SAS — Interim / Quarterly Report 2020

Feb 26, 2020

Q1 2020

KVARTALSRESULTAT I LINJE MED GUIDNING

NOVEMBER 2019–JANUARI 2020

• Intäkter: 9 707 (9 405) MSEK
• Resultat före skatt (EBT): -1 087 (-576) MSEK
• Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -1 078 (-724) MSEK
• Periodens resultat: -861 (-469) MSEK
• Resultat per stamaktie: -2,33 (-1,25) SEK
• Första kvartalet med nya redovisningsstandarden IFRS 16

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER KVARTALET

• Charlotte Svensson utsågs till SAS nya Chief Information Officer från den 1 februari 2020
• Nytt avtal undertecknat med den danska fackföreningen, FPU, anpassat för framtida regional produktion

UTSIKTER

• För 2019/2020 förväntar SAS kunna leverera en EBIT-marginal före jämförelsestörande poster på 3–5 %, med förbehåll för begränsad påverkan av COVID-19

"SAS lockar fler passagerare på en utmanande skandinavisk marknad."

Rickard Gustafson, VD och koncernchef

1) PASK, Valutajusterad 2) CASK, Valutajusterad och exklusive flygbränsle 3) Rullande 12 månader

FINANSIELL SAMMANFATTNING

MSEK, om inget annat anges	Kv1	Kv1
	Nov–jan 2019-2020	Nov–jan 2018-2019
Intäkter	9 707	9 405
Rörelseresultat (EBIT)	-767	-461
EBIT-marginal	-7,9 %	-4,9 %
Resultat före skatt (EBT)	-1 087	-576
Resultat före skatt och jämförelsestörande
poster	-1 078	-724
Periodens resultat	-861	-469
Kassaflöde från den löpande verksamheten	555	-682

		31 jan 2020 31 okt 2019 31 jan 2019
Avkastning på investerat kapital1	7 %	8 %	12 %
Justerad finansiell nettoskuld/ EBITDAR1	4,1x	3,7x	3,0x
Finansiell beredskap1	32 %	38 %	33 %
Soliditet2	8 %	16 %	14 %
Resultat per stamaktie (SEK)2	-2,33	1,54	-1,25
Eget kapital per stamaktie (SEK)2	7,67	10,12	12,41

1) Beräkningen baseras på rullande 12 månader. Nyckeltalen bygger på finansiella rapporter som exkluderar IFRS 16.

2) Nyckeltal för 2020 inklusive IFRS 16. Tidigare perioder inkluderar inte IFRS 16.

Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning.Informationen lämnades för offentliggörande av Michel Fischier den 26 februari 2020 kl. 08:00 CET.

SAS STÄRKER SIN MARKNADSPOSITION

Det första kvartalet 2020 kännetecknades av passagerartillväxt och en stärkt ställning för SAS på den skandinaviska marknaden. Operationella förbättringar ledde också till en robust produktion och ökad kundnöjdhet. En stark intäktstillväxt motverkades emellertid av negativa effekter från valuta och IFRS 16, vilket ledde till ett lägre resultat före skatt än motsvarande period föregående år.

Efterfrågan på våra tjänster var fortsatt stark under kvartalet. En en ökning med nära 100 000 passagerare var också den främsta drivkraften bakom en intäktsökning med drygt 3 % till 9,7 miljarder SEK.

Totala rörelsekostnader före jämförelsestörande poster ökade dock samtidigt med över 4 %, till största del drivet av ogynnsamma valutarörelser.

Som en följd av ogynnsamma valutarörelser och även effekter från redovisningsstandarden IFRS 16 som SAS tillämpar sedan den 1 november 2019 landade resultat före skatt och jämförelsestörande poster på -1 078 MSEK. En försämring med 354 MSEK jämfört med föregående år men i linje med vad som kommunicerades i slutet av förra året.

Trots ett resultatmässigt svagare kvartal förblev vår kassaposition stark och stöds av ett gynnsamt bokningsläge inför sommarsäsongen.

KOMMERSIELL UTVECKLING

Jag är mycket nöjd med att vår förbättrade operationella kvalitet, vårt förbättrade kunderbjudande, vårt hängivna hållbarhetsarbete och infasningen av nya

flygplan fortsätter att locka kunder. På en utmanande marknad har vårt starka kunderbjudande lett till att antalet passagerare har ökat med 1,5 % och vår marknadsandel i Skandinavien har ökat med 1,6 procentenheter till 29 %.

Ingegerd Viking, det första av åtta beställda Airbus A350, gjorde sin jungfruresa från Köpenhamn till Chicago den 28 januari. Passagerarna ombord på det nya flygplanet hade en bekväm resa i en kabin med nya säten och unika skräddarsydda SAS-lösningar.

Flygverksamheten svarar för drygt 99 % av våra utsläpp av växthusgaser. Därför är en förnyelse av flottan vårt viktigaste initiativ för att minska vår miljöpåverkan och Airbus flygplan är de mest bränsleeffektiva på marknaden. Under kvartalet fasade vi in åtta Airbus A320neo utöver ovannämnda Airbus A350. Det medför 15–30 % lägre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp än de flygplan de ersätter. Under 2019/2020 väntar vi leverans av ytterligare tre A350 och sex A320neo, vilket kommer att minska vår miljöpåverkan ytterligare.

Till dess att framtidens teknik möjliggör flygplan med nollutsläpp fortsätter vi våra ansträngningar att öka

Rickard Gustafson, VD och koncernchef

användningen och stimulera tillgången på hållbara flygbränslen. Sedan våra kunder fick möjligheten att lägga till biobränsle till sina SAS-biljetter har nära 10 000 resenärer valt att göra detta. Intresset visar att ett allt större antal kunder väljer att bidra till mer hållbara flygresor.

Vid kvartalets ingång lanserade vi en ny förpackning av vårt matkoncept New Nordic by SAS som eliminerar användandet av upp till 50 ton plast per år och är ett av många viktiga initiativ vi genomfört för att maximera användandet av hållbara material i kunderbjudandet.

Vi är också glada över att tillkännage att SAS och Apollo har förlängt sitt samarbete till sommar- och vintersäsongen 2020. Avtalet är värt omkring 1,4 miljarder SEK och vi ser fram emot att välkomna Apollos kunder ombord från 23 orter i Sverige, Danmark och Norge på väg mot 26 olika destinationer i Europa.

Norska Sykehusinnkjøp ingick också ett fyraårigt avtal med SAS som prioriterat flygbolag för patienter och personal på de största linjerna i Norge. Vårdbolagen spenderar omkring 400 MNOK per år på flygresor och beslutet att välja SAS byggde på en kombination av pris och antal avgångar.

OPERATIONELL UTVECKLING

Det pågående arbetet med att förbättra verksamheten avspeglas i stora förbättringar i operationell kvalitet.

Jämfört med föregående år ökade punktligheten med 4,2 procentenheter till 84,2 % medan regulariteten förblev hög med 98,7 %. Under kvartalet var vädret gynnsamt för flygverksamhet, men även de nya planeringsprocesser som infördes under föregående år bidrog till en positiv utveckling. Dessa processer har resulterat i ett robust produktionsschema som gett mätbara resultat med en minskning av det genomsnittliga antalet förseningsminuter per flygning med över 30 %.

Vi vet att punktlighet är den enskilt viktigaste faktorn bakom ökad kundnöjdhet. Jämfört med föregående år ökade kundnöjdheten med tre punkter till 74 och för januari månad enskillt var kundnöjdhetsindex 75, vilket är det bästa resultatet på många år. En stor del av förbättringen och den ökade kundnöjdheten tillskriver jag våra medarbetare och deras engagerade arbete.

Produktiviteten mätt som blocktimmar/kvartal för pilot och kabinpersonal minskade med 10 % respektive 2 %. Minskningen förklaras av nödvändig träning på Airbus i samband med att Arlanda blir vår andra Airbus-bas under 2020. På kort sikt påverkar denna omställning produktiviteten negativt innan fördelarna med en enhetsflotta realiseras.

En av de punkter jag lyfte fram under fjärde kvartalet var behovet av att utvärdera hur vi kan förnya flottan av medelstora flygplan på regionala linjer. Omkring 20 % av nätverket passar för våra nuvarande medelstora flygplan Airbus A319 och Boeing 737-700. Dessa flygplan kommer att behöva ersättas under de närmaste åren. Att betjäna regionala linjer med flygplan av rätt storlek är viktigt ur både hållbarhetsperspektiv och ekonomiska perspektiv.

Innan vi kan lägga en order på nya flyglan finns det dock flera krav som måste uppfyllas. För det första måste vi se Vårt första Airbus A350 gjorde sin jungfruresa från Köpenhamn till Chicago i januari. till att alla delar av vår operativa modell är baserade på en enhetsflotta för att minimera kostnader och komplexitet. För det andra måste vi ha avtal som är anpassade för regional verksamhet i Skandinavien. För det tredje måste vi ha tillgång till flygplansteknologi som passar för en tillförlitlig verksamhet i Nordeuropa.

När det gäller det andra kravet har vi gjort vissa framsteg. Vi har nu undertecknat ett avtal med den danska fackföreningen, FPU, anpassat för framtida regional produktion. Avtalet uppfyller kraven på att förlägga regional produktion med medelstora flygplan till Skandinavien, med personal anställd i Skandinavien och på skandinaviska villkor. Med detta på plats, fortsätter vi vårt arbete med att hitta lösningar på övriga krav och fortsätter det gemensamma arbetet med våra fackföreningar för att skapa de bästa förutsättningarna för framtiden.

BEKRÄFTADE UTSIKTER FÖR HELÅRET

Vi uppmuntras av ökningen av antal passagerare och bibehållen yield, vilket stödjer en stark intäktsutveckling. Samtidigt förblir de ekonomiska framtidsutsikterna osäkra och utbrottet av COVID-19 tillför ytterligare oro för en ekonomisk avmattning som kan påverka efterfrågan negativt.

Vår exponering mot Fastlandskina är relativt låg – linjerna till Shanghai och Beijing flyger ungefär 250 000 passagerare per år. Intäktsbortfallet från de indragna flygningarna i februari och mars förväntas

uppgå till cirka 200 MSEK. Om COVID-19 utbrottet begränsas och indragna flygningar isoleras till vintersäsongen, förväntas endast en marginell resultatmässig effekt. Vi fortsätter att följa utvecklingen och för en nära dialog med relevanta myndigheter. Säkerheten för passagerare och medarbetare kommer alltid först och vi måste se en vändning av utvecklingen innan vi återupptar flygningarna till dessa regioner.

Den svenska och norska kronan är fortsatt svag mot US-dollarn och euron, därmed ökar våra kostnader och även prisnivåerna för kunder som reser utomlands. Å andra sidan medför den senaste tidens minskade bränslepriser en positiv utveckling.

Med hänsyn till den positiva intäktsutvecklingen som motverkas av den något större ekonomiska osäkerheten bekräftar vi våra utsikter inför räkenskapsåret om en EBIT-marginal före jämförelsestörande poster på 3–5 %. Detta under förutsättning att COVID-19 utbrottet begränsas och att vi kan återuppta en normaliserad produktion före sommarsäsongen.

Jag vill tacka dig för ditt intresse för SAS och ser fram emot att få att hälsa dig välkommen ombord på någon av våra 800 dagliga flygningar.

Rickard Gustafson, VD och koncernchef Stockholm den 26 februari 2020

Den nya flottan sänker bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen.

KOMMENTARER TILL SAS DELÅRSRÄKENSKAPER

MARKNADS- OCH TRAFIKUTVECKLING

Det totala antalet passagerare på den skandinaviska marknaden minskade med 3,8 %. Samtidigt ökade SAS totala antal passagerare med 1,5 %.

Blickar man framåt så förväntas antalet erbjudna säten på den skandinaviska marknaden öka med cirka 1,4 % under andra kvartalet, främst på grund av en ökning av SAS kapacitet.

RESULTATRÄKNING, SAMMANFATTNING KV1 2020

			För ändring		Förändring mot fg år
MSEK Resultaträkning	Nov–jan 19-20	Nov–jan 18-19	mot fg år	Valuta effekter	(Valuta just.)
Intäkter	9 707	9 405	302	127	175
Totala rörelsekostnader
	-10 474	-9 866	-608	-341	-267
Rörelseresultat (EBIT)	-767	-461	-306	-214	-92
Resultat före skatt (EBT)	-1 087	-576	-511	-254	-257

Intäkter

Intäkterna uppgick till 9 707 (9 405) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 175 MSEK högre än motsvarande period föregående år.

De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 1,5 %. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt om 58 MSEK. Den högre kabinfaktorn gav en positiv effekt om 88 MSEK. Den lägre yielden gav en negativ effekt om 39 MSEK på passagerarintäkterna.

De valutajusterade fraktintäkterna minskade med 76 MSEK, främst beroende på lägre volymer. Charterintäkterna (valutajusterade) var 20 MSEK högre, främst beroende på både högre pris och volym. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) ökade med 37 MSEK, främst beroende på outnyttjade biljetter och sidointäkter. Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 87 MSEK högre än motsvarande period föregående år, främst beroende på högre intäkter från kreditkortsavgifter, biljettavgifter och försäljning av EuroBonus-poäng.

Rörelsekostnader

Personalkostnader uppgick till -2 575 (-2 401) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster ökade personalkostnader med 158 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen avser normala löneökningar, fler medarbetare och utbildning relaterad till införandet av nya flygplan.

Bränslekostnader uppgick till -2 020 (-1 961) MSEK. Justerat för valuta minskade kostnaden för flygbränsle med 1,2 %. Det lägre flygbränslepriset hade en positiv påverkan på kostnaderna om 86 MSEK. Hedgeeffekter var negativa om 121 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år och volymeffekter hade en positiv påverkan på kostnaderna om 47 MSEK.

Övriga externa kostnader uppgick till -3 595 (-4 168) MSEK, se not 3. Sedan den 1 november 2019 ingår leasingkostnader flygplan i övriga externa kostnader, medan bränslekostnader och luftfartsavgifter numera redovisas på egna rader i resultaträkningen och inte längre som övriga externa kostnader. Jämförelseåret har omklassificerats. För mer detaljerad information om förändringarna, se not 1. Jämfört med motsvarande period föregående år minskade övriga rörelsekostnader (valutajusterade) med 797 MSEK. Minskningen är främst hänförlig till att leasingkostnader flygplan, efter övergången till IFRS 16, inte längre redovisas som kostnader med undantag för kortfristiga leasingavtal. Övriga ändringar jämfört med motsvarande period föregående år avser främst tekniskt underhåll, som minskade med 155 MSEK (valutajusterat) efter införandet och leveransen av nya flygplan. Wet lease-kostnaden ökade med 57 MSEK (valutajusterad) vilket beror på högre priser.

Avskrivningarna uppgick till -1 369 (-419) MSEK, en ökning om 950 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på tillämpningen av IFRS 16, där avskrivningar av nyttjanderättstillgångar hade en negativ påverkan om 869 MSEK, se noterna 1 och 4.

Det pågående effektiviseringsprogrammet har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om 180 MSEK, hänförligt till åtgärder såsom ökad bränsleeffektivitet, högre operativ stabilitet och effekter från ett omförhandlat komponentkontrakt.

Finansnetto

Finansiella intäkter och kostnader uppgick netto till -320 (-115) MSEK, vilket motsvarade en ökning i nettokostnader om 205 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på tillämpningen av IFRS 16, där räntekostnader och valutaomvärdering av leasingskulden hade en negativ påverkan om -199 MSEK, se not 5.

Påverkan från IFRS 16

Tillämpningen av IFRS 16 hade en negativ påverkan om 130 MSEK på Resultat före skatt (EBT) under första kvartalet. De kostnader som påverkas i resultaträkningen är övriga externa kostnader, avskrivningar och finansnetto. Övriga externa kostnader påverkades positivt med ett belopp om 938 MSEK, eftersom leasingkostnader för flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning inte längre redovisas i resultaträkningen. Avskrivningar av nyttjanderättstillgångar hade en negativ påverkan om 869 MSEK och finansnettot påverkades negativt med ett belopp om 199 MSEK. För mer information om påverkan från IFRS 16, se not 1.

Periodens resultat

Rörelseresultat uppgick till -767 (-461) MSEK och resultat före skatt uppgick till -1 087 (-576) MSEK. Minskningen av resultat före skatt jämfört med motsvarande period föregående år är främst hänförlig till negativa valutaeffekter, tillämpningen av IFRS 16, högre personalkostnader och påverkan från jämförelsestörande poster, delvis motverkat av högre intäkter och lägre kostnader för tekniskt underhåll. Resultat efter skatt uppgick till -861 (-469) MSEK och skatteintäkten till 226 (107) MSEK.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 127 MSEK samt en negativ påverkan på rörelsekostnaderna om 341 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 214 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 40 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 254 MSEK på resultatet före skatt.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till -9 (148) MSEK. Av totala jämförelsestörande poster hänför sig till omstruktureringskostnader för personal till -9 (-8) MSEK. Övriga poster under första kvartalet föregående år avser realisationsresultat från flygplanstransaktioner, en avtalsförlikning och ett frisläppande av en skatterelaterad reservering i Kina.

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING Tillgångar

Immateriella och materiella tillgångar ökade med 2 083 MSEK under perioden. I förändringen ingår periodens investeringar 2 538 MSEK, avskrivningar -500 MSEK samt övriga effekter 45 MSEK. I beloppen för investeringar ingår två nya Airbus A320neo och ett Airbus A350. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar samt förskottsbetalningar till Airbus. Övriga effekter inkluderar aktiverad ränta på förskottsbetalningar och omräkningsdifferenser.

Nyttjanderättstillgångar ökade med 664 MSEK under perioden. Ökningen om 664 MSEK inkluderar inte övergångseffekten om 16 718 MSEK den 1 november 2019. Investeringar uppgick till 1 496 MSEK, främst hänförligt till nya leasingavtal för flygplan. Förändringar i index i de underliggande avtalen ökade tillgångarna med 37 MSEK och avskrivningar uppgick till -869 MSEK. För mer information, se not 1.

Finansiella tillgångar ökade med 477 MSEK, främst hänförligt till en nettoökning av SAS förmånsbestämda pensionsplaner.

Uppskjutna skattefordringar ökade med 177 MSEK, främst hänförligt till en ökning av underskottsavdrag.

Kortfristiga fordringar ökade med 196 MSEK. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till högre kundfordringar.

Likvida medel uppgick till 6 599 (7 247) MSEK per 31 januari 2020. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 2 888 (2 760) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 32 % (33 %) av SAS fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital minskade med 939 MSEK. Minskningen är främst hänförlig till periodens resultat för första kvartalet om -861 MSEK, förändringar i kassaflödessäkringar om -380 MSEK och positiva aktuariella effekter på förmånsbestämda pensionsplaner om 344 MSEK.

Långfristiga skulder ökade med 1 309 MSEK och kortfristiga skulder ökade med 643 MSEK exklusive effekten från IFRS 16. Den totala ökningen av skulder exklusive effekten från IFRS 16 var 1 952 MSEK och var främst hänförlig till högre trafikavräkningsskuld och högre räntebärande lån.

För mer information om påverkan från IFRS 16, se not 1.

Räntebärande skulder

Den 31 januari 2019 uppgick den räntebärande skulden till 29 759 MSEK, en ökning med 18 476 MSEK sedan den 31 oktober 2019, varav övergångseffekten från IFRS 16 uppgick till 16 503 MSEK. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 1 415 MSEK respektive 250 MSEK. Nyupplåning och amorteringar av leasingskulder uppgick till 1 535 MSEK respektive 836 MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober 2019 ingår negativ utveckling av det verkliga värdet på finansiella derivat som har ökat skulden med 91 MSEK. Valutaomvärdering har ökat skulden med 97 MSEK, och upplupen ränta och andra poster har minskat skulden med 79 MSEK.

Finansiell nettoskuld

Den 31 januari 2020 uppgick den finansiella nettoskulden till 21 038 MSEK, en ökning med 20 710 MSEK sedan den 31 oktober 2019. Justerat för övergångseffekten från IFRS 16 om 16 503 MSEK uppgick ökningen till 4 207 MSEK. Ökningen är främst hänförlig till ett negativt kassaflöde före finansieringsverksamheten, nya leasingskulder om 1 535 MSEK och det negativa värdet på finansiella derivat.

Nyckeltal

IFRS 16 har en stor påverkan på resultaträkning och balansräkning. Som en följd av SAS övergångsmetod kommer den finansiella rapporteringen som SAS publicerar under 2019/2020 inte att inkludera omräknade jämförelsesiffror för 2018/2019. De nyckeltal som beräknas på utgående balanser, och inte rullande månader, kommer under 2019/2020 att bygga på de finansiella rapporterna inklusive IFRS 16. De nyckeltal som bygger på 12 månaders rullande tal kommer under 2019/2020 att bygga på de finansiella rapporterna exklusive IFRS 16. Se not 1 för mer information.

Per 31 januari 2020 uppgick avkastning på investerat kapital (ROIC) till 7 %, en försämring med 1 procentenhet sedan 31 oktober 2019. Minskningen är främst hänförlig till ett lägre justerat rörelseresultat (EBIT).

Den finansiella beredskapen har minskat med 6 procentenheter, och uppgick till 32 % vid utgången av kvartalet. Minskningen är hänförlig till lägre likvida medel.

Den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR förändrades och uppgick till 4,1x. Per 31 oktober 2019 var nyckeltalet 3,7x. Förändringen är främst hänförlig till en ökad justerad finansiell nettoskuld och lägre EBITDAR.

Per 31 januari 2020 uppgick soliditeten till 8 %, en

försämring från 16 % per 31 oktober 2019. Införandet av IFRS 16 har en stor påverkan på balansräkning och är den absolut största förklaringen till minskningen. Exklusive IFRS 16 skulle soliditeten ha uppgått till 13 %.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödet för det första kvartalet uppgick till -2 164 (-2 508) MSEK. Likvida medel uppgick till 6 599 MSEK, jämfört med 8 763 MSEK per 31 oktober 2019.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick för räkenskapsårets första kvartal till 270 (-418) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år är främst hänförlig till införandet av IFRS 16, vilket innebär att amorteringar av leasingskulder för operationellt leasade tillgångar, främst flygplan, från och med innevarande räkenskapsår återfinns i kassaflödet från finansieringsverksamheten. Föregående år inkluderades leasingkostnaderna i kassaflödet från den löpande verksamheten.

Rörelsekapitalförändringen tenderar att vara negativ under första kvartalet men var mer positiv detta år och uppgick till 285 (-264) MSEK. Årets positiva förändring av rörelsekapitalet beror till största delen på en ökning av trafikavräkningsskulden.

Investeringsverksamheten

Investeringarna uppgick till 2 538 (1 840) MSEK varav 2 481 (1 815) MSEK avsåg flygplan. Det inkluderar leveransbetalningar för två nya Airbus A320neo och en Airbus A350. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för flygplansunderhåll, modifieringar samt förskottsbetalningar till Airbus.

Finansieringsverksamheten

Nyupplåningen var 1 415 (1 346) MSEK medan amorteringarna uppgick till 250 (172) MSEK. De nya lånen avsåg flygfinansiering. Köpet av en Airbus A350 i december minskade likvida medel, men förväntas finansieras med ett nytt lån under andra kvartalet. Amorteringar av leasingskulder (IFRS 16) var 836 MSEK. Dessutom påverkades kassaflödet från finansieringsverksamheten negativt av betalningar av finansiella derivat och betalningar till förmånsbestämda pensionsplaner.

MODERFÖRETAGET

Moderföretaget SAS AB har en mycket begränsad verksamhet i form av koncernintern service. Intäkter uppgick till 10 (13) MSEK och rörelsekostnader till -14 (-16) MSEK. Finansiella poster uppgick till netto till 4 (-17) MSEK och periodens resultat uppgick till -6 (-16) MSEK.

SÄSONGSVARIATIONER

Efterfrågan på SAS marknader, mätt som trafik (RPK), är säsongsmässigt låg under november–april och högst under maj–oktober. Andelen förtidsbokningar är däremot störst under perioden januari–maj vilket har en positiv påverkan på rörelsekapitalet.

Säsongsvariationerna i efterfrågan påverkar kassaflödet och resultatet olika. Passagerarintäkterna redovisas när kunderna genomför sina resor medan kassaflödet påverkas positivt i samband med att antalet bokningar stiger. Det gör att intäkterna ökar under månader med hög trafik från maj till oktober. Eftersom en stor andel av ett flygbolags kostnader är fasta påverkas resultatet med svängningarna i intäktsnivåerna.

Eftersom trafiken är lägre under perioden november– april är första och andra kvartalet under SAS räkenskapsår säsongsmässigt de svagaste kvartalen resultatmässigt. Kassaflödet från den löpande verksamheten är däremot normalt säsongsmässigt svagt under första och tredje kvartalet.

FINANSIELLA MÅL

SAS övergripande finansiella mål är att skapa värden för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med sitt kunderbjudande, effektiviseringar och hållbarhet för att skapa en grund för långsiktigt hållbar lönsamhet.

Vi verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen har SAS tre finansiella mål:

• Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga 12 % över en konjunkturcykel.
• Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR: ska vara lägre än 3 gånger (3x).
• Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av SAS årliga fasta kostnader.

Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Skuldsättningsmåttet – Justerad finansiell nettoskuld/ EBITDAR – är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC), 12 MÅN RULLANDE, % SAS målsättning är en avkastning på investerat kapital (ROIC) på minst 12 % över en konjunkturcykel.

SAS DELÅRSRAPPORT NOVEMBER 2019–JANUARI 2020 8

inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre gånger (3x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

Målet för den finansiella beredskapen är 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Detta täcker normalt SAS trafikavräkningsskuld och motsvarar även myndighetskrav kring tillgänglig likviditet.

HÅLLBARHETSMÅL

Samhället och våra kunder kräver i allt högre grad mer hållbara lösningar. Det är en utveckling som väntas fortsätta inom flygbranschen till 2030 och framåt, med fokus på att minska utsläpp och få en effektivare resursanvändning.

Därför har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt, för att stödja vårt miljöarbete.

Våra mål till 2030

• 25 % lägre koldioxidutsläpp jämfört med 2005 (absoluta utsläpp)
• 17 % inblandning av biobränsle motsvarande allt SAS inrikesflyg

JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR

SAS målsättning är att den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR ska vara under 3x.

HÄNDELSER EFTER 31 JANUARI 2020

• Charlotte Svensson utsågs till ny Excecutive Vice President & Chief Information Officer från den 1 februari 2020
• Nytt avtal undertecknat med den danska fackföreningen, FPU, anpassat för framtida regional produktion
• Meddelande om kallelse till årsstämma

UTSIKTER FÖR 2019/2020

För 2019/2020 förväntar SAS kunna leverera en EBITmarginal före jämförelsestörande poster i intervallet 3–5 %.

Utsikterna bygger på följande förutsättningar och antaganden:

• Flygbränslepris uppgående till 590 USD/ton
• Växelkurs USD/SEK på 9,8 och NOK/SEK på 1,08
• Kapacitetstillväxt (ASK) på 5 %
• Effektiviseringsåtgärder uppgående till 0,6 miljarder SEK
• Marginell påverkan av COVID-19
• Utsikterna bygger på att inget oförutsett inträffar.

FINANSIELL BEREDSKAP, %

SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25 % av de årliga fasta kostnaderna.

RISK- OCH OSÄKERHETSFAKTORER

SAS arbetar strategiskt med att utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar identifiering av nya risker samt kända risker såsom förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras i verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen.

SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt ta del av fördelaktiga förändringar i valutakurser och bränslepriser.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80 % av kommande

Q2-20 Q3-20 Q4-20 Q1-21 Q2-21 Q3-21 659 613 596 588 650 625 585 585 96% 78% 56% 23% Fuel price headwind Fuel price tailwind % = hedge ratio 87% 78% 56% 23% 573 573 10% 10% 573 573 10% 10%

SÄKRING AV FLYGBRÄNSLE, USD/TON

12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50 % av förväntade volymer för perioden 13 till 18 månader. För de kommande 12 månaderna har SAS säkrat 65 % av bränsleförbrukningen till ett maxpris på 642 USD/ton.

Om bränslepriset sjunker under 585 USD/ton de kommande 12 månaderna skulle 63 % av SAS bränsleförbrukning vara säkrad till ett genomsnittspris på 599 USD/ton. Efter de kommande 12 månaderna är 10 % av bränsleförbrukningen säkrad till ett pris på 573 USD/ton för andra och tredje kvartalet 2020/2021.

KÄNSLIGHETSANALYS FLYGBRÄNSLEKOSTNAD NOV 2019–OKT 2020, MDR SEK1

		Växelkurs SEK/USD
Marknadspris	8,5	9,0	9,5	10,0	10,5
500 USD/ton	7,9	8,3	8,6	9,0	9,3
600 USD/ton	8,2	8,5	8,9	9,2	9,6
700 USD/ton	8,7	9,1	9,5	9,8	10,2
800 USD/ton	8,9	9,3	9,7	10,1	10,5

1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle vid kvartalets utgång.

Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Dessa effekter redovisas under "Övriga rörelsekostnader", eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat.

Diagrammet till vänster illustrerar SAS säkringar för de kommande kvartalen.

Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs genom en blandning av så kallade swaps och optioner. Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under 2019/2020, förutsatt olika bränslepriser och dollarkurser, utfalla enligt tabellen i mitten inklusive flygbränslesäkring.

För utländska valutor är policyn att säkra 40–80 %. Vid kvartalets utgång hade SAS säkrat 43 % av det förväntade USD-underskottet för de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med terminer och valutaoptioner. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 60 %. Baserat på valutaexponeringen innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1 % en negativ resultateffekt på 50 MSEK, exklusive säkringseffekt. En försvagning av USD mot SEK med 1 % ger en positiv resultateffekt på 96 MSEK, exklusive säkringseffekt samt eventuell effekt av IFRS 16.

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. SAS har överklagat

EU-kommissionens beslut och muntligt förhör hölls i EU-domstolen i juli 2019. Dom förväntas under 2020. Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

Ett stort antal före detta kabinanställda i SAS i Danmark driver en grupptalan mot SAS vid dansk domstol med

krav om ytterligare inbetalningar från SAS till Fonden for Pensionsforbedring for Cabin Crew (CAU-fonden) under åberopande att CAU-fonden är en förmånsbestämd tillskottsordning. Köpenhamns Byret avslog i en dom i december 2016 de kabinanställdas krav om ytterligare inbetalningar från SAS till CAU-fonden. De kabinanställda överklagade domen i januari 2017 och domstolsbehandling kommer att äga rum i mars 2020.

Efter pilotstrejken i SAS i april-maj 2019 vände sig drabbade passagerare till SAS för att erhålla standardiserad kompensation enligt EU-förordningen 261/2004. SAS bestred ansvar med hänvisning till att strejken var en extraordinär omständighet. I augusti 2019 avgjorde Allmänna reklamationsnämnden till förmån för SAS. Samma bedömning gjorde

Transportklagenemnda i Norge i oktober 2019. Trots detta har ett antal passagerare och fordringsföretag stämt SAS vid nationella domstolar i flera EU-länder. I augusti 2019 initierade ett fordringsföretag som representerar ett stort antal berörda passagerare domstolsförfaranden mot SAS i Danmark och Sverige med anmodan om att domstolarna begär in ett preliminärt utlåtande från EU-domstolen om huruvida strejken var en extraordinär omständighet. I januari 2020 beslutade domstolen i Sverige att hänskjuta frågan till EU-domstolen. Förfarandet i EU-domstolen kan ta flera år och om EU-domstolens preliminära utlåtande går emot SAS kan SAS bli skyldigt att betala ersättning till passagerare som drabbats av strejken.

Under kvartalet fasade vi in åtta Airbus A320neo.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT

MSEK	Not	Kv1	Kv1
		Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019
Intäkter	2	9 707	9 405
Personalkostnader		-2 575	-2 401
Bränslekostnader		-2 020	-1 961
Luftfartsavgifter		-917	-916
Övriga externa kostnader	3	-3 595	-4 168
Avskrivningar och nedskrivningar	4	-1 369	-419
Resultat från andelar i intresseföretag		2	-9
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggningstillgångar		0	8
Rörelseresultat (EBIT)		-767	-461
Finansnetto	5	-320	-115
Resultat före skatt (EBT)		-1 087	-576
Skatt		226	107
Periodens resultat		-861	-469
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		-3	-21
Kassaflödessäkringar, netto efter skatt		-387	-842
Poster som ej kommer att återföras i resultaträkningen:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsordningar, netto efter skatt		344	-74
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-46	-937
Summa totalresultat för perioden		-907	-1 406
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget		-861	-469
Resultat per stamaktie (SEK)1		-2,33	-1,25
Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK)1		-2,33	-1,25

1) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget efter avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader för hybridobligationer i relation till 382 582 551 (382 582 551) utestående stamaktier under perioden november till januari.

RESULTAT FÖRE SKATT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

MSEK	Kv1	Kv1
	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019
Resultat före skatt (EBT)	-1 087	-576
Nedskrivningar	0	0
Omstruktureringskostnader1	9	8
Realisationsresultat2	0	-8
Övriga jämförelsestörande poster3	0	-148
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-1 078	-724

1) Omstruktureringskostnader belastar resultatet som personalkostnader -9 (-8) MSEK i första kvartalet.

2) Realisationsresultat inkluderar flygplansförsäljningar om 0 (8) MSEK i första kvartalet.

3) Övriga jämförelsestörande poster avser en avtalsförlikning och ett frisläppande av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter om 0 (148) MSEK i första kvartalet.

KONCERNENS BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 jan 2020	31 okt 2019	31 jan 2019
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	1 405	1 416	1 463
Materiella anläggningstillgångar	17 663	15 569	13 704
Nyttjanderättstillgångar	17 382	-	-
Finansiella tillgångar	5 023	4 546	6 881
Uppskjutna skattefordringar	927	750	490
Summa anläggningstillgångar	42 400	22 281	22 538
Omsättningstillgångar
Varulager och förråd	457	346	396
Kortfristiga fordringar	2 818	2 622	2 802
Likvida medel 1	6 599	8 763	7 247
Summa omsättningstillgångar	9 874	11 731	10 445
SUMMA TILLGÅNGAR	52 274	34 012	32 983
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	4 433	5 372	4 749
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	10 543	9 450	8 761
Räntebärande leasingskulder	14 049	-	-
Övriga skulder	4 292	4 076	4 173
Summa långfristiga skulder	28 884	13 526	12 934
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	1 967	1 833	2 974
Räntebärande leasingskulder	3 200	-	-
Övriga skulder	13 790	13 281	12 326
Summa kortfristiga skulder	18 957	15 114	15 300
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	52 274	34 012	32 983
Eget kapital per stamaktie (SEK)2	7,67	10,12	12,41
Räntebärande tillgångar	11 231	12 960	13 309
Räntebärande skulder	29 759	11 283	11 735
Rörelsekapital	-13 508	-13 313	-12 401

SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 31 JANUARI 2020

	Enligt balans räkningen	Varav finansiell nettoskuld
Finansiella tillgångar	5 023	1 855
Kortfristiga fordringar	2 818	267
Likvida medel	6 599	6 599
Långfristiga skulder	28 884	24 592
Kortfristiga skulder	18 957	5 167
Finansiell nettoskuld		21 038

Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till www.sasgroup.net där varje delårsrapport finns publicerad.

1) Per 31 januari 2020, inklusive fordran övriga finansiella institut 0 (403) MSEK.

2) Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive preferenskapital och hybridobligationer i relation till 382 582 551 (382 582 551) utestående stamaktier.

KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG

Totalt eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare

	Aktie	Övrigt tillskjutet	Säkrings	Omräknings	Hybrid	Balanserade	Summa eget
MSEK	kapital1	kapital2	reserver	reserv	obligation	vinstmedel3	kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2018 Effekt av nya redovisningsprinciper, IFRS 9 och IFRS 15	7 732	327	1 292	-51	-	-2 032 -27	7 268 -27
Justerat ingående eget kapital, 1 november 2018	7 732	327	1 292	-51	-	-2 059	7 241
Inlösen av preferensaktier	-42					-1 044	-1 086
Resultat						-469	-469
Övrigt totalresultat			-842	-21		-74	-937
Utgående balans 31 januari 2019	7 690	327	450	-72	-	-3 646	4 749
Eget kapitalandel av konvertibelt lån		-157				157	0
Hybridobligation					1 500		1 500
Ränta och övriga kostnader hybridobligation						-23	-23
Resultat						1 090	1 090
Övrigt totalresultat			-267	1		-1 678	-1 944
Utgående balans 31 oktober 2019	7 690	170	183	-71	1 500	-4 100	5 372
Ränta hybridobligation						-32	-32
Resultat						-861	-861
Övrigt totalresultat			-387	-3		344	-46
Utgående balans 31 januari 2020	7 690	170	-204	-74	1 500	-4 649	4 433

1) Antal aktier i SAS AB: 382 582 551 (382 582 551) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK.

2) Beloppet består av överkursfonder samt eget kapitalandel av konvertibelt lån.

3) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/2018.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	Kv1	Kv1
	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt (EBT)	-1 087	-576
Avskrivningar och nedskrivningar	1 369	419
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier	0	-8
Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	5	-206
Betald skatt	-17	-47
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	270	-418
Förändring av rörelsekapital	285	-264
Kassaflöde från den löpande verksamheten	555	-682
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer	-2 538	-1 840
Förvärv av dotterföretag	0	-16
Avyttring av dotter- och intresseföretag	0	0
Försäljning av anläggningstillgångar m.m.	-77	-28
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-2 615	-1 884
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	-2 060	-2 566
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagande av lån	1 415	1 346
Återbetalning av lån	-250	-172
Amorteringar av leasingskulder	-836	0
Utdelning på preferensaktier	0	-26
Inlösen av preferensaktier	0	-1 112
Övrigt i finansieringsverksamheten	-433	22
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-104	58
Periodens kassaflöde	-2 164	-2 508
Omräkningsdifferens i likvida medel	0	-1
Likvida medel vid periodens början	8 763	9 756
Likvida medel vid periodens slut	6 599	7 247
Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie (SEK)	1,45	-1,78

MODERFÖRETAGET SAS AB

Antal stamaktieägare i SAS AB uppgick till 63 036 per 31 januari 2020. Medelantal anställda uppgick till 2 (4).

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	Kv1	Kv1
	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019
Intäkter	10	13
Personalkostnader	-7	-10
Övriga rörelsekostnader	-7	-6
Rörelseresultat (EBIT)	-4	-3
Finansnetto	4	-17
Resultat före skatt (EBT)	0	-20
Skatt	-6	4
Periodens resultat
	-6	-16

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

MSEK	Aktie kapital1	Reserv fond	Hybrid obligation	Balanserade vinstmedet	Totalt eget kapital
Ingående balans 31 oktober 2019	7 690	447	1 500	1 027	10 664
Ränta hybridobligation				-32	-32
Periodens resultat				-6	-6
Eget kapital 31 januari 2020	7 690	447	1 500	989	10 626

1) Antal aktier: 382 582 551 (382 582 551) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK.

Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat.

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 jan 2020	31 okt 2019	31 jan 2019
Finansiella tillgångar	14 692	14 697	14 637
Övriga omsättningstillgångar	179	137	181
Likvida medel	1	1	1
Summa tillgångar	14 872	14 835	14 819
Eget kapital	10 626	10 664	9 227
Långfristiga skulder	2 250	2 251	2 244
Kortfristiga skulder	1 996	1 920	3 348
Summa eget kapital och skulder	14 872	14 835	14 819

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FINANSIELLA RAPPORTER

Delårsrapporten för SAS koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderföretaget har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2. Upplysningar i enlighet med IAS 34.16A presenteras både i de finansiella rapporterna och i övriga delar av denna delårsrapport.

STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM GÄLLER FÖR KV1 2019/2020

Redovisningsprinciperna följer de som beskrivs i årsredovisningen för 2018/2019. Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal samt IC:s agendabeslut om kompensation för förseningar och inställda flygningar (IFRS 15). IFRS 16 tillämpas enligt den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att den ingående balansen per 1 november 2019 justeras för att spegla effekten av IFRS 16, men tidigare perioder har inte räknats om. IC:s agendabeslut tillämpas från den 1 november 2019, med omräkning av jämförelseåret. Mer information om antagandet av IFRS 16 och IC:s agendabeslut återfinns i denna not.

IFRS 16 – LEASINGAVTAL

Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. IFRS 16 ersätter den tidigare standarden IAS 17 Leasingavtal. Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt har ersatts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderätt) och en finansiell skuld i balansräkningen. IFRS 16 har en stor påverkan på SAS koncernens räkenskaper, se mer detaljer nedan.

Påverkan på koncernens balansräkning

SAS tillämpar den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal enligt den modifierade retroaktiva metoden. Leasingskulden redovisas som ett belopp motsvarande nuvärdet av framtida leasingbetalningar för de leasade tillgångarna. Som en följd av SAS övergångsmetod värderades alla nyttjanderättstillgångar till ett belopp som motsvarar leasingskulden per övergångsdatumet. Justeringar av nyttjanderättstillgångar har gjorts för förutbetalda leasingkostnader som redovisades den 31 oktober 2019 och den initiala beräkningen av återställandekostnader för de leasade tillgångarna. Övergången till IFRS 16 fick ingen effekt på eget kapital. Av tabellen nedan framgår övergångseffekten den 1 november 2019 på koncernens balansräkning.

KONCERNENS BALANSRÄKNING, 1 NOV 2019 - ÖVERGÅNGSEFFEKT IFRS 16

	Rapporterat	Justeringar	Justerad balans
MSEK	31 okt 2019		1 nov 2019
Nyttjanderättstillgångar	0	16 718	16 718
Förutbetalda kostnader	446	-38	408
Eget kapital	5 372	0	5 372
Avsättningar	1 966	177	2 143
Långfristiga räntebärande leasingskulder	0	13 623	13 623
Kortfristiga räntebärande leasingskulder	0	2 880	2 880

De huvudsakliga tillgångar som leasas av SAS är flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning. Per övergångsdatumet avser 13,4 miljarder SEK av nyttjanderättstillgångar flygplan inklusive motorer, 2,8 miljarder SEK fastigheter och 0,5 miljarder SEK ground handling-utrustning.

En betydande påverkan från tillämpningen av IFRS 16 är att SAS exponeras för valutakursfluktuationer. De flesta nyttjanderättstillgångar denomineras i SEK, men motsvarande leasingskulder är denominerade i utländska valutor. Leasingskulder avseende flygplan är denominerade i USD, medan fastigheter och ground handling-utrustning främst är denominerade i SEK, NOK och DKK. Då flygplan utgör omkring 80 % av leasingskulderna per övergångsdatumet är valutaexponeringen från omräkningen av skulder i USD till SEK betydande. SAS har justerat sin policy för säkring av utländska valutor från och med den 1 november 2019 för att bättre hantera denna risk.

Påverkan på koncernens resultaträkning

SAS resultaträkning påverkas i hög grad av IFRS 16. Leasingkostnaderna som tidigare redovisades i resultaträkningen ersätts av en kostnad för avskrivning av nyttjanderättstillgångar och en räntekostnad för leasingskulden. Nyttjanderättstillgångar skrivs av linjärt. Räntekostnader hänförliga till leasingskulderna är högst i början av leasingperioden och minskar i takt med att leasingskulderna amorteras. När IAS 17 tillämpades under tidigare år resultatfördes operationella leasingavtal för flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning i huvudsak linjärt över leasingperioden och redovisades i rörelseresultatet som leasingkostnader för flygplan och övriga externa kostnader. Med tanke på denna förändring i kostnadsmönstret där fler kostnader, på grund av räntekomponenten, redovisas tidigare under leasingperioden hade IFRS 16 en negativ påverkan på SAS resultat under första kvartalet 2019/2020. Den negativa påverkan på resultat före skatt (EBT) är 130 MSEK. Påverkan inkluderar valutaomvärdering av leasingskulderna. Över leasingperioden motsvarar kostnaderna till följd av tillämpningen av IFRS 16 de kostnader som redovisades enligt IAS 17. Av tabellen nedan framgår påverkan från IFRS 16 på koncernens resultaträkning för första kvartalet.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING, KV1 - PÅVERKAN IFRS 16

	Rapporterat Kv1	Justeringar	Justerat Kv1*
MSEK	Nov–jan 2019–2020		Nov–jan 2019–2020
Intäkter	9 707		9 707
Personalkostnader	-2 575		-2 575
Bränslekostnader	-2 020		-2 020
Luftfartsavgifter	-917		-917
Övriga externa kostnader	-3 595	-938	-4 533
Avskrivningar och nedskrivningar	-1 369	869	-500
Resultat från andelar i intresseföretag	2		2
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggningstillgångar	-		-
Rörelseresultat (EBIT)	-767	-69	-836
Finansnetto	-320	199	-121
Resultat före skatt (EBT)	-1 087	130	-957

* Koncernens resultaträkning som om IAS 17 fortfarande hade tillämpats, utan tillämpning av IFRS 16.

Påverkan på koncernens kassaflödesanalys

Klassificeringen i SAS kassaflödesanalys har ändrats med införandet av IFRS 16. Tidigare redovisades alla leasingbetalningar i den löpande verksamheten. I och med antagandet av IFRS 16 redovisas amortering av leasingskulder i finansieringsverksamheten. Betalningar för räntor på leasingskulderna redovisas i den löpande verksamheten. Kassaflödet från den löpande verksamheten påverkas därmed positivt av IFRS 16, med motsvarande minskning i kassaflödet från finansieringsverksamheten. Eftersom IFRS 16 inte har någon påverkan på betalningarna mellan SAS och leasegivarna blir nettoeffekten på kassaflödet noll.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS, KV1 - PÅVERKAN IFRS 16

	Rapporterat Kv1	Justeringar	Justerat Kv1*
MSEK	Nov–jan 2019–2020		Nov–jan 2019–2020
Kassaflöde från den löpande verksamheten	555	-836	-281
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-2 615		-2 615
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-104	836	732
Periodens kassaflöde	-2 164		-2 164

* Koncernens kassaflödesanalys som om IAS 17 fortfarande hade tillämpats, utan tillämpning av IFRS 16.

Påverkan på nyckeltal

Eftersom IFRS 16 har en stor påverkan på resultaträkning och balansräkning har SAS gått igenom nyckeltalen för att se till att de är fortsatt relevanta. Som en följd av SAS övergångsmetod kommer den finansiella rapporteringen som SAS publicerar under 2019/2020 inte att inkludera omräknade jämförelsesiffror för 2018/2019. Då koncernen använder rullande 12 månader vid beräkningen av många nyckeltal, och en resultaträkning för rullande 12 månader eller balansräkning för jämförelseåret enligt IFRS 16 inte kommer att föreligga förrän 2020/2021, kommer beräkningen av många nyckeltal under 2019/2020 att bygga på de finansiella rapporterna exklusive IFRS 16. De nyckeltal som beräknas baserade på utgående balans, och inte rullande månader, kommer under 2019/2020 att baseras på de finansiella rapporterna inklusive IFRS 16. Av tabellen nedan framgår påverkan från IFRS 16 på nyckeltal som har beräknats på utgående balanser.

Se sidan 22 för operationella nyckeltal och sidan 24 för nyckeltal och alternativa nyckeltal.

NYCKELTAL, KV1 - PÅVERKAN IFRS 16

	Rapporterat Kv1	Justeringar	Justerat Kv1*
MSEK	Nov–jan 2019–2020		Nov–jan 2019–2020
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valutajusterad	0,66	+0,1	0,67
Eget kapital per stamaktie (SEK)	7,67	0,32	7,99
Soliditet	8 %	5 %	13 %
Finansiell nettoskuld, MSEK	21 038	-17 249	3 789
Skuldsättningsgrad	4,75	-3,91	0,83

* Nyckeltal som om IAS 17 fortfarande hade tillämpats, utan tillämpning av IFRS 16.

FÖRÄNDRING AV PRESENTATION - KONCERNENS RESULTATRÄKNING

I samband med införandet av IFRS 16 har koncernen gjort några förändringar för att förbättra presentationen av koncernens resultaträkning. Tidigare redovisades Leasingkostnader flygplan som en separat rad i resultaträkningen. Efter införandet av IFRS 16 är denna kostnad inte längre väsentlig för koncernen och redovisas därför från den 1 november 2019 som övriga externa kostnader och specificeras i not 3 i denna rapport. Bränslekostnader och Luftfartsavgifter redovisades tidigare som övriga externa kostnader, men från den 1 november 2019 redovisas dessa kostnader på separata rader i resultaträkningen. Eftersom dessa kostnader fortsättningsvis redovisas i rörelseresultatet (EBIT) har den ändrade presentationen inte någon effekt på rörelseresultatet (EBIT). De redovisade beloppen för första kvartalet i jämförelseåret, 2018/2019, har omklassificerats. Se mer detaljer i tabellen nedan.

KOMPENSATION FÖR FÖRSENINGAR OCH INSTÄLLDA FLYGNINGAR

IFRS interpretation committee (IFRS IC eller IC) publicerade ett agendabeslut i september 2019 om kompensation för förseningar och inställda flygningar (IFRS 15). IC fastslår i sitt beslut att kompensation till kunder för förseningar och inställda flygningar utgör en rörlig ersättning i avtalet. Därför bör ersättningen redovisas som en justering av intäkter. SAS har tidigare redovisat kompensation till kunder under övriga externa kostnader. I enlighet med IC:s beslut har SAS omklassificerat kompensation till kunder för förseningar och inställda flygningar från övriga externa kostnader till intäkter. Det belopp som har omklassificerats för jämförelseåret som slutar den 31 oktober 2019 är 624 MSEK. Beloppet som omklassificerades för första kvartalet 2018/2019 var 129 MSEK. Se mer detaljer i tabellen nedan.

FÖRÄNDRING AV JÄMFÖRELSEÅR, KV1 2018/2019 - KONCERNENS RESULTATRÄKNING

	Rapporterat Kv1	Justeringar	Justerat Kv1
MSEK	Nov–jan 2018–2019		Nov–jan 2018–2019
Intäkter	9 534	-129	9 405
Leasingkostnader flygplan	-787	787	0
Övriga externa kostnader	-6 387	2 219*	-4 168
Bränslekostnader	0	-1 961	-1 961
Luftfartsavgifter	0	-916	-916

Ovanstående tabell visar påverkan på Kv1, 2018/2019, efter de ändringar som beskrivs under rubrikerna "Förändring av presentation - koncernens resultaträkning" och "Kompensation för förseningar och inställda flygningar" ovan. Förändringarna påverkar inte Rörelseresultat (EBIT).

* 129 MSEK av förändringen i Övriga externa kostnader avser IC:s beslut. Den återstående förändringen avser omklassificeringarna av bränslekostnader (1 961 MSEK), Luftfartsavgifter (916 MSEK) och Leasingkostnader flygplan (-787 MSEK).

NOT 2 INTÄKTER

SAS redovisar passagerarintäkter och charterintäkter när transporten har utförts, cargointäkter när transporten är genomförd och övriga intäkter när varorna har levererats eller tjänsten har utförts. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.

	Kv1	Kv1
	Nov–jan 2019-2020	Nov–jan 2018-2019
Passagerarintäkter	7 315	7 110
Charterintäkter	245	227
Cargointäkter	366	430
Övriga trafikintäkter	671	625
Summa trafikintäkter	8 597	8 392
Övriga rörelseintäkter	1 110	1 013
Summa intäkter	9 707	9 405

TRAFIKINTÄKTER PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

	Inrikes		Intraskandinavien		Europa		Interkontinentalt		Summa
	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019
Passagerarintäkter	2 193	2 143	858	811	2 404	2 317	1 860	1 839	7 315	7 110
Charterintäkter	0	0	0	0	245	227	0	0	245	227
Cargointäkter	1	2	1	2	15	15	349	411	366	430
Övriga trafikintäkter	201	188	79	71	220	204	171	162	671	625
Summa trafikintäkter	2 395	2 333	938	884	2 884	2 763	2 380	2 412	8 597	8 392

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER PER REGION

	Danmark		Norge		Sverige		Europa		Övriga länder		Summa
	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019
Övriga rörelseintäkter	156	155	333	310	241	202	233	192	147	154	1 110	1 013

NOT 3 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

	Kv1	Kv1
	Nov–jan 2019-2020	Nov–jan 2018-2019
Försäljnings- och distributionskostnader	-711	-626
Leasingkostnader flygplan	-62	-787
Cateringkostnader	-269	-262
Hanteringskostnader	-680	-660
Tekniskt flygplansunderhåll	-560	-682
Data- och telekommunikationskostnader	-388	-404
Wet lease-kostnader	-377	-309
Övrigt	-548	-438
Summa	-3 595	-4 168

NOT 5 FINANSNETTO

		Kv1	Kv1
	Nov–jan 2019-2020		Nov–jan 2018-2019
Finansiella intäkter		32	44
Räntekostnader		-130	-145
Övriga finansiella kostnader		-13	-13
Valutakursdifferenser		-10	-1
Räntekostnader, IFRS 16		-168	-
Valutakursdifferenser, IFRS 16		-31	-
Summa		-320	-115

NOT 4 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

	Kv1	Kv1
	Nov–jan 2019-2020	Nov–jan 2018-2019
Immateriella tillgångar	-36	-35
Materiella anläggningstillgångar	-464	-384
Nyttjanderättstillgångar	-869	–
Summa	-1 369	-419

NOT 6 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

VERKLIGT VÄRDE OCH BOKFÖRT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

	31 jan 2020		31 okt 2019
MSEK	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde, säkringsredovisade	194	194	225	225
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	27	27	23	23
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	11 337	11 337	12 648	12 648
Summa	11 558	11 558	12 896	12 896
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde, säkringsredovisade	978	978	891	891
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	21	21	17	17
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	15 568	15 287	11 890	11 355
Summa	16 567	16 286	12 798	12 263

Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan:

Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivatinstrument där det noterade priset används vid värderingen.

Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar).

Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

VERKLIGT VÄRDEHIERARKI

		31 jan 2020			31 okt 2019
MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde, säkringsredovisade	-	194	194	-	225	225
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	-	27	27	-	23	23
Summa	-	221	221	-	248	248
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde, säkringsredovisade	-	978	978	-	891	891
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	-	21	21	-	17	17
Summa	-	999	999	-	908	908

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av moderföretagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 26 februari 2020

Carsten Dilling Styrelsens ordförande

Dag Mejdell Vice ordförande Monica Caneman Styrelseledamot

Lars-Johan Jarnheimer Styrelseledamot

Oscar Stege Unger Styrelseledamot

Liv Fiksdahl Styrelseledamot

Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot

Kay Kratky Styrelseledamot

Endre Røros Styrelseledamot Cecilia van der Meulen Styrelseledamot

Christa Cerè Styrelseledamot

Rickard Gustafson VD och koncernchef

Delårsrapporten har ej varit föremål för revision

TRAFIKTALSINFORMATION

REGULJÄR PASSAGERARTRAFIK

	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	6 119	6 033	+1,4 %
RPK, passagerarkilometer (milj.)	7 365	7 219	+2,0 %
ASK, säteskilometer (milj.)	10 759	10 673	+0,8 %
Kabinfaktor	68,5 %	67,6 %	+0,81
Passageraryield, valutajusterad	0,99	1,00	-0,5 %
Passageraryield, nominell	0,99	0,98	+0,8 %
Enhetsintäkt, PASK, valutajusterad	0,68	0,68	+0,7 %
Enhetsintäkt, PASK, nominell	0,68	0,67	+2,1 %
RASK, valutajusterad	0,76	0,76	+0,1 %
RASK, nominell	0,76	0,75	+1,5 %

1) Siffror i procentenheter

TOTAL TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK)

	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	6 260	6 165	+1,5 %
RPK, passagerarkilometer (milj.)	7 826	7 661	+2,2 %
ASK, säteskilometer (milj.)	11 258	11 155	+0,9 %
Kabinfaktor	69,5 %	68,7 %	+0,8 1
Enhetskostnad, CASK, valutajusterad	0,84	0,85	-0,5 %
Enhetskostnad, CASK, nominell inkl. jämförelsestörande poster	0,83	0,79	+4,8 %
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valutajusterad	0,66	0,66	-0,1 %
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, nominell inkl. jämförelsestörande poster	0,65	0,62	+5,6 %

1) Siffror i procentenheter

SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE

	Nov–jan 2019–2020 vs. Nov–jan 2018–2019
	Trafik (RPK)	Kapacitet (ASK)
Interkontinentalt	0,2 %	1,4 %
Europa/Intraskand	4,0 %	0,6 %
Inrikes	1,3 %	0,1 %

PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET

Rullande 12 mån	Januari 2020	Januari 2019	Förändr. mot f.g. år
Flygplan, Blocktimmar/dag	9,3	9,5	-2,3 %
Kabin, Blocktimmar/år	731	764	-4,3 %
Piloter, Blocktimmar/år	620	680	-8,8 %

Miljöeffektivitet	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2019–2020	Förändr. mot f.g. år
Totala koldioxidutsläpp, miljon ton	4 183	4 304	-2,8 %
Koldioxid per säteskilometer, gram	61,6	63,3	-2,6 %

FLYGPLANSFLOTTA

SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 JANUARI 2020

				Wet		SAS	SAS	Wet	I trafik för	Fasta order	Fasta order
SAS koncernens flygplansflotta	Ålder	Ägda	Leasade	Lease	Summa	Scandinavia	Ireland	Lease	SAS koncernen	köp	leasing
Airbus A330/340/350	12,5	11	6		17	17			17	7
Airbus A320-familjen	6,8	19	39		58	49	9		58	36	12
Boeing 737NG	14,9	26	25		51	51			51
Bombardier CRJ	3,9			24	24			24	24
ATR-72	6,5			8	8			8	8
Summa	10,2	56	70	32	158	117	9	32	158	43	12

Flygplan på fast order 2020–2024 per 31 januari 2020	FY20	FY21	FY22	FY23	FY24	Summa
Airbus A320neo	6	4	12	20	3	45
Airbus A321neo LR	1	1	1			3
Airbus A350	3	4				7
Summa	10	9	13	20	3	55

Den nya flottan sänker bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen.

FINANSIELLA NYCKELTAL OCH ALTERNATIVA NYCKELTAL

	31 jan 2020	31 okt 2019	31 jan 2019
Avkastning på investerat kapital (ROIC), rullande 12 månader 1	7 %	8 %	12 %
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR 1	4,1x	3,7x	3,0x
Finansiell beredskap 1	32 %	38 %	33 %
Avkastning på eget kapital, rullande 12 månader 1	8 %	14 %	21 %
Soliditet 2	8 %	16 %	14 %
Finansiell nettoskuld, MSEK 2	21 038	328	2 432
Skuldsättningsgrad 2	4,75	0,06	0,51
Räntetäckningsgrad 1	1,8	2,5	3,8

1) Beräkningen baseras på rullande 12 månader. Nyckeltalen bygger på finansiella rapporter som exkluderar IFRS 16. 2) Nyckeltal för 2020 inklusive IFRS 16. Tidigare perioder inkluderar inte IFRS 16. Se mer detaljer i not 1.

SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut och andra värdefull information. För definitioner, se avsnitt Definitioner och begrepp. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA

MSEK	Kv1	Kv1	Kv2	Kv2	Kv3	Kv3	Kv4	Kv4
	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Feb–apr 2019	Feb–apr 2018	Maj–jul 2019	Maj–jul 2018	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018
Intäkter	9 707	9 405	9 871	9 916	13 401	13 146	13 435	12 678
EBITDAR	662	746	174	726	2 998	3 330	2 631	2 044
EBITDAR-marginal	6,8 %	7,9 %	1,8 %	7,3 %	22,4 %	25,3 %	19,6 %	16,1 %
Rörelseresultat (EBIT)	-767	-461	-1 130	-374	1 570	2 167	1 187	920
EBIT-marginal	-7,9 %	-4,9 %	-11,4 %	-3,8 %	11,7 %	16,5 %	8,8 %	7,3 %
Resultat före skatt (EBT)	-1 087	-576	-1 216	-488	1 490	2 034	1 096	789
Periodens resultat	-861	-469	-933	-349	1 162	1 570	861	623
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-1 078	-724	-1 211	-309	1 495	2 008	1 226	822
Resultat per stamaktie (SEK)	-2,33	-1,25	-2,44	-1,00	3,04	4,03	2,19	1,56
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	-2 060	-2 566	1 473	1 238	140	197	-309	658
Medelantal anställda (FTE)	10 364	10 292	10 260	9 990	10 639	10 332	10 587	10 334

Kapitalandelsmetoden – Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade överrespektive undervärden.

DEFINITIONER OCH AKTIEÄGARINFORMATION

SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning. Syftet med dessa alternativa nyckeltal är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning.

AEA – The Association of European Airlines. En sammanslutning av de största europeiska flygbolagen.

AOC (Air Operator Certificate) – Flygoperativt tillstånd.

ASK, offererade säteskilometer – Antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs.

ATK, Offererade tonkilometer – Antalet tillgängliga kapacitetston för transport av både passagerare, frakt och post multiplicerat med den sträcka i km som kapaciteten flygs.

Avkastning på eget kapital – Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på investerat kapital (ROIC) – Rörelseresultat plus schablonmässig räntedel motsvarande 33 % av operationella leasingkostnader, netto i relation till summa genomsnittligt eget kapital, finansiell nettoskuld och netto kapitaliserade leasingkostnader (*7).

Betalda passagerarkilometer (RPK) – Se RPK.

Betalda tonkilometer (RTK) – Se RTK.

Blocktimmar – Avser tiden från det att flygplanet lämnar gate till dess att det ankommer vid gate.

Börsvärde – Aktiekurs multiplicerat med utestående antal aktier.

CAGR – Genomsnittlig årlig tillväxttakt.

CASK – Se enhetskostnad.

Code share – När ett eller flera flygbolags flygnummer anges i tidtabellen på en flygning, medan endast ett av bolagen utför själva flygningen.

EBIT – Rörelseresultat.

EBIT-marginal – Rörelseresultat (EBIT) dividerat med intäkterna.

EBITDA – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar.

EBITDA-marginal – EBITDA dividerat med intäkterna.

EBITDAR – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag, avskrivningar och leasingkostnader för flygplan.

EBITDAR-marginal – EBITDAR dividerat med intäkterna.

EBT – Resultat före skatt.

EES – Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Eget kapital per stamaktie – Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive preferenskapital och hybridobligationer i relation till totalt antal utestående stamaktier.

Enhetsintäkt – Se PASK.

Enhetskostnad (CASK) – Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter).

Finansiell beredskap – Likvida medel, exklusive fordran övriga finansiella institut, samt outnyttjade kreditfaciliteter i relation till fasta kostnader. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personal- och övriga rörelsekostnader, exklusive kostnader för flygbränsle och luftfartsavgifter, samt leasingkostnader flygplan.

Finansiell leasing – Baseras på ett leasingavtal vari de risker och förmåner som är förknippade med ägandet av objektet i allt väsentligt finns kvar hos leasetagaren. Objektet redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen på grund av att leasetagaren har en skyldighet att köpa tillgången när leasen är slut. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter tas upp som skuld. Från och med 1 november 2019 tillämpar SAS den nya redovisningsstandarden IFRS16 Leasingavtal. Se nyttjanderättstillgångar.

Finansiell nettoskuld – Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar exklusive pensionsmedel netto.

FTE – Medelantal anställda.

IATA – International Air Transport Association. En global sammanslutning med nästan 300 flygbolag.

ICAO – International Civil Aviation Organization. FN:s fackorgan för internationell civil luftfart.

Interline-intäkter – Biljettavräkning mellan flygbolag.

Intresseföretag – Företag där SAS koncernens ägarandel uppgår till minst 20 % och högst 50 %.

Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR – Summa finansiell nettoskuld, genomsnitt och kapitaliserade leasingkostnader, netto, 12 månader, genomsnitt i relation till EBITDAR.

Jämförelsestörande poster – I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder.

Kabinfaktor – RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga platser.

Kapitaliserade leasingkostnader (*7) – Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie – Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

Koldioxid (CO2) – En färglös gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen. Flygindustrins koldioxidutsläpp minskas genom en övergång till mer flygbränsleeffektiva flygplan.

LCC – Low Cost Carrier. Lågkostnadsbolag.

NPV – Nuvärde. Används bland annat vid beräkning av den kapitaliserade framtida kostnaden för operationell flygplansleasing.

Nyttjanderättstillgångar – Från och med den 1 november 2019 tilllämpar SAS den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. IFRS 16 ersätter den tidigare standarden IAS 17 Leasingavtal. Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt har ersatts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderätt) och en finansiell skuld i balansräkningen. Se mer information i not 1.

Offererade säteskilometer – Se ASK.

Offererade tonkilometer – Se ATK.

Operationell leasing – Baseras på ett leasingavtal vari risker och förmåner förknippade med ägandet kvarstår hos leasegivaren och jämställs med hyra. Leasingavgiften kostnadsförs löpande i resultaträkningen. Från 1 november 2019 tillämpar SAS den nya redovisningsstandarden IFRS16 Leasingavtal. Se nyttjanderättstillgångar.

PASK, enhetsintäkt – Passagerarintäkter dividerat med ASK (reguljär).

Preferenskapital – Preferenskapital, motsvarande inlösensbeloppet för 2 101 552 preferensaktier till 105 % av teckningskursen 500 kronor, uppgick till 1 103 MSEK. Samtliga preferensaktier upplöstes i december 2018.

RASK – Totala trafikintäkter dividerat med total ASK (reguljär+charter).

Regularitet – Andelen genomförda flygningar i relation till tidtabellagda flygningar.

Resultat per stamaktie (EPS) – Periodens resultat hänförligt till moderföretagets ägare med avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader för hybridobligationer i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

RPK, Betalda passagerarkilometer – Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger.

RTK, Betalda tonkilometer – Antalet ton betald trafik (passagerare, frakt och post) multiplicerat med den sträcka i kilometer som denna trafik flygs.

SAS, Skandinaviens ledande flygbolag, flyger 30 miljoner passagerare årligen till, från och inom Skandinavien. Flygbolaget förbinder tre viktiga knutpunkter – Köpenhamn, Stockholm och Oslo – med över 125 destinationer i Europa, USA och Asien. Drivet av ett skandinaviskt arv och hållbara värderingar vill SAS minska de totala koldioxidutsläppen med 25 % och använda biobränsle i en omfattning som motsvarar hela bränsleförbrukningen för SAS inrikesflyg till 2030. Utöver flygverksamhet ingår även marktjänster, tekniskt underhåll och frakttjänster i SAS verksamhet. SAS är medlem i Star Alliance™ och kan tillsammans med partnerflygbolag erbjuda nära 19 000 dagliga flygningar till över 1 300 destinationer runt om i världen. Läs mer på https://www.sasgroup.net

SAS AB är moderföretaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna ligger i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo och SAS Ground Handling, som är direktägda av SAS AB.

FINANSIELL KALENDER

Månatlig trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen. Utförlig, uppdaterad finansiell kalender finns på www.sasgroup.net under Investor Relations.

12 mars 2020	Årsstämma
28 maj 2020	Delårsrapport 2 februari 2020–april 2020
25 augusti 2020	Delårsrapport 3 maj 2020–juli 2020
3 december 2020	Bokslutskommuniké november 2019–oktober 2020
Januari/februari 2021	SAS Års- och Hållbarhetsredovisning 2019/2020

För mer information se www.sasgroup.net

INVESTOR RELATIONS

IR-kontakt Michel Fischier, Vice President Investor Relations Tel: +46 70 997 0673 E-post: investor.relations@sas.se

Räntetäckningsgrad – Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.

Rörelsekapital – Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder.

Sale and leaseback – Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.

Skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital – Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.

Total kabinfaktor – RTK dividerat med ATK.

WACC – Genomsnittlig total kapitalkostnad, består av den genomsnittliga kostnaden för skulder, eget kapital och operationell flygplansleasing. Finansieringskällorna beräknas och vägs i enlighet med dagens marknadsvärde för eget kapital och skulder samt kapitaliserat nuvärde för kostnaden för operationell flygplansleasing.

Wet lease-avtal – Inhyrning av flygplan inklusive besättning.

Yield – Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).