Skip to main content

AI assistant

Sign in to chat with this filing

The assistant answers questions, extracts KPIs, and summarises risk factors directly from the filing text.

SAS Earnings Release 2022

May 31, 2022

2961_rns_2022-05-31_3b5248bb-81a6-45ae-bb1d-bad3a231c3c4.pdf

Earnings Release

Open in viewer

Opens in your device viewer

Q2 2022 SAS ÅTERHÄMTNING OCH TRANSFORMATIONSARBETE FORTSÄTTER

FEBRUARI 2022–APRIL 2022

  • Intäkter: 7 048 (1 932) MSEK
  • Resultat före skatt (EBT): -1 557 (-2 331) MSEK
  • Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -1 613 (-2 331) MSEK
  • Periodens resultat: -1 520 (-2 410) MSEK
  • Resultat per stamaktie: -0,21 (-0,35) SEK

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER KVARTALET

  • SAS presenterade en omfattande transformationsplan SAS FORWARD. Framgångsrikt genomförande av planen ska säkra långsiktig konkurrenskraft och förbättrad finansiell styrka
  • Kreditramen om 3 000 MSEK som fastställdes med huvudägarna under 2021 har nyttjats
  • Erno Hildén tillträder som Executive Vice President och Finansdirektör (CFO)

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER KVARTALET

• Eftereffekterna av covid-19-pandemin har lett till att stora delar av flygindustrin har svårigheter med återuppbyggnaden av verksamheten. Detta har lett till att SAS har minskat sommarprogrammet med 4 000 av totalt 75 000 flygningar

NOVEMBER 2021–APRIL 2022

  • Intäkter: 12 593 (4 214) MSEK
  • Resultat före skatt (EBT): -4 154 (-4 246) MSEK
  • Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -4 234 (-4 258) MSEK
  • Periodens resultat: -3 962 (-4 443) MSEK
  • Resultat per stamaktie: -0,55 (-0,63) SEK

NYCKELTAL – ANDRA KVARTALET 2022

"Vi ser en sund underliggande efterfrågan, men osäkerheten består och ett framgångsrikt genomförande av SAS FORWARD kommer säkra vår konkurrenskraft på lång sikt."

Anko van der Werff, vd och koncernchef

FINANSIELL SAMMANFATTNING1

MSEK, om inget annat anges Kv2 Kv2 Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Feb-apr
2022
Feb-apr
2021
Nov–apr
2021–
2022
Nov–apr
2020–
2021
Intäkter 7 048 1 932 12 593 4 214
Rörelseresultat (EBIT) -763 -2 018 -2 092 -4 168
EBIT-marginal -10,8% -104,5% -16,6% -98,9%
Resultat före skatt (EBT) -1 557 -2 331 -4 154 -4 246
Resultat före skatt
och jämförelsestörande poster
-1 613 -2 331 -4 234 -4 258
Periodens resultat -1 520 -2 410 -3 962 -4 443
Kassaflöde från
den löpande verksamheten
2 459 -1 403 2 345 -6 349
30 apr 2022 31 okt 2021 30 apr 2021
Avkastning på investerat kapital -8% -13 % -25%
Finansiell nettoskuld/Justerad
EBITDA
20,5x n/a n/a
Finansiell beredskap 54% 60 % 38%
Soliditet 4% 12 % 15%
Resultat per stamaktie (SEK) -0,55 -0,94 -0,63

1) Nyckeltal per 30 april 2021 har omräknats med anledning av ny redovisningsprincip "IFRS IC's - Cloud computing arrangement costs". Se not 1.

Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades för offentliggörande av Louise Bergström den 31 maj 2022 kl. 08:00 CET.

VD-ORD

SAS fortsätter ökningen av verksamheten och har under kvartalet upplevt det högsta antalet passagerare sedan pandemin startade. Samtidigt fortsätter arbetet med nödvändiga transformationsplanen, SAS FORWARD.

När resultatet för första kvartalet släpptes den 22 februari, presenterade SAS en ny och omfattande transformationsplan av verksamheten, SAS FORWARD. Den ska säkra långsiktig konkurrenskraft och förbättrad finansiell styrka. Utöver de tidigare kommunicerade kostnadsbesparingarna och ökade effektiviteten, strävar SAS efter att omvandla cirka 20 miljarder SEK i form av skuld och hybridobligationer till aktiekapital och avser också att ta in minst 9,5 miljarder SEK i nytt eget kapital. Planens framgång är beroende av SAS förmåga att attrahera potentiellt nytt kapital från kapitalmarknaderna och andra källor, samt även av att SAS fullt ut lyckas genomföra planen för årliga kostnadsbesparingar om 7,5 miljarder SEK till räkenskapsåret 2026.

Resultatet före skatt slutade på -1,6 miljarder SEK för kvartalet och bolagets likvida medel uppgick vid kvartalets slut till 8,5 miljarder SEK.

FÖRBÄTTRAT RESULTAT FÖR KVARTALET PÅ GRUND AV ÖKAD EFTERFRÅGAN

När vi ser tillbaka på det andra kvartalet ser vi att efterfrågan förbättrades i takt med att reserestriktioner lättades. Antalet passagerare som flög med SAS ökade med 28 % jämfört med föregående kvartal och kabinfaktorn nådde cirka 67 %, en ökning med 11 procentenheter jämfört med föregående kvartal. Vår kapacitet ökade med 3 % jämfört med första kvartalet. Omvandlingen av SAS måste fortsätta för att anpassa oss till den nya marknadssituationen för att vara långsiktigt flexibla, konkurrenskraftiga och ha en finansiell styrka. Resultatet före skatt slutade på -1,6 miljarder SEK, vilket är en förbättring med 1,0 miljarder SEK jämfört med det senaste kvartalet, eller en förbättring med 0,7 miljarder SEK jämfört med motsvarande period

föregående år. Biljettförsäljningen fortsätter att öka inför sommarsäsongen och SAS planerar för motsvarande 80 % kapacitet jämfört med sommaren 2019.

Kostnadsbesparingar för hela SAS är fortsatt i fokus för att säkra konkurrenskraften. De totala rörelsekostnaderna under kvartalet slutade på 7,8 miljarder SEK och de totala rörelseintäkterna landade på 7,0 miljarder SEK för kvartalet. De totala intäkterna ökade med 27% jämfört med första kvartalet, en förbättring med cirka 5,1 miljarder SEK jämfört med förra året, men fortfarande 31% lägre än andra kvartalet 2019, som var opåverkat av covid-19.

Likvida medel i slutet av kvartalet uppgick till 8,5 miljarder SEK. I slutet av första kvartalet 2022 uppgick kassan

Anko van der Werff, vd och koncernchef

till 3,4 miljarder SEK. Operativa kassaflödet under kvartalet uppgick till 2,5 miljarder SEK, jämfört med -1,4 miljarder SEK motsvarande period föregående år.

UPPDATERING KRING SAS TRANSFORMATIONSARBETE

Trots den senaste positiva utvecklingen tyngs SAS fortsatt av en kostnadsstruktur som inte är konkurrenskraftig samtidigt som man möter en ökad konkurrens med väsentligt lägre kostnadsstrukturer än SAS. Under pandemin ådrog sig SAS också avsevärda skulder som ökade den redan högt belånade balansräkningen före covid-19. Dessutom har den senaste makroekonomiska utvecklingen (inklusive bränslepriser och valutaeffekter) och geopolitiska händelser negativ påverkan på SAS verksamhet och ökade kostnader. Mot bakgrund av dessa faktorer har SAS styrelse beslutat att en betydande omstrukturering är nödvändig, genom att implementera SAS FORWARD, för att SAS ska kunna bli lönsamt.

Viktiga delar i SAS FORWARD

  • Sänka de årliga kostnaderna med 7,5 miljarder SEK
  • Omvandling av flotta, nätverk och produktutbud
  • Digital omvandling
  • Positionera SAS som ledaren inom hållbart flygande
  • Stärka den operativa plattformen
  • Stärka SAS balansräkning genom att minska skulderna och ta in nytt kapital

Konvertering av skuld till aktiekapital och anskaffning av nytt eget kapital

SAS avser att konvertera cirka 20 miljarder SEK av befintliga skulder och hybridobligationer till aktiekapital, varav en majoritet rör balansräkningen (statliga hybridobligationer, hybridobligationer, leasingskulder, förlagslån och kreditfaciliteter från stater och banker) samt underhållskontrakt och andra kontraktsförpliktelser som utförs. De avsedda konverteringarna kommer att minska den skuldbörda som tyngt bolagets lönsamhet, och positionera SAS för framtida tillväxt.

Utöver konverteringen av skuld avser SAS att anskaffa nytt eget kapital om minst 9,5 miljarder SEK. Den avsedda anskaffningen av eget kapital om minst 9,5 miljarder SEK förväntas ge tillräcklig likviditet för att finansiera verksamheten under genomförandet av SAS FORWARD och samtidigt kunna möta den ökade efterfrågan på resor efter covid-19. I dagsläget förväntas det att en betydande del av det nya egna kapitalet sannolikt kommer sökas från nya investerare.

Den förväntade konverteringen av skuld till aktiekapital och det nya eget kapitalet, som är en del av SAS FORWARD, kommer att innebära en betydande utspädning för befintliga aktieägare.

Diskussioner med arbetstagarorganisationer

SAS fortsätter förhandlingarna med alla sina arbetstagarorganisationer för att uppnå samförstånd avseende de anställdas del i omstruktureringen. De efterfrågade medgivandena från arbetstagarorganisationerna är en viktig del av att SAS ska uppnå en konkurrenskraftig och hållbar affärsmodell, men de utgör sammantaget mindre än 20 % av de målsatta årliga kostnadsbesparingarna. En överenskommelse med arbetstagarorganisationerna är en förutsättning för att SAS FORWARD kommer att implementeras framgångsrikt och det kommer inte att vara möjligt att anskaffa nytt eget kapital eller säkra flygbolagets framtid utan den förväntade ansvarsfördelningen.

Uppdatering om diskussioner med intressentgrupper

Diskussioner pågår för närvarande om intressentgruppers deltagande och de ansvarsfördelningar som utgör villkor för transformationsplanen. Med tanke på de begränsade framsteg som hittills gjorts kan det inte finnas några garantier för att SAS FORWARD kommer att framgångsrikt slutföras. Om den förväntade ansvarsfördelningen, konverteringen av skuld och ny kapitalanskaffning inte slutförs som planerat,

kommer SAS inte att kunna bära den befintliga kapitalstrukturen och nuvarande likviditetsnivåer och det kan inte uteslutas att SAS kan bli oförmögen att möta dess förpliktelser när de förfaller på längre sikt.

Implementeringsprocesser

SAS FORWARD involverar komplexa flerpartsförhandlingar. Som ett led i att implementera delar av SAS FORWARD och underlätta arbetet att lösa SAS finansiella svårigheter, är det möjligt att SAS kommer att använda en eller flera domstolsprocesser, vilket är ett vanligt tillvägagångssätt i en sådan process.

Slutligen bör det noteras att genomförandet av kostnadsbesparingarna, konverteringen av skuld till eget kapital, omvandling av flottan och den betydande kapitalanskaffningen är föremål för osäkerhet och det kan inte finnas någon garanti för framgång trots kraftiga ansträngningar från SAS. Vidare är de planerade transaktionerna föremål för olika villkor, inklusive godkännande från EU-kommissionen och andra godkännanden av statligt stöd och andra regulatoriska godkännanden samt olika intressentgodkännanden, som ännu inte har erhållits.

POSITIV MARKNADSUTVECKLING TILL SOMMARSÄSONGEN

SAS fortsätter att öka verksamheten och har under kvartalet haft det högsta antalet passagerare sedan pandemin startade. Vi har under den senaste tiden upplevt att efterfrågan på resor ökar och en hög biljettförsäljning inför den viktiga sommarsäsongen. SAS och Apollo (en leverantör av charterresor till och från den nordiska marknaden) har under kvartalet, inom ramen för sitt treåriga samarbete, också tecknat avtal om charterproduktion under sommaren. Flygningarna kommer att gå från ett 20-tal orter i Sverige, Norge och Danmark och till ett 30-tal destinationer runt Medelhavet.

SAS trafikprogram och kapacitet ökas i enlighet med kundernas efterfrågan, men trafikökningen begränsas av att effekterna av pandemin dröjer sig kvar. Hela flygbranschen har svårigheter kring återhämtningen, vilket också har konsekvenser för SAS. Under sommaren ser vi utmaningar kring allt från markbemanning på flygplatser till tillgång till utbildningsinstruktörer för utbildning av flygbesättning, och vi ser även fortsatt försenade flygplansleveranser. För att minimera risken för störningar och skapa mer stabilitet för kundernas sommarresor, har SAS efter kvartalets slut gjort vissa justeringar av trafikprogrammet för juni till augusti.

SAS mål är att vara en global ledare inom hållbart flygande och under kvartalet lanserade vi Travel Pass Biofuel, ett klippkort för företagskunder som regelbundet reser till samma destination och vill att biobränsle ska vara inkluderat för att minska klimatpåverkan från sina resor.

FRAMÅTBLICK

Vi ser en uppdämd efterfrågan på resor och den underliggande efterfrågan är god, både för affärs- och fritidsresor. Vi är dock fortfarande försiktiga med anledning av den rådande osäkerheten. Trafiken till och från Asien påverkas fortfarande av de återstående covid-19 restriktionerna samt den geopolitiska situationen.

Jag är tacksam för det hårda arbete mina kollegor på SAS genomför, för att säkerställa att vi tar hand om våra kunder på bästa möjliga sätt. Tillsammans arbetar vi oss igenom dessa utmanande tider och hälsar våra kunder välkomna ombord på våra flygplan.

Anko van der Werff Vd och koncernchef Stockholm den 31 maj 2022

KOMMENTARER TILL SAS RÄKENSKAPER

RESULTATRÄKNING, SAMMANFATTNING KV1-KV2 2022

Förändring
MSEK
Resultaträkning
Nov-apr
21-22
Nov-apr
20-21
Förändring
mot fg år
Valuta
effekter
mot fg år
(Valuta
just.)
Intäkter 12 593 4 214 8 379 100 8 279
Totala rörelsekostnader -14 685 -8 382 -6 303 -79 -6 224
Rörelseresultat (EBIT) -2 092 -4 168 2 076 21 2 055
Resultat före skatt
(EBT)
-4 154 -4 246 92 -1 826 1 918

Intäkter

Intäkterna uppgick till 12 593 (4 214) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 8 279 MSEK högre än motsvarande period föregående år. Ökningen av intäkterna är främst hänförlig till en ökad produktion samt ökad efterfrågan.

De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 296 %. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt om 3 890 MSEK. Den högre kabinfaktorn gav en positiv effekt om 4 826 MSEK. Den lägre yielden gav en negativ effekt om 2 503 MSEK på passagerarintäkterna, orsakat av ett förändrat resemönster.

De valutajusterade fraktintäkterna ökade med 367 MSEK och valutajusterade charterintäkter var 344 MSEK högre. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) var 850 MSEK högre. Ökningen av intäkterna är främst hänförlig till högre trafikvolymer.

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 505 MSEK högre jämfört med motsvarande period föregående år, främst som en konsekvens av högre intäkter från marktjänster, försäljning av EuroBonus-poäng och andra volymrelaterade intäkter.

Rörelsekostnader

Personalkostnader uppgick till -3 401 (-2 716) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster ökade personalkostnader med 652 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på fler anställda samt att föregående år innefattade permitteringsstöd.

Flygbränslekostnader uppgick till -2 810 (-719) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 282 %. Volymeffekter hade en negativ påverkan på kostnaderna om 1 788 MSEK. Det ökade flygbränslepriset hade en negativ påverkan på kostnaderna om 386 MSEK. Hedgeeffekter var positiva om 97 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år.

Luftfartsavgifter uppgick till -1 191 (-425) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för luftfartsavgifter med 175 %. Ökningen härrörde främst från högre trafikvolymer.

Övriga externa kostnader uppgick till -5 025 (-2 102) MSEK, se not 3. Jämfört med motsvarande period föregående år ökade övriga externa kostnader (valutajusterade) med 2 903 MSEK. Ökningen berodde främst på ökade kostnader för hantering, försäljning

och distribution och tekniskt underhåll samt wetlease kostnader. Valutajusterade hanteringskostnader samt försäljnings- och distributionskostnader ökade med 506 MSEK respektive 461 MSEK, främst till följd av högre volymer. Kostnader för tekniskt underhåll (valutajusterade) ökade med 201 MSEK till följd av ökade volymer. Wet-lease kostnaden ökade med 529 MSEK (valutajusterad) främst till följd av högre efterfrågan. Föregående periods övriga externa kostnader innefattade ersättning för fasta kostnader om 382 MSEK.

Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till -2 345 (-2 437) MSEK, en minskning med 92 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Se not 4.

Finansnetto

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -2 062 (-78) MSEK netto, en ökning i nettokostnader om 1 984 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen är främst hänförlig till valutaomvärdering av leasingskulder om 1 858 MSEK, som i år hade en negativ påverkan om 1 357 MSEK jämfört med föregående år som hade en positiv påverkan om 501 MSEK. Se not 5.

Periodens resultat

Rörelseresultatet uppgick till -2 092 (-4 168) MSEK och resultat före skatt uppgick till -4 154 (-4 246) MSEK. Förbättringen av rörelseresultatet jämfört med motsvarande period föregående år var främst hänförlig till den ökade efterfrågan.

Periodens resultat uppgick till -3 962 (-4 443) MSEK och periodens skatt till 192 (-197) MSEK. Periodens skatt är till största del hänförlig till effekter av valutaomvärdering av leasingskulderna.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 100 MSEK samt en negativ påverkan på rörelsekostnaderna om 79 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet positivt om 21 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 1 847 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 1 826 MSEK på resultatet före skatt.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till 80 (12) MSEK och avser reavinst från försäljning av tre 737-800 flygplan samt sale and leasebacktransaktioner av tre A320 flygplan samt två reservmotorer. Föregående års jämförelsestörande post bestod främst av realisationsresultat från försäljning av tre 737-800.

RESULTATRÄKNING, SAMMANFATTNING KV2 2022

Förändring
mot fg år
MSEK Feb-apr Feb-apr Förändring Valuta (Valuta
Resultaträkning 22 21 mot fg år effekter just.)
Intäkter 7 048 1 932 5 116 90 5 026
Totala rörelsekostnader -7 811 -3 950 -3 861 -5 -3 856
Rörelseresultat (EBIT) -763 -2 018 1 255 85 1 170
Resultat före skatt
(EBT)
-1 557 -2 331 774 -329 1 103

Intäkter

Intäkterna uppgick till 7 048 (1 932) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 5 026 MSEK högre än motsvarande period föregående år. Ökningen av intäkterna är främst hänförlig till en ökad produktion och ökad efterfrågan.

De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 382 %. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt om 2 032 MSEK. Den högre kabinfaktorn gav en positiv effekt om 2 934 MSEK. Den lägre yielden gav en negativ effekt om 1 154 MSEK på passagerarintäkterna, orsakat av ett förändrat resemönster.

De valutajusterade fraktintäkterna ökade med 130 MSEK och valutajusterade charterintäkter var 185 MSEK högre. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) var 566 MSEK högre. Ökningen av intäkterna är främst hänförlig till högre trafikvolymer.

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 333 MSEK högre jämfört med motsvarande period föregående år, främst som en konsekvens av högre intäkter från marktjänster, försäljning av EuroBonus-poäng och andra volymrelaterade intäkter.

Rörelsekostnader

Personalkostnader uppgick till -1 749 (-1 288) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster ökade personalkostnader med 417 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen avser främst fler anställda samt att föregående år innefattade permitteringsstöd.

Flygbränslekostnader uppgick till -1 674 (-291) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 423 %. Volymeffekter hade en negativ påverkan på kostnaderna om 1 101 MSEK. Det ökade flygbränslepriset hade en negativ påverkan på kostnaderna om 221 MSEK. Hedgeeffekter var negativa om 34 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år.

Luftfartsavgifter uppgick till -622 (-203) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för luftfartsavgifter med 190 %. Ökningen härrörde främst från högre trafikvolymer.

Övriga externa kostnader uppgick till -2 663 (-999) MSEK, se not 3. Jämfört med motsvarande period föregående år ökade övriga externa kostnader (valutajusterade) med 1 746 MSEK. Ökningen berodde främst på ökade kostnader för hantering, försäljning och distribution och tekniskt underhåll samt wetlease kostnader. Valutajusterade hanteringskostnader samt försäljnings- och distributionskostnader ökade med 279 MSEK respektive 251 MSEK, främst till följd av högre volymer. Kostnader för tekniskt underhåll (valutajusterade) ökade med 75 MSEK till följd av ökade volymer. Wet-lease kostnaden ökade med 312 MSEK (valutajusterad) främst till följd av högre efterfrågan.

Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till -1 162 (-1 172) MSEK, en minskning med 10 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Se not 4.

Finansnetto

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -794 (-313) MSEK netto, en ökning i nettokostnader om 481 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen är främst hänförlig till valutaomvärdering av leasingskulder som i år hade en negativ påverkan om 428 MSEK jämfört med föregående år som hade en negativ påverkan om 18 MSEK. Se not 5.

Periodens resultat

Rörelseresultatet uppgick till -763 (-2 018) MSEK och resultat före skatt uppgick till -1 557 (-2 331) MSEK. Förbättringen av rörelseresultatet jämfört med motsvarande period föregående år var främst hänförlig till den ökade efterfrågan.

Periodens resultat uppgick till -1 520 (-2 410) MSEK och periodens skatt till 37 (-79) MSEK. Periodens skatt är till största del hänförlig till effekter av valutaomvärdering av leasingskulderna.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 90 MSEK samt en negativ påverkan på rörelsekostnaderna om 5 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet positivt om 85 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 414 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 329 MSEK på resultatet före skatt.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till 56 (0) MSEK och avser reavinst från försäljning av ett 737-800 flygplan samt sale and leasebacktransaktioner av tre A320 flygplan. Föregående år skedde ingen försäljning och inga andra jämförelsestörande poster.

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING Tillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar ökade med 1 322 MSEK sedan 31 oktober 2021. I förändringen ingår periodens investeringar om 2 273 MSEK, avskrivningar om -738 MSEK samt övriga effekter om -213 MSEK. I beloppen för investeringar ingick förskottsbetalningar om 1 166 MSEK samt leveransbetalningar för tre A320 flygplan. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll och modifieringar. Övriga effekter inkluderade omräkningsdifferenser om cirka +1 700 MSEK samt försäljning av tre A320 flygplan samt tre 737-800 och två reservmotorer om cirka -1 900 MSEK. Nyttjanderättstillgångar minskade med 12 MSEK under perioden. Nya leasingavtal uppgick till 1 550 MSEK, och är främst hänförligt till nya leasingavtal för tre A320, en A321LR, en E195 samt två reservmotorer. Förändringar i indexering och modifieringar av underliggande avtal ökade tillgångarna med 36 MSEK och avskrivningar uppgick till -1 607 MSEK. Valutaeffekt uppgick till 9 MSEK.

Finansiella tillgångar ökade med 149 MSEK, främst hänförligt till omvärdering av SAS förmånsbestämda pensionsplaner.

Uppskjutna skattefordringar ökade med 241 MSEK, ökningen är främst hänförlig till effekter av valutaomvärdering av leasingskulderna. Inga underskott är aktiverade under det första halvåret.

Kortfristiga fordringar ökade med 818 MSEK. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till ökade depositioner och högre kundfordringar motverkat av erhållet statligt stöd avseende föregående års räkenskapsår.

Likvida medel uppgick till 8 478 (4 268) MSEK per 30 april 2022. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 0 (2 969) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 54 % (60 %) av SAS fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital minskade med 4 244 MSEK till 2 172 MSEK. Minskningen härrörde främst från periodens resultat om -3 962 MSEK, förändringar i kassaflödessäkringar om -491 MSEK och positiva aktuariella effekter på förmånsbestämda pensionsplaner om 100 MSEK.

Långfristiga skulder ökade med 6 212 MSEK och kortfristiga skulder ökade med 4 767 MSEK. Den totala ökningen av skulderna var 10 979 MSEK och var främst hänförlig till valutaomvärdering, nya leasingkontrakt, ny upplåning samt ökad trafikavräkningsskuld.

Räntebärande skulder

Den 30 april 2022 uppgick den räntebärande skulden till 40 547 (32 924) MSEK, en ökning med 7 623 MSEK sedan den 31 oktober 2021. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 4 781 MSEK respektive 1 514 MSEK. Nyupplåning och amorteringar av leasingskulder uppgick till 1 555 MSEK respektive 1 440 MSEK. Valutaomvärdering har ökat skulden med cirka 3 900 MSEK, och upplupen ränta och andra poster har ökat skulden med cirka 340 MSEK.

Finansiell nettoskuld

Den 30 april 2022 uppgick den finansiella nettoskulden till 29 595 (26 770) MSEK, en ökning med 2 825 MSEK sedan den 31 oktober 2021. Ökningen beror främst på nettoeffekten av den negativa effekten av valutaomvärdering om cirka 3 500 MSEK, nya leasingskulder om 1 555 MSEK motverkade av det positiva kassaflödet före finansieringsverksamheten om 2 207 MSEK.

Nyckeltal

Per 30 april 2022 uppgick avkastning på investerat kapital (ROIC) till - 8%, en förbättring med 5 procentenheter sedan 31 oktober 2021. Ökningen är främst hänförlig till ett förbättrat rörelseresultat (EBIT).

Den finansiella beredskapen uppgick till 54 % (60 %) vid utgången av kvartalet. En högre kassaposition motverkat av högre fasta kostnader var anledningen till förändringen i nyckeltalet.

Den finansiella nettoskulden/Justerad EBITDA per 30 april 2022 uppgick till 20x. Per 31 oktober 2021 var nyckeltalet negativt.

Per 30 april 2022 uppgick soliditeten till 4 %, jämfört med 12 % per 31 oktober 2021. Försämringen beror främst på ett minskat eget kapital till följd av periodens negativa resultat.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödet för perioden uppgick till 4 208 (-5 812) MSEK. Likvida medel uppgick till 8 478 MSEK, jämfört med 4 268 MSEK per 31 oktober 2021.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick för räkenskapsåret till -784 (-2 499) MSEK. Kassaflödesökningen beror till största del på förbättrat valutajusterat resultat.

Rörelsekapitalförändringen var positiv under perioden och uppgick till 3 129 (-3 850) MSEK. En viktig anledning till den positiva förändringen jämfört med föregående år var att trafikavräkningsskulden ökat kraftigt under perioden medan den föregående år påverkades av lägre förtidsbokningar. Perioden har också påverkats positivt av en lägre nivå på utbetalningar avseende bland annat tekniskt underhåll samt övriga avsättningar.

Kassaflödet från den löpande verksamheten har varit starkt positivt under andra kvartalet med 2 459 MSEK och ackumulerat för årets två första kvartal har kassaflödet från den löpande verksamheten uppgått till 2 345 MSEK jämfört med - 6 349 MSEK föregående år, en förbättring med 8 694 MSEK.

Investeringsverksamheten

Investeringarna uppgick till 2 273 (2 360) MSEK varav 2 273 (2 359) MSEK avsåg flygplan. Periodens investeringar består av tre A320, aktiverade utgifter för flygplansunderhåll, modifieringar samt förskottsbetalningar till Airbus. Under perioden har två motorer, tre flygplan 737-800 samt tre flygplan A320 sålts vilket har genererat en inbetalning om 2 112 (257) MSEK.

Finansieringsverksamheten

Nyupplåningen var 4 781 (4 383) MSEK medan amorteringarna uppgick till 1 514 (987) MSEK. Amorteringar av leasingskulder var 1 440 (1 603) MSEK.

MODERFÖRETAGET

Moderföretaget SAS AB har en mycket begränsad verksamhet i form av koncernintern service. Intäkter uppgick till 25 (22) MSEK och rörelsekostnader till -121 (-36) MSEK. Finansnettot uppgick till 114 (235) MSEK och nedskrivning av aktier i dotterföretag uppgick till 0 (-223) MSEK. Periodens resultat uppgick till 18 (-2) MSEK.

FINANSIELLA MÅL

SAS långsiktiga mål är att skapa värde för sina aktieägare och att leverera hållbar och lönsam tillväxt över konjunkturcykeln.

SAS tre finansiella mål är:

  • Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) efter skatt över en konjunkturcykel.
  • Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x).
  • Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av SAS årliga fasta kostnader.

Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Skuldsättningsmåttet – Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA – är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

Målsättningen är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Målet är satt för att säkerställa en sund nivå av likvida medel för att minska riskerna hänförliga till interna och externa händelser och för att uppfylla lagkraven.

HÅLLBARHETSMÅL

Samhället och våra kunder kräver i allt högre grad mer hållbara lösningar. Det är en utveckling som väntas fortsätta inom flygbranschen, med fokus på att minska utsläpp och få en effektivare resursanvändning.

Därför har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt, för att stödja vårt miljöarbete, vilket är i linje med SAS strävan efter ett globalt ledarskap inom hållbart flygresande.

Vårt mål till 2025

• Minska koldioxidutsläppen med 25 % jämfört med 2005.

HÄNDELSER UNDER KVARTALET

  • SAS presenterade en omfattande transformationsplan SAS FORWARD. Planen ska säkra långsiktig konkurrenskraft och förbättrad finansiell styrka
  • Kreditramen om 3 000 MSEK som fastställdes med huvudägarna under 2021 har nyttjats
  • Erno Hildén tillträder som Executive Vice President och Finansdirektör (CFO)

HÄNDELSER EFTER 30 APRIL 2022

• Eftereffekterna av covid-19 pandemin har lett till att stora delar av flygindustrin har svårigheter att hinna med att återuppbygga sin verksamhet. Detta har lett till att SAS har minskat sommarprogrammet med 4 000 av totalt 75 000 flygningar

UTSIKTER

Den pågående geopolitiska situation i östra Europa och de osäkerheter den medför samt kvardröjande effekter från covid-19 pandemin gör det inte möjligt att lämna någon vägledning om det finansiella resultatet för det kommande räkenskapsåret.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC), RULLANDE 12 MÅNADER, %

SAS har ett mål för avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) efter skatt över en konjunkturcykel.

FINANSIELL NETTOSKULD/JUSTERAD EBITDA

SAS målsättning är att den finansiella nettoskulden/Justerad EBITDA ska vara under 3,5×.

FINANSIELL BEREDSKAP, % SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25 % av de årliga fasta kostnaderna.

Kv2 FY 2021 Kv3 FY 2021 N/A N/A N/A N/A 20,5x Kv4 FY 2021 Kv1 FY 2022 Kv2 FY 2022

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

SAS arbetar strategiskt med att följa upp, utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar identifiering av nya risker samt kända risker såsom pandemier, förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras i verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen.

OMVÄRLDSLÄGE

De senaste två åren har covid-19-pandemin i hög grad påverkat hela flygbranschen, inklusive SAS. Kvarvarande effekter så som reserestriktioner finns fortsatt kvar i vissa delar av världen. Vi ser även en betydande effekt när reseefterfrågan ökar markant och branschen har svårigheter att återställas tillräckligt snabbt för att kunna möta denna positiva utveckling. Flygbranschen påverkas även av den rådande geopolitiska situationen och oroligheterna i östra Europa. Detta påverkar bland annat återhämtningen av flygtrafiken till och från Asien, men har haft en begränsad påverkan på SAS under andra kvartalet. Till följd av de nuvarande marknadsförhållandena i flygbranschen har osäkerheten kring uppskattningar ökat framförallt inom prognoser och scenarioanalyser avseende framtida efterfrågan, främst på kort sikt. Såsom det också beskrivs i årsredovisningen 2020/21, sid 70, omfattar kritiska redovisningsbedömningar och källor till osäker värdering: Förväntade nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar; Nedskrivningar av tillgångar; Pensioner; Uppskjuten skatt; Åtaganden avseende nyttjanderättstillgångar - flygplan samt Rättstvister. Valuta- och flygbränslesäkringar beskrivs nedan och påverkan från covid-19 beskrivs på sidan 17 i not 1. SAS följer noga och regelbundet utvecklingen av risker och osäkerhetsfaktorer.

SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50 % av förväntade volymer för perioden 13 till 18 månader. Givet de rådande osäkra och volatila marknadsförhållandena så har SAS tillfälligt justerat finanspolicyn gällande hedgegrad

KÄNSLIGHETSANALYS FLYGBRÄNSLEKOSTNAD MAJ 2022–OKT 2022, MDR SEK

Växelkurs SEK/USD
Marknadspris 9,0 9,5 10,0 10,5 11,0
600 USD/ton 5,9 6,1 6,3 6,5 6,6
700 USD/ton 6,4 6,6 6,8 7,0 7,2
800 USD/ton 6,8 7,1 7,3 7,5 7,7
900 USD/ton 7,3 7,5 7,8 8,0 8,3
1 000 USD/ton 7,7 8,0 8,3 8,5 8,8

Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Dessa effekter redovisas under "Övriga rörelsekostnader", eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat.

av flygbränsle. Undantaget gäller för 2021/2022 och medger en hedge mellan 0-80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer.

För de kommande 12 månaderna har SAS säkrat 0 % av bränsleförbrukningen. Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs normalt genom en blandning av swapkontrakt och optioner. Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under 2021/2022, förutsatt olika bränslepriser, dollarkurser och flygbränslesäkring utfalla enligt tabellen i mitten.

För utländska valutor är policyn att säkra 40–80 %. Vid kvartalets utgång hade SAS säkrat 40 % av det förväntade kassaflödesunderskottet i USD för de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med terminer och valutaoptioner. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 40 %. Baserat på valutaexponeringen innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1 % en negativ resultateffekt på 41 MSEK, exklusive säkringseffekt. En försvagning av USD mot SEK med 1 % ger en positiv resultateffekt på 120 MSEK, exklusive säkringseffekt, före eventuella effekter från IFRS 16.

I och med införandet av IFRS 16 redovisas framtida leasingbetalningar som en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en finansiell leasingskuld. De flesta nyttjanderättstillgångar denomineras i SEK, men motsvarande leasingskulder är denominerade i utländska valutor, främst USD. Valutaexponeringen från omräkningen av skulder i USD till SEK är betydande. Under leasingperioden motsvarar kostnaderna till följd av tilllämpningen av IFRS 16 de kostnader som redovisades enligt IAS 17. Påverkan från omräkningen av skulder i USD till SEK skapar en högre volatilitet i resultaträkningen. För att minska risken för att få en volatil resultaträkning tillämpar SAS säkringsredovisning.

Vissa prognostiserade framtida intäkter i USD säkras med externa leasingskulder denominerade i USD som säkringsinstrument. Förändringar i avistakursen USD/SEK för den utvalda delen av leasingskulderna denominerad i USD redovisas i övrigt totalresultat som en separat komponent (kassaflödessäkringsreserv) i eget kapital. När de säkrade förväntade kassaflödena påverkar resultatet som intäkter omklassificeras motsvarande del av kassaflödessäkringsreserven från övrigt totalresultat till resultaträkningen. I de fall där det inte är möjligt att använda säkringsredovisning kommer omvärderingen av leasingskulder denominerade i USD att påverka finansnettot i resultaträkningen.

Baserat på leasingskulder om cirka 1 611 MUSD och USD-kursen per 30 april 2022 skulle en försvagning av USD mot SEK med 1 % ge en positiv resultateffekt på cirka 112 MSEK i resultaträkningen och en positiv effekt i övrigt totalresultat om cirka 46 MSEK.

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut och muntlig förhandling hölls i EU-domstolen i juli 2019. Dom meddelades den 30 mars 2022. SAS nådde delvis framgång i sitt överklagande och det under 2017 inbetalade bötesbeloppet sänktes något. SAS utvärderar för närvarande huruvida man ska överklaga domen till högsta instans.

Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT

MSEK Not Kv2 Kv2 Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Feb-apr
2022
Feb-apr
2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Intäkter 2 7 048 1 932 12 593 4 214
Personalkostnader -1 749 -1 288 -3 401 -2 716
Flygbränslekostnader -1 674 -291 -2 810 -719
Luftfartsavgifter -622 -203 -1 191 -425
Övriga externa kostnader 3 -2 663 -999 -5 025 -2 102
Avskrivningar och nedskrivningar 4 -1 162 -1 172 -2 345 -2 437
Resultatandelar i intresseföretag 3 3 7 5
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga
anläggningstillgångar
56 0 80 12
Rörelseresultat (EBIT) -763 -2 018 -2 092 -4 168
Finansiella intäkter och kostnader 5 -794 -313 -2 062 -78
Resultat före skatt (EBT) -1 557 -2 331 -4 154 -4 246
Skatt 37 -79 192 -197
Periodens resultat -1 520 -2 410 -3 962 -4 443
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultatet:
Valutakursdifferenser vid omräkning av
utlandsverksamheter
11 54 109 59
Kassaflödessäkringar, netto efter skatt -153 -71 -491 508
Poster som ej kommer att återföras i resultatet:
Omvärderingar av förmånsbestämda
pensionsordningar, netto efter skatt 31 1 436 100 1 922
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt -111 1 419 -282 2 489
Periodens totalresultat -1 631 -991 -4 244 -1 954
Hänförligt till innehavare av aktier i moder
företaget:
Periodens resultat -1 520 -2 410 -3 962 -4 443
Periodens totalresultat -1 631 -991 -4 244 -1 954
Resultat per stamaktie före och efter utspädning
(SEK)1
-0,21 -0,35 -0,55 -0,63

1) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget samt kostnader för hybridobligationer i relation till 7 266 039 292 (7 266 039 292) utestående aktier för respektive period..

RESULTAT FÖRE SKATT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

MSEK Kv2 Kv2 Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Feb-apr
2022
Feb-apr
2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Resultat före skatt (EBT) -1 557 -2 331 -4 154 -4 246
Omstruktureringskostnader 0 0 0 0
Realisationsresultat1 -56 0 -80 -12
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster -1 613 -2 331 -4 234 -4 258

1) Realisationsresultat inkluderar flygplansförsäljningar om 80 (14) MSEK samt försäljning av lokal om 0(-2) under perioden november till april.

KONCERNENS BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

30 apr 2022 30 apr 2021
31 okt 2021
709 709 723
19 336
16 947 16 959 16 533
8 314 8 165 7 333
1 367 1 126 1 092
46 628 44 928 45 017
419 412 596
3 922 3 104 1 850
8 478 4 268 4 420
12 819 7 784 6 866
59 447 52 712 51 883
2 172 6 416 7 933
17 157 12 989 13 309
15 063 13 231 12 590
4 024 3 812 3 425
36 244 30 032 29 324
5 233 3 871 3 879
3 094 2 833 2 544
12 704 9 560 8 203
21 031 16 264 14 626
59 447 52 712 51 883
11 548
32 322
-7 913
19 291
17 768
40 547
-12 026
17 969
12 746
32 924
-9 076

SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 30 APRIL 2022

Enligt balans
räkningen
Varav
finansiell
nettoskuld
Finansiella tillgångar 8 314 757
Kortfristiga fordringar 3 922 1 717
Likvida medel 8 478 8 478
Långfristiga skulder 36 244 32 220
Kortfristiga skulder 21 031 8 327
Finansiell nettoskuld -29 595

Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till www.sasgroup.net där varje delårsrapport finns publicerad.

KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG

Totalt eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare

Övrigt
MSEK Aktie
kapital1
Ej registrerat
aktiekapital
tillskjutet
kapital
Säkrings
reserver
Omräknings
reserv
Hybrid
obligationer
Balanserade
vinstmedel
Summa
eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2020 8 645 5 2 899 15 -231 7 615 -8 925 10 023
Registrering aktier 5 -5 -
Ränta på hybridobligation -136 -136
Periodens resultat -4 443 -4 443
Periodens övrigt totalresultat 508 59 1 922 2 489
Utgående balans, 30 april 2021 8 650 - 2 899 523 -172 7 615 -11 582 7 933
Ränta på hybridobligation -138 -138
Periodens resultat -2 080 -2 080
Periodens övrigt totalresultat -12 -20 733 701
Utgående balans, 31 oktober 2021 8 650 - 2 899 511 -192 7 615 -13 067 6 416
Ränta på hybridobligation2 - -
Periodens resultat -3 962 -3 962
Periodens övrigt totalresultat -491 109 100 -282
Utgående balans, 30 april 2022 8 650 - 2 899 20 -83 7 615 -16 929 2 172

1) Antal aktier i SAS AB: 7 266 039 292 (7 266 039 292) aktier, kvotvärde 1,19 SEK (1,19) SEK. 2) Förfallna räntebetalningar om 174 MSEK som har skjutits upp enligt pressrelease 7 april 2022.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK Kv2 Kv2 Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Feb-apr
2022
Feb-apr
2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt (EBT) -1 557 -2 331 -4 154 -4 246
Avskrivningar och nedskrivningar 1 162 1 172 2 345 2 437
Resultat vid försäljning av flygplan och byggnader -56 0 -80 -12
Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m. 343 -74 1 105 -676
Betald skatt 0 0 0 -2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -108 -1 233 -784 -2 499
Förändring av rörelsekapital 2 567 -170 3 129 -3 850
Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 459 -1 403 2 345 -6 349
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer -1 416 -1 584 -2 273 -2 359
Förvärv av dotter- och intresseföretag 0 -1 0 -1
Försäljning av anläggningstillgångar m.m. 1 556 66 2 135 329
Kassaflöde från investeringsverksamheten 140 -1 519 -138 -2 031
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagande av lån 4 692 2 954 4 781 4 383
Återbetalning av lån -1 376 -328 -1 514 -987
Amorteringar av leasingskulder -801 -728 -1 440 -1 603
Övrigt i finansieringsverksamheten -75 711 174 775
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2 440 2 609 2 001 2 568
Periodens kassaflöde 5 039 -313 4 208 -5 812
Omräkningsdifferens i likvida medel 1 1 2 1
Likvida medel vid periodens början 3 438 4 732 4 268 10 231
Likvida medel vid periodens slut 8 478 4 420 8 478 4 420

MODERFÖRETAGET SAS AB

Antal aktieägare i SAS AB uppgick till 238 014 (228 047) per 30 april 2022. Medelantal anställda uppgick till 2 (2).

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Intäkter 25 22
Personalkostnader -14 -15
Övriga rörelsekostnader -107 -21
Rörelseresultat (EBIT) -96 -14
Nedskrivning av aktier i dotterföretag 0 -223
Finansnetto 114 235
Resultat före skatt (EBT) 18 -2
Skatt 0 0
Periodens resultat 18 -2

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Bundet eget kapital Fritt eget kapital
MSEK Aktie kapital1 Reservfond Överkurs
fond
Hybrid
obligationer
Balanserade
vinstmedel
Totalt
eget kapital
Ingående eget kapital enligt
fastställd balansräkning
31 oktober 2021
8 650 447 2 729 7 615 3 911 23 352
Ränta hybridobligation2 - -
Periodens resultat 18 18
Utgående balans,
30 april 2022
8 650 447 2 729 7 615 3 929 23 370

1) Antal aktier: 7 266 039 292 (7 266 039 292 ) aktier, kvotvärde 1,19 SEK (1,19) SEK.

2) Förfallna räntebetalningar om 174 MSEK som har skjutits upp enligt pressrelease 7 april 2022.

Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat.

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK 30 apr
2022
31 okt
2021
30 apr
2021
Finansiella anläggningstillgångar 24 925 24 939 24 787
Övriga omsättningstillgångar 82 31 201
Kassa och bank 1 1 0
SUMMA TILLGÅNGAR 25 008 24 971 24 988
Eget kapital 23 370 23 352 23 396
Långfristiga skulder 1 613 1 559 1 548
Kortfristiga skulder 25 60 44
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 25 008 24 971 24 988

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH ANNAN INFORMATION

Denna delårsrapport i sammandrag för SAS-koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering samt tillämpliga bestämmelser i årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderföretaget har upprättats i enlighet med årsredovisningslagens 9 kapitel, Delårsrapport. För koncernen och moderföretaget har samma redovisningsprinciper och beräkningsgrunder tillämpats som i den senaste årsredovisningen med undantag av nedan beskrivna ändrade redovisningsprinciper. Upplysningar enligt IAS 34.16A framkommer förutom i de finansiella rapporterna och dess tillhörande noter även i övriga delar av delårsrapporten.

NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER M.M.

De nya eller reviderade IFRS som trätt i kraft i november 2021 eller senare har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter. Nya eller ändrade IFRS som träder i kraft under kommande räkenskapsår har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter och förväntas inte ha en väsentlig effekt på koncernens eller moderbolagets kommande finansiella rapporter.

SAS tillämpar fortsatt IASBs ändring i IFRS 16 när det gäller temporära hyreslättnader som förenklar hur en leasetagare redovisar dessa som är en direkt följd av covid-19. Vid tillämpning av detta praktiska undantag, hanteras inte förändringar i hyresbetalningar som upphör 30 juni 2022 eller tidigare som en modifiering. Undantaget har inte haft någon effekt på SAS resultat under perioden.

IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) publicerade ett agendabeslut i april 2021 om "cloud computing arrangement costs", dvs kostnader för konfigurering eller anpassning av programvara i en molnbaserad lösning. SAS slutförde i det fjärde kvartalet 2021 genomgången av effekterna i redovisningen av IFRS ICs beslut och konstaterade att vissa tidigare redovisade immateriella tillgångar inte längre uppfyller kraven för att redovisas som immateriella tillgångar. Justering gjordes retroaktivt i enlighet med reglerna för byte av redovisningsprincip i IAS 8 och tidigare perioder har justerats.

UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Upprättandet av delårsrapporten kräver att SAS gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, detta beskrivs även på sida 10 i denna rapport. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Förutom det som beskrivs nedan är de kritiska bedömningarna och källorna till osäkerhet i uppskattningar desamma som i senaste årsredovisningen.

PÅVERKAN FRÅN COVID-19-PANDEMIN OCH ANTAGANDET OM FORTSATT DRIFT

De senaste två åren har covid-19-pandemin i hög grad påverkat hela flygbranschen, inklusive SAS. Kvarvarande effekter så som reserestriktioner finns fortsatt kvar i vissa delar av världen. Vi ser även en betydande effekt när rese-efterfrågan ökar markant och branschen har svårigheter att återställa tillräckligt snabbt för att kunna möta denna positiva utveckling. Totala resevolymen är därmed fortsatt lägre än innan pandemin bröt ut i mars 2020. Flygbranschen påverkas även av det rådande geopolitiska situationen och oroligheterna i östra Europa. Detta påverkar bland annat återhämtningen av trafiken till och från Asien. Till följd av de nuvarande marknadsförhållandena i flygbranschen råder det fortsatt osäkerhet vilket gör det svårt att uppskatta prognoser och scenarioanalyser avseende framtida efterfrågan, främst på kort sikt.

Under andra kvartalet ökade totala kapaciteten (ASK) med 188,3 % och totala trafiken (RPK) ökade med 557,1 % jämfört med samma period året innan. Antalet passagerare har ökat 358,2 % jämfört med samma period året innan. SAS intäkter ökade 264,8% under kvartalet jämfört med samma period året innan, men jämfört med andra kvartalet 2019/2020 så minskade totala intäkterna med 28,6 %. Trots de åtgärder som SAS har vidtagit för att minska kostnaderna kan inte den betydande minskningen av intäkterna uppvägas av kostnadssänkningar fullt ut och resultatet före skatt för andra kvartalet 2021/2022 uppgick till -1,6 miljarder SEK.

SAS har kontinuerligt under 2020/2021 och även under första halvåret 2021/2022 fortsatt att arbeta intensivt med olika kostnadsbesparingsåtgärder, minskning av icke verksamhetskritiska investeringar samt olika finansieringslösningar för att värna sin likviditet. Marknadsförhållandena är dock fortsatt osäkra och eftereffekterna av pandemin

kvarstår samtidigt som osäkerheten kring eventuella framtida pandemiutbrott och det geopolitiska läget kan fortsätta ha en negativ påverkan på hela flygindustrin. SAS uppfattning är fortsatt att återhämtningen för flygbranschen kommer att pågå under 2022, med en återgång till nivåerna före covid-19 ytterligare några år senare. Den förväntade gradvisa uppgången har fördröjts och osäkerheten kvarstår under 2022 till följd av de rådande marknadsförhållandena. Den senaste tiden har vi sett att efterfrågan på resor har ökat markant, men flygbranschen har svårigheter att återställas tillräckligt snabbt för att kunna möta denna positiva utveckling. Detta är något som påverkar hela flygindustrin och SAS har därmed ställt in 4 000 av sina planerade 75 000 flygningar under sommaren 2022. Framtida efterfrågan är svårbedömd i hela branschen, och möjligheten att kunna vara flexibel kommer fortsätta vara ett viktigt element.

Den rådande osäkerheten leder till att ytterligare kostnadsminskningar och effektiviseringsinitiativ samt tillgång till likviditet är avgörande. Kreditramen uppgående till totalt 3,0 miljarder SEK som säkrades under tredje kvartalet 2020/2021 nyttjades under andra kvartalet, vilket sammantaget med den ökade försäljningen har lett till att SAS likvida medel har stärkts under kvartalet och kassan var 8,5 miljarder SEK per den sista april.

SAS FORWARD, en plan för att stärka och säkra SAS långsiktiga framtida förutsättningar lanserades i samband med att första kvartalsrapporten för 2021/2022 offentliggjordes. Viktiga delar i planen är: 1. Sänka de årliga kostnaderna med 7,5 miljarder SEK inklusive omförhandlingar av befintliga finansieringsarrangemang och andra långfristiga kreditfaciliteter. 2. Omvandling av flotta, nätverk och produktutbud. 3. Digital omvandling. 4. Positionera SAS som ledaren inom hållbart flygande. 5. Stärka den operativa plattformen. 6. Stärka SAS balansräkning genom att minska skulderna och ta in nytt kapital.

Med tanke på de begränsade framsteg som hittills gjorts kan det inte finnas några garantier för att SAS FORWARD kommer att framgångsrikt slutföras. Om den förväntade ansvarsfördelningen, konverteringen av skuld och ny kapitalanskaffning inte slutförs som planerat, kommer SAS inte att kunna bära den befintliga kapitalstrukturen och nuvarande likviditetsnivåer och det kan inte uteslutas att SAS kan bli oförmöget att möta dess förpliktelser när de förfaller på längre sikt.

Trots den ovan beskrivna situationen, bedömer styrelsen att koncernen har tillräcklig likviditet för att fortsätta sin verksamhet under åtminstone de kommande 12 månaderna, och fortsätter därför att tillämpa principen om fortsatt drift vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

STATLIGA BIDRAG OCH AVTAL

Vissa av de juridiska enheterna inom SAS-koncernen har under perioden fått stöd för visstidspermitteringar i arbetsstyrkan till följd av covid-19. I enlighet med IAS 20 redovisas statliga bidrag i resultaträkningen när det föreligger en rimlig säkerhet att bolaget kommer att uppfylla kraven som följer med bidragen och att bidragen kommer att erhållas. De statliga bidragen har redovisats som en minskning av personalkostnaderna under de perioder som bidraget ska kompensera uppgående till totalt 3 (253) MSEK. SAS har också ansökt om stöd från den danska, svenska och norska staten/kommunen avseende ersättning för fasta kostnader och 37 (382) MSEK har redovisats som en minskning av övriga externa kostnader.

Utöver ovan har norska staten köpt kapacitet av SAS och andra flygbolag i Norge på kommersiell basis för att kunna upprätthålla flygtjänster inom Norge, uppgående till 0 (92) MSEK.

RÖRELSESEGMENT OCH UPPDELNING AV INTÄKTER

Koncernens verksamhet redovisas som ett rörelsesegment, vilket är konsekvent med den interna rapporteringen till högsta verkställande beslutsfattaren definierad som SAS koncernledning.

I not 2 redogörs för uppdelning av intäkter per intäktskategori och geografiskt område baserat på destination. Trafikintäkter från inrikes trafik inom Danmark, Norge respektive Sverige allokeras till Inrikes. Trafik mellan de tre länderna hänförs till Intraskandinaviskt. Övriga trafikintäkter allokeras till det geografiska område där destinationen ligger. Övriga intäkter allokeras till geografiskt område baserat på kundens geografiska placering, till exempel avseende varor som exporteras till en kund i annat land alternativt den geografiska placering där tjänsten eller servicen utförs. I not 2 redogörs även för intäkter från enskilt väsentliga länder baserat på ursprungligt försäljningsland.

NOT 2 INTÄKTER

SAS redovisar passagerarintäkter och charterintäkter när transporten har utförts, fraktintäkter när transporten är genomförd och övriga intäkter när varorna har levererats eller tjänsten har utförts. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.

INTÄKTER PER INTÄKTSSLAG

Kv2 Kv2 Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Feb-apr
2022
Feb-apr
2021
Nov–apr
2021-2022
Nov–apr
2020-2021
Passagerarintäkter 4 809 950 8 315 2 047
Charterintäkter 188 3 356 12
Fraktintäkter 423 282 887 513
Övriga trafikintäkter 807 229 1 493 629
Summa trafikintäkter 6 227 1 464 11 051 3 201
Övriga rörelseintäkter 821 468 1 542 1 013
Summa 7 048 1 932 12 593 4 214

GEOGRAFISK UPPDELNING

Inrikes Intraskandinavien Europa Interkontinentalt Summa
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Passagerarintäkter 2 877 1 310 897 122 2 904 431 1 637 184 8 315 2 047
Charterintäkter 0 0 0 0 356 12 0 0 356 12
Fraktintäkter 2 2 1 1 16 123 868 387 887 513
Övriga trafikintäkter 516 402 161 37 521 133 295 57 1 493 629
Summa trafikintäkter 3 395 1 714 1 059 160 3 797 699 2 800 628 11 051 3 201
Danmark Norge Sverige Europa Övriga länder Summa
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Övriga rörelseintäkter 202 111 511 550 281 196 274 105 274 51 1 542 1 013

För koncernens olika intäktsslag se ovan tabell och intäkter från enskilt väsentliga länder baserat på ursprungligt försäljningsland, se nedan tabell.

INTÄKTER PER VÄSENTLIGA LÄNDER

Sverige Norge Danmark Övriga Total
Trafikintäkter Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Passagerarintäkter 2 377 510 2 707 859 1 188 141 2 043 537 8 315 2 047
Charterintäkter 106 12 190 0 60 0 0 0 356 12
Fraktintäkter 123 80 122 48 174 93 468 292 887 513
Övriga trafikintäkter 429 153 485 262 212 43 367 171 1 493 629
Totala trafikintäkter 3 035 755 3 504 1 169 1 634 277 2 878 1 000 11 051 3 201
Totala övriga rörelseintäkter 281 196 511 550 202 111 548 156 1 542 1 013
Summa 3 316 951 4 015 1 719 1 836 388 3 426 1 156 12 593 4 214

NOT 3 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

Kv2 Kv2 Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Feb–apr
2022
Feb–apr
2021
Nov–apr
2021-2022
Nov–apr
2020–2021
Försäljnings- och distributionskostnader -399 -145 -724 -263
Cateringkostnader -173 -68 -326 -132
Hanteringskostnader -451 -165 -894 -381
Tekniskt flygplansunderhåll -442 -359 -825 -622
Data- och telekommunikationskostnader -321 -214 -592 -441
Wet lease-kostnader -413 -98 -735 -207
Övrigt -464 50 -929 -56
Summa -2 663 -999 -5 025 -2 102

NOT 5 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Kv2 Kv2 Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Feb–apr
2022
Feb–apr
2021
Nov–apr
2021-2022
Nov–apr
2020–2021
Finansiella intäkter 17 7 26 13
Räntekostnader -184 -137 -351 -254
Övriga finansiella kostnader -14 -11 -30 -16
Valutakursdifferenser -7 -3 -2 -13
Räntekostnader, IFRS 16 -178 -151 -348 -309
Valutakursdifferenser, IFRS 16 -428 -18 -1 357 501
Summa -794 -313 -2 062 -78

NOT 4 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Kv2 Kv2 Kv1-Kv2 Kv1-Kv2
Feb–apr
2022
Feb–apr
2021
Nov–apr
2021-2022
Nov–apr
2020-2021
Immateriella tillgångar, avskrivningar -10 -7 -20 -14
Materiella anläggningstillgångar, avskrivningar -346 -368 -718 -778
Nyttjanderättstillgångar, avskrivningar -806 -797 -1 607 -1 645
Summa -1 162 -1 172 -2 345 -2 437

NOT 6 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

VERKLIGT VÄRDE OCH REDOVISAT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

30 apr 2022 31 okt 2021
Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt
MSEK värde värde värde värde
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde, säkringsredovisade 158 158 11 11
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 29 29 10 10
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 13 153 13 153 8 283 8 283
Summa 13 340 13 340 8 304 8 304
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde, säkringsredovisade 17 17 32 32
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen 26 26 3 3
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 25 976 25 546 19 978 20 511
Summa 26 019 25 589 20 013 20 546

Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan:

Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivatinstrument där det noterade priset används vid värderingen.

Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar).

Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

VERKLIGT VÄRDEHIERARKI

30 apr 2022 31 okt 2021
MSEK Nivå 1 Nivå 2 Summa Nivå 1 Nivå 2 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt
värde, säkringsredovisade
- 158 158 - 11 11
Finansiella tillgångar till verkligt
värde via resultaträkningen
- 29 29 - 10 10
Summa - 187 187 - 21 21
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt
värde, säkringsredovisade
- 17 17 - 32 32
Finansiella skulder till verkligt
värde via resultaträkningen
- 26 26 - 3 3
Summa - 43 43 - 35 35

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av moderföretagets och koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 31 maj 2022

Carsten Dilling Styrelsens ordförande

Lars-Johan Jarnheimer Vice ordförande

Monica Caneman Styrelseledamot

Oscar Stege Unger Styrelseledamot

Henriette Hallberg Thygesen Styrelseledamot

Nina Bjornstad Styrelseledamot

Michael Friisdahl Styrelseledamot

Kay Kratky Styrelseledamot

Jens Lippestad Styrelseledamot Tommy Nilsson Styrelseledamot Kim John Christiansen Styrelseledamot

Anko van der Werff Verkställande direktör och koncernchef

GRANSKNINGSRAPPORT

SAS AB ORG. NR. 556606-8499

INLEDNING

Vi har utfört en översiktlig granskning av den finansiella delårsinformationen i sammandrag (delårsrapporten) för SAS AB per den 30 april 2022 och den sexmånadersperiod som slutade per detta datum. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta och presentera denna delårsrapport i enlighet med IAS 34 och årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om denna delårsrapport grundad på vår översiktliga granskning.

DEN ÖVERSIKTLIGA GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med International Standard on Review Engagements ISRE 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk

granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

SLUTSATS

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad för koncernens del i enlighet med IAS 34 och årsredovisningslagen samt för moderbolagets del i enlighet med årsredovisningslagen.

UPPLYSNING AV SÄRSKILD BETYDELSE

Vi vill fästa uppmärksamheten på informationen som lämnas i delårsrapporten om uppdateringen för SAS FORWARD av diskussioner med intressenterna på sidorna 3 och 17 som beskriver osäkerheten om huruvida koncernen kommer att kunna uppfylla sina förpliktelser när de förfaller på längre sikt om den förväntade ansvarsfördelningen, konverteringen av skuld och ny kapitalanskaffning inte slutförs som planerat. Vårt uttalande är inte modifierat i detta avseende.

Stockholm den 31 maj 2022

KPMG AB

Tomas Gerhardsson Auktoriserad revisor

TRAFIKTALSINFORMATION

REGULJÄR PASSAGERARTRAFIK

Feb–apr
2022
Feb–apr
2021
Förändr.
mot f.g. år
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Förändr.
mot f.g. år
Antal passagerare (000) 3 831 857 347,0% 6 842 1 855 268,8%
RPK, passagerarkilometer (milj.) 4 604 739 523,0% 8 316 1 543 439,0%
ASK, säteskilometer (milj.) 6 975 2 521 176,7% 13 720 5 269 160,4%
Kabinfaktor 66,0% 29,3% 36,7 1 60,6% 29,3% 31,3 1
Passageraryield, valutajusterad 1,05 1,35 -22,2% 1,00 1,36 -26,5%
Passageraryield, nominell 1,05 1,29 -18,6% 1,00 1,33 -24,8%
Enhetsintäkt, PASK, valutajusterad 0,69 0,40 72,5% 0,61 0,40 52,5%
Enhetsintäkt, PASK, nominell 0,69 0,38 81,6% 0,61 0,39 56,4%
RASK, valutajusterad 0,85 0,61 39,3% 0,77 0,62 24,2%
RASK, nominell 0,85 0,58 46,6% 0,77 0,60 28,3%

1) Siffror i procentenheter

TOTAL TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK)

Feb–apr
2022
Feb–apr
2021
Förändr.
mot f.g. år
Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Förändr.
mot f.g. år
Antal passagerare (000) 3 931 858 358,2% 7 013 1 859 277,2%
RPK, passagerarkilometer (milj.) 4 889 744 557,1% 8 842 1 556 468,3%
ASK, säteskilometer (milj.) 7 306 2 534 188,3% 14 378 5 303 171,1%
Kabinfaktor 66,9% 29,4% 37,5 1 61,5% 29,3% 32,2 1
Enhetskostnad, CASK, valutajusterad -0,98 -1,42 -31,0% -0,93 -1,43 -35,0%
Enhetskostnad, CASK, nominell inkl.
jämförelsestörande poster
-0,97 -1,37 -29,2% -0,92 -1,39 -33,8%
Enhetskostnad, CASK, exklusive flyg
bränsle, valutajusterad
-0,75 -1,30 -42,3% -0,73 -1,29 -43,4%
Enhetskostnad, CASK, exklusive flyg
bränsle, nominell inkl. jämförelsestö
rande poster
-0,74 -1,26 -41,3% -0,73 -1,26 -42,1%

1) Siffror i procentenheter

SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE

Feb–apr 2021–2022 vs.
Feb–apr 2020–2021
Nov–apr 2021–2022 vs.
Nov–apr 2020–2021
Trafik (RPK) Kapacitet (ASK) Trafik (RPK) Kapacitet (ASK)
Interkontinentalt 1 628,0% 131,1% 1 254,7% 152,6%
Europa/Intraskand 761,7% 420,0% 623,1% 349,0%
Inrikes 156,8% 58,3% 129,3% 38,8%

PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET

Förändr.
Rullande 12 mån April 2022 April 2021 mot f.g. år
Flygplan, Blocktimmar/dag 7,0 4,9 42,9%
Kabin, Blocktimmar/år 670 432 55,1%
Piloter, Blocktimmar/år 520 260 100,0%
Miljöeffektivitet Nov–apr
2021–2022
Nov–apr
2020–2021
Förändr.
mot f.g. år
Totala koldioxidutsläpp, miljon ton 1 815 803 125,9%
Koldioxidutsläpp per säteskilometer, gram 52,5 54,9 -4,4%

FLYGPLANSFLOTTA

SAS FLYGPLANSFLOTTA 30 APRIL 2022

Wet SAS SAS Wet I trafik för Fasta order Fasta order
SAS-koncernens flygplansflotta Ålder Ägda Leasade Lease Summa Scandinavia Connect SAS Link Lease SAS-koncernen köp leasing
Airbus A330/350 6,9 8 6 14 14 14 2
Airbus A320-familjen 6,6 19 51 70 58 12 70 32
Boeing 737NG 16,2 11 1 12 12 12
Airbus A220-300 4,8 2 2 2 2
Embraer E195-100 14,5 1 1 1 1 5
Bombardier CRJ 7,7 25 25 25 25
ATR-72 8,6 6 6 6 6
Summa flygplan i trafik 7,9 38 59 33 130 84 12 1 33 130 34 5
Flygplan under utfasning
Airbus A321 19,8 4 4
Summa 4 4
Flygplan på fast order 2022–2025 per 30 april 2022 FY22 FY23 FY24 FY25 Summa
Airbus A320neo 10 12 6 4 32
Embraer E195-100 5 5
Airbus A350 2 2
Summa 15 12 8 4 39

Den nya flottan sänker bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen.

FINANSIELLA NYCKELTAL OCH ALTERNATIVA NYCKELTAL

SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut och andra värdefull information. Rapporterad information för räkenskapsår 2019/2020 samt 2020/2021 har omräknats med anledning av ny redovisningsprincip "IFRS IC's - Cloud computing arrangement costs". Se not 1. För definitioner, se avsnitt Definitioner och aktieägareinformation. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

30 apr 2022 31 okt 2021 30 apr 20211)
Avkastning på investerat kapital (ROIC) -8% -13% -25 %
Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA 20,5x n/a n/a
Finansiell beredskap 54% 60% 38 %
Avkastning på eget kapital -114% -84% -236 %
Soliditet 4% 12% 15 %
Finansiell nettoskuld, MSEK 29 595 26 770 26 407
Eget kapital exklusive hybridobligationer per stamaktie -0,75 -0,16 0,04
Skuldsättningsgrad 13,6 4,1 3,3
Räntetäckningsgrad -2,4 -4,4 -7,2

1) Nyckeltal per 30 april 2021 har omräknats med anledning av ny redovisningsprincip "IFRS IC's - Cloud computing arrangement costs". Se not 1.

RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA

MSEK Kv1 Kv1 Kv2 Kv2 Kv3 Kv3 Kv4 Kv4
Nov–jan
2021–2022
Nov–jan
2020–2021
Feb–apr
2022
Feb–apr
2021
Maj–jul
2021
Maj–jul
2020
Aug–okt
2021
Aug–okt
2020
Intäkter 5 545 2 282 7 048 1 932 3 982 2 507 5 762 3 035
Rörelseresultat (EBIT) -1 329 -2 150 -763 -2 018 -852 -2 704 -474 -2 719
EBIT-marginal -24,0% -94,2 % -10,8% -104,5 % -21,4 % -107,9 % -8,2% -89,6%
Resultat före skatt (EBT) -2 597 -1 915 -1 557 -2 331 -1 334 -2 046 -945 -3 252
Periodens resultat -2 442 -2 033 -1 520 -2 410 -1 336 -2 344 -744 -2 566
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster -2 621 -1 927 -1 613 -2 331 -1 213 -758 -911 -3 024
Resultat per stamaktie (SEK) -0,34 -0,28 -0,21 -0,35 -0,18 -6,12 -0,12 -4,44
Kassaflöde före finansieringsverksamheten -392 -5 458 2 599 -2 922 967 -2 016 1 120 -3 228
Medelantal anställda (FTE) 6 326 4 983 6 881 4 476 5 190 4 937 6 214 6 981

Finansiell leasing – Baseras på ett leasingavtal vari de risker och förmåner som är förknippade med ägandet av objektet i allt väsentligt finns kvar hos leasetagaren. Objektet redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen på grund av att leasetagaren har en skyldighet att köpa tillgången när leasen är slut. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter tas upp som skuld. Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. Se nyttjanderättstillgångar.

Justerad EBITDA – Rörelseresultat (EBIT) före resultatandelar Finansiell nettoskuld – Räntebärande skulder minskade med

från intresseföretag, resultat vid försäljning av flygplan och andra anläggningstillgångar samt av- och nedskrivningar. Justerad EBITDA-marginal – Justerad EBITDA dividerat med räntebärande tillgångar exklusive pensionsmedel netto. I nyckeltalet definieras räntebärande skulder som summan av långfristiga räntebärande skulder, långfristiga räntebärande leasingskulder, kortfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande

leasingskulder. Räntebärande tillgångar definieras som summan av pensionsmedel, långfristiga räntebärande fordringar, kortfristiga övriga räntebärande fordringar och likvida medel. Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA – Genomsnittlig finansiell

nettoskuld i relation till justerad EBITDA. Finansiell nettoskuld genom justerad EBITDA (Rörelseresultat (EBIT) före resultatandelar från intresseföretag, resultat vid försäljning av flygplan och andra anläggningstillgångar samt av- och nedskrivningar).

FTE – Medelantal anställda.

IATA – International Air Transport Association. En global sammanslutning med nästan 300 flygbolag.

ICAO – International Civil Aviation Organization. FN:s fackorgan för internationell civil luftfart.

Interline-intäkter – Biljettavräkning mellan flygbolag.

Intresseföretag – Företag där SAS koncernens ägarandel uppgår till minst 20 % och högst 50 %.

Jämförelsestörande poster – I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder.

Definitioner och aktieägarinformation

DEFINITIONER OCH AKTIEÄGAREINFORMATION

SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning. Syftet med dessa alternativa nyckeltal är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning.

intäkterna.

EBT – Resultat före skatt.

Enhetsintäkt – Se PASK.

de senaste 12 månaderna.

EES – Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

tioner i relation till totalt antal utestående stamaktier.

rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter).

Eget kapital exklusive hybridobligationer per stamaktie – Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive hybridobliga-

Enhetskostnad (CASK) – Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga

Finansiell beredskap – Likvida medel, samt outnyttjade kreditfaciliteter med en löptid på minst tre månader, i relation till fasta kostnader. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personalkostnader, övriga externa kostnader samt finansiella intäkter och kostnader exklusive valutakursdifferenser på leasingskulder, under

AEA – The Association of European Airlines. En sammanslutning av de största europeiska flygbolagen.

AOC (Air Operator Certificate) – Flygoperativt tillstånd.

ASK, offererade säteskilometer – Antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs.

ATK, offererade tonkilometer – Antalet tillgängliga kapacitetston för transport av både passagerare, frakt och post multiplicerat med den sträcka i km som kapaciteten flygs.

Avkastning på eget kapital – Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på investerat kapital (ROIC) – Rörelseresultat (EBIT) justerat med teoretisk skatt i relation till genomsnittligt eget kapital och finansiell nettoskuld.

Betalda passagerarkilometer (RPK) – Se RPK.

Betalda tonkilometer (RTK) – Se RTK.

Blocktimmar – Avser tiden från det att flygplanet lämnar gate till dess att det ankommer vid gate.

Börsvärde – Aktiekurs multiplicerat med utestående antal aktier.

CAGR – Genomsnittlig årlig tillväxttakt.

CASK – Se enhetskostnad.

Code share – När ett eller flera flygbolags flygnummer anges i tidtabellen på en flygning, medan endast ett av bolagen utför själva flygningen.

EBIT – Rörelseresultat.

EBIT-marginal – Rörelseresultat (EBIT) dividerat med intäkterna.

Kabinfaktor – RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga platser.

Kapitalandelsmetoden – Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade överrespektive undervärden.

Kapitaliserade leasingkostnader (×7) – Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju.

Koldioxid (CO2) – En färglös gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen. Flygindustrins koldioxidutsläpp minskas genom en övergång till mer flygbränsleeffektiva flygplan.

LCC – Low Cost Carrier. Lågkostnadsbolag.

NPV – Nuvärde, netto, används bland annat vid beräkning av den kapitaliserade framtida kostnaden för operationell flygplansleasing.

Nyttjanderättstillgångar (RoU) – Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. IFRS 16 ersätter den tidigare standarden IAS 17 Leasingavtal. Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt har ersatts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderätt) och en finansiell skuld i balansräkningen.

Offererade säteskilometer – Se ASK.

Offererade tonkilometer – Se ATK.

Operationell leasing – Baseras på ett leasingavtal vari risker och förmåner förknippade med ägandet kvarstår hos leasegivaren och jämställs med hyra. Leasingavgiften kostnadsförs löpande i resultaträkningen. Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. Se nyttjanderättstillgångar.

PASK, enhetsintäkt – Passagerarintäkter dividerat med ASK (reguljär).

RASK – Totala trafikintäkter dividerat med total ASK (reguljär+charter).

Regularitet – Andelen genomförda flygningar i relation till tidtabellagda flygningar.

Resultat per stamaktie (EPS) – Periodens resultat hänförligt till moderföretagets ägare med avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader för hybridobligationer i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

RPK, Betalda passagerarkilometer – Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger.

RTK, Betalda tonkilometer – Antalet ton betald trafik (passagerare, frakt och post) multiplicerat med den sträcka i kilometer som denna trafik flygs.

SAS, Skandinaviens ledande flygbolag, med knutpunkter i Köpenhamn, Oslo och Stockholm, flyger till resmål i Europa, USA och Asien. Inspirerade av vårt skandinaviska arv och hållbarhet, strävar SAS efter att vara världsledande inom hållbart flyg. Vi ska minska de totala koldioxidutsläppen med 25 procent till år 2025, genom att använda mer hållbart flygbränsle och vår moderna flotta med bränsleeffektiva flygplan. Förutom flygverksamheten, erbjuder SAS marktjänster, tekniskt underhåll och frakttjänster. SAS är en av grundarna av Star Alliance™ och tillsammans med partnerbolagen erbjuds ett stort antal destinationer runt om i världen.

SAS AB är moderföretaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna finns i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo, SAS Ground Handling och SAS EuroBonus, som är direktägda av SAS AB.

FINANSIELL KALENDER

Månatlig trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen. Utförlig, uppdaterad finansiell kalender finns på www.sasgroup.net under Investor Relations.

26 augusti 2022 Delårsrapport Kv. 3 (maj 2022-jul 2022)
30 november 2022 Bokslutskommuniké (nov 2021-okt 2022)
24 januari 2023 SAS Års- och Hållbarhetsredovisning
2021/2022
24 februari 2023 Delårsrapport Kv. 1 (nov 2022-jan 2023)
1 juni 2023 Delårsrapport Kv. 2 (feb 2023-apr 2023)

INVESTOR RELATIONS

IR-kontakt Louise Bergström, Vice President Investor Relations Tel: +46 70 997 04 93 E-post: [email protected]

Räntetäckningsgrad – Rörelseresultat (EBIT) ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.

Rörelsekapital – Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder.

Sale and leaseback – Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.

Skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital – Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.

Total kabinfaktor – RTK dividerat med ATK.

WACC – Genomsnittlig total kapitalkostnad, består av den genomsnittliga kostnaden för skulder, eget kapital. Finansieringskällorna beräknas och vägs i enlighet med dagens marknadsvärde för eget kapital och skulder.

Wet lease-avtal – Inhyrning av flygplan inklusive besättning.

Yield – Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).