat en uppsättning klimatrelaterade mått och mål för att öppet redovisa våra framsteg och för att styra vår verksamhet i linje med vår hållbarhetsstrategi. sid. 35–36, 59–63

Intressenters engagemang

Eftersom det blir allt viktigare att förstå de risker som är kopplade till klimatförändringar är SEB helt inställt på att presentera våra klimatrelaterade insatser i enlighet med rekommendationerna från TCFD. Genom analys av vår kreditportfölj kan vi erbjuda rådgivningstjänster och hållbara finansierings- och investeringslösningar för att hjälpa våra kunder att nå sina klimatrelaterade mål. SEB för en kontinuerlig dialog med tillsynsmyndigheter angående gällande regelverk. sid. 52, 54–60

Brottsförebyggande åtgärder

Referens	Positiv inverkan
1)	Genom att vara aktiv på finansmarknaden med ett diversifierat och globalt utbud är SEB som bank exponerad för risken att utnyttjas för korruption, penningtvätt och finansiering av terrorism (”finansiell brottslighet”). SEB arbetar aktivt för att förebygga alla potentiella negativa effekter som kan beröra kunder och samhälle. sid. 48, 87

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet

SEB arbetar löpande med att utveckla sin förmåga att förebygga finansiell brottslighet genom att förbättra rutiner, processer och systemstöd samt förstärka interna kontroller. Banken utbildar löpande personalen för att öka medvetenheten kring riskerna med finansiell brottslighet. Funktionen Förebyggande av finansiell brottslighet (FCP) infördes under 2021 och främjar bankens övergripande styrning och kontroll av åtgärder mot finansiell brottslighet. sid. 18, 48, 87

Policyer eller åtaganden

Som offentlig finansiell institution med hög exponering för finansiell brottslighet är SEB föremål för en mängd olika regelverk. Vi utvecklar ständigt våra interna ramverk, policyer och instruktioner för att minska risker kopplade till finansiell brottslighet. sid. 48, 83, 90

Referens	Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder
2)	SEB har väletablerade processer för rapportering av misstänkta aktiviteter och angelägenheter. Alla medarbetare bygger upp kompetens och medvetenhet genom obligatoriska utbildningar. sid. 18, 48, 84, 217–218

Intressenters engagemang

SEB arbetar aktivt för att förebygga risken att utnyttjas för aktiviteter relaterade till finansiell brottslighet. Vi skapar medvetenhet och utbildar medarbetare, identifierar risker hos våra leverantörer och förbättrar ständigt våra kunddialoger och nykundsprocesser. Vidare samarbetar vi med externa parter kring gemensamma bankrelaterade ämnen och för dialog med berörda myndigheter. Sedan 2019 ingår vi i SAMLIT (Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force), ett samarbetsforum mellan Sveriges största banker, Svenska Bankföreningen och svenska polisens underrättelseenhet på nationella operativa avdelningen (NOA). sid. 18, 45, 47–48, 52, 57, 217–218

Våra medarbetare

Referens	Positiv inverkan
1)	SEB:s verksamhet bygger på relationer och det förtroende som vi har fått och därför är våra medarbetare vår viktigaste tillgång.

Vi är fast beslutna att göra det möjligt för människor och samhällen att blomstra och växa. Som arbetsgivare och genom våra produkter, tjänster och finansiella kunskaper har vi en direkt och indirekt påverkan på anställda, kunder, leverantörer och människor i samhället. Finanssektorn förändras, och det blir därför allt viktigare att vi införlivar kontinuerligt lärande på jobbet och tryggar en säker och hälsosam arbetsplats som främjar god balans mellan arbete och privatliv. sid. 11, 26, 31, 4445

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet

Som arbetsgivare vill SEB trygga en säker och hälsosam arbetsplats där våra anställda kan utvecklas och växa. Inkludering och mångfald är prioriterade områden för SEB och vi strävar efter att vara en förebild i alla länder där vi är verksamma. Inom SEB görs en årlig undersökning för att mäta medarbetarnas engagemang och deras syn på SEB som arbetsplats. Samarbete med arbetstagarrepresentanter som fackliga organisationer och företagsråd är en integrerad del av den dagliga verksamheten och något som uppmuntras. SEB erbjuder flera åtgärder för att främja både fysisk och psykisk hälsa bland medarbetare. Vi uppmuntrar våra anställda att vara aktiva i samhället, och genom partnerskap med Mentor når SEB-medarbetare tusentals unga människor varje år. sid. 26, 34, 4445

Policyer eller åtaganden

Att arbeta aktivt med inkludering och mångfald och respektera mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter är en del av SEB:s ansvarsfulla affärspraxis. SEB har en policy för sociala och mänskliga rättigheter samt en policy för inkludering och mångfald, båda antagna av styrelsen. sid. 5051, 92

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder

SEB:s mål är att bli den mest attraktiva arbetsgivaren inom finansbranschen, särskilt inom banksektorn. Utvecklingen mäts genom den årliga medarbetarundersökningen. sid. 20, 36, 219222

Intressenters engagemang

SEB:s anställda visar ett starkt engagemang för bankens framtid, vilket främst framgår av den årliga medarbetarundersökningen. SEB strävar efter att vara en god samhällsaktör och stöder på olika sätt människor i samhället och följer bestämmelserna där vi är verksamma. sid. 2627, 31, 45, 52

---

Kompletterande hållbarhetsinformation 229 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Innovation och entreprenörskap

Referens Positiv inverkan 1)

SEB ökar takten i investeringar och samarbeten på ett antal utvalda områden för att utveckla och stärka kundutbudet och distributionen i syfte att säkerställa vår framtida konkurrenskraft i en bransch som genomgår stora förändringar. För att anpassa oss till våra kunders alltmer digitala beteende fortsatte vi under 2022 att utveckla vår servicemodell. Efterfrågan på digitala lösningar och hållbarhetsrelaterade produkter samt ökad reglering leder till nya, framförallt icke-finansiella risker, som ökar i betydelse. sid. 1618, 31, 40

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet

SEB driver en rad initiativ för att stärka hållbart entreprenörskap och främja kapitalförsörjning för nya idéer och initiativ. SEB fördubblade investeringskapitalet för SEB Greentech Venture Capital – bankens enhet för investeringar i grön teknik. Under året har vi fortsatt att dra nytta av de möjligheter som utvecklats av vår innovationsstudio SEBx. SEB var den första banken i Norden att lansera ett kommersiellt utbud baserat på konceptet Banking-as-a-Service i år. Vi har sett en betydande efterfrågan på liknande tjänster, och till följd av detta har SEB beslutat att inrätta en ny affärsenhet, SEB Embedded, i början av 2023. sid. 4, 1618, 31, 40

Policyer eller åtaganden

Som en del av SEB:s strategi, är kapital allokerat för att investeras av SEB:s Greentech Venture Capital. SEB:s Innovation Forum är en plattform där företag kan presentera sina innovationer för vidareutveckling. I Norge stöder SEB ScaleCenter nystartade företag som utvecklar hållbara lösningar. sid. 17, 31, 40

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)

SEB Greentech Venture Capital investerar i grön teknik med fokus på omvandlande idéer som kan få stor betydelse när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förhindra att de planetära gränserna överskrids. Investeringarna utgör en del av hållbarhetsaktivitetsindex. sid. 21, 3536, 40, 223

Intressenters engagemang

För att klara framtidens utmaningar behöver vi som samhälle innovation och framtidstro. Vi ser partnerskap och samarbeten med relevanta intressenter som viktiga faktorer för att säkerställa att SEB:s breda utbud av kärnprodukter och -tjänster förblir konkurrenskraftiga. sid. 18, 31, 52

---

Miljö

Referens Positiv inverkan 1)

Klimatförändringarna och dess effekter har ökat avsevärt i betydelse, och vi införlivar dessa aspekter i allt vi gör då vi påverkar miljön direkt genom vår egen verksamhet och indirekt genom affärsrelationer med kunder och leverantörer. Vårt ansvar omfattar den påverkan som vi och våra partners har på såväl levande som icke levande naturliga system, som klimat, biologisk mångfald, mark, luft och vatten. Vi strävar efter att vara så effektiva som möjligt och minimera vår påverkan på miljön och samhället. sid. 19, 3031, 34, 4647

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet

Klimatförändringarna den mest angelägna samhällsfrågan, och de står högst upp på SEB:s hållbarhetsagenda. SEB har länge arbetat aktivt för att minska den direkta miljöpåverkan. Sedan 2009 mäter vi utsläpp från energiförbrukning, papper, företagsbilar och affärsresor, och sedan förra året även avfall. SEB vidtar flera åtgärder för att uppnå bankens minskningsmål, till exempel genom att förbättra energieffektiviteten i verksamheter och byggnader, samt genom att öka användningen av förnybar energi och elektrifiera vår bilpark. Vi stöder våra kunder i hållbarhetsomställningen med råd och produkter som omvandlar utlåningsportföljen mot mer hållbara verksamheter, och minskar därmed mängden koldioxidutsläpp som vi finansierar. Genom samarbete med leverantörer har vi som mål att minimera vårt koldioxidavtryck i leverantörskedjan. sid. 19,3031, 4647, 5456, 5960

Policyer eller åtaganden

2022 publicerade SEB en uppdaterad tematisk miljöpolicy som anger bankens ståndpunkter, tillvägagångssätt och förvaltning när det gäller klimat, sötvatten och biologisk mångfald. Genom att gå med i Net-Zero Banking Alliance, NZBA, har vi åtagit oss att anpassa vår kreditportfölj till 1,5 °C-scenarier för att nå netto-noll senast år 2050. sid. 36, 46, 51, 57

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)

Under 2022 intensifierade vi integreringen av strategin Hållbarhet 2030 i hela organisationen. SEB:s strategi är i linje med Parisavtalet, och vi har satt upp mål som syftar till att minska de absoluta koldioxidutsläppen till nära noll 2045. Huvuddelar i detta är våra ambitioner och mål som lanserades 2021. Genom att fokusera på dessa mätbara ambitioner och mål strävar vi efter att bidra till omställningen genom att både minska den negativa påverkan och öka den positiva påverkan. sid. 21, 3536, 55, 6165, 223224

Intressenters engagemang

Vi försöker hela tiden minska våra direkta utsläpp och arbetar aktivt tillsammans inom alla relevanta affärsområden för att minska vår påverkan genom att utvärdera resor, företagsbilar, energianvändning och generering av avfall. Genom vårt nära samarbete och engagemang med kunder, investerare, leverantörer, organisationer i det civila samhället och andra nätverk lär vi oss kontinuerligt och delar insikter om relevanta utmaningar och prioriteringar. sid. 19, 4647, 52

---

Inköp

Referens Positiv inverkan 1)

SEB är övertygat om att valet av leverantörer med hög prestanda när det gäller miljörelaterade, samhälleliga och etiska aspekter skapar värde både för oss, samhället i stort och för våra leverantörer. Vi har infört rutiner för att utvärdera och välja leverantörer och entreprenörer för att undvika att orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till negativa effekter på människor och miljö. sid. 47

Åtgärder som vidtagits för att hantera det väsentliga ämnet

För att identifiera hållbarhetsrisker bland våra leverantörer (när det är applicerbart), genomför SEB en initial granskning via ett riskbedömningsverktyg som tar hänsyn till land, branschsektor och affärsrelationen. Verktyget, som uppdaterades 2022, ger en samlad bild av leverantörsbasen. sid. 47

Policyer eller åtaganden

Vi övervakar leverantörernas processer och prestationer utifrån relevanta aspekter på liknande sätt som vid den första bedömningen när det är tillämpligt. Dessa standarder beskrivs i SEB:s uppförandekod för leverantörer. SEB:s antikorruptionspolicy fastställer principer för hantering av korruptionsrisker förenade med mellanhänder och andra tredje parter. sid. 4748, 90

Spåra effektiviteten av vidtagna åtgärder 2)

Leverantörer är föremål för en årlig uppföljningsprocess och betygsätts. Om en leverantör i den första bedömningen identifieras ha en potentiell förhöjd risknivå blir denna föremål för en utökad screening. sid. 47, 225

Intressenters engagemang

Genom dialog och samarbete med leverantörer strävar vi efter att minimera eventuell negativ inverkan på människor och miljö. sid. 52, 225

) Inkluderar faktisk- och potentiell påverkan samt om det beror på aktiviteterna i sig eller som ett resultat av affärsrelationer.
2) Inkluderar mål och indikatorer för att utvärdera våra framsteg.

---

Kompletterande hållbarhetsinformation 230 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

GRI Index

SEB-koncernens hållbarhetsredovisning  har upprättats i enlighet med standarder för Global Reporting Initiative (GRI) och bygger på den senaste versionen av standarderna (oktober ). I indexet nedan redovisas GRI-informationen om identifierade väsentliga ämnen för hållbarhetsredovisningen . Vad gäller redovisningsperiod finns ingen tillgänglig GRI-sektorstandard för finansinstitut eller investeringsbolag.# GRI-standard/ annan källa Upplysning Referensställe Kommentarer Underlåtenhet Utelämnade krav Anledning Förklaring

Generella upplysningar

GRI 2: Generella upplysningar 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe	Kommentarer
GRI 2: Generella upplysningar 2021	2.1 Organisationsinformation	Bakre omslag, 91–93, 226	Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
	2.2 Enheter som ingår i organisationens hållbarhetsredovisning	226
	2.3 Rapporteringsperiod, frekvens och kontakter	Bakre omslag, 65
	2.4 Effekt och orsak till omräkning av data/information		Kommer att presenteras i samband med den faktiska omräknade informationen.
	2.5 Information angående extern granskning	65, 235
	2.6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer	16–19, 24–25, 28, 30, 47, 52
	2.7 Medarbetare	219–222
	2.8 Medarbetare som inte är anställda	221
	2.9 Organisationens bolagsstyrning och sammansättning	90–104
	2.10 Nominering och val av högsta styrande organ	92
	2.11 Ordförande i högsta styrande organ	93
	2.12 Det högsta styrande organets roll i övervakning och hanteringen av påverkan	93
	2.13 Delegering av ansvar för hantering av påverkan	34, 49–50, 54, 57, 59, 64–65
	2.14 Det högsta styrande organets roll i hållbarhetsredovisning	49
	2.15 Intressekonflikter	93
	2.16 Förmedling av kritiska händelser	48, 213
	2.17 Kollektiv kunskap inom det högsta styrande organet	49, 101, 217	SEB har SEB External Sustainbility Advisory Board som direkt stöd till VD.
	2.18 Utvärdering av det högsta styrande organets prestationer	91–92, 97
	2.19 Ersättningspolicyer	50–51, 105
	2.20 Process för bestämmande av ersättning	98, 100, 105–109
	2.21 Årlig total kompensationskvot	222	Förberedelser för implementeringen av ESRS pågår
	2.22 Uttalande om strategi för hållbar utveckling	16, 19, 34–36, 61
	2.23 Policyåtaganden	50–51, 90
	2.24 Införlivande av policyåtaganden	50–51, 54, 90, 217–218
	2.25 Processer för att avhjälpa negativ påverkan	34, 37, 51, 57, 64–65
	2.26 Mekanismer för rådfrågning och rapportering av händelser	48
	2.27 Efterlevnad av lagar och regelverk	217	Kompletterande hållbarhetsinformation 231
	2.28 Medlemsorganisationer	218	Informationen ofullständig. SEB deltar regelbundet i arbetet med i huvudsak tre medlems organisationsorganisationer, Svenska Fondbolagens förening, Bankföreningen, Europeiska bankfederationen. Information planeras att presenteras i hållbarhetsredovisningen nästa år.
	2.29 Tillvägagångssätt för intressentengagemang	52
	2.30 Kollektivavtal och arbetsrätt	45, 221	Kompletterande hållbarhetsinformation 232

Väsentliga ämnen

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe	Kommentarer
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.1 Process för fastställande av väsentliga ämnen	37, 52
	3.2 Lista över väsentliga ämnen	37, 228–230	SEB:s egen upplysning (Mätning av kund upplevelse och kundnöjdhet) från 2021 är nu integrerad i hållbar finansiering och hållbara investeringar och rådgivning.
	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	5, 16–19, 20–21, 214, 228

GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016	201.1 Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde	5, 11, 214
	201.2 Finansiell påverkan samt övriga risker och möjligheter på grund av klimatförändringar	19, 30, 38–43, 59–63

Antikorruption

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	48, 229
GRI 205: Antikorruption 2016	205.2 Kommunikation och utbildning om policyer och processer för antikorruption	217–218

Skatt

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	48, 125, 227
GRI 207: Skatt 2019	207.1 Förhållningssätt till skatt	48, 227
	207.2 Styrning, kontroll och riskhantering av skatt	48, 227
	207.3 Intressentdialoger och hantering av skatterelaterade frågor	48, 227
	207.4 Land-för-land rapportering	226–227

Energi

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	46–47, 230
GRI 302: Energi 2016	302.1 Energiförbrukning inom organisationen	223

Utsläpp

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	46–47, 230
GRI 305: Utsläpp 2016	305.1 Direkta (Scope 1) växthusgasutsläpp	223
	305.2 Energi indirekta (Scope 2) växthusgasutsläpp	223
	305.3 Andra indirekta (Scope 3) växthusgasutsläpp	62, 223
	305.4 Intensitet av växthusgasutsläpp	223
	305.5 Minskning av växthusgasutsläpp	223

GRI-standard/ annan källa Upplysning Referensställe Kommentarer Underlåtenhet Utelämnade krav Anledning Förklaring

Avfall

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe	Kommentarer
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	46–47, 230
GRI 306: Avfall 2020	306.2 Hantering av betydande avfallsrelaterad påverkan	224 b-c	Information otillgänglig/ofullständig. Datakonsolidering kommer initieras under året.

Anställning

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe	Kommentarer
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	26, 44–45
GRI 401: Medarbetare 2016	401.1 Nyanställningar och personalomsättning	220
	401.3 Föräldraledighet	220	c-d-e Information otillgänglig/ofullständig. Datakonsolidering kommer initieras under året.

Arbetsrätt

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	45
GRI 402: Arbetsrätt 2016	402.1 Kortaste uppsägningstid vid organisationsförändringar	221

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	45
GRI 403: Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 2018	403.4 Medarbetares deltagande, konsultation och kommunikation kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen	221

Utbildning

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	44
GRI 404: Utbildning 2016	404.1 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd	221

Mångfald och jämställdhet

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	44
GRI 405: Mångfald och jämställdhet 2016	405.1 Mångfald i styrande organ och bland medarbetare	219–220

Leverantörer granskande med sociala kriterier

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	47
GRI 414: Leverantörer granskande med sociala kriterier 2016	414.1 Nya leverantörer som granskats med sociala kriterier	225

Public policy

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	90
GRI 415: Public Policy 2016	415.1 Politiska engagemang och bidrag	48, 90

Kundsekretess

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	48
GRI 418: Kundsekretess 2016	418.1 Konstaterade fall av brott mot kundsekretessen eller förlust av kundinformation	217

SEB:s egna upplysningar (Hållbar) finansiering

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	35, 36, 38–40, 49
GF-FS8	Produktportfölj: Penningvärdet av produkter och tjänster utformade för att bidra till en bättre miljö för respektive affärsområde, uppdelat per syfte (exklusive förvaltat kapital).	214

(Hållbara) investeringar

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	35, 41–43, 49, 53, 64–65
GF-FS10	Aktivt ägarskap: Antal företag som ingår i förvaltat kapital där påverkan har skett av rapporterande enhet med avseende på miljö och/eller sociala faktorer	214
GF-FS11	Aktivt ägarskap: Procentuell andel av tillgångar som har utvärderats utifrån miljömässiga eller sociala faktorer	214

SEB:s egen upplysning

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
1	Andel av SEB:s fondbolags investeringsproduktutbud som har hållbarhet som mål eller främjar hållbara egenskaper	214

Innovation och entreprenörskap

GRI 3: Väsentliga ämnen 2021

GRI-standard/ annan källa	Upplysning	Referensställe
GRI 3: Väsentliga ämnen 2021	3.3 Hantering av väsentliga ämnen	31, 40
SEB:s egen upplysning	2 Medverkan eller bidrag till entreprenörs- och innovationspartnerskap	223

SEB har publicerat sin tredje rapport som undertecknare av Principer för ansvarsfull bankverksamhet i ett separat dokument. I rapporten ger vi vår självbedömning i förhållande till principerna och hänvisar exempelvis till vår Års- och Hållbarhetsredovisning 2022. Se sebgroup.com

Principerna för ansvarsfull bankverksamhet

Kompletterande hållbarhetsinformation 234

— SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022

Revisorns rapport över översiktlig granskning av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Skandinaviska Enskilda Banken AB att översiktligt granska Skandinaviska Enskilda Banken AB:s hållbarhetsredovisning för år 2022. Skandinaviska Enskilda Banken AB har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning till sidorna 32–65 och 212–234 i detta dokument och den lagstadgade hållbarhetsrapporten till sidorna 32–65.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 65 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till informationen i detta dokument, och den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Skandinaviska Enskilda Banken AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan. Uttalanden Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 28 februari 2023 Ernst & Young AB Hamish Mabon Auktoriserad revisor Charlotte Söderlund Auktoriserad revisor Till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.nr 5020329081 235 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Revisorns rapport över översiktlig granskning 236 — SEB Års- och Hållbarhetsredovisning 2022 Övrig information Definitioner INKLUSIVE ALTERNATIVA NYCKELTAL

1 Jämförelsestörande poster

I syfte att underlätta en jämförelse av rörelseresultatet mellan innevarande och tidigare perioder identifieras och beskrivs poster med en väsentlig påverkan som ledningen anser påverkar jämförbarheten eller är relevanta för att förstå det finansiella resultatet till exempel nedskrivning av goodwill, omstrukturering, vinster eller förluster från avyttringar och andra intäkter och kostnader som inte är återkommande.

Rörelseresultat

Summa resultat före skatt.

Nettoresultat

Summa resultat efter skatt.

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittligt ) eget kapital.

Räntabilitet på eget kapital exklusive jämförelsestörande poster

Aktieägarnas andel av nettoresultatet, exklusive jämförelsestörande poster och därtill hänförlig skatteeffekt, i relation till genomsnittligt ) eget kapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat per division, reducerat med en schablon-skattesats, i relation till genomsnittligt ) allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittlig ) balansomslutning.

Räntabilitet på riskexponeringsbelopp

Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till genomsnittligt ) riskexponeringsbelopp.

K/I-tal

Summa rörelsekostnader i relation till summa rörelseintäkter.

Nettoresultat per aktie före utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning.

Nettoresultat per aktie efter utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet i relation till vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning. Den beräknade utspädningen är baserad på ett bedömt ekonomiskt värde för de långfristiga aktieprogrammen.

Substansvärde per aktie

Summan av aktieägarnas kapital, samt kapital-delen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, i relation till antalet utestående aktier.

Eget kapital per aktie

Aktieägarnas kapital i relation till antal utestående aktier.

Förväntade kreditförluster

Sannolikhetsvägda kreditförluster med respektive risk för fallissemang.

Reserv för förväntade kreditförluster

Reserv för förväntade kreditförluster avseende finansiella tillgångar, kontraktstillgångar, lånelöften och finansiella garantier.

Förväntad kreditförlustnivå, netto

Förväntade kreditförluster, netto, i relation till summan av årets ingående balanser för ränte-bärande värdepapper, utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella garantier och lånelöften, med avdrag för reserver för förväntade kreditförluster.

Reserveringsgrad för förväntade kreditförluster

Reserver för förväntade kreditförluster i relation till underliggande redovisade bruttovärden på utlåning och räntebärande värdepapper samt nominella belopp för finansiella garantier och lånelöften.

Andel lån i steg 3, brutto

Redovisat bruttovärde för steg utlåning (osäkra lån) i relation till redovisat bruttovärde för total utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde (inklusive kund- och likvidfordringar redovisade som övriga tillgångar).

Andel lån i steg 3, netto

Redovisat värde för steg utlåning (osäkra lån) i relation till redovisat värde för total utlåning värderad till upplupet anskaffningsvärde (inklusive kund- och likvidfordringar redovisade som övriga tillgångar).

I excelfilen Alternativa Nyckeltal, som finns på sebgroup.com, anges hur nyckeltalen beräknas.

ENLIGT EU:S KAPITALKRAVSFÖRORDNING NR 575/2013 (CRR)

Mått	Definition
Riskexponeringsbelopp	Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, riskvägda enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operativa risker beräknas och uttrycks som riskexponeringsbelopp. Gäller endast i den konsoliderade situationen, exklusive försäkringsverksamheten och exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.
Kärnprimärkapital	Eget kapital exklusive utdelning, uppskjuten skatt, immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s Kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR).
Primärkapital	Kärnprimärkapital inklusive vissa särskilt efterställda skulder, så kallat primärkapitaltillskott.
Supplementärkapital	Huvudsakligen efterställda skulder som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott.
Kapitalbas	Summan av primärkapital och supplementärkapital.
Kärnprimärkapitalrelation	Kärnprimärkapital uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.
Primärkapitalrelation	Primärkapital uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.
Total kapitalrelation	Kapitalbasen uttryckt som procent av riskexponeringsbeloppet.
Likviditetstäckningsgrad (LCR)	Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat nettolikviditetsutflöde under de kommande 30 kalenderdagarna.

ENLIGT EU:S KAPITALKRAVSFÖRORDNING NR 876/2019 (CRR2) OCH EU:S DIREKTIV NR 879/2019 (BRRD II)

Mått	Definition
Bruttosoliditetsgrad	Primärkapital i förhållande till exponeringsvärdet på tillgångar, derivat och poster utanför balansräkningen.
Stabil nettofinansieringskvot	Tillgänglig stabil finansiering i förhållande till behovet av stabil finansiering.
Minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL)	Minimikrav avseende kapitalbas och kvalificerade skulder, enligt Riksgälden.

**) Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM-mått) är finansiella mått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte definieras i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller i EU:s kapitalkravs-direktiv (CRD IV) / kapitalkravsförordning (CRR). Alternativa nyckeltal används av SEB när det är relevant för att följa upp och beskriva SEB:s finansiella situation och för att ge ytterligare relevant information och verktyg för att möjliggöra en analys av SEB:s finansiella utveckling. Alternativa nyckeltal som beskriver nettoresultat per aktie före utspädning, nettoresultat per aktie efter utspädning, substansvärde per aktie, eget kapital per aktie, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på eget kapital exklusive immateriella tillgångar, räntabilitet på totala tillgångar och räntabilitet på riskexponeringsbelopp ger relevant information om SEB:s resultat i relation till olika investeringsmått. K/I-talet ger information om SEB:s kostnadseffektivitet. Alternativa nyckeltal som baseras på utlåning ger information om reserveringar i relation till kreditrisk. Alla dessa mått kan skilja sig från liknande nyckeltal som presenteras av andra företag.
** ) Ackumulerat genomsnitt från årets början, beräknat på månadsbasis.
** ) Genomsnittligt antal beräknat på dagsbasis.# Förkortningar

IFRS 9

• FVTPL: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
• FVHFT: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet som innehas för handel
• FVMPL: Finansiella tillgångar som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet
• FVDPL: Finansiella tillgångar som klassificerats till verkligt värde via resultatet
• AmC: Upplupet anskaffningsvärde

Finansiell information och publikationer

• Beställ tryckt Års- och Hållbarhetsredovisning: sebgroup.com/investor-relations
• Prenumerera på digital version (pdf) av finansiell information via pressmeddelande: sebgroup.com/press
• Digital Års- och Hållbarhetsredovisning: En digital introduktion till Års- och Hållbarhetsredovisningen.
• SEB:s hemsida: Finansiell information, rapporter och övrig information om SEB finns på sebgroup.com
• Års- och Hållbarhetsredovisning – ESEF: Års- och Hållbarhetsredovisningen, maskinläsbar enligt ESEF-kraven.
• Års- och Hållbarhetsredovisning: Information om SEB:s verksamhet, finansiella ställning och resultat, samt hållbarhetsarbete.
• Capital Adequacy & Risk Management Report (Pillar 3): Information (på engelska) om kapitaltäckning och riskhantering enligt myndighetskrav.
• Principles for Responsible Banking: Information (på engelska) om SEB:s självutvärdering i förhållande till principerna.
• Kvartalsrapporter och Fact Book: Kvartalsvis rapportering om SEB:s finansiella ställning och resultat, med ytterligare detaljer i Fact Book (på engelska).

Kunder och personer namngivna i denna rapport har samtyckt till och godkänt sitt deltagande.
Produktion: SEB och Narva • Tryck: Elanders Sverige AB, 2023 Foto: Superstudio, Joel Sherwood med flera.

Trycksak 3041 0242

Årsstämman hålls den 26 april 2023 klockan 14.00 i Konserthuset vid Hötorget i Stockholm. Kallelse till årsstämman samt dagordning finns tillgängliga på sebgroup.com

Aktieägare som önskar närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud ska:
* dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena den 19 mars 2023,
* dels senast den 20 mars 2023 anmäla sig till stämman.

Anmälan ska ske på telefon nr 0771-62 10 00 (0771-62 10 00 utanför Sverige) vardagar mellan kl. 09.00–16.00 eller via internet på SEB:s webbplats sebgroup.com eller skriftligen under adress Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm. Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, telefonnummer och eventuella biträden.

Aktieägare som önskar delta i stämman genom poströstning ska:
* dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena den 19 mars 2023,
* dels senast den 20 mars 2023 anmäla sig genom att avge sin poströst.

Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär kan skickas med post till Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), c/o Euroclear Sweden, Box 191, 101 23 Stockholm eller med e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com. Ifyllt formulär ska vara SEB, c/o Euroclear, tillhanda senast den 20 mars 2023.

Årsstämma

Event	Datum
Års- och Hållbarhetsredovisning 2022	9 mars 2023
Årsstämma	26 april 2023
Kvartalsrapport januari–mars 2023	24 april 2023
Kvartalsrapport april–juni 2023	19 juli 2023
Kvartalsrapport juli–september 2023	25 oktober 2023

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 7,25 kronor per aktie för 2022. Den 27 april 2023 är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget kommer aktien att handlas utan rätt till utdelning den 28 april 2023 och utdelningen beräknas betalas ut av Euroclear Sweden AB den 3 maj 2023.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) — Organisationsnummer 502032-9081

Kontaktpersoner

• Masih Yazdi
  Ekonomi- och finansdirektör
  Telefon: 0771 62 10 00
  E-post: masih.yazdi@seb.se
• Pawel Wyszynski
  Chef för Investor Relations
  Telefon: 070 462 21 11
  E-post: pawel.wyszynski@seb.se
• Malin Schenkenberg
  Finansiell information
  Telefon: 070 763 95 31
  E-post: malin.schenkenberg@seb.se
• Ulrika Areskog Lilja
  Chef för Group Brand, Marketing and Communication
  Telefon: 0771 62 10 00
  E-post: ulrika.areskoglilja@seb.se
• Niklas Magnusson
  Chef Medierelationer & Extern kommunikation
  Telefon: 070 763 82 43
  E-post: niklas.x.magnusson@seb.se

Huvudkontor

• Postadress: SEB, 106 30 Stockholm
• Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm
• Telefon: 0771 62 10 00