SAS — Annual Report 2021

Viktiga händelser under året

SKANDINAVIENS LEDANDE FLYGBOLAG

I mer än 75 år har vi flugit och knutit samman Skandinavien med världen och världen med Skandinavien. Vi har alltid legat i framkant av det som är nytt och spanat mot horisonten. Vi har sett världen förändras, ibland över lång tid, och ibland helt plötsligt. Förändringar som har fått oss att tänka om, anpassa oss och bygga nytt. Vi går mot en framtid där förändring och behov av nytänkande är konstant. En framtid av medvetet tänkande och hållbar innovation, på vårt sätt, det skandinaviska sättet.

FLYGVERKSAMHET

SAS är Skandinaviens ledande flygbolag för smidiga flygresor till, från och inom Skandinavien. Flygverksamheten är vår kärnverksamhet och utförs av SAS Scandinavia, SAS Connect, SAS Link och våra produktionspartners.

FRAKTTJÄNSTER

SAS Cargo är den ledande leverantören av flygfraktlösningar till, från och inom Skandinavien, och levererar kvalitet och kundvård i världsklass. SAS Cargos tjänster är baserade på den fraktkapacitet som finns tillgänglig genom SAS flygplan, kompletterat med lastbilstransport.

MARKTJÄNSTER

SAS Ground Handling är det ledande marktjänstbolaget på flygplatserna i Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Verksamheten tillhandahåller passageraroch frakttjänster samt ramptjänster för SAS och andra flygbolag.

TEKNISKT UNDERHÅLL

SAS Maintenance Production tillhandahåller tekniskt underhåll av flygplan och motorer vid sex flygplatser i Skandinavien för SAS och andra flygbolag.

EUROBONUS

EuroBonus är Skandinaviens största reserelaterade lojalitetsprogram och möjliggör närmare relationer med kunderna. EuroBonus har över 6 miljoner medlemmar och fler än 100 partners. Medlemmarna utgör en värdefull kunddatabas, som differentierar oss från konkurrenterna.

BERÄTTELSE

VERKSAMHET

SAS i siffror

Viktiga händelser under året Vd-ord

SAS I SIFFROR

Som en följd av covid-19-pandemin och de införda reserestriktionerna minskade efterfrågan på flygresor och intäkterna för räkenskapsåret 2020/2021 uppgick till 14,0 miljarder SEK. Trots att SAS vidtog åtgärder som en anpassning till marknadsförhållandena, uppvägde inte kostnadsminskningen om 35 % den skarpa intäktsnedgången och gav ett negativt resultat före skatt och jämförelsestörande poster om 6,4 miljarder SEK.

7,6 Miljoner passagerare 14,0 Summa intäkter, miljarder SEK

-6,4 Resultat före skatt

och jämförelsestörande poster, miljarder SEK

85,9 Punktlighet, %

-34,0 Minskning av CO2, %

-35,2 Förändring i totala rörelsekostnader, %

VERKSAMHET

SAS i siffror

Viktiga händelser under året

FINANSIELLA MÅL OCH MILJÖMÅL

Vårt långsiktiga mål är att skapa värde för aktieägarna och att leverera hållbar och lönsam tillväxt över konjunkturcykeln – för definitioner, se sidan 139.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL (ROIC)*

Vår målsättning är att ROIC ska överstiga kapitalmarknadens genomsnittliga kapitalkostnad (WACC) över en konjunkturcykel, vilket är kravet för att SAS ska skapa aktieägarvärde. Målet är också kopplat till vår utdelningspolicy som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att ROIC överstiger WACC, se sidan 29.

FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDA*

Målet finansiell nettoskuld/EBITDA är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x) är i linje med SAS ambition att förbättra sin finansiella ställning, få en högre kreditrating och därmed sänka finansieringskostnaderna.

FINANSIELL BEREDSKAP*

Vår målsättning är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Målet är satt för att säkerställa en god nivå av likvida medel för att minska riskerna hänförliga till interna och externa händelser och för att uppfylla lagkraven.

TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP

SAS har satt upp det ambitiösa målet att minska sina totala koldioxidutsläpp med 25 % till 2025 jämfört med 2005. Det är i linje med SAS strävan efter ett globalt ledarskap inom hållbart flygande.

*Utfallet under 2016/2017–2018/2019 visas under den gamla definitionen och det gamla målet, medan 2019/2020–2020/2021 visas under den nya definitionen och det nya målet.

AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL, %

Det negativa resultat före skatt till följd av covid-19-pandemin ledde till en

FINANSIELL BEREDSKAP, %

UTFALL

En hög likviditet till följd av rekapitaliseringen 2020, samt lägre fasta kostnader ledde till en finansiell beredskap om 60 %. (Inkluderar den säkrade kreditfaciliteten om 3 miljarder SEK)

FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDA

ROIC på -13 %, långt under målet.

TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP, MILJONER TON

UTFALL

UTFALL

Finansiell nettoskuld/EBITDA slutade på en negativ multipel. Resultatet är hänförligt till en negativ EBITDA.

UTFALL

Minskningen av utsläpp beror till en övervägande del på covid-19-pandemin. Koldioxidutsläpp per ASK förbättrades med 11,5 % under samma period.

KOSTNADS-MINSKNINGAR

Vi genomförde ett antal åtgärder för att anpassa kostnadsstrukturen till en marknad med lägre efterfrågan. De kort- och långsiktiga åtgärderna för att minska kostnaderna ledde till 35,2 % lägre totala rörelsekostnader.

VERKSAMHET

Viktiga händelser under året

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Covid-19-pandemin påverkade flygbranschen kraftigt under året, liksom föregående år. Införda reserestriktioner ledde till en dramatiskt minskad efterfrågan på flygresor, men i takt med ökad vaccinationsgrad och hävda restriktioner såg vi en långsam ökning av biljettförsäljningen. För SAS har förmågan att vara flexibel och effektivt anpassa verksamheten stått i fokus under året, för att kunna erbjuda våra kunder attraktiva resalternativ.

FINANSIELLT PRODUKT OCH ERBJUDANDE

KREDITFACILITET

I juli säkrade SAS en kreditram från sina huvudägare, den danska och svenska staten, om totalt 3 miljarder SEK. Den har ännu inte utnyttjats och utgör en likviditetsbuffert under återhämtningsfasen efter pandemin, om det skulle behövas.

TRYGGT RESANDE

De ytterligare försiktighetsåtgärder som infördes efter covid-19 utbrottet, som krav på munskydd, har behållits under året.

SAS TRAVEL READY CENTER

Under året lanserades SAS Travel Ready Center, ett digitalt verktyg för att underlätta för passagerarna att få information om gällande reserestriktioner för sina destinationer och ladda upp nödvändiga resedokument.

FÖRLÄNGD TID FÖR MEDLEMSNIVÅER I EUROBONUS

SAS fortsatte att förlänga medlemsnivåerna i EuroBonus med ytterligare 12 månader på de nuvarande medlemsnivåerna.

OPERATIONELLT

MINSKAD TRAFIK

Införda reserestriktioner till följd av covid-19 minskade efterfrågan och SAS fortsatte att anpassa produktionen. Förmågan att flexibelt skala upp och ner utifrån förändringar i efterfrågan fortsätter att vara viktigt.

NYA FLYGPLAN

Under året tog SAS emot flygplansleveranser av fyra A320neo, ett A321LR och två A350. Samtidigt fasades äldre och mindre bränsleeffektiva flygplan ut i snabbare takt. Under året har SAS fasat ut 22 Boeing 737-700/800 och fem A340. Därför har SAS nu en av Europas modernaste flygplansflottor.

SAS CONNECT

För att byta till funktionella namn på SAS produktionsplattformar har SAS Ireland bytt företagsnamn till SAS Connect. Vi startar verksamhet från Köpenhamn i början av 2022.

SAS LINK

För att säkerställa konkurrenskraftiga fördelar, en attraktiv tidtabell för kunderna och sänka vår totala miljöpåverkan, så utvärderade vi flygplansalternativ för att effektivt kunna hantera mindre flöden av passagerare i vårt regionala nätverk. Trafik ska starta från Köpenhamn våren 2022.

Våra resenärers och medarbetares säkerhet har alltid högsta prioritet.

VERKSAMHET

Viktiga händelser under året

ORGANISATION

KORTTIDS-PERMITTERINGAR

och kontoren.

Under året var en del av SAS medarbetare korttidspermitterade. Dessa permitteringar har varit avgörande för att optimera bemanningen och göra anpassningar utifrån efterfrågan. När samhället öppnar upp igen välkomnar SAS sin personal tillbaka till verksamheten

NY VD Anko van der Werff utsågs till ny vd och koncernchef från och med den 15 juli 2021.

SAMHÄLLSNYTTA HÅLLBARHET

SÄKERSTÄLLA VIKTIG INFRASTRUKTUR

SAS fortsätter att vara Skandinaviens ledande flygbolag och upprätthåller förbindelser i Skandinavien, speciellt på inrikesdestinationer och säkerställer viktig infrastruktur för resenärer och frakt.

RÄDDNINGS-FLYGNINGAR

I augusti utförde SAS flygningar i samband med räddningsaktionen ut ur Afghanistan. Sammanlagt gjorde SAS 22 flygningar från Islamabad och Tbilisi på uppdrag av de skandinaviska myndigheterna.

KOLDIOXIDUTSLÄPP

Under året minskade koldioxidutsläppen med 34,0 % jämfört med motsvarande period föregående år. Den främsta orsaken var den minskade trafiken till följd av covid-19, men också leveranserna av mer effektiva flygplan, med 15–30 % lägre bränsleförbrukning än flygplanen de ersätter.

HÅLLBARA FLYGBRÄNSLEN Under året förbrukade SAS mer än 1 000 ton hållbara flygbränslen. Det omfattar det biobränsle som såldes till kunderna, det norska inblandningskravet och den svenska reduktionsplikten som infördes den 1 juli 2021. Under året har SAS använt biobränsle motsvarande ungefär 0,3 % av den totala bränsleförbrukningen. SAS har fortsatt att arbeta med ett flertal intressenter för att påskynda kommersialiseringen av hållbara

flygbränslen.

Under året undertecknade SAS ett avtal med Gevo om framtida hållbara flygbränslen.

Vi fortsatte att arbeta tillsammans

NY TEKNIK

med Airbus kring utvecklingen av nästa generations flygplan med låga eller inga utsläpp. SAS samarbetade också med Airbus kring ett innovativt koncept där de aerodynamiska fördelarna med formationsflygning ska utvärderas.

BRÄNSLEEFFEKTIVITET

Införandet av sju nya, mer effektiva flygplan har bidragit till att ytterligare förbättra bränsleeffektiviteten. SAS har använt "big data" och innovativa system för att stötta det fortsatta arbetet inom bränsleeffektivitet.

KOLDIOXID-KOMPENSATION

I genomsnitt 52 % av SAS passagerarrelaterade koldioxidutsläpp kompenserades under året.

En av de besättningar som deltog i räddningsaktionen ut ur Afghanistan.

BERÄTTELSE

VERKSAMHET

Viktiga händelser under året

Vd-ord

ÄNNU ETT ÅR KRAFTIGT PÅVERKAT AV PANDEMIN

Under sommaren och hösten 2021 var det uppmuntrande att se hur efterfrågan och biljettförsäljning gradvis ökade. Ändå var 2021 ett av de mest utmanande åren i flygbranschens historia, eftersom pandemin fortsatte att påverka även det här årets resultat markant. Framtiden är fortfarande osäker och det innebär att SAS omvandling måste fortsätta och takten öka, för att bolaget ska kunna konkurrera på lång sikt.

HUR SKULLE DU SAMMANFATTA 2021 FÖR SAS?

Det är ingen överraskning att även det här året har påverkats kraftigt av covid-19-pandemin. Ännu ett år när det varit svårt att planlägga på medellång sikt på grund av reserestriktioner som ständigt förändras, vilket lett till störningar för både passagerare och flygbolag.

De införda reserestriktionerna har gjort det utmanande att planera och därför har alla på SAS gjort sitt yttersta för att ge en smidig reseupplevelse till våra passagerare, bland annat genom att erbjuda flexibla biljetter och generösa ombokningsalternativ. Vi lanserade också ett nytt digitalt verktyg, "SAS Travel Ready Center", där passagerarna kan följa uppdateringar av reserestriktioner och förbereda sin resa på nätet.

När vaccinationsnivåerna började stiga och restriktionerna hävdes såg vi att biljettförsäljningen ökade, vilket speglade människors önskan att återigen få träffa nära och kära, åka på semester och mötas. Denna underliggande efterfrågan gör det möjligt för oss att fokusera långsiktigt, med andra ord på ett hållbart och konkurrenskraftigt SAS.

Ur ett finansiellt perspektiv steg antalet passagerare gradvis under sommaren och hösten när reserestriktionerna lättades. Biljettförsäljningen och intäkterna ökade, men osäkerheten fortsatte att påverka vår återhämtning. Även om resultatet förbättrades, har hela året påverkats kraftigt av den pågående pandemin, vilket innebär att vi har fortsatt med det viktiga arbetet att hantera vår likviditet, med löpande aktiviteter för

VERKSAMHET

Viktiga händelser under året

Vd-ord

att sänka kostnaderna och skapa likviditetsbuffertar. Under första kvartalet tecknade och nyttjade SAS en kreditfacilitet garanterad av norska Garantiinstituttet for Eksportkreditt. Under sommaren säkrade vi ytterligare en kreditfacilitet om 3 miljarder SEK med danska och svenska staten, som ger oss en relevant likviditetsbuffert.

Under året är vi stolta över att ha firat 75 år som det ledande flygbolaget till, från och inom Skandinavien. SAS har under hela sin historia varit framgångsrikt i att kunna anpassa sig till ändrade marknadsvillkor.

DET HÄR VAR DITT FÖRSTA ÅR SOM VD FÖR SAS. VILKA ÄR DINA INTRYCK OCH TANKAR?

Jag är väldigt glad över att få vara en del av SAS framtid, när jag nu har fått uppdraget som vd och koncernchef för Skandinaviens ledande flygbolag. Det är naturligtvis en utmanande tid, både för kunder och anställda, som kräver att vi hela tiden anpassar oss till en ständigt föränderlig omvärld. Jag är imponerad över engagemanget och professionalismen hos alla kollegor på SAS och jag är tacksam för det varma välkomnande jag har fått.

Utifrån min omfattande erfarenhet från flygbranschen, är jag väl medveten om den motvind som SAS har och att det återstår att kunna landa på ett tryggt sätt. Hela flygbranschen är hårt pressad och SAS måste öka takten på transformationen, för att anpassa sig till en ny marknadsrealitet och vara konkurrenskraftiga. Vår omvandling måste fortsätta för att vara framgångsrika i framtiden. Förändring är ibland svår, men nödvändig.

Jag är tacksam för allt det hårda arbete som alla mina kollegor på SAS genomför för att se till att vi samtidigt presterar på hög nivå och alltid försöker ta hand om våra kunder på bästa möjliga sätt. Med engagerade medarbetare, ett starkt varumärke och en verksamhet med hög kvalitet, tar vi oss igenom denna utmanande tid.

Vi förbereder oss för framtiden och kommer under de närmaste åren att göra betydande investeringar i hållbarhet och digitalisering, för att säkerställa att vi kan erbjuda våra kunder en ännu bättre reseupplevelse.

VILKA FRAMSTEG GÖRS I ARBETET FÖR ETT MER HÅLLBART FLYGANDE?

SAS mål är att vara en global ledare inom hållbart flygande och vi är fast beslutna att minimera våra koldioxidutsläpp. När vi successivt lämnar pandemin bakom oss, bygger vi ett ännu bättre SAS.

Att minska klimatpåverkande koldioxidutsläpp och sträva efter att öka tillgången och användningen av hållbara flygbränslen är viktiga delar i denna ambition. SAS fortsatte att fasa in nya, bränsleeffektiva flygplan under året och har nu en av Europas modernaste flygplansflottor. De nya flygplanen har 15–30 % lägre bränsleförbrukning än de flygplan de ersätter. De nya, moderna flygplanen kommer att ge våra kunder ett behagligare, bekvämare och mer hållbart sätt att resa.

"SAS mål är att vara en global ledare inom hållbart flygande och vi är fast beslutna att minimera våra koldioxidutsläpp. När vi successivt lämnar pandemin bakom oss, bygger vi ett ännu bättre SAS."

VERKSAMHET

Viktiga händelser under året

Vd-ord

Vi strävar också efter att öka tillgången på och användningen av hållbara flygbränslen, som exempelvis biobränsle, eftersom det är en viktig övergång på resan mot flygplan med nollutsläpp. Jämfört med fossila bränslen minskar hållbara flygbränslen de klimatpåverkande koldioxidutsläppen kraftigt under livscykeln. Därför är vi stolta över att vara del av samarbetet med Vattenfall, Shell och Lanzatech, för att undersöka möjligheten för produktion av världens första syntetiska och hållbara flygbränsle. Vid full produktion skulle anläggningen kunna förse SAS med upp till 25 % av bolagets globala behov av hållbart flygbränsle kring år 2030. Viktigast av allt är kanske att vi har som mål att göra våra kunder delaktiga i den här biobränsleutmaningen och vi kommer att lansera ett flertal initiativ med det syftet.

VAD SER DU NÄR DU BLICKAR FRAMÅT?

Flygresandet fyller en viktig funktion i samhället och SAS har en nyckelroll i skandinavisk infrastruktur och binder ihop företag, människor och kulturer på ett tidseffektivt sätt. På ett personligt plan är det också fantastiskt att upptäcka nya platser, uppleva andra kulturer, annat klimat, annan mat och få nya idéer. Återhämtningen för flygbranschen på kort sikt beror i hög grad på hur pandemin utvecklas. Vi har noterat en sund underliggande efterfrågan, både för affärs- och fritidsresande så snart restriktioner hävs, även om vi förväntar oss att det tar ytterligare några år innan vi är tillbaka på samma nivåer som före pandemin. Resandet kommer att öka gradvis när allt fler människor vaccineras runt om i världen, men vi är samtidigt medvetna

om att efterfrågan har ändrats under pandemin. SAS förväntar sig i framtiden en större andel fritidsresenärer och ännu hårdare konkurrens. Flexibilitet, med förmåga att öka kapaciteten under perioder med hög efterfrågan och skala ner under perioder med lägre efterfrågan, kommer att vara en framgångsfaktor för flygbranschen framöver.

Jag vill än en gång passa på och tacka alla kollegor på SAS för deras engagemang, samt alla våra kunder, investerare och partners för deras stöd under året.

Alla vi på SAS ser fram emot att hälsa er välkomna ombord snart igen!

OCH STRATEGI

FINANSIELLA INSTRUMENT

VERKSAMHET FÖRVALTNINGS HÅLLBARHETSNOTER BERÄTTELSE MARKNAD RÄKENSKAPER ÖVRIGT

MARKNAD OCH STRATEGI

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020/2021 11

MARKNAD OCH STRATEGI

Flygbranschens förutsättningar

Strategi

Främsta flygbolaget för Skandinaviens resenärer

Konkurrenskraftig operativ modell

Globalt ledarskap inom hållbart flygande

FLYGBRANSCHENS FÖRUTSÄTTNINGAR

Under 2020/2021 påverkades flygbranschen kraftigt av covid-19-pandemin och de reserestriktioner som infördes. Vaccinationsgraden ökade, men osäkerheten när det gäller utvecklingen av nya varianter, reserestriktioner och en allmän oro för att resa, kommer att påverka flygbranschen under flera år framöver.

PÅVERKAN AV COVID-19 PÅ FLYGBRANSCHEN

Pandemin fortsätter att ha en negativ påverkan på världsekonomin. Resebranschen är en av de sektorer som har drabbats hårdast och pandemin har orsakat en global kris för flyget och en stor ökning av flygbranschens skuldsättning till följd av olika räddningspaket.

Covid-19 har lett till en global oro för smitta, reserestriktioner, karantän och rekommendationer mot resande. Det har lett till en kraftig minskning av antalet passagerare och därför också intäkterna för alla flygbolag. Som en följd av de åtgärder som vidtogs av myndigheterna för att förhindra spridningen, har efterfrågan på internationella flygresor minskat dramatiskt.

Under sommarsäsongen fanns ett uppdämt behov av fritidsresande och när reserestriktionerna började lätta ökade efterfrågan sakta. Återhämtningen av affärsresor har gått långsammare, eftersom efterfrågan också påverkas av nya arbetssätt samt att fysiska konferenser och möten ersätts med digitala alternativ.

OSÄKERHET PRÄGLAR MARKNADEN

När vaccinationsgraden ökar, lättar reserestriktionerna och efterfrågan stiger. Dock kvarstår stora utmaningar genom att nya varianter av viruset sprids och fördröjer återhämtningen. Vissa av de införda reserestriktionerna gäller fortfarande och fortsätter att negativt påverka efterfrågan på flygresor.

Återhämtningsgraden har varit högre för fritidsresande, jämfört med affärsresande. Affärsresandet påverkas också av att företagens resebudgetar begränsas, att riktlinjer för affärsresor rekommenderar ett minskat flygresande av hållbarhetsskäl och att digitala möten ersätter vissa fysiska möten.

Takten och förutsättningarna när världens länder återigen öppnas kommer att skilja sig åt beroende på geografiskt område och region, och osäkerheten fortsätter att vara hög. Bokningar och avbokningar görs närmare avresedatum, vilket gör förutsägbarheten sämre och planeringen svårare för kunder och flygbolag.

Efterfrågan framåt är väldigt beroende av den globala utvecklingen av covid-19-pandemin och tillhörande reserestriktioner. Flexibilitet att snabbt kunna anpassa kapaciteten till förändringar i efterfrågan kommer att vara en framgångsfaktor för flygbranschen framåt, liksom att kunna hantera ökade säsongsvariationer och förmågan att anpassa affärsmodellerna till en ny marknadsrealitet.

FRAMÅTBLICK

Som ett resultat av denna osäkerhet kommer de rådande marknadsförhållandena att påverka flygbranschen under flera år framöver. Vår uppfattning är att återhämtningen för flygbranschen kommer att fortsätta under 2022, med en återgång till nivåerna före covid-19 ytterligare några år senare. Denna uppfattning delas också av International Air Transport Association (IATA).

RPK GLOBALT, TRILJONER PER ÅR

Källa: IATA/TE Air passenger Forecast, juli 2021

MINSKNING AV ANTAL PASSAGERARE FRÅN SKANDINAVISKA FLYGPLATSER UNDER 2021

Flygbranschens förutsättningar

Strategi

Främsta flygbolaget för Skandinaviens resenärer

Konkurrenskraftig operativ modell

Globalt ledarskap inom hållbart flygande

STRATEGI

Strategierna syftar till att fortsätta vara förstahandsvalet för Skandinaviens resenärer, säkerställa full konkurrenskraft i vår operativa modell, nå en modern enhetsflotta och visa globalt ledarskap inom hållbart flygande.

FRÄMSTA FLYGBOLAGET FÖR SKANDINAVIENS RESENÄRER

VERKSAMHET FÖRVALTNINGS HÅLLBARHETSNOTER BERÄTTELSE

MARKNAD OCH STRATEGI

Flygbranschens förutsättningar

Främsta flygbolaget för Skandinaviens resenärer

Konkurrenskraftig operativ modell

Globalt ledarskap inom hållbart flygande

FRÄMSTA FLYGBOLAGET FÖR SKANDINAVIENS RESENÄRER

SAS fortsätter att fokusera på Skandinaviens resenärer och att bibehålla sin starka marknadsposition i Skandinavien. För att vara förstahandsvalet av flygbolag erbjuder vi det mest omfattande nätverket i Skandinavien samt attraktiva produkter och tjänster. Våra kunder kan också njuta av våra nya och bränsleeffektiva flygplan, som erbjuder ett trevligare, bekvämare och mer hållbart sätt att resa.

Som Skandinaviens ledande flygbolag prioriterar SAS de främsta trafikflödena till, från och inom Skandinavien. Även under den pågående pandemin har de skandinaviska förbindelserna upprätthållits av SAS, genom att snabbt och effektivt öka och minska kapaciteten beroende på efterfrågan.

SAS EuroBonus är viktigt för att stärka relationen till våra kunder. Sedan 2013/2014 har antalet medlemmar ökat med över 80 % och de tillhörande intäkterna med över 70 %. Förutom att samla poäng är en av fördelarna att alla SAS-biljetter för EuroBonus-medlemmar automatiskt koldioxidkompenseras, utan kostnad.

Andel av SAS säteskapacitet till/från/inom länderna, 2020/2021

VIKTIGA FRAMSTEG UNDER ÅRET

Genomförde fraktflygningar till USA för att säkra viktig infrastruktur

Flygbranschens förutsättningar

Främsta flygbolaget för Skandinaviens resenärer

Modern enhetsflotta

Konkurrenskraftig operativ modell

Globalt ledarskap inom hållbart flygande
Så här skapar vi värde

MODERN ENHETSFLOTTA

SAS fortsätter att förnya sin flotta och har en av Europas modernaste och effektivaste flygplansflottor, med 15–30 % lägre bränsleförbrukning jämfört med de flygplan vi ersätter. De nya, moderna flygplanen kommer att ge våra kunder ett behagligare, bekvämare och mer hållbart sätt att resa.

Vår enhetsflotta inom varje produktionsplattform kommer att öka besättningens produktivitet genom mindre utbildningsbehov, lägre standby-nivåer och möjligheten att kombinera kortare och längre flygningar i planeringen. Dessutom kommer den att minska underhållskostnaderna genom färre reservdelar och motortyper, verktyg och kvalifikationer. Sammantaget kommer den att kraftigt minska den allmänna komplexiteten i organisationen.

En verksamhet med enhetsflotta baserad på nya Airbus-flygplan kommer att ge betydligt lägre bränsleförbrukning och sänkta driftskostnader och kommer även att utgöra attraktiva tillgångar att finansiera. Vi ökar takten mot minskade koldioxidutsläpp genom snabbare utfasning av äldre och mindre bränsleeffektiva flygplan.

VIKTIGA FRAMSTEG UNDER ÅRET

Leveranser av sju nya Airbus-flygplan, inklusive fyra A320neo, ett A321LR och två A350

Fasade ut alla återstående 4-motoriga A340 (fem flygplan)

Ökade takten i den planerade utfasningen av B737-familjen med 22 flygplan som lämnade flottan

MARKNAD OCH STRATEGI

Flygbranschens förutsättningar

Främsta flygbolaget för Skandinaviens resenärer

Konkurrenskraftig operativ modell

Globalt ledarskap inom hållbart flygande

KONKURRENSKRAFTIG OPERATIV MODELL

FINANSIELLA INSTRUMENT

En konkurrenskraftig operativ modell hjälper SAS att kunna fortsätta erbjuda ett heltäckande utbud av linjer och destinationer för hela den skandinaviska marknaden och tillgodose olika kundsegments behov. För att säkra konkurrenskraftiga kostnader i vår flygverksamhet är varje produktionsplattform högt specialiserad med ett tydligt syfte och en enhetsflotta.

För att säkerställa vår konkurrenskraft fortsätter vi att implementera våra initiativ för ökad effektivitet och produktivitet i hela organisationen. Initiativen är fokuserade på fyra områden: Medarbetare, Produktivitet, Flotta och Leverantörer. De omfattar en lång rad åtgärder för att uppnå ytterligare effektiviseringar, för att anpassa vår kostnadsstruktur och organisation till nya marknadsförhållanden.

VIKTIGA FRAMSTEG UNDER ÅRET

Förberedde etablering av SAS Connect bas i Köpenhamn med konkurrenskraftiga anställningsavtal för flygande personal, för att SAS ska kunna konkurrera med växande lågkostnadsbolag

Förberedde etablering av SAS Link, ett nytt flygbolag och en ny produktionsplattform, under SAS varumärke och kunderbjudande, för att säkerställa en konkurrenskraftig verksamhet på regionala marknader med färre passagerare

Startade pilotutbildning för att kunna kombinera flygverksamhet med både narrow- och widebody Airbusflygplan inom SAS Scandinavia

Minskade flottan hos regionala produktionspartners och förhandlade fram flexibla avtal för att skala upp

MARKNAD OCH STRATEGI

Flygbranschens förutsättningar

Främsta flygbolaget för Skandinaviens resenärer

Konkurrenskraftig operativ modell

Globalt ledarskap inom hållbart flygande

GLOBALT LEDARSKAP INOM HÅLLBART FLYGANDE

SAS satsar helhjärtat på ambitiösa initiativ för att minska klimat‑ och miljöpåverkan av sin verksamhet genom innovation och investeringar i ny teknik och nya arbetssätt. Våra initiativ är främst inriktade på att minska koldioxidutsläppen från flygverksamheten, eftersom de står för drygt 99 % av våra totala koldioxidutsläpp.

Vårt mål är att reducera koldioxidutsläppen med 25 % fram till 2025, jämfört med 2005. Minskningen motsvarar mängden koldioxidutsläpp från våra flygningar inom Skandinavien under 2019 och säkerställer att SAS bidrar positivt till de mål som satts upp inom ramen för Parisavtalet.

En viktig del för att uppnå målet är vår pågående förnyelse av flygplansflottan. Vi har en av de mest moderna flygplansflottorna i Europa, med bränsleeffektiva flygplan och arbetar samtidigt med ett flertal initiativ för att minska bränsleförbrukningen under flygningarna.

Dessutom har vi som mål att nå en världsledande ställning inom användningen av hållbara flygbränslen (Sustainable Aviation Fuels, SAF), som minskar klimatpåverkande koldioxidutsläpp med upp till 80 % under livscykeln jämfört med fossilt bränsle. Till 2025 ska upp till 10 % av vår bränsleförbrukning bestå av hållbart flygbränsle i den mån tillgången ökar. Vi arbetar för att introducera produktion av hållbart flygbränsle i Skandinavien och för att ta fram ett regelverk som stödjer detta, i nära samarbete med intressenter i olika branscher.

VIKTIGA FRAMSTEG UNDER ÅRET

Fasade in fyra A320neo, ett A321LR och två A350, som är 15–30 % mer bränsleeffektiva än flygplanen de ersätter.

Fasade ut 27 äldre, mindre bränsleeffektiva flygplan

Säkrade minst 20 % av behovet av hållbart flygbränsle under 2025 genom ett utökat avtal med Gevo

-34,0 % lägre koldioxidutsläpp

Fortsatte att samarbeta med olika intressenter för att påskynda kommersialiseringen av hållbara flygbränslen, och med Airbus för att främja och stödja utvecklingen av nästa generations flygplan med låga eller inga utsläpp

SOCIALT OCH RELATIONSKAPITAL 7,6 miljoner passagerare och relationer med kunder, leverantörer, partners och beslutsfattare.

MARKNAD OCH STRATEGI

Flygbranschens förutsättningar

Främsta flygbolaget för Skandinaviens resenärer

Konkurrenskraftig operativ modell

Globalt ledarskap inom hållbart flygande

Så här skapar vi värde

VÅRA RESURSER VÅR AFFÄRSMODELL

SÅ HÄR SKAPAR VI VÄRDE

VAD VI GÖR

SAS erbjuder flygresor både för affärs- och fritidsresande till, från och inom Skandinavien. Vi erbjuder flest destinationer och

HUR VI GÖR DET

Våra rese- och frakttjänster bygger på SAS Scandinavia, SAS Connect, SAS Link, och mindre, regionala trafikflöden flygs av produktionspartners. Flygverksamheten stöttas av effektiva marktjänster, tekniskt flygplansunderhåll och en försäljningsorganisation.

Flyget spelar en viktig roll i samhället och kopplar samman samhällen, kulturer och människor på ett tidseffektivt sätt. SAS arbetar kontinuerligt med att minska klimat‑ och miljöpåverkan från vår verksamhet genom innovation och investeringar i ny teknik.

DET VI SKAPAR UTFALL

2020 års siffror inom parentes

212 (243)

51 (50)

108 (121)

273 (405)

8 (13) MILJONER RESOR

FLYGLINJER

MILJONER KG TRANSPORTERAT GODS

DESTINATIONER

DAGLIGA AVGÅNGAR

FÖR AKTIEÄGARNA

• Årets resultat -6 523 MSEK (-9 232) • Börsvärde om 10,9 miljarder SEK per den 31 oktober 2021 (11,4 miljarder SEK)

FÖR SAMHÄLLET

Upp till 17 linjer som är viktiga för infrastrukturen trafikeras i Norge
Infrastruktur som möjliggör handel, nya företag, import/export, turism, kulturutbyte och regional utveckling
Skandinavisk gemenskap
Genomförde 22 räddningsflygningar i samband med räddningsaktionen ut ur Afghanistan
Skatteintäkter & arbetstillfällen

FÖR MILJÖN

• Produktion med mer bränsleeffektiva flygplan, som ger lägre klimatpåverkan och minskat buller.

FÖR KUNDERNA

• Smidigt och prisvärt resande som gör livet enklare • Nya upplevelser, relationer och personlig utveckling

FÖR MEDARBETARNA

• Arbetstillfällen • Personlig & professionell utveckling • Lön och förmåner

FÖR INVESTERARE OCH LEVERANTÖRER

• Avkastning till investerare • Intäkter till leverantörer

HUMANKAPITAL 6 226 heltidsanställda i tjänst,

med lång erfarenhet och hög kompetens.

TILLVERKAT KAPITAL

IMMATERIELLT KAPITAL Över 6 miljoner medlemmar i EuroBonus-programmet och SAS

starka varumärke.

134 flygplan med ett marknadsvärde på cirka 33 miljarder SEK, och ett antal fastigheter, fordon, maskiner, verktyg och inventarier såsom lounger och selfservice-kiosker.

FINANSIELLT KAPITAL

33 miljarder SEK i investerat kapital som kommer ifrån aktieägare, långivare och leasinggivare.

NATURKAPITAL

377 Kton flygbränsle inklusive 1 060 ton biobränsle förbrukades av flygverksamheten samt övriga råvaror och energiförbrukning.

INSTRUMENT

BERÄTTELSE

VERKSAMHET FÖRVALTNINGS HÅLLBARHETSNOTER FINANSIELLA RÄKENSKAPER ÖVRIGT

FINANSIELLA INSTRUMENT

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020/2021 19

SAS som investering

Finansiella instrument och kapitalmarknaden

SAS SOM INVESTERING

SKÄL ATT INVESTERA I SAS

LEDANDE SKANDINAVISKT FLYGBOLAG

Den globala flygmarknaden påverkades kraftigt av covid-19-pandemin under 2021. Skandinaviens geografi och ekonomiska välstånd gör dock att flygresor även fortsättningsvis kommer att vara en viktig del av den skandinaviska transportinfrastrukturen, eftersom den binder ihop samhällen, kulturer och människor på ett tidseffektivt sätt.

För flygresor till, från och inom Skandinavien har SAS under ett normalt år haft en ledande marknadsposition med en marknadsandel på över 30 % och upprätthåller det mest omfattande nätverket i regionen. Tillsammans med Star Alliance och partners erbjuder vi ett brett nätverk med frekventa avgångar. Det gör att SAS ofta är förstahandsvalet för de skandinaviska resenärerna.

PÅ VÄG MOT MER HÅLLBARA FLYGRESOR

SAS arbetar ständigt för att minska utsläppen från sin flygverksamhet. Fokus på att minska utsläpp och på att använda resurser mer effektivt väntas fortsätta. Vi har påskyndat omvandlingen till ett mer hållbart flygande, genom att ersätta äldre flygplan med nya, mer bränsleeffektiva plan, vilket gör SAS flotta till en av Europas mest moderna. I dagsläget kan vi inte få bort utsläppen helt med den existerande tekniken, men vi arbetar med koldioxidkompensation och inom kort även med lagring av koldioxid.

På längre sikt kan flygplan som använder andra energikällor och lagringslösningar (eldrivna flygplan med vätgas eller batterier som lagring) att öka i betydelse. SAS deltar i flera initiativ och som exempel kan nämnas vårt samarbetsprojekt med Airbus och vårt stöd till Heart Aerospace för att göra verklighet av detta i framtiden.

Under tiden strävar vi efter att öka vår användning av hållbart flygbränsle. SAS arbetar för en storskalig kommersiell produktion av hållbart flygbränsle i Skandinavien. Fram till 2025 är vårt mål att minska våra totala koldioxidutsläpp med 25 % jämfört med 2005.

LÅNG ERFARENHET AV OMSTÄLLNINGSARBETE

Genom åren har SAS ständigt fokuserat på att öka effektiviteten, inför den ökande konkurrensen från andra flygbolag samt negativa makroekonomiska händelser, och har genomfört betydande effektiviseringar sedan 2013. Under den pågående covid-19-pandemin har SAS vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska kostnaderna för att anpassa sig till en marknad med lägre efterfrågan. Med bibehållen flexibilitet på en volatil marknad fortsätter SAS att söka ytterligare effektiviseringar för att återta sin plats som ett lönsamt och hållbart flygbolag.

SAS som investering

Finansiella instrument och kapitalmarknaden

OPERATIV MODELL ANPASSAD TILL SKANDINAVISKA RESMÖNSTER OCH KONKURRENSFÖRHÅLLANDEN

Flygbolag är till följd av de stora investeringarna i flygplan och motorer kapitalintensiva, vilket kräver effektiv kapital- och likviditetshantering. SAS har utvecklat en operativ modell som gör att vi kan betjäna alla typer av destinationer och kundsegment som efterfrågas av den skandinaviska kundbasen. Den operativa modellen bygger på våra fyra största produktionsplattformar: SAS Scandinavia, SAS Connect, SAS Link och våra produktionspartners. Dessutom har vi ökat takten i utfasningen av den åldrande Boeing 737-flottan för att erbjuda mer hållbara, bränsleeffektiva alternativ.

Produktionsplattformarna gör att SAS kan behålla sin starka skandinaviska närvaro, säkra närvaron på mycket konkurrensutsatta linjer och delta på nya fritidsmarknader samt använda rätt flygplansstorlek under lågsäsong.

SKANDINAVISKT VARUMÄRKE MED STORT LOJALITETSPROGRAM

SAS är ett av Skandinaviens starkaste och mest välkända varumärken och har flera gånger rankats som det starkaste varumärket inom kategorin resor i Skandinavien och Europa. Börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo är SAS ett genuint skandinaviskt varumärke.

SAS EuroBonus är Skandinaviens största lojalitetsprogram inom resor och upplevelser, och utgör navet när vi bygger en närmare relation till kunderna. EuroBonus har över 6 miljoner medlemmar och fler än 100 partners, som utgör en värdefull kunddatabas och differentierar oss från konkurrenterna. Lojalitetsprogrammet gör att vi enkelt kan nå ut till våra kunder med en rad åtgärder såsom specialerbjudanden, vilket i sin tur ökar kundnöjdheten. SAS har även ett program för att stärka företagskundernas lojalitet – SAS For Business.

AKTIEÄGARPROGRAM

Våra aktieägare är en viktig del av vår framtid och stöttar oss på resan mot att bli den globala ledaren inom hållbart flygande.

I vårt aktuella aktieägarprogram kan aktieägare med minst 4 000 aktier ta del av specialkampanjer med rabatterade priser på utvalda inrikesbiljetter och internationella biljetter. Aktieägare med minst 100 000 aktier får även andra EuroBonus-förmåner, till exempel prioriterad ombordstigning och tillgång till lounger.

Läs mer på: https://www.sasgroup.net/investor-relations/ shareholder-program/

SAS som investering

Finansiella instrument och kapitalmarknaden

FINANSIELLA INSTRUMENT OCH KAPITALMARKNADEN

SAS strävar efter att ge transparent och relevant information till kapitalmarknaden, så att en effektiv handel kan bedrivas i våra finansiella instrument. Bland dessa finns stamaktien som är noterad på Nasdaq Stockholm, large cap, med sekundärnoteringar i Köpenhamn och Oslo.

AKTIENS UTVECKLING 2020/2021

Totalt minskade aktiekursen under räkenskapsåret med 5,08 % till 1,50 SEK. Stockholmsbörsens index OMX30 ökade under motsvarande period med 33,37 %.

Government of Denmark, 21,8 % Regeringskansliet, 21,8 % Wallenberg Investments, 3,4 %

Dimensional Fund Advisors, 0,4 %

Vanguard, 1,6 % Gerald Engström, 0,9 % BlackRock, 0,7 % Avanza Pension, 0,7 % Handelsbanken Fonder, 0,7 % SEB Fonder, 0,6 %

Övriga, 47,4 %

FINANSIELLA INSTRUMENT

ÄGARSPRIDNING OCH FÖRÄNDRING

SAS som investering

Finansiella instrument och kapitalmarknaden

SAS hade 230 607 stamaktieägare per den 31 oktober 2021. Ägarandelen i Skandinavien uppgick till cirka 88,1 %, fördelat på 44,3 % i Sverige, 42,5 % i Danmark och 1,3 % i Norge. Av den återstående ägarandelen utanför Skandinavien om totalt 11,9 % var 3,5 % registrerad i USA, följt av 0,2 % i Finland.

TIO STÖRSTA AKTIEÄGARNA, 31 OKTOBER 2021

LANDSFÖRDELNING AV RÖSTANDEL I SAS, 31 OKTOBER 2021

FÖRDELNING AV SAS ÄGARKAPITAL, RÖSTER, 31 OKTOBER 2021

FÖRDELNING AV STAMAKTIER

Ägarspridning per innehav	Antal aktier	% av aktiekapital	Antal aktier	Antal ägare	% av alla aktieägare
1–1 000	35 469 938	0,5 %	0,5 %	103 324	44,8 %
1 001–10 000	368 939 091	5,1 %	5,1 %	86 255	37,4 %
10 001–100 000	1 132 080 175	15,6 %	15,6 %	36 758	15,9 %
100 001–1 000 000	932 990 935	12,9 %	12,9 %	4 095	1,8 %
1 000 001–	4 230 551 072	58,2 %	58,2 %	175	0,1 %
Anonym ägarandel	566 008 081	7,7 %	7,7 %	N/A	N/A
Summa	7 266 039 292	100,0 %	100,0 %

FÖRÄNDRING AV AKTIEKAPITAL1

	Händelse	Antal nya aktier	Totalt antal aktier		Nom. värde/aktie SEK Nominellt aktiekapital
Maj-01	Bolagsregistrering	50 000	50 000	10	500 000
Jul-01	Apportemission	155 272 395	155 322 395	10	1 553 223 950
Aug-01	Apportemission	6 494 001	161 816 396	10	1 618 163 960
Maj-022	Nyemission, stamaktier	2 683 604	164 500 000	10	1 645 000 000
Apr-09	Nyemission, stamaktier	2 303 000 000	2 467 500 000	2,5	6 168 750 000
Apr-10	Nyemission, stamaktier	7 402 500 000	9 870 000 000	0,67	6 612 900 000
Jun-10	Sammanläggning, stamaktier	-	329 000 000	20,1	6 612 900 000
Feb-14	Nyemission, preferensaktier	7 000 000	336 000 000	20,1	6 753 600 000
Jan-16	Konvertering av konvertibellån	1 082 551	337 082 551	20,1	6 775 359 275
Nov-17	Nyemission, stamaktier	52 500 000	389 582 551	20,1	7 830 609 275
Feb-18	Inlösen, preferensaktier	-4 898 448	384 684 103	20,1	7 732 150 470
Nov-18	Inlösen, preferensaktier	-2 101 552	382 582 551	20,1	7 689 909 275
September	Minskning av aktiekapital			-19,35	-7 402 972 362
november 2020	Fondemission				+3 200 000 000
Rekapitalisering	Konvertering av obligation	+547 413 777		0,75	+410 560 333
	Konvertering av hybridobligation	+1 163 793 087		0,75	+872 844 815
	Riktad emission	+1 729 170 833		0,75	+1 296 878 125
	Företrädesemission	+3 437 102 162		0,75	+2 577 826 622
	Aktier registrerade i november	+5 976 882		0,75	+4 482 662
	Summa		7 266 039 292	1,19	8 649 529 469

1) Innan SAS AB bildades i maj 2001 var SAS noterat genom SAS Danmark A/S, SAS Norge ASA och SAS Sverige AB.

2) Teknisk förändring i samband med omläggning till en gemensam aktie.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

SAMMANFATTNING AV 2020/2021

Årets intäkter: 13 958 (20 513) MSEK
Totalt antal passagerare minskade med 39,9 % och uppgick till 7,6 miljoner
Enhetsintäkten (PASK) minskade med 15,8 %¹
Enhetskostnaden (CASK) ökade med 2,2 %²
Resultat före skatt uppgick till -6 525 (-10 097) MSEK
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster: -6 382 (-8 565) MSEK
Årets resultat uppgick till -6 523 (-9 232) MSEK

1) Valutajusterad. 2) Valutajusterad och exklusive flygbränsle.

Styrelsen och verkställande direktören för moderföretaget SAS AB avger härmed års- och hållbarhetsredovisning för SAS AB och SAS-koncernen för verksamhetsåret 2020/2021 (1 november 2020– 31 oktober 2021). SAS AB har säte i Stockholm och adressen till huvudkontoret är Frösundaviks allé 1, Solna. Organisationsnumret är 556606-8499. Bolaget bedriver flygverksamhet, inklusive marktjänster, tekniskt underhåll och frakt, i ett skandinaviskt och internationellt nätverk.

MARKNADSUTVECKLING 2020/2021

Som en följd av covid-19-pandemin minskade marknadskapaciteten drastiskt under året. Mätt i antal passagerare minskade totala antalet till, från och inom Skandinavien med -39,4 % under 2020/2021.

Antalet passagerare som reste på SAS reguljära linjer minskade med 40,1 % och uppgick till 7,4 miljoner.

SAS reguljärtrafik på interkontinentala linjer minskade med 73,9 %, inom Europa och mellan Skandinavien minskade trafiken med 28,0 % och med 26,2 % på inrikeslinje. SAS charterkapacitet minskade med 33,7 % och trafiken med 41,4 % under räkenskapsåret.

Den valutajusterade yielden ökade under räkenskapsåret med 6,8 % och den valutajusterade enhetsintäkten (PASK) minskade med 15,8 % jämfört med föregående år. SAS valutajusterade enhetskostnad exklusive flygbränsle minskade med 2,2 %.

SAS TRAFIKUTVECKLING

SAS reguljärtrafik		2020/2021 2019/2020 Förändring
Antal passagerare (000)	7 380	12 315	-40,1%
RPK, passagerarkilometer (milj.)	7 748	13 259	-41,6%
ASK, säteskilometer (milj.)	16 585	22 357	-25,8%
Kabinfaktor	46,7%	59,3%	-12,6pp¹
Valutajusterad passageraryield, SEK	1,08	1,02	6,8%
Valutajusterad enhetsintäkt, PASK, SEK	0,51	0,60	-15,8%

	2020/2021 vs. 2019/2020
Geografisk utveckling, reguljärtrafik	RPK	ASK
Interkontinentalt	-73,9%	-31,2%
Europa/Intraskand	-28,0%	-27,3%
Inrikes	-26,2%	-16,8%

SAS chartertrafik		2020/2021 2019/2020 Förändring
Antal passagerare (000)	205	295	-30,5%
RPK, passagerarkilometer (milj.)	508	867	-41,4%
ASK, säteskilometer (milj.)	668	1 008	-33,7%
Kabinfaktor	76,2%	86,0 %	-9,8pp¹

SAS totala trafik (reguljär och charter)		2020/2021 2019/2020 Förändring
Antal passagerare (000)	7 585	12 610	-39,9%
RPK, passagerarkilometer (milj.)	8 256	14 127	-41,6%
ASK, säteskilometer (milj.)	17 253	23 365	-26,2%
Kabinfaktor	47,9%	60,5 %	-12,6pp¹
Valutajusterad enhetskostnad, CASK, exkl. flygbränsle	0,86	0,85	-2,2%
1) Siffror i procentenheter

BERÄTTELSE FÖRVALTNINGS-

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Punktlighet och regularitet

SAS punktlighet avseende ankomster under 2020/2021 minskade till 85,9 % (87,9 %) och SAS regularitet ökade till 98,6 % (97,7 %) där förbättringen drevs av genomförda förbättringsinitiativ under föregående år samt färre genomförda flygningar.

PÅVERKAN FRÅN COVID-19-PANDEMIN

Covid-19-pandemin och de åtgärder som har vidtagits som ett svar på dess spridning inklusive de olika staternas åtgärder och reserestriktioner har fortsatt orsaka stora störningar i SAS verksamhet. Minskningen av nätverket och antalet passagerare har sänkt SAS intäkter betydligt och totala intäkterna minskade med 32,0 % jämfört med 2019/2020 och minskade med 70,1 % jämfört med 2018/2019.

För 2021 har den förväntade gradvisa uppgången fördröjts och osäkerheten kvarstår under 2022 till följd av de rådande marknadsförhållandena. Den senaste tidens utveckling av nya covid-19-varianter påverkar både efterfrågan och personalkapaciteten. SAS har kontinuerligt under 2020/2021 fortsatt att arbeta intensivt med olika kostnadsbesparingsåtgärder, minskning av icke verksamhetskritiska investeringar samt olika finansieringslösningar för att värna sin likviditet.

Om återhämtningsperioden för branschen förlängs och efterfrågan avviker väsentligt negativt från bolagets huvudscenario kommer det att kräva att SAS minskar kostnaderna ännu mer samt även behöver söka ytterligare finansiering. Styrelsen bedömer dock att koncernen har tillräcklig likviditet för att fortsätta sin verksamhet under åtminstone de kommande 12 månaderna, se vidare not 1.

RESULTAT NOVEMBER 2020–OKTOBER 2021

SAS genererade ett rörelseresultat om -5 494 (-9 495) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till -6 525 (-10 097) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till -6 523 (-9 232) MSEK. Skatt uppgick under året till 2 (865) MSEK. Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en negativ effekt på intäkterna om 642 MSEK samt en positiv effekt på rörelsekostnaderna om 785 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet positivt om 143 MSEK. Finansnettot påverkades mindre positivt än föregående år med 537 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en negativ nettopåverkan om 394 MSEK på resultatet före skatt. Nettoeffekten beror främst på att svenska kronan inte förändrades lika starkt mot USD som föregående år.

VALUTAPÅVERKAN MELLAN ÅREN

MSEK	2020–2021 jmf 2019–2020 Nov–okt	2019–2020 jmf 2018–2019 Nov–okt
Intäkter	-642	-1 008
Personalkostnader	164	192
Övriga kostnader	1 062	212
Omräkning av rörelsekapital	-273	708
Resultat valutasäkring kommersiella flöden	-168	-177
Rörelseresultat	143	-73
Finansnetto	-537	737
Resultat före skatt	-394	664

VALUTAKURSEFFEKTER I ÅRETS RESULTAT

MSEK	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Omräkning av rörelsekapital	417	690
Resultat valutasäkring kommersiella flöden	-62	106
Rörelseresultat	355	796
Valutakurseffekt på koncernens finansiella nettoskuld/fordran	194	730
Resultat före skatt	549	1 526

VALUTAPÅVERKAN PÅ INTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER, NETTO

Förvaltningsberättelse

Intäkter

Intäkterna uppgick till 13 958 (20 513) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 5 913 MSEK lägre än motsvarande period föregående år. Minskningen av intäkterna är främst hänförlig till en lägre övergripande efterfrågan till följd av covid-19-pandemin.

De valutajusterade passagerarintäkterna minskade med 37,6 %. Minskningen är en följd av lägre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna negativt om 2 852 MSEK. Den lägre kabinfaktorn gav en negativ effekt om 1 187 MSEK. Den lägre yielden gav en negativ effekt om 1 017 MSEK på passagerarintäkterna.

De valutajusterade fraktintäkterna ökade med 323 MSEK och valutajusterade charterintäkter var 162 MSEK lägre. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) var 160 MSEK lägre. Minskningen av intäkterna är främst hänförlig till lägre trafikvolymer.

Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 862 MSEK lägre jämfört med motsvarande period föregående år, främst som en konsekvens av covid-19-pandemin.

INTÄKTSFÖRDELNING 2019/2020

1) Ground Handling-tjänster, tekniskt underhåll, terminal- och speditionstjänster, försäljningskommissioner och avgifter, försäljning ombord samt övriga rörelseintäkter.

Operativa och finansiella kostnader

Personalkostnader uppgick till -5 504 (-7 969) MSEK. Justerat för valuta och jämförelsestörande poster minskade personalkostnader med 1 977 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen avser främst färre antal anställda samt effekter av permitteringsordningar.

Bränslekostnader uppgick till -2 370 (-5 626) MSEK. Justerat för valuta minskade kostnaden för flygbränsle med 53 %. Volymeffekter hade en positiv påverkan på kostnaderna om 1 010 MSEK. Flygbränslepriset hade en negativ påverkan på kostnaderna om 230 MSEK. Hedgeeffekter var positiva om 1 815 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år varav 1 370 MSEK avsåg säkringsrelationer som avbröts föregående år.

Luftfartsavgifter uppgick till -1 342 (-1 872) MSEK. Justerat för valuta minskade kostnaden för luftfartsavgifter med 25 %. Minskningen härrörde främst från lägre trafikvolymer och minskade luftfartsavgifter till följd av covid-19-pandemin.

Övriga externa kostnader uppgick till -5 286 (-7 847) MSEK, se not 4. Jämfört med motsvarande period föregående år minskade övriga externa kostnader (valutajusterade) med 2 604 MSEK. Minskningen berodde främst på covid-19 pandemin. Valutajusterade hanteringskostnader samt försäljnings- och distributionskostnader minskade med 383 MSEK respektive 542 MSEK. Kostnader för tekniskt underhåll (valutajusterade) minskade med 272 MSEK till följd av covid-19-pandemin, returer av leasade flygplan samt leverans av nya flygplan som kräver mindre underhåll. Wet lease-kostnaderna minskade med 277 MSEK (valutajusterat) vilket beror på en lägre produktion till följd av covid-19.

Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till -4 817 (-6 703) MSEK, en minskning med 1 886 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen beror främst på den nedskrivning av flygplan (ägda och nyttjanderättstillgångar) om 1 210 MSEK som gjordes under föregående år, se not 5.

Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -1 031 (-602) MSEK netto, en försämring i nettokostnader om 429 MSEK jämfört med motsvarande period föregående år. Försämringen var främst hänförlig till IFRS 16, där valutaomvärdering av leasingskulderna hade en lägre positiv påverkan om 194 (730) MSEK jämfört med föregående period, se not 8.

Årets resultat uppgick till -6 523 (-9 232) MSEK och skatt uppgick till 2 (865) MSEK. Ingen uppskjuten skatt har redovisats för underskottsavdrag.

SAS KOSTNADSFÖRDELNING, 2020/2021

1) Fastighetskostnader, passagerarkostnader på marken, frakt och administrativa kostnader mm.

Bolagsstyrningsrapport och utsikter

Utdelning, vinstdisposition

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Jämförelsestörande poster

Totala jämförelsestörande poster uppgick under perioden till -143 (-1 532) MSEK och avsåg främst realisationsresultat vid försäljning av fem 737-800 samt sale and leaseback-transaktioner av en A350 och 20 stycken V2500-motorer. Föregående års post bestod främst av en omstruktureringskostnad samt nedskrivning av flygplan.

BALANSRÄKNING OCH FINANSIELL POSITION Tillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar minskade med 862 MSEK sedan 31 oktober 2020. I förändringen ingår periodens investeringar om 4 104 MSEK, avskrivningar om -1 563 MSEK samt övriga effekter om -3 403 MSEK. I beloppen för investeringar ingick förskottsbetalningar om 1 679 MSEK till Airbus samt två nya A350 varav ena finansierades via sale and leaseback. Övriga flygplansinvesteringar består av aktiverade utgifter för motorunderhåll och modifieringar. Övriga effekter inkluderar omräkningsdifferenser samt försäljning av fem 737-800 och sale and leaseback-transaktioner av en A350 samt tjugo V2500-motorer.

Nyttjanderättstillgångar minskade med 305 MSEK under perioden. Nya leasingavtal uppgick till 2 845 MSEK, och är främst hänförligt till nya leasingavtal för fyra A320neo-flygplan, en A321neo samt en A350. Förändringar i indexering och modifieringar av underliggande avtal samt övrigt, ökade tillgångarna med 97 MSEK och avskrivningar uppgick till -3 254 MSEK. Valutaeffekt uppgick till 7 MSEK.

Finansiella tillgångar ökade med 2 102 MSEK, främst hänförligt till positiv förändring i SAS förmånsbestämda pensionsplaner. Förändringen mot föregående år inkluderar även återbetalning av spärrade bankmedel.

Uppskjutna skattefordringar minskade med 641 MSEK, minskningen är främst hänförlig till förändring av temporära skillnader i SAS förmånsbestämda pensionsplaner. Inga underskott är aktiverade under året.

Kortfristiga fordringar ökade med 1 513 MSEK. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till ökade kundfordringar samt ökade depositioner.

Likvida medel uppgick till 4 268 (10 231) MSEK per 31 oktober 2021. Outnyttjade kontrakterade lånelöften uppgick till 2 969 (2 751) MSEK. Den finansiella beredskapen uppgick till 60 % (67 %) av SAS fasta kostnader.

Eget kapital och skulder

Eget kapital minskade med 3 607 MSEK till 6 416 MSEK. Minskningen härrörde främst från periodens resultat om -6 523 MSEK, positiva förändringar i kassaflödessäkringar om 496 MSEK samt aktuariella effekter på förmånsbestämda pensionsplaner om 2 655 MSEK. En utbetalning avseende ränta på hybridobligation har minskat det egna kapitalet med 274 MSEK.

Långfristiga skulder ökade med 1 711 MSEK och kortfristiga skulder minskade med 2 358 MSEK. Den totala minskningen av skulder var 647 MSEK och var främst hänförlig till lägre icke räntebärande skulder.

Räntebärande skulder

Den 31 oktober 2021 uppgick den räntebärande skulden till 32 924 (31 596) MSEK, en ökning med 1 328 MSEK sedan den 31 oktober 2020. Nyupplåning och amorteringar under perioden var 5 319 MSEK respektive 2 562 MSEK. Nyupplåning och amorteringar av leasingskulder uppgick till 2 772 MSEK respektive 2 788 MSEK. I förändringen av bruttoskulden sedan 31 oktober 2020 ingår en positiv utveckling av det verkliga värdet på derivatinstrument som har minskat skulden med 905 MSEK. Valutaomvärdering har minskat skulden med 985 MSEK medan uppskov av personalrelaterade skatteskulder har ökat skulden med 452 MSEK. Upplupen ränta och andra poster har ökat skulden med 25 MSEK.

Den genomsnittliga räntebindningstiden på den finansiella bruttoskulden styrs av SAS finanspolicy och har ett måltal på 3 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden inklusive hybridobligationerna var 3,2 år (2,9 år) i oktober 2021.

NEDBRYTNING AV SAS RÄNTEBÄRANDE SKULDER, 31 OKTOBER 2021

Skuld	Not	MSEK
Förlagslån	22	1 190
Obligationslån1	22	0
Flygplansfinansierande skulder	22	9 788
Övriga lån	22	2 011
Leasingskulder	23	16 064
Kortfristiga skulder	27	3 871
Totalt		32 924

1) Återstående skuld ingår i kortfristiga skulder med 99 MSEK.

	VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT
--	------------	-------------------------	---------------------------	---------------------------------------------	-------------	------------------	--------

Finansiell nettoskuld/-fordran

Den 31 oktober 2021 uppgick den finansiella nettoskulden till 26 770 (18 899) MSEK, en ökning med 7 871 MSEK sedan den 31 oktober 2020. Ökningen beror främst på det negativa kassaflödet före finansieringsverksamheten om 6 293 MSEK, nya leasingskulder om 2 772 MSEK, positiv utveckling av det verkliga värdet på derivatinstrument om 408 MSEK, samt en positiv valutaomvärderingseffekt om 916 MSEK.

RÄNTEBÄRANDE SKULDERS AMORTERING, 31 OKTOBER 2021

Nyckeltal

Per 31 oktober 2021 uppgick avkastning på investerat kapital (ROIC) till -13 %, en förbättring med 15 procentenheter sedan 31 oktober 2020. Ökningen är främst hänförlig till ett högre genomsnittligt eget kapital och en förbättrad genomsnittlig EBIT. Den finansiella beredskapen uppgick till 60 % (67 %) vid utgången av kvartalet. En lägre kassaposition försämrar nyckeltalet jämfört med 31 oktober 2020 men lägre fasta kostnader för perioden dämpar försämringen till endast 7 procentenheter.

Den finansiella nettoskulden/EBITDA presenteras som "inte tillämpligt" då nyckeltalet inte är relevant vid ett negativt EBITDA.

Per 31 oktober 2021 uppgick soliditeten till 12 %, jämfört med 18 % per 31 oktober 2020. Minskningen beror främst på ett lägre eget kapital.

Kreditvärdighet

SAS kreditvärderas av tre kreditinstitut: Moody's, Standard & Poor's och det japanska ratinginstitutet Rating and Investment Information Inc (R&I).

SAS KREDITRATING

	Rating	Utsikter
Moody's	Caa1	Negativ
Rating and Investment Information	CCC+	Stable
Standard & Poor's	CCC	Negativ

Covid-19-pandemin och dess spridning har under året fortsatt att ha en negativ påverkan på flygbolags kreditrating, så även på SAS kreditrating. Efter genomförd rekapitalisering höjde de båda ratinginstituten Moody's och Standard & Poor's sina respektive kreditbetyg

för SAS till B3 respektive B-. Under året har sedan dessa nedjusterats till nuvarande kreditbetyg, Caa1 respektive CCC.

FINANSIELLA MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY

SAS övergripande finansiella mål är att skapa värde för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med sitt kunderbjudande, effektiviseringar och hållbarhet för att skapa en grund för långsiktigt hållbar lönsamhet.

SAS verkar i en kapitalintensiv industri som kräver att kapitalstrukturen optimeras. Av den anledningen har SAS tre finansiella mål:

SAS finansiella mål är:

Avkastningen på investerat kapital (ROIC) efter skatt ska överstiga den genomsnittligt vägda kapitalkostnaden (WACC) efter skatt över en konjunkturcykel
En finansiell nettoskuld/EBITDA ska motsvara en multipel om mindre än tre och en halv (3,5x)
Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av SAS årliga fasta kostnader

Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för aktieägarna som anger att utdelning först kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden.

Skuldsättningsmåttet – Finansiell nettoskuld/EBITDA är ett nyckeltal som används av kreditratinginstitut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport Koncernledning Styrelse

ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.

Målet för den finansiella beredskapen är att ha en likvid beredskap om åtminstone 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Detta täcker normalt SAS trafikavräkningsskuld och motsvarar även myndighetskrav kring tillgänglig likviditet.

BERÄKNING AV ROIC

MSEK	Oktober 2021
EBIT, 12 månader	-5 494
Teoretisk skatt	1 176
Totalt	-4 318
Eget kapital, genomsnitt	7 761
Finansiell nettoskuld, genomsnitt	24 863
Investerat kapital	32 624
ROIC	-13 %
BERÄKNING AV FINANSIELL NETTOSKULD/EBITDA

MSEK Finansiell nettoskuld, genomsnitt 24 863 EBITDA, 12-månader -544 Finansiell nettoskuld/EBITDA -45,7 BERÄKNING AV FINANSIELL BEREDSKAP MSEK Likvida medel 4 268 Outnyttjade kreditfaciliteter 2 969 Totalt 7 237 Totala övriga externa kostnader 10 791 Finansnetto exklusive valutaförändringar på leasingskulder 1 224 Totalt 12 015 Finansiell beredskap 60%

Utdelningspolicy

SAS övergripande mål är att skapa värde för aktieägarna. Utdelning förutsätter att bolagsstämman beslutar därom, samt att SAS AB har utdelningsbara medel. Utdelning kan först ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital (ROIC) överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC). Hänsyn ska även tas till koncernens finansiella ställning, resultat och förväntade utveckling, investeringsbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningsbeloppet ska bland annat ta i beaktande restriktioner i koncernens rätt att betala ut utdelningar till aktieägarna. Utdelningspolicyn strävar efter en långsiktigt hållbar utdelning.

SAS har under räkenskapsåret tagit emot olika former av statligt stöd i anledning av covid-19-pandemin med villkor att SAS inte delar ut medel till sina aktieägare. Europeiska kommissionens godkännande av det stöd som omfattas av SAS rekapitaliseringsplan är bland annat förenat med ett sådant förbud mot att betala ut utdelningar till aktieägarna, vilket upphör att gälla då de instrument staterna tecknat inom ramen för SAS rekapitaliseringsplan till fullo har lösts in eller sålts.

Moderbolaget

Moderföretaget SAS AB har en mycket begränsad verksamhet i form av koncernintern service. Intäkter uppgick till 49 (49) MSEK och rörelsekostnader till -76 (-73) MSEK. Finansnettot uppgick till 461 (-53) MSEK och nedskrivning av aktier i dotterföretag uppgick till -309 (-1 017) MSEK. Årets resultat uppgick till 92 (-1 099) MSEK. De risker som beskrivs i förvaltningsberättelsen inkluderar även moderbolaget.

FINANSIERING OCH KAPITALHANTERING

Finansiering

SAS kan använda banklån, kapitalmarknadsprodukter, exportkrediter samt leasing som finansieringskällor. Nyupplåning uppgick detta räkenskapsår till 5 319 (11 210) MSEK fördelat på flygplansfinansiering 1 705 MSEK, finansiering av förskottsbetalningar 1 498 MSEK, kreditfacilitet garanterad av den norska staten 1 430 MSEK samt finansiering av utsläppsrätter 686 MSEK. Vid flygplanstransaktioner är finansieringsmetoden en mycket viktig faktor som beaktas tillsammans med restvärdesrisker och finansieringskostnader.

Flygplansflottan

Flygplansflottan består av Airbus A320-familjen, Airbus A330/350 samt Boeing 737NG. Därtill wet leasar SAS 27 flygplan genom strategiska samarbetspartners. SAS utvecklar och planerar för att ha fyra operationella plattformar; SAS Scandinavia, SAS Connect, SAS Link och Wet lease. Flygplansflottan är SAS största materiella tillgång. SAS skriver av ägda flygplan på 20 år med ett återstående restvärde på 10 % exklusive flygplansmotorer. Flygplansmotorer skrivs av på cirka åtta år. Underhåll på leasade flygplan avsätts löpande relaterat till användningen medan underhåll på ägda flygplan aktiveras och skrivs av. Passagerarflygplan används normalt cirka 20–25 år i kommersiell passagerartrafik, men flygplan som underhålls väl kan hålla längre. Efter att ett flygplan tas ur trafik finns det fortfarande värden i reservdelar och motorer.

	VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT
--	------------	-------------------------	---------------------------	---------------------------------------------	-------------	------------------	--------

SAS FLYGPLANSFLOTTA 31 OKTOBER 2021

FÖRVALTNINGS-

BERÄTTELSE					Wet		SAS	SAS	Wet	I trafik för	Fasta	Fasta
Förvaltningsberättelse	SAS koncernens flygplansflotta	Ålder	Ägda	Leasade	lease	Summa	Scandinavia	Connect	lease	SAS koncernen	order köp	order leasing
	Airbus A330/A350	6,4	8	6		14	14			14	2
Utdelning,	Airbus A320-familjen	7,2	19	51		70	61	9		70	35	1
vinstdisposition	Boeing 737NG	16,1	14	4		18	18			18
och utsikter	Bombardier CRJ	6,9			21	21			21	21
	ATR-72	8,1			6	6			6	6
Bolagsstyrningsrapport	Summa	8,4	41	61	27	129	93	9	27	129	37	1
Styrelse	Flygplan under utfasning
Koncernledning	Airbus A330	19,1		1		1
	Boeing 737NG	15,1	1	3		4
	Summa		42	65	27	134

Finansiering av flygplansorder

SAS har på grund av covid-19 kommit överens med Airbus om att skjuta fram en viss del av leveranserna. Åtta A320neo har flyttats fram till 2024 och 2025 samt två A350-900 har flyttats fram till 2023 och 2024. SAS har per 31 oktober 2021 flygplansorder på 35 Airbus A320neo, en Airbus A321LR samt två Airbus 350-900 för leverans fram till 2025. Vid finansiering av flygplan använder SAS en kombination av leasing samt säkrade banklån och kreditfaciliteter. SAS ambition är att ha en balans mellan ägda och leasade flygplan ur ett kostnads-, risk- och flexibilitetsperspektiv. Över tid är huvudmålet att ungefär hälften av flottan ska vara under operationella leasingavtal. Vid ägande avser SAS använda en mix av banklån, leasinglån samt bankfaciliteter. Vid leasing, som kan innebära sale and leaseback-avtal, säljs flygplanen ofta vid leverans och hyrs tillbaka på 8–12 år.

Av återstående flygplansorder på 35 Airbus A320neo har SAS finansierat 7 flygplan genom operationella leasingavtal. Ytterligare 1 A321LR levereras under 2022 på leaseavtal.

FLYGPLAN PÅ FAST ORDER 2021–2025 PER 31 OKTOBER 2021

	2021/ 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/	2025 Summa
Airbus 320neo	13	12	6	4	35
Airbus 321LR	1				1
Airbus 350			2		2
Summa	14	12	8	4	38

SAS kontrakterade framtida inköpsåtaganden för flygplansbeställningarna med leverans under 2022–2025 uppgick den 31 oktober 2021 till 1 800 MUSD.

KONTRAKTERADE FÖRFALL LEASADE FLYGPLAN

	2021/ 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026>
Operationella leasar, flygplan	7	13	1	-	44
Wet leasade flygplan	6	7	8	4	2
Summa	13	20	9	4	46

Finansiering av förskottsbetalningar av flygplan

Innan leverans gör flygbolag förskottsbetalningar. Förutom betalning vid orderläggningen inleds förskottsbetalningarna normalt när produktionen av flygplanen startar cirka två år före leverans. SAS utvärderar löpande möjligheter att externt finansiera förskottsbetalningar och under detta räkenskapsår har SAS genomfört finansiering av förskottsbetalningar på totalt 17 Airbus A320neo-flygplan, totalt 1 498 MSEK. Genom en kombination av ägande samt operationella och wet leasade flygplan är ambitionen att ha en hög flexibilitet avseende återlämning av flygplan. Detta är viktigt

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

eftersom flygindustrin är exponerad mot flera omvärldshändelser som negativt och snabbt kan påverka efterfrågan. De kommande två åren har SAS 20 flygplan på operationella leaseavtal som kan återlämnas till ägarna.

Säsongseffekter och optimering av kassaflödet

SAS arbetar med att analysera balansposter och trender inom verksamheten för att optimera kassaflödet med syfte att uppnå lägsta möjliga finansieringskostnad inom ramarna för fastställd finanspolicy. Som följd av att rörelseskulderna översteg rörelsetillgångarna uppgick rörelsekapitalet till -9 076 (-11 081) MSEK per 31 oktober 2021, vilket jämfört med föregående år var en försämring med 2 005 MSEK.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under 2020/2021 till -4 756 (-5 176) MSEK, en positiv förändring med 420 MSEK jämfört med föregående år. Det negativa kassaflödet beror på de omfattande negativa effekterna av covid-19. Innan pandemin fanns tydliga säsongsvariationer avseende kassaflödet från den löpande verksamheten. Kassaflödet var starkast under andra och fjärde kvartalet med hög andel förtidsbokningar. Detta räkenskapsår var kassaflödet från den löpande verksamheten positivt i tredje och fjärde kvartalen men negativt de två första kvartalen.

LAGSTADGAD HÅLLBARHETSRAPPORT

SAS har i enlighet med årsredovisningslagen upprättat en hållbarhetsrapport. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten är inkluderad i års-och hållbarhetsredovisningen 2020/2021, men fristående från förvaltningsberättelsen och omfattar sidorna 110–131. Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 132–133.

LEGALA FRÅGESTÄLLNINGAR

I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016. EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut och muntlig förhandling hölls i EU-domstolen i juli 2019. Dom kommer att meddelas den 30 mars 2022.

Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reserveringar har gjorts.

RISKHANTERING

Förvaltningsberättelse

Utdelning,		Riskområde	Risk	Riskkontrollåtgärder 2020/2021
vinstdisposition	1	Marknadsrisker	1.1 Makroekonomisk utveckling	Kontinuerlig uppföljning av efterfrågan, intäktsprognos och anpassning av SAS kapacitetserbjudande och produktion.
och utsikter			1.2 Marknads- och konkurrensutveckling	Reviderad strategi med ytterligare effektiviseringar för att möta lägre efterfrågan och ökad konkurrens.
	2	Medarbetarrisker	2.1 Rätt kompetens	Årliga "people reviews" och identifiering av successionsordning.
Bolagsstyrningsrapport			2.2 Engagemang	Stärkt ledarskap, ökad internkommunikation och transparens.
Styrelse			2.3 Processer och system	Uppföljning av låg- och högpresterande individer. Dokumentering av interna processer.
Koncernledning			2.4 Konflikter	Stärka dialogen och relationen för ökad samsyn med fackföreningarna.
	3	Operationella risker	3.1 Incidenter och olyckor	Kontinuerlig intern uppföljning och rapportering till styrelsen.
			3.2 Leverantörer	Fokus på omförhandling av avtal med strategiska leverantörer samt uppföljning av kvalitetsnivåer och effektivitet.
			3.3 Konkurrenskraftig kostnad och effektivitet	Ytterligare effektivitetsförbättringar för att möta en lägre efterfrågan och anpassning av kostnadsnivå till omvärld och konkurrens.
	4	Hållbarhetsrisker	4.1 Miljödirektiv och -krav	Fortsatt arbete med åtgärder för att förbättra klimat- och miljöprestandan, samt säkra efterlevnad av gällande lagar och förordningar.
			4.2 Antikorruption	Genomförda utbildningsprogram för medarbetargrupper.
			4.3 Mänskliga rättigheter	Löpande kravställning och uppföljning av underleverantörer.
	5		Legala och politiska risker 5.1 Politiska och regulatoriska risker	En aktiv dialog med de politiska systemen och industriorganisationer (IATA) för att tidigt få information om regulatoriska förändringar samt möjlighet att påverka beslut. Tillsammans med industrin arbeta med att föra fram flygets betydelse för näringsliv och samhälle.
			5.2 Bedrägerier och andra brott	Kontinuerlig förbättring av SAS möjligheter att proaktivt identifiera och förebygga potentiella brott och bedrägerier.
			5.3 Legala och försäkringsrisker	Utveckling av policyer och utbildning för att säkra efterlevnad av olika regler och lagar. Kontinuerlig uppföljning av lagar och policyer. Legal rådgivning och deltagande i avtalsprocesser för minimering av avtalsrisker. Säkerställande av fullgott försäkringsskydd av verksamhet och medarbetare.
	6	Finansiella risker	6.1 Likviditetsrisk och refinansiering	Löpande uppföljning samt prognosticering av den finansiella beredskapen.
			6.2 Valutakurser	Säkring av valutor enligt SAS Finanspolicy samt bevakning av valutamarknaden.
			6.3 Räntor	Binda räntor enligt SAS Finanspolicy samt bevakning av räntemarknaden.
			6.4 Flygbränslepris och utsläppsrätter	Säkring av flygbränsle enligt SAS Finanspolicy samt bevakning av flygbränsleprisutvecklingen.
			6.5 Motpartsförluster	SAS motpartsrisker hanteras i enlighet med SAS Finanspolicy.
	7	IT	7.1 Driftsäkerhet och tillförlitlighet	Kontinuerlig förbättring av processer för incident- och problemhantering.
			7.2 IT-brott	Utbyggnad och förbättring av processer och verktyg för att förhindra negativ påverkan på verksamheten.
	8	Övriga händelser	8.1 Extraordinära händelser	Rekapitalisering av SAS och anpassning av verksamheten till rådande efterfrågan under covid-19 pandemin samt införande av nya rutiner för säkert resande.
			8.2 Varumärke och omdöme	Bevakning av informationen om SAS.

Låg risk Medelhög risk Hög risk

BERÄTTELSE FÖRVALTNINGS-

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

Det underliggande syftet med riskhantering är att skapa bästa förutsättningar för värdeskapande för våra intressenter. SAS, likt andra organisationer, är exponerat mot ett stort antal generella och mer företagsspecifika risker som kan påverka verksamheten både positivt och negativt.

SAS riskhantering handlar om att positionera SAS i förhållande till kända och okända potentiella händelser, med målet att minimera de möjliga negativa effekterna om en oförutsedd händelse skulle inträffa. Övergripande risker bevakas och identifieras centralt och följs upp genom policyer som syftar till att kontrollera riskerna. Flygsäkerheten är alltid SAS högsta prioritet.

Värde för SAS aktieägare och andra intressenter maximeras när strategier, mål och dess strategiska prioriteringar är fastställda, så att en optimal balans uppnås vad gäller tillväxt, lönsamhet och dess relaterade risker samt att resurser utnyttjas effektivt på ett hållbart sätt. Riskhantering och dess riskbedömning är därmed fundamentalt viktigt för att säkra en långsiktigt hållbar lönsamhet i SAS.

1. MARKNADSRISKER

1.1 Makroekonomisk utveckling

Efterfrågan i flygindustrin är korrelerad till utvecklingen av den ekonomiska tillväxten och exporten. SAS huvudsakliga verksamhet är baserad i Skandinavien och cirka 75 % av passagerarintäkterna kommer från Skandinavien. Norge står för 35 %, Sverige för 27 % och Danmark för 13 % av SAS passagerarintäkter vilket begränsar SAS exponering mot enskilda länder. Som region är dock efterfrågan i Skandinavien avgörande för SAS. Under 2021 ledde covid-19-pandemin till fall

i real BNP som förväntas minska med 0,8 % i Norge enligt Macrobond, en minskning med 2,1 % i Danmark enligt Statistics Denmark, DØRS och en minskning med 2,8 % i Sverige enligt SCB. Den negativa utvecklingen kombinerat med reserestriktioner ledde till en fortsatt svag utveckling i efterfrågan på flygresor.

För att möta risken anpassar SAS sin verksamhet i den mån det går efter rådande efterfrågan med personal, flygplan i trafik och övrig verksamhet.

1.2 Marknads- och konkurrensutveckling

Flygbranschen är mycket konkurrensutsatt av nya bolag som inträder på marknaden samt befintliga flygbolag som lätt kan omprioritera kapacitet till Skandinavien. Förändrat kundbeteende, allt fler lågkostnadsbolag och befintliga flygbolag som flyttar kapaciteten till SAS hemmamarknad, förväntas öka konkurrensen.

För att möta samt förbereda sig i förhållande till ändrad konkurrens effektiviserar SAS sina produktionsplattformar samt differentierar produkterbjudandet för att stärka konkurrenskraften.

2. MEDARBETARRISKER 2.1 Rätt kompetens

Flygbranschen befinner sig i ett utsatt läge på grund av covid-19-pandemin. SAS, liksom övriga flygbolag, har tvingats till omfattande korttidspermitteringar och en kraftig neddragning av antalet medarbetare under året. Utmaningen framåt handlar om att, trots osäkra tider, hålla engagemanget högt internt och behålla medarbetare med kompetens som är kritisk för att framgångsrikt kunna driva verksamheten.

Givet bolagets och flygbranschens situation finns en risk att SAS inte kan behålla viktiga medarbetare eller rekrytera nya med lämplig kompetens till en rimlig och/ eller konkurrensmässig kostnad.

Flygbranschen som helhet och SAS i synnerhet genomgår dessutom stora strukturella förändringar som ställer nya krav och innebär nya utmaningar för SAS och dess sammantagna kompetens. För att hantera detta genomför SAS löpande medarbetar- och ledarprogram utifrån egna medarbetar- och ledarmodeller och arbetar kontinuerligt med successionsordningen, kompetensplanering och riskbedömning.

2.2 Engagemang

SAS verkar på en hårt konkurrensutsatt marknad där det är avgörande att ha rätt kompetenser i hela verksamheten och samtliga personer inom SAS har en viktig roll att spela. Det är också avgörande att SAS erbjuder möjligheter för medarbetarna att växa och utvecklas tillsammans med SAS.

Covid-19-pandemin har medfört stora utmaningar och påfrestningar på SAS medarbetare både avseende permittering, neddragningar och osäkerhet kring flygbranschens återhämtning vilket i vissa fall bidragit till förändringströtthet och känsla av utmattning hos den enskilda individen. SAS arbetar kontinuerligt med uppföljning av sjuktal i nära samarbete med företagshälsovård och i samtal mellan medarbetare och ledare för att tidigt sätta in åtgärder och stödja. SAS har även påtagligt utökat kommunikationen från ledning och VD till medarbetarna för att etablera forum och kanaler där medarbetare får information om den strategiska inriktningen och en ökad transparens kring beslut och utmaningar och en möjlighet att ställa frågor.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

SAS medarbetarkultur präglas av ett starkt engagemang och lojalitet gentemot SAS och dess kunder. SAS vill skapa ett företag med en ännu starkare kultur som fokuserar på kundupplevelse, kostnadseffektivitet och tvärfunktionellt samarbete över hela bolaget. SAS gör detta genom delaktighet och dialog för att säkerställa att samtliga medarbetare vet hur de ska bidra till SAS mål och de gemensamma framgångarna och skapa framtidstro.

SAS mäter kontinuerligt engagemanget och motivationen bland medarbetarna. Systemet möjliggör att SAS kan stämma av engagemanget löpande. SAS kan tydligt se hur affärsstrategiska beslut och operativa utmaningar påverkar medarbetare olika och kan således snabbare sätta in rätt förbättringsåtgärder.

SAS arbetar även med tydlig målstyrning och medarbetarinflytande i "Performance Development", som syftar till att utveckla medarbetarengagemanget, framtidens ledare och bidra till att SAS är en fortsatt attraktiv arbetsgivare.

2.3 Processer och system

SAS använder system och processer för effektiv personalhantering och som stöd för att säkra kompetensbehovet och successionsordningen. SAS implementerar successivt Lean-principerna i sina processer, med tydliga handlingsplaner som baseras på gemensamma mål kategoriserade enligt SQDEC (Safety, Quality, Delivery, Employees, Cost) som kan följas upp tvärs över hela verksamheten. SAS genomför en årlig kartläggning av de interna kompetenserna som syftar till att ta tillvara de största talangerna samt göra justeringar där förbättringar behövs. Under året lanserades de sista modulerna i SAS nya People platform som ska stödja ledare i arbetet med att utveckla

och säkra företagets kompetensbehov framåt samt säkra effektiva, automatiserade och standardiserade processer inom medarbetarområdet.

2.4 Konflikter

Historiskt har flygindustrin drabbats hårt av konflikter på arbetsmarknaden. Genom transparent och öppen dialog med samtliga fackförbund och medarbetargrupper, strävar SAS efter att öka förståelsen för de gemensamma utmaningarna och för behovet att säkra en effektivare verksamhet och därmed en trygg och stimulerande arbetsmiljö

3. OPERATIONELLA RISKER

3.1 Incidenter och olyckor

Säkerhetsarbete har högsta prioritet inom SAS. SAS säkerhetskultur bygger på ett fundament av värderingar, kompetens och erfarenhet hos alla anställda i organisationen.

I säkerhetskulturen finns en ständig strävan till förbättring av ökad säkerhet genom att fostra ett beteende hos SAS anställda där man vill lära, anpassa och modifiera individuellt likväl som organisatoriskt beteende för att minska riskexponeringen.

Ledningen i SAS är väl införstådda med säkerhetsarbetet i SAS och engagerar sig i det dagliga säkerhetsarbetet.

Inom SAS finns en säkerhetspolicy som är dokumenterad, kommunicerad och tillämpad i verksamheten.

SAS har ett moget och väl implementerat säkerhetsledningssystem (SMS) som är godkänt av myndigheten. SAS uppfyller även IATA's säkerhetsstandard, IOSA

– IATA Operational Safety Audit, som är ett certifikat på att man opererar enligt de högsta flygsäkerhetskraven på marknaden.

Flygsäkerheten är fortsatt mycket god i världen och statistiskt sätt är olycksrisken väldigt låg. Målet med flygsäkerheten är dock inte att ligga kvar på de låga procentuella nivåer utan istället ligga kvar på de absoluta tal kring olyckor trots att flygandet förväntas fördubblas fram till 2035.

Säkerhetsarbetet har historiskt sett baserats på att minimera risken att något som inträffat händer igen, genom att man tagit lärdom av tidigare incidenter och olyckor och utfört noggranna utredningar och analyser för att minimera risken att de upprepas.

Till detta mer traditionella sätt att förebygga olyckor och incidenter, genom att reaktivt förebygga att det inte händer igen, har man i SAS ett mer modernt säkerhetsledningssystem, som även bygger på att analysera trender för att identifiera säkerhetsproblem innan de uppstår som en incident eller olycka. Identifiering av potentiella incidenter och olyckor är ett sätt att arbeta proaktivt med flygsäkerheten. Arbetet innebär att man även tar lärdom av risker på andra avdelningar, andra flygbolag etc. och implementerar processer och procedurer för att säkerställa att allvarliga olyckor och incidenter inte inträffar.

Säkerhetsledningssystemet ger SAS möjligheten att öka proaktiviteten inom säkerhetsarbetet, effektivisera prioritetsarbetet och säkerställa att hela organisationen arbetar för passagerarnas, medarbetarnas och bolagets säkerhet.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

av har som krav att de ska vara IOSA-certificerade och inneha en europeisk trafiklicens. För att säkerställa att säkerhetsnivån är på motsvarande nivå hos våra produktionspartners s.k. Wet lease bolag som tillsammans med den egna flygverksamhet utgör de produktionsplattformarna, ställer SAS dessutom ett antal krav:

Alla de operationella plattformar som SAS använder sig

Innan kontraktering genomförs en analys av operatörens säkerhetsarbete
Månatliga säkerhetssammanfattningar och kontinuerliga avvikelserapporter skickas regelbundet till SAS ledning
Kvartalsvisa uppföljningsmöten avseende säkerhet.
SAS genomför inspektionsflygningar samt utför observationer i simulatorträningar
Årliga revisioner genomförs av SAS
Genomförande av seminarier tillsammans med våra samarbetspartners där särskilda områden belyses och SAS erfarenheter delas

SAS inleder endast code share-samarbeten med flygbolag som har en IOSA-certifiering eller har genomgått en jämförbar revision.

Säkerhetsarbete och riskindex under 2020/2021

SAS har under 2020/2021 kontinuerligt följt och mätt den dagliga risknivån inom flygverksamheten, marktjänster, det tekniska underhållet och flygsäkerhet i ett hierarkiskt system av objektiva Safety Performance Indicators.

Till sin hjälp för uppföljningen av flygsäkerheten på varje avdelning samt hos de olika produktionsplattformarna använder sig SAS av ett operationellt flygsäkerhetsverktyg, Enplore. Verktyget har förbättrat kapaciteten att identifiera trender och korrelationer vilket

i sin tur leder till att SAS mer proaktivt kan ta itu med säkerhetsrelaterade risker.

Utvecklingen var stabil under 2020/2021. Dock så påverkade det betydligt färre antalet flygningar statistiken mot föregående år och procentuellt har det skrivits fler rapporter per antal gjorda flygningar. Detta är någonting som verkar vara generellt i branschen, då vi ser samma tendenser hos alla SAS group partners.

RISKINDEX

Verksamhet		Låg Medium
Flight Operations, %	4,77	0,007
Ground Operations, %	2,24	0
Technical Operations, %	0,64	0,015
Security, %	0,93	0
Totalt 2020/2021 i % av antal flygningar	8,58	0,022
Totalt 2019/2020 i % av antal flygningar	4,80	0,01

Låg: Händelser som inträffat där kvarvarande säkerhetsmarginaler varit mycket effektiva. Inga åtgärder annat än normal uppföljning krävs.

Medium: Händelser som inträffat där kvarvarande säkerhetsmarginaler varit begränsade. Riskvärdering jämte lämpliga åtgärder för fortsatta operationer vidtas.

Hög: Händelser som inträffat där säkerhetsmarginalerna varit minimala eller ineffektiva. Till denna grupp hör allvarligare händelser (t ex motorbortfall under start). Dessa händelser måste genast utredas för att klargöra om det är en enskild händelse och inte påverkar fortsatt flygverksamhet.

3.2 Leverantörer

I takt med att flygbranschen förändras och SAS operativa modell utvecklas, ökar beroendet av externa leverantörer i alla delar av verksamheten. Det gäller såväl operativa delar som marktjänster och produktionspartners samt administrativa funktioner som kundservice och redovisning. SAS gör kontinuerligt genomlysningar av leverantörsbasen och identifierar de mest verksamhetskritiska leverantörerna. SAS har en etablerad styrmodell som tydliggör ansvar, risker och förbättringsområden samt hur eventuella avvikelser ska hanteras. Ansvaret

för att löpande följa upp de kritiska leverantörerna är centraliserat och standardiserat. För SAS samtliga leverantörer, gäller att de ska uppfylla krav på hållbarhet och socialt ansvarstagande i enlighet med SAS Supplier Code of Conduct. Detta kontrolleras vid upphandling.

3.3 Konkurrenskraftiga kostnader och effektivitet

För att driva en långsiktigt lönsam verksamhet krävs att SAS har en konkurrenskraftig kostnadsposition och hög effektivitet. SAS har därför genomfört stora strukturella kostnadssänkande åtgärder och mellan 2013 och 2019 realiserat effektiviseringar om 6,7 miljarder SEK. Under 2019/2020 lanserade SAS ett nytt effektiviseringsprogram om 4,0 miljarder SEK som ska implementeras under 2020–2022 för att anpassa kostnaderna till en förväntad lägre efterfrågan till följd av covid-19-pandemin. När åtgärderna har implementerats kommer SAS att vara ett mer flexibelt och produktivt flygbolag. SAS kommer dock att fortsätta att effektivisera verksamheten efter 2022, vilket kommer att skapa fler möjligheter för SAS att höja verksamhetens effektivitet.

4. HÅLLBARHETSRISKER

SAS har integrerat sitt hållbarhetsarbete i ledningssystemet som har strukturerade processer för att mitigera, samt hantera samtliga risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet.

4.1 Miljödirektiv och -krav

Olika lagar och föreskrifter ställer krav på minskad klimat- och miljöpåverkan, bland annat genom restriktioner avseende bullernivåer och utsläpp av växthusgaser. Samtliga lagar och föreskrifter inom klimat- och miljöområdet hanteras av SAS ledningssystem som, avseende miljöarbetet, är certifierat enligt ISO14001:2015.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

SAS arbetar kontinuerligt med hållbarhetsfrågor för att tillmötesgå nationella och internationella krav. SAS mäter bland annat sin klimatpåverkan genom att mäta totala och relativa koldioxidutsläpp. Den långsiktiga minskningen av utsläpp bygger på förnyelse av flygplansflottan, löpande effektiviseringsarbete och ökad inblandning av hållbara bränslen.

4.2 Antikorruption

SAS har under året genomfört ett antal aktiviteter för att förebygga de potentiella risker som kan föreligga. Det inkluderar exempelvis utbildningsprogram för prioriterade medarbetargrupper och kontrollåtgärder som syftar till att adressera kravet om att samtliga anställda efterlever SAS uppförandekod, samt tillämpbara lagar.

4.3 Mänskliga rättigheter

SAS är en stor köpare av produkter och tjänster från ett stort antal underleverantörer. SAS är ansluten till FN:s Global Compact och ställer en rad krav om att samtliga underleverantörer ska dela SAS uppfattning och krav avseende exempelvis mänskliga rättigheter. SAS ställer till exempel krav på att de anställda hos underleverantörerna har anständiga marknadsmässiga anställningsvillkor och rätten att organisera sig fackligt. SAS prioriterar underleverantörer som delar grundprinciperna i FN:s Global Compact.

5. LEGALA OCH POLITISKA RISKER

5.1 Politiska och regulatoriska risker

SAS verkar på en global marknad och är exponerat för olika typer av politiska och regulatoriska beslut, på våra hemmamarknader och internationellt, som kan ha en betydande påverkan på verksamheten och SAS ekonomi, både positivt och negativt. SAS är skyldiga att efterleva lagar och regler på de marknader vi bedriver

verksamhet. SAS följer noga utvecklingen inom det politiska och regulatoriska området och genom aktiv dialog med beslutsfattare inom politik, myndigheter och organisationer, arbetar vi för att påverka utvecklingen i de frågor som bedöms ha påverkan på SAS som företag.

SAS är medlemmar i och arbetar genom nationella och internationella branschorganisationer som har i uppdrag att sköta samhällsbevakning, opinionsbildning och föra fram SAS och flygindustrins position inom relevanta områden.

Flygskatter och infrastrukturavgifter

I flera länder har det införts punktskatter på flygresor. Skatter som benämns som miljöskatter men som helt saknar koppling till utsläpp eller några klimatbesparande åtgärder. Nationella flygskatter skapar ett lapptäcke av kostnadsdrivande skatter som påverkar lönsamheten, försvårar överenskommelser på global nivå och kan ha effekt på framtida investeringsmöjligheter i t.ex. biobränslen. SAS stödjer principen om att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle (PPP), som innebär att den som orsakar skador på klimatet/miljön bör stå för de kostnader som uppstår. Detta måste ske på ett samordnat sätt genom internationella organ för att minska snedvriden konkurrens. SAS ser att kostnader för utsläpp kommer att öka de kommande åren till exempel genom EU:s Fit for 55 som kommer att läggas ovanpå befintliga nationella skatter.

Statliga flygplatsbolag och flygtrafikledning har aviserat att stora avgiftshöjningar är att vänta de kommande åren för att kompensera intäktsbortfall på grund av pandemin. SAS är av åsikten att flygbolagen inte kan täcka våra leverantörers förluster utan det måste ske

en fördelning mellan ägare och brukare. SAS arbetar aktivt tillsammans med övriga flygbolag och våra branschföreningar för att minimera dessa ökningar.

Brexit

Den 24 december 2020 enades EU-kommissionen och den brittiska regeringen om ett handels- och samarbetsavtal. Avtalet började tillämpas den 1 januari 2021. De nya förutsättningarna påverkar företag med verksamhet och intressen på den brittiska marknaden. Det nya avtalet innehåller även ett luftfartsavtal som säkrar att luftfartstransporter mellan EU och UK kan fortsätta som tidigare. SAS har anpassat rutiner och administration därefter.

5.2 Bedrägerier och andra brott

SAS kan utsättas för brott som både kan ha ekonomisk och immateriell inverkan. En stor del av SAS biljettförsäljning sker online via kreditkortsbetalningar, vilket innebär risker med kreditkortsbedrägerier och andra cyberbrott. Om kreditkortsuppgifter och andra personuppgifter som gäller SAS kunder skulle hamna i fel händer till följd av till exempel hacking i samband med sådan biljettförsäljning finns det en risk att detta skadar kundernas förtroende för SAS. Dessutom finns det en risk att betalningar av SAS biljetter görs med kreditkort som förvärvats genom bedrägeri eller brott, vilket innebär att SAS hålls ansvariga för att återbetala sådana betalningar till kortinnehavaren eller kreditkortsföretaget.

SAS analyserar löpande dessa risker och säkerställer att interna kontroller och procedurer finns på plats för att identifiera och förebygga potentiella brott och bedrägerier.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

5.3 Legala och försäkringsrisker

SAS flyger och har verksamhet i en mängd olika länder, vilket innebär att SAS måste förhålla sig till ett stort antal lagar och regler. Bredden i SAS verksamhet och den stora mängden avtalsrelationer gör att SAS är, och även framöver kan komma att vara, inblandat i rättsprocesser och skiljeförfaranden, som kärande eller som svarande. SAS utsätts också för brott och bedrägerier som kan få en ekonomisk och immateriell inverkan. Per den 31 oktober 2021 var SAS involverat i ett flertal rättsprocesser, varav de viktigaste beskrivs mer ingående på sid 32.

SAS juridiska avdelning säkerställer efterlevnad av relevanta lagar och regler, håller utbildningar och inrättar interna policyer, processer och regelverk, däribland SAS uppförandekod, "Code of Conduct", som fastställer vilka etiska regler och riktlinjer samtliga medarbetare inom SAS ska efterleva. SAS övervakar kontinuerligt hur förändringar i lagar och regler påverkar SAS verksamhet genom etablerande av nya eller uppdaterade rutiner, riktlinjer etc. Avtalsrisker i relation till externa parter minimeras genom legal rådgivning och deltagande i avtalsprocesser. SAS försäkrar verksamheten och medarbetarna för att skydda sig finansiellt mot oförutsedda händelser och risker.

6. FINANSIELLA RISKER

SAS är exponerat mot olika typer av finansiella risker. All riskhantering sker centralt och i enlighet med av styrelsen fastställd finanspolicy.

De finansiella riskerna avseende förändringar av valutakurser, räntor och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ger handlingsutrymme att

anpassa verksamheten till långsiktigare nivåförändringar. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt agera när förändringarna i valutakurser, räntor och bränslepriser ändras på ett fördelaktigt sätt. Ytterligare detaljer anges i not 25.

6.1 Likviditetsrisk och refinansiering

Kassaflödet från SAS flygverksamhet har tydliga säsongsvariationer. Eftersom passagerarintäkterna redovisas när SAS eller annat flygbolag utför transporten medför det att säsongsvariationerna påverkar kassaflödet och resultatet olika. SAS har också ett flertal olika utställda finansiella instrument samt 65 flygplan på operationella leasar och 27 flygplan på wet lease-kontrakt som kontinuerligt förfaller.

Målet är att ha en finansiell beredskap på minst 25 % av de fasta kostnaderna. SAS gör kontinuerligt en likviditetsprognos som används som underlag för att säkerställa att den finansiella beredskapen hålls samt identifierar refinansieringsbehov. SAS använder banklån, obligationslån, förlagslån, hybridlån samt leasing som finansieringskällor.

SAS för kontinuerligt diskussioner med banker och finansiärer angående refinansiering av SAS låne- och leasingförfall. Under räkenskapsåret fortsatte den finansiella beredskapen att påverkas negativt som en följd av covid-19. Under räkenskapsåret första del utvecklades nyckeltalet negativt, men genom finansieringsaktiviteter inklusive att SAS ingått kreditfaciliteter på ett totalt belopp motsvarande 3 000 MSEK med den svenska och danska staten samt genom ett förbättrat operationellt kassaflöde under andra delen av räkenskapsåret är nyckeltalet fortsatt starkt. Per 31 oktober 2021 uppgick den finansiella beredskapen till 60 % (67 %).

6.2 Valutakurser

Transaktionsrisker uppkommer vid valutakursförändringar som påverkar storleken på kommersiella intäkter och kostnader och därmed SAS rörelseresultat. SAS är till följd av att flygplanen och flygbränsle prissätts i USD samt den internationella verksamheten väsentligt exponerat mot ett flertal valutors kursutveckling. USD är SAS största underskottsvaluta och NOK är SAS största överskottsvaluta.

Under 2020/2021 har SEK försvagats med 4 % mot USD, vilket till del förklaras av en svag ränteutveckling för SEK relativt USD. Kursen har dock fluktuerat mycket under året vilket netto gav en positiv effekt på SAS intäkter och kostnader på 728 (-30) MSEK, exklusive omvärderingseffekter av leasingskulderna. Under perioden har SEK försvagats mot NOK med 9 %, som en följd av ett kraftigt högre oljepris och dess påverkan på norsk ekonomi. Under året har växelkursen mellan SEK och NOK gett en negativ effekt på SAS intäkter och kostnader på -95 (-545) MSEK netto.

Valutaexponeringen hanteras genom att löpande kurssäkra 40–80 % av SAS över- och underskottsvalutor baserat på en tolv månaders rullande likviditetsprognos.

Valutakursutvecklingen hade en negativ effekt på SAS intäkter med 642 MSEK samt en positiv effekt på rörelsekostnaderna om 1 226 MSEK under 2020/2021. Förändringen från omräkning av rörelsekapitalet och valutasäkringar uppgick till -441 MSEK. Omräkning av finansiella poster uppgick till -537 MSEK. Nettoeffekten, på SAS resultat före skatt, från förändringen i valutakurserna samt effekter från genomförd hedge var negativ med -394 (+664) MSEK.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

till 40 % av det förväntade USD-underskottet under 2021/2022. När det gäller NOK var 50 % säkrat av det förväntade överskottet de kommande 12 månaderna. För att förhindra resultatmässiga omvärderingseffekter avseende finansiella tillgångar och skulder sker säkring främst genom valutaterminer. Lån som SAS har i USD är säkrade i förhållande till SEK för att minska valutarisken på låneportföljen.

Den 31 oktober 2021 uppgick SAS säkringsgrad

VALUTAFÖRDELNING SAS 2020/2021 MSEK

Intäkter Kostnader Netto

RESULTATEFFEKT FÖR PROGNOSTISERADE VALUTAEXPONERINGAR (EXKL. HEDGAR) NETTO 2020/2021:

SAS totalt	MSEK
1 % försvagning av SEK mot USD	-91
1 % försvagning av SEK mot NOK	46
1 % försvagning av SEK mot DKK	2
1 % försvagning av SEK mot EUR	5
1 % försvagning av SEK mot JPY	4
1 % försvagning av SEK mot GBP	5

Valutarisk vid flygplansinvesteringar

För att begränsa valutarisken för flygplan som SAS har på order kan SAS säkra delar av ordervärdet, vilket sker genom valutaterminer. Vid leverans under leasingavtal, både operationella leasingavtal samt JOLCOfinansieringar (japanska leasingavtal med köpoption), avslutas eventuella valutaterminer. SAS har valutasäkrat en andel av kvarvarande flyg (2) under flygplansordern på åtta Airbus A350.

6.3 Räntor

Flygindustrin är kapitalintensiv och SAS hade på balansdagen 16 860 (14 992) MSEK i räntebärande skulder (exklusive leasingskulder), vilket gör SAS exponerat för ränteförändringar.

SAS finanspolicy reglerar proportionen mellan rörlig och fast ränta och målsättningen är att den finansiella bruttoskulden ska ha en bindningstid på 3 år, med ett tillåtet intervall mellan 1–5 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden på den finansiella bruttoskulden inklusive hybridobligationerna var 3,2 (2,9) år i oktober 2021.

6.4 Flygbränslepris och utsläppsrätter Flygbränslepriser

Flygbränslekostnaderna är SAS största enskilda kostnadspost och utgjorde under 2020/2021 12 % (19 %) av SAS rörelsekostnader (inklusive leasing och avskrivningar). SAS säkrar flygbränslekostnaderna för att motverka kortsiktiga negativa svängningar.

Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbränslesäkring ska göras med 40–80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också

säkring upp till 50 % av förväntade volymer för perioden 13 till 18 månader. Givet de rådande osäkra och volatila marknadsförhållandena så har SAS tillfälligt justerat finanspolicyn gällande hedgegrad av flygbränsle. Undantaget gäller för 2021/2022 och medger en hedge mellan 0-80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer.

För de kommande 12 månaderna har SAS säkrat 0 % av bränsleförbrukningen. Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs normalt genom swapkontrakt och optioner.

Marknadspriset på flygbränsle var under 2020/2021 uttryckt i ett vägt genomsnitt 8 % högre än föregående år. Flygbränslepriserna var i början av räkenskapsåret under 400 USD/ton men steg från årsskiftet i takt med att efterfrågan ökade.

Det högre flygbränslepriset medförde att flygbränslekostnaderna, valuta- och volymjusterat, ökade med 230 MSEK eller 4 % av de totala flygbränslekostnaderna jämfört med föregående år. Effekten av hedgar var positiva om 1 815 MSEK jämfört med samma period föregående år.

KÄNSLIGHETSMATRIS FLYGBRÄNSLEKOSTNAD NOVEMBER 2021–OKTOBER 2022, MDR SEK¹

	Växelkurs SEK/USD
Marknadspris	8,0	8,5	9,0	9,5	10,0
500 USD/ton	3,7	4,0	4,2	4,4	4,7
600 USD/ton	4,4	4,6	4,9	5,2	5,5
700 USD/ton	5,0	5,3	5,6	5,9	6,3
800 USD/ton	5,6	6,0	6,3	6,7	7,1
900 USD/ton	6,3	6,7	7,1	7,5	7,8

1) Hänsyn har tagits till SAS säkring av flygbränsle vid räkenskapsårets utgång.

Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Dessa effekter redovisas under "Övrigt" i "Övriga rörelsekostnader", se not 4, eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat.

BERÄTTELSE FÖRVALTNINGS-

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Utsläppsrätter

Under 2020/2021 uppgick SAS kostnader för utsläppsrätter i det europeiska utsläppshandelssystemet (EU-ETS) till 0 (4) MSEK. Den låga kostnaden är en följd av en betydligt lägre produktion och lägre utsläpp.

För att minska den finansiella exponeringen säkrar SAS utsläppsrätter på det förväntade underskottet. Inför 2021/2022 har SAS säkrat delar av kostnaden för det prognostiserade behovet av utsläppsrätter.

6.5 Motpartsförluster

SAS är exponerat för motpartsförluster genom krediter, leasingavtal och garantier mot externa parter och exponeringen regleras via SAS Finanspolicy. Inga betydande motpartsförluster påverkade SAS under räkenskapsåret. Nedskrivning av kundfordringar och återvunna kundfordringar, netto, samt nedskrivning av övriga kortfristiga fordringar har påverkat resultatet under 2020/2021 med -10 (-35) MSEK.

SAS finanspolicy reglerar hur och på vilket sätt SAS ska agera för att minska risken för motpartsförluster. SAS likvida medel placeras i instrument med god likviditet eller kort löptid med kreditvärdighet om lägst A3/P1 enligt kreditvärderingsinstitutet Moody's, alternativt A-/K1 enligt Standard & Poor's.

7. IT

7.1 Driftsäkerhet och tillförlitlighet

SAS är alltmer beroende av sina, underleverantörers och partners IT-system och rutiner för effektiv och säker drift av bland annat sin webbplats, reservationer, avgångskontroll, onlinebokning och intäktssystem. Sådana system är vanligtvis sårbara för och kan störas eller skadas av bland annat interna fel, sabotage, cyberrelaterat bedrägeri, datorvirus, programvarufel, fysiska skador eller andra händelser utanför SAS eller dess underleverantörers kontroll. Till exempel kan störningar bero på konfigurationsfel under uppgraderingar eller underhåll och driftsstörningar av system efter uppgraderingar av applikationer.

SAS är även beroende av IT och säkra informationsflöden inom alla delar av verksamheten och genom tydliga processer och löpande uppdateringar tryggar SAS informationens konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Detta regleras även genom ett flertal policyer och säkerhetslösningar.

7.2 IT-brott

SAS, likt många andra företag, utsätts dagligen för olika typer av attacker på IT-system. Dessutom är alla SAS tjänster och produkter digitalt tillgängliga och utsätts därför ständigt för försök med cyberrelaterat bedrägeri. Cyberkriminella organisationer riktar sig också till SAS IT-system som innehåller till exempel kritisk information om SAS transportverksamhet, planering och passagerare. Det finns en risk att SAS cybersäkerhetsåtgärder är otillräckliga eller olämpliga för att upptäcka eller förhindra alla försök att angripa dess IT-system. I vilken utsträckning eventuella långvariga eller allvarliga störningar i SAS IT-system kan påverka SAS är osäkert, vilket utgör en betydande risk för SAS verksamhet och finansiella utveckling.

Genom kontinuerlig förbättring av SAS möjligheter att proaktivt identifiera och förebygga potentiella IT-brott, via utbildning, processer och automatiserade verktyg har SAS dock lyckats förhindra allvarlig negativ påverkan på verksamheten.

8. ÖVRIGA HÄNDELSER

8.1 Extraordinära händelser

Flygbolag påverkas av extraordinära händelser i världen såsom naturkatastrofer, terrorattacker, konflikter och epidemier.

Som en följd av covid-19-pandemin genomförde SAS hösten 2020 en rekapitalisering, i vilken SAS erhöll stöd från svenska och danska staten efter offentligt beslut från Europeiska kommissionen. Talan har sedermera väckts mot Europeiska kommissionens beslut, och det finns en risk att denna process kan leda till ytterligare kostnader för SAS framöver.

Pandemin fortsatte ha en väsentligt negativ påverkan på antalet passagerare och intäkter för SAS under året. Vilket gör att kostnadsbesparingar inom hela SAS fortsatt är stort fokus för att optimera konkurrenskraften. SAS vidareutvecklar den operativa modellen och accellererar processen för att säkra att bolaget är kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt för framtiden i en rådande osäkerhet.

8.2 Varumärke och omdöme

SAS transporterade under 2020/2021 7,6 miljoner resenärer. Efterfrågan på SAS tjänster kan påverkas negativt om omvärldens förtroende för SAS och/eller flygindustrin skulle försämras.

SAS bevakar kontinuerligt hur förtroendet för SAS och industrin utvecklas och arbetar strategiskt för att stärka SAS varumärke och omdöme. SAS har fastställda mediaoch informationspolicyer som syftar till att all information om SAS är korrekt och återges korrekt. Sprids felaktiga rykten om SAS eller om information återges felaktigt, strävar SAS efter att följa upp och korrigera felaktigheterna för att minimera eventuella negativa effekter på SAS generella omdöme och ställning på marknaden.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

UTDELNING, VINSTDISPOSITION OCH UTSIKTER

UTDELNING

Styrelsen föreslår till årsstämman 2022 att utdelning till SAS AB:s stamaktieägare ej lämnas för räkenskapsåret 2020/2021.

VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderföretaget:

	SEK
Hybridobligationer	7 615 000 019
Överkursfond/Balanserade vinstmedel	6 548 617 822
Årets resultat	91 748 182
Fritt eget kapital, 31 oktober 2021	14 255 366 023

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

SEK
14 255 366 023
14 255 366 023

1) Varav hybridobligationer 7 615 000 019 SEK.

VIKTIGA HÄNDELSER EFTER 31 OKTOBER 2021

• SAS etablerar ett samarbete med Vattenfall, Shell och LanzaTech för att undersöka möjligheten att framställa hållbart syntetiskt flygbränsle i storskalig produktion.

UTSIKTER 2021/2022

• Den pågående covid-19-pandemin och de osäkerheter den medför gör det svårt att lämna någon vägledning om det finansiella resultatet för det kommande räkenskapsåret.

MODERFÖRETAGET

Köpenhamn och Oslo.

Denna bolagsstyrningsrapport avseende räkenskapsåret 2020/2021 har upprättats enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).

SAS AB, som är moderföretag för verksamheten inom SAS, är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. SAS AB är sedan juli 2001 noterat på NASDAQ Nordic i Stockholm med sekundärnoteringar i

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

SAS ÄGARE OCH AKTIE

SAS har löpande dialog med kapitalmarknaden rörande frågor som rör SAS koncernens utveckling, strategiska position och tillväxtmöjligheter. Inga större förändringar har genomförts i ägarstyrningsprinciperna under 2020/2021. Under året har de flesta flygbolag på marknaden haft en nedgång i värdet på sin aktie. Även SAS stamaktie hade en negativ utveckling och aktien sjönk med 5 % under räkenskapsåret.

ÄGANDE OCH KONTROLL SAMT AKTIESLAG

I SAS AB kan tre slags aktier ges ut: stamaktier, förlagsaktier och aktier av serie C. Till följd av genomförandet av SAS rekapitaliseringsplan fanns per den 31 oktober 2021 7 266 039 292 miljoner stamaktier utfärdade med kvotvärde om cirka 1,19 SEK, vilket utgör ett registrerat aktiekapital på 8 649 529 469 SEK.

SAS LEGALA STRUKTUR, 31 OKTOBER 2021 (BOLAG MED VERKSAMHET)

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020/2021 42

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport Styrelse

Det finns inte några utfärdade eller utestående förlags SAS BOLAGSSTYRNINGSSTRUKTUR aktier eller aktier av serie C. Stamaktier och förlagsaktier berättigar vardera till en röst. Aktier av serie C berättigar vardera till en tiondels röst.

Förlagsaktierna ger aktieinnehavarna rätt att delta i och rösta på bolagets stämmor. Förlagsaktier ger inte aktieinnehavarna rätt till utdelning eller att delta i fondemission. Skulle förlagsaktier inlösas eller bolaget upplösas och bolagets tillgångar utskiftas erhåller innehavare av förlagsaktier lika del i bolagets tillgångar som stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar förlagsaktiers kvotvärde uppräknat från första dagen för registrering av förlagsaktie till och med dagen för utbetalning av inlösenbeloppet eller utskiftning med en räntefaktor motsvarande STIBOR 90 dagar med tillägg av två procentenheter. Läs mer om förlagsaktier i not 21. Aktiekursutvecklingen för stamaktierna framgår på sid 22. Styrelsen har den 29 november 2021, med stöd av årsstämmans bemyndigande, beslutat om emission av teckningsoptioner av serie 2021/2041 med rätt att tecka sammanlagt 3 633 019 647 förlagsaktier (motsvarande cirka 50 procent av det utestående antalet aktier och röster i SAS AB).

minskning av aktiekapital genom inlösen av samtliga aktier av serie C. Vid beslut om inlösen skall innehavare av aktier av serie C vara skyldig att låta lösa in sina samtliga aktier av serie C för ett belopp som motsvarar kvotvärdet. Utbetalning av inlösenbeloppet skall ske snarast. Aktie av serie C, som innehas av bolaget självt skall, på begäran av styrelsen, kunna omvandlas till stamaktie. Omvandlingen skall därefter utan dröjsmål anmälas för registrering hos Bolagsverket och är verkställd när den registreras i aktiebolagsregistret samt antecknats i avstämningsregistret.

SKYDDET AV SAS LUFTFARTSRÄTTIGHETER I BOLAGSORDNINGEN

Av luftfartspolitiska skäl har det i SAS bolagsordning införts dels en möjlighet till tvångsinlösen av stamaktier genom nedsättning av aktiekapitalet, dels, såvitt inlösen inte är möjlig eller bedöms som otillräcklig, en möjlighet till utgivande av förlagsaktier för teckning med stöd av de teckningsoptioner som styrelsen med stöd av årsstämmans bemyndigande beslutat att ge ut den 29 november 2021.

NÄR TRAFIKRÄTTIGHETERNA HOTAS KAN SAS • Tvångsinlösa stamaktier • Utge förlagsaktier

En förutsättning för dessa åtgärder är att bolagets styrelse bedömer att det föreligger ett direkt hot mot bolagets eller dotterföretags trafikrättigheter för luftfart genom att bolaget eller dess dotterföretag bryter eller riskerar att bryta mot bestämmelser om ägande och kontroll i bilaterala luftfartsavtal eller i lag eller förordning rörande tillstånd för lufttrafik inom EU/EES. Av luftfartspolitiska skäl har det i bolagets bolagsordning också införts vissa lämplighets- och behörighetskrav på styrelseledamöter så att styrelsen vid var tid ska ha den sammansättning som kan krävas för att bolaget och dess dotterföretag ska kunna bibehålla sina trafikrättigheter för luftfart, innefattande krav på medborgarskap, bosättningsort och kunskap och erfarenhet av de samhälls-, affärs- och kulturförhållanden som råder i de skandinaviska länderna.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse Koncernledning Utöver dessa krav och bolagsordningens föreskrifter, finns inga begränsningar eller röstregler om tillsättandet eller entledigandet av ledamöter till styrelsen.

Tvångsinlösen

Om styrelsen bedömer att ett direkt hot föreligger mot trafikrättigheterna kan den fatta beslut att tvångsinlösa ett tillräckligt antal stamaktier som inte innehas av aktieägare med hemvist i Danmark, Norge eller Sverige samt av stamaktier som kontrolleras, direkt eller indirekt, av en person eller ett företag utanför dessa tre länder, så att fortsatt skandinaviskt ägande och kontroll säkerställs. I första hand ska sådan tvångsinlösen ske av stamaktier som ägs eller kontrolleras av någon person eller företag utanför EU/EES. Innan inlösen sker, ska aktieägarna ges möjlighet att avyttra sina stamaktier frivilligt inom viss föreskriven tid. Inlösen sker sedan utan återbetalning till aktieägaren eftersom minskningen ska överföras till bolagets reservfond.

Förlagsaktier

Skulle åtgärden att inlösa stamaktier av styrelsen inte bedömas som möjlig eller tillräcklig, kan förlagsaktier motsvarande cirka 50 procent av det utestående antalet aktier och röster i SAS AB ges ut med stöd av teckningsoptioner som givits ut i syfte att säkerställa fortsatt skandinaviskt ägande och kontroll. Utgivandet av förlagsaktier får dock endast ske efter godkännande på bolagsstämma genom beslut som biträtts av minst hälften av de på stämman avgivna rösterna. Nyteckning av förlagsaktier med stöd av utgivna teckningsoptioner ska endast ske i sådan utsträckning att ovan nämnt hot enligt styrelsens bedömning undanröjs. Utgivna förlagsaktier ska genom styrelsens försorg inlösas så snart ovan beskrivna hot inte längre föreligger.

ÄGANDE OCH KONTROLL

SAS AB hade per den 31 oktober 2021 totalt 230 619 aktieägare. De största aktieägarna är den svenska och danska staten som tillsammans representerade 43,6 % av rösterna. Mer information om aktien och ägarstrukturen finns på sid 22 och 23 i SAS årsredovisning 2020/2021.

Det finns inga begränsningar avseende aktieägares rösträtt vid bolagets stämmor i bolagsordningen utan aktieägare får, i enlighet med aktiebolagslagen, rösta för det fulla antal röster som denne äger eller företräder genom fullmakt. Det finns inte heller några särskilda ordningar, till exempel pensionsstiftelser eller dylikt, varigenom bolagets eller koncernens anställda äger aktier för vilka rösträtten har begränsats. SAS AB har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare som skulle begränsa aktieägares möjlighet att rösta vid en bolagsstämma eller rätten att fritt överlåta sådana aktier.

REKAPITALISERINGSPLANENS EFFEKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGEN

SAS rekapitaliseringsplan har genomförts baserat på Europeiska kommissionens godkännande i enlighet med gällande statsstödsregler. Godkännandet innefattar krav som återfinns i det tillfälliga regelverket för statliga stödåtgärder med anledning av covid-19 vilket innefattar, bland annat, ett förbud mot utdelningar, en begränsning för SAS att genomföra företagsförvärv samt krav på oförändrad ersättning till ledande befattningshavare. Dessa krav kommer att lättas när stödet återbetalas.1

Effekter av ett offentligt uppköpserbjudande

I ett antal avtal i SAS har motparterna rätt att säga upp avtalen vid förändring av majoritetsägandet eller kontrollen av bolaget.

A. VALBEREDNINGEN

Valberedningen representerar SAS aktieägare och utses av årsstämman med uppgift att bereda stämmans beslut i val och arvodesfrågor samt procedurfrågor för nästkommande valberedning. I samband med årsstämman 2021 antogs en instruktion till valberedningen.

Valberedningen har till uppgift att lämna förslag avseende val av ordförande vid årsstämma, antalet styrelseledamöter och arvodet till styrelsen, uppdelat mellan ordförande, vice ordförande, övriga ledamöter och eventuell ersättning för arbete i styrelseutskotten, val av styrelseledamöter och styrelseordförande, val av revisor, arvode till bolagets revisor och valberedning inför nästa årsstämma.

VALBEREDNING, FEM PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN (AVSER PERIODEN 17 MARS 2021 TILL 31 JANUARI 2022)

Representant för Röster, %	Röster, % 31 oktober 2021
Näringsdepartementet för svenska staten	21,80
Danska Finansministeriet för danska staten	21,80
Jacob Wallenberg Wallenberg Investments AB	3,42
Gerald Engström och Färna Invest AB Styrelseordförande	0,91 0

1) Kraven enligt Europeiska kommissionens beslut om godkännande beskrivs närmare på sidorna 63-64 i det prospekt som SAS offentliggjorde i anledning av rekapitaliseringsplanen den 30 september 2020.

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Av valberedningen bearbetade frågor

Sedan årsstämman 2021 har valberedningen utvärderat styrelsens arbete, kompetens och sammansättning. Mångsidighet, bredd och könsfördelning har också behandlats. Styrelseordföranden ingår sedan årsstämman 2018 i valberedningen. Resultatet av styrelsens utvärdering av styrelsearbetet hålls tillgängligt för valberedningen.

Minst ett möte med styrelsen och koncernchefen genomförs innan valberedningen lämnar sitt förslag till årsstämman.

Valberedningens förslag offentliggörs i kallelsen till årsstämman, på bolagets hemsida och vid årsstämman. Ledamöterna har inte av SAS erhållit arvode eller andra ersättningar för sitt arbete i valberedningen.

Valberedningen kan belasta SAS med skäliga kostnader för rekryteringskonsulter eller andra externa kostnader som erfordras för att valberedningen ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

B. REVISORER

Revisorer utses av årsstämman med uppgiften att granska bolagets finansiella rapportering samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Val av revisor genomfördes vid årsstämman 2021, då KPMG valdes till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2022. Huvudansvarig revisor är Tomas Gerhardsson.

Den huvudansvariga revisorn har vid två tillfällen för räkenskapsåret 2020/2021 träffat styrelsen och presenterat upplägget för revisionsarbetet och redovisat sina iakttagelser från revisionen.

Revisorn har också träffat revisionsutskottet vid sex tillfällen. Styrelsen har under räkenskapsåret vid ett tillfälle träffat bolagets revisor utan närvaro av vd eller annan person från bolagsledningen.

KPMG avger revisionsberättelse avseende SAS AB, koncernen och en övervägande majoritet av dotterföretagen. Under året har KPMG utöver revisionsarbetet utfört tjänster för bolag i SAS avseende rådgivning inom områden som är förknippade med revisionen enligt tabellen nedan. För information om arvoden till revisorn under 2020/2021, se not 35.

Arvoden till revisorer	MSEK
Revisionsuppdrag	7
Övriga lagstadgade uppdrag	0
Skatterådgivning	-
Övrigt	3
Totalt	10

C. BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är SAS högsta beslutande organ. På bolagsstämman i SAS AB motsvarar en stamaktie en röst utan begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.

Bolagsstämma kan avhållas i Stockholm, Solna eller Sigtuna. Kallelse till årsstämma utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelsen utfärdas genom annons i dagstidning i Sverige, i Post- och Inrikes Tidningar i Sverige, offentliggörande i pressmeddelande och publicering på bolagets hemsida. SAS skickar också kallelsen med e-post till de aktieägare som begär det via bolagets hemsida www.sasgroup.net.

Under räkenskapsåret 2020/2021 kallade styrelsen till årsstämman den 17 mars 2021.

Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Per 31 oktober 2021 fanns inga av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Styrelsen hade per den 31 oktober 2021 ett av bolagsstämman lämnat bemyndigande att besluta om emission av teckningsoptioner med rätt att teckna förlagsaktier, vilket styrelsen utnyttjade den 29 november 2021.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

BESLUT FRÅN ÅRSSTÄMMAN 17 MARS 2021 • Fastställande av resultat- och balansräkningen, samt dispositioner beträffande resultatet.

• Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och vd. • Tillsättande av styrelseledamöter, styrelseordförande, revisor och valberedning, samt beslut om valberedningens instruktion. • Årsstämman beslutade att arvoden för tiden intill slutet av nästa årsstämma ska utgå med 630 000 svenska kronor till styrelsens ordförande och, i förekommande fall, 420 000 svenska kronor till styrelsens vice ordförande, samt 320 000 svenska kronor till respektive övrig bolagsstämmovald styrelseledamot och ordinarie arbetstagarledamot. Vidare beslutades att varje suppleant till ordinarie arbetstagarledamöter arvoderas med ett mötesarvode om 5 000 svenska kronor för varje styrelsemöte som de deltar i. I tillägg till dessa ersättningar, beslutades ersättning utgå för arbete i styrelsens ersättningsutskott med 80 000 svenska kronor till ersättningsutskottets ordförande och med 27 000 svenska kronor till envar av ersättningsutskottets övriga ledamöter samt för arbete i styrelsens revisionsutskott med 100 000 svenska kronor till revisionsutskottets ordförande och med 50 000 svenska kronor till envar av revisionsutskottets övriga ledamöter.

Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens rapport avseende ersättning till ledande befattningshavare.
Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag om ändring av bolagsordningen.
Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av teckningsoptioner med rätt att teckna förlagsaktier

D. STYRELSEN

Styrelsens arbete styrs av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Koden och den av styrelsen årligen fastställda arbetsordningen. Styrelsen är ytterst ansvarig för SAS verksamhet. Det inkluderar även riskhantering, regelefterlevnad samt SAS interna kontroll. Styrelsens ledamöter väljs av årsstämman fram till dess nästa årsstämma hållits. Bolagsordningen anger att styrelsen ska ha sex till åtta bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen har sedan årsstämman 2021 bestått av åtta bolagsstämmovalda ledamöter. Därutöver har styrelsen bestått av tre arbetstagarrepresentanter med vardera två personliga suppleanter.

Arbetstagarrepresentanterna utses av SAS arbetstagargrupper i Danmark, Norge och Sverige enligt lag och särskilt avtal. Suppleanterna deltar vid styrelsens sammanträden om ordinarie ledamot har förfall. Med undantag för arbetstagarrepresentanterna är ingen styrelseledamot anställd i SAS AB eller annat bolag i SAS. De bolagsstämmovalda ledamöterna utses för tiden fram till slutet av nästa årsstämma. Någon regel om längsta tid som ledamot kan ingå i styrelsen finns inte. Styrelseledamöternas erfarenhet och eventuella beroendeförhållanden till bolagets ägare med mera framgår på sid. 53-54.

Vd och andra ledande befattningshavare i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden såsom föredragande och bolagets chefsjurist har varit styrelsens sekreterare.

Ledamöternas medelålder är 55 år och tre av de åtta ledamöterna invalda vid årsstämman 2021 är kvinnor. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter anses av valberedningen vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Samtliga ledamöter anses också oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare per 31 oktober 2021.

SAS AB uppfyller de krav som Koden uppställer avseende styrelsens oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen respektive bolagets större aktieägare. Valberedningen tillämpar Kodens punkt 4.1 och bedömer att Kodens krav på mångsidighet, bredd och könsfördelning i styrelsen har förbättrats i enlighet med valberedningens ambition att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

För att effektivisera och fördjupa styrelsens arbete finns två utskott:

Ersättningsutskottet
Revisionsutskottet

Ledamöterna till dessa utskott utses av styrelsen. Huvuduppgiften för utskotten är att förbereda ärenden för styrelsens beslut. Utskotten innebär ingen delegering av styrelsens rättsliga ansvar. Rapportering till styrelsen av frågor som behandlas vid utskottens möten sker antingen skriftligen eller muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde.

Arbetet i respektive utskott följer en skriftlig instruktion och arbetsordning, fastställd av styrelsen. SAS chefsjurist tjänstgör som sekreterare i revisionsutskottet. Protokoll från utskottssammanträdena tillställs samtliga styrelseledamöter. Ersättning för arbete i styrelseutskott fastställs av årsstämman.

NÄRVAROFREKVENS STYRELSEMÖTEN NOVEMBER 2020–OKTOBER 2021

BERÄTTELSE	Namn	2/12	11/1	1/2		24/2 17/31 14/4 28/42 26/5	15/6	6/73	31/8	1/11
Förvaltningsberättelse	Carsten Dilling, ordförande
	Dag Mejdell, vice ordförande, t o m mars 2021
Utdelning,	Lars-Johan Jarnheimer, vice ordförande, fr o m mars 2021
vinstdisposition	Monica Caneman, ledamot
och utsikter	Kay Kratky, ledamot
	Sanna Suvanto-Harsaae, ledamot, t o m mars 2021
Bolagsstyrningsrapport	Oscar Stege Unger, ledamot
	Liv Fiksdahl, ledamot, t o m mars 2021
Styrelse	Michael Friisdahl, ledamot, fr o m mars 2021
Koncernledning	Henriette Hallberg Thygesen, ledamot, fr o m mars 2021
	Nina Bjornstad, ledamot, fr o m mars 2021
	Tommy Nilsson, arbetstagarrepresentant
	Christa Cerè, arbetstagarrepresentant
	Jens Lippestad, arbetstagarrepresentant

Närvarat Ej närvarat

1) Två styrelsemöten, varav ett konstituerande efter årsstämman. 2) Extra styrelsemöte. 3) Extra styrelsemöte per capsulam.

STYRELSENS ARBETE 2020/2021

Styrelsens arbete följer en årlig föredragningsplan med särskilda teman och fasta beslutspunkter. Arbetsordningen beskriver fördelningen av styrelsens arbete dels mellan styrelsen och dess utskott, dels mellan styrelsen, dess ordförande och vd. Styrelseordföranden ska genom ett nära samarbete med vd följa verksamhetens utveckling, planera styrelsemöten, ansvara för att övriga ledamöter fortlöpande får högkvalitativ information om koncernens ställning och utveckling samt tillse att styrelsen årligen utvärderar styrelsearbetet och vd:s arbetsinsats.

Arbetsordningen innehåller också bestämmelser som ska säkerställa styrelsens behov av fortlöpande information och ekonomisk rapportering samt instruktioner för verkställande direktören och bolagets

styrelseutskott. Arbetsprocessen utvärderas varje år inklusive styrelsearbetet. Styrelseutvärderingen genomförs genom en årlig enkät som sammanställs och sedan diskuteras av styrelsen.

Inom styrelsen utses medlemmarna i de två styrelseutskotten, ersättningsutskottet och revisionsutskottet. Under november 2020 – oktober 2021 höll styrelsen totalt 13 protokollförda styrelsemöten, inklusive ett konstituerande möte och ett per capsulam-möte, samt ett flertal informella möten däremellan.

Vd och andra ledande befattningshavare i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden såsom föredragande och bolagets chefsjurist har varit styrelsens sekreterare.

VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT

AVHANDLADE HUVUDFRÅGOR VID STYRELSEMÖTEN

BERÄTTELSE	Q1	Q2	Q3	Q4
	november–januari	februari–april	maj-juli	augusti-oktober
Förvaltningsberättelse Utdelning, vinstdisposition och utsikter Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning	2 december Bokslutet för 2019/2020 med förslag till resultat disposition, externa revisorns avrapportering, prognos för 2020/2021 och utsikterna för 2022–2023. Beslut att ingå lån garanterat av norska staten om 1,5 MNOK. Revision av SAS Informationspolicy. Beslut om mark tjänstleverantör på Helsingfors flygplats. 11 januari Vd Rickard Gustafson informerar om beslut att avgå som vd och koncernchef.	1 februari Fastställande av års- och hållbarhetsredovisningen för 2019/2020 och resultatdisposition. Fastställande av revisionsplan för 2020/2021. Beslut om rapport avse ende ersättning till ledande befattningshavare. Genom gång av flygsäkerhetsarbete och hållbarhetsarbete, inklusive arbetsskador och sjukfrånvaro. Redogörelse för finansiell situation. Beslut om flygplansfinansiering. Beslut om kallelse till årsstämma den 17 mars 2021. 24 februari Fastställande av delårsrapporten för första kvartalet 2020/2021. Beslut om inköp av hållbart flygbränsle (SAF). 17 mars Redogörelse för finansiell situation. Beslut avseende avtal om finansiella IT-tjänster samt cateringavtal i USA. Beslut om att utställa kapitaltäckningsgarantier till SAS marktjänstbolag i Sverige, Norge och Danmark. Vid det andra styrelsemötet efter årsstämman konstituerades styrelsen. 14 april Statusuppdatering covid-19 och finansiell situation. Beslut om flygplansfinansiering. Beslut om finansie ringsstruktur för utsläppsrättigheter. Fastställande av styrelsens arbets- och mötesplan för 2021/2022. 28 april Beslut att utnämna Anko van der Werff till vd och koncernchef från mitten av juli 2021 samt att fram till dess utnämna Karl Sandlund till tillförordnad vd och koncernchef.	26 maj Revisorns avrapportering av översiktlig granskning samt fastställande av delårsrapporten för andra kvartalet 2020/2021. Information avseende SAS framtida opera tiva modell. Finansieringsbeslut avseende flygplan och flygplansmotorer. 15 juni Strategimöte. Avrapportering av kundnöjdhet och med arbetarundersökning. 6 juli Beslut om att ingå låneavtal med svenska staten och danska staten om totalt 3 miljarder SEK.	31 augusti Fastställande av delårsrapporten för tredje kvartalet 2020/2021. Beslut om godkännande av förlängning av tillfällig avvikelse från fuel hedge policy i SAS Finans policy. Revidering av styrelsens arbetsordningar och vd instruktion. 1 november Framläggande av prognos räkenskapsåret 2021/2022. Investeringsbeslut avseende IT-utveckling och digitalise ring. Beslut om byte av cateringleverantör. Beslut om avtal avseende wetlease av CRJ flygplan för sommaren 2022. Uppföljning av riskhantering, regelefterlevnad, intern kontroll och bolagsstyrning. Årlig revision av Insiderpolicy.

FÖRVALTNINGS-

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse Koncernledning

E. REVISIONSUTSKOTT

Ansvarsområde

Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottet håller sig informerat om revisionen. Revisionsutskottet svarar för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Kvalitetssäkringen sker genom att utskottet behandlar kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar. Frågor som utskottet behandlar är intern kontroll, regelefterlevnad, osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, finansiella och legala risker, misstänkta oegentligheter samt andra förhållanden som påverkar bolagets finansiella rapportering.

Bolagets externa revisor deltar i alla revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, och biträda vid upprättandet av förslag till årsstämmans beslut om revisorsval och revisionsarvode.

Utnämnande av ledamöter

Styrelsen utser revisionsutskottets ledamöter. Samtliga ledamöter av revisionsutskottet är oberoende i förhållande till SAS, bolagsledningen och aktieägarna i enlighet med Koden. I utskottets sammanträden deltar, utöver utskottssekreteraren och den externa revisorn, SAS CFO och en arbetstagarrepresentant samt, vid behov, representanter från SAS redovisningsenhet.

REVISIONSUTSKOTTETS ARBETE 2020/2021 – SEX PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN

Mötesdatum:	2/12	1/2	24/2 26/5 31/8	1/11
Monica Caneman (ordförande)
Lars-Johan Jarnheimer
Oscar Stege Unger
Närvarat Ej närvarat

F. ERSÄTTNINGSUTSKOTT Ansvarsområde

Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare med syfte att säkerställa bolagets tillgång till befattningshavare med den kompetens bolaget behöver för bolaget anpassade kostnader. Ersättningsutskottet förbereder förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för godkännande på årsstämman.

Utnämnande av ledamöter

Styrelsen utser ersättningsutskottets ledamöter. Koden anger bland annat att ledamöterna i ersättningsutskottet ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Samtliga ledamöter av ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till SAS och bolagsledningen.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTETS ARBETE 2020/2021 – FYRA PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN

Mötesdatum:	4/12	28/1	16/8	19/8
Carsten Dilling
Dag Mejdell, t o m mars 2021
Lars-Johan Jarnheimer, fr o m mars 2021

Närvarat Ej närvarat

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman 2021 fastställde uppdaterade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som närmare framgår nedan. Till årsstämman 2022 föreslås inga förändringar av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

Styrelsen föreslår riktlinjer för bestämmande av ersättning till vd och övriga medlemmar av koncernledningen. Riktlinjerna omfattar även eventuell ersättning till styrelseledamöter utöver styrelsearvode. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas efter årsstämman 2022 samt på ändringar i redan avtalade ersättningar som görs därefter. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att SAS kan erbjuda konkurrenskraftig totalersättning, vilket dessa riktlinjer möjliggör. Totalersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

För information om bolagets affärsstrategi, se SAS hemsida (https://www.sasgroup.net/en/ strategic-priorities/).

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse Koncernledning

Formerna av ersättning m.m.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och ska bestå av följande komponenter: fast lön, eventuell rörlig lön enligt separat överenskommelse, pension och övriga förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.

Fast lön

Den fasta lönen ska bestå av fast årlig kontant lön. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således vara individuell och differentierad.

Rörlig lön

Utöver fast lön kan ledande befattningshavare rapporterande till vd, enligt separat överenskommelse, erhålla rörlig lön vid uppfyllande av beslutade kriterier och mot att befattningshavarens fasta lön fryses för revision under viss period efter det att rörlig lön har utgått. Eventuell rörlig lön ska bestå av årlig rörlig kontant lön och får som högst motsvara 20 % av den fasta årliga lönen. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska kunna mätas under en period om ett år.

Den rörliga lönen ska vara kopplad till ett eller flera förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella, såsom EBT, CASK och PASK, eller ickefinansiella, såsom CO2 utsläpp, flygsäkerhet, medarbetarengagemang och kundnöjdhet. Den rörliga ersättningen ska till mindre än 30 % vara beroende av icke finansiella kriterier. Genom att målen kopplar de ledande befattningshavarnas ersättning till bolagets resultat och hållbarhet främjar de genomförandet

av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och konkurrenskraft.

När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön avslutats ska bedömas i vilken utsträckning kriterierna har uppfyllts. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen.

Villkor för rörlig lön ska utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.

Ytterligare rörlig kontantersättning kan utgå vid extraordinära omständigheter, förutsatt att sådana extraordinära arrangemang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå antingen i syfte att rekrytera eller behålla befattningshavare, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande 20 procent av den fasta årliga lönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

Pension

För vd ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda och premierna ska inte överstiga 40 % av den fasta årliga lönen. För övriga medlemmar av koncernledningen ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Premierna för avgiftsbestämd pension ska inte överstiga 30 % av den fasta årliga lönen. Rörlig lön ska vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren (gäller Sverige och avgiftsbestämd pension). I det fallet ska premierna för avgiftsbestämd pension inte överstiga 36 % av den fasta årliga lönen som en följd av pensionsavsättningar för rörlig lön.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, som bl.a. kan omfatta bilförmån, reseförmån och sjukvårdsförsäkring, ska vara marknadsmässiga och endast utgöra en begränsad del av den sammanlagda ersättningen. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 % av den fasta årliga lönen.

Villkor vid uppsägning

För vd och övriga medlemmar av koncernledningen ska uppsägningstiden vara 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida ska en uppsägningstid om maximalt 12 månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst ett års fast lön med full avräkning om befattningshavaren erhåller ersättning från ny anställning eller uppdrag.

Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska baseras på den fasta lönen vid tidpunkten för uppsägningen och uppgå till högst 60 procent av den fasta lönen vid tidpunkten för uppsägningen, om inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser, och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 18 månader efter anställningens upphörande.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse Koncernledning

Arvode till styrelseledamöter

SAS stämmovalda styrelseledamöter ska i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster (inklusive tjänster som utförs genom av styrelseledamot helägt bolag) ska utgå ett marknadsmässigt arvode förutsatt att sådana tjänster bidrar till implementeringen av SAS affärsstrategi och tillvaratagandet av SAS långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Sådant konsultarvode får för respektive styrelseledamot aldrig överstiga det årliga styrelsearvodet.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakter över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

Berednings- och beslutsprocess

principer av styrelsen efter beredning och rekommendation av ersättningsutskottet. Ersättning till övriga ledande befattningshavare ska beslutas av vd inom ramen för fastställda principer och efter avstämning med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte vd eller andra personer i koncernledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

G. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN OCH KONCERNLEDNING

Styrelsen utser vd i SAS AB, som tillika är koncernchef. Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för SAS förvaltning till vd. En instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och vd beslutas årligen av styrelsen som också årligen utvärderar vd:s arbete. I styrelsens instruktioner för vd framgår närmare föreskrifter angående vd:s befogenheter och förpliktelser.

Vd har ett nära samarbete och informationsutbyte med ordföranden samt regelbundna möten avseende SAS verksamhet och utveckling samt för planeringen av styrelsesammanträdena. För att möjliggöra för styrelsen att fortlöpande följa och kontrollera SAS finansiella ställning förser vd styrelsen med månadsrapporter.

Under 2020/2021 bestod koncernledningen av sju medlemmar, inklusive vd. För information om koncernledningens sammansättning och funktioner, se sid. 55-56.

Koncernledningen är inte ett bolagsorgan i svensk aktiebolagsrättslig mening och har som kollegialt ledningsorgan inte något på lag grundat ansvar i förhållande till styrelse och aktieägare. Det är enbart vd som rapporterar till styrelsen. Koncernledningen har normalt protokollförda möten varje vecka. Dessa möten leds av vd, som fattar beslut efter samråd med koncernledningens övriga medlemmar.

SAS övergripande enheter som inte är separata juridiska enheter styrs av koncernledningen, genom respektive enhets representant.

Till grund för koncernledningens styrning och kontroll av verksamheten finns riktlinjer och policyer avseende finansiell styrning och uppföljning, kommunikationsfrågor, HR, juridiska frågor, varumärken, affärsetik samt miljöfrågor.

INTERNREVISION – INTERNKONTROLL

SAS tillämpar COSO, ett internationellt vedertaget ramverk för intern kontroll, för att beskriva och utvärdera koncernens kontrollstruktur.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen involverar styrelsen, bolagsledningen samt personalen och har utformats för att ge en rimlig försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Styrelsen är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. Nedan beskrivs fem områden som gemensamt formar basen för en god kontrollstruktur.

Förvaltningsberättelse

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Bolagsstyrningsrapport

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen och innefattar den kultur som SAS kommunicerar och verkar i. Koncernen har som ambition att dess värderingar: pålitlighet, öppenhet, omtanke och värdeskapande ska genomsyra organisationen och den interna kontrollmiljön.

präglas av denna värderingsgrund. SAS Code of Conduct (Uppförandekoden) beskriver önskat förhållningssätt i olika situationer, inklusive en rapportstruktur för avvikelser från önskat förhållningssätt. Information om koncernens styrning finns tillgänglig för samtliga medarbetare på koncernens intranät. Dessa dokument beskriver SAS styrfilosofi, styrmodell, enheterna och bolagens roller och ansvar, ägarkrav, övergripande uppföljning, interna affärsrelationer samt

Bolagsledningen gör varje år en verksamhetsövergripande riskbedömning med utgångspunkt i verksamhetens målsättningar. Riskbedömningen presenteras för revisionsutskottet och följs upp kontinuerligt under året.

Med avseende på den finansiella rapporteringen genomförs årligen en bedömning av väsentliga risker i förhållande till större balans- och resultatposter. Genom bedömningen graderas risker med avseende på den finansiella rapporteringen och kritiska områden

Vidare genomför SAS internrevision årligen en riskbedömning som ligger till grund för kommande

uppdelning av arbetsuppgifter.

Riskbedömning

identifieras.

Samtliga handlingar, såväl internt som externt, ska

års revisionsplan. Såväl riskbedömningen som revisionsplanen presenteras för bolagsledningen och revisionsutskottet.

Kontrollaktiviteter

För att hantera risker och säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen utförs kontroller på flera nivåer inom SAS. I SAS ramverk för intern kontroll har dessa nyckelkontroller sammanställts och beskrivits per process. De processer som omfattas av ramverket är generella styrningsprocesser, bokslutsprocessen, intäktsprocessen, inköpsprocessen, löneprocessen, kapitalförvaltningsprocessen samt kontroller relaterade till IT. Ramverket är föremål för en årlig översyn med utgångspunkt i den uppdaterade riskbedömningen rörande risker med avseende på finansiell rapportering. SAS internrevision utförde enbart en revision under räkenskapsåret 2020/2021 i och med covid-19 situationen. Revisionen avsåg wet lease.

Information och kommunikation

SAS ambition är att informations- och kommunikationsvägar avseende den interna kontrollen för den finansiella rapporteringen ska vara kända och ändamålsenliga. På intranätet finns samtliga policyer och riktlinjer inom det finansiella området samlade under 'SAS Group Financial Guide'. SAS redovisningsprinciper och eventuella förändringar kommuniceras alltid genom direktutskick samt genom kontinuerliga möten med ekonomer i enheterna och dotterföretagen.

Samtliga enheter och dotterföretag avger varje månad en verksamhetsrapport, inklusive finansiell status och utveckling. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig finns en

Informationspolicy som är fastlagd av SAS styrelse. SAS publicerade externa rapporter bygger på rapportering från samtliga legala enheter i enlighet med en standardiserad rapporteringsrutin.

Finansiell information som lämnas regelbundet är: årsredovisningen, kvartalsrapporter, månatliga trafikrapporter, pressmeddelanden, presentationer och telefonkonferenser riktade till finansanalytiker, investerare och möten med kapitalmarknaden i Sverige och internationellt. Ovanstående information finns också tillgänglig på SAS hemsida www.sasgroup.net.

Uppföljning

SAS internrevision hanteras i extern regi. De revisioner som utförs av internrevisionen baseras på en årlig internrevisionsplan och är främst inriktade på operationella riskområden. Internrevisionsplanen omfattar dock även processer som påverkar den finansiella rapporteringen samt risker för oegentligheter, otillbörligt gynnande av annan part på bolagets bekostnad, och risker för förlust eller förskingring. Den årliga internrevisionsplanen godkänns av revisionsutskottet och SAS styrelse.

Uppföljning och kontinuerlig utvärdering av efterlevnad av policyer och riktlinjer, såväl som uppföljning av rapporterade brister, görs regelbundet. I samband med uppföljning av åtgärdsplaner för noterade brister i kontrollaktiviteter och dess kontrollmål testas åtgärderna och dess efterlevnad. Rekommendationer från den externa och interna revisionen samt status avseende åtgärder sammanställs och presenteras för koncernledningen och revisionsutskottet. Den finansiella rapporteringen behandlas vid varje styrelsemöte och vid möten i revisionsutskottet.

BERÄTTELSE FÖRVALTNINGS-

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Styrelse

STYRELSE

Styrelsen ansvarar för SAS organisation och förvaltning, att kontrollen av bokföringen och de ekonomiska förhållandena i övrigt är betryggande samt för tillsättande och entledigande av vd. Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Årsstämman 2021 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om omval av Carsten Dilling, Monica Caneman, Lars-Johan Jarnheimer, Oscar Stege Unger och Kay Kratky samt nyval av Nina Bjornstad, Henriette Hallberg Thygesen och Michael Friisdahl. Till styrelsens ordförande valdes Carsten Dilling.

Styrelsesammansättningen grundades på att SAS agerar på en marknad som kännetecknas av ett betydande förändringstryck och hård konkurrens, och inte minst de avsevärda effekterna av covid-19. Valberedningen anser att styrelsen med sin gedigna erfarenhet av att driva förändringsarbete, sina breda kunskaper inom kund- och konsumentfrågor och digitalisering samt omfattande erfarenhet av strategiskt affärsutvecklingsarbete är särskilt lämpad för att ge bolagets ledning det stöd som krävs i det fortsatta förändringsarbetet.

Valberedningen ansåg att Kodens krav på mångsidighet, bredd och en jämn könsfördelning uppfylldes på ett ännu bättre sätt genom valberedningens förslag.

Inga aktiekonvertibler eller optioner finns utställda till styrelsen i SAS AB.

CARSTEN DILLING, FÖDD 1962

Styrelseordförande i SAS AB sedan 2018. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2014.

Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i NNIT A/S, Icotera A/S, och MT Højgaard Holding A/S, styrelseledamot i Terma A/S samt medlem i Maj Invests investeringsutskott och senior rådgivare till Bank of America.

Utbildning: Ekonomie kandidatexamen och Ekonomie masterexamen, Köpenhamns handelshögskola.

Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseordförande

i Get AS och Traen A/S, styrelseledamot i Gatetrade A/S, Columbus IT Partner A/S, Confederation of Danish Industry (DI) och Industrial Employers i Köpenhamn (IAK) och ett flertal styrelseuppdrag för TDC Group. Tidigare vd och koncernchef för TDC A/S. Aktieinnehav: 352 220. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

LARS-JOHAN JARNHEIMER, FÖDD 1960

Vice styrelseordförande i SAS AB sedan 2021. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2013. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Telia Company AB, Arvid Nordqvist HAB, Egmont International Holding AS och Ingka Holding B.V (IKEA). Ordförande för Polarpriset. Styrelseledamot i Point Properties AB, Elite Hotels och Millicom International Cellular S.A. Utbildning: Ekonomie kandidatexamen, Lunds och Växjö universitet. Tidigare styrelseuppdrag/

befattningar: Styrelseordförande i Qliro Group, BRIS och Eniro AB. Styrelseledamot i MTG Modern Times Group AB, Invik och Apoteket AB. Vd och koncernchef för Tele2.

Aktieinnehav: 100 000. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

NINA BJORNSTAD, FÖDD 1977

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021.

Styrelseuppdrag/befattningar: Managing Partner i Iconical, styrelseledamot i Starship, Advisory Board på PwC UK. Utbildning: Civilekonomexamen, University of Washington, Ekonomie kandidatexamen, University of Colorado. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Head of Professional Services Google Cloud i Nordeuropa, Country Manager Google Cloud UK, Microsoft Enterprise Sales och Partnerships Director UK, Amazon US. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav i närstående

parter: 0. Oberoende i förhållande till

bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

MONICA CANEMAN, FÖDD 1954

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2010.

Styrelseuppdrag:

Styrelseordförande i Euroclear Sverige AB och Almi Företagspartner AB. Styrelseledamot i Qliro Financial Services AB. Ordförande för Nasdaq AB Listing Committee. Medlem i rådet för Skandia AB Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseordförande i Allenex AB, Arion Bank hf, Big Ba AB, Bravida Holding AB, EDT AS, Fjärde AP-Fonden, Frösunda LSS AB, Interverbum AB och Viva Media Group AB. Styrelseledamot i Akademikliniken AB, Citymail Group AB, Comhem AB, EDB Business Partner ASA, Intermail A/S, Lindorff Group AB, My Safety AB, Nets AB, Nordisk Energiförvaltning ASA, Nya Livförsäkrings AB, Nocom AB, Resco AB, Schibsted ASA, SEB Trygg Liv, Svenska Dagbladet AB och XponCard Group AB. Aktieinnehav: 40 000. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Styrelse

MICHAEL FRIISDAHL, FÖDD 1962

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021.

Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Hospital for SickKids Foundation, Toronto, Kanada, och Campaign Cabinet Chair för Scarborough Health Network Foundation \$100M insamlingskampanj. Vd och koncernchef för Maple Leaf Sports & Entertainment (MLSE). Utbildning: Ingen formell examen. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseledamot i Entertainment One (eOne), Air Canada Rouge, Air Canada Vacations, Thomas Cook North America och The Holiday Network. Vd och koncernchef för Air Canada Leisure Group samt vd och koncernchef för Thomas Cook North America och The Holiday Network. Aktieinnehav: 521 800. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

HENRIETTE HALLBERG THYGESEN, FÖDD 1971

FINANSIELLA INSTRUMENT

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021.

Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Cowi Holding A/S. EVP för Fleet & Strategic Brands, A.P. Møller Maersk A/S. Utbildning: Executive MBA, Columbia Business School och London Business School, Ph.D. tillämpad matematik, Köpenhamns handelshögskola. Masterexamen, Köpenhamns handelshögskola. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: På A.P.Møller-Maersk sedan 1994. Vd för Svitzer, regionchef på Damco Americas, regionchef på Damco North Asia och flera andra ledande befattningar på A.P.Møller Maersk. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

KAY KRATKY, FÖDD 1958

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2019. Styrelseuppdrag/befattningar: Vd för Aviation Initiative for Renewable Energy in Germany e.V. och ordförande för den rådgivande

styrelsen i Caphenia GmbH. Utbildning: Maskinteknik vid Technische Hochschule Darmstadt. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Vd Austrian Airlines, COO Lufthansa German Airlines och vd Jade Cargo International. Aktieinnehav: 50 000. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

OSCAR STEGE UNGER, FÖDD 1975

Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2018. Styrelseuppdrag/befattningar: Senior Advisor Wallenberg Foundations AB, grundare och vd Canucci AB. Utbildning: Ekonomie masterexamen och Ekonomie kandidatexamen vid Stockholms universitet. Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: IR-chef samt kommunikationschef på Investor AB och Director Wallenberg Foundations AB. Aktieinnehav: 100 000. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.

ARBETSTAGARREPRESENTANT CHRISTA CERÈ FÖDD 1977

Anställd på SAS Danmark. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2019. Aktieinnehav: 10 000. Aktieinnehav i närstående parter:

Suppleanter:

Kim John Christiansen, förste suppleant. Aktieinnehav: 0. William Nielsen, andre suppleant. Aktieinnehav: 133.

Den 22 december 2021, efter att räkenskapsåret 2021 avslutats, ersattes Christa Cerè som ordinarie arbetstagarrepresentant, av förste suppleant Kim John Christiansen. Samtidigt utsågs William Nielsen till förste suppleant och Henrik Thyregod till andre suppleant.

Revisorer: KPMG Huvudansvarig revisor: Tomas Gerhardsson. Auktoriserad revisor. Vald på årsstämman 2021 Styrelsesekreterare: Marie Wohlfahrt, chefsjurist

ARBETSTAGARREPRESENTANT JENS LIPPESTAD FÖDD 1960

Anställd på SAS Norge. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2020. Aktieinnehav: 110 000. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Suppleanter:

Endre Røros, förste suppleant. Aktieinnehav: 0. Pål Gisle Andersen, andre suppleant. Aktieinnehav: 0.

ARBETSTAGARREPRESENTANT TOMMY NILSSON

FÖDD 1957

Anställd på SAS Sverige. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2020. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav i närstående parter: 0.

Suppleanter: Lisa Kemze, förste suppleant. Aktieinnehav: 0. Joacim Olsson, andre suppleant. Aktieinnehav: 220.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Koncernledning

KONCERNLEDNING

Koncernledningen svarar för koncernens affärsstyrning, ekonomisk rapportering, förvärv/avyttringar, finansiering och kommunikation samt andra koncernövergripande frågor. Medlemmarna i koncernledningen tillsätts av vd i samråd med styrelsen. Det är enbart vd som rapporterar till styrelsen medan övriga koncernledningsmedlemmar rapporterar till vd. Koncernledningen har fördelat ansvaret inbördes vad gäller koncernens affärsstyrning och har normalt protokollförda möten varje vecka. Under räkenskapsåret 2020/2021 slutade Rickard Gustafson och ersattes den 15 juli 2021 av Anko van der Werff i rollen som vd och koncernchef.

ANKO VAN DER WERFF FÖDD 1975

Verkställande direktör och koncernchef. Medlem av SAS Group Management sedan 15 juli 2021. Tidigare: CEO på Avianca 2019- 2021, Executive Vice President & Chief Commercial Officer på Aeroméxico 2014-2019 och flera ledande positioner på Qatar Airways Group och AirFrance KLM 2006–2014. Externa styrelseuppdrag: Inga. Utbildning: Examen i juridik från Leidens universitet, examen i företagsledning från Harvard Business School. Aktieinnehav: 0. Aktieinnehav närstående: 0.

Anko van der Werff eller närstående har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som SAS har betydande affärer med.

MAGNUS ÖRNBERG FÖDD 1965

Executive Vice President & CFO. Medlem av SAS Group Management sedan 1 september 2020.

Tidigare: Executive Vice President och Group CFO vid SAAB samt Division CFO och andra ledande positioner vid ABB. Externa styrelseuppdrag: Inga. Utbildning: Examen från Handelshögskolan i Stockholm. Aktieinnehav: 100 000. Aktieinnehav närstående: 0.

CHARLOTTE SVENSSON FÖDD 1967

Executive Vice President & CIO. Medlem av SAS Group Management sedan 1 februari 2020. Tidigare: Head of Digital & Communication Services och medlem av Group Executives i PostNord 2017–2020, Business Area Manager för brevverksamheten i den nordiska regionen. Dessförinnan CTO inom BonnierGruppen. Externa styrelseuppdrag: Styrelseledamot i ICA Gruppen och

Combient Mix AB. Utbildning: Executive Program, Strategy at Stanford University, studier i fysik och matematik vid Chalmers tekniska högskola och examen i systemvetenskap från Karlstads universitet. Aktieinnehav: 50 000. Aktieinnehav närstående: 0.

CARINA MALMGREN HEANDER, FÖDD 1959

Executive Vice President & Chief of Staff. Medlem av SAS Group Management sedan 1 januari

2015.

Tidigare: Flertalet ledande befattningar inom HR och affärsverksamhet hos Electrolux, Sandvik och ABB. Externa styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Svenska

Flygbranschen AB. Styrelseledamot i Projektengagemang AB, Transportföretagen AB och Svenskt Näringsliv. Utbildning: Civilekonomi, Linköpings universitet. Aktieinnehav: 40 000. Aktieinnehav närstående: 0.

Utdelning, vinstdisposition och utsikter

Koncernledning

SIMON PAUCK HANSEN, FÖDD 1976

Executive Vice President & COO Airline Operations. Medlem av SAS Group Management sedan 1 oktober 2019. Tidigare: Vice President Network & Planning och innan dess flera ledande positioner inom SAS. Började som trainee på SAS 1996. Externa styrelseuppdrag: Ordförande Luftfartens Klimapartnerskab och styrelseledamot i Hovedbestyrelsen i Dansk Industri (DI). Utbildning: Diploma in Business

Administration with major in Marketing from Copenhagen Business School (HD). Aktieinnehav: 100 000. Aktieinnehav närstående: 0.

KJETIL HÅBJØRG, FÖDD 1972

FINANSIELLA INSTRUMENT

Executive Vice President Airline Services. Medlem av SAS Group Management sedan 1 oktober 2019. Tidigare: Vice President SAS Ground Handling och innan dess flera ledande positioner inom SAS. Innan han rekryterades

till SAS 2004 arbetade han som managementkonsult. Externa styrelseuppdrag: Styrelseledamot NHO Luftfart. Utbildning: Executive MBA, Master in Strategic Management, Norwegian Business School. Aktieinnehav: 25 000. Aktieinnehav närstående: 0.

FÖDD 1977 Executive Vice President & CCO. Medlem av SAS Group Management sedan 1 februari 2014. Tidigare: Executive Vice President Commercial och har dessförinnan arbetat i olika ledningsroller för SAS. Innan han rekryterades till SAS 2004 arbetade han på McKinsey. Externa styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Storebrand ASA. Utbildning: Civilingenjör Industriell Ekonomi, Linköpings universitet.

KARL SANDLUND,

Aktieinnehav: 20 000. Aktieinnehav närstående: 0.

MARKNAD OCH STRATEGI FINANSIELLA INSTRUMENT

BERÄTTELSE

VERKSAMHET FÖRVALTNINGS- HÅLLBARHETSNOTER

RÄKENSKAPER ÖVRIGT

RÄKENSKAPER

SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020/2021 57

rapporter

Moderföretagets

RÄKENSKAPER	KONCERNENS RESULTATRÄKNING INKLUSIVE
Koncernens finansiella
rapporter	RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT

MSEK	Not	2020–2021 Nov-okt	2019–2020 Nov-okt
Intäkter	2	13 958	20 513
Personalkostnader	3	-5 504	-7 969
Flygbränslekostnader		-2 370	-5 626
Luftfartsavgifter		-1 342	-1 872
Övriga externa kostnader	4	-5 286	-7 847
Avskrivningar och nedskrivningar	5	-4 817	-6 703
Resultatandelar i intresseföretag	6	10	7
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggningstillgångar	7	-143	2
Rörelseresultat		-5 494	-9 495
Finansiella intäkter	8	214	806
Finansiella kostnader	8	-1 245	-1 408
Resultat före skatt		-6 525	-10 097
Skatt	9	2	865
Årets resultat		-6 523	-9 232
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultatet:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		39	-160
Kassaflödessäkringar – säkringsreserv netto efter skatt		496	-168
Poster som ej kommer att återföras i resultatet:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsordningar netto efter skatt		2 655	752
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		3 190	424
Årets totalresultat		-3 333	-8 808
Hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget:
Årets resultat		-6 523	-9 232
Årets totalresultat		-3 333	- 8 808
Resultat per stamaktie (SEK)	39	-0,94	-21,45
Resultat per stamaktie efter utspädning(SEK)	39	-0,94	-21,45

Resultat före skatt och jämförelsestörande poster, MSEK	2020–2021 Nov-okt	2019–2020 Nov-okt
Resultat före skatt	-6 525	-10 097
Nedskrivningar1	-	1 210
Omstruktureringskostnader2	-	324
Realisationsresultat3	143	-2
Resultat före skatt och jämförelsestörande poster	-6 382	-8 565

1) Nedskrivningar avser flygplan 0 (-1 040) MSEK samt nyttjanderättstillgångar 0 (-170) MSEK.

2) Omstruktureringskostnader i form av personalkostnader belastar resultatet med 0 (-324) MSEK.

3) Realisationsresultat inkluderar flygplansförsäljningar om -139 (-1) MSEK samt försäljningar av lokal om -4 (3) MSEK.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

RESULTATRÄKNING EXKLUSIVE ÖVRIGT
TOTALRESULTAT – KVARTALSVISA UPPGIFTER

MSEK			2019–2020 Nov-okt					2020–2021 Nov-okt
	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår
		Nov–jan Feb–apr		Maj–jul Aug–okt Nov–okt			Nov–jan Feb–apr		Maj–jul Aug–okt Nov–okt
Intäkter	9 707	5 264	2 507	3 035	20 513	2 282	1 932	3 982	5 762	13 958
Personalkostnader	-2 575	-1 995	-1 664	-1 735	-7 969	-1 428	-1 288	-1 350	-1 438	-5 504
Flygbränslekostnader	-2 020	-2 504	-331	-771	-5 626	-428	-291	-618	-1 033	-2 370
Luftfartsavgifter	-917	-523	-162	-270	-1 872	-222	-203	-368	-549	-1 342
Övriga externa kostnader	-3 618	-2 175	-635	-1 419	-7 847	-1 103	-999	-1 212	-1 972	-5 286
Avskrivningar och nedskrivningar	-1 340	-1 379	-2 419	-1 565	-6 703	-1 265	-1 172	-1 168	-1 212	-4 817
Resultat från andelar i intresseföretag	2	1	1	3	7	2	3	3	2	10
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggningstillgångar	0	0	-1	3	2	12	0	-121	-34	-143
Rörelseresultat	-761	-3 311	-2 704	-2 719	-9 495	-2 150	-2 018	-852	-474	-5 494
Finansiella intäkter	32	24	898	-148	806	525	-11	-144	-156	214
Finansiella kostnader	-352	-431	-240	-385	-1 408	-290	-302	-338	-315	-1 245
Resultat före skatt	-1 081	-3 718	-2 046	-3 252	-10 097	-1 915	-2 331	-1 334	-945	-6 525
Skatt	225	252	-298	686	865	-118	-79	-2	201	2
Periodens resultat	-856	-3 466	-2 344	-2 566	-9 232	-2 033	-2 410	-1 336	-744	-6 523
Hänförligt till:
Innehavare av aktier i moderföretaget	-856	-3 466	-2 344	-2 566	-9 232	-2 033	-2 410	-1 336	-744	-6 523
Innehav utan bestämmande inflytande	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0

INTÄKTER

(kvartal enligt räkenskapsåret november–oktober)

EBIT-MARGINAL (kvartal enligt räkenskapsåret november–oktober)

KONCERNENS BALANSRÄKNING

Koncernens finansiella
rapporter

	TILLGÅNGAR, MSEK	Not	31 okt 2021	31 okt 2020
Koncernens noter	Anläggningstillgångar
	Immateriella tillgångar	10	709	679
Moderföretagets	Flygplan och reservmotorer/-delar	11	14 417	15 630
finansiella rapporter	Övriga materiella tillgångar	11	586	736
Moderföretagets noter	Förskott avseende flygplan	12	2 966	2 495
	Nyttjanderättstillgångar	13	16 959	17 264
Underskrifter	Andelar i intresseföretag	6	24	19
	Övriga andelar	14	9	9
Revisionsberättelse	Pensionsmedel, netto	15	6 593	3 172
	Långfristiga fordringar	14	1 539	2 863
	Uppskjutna skattefordringar	9	1 126	1 767
	Summa anläggningstillgångar		44 928	44 634
	Omsättningstillgångar
	Varulager och förråd	16	412	510
	Kundfordringar	17	1 068	318
	Fordringar hos intresseföretag		0	0
	Övriga fordringar	18	1 443	800
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19	593	473
	Likvida medel	20	4 268	10 231
	Summa omsättningstillgångar		7 784	12 332
	SUMMA TILLGÅNGAR		52 712	56 966

EGET KAPITAL OCH SKULDER, MSEK	Not	31 okt 2021	31 okt 2020
Eget kapital	21
Aktiekapital		8 650	8 650
Övrigt tillskjutet kapital		2 899	2 899
Reserver		319	-216
Hybridobligationer		7 615	7 615
Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat		-13 067	-8 925
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare		6 416	10 023
Innehav utan bestämmande inflytande		0	0
Summa eget kapital		6 416	10 023
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder	22	12 989	11 219
Räntebärande leasingskulder	23	13 231	13 499
Övriga skulder	24	1 715	1 999
Avsättningar	26	1 557	1 322
Uppskjutna skatteskulder	9	540	282
Summa långfristiga skulder		30 032	28 321
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder	27	3 871	3 773
Räntebärande leasingskulder	23	2 833	3 105
Leverantörsskulder		1 222	1 191
Trafikavräkningsskuld	24	4 702	5 346
Skatteskulder		5	3
Övriga skulder		643	667
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	2 398	2 265
Avsättningar	26	590	2 272
Summa kortfristiga skulder		16 264	18 622
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		52 712	56 966

KONCERNENS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernens finansiella rapporter

rapporter				Övrigt					Totalt eget kapital
Koncernens noter	MSEK	Aktie kapital1	Ej registrerat aktiekapital	tillskjutet kapital	Säkrings reserver	Omräknings reserv	Hybrid obligationer	Balanserade vinstmedel	hänf. till moder företagets ägare
	Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2019	7 690	-	170	183	-71	1 500	-4 100	5 372
Moderföretagets	Effekt av ändrade redovisningsprinciper							-510	-510
finansiella rapporter	Justerat ingående eget kapital, 1 november 2019	7 690	-	170	183	-71	1 500	-4 610	4 862
Moderföretagets noter	Ränta på hybridobligation							-126	-126
	Minskning av aktiekapitalet i enlighet med beslut på extra bolagsstämma	-7 403						7 403	0
Underskrifter	Nyemission aktier	3 875	5	2 120					6 000
	Nyemission hybridobligationer						6 000		6 000
Revisionsberättelse	Konvertering av befintlig hybridobligation till aktier	873		477			-1 500	150	0
	Konvertering av befintlig obligation till aktier och ny hybridobligation	410		225			1 615		2 250
	Transaktionskostnader			-93				-62	-155
	Fondemission i enlighet med beslut på extra bolagsstämma	3 200						-3 200	0
	Årets resultat							-9 232	-9 232
	Årets övrigt totalresultat				-168	-160		752	424
	Utgående balans 31 oktober 2020	8 645	5	2 899	15	-231	7 615	-8 925	10 023
	Registrering aktier	5	-5						-
	Ränta på hybridobligation							-274	-274
	Årets resultat							-6 523	-6 523
	Årets övrigt totalresultat				496	39		2 655	3 190
	Utgående balans 31 oktober 2021	8 650	-	2 899	511	-192	7 615	-13 067	6 416

1) Avser 7 266 039 292 (7 260 062 410) aktier i SAS AB.

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernens finansiella
rapporter

			2020–2021	2019–2020
Koncernens noter	MSEK	Not	Nov-okt	Nov-okt
	DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Moderföretagets	Resultat före skatt		-6 525	-10 097
finansiella rapporter	Avskrivningar och nedskrivningar		4 817	6 703
	Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier		143	-2
Moderföretagets noter	Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	32	-515	-82
	Betald skatt		-2	-18
Underskrifter	Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		-2 082	-3 496
Revisionsberättelse	Förändring av:
	Varulager och förråd		242	-164
	Rörelsefordringar		-713	-41
	Rörelseskulder		-2 203	- 1 475
	Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital		-2 674	-1 680
	Kassaflöde från den löpande verksamheten		-4 756	-5 176
	INVESTERINGSVERKSAMHETEN
	Flygplan		-2 412	-6 380
	Byggnader, inventarier och pågående investeringar		-10	-97
	Aktier och andelar, immateriella tillgångar m.m.		-3	-13
	Förskottsinbetalningar för flygplan		-1 679	-1 063
	Förvärv av dotterföretag/intresseföretag	33	-1	-4
	Avyttring av dotter- och intresseföretag	33	-	-
	Försäljning av flygplan, reservmotorer och byggnader		11	3
	Inbetalningar från sale and leaseback av flygplan		2 489	459
	Försäljning av andra anläggningstillgångar m.m.		68	-92
	Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 537	-7 187

		2020–2021	2019–2020
MSEK	Not	Nov-okt	Nov-okt
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	34
Nyemission hybridobligationer		-	6 000
Nyemission aktier		-	5 910
Upptagande av lån		5 319	11 210
Återbetalning av lån		-2 562	-4 520
Amortering leaseskulder		-2 788	- 3 082
Utbetalningar av depositioner och spärrade bankmedel		-944	- 1 059
Återbetalningar av depositioner och spärrade bankmedel		1 312	480
Förmånsbestämda pensionsbetalningar		-83	-299
Ränta hybridobligationer		-274	-128
Räntederivat		-156	-476
Övrigt i finansieringsverksamheten		505	-201
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		329	13 835
Årets kassaflöde		-5 964	1 472
Omräkningsdifferens i likvida medel		1	-4
Likvida medel vid årets början		10 231	8 763
Likvida medel vid årets slut	20	4 268	10 231

KOMMENTARER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick till -2 082 (-3 496) MSEK. Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m. avser främst omvärdering av leasingskulder.

Rörelsekapitalförändringarna uppgick till -2 674 (-1 680) MSEK. Det är framförallt rörelseskulderna, särskilt avsättningar samt trafikavräkningsskulden som minskat under året.

Årets flygplansförvärv som uppgick till 1 994 (5 908) MSEK består av leveransbetalningar för två nya Airbus A350. Därutöver inkluderar flygplansinvesteringarna 418 (472) MSEK aktiverade utgifter för flygplansunderhåll och flygplansmodifieringar.

Ett av de levererade Airbus A350 avyttrades under året genom sale and leaseback.

Upptagande av lån uppgick till 5 319 (11 210) MSEK och amortering av lån samt leasingsskulder gjordes med 5 350 (7 602) MSEK.

Sammantaget minskade SAS koncernens likvida medel under räkenskapsåret med -5 964 (1 472) MSEK varefter de likvida medlen uppgick till 4 268 (10 231) MSEK.

NOTÖVERSIKT

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter Moderföretagets noter

NOT 1	Väsentliga redovisningsprinciper	64
	INTÄKTER & RESULTAT
NOT 2	Intäkter	71
NOT 4	Övriga externa kostnader	74
NOT 5	Avskrivningar och nedskrivningar	74
NOT 6	Resultat- och kapitalandelar i intresseföretag	75
NOT 7	Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggningstillgångar	75
NOT 8	Finansnetto	75
NOT 9	Skatt	76
NOT 35	Ersättning till revisorer	96
NOT 36	Transaktioner med intresseföretag	96
NOT 37	Segmentrapportering	97
NOT 39	Resultat per aktie	98
NOT 40	Transaktioner med närstående	98

NOT 3	Personalkostnader	72
NOT 15	Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	80

NOT 10	Immateriella tillgångar	77
NOT 11	Materiella anläggningstillgångar	78
NOT 12	Förskott avseende flygplan	79
NOT 13	Nyttjanderättstillgångar	79
NOT 16	Varulager och förråd	83
NOT 17	Kundfordringar	83
NOT 18	Övriga fordringar	83
NOT 19	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	83
NOT 38	Dotterföretag i SAS koncernen	98

ÖVRIGT

NOT 41 Väsentliga händelser efter balansdagen 98

FINANSIELLA TILLGÅNGAR & SKULDER

NOT 14	Finansiella anläggningstillgångar	79
NOT 20	Likvida medel	83
NOT 22	Räntebärande skulder	85
NOT 23	Räntebärande leasingskulder	86
NOT 25	Finansiell riskhantering och finansiella derivat	86
NOT 27	Kortfristiga räntebärande skulder	94

OPERATIVA SKULDER & FÖRPLIKTELSER

NOT 24	Kontraktstillgångar och kontraktsskulder	86
NOT 26	Avsättningar	94
NOT 28	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	94
NOT 29	Ställda säkerheter	94
NOT 30	Eventualförpliktelser	95
NOT 31	Hyresförpliktelser	95

KASSAFLÖDESNOTER

NOT 32	Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet med mera	95
NOT 33	Förvärv & avyttring av dotter- och intresseföretag	95
NOT 34	Skulder i finansieringsverksamheten	96

NOT 21 Eget kapital 84

MODERFÖRETAGET

NOT 1	Antal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader	101
NOT 2	Skatt	101
NOT 3	Andelar i dotterföretag	101
NOT 4	Andra värdepappersinnehav	101
NOT 5	Eventualförpliktelser	101
NOT 6	Ersättning till revisorer	101

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NOT 1 VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

ALLMÄNT

SAS AB ("Bolaget") och dess dotterföretag (kallas kollektivt för "Koncernen") tillhandahåller transporttjänster.

Koncernens huvudsakliga verksamhet är att bedriva passagerarflyg i ett omfattande nordiskt och internationellt nätverk. Koncernens tre viktiga knutpunkter i Köpenhamn, Oslo och Stockholm utgör fundamentet i flygnätverket. Förutom passagerarflyg erbjuder koncernen flygfrakttjänster och andra flygrelaterade tjänster på utvalda flygplatser i koncernens linjenätverk.

SAS AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm och adressen till huvudkontoret är Frösundaviks allé 1, Solna, Stockholm. SAS AB är moderföretag i SAS koncernen.

Koncernredovisningen för SAS AB har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 "Kompletterande regler för koncerner", samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committée (IFRS IC) sådana de antagits av EU och som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 november 2020. Dessa standarder har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. De finansiella rapporterna har upprättats på basis av anskaffningsvärde med undantag för omvärdering av finansiella tillgångar och skulder. De viktigaste redovisningsprinciperna anges nedan.

UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

För att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS krävs att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Förändringar i uppskattningarna redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se mer information under rubriken "Kritiska redovisningsbedömningar och källor till osäker värdering" i denna not.

PÅVERKAN FRÅN COVID-19-PANDEMIN OCH ANTAGANDET OM FORTSATT DRIFT

Covid-19-pandemin och de åtgärder som har vidtagits som ett svar på dess spridning inklusive de olika staternas åtgärder och reserestriktioner har orsakat stora störningar i hela flygbranschen inklusive SAS verksamhet, med början i mars 2020 och fortsatt in i räkenskapsåret 2020/2021. Under året minskade totala kapaciteten (ASK) med 26,2 % och totala trafiken (RPK) minskade med 41,6 % jämfört med året innan. Minskningen av nätverket och antalet passagerare har minskat SAS intäkter betydligt och totala intäkterna minskade med 32,0 % jämfört med 2019/2020 och minskade med 70,1 % jämfört med 2018/2019. Trots de åtgärder som SAS har vidtagit för att minska kostnaderna kan inte den betydande minskningen av intäkterna uppvägas av kostnadssänkningar fullt ut och resultatet före skatt för räkenskapsåret 2020/2021 uppgick till -6,5 miljarder SEK.

SAS har kontinuerligt under 2020/2021 fortsatt att arbeta intensivt med olika kostnadsbesparingsåtgärder, minskning av icke verksamhetskritiska investeringar samt olika finansieringslösningar för att värna sin likviditet. Bland annat har finansiering av majoriteten av leveranser av flygplan fram till våren 2022 säkrats med kreditgivare. Programmen för korttidspermitteringar från de skandinaviska staterna har hjälpt till att behålla så många av SAS medarbetare som möjligt. Korttidspermitteringarna har gjort det möjligt för SAS att skala upp och ner trafiken efter svängningarna i efterfrågan.

Marknadsförhållandena är dock fortsatt osäkra och är direkt beroende av utvecklingen av pandemin och hur snabbt vaccineringen genomförs på SAS viktiga marknader så att reserestriktioner kan lättas ytterligare. SAS uppfattning är fortsatt att återhämtningen för flygbranschen kommer att pågå in i 2022, med en återgång till nivåerna före covid-19 ytterligare några år senare. För 2021 har den förväntade gradvisa uppgången fördröjts och osäkerheten kvarstår under 2022 till följd av de rådande marknadsförhållandena. Den senaste tidens utveckling av nya covid-19-varianter påverkar både efterfrågan och personalkapaciteten. Dessutom väljer passagerare i högre grad att boka sina resor nära inpå avresedatum, vilket också bidrar till att framtida efterfrågan är svårbedömd i hela branschen, främst på kort sikt.

Den rådande osäkerheten leder till att ytterligare kostnadsminskningar och effektiviseringsinitiativ samt tillgång till likviditet är avgörande. SAS säkrade därmed en kreditram uppgående till totalt 3,0 miljarder SEK under tredje kvartalet. Kreditramen skapar en likviditetsbuffert och ska ses som ett komplement till SAS övriga pågående och planerade aktiviteter med ytterligare kostnadsbesparingar och andra likviditetsstärkande åtgärder.

SAS arbetar till följd av detta med scenarioanalyser som regelbundet uppdateras, där huvudscenariot är att efterfrågan i jämförelse med 2019 gradvis ökar under 2022, men med en ytterligare fördröjning till följd av den senaste tidens utveckling av nya covid-19-varianter och med en återgång till nivåerna före pandemin några år efter det. Om återhämtningsperioden för branschen förlängs och efterfrågan avviker väsentligt negativt från huvudscenariot kommer det att kräva att SAS minskar kostnaderna ännu mer och även behöver söka ytterligare finansiering samt omförhandla befintliga finansieringsarrangemang och andra långfristiga kreditfaciliteter. Styrelsen bedömer dock att koncernen har tillräcklig likviditet för att fortsätta sin verksamhet under åtminstone de kommande 12 månaderna, och fortsätter därför att tillämpa principen om fortsatt drift vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM GÄLLER FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2020/21

IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) publicerade ett agendabeslut i april 2021 om "cloud computing arrangement costs", d.v.s. kostnader för konfigurering eller anpassning av programvara i en molnbaserad lösning. SAS har slutfört genomgången av effekterna i redovisningen av IFRS ICs beslut och konstaterat att vissa tidigare redovisade immateriella tillgångar inte längre uppfyller kraven för att redovisas som immateriella tillgångar. Justering har gjorts retroaktivt i enlighet med reglerna för byte av redovisningsprincip i IAS 8 och tidigare perioder har räknats om, effekterna presenteras nedan.

KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING, ÖVERGÅNGSEFFEKT "IFRS IC'S - CLOUD COMPUTING ARRANGEMENT COSTS"

MSEK	Rapporterat 1 november	2019 Justeringar	Justerat 1 november 2019
Immateriella tillgångar	1 416	-649	767
Uppskjuten skatt, fordran	750	139	889
Eget kapital	5 372	-510	4 862

KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING , "IFRS IC'S - CLOUD COMPUTING ARRANGEMENT COSTS"

MSEK	Rapporterat 31 oktober	2020 Justeringar	Justerat 31 oktober 2020
Immateriella tillgångar	1 273	-594	679
Uppskjuten skatt, fordran	1 640	127	1 767
Eget kapital	10 490	-467	10 023

KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING, "IFRS IC'S - CLOUD

COMPUTING ARRANGEMENT COSTS"

Fortsättning not 1

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

Underskrifter

	Rapporterat Nov-okt		Justerat 2019-20
MSEK		2019-20 Justeringar	Nov-okt
Intäkter	20 513	-	20 513
Personalkostnder	-7 969	-	-7 969
Flygbränslekostnader	-5 626	-	-5 626
Luftfartsavgifter	-1 872	-	-1 872
Övriga externa kostnader	-7 782	-65	-7 847
Avskrivningar och nedskrivningar	-6 822	119	-6 703
Resultat från andelar i intresseföretag	7	-	7
Resultat vid försäljning av flygplan och övriga anläggningstillgångar	2	-	2
Rörelseresultat (EBIT)	-9 549	54	-9 495
Finansnetto	-602	-	-602
Resultat före skatt (EBT)	-10 151	54	-10 097
Skatt	876	-11	865

KONSOLIDERAT KASSAFLÖDE "IFRS IC'S - CLOUD COMPUTING ARRANGEMENT COSTS"

Årets resultat -9 275 43 -9 232

MSEK	Rapporterat Nov–okt	2019-20 Justeringar	Justerat Nov–okt 2019-20

Kassaflöde från den löpande verksamheten	-5 111	-65	-5 176
Kassaflöde från investerings verksamheten	-7 252	65	-7 187
Kassaflöde från finansierings verksamheten	13 835		13 835
Årets kassaflöde	1 472	0	1 472

NYCKELTAL

MSEK	Rapporterat 31 oktober	2020 Justeringar	Justerat 31 oktober 2020
Avkastning på investerat kapital (ROIC)	-27 %	-1 %	-28 %
Finansiell nettoskuld/EBITDA	n/a	n/a	n/a
Finansiell beredskap	67 %	0	67 %
Soliditet	18 %	0	18 %

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM INTE TRÄTT I KRAFT OCH INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN

Inga väsentliga nya och ändrade standarder, agendabeslut och tolkningar har publicerats för koncernens redovisning för räkenskapsåret som börjar den 1 november 2021 eller senare.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen omfattar finansiella rapporter för moderföretaget och enheter över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.

Företag där koncernens ägande uppgår till minst 20 % och högst 50 %, eller där koncernen har betydande inflytande på annat sätt men inte kan utöva ett bestämmande inflytande, definieras som intresseföretag. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Resultat från dotterföretag som förvärvats under året ingår i koncernens resultat från och med den dag då det kom under koncernens kontroll. De nettotillgångar som kan särskiljas, såväl materiella som immateriella, i nyligen förvärvade dotterföretag konsolideras i de finansiella rapporterna på basis av verkligt värde för koncernen vid det datum då koncernen fick kontroll. Resultat från dotterföretag som avyttrats under räkenskapsåret ingår i koncernens resultat fram till försäljningsdagen.

Innehav utan bestämmande inflytande i nettotillgångar hos konsoliderade dotterföretag redovisas i koncernens balansräkning som en separat komponent i eget kapital. Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande. Alla koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader elimineras vid konsolidering.

RÖRELSEFÖRVÄRV

Förvärv av dotterföretag och rörelser redovisas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för rörelseförvärv värderas som det sammanlagda verkliga värdet (vid förvärvstidpunkten då bestämmande inflytande erhålls) för förvärvade tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar utfärdade av koncernen i utbyte mot kontroll av den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultatet när de uppkommer. I anskaffningsvärdet ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Villkorad köpeskilling klassificeras antingen som eget kapital eller som finansiell skuld. Belopp klassificerade som finansiella skulder omvärderas varje period till verkligt värde. Eventuella omvärderingsvinster och -förluster redovisas i resultatet.

Det förvärvade företagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som uppfyller kraven för redovisning enligt IFRS 3 "Rörelseförvärv" redovisas till sitt verkliga värde på förvärvsdagen.

Vid rörelseförvärv där summan av anskaffningsvärdet, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande, och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i balansräkningen. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.

Innehav utan bestämmande inflytande

Förändringar i moderföretagets andel i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner (det vill säga som transaktioner med koncernens ägare). Eventuell skillnad mellan det belopp med vilket innehav utan bestämmande inflytande justeras och det verkliga värdet på den erlagda eller erhållna ersättningen redovisas direkt i eget kapital och fördelas på moderföretagets ägare.

Förlust av bestämmande inflytande

När moderföretaget förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag, beräknas vinsten eller förlusten vid avyttringen som skillnaden mellan:

summan av det verkliga värdet för den erhållna ersättningen och det verkliga värdet av eventuellt kvarvarande innehav och
de tidigare redovisade värdena för dotterföretagets tillgångar (inklusive goodwill), skulder och eventuellt innehav utan bestämmande inflytande.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

INNEHAV I INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Resultat i intresseföretag redovisas med utgångspunkt i koncernens ägarandel av resultat för dessa intresseföretag. Eventuella förluster hos intresseföretag redovisas i koncernredovisningen tills innehavet i sådana intresseföretag skrivs ned till noll. Efter detta redovisas förluster endast i den utsträckning koncernen är skyldig att ge ekonomiskt stöd till sådana intresseföretag.

Det redovisade värdet för innehav i intresseföretag motsvarar kostnaden för varje investering, inklusive goodwill, andelen balanserade vinstmedel efter förvärvet och andra eventuella förändringar i eget kapital. Det redovisade värdet av innehav i intresseföretag värderas regelbundet, och om värdet har sjunkit skrivs det ned under den period då detta skedde.

Vinster och förluster från transaktioner med intresseföretag elimineras proportionerligt med koncernens intresse i dessa företag.

SEGMENTRAPPORTERING

Koncernens verksamhet redovisas som ett rörelsesegment, vilket är konsekvent med den interna rapporteringen till högsta verkställande beslutsfattaren definierad som SAS koncernledning.

Geografisk information om intäkter från externa kunder samt tillgångar

Koncernens operativa uppföljning av trafikintäkterna baseras på destination. Trafikintäkter från inrikes trafik inom Danmark, Norge respektive Sverige allokeras till Inrikes. Trafik mellan de tre länderna hänförs till Intraskandinaviskt. Övriga trafikintäkter allokeras till det geografiska område där destinationen ligger. Övriga rörelseintäkter fördelas geografiskt baserat på försäljningsland. Utöver detta presenteras i not 2 koncernens totala intäkter baserat på försäljningsland.

Tillgångar fördelade per geografiskt område omfattar inte koncernens flygplan samt förskott avseende materiella anläggningstillgångar. Eftersom flygplanen används flexibelt över hela linjenätet, finns ingen rättvisande bas för att allokera dessa.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

De enskilda finansiella rapporterna för företag inom koncernen värderas i företagets funktionella valuta, det vill säga valutan i den ekonomiska miljö där de primärt har sin verksamhet.

Transaktioner i andra valutor än företagets funktionella valuta (utländska valutor) omräknas enligt de valutakurser som rådde vid transaktionstillfället. Vid varje balansdatum ska monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens valutakurser. Icke-monetära poster redovisade till verkligt värde i utländsk valuta omräknas till de kurser som rådde den dag då det verkliga värdet fastställdes. Icke-monetära poster som värderats till sitt anskaffningsvärde i en utländsk valuta omräknas inte.

Kursdifferenser som uppstår på grund av omräkning redovisas som vinst eller förlust under den period då de uppstår, förutom kursdifferenser vid transaktioner som ingåtts för att säkra nettoinvesteringar i utländska dotterföretag och kursdifferenser på monetära poster som ska erhållas från eller betalas till en utländsk verksamhet för vilka betalning varken planeras eller sannolikt kommer att göras och som utgör en del av nettoinvesteringen i en utländsk verksamhet. Dessa differenser redovisas i övrigt totalresultat.

För koncernredovisningen omräknas tillgångar och skulder i koncernens utlandsverksamheter till balansdagens valutakurser. Intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskursen under perioden, under förutsättning att valutakurserna inte fluktuerar väsentligen under perioden. I så fall används valutakursen på transaktionsdagen. Eventuella omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.

De valutakurser som tillämpas vid omräkning av de finansiella rapporterna i konsolideringssyfte är följande:

VALUTAKURSER

		Balansdagskurs		Genomsnittskurs
		2021 31 okt	2020 31 okt	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Danmark	DKK 100		133,69 139,67	136,69	141,77
Norge	NOK 100	101,96	93,29	98,28	99,64
USA	USD	8,52	8,91	8,51	9,40
Storbritannien GBP		11,75	11,52	11,65	12,03
Schweiz	CHF 100		935,43 972,88	931,53	982,71
Japan	JPY 100	7,50	8,55	7,81	8,71
EMU-länder	EUR	9,94	10,40	10,17	10,58

FINANSIELLA INSTRUMENT, REDOVISNINGSPRINCIPER

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i koncernens balansräkning när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde och klassificeras därefter till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) eller verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen av finansiella tillgångar beror på tillgångens egenskaper och inom vilken affärsmodell den hålls.

Verkligt värde på en finansiell tillgång fastställs vanligtvis genom hänvisning till officiella marknadsnoteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation.

Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden där eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader och intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.

Finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar klassificeras som redovisade till upplupet anskaffningsvärde om de avtalsmässiga villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte är att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. Samtliga av koncernens finansiella tillgångar, med undantag för derivat, redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisning i efterföljande perioder sker till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernens finansiella tillgångar, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, prövas vid varje bokslutstillfälle för nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster (ECL). Reservering för kundfordringar baseras alltid på förväntade kreditförluster under livstiden. Om det inte finns någon förväntning om att erhålla betalning skrivs hela tillgångens värde av. Förluster och bortskrivningar redovisas som kostnader i resultaträkningen.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernen använder sig av derivatinstrument för att hantera exponeringar mot fluktuationer i räntesatser, valutakurser och bränslepris. De derivatinstrument som används redovisas i huvudsak enligt reglerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Koncernens säkringsinstrument betecknas som säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring. Derivat som ej uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas löpande till verkligt värde över resultaträkningen (FVTPL). Derivat med ett positivt värde redovisas som kortfristiga tillgångar i koncernens balansräkning, och derivat med ett negativt värde redovisas som kortfristiga skulder.

För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.

Vid säkring av prognostiserade kassaflöden redovisas den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.

För värdering av effektiviteten sker en övergripande bedömning om säkringsrelationen är effektiv eller inte. Det initiala tidsvärdet behandlas som en kostnad för säkringsstrategin och förändringar i tidsvärdet redovisas i övrigt totalresultat.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

Finansiella skulder

Finansiella skulder, exklusive derivat, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder har en förväntad kort löptid och kategoriseras därför som korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig. Redovisning sker till nominellt belopp utan diskontering.

Låneskulder

Långfristiga låneskulder, det vill säga skulder med löptid längre än ett år, utgörs av räntebärande skulder till banker och kreditinstitut samt emitterade obligationslån. Kortfristiga låneskulder utgörs av kortfristig del av den räntebärande långfristiga låneskulden, det vill säga den del av lånen som ska amorteras, under kommande räkenskapsår, samt övriga kortfristiga räntebärande skulder med en återstående löptid som är kortare än ett år.

Låneskulder redovisas initialt till verkligt värde, med avdrag för transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

HYBRIDOBLIGATIONER

I oktober 2020 konverterades hybridobligationen på 1 500 MSEK till aktier till 90 % av nominellt belopp. Nya hybridobligationer emitterades i oktober 2020 till den danska och svenska staten till ett sammanlagt belopp om 6 000 MSEK. Ett obligationslån på 2 250 MSEK konverterades i oktober 2020 till en hybridobligation om 1 615 MSEK och resterande belopp konverterades till aktier.

Samtliga hybridobligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten, varför de i enlighet med IAS 32 klassificeras som ett eget kapital instrument. Transaktionskostnader och ränta hänförligt till hybridobligationerna redovisas direkt i eget kapital.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Dessa tillgångar skrivs av linjärt till beräknat restvärde över den förväntade nyttjandeperioden. Eftersom komponenter i flygplan har varierande nyttjandeperiod har koncernen delat upp komponenterna i avskrivningssyfte. Kostnader för rutinmässigt flygplansunderhåll samt reparationer resultatförs löpande. Omfattande modifieringar, bland annat de större obligatoriska genomgångarna av motorerna, och förbättringar på anläggningstillgångar aktiveras och skrivs av tillsammans med den tillgång som arbetet hänförs till, över dess kvarvarande nyttjandeperiod. Investeringar i hyrda lokaler skrivs av över beräknad nyttjandeperiod, dock ej överstigande kvarvarande hyresperiod för hyrda lokaler.

Resultat vid avyttring eller utrangering av materiell anläggningstillgång beräknas som skillnaden mellan försäljningsvärdet och det redovisade värdet. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultatet.

Avskrivningar baseras på följande förväntade nyttjandeperioder:

Tillgångsklass	Avskrivning
Flygplan	20 år1
Reservmateriel och reservdelar	20 år1
Motorkomponenter (genomsnitt)	8 år2
Verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan	5–10 år
Övriga inventarier och fordon	3–5 år
Byggnader	5–50 år

1) Beräknat restvärde efter en nyttjandeperiod på 20 år uppgår till 10 %. 2) Avskrivning sker utifrån motorernas användning.

LEASING

SAS tillämpar redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas en kostnad för avskrivning av nyttjanderättstillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden.

SAS tillämpar IFRS 16 på alla leasingavtal. IFRS 16 tillåter undantag för korttidsleasing och leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde (under 5 000 USD). Korttidsleasing är leasingavtal som vid startdatumet har en leasingperiod på högst 12 månader och som inte innehåller en köpoption. Leasingbetalningar för korttidsleasing och leasingavtal med lågt värde redovisas i huvudsak linjärt i resultaträkningen över leasingperioden och redovisas i rörelseresultatet som leasingkostnader.

FLYGPLAN

Leasingperiod

Den leasingperiod som används för leasingavtal för flygplan är normalt den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalet. Vissa leasingavtal innehåller optioner om förlängning eller köpoptioner för tillgången, och optioner beaktas i leasingperioden om koncernen är rimligt säker på att utnyttja optionerna. Koncernen inkluderar i allmänhet inte optioner i leasingperioden, eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas. Mot slutet av leasingperioden och den relevanta optionen har koncernen en bättre uppfattning om det är förmånligt att inleda förhandlingar om att behålla flygplanet ytterligare en tid. Om koncernen bestämmer sig för att utnyttja en option till förlängning eller en option att köpa tillgången omvärderas leasingskulden. Andra fakta som indikerar att en option skulle kunna utnyttjas är större ändringar på flygplanet, såsom en kabinrenovering.

Diskonteringsränta

För nya avtal har koncernen valt att tillämpa den implicita räntan i leasingavtalet. I flygplansleasingavtal definieras inte tydligt den implicita räntan enligt definitionen i IFRS 16. Eftersom flygplanets verkliga värden anges av tredje parter har SAS beslutat att beräkna räntan för diskontering av leasingskulderna utifrån flygplanets tillgängliga verkliga värden. Räntan beräknas per avtal. Den implicita räntan i leasingavtalet definieras som den ränta som gör att summan av nuvärdet av leasingbetalningarna och nuvärdet på den underliggande tillgångens restvärde vid slutet av leasingavtalet motsvarar det verkliga värdet på den underliggande tillgången.

Sale & Leaseback

Ibland säljer SAS ett flygplan till en leasegivare och hyr sedan tillbaka tillgången från leasegivaren. I varje enskild transaktion beslutar koncernen om överföringen till leasegivaren räknas som en försäljning enligt IFRS 15. Om leasingavtalet mellan SAS och leasegivaren innehåller en option om återköp av flygplanet räknas vanligen inte den initiala överföringen från SAS till leasegivaren som en försäljning. I detta fall fortsätter koncernen att redovisa flygplanet som ägt i balansräkningen med motsvarande finansiell skuld enligt IFRS 9. Om överföringen räknas som en försäljning tillämpar SAS reglerna för sale and leaseback i IFRS 16, där den nyttjanderätt som uppstår ur leasebacksituationen värderas till den del av tillgångens tidigare redovisade värde som avser den nyttjanderätt som SAS behåller. Det innebär att endast den del av resultatet som avser överföringen av flygplanet redovisas i resultaträkningen.

Kostnader för återställande av tillgången

SAS är skyldig att återlämna de leasade flygplanen och deras motorer enligt återlämningsvillkor som anges i leasingavtalet. Om flygplanens och motorernas skick vid återlämningstidpunkten skiljer sig från det avtalade återlämningsskicket måste koncernen antingen ersätta leasegivaren kontant för skillnaden eller åtgärda flygplanet och motorerna så att de uppfyller de avtalade villkoren.

I enlighet med IFRS 16 har SAS delat upp underhållskostnader i två grupper: kostnader som uppkommer oberoende av flygplanens användning och kostnader som uppkommer beroende av flygplanens användning.

Kostnader som uppkommer oberoende av flygplanens användning ingår i nyttjanderätten och avsättningar per startdatumet. Dessa kostnader omfattar den slutkontroll och målning som krävs vid återlämning av flygplanen.

För kostnader som uppkommer beroende av de leasade flygplanens användning gör SAS löpande avsättningar för användningen. Se detaljerad information i avsnittet "Kritiska redovisningsbedömningar och källor till osäker värdering" i not 1. Underhållskostnader för ägda flygplan aktiveras och skrivs av tillsammans med den tillgång som arbetet hänförs till. Se mer information i avsnittet "Materiella anläggningstillgångar" i not 1.

Wet lease

SAS hyr flygplanskapacitet från externa operatörer genom wet lease. Koncernen redovisar varje leasingkomponent separat från icke-leasingkomponenter. Det belopp i avtalet som har allokerats till flygplanen är baserat på flygplanets relativa fristående pris och det sammanlagda fristående priset på wet-lease-tjänster.

Den leasingperiod som används för leasade wet lease flygplan är den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Vissa avtal innehåller optioner, men de har inte inkluderats eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas.

Det finns ingen väsentlig återlämningsskyldighet gällande de leasade wet lease flygplanen.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

FASTIGHETER Leasingperiod

Den leasingperiod som används för leasingavtal för fastigheter är den icke

uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Optioner att förlänga leasingperioden har inte inkluderats eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas.

Kostnader för återställande av tillgången

Det finns ingen väsentlig återlämningsskyldighet gällande de leasade fastigheterna.

GROUND HANDLING-UTRUSTNING Leasingperiod

Den leasingperiod som används för leasingavtal för ground handlingutrustning är vanligen den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Vissa leasingavtal innehåller optioner om förlängning och de har inkluderats om koncernen bedömer att optionerna kommer att utnyttjas.

ÖVRIGA TILLGÅNGAR

Leasingavtal som enskilt eller per tillgångsslag inte är väsentliga för koncernen har exkluderats från nyttjanderätten och leasingskulden. Exempel på sådana avtal är leasing av bilar, mindre IT-utrustning och kontorsutrustning.

Temporär förenklingsregel avseende hyreslättnader

SAS tillämpar IASBs ändring i IFRS 16 när det gäller temporära hyreslättnader som förenklar hur en leasetagare redovisar dessa som är en direkt följd av covid-19. Vid tillämpning av detta praktiska undantag, hanteras inte förändringar i hyresbetalningar som upphör 30 juni 2022 eller tidigare som en modifiering. Undantaget har inte haft någon effekt på SAS resultat under perioden.

Koncernen som leasegivare

Hyresintäkter från operationell leasing redovisas linjärt över perioden för respektive leasingavtal.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar utgörs av goodwill och aktiverade utgifter för systemutveckling. Koncernen bedriver ingen verksamhet avseende forskning och utveckling (FoU).

Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen när:

en identifierbar, icke-monetär tillgång föreligger
det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget
tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
SAS har kontroll över tillgången

Goodwill redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed summan av anskaffningsvärdet, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar.

Vinst eller förlust vid avyttringen av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehovet sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. En analys av diskonterat kassaflöde utförs utifrån kassaflödena från den kassagenererande enheten och denna enhets redovisade värde av tillgångarna jämförs med deras återvinningsvärde. Dessa kassaflöden diskonteras med räntesatser som koncernen uppskattar vara den riskpåverkade genomsnittliga kapitalkostnaden för de aktuella verksamheterna. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart i resultatet.

Utvecklingskostnader som inte uppfyller ovan nämnda kriterier om när immateriella tillgångar ska redovisas i balansräkningen, resultatförs i den period de uppkommer. Utgifter för systemutveckling redovisas som en tillgång under förutsättning att de uppfyller ovan nämnda kriterier. Aktiverade IT-system skrivs av linjärt över tillgångens förväntade nyttjandeperiod vilken uppgår till mellan 1-4 år. Avskrivning på aktiverade IT-system ingår i posten avskrivningar i resultaträkningen.

UTSLÄPPSRÄTTER

När utsläppsrätter erhålls vederlagsfritt från respektive lands myndighet redovisas dessa till nominellt belopp, vilket i praktiken innebär att både den immateriella tillgången och den förutbetalda intäkten värderas till noll. Inköpta utsläppsrätter avsedda för eget bruk redovisas som immateriella tillgångar under omsättningstillgångar till anskaffningskostnad med avdrag för nedskrivningar. Till den del förbrukade utsläppsrätter motsvaras av innehavda utsläppsrätter redovisas en avsättning i balansräkningen. Denna avsättning värderas till de innehavda utsläppsrätternas anskaffningsvärde. Till den del förbrukade utsläppsrätter överstiger innehavda utsläppsrätter värderas avsättningen till gällande marknadspris, med motsvarande kostnad i resultaträkningen.

NEDSKRIVNING AV MATERIELLA-, IMMATERIELLA- OCH NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR MED BESTÄMBAR NYTTJANDEPERIOD

Koncernen utvärderar kontinuerligt huruvida det finns indikationer på värdenedgång avseende materiella-, immateriella-, samt nyttjanderättstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod för att identifiera potentiella nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer identifieras görs en beräkning av återvinningsvärdet för tillgången (eller som en del av en kassagenererande enhet) för att fastställa den eventuella nedskrivningens storlek. Återvinningsvärdet definieras som det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Om det beräknade återvinningsvärdet för tillgången (eller den kassagenererande enheten) är lägre än dess redovisade värde skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned. Hur återvinningsvärdet fastställs beror på vilken sorts tillgång det rör sig om.

Vid varje bokslutstillfälle utvärderas om det finns indikationer om att grunden för tidigare nedskrivningar inte längre föreligger eller har förbättrats. Om sådana indikationer finns omräknas återvinningsvärdet, och bokfört värde ökas till det lägre av återvinningsvärde och det bokförda värde som tillgången skulle ha haft om tidigare nedskrivning inte hade ägt rum.

VARULAGER OCH FÖRRÅD

Varulager och förråd av flygmateriel samt övriga förråd är redovisade till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärde beräknas genom att använda vägda genomsnittspriser. Nettoförsäljningsvärde beräknas dels genom bekräftelse från extern part men också på uppskattningar inom SAS baserat på liknande eller tidigare försäljningar av liknande varor.

AVSÄTTNINGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Avsättningar redovisas då koncernen identifierar legala eller informella förpliktelser som ett resultat av historiska händelser, då dessa utfall är sannolika samt att de ekonomiska resurser som krävs för att lösa förpliktelserna med rimlig säkerhet kan uppskattas.

Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått och avsättning för förpliktelsen görs när koncernen har fastställt en utförlig och detaljerad formell plan för omstruktureringen. Planen ska ha kommunicerats till berörda parter och antingen ha påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensioner

Koncernen har olika pensionsordningar för sina anställda. Dessa varierar kraftigt på grund av olika lagstiftning och avtal om tjänstepensionssystem i de enskilda länderna.

För de pensionsordningar där arbetsgivaren har förpliktat sig för en bestämd premie har förpliktelsen mot arbetstagarna upphört när avtalade premier har erlagts. Där förmånsbaserad pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Den skuld eller tillgång som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Årets pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner är sammansatt av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ett räntenetto, vilket beräknas med diskonteringsräntan på den förmånsbaserade pensionsskulden eller pensionstillgången, och redovisas som en personalkostnad inom rörelseresultatet. Samtliga avvikelser i uppskattningar redovisas omedelbart i övrigt totalresultat.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

Uppsägningslöner

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när det föreligger sådan skyldighet enligt anställningskontrakt eller vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställd.

INTÄKTSREDOVISNING

Redovisningen av intäkter från avtal kunder sker enligt en femstegsmodell som kräver att intäkter ska redovisas när kontroll över en vara eller tjänst har överförts till kunden. Samtliga kundkontrakt i koncernen har analyserats med utgångspunkt i femstegsmodellen. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.

Passagerarintäkter

När SAS eller annat flygbolag utför transporten, dvs. flygresan, fullgör koncernen sitt prestationsåtagande mot kunden vilket medför att passagerarintäkten redovisas i resultaträkningen. Mellan tidpunkten för försäljning av flygbiljetten till genomförandet av flygresan redovisas sålda flygbiljetter som en kortfristig trafikavräkningsskuld i koncernens balansräkning. Koncernen bedömer löpande den beräknade trafikavräkningsskulden, se ytterligare information under "Övriga trafikintäkter".

Ombokningsavgifter, dvs. avgifter för att ändra exempelvis tidpunkt eller destination på sin redan bokade flygbiljett, redovisas som intäkt i samband med att flygresan utförs.

Charterintäkter

SAS har avtal med kunder rörande charterflygningar. Likt passagerarintäkter uppfyller koncernen sitt prestationsåtagande mot kunden när flygresan utförs. Således redovisas charterintäkter i resultaträkningen då transporten genomförs.

Post- och fraktintäkter

Koncernen tillhandahåller godstransporttjänster, både i passagerarplan och kommersiella fraktflygningar. Prestationsåtagandet mot kunden fullgörs i samband med att frakttjänsten utförs. Således redovisas post- och fraktintäkter i resultaträkningen när transporten genomförs.

Övriga trafikintäkter

I övriga trafikintäkter ingår huvudsakligen förbokade säten, övervikt av bagage, outnyttjade biljetter och intäktsjusteringar. Förbokade säten och övervikt av bagage är exempel på "ancillary"-intäkter som alla är tätt förknippade med flygresan. Dessa intäktsredovisas i samband med att flygresan utförs.

Koncernen gör månatliga bedömningar av flygbiljetter som ej har utnyttjats. Outnyttjade och ej längre giltiga biljetter redovisas som en övriga trafikintäkt med utgångspunkt i historisk användningsnivå för outnyttjade

biljetter den senaste 24-månadersperioden. Eventuella skillnader mellan tidigare månaders bedömningar och faktiskt utfall redovisas i resultaträkningen.

Koncernen bedömer löpande den beräknade kortfristiga trafikavräkningsskulden och redovisar eventuella justeringar mot "övriga trafikintäkter" under den period då bedömningarna gjorts. Dessa justeringar gäller i första hand återbetalningar, utbyten, transaktioner med andra flygbolag och andra poster som slutbetalas under en period som kommer senare än respektive biljettförsäljning och till annat belopp än det ursprungliga försäljningspriset.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter inkluderar huvudsakligen intäkter för försäljning ombord, ground handling-tjänster, tekniskt underhåll och försäljning av EuroBonus-poäng.

Ombordförsäljning intäktsredovisas i samband med försäljningstillfället. Intäkter för utförda ground handling-tjänster och tekniskt underhåll redovisas i samband med att tjänsterna utförs.

Försäljning av EuroBonus-poäng till kreditkortpartners redovisas som en intäkt i samma period som EuroBonus-medlemmar nyttjar sina kreditkort och EuroBonus-skulden uppstår i koncernens balansräkning. Se ytterligare information om EuroBonus-skulden nedan.

Lojalitetsprogram – EuroBonus

Genom medlemskap i koncernens lojalitetsprogram, EuroBonus, kan kunderna tjäna bonuspoäng genom att flyga med SAS och/eller andra Star Alliance-bolag samt genom att handla från kommersiella samarbetspartners, till exempel hyrbils- och kreditkortsföretag. Tilldelning av lojalitetspoäng betraktas som en separat identifierbar transaktion vid köp av flygbiljetter. I samband med att poäng tjänas in ökar EuroBonus-skulden i koncernens balansräkning, med motsvarande minskning av intäkter. Den del av biljettpriset som allokeras till lojalitetspoängen värderas till poängens relativa fristående försäljningspris och redovisas som en intäkt först i den period som åtagandet uppfylls.

Kontraktstillgångar och kontraktsskulder

IFRS 15 har termerna kontraktstillgångar och kontraktsskulder. Koncernen presenterar avtal i balansräkningen som kontraktsskulder eller kontraktstillgångar beroende på förhållandet mellan koncernens prestation och kundens betalning per rapporteringsdagen. Upplupna intäkter räknas som kontraktstillgångar då koncernen uppfyller sitt prestationsåtagande innan betalning sker från kund. Trafikavräkningsskulden och lojalitetsprogrammet räknas som kontraktsskulder då betalningen från kunder sker innan prestationsåtagandet uppfylls av koncernen. Information om prestationsåtagandets uppfyllande återfinns tidigare i detta avsnitt under rubrikerna "Passagerarintäkter" samt "Lojalitetsprogram – EuroBonus".

Trafikavräkningsskulden presenteras likt tidigare på en separat rad i koncernens balansräkning, medan lojalitetsprogrammet presenteras bland övriga skulder (långfristig). Koncernen lämnar upplysningar om kontraktstillgångar och kontraktsskulder, se not 24.

STATLIGA BIDRAG OCH AVTAL

Vissa av de juridiska enheterna inom SAS-koncernen har under perioden fått stöd för visstidspermitteringar i arbetsstyrkan till följd av covid-19. I enlighet med IAS 20 redovisas statliga bidrag i resultaträkningen när det föreligger en rimlig säkerhet att bolaget kommer att uppfylla kraven som följer med bidragen och att bidragen kommer att erhållas. De statliga bidragen har redovisats som en minskning av personalkostnaderna under de perioder som bidraget ska kompensera uppgående till totalt 340 (788) MSEK. SAS har också ansökt om stöd från den danska, svenska och norska staten avseende ersättning för fasta kostnader och 880 (589) MSEK har redovisats som en minskning av övriga externa kostnader. Utöver ovan har norska staten köpt kapacitet av SAS och andra flygbolag i Norge på kommersiell basis för att kunna upprätthålla flygtjänster inom Norge, uppgående till 92 (625) MSEK.

LÅNEUTGIFTER

Låneutgifter som uppkommer i verksamheten resultatförs under den period de uppkommer. Låneutgifter avseende förskottsbetalningar hänförliga till ännu ej levererade flygplan aktiveras som del i anskaffandet av kvalificerade produktionsresurser. I det fall beslut fattats om sale and leaseback upphör aktivering av räntekostnader. Avskrivningar av aktiverade låneutgifter påbörjas vid drifttagande av flygplanen och sker enligt huvudprincipen för flygplan.

SKATTER

Aktuell skatt för perioden baseras på periodens resultat justerat för skattemässigt icke avdragsgilla kostnader och icke skattepliktiga intäkter. Den aktuella skatten beräknas utifrån per balansdagen gällande skattesatser.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden varvid temporära skillnader, skillnader mellan tillgångars eller skulders redovisade och skattemässiga värden, resulterar i en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld. Uppskjutna skatteskulder redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader, medan uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att skapas mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas, eller innan rätten att utnyttja underskottsavdrag går förlorad.

Uppskjutna skatteskulder redovisas avseende samtliga skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotter- och intresseföretag utom i de fall koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte sker inom en överskådlig framtid.

Uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjuten skatt resultatförs, utom i de fall då den är relaterad till poster som bokförs i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital, då den uppskjutna skatten också bokförs i övrigt totalresultat respektive direkt mot eget kapital.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om posterna avser samma skattemyndighet.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter

KRITISKA REDOVISNINGSBEDÖMNINGAR OCH KÄLLOR TILL OSÄKER VÄRDERING

Upprättandet av bokslut och tillämpningen av redovisningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar eller på uppskattningar och antaganden om de redovisade beloppen av tillgångar och skulder som inte är direkt uppenbara utifrån andra källor. Dessa uppskattningar samt antaganden i samband med dessa baseras på tidigare erfarenheter och andra faktorer som anses vara relevanta. Faktiska resultat kan komma att skilja sig från dessa uppskattningar.

Uppskattningarna och underliggande antaganden ses över regelbundet. Ändrade uppskattningar redovisas i den period uppskattningen ändras om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Nedan beskrivs övergripande de redovisningsprinciper som påverkas av sådana uppskattningar eller antaganden som förväntas ha den största inverkan på koncernens redovisade resultat eller finansiella ställning. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande nothänvisningar.

Förväntade ekonomiska nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar

Koncernledningen granskar periodiskt att de ekonomiska nyttjandeperioderna för materiella anläggningstillgångar är korrekta. Granskningen utgår från tillgångarnas aktuella skick, den period som de förväntas fortsätta vara ekonomiskt förmånliga för koncernen, information om tidigare tillgångar av samma art samt utvecklingen i branschen.

Eventuella förändringar i den ekonomiska nyttjandeperioden för egendom och utrustning redovisas framåtriktat i resultatet.

Nedskrivning av tillgångar

Koncernen granskar de bokförda värdena på sina tillgångar för att avgöra om det finns några indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned. När dessa bedömningar görs allokeras tillgångar som inte genererar eget kassaflöde till en lämplig kassagenererande enhet.

Företagsledningen ska göra vissa antaganden vid värdering av tillgångarna, inklusive tidpunkt och värde för kassaflöden som ska genereras genom tillgångarna. Det uppskattade framtida kassaflödet baseras på rimliga antaganden vilka representerar ledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd, och baseras på senaste finansiella plan som godkänts av ledningen. På grund av denna subjektivitet kommer dessa uppskattningar sannolikt att avvika från framtida faktiska verksamhetsresultat och kassaflöden, och alla sådana avvikelser kan medföra en nedskrivning under kommande perioder.

Pensioner

Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och värdera tillgångar och kan ha en väsentlig inverkan på redovisad pensionsförpliktelse, pensionstillgång och den årliga pensionskostnaden. De antaganden som är mest kritiska är diskonteringsränta, inflation och förväntad löneökning.

Den beräkning som enligt IAS 19 ska tillämpas vid beräkning av förmånsbestämda planer benämns Projected Unit Credit Method. Metoden kräver flera beräkningsmässiga antaganden (aktuariella parametrar) för att fastställa nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen. Aktuariella antaganden omfattar både demografiska och finansiella antaganden. Då antagandena måste vara neutrala och ömsesidigt förenliga ska de varken vara oförsiktiga eller överdrivet försiktiga. De ska återspegla det ekonomiska sambandet mellan faktorer såsom inflation, löneökningstakt, avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsränta. Detta innebär att de ska vara realistiska utifrån kända ekonomiska samband och avspegla SAS bästa bedömning av de faktorer som avgör den slutliga kostnaden för att lämna ersättningar efter avslutad anställning, d.v.s. pensionskostnaden.

Vid beräkning av pensionsförpliktelser, årets pensionsintjäning och avkastning på fonderade medel används parametrar som fastställs lokalt i respektive land baserat på den lokala marknadssituationen samt förväntad framtida utveckling. Detta innebär att parametrarna utgår från marknadens förväntningar vid rapportperiodens slut beträffande den tidsperiod under vilken förpliktelsen ska regleras.

Diskonteringsräntan har fastställts baserat på marknadsmässig avkastning på förstklassiga företagsobligationer (företrädesvis bostadsobligationer med minimum AA-rating) och löptiden återspeglar den uppskattade tidsfördelningen och storleken av pensionsutbetalningarna (durationen) samt den valuta som dessa ska betalas i.

Övriga antaganden baseras på förväntad utveckling under förpliktelsens löptid. Bedömningen avseende framtida lönejusteringar motsvarar inflationsantagandet i respektive land och förväntad livslängd är fastställd till DUS14 för Sverige samt till K2013 för Norge, se vidare information i not 15.

Räntekostnaden på förpliktelsen samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna redovisas i form av ett räntenetto, vilken har beräknats med diskonteringsräntan. Detta räntenetto klassificerar SAS som en personalkostnad och redovisar räntenettot inom rörelseresultatet.

Avvikelser kan uppstå om diskonteringsräntan förändras (en sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga pensionskostnaden), eller av faktiska inflationsnivåer, lönejusteringar samt förväntad livslängd som avviker från koncernens antaganden. Förändrade antaganden kan medföra en väsentlig förändring av pensionstillgångarna, förpliktelser och pensionskostnader under kommande perioder.

Under året har diskonteringsräntan höjts för samtliga länder förutom för Danmark som behållit samma diskonteringsränta. För de svenska pensionsordningarna höjdes antagandet om inflation under räkenskapsåret från 1,5 % till 1,9 %. Den totala effekten från främst förändrade diskonteringsräntor samt inflation medför en positiv påverkan på övrigt totalresultat om 0,6 mdr SEK. Avkastningen på förvaltningstillgångarna har varit högre än diskonteringsräntan, vilket har inneburit en positiv påverkan på övrigt totalresultat om 1,7 mdr SEK. I tillägg har ett positivt värde om 0,4 mdr SEK redovisats inom raden Erfarenhetsbaserade vinster/förluster främst orsakat av att antalet aktiva personer minskat under året.

Känsligheten vid förändringar av olika parametrar var för sig kan uppskattas enligt följande: En procentenhets förändring av diskonteringsräntan har en påverkan på förpliktelsen med cirka 2,7 mdr SEK och en procentenhets förändring av inflationsantagandet påverkar förpliktelsen med cirka 2,5 mdr SEK.

Uppskjuten skatt

Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar vid varje balansdag i den utsträckning det är sannolikt att de kommer att utnyttjas under kommande perioder. Detta bygger på uppskattningar om framtida lönsamhet. Om dessa uppskattningar ändras kan det medföra minskade uppskjutna skattefordringar under kommande perioder för tillgångar som för närvarande redovisas i koncernens balansräkning. När framtida lönsamhetsnivåer uppskattas, beaktas verksamhetsresultat från de senaste åren och, om så behövs, övervägs försiktiga och genomförbara skatteplaneringsstrategier för att generera framtida lönsamhet. Om framtida lönsamhet är sämre än det belopp som kalkylerades när det uppskjutna skattebeloppet fastställdes kommer en minskning i uppskjutna skattefordringar att krävas, med motsvarande belastning av resultatet, utom i fall då den är relaterad till poster som bokförts direkt mot eget kapital. Om framtida lönsamhet överskrider den nivå som kalkylerats vid beräkningen av uppskjutna skattefordringar, kan ytterligare en uppskjuten skattefordran redovisas med motsvarande kreditering av resultatet, utom i det fall den uppskjutna skatten hänför sig till ett rörelseförvärv.

Om dessa uppskattningar ändras kan det också medföra nedskrivning av uppskjutna skattefordringar under kommande perioder för tillgångar som för närvarande redovisas i balansräkningen.

Åtaganden avseende nyttjanderättstilllgångar – flygplan

SAS gör löpande avsättningar relaterat till användningen för åtaganden som uppkommer i samband med leasing av flygplan. Åtaganden avser huvudsakligen motorer, men inkluderar även landningsställ, air frame och APU. Den finansiella effekten är beroende av ett stort antal faktorer, vilket gör den svårbedömd. Då de större obligatoriska genomgångarna av motorer, landningsställ, air frame och APU avsätts för löpande minskar risken för att återlämningen ska få väsentlig effekt på koncernens resultat.

Hybridobligationer

Samtliga hybridobligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten, varför de i enlighet med IAS 32 klassificeras som ett eget kapital instrument.

Rättstvister

Koncernen är involverad i rättstvister och andra tvister som en naturlig del av affärsverksamheten. Det krävs bedömningar från ledningen för att avgöra det sannolika utfallet. Faktiska resultat av utfallet kan avvika från ledningens bedömning vilket i sin tur kan påverka koncernens resultat (se också förvaltningsberättelsen: legala frågeställningar).

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" samt tillämpliga uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

SKILLNADERNA MELLAN KONCERNENS OCH MODER-FÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER FRAMGÅR NEDAN:

Pensioner: De löpande pensionspremierna redovisas som kostnader. Aktier i dotter- och intresseföretag: Redovisas till anskaffningsvärde. Förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag, som kostnadsförs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i dotterföretag. Övriga aktier och andelar: Redovisas till anskaffningsvärde.

NOT 2 INTÄKTER

INTÄKTER PER INTÄKTSSLAG

	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Trafikintäkter:
Passagerarintäkter	8 401	13 943
Charterintäkter	384	564
Fraktintäkter	1 166	877
Övriga trafikintäkter	1 613	1 818
Totala trafikintäkter	11 564	17 202
Övriga rörelseintäkter:
Försäljning ombord	59	69
Ground Handling-tjänster	455	598
Tekniskt underhåll	108	127
Terminal- och speditionstjänster	283	263
Försäljningskommissioner och avgifter	153	298
Övriga rörelseintäkter	1 336	1 956
Totala övriga rörelseintäkter	2 394	3 311
Summa	13 958	20 513

Trafikintäkter 2019/2020	Sverige		Norge Danmark	Övriga	Total
Passagerarintäkter	3 539	4 859	1 830	3 715	13 943
Charterintäkter	176	226	162	0	564
Fraktintäkter	113	104	146	514	877
Övriga trafikintäkter	461	634	239	484	1 818
Totala trafikintäkter	4 289	5 823	2 377		4 713 17 202
Totala övriga rörelse intäkter	567	1 535	361	848	3 311
Summa	4 856	7 358	2 738		5 561 20 513

SAS redovisar passagerarintäkter och charterintäkter när transporten har utförts, fraktintäkter när transporten är genomförd och övriga intäkter när varorna har levererats eller tjänsten har utförts. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.

För koncernens olika intäktsslag se ovan tabell och intäkter från enskilt väsentliga länder baserat på ursprungligt försäljningsland, se nedan tabell.

INTÄKTER PER VÄSENTLIGA LÄNDER

Trafikintäkter
2020/2021	Sverige		Norge Danmark Övriga		Total
Passagerarintäkter	2 295	2 950	1 054	2 102	8 401
Charterintäkter	178	64	142	0	384
Fraktintäkter	186	122	210	648	1 166
Övriga trafikintäkter	441	566	202	404	1 613
Totala trafikintäkter	3 100	3 702	1 608		3 154 11 564
Totala övriga rörelse
intäkter	406	972	150	866	2 394
Summa	3 506	4 674	1 758		4 020 13 958

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

MEDELANTAL ANSTÄLLDA
Medelantalet anställda under 2020/2021 inom SAS koncernen var 5 216
(7 568). Fördelningen av medelantal anställda per land framgår av tabell

NOT 3 PERSONALKOSTNADER

nedan. Medelantalet anställda i Danmark uppgick till 1 630 (2 434), i Norge 1 653

(2 132) samt i Sverige 1 814 (2 792).

	2020–2021 Nov–okt		2019–2020 Nov–okt
	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Danmark	1 157	473	1 627	807
Norge	1 049	604	1 378	754
Sverige	1 093	721	1 660	1 132
Övriga länder	58	61	191	19
Totalt	3 357	1 859	4 856	2 712
Totalt män och kvinnor	5 2161		7 5681

1) Medelantalet anställda påverkas kraftigt under FY20 och FY21 av de permitteringsordningar som SAS tagit i bruk.

KÖNSFÖRDELNING INOM LEDANDE BEFATTNINGAR I KONCERNEN

	31 okt 2021		31 okt 2020
	Antal på balans dagen	varav män	Antal på balans dagen	varav män
Styrelseledamöter Vd och andra ledande	35	60%	35	60 %
befattningshavare	32	72%	34	68 %

LÖNER, ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA AVGIFTER

SAS koncernens totala lönekostnader uppgick till 5 631 (8 252) MSEK varav sociala avgifter 848 (1 132) MSEK och pensioner 631 (859) MSEK.

Löner, ersättningar och sociala avgifter inkluderar omstruktureringskostnader om 0 (324) MSEK.

SAS har under räkenskapsåren 2020/2021 och 2019/2020 brukat omfattande permitteringsordningar i de länder statsstödda ordningar eller regelverk kring permittering funnits att tillgå, primärt Danmark, Norge och Sverige. I de fall ordningarna har inneburit så kallat korttidsarbete där SAS står för lönekostnader men erhåller stöd från staterna har stödet inte avräknats lönekostnaderna i nedan tabell, vilket gör att kostnad per FTE ökar avsevärt när räkenskapsåren jämförs med historisk data. Endast i de fall där permitteringsordningarna har inneburit en direkt nedgång i lön reflekteras den minskade lönekostnaden.

2020–2021 Nov–okt		2019–2020 Nov–okt
Löner & andra ersätt	Sociala kostna der (varav	Löner & andra ersätt	Sociala kostna der (varav pensions kostnad)2
15	13 (5)	17	14 (7)
			4 295 1 547 (683)
1 248	287 (104)		1 949 430 (169)
			6 261 1 991 (859)
	ningar1	kostnad)2 2 889 1 178 (522) 4 152 1 478 (631)	pensions ningar1

1) Innefattar löneminskningar till följd av permitteringsordningar som tagits i bruk under 2020 och 2021. Statsstöd som erhållits främst från korttidsarbetsordningar i Sverige är inte avräknat om 340 (788) MSEK.

2) Pensionskostnaden för samtliga Vd och andra ledande befattningshavare i SAS koncernens företag uppgick till 14 (13) MSEK.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse, verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda framgår av tabell nedan.

	2020–2021 Nov–okt		2019–2020 Nov–okt
	Styrelse, Vd & ledande befattnings havare (varav rörlig lön)	Övriga anställda	Styrelse, Vd & ledande befattnings havare (varav rörlig lön)	Övriga anställda
SAS AB	15 (-)	0	17 (-)	0
SAS Konsortiet	23 (-)	2 866	23 (-)	4 273
Ground Handling verksamheten SAS Cargo	11 (-) 11 (-)	1 139 67	12 (-) 11 (-)	1 821 81
Övriga dotterföretag	6 (-)	13	6 (-)	17
SAS koncernen totalt	66 (-)	4 085	69 (-)	6 192

	2020–2021	2019–2020
Pensionskostnader	Nov–okt	Nov–okt
Förmånsbaserade pensionsordningar	34	51
Premiebaserade pensionsordningar	597	808
Summa	631	859

ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL STYRELSEN, VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Till styrelsens ledamöter i SAS AB utgår arvode och annan ersättning enligt årsstämmans beslut, som även har godkänt principerna för ersättningarna till ledande befattningshavare.

STYRELSEN

Vid årsstämman i SAS AB den 17 mars 2021 fastställdes arvoden till styrelsens ledamöter och ersättning för arbete i styrelseutskott enligt nedan:

Styrelsens ordförande	630 TSEK
Styrelsens förste vice ordförande	420 TSEK
Övriga styrelseledamöter (9 pers.)	320 TSEK/ledamot
Arbetstagarsuppleanter (6 pers.)	5 TSEK arvode/styrelse möte vid deltagande
Ordförande revisionsutskottet	100 TSEK
Övriga ledamöter i revisionsutskottet (2 pers.)	50 TSEK
Ordförande ersättningsutskottet	80 TSEK
Övriga ledamöter ersättningsutskottet (1 pers.)	27 TSEK

Ingen av styrelseledamöterna har under räkenskapsåret 2020/2021 varit anställd i SAS koncernen med undantag av arbetstagarrepresentanterna och deras suppleanter. Ingen styrelseledamot, som inte är anställd i SAS koncernen, har erhållit någon ersättning eller förmån från något bolag i SAS koncernen utöver i flygbranschen sedvanliga reseförmåner och det arvode som erhållits för styrelse- och utskottsarbetet.

PRINCIPER

Följande av årsstämman 2021 fastställda ersättningsprinciper har tillämpats under räkenskapsåret 2020/2021 avseende ledande befattningshavare i SAS koncernen. Med ledande befattningshavare avses i detta sammanhang VD och övriga medlemmar av SAS koncernledning.

Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Ersättningen ska utgöras av fast lön, rörlig lön enligt separat överenskommelse, övriga förmåner samt pension. Riktlinjerna ska tillämpas på anställningsavtal som ingås efter årsstämman 2021 samt även på ändringar i gällande anställningsavtal som görs därefter.

Ersättning till ledande befattningshavare ska utgöras av en fast årlig kontant lön. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således vara individuell och differentierad. Utöver fast lön kan ledande befattningshavare rapporterande till VD, enligt separat överenskommelse, erhålla rörlig lön (Annual Incentive Systems) vid uppfyllande av beslutade kriterier och mot att befattningshavarens fasta lön fryses för revision under viss period efter det att rörlig lön har utgått. Eventuell rörlig lön ska bestå av årlig rörlig kontant lön och får som högst motsvara 20 % av den fasta årliga lönen. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska kunna mätas under en period om ett år.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter

För VD ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda och premierna ska inte överstiga 40 % av den fasta årliga lönen. För övriga medlemmar av koncernledningen ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Premierna för avgiftsbestämd pension ska inte överstiga 30 % av den fasta årliga lönen. Rörlig lön ska vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren (gäller Sverige och avgiftsbestämd pension). I det fallet ska premierna för avgiftsbestämd pension inte överstiga 36% av den fasta årliga lönen som en följd av pensionsavsättningar för rörlig lön.

För VD och övriga medlemmar av koncernledningen ska uppsägningstiden vara 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida ska en uppsägningstid om maximalt 12 månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst ett års fast lön med full avräkning om befattningshavaren erhåller ersättning från ny anställning eller uppdrag. Styrelsen får frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

BEGRÄNSNINGAR I TILLÄMPNINGEN AV ERSÄTTNINGS-PRINCIPERNA TILL FÖLJD AV REKAPITALISERINGEN

I enlighet med EU kommissionens beslut 14 augusti 2020 och till dess att 75% av de instrument staterna tecknat i rekapitaliseringen som genomfördes under oktober 2020 antingen har lösts in eller sålts, har ledande befattningshavare inte rätt till ökade löner. Vidare kommer inga rörliga lönedelar betalas ut till ledande befattningshavare.

Vid eventuellt utfall av framtida AIS (Annual Incentive Systems) till ledande befattningshavare i enlighet med bolagets ersättningsprinciper kommer ersättning från AIS reserveras och innehållas till dess att 75% av de instrument staterna tecknat i rekapitaliseringen som genomfördes under oktober 2020 antingen har lösts in eller sålts.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

SAS Koncernen har under räkenskapsåret 2020/2021 haft tre Verkställande Direktörer. Rickard Gustafson som lämnade 31 maj 2021, Karl Sandlund (tillförordnad) från 1 maj 2021 till 14 juli 2021 samt Anko van der Werff från 15 juli 2021 och tillsvidare.

Verkställande direktör tillika koncernchef Rickard Gustafson, har haft följande ersättningskomponenter i sitt anställningsavtal:

En årlig lön som normalt är föremål för lönerevision årligen. Den årliga lönen har inte reviderats under räkenskapsåret 2020/2021 och uppgår till 13 091 TSEK.
En premiebestämd pensionsordning där 40 % av den årliga lönen erläggs som premier till en överenskommen pensionsförsäkring. Pensionsålder är 65 år.
Övriga förmåner som bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.
Uppsägningstiden är sex månader vid uppsägning från verkställande direktörens sida och tolv månader vid uppsägning från SAS AB:s sida. Avgångsvederlag för verkställande direktören, vid uppsägning från SAS AB på annan grund än väsentligt avtalsbrott, grovt åsidosättande av verkställande direktörens åligganden eller brottslig gärning mot SAS koncernen, utgår med ett belopp motsvarande tolv månadslöner. Om ny anställning erhålls inom tolv månader efter anställningens upphörande ska utfallande avgångsvederlag minskas med erhållen ersättning från sådan ny anställning.

Tillförordnad Verkställande direktör tillika koncernchef Karl Sandlund, har haft följande ersättningskomponenter under sitt tillförordnade i tillägg till sitt anställningsavtal som Chief Commercial Officer:

Ett månatligt fast tillägg om 327 000 kronor.
Övriga villkor såsom pension, förmåner och uppsägningstid följer av riktlinjerna för andra ledande befattningshavare.

Verkställande direktör tillika koncernchef Anko van der Werff, har följande ersättningskomponenter i sitt anställningsavtal:

En årlig lön som normalt är föremål för lönerevision årligen. Lönen reviderades i samband med tillsättning juli 2021 och uppgick då till 12 468 TSEK per år.
En premiebestämd pensionsordning där motsvarande 40 % av den årliga lönen erläggs som kontant ersättning på kostnadsneutral basis för SAS. Styrelsen har beslutat om undantag från ersättningsriktlinjerna och godkänt att VD Anko van der Werff växlar pensionspremier till motsvarande kontant löneutbetalning under förutsättning att detta sker kostnadsneutralt för SAS och att EU-reglerna om ersättning till ledande befattningshavare följs med hänsyn till vikten att kunna erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig totalersättning för att tillgodose SAS långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.
Övriga förmåner som bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.
Uppsägningstiden är sex månader vid uppsägning från verkställande direktörens sida och tio månader vid uppsägning från SAS AB:s sida. Avgångsvederlag för verkställande direktören, vid uppsägning från SAS AB på annan grund än väsentligt avtalsbrott, grovt åsidosättande av verkställande direktörens åligganden eller brottslig gärning mot SAS koncernen, utgår med ett belopp motsvarande fyra månadslöner enligt en trappstegsmodell där avgångsvederlag ökar med anställningstid upp till tolv månader vid fem års anställning. Om ny anställning erhålls inom tolv månader efter anställningens upphörande ska utfallande avgångsvederlag minskas med erhållen ersättning från sådan ny anställning.

ANDRA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Övriga nuvarande koncernledningsmedlemmar har premiebaserade pensionsordningar där upp till 30 % av den fasta grundlönen avsätts till pension. Samtliga nuvarande koncernledningsmedlemmar har pensionsålder 65 år. För ledande befattningshavare är uppsägningstiden sex månader vid uppsägning från den anställdes sida och tolv månader vid uppsägning från SAS AB:s sida. Avgångsvederlag för ledande befattningshavare, vid uppsägning från SAS AB:s sida på annan grund än väsentligt avtalsbrott, grovt åsidosättande av den ledande befattningshavarens åligganden eller brottslig gärning mot SAS koncernen, utgår med ett belopp motsvarande tolv månadslöner med avräkning mot inkomster från annan anställning eller uppdrag. Avgångsvederlag kan även utgå vid uppsägning från befattningshavarens sida om dennes ansvar eller befogenheter väsentligen förändras genom organisatoriska förändringar. Avgångsvederlag i ovannämnda fall utgår dock inte om befattningshavaren erbjudits annan relevant anställning inom SAS koncernen.

ÖVRIGT

För övriga typiska chefsavtal i SAS koncernen ska den sammanlagda ersättningsnivån vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

Under 2020/2021 har den sammanlagda ersättningen utgjorts av fast lön, övriga förmåner samt pension. Ett trettiotal chefer har därutöver deltagit i ett "Annual Incentive System" för 2021.

För ledare och medarbetare inom försäljningsorganisationen introducerades under 2013 en rörlig lönemodell. Den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till i förväg uppsatta individuella försäljningsmål som fastställs i ett målkontrakt och kan maximalt uppgå till två månadslöner.

BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESSEN

Frågan om styrelsens arvoden bereds av valberedningen, som består av representanter valda vid årsstämman. Förslag till styrelsearvoden framläggs på stämman av valberedningen för stämmans beslut.

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår bl.a. att bereda principer för ersättning till koncernledningen och styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till koncernledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättning till VD ska beslutas inom ramen för godkända principer av styrelsen efter beredning och rekommendation av ersättningsutskottet. Ersättning till övriga ledande befattningshavare ska beslutas av VD inom ramen för fastställda principer och efter avstämning med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte VD eller andra personer i koncernledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Ersättningsutskottet har haft fyra protokollförda sammanträden under räkenskapsåret 2020/2021.

Totalt

Fortsättning not 3

RÄKENSKAPER

STYRELSEARVODEN 2020–2021 (NOV–OKT), TSEK

Koncernens finansiella	Namn	Styrelse	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Totalt 2020–2021	Totalt 2019–2020
rapporter	Carsten Dilling	584		74	658	620
Koncernens noter	Dag Mejdell	123		8	131	390
Moderföretagets finansiella rapporter	Monica Caneman Lars-Johan	296	93		389	367
Moderföretagets noter	Jarnheimer Sanna Suvanto	360	46	17	423	323
Underskrifter	Harsaae Liv Fryksdal	94 94			94 94	280 280
Revisionsberättelse	Oscar Stege Unger	297	46		343	323
	Kay Kratky	297			297	280
	Michael Friisdahl Henriette	203			203	-
	Hallberg Thygesen Nina	203			203	-
	Bjornstad	203			203	-
	Tommy Nilsson	296			296	162
	Jens Lippestad	296			296	161
	Christa Cerè	296			296	280
	Endre Röros Cecilia van der Meulen				- -	117 117
	Summa	3 642	185	99	3 926	3 700

Arvode till arbetstagarsuppleanterna uppgår till 24(54) TSEK.

ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2020–2021 (NOV–OKT), TSEK

		Rörlig	Övriga
Namn	Fast lön1	ersättning2	förmåner3 Pension4
Anko van der Werff5	3 759	-	145	1 398
Karl Sandlund6	1 681	-	1	554
Rickard Gustafson7	6 655	-	89	2 712
Övriga8	23 730	292	713	6 524
Summa	35 825	292	948	11 188

1) Inkluderar semesterersättning.

2) Avser reservering för Annual Incentive Scheme för framtida utbetalning i enlighet med
ersättningsprinciperna och de begränsningar som följer av rekapitalisering och utbetal

ning av rörliga lönedelar. Se vidare avsnittet "Begränsningar i tillämpningen av ersättningsprinciperna till följd av rekapitaliseringen".

3) Övriga förmåner inkluderar bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.

4) Inkluderar sjukförsäkring.

5) Avser perioden 15 juli till 31 oktober 2021

6) Avser perioden 1 maj till 14 juli 2021 7) Avser perioden 1 november 2020 till 30 april 2021

8) Avser 5 medlemmar hela året, avser Karl Sandlund från 1 november 2020 till 30 april 2021 samt 15 juli till 31 oktober samt avser Rickard Gustafson 1 maj 2021 till 31 maj 2021.

ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2019–2020 (NOV–OKT), TSEK

Namn	Fast lön1	Rörlig ersättning	Övriga förmåner2	Pension3
Rickard Gustafson	12 538	-	137	5 227
Övriga4	22 029	-	746	4 450
Summa	34 567	-	883	9 677

NOT 4 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER

	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Försäljnings- och distributionskostnader	768	1 352
Cateringkostnader	373	572
Hanteringskostnader	963	1 405
Tekniskt flygplansunderhåll	1 459	1 865
Data- och telekommunikationskostnader	976	1 210
Wet lease-kostnader	581	912
Övrigt	166	531
Summa	5 286	7 847

NOT 5 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Immateriella tillgångar	27	28
Nyttjanderättstillgångar, avskrivningar	3 254	3 647
Nyttjanderättstillgångar, nedskrivningar	-	170
Byggnader och inredningar	66	84
Flygplan, avskrivningar	1 383	1 657
Flygplan, nedskrivningar	-	1 040
Reservmotorer och reservdelar	35	3
Verkstadsinventarier och serviceutrustning
för flygplan	27	23
Övriga inventarier och fordon	25	51
Summa	4 817	6 703

1) Inkluderar semesterersättning.

2) Övriga förmåner inkluderar bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.

3) Inkluderar sjukförsäkring.

4) Fyra medlemmar för hela räkenskapsåret. En medlem elva månader, en medlem tio månader, en medlem fyra månader och en medlem två månader.

	VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT
--	------------	-------------------------	---------------------------	-----------------------------	-------------	------------------	--------

NOT 6 RESULTAT- OCH KAPITALANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Koncernens finansiella
rapporter

Moderföretagets

Resultatandelar i intresseföretag:	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Malmö Flygfraktterminal AB	10	7
Övriga	0	0
Summa	10	7
Totala intäkter i intresseföretag Resultat efter skatt i intresseföretag	328 24	358 17

Malmö Flygfraktterminal AB bedriver flygfraktsverksamhet i Malmö, Sverige. Intresseföretaget har en nära anknytning till flygverksamheten och resultatandelen redovisas i rörelseresultatet.

Kapitalandelar i intresseföretag	2021 31 okt	2020 31 okt

Ingående anskaffningsvärde	19	14
Tillskott	1	4
Resultatandelar i intresseföretag	10	7
Utdelning	-6	-5
Valutakursdifferenser	0	-1
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	24	19

				Kapitalandel
Kapitalandelar i intresseföretag:	Organisationsnr	Säte	Kapitalandel %	2021 31 okt	2020 31 okt
Malmö Flygfraktterminal AB	556061-7051	Malmö, Sverige	40,0	15	12
Övriga				9	7
Summa				24	19
Totala tillgångar i intresseföretag				348	285
Totala skulder i intresseföretag				-281	-241
Eget kapital i intresseföretag				67	44

NOT 8 FINANSNETTO

Finansiella intäkter	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Ränteintäkter på finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde	5	22
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde	15	54
Övriga finansiella intäkter	0	0
Valutakursdifferenser leasingskuld, netto	194	730
Summa	214	806

NOT 7 RESULTAT VID FÖRSÄLJNING AV FLYGPLAN OCH ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Airbus A320 - -2 Airbus A350 (sale and leaseback) -34 - Boeing 737 -24 - Motorer (sale and leaseback) -81 - Byggnader -4 3 Summa -143 2

2020–2021 Nov–okt

2019–2020 Nov–okt

Finansiella kostnader	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Räntekostnader på räntebärande skulder ej värderade till verkligt värde	-539	-517
Räntekostnader på räntebärande skulder värderade till verkligt värde	-30	-100
Räntekostnader leasingskulder	-636	-691
Övriga finansiella kostnader	-39	-100
Valutakursdifferenser räntebärande skuld, netto	-1	0
Summa	-1 245	-1 408
Summa finansnetto	-1 031	-602

BERÄTTELSE

RÄKENSKAPER

Moderföretagets finansiella rapporter

rapporter

NOT 9 SKATT

Följande komponenter ingår i koncernens skatt.
	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Aktuell skatt	-1	-2
Uppskjuten skatt	3	867
Summa skatt redovisad i årets resultat	2	865
Skatt redovisad i övrigt totalresultat	-793	-110
Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat	-793	-110

Aktuell skatt har beräknats utifrån fastställd skattesats i respektive land. Uppskjuten skatt har beräknats till den skattesats som förväntas gälla då skatten realiseras.

Skatten för räkenskapsåret kan stämmas av mot resultat före skatt enligt följande:

	2020–2021 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt (%)	2019–2020 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt (%)
Resultat före skatt	-6 525		-10 097
Skatt enligt skatte sats i Sverige	1 396	21,4	2 161	21,4
Skatteeffekt av icke avdragsgilla kostnader	0	0	-5	0
Skatteeffekt av icke skattepliktiga intäkter	0	0	1	0
Skatteeffekt av olika skattesatser	12	0,2	20	0,2
Skatteeffekt av ej aktiverade under skottsavdrag	-1 571	-24,1	-1 245	-12,3
Övrigt	165	2,5	-67	-0,7
Skatt och effektiv skattesats för
räkenskapsåret	2	0	865	8,6

I tabellerna nedan redovisas koncernens uppskjutna skatteskulder och skattefordringar efter kategori samt hur skulderna och fordringarna förändrats.

Uppskjuten skatteskuld i balansräkningen:	2021 31 okt	2020 31 okt
Anläggningstillgångar	1 414	1 498
Pensioner	921	421
Övriga temporära skillnader	403	345
Kassaflödessäkringar	-12	-132
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/skatteskulder	-2 186	-1 850
Summa	540	282


Uppskjuten skattefordran i balansräkningen:	2021 31 okt	2020 31 okt
Pensioner	95	298
Övriga temporära skillnader	1 073	1 187
Skattemässiga underskottsavdrag	2 144	2 132
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/
skatteskulder	-2 186	-1 850

	2021	2020
Avstämning av uppskjuten skatt, netto:	31 okt	31 okt
Ingående balans	1 485	567
Byte redovisningsprincip, se not 1	-	138
Förändring enligt resultatet	3	867
Förändring avseende kassaflödessäkringar enligt övrigt totalresultat	-137	48
Förändring avseende förmånsbestämda
pensionsordningar enligt övrigt totalresultat	-656	-157
Kursdifferenser m.m.	-110	22
Uppskjuten skatt, netto, per 31 oktober	585	1 485

Per balansdagen har koncernen outnyttjade underskottsavdrag uppgående till knappt 23 400 (16 000) MSEK. Baserat på dessa underskottsavdrag redovisar koncernen en uppskjuten skattefordran om 2 144 (2 132) MSEK. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det finns faktorer som talar för att skattepliktiga överskott kommer att skapas. Bedömningen om respektive koncernföretags framtida resultatutveckling baseras såväl på redovisade resultat under senare år som på förbättrade lönsamhetsutsikter. Redovisade underskottsavdrag på totalt 2 144 MSEK avser verksamheter i Danmark med 641 MSEK, Norge med 280 MSEK, Sverige med 1 075 MSEK samt Irland med 147 MSEK. För underskottsavdrag med ett motsvarande skattevärde uppgående till 2 816 (1 259) MSEK, redovisas ingen uppskjuten skattefordran på grund av osäkerhet vad avser framtida vinstintjäning. För samtliga underskottsavdrag finns ingen förfallotidpunkt.

Uppskjutna skatteskulder avser till största del anläggningstillgångar där det skattemässiga värdet är lägre än det redovisningsmässiga. De temporära skillnader som finns avseende anläggningstillgångar kommer i framtiden att förändras i och med att det redovisade och skattemässiga värdet blir lika alternativt då anläggningstillgången avyttras och en högre skattemässig vinst uppstår. Pensioner ger också upphov till uppskjutna skatteskulder då redovisning och skattemässiga värden hanteras på olika sätt. SAS har valt att nettoredovisa uppskjutna skatter i balansräkningen då det finns en legal rätt till kvittning samtidigt som det är ett starkt legalt samband mellan de uppskjutna skattefordringarna och uppskjutna skatteskulderna.

Avsättning för uppskjuten skatt på temporära skillnader relaterade till icke utdelade vinster i dotter- och intresseföretag har inte skett, då dessa vinster inte kommer att delas ut inom överskådlig framtid alternativt att utdelning kan ske utan att vinstmedlen blir föremål för beskattning.

NOT 10 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Koncernens finansiella
rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets
finansiella rapporter

		Goodwill	IT-system		Summa immateriella tillgångar
	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt
Ingående anskaffningsvärde	660	743	641	1 895	1 301	2 638
Byte redovisningsprincip, se not 1	-	-	-	-1 267	-	-1 267
Investeringar	-	-	2	13	2	13
Försäljning/utrangering	-	-	-	-	-	-
Valutakursdifferenser	61	-83	-	-	61	-83
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	721	660	643	641	1 364	1 301
Ingående avskrivningar	-66	-75	-556	-1 147	-622	- 1 222
Byte redovisningsprincip, se not 1	-	-	-	619	-	619
Årets avskrivningar och nedskrivningar	-	-	-27	-28	-27	-28
Försäljning/utrangering	-	-	-	-	-	-
Valutakursdifferenser	-6	9	-	-	-6	9
Utgående ackumulerade avskrivningar	-72	-66	-583	-556	-655	-622
Ingående nedskrivning	-	-	-	-	-	-
Utgående nedskrivning		-	-	-	-	-
Redovisat värde	649	594	60	85	709	679

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Bedömning av värdet av koncernens immateriella tillgångar har gjorts genom jämförelse med återvinningsvärdet som har baserats på koncernens kassagenererande nyttjandevärde utifrån fem års kassaflöden i koncernens affärsplan. För perioden efter planperioden ligger tillväxttakten på +1,0 % (+1,0 %).

De prognostiserade kassaflödena baseras på antaganden avseende volymutveckling, enhetsintäkt, driftsmarginaler och diskonteringsräntor, som fastställs av företagsledningen baserat på historisk erfarenhet och marknadsdata. Bedömningen är från och med räkenskapsåret 2020/2021 gjord utifrån redovisning enligt redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal och i och med denna förändring har diskonteringsräntan sjunkit. Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad före skatt om 7,6%( 9,6%) och efter skatt om 6,3% (8,4%). Om diskonteringsräntan hade inkluderat leasingskulder redan föregående år hade den baserat på dåvarande ränteläge uppgått till 8,0 % före skatt och 6,6 % efter skatt. För att stödja den nedskrivningsprövning som gjorts av goodwill i koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten, driftsmarginalerna bortom planperioden eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är rimligt trolig visar att en marginal ändå finns mellan återvinningsvärde och redovisade värden. Ledningen har därför gjort bedömningen att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar vid utgången av oktober 2021.

SAS koncernen bedriver ingen verksamhet avseende forskning och utveckling (FoU).

Goodwill:	2021 31 okt	2020 31 okt
SAS Scandinavian Airlines Norge	649	594
Summa goodwill	649	594

MARKNAD

RÄKENSKAPER

NOT 11 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Koncernens finansiella
rapporter

Moderföretagets finansiella rapporter

		Flygplan1, 2		Motorer & reservdelar		Summa flygplan och motorer/reservdelar
	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt
Ingående anskaffningsvärde	29 696	23 186	162	162	29 858	23 348
Investeringar	2 346	6 380	66	-	2 412	6 380
Försäljning/utrangering	-4 956	-474	-	-	-4 956	-474
Omklassificeringar	-3 069	1 397	1 782	-	-1 287	1 397
Valutakursdifferenser	-488	-793	-17	-	-505	-793
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	23 529	29 696	1 993	162	25 522	29 858
Ingående avskrivningar	-14 150	-11 577	-78	-75	-14 228	-11 652
Årets avskrivningar och nedskrivningar3	-1 383	-2 697	-35	-3	-1 418	-2 700
Försäljning/utrangering	2 109	5	-	-	2 109	5
Omklassificeringar	2 718	75	-331	-	2 387	75
Valutakursdifferenser	45	44	0	-	45	44
Utgående ackumulerade avskrivningar	-10 661	-14 150	-444	-78	-11 105	-14 228
Redovisat värde	12 868	15 546	1 549	84	14 417	15 630

SAS redovisar flygplan i balansräkning antingen som materiella anläggningstillgångar eller nyttjanderättstillgångar. Leasingavtal som definieras i enlighet med IFRS 16 bokas i balansräkningen som en nyttjanderättstillgång (se not 13). I de fall där SAS förvärvar flygplan, för att sedan sälja och hyra tillbaka flygplanet och där det är (praktiskt taget) säkert att tillgången kommer att köpas tillbaka i slutet av perioden betraktas den relaterade skulden som uppkommer som en finansiell skuld i enlighet med IFRS 9 och tillgången som en materiell tillgång i enlighet med IAS 16.

KONTRAKTERADE INKÖPSÅTAGANDEN

Koncernen har förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar. Kontrakterade beställningar per 31 oktober 2021 finns för 35 Airbus A320neo och två Airbus A350-900 med leverans under åren 2022–2025 uppgående till ett framtida inköpsåtagande, inklusive reservmaterial, om 1 800 MUSD. På balansdagen uppgick övriga inköpsåtaganden till 18 (16) MSEK. Dessutom har SAS kontrakterat en A321LR som kommer att leasas.

	Byggnader & mark		Övriga inventarier & fordon		Pågående investeringar		Verkstadsinventarier & serviceutrustning flygplan		Summa övriga materiella anläggningstillgångar
	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt
Ingående anskaffningsvärde	1 317	1 341	447	433	7	14	460	434	2 231	2 222
Investeringar	-	1	1	24	3	22	5	49	9	96
Försäljning/utrangering	-70	-	-54	-5	-4	-	-12	-	-140	-5
Omklassificeringar	4	3	-4	-	-3	-29	-24	-23	-27	-49
Valutakursdifferenser	4	-28	-3	-5	-	-	-1	-	0	-33
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	1 255	1 317	387	447	3	7	428	460	2 073	2 231
Ingående avskrivningar	-817	-772	-366	-340	-	-	-312	-308	-1 495	-1 420
Årets avskrivningar och nedskrivningar	-66	-84	-25	-51	-	-	-27	-23	-118	-158
Försäljning/utrangering	44	13	53	4	-	-	11	19	108	36
Omklassificeringar	-	12	3	-	-	-	4	-	7	12
Valutakursdifferenser	8	14	3	21	-	-	-	-	11	35
Utgående ackumulerade avskrivningar	-831	-817	-332	-366	-	-	-324	-312	-1 487	-1 495
Redovisat värde	424	500	55	81	3	7	104	148	586	736

1) Försäkringsvärdet för flygplanen per 31 oktober 2021 uppgick till 44 685 MSEK. Här ingår försäkringsvärde för inhyrda ( leasade) flygplan med 29 778 MSEK.

2) Modifieringar av leasade flygplan ingår i planenligt restvärde med 130 (160) MSEK.

3) I belopp avskrivningar och nedskrivningar flygplan per 31 oktober 2021 som uppgick till -1 383(-2 697) MSEK ingår nedskrivning om 0 (-1 040) MSEK avseende flygplan under utfasning, se även not 5.

VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT

NOT 12 FÖRSKOTT AVSEENDE FLYGPLAN

Förskott 2021 31 okt 2020 31 okt Ingående anskaffningsvärde 2 495 3 071 Investeringar 1 679 1 063 Aktiverade räntor 95 61 Försäljning/utrangering - - Omklassificeringar -1 246 -1 595 Valutakursdifferenser -57 -105 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 2 966 2 495 Koncernens finansiella rapporter Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter Koncernens noter

2 817 (1 764) MSEK avser förskott för Airbus och 149 (731) MSEK avser förskott för Övriga.

NOT 13 NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

Nyttjanderättstillgångar	Flygplan	Fastigheter	Ground handling utrustning	Summa 2020/2021	Summa 2019/2020
Redovisat värde 1 november 2019	-	-	-	-	16 718
Ingående redovisat värde 1 november 2020	14 500	2 401	363	17 264	-
Nya kontrakt	2 641	158	46	2 845	3 742
Kontraktsmodifieringar samt förändring i index eller räntor i avtal	57	25	-15	67	649
Omklassificeringar	-	-	30	30	-
Valutaomvärdering	-	1	6	7	-28
Avskrivningar under räkenskapsåret	-2 755	-404	-95	-3 254	-3 647
Nedskrivningar under räkenskapsåret	-	-	-	-	-170
Redovisat värde 31 oktober 2021	14 443	2 181	335	16 959	17 264

Per 1 november 2019 redovisar SAS leasingkontrakt i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal och tidigare standard IAS 17 Leasing har ersatts. Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt har ersatts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en räntebärande leasingskuld i balansräkningen. I samband med övergången till IFRS 16 redovisade SAS nyttjanderättstillgångar per 1 november 2019 om 16 718 MSEK. För information om SAS räntebärande leasingskulder se not 23 och 31.

Nya kontrakt under året med en längre löptid än 12 månader redovisas på raden Nya kontrakt och består främst av 4 nya A320neo, 1 A321LR samt 1 A350-900. Kontraktsmodifiering består främst av två kontrakt hänförligt till flygplan där förlängning i kontraktstid har gjorts under året.

NOT 14 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Andra värde pappersinnehav			Andra långfristiga fordringar1		Summa finansiella anläggningstillgångar
	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt
Ingående anskaffningsvärde	79	79	2 863	2 519	2 942	2 598
Tillskott	-	-	220	903	220	903
Amortering	-	-	- 1 447	-341	-1 447	-341
Omklassificeringar	-	-	-	-	-	-
Valutakursdifferenser	-	-	-97	-218	-97	-218
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	79	79	1 539	2 863	1 618	2 942
Ingående nedskrivning	-70	-70	-	-	-70	-70
Nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-70	-70	-	-	-70	-70
Redovisat värde	9	9	1 539	2 863	1 548	2 872

1) I redovisat värde ingår spärrade bankmedel 847 (2 223) MSEK.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

NOT 15 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Tabellen nedan visar var i de finansiella rapporterna som koncernens ersättningar efter avslutad anställning är redovisade.

	2021	2020
Pensionsmedel i balansräkningen	31 okt	31 okt
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	-16 508	-18 238
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	23 408	21 768
Överskott i fonderade planer	6 900	3 530
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	-307	-358
Överskott i förmånsbaserade pensionsplaner (pensionsmedel, netto)	6 593	3 172

Redovisning i rörelseresultatet avseende1	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Förmånsbestämda pensionsplaner	-34	-51
Premiebaserade pensionsplaner	-597	-808
	-631	-859
Omvärdering avseende förmånsbaserade
pensionsplaner2	2 655	752

1) Kostnader redovisade i rörelseresultatet inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, räntenettokostnader samt vinster och förluster vid regleringar.

2) Redovisas inom Övrigt totalresultat, netto efter skatt.

FÖRMÅNSBASERADE PENSIONSPLANER

De flesta pensionsordningar för personal inom Skandinavien är numera premiebaserade. Premiebaserade pensionsordningar återfinns för huvuddelen av personalen i Danmark och Norge samt i Sverige för flygande personal, yngre tjänstemän samt personal inom SAF-LO-kollektivet. Merparten av de kvarvarande förmånsbaserade pensionsordningarna är säkrade genom försäkringsbolag i respektive land. I Sverige är pensionsordningarna säkrade främst hos Alecta och Euroben, i Danmark hos Danica och i Norge hos DnB. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa räkenskapsår (2021/2022) avseende förmånsbestämda pensionsplaner som är tecknade i Alecta-planen beräknas att uppgå till cirka 31 MSEK. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i % av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt sett tillåtas variera mellan 125 % och 175 %. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 % eller överstiger 175 % ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den

kollektiva konsolideringsnivån överstiger 175 %. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att ett alltför stort överskott uppstår. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick Alectas överskott i form av den konsoliderade kollektiva konsolideringsnivån till 169 % (144 %). Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare (så kallad multi-employer plan) och företag som omfattas av en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare och som klassificeras som förmånsbestämd ska redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader på samma sätt som för vilken annan förmånsbestämd plan som helst. SAS erhåller information som gör det möjligt för SAS att redovisa sin proportionella allokerade andel av Alecta-planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader i enlighet med reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner. SAS redovisar därmed förmånsbestämda nettotillgångar eftersom framtida ekonomiska fördelar är tillgängliga för SAS i form av premiereduktioner, täckning av framtida pensionsindexeringar samt även kontant återbetalning.

IAS 19 "Ersättningar till anställda" innebär att samtliga avvikelser i uppskattningar redovisas omedelbart i övrigt totalresultat. Vidare beräknas diskonteringsräntan på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller pensionstillgången, netto och detta räntenetto redovisar SAS som en personalkostnad inom rörelseresultatet. SAS redovisar särskild löneskatt enligt reglerna i IAS 19, vilket innebär att de aktuariella antaganden som ska göras vid beräkning av förmånsbestämda pensionsordningar även ska inkludera skatter som löper på pensioner.

De kvarvarande pensionsordningarna i Sverige redovisade per 31 oktober 2021 ett överskott om ca. 5,4 mdr SEK, varför särskild löneskatt har redovisats på överskottet. Den särskilda löneskatten uppgår per 31 oktober 2021 till cirka 1,3 mdr (0,7 mdr) SEK.

Förmånsbaserade pensionsordningar	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Årets pensionsintjäning	-66	-91
Kostnader för intjäning under tidigare år och vinster/förluster från regleringar	1	17
Räntekostnader på pensionsförpliktelser	-213	-286
Ränteintäkter på förvaltningstillgångar	242	309
Löneskatt	2	0
Årets resultatpåverkan avseende förmåns baserade pensionsordningar	-34	-51

Ovanstående resultatpåverkan redovisas i sin helhet som personalkostnad.

Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda pensionsförpliktelser	2021 31 okt	2020 31 okt
Ingående pensionsförpliktelser	18 596	19 581
Årets pensionsintjäning	66	91
Regleringar	-348	-79
Räntekostnader	213	286
Omklassificering	-	-
Utbetalda pensioner	-771	-827
Valutakursdifferenser	45	-171
	17 801	18 881
Omvärderingar:
– Vinst/förlust (-/+) till följd av förändrade demografiska antaganden	19	43
– Vinst/förlust (-/+) till följd av förändrade
finansiella antaganden	-645	-156
– Erfarenhetsbaserade vinster/ förluster (-/+)	-360	-172
Utgående pensionsförpliktelser 31 oktober	16 815	18 596
Förändring av förvaltningstillgångarnas	2021	2020
verkliga värde	31 okt	31 okt
Ingående förvaltningstillgångar	21 768	21 585
Regleringar	-344	-61
Ränteintäkter	242	309
Inbetalda premier/avgifter	42	169
Övrig kostnad/intäkt	-1	-
Omklassificering	-	-
Utbetalda pensioner	-710	-719
Valutakursdifferenser	26	-139
	21 023	21 144
Omvärderingar:
– Särskild löneskatt	639	207
– Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive belopp som ingår i ränteintäkter)	1 746	417
Utgående förvaltningstillgångar 31 oktober	23 408	21 768
	2021	2020
Förändringar av pensionsmedel (netto)	31 okt	31 okt
Ingående pensionsmedel (netto)	3 172	2 004
Årets resultatpåverkan	-34	-51
Omklassificering	-	-
Omvärderingar	2 732	702
Inbetalda premier/avgifter	103	278

Särskild löneskatt 639 207 Valutakursdifferenser -19 32 Utgående pensionsmedel (netto) 31 oktober 6 593 3 172

Fortsättning not 15

RÄKENSKAPER	Den förmånsbestämda pensions
Koncernens finansiella	förpliktelsen och förvaltnings tillgångarnas sammansättning per land	2021 31 okt					2020 31 okt
		Sverige	Norge Danmark		Övriga	Summa	Sverige		Norge Danmark	Övriga	Summa
rapporter	Nuvärdet av förpliktelsen	-15 297	-248	-24	-1 246	-16 815	-16 604	-278	-71	-1 643	-18 596
Koncernens noter	Verkligt värde på förvaltningstillgångar	21 998	-	32	1 378	23 408	20 000	-	73	1 695	21 768
	Pensionsmedel, netto	6 701	-248	8	132	6 593	3 396	-278	2	52	3 172

Moderföretagets

Moderföretagets noter	Omvärderingar – analys av belopp redovisat	2020–2021	2019–2020	AKTUARIELLA ANTAGANDEN
	inom Övrigt totalresultat	Nov–okt	Nov–okt	Den beräkning som enligt IAS 19 ska tillämpas vid beräkning av förmåns	respektive land baserat på den lokala marknadssituationen samt förväntad
	– Vinst/förlust (+/–) till följd av förändrade			bestämda planer benämns Projected Unit Credit Method. Metoden kräver	framtida utveckling. Detta innebär att parametrarna utgår från marknadens
Underskrifter	demografiska antaganden	-19	-43	flera beräkningsmässiga antaganden (aktuariella parametrar) för att fastställa	förväntningar vid rapportperiodens slut beträffande den tidsperiod under
	– Vinst/förlust (+/–) till följd av förändrade			nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen. Aktuariella antaganden om	vilken förpliktelsen ska regleras.
Revisionsberättelse	finansiella antaganden	645	156	fattar både demografiska och finansiella antaganden. Då antagandena måste	Diskonteringsräntan har fastställts baserat på marknadsmässig avkastning
	– Erfarenhetsbaserade vinster/ förluster (+/–)	360	172	vara neutrala och ömsesidigt förenliga ska de varken vara oförsiktiga eller	på förstklassiga företagsobligationer (företrädesvis bostadsobligationer med
	– Särskild löneskatt	639	207	överdrivet försiktiga. De ska återspegla det ekonomiska sambandet mellan	minimum AA-rating) och löptiden återspeglar den uppskattade tidsfördelning
	– Avkastning på förvaltningstillgångar			faktorer såsom inflation, löneökningstakt, avkastning på förvaltningstillgångar	en och storleken av pensionsutbetalningarna (durationen) samt den valuta
	(exklusive belopp som ingår i ränteintäkter)	1 746	417	och diskonteringsränta. Detta innebär att de ska vara realistiska utifrån kända	som dessa ska betalas i.
	Summa omvärderingar	3 371	909	ekonomiska samband och avspegla SAS bästa bedömning av de faktorer som	Övriga antaganden baseras på förväntad utveckling under förpliktelsens
				avgör den slutliga kostnaden för att lämna ersättningar efter avslutad anställ	löptid. Bedömningen avseende framtida lönejusteringar motsvarar inflations

AKTUARIELLA ANTAGANDEN

Vid beräkning av pensionsförpliktelser, årets pensionsintjäning och avkastning på fonderade medel används parametrar som fastställs lokalt i

Övriga antaganden baseras på förväntad utveckling under förpliktelsens löptid. Bedömningen avseende framtida lönejusteringar motsvarar inflationsantagandet i respektive land och förväntad livslängd är fastställd till DUS14 (DUS14) för Sverige samt till K2013 (K2013) för Norge.

2021 31 okt					2020 31 okt
De viktigaste aktuariella antagandena	Sverige		Norge Danmark	Övriga	Summa	Sverige		Norge Danmark	Övriga	Summa
Diskonteringsränta	1,80%	2,10%	0,00 %	1,95%	1,82%	1,15 %	1,25 %	0,00 %	1,42 %	1,18 %
Inflation		1,90% 0-1,75 %	1,75 %	3,90%1)	1,90%		1,50 % 0-1,75 %	1,75 %	3,20 %1)	1,50 %
Löneökningar	2,00%	-	1,75 %	-	2,00%	2,00 %	-	1,75 %	-	2,00 %
Pensionsökningar		1,90% 0-1,75 %	1,75 %	3,70 %	2,04%		1,50 % 0-1,75 %	1,75 %	3,10 %1)	1,62 %

1) Avser enbart planerna i UK.

Den genomsnittliga durationen i de förmånsbaserade pensionsordningarna var följande:	Sverige		Norge Danmark	Övriga
År 2020/2021	13,7	9,4	5,8	17,0
År 2019/2020	14,6	9,4	5,2	16,1

RÄKENSKAPER		2021 31 okt
Koncernens finansiella	Förvaltningstillgångarna består av följande1:	Summa	%	31 okt Summa	%
rapporter	Alecta (Sverige):
	Aktier, varav 43 % (42 %) är placerade i svenska aktier	3 731	36	3 270	35
Koncernens noter	Räntebärande värdepapper	5 286	51	4 951	53
	Fastigheter	1 348	13	1 121	12
Moderföretagets		10 365	100	9 342	100
finansiella rapporter	Euroben (Sverige):
	Aktier, varav 30 % (30 %) är placerade i svenska aktier	2 476	24	2 276	23
Moderföretagets noter	Räntebärande värdepapper	6 705	65	6 289	63
	Fastigheter	-	-	-	-
Underskrifter	Övrigt	1 135	11	1 418	14
		10 316	100	9 983	100
Revisionsberättelse	Danica (Danmark):
	Aktier	5	16	10	14
	Räntebärande värdepapper	24	75	57	78
	Fastigheter	3	9	6	8
		32	100	73	100
	Övriga länder:
	Aktier	165	12	355	21
	Räntebärande värdepapper	325	24	845	50
	Övrigt	888	64	495	29
		1 378	100	1 695	100

1) Förvaltningstillgångar i de svenska pensionsordningarna exkluderar särskild löneskatt som inte ingår i de förvaltningstillgångar som Alecta respektive Euroben förvaltar. Endast en obetydlig andel av förvaltningstillgångarna är placerade i SAS-aktier.

Medlemsstatistik, per 31 oktober 2021	Aktiva	Förtids pensionärer	Fribrevs havare	Ålders pensionärer
Alecta-planen	1 549	129	3 166	3 865
Euroben	25	-	398	1 068
Övriga planer i Sverige (ofonderade)	-	-	-	27
DnB	-	-	-	614
Danica	2	-	-	4
Övriga	-	-	367	308
Summa	1 576	129	3 931	5 886

Inverkan/känslighet i den förmånsbaserade pensions förpliktelsen för ändringar i väsentliga antaganden, MSEK:	Sverige	Norge	Danmark	Övriga	Summa

Diskonteringsränta, -1 %	2 437	14	2	243	2 696
Inflation, +1 %1	2 480	2	0	64	2 546
Lön, +1 %	82	0	0	0	82

Ovanstående känslighetsanalys baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta.

1) Överensstämmer med känsligheten avseende pensionsökningar.

VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT

NOT 16 VARULAGER OCH FÖRRÅD

Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter

2021 31 okt 2020 31 okt Förråd, flygmateriel 342 458 Förråd, övrigt 43 19 Varulager 27 33 Summa 412 510 Värderat till anskaffningskostnad 239 510 Värderat till nettoförsäljningsvärde 173 -

NOT 17 KUNDFORDRINGAR

Nedskrivning av kundfordringar och återvunna kundfordringar, netto, samt nedskrivning av övriga kortfristiga fordringar har påverkat resultatet med 10 (-35) MSEK.

Summa 412 510

Åldersanalys kundfordringar	2021 31 okt	2020 31 okt
Ej förfallna kundfordringar	935	247
Förfallna < 31 dagar	99	39
Förfallna 31–90 dagar	-10	11
Förfallna 91–180 dagar	-16	16
Förfallna >180 dagar	60	5
Summa	1 068	318

Avsättning för förväntade kreditförluster på kundfordringar	2021 31 okt	2020 31 okt
Ingående avsättning	54	32
Reservering för befarade förluster	-	26
Återförda reserveringar	-4	-3
Konstaterade förluster	-	-1
Utgående avsättning	50	54

NOT 18 ÖVRIGA FORDRINGAR

	2021 31 okt	2020 31 okt
Derivat	21	155
Övriga fordringar	1 422	645
Summa	1 443	800

NOT 19 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	2021 31 okt	2020 31 okt
Förutbetalda kostnader	211	275
Upplupna intäkter	382	198
Summa	593	473

Upplupna intäkter bedöms vara kontraktstillgångar. Se ytterligare information i not 24.

NOT 20 LIKVIDA MEDEL

	2021 31 okt	2020 31 okt
Kassa och bank	4 182	8 926
Statsskuldsväxlar	-	-
Depositioner	-	-
Företagscertifikat	-	1 235
Skatteavdragskonto i Norge	86	70
Summa	4 268	10 231

Redovisat värde på kortfristiga placeringar överensstämmer med det verkliga värdet. Verkligt värde är det belopp som skulle ha erhållits för utestående kortfristiga placeringar vid avyttring på balansdagen. Kortfristiga placeringar är kategoriserade som finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga placeringar har en löptid om högst tre månader.

Upplysning om betalda räntor

Under året erhållen ränta uppgick till 22 (92) MSEK varav 17 (71) MSEK avser terminspremier för valutaderivat. Under året betald ränta uppgick till 602 (785) MSEK varav 15 (122) MSEK avser terminspremier för valutaderivat.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

NOT 21 EGET KAPITAL

AKTIEKAPITAL

I SAS AB kan tre slags aktier ges ut: stamaktier, förlagsaktier och aktier av serie C.

Per 31 oktober 2021 fanns 7 266 039 292 stamaktier utfärdade med kvotvärde om cirka 1,19 SEK, vilket utgör ett registrerat aktiekapital om 8 649 529 469 SEK.

Det finns inte några utfärdade eller utestående förlagsaktier eller aktier av serie C. Stamaktier och förlagsaktier berättigar vardera till en röst. Aktier av serie C berättigar vardera till en tiondels röst.

Stamaktier och förlagsaktier kan högst utges till ett antal som svarar mot 100 % av aktiekapitalet i bolaget. Aktier av serie C kan högst utges till ett antal som svarar mot 5 % av aktiekapitalet. Stamaktierna ger aktieinnehavaren de rättigheter som anges i aktiebolagslagen och bolagsordningen. Förlagsaktierna ger aktieinnehavarna rätt att delta i och rösta på bolagets stämmor. Förlagsaktier ger inte aktieinnehavarna rätt till utdelning eller att delta i fondemission. Skulle förlagsaktier inlösas eller bolaget upplösas och bolagets tillgångar utskiftas erhåller innehavare av förlagsaktier lika del i bolagets tillgångar som stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar förlagsaktiers kvotvärde uppräknat från första dagen för registrering av förlagsaktie till och med dagen för utbetalning av inlösenbeloppet eller utskiftning med en räntefaktor motsvarande STIBOR 90 dagar med tillägg av två procentenheter.

Aktier av serie C berättigar inte till vinstutdelning. Upplöses bolaget, skall aktie av serie C berättiga till lika del i bolagets tillgångar som bolagets stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar aktiens kvotvärde. Bolagets styrelse äger besluta om minskning av aktiekapital genom inlösen av samtliga aktier av serie C. Vid beslut om inlösen skall innehavare av aktier av serie C vara skyldig att låta lösa in sina samtliga aktier av serie C för ett belopp som motsvarar kvotvärdet. Utbetalning av inlösenbeloppet skall ske snarast. Aktie av serie C, som innehas av bolaget självt skall, på begäran av styrelsen, kunna omvandlas till stamaktie. Omvandlingen skall därefter utan dröjsmål anmälas för registrering hos Bolagsverket och är verkställd när den registreras i aktiebolagsregistret samt antecknats i avstämningsregistret.

För att säkra att bolagets ägandeförhållanden uppfyller de krav som ställs i bilaterala luftfartsavtal eller i lag eller förordning rörande tillstånd för lufttrafik inom EES, har styrelsen enligt bolagsordningen rätt att besluta om obligatorisk inlösen av aktier som innehas av utomskandinaviska aktieägare utan återbetalning till berörda aktieägare. Om sådan inlösen inte är möjlig eller enligt styrelsens bedömning inte är tillräcklig, kan förlagsaktier, efter godkännande på bolagsstämma genom beslut som biträtts av minst hälften av de på stämman avgivna rösterna, ges ut med stöd av utgivna teckningsoptioner till skandinaviska aktieägare för att späda ut utomskandinaviska aktieägares aktieinnehav till den nivå som krävs enligt ovan nämnda regler.

ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL

Innefattar eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

RESERVER

Omräkningsreserv	2021	2020
Ingående omräkningsreserv	-231	-71
Årets omräkningsdifferenser	39	-160
Utgående omräkningsreserv 31 oktober	-192	-231
Säkringsreserv
Ingående säkringsreserv	15	183
Kassaflödessäkringar:
– Redovisade direkt i övrigt totalresultat	465	-1 715
– Förändring i resultaträkningen	166	1 499
– Skatt hänförlig till årets förändring
av säkringsreserv	-135	48
Utgående säkringsreserv 31 oktober	511	15
Summa reserver
Ingående reserver	-216	112
Årets förändring av reserver:
– Omräkningsreserv	39	-160
– Säkringsreserv	496	-168
Utgående reserver 31 oktober	319	-216

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än svenska kronor.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödesinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte inträffat.

HYBRIDOBLIGATIONER

I oktober 2020 konverterades hybridobligationen på 1 500 MSEK till aktier med 90 % av nominellt belopp. Nya hybridobligationer emitterades i oktober 2020 till den danska och svenska staten till ett sammanlagt belopp om 6 000 MSEK. Ett obligationslån på 2 250 MSEK konverterades i oktober 2020 till en hybridobligation om 1 615 MSEK och resterande belopp konverterades till aktier.

6 000
1 615
7 615

Hybridobligationerna som emitterades till den danska och svenska staten (2 500 MSEK vardera) och till den danska staten (1000 MSEK), löper med rörlig kupongränta om STIBOR 6 månader plus en marginal om 4,4 % respektive 5,4 %. Nuvarande marginal gäller från 26 oktober 2021 till och med 26 oktober 2023. Marginalen ökar sedan med tvåårsintervall fram till det åttonde året. Därefter sker ingen ökning av marginalen. Statshybridobligationerna är efterställda och endast prioriterade framför aktiekapitalet.

Hybridobligationen om 1 615 MSEK löper med rörlig kupongränta om STIBOR 6 månader plus en marginal om 4,4 %. Nuvarande marginal gäller från 23 oktober 2021 till och med 23 oktober 2023. Marginalen ökar sedan med tvåårsintervall fram till det elfte året. Därefter sker ingen ökning av marginalen Samtliga hybridobligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten.

BALANSERADE VINSTMEDEL

Innefattar årets resultat samt intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess koncernföretag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning.

UTDELNINGSPOLICY

SAS AB har ett noterat aktieslag per 31 oktober 2021. SAS övergripande mål är att skapa värden för aktieägarna. Utdelning förutsätter att bolagsstämman beslutar därom, samt att SAS AB har utdelningsbara medel. Utdelning kan först ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital (ROIC) överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Hänsyn ska även tas till koncernens finansiella ställning, resultat och förväntade utveckling, investeringsbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningsbeloppet ska bland annat ta i beaktande restriktioner i koncernens rätt att betala ut utdelningar till aktieägarna1). Utdelningspolicyn strävar efter en långsiktigt hållbar utdelning.

1) SAS har under räkenskapsåret tagit emot olika former av statligt stöd i anledning av Covid-19 pandemin med villkor att SAS inte delar ut medel till sina aktieägare. Även Europeiska kommissionens godkännande av det stöd som omfattas av SAS rekapitaliseringsplan är bland annat förenat med ett sådant förbud mot att betala ut utdelningar till aktieägarna, vilket upphör att gälla då de instrument staterna tecknat inom ramen för SAS rekapitaliseringsplan till fullo har lösts in eller sålts.

NOT 22 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

	2021/ 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027>	2021 31 okt	2020 31 okt
Förlagslån	-					1 190	1 190	1 237
Obligationslån	99	-					99	517
Övriga lån	3 772	1 541	3 130	535	1 613	4 980	15 571	13 238
Summa	3 871	1 541	3 130	535	1 613	6 170	16 860	14 992
Avgår amorteringar 2020/2021 resp. 2019/2020						-3 871	-3 773
Summa						12 989	11 219

FÖRLAGSLÅN

Under verksamhetsåret 1985/1986 emitterades ett förlagslån på 200 MCHF. Lånet löper utan fastställd förfallodag. Räntesatsen fastställs för perioder om tio år och uppgår från och med januari 2016 till 0,625 %. SAS har exklusiv rätt att säga upp lånet vart femte år. Vid uppsägning i samband med ränteomsättning har SAS rätt att återbetala lånet till 100 % av nominellt värde. Sker uppsägning fem år efter ränteomsättning ska lånet återbetalas till 102,5 % av nominellt värde.

SAS har tidigare år återköpt obligationer för 73 MCHF varefter lånet uppgår till nominellt 127 (127) MCHF, motvärde 1 190 (1 237) MSEK.

Lånet är noterat på Basel Stock Exchange, Geneva Stock Exchange och Swiss Exchange. På balansdagen uppgick det totala marknadsvärdet (inklusive kreditrisk) till 21 (29) MCHF, motvärde 247 (278) MSEK. Verkligt värde har fastställts i sin helhet av officiella prisnoteringar.

OBLIGATIONSLÅN

I maj 2001 etablerades ett program för europeiska medellånga lån på 1 000 MEUR. EMTN-programmet gör det möjligt för koncernen att emittera obligationer med fast eller rörlig ränta i valfri valuta. På balansdagen uppgick SAS koncernens emitterade obligationer till 99 (517) MSEK. Nedan följer en specifikation på enskilda obligationslån:

				2021 31 okt		2020 31 okt
Ursprungligt emitterat belopp	Kupongränta	Löptid	Återstående skuld valuta	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
30,0 MEUR		4,0 %1 2017/22	5 MEUR	99	100	52	52
10,0 MEUR		4,0 %1 2016/21	10 MEUR	-		103	107
35,0 MEUR		4,4 %1 2018/20	34,7 MEUR	-		362	362
Summa				99	100	517	521
Avgår amorteringar 2020/2021 resp. 2019/2020			-99	-100	-413	-414
Summa				0	0	104	107

1) Kupongränta vid balansdagen. Lånet löper till rörlig ränta.

Återstående skuld i valuta och redovisat värde i MSEK överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde. Koncernen har ingått valutaderivatavtal för vissa av dessa obligationer i syfte att begränsa valutarisken. Verkligt värde har fastställts genom att delvis använda sig av officiella prisnoteringar samt diskontering av kassaflöden till noterad ränta.

ÖVRIGA LÅN

		2021 31 okt	2020 31 okt
			Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde
Flygplansfinansierande skulder	12 275	13 400	11 620	12 725
Statligt garanterat lån NOK	1 519	1 546
Övriga långfristiga lån	561	574	202	206
Kortfristiga lån	1 016	1 022	351	344
Upplupna räntor	165	165	125	125
Derivat	35	35	940	940
Summa före amortering	15 571	16 742	13 238	14 340
Avgår amortering 2020/2021 resp. 2019/2020	-3 772	-3 977	-3 360	-3 571
Summa övriga lån	11 799	12 765	9 878	10 769

Förfalloprofil för övriga lån	2021/ 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027>	Summa
Flygplansfinansierande skulder	2 486	1 056	1 604	536	1 613	4 980	12 275
Statligt garanterat lån i NOK	-	7	1 526	-			1 519
Övriga kortfristiga lån	70	491	-				561
Kortfristiga skulder	1 216	-					1 216
Summa	3 772	1 540	3 130	536	1 613	4 980	15 571

Övriga lån redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Flygplansfinansierande skulder är denominerad i USD om 12 275 MSEK , övriga lån är främst denominerade i NOK, EUR och DKK. I flygplansfinansierande skulder ingår vissa skulder kopplade till tillgångar med äganderättsförbehåll. Den genomsnittliga räntesatsen uppgick på balansdagen till 5,35 % för flygplansfinansierande skulder och 1,85 % för övriga lån.

NOT 23 RÄNTEBÄRANDE LEASINGSKULDER

Koncernens finansiella rapporter								2021 31 okt	2020 31 okt
Koncernens noter	Långfristiga leasingskulder							13 231	13 499
	Kortfristiga leasingskulder							2 833	3 105
Moderföretagets finansiella rapporter	Summa 16 064 16 604
Moderföretagets noter	Leasingskulder	2021/ 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027>	2021 31 okt	2020 31 okt
Underskrifter Revisionsberättelse	Flygplan	2 942	2 654	2 181	1 858	1 779	4 177	15 591	15 983
	Fastigheter Ground handling utrustning	392 102	418 113	346 64	306 35	263 22	802 35	2 527 371	2 674 399
	Summa	3 436	3 185	2 591	2 199	2 064	5 014	18 489	19 056
	Diskonteringseffekt	-603	-496	-395	-311	-235	-385	-2 425	-2 452
	Summa	2 833	2 689	2 196	1 888	1 829	4 629	16 064	16 604

FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernen hyr flygplan, fastigheter samt ground handling utrustning för vilka nuvärdet av hyresförpliktelserna i kontrakten har bokats upp som en räntebärande skuld. Löptiden för kontrakten ovan sträcker sig mellan 1 till 12 år och innehåller olika villkor såsom koppling till olika index men också räntor. Leasingskulderna är denominerade i följande valutor, USD (13 586 MSEK), SEK (1 020 MSEK), NOK (907 MSEK), DKK (540 MSEK) samt övriga valutor (11 MSEK). För mer information om tillgångarna koncernen hyr (nyttjanderättstillgångar), se not 13.

Årets amortering av leasingsskulder uppgår till 2 788 (3 082) MSEK och årets räntekostnad på leasingsskulder uppgår till 636 (691) MSEK. Omvärdering av valuta i leasingskulden har påverkat resultatet positivt under året med 194 (730) MSEK. Under året har koncernen haft hyreskostnader kopplat till korttidsavtal, variabla avgifter samt hyreskostnader av tillgångar med lågt värde om 142 (147) MSEK.

NOT 24 KONTRAKTSTILLGÅNGAR OCH KONTRAKTSSKULDER

Koncernen har identifierat kontraktstillgångar som redovisas som upplupna intäkter, se not 19. De identifierade kontraktstillgångarna avser huvudsakligen fraktintäkter och sålda EuroBonus-poäng som ännu inte har fakturerats till kund.

Koncernen har identifierat följande kontraktsskulder:

	2021	2020
	31 okt	31 okt
Trafikavräkningsskuld	4 702	5 346
Lojalitetsprogram	1 715	1 999

Trafikavräkningsskulden och lojalitetsprogrammet räknas som kontraktsskulder då betalningen från kunder sker innan prestationsåtagandet uppfylls av koncernen. Information om prestationsåtagandets uppfyllande återfinns i not 1 under rubrikerna "Passagerarintäkter" samt "EuroBonus".

Trafikavräkningsskulden uppgår per 31 oktober till 4 702 (5 346) MSEK. Framtida, ännu ej uppfyllda, prestationsåtaganden bedöms i all väsentlighet uppfyllas inom 12 månader från 31 oktober 2021. Under året har 1 577 (3 750) MSEK av årets ingående skuld intäktsförts.

Skulden för lojalitetsprogrammet, EuroBonus, uppgår per 31 oktober till 1 715 (1 999) MSEK. Intjänade EuroBonus-poäng har en giltighet på fem år. Då det föreligger en osäkerhet i när EuroBonus-poängen utnyttjas redovisas skulden till sin helhet som långfristig. Koncernens bedömning är att cirka en femtedel av EuroBonus-poängen kommer att utnyttjas och intäktsföras inom 12 månader från 31 oktober 2021 och resterande del i avtagande takt under de kommande åren. Under året har 423 (341) MSEK av årets ingående skuld intäktsförts.

NOT 25 FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA DERIVAT

SAS koncernen är exponerad för olika typer av finansiella risker. All riskhantering sker centralt och i enlighet med av styrelsen fastställda policyer. SAS koncernen använder derivatinstrument som en del i sin finansiella riskhantering för att begränsa bränsle-, valuta- och ränteexponeringen.

BRÄNSLEPRISRISK

SAS koncernen är exponerad mot förändringar i priset på flygbränsle. Exponeringen hanteras genom att löpande säkra 40–80 % av den prognostiserade bränsleförbrukningen för kommande tolv månader. Givet de rådande osäkra och volatila marknadsförhållandena så har SAS tillfälligt justerat finanspolicyn gällande hedgegrad av flygbränsle. Undantaget gäller 2021/2022 och medger en hedge mellan 0-80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer. De finansiella derivat som används för säkring av flygbränsle är huvudsakligen optioner och swappar. Den 31 oktober 2021 hade koncernen träffat avtal om derivat som omfattar 0 % av koncernens beräknade bränslebehov för november 2021-oktober 2022. Under november 2020-oktober 2021 stod kostnader i samband med flygbränsle för 12 % av koncernens rörelsekostnader (inklusive leasing och avskrivningar), jämfört med 19 % under november 2019–oktober 2020.

VALUTARISK

SAS koncernen är valutaexponerad för både transaktionsrisk och translationsrisk.

Transaktionsrisk uppkommer när flöden i utländsk valuta exponeras för valutakursförändringar. För att hantera den transaktionsrisk som SAS koncernen exponeras för, säkras prognostiserade kommersiella valutaflöden med hjälp av valutaderivat. Säkringsnivån ska enligt finanspolicyn uppgå till 40–80 % av en 12 månaders rullande likviditetsprognos. Framtida kontrakterade flygplansköp i USD kan valutasäkras med upp till 80 % av kontrakterade belopp. Vidare kan framtida flygplansförsäljningar säkras med valutaderivat och lån i USD upp till 80 % av flottans bokförda värde. Den 31 oktober 2021 hade koncernen träffat avtal om derivat som omfattar cirka 42 % av koncernens beräknade operationella valutaexponering för november 2021–oktober 2022.

Translationsrisk uppkommer vid omräkning av balansposter i utländska valutor till följd av valutakursförändringar. För att begränsa translationsrisken anger policyn att den finansiella nettoskulden huvudsakligen ska hållas i respektive dotterföretags redovisningsvaluta. I och med införandet av IFRS16 redovisas framtida leasingbetalningar som en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en finansiell leasingskuld. De flesta nyttjanderättstillgångar denomineras i SEK, men motsvarande leasingskulder är denominerade i utländska valutor, främst USD. Valutaexponeringen från omräkningen av leasingskulder i USD till SEK är betydande. För att hantera viss del av denna risk säkras prognostiserade framtida intäkter i USD med externa leasingskulder som säkringsinstrument.

RÄKENSKAPER

Moderföretagets finansiella rapporter

rapporter

RÄNTERISK

SAS koncernen exponeras för ränterisk när marknadsvärdet på den finansiella nettoskulden (räntebärande tillgångar och skulder) påverkas vid rörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor vid olika löptider). Koncernens upplåning inkluderar lån till både fast och rörlig ränta. För att hantera ränterisken används räntederivat i syfte att förändra den underliggande finansiella bruttoskuldens räntebindningstid. Enligt gällande policy är målsättningen att den genomsnittliga räntebindningen på den finansiella bruttoskulden ska motsvara 3 år, med ett tillåtet intervall mellan 1-5 år. Därutöver ska den finansiella bruttoskuldens utveckling för nästkommande tolv månader samt kontrakterade framtida flygplansköp beaktas. Per 31 oktober 2021 var den genomsnittliga räntebindningstiden inklusive hybridobligationer 3,2 (2,9) år.

KÄNSLIGHETSANALYS, OMVÄRDERINGSEFFEKT PER BALANSDAGEN

Känslighetsanalysen avseende bränslepris visar den omedelbara omvärderingseffekten vid ett 10-procentigt parallellskifte av priskurvan för bränslederivat.

Känslighetsanalysen avseende valuta visar den omedelbara omvärderingseffekten på balansdagen för kassaflödessäkringar, kundfordringar och leverantörsskulder vid en 10-procentig förstärkning eller försvagning av den svenska kronan gentemot samtliga valutor som SAS koncernen är exponerad för. Utöver omvärderingseffekten påverkas SAS koncernens finansnetto positivt med ca 90 MSEK vid en försvagning av USD mot SEK med 1 % baserat på leasingskulder om ca 1 595 MUSD. En förstärkning av USD mot SEK med 1% får motsvarande negativ effekt på finansnettot.

Känslighetsanalysen avseende marknadsräntor visar den omedelbara omvärderingseffekten på balansdagen för räntederivat, och kortfristiga placeringar vid 1 procentenhets parallellförskjutning av avkastningskurvan. Utöver omvärderingseffekten påverkas SAS koncernens räntenetto under perioden november 2021–oktober 2022 med cirka 32 (14) MSEK om korta marknadsräntor stiger med 1 procentenhet. Om korta marknadsräntor däremot faller med 1 procentenhet ger det motsvarande negativ effekt på räntenettot med -14 (-58) MSEK. Beräkningen inkluderar även räntederivat.

KÄNSLIGHETSANALYS, OMVÄRDERINGSEFFEKT PER BALANSDAGEN

			2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt
Marknadsrisk	Förändring	Valuta	Resultatpåverkan	Resultatpåverkan	Eget kapital påverkan	Eget kapital påverkan
Bränslepris	+/- 10 %		-/-	/-	/-	94/-93

Valutarisk SEK	+/- 10 %	CNY	3/-3	-/-	15/-15	17/-17
Valutarisk SEK	+/- 10 %	DKK	25/-25	2/-2	-/-	/
Valutarisk SEK	+/- 10 %	EUR	40/-40	-10/10	-/-	6/6
Valutarisk SEK	+/- 10 %	JPY	7/-7	4/-4	7/-7	8/-8
Valutarisk SEK	+/- 10 %	NOK	211/-211	71/-71	-/-	93/-93
Valutarisk SEK	+/- 10 %	USD	-189/189	-21/21	301/-301	401/-401
Valutarisk SEK	+/- 10 %	OTHER	8/8	11/-11	14/-14	13/-13

Marknadsräntor	+/- 1 %		-/-	/-	/-	/

FINANSIELLA DERIVAT

För att hantera valutaexponeringen används olika typer av valutaderivat såsom valutaterminskontrakt, valutaswapavtal och valutaoptioner. Vidare hanteras ränteriskexponering med olika typer av räntederivat såsom FRA (forward rate agreement), futures, ränteswapavtal och valutaränteswapavtal. Koncernen innehar räntederivat som är exponerade mot LIBOR. Dessa kommer inte att påverkas av den pågående "IBOR reformen" då dessa ränteswapavtal kommer att förfalla innan reformen hinner träda ikraft. Per 31 oktober 2021 uppgick det verkliga värdet på SAS koncernens utestående derivatinstrument till totalt -14 (-786) MSEK, fördelat enligt nedanstående tabell.

			2021 31 okt Verkligt värde	2020 31 okt
	Utestående volym	Tillgångar	Skulder	Netto		Utestående volym Verkligt värde, netto
Valutaderivat	11 434	21	-35	-14	11 525	100
Räntederivat	0	-			4 322	-154
Bränslederivat	0	-			2 953	-732
Summa	11 434	21	-35	-14	18 800	-786

På balansdagen överensstämmer verkligt värde med redovisat värde.

Verkligt värde är det belopp som erhålls/erläggs vid avyttring på balansdagen av utestående finansiella instrument. Ej säkringsredovisade derivat kategoriseras som finansiella instrument till verkligt värde via resultatet. Med utestående volym menas derivatkontraktens nominella belopp uttryckt i absoluta tal. Det totala bokförda värdet för koncernens finansiella derivatinstrument presenteras i följande balansposter i tabellen nedan.

RÄKENSKAPER

Moderföretagets finansiella rapporter

rapporter

KVITTNING AV FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT

För att begränsa kreditrisker i fordringar från banker relaterade till derivatinstrument har SAS ingått nettningsavtal, under ISDA-avtal, med samtliga av sina motparter.

Upplysningarna i tabellen nedan inkluderar finansiella tillgångar och skulder som är föremål för rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande som täcker finansiella instrument.

	2021	2020
	31 okt	31 okt
Andra långfristiga fordringar
Övriga fordringar	21	154
Summa derivattillgångar	21	154
Övriga lån
Kortfristiga skulder	-35	-940
Summa derivatskulder	-35	-940
Derivattillgångar/-skulder netto vid periodens slut	-14	-786
Allokering av derivat enligt följande:
Kassaflödessäkringar	-21	-796
Derivat som inte betecknas som säkringar
ur redovisningssynpunkt	7	10
Derivattillgångar/-skulder netto vid periodens slut	-14	-786

	2021 31 okt			2020 31 okt
	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Summa	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Summa
Bruttobelopp	21	-35	-14	154	-940	-786
Belopp som har kvittats
Redovisat i balansräkningen	21	-35	-14	154	-940	-786
Belopp som omfattas av avtal om nettning	-19	19	0	-131	305	174
Nettobelopp efter avtal om nettning	2	-16	-14	23	-635	-612

SÄKRINGSREDOVISADE DERIVAT, KASSAFLÖDESSÄKRING

Flygplanssäkringar

Säkringar av framtida kontrakterade flygplansköp/försäljningar utgör säkringstransaktioner utifrån att det är betalningsflödet i utländsk valuta vid ett framtida köp/försäljning som säkras enligt kassaflödesmetoden. De lån och de valutaterminskontrakt som ingår i säkringsförhållanden valutaomräknas till aktuell balansdagskurs och den förändring som beräknats effektiv, bokförs i övrigt totalresultat. Per 31 oktober 2021 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på kassaflödessäkrade lån och derivat avseende framtida flygplansköp och flygplansförsäljningar i säkringsreserven inom eget kapital med 498 (599) MSEK efter skatt.

Kommersiella flöden

För att hantera transaktionsrisken gällande kommersiella prognostiserade flöden används valutaderivat. Dessa valutaderivat utgör säkringstransaktioner enligt kassaflödesmetoden och är villkorsmässigt matchade mot underliggande likviditetsprognos. Under förutsättning att effektiviteten hos säkringarna kan påvisas, redovisas den ackumulerade förändringen i marknadsvärdet för varje säkringstransaktion i eget kapital tills den återförs till resultaträkningen som en kostnad/intäkt. Per 31 oktober 2021 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på dessa kassaflödessäkrade valutaderivat i säkringsreserven inom eget kapital med -8 (61) MSEK efter skatt.

Vissa prognostiserade framtida intäkter i USD säkras med externa leasingskulder denominerade i USD som säkringsinstrument. Förändringar i avistakursen USD/ SEK för den utvalda delen av leasingskulderna denominerad i USD redovisas i övrigt totalresultat som en separat komponent (kassaflödessäkringsreserv) i eget kapital. När de säkrade förväntade kassaflödena påverkar resultatet som intäkter omklassificeras motsvarande del av kassaflödessäkringsreserven från övrigt totalresultat till resultaträkningen. Per 31 oktober 2021 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på dessa kassaflödessäkrade derivat i säkringsreserven inom eget kapital med 546 (371) MSEK efter skatt.

Räntederivat

När SAS koncernen lånar till rörlig ränta och ändrar ränteexponeringen genom att ingå ränteswapavtal, i vilket det avtalas att rörlig ränta erhålles och fast ränta betalas, klassificeras säkringsförhållandet som en kassaflödessäkring. När säkringsredovisning tillämpas redovisas den effektiva delen av säkringsinstrumentets värdeförändring i övrigt totalresultat. De räntederivat som utgör säkringstransaktioner är villkorsmässigt matchade mot enskilda lån. Per balansdagen 31 oktober 2021 redovisas den ackumulerade effekten på dessa kassaflödessäkrade räntederivat i säkringsreserven inom eget kapital med -531 (-593) MSEK efter skatt.

Bränslederivat

För att hantera prisrisken gällande flygbränsle används bränslederivat. Dessa derivat utgör säkringstransaktioner enligt kassaflödesmetoden och är villkorsmässigt matchade mot underliggande prognostiserade bränslebehov. Per 31 oktober 2021 redovisas den ackumulerade effekten på dessa kassaflödessäkrade bränslederivat i säkringsreserven inom eget kapital med 0 (-429) MSEK efter skatt.

Totalt redovisas 642 (11) MSEK före skatt i säkringsreserven inom eget kapital per 31 oktober 2021 och beräknas påverka resultaträkningen under följande år, enligt nedanstående tabell:

	2021/ 2022	2022/ 2023	2023/ 2024	2024/ 2025	2025/ 2026	2026/ 2027>	Summa
Flygplan	83	83	93	95	95	185	634
Kommersiella flöden, intäkter	134	207	230	124	-		695
Kommersiella flöden, övrigt	-11	-					11
Räntederivat	-84	-84	-84	-84	-81	-259	-676
Bränslederivat
Uppskjuten skatt	-26	-44	-51	-29	-3	16	-137
Effekt på eget kapital	96	162	188	106	11	-58	505

EJ SÄKRINGSREDOVISADE DERIVAT

Övriga derivat säkringsredovisas ej utan omvärderas löpande och redovisas till verkligt värde över resultaträkningen. Räntederivat som inte kan kopplas till specifik upplåning är inte heller föremål för säkringsredovisning och omvärderas löpande till verkligt värde över resultaträkningen.

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter

KREDITRISK

Koncernens finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk gentemot de finansiella motparterna. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina åtaganden enligt ingångna avtal. Finanspolicyn föreskriver att transaktioner endast får ingås med motparter med hög kreditvärdighet, definierat som kategori A3/P-1 eller bättre enligt Moody's alternativt A-/A-1 enligt Standard & Poor's.

Fastställda motpartslimiter finns för varje motpart och revideras kontinuerligt. För att begränsa motpartsrisken ytterligare har ISDA-avtal (nettningsavtal) ingåtts med de flesta motparter. Den kreditmässiga exponeringen är geografiskt koncentrerad till Norden med 98 %. Resterande kreditexponering är fördelad med 1 % i övriga Europa och med 1 % i övriga världen. Den maximala kreditexponeringen för derivatinstrument motsvaras av det bokförda värdet/verkliga värdet, se tabell under rubriken finansiella derivat. För likvida medel utgörs kreditriskens storlek av det bokförda värdet och fördelar sig enligt följande:

	Redovisat värde
Rating (Moody's)	2021 31 okt	2020 31 okt
Aaa/P-1	-	100
Aa1/P-1	-	640
Aa2/P-1
Aa3/P-1	2 589	6 459
A1/P-1	730	1 881
A2/P-1	36	949
A3/P-1	913	202
Summa	4 268	10 231

Under andra långfristiga fordringar är kreditrisken fördelad på finansiella institut, externa leasegivare av flygplan, externa operatörer av flygplan samt diverse fastighetsbolag. Beträffande finansiella institut gäller samma föreskrifter som definierats ovan för finansiella motparter. Avseende externa leasegivare av flygplan består majoriteten av fordringarna av ställda säkerheter för leasehyra samt kostnader för återlämningsvillkor. Då kostnaden för att möta återlämningskrav i stor utsträckning är relaterad till kostnader som uppkommer beroende av flygplanens användning är den kreditmässiga

exponeringen till stor del neutraliserad. I avtalen med externa operatörer av flygplan är betalningsstrukturen så utformad att de fordringar SAS Koncernen har i form av ställda säkerheter oftast eller alltid understiger de skulder/kostnader som SAS Koncernen löpande har gentemot externa operatörerna.

Beträffande SAS koncernens kundfordringar är kreditrisken spridd på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Kreditupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Den maximala kreditrisken för SAS koncernen överensstämmer med de finansiella tillgångarnas bokförda värde enligt kategoriseringstabell.

LIKVIDITETS- OCH UPPLÅNINGSRISK

Med likviditets- och upplåningsrisker avses risken att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, samt att refinansiering av förfallna lån blir kostsam eller försvårad.

Målsättningen är att den finansiella beredskapen minimum ska uppgå till 25 % av SAS koncernens fasta kostnader. Den finansiella beredskapen motsvarar likvida medel plus totala outnyttjade kreditfaciliteter. Per 31 oktober 2021 uppgick den finansiella beredskapen till 7 237 (11 421) MSEK där likvida medel uppgick till 4 268 (10 231) MSEK och totala outnyttjade kreditfaciliteter med längre löptid än tre månader till 2 969 (1 190) MSEK eller 60 % (67 %) av koncernens fasta kostnader. SAS koncernens likvida medel ska hållas i instrument med god likviditet eller kort löptid med kreditvärdighet om lägst A3/P-1 enligt kreditvärderingsinstitutet Moody's alternativt A-/A-1 enligt Standard & Poor's.

Följande tabeller visar återstående kontraktsenlig löptid för SAS finansiella skulder och tillgångar exklusive verksamheter för försäljning. Beloppen är kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden. Tabellerna visar kontrakterad tidpunkt när SAS är skyldig att betala eller erhålla och innehåller både ränta och nominellt belopp. Framtida ränteflöden till rörlig ränta är beräknade med gällande räntesats på balansdagen, vilket medför att dessa kan falla ut med andra belopp. Utöver kassaflödet i tabellerna uppgår årsräntan på hybridobligationerna till cirka 274 MSEK.

Per 31 oktober 2021 uppgick koncernens räntebärande skulder till 32 924 (31 596) MSEK, 0 % (0 %) av de räntebärande skulderna är förenade med krav på finansiella nyckeltal såsom kassaflödes-, skuldsättnings- och likviditetsmått. Löptiden för den räntebärande bruttoskulden uppgick vid utgången av året till 4,5 (4,7) år, exklusive förlagslånet på 127 MCHF samt hybridobligationer på 7 615 MSEK som löper utan fastställd förfallodag.

FINANSIELL NETTOSKULD/NETTOFORDRAN

MSEK	Finansiell nettoskuld
Långfristiga fordringar	913
Övriga fordringar	973
Kortfristiga placeringar	86
Kassa och bank	4 182
Förlagslån	-1 190
Obligationslån
Övriga lån	-11 799
Leasingskulder	-13 231
Kortfristig del av långfristiga lån	-2 655
Kortfristig del av leasingskuld	-2 833
Kortfristiga lån	-1 216
Finansiell nettoskuld	-26 770

	VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT
--	------------	-------------------------	---------------------------	-----------------------------	-------------	------------------	--------	--

RÄKENSKAPER

LIKVIDITETSRISK

Nedanstående tabell visar SAS koncernens utflöden och inflöden av finansiella skulder och finansiella derivat per 31 oktober 2021 samt 31 oktober 2020. Beloppen är kontrakterade odiskonterade kassaflöden inklusive ränta.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Moderföretagets noter
Underskrifter
Revisionsberättelse

	2021/	2022/	2023/	2024/	2025/	2026/		2020/	2021/	2022/	2023/	2024/	2025/
31 okt 2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027>	31 okt 2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026>
Finansiella skulder							Finansiella skulder
Förlagslån	-7	-7	-7	-7	-7	-1 190	Förlagslån	-8	-8	-8	-8	-8	-1 245
Obligationslån	-100						Obligationslån	-419	-105
Flygplansfinansierande skulder1	-1 891	-1 574	-1 859	-745	-1 768	-5 571	Flygplansfinansierande skulder	-2 187	-1 581	-1 145	-1 790	-616	-5 888
Övriga lån	-132	-549	-1 538	-1			Övriga lån	-95	-65	-30	-7	-4	-4
Kortfristiga lån	-1 043						Kortfristiga lån	-351
Leasingskulder	-2 833	-2 689	-2 195	-1 888	-1 829	-4 630	Leasingskulder	-3 105	-2 445	-2 159	-1 993	-2 038	-4 864
Leverantörsskulder och övriga skulder	-3 460						Leverantörsskulder och övriga skulder	-2 690
Derivat (finansiella tillgångar)							Derivat (finansiella tillgångar)
Bränslederivat							Bränslederivat	2
Valutaderivat	21						Valutaderivat	152
Räntederivat							Räntederivat
Derivat (finansiella skulder)							Derivat (finansiella skulder)
Bränslederivat							Bränslederivat	-734
Valutaderivat	-35						Valutaderivat	-52
Räntederivat							Räntederivat	-154
Summa	- 9 480	-4 819	-5 599	-2 641	-3 604	-11 391	Summa	-9 641	-4 204	-3 342	-3 798	-2 666	-12 001

1) I bolagets Flygplansfinansierade skulder ingår 842 MSEK som relaterarar till finansiering av förskottsbetalningar på flygplan med redan kontrakterade försäljningar vid leverans. Då det därmed inte finns en likviditetsrisk för detta belopp är det exkluderat i tabellen ovan.

Facilitet Förfall Total facilitet Utnyttjad facilitet Outnyttjad facilitet Outnyttjad facilitet Kreditfacilitet, 150 MEUR 2021 - 1 561 Kreditfacilitet, 137 MUSD 2021 - 1 190

Kreditfacilitet, 1 500 MSEK 2026 1 500 - 1 500 -Kreditfacilitet, 1 099 MDKK 2026 1 469 - 1 469 -Summa 4 574 1 605 2 969 2 751

Kreditfacilitet, 35 MUSD 2023 78 78 -Kreditfacilitet, 1 498 MNOK 2024 1 527 1 527 -

2021 31 okt

2020 31 okt

Fortsättning not 25

RÄKENSKAPER

KONTRAKTERADE KREDITFACILITETER Koncernen har träffat avtal om olika kreditfaciliteter för att säkra ytterligare finansiering vid behov. I tabellen nedan finns en detaljerad beskrivning av dessa

faciliteter per 31 oktober 2021.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens noter

Moderföretagets

VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE

Enligt IFRS 7 ska upplysningar avseende finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen lämnas om metod för fastställande av verkligt värde enligt en värderingshierarki bestående av tre nivåer. Nivåerna ska återspegla i vilken utsträckning verkligt värde bygger på observerbar marknadsdata respektive egna antaganden. Nedan följer en beskrivning av de olika nivåerna för fastställande av verkligt värde.

Nivå 1

Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, bank, prissättningstjänst såsom Thomson Reuters eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armslängds avstånd.

Denna grupp inkluderar i huvudsak standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen.

Nivå 2

Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antigen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar).

Exempel på observerbar data inom nivå 2 är data som kan utgöra grund för bedömning av pris, till exempel marknadsräntor och avkastningskurvor.

Denna grupp inkluderar i huvudsak certifikat och ej standardiserade derivat (ränte-, valuta- och bränsleswappar, valuta- och bränsleoptioner) som inte handlas på en aktiv marknad och det verkliga värdet fastställs med hjälp av värderingstekniker som baseras i all väsentlighet på observerbar marknadsdata.

Nivå 3

Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data.

SAS koncernen har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.

FASTSTÄLLANDE AV VERKLIGT VÄRDE – VÄRDERINGSTEKNIK Andra värdepappersinnehav

Balansposten "Övriga andelar" 9 (9) MSEK utgörs av aktieinnehav som inte är intresseföretag eller dotterföretag.

Hela balansposten värderas till anskaffningsvärde på grund av att dess verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt till en försvarbar kostnad. Av detta skäl ingår inte balansposten "Andra värdepappersinnehav" i vidstående tabeller "Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde".

Räntederivat

Ränteswappar: Verkligt värde för ränteswappar fastställs genom diskontering av bedömda framtida kassaflöden. Diskontering sker utifrån avkastningskurvor som baseras på aktuella marknadsräntor på balansdagen.

Futures: Standardiserade terminskontrakt med daglig avräkning. Det verkliga värdet bestäms därigenom via daglig marknadsvärdering "market to market".

Forward Rate Agreement, FRA: Verkligt värde för OTC FRA-kontrakt fastställs genom diskontering av bedömda framtida kassaflöden. Diskontering sker utifrån avkastningskurvor som baseras på aktuella marknadsräntor på balansdagen. Standardiserade FRA-kontrakt med kontantavräkning värderas till verkligt värde utifrån noterade köp- respektive säljräntor per bokslutsdagen för ett FRA-kontrakt med motsvarande återstående löptid.

Valutaderivat

Valutaswappar: Verkligt värde för valutaswappar fastställs genom diskontering av bedömda framtida kassaflöden i respektive valuta och ränta. Diskontering sker utifrån avkastningskurvor på balansdagen. Omräkning av valutakomponenten sker utifrån aktuella valutakurser på balansdagen.

Valutaoptioner: Verkligt värde för optioner fastställs genom användandet av Black and Scholes värderingsmodell som är en erkänd och accepterad värderingsmodell på de finansiella marknaderna. Modellen baseras på i huvudsak observerbar data som till exempel spotkurs, lösenkurs, löptid, ränta, volatilitet med mera.

Bränslederivat

Bränsleoptioner: Verkligt värde för bränsleoptioner fastställs genom användandet av Black and Scholes värderingsmodell. Modellen baseras på i huvudsak observerbar data som till exempel fuelswapkurvan, lösenkurs, löptid, ränta, volatilitet med mera.

Bränsleswappar: Verkligt värde för bränsleswappar fastställs utifrån fuelswapkurvan på balansdagen.

Kortfristiga placeringar

Kortfristiga placeringar som kategoriserats som innehav för handel utgörs av statsskuldväxlar, bostads- och företagscertifikat med maximal återstående löptid av tre månader. Verkligt värde fastställs genom diskontering utifrån avkastningskurvor på balansdagen.

Kassa och bank

Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Redovisat värde motsvarar verkligt värde.

KATEGORISERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernens finansiella rapporter		Derivat till verkligt värde via resultaträkningen	Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	Derivat till verkligt värde, säkringsredovisade	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde1
Koncernens noter	31 okt 2021
Moderföretagets finansiella rapporter	TILLGÅNGAR Andra långfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar	- - -	1 537 1 068 1 236	- - -		1 537 1 068 1 236	1 537 1 068 1 236
Moderföretagets noter	Bränslederivat Valutaderivat	- 10	-		11	0 21	0 21
Underskrifter	Upplupna intäkter Likvida medel	- -	382 4 268	- -		382 4 268	382 4 268
Revisionsberättelse	Summa	10	8 491	0	11	8 512	8 512
	SKULDER
	Förlagslån	-		1 190	-	1 190	247
	Obligationslån2	-				0	0
	Övriga lån	-		11 922	-	11 922	12 765
	Kortfristig del av långfristiga lån	-		2 655	-	2 655	2 855
	Kortfristiga lån	-		1 181	-	1 181	1 187
	Bränslederivat	-				0	0
	Valutaderivat	3	-		32	35	35
	Räntederivat	-				0	0
	Leverantörsskulder	-		1 222	-	1 222	1 222
	Övriga skulder	-		483	-	483	483
	Upplupna kostnader	-		1 295	-	1 295	1 295
	Summa	3	0	19 948	32	19 983	20 089

använda sig av officiella prisnoteringar, såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad ränta. Verkligt värde på derivaten har fastställts i enlighet med nivå 2.

2) Återstående skuld ingår i kortfristig del av långfristiga lån.

RÄKENSKAPER		Derivat till	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Derivat till
Koncernens finansiella		verkligt värde via resultaträkningen	till upplupet anskaffningsvärde	till upplupet anskaffningsvärde	verkligt värde, säkringsredovisade	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde1
rapporter	31 okt 2020
Koncernens noter	TILLGÅNGAR Andra långfristiga fordringar	-	2 863	-		2 863	2 863
Moderföretagets	Kundfordringar Övriga fordringar	- -	318 626	- -		318 626	318 626
finansiella rapporter	Bränslederivat Valutaderivat	- 22	-		2 130	2 152	2 152
Moderföretagets noter	Upplupna intäkter	-	198	-		198	198
Underskrifter	Likvida medel Summa	- 22	10 231 14 236	- 0	132	10 231 14 390	10 230 14 389
Revisionsberättelse	SKULDER
	Förlagslån	-		1 237	-	1 237	278
	Obligationslån	-		104	-	104	107
	Övriga lån	-		10 004	-	10 004	10 767
	Kortfristig del av långfristiga lån	-		2 357	-	2 357	2 578
	Kortfristiga lån	-		476	-	476	470
	Bränslederivat	-			734	734	734
	Valutaderivat	12	-		40	52	52
	Räntederivat	-			154	154	154
	Leverantörsskulder	-		1 191	-	1 191	1 191
	Övriga skulder	-		390	-	390	390
	Upplupna kostnader	-		1 109	-	1 109	1 109
	Summa	12	0	16 868	928	17 808	17 829

1) Verkligt värde för förlagslån har fastställts i sin helhet genom användandet av officiella prisnoteringar. Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder har fastställts genom att delvis använda sig av officiella prisnoteringar, såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad ränta. Verkligt värde på derivaten har fastställts i enlighet med nivå 2.

NOT 26 AVSÄTTNINGAR

Koncernens finansiella rapporter

			Koncernens noter
--	--	--	------------------

Moderföretagets
finansiella rapporter
Moderföretagets noter

Omstrukturering	Åtaganden för operatio

		Omstrukturering		nellt leasade flygplan		Övriga avsättningar		Totalt
	2021	2020	2021	2020	2021	2020	2021	2020
	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt	31 okt
Ingående avsättningar	586	449	2 995	3 060	14	16	3 594	3 525
Övergång till IFRS 16	-			177	-			177
Omklassificeringar
Nya avsättningar	5	325	673	446	1	2	678	773
Ianspråktagna avsättningar	-348	-193	-1 570	-368	-1	-2	-1 919	-563
Upplösta avsättningar	-44	-		1	-		44	-1
Valutakurseffekter	-2	5	-160	-319	-	2	-162	-317
Utgående avsättningar	196	586	1 938	2 995	14	14	2 147	3 594

Fördelning i balansräkningen:	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt
Långfristiga skulder	113	106	1 434	1 205	11	12	1 557	1 322
Kortfristiga skulder	83	480	504	1 790	3	2	590	2 272
	196	586	1 938	2 995	14	14	2 147	3 594

NOT 28 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	2021 31 okt	2020 31 okt
Semesterlöneskuld	646	696
Övriga upplupna personalkostnader	457	483
Försäljningsomkostnader	26	42
Flygbränslekostnader	78	294
Luftfartsavgifter	135	60
Tekniskt flygplansunderhåll	270	0
Hanteringskostnader	148	97
Data och telekommunikationskostnader	91	77
Övriga upplupna kostnader	547	516
Summa	2 398	2 265

NOT 29 STÄLLDA SÄKERHETER

	2021	2020
	31 okt	31 okt
Avseende skulder:
Flygplan, redovisat värde	248	2 261
Förskott, redovisat värde	1 509
Avseende depositioner:
Depositioner och spärrade bankmedel	2 223	3 322
Summa	3 980	5 583

Utestående skuld per 31 oktober 2021 avseende inteckningar i flygplan uppgick till 78 (679) MSEK. Vad gällande förskott för flygplan är den utestående skulden 1 509 MSEK. Utöver ovan tillkommer flygplansrelaterade tillgångar med äganderättsförbehåll till ett redovisat värde av 10 940 (11 285) MSEK med utestående skulder uppgående till 10 794 (10 940) MSEK.

OMSTRUKTURERING

Avsättningarna för omstrukturering är hänförliga till de kostnads- och effektiviseringsåtgärder som initierats de senaste åren. Åtgärderna innebär genomgripande förändring och förenkling av verksamheten och kommer att ge en reduktion av enhetskostnaden.

Förutom omstruktureringsavsättningar för personal innehåller reserven avsättningar för fastighetskostnader.

Den långfristiga delen av omstruktureringsreserven bedöms bli utnyttjad inom fem år.

Det finns inga återförda outnyttjade belopp i avsättningen för omstruktureringskostnader.

ÅTAGANDEN FÖR OPERATIONELLT LEASADE FLYGPLAN

SAS gör löpande avsättningar för åtaganden i samband med leasing av flygplan. Åtagandena avser huvudsakligen motorer, men inkluderar även landningsställ, air frame och APU. Den långfristiga delen omfattar ett stort antal åtaganden med en genomsnittlig löptid på cirka fyra år. Det åtagande som ligger längst fram i tiden är om tio år.

NOT 27 KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	2021 31 okt	2020 31 okt
Kortfristig del av långfristig skuld	2 655	2 357
Upplupna räntor	165	125
Derivat	35	940
Övriga kortfristiga lån	1 016	351
Summa	3 871	3 773

VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT

Moderföretagets finansiella rapporter

rapporter

NOT 30 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Utsläppsrätter -

Övrigt 13 16 Summa 13 16

Koncernen är inblandad i diverse processer och juridiska förfaranden som har uppstått genom den vardagliga affärsverksamheten. Dessa anspråk relaterar till, men är inte begränsade till, koncernens affärspraxis, personalfrågor och skattefrågor. Avsättningar har redovisats för dessa frågor i enlighet med de sannolika och kvantifierbara förlustriskerna. Vad gäller frågor som inte kräver några avsättningar har bedömningen gjorts, med utgångspunkt i information som finns tillgänglig för närvarande, att dessa inte kommer att ha någon betydande negativ effekt på koncernens finansiella resultat och redovisas inte heller som en eventualförpliktelse. Rättsprocesser är emellertid oförutsägbara till sin karaktär och även om bedömning skett att de aktuella avsättningarna är tillräckliga och/eller att koncernen har ett tillräckligt försvar i dessa frågor, kan ofördelaktiga resultat ändå uppstå. Detta skulle kunna ha en betydande negativ effekt på koncernens finansiella resultat under kommande redovisningsperioder. För ytterligare information, se förvaltningsberättelsen sid 32.

Garantier avseende:

NOT 31 HYRESFÖRPLIKTELSER
------------------------------	--

31 oktober 2021

2021 31 okt

2020 31 okt

SAS koncernen har utöver hyresåtaganden i redovisad leasingskuld ingått kontrakt enligt följande, med angivande av den totala årshyran för:

	2021/2022	2022/2023	2023/2024	2024/2025	2025/2026	2026/2027>	Summa
Flygplan	150	251	251	250	250	1 353	2 505
Summa	150	251	251	250	250	1 353	2 505

Hyreskontrakt med en årlig hyreskostnad överstigande 0,5 MSEK och som inte ingår i leasingskulden är inkluderade i ovan tabell. Kontrakt avser signerade leasingavtal för flygplan med startdatum efter den 31 oktober 2021. För information om koncernens leasingskulder, se not 23.

31 oktober 2020

SAS koncernen har utöver hyresåtaganden i redovisad leasingskuld ingått kontrakt enligt följande, med angivande av den totala årshyran för:

	2020/2021	2021/2022	2022/2023	2023/2024	2024/2025	2025/2026>	Summa
Flygplan	144	203	203	203	203	1 075	2 032
Summa	144	203	203	203	203	1 075	2 032

NOT 32 JUSTERING FÖR ÖVRIGA POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET MED MERA

	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Resultatandelar i intresseföretag	-10	-7
Utdelningar från intresseföretag	6	5
Aktiverad ränta på flygplansförskott	-95	-61
Omvärdering av leaseskulder IFRS 16	-525	-1 208
Resultateffekt vid värdering av finansiella instrument	72	735
Omvärdering av pensionsåtaganden	34	51
Avsättningar	-	306
Återförda avsättningar	-33
Övrigt	36	97
Summa	-515	-82

NOT 33 FÖRVÄRV & AVYTTRING AV DOTTER- OCH INTRESSEFÖRETAG

Inga förvärv eller avyttringar har skett under räkenskapsåret, däremot har ett aktieägartillskott om 1 (4) MSEK lämnats till ett intressebolag.

MARKNAD

NOT 34 SKULDER I FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernens finansiella rapporter		Räntebärande skulder, långfristiga	Räntebärande leasingskulder, långfristiga		Räntebärande skulder, kortfristiga		Räntebärande leasingskulder, kortfristiga		Totalt
Koncernens noter		2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt
Moderföretagets	Ingående skuld	11 219	9 450	13 499	-	3 773	1 833	3 105	-	31 596	11 283
finansiella rapporter	Övergång till IFRS 16	-			13 623	-			2 880	-	16 503
	Upptagande av lån	5 071	11 210	2 772	4 385	686	351	-		8 529	15 946
Moderföretagets noter	Konvertering obligationslån	-	2 250	-							2 250
Underskrifter	Återbetalning av lån	-205	-3 736	-		2 358	-784	-2 788	-3 082	-5 351	-7 602
	Valutakursdifferenser	-534	-986	-207	-984	25	-19	-317	-217	-1 033	-2 206
Revisionsberättelse	Upplupet	55	-73	-		29	-36	-		84	-109
	Derivat	39	-39	-		944	71	-		905	32
	Omklassificering till kortfristigt	-2 656	-2 357	-2 833	-3 525	2 660	2 357	2 833	3 525	4
	Utgående skuld	12 989	11 219	13 231	13 499	3 871	3 773	2 833	3 106	32 924	31 597

NOT 35 ERSÄTTNING TILL REVISORER

NOT 36 TRANSAKTIONER MED INTRESSEFÖRETAG

Följande ersättningar har utgått till revisionsföretag för revisionsuppdrag.

Intäkter vid försäljning till intresseföretag uppgick till 0 (0) MSEK. Kostnader vid inköp från intresseföretag var 46 (44) MSEK.

	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Revisionsuppdrag
KPMG	7	6
Övriga lagstadgade uppdrag
KPMG	0	0
Skatterådgivning
KPMG
Övrigt
KPMG	3	3
Summa	10	9

KPMG Sverige: Revisionsuppdrag 4,2 (3,7) MSEK, övriga lagstadgade uppdrag 0 (0) MSEK, skatt 0 (0) MSEK och övrigt 1,8 (2,6) MSEK.

	VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT
--	------------	-------------------------	---------------------------	-----------------------------	-------------	------------------	--------	--

NOT 37 SEGMENTRAPPORTERING RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens flygverksamhet och därtill hörande annan verksamhet redovisas som ett rörelsesegment.

Trafikintäkternas geografiska uppdelning nedan är baserad på vilken destination som flygs. Övriga rörelseintäkter fördelas geografiskt baserat på försäljningsland enligt nedanstående uppställning. För koncernens enskilt väsentliga länder baserat på ursprungligt försäljningsland, se not 2.

GEOGRAFISK UPPDELNING

Moderföretagets		Inrikes		Intraskandinavien		Europa		Interkontinentalt		Summa
finansiella rapporter		2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Moderföretagets noter	Passagerarintäkter	3 739	5 316	655	1 543	3 110	4 465	897	2 619	8 401	13 943
	Fraktintäkter	3	5	2	2	81	29	1 080	841	1 166	877
Underskrifter	Charterintäkter	0	0	0	0	384	564	0	0	384	564
Revisionsberättelse	Övriga trafikintäkter	718	694	126	201	597	582	172	341	1 613	1 818
	Summa trafikintäkter	4 460	6 015	783	1 746	4 172	5 640	2 149	3 801	11 564	17 202

	Danmark		Norge		Sverige		Europa		Övriga länder		Summa
	2020–2021	2019–2020	2020–2021	2019–2020	2020–2021	2019–2020	2020–2021	2019–2020	2020–2021	2019–2020	2020–2021	2019–2020
	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt	Nov–okt
Övriga rörelseintäkter	150	361	972	1 535	406	567	615	574	251	274	2 394	3 311

Under 2020/2021 och 2019/2020 fanns ingen enskild kund som stod för mer än 10 % av koncernens intäkter.

Koncernens tillgångar och skulder finns huvudsakligen i de skandinaviska länderna. Summa anläggningstillgångar, inklusive förskott avseende materiella anläggningstillgångar, som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar eller tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning fördelas geografiskt enligt nedanstående uppställning. I gruppen Ej fördelat ingår förskott till Airbus och övriga för kommande flygplansleveranser med 2 966 (2 495) MSEK, se not 12. Flygplan används flexibelt över hela linjenätet och allokeras ej.

	Danmark			Norge Sverige			Övriga länder		Ej fördelat		Summa
	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt	2021 31 okt	2020 31 okt
Anläggningstillgångar	966	964	1 185	1 267	6 131	5 219	2 058	1 741	27 360	31 098	37 700	40 289

NOT 38 DOTTERFÖRETAG I SAS KONCERNEN

Koncernens finansiella rapporter						2021 31 okt	2020 31 okt
Koncernens noter		Säte	Organisations nummer	Antal ägda aktier	Ägar - andel	Redovisat värde	Redovisat värde
	Ägda av SAS AB:
Moderföretagets	SAS Sverige AB	Sigtuna	556042-5414 70 500 000		100	3 523	3 523
finansiella rapporter	SAS Norge AS	Bærum		811176702 47 000 000	100	3 028	3 028
	SAS Danmark A/S	Köpenhamn		56994912 47 000 000	100	3 970	3 970
Moderföretagets noter	SAS Individual Holdings AB	Stockholm	556063-8255	610 000	100	595	595
Underskrifter	Linjeflyg AB	Sigtuna	556062-8454	2 000 000	100	237	237
	SAS Cargo Group A/S	Tårnby	25736443	200 500	100	0	0
Revisionsberättelse	SAS Ground Handling Denmark A/S	Tårnby	32339026	55 000	100	45	35
	SAS Ground Handling
	Norway AS	Oslo	912056228	5 000	100	8	9
	SAS Ground Handling Sweden AB	Stockholm	556934-7924	445 000	100	35	6
	SAS Eurobonus AB	Stockholm	559224-9782	50 000	100	200	0
	SAS Connect Ltd	Dublin	601918	2 000 000	100	0	0
	Gorm Asset Management Ltd Dublin		592913	1	100	0	0
	Övriga					1	1
						11 642	11 404
	Ägda av SAS Konsortiet:		902001-7720
	SAS Oil Sweden AB	Sigtuna	556269-6459	2 000	100	5	0
	Övriga					0	1
						5	1
	Ägda av SAS Individual Holdings AB:
	SAS Link Crew Services A/S	Köpenhamn	24202941	500	100	1	1
	SAS Connect Crew Services A/S	Köpenhamn	40995269	400	100	0	0
	Övriga					0	0
	Ägda av Gorm Asset Management Ltd:					1	1
	Gorm Dark Blue Ltd	Dublin	593238	1	100	0	0

	Gorm Deep Blue Ltd	Dublin	593239	1	100	0	0
	Gorm Sky Blue Ltd	Dublin	593240	1	100	0	0
	Gorm Light Blue Ltd	Dublin	617208	1	100	0	0
	Gorm Warm Red Ltd	Dublin	627405	1	100	0	0
	Gorm Ocean Blue Ltd	Dublin	627406	1	100	0	0
	Gorm Engine Management Ltd	Dublin	656777	1	100	0	0

NOT 39 RESULTAT PER AKTIE

Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget samt kostnader på hybridobligationerna i relation till 7 266 039 292 (439 109 783) utestående stamaktier. Beräkningen av resultat per aktie före och efter utspädning baseras på nedanstående resultat och antal stamaktier. I oktober 2020 ökade antalet stamaktier med 6 877 479 859 som följd av emission av nya aktier. I november 2020 registrerades ytterligare 5 976 822 aktier från nyemissionen. Totalt antal aktier efter nyemission 2020 uppgick totalt till 7 266 039 292, se not 21. Inga potentiella stamaktier finns utestående, varvid ingen utspädning kan uppstå.

2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
-6 523	-9 232
-274	-188
-6 797	-9 420
7 266 039 292	439 109 783
-0,94	-21,45
-0,94	-21,45

NOT 40 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Under oktober 2020 slutfördes rekapitaliseringsplanen då sammanlagt 1 729 170 833 stamaktier emitterades till den danska och svenska staten i den riktade emissionen vid sidan av huvudaktieägarnas deltagande i företrädesemissionen. Sammantaget ledde planen till att var och en av den danska och svenska staten innehar 1 584 296 144 stamaktier motsvarande ett innehav för vardera stat om ca. 21,8 %. Den danska och svenska staten tecknade också nya hybridobligationer till ett belopp om 6 000 MSEK och under räkenskapsåret 2020/2021 har ränta på dessa hybridobligationer utbetalats. I juli 2021 tecknades en kreditfacilitet på ett totalt belopp om 3 miljarder SEK med den svenska och danska staten som långivare. Kreditfaciliteten har varit outnyttjad under räkenskapsåret.

Förutom ovan skedde inga väsentliga transaktioner med närstående parter under räkenskapsåret 2020/2021 eller under räkenskapsåret 2019/2020 förutom mellan koncernbolag där transaktionerna görs på marknadsmässiga villkor. Utöver ovanstående information samt information i not 3 om Ersättning till ledande befattningshavare finns inga väsentliga transaktioner med närstående.

NOT 41 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

• SAS etablerar ett samarbete med Vattenfall, Shell och LanzaTech för att undersöka möjligheten att framställa hållbart syntetiskt flygbränsle i storskalig produktion.

SAS AB, MODERFÖRETAG

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

finansiella rapporter

RESULTATRÄKNING
MSEK	Not	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Intäkter		49	49
Personalkostnader	1	-27	-28
Övriga rörelsekostnader		-49	-45
Rörelseresultat		-27	-24
Nedskrivningar i dotterföretag		-309	-1 017
Ränteintäkter och liknande resultatposter		505	195
Räntekostnader och liknande resultatposter		-44	-248
Resultat före skatt		125	-1 094
Bokslutsdisposition		-40	-
Skatt	2	7	-5
Årets resultat		92	-1 099

Moderföretaget redovisar inga poster i övrigt totalresultat för 2020/2021 respektive 2019/2020. Årets resultat för moderföretaget utgör därmed även bolagets totalresultat.

		BALANSRÄKNING

		2021	2020
TILLGÅNGAR, MSEK	Not	31 okt	31 okt
Anläggningstillgångar				Eget kapital
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag	3	11 642	11 404
Andra värdepappersinnehav	4	2	2
Uppskjuten skattefordran	2	719	713
Fordringar på koncernföretag		12 548	10 833
Andra långfristiga fordringar		28	550
Summa anläggningstillgångar		24 939	23 502
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar på koncernföretag		18	105
Övriga fordringar		0	44
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter		13	2
		31	151
Kassa och bank		1	1
Summa omsättningstillgångar		32	152
SUMMA TILLGÅNGAR		24 971	23 654

	2021	2020
EGET KAPITAL OCH SKULDER, MSEK Not	31 okt	31 okt
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital	8 650	8 650
Reservfond	447	447
Fritt eget kapital
Överkursfond	2 729	2 729
Hybridobligationer	7 615	7 615
Balanserade vinstmedel	3 819	5 192
Årets resultat	92	-1 099
Summa eget kapital	23 352	23 534
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder	1 552	-
Övriga avsättningar	7	7
Summa långfristiga skulder	1 559	7
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag	41	-
Leverantörsskulder	4	23
Övriga skulder	6	2
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	8	83
Avsättningar	1	5
Summa kortfristiga skulder	60	113
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	24 971	23 654

Information om moderföretagets eventualförpliktelser finns i not 5.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Koncernens finansiella rapporter		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
MSEK	Aktie kapital	Ej registrerat aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Hybrid- obligationer	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2019	7 690	-	447	-	1 500	1 027	10 664
Ränta hybridobligation						-126	-126
Minskning av aktiekapitalet i enlighet med beslut på extra bolagsstämma	-7 403					7 403	0
							6 000
Konvertering av befintlig hybridobligation							6 000 0
Konvertering av befintlig obligation till aktier och ny hybridobligation	410			225	1 615		2 250
Transaktionskostnader				-93		-62	-155
Fondemission i enlighet med beslut på extra bolagsstämma	3 200					-3 200	0 -1 099
Utgående balans 31 oktober 2020	8 645	5	447	2 729	7 615	4 093	23 534
Registrering av aktier	5	-5					0
Ränta hybridobligation						-274	-274
Årets resultat						92	92
Utgående balans 31 oktober 2021	8 650	0	447	2 729	7 615	3 911	23 352
	Nyemission aktier Nyemission hybridobligationer till aktier Årets resultat	3 875 873	5		2 120 477	6 000 -1 500	150 -1 099

Antal aktier: 7 266 039 292 (7 260 062 410) stamaktier, kvotvärde 1,19 (1,19). Varje stamaktie berättigar till en röst och samtliga stamaktier äger lika rätt till andel i företagets tillgångar och vinst.

KASSAFLÖDESANALYS

MSEK	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före bokslutsdisposition och skatt	125	-1 094
Nedskrivning av dotterföretag	309	1 017
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital	434	-77
Förändring av:
Rörelsefordringar	-7	-38
Rörelseskulder Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital	-55 -62	13 -25
Kassaflöde från den löpande verksamheten	372	-102
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i dotterföretag	238	-445
Kassaflöde från investeringsverksamheten	238	-445
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyemission hybridobligationer	-	6 000
Nyemission aktier	-	5 910
Ränta hybridobligationer	-274	-128
Amortering av lån	-571	-1 311
Utlåning till dotterbolag	-1 168	-9 956
Förändring av kortfristiga placeringar		32
Förändring av räntebärande skulder	1 403	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-610	547
Årets kassaflöde	0	0
Likvida medel vid årets början	1	1
Likvida medel vid årets slut	1	1

Upplysning om betalda räntor:

Under året erhållen ränta uppgick till 595 (216) MSEK. Under året betald ränta uppgick till 44 (186) MSEK.

not 3.

NOT 2 SKATT

Avstämning av uppskjuten skatt, netto

2020–2021 Nov–okt

2019–2020 Nov–okt

RÄKENSKAPER

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

Moderföretagets noter

NOT 1 ANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER Medelantalet anställda uppgick till 2 (2) personer, samtliga var anställda i Sverige.

	2020–2021 Nov–okt		2019–2020 Nov–okt
	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Sverige	1	1	1	1
Summa män och kvinnor	2			2

För löner, ersättningar och sociala avgifter samt ersättning till styrelse, Vd och övriga ledande befattningshavare i SAS AB hänvisas till SAS koncernens

Aktuell skatt - - Uppskjuten skatt 7 -5 Summa skatt 7 -5

Ingående balans 713 717 Skatteeffekt på poster i eget kapital -1 1 Förändring enligt resultaträkningen 7 -5 Uppskjuten skatt, netto, per 31 oktober 719 713

Ingående värde 11 404 9 977 Tillskott 547 2 444 Nedskrivning -309 - 1 017 NOT 4 ANDRA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

	2021 31 okt	2020 31 okt
Incorporate Cell Company	2	2
Summa	2	2

NOT 5 EVENTUALFÖRPLIKTELSER

SAS AB har förbundit sig att såsom för egen skuld svara för SAS Konsortiets ingångna räntebärande förpliktelser, leasingåtaganden och andra finansiella förpliktelser (så kallad "Irrevocable Undertaking") med vissa förbehåll för subordineringar och förutsatt att förpliktelserna ingåtts fram till och med Irrevocable Undertakings upphörande den 30 september 2020.

Vidare utfärdar SAS AB från fall till fall moderbolagsgarantier till dotterbolag. Dessa garantier kan helt eller delvis omfatta dotterbolagets allmänna förpliktelser eller vara en bestämd summa för ett visst ändamål. Moderbolagsgarantierna omfattar huvudsakligen åtaganden under köpekontrakt, flygplansfinansieringar och leasing av flygplan och annan utrustning. SAS AB har vidare ställt ut tidsbegränsade kapitaltäckningsgarantier till vissa dotterbolag.

NOT 6 ERSÄTTNING TILL REVISORER

	2020–2021 Nov–okt	2019–2020 Nov–okt
Revisionsuppdrag
KPMG	7	6
Övriga lagstadgade uppdrag
KPMG	0	0
Skatterådgivning
KPMG	-	-
Övrigt
KPMG	3	3
Summa	10	9

Revisionsarvodet faktureras till moderföretaget där sedan vidarefakturering sker för respektive kostnad till berörda dotterföretag. KPMG Sverige: Revisionsuppdrag 4,2 (3,7) MSEK, övriga lagstadgade uppdrag 0 (0) MSEK, skatt 0 (0) MSEK och övrigt 1,8 (2,6) MSEK.

Utgående redovisat värde	11 642	11 404

NOT 3 ANDELAR I DOTTERFÖRETAG

Se även SAS koncernens not 38 – Dotterföretag i SAS koncernen.

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

Underskrifter

UNDERSKRIFTER

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Tomas Gerhardsson Auktoriserad revisor

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår av ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 januari 2022. Koncernens resultat- och balansräkning och moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 17 mars 2022.

Moderföretagets finansiella rapporter Moderföretagets noter

rapporter

Revisionsberättelse

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i SAS AB, org. nr 556606-8499

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SAS AB för räkenskapsåret 2020-11-01—2021-10-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 42-56. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 24-102 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 oktober 2021 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för räkenskapsåret enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 oktober 2021 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för räkenskapsåret enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 42-56. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

RÄKENSKAPER

Koncernens noter Moderföretagets

rapporter

Redovisning av passagerarintäkter inkluderande kontraktsskulder för ännu ej utnyttjade biljetter och lojalitetsprogram Se not 2 och 24 samt redovisningsprinciper på sidan 69 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området Hur området har beaktats i revisionen Koncernen redovisar passagerarintäkter om 8 401 MSEK för räkenskapsåret 2020/21, samt skulder för ännu ej utnyttjade biljetter om 4 702 MSEK och lojalitetsprogram om 1 715 MSEK per den 31 oktober 2021. Covid-19 pandemin och de åtgärder som har vidtagits som ett svar på dess spridning inklusive de olika staternas åtgärder och reserestriktioner har orsakat fortsatt stora störningar i SAS verksamhet, inkluderande minskade intäkter, inställda flygningar och återbetalda biljetter. Passagerarintäkter skuldförs från försäljningstillfället tills dess att flygtransporten för passageraren har påbörjats. Vid avgång av en flygtransport redovisas intäkter i resultaträkningen. Dessutom redovisas flygbiljetter, där det bokade flygdatumet passerats och som inte bedöms kommer att nyttjas av passageraren, som intäkter. Baserat på historiska utfall och säsongsvariationer görs en regelbunden bedömning för att uppskatta värdet på biljetter, där det bokade flygdatumet har passerats, och som väntas förfalla innan användning. Redovisning av intäkter relaterade till uppskattade förfallna biljetter resulterar i en motsvarande minskning av skulden för ännu ej utnyttjade biljetter. Vidare har koncernen ett lojalitetsprogram, Eurobonus. Poäng som intjänas av medlemmar i programmet skuldförs i balansräkningen tills de nyttjas eller förfaller. Skuldens värde beror av antal poäng som innehas av medlemmar och det uppskattade verkliga värdet per poäng justerat för förväntade framtida förfall av poäng. Poäng som väntas förfalla innan inlösen redovisas som intäkter med en motsvarande minskning av skulden för lojalitetsprogram. Redovisning av intäkter och förändringar i kontraktsskulder relaterade till förfall av biljetter och lojalitetsprogrammet baseras på ett antal komplexa antaganden. Volatilitet eller felaktigheter vid fastställandet av dessa antagan-I vår revision har vi bedömt riskerna i processerna för redovisning av passagerintäkter samt skulder för ännu ej utnyttjade biljetter och lojalitetsprogram. Vi har utvärderat design och implementering av interna kontroller relaterade till de uppskattningar som görs såväl som gränssnittet mellan system för att härleda data som används i dessa uppskattningar. Vi har bedömt rimligheten i de modeller som koncernen använder för att utveckla dessa uppskattningar och deras påverkan på tillhörande konton. Denna bedömning inkluderar att verifiera de uppgifter som använts som bas för uppskattningarna och riktigheten i gjorda beräkningar. För uppskattningen av verkligt värde per poäng i lojalitetsprogrammet före beaktande av förfallna poäng, har vi utvärderat de nyckelantaganden som gjorts genom att jämföra med historiskt utnyttjandemönster och observerbara marknadsdata som till exempel jämförbara biljettpriser. För antaganden kring framtida förfall av biljetter och poäng har vi bedömt koncernens noggrannhet i prognoser genom att jämföra tidigare uppskattningar mot utfall. Vi har utvärderat dessa antaganden mot historiska trender och framtida förväntningar. Vi har också stämt av gjorda uppskattningar mot relaterade konton i resultat- och balansräkningen. Vi har också bedömt innehållet i de upplysningar om passagerarintäkter och relaterade kontraktsskulder som lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisionsberättelse finansiella rapporter Moderföretagets noter Underskrifter

den kan leda till betydande effekter på koncernens resultat och finansiella

ställning.

RÄKENSKAPER

rapporter

Redovisade värden av flygplan och avsättningar för större underhåll av leasade flygplan Se not 11 och 26 samt redovisningsprinciper på sidorna 67 och 70 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

	Beskrivning av området	Hur området har beaktats i revisionen
Koncernens noter	Det redovisade värdet för flygplan i koncernen uppgick per den 31 oktober 2021 till 12 868 MSEK och avsättningar för större underhåll av leasade flyg	I vår revision har vi utvärderat design och implementering av interna kontroller relaterade till bestämmande och beräkningar av komponent
Moderföretagets finansiella rapporter	plan och motorer uppgick till 1 938 MSEK.	avskrivningar och avsättningar för underhåll. Detta inkluderar utveckling och övervakning av flygtimmar och flygcykler för motorkomponenter.
Moderföretagets noter	Bolagets flygplan indelas i olika komponenter och med ett bedömt restvärde. Motorer skrivs av utifrån nyttjande och större underhållskostnader för de	Vi har bedömt rimligheten i antaganden för nyttjandeperioder, komponenter och restvärden avseende flygplan och stämt av dessa
Underskrifter	olika komponenterna aktiveras och skrivs av fram till nästa bedömda större underhållstillfälle. För större underhållskostnader av leasade flygplan och motorer görs löpande avsättningar som tas i anspråk när underhållet sker	antaganden med faktiska redovisade värden på flygplanskomponenter och tillhörande avskrivningar redovisade i resultaträkningen.
Revisionsberättelse	eller flygplanet återlämnas.	För att bedöma fullständigheten och riktigheten i avsättningar för större underhåll av leasade flygplan har vi utvärderat koncernens beräkningar och
	Koncernens bedömningar för avskrivningstider, restvärden och större under hållskostnader för motorer och andra flygplans-komponenter är komplexa i sin natur. Förändringar i dessa antaganden och bedömningar kan få en betydande effekt på koncernens resultat och finansiella ställning.	tillhörande redovisning på stickprovbasis genom inspektion av leasingavtal, marknadsvärden, flygtimmar och flygcykler.
		Vi har också utvärderat upplysningarna om flygplan samt avsättningar för större underhållskostnader för leasade flygplan som ingår i årsredovis ningen och koncernredovisningen.

Värdering av anläggningstillgångar samt moderbolagets andelar i koncernföretag

Se not 10-13 och redovisningsprinciper på sidan 68 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området

Hur området har beaktats i revisionen

Koncernen redovisade per den 31 oktober 2021 immateriella och materiella
anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar om totalt 35 637 MSEK.
Det redovisade värdet har varit föremål för en nedskrivningsprövning vilken
innehåller både komplexitet och betydande inslag av bedömningar. Nedskriv
ningsprövning har gjorts för respektive kassagenererande enhet, eller grupp
av enheter, vilket för koncernen utgörs av en enhet.
Prövningen innefattar att koncernen måste göra framtidsbedömningar ba
serat på antagande om verksamhetens interna och externa förutsättningar och
planer. Exempel på sådana bedömningar är framtida kassaflöden, vilka bland
annat kräver antaganden om framtida utveckling och marknadsförutsättningar,
framförallt med beaktande av Covid-19-pandemin. Ett annat viktigt antagande
är vilken diskonteringsränta som ska användas för att återspegla marknads
mässiga bedömningar av pengars tidsvärde samt de särskilda risker som
verksamheten står inför. Förändringar i dessa antaganden och bedömningar
kan få en betydande effekt på koncernens resultat och finansiella ställning.
Moderbolaget redovisade per den 31 oktober 2021 andelar i koncernföretag
om 11 642 MSEK. En nedskrivningsprövning görs även av värdet på andelarna,
med samma teknik och ingångsvärden som beskrivits ovan för immateriella och
materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar.

I vår revision har vi bedömt huruvida nedskrivningsprövningarna är upp
rättade i enlighet med den teknik som föreskrivs.
Vidare har vi bedömt rimligheten i antaganden om prognosticerade
framtida kassaflöden samt den använda diskonteringsräntan genom att ta del
av och utvärdera koncernens skriftliga dokumentation och prognoser.
En central del i vårt arbete har även varit att ta del av koncernens känslighets
analys av värderingen för att kunna bedöma hur rimliga förändringar i anta
ganden kan påverka värderingen. Vi har involverat våra värderingsspecialister i
revisionen, främst vad gäller antaganden kring avkastningskrav med koppling
till externa marknader.
Vi har också bedömt innehållet i de upplysningar om nedskrivnings
prövningen som lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen.

framtida kassaflöden samt den använda diskonteringsräntan genom att ta del En central del i vårt arbete har även varit att ta del av koncernens känslighetsanalys av värderingen för att kunna bedöma hur rimliga förändringar i antaganden kan påverka värderingen. Vi har involverat våra värderingsspecialister i revisionen, främst vad gäller antaganden kring avkastningskrav med koppling

Koncernens noter Moderföretagets finansiella rapporter Moderföretagets noter

Revisionsberättelse

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Koncernens finansiella rapporter

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-23 samt 109-142. Den andra informationen består också av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även

för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

Revisionsberättelse

verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra

förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SAS AB för räkenskapsåret 2020-11-01—2021-10-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Koncernens finansiella rapporter

Moderföretagets

Medarbetare Verksamhet Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

Revisionsberättelse

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar

granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 42-56 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till SAS ABs revisor av bolagsstämman den 17 mars 2021. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2019.

Stockholm den 26 januari 2022

KPMG AB

Tomas Gerhardsson Auktoriserad revisor

VERKSAMHET FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE

MARKNAD HÅLLBARHETSNOTER

HÅLLBARHETSNOTER

Hållbarhet

Miljö

HÅLLBARHET

SAS har tillsammans med hela flygbranschen fortsatt att påverkas kraftigt av följderna av covid-19-pandemin under räkenskapsåret 2020/2021. Vårt arbete för att främja övergången till ett mer hållbart flygande förblir dock ett prioriterat och existentiellt område för SAS.

Genom att sikta mot ett globalt ledarskap inom hållbart flygande vill vi gå i bräschen för övergången till en mer hållbar framtid. SAS har under många år arbetat för att minska miljöpåverkan från sin verksamhet och våra framsteg har redovisats i externt verifierade rapporter sedan 1996.

MILJÖMÄSSIGT, SOCIALT OCH FINANSIELLT ANSVAR

För SAS innebär en hållbar utveckling ett samordnat fokus på ett miljömässigt, socialt och finansiellt ansvar. På många sätt ökar vårt hållbarhetsarbete vårt värde och vår konkurrenskraft genom att vi använder resurser mer effektivt och minimerar riskerna. Som ett exempel sänks bränsleförbrukningen och kostnaderna av bränsleeffektiva flygplan och optimering av passagerar- och fraktkapacitet. Att minska sjukfrånvaron har också starka ekonomiska incitament.

VÅRA FOKUSOMRÅDEN INOM HÅLLBARHET

FINANSIELLA INSTRUMENT

Medarbetare • Mångfald och jämställdhet • Arbetsförhållanden

HÅLLBARHETSNOTER

Hållbarhet

Miljö

Medarbetare Verksamhet Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport

Med vårt engagemang, våra dokumenterade aktiviteter och resultat, strävar vi efter att minska vår påverkan på klimatet och på miljön samt att ta hand om våra kunder, medarbetare och samhället i stort. Det här angreppssättet gör att vi kan minimera hållbarhetsrelaterade risker och dra nytta av potentiella möjligheter, att undvika onödiga kostnader, göra ekonomiska besparingar och särskilja oss från konkurrenterna.

Övergången till ett mer hållbart flygande är en existentiell fråga för SAS och vi anser att hållbar utveckling handlar om kontinuerliga förbättringar inom alla relevanta hållbarhetsområden. Vi har en väldefinierad process för löpande genomgång av de hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga och relevanta. I processen ingår samarbete med interna och externa intressenter och den bygger på internationella riktlinjer såsom GRI, FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, globala trender, media, dialog med intressenter samt våra egna bedömningar av risker och möjligheter.

Med utgångspunkt i vår mest nyligen uppdaterade väsentlighetsanalys anses följande frågor förbli de mest väsentliga för SAS och våra intressenter:

Miljö

Utsläpp
Avfall
Buller

Verksamhet

Affärsetik och korruptionsbekämpning
Hållbara leverantörskedjor

Väsentlighetsanalysen beskriver även "hållbarhetskommunikation" och "kundnöjdhet" som viktiga områden för SAS och våra intressenter. Vi kommunicerar aktivt om hållbarhetsfrågor på ett öppet sätt med våra intressenter, till exempel genom publiceringen av vår års- och hållbarhetsredovisning. Kunderna kräver i allt högre grad mer hållbara produkter och det är en viktig del av vårt produktansvar att erbjuda produkter som är mer hållbara och på så sätt ökar kundnöjdheten.

VÅR MEST VÄSENTLIGA FRÅGA – UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER

Med utgångspunkt i vår väsentlighetsanalys är vår största miljöpåverkan utsläppen från förbränningen av fossila bränslen. Flygverksamheten svarar för drygt 99 %¹ av våra utsläpp av växthusgaser. Därför fokuserar vi på att främja flygplanens effektivitet och övergången till hållbara flygbränslen i enlighet med vårt miljöledningssystem ISO 14001.

Våra fokusområden för att minska utsläppen:

Ökad bränsleeffektivitet
Hållbara flygbränslen och ny teknik
Hållbara produkter och tjänster

FN:S MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Målen för hållbar utveckling, eller De globala målen för hållbar utveckling, är en uppsättning med 17 globala mål som antogs av FN:s generalförsamling 2015. Syftet är att en rad mål för global utveckling ska uppfyllas till 2030. Målen uppmuntrar företag att se hur de på bästa sätt kan bidra till att övervinna de globala utmaningarna i samband med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Våra mest relevanta mål för hållbar utveckling

Då vi strävar efter att bli globalt ledande inom hållbart flygande har vi fokus på att minska vår klimatpåverkan, främja resurseffektivitet och skapa en attraktiv arbetsplats. Fyra av de globala målen är nära knutna till vår hållbarhetsagenda.

FN:S MÅL 5 – JÄMSTÄLLDHET

Mål 5 verkar för jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. SAS bidrar till detta mål genom att uppmuntra jämställdhet och mångfald genom vår rekryteringspolicy och en årlig kartläggning, "People Review".

FN:S MÅL 8 – ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Mål 8 verkar för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. SAS erbjuder rättvisa arbetsvillkor för alla sina medarbetare, partners och leverantörer.

FN:S MÅL 12 – HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

Mål 12 verkar för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. SAS arbetar kontinuerligt med sin produktutveckling och effektiviseringar för att minska vår klimat- och miljöpåverkan.

FN:S MÅL 13 – BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Mål 13 uppmanar till omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. SAS arbetar proaktivt för att minska sina utsläpp av växthusgaser genom att fokusera på att minska utsläppen från flygverksamheten.

1) Denna siffra bygger på tillgänglig statistik publicerad i denna rapport. Per idag omfattas vår flygverksamhet inklusive regionala produktionspartners, samt leverantörer av externa tjänster som har kapacitet att delge statistik.

HÅLLBARHETSNOTER

Hållbarhet

HÅLLBARHETSSTYRNING

SAS LEDNINGSSYSTEM

Hållbarhet är en viktig del av vår verksamhet och SAS har integrerat hållbarhet i sitt ledningssystem. Systemet omfattar alla aktiviteter inom SAS och är baserat på operativa standarder för flygbolag, våra egna och gemensamma miljö- och hållbarhetspolicyer, SAS uppförandekod (Code of Conduct), FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, EU:s taxonomi, Lean och ISO 14001. Systemet ger riktlinjer för den pågående cykeln av planering, implementering och utvärdering samt förbättring av processer och aktiviteter för att uppfylla operativa mål och hållbarhetsmål. SAS har också kontrollmekanismer med tillhörande uppföljningssystem och resurser för att säkerställa efterlevnad av tillämplig internationell och nationell lagstiftning.

Vår syn på miljöansvar är att följa relevant lagstiftning och minimera både våra absoluta och våra relativa utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan.

Både SAS miljöpolicy och SAS hållbarhetspolicy har godkänts av koncernledningen och gäller för SAS samtliga medarbetare, produkter och tjänster. Policyerna tillsammans med mål och strategier granskas årligen i koncernledningens förvaltningsrevision enligt ISO 14001. Aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad eller kvartal enligt de specifika behoven.

SAS miljöledningssystem är genom hela företaget certifierat enligt ISO14001 och har varit det sedan 2010. ISO-standarden är en viktig del i hur vi arbetar med våra miljömål.

UPPFÖRANDEKODEN

Styrelsen har tagit fram en uppförandekod (SAS Code of Conduct) för att sammanfatta och förtydliga SAS fastslagna prioriteringar, löften, policyer och andra föreskrifter. Uppförandekoden gäller för samtliga medarbetare oavsett befattning eller anställningsform. För att understryka uppförandekodens betydelse stöds implementeringen av koden av ett omfattande utbildningsprogram där all personal regelbundet deltar. SAS uppförandekod är tillgänglig på www.sasgroup. net. Det finns också tydliga regler och strukturer för rapportering och hantering av misstänkta överträdelser via ledningssystemet eller SAS visselblåsarfunktion. Uppförandekodens visselblåsarfunktion användes vid fem tillfällen under 2020/2021. Tre fall har avslutats och två är fortfarande under utredning.

RISKHANTERING

SAS har en försiktighetsbaserad syn på riskhantering och arbetet inriktas på att minimera hållbarhetsrelaterade risker och ta tillvara potentiella möjligheter. Risker och möjligheter bedöms och hanteras strategiskt inom ledningssystemet och är integrerade i vår omfattande riskhantering. Åtgärder för riskkontroll är avgörande för att hantera risker.

SAS arbetar för att hantera risker och de möjligheter som har en påtaglig affärspotential. Ett exempel är arbetet med att dämpa miljöpåverkan genom vårt certifierade miljöledningssystem. Systemet ger oss operativ kontroll och kapacitet att snabbt hantera föränderliga krav på affärsmiljön. Läs mer i avsnittet om Riskhantering på sidorna 33–40.

SAS redovisar årligen sina risker och möjligheter avseende klimatförändringar till CDP. Riskerna och möjligheterna avser våra möjligheter att bedriva flygverksamhet i ett förändrat klimat, övergångsaktiviteter och kundernas uppfattning om SAS som ett mer hållbart alternativ för snabba och effektiva resor över längre sträckor. CDP-resultatet (B i 2021) finns tillgängligt på www.cdp.net.

FN:s mål för hållbar utveckling är en uppsättning med 17 mål som antogs av FN:s generalförsamling 2015 för att nå en rad mål till 2030.

Hållbarhet

EU-TAXONOMI

Såsom beskrivet av Europeiska kommissionen är EU:s taxonomi ett klassificeringssystem som upprättar en lista över miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter. Taxonomin ska spela en viktig roll för att hjälpa EU att skala upp hållbara investeringar och genomföra den europeiska gröna given (EU green deal). EU:s klassificering ska ge företag, investerare och beslutsfattare lämpliga definitioner för vilken ekonomisk verksamhet som kan anses vara miljömässigt hållbar.

SAS omfattas av EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering och ska uppge i vilken utsträckning de aktiviteter som bedrivs uppfyller kriterierna i EU:s taxonomi.

SAS huvudsakliga ekonomiska verksamhet, flygbolagsdrift, ingår inte i taxonomin ännu och övrig ekonomisk verksamhet enligt definitionen av taxonomin är under 1 % av den totala omsättningen. Således är SAS andel av omsättning som omfattas av taxonomiförordningen 0 %.

Baserat på SAS ekonomiska aktiviteter och den nuvarande taxonomiförordningen har SAS investeringar granskats (som beskrivs på sidorna 77-78). Slutsatsen är att SAS andel av kapitalutgifterna och driftskostnaderna som omfattas av taxonomiförordningen är 0 %.

SAS räknar med att taxonomin kommer att omfatta flygbolagsdrift inom de närmaste åren och således kommer andelen aktiviteter som omfattas av taxonomiförordningen och aktiviteter som är förenlig med taxonomiförordningen att öka.

Miljö

MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET

SAS har som målsättning att sänka sina utsläpp av växthusgaser. För att stödja vårt miljöarbete har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt.

VÅRA MILJÖMÅL

För att reducera våra utsläpp av växthusgaser och stödja vårt miljöarbete har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt.

Mål till 2025

• 25 % lägre koldioxidutsläpp jämfört med 2005 (absoluta utsläpp)

Mål till 2030

Inblandning av hållbart flygbränsle motsvarande allt SAS inrikesflyg (18 % de senaste fem åren)
50 % lägre buller jämfört med 2010
100 % hållbara material i SAS kunderbjudande
100 % återvinning där det är möjligt

Mål till 2050

• Netto noll koldioxidutsläpp i linje med IATA:s uppdaterade ambition

BRANSCHENS UTSLÄPPSMÅL

SAS avser att vara en del av ett samhälle som är hållbart på lång sikt och stödjer International Air Transport Associations (IATA) ambition att det ska vara möjligt med kommersiellt flyg utan väsentlig klimatpåverkan till 2050. IATA och flygbranschen har kommit överens om följande gemensamma mål:

Förbättrad bränsleeffektivitet med i genomsnitt 1,5 % årligen från 2009 till 2020
Koldioxidneutral tillväxt från 2020
Netto noll koldioxidutsläpp till 2050 (uppdaterat i oktober 2021)

Källa: www.enviro.aero

FN:s luftfartsorganisation (ICAO) har beslutat om ett globalt marknadsbaserat styrmedel som ska införas 2021 – Systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (CORSIA). De huvudsakliga komponenterna i en global lösning får inte snedvrida konkurrensen och bör innehålla FN:s princip om gemensamt, men differentierat, ansvar. Koldioxidneutral tillväxt ska uppnås genom CORSIA. Vi är i nuläget redo att uppfylla rapporteringskraven för våra utsläpp. Mot bakgrund av systemets struktur kan vi ännu inte bedöma en årskostnad.

Vi på SAS är fast beslutna att uppnå IATA:s mål och vår bränsleeffektivitet har ökat med omkring 2 % per år sedan 2010. Vi ska nå målen genom en kombination av ny teknik, hållbart flygbränsle, nya energikällor, mer effektiv trafikstyrning och samordnade åtgärder för att förbättra infrastrukturen och villkoren för flygtransporter. Se sidan 116 och framåt, för mer detaljer om hur vi arbetar aktivt för att minska utsläppen.

FN:S MÅL 13 – BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

HÅLLBARHETSNOTER

Miljö

VÅRA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER

Under 2020/2021 minskade våra absoluta koldioxidutsläpp från flygverksamheten med 34,0 % jämfört med föregående år. Huvuddelen av minskningen av utsläpp beror på den minskade trafiken till följd av covid-19-pandemin.

Våra koldioxidutsläpp per passagerarkilometer ökade till 118 (111) gram, som följd av den betydligt lägre kabinfaktorn som ett resultat av den dramatiska nedgången i efterfrågan på grund av covid-19-pandemin.

Energieffektiviteten per offererade säteskilometer förbättrades med 11,5 % jämfört med föregående år till följd av det löpande införandet av mer effektiva flygplan i det minskade trafikprogrammet.

Under 2020/2021 använde SAS 1 060 ton hållbart flygbränsle. Användningen kan främst härledas från vårt kunderbjudande att uppgradera från fossilt till förnybart bränsle och det norska inblandningskravet och den svenska reduktionsplikten.

Jämfört med 2005 har våra totala utsläpp för 2020/2021 minskat med 72,0 % medan produktionen mätt i tonkilometer har minskat med 71,5 %.

	Enhet	2020/ 2021	2019/ 2020	Basår 2010
Flygoperativ verksamhet
CO2 totalt	1 000 ton 1 189 1 802			3 511
för inrikesflyget	1 000 ton	356	471
för flyg till/från EU/EES	1 000 ton	440	674
för flyg till/från utanför EU/EES	1 000 ton	393	656
CO2 passagerarandel	1 000 ton 1 006 1 611			3 244
NOx	1 000 ton	4,4	7,3	14,3
HC	1 000 ton	0,07	0,13	-
Passagerarkilometer	miljoner 8 497 14 491			29 572
Tonkilometer	miljoner 1 155 1 768			3 480
Avgångar	1 000	102	151	279
CO2/passagerarkilometer	gram	118	111	109,7
CO2/offererade säteskilometer	gram	52	59	74
CO2 /tonkilometer		gram 1 029 1 019		1 009
Flygplansbuller – vid start	85 db område i km2 per avgång	1,81	2,09	2,40
Ground Handling
CO2 fordonsbensin1	ton	25	36
CO2 fordonsdiesel1		ton 1 830 2 049
Maintenance Productions
CO2 fordonsbränsle1	ton	70	94
CO2 fordonsdiesel1	ton	25	18
SAS Cargo Group
CO2 andel med flyg (frakt)	1 000 ton	182	191
Tonkilometer med flyg (frakt)	miljoner	305	319
CO2/tonkilometer med flyg (frakt)	gram	597	598
CO2/tonkilometer med lastbil (frakt)	gram	107	150

1) SAS redovisar endast för huvudflygplatserna ARN, CPH och OSL.

VILKA ÄR VÅRA RELATIVA OCH ABSOLUTA UTSLÄPP?

Absoluta utsläpp avser vår totala mängd utsläpp (ofta mätta i ton CO2).

Relativa utsläpp avser utsläpp per produktionsenhet (t.ex. gram CO2 per tonkilometer, gram CO2 per passagerarkilometer, gram CO2 per tonkilometer med flyg (frakt) eller gram CO2 per offererade säteskilometer.

SAS FLYGVERKSAMHET SUMMA KOLDIOXIDUTSLÄPP

Summa koldioxidutsläpp (1 000 ton) Tonkilometer (miljoner)

SAS FLYGVERKSAMHET CO2 GRAM/PASSAGERARKILOMETER

Andel av koldioxidutsläpp

Följande observationer gjordes i en analys av våra totala koldioxidutsläpp under 2020/2021:

Resor kortare än 500 km svarade för 18 % av våra utsläpp, resor mellan 500 och 800 km för 10 %, resor mellan 800 och 3 000 km för 37 %, och resor längre än 3 000 km för 36 %.
Inrikesresor svarade för 30 % av våra utsläpp och internationella resor för återstoden.

Om denna rapport

Miljö

Andra utsläpp än koldioxid

I fråga om utsläpp av växthusgaser har SAS valt att redovisa varje utsläpp separat i denna redovisning och genom utsläppskalkylatorn som finns på våra webbplatser. De flesta utsläppskalkylatorer på marknaden beräknar en uppskattad koldioxidekvivalent (CO2e) baserad på olika uppräkningsfaktorer som även inkluderar andra utsläpp än koldioxid. SAS har valt att inte göra så, eftersom det saknas samsyn bland forskare och experter på hur man ska räkna om kväveoxid (NOx), partiklar och utsläpp av vattenånga till koldioxidekvivalenter. SAS stödjer flera initiativ som syftar till att minska effekten av andra utsläpp än koldioxid i den dagliga verksamheten samt att utveckla mer avancerade beräkningsmetoder. Rent generellt kan noteras att den aktuella förnyelsen av flottan och de tekniska val som SAS gör bidrar till att andra utsläpp än koldioxid relativt sett minskar mer än våra koldioxidutsläpp.

Våra fokusområden för att minska utsläppen

SAS miljöprogram inkluderar följande utsläppsrelaterade områden som alla beskrivs mer i detalj nedan:

Ökad bränsleeffektivitet
Hållbara flygbränslen och ny teknik
Hållbara produkter och tjänster

Till följd av covid-19-pandemin har ett antal administrativa funktioner hos SAS och även hos motparterna korttidspermitterats i olika grad. Det har påverkat vissa pågående processer, men kommer inte att påverka långsiktiga ambitioner och mål.

KOLDIOXIDUTSLÄPP FÖR SCANDINAVIAN AIRLINES
FLYGVERKSAMHET 2020/2021

	1 000 ton CO2	% av CO2 från den totala flyg verksamheten
Danmark
Inrikesflyget	13	1,1 %
Resor till EU/EES	100	8,4 %
Resor till utanför EU/EES	193	16,2 %
Norge
Inrikesflyget	259	21,8 %
Resor till EU/EES	51	4,3 %
Resor till utanför EU/EES	7	0,6 %
Sverige
Inrikesflyget	85	7,1 %
Resor till EU/EES	106	8,9 %
Resor till utanför EU/EES	7	0,6 %
Finland
Inrikesflyget	-	-
Resor till EU/EES	2	0,2 %
Resor till utanför EU/EES	-	-
EU/EES
Avresa från EU/EES¹ till	179	15,1%
Skandinavien och Finland
Resor inom EU/EES¹	2	0,2 %
Avresa från EU/EES¹ till utanför EU/EES	-	-
Utanför EU/EES
Avresa från utanför EU/EES till Skandinavien/Finland	184	15,5 %
Avresa från utanför EU/EES till EU/EES¹ eller utanför EU/EES	1	0,1 %
Summa	1 189	100,0 %
1) Exklusive Danmark, Sverige, Norge och Finland som redovisas separat.

ÖKAD ENERGIEFFEKTIVITET

Förnyelse av flottan

En kontinuerlig förnyelse av flottan är en avgörande del av våra åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från flygverksamheten. Vår strategi är att säkerställa långsiktig lönsamhet genom en välbalanserad plan för flottan. Under årens lopp har vi kontinuerligt förnyat flottan genom att byta ut mindre effektiva flygplan mot mer effektiva. De flygplan vi använder är antingen ägda, leasade eller wet leasade. Ägda och leasade flygplan har under 2020/2021 drivits av SAS Scandinavia eller SAS Connect. Wet leasade flygplan har under 2020/2021 drivits av ett antal regionala produktionspartners som använder mindre jetflygplan och turbopropflygplan. Vi har genom en konstruktiv dialog med Airbus kunnat skjuta upp leveranserna av nya flygplan som inte behövs på kort sikt. Dessa uppskjutna leveranser är viktiga eftersom de sänker våra investeringskostnader för 2021–2024 och gör leveranserna av nya flygplan bättre anpassade till den förväntade återhämtningen av efterfrågan. Vi arbetar fortfarande för att uppnå en enhetsflotta fram till 2023, baserat på nya Airbusflygplan som kommer erbjuda lägre bränsleförbrukning och sänkta underhållskostnader jämfört med vår nuvarande flotta. Dessutom har vi gjort framsteg med våra ambitiösa hållbarhetsmål genom att öka takten i utfasningen av äldre och mindre bränsleeffektiva flygplan. I kapacitetsspannet 140–200 säten kommer vi att ha en enhetsflotta i drift när alla A320neo är levererade. När det gäller prestanda uppvisar A320neo en väsentlig förbättring i fråga om bränsleförbrukning och buller. A320neo har 15–18 % lägre bränsleförbrukning på en typisk kortdistansflygning jämfört med den tidigare generationen, A320ceo.

Medarbetare Verksamhet Om denna rapport

Miljö

Under året tog vi emot fyra A320neo, två A350 och ett A321LR och fasade ut 27 äldre flygplan. Per den 31 oktober 2021 hade vi tagit emot 45 plan av 80 beställda A320neo, och sex av totalt åtta beställda A350. Vid årets slut bestod SAS flotta av 129 flygplan (14 långdistansplan, 88 kortdistansplan och 27 flygplan som flygs av regionala produktionspartners). Genomsnittsåldern för hela flygplansflottan var 8,4 år vid årets slut.

Anpassad flygplansstorlek

SAS erbjuder ett brett nätverk av destinationer och linjer för olika passagerarvolymer, vilket kräver en flotta med flygplan av olika storlekar och räckvidder. Med våra regionala produktionspartners kan vi optimera vår tidtabell och våra flygplansstorlekar för att möta efterfrågan på bästa sätt, i synnerhet på regionala linjer med relativt liten efterfrågan. Denna unika förmåga att byta flygplansstorlek för att möta efterfrågan gör att vi optimerar vår bränsleförbrukning och utsläpp per säteskilometer. Vi drar också nytta av vår gedigna erfarenhet för att ständigt effektivisera planeringen av flygplansutnyttjandet.

Program för minskad bränsleförbrukning

Vi har integrerat ett omfattande program för minskad bränsleförbrukning i verksamheten. En viktig aspekt av att öka bränsleeffektiviteten är att se till att samtliga medarbetare inom SAS flygverksamhet har de förutsättningar och kunskaper som krävs för att främja bränsleeffektiviteten. Nyckelmedarbetare är de som ansvarar för nätverksplanering, produkter och tjänster samt medarbetare inom själva flygverksamheten.

Pågående aktiviteter omfattar att optimera operativa rutiner och stödsystem för att främja bränsleeffektiviteten. Alla förändringar måste följa högsta standard för flygsäkerhet och väga bränsleeffektivitet mot andra driftskostnader såsom underhållskostnader och luftrumsavgifter.

Luftrummet och det europeiska nätverket

Under de senaste drygt 20 åren har SAS arbetat med olika intressenter och gjort många investeringar för att möjliggöra och förbereda för införandet av ett effektivare europeiskt flygledningssystem. Ansvaret för att implementera den här viktiga omvandlingen ligger hos myndigheterna.

Samarbete med tillverkare av flygplan och motorer Genom det pågående miljöarbetet för vi dialog med olika tillverkare av flygplan och motorer, tillverkare av inredningar och andra installationer. Miljöprestanda och miljökriterier är integrerade i alla beslut inom upphandlingar av nya flygplan och regionala produktionspartners.

HÅLLBART FLYGBRÄNSLE (SAF) OCH NY TEKNIK

I över ett årtionde har vi arbetat med olika aktiviteter för att främja utvecklingen av alternativa och mer hållbara flygbränslen, såsom biobränslen. Det är nödvändigt att säkra tillgång till flygbränslen med lägre klimatpåverkan för att uppfylla våra egna och flygbranschens miljöoch klimatmål och säkra alternativ till fossila bränslen.

SAS fortsätter be om anbud på hållbara flygbränslen från alla anbudsgivare av flygbränsle för att visa att vi är beredda att köpa biobränsle om det uppfyller hållbarhetskriterierna och om priset är konkurrenskraftigt. SAS deltar i ett flertal nationella och internationella projekt, forum och nätverk för att påskynda

kommersialiseringen av produktionen av hållbart flygbränsle i Skandinavien. Bland dessa är IATA/ATAG biobränslenätverk, RISE, SAFUG, NISA, Fossil Free Aviation 2045, Preem, Klimapartnerskabet och andra skandinaviska intresseorganisationer. Det finns olika produktionsvägar som är certifierade och många fler som är på väg att potentiellt bli certifierade. Vår strategi är att stödja framstegen för redan certifierade vägar och vara delaktiga i projekt och initiativ som arbetar med de mest realistiska och genomförbara vägarna för en potentiell certifiering inom en realistisk tidsram.

Våra främsta hållbarhetskriterier för biobränslen är att produktionen av dem ska vara långsiktigt hållbar, inte konkurrera med matproduktion eller tillgång till dricksvatten, inte skada den biologiska mångfalden och använda så lite mark som möjligt. Enligt IATA kan hållbart flygbränsle, beroende på produktionsmetod, sänka koldioxidutsläppen under livscykeln med upp till 80 %.

Från och med 2020 ska norska bränsleleverantörer enligt påbud blanda in 0,5 % hållbart flygbränsle för alla flygningar som tankas i Norge. Den 1 juli 2021 infördes ett påbud i Sverige om inblandning av hållbart flygbränsle. Utsläppsminskningen under livscykeln genom användning av hållbart flygbränsle har angetts till 0,8 % under 2021 och ökar till 1,7 % under 2022.

Det finns ett förslag om att införa ett påbud i hela EU inom ramen för EU Fit for 55, som går under namnet ReFuel EU Aviation. Förslaget är föremål för en parlamentarisk process och föreslås reglera en ökad användning av hållbart flygbränsle från 2025. Startpunkten är 2 % år 2025 och 5 % år 2030.

Hållbarhet

Miljö

Framtidens flygplan med lägre utsläpp

Det pågår flera utvecklingsprojekt som syftar till att kommersialisera framtidens flygplan med lägre utsläpp inom en tidsram på 5 till 15 år. Vid utvecklingen av mer effektiva flygplan finns ett flertal fokusområden, såsom förbättrad aerodynamik, viktminskningar samt ytterligare förbättrade eller nya framdrivningslösningar.

Under året fortsatte nya framdrivningslösningar att stå i fokus. Det finns många olika möjliga lösningar, bland annat nästa generations jetmotorer som drivs med traditionellt flygbränsle eller hållbart flygbränsle, jetturbiner som byggs om för att drivas med vätgas och elmotorer med batteri- eller vätgasbränsleceller som energilagring. Alla lösningar har sina möjligheter och utmaningar och vi ser framför oss att många olika lösningar kommer att kommersialiseras över tid.

De pågående projekten bland mindre producenter är inriktade på en marknad för flygplan med 10–15 säten och en till två timmars flygtid före 2030, och de största flygplanstillverkarna förväntar sig att kommersialisera flygplan med 100–150 säten för en typisk kortdistansflygning på marknaden före år 2040.

SAS och Airbus undertecknade under 2019 en överenskommelse med målet att snabba på utvecklingen av ett flygplan med 100 säten och teknik som möjliggör helt eldrivna eller vätgasdrivna flygplan under 2030-talet. Inom avtalet behandlar SAS och Airbus olika frågor knutna till kommersialiseringen av tekniken, såsom SAS affärsbehov, laddkapacitet, operativa möjligheter och avgränsningar etc. I oktober 2020 lanserade Airbus sitt koncept "ZEROe" och vårt arbete fortsatte som planerat under 2020/2021.

SAS lägger ned stora resurser på samarbetet med Airbus och ger ett starkt stöd till utvecklingen av olika initiativ inom området. Vi är övertygade om att vi kommer att uppleva ett avgörande teknikskifte under 2030-talet med kommersialisering av helt eldrivna, hybrid eller vätgasdrivna flygplan.

SAS deltar även i The Nordic Network for Electric Aviation (NEA, ett nätverk som har som mål att se till att grundförutsättningarna för kommersialisering av eldrivna flygplan tillgodoses i Norden). Nätverket hanteras av RISE, tillsammans med deltagarna Heart Aerospace, Swedavia, Avinor och övriga nordiska flygbolag.

ÖVRIGA MILJÖFRÅGOR

Utsläpp av halon

Flygbolag måste lämna in årliga rapporter över sin användning, förbrukning, läckage och lagerhållning av halon till myndigheterna. Under 2020/2021 rapporterades inga tillfällen där halon användes som brandskyddsåtgärd.

Beräkning av utsläpp och koldioxidkompensation

Alternativ för koldioxidkompensation för våra kunder har funnits sedan 2006. I vår utsläppskalkylator, som finns på www.sasgroup.net, går det att beräkna utsläppen av växthusgaser för SAS flygningar. Vi koldioxidkompenserar alla biljetter för EuroBonus-medlemmar, ungdomsbiljetter med SAS och våra personalbiljetter. För 2020/2021 kompenserade vi 0,5 miljoner ton koldioxid eller 52 % av de passagerarrelaterade koldioxidutsläppen. Koldioxidkompensation görs genom köp av utsläppsminskande mekanismer knutna till projekt för förnybar energi hos tredje part i Asien.

Förbrukning av glykol, diesel och bensin

Glykol används vid avisning av flygplanen. Vi ökade vår glykolförbrukning till 1 464 (1 431) tusen liter under 2020/2021.

SAS använder fordon för underhåll och marktjänster på flygplatserna och följer flygplatsens regler och arbetar för att främja övergången till fordon med lägre miljöpåverkan. På våra huvudflygplatser leasas alla fordon och kontrakt och bränsleförbrukning följs upp kontinuerligt. SAS Cargo övervakar också koldioxidutsläppen per tonkilometer (frakt) från sina lastbilstjänster som är utlagda på entreprenad.

Ett visst spill rapporterades i samband med marktjänsterna under året. Detta hanterades enligt rutinerna.

Utsläpp från energiförbrukning i byggnader

Vi arbetar kontinuerligt för att minska energiförbrukningen. Vår energiförbrukning minskade till följd av mer effektiv belysning, men även eftersom mindre golvyta användes. Detta beror främst på en avsevärd minskning av den egna verksamheten de senaste åren.

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER, SCOPE 2

	Enhet	2020/ 2021	2019/	2020 Basår 2010
Energi
Fossil energi	1 000 ton	5,7	8,6	24,9
Varav fossil el	1 000 ton	2,4	4,1	12,3
Varav fossil uppvärmning	1 000 ton	3,3	4,5	12,6

Miljö

Egna affärsresor

Vi har kontroll över våra egna affärsresor på SAS flygningar, vilka genererade omkring 311 ton koldioxid under året. SAS ser över och utvärderar hur vi ska få leverantörerna att rapportera vårt Scope 3.

Buller

Flygbuller uppfattas som den största påverkan lokalt vid flygplatser. Det finns stränga regler för flygvägar nära bostadsområden. Under 2020/2021 minskade bullret vid start med 13,4 % och 24,7 % jämfört med 2010. Detta beror på införandet av nyare, tystare flygplan.

SAS mottog några få rapporter om överträdelser av bullergränser under 2020/2021. Antalet överträdelser har minskat de senaste åren till följd av inköp av tystare flygplan och förbättringsinitiativ, såsom särskilda träningsscenarion i flygsimulator för in- och utflygning på flygplatser med stränga bullerbestämmelser.

Avfall

Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra återvinningen av avfallet ombord, även om det är en utmaning eftersom avfall måste hanteras i enlighet med olika nationella lagstiftningar. Oftast medför lagstiftningen en hantering som inte möjliggör sortering eller återvinning. Emellertid återvinner vi aluminiumburkar vid alla våra skandinaviska flygplatser. All avfallshantering hanteras av en tredjepartsleverantör. Avfall från våra kontor, marktjänster och tekniskt underhåll mäts och delas in i sorterat, osorterat och farligt avfall.

Till följd av covid-19-pandemin minskade verksamheten kraftigt och under större delen av året ställdes all servering av mat ombord in och våra lounger var stängda. Det ledde under en period till noll matavfall, både från vår catering ombord och våra loungetjänster.

	Enhet	2020/ 2021	2019/	2020 Basår 2010
Sorterat avfall	ton	642	817	-
Osorterat avfall	ton	123	170	815
Farligt avfall	ton	61	83	302

Spill av flygbränsle

Under 2020/2021 rapporterades några få bränsleläckage vid tankningen av flygplan med SK-flightnummer. Dessa hanterades enligt rutinerna.

Miljöregler och efterlevnad

Förutom att förbättra resurseffektiviteten och miljöegenskaperna ser vårt hållbarhetsarbete till att SAS verksamhet följer alla tillämpliga miljörelaterade lagar och regler. Inga allvarliga incidenter som bröt mot några miljötillstånd rapporterades under 2020/2021.

Miljörelaterade kostnader

Under 2020/2021 uppgick SAS externa miljörelaterade användaravgifter och reseskatter till 206 (627) MSEK. Dessa bestod av miljörelaterade skatter och avgifter som ibland påverkas av flygplanens miljöprestanda och ingår i startavgifterna. Våra miljöskatter i Sverige och Norge uppgick till 124 (271) MSEK.

Flygbranschen betalar för sina koldioxidutsläpp inom EU genom EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS), som är en etablerad marknadsbaserad åtgärd. SAS

kostnadsförde utsläppsrätter avseende EU-ETS om 0 (4) MSEK under 2020/2021. Från och med 1 januari 2021 rapporterar SAS även koldioxidutsläpp till CORSIA. Den 1 januari 2021 tog Storbritannien fram ett eget utsläppshandelssystem (UK-ETS). SAS följer UK-ETS till fullo.

Vi anser att marknadsbaserade åtgärder inte får snedvrida konkurrensen utan ska bidra till att klara utsläppsmålen och skapa incitament för kontinuerliga förbättringar. SAS har stöttat utvecklingen av en global, marknadsbaserad lösning för flygutsläpp i många år.

SAS stödjer fullt ut principen om att förorenaren ska betala och tar ansvar för våra utsläpp. Däremot motsätter vi oss de svenska och norska skatterna som inte åtgärdar själva koldioxidutsläppen och som införs utöver EU-ETS eller CORSIA som snart ska införas. Resultatet kan betraktas som ett sätt att införa ekonomiska åtgärder, men utan incitament att minska koldioxidutsläppen. Till exempel betalar en passagerare ombord på ett A320neo med 50 % hållbarare flygbränsle samma skatt som en passagerare ombord på ett flygplan som är två generationer äldre, trots att det första planet har omkring 65 % lägre utsläpp.

Miljörelaterade förpliktelser

SAS har inga kända större miljörelaterade förpliktelser eller eventualförpliktelser, såsom förorenad mark.

Miljörelaterade investeringar

Enligt SAS riktlinjer ska våra investeringar vara både miljömässigt och ekonomiskt motiverade. Det bidrar till vår lönsamhet och hjälper oss att säkerställa att vi uppfyller framtida miljökrav.

HÅLLBARHETSNOTER

Miljö

Under 2020/2021 genomfördes inga större miljörelaterade investeringar. Det beror på att vår föredragna lösning är leasing, snarare än att investera i flygplan, fordon, datorer m.m.

HÅLLBARA PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Vi utvecklar kontinuerligt våra produkter och tjänster för att göra dem så hållbara som möjligt avseende resurser och material.

Till följd av covid-19-pandemin har verksamheten minskat kraftigt, men hållbarheten förblir ett viktigt fokus i vårt dagliga arbete.

Våra passagerares och medarbetares säkerhet och välfärd är alltid högsta prioritet för oss, och på grund av covid-19-utbrottet vidtogs ytterligare åtgärder för att säkerställa säkerhet och välbefinnande ombord. Vi införde krav på munskydd, säkerhetsrutiner och ett säkerhetskit för all personal ombord.

I oktober 2021 började vi återigen servera mat ombord, då vi började med en begränsad tjänst på flygningar längre än 80 minuter från Danmark. Vi öppnade även loungerna med ett begränsat utbud av mat. Våra ambitiösa hållbarhetsmål kvarstår och vi fortsätter att utveckla mer hållbara produkter och tjänster ombord och i våra lounger, som sedan ska införas när trafiken långsamt ökar igen.

Verksamhet Om denna rapport

Medarbetare

MEDARBETARE

VÅR SYN PÅ MEDARBETARNA

Som arbetsgivare är vårt ansvar att säkerställa skäliga arbetsvillkor i arbetsmiljön i vår verksamhet, främst i Norden. SAS ansvarar också för att tillhandahålla möjligheter till personlig och professionell utveckling. SAS arbetsmiljöpolicy, ledarskapspolicy, personalpolicy och mångfaldspolicy gäller för samtliga medarbetare på SAS. Koncernledningen är ytterst ansvarig för policyerna. Policyerna granskas årligen och aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad eller kvartal enligt de specifika behoven.

Vi har nolltolerans mot alla former av trakasserier och arbetar löpande för att motverka detta genom olika aktiviteter. Det regleras av vår uppförandekod och det är obligatoriskt för samtliga medarbetare att genomföra en webbutbildning om koden.

Uppsägningar och samarbete med fackföreningar

I och med den nya marknadsrealitet som blivit resultatet av utbrottet av covid-19, håller SAS på att anpassa och omforma hur vi planerar och navigerar på kort sikt, samtidigt som vi tar hänsyn till den osäkerhet som omger flygbranschens framtid i stort.

Det dagliga samarbetet med fackföreningar sköts främst på nationell nivå med fackföreningar som har kollektivavtal med SAS. Samarbeten sker inom ramen för nationella lagar och avtal som påverkar den berörda enheten. SAS genomförde förhandlingar och diskussioner med alla fackföreningar under 2020/2021.

Arbetstagarrepresentanter från de skandinaviska länderna sitter i SAS styrelse. Medarbetarna väljer representanter från enheterna i koncernens skandinaviska verksamhet. SAS medarbetare omfattas av kollektivavtal, med undantag för några få specialister och ledande befattningshavare på koncernnivå.

MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER

SAS mångfaldspolicy främjar likabehandling av samtliga medarbetare och arbetssökande. Vårt arbete med lika möjligheter omfattar att främja mångfald och jämställdhet i alla dess former. Under 2020/2021 var könsfördelningen på SAS 37 % kvinnor och 63 % män.

På SAS finns det traditionellt kvinnodominerade och mansdominerade roller. Piloter (5 % kvinnor), samt tekniker och personal för flygplansunderhåll (5 % kvinnor) är traditionellt mansdominerade, medan kabinpersonal (76 % kvinnor), inchecknings- och gatepersonal på flygplatserna (66 % kvinnor) typiskt sett är kvinnodominerade.

Per den 31 oktober 2021 bestod SAS koncernledning av 29 % kvinnor, SAS styrelse av 36 % kvinnor och styrelsen för SAS Cargo av 33 % kvinnor.

SAS arbetar aktivt för att främja jämställdhet inom traditionellt könsuppdelade yrken och inom ledningen genom att uppmuntra jämställdhet och mångfald genom vår rekryteringspolicy och årliga kartläggning "People Review". I SAS rekryteringspolicy fastslås att

den bästa kandidaten för en viss befattning ska väljas med SAS mångfaldsmål i åtanke.

	Ålder
Juridiskt kön		<30 30–49		>50 Summa
Kvinnor	239	938	1 578	2 755
Män		517 1 470	2 790	4 777
Summa		756 2 408	4 368	7 532

Utbildning

Under 2020/2021 genomgick SAS medarbetare omkring 210 000 timmars utbildning (exklusive övningstimmar i luften), vilket motsvarar i genomsnitt 28 timmar per medarbetare. Minskningen i antalet timmar berodde på covid-19. Flygande personal, tekniker och operativ markpersonal omfattas av ett antal krav på licenser och kompetens från EU-OPS, och från IATA genom säkerhetsrevisionen IOSA (IATA Operational Safety Audit).

Företagshälsovård

Vår arbetsmiljöfunktion (HWE), som stöttar hela organisationen, erbjuder vårdtjänster genom interna eller externa resurser som terapeuter, stress- och rehabiliteringsexperter, ergonomispecialister och -tekniker. Funktionen erbjuder även specialtjänster såsom flygmedicin, stresshantering, uppföljning av sjukfrånvaro, hälsoprofiler, ergonomi och rådgivning i kemikaliehantering. Det görs investeringar i hela organisationen inom olika hälsofrämjande aktiviteter både på arbetsplatsen och fritiden. Under covid-19-pandemin

Om denna rapport GRI-index

Medarbetare

Verksamhet

har många anställda arbetat hemifrån i enlighet med rekommendationer och karantänsregler från myndigheterna. SAS var väl förberett när det gäller digitala lösningar, men som för många andra företag i samma situation, innebar det utmaningar när det gällde arbetsmiljön.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro utgör en väsentlig kostnad för samhället och orsakas av fysiska och psykiska besvär. Våra beräknade kostnader för sjukfrånvaro uppgick till omkring 101 (153) MSEK under 2020/2021. SAS arbetar aktivt för att förebygga både kortvarig och långvarig sjukfrånvaro.

En standardiserad rapporteringsmetod har införts för samtliga tre skandinaviska länder och sjukfrånvaro rapporteras enligt svensk lagstiftning. Chefer har med stöd av HR, tidiga uppföljningar med sjuka medarbetare, vilket har minskat långtidssjukskrivningarna.

När det gäller flygande personal har särskilda uppföljningsteam ett nära samarbete med externa specialister på arbetsmiljö och flygmedicin. Tidig kontakt med medarbetarna och stöd för hälsovård samt rehabiliteringsprogram, förkortar sjukdomsperioderna.

När korttidssjukskrivning rapporteras erbjuds medarbetarna medicinsk rådgivning från sjuksköterskor. Vid ofta återkommande korttidssjukskrivning kräver SAS ett läkarutlåtande från första dagen. Tillfälligt byte av arbetsplats och specialscheman erbjuds för bättre och snabbare rehabilitering.

Under 2020/2021 ökade den totala sjukfrånvaron på SAS till 4,3 % (4,2 %). Långtidssjukskrivningar över 14 dagar stod för 2,9 % (3,0 %) av den totala sjukfrånvaron på SAS.

Arbetsolyckor

Antalet arbetsolyckor som leder till frånvaro på SAS var 5 under 2020/2021. Minskningen under 2020/2021 är främst på grund av en minskad arbetsbelastning, förbättrade processer för systematisk uppföljning, utbildningsverksamhet och förtydligad definition i samarbete med skyddsombud, arbetsledare, HR och säkerhetskommittéer med representanter från anställda och ledning som täcker samtliga medarbetare i varje land.

Marktjänster har flest arbetsolyckor inom SAS. Exempel på arbetsolyckor är klämskador, fallskador och fordonsrelaterade olyckor i samband med bagagehantering.

SAS	DK	NO		SE Summa
Antal medarbetare oktober rapportering räkenskapsåret (antal medarbetare)		2 456 2 446	2 630	7 532
Antal kvinnor	839	887	1 029	2 755
varav kvinnor, %	34	36	39	37
Total sjukfrånvaro, %	3,9	5,1	3,8	4,3
Långtidssjukskrivningar (mer än 14 dagar), %	2,7	3,4	2,4	2,9
Totalt antal arbetsolyckor med en dags sjukfrånvaro eller mer	2	3	0	5
Sjukfrånvaro pga. arbetsolyckor per miljon arbetstimmar (H-värde)	0,5	0,6	0,0	0,4

FN:S MÅL 5 – JÄMSTÄLLDHET

FN:S MÅL 8 – ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Verksamhet

VERKSAMHET

AFFÄRSETIK OCH KORRUPTIONSBEKÄMPNING

Vårt tillvägagångssätt är att aktivt ta ställning mot alla former av korruption och beteenden som snedvrider konkurrensen.

SAS uppförandekod (Code of Conduct), legala policy och policy mot mutor gäller för alla som agerar för SASkoncernens räkning. SAS styrelse har det övergripande ansvaret för att implementera uppförandekoden och övervaka efterlevnaden. Efterlevnaden övervakas genom ledningssystemet och interna revisioner.

Bestämmelser om mutor och andra olämpliga handlingar är särskilt uttalade. Ett exempel är det pågående programmet om efterlevnad av konkurrenslagstiftning som omfattar alla SAS enheter. Programmet tar upp de största riskerna för korruption och medarbetare som är exponerade för korruptionsrisker i sitt dagliga arbete.

HÅLLBARHET I LEVERANTÖRSKEDJAN

Vi har nära 3 600 leverantörer som förser oss med produkter och tjänster. Leverantörskedjan är centrerad kring flygverksamheten och tillhörande tjänster. Här ingår:

tillverkare av flygplan och motorer
leverantörer av flygplats- och flygtrafiktjänster
bränsleleverantörer
cateringleverantörer
IT-leverantörer
leverantörer av tekniskt underhåll
regionala produktionspartners
finansiella tjänster

Leverantörerna befinner sig främst i de geografiska områden där SAS linjer flygs. I enlighet med vår operativa modell lägger vi i allt högre grad ut marktjänster, regionala produktionspartners, kundtjänst och redovisning till externa leverantörer.

Leverantörskedjans ansvar

SAS uppförandekod och SAS inköpspolicy omfattar samtliga inköpsaktiviteter inom SAS. Koncernledningen ansvarar för inköpspolicyn som ses över årligen. Aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad eller kvartal enligt de specifika behoven.

Styrning av leverantörskedjan

Vår etablerade styrmodell tydliggör leverantörskedjans ansvar, risker och förbättringsområden samt hur eventuella avvikelser hanteras. Ansvaret för att kontinuerligt följa upp våra kritiska leverantörer är centraliserat och standardiserat. Alla SAS leverantörer måste uppfylla våra prioriterade krav på hållbarhet och socialt ansvar, vår inköpspolicy och de allmänna villkoren i FN:s Global Compact och andra specifika hållbarhetskrav. Hållbarhet lyfts fram som ett värderingskriterium i hela SAS inköpsstyrning.

Kriterierna varierar utifrån typ av vara eller tjänst och var den tillverkas, men det kan handla om energieffektivitet, avfallshantering, kollektivavtal, mänskliga rättigheter, barnarbete m.m. Kriterierna granskas och hanteras i upphandlingsfasen och under avtalsperioden.

Intressentdialog

Vi har en lång tradition av pågående dialog och samarbete med en rad intressenter och är engagerade i samhällsfrågor.

SAS prioriterar nära samarbeten med kunder, myndigheter, leverantörer och flygplatser för att kunna skapa de förhållanden som krävs för att ta fram lösningar för ett förbättrat hållbarhetsarbete. Vi har också en dialog med parter som söker kunskap, arbetar för förändring eller stödjer SAS på olika sätt, såsom medarbetare, partners, experter, icke-statliga organisationer, forskare och media.

Vi ser dialog med intressenterna som en möjlighet att ta initiativ till engagemang i relevanta frågor och få input för att ytterligare utveckla SAS kunderbjudande och hållbarhetsagenda. I strävan att skapa en större förståelse för flygbranschen deltar vi också i olika bransch- och arbetstagarorganisationer.

En lista över våra intressenter finns på www.sasgroup.net

FN:S MÅL 12 – HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION

Mål 12 verkar för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. SAS arbetar kontinuerligt med sin produktutveckling och effektiviseringar för att minska vår klimat- och miljöpåverkan.

Verksamhet

PRODUKTANSVAR

Vi tar ansvar för att upprätthålla de högsta standarderna för produktansvar och följer strikta policyer och tillämplig lagstiftning för hälsa och säkerhet, miljöpåverkan, IT-säkerhet och livsmedelssäkerhet. Vi har också ett ansvar att leverera produkter och tjänster som är tillförlitliga och som produceras under rimliga förhållanden. SAS kvalitetspolicy är tillämplig på alla SAS produkter och tjänster, den ses över och granskas årligen av koncernledningen. Aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad eller kvartal enligt deras specifika behov.

Flygsäkerhet är mycket strängt reglerat och SAS granskas årligen av externa parter. De behöriga myndigheterna granskar arbetsvillkoren för flygbolagspersonal inom områden som arbetstid, vilket bidrar till att höja flygsäkerheten.

Punktlighet och regularitet är avgörande aspekter för att utföra passagerartransporter i tid och enligt planerna. SAS arbetar ständigt för att övervaka och förbättra punktlighet och regularitet, vilket uppskattas mycket av SAS kunder. Punktlighet är också viktigt för att minska utsläpp.

IT-säkerhet och IT-integritet blir allt viktigare och SAS har ett omfattande program för att säkerställa den höga nivå av IT-säkerhet som krävs. Vi följer också EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR).

SAS BIDRAR TILL EKONOMISK UTVECKLING

Vår verksamhet gynnar samhället genom att direkt och indirekt skapa ekonomiskt värde och socialt välstånd i de länder och lokalsamhällen där vi är verksamma.

Vi bidrar till stora, direkta ekonomiska fördelar som arbetsgivare och som köpare av varor och tjänster. Under 2020/2021 betalade SAS ut löner om totalt 4 152 MSEK, som omfattade sociala avgifter om 847 MSEK och pensioner om 631 MSEK. SAS strävar efter att betala marknadsmässiga löner till samtliga medarbetargrupper.

SAS skapar ekonomiskt värde genom att tillhandahålla den nödvändiga infrastrukturen för att möjliggöra smidiga transporter av passagerare och gods till, från och inom Skandinavien. Flyget betalar kostnaderna för den infrastruktur det behöver för att bedriva verksamhet, såsom flygplatser, flygledning och säkerhet. Under 2020/2021 uppgick dessa kostnader till 2 275 MSEK för Scandinavian Airlines. Av dessa kostnader betalade Scandinavian Airlines 341 MSEK i säkerhetsrelaterade kostnader.

SAMHÄLLSNYTTA

SAS stödjer sociala initiativ som främst är relaterade till vår flygverksamhet. Vissa initiativ under året berodde på den extraordinära situationen i anslutning till covid-19-pandemin.

Räddningsflygningar

I augusti gjorde SAS räddningsflygningar i samband med räddningsaktionen ut ur Afghanistan. Sammanlagt gjorde SAS 22 flygningar från Islamabad och Tbilisi på uppdrag av de skandinaviska myndigheterna.

Säkerställa infrastruktur

SAS fortsätter att binda samman länderna i Skandinavien, i synnerhet på inrikesflygningar och säkerställer viktig infrastruktur för resenärer och gods.

Luftbroar för viktiga medicinska leveranser

SAS bidrog med transporter via flygfrakt för att få viktiga läkemedel och medicinsk utrustning till Skandinavien under pandemin.

Beredskap för flygambulanstransporter

SAS har ett kommersiellt avtal med den svenska regeringen om att göra två specialutrustade Boeing 737 tillgängliga som flygambulanser inom ramen för Svenska nationella ambulansflyget (SNAM) i händelse av en nationell nödsituation. Det finns ett liknande avtal med Norges försvarsmakt enligt vilket SAS ska tillhandahålla ett ombyggt ambulansplan 737-700 för medicinsk evakuering inom 24 timmar och ett andra flygplan inom 48 timmar om nödvändigt.

Julflyget

Varje december sedan 1985 har vi stöttat det norska "Julflyget". Julflyget är en hjälpaktion som genomförs av SAS medarbetare tillsammans med volontärer som under hela året samlar in varor och bidrag från olika partnerföretag och privatpersoner. Vi ställer upp med ett flygplan med fullt operativt stöd medan piloter och besättning ställer upp på sin fritid och bränslet sponsras av en bränsleleverantör. Tyvärr genomfördes ingen flygning i december 2020 eller 2021, på grund av covid-19.

HÅLLBARHETSNOTER	SAS – YOU ASSIST
Hållbarhet	YOU ASSIST är ett ideellt initiativ som startades av SAS medarbetare 1979. Det sköts frivilligt av SAS med
Miljö	arbetare och som en sektion inom den interna SAS
Medarbetare	Club stöds det av SAS. Huvudfokus är att hjälpa barn i
Verksamhet	utvecklingsländer till ett bättre liv genom en rad projekt i olika länder. Under 2021 har det på grund av pande
Om denna rapport	min krävts andra åtgärder, så som stöd till mat och digi
GRI-index	talisering i skolor för att säkerställa barnens fortsatta förmåga till inlärning. Omkring 95 % av de pengar som
Bestyrkanderapport	samlas in av SAS YOU ASSIST går direkt till projekten och bara 5 % till administration.

OM DENNA RAPPORT

HÅLLBARHETSNOTER

Hållbarhet

Miljö

Verksamhet Om denna rapport Medarbetare

Hållbarhetsrapporteringen i SAS Års- och hållbarhetsredovisningar har granskats av externa parter sedan 1996. Rapporten beskriver företagets viktigaste miljö- och samhällsaspekter under räkenskapsåret 2020/2021 som löper mellan den 1 november

Års- och hållbarhetsredovisningen har upprättats i enlighet med GRI Standards, nivå Core. FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, ISO 14001 och CDP har också beaktats vid upprättandet av denna rapport. Hållbarhetsdelen av denna rapport har upprättats i enlighet med SAS redovisningsprinciper för hållbarhetsredovisning.

2020 och den 31 oktober 2021.

SAS har i enlighet med årsredovisningslagen upprättat en hållbarhetsrapport,som är inkluderad i års- och hållbarhetsredovisningen 2020/2021, men fristående från förvaltningsberättelsen, på sidorna 110–131. Revisorns yttrande om årsredovisningen återfinns på sidan 132–133.

Års- och hållbarhetsredovisningen är en viktig del i vårt åtagande att ha en öppen kommunikation med intressenterna. 2020 års väsentlighetsanalys granskades och uppdaterades 2021 och "hållbarhetskommunikation" betecknas fortfarande som ett mycket viktigt område för SAS och dess intressenter.

SAS-koncernen benämns i hållbarhetsrapporten som SAS.

Extern översiktlig granskning: väsentlig hållbarhetsinformation och EU-ETS

All väsentlig hållbarhetsinformation i Års- och hållbarhetsredovisningen 2020/2021 har granskats av KPMG. Revisors bestyrkanderapport finns på sidan 132–133.

KPMG har verifierat de rapporterande systemen avseende CORSIA och EU:s system för handel med utsläppsrätter för flygningar med SK-flightnummer.

Externa initiativ

SAS har varit medlem i FN:s Global Compact sedan 2003 och deltar i det nordiska nätverket. Ett kriterium för att publicera företagsinformation på Global Compacts webbplats är en årlig redovisning av framsteg – Communication On Progress (COP). Den senaste redovisningen av SAS information skedde i juni 2021. FN:s Global Compact är en huvudkomponent i SAS uppförandekod och de krav som ställs på företagets leverantörer.

Vi har också valt att använda FN:s mål för hållbar utveckling (globala målen) som ett verktyg för att strukturera vår strategiska hållbarhetsagenda. Se sidan 111–112 för mer information om vår syn på de globala målen.

Exempel på organisationer som rör hållbarhetsfrågor där SAS är medlem:

Medlem i det nordiska initiativet Det hållbara flyget.
Medlem i "Nordic CEOs for a Sustainable Future".
Medlem i biobränsleklustret Fossilfritt Flyg 2045.
Medlem i The Nordic Network for Electric Aviation.
Medlem i IATA och deltagare i IATA:s miljökommitté.
Aktiv i den nordiska arbetsgruppen för miljöfrågor inom flyget (N-ALM).
Medlem i Star Alliance, världens största flygbolagsnätverk.
Deltagande i tre nationella branschorganisationer: NHO Luftfart i Norge, Föreningen Svenskt Flyg i Sverige och Dansk Industri i Danmark.

Redovisningsprinciper för hållbarhetsrapportering 2020/2021

"SAS" eller "SAS-koncernen" används i hela rapporten vid hänvisning till den övergripande verksamheten.

För 2020/2021 rapporterar SAS sina generella hållbarhetsresultat uppdelat i följande segment:

Scandinavian Airlines omfattar all verksamhet inom SAS konsortiet, inklusive SAS Cargo Group (SCG).
SAS Ground Handling (SGH).

I fråga om miljöansvar strävar SAS efter att skilja mellan flyg- och markverksamheterna. Därför har följande indelningar gjorts:

Flygverksamhet med SK-flightnummer. Scope 1
Marktjänster inom SAS Ground Handling (SGH). SGH utför marktjänster för SAS och andra kunder, såsom andra flygbolag. Scope 1
Tekniskt underhåll inom SAS Maintenance Production. SAS Maintenance Production utför tekniskt underhåll främst för SAS men även andra kunder, såsom andra flygbolag. Scope 1
Frakt och posttjänster inom SAS Cargo Group A/S (SCG). Scope 1
Lokaler som ägs eller hyrs av SAS. Scope 2

SAS legala struktur presenteras på sidan 42.

Uppföljning av hållbarhetsrelaterade data

Vi följer löpande upp relevanta nyckeltal för hållbarhet. SAS använder olika delar av Lean-metodiken och uppföljningar av nyckeltalen görs inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad, kvartal eller år enligt de specifika behoven.

Som en förberedelse för extern hållbarhetsrapportering finns det datainsamlingsprocesser i ledningssystemet som omfattar alla delar av SAS hållbarhetsagenda.

HÅLLBARHETSARBETETS OMFATTNING

Målet med års- och hållbarhetsredovisningen är att lämna all information som krävs för att ge läsaren en gedigen översikt över vårt miljömässiga, samhälleliga och finansiella ansvar.

Det yttersta ansvaret för våra hållbarhetsaspekter, och att införliva dem i den löpande verksamheten, ligger hos koncernledningen. Hållbarhetsrapporten godkänns av SAS styrelse och SAS koncernledning före publicering. SAS styrelse överlämnade årsredovisningen och hållbarhetsrapporten för 2019/2020 i januari 2021.

Begränsningar

Huvudprincipen för hållbarhetsrapportering är att alla enheter och företag som kontrolleras av SAS redovisas. Det innebär att hållbarhetsrelaterad data för avyttrade företag som ägdes av SAS under perioden redovisas där så är möjligt. Samma redovisningsprinciper som för finansiell information i årsredovisningen, kommer att användas för information i hållbarhetsrapporten.

SAS har ett antal nyckeltal för produktionen (till exempel passagerarkilometer och tonkilometer). Det finns skillnader mellan årsredovisningen och hållbarhetsrapporten i fråga om uppgifter om antal passagerarkilometer. I årsredovisningen används betalda passagerarkilometer (RPK) där betalande passagerare avses, medan i hållbarhetsrapporten används passagerarkilometer (PK) där samtliga passagerare (även ej betalande) avses.

Standarddefinitionerna för miljö- och samhällsdata har tillämpats på hela SAS. Inga av begränsningarna anses ha någon väsentlig betydelse.

Ändrade redovisningsprinciper och beräkningsprinciper Inga.

Principer för rapportering och beräkning av externa och andra miljörelaterade kostnader

Om möjligt ska miljörelaterade kostnader baseras på information direkt ur bokföringssystemet. Om detta inte är möjligt, till exempel för beräkningar av vissa avgifter och skatter som ingår i landningsavgifterna, har uppskattningar gjorts baserat på antal passagerare till en viss destination och avgiften eller skatten per passagerare.

Principer för rapportering och beräkning av miljödata

Rapporterad miljöinformation bygger på följande beräkningar och/eller faktorer:

Distans, baserad på beräkningar enligt WGS84 storcirkelmetoden (GCD) mellan referenspunkter på flygplatserna enligt definitionen i nationella luftfartspublikationer (AIP).
Passagerarvikt för beräkningar av PK tillämpar 100 kg för varje person med handbagage och incheckat bagage. Detta omfattar inte flygande personal.
Frakt och post, faktisk vikt tillämpas.
Bränsledensitet (kg per liter):
Jet A/A-11 : Faktiskt densitet eller 0,8
Diesel: 0,84
Bensin: 0,73
Eldningsolja: 0,84
CO2-faktor (per viktenhet bränsle):
Jet A/A-11 : 3,15
Diesel: 3,17
Bensin: 3,12
Eldningsolja: 3,17
El: 90 (gram/kWh baserat på nordisk energimix)

VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE	HÅLLBARHETSNOTER

Hållbarhet
Miljö
Medarbetare
Verksamhet
Om denna rapport
GRI-index
Bestyrkanderapport
Energikonvertering av bränslen (GWh per 1 000 ton):
Jet A/A-1: 12,0
Diesel: 12,0 – Bensin: 12,2
Eldningsolja: 12,0
Kväveoxider (NOx), faktorer (per viktenhet bränsle): – Jet A/A-12 Mellan 0,00694 och 0,0193²

1) Bränsledensitet och CO2-faktor för Jet A/A-1 beräknas enligt godkänd MRV-plan. 2) Varierar per flygplan/motorkombination.

Koldioxidutsläpp per passagerarkilometer och tonkilometer (frakt) – Scope 1

SAS har valt att tillämpa en beräkningsmetod för att dela mängden bränsle som används för passageraroch godstransporter före delning av mängden per passagerar- eller tonkilometer (frakt). Metoden bygger på IATA:s koldioxidkalkylator. Antagandet är att bränsleförbrukningen är proportionerlig till vikten. Passagerarnas bränsleförbrukning är förhållandet total passagerarvikt till total vikt multiplicerat med den totala bränsleförbrukningen. Återstoden allokeras till frakttransport.

Passagerarnas totala bränsleförbrukning	=	(Passagerarnas totalvikt/ totalvikt) x Total bränsleförbrukning
Där totalvikt	=	Passagerarnas totalvikt + Totalvikt för frakt/cargo
Passagerarnas total vikt (kg)	=	(Antal säten x 50 kg) + (Antal passagerare x 100 kg)

Beräkningsmetoden allokerar 50 kg per säte som en förutsättning för passagerartransport och samma vikt per passagerare används i alla övriga beräkningar som tillämpas inom branschen.

För flygningar som görs utan passagerare eller gods allokeras alla koldioxidutsläpp till passagerartransport. Det kan röra sig om utbildningsflygningar, positioneringsflygningar mellan linjeflygningar samt flygningar till/från underhåll m.m. Skälet till byte av beräkningsmetod är att uppnå mer exakta beräkningar av koldioxidutsläpp per produktionsenhet. Tidigare beräkningsmetod medförde i allt väsentligt dubbel bokföring, där utsläppen per passagerarkilometer inkluderade det bränsle som användes för frakt/godstransport och vice versa.

Koldioxid per offererade säteskilometer – Scope 1

För att kunna beräkna koldioxidutsläppen för varje tillgängligt säte är antagandet att varje säte upptas av en passagerare, motsvarande 100 kg. Måttet beräknas genom att dividera de totala koldioxidutsläppen med totalt tillgängliga tonkilometer och sedan multiplicera det med 0,1 (dvs. 100 kg eller 0,1 ton).

Principer för rapportering och beräkning av medarbetardata

Följande principer för rapportering och beräkning av samhällsdata har tillämpats.

Arbetsolyckor (H-värde)

Frekvens för arbetsolyckor (H-värde) beräknas med hjälp av följande formel:

Antal arbetsolyckor med lägst en dags frånvaro x 1 000 000

Totalt antal utförda arbetstimmar per år

Antal anställda

I denna rapport baseras antal anställda på antal personer under oktober månad och sjukfrånvarostatistik beräknad för räkenskapsåret. I statistiken ingår medarbetare med ett budgeterat eller faktiskt schema och som var sjuka under perioden. Anställda som har befattningar utanför Skandinavien redovisas under Danmark i rapporteringen.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro rapporteras som antal sjukdagar i relation till antal medarbetare multiplicerat med antal kalenderdagar. Som sjukfrånvaro räknas inte frånvaro på grund av sjuka barn. Långtidssjukskrivningar (mer än 14 dagar) rapporteras som procentandel av total sjukfrånvaro.

GRI-INDEX

Om denna rapport Verksamhet

Medarbetare

GRI-index

GRI Standards	Upplysning	Sidnummer och/eller URL(er) Avsteg
	GENERELLA UPPLYSNINGAR
GRI 102:	102–1 Organisationens namn	Sidan 25
Generella standardupplysningar 2016	102–2 Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster	Sidan 3
	102–3 Lokalisering av huvudkontoret	Sidan 25
	102–4 Länder där organisationen är verksam	Sidorna 3 och 142
	102–5 Ägarstruktur och juridisk form	Sidan 42
	102–6 Marknadsnärvaro	Sidorna 3 och 142
	102–7 Organisationens storlek	Sidorna 60, 71 och 135
	102–8 Information om anställda och andra medarbetare	Sidorna 121–122 och www.sasgroup.net
	102–9 Leverantörskedjan	Sidan 123
	102–10 Väsentliga förändringar i organisationen och dess leverantörskedja	Sidorna 6–7
	102–11 Försiktighetsprincipens tillämpning	Sidorna 33–40 och 112
	102–12 Externa initiativ	Sidan 126
	102–13 Medlemskap i organisationer	Sidan 126
	102–14 Kommentar från senior beslutsfattare	Sidorna 8–10
	102–15 Huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter	Sidorna 33–40 och 112
	102–16 Värderingar, principer, standarder och normer gällande uppförande	Sidorna 3 och 111
	102–18 Organisation för styrning	Sidan 42
	102–40 Lista på intressentgrupper	Sidan 123 och www.sasgroup.net
	102–41 Överenskommelser om kollektiva förhandlingar	Sidan 121
	102–42 Identifiering och urval av intressenter	Sidan 123 och www.sasgroup.net
	102–43 Metoder för samarbeten med intressenter	Sidan 123 och www.sasgroup.net
	102–44 Viktiga frågor och angelägenheter som lyfts fram	Sidorna 111 och 126
	102–45 Enheter inkluderade i den konsoliderade finansiella redovisningen	Sidorna 3, 42 och 126–127
	102–46 Fastställning av redovisningens innehåll och ämnesbegränsningar	Sidorna 126–127
	102–47 Lista på väsentliga frågor	Sidan 111
	102–48 Förändrad information	N/A
	102–49 Ändrade redovisningsprinciper	Sidan 127
	102–50 Redovisningsperiod	Sidorna 25 och 126
	102–51 Datum för senaste redovisning	Sidan 126
	102–52 Redovisningscykel	Sidorna 25 och 126
	102–53 Kontaktperson för frågor gällande redovisningen	Sidan 141
	102–54 Uttalande om att redovisningen följer GRI Standards	Sidan 126
	102–55 GRI-index	Sidorna 129–131
	102–56 Externt bestyrkande	Sidorna 132–133

VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT

HÅLLBARHETSNOTER	GRI Standards	Upplysning	Sidnummer och/eller URL(er)	Avsteg
		ANTI-KORRUPTION
Hållbarhet	GRI 103:	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
Miljö	Management approach 2016	103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112 och 123
		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidan 112
Medarbetare	GRI 205: Anti-korruption 2016	205–1 Verksamheter utvärderade gällande risker relaterade till korruption	Sidorna 33, 36–37, 112 och 123
Verksamhet	KONKURRENSBEGRÄNSANDE BETEENDE
	GRI 103:	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
Om denna rapport	Management approach 2016	103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112 och 123
GRI-index		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidan 112
Bestyrkanderapport	GRI 206: Konkurrensbegränsande beteende 2016	206–1 Legala fall gällande konkurrensbegränsande praxis, konkurrenslagstiftning och dominerande marknadsställning	Sidorna 33, 36–37, 112 och 123
		UTSLÄPP
	GRI 103:	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
	Management approach 2016	103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112–114
		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidorna 112–114
	GRI 305:	305–1 Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1)	Sidorna 115 och 126–127
	Utsläpp 2016	305–2 Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2)	Sidorna 118 och 126–127
		305–4 Utsläppsintensitet av växthusgaser	Sidorna 115 och 126–127
		305–7 Kväveoxider (NOx), svaveldioxider (SOx) samt andra väsentliga utsläpp till luft Sidorna 115 och 126–127
		AVFALL
	GRI 103: Management approach 2016	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
		103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112, 119 och 123
		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidan 112
	GRI 306: Avfall 2016	306–2 Avfall per typ och hanteringsmetod	Sidan 119
		BEDÖMNING AV LEVERANTÖRER UTIFRÅN MILJÖKRITERIER
	GRI 103:	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
	Management approach 2016	103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112 och 123
		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidorna 112 och 123–124
	GRI 308: Bedömning av leverantörer utifrån miljökriterier 2016	308–1 Nya leverantörer som granskats efter miljökriterier	Sidorna 123–124
		HÄLSA OCH SÄKERHET
	GRI 103:	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
	Management approach 2016	103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112 och 123
		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidorna 112 och 121–122
	GRI 403: Hälsa och säkerhet 2016	403–1 Arbetstagarrepresentation i formella gemensamma kommittéer för hälsa och säkerhet	Sidorna 121–122
		403–2 Typer av skador och skadefrekvens, yrkessjukdomar, förlorade arbetsdagar och frånvaro samt antal arbetsrelaterade dödsfall	Sidorna 121–122	Rapporteras ej efter kön. Inga dödsfall.

VERKSAMHET	MARKNAD OCH STRATEGI	FINANSIELLA INSTRUMENT	FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	HÅLLBARHETSNOTER	ÖVRIGT

HÅLLBARHETSNOTER	GRI Standards	Upplysning	Sidnummer och/eller URL(er)	Avsteg
		TRÄNING OCH UTBILDNING
Hållbarhet	GRI 103:	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
Miljö	Management approach 2016	103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112, 121 och 123
		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidorna 112 och 121–122
Medarbetare	GRI 404:	404–1 Genomsnittlig utbildning i timmar per år och anställd	Sidan 121	Rapporteras ej efter kön.
Verksamhet	Träning och utbildning 2016
		MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER
Om denna rapport	GRI 103:	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
	Management approach 2016	103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112 och 121–122
GRI-index		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidorna 112 och 123
Bestyrkanderapport	GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016	405–1 Mångfald i ledningar och bland medarbetare	Sidorna 53–56 och 121
		BEDÖMNING AV LEVERANTÖRER UTIFRÅN SOCIALA KRITERIER
	GRI 103: Management approach 2016	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
		103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidan 123
		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidorna 112 och 123–124
	GRI 414: Bedömning av leverantörer utifrån sociala kriterier 2016	414–1 Nya leverantörer som granskats med avseende på sociala kriterier	Sidorna 123–124
		KUNDENS HÄLSA OCH SÄKERHET
	GRI 103: Management approach 2016	103–1 Beskrivning av väsentliga frågor och dess avgränsningar	Sidorna 17, 110–111 och 126–127
		103–2 Hållbarhetsstyrning och dess komponenter	Sidorna 112 och 123
		103–3 Utvärdering av hållbarhetsstyrningen	Sidorna 112 och 123
	GRI 416: Kundens hälsa och säkerhet 2016	416–1 Bedömning av produkt- och tjänstekategoriers hälso- och säkerhetseffekter Sidan 124

Bestyrkanderapport

BESTYRKANDERAPPORT

REVISORS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV SAS AB (PUBL) HÅLLBARHETSRAPPORT OCH YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN

Till SAS AB, org. nr 556606-8499

INLEDNING

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören för SAS AB (publ) att översiktligt granska SAS AB (publ) hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2020-11-01 – 2021-10-31. SAS AB har definierat hållbarhetsrapportens omfattning som även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten på sidan 1.

STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsrapporten inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna definieras på sidan 126 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av riktlinjerna för hållbarhetsredovisning utgivna av GRI (The Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsrapporten, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsrapport som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsrapporten grundad på vår översiktliga granskning samt uttala oss om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den presenterade historiska informationen och omfattar ingen framåtriktad information.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information (omarbetad). En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vår granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten har skett enligt FARs uttalande RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisions-sed i Sverige har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till SAS AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

HÅLLBARHETSNOTER