SAS — Earnings Release 2020

Dec 3, 2020

Q4 2020 HELÅRSRESULTATET KRAFTIGT PÅVERKAT AV PÅGÅENDE PANDEMI

AUGUSTI 2020–OKTOBER 2020

• Intäkter: 3 035 (13 435) MSEK
• Resultat före skatt (EBT): -3 271 (1 096) MSEK
• Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -3 043 (1 226) MSEK
• Periodens resultat: -2 579 (861) MSEK
• Resultat per stamaktie: -4,46 (2,19) SEK

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER KVARTALET

• SAS slutförde en framgångsrik rekapitalisering, som tillför 12 miljarder SEK i likviditet och 14,25 miljarder SEK i eget kapital
• SAS återbetalar en revolverande kreditfacilitet på 3,3 miljarder SEK i enlighet med villkoren

NOVEMBER 2019–OKTOBER 2020

• Intäkter: 20 513 (46 112) MSEK
• Resultat före skatt (EBT): -10 151 (794) MSEK
• Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -8 619 (786) MSEK
• Periodens resultat: -9 275 (621) MSEK
• Resultat per stamaktie: -21,55 (1,54) SEK

NYCKELTAL – FJÄRDE KVARTALET 2020

"Förnyade restriktioner har dragit ner tempot på återhämtningen av efterfrågan, men efter genomförd rekapitalisering är SAS bättre förberett för ett utmanande 2021"

Rickard Gustafson, vd och koncernchef

FINANSIELL SAMMANFATTNING

MSEK, om inget annat anges	Kv4	Kv4	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Intäkter	3 035	13 435	20 513	46 112
Rörelseresultat (EBIT)	-2 738	1 187	-9 549	1 166
EBIT-marginal	-90,2 %	8,8 %	-46,6 %	2,5 %
Resultat före skatt (EBT)	-3 271	1 096	-10 151	794
Resultat före skatt och jämförelse störande poster	-3 043	1 226	-8 619	786
Periodens resultat	-2 579	861	-9 275	621
Kassaflöde från den löpande verk samheten	-2 948	1 199	-5 111	3 318

	31 okt 2020 31 okt 2019
Avkastning på investerat kapital1	-27 %	8 % 2
Finansiell nettoskuld/EBITDA1	n/a	3,7x 2
Finansiell beredskap1	67 %	38 % 2
Soliditet1	18 %	16 %
Resultat per stamaktie (SEK)1	-21,55	1,54
Eget kapital per stamaktie (SEK)1	0,40	10,12

1) Nyckeltal för 2020 inklusive IFRS 16. Nyckeltalen från föregående år bygger på finansiella rapporter som exkluderar IFRS 16.Se mer detaljer i not 1.

2) Nyckeltalen har beräknats i enlighet med en annan definition än under Q4 2020 och har inte räknats om. Den tidigare definitionen återfinns i Alternativa nyckeltal Kv4 2019.

Denna information är sådan information som SAS AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades för offentliggörande av Michel Fischier den 3 december 2020 kl. 08:00 CET.

VD-ORD

Sedan början av 2020 har coronaviruset förändrat förutsättningarna för hela flygbranschen genom de reserestriktioner som har införts över hela världen och den allmänna oron för att resa som många människor upplever. Naturligtvis påverkar detta även SAS och resultatet för kvartalet och räkenskapsåret har påverkats kraftigt av den pågående pandemin. Efter att ha sett hur efterfrågan långsamt återhämtade sig under sommaren, ledde ett snabbt ökande antal fall av covid-19 i september och oktober tyvärr till nya restriktioner i hela Europa, med minskad efterfrågan som följd.

STARKT NEGATIV PÅVERKAN AV PANDEMIN

Den pågående covid-19-pandemin har lett till en minskning av intäkterna med över 77 % jämfört med samma kvartal föregående år. För att dämpa effekterna av intäktsbortfallet fortsatte arbetet med att minska kostnaderna och de totala rörelsekostnaderna reducerades med 53 % jämfört med motsvarande period föregående år till 5,8 miljarder SEK. Men den låga efterfrågan på resor gör det omöjligt att nå ett positivt resultat, vilket uppgick till -3 miljarder SEK under kvartalet, en minskning med 4,3 miljarder SEK jämfört med föregående år. En framgångsrik rekapitalisering ledde till en stark kassa som uppgick till 10,2 miljarder SEK i slutet av kvartalet. Kassaflöde från den löpande verksamheten slutade på -2,9 miljarder SEK. Detta var inom det intervall vi tidigare kommunicerat, när man tar en högre återbetalningstakt till kunder för inställda resor i beaktande.

Även helåret påverkades naturligtvis i hög grad av pandemin. Sedan mars var större delen av vår trafik pausad och en efterfrågan som inte var i närheten av föregående års nivåer. Detta ledde till en nedgång av intäkterna med 55 % till 20,5 miljarder SEK, vilket

delvis dämpades av en minskning av kostnaderna med 37 % till följd av lägre rörliga kostnader och ett omfattande kostnadsbesparingsprogram. Trots detta minskade resultatet för helåret med 9,4 miljarder SEK till -8,6 miljarder SEK.

FÖRNYADE RESTRIKTIONER SAKTADE NER ÅTER-HÄMTNINGEN AV EFTERFRÅGAN

Under sommarsäsongen märktes en viss återhämtning av efterfrågan, men när antalet observerade fall av covid-19 återigen ökade i Europa och Nordamerika under september och oktober, gjorde de nya reserestriktionerna att den positiva trenden vände. I början av fjärde kvartalet fanns reserestriktioner på cirka 40 % av SAS marknader, en siffra som steg till över 65 % i slutet av kvartalet.

Som en anpassning till den senaste utvecklingen minskade SAS gradvis säteskapaciteten, för att hamna under 40 % av föregående års kapacitet i slutet av oktober. SAS fortsätter dock att upprätthålla infrastrukturen i Skandinavien, med ett betydligt bredare erbjudande till, från och inom Skandinavien än något annat flygbolag.

Rickard Gustafson, vd och koncernchef

ÖKAD ÅTERBETALNINGSTAKT TILL VÅRA KUNDER

I slutet av kvartalet genomförde vi en rad åtgärder för att påskynda återbetalningstakten till våra kunder, bland annat genom möjligheter till självservice för resebyråer och resenärer, automatiserade lösningar och ytterligare personal för att hantera mer komplexa ärenden. Vi är glada att insatserna har lett till en stor förbättring av den otillfredsställande situationen. Under kvartalet återbetalades 1 miljard SEK för inställda flyg, vilket är en ökning med över 50 % jämfört med föregående kvartal och vi kommer fortsätta arbetet till dess att alla rättmätiga krav är tillgodosedda. Den 1 december uppgick kraven till cirka 0,9 miljarder SEK. Jag skulle vilja ta tillfället i akt och be om ursäkt till alla de kunder som har upplevt alltför långa återbetalningstider, orsakade av en situation som saknar motstycke för hela flygindustrin.

SÄKERSTÄLLA EN KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET

Det är helt avgörande att ha möjlighet och flexibilitet att kunna öka eller minska kapaciteten efter den föränderliga efterfrågan, detta för att bibehålla likviditet och undvika onödiga kostnader. Det innebär att korttidspermitteringarna i Skandinavien är av stor betydelse, eftersom de ger möjlighet till kapacitetsstyrning och anpassning till varierande efterfrågan. Vi välkomnar att de befintliga ersättningsprogrammen har förlängts i alla de tre skandinaviska länderna, eftersom det gör det möjligt att behålla flexibilitet i kapacitets- och verksamhetsplanering.

Även om vi kontinuerligt ser över efterfrågan och anpassar vår kapacitet efter denna, införs reserestriktioner omedelbart, medan justeringar av kapaciteten kräver ledtid. På grund av detta rapporterar vi en

"SAS förblir ryggraden i Skandinaviens flyginfrastruktur, med ett betydligt bredare erbjudande till, från och inom Skandinavien än något annat flygbolag."

kabinfaktor som är tio procentenheter lägre och driftskostnader som är något högre under fjärde kvartalet, jämfört med föregående kvartal. Vi har förhandlat fram nya och mer flexibla villkor med våra regionala produktionspartner under kvartalet, med en högre andel rörliga kostnader, för att skapa förutsättningar för en bättre anpassning av erbjuden kapacitet och tillgänglig efterfrågan.

Vi har också startat processen med att fasa ut 21 av våra äldre och mindre bränsleeffektiva flygplan tidigare än planerat, vilket inkluderar 15 Boeing 737NG, fem Airbus A340 och en Airbus A330. Den snabbare utfasningen kommer att stötta likviditeten genom försäljning av flygplan och motorer och även minska kostnaderna för underhåll och leasing. Tillsammans med avtalet med Airbus om uppskjutna leveranser av nya flygplan kommer det att göra vår flotta bättre anpassad till den nuvarande och förväntade efterfrågan. Den snabbare utfasningen kommer också att bidra till lägre utsläpp. Under de senaste tolv månaderna har våra totala koldioxidutsläpp minskat med 57,2 %. Huvuddelen beror på den minskade trafiken till följd av pandemin, men användningen av mer bränsleeffektiva flygplan kopplat till vår pågående förnyelse av flottan har också bidragit med 2,3 procentenheter. Detta är i linje med vårt ambitiösa mål att minska de totala koldioxidutsläppen med 25 % till 2025.

Dessutom har vi ytterligare minskat det negativa kassaflödet och de övergripande kostnaderna drivet av de initiativ som genomförts sedan andra kvartalet, inklusive omförhandlade avtal med våra största leverantörer och ett stopp för alla icke-nödvändiga kostnader för exempelvis marknadsföring, produkt- och IT-utveckling.

Vi har också fortsatt vårt arbete med att säkerställa långsiktiga effektiviseringar. De 5 000 uppsägningar som offentliggjordes under andra kvartalet har nu slutförts och den 1 november var en ny organisation på plats som återspeglar det minskade antalet tjänster.

Vi har också gjort framsteg i dialogen med våra fackförbund för att kunna säkerställa ytterligare långsiktiga produktivitetsförbättringar. Under fjärde kvartalet har ett antal ändringar av lokala avtal genomförts och två nya avtal som säkrade nödvändiga produktivitetsförbättringar nåddes, ett med våra besättningar inom SAS Ireland och ett med anställda på tekniska avdelningen i Köpenhamn.

FRAMGÅNGSRIK REKAPITALISERING SLUTFÖRD

I slutet av kvartalet slutfördes vår rekapitalisering, som tillförde 12 miljarder SEK i ny likviditet och 14,25 miljarder SEK i eget kapital. Enligt villkoren för den utnyttjade revolverande kreditfaciliteten om 3,3 miljarder SEK där danska och svenska staten stod som garanter, återbetalades den i sin helhet i slutet av kvartalet. Efter slutförd nyemission är vår ambition att ansöka om det lån där norska staten står som garant samt utforska ytterligare alternativ för att bibehålla en stark likviditet, bland annat genom flygplansfinansiering.

För att visa på värdet av Skandinaviens största lojalitetsprogram, EuroBonus, överfördes det till en separat enhet där vi kommer fortsätta att stärka relationen med våra kunder.

Den slutförda rekapitaliseringen, följd av ytterligare initiativ för att hantera likviditeten, gör att SAS är förberett för en svår vintersäsong och ett utmanande 2020/2021, som med största sannolikhet kommer att vara förlustbringande. Jag är tacksam för det stöd som våra största ägare, danska och svenska staten samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, har uppvisat under hela rekapitaliseringsprocessen. Jag är också tacksam för det stöd och förtroende som enskilda investerare och institutionella investerare har visat genom att delta i nyemissionen trots de utmanande tider som flygbranschen för tillfället går igenom.

FRAMÅTBLICK

Fram till dess att efterfrågan återvänder och världen återhämtar sig från covid-19-pandemin kommer vi att fortsätta leverera på vår affärsplan och på så sätt komma tillbaka till en hållbar position både finansiellt och miljömässigt.

Även om vi känner oss uppmuntrade av de framsteg som har gjorts nyligen när det gäller att utveckla och distribuera vaccin mot covid-19, fortsätter marknadens efterfrågan på flygresor att vara osäker och gör det omöjligt att lämna någon vägledning om det finansiella resultatet för det kommande räkenskapsåret. Men vi förväntar oss ett svagt operativt kassaflöde i första kvartalet 2021 på grund av låg efterfrågan under vintersäsongen kombinerat med den ökade takten på återbetalningarna. Vår uppfattning är fortsatt att återhämtningen för flygbranschen kommer att fortgå till 2022 innan efterfrågan når mer normala nivåer, med en återgång till nivåerna före covid-19 ytterligare några år efter det.

Jag skulle vilja uttrycka min uppskattning av alla kollegor på SAS för deras kämpaglöd och engagemang under detta turbulenta år, och jag vet att vi alla ser fram emot att än en gång välkomna våra resenärer ombord!

Rickard Gustafson vd och koncernchef Stockholm den 3 december 2020

KOMMENTARER TILL SAS RÄKENSKAPER

RESULTATRÄKNING, SAMMANFATTNING, KV1–KV4 2019/2020

MSEK Resultaträkning	Nov-okt 19-20	Nov-okt 18-19	Föränd ring mot fg år	Valuta effekter	Förändring mot fg år (Valuta just.)
Intäkter		20 513 46 112		-25 599 -1 008	-24 591
Totala rörelsekostnader		-30 062 -44 946	14 884	935	13 949
Rörelseresultat (EBIT)	-9 549	1 166	-10 715	-73	-10 642
Resultat före skatt (EBT)	-10 151	794	-10 945	664	-11 609

BERÄKNADE EFFEKTER AV COVID-19, KV1–KV4 2019/2020

MSEK
Intäkter	-25 913
Personalkostnader	2 047
Bränslekostnader - volym	4 968
Bränslekostnader - avbrutna säkringar	-1 370
Luftfartsavgifter	2 244
Övriga externa kostnader	6 864
Avskrivningar	73
RÖRELSERESULTAT (EBIT)	-11 087

Intäkter

Intäkterna uppgick till 20 513 (46 112) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 24 591 MSEK lägre än motsvarande period föregående år. Minskningen av intäkterna är främst hänförlig till en lägre övergripande efterfrågan till följd av covid-19-pandemin samt de reserestriktioner som har införts.

De valutajusterade passagerarintäkterna minskade med 59,8 %. Minskningen är en följd av lägre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års

förutsättningar, påverkade intäkterna negativt om 18 410 MSEK. Den lägre kabinfaktorn gav en negativ effekt om 3 433 MSEK. Den högre yielden gav en positiv effekt om 1 107 MSEK på passagerarintäkterna.

De valutajusterade fraktintäkterna minskade med 625 MSEK och valutajusterade charterintäkter var 1 463 MSEK lägre. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) var 1 077 MSEK lägre. Minskningen av intäkterna är främst hänförlig till lägre trafikvolymer.

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 689 MSEK lägre jämfört med motsvarande period föregående år, främst som en konsekvens av lägre intäkter från marktjänster, försäljning av EuroBonus-poäng, biljettavgifter och andra volymrelaterade intäkter.

Rörelsekostnader

Personalkostnader uppgick till -7 969 (-9 934) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster minskade personalkostnader med 1 937 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen avser främst effekterna från covid-19 om 2 047 MSEK, vilket inkluderar 788 MSEK i stöd mottaget främst från den danska och svenska staten för tillfälliga permitteringar. Minskningen var också en effekt av direkt lönekompensation till permitterade anställda i Norge av den norska staten samt lägre personalkostnader på grund av lägre produktionsvolym.

Bränslekostnader uppgick till -5 626 (-9 672) MSEK. Justerat för valuta minskade kostnaden för flygbränsle med 41,6 %. Volymeffekter hade en positiv påverkan på kostnaderna om 4 814 MSEK. Det lägre flygbränslepriset hade en positiv påverkan på kostnaderna om 686 MSEK. Hedgeeffekter var negativa om 1 456 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år, varav 1 370 MSEK avser säkringsrelationer som har avbrutits eftersom de inte längre uppfyller kvalifikationskriterierna. Effekterna på upplupna kostnader var 2 MSEK.

Luftfartsavgifter uppgick till -1 872 (-4 194) MSEK. Justerat för valuta minskade kostnaden för luftfartsavgifter med 54,6 %. Minskningen härrörde främst från lägre trafikvolymer och minskade luftfartsavgifter under covid-19-pandemin.

Övriga externa kostnader uppgick till -7 782 (-19 324) MSEK, se not 3. Som en följd av att IFRS 16 implementerades den 1 november 2019 ingår leasingkostnader flygplan i övriga externa kostnader. Bränslekostnader och luftfartsavgifter ingår inte längre och redovisas i stället på egna rader i resultaträkningen. Jämförelseåret har också omklassificerats. För mer detaljerad information om förändringarna, se not 1.

Jämfört med motsvarande period föregående år minskade övriga externa kostnader (valutajusterade) med 10 914 MSEK. Minskningen berodde främst på att leasingkostnader flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning efter införandet av IFRS 16 inte längre redovisas som övriga externa kostnader med undantag för kortfristiga leasingavtal. Andra förändringar jämfört med motsvarande period föregående år avsåg främst minskade kostnader för hantering, försäljning och distribution samt tekniskt underhåll. Valutajusterade hanteringskostnader samt försäljnings- och distributionskostnader minskade med 1 376 MSEK respektive 1 378 MSEK, främst till följd av lägre volymer. Kostnader för tekniskt underhåll (valutajusterade) minskade med 1 037 MSEK till följd av covid-19-pandemin samt leverans och introduktion av nya flygplan som kräver mindre underhåll. Wet lease-kostnaden minskade med 568 MSEK (valutajusterad) främst till följd av lägre efterfrågan på grund av covid-19.

Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till -6 822 (-1 924) MSEK, en ökning med 4 898 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen är främst hänförlig till nedskrivningar av flygplan (ägda och nyttjanderättstillgångar) om 1 210 MSEK och införandet av IFRS 16, där avskrivningar av nyttjanderättstillgångar hade en negativ påverkan om 3 647 MSEK, se noterna 1 och 4.

Finansnetto

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -602 (-372) MSEK netto, en ökning i nettokostnader om 230 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen är främst hänförlig till ett högre räntenetto. Påverkan från implementeringen av IFRS 16 uppgick netto till 39 MSEK, där valutaomvärdering av leasingskulder hade en positiv påverkan om 730 MSEK. Räntekostnader avseende leasingskulder hade en negativ påverkan om 691 MSEK, se not 5.

Påverkan från IFRS 16

Tillämpningen av IFRS 16 hade en positiv påverkan om 261 MSEK på resultat före skatt (EBT) under räkenskapsåret. De kostnader som påverkas i resultaträkningen är rörelsekostnader, avskrivningar och finansnetto.

Rörelsekostnader påverkades positivt med ett belopp om 4 039 MSEK, eftersom leasingkostnader flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning inte längre redovisas i resultaträkningen. Avskrivningar och nedskrivningar av nyttjanderättstillgångar hade en negativ påverkan om 3 817 MSEK och finansnettot påverkades positivt med ett belopp om netto 39 MSEK, hänförligt

till positiva valutaomvärderingar om 730 MSEK och räntekostnader om 691 MSEK. För mer information om påverkan från IFRS 16, se not 1.

Periodens resultat

Rörelseresultatet uppgick till -9 549 (1 166) och resultat före skatt uppgick till -10 151 (794) MSEK. Minskningen av resultat före skatt jämfört med motsvarande period föregående år var främst hänförlig till intäktsbortfallet på grund av covid-19.

Periodens resultat uppgick till -9 275 (621) MSEK och året skatt till 876 (-173) MSEK. Årets skatt är till största del hänförlig till temporära skillnader i anläggningstillgångar samt aktiverade underskott främst uppkomna under första kvartalet.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en negativ effekt på intäkterna om 1 008 MSEK samt en positiv påverkan på rörelsekostnaderna om 935 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 73 MSEK. Finansnettot påverkades positivt av valuta om 737 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en positiv nettopåverkan om 664 MSEK på resultatet före skatt.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till -1 532 (8) MSEK. Av totala jämförelsestörande poster hänför sig -1 040 (-93) MSEK till nedskrivningar av vissa flygplan, A330/A340/A319 och 737NG, och -170 (0) MSEK hänför sig till nedskrivningar av flygplan som utgör nyttjanderättstillgångar. -324 (-230) MSEK hänför sig till omstruktureringskostnader för personal och 2 (112) MSEK hänför sig till ett realisationsresultat gällande försäljning av flygplan om -1 (112) MSEK och försäljning av lokaler om 3 (0) MSEK. Övriga jämförelsestörande poster hänför sig till en avtalsförlikning, en upplösning av en skatterelaterad reservering

för indirekta skatter samt en upplösning av en reservering för gratifikation till medarbetare.

RESULTATRÄKNING, SAMMANFATTNING – KV4 2020

MSEK Resultaträkning	Aug-okt 19-20	Aug-okt 18-19	Föränd ring mot fg år	Valuta effekter	Förändring mot fg år (Valuta just.)
Intäkter		3 035 13 435 -10 400		-722	-9 678
Totala rörelsekostnader		-5 773 -12 248	6 475	693	5 782
Rörelseresultat (EBIT)	-2 738	1 187	-3 925	-29	-3 896
Resultat före skatt (EBT)	-3 271	1 096	-4 367	-186	-4 181

BERÄKNADE EFFEKTER AV COVID-19, KV4 2020

MSEK
Intäkter	-9 691
Personalkostnader	552
Bränslekostnader - volym	1 653
Bränslekostnader - avbrutna säkringar	-130
Luftfartsavgifter	818
Övriga externa kostnader	2 453
Avskrivningar	-116
RÖRELSERESULTAT (EBIT)	-4 461

Intäkter

Intäkterna uppgick till 3 035 (13 435) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 9 678 MSEK lägre än motsvarande period föregående år. Minskningen av intäkterna är främst hänförlig till låga volymer till följd av covid-19-pandemin.

De valutajusterade passagerarintäkterna minskade med 81,4 %. Minskningen är en följd av lägre reguljär kapacitet (ASK) som påverkade intäkterna negativt om 6 621 MSEK. Den lägre kabinfaktorn gav en negativ effekt om 1 666 MSEK. Den högre yielden gav en positiv effekt om 372 MSEK på passagerarintäkterna.

De valutajusterade fraktintäkterna minskade med 178 MSEK och valutajusterade charterintäkter var 631 MSEK lägre. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) var 415 MSEK lägre. Minskningen av intäkterna avsåg låga volymer till följd av spridningen av covid-19-pandemin.

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 540 MSEK lägre jämfört med motsvarande period föregående år, främst som en konsekvens av lägre intäkter från marktjänster, försäljning av EuroBonus-poäng, biljettavgifter och övriga volymrelaterade intäkter.

Rörelsekostnader

Personalkostnader uppgick till -1 735 (-2 609) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster minskade personalkostnader med 692 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen avser främst effekterna från covid-19 om 552 MSEK, vilket inkluderar 113 MSEK i stöd mottaget främst från den danska och svenska staten för tillfälliga permitteringar. Minskningen var också en effekt av direkt lönekompensation till permitterade anställda i Norge av den norska staten samt lägre personalkostnader på grund av lägre produktionsvolym.

Bränslekostnader uppgick till -771 (-2 780) MSEK. Justerat för valuta minskade kostnader för flygbränsle med 69,4 %. Volymeffekter hade en positiv påverkan på kostnaderna om 1 653 MSEK. Det lägre flygbränslepriset hade en positiv påverkan på kostnaderna om 222 MSEK. Hedgeeffekter var negativa om 138 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år, varav 130 MSEK avser säkringsrelationer som har avbrutits eftersom de inte längre uppfyller kvalifikationskriterierna.

Luftfartsavgifter uppgick till -270 (-1 179) MSEK. Justerat för valuta minskade kostnaden för

luftfartsavgifter med 75,6 %. Minskningen härrörde främst från lägre trafikvolymer till följd av covid-19-pandemin.

Övriga externa kostnader uppgick till -1 406 (-5 179) MSEK, se not 3. Som en följd av att IFRS 16 implementerades den 1 november 2019 ingår leasingkostnader flygplan i övriga externa kostnader. Bränslekostnader och luftfartsavgifter ingår inte längre och redovisas i stället på egna rader i resultaträkningen. Jämförelseåret har också omklassificerats. För mer detaljerad information om förändringarna, se not 1.

Jämfört med motsvarande period föregående år minskade övriga externa kostnader (valutajusterade) med 3 528 MSEK. Minskningen är främst hänförlig till att leasingkostnader flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning efter införandet av IFRS 16 inte längre redovisas som övriga externa kostnader med undantag för kortfristiga leasingavtal. Andra förändringar jämfört med motsvarande period föregående år avser främst kostnader för hantering, försäljning och distribution samt tekniskt underhåll.

Valutajusterade hanteringskostnader samt försäljnings- och distributionskostnader minskade med 494 MSEK respektive 549 MSEK, främst till följd av lägre volymer. Kostnader för tekniskt underhåll minskade med 283 MSEK till följd av covid-19-pandemin samt leverans och introduktion av nya flygplan som kräver mindre underhåll. Wet lease-kostnaderna minskade med 212 MSEK (valutajusterat) och beror på en lägre efterfrågan till följd av covid-19.

Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till -1 597 (-502) MSEK, en ökning med 1 095 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen är främst hänförlig till införandet av IFRS 16, där avskrivningar av nyttjanderättstillgångar hade en negativ påverkan

om 937 MSEK och nedskrivningar av flygplan som utgör nyttjanderättstillgångar en negativ påverkan om 170 MSEK.

Finansnetto

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -533 (-91) MSEK netto, en ökning i nettokostnader om 442 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen var främst hänförlig till implementeringen av IFRS 16, där valutaomvärdering av leasingskulder hade en negativ påverkan om 160 MSEK. Räntekostnader avseende leasingskulder hade en negativ påverkan om 166 MSEK, se not 5.

Påverkan från IFRS 16

Tillämpningen av IFRS 16 hade en negativ påverkan om 313 MSEK på resultat före skatt (EBT) under fjärde kvartalet. De kostnader som påverkas i resultaträkningen är rörelsekostnader, avskrivningar och finansnetto.

Rörelsekostnader påverkades positivt med ett belopp om 1 120 MSEK, eftersom leasingkostnader flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning inte längre redovisas i resultaträkningen. Avskrivningar och nedskrivningar av nyttjanderättstillgångar hade en negativ påverkan om 1 107 MSEK och finansnettot påverkades negativt med ett belopp om 326 MSEK, hänförligt till negativa valutaomvärderingar om 160 MSEK och räntekostnader om 166 MSEK. För mer information om påverkan från IFRS 16, se not 1.

Periodens resultat

Rörelseresultatet uppgick till -2 738 (1 187) MSEK och resultat före skatt uppgick till -3 271 (1 096) MSEK. Minskningen av resultatet före skatt var hänförligt till den kraftiga nedgången i intäkter på grund av covid-19-pandemin.

Periodens resultat uppgick till -2 579 (861) MSEK och periodens skatt till 692 (-235) MSEK. Periodens skatt är till största del hänförlig till temporära skillnader i anläggningstillgångar.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en negativ effekt på intäkterna om 722 MSEK samt en positiv påverkan på rörelsekostnaderna om 693 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 29 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 157 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 186 MSEK på resultatet före skatt.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till -228 (-130) MSEK. Av totala jämförelsestörande poster hänför sig -170 (0) MSEK till nedskrivningar av flygplan som utgör nyttjanderättstillgångar, -61 (-201) MSEK hänför sig till omstruktureringskostnader för personal och 3 (0) MSEK hänför sig till ett realisationsresultat avseende försäljning av lokaler. Föregående år påverkades positivt på grund av en upplösning av reservering för gratifikation till medarbetare om 71 MSEK.

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL STÄLLNING Tillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar ökade med 3 149 MSEK sedan 31 oktober 2019. I förändringen ingår periodens investeringar om 7 618 MSEK, av- och nedskrivningar om -3 005 MSEK samt övriga effekter om -1 464 MSEK. I beloppen för investeringar ingick tre nya Airbus A320neo och fyra nya Airbus A350. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll, modifieringar samt förskottsbetalningar till Airbus. Övriga effekter inkluderade aktiverad ränta på förskottsbetalningar och omräkningsdifferenser.

Nyttjanderättstillgångar ökade med 546 MSEK under perioden. Övergångseffekten den 1 november 2019 uppgick till 16 718 MSEK. Ökningen om 546 MSEK inkluderade inte övergångseffekten. Investeringar uppgick till 3 742 MSEK, främst hänförligt till nya leasingavtal för flygplan. Förändringar i indexering och modifieringar av underliggande avtal ökade tillgångarna med 649 MSEK och av- och nedskrivningar uppgick till -3 817 MSEK. Valutaeffekt uppgick till -28 MSEK. För mer information, se not 1.

Finansiella tillgångar ökade med 1 517 MSEK, främst hänförligt till en ökning av spärrade bankmedel och SAS förmånsbestämda pensionsplaner.

Uppskjutna skattefordringar ökade med 890 MSEK, hänförligt till temporära skillnader i anläggningstillgångar samt aktiverade underskott främst under första kvartalet.

Kortfristiga fordringar minskade med 1 031 MSEK. Minskningen är huvudsakligen hänförlig till lägre kundfordringar.

Likvida medel uppgick till 10 231 (8 763) MSEK per 31 oktober 2020. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 2 751 (2 899) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 67 % (38 %) av SAS fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital ökade med 5 118 MSEK till 10 490 MSEK. Ökningen härrörde främst från rekapitaliseringen om 14 250 MSEK, periodens resultat om -9 275 MSEK, förändringar i kassaflödessäkringar om -168 MSEK och positiva aktuariella effekter på förmånsbestämda pensionsplaner om 752 MSEK.

FÖRÄNDRING ANTAL AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

	Antal aktier	Aktiekapital
31 oktober 2019	382 582 551	7 689 909 275
Minskning av aktiekapital beslutat på extra bolagsstämma		-7 402 972 362
Fondemission beslutat på extra bolagsstämma		3 200 000 000
Konvertering av obligation	547 413 777	410 560 333
Konvertering av hybridobligation	1 163 793 087	872 844 815
Riktad emission	1 729 170 833	1 296 878 125
Företrädesemission	3 437 102 162	2 577 826 622
31 oktober 2020	7 260 062 410	8 645 046 808
Aktier registrerade i november 2020	5 976 882	4 482 662
Summa	7 266 039 292	8 649 529 469

Nya hybridobligationer emitterades i oktober 2020 till den danska och den svenska staten till ett sammanlagt belopp om 6 000 MSEK. Då rekapitaliseringsplanen genomfördes konverterade SAS hybridobligation på 1 500 MSEK till aktier och obligationslån på 2 250 MSEK till eget kapital, varav 1 615 MSEK konverterades till hybridobligation och återstående skuld konverterades till aktier.

MSEK
Nya statshybridobligationer	6 000
Ny kommersiell hybridobligation	1 615
Total	7 615

Långfristiga skulder ökade med 14 795 MSEK och kortfristiga skulder ökade med 3 508 MSEK inklusive effekten från IFRS 16. Den totala ökningen av skulder exklusive övergångseffekten från IFRS 16 var 1 623 MSEK och var främst hänförlig till högre räntebärande skulder. Icke räntebärande skulder minskade med 2 010 MSEK, främst hänförligt till en lägre trafikavräkningsskuld. För mer information om påverkan från IFRS 16, se not 1.

Räntebärande skulder

Den 31 oktober 2020 uppgick den räntebärande skulden till 31 596 MSEK, en ökning med 20 313 MSEK sedan den 31 oktober 2019, varav övergångseffekten från IFRS 16 uppgick till 16 503 MSEK. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 11 210 MSEK respektive 4 520 MSEK. Nyupplåning och amorteringar av leasingskulder uppgick till 4 385 MSEK respektive 3 082 MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober 2019 ingår konverteringen av obligationen om 2 250 MSEK samt en negativ utveckling av det verkliga värdet på derivatinstrument som har ökat skulden med 33 MSEK. Valutaomvärdering har minskat skulden med 2 207 MSEK, och upplupen ränta och andra poster har ökat skulden med 241 MSEK.

Finansiell nettoskuld

Den 31 oktober 2020 uppgick den finansiella nettoskulden till 18 899 MSEK, en ökning med 18 571 MSEK sedan den 31 oktober 2019. Justerat för övergångseffekten från IFRS 16 om 16 503 MSEK uppgick ökningen till 2 068 MSEK. Rekapitaliseringen om 14 250 MSEK i oktober 2020 minskade de negativa effekterna av det negativa kassaflödet före finansieringsverksamheten om 12 363 MSEK, nya leasingskulder om 4 385 MSEK, det negativa värdet på finansiella derivat om 193 MSEK, som motverkades av en positiv valutaomvärdering om 2 056 MSEK.

Nyckeltal

IFRS 16 har en stor påverkan på resultaträkning och balansräkning. Som en följd av SAS övergångsmetod inkluderar inte den finansiella rapporteringen som SAS publicerat under 2019/2020 omräknade jämförelsesiffror för 2018/2019.

Per 31 oktober 2020 uppgick avkastning på investerat kapital (ROIC) till -27 %, en försämring med 35 procentenheter sedan 31 oktober 2019. Minskningen är främst hänförlig till ett lägre rörelseresultat (EBIT).

Den finansiella beredskapen uppgick till 67 % vid utgången av kvartalet. En högre kassaposition och lägre fasta kostnader var de faktorer som förbättrade nyckeltalet.

Den finansiella nettoskulden/EBITDA per 31 oktober 2020 uppgick till -9,2x. Per 31 oktober 2019 var nyckeltalet 3,7x. Minskningen är främst hänförlig till en ökad genomsnittlig finansiell nettoskuld och lägre EBITDA.

Per 31 oktober 2020 uppgick soliditeten till 18 %, en förbättring från 16 % per 31 oktober 2019. Ökningen av eget kapital och införandet av IFRS 16 hade en betydande påverkan på nyckeltalet.

KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödet för helåret uppgick till 1 472 (-993) MSEK. Likvida medel uppgick till 10 231 MSEK, jämfört med 8 763 MSEK per 31 oktober 2019.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick för räkenskapsåret till -3 431 (2 305) MSEK. Den 1 november 2019 implementerade SAS IFRS 16, vilket innebär att amorteringar av leasingskulder för operationellt leasade tillgångar, främst flygplan, från och med innevarande räkenskapsår redovisas i kassaflödet från finansieringsverksamheten. Föregående år inkluderades leasingkostnader i kassaflödet från den löpande verksamheten (se även not 1). Vidare var resultat före skatt betydligt lägre än föregående år till följd av covid-19-situationen.

Rörelsekapitalförändringen tenderar att vara positiv men var negativ detta år och uppgick till -1 680 (1 013) MSEK. En viktig anledning till den negativa förändringen var minskning av trafikavräkningsskulden som påverkats av lägre förtidsbokningar.

Investeringsverksamheten

Investeringarna uppgick till 7 618 (6 191) MSEK varav 7 443 (5 979) MSEK avsåg flygplan. Det inkluderar leveransbetalningar för tre nya Airbus A320neo och fyra Airbus A350. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för flygplansunderhåll, modifieringar samt förskottsbetalningar till Airbus.

Ett av de levererade Airbus A320neo avyttrades genom sale and leaseback under tredje kvartalet.

Finansieringsverksamheten

Nyupplåningen var 11 210 (2 292) MSEK medan amorteringarna uppgick till 4 520 (2 362) MSEK. Nyupplåningen var hänförlig till finansieringen av nya flygplan. Amorteringar av leasingskulder (IFRS 16) var 3 082 MSEK. Dessutom påverkades kassaflödet från finansieringsverksamheten negativt av betalningar av derivatinstrument och betalningar till förmånsbestämda pensionsplaner samt betalningar av depositioner och säkerheter.

MODERFÖRETAGET

Moderföretaget SAS AB har en mycket begränsad verksamhet i form av koncernintern service. Intäkter uppgick till 49 (58) MSEK och rörelsekostnader till -73 (-80) MSEK. Finansnettot uppgick till -1 070 (-55) MSEK och periodens resultat uppgick till -1 099 (-56) MSEK. Finansnettot inkluderade en nedskrivning om 1 017 MSEK av aktier i dotterbolag.

SÄSONGSVARIATIONER

När det inte råder covid-19-pandemi är efterfrågan på SAS marknader, mätt som trafik (RPK), säsongsmässigt låg under november–april och högst under maj–oktober. Andelen förtidsbokningar är däremot störst under perioden januari–maj vilket har en positiv påverkan på rörelsekapitalet.

Säsongsvariationerna i efterfrågan påverkar kassaflödet och resultatet olika. Passagerarintäkterna redovisas när kunderna genomför sina resor medan kassaflödet påverkas positivt i samband med att antalet bokningar stiger. Det gör att intäkterna ökar under månader med hög trafik från maj till oktober. Eftersom en stor andel av ett flygbolags kostnader är fasta påverkas resultatet med svängningarna i intäktsnivåerna.

Eftersom trafiken är lägre under perioden november– april är första och andra kvartalet under SAS räkenskapsår säsongsmässigt de svagaste kvartalen resultatmässigt. Kassaflödet från den löpande verksamheten är däremot normalt säsongsmässigt svagt under första och tredje kvartalet.

FINANSIELLA MÅL

SAS långsiktiga mål är att skapa värde för sina aktieägare och att leverera hållbar och lönsam tillväxt över konjunkturcykeln. Under året justerades målen i enlighet med den reviderade affärsplanen och redovisningsstandarden IFRS 16 – för definitioner, se sidan 29–30. De reviderade finansiella målen implementeras från och med det här kvartalet.

SAS tre finansiella mål är:

• Avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) efter skatt över en konjunkturcykel.
• Finansiell nettoskuld/EBITDA ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x).
• Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av SAS årliga fasta kostnader.

Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.

Skuldsättningsmåttet – Finansiell nettoskuld/EBITDA – är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

Målsättningen är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Målet är satt för att säkerställa en sund nivå av likvida medel för att minska riskerna hänförliga till interna och externa händelser och för att uppfylla lagkraven.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC), RULLANDE 12 MÅNADER., %

SAS har ett mål för avkastning på investerat kapital (ROIC): ska överstiga den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) efter skatt över en konjunkturcykel.

FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDA

SAS målsättning är att den finansiella nettoskulden/EBITDA ska vara under 3,5x.

FINANSIELL BEREDSKAP, % SAS målsättning är att den finansiella beredskapen ska överstiga 25 % av de årliga fasta kostnaderna.

HÅLLBARHETSMÅL

Samhället och våra kunder kräver i allt högre grad mer hållbara lösningar. Det är en utveckling som väntas fortsätta inom flygbranschen, med fokus på att minska utsläpp och få en effektivare resursanvändning.

Därför har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt, för att stödja vårt miljöarbete. Under året tidigarelade vi vårt mål för minskade koldioxidutsläpp till 2025, från 2030. Det är i linje med SAS strävan efter ett globalt ledarskap inom hållbart flygresande.

Vårt mål till 2025 (reviderat från tidigare 2030)

• Minska koldioxidutsläppen med 25 % jämfört med 2005.

HÄNDELSER UNDER KVARTALET

• SAS slutförde en framgångsrik rekapitaliseringsplan som tillför 12 miljarder SEK i likviditet och 14,25 miljarder SEK i stärkt eget kapital.
• SAS återbetalar en revolverande kreditfacilitet på 3,3 miljarder SEK i enlighet med villkoren.

HÄNDELSER EFTER 31 OKTOBER 2020

• Inga väsentliga händelser ägde rum.

UTSIKTER

Den pågående covid-19-pandemin och de osäkerheter den medför gör det omöjligt att lämna någon vägledning om det finansiella resultatet för det kommande räkenskapsåret.

DE STÖRSTA AKTIEÄGARNA 10 NOVEMBER 2020

Namn	Antal aktier	Kapital och röster
Svenska staten	1 584 296 144	21,80 %
Danska staten	1 584 296 144	21,80 %
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	248 559 600	3,42 %
Norges Bank	134 525 497	1,85 %
Gerald Engström	106 950 000	1,47 %
Evli Fonder	102 586 204	1,41 %
Avanza Pension	52 906 369	0,73 %
Nordea Liv & Pension	52 853 352	0,73 %
SEB Fonder	41 136 566	0,57 %
Spiltan Fonder	37 977 701	0,52 %
Totalt 10	3 946 087 577	54,31 %
Övriga	3 319 951 715	45,69 %
Totalt antal aktier	7 266 039 292

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

SAS arbetar strategiskt med att utveckla och förbättra sin riskhantering. Riskhanteringen omfattar identifiering av nya risker samt kända risker såsom covid-19, förändringar av flygbränslepris och valutakurser. SAS bevakar de övergripande riskerna centralt, men delar av riskhanteringen hanteras i verksamheten och inkluderar identifiering, handlingsplaner och policys. För utförligare information om SAS riskhantering hänvisas till den senast publicerade årsredovisningen.

COVID-19

Den nuvarande covid-19-situationen har i hög grad påverkat hela flygbranschen, inklusive SAS. De främsta områdena där uppskattningar av osäkerheten har ökat till följd av de nuvarande marknadsförhållandena i flygbranschen omfattar prognoser avseende uppskattningar av framtida efterfrågan. Såsom det också beskrivs i Årsredovisningen 2018/19, sidorna 89–90, omfattar kritiska redovisningsbedömningar och källor till osäker värdering: Uppskattade nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar; Nedskrivningar av tillgångar; Pensioner; Uppskjuten skatt; Åtaganden hänförliga till flygplan under operationella leasingavtal samt Rättstvister. Valuta- och flygbränslesäkringar beskrivs nedan och påverkan från covid-19 beskrivs på sidan 19. SAS följer noga och regelbundet utvecklingen av risker och osäkerhetsfaktorer.

SÄKRING AV VALUTA OCH FLYGBRÄNSLE

På grund av inställda flygningar och den förväntade minskningen av verksamheten till följd av påverkan från covid-19 är SAS prognostiserade finansiella exponering mer osäker än under normala omständigheter. Ytterligare förändringar i antaganden gällande framtida konsumtion och kapacitet skulle kunna få en betydande påverkan på säkringsnivåerna.

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ge handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktiga nivåförändringar.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50 % av förväntade volymer för perioden 13 till 18 månader. Givet de rådande osäkra och volatila marknadsförhållandena kan SAS komma att avvika från policyn.

KÄNSLIGHETSANALYS FLYGBRÄNSLEKOSTNAD NOV 2020–OKT 2021, MDR SEK1

		Växelkurs SEK/USD
Marknadspris	8,0	8,5	9,0	9,5	10,0
300 USD/ton	2,7	2,8	3,0	3,2	3,3
400 USD/ton	2,9	3,1	3,3	3,5	3,7
500 USD/ton	3,2	3,4	3,6	3,8	4,0
600 USD/ton	3,5	3,8	4,0	4,2	4,4

1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle vid kvartalets utgång.

För de kommande 12 månaderna har SAS säkrat 48 % av bränsleförbrukningen till ett maxpris på 546 USD/ ton. Om bränslepriset sjunker under 536 USD/ton de kommande 12 månaderna skulle 48 % av SAS bränsleförbrukning vara säkrad till ett genomsnittspris på 528 USD/ton. Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs genom en blandning av så kallade swaps och optioner.

Med nuvarande planer för flygkapacitet förväntas kostnaden för flygbränsle under 2020/2021, förutsatt olika bränslepriser, dollarkurser och flygbränslesäkring utfalla enligt tabellen i mitten. För utländska valutor är policyn att säkra 40–80 %. Vid kvartalets utgång hade SAS säkrat 43 % av det förväntade kassaflödesunderskottet i USD för de kommande 12 månaderna. SAS har säkrat dollarunderskottet med terminer och valutaoptioner.

SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 45 %. Baserat på valutaexponeringen innebär en försvagning av NOK mot SEK med 1 % en negativ resultateffekt på 34 MSEK, exklusive säkringseffekt. En försvagning av USD mot SEK med 1 % ger en positiv resultateffekt på 92 MSEK, exklusive säkringseffekt, före eventuella effekter från IFRS 16.

I och med införandet av IFRS 16 redovisas framtida leasingbetalningar som en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en finansiell leasingskuld. De flesta nyttjanderättstillgångar denomineras i SEK, men motsvarande leasingskulder är denominerade i utländska valutor, främst USD. Valutaexponeringen från omräkningen av skulder i USD till SEK är betydande. Under leasingperioden motsvarar kostnaderna till följd av tillämpningen av IFRS 16 de kostnader som redovisades enligt IAS 17. Påverkan från omräkningen av skulder i USD till SEK skapar en högre volatilitet i resultaträkningen. För att minska risken för att få en volatil resultaträkning tillämpar SAS säkringsredovisning.

Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Dessa effekter redovisas under "Övriga rörelsekostnader", eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat.

Vissa prognostiserade framtida intäkter i USD säkras med externa leasingskulder denominerade i USD som säkringsinstrument. Förändringar i avistakursen USD/ SEK för den utvalda delen av leasingskulderna denominerad i USD redovisas i övrigt totalresultat som en separat komponent (kassaflödessäkringsreserv) i eget kapital. När de säkrade förväntade kassaflödena påverkar resultatet som intäkter omklassificeras motsvarande del av kassaflödessäkringsreserven från övrigt totalresultat till resultaträkningen. I de fall där det inte är möjligt att använda säkringsredovisning kommer omvärderingen av leasingskulder denominerade i USD att påverka finansnettot i resultaträkningen.

Baserat på leasingskulder om cirka 1 600 MUSD och USD-kursen per 31 oktober skulle en försvagning av USD mot SEK med 1 % ge en positiv resultateffekt på cirka 100 MSEK i resultaträkningen och en positiv effekt i övrigt totalresultat om cirka 45 MSEK.

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under

åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut och muntlig förhandling hölls i EU-domstolen i juli 2019. Dom förväntas under 2020 eller 2021.

Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

Ett stort antal före detta kabinanställda i SAS i Danmark driver en grupptalan mot SAS vid dansk domstol med krav om ytterligare inbetalningar från SAS till Fonden for Pensionsforbedring for Cabin Crew (CAU-fonden) under åberopande att CAU-fonden är en förmånsbestämd tillskottsordning. Köpenhamns Byret avslog i en dom i december 2016 de kabinanställdas krav om ytterligare inbetalningar från SAS till CAU-fonden. De kabinanställda överklagade domen i januari 2017 och domstolsbehandling ägde rum i början av november 2020.

Efter pilotstrejken i SAS i april-maj 2019 vände sig drabbade passagerare till SAS för att erhålla standardiserad kompensation enligt EU-förordningen 261/2004. SAS bestred ansvar med hänvisning till att strejken var en extraordinär omständighet. I augusti 2019 avgjorde Allmänna reklamationsnämnden till förmån för SAS. Samma bedömning gjorde Transportklagenemnda i Norge i oktober 2019. Trots detta har ett antal passagerare och fordringsföretag stämt SAS vid nationella domstolar i flera EU-länder. I augusti 2019 initierade ett fordringsföretag som representerar ett stort antal berörda passagerare domstolsförfaranden mot SAS i Danmark och Sverige med anmodan om att domstolarna begär in ett preliminärt utlåtande från EU-domstolen om huruvida strejken var en extraordinär omständighet. I januari 2020 beslutade domstolen i Sverige att hänskjuta frågan till EU-domstolen. Muntlig förhandling i EU-domstolen kommer att äga rum i december 2020. Förfarandet i EU-domstolen kan ta flera år och om EU-domstolens preliminära utlåtande går emot SAS kan SAS bli skyldigt att betala ersättning till passagerare som drabbats av strejken.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT

MSEK	Not	Kv4	Kv4	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
		Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Intäkter	2	3 035	13 435	20 513	46 112
Personalkostnader		-1 735	-2 609	-7 969	-9 934
Bränslekostnader		-771	-2 780	-5 626	-9 672
Luftfartsavgifter		-270	-1 179	-1 872	-4 194
Övriga externa kostnader	3	-1 406	-5 179	-7 782	-19 324
Avskrivningar och nedskrivningar	4	-1 597	-502	-6 822	-1 924
Resultat från andelar i intresseföretag		3	1	7	-10
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggningstillgångar		3	0	2	112
Rörelseresultat (EBIT)		-2 738	1 187	-9 549	1 166
Finansnetto	5	-533	-91	-602	-372
Resultat före skatt (EBT)		-3 271	1 096	-10 151	794
Skatt		692	-235	876	-173
Periodens resultat		-2 579	861	-9 275	621
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		11	-44	-160	-20
Kassaflödessäkringar, netto efter skatt		85	-162	-168	-1 109
Poster som ej kommer att återföras i resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsordningar, netto efter skatt		314	168	752	-1 752
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		410	-38	424	-2 881
Summa totalresultat för perioden		-2 169	823	-8 851	-2 260
Periodens resultat hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget		-2 579	861	-9 275	621
Resultat per stamaktie (SEK)1		-4,46	2,19	-21,55	1,54
Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK)1		-4,46	2,19	-21,55	1,48

1) Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget efter avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader för hybridobligationer i relation till 606 848 199 (382 582 551) utestående stamaktier under perioden augusti till oktober och 439 109 783 (382 582 551) under perioden november till oktober.

RESULTAT FÖRE SKATT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

MSEK	Kv4	Kv4	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Resultat före skatt (EBT)	-3 271	1 096	-10 151	794
Nedskrivningar1	170	0	1 210	93
Omstruktureringskostnader2	61	201	324	230
Realisationsresultat3	-3	0	-2	-112
Övriga jämförelsestörande poster4	0	-71	0	-219
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-3 043	1 226	-8 619	786

1) Nedskrivningar i perioden november till oktober avser flygplan -1 040 (-93) MSEK och nyttjanderättstillgångar -170 (0) MSEK.

2) Omstruktureringskostnader belastar resultatet som personalkostnader -324 (-230) MSEK under perioden november till oktober.

3) Realisationsresultat inkluderar flygplansförsäljningar om -1 (112) MSEK samt försäljningar av lokal om 3 (0) MSEK under perioden november till oktober.

4) Övriga jämförelsestörande poster avser en avtalsförlikning och en upplösning av en skatterelaterad reservering för indirekta skatter om 0 (148) MSEK och en upplösning av en reservering för gratifikation till medarbetare om 0 (71) MSEK under perioden november till oktober.

KONCERNENS BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 okt 2020	31 okt 2019
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	1 273	1 416
Materiella anläggningstillgångar	18 861	15 569
Nyttjanderättstillgångar	17 264	-
Finansiella tillgångar	6 063	4 546
Uppskjutna skattefordringar	1 640	750
Summa anläggningstillgångar	45 101	22 281
Omsättningstillgångar
Varulager och förråd	510	346
Kortfristiga fordringar	1 591	2 622
Likvida medel1	10 231	8 763
Summa omsättningstillgångar	12 332	11 731
SUMMA TILLGÅNGAR	57 433	34 012
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	10 490	5 372
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	11 219	9 450
Räntebärande leasingskulder	13 499	-
Övriga skulder	3 603	4 076
Summa långfristiga skulder	28 321	13 526
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	3 773	1 833
Räntebärande leasingskulder	3 105	-
Övriga skulder	11 744	13 281
Summa kortfristiga skulder	18 622	15 114
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	57 433	34 012
Eget kapital per stamaktie (SEK)2	0,40	10,12
Räntebärande tillgångar	15 869	12 960
Räntebärande skulder	31 596	11 283
Rörelsekapital	-11 208	-13 313

SPECIFIKATION AV FINANSIELL NETTOSKULD 31 OKTOBER 2020

	Enligt balans räkningen	Varav finansiell nettoskuld
Finansiella tillgångar	6 063	2 293
Kortfristiga fordringar	1 591	173
Likvida medel	10 231	10 231
Långfristiga skulder	28 321	24 718
Kortfristiga skulder	18 622	6 878
Finansiell nettoskuld		18 899

Uppgifter om finansiell nettoskuld i jämförelseperioderna finns under avsnittet Finansiella nyckeltal. För specifikation av respektive periods finansiella nettoskuld hänvisas till www.sasgroup.net där varje delårsrapport finns publicerad.

1) Per 31 oktober 2020, inklusive fordran övriga finansiella institut 0 (290) MSEK.

2) Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive hybridobligationer i relation till 7 260 062 410 (382 582 551) utestående stamaktier.

KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I SAMMANDRAG

Totalt eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare

			Övrigt
MSEK	Aktie kapital1	Ej registrerat aktiekapital	tillskjutet kapital2	Säkrings reserver	Omräknings reserv	Hybrid obligationer	Balanserade vinstmedel3	Summa eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2018	7 732	-	327	1 292	-51	-	-2 032	7 268
Effekt av nya redovisningsprinciper, IFRS 9 och IFRS 15							-27	-27
Justerat ingående eget kapital, 1 november 2018	7 732	-	327	1 292	-51	-	-2 059	7 241
Inlösen av preferensaktier	-42						-1 044	-1 086
Eget kapitalandel av konvertibelt lån			-157				157	0
Hybridobligation						1 500		1 500
Ränta och övriga kostnader på hybridobligation							-23	-23
Resultat							621	621
Övrigt totalresultat				-1 109	-20		-1 752	-2 881
Utgående balans, 31 oktober 2019	7 690	-	170	183	-71	1 500	-4 100	5 372
Ränta hybridobligation							-126	-126
Minskning av aktiekapitalet i enlighet med beslut på extra bolagsstämma	-7 403						7 403	0
Nyemission aktier	3 875	5	2 120					6 000
Nyemission hybridobligationer						6 000		6 000
Konvertering av befintlig hybridobligation till aktier	873		477			-1 500	150	0
Konvertering av befintlig obligation till aktier och ny hybridobligation	410		225			1 615		2 250
Transaktionskostnader			-93				-62	-155
Fondemission i enlighet med beslut på extra bolagsstämma	3 200						-3 200	0
Resultat							-9 275	-9 275
Övrigt totalresultat				-168	-160		752	424
Utgående balans, 31 oktober 2020	8 645	5	2 899	15	-231	7 615	-8 458	10 490

1) Antal aktier i SAS AB: 7 260 062 410 (382 582 551) stamaktier, kvotvärde 1,19 SEK (20,10) SEK.

2) Beloppet består av överkursfonder samt eget kapitalandel av konvertibelt lån.

3) Utdelning på stamaktier har ej lämnats för 2017/2018 och 2018/2019.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG

MSEK	Kv4	Kv4	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
	Aug–okt	Aug–okt	Nov–okt	Nov–okt
	2020	2019	2019–2020	2018–2019
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt (EBT)	-3 271	1 096	-10 151	794
Avskrivningar och nedskrivningar	1 597	502	6 822	1 924
Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier	-3	0	-2	-112
Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	111	102	-82	-248
Betald skatt	-1	0	-18	-53
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	-1 567	1 700	-3 431	2 305
Förändring av rörelsekapital	-1 381	-501	-1 680	1 013
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-2 948	1 199	-5 111	3 318
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar inklusive förskott till flygplansleverantörer	-308	-1 456	-7 618	-6 191
Förvärv av dotter- och intresseföretag	-	-	-4	-16
Avyttring av dotter- och intresseföretag	-	-	-	394
Försäljning av anläggningstillgångar m.m.	28	-52	370	1 233
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-280	-1 508	-7 252	-4 580
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	-3 228	-309	-12 363	-1 262
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagande av lån	29	471	11 210	2 292
Återbetalning av lån	-3 602	-231	-4 520	-2 362
Amorteringar av leasingskulder	-856	-	-3 082	-
Nyemission hybridobligationer	6 000	1 474	6 000	1 474
Nyemission aktier	5 910	-	5 910	-
Ränta på hybridobligation	-65	-	-128	-
Utdelning på preferensaktier	-	-	-	-26
Inlösen av preferensaktier	-	-	-	-1 112
Övrigt i finansieringsverksamheten	-200	11	-1 555	3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	7 216	1 725	13 835	269
Periodens kassaflöde	3 988	1 416	1 472	-993
Omräkningsdifferens i likvida medel	-1	-1	-4	0
Likvida medel vid periodens början	6 244	7 348	8 763	9 756
Likvida medel vid periodens slut	10 231	8 763	10 231	8 763
Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie (SEK)	-4,86	3,13	-11,64	8,67

SAS BOKSLUTSKOMMUNIKÉ NOVEMBER 2019–OKTOBER 2020 17

MODERFÖRETAGET SAS AB

Antal stam- och preferensaktieägare i SAS AB uppgick efter rekapitaliseringen till 125 897 per 10 november 2020. Medelantal anställda uppgick till 2 (4). Finansnetto inkluderade nedskrivning om 1 017 MSEK av aktier i dotterbolag.

RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Intäkter	49	58
Personalkostnader	-28	-48
Övriga rörelsekostnader	-45	-32
Rörelseresultat (EBIT)	-24	-22
Finansnetto	-1 070	-55
Resultat före skatt (EBT)	-1 094	-77
Skatt	-5	21
Periodens resultat	-1 099	-56

Periodens resultat motsvarar även summa totalresultat.

BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG

MSEK	31 okt 2020	31 okt 2019
Finansiella tillgångar	24 074	14 703
Övriga omsättningstillgångar	152	137
Likvida medel	1	1
Summa tillgångar	24 227	14 841
Eget kapital	23 534	10 664
Långfristiga skulder	1	2 258
Kortfristiga skulder	692	1 919
Summa eget kapital och skulder	24 227	14 841

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
MSEK	Aktie kapital1	Ej registrerat aktiekapital	Reserv fond	Överkurs fond	Hybrid obliga tioner	Balans erade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2019	7 690	-	447	-	1 500	1 027	10 664
Ränta hybridobligation						-126	-126
Minskning av aktiekapitalet i enlighet med beslut på extra bolagsstämma	-7 403					7 403	0
Nyemission aktier	3 875	5		2 120			6 000
Nyemission, hybridobli gationer					6 000		6 000
Konvertering av befintlig hybridobligation till aktier	873			477	-1 500	150	0
Konvertering av befintlig obligation till aktier och ny hybridobligation	410			225	1 615		2 250
Transaktionskostnader				-93		-62	-155
Fondemission i enlighet med beslut på extra bolags stämma	3 200					-3 200	0
Resultat						-1 099	-1 099
Utgående balans, 31 oktober 2020	8 645	5	447	2 729	7 615	4 093	23 534

1) Antal aktier: 7 260 062 410 (382 582 551) stamaktier, kvotvärde 1,19 SEK (20,10) SEK.

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH FINANSIELLA RAPPORTER

Delårsrapporten för SAS koncernen har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och Årsredovisningslagen. Delårsrapporten för moderföretaget har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2. Upplysningar i enlighet med IAS 34.16A presenteras både i de finansiella rapporterna och i övriga delar av denna delårsrapport.

PÅVERKAN FRÅN COVID-19-PANDEMIN OCH ANTAGANDET OM FORTSATT DRIFT

Covid-19-pandemin och de åtgärder som har vidtagits som ett svar på dess spridning inklusive de olika staternas åtgärder och reserestriktioner har orsakat stora störningar i SAS verksamhet. Under fjärde kvartalet 2019/2020 minskade kapaciteten (ASK) med 71,6 % och trafiken (RPK) minskade med 85,2% jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen av nätverket och antalet passagerare har sänkt SAS intäkter betydligt. För fjärde kvartalet 2020 minskade de totala intäkterna med 77,4 % jämfört med motsvarande period föregående år och för räkenskapsåret som helhet minskade de totala intäkterna med 55,5 %. Den uppskattade negativa påverkan på intäkterna från covid-19 pandemin uppgick till -9 691 MSEK under fjärde kvartalet och till -25 913 MSEK för räkenskapsåret som helhet.

Trots de åtgärder som SAS har vidtagit för att minska kostnaderna kan inte den betydande minskningen av intäkterna uppvägas av kostnadssänkningar. Av den anledningen slutförde bolaget en rekapitaliseringsplan under fjärde kvartalet. Syftet med den var att motverka effekterna av covid-19 samt åtgärda den likviditetsbrist och de negativa konsekvenserna på det egna kapitalet som orsakats av pandemin.

Sammantaget stärktes likviditeten med 12 miljarder SEK och eget kapital förbättrades med 14,25 miljarder SEK. Efterfrågan och det finansiella resultatet för det närmaste året kommer att vara fortsatt osäkra och påverka intäkterna och ge lägre biljettförsäljning och betydande negativa kassaflöden i en omfattning och under en tidsrymd som för närvarande är osäkra. Efter den genomförda rekapitaliseringen är SAS bedömning att likviditeten är tillräcklig åtminstone för de närmaste tolv månaderna.

STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM GÄLLER FÖR KV1–KV4 2019/2020

Redovisningsprinciperna följer de som beskrivs i årsredovisningen för 2018/2019. Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal samt IC:s agendabeslut om kompensation för förseningar och inställda flygningar (IFRS 15). IFRS 16 tillämpas enligt den modifierade retroaktiva metoden, vilket innebär att den ingående balansen per 1 november 2019 justeras för att spegla effekten av IFRS 16, men tidigare perioder har inte räknats om. IC:s agendabeslut tillämpas från den 1 november 2019, med omräkning av jämförelseåret. Mer information om antagandet av IFRS 16 och IC:s agendabeslut återfinns i denna not.

STATLIGA BIDRAG OCH AVTAL

Vissa av de juridiska enheterna inom SAS koncernen har under räkenskapsåret fått stöd för visstidspermitteringar i arbetsstyrkan från den danska, norska och svenska staten till följd av covid-19. I enlighet med IAS 20 redovisas statliga bidrag i resultaträkningen när det föreligger en rimlig säkerhet att bolaget kommer att uppfylla kraven som följer med bidragen och att bidragen kommer att erhållas. De statliga bidragen har redovisats som en minskning av personalkostnaderna under de perioder som bidraget ska kompensera uppgående till totalt 788 MSEK. SAS har också ansökt om stöd från den danska, svenska och norska staten avseende ersättning för fasta kostnader och 589 MSEK har redovisats som en minskning av övriga externa kostnader. Utöver det har norska staten köpt kapacitet av SAS och andra flygbolag i Norge på kommersiell basis för att kunna upprätthålla flygtjänster inom Norge, uppgående till 625 MSEK.

LÅNGSIKTIGT INCITAMENTSPROGRAM

Den 12 mars 2020 beslutade SAS årsstämma i enlighet med styrelsens förslag att införa ett långsiktigt incitamentsprogram för SAS heltids- och deltidsanställda (med undantag för koncernledningen). I fråga om säkringsarrangemang godkände årsstämman styrelsens förslag om säkring i form av ett aktieswapavtal med en tredje part. SAS har inte ingått något säkringsavtal och incitamentsprogrammet har ingen finansiell effekt.

IFRS 16 – LEASINGAVTAL

Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. IFRS 16 ersätter den tidigare standarden IAS 17 Leasingavtal. Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt har ersatts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderätt) och en finansiell skuld i balansräkningen. IFRS 16 har en stor påverkan på SAS koncernens räkenskaper, se mer detaljer nedan.

SAS tillämpar IASBs ändring i IFRS 16 när det gäller temporära hyreslättnader som förenklar hur en leasetagare redovisar dessa som är en direkt följd av covid-19. Vid tillämpning av detta praktiska undantag, hanteras inte förändringar i hyresbetalningar som upphör 30 juni 2021 eller tidigare som en modifiering. Undantaget har inte haft någon effekt på SAS resultat under perioden.

Påverkan på koncernens balansräkning

SAS tillämpar den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal enligt den modifierade retroaktiva metoden. Leasingskulden redovisas som ett belopp motsvarande nuvärdet av framtida leasingbetalningar för de leasade tillgångarna. Som en följd av SAS övergångsmetod värderades alla nyttjanderättstillgångar till ett belopp som motsvarar leasingskulden per övergångsdatumet. Justeringar av nyttjanderättstillgångar har gjorts för förutbetalda leasingkostnader som redovisades den 31 oktober 2019 och den initiala beräkningen av återställandekostnader för de leasade tillgångarna. Det initiala antagandet av IFRS 16 fick ingen effekt på eget kapital. Av tabellen nedan framgår övergångseffekten den 1 november 2019 på koncernens balansräkning.

KONCERNENS BALANSRÄKNING, 1 NOV 2019 - ÖVERGÅNGSEFFEKT IFRS 16

	Rapporterat	Justeringar	Justerad balans
MSEK	31 okt 2019		1 nov 2019
Nyttjanderättstillgångar	0	16 718	16 718
Förutbetalda kostnader	446	-38	408
Eget kapital	5 372	-	5 372
Avsättningar	1 966	177	2 143
Långfristiga räntebärande leasingskulder	-	13 623	13 623
Kortfristiga räntebärande leasingskulder	-	2 880	2 880

De huvudsakliga tillgångar som leasas av SAS är flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning. Per övergångsdatumet avser 13,4 miljarder SEK av nyttjanderättstillgångar flygplan inklusive motorer, 2,8 miljarder SEK fastigheter och 0,5 miljarder SEK ground handling-utrustning.

En betydande påverkan från tillämpningen av IFRS 16 är att SAS exponeras för valutakursfluktuationer. De flesta nyttjanderättstillgångar denomineras i SEK, men motsvarande leasingskulder är denominerade i utländska valutor. Leasingskulder avseende flygplan är denominerade i USD, medan fastigheter och ground handling-utrustning främst är denominerade i SEK, NOK och DKK. Då flygplan utgör omkring 80 % av leasingskulderna per övergångsdatumet är valutaexponeringen från omräkningen av skulder i USD till SEK betydande. SAS har justerat sin policy för säkring av utländska valutor från och med den 1 november 2019 för att bättre hantera denna risk.

Påverkan på koncernens resultaträkning

SAS resultaträkning påverkas i hög grad av IFRS 16. Leasingkostnaderna som tidigare redovisades i resultaträkningen ersätts av en kostnad för avskrivning av nyttjanderättstillgångar och en räntekostnad för leasingskulden. Nyttjanderättstillgångar skrivs av linjärt. Räntekostnader hänförliga till leasingskulderna är högst i början av leasingperioden och minskar i takt med att leasingskulderna amorteras. När IAS 17 tillämpades under tidigare år resultatfördes operationella leasingavtal för flygplan, fastigheter och ground handling-utrustning i huvudsak linjärt över leasingperioden och redovisades i rörelseresultatet som leasingkostnader för flygplan och övriga rörelsekostnader. Med tanke på denna förändring i kostnadsmönstret där fler kostnader, på grund av räntekomponenten, redovisas tidigare under leasingperioden hade IFRS 16 (exklusive valutaomvärdering) en negativ påverkan på SAS resultat under räkenskapsåret 2019/2020 som helhet. Men till följd av effekten av valutaomvärdering var påverkan på resultat före skatt (EBT) +261 MSEK. Över leasingperioden motsvarar kostnaderna till följd av tillämpningen av IFRS 16 de kostnader som redovisades enligt IAS 17. Av tabellen nedan framgår påverkan från IFRS 16 på koncernens resultaträkning för fjärde kvartalet och för hela räkenskapsåret.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING, KV4 - PÅVERKAN FRÅN IFRS 16

	Rapporterat Kv4	Justeringar	Justerat Kv4*
MSEK	Aug–okt 2020		Aug–okt 2020
Intäkter	3 035		3 035
Personalkostnader	-1 735		-1 735
Bränslekostnader	-771		-771
Luftfartsavgifter	-270		-270
Övriga externa kostnader	-1 406	-1 120	-2 526
Avskrivningar och nedskrivningar	-1 597	1 107	-490
Resultat från andelar i intresseföretag	3		3
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggnings tillgångar	3		3
Rörelseresultat (EBIT)	-2 738	-13	-2 751
Finansnetto	-533	326	-207
Resultat före skatt (EBT)	-3 271	313	-2 958

* Koncernens resultaträkning om IAS 17 fortfarande hade tillämpats, utan tillämpning av IFRS 16.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING, KV1–KV4 - PÅVERKAN FRÅN IFRS 16

	Rapporterat Kv1–Kv4		Justeringar Justerat Kv1–Kv4*
MSEK	Nov–okt 2019-2020		Nov–okt 2019-2020
Intäkter	20 513		20 513
Personalkostnader	-7 969		-7 969
Bränslekostnader	-5 626		-5 626
Luftfartsavgifter	-1 872		-1 872
Övriga externa kostnader	-7 782	-4 039	-11 821
Avskrivningar och nedskrivningar	-6 822	3 817	-3 005
Resultat från andelar i intresseföretag	7		7
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggnings tillgångar	2		2
Rörelseresultat (EBIT)	-9 549	-222	-9 771
Finansnetto	-602	-39	-641
Resultat före skatt (EBT)	-10 151	-261	-10 412

* Koncernens resultaträkning om IAS 17 fortfarande hade tillämpats, utan tillämpning av IFRS 16.

Påverkan på koncernens kassaflödesanalys

Klassificeringen i SAS kassaflödesanalys har ändrats med införandet av IFRS 16. Tidigare redovisades alla leasingbetalningar under den löpande verksamheten. I och med antagandet av IFRS 16 redovisas amortering av leasingskulder i finansieringsverksamheten. Betalningar för räntor på leasingskulderna redovisas i den löpande verksamheten. Kassaflödet från den löpande verksamheten påverkas därmed positivt av IFRS 16, med motsvarande minskning av kassaflödet från finansieringsverksamheten. Eftersom IFRS 16 inte har någon påverkan på betalningarna mellan SAS och leasegivarna blir nettoeffekten på kassaflödet noll.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS, KV4 - PÅVERKAN IFRS 16

	Rapporterat Kv4	Justeringar	Justerat Kv4*
MSEK	Aug–okt 2020		Aug–okt 2020
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-2 948	-856	-3 804
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-280	-	-280
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	7 216	856	8 072
Periodens kassaflöde	3 988	-	3 988

* Koncernens kassaflödesanalys om IAS 17 fortfarande hade tillämpats, utan tillämpning av IFRS 16.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS, KV1–KV4 - PÅVERKAN IFRS 16

	Rapporterat Kv1–Kv4		Justeringar Justerat Kv1–Kv4*
MSEK	Nov–okt 2019-2020		Nov–okt 2019-2020
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-5 111	-3 082	-8 193
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-7 252	-	-7 252
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	13 835	3 082	16 917
Periodens kassaflöde	1 472	-	1 472

* Koncernens kassaflödesanalys om IAS 17 fortfarande hade tillämpats, utan tillämpning av IFRS 16.

Påverkan på nyckeltal

Eftersom IFRS 16 har en stor påverkan på resultaträkning och balansräkning har SAS gått igenom nyckeltal för att se till att de är fortsatt relevanta. Som en följd av SAS övergångsmetod kommer den finansiella rapporteringen som SAS publicerar under 2019/2020 inte att inkludera omräknade jämförelsesiffror för 2018/2019. Av tabellen nedan framgår påverkan från IFRS 16 på nyckeltal som har beräknats på utgående balanser.

Se sidan 26 för operationella nyckeltal och sidan 28 för nyckeltal och alternativa nyckeltal.

NYCKELTAL, KV4 - PÅVERKAN IFRS 16

	Rapporterat Kv4	Justeringar	Justerat Kv4*
MSEK	Aug–okt 2020		Aug–okt 2020
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valutajusterad	1,06	+0,05	1,11
Eget kapital per stamaktie (SEK)	0,4	-0,09	0,31
Soliditet	18 %	+6	24 %
Finansiell nettoskuld, MSEK	18 899	-16 604	2 295
Skuldsättningsgrad	1,8	-1,57	0,23

* Nyckeltal om IAS 17 fortfarande hade tillämpats, utan tillämpning av IFRS 16.

FÖRÄNDRING AV PRESENTATION - KONCERNENS RESULTATRÄKNING

I samband med införandet av IFRS 16 har koncernen gjort några förändringar för att förbättra presentationen av koncernens resultaträkning. Tidigare redovisades Leasingkostnader flygplan som en separat rad i resultaträkningen. Efter införandet av IFRS 16 är denna kostnad inte längre väsentlig för koncernen och redovisas därför från den 1 november 2019 som Övriga externa kostnader och specificeras i not 3 i denna rapport. Bränslekostnader och Luftfartsavgifter redovisades tidigare som Övriga externa kostnader, men från den 1 november 2019 redovisas dessa kostnader på separata rader i resultaträkningen. Eftersom dessa kostnader fortsättningsvis redovisas i rörelseresultatet (EBIT) har den ändrade presentationen inte någon effekt på rörelseresultatet (EBIT). De redovisade beloppen för de första kvartalen i jämförelseåret, 2018/2019, har omklassificerats. Se mer detaljer i tabellen nedan.

KOMPENSATION FÖR FÖRSENINGAR OCH INSTÄLLDA FLYGNINGAR

IFRS interpretation committee (IFRS IC eller IC) publicerade ett agendabeslut i september 2019 om kompensation för förseningar och inställda flygningar (IFRS 15). IC fastslår i sitt beslut att kompensation till kunder för förseningar och inställda flygningar utgör en rörlig ersättning i avtalet. Därför bör ersättningen redovisas som en justering av intäkter. SAS har tidigare redovisat kompensation till kunder under övriga externa kostnader. I enlighet med IC:s beslut har SAS omklassificerat kompensation till kunder för förseningar och inställda flygningar från övriga externa kostnader till intäkter. Beloppet som omklassificerades för räkenskapsåret 2018/2019 var 624 MSEK. Se mer detaljer i tabellen nedan.

FÖRÄNDRING AV JÄMFÖRELSEÅR, KV4 2018/2019 - KONCERNENS RESULTATRÄKNING

	Rapporterat Kv4	Justeringar	Justerat Kv4
MSEK	Aug–okt 2019		Aug–okt 2019
Intäkter	13 463	-28	13 435
Leasingkostnader flygplan	-943	943	-
Övriga externa kostnader	-8 223	3 044	-5 179
Bränslekostnader	-	-2 780	-2 780
Luftfartsavgifter	-	-1 179	-1 179

Ovanstående tabell visar påverkan på Kv4, 2018/2019, efter de ändringar som beskrivs under rubrikerna "Förändring av presentation - koncernens resultaträkning" och "Kompensation för förseningar och inställda flygningar" ovan. Förändringarna påverkar inte Rörelseresultat (EBIT).

* 28 MSEK av förändringen i Övriga externa kostnader avser IC:s beslut. Den återstående förändringen avser omklassificeringarna av bränslekostnader (2 780 MSEK), Luftfartsavgifter (1 179 MSEK) och Leasingkostnader flygplan (-943 MSEK).

FÖRÄNDRING AV JÄMFÖRELSEÅR, KV1–KV4 2018/2019 - KONCERNENS RESULTATRÄKNING

	Rapporterat Kv1–Kv4		Justeringar Justerat Kv1–Kv4
MSEK	Nov–okt 2018-2019		Nov–okt 2018–2019
Intäkter	46 736	-624	46 112
Leasingkostnader flygplan	-3 561	3 561	-
Övriga externa kostnader	-30 253	10 929	-19 324
Bränslekostnader	-	-9 672	-9 672
Luftfartsavgifter	-	-4 194	-4 194

Ovanstående tabell visar påverkan på Kv1–Kv4, 2018/2019, efter de ändringar som beskrivs under rubrikerna "Förändring av presentation - koncernens resultaträkning" och "Kompensation för förseningar och inställda flygningar" ovan. Förändringarna påverkar inte Rörelseresultat (EBIT).

* 624 MSEK av förändringen i Övriga externa kostnader avser IC:s beslut. Den återstående förändringen avser omklassificeringarna av bränslekostnader (9 672 MSEK), Luftfartsavgifter (4 194 MSEK) och Leasingkostnader flygplan (-3 561 MSEK).

NOT 2 INTÄKTER

SAS redovisar passagerarintäkter och charterintäkter när transporten har utförts, fraktintäkter när transporten är genomförd och övriga intäkter när varorna har levererats eller tjänsten har utförts. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.

	Kv4	Kv4	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Passagerarintäkter	1 813	10 300	13 943	35 479
Charterintäkter	88	760	564	2 117
Fraktintäkter	163	362	877	1 506
Övriga trafikintäkter	366	813	1 818	2 936
Summa trafikintäkter	2 430	12 235	17 202	42 038
Övriga rörelseintäkter	605	1 200	3 311	4 074
Summa intäkter	3 035	13 435	20 513	46 112

TRAFIKINTÄKTER PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

	Inrikes		Intraskandinavien		Europa		Interkontinentalt		Summa
	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Passagerarintäkter	5 316	9 473	1 543	3 737	4 465	13 252	2 619	9 017	13 943	35 479
Charterintäkter	0	0	0	0	564	2 117	0	0	564	2 117
Fraktintäkter	5	6	2	6	29	64	841	1 430	877	1 506
Övriga trafikintäkter	694	784	201	309	582	1 096	341	747	1 818	2 936
Summa trafikintäkter	6 015	10 263	1 746	4 052	5 640	16 529	3 801	11 194	17 202	42 038

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER PER REGION

	Danmark		Norge		Sverige		Europa		Övriga länder		Summa
	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt
	2019–2020	2018–2019	2019–2020	2018–2019	2019–2020	2018–2019	2019–2020	2018–2019	2019–2020	2018–2019	2019–2020	2018–2019
Övriga rörelseintäkter	361	630	1 535	1 135	567	696	574	976	274	637	3 311	4 074

NOT 3 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

	Kv4	Kv4	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Försäljnings- och distributionskostnader	-163	-745	-1 352	-2 743
Leasingkostnader flygplan	15	-943	-65	-3 561
Cateringkostnader	-87	-346	-572	-1 249
Hanteringskostnader	-212	-752	-1 405	-2 832
Tekniskt flygplansunderhåll	-440	-788	-1 865	-2 893
Data- och telekommunikationskostnader	-211	-457	-1 145	-1 637
Wet lease-kostnader	-147	-385	-912	-1 472
Övrigt	-161	-763	-466	-2 937
Summa	-1 406	-5 179	-7 782	-19 324

NOT 5 FINANSNETTO

	Kv4	Kv4	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Finansiella intäkter	12	41	76	173
Räntekostnader	-169	-116	-617	-485
Övriga finansiella kostnader	-54	-15	-100	-54
Valutakursdifferenser	4	-1	0	-6
Räntekostnader, IFRS 16	-166	-	-691	-
Valutakursdifferenser, IFRS 16	-160	-	730	-
Summa	-533	-91	-602	-372

NOT 4 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

	Kv4	Kv4	Kv1–Kv4	Kv1–Kv4
	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Nov–okt 2019–2020	Nov–okt 2018–2019
Immateriella tillgångar	-38	-36	-147	-147
Materiella anläggningstillgångar, avskrivningar	-452	-466	-1 818	-1 684
Materiella anläggningstillgångar, nedskrivningar	0	0	-1 040	-93
Nyttjanderättstillgångar, avskrivningar	-937	-	-3 647	-
Nyttjanderättstillgångar, nedskrivningar	-170	-	-170	-
Summa	-1 597	-502	-6 822	-1 924

NOT 6 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

VERKLIGT VÄRDE OCH BOKFÖRT VÄRDE PÅ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

	31 okt 2020		31 okt 2019
MSEK	Bokfört värde	Verkligt värde	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde, säkringsredovisade	132	132	225	225
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	22	22	23	23
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	3 983	3 982	12 648	12 648
Summa	4 137	4 136	12 896	12 896
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde, säkringsredovisade	928	928	891	891
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	12	12	17	17
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	16 867	16 889	12 075	11 540
Summa	17 807	17 829	12 983	12 448

Verkligt värde fastställs vanligtvis genom användande av officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde enligt nedan:

Nivå 1: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. Denna grupp inkluderar i huvudsak statsskuldväxlar och standardiserade derivatinstrument där det noterade priset används vid värderingen.

Nivå 2: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baserats på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d.v.s. som prisnoteringar) eller indirekt (d.v.s. härledda från prisnoteringar).

Nivå 3: Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

VERKLIGT VÄRDEHIERARKI

	31 okt 2020		31 okt 2019
MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde, säkringsredovisade	-	132	132	-	225	225
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen	-	22	22	-	23	23
Summa	-	155	155	-	248	248
Finansiella skulder
Finansiella skulder till verkligt värde, säkringsredovisade	-	928	928	-	891	891
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen	-	12	12	-	17	17
Summa	-	940	940	-	908	908

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att bokslutskommunikén ger en rättvisande översikt av moderföretagets och koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 3 december 2020

Carsten Dilling Styrelsens ordförande

Dag Mejdell Vice ordförande Monica Caneman Styrelseledamot

Lars-Johan Jarnheimer Styrelseledamot

Oscar Stege Unger Styrelseledamot

Liv Fiksdahl Styrelseledamot

Kay Kratky Styrelseledamot

Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot

Jens Lippestad Styrelseledamot

Tommy Nilsson Styrelseledamot

Christa Cerè Styrelseledamot

Rickard Gustafson VD och koncernchef

Bokslutskommunikén har ej varit föremål för revision

TRAFIKTALSINFORMATION

REGULJÄR PASSAGERARTRAFIK

	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Förändr. mot f.g. år	Nov–okt 2019-2020	Nov–okt 2018-2019	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	1 887	8 083	-76,7 %	12 315	28 451	-56,7 %
RPK, passagerarkilometer (milj.)	1 514	10 213	-85,2 %	13 259	35 825	-63,0 %
ASK, säteskilometer (milj.)	3 782	13 299	-71,6 %	22 357	48 471	-53,9 %
Kabinfaktor	40,0 %	76,8 %	-36,81	59,3 %	73,9 %	14,61
Passageraryield, valutajusterad	1,20	0,95	+25,8 %	1,05	0,97	+8,6 %
Passageraryield, nominell	1,20	1,01	+18,8 %	1,05	0,99	+6,2 %
Enhetsintäkt, PASK, valutajusterad	0,48	0,73	-34,5 %	0,62	0,72	-12,8 %
Enhetsintäkt, PASK, nominell	0,48	0,77	-38,1 %	0,62	0,73	-14,8 %
RASK, valutajusterad	0,62	0,79	-21,8 %	0,74	0,79	-6,2 %
RASK, nominell	0,62	0,84	-26,1 %	0,74	0,80	-8,3 %

1) Siffror i procentenheter

TOTAL TRAFIK (REGULJÄR- OCH CHARTERTRAFIK)

	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019	Förändr. mot f.g. år	Nov–okt 2019-2020	Nov–okt 2018-2019	Förändr. mot f.g. år
Antal passagerare (000)	1 934	8 540	-77,4 %	12 610	29 761	-57,6 %
RPK, passagerarkilometer (milj.)	1 627	11 410	-85,7 %	14 127	39 375	-64,1 %
ASK, säteskilometer (milj.)	3 923	14 610	-73,1 %	23 365	52 371	-55,4 %
Kabinfaktor	41,5 %	78,1 %	-36,61	60,5 %	75,2 %	-14,71
Enhetskostnad, CASK, valutajusterad	-1,26	-0,70	+78,9 %	-1,11	-0,78	+42,9 %
Enhetskostnad, CASK, nominell inkl. jämförelsestörande poster	-1,32	-0,76	+74,4 %	-1,15	-0,78	+46,4 %
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, valu tajusterad	-1,06	-0,53	+100,0 %	-0,87	-0,60	+46,6 %
Enhetskostnad, CASK, exklusive flygbränsle, nominell inkl. jämförelse
störande poster	-1,12	-0,57	+98,3 %	-0,90	-0,60	+51,3 %

SAS REGULJÄRA TRAFIKUTVECKLING PER LINJEOMRÅDE

		Aug–okt 2020 vs. aug–okt 2019	Nov–okt 2019–2020 vs. nov–okt 2018–2019
	Trafik (RPK)	Kapacitet (ASK)		Trafik (RPK) Kapacitet (ASK)
Interkontinentalt	-97,0 %	-84,5 %	-69,6 %	-59,8 %
Europa/Intraskand	-86,0 %	-75,1 %	-64,8 %	-57,6 %
Inrikes	-54,3 %	-35,9 %	-42,3 %	-31,4 %

PRODUKTIVITET OCH MILJÖEFFEKTIVITET

Rullande 12 mån	Oktober 2020	Oktober 2019	Förändr. mot f.g. år
Flygplan, Blocktimmar/dag	6,9	9,3	-25,3 %
Kabin, Blocktimmar/år	530	734	-27,8 %
Piloter, Blocktimmar/år	377	637	-40,8 %

Miljöeffektivitet	Oktober 2020	Oktober 2019	Förändr. mot f.g. år
Totala koldioxidutsläpp, miljon ton	1 802	4 206	-57,2 %
Koldioxidutsläpp per säteskilometer, gram	59,0	62,3	-5,3 %

1) Siffror i procentenheter

FLYGPLANSFLOTTA

SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 OKTOBER 2020

					Wet		SAS	SAS	Wet	I trafik för	Fasta order	Fasta order
SAS koncernens flygplansflotta		Ålder	Ägda	Leasade	Lease	Summa	Scandinavia	Ireland	Lease	SAS koncernen	köp	leasing
Airbus A330/340/350		4,6	7	5		12	12			12	4
Airbus A320-familjen		6,8	19	46		65	59	6		65	35	6
Boeing 737NG		15,4	20	10		30	30			30
Bombardier CRJ		4,4			21	21			21	21
ATR-72		7,1			7	7			7	7
Summa flygplan i trafik		9,0	46	61	28	135	101	6	28	135	39	6
Flygplan under utfasning
Airbus A330/A340		18,7	5	1		6
Boeing 737NG		14,7	5	10		15
Bombardier Q400		12,8	1			1
Summa			57	72	28	157
Flygplan på fast order 2021–2025 per 31 oktober 2020	FY21	FY22	FY23	FY24	FY25	Summa
Airbus A320neo	4	13	12	6	4	39
Airbus A321neo LR	2					2
Airbus A350	2	1	1			4

Summa 8 14 13 6 4 45

Den nya flottan sänker bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen.

FINANSIELLA NYCKELTAL OCH ALTERNATIVA NYCKELTAL

	31 okt 2020	31 okt 2019
Avkastning på investerat kapital (ROIC)1	-27 %	8 %2
Finansiell nettoskuld/EBITDA1	-9,2x	3,7x 2
Finansiell beredskap1	67 %	38 % 2
Avkastning på eget kapital1	-427 %	14 %
Soliditet1	18 %	16 %
Finansiell nettoskuld, MSEK1	18 899	328
Skuldsättningsgrad1	1,8	0,06
Räntetäckningsgrad1	-6,7	2,5

1) Nyckeltal för 2020 inklusive IFRS 16. Nyckeltalen från föregående år bygger på finansiella rapporter som exkluderar IFRS 16. Se mer detaljer i not 1.

2) Nyckeltalen har beräknats i enlighet med en annan definition än under Q4 2020 och har inte räknats om. Den tidigare definitionen återfinns i Alternativa nyckeltal Kv4 2019.

SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut och andra värdefull information. För definitioner, se avsnitt Definitioner och aktieägareinformation. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

RESULTATBASERADE NYCKELTAL OCH MEDELANTAL ANSTÄLLDA

MSEK	Kv1	Kv1	Kv2	Kv2	Kv3	Kv3	Kv4	Kv4
	Nov–jan 2019–2020	Nov–jan 2018–2019	Feb–apr 2020	Feb–apr 2019	Maj–jul 2020	Maj–jul 2019	Aug–okt 2020	Aug–okt 2019
Intäkter	9 707	9 405	5 264	9 871	2 507	13 401	3 035	13 435
EBITDAR	662	746	-1 890	174	-281	2 998	-1 162	2 631
EBITDAR-marginal	6,8 %	7,9 %	-35,9 %	1,8 %	-11,2 %	22,4 %	-38,3 %	19,6 %
Rörelseresultat (EBIT)	-767	-461	-3 315	-1 130	-2 729	1 570	-2 738	1 187
EBIT-marginal	-7,9 %	-4,9 %	-63,0 %	-11,4 %	-108,9 %	11,7 %	-90,2 %	8,8 %
Resultat före skatt (EBT)	-1 087	-576	-3 722	-1 216	-2 071	1 490	-3 271	1 096
Periodens resultat	-861	-469	-3 470	-933	-2 365	1 162	-2 579	861
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-1 078	-724	-3 714	-1 211	-784	1 495	-3 043	1 226
Resultat per stamaktie (SEK)	-2,33	-1,25	-9,15	-2,44	-6,18	3,04	-4,46	2,19
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	-2 060	-2 566	-5 059	1 473	-2 016	140	-3 228	-309
Medelantal anställda (FTE)	10 364	10 292	7 988	10 260	4 937	10 639	6 981	10 587

DEFINITIONER OCH AKTIEÄGAREINFORMATION

SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning. Syftet med dessa alternativa nyckeltal är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning.

AEA – The Association of European Airlines. En sammanslutning av de största europeiska flygbolagen.

AOC (Air Operator Certificate) – Flygoperativt tillstånd.

ASK, offererade säteskilometer – Antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs.

ATK, offererade tonkilometer – Antalet tillgängliga kapacitetston för transport av både passagerare, frakt och post multiplicerat med den sträcka i km som kapaciteten flygs.

Avkastning på eget kapital – Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på investerat kapital (ROIC) – Rörelseresultat justerat med teoretisk skatt i relation till genomsnittligt eget kapital och finansiell nettoskuld.

Betalda passagerarkilometer (RPK) – Se RPK.

Betalda tonkilometer (RTK) – Se RTK.

Blocktimmar – Avser tiden från det att flygplanet lämnar gate till dess att det ankommer vid gate.

Börsvärde – Aktiekurs multiplicerat med utestående antal aktier.

CAGR – Genomsnittlig årlig tillväxttakt.

CASK – Se enhetskostnad.

Code share – När ett eller flera flygbolags flygnummer anges i tidtabellen på en flygning, medan endast ett av bolagen utför själva flygningen.

EBIT – Rörelseresultat.

EBIT-marginal – Rörelseresultat (EBIT) dividerat med intäkterna.

EBITDA – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar.

EBITDA-marginal – EBITDA dividerat med intäkterna.

EBITDAR – Resultat före skatt, finansnetto, resultat från försäljning av anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag, avskrivningar och leasingkostnader för flygplan.

EBITDAR-marginal – EBITDAR dividerat med intäkterna.

EBT – Resultat före skatt.

EES – Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Eget kapital per stamaktie – Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive preferenskapital och hybridobligationer i relation till totalt antal utestående stamaktier.

Enhetsintäkt – Se PASK.

Enhetskostnad (CASK) – Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär och charter).

Finansiell beredskap – Likvida medel, samt outnyttjade kreditfaciliteter med en löptid på minst tre månader, i relation till fasta kostnader och finansnetto, exklusive valutakursdifferenser och leasingskulder. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personalkostnader och övriga externa kostnader under de senaste 12 månaderna.

Finansiell leasing – Baseras på ett leasingavtal vari de risker och förmåner som är förknippade med ägandet av objektet i allt väsentligt finns kvar hos leasetagaren. Objektet redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen på grund av att leasetagaren har en skyldighet att köpa tillgången när leasen är slut. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter tas upp som skuld. Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. Se nyttjanderättstillgångar.

Finansiell nettoskuld – Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar exklusive pensionsmedel netto.

Finansiell nettoskuld/EBITDA – Summa genomsnittlig finansiell nettoskuld i relation till EBITDA.

FTE – Medelantal anställda.

IATA – International Air Transport Association. En global sammanslutning med nästan 300 flygbolag.

ICAO – International Civil Aviation Organization. FN:s fackorgan för internationell civil luftfart.

Interline-intäkter – Biljettavräkning mellan flygbolag.

Intresseföretag – Företag där SAS koncernens ägarandel uppgår till minst 20 % och högst 50 %.

Jämförelsestörande poster – I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder.

Kabinfaktor – RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga platser.

Kapitalandelsmetoden – Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade överrespektive undervärden.

Kapitaliserade leasingkostnader (*7) – Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per stamaktie – Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

Koldioxid (CO2) – En färglös gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen. Flygindustrins koldioxidutsläpp minskas genom en övergång till mer flygbränsleeffektiva flygplan.

LCC – Low Cost Carrier. Lågkostnadsbolag.

NPV – Nuvärde. Används bland annat vid beräkning av den kapitaliserade framtida kostnaden för operationell flygplansleasing.

Nyttjanderättstillgångar (RoU) – Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. IFRS 16 ersätter den tidigare standarden IAS 17 Leasingavtal. Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt har ersatts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderätt) och en finansiell skuld i balansräkningen. Se mer information i not 1.

Offererade säteskilometer – Se ASK.

Offererade tonkilometer – Se ATK.

Operationell leasing – Baseras på ett leasingavtal vari risker och förmåner förknippade med ägandet kvarstår hos leasegivaren och jämställs med hyra. Leasingavgiften kostnadsförs löpande i resultaträkningen. Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. Se nyttjanderättstillgångar.

PASK, enhetsintäkt – Passagerarintäkter dividerat med ASK (reguljär).

Preferenskapital – Preferenskapital, motsvarande inlösensbeloppet för 2 101 552 preferensaktier till 105 % av teckningskursen 500 kronor, uppgick till 1 103 MSEK. Samtliga preferensaktier upplöstes i december 2018.

RASK – Totala trafikintäkter dividerat med total ASK (reguljär+charter).

Regularitet – Andelen genomförda flygningar i relation till tidtabellagda flygningar.

Resultat per stamaktie (EPS) – Periodens resultat hänförligt till moderföretagets ägare med avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader för hybridobligationer i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

SAS, Skandinaviens ledande flygbolag, med knutpunkter i Köpenhamn, Oslo och Stockholm, flyger till resmål i Europa, USA och Asien. Våra skandinaviska värderingar inspirerar oss i vårt hållbarhetsarbete och SAS strävar efter att vara världsledande inom hållbart flyg. Vi ska till år 2025 minska de totala koldioxidutsläppen med 25 procent genom att använda mer hållbart flygbränsle och våra moderna flygplan. Förutom flygverksamheten, erbjuder SAS marktjänster, tekniskt underhåll och frakttjänster. SAS är en av grundarna av Star Alliance™ och tillsammans med partnerbolagen erbjuds ett nätverk som spänner över hela världen.

SAS AB är moderföretaget i SAS och är noterat på börserna i Stockholm (primärnotering), Köpenhamn och Oslo. Huvuddelen av verksamheten och tillgångarna ligger i SAS Konsortiet med undantag för SAS Cargo och SAS Ground Handling, som är direktägda av SAS AB.

FINANSIELL KALENDER

Månatlig trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen. Utförlig, uppdaterad finansiell kalender finns på www.sasgroup.net under Investor Relations.

2 februari 2021	SAS Års- och Hållbarhetsredovisning 2019/2020
25 februari 2021	Delårsrapport 1 (nov 2020–jan 2021)
27 maj 2021	Delårsrapport 2 (feb 2021–apr 2021)
1 september 2021	Delårsrapport 3 (maj 2021–jul 2021)
30 november 2021	Bokslutskommuniké (nov 2020– okt 2021)
Januari/februari 2022	SAS Års- och Hållbarhetsredovisning 2020/2021

INVESTOR RELATIONS

IR-kontakt Michel Fischier, Vice President Investor Relations Tel: +46 70 997 0673 E-post: investor.relations@sas.se

RPK, Betalda passagerarkilometer – Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger.

RTK, Betalda tonkilometer – Antalet ton betald trafik (passagerare, frakt och post) multiplicerat med den sträcka i kilometer som denna trafik flygs.

Räntetäckningsgrad – Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.

Rörelsekapital – Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder.

Sale and leaseback – Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.

Skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital – Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.

Total kabinfaktor – RTK dividerat med ATK.

WACC – Genomsnittlig total kapitalkostnad, består av den genomsnittliga kostnaden för skulder, eget kapital och operationell flygplansleasing. Finansieringskällorna beräknas och vägs i enlighet med dagens marknadsvärde för eget kapital och skulder samt kapitaliserat nuvärde för kostnaden för operationell flygplansleasing.

Wet lease-avtal – Inhyrning av flygplan inklusive besättning. Yield – Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).