SAS — Annual Report 2022

Viktiga händelser under året

SKANDINAVIENS LEDANDE FLYGBOLAG

I mer än 75 år har vi flugit och knutit samman Skandinavien med världen och världen med Skandinavien. Vi har alltid legat i framkant av det som är nytt och spanat mot horisonten. Vi har sett världen förändras, ibland över lång tid, och ibland helt plötsligt. Förändringar som har fått oss att tänka om, anpassa oss och bygga nytt. Vi går mot en framtid där förändring och behov av nytänkande är konstant. En framtid av medvetet tänkande och hållbar innovation, på vårt sätt, det skandinaviska sättet.

FLYGVERKSAMHET

SAS är Skandinaviens ledande flygbolag för smidiga flygresor till, från och inom Skandinavien. Flygverksamheten är vår kärnverksamhet och utförs av SAS Scandinavia, SAS Connect, SAS Link och våra produktionspartners.

FRAKTTJÄNSTER

SAS Cargo är den ledande leverantören av flygfraktlösningar till, från och inom Skandinavien, och levererar kvalitet och kundvård i världsklass. SAS Cargos tjänster är baserade på den fraktkapacitet som finns tillgänglig genom SAS flygplan, kompletterat med lastbilstransport.

MARKTJÄNSTER

SAS Ground Handling är ett av de ledande marktjänstbolagen på flygplatserna i Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Verksamheten tillhandahåller passageraroch frakttjänster samt ramptjänster för SAS och andra flygbolag.

TEKNISKT UNDERHÅLL

SAS Maintenance Production tillhandahåller tekniskt underhåll av flygplan och motorer vid sex flygplatser i Skandinavien för SAS och andra flygbolag.

EUROBONUS

EuroBonus är Skandinaviens största reserelaterade lojalitetsprogram och möjliggör närmare relationer med kunderna. EuroBonus har över 7 miljoner medlemmar och fler än 100 partners. Medlemmarna utgör en värdefull kunddatabas, som differentierar oss från konkurrenterna.

Kort om SAS SAS i siffror

Viktiga händelser under året

Det var överlag en stabil underliggande efterfrågan på resor under året och SAS upplevde att allt fler passagerare ville ut och resa när reserestriktionerna till följd av pandemin hävdes. Intäkterna för räkenskapsåret 2021/2022 uppgick till 31,8 miljarder SEK och antalet passagerare ökade med 135,6% jämfört med föregående år. Helhetsresultatet för året påverkades emellertid av några väsentliga händelser. Vi upplevde stora operationella störningar som drabbade hela flygbranschen. Dessutom hade den 15 dagar långa pilotstrejken i juli en stor påverkan på resultatet, som uppgick till -7,9 miljarder SEK före skatt och jämförelsestörande poster.

17,9 Miljoner passagerare

31,8 Summa intäkter, miljarder SEK

-7,9 Resultat före skatt och jämförelsestörande poster, miljarder SEK

75,3 Punktlighet, %

53,7 Koldioxidutsläpp per ASK, gram (R12 mån) +80,7 Förändring i totala rörelsekostnader, %

SAS I SIFFROR

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2021/2022 4

SAS i siffror

Viktiga händelser under året

FINANSIELLA MÅL OCH MILJÖMÅL

Vårt långsiktiga mål är att skapa värde för aktieägarna och att leverera hållbar och lönsam tillväxt över konjunkturcykeln – för definitioner, se sidan 151–152.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC)*

Vår målsättning är att ROIC ska överstiga kapitalmarknadens genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) över en konjunkturcykel, vilket är kravet för att SAS ska skapa aktieägarvärde. Målet är också kopplat till vår utdelningspolicy som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att ROIC överstiger WACC, se sidan 63.

FINANSIELL NETTOSKULD/JUSTERAD EBITDA*

Målet finansiell nettoskuld/justerad EBITDA är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x) är i linje med SAS ambition att förbättra sin finansiella ställning, få en högre kreditrating och därmed sänka finansieringskostnaderna.

FINANSIELL BEREDSKAP*

Vår målsättning är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Målet är satt för att säkerställa en god nivå av likvida medel för att minska riskerna hänförliga till interna och externa händelser och för att uppfylla lagkraven.

TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP

SAS har satt upp det ambitiösa målet att minska sina totala koldioxidutsläpp med 25 % till 2025 jämfört med 2005. Det är i linje med SAS strävan efter ett globalt ledarskap inom hållbart flygresande.Detta avser absoluta koldioxidutsläpp.

*Utfallet under 2017/2018–2018/2019 visas under den gamla definitionen och det gamla målet, medan 2019/2020–2021/2022 visas under den nya definitionen och det nya målet.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL, % FINANSIELL BEREDSKAP, %

FINANSIELL NETTOSKULD/JUSTERAD EBITDA TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP, MILJONER TON

CHAPTER 11

sidan 13 och 58.

VERKSAMHET

SAS i siffror

Viktiga händelser under året

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Det var överlag en stabil underliggande efterfrågan på resor under året och SAS upplevde att allt fler passagerare ville ut och resa när reserestriktionerna till följd av pandemin hävdes. Vi har under hela det här året upplevt stora operationella störningar som drabbade hela flygbranschen. För SAS har förmågan att vara flexibel och effektivt anpassa verksamheten fortsatt att stå i fokus under året. För att anpassa sig till de nya marknadsförhållandena lanserade SAS en omfattande transformationsplan, SAS FORWARD, som gör det möjligt för oss att erbjuda våra kunder attraktiva resor som ett finansiellt starkt och konkurrenskraftigt flygbolag.

TRAFIKSTÖRNINGAR

Det uppstod flaskhalsar i verksamheten när flygbranschen började öka sitt utbud av flygresor i samband med att effekterna av covid-19 började avta. Det innebar sedan att trafikprogrammet under sommaren behövde minskas. Förmågan att flexibelt skala upp och ner utifrån förändringar i efterfrågan fortsätter att vara viktigt.

SAS CONNECT

SAS Connect började flyga från besättningsbaser i Köpenhamn och Stockholm. Användningen av flera specialiserade plattformar ökar effektiviteten och ger SAS flexibilitet för att bättre kunna möta kundernas efterfrågan.

NYA FLYGPLAN

Under året tog SAS emot flygplansleveranser av en A321LR, nio A320neo och fyra E195. En A330-300, en A350, tolv 737NG, och fyra A321 fasades ut eller återlämnades.

I slutet av året var SAS en av de största operatörerna i Europa av den nya flygplanstypen A320neo med totalt 54 sådana plan i flottan.

SAS LINK

För att hantera mindre passagerarflöden i vårt regionala nätverk etablerades SAS Link under året. Det utgår inledningsvis från Köpenhamn. Plattformen använder en flotta av mellanstora Embraerjetflygplan med lägre kostnader och utsläpp.

SAS FORWARD

I februari 2022 tillkännagav SAS sin omfattande transformationsplan för verksamheten. SAS har som mål att omvandla sin verksamhet, inklusive sitt nätverk, sin flygplansflotta, sina anställningsavtal och andra kostnadsstrukturer. Planen består av två huvudsakliga delar: En ny affärsplan och en omstruktureringsplan. Mer information finns på sidan 11.

AVYTTRING AV TRUST FORWARDING

Under året avyttrade SAS 100 procent av sina aktier i speditionsföretaget Trust Forwarding i Danmark, Norge och Sverige. Trust Forwarding var dotterbolag till SAS Cargo och såldes till Scan Global Logistics A/S.

OPERATIONELLT FINANSIELLT PRODUKT OCH ERBJUDANDE

UTÖKAT PRODUKT-ERBJUDANDE

SAS har utvecklat och utökat möjligheten att variera bokningarna i enlighet med kundernas behov. Du kan välja att bara resa med handbagage (SAS Go Light) och därmed få ett förmånligare pris än om du reser med väskor.

NYTT KOMMUNIKATIONS-KONCEPT

Under hösten lanserades ett nytt kommunikationskoncept – "Journey's that matter". Det nya kommunikationskonceptet syftar till att belysa vikten av resande för både individ och samhälle.

YTTERLIGARE LINJER Reseprogrammen utökades när

efterfrågan återigen ökade efter pandemin. Flera nya linjer infördes, bland annat fler avgångar till det populära Sydeuropa och vi började också flyga till Toronto i Kanada under året.

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2021/2022 6

I juli nådde SAS och SAS Scandinavias pilotförening en

transformationsplan för verksamheten, SAS FORWARD, eftersom de ger den stabilitet och förutsägbarhet som krävs av potentiella investerare. Avtalen ger förutsättningar för ökad produktivitet för SAS Scandinavias piloter och en ökad flexibilitet i fråga om säsongsvariationer. Villkoren i avtalen ger också en lägre enhetskostnad.

VERKSAMHET

Viktiga händelser under året

SAS FORWARD

ORGANISATION

NYA KOLLEKTIVAVTAL NY CFO

överenskommelse om nya kollektivavtal. Avtalen, som löper på 5,5 år, är en viktig del av SAS omfattande Erno Hildén utsågs till ny Executive Vice President och Finansdirektör (CFO). Medlem av SAS Group Management per april 2022.

PILOTSTREJK

SAS påverkades kraftigt av den 15 dagar långa pilotstrejken den 4–19 juli, vilken skapade trafikstörningar och resulterade i cirka 4 000 inställda flyg som påverkade mer än 380 000 passagerare.

ÅTERANSTÄLLNING

I linje med den planerade ökningen av trafikverksamheten kommer SAS att återanställa cirka 450 piloter fram till 2024, samt nyanställer cirka 800 crewmedarbetare innan sommaren 2023.

SAMHÄLLSNYTTA HÅLLBARHET

SÄKERSTÄLLA VIKTIG INFRASTRUKTUR

SAS fortsätter att vara Skandinaviens ledande flygbolag och upprätthåller förbindelser i Skandinavien, speciellt på inrikesdestinationer och säkerställer viktig infrastruktur för resenärer och frakt.

VIKTIGA TRANSPORTER

SAS transporterar regelbundet livsviktiga läkemedel till sjukhus, där flygtransporter är det enda möjliga alternativet på grund av tidskänsligheten för till exempel vissa typer av cancermediciner. Under flygteknikerstrejken sommaren 2022 äventyrades transporterna av dessa läkemedel, vilket väckte uppmärksamhet hos media och politiker.

SAS har dessutom fortsatt att transportera medicinsk utrustning och vacciner för att stödja sjukvårdsinsatser under den långvariga pandemin.

Sammanfattningsvis visar detta på betydelsen av SAS flygfraktsverksamhet.

RÄDDNINGS-FLYGNINGAR

I ett samarbete mellan den norska försvarsmakten och ministeriet för hälso- och sjukvård hjälper SAS till att transportera skadade personer från kriget i Ukraina. Med ett SAS-flygplan, som har byggts om från ett reguljärt linjeflygplan till ett ambulansplan, transporteras de skadade till sjukhus i Europa. MEDEVAC-flygningarna görs i princip varje vecka under hösten 2022.

MEDARBETARNA PÅ SAS STRÄCKER UT EN HJÄLPANDE HAND – OCH SAS TILLHAN-DAHÅLLER FLYGPLAN

SAS Julflyg är en hjälpaktion som genomförs av SAS medarbetare under hela året, i samarbete med representanter från andra företag och organisationer. Under 2022 har hjälporganisationen bidragit med välbehövlig utrustning, mat och pengar till center i Riga och Tallinn. Stödet är riktat till barn och familjer som lever under ogynnsamma förhållanden samt till flyktingar som drabbats av kriget i Ukraina. Initiativet till SAS Julflyg togs för cirka 40 år sedan och har räddat många liv och hjälpt tusentals barn och ungdomar under dessa år.

KOLDIOXIDUTSLÄPP

Under året ökade koldioxidutsläppen med 103 % jämfört med motsvarande period föregående år. Den främsta anledningen var den ökade trafiken efter pandemin. Positiva effekter kom tack vare löpande leveranser av mer effektiva flygplan, med 15–30 % lägre bränsleförbrukning än de flygplan de ersätter.

SAF (HÅLLBARA FLYGBRÄNSLEN)

SAS förbrukade 3 083 ton hållbart flygbränsle under året. Det omfattar det biobränsle som såldes till kunderna, det norska inblandningskravet och det svenska kravet på att minska utsläppen som infördes den 1 juli 2021 och det franska kravet på att minska utsläppen som infördes den 1 januari 2022. Under året har SAS använt biobränsle motsvarande ungefär 0,96 % av sin totala bränsleförbrukning.

SAS har fortsatt att arbeta med flera intressenter för att påskynda kommersialiseringen av hållbara flygbränslen. SAS Corporate Sustainability Program som gör det möjligt för företag att köpa hållbart flygbränsle för alla sina flygningar varje år har väckt ett visst intresse och SAS har tecknat avtal med fem företagskunder. Under året har SAS slutit SAF-avtal med Neste, Shell och AirBP samt undertecknat ett avtal med Gevo om framtida leveranser av hållbart flygbränsle i USA.

NY TEKNIK

Vi fortsatte att arbeta tillsammans med Airbus kring utvecklingen av nästa generations flygplan med låga eller inga utsläpp. SAS samarbetade också med Airbus om ett innovativt koncept där de aerodynamiska fördelarna med formationsflygning ska utvärderas.

I september undertecknade SAS ett "letter of support" med Heart Aerospace för att bekräfta vårt intresse att köpa deras eldrivna flygplan och ingå i deras rådgivningsgrupp.

BRÄNSLE-EFFEKTIVITET

Införandet av tio nya, mer effektiva flygplan har bidragit till att ytterligare förbättra bränsleeffektiviteten.

SAS har använt big data och innovativa system för att stötta sitt fortsatta arbete inom bränsleeffektivitet.

KOLDIOXID-KOMPENSATION

I genomsnitt 44,6 % av SAS passagerarrelaterade koldioxidutsläpp kompenserades under året. VD-ORD

VERKSAMHET

Viktiga händelser under året

Vd-ord

Flygbranschen påverkas ständigt av omvärlden. Under året upplevde vi en kraftig ökning av efterfrågan i takt med att reserestriktionerna gradvis hävdes. Våra kunder vill fortfarande ut och resa och vi strävar efter att möta deras behov genom att erbjuda kvalitet och tillförlitliga tjänster. SAS behöver förändras om vi ska vara konkurrenskraftiga och bli det bolag vi har som målsättning att vara i framtiden. Vi är nu på god väg och har börjat genomföra åtgärder som syftar till att säkra vår långsiktiga konkurrenskraft. Vår målsättning är att vara Skandinaviens främsta flygbolag. Genom betydande investeringar i hållbarhet och digitalisering kommer vi dessutom att vara väl rustade för att erbjuda resor som är viktiga för kommande generationer.

HUR SKULLE DU SAMMANFATTA 2022 FÖR SAS?

Det har varit ännu ett händelserikt år. Ser vi tillbaka på de senaste två till tre åren så har de kanske varit de mest utmanande i flygbranschens historia. SAS är inget undantag. Pandemin drabbade oss hårt, med en förödande inverkan på en kostnadsstruktur som länge hindrat SAS från att nå sin fulla potential.

Samtidigt som resebranschen förberedde sig på att öka sin kapacitet i början av räkenskapsåret 2022 drabbades vi av en ny våg av covid-19. Även om framtiden är oklar hoppas vi alla att vi snart ser det sista av covid-19.

I slutet av februari, när efterfrågan ökade och Asien började öppna igen, invaderade Ryssland Ukraina. När det ryska flygrummet plötsligt stängdes kunde vi inte ta våra resenärer till Asien. Samtidigt som kriget fortsatte upplevde vi också extrema bränsleprisökningar

och ogynnsamma valutakurser, vilket har haft en stor negativ inverkan på SAS totala resultat.

Den underliggande efterfrågan på resor var stabil under sommarkvartalet och SAS upplevde att allt fler passagerare ville ut och resa när restriktionerna lättade runt om i världen. Sommarsäsongen såg lovande ut, och även om Asien förblev stängt kunde vi planera i förväg, återinföra traditionella rutter och etablera nya rutter till eftertraktade destinationer i Sydeuropa. SAS resultat påverkades dock kraftigt av en 15 dagar lång pilotstrejk mitt i sommaren. När trafiken ökade snabbare än väntat drabbades SAS och hela flygbranschen av stora driftsstörningar under hela sommaren. Den 19 juli slöts ett avtal mellan SAS och SAS Scandinavias pilotfackförbund. Kollektivavtalen, som löper på 5,5 år, är en viktig del av SAS omvandling och har lett till ökad flexibilitet och produktivitet.

Anko van der Werff, vd och koncernchef

Viktiga händelser under året

Vd-ord

Vid en granskning av marknadens upp- och nedgångar står det klart att SAS har tyngts av en ogynnsam kostnadsstruktur under många år. I samband med offentliggörandet av resultatet för det första kvartalet i slutet av februari lanserade SAS en omfattande transformationsplan – SAS FORWARD. Planen syftar till att stärka vår finansiella ställning och att uppnå en hållbar kostnadsstruktur med årliga kostnadsbesparingar om cirka 7,5 miljarder SEK. Dessutom planerar vi att omvandla cirka 20 miljarder SEK i skulder och hybridobligationer till eget kapital och kommer också att försöka ta in minst 9,5 miljarder SEK i nytt eget kapital. Planens framgång är beroende av SAS förmåga att attrahera potentiellt nytt kapital från kapitalmarknaden och andra källor. Den är också beroende av SAS förmåga att uppnå målet om 7,5 miljarder SEK i årliga kostnadsminskningar till räkenskapsåret 2025/2026.

I mitten av sommaren, precis när strejken bröt ut, ansökte vi om ett chapter 11-förfarande i USA i syfte att påskynda vår transformationsplan SAS FORWARD, inklusive processen att minska skuldsättningen och omförhandla avtalen med leasinggivarna. (Mer information finns på sidan 11).

SAS gör goda framsteg och har nått viktiga milstolpar i chapter 11-processen. I augusti säkrade SAS 700 miljoner USD i debtor-in-possession-finansiering (DIP) från Apollo Global Management. Detta betydande finansieringsåtagande ger oss en stark finansiell ställning för att fortsätta vår verksamhet under chapter 11-processen. Under de senaste månaderna har vi också slutit avtal med leasinggivare om lättnader och olika kostnadsbesparingsinitiativ i linje med våra mål. Vi är mycket tacksamma mot våra intressenter som arbetar konstruktivt tillsammans med oss under hela

denna process, och vi gör vårt yttersta för att slutföra processen och genomföra vår plan.

Vi planerar att göra betydande investeringar både i hållbarhet och digitalisering under de kommande åren för att se till att vi kan ge framtida generationer en förbättrad reseupplevelse för viktiga resor.

VILKA FRAMSTEG GÖRS MED ARBETET FÖR ETT MER HÅLLBART FLYGRESANDE?

SAS kommer att fortsätta att investera i hållbarhet i takt med att vi går mot ett mer hållbart flygresande. Det kommer att vara möjligt för framtida generationer att resa runt om i världen, fast med mindre klimatpåverkan. SAS fortsätter att fasa in nya, bränsleeffektiva flygplan och har nu en av Europas modernaste flygplansflottor. De nya flygplanen har 15–30 % lägre bränsleförbrukning än de flygplan de ersätter och minskar våra totala koldioxidutsläpp med cirka 20 % per flygning. Vi kommer att fortsätta att arbeta med ytterligare bränslebesparingar och aktivt arbeta för att förbättra underhållet och minska vikten ombord. De nya, moderna flygplanen erbjuder våra kunder ett behagligare, bekvämare och mer hållbart sätt att resa.

Nästa steg mot netto noll utsläpp är hållbart flygbränsle (SAF). Höga priser och brist på producenter är två utmaningar som gör det svårt att uppfylla kraven i Sverige och Norge i år, även om vi har köpt in hela den mängd hållbart flygbränsle som vi har tillgång till. Dessa två utmaningar kommer sannolikt att bestå under de närmaste åren.

Mot bakgrund av detta tror vi att bristen på tillräckliga volymer av hållbart flygbränsle sannolikt kommer att vara en utmaning för hela flygbranschen tills den

industriella produktionen av elektrobränsle (Power2X) kan skalas upp. SAS deltar i två projekt för elektrobränsle i Skandinavien med storskalig produktion som planeras till 2027. De två projekten är: HySkies i Sverige tillsammans med Vattenfall, Shell och LanzaTech, samt Green Fuels i Danmark som består av Ørsted, SAS, Köpenhamns flygplatser och A.P. Moller.

Ett annat viktigt framtida projekt är vårt samarbete inom ramen för Airbus e-Zero-projekt. Skandinavien är en intressant region för lagring av vätgas (svalt klimat) och elproduktionen är fossilfri och billigare i Skandinavien. Vår roll i projektet är att testa flygplan och vätgasinfrastruktur i kallt väder.

"Betydande investeringar både i hållbarhet och digitalisering ska säkerställa att vi kan ge framtida generationer en förbättrad reseupplevelse."

Vi stödjer också produktionen av framtida eldrivna flygplan. Under fjärde kvartalet hade SAS glädjen att meddela att vi hade undertecknat ett "letter of support" med Heart Aerospace för att få möjlighet att köpa deras nya eldrivna flygplan, ES-30, till SAS regionala flygplansflotta. Detta har potential att bli ett viktigt steg på SAS hållbarhetsresa, det gör det möjligt att erbjuda flygningar med nollutsläpp på linjer inom Skandinavien.

Under året lanserade vi ett hållbarhetsprogram för företag, där våra företagskunder kompenserar för sina

VERKSAMHET

Viktiga händelser under året

Vd-ord

affärsresor genom att köpa hållbart flygbränsle för att minska sina Scope 3-utsläpp från flygresor. Vi är tacksamma för deras bidrag till stöd för mer hållbara flygresor.

VAD SER DU NÄR DU BLICKAR FRAMÅT?

Våra skandinaviska kunder vill ut och resa och är nyfikna på att se världen. Resmönster och marknadssituationen förändras, vilket inte bara påverkar SAS utan hela flygbranschen. Vi förbereder oss för fler fritidsresor och större säsongsvariationer, men vi räknar också med färre affärsresor.

Vi har för avsikt att utnyttja SAS starka varumärke med stöd av ett nyligen lanserat kommunikationskoncept.

Vi kommer också att utnyttja vissa produkter, som EuroBonus, som ökar värdet av att resa med SAS jämfört med konkurrenterna. Nya och förbättrade digitala verktyg kommer också att möjliggöra en ökad personlig anpassning, och vår nyligen lanserade app är ett utmärkt exempel på denna utveckling.

Vi är mycket tacksamma för det stöd och den förståelse vi har fått från våra kunder under den turbulenta tid som förhoppningsvis nu ligger bakom oss. Nu gör vi vårt yttersta för att återgå till vår normala standard och kunna hålla vårt löfte till resenärerna. Återkoppling är alltid uppskattat. Vi försöker alltid anpassa oss och bli bättre och vi är glada över att få lansera nya spännande destinationer, öka antalet flygningar, investera i

hållbarhet och lägga till nya digitala verktyg. I slutänden handlar det om att säkerställa vår möjlighet att erbjuda resor som är viktiga för kommande generationer.

Jag vill tacka våra viktiga investerare och intressenter som tror på oss och som har stöttat oss under året. Sist men inte minst vill jag tacka mina kollegor som gör allt för att varje resa ska bli en fantastisk upplevelse.

Tack! Vi ser fram emot att hälsa er välkomna ombord snart igen!

Anko van der Werff, vd och koncernchef

Viktiga händelser under året

SAS FORWARD

SAS FORWARD – EN PLAN FÖR ATT SÄKERSTÄLLA FRAMGÅNGAR PÅ LÅNG SIKT

I februari 2022 offentliggjorde SAS sin omfattande omvandlingsplan SAS FORWARD, som syftar till att omvandla verksamheten, inklusive bolagets nätverk, flotta, kollektivavtal och andra kostnadsstrukturer. Planen består av två huvudsakliga delar: En ny affärsplan och en rekonstruktionsplan.

NY AFFÄRSPLAN

Den nya affärsplanen innefattar:

• Minskade årliga kostnader med 7,5 miljarder SEK – se "Årliga kostnadssänkningar om 7,5 miljarder SEK" nedan:

Omarbetning av flotta, nätverk och produktutbud – SAS antar en ny nätverksprincip och justerar sin flotta och sitt produkterbjudande för att positionera SAS inför framtiden och förbättra kundupplevelsen. SAS ska omarbeta sitt kortdistansnätverk och sin flotta i en strävan att uppnå väsentliga fördelar och samtidigt behålla premiumvarumärket i nätverket, så att Bolaget kan konkurrera med lågkostnadsbolag. Mixen av kortdistansflygningar ska anpassas till den större efterfrågan på fritidsresande och mindre affärsresor. SAS kommer också att öka sitt fokus på destinationer i Sydeuropa och samtidigt minska fokus på typiska affärslinjer. Joint venture-lösningar kommer att undersökas för att kunna erbjuda affärsresor på långdistanslinjer för att öka kundernas valmöjligheter.

• Digital omvandling – SAS kommer att genomgå en

större digital omvandling som ska ge en ännu bättre kundupplevelse och samtidigt ge ekonomiska fördelar både på kostnadssidan och i form av sidointäkter bland annat från tjänster ombord.

Positionera SAS som ledaren inom hållbart flygresande – SAS ska investera i moderna bränsleeffektiva flygplan, hållbart flygbränsle, ny teknik samt hållbara produkter och tjänster med incitament till ett ändrat kundbeteende.
Stärka den operativa plattformen SAS ska öka flexibiliteten och effektiviteten och underlätta anpassning till en förändrad marknadsefterfrågan och konkurrens.
Stärka SAS balansräkning genom att minska skuldsättningen och anskaffa nytt kapital – se "Rekonstruktionsplanen" nedan.

ÅRLIGA KOSTNADSMINSKNINGAR OM 7,5 MILJARDER SEK

En viktig utmaning för SAS konkurrenskraft är dess kostnadsstruktur, där SAS CASK exklusive

Viktiga händelser under året

SAS FORWARD

bränslekostnader är betydligt högre än hos typiska lågprisbolag. För att komma till rätta med detta och uppnå en CASK exklusive bränsle som är konkurrenskraftig i förhållande till både lågprisbolag och andra fullservicebolag måste SAS nå betydande minskningar av de årliga kostnaderna. SAS FORWARD bygger på den plan för kostnadsminskningar som presenterades 2020 och som syftade till årliga kostnadsminskningar om 4 miljarder SEK, varav cirka 2,1 miljarder SEK hade uppnåtts innan det senaste omstruktureringsarbetet inleddes.

SAS FORWARD expanderar planen från 2020 med ytterligare 3,5 miljarder SEK, till totalt 7,5 miljarder SEK i kostnadsbesparingar mellan räkenskapsåren 2018/2019 och 2025/2026, jämfört med den årliga kostnadsbasen för 2018/2019. När den nya affärsplanen väl är genomförd och kostnadsminskningarna har uppnåtts anser SAS att bolaget kommer att vara finansiellt och operativt väl positionerat för att konkurrera med både andra fullservicebolag och med lågprisbolag.

Kostnadssänkningarna är huvudsakligen uppdelade i fem kategorier.

Operativ modell och planering förväntade kostnadsminskningar om cirka 2,3 miljarder SEK. En ny operativ modell med ett flertal produktionsplattformar syftar till att öka flexibiliteten och förbättra effektiviteten, medan planeringen syftar till att förbättra SAS utförande och resursutnyttjande genom att höja kvaliteten på SAS planeringsprocess.
Flotta och underhåll förväntade kostnadsminskningar om minst 1,35 miljarder SEK. Förbättringar av flottan ska uppnås genom att äldre, större och mindre bränsleeffektiva flygplan fasas ut, genom att flygplansmodeller med breda kabiner ersätts med flygplansmodeller med smala kabiner på vissa långdistanslinjer. Kontraktsförbättringar och koncentration av underhåll för att sänka underhållskostnaderna. Kostnadsbesparingar om åtminstonde 1,0 miljard (räknat i likvida medel) förväntas uppnås genom flygplansleasing och kapitalkostnader, med

ytterligare besparingar upp till 0,5 miljarder SEK inom underhållsverksamheten.

Flygplatstjänster förväntade kostnadsminskningar om cirka 1,2 miljarder SEK. Kostnadsminskningar drivna av ökad produktivitet genom förbättringar av flexibiliteten i schemaläggningen, justeringar av servicenivåavtal, ett nytt planeringssystem, fackföreningsförhandlingar och digitalisering av kundgränssnitt. Vidare är målet att minska kostnaderna för avgifter och leverantörsavtal kombinerat med att se över andra interna processer för att ytterligare sänka flygplatskostnaderna.
Kostnader för administration, ekonomi, IT och distribution – förväntade kostnadsminskningar om cirka 1,7 miljarder SEK. De här kostnaderna ska sänkas genom en kombination av förändrad praxis och ny teknik. Vidare kommer konverteringen av skulder till eget kapital att eliminera betydande årliga räntekostnader.

Viktiga händelser under året

SAS FORWARD

• Kommersiella och övriga kostnader – inklusive förväntade kostnadsminskningar om cirka 0,9 miljarder SEK. På den kommersiella sidan ska kostnader hänförliga till externa leverantörer, lounger och ombordtjänster ingå och den övergripande effektiviteten på dessa områden ska förbättras. Flera anläggningar som flygbolaget driver speglar behoven före covid och kommer att omförhandlas eller frånträdas.

CHAPTER 11

För att påskynda genomförandet av viktiga delar i planen lämnade SAS frivilligt in en ansökan om att inleda ett chapter 11-förfarande i USA den 5 juli. Chapter 11 är en rättsprocess för finansiell rekonstruktion som genomförs under tillsyn av amerikansk federal domstol. Den har tidigare använts av en rad olika internationella flygbolag för rekonstruktion. SAS mål med processen är att nå överenskommelser med viktiga intressenter, rekonstruera våra skulder, omförhandla våra flygplansavtal och få ett betydande kapitaltillskott. SAS verksamhet och schemalagda flygavgångar kommer inte att påverkas av chapter 11-ansökan och vi fortsätter att tillhandahålla tjänster som vanligt till våra kunder.

Den 19 juli 2022 meddelade SAS att bolaget och SAS Scandinavias pilotfackföreningar hade kommit överens om nya kollektivavtal som löper på 5,5 år. Avtalen är en viktig del av SAS FORWARD-planen. Kollektivavtalen godkändes av U.S. Bankruptcy Court for the Southern District of New York ("domstolen") den 8 december 2022.

Den 14 augusti 2022 ingick SAS ett avtal om "debtor-in-possession finansiering" (DIP) om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management. Kreditavtalet för DIP-finansiering godkändes av domstolen den 9 september 2022. DIP-finansiering är en specialiserad typ av bryggfinansiering för företag som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process. Den nya DIP-finansieringen tillsammans med de likvida medel som genereras från bolagets löpande verksamhet gör det möjligt för SAS att uppfylla sina åtaganden under hela chapter 11-processen.

Den 5 oktober 2022 meddelade SAS att bolaget hade nått en överenskommelse med 10 leasinggivare, motsvarande totalt 36 flygplan, för att ändra villkoren för befintliga leasingavtal för flygplan och utrustning. Den 13 januari slutfördes förhandlingarna med leasegivarna där totalt överenskommelser med 15 leasegivare om 59 flygplan hade förhandlats. Avtalen utgör ett viktigt steg mot att konfigurera om flygplansflottan och mot att uppnå 7,5 miljarder SEK i årliga kostnadsbesparingar i linje med SAS FORWARD. De ändrade leasingavtalen måste godkännas av U.S. Bankruptcy Court for the Southern District of New York ("domstolen") och är också beroende av att rekonstruktionsplanen för en omorganisation i chapter 11-processen godkänns och träder i kraft.

REKONSTRUKTIONSPLANEN

Omstruktureringskomponenten i SAS FORWARDplanen omfattar att ta in minst 9,5 miljarder SEK i nytt eget kapital samt att minska eller konvertera mer än 20 miljarder SEK i skulder till eget kapital (varav huvuddelen är skulder i balansräkningen), inklusive statshybridobligationer, kommersiella hybridobligationer, schweiziska obligationer, säkerställda lån från stater,

flygplansleasing och skulder, samt åtaganden enligt underhållskontrakt och övriga kontrakt.

SAS avser att genomföra en konkurrenskraftig kapitalanskaffningsprocess för att säkerställa bästa möjliga villkor för nytt eget kapital under första halvåret 2023. Mot bakgrund av de omfattande konverteringarna av skulder till eget kapital som väntas, i kombination med behovet av betydande nytt eget kapital, förväntar sig SAS för närvarande att en eventuell ersättning till fordringshavare utan säkerhet (inklusive innehavare av kommersiella hybridobligationer och schweiziska obligationer) kommer att resultera i betydande nedskrivningar och det är inte säkert att SAS AB:s aktieägare kommer att få någon ersättning i förfarandet.

SAS strävar för närvarande efter att slutföra domstolsprocessen i USA under andra halvåret 2023. Genomförandet därav kommer sannolikt att innefatta ytterligare juridiska förfaranden i andra jurisdiktioner än USA. SAS förväntar sig att verksamheten inte kommer att påverkas av sådana juridiska förfaranden samt att bolaget kommer att fortsätta tillhandahålla sina tjänster för kunderna som vanligt.

MARKNAD OCH STRATEGI

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2021/2022 14

MARKNAD OCH STRATEGI

Flygbranschens förutsättningar

Strategi

FLYGBRANSCHENS FÖRUTSÄTTNINGAR

Covid-19-pandemin, och de införda reserestriktionerna, har resulterat i de största utmaningarna flygbranschens historia. Efterfrågan på resor har ökat kraftigt under året och marknaden håller på att återhämta sig, men under räkenskapsåret 2021/2022 uppkom nya utmaningar. Ett förödande krig i östra Europa, globala kostnadsökningar inom många områden och allvarliga kapacitetsbegränsningar för flera flygbolag och flygplatser globalt på grund av svårigheter att återuppbygga verksamheten efter pandemin.

LÄGESRAPPORT FÖR FLYGBRANSCHEN

2022 har varit ännu ett år av återhämtning för flygbolagen, till följd av covid-19-pandemin. Att återbygga flygbranschen kommer att ta tid men det är på god väg. Återhämtningsgraden har varit högre för fritidsresande, jämfört med affärsresande som fortfarande begränsas av minskade budgetar för affärsresor. Många företags riktlinjer för affärsresor rekommenderar idag minskade flygresor för att förbättra hållbarheten och ersätter i viss mån personliga möten med digitala möten.

Även om återhämtningen för det globala flygresandet var betydande under 2022 var den ojämnt fördelad rent geografiskt. Det fanns en glädje över att återigen kunna resa med flyg och många kunde resa som

MARKNAD OCH STRATEGI

Flygbranschens förutsättningar

Strategi

vanligt under sommaren när restriktionerna hävdes på ett flertal marknader, men det fanns utmaningar på de asiatiska marknaderna på grund av kvarvarande reseförbud.

En långsiktig konsekvens av pandemin och de reserestriktioner som införts är den stora ökningen av flygbolagens skulder på ett globalt plan. Dessa skulder måste återbetalas under de kommande åren. Flygbranschen måste öka effektiviteten och samtidigt öka intäkterna för att kunna betala tillbaka skulderna.

OSÄKERHET PRÄGLAR MARKNADEN

Pandemin fortsätter att ha en negativ påverkan på världsekonomin. De återstående reserestriktionerna från pandemin och de strukturella förändringarna inom den globala flygplatsinfrastrukturen har tillsammans haft en negativ påverkan på den övergripande efterfrågan och därmed på SAS möjlighet att återigen öka trafiken.

SAS kan inte styra hur länge restriktionerna kvarstår och luftrummet i vissa delar av världen förblir stängt, och bolaget har fortsatt att anpassa sin verksamhet utifrån det under 2022.

Marknadens återhämtning påverkades också negativt av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, som har bidragit till högre priser som orsakat ett inflationstryck som påverkar stora världsekonomier. Hushållens lägre realinkomster kan leda till minskat resande under 2023. Arbetsrelaterade kostnader och kostnader för

utbildning samt kostnadsinflation kopplad till flygplatser resulterar i en utmanande situation. De rådande marknadsförhållandena kommer därför att påverka flygbranschens återhämtning under många år framöver och kommer att fortsätta att orsaka störningar i resmönstren inom Europa, mellan Europa och Asien och Stillahavsområdet under en överskådlig framtid.

FRAMÅTBLICK

Flexibilitet att snabbt kunna anpassa kapaciteten utifrån förändringar i efterfrågan kommer att vara en framgångsfaktor för flygbranschen nu och framöver, liksom att kunna hantera ökade säsongsvariationer och förmågan att anpassa affärsmodellerna till en ny marknadsrealitet. SAS kommer att fokusera på att omstrukturera flygplansflottan och förbättra flygverksamheten för att uppnå en konkurrenskraftig kostnadsstruktur och en mer hållbar verksamhet.

Förväntningen är att efterfrågan på SAS flygresor, sett till passagerarantal, kommer att ha återhämtat sig till cirka 90 procent av nivåerna före covid vid utgången av det första halvåret av räkenskapsåret 2022/2023. SAS förväntar sig att efterfrågan på kortdistansflyg för fritidsresor kommer att återgå till nivåerna före covid under räkenskapsåret 2023/2024, medan efterfrågan på kortdistansflyg för affärsresor förväntas plana ut på cirka 80 procent av nivåerna före covid. På samma sätt förväntas efterfrågan på längre fritidsflygresor återhämta sig snabbare än efterfrågan på långa affärsflygresor.

GLOBAL FLYGTRAFIK: HISTORISK RPK SAMT FORECASTS

Källa: IATA Economics/Tourism Economics, juni 2022

MARKNAD OCH STRATEGI

Flygbranschens förutsättningar Strategi

STRATEGIN KOMMER ATT UTVECKLAS GENOM SAS TRANSFORMATIONSPLAN

I februari 2022 lanserades SAS omfattande affärsplan – SAS FORWARD. SAS har som mål att omvandla sin verksamhet, inklusive nätverk, flygplansflotta,kollektivavtal och andra kostnadsstrukturer. Under det kommande året koncentrerar vi våra insatser och fokuserar på att gå vidare med transformationsplanen och med tiden kommer vi att se en ny strategi utvecklas, genom att säkra att vi har en konkurrenskraftig kostnadsposition. Vi ska vara Skandinaviens främsta flygbolag och genom viktiga investeringar i hållbarhet säkerställer vi resor som är viktiga för kommande generationer – Journeys That Matter.

FINANSIELLA INSTRUMENT

FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument och kapitalmarknaden

FINANSIELLA INSTRUMENT OCH KAPITALMARKNADEN

SAS strävar efter att ge transparent och relevant information till kapitalmarknaden, så att en effektiv handel kan bedrivas i våra finansiella instrument. Bland dessa finns stamaktien som är noterad på Nasdaq Stockholm, mid cap, med sekundärnoteringar i Köpenhamn och Oslo.

AKTIENS UTVECKLING 2021/2022

Totalt minskade aktiekursen under räkenskapsåret med 55,18 % till 0,67 SEK. Stockholmsbörsens index OMX30 minskade under motsvarande period med 14,07 %.

SAS-AKTIEN

FINANSIELLA INSTRUMENT

ÄGARSPRIDNING OCH FÖRÄNDRING

FÖRDELNING AV STAMAKTIER

Finansiella instrument
och kapitalmarknaden

SAS hade 271 729 stamaktieägare per den 31 oktober 2022. Ägarandelen i listade Skandinaviska länder uppgick till cirka 93,47 %, fördelat på 49,13 % i Sverige, 41,07 % i Danmark och 3,27 % i Norge. Av den återstående ägarandelen utanför Skandinavien om totalt 6,53 % var 0,19 % registrerad i Finland, följt av 0,14 % i USA.

TIO STÖRSTA AKTIEÄGARNA, 31 OKTOBER 2022

Privat ägande, 23,6 % Övriga, 21,4 % Pension & försäkring, 1,0 % Stiftelse, 0,1 % Anonyma, 5,5 %

Ägarspridning per innehav	Antal aktier	% av aktiekapital	Antal aktier	Antal ägare	% av alla aktieägare
1–1 000	42 591 887	0,6 %	0,6 %	122 499	45,1 %
1 001–10 000	426 636 487	5,9 %	5,9 %	101 863	37,5 %
10 001–100 000	1 283 645 362	17,7 %	17,7 %	42 156	15,5 %
100 001–1 000 000	1 088 261 823	15,0 %	15,0 %	4 883	1,8 %
1 000 001–	4 023 581 210	55,4 %	55,4 %	210	0,1%
Anonym ägarandel	401 322 523	5,4 %	5,4 %	N/A	N/A
Summa	7 266 039 292	100,0 %	100,0 %

FÖRÄNDRING AV AKTIEKAPITAL1

	Händelse	Antal nya aktier	Totalt antal aktier		Nom. värde/aktie SEK Nominellt aktiekapital
Maj-01	Bolagsregistrering	50 000	50 000	10	500 000
Jul-01	Apportemission	155 272 395	155 322 395	10	1 553 223 950
Aug-01	Apportemission	6 494 001	161 816 396	10	1 618 163 960
Maj-022	Nyemission, stamaktier	2 683 604	164 500 000	10	1 645 000 000
Apr-09	Nyemission, stamaktier	2 303 000 000	2 467 500 000	2,5	6 168 750 000
Apr-10	Nyemission, stamaktier	7 402 500 000	9 870 000 000	0,67	6 612 900 000
Jun-10	Sammanläggning, stamaktier	-	329 000 000	20,1	6 612 900 000
Feb-14	Nyemission, preferensaktier	7 000 000	336 000 000	20,1	6 753 600 000
Jan-16	Konvertering av konvertibellån	1 082 551	337 082 551	20,1	6 775 359 275
Nov-17	Nyemission, stamaktier	52 500 000	389 582 551	20,1	7 830 609 275
Feb-18	Inlösen, preferensaktier	-4 898 448	384 684 103	20,1	7 732 150 470
Nov-18	Inlösen, preferensaktier	-2 101 552	382 582 551	20,1	7 689 909 275
September	Minskning av aktiekapital			-19,35	-7 402 972 362
november 2020	Fondemission				+3 200 000 000
Rekapitalisering	Konvertering obligationslån	+547 413 777		0,75	+410 560 333
	Konvertering av hybridobligation	+1 163 793 087		0,75	+872 844 815
	Riktad emission	+1 729 170 833		0,75	+1 296 878 125
	Företrädesemission	+3 437 102 162		0,75	+2 577 826 622
	Aktier registrerade i november	+5 976 882		0,75	+4 482 662
	Summa		7 266 039 292	1,19	8 649 529 469

1) Innan SAS AB bildades i maj 2001 var SAS noterat genom SAS Danmark A/S, SAS Norge ASA och SAS Sverige AB.

2) Teknisk förändring i samband med omläggning till en gemensam aktie.

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2021/2022 21

Hållbarhet

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

HÅLLBARHET

SAS högsta strategiska prioritet är att bedriva en hållbar och lönsam verksamhet. Att främja övergången till ett mer hållbart flygresande är en existentiell fråga. Vi vill ta täten och inspirera på resan mot ett samhälle med netto noll koldioxidutsläpp.

Räkenskapsåret 2021/2022 inleddes under den sista vågen av covid-19-pandemin med mindre trafik och färre passagerare. Leveransen av 10 nya flygplan med 15–30 % lägre bränsleförbrukning utgör det viktigaste steget för att minska koldioxidutsläppen inom SAS. När nu 58% av vår flotta består av den nya generationen bränsleeffektiva flygplan har vi Europas modernaste flotta.

En av de viktigaste aktiviteterna för att stödja denna ambition är att fortsätta modernisera vår flotta. Under 2021/2022 tog vi emot nio A320neo, ett A321LR samt fasade ut och återlämnade 18 flygplan, en Airbus 350, en Airbus 330, 12 Boeing 737 och fyra Airbus 321.

SAS Link spelar en viktig roll för rätt dimension på vår flotta. Under 2021/2022 har SAS därför också mottagit leverans av fyra E195 för att trafikera linjer med mindre passagerarunderlag. SAS planerar att ersätta denna flotta med de mest lämpliga nästa generation medelstora flygplan för att ytterligare minska vårt koldioxidavtryck under de kommande åren.

I över tre årtionde har SAS arbetat målmedvetet för att minska miljöpåverkan från vår verksamhet. Sedan 1996 har våra framsteg transparent redovisats i externt verifierade rapporter.

Trots att det råder brist på biobränsle har vi kunnat öka vår användning av SAF (hållbart flygbränsle) under året med hjälp av inblandningskravet (reduktionsplikten) i Norge och Sverige, och med stöd från våra kunder som har köpt hållbart flygbränsle för att flyga fossilfritt. I september undertecknade SAS en avsiktsförklaring ("letter of support") med Heart Aerospace för att bekräfta vårt intresse att köpa deras eldrivna flygplan och ingå i deras rådgivningsgrupp.

På grund av ekonomiska utmaningar inledde vi en chapter 11-process den 5 juli. Även i svåra tider kvarstår vårt löfte till våra intressenter: - Hållbarhet fortsätter att vara en av våra högsta prioriteringar. Och vi siktar högt för att bygga tillbaka bättre.

MILJÖMÄSSIGT, SOCIALT OCH FINANSIELLT ANSVAR

För SAS innebär en hållbar utveckling fördelar inom områdena miljö, social och personlig hälsa både idag och inför morgondagen. Vi anser att ett tankesätt som präglas av innovation och samarbete driver de förändringar som krävs för en hållbar framtid.

Genom att vi använder resurserna mer effektivt och minimerar riskerna ökar vårt hållbarhetsarbete vårt värde och vår konkurrenskraft. Som ett exempel sänks bränsleförbrukningen och kostnaderna av bränsleeffektiva flygplan och optimering av passagerar- och fraktkapacitet. Att minska sjukfrånvaron har också starka ekonomiska incitament.

VÅRA FOKUSOMRÅDEN INOM HÅLLBARHET

Med vårt engagemang, våra dokumenterade aktiviteter och resultat, strävar vi efter att minska vår påverkan på klimatet och på miljön. I vårt åtagande ingår också att ta hand om våra kunder, medarbetare, miljön och samhället i stort. Det gör att vi kan minimera hållbarhetsrelaterade risker och dra nytta av potentiella möjligheter – och därigenom undvika onödiga kostnader, stärka det finansiella resultatet och särskilja oss från konkurrenterna.

Övergången till ett mer hållbart flygresande är en fråga om överlevnad för SAS och vi anser att hållbar utveckling handlar om kontinuerliga förbättringar inom alla relevanta hållbarhetsområden. Vi har en väldefinierad process för löpande översyn av relevanta hållbarhetsfrågor. I processen ingår samarbete med interna och externa intressenter och den bygger på internationella riktlinjer såsom GRI, FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, globala trender, media, dialog med intressenter samt våra egna bedömningar av risker och möjligheter.

VÅRT FOKUS ÄR DE FEM OMRÅDEN INOM HÅLLBARHET DÄR SAS GÖR FRAMSTEG. MEN DET SPEGLAR OCKSÅ SYFTET MED FLYGET – ATT STÖTTA SAMHÄLLET.

Hållbarhet

Socialt ansvar Styrning och ekonomi

SAS INTRESSENTER

SAS har en lång tradition av ett välutvecklat och givande samarbete med en rad intressenter och är engagerade i samhällsfrågor.

SAS har under en tid arbetat med att systematisera, stärka och vidareutveckla relationerna med externa intressenter. Det bidrar till att skapa förutsättningar för de villkor som ligger till grund för SAS konkurrenskraft och operativa ramverk.

SAS prioriterar nära samarbeten med kunder, myndigheter, leverantörer och flygplatser för att kunna skapa förutsättningar att ta fram lösningar och förbättra hållbarhetsarbetet. SAS har också en dialog med parter som söker kunskap, arbetar för förändring eller stödjer SAS på olika sätt, såsom medarbetare, partners, experter, icke-statliga organisationer, forskare och media.

INTRESSENTERNAS PRIORITERINGAR ÄNDRAS STÄNDIGT OCH VI FORTSÄTTER ATT UTVECKLAS FÖR ATT UPPFYLLA FÖRVÄNTNINGARNA. ATT GENOMFÖRA EN NOGGRANN VÄSENTLIGHETSANALYS HJÄLPER OSS ATT IDENTIFIERA OCH PRIORITERA DE FRÅGOR SOM ÄR VIKTIGAST FÖR VÅR VERKSAMHET OCH VÅRA INTRESSENTER.

Hållbarhet

Socialt ansvar Styrning och ekonomi

Väsentlighetsanalysen syftar till att engagera

VÄSENTLIGHETSANALYS

intressenter för att identifiera våra viktigaste påverkan på ekonomi, miljö och människor för att ta reda på hur viktiga specifika miljö-, sociala och styrningsfrågor (ESG) är för dem.

För att säkerställa SAS prioriterade väsentlighetsfrågor genomfördes en analys under 2021/2022. Analysen gjordes av en oberoende tredje part för att säkerställa fullständig sekretess och opartiskhet. I processen intervjuades 11 externa intressenter (kunder, leverantörer, icke-statliga organisationer och flygplatser) och 19 interna intressenter (styrelseledamöter, ledning, affärsenhetschefer och dotterföretag). Det genomfördes också en undersökning bland medarbetarna.

Resultaten har sammanställts och bearbetats av SAS ledning och SAS nyckelmedarbetare. Styrelsen har därefter bekräftat prioriteringsordningen av de väsentliga frågorna, som har inkluderats i strategi, riskhantering och relaterade affärsprocesser.

VÄSENTLIGHETSLISTA MED PRIORITERADE HÅLLBARHETSFRÅGOR SOM IDENTIFIERATS AV BOLAGET, I DIALOG MED INTRESSENTERNA

DE MEST VÄSENTLIGA FRÅGORNA ATT INKLUDERA I STRATEGI, RISKHANTERING OCH RELATERADE AFFÄRSPROCESSER	VÄSENTLIGA FRÅGOR ATT INKLUDERA I RAPPORTERINGEN	VÄSENTLIGA ASPEKTER ATT FÖLJA UPP I FRÅGA OM UTVECKLING
MILJÖ	MILJÖ	MILJÖ
• Minska klimatpåverkan	• Förebygga föroreningar	• Biologisk mångfald
• Utveckling av flottan • Hållbart flygbränsle	• Anpassning till klimatförändringar • Buller	• Vattenhantering
• Flyga bränsleeffektivt
• Avfallshantering
SOCIALT ANSVAR	SOCIALT ANSVAR	STYRNING OCH EKONOMI
• Ansvarsfull arbetsgivare	• Ansvarsfull leverantörskedja	• Lojalitetsprogram
• Arbetsmiljö • Mångfald och jämställdhet	• Mänskliga rättigheter • Samhällsengagemang
• Relationen arbetsgivare-arbetstagare • Olycks- och säkerhetshantering

STYRNING OCH EKONOMI	STYRNING OCH EKONOMI
• Finansiellt resultat	• Intressentdialog
• Konkurrenskraft på marknaden • Innovation och digitalisering
• Affärsetik och anti-korruption

Följande har förändrats från förra väsentlighetslistan:

Nya

Finansiellt resultat
Innovation och digitalisering
Intressentdialog
Ansvarsfull arbetsgivare
Relationen arbetsgivare-arbetstagare

Namnändringar

Hållbara leverantörskedjor = Ansvarsfull leverantörskedja
Utsläpp = Anpassning till klimatförändringar
Arbetsförhållanden = Olycks- & säkerhetshantering

Hållbarhet

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

VÅRA MEST VÄSENTLIGA FRÅGOR

MINSKA KLIMATPÅVERKAN

Med utgångspunkt i väsentlighetsanalysen som genomfördes under året, och utöver olycks- och säkerhetshantering, är vår viktigaste miljöfråga att minska vår klimatpåverkan. Utsläpp från flygverksamheten (Scope 1) svarar för drygt 99 %¹ av våra utsläpp av växthusgaser inom Scope 1 och 2.

För att minska vår klimatpåverkan ska vi:

Fortsätta modernisera vår flotta
Öka volymerna av SAF (hållbart flygbränsle)
Flyga bränsleeffektivt
Minska vikten ombord

Flygledning och disruptiv teknik används eller kommer att användas för att minska koldioxidutsläppen inom flyget.

INTRESSENTDIALOG

SAS kommunicerar aktivt om hållbarhetsfrågor på ett öppet sätt med våra intressenter, till exempel genom publiceringen av vår års- och hållbarhetsredovisning. Kundnöjdhet (resenärer, fraktkunder osv.) mäts och följs upp, vilket är av stor betydelse för SAS och våra intressenter.

ANSVARSFULL ARBETSGIVARE

SAS arbetar aktivt med medarbetarnas välbefinnande (fysisk och psykisk hälsa), arbetsvillkor, identifiering av faror, processer för övervakning, revision och incidentrapportering, företagshälsovård och arbetsmiljö.

Att vara en ansvarsfull arbetsgivare innefattar att attrahera och behålla medarbetare samt säkerställa hälsa och välbefinnande bland våra medarbetare. Detta omfattar affärskultur och ledarskap, utbildning och program för personalutveckling, utvecklingssamtal för medarbetarna samt undersökning av medarbetarengagemang.

RELATIONEN ARBETSGIVARE-ARBETSTAGARE

SAS relationer till arbetstagarorganisationerna påverkades kraftigt av den 15 dagar långa pilotstrejken den 4–19 juli, vilken skapade trafikstörningar och resulterade i cirka 4 000 inställda flyg och drabbade mer än 380 000 passagerare.

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

SAS förespråkar och arbetar för en ökad mångfald. Detta omfattar mångfald i styrande organ och bland medarbetarna, förhållandet mellan grundlön och lika möjligheter för exempelvis personer av olika kön, nationalitet och religion.

FINANSIELLT RESULTAT

Det krävs ett finansiellt resultat såväl ur ett kortsiktigt som långsiktigt perspektiv i enlighet med den fastställda strategin i SAS FORWARD för att säkra en stabil och konkurrenskraftig marknadsposition. Detta är en ny väsentlig hållbarhetsfråga till följd av SAS finansiella utmaningar efter pandemin. Läs mer om vår nya affärsplan SAS FORWARD och chapter 11-processen på sida 11).

MILJÖ	SOCIALT ANSVAR	STYRNING OCH EKONOMI
Minska klimatpåverkan	Ansvarsfull arbetsgivare	Finansiellt resultat
- Utveckling av flottan	Arbetsmiljö	- Konkurrenskraft på marknaden
- Hållbart flygbränsle	Mångfald och jämställdhet	Innovation och digitalisering
- Flyga bränsleeffektivt	Relationen arbets givare-arbetstagare	Affärsetik och anti-korruption
Avfallshantering	Olycks- och säkerhetshantering

INNOVATION OCH DIGITALISERING

Innovation och digitalisering har ökat i betydelse, exempelvis genom partnerskap för nya disruptiva flygplan, motorer och hållbart flygbränsle, och genom att utveckla och införa smarta verktyg som hjälper piloterna att flyga bränsleeffektivt, datahantering och IT-säkerhet.

AFFÄRSETIK OCH ANTI-KORRUPTION

SAS arbetar på ett strukturerat sätt för att upprätthålla ett etiskt beteende, både internt och externt. Detta omfattar utbildning i uppförandekoden och utvärdering av verksamheten gällande korruptionsrisker.

Hållbarhet

Miljö
Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

FN:S MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Målen för hållbar utveckling, eller Globala målen för hållbar utveckling, är en uppsättning med 17 globala mål som antogs av FN:s generalförsamling 2015. Syftet är att en rad mål för global utveckling ska uppfyllas till 2030. Målen uppmuntrar företag att se hur de på bästa sätt kan bidra till att övervinna de globala utmaningarna i samband med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

VÅRA MEST RELEVANTA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Då vi strävar efter att bli ledande inom hållbart flygande har vi fokus på att minska vår klimatpåverkan, främja resurseffektivitet och skapa en attraktiv arbetsplats. SAS kan ha en positiv påverkan på åtta av de globala målen genom de fem prioriteringarna i vårt hållbarhetsramverk.

FN:S MÅL 5 – JÄMSTÄLLDHET

Mål 5 verkar för jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. SAS bidrar till detta mål genom att uppmuntra jämställdhet och mångfald genom vår rekryteringspolicy och en årlig kartläggning, "People Review".

FN:S MÅL 8 – ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Mål 8 verkar för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. SAS erbjuder rättvisa arbetsvillkor för alla sina medarbetare, partners och leverantörer.

FN:S MÅL 9 – HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

Mål 9 stödjer en fungerande och stabil infrastruktur, inkluderande och hållbara industrier samt främjar innovation. SAS deltar i partnerskap för innovation i ny disruptiv teknik som flygplan, motorer och hållbart flygbränsle samt smarta verktyg som hjälper piloterna att flyga bränsleeffektivt.

FN:S MÅL 11 – HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN

Mål 11 syftar till att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. SAS skapar arbetstillfällen och förbinder invånarna i Skandinaviens svårtillgängliga delar med övriga världen.

1) Denna siffra bygger på tillgänglig statistik publicerad i denna rapport. Per idag omfattas vår flygverksamhet inklusive regionala produktionspartners, samt leverantörer av externa tjänster som har kapacitet att delge statistik.

FN:S MÅL 12 – HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

Mål 12 verkar för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. SAS arbetar kontinuerligt med sin produktutveckling och effektiviseringar för att minska vår klimat- och miljöpåverkan.

FN:S MÅL 13 – BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Mål 13 uppmanar till omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. SAS arbetar proaktivt för att minska sina utsläpp av växthusgaser genom att fokusera på att minska utsläppen från flygverksamheten.

FN:S MÅL 16 – FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN

Mål 16 ska främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. SAS säkerställer att mänskliga rättigheter respekteras genom vår uppförandekod.

FN:S MÅL 17 – GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP

Mål 17 uppmuntrar till att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Inom flygbranschen ska partnerskap bidra till att klara åtagandet om netto noll koldioxidutsläpp från vår verksamhet till 2050. Partnerskap för flygteknik, program för koldioxidkompensation och klimatriskbedömning är andra områden där branschen samarbetar för att hitta hållbara lösningar.

Miljö

Hållbarhet MILJÖ

MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET

SAS har som målsättning att sänka sina utsläpp av växthusgaser. För att stödja vårt miljöarbete har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt.

Vi vill vara drivande i omvandlingen av flygbranschen. Här ingår att stödja innovation och partnerskap för att hitta nya lösningar, göra stora investeringar i nya, mer bränsleeffektiva flygplan, öka produktion och användning av hållbart flygbränsle och många andra förbättringar av SAS erbjudande och service ombord.

Miljömässig hållbarhet är i SAS fall inriktad på att minska koldioxidutsläppen i verksamheten, på resurseffektivitet samt på att minska vår påverkan lokalt på luft, vatten och buller från flygplan vid start och landning.

Miljö

HÅLLBARHET VÅRA MILJÖMÅL

För att reducera våra utsläpp av växthusgaser och stödja vårt miljöarbete har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt.

MÅL TILL 2025

• 25 % lägre koldioxidutsläpp jämfört med 2005 (absoluta utsläpp)

MÅL TILL 2030

Inblandning av hållbart flygbränsle motsvarande allt SAS inrikesflyg (18 % de senaste fem åren)
50 % lägre buller jämfört med 2010
100 % hållbara material i SAS kunderbjudande
100 % återvinning där det är möjligt

MÅL TILL 2050

• Netto noll koldioxidutsläpp i linje med IATA:s uppdaterade ambition

Under 2021/2022 fattades beslut om att SAS ska gå med i Science Based Targets initiative. Det är vetenskapligt baserade mål som ger företag en tydlig väg för att minska utsläppen i linje med målen i Parisavtalet. För SAS innebär åtagandet att minska våra koldioxidutsläpp med omkring 35–40 % mellan 2019 och 2035.

BRANSCHENS UTSLÄPPSMÅL

SAS avser att vara en del av ett samhälle som är hållbart på lång sikt och stödjer International Air Transport Associations (IATA) ambition om netto noll koldioxidutsläpp från kommersiellt flyg till 2050.

IATA och flygbranschen har kommit överens om följande gemensamma mål:

Förbättrad bränsleeffektivitet med i genomsnitt 1,5 % årligen från 2009 till 2020
Koldioxidneutral tillväxt från 2020
Netto noll koldioxidutsläpp till 2050 (uppdaterat i oktober 2021)

Källa: www.enviro.aero

FN:s luftfartsorganisation (ICAO) har beslutat om ett globalt marknadsbaserat styrmedel som infördes 2021 – Systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (CORSIA). De huvudsakliga komponenterna i en global lösning får inte snedvrida konkurrensen och bör innehålla FN:s princip om gemensamt men differentierat ansvar. Koldioxidneutral tillväxt ska uppnås genom CORSIA. Vi är i nuläget redo att uppfylla rapporteringskraven för våra utsläpp. Mot bakgrund av systemets struktur kan vi ännu inte bedöma en årskostnad.

Vi på SAS är fast beslutna att uppnå IATA:s mål och vår bränsleeffektivitet har ökat med omkring 2 % per år sedan 2010. Vi ska nå målen genom en kombination av ny teknik, hållbart flygbränsle, nya energikällor,

mer effektiv trafikstyrning och samordnade åtgärder för att förbättra infrastrukturen och villkoren för flygtransporter. Se sidan 31 och framåt för mer detaljer om hur vi arbetar aktivt för att minska utsläppen.

Miljö

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

HÅLLBARHET VÅRA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER

Under 2021/2022 ökade våra absoluta koldioxidutsläpp från flygverksamheten med 103 % jämfört med föregående år. Ökningen beror på återhämtningen av trafiken, efter att den varit låg i över två år till följd av pandemin.

Våra koldioxidutsläpp per passagerarkilometer minskade med 24 % till 90 (118) gram, som följd av den betydligt högre kabinfaktorn efter återhämtningen av trafiken och vår pågående förnyelse av flottan.

Koldioxidutsläpp per offererade säteskilometer ökade något med 4 % till 54 (52) gram till följd av en högre kabinfaktor efter återhämtningen av trafiken.

Under 2021/2022 använde SAS 3 083 ton hållbart flygbränsle, vilket är mer än den dubbla volymen jämfört med föregående år. Användningen kan främst härledas från vårt kunderbjudande att uppgradera från fossilt till förnybart bränsle och det norska inblandningskravet och den svenska reduktionsplikten.

Jämfört med 2005 minskar koldioxidutsläppen i större utsträckning (-46 %) än produktionen mätt i tonkilometer (-29 %), bland annat till följd av en mer effektiv flotta.

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER, SCOPE 1

	Enhet	2021/2022	2020/2021	Basår 2010
Flygoperativ verksamhet
Källa: EMIR
CO2 totalt	1 000 ton	2 414	1 189	3 511
för inrikesflyget	1 000 ton	473	356
för flyg till/från EU/EES	1 000 ton	1 092	440
för flyg till/från utanför EU/EES	1 000 ton	849	393
för biogena CO2-utsläpp1	1 000 ton	9,7	3,3
CO2 passagerarandel	1 000 ton	2 225	1 006	3 244
NOx	1 000 ton	9	4,4	14,3
SO2	1 000 ton	0,8
CO	1 000 ton	2,6
HC 2	1 000 ton	0,11	0,07
Passagerarkilometer	miljoner	24 855	8 497	29 572
Tonkilometer	miljoner	2 875	1 155	3,48
Avgångar	1 000	191	102	279
CO2/passagerarkilometer	gram	90	118	109,7
CO2/offererade säteskilometer	gram	54	52	74
CO2/tonkilometer	gram	840	1 029	1 009
CO2e totalt3	1 000 ton	2 437	1 200	3 544
Ground Handling
CO2 fordonsbensin4	ton	31	25
CO2 fordonsdiesel4	ton	2 227	1 830
Maintenance Productions
CO2 fordonsbensin4	ton	31	70
CO2 fordonsdiesel4	ton	95	25
SAS Cargo Group
CO2 andel med flyg (frakt)	1 000 ton	189	182	230
Tonkilometer med flyg (frakt)	miljoner	390	305	570
CO2/tonkilometer med flyg (frakt)	gram	485	597	403
CO2/tonkilometer med lastbil (frakt)	gram	84	107
Totalt CO2e5	1 000 ton	2 446
Flygplansbuller vid start	85 db område i km2 / avgång	1,81	1,81	2,40

1) Biogent CO2 från 3 083 SAF

2 ) Kolväten från JetA-bränsle inkl CH4

3 ) Utsläppsfaktor 3,18 för CO2-ekvivalenter (DEFRA emissions factors)

4) SAS rapporterar endast för huvudflygplatserna ARN, CPH och OSL

5) Total CO2e inkluderar flygoperativ verksamhet, Ground handling och Maintenance production

Miljö

Socialt ansvar

Styrning och ekonomi

GRI-index
Bestyrkanderapport

HÅLLBARHET VILKA ÄR VÅRA RELATIVA OCH ABSOLUTA UTSLÄPP?

Absoluta utsläpp avser vår totala mängd utsläpp (ofta mätta i ton CO2).

Relativa utsläpp avser utsläpp per produktionsenhet (t.ex. gram CO2 per tonkilometer, gram CO2 per passagerarkilometer, gram CO2 per tonkilometer med flyg (frakt) eller gram CO2 per offererade säteskilometer.

SAS FLYGVERKSAMHET SUMMA KOLDIOXIDUTSLÄPP

Summa koldioxidutsläpp (1 000 ton) Tonkilometer (miljoner)

SAS FLYGVERKSAMHET CO2 GRAM/PASSAGERARKILOMETER

ANDEL AV KOLDIOXIDUTSLÄPP

Följande observationer gjordes i en analys av våra totala koldioxidutsläpp under 2021/2022:

Resor kortare än 500 km svarade för 13,4 % av våra utsläpp, resor mellan 500 och 800 km för 10,6 %, resor mellan 800 och 3 000 km för 37,6 %, och resor längre än 3 000 km för 38,5 %.
Inrikesresor svarade för 20 % av våra utsläpp och internationella resor för återstoden.

ANDRA UTSLÄPP ÄN KOLDIOXID

I fråga om utsläpp av växthusgaser har SAS valt att redovisa varje utsläpp separat i denna redovisning och genom utsläppskalkylatorn som finns på våra webbplatser. De flesta utsläppskalkylatorer på marknaden beräknar en uppskattad koldioxidekvivalent (CO2e) baserad på olika uppräkningsfaktorer som även inkluderar andra utsläpp än koldioxid. SAS har valt att inte göra så, eftersom det saknas samsyn bland forskare och experter på hur man ska räkna om kväveoxid (NOX), partiklar och utsläpp av vattenånga till koldioxidekvivalenter. SAS stödjer flera initiativ som syftar till att minska effekten av andra utsläpp än koldioxid i den dagliga verksamheten samt att utveckla mer avancerade beräkningsmetoder. Rent generellt kan noteras att den aktuella förnyelsen av flottan och de tekniska val som SAS gör bidrar till att andra utsläpp än koldioxid relativt sett minskar mer än våra koldioxidutsläpp.

VÅRA FOKUSOMRÅDEN FÖR ATT MINSKA UTSLÄPPEN

SAS miljöprogram inkluderar följande utsläppsrelaterade områden som alla beskrivs mer i detalj nedan:

Ökad energieffektivitet
Hållbart flygbränsle och ny teknik
Hållbara produkter och tjänster

Till följd av covid-19-pandemin har ett antal administrativa funktioner hos SAS och även hos motparterna korttidspermitterats i olika grad. Det har påverkat vissa pågående processer men kommer inte att påverka långsiktiga ambitioner och mål.

KOLDIOXIDUTSLÄPP FÖR SCANDINAVIAN AIRLINES FLYGVERKSAMHET 2021/2022

	1 000 ton CO2	% av CO2 från den totala flygverksamheten
Danmark
Inrikesflyget	17	0,7 %
Resor till EU/EES	236	9,8 %
Resor utanför EU/EES	304	12,6 %
Norge
Inrikesflyget	325	13,4 %
Resor till EU/EES	183	7,6 %
Resor utanför EU/EES	46	1,9 %
Sverige
Inrikesflyget	126	5,2 %
Resor till EU/EES	218	9,0 %
Resor utanför EU/EES	102	4,2 %
Finland
Inrikesflyget
Resor till EU/EES	9	0,4 %
Resor utanför EU/EES

FLYGVERKSAMHET 2021/2022

	1 000 ton CO2	% av CO2 från den totala flygverksamheten
EU/EES
Avresa från EU/EES¹ till Skandinavien och Finland	450	18,6%
Avresa från EU/EES¹ till utanför EU/EES		0,0%
Resor inom EU/EES¹	1	0,0%
Avresa från EU/EES1 till utanför EU/EES
Utanför EU/EES
Avresa från utanför EU/EES¹ till Skandinavien och Finland	398	16,5%
Avresa från utanför EU/EES¹ till utanför EU/EES	1	0,0%
Summa	2 414	100,0%

1) Exklusive Danmark, Sverige, Norge och Finland som redovisas separat.

ÖKAD ENERGIEFFEKTIVITET

Förnyelse av flottan

En kontinuerlig förnyelse av flottan är en avgörande del av våra åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från flygverksamheten. Vår strategi är att säkerställa långsiktig lönsamhet genom en välbalanserad plan för flottan. Under årens lopp har vi kontinuerligt förnyat flottan genom att byta ut mindre effektiva flygplan mot mer effektiva.

De flygplan vi använder är antingen ägda, leasade eller wetleasade. Ägda och leasade flygplan har under 2021/2022 drivits av SAS Scandinavia eller SAS Connect och SAS Link. Wetleasade flygplan har under 2021/2022 drivits av ett antal regionala produktionspartners som använder mindre jetflygplan och turbopropflygplan.

Vi har genom en konstruktiv dialog med Airbus kunnat skjuta upp leveranserna av nya flygplan som inte behövs på kort sikt. Dessa uppskjutna leveranser är viktiga eftersom de sänker våra investeringskostnader för 2021–2024 och gör leveranserna av nya flygplan bättre anpassade till den förväntade återhämtningen av efterfrågan. Vi är fortfarande fast beslutna att minska flottans komplexitet under 2023. Dessutom har vi gjort framsteg med våra ambitiösa hållbarhetsmål genom att öka takten i utfasningen av äldre och mindre bränsleeffektiva flygplan. I kapacitetsspannet 140–200 säten kommer vi att ha en enhetsflotta i drift när alla A320neo är levererade. När det gäller prestanda uppvisar A320neo en väsentlig förbättring i fråga om bränsleförbrukning och buller. A320neo har 15–18 % lägre bränsleförbrukning på en typisk kortdistansflygning jämfört med den tidigare generationen, A320neo.

Under året tog vi emot nio A320neo, ett A321LR och fyra E195 samt fasat ut och återlämnat 18 flygplan, en Airbus 350, en Airbus 330, 12 Boeing 737 och fyra Airbus 321. Per den 31 oktober 2022 hade vi tagit emot 54 plan av 80 beställda A320neo, och sex av totalt åtta beställda A350.

Vid årets slut bestod SAS flotta av 134 flygplan (16 långdistansplan, 87 kortdistansplan och 31 flygplan som flygs av regionala produktionspartners).

Genomsnittsåldern för hela flygplansflottan var 8,1 år vid årets slut.

ANPASSAD FLYGPLANSSTORLEK

SAS erbjuder ett brett nätverk av destinationer och linjer för olika passagerarvolymer, vilket kräver en flotta med flygplan av olika storlekar och räckvidder. Med våra regionala produktionspartners kan vi optimera vår tidtabell och våra flygplansstorlekar för att möta efterfrågan på bästa sätt, i synnerhet på regionala linjer med relativt liten efterfrågan. Denna unika förmåga att byta flygplansstorlek för att möta efterfrågan gör att vi optimerar vår bränsleförbrukning och utsläpp per säteskilometer. Vi drar också nytta av vår gedigna erfarenhet för att ständigt effektivisera planeringen av flygplansutnyttjandet.

PROGRAM FÖR MINSKAD BRÄNSLEFÖRBRUKNING

Vi har integrerat ett omfattande program för minskad bränsleförbrukning i verksamheten. En viktig aspekt av att öka bränsleeffektiviteten är att se till att samtliga medarbetare inom SAS flygverksamhet har de förutsättningar och kunskaper som krävs för att främja bränsleeffektiviteten. Nyckelmedarbetare är de som ansvarar för nätverksplanering, produkter och tjänster samt medarbetare inom själva flygverksamheten.

Pågående aktiviteter omfattar att optimera operativa rutiner och stödsystem för att främja bränsleeffektiviteten. Alla förändringar måste följa högsta flygsäkerhetstandard och väga bränsleeffektivitet mot andra driftskostnader såsom underhållskostnader och luftrumsavgifter.

Miljö

Socialt ansvar Styrning och ekonomi

Om denna rapport

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

Bestyrkanderapport

HÅLLBARHET LUFTRUMMET OCH DET EUROPEISKA NÄTVERKET

Under de senaste drygt 20 åren har SAS arbetat med olika intressenter och gjort många investeringar för att möjliggöra och förbereda för införandet av ett effektivare europeiskt flygledningssystem. Ansvaret för att implementera den här viktiga omvandlingen ligger hos myndigheterna.

SAMARBETE MED TILLVERKARE AV FLYGPLAN OCH MOTORER

Genom det pågående miljöarbetet för vi dialog med olika tillverkare av flygplan och motorer, tillverkare av inredningar och andra installationer. Miljöprestanda och miljökriterier är integrerade i alla beslut inom upphandlingar av nya flygplan och regionala produktionspartners.

Miljö

HÅLLBARHET HÅLLBART FLYGBRÄNSLE (SAF) OCH NY TEKNIK

I över ett årtionde har vi arbetat med olika aktiviteter för att främja utvecklingen av alternativa och mer hållbara flygbränslen, såsom biobränslen. Det är nödvändigt att säkra tillgång till hållbart flygbränsle för att uppfylla våra egna och flygbranschens miljö- och klimatmål och säkra alternativ till fossila bränslen.

SAS fortsätter be om anbud på hållbara flygbränslen från alla anbudsgivare av flygbränsle för att visa att vi är beredda att köpa biobränsle om det uppfyller hållbarhetskriterierna och om priset är konkurrenskraftigt. SAS deltar i ett flertal nationella och internationella projekt, forum och nätverk för att påskynda kommersialiseringen av produktionen av hållbart flygbränsle i Skandinavien. Bland dessa är IATA/ATAG biobränslenätverk, RISE, SAFUG, NISA, Fossil Free Aviation 2045, Klimapartnerskabet och andra skandinaviska intresseorganisationer. Det finns olika produktionsvägar som är certifierade och många fler som är på väg att potentiellt bli certifierade. Vår strategi är att stödja framstegen för redan certifierade vägar och vara delaktiga i projekt och initiativ som arbetar med de mest realistiska och implementerbara vägarna mot potentiell certifiering med en realistisk tidsram.

Våra främsta hållbarhetskriterier för biobränslen är att produktionen ska vara långsiktigt hållbar, inte konkurrera med matproduktion eller tillgång till dricksvatten, inte skada den biologiska mångfalden och använda så lite mark som möjligt. Enligt IATA kan hållbart flygbränsle, beroende på produktionsmetod, sänka koldioxidutsläppen under livscykeln med upp till 80 %. Från och med 2020 ska norska bränsleleverantörer enligt påbud blanda in 0,5 % hållbart flygbränsle för alla flygningar som tankas i Norge.

Den 1 juli 2021 infördes ett mandat i Sverige om inblandning av hållbart flygbränsle. Utsläppsminskningen under livscykeln genom användning av hållbart flygbränsle har angetts till 0,8 % under 2021 och ökade till 1,7 % under 2022.

Det finns ett förslag om att införa ett EU-mandat inom ramen för EU Fit for 55, som går under namnet ReFuel EU Aviation. Förslaget är föremål för en parlamentarisk process och föreslås reglera en ökad användning av hållbart flygbränsle från 2025. Startpunkten är 2 % år 2025 och 5 % år 2030.

FRAMTIDENS FLYGPLAN MED LÄGRE UTSLÄPP

Det pågår flera utvecklingsprojekt som syftar till att kommersialisera framtidens flygplan med lägre utsläpp inom en tidsram på 5 till 15 år. Vid utvecklingen av mer effektiva flygplan finns ett flertal fokusområden, såsom förbättrad aerodynamik, viktminskningar samt ytterligare förbättrade eller nya lösningar för framdrivning.

Under året fortsatte nya lösningar för framdrivning att stå i fokus. Det finns många möjliga lösningar, bland annat nästa generations jetmotorer som drivs med traditionellt flygbränsle eller hållbart flygbränsle, jetturbiner som byggs om för att drivas med vätgas och elmotorer med batteri- eller vätgasbränsleceller som energilagring. Alla lösningar har sina möjligheter och utmaningar och vi ser framför oss att många olika lösningar kommer att kommersialiseras över tid.

Miljö

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

HÅLLBARHET De pågående projekten bland mindre producenter är inriktade på en marknad för flygplan med 10–15 säten och en till två timmars flygtid före 2030, och de största flygplanstillverkarna förväntar sig att kommersialisera flygplan med 100–150 säten för en typisk kortdistansflygning på marknaden före år 2040.

SAS och Airbus undertecknade under 2019 en överenskommelse med målet att snabba på utvecklingen av ett flygplan med 100 säten och teknik som möjliggör helt eldrivna eller vätgasdrivna flygplan under 2030-talet. Inom avtalet behandlar SAS och Airbus olika frågor knutna till kommersialiseringen av tekniken, såsom SAS affärsbehov, laddkapacitet, operativa möjligheter och avgränsningar etc. I oktober 2020 lanserade Airbus sitt koncept "ZEROe" och vårt arbete fortsatte som planerat under 2021/2022.

SAS började samarbeta med Heart Aerospace 2019 för att driva utvecklingen av eldrivna flygplan. I september 2022 tecknade vi ett "letter of support" med Heart Aerospace för att addera deras nya elflygplan ES-30 till vår regionala flygplansflotta.

Detta har potential att bli ett viktigt steg på SAS hållbarhetsresa, det gör det möjligt att erbjuda flygningar med nollutsläpp på linjer inom Skandinavien.

SAS kommer också att ingå i Heart Aerospaces nya rådgivningsgrupp och hjälpa till att definiera kraven på flygplanet ES-30.

SAS lägger ned stora resurser på samarbetet med Airbus och ger ett starkt stöd till utvecklingen av olika initiativ inom området. Vi är övertygade om att vi

kommer att uppleva ett avgörande teknikskifte under 2030-talet med kommersialisering av helt eldrivna, hybrid eller vätgasdrivna flygplan.

SAS deltar även i The Nordic Network for Electric Aviation (NEA). Det är en plattform där nordiska aktörer samarbetar för att påskynda introduktionen av eldrivna flygplan i Norden. Projektet är ett samarbete mellan tolv partners från sex nordiska länder.

Miljö

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport

HÅLLBARHET ÖVRIGA MILJÖFRÅGOR

UTSLÄPP AV OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN

Flygbolag måste lämna in årliga rapporter över sin användning, förbrukning, läckage och lagerhållning av halon till myndigheterna. Under 2021/2022 rapporterades inga tillfällen där halon användes som brandskyddsåtgärd.

BERÄKNING AV UTSLÄPP OCH KOLDIOXIDKOMPENSATION

Alternativ för koldioxidkompensation för våra kunder har funnits sedan 2006. I vår utsläppskalkylator, som finns på www.sasgroup.net, går det att beräkna utsläppen av växthusgaser för SAS flygningar. Vi koldioxidkompenserar alla biljetter för EuroBonus-medlemmar, ungdomsbiljetter med SAS och våra personalbiljetter. För 2021/2022 kompenserade vi 1 miljon ton koldioxid eller 44,6 % av de passagerarrelaterade koldioxidutsläppen. Koldioxidkompensation görs genom köp av utsläppsminskande mekanismer knutna till projekt för förnybar energi hos tredje part i Asien.

FÖRBRUKNING AV GLYKOL, DIESEL OCH BENSIN

Glykol används vid avisning av flygplanen. Vi ökade vår glykolförbrukning till 2 011 (1 464) tusen liter under 2021/2022.

SAS använder fordon för underhåll och marktjänster på flygplatserna och följer flygplatsens regler och arbetar för att främja övergången till fordon med lägre miljöpåverkan. På våra huvudflygplatser leasas alla fordon och kontrakt och bränsleförbrukning följs upp kontinuerligt. SAS Cargo övervakar också koldioxidutsläppen

per tonkilometer (frakt) från sina lastbilstjänster som är utlagda på entreprenad.

Ett visst spill rapporterades i samband med marktjänsterna under året. Detta hanterades enligt rutinerna.

UTSLÄPP FRÅN ENERGIFÖRBRUKNING I BYGGNADER

Vi arbetar kontinuerligt för att minska energiförbrukningen. Vår energiförbrukning minskade till följd av mer effektiv belysning, men även eftersom mindre golvyta användes. Detta beror främst på en avsevärd minskning av den egna verksamheten de senaste åren.

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER, SCOPE 2

	Enhet	2021 /2022	2020 /2021	Basår 2010
Energi
Fossil energi	1 000 ton	5,6	5,7	24,9
Varav fossil el	1 000 ton	2,4	2,4	12,3
Varav fossil uppvärmning	1 000 ton	3,2	3,3	12,6

EGNA AFFÄRSRESOR

Vi har kontroll över våra egna affärsresor på SAS flygningar, vilka genererade omkring 4 220 ton koldioxid under året. SAS ser över och utvärderar hur vi ska få leverantörerna att rapportera vårt Scope 3.

BULLER

Flygbuller uppfattas som den största påverkan lokalt vid flygplatser. Det finns stränga regler för flygvägar nära bostadsområden. Under 2021/2022 har bullret ökat något (+0,6%) jämfört med föregående år men har minskat med 24,6 % jämfört med 2010. Detta beror på införandet av nyare, tystare flygplan.

SAS har inte mottagit några rapporter om överträdelser av bullergränser under 2021/2022. Antalet överträdelser har minskat de senaste åren till följd av inköp av tystare flygplan och förbättringsinitiativ, såsom särskilda träningsscenarion i flygsimulator för in- och utflygning på flygplatser med stränga bullerbestämmelser.

AVFALL

Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra återvinningen av avfallet ombord, även om det är en utmaning eftersom avfall måste hanteras i enlighet med olika nationella lagstiftningar. Oftast medför lagstiftningen en hantering som inte möjliggör sortering eller återvinning. Emellertid återvinner vi aluminiumburkar vid alla våra skandinaviska flygplatser. All avfallshantering hanteras av en tredjepartsleverantör. Avfall från våra kontor, marktjänster och tekniskt underhåll mäts och delas in i sorterat, osorterat och farligt avfall.

Till följd av covid-19-pandemin minskade verksamheten kraftigt och under större delen av året ställdes all servering av mat ombord in och våra lounger var stängda. Det ledde under en period till noll matavfall, både från vår catering ombord och våra loungetjänster. Farligt avfall ökade till följd av tömning av sandfång i Norge, vilka töms vart tredje år.

	Enhet	2021 /2022	2020 /2021	Basår 2010
Sorterat avfall	ton	1 204	642
Osorterat avfall	ton	113	123	815
Farligt avfall	ton	121	61	302

Miljö
Socialt ansvar

HÅLLBARHET SPILL AV FLYGBRÄNSLE

Under 2021/2022 rapporterades några få bränsleläckage vid tankningen av flygplan med SK-flightnummer. Dessa hanterades enligt rutinerna.

MILJÖREGLER OCH EFTERLEVNAD

Förutom att förbättra resurseffektiviteten och miljöegenskaperna ser vårt hållbarhetsarbete till att SAS verksamhet följer alla tillämpliga miljörelaterade lagar och regler. Inga allvarliga incidenter som bröt mot några miljötillstånd rapporterades under 2021/2022.

MILJÖRELATERADE KOSTNADER

Under 2021/2022 uppgick SAS externa miljörelaterade användaravgifter och reseskatter till 919 (206) MSEK. Dessa bestod av miljörelaterade skatter och avgifter som ibland påverkas av flygplanens miljöprestanda och ingår i startavgifterna. Våra miljöskatter i Sverige och Norge uppgick till 415 (105) MSEK.

Flygbranschen betalar för sina koldioxidutsläpp inom EU genom EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS), som är en etablerad marknadsbaserad åtgärd. Från och med 1 januari 2021 rapporterar SAS även koldioxidutsläpp till CORSIA. Den 1 januari 2021 tog Storbritannien fram ett eget utsläppshandelssystem (UK-ETS). SAS följer UK-ETS till fullo.

Vi anser att marknadsbaserade åtgärder inte får snedvrida konkurrensen utan ska bidra till att klara utsläppsmålen och skapa incitament för kontinuerliga förbättringar. SAS har stöttat utvecklingen av en global, marknadsbaserad lösning för flygutsläpp i många år.

SAS stödjer fullt ut principen om att förorenaren ska betala och tar ansvar för våra utsläpp.

Däremot motsätter vi oss de svenska och norska skatterna som inte åtgärdar själva koldioxidutsläppen och som införs utöver EU-ETS eller CORSIA som snart ska införas. Resultatet kan betraktas som ett sätt att införa ekonomiska åtgärder, men utan incitament att minska koldioxidutsläppen. Till exempel betalar en passagerare ombord på ett A320neo med 50 % hållbarare flygbränsle samma skatt som en passagerare ombord på ett flygplan som är två generationer äldre, trots att det första planet har omkring 65 % lägre utsläpp.

MILJÖRELATERADE FÖRPLIKTELSER

SAS har inga kända större miljörelaterade förpliktelser eller eventualförpliktelser, såsom förorenad mark.

MILJÖRELATERADE INVESTERINGAR

Enligt SAS riktlinjer ska våra investeringar vara både miljömässigt och ekonomiskt motiverade. Det bidrar till vår lönsamhet och hjälper oss att säkerställa att vi uppfyller framtida miljökrav.

De största miljörelaterade investeringarna 2021/2022 är flottans förnyelse, mer information om finansiering finns att läsa på sidan 63. SAS föredrar leasing, snarare än egna investering i flygplan, fordon, datorer etc.

HÅLLBARA PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Vi utvecklar kontinuerligt våra produkter och tjänster för att göra dem så hållbara som möjligt avseende resurser och material.

Till följd av pandemin var verksamheten fortsatt minskad under räkenskapsårets första sex månader, men hållbarheten förblir ett viktigt fokus i vårt dagliga arbete.

Våra passagerares och medarbetares säkerhet och välfärd är alltid högsta prioritet för oss, och på grund av covid-19-utbrottet vidtogs ytterligare åtgärder för att säkerställa säkerhet och välbefinnande ombord. Vi införde krav på munskydd, säkerhetsrutiner och ett säkerhetskit för all personal ombord.

I oktober 2021 började vi återigen servera mat ombord, då vi började med en begränsad tjänst på flygningar längre än 80 minuter från Danmark. Vi öppnade även loungerna med ett begränsat utbud av mat. Våra ambitiösa hållbarhetsmål kvarstår och vi fortsätter att utveckla mer hållbara produkter och tjänster ombord och i våra lounger, som sedan ska införas när trafiken långsamt ökar igen.

Socialt ansvar

SOCIALT ANSVAR

MEDARBETARE

VÅR SYN PÅ MEDARBETARNA

Vårt ansvar som arbetsgivare är att säkerställa skäliga arbetsvillkor i arbetsmiljön i vår verksamhet, främst i Norden. SAS ansvarar också för att tillhandahålla möjligheter till personlig och professionell utveckling. SAS arbetsmiljöpolicy, ledarskapspolicy, personalpolicy och mångfaldspolicy gäller för samtliga medarbetare på SAS. Koncernledningen är ytterst ansvarig för policyerna. Policyerna granskas årligen och aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad eller kvartal enligt de specifika behoven.

Vi har nolltolerans mot alla former av trakasserier och arbetar löpande för att motverka detta genom olika aktiviteter. Det regleras av vår uppförandekod och det är obligatoriskt för samtliga medarbetare att genomföra en webbutbildning om koden.

UPPSÄGNINGAR OCH SAMARBETE MED FACKFÖRENINGAR

SAS håller på att anpassa och omforma hur vi planerar och navigerar på kort sikt, samtidigt som vi tar hänsyn till den osäkerhet som omger flygbranschens framtid i stort.

Hållbarhet Miljö Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index

HÅLLBARHET Det dagliga samarbetet med fackföreningar sköts främst på nationell nivå med fackföreningar som har kollektivavtal med SAS. Samarbeten sker inom ramen för nationella lagar och avtal som påverkar den berörda enheten. SAS genomförde förhandlingar och diskussioner med olika fackföreningar under 2021/2022. Mellan den 4 och 17 juli 2022 gick nästan 1 000 SASpiloter ut i strejk. Efter att ha nått fram till ett långsiktigt avtal hittades vägar framåt i förhållandet mellan SAS och fackföreningarna för att fortsätta samarbetet i samförstånd. På SAS omfattas 95 % av medarbetarna av kollektivavtal, övriga är ledande befattningshavare, vissa typer av statstjänstemän och medarbetare i delar av världen där anställningsvillkoren regleras på andra sätt.

Arbetstagarrepresentanter från de skandinaviska länderna sitter i SAS styrelse. Medarbetarna väljer representanter från enheterna i koncernens skandinaviska verksamhet. SAS medarbetare omfattas av kollektivavtal, med undantag för några få specialister och ledande befattningshavare på koncernnivå.

MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER

SAS mångfaldspolicy främjar likabehandling av samtliga medarbetare och arbetssökande. Vårt arbete med lika möjligheter omfattar att främja mångfald och jämställdhet i alla dess former. Under 2021/2022 var könsfördelningen på SAS 38 % kvinnor och 62 % män.

På SAS finns det traditionellt kvinnodominerade och mansdominerade roller. Piloter (5 % kvinnor), tekniker och personal för flygplansunderhåll (5 % kvinnor) är traditionellt mansdominerade, medan kabinpersonal (75 % kvinnor), inchecknings- och gatepersonal på flygplatserna (67 % kvinnor) typiskt sett är kvinnodominerade.

Per den 31 oktober 2022 bestod SAS koncernledning av 38 % kvinnor, SAS styrelse av 27 % kvinnor och styrelsen för SAS Cargo av 50 % kvinnor.

SAS arbetar aktivt för att främja jämställdhet inom traditionellt könsuppdelade yrken och inom ledningen genom att uppmuntra jämställdhet och mångfald genom vår rekryteringspolicy och årliga kartläggning "People Review". I SAS rekryteringspolicy fastslås att den bästa kandidaten för en viss befattning ska väljas med SAS mångfaldsmål i åtanke.

		Ålder
Juridiskt kön	<30	30–50	>50	Summa
Kvinnor	624	1 098	1 645	3 367
Män	1 050	1 822	2 706	5 578
Summa	1 674	2 920	4 351	8 945

MEDARBETARE PER KÖN OCH REGION

	Fast anställda			Visstids
			anställda		Summa		Summa
	Heltid	Deltid	Heltid	Deltid	Heltid	Deltid
Region DK (Inkl INTL)
Kvinnor	651	546	7	2	658		548 1 206
Män	1 584	354	50		0 1 634		354 1 988
Summa	2 235	900	57		2 2 292		902 3 194
Region NO
Kvinnor	667	359	2	16	669		375 1 044
Män	1 362	377	4		40 1 366		417 1 783
Summa	2 029	736	6		56 2 035		792 2 827
Region SE
Kvinnor	956	73	83		5 1 039		78 1 117
Män	1 535	152	113		7 1 648		159 1 807
Summa	2 491	225	196		12 2 687		237 2 924
Region SUMMA
Kvinnor	2 274	978	92		23 2 366 1 001 3 367
Män	4 481	883	167		47 4 648		930 5 578
Summa	6 755 1 861		259		70 7 014 1 931 8 945

Det har inte förekommit några betydande fluktuationer i antal anställda under rapportperioden eller mellan rapporteringsperioderna.

PERSONAL SOM INTE ÄR ANSTÄLLDA

Under 2021/2022 har minst 136 konsulter eller entreprenörer anlitats av SAS. Information om typ av arbete och metoder är otillräckliga. Åtgärder har vidtagits för att samla in information för kommande år.

UTBILDNING

Under 2021/2022 genomgick SAS medarbetare omkring 339 000 timmars utbildning (exklusive övningstimmar i luften), vilket motsvarar i genomsnitt 38 timmar per medarbetare. Flygande personal, tekniker och operativ markpersonal omfattas av ett antal krav på licenser och kompetens från EU-OPS, och från IATA genom säkerhetsrevisionen IOSA (IATA Operational Safety Audit).

Socialt ansvar

HÅLLBARHET FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

Vår arbetsmiljöfunktion (HWE), som stödjer hela organisationen, erbjuder vårdtjänster genom interna eller externa resurser däribland terapeuter, stressoch rehabiliteringsexperter, ergonomispecialister och tekniker. Funktionen erbjuder även specialtjänster såsom flygmedicin, stresshantering, uppföljning av sjukfrånvaro, hälsoprofiler, ergonomi och rådgivning i kemikaliehantering. Det görs investeringar i hela organisationen inom olika hälsofrämjande aktiviteter både på arbetsplatsen och fritiden. Under covid-19 pandemin har många anställda arbetat hemifrån i enlighet med rekommendationer och karantänsregler från myndigheterna. SAS var väl förberett när det gäller digitala lösningar, men som för många andra företag i samma situation, innebar det utmaningar när det gällde arbetsmiljön.

SJUKFRÅNVARO

Sjukfrånvaro utgör en väsentlig kostnad för samhället och orsakas av fysiska och psykiska besvär. Våra beräknade kostnader för sjukfrånvaro uppgick till omkring 164 (101) MSEK under 2021/2022. SAS arbetar aktivt för att förebygga både kortvarig och långvarig sjukfrånvaro.

En standardiserad rapporteringsmetod har införts för samtliga tre skandinaviska länder och sjukfrånvaro rapporteras enligt svensk lagstiftning. Chefer har med stöd av HR tidiga uppföljningar med sjuka medarbetare, vilket har minskat långtidssjukskrivningarna.

När det gäller flygande personal har särskilda uppföljningsteam ett nära samarbete med externa specialister på arbetsmiljö och flygmedicin. Tidig kontakt med medarbetarna och stöd för hälsovård samt rehabiliteringsprogram, förkortar sjukdomsperioderna.

När korttidssjukskrivning rapporteras erbjuds medarbetarna medicinsk rådgivning från sjuksköterskor. Vid ofta återkommande korttidssjukskrivning kräver SAS ett läkarutlåtande från första dagen. Tillfälligt byte av arbetsplats och specialscheman erbjuds för bättre och snabbare rehabilitering.

Under 2021/2022 ökade den totala sjukfrånvaron på SAS till 6,8 % (4,3 %). Långtidssjukskrivningar över 14 dagar stod för 4,5 % (2,9 %) av den totala sjukfrånvaron på SAS.

ARBETSOLYCKOR

Antalet arbetsolyckor som leder till frånvaro på SAS var 6 (5) under 2021/2022. Ökningen under 2021/2022 berodde främst på upptrappningen av verksamheten och det ökade antalet avgångar. SAS har arbetat med att förbättra processerna för systematisk uppföljning, utbildningsverksamhet och förtydligad definition i samarbete med skyddsombud, arbetsledare, HR och säkerhetskommittéer med representanter från anställda och ledning som täcker samtliga medarbetare i varje land.

Miljö
Socialt ansvar
Styrning och ekonomi
Om denna rapport
GRI-index
Bestyrkanderapport

HÅLLBARHET Marktjänster har flest arbetsolyckor inom SAS. Exempel på arbetsolyckor är klämskador, fallskador och fordonsrelaterade olyckor i samband med bagagehantering.

SAS	DK	NO		SE Summa
Antal medarbetare oktober rappor
tering räkenskapsåret (antal med
arbetare)	3 194	2 827	2 924	8 945
Antal kvinnor	1 206	1 044	1 117	3 367
varav kvinnor, %	38	37	38	38
Total sjukfrånvaro, %	6,0	8,7	4,5	6,8
Långtidssjukskrivningar	3,3	6,1	2,9	4,5
(mer än 14 dagar), %	3	3	0	6
Totalt antal arbetsolyckor med en
dags sjukfrånvaro eller mer	0,8	0,6	0,0	0,5

SAMHÄLLSNYTTA

SAS stödjer sociala initiativ som främst är relaterade till vår flygverksamhet.

RÄDDNINGSFLYGNINGAR

Sedan kriget bröt ut mellan Ryssland och Ukraina i februari 2022 har SAS nästan varje vecka utfört räddningsflygningar genom att transportera skadade soldater från Ukraina till sjukhus i andra länder.

SÄKERSTÄLLA INFRASTRUKTUR

SAS fortsätter att binda samman länderna i Skandinavien, i synnerhet på inrikesflygningar och säkerställer viktig infrastruktur för resenärer och gods.

LUFTBROAR FÖR VIKTIGA MEDICINSKA LEVERANSER

SAS bidrog med transporter via flygfrakt för att få viktiga läkemedel och medicinsk utrustning till Skandinavien under pandemin.

BEREDSKAP FÖR FLYGAMBULANSTRANSPORTER

SAS har ett kommersiellt avtal med den svenska regeringen om att göra två specialutrustade Boeing 737 tillgängliga som flygambulanser inom ramen för Svenska nationella ambulansflyget (SNAM) i händelse av en nationell nödsituation. Det finns ett liknande avtal med Norges försvarsmakt enligt vilket SAS ska tillhandahålla ett ombyggt ambulansplan 737-700 för medicinsk evakuering inom 24 timmar och ett andra flygplan inom 48 timmar om nödvändigt.

Dessa flygplan har trafikerat flygplatser utanför Ukraina efter utbrottet av kriget i Ukraina i februari 2022.

JULFLYGET

SAS Julflyg är en hjälpkampanj som genomförs av SAS anställda under hela året tillsammans med frivilliga från andra företag och organisationer. Under FY2022 har hjälporganisationen bidragit med välbehövlig utrustning, mat och pengar till centra i Riga och Tallinn samt till flyktingar som drabbats av kriget i Ukraina. SAS tillhandahåller ett flygplan med fullt operativt stöd, där piloter och kabinpersonal arbetar frivilligt på fritiden och flygbränsle sponsras av en bränsleleverantör.

Initiativet till SAS Julflyg togs för cirka 40 år sedan och har räddat många liv och hjälpt tusentals barn och ungdomar under dessa år. Tyvärr genomfördes ingen julflygning i december 2021 på grund av covid-19.

SAS – YOU ASSIST

YOU ASSIST är ett ideellt initiativ som startades av SAS medarbetare 1979. Det sköts frivilligt av SAS medarbetare och som en sektion inom den interna SAS Club stöds det av SAS. Huvudfokus är att hjälpa barn i utvecklingsländer till ett bättre liv genom en rad projekt i olika länder. Nu öppnar skolor igen efter att ha varit nedstängda under pandemin och stödet till pågående projekt har återaktiverats. Det har också tillkommit några nya projekt till portföljen, till exempel ett mobilt bibliotek och läsprogram i Kosovo och en barnavårdscentral i Kenya. Omkring 95 % av de pengar som samlas in av SAS YOU ASSIST går direkt till projekten och bara 5 % till administration.

Styrning och ekonomi

STYRNING OCH EKONOMI

SAS LEDNINGSSYSTEM

Hållbarhet är en viktig del av vår verksamhet och SAS har integrerat hållbarhet i sitt ledningssystem. Systemet omfattar alla aktiviteter inom SAS och är baserat på operativa standarder för flygbolag samt våra egna och gemensamma miljö- och hållbarhetspolicyer, SAS uppförandekod (Code of Conduct), FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, EU:s taxonomi, Lean och ISO 14001. Systemet ger riktlinjer för den pågående cykeln av planering, implementering och utvärdering samt förbättring av processer och aktiviteter för att uppfylla operativa mål och hållbarhetsmål. SAS har också kontrollmekanismer med tillhörande uppföljningssystem och resurser för att säkerställa efterlevnad av tillämplig internationell och nationell lagstiftning.

Vår syn på miljöansvar är att följa relevant lagstiftning och minimera både våra absoluta och våra relativa utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan.

Både SAS miljöpolicy och SAS hållbarhetspolicy har godkänts av koncernledningen och gäller för SAS samtliga medarbetare, produkter och tjänster. Policyerna tillsammans med mål och strategier granskas årligen i koncernledningens förvaltningsrevision enligt ISO 14001. Aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad eller kvartal enligt de specifika behoven.

SAS miljöledningssystem är genom hela företaget certifierat enligt ISO14001 och har varit det sedan 2010. ISO-standarden är en viktig del i hur vi arbetar med våra miljömål.

UPPFÖRANDEKODEN

Styrelsen har tagit fram en uppförandekod (SAS Code of Conduct) för att sammanfatta och förtydliga SAS fastslagna prioriteringar, löften, policyer och andra föreskrifter. Uppförandekoden gäller för samtliga medarbetare oavsett befattning eller anställningsform. För att understryka uppförandekodens betydelse stöds implementeringen av koden av ett omfattande utbildningsprogram där all personal regelbundet deltar. SAS uppförandekod är tillgänglig på www.sasgroup.net

PROCESSER FÖR ATT MINSKA NEGATIV PÅVERKAN

avslutade.

Det finns tydliga regler och strukturer för rapportering och hantering av misstänkta överträdelser via ledningssystemet eller SAS visselblåsarfunktion. Kritiska frågeställningar och händelser kommuniceras till styrelsen, från fall till fall. Uppförandekodens visselblåsarfunktion användes vid tio tillfällen under 2021/2022. Samtliga fall har rapporterats till styrelsen och är hanterade och Styrning och ekonomi Om denna rapport Bestyrkanderapport

vår kontinuerliga intressentdialog.

SAS samarbetar fullt ut för att minska den negativa påverkan vi bidrar till. Formen för deltagandet tar olika form beroende på kontext och om ärendet har lyfts genom juridiska eller icke-juridiska processer. Utvärderingar av klagomålsmekanismer utgör en del av

RISKHANTERING

SAS har en försiktighetsbaserad syn på riskhantering och arbetet inriktas på att minimera hållbarhetsrelaterade risker och ta tillvara potentiella möjligheter. Risker och möjligheter bedöms och hanteras strategiskt inom ledningssystemet och är integrerade i vår omfattande riskhantering. Åtgärder för riskkontroll är avgörande för att hantera risker.

SAS följer upp alla risker och identifierar möjligheter som har en påtaglig affärspotential. Genom vårt certifierade miljöledningssystem identifieras snabbt förändringar i affärsmiljön, och verksamheten anpassas därefter för att dämpa miljöpåverkan. Läs mer i avsnittet om Riskhantering på sidorna 66–73.

SAS redovisar årligen sina risker och möjligheter avseende klimatförändringar till CDP. Riskerna och möjlighe-

terna avser våra möjligheter att bedriva flygverksamhet i ett förändrat klimat, övergångsaktiviteter och kundernas uppfattning om SAS som ett mer hållbart alternativ för snabba och effektiva resor över längre sträckor. CDPresultatet (B för 2021) finns tillgängligt på www.cdp.net.

EcoVadis hjälper SAS att hantera vår värdekedja både uppströms och nedströms, genom att informera intressenterna om resultatet och i en nära framtid övervaka resultatet i SAS värdekedja

uppströms. SAS hållbarhetspoäng enligt Ecovadis Business Sustainability 2021/2022 (silver 2022) finns tillgängligt på www.ecovadis.com

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2021/2022 43

Styrning och ekonomi

EU-TAXONOMI

Såsom beskrivet av Europeiska kommissionen är EU:s taxonomi ett klassificeringssystem som upprättar en lista över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Taxonomin är tänkt att spela en viktig roll för att hjälpa EU att skala upp hållbara investeringar och genomföra den europeiska gröna given (EU green deal). EU:s klassificering ska ge företag, investerare och beslutsfattare lämpliga definitioner för vilken ekonomisk verksamhet som kan anses vara miljömässigt hållbar.

SAS omfattas av EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering och ska uppge i vilken utsträckning de verksamheter som bedrivs uppfyller kriterierna i EU:s taxonomi.

SAS huvudsakliga ekonomiska verksamhet, flygbolagsdrift, är ännu inte inkluderad i taxonomin och andra ekonomiska aktiviteter som definieras av taxonomin är begränsade som framgår av tabellen på sidan 146–148.

Baserat på SAS ekonomiska verksamheter och den nuvarande taxonomiförordningen har SAS investeringar granskats. Slutsatsen är att SAS andel av kapitalutgifterna och driftskostnaderna som omfattas av taxonomiförordningen som beskrivs på sidorna 146–148.

SAS räknar med att taxonomin kommer att omfatta flygbolagsdrift inom de närmaste åren och andelen stödberättigade aktiviteter och samordnade aktiviteter kommer att öka.

Vänligen se sidorna 146–148 för mer detaljerad taxonomirapportering.

Hållbarhet Miljö

Styrning och ekonomi

AFFÄRSETIK OCH KORRUPTIONS-BEKÄMPNING

Vårt tillvägagångssätt är att aktivt ta ställning mot alla former av korruption och beteenden som snedvrider konkurrensen.

SAS uppförandekod (Code of Conduct), legala policy och policy mot mutor gäller för alla som agerar för SASkoncernens räkning. SAS styrelse har det övergripande ansvaret för att implementera uppförandekoden och övervaka efterlevnaden. Efterlevnaden övervakas genom ledningssystemet och interna revisioner.

Bestämmelser om mutor och andra olämpliga handlingar är särskilt uttalade. Ett exempel är det pågående programmet om efterlevnad av konkurrenslagstiftning som omfattar alla SAS enheter. Programmet tar upp de största riskerna för korruption och medarbetare som är exponerade för korruptionsrisker i sitt dagliga arbete.

Miljö
Socialt ansvar
Styrning och ekonomi
Om denna rapport
GRI-index
Bestyrkanderapport

HÅLLBARHET I LEVERANTÖRSKEDJAN

Vi har nära 3 800 leverantörer som förser oss med produkter och tjänster. Leverantörskedjan är centrerad kring flygverksamheten och tillhörande tjänster. Här ingår:

tillverkare av flygplan och motorer
leverantörer av flygplats- och flygtrafiktjänster
bränsleleverantörer
cateringleverantörer
IT-leverantörer
leverantörer av tekniskt underhåll
regionala produktionspartners
finansiella tjänster

Leverantörerna befinner sig främst i de geografiska områden där SAS linjer flygs. I enlighet med vår operativa modell lägger vi i allt högre grad ut marktjänster, regionala produktionspartners, kundtjänst och redovisning till externa leverantörer.

LEVERANTÖRSKEDJANS ANSVAR

SAS uppförandekod och SAS inköpspolicy omfattar samtliga inköpsaktiviteter inom SAS. Koncernledningen ansvarar för inköpspolicyn som ses över årligen. Aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad eller kvartal enligt de specifika behoven.

Styrning och ekonomi

HÅLLBARHET STYRNING AV LEVERANTÖRSKEDJAN

Vår etablerade styrmodell tydliggör leverantörskedjans ansvar, risker och förbättringsområden samt hur eventuella avvikelser hanteras. Ansvaret för att kontinuerligt följa upp våra kritiska leverantörer är centraliserat och standardiserat. Alla SAS leverantörer måste uppfylla våra prioriterade krav på hållbarhet och socialt ansvar, vår inköpspolicy och de allmänna villkoren i FN:s Global Compact och andra specifika hållbarhetskrav. Hållbarhet lyfts fram som ett värderingskriterium i hela SAS inköpsstyrning.

Kriterierna varierar utifrån typ av vara eller tjänst och var den tillverkas, men det kan handla om energieffektivitet, avfallshantering, kollektivavtal, mänskliga rättigheter, barnarbete m.m. Kriterierna granskas och hanteras i upphandlingsfasen och under avtalsperioden.

INTRESSENTDIALOG

Vi har en lång tradition av pågående dialog och samarbete med en rad intressenter och är engagerade i samhällsfrågor.

SAS prioriterar nära samarbeten med kunder, myndigheter, leverantörer och flygplatser för att kunna skapa de förhållanden som krävs för att ta fram lösningar för ett förbättrat hållbarhetsarbete. Vi har också en dialog med parter som söker kunskap, arbetar för förändring eller stödjer SAS på olika sätt, såsom medarbetare, partners, experter, icke-statliga organisationer, forskare och media.

Vi ser dialog med intressenterna som en möjlighet att ta initiativ till engagemang i relevanta frågor och få input för att ytterligare utveckla SAS kunderbjudande och hållbarhetsagenda. I strävan att skapa en större förståelse för flygbranschen deltar vi också i olika bransch- och arbetstagarorganisationer.

En lista över våra intressenter finns på sidan 24.

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport

PRODUKTANSVAR

Vi tar ansvar för att upprätthålla de högsta standarderna för produktansvar och följer strikta policyer och tillämplig lagstiftning för hälsa och säkerhet, miljöpåverkan, IT-säkerhet och livsmedelssäkerhet. Vi har också ett ansvar att leverera produkter och tjänster som är tillförlitliga och som produceras under rimliga förhållanden. SAS kvalitetspolicy är tillämplig på alla SAS produkter och tjänster, den ses över och granskas årligen av koncernledningen. Aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad eller kvartal enligt deras specifika behov.

Flygsäkerhet är mycket strängt reglerat och SAS granskas årligen av externa parter. De behöriga myndigheterna granskar arbetsvillkoren för flygbolagspersonal inom områden som arbetstid, vilket bidrar till att höja flygsäkerheten.

Punktlighet och regularitet är avgörande aspekter för att utföra passagerartransporter i tid och enligt planerna. SAS arbetar ständigt för att övervaka och förbättra punktlighet och regularitet, vilket uppskattas mycket av SAS kunder. Punktlighet är också viktigt för att minska utsläpp.

IT-säkerhet och IT-integritet blir allt viktigare och SAS har ett omfattande program för att säkerställa den höga nivå av IT-säkerhet som krävs. Vi följer också EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR).

SAS BIDRAR TILL EKONOMISK UTVECKLING

Vår verksamhet gynnar samhället genom att direkt och indirekt skapa ekonomiskt värde och socialt välstånd i de länder och lokalsamhällen där vi är verksamma.

Vi bidrar till stora, direkta ekonomiska fördelar som arbetsgivare och som köpare av varor och tjänster. Under 2021/2022 betalade SAS ut löner om totalt 6 822 MSEK, som omfattade sociala avgifter om 941 MSEK och pensioner om 611 MSEK. SAS strävar efter att betala marknadsmässiga löner till samtliga medarbetargrupper.

SAS skapar ekonomiskt värde genom att tillhandahålla den nödvändiga infrastrukturen för att möjliggöra smidiga transporter av passagerare och gods till, från och inom Skandinavien. Flyget betalar kostnaderna för den infrastruktur det behöver för att bedriva verksamhet, såsom flygplatser, flygledning och säkerhet. Under 2021/2022 uppgick dessa kostnader till 5 320 MSEK för Scandinavian Airlines. Av dessa kostnader betalade Scandinavian Airlines 909 MSEK i säkerhetsrelaterade kostnader.

HÅLLBARHET Hållbarhet OM DENNA RAPPORT

Miljö Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

Hållbarhetsrapporteringen i SAS Års- och hållbarhetsredovisningar har granskats av externa parter sedan 1996. Rapporten beskriver företagets viktigaste miljö- och samhällsaspekter under räkenskapsåret 2021/2022 som löper mellan den 1 november 2021 och den 31 oktober 2022.

Års- och hållbarhetsredovisningen har upprättats i enlighet med GRI Standards. FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, ISO 14001 och CDP har också beaktats vid upprättandet av denna rapport. Hållbarhetsdelen av denna rapport har upprättats i enlighet med SAS redovisningsprinciper för hållbarhetsredovisning.

SAS har i enlighet med årsredovisningslagen upprättat en hållbarhetsrapport, som är inkluderad i års och hållbarhetsredovisningen 2021/2022 men fristående från förvaltningsberättelsen, på sidorna 21–54 och 146 –148. Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 55.

Års- och hållbarhetsredovisningen är en viktig del i vårt åtagande att ha en öppen kommunikation med intressenterna. Väsentlighetsanalysen uppdaterades 2022 och "hållbarhetskommunikation" betecknas fortfarande som ett mycket viktigt område för SAS och dess intressenter. SAS-koncernen benämns i hållbarhetsrapporten som SAS.

Publiceringsdatum för denna rapport: 24 januari 2023.

EXTERN ÖVERSIKTLIG GRANSKNING: VÄSENTLIG HÅLLBARHETSINFORMATION OCH EU-ETS SAMT UK ETS

All väsentlig hållbarhetsinformation i Års- och hållbarhetsredovisningen 2021/2022 har granskats av KPMG. Revisors bestyrkanderapport finns på sidan 55.

För kalenderår 2021 har KPMG verifierat de rapporterande systemen avseende CORSIA och EU:s system för handel med utsläppsrätter för flygningar med SK-flightnummer. Verifavia verifierade de rapporterande systemen avseende UK ETS system för handel med utsläppsrätter för flygningar med Connectflightnummer för kalenderår 2021.

EXTERNA INITIATIV

SAS har varit medlem i FN:s Global Compact sedan 2003 och deltar i det nordiska nätverket. Ett kriterium för att publicera företagsinformation på Global Compacts webbplats är en årlig redovisning av framsteg – Communication On Progress (COP). Den senaste redovisningen av SAS information skedde i juni 2022. FN:s Global Compact är en huvudkomponent i SAS uppförandekod och de krav som ställs på företagets leverantörer.

Vi har också valt att använda FN:s mål för hållbar utveckling (globala målen) som ett verktyg för att strukturera vår strategiska hållbarhetsagenda. Se sidan 27 för mer information om vår syn på de globala målen.

Exempel på organisationer som rör hållbarhetsfrågor där SAS är medlem:

Medlem i IATA:s miljökommitté (SEAC)
Medlem i Star Alliance Sustainability Committee Strategy Team
Medlem i och medgrundare till det nordiska initiativet Det hållbara flyget
Medlem i "Nordic CEOs for a Sustainable Future"
Medlem i biobränsleklustret Fossilfritt Flyg 2045
Medlem i The Nordic Network for Electric Aviation
Aktiv i den nordiska arbetsgruppen för miljöfrågor inom flyget (N-ALM)
Deltagande i tre nationella branschorganisationer: NHO Luftfart i Norge, Föreningen Svenskt Flyg i Sverige och Dansk Industri i Danmark.

REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR HÅLLBARHETSRAPPORTERING 2021/2022

"SAS" eller "SAS-koncernen" används i hela rapporten vid hänvisning till den övergripande verksamheten.

Hållbarhetsredovisningen omfattar alla enheter inom SAS om inte annat anges.

Miljö
Socialt ansvar
Styrning och ekonomi
Om denna rapport
GRI-index
Bestyrkanderapport

HÅLLBARHET I fråga om miljöansvar strävar SAS efter att skilja mellan flyg- och markverksamheterna. Därför har följande indelningar gjorts:

Flygverksamhet med SK-flightnummer. Scope 1
Marktjänster inom SAS Ground Handling (SGH). SGH utför marktjänster för SAS och andra kunder, såsom andra flygbolag. Scope 1
Tekniskt underhåll inom SAS Maintenance Production. SAS Maintenance Production utför tekniskt underhåll främst för SAS men även andra kunder, såsom andra flygbolag. Scope 1
Frakt och posttjänster inom SAS Cargo Group A/S (SCG). Scope 1
Lokaler som ägs eller hyrs av SAS. Scope 2

SAS legala struktur presenteras på sidan 76.

UPPFÖLJNING AV HÅLLBARHETSRELATERADE DATA

Vi följer löpande upp relevanta nyckeltal för hållbarhet. SAS använder olika delar av Lean-metodiken och uppföljningar av nyckeltalen görs inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad, kvartal eller år enligt de specifika behoven.

Som en förberedelse för extern hållbarhetsrapportering finns det datainsamlingsprocesser i ledningssystemet som omfattar alla delar av SAS hållbarhetsagenda. SAS har inte gjort några förändringar under rapporteringsperioden.

HÅLLBARHETSARBETETS OMFATTNING

Målet med års- och hållbarhetsredovisningen är att lämna all information som krävs för att ge läsaren en gedigen översikt över vårt miljömässiga, samhälleliga och finansiella ansvar.

Det yttersta ansvaret för våra hållbarhetsaspekter, och att införliva dem i den löpande verksamheten, ligger hos koncernledningen. Års- och hållbarhetsredovisningen godkänns av SAS styrelse och SAS koncernledning för publicering. SAS styrelse godkände årsredovisningen och hållbarhetsrapporten för 2021/2022 i januari 2023.

BEGRÄNSNINGAR

Huvudprincipen för hållbarhetsrapportering är att alla enheter och företag som kontrolleras av SAS redovisas. Det innebär att hållbarhetsrelaterad data för avyttrade företag som ägdes av SAS under perioden redovisas där så är möjligt. Samma redovisningsprinciper som för finansiell information i årsredovisningen kommer att användas för information i hållbarhetsrapporten.

SAS har ett antal nyckeltal för produktionen (till exempel passagerarkilometer och tonkilometer). Det finns skillnader mellan årsredovisningen och hållbarhetsrapporten i fråga om uppgifter om antal passagerarkilometer. I årsredovisningen används betalda passagerarkilometer (RPK) där betalande passagerare avses, medan i hållbarhetsrapporten används passagerarkilometer (PK) där samtliga passagerare (även ej betalande) avses.

Standarddefinitionerna för miljö- och samhällsdata har tillämpats på hela SAS. Inga av begränsningarna anses ha någon väsentlig betydelse.

ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BERÄKNINGSPRINCIPER

Inga.

PRINCIPER FÖR RAPPORTERING OCH BERÄKNING AV EXTERNA OCH ANDRA MILJÖRELATERADE KOSTNADER

Om möjligt ska miljörelaterade kostnader baseras på information direkt ur bokföringssystemet. Om detta inte är möjligt, till exempel för beräkningar av vissa avgifter och skatter som ingår i landningsavgifterna, har uppskattningar gjorts baserat på antal passagerare till en viss destination och avgiften eller skatten per passagerare.

PRINCIPER FÖR RAPPORTERING OCH BERÄKNING AV MILJÖDATA

Rapporterad miljöinformation bygger på följande beräkningar och/eller faktorer:

Distans, baserad på beräkningar enligt WGS84 storcirkelmetoden (GCD) mellan referenspunkter på flygplatserna enligt definitionen i nationella luftfartspublikationer (AIP).
Passagerarvikt för beräkningar av PK tillämpar 100 kg för varje person med handbagage och incheckat bagage. Detta omfattar inte flygande personal.
Frakt och post, faktisk vikt tillämpas.
Hållbarhet
Miljö
Socialt ansvar
Styrning och ekonomi
Om denna rapport
GRI-index
Bestyrkanderapport
HÅLLBARHET Bränsledensitet (kg per liter):
Jet A/A-11 : Faktiskt densitet eller 0,8
Diesel: 0,84
Bensin: 0,73
Eldningsolja: 0,84
CO2-faktor (per viktenhet bränsle): – Jet A/A-11 : 3,15
Diesel: 3,17
Bensin: 3,12
Eldningsolja: 3,17
El: 90 (gram/kWh baserat på nordisk energimix)
Energikonvertering av bränslen (GWh per 1 000 ton):
Jet A/A-1: 12,0
Diesel: 12,0
Bensin: 12,2
Eldningsolja: 12,0
Kväveoxider (NOX), faktorer (per viktenhet bränsle)
Jet A/A-12 Mellan 0,00694 och 0,01932

1) Bränsledensitet och CO2-faktor för Jet A/A-1 beräknas enligt godkänd MRV-plan. 2) Varierar per flygplan/motorkombination.

KOLDIOXIDUTSLÄPP PER PASSAGERARKILO-METER OCH TONKILOMETER (FRAKT) – SCOPE 1

SAS har valt att tillämpa en beräkningsmetod för att dela mängden bränsle som används för passagerar- och godstransporter före delning av mängden per passagerar- eller tonkilometer (frakt). Metoden bygger på IATA:s koldioxidkalkylator. Antagandet är att bränsleförbrukningen är proportionerlig till vikten. Passagerarnas bränsleförbrukning är förhållandet total passagerarvikt till total vikt multiplicerat med den totala bränsleförbrukningen. Återstoden allokeras till frakttransport.

Passagerarnas totala bränsleförbrukning	=	(Passagerarnas totalvikt/totalvikt) × Total bränsleförbrukning
Där totalvikt	=	Passagerarnas totalvikt + Totalvikt för frakt/cargo
Passagerarnas totalvikt (kg)	=	(Antal säten x 50 kg) + (Antal passagerare x 100 kg)

Beräkningsmetoden allokerar 50 kg per säte som en förutsättning för passagerartransport och samma vikt per passagerare används i alla övriga beräkningar som tillämpas inom branschen.

För flygningar som görs utan passagerare eller gods allokeras alla koldioxidutsläpp till passagerartransport. Det kan röra sig om utbildningsflygningar, positioneringsflygningar mellan linjeflygningar samt flygningar till/från underhåll m.m. Skälet till byte av beräkningsmetod är att uppnå mer exakta beräkningar av koldioxidutsläpp per produktionsenhet. Tidigare beräkningsmetod medförde i allt väsentligt dubbel bokföring, där utsläppen per passagerarkilometer inkluderade det bränsle som användes för frakt/godstransport och vice versa.

KOLDIOXID PER OFFERERADE SÄTESKILOMETER – SCOPE 1

För att kunna beräkna koldioxidutsläppen för varje tillgängligt säte är antagandet att varje säte upptas av en passagerare, motsvarande 100 kg. Måttet beräknas genom att dividera de totala koldioxidutsläppen med totalt tillgängliga tonkilometer och sedan multiplicera det med 0,1 (dvs. 100 kg eller 0,1 ton).

PRINCIPER FÖR RAPPORTERING OCH BERÄKNING AV MEDARBETARDATA

Följande principer för rapportering och beräkning av samhällsdata har tillämpats.

ARBETSOLYCKOR (H-VÄRDE)

Frekvens för arbetsolyckor (H-värde) beräknas med hjälp av följande formel:

Antal arbetsolyckor med lägst en dags frånvaro x 1 000 000

Totalt antal utförda arbetstimmar per dag

ANTAL ANSTÄLLDA

I denna rapport baseras antal anställda på antal personer under oktober månad och sjukfrånvarostatistik beräknad för räkenskapsåret. I statistiken ingår medarbetare med ett budgeterat eller faktiskt schema och som var sjuka under perioden. Anställda som har befattningar utanför Skandinavien redovisas under Danmark i rapporteringen.

SJUKFRÅNVARO

Sjukfrånvaro rapporteras som antal sjukdagar i relation till antal medarbetare multiplicerat med antal kalenderdagar. Som sjukfrånvaro räknas inte frånvaro på grund av sjuka barn. Långtidssjukskrivningar (mer än 14 dagar) rapporteras som procentandel av total sjukfrånvaro.

Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport

HÅLLBARHET GRI-INDEX

Tillämpad GRI 1 GRI 1: Grund 2021 Tillämplig(a) GRI-sektorstandard(er) Ingen sektorstandard ännu tillgänglig

Försäkran om tillämpning SAS har rapporterat i enlighet med GRI Standards för perioden 1 november 2021–31 oktober 2022.

Styrning och ekonomi						AVSTEG
Om denna rapport	GRI STANDARDS		UPPLYSNING	PLATS	UTELÄMNADE KRAV	SKÄL	FÖRKLARING
	GENERELLA UPPLYSNINGAR
GRI-index	GRI 2: Generella upplysningar 2021		Organisationen och dess redovisningsrutiner
		2-1	Information om organisationen	76
Bestyrkanderapport		2-2	Enheter som omfattas av hållbarhetsredovisningen	49
		2-3	Redovisningsperiod, frekvens och kontaktperson	49, 57, 153
		2-4	Förändringar i tidigare rapporterad information	50
		2-5	Externt bestyrkande	49, 55
			Verksamheter och medarbetare
		2-6	Aktiviteter, värdekedja och andra affärsförbindelser	3, 24, 46, 57
							Inga icke-garanterade
		2-7	Medarbetare	39, 51, 104	2-7-b-iii	Inte tillämpbar Information	timanställda.
		2-8	Medarbetare som inte är anställda	39	Arbetsformer och metoder	otillgänglig/ ofullständig	Information otillgänglig
		Styrning
		2-9	Sammansättning och struktur för styrning	76–88
		2-10	Nominering och val av högsta styrande organ	79, 87
		2-11	Ordförande för högsta styrande organ	87
		2-12	Högsta styrande organets roll gällande översyn av hantering av påverkan 25, 42, 45 79, 82
		2-13	Delegering av ansvar för att hantera påverkan	42
		2-14	Högsta styrande organets roll gällande hållbarhetsrapportering	25, 50
		2-15	Intressekonflikter	20, 87
		2-16	Kommunikation av kritiska frågeställningar	43
		2-17	Samlad kunskap hos det högsta styrande organet	79
		2-18	Utvärdering av det högsta styrande organets arbete	81
		2-19	Ersättningspolicy	80, 83–85
		2-20	Process för att fastställa ersättningar	83, 85
				Ersättningsrapport, till
		2-21	Årlig total ersättningsgrad	gänglig på sasgroup.net
			Strategi, policyer och principer
		2-22	Uttalande om strategi för hållbar utveckling	9–10
		2-23	Åtaganden gällande ansvarsfullt företagande (Policy commitments)	42, 49, 69, 70
		2-24	Förankring av åtagandena i verksamhet och affärsrelationer	38, 42, 47
		2-25	Processer för att åtgärda negativ påverkan	43
		2-26	Mekanismer för att söka råd och rapportera farhågor	43
		2-27	Efterlevnad av lagar och förordningar	37, 65
		2-28	Medlemskap i organisationer	49

Miljö

	Socialt ansvar

HÅLLBARHET						AVSTEG
Hållbarhet	GRI STANDARDS	UPPLYSNING		PLATS	UTELÄMNADE KRAV	SKÄL	FÖRKLARING
			Samarbeten med intressenter
Miljö		2-29 2-30	Metoder för intressentengagemang Kollektivavtal	24–26 39
Socialt ansvar	VÄSENTLIGA FRÅGOR
Styrning och ekonomi	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-1 3-2	Process för att fastställa väsentliga frågor Lista med väsentliga frågor	25–26 25–26
	EKONOMISKT RESULTAT
Om denna rapport	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	57–65
GRI-index	GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 ANTI-KORRUPTION	201-1	Genererat och distribuerat direkt ekonomiskt värde	74, 92
Bestyrkanderapport	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	42, 45, 47, 86
	GRI 205: Anti-korruption 2016	205-1	Verksamheter utvärderade med avseende på korruptionsrisker	86
	KONKURRENSBEGRÄNSANDE BETEENDE
	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	45, 65
	GRI 206: Konkurrensbegränsande beteende		Rättsliga fall gällande konkurrensbegränsande beteende,
	2016	206-1	brott mot konkurrenslagstiftning och monopollagstiftning	65
	UTSLÄPP
	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	26–36
	GRI 305: Utsläpp 2016	305-1 305-2	Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2)	30, 50 36, 50
		305-4	Utsläppsintensitet av växthusgaser	31
		305-7	Kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och andra betydande luftutsläpp	30
	AVFALL
	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	29, 36, 47
	GRI 306: Avfall 2020	306-3	Genererat avfall	36
	BEDÖMNING AV LEVERANTÖRER UTIFRÅN MILJÖKRITERIER
	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	46–47
	GRI 308: Bedömning av leverantörer utifrån
	miljökriterier 2016	308-1	Nya leverantörer som granskats enligt miljökriterier	46
	ANSVARSFULL ARBETSGIVARE
	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	26, 38–42, 67
	GRI 403: Hälsa och säkerhet 2018	403-3	Företagshälsovård	40
		403-4	Medarbetardeltagande, konsultation och kommunikation
			gällande hälsa och säkerhet	38–40
		403-9	Arbetsrelaterade skador	41, 51
		405-1				Information	Information otillgänglig
					404-1-a-i & ii	otillgänglig/ ofullständig	efter köns- och personalkategori.
	GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016		Mångfald i ledningar och bland medarbetare	39

SAS	Verksaml

HÅLLBARHET						AVSTEG
Hållbarhet	GRI STANDARDS	UPPLYSNING		PLATS	UTELÄMNADE KRAV	SKÄL	FÖRKLARING
	TRÄNING OCH UTBILDNING
Miljö	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	26, 38–39
Socialt ansvar						Information otillgänglig/	Information otillgänglig efter köns- och
	GRI 404: Träning och utbildning 2016	404-1	Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år och anställd	39	404-1-a-i & ii	ofullständig	personalkategori.
Styrning och ekonomi	BEDÖMNING AV LEVERANTÖRER UTIFRÅN SOCIALA KRITERIER
Om denna rapport	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	46–47
	GRI 414: Bedömning av leverantörer utifrån
GRI-index	sociala kriterier 2016	414-1	Nya leverantörer som granskats enligt sociala kriterier	46
	KUNDENS HÄLSA OCH SÄKERHET
Bestyrkanderapport	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	37, 48
						Information otillgänglig/
	GRI 416: Kundens hälsa och säkerhet 2016	416-1	Utvärdering av hälso- och säkerhetseffekter av produkter	n/a	416-1	ofullständig	Information otillgänglig
	INNOVATION OCH DIGITALISERING
	GRI 3: Väsentliga frågor 2021	3-3	Styrning av väsentlig fråga	26
			Egen upplysning Innovation och digitalisering	26

Miljö

Bestyrkanderapport

Hållbarhet BESTYRKANDERAPPORT

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsrapporten grundad på vår översiktliga granskning samt uttala oss om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den presenterade historiska informationen och omfattar ingen framåtriktad information.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information (omarbetad). En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vår granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten har skett enligt FARs uttalande RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisions-sed i Sverige har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till SAS AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Våra granskningsåtgärder grundas på de kriterier som har definierats av styrelsen och verkställande direktören enligt ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsrapporten.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra slutsatser nedan.

UTTALANDE

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 23 januari 2023

KPMG AB

Tomas Gerhardsson Torbjörn Westman Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR

INLEDNING

hållbarhetsrapporten

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören för SAS AB (publ) att översiktligt granska SAS AB (publ) hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2021-11-01 – 2022-10-31. SAS AB har definierat hållbarhetsrapportens omfattning som även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten på sidan 1.

Revisors rapport över översiktlig granskning av SAS AB's hållbarhetsrapport och yttrande avseende den lagstadgade

Till SAS AB, org. nr 556606-8499

STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsrapporten inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna definieras på sidan 49 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av riktlinjerna för hållbarhetsredovisning utgivna av GRI (The Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsrapporten, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsrapport som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

BERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

SAMMANFATTNING AV 2021/2022

Årets intäkter: 31 824 (13 958) MSEK
Totalt antal passagerare ökade med 135,6% och uppgick till 17,9 miljoner
Enhetsintäkten (PASK) ökade med 38,7 %¹
Enhetskostnaden (CASK) minskade med 19,3 %²
Resultat före skatt uppgick till -7 846 (-6 525) MSEK
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -7 941 (-6 382) MSEK
Årets resultat uppgick till -7 048 (-6 523) MSEK

1) Valutajusterad.

2) Valutajusterad och exklusive flygbränsle.

Styrelsen och verkställande direktören för moderföretaget SAS AB avger härmed års- och hållbarhetsredovisning för SAS AB och SAS-koncernen för verksamhetsåret 2021/2022 (1 november 2021– 31 oktober 2022). SAS AB har säte i Stockholm och adressen till huvudkontoret är Frösundaviks allé 1, Solna. Organisationsnumret är 556606-8499. Bolaget bedriver flygverksamhet, inklusive marktjänster, tekniskt underhåll och frakt, i ett skandinaviskt och internationellt nätverk.

MARKNADSUTVECKLING 2021/2022

Som en följd av att covid-19-reserestriktioner lyftes ökade marknadskapaciteten drastiskt under året. Totala antalet passagerare som reste på SAS ökade med 135,6%, och uppgick till 17,9 miljoner under 2021/2022.

SAS reguljärtrafik på interkontinentala linjer ökade med 577,8 %, inom Europa och mellan Skandinavien ökade trafiken med 155,9 % och med 64,8 % på inrikeslinjerna. SAS charterkapacitet ökade med 301,6 % och trafiken med 344,7 % under räkenskapsåret.

Den valutajusterade yielden minskade under räkenskapsåret med 6,9 % och den valutajusterade enhetsintäkten (PASK) ökade med 38,7 % jämfört med föregående år. SAS valutajusterade enhetskostnad exklusive flygbränsle minskade med 19,3 %.

Punktlighet och regularitet

SAS punktlighet avseende ankomster (P15) under 2021/2022 minskade till 75,3 % (85,9 %) och SAS regularitet minskade till 95,8 % (98,6 %).

SAS TRAFIKUTVECKLING

SAS reguljärtrafik		2021/2022 2020/2021 Förändring
Antal passagerare (000)	17 029	7 380	130,7%
RPK, passagerarkilometer (milj.)	22 058	7 748	184,7%
ASK, säteskilometer (milj.)	31 688	16 585	91,1%
Kabinfaktor	69,6%	46,7%	22,91
Valutajusterad passageraryield, SEK	1,05	1,13	-6,9%
Valutajusterad enhetsintäkt, PASK, SEK	0,73	0,53	38,7%

	2021/2022 vs. 2020/2021
Geografisk utveckling, reguljärtrafik	RPK	ASK
Interkontinentalt	577,8%	120,5%
Europa/Intraskand	155,9%	113,5%
Inrikes	64,8%	28,1%

SAS chartertrafik		2021/2022 2020/2021 Förändring
Antal passagerare (000)	839	205	309,3%
RPK, passagerarkilometer (milj.)	2 259	508	344,7%
ASK, säteskilometer (milj.)	2 683	668	301,6%
Kabinfaktor	84,2%	76,2%	8,01

SAS totala trafik (reguljär och charter)		2021/2022 2020/2021 Förändring
Antal passagerare (000)	17 868	7 585	135,6%
RPK, passagerarkilometer (milj.)	24 317	8 256	194,5%
ASK, säteskilometer (milj.)	34 371	17 253	99,2%
Kabinfaktor	70,7%	47,9%	22,81
Valutajusterad enhetskostnad, CASK, exkl. flygbränsle	-0,72	-0,86	-19,3%
1) Siffror i procentenheter

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

PÅVERKAN FRÅN COVID-19-PANDEMIN OCH LANSERING AV SAS FORWARD

De senaste två åren har covid-19-pandemin i hög grad påverkat hela flygbranschen, inklusive SAS. Kvarvarande effekter så som reserestriktioner finns fortsatt kvar i vissa delar av världen. Vi ser även en betydande effekt när rese-efterfrågan ökar markant och branschen har svårigheter att återställa tillräckligt snabbt för att kunna möta denna positiva utveckling. Totala resevolymen är därmed fortsatt lägre än innan pandemin bröt ut i mars 2020. Flygbranschen påverkas även av den rådande geopolitiska situationen och oroligheterna i östra Europa, som lett till att det ryska luftrummet är stängt. Detta påverkar bland annat återhämtningen av trafiken till och från Asien. Till följd av de nuvarande marknadsförhållandena i flygbranschen råder det fortsatt osäkerhet och eftereffekterna av pandemin kvarstår samtidigt som osäkerheten kring eventuella framtida pandemiutbrott och det geopolitiska läget kan fortsätta ha en negativ påverkan på hela flygindustrin.

SAS nuvarande bedömning är att efterfrågan på flygresor från SAS, sett till passagerarantal, kommer att ha återhämtat sig till cirka 90 procent av nivåerna före covid-19-pandemin vid utgången av det första halvåret av räkenskapsåret 2022/2023. SAS förväntar sig att efterfrågan på kortdistansflyg för fritidsresor kommer att återgå till nivåerna före covid-19-pandemin under räkenskapsåret 2023/2024, medan efterfrågan på kortdistansflyg för affärsresor förväntas plana ut på cirka 80 procent av nivåerna före covid-19-pandemin. På samma sätt förväntas efterfrågan på långdistansflyg för fritidsresor återhämta sig snabbare än långdistansflyg för affärsresor.

Den rådande osäkerheten leder till att ytterligare kostnadsminskningar och effektiviseringsinitiativ samt tillgång till likviditet är avgörande.

SAS FORWARD, en plan för att stärka och säkra SAS långsiktiga framtida förutsättningar lanserades i slutet av februari. Viktiga delar i planen är:

1. Sänka de årliga kostnaderna med 7,5 miljarder SEK inklusive omförhandlingar av befintliga finansieringsarrangemang och andra långfristiga kreditfaciliteter.
1. Omvandling av flotta, nätverk och produktutbud. 3. Digital omvandling.
1. Positionera SAS som ledaren inom hållbart flygande.
1. Stärka den operativa plattformen.
1. Stärka SAS balansräkning genom att minska skulderna och ta in nytt kapital.

CHAPTER 11

För att påskynda genomförandet av viktiga delar i SAS FORWARD planen lämnade SAS AB och vissa av dess dotterbolag in en ansökan om att inleda ett frivilligt chapter 11-förfarande i USA den 5 juli 2022. Domstolen godkände SAS ansökan och SAS kunde därmed fortsätta bedriva den löpande verksamheten. Processen ger SAS juridiska verktyg för att stärka sin finansiella ställning och accelerera arbetet med SAS FORWARD, samtidigt som SAS fortsätter bedriva verksamheten. Chapter 11-processen är en juridisk process under tillsyn av det amerikanska federala domstolssystemet som ett flertal stora internationella flygbolag baserade utanför USA har haft framgång med under åren för att minska sina kostnader och genomföra finansiella rekonstruktioner. Mer information om chapter 11-processen finns på: https://www. sasgroup.net/investor-relations/accelerating-sas-forward/transformationsplan-se/. Information om senaste prognosen finns på: https://www.sasgroup.net/newsroom/press-releases/2022/sas-offentliggor-ytterligare-information-om-sas-forward-planen-inklusive-finansiella-prognoser/. SAS verksamhet påverkas inte av chapter 11-ansökan och SAS fortsätter tillhandahålla den service som kunderna är vana vid.

Som en del av chapter 11-processen har SAS ingått ett avtal om "debtor-in-possession finansiering" (DIP), om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management, vilket ger SAS en stark finansiell ställning för att fortsätta den löpande verksamheten genom chapter 11-processen. DIP-finansieringen godkändes av den amerikanska domstolen i mitten av september 2022. DIP-finansiering är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process och är strukturerad som ett delayed draw term loan – en form av amorteringsfritt, seniort säkerställt lån med superförmånsrätt med flera utbetalningstillfällen under lånets löptid – med nio månaders löptid från och med Closing. Löptiden kan förlängas stegvis upp till 18 månader. Den första delen på 350 miljoner USD utnyttjades i september efter domstolens godkännande av DIP term loan agreement ("DIP-låneavtalet"). Återstående 350 miljoner USD kommer att vara tillgängliga när vissa kriterier enligt DIP-låneavtalet är uppfyllda, och förväntas att kunna utnyttjas under det första kvartalet av räkenskapsåret 2023. DIP-låneavtalet är säkerställt genom säkerhet över i stort sett alla SAS icke tidigare pantsatta tillgångar, oavsett om det är fast egendom, lösöre, materiella och immateriella tillgångar, nu befintliga och i framtiden förvärvade tillgångar (med förbehåll för vissa sedvanliga undantag), inklusive vissa start- och landningsrättigheter på London-Heathrow flygplats, samtliga aktier i vissa bolag i SAS-koncernen, inklusive SAS Konsortiet och SAS EuroBonus AB (som äger

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

rättigheter till lojalitetsprogrammet EuroBonus), väsentliga registrerade immateriella rättigheter, vissa flygplan och motorer, koncerninterna fordringar, samt avkastning och intäkter från ovanstående. Mer information om DIP finansieringen finns på: https://www.sasgroup.net/newsroom/press-releases/2022/sas-sakrar-700-miljoner-usd-idebtor-in-possession-dip-finansiering/.

SAS förväntar sig att chapter 11-processen i USA slutförs under andra halvåret 2023.

ANTAGANDE OM FORTSATT DRIFT

SAS vill betona att det inte finns några garantier för att SAS FORWARD kommer att slutföras framgångsrikt genom chapter 11-processen. Om den förväntade ansvarsfördelningen, konverteringen av skuld och ny kapitalanskaffning inte slutförs som planerat, kommer SAS inte att kunna bära den befintliga kapitalstrukturen och nuvarande likviditetsnivåer och det kan inte uteslutas att SAS kan bli oförmöget att möta dess förpliktelser när de förfaller på längre sikt. Trots den ovan beskrivna situationen, bedömer styrelsen att koncernen har tillräcklig likviditet, inklusive DIPfinansieringen, för att fortsätta sin verksamhet under åtminstone de kommande 12 månaderna, och fortsätter därför att tillämpa principen om fortsatt drift vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

RESULTAT NOVEMBER 2021–OKTOBER 2022

SAS genererade ett rörelseresultat om -3 332 (-5 494) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till -7 846 (-6 525) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till -7 048 (-6 523) MSEK. Skatt uppgick under året till 798 (2) MSEK. Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 579 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna om 878 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 299 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 3 103 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 3 402 MSEK på resultatet före skatt. Nettoeffekten beror främst på förändring av USD där kronan försvagats jämfört mot föregående år.

RESULTATRÄKNING, SAMMANFATTNING

MSEK Resultaträkning	Nov-okt 20-21	Förändring mot fg år	Valuta effekter	Förändring mot fg år (Valuta just.)
Intäkter	31 824 13 958	+17 866	+579	+17 287
Totala rörelsekostnader -35 156 - 19 452		-15 704	-878	-14 826
Rörelseresultat (EBIT)	-3 332 -5 494	+2 162	-299	+2 461
Resultat före skatt (EBT)	-7 846 -6 525		-1 321 -3 402	+2 081

VALUTAPÅVERKAN MELLAN ÅREN

	2021–2022 jmf	2020–2021 jmf
MSEK	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Intäkter	579	-642
Personalkostnader	-125	164
Övriga kostnader	-693	1 062
Omräkning av rörelsekapital	-701	-273
Resultat valutasäkring kommersiella flöden	641	-168
Rörelseresultat	-299	143
Finansnetto	-3 103	-537
Resultat före skatt	-3 402	-394

VALUTAKURSEFFEKTER I ÅRETS RESULTAT

MSEK	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Omräkning av rörelsekapital	-284	417
Resultat valutasäkring kommersiella flöden	579	-62
Rörelseresultat	295	355
Valutakurseffekt på koncernens finansiella
nettoskuld/fordran	-2 911	194

VALUTAPÅVERKAN PÅ INTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER, NETTO

Resultat före skatt -2 616 549

Intäkter

Intäkterna uppgick till 31 824 (13 958) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 17 287 MSEK högre än motsvarande period föregående år. Ökningen av intäkterna är främst hänförlig till en ökad produktion samt ökad efterfrågan.

De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 165 %. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt om 7 661 MSEK. Den högre kabinfaktorn gav en positiv effekt om 9 085 MSEK. Den lägre yielden gav en negativ effekt om 2 286 MSEK på passagerarintäkterna, orsakat av ett förändrat resemönster.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter Bolagsstyrningsrapport Koncernledning Styrelse

De valutajusterade fraktintäkterna ökade med 387 MSEK och valutajusterade charterintäkter var 1 308 MSEK högre. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) var 1 310 MSEK högre. Ökningen av intäkterna är främst hänförlig till högre trafikvolymer.

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 179 MSEK lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Under tredje kvartalet 2022 redovisades en negativ justering av intäkter och avsättning på 1,1 miljarder SEK för uppskattade kompensationskrav från kunder för inställda flygningar i samband med pilotstrejken i juli månad. Högre intäkter från marktjänster, försäljning av EuroBonus-poäng och andra volymrelaterade intäkter reducerar effekten av detta.

INTÄKTSFÖRDELNING 2021/2022

Passagerarintäkter 73,0 % (59,1 %) Fraktintäkter 5,1 % (8,6 %) Charterintäkter 5,3 % (2,8 %) Övriga trafikintäkter 9,4 % (11,9 %) Övriga rörelseintäkter1 7,2 % (17,6 %)

1) Ground Handling-tjänster, tekniskt underhåll, terminal- och speditionstjänster, försäljningskommissioner och avgifter, försäljning ombord samt övriga rörelseintäkter.

Operativa och finansiella kostnader

Personalkostnader uppgick till -7 086 (-5 504) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster ökade personalkostnader med 1 457 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på fler anställda samt att föregående år innefattade permitteringsstöd.

Flygbränslekostnader uppgick till -8 511 (-2 370) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med

215 %. Volymeffekter hade en negativ påverkan på kostnaderna om 4 301 MSEK. Det ökade flygbränslepriset hade en negativ påverkan om 1 865 MSEK. Effekter av emissionsrätter samt hedgeeffekter var positiva om 388 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år.

Luftfartsavgifter uppgick till -2 855 (-1 342) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för luftfartsavgifter med 103 %. Ökningen härrörde främst från högre trafikvolymer.

Övriga externa kostnader uppgick till -12 058 (-5 286) MSEK, se not 4. Jämfört med motsvarande period föregående år ökade övriga externa kostnader (valutajusterade) med 6 416 MSEK. Ökningen berodde främst på ökade kostnader för hantering, försäljning och distribution, tekniskt underhåll samt wet-lease.

Valutajusterade hanteringskostnader samt försäljningsoch distributionskostnader ökade med 944 MSEK respektive 993 MSEK, främst till följd av högre volymer. Kostnader för tekniskt underhåll (valutajusterade) ökade med 332 MSEK till följd av ökade volymer. Wet-lease kostnaden ökade med 1 239 MSEK (valutajusterad) främst till följd av högre efterfrågan. Övriga externa kostnader i motsvarande period föregående år innefattade ersättning för fasta kostnader om 880 MSEK.

Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till -4 763 (-4 817) MSEK, en minskning med 54 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Se not 5.

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -4 514 (-1 031) MSEK netto, en ökning i nettokostnader om 3 483 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen är främst hänförlig till

valutaomvärdering av leasingskulder om 3 100 MSEK, som i år hade en negativ påverkan om 2 906 MSEK jämfört med föregående år som hade en positiv påverkan om 194 MSEK. Se not 8.

Årets resultat uppgick till -7 048 (-6 523) MSEK och skatt uppgick till 798 (2) MSEK. Periodens skatt är till största del hänförlig till effekter av valutaomvärdering av leasingskulderna.

SAS KOSTNADSFÖRDELNING, 2021/2022

Personalkostnader 20,2 % (28,3 %) Flygbränslekostnader 24,2 % (12,2 %) Luftfartsavgifter 8,1 % (6,9 %) Tekniskt flygplansunderhåll 5,4 % (7,5 %) Hanteringskostnader 5,5 % (5,0 %) Försäljnings- och distributionskostnader 5,1 % (3,9 %) Cateringkostnader 2,3 % (1,9 %) Data- och telekommunikationskostnader 3,6 % (5,0 %) Wet-lease kostnader 5,3 % (3,0 %) Övrigt1 6,8 % (1,5 %) Avskrivningar 13,5 % (24,8 %)

1) Fastighetskostnader, passagerarkostnader på marken, frakt och administrativa kostnader mm.

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till 95 (-143) MSEK och avser reavinst från försäljning av tre 737-800 flygplan samt sale and leasebacktransaktioner av nio A320 flygplan samt åtta reservmotorer. Utöver ovan har SAS återlämnat ett antal leasekontrakt som ett steg i chapter 11 med ett negativt nettoresultat om 88 MSEK. Föregående års jämförelsestörande post bestod främst av realisationsresultat från försäljning av fem 737-800 samt sale and leasebacktransaktioner av en A350 och 20 stycken motorer.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Resultat före skatt och jämförelsestörande poster, MSEK 2021–2022 Nov-okt 2020–2021 Nov-okt Resultat före skatt -7 846 -6 525 Återlämning av leasekontrakt i chapter 11 88 - Realisationsresultat1 -183 143 Resultat före skatt och jämförelsestörande poster -7 941 -6 382 1) Realisationsresultat inkluderar flygplans- och motorförsäljningar om 170 (-139) MSEK,

försäljning dotterföretag 13 (0), samt försäljning av lokal om 0 (-4) MSEK

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL POSITION

Tillgångar

Immateriella och materiella tillgångar ökade med 310 MSEK sedan 31 oktober 2021. I förändringen ingår årets investeringar om 5 093 MSEK, av- och nedskrivningar om -1 508 MSEK, försäljningar om -4 896 MSEK samt övriga effekter om 1 621 MSEK. I beloppen för investeringar ingick förskottsbetalningar om 1 911 MSEK samt leveransbetalningar för nya A320 flygplan om 1 746 MSEK. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll och modifieringar. Övriga effekter inkluderar återlämning av leasekontrakt avseende en A350 i chapter 11 om -1 567 MSEK samt omräkningsdifferenser om drygt 3 000 MSEK.

Nyttjanderättstillgångar ökade med 881 MSEK under perioden. Nya leasingavtal uppgick till 4 011 MSEK, och är främst hänförligt till nya leasingavtal för nio A320, en A321LR, fyra E195 samt åtta reservmotorer. Förändringar i indexering och modifieringar av underliggande avtal samt återlämning av leasekontrakt i chapter 11 ökade tillgångarna netto med 107 MSEK och avskrivningar uppgick till -3 255 MSEK. Valutaeffekt uppgick till 18 MSEK.

Finansiella tillgångar ökade med 2 682 MSEK, främst hänförligt till omvärdering av SAS förmånsbestämda pensionsplaner.

Uppskjutna skattefordringar ökade med 502 MSEK, ökningen är främst hänförlig till effekter av valutaomvärdering av leasingskulderna. Inga underskott är aktiverade under räkenskapsåret.

Kortfristiga fordringar ökade med 1 777 MSEK. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till ökade depositioner och högre kundfordringar motverkat av erhållet statligt stöd avseende föregående års räkenskapsår.

Likvida medel uppgick till 8 654 (4 268) MSEK per 31 oktober 2022. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 3 847 (2 969) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 60 % (60 %) av SAS fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital minskade med 5 654 MSEK till 762 MSEK. Minskningen härrörde främst från årets resultat om -7 048 MSEK, förändringar i kassaflödessäkringar om -755 MSEK och positiva aktuariella effekter på förmånsbestämda pensionsplaner om 1 937 MSEK.

Långfristiga skulder ökade med 8 564 MSEK och kortfristiga skulder ökade med 7 535 MSEK. Den totala ökningen av skulderna var 16 099 MSEK och var främst hänförlig till valutaomvärdering, nya leasingkontrakt, ny upplåning samt ökad trafikavräkningsskuld.

Räntebärande skulder

Den 31 oktober 2022 uppgick den räntebärande skulden till 45 519 (32 924) MSEK, en ökning med 12 595 MSEK

sedan den 31 oktober 2021. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 8 515 MSEK respektive 3 359 MSEK. Nyupplåning och amorteringar av leasingskulder uppgick till 4 226 MSEK respektive 2 820 MSEK. Återlämning av leasekontrakt i chapter 11 har minskat skulderna med drygt 1 600 MSEK. Valutaomvärdering har ökat skulden med cirka 8 000 MSEK och andra poster har netto minskat skulden med cirka 400 MSEK.

Den genomsnittliga räntebindningstiden på den finansiella bruttoskulden styrs av SAS finanspolicy och har ett måltal på 3 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden inklusive hybridobligationerna var 2,1 år (3,2 år) i oktober 2022.

NEDBRYTNING AV SAS RÄNTEBÄRANDE SKULDER, 31 OKTOBER 2022

Skuld	Not	MSEK
Förlagslån	22	1 397
Obligationslån	22	-
Flygplansfinansierande skulder	22	9 925
Övriga lån	22	5 305
Leasingskulder	23	21 513
Kortfristiga skulder	27	7 379
Totalt		45 519

RÄNTEBÄRANDE SKULDERS AMORTERING, 31 OKTOBER 2022

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Finansiell nettoskuld/-fordran

Den 31 oktober 2022 uppgick den finansiella nettoskulden till 33 657 (26 770) MSEK, en ökning med 6 887 MSEK sedan den 31 oktober 2021. Ökningen beror främst på nettoeffekten av den negativa effekten av valutaomvärdering om cirka 7 000 MSEK, nya leasingskulder om 4 226 MSEK motverkade av det positiva kassaflödet före finansieringsverksamheten om 2 521 MSEK samt återlämning av leasekontrakt i chapter 11 som minskade skulderna med drygt 1 600 MSEK.

FINANSIELL NETTOSKULD

Kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick under året till -183 (-2 082) MSEK. Kassaflödesökningen beror till största del på förbättrat valutajusterat resultat.

Rörelsekapitalförändringen var positiv under året och uppgick till 1 955 (-2 674) MSEK. En viktig anledning till den positiva förändringen jämfört med föregående år var att trafikavräkningsskulden ökat kraftigt under året medan den föregående år påverkades av lägre förtidsbokningar. Räkenskapsåret har också påverkats positivt av en lägre nivå på utbetalningar

avseende bland annat tekniskt underhåll samt leverantörsskulder.

Investeringarna uppgick till 5 093 (4 104) MSEK och avser flygplan. Årets investeringar består av nio A320 flygplan, aktiverade utgifter för flygplansunderhåll, modifieringar samt förskottsbetalningar till Airbus. Under perioden har tre flygplan 737-800 sålts, samt åtta motorer och nio A320 flygplan har sålts och leasats tillbaka vilket har genererat inbetalningar om 5 708 (2 500) MSEK.

Nyupplåningen var 8 515 (5 319) MSEK medan amorteringarna uppgick till 3 359 (2 562) MSEK. Amorteringar av leasingskulder var 2 820 (2 788) MSEK.

Sammantaget ökade SAS koncernens likvida medel under räkenskapsåret med 4 375 (-5 964) MSEK varefter de likvida medlen uppgick till 8 654 (4 268) MSEK.

Nyckeltal

Per 31 oktober 2022 uppgick avkastning på investerat kapital (ROIC) till - 8%, en förbättring med 5 procentenheter sedan 31 oktober 2021. Ökningen är främst hänförlig till ett förbättrat rörelseresultat (EBIT).

Den finansiella beredskapen uppgick till 60 % (60 %) vid utgången av året.

Den finansiella nettoskulden/Justerad EBITDA per 31 oktober 2022 uppgick till 23,3x. Per 31 oktober 2021 var nyckeltalet negativt.

Per 31 oktober 2022 uppgick soliditeten till 1 %, jämfört med 12 % per 31 oktober 2021. Försämringen beror främst på ett minskat eget kapital till följd av årets negativa resultat.

Kreditvärdighet

SAS kreditvärderas av tre kreditinstitut: Moody's, Standard & Poor's och det japanska ratinginstitutet Rating and Investment Information Inc (R&I).

SAS KREDITRATING

	Rating	Utsikter
Moody's	Withdrawn	-
Standard & Poor's	D	-
Rating and Investment Information	D	-

Som en följd av SAS chapter 11-filing har de båda ratinginstituten Moody's och Standard & Poor's nedjusterat sina respektive kreditbetyg för SAS till Ca respektive D. I enlighet med sin rating metodik har sedan Moody's dragit tillbaka alla sina kreditbetyg för SAS.

FINANSIELLA MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY

SAS övergripande finansiella mål är att skapa värde för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med sitt kunderbjudande, effektiviseringar och hållbarhet för att skapa en grund för långsiktigt hållbar lönsamhet.

SAS verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen har SAS tre finansiella mål:

SAS finansiella mål är:

Avkastningen på investerat kapital (ROIC) efter skatt ska överstiga den genomsnittligt vägda kapitalkostnaden (WACC) efter skatt över en konjunkturcykel
En finansiell nettoskuld/justerad EBITDA ska motsvara en multipel om mindre än tre och en halv (3,5x)
Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av SAS årliga fasta kostnader

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för aktieägarna som anger att utdelning först kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.

Skuldsättningsmåttet – Finansiell nettoskuld/ Justerad EBITDA är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

Målet för den finansiella beredskapen är att ha en likvid beredskap om åtminstone 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Detta täcker normalt SAS trafikavräkningsskuld och motsvarar även myndighetskrav kring tillgänglig likviditet.

BERÄKNING AV ROIC

MSEK	Oktober 2022
EBIT, 12 månader	-3 332
Teoretisk skatt	716
Totalt	-2 616
Eget kapital, genomsnitt	2 698
Finansiell nettoskuld, genomsnitt	30 541
Investerat kapital	33 239
ROIC	-8 %

BERÄKNING AV FINANSIELL NETTOSKULD/JUSTERAD EBITDA

MSEK
Finansiell nettoskuld, genomsnitt	30 541
Justerad EBITDA, 12-månader	1 313
Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA	23,3

BERÄKNING AV FINANSIELL BEREDSKAP

MSEK
Likvida medel	8 654
Outnyttjade kreditfaciliteter	3 847
Totalt	12 501
Totala övriga externa kostnader	19 145
Finansnetto exklusive valutaförändringar på leasingskulder	1 608
Totalt	20 753
Finansiell beredskap	60 %

Utdelningspolicy

SAS övergripande mål är att skapa värde för aktieägarna. Utdelning förutsätter att bolagsstämman beslutar därom, samt att SAS AB har utdelningsbara medel. Utdelning kan först ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital (ROIC) överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC). Hänsyn ska även tas till koncernens finansiella ställning, resultat och förväntade utveckling, investeringsbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningsbeloppet ska bland annat ta i beaktande restriktioner i koncernens rätt att betala ut utdelningar till aktieägarna. Utdelningspolicyn strävar efter en långsiktigt hållbar utdelning.

SAS har under räkenskapsåret tagit emot olika former av statligt stöd i anledning av covid-19-pandemin med villkor att SAS inte delar ut medel till sina aktieägare. Europeiska kommissionens godkännande av det stöd

som omfattas av SAS rekapitaliseringsplan från 2020 är bland annat förenat med ett sådant förbud mot utdelningar till aktieägarna, vilket upphör att gälla då de instrument staterna tecknat inom ramen för SAS

rekapitaliseringsplan till fullo har lösts in eller sålts.

Moderbolaget

Moderföretaget SAS AB har en mycket begränsad verksamhet i form av koncernintern service. Intäkter uppgick till 426 (49) MSEK och rörelsekostnader till -560 (-76) MSEK. Finansnettot uppgick till 213 (461) MSEK och nedskrivning av aktier i dotterföretag uppgick till -2 788 (-309) MSEK. Årets resultat uppgick till -2 709 (92) MSEK. De risker som beskrivs i förvaltningsberättelsen inkluderar även moderbolaget.

FINANSIERING OCH KAPITALHANTERING Finansiering

SAS kan använda banklån, kapitalmarknadsprodukter, exportkrediter samt leasing som finansieringskällor. Nyupplåning uppgick detta räkenskapsår till 8 515 (5 319) MSEK fördelat på finansiering av förskottsbetalningar 183 MSEK, kreditfaciliteter 3 049 MSEK, DIP finansiering 3 734 MSEK samt finansiering av utsläppsrätter 1 549 MSEK. Vid flygplanstransaktioner är finansieringsmetoden en mycket viktig faktor som beaktas tillsammans med restvärdesrisker och finansieringskostnader.

Flygplansflottan

Flygplansflottan består av Airbus A320-familjen, Airbus A330/350, Embraer E195-100 samt Boeing 737NG. Därtill wet leasar SAS 31 flygplan genom strategiska samarbetspartners. SAS utvecklar och planerar för att ha fyra operationella plattformar; SAS Scandinavia, SAS Connect, SAS Link och Wet lease.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Flygplansflottan är SAS största materiella tillgång. SAS skriver av ägda flygplan på 20 år med ett återstående restvärde på 10 % exklusive flygplansmotorer. Flygplansmotorer skrivs av på cirka åtta år. Underhåll på leasade flygplan avsätts löpande relaterat till användningen medan underhåll på ägda flygplan aktiveras och skrivs av. Passagerarflygplan används normalt cirka 20–25 år i kommersiell passagerartrafik, men flygplan som underhålls väl kan användas längre. Efter att ett flygplan tas ur trafik finns det fortfarande

Finansiering av flygplansorder

SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 OKTOBER 2022

värden i reservdelar och motorer.

SAS har per 31 oktober 2022 flygplansorder på 26 Airbus A320neo samt två Airbus 350-900 för leverans fram till 2025. Vid finansiering av flygplan använder SAS en kombination av leasing samt säkrade banklån och kreditfaciliteter. SAS ambition är att ha en balans mellan ägda och leasade flygplan ur ett kostnads-, risk- och flexibilitetsperspektiv. Vid ägande avser SAS använda

en mix av banklån, leasinglån samt bankfaciliteter. Vid leasing, som kan innebära sale and leaseback-avtal, säljs flygplanen ofta vid leverans och hyrs tillbaka på 8–12 år.

Av återstående flygplansorder på 26 Airbus A320neo har SAS finansierat 2 flygplan genom operationella leasingavtal.

FLYGPLAN PÅ FAST ORDER 2022–2025 PER 31 OKTOBER 2022

	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/	2025 Summa
Airbus 320neo	15	7	4	26
Embraer E195-100	6			6
Airbus 350		2		2
Summa	21	9	4	34

SAS återstående framtida inköpsåtaganden för flygplansbeställningarna med leverans under 2023–2025 uppgick den 31 oktober 2022 till 1 161 MUSD.

KONTRAKTERADE FÖRFALL LEASADE FLYGPLAN

	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027>
Operationella leasar, flygplan	2	3	4	-	58
Wet leasade flygplan	14	9	6	2	-
Summa	16	12	10	2	58

Finansiering av förskottsbetalningar av flygplan

Innan leverans gör flygbolag förskottsbetalningar. Förutom betalning vid orderläggningen inleds förskottsbetalningarna normalt när produktionen av flygplanen startar cirka två år före leverans. SAS utvärderar löpande möjligheter att externt finansiera förskottsbetalningar och under detta räkenskapsår har SAS gjort dragningar under en existerande facilitet för finansiering av förskottsbetalningar om totalt 183 MSEK.

SAS koncernens flygplansflotta	Ålder	Ägda	Leasade	Wet lease	Summa	SAS Scandinavia	SAS Connect	SAS Link	Wet lease	I trafik för SAS koncernen	Fasta order köp	Fasta order leasing
Airbus A330/A350	7,7	7	6		13	13				13	2
Airbus A320-familjen	6,6	19	57		76	56	20			76	26
Boeing 737NG	15,9	10			10	10				10
Embraer E195-100	14,9		4		4			4		4		61)
Bombardier CRJ	8,2			25	25				25	25
ATR-72	9,1			6	6				6	6
Summa	8,1	36	67	31	134	79	20	4	31	134	28	6
Flygplan under utfasning

Summa - - - -

1) Avsiktsförklaringar är signerade för fyra av dessa flygplan per 31 oktober 2022

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Genom en kombination av ägande samt operationella och wet leasade flygplan är ambitionen att ha en hög flexibilitet avseende återlämning av flygplan. Detta är viktigt eftersom flygindustrin är exponerad mot flera omvärldshändelser som negativt och snabbt kan påverka efterfrågan.

Säsongseffekter och optimering av kassaflödet

SAS arbetar med att analysera balansposter och trender inom verksamheten för att optimera kassaflödet med syfte att uppnå lägsta möjliga finansieringskostnad inom ramarna för fastställd finanspolicy. Som följd av att rörelseskulderna översteg rörelsetillgångarna uppgick rörelsekapitalet till -11 692 (-9 076) MSEK per 31 oktober 2022, vilket jämfört med föregående år var en förbättring med 2 616 MSEK.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under 2021/2022 till 1 772 (-4 756) MSEK, en positiv förändring med 6 528 MSEK jämfört med föregående år. Jämförelseårets negativa kassaflöde beror på de omfattande negativa effekterna av covid-19.

LAGSTADGAD HÅLLBARHETSRAPPORT

SAS har i enlighet med årsredovisningslagen upprättat en hållbarhetsrapport. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten är inkluderad i års-och hållbarhetsredovisningen 2021/2022, men fristående från förvaltningsberättelsen och omfattar sidorna 21–54 samt 146–148. Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 55.

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut och muntlig förhandling hölls i EU-domstolen i juli 2019. Dom meddelades den 30 mars 2022. SAS nådde delvis framgång i sitt överklagande och det under 2017 inbetalade bötesbeloppet sänktes något. SAS har överklagat domen.

Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

BERÄTTELSE RISKHANTERING

Förvaltningsberättelse

Utdelning,		Riskområde	Risk	Riskkontrollåtgärder 2021/2022
vinstdisposition	1	Marknadsrisker	1.1 Makroekonomisk utveckling	Kontinuerlig uppföljning av efterfrågan, intäktsprognos och anpassning av SAS kapacitetserbjudande och produktion.
och utsikter			1.2 Marknad och konkurrens	Reviderad strategi med ytterligare effektiviseringar för att möta lägre efterfrågan och ökad konkurrens.
	2	Medarbetarrisker	2.1 Kompetens	Årliga "people reviews" och identifiering av successionsordning.
Bolagsstyrningsrapport			2.2 Motivation	Stärkt ledarskap, ökad internkommunikation och transparens.
Styrelse			2.3 Processer och system	Uppföljning av låg- och högpresterande individer. Dokumentering av interna processer och maximering av tvärfunktionellt samarbete.
			2.4 Stridsåtgärder	Stärka dialogen och relationen för ökad samsyn med fackföreningarna.
Koncernledning	3	Operationella risker	3.1 Incidenter och olyckor	Kontinuerlig intern uppföljning och rapportering till styrelsen.
			3.2 Leverantörer	Fokus på omförhandling av avtal med strategiska leverantörer samt uppföljning av kvalitetsnivåer och effektivitet. Ökad kommunikation med leverantörerna för att hantera effekterna av chapter 11-ansökan.
			3.3 Konkurrenskraftiga kostnader och effektivitet	Transformationsenheten ska säkerställa en kontinuerlig granskning av framstegen med besparingsinitiativen i SAS FORWARD.
	4	Hållbarhetsrisker	4.1 Miljökrav	Fortsatt arbete med åtgärder för att förbättra klimat- och miljöprestandan, samt säkra efterlevnad av gällande lagar och förordningar. Organisatoriska förbättringar för att stärka hållbarheten.
			4.2 Mänskliga rättigheter	Krav på att följa FN:s Global Compact i avtal med leverantörer och underleverantörer. Kontinuerlig uppföljning av efterlevnad.
	5		Legala och politiska risker 5.1 Politiska och regulatoriska risker	En aktiv dialog med de politiska systemen och industriorganisationer (IATA) för att tidigt få information om regulatoriska förändringar och sanktioner samt delta i beslutsfattande. Tillsammans med industrin arbeta med att föra fram flygets betydelse för näringsliv och samhälle.
			5.2 Bedrägerier och andra brott	Kontinuerlig förbättring av SAS möjligheter att proaktivt identifiera och förebygga potentiella brott och bedrägerier.
			5.3 Legala och försäkringsrisker	Utveckling av policyer och utbildning för att efterleva lagar och regler. Pågående egenbedömning av efterlevnad. Legal rådgivning och deltagande i avtalsprocesser. Försäkringsskydd för verksamhet och medarbetare.
	6	Finansiella risker	6.1 Likviditetsrisk och refinansiering	Löpande uppföljning samt prognostisering av den finansiella beredskapen.
			6.2 Valutakurser	Säkring av valutor enligt SAS Finanspolicy samt bevakning av valutamarknaden.
			6.3 Räntor	Binda räntor enligt SAS Finanspolicy samt bevakning av räntemarknaden.
			6.4 Flygbränslepris och utsläppsrätter	Säkring av flygbränsle enligt SAS Finanspolicy samt bevakning av flygbränsleprisutvecklingen.
			6.5 Motpartsförluster	SAS motpartsrisker hanteras i enlighet med SAS Finanspolicy.
	7	IT	7.1 Driftsäkerhet och tillförlitlighet	Kontinuerlig förbättring av processer för incident- och problemhantering.
			7.2 IT-säkerhet	Utbyggnad och förbättring av processer och verktyg för att förhindra negativ påverkan på verksamheten.
	8	Övriga händelser	8.1 Extraordinära händelser	Kontinuerlig bevakning av extraordinära händelser. Diskussion inom koncernledningen om deras påverkan på SAS verksamhet och finansiella situation samt implementering av begränsande åtgärder.
			8.2 Varumärke och omdöme	Kontinuerlig bevakning av hur SAS framställs i media samt implementering av varumärkesstärkande åtgärder.

Låg risk Medelhög risk Hög risk

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Det underliggande syftet med riskhantering är att skapa bästa förutsättningar för värdeskapande för våra intressenter. SAS, likt andra organisationer, är exponerat mot många generella och mer företagsspecifika risker som kan påverka verksamheten både positivt och negativt.

SAS riskhantering handlar om att positionera SAS i förhållande till kända och okända potentiella händelser, med målet att minimera de möjliga negativa effekterna om en oförutsedd händelse skulle inträffa. Övergripande risker bevakas och identifieras centralt och följs upp genom policys som syftar till att kontrollera riskerna. Flygsäkerheten är alltid SAS högsta prioritet.

Värde för SAS aktieägare och andra intressenter maximeras när strategier, mål och strategiska prioriteringar är fastställda, för att säkerställa en optimal balans mellan tillväxt, lönsamhet och deras relaterade risker samt att resurser utnyttjas effektivt på ett hållbart sätt. Riskhantering och dess riskbedömning är därmed fundamentalt viktigt för att säkra en långsiktigt hållbar lönsamhet i SAS.

1. MARKNADSRISKER

1.1 Makroekonomisk utveckling

68 % av SAS passagerarintäkter kommer från Skandinavien (oktober 2022). Norge svarar för 29 %, Sverige för 26 % och Danmark för 13 %. Utvecklingen av efterfrågan i Skandinavien är avgörande för SAS finansiella resultat. De skandinaviska ekonomierna är sårbara till följd av den ryska invasionen av Ukraina och lider av energibrist, hög inflation och stigande räntor. Hushållen har upplevt en kraftig ökning av levnadskostnaderna och en minskad köpkraft. Framöver kan

andra negativa faktorer som en försvagad bostadsmarknad och högre bolåneräntor försämra utsikterna ytterligare. Osäkerheten i prognoser och framtida efterfrågan kvarstår därför.

1.2 Marknad och konkurrens

Covid-19-pandemin har gjort att de senaste två åren har varit de mest utmanande i flygbranschens historia. Det har uppstått ett nytt kundlandskap med förändrade resmönster och större fokus på fritidsresenärer. Vidare råder en intensiv konkurrens både från äldre flygbolag och från nya aktörer på våra hemmamarknader. SAS analyserar löpande sitt resultat och gör proaktiva justeringar av nätverk, kunderbjudande och priser för att stärka sin konkurrenskraft.

2. MEDARBETARRISKER 2.1 Kompetens

Flygbranschen befinner sig fortsatt i ett utsatt läge på grund av covid-19-pandemin. Utmaningen framåt handlar om att hålla engagemanget högt internt och även behålla medarbetare med kompetens som är kritisk för att framgångsrikt kunna driva verksamheten.

Givet bolagets och flygbranschens situation finns en risk att SAS inte kan behålla viktiga medarbetare eller rekrytera nya med lämplig kompetens till en rimlig och/eller konkurrensmässig kostnad. Flygbranschen som helhet och SAS i synnerhet genomgår dessutom stora strukturella förändringar som ställer nya krav och innebär nya utmaningar för SAS och dess sammantagna kompetens. För att hantera detta genomför SAS löpande medarbetar- och ledarprogram utifrån egna medarbetar- och ledarmodeller och arbetar kontinuerligt med successionsordningen, kompetensplanering och riskbedömning.

2.2 Motivation

SAS verkar på en hårt konkurrensutsatt marknad där det är avgörande att ha rätt kompetenser i hela verksamheten och samtliga personer inom SAS har en viktig roll att spela. Det är avgörande att SAS erbjuder möjligheter för medarbetarna att växa och utvecklas tillsammans med SAS.

Covid-19-pandemin har medfört stora utmaningar och påfrestningar på SAS medarbetare både avseende permittering, neddragningar och osäkerhet kring flygbranschens återhämtning vilket i vissa fall bidragit till förändringströtthet och känsla av utmattning hos den enskilda individen. Chapter 11-ansökan och kostnadsbesparingsprogram kan ytterligare öka utmattningen. SAS arbetar kontinuerligt med uppföljning av sjuktal i nära samarbete med företagshälsovård och i samtal mellan medarbetare och ledare för att tidigt sätta in åtgärder och stödja. SAS har även påtagligt stärkt den interna kommunikationen genom att etablera nya kanaler, exempelvis digitala forum, där den senaste informationen kan delas och frågor kan ställas direkt till VD.

SAS mäter kontinuerligt engagemanget och motivationen bland medarbetarna genom olika medarbetarundersökningar. SAS attraktionskraft som arbetsgivare mäts både genom offentliga arbetsgivarrankningar och internt genom medarbetarlojalitet (ENPS). För första gången någonsin gick SAS upp bland de 100 populäraste arbetsgivarna bland IT-personal i Sverige.

För att ge energi och framtidstro har SAS tagit fram ett nytt koncept kring Syfte och andra riktade program för medarbetarengagemang. För att öka medarbetarnas välbefinnande har en ny policy för hybridarbete införts.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

För att ytterligare främja SAS attraktionskraft som arbetsgivare utvecklas incitamentsprogram för medarbetare och visualisering av interna karriärvägar.

2.3 Processer och system

SAS använder system och processer för att säkra kompetensbehovet och hitta potentiella efterträdare. SAS genomför en årlig kartläggning av de interna kompetenserna som syftar till att ta tillvara de största talangerna samt göra justeringar där förbättringar behövs. En fortsatt standardisering och automatisering av processerna sker genom digitalisering. En bättre jobbarkitektur håller på att införas för att förbättra kartläggningen av kompetenser och kvalifikationer, vilket ska säkerställa en proaktiv successionsplanering.

2.4 Konflikter

SAS resultat påverkades kraftigt av den 15 dagar långa pilotstrejken den 4–19 juli 2022, vilken skapade trafikstörningar och resulterade i cirka 4 000 inställda flyg som påverkade mer än 380 000 passagerare. För att undvika framtida konflikter strävar SAS efter långsiktiga kollektivavtal, däribland branschövergripande avtal där så är möjligt. SAS ska lansera en ny samarbetsmodell för arbetsmarknadens parter för att främja en transparent och öppen dialog med fackföreningarna under året.

3. OPERATIONELLA RISKER 3.1 Incidenter och olyckor

Flygsäkerheten är SAS högsta prioritet. SAS säkerhetskultur bygger på ett fundament av värderingar, kompetens och erfarenhet hos alla anställda i organisationen.

I säkerhetskulturen finns en ständig strävan till förbättring av ökad säkerhet genom att fostra ett beteende

hos SAS anställda där man vill lära, anpassa och modifiera individuellt likväl som organisatoriskt beteende för att minska riskexponeringen.

Ledningen i SAS är väl införstådda med säkerhetsarbetet i SAS och engagerar sig i det dagliga säkerhetsarbetet.

Inom SAS finns en säkerhetspolicy som är dokumenterad, kommunicerad och tillämpad i verksamheten.

SAS har ett pålitligt och väl implementerat säkerhetsledningssystem (SMS) som är godkänt av myndigheten. SAS uppfyller även IATA:s säkerhetsstandard, IOSA – IATA Operational Safety Audit, som är ett certifikat på att man opererar enligt de högsta flygsäkerhetskraven på marknaden.

Flygsäkerheten är fortsatt mycket god i världen och statistiskt sett är olycksrisken väldigt låg. Målet med flygsäkerheten är dock inte att ligga kvar på dessa låga procentuella nivåer utan istället ligga kvar på eller till och med förbättra de absoluta talen kring olyckor trots att flygandet förväntas fördubblas fram till 2035.

Säkerhetsarbetet har sedan starten baserats på att minimera risken att något som inträffat händer igen, genom att man tagit lärdom av tidigare incidenter och olyckor och utfört noggranna utredningar och analyser för att minimera risken att de upprepas.

Till detta traditionella sätt att förebygga olyckor och incidenter genom att reaktivt förebygga att det inte händer igen har man i SAS ett mer modernt säkerhetsledningssystem som bygger på att analysera trender, vilket identifierar säkerhetsproblem innan de uppstår

som en incident eller olycka. Identifiering av potentiella incidenter och olyckor är ett sätt att arbeta proaktivt med flygsäkerheten. Arbetet innebär att man även tar lärdom av risker på andra avdelningar, andra flygbolag etc. och implementerar processer och procedurer för att säkerställa att allvarliga olyckor och incidenter inte inträffar.

Säkerhetsledningssystemet ger SAS möjligheten att öka proaktiviteten inom säkerhetsarbetet, effektivisera prioritetsarbetet och säkerställa att hela organisationen arbetar för passagerarnas, medarbetarnas och bolagets säkerhet.

Alla de operationella plattformar som SAS använder sig av har som krav att de ska vara IOSA-certifierade och inneha en europeisk trafiklicens. För att säkerställa att säkerhetsnivån är på motsvarande nivå hos dessa s. k. Wet lease-bolag som tillsammans med den egna flygverksamheten utgör de operativa plattformarna, ställer SAS dessutom ett antal krav:

Innan kontraktering genomförs en analys av operatörens säkerhetsarbete
Månatliga säkerhetssammanfattningar och kontinuerliga avvikelserapporter skickas regelbundet till SAS ledning
Kvartalsvisa uppföljningsmöten avseende säkerhet.
SAS genomför inspektionsflygningar samt utför observationer i simulatorträningar
Årliga revisioner genomförs av SAS

SAS inleder endast code share-samarbeten med flygbolag som har en IOSA-certifiering eller har genomgått en jämförbar revision.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Säkerhetsarbete och riskindex under 2021/2022

SAS har under 2021/2022 kontinuerligt följt och mätt den dagliga risknivån inom flygverksamheten, markoperationen, tekniskt underhåll och luftfartsskydd i ett hierarkiskt system av objektiva Safety Performance Indicators.

Till sin hjälp för uppföljningen av flygsäkerheten i varje avdelning samt hos de olika operationella plattformarna använder sig SAS av ett operationellt flygsäkerhetsverktyg, Enplore. Verktyget har förbättrat kapaciteten att identifiera trender och korrelationer vilket i sin tur leder till att SAS mer proaktivt kan ta itu med säkerhetsrelaterade risker.

Utvecklingen var stabil under 2021/2022. Dock så påverkade det betydligt färre antalet flygningar statistiken mot föregående år och procentuellt har det skrivits fler rapporter per antal gjorda flygningar. Detta är någonting som verkar generellt i branschen då vi ser samma tendenser hos alla SAS partners.

RISKINDEX 2021/2022

Verksamhet		Låg Medium
Flight Operations, %	3,78	0,004
Ground Operations, %	1,99	0,0010
Technical Operations, %	0,87	0,0010
Security, %	0,59	0
Totalt 2021/2022 i % av antal flygningar	7,23	0,006

Låg: Händelser som inträffat där kvarvarande säkerhetsmarginaler varit mycket effektiva. Inga åtgärder annat än normal uppföljning krävs.

Medium: Händelser som inträffat där kvarvarande säkerhetsmarginaler varit begränsade. Riskvärdering jämte lämpliga åtgärder för fortsatta operationer vidtas.

Hög: Händelser som inträffat där säkerhetsmarginalerna varit minimala eller ineffektiva. Till denna grupp hör allvarligare händelser (t ex motorbortfall under start). Dessa händelser måste genast utredas för att klargöra om det är en enskild händelse och inte påverkar fortsatt flygverksamhet.

3.2 Leverantörer

I takt med att flygbranschen förändras och SAS operativa modell utvecklas, ökar beroendet av externa leverantörer i alla delar av verksamheten. Det gäller såväl operativa delar som marktjänster och produktionspartners samt administrativa funktioner som kundservice och redovisning. SAS gör kontinuerligt genomlysningar av leverantörsbasen och identifierar de mest verksamhetskritiska leverantörerna. SAS har en etablerad styrmodell som tydliggör ansvar, risker och förbättringsområden samt hur eventuella avvikelser ska hanteras. Ansvaret för att löpande följa upp de kritiska leverantörerna är centraliserat och standardiserat. För SAS samtliga leverantörer gäller att de ska uppfylla krav på hållbarhet och socialt ansvarstagande i enlighet med SAS Supplier Code of Conduct.

Den 5 juli 2022 inledde SAS AB och vissa av dess dotterbolag en domstolsprocess i USA genom en ansökan om att inleda ett frivilligt chapter 11-förfarande. Chapter 11 är en juridisk process under tillsyn av det amerikanska federala domstolssystemet och som ett flertal stora internationella flygbolag baserade utanför USA har haft framgång med under åren för att minska sina kostnader och genomföra finansiella rekonstruktioner. SAS verksamhet påverkas inte av chapter 11-ansökan och SAS fortsätter tillhandahålla den service som kunderna är vana vid. Chapter 11-processen i USA förväntas slutföras under andra halvåret 2023. (För mer information se sid. 13 och 58)

3.3 Konkurrenskraftiga kostnader och effektivitet

SAS har under flera år tyngts av en kostnadsstruktur som försvagar konkurrenskraften och hindrar bolaget från att nå sin fulla potential. Kostnadsbesparingar

inom hela SAS förblir i fokus för att optimera konkurrenskraften. SAS FORWARD är en omfattande affärsoch transformationsplan som syftar till att säkra SAS långsiktiga konkurrenskraft. (För mer information se sid. 11)

En av de centrala delarna i SAS FORWARD är att minska skuldsättningen och samtidigt förbättra likviditeten väsentligt. En transformationsenhet har inrättats för att noga bevaka framstegen med kostnadsbesparingsinitiativen.

4. HÅLLBARHETSRISKER

SAS har integrerat sitt hållbarhetsarbete i ledningssystemet som har strukturerade processer för att mitigera, samt hantera samtliga risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet.

4.1 Miljökrav

SAS fasta ambition är att bidra till en bättre framtid. Samhället och kunderna kommer att fortsätta efterfråga en mer hållbar lösning med fokus på att minska utsläpp och få en effektivare resursanvändning. Därför har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt, för att stödja vårt miljöarbete, vilket är i linje med SAS strävan efter att stödja ett hållbart flygresande.

Olika lagar och föreskrifter ställer krav på att minska klimat- och miljöpåverkan, bland annat genom restriktioner för bullernivåer och utsläpp av växthusgaser. Samtliga lagar och föreskrifter inom klimat- och miljöområdet hanteras av SAS ledningssystem som, avseende miljöarbetet, är certifierat enligt ISO14001:2015. SAS rapporterar årligen enligt EU ETS, CH ETS, UK ETS och CORSIA.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

För att säkerställa att SAS följer nationella och internationella lagar och regler görs ständiga förbättringar av hållbarhetsarbetet. SAS mäter bland annat sin klimateffektivitet genom att mäta totala och relativa koldioxidutsläpp. Den långsiktiga minskningen av utsläpp drivs av förnyelsen av flygplansflottan, löpande effektiviseringsarbete och ökad inblandning av hållbart flygbränsle.

4.2 Mänskliga rättigheter

SAS är en stor köpare av produkter och tjänster från ett stort antal leverantörer och underleverantörer. SAS tar bestämt ställning för FN:s Global Compact, och kräver därför att alla leverantörer och underleverantörer delar SAS uppfattning om exempelvis mänskliga rättigheter genom gedigna marknadsbaserade anställningsvillkor och rätt att organisera sig i fackföreningar (föreningsfrihet). SAS-koncernens personalpolicy kräver uttryckligen att mänskliga rättigheter följs som ett grundkrav.

5. LEGALA OCH POLITISKA RISKER 5.1 Politiska och regulatoriska risker

SAS verkar på en global marknad och är exponerat för olika typer av politiska och regulatoriska beslut, som kan ha en betydande påverkan på SAS verksamhet och ekonomi, både positivt och negativt. SAS följer noga den politiska och regulatoriska utvecklingen på de marknader där företaget är verksamt. Genom aktiv dialog med beslutsfattare inom politik, myndigheter och organisationer, arbetar SAS för att påverka den utveckling som bedöms ha en väsentlig påverkan på SAS som företag.

SAS är medlemmar i och arbetar genom nationella och internationella branschorganisationer som har i uppdrag att sköta samhällsbevakning, opinionsbildning och föra fram SAS och flygindustrins position inom relevanta områden.

Strängare regler kring hållbarhet, en större medvetenhet samt ett ökat lagstiftningsskydd för kunderna kan påverka SAS både finansiellt och operationellt. Vidare är sanktioner till följd av geopolitiska spänningar ett område för allt större riskfokus.

5.2 Bedrägerier och andra brott

SAS kan potentiellt utsättas för brott som både kan ha ekonomisk och immateriell inverkan. En stor del av SAS biljettförsäljning sker online via kreditkortsbetalningar, vilket innebär risker för kreditkortsbedrägerier och andra cyberbrott.

SAS analyserar löpande dessa risker och säkerställer att interna kontroller och procedurer finns på plats för att identifiera och förebygga potentiella brott och bedrägerier.

5.3 Legala och försäkringsrisker

SAS flyger och har verksamhet i en mängd olika länder, vilket innebär att SAS måste förhålla sig till ett stort antal lagar och regler. Bredden i SAS verksamhet och den stora mängden avtalsrelationer gör att SAS är, och även framöver potentiellt kan bli, inblandat i rättsprocesser och skiljeförfaranden, antingen som kärande eller som svarande. Per den 31 oktober 2022 var SAS involverat i ett flertal rättsprocesser, varav de viktigaste beskrivs mer ingående på sid 65.

SAS juridiska avdelning säkerställer efterlevnad av relevanta lagar och regler genom utbildningar och interna policyer, processer och regelverk, däribland SAS uppförandekod, "Code of Conduct", som fastställer vilka etiska regler och riktlinjer samtliga medarbetare inom SAS ska följa. SAS övervakar kontinuerligt hur förändringar i lagar och regler påverkar SAS verksamhet. Rutiner och riktlinjer uppdateras löpande. Avtalsrisker i relation till externa parter minimeras genom legal rådgivning och deltagande i avtalsprocesser. SAS har försäkringar för verksamheten och medarbetarna för att skydda sig finansiellt mot oförutsedda händelser och risker.

6. FINANSIELLA RISKER

SAS är exponerat mot olika typer av finansiella risker. All riskhantering sker centralt och i enlighet med av styrelsen fastställd finanspolicy.

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser, räntor och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ger handlingsutrymme att anpassa verksamheten till långsiktigare nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt agera när förändringarna i valutakurser, räntor och bränslepriser ändras på ett fördelaktigt sätt. För mer information se not 25.

6.1 Likviditets-, refinansierings- och finansieringsrisk

Kassaflödet från SAS flygverksamhet har tydliga säsongsvariationer. Eftersom passagerarintäkterna redovisas när SAS eller annat flygbolag utför transporten medför det att säsongsvariationerna påverkar kassaflödet och resultatet olika. SAS har också ett flertal olika utställda finansiella instrument samt 67 flygplan på operationella leasar och 31 flygplan på wet lease-kontrakt som kontinuerligt förfaller.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Målet är att ha en finansiell beredskap på minst 25 % av de fasta kostnaderna (mätt som % likvida medel samt outnyttjade kreditfaciliteter i förhållande till de årliga fasta kostnaderna). SAS gör kontinuerligt en likviditetsprognos som används som underlag för att säkerställa att den finansiella beredskapen hålls samt identifierar refinansieringsbehov. SAS använder banklån, obligationslån, förlagslån, hybridlån samt leasing som finansieringskällor.

SAS för kontinuerligt diskussioner med banker och finansiärer angående refinansiering av SAS låne- och leasingförfall. Affärsmiljön påverkas fortfarande av covid-19-pandemin och den aktuella chapter 11-ansökan som i sin tur kan få en negativ påverkan på likviditetsnivåerna. SAS har säkrat en DIP-finansiering om 700 miljoner USD och den första delen om 350 miljoner USD utnyttjades i september. Återstående 350 miljoner USD kommer att vara tillgängliga när vissa kriterier enligt DIP-låneavtalet är uppfyllda, och förväntas att kunna utnyttjas under det första kvartalet av räkenskapsåret 2023. DIP-finansieringen, tillsammans med likvida medel genererade i den löpande verksamheten, gör det möjligt för SAS att fortsätta verksamheten och uppfylla sina åtaganden under åtminstone de kommande 12 månaderna.

Finansmarknaden och riskaptiten påverkas fortfarande av covid-19, vilket i kombination med de allmänt osäkra marknadsutsikterna påverkar finansieringsrisken negativt. Likaså har chapter 11-ansökan påverkat SAS förmåga att refinansiera och finansiera sig själv negativt. Tillgång till vissa finansieringskällor som påverkades av chapter 11-ansökan kommer att förbli stängda för SAS, medan tillgången till andra finansieringskällor väntas förbättras efter att chapter 11-processen har

genomförts på ett framgångsrikt sätt. Under sökandet efter refinansiering eller finansiering kommer SAS att föra en dialog med flera finansiärer i syfte att erhålla de bästa avtalsvillkoren.

6.2 Valutakurser

Transaktionsrisker uppkommer vid valutakursförändringar som påverkar storleken på kommersiella intäkter och kostnader och därmed SAS rörelseresultat. SAS är till följd av att flygplanen och flygbränsle prissätts i USD samt den internationella verksamheten väsentligt exponerat mot ett flertal valutors kursutveckling. USD är SAS största underskottsvaluta och NOK är SAS största överskottsvaluta. Införandet av IFRS16 2019 har skapat en väsentlig volatilitet i både rörelseresultat och balansräkning.

Valutaexponeringen hanteras genom att löpande kurssäkra 40–80 % av SAS över- och underskottsvalutor baserat på en 12 månaders rullande likviditetsprognos. Per 31 oktober 2022 hade SAS säkrat 40 % av det förväntade USD-underskottet i kassaflödet med terminer och valutaoptioner. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 40 %. För att förhindra resultatmässiga omvärderingseffekter avseende finansiella tillgångar och skulder sker säkring främst genom valutaterminer. Lån som SAS har i USD är säkrade i förhållande till SEK för att minska valutarisken på låneportföljen. Som en följd av chapter 11-ansökan har SAS för tillfället en begränsad möjlighet att söka motparter för valutasäkring.

Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 579 MSEK samt en negativ påverkan på rörelsekostnaderna om 878 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 299 MSEK. Finansnettot påverkades negativt av valuta om 3 103 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 3 402 MSEK på resultatet före skatt.

VALUTAFÖRDELNING SAS 2021/2022

Intäkter Kostnader Netto

RESULTATEFFEKT FÖR PROGNOSTISERADE VALUTAEXPONERINGAR (EXKL. HEDGAR) NETTO 2021/2022:

SAS totalt	MSEK
1 % försvagning av SEK mot USD	~-100
1 % försvagning av SEK mot NOK	~50
1 % försvagning av SEK mot DKK	~5
1 % försvagning av SEK mot EUR	~-5
1 % försvagning av SEK mot GBP	~5
1 % försvagning av SEK mot GBP

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Valutarisk vid flygplansinvesteringar

För att begränsa valutarisken för flygplan som SAS har på order kan SAS säkra delar av ordervärdet, vilket sker genom valutaterminer. Vid leverans under leasingavtal, både operationella leasingavtal samt JOLCOfinansieringar (japanska leasingavtal med köpoption), avslutas eventuella valutaterminer. SAS har valutasäkrat en andel av kvarvarande flyg (två) av flygplansordern på åtta Airbus A350.

6.3 Räntor

Flygindustrin är kapitalintensiv och SAS hade på balansdagen 22 550 (16 860) MSEK i räntebärande skulder (exklusive leasingskulder), vilket gör SAS exponerat för ränteförändringar.

Trots stigande marknadsräntor i spåren av den ökande inflationen har effekten på SAS finansiella situation varit begränsad. En stor andel av SAS skulder löper med fast ränta. Däremot har den stora DIPfinansieringen rörlig ränta, vilket ökar SAS exponering mot stigande räntor väsentligt. Likaså medför de stigande räntorna en ökad press på de pågående leasingförhandlingarna, eftersom finansieringskostnaderna ökar för leasinggivarna.

SAS finanspolicy reglerar proportionen mellan rörlig och fast ränta och målsättningen är att den finansiella bruttoskulden ska ha en bindningstid på 3 år, med ett tillåtet intervall mellan 1–5 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden på den finansiella bruttoskulden inklusive hybridobligationerna var 2,1 (3,2) år i oktober 2022.

6.4 Flygbränslepris och utsläppsrätter Flygbränslepriser

Flygbränslekostnaderna är SAS största enskilda kostnadspost och utgjorde under 2021/2022 omkring 24 % (12 %) av SAS rörelsekostnader (inklusive leasing och avskrivningar). SAS säkrar normalt flygbränslekostnaderna för att motverka kortsiktiga negativa svängningar.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer.

Policyn medger också säkring upp till 50 % av förväntade volymer för perioden 13 till 18 månader. Givet de rådande osäkra och volatila marknadsförhållandena så har SAS tillfälligt justerat finanspolicyn gällande hedgegrad av flygbränsle.

Undantaget gäller fram till slutet av 2022/2023 och medger en hedge på 0–80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer.

För de kommande 12 månaderna har SAS säkrat 0 % av bränsleförbrukningen. Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs normalt genom swapkontrakt och optioner.

Marknadspriset på flygbränsle var under 2021/2022 uttryckt i ett vägt genomsnitt 185 % högre än föregående år. Flygbränslepriserna var i början av räkenskapsåret omkring 700 USD/ton, men steg väsentligt från februari på grund av kriget i Ukraina och sanktionerna mot rysk olja. Marknadspriset på flygbränsle förblev högt under resten av året, i genomsnitt 1 200 USD/ton.

Det högre flygbränslepriset medförde att flygbränslekostnaderna, valuta- och volymjusterat, ökade med 1 865 MSEK eller 79 % av de totala flygbränslekostnaderna jämfört med föregående år. Effekten av hedgar var positiva om 76 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år.

KÄNSLIGHETSMATRIS FLYGBRÄNSLEKOSTNAD NOVEMBER 2022–OKTOBER 2023, MDR SEK¹

	Växelkurs SEK/USD
Marknadspris	9,5	10,0	10,5	11,0	11,5
700 USD/ton	7,7	8,1	8,5	8,9	9,3
800 USD/ton	8,6	9,1	9,5	10,0	10,4
900 USD/ton	9,5	10,0	10,5	11,0	11,5
1 000 USD/ton	10,4	11,0	11,5	12,1	12,6
1 100 USD/ton	11,3	11,9	12,5	13,1	13,7

1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle vid räkenskapsårets utgång. Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Dessa effekter redovisas under "Övrigt" i "Övriga rörelsekostnader", se not 4, eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat.

Utsläppsrätter

Under 2021/2022 uppgick SAS kostnader för utsläppsrätter i det europeiska utsläppshandelssystemet (EU-ETS) till +307 (0) MSEK till följd av en omvärdering av reserv.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

6.5 Motpartsförluster

SAS är exponerat för motpartsförluster genom krediter, leasingavtal och garantier mot externa parter. Exponeringen regleras via SAS Finanspolicy. Inga betydande motpartsförluster påverkade SAS under räkenskapsåret. Nedskrivning av kundfordringar och återvunna kundfordringar, netto, samt nedskrivning av övriga kortfristiga fordringar har påverkat resultatet under 2021/2022 med 10 (10) MSEK.

SAS finanspolicy reglerar hur och på vilket sätt SAS ska agera för att minska risken för motpartsförluster. SAS likvida medel placeras i instrument med god likviditet eller kort löptid med kreditvärdighet om lägst A3/P1 enligt kreditvärderingsinstitutet Moody's, alternativt A-/K1 enligt Standard & Poor's.

7. IT

7.1 Driftsäkerhet och tillförlitlighet

SAS är alltmer beroende av sina och dess underleverantörers och partners informationstekniska system och rutiner för effektiv och säker drift av verksamheten. Dessa system är vanligtvis sårbara för och kan störas eller skadas av bland annat interna fel, sabotage, cyberrelaterat bedrägeri, datorvirus, programvarufel, fysiska skador eller andra händelser utanför SAS eller dess underleverantörers kontroll. Till exempel kan störningar bero på konfigurationsfel under uppgraderingar eller underhåll och driftsstörningar av system efter uppgraderingar av applikationer.

SAS är även beroende av IT och säkra informationsflöden inom alla delar av verksamheten och genom tydliga processer och löpande uppdateringar tryggar SAS informationens konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Detta regleras genom ett flertal policyer och säkerhetslösningar. Stabiliteten har förbättrats med fokus på kortare handläggningstid genom en moderniserad infrastruktur, förbättrade processer och snabbare utveckling.

7.2 IT-säkerhet

SAS, likt många andra företag, utsätts för olika typer av attacker på IT-system. Cyberbrott, såsom utpressningstrojanattacker och cyberspionage ökar i hela världen. SAS förmåga att identifiera och förhindra cyberbrott förbättras ständigt genom automatiserade verktyg och bättre processer. SAS Security Operation Center (SOC) övervakar och hanterar aktivt eventuella identifierade cyberbrottsförsök mot SAS IT-system dygnet runt. Regelbunden utbildning och obligatoriska kurser för alla SAS medarbetare förbättrar det egna uppträdandet i känsliga IT-miljöer och skapar en enad front som bidrar till att känna igen misstänkta cyberaktiviteter. Det har gjorts investeringar i verktyg för hantering av IT-risker, förbättrat BOT-skydd och IT-säkerhetsspecialister.

8. ÖVRIGA HÄNDELSER

8.1 Extraordinära händelser

Flygbolag påverkas av extraordinära händelser i världen såsom naturkatastrofer, terrorattacker, konflikter och epidemier.

Effekterna från covid-19-pandemin har gradvis minskat under 2021/2022. De har i stället ersatts av den ryska invasionen av Ukraina och effekterna från den på världsekonomin i form av ökade bränslepriser och en bred inflation. Kostnadseffektiviseringar kommer att förbli i fokus för att bemöta de osäkra framtidsutsikterna.

8.2 Varumärke och omdöme

SAS bevakar kontinuerligt hur förtroendet för SAS och industrin utvecklas och arbetar strategiskt för att stärka SAS varumärke och omdöme. SAS har fastställda media- och informationspolicyer som syftar till att all information om SAS är korrekt och återges korrekt. Sprids felaktiga rykten om SAS eller om information återges felaktigt, strävar SAS efter att följa upp och korrigera felaktigheterna för att minimera eventuella negativa effekter på SAS generella omdöme och ställning på marknaden.

Åren med covid-19 är på väg bort, men det råder en fortsatt geopolitisk osäkerhet med direkta effekter på SAS. Nya strategier för kommunikation och varumärkesprofilering ska därför införas. Både interna och externa utmaningar finns kvar och måste hanteras på ett klokt sätt. SAS har implementerat en ny varumärkesplattform för att säkerställa att insatser grundas på varumärket. För att säkra en stark varumärkestillväxt ska tillitsmarginaler byggas upp inför potentiella framtida kriser och negativ publicitet. Ett internt råd har bildats för att stödja ett starkt varumärkesinnehåll och säkra ett konsekvent varumärke i hela SAS.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

BERÄTTELSE UTDELNING, VINSTDISPOSITION OCH UTSIKTER

UTDELNING

Styrelsen föreslår till årsstämman 2023 att utdelning till SAS AB:s stamaktieägare ej lämnas för räkenskapsåret 2021/2022.

VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderföretaget:

	SEK
Hybridobligationer	7 615 000 019
Överkursfond/Balanserade vinstmedel	6 640 366 004
Årets resultat	-2 708 547 368
Fritt eget kapital, 31 oktober 2022	11 546 818 655

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

SEK
11 546 818 655
11 546 818 655

1) Varav hybridobligationer 7 615 000 019 SEK.

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER 31 OKTOBER 2022

Den 13 januari slutfördes förhandlingarna med leasegivarna där totalt överenskommelser med 15 leasegivare om 59 flygplan har förhandlats.
SAS strävar för närvarande efter att slutföra domstolsprocessen i USA under andra halvåret 2023. Genomförandet därav kommer sannolikt att innefatta ytterligare juridiska förfaranden i andra jurisdiktioner än USA. Till följd därav är det inte säkert att SAS AB:s aktieägare kommer att få någon ersättning i förfarandet. SAS förväntar sig att verksamheten inte kommer att påverkas av sådana juridiska förfaranden samt att SAS kommer att fortsätta tillhandahålla sina tjänster för kunderna som vanligt.

ÅTERHÄMTNING AV EFTERFRÅGAN OCH KONKURRENSFÖRHÅLLANDEN PÅ MARKNADEN

Utbrottet av covid-19-pandemin har inneburit de största utmaningarna för flygbranschen någonsin. Efterfrågan på flygresor minskade kraftigt och återhämtningen har sedan pandemins utbrott gått långsammare än förväntat. Dessutom har återhämtningen påverkats negativt av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 och konsekvenserna därav.

Den nuvarande bedömningen är att efterfrågan på flygresor från SAS, sett till passagerarantal, kommer att ha återhämtat sig till cirka 90 procent av nivåerna före covid-19-pandemin vid utgången av det första halvåret av räkenskapsåret 2022/2023.

SAS förväntar sig att efterfrågan på kortdistansflyg för fritidsresor kommer att återgå till nivåerna före covid-19-pandemin under räkenskapsåret 2023/2024, medan efterfrågan på kortdistansflyg för affärsresor förväntas plana ut på cirka 80 procent av nivåerna före covid-19-pandemin. På samma sätt förväntas efterfrågan på långdistansflyg för fritidsresor återhämta sig snabbare än långdistansflyg för affärsresor.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Den skandinaviska marknaden för flygresor kan delas in i tre kundsegment: 1. kunder som i första hand fokuserar på priset på erbjudandet, 2. kunder som vill ha ett högkvalitativt erbjudande men som är priskänsliga och 3. kunder som anser att kvaliteten på erbjudandet är av högt värde. Utifrån denna uppdelning har SAS historiskt främst verkat Förvaltningsberättelse Bolagsstyrningsrapport

i det tredje segmentet ("premiumsegmentet"). De senaste åren har premiumsegmentets andel av den totala marknaden minskat och SAS bedömer att denna trend kommer att fortsätta under de kommande åren.

Däremot har de andra två lågprissegmenten uppvisat en mer positiv utveckling, drivet av att flera lågprisbolag har expanderat på den skandinaviska marknaden. Denna utveckling började före covid-19-pandemin och förväntas fortsätta. Detta innebär att konkurrensen på den skandinaviska marknaden har ökat och att SAS behöver minska sin enhetskostnad (Eng. cost per available seat kilometer – "CASK"), justerat för förändringar i bränslepriset, för att vara konkurrenskraftigt.

FINANSIELLA PROGNOSER

SAS förväntar sig att intäkterna kommer att uppgå till cirka 40 miljarder SEK under räkenskapsåret 2022/2023 samt återgå till nivåerna före covid-19 pandemin under räkenskapsåret 2024/2025. Under räkenskapsåret 2025/2026 förväntas intäkterna uppgå till cirka 49 miljarder SEK.

Vidare förväntar sig SAS att resultat före skatt, exklusive vinster eller förluster relaterade till chapter 11-processens slutförande för räkenskapsåret 2022/2023 kommer att uppgå till en förlust på cirka 4–5 miljarder SEK. Bolaget förväntar sig att nå positivt resultat före skatt (EBT) under räkenskapsåret 2023/2024 som ökar till cirka 3–4 miljarder SEK under räkenskapsåret 2025/2026, motsvarande en EBT-marginal på cirka 6-8 procent då SAS FORWARDplanen förväntas ha implementerats fullt ut.

Under räkenskapsåret 2022/2023 förväntas skulder eller skuldliknande poster om 20 miljarder SEK konverteras eller minskas genom chapter 11-processen. Under förutsättning att SAS FORWARD-planen genomförs framgångsrikt förväntar sig SAS att uppnå en stark finansiell ställning och Bolaget har som målsättning att vara nästintill nettoskuldfritt vid utgången av räkenskapsåret 2025/2026.

SAS förväntar sig också att uppnå en likviditetsnivå (likvida medel delat med intäkter (rullande 12 månader)) som överstiger 15 procent vid utgången av räkenskapsåret 2022/2023 som ökar till 25–30 procent vid utgången av räkenskapsåret 2024/2025 och därefter.

Den finansiella information som anges ovan utgör ingen garanti för framtida resultat. Även om den finansiella informationen återspeglar SAS nuvarande bedömningar och förväntningar är den föremål för väsentliga osäkerheter och faktorer, såsom bränslepriser, valutakurser, inflation, återhämtning av efterfrågan, instabilitet i leverantörskedjan, vilka kan resultera i att det faktiska utfallet skiljer sig väsentligt från den finansiella informationen ovan. Den finansiella informationen förutsätter att SAS FORWARD-planen fortskrider och genomförs framgångsrikt samt att återhämtningen av efterfrågan utvecklas i linje med de förväntningar som beskrivs ovan. Vidare är den finansiella informationen baserad på följande antaganden vad gäller valutakurser: en växelkurs om 10,67 SEK/USD till och med utgången av räkenskapsåret 2022/2023, 9,20 SEK/USD för räkenskapsåret 2023/2024 och 8,75 SEK/USD för räkenskapsåret 2024/2025 och därefter; samt följande antagande vad gäller bränslepris: 1 140 USD/ton som gradvis sjunker till utgången av räkenskapsåret 2024/2025 och antas uppgå till 676 USD/ton under räkenskapsåret 2025/2026 och därefter. Samtliga siffror presenteras på konsoliderad basis för SAS-koncernen.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

SAS ÄGARE OCH AKTIE

SAS har löpande dialog med kapitalmarknaden rörande frågor som rör SAS koncernens utveckling, strategiska position och tillväxtmöjligheter. Inga större förändringar har genomförts i ägarstyrningsprinciperna under 2021/2022. Operationellt har det varit ett utmanande år för flygindustrin. Bland annat kvarvarande effekter från Covid-19 pandemin samt det geopolitiska läget i Östeuropa har haft en negativ påverkan på resultatet. SAS stamaktie hade

en negativ utveckling och aktien sjönk med 55 % under räkenskapsåret.

ÄGANDE OCH KONTROLL SAMT AKTIESLAG

I SAS AB kan tre slags aktier ges ut: stamaktier, förlagsaktier och aktier av serie C. Till följd av genomförandet av SAS rekapitaliseringsplan 2020 fanns per den 31 oktober 2022: 7 266 039 292 miljoner stamaktier utfärdade med kvotvärde om cirka 1,19 SEK, vilket utgör ett registrerat aktiekapital på 8 649 529 469 SEK.

VIKTIGA REGELVERK SOM SAS TILLÄMPAR

Externa regler:
Svensk lagstiftning, EU-förordningar och andra länders lagstiftningar där SAS har verksamhet

Denna bolagsstyrningsrapport avseende räkenskapsåret 2021/2022 har upprättats enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).

SAS AB, som är moderföretag för verksamheten inom SAS, är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. SAS AB är sedan juli 2001 noterat på NASDAQ Nordic i Stockholm med sekundärnoteringar

Svensk kod för bolagsstyrning (Koden)
NASDAQ Nordic i Stockholm och Köpenhamn samt Oslo börs regelverk för emittenter
Marknadsmissbruksförordningen

MODERFÖRETAGET

i Köpenhamn och Oslo.

Rekommendationer utgivna av relevanta svenska och internationella organisationer
Flygsäkerhetsföreskrifter och certifieringar – Redovisningsregler
Interna regler:
Bolagsordningen¹
Informationspolicy
Styrelsens arbetsordning
Styrelsens instruktioner till vd
Code of Conduct¹
Insiderpolicy

Den 23 september 2022 ålade Nasdaq Stockholms och Nasdaq Köpenhamns disciplinnämnder SAS ett vite som ett resultat av företagets informationshantering i samband med utbrottet av SAS pilotstrejk den 4 juli 2022. SAS publicerade ett regulatoriskt pressmeddelande angående strejken så snart det var möjligt, men på grund av tekniska skäl publicerades pressmeddelandet ett fåtal minuter efter att nyheten nådde reportrarna utanför lokalen där medlingen ägde rum.

1) Finns tillgängliga för nedladdning på www.sasgroup.net

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Det finns inte några utfärdade eller utestående SAS BOLAGSSTYRNINGSSTRUKTUR förlagsaktier eller aktier av serie C. Stamaktier och förlagsaktier berättigar vardera till en röst. Aktier av serie C berättigar vardera till en tiondels röst.

Förlagsaktierna ger aktieinnehavarna rätt att delta i och rösta på bolagets stämmor. Förlagsaktier ger inte aktieinnehavarna rätt till utdelning eller att delta i fondemission. Skulle förlagsaktier inlösas eller bolaget upplösas och bolagets tillgångar utskiftas erhåller innehavare av förlagsaktier lika del i bolagets tillgångar som stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar förlagsaktiers kvotvärde uppräknat från första dagen för registrering av förlagsaktie till och med dagen för utbetalning av inlösenbeloppet eller utskiftning med en räntefaktor motsvarande STIBOR 90 dagar med tillägg av två procentenheter. Läs mer om förlagsaktier i not 21. Aktiekursutvecklingen för stamaktierna framgår på sid 20. Styrelsen har den 29 november 2021, med stöd av årsstämmans bemyndigande, beslutat om emission av teckningsoptioner av serie 2021/2041 med rätt att teckna sammanlagt 3 633 019 647 förlagsaktier (motsvarande cirka 50 procent av det utestående antalet aktier och röster i SAS AB).

kvotvärde. Bolagets styrelse äger besluta om minskning av aktiekapital genom inlösen av samtliga aktier av serie C. Vid beslut om inlösen skall innehavare av aktier av serie C vara skyldig att låta lösa in sina samtliga aktier av serie C för ett belopp som motsvarar kvotvärdet. Utbetalning av inlösenbeloppet skall ske snarast. Aktie av serie C, som innehas av bolaget självt skall, på begäran av styrelsen, kunna omvandlas till stamaktie. Omvandlingen skall därefter utan dröjsmål anmälas för registrering hos Bolagsverket och är verkställd när den registreras i aktiebolagsregistret samt antecknats i avstämningsregistret.

SKYDDET AV SAS LUFTFARTSRÄTTIGHETER I BOLAGSORDNINGEN

Av luftfartspolitiska skäl har det i SAS bolagsordning införts dels en möjlighet till tvångsinlösen av stamaktier genom nedsättning av aktiekapitalet, dels, såvitt inlösen inte är möjlig eller bedöms som otillräcklig, en möjlighet till utgivande av förlagsaktier för teckning med stöd av utgivna teckningsoptioner.

NÄR TRAFIKRÄTTIGHETERNA HOTAS KAN SAS • Tvångsinlösa stamaktier • Utge förlagsaktier

En förutsättning för dessa åtgärder är att bolagets styrelse bedömer att det föreligger ett direkt hot mot bolagets eller dotterföretags trafikrättigheter för luftfart genom att bolaget eller dess dotterföretag bryter eller riskerar att bryta mot bestämmelser om ägande och kontroll i bilaterala luftfartsavtal eller i lag eller förordning rörande tillstånd för lufttrafik inom EU/EES. Av luftfartspolitiska skäl har det i bolagets bolagsordning också införts vissa lämplighets- och behörighetskrav på styrelseledamöter så att styrelsen vid var tid ska ha den sammansättning som kan krävas för att bolaget och dess dotterföretag ska kunna bibehålla sina trafikrättigheter för luftfart, innefattande krav på medborgarskap, bosättningsort och kunskap och erfarenhet av de samhälls-, affärs- och kulturförhållanden som råder i de skandinaviska länderna.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Utöver dessa krav och bolagsordningens föreskrifter, finns inga begränsningar eller röstregler om tillsättandet eller entledigandet av ledamöter till styrelsen.

Tvångsinlösen

Om styrelsen bedömer att ett direkt hot föreligger mot trafikrättigheterna kan den fatta beslut att tvångsinlösa ett tillräckligt antal stamaktier som inte innehas av aktieägare med hemvist i Danmark, Norge eller Sverige samt av stamaktier som kontrolleras, direkt eller indirekt, av en person eller ett företag utanför dessa tre länder, så att fortsatt skandinaviskt ägande och kontroll säkerställs. I första hand ska sådan tvångsinlösen ske av stamaktier som ägs eller kontrolleras av någon person eller företag utanför EU/EES. Innan inlösen sker, ska aktieägarna ges möjlighet att avyttra sina stamaktier frivilligt inom viss föreskriven tid. Inlösen sker sedan utan återbetalning till aktieägaren eftersom minskningen ska överföras till bolagets reservfond.

Förlagsaktier

Skulle åtgärden att inlösa stamaktier av styrelsen inte bedömas som möjlig eller tillräcklig, kan förlagsaktier motsvarande cirka 50 procent av det utestående antalet aktier och röster i SAS AB ges ut med stöd av teckningsoptioner som givits ut i syfte att säkerställa fortsatt skandinaviskt ägande och kontroll. Utgivandet av förlagsaktier får dock endast ske efter godkännande på bolagsstämma genom beslut som biträtts av minst hälften av de på stämman avgivna rösterna. Nyteckning av förlagsaktier med stöd av utgivna teckningsoptioner ska endast ske i sådan utsträckning att ovan nämnt hot enligt styrelsens bedömning undanröjs. Utgivna förlagsaktier ska genom styrelsens försorg inlösas så snart ovan beskrivna hot inte längre föreligger.

ÄGANDE OCH KONTROLL

SAS AB hade per den 31 oktober 2022 totalt 271 729 aktieägare. De största aktieägarna är den svenska och danska staten som tillsammans representerade 43,6 % av rösterna. Mer information om aktien och ägarstrukturen finns på sid 19 och 20 i SAS årsredovisning 2021/2022.

Det finns inga begränsningar avseende aktieägares rösträtt vid bolagets stämmor i bolagsordningen utan aktieägare får, i enlighet med aktiebolagslagen, rösta för det fulla antal röster som denne äger eller företräder genom fullmakt. Det finns inte heller några särskilda ordningar, till exempel pensionsstiftelser eller dylikt, varigenom bolagets eller koncernens anställda äger aktier för vilka rösträtten har begränsats. SAS AB har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare som skulle begränsa aktieägares möjlighet att rösta vid en bolagsstämma eller rätten att fritt överlåta sådana aktier.

REKAPITALISERINGSPLANENS EFFEKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGEN

SAS rekapitaliseringsplan 2020 har genomförts baserat på Europeiska kommissionens godkännande i enlighet med gällande statsstödsregler. Godkännandet innefattar krav som återfinns i det tillfälliga regelverket för statliga stödåtgärder med anledning av covid-19 vilket innefattar, bland annat, ett förbud mot utdelningar, en begränsning för SAS att genomföra företagsförvärv samt krav på oförändrad ersättning till ledande befattningshavare. Dessa krav kommer att lättas när stödet återbetalas.1

Effekter av förändring i majoritetsägande eller kontroll av bolaget

I ett antal avtal i SAS har motparterna rätt att säga upp avtalen vid förändring av majoritetsägandet eller kontrollen av bolaget.

SAS FORWARD OCH CHAPTER 11

Den 5 juli 2022 ansökte ett antal bolag i SAS-gruppen, inklusive SAS AB om att inleda ett frivilligt chapter 11-förfarande i USA i syfte att genomföra viktiga delar av bolagets transformationsplan, SAS FORWARD. Chapter 11 är en rättsprocess för finansiell rekonstruktion som genomförs under tillsyn av amerikansk federal domstol. Under processens gång behåller styrelse och bolagets ledning sitt ansvar och sina befogenheter för bolagets drift. Beslut och åtgärder som vidtas utanför ordinarie verksamhet måste dock underställas domstolen för godkännande.

För ytterligare information om chapter 11-förfarandet och SAS FORWARD, se sidan 11 samt 58.

HÅLLBARHET

Hela styrelsen är engagerad i hållbarhetsarbetet inom SAS, ett resultat är de prioriterade områden i väsentlighetsanalysen som har genomförts under året.

Det finns specifik hållbarhetskompetens för flygindustrin i styrelsen, med särskilt fokus på flygplan och fossilfritt bränsle. Det finns även strategisk kompetens för hållbarhet inom såväl process, struktur som forskning och utveckling.

1) Kraven enligt Europeiska kommissionens beslut om godkännande beskrivs närmare på sidorna 63-64 i det prospekt som SAS offentliggjorde i anledning av rekapitaliseringsplanen den 30 september 2020.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

A. VALBEREDNINGEN

Valberedningen representerar SAS aktieägare och utses av årsstämman med uppgift att bereda stämmans beslut i val och arvodesfrågor samt procedurfrågor för nästkommande valberedning. I samband med årsstämman 2022 antogs en instruktion till valberedningen.

Valberedningen har till uppgift att lämna förslag avseende val av ordförande vid årsstämma, antalet styrelseledamöter och arvodet till styrelsen, uppdelat mellan ordförande, vice ordförande, övriga ledamöter och eventuell ersättning för arbete i styrelseutskotten, val av styrelseledamöter och styrelseordförande, val av revisor, arvode till bolagets revisor och valberedning inför nästa årsstämma.

VALBEREDNING, FEM PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN (AVSER PERIODEN 17 MARS 2022 TILL 31 JANUARI 2023)

Ledamot	Representant för Röster, %	Röster, % 31 oktober 2022
Åsa Mitsell, ordförande	Näringsdepartementet för svenska staten	21,80
Adrian Lübbert	Danska Finansministeriet för danska staten	21,80
	Jacob Wallenberg Wallenberg Investments AB	3,42
Gerald Engström	Gerald Engström och Färna Invest AB	0,83
Carsten Dilling	Styrelseordförande	0

Av valberedningen bearbetade frågor

Sedan årsstämman 2022 har valberedningen utvärderat styrelsens arbete, kompetens och sammansättning. Valberedningen tillämpar Kodens punkt 4.1 som mångfaldspolicy, det vill säga att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördelning ska

eftersträvas. Hållbarhetskompetens ingår som utvärderingskriterium av kandidater till nyval i styrelsen. Styrelseordföranden ingår sedan årsstämman 2018 i valberedningen. Resultatet av styrelsens utvärdering av styrelsearbetet hålls tillgängligt för valberedningen.

Minst ett möte med styrelsen och koncernchefen genomförs innan valberedningen lämnar sitt förslag till årsstämman.

Valberedningens förslag offentliggörs i kallelsen till årsstämman, på bolagets hemsida och vid årsstämman. Ledamöterna har inte av SAS erhållit arvode eller andra ersättningar för sitt arbete i valberedningen.

Valberedningen kan belasta SAS med skäliga kostnader för rekryteringskonsulter eller andra externa kostnader som erfordras för att valberedningen ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

B. REVISORER

Revisorer utses av årsstämman med uppgiften att granska bolagets finansiella rapportering samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Val av revisor genomfördes vid årsstämman 2022, då KPMG valdes till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2023. Huvudansvarig revisor är Tomas Gerhardsson.

Den huvudansvariga revisorn har vid två tillfällen för räkenskapsåret 2021/2022 träffat styrelsen och presenterat upplägget för revisionsarbetet och redovisat sina iakttagelser från revisionen.

Revisorn har också träffat revisionsutskottet vid nio tillfällen. Styrelsen har under räkenskapsåret vid ett tillfälle träffat bolagets revisor utan närvaro av vd eller annan person från bolagsledningen.

KPMG avger revisionsberättelse avseende SAS AB, koncernen och en övervägande majoritet av dotterföretagen. Under året har KPMG utöver revisionsarbetet utfört tjänster för bolag i SAS avseende rådgivning inom områden som är förknippade med revisionen enligt tabellen nedan. För information om arvoden till revisorn under 2021/2022, se not 35.

Arvoden till revisorer	MSEK
Revisionsuppdrag	8
Övriga lagstadgade uppdrag	0
Skatterådgivning	-
Övrigt	1
Totalt	9

C. BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är SAS högsta beslutande organ. På bolagsstämman i SAS AB motsvarar en stamaktie en röst utan begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Bolagsstämma kan avhållas i Stockholm, Solna eller Sigtuna. Kallelse till årsstämma utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelsen utfärdas genom annons i dagstidning i Sverige, i Post- och Inrikes Tidningar i Sverige, offentliggörande i pressmeddelande och publicering på bolagets hemsida. SAS skickar också kallelsen med e-post till de aktieägare som begär det via bolagets hemsida www.sasgroup.net.

Under räkenskapsåret 2021/2022 kallade styrelsen till årsstämman den 17 mars 2022.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Per 31 oktober 2022 fanns inga av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Styrelsen hade per den 31 oktober 2021 ett av bolagsstämman lämnat bemyndigande att besluta om emission av teckningsoptioner med rätt att teckna förlagsaktier, vilket styrelsen utnyttjade den 29 november 2021.

BESLUT FRÅN ÅRSSTÄMMAN 17 MARS 2022

Fastställande av resultat- och balansräkningen, samt koncernredovisningen och koncernbalansräkningen.
Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och vd.
Tillsättande av styrelseledamöter, styrelseordförande, revisor och valberedning, samt beslut om valberedningens instruktion.
Årsstämman beslutade att arvoden för tiden intill slutet av nästa årsstämma ska vara oförändrade i förhållande till föregående år. Arvode ska därför utgå med 630 000 svenska kronor till styrelsens ordförande och, i förekommande fall, 420 000 svenska kronor till styrelsens vice ordförande, samt 320 000 svenska kronor till respektive övrig bolagsstämmovald styrelseledamot och ordinarie arbetstagarledamot. Varje suppleant till ordinarie arbetstagarledamöter arvoderas med ett mötesarvode om 5 000 svenska kronor för varje styrelsemöte som de deltar i. I tillägg till dessa ersättningar, utgår ersättning för arbete i styrelsens ersättningsutskott med 80 000 svenska kronor till ersättningsutskottets ordförande och med 27 000 svenska kronor till envar av ersättningsutskottets övriga ledamöter samt för arbete i styrelsens revisionsutskott med 100 000 svenska kronor till revisionsutskottets ordförande och med 50 000 svenska kronor till envar av revisionsutskottets övriga ledamöter.
Årsstämman beslutade att ingen utdelning för räkenskapsåret 1 nov 2020 – 31 okt 2021 ska utgå till aktieägarna.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens rapport avseende ersättning till ledande befattningshavare.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag om ändring av bolagsordningen.
Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av teckningsoptioner med rätt att teckna förlagsaktier
Årsstämman beslutade att avslå aktieägarförslaget från Thorwald Arvidsson om offentliggörande av förteckning över s.k. gula och blå frikort.
Årsstämman beslutade även att avslå aktieägarförslaget från Thorwald Arvidsson om särskild granskning.

D. STYRELSEN

Styrelsens arbete styrs av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Koden och den av styrelsen årligen fastställda arbetsordningen. Styrelsen är ytterst ansvarig för SAS verksamhet. Det inkluderar även riskhantering, regelefterlevnad samt SAS interna kontroll. Styrelsens ledamöter väljs av årsstämman fram till dess nästa årsstämma hållits. Bolagsordningen anger att styrelsen ska ha sex till åtta bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen har sedan årsstämman 2022 bestått av åtta bolagsstämmovalda ledamöter. Därutöver har styrelsen bestått av tre arbetstagarrepresentanter med vardera två personliga suppleanter.

Arbetstagarrepresentanterna utses av SAS arbetstagargrupper i Danmark, Norge och Sverige enligt lag och särskilt avtal. Suppleanterna deltar vid styrelsens sammanträden om ordinarie ledamot har förfall. Med undantag för arbetstagarrepresentanterna är ingen styrelseledamot anställd i SAS AB eller annat bolag i SAS. De bolagsstämmovalda ledamöterna utses för tiden fram till slutet av nästa årsstämma. Någon regel om längsta tid som ledamot kan ingå i styrelsen finns inte. Styrelseledamöternas erfarenhet och eventuella beroendeförhållanden till bolagets ägare med mera framgår på sid. 87–88.

Vd och andra ledande befattningshavare i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden såsom föredragande och bolagets chefsjurist har varit styrelsens sekreterare.

Ledamöternas medelålder är 56 år och tre av de åtta ledamöterna invalda vid årsstämman 2022 är kvinnor. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter anses av valberedningen vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Samtliga ledamöter anses också

oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare per 31 oktober 2022.

För att effektivisera och fördjupa styrelsens arbete finns två utskott:

Ersättningsutskottet
Revisionsutskottet

Ledamöterna till dessa utskott utses av styrelsen. Huvuduppgiften för utskotten är att förbereda ärenden för styrelsens beslut. Utskotten innebär ingen delegering av styrelsens rättsliga ansvar. Rapportering till styrelsen av frågor som behandlas vid utskottens möten sker antingen skriftligen eller muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde.

Arbetet i respektive utskott följer en skriftlig instruktion och arbetsordning, fastställd av styrelsen. SAS chefsjurist tjänstgör som sekreterare i revisionsutskottet. Protokoll från utskottssammanträdena tillställs samtliga styrelseledamöter. Ersättning för arbete i styrelseutskott fastställs av årsstämman.

NÄRVAROFREKVENS STYRELSEMÖTEN NOVEMBER 2021–OKTOBER 2022

BERÄTTELSE	Namn			29/11 19/12) 26/1 14/22) 21-22/2 3/32) 17/31) 1/4 2)		8/4	20/42) 16/5 2) 30/5			13/6 26/62) 5/72) 14/72) 16/7	17/7	9/82)	25/8 27/10
	Carsten Dilling, ordförande
Förvaltningsberättelse	Lars-Johan Jarnheimer, vice ordförande
Utdelning,	Monica Caneman, ledamot
	Kay Kratky, ledamot
vinstdisposition	Oscar Stege Unger, ledamot
och utsikter	Michael Friisdahl
Bolagsstyrningsrapport	Henriette Hallberg Thygesen, ledamot
	Nina Bjornstad, ledamot
Styrelse	Tommy Nilsson, arbetstagarrepresentant
Koncernledning	Jens Lippestad, arbetstagarrepresentant
	Kim John Christiansen, arbetstagarrepresentant (fr. o. m jan 2022)

Närvarat Ej närvarat

1) Två styrelsemöten, varav ett konstituerande efter årsstämman. 2) Extra styrelsemöte.

STYRELSENS ARBETE 2021/2022

Styrelsens arbete följer en årlig föredragningsplan med särskilda teman och fasta beslutspunkter. Arbetsordningen beskriver fördelningen av styrelsens arbete dels mellan styrelsen och dess utskott, dels mellan styrelsen, dess ordförande och vd. Styrelseordföranden ska genom ett nära samarbete med vd följa verksamhetens utveckling, planera styrelsemöten, ansvara för att övriga ledamöter fortlöpande får högkvalitativ information om koncernens ställning och utveckling samt tillse att styrelsen årligen utvärderar styrelsearbetet och vd:s arbetsinsats.

Arbetsordningen innehåller också bestämmelser som ska säkerställa styrelsens behov av fortlöpande information och ekonomisk rapportering samt instruktioner för verkställande direktören och bolagets styrelseutskott. Arbetsprocessen utvärderas varje år inklusive styrelsearbetet. Styrelseutvärderingen genomförs genom en årlig enkät som sammanställs och sedan diskuteras av styrelsen.

Inom styrelsen utses medlemmarna i de två styrelseutskotten, ersättningsutskottet och revisionsutskottet. Under november 2021 – oktober 2022 höll styrelsen totalt 22 protokollförda styrelsemöten, inklusive ett konstituerande möte.

Vd och andra ledande befattningshavare i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden såsom föredragande och bolagets chefsjurist har varit styrelsens sekreterare.

AVHANDLADE HUVUDFRÅGOR VID STYRELSEMÖTEN

	Q1	Q2	Q3	Q4
	november–januari	februari–april	maj-juli	augusti-oktober
Förvaltningsberättelse Utdelning, vinstdisposition och utsikter Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning	29 november Bokslutet för 2021/2022 med förslag till resultatdisposi tion, externa revisorns avrapportering, prognos för 2022/2023. Revision av SAS Informationspolicy. Finansieringsbeslut avseende flygplansmotorer. Beslut om teckningsoptioner för förlagsaktier. 19 januari Redogörelse för finansiell situation. Uppdatering till styrelsen kring arbetet med ny transformationsplan.	26 januari Fastställelse av års- och hållbarhetsredovisningen för 2020/2021 och resultatdisposition. Fastställande av revisionsplan för 2021/2022. Beslut om rapport avse ende ersättning till ledande befattningshavare. Redo görelse för finansiell status. Genomgång av flygsäker hetsarbete och hållbarhetsarbete, inklusive arbetsskador och sjukfrånvaro. Beslut om att utställa kapitaltäcknings garantier till SAS Connect på Irland. Beslut om aktie ägartillskott till SAS Eurobonus. Beslut om kallelse till årsstämma den 17 mars 2022. 14 februari Beslut om nytt datum för kvartalsrapport. Uppdatering kring ny transformationsplan. 21-22 februari Fastställande av delårsrapporten för första kvartalet 2021/2022. Beslut om lansering av SAS FORWARD. 3 mars Uppdatering kring SAS FORWARD. Beslut avseende leasingavtal för flygplan. 17 mars Redogörelse för finansiell situation. Uppdatering kring SAS FORWARD. Fastställande av styrelsens arbets- och mötesplan för 2022/2023. Vid det andra styrelsemötet efter årsstämman konstituerades styrelsen. 1 april Uppdatering kring SAS FORWARD. 8 april Uppdatering kring SAS FORWARD. 20 april Uppdatering kring SAS FORWARD.	16 maj Redogörelse för finansiell situation. Uppdatering kring SAS FORWARD. Beslut avseende avyttring av tre dotter bolag; Trust Forwarding AS, SAS Cargo Norway AS, SAS Cargo Sweden AB. 30 maj Revisorns avrapportering av översiktlig granskning samt fastställande av delårsrapporten för andra kvartalet 2021/2022. Uppdatering kring SAS FORWARD. 13 juni Redogörelse för finansiell situation. Uppdatering kring SAS FORWARD. Beslut om att utställa kapitaltäck nings-garantier till Gorm Asset Management. 26 juni Redogörelse för finansiell situation. Uppdatering kring SAS FORWARD. 5 juli Beslut om att inleda domstolsprocess i USA genom att ansöka om ett chapter 11-förfarande. Redogörelse för finansiell situation. 14 juli Uppdatering kring SAS FORWARD. Uppdatering kring pilotstrejk. Uppdatering kring chapter 11. Redogörelse för finansiell situation. 16 juli Uppdatering kring SAS FORWARD. Uppdatering kring pilotstrejk. Uppdatering kring chapter 11. Redogörelse för finansiell situation. 17 juli Uppdatering kring SAS FORWARD. Uppdatering kring pilotstrejk. Uppdatering kring chapter 11. Redogörelse för finansiell situation.	9 augusti Beslut om avtal avseende debtor-in-possession(DIP)- finansiering. Redogörelse för finansiell situation. 25 augusti Beslut om avtal avseende wet lease av flygplan för som maren 2023. Fastställande av delårsrapporten för tredje kvartalet 2021/2022. Beslut om godkännande av SAS sanktionspolicy. 27 oktober Uppföljning av riskhantering, regelefterlevnad, intern kontroll och bolagsstyrning. Beslut om finanspolicy. Beslut om tillfällig avvikelse från riskpolicy för kredit gränser. Beslut om godkännande av förlängning av tillfäl lig avvikelse från fuel hedge policy i SAS Finanspolicy. Revidering av styrelsens arbetsordning och vd-instruk tion. Årlig revision av Insiderpolicy.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

E. REVISIONSUTSKOTT

Ansvarsområde

Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottet håller sig informerat om revisionen. Revisionsutskottet svarar för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Kvalitetssäkringen sker genom att utskottet behandlar kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar. Frågor som utskottet behandlar är intern kontroll, regelefterlevnad, osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, finansiella och legala risker, misstänkta oegentligheter samt andra förhållanden som påverkar bolagets finansiella rapportering.

Bolagets externa revisor deltar i alla revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, och biträda vid upprättandet av förslag till årsstämmans beslut om revisorsval och revisionsarvode.

Utnämnande av ledamöter

Styrelsen utser revisionsutskottets ledamöter. Samtliga ledamöter av revisionsutskottet är oberoende i förhållande till SAS, bolagsledningen och aktieägarna i enlighet med Koden. I utskottets sammanträden deltar, utöver utskottssekreteraren och den externa revisorn, SAS CFO och en arbetstagarrepresentant samt, vid behov, representanter från SAS redovisningsenhet.

REVISIONSUTSKOTTETS ARBETE 2021/2022 – NIO PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN

Mötesdatum:			29/11 26/1 21/2 17/3 1/4 30/5 13/6 25/8 27/10
Monica Caneman (ordförande)
Lars-Johan Jarnheimer
Oscar Stege Unger

F. ERSÄTTNINGSUTSKOTT Ansvarsområde

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare med syfte att säkerställa bolagets tillgång till befattningshavare med den kompetens bolaget behöver för bolaget anpassade kostnader. Ersättningsutskottet förbereder förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för godkännande på årsstämman.

Utnämnande av ledamöter

Styrelsen utser ersättningsutskottets ledamöter. Koden anger bland annat att ledamöterna i ersättningsutskottet ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Samtliga ledamöter av ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till SAS och bolagsledningen.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTETS ARBETE 2021/2022 – TVÅ PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN

Mötesdatum:	29/11	29/3
Carsten Dilling
Lars-Johan Jarnheimer
Närvarat Ej närvarat

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman 2021 fastställde uppdaterade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som närmare framgår nedan. Till årsstämman 2023 föreslås inga förändringar av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

Styrelsen föreslår riktlinjer för bestämmande av ersättning till vd och övriga medlemmar av koncernledningen. Riktlinjerna omfattar även eventuell ersättning till styrelseledamöter utöver styrelsearvode. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas efter årsstämman 2023 samt på ändringar i redan avtalade ersättningar som görs därefter. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att SAS kan erbjuda konkurrenskraftig totalersättning, vilket dessa riktlinjer möjliggör. Totalersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

För information om bolagets affärsstrategi, se SAS hemsida (https://www.sasgroup.net/en/strategic-priorities/).

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2021/2022 83

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Koncernledning

Formerna av ersättning m.m.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och ska bestå av följande komponenter: fast lön, eventuell rörlig lön enligt separat överenskommelse, pension och övriga förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.

Fast lön

Den fasta lönen ska bestå av fast årlig kontant lön. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således vara individuell och differentierad.

Rörlig lön

Utöver fast lön kan ledande befattningshavare rapporterande till vd, enligt separat överenskommelse, erhålla rörlig lön vid uppfyllande av beslutade kriterier och mot att befattningshavarens fasta lön fryses för revision under viss period efter det att rörlig lön har utgått. Eventuell rörlig lön ska bestå av årlig rörlig kontant lön och får som högst motsvara 20 % av den fasta årliga lönen. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska kunna mätas under en period om ett år.

Den rörliga lönen ska vara kopplad till ett eller flera förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella, såsom EBT, CASK och PASK, eller ickefinansiella, såsom CO2 utsläpp, flygsäkerhet, medarbetarengagemang och kundnöjdhet. Den rörliga ersättningen ska till mindre än 30 % vara beroende av icke finansiella kriterier. Genom att målen kopplar de ledande befattningshavarnas ersättning till bolagets resultat och hållbarhet främjar de genomförandet av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och konkurrenskraft.

När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön avslutats ska bedömas i vilken utsträckning kriterierna har uppfyllts. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen.

Villkor för rörlig lön ska utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.

Ytterligare rörlig kontantersättning kan utgå vid extraordinära omständigheter, förutsatt att sådana extraordinära arrangemang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå antingen i syfte att rekrytera eller behålla befattningshavare, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande 20 % av den fasta årliga lönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

Pension

För vd ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda och premierna ska inte överstiga 40 % av den fasta årliga lönen. För övriga medlemmar av koncernledningen ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Premierna för avgiftsbestämd pension ska inte överstiga 30 % av den fasta årliga lönen. Rörlig lön ska

vara pensionsgrundande i den mån det följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren (gäller Sverige och avgiftsbestämd pension). I det fallet ska premierna för avgiftsbestämd pension inte överstiga 36 % av den fasta årliga lönen som en följd av pensionsavsättningar för rörlig lön.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, som bl.a. kan omfatta bilförmån, reseförmån och sjukvårdsförsäkring, ska vara marknadsmässiga och endast utgöra en begränsad del av den sammanlagda ersättningen. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 % av den fasta årliga lönen.

Villkor vid uppsägning

För vd och övriga medlemmar av koncernledningen ska uppsägningstiden vara 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida ska en uppsägningstid om maximalt 12 månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst ett års fast lön med full avräkning om befattningshavaren erhåller ersättning från ny anställning eller uppdrag.

Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska baseras på den fasta lönen vid tidpunkten för uppsägningen och uppgå till högst 60 % av den fasta lönen vid tidpunkten för uppsägningen, om inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser, och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 18 månader efter anställningens upphörande.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Arvode till styrelseledamöter

SAS stämmovalda styrelseledamöter ska i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster (inklusive tjänster som utförs genom av styrelseledamot helägt bolag) ska utgå ett marknadsmässigt arvode förutsatt att sådana tjänster bidrar till implementeringen av SAS affärsstrategi och tillvaratagandet av SAS långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Sådant konsultarvode får för respektive styrelseledamot aldrig överstiga det årliga styrelsearvodet.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakter över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till vd ska beslutas inom ramen för godkända principer av styrelsen efter beredning och rekommendation av ersättningsutskottet. Ersättning till övriga ledande befattningshavare ska beslutas av vd inom ramen för fastställda principer och efter avstämning med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte vd eller andra personer i koncernledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

G. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN OCH KONCERNLEDNING

Styrelsen utser vd i SAS AB, som tillika är koncernchef. Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för SAS förvaltning till vd. En instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och vd beslutas årligen av styrelsen som också årligen utvärderar vd:s arbete. I styrelsens instruktioner för vd framgår närmare föreskrifter angående vd:s befogenheter och förpliktelser.

Vd har ett nära samarbete och informationsutbyte med ordföranden samt regelbundna möten avseende SAS verksamhet och utveckling samt för planeringen av styrelsesammanträdena. För att möjliggöra för styrelsen att fortlöpande följa och kontrollera SAS finansiella ställning förser vd styrelsen med månadsrapporter.

Under 2021/2022 bestod koncernledningen av sju medlemmar fram till och med juli 2022 och därefter åtta, inklusive vd. För information om koncernledningens sammansättning och funktioner, se sid. 89–90.

Koncernledningen är inte ett bolagsorgan i svensk aktiebolagsrättslig mening och har som kollegialt ledningsorgan inte något på lag grundat ansvar i förhållande till styrelse och aktieägare. Det är enbart vd som rapporterar till styrelsen. Koncernledningen har normalt protokollförda möten varje vecka. Dessa möten leds av vd, som fattar beslut efter samråd med koncernledningens övriga medlemmar.

SAS övergripande enheter som inte är separata juridiska enheter styrs av koncernledningen, genom respektive enhets representant.

Till grund för koncernledningens styrning och kontroll av verksamheten finns riktlinjer och policyer avseende finansiell styrning och uppföljning, kommunikationsfrågor, HR, juridiska frågor, varumärken, affärsetik samt miljöfrågor.

INTERNREVISION – INTERNKONTROLL

SAS tillämpar COSO, ett internationellt vedertaget ramverk för intern kontroll, för att beskriva och utvärdera koncernens kontrollstruktur.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen involverar styrelsen, bolagsledningen samt personalen och har utformats för att ge en rimlig försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Styrelsen är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. Nedan beskrivs fem områden som gemensamt formar basen för en god kontrollstruktur.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Kontrollmiljö

och innefattar den kultur som SAS kommunicerar och verkar i. Koncernen har som ambition att dess värderingar: pålitlighet, öppenhet, omtanke och värdeskapande ska genomsyra organisationen och den interna kontrollmiljön.

präglas av denna värderingsgrund. SAS Code of Conduct (Uppförandekoden) beskriver önskat förhållningssätt i olika situationer, inklusive en rapportstruktur för avvikelser från önskat förhållningssätt. Information om koncernens styrning finns tillgänglig för samtliga medarbetare på koncernens intranät. Dessa dokument beskriver SAS styrfilosofi, styrmodell, enheterna och bolagens roller och ansvar, ägarkrav, övergripande uppföljning, interna affärsrelationer samt

Bolagsledningen gör varje år en verksamhetsövergripande riskbedömning med utgångspunkt i verksamhetens målsättningar. Riskbedömningen presenteras för revisionsutskottet och följs upp kontinuerligt under året.

Med avseende på den finansiella rapporteringen genomförs årligen en bedömning av väsentliga risker i förhållande till större balans- och resultatposter. Genom bedömningen graderas risker med avseende på den finansiella rapporteringen och kritiska

Vidare genomför SAS internrevision årligen en riskbedömning som ligger till grund för kommande

uppdelning av arbetsuppgifter.

Riskbedömning

områden identifieras.

Samtliga handlingar, såväl internt som externt, ska

Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen

revisionsplanen presenteras för bolagsledningen och revisionsutskottet.

års revisionsplan. Såväl riskbedömningen som

Kontrollaktiviteter

För att hantera risker och säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen utförs kontroller på flera nivåer inom SAS. I SAS ramverk för intern kontroll har dessa nyckelkontroller sammanställts och beskrivits per process. De processer som omfattas av ramverket är generella styrningsprocesser, bokslutsprocessen, intäktsprocessen, inköpsprocessen, löneprocessen, kapitalförvaltningsprocessen samt kontroller relaterade till IT. Ramverket är föremål för en årlig översyn med utgångspunkt i den uppdaterade riskbedömningen rörande risker med avseende på finansiell rapportering. SAS internrevision utförde två revisioner under räkenskapsåret 2021/2022 och avsåg Treasury samt Cyber Security.

Information och kommunikation

SAS ambition är att informations- och kommunikationsvägar avseende den interna kontrollen för den finansiella rapporteringen ska vara kända och ändamålsenliga. På intranätet finns samtliga policyer och riktlinjer inom det finansiella området samlade under 'SAS Group Financial Guide'. SAS redovisningsprinciper och eventuella förändringar kommuniceras alltid genom direktutskick samt genom kontinuerliga möten med ekonomer i enheterna och dotterföretagen.

Samtliga enheter och dotterföretag avger varje månad en verksamhetsrapport, inklusive finansiell status och utveckling. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig finns en

Informationspolicy som är fastlagd av SAS styrelse. SAS publicerade externa rapporter bygger på rapportering från samtliga legala enheter i enlighet med en standardiserad rapporteringsrutin.

Finansiell information som lämnas regelbundet är: årsredovisningen, kvartalsrapporter, månatliga trafikrapporter, pressmeddelanden, presentationer och telefonkonferenser riktade till finansanalytiker, investerare och möten med kapitalmarknaden i Sverige och internationellt. Ovanstående information finns också tillgänglig på SAS hemsida www.sasgroup.net.

Uppföljning

SAS internrevision hanteras i extern regi. De revisioner som utförs av internrevisionen baseras på en årlig internrevisionsplan och är främst inriktade på operationella riskområden. Internrevisionsplanen omfattar dock även processer som påverkar den finansiella rapporteringen samt risker för oegentligheter, otillbörligt gynnande av annan part på bolagets bekostnad, och risker för förlust eller förskingring. Den årliga internrevisionsplanen godkänns av revisionsutskottet och SAS styrelse.

Uppföljning och kontinuerlig utvärdering av efterlevnad av policyer och riktlinjer, såväl som uppföljning av rapporterade brister, görs regelbundet. I samband med uppföljning av åtgärdsplaner för noterade brister i kontrollaktiviteter och dess kontrollmål testas åtgärderna och dess efterlevnad. Rekommendationer från den externa och interna revisionen samt status avseende åtgärder sammanställs och presenteras för koncernledningen och revisionsutskottet. Den finansiella rapporteringen behandlas vid varje styrelsemöte och vid möten i revisionsutskottet.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Styrelse

STYRELSE

Styrelsen ansvarar för SAS organisation och förvaltning, att kontrollen av bokföringen och de ekonomiska förhållandena i övrigt är betryggande samt för tillsättande och entledigande av vd. Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Årsstämman 2022 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om omval av Carsten Dilling, Monica Caneman, Lars-Johan Jarnheimer, Oscar Stege Unger, Kay Kratky, Nina Bjornstad, Henriette Hallberg Thygesen och Michael Friisdahl. Till styrelsens ordförande omvaldes Carsten Dilling.

Styrelsesammansättningen grundades på att SAS agerar på en marknad som kännetecknas av ett betydande förändringstryck och hård konkurrens, och inte minst de avsevärda effekterna av covid-19. Valberedningen anser att styrelsen med sin gedigna erfarenhet av att driva förändringsarbete, sina breda kunskaper inom kund- och konsumentfrågor och digitalisering samt omfattande erfarenhet av strategiskt affärsutvecklingsarbete är särskilt lämpad för att ge bolagets ledning det stöd som krävs i det fortsatta förändringsarbetet.

Valberedningen ansåg att Kodens krav på mångsidighet, bredd och en jämn könsfördelning uppfylldes på ett bra sätt genom valberedningens förslag.

Inga aktiekonvertibler eller optioner finns utställda till styrelsen i SAS AB.

CARSTEN DILLING, FÖDD 1962

Styrelseordförande i SAS AB sedan 2018. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2014. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i NNIT A/S, Icotera A/S, MT Højgaard Holding

A/S och Terma A/S samt medlem i Maj Invests investeringsutskott och senior rådgivare till Bank of America. Utbildning: Ekonomie kandidat-

examen och Ekonomie masterexamen, Köpenhamns handelshögskola.

Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseordförande

i Get AS och Traen A/S, styrelseledamot i Gatetrade A/S, Columbus IT Partner A/S, Confederation of Danish Industry (DI) och Industrial Employers i Köpenhamn (IAK) och ett flertal styrelseuppdrag för TDC Group. Tidigare vd och koncernchef för TDC A/S. Aktieinnehav: 352 220. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

LARS-JOHAN JARNHEIMER, FÖDD 1960

Vice styrelseordförande i SAS AB sedan 2021. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2013. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Telia Company AB, Arvid Nordqvist HAB, Elite Hotels och Ingka Holding B.V (IKEA). Styrelseledamot i Point Properties AB och Millicom International Cellular S.A. Utbildning: Ekonomie kandidatexamen, Lunds och Växjö

universitet. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseordförande i Egmont International Holding AS, Qliro Group, BRIS och Eniro AB. Styrelseledamot i MTG Modern Times Group AB, Invik och Apoteket AB. Vd och koncernchef för Tele2.

Aktieinnehav: 100 000. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

NINA BJORNSTAD, FÖDD 1977

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021. Styrelseuppdrag/befattningar: Styrelseledamot Telenor ASA, Advisory Board på PwC UK. Utbildning: Civilekonomexamen, University of Washington, Ekonomie kandidatexamen, University of Colorado. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseledamot

i Starship, Head of Professional Services Google Cloud i Nordeuropa, Country Manager Google Cloud UK, Microsoft Enterprise Sales och Partnerships Director UK, Amazon US. Aktieinnehav: 0.

Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

MONICA CANEMAN, FÖDD 1954

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2010. Styrelseuppdrag:

Styrelseordförande i Euroclear Sverige AB och Almi Företagspartner AB. Styrelseledamot i Qliro Financial Services AB. Ordförande för Nasdaq AB Listing Committee. Medlem av fullmäktige i Skandia AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseordförande i Allenex AB, Arion Bank hf, Big Ba AB, Bravida Holding AB, EDT AS, Fjärde AP-Fonden, Frösunda LSS AB, Interverbum AB och Viva Media Group AB. Styrelseledamot i Akademikliniken AB, Citymail Group AB, Comhem AB, EDB Business Partner ASA, Intermail A/S, Lindorff Group AB, My Safety AB, Nets AB, Nordisk Energiförvaltning ASA, Nya Livförsäkrings AB, Nocom AB, Resco AB, Schibsted ASA, SEB Trygg Liv, Svenska Dagbladet AB och XponCard Group AB. Aktieinnehav: 40 000. Aktieinnehav i närstående

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

parter: 0.

KAY KRATKY, FÖDD 1958

sedan 2019.

parter: 0.

Ledamot i SAS AB:s styrelse

för Klagenfurt flygplats Utbildning: Maskinteknik vid Technische Hochschule Darmstadt. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Vd för Aviaition for Renewable Energy in Germany e.V., vd Austrian Airlines, COO Lufthansa German Airlines och vd Jade Cargo International. Aktieinnehav: 50 000. Aktieinnehav i närstående

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

Styrelseuppdrag/befattningar: Vd för KK Global Consult och ordförande för den rådgivande styrelsen i Caphenia GmbH. Styrelseledamot

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Styrelse

MICHAEL FRIISDAHL, FÖDD 1962

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Hospital for SickKids Foundation, Toronto, Kanada, och Campaign Cabinet Chair för Scarborough Health Network Foundation \$100M insamlingskampanj. Vd och

FÖDD 1971

koncernchef för Maple Leaf Sports & Entertainment (MLSE). Utbildning: Ingen formell examen. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseledamot i Entertainment One (eOne), Air Canada Rouge, Air Canada Vacations, Thomas Cook North America och The Holiday Network. Vd och koncernchef för Air Canada Leisure Group samt vd och koncernchef för Thomas Cook North America och The Holiday Network. Aktieinnehav: 521 800. Aktieinnehav i närstående sedan 2021. Maersk A/S. regionchef på Damco North Asia parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

parter: 0.

HENRIETTE HALLBERG THYGESEN, Ledamot i SAS AB:s styrelse Styrelseuppdrag: EVP för Fleet & Strategic Brands, A.P. Møller Utbildning: Executive MBA, Columbia Business School och London Business School, Ph.D. tillämpad matematik, Köpenhamns handelshögskola. Masterexamen, Köpenhamns handelshögskola. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseledamot i Cowi Holding A/S. På A.P.Møller-Maersk sedan 1994. Vd för Svitzer, regionchef på Damco Americas,

och flera andra ledande befattningar på A.P.Møller Maersk. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav i närstående

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

OSCAR STEGE UNGER, FÖDD 1975

Ledamot i SAS AB:s styrelse

sedan 2018. Styrelseuppdrag/befattningar: Senior Advisor Wallenberg Foundations AB, grundare och vd Canucci AB. Utbildning: Ekonomie masterexamen och Ekonomie kandidatexamen vid Stockholms universitet. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: IR-chef samt kommunikationschef på Investor AB och Director Wallenberg Foundations AB. Aktieinnehav: 100 000. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

ARBETSTAGARREPRESENTANT KIM JOHN CHRISTIANSEN FÖDD 1963 Anställd på SAS Cargo i Danmark. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Suppleanter: William Nielsen, förste suppleant. Aktieinnehav: 133. Henrik Thyregod, andre suppleant. Aktieinnehav: ?

ARBETSTAGARREPRESENTANT JENS LIPPESTAD FÖDD 1960

Anställd på SAS Norge. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2020. Aktieinnehav: 101 000. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Suppleanter: Pål Gisle Andersen, förste suppleant. Aktieinnehav: 0. Øystein Eliassen, andre suppleant. Aktieinnehav: 0.

ARBETSTAGARREPRESENTANT TOMMY NILSSON FÖDD 1957

Anställd på SAS Sverige. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2020. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Suppleanter: Lisa Kemze, förste suppleant. Aktieinnehav: 0. Hans Ahlberg, andre suppleant Aktieinnehav: 0.

Den 18 mars 2022 ersattes Joacim Olsson som andre suppleant av Hans Ahlberg.

Huvudansvarig revisor: Tomas Gerhardsson. Auktoriserad revisor. Vald på årsstämman 2022 Styrelsesekreterare: Anna Almén, chefsjurist

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Koncernledning

Koncernledningen svarar för koncernens affärsstyrning, ekonomisk rapportering, förvärv/avyttringar, finansiering och kommunikation samt andra koncernövergripande frågor. Medlemmarna i koncernledningen tillsätts av vd i samråd med styrelsen. Det är enbart vd som rapporterar till styrelsen medan övriga koncernledningsmedlemmar rapporterar till vd. Koncernledningen har fördelat ansvaret inbördes vad gäller koncernens affärsstyrning och har normalt protokollförda möten varje vecka. Under räkenskapsåret 2021/2022 slutade Magnus Örnberg och ersattes den 1 april 2022 av Erno Hildén i rollen som Executive Vice President och CFO. Vidare slutade Karl Sandlund, CCO, och ersattes den 27 juni 2022 av Thérèse Lorenius och Erik Westman i rollerna som co-acting CCO. Den 1 januari 2023 slutade Simon Pauck Hansen, COO och ersattes av Mikael Wångdahl i rollen som acting COO.

KONCERNLEDNING

ANKO VAN DER WERFF FÖDD 1975

Verkställande direktör och koncernchef. Medlem av SAS Group Management sedan 15 juli 2021. Tidigare: CEO på Avianca 2019- 2021, Executive Vice President & Chief Commercial Officer på Aeroméxico 2014-2019 och flera ledande positioner på Qatar Airways Group och AirFrance KLM 2006–2014.

Externa styrelseuppdrag: Inga. Utbildning: Examen i juridik från Leidens universitet, examen i företagsledning från Harvard Business School.

Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav närstående: 0.

Anko van der Werff eller närstående har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som SAS har betydande affärer med.

ERNO HILDÉN FÖDD 1971

Executive Vice President & CFO. Medlem av SAS Group Management sedan 1 april 2022. Tidigare: Executive Vice President vid Saudia Airlines och CFO och COO samt andra ledande positioner vid Finnair. Externa styrelseuppdrag: Inga. Utbildning: MSc. i "Economics and Business Administration" från Tampere universitetet. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav närstående: 0.

MAGNUS ÖRNBERG FÖDD 1965

Den 1 april 2022, ersattes Magnus Örnberg, CFO, av Erno Hildén i rollen som CFO.

CHARLOTTE SVENSSON FÖDD 1967

Executive Vice President & CIO. Medlem av SAS Group Management sedan 1 februari 2020. Tidigare: Head of Digital & Communication Services och medlem av Group Executives i PostNord 2017–2020, Business Area Manager för brevverksamheten i den nordiska regionen. Dessförinnan CTO inom BonnierGruppen. Externa styrelseuppdrag: Styrelseledamot i ICA Gruppen och Combient Mix AB. Utbildning: Executive Program, Strategy at Stanford University, studier i fysik och matematik vid Chalmers tekniska högskola och examen i systemvetenskap från

Karlstads universitet. Aktieinnehav: 50 000. Aktieinnehav närstående: 0.

CARINA MALMGREN HEANDER, FÖDD 1959

Executive Vice President & Chief of Staff. Medlem av SAS Group Management sedan 1 januari 2015. Tidigare: Flertalet ledande befattningar inom HR och affärsverksamhet hos Electrolux, Sandvik och ABB. Externa styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Svenska Flygbranschen AB. Styrelseledamot i Projektengagemang AB, Transportföretagen AB och Svenskt Näringsliv. Utbildning: Civilekonomi, Linköpings universitet. Aktieinnehav: 40 000. Aktieinnehav närstående: 0.

FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Koncernledning

MIKAEL WÅNGDAHL, FÖDD 1967

Acting COO Airline Operations. Medlem av SAS Group Management sedan 1 januari 2023. Tidigare: CEO SAS Link, Blue1, VP External Production SAS, sedan 2014. COO på Estonian Air, CEO Skyways Express och City Airline, CEO Avitrans Nordic, CEO och andra ledarroller inom Skyways koncernen Externa styrelseuppdrag: ERA (European Regions Airline Association) Utbildning: SAS Executive Program, IFL Management program and Högre Special Gymnasium Flygteknik Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav närstående: 0.

KJETIL HÅBJØRG, FÖDD 1972

Executive Vice President Airline Services. Medlem av SAS Group Management sedan 1 oktober 2019. Tidigare: Vice President SAS

Ground Handling och innan dess flera ledande positioner inom SAS. Innan han rekryterades till SAS 2004 arbetade han som managementkonsult. Externa styrelseuppdrag: Styrelseledamot NHO Luftfart. Utbildning: Executive MBA, Master in Strategic Management, Norwegian Business School. Aktieinnehav: 25 000. Aktieinnehav närstående: 0.

KARL SANDLUND, FÖDD 1977

Externa styrelseuppdrag: Inga. Utbildning: M. Sc i ekonomi, Lunds universitet. Major i Business Administration, Bachelor degree i Corporate Finance/International

THÉRÈSE LORENIUS, FÖDD 1975

Global Sales). Medlem av SAS Group Management sedan 27 juni 2022. Tidigare: Vice President Product, Insights & Loyalty, och även erfarenhet från andra ledarroller inom SAS. Innan hon rekryterades till SAS 2014, jobbade hon för Procter

& Gamble.

Co-acting CCO (ansvarar för Product, Insights & Loyalty, Customer Communication och

Den 27 juni 2022 ersattes Karl Sandlund, CCO, av Thérèse Lorenius och Erik Westman i rollerna som co-acting CCO.

ERIK WESTMAN, FÖDD 1981

Co-acting CCO (ansvarar för Network, Revenue Management och Commercial Development). Medlem av SAS Group Management sedan 27 juni 2022. Tidigare: Vice President Revenue Management hos SAS 2017-22, Vice President Group Strategy hos SAS 2014-17. Innan han rekryterades till SAS 2013, jobbade han för McKinsey. Externa styrelseuppdrag: Inga.

Utbildning: M. Sc. i teknisk fysik från KTH, Stockholm. Utbytesstudier vid Stanford Universitet. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav närstående: 0.

FÖDD 1976

Den 1 januari, 2023, ersattes Simon Pauck Hansen, CCO, av Mikael Wångdahl i rollen som acting COO.

SIMON PAUCK HANSEN,

rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter

KONCERNENS RESULTATRÄKNING INKLUSIVE RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT Koncernens finansiella

MSEK	Not	2021–2022 Nov-okt	2020–2021 Nov-okt
Intäkter	2	31 824	13 958
Personalkostnader	3	-7 086	-5 504
Flygbränslekostnader		-8 511	-2 370
Luftfartsavgifter		-2 855	-1 342
Övriga externa kostnader	4	-12 058	-5 286
Avskrivningar och nedskrivningar	5	-4 763	-4 817
Resultatandelar i intresseföretag	6	22	10
Resultat vid försäljning och återlämning av flygplan och
övriga anläggningstillgångar	7	95	-143
Rörelseresultat		-3 332	-5 494
Finansiella intäkter	8	219	214
Finansiella kostnader	8	-4 733	-1 245
Resultat före skatt		-7 846	-6 525
Skatt	9	798	2
Årets resultat		-7 048	-6 523
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultatet:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		212	39
Kassaflödessäkringar – säkringsreserv netto efter skatt		-755	496
Poster som ej kommer att återföras i resultatet:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsordningar netto efter skatt		1 937	2 655
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		1 394	3 190
Årets totalresultat		-5 654	-3 333
Hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget:
Årets resultat		-7 048	-6 523
Årets totalresultat		- 5 654	-3 333
Resultat per stamaktie (SEK)	39	-0,97	-0,94
Resultat per stamaktie efter utspädning(SEK)	39	-0,97	-0,94

KONCERNENS BALANSRÄKNING

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter
------------------	--

Moderföretagets

TILLGÅNGAR, MSEK	Not	31 okt 2022	31 okt 2021
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	10	692	709
Flygplan och reservmotorer/-delar	11	13 733	14 417
Övriga materiella tillgångar	11	500	586
Förskott avseende flygplan	12	4 063	2 966
Nyttjanderättstillgångar	13	17 840	16 959
Andelar i intresseföretag	6	22	24
Övriga andelar	14	9	9
Pensionsmedel, netto	15	9 252	6 593
Långfristiga fordringar	14	1 564	1 539
Uppskjutna skattefordringar	9	1 628	1 126
Summa anläggningstillgångar		49 303	44 928
Omsättningstillgångar
Varulager och förråd	16	319	412
Kundfordringar	17	1 299	1 068
Fordringar hos intresseföretag		0	0
Övriga fordringar	18	2 826	1 443
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	756	593
Likvida medel	20	8 654	4 268
Summa omsättningstillgångar		13 854	7 784
SUMMA TILLGÅNGAR		63 157	52 712

EGET KAPITAL OCH SKULDER, MSEK	Not	31 okt 2022	31 okt 2021
Eget kapital	21
Aktiekapital		8 650	8 650
Övrigt tillskjutet kapital		2 899	2 899
Reserver		-224	319
Hybridobligationer		7 615	7 615
Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat		-18 178	-13 067
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare		762	6 416
Innehav utan bestämmande inflytande		0	0
Summa eget kapital		762	6 416
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	22	16 627	12 989
Räntebärande leasingskulder	23	17 686	13 231
Övriga skulder	24	1 564	1 715
Avsättningar	26	2 151	1 557
Uppskjutna skatteskulder	9	568	540
Summa långfristiga skulder		38 596	30 032
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	27	7 379	3 871
Räntebärande leasingskulder	23	3 827	2 833
Leverantörsskulder		2 261	1 222
Trafikavräkningsskuld	24	5 426	4 702
Skatteskulder		7	5
Övriga skulder		459	643
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	4 183	2 398
Avsättningar	26	257	590
Summa kortfristiga skulder		23 799	16 264
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		63 157	52 712

KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Koncernens finansiella rapporter

				Övrigt					Totalt eget kapital
Koncernens noter	MSEK	Aktie kapital	Ej registrerat aktiekapital	tillskjutet kapital	Säkrings reserver	Omräknings reserv	Hybrid obligationer	Balanserade vinstmedel	hänf. till moder företagets ägare
	Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2020	8 645	5	2 899	15	-231	7 615	-8 925	10 023
Moderföretagets	Registrering aktier	5	-5						-
finansiella rapporter	Ränta på hybridobligation							-274	-274
	Årets resultat							-6 523	-6 523
Moderföretagets noter	Årets övrigt totalresultat				496	39		2 655	3 190
Underskrifter	Utgående balans 31 oktober 2021	8 650	-	2 899	511	-192	7 615	-13 067	6 416
Revisionsberättelse	Ränta på hybridobligation							-	-
	Årets resultat							-7 048	-7 048
	Årets övrigt totalresultat				-755	212		1 937	1 394
	Utgående balans 31 oktober 2022	8 650	-	2 899	-244	20	7 615	-18 178	762

RÄKENSKAPER

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

Koncernens finansiella rapporter

	MSEK	Not	2021–2022 Nov-okt	2020–2021 Nov-okt
Koncernens noter	DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Moderföretagets	Resultat före skatt		-7 846	-6 525
	Avskrivningar och nedskrivningar		4 763	4 817
finansiella rapporter	Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier		-82	143
Moderföretagets noter	Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	32	2 982	-515
	Betald skatt		-	-2
Underskrifter	Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		-183	-2 082
Revisionsberättelse	Förändring av:
	Varulager och förråd		136	242
	Rörelsefordringar		-396	-713
	Rörelseskulder		2 215	-2 203
	Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital		1 955	-2 674
	Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 772	-4 756
	INVESTERINGSVERKSAMHETEN
	Flygplan		-3 167	-2 412
	Byggnader, inventarier och pågående investeringar		-14	-10
	Aktier och andelar, immateriella tillgångar m.m.		-	-3
	Förskottsinbetalningar för flygplan		-1 912	-1 679
	Förvärv av dotterföretag/intresseföretag	33	-	-1
	Avyttring av dotter- och intresseföretag	33	26	-
	Försäljning av flygplan, reservmotorer och byggnader		364	11
	Inbetalningar från sale and leaseback av flygplan		5 344	2 489
	Försäljning av andra anläggningstillgångar m.m.		108	68
	Kassaflöde från investeringsverksamheten		749	-1 537

MSEK	Not	2021–2022 Nov-okt	2020–2021 Nov-okt
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	34
Upptagande av lån		8 515	5 319
Återbetalning av lån		-3 359	-2 562
Amortering leaseskulder		-2 820	-2 788
Utbetalningar av depositioner och spärrade bankmedel		-2 156	-944
Återbetalningar av depositioner och spärrade bankmedel		853	1 312
Förmånsbestämda pensionsbetalningar		-149	-83
Ränta hybridobligationer		-	-274
Derivat		702	-274
Avgift DIP finansiering		-257	-
Övrigt i finansieringsverksamheten		525	623
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		1 854	329
Årets kassaflöde		4 375	-5 964
Omräkningsdifferens i likvida medel		11	1
Likvida medel vid årets början		4 268	10 231
Likvida medel vid årets slut	20	8 654	4 268

NOTÖVERSIKT

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter

NOT 1	Väsentliga redovisningsprinciper	97
	INTÄKTER & RESULTAT
NOT 2	Intäkter	104
NOT 4	Övriga externa kostnader	107
NOT 5	Avskrivningar och nedskrivningar	107
NOT 6	Resultat- och kapitalandelar i intresseföretag	108
NOT 7	Resultat vid försäljning och återlämning av flygplan och övriga anläggningstillgångar	108
NOT 8	Finansnetto	108
NOT 9	Skatt	109
NOT 35	Ersättning till revisorer	129
NOT 36	Transaktioner med intresseföretag	129
NOT 37	Segmentrapportering	130
NOT 39	Resultat per aktie	131
NOT 40	Transaktioner med närstående	131

MEDARBETARE

NOT 3	Personalkostnader	104
NOT 15	Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	113

		OPERATIVA TILLGÅNGAR

NOT 10	Immateriella tillgångar	110
NOT 11	Materiella tillgångar	111
NOT 12	Förskott avseende flygplan	112
NOT 13	Nyttjanderättstillgångar	112
NOT 16	Varulager och förråd	116
NOT 17	Kundfordringar	116
NOT 18	Övriga fordringar	116
NOT 19	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	116
NOT 38	Dotterföretag i SAS koncernen	131

ÖVRIGT

NOT 41 Väsentliga händelser efter balansdagen 131

FINANSIELLA TILLGÅNGAR & SKULDER

NOT 14	Finansiella tillgångar	112
NOT 20	Likvida medel	116
NOT 22	Räntebärande skulder	118
NOT 23	Räntebärande leasingskulder	119
NOT 25	Finansiell riskhantering och finansiella derivat	119
NOT 27	Kortfristiga räntebärande skulder	127

OPERATIVA SKULDER & FÖRPLIKTELSER

NOT 24	Kontraktstillgångar och kontraktsskulder	119
NOT 26	Avsättningar	127
NOT 28	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	127
NOT 29	Ställda säkerheter	127
NOT 30	Eventualförpliktelser	128
NOT 31	Hyresförpliktelser	128

KAPITALSTRUKTUR

NOT 21	Eget kapital	117

KASSAFLÖDESNOTER

NOT 32	Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet med mera	128
NOT 33	Förvärv & avyttring av dotter- och intresseföretag	128
NOT 34	Skulder i finansieringsverksamheten	129

MODERFÖRETAGET

Antal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader	134
Skatt	134
Andelar i dotterföretag	134
Andra värdepappersinnehav	134
Ställda säkerheter	134
Eventualförpliktelser	134
Ersättning till revisorer	134

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NOT 1 VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

ALLMÄNT

SAS AB ("Bolaget") och dess dotterföretag (kallas kollektivt för "Koncernen") tillhandahåller transporttjänster.

Koncernens huvudsakliga verksamhet är att bedriva passagerarflyg i ett omfattande nordiskt och internationellt nätverk. Koncernens tre viktiga knutpunkter i Köpenhamn, Oslo och Stockholm utgör fundamentet i flygnätverket. Förutom passagerarflyg erbjuder koncernen flygfrakttjänster och andra flygrelaterade tjänster på utvalda flygplatser i koncernens linjenätverk.

SAS AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm och adressen till huvudkontoret är Frösundaviks allé 1, Solna, Stockholm. SAS AB är moderföretag i SAS koncernen.

Koncernredovisningen för SAS AB har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 "Kompletterande regler för koncerner", samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committée (IFRS IC) sådana de antagits av EU och som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 november 2021. Dessa standarder har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. De finansiella rapporterna har upprättats på basis av anskaffningsvärde med undantag för omvärdering av vissa finansiella tillgångar och skulder. De viktigaste redovisningsprinciperna anges nedan.

UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

För att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS krävs att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Förändringar i uppskattningarna redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se mer information under rubriken "Kritiska redovisningsbedömningar och källor till osäker värdering" i denna not.

PÅVERKAN FRÅN COVID-19-PANDEMIN, ANSÖKAN OM CHAPTER 11 OCH ANTAGANDET OM FORTSATT DRIFT

påverkas även av den rådande geopolitiska situationen och oroligheterna i östra Europa, som lett till att det ryska luftrummet är stängt. Detta påverkar bland annat återhämtningen av trafiken till och från Asien.

Under året ökade totala kapaciteten (ASK) med 99,2 % och totala trafiken (RPK) ökade med 194,5 % jämfört med året innan. SAS intäkter ökade 128% jämfört med föregående år. Marknadsförhållandena är dock fortsatt osäkra och eftereffekterna av pandemin kvarstår samtidigt som osäkerheten kring eventuella framtida pandemiutbrott och det geopolitiska läget kan fortsätta ha en negativ påverkan på hela flygindustrin. SAS nuvarande bedömning är att efterfrågan på flygresor från SAS, sett till passagerarantal, kommer att ha återhämtat sig till cirka 90 procent av nivåerna före covid-19-pandemin vid utgången av det första halvåret av räkenskapsåret 2022/2023. SAS förväntar sig att efterfrågan på kortdistansflyg för fritidsresor kommer att återgå till nivåerna före covid-19-pandemin under räkenskapsåret 2023/2024, medan efterfrågan på kortdistansflyg för affärsresor förväntas plana ut på cirka 80 procent av nivåerna före covid-19-pandemin. På samma sätt förväntas efterfrågan på långdistansflyg för fritidsresor återhämta sig snabbare än långdistansflyg för affärsresor.

Den rådande osäkerheten leder till att ytterligare kostnadsminskningar och effektiviseringsinitiativ samt tillgång till likviditet är avgörande. SAS har kontinuerligt under 2020/2021 och 2021/2022 fortsatt att arbeta intensivt med olika kostnadsbesparingsåtgärder, minskning av icke verksamhetskritiska investeringar samt olika finansieringslösningar för att värna sin likviditet. SAS likvida medel har ökat under året och kassan var 8,7 miljarder SEK per den sista oktober.

SAS FORWARD, en plan för att stärka och säkra SAS långsiktiga framtida förutsättningar lanserades i slutet av februari 2022. Viktiga delar i planen är:

Sänka de årliga kostnaderna med 7,5 miljarder SEK inklusive omförhandlingar av befintliga finansieringsarrangemang och andra långfristiga kreditfaciliteter. 2. Omvandling av flotta, nätverk och produktutbud. 3. Digital omvandling. 4. Positionera SAS som ledaren inom hållbart flygande. 5. Stärka den operativa plattformen. 6. Stärka SAS balansräkning genom att minska skulderna och ta in nytt kapital.

För att påskynda genomförandet av viktiga delar i SAS FORWARD planen lämnade SAS frivilligt in en ansökan om att inleda en chapter 11-process i USA den 5 juli 2022. SAS förväntar sig att chapter 11-processen i USA slutförs under andra halvåret 2023. Domstolen har godkänt SAS ansökan och SAS kan därmed fortsätta bedriva den löpande verksamheten. I början av augusti ingick SAS ett avtal om "debtor-in-possession finansiering", om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management. I september fick SAS den första delen av DIP finansieringen om 350 miljoner USD, vissa tillgångar så som eurobonusprogrammet och slots pantsattes i samband med det. Resterande delen av DIP finansieringen förväntas att erhållas under 2a kvartalet 2022/2023, förutsatt att vissa kriterier, som är definierade i chapter 11-processen uppnås. SAS vill betona att det inte finns några garantier för att SAS FORWARD kommer att slutföras framgångsrikt genom

chapter 11-processen. Om den förväntade ansvarsfördelningen, konverteringen av skuld och ny kapitalanskaffning inte slutförs som planerat, kommer SAS inte att kunna bära den befintliga kapitalstrukturen och nuvarande likviditetsnivåer och det kan inte uteslutas att SAS kan bli oförmöget att möta dess förpliktelser när de förfaller på längre sikt.

Trots den beskrivna situationen, bedömer styrelsen att koncernen har tillräcklig likviditet, inklusive DIP-finansieringen, för att fortsätta sin verksamhet under åtminstone de kommande 12 månaderna, och fortsätter därför att tillämpa principen om fortsatt drift vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM GÄLLER FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2021/22

Under 2021/2022 har det inte skett några väsentliga förändringar av IFRS som har påverkat koncernen.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM INTE TRÄTT I KRAFT OCH INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN

Inga väsentliga nya och ändrade standarder, agendabeslut och tolkningar har publicerats för koncernens redovisning för räkenskapsåret som börjar den 1 november 2022 eller senare.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen omfattar finansiella rapporter för moderföretaget och enheter över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.

Företag där koncernens ägande uppgår till minst 20 % och högst 50 %, eller där koncernen har betydande inflytande på annat sätt men inte kan utöva ett bestämmande inflytande, definieras som intresseföretag. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Resultat från dotterföretag som förvärvats under året ingår i koncernens resultat från och med den dag då det kom under koncernens kontroll. De nettotillgångar som kan särskiljas, såväl materiella som immateriella, i nyligen förvärvade dotterföretag konsolideras i de finansiella rapporterna på basis av verkligt värde för koncernen vid det datum då koncernen fick kontroll. Resultat från dotterföretag som avyttrats under räkenskapsåret ingår i koncernens resultat fram till försäljningsdagen.

Innehav utan bestämmande inflytande i nettotillgångar hos konsoliderade dotterföretag redovisas i koncernens balansräkning som en separat komponent i eget kapital. Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande. Alla koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader elimineras vid konsolidering.

Fortsättning not 1

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter

RÖRELSEFÖRVÄRV

Förvärv av dotterföretag och rörelser redovisas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för rörelseförvärv värderas som det sammanlagda verkliga värdet (vid förvärvstidpunkten då bestämmande inflytande erhålls) för förvärvade tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar utfärdade av koncernen i utbyte mot kontroll av den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultatet när de uppkommer. I anskaffningsvärdet ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Villkorad köpeskilling klassificeras antingen som eget kapital eller som finansiell skuld. Belopp klassificerade som finansiella skulder omvärderas varje period till verkligt värde. Eventuella omvärderingsvinster och -förluster redovisas i resultatet.

Det förvärvade företagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som uppfyller kraven för redovisning enligt IFRS 3 "Rörelseförvärv" redovisas till sitt verkliga värde på förvärvsdagen.

Vid rörelseförvärv där summan av anskaffningsvärdet, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande, och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i balansräkningen. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.

Innehav utan bestämmande inflytande

Förändringar i moderföretagets andel i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner (det vill säga som transaktioner med koncernens ägare). Eventuell skillnad mellan det belopp med vilket innehav utan bestämmande inflytande justeras och det verkliga värdet på den erlagda eller erhållna ersättningen redovisas direkt i eget kapital och fördelas på moderföretagets ägare.

Förlust av bestämmande inflytande

När moderföretaget förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag, beräknas vinsten eller förlusten vid avyttringen som skillnaden mellan:

summan av det verkliga värdet för den erhållna ersättningen och det verkliga värdet av eventuellt kvarvarande innehav och
de tidigare redovisade värdena för dotterföretagets tillgångar (inklusive goodwill), skulder och eventuellt innehav utan bestämmande inflytande.

INNEHAV I INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Resultat i intresseföretag redovisas med utgångspunkt i koncernens ägarandel av resultat för dessa intresseföretag. Eventuella förluster hos intresseföretag redovisas i koncernredovisningen tills innehavet i sådana intresseföretag skrivs ned till noll. Efter detta redovisas förluster endast i den utsträckning koncernen är skyldig att ge ekonomiskt stöd till sådana intresseföretag.

Det redovisade värdet för innehav i intresseföretag motsvarar kostnaden för varje investering, inklusive goodwill, andelen balanserade vinstmedel efter förvärvet och andra eventuella förändringar i eget kapital. Det redovisade värdet av innehav i intresseföretag värderas regelbundet, och om värdet har sjunkit skrivs det ned under den period då detta skedde.

Vinster och förluster från transaktioner med intresseföretag elimineras proportionerligt med koncernens intresse i dessa företag.

SEGMENTRAPPORTERING

Koncernens verksamhet redovisas som ett rörelsesegment, vilket är konsekvent med den interna rapporteringen till högsta verkställande beslutsfattaren definierad som SAS koncernledning.

Geografisk information om intäkter från externa kunder samt tillgångar

Koncernens operativa uppföljning av trafikintäkterna baseras på destination. Trafikintäkter från inrikes trafik inom Danmark, Norge respektive Sverige allokeras till Inrikes. Trafik mellan de tre länderna hänförs till Intraskandinaviskt. Övriga trafikintäkter allokeras till det geografiska område där destinationen ligger. Övriga rörelseintäkter fördelas geografiskt baserat på försäljningsland. Utöver detta presenteras i not 2 koncernens totala intäkter baserat på försäljningsland.

Tillgångar fördelade per geografiskt område omfattar inte koncernens flygplan samt förskott avseende materiella tillgångar. Eftersom flygplanen används flexibelt över hela linjenätet, finns ingen rättvisande bas för att allokera dessa.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

De enskilda finansiella rapporterna för företag inom koncernen värderas i företagets funktionella valuta, det vill säga valutan i den ekonomiska miljö där de primärt har sin verksamhet.

Transaktioner i andra valutor än företagets funktionella valuta (utländska valutor) omräknas enligt de valutakurser som rådde vid transaktionstillfället. Vid varje balansdatum ska monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens valutakurser. Icke-monetära poster redovisade till verkligt värde i utländsk valuta omräknas till de kurser som rådde den dag då det verkliga värdet fastställdes. Icke-monetära poster som värderats till sitt anskaffningsvärde i en utländsk valuta omräknas inte.

Kursdifferenser som uppstår på grund av omräkning redovisas som vinst eller förlust under den period då de uppstår, förutom kursdifferenser vid transaktioner som ingåtts för att säkra nettoinvesteringar i utländska dotterföretag och kursdifferenser på monetära poster som ska erhållas från eller betalas till en utländsk verksamhet för vilka betalning varken planeras eller sannolikt kommer att göras och som utgör en del av nettoinvesteringen i en utländsk verksamhet. Dessa differenser redovisas i övrigt totalresultat.

För koncernredovisningen omräknas tillgångar och skulder i koncernens utlandsverksamheter till balansdagens valutakurser. Intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskursen under perioden, under förutsättning att valutakurserna inte fluktuerar väsentligen under perioden. I så fall används

valutakursen på transaktionsdagen. Eventuella omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.

De valutakurser som tillämpas vid omräkning av de finansiella rapporterna i konsolideringssyfte är följande:

VALUTAKURSER

		Balansdagskurs Genomsnittskurs
		2022 31 okt	2021 31 okt	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Danmark	DKK 100		146,99 133,69	140,45	136,69
Norge	NOK 100		105,77 101,96	104,44	98,28
USA	USD	10,99	8,52	9,71	8,51
Storbritannien GBP		12,71	11,75	12,31	11,65
Schweiz	CHF 100		1098,1 935,43	1041,66	931,53
Japan	JPY 100	7,42	7,50	7,75	7,81
EMU-länder	EUR	10,9	9,94	10,45	10,17

FINANSIELLA INSTRUMENT, REDOVISNINGSPRINCIPER

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i koncernens balansräkning när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde och klassificeras därefter till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) eller verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen av finansiella tillgångar beror på tillgångens egenskaper och inom vilken affärsmodell den hålls.

Verkligt värde på en finansiell tillgång fastställs vanligtvis genom hänvisning till officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden där eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader och intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar klassificeras som redovisade till upplupet anskaffningsvärde om de avtalsmässiga villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte är att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. Samtliga av koncernens finansiella tillgångar, med undantag för derivat, redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisning i efterföljande perioder sker till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernens finansiella tillgångar, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, prövas vid varje bokslutstillfälle för nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster (ECL). Reservering för kundfordringar baseras alltid på förväntade kreditförluster under livstiden. Om det inte finns någon förväntning om att erhålla betalning skrivs hela tillgångens värde av. Förluster och bortskrivningar redovisas som kostnader i resultaträkningen.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernen använder sig av derivatinstrument för att hantera exponeringar mot fluktuationer i räntesatser, valutakurser och bränslepris. De derivatinstrument som används redovisas i huvudsak enligt reglerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Koncernens säkringsinstrument betecknas som säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring. Derivat som ej uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas löpande till verkligt värde över resultaträkningen (FVTPL). Derivat med ett positivt värde redovisas som kortfristiga tillgångar i koncernens balansräkning, och derivat med ett negativt värde redovisas som kortfristiga skulder.

För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.

Vid säkring av prognostiserade kassaflöden redovisas den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.

För värdering av effektiviteten sker en övergripande bedömning om säkringsrelationen är effektiv eller inte. Det initiala tidsvärdet behandlas som en kostnad för säkringsstrategin och förändringar i tidsvärdet redovisas i övrigt totalresultat.

Finansiella skulder

Finansiella skulder, exklusive derivat, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder har en förväntad kort löptid och kategoriseras därför som korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig. Redovisning sker till nominellt belopp utan diskontering.

Låneskulder

Långfristiga låneskulder, det vill säga skulder med löptid längre än ett år, utgörs av räntebärande skulder till banker och kreditinstitut samt emitterade obligationslån. Kortfristiga låneskulder utgörs av kortfristig del av den räntebärande långfristiga låneskulden, det vill säga den del av lånen som ska amorteras, under kommande räkenskapsår, samt övriga kortfristiga räntebärande skulder med en återstående löptid som är kortare än ett år.

Låneskulder redovisas initialt till verkligt värde, med avdrag för transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

HYBRIDOBLIGATIONER

Hybridobligationer emitterades i oktober 2020 till den danska och svenska staten till ett sammanlagt belopp om 6 000 MSEK. Ett obligationslån på 2 250 MSEK konverterades i oktober 2020 till en hybridobligation om 1 615 MSEK och resterande belopp konverterades till aktier.

Samtliga hybridobligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten, varför de i enlighet med IAS 32 klassificeras som ett eget kapital instrument. Transaktionskostnader och ränta hänförligt till hybridobligationerna redovisas direkt i eget kapital.

MATERIELLA TILLGÅNGAR

Materiella tillgångar redovisas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Dessa tillgångar skrivs av linjärt till beräknat restvärde över den förväntade nyttjandeperioden. Eftersom komponenter i flygplan har varierande nyttjandeperiod har koncernen delat upp komponenterna i avskrivningssyfte. Kostnader för rutinmässigt flygplansunderhåll samt reparationer resultatförs löpande. Omfattande modifieringar, bland annat de större obligatoriska genomgångarna av motorerna, och förbättringar på anläggningstillgångar aktiveras och skrivs av tillsammans med den tillgång som arbetet hänförs till, över dess kvarvarande nyttjandeperiod. Investeringar i hyrda lokaler skrivs av över beräknad nyttjandeperiod, dock ej överstigande kvarvarande hyresperiod för hyrda lokaler.

Resultat vid avyttring eller utrangering av materiell anläggningstillgång beräknas som skillnaden mellan försäljningsvärdet och det redovisade värdet. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultatet. Avskrivningar baseras på följande förväntade nyttjandeperioder:

Tillgångsklass	Avskrivning
Flygplan	20 år1
Reservmateriel och reservdelar	20 år1
Motorkomponenter (genomsnitt)	8 år2
Verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan	5–10 år
Övriga inventarier och fordon	3–5 år
Byggnader	5–50 år
1) Beräknat restvärde efter en nyttjandeperiod på 20 år uppgår till 10 %.

2) Avskrivning sker utifrån motorernas användning.

LEASING

SAS tillämpar redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas en kostnad för avskrivning av nyttjanderättstillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden.

SAS tillämpar IFRS 16 på alla leasingavtal. IFRS 16 tillåter undantag för korttidsleasing och leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde (under 5 000 USD). Korttidsleasing är leasingavtal som vid startdatumet har en leasingperiod på högst 12 månader och som inte innehåller en köpoption. Leasingbetalningar för korttidsleasing och leasingavtal med lågt värde redovisas i huvudsak linjärt i resultaträkningen över leasingperioden och redovisas i rörelseresultatet som leasingkostnader.

Flygplan Leasingperiod

Den leasingperiod som används för leasingavtal för flygplan är normalt den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalet. Vissa leasingavtal innehåller optioner om förlängning eller köpoptioner för tillgången, och optioner beaktas i leasingperioden om koncernen är rimligt säker på att utnyttja optionerna. Koncernen inkluderar i allmänhet inte optioner i leasingperioden, eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas. Mot slutet av leasingperioden och den relevanta optionen har koncernen en bättre uppfattning om det är förmånligt att inleda förhandlingar om att behålla flygplanet ytterligare en tid. Om koncernen bestämmer sig för att utnyttja en option till förlängning eller en option att köpa tillgången omvärderas leasingskulden. Andra fakta som indikerar att en option skulle kunna utnyttjas är större ändringar på flygplanet, såsom en kabinrenovering.

Diskonteringsränta

För nya avtal har koncernen valt att tillämpa den implicita räntan i leasingavtalet. I flygplansleasingavtal definieras inte tydligt den implicita räntan enligt definitionen i IFRS 16. Eftersom flygplanets verkliga värden anges av tredje parter har SAS beslutat att beräkna räntan för diskontering av leasingskulderna utifrån flygplanets tillgängliga verkliga värden. Räntan beräknas per avtal. Den implicita räntan i leasingavtalet definieras som den ränta som gör att summan av nuvärdet av leasingbetalningarna och nuvärdet på den underliggande tillgångens restvärde vid slutet av leasingavtalet motsvarar det verkliga värdet på den underliggande tillgången.

Sale & Leaseback

Ibland säljer SAS ett flygplan till en leasegivare och hyr sedan tillbaka tillgången från leasegivaren. I varje enskild transaktion beslutar koncernen om överföringen till leasegivaren räknas som en försäljning enligt IFRS 15. Om leasingavtalet mellan SAS och leasegivaren innehåller en option om återköp av flygplanet räknas vanligen inte den initiala överföringen från SAS till leasegivaren som en försäljning. I detta fall fortsätter koncernen att redovisa flygplanet som ägt i balansräkningen med motsvarande finansiell skuld enligt IFRS 9. Om överföringen räknas som en försäljning tillämpar SAS reglerna för

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2021/2022 99

Fortsättning not 1

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter

sale and leaseback i IFRS 16, där den nyttjanderätt som uppstår ur leasebacksituationen värderas till den del av tillgångens tidigare redovisade värde som avser den nyttjanderätt som SAS behåller. Det innebär att endast den del av resultatet som avser överföringen av flygplanet redovisas i resultaträkningen.

Kostnader för återställande av tillgången

SAS är skyldig att återlämna de leasade flygplanen och deras motorer enligt återlämningsvillkor som anges i leasingavtalet. Om flygplanens och motorernas skick vid återlämningstidpunkten skiljer sig från det avtalade återlämningsskicket måste koncernen antingen ersätta leasegivaren kontant för skillnaden eller åtgärda flygplanet och motorerna så att de uppfyller de avtalade villkoren.

I enlighet med IFRS 16 har SAS delat upp underhållskostnader i två grupper: kostnader som uppkommer oberoende av flygplanens användning och kostnader som uppkommer beroende av flygplanens användning.

Kostnader som uppkommer oberoende av flygplanens användning ingår i nyttjanderätten och avsättningar per startdatumet. Dessa kostnader omfattar den slutkontroll och målning som krävs vid återlämning av flygplanen.

För kostnader som uppkommer beroende av de leasade flygplanens användning gör SAS löpande avsättningar för användningen. Se detaljerad information i avsnittet "Kritiska redovisningsbedömningar och källor till osäker värdering" i not 1. Underhållskostnader för ägda flygplan aktiveras och skrivs av tillsammans med den tillgång som arbetet hänförs till. Se mer information i avsnittet "Materiella tillgångar" i not 1.

Wet lease

SAS hyr flygplanskapacitet från externa operatörer genom wet lease. Koncernen redovisar varje leasingkomponent separat från icke-leasingkomponenter. Det belopp i avtalet som har allokerats till flygplanen är baserat på flygplanets relativa fristående pris och det sammanlagda fristående priset på wet-lease-tjänster.

Den leasingperiod som används för leasade wet lease flygplan är den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Vissa avtal innehåller optioner, men de har inte inkluderats eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas.

Det finns ingen väsentlig återlämningsskyldighet gällande de leasade wet lease flygplanen.

Fastigheter

Leasingperiod

Den leasingperiod som används för leasingavtal för fastigheter är den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Optioner att förlänga leasingperioden har inte inkluderats eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas.

Kostnader för återställande av tillgången

Det finns ingen väsentlig återlämningsskyldighet gällande de leasade fastigheterna.

Ground handling-utrustning Leasingperiod

Den leasingperiod som används för leasingavtal för ground handlingutrustning är vanligen den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Vissa leasingavtal innehåller optioner om förlängning och de har inkluderats om koncernen bedömer att optionerna kommer att utnyttjas.

Övriga tillgångar

Leasingavtal som enskilt eller per tillgångsslag inte är väsentliga för koncernen har exkluderats från nyttjanderätten och leasingskulden. Exempel på sådana avtal är leasing av bilar, mindre IT-utrustning och kontorsutrustning.

Temporär förenklingsregel avseende hyreslättnader

SAS tillämpar IASBs ändring i IFRS 16 när det gäller temporära hyreslättnader som förenklar hur en leasetagare redovisar dessa som är en direkt följd av covid-19. Vid tillämpning av detta praktiska undantag, hanteras inte förändringar i hyresbetalningar, som upphörde 30 juni 2022 eller tidigare, som en modifiering. Undantaget har inte haft någon effekt på SAS resultat under perioden.

Koncernen som leasegivare

Hyresintäkter från operationell leasing redovisas linjärt över perioden för respektive leasingavtal.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar utgörs av goodwill och aktiverade utgifter för systemutveckling. Koncernen bedriver ingen verksamhet avseende forskning och utveckling (FoU).

Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen när:

en identifierbar, icke-monetär tillgång föreligger
det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget
tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
SAS har kontroll över tillgången

Goodwill redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed summan av anskaffningsvärdet, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar.

Vinst eller förlust vid avyttringen av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehovet sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. En analys av diskonterat kassaflöde utförs utifrån kassaflödena från den kassagenererande enheten och denna enhets redovisade värde av tillgångarna jämförs med deras återvinningsvärde. Dessa kassaflöden

diskonteras med räntesatser som koncernen uppskattar vara den riskpåverkade genomsnittliga kapitalkostnaden för de aktuella verksamheterna. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart i resultatet.

Utvecklingskostnader som inte uppfyller ovan nämnda kriterier om när immateriella tillgångar ska redovisas i balansräkningen, resultatförs i den period de uppkommer. Utgifter för systemutveckling redovisas som en tillgång under förutsättning att de uppfyller ovan nämnda kriterier. Aktiverade IT-system skrivs av linjärt över tillgångens förväntade nyttjandeperiod vilken uppgår till mellan 1-4 år. Avskrivning på aktiverade IT-system ingår i posten avskrivningar i resultaträkningen.

UTSLÄPPSRÄTTER

När utsläppsrätter erhålls vederlagsfritt från respektive lands myndighet redovisas dessa till nominellt belopp, vilket i praktiken innebär att både den immateriella tillgången och den förutbetalda intäkten värderas till noll. Inköpta utsläppsrätter avsedda för eget bruk redovisas som immateriella tillgångar under omsättningstillgångar till anskaffningskostnad med avdrag för nedskrivningar. Till den del förbrukade utsläppsrätter motsvaras av innehavda utsläppsrätter redovisas en avsättning i balansräkningen. Denna avsättning värderas till de innehavda utsläppsrätternas anskaffningsvärde. Till den del förbrukade utsläppsrätter överstiger innehavda utsläppsrätter värderas avsättningen till gällande marknadspris, med motsvarande kostnad i resultaträkningen.

NEDSKRIVNING AV MATERIELLA-, IMMATERIELLA-OCH NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR MED BESTÄMBAR NYTTJANDEPERIOD

Koncernen utvärderar kontinuerligt huruvida det finns indikationer på värdenedgång avseende materiella-, immateriella-, samt nyttjanderättstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod för att identifiera potentiella nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer identifieras görs en beräkning av återvinningsvärdet för tillgången (eller som en del av en kassagenererande enhet) för att fastställa den eventuella nedskrivningens storlek. Återvinningsvärdet definieras som det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Om det beräknade återvinningsvärdet för tillgången (eller den kassagenererande enheten) är lägre än dess redovisade värde skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned. Hur återvinningsvärdet fastställs beror på vilken sorts tillgång det rör sig om.

Vid varje bokslutstillfälle utvärderas om det finns indikationer om att grunden för tidigare nedskrivningar inte längre föreligger eller har förbättrats. Om sådana indikationer finns omräknas återvinningsvärdet, och bokfört värde ökas till det lägre av återvinningsvärde och det bokförda värde som tillgången skulle ha haft om tidigare nedskrivning inte hade ägt rum.

VARULAGER OCH FÖRRÅD

Varulager och förråd av flygmateriel samt övriga förråd är redovisade till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärde beräknas genom att använda vägda genomsnittspriser. Nettoförsäljningsvärde beräknas dels genom bekräftelse från extern part men också på uppskattningar inom SAS baserat på liknande eller tidigare försäljningar av liknande varor.

Fortsättning not 1

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

AVSÄTTNINGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Avsättningar redovisas då koncernen identifierar legala eller informella förpliktelser som ett resultat av historiska händelser, då dessa utfall är sannolika samt att de ekonomiska resurser som krävs för att lösa förpliktelserna med rimlig säkerhet kan uppskattas.

Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått och avsättning för förpliktelsen görs när koncernen har fastställt en utförlig och detaljerad formell plan för omstruktureringen. Planen ska ha kommunicerats till berörda parter och antingen ha påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensioner

Koncernen har olika pensionsordningar för sina anställda. Dessa varierar kraftigt på grund av olika lagstiftning och avtal om tjänstepensionssystem i de enskilda länderna.

För de pensionsordningar där arbetsgivaren har förpliktat sig för en bestämd premie har förpliktelsen mot arbetstagarna upphört när avtalade premier har erlagts. Där förmånsbaserad pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Den skuld eller tillgång som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Årets pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner är sammansatt av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ett räntenetto, vilket beräknas med diskonteringsräntan på den förmånsbaserade pensionsskulden eller pensionstillgången, och redovisas som en personalkostnad inom rörelseresultatet. Samtliga avvikelser i uppskattningar redovisas omedelbart i övrigt totalresultat.

Uppsägningslöner

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när det föreligger sådan skyldighet enligt anställningskontrakt eller vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställd.

INTÄKTSREDOVISNING

Redovisningen av intäkter från avtal kunder sker enligt en femstegsmodell som kräver att intäkter ska redovisas när kontroll över en vara eller tjänst har överförts till kunden. Samtliga kundkontrakt i koncernen har analyserats med utgångspunkt i femstegsmodellen. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.

Passagerarintäkter

När SAS eller annat flygbolag utför transporten, dvs. flygresan, fullgör koncernen sitt prestationsåtagande mot kunden vilket medför att passagerarintäkten redovisas i resultaträkningen. Mellan tidpunkten för försäljning av

flygbiljetten till genomförandet av flygresan redovisas sålda flygbiljetter som en kortfristig trafikavräkningsskuld i koncernens balansräkning. Koncernen bedömer löpande den beräknade trafikavräkningsskulden, se ytterligare information under "Övriga trafikintäkter".

Ombokningsavgifter, dvs. avgifter för att ändra exempelvis tidpunkt eller destination på sin redan bokade flygbiljett, redovisas som intäkt i samband med att flygresan utförs.

Charterintäkter

SAS har avtal med kunder rörande charterflygningar. Likt passagerarintäkter uppfyller koncernen sitt prestationsåtagande mot kunden när flygresan utförs. Således redovisas charterintäkter i resultaträkningen då transporten genomförs.

Post- och fraktintäkter

Koncernen tillhandahåller godstransporttjänster, både i passagerarplan och kommersiella fraktflygningar. Prestationsåtagandet mot kunden fullgörs i samband med att frakttjänsten utförs. Således redovisas post- och fraktintäkter i resultaträkningen när transporten genomförs.

Övriga trafikintäkter

I övriga trafikintäkter ingår huvudsakligen förbokade säten, övervikt av bagage, outnyttjade biljetter och intäktsjusteringar. Förbokade säten och övervikt av bagage är exempel på "ancillary"-intäkter som alla är tätt förknippade med flygresan. Dessa intäktsredovisas i samband med att flygresan utförs.

Koncernen gör månatliga bedömningar av flygbiljetter som ej har utnyttjats. Outnyttjade och ej längre giltiga biljetter redovisas som en övriga trafikintäkt med utgångspunkt i historisk användningsnivå för outnyttjade biljetter den senaste 24-månadersperioden. Eventuella skillnader mellan tidigare månaders bedömningar och faktiskt utfall redovisas i resultaträkningen.

Koncernen bedömer löpande den beräknade kortfristiga trafikavräkningsskulden och redovisar eventuella justeringar mot "övriga trafikintäkter" under den period då bedömningarna gjorts. Dessa justeringar gäller i första hand återbetalningar, utbyten, transaktioner med andra flygbolag och andra poster som slutbetalas under en period som kommer senare än respektive biljettförsäljning och till annat belopp än det ursprungliga försäljningspriset.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter inkluderar huvudsakligen intäkter för försäljning ombord, ground handling-tjänster, tekniskt underhåll och försäljning av EuroBonus-poäng.

Ombordförsäljning intäktsredovisas i samband med försäljningstillfället. Intäkter för utförda ground handling-tjänster och tekniskt underhåll redovisas i samband med att tjänsterna utförs.

Försäljning av EuroBonus-poäng till kreditkortpartners redovisas som en intäkt i samma period som EuroBonus-medlemmar nyttjar sina kreditkort och EuroBonus-skulden uppstår i koncernens balansräkning. Se ytterligare information om EuroBonus-skulden nedan.

Lojalitetsprogram – EuroBonus

Genom medlemskap i koncernens lojalitetsprogram, EuroBonus, kan kunderna tjäna bonuspoäng genom att flyga med SAS och/eller andra Star Alliance-bolag samt genom att handla från kommersiella samarbetspartners, till exempel hyrbils- och kreditkortsföretag. Tilldelning av lojalitetspoäng betraktas som en separat identifierbar transaktion vid köp av flygbiljetter. I samband med att poäng tjänas in ökar EuroBonus-skulden i koncernens balansräkning, med motsvarande minskning av intäkter. Den del av biljettpriset som allokeras till lojalitetspoängen värderas till poängens relativa fristående försäljningspris och redovisas som en intäkt först i den period som åtagandet uppfylls.

Kontraktstillgångar och kontraktsskulder

IFRS 15 har termerna kontraktstillgångar och kontraktsskulder. Koncernen presenterar avtal i balansräkningen som kontraktsskulder eller kontraktstillgångar beroende på förhållandet mellan koncernens prestation och kundens betalning per rapporteringsdagen. Upplupna intäkter räknas som kontraktstillgångar då koncernen uppfyller sitt prestationsåtagande innan betalning sker från kund. Trafikavräkningsskulden och lojalitetsprogrammet räknas som kontraktsskulder då betalningen från kunder sker innan prestationsåtagandet uppfylls av koncernen. Information om prestationsåtagandets uppfyllande återfinns tidigare i detta avsnitt under rubrikerna "Passagerarintäkter" samt "Lojalitetsprogram – EuroBonus".

Trafikavräkningsskulden presenteras likt tidigare på en separat rad i koncernens balansräkning, medan lojalitetsprogrammet presenteras bland övriga skulder (långfristig). Koncernen lämnar upplysningar om kontraktstillgångar och kontraktsskulder, se not 24.

STATLIGA BIDRAG OCH AVTAL

Vissa av de juridiska enheterna inom SAS-koncernen har under perioden, i begränsad utsträckning, fått stöd för visstidspermitteringar i arbetsstyrkan till följd av covid-19-pandemin. I enlighet med IAS 20 redovisas statliga bidrag i resultaträkningen när det föreligger en rimlig säkerhet att bolaget kommer att uppfylla kraven som följer med bidragen och att bidragen kommer att erhållas.

De statliga bidragen har redovisats som en minskning av personalkostnaderna under de perioder som bidraget ska kompensera uppgående till totalt 16 (340) MSEK. SAS har också ansökt om stöd från den danska, svenska och norska staten/kommunen avseende ersättning för fasta kostnader och 140 (880) MSEK har redovisats som en minskning av övriga externa kostnader.

Utöver ovan har norska staten köpt kapacitet av SAS och andra flygbolag i Norge på kommersiell basis för att kunna upprätthålla flygtjänster inom Norge, uppgående till 0 (92) MSEK.

LÅNEUTGIFTER

Låneutgifter som uppkommer i verksamheten resultatförs under den period de uppkommer. Låneutgifter avseende förskottsbetalningar hänförliga till ännu ej levererade flygplan aktiveras som del i anskaffandet av kvalificerade produktionsresurser. I det fall beslut fattats om sale and leaseback upphör aktivering av räntekostnader. Avskrivningar av aktiverade låneutgifter påbörjas vid drifttagande av flygplanen och sker enligt huvudprincipen för flygplan.

Fortsättning not 1

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter Moderföretagets noter

SKATTER

Aktuell skatt för perioden baseras på periodens resultat justerat för skattemässigt icke avdragsgilla kostnader och icke skattepliktiga intäkter. Den aktuella skatten beräknas utifrån per balansdagen gällande skattesatser. Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden

varvid temporära skillnader, skillnader mellan tillgångars eller skulders redovisade och skattemässiga värden, resulterar i en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld. Uppskjutna skatteskulder redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader, medan uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att skapas mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas, eller innan rätten att utnyttja underskottsavdrag går förlorad.

Uppskjutna skatteskulder redovisas avseende samtliga skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotter- och intresseföretag utom i de fall koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte sker inom en överskådlig framtid.

Uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjuten skatt resultatförs, utom i de fall då den är relaterad till poster som bokförs i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital, då den uppskjutna skatten också bokförs i övrigt totalresultat respektive direkt mot eget kapital.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om posterna avser samma skattemyndighet.

KRITISKA REDOVISNINGSBEDÖMNINGAR OCH KÄLLOR TILL OSÄKER VÄRDERING

Upprättandet av bokslut och tillämpningen av redovisningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar eller på uppskattningar och antaganden om de redovisade beloppen av tillgångar och skulder som inte är direkt uppenbara utifrån andra källor. Dessa uppskattningar samt antaganden i samband med dessa baseras på tidigare erfarenheter och andra faktorer som anses vara relevanta. Faktiska resultat kan komma att skilja sig från dessa uppskattningar.

Uppskattningarna och underliggande antaganden ses över regelbundet. Ändrade uppskattningar redovisas i den period uppskattningen ändras om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Nedan beskrivs övergripande de redovisningsprinciper som påverkas av sådana uppskattningar eller antaganden som förväntas ha den största inverkan på koncernens redovisade resultat eller finansiella ställning. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande nothänvisningar.

Nedskrivning av tillgångar

Koncernen granskar de bokförda värdena på sina tillgångar för att avgöra om det finns några indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned. När dessa bedömningar görs allokeras tillgångar som inte genererar eget kassaflöde till en lämplig kassagenererande enhet.

Företagsledningen ska göra vissa antaganden vid värdering av tillgångarna, inklusive tidpunkt och värde för kassaflöden som ska genereras genom

tillgångarna. Det uppskattade framtida kassaflödet baseras på rimliga antaganden vilka representerar ledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd, och baseras på senaste finansiella plan som godkänts av ledningen. På grund av denna subjektivitet kommer dessa uppskattningar sannolikt att avvika från framtida faktiska verksamhetsresultat och kassaflöden, och alla sådana avvikelser kan medföra en nedskrivning under kommande perioder.

Pensioner

Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och värdera tillgångar och kan ha en väsentlig inverkan på redovisad pensionsförpliktelse, pensionstillgång och den årliga pensionskostnaden. De antaganden som är mest kritiska är diskonteringsränta, inflation och förväntad löneökning.

Den beräkning som enligt IAS 19 ska tillämpas vid beräkning av förmånsbestämda planer benämns Projected Unit Credit Method. Metoden kräver flera beräkningsmässiga antaganden (aktuariella parametrar) för att fastställa nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen. Aktuariella antaganden omfattar både demografiska och finansiella antaganden. Då antagandena måste vara neutrala och ömsesidigt förenliga ska de varken vara oförsiktiga eller överdrivet försiktiga. De ska återspegla det ekonomiska sambandet mellan faktorer såsom inflation, löneökningstakt, avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsränta. Detta innebär att de ska vara realistiska utifrån kända ekonomiska samband och avspegla SAS bästa bedömning av de faktorer som avgör den slutliga kostnaden för att lämna ersättningar efter avslutad anställning, d.v.s. pensionskostnaden.

Vid beräkning av pensionsförpliktelser, årets pensionsintjäning och avkastning på fonderade medel används parametrar som fastställs lokalt i respektive land baserat på den lokala marknadssituationen samt förväntad framtida utveckling. Detta innebär att parametrarna utgår från marknadens förväntningar vid rapportperiodens slut beträffande den tidsperiod under vilken förpliktelsen ska regleras.

Diskonteringsräntan har fastställts baserat på marknadsmässig avkastning på förstklassiga företagsobligationer (företrädesvis bostadsobligationer med minimum AA-rating) och löptiden återspeglar den uppskattade tidsfördelningen och storleken av pensionsutbetalningarna (durationen) samt den valuta som dessa ska betalas i.

Övriga antaganden baseras på förväntad utveckling under förpliktelsens löptid. Bedömningen avseende framtida lönejusteringar motsvarar inflationsantagandet i respektive land och förväntad livslängd är fastställd till DUS21 för Sverige samt till K2013 för Norge, se vidare information i not 15.

Räntekostnaden på förpliktelsen samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna redovisas i form av ett räntenetto, vilken har beräknats med diskonteringsräntan. Detta räntenetto klassificerar SAS som en personalkostnad och redovisar räntenettot inom rörelseresultatet.

Avvikelser kan uppstå om diskonteringsräntan förändras (en sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga pensionskostnaden), eller av faktiska inflationsnivåer, lönejusteringar samt förväntad livslängd som avviker från koncernens antaganden. Förändrade antaganden kan medföra en väsentlig förändring av pensionstillgångarna, förpliktelser och pensionskostnader under kommande perioder.

Under året har diskonteringsräntan höjts för samtliga länder. Den svenska diskonteringsräntan höjdes med 2,5 procentenheter till 4,3 %. För de svenska pensionsordningarna höjdes antagandet om inflation under räkenskapsåret från 1,9 % till 2,15 %. Den totala effekten från främst förändrade diskonteringsräntor samt inflation medför en positiv påverkan på övrigt totalresultat om 4,1 mdr SEK. Avkastningen på förvaltningstillgångarna har varit lägre än diskonteringsräntan, vilket har inneburit en negativ påverkan på övrigt totalresultat om 2,1 mdr SEK.

Känsligheten vid förändringar av olika parametrar var för sig kan uppskattas enligt följande: En procentenhets förändring av diskonteringsräntan har en påverkan på förpliktelsen med cirka 1,6 mdr SEK och en procentenhets förändring av inflationsantagandet påverkar förpliktelsen med cirka 1,5 mdr SEK.

Uppskjuten skatt

Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar vid varje balansdag i den utsträckning det är sannolikt att de kommer att utnyttjas under kommande perioder. Detta bygger på uppskattningar om framtida lönsamhet. Om dessa uppskattningar ändras kan det medföra minskade uppskjutna skattefordringar under kommande perioder för tillgångar som för närvarande redovisas i koncernens balansräkning. När framtida lönsamhetsnivåer uppskattas, beaktas verksamhetsresultat från de senaste åren och, om så behövs, övervägs försiktiga och genomförbara skatteplaneringsstrategier för att generera framtida lönsamhet. Om framtida lönsamhet är sämre än det belopp som kalkylerades när det uppskjutna skattebeloppet fastställdes kommer en minskning i uppskjutna skattefordringar att krävas, med motsvarande belastning av resultatet, utom i fall då den är relaterad till poster som bokförts direkt mot eget kapital. Om framtida lönsamhet överskrider den nivå som kalkylerats vid beräkningen av uppskjutna skattefordringar, kan ytterligare en uppskjuten skattefordran redovisas med motsvarande kreditering av resultatet, utom i det fall den uppskjutna skatten hänför sig till ett rörelseförvärv.

Om dessa uppskattningar ändras kan det också medföra nedskrivning av uppskjutna skattefordringar under kommande perioder för tillgångar som för närvarande redovisas i balansräkningen.

Åtaganden avseende nyttjanderättstilllgångar – flygplan

SAS gör löpande avsättningar relaterat till användningen för åtaganden som uppkommer i samband med leasing av flygplan. Åtaganden avser huvudsakligen motorer, men inkluderar även landningsställ, air frame och APU. Den finansiella effekten är beroende av ett stort antal faktorer, vilket gör den svårbedömd. Då de större obligatoriska genomgångarna av motorer, landningsställ, air frame och APU avsätts för löpande minskar risken för att återlämningen ska få väsentlig effekt på koncernens resultat.

Hybridobligationer

Samtliga hybridobligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten, varför de i enlighet med IAS 32 klassificeras som ett eget kapital instrument.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter

Rättstvister

Koncernen är involverad i rättstvister och andra tvister som en naturlig del av affärsverksamheten. Det krävs bedömningar från ledningen för att avgöra det sannolika utfallet. Faktiska resultat av utfallet kan avvika från ledningens bedömning vilket i sin tur kan påverka koncernens resultat (se också förvaltningsberättelsen: legala frågeställningar).

Claims kopplade till chapter 11 samt pilotstrejk

Till följd av pilotstrejken mellan den 4-19 juli 2022 har 1,1 miljarder SEK redovisats i tredje kvartalet som en negativ justering av intäkter och skuld avseende uppskattade kompensationskrav från kunder för inställda flygningar.

I chapter 11 finns en möjlighet att förhandla samt återlämna ("reject") kontrakt som fanns vid ingången av processen. I perioden augusti till oktober har SAS valt att återlämna leasingkontrakt, en B737-700, en A350-900, tre A321-200 samt ett antal motorer. Samtliga av dessa kontraktsåterlämningar har godkänts av domstol i USA. I samband med godkännandet gjorde SAS de relaterade tillgångarna tillgängliga för lease/långivarna, vilket ledde till att tillgångar och skulder förknippade med kontrakten togs bort från balansräkningen. Nettokostnaden för att boka bort tillgångarna och skulderna uppgick till 88 MSEK. Som ett steg i chapter 11 förväntar sig SAS att leasegivarna/ långivarna kommer att begära skadestånd för sin ekonomiska skada och rapportera detta till domstolen i USA. På grund av osäkerheten i utfall, om något, då utfallen dels är beroende av antal anspråk, storleken på anspråken men också beroende av den omstruktureringsplan som senare i processen behöver godkännas av domstol, har SAS på ett tillförlitligt sätt inte kunnat uppskatta hur stor avsättning totala anspråken motsvarar. Dessa anspråk kan vara väsentliga. SAS redovisar avsättningar för anspråk för vilka det fanns tillräckliga och rimliga uppgifter för att uppskatta åtagandet. Mer information om chapter 11 beskrivs i not 1 sid 97 och förvaltningsberättelsen sid 58.

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" samt tillämpliga uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

SKILLNADERNA MELLAN KONCERNENS OCH MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER FRAMGÅR NEDAN:

Pensioner: De löpande pensionspremierna redovisas som kostnader. Aktier i dotter- och intresseföretag: Redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag, som kostnadsförs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i dotterföretag.

Övriga aktier och andelar: Redovisas till anskaffningsvärde.

NOT 2 INTÄKTER

Koncernens finansiella

rapporter
Koncernens noter

Moderföretagets
finansiella rapporter

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Trafikintäkter:
Passagerarintäkter	23 225	8 401
Charterintäkter	1 703	384
Fraktintäkter	1 611	1 166
Övriga trafikintäkter	2 982	1 613
Totalatrafikintäkter	29 521	11 564
Övriga rörelseintäkter:
Försäljning ombord	367	59
Ground Handling-tjänster	721	455
Tekniskt underhåll	147	108
Terminal- och speditionstjänster	322	283
Försäljningskommissioner och avgifter	357	153
Övriga rörelseintäkter	389	1 336
Totalaövrigarörelseintäkter	2 303	2 394
Summa	31 824	13 958

SAS redovisar passagerarintäkter och charterintäkter när transporten har
utförts, fraktintäkter när transporten är genomförd och övriga intäkter när
varorna har levererats eller tjänsten har utförts. De identifierade prestations
åtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.

För koncernens olika intäktsslag se ovan tabell och intäkter från enskilt väsentliga länder baserat på ursprungligt försäljningsland, se nedan tabell.

Trafikintäkter 2021/2022	Sverige		Norge Danmark Övriga		Total
Passagerarintäkter	6 005	6 675	3 138		7 407 23 225
Charterintäkter	541	862	301	0	1 704
Fraktintäkter	242	216	320	833	1 611
Övriga trafikintäkter	790	881	407	903	2 981
Totalatrafikintäkter	7 578	8 634	4 166		9 143 29 521
Totala övriga rörelseintäkter	485	755	419	644	2 303
Summa	8 063	9 389	4 585		9 787 31 824


	Sverige		Norge Danmark	Övriga	Total
	2 295	2 950	1 054	2 102	8 401
Trafikintäkter 2020/2021 Passagerarintäkter Charterintäkter	178	64	142	0	384
Fraktintäkter	186	122	210	648	1 166
Övriga trafikintäkter	441	566	202	404	1 613
	3 100	3 702	1 608
Totalatrafikintäkter Totala övriga					3 154 11 564
rörelseintäkter	406	972	150	866	2 394

NOT 3 PERSONALKOSTNADER

MEDELANTAL ANSTÄLLDA

Medelantalet anställda under 2021/2022 inom SAS koncernen var 7 033 (5 216). Fördelningen av medelantal anställda per land framgår av tabell nedan. Medelantalet anställda i Danmark uppgick till 2 400 (1 630), i Norge 2 087 (1 653) samt i Sverige 2 380 (1 814).

	Nov–okt	2021–2022	2020–2021 Nov–okt
	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Danmark	1 579	821	1 157	473
Norge	1 332	755	1 049	604
Sverige	1 447	933	1 093	721
Övriga länder	80	86	58	61
Totalt	4 438	2 595	3 357	1 859
Totalt män och kvinnor	7 033		5 2161

1) Medelantalet anställda påverkas kraftigt under FY21 av de permitteringsordningar som SAS tagit i bruk.

KÖNSFÖRDELNING INOM LEDANDE BEFATTNINGAR I KONCERNEN

	31 okt 2022		31 okt 2021
	Antal på balans dagen	varav män	Antal på balans dagen	varav män
Styrelseledamöter	60	68%	35	60%
Vd och andra ledande befattningshavare	30	67%	32	72%

rapporter

LÖNER, ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA AVGIFTER

sociala avgifter 941 (848) MSEK och pensioner 611 (631) MSEK. Löner, ersättningar och sociala avgifter inkluderar omstruktureringskostnader om 0 (0) MSEK.

				Koncernens noter
--	--	--	--	------------------

Moderföretagets

SAS koncernens totala lönekostnader uppgick till 6 822 (5 631 ) MSEK varav

		2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
	Löner & andra ersätt ningar	Sociala kostna der (varav pensions kostnad)2	Sociala Löner kostna & andra der (varav ersätt pensions ningar1 kostnad)2
SAS AB	19	13 (5)	15 13 (5)
SAS Konsortiet		3 285 1 146 (469)	2 889 1 178 (522)
Övriga dotterföretag	1 966	393 (137)	1 248 287 (104)
SAS koncernen totalt		5 270 1 552 (611)	4 152 1 478 (631)

1) Innefattar löneminskningar till följd av permitteringsordningar som tagits i bruk under 2020 - 2021. Statsstöd som erhållits främst från korttidsarbetsordningar i Sverige är inte avräknat om 0 (340) MSEK.

2) Pensionskostnaden för samtliga Vd och andra ledande befattningshavare i SAS koncernens företag uppgick till 15 (14) MSEK.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse, verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda framgår av tabell nedan.

	2021–2022 Nov–okt		2020–2021 Nov–okt
	Styrelse, Vd & ledande befattnings havare (varav rörlig lön)	Övriga anställda	Styrelse, Vd & ledande befattnings havare (varav rörlig lön)	Övriga anställda
SAS AB	18 (-)	1	15 (-)	0
SAS Konsortiet	25 (2)	3 260	23 (-)	2 866
Ground Handling verksamheten SAS Cargo Övriga dotterföretag	12 (-) 10 (-) 14 (-)	1 650 74 206	11 (-) 11 (-) 6 (-)	1 139 67 13
SAS koncernen totalt	79 (2)	5 191	66 (-)	4 085

Pensionskostnader	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Förmånsbaserade pensionsordningar	-63	34
Premiebaserade pensionsordningar	674	597
Summa	611	631

ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL STYRELSEN, VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Till styrelsens ledamöter i SAS AB utgår arvode och annan ersättning enligt årsstämmans beslut, som även har godkänt principerna för ersättningarna till ledande befattningshavare.

STYRELSEN

Vid årsstämman i SAS AB den 17 mars 2022 fastställdes arvoden till styrelsens ledamöter och ersättning för arbete i styrelseutskott enligt nedan:

Styrelsens ordförande	630 TSEK
Styrelsens förste vice ordförande	420 TSEK
Övriga styrelseledamöter (9 pers.)	320 TSEK/ledamot
Arbetstagarsuppleanter (6 pers.)	5 TSEK arvode/styrelse möte vid deltagande
Ordförande revisionsutskottet	100 TSEK
Övriga ledamöter i revisionsutskottet (2 pers.)	50 TSEK
Ordförande ersättningsutskottet	80 TSEK
Övriga ledamöter ersättningsutskottet (1 pers.)	27 TSEK

Ingen av styrelseledamöterna har under räkenskapsåret 2021/2022 varit anställd i SAS koncernen med undantag av arbetstagarrepresentanterna och deras suppleanter. Ingen styrelseledamot, som inte är anställd i SAS koncernen, har erhållit någon ersättning eller förmån från något bolag i SAS koncernen utöver i flygbranschen sedvanliga reseförmåner och det arvode som erhållits för styrelse- och utskottsarbetet.

PRINCIPER

Följande av årsstämman 2022 fastställda ersättningsprinciper har tillämpats under räkenskapsåret 2021/2022 avseende ledande befattningshavare i SAS koncernen. Med ledande befattningshavare avses i detta sammanhang VD och övriga medlemmar av SAS koncernledning.

Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Ersättningen ska utgöras av fast lön, rörlig lön enligt separat överenskommelse, övriga förmåner samt pension. Riktlinjerna ska tillämpas på anställningsavtal som ingås efter årsstämman 2022 samt även på ändringar i gällande anställningsavtal som görs därefter.

Ersättning till ledande befattningshavare ska utgöras av en fast årlig kontant lön. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således vara individuell och differentierad. Utöver fast lön kan ledande befattningshavare rapporterande till VD, enligt separat överenskommelse, erhålla rörlig lön (Annual Incentive Systems) vid uppfyllande av beslutade kriterier och mot att befattningshavarens fasta lön fryses för revision under viss period efter det att rörlig lön har utgått. Eventuell rörlig lön ska bestå av årlig rörlig kontant lön och får som högst motsvara 20 % av den fasta årliga lönen. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska kunna mätas under en period om ett år.

För VD ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda och premierna ska inte överstiga 40 % av den fasta årliga lönen. För övriga medlemmar av koncernledningen ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Premierna för avgiftsbestämd pension ska inte överstiga 30 % av den fasta årliga lönen. Rörlig lön ska vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren (gäller Sverige och avgiftsbestämd pension). I det fallet ska premierna för avgiftsbestämd pension inte överstiga 36% av den fasta årliga lönen som en följd av pensionsavsättningar för rörlig lön.

För VD och övriga medlemmar av koncernledningen ska uppsägningstiden vara 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida ska en uppsägningstid om maximalt 12 månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst ett års fast lön med full avräkning om befattningshavaren erhåller ersättning från ny anställning eller uppdrag.

Styrelsen får frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

BEGRÄNSNINGAR I TILLÄMPNINGEN AV ERSÄTTNINGSPRINCIPERNA TILL FÖLJD AV REKAPITALISERINGEN

I enlighet med EU kommissionens beslut 14 augusti 2020 och till dess att 75% av de instrument staterna tecknat i rekapitaliseringen som genomfördes under oktober 2020 antingen har lösts in eller sålts, har ledande befattningshavare inte rätt till ökade löner. Vidare kommer inga rörliga lönedelar betalas ut till ledande befattningshavare.

Vid eventuellt utfall av framtida AIS (Annual Incentive Systems) till ledande befattningshavare i enlighet med bolagets ersättningsprinciper kommer ersättning från AIS reserveras och innehållas till dess att 75% av de instrument staterna tecknat i rekapitaliseringen som genomfördes under oktober 2020 antingen har lösts in eller sålts.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Verkställande direktör tillika koncernchef Anko van der Werff, har följande ersättningskomponenter i sitt anställningsavtal:

En årlig lön som normalt är föremål för lönerevision årligen. Lönen har inte reviderats för räkenskapsåret 2022 och uppgår till 12 468 TSEK per år.
En premiebestämd pensionsordning där motsvarande 40 % av den årliga lönen erläggs som kontant ersättning på kostnadsneutral basis för SAS. Styrelsen har beslutat om undantag från ersättningsriktlinjerna och godkänt att VD Anko van der Werff växlar pensionspremier till motsvarande kontant löneutbetalning under förutsättning att detta sker kostnadsneutralt för SAS och att EU-reglerna om ersättning till ledande befattnings-

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter

havare följs med hänsyn till vikten att kunna erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig totalersättning för att tillgodose SAS långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

• Övriga förmåner som bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.

• Uppsägningstiden är sex månader vid uppsägning från verkställande direktörens sida och tio månader vid uppsägning från SAS AB:s sida. Avgångsvederlag för verkställande direktören, vid uppsägning från SAS AB på annan grund än väsentligt avtalsbrott, grovt åsidosättande av verkställande direktörens åligganden eller brottslig gärning mot SAS koncernen, utgår med ett belopp motsvarande fyra månadslöner enligt en trappstegsmodell där avgångsvederlag ökar med anställningstid upp till tolv månader vid fem års anställning. Om ny anställning erhålls inom tolv månader efter anställningens upphörande ska utfallande avgångsvederlag minskas med erhållen ersättning från sådan ny anställning.

ANDRA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Övriga nuvarande koncernledningsmedlemmar har premiebaserade pensionsordningar där upp till 30 % av den fasta grundlönen avsätts till pension, antingen som premier eller kontant ersättning. Samtliga nuvarande koncernledningsmedlemmar har pensionsålder 65 år. Styrelsen har beslutat om undantag från ersättningsriktlinjerna och godkänt att CFO Erno Hildén växlar pensionspremier på 30 % av den årliga lönen till motsvarande kontant löneutbetalning under förutsättning att detta sker kostnadsneutralt för SAS och att EU-reglerna om ersättning till ledande befattningshavare följs med hänsyn till vikten att kunna erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig totalersättning för att tillgodose SAS långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

För ledande befattningshavare är uppsägningstiden sex månader vid uppsägning från den anställdes sida och tolv månader vid uppsägning från SAS AB:s sida. Avgångsvederlag för ledande befattningshavare, vid uppsägning från SAS AB:s sida på annan grund än väsentligt avtalsbrott, grovt åsidosättande av den ledande befattningshavarens åligganden eller brottslig gärning mot SAS koncernen, utgår med ett belopp motsvarande upp till maximalt tolv månadslöner med avräkning mot inkomster från annan anställning eller uppdrag. Avgångsvederlag kan även utgå vid uppsägning från befattningshavarens sida om dennes ansvar eller befogenheter väsentligen förändras genom organisatoriska förändringar. Avgångsvederlag i ovannämnda fall utgår dock inte om befattningshavaren erbjudits annan relevant anställning inom SAS koncernen. För tillförordnade koncernledningsmedlemmar utgår fast befattningstillägg utöver de villkor avseende pension, försäkring och uppsägningstid som följer av befintligt anställningsavtal.

ÖVRIGT

För övriga typiska chefsavtal i SAS koncernen ska den sammanlagda ersättningsnivån vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

Under 2021/2022 har den sammanlagda ersättningen utgjorts av fast lön, övriga förmåner samt pension. Ett trettiotal chefer har därutöver deltagit i ett "Annual Incentive System" för 2022 .

För ledare och medarbetare inom försäljningsorganisationen introducerades under 2013 en rörlig lönemodell. Den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till i förväg uppsatta individuella försäljningsmål som fastställs i ett målkontrakt och kan maximalt uppgå till två månadslöner.

BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESSEN

Frågan om styrelsens arvoden bereds av valberedningen, som består av representanter valda vid årsstämman. Förslag till styrelsearvoden framläggs på stämman av valberedningen för stämmans beslut.

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår bl.a. att bereda principer för ersättning till koncernledningen och styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till koncernledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättning till VD ska beslutas inom ramen för godkända principer av styrelsen efter beredning och rekommendation av ersättningsutskottet. Ersättning till övriga ledande befattningshavare ska beslutas av VD inom ramen för fastställda principer och efter avstämning med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte VD eller andra personer i koncernledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Ersättningsutskottet har haft två protokollförda sammanträden under räkenskapsåret 2021/2022.

STYRELSEARVODEN 2021–2022 (NOV–OKT), TSEK

Namn	Styrelse	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Totalt 2021–2022	Totalt 2020–2021
Carsten Dilling	630		80	710	658
Dag Mejdell				-	131
Monica Caneman	320	100		420	389
Lars-Johan Jarnheimer	420	50	27	497	423
Sanna Suvanto Harsaae				-	94
Liv Fryksdal				-	94
Oscar Stege Unger	320	50		370	343
Kay Kratky	320			320	297
Michael Friisdahl	320			320	203
Henriette Hallberg
Thygesen Nina	320			320	203
Bjornstad	320			320	203
Tommy Nilsson	320			320	296
Jens Lippestad	320			320	296
Kim John Christiansen	320			320	-
Christa Cerè				-	296
Summa	3 930	200	107	4 237	3 926

Arvode till arbetstagarsuppleanterna uppgår till 0 (24) TSEK.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2021–2022 (NOV–OKT), TSEK

Namn	Fast lön1	Rörlig ersättning2	Övriga förmåner3 Pension4
Anko van der Werff	12 675	-	284	4 715
Övriga5	23 213	2 303	516	6 044
Summa	35 888	2 303	800	10 759

Övriga6	13 861	-	96	2 494
Totalt	49 749	2 303	896	13 253

1) Inkluderar semesterersättning.

2) Avser reservering för Annual Incentive Scheme för framtida utbetalning i enlighet med ersättningsprinciperna och de begränsningar som följer av rekapitalisering och utbetalning av rörliga lönedelar. Se vidare avsnittet "Begränsningar i tillämpningen av ersättningsprinciperna till följd av rekapitaliseringen".

3) Övriga förmåner inkluderar bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.

4) Inkluderar sjukförsäkring.

5) Avser 4 medlemmar hela året, avser Karl Sandlund från 1 november 2021 till 30 juni 2022, avser Magnus Örnberg 1 november 2021 till 31 mars 2022, avser Erno Hildén 1 april till 31 oktober 2022, avser Erik Westman 1 juli till 31 oktober 2022 samt Therese Lorenius 1 juli till 31 oktober 2022.

6) Avser lön, pension och förmåner under uppsägningstiden på 12 månader samt för ett potentiellt avgångsvederlag. Avgångsvederlag, maximalt fast lön under 12 månader efter anställningens upphörande, utgår endast om ny anställning ej har erhållits. Vid ny inkomst av tjänst utbetalas eventuell mellanskillnad mellan tidigare fast månadslön och ny fast månadslön.

ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2020–2021 (NOV–OKT), TSEK

Namn	Fast lön1	Rörlig ersättning2	Övriga förmåner3	Pension4
Anko van der Werff5	3 759	-	145	1 398
Karl Sandlund6	1 681	-	1	554
Rickard Gustafson7	6 655	-	89	2 712
Övriga8	23 730	292	713	6 524
Summa	35 825	292	948	11 188

1) Inkluderar semesterersättning.

3) Övriga förmåner inkluderar bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.

4) Inkluderar sjukförsäkring.

5) Avser perioden 15 juli till 31 oktober 2021

6) Avser perioden 1 maj till 14 juli 2021

7) Avser perioden 1 november 2020 till 30 april 2021

8) Avser 5 medlemmar hela året, avser Karl Sandlund från 1 november 2020 till 30 april 2021 samt 15 juli till 31 oktober samt avser Rickard Gustafson 1 maj 2021 till 31 maj 2021.

NOT 4 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Försäljnings- och distributionskostnader	1 785	768
Cateringkostnader	819	373
Hanteringskostnader	1 949	963
Tekniskt flygplansunderhåll	1 910	1 459
Data- och telekommunikationskostnader	1 249	976
Wet lease-kostnader	1 846	581
Övrigt	2 500	166
Summa	12 058	5 286

NOT 5 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Avskrivningar
Immateriella tillgångar	30	27
Nyttjanderättstillgångar	3 255	3 254
Byggnader och inredningar	60	66
Flygplan	1 259	1 383
Reservmotorer och reservdelar	53	35
Verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan	22	27
Övriga inventarier och fordon	20	25
Nedskrivningar
Reservmotorer och reservdelar	64	-
Summa	4 763	4 817

NOT 6 RESULTAT- OCH KAPITALANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Koncernens finansiella
rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter

2021–2022	2020–2021
Nov–okt	Nov–okt
12	10
10	0
22	10

357	328
67	24

Malmö Flygfraktterminal AB bedriver flygfraktsverksamhet i Malmö, Sverige. Intresseföretaget har en nära anknytning till flygverksamheten och resultatandelen redovisas i rörelseresultatet.

Kapitalandelar i intresseföretag	2022 31 okt	2021 31 okt
Ingående anskaffningsvärde	24	19
Tillskott	-	1
Resultatandelar i intresseföretag	22	10
Utdelning	-24	-6
Valutakursdifferenser	0	0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	22	24

				Kapitalandel
Kapitalandelar i intresseföretag:	Organisationsnr	Säte	Kapitalandel %	2022 31 okt	2021 31 okt
Malmö Flygfraktterminal AB	556061-7051	Malmö, Sverige	40,0	19	15
Övriga				3	9
Summa				22	24
Totala tillgångar i intresseföretag				357	348
Totala skulder i intresseföretag				-269	-281
Eget kapital i intresseföretag				88	67

NOT 7 RESULTAT VID FÖRSÄLJNING OCH ÅTERLÄMNING AV FLYGPLAN OCH ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Airbus A320 (sale and leaseback)	-3	-
Airbus A350 (sale and leaseback)	-	-34
Boeing 737	73	-24
Motorer (sale and leaseback)	100	-81
Återlämning av leasekontrakt i chapter 11	-88	-
Byggnader	-	-4
Försäljning av dotterbolag	13	-
Summa	95	-143

NOT 8 FINANSNETTO

Finansiella intäkter	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Ränteintäkter på finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde	28	5
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde	191	15
Övriga finansiella intäkter	-	-
Valutakursdifferenser leasingskuld, netto	-	194
Summa	219	214

Finansiella kostnader	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Räntekostnader på räntebärande skulder ej värderade till verkligt värde	-802	-539
Räntekostnader på räntebärande skulder värderade till verkligt värde	-179	-30
Räntekostnader leasingskulder	-774	-636
Övriga finansiella kostnader	-67	-39
Valutakursdifferenser leasingskuld, netto	-2 906	-
Valutakursdifferenser räntebärande skuld, netto	-5	-1
Summa	-4 733	-1 245
Summa finansnetto	-4 514	-1 031

Moderföretagets finansiella rapporter

rapporter

NOT 9 SKATT

Följande komponenter ingår i koncernens skatt.
	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Aktuell skatt	-7	-1
Uppskjuten skatt	805	3
Summa skatt redovisad i årets resultat	798	2
Skatt redovisad i övrigt totalresultat	-308	-793
Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat	-308	-793

Aktuell skatt har beräknats utifrån fastställd skattesats i respektive land. Uppskjuten skatt har beräknats till den skattesats som förväntas gälla då skatten realiseras.

Skatten för räkenskapsåret kan stämmas av mot resultat före skatt enligt följande:

	2021–2022 Nov–okt	2021–2022 Nov–okt (%)	2020–2021 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt (%)
Resultat före skatt	-7 846		-6 525
Skatt enligt vägd genomsnittlig skatte
sats Skatteeffekt av icke avdragsgilla	1 679	21,4	1 396	21,4
kostnader	-35	-0,4	0	0
Skatteeffekt av icke skattepliktiga intäkter	155	2,0	0	0
Skatteeffekt av olika skattesatser	0	0	12	0,2
Skatteeffekt av ej aktiverade under
skottsavdrag	-1 038	-13,2	-1 571	-24,1
Övrigt	37	0,5	165	2,5
Skatt och effektiv skattesats för räkenskapsåret	798	10,2	2	0

I tabellerna nedan redovisas koncernens uppskjutna skatteskulder och skattefordringar efter kategori samt hur skulderna och fordringarna förändrats.

Uppskjuten skatteskuld i balansräkningen:	2022 31 okt	2021 31 okt
Anläggningstillgångar	1 366	1 414
Pensioner	1 304	921
Övriga temporära skillnader	447	403
Kassaflödessäkringar	-9	-12
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/skatteskulder	-2 540	-2 186
Summa	568	540

	2022	2021
Uppskjuten skattefordran i balansräkningen:	31 okt	31 okt
Pensioner	-49	95
Övriga temporära skillnader	1 983	1 073
Skattemässiga underskottsavdrag	2 234	2 144

Kvittning av uppskjutna skattefordringar/ skatteskulder	-2 540	-2 186

Avstämning av uppskjuten skatt, netto:	2022 31 okt	2021 31 okt
Ingående balans	585	1 485
Förändring enligt resultatet	805	3
Förändring avseende kassaflödessäkringar enligt övrigt totalresultat	204	-137
Förändring avseende förmånsbestämda pensionsordningar enligt övrigt totalresultat	-512	-656
Kursdifferenser m.m.	-22	-110
Uppskjuten skatt, netto, per 31 oktober	1 060	585

Per balansdagen har koncernen outnyttjade underskottsavdrag uppgående till drygt 29 000 (23 400) MSEK. Baserat på dessa underskottsavdrag redovisar koncernen en uppskjuten skattefordran om 2 234 (2 144) MSEK. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det finns faktorer som talar för att skattepliktiga överskott kommer att skapas. Bedömningen om respektive koncernföretags framtida resultatutveckling baseras såväl på redovisade resultat under senare år som på förbättrade lönsamhetsutsikter. Redovisade underskottsavdrag på totalt 2 234 MSEK avser verksamheter i Danmark med 686 MSEK, Norge med 293 MSEK, Sverige med 1 075 MSEK samt Irland med 180 MSEK. För underskottsavdrag med ett motsvarande skattevärde uppgående till 3 854 (2 816) MSEK, redovisas ingen uppskjuten skattefordran på grund av osäkerhet vad avser framtida vinstintjäning. För samtliga underskottsavdrag finns ingen förfallotidpunkt.

Uppskjutna skatteskulder avser till största del anläggningstillgångar där det skattemässiga värdet är lägre än det redovisningsmässiga. De temporära skillnader som finns avseende anläggningstillgångar kommer i framtiden att förändras i och med att det redovisade och skattemässiga värdet blir lika alternativt då anläggningstillgången avyttras och en högre skattemässig vinst uppstår. Pensioner ger också upphov till uppskjutna skatteskulder då redovisning och skattemässiga värden hanteras på olika sätt. SAS har valt att nettoredovisa uppskjutna skatter i balansräkningen då det finns en legal rätt till kvittning samtidigt som det är ett starkt legalt samband mellan de uppskjutna skattefordringarna och uppskjutna skatteskulderna.

Avsättning för uppskjuten skatt på temporära skillnader relaterade till icke utdelade vinster i dotter- och intresseföretag har inte skett, då dessa vinster inte kommer att delas ut inom överskådlig framtid alternativt att utdelning kan ske utan att vinstmedlen blir föremål för beskattning.

2021

NOT 10 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Koncernens finansiella
rapporter		Goodwill		IT-system		Summa immateriella tillgångar
		2022	2021	2022	2021	2022	2021
Koncernens noter		31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt
	Ingående anskaffningsvärde	721	660	643	641	1 364	1 301
Moderföretagets	Investeringar	-	-	-	2	-	2
finansiella rapporter	Försäljning/utrangering	-	-	-11	-	-11	-
	Valutakursdifferenser	27	61	-	-	27	61
Moderföretagets noter	Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	748	721	632	643	1 380	1 364
Underskrifter	Ingående avskrivningar	-72	-66	-583	-556	-655	-622
Revisionsberättelse	Årets avskrivningar och nedskrivningar	-	-	-30	-27	-30	-27
	Valutakursdifferenser	-3	-6	-	-	-3	-6
	Utgående ackumulerade avskrivningar	-75	-72	-613	-583	-688	-655
	Ingående nedskrivning	-	-	-	-	-	-
	Utgående nedskrivning	-		-	-	-	-
	Redovisat värde	673	649	19	60	692	709

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Bedömning av värdet av koncernens immateriella tillgångar har gjorts genom jämförelse med återvinningsvärdet som har baserats på koncernens kassagenererande nyttjandevärde utifrån fem års kassaflöden i koncernens affärsplan. För perioden efter planperioden ligger tillväxttakten på +1,0 % (+1,0 %).

De prognostiserade kassaflödena baseras på antaganden avseende volymutveckling, enhetsintäkt, driftsmarginaler och diskonteringsräntor, som fastställs av företagsledningen baserat på historisk erfarenhet och marknadsdata. Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad före skatt om 8,2% (7,6%) och efter skatt om 6,9% (6,3%). För att stödja den nedskrivningsprövning som gjorts av goodwill i koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten, driftsmarginalerna bortom planperioden eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är rimligt trolig visar att en marginal ändå finns mellan återvinningsvärde och redovisade värden. Ledningen har därför gjort bedömningen att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar vid utgången av oktober 2022.

SAS koncernen bedriver ingen verksamhet avseende forskning och utveckling (FoU).

Goodwill:	2022 31 okt	2021 31 okt
SAS Scandinavian Airlines Norge	673	649
Summa goodwill	673	649

2021

RÄKENSKAPER

NOT 11 MATERIELLA TILLGÅNGAR

Koncernens finansiella						Summa flygplan och
rapporter		Flygplan1, 2		Motorer & reservdelar		motorer/reservdelar
Koncernens noter		2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt
	Ingående anskaffningsvärde	23 529	29 696	1 993	162	25 522	29 858
Moderföretagets	Investeringar	3 103	2 346	19	66	3 122	2 412
finansiella rapporter	Försäljning/utrangering	-6 893	-4 956	-889	-	- 7 782	-4 956
	Omklassificeringar	137	-3 069	676	1 782	813	-1 287
Moderföretagets noter	Valutakursdifferenser	2 989	-488	143	-17	3 132	-505
Underskrifter	Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	22 865	23 529	1 942	1 993	24 807	25 522
	Ingående avskrivningar	-10 661	-14 150	-444	-78	-11 105	-14 228
Revisionsberättelse	Årets avskrivningar och nedskrivningar3	-1 259	-1 383	-117	-35	-1 376	-1 418
	Försäljning/utrangering	1 047	2 109	59	-	1 106	2 109
	Omklassificeringar	836	2 718	-91	-331	745	2 387
	Valutakursdifferenser	-444	45	0	0	-444	45
	Utgående ackumulerade avskrivningar	-10 481	-10 661	-593	-444	-11 074	-11 105
	Redovisat värde	12 384	12 868	1 349	1 549	13 733	14 417

SAS redovisar flygplan i balansräkning antingen som materiella tillgångar eller nyttjanderättstillgångar. Leasingavtal som definieras i enlighet med IFRS 16 bokas i balansräkningen som en nyttjanderättstillgång (se not 13). I de fall där SAS förvärvar flygplan, för att sedan sälja och hyra tillbaka flygplanet och där det är (praktiskt taget) säkert att tillgången kommer att köpas tillbaka i slutet av perioden betraktas den relaterade skulden som uppkommer som en finansiell skuld i enlighet med IFRS 9 och tillgången som en materiell tillgång i enlighet med IAS 16.

KONTRAKTERADE INKÖPSÅTAGANDEN

Koncernen har förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella tillgångar. Kontrakterade beställningar per 31 oktober 2022 finns för 26 Airbus A320neo och två Airbus A350-900 med leverans under åren 2023–2025 uppgående till ett framtida inköpsåtagande, inklusive reservmaterial, om 1 161 MUSD. På balansdagen uppgick övriga inköpsåtaganden till 0 (18) MSEK. Dessutom har SAS kontrakterat två Embraer E195 som kommer att leasas.

	Byggnader & mark		Övriga inventarier & Pågående fordon investeringar		serviceutrustning flygplan	Verkstadsinventarier &	Summa övriga materiella anläggningstillgångar
	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt
Ingående anskaffningsvärde	1 255	1 317	387	447	3	7	428	460	2 073	2 231
Investeringar	5	-	-	1	5	3	10	5	20	9
Försäljning/utrangering	-	-70	-24	-54	-5	-4	-4	-12	-33	-140
Omklassificeringar	-15	4	-	-4	-	-3	-	-24	-15	-27
Valutakursdifferenser	27	4	7	-3	-	-	1	-1	35	0
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	1 272	1 255	370	387	3	3	435	428	2 080	2 073
Ingående avskrivningar	-831	-817	-332	-366	-	-	-324	-312	-1 487	-1 495
Årets avskrivningar och nedskrivningar	-60	-66	-19	-25	-	-	-22	-27	-101	-118
Försäljning/utrangering	-	44	21	53	-	-	3	11	24	108
Omklassificeringar	15	-	-	3	-	-	-	4	15	7
Valutakursdifferenser	-24	8	-6	3	-	-	-1	-	-31	11
Utgående ackumulerade avskrivningar	-900	-831	-336	-332	-	-	-344	-324	-1 580	-1 487
Redovisat värde	372	424	34	55	3	3	91	104	500	586

1) Försäkringsvärdet för flygplanen per 31 oktober 2022 uppgick till 60 150 MSEK. Här ingår försäkringsvärde för inhyrda ( leasade) flygplan med 36 951 MSEK.

2) Modifieringar av leasade flygplan ingår i planenligt restvärde med 70 (130) MSEK.

3) I belopp avskrivningar och nedskrivningar motorer & reservdelar per 31 oktober 2022 som uppgick till -117 (-35) MSEK ingår nedskrivning om 64 (0) MSEK avseende en motor. Se även not 5.

Koncernens finansiella
rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter

NOT 12 FÖRSKOTT AVSEENDE FLYGPLAN

2022
31 okt	2021 31 okt
2 966	2 495
1 911	1 679
188	95
-	-
-1 624	-1 246
622	-57
4 063	2 966

3 762 (2 817) MSEK avser förskott för Airbus och 301 (149) MSEK avser förskott för Övriga.

NOT 13 NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

Nyttjanderättstillgångar	Flygplan	Fastigheter	Ground handling utrustning	Summa 2021/2022	Summa 2020/2021
Ingående redovisat värde	14 443	2 181	335	16 959	17 264
Nya kontrakt	3 972	13	26	4 011	2 845
Kontraktsmodifieringar samt förändring i index eller räntor i avtal	31	73	4	108	67
Omklassificeringar	-	-	-	-	30
Valutaomvärdering	-	1	16	17	7
Avskrivningar under räkenskapsåret	-2 774	-384	-97	-3 255	-3 254
Nedskrivningar under räkenskapsåret	-	-	-	-	-
Redovisat värde	15 672	1 884	284	17 840	16 959

Nya kontrakt under året med en längre löptid än 12 månader redovisas på raden Nya kontrakt och består främst av nio nya A320neo, en A321LR , fyra E195 samt åtta reservmotorer.

För information om SAS räntebärande leasingskulder se not 23 och 31.

NOT 14 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

		Andra värde pappersinnehav		Andra långfristiga fordringar1		Summa finansiella tillgångar
	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt
Ingående anskaffningsvärde	79	79	1 539	2 863	1 618	2 942
Tillskott	-	-	200	220	200	220
Amortering	-	-	-513	- 1 447	-513	-1 447
Omklassificeringar	-	-	17	-	17	-
Valutakursdifferenser	-	-	321	-97	321	-97
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	79	79	1 564	1 539	1 643	1 618
Ingående nedskrivning	-70	-70	-	-	-70	-70
Nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-70	-70	-	-	-70	-70
Redovisat värde	9	9	1 564	1 539	1 573	1 548

1) I redovisat värde ingår spärrade bankmedel 652 (847) MSEK.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter Moderföretagets noter

NOT 15 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Tabellen nedan visar var i de finansiella rapporterna som koncernens ersättningar efter avslutad anställning är redovisade.

	2022	2021
Pensionsmedel i balansräkningen	31 okt	31 okt
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	-12 090	-16 508
Verkligt värde på förvaltningstillgångar1	21 552	23 408
Överskott i fonderade planer	9 462	6 900
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	-210	-307
Överskott i förmånsbaserade pensionsplaner (pensionsmedel, netto)	9 252	6 593

1) Innehåller svensk löneskatt om 1 826 (1 320) MSEK.

Redovisning i rörelseresultatet avseende1	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Förmånsbestämda pensionsplaner	63	-34
Premiebaserade pensionsplaner	-674	-597
	-611	-631
Omvärdering avseende förmånsbaserade pensionsplaner2	1 937	2 655

1) Kostnader redovisade i rörelseresultatet inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, räntenettokostnader samt vinster och förluster vid regleringar.

2) Redovisas inom Övrigt totalresultat, netto efter skatt.

FÖRMÅNSBASERADE PENSIONSPLANER

De flesta pensionsordningar för personal inom Skandinavien är numera premiebaserade. Premiebaserade pensionsordningar återfinns för huvuddelen av personalen i Danmark och Norge samt i Sverige för flygande personal, yngre tjänstemän samt personal inom SAF-LO-kollektivet. Merparten av de kvarvarande förmånsbaserade pensionsordningarna är säkrade genom försäkringsbolag i respektive land. I Sverige är pensionsordningarna säkrade främst hos Alecta och SPP, i Danmark hos Danica och i Norge hos DnB. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa räkenskapsår (2022/2023) avseende förmånsbestämda pensionsplaner som är tecknade i Alecta-planen beräknas att uppgå till cirka 29 MSEK. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i % av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt sett tillåtas variera mellan 125 % och 175 %. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 % eller överstiger 175 % ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den

kollektiva konsolideringsnivån överstiger 175 %. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att ett alltför stort överskott uppstår. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick Alectas överskott i form av den konsoliderade kollektiva konsolideringsnivån till 189 % (169 %). Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare (så kallad multi-employer plan) och företag som omfattas av en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare och som klassificeras som förmånsbestämd ska redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader på samma sätt som för vilken annan förmånsbestämd plan som helst. SAS erhåller information som gör det möjligt för SAS att redovisa sin proportionella allokerade andel av Alecta-planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader i enlighet med reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner. SAS redovisar därmed förmånsbestämda nettotillgångar eftersom framtida ekonomiska fördelar är tillgängliga för SAS i form av premiereduktioner, täckning av framtida pensionsindexeringar samt även kontant återbetalning.

IAS 19 "Ersättningar till anställda" innebär att samtliga avvikelser i uppskattningar redovisas omedelbart i övrigt totalresultat. Vidare beräknas diskonteringsräntan på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller pensionstillgången, netto och detta räntenetto redovisar SAS som en personalkostnad inom rörelseresultatet. SAS redovisar särskild löneskatt enligt reglerna i IAS 19, vilket innebär att de aktuariella antaganden som ska göras vid beräkning av förmånsbestämda pensionsordningar även ska inkludera skatter som löper på pensioner.

De kvarvarande pensionsordningarna i Sverige redovisade per 31 oktober 2022 ett överskott om ca. 7,5 mdr SEK, varför särskild löneskatt har redovisats på överskottet. Den särskilda löneskatten uppgår per 31 oktober 2022 till cirka 1,8 mdr (1,3 mdr) SEK.

Förmånsbaserade pensionsordningar	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Årets pensionsintjäning	-50	-66
Kostnader för intjäning under tidigare år och vinster/förluster från regleringar	-3	1
Räntekostnader på pensionsförpliktelser	-298	-213
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	393	242
Löneskatt	21	2
Årets resultatpåverkan avseende förmåns baserade pensionsordningar	63	-34

Ovanstående resultatpåverkan redovisas i sin helhet som personalkostnad.

Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda pensionsförpliktelser	2022 31 okt	2021 31 okt
Ingående pensionsförpliktelser	16 815	18 596
Årets pensionsintjäning	50	66
Regleringar	-8	-348
Räntekostnader	298	213
Omklassificering	-	-
Utbetalda pensioner	-818	-771
Valutakursdifferenser	73	45
	16 410	17 801
Omvärderingar:
– Vinst/förlust (-/+) till följd av förändrade
demografiska antaganden	-121	19
– Vinst/förlust (-/+) till följd av förändrade finansiella antaganden	-4 121	-645
– Erfarenhetsbaserade vinster/ förluster (-/+)	132	-360
Utgående pensionsförpliktelser 31 oktober	12 300	16 815

Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde	2022 31 okt	2021 31 okt
Ingående förvaltningstillgångar	23 408	21 768
Regleringar	-6	-344
Ränteintäkter	393	242
Inbetalda premier/avgifter	39	42
Övrig kostnad/intäkt	16	-1
Omklassificering	-	-
Utbetalda pensioner	-712	-710
Valutakursdifferenser	76	26
	23 214	21 023
Omvärderingar:
– Särskild löneskatt	485	639
– Avkastning på förvaltningstillgångar
(exklusive belopp som ingår i ränteintäkter)	-2 147	1 746
Utgående förvaltningstillgångar 31 oktober	21 552	23 408
	2022	2021
Förändringar av pensionsmedel (netto)	31 okt	31 okt
Ingående pensionsmedel (netto)	6 593	3 172
Årets resultatpåverkan	63	-34
Omklassificering	-	-
Omvärderingar	2 448	3 371
Inbetalda premier/avgifter	145	103

Valutakursdifferenser 3 -19 Utgående pensionsmedel (netto) 31 oktober 9 252 6 593

RÄKENSKAPER Koncernens finansiella	Den förmånsbestämda pensions förpliktelsen och förvaltnings tillgångarnas sammansättning per land	2022 31 okt					2021 31 okt
		Sverige		Norge Danmark	Övriga	Summa	Sverige		Norge Danmark	Övriga	Summa
rapporter	Nuvärdet av förpliktelsen	-11 246	-171	-18	-865	-12 300	-15 297	-248	-24	-1 246	-16 815
	Verkligt värde på förvaltningstillgångar	20 556	-	31	965	21 552	21 998	-	32	1 378	23 408
Koncernens noter	Pensionsmedel, netto	9 310	-171	13	100	9 252	6 701	-248	8	132	6 593

Moderföretagets

Omvärderingar – analys av belopp redovisat inom Övrigt totalresultat	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
– Vinst/förlust (+/–) till följd av förändrade demografiska antaganden	121	-19
– Vinst/förlust (+/–) till följd av förändrade finansiella antaganden	4 121	645
– Erfarenhetsbaserade vinster/ förluster (+/–)	-132	360
– Särskild löneskatt	485	639
– Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive belopp som ingår i ränteintäkter)	-2 147	1 746
Summa omvärderingar	2 448	3 371

AKTUARIELLA ANTAGANDEN

Övriga antaganden baseras på förväntad utveckling under förpliktelsens löptid. Bedömningen avseende framtida lönejusteringar motsvarar inflationsantagandet i respektive land och förväntad livslängd är fastställd till DUS21 (DUS14) för Sverige samt till K2013 (K2013) för Norge.

	2022 31 okt						2021 31 okt
De viktigaste aktuariella antagandena	Sverige		Norge Danmark	Övriga	Summa	Sverige		Norge Danmark	Övriga	Summa
Diskonteringsränta	4,30%	4,25%	1,60%	5,0%	4,34%	1,80%	2,10%	0,00 %	1,95%	1,82%
Inflation		2,15% 0-1,75 %	1,75%	3,70%1)	2,15%		1,90% 0-1,75 %	1,75 %	3,90%1)	1,90%
Löneökningar	2,0%	-	1,75%	-	2,0%	2,00%	-	1,75 %	-	2,00%
Pensionsökningar		2,15% 0-1,75 %	1,75%	3,60%	2,25%		1,90% 0-1,75 %	1,75 %	3,70 %	2,04%

1) Avser enbart planerna i UK.

Den genomsnittliga durationen i de förmånsbaserade pensionsordningarna var följande:	Sverige		Norge Danmark	Övriga
År 2021/2022	11,0	9,2	1,7	14,0
År 2020/2021	13,7	9,4	5,8	17,0

RÄKENSKAPER
Koncernens finansiella	Alecta (Sverige):
rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter	SPP (Sverige):
Moderföretagets noter
Underskrifter
Revisionsberättelse	Danica (Danmark):

	2022		2021
	31 okt		31 okt
Förvaltningstillgångarna består av följande1:	Summa	%	Summa	%
Alecta (Sverige):
Aktier, varav 37 % (43 %) är placerade i svenska aktier	3 322	34	3 731	36
Räntebärande värdepapper	4 397	45	5 286	51
Fastigheter	2 052	21	1 348	13
	9 771	100	10 365	100
SPP (Sverige):
Aktier, varav 25 % (30 %) är placerade i svenska aktier	2 151	24	2 476	24
Räntebärande värdepapper	5 467	61	6 705	65
Fastigheter	1 165	13	-	-
Övrigt	179	2	1 135	11
	8 962	100	10 316	100
Danica (Danmark):
Aktier	6	20	5	16
Räntebärande värdepapper	22	70	24	75
Fastigheter	3	10	3	9
	31	100	32	100
Övriga länder:
Aktier	-	-	165	12
Räntebärande värdepapper	829	86	325	24
Övrigt	135	14	888	64
	964	100	1 378	100

1) Förvaltningstillgångar i de svenska pensionsordningarna exkluderar särskild löneskatt som inte ingår i de förvaltningstillgångar som Alecta respektive SPP förvaltar. Endast en obetydlig andel av förvaltningstillgångarna är placerade i SAS-aktier.

Medlemsstatistik, per 31 oktober 2022	Aktiva	Förtids pensionärer	Fribrevs havare	Ålders pensionärer
Alecta-planen	1 243	123	3 216	4 043
SPP	22	-	345	1 099
Övriga planer i Sverige (ofonderade)	-	-	-	24
DnB	-	-	-	612
Danica	2	-	-	3
Övriga	-	-	349	319
Summa	1 267	123	3 910	6 100

Inverkan/känslighet i den förmånsbaserade pensions förpliktelsen för ändringar i väsentliga antaganden, MSEK:	Sverige	Norge	Övriga	Summa
Diskonteringsränta, -1 %	1 417	11	127	1 555
Inflation, +1 %1	1 478	2	31	1 511
Lön, +1 %	45	0	0	45

Ovanstående känslighetsanalys baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta.

1) Överensstämmer med känsligheten avseende pensionsökningar.

RÄKENSKAPER

NOT 16 VARULAGER OCH FÖRRÅD

Koncernens finansiella
rapporter		2022 31 okt	2021 31 okt
	Förråd, flygmateriel	220	342
Koncernens noter	Förråd, övrigt	76	43
	Varulager	23	27
Moderföretagets finansiella rapporter	Summa	319	412
	Värderat till anskaffningskostnad	203	239
Moderföretagets noter	Värderat till nettoförsäljningsvärde	116	173
Underskrifter	Summa	319	412

NOT 17 KUNDFORDRINGAR

Nedskrivning av kundfordringar och återvunna kundfordringar, netto, samt nedskrivning av övriga kortfristiga fordringar har påverkat resultatet med 10 (10) MSEK.

Åldersanalys kundfordringar	2022 31 okt	2021 31 okt
Ej förfallna kundfordringar	932	935
Förfallna < 31 dagar	221	99
Förfallna 31–90 dagar	114	-10
Förfallna 91–180 dagar	16	-16
Förfallna >180 dagar	16	60
Summa	1 299	1 068

Avsättning för förväntade kreditförluster på kundfordringar	2022 31 okt	2021 31 okt
Ingående avsättning	50	54
Reservering för befarade förluster	2	-
Återförda reserveringar	-6	-4
Utgående avsättning	46	50

NOT 18 ÖVRIGA FORDRINGAR

	2022 31 okt	2021 31 okt
Derivat	59	21
Övriga fordringar	2 767	1 422
Summa	2 826	1 443

NOT 19 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	2022 31 okt	2021 31 okt
Förutbetalda kostnader	304	211
Upplupna intäkter	452	382
Summa	756	593

Upplupna intäkter bedöms vara kontraktstillgångar. Se ytterligare information i not 24.

NOT 20 LIKVIDA MEDEL

	2022 31 okt	2021 31 okt
Kassa och bank	8 381	4 182
Depositioner	172	-
Skatteavdragskonto i Norge	101	86
Summa	8 654	4 268

Redovisat värde på kortfristiga placeringar överensstämmer med det verkliga värdet. Verkligt värde är det belopp som skulle ha erhållits för utestående kortfristiga placeringar vid avyttring på balansdagen. Kortfristiga placeringar är kategoriserade som finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga placeringar har en löptid om högst tre månader.

Upplysning om betalda räntor

Under året erhållen ränta uppgick till 204 (22) MSEK varav 180 (17) MSEK avser terminspremier för valutaderivat. Under året betald ränta uppgick till 1 103 (602) MSEK varav 168 (15) MSEK avser terminspremier för valutaderivat.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

NOT 21 EGET KAPITAL

AKTIEKAPITAL

I SAS AB kan tre slags aktier ges ut: stamaktier, förlagsaktier och aktier av serie C.

Per 31 oktober 2022 fanns 7 266 039 292 stamaktier utfärdade med kvotvärde om cirka 1,19 SEK, vilket utgör ett registrerat aktiekapital om 8 649 529 469 SEK.

Det finns inte några utfärdade eller utestående förlagsaktier eller aktier av serie C. Stamaktier och förlagsaktier berättigar vardera till en röst. Aktier av serie C berättigar vardera till en tiondels röst.

Stamaktier och förlagsaktier kan högst utges till ett antal som svarar mot 100 % av aktiekapitalet i bolaget. Aktier av serie C kan högst utges till ett antal som svarar mot 5 % av aktiekapitalet. Stamaktierna ger aktieinnehavaren de rättigheter som anges i aktiebolagslagen och bolagsordningen. Förlagsaktierna ger aktieinnehavarna rätt att delta i och rösta på bolagets stämmor. Förlagsaktier ger inte aktieinnehavarna rätt till utdelning eller att delta i fondemission. Skulle förlagsaktier inlösas eller bolaget upplösas och bolagets tillgångar utskiftas erhåller innehavare av förlagsaktier lika del i bolagets tillgångar som stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar förlagsaktiers kvotvärde uppräknat från första dagen för registrering av förlagsaktie till och med dagen för utbetalning av inlösenbeloppet eller utskiftning med en räntefaktor motsvarande STIBOR 90 dagar med tillägg av två procentenheter.

Aktier av serie C berättigar inte till vinstutdelning. Upplöses bolaget, skall aktie av serie C berättiga till lika del i bolagets tillgångar som bolagets stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar aktiens kvotvärde. Bolagets styrelse äger besluta om minskning av aktiekapital genom inlösen av samtliga aktier av serie C. Vid beslut om inlösen skall innehavare av aktier av serie C vara skyldig att låta lösa in sina samtliga aktier av serie C för ett belopp som motsvarar kvotvärdet. Utbetalning av inlösenbeloppet skall ske snarast. Aktie av serie C, som innehas av bolaget självt skall, på begäran av styrelsen, kunna omvandlas till stamaktie. Omvandlingen skall därefter utan dröjsmål anmälas för registrering hos Bolagsverket och är verkställd när den registreras i aktiebolagsregistret samt antecknats i avstämningsregistret.

För att säkra att bolagets ägandeförhållanden uppfyller de krav som ställs i bilaterala luftfartsavtal eller i lag eller förordning rörande tillstånd för lufttrafik inom EES, har styrelsen enligt bolagsordningen rätt att besluta om obligatorisk inlösen av aktier som innehas av utomskandinaviska aktieägare utan återbetalning till berörda aktieägare. Om sådan inlösen inte är möjlig eller enligt styrelsens bedömning inte är tillräcklig, kan förlagsaktier, efter godkännande på bolagsstämma genom beslut som biträtts av minst hälften av de på stämman avgivna rösterna, ges ut med stöd av utgivna teckningsoptioner till skandinaviska aktieägare för att späda ut utomskandinaviska aktieägares aktieinnehav till den nivå som krävs enligt ovan nämnda regler.

ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL

Innefattar eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

RESERVER

Omräkningsreserv	2022	2021
Ingående omräkningsreserv	-192	-231
Årets omräkningsdifferenser	212	39
Utgående omräkningsreserv 31 oktober	20	-192
Säkringsreserv
Ingående säkringsreserv	511	15
Kassaflödessäkringar:
– Redovisade direkt i övrigt totalresultat	-254	465
– Förändring i resultaträkningen	-706	166
– Skatt hänförlig till årets förändring
av säkringsreserv	205	-135
Utgående säkringsreserv 31 oktober	-244	511
Summa reserver
Ingående reserver	319	-216
Årets förändring av reserver:
– Omräkningsreserv	212	39
– Säkringsreserv	-755	496
Utgående reserver 31 oktober	-224	319

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än svenska kronor.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödesinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte inträffat.

HYBRIDOBLIGATIONER

I samband med rekapitaliseringen i oktober 2020 emitterades hybridobligationer till den danska och svenska staten till ett sammanlagt belopp om 6 000 MSEK. Ett obligationslån på 2 250 MSEK konverterades samtidigt till en hybridobligation om 1 615 MSEK och resterande belopp konverterades till aktier. Hybridobligationerna som emitterades till den danska och svenska staten (2 500 MSEK vardera) och till den danska staten (1 000 MSEK), löper med rörlig kupongränta om STIBOR 6 månader plus en marginal om 4,4 % respektive 5,4 %. Nuvarande marginal gäller från 26 oktober 2021 till och med 26 oktober 2023. Marginalen ökar sedan med tvåårsintervall fram till det åttonde året. Därefter sker ingen ökning av marginalen. Statshybridobligationerna är efterställda och endast prioriterade framför aktiekapitalet.

Hybridobligationen om 1 615 MSEK löper med rörlig kupongränta om STIBOR 6 månader plus en marginal om 4,4 %. Nuvarande marginal gäller från 23 oktober 2021 till och med 23 oktober 2023. Marginalen ökar sedan med tvåårsintervall fram till det elfte året. Därefter sker ingen ökning av marginalen Samtliga hybridobligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten. I enlighet med villkoren för respektive hybridobligation har under räkenskapsåret 2021/2022 räntebetalningar om 366 MSEK skjutits upp.

MSEK
Hybridobligationer stater	6 000
Hybridobligation	1 615
Total	7 615

BALANSERADE VINSTMEDEL

Innefattar årets resultat samt intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess koncernföretag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning.

UTDELNINGSPOLICY

SAS AB har ett noterat aktieslag per 31 oktober 2022. SAS övergripande mål är att skapa värden för aktieägarna. Utdelning förutsätter att bolagsstämman beslutar därom, samt att SAS AB har utdelningsbara medel. Utdelning kan först ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital (ROIC) överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Hänsyn ska även tas till koncernens finansiella ställning, resultat och förväntade utveckling, investeringsbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningsbeloppet ska bland annat ta i beaktande restriktioner i koncernens rätt att betala ut utdelningar till aktieägarna1). Utdelningspolicyn strävar efter en långsiktigt hållbar utdelning.

1) SAS har tagit emot olika former av statligt stöd i anledning av Covid-19 pandemin med villkor att SAS inte delar ut medel till sina aktieägare. Även Europeiska kommissionens godkännande av det stöd som omfattas av SAS rekapitaliseringsplan är bland annat förenat med ett sådant förbud mot att betala ut utdelningar till aktieägarna, vilket upphör att gälla då de instrument staterna tecknat inom ramen för SAS rekapitaliseringsplan till fullo har lösts in eller sålts.

NOT 22 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

Förfalloprofil för räntebärande skulder

	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027	2027/ 2028>	2022 31 okt	2021 31 okt
Förlagslån	-					1 397	1 397	1 190
Obligationslån	-							99
Övriga lån	7 379	3 693	937	2 085	3 960	4 555	22 609	15 571
Summa	7 379	3 693	937	2 085	3 960	5 952	24 006	16 860
Avgår amorteringar 2022/2023 resp. 2021/2022						-7 379	-3 871
Summa							16 627	12 989

FÖRLAGSLÅN

Under verksamhetsåret 1985/1986 emitterades ett förlagslån på 200 MCHF. Lånet löper utan fastställd förfallodag. Räntesatsen fastställs för perioder om tio år och uppgår från och med januari 2016 till 0,625 %. SAS har exklusiv rätt att säga upp lånet vart femte år. Vid uppsägning i samband med ränteomsättning har SAS rätt att återbetala lånet till 100 % av nominellt värde. Sker uppsägning fem år efter ränteomsättning ska lånet återbetalas till 102,5 % av nominellt värde.

SAS har tidigare år återköpt obligationer för 73 MCHF varefter lånet uppgår till nominellt 127 (127) MCHF, motvärde 1 397 (1 190) MSEK.

Lånet är noterat på Basel Stock Exchange, Geneva Stock Exchange och Swiss Exchange. På balansdagen uppgick det totala marknadsvärdet (inklusive kreditrisk) till 15 (21) MCHF, motvärde 159 (247) MSEK. Verkligt värde har fastställts i sin helhet av officiella prisnoteringar.

OBLIGATIONSLÅN

I maj 2001 etablerades ett program för europeiska medellånga lån på 1 000 MEUR. EMTN-programmet gör det möjligt för koncernen att emittera obligationer med fast eller rörlig ränta i valfri valuta. På balansdagen uppgick SAS koncernens emitterade obligationer till 0 (99) MSEK. Nedan följer en specifikation på enskilda obligationslån:

				2022 31 okt		2021 31 okt
Ursprungligt emitterat belopp	Kupongränta	Löptid	Återstående skuld valuta	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
30,0 MEUR		4,0 %1 2017/22	5 MEUR	-		99	100
Summa				-	-	99	100
Avgår amorteringar 2022/2023 resp. 2021/2022				-		99	-100
Summa				0	0	0	0

1) Kupongränta vid balansdagen. Lånet löper till rörlig ränta.

Återstående skuld i valuta och redovisat värde i MSEK överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde har fastställts genom att delvis använda sig av officiella prisnoteringar samt diskontering av kassaflöden till noterad ränta.

ÖVRIGA LÅN

SAS har under verksamhetsåret 2021/2022 ingått ett avtal om s.k. "debtor-in-possession"-finansiering ("DIP-finansiering") om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management ("Apollo"), vilken ger SAS en stark finansiell ställning för att fortsätta den löpande verksamheten genom den pågående chapter 11-processen i USA. DIP-finansiering är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process och är strukturerad som ett amorteringsfritt, seniort säkerställt lån med superförmånsrätt och flera utbetalningstillfällen under lånets löptid. Lånet har en initial löptid på nio månader från och med september 2022 men kan förlängas stegvis upp till 18 månader. Den första delen på 350 miljoner USD utnyttjades i september 2022.

SAS avser att genomföra en konkurrensutsatt kapitalanskaffningsprocess under det första halvåret 2023. Om SAS inom ramen för kapitalanskaffningsprocessen skulle bedöma att det vore i SAS och dess borgenärers bästa intresse att låta Apollo teckna aktier, finns möjligheten i DIP-låneavtalet att Apollo, under vissa finansiella förutsättningar och med godkännande från relevanta parter, tecknar aktier i bolaget och använder de under DIP-låneavtalet utlånade pengarna som betalning för sådana aktier.

	2022		2021
	31 okt		31 okt
			Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde
Flygplansfinansierande skulder	11 915	12 054	12 275	13 400
Statligt garanterade lån	4 683	4 925	1 519	1 546
Övriga långfristiga lån	686	886	561	574
DIP-finansiering	3 847	3 728
Övriga kortfristiga lån	1 024	1 024	1 016	1 022
Upplupna räntor	353	353	165	165
Derivat	101	101	35	35
Summa före amortering	22 609	23 071	15 571	16 742
Avgår amortering 2022/2023 resp. 2021/2022	-7 379	-7 406	-3 772	-3 977
Summa övriga lån	15 230	15 665	11 799	12 765

Förfalloprofil för övriga lån	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027	2027/ 2028>	Summa
Flygplansfinansierande skulder	1 990	1 962	586	1 973	849	4 555	11 915
Statligt garanterade lån	-	1 576	-2	-2	3 111	-	4 683
Övriga långfristiga lån	64	155	353	114	-		686
DIP-finansiering	3 847	-					3 847
Övriga kortfristiga skulder	1 478	-					1 478
Summa	7 379	3 693	937	2 085	3 960	4 555	22 609

Övriga lån redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Flygplansfinansierande skulder samt DIP finansieringen är denominerad i USD om 15 762 MSEK , övriga lån är främst denominerade i NOK, EUR och DKK. I flygplansfinansierande skulder ingår vissa skulder kopplade till tillgångar med äganderättsförbehåll. Den genomsnittliga räntesatsen uppgick på balansdagen till 6,7 % för flygplansfinansierande skulder och 4,2% för övriga lån. Räntesatsen för DIP finansieringen uppgick till 12,7%, exklusive periodiserade transaktionskostnader om ca. 6%.

NOT 23 RÄNTEBÄRANDE LEASINGSKULDER

Koncernens finansiella rapporter								2021 31 okt	2021 31 okt
Koncernens noter	Långfristiga leasingskulder							17 686	13 231
	Kortfristiga leasingskulder							3 827	2 833
Moderföretagets finansiella rapporter	Summa							21 513	16 064
Moderföretagets noter	Leasingskulder	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027	2027/ 2028>	2022 31 okt	2021 31 okt
	Flygplan	4 108	3 487	3 368	2 886	2 708	5 845	22 402	15 591
Underskrifter Revisionsberättelse	Fastigheter Ground handling utrustning	431 135	339 62	338 44	294 29	220 16	656 23	2 278 309	2 527 371
	Summa	4 674	3 888	3 750	3 209	2 944	6 524	24 989	18 489
	Diskonteringseffekt	-847	-711	-573	-447	-331	-567	-3 476	-2 425
	Summa	3 827	3 177	3 177	2 762	2 613	5 957	21 513	16 064

Koncernen hyr flygplan, fastigheter samt ground handling utrustning för vilka nuvärdet av hyresförpliktelserna i kontrakten har bokats upp som en räntebärande skuld. Löptiden för kontrakten ovan sträcker sig mellan 1 till 12 år och innehåller olika villkor såsom koppling till olika index men också räntor. Leasingskulderna är denominerade i följande valutor, USD (19 234 MSEK), SEK (903 MSEK), NOK (864 MSEK), DKK (506 MSEK) samt övriga valutor (7 MSEK). För mer information om tillgångarna koncernen hyr (nyttjanderättstillgångar), se not 13.

Årets amortering av leasingsskulder uppgår till 2 820 (2 788) MSEK och årets räntekostnad på leasingsskulder uppgår till 774 (636) MSEK. Omvärdering av valuta i leasingskulden har påverkat resultatet under året med -2 906 (+194) MSEK. Under året har koncernen haft hyreskostnader kopplat till korttidsavtal, variabla avgifter samt hyreskostnader av tillgångar med lågt värde om 177 (142) MSEK.

NOT 24 KONTRAKTSTILLGÅNGAR OCH KONTRAKTSSKULDER

Koncernen har identifierat kontraktstillgångar som redovisas som upplupna intäkter, se not 19. De identifierade kontraktstillgångarna avser huvudsakligen fraktintäkter och sålda EuroBonus-poäng som ännu inte har fakturerats till kund.

Koncernen har identifierat följande kontraktsskulder:

	2022 31 okt	2021 31 okt
Trafikavräkningsskuld	5 426	4 702
Lojalitetsprogram	1 564	1 715

Trafikavräkningsskulden och lojalitetsprogrammet räknas som kontraktsskulder då betalningen från kunder sker innan prestationsåtagandet uppfylls av koncernen. Information om prestationsåtagandets uppfyllande återfinns i not 1 under rubrikerna "Passagerarintäkter" samt "EuroBonus".

Trafikavräkningsskulden uppgår per 31 oktober till 5 426 (4 702) MSEK. Framtida, ännu ej uppfyllda, prestationsåtaganden bedöms i all väsentlighet uppfyllas inom 12 månader från 31 oktober 2022. Under året har 3 241 (1 577) MSEK av årets ingående skuld intäktsförts.

Skulden för lojalitetsprogrammet, EuroBonus, uppgår per 31 oktober till 1 564 (1 715) MSEK. Intjänade EuroBonus-poäng har en giltighet på fem år. Då det föreligger en osäkerhet i när EuroBonus-poängen utnyttjas redovisas skulden till sin helhet som långfristig. Koncernens bedömning är att cirka en fjärdedel av EuroBonus-poängen kommer att utnyttjas och intäktsföras inom 12 månader från 31 oktober 2022 och resterande del i avtagande takt under de kommande åren. Under året har 584 (423) MSEK av årets ingående skuld intäktsförts.

NOT 25 FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA DERIVAT

SAS koncernen är exponerad för olika typer av finansiella risker. All riskhantering sker centralt och i enlighet med av styrelsen fastställda policyer. SAS koncernen använder derivatinstrument som en del i sin finansiella riskhantering för att begränsa bränsle-, valuta- och ränteexponeringen.

BRÄNSLEPRISRISK

SAS koncernen är exponerad mot förändringar i priset på flygbränsle. Exponeringen hanteras genom att löpande säkra 40–80 % av den prognostiserade bränsleförbrukningen för kommande tolv månader. Givet de rådande osäkra och volatila marknadsförhållandena så har SAS tillfälligt justerat finanspolicyn gällande hedgegrad av flygbränsle. Undantaget gäller 2022/2023 och medger en hedge mellan 0-80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer. De finansiella derivat som används för säkring av flygbränsle är huvudsakligen optioner och swappar. Den 31 oktober 2022 hade koncernen träffat avtal om derivat som omfattar 0 % av koncernens beräknade bränslebehov för november 2022-oktober 2023. Under november 2021-oktober 2022 stod kostnader i samband med flygbränsle för 24 % av koncernens rörelsekostnader (inklusive leasing och avskrivningar), jämfört med 12 % under november 2020–oktober 2021.

VALUTARISK

SAS koncernen är valutaexponerad för både transaktionsrisk och translationsrisk.

Transaktionsrisk uppkommer när flöden i utländsk valuta exponeras för valutakursförändringar. För att hantera den transaktionsrisk som SAS koncernen exponeras för, säkras prognostiserade kommersiella valutaflöden med hjälp av valutaderivat. Säkringsnivån ska enligt finanspolicyn uppgå till 40–80 % av en 12 månaders rullande likviditetsprognos. Framtida kontrakterade flygplansköp i USD kan valutasäkras med upp till 80 % av kontrakterade belopp. Vidare kan framtida flygplansförsäljningar säkras med valutaderivat och lån i USD upp till 80 % av flottans bokförda värde. Den 31 oktober 2022 hade koncernen träffat avtal om derivat som omfattar cirka 40% av koncernens beräknade operationella valutaexponering för november 2022–oktober 2023.

Translationsrisk uppkommer vid omräkning av balansposter i utländska valutor till följd av valutakursförändringar. För att begränsa translationsrisken anger policyn att den finansiella nettoskulden huvudsakligen ska hållas i respektive dotterföretags redovisningsvaluta. I och med införandet av IFRS16 redovisas framtida leasingbetalningar som en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en finansiell leasingskuld. De flesta nyttjanderättstillgångar denomineras i SEK, men motsvarande leasingskulder är denominerade i utländska valutor, främst USD. Valutaexponeringen från omräkningen av leasingskulder i USD till SEK är betydande. För att hantera viss del av denna risk säkras prognostiserade framtida intäkter i USD med externa leasingskulder som säkringsinstrument.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets
finansiella rapporter

RÄNTERISK

SAS koncernen exponeras för ränterisk när marknadsvärdet på den finansiella nettoskulden (räntebärande tillgångar och skulder) påverkas vid rörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor vid olika löptider). Koncernens upplåning inkluderar lån till både fast och rörlig ränta. För att hantera ränterisken används räntederivat i syfte att förändra den underliggande finansiella bruttoskuldens räntebindningstid. Enligt gällande policy är målsättningen att den genomsnittliga räntebindningen på den finansiella bruttoskulden ska motsvara 3 år, med ett tillåtet intervall mellan 1-5 år. Därutöver ska den finansiella bruttoskuldens utveckling för nästkommande tolv månader samt kontrakterade framtida flygplansköp beaktas. Per 31 oktober 2022 var den

KÄNSLIGHETSANALYS, OMVÄRDERINGSEFFEKT PER BALANSDAGEN

Känslighetsanalysen avseende bränslepris visar den omedelbara omvärderingseffekten vid ett 10-procentigt parallellskifte av priskurvan för bränslederivat.

genomsnittliga räntebindningstiden inklusive hybridobligationer 2,1 (3,2) år.

Känslighetsanalysen avseende valuta visar den omedelbara omvärderingseffekten på balansdagen för kassaflödessäkringar, kundfordringar och leverantörsskulder vid en 10-procentig förstärkning eller försvagning av den svenska kronan gentemot samtliga valutor som SAS koncernen är exponerad för. Utöver omvärderingseffekten påverkas SAS koncernens finansnetto positivt med ca 148 MSEK vid en försvagning av USD mot SEK med 1 % baserat på leasingskulder om ca 1 750 MUSD. En förstärkning av USD mot SEK med 1% får motsvarande negativ effekt på finansnettot.

Känslighetsanalysen avseende marknadsräntor visar den omedelbara omvärderingseffekten på balansdagen för räntederivat, och kortfristiga placeringar vid 1 procentenhets parallellförskjutning av avkastningskurvan. Utöver omvärderingseffekten påverkas SAS koncernens räntenetto under perioden november 2022–oktober 2023 med cirka 73 (32) MSEK om korta marknadsräntor stiger med 1 procentenhet. Om korta marknadsräntor däremot faller med 1 procentenhet ger det motsvarande negativ effekt på räntenettot med -73 (-14) MSEK.

			2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt
Marknadsrisk	Förändring	Valuta	Resultatpåverkan	Resultatpåverkan	Eget kapital påverkan	Eget kapital påverkan
Bränslepris	+/- 10 %		-/-	/-	/-	/

Valutarisk SEK	+/- 10 %	CHF	1/-1	-/-	14/-14	15/-15
Valutarisk SEK	+/- 10 %	DKK	10/-10	25/-25	33/-33	-/
Valutarisk SEK	+/- 10 %	EUR	24/-24	40/-40	29/-29	-/
Valutarisk SEK	+/- 10 %	GBP	3/-3	8/-8	33/-33	14/-14
Valutarisk SEK	+/- 10 %	NOK	14/-14	211/-211	268/-268	-/
Valutarisk SEK	+/- 10 %	USD	-4/4	-189/189	-170/170	301/-301
Valutarisk SEK	+/- 10 %	OTHER	-7/7	10/-10	-/-	7/-7

Marknadsräntor	+/- 1 %		-/-	/-	/-	/

FINANSIELLA DERIVAT

För att hantera valutaexponeringen används olika typer av valutaderivat såsom valutaterminskontrakt, valutaswapavtal och valutaoptioner. Vidare hanteras ränteriskexponering med olika typer av räntederivat såsom FRA (forward rate agreement), futures, ränteswapavtal och valutaränteswapavtal. Koncernen innehar räntederivat som är exponerade mot LIBOR. Dessa kommer inte att påverkas av den pågående "IBOR reformen" då dessa ränteswapavtal kommer att förfalla innan reformen hinner träda ikraft. Per 31 oktober 2022 uppgick det verkliga värdet på SAS koncernens utestående derivatinstrument till totalt -42 (-14) MSEK, fördelat enligt nedanstående tabell.

			2021 31 okt
	Utestående volym	Tillgångar	Skulder	Netto		Utestående volym Verkligt värde, netto
Valutaderivat	40 435	59	-101	-42	11 434	-14
Räntederivat	0	-			0
Bränslederivat	0	-			0
Summa	40 435	59	-101	-42	11 434	-14

På balansdagen överensstämmer verkligt värde med redovisat värde.

Verkligt värde är det belopp som erhålls/erläggs vid avyttring på balansdagen av utestående finansiella instrument. Ej säkringsredovisade derivat kategoriseras som finansiella instrument till verkligt värde via resultatet. Med utestående volym menas derivatkontraktens nominella belopp uttryckt i absoluta tal. Det totala bokförda värdet för koncernens finansiella derivatinstrument presenteras i följande balansposter i tabellen nedan.

Fortsättning not 25

RÄKENSKAPER

Moderföretagets finansiella rapporter

rapporter

KVITTNING AV FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT

För att begränsa kreditrisker i fordringar från banker relaterade till derivatinstrument har SAS ingått nettningsavtal, under ISDA-avtal, med samtliga av sina motparter.

Upplysningarna i tabellen nedan inkluderar finansiella tillgångar och skulder som är föremål för rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande som täcker finansiella instrument.

	2022 31 okt	2021 31 okt
Övriga fordringar	59	21
Summa derivattillgångar	59	21
Kortfristiga skulder	-101	-35
Summa derivatskulder	-101	-35
Derivattillgångar/-skulder netto vid periodens slut Allokering av derivat enligt följande:	-42	-14
Kassaflödessäkringar	-13	-21
Derivat som inte betecknas som säkringar ur redovisningssynpunkt Derivattillgångar/-skulder netto vid periodens slut	-29 -42	7 -14

		2022 31 okt			2021 31 okt
	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Summa	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Summa
Bruttobelopp	59	-101	-42	21	-35	-14
Belopp som har kvittats
Redovisat i balansräkningen	59	-101	-42	21	-35	-14
Belopp som omfattas av avtal om nettning	-59	60	1	-19	19	0
Nettobelopp efter avtal om nettning	0	-41	-41	2	-16	-14

SÄKRINGSREDOVISADE DERIVAT, KASSAFLÖDESSÄKRING Flygplanssäkringar

Säkringar av framtida kontrakterade flygplansköp/försäljningar utgör säkringstransaktioner utifrån att det är betalningsflödet i utländsk valuta vid ett framtida köp/försäljning som säkras enligt kassaflödesmetoden. De lån och de valutaterminskontrakt som ingår i säkringsförhållanden valutaomräknas till aktuell balansdagskurs och den förändring som beräknats effektiv, bokförs i övrigt totalresultat. Per 31 oktober 2022 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på kassaflödessäkrade lån och derivat avseende framtida flygplansköp och flygplansförsäljningar i säkringsreserven inom eget kapital med 433 (498) MSEK efter skatt.

Kommersiella flöden

För att hantera transaktionsrisken gällande kommersiella prognostiserade flöden används valutaderivat. Dessa valutaderivat utgör säkringstransaktioner enligt kassaflödesmetoden och är villkorsmässigt matchade mot underliggande likviditetsprognos. Under förutsättning att effektiviteten hos säkringarna kan påvisas, redovisas den ackumulerade förändringen i marknadsvärdet för varje säkringstransaktion i eget kapital tills den återförs till resultaträkningen som en kostnad/intäkt. Per 31 oktober 2022 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på dessa kassaflödessäkrade valutaderivat i säkringsreserven inom eget kapital med 150 (-8) MSEK efter skatt.

Vissa prognostiserade framtida intäkter i USD säkras med externa leasingskulder denominerade i USD som säkringsinstrument. Förändringar i avistakursen USD/ SEK för den utvalda delen av leasingskulderna denominerad i USD redovisas i övrigt totalresultat som en separat komponent (kassaflödessäkringsreserv) i eget kapital. När de säkrade förväntade kassaflödena påverkar resultatet som intäkter omklassificeras motsvarande del av kassaflödessäkringsreserven från övrigt totalresultat till resultaträkningen. Per 31 oktober 2022 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på dessa kassaflödessäkrade derivat i säkringsreserven inom eget kapital med -368 (546) MSEK efter skatt.

Räntederivat

När SAS koncernen lånar till rörlig ränta och ändrar ränteexponeringen genom att ingå ränteswapavtal, i vilket det avtalas att rörlig ränta erhålles och fast ränta betalas, klassificeras säkringsförhållandet som en kassaflödessäkring. När säkringsredovisning tillämpas redovisas den effektiva delen av säkringsinstrumentets värdeförändring i övrigt

totalresultat. De räntederivat som utgör säkringstransaktioner är villkorsmässigt matchade mot enskilda lån. Per balansdagen 31 oktober 2022 redovisas den ackumulerade effekten på dessa kassaflödessäkrade räntederivat i säkringsreserven inom eget kapital med -465 (-531) MSEK efter skatt.

Bränslederivat

För att hantera prisrisken gällande flygbränsle används bränslederivat. Dessa derivat utgör säkringstransaktioner enligt kassaflödesmetoden och är villkorsmässigt matchade mot underliggande prognostiserade bränslebehov. Per 31 oktober 2022 redovisas den ackumulerade effekten på dessa kassaflödessäkrade bränslederivat i säkringsreserven inom eget kapital med 0 (0) MSEK efter skatt.

Totalt redovisas -319 (642) MSEK före skatt i säkringsreserven inom eget kapital per 31 oktober 2022 och beräknas påverka resultaträkningen under följande år, enligt nedanstående tabell:

	2021/ 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027>	Summa
Flygplan	83	92	95	95	70	115	550
Kommersiella flöden, intäkter	-268	-199	-1	-			468
Kommersiella flöden, övrigt	191	-					191
Räntederivat	-84	-84	-84	-81	-79	-180	-592
Bränslederivat
Uppskjuten skatt	17	41	-2	-3	2	14	69
Effekt på eget kapital	-61	-150	8	11	-7	-51	-250

EJ SÄKRINGSREDOVISADE DERIVAT

Övriga derivat säkringsredovisas ej utan omvärderas löpande och redovisas till verkligt värde över resultaträkningen. Räntederivat som inte kan kopplas till specifik upplåning är inte heller föremål för säkringsredovisning och omvärderas löpande till verkligt värde över resultaträkningen.

Fortsättning not 25

Moderföretagets finansiella rapporter

rapporter

KREDITRISK

Koncernens finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk gentemot de finansiella motparterna. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina åtaganden enligt ingångna avtal. Finanspolicyn föreskriver att transaktioner endast får ingås med motparter med hög kreditvärdighet, definierat som kategori A3/P-1 eller bättre enligt Moody's alternativt A-/A-1 enligt Standard & Poor's.

Fastställda motpartslimiter finns för varje motpart och revideras kontinuerligt. För att begränsa motpartsrisken ytterligare har ISDA-avtal (nettningsavtal) ingåtts med de flesta motparter. Den kreditmässiga exponeringen är geografiskt koncentrerad till Norden med 53 %. Resterande kreditexponering är fördelad med 2 % i övriga Europa och med 45 % i övriga världen. Den maximala kreditexponeringen för derivatinstrument motsvaras av det bokförda värdet/verkliga värdet, se tabell under rubriken finansiella derivat. För likvida medel utgörs kreditriskens storlek av det bokförda värdet och fördelar sig enligt följande:

	Redovisat värde
	2022	2021
Rating (Moody's)	31 okt	31 okt
Aaa/P-1
Aa1/P-1
Aa2/P-1	2
Aa3/P-1	78	2 589
A1/P-1	7 855	730
A2/P-1	51	36
A3/P-1	668	913
Summa	8 654	4 268

Under andra långfristiga fordringar är kreditrisken fördelad på finansiella institut, externa leasegivare av flygplan, externa operatörer av flygplan samt diverse fastighetsbolag. Beträffande finansiella institut gäller samma föreskrifter som definierats ovan för finansiella motparter. Avseende externa leasegivare av flygplan består majoriteten av fordringarna av ställda säkerheter för leasehyra samt kostnader för återlämningsvillkor. Då kostnaden för att möta återlämningskrav i stor utsträckning är relaterad till kostnader som uppkommer beroende av flygplanens användning är den kreditmässiga exponeringen till stor del neutraliserad. I avtalen med externa operatörer av

flygplan är betalningsstrukturen så utformad att de fordringar SAS Koncernen har i form av ställda säkerheter oftast eller alltid understiger de skulder/kostnader som SAS Koncernen löpande har gentemot externa operatörerna.

Beträffande SAS koncernens kundfordringar är kreditrisken spridd på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Kreditupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Den maximala kreditrisken för SAS koncernen överensstämmer med de finansiella tillgångarnas bokförda värde enligt kategoriseringstabell.

LIKVIDITETS- OCH UPPLÅNINGSRISK

Med likviditets- och upplåningsrisker avses risken att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, samt att refinansiering av förfallna lån blir kostsam eller försvårad.

Målsättningen är att den finansiella beredskapen minimum ska uppgå till 25 % av SAS koncernens fasta kostnader. Den finansiella beredskapen motsvarar likvida medel plus totala outnyttjade kreditfaciliteter. Per 31 oktober 2022 uppgick den finansiella beredskapen till 12 501 (7 237) MSEK där likvida medel uppgick till 8 654 (4 268) MSEK och totala outnyttjade kreditfaciliteter med längre löptid än tre månader till 3 847 (2 969) MSEK eller 60 % (60 %) av koncernens fasta kostnader. SAS koncernens likvida medel ska hållas i instrument med god likviditet eller kort löptid med kreditvärdighet om lägst A3/P-1 enligt kreditvärderingsinstitutet Moody's alternativt A-/A-1 enligt Standard & Poor's.

Följande tabeller visar återstående kontraktsenlig löptid för SAS finansiella skulder. Beloppen är kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden. Tabellerna visar kontrakterad tidpunkt när SAS är skyldig att betala eller erhålla och innehåller både ränta och nominellt belopp. Framtida ränteflöden till rörlig ränta är beräknade med gällande räntesats på balansdagen, vilket medför att dessa kan falla ut med andra belopp.

Per 31 oktober 2022 uppgick koncernens räntebärande skulder till 45 519 (32 924) MSEK, 8% (0 %) av de räntebärande skulderna är förenade med krav på finansiella nyckeltal såsom kassaflödes- och likviditetsmått. Löptiden för den räntebärande bruttoskulden uppgick vid utgången av året till 3,1 (4,6) år, exklusive förlagslånet på 127 MCHF samt hybridobligationer på 7 615 MSEK som löper utan fastställd förfallodag.

FINANSIELL NETTOSKULD

MSEK	Finansiell nettoskuld
Långfristiga fordringar	712
Övriga fordringar	2 496
Kortfristiga placeringar	273
Kassa och bank	8 381
Förlagslån	- 1 397
Obligationslån
Övriga lån	-15 230
Leasingskulder	-17 686
Kortfristig del av långfristiga lån	-1 826
Kortfristig del av leasingskuld	- 3 827
Kortfristiga lån	-5 553
Finansiell nettoskuld	-33 657

RÄKENSKAPER

LIKVIDITETSRISK

Nedanstående tabell visar SAS koncernens utflöden och inflöden av finansiella skulder och finansiella derivat per 31 oktober 2022 samt 31 oktober 2021. Beloppen är kontrakterade odiskonterade kassaflöden inklusive ränta.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Moderföretagets noter
Underskrifter
Revisionsberättelse

31 okt 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027	2028/ 2029>	31 okt 2021	2021/ 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027>
Finansiella skulder							Finansiella skulder
Förlagslån	-9	-9	-9	-9	-9	-1 397	Förlagslån	-7	-7	-7	-7	-7	-1 190
DIP-finansiering	-4 313						Obligationslån	-100
Flygplansfinansierande skulder1	-1 728	-2 267	-815	-2 128	-962	-5 012	Flygplansfinansierande skulder1	-1 891	-1 574	-1 859	-745	-1 768	-5 571
Övriga lån	-372	-2 106	-481	-269	-3 138	-33	Övriga lån	-132	-549	-1 538	-1
Kortfristiga lån	-1 036						Kortfristiga lån	-1 043
Leasingskulder	-3 827	-3 177	-3 177	-2 762	-2 613	-5 957	Leasingskulder	-2 833	-2 689	-2 195	-1 888	-1 829	-4 630
Leverantörsskulder och övriga skulder	-5 748						Leverantörsskulder och övriga skulder	-3 460
Derivat (finansiella tillgångar)							Derivat (finansiella tillgångar)
Bränslederivat							Bränslederivat
Valutaderivat	59						Valutaderivat	21
Räntederivat							Räntederivat
Derivat (finansiella skulder)							Derivat (finansiella skulder)
Bränslederivat							Bränslederivat
Valutaderivat	-101						Valutaderivat	-35
Räntederivat							Räntederivat
Summa	-17 075	-7 559	-4 482	-5 168	-6 722	-12 399	Summa	- 9 480	-4 819	-5 599	-2 641	-3 604	-11 391

1) I bolagets Flygplansfinansierade skulder ingår 673 (842) MSEK som relaterarar till finansiering av förskottsbetalningar på flygplan med redan kontrakterade försäljningar vid leverans. Då det därmed inte finns en likviditetsrisk för detta belopp är det exkluderat i tabellen ovan.

KONTRAKTERADE KREDITFACILITETER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter

Koncernen har träffat avtal om olika kreditfaciliteter för att säkra ytterligare finansiering vid behov. Återstående av kreditfaciliteten på 700 MUSD kommer att vara tillgängliga när vissa kriterier enligt DIP-låneavtalet är uppfyllda, och förväntas att kunna utnyttjas under det andra kvartalet av räkenskapsåret 2023. I tabellen nedan finns en detaljerad beskrivning av dessa faciliteter per 31 oktober 2022.

				2022 31 okt	2021 31 okt
Facilitet	Förfall	Total facilitet	Utnyttjad facilitet	Outnyttjad facilitet	Outnyttjad facilitet
Kreditfacilitet, 700 MUSD	2023	7 694	3 847	3 847
Kreditfacilitet, 1 498 MNOK	2024	1 584	1 584
Kreditfacilitet, 1 500 MSEK	2026	1 500	1 500	-	1 500
Kreditfacilitet, 1 099 MDKK	2026	1 616	1 616	-	1 469
Summa		12 394	8 547	3 847	2 969

VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE

Enligt IFRS 7 ska upplysningar avseende finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen lämnas om metod för fastställande av verkligt värde enligt en värderingshierarki bestående av tre nivåer. Nivåerna ska återspegla i vilken utsträckning verkligt värde bygger på observerbar marknadsdata respektive egna antaganden. Nedan följer en beskrivning av de olika nivåerna för fastställande av verkligt värde.

Nivå 1

Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, bank, prissättningstjänst såsom Thomson Reuters eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armslängds avstånd.

Denna grupp inkluderar i huvudsak standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen.

Nivå 2

Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antigen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar).

Exempel på observerbar data inom nivå 2 är data som kan utgöra grund för bedömning av pris, till exempel marknadsräntor och avkastningskurvor.

Denna grupp inkluderar i huvudsak certifikat och ej standardiserade derivat (ränte-, valuta- och bränsleswappar, valuta- och bränsleoptioner) som inte handlas på en aktiv marknad och det verkliga värdet fastställs med hjälp av värderingstekniker som baseras i all väsentlighet på observerbar marknadsdata.

Nivå 3

Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data.

SAS koncernen har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

FASTSTÄLLANDE AV VERKLIGT VÄRDE – VÄRDERINGSTEKNIK

Andra värdepappersinnehav

Balansposten "Övriga andelar" 9 (9) MSEK utgörs av aktieinnehav som inte är intresseföretag eller dotterföretag.

Hela balansposten värderas till anskaffningsvärde på grund av att dess verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt till en försvarbar kostnad. Av detta skäl ingår inte balansposten "Andra värdepappersinnehav" i vidstående tabeller "Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde".

Räntederivat

Ränteswappar: Verkligt värde för ränteswappar fastställs genom diskontering av bedömda framtida kassaflöden. Diskontering sker utifrån avkastningskurvor som baseras på aktuella marknadsräntor på balansdagen.

Futures: Standardiserade terminskontrakt med daglig avräkning. Det verkliga värdet bestäms därigenom via daglig marknadsvärdering "market to market".

Forward Rate Agreement, FRA: Verkligt värde för OTC FRA-kontrakt fastställs genom diskontering av bedömda framtida kassaflöden. Diskontering sker utifrån avkastningskurvor som baseras på aktuella marknadsräntor på balansdagen. Standardiserade FRA-kontrakt med kontantavräkning värderas till verkligt värde utifrån noterade köp- respektive säljräntor per bokslutsdagen för ett FRA-kontrakt med motsvarande återstående löptid.

Valutaderivat

Valutaswappar: Verkligt värde för valutaswappar fastställs genom diskontering av bedömda framtida kassaflöden i respektive valuta och ränta. Diskontering sker utifrån avkastningskurvor på balansdagen. Omräkning av valutakomponenten sker utifrån aktuella valutakurser på balansdagen.

Valutaoptioner: Verkligt värde för optioner fastställs genom användandet av Black and Scholes värderingsmodell som är en erkänd och accepterad värderingsmodell på de finansiella marknaderna. Modellen baseras på i huvudsak observerbar data som till exempel spotkurs, lösenkurs, löptid, ränta, volatilitet med mera.

Bränslederivat

Bränsleoptioner: Verkligt värde för bränsleoptioner fastställs genom användandet av Black and Scholes värderingsmodell. Modellen baseras på i huvudsak observerbar data som till exempel fuelswapkurvan, lösenkurs, löptid, ränta, volatilitet med mera.

Bränsleswappar: Verkligt värde för bränsleswappar fastställs utifrån fuelswapkurvan på balansdagen.

Kortfristiga placeringar

Kortfristiga placeringar som kategoriserats som innehav för handel utgörs av statsskuldväxlar, bostads- och företagscertifikat med maximal återstående löptid av tre månader. Verkligt värde fastställs genom diskontering utifrån avkastningskurvor på balansdagen.

Kassa och bank

Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Redovisat värde motsvarar verkligt värde.

KATEGORISERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Koncernens finansiella rapporter		Derivat till verkligt värde via resultaträkningen	Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	Derivat till verkligt värde, säkringsredovisade	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde1
	31 okt 2022
Koncernens noter	TILLGÅNGAR
Moderföretagets	Andra långfristiga fordringar	-	1 464	-		1 464	1 464
	Kundfordringar	-	1 299	-		1 299	1 299
finansiella rapporter	Övriga fordringar	-	2 767	-		2 767	2 767
Moderföretagets noter	Bränslederivat	-				0	0
	Valutaderivat	27	-		31	59	59
Underskrifter	Upplupna intäkter	-	452	-		452	454
	Likvida medel	-	8 654	-		8 654	8 654
Revisionsberättelse	Summa	27	14 636	0	31	14 695	14 695
	SKULDER
	Förlagslån	-		1 397	-	1 397	159
	Obligationslån2	-				0	0
	Övriga lån	-		15 485	-	15 485	16 224
	Kortfristig del av långfristiga lån	-		1 826	-	1 826	1 994
	Kortfristiga lån	-		5 451	-	5 451	4 753
	Bränslederivat	-				0	0
	Valutaderivat	57	-		44	101	101
	Räntederivat
	Leverantörsskulder	-		2 261	-	2 261	2 261
	Övriga skulder	-		453	-	453	453
	Upplupna kostnader	-		3 034	-	3 034	3 034
	Summa	57	-	29 907	44	30 008	28 979

använda sig av officiella prisnoteringar, såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad ränta. Verkligt värde på derivaten har fastställts i enlighet med nivå 2.

2) Återstående skuld ingår i kortfristig del av långfristiga lån.

RÄKENSKAPER Koncernens finansiella		Derivat till verkligt värde via	Finansiella tillgångar till upplupet	Finansiella skulder till upplupet	Derivat till verkligt värde,	Summa	Summa
		resultaträkningen	anskaffningsvärde	anskaffningsvärde	säkringsredovisade	redovisat värde	verkligt värde1
rapporter	31 okt 2021
Koncernens noter	TILLGÅNGAR Andra långfristiga fordringar	-	1 537	-		1 537	1 537
	Kundfordringar	-	1 068	-		1 068	1 068
Moderföretagets	Övriga fordringar	-	1 236	-		1 236	1 236
finansiella rapporter	Bränslederivat	-				0	0
	Valutaderivat	10	-		11	21	21
Moderföretagets noter	Upplupna intäkter	-	382	-		382	382
	Likvida medel	-	4 268	-		4 268	4 268
Underskrifter	Summa	10	8 491	0	11	8 512	8 512
Revisionsberättelse	SKULDER
	Förlagslån	-		1 190	-	1 190	247
	Obligationslån2	-				0	0
	Övriga lån	-		11 922	-	11 922	12 765
	Kortfristig del av långfristiga lån	-		2 655	-	2 655	2 855
	Kortfristiga lån	-		1 181	-	1 181	1 187
	Bränslederivat	-				0	0
	Valutaderivat	3	-		32	35	35
	Räntederivat	-				0	0
	Leverantörsskulder	-		1 222	-	1 222	1 222
	Övriga skulder	-		483	-	483	483
	Upplupna kostnader	-		1 295	-	1 295	1 295
	Summa	3	0	19 948	32	19 983	20 089

1) Verkligt värde för förlagslån har fastställts i sin helhet genom användandet av officiella prisnoteringar. Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder har fastställts genom att delvis använda sig av officiella prisnoteringar, såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad ränta. Verkligt värde på derivaten har fastställts i enlighet med nivå 2.

NOT 27 KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Kortfristig del av långfristig skuld 1 826 2 655 Upplupna räntor 353 165 Derivat 101 35 DIP-finansiering 3 847 -Övriga kortfristiga lån 1 252 1 016 Summa 7 379 3 871

2022 31 okt

2021 31 okt

RÄKENSKAPER

NOT 26 AVSÄTTNINGAR

Koncernens finansiella
rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets
finansiella rapporter
Moderföretagets noter

		Åtaganden för operatio Omstrukturering nellt leasade flygplan				Övriga avsättningar Totalt
	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt
Ingående avsättningar	196	586	1 938	2 995	14	14	2 147	3 594
Omklassificeringar
Nya avsättningar	4	5	1 163	673	-	1	1 167	678
Ianspråktagna avsättningar	-103	-348	-1 060	-1 570	-1	-1	-1 164	-1 919
Upplösta avsättningar	-2	-44	-		14	-	16	-44
Valutakurseffekter	-2	-2	272	-160	3	-	274	-162

Fördelning i balansräkningen:	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt
Långfristiga skulder	36	113	2 113	1 434	2	11	2 151	1 557
Kortfristiga skulder	57	83	200	504	0	3	257	590
	93	196	2 313	1 938	2	14	2 408	2 147

Utgående avsättningar 93 196 2 313 1 938 2 14 2 408 2 147

NOT 28 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	2022 31 okt	2021 31 okt
Semesterlöneskuld	678	646
Övriga upplupna personalkostnader	471	457
Försäljningsomkostnader	54	26
Flygbränslekostnader	449	78
Luftfartsavgifter	257	135
Tekniskt flygplansunderhåll	90	270
Hanteringskostnader	239	148
Data och telekommunikationskostnader	105	91
Övriga upplupna kostnader	1 840	547
Summa	4 183	2 398

NOT 29 STÄLLDA SÄKERHETER

	2022	2021
	31 okt	31 okt
Avseende skulder:
Flygplan, redovisat värde	-	248
Förskott, redovisat värde	673	1 509
Avseende depositioner:
Depositioner och spärrade bankmedel	3 602	2 223
Summa	4 275	3 980

Utestående skuld per 31 oktober 2022 avseende inteckningar i flygplan uppgick till 0 (78) MSEK. Vad gällande förskott för flygplan är den utestående skulden 673 (1 509) MSEK. Flygplansrelaterade tillgångar med äganderättsförbehåll är redovisade till ett värde av 11 076 (10 940) MSEK med utestående skulder uppgående till 11 230 (10 794) MSEK.

Utöver ovanstående ingick SAS i augusti 2022 ett avtal om "debtorin-possession finansiering" (DIP) om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management. Finansieringen är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process och är strukturerad som ett delayed draw term loan – en form av amorteringsfritt, seniort säkerställt lån med superförmånsrätt. 350 MUSD av denna finansiering är utnyttjad per 31 oktober 2022. DIP-låneavtalet är säkerställt genom säkerhet över i stort sett alla SAS icke tidigare pantsatta tillgångar, oavsett om det är fast egendom, lösöre, materiella och immateriella tillgångar, nu befintliga och i framtiden förvärvade tillgångar (med förbehåll för vissa sedvanliga undantag), inklusive vissa start- och landningsrättigheter på London-Heathrow flygplats, samtliga aktier i vissa bolag i SAS-koncernen, inklusive SAS Konsortiet och SAS EuroBonus AB

OMSTRUKTURERING

Avsättningarna för omstrukturering är hänförliga till de kostnads- och effektiviseringsåtgärder som initierats de senaste åren. Åtgärderna innebär genomgripande förändring och förenkling av verksamheten och kommer att ge en reduktion av enhetskostnaden.

Förutom omstruktureringsavsättningar för personal innehåller reserven avsättningar för fastighetskostnader.

Den långfristiga delen av omstruktureringsreserven bedöms bli utnyttjad inom fem år.

Det finns inga återförda outnyttjade belopp i avsättningen för omstruktureringskostnader.

ÅTAGANDEN FÖR OPERATIONELLT LEASADE FLYGPLAN

SAS gör löpande avsättningar för åtaganden i samband med leasing av flygplan. Åtagandena avser huvudsakligen motorer, men inkluderar även landningsställ, air frame och APU. Den långfristiga delen omfattar ett stort antal åtaganden med en genomsnittlig löptid på cirka fyra år. Det åtagande som ligger längst fram i tiden är om tio år.

2022 31 okt

2021 31 okt

Fortsättning not 29

Garantier avseende:

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

(som äger rättigheter till lojalitetsprogrammet EuroBonus), väsentliga registrerade immateriella rättigheter, vissa flygplan och motorer, koncerninterna fordringar, samt avkastning och intäkter från ovanstående. Redovisat värde för de flygplan och motorer som är ställda säkerheter i DIP-finansieringen uppgår till 1 914 MSEK.

Övrigt 17 13 Summa 17 13 Koncernen är inblandad i diverse processer och juridiska förfaranden som har

NOT 30 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

NOT 31 HYRESFÖRPLIKTELSER

31 oktober 2022

SAS koncernen har utöver hyresåtaganden i redovisad leasingskuld ingått kontrakt enligt följande, med angivande av den totala årshyran för:

	2022/2023	2023/2024	2024/2025	2025/2026	2026/2027	2027/2028>	Summa
Flygplan	157	191	191	191	191	964	1 885
Summa	157	191	191	191	191	964	1 885

Hyreskontrakt med en årlig hyreskostnad överstigande 0,5 MSEK och som inte ingår i leasingskulden är inkluderade i ovan tabell. Kontrakt avser signerade leasingavtal för flygplan med startdatum efter den 31 oktober 2022. För information om koncernens leasingskulder, se not 23.

31 oktober 2021

SAS koncernen har utöver hyresåtaganden i redovisad leasingskuld ingått kontrakt enligt följande, med angivande av den totala årshyran för:

	2021/2022	2022/2023	2023/2024	2024/2025	2025/2026	2026/2027>	Summa
Flygplan	150	251	251	250	250	1 353	2 505
Summa	150	251	251	250	250	1 353	2 505

NOT 32 JUSTERING FÖR ÖVRIGA POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET MED MERA

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Resultatandelar i intresseföretag	-22	-10
Utdelningar från intresseföretag	23	6
Aktiverad ränta på flygplansförskott	-187	-95
Omvärdering av leaseskulder IFRS 16	4 061	-525
Resultateffekt vid värdering av finansiella instrument	-972	72
Omvärdering av pensionsåtaganden	-61	34
Upplupen räntekostnad, DIP-finansiering	109
Återförda avsättningar	-18	-33
Övrigt	49	36
Summa	2 982	-515

NOT 33 FÖRVÄRV & AVYTTRING AV DOTTER-OCH INTRESSEFÖRETAG

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Anläggningstillgångar	2
Omsättningstillgångar	26
Likvida medel	41
Långfristiga skulder	-1
Kortfristiga skulder	-20
Summa	48	0
Realisationsresultat	13
Summa	61	0
Försäljningsomkostnader	6
Likvida medel i avyttrade bolag	-41
Påverkan på koncernens likvida medel	26	0

Under räkenskapsåret har inga förvärv av dotter- och intresseföretag skett. Under föregående år har ett aktieägartillskott om 1 MSEK lämnats till ett intressebolag.

Årets avyttring omfattar tre dotterföretag inom SAS Cargo som avyttrades 31 oktober 2022.

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

uppstått genom den vardagliga affärsverksamheten. Dessa anspråk relaterar till, men är inte begränsade till, koncernens affärspraxis, personalfrågor och skattefrågor. Avsättningar har redovisats för dessa frågor i enlighet med de sannolika och kvantifierbara förlustriskerna. Vad gäller frågor som inte kräver några avsättningar har bedömningen gjorts, med utgångspunkt i information som finns tillgänglig för närvarande, att dessa inte kommer att ha någon betydande negativ effekt på koncernens finansiella resultat och redovisas inte heller som en eventualförpliktelse. Rättsprocesser är emellertid oförutsägbara till sin karaktär och även om bedömning skett att de aktuella avsättningarna är tillräckliga och/eller att koncernen har ett tillräckligt försvar i dessa frågor, kan ofördelaktiga resultat ändå uppstå. Detta skulle kunna ha en betydande negativ effekt på koncernens finansiella resultat under kommande redovisningsperioder. För ytterligare information, se förvaltningsberättelsen sid 65. I chapter 11 finns en möjlighet att förhandla samt återlämna ("reject") kontrakt som fanns vid ingången av processen och under räkenskapsåret har SAS valt att återlämna ett flertal leasingkontrakt. Som ett steg i chapter 11 förväntar sig SAS att leasegivarna/långivarna kommer att begära skadestånd för sin ekonomiska skada och rapportera detta till domstolen i USA. På grund av osäkerheten i utfall, om något, då utfallen dels är beroende av antal anspråk, storleken på anspråken men också beroende av den omstruktureringsplan som senare i processen behöver godkännas av domstol, har SAS på ett tillförlitligt sätt inte kunnat uppskatta hur stor avsättning totala anspråken motsvarar. Dessa anspråk kan vara väsentliga. SAS redovisar avsättningar för anspråk för vilka det fanns tillräckliga och rimliga uppgifter för att uppskatta åtagandet.

För närvarande finns inga pågående eller hotande rättstvister i anledning av chapter 11-förfarandet, men det finns en risk att rättstvister kan uppkomma i Sverige, New York eller andra jurisdiktioner före slutförandet av chapter 11.

NOT 34 SKULDER I FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Koncernens finansiella rapporter		Räntebärande skulder, långfristiga		Räntebärande leasingskulder, långfristiga		Räntebärande skulder, kortfristiga		Räntebärande leasingskulder, kortfristiga		Totalt
Koncernens noter		2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt	2022 31 okt	2021 31 okt
Moderföretagets	Ingående skuld	12 989	11 219	13 231	13 499	3 871	3 773	2 833	3 105	32 924	31 596
finansiella rapporter	Upptagande av lån	3 232	5 071	4 226	2 772	5 283	686	-		12 741	8 529
	Omklassificering skuld1	-1 432	-			934	-	54	-	2 420
Moderföretagets noter	Återbetalning av lån	-	205	-		3 359	-2 358	-2 820	-2 788	-6 179	-5 351
Underskrifter	Valutakursdifferenser	3 341	-534	4 057	-207	648	25	40	-317	8 086	-1 033
	Upplupen ränta/avgifter	75	55	-		226	29	-		301	84
Revisionsberättelse	Derivat	-	39	-		66	-944	-		66	-905
	Omklassificering till kortfristigt	-1 578	-2 656	-3 828	-2 833	1 578	2 660	3 828	2 833	0	4
	Utgående skuld	16 627	12 989	17 686	13 231	7 379	3 871	3 827	2 833	45 519	32 924

1) Varav 1,6 miljarder SEK avser återlämning av leasekontrakt.

NOT 35 ERSÄTTNING TILL REVISORER

NOT 36 TRANSAKTIONER MED INTRESSEFÖRETAG

Följande ersättningar har utgått till revisionsföretag för revisionsuppdrag.

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Revisionsuppdrag
KPMG	8	7
Övriga lagstadgade uppdrag
KPMG	0	0
Skatterådgivning
KPMG
Övrigt
KPMG	1	3
Summa	9	10

Intäkter vid försäljning till intresseföretag uppgick till 0 (0) MSEK. Kostnader vid inköp från intresseföretag var 54 (46) MSEK.

KPMG Sverige: Revisionsuppdrag 4,7 (4,2) MSEK, övriga lagstadgade uppdrag 0 (0) MSEK, skatt 0 (0) MSEK och övrigt 1,5 (1,8) MSEK.

NOT 37 SEGMENTRAPPORTERING

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

Koncernens flygverksamhet och därtill hörande annan verksamhet redovisas som ett rörelsesegment.

Trafikintäkternas geografiska uppdelning nedan är baserad på vilken destination som flygs. Övriga rörelseintäkter fördelas geografiskt baserat på försäljningsland enligt nedanstående uppställning. För koncernens enskilt väsentliga länder baserat på ursprungligt försäljningsland, se not 2.

GEOGRAFISK UPPDELNING

		Inrikes		Intraskandinavien		Europa		Interkontinentalt		Summa
	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Passagerarintäkter	6 516	3 739	2 324	655	9 101	3 110	5 284	897	23 225	8 401
Fraktintäkter	3	3	3	2	34	81	1 571	1 080	1 611	1 166
Charterintäkter	-				1 703	384	-		1 703	384
Övriga trafikintäkter	836	718	298	126	1 168	597	680	172	2 982	1 613
Summa trafikintäkter	7 355	4 460	2 625	783	12 006	4 172	7 535	2 149	29 521	11 564

	Danmark		Norge		Sverige		Europa		Övriga länder		Summa
	2021–2022	2020–2021	2021–2022	2020–2021	2021–2022	2020–2021	2021–2022	2020–2021	2021–2022	2020–2021	2021–2022	2020–2021
	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt
Övriga rörelseintäkter	419	150	755	972	485	406	294	615	350	251	2 303	2 394

Under 2021/2022 samt under 2020/2021 fanns ingen enskild kund som stod för mer än 10 % av koncernens intäkter.

Koncernens tillgångar och skulder finns huvudsakligen i de skandinaviska länderna. Summa anläggningstillgångar, inklusive förskott avseende materiella tillgångar, som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar eller tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning fördelas geografiskt enligt nedanstående uppställning. I gruppen Ej fördelat ingår förskott till Airbus och övriga för kommande flygplansleveranser med 4 063 (2 966) MSEK, se not 12. Flygplan används flexibelt över hela linjenätet och allokeras ej.

	Danmark		Norge			Sverige		Övriga länder		Ej fördelat	Summa
	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022	2021	2022	2021
	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt
Anläggningstillgångar	828	966	1 076	1 185	4 733	6 131	3 691	2 058	28 095	27 360	38 423	37 700

NOT 38 DOTTERFÖRETAG I SAS KONCERNEN

Koncernens finansiella rapporter						2022 31 okt	2021 31 okt
Koncernens noter		Säte	Organisations nummer	Antal ägda aktier	Ägar - andel	Redovisat värde	Redovisat värde
	Ägda av SAS AB:
Moderföretagets	SAS Sverige AB	Sigtuna	556042-5414 70 500 000		100	1 009	3 523
finansiella rapporter	SAS Norge AS	Bærum		811176702 47 000 000	100	3 028	3 028
	SAS Danmark A/S	Köpenhamn		56994912 47 000 000	100	3 728	3 970
Moderföretagets noter	SAS Crew Services AB	Stockholm	556063-8255	610 000	100	595	595
	Linjeflyg AB	Sigtuna	556062-8454	2 000 000	100	237	237
Underskrifter	SAS Cargo Group A/S SAS Ground Handling	Tårnby	25736443	200 500	100	0	0
Revisionsberättelse	Denmark A/S SAS Ground Handling	Tårnby	32339026	55 000	100	45	45
	Norway AS SAS Ground Handling	Oslo	912056228	5 000	100	0	8
	Sweden AB	Stockholm	556934-7924	445 000	100	35	35
	SAS Eurobonus AB	Stockholm	559224-9782	50 000	100	200	200
	Scandinavian Airlines Ireland Ltd Dublin		601918	2 000 000	100	80	0
	SAS Link AB	Stockholm	559150-1910	50 000	100	55	0
	Gorm Asset Management Ltd	Dublin	592913	1	100	0	0
	Övriga					1	1
						9 013	11 642
	Ägda av SAS Konsortiet:		902001-7720
	SAS Oil Sweden AB	Sigtuna	556269-6459	2 000	100	5	5
	Övriga					1	0
						6	5
	Ägda av SAS Crew Services AB:
	SAS Link Crew Services A/S	Köpenhamn	24202941	500	100	1	1
	SAS Connect Crew Services A/S Köpenhamn		40995269	400	100	0	0
	SAS Crew Services Danmark A/SKöpenhamn		43211781	400 000	100	1
	Övriga					0	0
						2	1
	Ägda av SAS Cargo Group A/S:
	SAS Cargo Sverige AB	Stockholm	556891-0490	50 000	100	2
	Ägda av Gorm Asset Management Ltd:
	Gorm Dark Blue Ltd	Dublin	593238	1	100	0	0
	Gorm Deep Blue Ltd	Dublin	593239	1	100	0	0
	Gorm Sky Blue Ltd	Dublin	593240	1	100	0	0

	Gorm Light Blue Ltd	Dublin	617208	1	100	0	0
	Gorm Warm Red Ltd	Dublin	627405	1	100	0	0
	Gorm Ocean Blue Ltd	Dublin	627406	1	100	0	0
	Gorm Engine Management Ltd Dublin		656777	1	100	0	0

NOT 39 RESULTAT PER AKTIE

Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget samt kostnader på hybridobligationerna i relation till 7 266 039 292 (7 266 039 292) utestående stamaktier. Beräkningen av resultat per aktie före och efter utspädning baseras på nedanstående resultat och antal stamaktier. I oktober 2020 ökade antalet stamaktier med 6 877 479 859 som följd av emission av nya aktier. I november 2020 registrerades ytterligare 5 976 822 aktier från nyemissionen. Totalt antal aktier efter nyemission 2020 uppgick totalt till 7 266 039 292, se not 21. Inga potentiella stamaktier finns utestående, varvid ingen utspädning kan uppstå.

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Årets resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget	-7 048	-6 523
Utbetald ränta för hybridobligationerna	-	274
Årets resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget före och efter utspädning	-7 048	-6 797
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året före och efter utspädning		7 266 039 292 7 266 039 292
Resultat per stamaktie före utspädning (SEK)	-0,97	-0,94
Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK)	-0,97	-0,94

NOT 40TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Under oktober 2020 slutfördes rekapitaliseringsplanen då sammanlagt 1 729 170 833 stamaktier emitterades till den danska och svenska staten i den riktade emissionen vid sidan av huvudaktieägarnas deltagande i företrädesemissionen. Sammantaget ledde planen till att var och en av den danska och svenska staten innehar 1 584 296 144 stamaktier motsvarande ett innehav för vardera stat om ca. 21,8 %. Den danska och svenska staten tecknade också nya hybridobligationer till ett belopp om 6 000 MSEK. Under räkenskapsåret 2021/2022 har räntebetalningar skjutits upp om 291 MSEK. Föregående räkenskapsår 2020/2021 betalades ränta på hybridobligationerna ut.

I juli 2021 tecknades en kreditfacilitet på ett totalt belopp om 3 miljarder SEK med den svenska och danska staten som långivare. Kreditfaciliteten utnyttjades under räkenskapsåret 2021/2022.

Under räkenskapsåret 2021/2022 har IT-konsulttjänster om totalt 2,3 MSEK köpts från ett aktiebolag som kontrolleras av en styrelseledamot.

Förutom ovan skedde inga väsentliga transaktioner med närstående parter under räkenskapsåret 2021/2022 eller under räkenskapsåret 2020/2021 förutom mellan koncernbolag där transaktionerna görs på marknadsmässiga villkor. Utöver ovanstående information samt information i not 3 om Ersättning till ledande befattningshavare finns inga väsentliga transaktioner med närstående.

NOT 41 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

• Ytterligare överenskommelser om leasingavtal för flygplan och utrustning nåddes efter räkenskapsårets slut. Den 13 januari slutfördes förhandlingarna med leasegivarna där totalt överenskommelser med 15 leasegivare om 59 flygplan hade förhandlats.

• SAS strävar för närvarande efter att slutföra domstolsprocessen i USA under andra halvåret 2023. Genomförandet därav kommer sannolikt att innefatta ytterligare juridiska förfaranden i andra jurisdiktioner än USA. Till följd därav är det inte säkert att SAS AB:s aktieägare kommer att få någon ersättning i förfarandet. SAS förväntar sig att verksamheten inte kommer att påverkas av sådana juridiska förfaranden samt att SAS kommer att fortsätta tillhandahålla sina tjänster för kunderna som vanligt.

RESULTATRÄKNING

RÄKENSKAPER

SAS AB, MODERFÖRETAG

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

BALANSRÄKNING

		2021–2022	2020–2021			2022	2021
MSEK	Not	Nov–okt	Nov–okt	TILLGÅNGAR, MSEK	Not	31 okt	31 okt
Intäkter		426	49	Anläggningstillgångar
Personalkostnader	1	-29	-27	Finansiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader		-531	-49	Andelar i dotterföretag	3	9 013	11 642
Rörelseresultat		-134	-27	Andra värdepappersinnehav	4	2	2
Nedskrivningar i dotterföretag		-2 788	-309	Uppskjuten skattefordran	2	719	719
Ränteintäkter och				Fordringar på koncernföretag		12 171	12 548
liknande resultatposter		340	505	Andra långfristiga fordringar		15	28
Räntekostnader och				Summa anläggningstillgångar		21 920	24 939
liknande resultatposter		-127	-44	Omsättningstillgångar
Resultat före skatt		-2 709	125	Kortfristiga fordringar
Bokslutsdisposition		0	-40	Fordringar på koncernföretag		519	18
Skatt	2	0	7	Förutbetalda kostnader och
Årets resultat		-2 709	92	upplupna intäkter		44	13
						563	31
Moderföretaget redovisar inga poster i övrigt totalresultat för 2021/2022				Kassa och bank		1	1
respektive 2020/2021. Årets resultat för moderföretaget utgör därmed även				Summa omsättningstillgångar		564	32
bolagets totalresultat.				SUMMA TILLGÅNGAR		22 484	24 971

EGET KAPITAL OCH SKULDER, MSEK Not	2022 31 okt	2021 31 okt
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	8 650	8 650
Reservfond	447	447
Fritt eget kapital
Överkursfond	2 729	2 729
Hybridobligationer	7 615	7 615
Balanserade vinstmedel	3 911	3 819
Årets resultat	-2 709	92
Summa eget kapital	20 643	23 352
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder	1 623	1 552
Övriga avsättningar	0	7
Summa långfristiga skulder	1 623	1 559
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag	46	41
Leverantörsskulder	8	4
Övriga skulder	47	6
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	117	8
Avsättningar	0	1
Summa kortfristiga skulder	218	60
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	22 484	24 971

Information om moderföretagets eventualförpliktelser finns i not 6.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Koncernens finansiella rapporter			Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Koncernens noter	MSEK	Aktie kapital	Ej registrerat aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Hybrid- obligationer	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Moderföretagets	Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2020	8 645	5	447	2 729	7 615	4 093	23 534
finansiella rapporter	Registrering av aktier	5	-5					-
Moderföretagets noter	Ränta hybridobligation Årets resultat						-274 92	-274 92
Underskrifter	Utgående balans 31 oktober 2021	8 650	0	447	2 729	7 615	3 911	23 352
	Årets resultat						-2 709	-2 709
Revisionsberättelse	Utgående balans 31 oktober 2022	8 650	0	447	2 729	7 615	1 202	20 643

KASSAFLÖDESANALYS

MSEK	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före bokslutsdisposition och skatt	-2 709	125
Nedskrivning av dotterföretag	2 788	309
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m	92	-
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	171	434
Förändring av:
Rörelsefordringar	-441	-7
Rörelseskulder	118	-55
Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital	-323	-62
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-152	372
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i dotterföretag	-159	-547
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-159	-547
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Ränta hybridobligationer	-	-274
Återbetalning från dotterbolag	427	-
Utlåning till dotterbolag	-130	-1 600
Förändring spärrande bankmedel	-	522
Inbetalning av deposition	-15	-
Upptagande av lån	-	1 510
Övrig förändring av räntebärande skulder	28	17
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	310	175
Årets kassaflöde	-1	0
Likvida medel vid årets början	1	1
Likvida medel vid årets slut	0	1

Upplysning om betalda räntor:

Under året erhållen ränta uppgick till 203 (595) MSEK. Under året betald ränta uppgick till 27 (44) MSEK.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

Moderföretagets noter

NOT 1 ANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
		Kvinnor
		1
Män 1	Kvinnor 1 2	Män 1

För löner, ersättningar och sociala avgifter samt ersättning till styrelse, Vd och övriga ledande befattningshavare i SAS AB hänvisas till SAS koncernens

Aktuell skatt - - Uppskjuten skatt 0 7 Summa skatt 0 7

Ingående balans 719 713 Skatteeffekt på poster i eget kapital 0 -1 Förändring enligt resultaträkningen 0 7 Uppskjuten skatt, netto, per 31 oktober 719 719

Ingående värde 11 642 11 404 Tillskott 159 547 Nedskrivning -2 788 -309 Utgående redovisat värde 9 013 11 642

Se även SAS koncernens not 38 – Dotterföretag i SAS koncernen.

2021–2022 Nov–okt

2020–2021 Nov–okt

2022 31 okt 2021 31 okt Incorporate Cell Company 2 2 Summa 2 2

NOT 5 STÄLLDA SÄKERHETER

I augusti 2022 ingick SAS ett avtal om "debtor-in-possession finansiering" (DIP) om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management. Finansieringen är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process och är strukturerad som ett delayed draw term loan – en form av amorteringsfritt, seniort säkerställt lån med superförmånsrätt. 350 MUSD av denna finansiering är utnyttjad i SAS Konsortiet per 31 oktober 2022. DIP-låneavtalet är säkerställt genom säkerhet över i stort sett alla SAS icke tidigare pantsatta tillgångar, oavsett om det är fast egendom, lösöre, materiella och immateriella tillgångar, nu befintliga och i framtiden förvärvade tillgångar (med förbehåll för vissa sedvanliga undantag), inklusive vissa start- och landningsrättigheter på London-Heathrow flygplats, samtliga aktier i vissa bolag i SAS-koncernen, inklusive SAS Konsortiet och SAS EuroBonus AB (som äger rättigheter till lojalitetsprogrammet EuroBonus), väsentliga registrerade immateriella rättigheter, vissa flygplan och motorer, koncerninterna fordringar, samt avkastning och intäkter från ovanstående. Redovisat värde i SAS AB för de aktier som är ställda säkerheter i DIP finansieringen uppgår till 9 013 MSEK.

NOT 6 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

SAS AB har förbundit sig att såsom för egen skuld svara för SAS Konsortiets ingångna räntebärande förpliktelser, leasingåtaganden och andra finansiella förpliktelser (så kallad "Irrevocable Undertaking") med vissa förbehåll för subordineringar och förutsatt att förpliktelserna ingåtts fram till och med Irrevocable Undertakings upphörande den 30 september 2020.

Vidare utfärdar SAS AB från fall till fall moderbolagsgarantier till dotterbolag. Dessa garantier kan helt eller delvis omfatta dotterbolagets allmänna förpliktelser eller vara en bestämd summa för ett visst ändamål. Moderbolagsgarantierna omfattar huvudsakligen åtaganden under köpekontrakt, flygplansfinansieringar och leasing av flygplan och annan utrustning. SAS AB har vidare ställt ut tidsbegränsade kapitaltäckningsgarantier till

vissa dotterbolag. SAS AB har även garanterat såsom för egen skuld DIP finansieringen.

NOT 7 ERSÄTTNING TILL REVISORER

	2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt
Revisionsuppdrag KPMG	7	7
Övriga lagstadgade uppdrag KPMG	0	0
Skatterådgivning KPMG	-	-
Övrigt KPMG	1	3
Summa	8	10

Revisionsarvodet faktureras till moderföretaget där sedan vidarefakturering sker för respektive kostnad till berörda dotterföretag.

KPMG Sverige: Revisionsuppdrag 4,7 (4,2) MSEK, övriga lagstadgade uppdrag 0 (0) MSEK, skatt 0 (0) MSEK och övrigt 1,5 (1,8) MSEK.

not 3.

NOT 2 SKATT

Avstämning av uppskjuten skatt, netto

NOT 3 ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2021/2022	134
-----------------------------------------------	-----

Moderföretagets finansiella rapporter

Underskrifter

rapporter

UNDERSKRIFTER

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Moderföretagets noter

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Auktoriserad revisor

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår av ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 januari 2023. Koncernens resultat- och balansräkning och moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 mars 2023.

Moderföretagets finansiella rapporter

Revisionsberättelse

rapporter

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i SAS AB, org. nr 556606-8499

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SAS AB för räkenskapsåret 2021-11-01—2022-10-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 76–90. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 56–135 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 oktober 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för räkenskapsåret enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 oktober 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för räkenskapsåret enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 76–90. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

SAS FORWARD transformationsplan och chapter 11-process

Se förvaltningsberättelsen sidorna 58-59 samt not 1 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter	Beskrivning av området	Hur området har beaktats i revisionen
Moderföretagets finansiella rapporter	Under året lanserade SAS en transformationsplan, SAS FORWARD, för att stärka och säkra koncer nens långsiktiga framtida förutsättningar, där några viktiga delar är att sänka de årliga kostnaderna med 7,5 miljarder kronor, inklusive omförhandlingar av befintliga finansieringsarrangemang och	I vår revision har vi läst och utvärderat den underliggande dokumentation för transformationsplanen och chapter 11-processen, inklusive status och redovisningsmässiga effekter av omförhandling av lea singavtal som hittills överenskommits och som är beroende av den amerikanska domstolens slutliga
Moderföretagets noter	andra långfristiga kreditfaciliteter, samt att stärka SAS balansräkning genom att minska skulderna och ta in nytt kapital. För att påskynda genomförandet av viktiga delar av SAS FORWARD-planen	godkännande. Vidare har vi granskat dokumentationen och redovisningen i samband med DIP-finan sieringen samt koncernens likviditetsprognos.
Underskrifter	ansökte SAS och vissa av dess dotterbolag om ett frivilligt chapter 11-förfarande i USA den 5 juli 2022. I augusti säkrade SAS 700 miljoner USD i debtor-in-possession (DIP)-finansiering, vilket till sammans med kassaflöden från den löpande verksamheten ger SAS finansiella resurser för att	Vi har också bedömt innehållet i de upplysningar om SAS transformationsplan och chapter 11-proces sen som lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Revisionsberättelse	upprätthålla verksamheten under hela chapter 11-processen.
	Som framgår på sidan 59 i förvaltningsberättelsen och i not 1, betonar SAS att det inte finns några garantier för att SAS FORWARD framgångsrikt kommer att slutföras genom chapter 11-processen. Det anges också att om den förväntade ansvars-fördelningen, konvertering av skuld och ny kapita lanskaffning inte slutförs som planerat, kommer SAS inte att kunna bära den befintliga kapital strukturen och nuvarande likviditetsnivåer, och det kan inte uteslutas att SAS kan bli oförmöget att möta dess förpliktelser när de förfaller på längre sikt.

Värdering av anläggningstillgångar samt moderbolagets andelar i koncernföretag

Se not 10-13 och redovisningsprinciper på sidan 100 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området	Hur området har beaktats i revisionen
Koncernen redovisade per den 31 oktober 2022 immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar om totalt 36 828 MSEK. Det redovisade värdet har varit föremål för en nedskrivningsprövning vilken innehåller både komplexitet och betydande inslag av bedöm	I vår revision har vi bedömt huruvida nedskrivningsprövningarna är upprättade i enlighet med den teknik som föreskrivs.
ningar. Nedskrivningsprövning har gjorts för respektive kassagenererande enhet, eller grupp av enheter, vilket för koncernen utgörs av en enhet.	Vidare har vi bedömt rimligheten i antaganden om prognosticerade framtida kassaflöden samt den använda diskonteringsräntan genom att ta del av och utvärdera koncernens skriftliga dokumenta tion och prognoser. En central del i vårt arbete har även varit att ta del av koncernens känslighets
Prövningen innefattar att koncernen måste göra framtidsbedömningar baserat på antagande om verksamhetens interna och externa förutsättningar och planer. Exempel på sådana bedömningar är framtida kassaflöden, vilka bland annat kräver antaganden om framtida utveckling och mark nadsförutsättningar.	analys av värderingen för att kunna bedöma hur rimliga förändringar i antaganden kan påverka värderingen. Vi har involverat våra värderingsspecialister i revisionen, främst vad gäller antaganden kring avkastningskrav med koppling till externa marknader.
Ett annat viktigt antagande är vilken diskonteringsränta som ska användas för att återspegla mark nadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde samt de särskilda risker som verksamheten står inför. Förändringar i dessa antaganden och bedömningar kan få en betydande effekt på koncer nens resultat och finansiella ställning.	Vi har också bedömt innehållet i de upplysningar om nedskrivningsprövningen som lämnas i årsre dovisningen och koncernredovisningen.
Moderbolaget redovisade per den 31 oktober 2022 andelar i koncernföretag om 9 013 MSEK. En nedskrivningsprövning görs även av värdet på andelarna, med samma teknik och ingångsvärden som beskrivits ovan för immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstill gångar.

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

Redovisning av passagerarintäkter inkluderande kontraktsskulder för ännu ej utnyttjade biljetter och lojalitetsprogram Se not 2 och 24 samt redovisningsprinciper på sidan 101 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området	Hur området har beaktats i revisionen
Koncernen redovisar passagerarintäkter om 23 225 MSEK för räkenskapsåret 2021/22, samt skulder för ännu ej utnyttjade biljetter om 5 426 MSEK och lojalitetsprogram om 1 564 MSEK per den 31 oktober 2022.	I vår revision har vi bedömt riskerna i processerna för redovisning av passagerarintäkter samt skulder för ännu ej utnyttjade biljetter och lojalitetsprogram. Vi har utvärderat design och implementering av interna kontroller relaterade till de uppskattningar som görs såväl som gränssnittet mellan system för att härleda data som används i dessa uppskattningar.
Passagerarintäkter skuldförs från försäljningstillfället tills dess att flygtransporten för passagera ren har påbörjats. Vid avgång av en flygtransport redovisas intäkter i resultaträkningen. Dessutom redovisas flygbiljetter, där det bokade flygdatumet passerats och som inte bedöms kommer att nyttjas av passageraren, som intäkter. Baserat på historiska utfall och säsongsvariationer görs en regelbunden bedömning för att uppskatta värdet på biljetter, där det bokade flygdatumet har pas	Vi har bedömt rimligheten i de modeller som koncernen använder för att utveckla dessa uppskattningar och deras påverkan på tillhörande konton. Denna bedömning inkluderar att verifiera de uppgifter som använts som bas för uppskattningarna och riktigheten i gjorda beräkningar.
serats, och som väntas förfalla innan användning. Redovisning av intäkter relaterade till uppskat tade förfallna biljetter resulterar i en motsvarande minskning av skulden för ännu ej utnyttjade bil jetter. Vidare har koncernen ett lojalitetsprogram, Eurobonus. Poäng som intjänas av medlemmar i pro	För uppskattningen av verkligt värde per poäng i lojalitetsprogrammet före beaktande av förfallna poäng, har vi utvärderat de nyckelantaganden som gjorts genom att jämföra med historiskt utnyttjan demönster och observerbara marknadsdata som till exempel jämförbara biljettpriser. För antaganden kring framtida förfall av biljetter och poäng har vi bedömt koncernens noggrannhet i prognoser genom att jämföra tidigare uppskattningar mot utfall. Vi har utvärderat dessa antaganden mot historiska
grammet skuldförs i balansräkningen tills de nyttjas eller förfaller. Skuldens värde beror av antal poäng som innehas av medlemmar och det uppskattade verkliga värdet per poäng justerat för för väntade framtida förfall av poäng. Poäng som väntas förfalla innan inlösen redovisas som intäkter	trender och framtida förväntningar. Vi har också stämt av gjorda uppskattningar mot relaterade konton i resultat- och balansräkningen.
med en motsvarande minskning av skulden för lojalitetsprogram.	Vi har också bedömt innehållet i de upplysningar om passagerarintäkter och relaterade kontraktsskul der som lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Redovisning av intäkter och förändringar i kontraktsskulder relaterade till förfall av biljetter och lojalitetsprogrammet baseras på ett antal komplexa antaganden. Volatilitet eller felaktigheter vid fastställandet av dessa antaganden kan leda till betydande effekter på koncernens resultat och finansiella ställning.

Redovisade värden av flygplan och avsättningar för större underhåll av leasade flygplan

Se not 11 och 26 samt redovisningsprinciper på sidorna 99 och 102 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området	Hur området har beaktats i revisionen
Det redovisade värdet för flygplan i koncernen uppgick per den 31 oktober 2022 till 12 384 MSEK och avsättningar för större underhåll av leasade flygplan och motorer uppgick till 2 313 MSEK.	I vår revision har vi utvärderat design och implementering av interna kontroller relaterade till bestäm mande och beräkningar av komponentavskrivningar och avsättningar för underhåll. Detta inkluderar utveckling och övervakning av flygtimmar och flygcykler för motorkomponenter.
Bolagets flygplan indelas i olika komponenter och med ett bedömt restvärde. Motorer skrivs av utifrån nyttjande och större underhållskostnader för de olika komponenterna aktiveras och skrivs	Vi har bedömt rimligheten i antaganden för nyttjandeperioder, komponenter och restvärden avseende
av fram till nästa bedömda större underhållstillfälle. För större underhållskostnader av leasade flygplan och motorer görs löpande avsättningar som tas i anspråk när underhållet sker eller flyg planet återlämnas.	flygplan och stämt av dessa antaganden med faktiska redovisade värden på flygplanskomponenter och tillhörande avskrivningar redovisade i resultaträkningen.
Koncernens bedömningar för avskrivningstider, restvärden och större underhållskostnader för motorer och andra flygplans-komponenter är komplexa i sin natur. Förändringar i dessa antagan den och bedömningar kan få en betydande effekt på koncernens resultat och finansiella ställning.	För att bedöma fullständigheten och riktigheten i avsättningar för större underhåll av leasade flygplan har vi utvärderat koncernens beräkningar och tillhörande redovisning på stickprovbasis genom inspek tion av leasingavtal, marknadsvärden, flygtimmar och flygcykler.
	Vi har också utvärderat upplysningarna om flygplan samt avsättningar för större underhållskostnader för leasade flygplan som ingår i årsredovisningen och koncernredovisningen.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-55 och 143-154. Den andra informationen består också av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU.

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende

oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SAS AB för räkenskapsåret 2021-11-01—2022-10-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden

som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för SAS AB för räkenskapsåret 2021-11-01—2022-10-31.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till SAS AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar vi de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk validering av Esef-rapporten, dvs. om filen som innehåller Esef-rapporten uppfyller den tekniska specifikation som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 (Esef-förordningen) och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida Esef-rapporten har märkts med iXBRL som möjliggör en rättvisande och fullständig maskinläsbar version av koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar samt kassaflödesanalysen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 76-90 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning

och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till SAS ABs revisor av bolagsstämman den 17 mars 2022. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2019.

Stockholm den 23 januari 2023

KPMG AB

Tomas Gerhardsson Auktoriserad revisor

OPERATIONELLA NYCKELTAL

Operationella nyckeltal

EU-taxonomi		2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt	2018–2019 Nov–okt	2017–2018 Nov–okt	2016–2017 Nov–okt	2015–2016 Nov–okt	2014–2015 Nov–okt	2013–2014 Nov–okt	2013 Jan–okt	2012
Ekonomisk	Passagerartrafikrelaterade nyckeltal
	Antal beflugna destinationer, linjetrafik	124	108	121	127	125	123	118	119	125	150	136
tioårsöversikt	Antal flygningar, linjetrafik	183 504	99 821	149 608	287 969	291 908	298 100	297 481	293 898	294 679	402 460	338 870
Definitioner	Antal passagerare, totalt (000)1	17 868	7 585	12 610	29 761	30 082	30 065	29 449	28 884	29 408	30 436	25 916
	Antal passagerare, linjetrafik (000)	17 029	7 380	12 315	28 451	28 794	28 625	27 738	26 941	27 061	28 057	23 979
Aktieägarinformation	Offererade säteskm, totalt (milj.)1	34 371	17 253	23 365	52 371	52 781	52 217	48 620	44 289	45 158	44 629	36 126
	Offererade säteskm, linjetrafik (milj.)	31 688	16 585	22 357	48 471	49 023	48 303	44 956	40 877	40 971	40 583	32 813
Destinationer	Betalda passagerarkm, totalt (milj.)1	24 317	8 256	14 127	39 375	39 946	40 078	36 940	33 781	34 714	33 451	27 702
	Betalda passagerarkm, linjetrafik (milj.)	22 058	7 748	13 259	35 825	36 496	36 360	33 508	30 561	30 686	29 650	24 746
	Kabinfaktor, totalt (%)1	70,7	47,9	60,5	75,2	75,7	76,8	76,0	76,3	76,9	75,0	76,7
	Viktrelaterade nyckeltal
	Offererade tonkm, ATK, totalt (milj. tonkm)	4 495	2 275	3 052	6 797	6 859	6 746	6 179	5 553	5 617	5 527	4 475
	Offererade tonkm, linjetrafik (milj. tonkm)	4 126	1 314	2 436	6 302	6 372	6 251	5 741	5 132	5 119	5 042	4 098
	Offererade tonkm, övrigt (milj. tonkm)	369	112	150	495	487	495	437	421	498	485	377
	Betalda tonkm, RTK, totalt (milj. tonkm)	2 766	1 091	1 649	4 645	4 808	4 819	4 404	3 989	4 067	3 930	3 201
	Passagerare och överviktsbagage (milj. tonkm)	2 420	820	1 401	3 907	3 964	3 976	3 666	3 354	3 446	3 308	2 733
	Total lastfaktor, totalt (%)	61,5	47,9	54,0	68,4	70,1	71,4	71,3	71,8	72,4	71,1	71,5
	Trafikintäkt/betald tonkm (SEK)	10,67	10,60	10,43	8,68	8,40	7,99	8,11	8,92	8,34	9,53	9,94
	Nyckeltal för kostnader och effektivitet
	Enhetskostnad	0,96	1,00	1,15	0,78	0,72	0,69	0,70	0,79	0,75	0,80	0,81
	Betald flygbränslekostnad inkl hedging, snitt (USD/ton)	1 166	728	1 017	750	675	566	583	757	978	1 093	1 116
	Intäktsrelaterade nyckeltal
	Passagerarintäkt/betald passagerarkm, linjetrafik, yield (SEK)	1,05	1,08	1,05	0,97	0,93	0,90	0,91	1,00	0,94	1,07	1,09
	Passagerarintäkt/offererade säteskm, linjetrafik, (SEK)	0,73	0,51	0,62	0,73	0,70	0,68	0,68	0,75	0,70	0,78	0,82

1) Total produktion, vilket inkluderar reguljärtrafik, charter, ad hoc-flygningar och så kallade bonusresor m.m, vilket gör att siffrorna avviker från de publicerade trafiktalen.

Definitioner och begrepp se sid 151.

Fortsättning Operationella nyckeltal

ÖVRIGT		2021–2022 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt	2018–2019 Nov–okt	2017–2018 Nov–okt	2016–2017 Nov–okt	2015–2016 Nov–okt	2014–2015 Nov–okt	2013–2014 Nov–okt	2013 Jan–okt	2012
Operationella nyckeltal	Miljönyckeltal
	CO² , gram/passagerarkm1	90	118	111	95	95	96	99	101	100	104	118
EU-taxonomi	CO² , gram/offerade säteskm, totalt	54	52	59	62	63	65	67	69	70	70	69
Ekonomisk	Scandinavian Airlines specifika nyckeltal
tioårsöversikt	Marknadsandel, till, från och inom Skandinavien, (%)	25	30	36	32	32	31	31	32	33	32	33
	Yield, valutajusterad förändring, (%)	-6,9	6,8	8,6	3,2	1,6	-2,9	-7,7	4,0	-7,4	-0,4	-1,0
Definitioner	PASK, valutajusterad förändring, (%)2	38,7	-15,8	-12,8	2,5	0,5	-1,9	-8,0	3,8	-5,8	-3,2	1,1
	Total enhetskostnad, förändring, (%)	-19,3	14,2	46,4	7,7	2,2	-3,5	-11,1	-3,8	-2,2	-6,0	-0,1
Aktieägarinformation	Antal dagliga avgångar, linjetrafik, årligt snitt	503	273	405	789	800	817	813	805	807	791	773
Destinationer	Antal flygplan i trafik3	134	129	135	158	157	158	156	151	156	151	156
	Flygplan, blocktimmar/dag	7,5	5,7	6,9	9,3	9,6	9,6	9,3	8,8	9,0	8,7	8,2
	Piloter, heltidstjänster	8055	779	989	1 285	1 273	1 345	1 300	1 228	1 396	1 413	1 328
	Piloter, blocktimmar/år	5425	397	377	637	687	686	681	688	685	665	659
	Piloter, personalkostnad, MSEK4	1 8555	1 732	2 301	2 536	2 580	2 435	2 489	2 370	2 459	2 584	2 979
	Kabinpersonal, heltidstjänster	1 4755	1 294	1 183	2 516	2 522	2 635	2 574	2 325	2 564	2 607	2 613
	Kabinpersonal, blocktimmar	7045	589	530	734	771	777	759	762	762	721	674
	Kabinpersonal, personalkostnad, MSEK4	1 1645	756	1 185	1 738	1 767	1 613	1 647	1 546	1 587	1 769	2 087
	Regularitet, (%)	95,8	98,6	98,8	97,5	98,0	98,9	98,4	98,7	99,0	98,8	99,0
	Punktlighet, (%) inom 15 min	75,3	85,9	87,9	80,3	77,7	83,6	83,9	87,9	88,4	86,2	89,4
	Kundnöjdhet, CSI	68	70	736	72	70	72	73	74	72	71	72

1) Koldioxidutsläpp per passagerarkilometer som omfattar samtliga passagerare ombord på samtliga genomförda flygningar (linjetrafik, charter etc.). Metodjusterat från 2012/2013.

2) Avser RASK före räkenskapsåret 2013/2014.

3) Inklusive wet lease.

4) Exklusive omstruktureringskostnader.

5) Gäller för SK plattformen.

6) Mätperiod från november 2019 till februari 2020.

Definitioner och begrepp se sid 151.

EU-TAXONOMI

ANDEL AV OMSÄTTNINGEN FRÅN PRODUKTER ELLER TJÄNSTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM ÄR FÖRENLIGA MED TAXONOMIKRAVEN -– UPPLYSNINGAR SOM OMFATTAR ÅR 2021/2022

EU-taxonomi							Kriterier för väsentligt bidrag						Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomisk tioårsöversikt				om	kli ma	kli ma tfö	Va	Ci rk	Fö	Bi ol og isk	kli ma tfö	kli ma tfö	Va	Ci rk ulä	Fö	oc Bi ol h e	Mi ni m	Taxonomi	Taxonomi
Definitioner		Ko	om sä	sä	tfö Be rä gr	rä An nd	tte n o re	ulä r e	ro re	ek m os	Be rä nd gr	An rä nd pa	tte re n o	r e ko	ro re	og ko isk	isk yd	förenlig andel av	förenlig andel av	Kategori	Kategori
Aktieägarinformation	Ekonomiska verksamheter (1)	d/ ko de	ttn Ab	ttn ing An	nd än rin sn	pa rin ss ga	su ch rs m	ko no	ni ng	ån ys gf te ald	än rin sn ga	rin ss ga ni	su ch rs m er	no m	ni ng ar	sy m ste ån	ds åt gä	omsätt ningen, år	omsätt ningen, år	(möjlig görande	(omställ ningsverk
Destinationer		r ( 2)	ing so (3 lut )	en de (4 l a v )	ga ing r ( av 5)	nin r ( g t 6) ill	er ar (7 ina )	m i (8 )	ar (9 )	m (1 oc 0) h	ing r ( 11 av )	ng r ( 12 ti ll )	ar (1 ina 3)	i (1 4)	(1 5)	m gf (1 ald 6)	rd (1 7) er	2021/2022 (18)	2020/2021 (19)	verksamhet eller) (20)	samhet) (21)
			MSEK	%	%	%	%	%	%	%			Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej					Procent	Procent	Möjliggörande	Omställning

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksam heternas omsättning (A.1)	0	0 %	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
7.7 Förvärv och ägande av byggnader	50	0,2 %
Omsättningen hos de verksam heter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)	50	0,2 %														-	-	-	-
Totalt (A.1+A.2)	50	0,2 %														-	-	-	-

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Omsättningen hos verksam heter som inte omfattas av taxonomin (B)	31 774	99,8 %
Totalt (A+B)	31 824	100 %

För den andel av omsättningen som omfattas av taxonomin har beräkningar gjorts baserat på intäkter från leasing och utgörs av andrahandshyror, etc. Detta redovisas under 7.7 Förvärv och ägande av byggnader och bedöms omfattas av taxonomin men är inte taxonomiförenliga. Totala omsättningen har definierats som koncernens intäkter. För mer information om omsättning, se not 2.

Operationella nyckeltal							Kriterier för väsentligt bidrag						Kriterier avseende att inte orsaka betydande	skada (DNSH)
EU-taxonomi					kli	kli				Bi	kli	kli		Ci			Mi
Ekonomisk tioårsöversikt		Ko	ka pit al	ka pit al	ma tfö Be rä gr nd	ma tfö An rä nd	Va tte n o re	Ci rk ulä r e	Fö ro re	ol og isk ek m os	ma tfö Be rä nd gr	ma tfö An rä nd pa	Va tte re n o	rk ulä r e ko	Fö ro re	oc Bi ol h e og ko isk	ni m isk yd	Taxonomi förenlig andel av kapital	Taxonomi förenlig andel av kapital	Kategori	Kategori
Definitioner	Ekonomiska verksamheter (1)	d/ ko de	ut Ab gif te	ut gif An te	än rin sn ga	pa rin ss ni ga	su ch rs m	ko no	ni ng	ån ys gf te ald m	än rin sn ga	rin ss ga ni	su ch rs m er	no m	ni ng ar	sy m ste ån m	ds åt gä	utgifterna, år	utgifterna, år	(möjlig görande	(omställ ningsverk
Aktieägarinformation		r ( 2)	so r ( lut 3) a	de r ( l a 4) v	ing r ( av 5)	ng r ( av 6)	er ar (7 ina )	m i (8 )	ar (9 )	(1 oc 0) h	ing r ( 11 av )	ng r ( 12 ti ll )	ar (1 ina 3)	i (1 4)	(1 5)	gf (1 ald 6)	rd (1 7) er	2021/2022 (18)	2020/2021 (19)	verksamhet eller) (20)	samhet) (21)
Destinationer			MSEK	%	%	%	%	%	%	%			Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej					Procent	Procent	Möjliggörande	Omställning

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksam heternas kapitalutgifter (A.1)	0	0 %	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Kapitalutgifter hos de verksam heter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)	0	0 %														-	-	-	-
Totalt (A.1+A.2)	0	0 %														-	-	-	-

ANDEL AV KAPITALUTGIFTERNA FRÅN PRODUKTER ELLER TJÄNSTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM ÄR FÖRENLIGA MED TAXONOMIKRAVEN – UPPLYSNINGAR SOM OMFATTAR ÅR 2021/2022

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Kapitalutgifter hos verksam heter som inte omfattas av taxonomin (B)	4 133	100 %
Totalt (A+B)	4 133	100 %

Gällande kapitalutgifter bedömer SAS att inga kapitalutgifter som omfattas av taxonomin har gjorts under räkenskapsåret. För mer information om investeringar som gjorts, se not 11, 13 och sid 95.

ÖVRIGT	ANDEL AV DRIFTSUTGIFTERNA FRÅN PRODUKTER ELLER TJÄNSTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM ÄR FÖRENLIGA MED TAXONOMIKRAVEN – UPPLYSNINGAR SOM OMFATTAR ÅR 2021/2022
Operationella nyckeltal							Kriterier för väsentligt bidrag						Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
EU-taxonomi					kli	kli				Bi ol	kli	kli		Ci			Mi
Ekonomisk tioårsöversikt		Ko	dr ift su	dr ift su	ma tfö Be rä gr nd	ma tfö An rä pa nd	Va tte n o re	Ci rk ulä r e	Fö ro re	og isk ek m os	ma tfö Be rä nd gr	ma tfö An rä nd pa	Va tte re n o	rk ulä r e ko	Fö ro re	oc Bi ol h e og ko isk	ni m isk yd	Taxonomi förenlig andel av drifts	Taxonomi förenlig andel av	Kategori	Kategori
Definitioner	Ekonomiska verksamheter (1)	d/ ko de	tg Ab ift	tg An ift	än rin sn ga	ss rin ni ga	su ch m rs	ko no m	ni ng	ån ys gf te ald m	än rin sn ga	rin ss ga ni	su ch rs m er	no m	ni ng ar	sy m ste ån m	ds åt gä	utgifterna, år	drifts utgifterna år	(möjlig görande	(omställn ingsverk
Aktieägarinformation		r ( 2)	er so (3 lut )	er de (4 l a v )	ing r ( av 5)	ng r ( ti 6) ll	er ar (7 ina )	i (8 )	ar (9 )	(1 oc 0) h	ing r ( 11 av )	ng r ( 12 ti ll )	ar (1 ina 3)	i (1 4)	(1 5)	gf (1 ald 6)	(1 rd 7) er	2021/2022 (18)	2020/2021 (19)	verksamhet) (20)	samhet) (21)
Destinationer			MSEK	%	%	%	%	%	%	%			Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej Ja/nej					Procent	Procent	Möjliggörande	Omställning

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Driftsutgifter för de miljö mässigt hållbara (ej taxonomi förenliga) (A.1)	0	0 %	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt håll bara (ej taxonomiförenliga) (A.2)	0	0 %														-	-	-	-
Totalt (A.1+A.2)	0	0 %														-	-	-	-

ANDEL AV DRIFTSUTGIFTERNA FRÅN PRODUKTER ELLER TJÄNSTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM ÄR FÖRENLIGA MED TAXONOMIKRAVEN – UPPLYSNINGAR SOM OMFATTAR ÅR 2021/2022

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)		1 910	100 %
Totalt (A+B)		1 910	100 %

Gällande driftsutgifter bedömer SAS att inga kapitalutgifter som omfattas av taxonomin har gjorts under räkenskapsåret. För mer information om driftsutgifter se not 4.

EKONOMISK TIOÅRSÖVERSIKT

ÖVRIGT

		2022	2021 5	2020 3, 5	2019	2018	2017	2016	2015	2014	2013	2012 1
EU-taxonomi	Resultaträkningar, MSEK
Ekonomisk	Intäkter	31 824	13 958	20 513	46 736	44 718	42 654	39 459	39 650	38 006	42 182	35 986
tioårsöversikt	Rörelseresultat före avskrivningar	1 345	-570	-2 736	2 988	3 783	2 844	2 962	2 877	1 576	3 647	955
	Avskrivningar och nedskrivningar	-4 763	-4 817	-6 703	-1 924	-1 763	-1 635	-1 367	-1 446	-1 443	-1 658	-1 426
Definitioner	Resultatandelar i intresseföretag	22	10	7	-10	35	4	39	37	30	25	32
	Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag	13	-	-	0	-4	-21	-7	-	6	700	400
Aktieägarinformation	Resultat vid försäljning och återlämning av flygplan och övriga anläggningstillgångar	82	-143	2	112	479	995	265	777	-16	-118	-247
Destinationer	Finansiella intäkter	219	214	806	172	129	148	91	124	102	50	96
	Finansiella kostnader	-4 733	-1 245	-1 408	-544	-609	-611	-553	-632	-1 130	-999	-1 055
	Resultat före skatt, EBT	-7 846	-6 525	-10 097	794	2 050	1 725	1 431	1 417	-918	1 648	-1 245
	Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-7 941	-6 382	-8 565	786	2 136	1 951	939	1 174	-697	919	23
	Balansräkningar, MSEK
	Anläggningstillgångar	49 303	44 928	44 634	22 281	21 127	20 252	19 319	18 512	18 291	18 600	29 692
	Omsättningstillgångar, exklusive likvida medel	5 200	3 516	2 101	2 968	3 316	3 467	4 065	3 556	3 617	3 462	4 273
	Likvida medel	8 654	4 268	10 231	8 763	9 756	8 836	8 370	8 198	7 417	4 751	2 789
	Eget kapital	762	6 416	10 023	5 372	7 268	8 058	6 026	6 339	4 907	3 226	11 156
	Långfristiga skulder	38 596	30 032	28 321	13 525	12 011	9 363	9 822	10 275	10 384	10 173	12 111
	Kortfristiga skulder	23 799	16 264	18 622	15 115	14 920	15 134	15 906	13 652	14 034	13 414	13 487
	Balansomslutning	63 157	52 712	56 966	34 012	34 199	32 555	31 754	30 266	29 325	26 813	36 754
	Kassaflödesanalyser, MSEK
	Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 772	-4 756	-5 176	3 318	4 559	2 443	3 663	3 036	1 096	1 028	2 562
	Investeringar	-5 093	-4 105	-7 557	-6 207	-6 840	-7 315	-5 960	-4 306	-2 113	-1 877	-2 595
	Försäljning av anläggningstillgångar m.m.	5 842	2 568	370	1 627	4 161	7 228	3 345	3 193	1 632	1 644	1 976
	Kassaflöde före finansieringsverksamheten	2 521	-6 293	-12 363	-1 262	1 880	2 356	1 048	1 923	615	795	1 943
	Nyemission hybridobligationer	-	-	6 000	1 474	-	-	-	-	-	-	-
	Nyemission aktier	-	-	5 910	-	1 223	-	-	-	3 500	-	-
	Upptagande lån	8 515	5 319	11 210	2 292	-	-	-	-	-	-	-
	Amortering	-6 179	-5 350	-7 602	-2 362	-	-	-	-	-	-	-
	Inlösen av preferensaktier	-	-	-	-1 112	-2 579	-	-	-	-	-	-
	Utdelning	-	-	-	-26	-228	-350	-350	-350	-175	-	-

Operationella nyckeltal		2022	2021 5	2020 3, 5	2019	2018	2017	2016	2015	2014	2013	2012 1
	Extern finansiering, netto	-482	360	-1 683	3	621	-1 537	-530	-787	-1 275	1 171	-2 961
EU-taxonomi	Årets kassaflöde	4 375	-5 964	1 472	-993	917	469	168	786	2 665	1 966	-1 018
Ekonomisk	Finansiella nyckeltal och finansiella mått2, 3
tioårsöversikt	EBIT-marginal, %	-10,5	-39,4	-46,3	2,5	5,7	5,1	4,8	5,6	0,4	6,2	-0,8
Definitioner	Avkastning på eget kapital, %	-261	-84	-538	14	22	18	24	18	-15	457	-25
	Avkastning på investerat kapital, %4	-8	-13	-28	8	14	13	12	14	4	18	-1
Aktieägarinformation	Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA4	23,3x	n/a	n/a	3,7x	2,7x	3,1x	3,2x	3,0x	4,2x	3,2x	6,5x
	Finansiell beredskap, %4	60	60	67	38	42	37	41	40	37	26	31
Destinationer	Soliditet, %	1	12	18	16	21	25	19	21	17	12	30
	Justerad soliditet, %	n/a	n/a	n/a	9	13	15	12	13	11	8	24
	Finansiell nettoskuld, MSEK	33 657	26 770	18 899	328	-2 432	-2 799	-1 166	-726	1 102	4 567	6 549
	Eget kapital exklusive hybridobligationer per stamaktie	-0,94	-0,16	0,33	10,12	16,11	13,28	7,12	8,10	3,66	33,70	33,91
	Skuldsättningsgrad	44,1	4,1	1,8	0,06	-0,33	-0,35	-0,19	-0,11	0,22	1,42	0,59
	Justerad skuldsättningsgrad	n/a	n/a	n/a	4,70	2,70	2,28	3,08	2,65	3,14	5,13	1,54
	Räntekostnader/genomsnittlig bruttoskuld, %	2,3	1,8	1,8	4,3	6,4	6,6	5,4	5,6	7,4	7,6	8,1
	Räntetäckningsgrad	-1,7	-4,4	-6,7	2,5	4,4	3,8	3,6	3,2	0,2	2,6	-1,6

1) Som följd av att koncernens räkenskapsår ändrats till perioden 1 november–31 oktober är räkenskapsåret 2012 förkortat till perioden 1 januari–31 oktober. Avkastningsbaserade nyckeltal är beräknade med 12 månaders resultatposter.

2) SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut annaa värdefull information. För definitioner, se avsnitt definitioner och begrepp. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

3) Nyckeltal från och med 2020 är inklusive IFRS16. Nyckeltalen från åren 2019 och tidigare bygger på finansiella rapporter som exkluderar IFRS16 och har inte räknats om.

4) Nyckeltalen har beräknats i enlighet med en annan definition per 31 oktober 2020 och senare till följd av införandet av IFRS 16. Tidigare års nyckeltal har inte räknats om.

5) Omräkning har gjorts av år 2021 och 2020 enligt IFRS IC's agendabeslut gällande "cloud computing arrangement costs". Tidigare års nyckeltal har inte omräknats.

Avkastningsmåtten beräknas med intjäningsperiodens genomsnittliga balansposter. Till och med år 2019 beräknades avkastning på investerat kapital, justerad soliditet och justerad skuldsättningsgrad med kapitaliserade leasingkostnader, netto, varmed operationella leasingåtaganden för flygplan beaktas.

Definitioner och begrepp, se sid 151-152.

Operationella nyckeltal

EU-taxonomi

Ekonomisk tioårsöversikt

Definitioner

Aktieägarinformation

Destinationer

DEFINITIONER

FINANSIELLA DEFINITIONER

SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning. Syftet med dessa alternativa nyckeltal är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.

AEA – The Association of European Airlines. En sammanslutning av de största europeiska flygbolagen. AOC (Air Operator Certificate) – Flygoperativt tillstånd.

ASK, offererade säteskilometer – Antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med den sträcka som dessa flygs.

ATK, Offererade tonkilometer – Antalet tillgängliga kapacitetston för transport av både passagerare, frakt och post multiplicerat med den sträcka i km som kapaciteten flygs.

Avkastning på eget kapital – Periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande.

Avkastning på investerat kapital (ROIC) –Rörelseresultat justerat med teoretisk skatt i relation till genomsnittligt eget kapital och finansiell nettoskuld.

Betalda passagerarkilometer (RPK) – Se RPK.

Betalda tonkilometer (RTK) – Se RTK. Blocktimmar – Avser tiden från det att

flygplanet lämnar gate till dess att det ankommer vid gate.

Börsvärde – Aktiekurs multiplicerat med utestående antal aktier. CAGR – Genomsnittlig årlig tillväxttakt.

CASK – Se enhetskostnad.

Code share – När ett eller flera flygbolags flygnummer anges i tidtabellen på en flygning, medan endast ett av bolagen utför själva flygningen. EBIT – Rörelseresultat.

EBIT-marginal – EBIT dividerat med intäkterna. Justerad EBITDA – Resultat före skatt,

finansnetto, resultat vid försäljning och återlämning av flygplan och övriga anläggningstillgångar, resultatandelar i intresseföretag och avskrivningar.

Justerad EBITDA-marginal – Justerad EBITDA dividerat med intäkterna.

EBT – Resultat före skatt. EES – Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet. Eget kapital exklusive hybridobligationer per stamaktie – Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive hybridobligationer i relation till totalt antal utestående stamaktier.

Enhetsintäkt – Se PASK.

Enhetskostnad (CASK) – Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär + charter).

Finansiell beredskap – Likvida medel, samt outnyttjade kreditfaciliteter med en löptid på minst tre månader, i relation till fasta kostnader och finansnetto, exklusive valutakursförändringar på leasingunderliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder.

Kabinfaktor – RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga platser.

Kapitalandelsmetoden – Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade över- respektive undervärden.

Kapitaliserade leasingkostnader (*7) – Den årliga kostnaden för operationell flygplansleasing, netto multiplicerad med sju.

Koldioxid (CO^² ) – En färglös gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen. Flygindustrins koldioxidutsläpp minskas genom en övergång till mer flygbränsleeffektiva flygplan.

LCC – Low Cost Carrier. Lågkostnadsbolag.

NPV – Nuvärde – netto, används bland annat vid beräkning av den kapitaliserade framtida kostnaden för operationell flygplansleasing.

Nyttjanderättstillgångar (RoU) –

Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen IFRS 16 Leasingavtal. Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt har ersatts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderätt) och en finansiell skuld i balansräkningen.

Offererade säteskilometer – Se ASK. Offererade tonkilometer – Se ATK.

rättstillgångar.

förknippade med ägandet kvarstår hos leasegivaren och jämställs med hyra. Leasingavgiften kostnadsförs löpande i resultaträkningen. Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen IFRS 16 Leasingavtal. Se nyttjande-

PASK (Enhetsintäkt) – Passagerarintäkter dividerat med ASK (reguljär). RASK – Totala trafikintäkter dividerat med total ASK (reguljär + charter). Regularitet – Andelen genomförda

Intresseföretag – Företag där SAS koncernens ägarandel uppgår till minst 20 % och högst 50 %. Operationell leasing – Baseras på ett leasingavtal vari risker och förmåner

Jämförelsestörande poster – I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det

skulder. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personalkostnader och övriga externa kostnader under de senaste 12 månaderna.

Finansiell nettoskuld – Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar exklusive pensionsmedel netto. Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA – Genomsnittlig finansiell nettoskuld i relation till justerad

EBITDA.

FTE – Medelantal anställda. IATA – International Air Transport Association. En global sammanslutning med nästan 300 flygbolag. ICAO – International Civil Aviation Organization. FNs fackorgan för inter-

nationell civil luftfart.

mellan flygbolag.

Interline-intäkter – Biljettavräkning

flygningar i relation till tidtabellagda flygningar.

Resultat per stamaktie (EPS) – Periodens resultat hänförligt till moderföretagets ägare med avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader för hybridobligationer i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.

RPK, Betalda passagerarkilometer –

RTK, Betalda tonkilometer – Antalet post) multiplicerat med den sträcka i

Räntetäckningsgrad – Rörelseresultat

Rörelsekapital – Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebä-

Sale and leaseback – Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.

Skuldsättningsgrad – Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital i relation till balansomslutning.

Sysselsatt kapital – Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.

Total kabinfaktor – RTK dividerat med ATK.

WACC – Genomsnittlig total kapitalkostnad, består av den genomsnittliga kostnaden för skulder och eget kapital. Finansieringskällorna beräknas och vägs i enlighet med dagens marknadsvärde för eget kapital och skulder.

Wet lease-avtal – Inhyrning av flygplan inklusive besättning.

Yield – Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).

Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger.

ton betald trafik (passagerare, frakt och kilometer som denna trafik flygs.

ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.

rande skulder.

EU-taxonomi

Ekonomisk tioårsöversikt

Definitioner

Aktieägarinformation

Destinationer

Arbetsolycka – är skador som medarbetare råkar ut för av misstag på grund av en plötslig, oväntad och yttre incident, och som leder till minst en dags frånvaro.

HÅLLBARHETSDEFINITIONER

Biobränslen – är fasta eller flytande bränslen av biologiskt ursprung. Flytande bränslen till fordons-/ fartygs-/flygplansmotorer. De anses koldioxidneutrala i olika hög grad. EU:s direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor och direktiv 2003/30/ EG om biodrivmedel definierar EU:s mandat om biobränslen och grad av koldioxidneutralitet.

Buller – innebär miljömässigt skadliga, oönskade ljud. Miljöpåverkan från flygtrafiken i form av buller är främst en lokal fråga. Buller beskrivs och mäts vanligen i dB(A), en A-viktad bullernivå.

Cargotonkilometer – inkluderar all frakt och post (i metriska ton) multiplicerat med storcirkeldistansen flugen för alla genomförda flygningar.

CDP – är en ideell välgörenhetsorganisation som har ett globalt informationssystem för investerare, företag, städer, länder och regioner för hantering av deras miljöpåverkan. Läs mer på http://www.cdp.net.

CFC – är en grupp klorfluorkarboner som även kan innehålla väte och/eller bromid. En klass stabila kemiska föreningar mest kända under handelsnamnen Freon eller Halon. Det är förbjudet att tillverka dem enligt Montrealprotokolllet på grund av att de förstör ozonskiktet. Flyget har dock undantag och får använda dem i kritiska lägen på grund av brist på godkända alternativ. Forskning för att hitta alternativ pågår.

CO2 – koldioxid (se definition).

CO2 passagerare eller godsandel – är mängden koldioxidutsläpp från passagerar- eller godstransporter.

CSR – Företagets sociala ansvar (Corporate Social Repsonsibility)

dB – Decibel, en logaritmisk mätenhet som uttrycker storleken på en fysisk kvantitet i förhållande till en specificerad eller underförstådd referensnivå.

Externa miljörelaterade kostnader – är summan av miljöavgifter och miljörelaterade avgifter och skatter.

Fossila bränslen – är bränslen som består av organiskt kol och väteföreningar i sediment eller underjordiska avlagringar, främst kol, olja och naturgas.

Global Compact – är en utmaning från FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan till företag och industri att följa tio principer för mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och korruptionsbekämpning som de formuleras av FN. www.unglobalcompact.org

GRI – Global Reporting Initiative är en organisation som ger företag och organisationer ett globalt ramverk för hållbarhetsredovisning och därmed möjliggör jämförelser mellan företag ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. www.globalreporting.org

Haloner – Se CFC.

Infrastrukturavgifter – åläggs av infrastrukturens operatörer och är avsedda att täcka drifts- och kapitalkostnader för flygbolag och flygtrafikhantering.

ISO 14000 – är en serie internationella miljöstandarder framtagna av det internationella standardiseringsorganet ISO. De allmänna vägledande principerna för ISO 14000 är identiska med dem i kvalitetsstandarden ISO 9000.

Jet A-1 – är den gemensamma flygbränslespecifikationen utanför Nordamerika. Jet A och Jet A-1 är mycket lika och i denna hållbarhetsrapport används termen "flygbränsle" för att beskriva bränsle som används av flygbranschen.

Koldioxid (CO2)– är en färglös gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen.

Kväveoxider – (NOx) Bildas vid förbränning i flygplansmotorer. Den höga temperaturen och det höga trycket i flygplansmotorer gör att kvävet och syret i atmosfären reagerar med varandra. Det sker främst vid start och landning när motortemperaturen är som högst.

Medelantal anställda – definieras som medelantal anställda uttryckt i heltidstjänster, exklusive frånvaro, föräldraledighet och långtidssjukskrivning. Definitionen används också inom den finansiella rapporteringen. Ibland används termen FTE (Full Time Equivalent = heltidstjänster).

Miljörelaterade avgifter – är avgifter som åläggs av flygplatsoperatörerna för att motivera flygbolagen att köra flygplanen med hög klimateffektivitet med avseende på buller och andra utsläpp såsom kväveoxid samt tilläggsavgifter som åläggs av flygplatsoperatörerna för att undvika starter och landningar på natten.

Miljörelaterade investeringar –

Investeringar i tillgångar för att förhindra eller minska miljöskador orsakade av verksamhet eller återställa miljön, och/eller som syftar till att uppfylla kommande strängare miljökrav.

Miljörelaterade skatter – Skatter som, till skillnad från andra bolagsskatter, motiveras av miljöskäl. Exempel är den miljömotiverade passageraravgiften i Storbritannien och de miljörelaterade koldioxidskatterna i Sverige och Norge.

MRV – Uppföljning, redovisning och verifiering av koldioxidutsläpp och produktion i tonkilometer i EU:s utsläppshandelsystem.

NOx – Kväveoxider (se definition).

PK – (används inom hållbarhetsredovisning) – passagerarkilometer, inkluderar alla passagerare (100 kg per passagerare med bagage) exklusive arbetande besättning multiplicerat med storcirkeldistansen flugen för alla genomförda flygningar.

SAF – Hållbart flygbränsle (Sustainable Aviation Fuel) är en term för bränsle till flyget som tillverkas på ett hållbart sätt och med hållbar råvara, med syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Det omfattar biobränsle, men är inte begränsat till enbart biobränsle.

SAFUG – Sustainable Aviation Fuel Users Group, användare av hållbara flygbränslen. Organisation för flygbranschen som arbetar för att påskynda utveckling och kommersialisering av hållbara flygbränslen.

Tonkilometer – är antalet transporterade metriska ton passagerare och gods multiplicerat med flugen distans.

Uppförandekoden – är ett visst företags etiska regler och riktlinjer.

Viktad bullerkontur – beräknas

utifrån antal starter per dag vid en viss flygplats, med avseende på de flygplanstyper som flygbolaget använder på den flygplatsen. Viktad bullerkontur anger området i km² som påverkas av buller på minst 85 dB(A) i samband med starter.

Växthuseffekt – Koldioxid och andra gaser fångar upp och sänder tillbaka solstrålar som annars skulle återgå till rymden. De flesta forskare är överens om att människans användning av fossila bränslen orsakar en global uppvärmning. Andra gaser som bidrar till växthuseffekten är klorfluorkarboner (se definition av CFC), metan och kväveoxid.