SAS — Interim / Quarterly Report 2018

Feb 27, 2018

SÄSONGSANPASSNING BIDRAR TILL FÖRBÄTTRAT RESULTAT

NOVEMBER 2017 – JANUARI 2018

• Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -373 (-707) MSEK
• Resultat före skatt: -273 (-697) MSEK
• Intäkter: 8 978 (8 957) MSEK
• EBIT-marginal: -1,9% (-6,4%)
• Periodens resultat: -239 (-556) MSEK
• Resultat per stamaktie: -0,85 (-1,95) SEK
• Helårsutsikterna för 2017/2018 vidhålls, se sidan 10.

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER 31 JANUARI 2018

• SAS återlöste knappt 4,9 miljoner preferensaktier för en sammanlagd inlösenlikvid om 2 579 MSEK.

1) Valutajusterad 2) Valutajusterad och exklusive flygbränsle 3) Totalt antal passagerare

Resultatförbättringen är glädjande trots ett negativt resultat och visar att vårt långsiktiga arbete med att stärka vårt erbjudande och effektivisera verksamheten ger resultat.

Rickard Gustafson, VD och koncernchef

RESULTAT OCH NYCKELTAL

Nyckeltal (MSEK)	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Feb–jan 2017–2018	Feb–jan 2016–2017
Intäkter	8 978	8 957	42 675	40 141
EBIT-marginal	-1,9%	-6,4%	6,1%	3,7%
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-373	-707	2 285	636
Resultat före skatt, EBT	-273	-697	2 149	1 043
Periodens resultat	-239	-556	1 466	1 011
Kassaflöde från den löpande verksamheten	184	-365	2 992	3 887

	31 jan 2018	31 okt 2017	31 jan 2017	31 jan 2016
Soliditet	27%	25%	20%	16%
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR	2,9x	3,1x	3,4x	2,9x
Finansiell beredskap	38%	37%	33%	37%
Avkastning på investerat kapital, 12 månader rullande	14%	13%	10%	16%
Resultat per stamaktie (SEK), 12 månader rullande	3,25	2,42	2,00	3,03
Eget kapital per stamaktie, SEK	13,98	13,28	7,48	3,54

KONCERNCHEFENS KOMMENTARER

Räkenskapsåret 2017/2018 har fått en bra start och SAS levererar en resultatförbättring före skatt och jämförelsestörande poster på 334 MSEK jämfört med föregående år. Detta är främst uppnått genom säsongsanpassningar, effektiviseringar samt fördelaktiga valutaförändringar. Resultatförbättringen visar att vårt långsiktiga arbete med att stärka vårt erbjudande och effektivisera verksamheten ger resultat. Det ger energi att fortsätta förändringsarbetet, som är avgörande inför framtida investeringar i nya flygplan.

Det första kvartalet är säsongsmässigt räkenskapsårets svagaste kvartal och SAS redovisar ett resultat före skatt och jämförelsestörande poster om -373 MSEK. Trots det negativa resultatet är det glädjande att redovisa en resultatförbättring med 334 MSEK jämfört med föregående år. Förbättringen drivs av ökad säsongsanpassning, ökade intäkter från EuroBonus-partners, frakttjänster, positiva valutaförändringar samt effekter från effektiviseringsprogrammet.

Vår långsiktiga strategi att i ökad grad anpassa produktionen efter säsongsvariationer har givit önskad effekt. Under första kvartalet minskade vi antalet avgångar med 5% jämfört med föregående år. Samtidigt minskade de valutajusterade rörelsekostnaderna för personal, marktjänster, tekniskt underhåll och luftfartsavgifter med 273 MSEK. Det visar att vårt långsiktiga arbete med att höja flexibiliteten i kostnadsbasen går framåt. Parallellt fortsätter vårt effektiviseringsprogram att leverera och gav en resultateffekt om 165 MSEK under kvartalet. Det bidrog till att den valutajusterade enhetskostnaden exklusive flygbränsle minskade med 1%, detta till trots en minskad produktion.

Ovanligt stora väderutmaningar i Skandinavien resulterade under kvartalet i fler förseningar och inställda flygningar än normalt. Jag beklagar naturligtvis att många kunder har drabbats av förseningar, men ser ändå en stabil kundnöjdhet som ett tecken på att SAS personal klarat att hantera dessa utmaningar på ett tillfredsställande sätt.

LONDONBASEN STÄRKER KONKURRENSKRAFTEN

Dagens resenärer förväntar sig en attraktiv produkt till ett konkurrenskraftigt pris. Det kräver att flygbolag jobbar intensivt med att anpassa sin kostnadsbas till kundernas betalningsvilja. Aktörer som inte lyckas med detta riskerar utslagning, vilket vi sett flera exempel på i Europa under 2017.

För att säkerställa att vi kan konkurrera på samma villkor som övriga europeiska flygbolag och uppnå en långsiktig lönsamhet, etablerade vi under 2017 ett flygbolag på Irland som ett komplement till vår Skandinavien-baserade produktion. Den 20 december 2017 utgör en milstolpe i och med att vi då genomförande den första kommersiella flygningen från vår Londonbas.

Verksamheten har fått en bra start och vi har nu trafiksatt fyra Airbus A320neo, genomfört över 800 flygningar och transporterat över 80 000 passagerare. Den nya verksamheten har fått ett positivt mottagande bland kunderna. Samtidigt kan vi konstatera att enhetskostnaden för verksamheten utvecklas planenligt, vilket innebär att den inom kort blir lägre än i vår Skandinavien-baserade operation.

Jag ser nu fram emot att vi påbörjar flygningar från vår nya bas i Malaga, vilket planeras till sommaren.

LÄGRE FINANSIELLA KOSTNADER

Under kvartalet minskade våra finansieringskostnader med 15% till 102 MSEK. Det är en direkt följd av nyemissionen om 1,3 miljarder SEK och den nya obligationen på 1,5 miljarder SEK som emitterades i november 2017. Tidigare i februari bidrog det till att vi återlöste 70% av preferensaktierna. Tillsammans med den nyutställda obligationen minskar detta våra årliga finansieringskostnader och utdelningar med nästan 300 MSEK. Genom egengenererade vinstmedel är sedan ambitionen att återlösa återstående preferensaktier. På sikt skapar vi därmed förutsättningar för att öka avkastningen till stamaktieägarna och möjliggöra utdelning till dessa.

FÖRNYELSE AV FLYGPLANSFLOTTAN

SAS flygplansflotta förnyas för närvarande genom infasningen av 30 nya Airbus A320neo fram till 2019. Dessa ersätter äldre Boeing 737 som fasas ut, vilket fortsätter även efter 2019. För att upprätthålla nuvarande verksamhetsnivå och tillgodose kundernas behov, har vi därför behov av ytterligare cirka 50 flygplan. Vi är därför i förhandlingar med Airbus om att lägga en kompletterande flygplansorder på Airbus A320neo, vilket också skulle leda till att SAS för första gången i modern tid får en enhetsflotta. En order skapar också goda förutsättningar att både minska vårt miljömässiga avtryck samt skapa ett långsiktigt starkare SAS.

BYGGSTENAR FÖR FRAMTIDEN

SAS erbjuder idag flygsäten som produceras av vår verksamhet i Skandinavien, SAS Ireland och våra externa wet lease-partners. Denna portfölj av produktionsenheter ska vi arbeta vidare med och ytterligare optimera för att skapa en så effektiv och flexibel produktion som möjligt. Kombinerat med en enhetsflotta baserad på den senaste teknologin från Airbus, skapar det förutsättningar för:

• Ökad konkurrenskraft förbättrad effektivitet och produkt.
• Tillväxt och flexibilitet de nya flygplanen gör att SAS kan ta del av tillväxten i marknaden, inte minst fritidsmarknaden, och anpassa produktionen i linje med hur efterfrågan utvecklas.
• En mer miljövänlig produktion nya flygplan är en viktig del i att minska klimatpåverkande utsläpp.

För att kunna optimera våra produktionsenheter framöver i takt med att nya flygplan fasas in från 2020 och framåt, kommer det att krävas anpassningar i framtida kollektival. Det förändringsarbete som framgångsrikt stärkt SAS de senaste åren, måste därför fortsätta för att ge SAS förutsättningar att möta en allt tuffare europeisk konkurrens och delta i en växande fritidsmarknad.

VI TAR HÅLLBARHETSFRÅGORNA PÅ ALLVAR

Hela flygmarknaden står inför stora hållbarhetsutmaningar, där kunderna i ökad utsträckning ställer krav på flygresor med lägre klimatpåverkan. Parallellt växer flygmarknaden, framförallt inom fritidsresandet och på de interkontinentala marknaderna, samtidigt som de totala klimatpåverkande utsläppen behöver minskas. För att minimera de klimatpåverkande utsläppen krävs investeringar i ny teknik, biobränsle och på längre sikt även eldrift.

SAS har länge arbetat med att minska miljöpåverkan och tar hållbarhetsutmaningarna på största allvar. Vår strävan är att vara i framkant bland flygbolagen, där nya flygplan och biobränsle är viktiga delar för att minska våra klimatpåverkande utsläpp.

Utöver detta installerar vi bland annat nya interiörer i flygplanen, som förutom att de har en modernare känsla, består av bättre material och har lägre vikt, som minskar bränslekonsumtionen. Vi har ett nytt matkoncept med bättre råvaror, mer hälsosamma alternativ och mer närproducerade råvaror. Samtidigt arbetar vi med minskad resursanvändning och effektivare avfallshantering ombord. Vi har introducerat torrtvätt av flygplanen, där endast 3% av vattnet jämfört med en traditionell tvätt behövs. Som standard används bara en motor vid in- och uttaxning, vilket reducerar de klimatpåverkande utsläppen. Vi är också certifierade enligt miljöstandarden ISO14001.

OFÖRÄNDRADE UTSIKTER FÖR 2017/2018

Vi lägger nu ett kvartal bakom oss som blev något mindre negativt än förväntat. Det är välkommet och gör att vi kan bibehålla vår prognos från december, trots att flygbränslepriserna stigit.

Det pågår ett intensivt förändringsarbete i hela organisationen och jag vill passa på att tacka medarbetare och partners, som fortsätter att leverera samma höga service och kundvärde även under en tid av förändring. Det är SAS duktiga och kompetenta medarbetare som gör att många kunder väljer att flyga med SAS.

Inför våren och sommaren ser jag nu fram emot att hälsa fler passagerare välkomna ombord på våra tusental dagliga flygningar.

Stockholm 27 februari 2018

Rickard Gustafson VD och koncernchef

KOMMENTARER TILL SAS RÄKENSKAPER

MARKNADS- OCH TRAFIKUTVECKLING

Kapaciteten, mätt i antal erbjudna säten, på den skandinaviska marknaden steg med 3,3% under första kvartalet 2017/2018. Det var en något större ökning än tidigare kvartal. Ökningen var kraftigast på linjer mellan Skandinavien och Europa samt på svenska inrikeslinjer. Kapacitetsökningen drevs huvudsakligen av Norwegian, Ryanair och Wizzair, som jämfört med föregående år ökade antalet erbjudna säten med nästan 1 miljon. Det totala antalet passagerare på den skandinaviska marknaden ökade under första kvartalet med 2,6%. Inför kommande sexmånadersperiod förväntas antalet erbjudna säten på den skandinaviska marknaden öka i högre takt än de senaste kvartalen.

SAS valutajusterade enhetsintäkt (PASK) var oförändrad under första kvartalet 2017/2018. Enhetsintäkten påverkades positivt av yielden, men negativt av att SAS kabinfaktor sjönk. Ytterligare detaljer kring SAS trafikutveckling återfinns på sidan 19.

RESULTATANALYS NOVEMBER 2017 – JANUARI 2018

Periodens resultat

Rörelseresultatet uppgick till -171 (-577) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till -273 (-697) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till -239 (-556) MSEK. Skatteintäkten uppgick till 34 (141) MSEK.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en negativ effekt på intäkterna om -225 MSEK samt en positiv effekt på rörelsekostnaderna om 426 MSEK. Valutakursutvecklingen påverkade således rörelseresultatet positivt om 201 MSEK. Finansnettot påverkades positivt av valuta om 4 MSEK, vilket medför att resultat innan skatt påverkades positivt av valuta om totalt 205 MSEK.

Intäkter

Intäkterna uppgick till 8 978 (8 957) MSEK, se not 2. Justerat för valuta var intäkterna 246 MSEK högre än motsvarande period föregående år. De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 0,7%. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt om 47 MSEK. Lägre kabinfaktor gav en negativ effekt om -427 MSEK. Intäkterna påverkades positivt om 427 MSEK till följd av högre yield.

De valutajusterade intäkterna från frakt ökade med 16,3% till följd av främst högre yield. Charterintäkterna (valutajusterade) minskade med 16,9%, huvudsakligen beroende på lägre kapacitet. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) ökade med 76 MSEK, främst hänförligt till trafikintäkter från andra flygbolag (interlineintäkter).

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) ökade med 102 MSEK, vilket huvudsakligen beror på ökad försäljning av EuroBonus-poäng, framförallt till kreditkortspartners, samt ökade intäkter till följd av mer handlingtjänster till andra flygbolag.

Operativa och finansiella kostnader

Personalkostnaderna uppgick till -2 268 (-2 421) MSEK. Justerat för valuta och omstruktureringskostnader minskade personalkostnaderna med 4,1% jämfört med motsvarande period föregående år. De främsta förklaringarna till minskningen är försäljningen av dotterföretaget Cimber, som ingick i kostnaderna under motsvarande period föregående år, samt effektiviseringsåtgärder.

Övriga rörelsekostnader uppgick till -5 859 (-6 105) MSEK, se not 3. Kostnaderna bestod till stor del av flygbränsle, som uppgick till -1 555 (-1 579) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 7,2%. Kostnaden påverkades negativt om -302 MSEK till följd av ett högre flygbränslepris och valutan hade en positiv effekt med 129 MSEK. Förändringen av hedgeeffekter (inklusive effekt av tidsvärdet) var positiv om 162 MSEK jämfört med samma period föregående år och volymen, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade kostnaden positivt om 53 MSEK. Hanteringskostnaderna (valutajusterade) minskade med 6,4%. Tekniska underhållskostnader uppgick till -693 (-855). Kostnaderna i perioden är lägre än motsvarande period föregående år, vilket huvudsakligen beror på att föregående års kostnader påverkades av ändrade bedömningar av framtida motorunderhåll. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster minskade de tekniska underhållskostnaderna med 13,8%. Wet leasekostnaden var -87 MSEK (valutajusterad) högre i kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år, vilket främst beror på försäljning av dotterföretaget Cimber och att samma produktion nu köps externt.

Implementeringen av pågående effektiviseringsprogram har under perioden resulterat i kostnadsreduktioner om cirka 165 MSEK.

Leasingkostnaderna uppgick till -760 (-733) MSEK. Justerat för valuta ökade leasingkostnaderna med 11,9%.

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -102 (-120) MSEK, varav räntenetto -96 (-110) MSEK. Förbättringen beror främst på att det nya obligationslånet har en markant lägre räntenivå än obligationslånet som återbetalades under perioden.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till 100 (10) MSEK. Av de jämförelsestörande posterna hänför sig 104 (84) MSEK till realisationsresultat från flygplansaffärer och -4 (-21) MSEK till försäljning av dotterföretaget Cimber. Under motsvarande period föregående år påverkades resultatet negativt av omstruktureringskostnader avseende personal om -23 MSEK och en avtalsförlikning inom fraktverksamheten om -30 MSEK.

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING Tillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar ökade med 16 MSEK under kvartalet. I förändringen ingår periodens investeringar om 2 022 MSEK, avskrivningar -353 MSEK, avyttringar -1 528 MSEK samt övrigt och valutaeffekter -125 MSEK. Under perioden har SAS köpt en Airbus A319 som tidigare leasades operationellt. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus. I beloppen för investeringar och avyttringar ingår även leveransbetalningar för fyra nya Airbus A320neo som omgående avyttrades genom sale and leaseback. Då dessa flygplan leasas operationellt ingår de inte i bokförda värdet för materiella anläggningstillgångar vid utgången av kvartalet.

Finansiella anläggningstillgångar ökade med 135 MSEK, vilket främst är hänförligt till SAS förmånsbestämda pensionsplaner som ökat till följd av inbetalda premier och aktuariella vinster.

Kortfristiga fordringar minskade med 17 MSEK. Minskningen är hänförlig till flertalet mindre förändringar i kundfodringar, interimsfordringar och övriga korta fordringar.

Likvida medel uppgick till 9 251 (7 226) MSEK per 31 januari 2018. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 2 511 (3 176) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 38% (33%) av SAS fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital ökade med 966 MSEK. Ökningen är hänförlig till periodens resultat om -239 MSEK, riktad nyemission netto efter transaktionskostnader om 1 233 samt förändringar i övrigt totalresultat som bestod av omräkningseffekter av utländska dotterbolag om -1 MSEK, negativa effekter av säkringsreserver om -58 MSEK och aktuariella vinster på förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt, om 31 MSEK.

Långfristiga skulder ökade med 1 250 MSEK och kortfristiga skulder minskade med 1 654 MSEK. Den främsta förklaringen till förändringen är att SAS under november 2017 återbetalade ett obligationslån om 1 500 MSEK som förföll parallellt med att SAS emitterade ett nytt obligationslån om 1 500 MSEK. Det nya obligationslånet redovisas som långfristigt och sänker SAS räntekostnader årligen med över 55 MSEK framöver jämfört med det obligationslån som återbetalades. Utöver återbetalning av obligationslånet förklaras minskningen i kortfristiga skulder främst av andra amorteringar.

Räntebärande skulder

Räntebärande skulder minskade med 341 MSEK jämfört med 31 oktober 2017 och uppgick till 8 234 MSEK på balansdagen. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 1 575 MSEK respektive 1 875 MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober 2017 ingår negativ utveckling av marknadsvärdet på finansiella derivat som har ökat skulden med 166 MSEK. Valutaomvärdering har minskat skulden med 136 MSEK.

SAS emitterade under 2014 ett konvertibelt obligationslån som är värderat till 1 531 MSEK på balansdagen.

Finansiell nettoskuld/-fordran

Den finansiella nettofordran har ökat med 869 MSEK sedan 31 oktober 2017 och uppgick till 3 668 MSEK på balansdagen. Ökningen är främst hänförlig till nyemissionen som genomfördes i november 2017.

Skuldsättning

Per 31 januari 2018 uppgick soliditeten till 27%, en förbättring med två procentenheter sedan 31 oktober 2017. Förbättringen beror huvudsakligen på nyemissionen som, netto efter transaktionskostnader, ökade eget kapital med 1 233 MSEK.

Den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR minskade och uppgick till 2,9x. Per 31 oktober 2017 var nyckeltalet 3,1x.

För balansräkning − se sidan 12.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödet för det första kvartalet uppgick till 415 (-1 142) MSEK. Likvida medel uppgick enligt balansräkningen till 9 251 MSEK jämfört med 8 836 MSEK per 31 oktober 2017.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick för räkenskapsårets första kvartal till -72 (-308) MSEK.

Rörelsekapitalförändringen som under det första kvartalet är säsongsmässigt svag utvecklades dock mera positivt än föregående år och uppgick till 256 (-57) MSEK. Den positiva utvecklingen är främst hänförlig till en ökad försäljning och därmed en större ökning av trafikavräkningsskulden jämfört med föregående år. För första gången blev därmed kassaflödet från den löpande verksamheten under det första kvartalet positivt.

Investeringsverksamheten

Investeringarna uppgick till 2 022 (1 514) MSEK varav 1 999 (1 464) MSEK avsåg flygplan. Det inkluderar leveransbetalningar för fyra nya Airbus A320neo som omgående avyttrades genom sale and leaseback. Dessutom köptes en Airbus A319 som tidigare var operationellt leasad. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar, reservdelar samt förskott till Airbus.

Försäljning av anläggningstillgångar avser sale and leaseback av de fyra Airbus A320neo som förvärvats under kvartalet.

Finansieringsverksamheten

Kvartalets nyupplåning var 1 575 (694) MSEK medan amorteringarna uppgick till 1 875 (1 130) MSEK. Ett obligationslån på 1 500 MSEK återbetalades på förfallodagen i november parallellt med att ett nytt obligationslån på samma belopp emitterades till bättre villkor. Därutöver påverkades kassaflödet från finansieringsverksamheten negativt av förmånsbestämda pensionsbetalningar samt utbetalningar av depositioner och spärrade bankmedel.

För kassaflödesanalys – se sidan 13.

SÄSONGSVARIATIONER

Efterfrågan, mätt som trafik (RPK), på SAS marknader är säsongsmässigt låg under november–april och högst under maj–oktober. Andelen förtidsbokningar är däremot störst under perioden januari– maj vilket har en positiv påverkan på rörelsekapitalet.

Säsongsvariationerna i efterfrågan påverkar kassaflödet och resultatet olika. Passagerarintäkterna redovisas när resenärerna genomför sina resor medan kassaflödet påverkas positivt i samband med att antalet bokningar stiger. Det gör att intäkterna ökar under månader med hög trafik från maj till oktober. Eftersom en stor andel av ett flygbolags kostnader är fasta påverkas resultatet med svängningarna i intäktsnivåerna.

Eftersom trafiken är lägre under perioden november–april är första och andra kvartalet under SAS räkenskapsår säsongsmässigt de svagaste kvartalen resultatmässigt. Kassaflödet från löpande verksamheten är däremot normalt säsongsmässigt svagt under första och tredje kvartalet.

FINANSIELLA MÅL

SAS övergripande finansiella mål är att skapa värden för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med tre strategiska prioriteringar för att möta trender och branschutveckling, säkra konkurrenskraften och skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar lönsamhet.

Vi verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen införde SAS i juni 2017 två finansiella mål relaterade till lönsamhet/avkastning och skuldsättning i relation till SAS hela kapitalbindning. Samtidigt uppdaterade SAS också målet kring den finansiella beredskapen.

SAS finansiella mål är:

• Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga 12% över en konjunkturcykel.
• Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR: ska vara lägre än 3 gånger (3x).
• Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25% av SAS årliga fasta kostnader.

Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.

Skuldsättningsmåttet - Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR - är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre gånger (3x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell position, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

SAS höjde också i juni 2017 målet för den finansiella beredskapen från 20% till 25% av de årliga fasta kostnaderna. Bakgrunden till detta är SAS ökade produktion på långdistanslinjer och fritidsorienterade linjer där andelen förbokningar är större. Detta leder till ökade kundförpliktelser för SAS, vilket ska reflekteras i den ökade likviditetsreserven.

Osäkerheten i omvärlden avseende valutautvecklingen, flygbränslepriserna och förändringarna inom den europeiska flygindustrin med intensifierad konkurrens är fortsatt stor vilket gör att SAS inte specificerar en tidpunkt för när målsättningarna ska uppnås. Målen är beroende av att strukturåtgärderna implementeras fullt ut. I samband med övergången till IFRS 16 från 2019/2020, där leasetagaren redovisar en tillgång (rätten att använda en tillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen, kommer SAS att se över målsättningarna för att säkerställa deras fortsatta relevans.

HÄNDELSER EFTER 31 JANUARI 2018

• SAS återlöste knappt 4,9 miljoner preferensaktier för en sammanlagd inlösenlikvid om 2 579 MSEK.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC)

SAS målsättning är en avkastning på investerat kapital (ROIC) på minst 12% över en konjunkturcykel. De senaste tolv månaderna fram till 31 januari uppgick ROIC till 14%.

JUSTERAD FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDAR

SAS målsättning är att den justerade finansiella nettoskulden/EBITDAR ska vara under 3x. Per 31 januari var nyckeltalet 2,9x.

FINANSIELL BEREDSKAP

SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25% av de årliga fasta kostnaderna. Per 31 januari uppgick den finansiella beredskapen till 38%.

FINANSIELL BEREDSKAP, %

SAS ARBETE MED EFFEKTIVISERING OCH ETT MER HÅLLBART RESANDE

Omvärlden förändras och konkurrensen inom flygindustrin ökar samtidigt som kraven på ett mer hållbart resande ökar. Mot den bakgrunden måste SAS anpassa verksamheten för att fortsatt vara konkurrenskraftigt. SAS arbetar därför med att implementera ett effektiviseringsprogram på 3 miljarder SEK för kärnverksamheten i Skandinavien. Därutöver etablerar vi kompletterande baser i London och Malaga som gör att SAS kan verka på samma villkor som konkurrenterna. För att erbjuda ett mer hållbart resande investerar vi i effektivare flygplan samt köper biobränsle för att minska koldioxidutsläppen.

OMVÄRLDSFÖRUTSÄTTNINGAR

Flygindustrin är under konstant förändring, vilket ställer nya och högre krav på samtliga aktörer. Flyget är idag tillgängligt för många på ett helt annat sätt än tidigare. Detta har möjliggjorts genom kontinuerliga effektiviseringar som gör att biljettpriserna idag är lägre, i kombination med ökad välfärd. Tillväxten är kring 4-5% årligen och för att ta del av den tillväxten krävs en effektiv produktion. I sin strävan att effektivisera verksamheterna omfördelar flera av SAS konkurrenter för närvarande sin produktion till egna nystartade produktionsbolag – inte bara inom Europa – utan även på de interkontinentala linjerna. Till det kommer att personalen i större utsträckning än tidigare hyrs in, i syfte att skapa mer flexibel produktion. Fler nätverksbolag förenklar också sitt baserbjudande och sänker priserna ytterligare, samtidigt som kunderna erbjuds fler tilläggstjänster. Sammantaget indikerar detta att yieldpressen kommer att fortsätta.

Hela flygmarknaden står dessutom inför stora hållbarhetsutmaningar, där kunderna i ökad utsträckning ställer krav på flygresor med lägre klimatpåverkan. Branschen behöver därför ta ökat ansvar för en utveckling för minskad miljö- och klimatpåverkan. För att minimera de klimatpåverkande utsläppen krävs investeringar i ny teknik, biobränsle och på längre sikt även eldrift.

Parallellt med detta växer flygmarknaden – framförallt inom fritidsresandet och på de interkontinentala marknaderna – och därför behöver de totala klimatpåverkande utsläppen minskas. Genom SAS breda nätverk, täta avgångar och stora kundbas, har vi en stark marknadsposition i Skandinavien och strävar efter att vara i framkant bland flygbolagen när det gäller hållbarhet.

Förutsatt att SAS effektivitet kan förbättras och att vi kan minska våra klimatpåverkande utsläpp, har vi stora möjligheter att ta del av tillväxten på marknaden, inte minst vad gäller fritidsrelaterade resor i Europa där SAS marknadsandel idag är låg.

EFFEKTIVISERINGSPROGRAM

För att möta omvärldsutvecklingen arbetar vi med att implementera ett effektiviseringsprogram för vår kärnverksamhet med bas i Skandinavien. Sammanlagt arbetar vi med fler än 200 initiativ, som tillsammans ska generera 3 miljarder SEK i resultateffekt från 2017 till 2020 (brutto, före inflationseffekter). Cirka 0,7 miljarder SEK är beroende av förändrade avtal med personalgrupper. Flera initiativ är också beroende av förändrade avtal med leverantörer. Effektiviseringsåtgärderna omfattar hela organisationen.

Marknaden förändras och fortsätter att vara krävande. Det understryker att ett fullständigt genomförande av beslutade effektiviseringsåtgärder är helt avgörande för SAS framtid. Vi arbetar därför på att säkerställa att resultateffekten från återstående initiativ, som ännu inte implementerats, levererar som planerat under 2018-2020. Det är nödvändigt att vi fortsätter effektiviseringsarbetet även efter 2020 och att vi optimerar våra produktionsplattformar.

Översikt av effektiviseringsprogrammet

MSEK	Målsättning	Uppnått
Flygverksamheten, inkl wet lease, luftfartsavgifter och flygbränsle	1 200	390
Ground Handling & tekniskt underhåll	900	335
Kommersiella funktioner	500	120
Administration, Facility, Support och IT	400	105
Total	3 000	950

I årsredovisningen 2016/2017 beskrivs åtgärderna inom respektive område mer ingående.

Exempel på åtgärder som bidragit med 165 MSEK i kvartalet:

• Outsourcing av Cimber till CityJet.
• Upphörande of 'wholesale credit card', lägre logistikkostnader för catering samt marknadsföring.
• Minskad bemanning av kabinpersonal på interkontinentala linjer samt ökad användning av resurspoolen.
• Bättre planering och färre administrationsdagar för piloterna.
• Optimering av motorunderhåll, reduktion inom teknisk administration och schemaändringar på de tekniska baserna.
• Nya avtal för fastigheter samt fastighetsrelaterade tjänster.
• Lägre kostnader för biljettkontor och linjestationer.

Omstruktureringskostnader

Effektiviseringsprogrammet förväntas resultera i omstruktureringsoch jämförelsestörande kostnader om cirka 1 miljard SEK under perioden 2017-2019. Per 31 januari 2018 hade 0,3 miljarder SEK i ackumulerade omstruktureringskostnader och nedskrivningar av IT-system kostnadsförts. Omstruktureringskostnaderna relateras till personal, organisatoriska förändringar inom administrationen samt uppsägning av fastighetsavtal. Övriga jämförelsestörande kostnader förväntas främst avse utveckling av IT-system.

Baser utanför Skandinavien

SAS konkurrenter på trafikströmmarna till och från Europa flyger nästan uteslutande med personal baserade i EU-länder utanför Skandinavien, och har därför en lägre totalkostnad för arbetskraft. För att säkerställa lönsamhet på viktiga destinationer och för att aktivt ta del av tillväxten i fritidsmarknaden, måste SAS ha samma förutsättningar. I annat fall kommer SAS tvingas att dra ned på produktionen och stänga linjer.

Vi etablerade därför under 2017 ett nytt luftfartstillstånd (AOC) på Irland för baser i London och Malaga. I december 2017 erhöll vi tillståndet och kunde genomföra den första kommersiella flygningen mellan Köpenhamn och London den 20 december. Vi har nu fyra Airbus A320neo i trafik från Londonbasen. Uppstarten av den nya verksamheten har gått som planerat och utan några operativa uppstartsstörningar. Sedan starten till slutet av februari 2018 har den nya organisationen genomfört över 800 flygningar och mer än 80 000 passagerare. Kundresponsen har varit positiv och är i nivå med våra övriga flygningar.

Under våren 2018 kommer fler flygplan att fasas in i trafik vid London-basen och till sommaren planerar vi att genomföra den första flygningen från basen i Malaga, som nu håller på att etableras.

Uppstartskostnaderna för det nya luftfartstillståndet och de nya baserna har varit mycket låga. Den ekonomiska effekten från verksamheten på baserna är inledningsvis mycket liten, men kommer successivt att öka i takt med att verksamheten utvecklas. När baserna är fullt operativa räknar vi med att de kommer att ha samma underliggande enhetskostnad som våra lågkostnadskonkurrenter.

HÅLLBARHET

Inom hållbarhetsområdet är omställningen till lägre klimatpåverkande utsläpp prioriterad. SAS har länge haft fokus på miljö -och hållbarhetsfrågor och tog redan 1997 fram sin första miljöårsredovisning. SAS tar hållbarhetsutmaningarna på största allvar. Vår strävan är att ständigt minska våra klimatpåverkande utsläpp, per passagerare och totalt. För att uppnå det arbetar vi med en mängd områden, som påverkar på olika sätt.

Exempel på åtgärder som görs är att vi installerar nya interiörer i flygplanen, som förutom att de har en modernare känsla, består av bättre material och lägre vikt, som minskar bränslekonsumtionen. Vi har ett nytt matkoncept med bättre råvaror, mer hälsosamma alternativ och mer närproducerade råvaror. Samtidigt arbetar vi med minskad resursanvändning och effektivare avfallshantering ombord. Vi har introducerat torr-tvätt av flygplanen, där endast 3% av vattnet i en traditionell tvätt behövs. Dessutom är tvättmedlet som används biologiskt nedbrytbart. Som standard används bara en motor vid in- och uttaxning, vilket reducerar de klimatpåverkande utsläppen. Vi är också certifierade enligt miljöstandarden ISO14001.

Kortsiktigt har SAS en målsättning att minska koldioxidutsläppen per passagerarkilometer med 20% från 2010 till 2020. På längre sikt är flygbranschens mål att halvera koldioxidutsläppen till 2050 jämfört med 2005. Vid utgången av första kvartalet (rullande 12 månader) hade koldioxidutsläppen per passagerarkilometer sjunkit med 12% jämfört med 2010. Förbättringen kan härledas från den pågående leveransen av nya flygplan och ett aktivt effektiviseringsarbete i den dagliga verksamheten.

Fram till 31 januari 2018 har SAS satt in 16 stycken Airbus 320neo i trafik, som då ersätter äldre flygplan. Airbus 320neo har ett koldioxidutsläpp per passagerarkilometer som är cirka 18% lägre än ett jämförbart flygplan av föregående generation. Flygplanet är även betydligt tystare jämfört med de flygplan som ersätts.

Vi är för närvarande i förhandlingar med Airbus för att kunna lägga en order på nya och effektivare flygplan för våra kort- och medeldistansflygningar som ska ersätta äldre Boeing 737 och Airbus A320 Classic. Utöver att detta skulle skapa en enhetsflotta är detta, på kort sikt, ett av de mest betydelsefulla besluten för att minska våra koldioxidutsläpp kommande år.

Inblandning av biobränsle är ett annat viktigt initiativ för att minska de klimatpåverkande koldioxidutsläppen. SAS har de senaste åren köpt 100 ton biobränsle årligen på flygningar från Bergen, Kalmar, Oslo och Stockholm. Utbudet av biobränsle är fortsatt kraftigt begränsat, men SAS arbetar aktivt för att påskynda kommersialiseringen, samt skapa förutsättningar för att ge kunden möjligheten att uppgradera sin flygresas bränsleförbrukning till biobränsle.

En oroande utveckling är införandet av flygskatter i Norge under 2016 och i Sverige från 1 april 2018, då dessa underminerar utvecklingen mot ett mer hållbart flyg. Nivåerna på avgifterna ger inga incitament till branschen att förbättra miljöprestandan. Intäkterna kommer inte heller gå till några åtgärder som gynnar miljön. Det är därför inget styrmedel som leder till bättre klimat, utan i själva verket hotar det att urholka lönsamheten, vilket försämrar förutsättningarna att investera i ny teknik och biobränslen. SAS arbetar därför tillsammans med övrig flygindustri för att informera om de negativa effekterna från införandet av flygskatter med nuvarande upplägg.

RISK- OCH OSÄKERHETSFAKTORER

SAS arbetar strategiskt med att utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar både identifiering av nya risker samt kända risker såsom förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras i verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen.

SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt agera och ta del av fördelaktiga förändringar i valutakurser och bränslepriser.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80% av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50% av förväntade volymer för perioden 12 till 18 månader.

Per 31 januari 2018 var säkringen av SAS flygbränsleförbrukning inför 2017/2018 genomförd genom en blandning av så kallade swaps och takoptioner. Säkringsgraden uppgick till 48% och inget har säkrats för nästkommande sexmånadersperiod. Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under räkenskapsåret 2017/2018, förutsatt olika bränslepriser och dollarkurser, utfalla enligt tabell nedan inklusive säkring av flygbränsle.

Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från SAS valutasäkring av USD. Effekten från SAS valutasäkring redovisas under SAS 'Övriga rörelsekostnader' eftersom SAS valutasäkring inte specifikt är kopplad till SAS flygbränsleinköp utan genomförs separat.

För utländska valutor är policyn att säkra 40–80%. Per 31 januari 2018 hade SAS säkrat 57% av det förväntade USD-underskottet de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med terminer. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 70%. Baserat på 2016/2017 valutaexponering innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1% en negativ resultatpåverkan på 60 MSEK, exklusive säkringseffekt. En försvagning av USD mot SEK med 1% ger en positiv resultateffekt på 110 MSEK, exklusive säkringseffekt.

Säkring av flygbränsle

Säkringsnivå (maxpris)	Feb-apr 2018	Maj-juli 2018	Aug-okt 2018	Nov 2018- jan 2019
500–520 USD/ton	80%
580-620 USD/ton		73%	39%

Känslighetsmatris flygbränslekostnad november 2017 till oktober 2018, miljarder SEK1

	Växelkurs SEK/USD
Marknadspris	7	8	9	10
400 USD/ton	5,7	6,3	6,8	7,4
600 USD/ton	6,5	7,3	8,0	8,7
800 USD/ton	7,1	7,9	8,7	9,5

1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle per 31 januari 2018.

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. Böterna belastade SAS resultat för andra kvartalet räkenskapsåret 2016/2017 som en jämförelsestörande post. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut. Överklagandet beräknas ta flera år.

Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EUkommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat England, Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

En grupp tidigare kabinanställda i Braathens har genom fackföreningen Parat inlett rättsprocess mot SAS vid domstol i Norge med yrkande om korrigering av arbetstidsfaktor (deltidsprocent) i beräkningen av pensionsrättigheter i företagspensionsordningen enligt norsk lag om företagspension. Stämningsansökan innehåller inga specificerade ersättningskrav. SAS bestrider talan. SAS har vunnit i första instans, men domen har överklagats av motparten. Den finansiella exponeringen är svår att kvantifiera, men SAS anser risken för negativ utgång som begränsad och inga reserveringar har gjorts.

Ett större antal före detta kabinanställda i SAS i Danmark driver en grupptalan mot SAS vid dansk domstol med krav om ytterligare inbetalningar från SAS till Fonden for Pensionsforbedring for Cabin Crew (CAU-fonden) under åberopande att CAU-fonden är en förmånsbestämd tillskottsordning. Köpenhamns Byret avslog i en dom i december 2016 de kabinanställdas krav om ytterligare inbetalningar från SAS till CAU-fonden. De kabinanställda överklagade domen i januari 2017.

ÖVRIGA TVISTER

Utöver ovanstående driver fackföreningarna i SAS cirka 20 ytterligare tvister mot SAS i Danmark, Norge och Sverige avseende mindre belopp, huvudsakligen kring tolkningen av den arbetsrättsliga lagstiftningen och kollektivavtalen. SAS bestrider i samtliga fall fackföreningarnas yrkanden.

UTSIKTER

UTSIKTER 2017/2018

SAS förväntar att den totala marknadskapaciteten under räkenskapsåret 2017/2018 kommer att öka i snabbare takt än under 2016/2017. Samtidigt kommer SAS att konsolidera kapacitetsökningen som genomförts de senaste åren. SAS planerade kapacitetsökning (ASK) under 2017/2018 är därför enbart 1-3% jämfört med föregående år. Som en följd av infasningen av större flygplan kommer kabinfaktorn i inledningen av räkenskapsåret att bli lägre än föregående år.

För att möta den ökande marknadskapaciteten arbetar SAS med att stärka konkurrenskraften genom effektivisering och ökad flexibilitet i produktionsplattformen. Under 2017/2018 förväntas effektiviseringsåtgärderna ge cirka 0,7 miljarder SEK i resultateffekt.

Osäkerheten i omvärlden fortsätter att vara stor tillsammans med hög volatilitet i valutakurserna och flygbränslepriserna. SAS har för de kommande sex månaderna säkrat en stor del av den förväntade flygbränslekonsumtionen och nettounderskottet i USD. Trots det skulle stigande flygbränslepriser, tillsammans med en uthållig förstärkning av USD, kunna påverka resultatutvecklingen negativt.

Resultatet under första kvartalet 2017/2018 blev något mindre negativt än förväntat. Samtidigt är marknadspriserna för flygbränsle högre än antagandet som utsikterna bygger på. Sammantaget gör detta att SAS utsikter för 2017/2018 är oförändrade:

SAS förväntar leverera ett resultat före skatt och jämförelsestörande poster i intervallet 1,5 – 2,0 miljarder SEK. Utsikterna bygger på att inget oförutsett i övrigt inträffar.

UTSIKTERNA BYGGER PÅ FÖLJANDE FÖRUTSÄTTNINGAR PER 31 JANUARI 2018

• SAS reguljära kapacitet (ASK) under 2017/2018 förväntas öka med 1-3% jämfört med föregående år.
• Fortsatt stabil makroutveckling.
• En flygskatt införs i Sverige.
• Genomsnittligt flygbränslepris, inklusive hedgar, om 580 USD/ton.
• Genomsnittlig SEK/USD om 8,0 SEK.
• Investeringarna förväntas brutto uppgå till cirka 6 miljarder SEK.

RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT

MSEK	Not	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
		Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Feb–jan 2017–2018	Feb–jan 2016–2017
Intäkter	2	8 978	8 957	42 675	40 141
Personalkostnader		-2 268	-2 421	-9 052	-9 192
Övriga rörelsekostnader	3	-5 859	-6 105	-27 243	-25 488
Leasingkostnader flygplan		-760	-733	-3 143	-2 873
Avskrivningar och nedskrivningar		-353	-327	-1 661	-1 353
Resultatandelar i intresseföretag		-9	-11	6	40
Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag samt rörelser		-4	-21	-4	-28
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par		104	84	1 015	254
Rörelseresultat		-171	-577	2 593	1 501
Resultat från andra värdepappersinnehav		0	0	1	0
Finansiella intäkter		34	41	141	110
Finansiella kostnader		-136	-161	-586	-568
Resultat före skatt		-273	-697	2 149	1 043
Skatt		34	141	-683	-32
Periodens resultat		-239	-556	1 466	1 011
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		-1	-102	-23	133
Kassaflödessäkringar – säkringsreserv, netto efter skatt		-58	18	71	1 141
Poster som ej kommer att återföras till resultaträkningen:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsordningar, netto efter skatt		31	757	484	-635
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-28	673	532	639
Summa totalresultat		-267	117	1 998	1 650
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget		-239	-556	1 466	1 011
Innehav utan bestämmande inflytande		0	0	0	0
Resultat per stamaktie (SEK)1		-0,85	-1,95	3,25	2,00
Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK)1		-0,85	-1,95	2,84	1,78

1) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare i moderföretaget efter avdrag för utdelning på preferensaktier i relation till 332 582 551 (380 082 551) utestående stamaktier under perioden november till januari och 343 207 551 (330 082 551) utestående stamaktier under perioden februari till januari. SAS har inte några options- eller aktieprogram. Konvertibla obligationslån medför utspädningseffekt i de fall en konvertering till stamaktier skulle medföra ett försämrat resultat per aktie. Per balansdagen fanns ett konvertibelt obligationslån om 1 574 MSEK omfattande 66 329 543 aktier.

RESULTAT FÖRE SKATT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

MSEK	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Feb–jan 2017–2018	Feb–jan 2016–2017
Resultat före skatt	-273	-697	2 149	1 043
Nedskrivningar1	0	0	208	11
Omstruktureringskostnader2	0	23	87	65
Realisationsresultat3	-100	-63	-1 011	-237
Övriga jämförelsestörande poster4	0	30	852	-246
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-373	-707	2 285	636

1) Nedskrivningar avser IT-system 208 (0) MSEK och goodwill 0 (11) MSEK.

2) Omstruktureringskostnader belastar resultatet som personalkostnader 0 (23) MSEK under första kvartalet. I perioden februari till januari ingår personalkostnader med 51 (57) MSEK, fastighetsrelaterade kostnader med 36 (0) MSEK samt övriga kostnader med 0 (8) MSEK.

3) Realisationsresultat omfattar försäljning av dotterföretag -4 (-21) MSEK och flygplansförsäljningar 104 (84) MSEK under första kvartalet. I perioden februari till januari ingår försäljning av dotterföretag -4 (-17) MSEK, flygplansförsäljningar 337 (224) MSEK, fastighetsavyttring 0 (30) MSEK samt överlåtelse av två slots-par på London Heathrow 678 (0) MSEK. 4) Övriga jämförelsestörande poster inkluderar avtalsförlikning inom flygfraktsområdet om 0 (30) MSEK under första kvartalet. I perioden februari till januari ingår negativ resultatef-

fekt om 672 MSEK under andra kvartalet 2016/2017 respektive positiv resulateffekt om 655 MSEK under andra kvartalet 2015/2016 avseende bot (70,2 MEUR) för överträdelse av konkurrensregler inom flygfraktsområdet. Dessutom ingår kostnader relaterade till flygplan om 180 (160) MSEK, reservering relaterad till indirekta skatter om 0 (219) MSEK samt avtalsförlikning inom flygfraktsområdet om 0 (30) MSEK.

BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 jan 2018	31 okt 2017	31 jan 2017	31 jan 2016
Immateriella tillgångar	1 553	1 581	1 906	1 793
Materiella anläggningstillgångar	10 736	10 692	10 870	9 465
Finansiella anläggningstillgångar	8 114	7 979	7 199	7 259
Summa anläggningstillgångar	20 403	20 252	19 975	18 517
Övriga omsättningstillgångar	334	321	313	324
Kortfristiga fordringar	3 129	3 146	3 386	3 208
Likvida medel1	9 251	8 836	7 226	7 440
Summa omsättningstillgångar	12 714	12 303	10 925	10 972
Summa tillgångar	33 117	32 555	30 900	29 489
Eget kapital2	9 024	8 058	6 143	4 843
Långfristiga skulder	10 613	9 363	8 242	9 478
Kortfristiga skulder	13 480	15 134	16 515	15 168
Summa eget kapital och skulder	33 117	32 555	30 900	29 489
Eget kapital per stamaktie (SEK)3	13,98	13,28	7,48	3,54
Räntebärande tillgångar	16 929	16 245	13 477	13 661
Räntebärande skulder	8 234	8 575	9 231	10 940
Rörelsekapital	-12 322	-12 263	-11 254	-9 538

1) Per 31 januari 2018, inklusive fordran övriga finansiella institut 1 029 (1 592) MSEK.

2) Inklusive innehav utan bestämmande inflytande. 3) Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive totalt preferenskapital i relation till 382 582 551 (330 082 551) utestående stamaktier.

SAS koncernen har inte genomfört något återköpsprogram.

SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 31 JANUARI 2018

	Enligt balans räkningen	Varav finansiell nettoskuld
Finansiella anläggningstillgångar	8 114	1 931
Kortfristiga fordringar	3 129	720
Likvida medel	9 251	9 251
Långfristiga skulder	10 613	6 818
Kortfristiga skulder	13 480	1 416
Finansiell nettoskuld		-3 668

Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till www.sasgroup.net där varje delårsrapport finns publicerad.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG

MSEK	Aktie kapital1	Övrigt tillskjutet kapital2	Säkrings reserver	Omräk- nings reserv	Balan serade vinst­ medel3	Totalt eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 november 2016	6 776	327	1 325	-74	-2 328	6 026	0	6 026
Totalresultat november–januari			18	-102	201	117		117
Utgående balans 31 januari 2017	6 776	327	1 343	-176	-2 127	6 143	0	6 143
Utdelning preferensaktier					-350	-350		-350
Totalresultat februari–oktober			129	-22	2 158	2 265		2 265
Utgående balans 31 oktober 2017	6 776	327	1 472	-198	-319	8 058	0	8 058
Nyemission	1 055				215	1 270		1 270
Kostnader nyemission					-37	-37		-37
Totalresultat november–januari			-58	-1	-208	-267		-267
Utgående balans 31 januari 2018	7 831	327	1 414	-199	-349	9 024	0	9 024

1) Antal aktier i SAS AB: 382 582 551 (330 082 551) stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 7 000 000 preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK.

2) Beloppet består av överkursfonder samt eget kapitalandel av konvertibelt lån.

3) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2016/2017.

KASSAFLÖDESANALYS

KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Feb–jan 2017–2018	Feb–jan 2016–2017
Resultat före skatt	-273	-697	2 149	1 043
Avskrivningar och nedskrivningar	353	327	1 661	1 353
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier	-100	-63	-1 011	-237
Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	-10	125	206	434
Betald skatt	-42	0	-68	0
Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital	-72	-308	2 937	2 593
Förändring av rörelsekapital	256	-57	55	1 294
Kassaflöde från den löpande verksamheten	184	-365	2 992	3 887
Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer	-2 022	-1 514	-7 823	-6 052
Förvärv av dotterföretag	0	0	0	0
Avyttring av dotterföretag och rörelser	-3	-28	1	-19
Försäljning av anläggningstillgångar m.m.	1 628	1 539	7 341	3 592
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	-213	-368	2 511	1 408
Nyemission	1 222	0	1 222	0
Utdelning på preferensaktier	-87	-87	-350	-350
Extern finansiering, netto	-507	-687	-1 357	-1 274
Periodens kassaflöde	415	-1 142	2 026	-216
Omräkningsdifferens i likvida medel	0	-2	-1	2
Förändring av likvida medel enligt balansräkningen	415	-1 144	2 025	-214
Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie (SEK)	0,48	-1,11	8,72	11,78

FINANSIELLA NYCKELTAL

	31 jan 2018	31 okt 2017	31 jan 2017	31 jan 2016
Avkastning på eget kapital efter skatt, 12 månader rullande	20%	18%	19%	25%
Avkastning på investerat kapital, 12 månader rullande	14%	13%	10%	16%
Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR	2,9x	3,1x	3,4x	2,9x
Finansiell beredskap	38%	37%	33%	37%
Soliditet	27%	25%	20%	16%
Justerad soliditet	17%	15%	12%	10%
Finansiell nettoskuld, MSEK	-3 668	-2 799	-546	1 454
Skuldsättningsgrad	-0,41	-0,35	-0,09	0,30
Justerad skuldsättningsgrad	1,97	2,28	3,17	4,09
Räntetäckningsgrad	4,7	3,8	2,8	4,4

SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i til lämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut och andra värdefull information. För definintioner, se avsnitt Definitioner och begrepp. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

MODERFÖRETAGET SAS AB

Antal stam- och preferensaktieägare i SAS AB uppgick till 61 006 per 31 januari 2018. Medelantal anställda uppgick till 4 (4).

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	Kv 1	Kv 1
	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017
Intäkter	8	0
Personalkostnader	-8	-10
Övriga rörelsekostnader	-4	-13
Rörelseresultat	-4	-23
Resultat från andelar koncernföretag	0	0
Resultat från andra värdepappersinnehav	0	0
Finansiella poster, netto	6	-10
Resultat före skatt	2	-33
Skatt	0	7
Periodens resultat	2	-26
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget	2	-26

Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat.

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 jan 2018	31 okt 2017	31 jan 2017
Finansiella anläggningstillgångar	14 664	14 661	14 787
Övriga omsättningstillgångar	1 560	463	680
Likvida medel	0	2	0
Summa tillgångar	16 224	15 126	15 467
Eget kapital	13 055	11 820	12 291
Långfristiga skulder	3 021	1 540	1 521
Kortfristiga skulder	148	1 766	1 655
Summa eget kapital och skulder	16 224	15 126	15 467

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

MSEK	Aktie­ kapital1	Bundna reserver	Fritt eget kapital2	Summa eget kapital
Ingående balans 1 november 2017	6 776	306	4 738	11 820
Nyemission	1 055		215	1 270
Kostnader nyemission			-37	-37
Periodens resultat			2	2
Eget kapital 31 januari 2018	7 831	306	4 918	13 055

1) Antal aktier: 382 582 551 stamaktier, kvotvärde 20,10 SEK samt 7 000 000 preferensaktier, kvotvärde 20,10 SEK. 2) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2016/2017.

NOTER

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FINANSIELLA RAPPORTER

Delårsrapporten för SAS koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och Årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderföretaget har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2. Redovisningsprinciperna följer de som beskrivs i årsredovisningen för 2016/2017. Förberedelser pågår för implementering av de nya standarderna IFRS 9 "Finansiella Instrument" och IFRS15 "Intäkter från avtal med kunder" som kommer att

tillämpas från räkenskapsåret som börjar 1 november 2018, samt IFRS16 "Leasing" som träder i kraft för räkenskapsår som inleds efter 1 januari 2019. SAS driver projekt för att analysera övergången för respektive standard. En mer detaljerad beskrivning av nuvarande redovisningsprinciper och nya standarder, och dess beräknade effekt på SAS koncernen, återfinns i årsredovisningen 2016/2017 som finns tillgänglig på www.sasgroup.net

NOT 2 INTÄKTER

	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Feb–jan 2017–2018	Feb–jan 2016–2017
Passagerarintäkter	6 749	6 879	32 514	30 981
Charter	192	236	1 920	1 830
Frakt och post	420	373	1 517	1 293
Övriga trafikintäkter	546	479	2 486	2 262
Övriga rörelseintäkter	1 071	990	4 238	3 775
Summa	8 978	8 957	42 675	40 141

NOT 3 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Kv 1	Kv 1	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Feb–jan 2017–2018	Feb–jan 2016–2017
Försäljnings- och distributionskostnader	-565	-558	-2 424	-2 395
Flygbränsle	-1 555	-1 579	-6 812	-6 800
Luftfartsavgifter	-921	-970	-4 213	-4 165
Cateringskostnader	-267	-239	-1 103	-996
Hanteringskostnader	-603	-661	-2 646	-2 631
Tekniskt flygplansunderhåll	-693	-855	-3 353	-3 450
Data- och telekommunikationskostnader	-364	-366	-1 567	-1 419
Wet lease-kostnader	-261	-181	-1 203	-785
Övrigt	-630	-696	-3 922	-2 847
Summa	-5 859	-6 105	-27 243	-25 488

RESULTATRÄKNING

MSEK			2015–2016					2016–2017			2017–2018
	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår	Kv 1
	Nov–jan	Feb–apr	Maj–jul		Aug–okt Nov–okt	Nov–jan	Feb–apr	Maj–jul	Aug–okt Nov–okt		Nov–jan
Intäkter	8 275	8 916	11 133	11 135	39 459	8 957	9 843	12 210	11 644	42 654	8 978
Personalkostnader	-2 334	-2 311	-2 275	-2 185	-9 105	-2 421	-2 302	-2 293	-2 189	-9 205	-2 268
Övriga rörelsekostnader	-5 169	-5 429	-6 684	-7 270	-24 552	-6 105	-7 188	-6 778	-7 418	-27 489	-5 859
Leasingkostnader flygplan	-700	-706	-737	-697	-2 840	-733	-801	-808	-774	-3 116	-760
Avskrivningar och nedskrivningar	-341	-312	-337	-377	-1 367	-327	-388	-343	-577	-1 635	-353
Resultatandelar i intresseföretag	-12	-2	25	28	39	-11	3	-4	16	4	-9
Resultat vid försäljning av aktier i dotter och intresseföretag samt rörelser	0	4	0	-11	-7	-21	0	0	0	-21	-4
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och slots-par	95	80	33	57	265	84	723	110	78	995	104
Rörelseresultat	-186	240	1 158	680	1 892	-577	-110	2 094	780	2 187	-171
Resultat från andra värdepappersinnehav	1	0	0	0	1	0	1	0	0	1	0
Finansiella intäkter	22	32	20	17	91	41	43	29	35	148	34
Finansiella kostnader	-146	-145	-142	-120	-553	-161	-142	-150	-158	-611	-136
Resultat före skatt	-309	127	1 036	577	1 431	-697	-208	1 973	657	1 725	-273
Skatt	63	44	-231	14	-110	141	-112	-438	-167	-576	34
Periodens resultat	-246	171	805	591	1 321	-556	-320	1 535	490	1 149	-239
Hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget	-246	171	805	591	1 321	-556	-320	1 535	490	1 149	-239
Innehav utan bestämmande inflytande	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0

RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA

MSEK	Kv 1	Kv 1	Kv 2	Kv 2	Kv 3	Kv 3	Kv 4	Kv 4	Rullande 12 mån	Rullande 12 mån
	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Feb–apr 2017	Feb–apr 2016	Maj–jul 2017	Maj–jul 2016	Aug–okt 2017	Aug–okt 2016	Feb–jan 2017–2018	Feb–jan 2016–2017
Intäkter	8 978	8 957	9 843	8 916	12 210	11 133	11 644	11 135	42 675	40 141
EBITDAR	851	431	353	1 176	3 139	2 174	2 037	1 680	6 380	5 461
EBITDAR-marginal	9,5%	4,8%	3,6%	13,2%	25,7%	19,5%	17,5%	15,1%	15,0%	13,6%
EBIT	-171	-577	-110	240	2 094	1 158	780	680	2 593	1 501
EBIT-marginal	-1,9%	-6,4%	-1,1%	2,7%	17,1%	10,4%	6,7%	6,1%	6,1%	3,7%
Resultat före skatt och jämförelse störande poster	-373	-707	-259	-601	1 863	1 003	1 054	941	2 285	636
Resultat före skatt	-273	-697	-208	127	1 973	1 036	657	577	2 149	1 043
Periodens resultat	-239	-556	-320	171	1 535	805	490	591	1 466	1 011
Resultat per stamaktie (SEK)	-0,85	-1,95	-1,23	0,25	4,39	2,17	1,22	1,53	3,25	2,00
Kassaflöde före finansierings verksamheten	-213	-368	1 799	2 247	452	-511	473	40	2 511	1 408
Medelantal anställda (FTE)	9 929	10 538	10 155	10 339	10 404	10 815	10 199	10 753	10 172	10 611

NOT 5 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

VERKLIGT VÄRDE OCH BOKFÖRT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

	31 jan 2018		31 okt 2017
MSEK	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde	659	659	551	551
Finansiella tillgångar innehav för handel	7 606	7 607	5 741	5 741
Övriga tillgångar	5 444	5 444	6 448	6 551
Summa	13 709	13 710	12 740	12 843
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde	219	219	52	52
Finansiella skulder innehav för handel	65	65	55	55
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	9 574	9 115	10 091	9 813
Summa	9 858	9 399	10 198	9 920

Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan:

Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen. Kassa och tillgodohavanden hos bank kategoriseras till nivå 1.

Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar).

Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

VERKLIGT VÄRDEHIERARKI

		31 jan 2018			31 okt 2017
MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde	-	659	659	-	551	551
Finansiella tillgångar innehav för handel	3 549	4 057	7 606	3 304	2 437	5 741
Summa	3 549	4 716	8 265	3 304	2 988	6 292
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde	-	219	219	-	52	52
Finansiella skulder innehav för handel	-	65	65	-	55	55
Summa	0	284	284	0	107	107

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av moderföretaget och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 27 februari 2018

Fritz H. Schur Styrelsens ordförande

Jacob Wallenberg Förste vice ordförande

Dag Mejdell Andre vice ordförande Monica Caneman Styrelseledamot

Lars-Johan Jarnheimer Styrelseledamot

Berit Svendsen Styrelseledamot Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot

Carsten Dilling Styrelseledamot

Endre Røros Styrelseledamot Cecilia van der Meulen Styrelseledamot

Janne Wegeberg Styrelseledamot

Rickard Gustafson Verkställande direktör och koncernchef

Delårsrapporten har ej varit föremål för revision

TRAFIKTALSINFORMATION

SAS REGULJÄRA PASSAGERARTRAFIK, YIELD, PASK OCH ENHETSKOSTNAD

	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	6 023	6 376	-5,5%
RPK, passagerarkilometer (milj)	7 210	7 642	-5,7%
ASK, säteskilometer (milj)	10 733	10 657	+0,7%
Kabinfaktor	67,2%	71,7%	-4,5 p.e
Passageraryield, valutajusterad	0,94	0,88	+6,8%
Passageraryield, nominell	0,94	0,90	+4,0%
Enhetsintäkt, PASK, valutajusterad	0,63	0,63	0,0%
Enhetsintäkt, PASK, nominell	0,63	0,65	-2,6%
RASK, valutajusterad	0,71	0,70	2,0%
RASK, nominell	0,71	0,71	-0,6%

SAS TOTALA TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK)

	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	6 141	6 513	-5,7%
RPK, passagerarkilometer (milj)	7 592	8 104	-6,3%
ASK, säteskilometer (milj)	11 139	11 154	-0,1%
Kabinfaktor	68,2%	72,7%	-4,5 p.e.
Enhetskostnad, CASK, valutajusterad	0,75	0,75	+0,5%
Enhetskostnad, CASK, nominell inkl. jämförelsestörande poster	0,73	0,77	-4,9%
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valutajusterad	0,61	0,62	-0,9%
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, nominell inkl. jämförelsestörande poster	0,59	0,63	-5,6%

SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE

	Nov–jan 2017–2018 vs. Nov–jan 2016–2017
	Trafik (RPK)	Kapacitet (ASK)
Interkontinentalt	-10,0%	-1,2%
Europa/Intraskand	-1,9%	+3,0%
Inrikes	-4,2%	-0,5%

SAS REGULJÄRA DESTINATIONER OCH FREKVENSER

	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Förändr. mot f.g. år
Antal destinationer	104	101	+3,0%
Antal flygningar per dag	721	758	-5,0%
Antal flygningar per destination/dag	6,9	7,5	-7,7%

PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET

12 månader rullande	Januari 2018	Januari 2017	Förändr. mot f.g. år
Flygplan, Blocktimmar/dag	9,6	9,4	+1,5%
Kabin, Blocktimmar/år	782	749	+4,5%
Piloter, Blocktimmar/år	687	675	+1,8%
Miljöeffektivitet	Nov–jan 2017–2018	Nov–jan 2016–2017	Förändr. mot f.g. år
Koldioxid CO2 per passagerarkilometer, gram	104,9	103,2	+1,7%

FLYGPLANSFLOTTA

SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 JANUARI 2018

Flygplan i trafik under SAS (SK) egen trafiklicens	Ålder	Ägda	Leasade	Totalt	Order köp	Order lease
Airbus A330/A340/A350	12,6	10	6	16	8
Airbus A319/A320/A321	8,5	10	25	35	14
Boeing 737 NG	14,2	24	43	67
Totalt	12,3	44	74	118	22	0
			Wet			Order
Flygplan i trafik under annan trafiklicens än SAS (SK)	Ålder	Ägda	leasade	Totalt		wet lease
Bombardier CRJ900	2,4		24	24		2
Bombardier CRJ1000						2
ATR-72	2,9		9	9
A320	0,1		4	4
Totalt	2,3	0	37	37		4
	Ålder	Ägda	Leasade	Totalt	Order köp	Order wet lease
SAS totala flygplansfotta i trafk
Totalt	9,9	44	111	155	22	4
Flygplan för utfasning	Ålder	Ägda	Leasade	Totalt	Uthyrda	Parkerade
Bombardier Q400	10,1		1	1		1
737NG	19,3		2	2		2
A320	17,2		1	1		1
Totalt	16,5	0	4	4	0	4

Flygplan på fast order 2018–2021 per 31 januari 2018	2017/2018	2018/2019	2019/2020	2020/2021
Airbus A320neo	7	7
Airbus A350			3	5

SAS DESTINATIONER

Befintliga linjer Nya linjer 2018

DEFINITIONER OCH BEGREPP

SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning.

Med nyckeltalen ges intressenter stöd till bedömning av SAS intjäning och prestation i övrigt. I de alternativa nyckeltal som beräknas med beaktande av kapitaliserade leasingkostnader (*7) ökas SAS skuldsättning som om operationellt leasade flygplan istället skulle varit ägda eller finansiellt leasade. Kapitaliserade leasingkostnader (*7) är en vedertagen metod i flygbranschen att uppskatta ej balansförda åtaganden avseende operationell flygplansleasing.

Syftet med de alternativa nyckeltalen är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

ASK, Offererade säteskilometer – Antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs.

Avkastning på eget kapital – Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på investerat kapital (ROIC) – Rörelseresultat plus schablonmässig räntedel motsvarande 33% av operationella leasingkostnader, netto i relation till summa genomsnittligt eget kapital, finansiell nettoskuld och netto kapitaliserade leasingkostnader (*7).

EBIT – Rörelseresultat.

EBIT-marginal – EBIT dividerat med intäkterna.

EBITDA – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar.

EBITDA-marginal – EBITDA dividerat med intäkterna.

EBITDAR – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag, avskrivningar och leasingkostnader flygplan.

EBITDAR-marginal – EBITDAR dividerat med intäkterna.

EBT – Resultat före skatt.

Eget kapital per stamaktie – Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare med avdrag för preferenskapital i relation till antal utestående stamaktier på balansdagen.

Enhetskostnad, CASK – Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter).

Finansiell beredskap – Likvida medel, exklusive fordran övriga finansiella institut, samt outnyttjade kreditfaciliteter i relation till fasta kostnader. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personal- och övriga rörelsekostnader, exklusive kostnader för flygbränsle och luftfartsavgifter, samt leasingkostnader flygplan.

Finansiell nettoskuld – Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar, exklusive pensionsmedel netto.

FTE, medeltal anställda – Full Time Equivalent, heltidstjänster.

Justerad finansiell nettoskuld/EBITDAR – Summa finansiell nettoskuld, genomsnitt och kapitaliserade leasingkostnader, netto, 12 månader, genomsnitt i relation till EBITDAR.

Justerad skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (*7) i relation till eget kapital.

Justerad soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning plus kapitaliserade leasingkostnader, netto (*7).

Jämförelsestörande poster – I syfte att underlätta jämförelse av SAS

SAS flyger över 30 miljoner passagerare årligen och är Skandinaviens ledande flygbolag med över 800 flygningar per dag på 272 linjer till 123 destinationer i Skandinavien, Europa, USA och Asien. SAS är medlem i Star Alliance™ och kan tillsammans med ytterligare 27 flygbolag erbjuda fler än 18 400 dagliga flyg till cirka 1 300 destinationer i 191 länder. Utöver flygverksamhet ingår även marktjänsthantering, tekniskt underhåll och frakttjänster i SAS verksamhet.

underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie – Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

Kabinfaktor – RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga platser.

Kapitalandelsmetoden – Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade överrespektive undervärden.

Kapitaliserade leasingkostnader (*7) – Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju.

PASK, Enhetsintäkt – Passagerarintäkter/ASK (reguljär).

Preferenskapital – Preferenskapital, motsvarande inlösensbeloppet efter årsstämman 2018 för 7 000 000 preferensaktier till 105% av teckningskursen 500 kronor, uppgår till 3 675 MSEK.

RASK – Totala trafikintäkter/total ASK (reguljär+charter)

Resultat per stamaktie (EPS) – Periodens resultat hänförligt till moderföretagets ägare med avdrag för utdelning på preferensaktier i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

RPK, Betalda passagerarkilometer – Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som dessa flygs.

Räntetäckningsgrad – Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.

Rörelsekapital – Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder.

Sale and leaseback – Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.

Skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital. Soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital – Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.

Yield – Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).

En utförligare lista på definitioner och begrepp finns tillgänglig på www.sasgroup.net under Investor Relations/Financial data/Financial definitions.

SAS AB är moderbolaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna ligger i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo och SAS Ground Handling, som är direktägda av SAS AB.

VIKTIGA HÄNDELSER

FÖRSTA KVARTALET 2017/2018

• SAS genomförde en riktad nyemission om 1 270 MSEK. Som en följd av nyemissionen ändrades konverteringskursen för SAS konvertibellån från 24,0173 SEK till 23,73 SEK.
• SAS kreditrating uppgraderades av Moody's och Standard & Poor's.
• SAS emitterade ett icke-säkrat obligationslån om 1 500 MSEK med en löptid om 5 år och en fast årlig kupongränta om 5,375%.
• Torbjørn Wist utsågs till ny Chief Financial Officer (CFO) efter Göran Jansson, som kommer att ha det övergripande ansvaret för koncernstrategi, SAS Growth, SAS flygplansflotta och Strategic sourcing. I den nya rollen fortsätter Göran Jansson som vice VD och medlem i SAS koncernledning.
• Fritz H. Schur meddelade att han lämnar posten som SAS styrelseordförande och ledamot från årsstämman 2018.
• SAS beslutade att genomföra en obligatorisk inlösen av högst 4,9 miljoner preferensaktier.

HÄNDELSER EFTER 31 JANUARI 2018

• SAS återlöste knappt 4,9 miljoner preferensaktier för en sammanlagd inlösenlikvid om 2 579 MSEK.

FINANSIELL KALENDER

Årsstämma 2018 10 april 2018 Delårsrapport 2, 2018 (februari-april) 30 maj 2018 Delårsrapport 3, 2018 (maj-juli) 31 augusti 2018 Delårsrapport 4, 2018 (augusti-oktober) 4 december 2018

Samtliga rapporter finns på engelska och svenska på www.sasgroup.net.

SAS månatliga trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen påföljande månad. En komplett finansiell kalender finns på www.sasgroup.net under Investor Relations.

För ytterligare definitioner hänvisas till årsredovisningen, eller www.sasgroup.net, under Investor Relations/Financial data/ Financial definitions.

PRESS-/INVESTERARAKTIVITETER

Telefonkonferens kl 10.00, 27 februari 2018 Analytikermöte i Oslo kl 10.45, 2 mars 2018 Analytikermöte i London kl 11.30, 7 mars 2018

Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom nedanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 27 februari 2018 kl. 08.00 CET.

Frågor om rapporten kan ställas till Björn Tibell, Head of Investor Relations, +46 70 997 1437 alternativt till investor.relations@sas.se.