SAS — Interim / Quarterly Report 2019

Dec 5, 2019

AUGUSTI 2019–OKTOBER 2019

• Intäkter: 13 463 (12 678) MSEK
• Resultat före skatt (EBT): 1 096 (789) MSEK
• Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: 1 226 (822) MSEK
• Periodens resultat: 861 (623) MSEK
• Resultat per stamaktie: 2,19 (1,56) SEK

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER KVARTALET

• SAS emitterade en ny hybridobligation uppgående till 1,5 miljarder SEK
• Ny organisationsstruktur införd

UTSIKTER

• För 2019/2020 förväntas SAS kunna leverera en EBIT-marginal

"Trots ett utmanande år levererade SAS ett positivt helårsresultat tack vare ett attraktivt kunderbjudande och effektiviseringar i verksamheten, kombinerat med reducerad marknadskapacitet."

Rickard Gustafson, VD och koncernchef

NOVEMBER 2018–OKTOBER 2019

• Intäkter: 46 736 (44 718) MSEK
• Resultat före skatt (EBT): 794 (2 050) MSEK
• Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: 786 (2 136) MSEK
• Periodens resultat: 621 (1 595) MSEK
• Resultat per stamaktie: 1,54 (3,71) SEK
• Resultat före skatt påverkades negativt av strejk med -615 MSEK
• Koldioxidutsläppen minskades med 2,5%

NYCKELTAL - 2018/2019

FINANSIELL SAMMANFATTNING

MSEK, om inget annat anges	Kv4	Kv4	Kv1–4	Kv1–4
	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018
Intäkter	13 463	12 678	46 736	44 718
EBIT-marginal	8,8%	7,3%	2,5%	5,7%
Resultat före skatt (EBT)	1 096	789	794	2 050
Periodens resultat	861	623	621	1 595
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	1 226	822	786	2 136
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 199	845	3 318	4 559

	31 okt 2019	31 okt 2018	31 okt 2017
Avkastning på investerat kapital	8%	14%	13%
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR	3,7x	2,7x	3,1x
Finansiell beredskap	38%	42%	37%
Soliditet	16%	21%	25%
Resultat per stamaktie (SEK)	1,54	3,71	2,42
Eget kapital per stamaktie, SEK	10,12	16,11	13,28

Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen om värdepappersmarknaden. Informationen lämnades för offentliggörande av Michel Fischier den 5 december 2019 kl. 08:00 CET.

SAS levererar ett otillfredsställande och betydligt lägre helårsresultat än föregående år, drivet av utmaningar från högre flygbränslekostnader, ogynnsamma valutarörelser och strejk. Trots dessa utmaningar bidrog ett attraktivt kunderbjudande och verksamhetseffektiviseringar i kombination med reducerad marknadskapacitet, särskilt under det fjärde kvartalet, till ett positivt resultat för helåret 2019.

Under fjärde kvartalet såg vi en stark utveckling av efterfrågan på våra produkter och tjänster. Det totala antalet passagerare ökade med 2,3%. Dessutom ökade försäljningen av charter och tilläggstjänster. Sammantaget ökade de totala intäkterna med över 6% till 13 463 MSEK.

Resultatet före skatt och jämförelsestörande poster utvecklades också gynnsamt under kvartalet och uppgick till 1 226 MSEK, en ökning med 404 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Det förbättrade resultatet drevs främst av högre intäkter men motverkades delvis av högre driftskostnader till följd av negativ valutautveckling. Vårt pågående arbete med att förbättra den operativa kvaliteten ledde till förbättrad regularitet och punktlighet samt betydligt lägre kostnader för trafikstörningar.

Under kvartalet stärkte vi också det egna kapitalet genom att emittera en hybridobligation om 1,5 miljarder SEK. Huvudsyftet med emissionen var att öka det egna kapitalet inför den nya redovisningsstandarden IFRS 16, som trädde i kraft den 1 november 2019.

Hela räkenskapsåret 2018/2019 kännetecknades av betydande utmaningar för SAS, som högre flygbränslekostnader, ogynnsamma valutakurser och en sjudagarsstrejk. Den starka efterfrågan som visade sig i ökade passagerarintäkter och försäljning av tilläggstjänster ledde till en total ökning av intäkterna med 2 miljarder SEK. Den förbättrade enhetsintäkten och passageraryielden visar att vårt attraktiva kunderbjudande till skandinaviska resenärer genererar högre intäkter. Trots ökningen minskade tyvärr resultatet för helåret med 1 350 MSEK, på grund av de utmaningar som beskrivits ovan.

YTTERLIGARE FÖRBÄTTRING AV VÅRT KUNDERBJUDANDE

Under kvartalet presenterade vi SAS nya flygplansdesign. Den är en del av vår pågående omvandling till den modernaste flygplansflottan på marknaden. En enhetsflotta med moderna och bränsleeffektiva flygplan kommer, förutom de ekonomiska fördelarna med ett enhetligt underhåll, också att minska våra utsläpp avsevärt – vilket är viktigt för SAS, våra kunder och samhället i stort.

Vidare var vi glada över att meddela att det norska försvaret valde SAS som sin leverantör för de kommande fyra åren. Kontraktet stärker vår marknadsposition och närvaro på den viktiga norska inrikesmarknaden. Sveriges Paralympiska Kommitté valde också SAS som sin partner inför de paralympiska spelen i Tokyo 2020. Avtalet med Sveriges Paralympiska Kommitté innebär att SAS nu är olympisk och paralympisk partner till alla skandinaviska friidrottare i Tokyo.

Inför nästa år fortsätter vi att anpassa vårt nätverk för att underlätta för våra kunder. Inför det kommande sommarprogrammet lanserar vi 14 nya direktlinjer och 5 helt nya destinationer från Skandinavien, däribland Bari (Italien), Rhodos (Grekland), Tivat (Montenegro), Zadar (Kroatien) och Valencia (Spanien).

FORTSATT ARBETE FÖR ATT MINSKA KLIMATPÅVERKAN

Utöver förnyelsen av flottan, som är vårt viktigaste initiativ för att minska koldioxidutsläppen, har vi också gjort framsteg inom flera projekt som stödjer vår utveckling mot mer hållbara flygresor och en minskad klimatpåverkan.

Vi har fortsatt vårt arbete med att öka tillgången på och användningen av biobränsle och har gjort det lättare för resenärerna att köpa till biobränsle, utöver den mängd som SAS redan använder.

Den 31 oktober hade vi nöjet att meddela att det svenska längdlandslaget investerar i biobränsle för att minska sina utsläpp. Laget köper biobränsle som motsvarar deras bränsleförbrukning för deras flygresor mellan Stockholm och Östersund.

SAS COO, Simon Pauck Hansen, utsågs nyligen till ordförande för flyggruppen i det klimatpartnerskap som den danska regeringen inlett. Partnerskapet är ett av 13, där samtliga branscher i Danmark är engagerade för att uppfylla de ambitiösa klimatmål som den danska regeringen satt upp. SAS ser fram emot att kunna spela en viktig roll i partnerskapet och ta en ledarroll i arbetet för ett mer hållbart flygresande.

De koldioxidutsläpp som vi inte kan undvika med dagens teknik fortsätter vi att koldioxidkompensera för. Vi gör detta genom Natural Capital Partners, som investerar i energiprojekt som minskar utsläppen runt om i världen, exempelvis genom vindkraft i Indien. Vid kvartalets slut hade vi kompenserat för drygt 3,9 miljoner kundresor med SAS, vilket motsvarar 40% av de alla passagerarrelaterade koldioxidutsläpp under fjärde kvartalet.

FÖRBÄTTRAD OPERATIV EFFEKTIVITET

Vårt arbete med att stärka den operativa kvaliteten fortsätter. Under kvartalet ökade regulariteten med 0,6 procentenheter till 98,9% och punktligheten ökade med 1,7 procentenheter till 82,5%. Förutom att förbättringarna ger våra kunder en bättre upplevelse ledde de också till lägre kostnader för trafikstörningar.

Vi nådde målet för året på 0,9 miljarder SEK i effektiviseringar. Återstående 0,6 miljarder SEK av totalt 3 miljarder SEK kommer att uppnås under det kommande räkenskapsåret, enligt plan.

Under kvartalet införde vi även en ny organisationsstruktur för att tydliggöra ansvar och öka takten i vårt effektiviseringsarbete.

VI BLICKAR FRAMÅT

SAS uppfyllde inte två av sina tre finansiella mål för 2018/2019, trots ett starkt fjärde kvartal. Den finansiella beredskapen fortsätter vara god, men avkastningen på investerat kapital uppgick till 8%, vilket var en besvikelse, och vår justerade nettoskuld mot EBITDAR ökade till 3,7x.

Utfallet är inte tillfredsställande och innebär att det krävs ytterligare ansträngningar för att effektivisera verksamheten och stärka konkurrenskraften. Vår strategi som har resulterat i stora förbättringar sedan 2012 ligger fast. Inom ramen för strategin har vi påbörjat fler initiativ för att ytterligare öka effektiviteten, flexibiliteten och konkurrenskraften under de kommande åren.

Några av initiativen kommer att ge resultat redan under 2020, medan andra lägger grunden till en ökad effektivitet för åren därefter. Som en del av vårt arbete inom digitalisering och Lean har vi avsatt 120 MSEK i omstruktureringskostnader för att påskynda automatiseringen av administrativa uppgifter och därmed minska administrationskostnaderna.

Våra investeringar i en enhetsflotta för SAS Scandinavia kommer att ge stora fördelar i verksamheten, men på grund av den omskolning som krävs kommer produktiviteten att påverkas negativt de närmaste åren. Under 2021, när Arlanda blir vår andra bas med enhetsflotta efter Kastrup, kommer dock några av fördelarna realiseras genom lägre standby-nivåer och underhållskostnader.

Vi kommer också att se effekterna av ett förbättrat utnyttjande av tillgångar och personal. Vårt mål är att ha ett nytt system och nya planeringsprocesser på plats till 2022. Men redan under 2020 kommer det att hjälpa oss att öka vår operationella kvalitet och realisera fler effektiviseringar, vilket kommer att generera besparingar på 75 MSEK redan nästa år.

Slutligen behöver vi stärka vår operativa modell ytterligare för att öka produktiviteten och flexibiliteten. Omkring 20% av destinationerna i vårt nätverk passar för flygplan i storleken mellan A320neo (180 säten) och CRJ (90 säten). Våra äldre flygplan med 120–150 säten, som används inom detta segment idag, måste ersättas under de närmaste åren och för närvarande har ingen ersättningsorder lagts. Att ha en rätt dimensionerade flotta är helt avgörande ur ett lönsamhetsperspektiv, men också en viktig del av vår resa mot en mer hållbar framtid. För att lägga en order på nya flygplan måste vi säkerställa att vi behåller fördelarna med en enhetsflotta i samtliga produktionsplattformar och att flygplanstypen lever upp till SAS standard. Vi måste även säkerställa att vi har konkurrenskraftiga avtal lämpliga för trafik med medelstora plan.

Sammanfattningsvis medför alla dessa initiativ en stor långsiktig potential och de tillkommande effektiviseringarna beräknas ge besparingar på brutto 1,5–2,0 miljarder SEK från 2022/2023 och framåt. Under 2020 förväntar vi oss att initiativen kommer att bidra till helårsmålet om 0,6 miljarder SEK i effektiviseringar.

UTSIKTER

De osäkra ekonomiska framtidsutsikterna och framväxande avmattningen i stora ekonomier kommer att påverka efterfrågan från kunderna negativt. Den fortsatt svaga svenska och norska kronan mot US-dollarn och euron förblir också en utmaning. Inför nästa år förutser vi därför en betydande lägre marknadstillväxt, både i fråga om efterfrågan och utbud.

Mot bakgrund av dessa marknadsförhållanden, i kombination med högre kostnader för nya flygplan och mer utbildningstid samt införandet av IFRS 16, förväntar vi oss en EBIT-marginal om 3–5% för 2019/2020. Av samma skäl förväntar vi oss en ökad förlust under första kvartalet 2019/2020 jämfört med föregående år.

Jag vill också passa på att tacka alla SAS medarbetare och samarbetspartners för deras arbete under året. Jag vill även tacka våra kunder och ser fram emot att få hälsa er välkomna ombord på någon av våra 800 dagliga flygningar under 2020!

Stockholm den 5 december 2019

Rickard Gustafson VD och koncernchef

KOMMENTARER TILL SAS RÄKENSKAPER

MARKNADS- OCH TRAFIKUTVECKLING

Kapaciteten på den skandinaviska marknaden, mätt i antal erbjudna säten, minskade med 0,4% jämfört med samma kvartal föregående år. Samtidigt minskade det totala antalet passagerare på den skandinaviska marknaden med 1,9%. För SAS ökade antalet passagerare med 2,3%.

Blickar man framåt så förväntas antalet erbjudna säten på den skandinaviska marknaden minska med 1,6% under SAS första kvartal 2020 och öka med 1,7% under andra kvartalet. Under samma perioder föregående år ökade antalet erbjudna säten med 4,4% respektive 0,4%.

RESULTATANALYS AUGUSTI–OKTOBER 2019

Resultaträkning	Aug-okt 2019	Aug-okt 2018	Föränd ring mot fg år	Valuta effekter	Föränd ring mot fg år (Valuta just.)
Totala rörelseintäkter	13 463	12 678	785	270	515
Totala rörelsekostnader*	-10 702	-10 505	-197	-263	66
EBITDAR före jämförelse störande poster	2 761	2 173	588	7	581
EBIT före jämförelse störande poster	1 317	953	364	-62	426
Resultat före skatt (EBT)	1 096	789	307	-72	379

* Exklusive avskrivningar, leasingkostnader flygplan och jämförelsestörande poster

Intäkter

Intäkterna uppgick till 13 463 (12 678) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 515 MSEK högre än motsvarande period föregående år och den valutajusterade avvikelsen förklaras nedan.

Passagerarintäkterna ökade med 4,6%, vilket främst beror på 312 MSEK från en högre yield och 186 MSEK från en ökning av den reguljära kapaciteten (ASK). Ökningen motverkades delvis av en lägre kabinfaktor vilket påverkade intäkterna negativt om 46 MSEK.

Fraktintäkterna minskade med 75 MSEK, främst beroende på lägre volymer och sänkt bränslepris. Charterintäkterna var 47 MSEK högre, främst beroende på högre volymer. Övriga trafikintäkter ökade med 11 MSEK, främst beroende på förbokade säten och outnyttjade biljetter.

Övriga rörelseintäkter var 80 MSEK högre jämfört med motsvarande period föregående år, främst beroende på högre intäkter från kreditkortsavgifter, biljettavgifter och försäljning av EuroBonus-poäng.

Operativa och finansiella kostnader

Personalkostnaderna uppgick till -2 609 (-2 433) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster ökade personalkostnaderna med 146 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen avser normala löneökningar och fler medarbetare, delvis motverkat av effektiviseringsåtgärder.

Övriga rörelsekostnader för kvartalet uppgick till -8 223 (-8 201) MSEK, se not 3. Kostnaderna bestod till stor del av flygbränsle om -2 780 (-2 455) MSEK, motsvarande en ökning om 325 MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 122 MSEK eller 4,6%. Kostnaden påverkades positivt om 332 MSEK till följd av ett lägre flygbränslepris. Minskningen i flygbränslepris motverkades av hedgeeffekter om -427 MSEK. Volymeffekter påverkade kostnaden positivt om 18 MSEK. Luftfartsavgifter om -1 179 (-1 117) MSEK var 29 MSEK (valutajusterat) högre än föregående år på grund av större volymer. Tekniska underhållskostnader under kvartalet uppgick till -788 (-843) MSEK. Justerat för valuta minskade de tekniska underhållskostnaderna med 121 MSEK, främst till följd av lägre motorkostnader. Wet lease-kostnader uppgick till -385 (-340) MSEK. Justerat för valuta ökade wet lease-kostnaden

med 23 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år, vilket beror på högre volymer och priser.

Implementeringen av pågående effektiviseringsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om cirka 228 MSEK.

Leasingkostnader flygplan uppgick till -943 (-817) MSEK. Justerat för valuta ökade leasingkostnaderna med 57 MSEK till följd av nya leasingavtal.

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -91 (-131) MSEK, varav räntenetto -75 (-125) MSEK. Minskningen beror främst på högre finansiella intäkter och kapitaliseringen av räntekostnader på förskottsbetalningar.

Periodens resultat

Under kvartalet genererade SAS ett rörelseresultat om 1 187 (920) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till 1 096 (789) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till 861 (623) MSEK. Skattekostnaden uppgick till -235 (-166) MSEK.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 270 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna, inklusive leasingkostnaderna, om 332 MSEK. Valutakurserna påverkade rörelseresultatet negativt om 62 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 10 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 72 MSEK på resultatet före skatt. Effekten avser främst en starkare USD.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till -130 (-33) MSEK, varav -201 (-29) MSEK hänför sig till omstruktureringskostnader för personal och 71 (-100) MSEK avser upplösning av en gratifikation. Av de ursprungliga 100 MSEK som resultatfördes 2017/2018 kommer 29 MSEK att delas ut till SAS medarbetare. I jämförelsetalen hänför sig 302 MSEK till realisationsresultat från flygplansaffärer och -206 MSEK till nedskrivningar.

RESULTATANALYS NOVEMBER 2018–OKTOBER 2019

	Nov–okt 2019	Nov–okt 2018	Föränd ring mot fg år	Valuta effekter	Föränd ring mot fg år (Valuta just.)
Totala rörelseintäkter	46 736	44 718	2 018	1 180	838
Totala rörelsekostnader*	-40 176	-37 424	-2 752	-1 486	-1 266
EBITDAR före jämförelse störande poster	6 560	7 294	-734	-306	-428
EBIT före jämförelse störande poster	1 158	2 616	-1 458	-583	-875
Resultat före skatt (EBT)	794	2 050	-1 256	-593	-663

Resultaträkning

* Exklusive avskrivningar, leasingkostnader flygplan och jämförelsestörande poster

Intäkter

Intäkterna uppgick till 46 736 (44 718) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 838 MSEK högre än motsvarande period föregående år och den valutajusterade avvikelsen förklaras nedan. Den negativa effekten på intäkterna från strejken uppskattas till omkring 730 MSEK.

Passagerarintäkterna ökade med 1,3%, vilket främst beror på 1 097 MSEK från en högre yield. Den högre yielden motverkades av lägre reguljär kapacitet (ASK) och kabinfaktor som påverkade intäkterna negativt om 349 MSEK respektive 279 MSEK.

Fraktintäkterna minskade med 202 MSEK, främst beroende på lägre volymer och sänkt bränslepris. Charterintäkterna var 141 MSEK högre, främst beroende på högre volymer. Övriga trafikintäkter ökade med 182 MSEK, främst beroende på outnyttjade

Övriga rörelseintäkter var 248 MSEK högre än motsvarande period föregående år, främst beroende på högre intäkter från kreditkortsavgifter och försäljning av EuroBonus-poäng.

Operativa och finansiella kostnader

Personalkostnaderna uppgick till -9 934 (-9 441) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster ökade personalkostnaderna med 362 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen avser normala löneökningar och fler medarbetare, delvis motverkat av effektiviseringsåtgärder.

Övriga rörelsekostnader uppgick till -30 253 (-28 338) MSEK, se not 3. Kostnaderna bestod till stor del av flygbränsle om -9 672 (-7 994) MSEK, motsvarande en ökning om 1 678 MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 1 002 MSEK eller 11,6%. Kostnaden påverkades positivt om 485 MSEK till följd av ett lägre flygbränslepris. Minskningen i flygbränslepris motverkades av hedgeeffekter om -1 557 MSEK. Volymeffekter påverkade kostnaden positivt om 220 MSEK. Luftfartsavgifter om -4 194 (-4 159) MSEK var 112 MSEK (valutajusterat) lägre än föregående år på grund av stora prissänkningar samt lägre volym. Tekniska underhållskostnader uppgick till -2 893 (-2 897) MSEK. Justerat för valuta minskade de tekniska underhållskostnaderna med 239 MSEK, främst till följd av lägre motorkostnader. Wet lease-kostnader uppgick till -1 472 (-1 283) MSEK. Justerat för valuta ökade wet lease-kostnaderna med 101 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år, vilket främst beror på högre volymer och en avtalsförlikning.

Implementeringen av pågående effektiviseringsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om cirka 855 MSEK.

Leasingkostnader för flygplan uppgick till -3 561 (-3 156) MSEK. Justerat för valuta ökade leasingkostnaderna med 128 MSEK.

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -372 (-480) MSEK, varav räntenetto -312 (-430) MSEK. Minskningen beror främst på högre finansiella intäkter och kapitaliseringen av räntekostnader på förskottsbetalningar.

Periodens resultat

SAS genererade ett rörelseresultat om 1 166 (2 530) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till 794 (2 050) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till 621 (1 595) MSEK. Skatt uppgick under perioden till -173 (-455) MSEK.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 1 180 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna, inklusive leasingkostnaderna, om 1 763 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 583 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 10 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 593 MSEK på resultatet före skatt. Effekten avser främst en starkare USD.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till 8 (-86) MSEK, varav 112 (479) MSEK hänför sig till realisationsresultat från flygplansaffärer och -230 (-255) MSEK avser omstruktureringskostnader för personal och fastigheter. Nedskrivning av tillgångar uppgick till -93 (-206) MSEK och 71 (-100) MSEK avser upplösning av en gratifikation. Av de ursprungliga 100 MSEK som resultatfördes 2017/2018 kommer 29 MSEK att delas ut till SAS medarbetare. Övriga jämförelsestörande poster avser en avtalsförlikning och en upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter i Kina. Avyttringen av SAS aktieinnehav i Air Greenland gav ett realisationsresultat om noll. I jämförelsetalen avser -4 MSEK försäljningen av dotterföretaget Cimber.

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING OKTOBER 2019

Tillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar ökade med 3 247 MSEK under perioden. I förändringen ingår periodens

investeringar 6 191 MSEK, avskrivningar -1 924 MSEK, avyttringar -1 224 MSEK samt övrigt och valutaeffekter 204 MSEK. I periodens investeringar ingår bland annat leveransbetalningar för sex nya Airbus A320neo, en Airbus A330 och köp av tre Boeing 737 som tidigare var operationellt leasade. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus.

Finansiella anläggningstillgångar minskade med 2 093 MSEK, vilket främst är hänförligt till en minskning av SAS förmånsbestämda pensionsplaner och spärrade bankmedel, delvis motverkat av en ökning av uppskjutna skattefordringar.

Kortfristiga fordringar minskade med 293 MSEK. Minskningen är huvudsakligen hänförlig till lägre räntebärande fordringar.

Likvida medel uppgick till 8 763 (9 756) MSEK per 31 oktober 2019. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 2 899 (2 785) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 38% (42%) av SAS fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital har minskat med 1 896 MSEK sedan den 31 oktober 2018. Minskningen är främst hänförlig till inlösen av preferensaktier om -1 086 MSEK, periodens resultat om 621 MSEK, aktuariella effekter på förmånsbestämda pensionsplaner om -1 752 MSEK och förändringar i kassaflödessäkringar om -1 109 MSEK. Eget kapital inkluderar en hybridobligation om 1 500 MSEK emitterad i oktober 2019. Hybridobligationens nettoposition redovisad i eget kapital är 1 477 MSEK, efter emissionskostnader. Hybridobligationen är efterställd och endast prioriterad framför aktiekapitalet. Hybridobligationen löper med en rörlig kupongränta om STIBOR 3 månader plus en marginal om 8,25% de fem första åren och stiger därefter till STIBOR 3 månader plus en marginal om 13,25% om den inte löses in. Hybridobligationen har evig löptid, men SAS har rätt att lösa in den efter fem år och vid varje räntebetalningsdag därefter. För förändring i eget kapital i sammandrag – se sidan 10.

Långfristiga skulder ökade med 1 515 MSEK och kortfristiga skulder ökade med 194 MSEK. Ökningen i skulder berodde huvudsakligen på förändrade marknadsvärden på finansiella derivat, valutaeffekter samt högre trafikavräkningsskuld.

Räntebärande skulder

Den 31 oktober 2019 uppgick den räntebärande skulden till 11 283 MSEK, en ökning med 1 191 MSEK sedan den 31 oktober 2018. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 2 364 MSEK respektive 2 362 MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober 2018 ingår negativ utveckling av det verkliga värdet på finansiella derivat som har ökat skulden med 738 MSEK. Valutaomvärdering har ökat skulden med 403 MSEK, och upplupen ränta och andra poster har ökat skulden med 48 MSEK.

SAS emitterade under 2014 ett konvertibelt obligationslån som återbetalades den 1 april 2019 till ett nominellt värde om 1 574 MSEK.

Finansiell nettoskuld

Den 31 oktober 2019 uppgick den finansiella nettoskulden till 328 MSEK, en ökning med 2 760 MSEK sedan den 31 oktober 2018. Ökningen är främst hänförlig till ett negativt kassaflöde före finansieringsverksamheten, förändrade marknadsvärden på finansiella derivat och inlösen av preferensaktier. Ökningen motverkades delvis av hybridobligationen som emitterades i oktober 2019.

Nyckeltal

Per 31 oktober 2019 uppgick avkastning på investerat kapital (ROIC) till 8%, en försämring med 6 procentenheter sedan 31 oktober 2018. Minskningen är främst hänförlig till ett lägre justerat rörelseresultat (EBIT).

Den finansiella beredskapen har minskat med 4 procentenheter, och uppgick till 38% vid utgången av kvartalet. Minskningen är hänförlig till lägre likvida medel samt högre fasta kostnader.

Den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR förändrades

och uppgick till 3,7x. Per 31 oktober 2018 var nyckeltalet 2,7x. Förändringen är främst hänförlig till en ökad justerad finansiell nettoskuld.

Per 31 oktober 2019 uppgick soliditeten till 16%, en försämring från 21% per 31 oktober 2018. Minskningen är främst hänförlig till förändringen av totalresultatet om -2 260 MSEK.

För balansräkning − se sidan 9.

KASSAFLÖDESANALYS – 2018/2019

Kassaflödet för helåret uppgick till -993 (917) MSEK. Likvida medel uppgick till 8 763 MSEK, jämfört med 9 756 MSEK per 31 oktober 2018.

Löpande verksamheten

För hela räkenskapsåret uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar till 2 305 (3 512) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år är främst hänförlig till lägre resultat före skatt.

Rörelsekapitalförändringen låg i linje med föregående år och uppgick till 1 013 (1 047) MSEK.

Investeringsverksamheten

Investeringarna uppgick till 6 191 (6 840) MSEK varav 5 979 (6 722) MSEK avsåg flygplan. Beloppen inkluderar leveransbetalningar för sex nya Airbus A320neo och en Airbus A330. Dessutom köptes tre Boeing 737 som tidigare var operationellt leasade. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för flygplansunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus.

SAS aktieinnehav i Air Greenland såldes i maj för 394 MSEK. Försäljning av anläggningstillgångar avser sale and leaseback av den Airbus A330 som förvärvats under året samt sale and leaseback av flygplansmotorer.

Finansieringsverksamheten

Nyupplåningen var 2 292 (3 853) MSEK medan amorteringarna uppgick till 2 362 (2 921) MSEK, vilket inkluderar 1 574 MSEK för det konvertibla obligationslånet som återbetalades i april 2019. I december genomfördes en inlösen av samtliga preferensaktier för en sammanlagd likvid om 1 112 MSEK. En hybridobligation emitterades i oktober, som efter emissionskostnader inbringade 1 474 MSEK.

För kassaflödesanalys – se sidan 11.

SÄSONGSVARIATIONER

Efterfrågan på SAS marknader, mätt som trafik (RPK), är säsongsmässigt låg under november–april och högst under maj–oktober. Andelen förtidsbokningar är däremot störst under perioden januari–maj vilket har en positiv påverkan på rörelsekapitalet.

Säsongsvariationerna i efterfrågan påverkar kassaflödet och resultatet olika. Passagerarintäkterna redovisas när resenärerna genomför sina resor medan kassaflödet påverkas positivt i samband med att antalet bokningar stiger. Det gör att intäkterna ökar under månader med hög trafik från maj till oktober. Eftersom en

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC)

SAS målsättning är en avkastning på investerat kapital (ROIC) på minst 12% över en konjunkturcykel.

ROIC, 12 MÅN RULLANDE, % JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR

stor andel av ett flygbolags kostnader är fasta påverkas resultatet med svängningarna i intäktsnivåerna.

Eftersom trafiken är lägre under perioden november–april är första och andra kvartalet under SAS räkenskapsår säsongsmässigt de svagaste kvartalen resultatmässigt. Kassaflödet från löpande verksamheten är däremot normalt säsongsmässigt svagt under första och tredje kvartalet.

FINANSIELLA MÅL

SAS övergripande finansiella mål är att skapa värden för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med sitt kunderbjudande, effektiviseringar och hållbarhet för att skapa en grund för långsiktigt hållbar lönsamhet.

Vi verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen har SAS tre finansiella mål:

• Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga 12% över en konjunkturcykel.
• Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR: ska vara lägre än tre gånger (3x).
• Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av SAS årliga fasta kostnader.

Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.

Skuldsättningsmåttet - Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR - är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre gånger (3x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

Målet för den finansiella beredskapen är 25% av de årliga fasta kostnaderna. Detta täcker normalt SAS trafikavräkningsskuld och motsvarar även myndighetskrav kring tillgänglig likviditet.

UTSIKTER FÖR 2019/2020

För 2019/2020 förväntar SAS kunna leverera en EBIT-marginal före jämförelsestörande poster på 3–5%.

Utsikterna bygger på följande förutsättningar och antaganden: • Flygbränslepris uppgående till 590 USD/ton

• Växelkurs USD/SEK på 9.8 och NOK/SEK på 1.08
• Kapacitetstillväxt (ASK) på 5%

Kv 4 2019

Kv 3 2019

JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/

SAS målsättning är att den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR ska

3,0x 3,4x

Kv 2 2019

EBITDAR

vara under 3x.

2,7x

Kv 1 2019

Kv 4 2018

• Effektiviseringsåtgärder uppgående till 0,6 miljarder SEK
• Utsikterna bygger på att inget oförutsett inträffar.

För första kvartalet 2019/2020 förväntar sig SAS också en ökad förlust jämfört med föregående år.

FINANSIELL BEREDSKAP

SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna.

FINANSIELL BEREDSKAP, %

RISK- OCH OSÄKERHETSFAKTORER

SAS arbetar strategiskt med att utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar identifiering av nya risker samt kända risker såsom förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras inom verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen.

SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt ta del av fördelaktiga förändringar i valutakurser och bränslepriser.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80% av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50% av förväntade volymer för perioden 12 till 18 månader. Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs genom en blandning av så kallade swaps och optioner.

För den kommande 12-månadersperioden, har SAS säkrat 62% av flygbränsleförbrukningen till ett genomsnittligt maxpris på 645 USD/ton. Om bränslepriset sjunker under 571 USD/ton, skulle 60% av SAS bränsleförbrukning vara säkrat på ett genomsnittligt pris på 605 USD/ton. Tabellen nedan visar säkringarna för de kommande fyra kvartalen.

Säkring av flygbränsle, USD/TON

För utländska valutor är policyn att säkra 40–80%. Vid kvartalets utgång hade SAS säkrat 44% av det förväntade USD-underskottet för de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med en kombination av terminer och optioner. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 65%. Baserat på valutaexponeringen innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1% en negativ resultatpåverkan på 53 MSEK, exklusive säkringseffekt. En försvagning av USD mot SEK med 1% ger en positiv resultateffekt på 137 MSEK, exklusive säkringseffekt.

Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under 2019/2020, förutsatt olika bränslepriser och dollarkurser, utfalla enligt tabell nedan inklusive säkring av flygbränsle.

Känslighetsanalys flygbränslekostnad nov 2019–okt 2020, mdr SEK1

Marknadspris	Växelkurs SEK/USD
	8,5	9,0	9,5	10,0	10,5
500 USD/ton	7,4	7,8	8,2	8,6	9,1
600 USD/ton	7,8	8,3	8,7	9,2	9,7
700 USD/ton	8,5	9,0	9,5	10,0	10,5
800 USD/ton	8,9	9,5	10,0	10,5	11,1

1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle vid kvartalets utgång.

Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Dessa effekter redovisas under "Övrigt" i "Övriga rörelsekostnader", se not 3, eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat.

SAS Bokslutskommuniké november 2018–oktober 2019 7

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut och muntligt förhör hölls i EU-domstolen i juli 2019. Dom förväntas under 2020.

Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

Ett stort antal före detta kabinanställda i SAS i Danmark driver en grupptalan mot SAS vid dansk domstol med krav om ytterligare inbetalningar från SAS till Fonden for Pensionsforbedring for Cabin Crew (CAU-fonden) under åberopande att CAU-fonden är en förmånsbestämd tillskottsordning. Köpenhamns Byret avslog i en dom i december 2016 de kabinanställdas krav om ytterligare inbetalningar från SAS till CAU-fonden. De kabinanställda överklagade domen i januari 2017 och domstolsbehandling kommer att äga rum i mars 2020.

Efter pilotstrejken i SAS i april och maj 2019 vände sig drabbade passagerare till SAS för att erhålla standardiserad kompensation enligt EU-förordningen 261/2004. SAS bestred ansvar med hänvisning till att strejken var en extraordinär omständighet. I augusti 2019 avgjorde Allmänna reklamationsnämnden till förmån för SAS. Samma bedömning gjorde Transportklagenemnda i Norge i oktober 2019. Trots detta har ett antal passagerare och fordringsföretag stämt SAS vid nationella domstolar i flera EU-länder. I augusti 2019 initierade ett fordringsföretag som representerar ett stort antal berörda passagerare domstolsförfaranden mot SAS i Danmark och Sverige med anmodan om att domstolarna begär in ett preliminärt utlåtande från EU-domstolen om huruvida strejken var en extraordinär omständighet. Skulle någon av domstolarna hänskjuta frågan till CJEU kan förfarandet kan ta flera år. Om CJEU:s preliminära utlåtande går emot SAS kan SAS bli skyldigt att betala ersättning till passagerare som drabbats av strejken.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT

MSEK	Not	Kv4	Kv4	Kv1–4	Kv1–4
		Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018
Intäkter	2	13 463	12 678	46 736	44 718
Personalkostnader		-2 609	-2 433	-9 934	-9 441
Övriga rörelsekostnader	3	-8 223	-8 201	-30 253	-28 338
Leasingkostnader flygplan		-943	-817	-3 561	-3 156
Avskrivningar och nedskrivningar		-502	-632	-1 924	-1 763
Resultatandelar i intresseföretag		1	23	-10	35
Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag		0	0	0	-4
Resultat vid försäljning av flygplan och byggnader		0	302	112	479
Rörelseresultat (EBIT)		1 187	920	1 166	2 530
Resultat från andra värdepappersinnehav		0	0	0	0
Finansiella intäkter		41	31	172	129
Finansiella kostnader		-132	-162	-544	-609
Resultat före skatt (EBT)		1 096	789	794	2 050
Skatt		-235	-166	-173	-455
Periodens resultat		861	623	621	1 595
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		-44	34	-20	148
Kassaflödessäkringar – säkringsreserv, netto efter skatt		-162	-33	-1 109	-166
Poster som ej kommer att återföras i resultaträkningen:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsordningar, netto efter skatt		168	-134	-1 752	-915
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-38	-133	-2 881	-933
Summa totalresultat		823	490	-2 260	662
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderbolaget		861	623	621	1 595
Resultat per stamaktie (SEK)1		2,19	1,56	1,54	3,71
Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK)1		2,19	1,35	1,41	3,27

1) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget efter avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader för hybridobligationen i relation till 382 582 551 utestående stamaktier.

RESULTAT FÖRE SKATT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

MSEK	Kv4	Kv4	Kv1–4	Kv1–4
	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018
Resultat före skatt (EBT)	1 096	789	794	2 050
Nedskrivningar1	0	206	93	206
Omstruktureringskostnader2	201	29	230	255
Realisationsresultat3	0	-302	-112	-475
Övriga jämförelsestörande poster4	-71	100	-219	100
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	1 226	822	786	2 136

1) Nedskrivningar i perioden november till oktober om 93 (206) MSEK och augusti till oktober om 0 (206) MSEK avser flygplan.

2) Omstruktureringskostnader belastar resultatet som personalkostnader 230 (105) MSEK och fastighetsrelaterade kostnader 0 (150) MSEK i perioden november till oktober. I perioden augusti till oktober ingår personalkostnader med 201 (29) MSEK.

3) Realisationsresultat inkluderar flygplansförsäljningar om 112 (479) MSEK i perioden november till oktober samt avyttring av dotterföretag om 0 (-4) MSEK. I perioden augusti till oktober ingår vinst från flygplansförsäljningar om 0 (302) MSEK.

4) I perioden november till oktober ingår en avtalsförlikning och ett frisläppande av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter om -148 (0) MSEK och ett frisläppande av en reservering som ska delas ut till våra medarbetare som en gratifikation om -71 (100) MSEK. I perioden augusti till oktober ingår ett frisläppande av en reservering som gjordes förra året för att delas ut till våra medarbetare som en gratifikation om -71 (100) MSEK.

KONCERNENS BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 okt 2019	31 okt 2018	31 okt 2017
Immateriella tillgångar	1 416	1 498	1 581
Materiella anläggningstillgångar	15 569	12 240	10 692
Finansiella anläggningstillgångar	5 296	7 389	7 979
Summa anläggningstillgångar	22 281	21 127	20 252
Övriga omsättningstillgångar	346	401	321
Kortfristiga fordringar	2 622	2 915	3 146
Likvida medel1	8 763	9 756	8 836
Summa omsättningstillgångar	11 731	13 072	12 303
Summa tillgångar	34 012	34 199	32 555
Eget kapital	5 372	7 268	8 058
Långfristiga skulder	13 526	12 011	9 363
Kortfristiga skulder	15 114	14 920	15 134
Summa eget kapital och skulder	34 012	34 199	32 555
Eget kapital per stamaktie (SEK)2	10,12	16,11	13,28
Räntebärande tillgångar	12 960	16 549	16 245
Räntebärande skulder	11 283	10 092	8 575
Rörelsekapital	-13 313	-13 347	-12 263

1) Per 31 oktober 2019, inklusive fordran övriga finansiella institut 290 (339) MSEK.

2) Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare exklusive totalt preferenskapital och hybridobligationen i relation till 382 582 551 utestående stamaktier.

SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 31 OKTOBER 2019

	Enligt balans räkningen	Varav finansiell nettoskuld
Finansiella anläggningstillgångar	5 296	1 904
Kortfristiga fordringar	2 622	288
Likvida medel	8 763	8 763
Långfristiga skulder	13 526	9 450
Kortfristiga skulder	15 114	1 833

Finansiell nettoskuld 328

Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till www.sasgroup.net där varje delårsrapport finns publicerad.

KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG

Totalt eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare

MSEK	Aktie kapital1	Övrigt tillskjutet kapital2	Säkrings reserver	Omräknings reserv	Balanserade vinstmedel3	Hybrid obligation	Summa eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 november 2017	6 776	327	1 472	-198	-319		8 058
Effekt av ny redovisningsprincip, IFRS 9			-20		20		0
Justerat ingående eget kapital, 1 november 2017	6 776	327	1 452	-198	-299	-	8 058
Nyemission	1 055				178		1 233
Utdelning på preferensaktier					-105		-105
Inlösen av preferensaktier	-99				-2 480		-2 579
Totalresultat november–oktober			-160	147	674		661
Utgående balans 31 oktober 2018	7 732	327	1 292	-51	-2 032	-	7 268
Effekt av ny redovisningsprincip, IFRS 9 och IFRS 15					-27		-27
Justerat ingående eget kapital, 1 november 2018	7 732	327	1 292	-51	-2 059	-	7 241
Inlösen av preferensaktier	-42				-1 044		-1 086
Eget kapitalandel av konvertibelt lån		-157			157		0
Hybridobligation						1 500	1 500
Hybridobligation ränta och kostnader					-23		-23
Totalresultat november–oktober			-1 109	-20	-1 131		-2 260
Utgående balans 31 oktober 2019	7 690	170	183	-71	-4 100	1 500	5 372

1) Antal aktier i SAS AB: 382 582 551 (382 582 551) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 0 (2 101 552) preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK.

2) Beloppet består av överkursfonder.

3) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/2018.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	Kv4	Kv4	Kv1–4	Kv1–4
	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt (EBT)	1 096	789	794	2 050
Avskrivningar och nedskrivningar	502	632	1 924	1 763
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier	0	-302	-112	-475
Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	102	171	-248	219
Betald skatt	0	-1	-53	-45
Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital	1 700	1 289	2 305	3 512
Förändring av rörelsekapital	-501	-444	1 013	1 047
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 199	845	3 318	4 559
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer	-1 456	-1 418	-6 191	-6 840
Förvärv av dotterföretag	0	0	-16	0
Avyttring av dotter- och intresseföretag	0	0	394	-3
Försäljning av anläggningstillgångar m.m.	-52	1 231	1 233	4 164
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-1 508	-187	-4 580	-2 679
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	-309	658	-1 262	1 880
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Hybridobligation, netto efter transaktionskostnader	1 474	0	1 474	0
Nyemission	0	0	0	1 223
Utdelning på preferensaktier	0	-27	-26	-228
Inlösen av preferensaktier	0	0	-1 112	-2 579
Extern finansiering, netto	251	599	-67	621
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	1 725	572	269	-963
Periodens kassaflöde	1 416	1 230	-993	917
Omräkningsdifferens i likvida medel	-1	1	0	3
Likvida medel vid periodens början	7 348	8 525	9 756	8 836
Likvida medel vid periodens slut	8 763	9 756	8 763	9 756
Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie (SEK)	3,13	2,21	8,67	11,92

FINANSIELLA NYCKELTAL

	31 okt 2019	31 okt 2018	31 okt 2017
Avkastning på investerat kapital (ROIC)	8%	14%	13%
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR	3,7x	2,7x	3,1x
Finansiell beredskap	38%	42%	37%
Avkastning på eget kapital	14%	22%	18%
Soliditet	16%	21%	25%
Justerad soliditet	9%	13%	15%
Finansiell nettoskuld, MSEK	328	-2 432	-2 799
Skuldsättningsgrad	0,06	-0,33	-0,35
Justerad skuldsättningsgrad	4,70	2,70	2,28
Räntetäckningsgrad	2,5	4,4	3,8

SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut och andra värdefull information. För definitioner, se avsnitt Definitioner och begrepp. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

MODERBOLAGET SAS AB

Antal stam- och preferensaktieägare i SAS AB uppgick till 58 819 per 31 oktober 2019. Medelantal anställda uppgick till 3 (4). I december 2018 återlöstes 2 101 552 preferensaktier.

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	Kv1–4	Kv1–4
	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018
Intäkter	58	56
Personalkostnader	-48	-32
Övriga rörelsekostnader	-32	-32
Rörelseresultat (EBIT)	-22	-8
Finansnetto	-55	-18
Resultat före skatt (EBT)	-77	-26
Skatt	21	-14
Periodens resultat	-56	-40

Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat.

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 okt 2019	31 okt 2018	31 okt 2017
Finansiella anläggningstillgångar	14 703	14 643	14 661
Övriga omsättningstillgångar	137	134	463
Likvida medel	1	2	2
Summa tillgångar	14 841	14 779	15 126
Eget kapital	10 664	10 329	11 820
Långfristiga skulder	2 258	2 252	1 540
Kortfristiga skulder	1 919	2 198	1 766
Summa eget kapital och skulder	14 841	14 779	15 126

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

MSEK	Aktie kapital1	Bundna reserver	Fritt eget kapital2	Hybrid obligation	Summa eget kapital
Ingående balans 1 november 2018	7 732	405	2 192	-	10 329
Inlösen av preferensaktier	-42	42	-1 086		-1 086
Hybridobligation				1 500	1 500
Hybridobligation ränta och kostnader			-23		-23
Periodens resultat			-56		-56
Eget kapital 31 oktober 2019	7 690	447	1 027	1 500	10 664

1) Antal aktier: 382 582 551 (382 582 551) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 0 (2 101 552) preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK. 2) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/2018.

NOTER

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FINANSIELLA RAPPORTER

Delårsrapporten för SAS koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderbolaget har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2.

Redovisningsprinciperna följer de som beskrivs i årsredovisningen för 2017/2018. Från och med den 1 november 2019 til lämpar SAS koncernen den nya redovisningsstandarden IFRS 16 "Leasing". Effekten från införandet av IFRS 16 beskrivs i denna not på sidorna 14–15.

Sedan den 1 november 2018 tillämpar SAS de nya redovisningsstandarderna IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" och IFRS 9 "Finansiella instrument". Av tabellen nedan framgår effekten från införandet av IFRS 9 och IFRS 15 på eget kapital och andra poster i balansräkningen per övergångsdatumet 1 november 2018. IFRS 15 tillämpas enligt den modifierade retroaktiva metoden,

vilket innebär att den ingående balansen per 1 november 2018 justeras för att spegla effekten av IFRS 15, men tidigare perioder har inte räknats om. IFRS 9 tillämpas sedan den 1 november 2018. Vägledningen för säkringsredovisning tillämpas framåtriktat med undantag för redovisning av förändringar i optioners tidsvärde som tillämpas retroaktivt, vilket innebär att jämförelseperioderna har räknats om och ingående balans per 1 november 2017 har justerats. Jämförelsetalen för rullande 12 månader, februari 2016–januari 2017, har inte räknats om eftersom det inte krävs omräkning av perioderna före den 1 november 2017 enligt IFRS 9. Alla övriga ändringar till följd av IFRS 9 tillämpas retroaktivt, men utan justering av jämförelseperioderna. Det innebär att ingående balans per 1 november 2018 har justerats för att spegla effekten av IFRS 9, men tidigare perioder har inte räknats om (med undantag för ändringar relaterade till tidsvärden ovan).

EFFEKT AV IFRS 9 OCH IFRS 15

MSEK	Rapporterat 31 oktober 2018	Justeringar IFRS 9	Justeringar IFRS 15	Justerad balans 1 november 2018
Kundfordringar	1 219	-14		1 205
Eget kapital	7 268	-11	-16	7 241
Trafikavräkningsskuld	5 681		21	5 702
Uppskjuten skattefordran	174	3	5	182

IFRS 9 FINANSIELLA INSTRUMENT

IFRS 9 "Finansiella instrument" ersätter IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Den nya vägledningen i IFRS 9 berör främst tre olika områden: klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. SAS tillämpar IFRS 9 retroaktivt från det datum den trädde i kraft, 1 november 2018, och har inte räknat om jämförelsesiffror, med undantag för vägledningen avseende förändringar av tidsvärdet på optioner där jämförelseperioderna har räknats om och ingående balans per 1 november 2017 har justerats. Enligt vad som nämnts ovan har jämförelsetalen för rullande 12 månader 2016–2017, inte räknats om. Övergången till IFRS 9 har lett till en minskning i eget kapital med 11 MSEK netto efter skatt per 1 november 2018.

Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde, och värderas och klassificeras därefter till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen av finansiella tillgångar beror på tillgångens egenskaper och inom vilken affärsmodell den hålls. Derivat värderas till verkligt värde. De avtalsmässiga villkoren för SAS övriga finansiella tillgångar föranleder betalningar som enbart är betalningar av kapitalfordran och ränta på utestående kapitalbelopp och de finansiella tillgångarna hålls i en affärsmodell vars syfte är att hålla finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. Till följd av denna klassificering värderas samtliga tillgångar utom derivat till upplupet anskaffningsvärde. Följaktligen redovisas tillgångar kontinuerligt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med avdrag för reservering för nedskrivningar. Av tabellen nedan framgår effekten på klassificeringen:

Finansiella tillgångar	Tidigare klassificering (IAS 39)	Ny klassificering (IFRS 9)	Förklaring
Andra långfristiga fordringar / Kundfordringar / Övriga fordringar	Låne- och kundfordringar	Upplupet anskaffningsvärde	Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.
Derivat	Säkringsinstrument, derivat	Verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)	Effektiva delen av förändringen i en verkligt värdesäkring redovisas i övrigt totalresultat.
Derivat	Innehav för handel	Verkligt värde via resultaträkningen (FVTPL)	Verkligt värde över resultaträkningen, ingen förändring.
Kortfristiga placeringar	Innehav för handel / Låne- och kundford ringar	Upplupet anskaffningsvärde	Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.
Kassa och bank	Låne- och kundfordringar	Upplupet anskaffningsvärde	Hanteras i en affärsmodell med målet att hålla till förfall. Betalningar är endast betalningar av kapitalbelopp och ränta.
Övriga skulder	Övriga skulder	Upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde prövas för nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster (ECL). Reservering för kundfordringar baseras alltid på förväntade kreditförluster under livstiden. Om det inte finns någon förväntning om att erhålla betalning skrivs hela tillgångens värde ned. Förluster och nedskrivningar redovisas som kostnader i resultaträkningen. Till följd av den nya nedskrivningsmodellen ökar reserveringen för förväntade förluster i kundfordringar med 14 MSEK. SAS övriga finansiella tillgångar är inte föremål för ytterligare reservering för nedskrivningar per övergångsdatumet.

Finansiella skulder

SAS klassificering och värdering av finansiella skulder påverkas inte av IFRS 9. Det innebär att finansiella skulder vid det första redovisningstillfället värderas till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Den nya vägledningen i IFRS 9 avseende fordringar påverkar inte SAS finansiella skulder per övergångsdatumet.

Säkringsredovisning

SAS tillämpar reglerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Ändringarna för SAS avser värdering av effektiviteten och optioners tidsvärde som identifieras i säkringsrelationen. När det gäller värdering av effektiviteten ersätts de tidigare kraven på att en säkring ska ligga mellan 80 och 125% av en övergripande bedömning om säkringsrelationen är effektiv eller inte. För optioner som identifieras i en säkringsrelation finns det en ny vägledning avseende förändringar av det verkliga värdet på tidsvärdet, om endast realvärdet identifieras i säkringsrelationen. Det initiala tidsvärdet behandlas som en kostnad för säkringsstrategin och förändringar i tidsvärdet redovisas i övrigt totalresultat och inte i resultaträkningen som i IAS 39. På löpande basis förväntas framöver en minskad volatilitet i resultaträkningen. Vägledningen för säkringsredovisning avseende förändringar av tidsvärdet på optioner tillämpas retroaktivt och jämförelseperioderna har räknats om. Övergångseffekten avser omklassificeringar i eget kapital per 1 november 2017 om 25 MSEK, före skatt, och en ökning i resultaträkningen för jämförelseperioden 1 november 2017–31 oktober 2018 om 9 MSEK, före skatt, vilket påverkar säkringsreserver i eget kapital.

IFRS 15 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER

IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" ersätter IAS 18 "Intäkter" och IAS 11 "Entreprenadavtal". IFRS 15 inför en ny principbaserad modell för redovisning av intäkter från avtal med kunder. Standarden introducerar en femstegsmodell som kräver att intäkter ska redovisas när kontroll över en vara eller tjänst har överförts till kunden. SAS tillämpar den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att ingående balanser per 1 november 2018 justeras, men tidigare perioder har inte räknats om. Effekten vid övergången till IFRS 15 är en minskning i eget kapital med 16 MSEK, netto efter skatt, vilket bedöms som ej väsentligt för koncernredovisningen.

Enligt tidigare redovisningsstandarder, IAS 18 och IAS 11, redovisade SAS passagerarintäkter och charterintäkter när transporten utfördes, cargointäkter när transporten var genomförd och övriga intäkter när varorna hade levererats eller tjänsten utförts. Alla kundkontrakt har analyserats med hjälp av femstegsmodellen. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle, som motsvarar samma tillfälle som intäkten redovisades enligt tidigare standarder. Eftersom transaktionspriset för dessa tjänster också är oförändrat och allokerat till de identifierade prestationsåtagandena har IFRS 15 inte lett till någon väsentlig förändring av intäktsredovisningen.

Den enda identifierade effekten avser ombokningsavgifter som enligt IAS 18 redovisades som intäkt vid ombokningstillfället. I den nya vägledningen är denna avgift en avtalsändring som redovisas då flygbiljetten utnyttjas. Det innebär att intäkterna redovisas senare än enligt tidigare standarder. Per övergångsdatumet ökade trafikavräkningsskulden med 21 MSEK, med en motsvarande minskning i eget kapital med 16 MSEK, netto efter skatt.

Som en följd av IFRS 15 har inte periodens resultat påverkats nämnvärt jämfört med vad det skulle ha varit om SAS hade fortsatt med IAS 18 och IAS 11.

Kompensation för förseningar och inställda flygningar

IFRS interpretation committee (IFRIC, IC) publicerade ett agendabeslut i september 2019 om kompensation för förseningar och inställda flygningar (IFRS 15). IC fastslår i sitt beslut att kompensation till kunder för förseningar och inställda flygningar är en rörlig ersättning i avtalet. Därför bör ersättningen redovisas som en justering av intäkter. SAS har tidigare redovisat kompensation till kunder under övriga rörelsekostnader. I enlighet med IC:s beslut håller SAS nu på att analysera effekterna och kommer i framtida rapportering att omklassificera kompensation till kunder för förseningar och inställda flygningar från rörelsekostnader till intäkter, i enlighet med IFRIC:s agendabeslut. De berörda beloppen är inte betydande, men är ännu inte kända i detalj.

IFRS 16 LEASING

Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS den nya redovisningsstandarden IFRS 16 "Leasing", enligt den modifierade retroaktiva metoden. IFRS 16 ersätter den tidigare standarden IAS 17 "Leasing". Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt ersätts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. Den finansiella skulden redovisas som ett belopp motsvarande nuvärdet av framtida leasingbetalningar för en leasad tillgång. Som en följd av SAS övergångsmetod värderas alla nyttjanderättstillgångar initialt till ett belopp som motsvarar den finansiella leasingskulden per övergångsdatumet. Leasingkostnaden som tidigare redovisades i resultaträkningen ersätts av en kostnad för avskrivning av nyttjanderättstillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. SAS har genomfört ett omfattande projekt inför införandet av IFRS 16, eftersom effekten på den finansiella rapporteringen är avsevärd.

De huvudsakliga tillgångar som leasas av SAS är, i väsentlighetsordning, flygplan, fastigheter och markanläggningar. Per 1 november 2019 kommer tillgångarna att öka med cirka 17 miljarder SEK på grund av redovisningen av nyttjanderättstillgångar. Leasingskulder och skulder avseende återställandekostnader (ingår i nyttjanderättstillgångar) ökar med samma belopp. Justeringar kommer att göras för nettning av förutbetalda leasingkostnader mot leasingskulder. Eftersom förändringen i tillgångar motsvarar förändringen i skulder förväntas den ackumulerade effekten av att initialt tillämpa IFRS 16 inte få någon påverkan på balanserade vinstmedel vid övergången.

En betydande påverkan från tillämpningen av IFRS 16 är att SAS kommer att exponeras för valutakursfluktuationer. De flesta nyttjanderättstillgångar kommer att denomineras i SEK, men motsvarande leasingskulder är denominerade i utländska valutor. Leasingskulder avseende flygplan är denominerade i USD, medan en del av fastigheter och markanläggningar är denominerade i NOK och DKK. Omräkningsrisken vid konverteringen av skulder i utländsk valuta till SEK är betydande, främst för USD/SEK eftersom att flygplansleasing kommer att vara en stor del av den finansiella skulden. SAS planerar att justera sin policy för säkring av utländska valutor från den 1 november 2019 för att hantera denna risk.

I SAS resultaträkning kommer nyttjanderättstillgångar att skrivas av linjärt. Räntekostnader hänförliga till leasingskulderna är högst i början av leasingperioden och minskar i takt med att leasingskulden amorteras. För närvarande kostnadsförs operationella leasingavtal för flygplan, fastigheter och markanläggningar i huvudsak linjärt över leasingperioden och redovisas i rörelseresultatet som leasingkostnader för flygplan och övriga rörelsekostnader. Med tanke på denna förändring i kostnadsmönstret där kostnader, på grund av räntekomponenten, redovisas tidigare under leasingperioden förväntas SAS resultat påverkas negativt under 2019/2020 till följd av IFRS 16. Den negativa påverkan på resultat före skatt (EBT) är beräknad till 400-500 MSEK. Beräkningen inkluderar inte omvärdering av leasingskulder till SEK och baseras på antaganden om utveckling i leaseportföljen. Över leasingperioden motsvarar totala kostnaderna till följd av IFRS 16 de kostnader som redovisades enligt IAS 17.

I årsredovisningen för 2018/2019 ges mer detaljer om effekten på SAS räkenskaper, inklusive redovisningsprinciper och nyckeltal. Som en följd av SAS övergångsmetod kommer den finansiella rapporteringen som SAS publicerar under 2019/2020 inte att inkludera omräknade jämförelsesiffror för 2018/2019. Däremot kommer SAS att publicera detaljerad information om IFRS 16 så att läsarna av de finansiella rapporterna kan förstå utfallet under 2019/2020 i förhållande till jämförelseåret.

LÅNGSIKTIGT INCITAMENTSPROGRAM

Den 13 mars 2019 beslutade SAS årsstämma i enlighet med styrelsens förslag att införa ett långsiktigt incitamentsprogram för SAS heltids- och deltidsanställda (med undantag för koncernledningen). I fråga om säkringsarrangemang godkände årsstämman styrelsens förslag om säkring i form av ett avtal om aktieswap med en tredje part. Incitamentsprogrammet har inte haft någon effekt på redovisningen eftersom resultatvillkoret (ROIC) inte har uppfyllts.

HYBRIDOBLIGATION

Eget kapital inkluderar en hybridobligation om 1 500 MSEK emitterad i oktober 2019. Hybridobligationens nettoposition redovisad i eget kapital uppgår till 1 477 MSEK, efter emissionskostnader. Hybridobligationen är efterställd och endast prioriterad framför aktiekapitalet. Hybridobligationen har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumentet, därför klassificeras den som ett egetkapitalinstrument i sin helhet enligt IAS 32.

NOT 2 INTÄKTER

SAS redovisar passagerarintäkter och charterintäkter när transporten har utförts, cargointäkter när transporten är genomförd och övriga intäkter när varorna har levererats eller tjänsten har utförts. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.

	Kv4	Kv4	Kv1–4	Kv1–4
	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018
Passagerarintäkter	10 300	9 633	35 479	34 077
Charterintäkter	760	709	2 117	1 957
Cargointäkter	362	418	1 506	1 632
Övriga trafikintäkter	813	790	2 936	2 701
Summa trafikintäkter	12 235	11 550	42 038	40 367
Övriga rörelseintäkter	1 228	1 128	4 698	4 351
Summa intäkter	13 463	12 678	46 736	44 718

TRAFIKINTÄKTER PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

		Inrikes		Intraskandinavien		Europa		Interkontinentalt		Summa
	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018
Passagerarintäkter	9 473	8 550	3 737	3 519	13 252	13 293	9 017	8 715	35 479	34 077
Charterintäkter	0	0	0	0	2 117	1 957	0	0	2 117	1 957
Cargointäkter	6	4	6	8	64	64	1 430	1 556	1 506	1 632
Övriga trafikintäkter	784	704	309	275	1 096	1 039	747	683	2 936	2 701
Summa trafikintäkter	10 263	9 258	4 052	3 802	16 529	16 353	11 194	10 954	42 038	40 367

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER PER REGION

	Danmark		Norge		Sverige		Europa		Övriga länder		Summa
	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018	Nov–okt 2018-2019	Nov–okt 2017–2018
Övriga rörelse intäkter	726	697	1 309	1 153	803	865	1 125	982	735	654	4 698	4 351

NOT 3 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Kv4	Kv4	Kv1–4	Kv1–4
	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018
Försäljnings- och distributionskostnader	-745	-728	-2 743	-2 583
Flygbränsle	-2 780	-2 455	-9 672	-7 994
Luftfartsavgifter	-1 179	-1 117	-4 194	-4 159
Cateringkostnader	-346	-349	-1 249	-1 263
Hanteringskostnader	-752	-705	-2 832	-2 663
Tekniskt flygplansunderhåll	-788	-843	-2 893	-2 897
Data- och telekommunikationskostnader	-457	-447	-1 637	-1 554
Wet lease-kostnader	-385	-340	-1 472	-1 283
Övrigt	-791	-1 217	-3 561	-3 942
Summa	-8 223	-8 201	-30 253	-28 338

NOT 4 KVARTALSVISA UPPGIFTER

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

MSEK	2016-2017				2017–18				2018–19
	Kv4	Helår	Kv1	Kv2	Kv3	Kv4	Helår	Kv1	Kv2	Kv3	Kv4	Helår
	Aug–okt	Nov–okt	Nov–jan	Feb–apr	Maj–jul	Aug–okt	Nov–okt	Nov–jan	Feb–apr	Maj–jul	Aug–okt	Nov–okt
Intäkter	11 644	42 654	8 978	9 916	13 146	12 678	44 718	9 534	10 187	13 552	13 463	46 736
Personalkostnader	-2 189	-9 205	-2 268	-2 355	-2 385	-2 433	-9 441	-2 401	-2 420	-2 504	-2 609	-9 934
Övriga rörelsekostnader	-7 418	-27 489	-5 871	-6 835	-7 431	-8 201	-28 338	-6 387	-7 593	-8 050	-8 223	-30 253
Leasingkostnader flygplan	-774	-3 116	-760	-765	-814	-817	-3 156	-787	-846	-985	-943	-3 561
Avskrivningar och ned skrivningar	-577	-1 635	-353	-374	-404	-632	-1 763	-419	-455	-548	-502	-1 924
Resultatandelar i intresseföretag	16	4	-9	-8	29	23	35	-9	-3	1	1	-10
Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag	0	-21	-4	0	0	0	-4	0	0	0	0	0
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par	78	995	104	47	26	302	479	8	0	104	0	112
Rörelseresultat (EBIT)	780	2 187	-183	-374	2 167	920	2 530	-461	-1 130	1 570	1 187	1 166
Resultat från andra värdepappers innehav	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Finansiella intäkter	35	148	34	30	34	31	129	44	44	43	41	172
Finansiella kostnader	-158	-611	-136	-144	-167	-162	-609	-159	-130	-123	-132	-544
Resultat före skatt (EBT)	657	1 725	-285	-488	2 034	789	2 050	-576	-1 216	1 490	1 096	794
Skatt	-167	-576	36	139	-464	-166	-455	107	283	-328	-235	-173
Periodens resultat	490	1 149	-249	-349	1 570	623	1 595	-469	-933	1 162	861	621
Hänförligt till:
Innehavare av aktier i moder bolaget	490	1 149	-249	-349	1 570	623	1 595	-469	-933	1 162	861	621

RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA

MSEK	Kv1	Kv1	Kv2	Kv2	Kv3	Kv3	Kv4	Kv4	Kv1–4	Kv1–4
	Nov–jan 2018–19	Nov–jan 2017–18	Feb–apr 2019	Feb–apr 2018	Maj–jul 2019	Maj–jul 2018	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018
Intäkter	9 534	8 978	10 187	9 916	13 552	13 146	13 463	12 678	46 736	44 718
EBITDAR	746	839	174	726	2 998	3 330	2 631	2 044	6 549	6 939
EBITDAR-marginal	7,8%	9,3%	1,7%	7,3%	22,1%	25,3%	19,5%	16,1%	14,0%	15,5%
Rörelseresultat (EBIT)	-461	-183	-1 130	-374	1 570	2 167	1 187	920	1 166	2 530
EBIT-marginal	-4,8%	-2,0%	-11,1%	-3,8%	11,6%	16,5%	8,8%	7,3%	2,5%	5,7%
Resultat före skatt (EBT)	-576	-285	-1 216	-488	1 490	2 034	1 096	789	794	2 050
Periodens resultat	-469	-249	-933	-349	1 162	1 570	861	623	621	1 595
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-724	-385	-1 211	-309	1 495	2 008	1 226	822	786	2 136
Resultat per stamaktie (SEK)	-1,25	-0,88	-2,44	-1,00	3,04	4,03	2,19	1,56	1,54	3,71
Kassaflöde före finansierings verksamheten	-2 566	-213	1 473	1 238	140	197	-309	658	-1 262	1 880
Medelantal anställda (FTE)	10 292	9 929	10 260	9 990	10 639	10 332	10 587	10 334	10 445	10 146

NOT 5 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

VERKLIGT VÄRDE OCH BOKFÖRT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

	31 oktober 2019			31 oktober 2018
MSEK	Bokfört värde	Verkligt värde		Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
			Finansiella tillgångar till verkligt
Säkrade derivat till verkligt värde	225	225	värde	636	636
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	23	23	Finansiella tillgångar innehav för handel	3 641	3 641
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	12 648	12 648	Övriga tillgångar	10 057	10 049
Summa	12 896	12 896		14 334	14 326
Finansiella skulder
Säkrade derivat till verkligt värde	891	891	Finansiella skulder till verkligt värde	141	141
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	17	17	Finansiella skulder innehav för handel	29	29
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	11 890	11 355	Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	11 675	10 977
Summa	12 798	12 263		11 845	11 147

Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan:

Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen.

Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar).

Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

VERKLIGT VÄRDEHIERARKI

		31 oktober 2019		31 oktober 2018
MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Summa		Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar
Säkrade derivat till verkligt värde	-	225	225	Finansiella tillgångar till verkligt värde	-	636	636
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	-	23	23	Finansiella tillgångar innehav för handel	287	3 354	3 641
Summa	-	248	248		287	3 990	4 277
Finansiella skulder
Säkrade derivat till verkligt värde	-	891	891	Finansiella skulder till verkligt värde	-	141	141
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	-	17	17	Finansiella skulder innehav för handel	-	29	29
Summa	-	908	908		-	170	170

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att helårsrapporten ger en rättvisande översikt av moderföretaget och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 5 december 2019

Carsten Dilling Styrelsens ordförande

Dag Mejdell Vice ordförande Monica Caneman Styrelseledamot

Lars-Johan Jarnheimer Styrelseledamot

Oscar Stege Unger Styrelseledamot

Liv Fiksdahl Styrelseledamot

Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot

Kay Kratky Styrelseledamot

Endre Röros Styrelseledamot

Cecilia van der Meulen Styrelseledamot

Crista Cere Styrelseledamot

Rickard Gustafson VD och koncernchef

Helårsrapporten har ej varit föremål för revision

TRAFIKTALSINFORMATION

REGULJÄR PASSAGERARTRAFIK

	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Förändr. mot f.g. år	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	8 083	7 896	+2,4%	28 451	28 794	-1,2%
RPK, passagerarkilometer (milj)	10 213	10 071	+1,4%	35 825	36 496	-1,8%
ASK, säteskilometer (milj)	13 299	13 056	+1,9%	48 471	49 023	-1,1%
Kabinfaktor	76,8%	77,1%	0,31	73,9%	74,4%	0,51
Passageraryield, valutajusterad	1,01	0,98	+3,1%	0,99	0,96	+3,2%
Passageraryield, nominell	1,01	0,96	+5,4%	0,99	0,93	+6,1%
Enhetsintäkt, PASK, valutajusterad	0,77	0,75	+2,7%	0,73	0,71	+2,5%
Enhetsintäkt, PASK, nominell	0,77	0,74	+5,0%	0,73	0,70	+5,3%
RASK, valutajusterad	0,84	0,82	+2,1%	0,80	0,79	+2,2%
RASK, nominell	0,84	0,80	+4,3%	0,80	0,76	+5,0%

1) Siffror i procentenheter

TOTAL TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK)

	Aug–okt 2019	Aug–okt 2018	Förändr. mot f.g. år	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2017–2018	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	8 540	8 346	+2,3%	29 761	30 082	-1,1%
RPK, passagerarkilometer (milj)	11 410	11 258	+1,3%	39 375	39 946	-1,4%
ASK, säteskilometer (milj)	14 610	14 385	+1,6%	52 371	52 781	-0,8%
Kabinfaktor	78,1%	78,3%	-0,21	75,2%	75,7%	-0,51
Enhetskostnad, CASK, valutajusterad	-0,75	-0,77	-1,7%	-0,79	-0,75	+4,4%
Enhetskostnad, CASK, nominell inkl. jämförelsestörande poster	-0,76	-0,76	-0,7%	-0,78	-0,73	+7,7%
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valutajusterad	-0,56	-0,58	-3,1%	-0,60	-0,59	+2,1%
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, nominell inkl. jämförelsestörande poster	-0,57	-0,59	-4,2%	-0,60	-0,58	+3,9%

1) Siffror i procentenheter

SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE

		Aug–okt 2019 vs. Aug–okt 2018	Nov–okt 2018–2019 vs. Nov–okt 2017–2018
	Trafik (RPK)	Kapacitet (ASK)	Trafik (RPK)	Kapacitet (ASK)
Interkontinentalt	-2,5%	0,9%	-3,3%	-3,0%
Europa/Intraskand	3,6%	1,5%	-1,6%	-0,9%
Inrikes	4,7%	4,9%	1,0%	2,0%

PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET

Produktivitet, Rullande 12 mån	Okt 2019	Okt 2018	Förändr. mot f.g. år
Flygplan, Blocktimmar/dag	9,3	9,6	-3,3%
Kabin, Blocktimmar/år	734	771	-5,1%
Piloter, Blocktimmar/år	637	687	-7,8%

	Okt	Förändr.
Miljöeffektivitet, rullande 12 mån	2019	mot f.g. år
Totala koldioxidutsläpp, miljon ton	4 206	-2,5%
Koldioxid per säteskilometer, gram	62	-1,7%

FLYGPLANSFLOTTA

SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 OKTOBER 2019

SAS koncernens flygplans flotta	Ålder	Ägda	Leasade	Wet lease	Summa	SAS Scandinavia	SAS Ireland	Wet lease	I trafik för SAS koncernen	Fasta order köp	Fasta order leasing
Airbus A330/340/350	12,9	10	6		16	16			16	8
Airbus A320-familjen	7,4	17	34		51	42	9		51	38	17
Boeing 737NG	15,2	28	30		58	58			58
Bombardier CRJ	4,0			25	25			25	25
ATR-72	4,7			8	8			8	8
Summa	10,2	55	70	33	158	116	9	33	158	46	17

Flygplan på fast order 2020–2024 per 31 oktober 2019	FY20	FY21	FY22	FY23	FY24
Airbus A320neo	15	2	15	18	2	52
Airbus A321neo LR	1	2				3
Airbus A350	4	4				8
Summa	20	8	15	18	2	63

DEFINITIONER

SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning.

Syftet med de alternativa nyckeltalen är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

Med nyckeltalen ges intressenter stöd till bedömning av SAS intjäning och prestation i övrigt. I de alternativa nyckeltal som beräknas med beaktande av kapitaliserade leasingkostnader (x7) ökas SAS skuldsättning som om operationellt leasade flygplan istället skulle varit ägda eller finansiellt leasade. Kapitaliserade leasingkostnader (x7) är en vedertagen metod i flygbranschen att uppskatta ej balansförda åtaganden avseende operationell flygplansleasing.

ASK, Offererade säteskilometer – Det totala antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs.

Avkastning på eget kapital – Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

CASK, Enhetskostnad – Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter).

EBIT – Rörelseresultat.

EBIT-marginal – Rörelseresultat (EBIT) dividerat med intäkterna.

EBITDA – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar.

EBITDA-marginal – EBITDA dividerat med intäkterna.

EBITDAR – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag, avskrivningar och leasingkostnader för flygplan.

EBITDAR-marginal – EBITDAR dividerat med intäkterna.

EBT – Resultat före skatt.

Eget kapital per stamaktie – Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare med avdrag för preferenskapital och hybridobligationen i förhållande till antal utestående stamaktier på balansdagen.

EPS, Resultat per stamaktie – Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader hänförliga till hybridobligationen i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

Finansiell beredskap – Likvida medel, exklusive fordran övriga finansiella institut, samt outnyttjade kreditfaciliteter i relation till fasta kostnader. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personalkostnader, övriga rörelsekostnader samt leasingkostnader för flygplan, exklusive kostnader för flygbränsle och luftfartsavgifter.

Finansiell nettoskuld – Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar, exklusive pensionsmedel netto.

FTE – Medelantal anställda.

Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR – Summa genomsnittlig finansiell nettoskuld och genomsnittliga kapitaliserade nettoleasingkostnader, i relation till EBITDAR.

Justerad skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (*7) i relation till eget kapital.

Justerad soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (*7).

SAS, Skandinaviens ledande flygbolag, flyger över 30 miljoner passagerare årligen från och inom Skandinavien. Flygbolaget förbinder tre viktiga knutpunkter – Köpenhamn, Stockholm och Oslo – med 125 destinationer i Europa, USA och Asien. Drivet av ett skandinaviskt arv och hållbara värderingar vill SAS minska de totala koldioxidutsläppen med 25% och använda biobränsle i en omfattning som motsvarar hela bränsleförbrukningen för SAS inrikesflyg till 2030. Utöver flygverksamhet ingår även marktjänsthantering, tekniskt underhåll och fraktJämförelsestörande poster – I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder.

Kabinfaktor – RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga platser.

Kapitalandelsmetoden – Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade över- respektive undervärden.

Kapitaliserade leasingkostnader (*7) – Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie – Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

PASK, enhetsintäkt – Passagerarintäkter dividerat med ASK (reguljär).

Preferenskapital – Preferenskapital, motsvarande inlösenbeloppet för 2 101 552 preferensaktier till 105% av teckningskursen 500 kronor, uppgår till 1 103 MSEK.

RASK – Totala trafikintäkter dividerat med total ASK (reguljär+charter).

ROIC, Avkastning på investerat kapital – Rörelseresultat plus schablonmässig räntedel motsvarande 33% av operationella leasingkostnader, netto i relation till summa genomsnittligt eget kapital, finansiell nettoskuld och netto kapitaliserade leasingkostnader (x7).

RPK, Betalda passagerarkilometer – Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger.

Räntetäckningsgrad – Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.

Rörelsekapital – Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder.

Sale and leaseback – Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.

Skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital – Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.

Yield – Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).

tjänster i SAS verksamhet. SAS är medlem i Star Alliance™ och kan tillsammans med partnerflygbolag erbjuda nära 19 000 dagliga flyg till över 1 300 destinationer runt om i världen.

Läs mer på https://www.sasgroup.net

SAS AB är moderbolaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna ligger i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo och SAS Ground Handling, som är direktägda av SAS AB.

VISION: TO MAKE LIFE EASIER FOR SCANDINAVIA'S FREQUENT TRAVELERS

FINANSIELLA MÅL

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC)

Vi har ett mål att avkastningen på investerat kapital (ROIC) ska överstiga 12% över en konjunkturcykel. Måttet är ett krav för att SAS ska skapa aktieägarvärde. Målsättningen motsvarar kapitalmarknadens genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) före skatt och är också kopplad till vår utdelningspolicy.

JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR

Vi har ett mål att den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR ska vara lägre än tre gånger (3x).

FINANSIELL BEREDSKAP

Vår målsättning är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna.

HÅLLBARHETSMÅL

Samhället och våra kunder kräver i allt högre grad mer hållbara lösningar. Det är en utveckling som väntas fortsätta inom flygbranschen till 2030 och framåt, med fokus på att minska utsläpp och få en effektivare resursanvändning.

Därför har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt, för att stödja vårt miljöarbete.

VÅRA MÅL TILL 2030

• 25% lägre koldioxidutsläpp jämfört med 2005 (absoluta utsläpp)
• 17% inblandning av biobränsle motsvarande allt SAS inrikesflyg

STRATEGI

VINNA SKANDINAVIENS FREKVENTA RESENÄRER

• Erbjuda kunderna ett attraktivt nätverk och tidtabell efter säsong
• Fortsätta att utveckla vårt uppskattade servicekoncept
• Tillhandahålla effektiva digitala lösningar genom hela resekedjan

SKAPA EN EFFEKTIV OCH HÅLLBAR OPERATIV PLATTFORM

• Inrätta en mer flexibel operativ modell genom kompletterande baser utanför Skandinavien samt regionala partner
• Ta tillvara tekniken för att öka effektiviteten och förbättra processkvaliteten i alla delar av produktionen
• Påskynda hållbarhetsarbetet

SÄKRA RÄTT KOMPETENSER

• Stärka medarbetarengagemanget genom större delaktighet
• Stärka ledarskapet genom utbildningar, interna nätverk och mentorprogram
• Höja kompetensen genom successions- och karriärplanering, trainee- och mentorprogram
• Göra SAS till en attraktiv arbetsplats genom fokus på individuell utveckling, digitala verktyg, välbefinnande och employer branding

FINANSIELL KALENDER

• 30 januari 2020 Årsredovisning 2018/2019
• 26 februari 2020 Delårsrapport 1, (nov 2019–jan 2020)
• 12 mars 2020 Årsstämma
• 28 maj 2020 Delårsrapport 2, (feb–apr 2020)
• 25 augusti 2020 Delårsrapport 3, (maj–juli 2020 )
• 3 dec 2020 Delårsrapport 4, (aug–okt 2020)

Alla rapporter finns på engelska och svenska och kan hämtas på www.sasgroup.net. SAS månatliga trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen påföljande månad.

Kontakt

Michel Fischier, Vice President Investor Relations +46 (0)70 997 0673 investor.relations@sas.se https://www.sasgroup.net/en/category/investor-relations/