Annual Report (ESEF) • Feb 7, 2024
Preview not available for this file type.
Download Source FileSAS Års- och hållbarhetsredovisning 2022/2023
SAS redovisar finansiell information och hållbarhetsinformation i en gemensam rapport: SAS års- och hållbarhetsredovisning 2022/2023. SAS lagstadgade årsredovisning omfattar förvaltningsberättelsen på sidorna 57–92 samt de finansiella rapporterna på sidorna 93–138. Hållbarhetsredovisningen har upprättats i enlighet med GRI Standards och finns på sidorna 20–55 och 149–151. Hållbarhetsrapporteringen omfattar även den lagstadgade hållbarhetsredovisningen i enlighet med årsredovisningslagen. Revisorns yttrande om årsredovisningen återfinns på sidorna 139–145 och revisorns rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten och yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 56.
SAS, Skandinaviens ledande flygbolag, med knutpunkter i Köpenhamn, Oslo och Stockholm, flyger till resmål i Europa, USA och Asien. Inspirerade av vårt skandinaviska arv och hållbarhet, strävar SAS efter att vara världsledande inom hållbart flyg och i övergången till nettonollutsläpp. Vi minskar fortlöpande våra koldioxidutsläpp genom att använda mer hållbart flygbränsle, investera i nya bränsleeffektiva flygplan och tekniska innovationer tillsammans med våra partners – och bidrar därigenom till branschens mål om netto noll koldioxidutsläpp till 2050. Förutom flygverksamheten erbjuder SAS marktjänster, tekniskt underhåll och frakttjänster.
3
SAS efterfrågan från passagerare följde en positiv trend under hela året, vilket tyder på en god underliggande efterfrågan på resor trots en mer osäker ekonomisk prognos för samhället i stort. Intäkterna för räkenskapsåret 2022/2023 uppgick till 42 miljarder SEK, och antalet passagerare uppgick till 23,7 miljoner, en ökning med 33 % jämfört med föregående år. SAS resultat landade på minus 5,7 miljarder SEK före skatt och jämförelses- störande poster. SAS har fortsatt fokus på kostnadsbesparingar i hela verksamheten med målet att säkerställa konkurrenskraftighet. Vissa större kostnadsbesparingar som har uppnåtts som en del av chapter 11-processen i USA kommer dock inte att avspeglas i SAS finansiella resultat förrän SAS har slutfört rekonstruktionsprocessen. Under sommaren påverkades SAS av väsentliga störningar i verksamheten till följd av problem med flygledningskapacitet på Köpenhamns flygplats. Störningarna innebar utmaningar för såväl SAS passagerare som för SAS operativa och finansiella resultat under året.
| 23,7 Miljoner passagerare | |||||
| 42,0 Totala intäkter, miljarder SEK | |||||
| -5,7 Resultat före skatt och jämförelsesstörande poster, miljarder SEK | |||||
| 71,4 Punktlighet, % | |||||
| 54,5 Koldioxidutsläpp per ASK, gram (rullande 12 månader) | |||||
| +27,3 Förändring i totala rörelsekostnader, % |
| -30 | ||||
| -25 | ||||
| -20 | ||||
| -15 | ||||
| -10 | ||||
| -5 | ||||
| 0 | ||||
| 5 | ||||
| 10 | ||||
| 15 | ||||
| 20 | ||||
| 8 | ||||
| -27 | ||||
| -13 | ||||
| -8 | ||||
| FY19 | FY20 | FY21 | FY22 | FY23 |
| -7 |
| 0 | ||||
| 5 | ||||
| 10 | ||||
| 15 | ||||
| 20 | ||||
| 25 | ||||
| FY19 | FY20 | FY21 | FY22 | FY23 |
| 3,7x | ||||
| 23,3x | ||||
| FY23 | ||||
| 20,4x | ||||
| N/A | N/A |
| 0 | |||||
| 10 | |||||
| 20 | |||||
| 30 | |||||
| 40 | |||||
| 50 | |||||
| 60 | |||||
| 70 | |||||
| 38 | |||||
| 67 | |||||
| 60 | 60 | ||||
| FY19 | FY20 | FY21 | FY22 | FY23 | |
| 35 |
| 0 | |||||
| 1 | |||||
| 2 | |||||
| 3 | |||||
| 4 | |||||
| 5 | |||||
| 2005 basår | FY20 | FY21 | FY22 | FY23 | |
| 4,4 | 1,8 | 2,4 | 1,2 | 3,1 |
SAS långsiktiga mål är att skapa värde för sina aktieägare och att leverera hållbar och lönsam tillväxt över konjunkturcykeln. För definitioner, se sidorna 154–155.
Avkastning på investerat kapital (ROIC)*
Vår målsättning är att ROIC ska överstiga den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) efter skatt över en konjunkturcykel. Målet motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy för stamaktieägarna som anger att utdelning kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden, se sidan 64.
Finansiell nettoskuld/justerad EBITDA*
Målsättningen för finansiell nettoskuld/justerad EBITDA är ett nyckeltal som används av kreditrating-institut och banker vid kreditprövning och inkluderar värdet av leasade flygplan. Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditrating och därmed sänkta finansieringskostnader.
| AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL, % | FINANSIELL BEREDSKAP, % | FINANSIELL NETTOSKULD/JUSTERAD EBITDA | TOTALA KOLDIOXIDUTSLÄPP, MILJONER TON |
|---|---|---|---|
| Mål | Mål | Mål | Mål |
| 2025 |
Finansiell beredskap*
Målsättningen är att den finansiella beredskapen för likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Målet är satt för att säkerställa en sund nivå av likvida medel för att minska riskerna hänförliga till interna och externa händelser och för att uppfylla lagkraven.
Totala koldioxidutsläpp
SAS har satt upp ett mål att minska sina totala koldiox- idutsläpp med 25 % till 2025 jämfört med 2005.
4
Den underliggande efterfrågan på resor var god under året trots en mer osäker ekonomisk prognos för samhället i stort. Passagerarefterfrågan följde en positiv trend och närmare 24 miljoner passagerare reste med SAS under året. För första gången sedan 2019 noterade SAS en vinst för tredje kvartalet, vilket tyder på framsteg med SAS arbete för att säkerställa konkurrenskraftiga kostnader.
5# SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Under året gjordes också stabila framsteg med SAS chapter 11-process i USA. Efter en bred och konkurrensutsatt kapitalanskaffningsprocess nådde SAS en viktig milstolpe genom att säkra en investering för exitfinansiering om cirka 13 miljarder SEK från investerarna Castlelake, Air France-KLM, Lind Invest och danska staten. Som en del i transaktionen är avsikten att SAS på sikt ska gå med i SkyTeam Alliance, som Air France-KLM är en av grundarna av, och lämna Star Alliance.
Under sommaren orsakade bris- tande flygledningskapacitet stora problem för flygbolag, flygplatser och inte minst för våra passage- rare. Många passagerare som reste via Köpenhamns flygplats under sommaren påverkades, och proble- men orsakade störningar för cirka 25 % av SAS flygningar i juni.
Under året tog SAS emot flygplans- leveranser av åtta A320neo och fem E195. Två A350, ett 737NG och fyra A321 fasades ut. I slutet av året var SAS en av de största opera- törerna i Europa av flygplan med ny teknik, med totalt 61 A320neo i flottan.
SAS gjorde betydande framsteg inom ramen för transformations- planen SAS FORWARD och chapter 11-processen i USA. SAS slutförde förhandlingarna med sina leasegi- vare av flygplan och har ingått avtal med 15 leasegivare avseende 59 flygplan, och förväntar sig därmed att nå målet med årliga kostnads- besparingar på över 1,0 miljard SEK. SAS nådde också en överenskommelse om en flerårig förlängning av en viktig leverantör av reseteknik, Amadeus. Efter en bred och konkurrensutsatt kapitalanskaffningsprocess nådde SAS en viktig milstolpe genom att säkra en investering för exitfi- nansiering om cirka 13 miljarder SEK från investerarna Castlelake, Air France-KLM, Lind Invest och danska staten. Mer information finns på sidan 13 och 59-60.
SAS fortsatte sin upptrappning efter pandemin och införde 30 nya linjer för sommarens och höstens trafikprogram 2023 samt flera nya interkontinentala linjer. Här ingår direktflyg från Köpenhamn till Bangkok, och flygningar varje vecka till Agadir från Stockholm och Köpenhamn. SAS har också återupptagit också trafiken till Tokyo, tre gånger i veckan.
SAS lanserade två nya biljettyper som inkluderar biobränsle under året. Resenärer som köper Go Smart eller Plus Pro kan köpa biljetter med cirka 50 % bio- bränsle inkluderat för att minska koldioxidutsläppen från sin resa med SAS. Biljetterna finns på alla SAS inrikesflyg, samt flyg inom Skandinavien och Europa, och inkluderar den maximala tillåtna mängden biobränsle.
SAS förbättrade sin app med fokus på att förbättra kundupplevelsen. Appen har utvecklats tillsam- mans med SAS kunder, och den omdesignade appen erbjuder nya funktioner som en förenklad bok- ningsprocess, reserekommenda- tioner och uppdaterad information om flygningar i realtid. SAS har under året vunnit en Webby Award och en Red Dot Award för appen.
SAS har implementerat en ny talent acquisition-funktion för att säkerställa rekrytering och kun- skapsöverföring inför kommande pensioneringar, i syfte att säkra rätt kompetenser som kan leverera utifrån vår affärsplan i takt med att branschen återhämtar sig. I linje med den pågående expan- sionen av trafiken förväntar sig SAS att återanställa ytterligare 280 piloter inför sommaren 2024.
SAS har förberett lanseringen av sitt nya värdeerbjudande för medarbetarna Together We Move Scandinavia, som förväntas lanseras under första kvartalet 2023/2024. Syftet är att stärka SAS varumärke som arbetsgivare och att driva de beteendemässiga aspekterna av SAS transforma- tionsresa genom ett program för att förändra företagskulturen.
Under året tillsatte SAS Jason Mahoney som Executive Vice President & Chief Operating Officer. SAS tillsatte också Paul Verhagen som Executive Vice President & Chief Commercial Officer samt Ginger Hughes som Chief Transformation Officer. Erik Westman, Executive Vice President & Chief Revenue Officer utsågs under året till permanent medlem av koncernledningen.
SAS fortsätter att vara Skandinaviens ledande flygbolag och upprätthåller förbindelser i Skandinavien, speciellt på inrikes- destinationer och säkerställer viktig infrastruktur för resenärer och frakt.
I samarbete med den norska för- svarsmakten och Helsedirektoratet samt som en del av EU:s civil- skyddsmekanism har SAS bidragit med flygplan för evakuering av över 2 000 krigsoffer från Ukraina sedan invasionen startade 2022. SAS har byggt om ett Boeing 737 för användning till medicinsk evakuering med flyg. Flygplanet transporterar krigsoffer till sjukhus runt om i Europa. De så kallade MEDEVAC-flygningarna görs i princip varje vecka.
SAS Julflyg är en hjälpaktion som genomförs av SAS medarbetare under hela året, i samarbete med representanter från andra företag och organisationer. Under 2023 har hjälporganisationen bidragit med välbehövlig utrustning, mat och pengar till center i Riga och Tallinn. Stödet är riktat till barn och familjer som lever under ogynnsamma förhållanden samt till flyktingar från kriget i Ukraina. Initiativet till SAS Julflyg togs för cirka 40 år sedan och har räddat många liv och hjälpt tusentals barn och ungdomar under dessa år.
Under året ökade koldioxidut- släppen med 27 % jämfört med motsvarande period föregående år. Den främsta anledningen var SAS expansion med nya destinationer och linjer. Löpande leveranser av mer effektiva flygplan, med 15–30 % lägre bränsleförbrukning än de flygplan de ersätter hade en positiv effekt på koldioxidutsläppen.
SAS förbrukade 6 049 ton hållbart flygbränsle under året, vilket är nästan en dubblering av volymen jämfört med föregående år (3 083). Det omfattar det biobränsle som såldes till kunderna, det norska inblandningskravet, det svenska kravet på att minska utsläppen som infördes den 1 juli 2021 samt det franska kravet på att minska utsläppen som infördes den 1 januari 2022. SAS har varit stolta deltagare i ett EU-finansierat forskningsprojekt på Köpenhamns flygplats för att undersöka påverkan från hållbart flygbränsle (SAF) på lokal luftkvali- tet. Resultatet på luftkvaliteten vid SAS flygningar, där 35 % av bräns- let består av hållbart flygbränsle, har uppmätts på daglig basis.
DSV och Skellefteå kommun anslöt till SAS Corporate Sustainability Program. Skellefteå kommun blev den första svenska kommunen som anslöt sig till programmet och nu samarbetar med SAS för att köpa hållbart flygbränsle till alla sina affärsresor under 2023 och 2024. SAS tecknade också ett avtal med Sundsvalls kommun, som gör Sundsvall till den första kommunen i Sverige som enbart köper bio- bränslebiljetter till alla affärsresor för sina anställda.
SAS öppnade möjligheten för reservationer på sin första kom- mersiella flygning med elflygplan någonsin i Sverige, Norge och Danmark, som förväntas äga rum under 2028. Genom att börja använda och stödja innovativ och ny teknik i sektorn fortsätter SAS att visa vägen mot framtiden för hållbart flygresande.
SAS fortsatte att arbeta tillsammans med Airbus kring utvecklingen av nästa generations flygplan med låga eller inga utsläpp.
I genomsnitt 38 % av SAS passa- gerarrelaterade koldioxidutsläpp kompenserades under året.
” Vi har säkrat finansiering för framtiden och SAS är i en bra position för att fortsätta ligga i framkant av flygindustrin under många år framöver”
VD & koncernchef
Anko van der Werff
Det har varit ett händelserikt år för SAS i många avse- enden. Efterfrågan på resor fortsatte att öka under året i kölvattnet av lyfta reserestriktioner kopplade till pandemin. Hela branschen har haft fokus på en snabb uppskalning av verksamheten för att möta en stigande efterfrågan från passagerarna, en process som har haft sina utmaningar. Bristande flygledningskapacitet och strejker runtom i Europa orsakade stora problem under året för flygbolag, flygplatser och inte minst passagerare. Marknaden fortsatte också att påver- kas negativt av effekterna från Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, som har orsakat störningar i resmönstren inom Europa samt mellan Europa och Asien och Stillahavsområdet. Trots det kan jag, när jag sammanfattar året, glädja mig åt att SAS arbete för att skala upp verksamheten på många sätt har varit fram- gångsrikt, tack vare de fantastiska insatserna från våra medarbetare. Nästan 24 miljoner passagerare flög med oss under året, en ökning med 33 procent jämfört med föregående år. Det har gjorts framsteg i vår strävan mot att vara en drivkraft inom hållbart flyg. Under året lanserade vi två biljettyper som gör det möjligt för resenärer som köper Go Smart eller Plus Pro att köpa biljetter med 50 procent hållbart flygbränsle, för att därigenom minska koldioxidutsläppen från sin resa med SAS.# Vd-ord
Det är ett viktigt steg mot att nå branschens mål om netto noll koldioxidutsläpp till 2050. SAS nådde under året ett flertal milstolpar i vår SAS FORWARD-plan och vår chapter 11-process i USA. Vi nådde överenskommelser med leasegivare och med fackföreningar, och säkrade finansiering för framtiden genom att ingå ett investeringsavtal med det vinnande budkonsortiet i vår kapitalanskaffningsprocess. Vi har också lagt till många nya linjer och utvecklat våra erbjudanden. Jag är glad att kunna sammanfatta ett händelserikt år, som tack vare vårt hårda arbete gjort att SAS är i en bra position för att fortsätta ligga i framkant av flygindustrin under många år framöver.
2023 var på många sätt ett år av återhämtning och konsolidering. Vi har under hela året haft fokus på att skala upp verksamheten för att möta en växande efterfrågan från passagerarna. Vi har lagt till nya linjer och destinationer för alla säsonger och preferenser genom att expandera och fördjupa vårt erbjudande till Asien, Medelhavet och Afrika. Vi lade till sammanlagt 30 nya linjer i årets sommarprogram, där kapaciteten till Medelhavet är högre än nivåerna före pandemin. SAS invigde också flera nya interkontinentala direktlinjer. Vi återupptog trafiken till Tokyo under sommaren och SAS började flyga till Afrika igen för första gången på årtionden, med flygningar varje vecka till Agadir med start i november. En ny linje till Bangkok från Köpenhamn invigdes också i oktober. Bangkok-linjen trafikeras med Airbus A350-flygplan, som har en betydligt lägre bränsleförbrukning och upp till 30 procent lägre koldioxidutsläpp än tidigare jämförbara flygplan.
I juli reste 2,4 miljoner passagerare med SAS, det högsta antalet passagerare under en månad sedan före pandemin. Under räkenskapsåret reste 23,7 miljoner passagerare med SAS, vilket motsvarar en ökning om 33 procent jämfört med 2021/2022. Det är en tydlig bekräftelse på att passagerarna fortsätter att komma tillbaka till SAS och att vårt arbete med att skala upp verksamheten har varit framgångsrikt.
Den kanske mest omfattande utvecklingen under året har varit de betydande framstegen med vår chapter 11-process i USA och med att nå de övergripande målen för SAS FORWARD. SAS erhöll tidigt under räkenskapsåret godkännande från den amerikanska domstolen för de nya kollektivavtalen med de svenska piloternas fackförening liksom med våra norska fackföreningspartners. I januari slutförde SAS förhandlingarna med leasegivarna inom ramen för chapter 11-processen och ingick överenskommelser med 15 leasegivare som står för sammanlagt 59 flygplan. Genom de ändrade leasingavtalen förväntar vi oss att nå de uppsatta målen för kostnadsbesparingar om minst 1,0 miljard SEK i minskade utgifter för flygplansleasing och årliga kassaflödespåverkande poster relaterade till flygplansfinansiering. Det utgör ett viktigt steg mot att uppnå 7,5 miljarder SEK i årliga kostnadsbesparingar fram till räkenskapsåret 2025/2026 i linje med SAS FORWARD.
Slutligen avslutade vi med framgång vår kapitalanskaffningsprocess för exitfinansiering och säkrade därmed finansiering för framtiden. Castlelake, Air France-KLM och Lind Invest utsågs tillsammans med danska staten som det vinnande budkonsortiet i SAS kapitalanskaffningsprocess för exitfinansiering. Vi ingick ett investeringsavtal med budkonsortiet kort efter räkenskapsårets utgång. Avtalet innefattar en sammanlagd investering i det rekonstruerade SAS motsvarande cirka 13,2 miljarder SEK, inklusive cirka 5,2 miljarder SEK i nya onoterade aktier och cirka 8 miljarder SEK i säkerställda konvertibla skuldebrev. Som en del av transaktionen har vi också tryggat ny debtor-in-possession (”DIP”)-finansiering om 5,5 miljarder SEK med Castlelake. Medlen från den nya DIP-finansieringen används bland annat för att refinansiera SAS ursprungliga DIP-lån, öka likviditeten och stödja SAS väg till en exit från sin frivilliga rekonstruktionsprocess. Att säkra finansiering för framtiden är en verklig milstolpe i vår SAS FORWARD-plan och det bekräftar att våra nya investerare tror på SAS och vår potential att fortsätta ligga i framkant av flygindustrin under många år framöver.
2023 var också ett år av utmärkelser, där SAS vann priser inom ett antal olika områden. SAS blev återigen framröstat som Sveriges mest hållbara flygbolag, enligt den omfattande varumärkesundersökningen Sustainable Brand Index. Utmärkelsen är ett bevis på att vi är på rätt väg och SAS kommer att fortsätta investera i moderna bränsleeffektiva flygplan, hållbart flygbränsle, ny teknik samt hållbara produkter och tjänster. I april vann vår omgjorda app med sina många nya funktioner en prestigefylld Webby Award, en ledande internationell utmärkelse som främjar exceptionella insatser på internet. Under hösten fick vi också en Red Dot Award för den omgjorda mobilappen. Det är en av de mest prestigefyllda och internationellt erkända designtävlingarna. I september hade SAS glädjen att få ett femstjärnigt betyg i den prestigefyllda globala APEX-kundrankingen vid 2023 års APEX Awards. Rankningen baseras på neutral, tredjeparts återkoppling från passagerarna och underlaget hämtas in genom APEX:s partnerskap med världens högst rankade researrangörs-app. De här utmärkelserna är ett bevis på SAS-teamets outtröttliga engagemang i att säkerställa allt från säkra resor med den högsta servicestandarden till teamets fortlöpande strävan efter att skapa innovativa lösningar som ger våra kunder upplevelser utöver det vanliga.
Vi har under året fortsatt att göra framsteg mot vårt mål att minska koldioxidutsläppen inom flyget. Det enda sättet att förverkliga denna ambitiösa plan är genom samarbete. Genom att göra våra kunder delaktiga och arbeta ihop kan vi minska koldioxidutsläppen och möjliggöra en mer storskalig produktion av hållbara flygbränslen.
Vi deltog i en storskalig, internationell studie på Köpenhamns flygplats för att undersöka påverkan från hållbart flygbränsle (SAF) på lokal luftkvalitet. Upptäckterna från detta unika experiment på Köpenhamns flygplats visar att användningen av hållbara flygbränslen inte bara minskar koldioxidutsläppen utan också förbättrar den lokala luftkvaliteten. Det är ett lysande exempel på hur kollektiva insatser kan möjliggöra fler hållbara lösningar för flygbranschen.
Under året hade vi nöjet att hälsa det danska bolaget DSV och Skellefteå kommun i Sverige välkomna till SAS Corporate Sustainability Program. Därmed blev Skellefteå den första kommunen i Sverige som anslöt sig till programmet, medan Sundsvalls kommun blev den första kommunen som tecknade ett avtal där de förbinder sig att enbart köpa biobränslebiljetter till alla affärsresor för sina anställda. Vi hoppas att våra nya samarbeten ska inspirera andra företag och kommuner att minska sina utsläpp från flygresande och samtidigt bidra till att driva övergången till ett hållbart flygresande.
Under sommaren bjöd vi också in resenärer att vara med och skriva nästa kapitel i flygets historia genom att öppna bokningen för 30 säten på vår första kommersiella flygning med elflygplan någonsin i Sverige, Norge och Danmark.
Slutligen skulle jag vilja lyfta lanseringen av programmet EuroBonus Conscious Traveler i januari. Med det nya programmet kan EuroBonus-medlemmar göra medvetna val när de reser med SAS och samtidigt belönas för det. I hjärtat av Conscious Traveler finns ett enda mål: att göra kunderna delaktiga i resan mot nettonollutsläpp. Lanseringen av EuroBonus Conscious Traveler är ett bidrag till branschens mål om netto noll koldioxidutsläpp till 2050 – kanske vår viktigaste resa hittills. Vi ser fram emot att följa programmets effekter under året.
Vårt arbete med att slutföra chapter 11-processen i USA och med att nå målen i SAS FORWARD-planen fortsätter med full fart. Vi har säkrat finansiering för framtiden och det är en viktig milstolpe.
Som en del i transaktionen är avsikten att SAS på sikt ska lämna Star Alliance och gå med i SkyTeam Alliance, där Air France-KLM är en av grundarna. Den här förändringen ligger framför oss och är något vi ser fram emot eftersom SAS medlemskap i SkyTeam Alliance kommer att göra det möjligt för oss att förbättra våra erbjudanden ytterligare, till glädje för våra kollegor, kunder och marknader.
SAS har som målsättning att få chapter 11-planen godkänd av den amerikanska domstolen under första kvartalet 2024. Chapter 11-planens ikraftträdande kommer fortsatt att vara beroende av uppfyllandet av olika villkor, inklusive olika myndighetsgodkännanden samt genomförandet av en svensk företagsrekonstruktion på SAS AB-nivå. Som ett resultat av denna process förväntar sig SAS att ersättningen till oprioriterade borgenärer kommer att vara förhållandevis liten, att efterställda borgenärer inte kommer att få någon ersättning alls och att det inte kommer att finnas något värde kvar till befintliga aktieägare i SAS AB efter chapter 11-processen är slutförd. Samtliga av SAS AB:s stamaktier och noterade kommersiella hybridobligationer förväntas vidare bli inlösta, indragna och avnoterade i samband med chapter 11-processens slutförande. SAS förväntar sig för närvarande att slutföra chapter 11-processen omkring halvårsskiftet 2024. Även om arbetet är långt ifrån klart är jag nöjd med de betydande framstegen vi gör för att bli ett konkurrenskraftigt och ekonomiskt starkt bolag.
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper
Övrigt
Verksamhet
Verksamhet
Viktiga händelser under året
Vd-ord
Kort om SAS
SAS i siffror
SAS FORWARD
9
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/202310
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023# SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Jag vill tacka våra nya investerare och intressenter för deras stöd och för att de gör det möjligt för oss att fortsätta vår resa framåt. Sist men inte minst vill jag tacka alla kollegor på SAS för deras hårda arbete med SAS FORWARD under året, och för allt de gör för att säkerställa att vi varje dag tar hand om våra kunder på bästa sätt. Tack, och vi ser fram emot att hälsa er välkomna ombord snart igen!
Anko van der Werff, vd & koncernchef
SAS FORWARD – EN PLAN FÖR ATT SÄKERSTÄLLA FRAMGÅNGAR PÅ LÅNG SIKT
SAS omfattande transformationsplan SAS FORWARD syftar till att omvandla verksamheten, inklusive bolagets nätverk, flotta, kollektivavtal och andra kostnadsstrukturer. Planen består av två huvudsakliga delar: En ny affärsplan och en rekonstruktionsplan.
Den nya affärsplanen innefattar:
Rekonstruktionskomponenten i SAS FORWARD-planen omfattar att ta in minst 9,5 miljarder SEK i nytt eget kapital samt att minska eller konvertera mer än 20 miljarder SEK i skulder till eget kapital (varav huvuddelen är skulder i balansräkningen), inklusive statliga hybridobligationer, kommersiella hybridobligationer, schweiziska obligationer, statliga lån, leasingskulder för flygplan samt åtaganden enligt underhållskontrakt och övriga kontrakt.
För att påskynda genomförandet av viktiga delar i SAS FORWARD-planen lämnade SAS frivilligt in en ansökan om att inleda ett chapter 11-förfarande i USA den 5 juli 2022. Chapter 11 är en rättsprocess för finansiell rekonstruktion som genomförs under tillsyn av amerikansk federal domstol. Den har tidigare använts av en rad olika internationella flygbolag för rekonstruktion. SAS mål med processen är att nå överenskommelser med viktiga intressenter, rekonstruera våra skulder, omförhandla våra flygplansavtal och få ett betydande kapitaltillskott. SAS verksamhet och schemalagda flygavgångar påverkas inte av chapter 11-ansökan och vi fortsätter att tillhandahålla den service som kunderna är vana vid.
SAS gjorde betydande framsteg med sin chapter 11-process och med SAS FORWARD-planen under året. SAS avslutade förhandlingarna med sina leasegivare av flygplan och har ingått avtal med sammanlagt 15 leasegivare avseende 59 flygplan, inklusive sju wide body- och 52 narrow body-flygplan. Genom de ändrade leasingavtalen förväntar sig SAS att nå de uppsatta målen för kostnadsbesparingar om minst 1,0 miljard SEK i minskade utgifter för flygplansleasing och årliga kassaflödespåverkande poster relaterade till flygplansfinansiering, som en del av SAS FORWARD-planen.
SAS nådde också en överenskommelse om en flerårig förlängning av en viktig leverantör av reseteknik, Amadeus. Avtalet med Amadeus kommer att ge effektivitet inom Distribution & IT, i linje med målen i SAS FORWARD-planen och kommer samtidigt att säkerställa att SAS ligger i framkant inom den tekniska utvecklingen.
Som en del av chapter 11-processen i USA genomförde SAS en konkurrensutsatt kapitalanskaffningsprocess, med målet att säkra de bästa tillgängliga villkoren för bolagets exitfinansiering. Den 3 oktober 2023 meddelade SAS att bolaget hade valt Castlelake, Air France-KLM och Lind Invest, tillsammans med danska staten, som det vinnande budkonsortiet i anskaffningsprocessen för exitfinansiering. Kort efter räkenskapsårets slut ingick SAS ett investeringsavtal med det vinnande budkonsortiet. Den överenskomna transaktionsstrukturen innefattar en sammanlagd investering i det rekonstruerade SAS motsvarande cirka 13,2 miljarder SEK, vilket inkluderar cirka 5,225 miljarder SEK i nya onoterade aktier och cirka 7,975 miljarder SEK i säkerställda konvertibla skuldebrev, samt cirka 5,5 miljarder SEK i refinansiering från Castlelake av SAS befintliga Debtor-in-Possession-lån (DiP).
Som en del i transaktionen är avsikten att SAS på sikt ska lämna Star Alliance och gå med i SkyTeam Alliance, vilken Air France-KLM är en av grundarna av. Transaktionen måste godkännas som en del av SAS chapter 11-plan. SAS målsättning är i nuläget att få chapter 11-planen godkänd av den amerikanska domstolen under första kvartalet 2024, för att därefter erhålla regulatoriska godkännanden och ett förväntat genomförande av en svensk företagsrekonstruktion på SAS AB-nivå.
Som ett resultat av denna process förväntar sig SAS att ersättningen till oprioriterade borgenärer kommer att vara förhållandevis liten, att efterställda borgenärer inte kommer att få någon ersättning alls och att det inte kommer att finnas något värde kvar till befintliga aktieägare i SAS AB efter chapter 11-processen är slutförd. Samtliga av SAS AB:s stamaktier och noterade kommersiella hybridobligationer förväntas vidare bli inlösta, indragna och avnoterade i samband med chapter 11-processens slutförande.
SAS förväntar sig att verksamheten inte kommer att påverkas av sådana juridiska förfaranden samt att bolaget kommer att fortsätta tillhandahålla sina tjänster för kunderna som vanligt. SAS förväntar sig för närvarande att slutföra chapter 11-processen omkring halvårsskiftet 2024.
De senaste tre åren har covid-19-pandemin i hög grad påverkat hela flygbranschen, inklusive SAS. Den efterföljande ökningen av efterfrågan på resor har haft stor påverkan på branschen som har haft svårigheter att återställa tillräckligt snabbt för att kunna möta denna positiva utveckling. Geopolitiska spänningar tillsammans med Rysslands pågående krig mot Ukraina har också påverkat flygbranschen och har bland annat påverkat återhämtningen i trafiken till och från Asien.
En fortsatt upptrappning för att möta efterfrågan från passagerarna efter covid-19-pandemin dominerade flygbranschen under året. Vi ser en betydande effekt när efterfrågan på resor ökat markant och branschen har haft svårigheter att återställa tillräckligt snabbt för att kunna möta denna positiva utveckling. Bristande flygledningskapacitet och strejker runtom i Europa orsakade också stora problem för flygbolag, flygplatser och inte minst passagerare. Marknaden fortsatte att påverkas av effekterna från Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, som har orsakat störningar i resmönstren inom Europa samt mellan Europa och Asien och Stillahavsområdet, tillsammans med andra konsekvenser såsom ett ökat inflationstryck, vilket påverkar stora världsekonomier.
Efterfrågan från passagerare var god och ökade, trots den ekonomiska osäkerheten i samhället i stort under året.
Den skandinaviska marknaden för flygresor kan delas in i tre kundsegment:
Utifrån denna uppdelning har SAS historiskt främst verkat i det tredje segmentet, premiumsegmentet. De senaste åren har premiumsegmentets andel av den totala marknaden minskat och SAS bedömer att denna trend kommer att fortsätta under de kommande åren. Däremot har de andra två segmenten uppvisat en mer positiv utveckling, drivet av att flera lågprisbolag har expanderat på den skandinaviska marknaden. Denna utveckling började före covid-19-pandemin och förväntas fortsätta, och det innebär att konkurrensen har ökat på den skandinaviska marknaden.# Marknad och strategi
Följaktligen behöver SAS minska sin enhetskostnad per offererad säteskilometer, justerat för förändringar i bränslepriset, för att vara konkurrenskraftigt.
STRATEGIN KOMMER ATT UTVECKLAS GENOM SAS TRANSFORMATIONSPLAN
SAS strävar efter att vara det föredragna flygbolaget för alla skandinaviska resenärer, med det starkaste nätverket både inom Skandinavien och från Skandinavien till resten av världen. Tack vare sin relativt höga BNP per capita och en resebenägen befolkning har Skandinavien länge varit en av de mest stabila och attraktiva marknaderna för flygresor i Europa. SAS är en ledare på den här marknaden, med en hög varumärkeslojalitet och stark kapacitet. Genom en förbättrad kostnadsstruktur och en mer flexibel flygplansflotta har bolaget möjlighet att behålla sin marknadsposition och samtidigt driva tillväxt och lönsamhet. SAS strategi är att möta behoven på den skandinaviska affärs- och fritidsmarknaden med en kombination av effektiv service, konkurrenskraftiga erbjudanden samt genom att vara en drivkraft inom hållbart flyg. SAS har som mål att stärka sin marknadsposition inom segmentet för kunder som önskar ett högkvalitativt erbjudande med en konkurrenskraftig värdeproposition, samtidigt som man behåller sin ledande position inom premiumsegmentet. Ett omstrukturerat nätverk förväntas leda till lönsamma ökningar av kapaciteten över tid.
| 0 | 1 500 | 3 000 | 4 500 | 6 000 | 7 500 | 9 000 | 10 500 | 12 000 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsatt antal aktier i 1 000 000-tal per månad | Okt | Sep | Aug | Jul | Jun | Maj | Apr | Mar |
| 0,0 | 0,1 | 0,2 | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,6 | 0,7 | 0,8 |
SAS strävar efter att förse kapitalmarknaderna med transparent och relevant information för att säkerställa att handeln med våra finansiella instrument kan bedrivas på ett effektivt sätt. Bland dessa finns stamaktien som är noterad på Nasdaq Stockholm, small cap, med sekundärnoteringar i Köpenhamn och Oslo.
Totalt minskade aktiekursen under räkenskapsåret med 93,2 % till 0,048 SEK. Stockholmsbörsens index OMXS30 ökade under motsvarande period med 5,10 %.
SAS hade 218 817 stamaktieägare per den 31 oktober 2023. Ägarandelen i listade skandinaviska länder uppgick till cirka 88,2 % av utestående aktier, fördelat på 49,68 % i Sverige, 35,27 % i Danmark och 3,25 % i Norge. Av den återstående ägarandelen utanför Skandinavien var de två största andelarna 0,30 % registrerad i Finland, följt av 0,13 % i Kina.
| Ägarspridning per innehav | Antal aktier | % av aktiekapital | Antal röster | Antal ägare | % av alla aktieägare |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–1 000 | 35 223 260 | 0,5 % | 0,5 % | 104 375 | 47,7 % |
| 1 001–10 000 | 325 960 708 | 4,5 % | 4,5 % | 79 213 | 36,2 % |
| 10 001–100 000 | 943 258 700 | 13,0 % | 13,0 % | 30 850 | 14,1 % |
| 100 001–1 000 000 | 964 557 406 | 13,3 % | 13,3 % | 4 150 | 1,9 % |
| 1 000 001– | 4 206 074 127 | 57,9 % | 57,9 % | 230 | 0,1 % |
| Anonym ägarandel | 790 965 091 | 10,9 % | 10,9 % | N/A | N/A |
| Summa | 7 266 039 292 | 100,0 % | 100,0 % |
| Händelse | Antal nya aktier | Totalt antal aktier | Nom. värde/aktie SEK | Nominellt aktiekapital |
|---|---|---|---|---|
| Maj-01 Bolagsregistrering | 50 000 | 50 000 | 10 | 500 000 |
| Jul-01 Apportemission | 155 272 395 | 155 322 395 | 10 | 1 553 223 950 |
| Aug-01 Apportemission | 6 494 001 | 161 816 396 | 10 | 1 618 163 960 |
| Maj-02 2 Nyemission, stamaktier | 2 683 604 | 164 500 000 | 10 | 1 645 000 000 |
| Apr-09 Nyemission, stamaktier | 2 303 000 000 | 2 467 500 000 | 2,5 | 6 168 750 000 |
| Apr-10 Nyemission, stamaktier | 7 402 500 000 | 9 870 000 000 | 0,67 | 6 612 900 000 |
| Jun-10 Sammanläggning, stamaktier | - | 329 000 000 | 20,1 | 6 612 900 000 |
| Feb14 Nyemission, preferensaktier | 7 000 000 | 336 000 000 | 20,1 | 6 753 600 000 |
| Jan16 Konvertering av konvertibellån | 1 082 551 | 337 082 551 | 20,1 | 6 775 359 275 |
| Nov17 Nyemission, stamaktier | 52 500 000 | 389 582 551 | 20,1 | 7 830 609 275 |
| Feb18 Inlösen, preferensaktier | 4 898 448 | 384 684 103 | 20,1 | 7 732 150 470 |
| Nov18 Inlösen, preferensaktier | -2 101 552 | 382 582 551 | 20,1 | 7 689 909 275 |
| September– november 2020 Rekapitalisering | ||||
| Minskning av aktiekapital | 19,35 | 7 402 972 362 | ||
| Fondemission | +3 200 000 000 | |||
| Konvertering obligationslån | +547 413 777 | 0,75 | +410 560 333 | |
| Konvertering av hybridobligation | +1 163 793 087 | 0,75 | +872 844 815 | |
| Riktad emission | +1 729 170 833 | 0,75 | +1 296 878 125 | |
| Företrädesemission | +3 437 102 162 | 0,75 | +2 577 826 622 | |
| Aktier registrerade i november | +5 976 882 | 0,75 | +4 482 662 | |
| Summa | 7 266 039 292 | 1,19 | 8 649 529 469 |
1) Innan SAS AB bildades i maj 2001 var SAS noterat genom SAS Danmark A/S, SAS Norge ASA och SAS Sverige AB.
2) Teknisk förändring i samband med omläggning till en gemensam aktie.
SAS primära strategiska fokus är att uppnå en hållbar och lönsam verksamhet. Att underlätta övergången till ett mer hållbart flygresande förblir en existentiell fråga. Vårt mål är att ta täten och inspirera på resan mot ett koldioxidneutralt samhälle. SAF (hållbart flygbränsle) under året, främst med hjälp av inblandningskravet (reduktionsplikten) i Norge och Sverige, och med stöd från våra kunder som är målmedvetna och köper hållbart flygbränsle för att flyga fossilfritt.
SAS engagerar sig för en hållbar utveckling och har en helhetssyn som omfattar miljömässigt, socialt och finansiellt ansvar. Våra miljöinitiativ drivs av övertygelsen att hållbara metoder är avgörande för en bättre morgondag. Vi är medvetna om att samarbete och innovation utgör kärnan för att uppnå de förändringar som är nödvändiga för en hållbar framtid.
På SAS är vi medvetna om vårt ansvar för att minimera miljöpåverkan. Vi har fokus på att minska vår påverkan på miljön och klimatet genom olika initiativ. De främsta områdena för miljöfrågor innefattar flygplanens bränsle effektivitet, resursutnyttjande och minskat avfall. Vår målsättning är att minska koldioxidutsläppen, optimera resursanvändningen och främja bevarandet av den biologiska mångfalden.
Vårt åtagande inom hållbarhet sträcker sig till våra kunder, medarbetare och samhället i stort. Vi strävar efter att säkerställa våra kunders välbefinnande och försäkra oss om att kunderna är nöjda, erbjuda våra medarbetare en säker och inkluderande arbetsmiljö samt tar del i samhället för att hantera sociala frågor. Vårt fokus på socialt ansvar grundar sig på att främja positiva relationer med intressenter, att lyfta fram medarbetarnas hälsa och säkerhet samt att bidra till välbefinnandet i samhället.
Leveransen av åtta nya flygplan med 15–30 % lägre bränsleförbrukning utgör en milstolpe på SAS resa mot lägre koldioxidutsläpp. Vid årets slut inkluderade vår flygflotta totalt 61 A320neo-flygplan. SAS är en av de ledande aktörerna inom nästa generations flygteknik i Europa och opererar 51% av dessa avancerade och bränsleeffektiva flygplan. Dessutom väntar vi på leverans av ytterligare 18 beställda A320neo. Under 2022/2023 tog SAS emot åtta A320neo, samt fasade ut och avvisade tolv flygplan, varav två Airbus 350, en A320neo, fem Boeing 737 och fyra Airbus 321. SAS Links roll är avgörande för att få rätt storlek på vår flotta. Under 2022/2023 introducerade vi fem E195-flygplan på rutter med lägre efterfrågan från passagerarna. I över tre årtionden har SAS arbetat hårt för att minska miljöpåverkan från vår verksamhet. Sedan 1996 har våra framsteg redovisats på ett transparent sätt i externt verifierade rapporter. Trots utmaningar på utbudssidan har vi nästan lyckats fördubbla vår användning av
Hållbarhet utifrån SAS perspektiv omfattar inte bara miljöansvar och socialt ansvar, utan även ekonomiskt ansvar.# SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Vi är medvetna om att vi genom att använda resurserna på ett effektivare sätt, minska riskerna och optimera verksamheten kan höja vårt värde och förbättra konkurrenskraften. Som ett exempel ger mer bränsleeffektiva flygplan och optimering av passagerar- och fraktkapacitet inte bara lägre bränsleförbrukning utan även sänkta kostnader. Att minska sjukfrånvaron och öka välbefinnandet har också starka ekonomiska incitament.
SAS arbetar för att uppnå hållbarhet genom en heltäckande metod som är inbäddad i vår kärnverksamhet. Vårt hållbarhetsarbete spänner över alla aspekter av verksamheten, inklusive våra flygningar, markservice och koncernfunktioner. Vi förstår att övergången till ett mer hållbart flygresande är en grundläggande utmaning för SAS, och vårt arbete är inriktat mot kontinuerliga förbättringar inom alla relevanta hållbarhetsområden. Vårt hållbarhetsarbete omfattar hela SAS verksamhet och täcker bland annat in flygtjänster, markservice och koncernfunktioner. Vi arbetar aktivt med interna och externa intressenter för att definiera och prioritera vårt hållbarhetsarbete.
Med vårt starka engagemang, våra dokumenterade aktiviteter och resultat arbetar vi aktivt för att minska vår miljöpåverkan. Vårt åtagande sträcker sig till välbefinnandet för våra kunder, medarbetare och samhället. På det sättet minskar vi inte bara de hållbarhetsrelaterade riskerna utan tar också tillvara på potentiella möjligheter, undviker onödiga kostnader och uppnår ett starkt ekonomiskt resultat på en konkurrensutsatt marknad. Övergången till ett mer hållbart flygresande är en fråga om överlevnad för SAS och vi anser att hållbar utveckling handlar om kontinuerliga förbättringar inom alla relevanta hållbarhetsområden. Vi har en väldefinierad process för löpande översyn av relevanta hållbarhetsfrågor. I processen ingår samarbete med interna och externa intressenter och den bygger på internationella riktlinjer såsom GRI, FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, globala trender, media, dialog med intressenter samt våra egna bedömningar av risker och möjligheter.
| Hållbarhet | Marknad och strategi | Finansiella instrument | Hållbarhet | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper | ÖvrigtVerksamhet |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhet | Miljö | Socialt ansvar | Styrning och ekonomi | Om denna rapport | GRI-index | Bestyrkanderapport |
| > 22 | SAS ÅRS- | OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023 |
SAS har en lång tradition av ett välutvecklat och givande samarbete med en rad intressenter och är engagerade i samhällsfrågor. SAS intressenter utgörs av ett brett spektrum av personer och organisationer som vi engagerar oss i, samarbetar med och delar intressen med. Det hjälper till att lägga grunden för de förutsättningar som stödjer SAS konkurrenskraft och operativa ramverk. SAS samarbetar aktivt med kunder, myndigheter, leverantörer, flygplatser och andra intressenter för att driva hållbarhet och innovationer. Vi för en dialog med medarbetare, partner, experter, icke-statliga organisationer och forskare som delar vårt engagemang i lärande, att driva positiva förändringar och stödjer våra hållbarhetsinitiativ. Intressenternas prioriteringar ändras ständigt och vi fortsätter att utvecklas för att uppfylla förväntningarna. Att genomföra en noggrann väsentlighetsanalys hjälper oss att identifiera och prioritera de frågor som är viktigast för vår verksamhet och våra intressenter.
| Hållbarhet | Miljö | Socialt ansvar | Styrning och ekonomi | Om denna rapport | GRI-index | Bestyrkanderapport |
|---|---|---|---|---|---|---|
| > |
| Hållbarhet | Marknad och strategi | Finansiella instrument | Hållbarhet | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper | ÖvrigtVerksamhet |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhet | Miljö | Socialt ansvar | Styrning och ekonomi | Om denna rapport | GRI-index | Bestyrkanderapport |
| > |
23 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
| MILJÖ | SOCIALT ANSVAR | STYRNING OCH EKONOMI |
|---|---|---|
| • Minska klimatpåverkan | • Ansvarsfull arbetsgivare | • Finansiellt resultat |
| • Utveckling av flottan | • Medarbetarnas hälsa och säkerhet | • Konkurrenskraft på marknaden |
| • Hållbart flygbränsle | • Mångfald och jämställdhet | • Innovation och digitalisering |
| • Effektiv flygverksamhet | • Relationen arbetsgivare-arbetstagare | • Affärsetik |
| • Avfallshantering | • Olycks- och säkerhetshantering | • Intressentdialog |
| MILJÖ | SOCIALT ANSVAR | STYRNING OCH EKONOMI |
| • Förebygga föroreningar | • Ansvarsfull leverantörskedja | • Lojalitetsprogram |
| • Anpassning till klimatförändringar | • Mänskliga rättigheter | • Affärsetik och anti-korruption |
| • Buller | • Samhällsengagemang | |
| MILJÖ | ||
| • Biologisk mångfald | ||
| • Vattenhantering |
Väsentlighetsanalysen syftar till att engagera intressenter för att identifiera vår viktigaste påverkan på ekonomi, miljö och människor för att ta reda på hur viktiga specifika miljö-, sociala och styrningsfrågor (ESG) är för dem.
För att säkerställa SAS prioriterade väsentlighetsfrågor genomfördes en analys under 2021/2022. Analysen gjordes av en oberoende tredje part för att säkerställa fullständig sekretess och opartiskhet. I processen intervjuades 11 externa intressenter (kunder, leverantörer, icke-statliga organisationer och flygplatser) och 19 interna intressenter (styrelseledamöter, ledning, affärsenhetschefer och dotterföretag). Det genomfördes också en undersökning bland medarbetarna.
Resultaten har sammanställts och bearbetats av SAS ledning och SAS nyckelmedarbetare. Styrelsen har därefter bekräftat prioriteringsordningen av de väsentliga frågorna, som har inkluderats i strategi, riskhantering och relaterade affärsprocesser.
| Hållbarhet | Marknad och strategi | Finansiella instrument | Hållbarhet | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper | ÖvrigtVerksamhet |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hållbarhet | Miljö | Socialt ansvar | Styrning och ekonomi | Om denna rapport | GRI-index | Bestyrkanderapport |
| > |
24 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
| Miljö | Socialt ansvar | Styrning och ekonomi |
|---|---|---|
| • Minska klimatpåverkan | • Ansvarsfull arbetsgivare | • Finansiellt resultat |
| - Utveckling av flottan | - Medarbetarnas hälsa och säkerhet | - Konkurrenskraft på marknaden |
| - Hållbart flygbränsle | - Mångfald och jämställdhet | - Innovation och digitalisering |
| - Effektiv flygverksamhet | - Hantering av relationen arbetsgivare-arbetstagare | - Affärsetik och anti-korruption |
| - Avfallshantering | - Olycks- och säkerhetshantering |
Med utgångspunkt i väsentlighetsanalysen som genomfördes under 2021/2022 är vår viktigaste miljöfråga, utifrån, att minska vår klimatpåverkan. Utsläpp från flygverksamheten (Scope 1) svarar för drygt 99 % av våra utsläpp av växthusgaser inom Scope 1 och 2. För att minska vår klimatpåverkan ska vi:
• Fortsätta modernisera vår flotta
• Öka volymerna av SAF (hållbart flygbränsle)
• Förbättra bränsleeffektiviteten
• Minska vikten ombord
• Arbeta ihop med flygledningen
• Hitta disruptiv teknik som används eller kommer att användas för att minska koldioxidutsläppen inom flyget.
Vi arbetar för att kommunicera aktivt om hållbarhetsfrågor på ett öppet sätt med våra intressenter, till exempel genom publiceringen av vår års- och hållbarhetsredovisning. Kundnöjdhet avseende resenärer, fraktkunder med flera, mäts och följs upp löpande, vilket är av stor betydelse både för SAS och bolagets intressenter.
SAS prioriterar aktivt medarbetarnas välbefinnande, vilket omfattar fysisk och psykisk hälsa, arbetsvillkor, identifiering av faror, processer för övervakning, revision och incidentrapportering samt företagshälsovård. Vi arbetar för att främja en säker och sund arbetsmiljö. Att vara en ansvarsfull arbetsgivare innefattar både att attrahera och behålla medarbetare samt att säkerställa hälsa och välbefinnande bland våra medarbetare. Detta omfattar aspekter som att främja en positiv affärskultur och ett starkt ledarskap, erbjuda utbildning och program för personalutveckling, genomföra utvecklingssamtal för medarbetarna samt undersökningar av medarbetarengagemanget.
SAS upprätthåller konstruktiva och samarbetsinriktade arbetsrelationer som prioriterar välbefinnandet i vår personalstyrka och säkerställer att alla behandlas rättvist. Vi arbetar för att främja en positiv arbetsmiljö som gynnar alla parter. Vår metod är att ha ett respektfullt engagemang och en öppen dialog samt att vara medvetna om betydelsen av en harmonisk och produktiv relation med våra medarbetare.
SAS förespråkar och arbetar för en ökad mångfald, vilket omfattar såväl mångfald i styrande organ som bland medarbetarna. Det omfattar mångfald inom områden som representation i styrande organ, förhållandet mellan grundlön och lika möjligheter oavsett kön, nationalitet och religion.# Finansiellt resultat
Det krävs ett finansiellt resultat såväl ur ett kortsiktigt som långsiktigt perspektiv i enlighet med den fastställda strategin i SAS FORWARD för att säkra en stabil och konkurrenskraftig marknadsposition.
Innovation och digitalisering har ökat i betydelse. Det omfattar att bygga upp partnerskap för nya disruptiva flygplan, motorer och hållbart flygbränsle, samt genom att utveckla och införa smarta verktyg som hjälper piloterna att flyga bränsleeffektivt, datahantering och IT-säkerhet.
SAS arbetar på ett strukturerat sätt för att upprätthålla ett etiskt uppförande, både internt och externt. Detta omfattar utbildning i uppförandekoden och utvärdering av verksamheten gällande korruptionsrisker, samt att säkerställa efterlevnad av principer gällande affärsetik och anti-korruption i vår leverantörskedja i enlighet med den norska öppenhetslagen (Åpenhetsloven).
25 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Målen för hållbar utveckling, eller globala målen för hållbar utveckling, består av 17 globala mål som antogs av FN:s generalförsamling 2015. Målen omfattar ett brett spektrum av globala utvecklingsmål som ska vara uppnådda till 2030. De uppmuntrar företag att se hur de på bästa sätt kan bidra till att övervinna de globala utmaningarna kopplade till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Då vi strävar efter att bli ledande inom hållbart flygande är vårt främsta fokus att minska vår klimatpåverkan, öka resurseffektiviteten och skapa en attraktiv arbetsplats. Genom de fem nyckelprioriteringarna inom vår hållbarhetsstrategi har SAS kapacitet att ha en positiv påverkan på åtta av de globala målen.
Mål 5 verkar för jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. SAS bidrar till detta mål genom att uppmuntra jämställdhet och mångfald genom vår rekryteringspolicy och en årlig kartläggning, ”People Review”.
Mål 12 verkar för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. SAS arbetar kontinuerligt med sin produktutveckling och effektiviseringar för att minska vår klimat- och miljöpåverkan.
Mål 8 verkar för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. SAS erbjuder rättvisa arbetsvillkor för alla sina medarbetare, partners och leverantörer.
Mål 13 uppmanar till omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. SAS arbetar proaktivt för att minska sina utsläpp av växthusgaser genom att fokusera på att minska utsläppen från flygverksamheten.
Mål 9 stödjer en fungerande och stabil infrastruktur, inkluderande och hållbara industrier samt främjar innovation. SAS deltar i partnerskap för innovation i ny disruptiv teknik som flygplan, motorer och hållbart flygbränsle samt smarta verktyg som hjälper piloterna att flyga bränsleeffektivt.
Mål 16 ska främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. SAS säkerställer att mänskliga rättigheter respekteras genom vår uppförandekod.
Mål 11 syftar till att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. SAS skapar arbetstillfällen och förbinder invånarna i Skandinaviens svårtillgängliga delar med övriga världen.
Mål 17 uppmuntrar till att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Inom flygbranschen ska partnerskap bidra till att klara åtagandet om netto noll koldioxidutsläpp från vår verksamhet till 2050. Partnerskap för flygteknik, program för koldioxidkompensation och klimatriskbedömning är andra områden där branschen samarbetar för att hitta hållbara lösningar.
26 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
SAS har som målsättning att sänka sina utsläpp av växthusgaser. För att främja våra miljöinitiativ har vi fastställt omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt. Vårt mål är att vara en drivkraft i övergången till ett hållbart flygresande. I målsättningen ingår att främja innovation och forma partnerskap för att utveckla nya lösningar, göra investeringar i avancerade, mer bränsleeffektiva flygplan, öka produktion och utnyttjande av hållbart flygbränsle samt att införa ett flertal förbättringar av vårt erbjudande och vår service ombord. Hållbarhet utifrån ett miljöperspektiv har på SAS fokus på följande grundpelare: att minska koldioxidutsläppen i vår verksamhet, förbättra resurseffektiviteten och minimera vår lokala påverkan på luft- och vattenkvaliteten samt att minska flygplansbullret under start och landning.
27 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
För att reducera våra utsläpp av växthusgaser och gå framåt i vårt miljöarbete har vi etablerat omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt.
Mål till 2025
* 25 % lägre koldioxidutsläpp jämfört med 2005 (absoluta utsläpp)
Mål till 2030
* Inblandning av hållbart flygbränsle motsvarande allt SAS inrikesflyg (18 % de senaste fem åren)
* 50 % lägre buller jämfört med 2010
* 100 % hållbara material i SAS kunderbjudande
* 100 % återvinning där det är möjligt
Mål till 2050
* Netto noll koldioxidutsläpp i linje med IATA:s uppdaterade ambition
Under 2021/2022 fattades beslut om att SAS ska gå med i Science Based Targets initiative, som ger företag en tydlig väg för att minska utsläppen i linje med målen i Parisavtalet. För SAS innebär åtagandet att minska koldioxidutsläppen med omkring 35–40 % mellan 2019 och 2035.
SAS avser att vara en del av ett samhälle som är hållbart på lång sikt och stödjer International Air Transport Associations (IATA) ambition om netto noll koldioxidutsläpp från kommersiellt flyg till 2050. IATA och flygbranschen har kommit överens om följande gemensamma mål:
Under 2021 introducerade International Civil Aviation Organization (ICAO), en FN-ledd luftfartsorganisation en global marknadsbaserad åtgärd som går under namnet Systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (CORSIA). Initiativet är utformat för att säkerställa att vägen mot en koldioxidneutral utveckling inte skapar orättvis konkurrens och följer FN:s princip om gemensamt men differentierat ansvar (CBDR). CORSIA spelar en viktig roll i att uppnå denna koldioxidneutrala tillväxt. Vi är i nuläget redo att uppfylla rapporteringskraven för våra utsläpp. Vi på SAS är fast beslutna att uppnå IATA:s mål och vår bränsleeffektivitet har ökat med omkring 2 % per år sedan 2010. Vi ska nå målen genom en kombination av ny teknik, hållbart flygbränsle, alternativa energikällor, mer effektiv trafikstyrning och samordnade åtgärder för att förbättra infrastrukturen och villkoren för flygtransporter. För en mer fördjupad bild av våra initiativ för minskade utsläpp, se sidan 31 och framåt.
28 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Under 2022/2023 ökade våra absoluta koldioxidutsläpp från flygverksamheten med 27 % jämfört med föregående år. Denna ökning beror på återhämtningen av trafiken, som hade varit betydligt reducerad i närmare tre år till följd av pandemin. I motsats till det minskade våra koldioxidutsläpp per passagerarkilometer med 3 % till 87,4 gram (från 90), till följd av en märkbart högre kabinfaktor efter återhämtningen av trafiken och vår pågående förnyelse av flottan. Koldioxidutsläpp per offererade säteskilometer noterade en svag ökning om 0,9 % till 54,5 gram (från 54) till följd av en högre kabinfaktor efter återhämtningen av trafiken. Under 2022/2023 använde SAS 6 049 ton hållbart flygbränsle, vilket är i det närmaste den dubbla volymen jämfört med föregående år (3 083 ton). Användningen kan härledas från vårt kunderbjudande att uppgradera från fossilt till förnybart bränsle och det norska inblandningskravet och den svenska reduktionsplikten. Jämfört med 2005, minskar koldioxidutsläppen i större utsträckning (-31 %) än produktionen mätt i tonkilometer (-8 %), främst till följd av en mer effektiv flotta, men även andra faktorer spelar in.# UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER, SCOPE 1
| Enhet | 2022/2023 | 2021/2022 | Basår 2010 |
|---|---|---|---|
| Flygoperativ verksamhet CO 2 totalt 1 000 ton | 3 071 | 2 414 | 3 511 |
| för inrikesflyget 1 000 ton | 534 | 473 | |
| för flyg till/från EU/EES 1 000 ton | 1 197 | 1 092 | |
| för flyg till/från utanför EU/EES 1 000 ton | 1 340 | 849 | |
| för biogena CO 2 -utsläpp 1) 1 000 ton | 19,1 | 9,7 | - |
| CO 2 passagerarandel 1 000 ton | 2 883 | 2 225 | 3 244 |
| NOx 1 000 ton | 11,8 | 9 | 14,3 |
| SO 2 1 000 ton | 1,0 | 0,8 | |
| CO 1 000 ton | 3,3 | 2,6 | |
| HC 2) 1 000 ton | 0,14 | 0,11 | - |
| Passagerarkilometer miljoner | 33 528 | 24 855 | 29 572 |
| Tonkilometer miljoner | 3 729 | 2 875 | 3,48 |
| Avgångar 1 000 | 226 | 191 | 279 |
| CO 2 /passagerarkilometer gram | 87,4 | 90 | 109,7 |
| CO 2 /offererade säteskilometer gram | 54,5 | 54 | 74 |
| CO 2 /tonkilometer gram | 818 | 840 | 1 009 |
| CO 2 e totalt 3) | |||
| Flygoperativ verksamhet 1 000 ton | 3 091 | 2 437 | 3 544 |
| Ground Handling | |||
| CO 2 fordonsbensin 4) ton | 39 | 31 | |
| CO 2 fordonsdiesel 4) ton | 2 034 | 2 227 | |
| HVO ton | 47 | ||
| Maintenance Productions | |||
| CO 2 fordonsbensin 4) ton | 25 | 31 | |
| CO 2 fordonsdiesel 4) ton | 90 | 95 | |
| HVO ton | |||
| SAS Cargo Group | |||
| CO 2 cargoandel med flyg 5) 1 000 ton | 178 | 193 | 230 |
| Tonkilometer med flyg (frakt) miljoner | 378 | 390 | 570 |
| CO 2 /tonkilometer med flyg (frakt) gram | 473 | 485 | 403 |
| CO 2 /tonkilometer med lastbil (frakt) 5) gram | 91 | 88 | |
| Totalt CO 2 e 6) 1 000 ton | 3 093 | 2 446 |
| 2022/2023 | 2021/2022 | Basår 2010 | |
|---|---|---|---|
| 1,77 | 1,81 | 2,40 |
1) Biogent CO 2 från 6 049 ton SAF
2) Kolväten från JetA-bränsle inkl CH4
3) Utsläppsfaktor 3,18 för CO 2 -ekvivalenter (DEFRA emission factors)
4) SAS redovisar endast för huvudflygplatserna ARN, CPH och OSL
5) 2021/2022 värde justerat retroaktivt
6) Total CO 2 e inkluderar flygoperativ verksamhet, Ground handling och Maintenance production
Hållbarhet Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse Räkenskaper ÖvrigtVerksamhet Hållbarhet Miljö Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport > 29
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Absoluta utsläpp avser vår totala mängd utsläpp (ofta mätta i ton CO 2 ). Relativa utsläpp avser däremot utsläpp per produktionsenhet, t.ex gram CO 2 per tonkilometer, gram CO 2 per passagerarkilometer, gram CO 2 tonkilometer med flyg (frakt), eller gram CO 2 per offererade säteskilometer.
Följande observationer gjordes i en analys av våra totala koldioxidutsläpp under 2022/2023: Resor kortare än 500 km svarade för 12,5 % av våra utsläpp, resor mellan 500 och 800 km för 10,8 %, resor mellan 800 och 3 000 km för 37,0 % och resor längre än 3 000 km för 39,7 %. Inrikesresor svarade för 17,5 % av våra utsläpp och internationella resor för återstoden.
I fråga om utsläpp av växthusgaser har SAS valt att redovisa olika utsläpp separat i denna årsredovisning. Utsläppskalkylatorn finns på SAS webbplats. De flesta utsläppskalkylatorer på marknaden beräknar en uppskattad koldioxidekvivalent (CO 2 e) baserad på olika uppräkningsfaktorer som även inkluderar andra utsläpp än koldioxid. SAS har valt att inte göra så, eftersom det saknas samsyn bland forskare och experter på hur man ska räkna om kväveoxid (NOX), partiklar och utsläpp av vattenånga till koldioxidekvivalenter. Vi stödjer aktivt flera initiativ som syftar till att minska effekten av andra utsläpp än koldioxid i den dagliga verksamheten samt att utveckla mer avancerade beräkningsmetoder. Det kan noteras att den aktuella förnyelsen av flottan och de tekniska valen bidrar till att andra utsläpp än koldioxid relativt sett minskar mer än våra koldioxidutsläpp.
Kondensstrimmor, som återspeglar strålning, har dubbla effekter på klimatet – de kyler ner under dagen, men värmer potentiellt upp nattetid. Under 2022/2023 etablerade IATA en arbetsgrupp för att hantera andra utsläpp än koldioxid, med ett särskilt fokus på miljöpåverkan från kondensstrimmor som orsakas av flygplan, för att lyfta fram betydelsen av en proaktiv metod. Som svar på utmaningarna som orsakas av kondensstrimmor använder vissa företag digitala modelltekniker för att spåra fickor av fuktig luft och erbjuder alternativa färdvägar för att undvika att det bildas kondensstrimmor. Nya EU-regler som träder i kraft till 2025 kommer att göra det obligatoriskt för flygbolagen att redovisa utsläpp som inte är koldioxid. Däremot är den exakta metoden för att införa detta redovisningskrav ännu under övervägande, vilket innebär att det är ett pågående utvecklingsområde i branschen.
SAS miljöprogram är centrerade kring ett flertal utsläppsrelaterade områden som alla beskrivs mer i detalj nedan:
| 1 000 ton CO 2 | % av CO 2 från den totala flygverksamheten | |
|---|---|---|
| Danmark | ||
| Inrikesflyget | 21 | 0,7 % |
| Resor till EU/EES | 277 | 9,0 % |
| Resor utanför EU/EES | 445 | 14,5 % |
| Norge | ||
| Inrikesflyget | 356 | 11,6 % |
| Resor till EU/EES | 208 | 6,8 % |
| Resor utanför EU/EES | 91 | 3,0 % |
| Sverige | ||
| Inrikesflyget | 157 | 5,1 % |
| Resor till EU/EES | 234 | 7,6 % |
| Resor utanför EU/EES | 168 | 5,5 % |
| Finland | ||
| Inrikesflyget | ||
| Resor till EU/EES | 16 | 0,5 % |
| Resor utanför EU/EES | ||
| EU/EES | ||
| Avresa från EU/EES¹ till Skandinavien och Finland | 462 | 15,1 % |
| Avresa från EU/EES¹ till utanför EU/EES | ||
| Resor inom EU/EES¹ | 0 | 0,0 % |
| Utanför EU/EES | ||
| Avresa från utanför EU/EES¹ till Skandinavien och Finland | 636 | 20,7 % |
| Avresa från utanför EU/EES¹ till utanför EU/EES | 1 | 0,0 % |
| Summa | 3 071 | 100,0 % |
1) Exklusive Danmark, Sverige, Norge och Finland som redovisas separat.
| Summa koldioxidutsläpp (1 000 ton) | Tonkilometer (miljoner) |
|---|---|
Hållbarhet Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse Räkenskaper ÖvrigtVerksamhet Hållbarhet Miljö Socialt ansvar Styrning och ekonomi Om denna rapport GRI-index Bestyrkanderapport > 30
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
| 1 000 ton CO 2 | % av CO 2 från den totala flygverksamheten | |
|---|---|---|
| Danmark | ||
| Inrikesflyget | 21 | 0,7 % |
| Resor till EU/EES | 277 | 9,0 % |
| Resor utanför EU/EES | 445 | 14,5 % |
| Norge | ||
| Inrikesflyget | 356 | 11,6 % |
| Resor till EU/EES | 208 | 6,8 % |
| Resor utanför EU/EES | 91 | 3,0 % |
| Sverige | ||
| Inrikesflyget | 157 | 5,1 % |
| Resor till EU/EES | 234 | 7,6 % |
| Resor utanför EU/EES | 168 | 5,5 % |
| Finland | ||
| Inrikesflyget | ||
| Resor till EU/EES | 16 | 0,5 % |
| Resor utanför EU/EES | ||
| EU/EES | ||
| Avresa från EU/EES¹ till Skandinavien och Finland | 462 | 15,1 % |
| Avresa från EU/EES¹ till utanför EU/EES | ||
| Resor inom EU/EES¹ | 0 | 0,0 % |
| Utanför EU/EES | ||
| Avresa från utanför EU/EES¹ till Skandinavien och Finland | 636 | 20,7 % |
| Avresa från utanför EU/EES¹ till utanför EU/EES | 1 | 0,0 % |
| Summa | 3 071 | 100,0 % |
1) Exklusive Danmark, Sverige, Norge och Finland som redovisas separat.
En kontinuerlig förnyelse av flottan förblir en avgörande del av vår strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från flygverksamheten. Vår strategi har fokus på att säkerställa långsiktig lönsamhet genom en välbalanserad plan för flottan. Under årens lopp har vi kontinuerligt förnyat flottan genom att byta ut mindre effektiva flygplan mot mer avancerade och hållbara alternativ. Våra flygplan, vare sig de är ägda, leasade eller wetleasade har under 2022/2023 drivits av SAS Scandinavia, SAS Connect och SAS Link eller ett antal regionala produktionspartners som använder mindre jetflygplan och turbopropflygplan.
Vi har genom en konstruktiv dialog med Airbus kunnat skjuta upp leveranserna av nya flygplan som inte behövs på kort sikt. Dessa uppskjutna leveranser är viktiga eftersom de bidrar till att sänka våra investeringskostnader för 2021–2024 och gör leveranserna av nya flygplan bättre anpassade till den förväntade efterfrågan. Vi är fortfarande fast beslutna att minska flottans komplexitet under 2024. Dessutom har vi gjort stora framsteg med våra ambitiösa hållbarhetsmål genom att öka takten i avvecklingen av äldre och mindre bränsleeffektiva flygplan. I kapacitetsspannet 140–200 säten kommer vi att ha en enhetsflotta i drift när alla A320neo är levererade. Enligt uppgifterna om prestanda uppvisar A320neo en väsentlig förbättring i fråga om bränsleförbrukning och buller, och kan skryta med 15–18 % lägre bränsleförbrukning på en typisk kortdistansflygning jämfört med den tidigare generationen, A320.
Under året tog vi emot åtta A320neo och fem E195-flygplan, medan vi fasade ut och avvisade tolv äldre flygplan, varav två Airbus 350, ett A320neo, fem Boeing 737 och fyra Airbus 321. Per den 31 oktober 2023 hade vi tagit emot 62 plan av 80 beställda A320neo, samt sex av totalt åtta beställda A350. Vid årets slut bestod SAS flotta av 134 flygplan (15 långdistansplan, 88 kortdistansplan och 31 flygplan som flygs av regionala produktionspartners). Genomsnittsåldern för hela flygplansflottan var 8,6 år vid årets slut.
Vårt omfattande program för bränslebesparingar är en integrerad del av vår verksamhet. Vi prioriterar att ge samtliga medarbetare inom SAS flygverksamhet de förutsättningar och kunskaper som krävs för att främja bränsleeffektiviteten. Här ingår nyckelmedarbetare som ansvarar för nätverksplanering, produkter, tjänster och själva flygverksamheten. Vi arbetar kontinuerligt för att optimera operativa rutiner och stödsystem för att förbättra bränsleeffektiviteten. Det är viktigt att notera att alla förändringar som görs i det här avseendet måste följa högsta flygsäkerhetstandard. Samtidigt måste SAS väga bränsleeffektivitet mot andra driftskostnader såsom underhållskostnader och luftrumsavgifter.
SAS tillhandahåller ett brett nätverk av destinationer och linjer för olika passagerarvolymer, vilket gör det nödvändigt med en flotta där det ingår flygplan av olika storlekar och räckvidder. Tack vare våra regionala produktionspartners kan vi på ett flexibelt sätt anpassa vårt schema och våra flygplansstorlekar för att möta efterfrågan, i synnerhet på regionala linjer med lägre passagerarantal. Den här anpassningsförmågan gör det möjligt för oss att optimera vår bränsleförbrukning och utsläpp per säteskilometer. Genom att dra nytta av vår omfattande erfarenhet strävar vi ständigt efter en effektiv planering av flygplansdriften.# Luftrummet och det europeiska nätverket
Under de senaste tjugo åren har SAS samarbetat med olika intressenter och gjort betydande investeringar för att förbereda för införandet av ett effektivare europeiskt flygledningssystem. Ansvaret för att implementera den här viktiga omvandlingen ligger hos myndigheterna.
Genom vårt pågående miljöarbete för vi en aktiv dialog med tillverkare av flygplan och motorer, samt tillverkare av inredningar och andra flygplansinstallationer. Miljöprestanda och miljökriterier utgör viktiga aspekter som är integrerade i våra beslut inom upphandlingar av nya flygplan och regionala produktionspartners.
I över ett årtionde har vi lagt ner ett stort arbete på olika aktiviteter för att främja utvecklingen av hållbart flygbränsle, inklusive biobränslen. Det är nödvändigt med en kommersialisering av hållbart flygbränsle för att uppfylla våra egna och flygbranschens miljö- och klimatmål och säkra alternativ till fossila bränslen. Detta gäller inte bara SAS utan hela flygbranschen.
SAS tar regelbundet in anbud på hållbara flygbränslen från alla anbudsgivare av flygbränsle för att visa att vi är beredda att köpa biobränsle när det uppfyller hållbarhetskriterierna och om priset är konkurrenskraftigt. Vi deltar aktivt i ett flertal nationella och internationella projekt, forum och nätverk för att påskynda kommersialiseringen av biobränsleproduktionen i Skandinavien. Bland dessa samarbeten finns IATA/ATAG biobränslenätverk, SAFUG, NISA, RISE, Fossil Free Aviation 2045, Klimapartnerskabet och andra skandinaviska intresseorganisationer.
Ett flertal olika produktionsvägar är på väg att bli certifierade, och vi har fokus på att stödja redan certifierade vägar samt realistiska och implementerbara initiativ med en realistisk tidsram. Våra främsta hållbarhetskriterier för biobränslen är att produktionen ska vara långsiktigt hållbar, inte konkurrera med matproduktion eller tillgång till dricksvatten, ha en minimal påverkan på den biologiska mångfalden och utgå från en effektiv markanvändning.
Enligt IATA kan hållbart flygbränsle, beroende på produktionsmetod, sänka koldioxidutsläppen under livscykeln med upp till 80 %. Förbättrad kvalitet på hållbara flygbränslen som levererades till SAS under 2022/2023 resulterade i en genomsnittlig minskning av koldioxidutsläppen med 92 %.
Sedan 2020 ska norska bränsleleverantörer enligt påbud blanda in 0,5 % hållbart flygbränsle för alla flygningar som tankas i Norge. Den 1 juli 2021 infördes ett mandat i Sverige om inblandning av hållbart flygbränsle. Utsläppsminskningen under livscykeln genom användning av hållbart flygbränsle har angetts till 0,8 % under 2021 och ökade till 2,6 % under 2023.
Ett EU-mandat, som är en del av EU Fit for 55 och som har integrerats i den nya lagen ReFuel EU Aviation, antogs av Europeiska rådet i oktober 2023, med målet att minska koldioxidutsläppen i flygsektorn. Mandatet anger regler för en ökad användning av hållbara flygbränslen från och med 2025. Det börjar på 2 % och ökar till 6 % år 2030.
I samarbete med Köpenhamns flygplats och DLR deltar vi i ALIGHT-projektet. Under 2022/2023 flögs ett av våra A320neo-flygplan fyra gånger om dagen under två veckor i sträck med en inblandning av 30 % hållbart flygbränsle för att mäta den lokala luftkvaliteten. Resultaten överträffade förväntningarna och visade att användningen av hållbart flygbränsle minskar mängden partiklar, vilket förbättrade den lokala luftkvaliteten. Det finns anledning att tro att minskade partiklar även leder till färre kondensstrimmor på hög höjd.
Det pågår flera utvecklingsprojekt som syftar till att kommersialisera framtidens flygplan med lägre utsläpp inom en tidsram på 5 till 15 år. Viktiga områden inom den här utvecklingen omfattar förbättrad aerodynamik, viktminskningar samt förbättrade eller nya lösningar för framdrivning. På senare tid har tyngdpunkten legat på nya lösningar för framdrivning, som omfattar en lång rad möjligheter, såsom nästa generations jetmotorer som drivs med traditionellt flygbränsle eller hållbart flygbränsle, jetturbiner som byggs om för att drivas med vätgas samt elmotorer med batteri- eller vätgasbränsleceller.
Alla lösningar har sina möjligheter och utmaningar, och vi ser framför oss att många olika lösningar kommer att kommersialiseras över tid. De mindre producenterna har fokus på en marknad för flygplan med 10–15 säten och en till två timmars flygtid före 2030. De största flygplanstillverkarna arbetar med målet att före år 2040 kommersialisera flygplan med 100–150 säten för kortdistansflygningar på marknaden.
SAS och Airbus undertecknade under 2019 en överenskommelse om att snabba på utvecklingen av ett flygplan med 100 säten och teknik som möjliggör helt eldrivna eller vätgasdrivna flygplan under 2030-talet. Samarbetet täcker in många olika frågor knutna till kommersialiseringen av tekniken, såsom SAS affärsbehov, laddkapacitet, operativa möjligheter samt övriga relevanta överväganden. I oktober 2020 lanserade Airbus sitt koncept ”ZEROe” och vårt samarbete fortsatte som planerat under 2022/2023.
Under 2019 började SAS samarbeta med Heart Aerospace för att skynda på utvecklingen av eldrivna flygplan. I september 2022 tecknade vi ett ”letter of support” för att addera deras nya elflygplan ES-30 till vår regionala flygplansflotta. Denna milstolpe har potential att bli ett viktigt steg på SAS hållbarhetsresa, och gör det möjligt att erbjuda flygningar med nollutsläpp på linjer inom Skandinavien. SAS bidrog till Heart Aerospaces rådgivningsgrupp och hjälpte till att definiera kraven på flygplanet ES-30 under 2022/2023.
SAS har förbundit sig att samarbeta med Airbus och ger ett starkt stöd till utvecklingen av olika initiativ inom området. Vi är övertygade om att det kommer att ske ett avgörande teknikskifte under 2030-talet som leder till en kommersialisering av ett flertal helt el drivna, hybrid eller vätgasdrivna flygplan.
SAS deltar aktivt i The Nordic Network for Electric Aviation, en plattform där nordiska aktörer samarbetar för att påskynda introduktionen av eldrivna flygplan i Norden. Projektet är ett samarbete mellan tolv partners från sex nordiska länder.
SAS är medlem i projektet ELISE som syftar till att bygga upp expertis och främja snabba tekniska innovationer inom flygbranschen. Projektet förenar intressenter från branschen och den tekniska sidan för att utveckla elflyget i Sverige. Målet med projektet är att skapa och visa upp ett fullt fungerande elektriskt flygsystem. Det involverar även att testa rutiner och funktioner för taxning och laddning.
Flygbolag måste lämna in årliga rapporter över sin användning, förbrukning, läckage och lagerhållning av halon till myndigheterna. Under 2022/2023 rapporterades ett fall av halonanvändning för brandskyddsändamål.
Alternativ för koldioxidkompensation för våra kunder har funnits sedan 2006. I vår utsläppskalkylator, som finns på www.sasgroup.net, går det att beräkna utsläppen av växthusgaser för SAS flygningar. Vi kompenserar alla biljetter för EuroBonus-medlemmar, ungdomsbiljetter med SAS och våra personalbiljetter. Under 2022/2023 kompenserade vi 1 097 miljoner ton koldioxid (365 av bränslet totalt), motsvarande 38 % av de passagerarrelaterade koldioxidutsläppen. Kompensation görs genom köp av utsläppsminskande mekanismer knutna till projekt för förnybar energi hos tredje part i Asien.
Glykol används för att avisa flygplan. Vår förbrukning ökade till 2 729 tusen liter under 2022/2023. SAS använder fordon för underhåll och marktjänster på flygplatser och följer lagstiftning som främjar övergång till fordon med lägre miljöpåverkan. På våra huvudflygplatser leasas alla fordon, och kontrakt och bränsleförbrukning övervakas kontinuerligt. SAS Cargo övervakar också koldioxidutsläppen per ton kilometer (frakt) från sina lastbilstjänster som är utlagda på entreprenad. Eventuellt spill vid marktjänster hanteras i enlighet med etablerade rutiner.
Vi arbetar kontinuerligt för att minska energiförbrukningen. Den minskade energiförbrukningen beror på att vi har infört effektivare belysning och använder mindre golvyta.
| Enhet | 2022/2023 | 2021/2022 | Basår 2010 |
|---|---|---|---|
| Energi | |||
| Fossil energi | 1 000 ton | 5,1 | 5,6 |
| Varav fossil el | 1 000 ton | 2,3 | 2,4 |
| Varav fossil uppvärmning | 1 000 ton | 2,9 | 3,2 |
Vi har direkt kontroll över våra egna affärsresor på SAS flygningar, vilka genererade omkring 10 338 ton koldioxid under året. SAS ser nu över och utvärderar strategier för hur vi ska uppmuntra leverantörerna att rapportera våra utsläpp i Scope 3.# Hållbarhet
Flygbuller uppfattas som den största påverkan lokalt vid flygplatser. Det finns stränga regler för flygvägar nära bostadsområden. Under 2022/2023 har bullret minskat under start (-2,2 %), och sedan 2010 har det skett en väsentlig minskning om 26,3 %. Denna förbättring beror främst på införande av tystare och modernare flygplan. Under 2022/2023 mottog inte SAS några rapporter om överträdelser av bullergränser. Det minskade antalet överträdelser de senaste åren beror på inköp av tystare flygplan och olika förbättringsinitiativ, såsom särskilda träningsscenarion i flygsimulator utformade för in- och utflygning på flygplatser med stränga bullerbestämmelser.
Vi arbetar kontinuerligt för att öka återvinningen av avfall ombord, trots utmaningarna med de varierande nationella bestämmelserna för avfallshantering. Dessa bestämmelser kräver ofta metoder som försvårar sortering och återvinning. Emellertid återvinner vi aluminiumburkar vid alla våra skandinaviska flygplatser. Bortskaffning av avfall från kontor, marktjänster och tekniskt underhåll övervakas noga och delas in i sorterat, osorterat och farligt avfall.
| Enhet | FY2023 | FY2022 | Basår 2010 |
|---|---|---|---|
| Sorterat avfall | 1 146 ton | 1 204 ton | - |
| Osorterat avfall | 176 ton | 113 ton | 815 ton |
| Farligt avfall | 71 ton | 121 ton | 302 ton |
Under 2022/2023 inkom några rapporter om bränsleläckage vid tankningen av flygplan med SK- eller SAS Link-flightnummer. Dessa hanterades omedelbart enligt fastställda rutiner.
SAS fortsätter att utforska innovativa sätt att minimera avfall och optimera resurser på marken och ombord på våra flygplan, och använder både produkter och material så länge som möjligt. Två huvudområden där vi gör framsteg inom circularitet är återvinning av möbler och hantering av avisningsglykol.
Under 2021/2022 inledde SAS ett omfattande program för återvinning av möbler för att återanvända och återvinna möbler runt om i våra lokaler. Syftet med initiativet är att förlänga livslängden för möblerna och minska avfallet, i enlighet med principerna för en kretsloppsekonomi. Genom att återvinna och renovera våra möbler minskar vi behovet av ny resursintensiv produktion och minskar miljöpåverkan från vår kontorsverksamhet.
En aspekt av vårt hållbarhetsarbete värd att lyfta fram är ansvarsfull hantering av avisningsglykol; en avgörande komponent för att säkerställa en säker flygverksamhet under vinterhalvåret. Avisning förhindrar att snö och is fastnar eller tar bort den från flygplanens vingar och stjärt för säkra flygningar. Vi är medvetna om vikten av att minska miljöpåverkan från läckage av avisningsglykol. Därför har SAS infört avancerade system för att samla upp och omhänderta glykol, så att vi kan återvinna avisningsglykolen och minska utsläppen av skadliga ämnen i miljön. Med hjälp av dessa hållbara metoder kan vi sluta cirkeln för användning av avisningsglykol, minimera miljöföroreningar och främja en ansvarsfull användning av denna viktiga resurs för flyget. Vi är stolta över att vi genom dessa insatser bidrar till en mer hållbar och cirkulär framtid för flygbranschen.
Inom ramen för vårt hållbarhetsåtagande lägger SAS stor vikt vid biologisk mångfald och skydd av vilda djur, och erkänner den viktiga roll som dessa spelar för att upprätthålla den känsliga ekologiska balansen på vår planet. Vi är medvetna om riskerna för de vilda djuren, däribland smuggling, troféjakt och transporter av levande djur. SAS arbetar för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Vi engagerar oss aktivt i initiativ som syftar till att bevara sårbara arter och deras naturliga habitat. Vårt pågående arbete på området stöds av våra strikta policyer och rutiner för att bekämpa illegal handel med vilda djur, avskräcka från troféjakt och säkerställa human behandling av levande djur under transport. Transportbranschen har ett viktigt ansvar för att förhindra illegal handel med vilda djur och stödja globala bevarandeinsatser. SAS är fast beslutna att spela vår roll i att bekämpa dessa hot mot den biologiska mångfalden, inte bara inom den egna verksamheten utan också genom att samarbeta med relevanta myndigheter, organisationer och partners som delar vårt engagemang för naturskydd. Vårt mål är inte bara att erbjuda effektivt och hållbart flygresande utan också att vara en ansvarsfull förvaltare av miljön och bidra till det globala arbetet med att bevara världens rika och värdefulla djurliv.
På SAS är det vårt engagemang för hållbarhet som driver arbetet för att utveckla våra produkter och tjänster, för att se till att de följer våra grundläggande miljömässiga värderingar och principer. Vår hållning omfattar hela livscykeln för resurser och material. Vi står fast vid att försöka nå våra ambitiösa hållbarhetsmål. Vi engagerar oss aktivt i att förbättra vårt erbjudande ombord och i lounger, och undersöker innovativa sätt att införa allt mer hållbara produkter och tjänster.
I april 2023 introducerade vi stolt två nya biljett typer: Go Smart Bio och Plus Pro Bio, utformade för att inkludera en väsentlig andel biobränsle på alla våra inrikesflygningar samt inom Skandinavien och Europa. Vi förstår vikten av att involvera passagerarna i omvandlingen och de nya biljetterna gör det ännu enklare för våra medvetna kunder att bidra till mer hållbart flygresande. Resenärer som väljer biljetterna Go Smart Bio eller Plus Pro Bio biljetter har möjlighet att köpa biljetter med omkring 50 % biobränsleandel, vilket effektivt sänker koldioxidutsläppen från deras SAS-flygning. Genom att öka användningen av biobränsle minskar vi klyftan till flygningar med nollutsläpp. Vi är medvetna om hur viktiga våra kunder är, både fritids- och affärsresenärer, som aktivt bidrar till detta arbete, och SAS Bio är vårt svar på denna efterfrågan.
Förutom att öka resurseffektiviteten och förbättra miljöegenskaperna ser vårt hållbarhetsarbete till att SAS verksamhet fullt ut följer alla relevanta miljörelaterade lagar och regler. Vi är glada att kunna rapportera att inga betydande incidenter som ledde till brott mot miljötillstånd rapporterades under 2022/2023.
Under 2022/2023 uppgick SAS externa miljörelaterade användaravgifter och reseskatter till 2 097 (919) MSEK. Dessa bestod av miljörelaterade skatter och avgifter som ibland påverkas av flygplanens miljöprestanda och ingår i startavgifterna. Våra miljöskatter i Sverige och Norge uppgick till 961 (415) MSEK. I enlighet med EU:s etablerade utsläppshandelssystem (EU-ETS) hanterar flygbranschen sina koldioxidutsläpp inom EU genom en marknadsbaserad åtgärd. Sedan den 1 januari 2021 har SAS även rapporterat koldioxidutsläpp till Corsia. Dessutom införde Storbritannien samtidigt ett eget utsläppshandelssystem (UK-ETS), som SAS deltar i fullt ut. Vi förespråkar marknadsbaserade åtgärder som prioriterar mål för utsläppsminskning och uppmuntrar ständiga förbättringar utan att snedvrida konkurrensen. SAS har i många år aktivt stöttat utvecklingen av en global, marknadsbaserad lösning för flygutsläpp. Samtidigt som SAS fullt ut stöttar principen om att förorenaren ska betala för sina utsläpp och tar ansvar för våra utsläpp är vi oroade över de extra skatterna i Sverige och Norge som inte har ett direkt samband med de faktiska koldioxidutsläppen och tillkommer utöver EU-ETS och systemet som snart ska införas, Corsia. Ansatsen kan ses som en ekonomisk åtgärd men saknar incitament för att minska koldioxidutsläppen. Till exempel betalar en passagerare på ett A320neo med 50 % hållbarare flygbränsle samma skatt som en passagerare ombord på ett flygplan som är två generationer äldre, trots att det första planet har betydligt lägre utsläpp.
SAS har inga kända större miljörelaterade förpliktelser eller eventualförpliktelser, hänförliga till frågor såsom förorenad mark.
Enligt SAS riktlinjer ska våra investeringar inriktas på lösningar som är både miljömässigt och ekonomiskt sunda. Denna ansats bidrar inte bara till vår lönsamhet utan rustar oss också för att uppfylla framtida miljökrav. Den största hållbarhetsrelaterade investeringen som gjordes 2022/2023 var flottans förnyelse, mer information om finansiering finns på sidan 65. SAS föredrar leasing snarare än egna investeringar i flygplan, fordon, datorer etc.
Som arbetsgivare anstränger vi oss för att säkerställa goda arbetsvillkor inom verksamheten, främst i Norden. SAS främjar också aktivt möjligheter till personlig och professionell utveckling. Vårt åtagande stöds av tillämpningen av SAS arbetsmiljöpolicy, ledarskapspolicy, personalpolicy och mångfaldspolicy som gäller för SAS samtliga medarbetare. Koncernledningen har det yttersta ansvaret för dessa policyer. De granskas årligen och verkställandet övervakas och rapporteras systematiskt på vecko-, månads-, kvartals- eller årsbasis.# SOCIALT ANSVAR
SAS upprätthåller en strikt nolltolerans mot alla former av trakasserier och arbetar konsekvent för att förhindra trakasserier genom en rad olika initiativ. Åtagandet regleras i vår uppförandekod med obligatorisk webbaserad utbildning för alla medarbetare. Som svar på feedback från medarbetare och i enlighet med FN:s globala mål 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt) har SAS glädjen att introducera ett nytt värdeerbjudande som arbetsgivare (Employer Value Proposition - EVP). Initiativet som nu utgör en viktig del av både interna och externa diskussioner syftar till att vidareutveckla SAS företagskultur och lyfta fram fördelarna med att ingå i SAS team. Genom en aktiv dialog med medarbetarna vill vi främja en personalstyrka med mer sammanhållning och möjlighet till självbestämmande.
SAS håller på att anpassa och omforma vår planering på kort sikt, samtidigt som vi tar hänsyn till den osäkerhet som omger flygbranschens framtid i stort. Det dagliga samarbetet med fackföreningar sköts främst på nationell nivå med fackföreningar som har kollektivavtal med SAS. Dessa samarbeten sker inom ramen för nationella lagar och avtal som påverkar den berörda personalen. Över 95 % av SAS medarbetare omfattas av kollektivavtal. Övrig personal är ledande befattningshavare, vissa typer av statstjänstemän och medarbetare i delar av världen där anställningsvillkoren regleras på andra sätt. SAS medarbetare väljer arbetstagarrepresentanter från enheterna i koncernens skandinaviska verksamheter som sitter med i SAS styrelse. Dessa medarbetare omfattas också av kollektivavtal, med undantag för några få specialister och ledande befattningshavare på koncernnivå.
SAS mångfaldspolicy är avsedd att säkerställa likabehandling av samtliga medarbetare och arbetssökande. Vårt engagemang för lika möjligheter omfattar att främja mångfald och jämställdhet i alla dess former. Under 2022/2023 var könsfördelningen på SAS 38 % kvinnor och 62 % män bland medarbetarna. På SAS finns det traditionellt kvinnodominerade och mansdominerade roller. Exempelvis är piloter (5 % kvinnor) och tekniker för flygplansunderhåll (5 % kvinnor) oftast män, medan kabinpersonal (74 % kvinnor) och inchecknings- och gatepersonal på flygplatserna (66 % kvinnor) typiskt sett är kvinnor. Per den 31 oktober 2023 bestod SAS koncernledning av 33 % kvinnor, SAS styrelse av 29 % kvinnor och styrelsen för SAS Cargo av 17 % kvinnor. SAS arbetar aktivt för att främja jämställdhet inom både traditionellt könsuppdelade yrken och inom ledningen och erkänner vikten av att främja en inkluderande arbetsmiljö. Det uppnås genom att uppmuntra jämställdhet och mångfald genom vår rekryteringspolicy och årliga personalkartläggningar. I SAS rekryteringspolicy läggs stor vikt vid att den mest kvalificerade kandidaten för en viss befattning ska väljas, och samtidigt prioritera och följa SAS mångfalds- och inkluderingsmål. Att skapa en inkluderande arbetsplats är inte bara ett åtagande för jämställdhet utan också en integrerad del av att främja en mångfacetterad och rik företagskultur.
| Ålder | Juridiskt kön | <30 | 31–50 | >50 | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | 865 | 1 073 | 1 620 | 3 558 | |
| Män | 1 373 | 1 918 | 2 606 | 5 897 | |
| Summa | 2 238 | 2 991 | 4 226 | 9 455 |
| Summa Heltid | Summa Deltid | Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Region DK (Inkl INTL) | ||||
| Kvinnor | 1 648 | 563 | 1 211 | |
| Män | 1 702 | 409 | 2 111 | |
| Summa | 2 350 | 972 | 3 322 | |
| Region NO | ||||
| Kvinnor | 751 | 342 | 1 093 | |
| Män | 1 408 | 438 | 1 846 | |
| Summa | 2 159 | 780 | 2 939 | |
| Region SE | ||||
| Kvinnor | 1 188 | 66 | 1 254 | |
| Män | 1 782 | 158 | 1 940 | |
| Summa | 2 970 | 224 | 3 194 | |
| Region SUMMA | ||||
| Kvinnor | 2 587 | 971 | 3 558 | |
| Män | 4 892 | 1 005 | 5 897 | |
| Summa | 7 479 | 1 976 | 9 455 |
Fast anställda:
| | | Heltid | Deltid | Summa Heltid | Summa Deltid | Summa |
| :---------- | :-------------- | :----- | :----- | :----------- | :----------- | :---- |
| Region DK (Inkl INTL) | | | | | | |
| | Kvinnor | 640 | 562 | 8 | 1 | 648 | 563 | 1 211 |
| | Män | 1 652 | 407 | 50 | 2 | 1 702 | 409 | 2 111 |
| | Summa | 2 292 | 969 | 58 | 3 | 2 350 | 972 | 3 322 |
| Region NO | | | | | | |
| | Kvinnor | 750 | 318 | 1 | 24 | 751 | 342 | 1 093 |
| | Män | 1 404 | 352 | 4 | 86 | 1 408 | 438 | 1 846 |
| | Summa | 2 154 | 670 | 5 | 110 | 2 159 | 780 | 2 939 |
| Region SE | | | | | | |
| | Kvinnor | 1 087 | 64 | 101 | 2 | 1 188 | 66 | 1 254 |
| | Män | 1 667 | 155 | 115 | 3 | 1 782 | 158 | 1 940 |
| | Summa | 2 754 | 219 | 216 | 5 | 2 970 | 224 | 3 194 |
| Region SUMMA | | | | | | |
| | Kvinnor | 2 477 | 944 | 110 | 27 | 2 587 | 971 | 3 558 |
| | Män | 4 723 | 914 | 169 | 91 | 4 892 | 1 005 | 5 897 |
| | Summa | 7 200 | 1 858 | 279 | 118 | 7 479 | 1 976 | 9 455 |
Det har inte förekommit några betydande fluktuationer i antal anställda under rapportperioden eller mellan rapporteringsperioderna.
Under 2022/2023 har minst 37 konsulter eller entreprenörer anlitats av SAS. Information om typ av arbete och metoder är otillräckliga. Åtgärder har vidtagits för att samla in information för kommande år.
Under 2022/2023 genomgick SAS medarbetare tillsammans omkring 374 737 timmars utbildning (exklusive övningstimmar i luften), i genomsnitt 40 timmar per medarbetare. Flygande personal, tekniker och operativ markpersonal omfattas av olika krav på licenser och kompetens från EU-OPS och IATA genom säkerhetsrevisionen IOSA (IATA Operational Safety Audit). 4 837,5 timmars e-utbildning genomfördes av medarbetarna vid SAS huvudkontor under 2022/2023.
Vår företagshälsovård, som stödjer hälsan i hela organisationen, erbjuder vårdtjänster genom interna och externa resurser, däribland terapeuter, stress- och rehabiliteringsexperter, ergonomispecialister och tekniker. Funktionen erbjuder även specialtjänster såsom flygmedicin, stresshantering, uppföljning av sjukfrånvaro, hälsoprofiler, ergonomi och rådgivning i kemikaliehantering. Det görs investeringar i hela organisationen inom olika hälsofrämjande aktiviteter både på arbetsplatsen och fritiden.
Sjukfrånvaro utgör en väsentlig kostnad för samhället och orsakas av fysiska och psykiska besvär. Under 2022/2023 uppgick våra beräknade kostnader för sjukfrånvaro till omkring 133 (164) MSEK. SAS arbetar aktivt för att förebygga både kortvarig och långvarig sjukfrånvaro. En standardiserad rapporteringsmetod har införts för alla tre skandinaviska länderna och följer rapporteringskraven i svensk lagstiftning. Chefer har med stöd av HR tidiga uppföljningar med sjuka medarbetare, vilket har minskat långtidssjukskrivningarna. När det gäller vår flygande personal har specialiserade uppföljningsteam ett nära samarbete med externa specialister på arbetsmiljö och flygmedicin. Denna tidiga kontakt med medarbetarna och stöd för hälsovård samt rehabiliteringsprogram har visat sig effektiva för att förkorta sjukdomsperioderna. Vid korttidssjukskrivning erbjuds medarbetarna medicinsk rådgivning från sjuksköterskor. Vid ofta återkommande korttidssjukskrivning kräver SAS ett läkarutlåtande från första dagen. Vi erbjuder också tillfälligt byte av arbetsplats och specialscheman för bättre och snabbare rehabilitering. Under 2022/2023 minskade den totala sjukfrånvaron på SAS till 5,87 % (från 6,8 %). Långtidssjukskrivningar över 14 dagar svarade för 3,74 % (jämfört med 4,5 %) av den totala sjukfrånvaron på SAS.
Under 2022/2023 minskade antalet arbetsolyckor som leder till frånvaro på SAS till 1 (från 6). SAS har arbetat aktivt med att förbättra processerna för systematisk uppföljning, utbildningsverksamhet och förtydligade definitioner i samarbete med skyddsombud, arbetsledare, HR och säkerhetskommittéer med representanter från anställda och ledning som omfattar samtliga medarbetare i varje land. Marktjänster är fortfarande den avdelning som har flest arbetsolyckor inom SAS. Arbetsolyckorna är till exempel klämskador, fallskador och i vissa fall fordonsrelaterade olyckor i samband med bagagehantering.
| SAS | DK | NO | SE | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal medarbetare oktober rapportering räkenskapsåret (antal medarbetare) | 9 456 | 3 120 | 2 936 | 3 194 | 9 456 |
| Antal kvinnor | 3 558 | 1 117 | 1 093 | 1 254 | 3 558 |
| varav kvinnor, % | 38 | 36 | 37 | 39 | 38 |
| Total sjukfrånvaro, % | 5,9 | 4,6 | 8,5 | 4,5 | 5,9 |
| Långtidssjukskrivningar, % (mer än 14 dagar), % | 3,7 | 2,6 | 5,8 | 2,8 | 3,7 |
| Totalt antal arbetsolyckor med en dags sjukfrånvaro eller mer | 1 | 1 | 0 | 0 | 1 |
SAS är djupt engagerade i att skydda mänskliga rättigheter och säkerställa goda arbetsvillkor i vår verksamhet. Vi samarbetar aktivt med FN:s Global Compact (UNGC) för att följa dess principer. Som medlem i UNGC strävar SAS efter att implementera de tio principerna för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd och anti-korruption.
I enlighet med den norska insynslagen (Åpenhetsloven) som trädde i kraft den 1 juli 2022 är SAS skyldiga att främja respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor inom ramen för vår verksamhet och våra tjänster och se till att allmänheten har tillgång till information om hur SAS hanterar negativ påverkan på grundläggande mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor. Åtgärder har vidtagits för att säkerställa efterlevnad av de nya rättsliga kraven och förbättra genomförandet av granskning av mänskliga rättigheter, med stöd från styrelsen.
SAS humanitära stöd och sociala initiativ främst är relaterade till vår flygverksamhet.
Ett av SAS flygplan används för att evakuera skadade och allvarligt sjuka patienter från Ukraina. Vi ser det som ett viktigt samhällsuppdrag att vara till stöd under kriget i Ukraina. Räddningsflygningarna (Medevac) tar krigsoffer till sjukhus runt om i Europa från ett evakueringscenter i Polen. Operationen ingår i EU:s civilskyddsmekanism och genom ett långtidsavtal med den norska armén och Helsedirektoratet.# SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Ett kommersiellt reguljärflygplan Boeing 737 har byggts om till ett flyg- ande sjukhus, med medicinsk utrustning och sjukhussängar. SAS personal på dessa flygningar är specialutbildad för krävande uppdrag och har ofta sjuksköterskebakgrund och kunskaper i bland annat traumabehandling. Samarbetet är unikt och tillsammans har vi flugit nästan varje vecka sedan mitten av 2022 och evakuerat över 2 000 krigsoffer från Ukraina med hjälp av SAS flygplan. Rent allmänt har Medevac-verksamheten pågått i över 25 år, med uppdrag i samband med tsunamin i Thailand, terrorattacken i In Amenas i Algeriet och evakueringsuppdrag från flyktingläger i Afghanistan och Moira. SAS har trafikerat två flygningar i samarbete med det danska utrikesministeriet som ett svar på kriget mellan Israel och Hamas. Militär personal evakuerade människor från Tel Aviv till Cypern varifrån SAS flög passagerarna i specialchartrade plan hem till Danmark. SAS har en rik historia av att stödja skandinaviska medborgare i kritiska situationer runt om i världen. Vårt nära samarbete med de nationella myndigheterna i Skandinavien har underlättat väl samordnade räddningsinsatser i allt från konflikter till naturkatastrofer i länder som Ukraina, Afghanistan, Thailand och Peru.
SAS spelar en avgörande roll i att binda samman länderna i Skandinavien, i synnerhet på inrikesflygningar och säkerställer viktig infrastruktur för både resenärer och gods.
41 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
SAS har spelat en viktig roll under transporter av viktiga läkemedel och medicinsk utrustning till Skandinavien via flygfrakt under pandemin.
SAS Julflyg är en hjälpkampanj som genomförs av SAS anställda under hela året tillsammans med frivilliga från andra företag och organisationer. Under 2022/2023 har hjälporganisationen lämnat stora bidrag i form av utrustning, mat och pengar till center i Riga och Tallinn samt till flyktingar som drabbats av kriget i Ukraina. SAS ställer upp med ett flygplan med fullt operativt stöd medan våra piloter och besättning ställer upp med sin tid, och bränslet generöst sponsras av en bränsleleverantör. Initiativet startade för nästan fyra årtionden sedan och har haft en viktig påverkan genom att ha räddat liv och hjälpt tusentals barn och ungdomar under dessa år.
SAS – YOU ASSIST är ett ideellt initiativ som startades av SAS medarbetare 1979. Det sköts frivilligt av SAS nuvarande och tidigare medarbetare. Huvudfokus är att hjälpa barn i utvecklingsländer till ett bättre liv genom en rad projekt i olika länder. SAS YOU ASSIST stöder enbart projekt där det finns en pålitlig person på plats som kan stödja med rapporter om projekten. Donationerna stöder utvecklingsprojekt som att bygga skolor, lekplatser, studentbostäder, vattentankar och borra brunnar. Omkring 95 % av de pengar som samlas in av SAS YOU ASSIST går direkt till projekten och bara 5 % till administration.
42 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Hållbarhet är en viktig del av vår verksamhet och SAS har sömlöst integrerat hållbarhet i sitt ledningssystem. Systemet omfattar alla SAS aktiviteter och bygger på operativa standarder för flygbolag. Det omfattar även våra interna och gemensamma miljö- och hållbarhetspolicyer, SAS uppförandekod (Code of Conduct), FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, EU:s taxonomi, Lean och ISO 14001. Systemet ger riktlinjer för pågående planering, implementering och utvärdering samt förbättring av processer och aktiviteter för att uppfylla operativa mål och hållbarhetsmål. SAS har infört kontrollmekanismer med särskilda uppföljningssystem och resurser för att säkerställa efterlevnad av internationell och nationell lagstiftning. I vår syn på miljöansvar ingår inte bara att följa relevant lagstiftning utan också minimera våra absoluta och våra relativa utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan. Både SAS miljöpolicy och SAS hållbarhetspolicy har godkänts av koncernledningen och gäller för SAS samtliga medarbetare, produkter och tjänster. Policyerna tillsammans med våra mål och strategier granskas årligen i koncernledningens förvaltningsrevision enligt ISO 14001. Aktiviteterna följs upp inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad, kvartal eller årligen enligt de specifika kraven. SAS miljöledningssystem har varit certifierat enligt ISO 14001 i hela företaget sedan 2010. Denna ISO-standard är en viktig del i hur vi arbetar med våra miljömål.
SAS uppförandekod, som tagits fram av styrelsen, syftar till att sammanfatta och förtydliga SAS fastslagna prioriteringar, löften, policyer och andra riktlinjer. Uppförandekoden gäller för samtliga medarbetare oavsett befattning eller anställningsform. För att understryka uppförandekodens betydelse stöds implementeringen av koden av ett omfattande utbildningsprogram där all personal regelbundet deltar. Uppförandekoden innehåller inga detaljerade granskningsrutiner eller särskilda bestämmelser om mänskliga rättigheter. Den senaste uppdaterade versionen av SAS uppförandekod är tillgänglig på www.sasgroup.net
43 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Vi har tydliga regler och etablerade strukturer för rapportering och hantering av misstänkta överträdelser i vårt ledningssystem och genom SAS visselblåsarfunktion. Kritiska frågeställningar och händelser kommuniceras till styrelsen, från fall till fall. Under 2022/2023 användes visselblåsarfunktionen vid tio tillfällen. Samtliga fall är hanterade och avslutade. SAS samarbetar fullt ut för att minska den negativa påverkan vi kan ha orsakat. Formen för samarbetet varierar beroende på kontext och om ärendet har lyfts genom rättsliga eller icke-rättsliga kanaler. Utvärderingar av klagomålsmekanismer utgör en del av vår kontinuerliga intressentdialog.
SAS har en försiktighetsbaserad syn på riskhantering med ett tydligt fokus på att minimera hållbarhetsrelaterade risker och ta tillvara potentiella möjligheter. Dessa risker och möjligheter bedöms och hanteras strategiskt inom ledningssystemet och är sömlöst integrerade i vårt omfattande riskhanteringsramverk. För att hantera risker är det avgörande att det införs åtgärder för riskkontroll. SAS följer upp alla risker och identifierar möjligheter som har en god affärspotential. Genom vårt certifierade miljöledningssystem identifierar vi snabbt förändringar i affärsmiljön, och anpassar därefter snabbt verksamheten för att begränsa miljöpåverkan. För mer information, se avsnittet om Riskhantering på sidorna 67-74. SAS redovisar årligen sina risker och möjligheter avseende klimatförändringar till CDP. Dessa faktorer avser våra möjligheter att bedriva flygverksamhet i ett förändrat klimat, övergångsaktiviteter och kundernas uppfattning om SAS som ett mer hållbart alternativ för snabba och effektiva resor över längre sträckor. CDP-resultat (däribland en B-poäng för 2023) finns tillgängligt på www.cdp.net EcoVadis hjälper SAS att följa upp hela vår värdekedja, från leverantörer till kunder, genom att öppet informera om vårt resultat till intressenterna. Inom en snar framtid planerar vi att utöka uppföljningen även till resultatet för SAS värdekedja uppströms. Vår hållbarhetspoäng enligt EcoVadis Business Sustainability för 2022/2023 finns på www.ecovadis.com
44 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
EU-taxonomin är ett system som klassificerar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter och kan spela en viktig roll för att stärka hållbara investeringar och genomföra den europeiska gröna given. Den ger företag, investerare och beslutsfattare tydliga definitioner för att identifiera vilka ekonomiska verksamheter som följer principerna för miljömässig hållbarhet. SAS omfattas av EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering och ska uppge i vilken utsträckning de verksamheter som bedrivs uppfyller kriterierna i EU:s taxonomi. Eftersom detta är det första året då de ytterligare aktiviteterna offentliggörs, rapporteras endast andelen taxonomi berättigad och icke-berättigad. En ekonomisk verksamhet kan vara berättigad till mer än ett miljömål och vi bedömer att koncernen endast bidrar till ett miljömål per ekonomisk verksamhet. På grund av att vi strukturerar kostnadsrapporteringen som separata kostnader per aktivitet, minskar vi risken för dubbelredovisning av nyckeldata. Under 2023 har EU-kommissionen beslutat att det endast är nödvändigt att rapportera om företag omfattas av de nya aktiviteterna. SAS kommer att initiera processer för att uppfylla kriterierna för alla relevanta ekonomiska aktiviteter, så att dessa aktiviteter kan anses vara hållbara enligt EU Taxonomin. Tabell för kärnenergi och fossilgasrelaterade verksamheter redovisas ej då SAS inte finansierar eller är exponerad mot denna typ av verksamheter.# Omsättning
Merparten av SAS intäkter är nu förenliga med EU-taxonomins ekonomiska verksamheter. 3.21 kommer från Not 2 och är en del av tekniskt underhåll. Intäkter för 6.19 kommer från Not 2 och avser Passagerar- och godstransport och 6.20 avser Marktjänster under not 2. SAS arbetar för att förbättra arbetet med att bryta ut omsättning för Marktjänster. 7.7 avser leasing och hyresintäkter, som även rapporterades i föregående års rapport. SAS har inte infört processer för att bedöma förenligheten hos denna verksamhet, eftersom den inte ingår i vår kärnverksamhet.
I kapitalutgifter ingår investeringar relaterade till SAS kärnverksamhet och verksamheter som inte är försäljning. 6.19 avser nya RoU under året (not 13). 6.20 avser också RoU för Ground Handling under året (Not 13). Under 2024 ska SAS inleda initiativ för förenlighet och utfallet kommer att redovisas i detalj i års- och hållbarhetsredovisningen för 2025.
I driftsutgifter ingår ej aktiverade rörelsekostnader hänförliga enligt definitionen av ekonomiska verksamheter som omfattas av EU-taxonomin. Kategorin driftsutgifter är nära kopplad till underhålls- och reparationskostnader. 6.20 är utbrutet från tekniskt flygplansunderhåll under not 4, 3.21 avser resterande kostnader för tekniskt flygplansunderhåll under not 4 samt kostnad för underhållspersonal. 6.19 avser korttidsleasing som ligger under not 23, 7.7 avser korttidsleasing av fastigheter som också ligger under not 23. Initiativ som är inriktade på underhåll kommer att beskrivas i detalj i initiativ för förenlighet som inleds 2024.
45 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Vårt tillvägagångssätt är att proaktivt bekämpa alla former av korruption och beteenden som snedvrider konkurrensen. SAS uppförandekod, legala policy och policy mot mutor gäller för alla enskilda som representerar SAS-koncernen. SAS styrelse har det övergripande ansvaret för att implementera uppförandekoden och övervaka efterlevnaden, vilken övervakas genom ledningssystemet och interna revisioner. Bestämmelser om mutor och andra olämpliga handlingar är särskilt stränga. Ett exempel är det pågående programmet om efterlevnad av konkurrenslagstiftning som omfattar alla SAS enheter. Programmet tar upp de mest väsentliga riskerna för korruption och fokuserar på medarbetare som är exponerade för korruptionsrisker i sina dagliga arbetsuppgifter.
46 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
På SAS prioriterar vi hållbarhet i hela leverantörskedjan, som är nära kopplad till vår flygverksamhet. Vi samarbetar med 3 979 leverantörer inom följande kategorier:
De flesta av våra leverantörer är strategiskt lokaliserade i de geografiska områden där SAS trafikerar sina linjer. I enlighet med vår operativa modell lägger vi ut marktjänster, regionala produktionspartners, kundtjänst och redovisning till externa leverantörer. Vårt samarbete med dessa partners syftar till att utveckla en mer hållbar flygindustri.
SAS uppförandekod och SAS inköpspolicy styr samtliga inköpsaktiviteter. Policyerna ses över årligen av koncernledningen. Vi följer upp och rapporterar aktiviteter efter behov, antingen varje vecka, månad, kvartal eller årligen, för att säkerställa att vårt åtagande om ansvarsfulla inköp upprätthålls.
| Licenser och försäkringar | Lojalitetsprogram | Ägarstruktur | Tillverkare och leasegivare | GDS | Samarbeten och partners | Flygfrakt | Flygplatser | Regulatorisk Flygledning | Legal | Säkerhet | Resebyråer | MRO | Ground Handling / Marktjänster | Leverantörer av produkter och tjänster |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ST YRNING PLANERING FÖRSÄLJNING VERKSAMHET
Vår etablerade styrmodell tydliggör leverantörskedjans ansvar, risker och förbättringsområden samt rutiner för hantering av eventuella avvikelser. Ansvaret för att kontinuerligt följa upp våra kritiska leverantörer är centraliserat och standardiserat. Vi kräver att alla SAS leverantörer uppfyller våra prioriterade krav på hållbarhet och socialt ansvar, följer vår inköpspolicy och de allmänna villkoren i FN:s Global Compact och andra specifika hållbarhetskrav. Hållbarhet är ett integrerat värderingskriterium i hela SAS inköpsstyrning. Kriterierna varierar utifrån typ av vara eller tjänst och tillverkningsplats. De kan omfatta faktorer som energieffektivitet, avfallshantering, kollektivavtal, mänskliga rättigheter och barnarbete. Kriterierna granskas och hanteras under både upphandlingsfasen och avtalsperioden.
Vi har en lång tradition av pågående dialog och samarbete med en rad intressenter och är aktivt engagerade i samhällsfrågor. SAS lägger stor vikt vid nära samarbeten med kunder, myndigheter, leverantörer och flygplatser för att kunna skapa de förhållanden som krävs för att ta fram lösningar för ett förbättrat hållbarhetsarbete. Vi har också en dialog med parter som söker kunskap, arbetar för förändring eller stödjer SAS på olika sätt, såsom medarbetare, partners, experter, icke-statliga organisationer, forskare och media. Vi ser på intressentdialogen som en möjlighet att ta initiativ till meningsfulla diskussioner i aktuella frågor och få input för att ytterligare utveckla SAS kunderbjudanden och hållbarhetsagenda. Som en del av vår strävan att öka förståelsen för flygbranschen deltar vi i olika bransch- och arbetstagarorganisationer. En uttömmande lista över våra intressenter finns på sidan 23.
48 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Vi tar ansvar för att upprätthålla de högsta standarderna för produktansvar och följer strikta policyer och relevant lagstiftning som reglerar hälsa och säkerhet, miljöpåverkan, IT-säkerhet och livsmedelssäkerhet. Vi tar också ansvar för att leverera produkter och tjänster som är tillförlitliga och som produceras under etiska förhållanden. SAS kvalitetspolicy är universellt tillämplig på alla SAS produkter och tjänster, och ses kontinuerligt över och granskas årligen av koncernledningen. Aktiviteterna följs noga upp inom ledningssystemet och redovisas efter behov, antingen varje vecka, månad, kvartal eller årligen. Flygsäkerhet är mycket strängt reglerat och SAS granskas regelbundet av externa parter. De behöriga myndigheterna granskar arbetsvillkoren för flygbolagspersonal inom områden som arbetstid, vilket bidrar till att höja flygsäkerheten. Punktlighet och regularitet är avgörande aspekter för att utföra passagerartransporter i tid och enligt planerna. SAS övervakar och förbättrar ständigt punktlighet och regularitet, vilket uppskattas mycket av våra kunder. Punktlighet har också en avgörande betydelse för att minska utsläpp. IT-säkerhet och IT-integritet blir allt viktigare och medför att SAS har ett omfattande program för att säkerställa den höga nivå av IT-säkerhet som krävs. Vi efterlever dessutom EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR).
Vår verksamhet bidrar till samhället genom att både direkt och indirekt generera ekonomiskt värde och socialt välstånd i de länder och lokalsamhällen där vi är verksamma. Vi spelar en aktiv roll i att främja direkta ekonomiska fördelar som arbetsgivare och genom våra köp av varor och tjänster. Under 2022/2023 betalade SAS ut löner om totalt 7 587 MSEK, som omfattade sociala avgifter om 1 100 MSEK och pensioner om 428 MSEK. Vår målsättning är att betala marknadsmässiga löner till samtliga medarbetargrupper. SAS tillför ekonomiskt värde genom att tillhandahålla den nödvändiga infrastrukturen för smidiga transporter av passagerare och gods till, från och inom Skandinavien. Flyget bär kostnaderna för den infrastruktur som krävs, såsom flygplatser, flygledning och säkerhet. Under 2022/2023 uppgick dessa kostnader till 7 376 MSEK för Scandinavian Airlines, varav Scandinavian Airlines bidrog med 1 246 MSEK till säkerhetsrelaterade kostnader.
49 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Hållbarhetsrapporteringen i SAS Års- och hållbarhetsredovisningar har granskats av externa parter sedan 1996. Rapporten beskriver företagets viktigaste miljö- och samhällsaspekter under räkenskapsåret 2022/2023 som löper mellan den 1 november 2022 och den 31 oktober 2023. Års- och hållbarhetsredovisningen har upprättats i enlighet med GRI Standards. FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling, ISO 14001 och CDP har också beaktats vid upprättandet av denna rapport. Hållbarhetsdelen av denna rapport har upprättats i enlighet med SAS redovisningsprinciper för hållbarhetsredovisning.# Hållbarhetsrapport
SAS har i enlighet med årsredovisningslagen upprät- tat en hållbarhetsrapport, som är inkluderad i års- och hållbarhetsredovisningen 2022/2023 men fristående från förvaltningsberättelsen, på sidorna 20–55 och 149–151. Revisorns yttrande om den lagstadgade håll- barhetsrapporten återfinns på sidan 56. Års- och hållbarhetsredovisningen är en viktig del i vårt åtagande att ha en öppen kommunikation med intressenter. Väsentlighetsanalysen uppdaterades 2022 och ”hållbarhetskommunikation” betecknas fortfarande som ett mycket viktigt område för SAS och dess intressenter. SAS-koncernen benämns i hållbar- hetsrapporten som SAS. Publiceringsdatum för denna rapport: 7 februari 2024.
All väsentlig hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningen 2022/2023 har granskats av KPMG. Revisors bestyrkanderapport finns på sidan 56. För år 2022 har KPMG verifierat de rapporterande systemen avseende Corsia och EU:s system för handel med utsläppsrätter för flygningar med SK-flightnummer. Verifavia verifierade de rapporte- rande systemen avseende UK ETS system för handel med utsläppsrätter för flygningar med Connect- flightnummer för kalenderår 2021.
SAS har varit medlem i FN:s Global Compact sedan 2003 och deltar i det nordiska nätverket. Ett krite- rium för att publicera företagsinformation på Global Compacts webbplats är en årlig redovisning av framsteg – Communication On Progress (COP). Den senaste redovisningen av SAS information skedde i juni 2022. FN:s Global Compact är en huvudkompo- nent i SAS uppförandekod och de krav som ställs på företagets leverantörer. Vi har också valt att använda FN:s mål för hållbar utveckling (globala målen) som ett verktyg för att struk- turera vår strategiska hållbarhetsagenda. Se sidan 27 för mer information om vår syn på de globala målen.
Exempel på organisationer som rör hållbarhetsfrågor där SAS är medlem:
”SAS” eller ”SAS koncernen” används i hela rapporten vid hänvisning till den övergripande verksamheten. Hållbarhetsredovisningen omfattar alla enheter inom SAS om inte annat anges. I fråga om miljöansvar strävar SAS efter att skilja mellan flyg- och markverksamheterna. Därför har följande indelningar gjorts:
SAS legala struktur presenteras på sidan 77.
Vi följer löpande upp relevanta nyckeltal för hållbarhet. SAS använder olika delar av Lean-metodiken och upp- följningar av nyckeltalen görs inom ledningssystemet och redovisas varje vecka, månad, kvartal eller år enligt de specifika behoven. Som en förberedelse för extern hållbarhetsrapportering finns det datainsamlingsprocesser i ledningssystemet som omfattar alla delar av SAS hållbarhetsagenda. SAS har inte gjort några förändringar under rapporteringsperioden.
Målet med års- och hållbarhetsredovisningen är att lämna all information som krävs för att ge läsaren en gedigen översikt över vårt miljömässiga, samhälleliga och finansiella ansvar. Det yttersta ansvaret för våra hållbarhetsaspekter, och att införliva dem i den löpande verksamheten, ligger hos koncernledningen. Års- och hållbarhetsredovis- ningen godkänns av SAS styrelse och SAS koncernled- ning för publicering. SAS styrelse godkände års- och hållbarhetsredovisningen 2022/2023 i februari 2024.
Huvudprincipen för hållbarhetsrapportering är att alla enheter och företag som kontrolleras av SAS redovisas. Det innebär att hållbarhetsrelaterad data för avyttrade företag som ägdes av SAS under perioden redovisas där så är möjligt. Samma redo- visningsprinciper som för finansiell information i årsredovisningen kommer att användas för information i hållbarhetsrapporten. SAS har ett antal nyckeltal för produktionen (till exempel passagerarkilometer och tonkilometer). Det finns skillnader mellan årsredovisningen och hållbarhetsrapporten i fråga om uppgifter om antal passagerarkilometer. I årsredovisningen används betalda passagerarkilometer (RPK) där betalande pas- sagerare avses, medan i hållbarhetsrapporten används passagerarkilometer (PK) där samtliga passagerare (även ej betalande) avses. Standarddefinitionerna för miljö- och samhällsdata har tillämpats på hela SAS. Inga av begränsningarna anses ha någon väsentlig betydelse.
Inga.
Om möjligt ska miljörelaterade kostnader baseras på information direkt ur bokföringssystemet. Om detta inte är möjligt, till exempel för beräkningar av vissa avgifter och skatter som ingår i landningsavgifterna, har uppskattningar gjorts baserat på antal passage- rare till en viss destination och avgiften eller skatten per passagerare.
Rapporterad miljöinformation bygger på följande beräkningar och/eller faktorer:
1) Bränsledensitet och CO 2 -faktor för Jet A/A-1 beräknas enligt godkänd MRV-plan.
2) Utsläppsfaktor 3,18 för CO 2 -ekvivalenter (DEFRA emissions factors).
3) Varierar per flygplan/motorkombination.
SAS har valt att tillämpa en beräkningsmetod för att dela mängden bränsle som används för passage- rar- och godstransporter före delning av mängden per passagerar- eller tonkilometer (frakt). Metoden bygger på IATA:s koldioxidkalkylator. Antagandet är att bränsleförbrukningen är proportionerlig till vikten.
Passagerarnas bränsleförbrukning är förhållandet total passagerarvikt till total vikt multiplicerat med den totala bränsleförbrukningen. Återstoden allokeras till godstransport.
$$ \text{Summa passagerarnas Bränsleförbrukning} = (\frac{\text{Passagerarnas totalvikt}}{\text{totalvikt}}) \times \text{Total bränsleförbrukning} $$
Där totalvikt = Passagerarnas totalvikt + Totalvikt för frakt/cargo
Passagerarnas totalvikt (kg) = (Antal säten x 50 kg) + (Antal passagerare x 100 kg)
Beräkningsmetoden allokerar 50 kg per säte som en förutsättning för passagerartransport och samma vikt per passagerare används i alla övriga beräkningar som tillämpas inom branschen. För flygningar som görs utan passagerare eller gods allokeras alla koldioxidutsläpp till passagerar- transport. Det kan röra sig om utbildningsflygningar, positioneringsflygningar mellan linjeflygningar samt flygningar till/från underhåll m.m. Skälet till byte av beräkningsmetod är att uppnå mer exakta beräkningar av kol dioxidutsläpp per produktionsenhet. Tidigare beräkningsmetod i medförde allt väsentligt dubbel bokföring, där utsläppen per passagerarkilometer inkluderade det bränsle som användes för frakt/ godstransport och vice versa.
För att kunna beräkna koldioxidutsläppen för varje tillgängligt säte är antagandet att varje säte upptas av en passagerare, motsvarande 100 kg. Måttet beräknas genom att dividera de totala koldioxidutsläppen med totalt tillgängliga tonkilometer och sedan multiplicera det med 0,1 (dvs. 100 kg eller 0,1 ton).
Följande principer för rapportering och beräkning av samhällsdata har tillämpats.
I denna rapport baseras antal anställda på antal personer under oktober månad och sjukfrånvaro- statistik beräknad för räkenskapsåret. I statistiken ingår medarbetare med ett budgeterat eller faktiskt schema och som var sjuka under perioden.# GRI-INDEX
| GRI STANDARDS | UPPLYSNING | PLATS | UTELÄMNADE KRAV | SKÄL FÖRKLARING |
|---|---|---|---|---|
| GENERELLA UPPLYSNINGAR | ||||
| GRI 2: Generella upplysningar 2021 | ||||
| Organisationen och dess redovisningsrutiner | ||||
| 2-1 | Information om organisationen | 77 | ||
| 2-2 | Enheter som omfattas av hållbarhetsredovisningen | 50 | ||
| 2-3 | Redovisningsperiod, frekvens och kontaktperson | 50, 58, 155 | ||
| 2-4 | Förändringar i tidigare rapporterad information | 51 | ||
| 2-5 | Externt bestyrkande | 50, 56 | ||
| Verksamheter, aktiviteter och medarbetare | ||||
| 2-6 | Aktiviteter, värdekedja och andra affärsförbindelser | 3, 47–48, 58–61 | ||
| 2-7 | Medarbetare | 40, 52, 106 | ||
| 2-7-b-iii | Inte tillämpbar | Inga icke-garanterade timanställda. | ||
| 2-8 | Medarbetare som inte är anställda | 40 | felaktig Information otillgänglig | |
| Styrning | ||||
| 2-9 | Sammansättning och struktur för styrning | 78–90 | ||
| 2-10 | Nominering och val av högsta styrande organ | 80–81 | ||
| 2-11 | Ordförande för högsta styrande organ | 89 | ||
| 2-12 | Högsta styrande organets roll gällande översyn av hantering av påverkan | 24, 41, 43–44, 51, 80, 82 | ||
| 2-13 | Delegering av ansvar för att hantera påverkan | 43, 51, 86 | ||
| 2-14 | Högsta styrande organets roll gällande hållbarhetsrapportering | 24, 51 | ||
| 2-15 | Intressekonflikter | 81, 89 | ||
| 2-16 | Kommunikation av kritiska angelägenheter | 44 | ||
| 2-17 | Samlad kunskap hos det högsta styrande organet | 80 | ||
| 2-18 | Utvärdering av det högsta styrande organets arbete | 80 | ||
| 2-19 | Ersättningspolicy | 84–86 | ||
| 2-20 | Process för att fastställa ersättningar | 84–86 | ||
| 2-21 | Årlig total ersättningsgrad | Ersättningsrapport, tillgänglig på sasgroup.net | ||
| Strategi, policyer och rutiner | ||||
| 2-22 | Uttalande om strategi för hållbar utveckling | 9–11 | ||
| 2-23 | Åtaganden gällande ansvarsfullt företagande (Policy commitments) | 41, 43, 46–48, 70–71 | ||
| 2-24 | Förankring av åtagandena i verksamhet och affärsrelationer | 25, 38, 43, 46–48, 71 | ||
| 2-25 | Processer för att minska negativ påverkan | 44 | ||
| 2-26 | Mekanismer för att söka råd och ta upp farhågor | 44 | ||
| 2-27 | Efterlevnad av lagar och förordningar | 37, 66 | ||
| 2-28 | Medlemskap i organisationer | 50 |
SAS har rapporterat i enlighet med GRI Standards för perioden 1 november 2022–31 oktober 2023.
Tillämpad GRI 1
GRI 1: Grund 2021
Tillämplig(a) GRI-sektorstandard(er) Ingen sektorstandard ännu tillgänglig
| GRI STANDARDS | UPPLYSNING | PLATS | UTELÄMNADE KRAV | SKÄL FÖRKLARING |
|---|---|---|---|---|
| Intressentengagemang | ||||
| GRI 2: Generella upplysningar 2021 | ||||
| 2-29 | Metoder för intressentengagemang | 22–25, 48 | ||
| 2-30 | Kollektivavtal | 39, 69 | ||
| VÄSENTLIGA FRÅGOR | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-1 | Process för att fastställa väsentliga frågor | 24–25 | ||
| 3-2 | Lista med väsentliga frågor | 24 | ||
| EKONOMISKT RESULTAT | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 58–66 | ||
| GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 | ||||
| 201-1 | Genererat och distribuerat direkt ekonomiskt värde | 75, 94 | ||
| ANTI-KORRUPTION | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 25, 41, 46 | ||
| GRI 205: Anti-korruption 2016 | ||||
| 205-1 | Verksamheter utvärderade med avseende på korruptionsrisker | 67-74 | ||
| KONKURRENSBEGRÄNSANDE BETEENDE | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 37, 46, 66 | ||
| GRI 206: Konkurrensbegränsande beteende 2016 | ||||
| 206-1 | Legala fall gällande konkurrensbegränsande praxis, konkurrenslagstiftning och dominerande marknadsställning | 66 | ||
| UTSLÄPP | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 21, 25, 27–35, 37, 43, 50-51 | ||
| GRI 305: Utsläpp 2016 | ||||
| 305-1 | Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) | 25, 29, 30, 52 | ||
| 305-2 | Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) | 25, 51–52 | ||
| 305-4 | Utsläppsintensitet av växthusgaser | 30 | ||
| 305-7 | Kväveoxider (NOx), svaveldioxider (SOx) samt andra betydande luftutsläpp | 29, 30, 52 | ||
| AVFALL | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 24, 35, 48 | ||
| GRI 306: Avfall 2020 | ||||
| 306-3 | Genererat avfall | 35 | ||
| BEDÖMNING AV LEVERANTÖRER UTIFRÅN MILJÖKRITERIER | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 35, 44, 47–48, 50, 70 | ||
| GRI 308: Bedömning av leverantörer utifrån miljökriterier 2016 | ||||
| 308-1 | Nya leverantörer som granskats enligt miljökriterier | 47 | ||
| ARBETSMILJÖ | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 21–22, 24–25, 40–41 | ||
| GRI 403: Hälsa och säkerhet 2018 | ||||
| 403-3 | Företagshälsovård | 40, 49 | ||
| 403-4 | Medarbetardeltagande, konsultation och kommunikation gällande hälsa och säkerhet | 38–40 | ||
| 403-9 | Arbetsrelaterade skador | 41, 52, 70 | ||
| MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 24–25, 38–39 | ||
| GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016 | ||||
| 405-1 | Mångfald i ledningar och bland medarbetare | 39, 80 | ||
| 405-1-a-ii, 405-1-b-ii | Information otillgänglig/ ofullständig | Information om ålder otillgänglig efter personalkategori. | ||
| TRÄNING OCH UTBILDNING | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 25, 40 | ||
| GRI 404: Träning och utbildning 2016 | ||||
| 404-1 | Genomsnittlig utbildning i timmar per år och anställd | 40 | ||
| 404-1-a-i & ii | Information otillgänglig/ ofullständig | Information otillgänglig efter köns- och personalkategori. | ||
| BEDÖMNING AV LEVERANTÖRER UTIFRÅN SOCIALA KRITERIER | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 47–48, 71 | ||
| GRI 414: Bedömning av leverantörer utifrån sociala kriterier 2016 | ||||
| 414-1 | Nya leverantörer som granskats enligt sociala kriterier | 47 | ||
| KUNDENS HÄLSA OCH SÄKERHET | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 49, 69–70 | ||
| GRI 416: Kundens hälsa och säkerhet 2016 | ||||
| 416-1 | Utvärdering av hälso- och säkerhetseffekter av produkter | n/a | Information otillgänglig/ ofullständig | |
| INNOVATION OCH DIGITALISERING | ||||
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||||
| 3-3 | Styrning av väsentlig fråga | 25 | ||
| Egen upplysning | Innovation och digitalisering | 25 |
hållbarhetsrapporten.
Till SAS AB, org. nr 556606-8499
Inledning
Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören för SAS AB att översiktligt granska SAS AB
hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2022-11-01 – 2023-10-31. SAS AB har definierat hållbarhetsrap-
portens omfattning som även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten på sidan 1.
Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsrapporten inklu-
sive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningsla-
gen. Kriterierna definieras på sidan 50 i hållbarhets-
redovisningen, och utgörs av de delar av riktlinjerna för hållbarhetsredovisning utgivna av GRI (The Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsrapporten, samt av företagets egna framtagna
redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar
innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsrapport som inte
innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhets-
rapporten grundad på vår översiktliga granskning samt uttala oss om den lagstadgade hållbarhets-
rapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den presenterade historiska informationen och omfattar ingen framåtriktad information. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information (omarbetad). En
översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till per-
soner som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vår granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten har skett enligt FARs uttalande RevR 12 Revisorns ytt-
rande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfatt-
ning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efter-
levnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv-
ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författ-
ningar.# BESTYRKANDERAPPORT
Vi är oberoende i förhållande till SAS AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och undersökning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Våra granskningsåtgärder grundas på de kriterier som har definierats av styrelsen och verkställande direktören enligt ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsrapporten. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra slutsatser nedan.
Uttalande
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 6 februari 2024
KPMG AB
Tomas Gerhardsson
Auktoriserad revisor
Torbjörn Westman
Specialistmedlem i FAR
¹ Valutajusterad.
² Valutajusterad och exklusive flygbränsle.
SAS gjorde viktiga framsteg med sin transformationsplan SAS FORWARD och chapter 11-processen i USA. SAS har bland annat slutfört förhandlingarna med leasegivare som förväntas bidra till årliga kostnadsbesparingar om åtminstone 1 miljard SEK samt säkrat kapital för sin exitfinansiering om sammanlagt cirka 13,2 miljarder SEK.
Styrelsen och verkställande direktören för moderföretaget SAS AB avger härmed års- och hållbarhetsredovisning för SAS AB och SAS-koncernen för verksamhetsåret 2022/2023 (1 november 2022–31 oktober 2023). SAS AB har säte i Stockholm och adressen till huvudkontoret är Frösundaviks allé 1, Solna, Sverige. Organisationsnumret är 556606-8499. Bolaget bedriver flygverksamhet, inklusive marktjänster, tekniskt underhåll och frakt, i ett skandinaviskt och internationellt nätverk.
Under 2022/2023 ökade det totala antalet passagerare som reste med SAS med 32,5 %, och uppgick till 23,7 miljoner. SAS reguljärtrafik på interkontinentala linjer ökade med 48,1 %, inom Europa och mellan Skandinavien ökade trafiken med 32,6 % och på inrikeslinjerna 22,9 %. SAS charterkapacitet ökade med 5,5 % och antalet passagerare som reste med SAS charter ökade med 13,8 % och uppgick till 955 000. RPK för chartertrafik ökade med 14,6 % och kabinfaktorn ökade med 7,3 procentenheter och uppgick till 91,5 %. Den valutajusterade yielden minskade under räkenskapsåret med 0,2 % och den valutajusterade enhetsintäkten (PASK) ökade med 8,1 % jämfört med föregående år. SAS valutajusterade enhetskostnad exklusive flygbränsle minskade med 4,5 %.
SAS punktlighet avseende ankomster (P15) under 2022/2023 minskade till 71,4 % (75,3) och SAS regularitet ökade till 98,3 % (95,8).
| 2022/2023 | 2021/2022 | Förändring | |
|---|---|---|---|
| Antal passagerare (000) | 22 726 | 17 029 | 33,5 % |
| RPK, passagerarkilometer (milj.) | 29 964 | 22 058 | 35,8 % |
| ASK, säteskilometer (milj.) | 39 736 | 31 688 | 25,4 % |
| Kabinfaktor | 75,4 % | 69,6 % | 5,8 |
| Valutajusterad passageraryield, SEK | 1,08 | 1,08 | -0,2 % |
| Valutajusterad enhetsintäkt, PASK, SEK | 0,81 | 0,75 | 8,1 % |
¹ Valutajusterad.
| RPK | ASK | |
|---|---|---|
| Interkontinentalt | 48,1 % | 33,6 % |
| Europa/Intraskand | 32,6 % | 24,9 % |
| Inrikes | 22,9 % | 13,0 % |
| 2022/2023 | 2021/2022 | Förändring | |
|---|---|---|---|
| Antal passagerare (000) | 955 | 839 | 13,8 % |
| RPK, passagerarkilometer (milj.) | 2 589 | 2 259 | 14,6 % |
| ASK, säteskilometer (milj.) | 2 830 | 2 683 | 5,5 % |
| Kabinfaktor | 91,5 % | 84,2 % | 7,3 |
| 2022/2023 | 2021/2022 | Förändring | |
|---|---|---|---|
| Antal passagerare (000) | 23 681 | 17 868 | 32, 5% |
| RPK, passagerarkilometer (milj.) | 32 553 | 24 317 | 33,9 % |
| ASK, säteskilometer (milj.) | 42 566 | 34 371 | 23,8 % |
| Kabinfaktor | 76,5 % | 70,7 % | 5,7 |
¹ Siffror i procentenheter
| 2022/2023 | 2021/2022 | |
|---|---|---|
| Valutajusterad enhetskostnad, CASK, exkl. flygbränsle | -0,71 | -0,74 |
SAS gör framsteg med SAS FORWARD, den omfattande transformationsplan som bolaget lanserat för att kunna fortsätta vara en konkurrenskraftig aktör i den globala flygbranschen. Den 5 juli 2022 inledde SAS AB, och vissa av dess dotterbolag, en domstolsprocess i USA genom en ansökan om att inleda ett frivilligt chapter 11-förfarande. Processen ger SAS juridiska verktyg för att stärka sin finansiella ställning och accelererar arbetet med SAS FORWARD, samtidigt som verksamheten fortsätter som vanligt i flygbolaget. Chapter 11-processen är en juridisk process under tillsyn av det amerikanska federala domstolssystemet och som ett flertal stora internationella flygbolag baserade utanför USA har haft framgång med under åren för att minska sina kostnader och genomföra finansiella rekonstruktioner. SAS verksamhet påverkas inte av chapter 11-processen och SAS fortsätter tillhandahålla den service som kunderna är vana vid. SAS förväntar sig att ha tillräcklig likviditet för att stödja verksamheten och uppfylla de fortsatta affärsförpliktelserna. SAS har också säkrat så kallad debtor-in-possession (”DIP”)-finansiering, som ger SAS en stark finansiell ställning för att fortsätta den löpande verksamheten genom chapter 11-processen. DIP-finansiering är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process. Under året offentliggjorde SAS en överenskommelse med Castlelake avseende ett nytt DIP-lån om 500 miljoner USD (~5,5 miljarder SEK), i syfte att bland annat refinansiera SAS ursprungliga DIP-lån från Apollo Global Management, öka likviditeten och underlätta för SAS att slutföra sina frivilliga rekonstruktionsförfaranden. Efter räkenskapsårets slut ingick SAS och Castlelake följaktligen ett DIP låneavtal, som slutligt godkändes av den amerikanska domstolen den 21 november, samt återbetalade sitt ursprungliga DIP-lån som tillhandahållits av Apollo Global Management.
Under året har SAS slutfört förhandlingarna med leasegivare inom ramen för chapter 11-processen. SAS har ingått avtal med sammanlagt 15 lease givare, vilka står för 59 flygplan, varav sju wide body- och 52 narrow body-flygplan. Genom de ändrade leasingavtalen förväntas SAS att nå de uppsatta målen för kostnadsbesparingar om minst 1,0 miljard SEK i minskade utgifter för flygplansleasing och årliga kassaflödespåverkande poster relaterade till flygplansfinansiering. Detta utgör en viktig del i att uppnå de årliga kostnadsbesparingarna om 7,5 miljarder SEK till räkenskapsåret 2025/2026, som en del av SAS FORWARD-planen. De ändrade leasingavtalen kräver att rekonstruktionsplanen i chapter 11-processen godkänns och träder i kraft.
Under första halvåret förnyade SAS även ett mångårigt avtal med Amadeus, ett av bolagets viktigaste reseteknikföretag. Avtalet kommer att leverera effektivitet inom distributions- och IT-området, i linje med målen i SAS FORWARD-planen, och säkerställer att SAS fortsätter att ligga i framkant av teknikutvecklingen.
SAS nådde en viktig milstolpe i chapter 11-processen under årets fjärde kvartal. Den 3 oktober offentliggjorde SAS att investerarna Castlelake, Air France-KLM och Lind Invest, tillsammans med danska staten, utsetts som det vinnande budkonsortiet i SAS anskaffningsprocess för exitfinansiering. Efter räkenskapsåret slut, den 4 november 2023, offentliggjorde SAS att bolaget följaktligen ingått ett investeringsavtal med det vinnande budkonsortiet. Investeringsavtalet innebär en investering i det rekonstruerade SAS om sammanlagt 1 200 miljoner USD (~13,2 miljarder SEK), bestående av 475 miljoner USD (~5,225 miljarder SEK) i nya onoterade aktier och 725 miljoner USD (~7,975 miljarder SEK) i säkerställda konvertibla skuldebrev. Den överenskomna investeringsstrukturen kommer att resultera i en ägarstruktur efter rekonstruktionen (baserat på total aktieinvestering men före konvertering av de konvertibla skuldebreven) där:
(i) Castlelake innehar cirka 32,0 % av aktierna och 55,2 % av de konvertibla skuldebreven,
(ii) den danska staten innehar cirka 25,8 % av aktierna och 30,0 % av de konvertibla skuldebreven,
(iii) Air France-KLM innehar cirka 19,9 % av aktierna och 4,8 % av de konvertibla skuldebreven,
(iv) Lind Invest innehar cirka 8,6 % av aktierna och 10,0 % av de konvertibla skuldebreven, och
(v) de återstående cirka 13,6 % av aktierna kommer att fördelas mellan och innehas av vissa borgenärer som kan komma att erhålla ersättning i aktier.
Investeringsavtalet innehåller de slutliga villkoren för investerarnas kapitalinvestering samt de huvudsakliga villkoren för de säkerställda konvertibla skuldebreven och SAS chapter 11-plan för rekonstruktion.# Förvaltningsberättelse
Den amerikanska domstolen godkände investeringsavtalet den 21 november. Den överenskomna exittransaktionen är fortsatt villkorad av godkännande i samband med fastställandet av chapter 11-planen.
Den 23 januari 2024 lämnade SAS in en reviderad chapter 11-plan samt ett relaterat s.k. disclosure statement till den amerikanska domstolen, som bland annat innehåller finansiella prognoser för det rekonstruerade SAS. SAS har för närvarande som målsättning att få chapter 11-planen godkänd av den amerikanska domstolen under första kvartalet av 2024, för att därefter erhålla regulatoriska godkännanden och sannolikt genomföra en svensk företagsrekonstruktion på SAS AB-nivå.
Som ett resultat av denna process förväntar sig SAS att ersättningen till oprioriterade borgenärer kommer att vara förhållandevis liten, att efterställda borgenärer inte kommer att få någon ersättning alls och att det inte kommer att finnas något värde kvar till befintliga aktieägare i SAS AB efter chapter 11-processen är slutförd. Samtliga av SAS AB:s stamaktier och noterade kommersiella hybridobligationer förväntas vidare bli inlösta, indragna och avnoterade i samband med chapter 11-processens slutförande. Eventuell utbetalning av ersättning till borgenärer kommer att ske först efter att transaktionen slutförts och villkoren för utbetalning till borgenärer uppfyllts. SAS förväntar sig för närvarande att slutföra chapter 11-processen omkring halvårsskiftet 2024.
SAS vill betona att det inte finns några garantier för att SAS FORWARD kommer att slutföras framgångsrikt genom chapter 11-processen. Om den förväntade ansvarsfördelningen, konverteringen av skuld och ny kapitalanskaffning inte slutförs som planerat, kommer SAS inte att kunna bära den befintliga kapitalstrukturen och nuvarande likviditetsnivåer och det kan inte uteslutas att SAS kan bli oförmöget att möta dess förpliktelser när de förfaller på längre sikt.
Trots den ovan beskrivna situationen, bedömer styrelsen att koncernen har tillräcklig likviditet, inklusive DIP- finansieringen, för att fortsätta sin verksamhet under åtminstone de kommande 12 månaderna, och fortsätter därför att tillämpa principen om fortsatt drift vid upprättandet av de finansiella rapporterna.
SAS genererade ett rörelseresultat om -2 705 (-3 332) MSEK. Resultatet före skatt uppgick till -5 516 (-7 846) MSEK och resultatet efter skatt uppgick till -5 701 (-7 048) MSEK. Årets skatt uppgick till -185 (798) MSEK.
Jämfört med motsvarande period föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 802 MSEK samt en negativ effekt på rörelsekostnaderna om 1 912 MSEK. Valutakurserna påverkade således rörelseresultatet negativt om 1 110 MSEK. Finansnettot påverkades positivt av valuta om 2 809 MSEK vilket främst är hänförlig till valutaomvärdering av leasingskulder som hade en kostnad om 154 MSEK jämfört med föregående år då kostnaden uppgick till 2 906 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en positiv nettopåverkan om 1 699 MSEK på resultat före skatt.
| MSEK | Nov-okt 22-23 | Nov-okt 21-22 | Föränd- ring mot fg år | Valuta- effekter | Förändring mot fg år (Valuta just.) |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 42 043 | 31 824 | 10 219 | 802 | 9 417 |
| Totala rörelsekostnader | -44 748 | -35 156 | -9 592 | -1 912 | -7 680 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -2 705 | -3 332 | 627 | -1 110 | 1 737 |
| Resultat före skatt (EBT) | -5 516 | -7 846 | 2 330 | 1 699 | 631 |
| MSEK | 2022–2023 jmf 2021–2022 | Nov–okt 2021–2022 jmf 2020–2021 | Nov–okt |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 802 | 579 | |
| Personalkostnader | -176 | -125 | |
| Övriga kostnader | -1 240 | -693 | |
| Omräkning av rörelsekapital | 76 | -701 | |
| Resultat valutasäkring kommersiella flöden | -572 | 641 | |
| Rörelseresultat | -1 110 | -299 | |
| Finansnetto | 2 809 | -3 103 | |
| Resultat före skatt | 1 699 | -3 402 |
| MSEK | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt |
|---|---|---|
| Omräkning av rörelsekapital | -212 | -284 |
| Resultat valutasäkring kommersiella flöden | 11 | 579 |
| Rörelseresultat | -201 | 295 |
| Valutakurseffekt på koncernens finansiella nettoskuld/fordran | -102 | -2 911 |
| Resultat före skatt | -303 | -2 616 |
MSEK
-700 -600 -500 -400 -300 -200 -100 0 100
USD
DKK
NOK
EUR
Asiatiska valutor
Övriga valutor
Totalt
Intäkterna uppgick till 42 043 (31 824) MSEK, se not 2. Justerat för valuta är intäkterna 9 417 MSEK högre än motsvarande föregående år. Ökningen av intäkterna är främst hänförlig till en ökad produktion samt ökad efterfrågan.
De valutajusterade passagerarintäkterna ökade med 36 %. Ökningen är en följd av högre reguljär kapacitet (ASK) som, baserat på föregående års förutsättningar, påverkade intäkterna positivt om 6 194 MSEK. Den högre kabinfaktorn gav en positiv effekt om 2 327 MSEK. Den lägre yielden gav en negativ effekt om -69 MSEK på passagerarintäkterna. De valutajusterade fraktintäkterna minskade med 518 MSEK och valutajusterade charterintäkter var 391 MSEK högre än föregående års period. Övriga trafikintäkter (valutajusterade) var 68 MSEK lägre. Övriga rörelseintäkter (valutajusterade) var 1 160 MSEK högre jämfört med föregående år, främst på grund av den negativa justering av intäkter samt avsättning på 1,1 miljarder SEK som gjordes under föregående års räkenskapsår för uppskattade kompensationskrav från kunder för inställda flygningar i samband med pilotstrejken i juli månad 2022. Intäkterna har också ökat till följd av högre intäkter från försäljning av EuroBonus-poäng och andra volymrelaterade intäkter.
1) Ground Handling-tjänster, tekniskt underhåll, terminal- och speditionstjänster, försäljningskommissioner och avgifter, försäljning ombord samt övriga rörelseintäkter.
Personalkostnader uppgick till -8 072 (-7 086) MSEK. Justerat för valuta ökade personalkostnader med 809 MSEK jämfört med föregående år. Ökningen avser främst fler anställda.
Flygbränslekostnader uppgick till -10 940 (-8 511) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för flygbränsle med 21 %. Volymeffekter hade en negativ påverkan på kostnaderna om 2 471 MSEK. Ett lägre flygbränslepris hade en positiv påverkan på kostnaderna om 1 602 MSEK.
Kostnaden för emissionsrätter ökade med 720 MSEK jämfört med föregående år.
Luftfartsavgifter uppgick till -3 800 (-2 855) MSEK. Justerat för valuta ökade kostnaden för luftfartsavgifter med 28 %. Ökningen härrörde främst från högre trafikvolymer.
Övriga externa kostnader uppgick till -17 659 (-12 058) MSEK, se not 4. Jämfört med föregående år ökade övriga externa kostnader (valutajusterade) med 4 521 MSEK. Ökningen berodde främst på ökade kostnader för försäljning och distribution, kostnader för wet lease samt tekniskt underhåll. Valutajusterade försäljnings- och distributionskostnader ökade med 640 MSEK främst till följd av högre volymer. Kostnader för wet lease ökade med 629 MSEK (valutajusterade). Kostnaderna för tekniskt underhåll (valutajusterade) ökade med 1 088 MSEK till följd av högre volymer samt ökade priser.
Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till -4 440 (-4 763) MSEK, en minskning med 323 MSEK jämfört med föregående år. Se not 5.
Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -2 811 (-4 514) MSEK netto, en minskning i nettokostnader om 1 703 MSEK jämfört med föregående år. Minskningen är främst hänförlig till valutaomvärdering av leasingskulder som hade en kostnad om 154 MSEK jämfört med föregående år då kostnaden uppgick till 2 906 MSEK. Ränteintäkterna uppgick till 1 016 MSEK jämfört med föregående år då ränteintäkterna uppgick till 219 MSEK. Räntekostnaderna uppgick till 3 641 MSEK jämfört med 1 686 MSEK föregående år. Ökningen härrör främst ökade kostnader till följd av DIP-finansieringen. Övrig förändring om 109 MSEK består främst av annan valutaomvärdering. Se not 8.
Rörelseresultatet uppgick till -2 705 (-3 332) MSEK och resultatet före skatt uppgick till -5 516 (-7 846) MSEK. Årets resultat uppgick till -5 701 (-7 048) MSEK och periodens skatt till -185 (798) MSEK. Årets skatt är till största del hänförlig till effekter av valutaomvärdering av leasingskulderna samt förändring av temporära skillnader.
Jämfört med föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 802 MSEK samt en negativ påverkan på rörelsekostnaderna om 1 912 MSEK. Valutakurserna påverkade rörelseresultatet negativt om 1 110 MSEK. Finansnettot påverkades positivt av valuta om 2 809 MSEK vilket främst är hänförligt till valutaomvärdering av leasingskulder som hade en kostnad om 154 MSEK jämfört med föregående år då kostnaden uppgick till 2 906 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en positiv nettopåverkan om 1 699 MSEK på resultat före skatt.# SAS KOSTNADSFÖRDELNING, 2022/2023
| Kostnadsslag | 2022/2023 | (2021/2022) |
|---|---|---|
| Personalkostnader | 18,0 % | (20,2 %) |
| Flygbränslekostnader | 24,4 % | (24,2 %) |
| Luftfartsavgifter | 8,5 % | (8,1 %) |
| Tekniskt flygplansunderhåll | 7,0 % | (5,4 %) |
| Hanteringskostnader | 5,9 % | (5,5 %) |
| Försäljnings- och distributionskostnader | 5,6 % | (5,1 %) |
| Cateringkostnader | 3,1 % | (2,3 %) |
| Data- och telekommunikationskostnader | 3,3 % | (3,6 %) |
| Wet-lease kostnader | 5,8 % | (5,3 %) |
| Övrigt | 8,5 % | (6,8 %) |
| Avskrivningar | 9,9 % | (13,5 %) |
1) Fastighetskostnader, passagerarkostnader på marken, frakt och administrativa kostnader mm.
Totala jämförelsestörande poster uppgick till 145 (95) MSEK och avser sale and leasebacktransaktioner av åtta A320 och en motor, samt återlämning av leasekontrakt i chapter 11. Föregående år bestod främst av reavinst från försäljning av tre 737-800 flygplan, sale and lease- back transaktioner av nio A320 flygplan och åtta reserv- motorer samt återlämning av leasekontrakt i chapter 11.
| Resultat före skatt och jämförelse störande poster, MSEK | 2022–2023 Novokt | 2021–2022 Novokt |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | - 5 516 | -7 846 |
| Återlämning av leasekontrakt i chapter 11 | -160 | 88 |
| Realisationsresultat | 1 15 | -183 |
| Resultat före skatt och jämförelse störande poster | -5 661 | -7 941 |
1) Realisationsresultat inkluderar flygplans- och motorförsäljningar om -15 (170) MSEK, varav sale and leaseback -14 (97) MSEK. Realisationsresultatet inkluderar också försäljning dotterföretag om 0 (13).
Immateriella och materiella tillgångar minskade med 4 123 MSEK sedan 31 oktober 2022. I förändringen ingår årets investeringar 4 012 MSEK, avskrivningar om -1 118 MSEK, försäljningar om -4 341 MSEK samt övriga effekter om -2 676 MSEK. I beloppen för investe- ringar ingick förskottsbetalningar om 1 023 MSEK samt leveransbetalningar för åtta A320 flygplan om 2 701 MSEK som sålts och leasats tillbaka. Övriga investe- ringar uppgick till 288 MSEK och består främst av akti- verade utgifter för motorunderhåll och modifieringar. Övriga effekter inkluderar återlämning av leasekontrakt avseende två A350 i chapter 11 om cirka -3 000 MSEK samt omräkningsdifferenser om drygt 270 MSEK.
Nyttjanderättstillgångar minskade med 676 MSEK. Nya leasingavtal uppgick till 3 024 MSEK, och är främst hänförligt till nya leasingavtal för åtta A320, tre stycken E195 samt en reservmotor. Förändringar i indexering och modifieringar samt återlämning av leasekontrakt minskade tillgångarnas netto med 372 MSEK och avskrivningar uppgick till -3 322 MSEK. Valutaomvärdering har påverkat med -6 MSEK.
Finansiella tillgångar minskade med 1 421 MSEK, främst hänförligt till omvärdering av SAS förmåns- bestämda pensionsplaner.
Uppskjutna skattefordringar ökade med 225 MSEK. Ökningen är främst hänförlig till effekter av valuta- omvärdering av leasingskulderna samt förändring av temporära skillnader. Inga underskott är aktiverade under året.
Kortfristiga fordringar ökade med 1 052 MSEK. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till spärrade bankmedel.
Likvida medel uppgick till 6 160 (8 654) MSEK per 31 oktober 2023. Outnyttjade kontrakterade låne löften uppgick till 3 892 (3 847) MSEK. Den finansiella bered- skapen uppgick till 35 % (60 %) av SAS fasta kostnader.
Eget kapital minskade med 6 872 MSEK till -6 110 MSEK. Minskningen härrörde främst från årets resultat om -5 701 MSEK och negativa aktuariella effekter på förmånsbestämda pensionsplaner om 1 359 MSEK. Förändringar i kassaflödessäkringar påverkade det egna kapitalet positivt om 135 MSEK.
Långfristiga skulder minskade med 5 008 MSEK och kortfristiga skulder ökade med 4 567 MSEK. Den totala minskningen av skulderna var 441 MSEK och var främst hänförlig till amorteringar, valutaomvär- dering, samt återlämning av två A350 i chapter 11. Minskningen dämpades av nyupplåning, upplupen ränta samt ökade trafikavräkningsskuld.
Den 31 oktober 2023 uppgick den räntebärande skul- den till 42 492 (45 519) MSEK, en minskning med 3 027 MSEK sedan den 31 oktober 2022. Nyupplåning och amorteringar var 1 585 MSEK respektive 3 179 MSEK. Nya leasar och amorteringar av leasingskul- der uppgick till 3 289 MSEK respektive 2 796 MSEK.
| NEDBRYTNING AV SAS RÄNTEBÄRANDE SKULDER, 31 OKTOBER 2023 | Skuld | Not | MSEK |
|---|---|---|---|
| Förlagslån | 22 | 1 569 | |
| Flygplansfinansierande skulder | 22 | 7 480 | |
| Statligt garanterade lån | 22 | 5 045 | |
| DIP-finansiering | 22 | 4 813 | |
| Övriga lån | 22 | 824 | |
| Leasingskulder | 23 | 21 427 | |
| Kortfristiga skulder | 22 | 1 333 | |
| Totalt | 42 491 |
MSEK
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
FY 24 FY 25 FY 26 FY 27 FY 28 FY 29 FY 30 >FY 30
Den 31 oktober 2023 uppgick den finansiella netto- skulden till 32 634 (33 657) MSEK, en minskning med 1 023 MSEK sedan den 31 oktober 2022. Minskningen beror främst på det positiva kassaflödet före finansie- ringsverksamheten om 2 531 MSEK samt återlämning av leasekontrakt i chapter 11 som minskade skulderna med drygt 3 600 MSEK. Minskningen motverkas av en negativ effekt på nya leasingskulder om 3 289 MSEK, upplupen ränta med cirka 1 500 MSEK samt negativ valutaomvärdering om cirka 400 MSEK.
MSEK
-4 000 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 24 000 28 000 32 000 36 000
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Kassaflödet uppgick till -2 504 (4 375) MSEK. Likvida medel uppgick till 6 160 MSEK, jämfört med 8 654 MSEK per 31 oktober 2022.
Kassaflödet från den löpande verksamheten före rörelsekapitalförändringar uppgick under året till 242 (-183) MSEK. Rörelsekapitalförändringen var positiv och uppgick till 2 185 (1 955) MSEK. Årets positiva utfall beror främst på en ökad trafikavräkningskuld till följd av ökad biljettförsäljning. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 2 427 (1 772) MSEK.
Investeringarna uppgick till 4 069 (5 093) MSEK och avser främst flygplan 4 012 (5 093) MSEK samt förvärvat dotterbolag om 57 (0) MSEK som äger tre fastigheter av mindre redovisat värde i anslutning till Kastrup vilka tidigare hyrts av SAS. Årets investeringar i flygplan består av åtta A320 flygplan, aktiverade utgifter för flygplansunderhåll, modifieringar samt förskottsbetalningar till Airbus. Under året har en motor sålts och åtta A320 flygplan sålts och leasats tillbaka vilket har genererat inbetal- ningar om 4 173 (5 842) MSEK.
Nyupplåningar var 1 585 (8 515) MSEK medan amor- teringar uppgick till 3 179 (3 359) MSEK. Amorteringar av leasingskulder var 2 796 (2 820) MSEK.
Per 31 oktober 2023 uppgick avkastning på investerat kapital (ROIC) till -7 %, en förbättring med 1 procent- enheter sedan 31 oktober 2022. Ökningen är främst hänförlig till ett förbättrat rörelseresultat (EBIT). Den finansiella beredskapen uppgick till 35 % (60 %) vid utgången av året. Då SAS under november 2023 erhållit nytt DIP-lån från Castlelake samt säkrat exitfi- nansiering har det kontrakterade lånelöfte som ingick i den finansiella beredskapen per sista oktober 2023 (MUSD 350 i DIP-lån hos Apollo) lämnats tillbaka. En lägre kassaposition samt högre fasta kostnader var anledningen till förändring i nyckeltalet.
Den finansiella nettoskulden/justerad EBITDA per 31 oktober 2023 uppgick till 20,4x. Per 31 oktober 2022 var nyckeltalet 23,3x. Per 31 oktober 2023 uppgick soliditeten till -11 %, jämfört med 1 % per 31 oktober 2022. Försämringen beror främst på ett minskat eget kapital till följd av årets negativa resultat.
SAS kreditvärderas av det japanska ratinginstitutet Rating and Investment Information Inc (R&I) med ett kreditbetyg D. De tidigare kreditvärderingarna från Moody’s och Standard & Poor’s har dragits tillbaka.
SAS övergripande finansiella mål är att skapa värde för aktieägarna. För att uppnå detta arbetar SAS med kunderbjudandet, effektiviseringar och hållbarhet för att skapa grunden för långsiktigt hållbar lönsamhet. SAS verkar i en kapitalintensiv industri som kräver en optimerad kapitalstruktur. Av den anledningen har SAS tre finansiella mål. Dessa är:
SAS finansiella mål är:
* Avkastningen på investerat kapital (ROIC) efter skatt ska överstiga den genomsnittligt vägda kapitalkost- naden (WACC) efter skatt över en konjunkturcykel
* En finansiell nettoskuld/justerad EBITDA ska mot- svara en multipel om mindre än tre och en halv (3,5x)
* Finansiell beredskap: likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 % av SAS årliga fasta kostnader.
Målet för avkastning på investerat kapital motsvarar kapitalmarknadens och SAS interna bedömning av SAS genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). Denna är också kopplad till SAS utdelningspolicy, vilken anger att utdelning först kan ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Skuldsättningsmåttet – Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA är ett nyckeltal som används av kreditvärde- ringsinstitut och banker vid kreditprövning och inklu- derar värdet av leasade flygplan.# Målsättningen att måttet ska vara lägre än tre och en halv gånger (3,5x) är i linje med SAS ambition om en förbättrad finansiell ställning, högre kreditvärdering och därmed sänkta finansieringskostnader. Målet för den finansiella beredskapen är att ha en likvid beredskap om åtminstone 25 % av de årliga fasta kostnaderna. Detta täcker normalt SAS trafikavräkningsskuld och motsvarar även myndighetskrav kring tillgänglig likviditet.
| MSEK | Oktober 2023 |
|---|---|
| EBIT, 12 månader | -2 705 |
| Teoretisk skatt | 579 |
| Totalt | -2 126 |
| Eget kapital, genomsnitt | -3 557 |
| Finansiell nettoskuld, genomsnitt | 32 131 |
| Investerat kapital | 28 574 |
| ROIC | -7 % |
| MSEK |
|---|
| Finansiell nettoskuld, genomsnitt |
| Justerad EBITDA, 12-månader |
| Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA |
| MSEK |
|---|
| Likvida medel |
| Outnyttjade kreditfaciliteter |
| Totalt |
| Totala övriga externa kostnader |
| Finansnetto exklusive valutaförändringar på leasingskulder |
| Totalt |
| Finansiell beredskap |
SAS övergripande mål är att skapa värde för aktieägarna. Utdelning förutsätter att bolagsstämman beslutar därom, samt att SAS AB har utdelningsbara medel. Utdelning kan ges först när värde har skapats. Detta genom att SAS avkastning på investerat kapital (ROIC) överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC). Hänsyn ska även tas till koncernens finansiella ställning, resultat och förväntade utveckling, investeringsbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningsbeloppet ska bland annat ta i beaktande restriktioner i koncernens rätt att betala ut utdelningar till aktieägarna. Utdelningspolicyn strävar efter en långsiktigt hållbar utdelning.
SAS har under tidigare räkenskapsår tagit emot olika former av statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin med villkor att SAS inte delar ut medel till sina aktieägare. Europeiska kommissionens godkännande av det stöd som omfattas av SAS rekapitaliseringsplan från 2020 är bland annat förenat med ett sådant förbud mot utdelningar till aktieägarna. Förbudet upphör att gälla då de instrument som staterna tecknat inom ramen för SAS rekapitaliseringsplan till fullo har lösts in eller sålts.
64 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Moderföretaget SAS AB har en begränsad verksamhet i form av koncernintern service. Intäkter uppgick till 872 (426) MSEK och rörelsekostnader uppgick till -1 068 (-560) MSEK. Finansnettot uppgick till 479 (213) MSEK och nedskrivning av aktier i dotterföretag uppgick till -1 840 (-2 788) MSEK. Årets resultat uppgick till -1 557 (-2 709) MSEK.
SAS kan använda banklån, kapitalmarknadsprodukter, exportkrediter samt leasing som finansieringskällor. Vid flygplanstransaktioner är finansieringsmetoden en mycket viktig faktor som beaktas tillsammans med restvärdesrisker och finansieringskostnader. Årets nyupplåning uppgick till 1 585 (8 515) MSEK och avsåg upplåning med ägda utsläppsrätter som säkerhet.
Flygplansflottan består av Airbus A320-familjen, Airbus A330/350, Embraer E195-100 samt Boeing 737NG. Därtill wet leasar SAS 31 flygplan genom strategiska samarbetspartners. SAS utvecklar och planerar för att ha fyra operationella plattformar; SAS Scandinavia, SAS Connect, SAS Link och Wet lease.
Flygplansflottan är SAS största materiella tillgång. SAS skriver av ägda flygplan på 20 år med ett återstående restvärde på 10 % exklusive flygplansmotorer. Flygplansmotorer skrivs av på cirka åtta år. Underhåll på leasade flygplan avsätts löpande relaterat till användningen medan underhåll på ägda flygplan aktiveras och skrivs av. Passagerarflygplan används normalt cirka 20–25 år i kommersiell passagerartrafik, men flygplan som underhålls väl kan användas längre. Efter att ett flygplan tas ur trafik finns det fortfarande värden i reservdelar och motorer.
SAS har per 31 oktober 2023 flygplansorder på 18 Airbus A320neo, två Airbus 350 samt en Embraer E195-100 för leverans fram till 2025. Vid finansiering av flygplan använder SAS en kombination av leasing samt säkrade banklån och kreditfaciliteter. SAS ambition är att ha en balans mellan ägda och leasade flygplan ur ett kostnads-, risk- och flexibilitetsperspektiv. Vid ägande avser SAS använda en mix av banklån, leasinglån samt bankfaciliteter. Vid leasing, som kan innebära sale and leaseback-avtal, säljs flygplanen ofta vid leverans och hyrs tillbaka på 8–12 år.
| SAS koncernens flygplansflotta | Ålder | Ägda | Leasade | Wet lease | Summa | SAS Scandinavia | SAS Connect | SAS Link | Wet lease | I trafik för SAS koncernen | Fasta order köp | Fasta order leasing |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Airbus A330/A350 | 9,7 | 5 | 6 | 11 | 11 | 11 | 11 | 2 | ||||
| Airbus A320-familjen | 7,1 | 15 | 64 | 8 | 87 | 52 | 27 | 8 | 87 | 18 | 87 | |
| Boeing 737NG | 18,3 | 4 | 4 | 4 | 4 | |||||||
| Embraer E195-100 | 14,8 | 9 | 9 | 9 | 9 | |||||||
| Bombardier CRJ | 9,3 | 17 | 17 | 17 | 17 | |||||||
| ATR-72 | 10,1 | 6 | 6 | 6 | 6 | |||||||
| Summa flygplan i trafik | 8,6 | 51 | 70 | 8 | 129 | 99 | 38 | 8 | 128 | 20 | 87 |
| Flygplan under utfasning/uthyrning | Ålder | Ägda | Leasade | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Airbus A321-200 | 21,5 | 4 | 4 | |
| Boeing 737NG | 15,2 | 6 | 6 | |
| Airbus A350-900 | 3,7 | 1 | 1 | |
| Summa | 16,9 | 11 | 11 |
1) Varav 5 st under uthyrning per 31 oktober 2023.
65 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Av återstående flygplansorder på 18 Airbus A320neo har SAS finansierat 8 flygplan genom operationella leasingavtal.
| 2023/ 2024 | 2024/ 2025 | Summa | |
|---|---|---|---|
| Airbus 320neo | 12 | 6 | 18 |
| Embraer E195-100 | 1 | 1 | |
| Airbus 350 | 2 | 2 | |
| Summa | 13 | 8 | 21 |
SAS återstående framtida inköpsåtaganden för flygplansbeställningarna med leverans under 2023–2025 uppgick den 31 oktober 2023 till 975 MUSD.
| 2023/ 2024 | 2024/ 2025 | 2025/ 2026 | 2026/ 2027 | 2027/ 2028> | |
|---|---|---|---|---|---|
| Operationella leasar, flygplan | 4 | 6 | 0 | 7 | 63 |
| Wet leasade flygplan | 15 | 4 | 2 | 0 | 10 |
| Summa | 19 | 10 | 2 | 7 | 73 |
Innan leverans gör flygbolag förskottsbetalningar. Förutom betalning vid orderläggningen inleds förskottsbetalningarna normalt när produktionen av flygplanen startar cirka två år före leverans. SAS utvärderar löpande möjligheter att externt finansiera förskottsbetalningar och under detta räkenskapsår har SAS till fullo återbetalat en existerande facilitet för finansiering av förskottsbetalningar med återbetalningar om totalt 767 MSEK. Genom en kombination av ägande samt operationella och wet leasade flygplan är ambitionen att ha en hög flexibilitet avseende återlämning av flygplan. Detta är viktigt eftersom flygindustrin är exponerad mot flera omvärldshändelser som snabbt kan påverka efterfrågan negativt.
SAS arbetar med att analysera balansposter och trender inom verksamheten för att optimera kassaflödet med syfte att uppnå lägsta möjliga finansieringskostnad inom ramarna för fastställd finanspolicy. Som följd av att rörelseskulderna översteg rörelsetillgångarna uppgick rörelsekapitalet till -13 529 (-11 692) MSEK per 31 oktober 2023, vilket jämfört med föregående år var en försämring med 1 837 MSEK. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under 2022/2023 till 2 427 (1 772) MSEK, en positiv förändring med 655 MSEK jämfört med föregående år. Årets positiva utfall beror främst på en ökad trafikavräkningsskuld till följd av ökad biljettförsäljning.
SAS har i enlighet med årsredovisningslagen upprättat en hållbarhetsrapport. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten är inkluderad i års- och hållbarhetsredovisningen 2022/2023, men fristående från förvaltningsberättelsen och omfattar sidorna 21–56 samt 149–151. Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 56.
I EU-kommissionens beslut i november 2010 fälldes SAS tillsammans med ett stort antal andra flygbolag för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006 och dömdes att betala böter om 70,2 MEUR. SAS överklagade beslutet i januari 2011 och i december 2015 upphävde EU-domstolen EU-kommissionens beslut inklusive böterna om 70,2 MEUR. EU-domstolens dom vann laga kraft och bötesbeloppet om 70,2 MEUR återbetalades till SAS i början av mars 2016.
EU-kommissionen fattade i mars 2017 ett nytt beslut i samma fråga och dömde återigen SAS och ett stort antal andra flygbolag att betala böter för påstått deltagande i en global flygfraktkartell under åren 1999-2006. Bötesbeloppet på 70,2 MEUR är detsamma som i beslutet från 2010. SAS har överklagat EU-kommissionens beslut och muntlig förhandling hölls i EU-domstolen i juli 2019. Dom meddelades den 30 mars 2022. SAS nådde delvis framgång i sitt överklagande och det under 2017 inbetalade bötesbeloppet sänktes något. SAS har överklagat domen.
Som en konsekvens av EU-kommissionens beslut i november 2010 och det förnyade beslutet i mars 2017 i flygfraktundersökningen är SAS tillsammans med övriga flygbolag som bötfällts av EU-kommissionen involverat i ett antal civila skadeståndsprocesser initierade av fraktkunder i bland annat Nederländerna och Norge. SAS bestrider ansvar i samtliga rättsprocesser. En ogynnsam utgång i dessa tvister skulle kunna få en väsentlig negativ finansiell effekt på SAS. Ytterligare stämningar från fraktkunder kan inte uteslutas. Inga reservationer har gjorts.# Förvaltningsberättelse
| Riskområde | Risk | Risknivå | Riskkontrollåtgärder 2022/2023 |
|---|---|---|---|
| 1 Marknadsrisker | 1.1 Makroekonomisk utveckling | Kontinuerlig uppföljning av efterfrågan, intäktsprognos och anpassning av SAS kapacitetserbjudande och produktion. | |
| 1.2 Marknad och konkurrens | Reviderad strategi med ytterligare effektiviseringar för att möta lägre efterfrågan och ökad konkurrens. | ||
| 2 Medarbetarrisker | 2.1 Kompetens | Årliga ”people reviews” och identifiering av successionsordning. | |
| 2.2 Motivation | Stärkt ledarskap, ökad internkommunikation och transparens. | ||
| 2.3 Processer och system | Uppföljning av låg- och högpresterande individer. Dokumentering av interna processer och maximering av tvärfunktionellt samarbete. | ||
| 2.4 Stridsåtgärder | Stärka dialogen och relationen för ökad samsyn med fackföreningarna. | ||
| 3 Operationella risker | 3.1 Incidenter och olyckor | Kontinuerlig intern uppföljning och rapportering till styrelsen. | |
| 3.2 Leverantörer | Fokus på omförhandling av avtal med strategiska leverantörer samt uppföljning av kvalitetsnivåer och effektivitet. Ökad kommunikation med leverantörerna för att hantera effekterna av chapter 11-processen. | ||
| 3.3 Konkurrenskraftiga kostnader och effektivitet | Transformationsenheten ska säkerställa en kontinuerlig granskning av framstegen med besparingsinitiativen i SAS FORWARD. | ||
| 4 Hållbarhetsrisker | 4.1 Miljökrav | Fortsatt arbete med åtgärder för att förbättra klimat- och miljöprestandan, samt säkra efterlevnad av gällande lagar och förordningar. Organisatoriska förbättringar för att stärka hållbarheten. | |
| 4.2 Mänskliga rättigheter | Krav på att följa FN:s Global Compact i avtal med leverantörer och underleverantörer. Kontinuerlig uppföljning av efterlevnad. | ||
| 5 Legala och politiska risker | 5.1 Politiska och regulatoriska risker | En aktiv dialog med de politiska systemen och industriorganisationer (IATA) för att tidigt få information om regulatoriska förändringar och sanktioner samt delta i beslutsfattande. Tillsammans med industrin arbeta med att föra fram flygets betydelse för näringsliv och samhälle. | |
| 5.2 Bedrägerier och andra brott | Kontinuerlig förbättring av SAS möjligheter att proaktivt identifiera och förebygga potentiella brott och bedrägerier. | ||
| 5.3 Legala och försäkringsrisker | Utveckling av policyer och utbildning för att efterleva lagar och regler. Pågående egenbedömning av efterlevnad. Legal rådgivning och deltagande i avtalsprocesser. Försäkringsskydd för verksamhet och medarbetare. | ||
| 6 Finansiella risker | 6.1 Likviditets-, refinansierings- och finansieringsrisk | Löpande uppföljning samt prognostisering av den finansiella beredskapen. | |
| 6.2 Valutakurser | Säkring av valutor enligt SAS Finanspolicy samt bevakning av valutamarknaden. | ||
| 6.3 Räntor | Ränterisken i linje med SAS finanspolicy. Relativt stor andel av skulderna löper med fast ränta. | ||
| 6.4 Flygbränslepris och utsläppsrätter | Säkring av flygbränsle enligt SAS Finanspolicy samt bevakning av flygbränsleprisutvecklingen. | ||
| 6.5 Motpartsförluster | SAS motpartsrisker hanteras i enlighet med SAS Finanspolicy. | ||
| 7 IT | 7.1 Driftsäkerhet och tillförlitlighet | Kontinuerlig förbättring av övervakning, processer för incident- och problemhantering. | |
| 7.2 IT-säkerhet | Utbyggnad och förbättring av processer och verktyg för att förhindra negativ påverkan på verksamheten. | ||
| 8 Övriga händelser | 8.1 Extraordinära händelser | Kontinuerlig bevakning av extraordinära händelser. Diskussion inom koncernledningen om deras påverkan på SAS verksamhet och finansiella situation samt implementering av begränsande åtgärder. | |
| 8.2 Varumärke och omdöme | Kontinuerlig bevakning av hur SAS framställs i media implementering av varumärkesstärkande åtgärder. |
Låg risk Medelhög risk Hög risk
Det underliggande syftet med riskhantering är att skapa bästa förutsättningar för värdeskapande för våra intressenter. SAS, likt andra organisationer, är exponerat mot många generella och mer företagsspecifika risker som kan påverka verksamheten både positivt och negativt. SAS riskhantering handlar om att positionera SAS i förhållande till kända och okända potentiella händelser, med målet att minimera de möjliga negativa effekterna om en oförutsedd händelse skulle inträffa. Övergripande risker bevakas och identifieras centralt och följs upp genom policyer som syftar till att kontrollera riskerna. Flygsäkerheten är alltid SAS högsta prioritet. Värde för SAS aktieägare och andra intressenter maximeras när strategier, mål och strategiska prioriteringar är fastställda, för att säkerställa en optimal balans mellan tillväxt, lönsamhet och deras relaterade risker samt att resurser utnyttjas effektivt på ett hållbart sätt. Riskhantering och dess riskbedömning är därmed fundamentalt viktigt för att säkra en långsiktigt hållbar lönsamhet i SAS.
63 % av SAS passagerarintäkter kommer från Skandinavien (biljettintäkter, 2022/2023). Norge svarar för 27 %, Sverige för 24 % och Danmark för 13 %. Utvecklingen av efterfrågan i Skandinavien är avgörande för SAS finansiella resultat. De skandinaviska ekonomierna har upplevt energibrist, hög inflation och stigande räntor. Geopolitisk instabilitet samt krigen i Ukraina och Mellanöstern bidrar till osäkerheten kring den makroekonomiska utvecklingen. Hushållen har upplevt en kraftig ökning av levnadskostnaderna och en minskad köpkraft. Framöver kan andra faktorer som fallande bostadspriser och fler höjningar av bolåneräntorna försämra utsikterna ytterligare. Osäkerheten i prognoser och framtida efterfrågan kvarstår därför.
Covid-19-pandemin har gjort att de senaste tre åren har varit de mest utmanande i flygbranschens historia. Det har uppstått ett nytt kundlandskap med förändrade resemönster och större fokus på fritidsresenärer. Vidare råder en intensiv konkurrens både från äldre flygbolag och från nya aktörer på våra hemmamarknader. SAS analyserar löpande resultat och gör proaktiva justeringar av nätverket, kunderbjudande och priser för att stärka sin konkurrenskraft.
SAS befinner sig fortsatt i en sårbar position till följd av sin chapter 11-filing och förändringar i branschen gällande kundmix och resemönster i efterdyningarna av covid-19. Utmaningen framåt handlar om att hålla engagemanget högt internt och även behålla kompetens som är kritiskt för att framgångsrikt kunna driva verksamheten. SAS är på grund av en snedvriden demografi särskilt exponerat för pensioneringar de närmaste åren, vilket gör det angeläget med kunskapsöverföring och långsiktiga utbildningsinitiativ. För att hantera detta genomför SAS löpande medarbetar- och ledarprogram utifrån egna medarbetar- och ledarmodeller och arbetar kontinuerligt med successionsordningen, kompetensplanering och riskbedömning. SAS har också förstärkt sin kapacitet för att attrahera talanger genom att bygga upp en helt centraliserad rekryterings- och varumärkesfunktion för att säkerställa de långsiktiga anställningsbehoven i alla delar av bolaget.
SAS verkar på en hårt konkurrensutsatt marknad där det är avgörande att ha rätt kompetenser i hela verksamheten och att samtliga personer inom SAS har en viktig roll. Det är avgörande att SAS erbjuder möjligheter för medarbetarna att växa och utvecklas tillsammans med SAS. SAS arbetar också kontinuerligt med uppföljning av sjuktal i nära samarbete med företagshälsovård och i samtal mellan medarbetare och ledare för att tidigt sätta in åtgärder och stötta, för att säkerställa en hälsosam arbetsplats och medarbetarnas välbefinnande. SAS har fortsatt att stärka den interna kommunikationen genom att etablera nya kanaler, exempelvis digitala forum, genomgångar med ledningen samt förbättrade nyhetsbrev och ett bättre intranät, där den senaste informationen kan delas och frågor kan ställas direkt till VD för att hålla medarbetarna uppdaterade om framstegen med SAS FORWARD och chapter 11 och ge besked om de kontinuerliga förbättringar som SAS gör. SAS mäter kontinuerligt engagemanget och motivationen bland medarbetarna genom olika medarbetarundersökningar. SAS attraktionskraft som arbetsgivare mäts både genom offentliga arbetsgivarrankningar och internt genom medarbetarlojalitet (ENPS).
För att ge energi och framtidstro har SAS tagit fram ett nytt koncept med ett värdeerbjudande till medarbetarna, ”Together we Move Scandinavia”, för att positionera SAS varumärke bättre på marknaden. Vidare håller SAS just nu på att implementera ett program för en omvandling av företagskulturen, med 26 initiativ som drivs av medarbetarna fram till 2026, ”26by26”, för att SAS medarbetares upplevelse ska vara i linje med vårt värdeerbjudande att bygga en stark identitet grundad på SAS syfte. För att öka medarbetarnas välbefinnande tillämpar SAS en policy för hybridarbete och ser för närvarande över planerna för den framtida arbetsplatsen, inklusive aktivitet baserad på kontorens utformning för att främja samarbete och inkludering. För att ytterligare främja SAS attraktionskraft som arbetsgivare utvecklas incitamentsprogram för medarbetare och visualisering av interna karriärvägar.# 2.3 Processer och system
SAS använder system och processer för att säkra kompetensbehovet och hitta potentiella efterträdare. SAS genomför en årlig kartläggning av de interna kompetenserna som syftar till att ta tillvara de största talangerna samt göra justeringar där förbättringar behövs. En fortsatt standardisering och automatisering av processerna sker genom digitalisering. En bättre jobbarkitektur håller på att införas för att förbättra kartläggningen av kompetenser och kvalifikationer, vilket ska säkerställa en proaktiv successionsplanering.
För att undvika framtida konflikter strävar SAS efter långsiktiga kollektivavtal, däribland branschövergripande avtal där så är möjligt. SAS arbetar med ny samarbetsmodell för arbetsmarknadens parter för att främja en transparent och öppen dialog med fackföreningarna under året.
Flygsäkerheten är SAS högsta prioritet. SAS säkerhetskultur bygger på ett fundament av värderingar, kompetens och erfarenhet hos alla anställda i organisationen. I säkerhetskulturen finns en ständig strävan till förbättring av ökad säkerhet genom att fostra ett beteende hos SAS anställda där man vill lära, anpassa och modifiera individuellt likväl som organisatoriskt beteende för att minska riskexponeringen. Ledningen i SAS är väl införstådda med säkerhetsarbetet i SAS och engagerar sig i det dagliga säkerhetsarbetet. Inom SAS finns en säkerhetspolicy som är dokumenterad, kommunicerad och tillämpad i verksamheten. SAS har ett pålitligt och väl implementerat säkerhetsledningssystem (SMS) som är godkänt av myndigheten. SAS uppfyller även IATA:s säkerhetsstandard, IOSA – IATA Operational Safety Audit, som är ett certifikat på att man opererar enligt de högsta flygsäkerhetskraven och bästa praxis på marknaden.
Flygsäkerheten är fortsatt mycket god i världen och statistiskt sett är olycksrisken väldigt låg. Målet med flygsäkerheten är dock inte att ligga kvar på de låga procentuella nivåerna utan istället ligga kvar på eller till och med förbättra de absoluta talen kring olyckor trots att flygandet förväntas fördubblas fram till 2035. Säkerhetsarbetet har sedan starten baserats på att minimera risken för att något som inträffat händer igen, genom att man tagit lärdom av tidigare incidenter och olyckor och utfört noggranna utredningar och analyser för att minimera risken att de upprepas. Till detta traditionella sätt att förebygga olyckor och incidenter genom att reaktivt förebygga att det inte händer igen har man i SAS ett mer moget säkerhetsledningssystem som bygger på att analysera data och trender, vilket identifierar säkerhetsproblem innan de uppstår som en incident eller olycka. Identifiering av potentiella incidenter och olyckor är ett sätt att arbeta proaktivt med flygsäkerheten. Arbetet innebär att man även tar lärdom av risker på andra avdelningar, andra flygbolag etc. och implementerar processer och procedurer för att säkerställa att allvarliga olyckor och incidenter inte inträffar. Säkerhetsledningssystemet ger SAS möjligheten att öka proaktiviteten inom säkerhetsarbetet, effektivisera prioritetsarbetet och säkerställa att hela organisationen arbetar för passagerarnas, medarbetarnas och bolagets säkerhet.
Alla de operationella plattformar som SAS använder sig av har som krav att de ska vara IOSA-certifierade och inneha en europeisk trafiklicens. För att säkerställa att säkerhetsnivån är på motsvarande nivå hos dessa s.k. wet lease-bolag som tillsammans med den egna flygverksamheten utgör de operativa plattformarna, ställer SAS dessutom ett antal krav:
SAS inleder endast code share-samarbeten med flygbolag som har en IOSA-certifiering eller har genomgått en jämförbar revision.
SAS har under 2022/2023 kontinuerligt följt och mätt den dagliga risknivån inom flygverksamheten, markoperationen, tekniskt underhåll och luftfartsskydd i ett hierarkiskt system av objektiva Safety Performance Indicators. Till sin hjälp för uppföljningen av flygsäkerheten i varje avdelning samt hos de olika operationella plattformarna använder sig SAS av operationella flygsäkerhetsverktyg, system och processer med förmågan att identifiera trender och samband. Det leder i sin tur till att SAS agerar mer proaktivt med säkerhetsrelaterade risker.
Jämfört med 2021/2022 noterade vi under 2022/2023 en nedgång i antalet säkerhetsrelaterade händelser per tusen flygningar. Ökningen av antalet flygningar har lämnat avtryck i statistiken jämfört med 2021/2022 då hela branschen trappade upp igen efter covid-pandemin. Det går att notera en liten ökning av medelhöga risker. Det beror emellertid mer på en förändrad metod för att utvärdera rapporterna än en faktisk ökning av händelser knutna till medelhöga risker.
| RISKINDEX 2022/2023 | Låg | Medium | Hög |
|---|---|---|---|
| Flight Operations, % | 2,89 | 0,02 | 0 |
| Ground Operations, % | 1,41 | 0,01 | 0 |
| Technical Operations, % | 0,53 | 0,01 | 0 |
| Security, % | 0,46 | 0,002 | 0 |
| Totalt 2022/2023 i % av antal flygningar | 5,29 | 0,042 | 0 |
I takt med att flygbranschen förändras och SAS operativa modell utvecklas, ökar beroendet av externa leverantörer i alla delar av verksamheten. Det gäller såväl operativa delar som marktjänster och produktionspartners samt administrativa funktioner som kundservice och redovisning. SAS gör kontinuerligt genomlysningar av leverantörsbasen och identifierar de mest verksamhetskritiska leverantörerna. SAS har en etablerad styrmodell som tydliggör ansvar, risker och förbättringsområden samt hur eventuella avvikelser ska hanteras. Ansvaret för att löpande följa upp de kritiska leverantörerna är centraliserat och standardiserat. För SAS samtliga leverantörer gäller att de ska uppfylla krav på hållbarhet och socialt ansvarstagande i enlighet med SAS Supplier Code of Conduct.
SAS har under flera år tyngts av en kostnadsstruktur som försvagar konkurrenskraften och hindrar bolaget från att nå sin fulla potential. Kostnadsbesparingar inom hela SAS förblir i fokus för att optimera konkurrenskraften. SAS FORWARD är en omfattande affärs- och transformationsplan som syftar till att säkra SAS långsiktiga konkurrenskraft. (För mer information se sid. 12). En annan central del i SAS FORWARD är att minska skuldsättningen och samtidigt förbättra likviditeten väsentligt. En transformationsavdelning har inrättats för att noga bevaka framstegen med kostnadsbesparingsinitiativen.
SAS har integrerat sitt hållbarhetsarbete i ledningssystemet som har strukturerade processer för att begränsa och hantera samtliga risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet.
SAS tydliga ambition är att bidra till en bättre framtid. Samhället och våra kunder kommer att fortsätta efterfråga mer hållbara lösningar med fokus på att minska utsläpp och få en effektivare resursanvändning. Därför har vi satt upp omfattande och ambitiösa hållbarhetsmål, både på kort och lång sikt, för att stödja vårt miljöarbete, vilket är i linje med SAS strävan att investera i hållbart flyg. Olika lagar och föreskrifter ställer krav på att minska klimat- och miljöpåverkan, bland annat genom restriktioner för bullernivåer och utsläpp av växthusgaser. Samtliga lagar och föreskrifter inom klimat- och miljöområdet hanteras av SAS ledningssystem som, avseende miljöarbetet, är certifierat enligt ISO14001:2015. SAS rapporterar årligen enligt EU ETS, CH ETS, UK ETS och CORSIA.
För att säkerställa att SAS följer nationella och internationella lagar och regler görs ständiga förbättringar av hållbarhetsarbetet. SAS mäter bland annat sin klimateffektivitet genom att mäta totala och relativa koldioxidutsläpp. Den långsiktiga minskningen av utsläpp drivs av förnyelsen av flygplansflottan, löpande effektiviseringsarbete och ökad inblandning av hållbart flygbränsle.
SAS är en stor köpare av produkter och tjänster från ett stort antal leverantörer och underleverantörer. SAS tar tydligt ställning för FN:s Global Compact, och kräver därför att alla leverantörer och underleverantörer delar SAS uppfattning om exempelvis mänskliga rättigheter genom gedigna marknadsbaserade anställningsvillkor och rätt att organisera sig i fackföreningar (föreningsfrihet). SAS-koncernens personalpolicy har som ett tydligt grundkrav att mänskliga rättigheter följs.# LEGALA OCH POLITISKA RISKER
SAS verkar på en global marknad och är exponerat för olika typer av politiska och regulatoriska beslut, som kan ha en betydande påverkan på SAS verksamhet och ekonomi, både positivt och negativt. SAS följer noga den politiska och regulatoriska utvecklingen på de marknader där företaget är verksamt. Genom aktiv dialog med beslutsfattare inom politik, myndigheter och organisationer, arbetar SAS för att påverka den utveckling som bedöms ha en väsentlig påverkan på SAS som företag. SAS är medlem i och arbetar genom nationella och internationella branschorganisationer som har i uppdrag att sköta samhällsbevakning, opinionsbildning och föra fram SAS och flygindustrins position inom relevanta områden. Ökade regleringar inom hållbarhet, en större medvetenhet samt ett ökat lagstiftningsskydd av kunderna kan påverka SAS både finansiellt och operationellt. Vidare är sanktioner till följd av geopolitiska spänningar fortsatt ett område för allt större riskfokus.
SAS kan potentiellt utsättas för brott som både kan ha ekonomisk och immateriell inverkan. En stor del av SAS biljettförsäljning sker online via kreditkortsbetalningar, vilket innebär risker med kreditkortsbedrägerier och andra cyberbrott. SAS analyserar löpande dessa risker och säkerställer att interna kontroller och procedurer finns på plats för att identifiera och förebygga potentiella brott och bedrägerier.
SAS flyger och har verksamhet i en mängd olika länder, vilket innebär att SAS måste förhålla sig till ett stort antal lagar och regler. Bredden i SAS verksamhet och den stora mängden avtalsrelationer gör att SAS är, och även framöver potentiellt kan bli, inblandat i rättsprocesser och skiljeförfaranden, antingen som kärande eller som svarande. Per den 31 oktober 2023 var SAS involverat i ett flertal rättsprocesser, varav de viktigaste beskrivs mer ingående på sid 66. SAS juridiska avdelning säkerställer efterlevnad av relevanta lagar och regler genom utbildningar och interna policyer, processer och regelverk, däribland SAS uppförandekod, ”Code of Conduct”, som fastställer vilka etiska regler och riktlinjer samtliga medarbetare inom SAS ska följa. SAS övervakar kontinuerligt hur förändringar i lagar och regler påverkar SAS verksamhet. Rutiner och riktlinjer uppdateras löpande. Avtalsrisker i relation till externa parter minimeras genom legal rådgivning och deltagande i avtalsprocesser. SAS har försäkringar för verksamheten och medarbetarna för att skydda sig finansiellt mot oförutsedda händelser och risker.
SAS är exponerat mot olika typer av finansiella risker. All riskhantering sker centralt och i enlighet med av styrelsen fastställd finanspolicy. De finansiella riskerna avseende volatilitet i valutakurser, räntor och bränslepris säkras genom derivatinstrument, vilket syftar till att motverka kortsiktiga negativa svängningar och ger handlingsutrymme att anpassa verksamheten till nivåförändringar på längre sikt. SAS säkringsstrategi syftar samtidigt till att möjliggöra för SAS att snabbt agera när förändringarna i valutakurser, räntor och bränslepriser ändras på ett fördelaktigt sätt. För mer information se not 25.
Kassaflödet från SAS flygverksamhet har tydliga säsongsvariationer. Eftersom passagerarintäkterna redovisas när SAS eller annat flygbolag utför transporten innebär det att säsongsvariationerna påverkar kassaflödet och resultatet olika. SAS har också ett flertal olika utställda finansiella instrument samt 79 flygplan på operationella leasar och 31 flygplan på wet lease-kontrakt som kontinuerligt förfaller.
71 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Målet är att ha en finansiell beredskap på minst 25 % av de fasta kostnaderna (mätt som % likvida medel samt outnyttjade kreditfaciliteter i förhållande till de årliga fasta kostnaderna). SAS gör kontinuerligt en likviditetsprognos som används som underlag för att säkerställa att den finansiella beredskapen hålls samt identifierar refinansieringsbehov. SAS använder banklån, obligationslån, förlagslån, hybridlån samt leasing som finansieringskällor. SAS för kontinuerligt diskussioner med banker och finansiärer angående refinansiering av SAS låne- och leasingförfall. Affärsmiljön håller fortfarande på att återhämta sig från covid-19-pandemin och påverkas av den aktuella chapter 11-ansökan som i sin tur kan få en negativ påverkan på likviditetsnivåerna. I november 2023 ingick SAS ett nytt avtal om debtor-in-possession (”DIP”)-finansiering om 500 miljoner USD med Castlelake i syfte att bland annat refinansiera SAS befintliga DIP-lån, öka likviditeten och stödja SAS exit från chapter 11-processen. DIP-finansieringen, tillsammans med likvida medel genererade i den löpande verksamheten, gör det möjligt för SAS att fortsätta verksamheten och uppfylla sina åtaganden under åtminstone de kommande 12 månaderna. Finansmarknaden och riskaptiten påverkas fortfarande av covid-19, vilket i kombination med de allmänt osäkra marknadsutsikterna påverkar finansieringsrisken negativt. Likaså har den pågående chapter 11-ansökan påverkat SAS förmåga att refinansiera och finansiera sig själv negativt. Tillgång till vissa finansieringskällor som påverkades av chapter 11-ansökan kommer att förbli stängda för SAS, medan tillgången till andra finansieringskällor väntas förbättras efter att chapter 11-processen har genomförts på ett framgångsrikt sätt. I refinansierings- eller finansieringsprocesser för SAS dialog med flera finansiärer i syfte att erhålla de bästa avtalsvillkoren.
Transaktionsrisker uppkommer vid valutakursförändringar som påverkar storleken på kommersiella intäkter och kostnader och därmed SAS rörelseresultat. SAS är till följd av att flygplanen och flygbränsle prissätts i USD samt den internationella verksamheten väsentligt exponerat mot ett flertal valutors kursutveckling. USD är SAS största underskottsvaluta och NOK är SAS största överskottsvaluta. Införandet av IFRS 16 år 2019 har skapat en väsentlig volatilitet i både rörelseresultat och balansräkning. Valutaexponeringen hanteras genom att löpande kurssäkra 40–80 % av SAS över- och underskottsvalutor baserat på en 12 månaders rullande likviditetsprognos. Per 31 oktober 2023 hade SAS säkrat 41 % av det förväntade USD-underskottet i kassaflödet med terminer och valutaoptioner. SAS största överskottsvaluta är NOK som för de kommande 12 månaderna är säkrad till 42 %. För att förhindra resultatmässiga omvärderingseffekter avseende finansiella tillgångar och skulder sker säkring främst genom valutaterminer. Lån som SAS har i USD är säkrade i förhållande till SEK för att minska valutarisken på låneportföljen. Jämfört med föregående år hade valutakursutvecklingen en positiv effekt på intäkterna om 802 MSEK samt en negativ påverkan på rörelsekostnaderna om 1 912 MSEK. Valutakurserna påverkade rörelseresultatet negativt om 1 110 MSEK. Finansnettot påverkades positivt av valuta om 2 809 MSEK vilket främst är hänförlig till valutaomvärdering av leasingskulder som hade en kostnad om 154 MSEK jämfört med föregående år då kostnaden uppgick till 2 906 MSEK. Sammanlagt hade valutaeffekten en positiv netto-påverkan om 1 699 MSEK på resultat före skatt.
| -14 000 | -12 000 | -10 000 | -8 000 | -6 000 | -4 000 | -2 000 | 0 | 2 000 | 4 000 | 6 000 | 8 000 | 10 000 | 12 000 | 14 000 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VALUTAFÖRDELNING SAS 2022/2023 MSEK | |||||||||||||||
| SEK | |||||||||||||||
| DKK | |||||||||||||||
| NOK | |||||||||||||||
| USD | |||||||||||||||
| GBP | |||||||||||||||
| EUR | |||||||||||||||
| Övriga | |||||||||||||||
| Intäkter | |||||||||||||||
| Kostnader | |||||||||||||||
| Netto |
RESULTATEFFEKT FÖR PROGNOSTISERADE VALUTAEXPONERINGAR KOMMANDE 12 MÅNADER (EXKL. HEDGAR SAMT EFFEKT AV IFRS 16)
| SAS totalt MSEK | 1 % försvagning av SEK mot USD | 1 % försvagning av SEK mot NOK | 1 % försvagning av SEK mot DKK | 1 % försvagning av SEK mot EUR | 1 % försvagning av SEK mot GBP | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| NETTO: | ||||||
| SAS totalt MSEK | -130 | 78 | 13 | 5 | 9 |
72 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
För att begränsa valutarisken för flygplan som SAS har på order kan SAS säkra delar av ordervärdet, vilket sker genom valutaterminer. Vid leverans under leasingavtal, både operationella leasingavtal samt JOLCO-finansieringar (japanska leasingavtal med köpoption), avslutas eventuella valutaterminer. SAS har valutasäkrat en andel av kvarvarande flygplansorder för två Airbus A350.
Flygindustrin är kapitalintensiv och SAS hade på balansdagen 21 065 MSEK (24 006) i räntebärande skulder (exklusive leasingskulder), vilket gör SAS exponerat för ränteförändringar. Trots stigande marknadsräntor i spåren av den ökande inflationen har effekten på SAS finansiella situation varit begränsad. En stor andel av SAS skulder löper med fast ränta. Däremot har den stora DIP-finansieringen rörlig ränta, vilket ökar SAS exponering mot stigande räntor väsentligt. Likaså medför de stigande räntorna en ökad press på de potentiella leasingförhandlingarna, eftersom finansieringskostnaderna ökar för leasinggivarna. SAS finanspolicy reglerar proportionen mellan rörlig och fast ränta och målsättningen är att den finansiella bruttoskulden ska ha en bindningstid på 3 år, med ett tillåtet intervall mellan 1–5 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden på den finansiella bruttoskulden inklusive hybridobligationerna var 1,3 (2,1) år i oktober 2023.# 6.4 Flygbränslepris och utsläppsrätter
Flygbränslekostnaderna är SAS största enskilda kostnadspost och utgjorde under 2022/2023 omkring 24% (24) av SAS rörelsekostnader (inklu- sive leasing och avskrivningar). SAS säkrar normalt flygbränslekostnaderna för att motverka kortsiktiga negativa svängningar. Policyn för säkring av flygbränsle anger att flygbräns- lesäkring ska göras med 40–80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer. Policyn medger också säkring upp till 50 % av förvän- tade volymer för perioden 13 till 18 månader. Givet de rådande osäkra och volatila marknadsförhållandena så har SAS tillfälligt justerat finanspolicyn gällande hedgegrad av flygbränsle. Undantaget gäller fram till slutet av 2023/2024 och medger en hedge på 0–80 % av kommande 12 måna- ders förväntade volymer. För de kommande 12 månaderna har SAS säkrat 0 % av bränsleförbrukningen. Säkringen av SAS framtida flygbränsleförbrukning genomförs normalt genom swapkontrakt och optioner.
Marknadspriset på flygbränsle var under 2022/2023 uttryckt i ett vägt genomsnitt 15 % lägre än föregå- ende år. Flygbränslepriserna var i början av räken- skapsåret omkring 1000 USD/ton, men under sommarsäsongen föll priset till runt 750 USD/ton i samband med att viktiga centralbanker ökade sina räntor. Under hösten steg priserna till ca 1000 USD/ ton då OPEC minskade sin oljeproduktion. Det lägre flygbränslepriset innebar att flygbränslekost- nader, justerat för valuta- och volymeffekter, minskade med 1 602 MSEK eller med 19 % av de totala flyg- bränslekostnaderna under året.
KÄNSLIGHETSMATRIS FLYGBRÄNSLEKOSTNAD NOVEMBER 2023 – OKTOBER 2024, MDR SEK
| Växelkurs SEK/USD | Marknadspris 700 USD/ton | Marknadspris 800 USD/ton | Marknadspris 900 USD/ton | Marknadspris 1 000 USD/ton | Marknadspris 1 100 USD/ton |
|---|---|---|---|---|---|
| 10,0 | 8,9 | 9,9 | 10,9 | 11,9 | 12,9 |
| 10,5 | 9,4 | 10,4 | 11,4 | 12,5 | 13,5 |
| 11,0 | 9,8 | 10,9 | 12,0 | 13,1 | 14,2 |
| 11,5 | 10,2 | 11,4 | 12,5 | 13,7 | 14,8 |
| 12,0 | 10,7 | 11,9 | 13,1 | 14,3 | 15,5 |
Flygbränslekostnaden i resultaträkningen inkluderar inte effekten från valutasäkringen av USD. Dessa effekter redovisas under ”Övrigt” i ”Övriga rörelsekostnader”, se not 4, eftersom valutasäkring inte specifikt är kopplad till flygbränsleinköp utan genomförs separat.
Under 2022/2023 uppgick SAS kostnader för utsläppsrätter i det europeiska utsläppshandelssyste- met (EU-ETS) till -412 (+307) MSEK. Föregående års effekt berodde på en omvärdering av reserv.
SAS är exponerat för motpartsförluster genom kre- diter, leasingavtal och garantier mot externa parter. Exponeringen regleras via SAS Finanspolicy. Inga betydande motpartsförluster påverkade SAS under räkenskapsåret. Nedskrivning av kundfordringar och återvunna kundfordringar, netto, samt nedskrivning av övriga kortfristiga fordringar har påverkat resultatet under 2022/2023 med 64 (10) MSEK.
SAS finanspolicy reglerar hur och på vilket sätt SAS ska agera för att minska risken för motpartsförluster. SAS likvida medel placeras i instrument med god likviditet eller kort löptid med kreditvärdighet om lägst A3/P1 enligt kreditvärderingsinstitutet Moody's, alternativt A-/K1 enligt Standard & Poor’s.
SAS är alltmer beroende av sina egna och sina underle- verantörers och partners informationstekniska system och rutiner för effektiv och säker drift av verksamheten. Dessa system är vanligtvis sårbara för och kan störas eller skadas av bland annat interna fel, sabotage, cyberrelaterat bedrägeri, datorvirus, programvarufel, fysiska skador eller andra händelser utanför SAS eller dess underleverantörers kontroll. Till exempel kan stör- ningar bero på konfigurationsfel under uppgraderingar eller underhåll och driftsstörningar av system efter uppgraderingar av applikationer. SAS är även beroende av IT och säkra informations- flöden inom alla delar av verksamheten och genom tydliga processer och löpande uppdateringar tryggar SAS informationens konfidentialitet, riktighet, till- gänglighet och spårbarhet. Detta regleras genom ett flertal policyer och säkerhetslösningar. Stabiliteten har förbättrats med fokus på kortare handläggnings- tid genom en moderniserad infrastruktur, förbättrade processer och snabbare utveckling.
SAS, likt många andra företag, utsätts för olika typer av attacker på IT-system. Cyberbrott, såsom ransom- ware-attacker och cyberspionage ökar i hela världen. SAS förmåga att identifiera och förhindra cyberbrott förbättras ständigt genom automatiserade verktyg och bättre processer. SAS Security Operation Center (SOC) övervakar och hanterar aktivt hot och identi- fierade cyberbrottsförsök mot SAS IT-system dygnet runt. Regelbunden utbildning och obligatoriska kurser för alla SAS medarbetare förbättrar det egna uppträ- dandet i känsliga IT-miljöer och skapar en enad front som bidrar till att känna igen misstänkta cyberaktivite- ter. Det har gjorts investeringar i verktyg och processer för hantering av IT-risker, förbättrat DDoS-skydd och IT-säkerhetsspecialister.
Flygbolag påverkas av extraordinära händelser i värl- den såsom naturkatastrofer, terrorattacker, konflikter och epidemier. Effekterna från covid-19-pandemin har inte haft någon väsentlig påverkan under 2022/2023. I stället har händelser såsom Rysslands invasion av Ukraina, inter- nationella protester mot Sverige och Danmark och den eskalerade situationen i Israel och Gaza uppstått, och kräver kontinuerliga riskbedömningar för att garantera en säker verksamhet.
SAS bevakar kontinuerligt hur förtroendet för SAS och industrin utvecklas och arbetar strategiskt för att stärka SAS varumärke och rykte. SAS har fastställda media- och informationspolicyer som syftar till att all information om SAS är korrekt och återges korrekt. Sprids felaktiga rykten om SAS eller om information återges felaktigt, strävar SAS efter att följa upp och korrigera felaktigheterna för att minimera eventuella negativa effekter på SAS generella omdöme och ställ- ning på marknaden. SAS varumärkesplattform används för att säkerställa att insatser grundas på varumärket. För att säkra en stark varumärkestillväxt byggs tillitsmarginaler upp inför potentiella framtida kriser och negativ publicitet. Ett internt råd har bildats för att stödja ett starkt varu- märkesinnehåll och säkra ett konsekvent varumärke i hela SAS. Uppfattningen om SAS varumärke och prefe- renser har förbättrats stadigt sedan sommaren 2022. Utmaningarna finns kvar både internt och externt och kommer att övervakas noggrant och hanteras.
Styrelsen föreslår till årsstämman 2024 att utdelning till SAS AB:s stamaktieägare ej lämnas för räkenskaps- året 2022/2023.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moder företaget:
| SEK | |
|---|---|
| Hybridobligationer | 7,615,000,019 |
| Överkursfond/Balanserade vinstmedel | 3,931,818,635 |
| Årets resultat | -1,556,631,860 |
| Fritt eget kapital, 31 oktober 2023 | 9,990,186,794 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| SEK | |
|---|---|
| I ny räkning balanseras¹ | 9,990,186,794 |
| Summa | 9,990,186,794 |
¹ Varav hybridobligationer 7,615,000,019 SEK.
Covid-19-pandemin har inneburit de största utma- ningarna för flygbranschen någonsin. Efter pandemin har flygindustrin kämpat för att återhämta sig och öka kapaciteten snabbt nog för att möta den snabbt ökande efterfrågan från passagerare. Geopolitiska spänningar i kombination med Rysslands pågående krig i Ukraina har haft en negativ inverkan på återhämt- ningen för flygtrafik till och från Asien. Operationella utmaningar såsom kapacitetsproblem inom flygled- ning och strejker runtom i Europa har också påverkat flygindustrin under året.# Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Den skandinaviska marknaden för flygresor kan delas in i tre kundsegment: 1. kunder som i första hand fokuserar på priset på erbjudandet, 2. kunder som vill ha ett högkvalitativt erbjudande men som är priskänsliga och 3. kunder som anser att kvaliteten på erbjudandet är av högt värde. Utifrån denna uppdelning har SAS historiskt sett verkat främst i det tredje segmentet (”premiumseg- mentet”). De senaste åren har premiumsegmentets andel av den totala marknaden minskat och SAS bedömer att denna trend kommer att fortsätta under de kommande åren. Däremot har de andra två segmenten uppvisat en mer positiv utveckling, drivet av att flera lågprisbolag har expanderat på den skandinaviska marknaden. Denna utveckling började före covid-19-pandemin och förvän- tas fortsätta. Detta innebär att konkurrensen på den skandinaviska marknaden har ökat och att SAS behö- ver minska sin enhetskostnad (Eng. cost per available seat kilometer – ”CASK”), justerat för förändringar i bränslepriset, för att vara konkurrenskraftigt.
Den 23 januari 2024 gav SAS in en reviderad chapter 11-plan samt ett relaterat s.k. disclosure statement till den amerikanska domstolen. I samband med att det uppdaterade disclosure statement gavs in offentlig- gjorde SAS finansiella prognoser för det rekonstrue- rade SAS, inklusive för räkenskapsåret 2023/2024. Under räkenskapsåret 2023/2024 förväntar sig SAS att intäkterna kommer att överstiga 48 miljarder SEK, med en justerad EBT¹ om cirka 0.0 till -1.0 miljarder SEK. Nettoskulden under räkenskapsåret 2023/2024 förväntas uppgå till 36–39 miljarder SEK innan chap- ter 11-processens slutförande, och till 22–24 miljar- der SEK efter chapter 11-processens slutförande. Likviditetsnivån förväntas under samma period uppgå till eller överstiga 4 miljarder SEK eller cirka 8 % av intäkterna (rullande 12 månader) för perioden fram till chapter 11-processens slutförande, samt 11 miljarder SEK eller cirka 25 % av intäkterna (rullande 12 måna- der) för perioden efter chapter 11-processens slutfö- rande. Förutsatt att chapter 11-planen genomförs på ett framgångsrikt sätt förväntar sig SAS förbättrade finansiella resultat efter räkenskapsåret 2023/2024 i en onoterad miljö.
¹) Resultat före skatt, exklusive realisationsvinster och realisationsförluster samt andra vinster eller förluster relaterade till chapter 11-processens slutförande.
Den finansiella informationen som anges ovan är indikativ och utgör ingen garanti för framtida resultat. Även om den finansiella informationen återspeglar SAS nuvarande bedömningar och för- väntningar är den föremål för väsentliga osäker- heter och faktorer, inklusive men inte begränsat till efterfrågan på marknaden, valutakurser, bräns- lepriser samt en framgångsrik implementering av chapter 11-planen. De finansiella prognoserna är vidare baserade på bland annat följande antaganden: en valuta- kurs om 10,49 SEK per USD och ett genomsnitt- ligt baspris för flygbränsle om 830 USD per ton. Samtliga siffror redovisas på konsoliderad nivå för SAS-koncernen.
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Denna bolagsstyrningsrapport avseende räkenskaps- året 2022/2023 har upprättats enligt årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Moderföretaget SAS AB, som är moderföretag för verksamheten inom SAS, är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. SAS AB är sedan juli 2001 noterat på NASDAQ Nordic i Stockholm med sekundärnoteringar i Köpenhamn och Oslo.
Externa regler:
Interna regler:
¹) Finns tillgängliga för nedladdning på www.sasgroup.net
SAS har löpande dialog med kapitalmarknaden rörande frågor som rör SAS koncernens utveckling, strategiska position och tillväxtmöjligheter. Inga större föränd- ringar har genomförts i ägarstyrningsprinciperna under 2022/2023. Operationellt har det funnits utmaningar för flygindustrin under året. Ryskt luftrum har fort- satt varit stängt till följd av Rysslands pågående krig i Ukraina, vilket har haft en negativ inverkan på flygtrafik till och från Asien. Kapacitetsproblem inom flygledning och strejker runtom i Europa har också skapat operatio- nella störningar och haft negativ påverkan på resultatet. SAS stamaktie hade en negativ utveckling och aktien sjönk med 93% under räkenskapsåret. Inom ramen för SAS chapter 11-process kommer SAS AB (men inte något av dotterbolagen) sannolikt att genomföra en svensk företagsrekonstruktion under 2024 i syfte att implementera delar av chapter 11-planen i Sverige. Som en följd av företagsrekonstruktionen förväntas SAS befintliga aktieägare inte ha något värde kvar och aktien förväntas avnoteras.
I SAS AB kan tre slags aktier ges ut: stamaktier, förlagsaktier och aktier av serie C. Till följd av genom- förandet av SAS rekapitaliseringsplan 2020 fanns det per den 31 oktober 2023 7 266 039 292 miljoner stam aktier utfärdade med kvotvärde om cirka 1,19 SEK, vilket utgör ett registrerat aktiekapital på 8 649 529 469 SEK. Det finns inte några utfärdade eller utestående förlagsaktier eller aktier av serie C.
Stamaktier och förlagsaktier berättigar vardera till en röst. Aktier av serie C berättigar vardera till en tiondels röst. Stamaktier och förlagsaktier kan högst utges till ett antal som svarar mot 100 % av aktiekapitalet i bola- get. Aktier av serie C kan högst utges till ett antal som svarar mot 5 % av aktiekapitalet.
Stamaktierna ger aktieinnehavaren de rättigheter som anges i aktie- bolagslagen och bolagsordningen.
Förlagsaktierna ger aktieinnehavarna rätt att delta i och rösta på bolagets stämmor. Förlagsaktier ger inte aktieinnehavarna rätt till utdelning eller att delta i fonde- mission. Skulle förlagsaktier inlösas eller bolaget upplö- sas och bolagets tillgångar utskiftas erhåller innehavare av förlagsaktier lika del i bolagets tillgångar som stam- aktier, dock inte med högre belopp än vad som mot- svarar förlagsaktiers kvotvärde uppräknat från första dagen för registrering av förlagsaktie till och med dagen för utbetalning av inlösenbeloppet eller utskiftning med en räntefaktor motsvarande STIBOR 90 dagar med tillägg av två procentenheter. Läs mer om förlagsaktier i not 21. Aktiekursutvecklingen för stamaktierna fram- går på sid 18.
Styrelsen har den 29 november 2021, med stöd av årsstämmans bemyndigande, beslutat om emission av tecknings optioner av serie 2021/2041 med rätt att teckna sammanlagt 3 633 019 647 förlags- aktier (motsvarande cirka 50 procent av det utestående antalet aktier och röster i SAS AB).
Aktier av serie C berättigar inte till vinstutdelning. Upplöses bolaget, skall aktie av serie C berättiga till lika del i bolagets tillgångar som bolagets stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar aktiens kvotvärde. Bolagets styrelse äger besluta om minskning av aktiekapital genom inlösen av samtliga aktier av serie C. Vid beslut om inlösen skall innehavare av aktier av serie C vara skyldig att låta lösa in sina samtliga aktier av serie C för ett belopp som motsvarar kvotvärdet. Utbetalning av inlösenbeloppet skall ske snarast. Aktie av serie C, som innehas av bolaget självt skall, på begäran av styrelsen, kunna omvandlas till stamaktie. Omvandlingen skall därefter utan dröjsmål anmälas för registrering hos Bolagsverket och är verkställd när den registreras i aktie- bolagsregistret samt antecknats i avstämningsregistret.
Av luftfartspolitiska skäl har det i SAS bolagsordning införts dels en möjlighet till tvångsinlösen av stam- aktier genom nedsättning av aktiekapitalet, dels, såvitt inlösen inte är möjlig eller bedöms som otill räcklig, en möjlighet till utgivande av förlagsaktier för teckning med stöd av utgivna teckningsoptioner.# SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
En förutsättning för dessa åtgärder är att bolagets styrelse bedömer att det föreligger ett direkt hot mot bolagets eller dotterföretags trafikrättigheter för luftfart genom att bolaget eller dess dotterföretag bryter eller riskerar att bryta mot bestämmelser om ägande och kontroll i bilaterala luftfartsavtal eller i lag eller förordning rörande tillstånd för lufttrafik inom EU/EES. Av luftfartspolitiska skäl har det i bolagets bolagsordning också införts vissa lämplighets- och behörighetskrav på styrelseledamöter så att styrelsen vid var tid ska ha den sammansättning som kan krävas för att bolaget och dess dotterföretag ska kunna bibehålla sina trafikrättigheter för luftfart, innefattande krav på medborgarskap, bosättningsort och kunskap och erfarenhet av de samhälls-, affärs- och kulturförhållanden som råder i de skandinaviska länderna. Utöver dessa krav och bolagsordningens föreskrifter, finns inga begränsningar eller röstregler om tillsättandet eller entledigandet av ledamöter till styrelsen.
Internrevision – Internkontroll Bolagsstämma
C. Valberedning
A. Revisorer
B. Revisionsutskott
E. Rapporterar
Utser
Styrelsen
D. Ersättningsutskott
F. VD & koncernledning
G.
78 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Om styrelsen bedömer att ett direkt hot föreligger mot trafikrättigheterna kan den fatta beslut att tvångsinlösa ett tillräckligt antal stamaktier som inte innehas av aktieägare med hemvist i Danmark, Norge eller Sverige samt av stamaktier som kontrolleras, direkt eller indirekt, av en person eller ett företag utanför dessa tre länder, så att fortsatt skandinaviskt ägande och kontroll säkerställs. I första hand ska sådan tvångsinlösen ske av stamaktier som ägs eller kontrolleras av någon person eller företag utanför EU/EES. Innan inlösen sker, ska aktieägarna ges möjlighet att avyttra sina stamaktier frivilligt inom viss föreskriven tid. Inlösen sker sedan utan återbetalning till aktieägaren eftersom minskningen ska överföras till bolagets reservfond.
Skulle åtgärden att inlösa stamaktier av styrelsen inte bedömas som möjlig eller tillräcklig, kan förlagsaktier motsvarande cirka 50 procent av det utestående antalet aktier och röster i SAS AB ges ut med stöd av teckningsoptioner som givits ut i syfte att säkerställa fortsatt skandinaviskt ägande och kontroll. Utgivandet av förlagsaktier får dock endast ske efter godkännande på bolagsstämma genom beslut som biträtts av minst hälften av de på stämman avgivna rösterna. Nyteckning av förlagsaktier med stöd av utgivna teckningsoptioner ska endast ske i sådan utsträckning att ovan nämnt hot enligt styrelsens bedömning undanröjs. Utgivna förlagsaktier ska genom styrelsens försorg inlösas så snart ovan beskrivna hot inte längre föreligger.
SAS AB hade per den 31 oktober 2023 totalt 218 817 aktieägare. De största aktieägarna är den svenska och danska staten som tillsammans representerade 43,6% av rösterna. Mer information om aktien och ägarstrukturen finns på sid 18 och 19 i SAS årsredovisning 2022/2023. Det finns inga begränsningar avseende aktieägares rösträtt vid bolagets stämmor i bolagsordningen utan aktieägare får, i enlighet med aktiebolagslagen, rösta för det fulla antal röster som denne äger eller företräder genom fullmakt. Det finns inte heller några särskilda ordningar, till exempel pensionsstiftelser eller dylikt, varigenom bolagets eller koncernens anställda äger aktier för vilka rösträtten har begränsats. SAS AB har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare som skulle begränsa aktieägares möjlighet att rösta vid en bolagsstämma eller rätten att fritt överlåta sådana aktier.
SAS rekapitaliseringsplan 2020 har genomförts baserat på Europeiska kommissionens förnyade godkännande i enlighet med gällande statsstödsregler. Godkännandet innefattar krav som återfinns i det tillfälliga regelverket för statliga stödåtgärder med anledning av covid-19 vilket innefattar, bland annat, ett förbud mot utdelningar, en begränsning för SAS att genomföra företagsförvärv samt krav på oförändrad ersättning till ledande befattningshavare. Dessa krav kommer att lättas när stödet återbetalas.
I ett antal avtal i SAS har motparterna rätt att säga upp avtalen vid förändring av majoritetsägandet eller kontrollen av bolaget.
Den 5 juli 2022 ansökte ett antal bolag i SAS-gruppen, inklusive SAS AB om att inleda ett frivilligt chapter 11-förfarande i USA i syfte att genomföra viktiga delar av bolagets transformationsplan, SAS FORWARD. Chapter 11 är en rättsprocess för finansiell rekonstruktion som genomförs under tillsyn av amerikansk federal domstol. Under processens gång behåller styrelse och bolagets ledning sitt ansvar och sina befogenheter för bolagets drift. Beslut och åtgärder som vidtas utanför ordinarie verksamhet måste dock underställas domstolen (respektive rekonstruktören) för godkännande. För ytterligare information om rekonstruktionsprocessen och SAS FORWARD, se sidan 12 samt 59-60.
1) Kraven enligt Europeiska kommissionens beslut om godkännande beskrivs närmare på sidorna 63-64 i det prospekt som SAS offentliggjorde i anledning av rekapitaliseringsplanen den 30 september 2020.
79 Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Utdelning, vinstdisposition och utsikter Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning > 79 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Hela styrelsen är engagerad i hållbarhetsarbetet inom SAS, ett resultat är den uppdaterade hållbarhetsstrategi som antogs under året. Under året har styrelsen genomgått utbildning i hållbart flygbränsle (SAF) och framtida utveckling av flygplansteknologi. Det finns specifik hållbarhetskompetens för flygindustrin i styrelsen, med särskilt fokus på flygplan och hållbart flygbränsle (SAF). Det finns även strategisk kompetens för hållbarhet inom såväl process, struktur som forskning och utveckling.
Valberedningen representerar SAS aktieägare och utses av årsstämman med uppgift att bereda stämmans beslut i val och arvodesfrågor samt procedurfrågor för nästkommande valberedning. I samband med årsstämman 2023 antogs en instruktion till valberedningen. Valberedningen har till uppgift att lämna förslag avseende val av ordförande vid årsstämma, antalet styrelseledamöter och arvodet till styrelsen, uppdelat mellan ordförande, vice ordförande, övriga ledamöter och eventuell ersättning för arbete i styrelseutskotten, val av styrelseledamöter och styrelseordförande, val av revisor, arvode till bolagets revisor och valberedning inför nästa årsstämma.
| Ledamot | Representant för | Röster, % 31 oktober 2023 | Röster, % |
|---|---|---|---|
| Åsa Mitsell, ordförande | Näringsdepartementet för svenska staten | 21,80 | |
| Adrian Lübbert | Danska Finansministeriet för danska staten | 21,80 | |
| Jacob Wallenberg | Wallenberg Investments AB | 3,42 | |
| Gerald Engström | Gerald Engström och Färna Invest AB | 0,21 | |
| Carsten Dilling | Styrelseordförande | 0 |
Sedan årsstämman 2023 har valberedningen utvärderat styrelsens arbete, kompetens och sammansättning. Valberedningen tillämpar Kodens punkt 4.1 som mångfaldspolicy, det vill säga att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Hållbarhetskompetens ingår som utvärderingskriterium av kandidater till nyval i styrelsen. Styrelseordföranden ingår sedan årsstämman 2018 i valberedningen. Resultatet av styrelsens utvärdering av styrelsearbetet hålls tillgängligt för valberedningen. Minst ett möte med styrelsen och koncernchefen genomförs innan valberedningen lämnar sitt förslag till årsstämman. Valberedningens förslag offentliggörs i kallelsen till årsstämman, på bolagets hemsida och vid årsstämman. Ledamöterna har inte av SAS erhållit arvode eller andra ersättningar för sitt arbete i valberedningen. Valberedningen kan belasta SAS med skäliga kostnader för rekryteringskonsulter eller andra externa kostnader som erfordras för att valberedningen ska kunna fullgöra sitt uppdrag.
Revisorer utses av årsstämman med uppgiften att granska bolagets finansiella rapportering samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Val av revisor genomfördes vid årsstämman 2023 då KPMG valdes till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2024. Huvudansvarig revisor är Tomas Gerhardsson. Den huvudansvariga revisorn har vid två tillfällen för räkenskapsåret 2022/2023 träffat styrelsen och presenterat upplägget för revisionsarbetet och redovisat sina iakttagelser från revisionen. Revisorn har också träffat revisionsutskottet vid 5 tillfällen. Styrelsen har under räkenskapsåret vid ett tillfälle träffat bolagets revisor utan närvaro av vd eller annan person från bolagsledningen. KPMG avger revisionsberättelse avseende SAS AB, koncernen och en övervägande majoritet av dotterföretagen. Under året har KPMG utöver revisionsarbetet utfört tjänster för bolag i SAS avseende rådgivning inom områden som är förknippade med revisionen enligt tabellen nedan. För information om arvoden till revisorn under 2022/2023, se not 35.# SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Bolagsstämman är SAS högsta beslutande organ. På bolagsstämman i SAS AB motsvarar en stamaktie en röst utan begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsstämma kan avhållas i Stockholm, Solna eller Sigtuna.
Kallelse till årsstämma utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelsen utfärdas genom annons i dagstidning i Sverige, i Post- och Inrikes Tidningar i Sverige, offentliggörande i pressmeddelande och publicering på bolagets hemsida. SAS skickar också kallelsen med e-post till de aktieägare som begär det via bolagets hemsida www.sasgroup.net. Under räkenskapsåret 2022/2023 kallade styrelsen till årsstämman den 16 mars 2023.
Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Per 31 oktober 2023 fanns inga av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Styrelsen hade per den 31 oktober 2021 ett av bolagsstämman lämnat bemyndigande att besluta om emission av teckningsoptioner med rätt att teckna förlagsaktier, vilket styrelsen utnyttjade den 29 november 2021.
Styrelsens arbete styrs av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Koden och den av styrelsen årligen fastställda arbetsordningen. Styrelsen är ytterst ansvarig för SAS verksamhet. Det inkluderar även riskhantering, regelefterlevnad samt SAS interna kontroll.
Styrelsens ledamöter väljs av årsstämman fram till dess nästa årsstämma hållits. Bolagsordningen anger att styrelsen ska ha sex till åtta bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen har sedan årsstämman 2023 bestått av sju bolagsstämmovalda ledamöter. Därutöver har styrelsen bestått av tre arbetstagarrepresentanter med vardera två personliga suppleanter. Arbetstagarrepresentanterna utses av SAS arbets-tagargrupper i Danmark, Norge och Sverige enligt lag och särskilt avtal. Suppleanterna deltar vid styrelsens sammanträden om ordinarie ledamot har förfall. Med undantag för arbetstagarrepresentanterna är ingen styrelseledamot anställd i SAS AB eller annat bolag i SAS. De bolagsstämmovalda ledamöterna utses för tiden fram till slutet av nästa årsstämma. Någon regel om längsta tid som ledamot kan ingå i styrelsen finns inte. Styrelseledamöternas erfarenhet och eventuella beroendeförhållanden till bolagets ägare med mera framgår på sid. 89-90.
Vd och andra ledande befattningshavare i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden såsom föredragande och bolagets chefsjurist har varit styrelsens sekreterare. Ledamöternas medelålder är 56 år och två av de sju ledamöterna invalda vid årsstämman 2023 är kvinnor. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter anses av valberedningen vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Samtliga ledamöter anses också oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare per 31 oktober 2023.
För att effektivisera och fördjupa styrelsens arbete finns tre utskott:
Ledamöterna till dessa utskott utses av styrelsen. Huvuduppgiften för utskotten är att förbereda ärendena för styrelsens beslut. Utskotten innebär ingen delegering av styrelsens rättsliga ansvar. Rapportering till styrelsen av frågor som behandlas vid utskottens möten sker antingen skriftligen eller muntligen vid efterföljande styrelsesammanträde. Arbetet i respektive utskott följer en skriftlig instruktion och arbetsordning, fastställd av styrelsen. SAS chefsjurist tjänstgör som sekreterare i revisionsutskottet. Protokoll från utskottssammanträdena tillställs samtliga styrelseledamöter. Ersättning för arbete i styrelseutskott fastställs av årsstämman.
| Närvarofrekvens Styrelsemöten November 2022–Oktober 2023 | 29/11 | 23/1 | 23/2 | 16/3 | 1/4 | 2/4 | 20/4 | 15/5 | 31/5 | 12/6 | 20/7 | 31/8 | 29/9 | 2/10 | 3/10 | 19/10 | 26/10 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Carsten Dilling, ordförande | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Lars-Johan Jarnheimer, vice ordförande | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Monica Caneman, ledamot 3 | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Kay Kratky, ledamot | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Oscar Stege Unger, ledamot | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Michael Friisdahl | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Henriette Hallberg Thygesen, ledamot | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Nina Bjornstad, ledamot | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Tommy Nilsson, arbetstagarrepresentant | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Jens Lippestad, arbetstagarrepresentant | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Kim John Christiansen, arbetstagarrepresentant | Närvarat | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Ej närvarat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
1) Två styrelsemöten, varav ett konstituerande efter årsstämman.
2) Extra styrelsemöte.
3) Monica Caneman lämnade styrelsen efter årsstämman den 16 mars 2023.
Styrelsens arbete följer en årlig föredragningsplan med särskilda teman och fasta beslutspunkter. Arbetsordningen beskriver fördelningen av styrelsens arbete dels mellan styrelsen och dess utskott, dels mellan styrelsen, dess ordförande och vd. Styrelseordföranden ska genom ett nära samarbete med vd följa verksamhetens utveckling, planera styrelsemöten, ansvara för att övriga ledamöter fortlöpande får högkvalitativ information om koncernens ställning och utveckling samt tillse att styrelsen årligen utvärderar styrelsearbetet och vd:s arbetsinsats. Arbetsordningen innehåller också bestämmelser som ska säkerställa styrelsens behov av fortlöpande information och ekonomisk rapportering samt instruktioner för vd och bolagets styrelseutskott. Arbetsprocessen utvärderas varje år inklusive styrelsearbetet. Styrelseutvärderingen genomförs genom en årlig enkät som sammanställs och sedan diskuteras av styrelsen. Inom styrelsen utses medlemmarna i de tre styrelseutskotten, ersättningsutskottet, revisionsutskottet och SAS FORWARD styrelseutskottet. Under november 2022 – oktober 2023 höll styrelsen totalt 17 protokollförda styrelsemöten, inklusive ett konstituerande möte. Vd och andra ledande befattningshavare i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden såsom föredragande och bolagets chefsjurist har varit styrelsens sekreterare.
| Q1 november–januari | Q2 februari–april | Q3 maj-juli | Q4 augusti-oktober | |
|---|---|---|---|---|
| 29 november | Bokslutet för 2021/2022 med förslag till resultatdisposition, externa revisorns avrapportering, prognos för 2022/2023. Revision av SAS Informationspolicy. Uppdatering kring SAS FORWARD. | |||
| 23 januari | Redogörelse för finansiell situation. Redogörelse för flyg-, företags- och cybersäkerhetsarbete. | |||
| 23 februari | Fastställande av delårsrapporten för första kvartalet 2022/2023. | |||
| 16 mars | Fastställande av styrelsens arbets- och mötesplan för 2023/2024. Uppdatering kring SAS FORWARD. Vid det andra styrelsemötet efter årsstämman konstituerades styrelsen. | |||
| 2 april | Finansiell prognossammanfattning. | |||
| 20 april | Uppdatering kring SAS FORWARD. | |||
| 15 maj | Uppdatering efter den allmänna domstolsdomen om statligt stöd. | |||
| 31 maj | Revisorns avrapportering av översiktlig granskning samt fastställande av delårsrapporten för andra kvartalet 2022/2023. | |||
| 12 juni | Kund och Eurobonusuppdatering. Hållbarhet beslut om förändring av standard och ändrade mål. Uppdatering kring SAS FORWARD. | |||
| 20 juli | Uppdatering kring SAS FORWARD. | |||
| 31 augusti | Fastställande av delårsrapporten för tredje kvartalet 2022/2023. Uppdatering kring SAS FORWARD. | |||
| 29 september | Uppdatering kring Equityprocessen. | |||
| 2 oktober | Uppdatering kring Equityprocessen. | |||
| 3 oktober | Uppdatering kring Equityprocessen. | |||
| 19 oktober | Uppdatering kring Equityprocessen. Beslut kring investeringsavtal och DIP-mandat. | |||
| 26 oktober | Budget 2023/2024. Uppdatering kring SAS FORWARD. Uppföljning av riskhantering, regelefterlevnad, intern kontroll och bolagsstyrning. Årlig revision av Insiderpolicy. |
Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottet håller sig informerat om revisionen. Revisionsutskottet svarar för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering.# F. ERSÄTTNINGSUTSKOTT
Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare med syfte att säkerställa bolagets tillgång till befattnings-havare med den kompetens bolaget behöver för bolaget anpassade kostnader. Ersättningsutskottet för-bereder förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för godkännande på årsstämman.
Styrelsen utser ersättningsutskottets ledamöter. Koden anger bland annat att ledamöterna i ersättningsutskottet ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Samtliga ledamöter av ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till SAS och bolagsledningen.
| Mötesdatum: | 2/12 | 1/2 | 26/2 | 1/5 | 6/6 |
|---|---|---|---|---|---|
| Carsten Dilling, ordförande | Närvarat | Närvarat | Närvarat | Närvarat | Närvarat |
| Lars-Johan Jarnheimer, vice ordf. | Närvarat | Närvarat | Närvarat | Närvarat | Närvarat |
SAS FORWARD styrelseutskottet bereder styrelsens beslut avseende SAS FORWARD-planen, inklusive överväganden i chapter 11.
Styrelsen utser utskottets ledamöter. Styrelsen omprövar årligen behovet av styrelseutskottet.
Årsstämman 2020 fastställde riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som närmare framgår nedan. Riktlinjerna avser för bestämmande av ersättning till vd och övriga medlemmar av koncern ledningen. Riktlinjerna omfattar även eventuell ersättning till styrelseledamöter utöver styrelsearvode. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas efter års-stämman 2020 samt på ändringar i redan avtalade ersättningar som görs därefter. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsför-måner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.
Styrelsen avser föreslå att årsstämman 2024 beslutar om oförändrade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
84 Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Utdelning, vinstdisposition och utsikter Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning > 84 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
En framgångsrik implementering av bolagets affärs-strategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade med-arbetare. För detta krävs att SAS kan erbjuda kon-kurrenskraftig totalersättning, vilket dessa riktlinjer möjliggör. Totalersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. För information om bolagets affärsstrategi, se SAS hemsida (https://www.sasgroup.net/en/ strategic-priorities/).
Ersättningen ska vara marknadsmässig och ska bestå av följande komponenter: fast lön, eventuell rörlig lön enligt separat överenskommelse, pension och övriga förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
Den fasta lönen ska bestå av fast årlig kontant lön. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befatt-ningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således vara individuell och differentierad.
Utöver fast lön kan ledande befattningshavare rappor-terande till vd, enligt separat överenskommelse, erhålla rörlig lön vid uppfyllande av beslutade kriterier och mot att befattningshavarens fasta lön fryses för revi-sion under viss period efter det att rörlig lön har utgått. Eventuell rörlig lön ska bestå av årlig rörlig kontant lön och får som högst motsvara 20 % av den fasta årliga lönen.
Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga lönen ska vara kopplad till ett eller flera förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella, såsom EBT, CASK och PASK, eller icke-finansiella, såsom CO 2 utsläpp, flygsäkerhet, med-arbetarengagemang och kundnöjdhet. Den rörliga ersättningen ska till mindre än 30 % vara beroende av icke finansiella kriterier.
Genom att målen kopplar de ledande befattningshavarnas ersättning till bolagets resultat och hållbarhet främjar de genomförandet av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och konkurrenskraft.
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbe-talning av rörlig lön avslutats ska bedömas i vilken utsträckning kriterierna har uppfyllts. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen.
Villkor för rörlig lön ska utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.
Ytterligare rörlig kontantersättning kan utgå vid extra-ordinära omständigheter, förutsatt att sådana extra-ordinära arrangemang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå antingen i syfte att rekrytera eller behålla befattningshavare, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordina-rie arbetsuppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande 20 % av den fasta årliga lönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.
För vd ska pensionsförmåner, innefattande sjukför-säkring, vara avgiftsbestämda och premierna ska inte överstiga 40 % av den fasta årliga lönen.
För övriga medlemmar av koncernledningen ska pensionsförmå-ner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmåns-bestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbe-stämmelser. Premierna för avgiftsbestämd pension ska inte överstiga 30 % av den fasta årliga lönen.
Rörlig lön ska vara pensionsgrundande i den mån det följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren (gäller Sverige och avgiftsbestämd pension). I det fallet ska premierna för avgifts bestämd pension inte överstiga 36 % av den fasta årliga lönen som en följd av pensionsavsättningar för rörlig lön.
Övriga förmåner, som bl.a. kan omfatta bilförmån, reseförmån och sjukvårdsförsäkring, ska vara mark-nadsmässiga och endast utgöra en begränsad del av den sammanlagda ersättningen. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får samman-lagt uppgå till högst 10 % av den fasta årliga lönen.
85 Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Utdelning, vinstdisposition och utsikter Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning > 85 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
För vd och övriga medlemmar av koncernledningen ska uppsägningstiden vara 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolagets sida ska en uppsägningstid om maximalt 12 månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsve-derlag kunna utgå med belopp motsvarande högst ett års fast lön med full avräkning om befattningshavaren erhåller ersättning från ny anställning eller uppdrag. Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag.Ersättningen ska baseras på den fasta lönen vid tidpunkten för uppsägningen och uppgå till högst 60 % av den fasta lönen vid tidpunkten för uppsägningen, om inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser, och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 18 månader efter anställningens upphörande.
Arvode till styrelseledamöter
SAS stämmovalda styrelseledamöter ska i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster (inklusive tjänster som utförs genom av styrelseledamot helägt bolag) ska utgå ett marknadsmässigt arvode förutsatt att sådana tjänster bidrar till implementeringen av SAS affärsstrategi och tillvaratagandet av SAS långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Sådant konsultarvode får för respektive styrelseledamot aldrig överstiga det årliga styrelsearvodet.
Lön och anställningsvillkor för anställda
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakter över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.
Berednings- och beslutsprocess
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår bl.a. att bereda principer för ersättning till koncernledningen och styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till koncernledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättning till vd ska beslutas inom ramen för godkända principer av styrelsen efter beredning och rekommendation av ersättningsutskottet. Ersättning till övriga ledande befattningshavare ska beslutas av vd inom ramen för fastställda principer och efter avstämning med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte vd eller andra personer i koncernledningen, i den mån de berörs av frågorna.
Frångående av riktlinjerna
Styrelsen får besluta att frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
H. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN OCH KONCERNLEDNING
Styrelsen utser vd i SAS AB, som tillika är koncernchef. Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för SAS förvaltning till vd. En instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och vd beslutas årligen av styrelsen som också årligen utvärderar vd:s arbete. I styrelsens instruktioner för vd framgår närmare föreskrifter angående vd:s befogenheter och förpliktelser. Vd har ett nära samarbete och informationsutbyte med ordföranden samt regelbundna möten avseende SAS verksamhet och utveckling samt för planeringen av styrelsesammanträdena. För att möjliggöra för styrelsen att fortlöpande följa och kontrollera SAS finansiella ställning förser vd styrelsen med månadsrapporter. Under 2022/2023 bestod koncernledningen av åtta medlemmar, inklusive vd. För information om koncernledningens sammansättning och funktioner, se sid. 91-92. Koncernledningen är inte ett bolagsorgan i svensk aktiebolagsrättslig mening och har som kollegialt ledningsorgan inte något på lag grundat ansvar i förhållande till styrelse och aktieägare. Det är enbart vd som rapporterar till styrelsen. Koncernledningen har normalt protokollförda möten varje vecka. Dessa möten leds av vd, som fattar beslut efter samråd med koncernledningens övriga medlemmar. SAS övergripande enheter som inte är separata juridiska enheter styrs av koncernledningen, genom respektive enhets representant. Till grund för koncernledningens styrning och kontroll av verksamheten finns riktlinjer och policyer avseende finansiell styrning och uppföljning, kommunikationsfrågor, HR, juridiska frågor, varumärken, affärsetik samt miljöfrågor.
Internrevision – Internkontroll
SAS tillämpar COSO, ett internationellt vedertaget ramverk för intern kontroll, för att beskriva och utvärdera koncernens kontrollstruktur. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen involverar styrelsen, bolagsledningen samt personalen och har utformats för att ge en rimlig försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Styrelsen är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. Nedan beskrivs fem områden som gemensamt formar basen för en god kontrollstruktur.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen och innefattar den kultur som SAS kommunicerar och verkar i. Koncernen har som ambition att dess värderingar: pålitlighet, öppenhet, omtanke och värdeskapande ska genomsyra organisationen och den interna kontrollmiljön. Samtliga handlingar, såväl internt som externt, ska präglas av denna värderingsgrund. SAS Code of Conduct (Uppförandekoden) beskriver önskat förhållningssätt i olika situationer, inklusive en rapportstruktur för avvikelser från önskat förhållningssätt. Information om koncernens styrning finns tillgänglig för samtliga medarbetare på koncernens intranät. Dessa dokument beskriver SAS styrfilosofi, styr-modell, enheterna och bolagens roller och ansvar, ägarkrav, övergripande uppföljning, interna affärsrelationer samt uppdelning av arbetsuppgifter.
Riskbedömning
Bolagsledningen gör varje år en verksamhetsövergripande riskbedömning med utgångspunkt i verksamhetens målsättningar. Riskbedömningen presenteras för revisionsutskottet och följs upp kontinuerligt under året. Med avseende på den finansiella rapporteringen genomförs årligen en bedömning av väsentliga risker i förhållande till större balans- och resultatposter. Genom bedömningen graderas risker med avseende på den finansiella rapporteringen och kritiska områden identifieras. Vidare genomför SAS internrevision årligen en riskbedömning som ligger till grund för kommande års revisionsplan. Såväl riskbedömningen som revisionsplanen presenteras för bolagsledningen och revisionsutskottet.
Kontrollaktiviteter
För att hantera risker och säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen utförs kontroller på flera nivåer inom SAS. I SAS ramverk för intern kontroll har dessa nyckelkontroller sammanställts och beskrivits per process. De processer som omfattas av ramverket är generella styrningsprocesser, bokslutsprocessen, intäktsprocessen, inköpsprocessen, löneprocessen, kapitalförvaltningsprocessen samt kontroller relaterade till IT. Ramverket är föremål för en årlig översyn med utgångspunkt i den uppdaterade riskbedömningen rörande risker med avseende på finansiell rapportering. SAS internrevision utförde tre revisioner under räkenskapsåret 2022/2023 och avsåg Hållbarhet SAF, Human Resources och Procurement/Spend Management.
Information och kommunikation
SAS ambition är att informations- och kommunikationsvägar avseende den interna kontrollen för den finansiella rapporteringen ska vara kända och ändamålsenliga. På intranätet finns samtliga policyer och riktlinjer inom det finansiella området samlade under ’SAS Group Financial Guide’. SAS redovisningsprinciper och eventuella förändringar kommuniceras alltid genom direktutskick samt genom kontinuerliga möten med ekonomer i enheterna och dotterföretagen. Samtliga enheter och dotterföretag avger varje månad en verksamhetsrapport, inklusive finansiell status och utveckling. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt och fullständig finns en Informationspolicy som är fastlagd av SAS styrelse. SAS publicerade externa rapporter bygger på rapportering från samtliga legala enheter i enlighet med en standardiserad rapporteringsrutin. Finansiell information som lämnas regelbundet är: årsredovisningen, kvartalsrapporter, månatliga trafikrapporter, pressmeddelanden, presentationer och telefonkonferenser riktade till finansanalytiker, investerare och möten med kapitalmarknaden i Sverige och internationellt. Ovanstående information finns också tillgänglig på SAS hemsida www.sasgroup.net.
Uppföljning
SAS internrevision hanteras i extern regi. De revisioner som utförs av internrevisionen baseras på en årlig internrevisionsplan och är främst inriktade på operationella riskområden. Internrevisionsplanen omfattar dock även processer som påverkar den finansiella rapporteringen samt risker för oegentligheter, otillbörligt gynnande av annan part på bolagets bekostnad, och risker för förlust eller förskingring.# Förvaltningsberättelse
Den årliga internrevisionsplanen godkänns av revisionsutskottet och SAS styrelse. Uppföljning och kontinuerlig utvärdering av efterlevnad av policyer och riktlinjer, såväl som uppföljning av rapporterade brister, görs regelbundet. I samband med uppföljning av åtgärdsplaner för noterade brister i kontrollaktiviteter och dess kontrollmål testas åtgärderna och dess efterlevnad. Rekommendationer från den externa och interna revisionen samt status avseende åtgärder sammanställs och presenteras för koncernledningen och revisionsutskottet. Den finansiella rapporteringen behandlas vid varje styrelsemöte och vid möten i revisionsutskottet.
88
Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Utdelning, vinstdisposition och utsikter
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
88
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Styrelsen ansvarar för SAS organisation och förvaltning, att kontrollen av bokföringen och de ekonomiska förhållandena i övrigt är betryggande samt för tillsättande och entledigande av vd. Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Årsstämman 2023 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om omval av Carsten Dilling, Lars-Johan Jarnheimer, Oscar Stege Unger, Kay Kratky, Nina Bjornstad, Henriette Hallberg Thygesen och Michael Friisdahl. Till styrelsens ordförande omvaldes Carsten Dilling.
Styrelsesammansättningen grundades på att SAS agerar på en marknad som kännetecknas av ett betydande förändringstryck och hård konkurrens, och inte minst de avsevärda effekterna av covid-19. Valberedningen anser att styrelsen med sin gedigna erfarenhet av att driva förändringsarbete, sina breda kunskaper inom kund- och konsumentfrågor och digitalisering samt omfattande erfarenhet av strategiskt affärsutvecklingsarbete är särskilt lämpad för att ge bolagets ledning det stöd som krävs i det fortsatta förändringsarbetet. Valberedningen ansåg att Kodens krav på mångsidighet, bredd och en jämn könsfördelning uppfylldes på ett bra sätt genom valberedningens förslag.
Inga aktiekonvertibler eller optioner finns utställda till styrelsen i SAS AB.
Styrelseordförande i SAS AB sedan 2018. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2014.
Styrelseuppdrag/befattningar: Styrelseordförande i NNIT A/S, MT Højgaard Holding A/S och Terma A/S samt medlem i Maj Invest.
Utbildning: Ekonomie kandidat- examen och Ekonomie master examen, Köpenhamns handelshögskola.
Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseordförande i Get AS och Traen A/S, styrelseledamot i Gatetrade A/S, Columbus IT Partner A/S, Confederation of Danish Industry (DI) och Industrial Employers i Köpenhamn (IAK) och ett flertal styrelseuppdrag för TDC Group. Tidigare vd och koncernchef för TDC A/S.
Aktieinnehav: 352 220.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.
Vice styrelseordförande i SAS AB sedan 2021. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2013.
Styrelseuppdrag/befattningar: Styrelseordförande i Telia Company AB, Arvid Nordqvist HAB, Elite Hotels och Ingka Holding B.V (IKEA).
Utbildning: Ekonomie kandidat- examen, Lunds och Växjö universitet.
Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseordförande i Egmont International Holding AS, Qliro Group, BRIS och Eniro AB. Styrelseledamot i MTG Modern Times Group AB, Invik och Apoteket AB. Vd och koncernchef för Tele2.
Aktieinnehav: 100 000.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.
Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021.
Styrelseuppdrag/befattningar: Styrelseledamot i Telenor Group ASA och Utopi Ltd. Pwc UK Advisory Board och Mace Group Advisory Board.
Utbildning: MBA i Business, University of Washington, B.Sc. i finans och nationalekonomi, University of Colorado.
Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseledamot i Starship, Head of Professional Services Google Cloud i Nordeuropa, Country Manager Google Cloud UK, Microsoft Enterprise Sales och Partnerships Director UK, Amazon US.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.
Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021.
Styrelseuppdrag:/befattningar Styrelseledamot i Hospital for SickKids Foundation, Toronto, Kanada, och Campaign Cabinet Chair för Scarborough Health Network Foundation $100M insamlingskampanj. Vd och koncernchef för Maple Leaf Sports & Entertainment (MLSE).
Utbildning: Ingen formell examen.
Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseledamot i Entertainment One (eOne), Air Canada Rouge, Air Canada Vacations, Thomas Cook North America och The Holiday Network. Vd och koncernchef för Air Canada Leisure Group samt vd och koncernchef för Thomas Cook North America och The Holiday Network.
Aktieinnehav: 521 800.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.
89
Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Utdelning, vinstdisposition och utsikter
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
89
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021.
Styrelseuppdrag/befattningar: EVP Chief Delivery Officer, A.P. Møller Maersk A/S.
Utbildning: Executive MBA, Columbia Business School och London Business School, Ph.D. tillämpad matematik, Köpenhamns handelshögskola. Masterexamen, Köpenhamns handelshögskola.
Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Styrelseledamot i Cowi Holding A/S. På A.P.Møller- Maersk sedan 1994. Vd för Svitzer, regionchef på Damco Americas, regionchef på Damco North Asia och flera andra ledande befattningar på A.P.Møller Maersk.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.
Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2019.
Styrelseuppdrag/befattningar: Vd för KK Global Consult och ordförande för den rådgivande styrelsen i Caphenia GmbH.
Utbildning: Maskinteknik vid Technische Hochschule Darmstadt.
Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: Vd för Aviation for Renewable Energy in Germany e.V., vd Austrian Airlines, COO Lufthansa German Airlines och vd Jade Cargo International.
Aktieinnehav: 50 000.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.
Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2018.
Styrelseuppdrag/befattningar: Senior Advisor Wallenberg Foundations AB, grundare och vd Canucci AB.
Utbildning: Ekonomie masterexamen och Ekonomie kandidat- examen vid Stockholms universitet.
Tidigare styrelseuppdrag/ befattningar: IR-chef samt kommunikationschef på Investor AB och Director Wallenberg Foundations AB.
Aktieinnehav: 100 000.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare.
Anställd på SAS Cargo i Danmark. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2021.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Suppleanter: William Nielsen, förste suppleant. Aktieinnehav: 133. Henrik Thyregod, andre suppleant. Aktieinnehav: 0.
Anställd på SAS Norge. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2020.
Aktieinnehav: 1 000.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Suppleanter: Pål Gisle Andersen, förste suppleant. Aktieinnehav: 0. Øystein Eliassen, andre suppleant. Aktieinnehav: 0.
Anställd på SAS Sverige. Ledamot i SAS AB:s styrelse sedan 2020.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav i närstående parter: 0.
Suppleanter: Lennart Selggren, förste suppleant. Aktieinnehav: 0. Hans Ahlberg, andre suppleant Aktieinnehav: 0.
Revisorer: KPMG Huvudansvarig revisor: Tomas Gerhardsson. Auktoriserad revisor. Vald på årsstämman 2023
Styrelsesekreterare: Anna Almén, chefsjurist
90
Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Utdelning, vinstdisposition och utsikter
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
90
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Koncernledningen svarar för koncernens affärsstyrning, ekonomisk rapportering, förvärv/avyttringar, finansiering och kommunikation samt andra koncernövergripande frågor. Medlemmarna i koncernledningen tillsätts av vd i samråd med styrelsen. Det är enbart vd som rapporterar till styrelsen medan övriga koncernledningsmedlemmar rapporterar till vd.
Koncernledningen har fördelat ansvaret inbördes vad gäller koncernens affärsstyrning och har normalt protokollförda möten varje vecka. Under räkenskapsåret 2022/2023 slutade Simon Pauck Hansen, COO, den 1 januari 2023 och ersattes av Mikael Wångdahl i rollen som acting COO. Den 1 maj 2023 ersattes Mikael Wångdahl av Jason Mahoney som COO. Erik Westman tillträdde rollen som EVP & Chief Revenue Officer den 1 februari 2023. Vidare ersattes Thérèse Lorenius, co-acting CCO av Paul Verhagen den 14 augusti 2023. Den 1 januari 2024 tillträdde Pernille Ormholt Vang rollen som ny Chief People Officer då Carina Malmgren Heander lämnade sin roll den 1 februari 2024. Vidare ingår Anna Almén, VP General Counsel, i Group Management ledningsgrupp fr.om. den 1 januari 2024.
Verkställande direktör & koncernchef. Medlem av SAS Group Management sedan 15 juli 2021.# SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
ANKO VAN DER WERFF, FÖDD 1974
Executive Vice President & CEO.
Medlem av SAS Group Management sedan 2018.
Tidigare: CEO på Avianca 2019- 2021, Executive Vice President & Chief Commercial Officer på Aeroméxico 2014-2019 och flera ledande positioner på Qatar Airways Group och AirFrance KLM 2006–2014.
Externa styrelseuppdrag: Medlem av IATA Board of Governors.
Utbildning: Examen i juridik från Leidens universitet, examen i företagsledning från Harvard Business School.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav närstående: 0.
Anko van der Werff eller närstående har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som SAS har betydande affärer med.
ERNO HILDÉN, FÖDD 1971
Executive Vice President & CFO.
Medlem av SAS Group Management sedan 1 april 2022.
Tidigare: Executive Vice President vid Saudia Airlines och CFO och COO samt andra ledande positioner vid Finnair.
Externa styrelseuppdrag: Inga.
Utbildning: MSc. i “Economics and Business Administration” från Tampere universitetet.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav närstående: 0.
CHARLOTTE SVENSSON, FÖDD 1967
Executive Vice President & CIO.
Medlem av SAS Group Management sedan 1 februari 2020.
Tidigare: Head of Digital & Communication Services och medlem av Group Executives i PostNord 2017–2020, Business Area Manager för brevverksamheten i den nordiska regionen. Dessförinnan CTO inom BonnierGruppen.
Externa styrelseuppdrag: Styrelseledamot i ICA Gruppen.
Utbildning: Executive Program, Strategy at Stanford University, studier i fysik och matematik vid Chalmers tekniska högskola och examen i systemvetenskap från Karlstads universitet.
Aktieinnehav: 50 000.
Aktieinnehav närstående: 0.
ANNA ALMÉN, FÖDD 1970
Executive Vice President & Chief Legal Officer
Medlem av SAS Group Management sedan 1 januari 2024.
Tidigare: Vice President General Counsel 2022-2023, Head of Legal Department Sweden 2019-2022. Dessförinnan, befattningar inom SAS juristavdelning sedan 2001.
Externa styrelseuppdrag: Inga.
Utbildning: Juris kandidatexamen, Stockholms universitet. Master in International Commercial Law, University of Nottingham, England.
Aktieinnehav: 0
Aktieinnehav närstående: 550 91
JASON MAHONEY, FÖDD 1971
Executive Vice President & COO.
Medlem av SAS Group Management sedan 1 maj 2023.
Tidigare: Chief Operating Officer, Chief Technical Officer på British Airways, Director of Engineering and Maintenance på TUI.
Externa styrelseuppdrag: Non Exec Director på Dublin Aerospace Limited.
Utbildning: Applied Management, University of Warwick. Management, ledarskap and engagement, IMD.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav närstående: 0.
MIKAEL WÅNGDAHL, FÖDD 1967
Den 1 maj 2023 ersattes Mikael Wångdahl, Acting COO, av Jason Mahoney i rollen som EVP &COO.
KJETIL HÅBJØRG, FÖDD 1972
Executive Vice President Airline Services.
Medlem av SAS Group Management sedan 1 oktober 2019.
Tidigare: Vice President SAS Ground Handling och innan dess flera ledande positioner inom SAS. Innan han rekryterades till SAS 2004 arbetade han som managementkonsult.
Externa styrelseuppdrag: Styrelseledamot NHO Luftfart.
Utbildning: Executive MBA, Master in Strategic Management, Norwegian Business School.
Aktieinnehav: 25 000.
Aktieinnehav närstående: 0.
PAUL VERHAGEN, FÖDD 1971
Executive Vice President & Chief Commercial Officer (CCO).
Medlem av SAS Group Management sedan 14 augusti 2023.
Tidigare: Vice VD på Iberojet Airlines 2020-2023, Senior Vice President International Sales and Commercial Strategy på Aeromexico 2016-2020, flera ledande positioner på Air Berlin och Air France KLM 2000-2016.
Externa styrelseuppdrag: Inga.
Utbildning: International MBA IE University, executive programs at Nijenrode University, HEC Paris, Cornell University.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav närstående: 0.
THÉRÈSE LORENIUS, FÖDD 1975
Den 14 augusti 2023 ersattes Thérèse Lorenius av Paul Verhagen i rollen som CCO.
ERIK WESTMAN, FÖDD 1981
Executive Vice President & Chief Revenue Officer.
Medlem av SAS Group Management sedan 27 juni 2022.
Tidigare: Vice President Revenue Management hos SAS 2017-22, Vice President Group Strategy hos SAS 2014-17. Innan han rekryterades till SAS 2013, jobbade han för McKinsey.
Externa styrelseuppdrag: Inga.
Utbildning: M. Sc. i teknisk fysik från KTH, Stockholm. Utbytesstudier vid Stanford Universitet.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav närstående: 0.
PERNILLE ORMHOLT VANG, FÖDD 1977
Executive Vice President & Chief People Officer.
Medlem av SAS Group Management sedan 1 januari 2024.
Tidigare: Regional HR Head Asia Pacific & West Central Area, Maersk; Head of HQ, HR & HR leagal, A.P. Moller-Maersk; Senior Global Talent Partner, Maersk Line and olika ledande positioner inom HR.
Externa styrelseuppdrag: Inga.
Utbildning: Master i psykologi och business studies, Roskilde Universitet.
Aktieinnehav: 0.
Aktieinnehav närstående: 0.
CARINA MALMGREN HEANDER, FÖDD 1959
Den 1 februari 2024 lämnade Carina sin roll som Executive Vice President och Chief of Staff, men är kvar på SAS som senior rådgivare till vd fram till sommaren 2024. Givet att Carina lämnar sin roll gjorde SAS en intern omorganisation och tillsatte Pernille Ormholt Vang som ny Chief People Officer.
| MSEK | Nov–okt 2022–2023 | Nov–okt 2021–2022 | |
|---|---|---|---|
| Not | |||
| Intäkter | 2 | 42 043 | 31 824 |
| Personalkostnader | 3 | -8 072 | -7 086 |
| Flygbränslekostnader | -10 940 | -8 511 | |
| Luftfartsavgifter | -3 800 | -2 855 | |
| Övriga externa kostnader | 4 | -17 659 | -12 058 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 5 | -4 440 | -4 763 |
| Resultatandelar i intresseföretag | 6 | 18 | 22 |
| Resultat vid försäljning och återlämning av flygplan och övriga anläggningstillgångar | 7 | 145 | 95 |
| Rörelseresultat | -2 705 | -3 332 | |
| Finansiella intäkter | 8 | 1 068 | 219 |
| Finansiella kostnader | 8 | -3 879 | -4 733 |
| Resultat före skatt | -5 516 | -7 846 | |
| Skatt | 9 | -185 | 798 |
| Årets resultat | -5 701 | -7 048 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som senare kan återföras i resultatet: | |||
| Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter | 53 | 212 | |
| Kassaflödessäkringar – säkringsreserv netto efter skatt | 135 | -755 | |
| Poster som ej kommer att återföras i resultatet: | |||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsordningar netto efter skatt | -1 359 | 1 937 | |
| Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt | -1 171 | 1 394 | |
| Årets totalresultat | -6 872 | -5 654 | |
| Hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget: | |||
| Årets resultat | -5 701 | -7 048 | |
| Årets totalresultat | -6 872 | -5 654 | |
| Resultat per stamaktie (SEK) | 39 | -0,78 | -0,97 |
| Resultat per stamaktie efter utspädning(SEK) | 39 | -0,78 | -0,97 |
| Not | 31 okt 2023 | 31 okt 2022 | |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 10 | 663 | 692 |
| Flygplan och reservmotorer/-delar | 11 | 10 225 | 13 733 |
| Övriga materiella tillgångar | 11 | 464 | 500 |
| Förskott avseende flygplan | 12 | 3 513 | 4 063 |
| Nyttjanderättstillgångar | 13 | 17 164 | 17 840 |
| Andelar i intresseföretag | 6 | 20 | 22 |
| Övriga andelar | 14 | 3 | 9 |
| Pensionsmedel, netto | 15 | 8 001 | 9 252 |
| Långfristiga fordringar | 14 | 1 402 | 1 564 |
| Uppskjutna skattefordringar | 9 | 1 853 | 1 628 |
| Summa anläggningstillgångar | 43 308 | 49 303 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager och förråd | 16 | 443 | 319 |
| Kundfordringar | 17 | 1 255 | 1 299 |
| Fordringar hos intresseföretag | 0 | 0 | |
| Övriga fordringar | 18 | 3 781 | 2 826 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 897 | 756 |
| Likvida medel | 20 | 6 160 | 8 654 |
| Summa omsättningstillgångar | 12 536 | 13 854 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 55 844 | 63 157 |
| Not | 31 okt 2023 | 31 okt 2022 | |
|---|---|---|---|
| Eget kapital | 21 | ||
| Aktiekapital | 8 650 | 8 650 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 899 | 2 899 | |
| Reserver | -36 | -224 | |
| Hybridobligationer | 7 615 | 7 615 | |
| Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat | -25 238 | -18 178 | |
| Eget kapital hänförligt till moder företagets ägare | -6 110 | 762 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 0 | |
| Summa eget kapital | -6 110 | 762 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | 22 | 11 091 | 16 627 |
| Räntebärande leasingskulder | 23 | 17 034 | 17 686 |
| Övriga skulder | 24 | 1 529 | 1 564 |
| Avsättningar | 26 | 3 388 | 2 151 |
| Uppskjutna skatteskulder | 9 | 546 | 568 |
| Summa långfristiga skulder | 33 588 | 38 596 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | 27 | 9 974 | 7 379 |
| Räntebärande leasingskulder | 23 | 4 393 | 3 827 |
| Leverantörsskulder | 2 202 | 2 261 | |
| Trafikavräkningsskuld | 24 | 6 676 | 5 426 |
| Skatteskulder | 31 | 7 | 7 |
| Övriga skulder | 562 | 459 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 4 165 | 4 183 |
| Avsättningar | 26 | 363 | 257 |
| Summa kortfristiga skulder | 28 366 | 23 799 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 55 844 | 63 157 |
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Hybridobligationer | Balanserade vinstmedel | Totalt eget kapital hänf. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 okt 2022 | 8 650 | 2 899 | -224 | 212 | 7 615 | -18 178 | 762 |
| Årets resultat | -5 701 | -5 701 | |||||
| Övrigt totalresultat | -205 | 53 | -1 359 | -1 511 | |||
| Teckningsoptioner/personaloptionsprogram | |||||||
| Summa förändringar eget kapital | 0 | 0 | -205 | 53 | 0 | -7 060 | -7 265 |
| 31 okt 2023 | 8 650 | 2 899 | -429 | 265 | 7 615 | -25 238 | -6 110 |
| MSEK | Not | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat före skatt | -5 516 | -7 846 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 4 440 | 4 763 | |
| Resultat vid försäljning av flygplan, byggnader och aktier | -145 | -82 | |
| Justering för övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m. | 32 | 1 463 | |
| Betald skatt | 2 982 | - | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 242 | -183 | |
| Förändring av: | |||
| Varulager och förråd | -124 | 136 | |
| Rörelsefordringar | 5 | -396 | |
| Rörelseskulder | 2 304 | 2 215 | |
| Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital | 2 185 | 1 955 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 427 | 1 772 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Flygplan | -2 923 | -3 167 | |
| Byggnader, inventarier och pågående investeringar | -61 | -14 | |
| Aktier och andelar, immateriella tillgångar m.m. | -5 | - | |
| Förskottsinbetalningar för flygplan | -1 023 | -1 912 | |
| Förvärv av dotterföretag/intresseföretag | 33 | -57 | - |
| Avyttring av dotter- och intresseföretag | 33 | - | 26 |
| Försäljning av flygplan, reservmotorer och byggnader | 148 | 364 | |
| Inbetalningar från sale and leaseback av flygplan | 4 013 | 5 344 | |
| Försäljning av andra anläggningstillgångar m.m. | 12 | 108 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 104 | 749 |
| MSEK | Not | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt |
|---|---|---|---|
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | 34 | ||
| Upptagande av lån | 1 585 | 8 515 | |
| Återbetalning av lån | -3 179 | -3 359 | |
| Amortering leaseskulder | -2 796 | -2 820 | |
| Utbetalningar av depositioner och spärrade bankmedel | - | 1 888 | |
| Återbetalningar av depositioner och spärrade bankmedel | -2 156 | 1 388 | |
| Förmånsbestämda pensionsbetalningar | -113 | -149 | |
| Derivat | 151 | 702 | |
| Avgift DIP-finansiering | -381 | -257 | |
| Övrigt i finansieringsverksamheten | 198 | 525 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -5 035 | 1 854 |
Årets kassaflöde | | -2 504 | 4 375
Omräkningsdifferens i likvida medel | | 10 | 11
Likvida medel vid årets början | | 8 654 | 4 268
Likvida medel vid årets slut | | 6 160 | 8 654
SAS AB (”Bolaget”) och dess dotterföretag (kallas kollektivt för ”Koncernen”) tillhandahåller transporttjänster. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att bedriva passagerarflyg i ett omfattande nordiskt och internationellt nätverk. Koncernens tre viktiga knutpunkter i Köpenhamn, Oslo och Stockholm utgör fundamentet i flygnätverket. Förutom passagerarflyg erbjuder koncernen flygfrakttjänster och andra flygrelaterade tjänster på utvalda flygplatser i koncernens linjenätverk. SAS AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige och adressen till huvudkontoret är Frösundaviks allé 1, Solna, Stockholm. SAS AB är moderföretag i SAS koncernen.
Koncernredovisningen för SAS AB har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 ”Kompletterande regler för koncerner”, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committée (IFRS IC) sådana de antagits av EU och som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 november 2022. Dessa standarder har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. De finansiella rapporterna har upprättats på basis av anskaffningsvärde med undantag för omvärdering av vissa finansiella tillgångar och skulder. De viktigaste redovisningsprinciperna anges nedan.
För att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS krävs att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Förändringar i uppskattningarna redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se mer information under rubriken ”Kritiska redovisningsbedömningar och källor till osäker värdering” i denna not.
De senaste tre åren har covid-19-pandemin i hög grad påverkat hela flygbranschen, inklusive SAS. Vi ser en betydande effekt när rese-efterfrågan ökar markant och branschen har svårigheter att återställa tillräckligt snabbt för att kunna möta denna positiva utveckling. Flygbranschen påverkas även av den rådande geopolitiska situationen och Rysslands invasion av Ukraina, som bland annat lett till att det ryska luftrummet är stängt. Detta påverkar bland annat återhämtningen av trafiken till och från Asien. Till följd av de nuvarande marknadsförhållandena i flygbranschen råder det fortsatt osäkerhet. SAS har kontinuerligt fortsatt att arbeta intensivt med olika kostnadsbesparingsåtgärder, minskning av icke verksamhetskritiska investeringar samt olika finansieringslösningar för att värna sin likviditet. Efter räkenskapsårets slut publicerade SAS uppdaterade finansiella prognoser för det rekonstruerade SAS, se vidare på sida 76.
SAS FORWARD, en plan för att stärka och säkra SAS långsiktiga framtida förutsättningar lanserades i slutet av februari 2022. Viktiga delar i planen är:
1. Sänka de årliga kostnaderna med 7,5 miljarder SEK inklusive omförhandlingar av befintliga finansieringsarrangemang och andra långfristiga kreditfaciliteter.
2. Omvandling av flotta, nätverk och produktutbud.
3. Digital omvandling.
4. Positionera SAS som ledaren inom hållbart flygande.
5. Stärka den operativa plattformen.
6. Stärka SAS balansräkning genom att minska skulderna och ta in nytt kapital.
För att påskynda genomförandet av viktiga delar i SAS FORWARD-planen lämnade SAS frivilligt in en ansökan om att inleda en chapter 11-process i USA den 5 juli 2022. Domstolen har godkänt SAS ansökan och SAS kan därmed fortsätta bedriva den löpande verksamheten. Den 3 oktober offentliggjorde SAS att investerarna Castlelake, Air France-KLM och Lind Invest, tillsammans med danska staten, utsetts som det vinnande budkonsortiet i SAS anskaffningsprocess för exitfinansiering. Den 4 november, offentliggjorde SAS att bolaget följaktligen ingått ett investeringsavtal med det vinnande budkonsortiet.# Investeringsavtalet
Investeringsavtalet innebär en investering i det rekonstruerade SAS om sammanlagt 1 200 miljoner USD (~13,2 miljarder SEK), bestående av 475 miljoner USD (~5,225 miljarder SEK) i nya onoterade aktier och 725 miljoner USD (~7,975 miljarder SEK) i säkerställda konvertibla skuldebrev. Som också beskrivs på sida 13 så har SAS ingått ett DIP-låneavtal med Castlelake. Den 15 november återbetalade SAS sitt ursprungliga DIP-lån som tillhandahållits av Apollo Global Management.
Under räkenskapsår 2023/2024 förväntas skulder eller skuldliknande poster om 20 miljarder SEK konverteras eller minskas genom chapter 11-processen, varför det nuvarande negativa egna kapitalet i koncernen bedöms vara övergående. Under förutsättning att SAS FORWARD-planen genomförs framgångsrikt förväntar sig SAS att uppnå en stark finansiell ställning.
SAS vill betona att det inte finns några garantier för att SAS FORWARD kommer att slutföras framgångsrikt genom chapter 11-processen. Om den förväntade ansvarsfördelningen, reduceringen eller konverteringen av skuld och ny kapitalanskaffning inte slutförs som planerat, kommer SAS inte att kunna bära den befintliga kapitalstrukturen och nuvarande likviditetsnivåer och det kan inte uteslutas att SAS kan bli oförmöget att möta dess förpliktelser när de förfaller på längre sikt.
Trots den ovan beskrivna situationen, bedömer styrelsen att koncernen har tillräcklig likviditet, inklusive DIP-finansieringen, för att fortsätta sin verksamhet under åtminstone de kommande 12 månaderna, och fortsätter därför att tillämpa principen om fortsatt drift vid upprättandet av de finansiella rapporterna.
Under 2022/2023 har det inte skett några väsentliga förändringar av IFRS som har påverkat koncernen.
Inga väsentliga nya och ändrade standarder, agendabeslut och tolkningar har publicerats för koncernens redovisning för räkenskapsåret som börjar den 1 november 2023 eller senare.
Koncernredovisningen omfattar finansiella rapporter för moderföretaget och enheter över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Företag där koncernens ägande uppgår till minst 20 % och högst 50 %, eller där koncernen har betydande inflytande på annat sätt men inte kan utöva ett bestämmande inflytande, definieras som intresseföretag. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Resultat från dotterföretag som förvärvats under året ingår i koncernens resultat från och med den dag då det kom under koncernens kontroll. De nettotillgångar som kan särskiljas, såväl materiella som immateriella, i nyligen förvärvade dotterföretag konsolideras i de finansiella rapporterna på basis av verkligt värde för koncernen vid det datum då koncernen fick kontroll. Resultat från dotterföretag som avyttrats under räkenskapsåret ingår i koncernens resultat fram till försäljningsdagen.
Innehav utan bestämmande inflytande i nettotillgångar hos konsoliderade dotterföretag redovisas i koncernens balansräkning som en separat komponent i eget kapital. Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moderföretagets ägare och till innehav utan bestämmande inflytande. Alla koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader elimineras vid konsolidering.
Förvärv av dotterföretag och rörelser redovisas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för rörelseförvärv värderas som det sammanlagda verkliga värdet (vid förvärvstidpunkten då bestämmande inflytande erhålls) för förvärvade tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade egetkapitalandelar utfärdade av koncernen i utbyte mot kontroll av den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultatet när de uppkommer.
I anskaffningsvärdet ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Villkorad köpeskilling klassificeras antingen som Koncernens finansiella rapporter Koncernens noter Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter Revisionsberättelse > Räkenskaper Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt 99 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023 Fortsättning not 1 eget kapital eller som finansiell skuld. Belopp klassificerade som finansiella skulder omvärderas varje period till verkligt värde. Eventuella omvärderingsvinster och -förluster redovisas i resultatet. Det förvärvade företagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som uppfyller kraven för redovisning enligt IFRS 3 ”Rörelseförvärv” redovisas till sitt verkliga värde på förvärvs dagen.
Vid rörelseförvärv där summan av anskaffningsvärdet, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande, och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvs tidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i balansräkningen. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
Förändringar i moderföretagets andel i ett dotterföretag som inte leder till en förlust av bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner (det vill säga som transaktioner med koncernens ägare). Eventuell skillnad mellan det belopp med vilket innehav utan bestämmande inflytande justeras och det verkliga värdet på den erlagda eller erhållna ersättningen redovisas direkt i eget kapital och fördelas på moderföretagets ägare.
När moderföretaget förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag, beräknas vinsten eller förlusten vid avyttringen som skillnaden mellan:
* summan av det verkliga värdet för den erhållna ersättningen och det verkliga värdet av eventuellt kvarvarande innehav och
* de tidigare redovisade värdena för dotterföretagets tillgångar (inklusive goodwill), skulder och eventuellt innehav utan bestämmande inflytande.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Resultat i intresseföretag redovisas med utgångspunkt i koncernens ägarandel av resultat för dessa intresseföretag. Eventuella förluster hos intresseföretag redovisas i koncernredovisningen tills innehavet i sådana intresseföretag skrivs ned till noll. Efter detta redovisas förluster endast i den utsträckning koncernen är skyldig att ge ekonomiskt stöd till sådana intresseföretag.
Det redovisade värdet för innehav i intresseföretag motsvarar kostnaden för varje investering, inklusive goodwill, andelen balanserade vinstmedel efter förvärvet och andra eventuella förändringar i eget kapital. Det redovisade värdet av innehav i intresseföretag värderas regelbundet, och om värdet har sjunkit skrivs det ned under den period då detta skedde. Vinster och förluster från transaktioner med intresseföretag elimineras proportionerligt med koncernens intresse i dessa företag.
Koncernens verksamhet redovisas som ett rörelsesegment, vilket är konsekvent med den interna rapporteringen till högsta verkställande beslutsfattaren definierad som SAS koncernledning.
Koncernens operativa uppföljning av trafikintäkterna baseras på destination. Trafikintäkter från inrikes trafik inom Danmark, Norge respektive Sverige allokeras till Inrikes. Trafik mellan de tre länderna hänförs till Intraskandinaviskt. Övriga trafikintäkter allokeras till det geografiska område där destinationen ligger. Övriga rörelseintäkter fördelas geografiskt baserat på försäljningsland. Utöver detta presenteras i not 2 koncernens totala intäkter baserat på försäljningsland. Tillgångar fördelade per geografiskt område omfattar inte koncernens flygplan samt förskott avseende materiella tillgångar. Eftersom flygplanen används flexibelt över hela linjenätet, finns ingen rättvisande bas för att allokera dessa.
De enskilda finansiella rapporterna för företag inom koncernen värderas i företagets funktionella valuta, det vill säga valutan i den ekonomiska miljö där de primärt har sin verksamhet. Transaktioner i andra valutor än företagets funktionella valuta (utländska valutor) omräknas enligt de valutakurser som rådde vid transaktionstillfället. Vid varje balansdatum ska monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens valutakurser. Icke-monetära poster redovisade till verkligt värde i utländsk valuta omräknas till de kurser som rådde den dag då det verkliga värdet fastställdes. Icke-monetära poster som värderats till sitt anskaffningsvärde i en utländsk valuta omräknas inte.
Kursdifferenser som uppstår på grund av omräkning redovisas som vinst eller förlust under den period då de uppstår, förutom kursdifferenser vid transaktioner som ingåtts för att säkra nettoinvesteringar i utländska dotterföretag och kursdifferenser på monetära poster som ska erhållas från eller betalas till en utländsk verksamhet för vilka betalning varken planeras eller sannolikt kommer att göras och som utgör en del av nettoinvesteringen i en utländsk verksamhet. Dessa differenser redovisas i övrigt totalresultat.
För koncernredovisningen omräknas tillgångar och skulder i koncernens utlandsverksamheter till balansdagens valutakurser.Intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskursen under perioden, under förutsättning att valutakurserna inte fluktuerar väsentligen under perioden. I så fall används valutakursen på transaktionsdagen. Eventuella omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. De valutakurser som tillämpas vid omräkning av de finansiella rapporterna i konsolideringssyfte är följande:
VALUTAKURSER
| | Balansdagskurs 31 okt 2023 | Balansdagskurs 31 okt 2022 | Genomsnittskurs Nov–okt 2022–2023 | Genomsnittskurs Nov–okt 2021–2022 |
|---|---|---|---|---|
| Danmark DKK 100 | 158,40 | 146,99 | 149,66 | 140,45 |
| Norge NOK 100 | 99,74 | 105,77 | 103,53 | 104,44 |
| USA USD | 11,12 | 10,99 | 10,62 | 9,71 |
| Storbritannien GBP | 13,53 | 12,71 | 12,80 | 12,31 |
| Schweiz CHF 100 | 1 233,74 | 1 098,10 | 1 076,66 | 1 041,66 |
| Japan JPY 100 | 7,40 | 7,42 | 7,61 | 7,75 |
| EMU-länder EUR | 11,82 | 10,90 | 11,13 | 10,45 |
Finansiella tillgångar redovisas i koncernens balansräkning när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde och klassificeras därefter till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) eller verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen av finansiella tillgångar beror på tillgångens egenskaper och inom vilken affärsmodell den hålls. Verkligt värde på en finansiell tillgång fastställs vanligtvis genom hänvisning till officiella marknads noteringar. När marknadsnoteringar saknas fastställs det verkliga värdet genom allmänt vedertagna värderingsmetoder såsom diskontering av framtida kassaflöden baserat på tillgänglig marknadsinformation. Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden där eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader och intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av effektivräntan. Effektiv ränta är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.
Finansiella tillgångar klassificeras som redovisade till upplupet anskaffningsvärde om de avtalsmässiga villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte är att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. Samtliga av koncernens finansiella tillgångar, med undantag för derivat, redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisning i efterföljande perioder sker till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
Räkenskaper
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper
Verksamhet
Övrigt
100 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Fortsättning not 1
Koncernens finansiella tillgångar, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, prövas vid varje bokslutstillfälle för nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster (ECL). Reservering för kundfordringar baseras alltid på förväntade kreditförluster under livstiden. Om det inte finns någon förväntning om att erhålla betalning skrivs hela tillgångens värde av. Förluster och bortskrivningar redovisas som kostnader i resultaträkningen.
Koncernen använder sig av derivatinstrument för att hantera exponeringar mot fluktuationer i räntesatser, valutakurser och bränslepris. De derivatinstrument som används redovisas i huvudsak enligt reglerna för säkringsredovisning i IFRS 9. Koncernens säkringsinstrument betecknas som säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring. Derivat som ej uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas löpande till verkligt värde över resultaträkningen (FVTPL). Derivat med ett positivt värde redovisas som kortfristiga tillgångar i koncernens balansräkning, och derivat med ett negativt värde redovisas som kortfristiga skulder.
För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas. Vid säkring av prognostiserade kassaflöden redovisas den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången. För värdering av effektiviteten sker en övergripande bedömning om säkringsrelationen är effektiv eller inte. Det initiala tidsvärdet behandlas som en kostnad för säkringsstrategin och förändringar i tidsvärdet redovisas i övrigt totalresultat.
Finansiella skulder, exklusive derivat, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivränte- metoden.
Leverantörsskulder har en förväntad kort löptid och kategoriseras därför som korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig. Redovisning sker till nominellt belopp utan diskontering.
Långfristiga låneskulder, det vill säga skulder med löptid längre än ett år, utgörs av räntebärande skulder till banker och kreditinstitut samt emitterade obligationslån. Kortfristiga låneskulder utgörs av kortfristig del av den räntebärande långfristiga låneskulden, det vill säga den del av lånen som ska amorteras, under kommande räkenskapsår, samt övriga kortfristiga ränte- bärande skulder med en återstående löptid som är kortare än ett år. Låneskulder redovisas initialt till verkligt värde, med avdrag för transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Hybridobligationer emitterades i oktober 2020 till den danska och svenska staten till ett sammanlagt belopp om 6 000 MSEK. Ett obligationslån på 2 250 MSEK konverterades i oktober 2020 till en hybridobligation om 1 615 MSEK och resterande belopp konverterades till aktier. Samtliga hybridobligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten, varför de i enlighet med IAS 32 klassificeras som ett eget kapital instrument. Transaktionskostnader och ränta hänförligt till hybridobligationerna redovisas direkt i eget kapital.
Materiella tillgångar redovisas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Dessa tillgångar skrivs av linjärt till beräknat restvärde över den förväntade nyttjandeperioden. Eftersom komponenter i flygplan har varierande nyttjandeperiod har koncernen delat upp komponenterna i avskrivningssyfte. Kostnader för rutinmässigt flygplansunderhåll samt reparationer resultatförs löpande. Omfattande modifieringar, bland annat de större obligatoriska genomgångarna av motorerna, och förbättringar på anläggningstillgångar aktiveras och skrivs av tillsammans med den tillgång som arbetet hänförs till, över dess kvarvarande nyttjandeperiod. Investeringar i hyrda lokaler skrivs av över beräknad nyttjandeperiod, dock ej överstigande kvarvarande hyresperiod för hyrda lokaler. Resultat vid avyttring eller utrangering av materiell anläggningstillgång beräknas som skillnaden mellan försäljningsvärdet och det redovisade värdet. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultatet.
Avskrivningar baseras på följande förväntade nyttjandeperioder:
| Tillgångsklass | Avskrivning |
|---|---|
| Flygplan | 20 år |
| Reservmateriel och reservdelar | 20 år |
| Motorkomponenter (genomsnitt) | 8 år |
| Verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan | 5–10 år |
| Övriga inventarier och fordon | 3–5 år |
| Byggnader | 5–50 år |
1) Beräknat restvärde efter en nyttjandeperiod på 20 år uppgår till 10 %.
2) Avskrivning sker utifrån motorernas användning.
SAS tillämpar redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en finansiell skuld i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas en kostnad för avskrivning av nyttjanderättstillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. SAS tillämpar IFRS 16 på alla leasingavtal. IFRS 16 tillåter undantag för korttidsleasing och leasingavtal där den underliggande tillgången är av lågt värde (under 5 000 USD). Korttidsleasing är leasingavtal som vid startdatumet har en leasingperiod på högst 12 månader och som inte innehåller en köpoption. Leasingbetalningar för korttidsleasing och leasingavtal med lågt värde redovisas i huvudsak linjärt i resultaträkningen över leasingperioden och redovisas i rörelseresultatet som leasingkostnader.
Den leasingperiod som används för leasingavtal för flygplan är normalt den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalet. Vissa leasingavtal innehåller optioner om förlängning eller köpoptioner för tillgången, och optioner beaktas i leasingperioden om koncernen är rimligt säker på att utnyttja optionerna. Koncernen inkluderar i allmänhet inte optioner i leasingperioden, eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas. Mot slutet av leasingperioden och den relevanta optionen har koncernen en bättre uppfattning om det är förmånligt att inleda förhandlingar om att behålla flygplanet ytterligare en tid.# Koncernens finansiella rapporter
101 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Fortsättning not 1
SAS är skyldig att återlämna de leasade flygplanen och deras motorer enligt återlämningsvillkor som anges i leasingavtalet. Om flygplanens och motorernas skick vid återlämningstidpunkten skiljer sig från det avtalade återlämningsskicket måste koncernen antingen ersätta leasegivaren kontant för skillnaden eller åtgärda flygplanet och motorerna så att de uppfyller de avtalade villkoren.
I enlighet med IFRS 16 har SAS delat upp underhållskostnader i två grupper: kostnader som uppkommer oberoende av flygplanens användning och kostnader som uppkommer beroende av flygplanens användning. Kostnader som uppkommer oberoende av flygplanens användning ingår i nyttjanderätten och avsättningar per startdatumet. Dessa kostnader omfattar den slutkontroll och målning som krävs vid återlämning av flygplanen. För kostnader som uppkommer beroende av de leasade flygplanens användning gör SAS löpande avsättningar för användningen. Se detaljerad information i avsnittet ”Kritiska redovisningsbedömningar och källor till osäker värdering” i not 1.
Underhållskostnader för ägda flygplan aktiveras och skrivs av tillsammans med den tillgång som arbetet hänförs till. Se mer information i avsnittet ”Materiella tillgångar” i not 1.
SAS hyr flygplanskapacitet från externa operatörer genom wet lease. Koncernen redovisar varje leasingkomponent separat från icke-leasingkomponenter. Det belopp i avtalet som har allokerats till flygplanen är baserat på flygplanets relativa fristående pris och det sammanlagda fristående priset på wet-lease-tjänster.
Den leasingperiod som används för leasade wet lease flygplan är den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Vissa avtal innehåller optioner, men de har inte inkluderats eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas. Det finns ingen väsentlig återlämningsskyldighet gällande de leasade wet lease flygplanen.
Den leasingperiod som används för leasingavtal för fastigheter är den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Optioner att förlänga leasingperioden har inte inkluderats eftersom det finns en väsentlig osäkerhet om de kommer att utnyttjas.
Det finns ingen väsentlig återlämningsskyldighet gällande de leasade fastigheterna.
Den leasingperiod som används för leasingavtal för ground handling-utrustning är vanligen den icke uppsägningsbara perioden i leasingavtalen. Vissa leasingavtal innehåller optioner om förlängning och de har inkluderats om koncernen bedömer att optionerna kommer att utnyttjas.
Leasingavtal som enskilt eller per tillgångsslag inte är väsentliga för koncernen har exkluderats från nyttjanderätten och leasingskulden. Exempel på sådana avtal är leasing av bilar, mindre IT-utrustning och kontorsutrustning.
Hyresintäkter från operationell leasing redovisas linjärt över perioden för respektive leasingavtal.
Immateriella tillgångar utgörs av goodwill och aktiverade utgifter för systemutveckling. Koncernen bedriver ingen verksamhet avseende forskning och utveckling (FoU).
Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen när:
* en identifierbar, icke-monetär tillgång föreligger
* det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget
* tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
* SAS har kontroll över tillgången
Goodwill redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed summan av anskaffningsvärdet, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar.
Vinst eller förlust vid avyttringen av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten. Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehovet sker dock oftare om det finns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. En analys av diskonterat kassaflöde utförs utifrån kassaflödena från den kassagenererande enheten och denna enhets redovisade värde av tillgångarna jämförs med deras återvinningsvärde. Dessa kassaflöden diskonteras med räntesatser som koncernen uppskattar vara den riskpåverkade genomsnittliga kapitalkostnaden för de aktuella verksamheterna. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart i resultatet.
Utvecklingskostnader som inte uppfyller ovan nämnda kriterier om när immateriella tillgångar ska redovisas i balansräkningen, resultatförs i den period de uppkommer. Utgifter för systemutveckling redovisas som en tillgång under förutsättning att de uppfyller ovan nämnda kriterier. Aktiverade IT-system skrivs av linjärt över tillgångens förväntade nyttjandeperiod vilken uppgår till mellan 1-4 år. Avskrivning på aktiverade IT-system ingår i posten avskrivningar i resultaträkningen.
När utsläppsrätter erhålls vederlagsfritt från respektive lands myndighet redovisas dessa till nominellt belopp, vilket i praktiken innebär att både den immateriella tillgången och den förutbetalda intäkten värderas till noll.
Inköpta utsläppsrätter avsedda för eget bruk redovisas som immateriella tillgångar under omsättningstillgångar till anskaffningskostnad med avdrag för nedskrivningar. Till den del förbrukade utsläppsrätter motsvaras av innehavda utsläppsrätter redovisas en avsättning i balansräkningen. Denna avsättning värderas till de innehavda utsläppsrätternas anskaffningsvärde. Till den del förbrukade utsläppsrätter överstiger innehavda utsläppsrätter värderas avsättningen till gällande marknadspris, med motsvarande kostnad i resultaträkningen.
Koncernen utvärderar kontinuerligt huruvida det finns indikationer på värdenedgång avseende materiella-, immateriella-, samt nyttjanderättstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod för att identifiera potentiella nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer identifieras görs en beräkning av återvinningsvärdet för tillgången (eller som en del av en kassagenererande enhet) för att fastställa den eventuella nedskrivningens storlek. Återvinningsvärdet definieras som det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Om det beräknade återvinningsvärdet för tillgången (eller den kassagenererande enheten) är lägre än dess redovisade värde skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned. Hur återvinningsvärdet fastställs beror på vilken sorts tillgång det rör sig om.
Vid varje bokslutstillfälle utvärderas om det finns indikationer om att grunden för tidigare nedskrivningar inte längre föreligger eller har förbättrats. Om sådana indikationer finns omräknas återvinningsvärdet, och bokfört värde ökas till det lägre av återvinningsvärde och det bokförda värde som tillgången skulle ha haft om tidigare nedskrivning inte hade ägt rum.
Varulager och förråd av flygmateriel samt övriga förråd är redovisade till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärde beräknas genom att använda vägda genomsnittspriser.# Not 1 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Koncernen har olika pensionsordningar för sina anställda. Dessa varierar kraftigt på grund av olika lagstiftning och avtal om tjänstepensionssystem i de enskilda länderna. För de pensionsordningar där arbetsgivaren har förpliktat sig för en bestämd'";
$premium har förpliktelsen mot arbetstagarna upphört när avtalade premier har erlagts. Där förmånsbaserad pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Den skuld eller tillgång som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minskat med verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Årets pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner är sammansatt av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ett räntenetto, vilket beräknas med diskonteringsräntan på den förmånsbaserade pensionsskulden eller pensionstillgången, och redovisas som en personalkostnad inom rörelseresultatet. Samtliga avvikelser i uppskattningar redovisas omedelbart i övrigt totalresultat.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensions tidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när det föreligger sådan skyldighet enligt anställningskontrakt eller vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställd.
Redovisningen av intäkter från avtal kunder sker enligt en femstegsmodell som kräver att intäkter ska redovisas när kontroll över en vara eller tjänst har överförts till kunden. Samtliga kundkontrakt i koncernen har analyserats med utgångspunkt i femstegsmodellen. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle.
När SAS eller annat flygbolag utför transporten, dvs. flygresan, fullgör koncernen sitt prestationsåtagande mot kunden vilket medför att passagerarintäkten redovisas i resultaträkningen. Mellan tidpunkten för försäljning av flygbiljetten till genomförandet av flygresan redovisas sålda flygbiljetter som en kortfristig trafikavräkningsskuld i koncernens balansräkning. Koncernen bedömer löpande den beräknade trafikavräkningsskulden, se ytterligare information under ”Övriga trafikintäkter”.
Ombokningsavgifter, dvs. avgifter för att ändra exempelvis tidpunkt eller destination på sin redan bokade flygbiljett, redovisas som intäkt i samband med att flygresan utförs.
SAS har avtal med kunder rörande charterflygningar. Likt passagerarintäkter uppfyller koncernen sitt prestationsåtagande mot kunden när flygresan utförs. Således redovisas charterintäkter i resultaträkningen då transporten genomförs.
Koncernen tillhandahåller godstransporttjänster, både i passagerarplan och kommersiella fraktflygningar. Prestationsåtagandet mot kunden fullgörs i samband med att frakttjänsten utförs. Således redovisas post- och fraktintäkter i resultaträkningen när transporten genomförs.
I övriga trafikintäkter ingår huvudsakligen förbokade säten, övervikt av bagage, outnyttjade biljetter och intäktsjusteringar. Förbokade säten och övervikt av bagage är exempel på ”ancillary”-intäkter som alla är tätt för knippade med flygresan. Dessa intäktsredovisas i samband med att flygresan utförs.
Koncernen gör månatliga bedömningar av flygbiljetter som ej har utnyttjats. Outnyttjade och ej längre giltiga biljetter redovisas som en övriga trafikintäkt med utgångspunkt i historisk användningsnivå för outnyttjade biljetter den senaste 24-månadersperioden. Eventuella skillnader mellan tidigare månaders bedömningar och faktiskt utfall redovisas i resultaträkningen.
Koncernen bedömer löpande den beräknade kortfristiga trafikavräkningsskulden och redovisar eventuella justeringar mot ”övriga trafikintäkter” under den period då bedömningarna gjorts. Dessa justeringar gäller i första hand återbetalningar, utbyten, transaktioner med andra flygbolag och andra poster som slutbetalas under en period som kommer senare än respektive biljettförsäljning och till annat belopp än det ursprungliga försäljningspriset.
Övriga rörelseintäkter inkluderar huvudsakligen intäkter för försäljning ombord, ground handling-tjänster, tekniskt underhåll och försäljning av EuroBonus-poäng. Ombordförsäljning intäktsredovisas i samband med försäljningstillfället. Intäkter för utförda ground handling-tjänster och tekniskt underhåll redovisas i samband med att tjänsterna utförs. Försäljning av EuroBonus-poäng till kreditkortpartners redovisas som en intäkt i samma period som EuroBonus-medlemmar nyttjar sina kreditkort och EuroBonus-skulden uppstår i koncernens balansräkning. Se ytterligare information om EuroBonus-skulden nedan.
Genom medlemskap i koncernens lojalitetsprogram, EuroBonus, kan kunderna tjäna bonuspoäng genom att flyga med SAS och/eller andra Star Alliance-bolag samt genom att handla från kommersiella samarbetspartners, till exempel hyrbils- och kreditkortsföretag. Tilldelning av lojalitetspoäng betraktas som en separat identifierbar transaktion vid köp av flygbiljetter. I samband med att poäng tjänas in ökar EuroBonus-skulden i koncernens balansräkning, med motsvarande minskning av intäkter. Den del av biljettpriset som allokeras till lojalitetspoängen värderas till poängens relativa fristående försäljningspris och redovisas som en intäkt först i den period som åtagandet uppfylls.
IFRS 15 har termerna kontraktstillgångar och kontraktsskulder. Koncernen presenterar avtal i balansräkningen som kontraktsskulder eller kontraktstillgångar beroende på förhållandet mellan koncernens prestation och kundens betalning per rapporteringsdagen. Upplupna intäkter räknas som kontrakts- tillgångar då koncernen uppfyller sitt prestationsåtagande innan betalning sker från kund. Trafikavräkningsskulden och lojalitetsprogrammet räknas som kontraktsskulder då betalningen från kunder sker innan prestationsåtagandet uppfylls av koncernen. Information om prestationsåtagandets uppfyllande återfinns tidigare i detta avsnitt under rubrikerna ”Passagerarintäkter” samt ”Lojalitetsprogram – EuroBonus”. Trafikavräkningsskulden presenteras likt tidigare på en separat rad i koncernens balansräkning, medan lojalitetsprogrammet presenteras bland övriga skulder (långfristig). Koncernen lämnar upplysningar om kontraktstillgångar och kontraktsskulder, se not 24.
Låneutgifter som uppkommer i verksamheten resultatförs under den period de uppkommer. Låneutgifter avseende förskottsbetalningar hänförliga till ännu ej levererade flygplan aktiveras som del i anskaffandet av kvalificerade produktionsresurser. I det fall beslut fattats om sale and leaseback upphör aktivering av räntekostnader. Avskrivningar av aktiverade låneutgifter på börjas vid idrifttagande av flygplanen och sker enligt huvudprincipen för flygplan.
Aktuell skatt för perioden baseras på periodens resultat justerat för skattemässigt icke avdragsgilla kostnader och icke skattepliktiga intäkter. Den aktuella skatten beräknas utifrån per balansdagen gällande skattesatser. Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden varvid temporära skillnader, skillnader mellan tillgångars eller skulders redovisade och skattemässiga värden, resulterar i en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld. Uppskjutna skatteskulder redovisas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader, medan uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att skapas mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas, eller innan rätten att utnyttja underskottsavdrag går förlorad. Uppskjutna skatteskulder redovisas avseende samtliga skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotter- och intresseföretag utom i de fall koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte sker inom en överskådlig framtid. Uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjuten skatt resultatförs, utom i de fall då den är relaterad till poster som bokförs i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital, då den uppskjutna skatten också bokförs i övrigt totalresultat respektive direkt mot eget kapital. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om posterna avser samma skattemyndighet.# Koncernens finansiella rapporter
103 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Upprättandet av bokslut och tillämpningen av redovisningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar eller på uppskattningar och antaganden om de redovisade beloppen av tillgångar och skulder som inte är direkt uppenbara utifrån andra källor. Dessa uppskattningar samt antaganden i samband med dessa baseras på tidigare erfarenheter och andra faktorer som anses vara relevanta. Faktiska resultat kan komma att skilja sig från dessa uppskattningar. Uppskattningarna och underliggande antaganden ses över regelbundet. Ändrade uppskattningar redovisas i den period uppskattningen ändras om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nedan beskrivs övergripande de redovisningsprinciper som påverkas av sådana uppskattningar eller antaganden som förväntas ha den största inverkan på koncernens redovisade resultat eller finansiella ställning. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande nothänvisningar.
Koncernen granskar de bokförda värdena på sina tillgångar för att avgöra om det finns några indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned. När dessa bedömningar görs allokeras tillgångar som inte genererar eget kassaflöde till en lämplig kassagenererande enhet. Företagsledningen ska göra vissa antaganden vid värdering av tillgångarna, inklusive tidpunkt och värde för kassaflöden som ska genereras genom tillgångarna. Det uppskattade framtida kassaflödet baseras på rimliga antaganden vilka representerar ledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd, och baseras på senaste finansiella plan som godkänts av ledningen. På grund av denna subjektivitet kommer dessa uppskattningar sannolikt att avvika från framtida faktiska verksamhetsresultat och kassaflöden, och alla sådana avvikelser kan medföra en nedskrivning under kommande perioder.
Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och värdera tillgångar och kan ha en väsentlig inverkan på redovisad pensionsförpliktelse, pensionstillgång och den årliga pensionskostnaden. De antaganden som är mest kritiska är diskonteringsränta, inflation och förväntad löneökning. Den beräkning som enligt IAS 19 ska tillämpas vid beräkning av förmånsbestämda planer benämns Projected Unit Credit Method. Metoden kräver flera beräkningsmässiga antaganden (aktuariella parametrar) för att fastställa nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen. Aktuariella antaganden omfattar både demografiska och finansiella antaganden. Då antagandena måste vara neutrala och ömsesidigt förenliga ska de varken vara oförsiktiga eller överdrivet försiktiga. De ska återspegla det ekonomiska sambandet mellan faktorer såsom inflation, löneökningstakt, avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsränta. Detta innebär att de ska vara realistiska utifrån kända ekonomiska samband och avspegla SAS bästa bedömning av de faktorer som avgör den slutliga kostnaden för att lämna ersättningar efter avslutad anställning, d.v.s. pensionskostnaden. Vid beräkning av pensionsförpliktelser, årets pensionsintjäning och avkastning på fonderade medel används parametrar som fastställs lokalt i respektive land baserat på den lokala marknadssituationen samt förväntad framtida utveckling. Detta innebär att parametrarna utgår från marknadens förväntningar vid rapportperiodens slut beträffande den tidsperiod under vilken förpliktelsen ska regleras. Diskonteringsräntan har fastställts baserat på marknadsmässig avkastning på förstklassiga företagsobligationer (företrädesvis bostadsobligationer med minimum AA-rating) och löptiden återspeglar den uppskattade tidsfördelningen och storleken av pensionsutbetalningarna (durationen) samt den valuta som dessa ska betalas i. Övriga antaganden baseras på förväntad utveckling under förpliktelsens löptid. Bedömningen avseende framtida lönejusteringar motsvarar inflationsantagandet i respektive land och förväntad livslängd är fastställd till DUS23 för Sverige samt till K2013 för Norge, se vidare information i not 15. Räntekostnaden på förpliktelsen samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna redovisas i form av ett räntenetto, vilken har beräknats med diskonteringsräntan. Detta räntenetto klassificerar SAS som en personalkostnad och redovisar räntenettot inom rörelseresultatet. Avvikelser kan uppstå om diskonteringsräntan förändras (en sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga pensionskostnaden), eller av faktiska inflationsnivåer, lönejusteringar samt förväntad livslängd som avviker från koncernens antaganden. Förändrade antaganden kan medföra en väsentlig förändring av pensionstillgångarna, förpliktelser och pensionskostnader under kommande perioder. Under året har diskonteringsräntan höjts för samtliga länder. Den svenska diskonteringsräntan höjdes med 0,2 procentenheter till 4,45%. För de svenska pensionsordningarna sänktes antagandet om inflation under räkenskapsåret från 2,15 % till 2,0 %. Den totala effekten från främst förändrade diskonteringsräntor samt inflation medför en positiv påverkan på övrigt totalresultat om 0,4 mdr SEK. Avkastningen på förvaltningstillgångarna har varit lägre än diskonteringsräntan, vilket har inneburit en negativ påverkan på övrigt totalresultat om 0,7 mdr SEK. Känsligheten vid förändringar av olika parametrar var för sig kan uppskattas enligt följande: En procentenhets förändring av diskonteringsräntan har en påverkan på förpliktelsen med cirka 1,4 mdr SEK och en procentenhets förändring av inflationsantagandet påverkar förpliktelsen med cirka 1,4 mdr SEK.
Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar vid varje balansdag i den utsträckning det är sannolikt att de kommer att utnyttjas under kommande perioder. Detta bygger på uppskattningar om framtida lönsamhet. Om dessa uppskattningar ändras kan det medföra minskade uppskjutna skattefordringar under kommande perioder för tillgångar som för närvarande redovisas i koncernens balansräkning. När framtida lönsamhetsnivåer uppskattas, beaktas verksamhetsresultat från de senaste åren och, om så behövs, övervägs försiktiga och genomförbara skatteplaneringsstrategier för att generera framtida lönsamhet. Om framtida lönsamhet är sämre än det belopp som kalkylerades när det uppskjutna skattebeloppet fastställdes kommer en minskning i uppskjutna skattefordringar att krävas, med motsvarande belastning av resultatet, utom i fall då den är relaterad till poster som bokförts direkt mot eget kapital. Om framtida lönsamhet överskrider den nivå som kalkylerades vid beräkningen av uppskjutna skattefordringar, kan ytterligare en uppskjuten skattefordran redovisas med motsvarande kreditering av resultatet, utom i det fall den uppskjutna skatten hänför sig till ett rörelseförvärv. Om dessa uppskattningar ändras kan det också medföra nedskrivning av uppskjutna skattefordringar under kommande perioder för tillgångar som för närvarande redovisas i balansräkningen.
SAS gör löpande avsättningar relaterat till användningen för åtaganden som uppkommer i samband med leasing av flygplan. Åtaganden avser huvudsakligen motorer, men inkluderar även landningsställ, air frame och APU. Den finansiella effekten är beroende av ett stort antal faktorer, vilket gör den svårbedömd. Då de större obligatoriska genomgångarna av motorer, landningsställ, air frame och APU avsätts för löpande minskar risken för att återlämningen ska få väsentlig effekt på koncernens resultat.
Samtliga hybridobligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten, varför de i enlighet med IAS 32 klassificeras som ett eget kapital instrument.
Koncernen är involverad i rättstvister och andra tvister som en naturlig del av affärsverksamheten. Det krävs bedömningar från ledningen för att avgöra det sannolika utfallet. Faktiska resultat av utfallet kan avvika från ledningens bedömning vilket i sin tur kan påverka koncernens resultat (se också förvaltningsberättelsen: legala frågeställningar).
I chapter 11 finns en möjlighet att förhandla samt återlämna (”reject”) kontrakt som fanns vid ingången av processen. I perioden augusti 2022 till oktober 2023 har SAS valt att återlämna leasingkontrakt, en B737-700, tre A350-900, tre A321-200, en A320-200neo, en A330-300 samt ett antal motorer. Samtliga av dessa kontraktsåterlämningar har godkänts av domstol i USA. I samband med godkännandet gjorde SAS de relaterade tillgångarna tillgängliga för lease/ långivarna, vilket ledde till att tillgångar och skulder förknippade med kontrakten togs bort från balansräkningen. Som ett steg i chapter 11 förväntar sig SAS att leasegivarna/långivarna kommer att begära skadestånd för sin ekonomiska skada och rapportera detta till domstolen i USA.# SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
På grund av osäkerheten i utfall, då utfallen dels är beroende av antal anspråk, storleken på anspråken men också beroende av den omstruktureringsplan som senare i processen behöver godkännas av domstol, har SAS på ett tillförlitligt sätt inte kunnat uppskatta hur stor avsättning totala anspråken motsvarar. Dessa anspråk kan vara väsentliga. SAS redovisar avsättningar för anspråk för vilka det fanns tillräckliga och rimliga uppgifter för att uppskatta åtagandet. Mer information om chapter 11 beskrivs i not 1 sid 99 och förvaltningsberättelsen sid 59.
Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer” samt tillämpliga uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
Räkenskaper
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
105
| 2021–2022 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Trafikintäkter: | ||
| Passagerarintäkter | 32 236 | 23 225 |
| Charterintäkter | 2 096 | 1 703 |
| Fraktintäkter | 1 183 | 1 611 |
| Övriga trafikintäkter | 2 992 | 2 982 |
| Totala trafikintäkter | 38 507 | 29 521 |
| Övriga rörelseintäkter: | ||
| Försäljning ombord | 219 | 367 |
| Ground Handling-tjänster | 377 | 721 |
| Tekniskt underhåll | 207 | 147 |
| Terminal- och speditionstjänster | 135 | 322 |
| Försäljningskommissioner och avgifter | 781 | 357 |
| Övriga rörelseintäkter | 1 817 | 389 |
| Totala övriga rörelseintäkter | 3 536 | 2 303 |
| Summa | 42 043 | 31 824 |
SAS redovisar passagerarintäkter och charterintäkter när transporten har utförts, fraktintäkter när transporten är genomförd och övriga intäkter när varorna har levererats eller tjänsten har utförts. De identifierade prestationsåtagandena fullföljs vid ett visst tillfälle. För koncernens olika intäktsslag se ovan tabell och intäkter från enskilt väsentliga länder baserat på ursprungligt försäljningsland, se nedan tabell.
Trafik intäkter 2022/2023
| | Sverige | Norge | Danmark | Övriga | Total |
| :------------------- | :------ | :---- | :------ | :----- | :---- |
| Passagerar intäkter | 7 709 | 8 545 | 4 125 | 11 857 | 32 236 |
| Charter intäkter | 618 | 1 052 | 426 | - | 2 096 |
| Fraktintäkter | 238 | 171 | 281 | 493 | 1 183 |
| Övriga trafik intäkter | 717 | 795 | 383 | 1 097 | 2 992 |
| Totala trafikintäkter | 9 282 | 10 563 | 5 215 | 13 447 | 38 507 |
| Totala övriga rörelse intäkter | 467 | 875 | 527 | 1 667 | 3 536 |
| Summa | 9 749 | 11 438 | 5 742 | 15 114 | 42 043 |
Trafik intäkter 2021/2022
| | Sverige | Norge | Danmark | Övriga | Total |
| :------------------- | :------ | :---- | :------ | :----- | :---- |
| Passagerar intäkter | 6 005 | 6 675 | 3 138 | 7 407 | 23 225 |
| Charter intäkter | 541 | 862 | 301 | 0 | 1 704 |
| Fraktintäkter | 242 | 216 | 320 | 833 | 1 611 |
| Övriga trafik intäkter | 790 | 881 | 407 | 903 | 2 981 |
| Totala trafikintäkter | 7 578 | 8 634 | 4 166 | 9 143 | 29 521 |
| Totala övriga rörelse intäkter | 485 | 755 | 419 | 644 | 2 303 |
| Summa | 8 063 | 9 389 | 4 585 | 9 787 | 31 824 |
Medelantalet anställda under 2022/2023 inom SAS koncernen var 7 959 (7 033). Fördelningen av medelantal anställda per land framgår av tabell nedan. Medelantalet anställda i Danmark uppgick till 2 746 (2 400), i Norge 2 306 (2 087) samt i Sverige 2 729 (2 380).
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Män | Kvinnor | |
| Danmark | 1 780 | 966 |
| Norge | 1 431 | 874 |
| Sverige | 1 654 | 1 075 |
| Övriga länder | 91 | 88 |
| Totalt | 4 956 | 3 003 |
| Totalt män och kvinnor | 7 959 | 7 033 |
| 31 okt 2023 | 31 okt 2022 | |
|---|---|---|
| Antal på balansdagen | Antal på balansdagen | |
| - varav mändagen (%) | - varav mändagen (%) | |
| Styrelseledamöter | 54 (67 %) | 60 (68 %) |
| Vd och andra ledande befattningshavare | 49 (67 %) | 30 (67 %) |
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
Räkenskaper
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
106
SAS koncernens totala lönekostnader uppgick till 7 587 (6 822 ) MSEK varav sociala avgifter 1 100 (941) MSEK och pensioner 428 (611) MSEK. Löner, ersättningar och sociala avgifter inkluderar omstruktureringskostnader om 0 (0) MSEK.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Löner & ersätt- | Sociala kostnader (varav pensions- kostnad) | |
| ningar | ||
| SAS AB | 17 | 12 (5) |
| SAS Konsortiet | 3 491 | 974 (205) |
| Övriga dotterföretag | 2 551 | 541 (218) |
| SAS koncernen totalt | 6 059 | 1 527 (428) |
¹) Pensionskostnaden för samtliga Vd och andra ledande befattningshavare i SAS koncernens företag uppgick till 16 (15) MSEK.
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse, verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda framgår av tabell nedan.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Styrelse, Vd & ledande befattnings- havare (varav rörlig lön) | Övriga anställdar | |
| SAS AB | 16 (-) | 1 18 |
| SAS Konsortiet | 31 (-) | 3 460 |
| Ground Handling-verksamheten | 16 (0) | 1 877 |
| SAS Cargo | 7 (-) | 60 |
| Övriga dotterföretag | 19 (0) | 571 |
| SAS koncernen totalt | 89 (0) | 5 969 |
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Pensionskostnader | ||
| Förmånsbaserade pensionsordningar | -349 | -63 |
| Premiebaserade pensionsordningar | 777 | 674 |
| Summa | 428 | 611 |
Till styrelsens ledamöter i SAS AB utgår arvode och annan ersättning enligt årsstämmans beslut, som även har godkänt principerna för ersättningarna till ledande befattningshavare.
Vid årsstämman i SAS AB den 16 mars 2023 fastställdes arvoden till styrelsens ledamöter och ersättning för arbete i styrelseutskott enligt nedan:
Ingen av styrelseledamöterna har under räkenskapsåret 2022/2023 varit anställd i SAS koncernen med undantag av arbetstagarrepresentanterna och deras suppleanter. Ingen styrelseledamot, som inte är anställd i SAS koncernen, har erhållit någon ersättning eller förmån från något bolag i SAS koncernen utöver i flygbranschen sedvanliga reseförmåner och det arvode som erhållits för styrelse- och utskottsarbetet.
Följande av årsstämman 2023 fastställda ersättningsprinciper har tillämpats under räkenskapsåret 2022/2023 avseende ledande befattningshavare i SAS koncernen. Med ledande befattningshavare avses i detta sammanhang VD och övriga medlemmar av SAS koncernledning. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Ersättningen ska utgöras av fast lön, rörlig lön enligt separat överenskommelse, övriga förmåner samt pension. Riktlinjerna ska tillämpas på anställningsavtal som ingås efter årsstämman 2023 samt även på ändringar i gällande anställningsavtal som görs därefter.
Ersättning till ledande befattningshavare ska utgöras av en fast årlig kontant lön. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således vara individuell och differentierad.
Utöver fast lön kan ledande befattningshavare rapporterande till VD, enligt separat överenskommelse, erhålla rörlig lön (Annual Incentive Systems) vid uppfyllande av beslutade kriterier och mot att befattningshavarens fasta lön fryses för revision under viss period efter det att rörlig lön har utgått. Eventuell rörlig lön ska bestå av årlig rörlig kontant lön och får som högst motsvara 20 % av den fasta årliga lönen. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig lön ska kunna mätas under en period om ett år.
Övriga förmåner, som bl.a. kan omfatta bilförmån, reseförmån och sjukvårdsförsäkring, ska vara marknadsmässiga och endast utgöra en begränsad del av den sammanlagda ersättningen. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 % av den fasta årliga lönen. För VD ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda och premierna ska inte överstiga 40 % av den fasta årliga lönen.För övriga medlemmar av koncernledningen ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara avgiftsbestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Premierna för avgiftsbestämd pension ska inte överstiga 30 % av den fasta årliga lönen. Rörlig lön ska vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattnings- havaren (gäller Sverige och avgiftsbestämd pension). I det fallet ska premierna för avgiftsbestämd pension inte överstiga 30% av den fasta årliga lönen som en följd av pensionsavsättningar för rörlig lön. För VD och övriga medlemmar av koncernledningen ska uppsägningstiden vara 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida. Vid uppsäg- ning från bolagets sida ska en uppsägningstid om maximalt 12 månader gälla. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst ett års fast lön med full avräkning om befattnings- havaren erhåller ersättning från ny anställning eller uppdrag. Styrelsen får frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
I enlighet med EU kommissionens beslut 14 augusti 2020 och till dess att 75% av de instrument staterna tecknat i rekapitaliseringen som genomfördes under oktober 2020 antingen har lösts in eller sålts, har ledande befattnings- havare inte rätt till ökade löner. Vidare kommer inga rörliga lönedelar betalas ut till ledande befattningshavare. Vid eventuellt utfall av framtida AIS (Annual Incentive Systems) till ledande befattningshavare i enlighet med bolagets ersättningsprinciper kommer ersättning från AIS reserveras och innehållas till dess att 75 % av de instru- ment staterna tecknat i rekapitaliseringen som genomfördes under oktober 2020 antingen har lösts in eller sålts. För räkenskapsåret 2023 har ingen AIS reservation eller utbetalning gjorts för ledande befattningshavare.
Verkställande direktör tillika koncernchef Anko van der Werff, har följande ersättningskomponenter i sitt anställningsavtal:
Övriga nuvarande koncernledningsmedlemmar har premiebaserade pen- sionsordningar där upp till 30 % av den fasta grundlönen avsätts till pension, antingen som premier eller kontant ersättning. Samtliga nuvarande kon- cernledningsmedlemmar har pensionsålder 65 år. Styrelsen har beslutat om undantag från ersättningsriktlinjerna och godkänt att CFO Erno Hildén, CCO Paul Verhagen samt COO Jason Mahoney växlar hela eller delar av pensions- premier på 30 % av den årliga lönen till motsvarande kontant löneutbetalning under förutsättning att detta sker kostnadsneutralt för SAS och att EU-regler- na om ersättning till ledande befattningshavare följs med hänsyn till vikten att kunna erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig totalersättning för att tillgodose SAS långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. För ledande befattningshavare är uppsägningstiden sex månader vid uppsäg- ning från den anställdes sida och tolv månader vid uppsägning från SAS AB:s sida. Avgångsvederlag för ledande befattningshavare, vid uppsägning från SAS AB:s sida på annan grund än väsentligt avtalsbrott, grovt åsidosättande av den ledande befattningshavarens åligganden eller brottslig gärning mot SAS koncernen, utgår med ett belopp motsvarande upp till maximalt tolv månadslöner med avräkning mot inkomster från annan anställning eller uppdrag. Avgångsvederlag kan även utgå vid uppsägning från befattnings- havarens sida om dennes ansvar eller befogenheter väsentligen förändras genom organisatoriska förändringar. Avgångsvederlag i ovannämnda fall utgår dock inte om befattningshavaren erbjudits annan relevant anställning inom SAS koncernen. För tillförordnade koncernledningsmedlemmar utgår fast befattningstillägg utöver de villkor avseende pension, försäkring och uppsägningstid som följer av befintligt anställningsavtal.
För övriga typiska chefsavtal i SAS koncernen ska den sammanlagda ersätt- ningsnivån vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Under 2022/2023 har den sammanlagda ersättningen utgjorts av fast lön, övriga förmåner samt pension. Ett trettiotal chefer har därutöver deltagit i ett ”Annual Incentive System” för 2023. För ledare och medarbetare inom försäljningsorganisationen introducera- des under 2013 en rörlig lönemodell. Den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till i förväg uppsatta individuella försäljningsmål som fastställs i ett målkontrakt och kan maximalt uppgå till två månadslöner.
Frågan om styrelsens arvoden bereds av valberedningen, som består av representanter valda vid årsstämman. Förslag till styrelsearvoden framläggs på stämman av valberedningen för stämmans beslut. Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår bl.a. att bereda principer för ersättning till koncernledningen och styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till koncernledningen, till- lämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gäl- lande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättning till VD ska beslutas inom ramen för godkända principer av styrelsen efter beredning och rekommendation av ersättningsutskottet. Ersättning till övriga ledande befattningshavare ska beslutas av VD inom ramen för fastställda principer och efter avstämning med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte VD eller andra personer i koncernledningen, i den mån de berörs av frågorna. Ersättningsutskottet har haft fem protokollförda sammanträden under räkenskaps året 2022/2023.
| Namn | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Totalt 2022–2023 | Totalt 2021–2022 |
|---|---|---|---|---|
| Carsten Dilling | 630 | 80 | 710 | 710 |
| Monica Caneman | - | 420 | - | 420 |
| Lars-Johan Jarnheimer | 420 | 50 | 497 | 497 |
| Oscar Stege Unger | 320 | 50 | 370 | 370 |
| Kay Kratky | 320 | 100 | 420 | 320 |
| Michael Friisdahl | 320 | - | 320 | 320 |
| Henriette Hallberg Thygesen | 320 | - | 320 | 320 |
| Nina Bjornstad | 320 | - | 320 | 320 |
| Tommy Nilsson | 320 | - | 320 | 320 |
| Jens Lippestad | 320 | - | 320 | 320 |
| Kim John Christiansen | 320 | - | 320 | 320 |
| Summa | 3 610 | 200 | 3 917 | 4 237 |
Koncernens finansiella rapporter Koncernens noter Moderföretagets finansiella rapporter Underskrifter Moderföretagets noter Revisionsberättelse > Räkenskaper Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt 108 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
| Namn | Fast lön | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pension | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Anko van der Werff | 12 675 | - | 286 | 4 715 | 23 381 |
| Övriga | - | 1 141 | 5 525 | 6 405 | - |
| Summa | 12 675 | 1 141 | 5 811 | 11 120 | 23 381 |
| Övriga | - | 163 | 852 | - | - |
| Totalt | 12 675 | 1 304 | 6 663 | 11 120 | 23 381 |
1) Inkluderar semesterersättning.
2) Avser reservering för Annual Incentive Scheme för framtida utbetalning i enlighet med ersättningsprin-ciperna och de begränsningar som följer av rekapitalisering och utbetalning av rörliga lönedelar.Se vidare avsnittet ”Begränsningar i tillämpningen av ersättningsprinciperna till följd av rekapitaliseringen och Chapter 11”.
3) Övriga förmåner inkluderar bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.
4) Inkluderar sjukförsäkring.
5) Avser 5 medlemmar hela året, avser Simon Pauck Hansen från 1 november 2022 till 15 januari 2023, avser Michael Wångdahl 16 januari 2023 till 30 april 2023, avser Jason Mahoney från 1 maj 2023 till 31 oktober 2023, avser Therese Lorenius från 1 november 2022 till 13 augusti 2023 samt Paul Verhagen från 14 augusti 2023 till 31 oktober 2023
6) Avser lön, pension och förmåner under uppsägningstiden på 12 månader samt för ett potentiellt avgångsvederlag. Avgångsvederlag, maximalt fast lön under 12 månader efter anställningens upphörande, utgår endast om ny anställning ej har erhållits. Vid ny inkomst av tjänst utbetalas eventuell mellanskillnad mellan tidigare fast månadslön och ny fast månadslön.
ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2021–2022 (NOV–OKT), TSEK
| Namn | Fast lön | Rörlig ersättning | Pension | Övriga förmåner | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Anko van der Werff | 12 675 | - | 284 | 4 715 | 17 674 |
| Övriga | 23 213 | 2 303 | 516 | 6 044 | 32 076 |
| Summa | 35 888 | 2 303 | 800 | 10 759 | 49 750 |
| Övriga | 13 861 | - | 96 | 2 494 | 16 451 |
| Totalt | 49 749 | 2 303 | 896 | 13 253 | 66 201 |
1) Inkluderar semesterersättning.
2) Avser reservering för Annual Incentive Scheme för framtida utbetalning i enlighet med ersättningsprinciperna och de begränsningar som följer av rekapitalisering och utbetalning av rörliga lönedelar. Se vidare avsnittet ”Begränsningar i tillämpningen av ersättningsprinciperna till följd av rekapitaliseringen”.
3) Övriga förmåner inkluderar bil- och reseförmån, sjukvårdsförsäkringar samt grupplivförsäkringar.
4) Inkluderar sjukförsäkring.
5) Avser 4 medlemmar hela året, avser Karl Sandlund från 1 november 2021 till 30 juni 2022, avser Magnus Örnberg 1 november 2021 till 31 mars 2022, avser Erno Hildén 1 april till 31 oktober 2022, avser Erik Westman 1 juli till 31 oktober 2022 samt Therese Lorenius 1 juli till 31 oktober 2022.
6) Avser lön, pension och förmåner under uppsägningstiden på 12 månader samt för ett potentiellt avgångsvederlag. Avgångsvederlag, maximalt fast lön under 12 månader efter anställningens upphörande, utgår endast om ny anställning ej har erhållits. Vid ny inkomst av tjänst utbetalas eventuell mellanskillnad mellan tidigare fast månadslön och ny fast månadslön.
NOT 4 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER 2022–2023
| Nov–okt | Nov–okt | |
|---|---|---|
| Försäljnings- och distributionskostnader | 2 492 | 1 785 |
| Cateringkostnader | 1 399 | 819 |
| Hanteringskostnader | 2 641 | 1 949 |
| Tekniskt flygplansunderhåll | 3 118 | 1 910 |
| Data- och telekommunikationskostnader | 1 494 | 1 249 |
| Wet lease-kostnader | 2 617 | 1 846 |
| Amministrationskostnader | 1 544 | 985 |
| Övrigt | 2 354 | 1 515 |
| Summa | 17 659 | 12 058 |
NOT 5 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR 2022–2023
| Nov–okt | Nov–okt | |
|---|---|---|
| Avskrivningar | ||
| Immateriella tillgångar | 0 | 30 |
| Nyttjanderättstillgångar | 3 322 | 3 255 |
| Byggnader och inredningar | 49 | 60 |
| Flygplan | 982 | 1 259 |
| Reservmotorer och reservdelar | 54 | 53 |
| Verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan | 20 | 22 |
| Övriga inventarier och fordon | 13 | 20 |
| Nedskrivningar | ||
| Reservmotorer och reservdelar | - | 64 |
| Summa | 4 440 | 4 763 |
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse > Räkenskaper
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper
Verksamhet
Övrigt
109
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
NOT 6 RESULTAT- OCH KAPITALANDELAR I INTRESSEFÖRETAG 2022–2023
| Nov–okt | Nov–okt | |
|---|---|---|
| Resultatandelar i intresseföretag: | ||
| Malmö Flygfraktterminal AB | 10 | 12 |
| Övriga | 8 | 10 |
| Summa | 18 | 22 |
| Totala intäkter i intresseföretag | 399 | 357 |
| Resultat efter skatt i intresseföretag | 55 | 67 |
Malmö Flygfraktterminal AB bedriver flygfraktsverksamhet i Malmö, Sverige. Intresseföretaget har en nära anknytning till flygverksamheten och resultatandelen redovisas i rörelseresultatet.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Kapital andelar i intresseföretag: | 31 okt | 31 okt |
| Ingående anskaffningsvärde | 22 | 24 |
| Tillskott | - | - |
| Resultatandelar i intresseföretag | 18 | 22 |
| Utdelning | -20 | -24 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 20 | 22 |
| Kapitalandelar i intresseföretag: | 2023 | 2022 |
| Organisationsnr | Säte | Kapitalandel % |
| Malmö Flygfraktterminal AB | 556061-7051 Malmö, Sverige | 40,0 |
| Övriga | 2 | |
| Summa | 20 | |
| Totala tillgångar i intresseföretag | 310 | |
| Totala skulder i intresseföretag | -238 | |
| Eget kapital i intresseföretag | 72 |
NOT 7 RESULTAT VID FÖRSÄLJNING OCH ÅTERLÄMNING AV FLYGPLAN OCH ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2022–2023
| Nov–okt | Nov–okt | |
|---|---|---|
| Airbus A320 (sale and leaseback) | -20 | -3 |
| Boeing 737 | - | 73 |
| Motorer (sale and leaseback) | 5 | 100 |
| Återlämning av leasekontrakt i chapter 11 | 160 | -88 |
| Försäljning av dotterbolag | - | 13 |
| Summa | 145 | 95 |
NOT 8 FINANSNETTO 2022–2023
| Nov–okt | Nov–okt | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde | 161 | 28 |
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | 855 | 191 |
| Övriga finansiella intäkter | - | - |
| Valutakursdifferenser leasingskuld, netto | 52 | - |
| Summa | 1 068 | 219 |
| 2022–2023 | 2021–2022 | |
|---|---|---|
| Nov–okt | Nov–okt | |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader på räntebärande skulder ej värderade till verkligt värde | -1 967 | -802 |
| Räntekostnader på räntebärande skulder värderade till verkligt värde | -780 | -179 |
| Räntekostnader leasingskulder | -894 | -774 |
| Övriga finansiella kostnader | -84 | -67 |
| Valutakursdifferenser leasingskuld, netto | -154 | -2 906 |
| Valutakursdifferenser räntebärande skuld, netto | 0 | -5 |
| Summa | -3 879 | -4 733 |
| Summa finansnetto | -2 811 | -4 514 |
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse > Räkenskaper
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper
Verksamhet
Övrigt
110
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
NOT 9 SKATT
Följande komponenter ingår i koncernens skatt.
| 2022–2023 | 2021–2022 | |
|---|---|---|
| Nov–okt | Nov–okt | |
| Aktuell skatt | -5 | -7 |
| Uppskjuten skatt | -180 | 805 |
| Summa skatt redovisad i årets resultat | -185 | 798 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | 346 | -308 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 346 | -308 |
Aktuell skatt har beräknats utifrån fastställd skattesats i respektive land. Uppskjuten skatt har beräknats till den skattesats som förväntas gälla då skatten realiseras. Skatten för räkenskapsåret kan stämmas av mot resultat före skatt enligt följande:
| 2022–2023 Nov–okt (%) | 2021–2022 Nov–okt (%) | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | -5 516 | -7 846 | ||
| Skatt enligt vägd genomsnittlig skattesats | 21,4 | 21,4 | 1 180 | 1 679 |
| Skatteeffekt av icke avdragsgilla kostnader | 1,7 | -0,4 | -96 | -35 |
| Skatteeffekt av icke skatte pliktiga intäkter | -1,1 | 2,0 | 59 | 155 |
| Skatteeffekt av olika skattesatser | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Skatteeffekt av ej aktiverade underskottsavdrag | 20,3 | -13,2 | -1 117 | -1 038 |
| Övrigt | 3,8 | 0,5 | -211 | 37 |
| Skatt och effektiv skattesats för räkenskapsåret | -3,3 | 10,2 | -185 | 798 |
I tabellerna nedan redovisas koncernens uppskjutna skatteskulder och skattefordringar efter kategori samt hur skulderna och fordringarna förändrats.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatteskuld i balansräkningen: | 31 okt | 31 okt |
| Anläggningstillgångar | 1 362 | 1 366 |
| Pensioner | 1 121 | 1 304 |
| Övriga temporära skillnader | 297 | 447 |
| Kassaflödessäkringar | -1 | -9 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/skatteskulder | -2 233 | -2 540 |
| Summa | 546 | 568 |
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran i balansräkningen: | 31 okt | 31 okt |
| Pensioner | 78 | -49 |
| Övriga temporära skillnader | 1 810 | 1 983 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 2 198 | 2 234 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/ skatte skulder | -2 233 | -2 540 |
| Summa | 1 853 | 1 628 |
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Avstämning av uppskjuten skatt, netto: | 31 okt | 31 okt |
| Ingående balans | 1 060 | 585 |
| Förändring enligt resultatet | -180 | 805 |
| Förändring avseende kassaflödessäkringar enligt övrigt totalresultat | -35 | 204 |
| Förändring avseende förmånsbestämda pensionsordningar enligt övrigt totalresultat | 373 | -512 |
| Kursdifferenser m.m. | 90 | -22 |
| Uppskjuten skatt, netto, per 31 oktober | 1 308 | 1 060 |
Per balansdagen har koncernen outnyttjade underskottsavdrag uppgående till drygt 34 000 (29 000) MSEK. Baserat på dessa underskottsavdrag redovisar koncernen en uppskjuten skattefordran om 2 198 (2 234) MSEK. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det finns faktorer som talar för att skattepliktiga överskott kommer att skapas. Bedömningen om respektive koncernföretags framtida resultatutveckling baseras såväl på redovisade resultat under senare år som på förbättrade lönsamhetsutsikter. Redovisade underskottsavdrag på totalt 2 198 MSEK avser verksamheter i Danmark med 737 MSEK, Norge med 273 MSEK, Sverige med 1 083 MSEK samt Irland med 105 MSEK. För underskottsavdrag med ett motsvarande skattevärde uppgående till 4 971 (3 854) MSEK, redovisas ingen uppskjuten skattefordran på grund av osäkerhet vad avser framtida vinstintjäning. För samtliga underskottsavdrag finns ingen förfallotidpunkt. Uppskjutna skatteskulder avser till största del anläggningstillgångar där det skattemässiga värdet är lägre än det redovisningsmässiga. De temporära skillnader som finns avseende anläggningstillgångar kommer i framtiden att förändras i och med att det redovisade och skattemässiga värdet blir lika alternativt då anläggningstillgången avyttras och en högre skattemässig vinst uppstår. Pensioner ger också upphov till uppskjutna skatteskulder då redovisning och skattemässiga värden hanteras på olika sätt. SAS har valt att nettoredovisa uppskjutna skatter i balansräkningen då det finns en legal rätt till kvittning samtidigt som det är ett starkt legalt samband mellan de uppskjutna skattefordringarna och uppskjutna skatteskulderna. Avsättning för uppskjuten skatt på temporära skillnader relaterade till icke utdelade vinster i dotter- och intresseföretag har inte skett, då dessa vinster inte kommer att delas ut inom överskådlig framtid alternativt att utdelning kan ske utan att vinstmedlen blir föremål för beskattning.# OECD/G20:s inkluderande ramverk (IF) har publicerat modellregler inom ramen för arbetet med att hantera de utmaningar som digitaliseringen av den globala ekonomin innebär för beskattningen. Det är svårbedömt om reglerna beträffande global minimibeskattning (pelare 2) ger upphov till ytterligare temporära skillnader, om uppskjutna skattefordringar respektive skatteskulder behöver omvärderas, samt vilken skattesats som ska användas för att beräkna uppskjuten skatt. Som svar på dessa osäkerheter publicerade International Accounting Standards Board (IASB) den 23 maj 2023 ett tillägg till IAS 12 om inkomstskatter. Tillägget innebär ett obligatoriskt undantag från kraven på att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar respektive skatteskulder relaterade till de föreslagna reglerna om global minimibeskattning. SAS-koncernen tillämpar det obligatoriska undantaget som gäller tills vidare. Lagstiftning om global minimibeskattning har beslutats, eller i praktiken beslutats, i flera av de länder som koncernen bedriver verksamhet i och det bedöms som sannolikt att koncernen kommer att omfattas av sådan lagstiftning från och med räkenskapsåret 2024/2025. Per den 31 oktober 2023 är det ännu inte möjligt att på ett tillförlitligt sätt uppskatta den potentiella skatteexponeringen av pelare 2. Arbetet med att utreda den potentiella exponeringen pågår och väntas slutföras under andra kvartalet räkenskapsåret 2023/2024.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
Räkenskaper
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
| Summa immateriella tillgångar | Goodwill | IT-system | |
|---|---|---|---|
| 2023 2022 | 2023 2022 | 2023 2022 | |
| 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 380 1 364 | 632 643 | 748 721 |
| Investeringar | - - | - - | 6 - |
| Försäljning/utrangering | -11 - | - - | - - |
| Valutakursdifferenser | 27 -43 | - - | - - |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 1 380 1 343 | 632 638 | 748 705 |
| Ingående avskrivningar | -655 -688 | -583 -613 | -72 -75 |
| Årets avskrivningar och nedskrivningar | -30 - | - - | - - |
| Valutakursdifferenser | -3 8 | - - | 4 -3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -688 -680 | -613 -609 | -75 -71 |
| Ingående nedskrivning | - - | - - | - - |
| Utgående nedskrivning | - - | - - | - - |
| Redovisat värde | 692 663 | 19 29 | 673 634 |
SAS-koncernen bedriver ingen verksamhet avseende forskning och utveckling (FoU).
| Goodwill | 2023 31 okt |
2022 31 okt |
|---|---|---|
| SAS Scandinavian Airlines Norge | 634 | 673 |
| Summa goodwill | 634 | 673 |
Bedömning av värdet av koncernens immateriella tillgångar har gjorts genom jämförelse med återvinningsvärdet som har baserats på koncernens kassa genererande nyttjandevärde utifrån fem års kassaflöden i koncernens affärsplan. För perioden efter planperioden ligger tillväxttakten på +1,0 % (+1,0 %). De prognostiserade kassaflödena baseras på antaganden avseende volymutveckling, enhetsintäkt, driftsmarginaler och diskonteringsräntor, som fastställs av företagsledningen baserat på historisk erfarenhet och marknadsdata. Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad före skatt om 8,2% (8,2%) och efter skatt om 6,9% (6,9%). För att stödja den nedskrivningsprövning som gjorts av goodwill i koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten, driftsmarginalerna bortom planperioden eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är rimligt trolig visar att en marginal ändå finns mellan återvinningsvärde och redovisade värden. Ledningen har därför gjort bedömningen att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar vid utgången av oktober 2023.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
Räkenskaper
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
| Summa flygplan och motorer/reservdelar | Flygplan | Motorer & reservdelar | |
|---|---|---|---|
| 2023 2022 | 2023 2022 | 2023 2022 | |
| 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 25 522 22 865 | 1 993 1 942 | 22 865 23 529 |
| Investeringar | 3 122 2 922 | 2 119 | 2 922 3 103 |
| Försäljning/utrangering | -7 782 -7 912 | -889 -179 | -7 733 -6 893 |
| Omklassificeringar | 813 1 066 | 676 278 | 137 788 |
| Valutakursdifferenser | 3 132 268 | 7 143 | 2 989 268 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 24 807 19 110 | 1 942 2 049 | 22 865 19 110 |
| Ingående avskrivningar | -11 105 -10 481 | -444 -593 | -10 661 -10 481 |
| Årets avskrivningar och nedskrivningar | -1 376 -1 037 | -117 -55 | -982 -1 259 |
| Försäljning/utrangering | 1 106 585 | 59 73 | 1 047 512 |
| Omklassificeringar | 745 615 | -91 -98 | 836 713 |
| Valutakursdifferenser | -444 -23 | 0 0 | -444 -23 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -11 074 -10 261 | -593 -673 | -10 481 -10 261 |
| Redovisat värde | 13 733 10 225 | 1 349 1 376 | 12 384 8 849 |
SAS redovisar flygplan i balansräkning antingen som materiella tillgångar eller nyttjanderättstillgångar. Leasingavtal som definieras i enlighet med IFRS 16 bokas i balansräkningen som en nyttjanderättstillgång (se not 13). I de fall där SAS förvärvar flygplan, för att sedan sälja och hyra tillbaka flygplanet och där det är (praktiskt taget) säkert att tillgången kommer att köpas tillbaka i slutet av perioden betraktas den relaterade skulden som uppkommer som en finansiell skuld i enlighet med IFRS 9 och tillgången som en materiell tillgång i enlighet med IAS 16.
Koncernen har förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella tillgångar. Kontrakterade beställningar per 31 oktober 2023 finns för 18 Airbus A320neo och två Airbus A350 för leverans fram till 2025 uppgående till ett framtida inköpsåtagande, inklusive reservmaterial, om 975 MUSD. Dessutom har SAS kontrakterat en Embraer E195 som kommer att leasas.
| Verkstadsinventarier | Summa övriga materiella tillgångar | Byggnader & anläggningstillgångar | Övriga inventarier & fordon | Pågående & mark | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2023 2022 | 2023 2022 | 2023 2022 | 2023 2022 | 2023 2022 | |
| 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 2 073 2 080 | 435 3 | 387 370 | 1 255 1 272 | 1 272 1 255 |
| Investeringar | 60 10 | 5 5 | 5 - | 1 2 | 1 272 1 255 |
| Försäljning/utrangering | -144 -33 | -5 - | -24 -3 | - -6 | -6 - |
| Omklassificeringar | -15 -1 | - - | -15 2 | -15 2 | 2 -15 |
| Valutakursdifferenser | 35 16 | - 1 | 7 9 | 27 9 | 9 27 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 2 080 2 013 | 3 356 | 370 374 | 1 272 1 277 | 1 277 1 272 |
| Ingående avskrivningar | -1 487 -1 580 | -324 -344 | -332 -336 | -831 -900 | -900 -831 |
| Årets avskrivningar och nedskrivningar | -101 -85 | -22 -20 | -19 -13 | -60 -52 | -52 -60 |
| Försäljning/utrangering | 24 138 | 129 12 | 3 3 | - - | 6 - |
| Omklassificeringar | - -15 | - - | - - | 15 - | - 15 |
| Valutakursdifferenser | -31 -22 | -1 -1 | -6 -8 | -24 -13 | -13 -24 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1 580 -1 549 | -344 -236 | -336 -354 | -900 -959 | -959 -900 |
| Redovisat värde | 500 464 | 91 120 | 34 20 | 372 318 | 318 372 |
1) Försäkringsvärdet för flygplanen per 31 oktober 2023 uppgick till 54 288 MSEK. Här ingår försäkringsvärde för inhyrda (leasade) flygplan med 44 543 MSEK.
2) Modifieringar av leasade flygplan ingår i planenligt restvärde med 123 (70) MSEK.
3) I belopp avskrivningar och nedskrivningar motorer & reservdelar per 31 oktober 2023 som uppgick till -55 (-117) MSEK ingår nedskrivning om 0 (64) MSEK avseende en motor. Se även not 5.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
Räkenskaper
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
| Förskott | |
|---|---|
| 2023 2022 | |
| 31 okt 31 okt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 4 063 2 966 |
| Investeringar | 1 023 1 911 |
| Aktiverade räntor | 169 188 |
| Omklassificeringar | -1 807 -1 624 |
| Valutakursdifferenser | 65 622 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 3 513 4 063 |
3 265 (3 762) MSEK avser förskott för Airbus och 248 (301) MSEK avser förskott för Övriga.
| Summa Nyttjanderättstillgångar | Flygplan | Fastigheter | Ground handling utrustning | |
|---|---|---|---|---|
| 2022/2023 2021/2022 | 2022/2023 2021/2022 | 2022/2023 2021/2022 | 2022/2023 2021/2022 | |
| Ingående redovisat värde | 17 840 16 959 | 1 884 1 879 | 284 284 | 15 672 14 896 |
| Nya kontrakt | 3 024 4 011 | 63 29 | 31 2 | 3 000 3 980 |
| Kontraktsmodifieringar samt förändring i index eller räntor i avtal | -373 108 | 283 -651 | -5 - | -651 283 |
| Omklassificeringar | - - | - - | - - | - - |
| Valutaomvärdering | -5 17 | - - | - - | -5 - |
| Avskrivningar under räkenskapsåret | -3 322 -3 255 | -401 -396 | -90 -90 | -2 831 -2 769 |
| Nedskrivningar under räkenskapsåret | - - | - - | - - | - - |
| Redovisat värde | 17 164 15 672 | 1 829 1 884 | 215 284 | 15 120 15 672 |
Nya kontrakt under året med en längre löptid än 12 månader redovisas på raden Nya kontrakt och består främst av åtta nya A320neo, tre E195 samt en reservmotor. För information om SAS räntebärande leasingskulder se not 23 och 31.
| Andra värdepappersinnehav | Andra långfristiga fordringar | Summa finansiella tillgångar | |
|---|---|---|---|
| 2023 2022 | 2023 2022 | 2023 2022 | |
| 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | 31 okt 31 okt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 79 79 | 1 564 1 539 | 1 643 1 618 |
| Tillskott | - - | 144 200 | 144 200 |
| Försäljning | -6 - | - - | -6 - |
| Amortering | - - | -311 -513 | -311 -513 |
| Omklassificeringar | - - | 0 17 | 17 - |
| Valutakursdifferenser | - - | 5 321 | 5 321 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 73 79 | 1 402 1 564 | 1 475 1 643 |
| Ingående nedskrivning | -70 -70 | - - | -70 -70 |
| Nedskrivningar | - - | - - | - - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -70 -70 | - - | -70 -70 |
| Redovisat värde | 3 9 | 1 402 1 564 | 1 405 1 573 |
1) I redovisat värde ingår spärrade bankmedel 517 (652) MSEK.# Koncernens noter
Tabellen nedan visar var i de finansiella rapporterna som koncernens ersättningar efter avslutad anställning är redovisade.
| 31 okt 2023 | 31 okt 2022 | |
|---|---|---|
| Pensionsmedel i balansräkningen | ||
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | -12 421 | -12 090 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | 20 628 | 21 552 |
| Överskott i fonderade planer | 8 207 | 9 462 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | -206 | -210 |
| Överskott i förmånsbaserade pensionsplaner (pensionsmedel, netto) | 8 001 | 9 252 |
1) Innehåller svensk löneskatt om 1 586 (1 826) MSEK.
| Nov–okt 2022–2023 | Nov–okt 2021–2022 | |
|---|---|---|
| 1 Redovisning i rörelseresultatet avseende | ||
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 349 | 63 |
| Premiebaserade pensionsplaner | -777 | -674 |
| -428 | -611 | |
| 2 Omvärdering avseende förmånsbaserade pensionsplaner | -1 359 | 1 937 |
1) Kostnader redovisade i rörelseresultatet inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, räntenettokostnader samt vinster och förluster vid regleringar.
2) Redovisas inom Övrigt totalresultat, netto efter skatt.
De flesta pensionsordningar för personal inom Skandinavien är numera premiebaserade. Premiebaserade pensionsordningar återfinns för huvuddelen av personalen i Danmark och Norge samt i Sverige för flygande personal, yngre tjänstemän samt personal inom SAF-LO-kollektivet. Merparten av de kvarvarande förmånsbaserade pensionsordningarna är säkrade genom försäkringsbolag i respektive land. I Sverige är pensionsordningarna säkrade främst hos Alecta och SPP, i Danmark hos Danica och i Norge hos DnB. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa räkenskapsår (2023/2024) avseende förmånsbestämda pensionsplaner som är tecknade i Alecta-planen beräknas att uppgå till cirka 33 MSEK. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i % av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt sett tillåtas variera mellan 125 % och 175 %. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 % eller överstiger 175 % ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 175 %. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att ett alltför stort överskott uppstår. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick Alectas överskott i form av den konsoliderade kollektiva konsolideringsnivån till 178 % (189 %). Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare (så kallad multi-employer plan) och företag som omfattas av en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare och som klassificeras som förmånsbestämd ska redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader på samma sätt som för vilken annan förmånsbestämd plan som helst. SAS erhåller information som gör det möjligt för SAS att redovisa sin proportionella allokerade andel av Alecta-planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader i enlighet med reglerna i IAS 19 avseende förmånsbestämda pensionsplaner. SAS redovisar därmed förmånsbestämda nettotillgångar eftersom framtida ekonomiska fördelar är tillgängliga för SAS i form av premiereduktioner, täckning av framtida pensionsindexeringar samt även kontant återbetalning. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” innebär att samtliga avvikelser i uppskattningar redovisas omedelbart i övrigt totalresultat. Vidare beräknas diskonteringsräntan på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen eller pensionstillgången, netto och detta räntenetto redovisar SAS som en personalkostnad inom rörelseresultatet. SAS redovisar särskild löneskatt enligt reglerna i IAS 19, vilket innebär att de aktuariella antaganden som ska göras vid beräkning av förmånsbestämda pensionsordningar även ska inkludera skatter som löper på pensioner. De kvarvarande pensionsordningarna i Sverige redovisade per 31 oktober 2023 ett överskott om ca. 6,4 mdr SEK, varför särskild löneskatt har redovisats på överskottet. Den särskilda löneskatten uppgår per 31 oktober 2023 till cirka 1,6 mdr (1,8 mdr) SEK.
| Nov–okt 2022–2023 | Nov–okt 2021–2022 | |
|---|---|---|
| Förmånsbaserade pensionsordningar | ||
| Årets pensionsintjäning | -29 | -50 |
| Kostnader för intjäning under tidigare år och vinster/förluster från regleringar | -20 | -3 |
| Räntekostnader på pensionsförpliktelser | -517 | -298 |
| Ränteintäkter på förvaltningstillgångar | 838 | 393 |
| Löneskatt | 77 | 21 |
| Årets resultatpåverkan avseende förmånsbaserade pensionsordningar | 349 | 63 |
Ovanstående resultatpåverkan redovisas i sin helhet som personalkostnad.
| 31 okt 2023 | 31 okt 2022 | |
|---|---|---|
| Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda pensionsförpliktelser | ||
| Ingående pensionsförpliktelser | 12 300 | 16 815 |
| Årets pensionsintjäning | 29 | 50 |
| Regleringar | -3 | -8 |
| Räntekostnader | 517 | 298 |
| Omklassificering | - | - |
| Utbetalda pensioner | -882 | -818 |
| Valutakursdifferenser | 37 | 73 |
| 11 998 | 16 410 | |
| Omvärderingar: | ||
| – Vinst/förlust (-/+) till följd av förändrade demografiska antaganden | 12 | -12 |
| – Vinst/förlust (-/+) till följd av förändrade finansiella antaganden | -485 | -4 121 |
| – Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (-/+) | 1 102 | 132 |
| Utgående pensionsförpliktelser 31 oktober | 12 627 | 12 300 |
| 31 okt 2023 | 31 okt 2022 | |
|---|---|---|
| Förändring av förvaltnings tillgångarnas verkliga värde | ||
| Ingående förvaltningstillgångar | 21 552 | 23 408 |
| Regleringar | -16 | -6 |
| Ränteintäkter | 838 | 393 |
| Inbetalda premier/avgifter | 22 | 39 |
| Övrig kostnad/intäkt | 72 | 16 |
| Omklassificering | - | - |
| Utbetalda pensioner | -790 | -712 |
| Valutakursdifferenser | 53 | 76 |
| 21 731 | 23 214 | |
| Omvärderingar: | ||
| – Särskild löneskatt | -316 | 485 |
| – Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive belopp som ingår i ränteintäkter) | -787 | -2 147 |
| Utgående förvaltningstillgångar 31 oktober | 20 628 | 21 552 |
| 31 okt 2023 | 31 okt 2022 | |
|---|---|---|
| Förändringar av pensionsmedel (netto) | ||
| Ingående pensionsmedel (netto) | 9 252 | 6 593 |
| Årets resultatpåverkan | 349 | 63 |
| Omklassificering | - | - |
| Omvärderingar | -1 733 | 2 448 |
| Inbetalda premier/avgifter | 112 | 145 |
| Valutakursdifferenser | 21 | 3 |
| Utgående pensionsmedel (netto) 31 oktober | 8 001 | 9 252 |
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land:
| Sverige | Norge | Danmark | Övriga | Summa | Sverige | Norge | Danmark | Övriga | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 okt 2023 | 31 okt 2022 | |||||||||
| Nuvärdet av förpliktelsen | -11 655 | -179 | - | -793 | -12 627 | -11 246 | -171 | -18 | -865 | -12 300 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | 19 754 | 0 | - | 874 | 20 628 | 20 556 | - | 31 | 965 | 21 552 |
| Pensionsmedel, netto | 8 099 | -179 | - | 81 | 8 001 | 9 310 | -171 | 13 | 100 | 9 252 |
| Nov–okt 2022–2023 | Nov–okt 2021–2022 | |
|---|---|---|
| Omvärderingar – analys av belopp redovisat inom Övrigt totalresultat | ||
| – Vinst/förlust (+/–) till följd av förändrade demografiska antaganden | -12 | 121 |
| – Vinst/förlust (+/–) till följd av förändrade finansiella antaganden | 485 | 4 121 |
| – Erfarenhetsbaserade vinster/ förluster (+/–) | -1 102 | -132 |
| – Särskild löneskatt | -316 | 485 |
| – Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive belopp som ingår i ränteintäkter) | -787 | -2 147 |
| Summa omvärderingar | -1 732 | 2 448 |
Under året har diskonteringsräntan höjts för samtliga länder. Den svenska diskonteringsräntan höjdes med 0,15 procentenheter till 4,45 %. För de svenska pensionsordningarna sänktes antagandet om inflation under räkenskapsåret från 2,15 % till 2,0 %. Den totala effekten från främst förändrade diskonteringsräntor samt inflation medför en positiv påverkan på övrigt totalresultat om 0,485 mdr SEK. Avkastningen på förvaltningstillgångarna har varit lägre än diskonteringsräntan, vilket har inneburit en negativ påverkan på övrigt totalresultat om 0,787 mdr SEK.
Den beräkning som enligt IAS 19 ska tillämpas vid beräkning av förmånsbestämda planer benämns Projected Unit Credit Method. Metoden kräver flera beräkningsmässiga antaganden (aktuariella parametrar) för att fastställa nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen. Aktuariella antaganden omfattar både demografiska och finansiella antaganden. Då antagandena måste vara neutrala och ömsesidigt förenliga ska de varken vara oförsiktiga eller överdrivet försiktiga. De ska återspegla det ekonomiska sambandet mellan faktorer såsom inflation, löneökningstakt, avkastning på förvaltningstillgångar och diskonteringsränta. Detta innebär att de ska vara realistiska utifrån kända ekonomiska samband och avspegla SAS bästa bedömning av de faktorer som avgör den slutliga kostnaden för att lämna ersättningar efter avslutad anställning, d v s pensionskostnaden. Vid beräkning av pensionsförpliktelser, årets pensionsintjäning och avkastning på fonderade medel används parametrar som fastställs lokalt i respektive land baserat på den lokala marknadssituationen samt förväntad framtida utveckling. Detta innebär att parametrarna utgår från marknadens förväntningar vid rapportperiodens slut beträffande den tidsperiod under vilken förpliktelsen ska regleras.# Not 15 Pensionsförpliktelser
Diskonteringsräntan har fastställts baserat på marknadsmässig avkastning på förstklassiga företagsobligationer (företrädesvis bostadsobligationer med minimum AA-rating) och löptiden återspeglar den uppskattade tidsfördelningen och storleken av pensionsutbetalningarna (durationen) samt den valuta som dessa ska betalas i. Övriga antaganden baseras på förväntad utveckling under förpliktelsens löptid. Bedömningen avseende framtida lönejusteringar motsvarar inflationsantagandet i respektive land och förväntad livslängd är fastställd till DUS23 (DUS21) för Sverige samt till K2013 (K2013) för Norge.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | Sverige | Norge | Danmark | Övriga | Summa | Sverige | Norge | Danmark | Övriga | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,45 % | 4,70 % | 3,70 % | 5,75 % | 4,54 % | 4,30 % | 4,25 % | 1,60 % | 5,0 % | 4,34 % | 2,0 % | 2,15 % |
| Inflation | 0-1,75 % | 1,75 % | 3,50 % | 2,15 % | 2,0 % | 2,0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % | 2,0 % | 2,0 % |
| Löneökningar | 0 % | 0 % | 2,0 % | 2,0 % | - | -1,75 % | -2,0 % | 2,0 % | 2,08 % | 2,15 % | 0 % | 1,75 % |
| Pensionsökningar | 3,30 % | 2,08 % | 2,15 % | 0 | 1,75 % | 3,60 % | 2,25 % | 2,0 % | 2,0 % | 2,0 % | 2,0 % | 2,0 % |
1) Avser enbart planerna i UK.
Den genomsnittliga durationen i de förmånsbaserade pensionsordningarna var följande:
| År 2022/2023 | År 2021/2022 | Sverige | Norge | Danmark | Övriga | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 10,49 | 11,0 | 5,9 | 9,2 | 1,7 | 13,0 | |
| 14,0 |
Räkenskaper Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse Räkenskaper
Verksamhet Övrigt
116 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Fortsättning not 15
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | Summa | % | Summa | % |
|---|---|---|---|---|---|
| Alecta (Sverige): | |||||
| Aktier, varav 38 % (37 %) är placerade i svenska aktier | 3 064 | 32 | 3 322 | 34 | |
| Räntebärande värdepapper | 4 441 | 47 | 4 397 | 45 | |
| Fastigheter | 1 983 | 21 | 2 052 | 21 | |
| Summa | 9 488 | 100 | 9 771 | 100 | |
| SPP (Sverige): | |||||
| Aktier, varav 20 % (25 %) är placerade i svenska aktier | 1 475 | 17 | 2 151 | 24 | |
| Räntebärande värdepapper | 4 600 | 53 | 5 467 | 61 | |
| Fastigheter | 1 128 | 13 | 1 165 | 13 | |
| Övrigt | 1 475 | 17 | 179 | 2 | |
| Summa | 8 678 | 100 | 8 962 | 100 | |
| Danica (Danmark): | |||||
| Aktier | - | - | 6 | 20 | |
| Räntebärande värdepapper | - | - | 22 | 70 | |
| Fastigheter | - | - | 3 | 10 | |
| Summa | - | - | 31 | 100 | |
| Övriga länder: | |||||
| Aktier | - | - | - | - | |
| Räntebärande värdepapper | 735 | 84 | 829 | 86 | |
| Övrigt | 139 | 16 | 135 | 14 | |
| Summa | 874 | 100 | 964 | 100 |
1) Förvaltningstillgångar i de svenska pensionsordningarna exkluderar särskild löneskatt som inte ingår i de förvaltningstillgångar som Alecta respektive SPP förvaltar. Endast en obetydlig andel av förvaltningstillgångarna är placerade i SAS-aktier.
Medlemsstatistik, per 31 oktober 2023
| Aktivapensionärer | Fribrevs-havare | Ålderspensionärer | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Alecta-planen | 1 194 | 116 | 3 040 | 4 168 |
| SPP | 17 | - | 274 | 1 152 |
| Övriga planer i Sverige (ofonderade) | - | - | - | 17 |
| DnB | - | - | - | 691 |
| Danica | - | - | - | - |
| Övriga | - | - | 334 | 339 |
| Summa | 1 211 | 116 | 3 648 | 6 367 |
Inverkan/känslighet i den förmånsbaserade pensionsförpliktelsen för ändringar i väsentliga antaganden, MSEK:
| Sverige | Norge | Danmark | Övriga | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta, -1 % | 1 389 | 11 | 0 | 102 | 1 502 |
| Inflation, +1 % | 1 438 | 0 | 0 | 19 | 1 457 |
| Lön, +1 % | 29 | 0 | 0 | 0 | 29 |
Ovanstående känslighetsanalys baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta.
1) Överensstämmer med känsligheten avseende pensionsökningar.
Räkenskaper Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse Räkenskaper
Verksamhet Övrigt
117 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
| 2023 31 okt | 2022 31 okt |
|---|---|
| 341 | 220 |
| 58 | 76 |
| 44 | 23 |
| 443 | 319 |
| 385 | 203 |
| 58 | 116 |
| 443 | 319 |
Förråd, flygmateriel
Förråd, övrigt
Varulager
Summa
Värderat till anskaffningskostnad
Värderat till nettoförsäljningsvärde
Summa
Nedskrivning av kundfordringar och återvunna kundfordringar, netto, samt nedskrivning av övriga kortfristiga fordringar har påverkat resultatet med 64 (10) MSEK.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | Åldersanalys kundfordringar |
|---|---|---|
| 1 005 | 932 | Ej förfallna kundfordringar |
| 208 | 221 | Förfallna < 31 dagar |
| 42 | 114 | Förfallna 31–90 dagar |
| 6 | 16 | Förfallna 91–180 dagar |
| -6 | 16 | Förfallna >180 dagar |
| 1 255 | 1 299 | Summa |
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | Avsättning för förväntade kreditförluster på kundfordringar |
|---|---|---|
| 46 | 50 | Ingående avsättning |
| 64 | 2 | Reservering för befarade förluster |
| - | - | Återförda reserveringar |
| -6 | - | Utgående avsättning |
| 110 | 46 |
| 2023 31 okt | 2022 31 okt |
|---|---|
| 67 | 59 |
| 3 714 | 2 767 |
| 3 781 | 2 826 |
Derivat
Övriga fordringar
Summa
| 2023 31 okt | 2022 31 okt |
|---|---|
| 474 | 304 |
| 423 | 452 |
| 897 | 756 |
Förutbetalda kostnader
Upplupna intäkter
Summa
Upplupna intäkter bedöms vara kontraktstillgångar. Se ytterligare information i not 24.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt |
|---|---|
| 5 891 | 8 381 |
| 174 | 172 |
| 95 | 101 |
| 6 160 | 8 654 |
Kassa och bank
Depositioner
Skatteavdragskonto i Norge
Summa
Redovisat värde på kortfristiga placeringar överensstämmer med det verkliga värdet. Verkligt värde är det belopp som skulle ha erhållits för utestående kortfristiga placeringar vid avyttring på balansdagen. Kortfristiga placeringar är kategoriserade som finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga placeringar har en löptid om högst tre månader.
Upplysning om betalda räntor
Under året erhållen ränta uppgick till 988 (204) MSEK varav 861 (180) MSEK avser terminspremier för valutaderivat. Under året betald ränta uppgick till 1 506 (1 103) MSEK varav 789 (168) MSEK avser terminspremier för valutaderivat.
Räkenskaper Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse Räkenskaper
Verksamhet Övrigt
118 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse Räkenskaper
Verksamhet Övrigt
Stamaktierna ger aktieinnehavaren de rättigheter som anges i aktiebolagslagen och bolagsordningen. Förlagsaktierna ger aktieinnehavarna rätt att delta i och rösta på bolagets stämmor. Förlagsaktier ger inte aktieinnehavarna rätt till utdelning eller att delta i fondemission. Skulle förlagsaktier inlösas eller bolaget upplösas och bolagets tillgångar utskiftas erhåller innehavare av förlagsaktier lika del i bolagets tillgångar som stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar förlagsaktiers kvotvärde uppräknat från första dagen för registrering av förlagsaktie till och med dagen för utbetalning av inlösenbeloppet eller utskiftning med en räntefaktor motsvarande STIBOR 90 dagar med tillägg av två procentenheter. Aktier av serie C berättigar inte till vinstutdelning. Upplöses bolaget, skall aktie av serie C berättiga till lika del i bolagets tillgångar som bolagets stamaktier, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar aktiens kvotvärde.
Bolagets styrelse äger besluta om minskning av aktiekapital genom inlösen av samtliga aktier av serie C. Vid beslut om inlösen skall innehavare av aktier av serie C vara skyldig att låta lösa in sina samtliga aktier av serie C för ett belopp som motsvarar kvotvärdet. Utbetalning av inlösenbeloppet skall ske snarast. Aktie av serie C, som innehas av bolaget självt skall, på begäran av styrelsen, kunna omvandlas till stamaktie. Omvandlingen skall därefter utan dröjsmål anmälas för registrering hos Bolagsverket och är verkställd när den registreras i aktiebolagsregistret samt antecknats i avstämningsregistret.
För att säkra att bolagets ägandeförhållanden uppfyller de krav som ställs i bilaterala luftfartsavtal eller i lag eller förordning rörande tillstånd för lufttrafik inom EES, har styrelsen enligt bolagsordningen rätt att besluta om obligatorisk inlösen av aktier som innehas av utomskandinaviska aktieägare utan återbetalning till berörda aktieägare. Om sådan inlösen inte är möjlig eller enligt styrelsens bedömning inte är tillräcklig, kan förlagsaktier, efter godkännande på bolagsstämma genom beslut som biträtts av minst hälften av de på stämman avgivna rösterna, ges ut med stöd av utgivna teckningsoptioner till skandinaviska aktieägare för att späda ut utomskandinaviska aktieägares aktieinnehav till den nivå som krävs enligt ovan nämnda regler.
Innefattar eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.
| Omräkningsreserv | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Ingående omräkningsreserv | 20 | -192 |
| Årets omräkningsdifferenser | 52 | 212 |
| Utgående omräkningsreserv 31 oktober | 72 | 20 |
| Säkringsreserv | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Ingående säkringsreserv | -244 | 511 |
| Kassaflödessäkringar: | ||
| – Redovisade direkt i övrigt totalresultat | 145 | -254 |
| – Förändring i resultaträkningen | 25 | -706 |
| – Skatt hänförlig till årets förändring av säkringsreserv | -35 | 205 |
| Utgående säkringsreserv 31 oktober | -109 | -244 |
| Summa reserver | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Ingående reserver | -224 | 319 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | 53 | 212 |
| – Säkringsreserv | 135 | -755 |
| Utgående reserver 31 oktober | -36 | -224 |
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än svenska kronor.# Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade netto förändringen av verkligt värde på ett kassaflödesinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte inträffat.
I samband med rekapitaliseringen i oktober 2020 emitterades hybrid- obligationer till den danska och svenska staten till ett sammanlagt belopp om 6 000 MSEK. Ett obligationslån på 2 250 MSEK konverterades samtidigt till en hybridobligation om 1 615 MSEK och resterande belopp konverterades till aktier.
Hybridobligationerna som emitterades till den danska och svenska staten (2 500 MSEK vardera) och till den danska staten (1 000 MSEK), löper med rörlig kupongränta om STIBOR 6 månader plus en marginal om 5,9 % respektive 6,9 %. Nuvarande marginal gäller från 26 oktober 2023 till och med 26 oktober 2025. Marginalen ökar sedan med tvåårsintervall fram till det åttonde året. Därefter sker ingen ökning av marginalen.
Statshybridobligatio- nerna är efterställda och endast prioriterade framför aktiekapitalet.
Hybridobligationen om 1 615 MSEK löper med rörlig kupongränta om STIBOR 6 månader plus en marginal om 5,9 %. Nuvarande marginal gäller från 23 oktober 2023 till och med 23 oktober 2025. Marginalen ökar sedan med tvåårsintervall fram till det elfte året. Därefter sker ingen ökning av mar- ginalen
Samtliga hybrid obligationer har evig löptid och SAS styr betalning av ränta och kapitalbelopp i instrumenten. I enlighet med villkoren för respektive hybridobligation har under räkenskapsåret 2021/2022 och räkenskapsåret 2022/2023, räntebetalningar om 366 MSEK samt 599 MSEK skjutits upp.
| MSEK | |
|---|---|
| Hybridobligationer stater | 6 000 |
| Hybridobligation | 1 615 |
| Total | 7 615 |
Innefattar årets resultat samt intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess koncernföretag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning.
SAS AB har ett noterat aktieslag per 31 oktober 2023. SAS övergripande mål är att skapa värden för aktieägarna. Utdelning förutsätter att bolagsstämman beslutar därom, samt att SAS AB har utdelningsbara medel. Utdelning kan först ges när värde skapats genom att SAS avkastning på investerat kapital (ROIC) överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden. Hänsyn ska även tas till koncernens finansiella ställning, resultat och förväntade utveckling, investeringsbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelningsbelop- pet ska bland annat ta i beaktande restriktioner i koncernens rätt att betala ut utdelningar till aktieägarna1). Utdelningspolicyn strävar efter en långsiktigt hållbar utdelning.
1) SAS har tagit emot olika former av statligt stöd i anledning av Covid-19 pandemin med villkor att SAS inte delar ut medel till sina aktieägare. Även Europeiska kommissionens godkännande av det stöd som omfattas av SAS rekapitaliseringsplan är bland annat förenat med ett sådant förbud mot att betala ut utdelningar till aktieägarna, vilket upphör att gälla då de instrument staterna tecknat inom ramen för SAS rekapitaliseringsplan till fullo har lösts in eller sålts.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
119
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt Räkenskaper
| 2023/ 2024 | 2024/ 2025 | 2025/ 2026 | 2026/ 2027 | 2027/ 2028 | 2028/ 2029> 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förlagslån | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 569 | 1 569 |
| Obligationslån | - | - | - | - | - | - | - |
| Övriga lån | 9 974 | 728 | 2 017 | 3 969 | 677 | 2 131 | 19 496 |
| Summa | 9 974 | 728 | 2 017 | 3 969 | 677 | 3 700 | 21 065 |
| Avgår amorteringar 2023/2024 resp. 2022/2023 | -9 974 | -7 379 | |||||
| Summa | 11 091 | 16 627 |
Under verksamhetsåret 1985/1986 emitterades ett förlagslån på 200 MCHF. Lånet löper utan fastställd förfallodag. Räntesatsen fastställs för perioder om tio år och uppgår från och med januari 2016 till 0,625 %. SAS har exklusiv rätt att säga upp lånet vart femte år. Vid uppsägning i samband med ränteomsättning har SAS rätt att återbetala lånet till 100 % av nominellt värde. Sker uppsägning fem år efter ränteomsättning ska lånet återbetalas till 102,5 % av nominellt värde.
SAS har tidigare år återköpt obligationer för 73 MCHF varefter lånet uppgår till nominellt 127 (127) MCHF, motvärde 1 569 (1 397) MSEK. Lånet är noterat på Basel Stock Exchange, Geneva Stock Exchange och Swiss Exchange. På balansdagen uppgick det totala marknadsvärdet ( inklusive kredit risk) till 6 (15) MCHF, motvärde 74 (159) MSEK. Verkligt värde har fast- ställts i sin helhet av officiella prisnoteringar.
I maj 2001 etablerades ett program för europeiska medellånga lån på 1 000 MEUR. EMTN-programmet gör det möjligt för koncernen att emittera obligationer med fast eller rörlig ränta i valfri valuta. På balansdagen uppgick SAS koncernens emitterade obligationer till 0 (0) MSEK.
Under verksamhetsåret 2021/2022 ingick SAS ett avtal om s.k. ”debtor-in-possession”-finansiering (”DIP-lån”) om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management, med syfte att ge SAS en stark finansiell ställning för den löpande verksamheten genom den pågående chapter 11-processen i USA. Den första delen på 350 miljoner USD utnyttjades i september 2022 och det motsvarar även det belopp som är utestående per 31 oktober 2023. DIP-finansiering är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process och är strukturerad som ett amorteringsfritt, seniort säkerställt lån med superförmånsrätt.
Under året offentliggjorde SAS en överenskommelse med Castlelake avseende ett nytt DIP-lån om 500 miljoner USD, i syfte att bland annat refinansiera SAS ursprungliga DIP-lån från Apollo, öka likviditeten och underlätta för SAS att slutföra sina frivilliga rekonstruktionsförfaranden. Efter årets utgång ingick SAS och Castlelake följaktligen ett DIP låneavtal, som slutligt godkändes av den amerikanska domstolen den 21 november 2023, samt återbetalade det ursprungliga DIP-lån som tillhandahållits av Apollo. Lånet från Castlelake har en initial löptid på nio månader från och med november 2023 men kan förlängas stegvis upp till 6 månader.
SAS nådde även under året en viktig milstolpe i chapter 11-processen. I oktober offentliggjorde SAS att investerarna Castlelake, Air France-KLM och Lind Invest, tillsammans med danska staten, utsetts som det vinnande budkonsortiet i SAS anskaffningsprocess för exitfinansiering. Efter årets utgång, i november 2023, offentliggjorde SAS att bolaget ingått ett investeringsavtal med det vinnande budkonsortiet. Investeringsavtalet, som även det godkändes av den ame- rikanska domstolen den 21 november 2023, innebär en investering i det rekonstruerade SAS om sammanlagt 1 200 miljoner USD, bestående av 475 miljoner USD i nya onoterade aktier och 725 miljoner USD i säkerställda konvertibla skuldebrev. Den överenskomna exittransaktionen är fortsatt villkorad av godkännande i samband med fastställandet av chapter 11-planen.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Flygplansfinansierande skulder | 7 480 | 7 179 | 11 915 | 12 054 | ||
| Statligt garanterade lån | 5 045 | 5 173 | 4 683 | 4 925 | ||
| Övriga långfristiga lån | 824 | 799 | 686 | 886 | ||
| DIP-finansiering | 4 813 | 4 833 | 3 847 | 3 728 | ||
| Övriga kortfristiga lån | 1 127 | 1 131 | 1 024 | 1 024 | ||
| Upplupna räntor | 172 | 172 | 353 | 353 | ||
| Derivat | 34 | 34 | 101 | 101 | ||
| Summa före amortering | 19 495 | 19 321 | 22 609 | 23 071 | ||
| Avgår amortering 2022/2023 resp. 2021/2022 | -9 974 | -10 128 | -7 379 | -7 406 | ||
| Summa övriga lån | 9 521 | 9 193 | 15 230 | 15 665 |
| 2023/ 2024 | 2024/ 2025 | 2025/ 2026 | 2026/ 2027 | 2027/ 2028 | 2028/ 2029> | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Flygplansfinansierande skulder | 2 004 | 367 | 1 766 | 619 | 593 | 2 131 | 7 480 |
| Statligt garanterade lån | 1 819 | -2 | -2 | 3 230 | 0 | 0 | 5 045 |
| Övriga långfristiga lån | 5 362 | 253 | 120 | 84 | 0 | 824 | 824 |
| DIP-finansiering | 4 813 | - | - | - | - | - | 4 813 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 333 | - | - | - | - | - | 1 333 |
| Summa | 9 974 | 727 | 2 017 | 3 969 | 677 | 2 131 | 19 495 |
Övriga lån redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Flygplansfinansierande skulder samt DIP finansieringen är denominerad i USD om 12 293 MSEK , övriga lån är främst denominerade i NOK, EUR och DKK. I flygplansfinansierande skulder ingår vissa skulder kopplade till tillgångar med ägande rättsförbehåll. Den genomsnittliga räntesatsen uppgick på balansdagen till 4,6 % för flygplansfinansie- rande skulder och 5,1 % för övriga lån. Räntesatsen för DIP finansieringen uppgick till 14,5 %, exklusive periodiserade transaktionskostnader om ca. 6 %.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
120
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt Räkenskaper
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Långfristiga leasingskulder | 17 034 | 17 686 |
| Kortfristiga leasingskulder | 4 393 | 3 827 |
| Summa | 21 427 | 21 513 |
| 2023/ 2024 | 2024/ 2025 | 2025/ 2026 | 2026/ 2027 | 2027/ 2028> | 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Flygplan | 4 731 | 3 613 | 3 156 | 2 989 | 7 792 | 22 281 | 22 402 |
| Fastigheter | 423 | 415 | 359 | 275 | 728 | 2 200 | 2 278 |
| Ground handling utrustning | 76 | 57 | 42 | 29 | 35 | 239 | 309 |
| Summa | 5 230 | 4 085 | 3 557 | 3 293 | 8 555 | 24 720 | 24 989 |
| Diskonteringseffekt | -837 | -688 | -550 | -420 | -798 | -3 293 | -3 476 |
| Summa | 4 393 | 3 397 | 3 007 | 2 873 | 7 757 | 21 427 | 21 513 |
Koncernen hyr flygplan, fastigheter samt ground handling utrustning för vilka nuvärdet av hyresförpliktelserna i kontrakten har bokats upp som en räntebärande skuld. Löptiden för kontrakten ovan sträcker sig mellan 1 till 12 år och innehåller olika villkor såsom koppling till olika index men också räntor.## NOT 24 KONTRAKTSTILLGÅNGAR OCH KONTRAKTSSKULDER
Leasingskulderna är denominerade i följande valutor, USD (19 307 MSEK), SEK (872 MSEK), NOK (835 MSEK), DKK (407 MSEK) samt övriga valutor (6 MSEK). För mer information om tillgångarna koncernen hyr (nyttjanderättstillgångar), se not 13. Årets amortering av leasingsskulder uppgår till 2 796 (2 820) MSEK och årets räntekostnad på leasingsskulder uppgår till 894 (774) MSEK. Omvärdering av valuta i leasingskulden har påverkat resultatet under året med -154 (-2 906) MSEK. Under året har koncernen haft hyreskostnader kopplat till korttidsavtal, variabla avgifter samt hyreskostnader av tillgångar med lågt värde om 335 (177) MSEK.
Koncernen har identifierat kontraktstillgångar som redovisas som upplupna intäkter, se not 19. De identifierade kontraktstillgångarna avser huvudsakligen fraktintäkter och sålda EuroBonus-poäng som ännu inte har fakturerats till kund.
Koncernen har identifierat följande kontraktsskulder:
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Trafikavräkningsskuld | 6 676 | 5 426 |
| Lojalitetsprogram | 1 529 | 1 564 |
Trafikavräkningsskulden och lojalitetsprogrammet räknas som kontraktskulder då betalningen från kunder sker innan prestationsåtagandet uppfylls av koncernen. Information om prestationsåtagandets uppfyllande återfinns i not 1 under rubrikerna ”Passagerarintäkter” samt ”EuroBonus”.
Trafikavräkningsskulden uppgår per 31 oktober till 6 676 (5 426) MSEK. Framtida, ännu ej uppfyllda, prestationsåtaganden bedöms i all väsentlighet uppfyllas inom 12 månader från 31 oktober 2023. Under året har 3 531 (3 241) MSEK av årets ingående skuld intäktsförts.
Skulden för lojalitetsprogrammet, EuroBonus, uppgår per 31 oktober till 1 529 (1 564) MSEK. Intjänade EuroBonus-poäng har en giltighet på fem år. Då det föreligger en osäkerhet i när EuroBonus-poängen utnyttjas redovisas skulden till sin helhet som långfristig. Koncernens bedömning är att cirka en fjärdedel av EuroBonus-poängen kommer att utnyttjas och intäktsföras inom 12 månader från 31 oktober 2023 och resterande del i avtagande takt under de kommande åren. Under året har 841 (584) MSEK av årets ingående skuld intäktsförts.
SAS koncernen är exponerad för olika typer av finansiella risker. All riskhantering sker centralt och i enlighet med av styrelsen fastställda policyer. SAS koncernen använder derivatinstrument som en del i sin finansiella riskhantering för att begränsa bränsle-, valuta- och ränteexponeringen.
SAS koncernen är exponerad mot förändringar i priset på flygbränsle. Exponeringen hanteras genom att löpande säkra 40–80 % av den prognostiserade bränsleförbrukningen för kommande tolv månader. Givet de rådande osäkra och volatila marknadsförhållandena så har SAS tillfälligt justerat finanspolicyn gällande hedgegrad av flygbränsle. Undantaget gäller 2023/2024 och medger en hedge mellan 0-80 % av kommande 12 månaders förväntade volymer. De finansiella derivat som används för säkring av flygbränsle är huvudsakligen optioner och swappar. Den 31 oktober 2023 hade koncernen träffat avtal om derivat som omfattar 0 % av koncernens beräknade bränslebehov för november 2023-oktober 2024. Under november 2022-oktober 2023 stod kostnader i samband med flygbränsle för 24 % av koncernens rörelsekostnader (inklusive leasing och avskrivningar), jämfört med 24% under november 2021–oktober 2022.
SAS koncernen är valutaexponerad för både transaktionsrisk och translationsrisk. Transaktionsrisk uppkommer när flöden i utländsk valuta exponeras för valutakursförändringar. För att hantera den transaktionsrisk som SAS koncernen exponeras för, säkras prognostiserade kommersiella valutaflöden med hjälp av valutaderivat. Säkringsnivån ska enligt finanspolicyn uppgå till 40–80 % av en 12 månaders rullande likviditetsprognos. Framtida kontrakterade flygplansköp i USD kan valutasäkras med upp till 80 % av kontrakterade belopp. Vidare kan framtida flygplansförsäljningar säkras med valutaderivat och lån i USD upp till 80 % av flottans bokförda värde. Den 31 oktober 2023 hade koncernen träffat avtal om derivat som omfattar cirka 41 % av koncernens beräknade operationella valutaexponering för november 2023–oktober 2024.
Translationsrisk uppkommer vid omräkning av balansposter i utländska valutor till följd av valutakursförändringar. För att begränsa translationsrisken anger policyn att den finansiella nettoskulden huvudsakligen ska hållas i respektive dotterföretags redovisningsvaluta. I och med införandet av IFRS16 redovisas framtida leasingbetalningar som en tillgång (nyttjanderättstillgång) och en finansiell leasingskuld. De flesta nyttjanderättstillgångar denomineras i SEK, men motsvarande leasingskulder är denominerade i utländska valutor, främst USD. Valutaexponeringen från omräkningen av leasingskulder i USD till SEK är betydande. För att hantera viss del av denna risk säkras prognostiserade framtida intäkter i USD med externa leasingskulder som säkringsinstrument.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
121 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper
Verksamhet
Övrigt
Räkenskaper
SAS koncernen exponeras för ränterisk när marknadsvärdet på den finansiella nettoskulden (räntebärande tillgångar och skulder) påverkas vid rörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor vid olika löptider). Koncernens upplåning inkluderar lån till både fast och rörlig ränta. För att hantera ränterisken används räntederivat i syfte att förändra den underliggande finansiella bruttoskulden räntebindningstid. Enligt gällande policy är målsättningen att den genomsnittliga räntebindningen på den finansiella bruttoskulden ska motsvara 3 år, med ett tillåtet intervall mellan 1-5 år. Därutöver ska den finansiella bruttoskulden utveckling för nästkommande tolv månader samt kontrakterade framtida flygplansköp beaktas. Per 31 oktober 2023 var den genomsnittliga räntebindningstiden inklusive hybridobligationer 1,3 (2,1) år.
Känslighetsanalysen avseende bränslepris visar den omedelbara omvärderingseffekten vid ett 10-procentigt parallellskifte av priskurvan för bränslederivat. Känslighetsanalysen avseende valuta visar den omedelbara omvärderingseffekten på balansdagen för kassaflödessäkringar, kundfordringar och leverantörsskulder vid en 10-procentig förstärkning eller försvagning av den svenska kronan gentemot samtliga valutor som SAS koncernen är exponerad för. Utöver omvärderingseffekten påverkas SAS koncernens finansnetto positivt med ca 193 MSEK vid en försvagning av USD mot SEK med 1 % baserat på leasingskulder om ca 1 736 MUSD. En förstärkning av USD mot SEK med 1% får motsvarande negativ effekt på finansnettot. Känslighetsanalysen avseende marknadsräntor visar den omedelbara omvärderingseffekten på balansdagen för räntederivat, och kortfristiga placeringar vid 1 procentenhets parallellförskjutning av avkastningskurvan. Utöver omvärderingseffekten påverkas SAS koncernens räntenetto under perioden november 2022–oktober 2023 med cirka 69 (73) MSEK om korta marknadsräntor stiger med 1 procentenhet. Om korta marknadsräntor däremot faller med 1 procentenhet ger det motsvarande negativ effekt på räntenettot med -69 (-73) MSEK.
| Marknadsrisk | Förändring | Valuta | Resultatpåverkan 2023 31 okt | Resultatpåverkan 2022 31 okt | Eget kapital påverkan 2023 31 okt | Eget kapital påverkan 2022 31 okt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bränslepris | +/- 10 % | -/- | -/- | -/- | -/- | -/- |
| Valutarisk | SEK +/- 10 % | CHF | 1/-1 | 1/-1 | 12/-12 | 14/-14 |
| Valutarisk | SEK +/- 10 % | DKK | 16/-16 | 10/-10 | 49/-49 | 33/-33 |
| Valutarisk | SEK +/- 10 % | EUR | 20/-20 | 24/-24 | 21/-21 | 29/-29 |
| Valutarisk | SEK +/- 10 % | GBP | 8/-8 | 3/-3 | 29/-29 | 33/-33 |
| Valutarisk | SEK +/- 10 % | NOK | 19/-19 | 14/-14 | 284/-284 | 268/-268 |
| Valutarisk | SEK +/- 10 % | USD | 27/-27 | -4/4 | -214/214 | -170/170 |
| Valutarisk | SEK +/- 10 % | OTHER | 2/-2 | -7/7 | -/- | -/- |
| Marknadsräntor | +/- 1 % | -/- | -/- | -/- | -/- | -/- |
För att hantera valutaexponeringen används olika typer av valutaderivat såsom valutaterminskontrakt, valutaswapavtal och valutaoptioner. Vidare hanteras ränteriskexponering med olika typer av räntederivat såsom FRA (forward rate agreement), futures, ränteswapavtal och valutaränteswapavtal. Koncernen innehar räntederivat som är exponerade mot LIBOR. Dessa kommer inte att påverkas av den pågående ”IBOR reformen” då dessa ränteswapavtal kommer att förfalla innan reformen hinner träda ikraft. Per 31 oktober 2023 uppgick det verkliga värdet på SAS koncernens utestående derivatinstrument till totalt 33 (-42) MSEK, fördelat enligt nedanstående tabell.
| Utestående volym 2023 31 okt | Verkligt värde, netto 2023 31 okt | Utestående volym 2022 31 okt | Verkligt värde, netto 2022 31 okt | |
|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | 31 510 | 33 | 40 435 | -42 |
| Räntederivat | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Bränslederivat | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa | 31 510 | 33 | 40 435 | -42 |
På balansdagen överensstämmer verkligt värde med redovisat värde. Verkligt värde är det belopp som erhålls/erläggs vid avyttring på balansdagen av utestående finansiella instrument. Ej säkringsredovisade derivat kategoriseras som finansiella instrument till verkligt värde via resultatet. Med utestående volym menas derivatkontraktens nominella belopp uttryckt i absoluta tal. Det totala bokförda värdet för koncernens finansiella derivatinstrument presenteras i följande balansposter i tabellen nedan.Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
122 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper
Verksamhet
Övrigt
Räkenskaper Fortsättning not 25
KVITTNING AV FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT
För att begränsa kreditrisker i fordringar från banker relaterade till derivat instrument har SAS ingått nettningsavtal, under ISDA-avtal, med samtliga av sina motparter. Upplysningarna i tabellen nedan inkluderar finansiella tillgångar och skulder som är föremål för rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande som täcker finansiella instrument.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Övriga fordringar | 67 | 59 |
| Summa derivattillgångar | 67 | 59 |
| Kortfristiga skulder | -34 | -101 |
| Summa derivatskulder | -34 | -101 |
| Derivattillgångar/-skulder netto vid periodens slut | 33 | -42 |
Allokering av derivat enligt följande:
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar | 40 | -13 |
| Derivat som inte betecknas som säkringar ur redovisningssynpunkt | -7 | -29 |
| Derivattillgångar/-skulder netto vid periodens slut | 33 | -42 |
| Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | Summa | Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bruttobelopp | 67 | -34 | 33 | 59 | -101 | -42 |
| Belopp som har kvittats | 0 | 0 | 0 | - | - | - |
| Redovisat i balansräkningen | 67 | -34 | 33 | 59 | -101 | -42 |
| Belopp som omfattas av avtal om nettning | -34 | 34 | 0 | -59 | 60 | 1 |
| Nettobelopp efter avtal om nettning | 33 | 0 | 33 | 0 | -41 | -41 |
SÄKRINGSREDOVISADE DERIVAT, KASSAFLÖDESSÄKRING
Flygplanssäkringar
Säkringar av framtida kontrakterade flygplansköp/försäljningar utgör säkningstransaktioner utifrån att det är betalningsflödet i utländsk valuta vid ett framtida köp/försäljning som säkras enligt kassaflödesmetoden. De lån och de valutaterminskontrakt som ingår i säkringsförhållanden valuta omräknas till aktuell balansdagskurs och den förändring som beräknats effektiv, bokförs i övrigt totalresultat. Per 31 oktober 2023 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på kassaflödessäkrade lån och derivat avseende framtida flygplansköp och flygplansförsäljningar i säkringsreserven inom eget kapital med 369 (433) MSEK efter skatt.
Kommersiella flöden
För att hantera transaktionsrisken gällande kommersiella prognostiserade flöden används valutaderivat. Dessa valutaderivat utgör säkringstransaktioner enligt kassaflödesmetoden och är villkorsmässigt matchade mot underliggande likviditetsprognos. Under förutsättning att effektiviteten hos säkringarna kan påvisas, redovisas den ackumulerade förändringen i marknadsvärdet för varje säkringstransaktion i eget kapital tills den återförs till resultaträkningen som en kostnad/intäkt. Per 31 oktober 2023 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på dessa kassaflödessäkrade valutaderivat i säkringsreserven inom eget kapital med 213 (150) MSEK efter skatt. Vissa prognostiserade framtida intäkter i USD säkras med externa leasingskulder denominerade i USD som säkrings- instrument. Förändringar i avistakursen USD/SEK för den utvalda delen av leasingskulderna denominerad i USD redovisas i övrigt totalresultat som en separat komponent (kassaflödessäkringsreserv) i eget kapital. När de säkrade förväntade kassaflödena påverkar resultatet som intäkter omklassificeras motsvarande del av kassaflödessäkringsreserven från övrigt totalresultat till resultaträkningen. Per 31 oktober 2023 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på dessa kassaflödessäkrade derivat i säkringsreserven inom eget kapital med -299 (-368) MSEK efter skatt.
Räntederivat
När SAS koncernen lånar till rörlig ränta och ändrar ränteexponeringen genom att ingå ränteswapavtal, i vilket det avtalas att rörlig ränta erhålles och fast ränta betalas, klassificeras säkringsförhållandet som en kassaflödes- säkring. När säkringsredovisning tillämpas redovisas den effektiva delen av säkringsinstrumentets värde- förändring i övrigt totalresultat. De räntederivat som utgör säkrings- transaktioner är villkorsmässigt matchade mot enskilda lån. Per balansdagen 31 oktober 2023 redovisas den ackumulerade effekten på dessa kassaflödessäkrade räntederivat i säkringsreserven inom eget kapital med -399 (-465) MSEK efter skatt.
Bränslederivat
För att hantera prisrisken gällande flygbränsle används bränslederivat. Dessa derivat utgör säkringstransaktioner enligt kassaflödesmetoden och är villkorsmässigt matchade mot underliggande prognostiserade bränslebehov. Per 31 oktober 2023 redovisas den ackumulerade effekten på dessa kassaflödessäkrade bränslederivat i säkringsreserven inom eget kapital med 0 (0) MSEK efter skatt.
Totalt redovisas -116 (-250) MSEK efter skatt i säkringsreserven inom eget kapital per 31 oktober 2023 och beräknas påverka resultaträkningen under följande år, enligt nedanstående tabell:
| 2023/2024 | 2024/2025 | 2025/2026 | 2026/2027 | 2027/2028 | 2028/2029> | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Flygplan | 92 | 94 | 94 | 69 | 30 | 91 | 470 |
| Kommersiella flöden, intäkter | -147 | -128 | -59 | -46 | - | - | -380 |
| Kommersiella flöden, övrigt | 270 | - | - | - | - | - | 270 |
| Räntederivat | -84 | -84 | -81 | -79 | -74 | -106 | -508 |
| Bränslederivat | - | - | - | - | - | - | - |
| Uppskjuten skatt | -28 | 26 | 10 | 12 | 9 | 3 | 32 |
| Effekt på eget kapital | 103 | -92 | -36 | -44 | -35 | -12 | -116 |
EJ SÄKRINGSREDOVISADE DERIVAT
Övriga derivat säkringsredovisas ej utan omvärderas löpande och redovisas till verkligt värde över resultaträkningen. Räntederivat som inte kan kopplas till specifik upplåning är inte heller föremål för säkringsredovisning och omvärderas löpande till verkligt värde över resultaträkningen.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
123 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper
Verksamhet
Övrigt
Räkenskaper Fortsättning not 25
KREDITRISK
Koncernens finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk gentemot de finansiella motparterna. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina åtaganden enligt ingångna avtal. Finans policyn föreskriver att transaktioner endast får ingås med motparter med hög kreditvärdighet, definierat som kategori A3/P-1 eller bättre enligt Moody’s alternativt A-/A-1 enligt Standard & Poor’s. Fastställda motpartslimiter finns för varje motpart och revideras kontinuerligt. För att begränsa motpartsrisken ytterligare har ISDA-avtal (nettningsavtal) ingåtts med de flesta motparter. Den kreditmässiga exponeringen är geografiskt koncentrerad till Norden med 63 %. Resterande kreditexponering är fördelad med 2 % i övriga Europa och med 35 % i övriga världen. Den maximala kreditexponeringen för derivatinstrument motsvaras av det bokförda värdet/verkliga värdet, se tabell under rubriken finansiella derivat. För likvida medel utgörs kreditriskens storlek av det bokförda värdet och fördelar sig enligt följande:
| Rating (Moody’s) | Redovisat värde 2023 31 okt | Redovisat värde 2022 31 okt |
|---|---|---|
| Aaa/P-1 | - | - |
| Aa1/P-1 | - | - |
| Aa2/P-1 | 1 | 2 |
| Aa3/P-1 | 96 | 78 |
| A1/P-1 | 5 | 936 |
| A2/P-1 | 7 855 | 24 |
| A3/P-1 | 51 | 103 |
| Summa | 6 160 | 8 654 |
Under andra långfristiga fordringar är kreditrisken fördelad på finansiella institut, externa leasegivare av flygplan, externa operatörer av flygplan samt diverse fastighetsbolag. Beträffande finansiella institut gäller samma föreskrifter som definierats ovan för finansiella motparter. Avseende externa leasegivare av flygplan består majoriteten av fordringarna av ställda säkerheter för leasehyra samt kostnader för återlämningsvillkor. Då kostnaden för att möta återlämningskrav i stor utsträckning är relaterad till kostnader som uppkommer beroende av flygplanens användning är den kreditmässiga exponeringen till stor del neutraliserad. I avtalen med externa operatörer av flygplan är betalningsstrukturen så utformad att de fordringar SAS Koncernen har i form av ställda säkerheter oftast eller alltid understiger de skulder/kostnader som SAS Koncernen löpande har gentemot externa operatörerna. Beträffande SAS koncernens kundfordringar är kreditrisken spridd på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Kreditupplysningar erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende kompletterad med kredit- och affärsinformation från externa källor. Den maximala kreditrisken för SAS koncernen överensstämmer med de finansiella tillgångarnas bokförda värde enligt kategoriseringstabell.
LIKVIDITETS- OCH UPPLÅNINGSRISK
Med likviditets- och upplåningsrisker avses risken att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, samt att refinansiering av förfallna lån blir kostsam eller försvårad. Målsättningen är att den finansiella beredskapen minimum ska uppgå till 25 % av SAS koncernens fasta kostnader. Den finansiella beredskapen motsvarar likvida medel plus totala outnyttjade kreditfaciliteter. Per 31 oktober 2023 uppgick den finansiella beredskapen till 10 052 (12 501) MSEK där likvida medel uppgick till 6 160 (8 654) MSEK och totala outnyttjade kreditfaciliteter med längre löptid än tre månader till 3 892 (3 847) MSEK eller 60 % (60 %) av koncernens fasta kostnader. SAS koncernens likvida medel ska hållas i instrument med god likviditet eller kort löptid med kreditvärdighet om lägst A3/P-1 enligt kreditvärderingsinstitutet Moody’s alternativt A-/A-1 enligt Standard & Poor’s.
Följande tabeller visar återstående kontraktsenlig löptid för SAS finansiella skulder. Beloppen är kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden. Tabellerna visar kontrakterad tidpunkt när SAS är skyldig att betala eller erhålla och innehåller både ränta och nominellt belopp. Framtida ränteflöden till rörlig ränta är beräknade med gällande räntesats på balansdagen, vilket medför att dessa kan falla ut med andra belopp.Per 31 oktober 2023 uppgick koncernens räntebärande skulder till 42 492 (45 519) MSEK, 12% (8%) av de räntebärande skulderna är förenade med krav på finansiella nyckeltal såsom kassaflödes- och likviditetsmått. Löptiden för den räntebärande bruttoskulden uppgick vid utgången av året till 2,0 (3,1) år, exklusive förlagslånet på 127 MCHF samt hybridobligationer på 7 615 MSEK som löper utan fastställd förfallodag.
| Finansiell netto | MSEK |
|---|---|
| Långfristiga fordringar | 572 |
| Övriga fordringar | 3 126 |
| Kortfristiga placeringar | 269 |
| Kassa och bank | 5 891 |
| Förlagslån | -1 569 |
| Obligationslån | 0 |
| Övriga lån | -8 705 |
| Leasingskulder | -17 034 |
| Övriga långfristiga | -817 |
| Kortfristig del av långfristiga lån | -3 272 |
| Kortfristig del av leasingskuld | -4 393 |
| Kortfristiga lån | -6 702 |
| Finansiell nettoskuld | -32 634 |
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
124 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
Fortsättning not 25
Nedanstående tabell visar SAS koncernens utflöden och inflöden av finansiella skulder och finansiella derivat per 31 oktober 2022 samt 31 oktober 2023. Beloppen är kontrakterade odiskonterade kassaflöden inklusive ränta.
| 2023/ 2024 | 2024/ 2025 | 2025/ 2026 | 2026/ 2027 | 2027/ 2028 | 2028/ 2029 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | ||||||
| Förlagslån | -10 | -10 | -10 | -10 | -10 | -1 579 |
| DIP-finansiering | -4 898 | - | - | - | - | - |
| Flygplansfinansierande skulder | -2 269 | -567 | -1 891 | -712 | -666 | -2 379 |
| Övriga lån | -4 | -388 | -288 | -145 | -107 | - |
| Statligt garanterade lån | -1 957 | -157 | -143 | -3 249 | - | - |
| Kortfristiga lån | -1 172 | - | - | - | - | - |
| Leasingskulder | -4 393 | -3 397 | -3 007 | -2 873 | -1 881 | -5 875 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | -5 748 | - | - | - | - | - |
| Derivat (finansiella tillgångar) | ||||||
| Bränslederivat | - | - | - | - | - | - |
| Valutaderivat | 67 | - | - | - | - | - |
| Räntederivat | - | - | - | - | - | - |
| Derivat (finansiella skulder) | ||||||
| Bränslederivat | - | - | - | - | - | - |
| Valutaderivat | -34 | - | - | - | - | - |
| Räntederivat | - | - | - | - | - | - |
| Summa | -20 418 | -4 521 | -5 339 | -6 991 | -2 664 | -9 834 |
1) I bolagets Flygplansfinansierade skulder ingår 0 (673) MSEK som relaterarar till finansiering av förskottsbetalningar på flygplan med redan kontrakterade försäljningar vid leverans. Då det därmed inte finns en likviditetsrisk för detta belopp är det exkluderat i tabellen ovan.
| 2022/ 2023 | 2023/ 2024 | 2024/ 2025 | 2025/ 2026 | 2026/ 2027 | 2027/ 2028 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | ||||||
| Förlagslån | -9 | -9 | -9 | -9 | -9 | -1 397 |
| Obligationslån | -4 313 | - | - | - | - | - |
| Flygplansfinansierande skulder | 1 | -1 728 | -2 267 | -815 | -2 128 | -962 |
| Övriga lån | -372 | -2 106 | -481 | -269 | -3 138 | -33 |
| Kortfristiga lån | -1 036 | - | - | - | - | - |
| Leasingskulder | -3 827 | -3 177 | -3 177 | -2 762 | -2 613 | -5 957 |
| Leverantörsskulder och övriga skulder | -5 748 | - | - | - | - | - |
| Derivat (finansiella tillgångar) | ||||||
| Bränslederivat | - | - | - | - | - | - |
| Valutaderivat | 59 | - | - | - | - | - |
| Räntederivat | - | - | - | - | - | - |
| Derivat (finansiella skulder) | ||||||
| Bränslederivat | - | - | - | - | - | - |
| Valutaderivat | -101 | - | - | - | - | - |
| Räntederivat | - | - | - | - | - | - |
| Summa | -17 075 | -7 559 | -4 482 | -5 168 | -6 722 | -12 399 |
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
125 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
Fortsättning not 25
Koncernen träffar normalt avtal om olika kreditfaciliteter för att säkra ytterligare finansiering vid behov. I arbetet med den pågående Chapter 11-rekonstruktionen har SAS i nov 2023 erhållit nytt DIP-lån från Castlelake samt säkrat exitfinansiering och då har det kontrakterade lånelöfte som ingick i den finansiella beredskapen per 2023-10-31 (MUSD 350 i DIP-lån hos Apollo) lämnats tillbaka. Tabellen nedan visar koncernens faciliteter per 2023-10-31. Utöver dessa utgör den säkrade exitfinansieringen totalt MUSD 1 200 i nytt kapital fördelat på MUSD 475 i nya onoterade aktier och MUSD 725 i säkerställda konvertibla skuldebrev.
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Facilitet | 31 okt | 31 okt |
| Förfall | Total facilitet | |
| Kreditfacilitet, 700 MUSD | 2023 | 7 785 |
| Kreditfacilitet, 1 498 MNOK | 2024 | 1 494 |
| Kreditfacilitet, 1 500 MSEK | 2026 | 1 500 |
| Kreditfacilitet, 1 092 MDKK | 2026 | 1 730 |
| Summa | 12 509 |
Enligt IFRS 7 ska upplysningar avseende finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen lämnas om metod för fastställande av verkligt värde enligt en värderingshierarki bestående av tre nivåer. Nivåerna ska återspegla i vilken utsträckning verkligt värde bygger på observerbar marknadsdata respektive egna antaganden. Nedan följer en beskrivning av de olika nivåerna för fastställande av verkligt värde.
Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån observerbara (ojusterade) noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar och skulder. En marknad betraktas som aktiv om noterade priser från en börs, bank, prissättningstjänst såsom Thomson Reuters eller övervakningsmyndighet finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på arms-längds avstånd. Denna grupp inkluderar i huvudsak standardiserade derivat där det noterade priset används vid värderingen.
Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller som baseras på andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antigen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar). Exempel på observerbar data inom nivå 2 är data som kan utgöra grund för bedömning av pris, till exempel marknadsräntor och avkastningskurvor. Denna grupp inkluderar i huvudsak certifikat och ej standardiserade derivat (ränte-, valuta- och bränsleswappar, valuta- och bränsleoptioner) som inte handlas på en aktiv marknad och det verkliga värdet fastställs med hjälp av värderingstekniker som baseras i all väsentlighet på observerbar marknadsdata.
Finansiella instrument där verkligt värde fastställs utifrån värderingsmodeller där väsentlig indata baseras på icke observerbar data. SAS koncernen har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder där värderingen väsentligen baseras på icke observerbar data.
Balansposten ”Övriga andelar” 3 (9) MSEK utgörs av aktieinnehav som inte är intresseföretag eller dotterföretag. Hela balansposten värderas till anskaffningsvärde på grund av att dess verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt till en försvarbar kostnad. Av detta skäl ingår inte balansposten ”Andra värdepappersinnehav” i vidstående tabeller ”Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde”.
Kortfristiga placeringar som kategoriserats som innehav för handel utgörs av statsskuldväxlar, bostads- och företagscertifikat med maximal återstående löptid av tre månader. Verkligt värde fastställs genom diskontering utifrån avkastningskurvor på balansdagen.
Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Redovisat värde motsvarar verkligt värde.# Koncernens finansiella rapporter
KATEGORISERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
| Derivat till verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde | Derivat till säkringsredovisning | Summa verkligt värde | Summa redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 31 okt 2023 | |||||
| TILLGÅNGAR | |||||
| Andra långfristiga fordringar | - | 1 364 | - | - | 1 364 |
| Kundfordringar | - | 1 255 | - | - | 1 255 |
| Övriga fordringar | - | 3 714 | - | - | 3 714 |
| Bränslederivat | - | - | - | - | - |
| Valutaderivat | 17 | - | 50 | - | 67 |
| Upplupna intäkter | - | 425 | - | - | 425 |
| Likvida medel | - | 6 160 | - | - | 6 160 |
| Summa | 17 | 12 918 | 50 | - | 12 985 |
| SKULDER | |||||
| Förlagslån | - | - | 1 569 | - | 1 569 |
| Obligationslån | - | - | 0 | - | 0 |
| Övriga lån | - | - | 8 730 | - | 8 730 |
| Övriga långfristiga skulder | - | - | 817 | - | 817 |
| Kortfristig del av långfristiga lån | - | - | 3 276 | - | 3 276 |
| Kortfristiga lån | - | - | 6 668 | - | 6 668 |
| Bränslederivat | - | - | - | - | - |
| Valutaderivat | 24 | - | 10 | - | 34 |
| Räntederivat | - | - | - | - | - |
| Leverantörsskulder | - | - | 2 202 | - | 2 202 |
| Övriga skulder | - | - | 562 | - | 562 |
| Upplupna kostnader | - | - | 2 982 | - | 2 982 |
| Summa | 24 | - | 26 806 | 10 | 26 840 |
1) Verkligt värde för förlagslån har fastställts i sin helhet genom användandet av officiella prisnoteringar. Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder har fastställts genom att delvis använda sig av officiella prisnoteringar, såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad ränta. Verkligt värde på derivaten har fastställts i enlighet med nivå 2.
2) Återstående skuld ingår i kortfristig del av långfristiga lån.
KATEGORISERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
| Derivat till verkligt värde via resultaträkningen | Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde | Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde | Derivat till säkringsredovisning | Summa verkligt värde | Summa redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 31 okt 2022 | |||||
| TILLGÅNGAR | |||||
| Andra långfristiga fordringar | - | 1 464 | - | - | 1 464 |
| Kundfordringar | - | 1 299 | - | - | 1 299 |
| Övriga fordringar | - | 2 767 | - | - | 2 767 |
| Bränslederivat | - | - | - | 0 | 0 |
| Valutaderivat | 27 | - | 31 | - | 59 |
| Upplupna intäkter | - | 452 | - | - | 454 |
| Likvida medel | - | 8 654 | - | - | 8 654 |
| Summa | 27 | 14 636 | 31 | 0 | 14 695 |
| SKULDER | |||||
| Förlagslån | - | - | 1 397 | - | 1 397 |
| Obligationslån | - | - | - | - | 0 |
| Övriga lån | - | - | 15 485 | - | 15 485 |
| Kortfristig del av långfristiga lån | - | - | 1 826 | - | 1 826 |
| Kortfristiga lån | - | - | 5 451 | - | 5 451 |
| Bränslederivat | - | - | - | 0 | 0 |
| Valutaderivat | 57 | - | 44 | - | 101 |
| Räntederivat | - | - | - | - | - |
| Leverantörsskulder | - | - | 2 261 | - | 2 261 |
| Övriga skulder | - | - | 453 | - | 453 |
| Upplupna kostnader | - | - | 3 034 | - | 3 034 |
| Summa | 57 | - | 29 907 | 44 | 30 008 |
1) Verkligt värde för förlagslån har fastställts i sin helhet genom användandet av officiella prisnoteringar. Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder har fastställts genom att delvis använda sig av officiella prisnoteringar, såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad ränta. Verkligt värde på derivaten har fastställts i enlighet med nivå 2.
| Omstrukturering | Åtaganden för operationellt leasade flygplan | Övriga avsättningar | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
| Ingående avsättningar | 93 | 196 | 2 313 | 1 938 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - |
| Nya avsättningar | 9 | 4 | 1 612 | 1 163 |
| Ianspråktagna avsättningar | -54 | -103 | -256 | -1 060 |
| Upplösta avsättningar | - | -2 | - | - |
| Valutakurseffekter | 2 | -2 | 30 | 272 |
| Utgående avsättningar | 50 | 93 | 3 699 | 2 313 |
Fördelning i balansräkningen:
| Långfristiga skulder | Kortfristiga skulder | Totalt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
| Långfristiga skulder | 0 | 36 | 3 388 | 2 113 | 0 | 2 | 3 388 | 2 151 |
| Kortfristiga skulder | 50 | 57 | 311 | 200 | 2 | 0 | 363 | 257 |
| Totalt | 50 | 93 | 3 699 | 2 313 | 2 | 2 | 3 751 | 2 408 |
OMSTRUKTURERING
Avsättningarna för omstrukturering är hänförliga till de kostnads- och effektiviseringsåtgärder som initierats de senaste åren. Åtgärderna innebär genomgripande förändring och förenkling av verksamheten och kommer att ge en reduktion av enhetskostnaden. Förutom omstruktureringsavsättningar för personal innehåller reserven avsättningar för fastighetskostnader. Den långfristiga delen av omstruktureringsreserven bedöms bli utnyttjad inom fem år. Det finns inga återförda outnyttjade belopp i avsättningen för omstrukturering skostnader.
ÅTAGANDEN FÖR OPERATIONELLT LEASADE FLYGPLAN
SAS gör löpande avsättningar för åtaganden i samband med leasing av flygplan. Åtagandena avser huvudsakligen motorer, men inkluderar även landningsställ, air frame och APU. Den långfristiga delen omfattar ett stort antal åtaganden med en genomsnittlig löptid på cirka fyra år. Det åtagande som ligger längst fram i tiden är om tio år.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Kortfristig del av lång-fristig skuld | 3 272 | 1 826 |
| Upplupna räntor | 500 | 353 |
| Derivat | 34 | 101 |
| DIP-finansiering | 4 813 | 3 847 |
| Övriga kortfristiga lån | 1 355 | 1 252 |
| Summa | 9 974 | 7 379 |
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Semesterlöneskuld | 708 | 678 |
| Övriga upplupna personalkostnader | 475 | 471 |
| Försäljningsomkostnader | 93 | 54 |
| Flygbränslekostnader | 945 | 449 |
| Luftfartsavgifter | 232 | 257 |
| Tekniskt flygplansunderhåll | 25 | 90 |
| Hanteringskostnader | 259 | 239 |
| Data och telekommunikationskostnader | 123 | 105 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 305 | 1 840 |
| Summa | 4 165 | 4 183 |
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Avseende skulder: | ||
| Flygplan, redovisat värde | - | - |
| Förskott, redovisat värde | - | 673 |
| Avseende depositioner: | ||
| Depositioner och spärrade bankmedel | 3 375 | 3 602 |
| Summa | 3 375 | 4 275 |
Utestående skuld per 31 oktober 2023 avseende inteckningar i flygplan uppgick till 0 (0) MSEK. Vad gällande förskott för flygplan är den utestående skulden 0 (673) MSEK. Flygplansrelaterade tillgångar med äganderättsförbehåll är redovisade till ett värde av 7 167 (11 076) MSEK med utestående skulder uppgående till 7 277 (11 230) MSEK.
Utöver ovanstående ingick SAS i augusti 2022 ett avtal om ”debtor-in-possession finansiering” (DIP) om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management. Finansieringen är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process och är strukturerad som ett delayed draw term loan – en form av amorteringsfritt, seniort säkerställt lån med superförmånsrätt. 350 MUSD av denna finansiering är utnyttjad per 31 oktober 2023. DIP-låne- avtalet är säkerställt genom säkerhet över i stort sett alla SAS icke tidigare pantsatta tillgångar, oavsett om det är fast egendom, lösöre, materiella och immateriella tillgångar, nu befintliga och i framtiden förvärvade tillgångar (med förbehåll för vissa sedvanliga undantag), inklusive vissa start- och landningsrättigheter på London-Heathrow flygplats, samtliga aktier i vissa bolag i SAS-koncernen, inklusive SAS Konsortiet och SAS EuroBonus AB (som äger rättigheter till lojalitetsprogrammet EuroBonus), väsentliga registrerade immateriella rättigheter, vissa flygplan och motorer, koncerninterna fordringar, samt avkastning och intäkter från ovanstående. Redovisat värde för de flygplan och motorer som är ställda säkerheter i DIP-finansieringen uppgår till 2 432 (1 914) MSEK.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Garantier avseende: | ||
| Övrigt | 23 | 17 |
| Summa | 23 | 17 |
Koncernen är inblandad i diverse processer och juridiska förfaranden som har uppstått genom den vardagliga affärsverksamheten. Dessa anspråk relaterar till, men är inte begränsade till, koncernens affärspraxis, personalfrågor och skattefrågor. Avsättningar har redovisats för dessa frågor i enlighet med de sannolika och kvantifierbara förlustriskerna. Vad gäller frågor som inte kräver några avsättningar har bedömningen gjorts, med utgångspunkt i information som finns tillgänglig för närvarande, att dessa inte kommer att ha någon betydande negativ effekt på koncernens finansiella resultat och redovisas inte heller som en eventualförpliktelse. Rättsprocesser är emellertid oförutsägbara till sin karaktär och även om bedömning skett att de aktuella avsättningarna är tillräckliga och/eller att koncernen har ett tillräckligt försvar i dessa frågor, kan ofördelaktiga resultat ändå uppstå. Detta skulle kunna ha en betydande negativ effekt på koncernens finansiella resultat under kommande redovisningsperioder. För ytterligare information, se förvaltningsberättelsen sid 66. I chapter 11 finns en möjlighet att förhandla samt återlämna (”reject”) kontrakt som fanns vid ingången av processen och under räkenskapsåret samt under föregående års räkenskapsår har SAS valt att återlämna ett flertal leasingkontrakt.# NOT 31 HYRESFÖRPLIKTELSER
SAS koncernen har utöver hyresåtaganden i redovisad leasingskuld ingått kontrakt enligt följande, med angivande av den totala årshyran för:
| 2023/2024 | 2024/2025 | 2025/2026 | 2026/2027 | 2027/2028 | 2028/2029> | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Flygplan | 297 | 354 | 354 | 354 | 354 | 1 766 | 3 479 |
| Summa | 297 | 354 | 354 | 354 | 354 | 1 766 | 3 479 |
Hyreskontrakt med en årlig hyreskostnad överstigande 0,5 MSEK och som inte ingår i leasingskulden är inkluderade i ovan tabell. Kontrakt avser signerade leasingavtal för flygplan med startdatum efter den 31 oktober 2023. För information om koncernens leasingskulder, se not 23.
SAS koncernen har utöver hyresåtaganden i redovisad leasingskuld ingått kontrakt enligt följande, med angivande av den totala årshyran för:
| 2022/2023 | 2023/2024 | 2024/2025 | 2025/2026 | 2026/2027 | 2027/2028> | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Flygplan | 157 | 191 | 191 | 191 | 191 | 964 | 1 885 |
| Summa | 157 | 191 | 191 | 191 | 191 | 964 | 1 885 |
Hyreskontrakt med en årlig hyreskostnad överstigande 0,5 MSEK och som inte ingår i leasingskulden är inkluderade i ovan tabell. Kontrakt avser signerade leasingavtal för flygplan med startdatum efter den 31 oktober 2022.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Resultatandelar i intresseföretag | -18 | -22 |
| Utdelningar från intresseföretag | 20 | 23 |
| Aktiverad ränta på flygplansförskott | -169 | -187 |
| Omvärdering av leaseskulder IFRS 16 | 181 | 4 061 |
| Resultateffekt vid värdering av finansiella instrument | 124 | -972 |
| Omvärdering av pensionsåtaganden | -349 | -61 |
| Upplupet, DIP-finansiering | 1 651 | 109 |
| Återförda avsättningar | 0 | -18 |
| Övrigt | 23 | 49 |
| Summa | 1 463 | 2 982 |
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 33 | 2 |
| Uppskjutna skattefordringar | 23 | |
| Omsättningstillgångar | 1 | 26 |
| Likvida medel | 47 | 41 |
| Långfristiga skulder | - | -1 |
| Kortfristiga skulder | 0 | -20 |
| Summa | 104 | 48 |
| Realisationsresultat | N/A | 13 |
| Köpeskilling (Summa) | -104 | 61 |
| Försäljningsomkostnader | N/A | 6 |
| Likvida medel i avyttrade bolag | 47 | -41 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | -57 | 26 |
Under räkenskapsåret har förvärv av ett dotterföretag skett om 57 (0) MSEK. Under föregående år avyttrades tre dotterföretag inom SAS Cargo.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse > 130
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
| Ingående skuld | Upptagande av lån | Omklassificering skuld | Återbetalning av lån | Valutakursdifferenser | Upplupen ränta/avgifter | Derivat | Omklassificering till kortfristigt | Utgående skuld | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | |
| Räntebärande skulder, långfristiga | 16 627 | 12 989 | 17 686 | 13 231 | 7 379 | 3 871 | 3 827 | 2 833 | 45 519 |
| Räntebärande leasingskulder, långfristiga | |||||||||
| Räntebärande skulder, kortfristiga | |||||||||
| Räntebärande leasingskulder, kortfristiga | |||||||||
| Totalt | 16 627 | 12 989 | 17 686 | 13 231 | 7 379 | 3 871 | 3 827 | 2 833 | 45 519 |
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående skuld | 16 627 | 12 989 | 17 686 | 13 231 | 7 379 | 3 871 | 3 827 | 2 833 | 45 519 | 32 924 |
| Upptagande av lån | 250 | 3 232 | 3 289 | 4 226 | 1 585 | 5 283 | - | - | 5 124 | 12 741 |
| Omklassificering skuld 1 | -2 628 | -1 432 | - | - | -319 | -934 | -759 | -54 | -3 706 | -2 420 |
| Återbetalning av lån | - | - | - | - | -3 364 | -3 359 | -2 796 | -2 820 | -6 160 | -6 179 |
| Valutakursdifferenser | 226 | 3 341 | 160 | 4 057 | 27 | 648 | 18 | 40 | 431 | 8 086 |
| Upplupen ränta/avgifter | - | 75 | - | - | 1 350 | 226 | - | - | 1 350 | 301 |
| Derivat | - | - | - | - | -67 | 66 | - | - | -67 | 66 |
| Omklassificering till kortfristigt | -3 383 | -1 578 | -4 102 | -3 828 | 3 382 | 1 578 | 4 102 | 3 828 | - | - |
| Utgående skuld | 11 091 | 16 627 | 17 033 | 17 686 | 9 974 | 7 379 | 4 394 | 3 827 | 42 491 | 45 519 |
1) Varav 3,6 (1,6) miljarder SEK avser återlämning av kontrakt i chapter 11.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag KPMG | 9 | 8 |
| Övriga lagstadgade uppdrag KPMG | 0 | 0 |
| Skatterådgivning KPMG | - | - |
| Övrigt KPMG | 1 | 1 |
| Summa | 10 | 9 |
KPMG Sverige: Revisionsuppdrag 5,4 (4,7) MSEK, övriga lagstadgade uppdrag 0 (0) MSEK, skatt 0 (0) MSEK och övrigt 1,3 (1,5) MSEK.
Intäkter vid försäljning till intresseföretag uppgick till 37 (0) MSEK. Kostnader vid inköp från intresseföretag var 29 (54) MSEK.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse > 131
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
Koncernens flygverksamhet och därtill hörande annan verksamhet redovisas som ett rörelsesegment. Trafikintäkternas geografiska uppdelning nedan är baserad på vilken destination som flygs. Övriga rörelseintäkter fördelas geografiskt baserat på försäljningsland enligt nedanstående uppställning. För koncernens enskilt väsentliga länder baserat på ursprungligt försäljningsland, se not 2.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inrikes | Intraskandinavien | Europa | Interkontinentalt | Summa | ||||||
| Passagerarintäkter | 7 901 | 6 516 | 3 085 | 2 324 | 12 853 | 9 101 | 8 397 | 5 284 | 32 236 | 23 225 |
| Fraktintäkter | 3 | 3 | 4 | 3 | 43 | 34 | 1 133 | 1 571 | 1 183 | 1 611 |
| Charterintäkter | - | - | - | - | 2 096 | 1 703 | - | - | 2 096 | 1 703 |
| Övriga trafikintäkter | 737 | 836 | 286 | 298 | 1 190 | 1 168 | 779 | 680 | 2 992 | 2 982 |
| Summa trafikintäkter | 8 641 | 7 355 | 3 375 | 2 625 | 16 182 | 12 006 | 10 309 | 7 535 | 38 507 | 29 521 |
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Danmark | Norge | Sverige | Europa | Övriga länder | Summa | |||||||
| Övriga rörelse intäkter | 527 | 419 | 875 | 755 | 467 | 485 | 667 | 294 | 1 000 | 350 | 3 536 | 2 303 |
Under 2022/2023 samt under 2021/2022 fanns ingen enskild kund som stod för mer än 10 % av koncernens intäkter. Koncernens tillgångar och skulder finns huvudsakligen i de skandinaviska länderna. Summa anläggningstillgångar, inklusive förskott avseende materiella tillgångar, som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar eller tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning fördelas geografiskt enligt nedanstående uppställning. I gruppen Ej fördelat ingår förskott till Airbus och övriga för kommande flygplansleveranser med 3 513 (4 063) MSEK, se not 12. Flygplan används flexibelt över hela linjenätet och allokeras ej.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Danmark | Norge | Sverige | Övriga länder | Ej fördelat | Summa | |||||||
| Anläggningstillgångar | 696 | 828 | 1 074 | 1 076 | 2 095 | 4 733 | 728 | 3 691 | 28 861 | 28 095 | 33 454 | 38 423 |
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse > 132
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
Resultat per stamaktie är beräknat som periodens resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderbolaget samt kostnader på hybridobligationerna i relation till 7 266 039 292 (7 266 039 292) utestående stamaktier. Beräkningen av resultat per aktie före och efter utspädning baseras på nedanstående resultat och antal stamaktier. I oktober 2020 ökade antalet stamaktier med 6 877 479 859 som följd av emission av nya aktier. I november 2020 registrerades ytterligare 5 976 822 aktier från nyemissionen. Totalt antal aktier efter nyemission 2020 uppgick totalt till 7 266 039 292, se not 21. Inga potentiella stamaktier finns utestående, varvid ingen utspädning kan uppstå.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget | -5 701 | -7 048 |
| Utbetald ränta för hybridobligationerna | - | - |
| Årets resultat hänförligt till innehavare av aktier i moderföretaget före och efter utspädning | -5 701 | -7 048 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året före och efter utspädning | 7 266 039 292 | 7 266 039 292 |
| Resultat per stamaktie före utspädning (SEK) | -0,78 | -0,97 |
| Resultat per stamaktie efter utspädning (SEK) | -0,78 | -0,97 |
Under oktober 2020 slutfördes rekapitaliseringsplanen då sammanlagt 1 729 170 833 stamaktier emitterades till den danska och svenska staten i den riktade emissionen vid sidan av huvudaktieägarnas deltagande i företrädesemissionen. Sammantaget ledde planen till att var och en av den danska och svenska staten innehar 1 584 296 144 stamaktier motsvarande ett innehav för vardera stat om ca. 21,8 %. Den danska och svenska staten tecknade också nya hybridobligationer till ett belopp om 6 000 MSEK. Under räkenskapsåret 2022/2023 har räntebetalningar skjutits upp om 474 (291) MSEK. I juli 2021 tecknades en kreditfacilitet på ett totalt belopp om 3 miljarder SEK med den svenska och danska staten som långivare. Kreditfaciliteten utnyttjades under räkenskapsåret 2021/2022.# NOT 38 DOTTERFÖRETAG I SAS KONCERNEN
| Säte | Organisationsnummer | Antal ägda aktier | Ägarandel | Redovisat värde 31 okt 2023 | Redovisat värde 31 okt 2022 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ägda av SAS AB: | |||||
| Sigtuna | 556042-5414 | 70 500 000 | 100 | 1 009 | 1 009 |
| Bærum | 811176702 | 47 000 000 | 100 | 2 756 | 3 028 |
| Köpenhamn | 56994912 | 47 000 000 | 100 | 3 127 | 3 728 |
| Stockholm | 556063-8255 | 610 000 | 100 | 595 | 595 |
| Sigtuna | 556062-8454 | 2 000 000 | 100 | 237 | 237 |
| Tårnby | 25736443 | 200 500 | 100 | 0 | 0 |
| Tårnby | 32339026 | 55 000 | 100 | 45 | 45 |
| Oslo | 912056228 | 5 000 | 100 | 0 | 0 |
| Stockholm | 556934-7924 | 445 000 | 100 | 35 | 35 |
| Stockholm | 559224-9782 | 50 000 | 100 | 200 | 200 |
| Dublin | 601918 | 2 000 000 | 100 | 80 | 80 |
| Stockholm | 559150-1910 | 50 000 | 100 | 55 | 55 |
| Dublin | 592913 | 1 | 100 | 0 | 0 |
| Övriga | 1 | 7 | 173 | 9 013 | |
| Ägda av SAS Konsortiet: | |||||
| Tårnby | 25711734 | 573 001 | 100 | 104 | - |
| Övriga | 6 | 6 | 110 | 6 | |
| Ägda av SAS Crew Services AB: | |||||
| Köpenhamn | 24202941 | 500 | 100 | 1 | 1 |
| Köpenhamn | 40995269 | 400 | 100 | 0 | 0 |
| Köpenhamn | 43211781 | 400 000 | 100 | 1 | 1 |
| Övriga | 0 | 0 | 2 | 2 | |
| Ägda av SAS Cargo Group A/S: | |||||
| Stockholm | 556891-0490 | 50 000 | 100 | 2 | 2 |
| Ägda av Gorm Asset Management Ltd: | |||||
| Dublin | 593238 | 1 | 100 | 0 | 0 |
| Dublin | 593239 | 1 | 100 | 0 | 0 |
| Dublin | 593240 | 1 | 100 | 0 | 0 |
| Dublin | 617208 | 1 | 100 | 0 | 0 |
| Dublin | 627405 | 1 | 100 | 0 | 0 |
| Dublin | 627406 | 1 | 100 | 0 | 0 |
| Dublin | 656777 | 1 | 100 | 0 | 0 |
Under räkenskapsåret 2021/2022 har IT-konsulttjänster om totalt 2,3 MSEK köpts från ett aktiebolag som kontrolleras av en styrelseledamot. Förutom ovan skedde inga väsentliga transaktioner med närstående parter under räkenskapsåret 2022/2023 eller under räkenskapsåret 2021/2022 förutom mellan koncernbolag där transaktionerna görs på marknadsmässiga villkor. Utöver ovanstående information samt information i not 3 om Ersättning till ledande befattningshavare finns inga väsentliga transaktioner med närstående.
| MSEK | Not | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 872 | 426 | |
| Personalkostnader | 1 | -33 | -29 |
| Övriga rörelsekostnader | -1 035 | -531 | |
| Rörelseresultat | -196 | -134 | |
| Nedskrivningar i dotterföretag | -1 840 | -2 788 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 584 | 340 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -105 | -127 | |
| Resultat före skatt | -1 557 | -2 709 | |
| Skatt | 2 | 0 | 0 |
| Årets resultat | -1 557 | -2 709 |
Moderföretaget redovisar inga poster i övrigt totalresultat för 2022/2023 respektive 2021/2022. Årets resultat för moderföretaget utgör därmed även bolagets totalresultat.
| Not | 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterföretag | 3 | 7 173 | 9 013 |
| Andra värdepappersinnehav | 4 | 2 | 2 |
| Uppskjuten skattefordran | 719 | 719 | |
| Fordringar på koncernföretag | 12 713 | 12 171 | |
| Andra långfristiga fordringar | 16 | 15 | |
| Summa anläggningstillgångar | 20 623 | 21 920 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 348 | 519 | |
| Övriga fordringar | 35 | - | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 44 | |
| Kassa och bank | 1 | 399 | 563 |
| Summa omsättningstillgångar | 400 | 564 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 21 023 | 22 484 |
| Not | 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|---|
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 8 | 650 | 650 |
| Reservfond | 447 | 447 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 2 729 | 2 729 | |
| Hybridobligationer | 7 | 615 | 615 |
| Balanserade vinstmedel | 1 202 | 3 911 | |
| Årets resultat | -1 557 | -2 709 | |
| Summa eget kapital | 19 086 | 20 643 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga skulder | 14 | 1 623 | 1 623 |
| Summa långfristiga skulder | 1 623 | 1 623 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 81 | 46 | |
| Leverantörsskulder | 8 | 8 | 8 |
| Övriga skulder | 1 | 631 | 47 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 203 | 117 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 923 | 218 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 21 023 | 22 484 |
Information om moderföretagets eventualförpliktelser finns i not 6.
| MSEK | Aktiekapital | Reserv fond | Överkursfond | Hybrid obligationer | Balanserade vinstmedel | Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 31 oktober 2021 | 8 650 | 447 | 2 729 | 7 615 | 3 911 | 23 352 |
| Ränta på hybridobligation | - | - | - | - | - | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | -2 709 | -2 709 |
| Utgående balans 31 oktober 2022 | 8 650 | 447 | 2 729 | 7 615 | 1 202 | 20 643 |
| Ränta på hybridobligation | - | - | - | - | - | - |
| Årets resultat | - | - | - | - | -1 557 | -1 557 |
| Utgående balans 31 oktober 2023 | 8 650 | 447 | 2 729 | 7 615 | -355 | 19 086 |
| MSEK | 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt |
|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
| Resultat före bokslutsdisposition och skatt | -1 557 | -2 709 |
| Nedskrivning av dotterföretag | 1 840 | 2 788 |
| Övriga poster som inte ingår i kassaflödet m.m | 0 | 92 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 283 | 171 |
| Förändring av: | ||
| Rörelsefordringar | 164 | -441 |
| Rörelseskulder | 96 | 118 |
| Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital | 260 | -323 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 543 | -152 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Investering i dotterföretag | - | -159 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 0 | -159 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Återbetalning från dotterbolag | 0 | 427 |
| Utlåning till dotterbolag | -542 | -130 |
| Förändring spärrande bankmedel | - | - |
| Inbetalning av deposition | -1 | -15 |
| Upptagande av lån | - | - |
| Övrig förändring av räntebärande skulder | 0 | 28 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -543 | 310 |
| Årets kassaflöde | 0 | -1 |
| Likvida medel vid årets början | 1 | 1 |
| Likvida medel vid årets slut | 1 | 0 |
Upplysning om betalda räntor: Under året erhållen ränta uppgick till 581 (203) MSEK. Under året betald ränta uppgick till 99 (27) MSEK.
Medelantalet anställda uppgick till 2 (2) personer, samtliga var anställda i Sverige.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Män Kvinnor | Män Kvinnor | |
| Sverige | 1 1 | 1 1 |
| Summa män och kvinnor | 2 2 | 2 2 |
För löner, ersättningar och sociala avgifter samt ersättning till styrelse, Vd och övriga ledande befattningshavare i SAS AB hänvisas till SAS koncernens not 3.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | - | - |
| Uppskjuten skatt | - | - |
| Summa skatt | - | - |
| Ingående balans | 719 |
| Skatteeffekt på poster i eget kapital | - |
| Förändring enligt resultaträkningen | - |
| Uppskjuten skatt, netto, per 31 oktober | 719 |
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Ingående värde | 9 013 | 11 642 |
| Tillskott | 0 | 159 |
| Nedskrivning | -1 840 | -2 788 |
| Utgående redovisat värde | 7 173 | 9 013 |
Se även SAS koncernens not 38 – Dotterföretag i SAS koncernen.
| 2023 31 okt | 2022 31 okt | |
|---|---|---|
| Incorporate Cell Company | 2 | 2 |
| Summa | 2 | 2 |
I augusti 2022 ingick SAS ett avtal om ”debtor-in-possession finansiering” (DIP) om 700 miljoner USD med fonder som förvaltas av Apollo Global Management.# NOT 6 EVENTUALFÖRPLIKTELSER
SAS AB har förbundit sig att såsom för egen skuld svara för SAS Konsortiets ingångna räntebärande förpliktelser, leasingåtaganden och andra finansiella förpliktelser (så kallad ”Irrevocable Undertaking”) med vissa förbehåll för subordineringar och förutsatt att förpliktelserna ingåtts fram till och med Irrevocable Undertakings upphörande den 30 september 2020. Vidare utfärdar SAS AB från fall till fall moderbolagsgarantier till dotterbolag. Dessa garantier kan helt eller delvis omfatta dotterbolagets allmänna förpliktelser eller vara en bestämd summa för ett visst ändamål. Moderbolagsgarantierna omfattar huvudsakligen åtaganden under köpekontrakt, flygplansfinansieringar och leasing av flygplan och annan utrustning. SAS AB har vidare ställt ut tidsbegränsade kapitaltäckningsgarantier till vissa dotterbolag. SAS AB har även garanterat såsom för egen skuld DIP-finansieringen.
Finansieringen är en specialiserad typ av bryggfinansiering för verksamheter som genomgår rekonstruktion i en chapter 11-process och är strukturerad som ett delayed draw term loan – en form av amorteringsfritt, seniort säkerställt lån med superförmånsrätt. 350 MUSD av denna finansiering är utnyttjad i SAS Konsortiet per 31 oktober 2023. DIP-låneavtalet är säkerställt genom säkerhet över i stort sett alla SAS icke tidigare pantsatta tillgångar, oavsett om det är fast egendom, lösöre, materiella och immateriella tillgångar, nu befintliga och i framtiden förvärvade tillgångar (med förbehåll för vissa sedvanliga undantag), inklusive vissa start- och landningsrättigheter på London-Heathrow flygplats, samtliga aktier i vissa bolag i SAS-koncernen, inklusive SAS Konsortiet och SAS EuroBonus AB (som äger rättigheter till lojalitetsprogrammet EuroBonus), väsentliga registrerade immateriella rättigheter, vissa flygplan och motorer, koncerninterna fordringar, samt avkastning och intäkter från ovanstående. Redovisat värde i SAS AB för de aktier som är ställda säkerheter i DIP finansieringen uppgår till 7 173 (9 013) MSEK.
För närvarande finns inga pågående eller hotande rättstvister i anledning av chapter 11-förfarandet, men det finns en risk att rättstvister kan uppkomma i Sverige, New York eller andra jurisdiktioner före slutförandet av chapter 11.
| 2022–2023 Nov–okt | 2021–2022 Nov–okt | |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | KPMG 9 | KPMG 8 |
| Övriga lagstadgade uppdrag | KPMG 0 | KPMG 0 |
| Skatterådgivning | KPMG - | KPMG - |
| Övrigt | KPMG 1 | KPMG 1 |
| Summa | 10 | 9 |
Revisionsarvodet faktureras till moderföretaget där sedan vidarefakturering sker för respektive kostnad till berörda dotterföretag. KPMG Sverige: Revisionsuppdrag 5,4 (4,7) MSEK, övriga lagstadgade uppdrag 0 (0) MSEK, skatt 0 (0) MSEK och övrigt 1,3 (1,5) MSEK.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
137 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer” och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm 6 februari 2024
Carsten Dilling
Styrelsens ordförande
Lars-Johan Jarnheimer
Vice ordförande
Oscar Stege Unger
Styrelseledamot
Henriette Hallberg Thygesen
Styrelseledamot
Nina Bjornstad
Styrelseledamot
Michael Friisdahl
Styrelseledamot
Kay Kratky
Styrelseledamot
Jens Lippestad
Styrelseledamot
Tommy Nilsson
Styrelseledamot
Kim John Christiansen
Styrelseledamot
Anko van der Werff
Verkställande direktör och koncernchef
Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 februari 2024
KPMG AB
Tomas Gerhardsson
Auktoriserad revisor
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår av ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 februari 2024. Koncernens resultat- och balansräkning och moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 18 mars 2024.
UNDERSKRIFTER
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
138 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
Till bolagsstämman i SAS AB, org. nr 556606-8499
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SAS AB för räkenskapsåret 2022-11-01—2023-10-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 77-92. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 57-138 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 oktober 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för räkenskapsåret enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 oktober 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för räkenskapsåret enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 77-92. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
139 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
Se förvaltningsberättelsen sidorna 59-60 samt not 1 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
SAS har under räkenskapsåret 2022/23 fortsatt arbetet med transformationsplanen SAS FORWARD som bolaget lanserat för att kunna fortsätta vara en konkurrenskraftig aktör i den globala flygbranschen. För att påskynda genomförandet av viktiga delar av SAS FORWARD-planen ansökte SAS och vissa av dess dotterbolag om ett frivilligt chapter 11-förfarande i USA den 5 juli 2022 och en viktig milstolpe nåddes i denna process under det fjärde kvartalet 2022/23 då det vinnande budkonsortiet för SAS exitfinansiering offentliggjordes. Som framgår på sidan 60 i förvaltningsberättelsen och i not 1, betonar SAS att det inte finns några garantier för att SAS FORWARD kommer att slutföras framgångsrikt genom chapter 11-processen. Det anges också att om den förväntade ansvarsfördelningen, konvertering av skuld och ny kapitalanskaffning inte slutförs som planerat, kommer SAS inte att kunna bära den befintliga kapitalstrukturen och nuvarande likviditetsnivåer, och det kan inte uteslutas att SAS kan bli oförmöget att möta dess förpliktelser när de förfaller på längre sikt.
I vår revision har vi läst och utvärderat underliggande dokumentation för transformationsplanen och chapter 11-processen, inklusive status och redovisningsmässiga effekter av omförhandling av leasingavtal som hittills överenskommits och som är beroende av den amerikanska domstolens slutliga godkännande.# Revisionsberättelse
140 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Vidare har vi granskat dokumentationen och redovisningen i samband med DIP- finansieringen samt koncernens likviditetsprognos. Vi har också bedömt innehållet i de upplysningar om SAS transformationsplan och chapter 11-processen som lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Se not 10-13 och redovisningsprinciper på sidan 102 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Koncernen redovisade per den 31 oktober 2023 immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar om totalt 32 029 MSEK. Det redovisade värdet har varit föremål för en nedskrivningsprövning vilken innehåller både komplexitet och betydande inslag av bedömningar. Nedskrivningsprövning har gjorts för respektive kassagenererande enhet, eller grupp av enheter, vilket för koncernen utgörs av en enhet. Prövningen innefattar att koncernen måste göra framtidsbedömningar baserat på antagande om verksamhetens interna och externa förutsättningar och planer. Exempel på sådana bedömningar är framtida kassaflöden, vilka bland annat kräver antaganden om framtida utveckling och marknadsförutsättningar. Ett annat viktigt antagande är vilken diskonteringsränta som ska användas för att återspegla marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde samt de särskilda risker som verksamheten står inför. Förändringar i dessa antaganden och bedömningar kan få en betydande effekt på koncernens resultat och finansiella ställning.
Moderbolaget redovisade per den 31 oktober 2023 andelar i koncernföretag om 7 173 MSEK. En nedskrivningsprövning görs även av värdet på andelarna, med samma teknik och ingångsvärden som beskrivits ovan för immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar.
I vår revision har vi bedömt huruvida nedskrivningsprövningarna är upprättade i enlighet med den teknik som föreskrivs. Vidare har vi bedömt rimligheten i antaganden om prognosticerade framtida kassaflöden samt den använda diskonteringsräntan genom att ta del av och utvärdera koncernens skriftliga dokumentation och prognoser. En central del i vårt arbete har även varit att ta del av koncernens känslighetsanalys av värderingen för att kunna bedöma hur rimliga förändringar i antaganden kan påverka värderingen. Vi har involverat våra värderingsspecialister i revisionen, främst vad gäller antaganden kring avkastningskrav med koppling till externa marknader. Vi har också bedömt innehållet i de upplysningar om nedskrivningsprövningen som lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
141 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt Räkenskaper
Se not 2 och 24 samt redovisningsprinciper på sidan 103 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Koncernen redovisar passagerarintäkter om 32 236 MSEK för räkenskapsåret 2022/23, samt skulder för ännu ej utnyttjade biljetter om 6 676 MSEK och lojalitetsprogram om 1 529 MSEK per den 31 oktober 2023. Passagerarintäkter skuldförs från försäljningstillfället tills dess att flygtransporten för passageraren har påbörjats. Vid avgång av en flygtransport redovisas intäkter i resultaträkningen. Dessutom redovisas flygbiljetter, där det bokade flygdatumet passerats och som inte bedöms kommer att nyttjas av passageraren, som intäkter. Baserat på historiska utfall och säsongsvariationer görs en regelbunden bedömning för att uppskatta värdet på biljetter, där det bokade flygdatumet har passerats, och som väntas förfalla innan användning. Redovisning av intäkter relaterade till uppskattade förfallna biljetter resulterar i en motsvarande minskning av skulden för ännu ej utnyttjade biljetter.
Vidare har koncernen ett lojalitetsprogram, Eurobonus. Poäng som intjänas av medlemmar i programmet skuldförs i balansräkningen tills de nyttjas eller förfaller. Skuldens värde beror av antal poäng som innehas av medlemmar och det uppskattade verkliga värdet per poäng justerat för förväntade framtida förfall av poäng. Poäng som väntas förfalla innan inlösen redovisas som intäkter med en motsvarande minskning av skulden för lojalitetsprogram.
Redovisning av intäkter och förändringar i kontraktsskulder relaterade till förfall av biljetter och lojalitetsprogrammet baseras på ett antal komplexa antaganden. Volatilitet eller felaktigheter vid fastställandet av dessa antaganden kan leda till betydande effekter på koncernens resultat och finansiella ställning.
I vår revision har vi bedömt riskerna i processerna för redovisning av passagerarintäkter samt skulder för ännu ej utnyttjade biljetter och lojalitetsprogram. Vi har utvärderat design och implementering av interna kontroller relaterade till de uppskattningar som görs såväl som gränssnittet mellan system för att härleda data som används i dessa uppskattningar. Vi har bedömt rimligheten i de modeller som koncernen använder för att utveckla dessa uppskattningar och deras påverkan på tillhörande konton. Denna bedömning inkluderar att verifiera de uppgifter som använts som bas för uppskattningarna och riktigheten i gjorda beräkningar. För uppskattningen av verkligt värde per poäng i lojalitetsprogrammet före beaktande av förfallna poäng, har vi utvärderat de nyckelantaganden som gjorts genom att jämföra med historiskt utnyttjandemönster och observerbara marknadsdata som till exempel jämförbara biljettpriser. För antaganden kring framtida förfall av biljetter och poäng har vi bedömt koncernens noggrannhet i prognoser genom att jämföra tidigare uppskattningar mot utfall. Vi har utvärderat dessa antaganden mot historiska trender och framtida förväntningar. Vi har också stämt av gjorda uppskattningar mot relaterade konton i resultat- och balansräkningen. Vi har också bedömt innehållet i de upplysningar om passagerarintäkter och relaterade kontraktsskulder som lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Se not 11 och 26 samt redovisningsprinciper på sidorna 101 och 104 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Det redovisade värdet för flygplan i koncernen uppgick per den 31 oktober 2023 till 8 849 MSEK och avsättningar för större underhåll av leasade flygplan och motorer uppgick till 3 699 MSEK. Bolagets flygplan indelas i olika komponenter och med ett bedömt restvärde. Motorer skrivs av utifrån nyttjande och större underhållskostnader för de olika komponenterna aktiveras och skrivs av fram till nästa bedömda större underhållstillfälle. För större underhållskostnader av leasade flygplan och motorer görs löpande avsättningar som tas i anspråk när underhållet sker eller flygplanet återlämnas.
Koncernens bedömningar för avskrivningstider, restvärden och större underhållskostnader för motorer och andra flygplans-komponenter är komplexa i sin natur. Förändringar i dessa antaganden och bedömningar kan få en betydande effekt på koncernens resultat och finansiella ställning.
I vår revision har vi utvärderat design och implementering av interna kontroller relaterade till bestämmande och beräkningar av komponentavskrivningar och avsättningar för underhåll. Detta inkluderar utveckling och övervakning av flygtimmar och flygcykler för motorkomponenter. Vi har bedömt rimligheten i antaganden för nyttjandeperioder, komponenter och restvärden avseende flygplan och stämt av dessa antaganden med faktiska redovisade värden på flygplanskomponenter och tillhörande avskrivningar redovisade i resultaträkningen. För att bedöma fullständigheten och riktigheten i avsättningar för större underhåll av leasade flygplan har vi utvärderat koncernens beräkningar och tillhörande redovisning på stickprovbasis genom inspektion av leasingavtal, marknadsvärden, flygtimmar och flygcykler. Vi har också utvärderat upplysningarna om flygplan samt avsättningar för större underhållskostnader för leasade flygplan som ingår i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse
141 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi Finansiella instrument Hållbarhet Förvaltningsberättelse RäkenskaperVerksamhet Övrigt Räkenskaper
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och åter- finns på sidorna 1-56 och 146-157. Den andra infor- mationen består också av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och kon- cernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.# RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SAS AB för räkenskapsåret 2022-11-01—2023-10-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
* på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Koncernens finansiella rapporter
Koncernens noter
Moderföretagets finansiella rapporter
Underskrifter
Moderföretagets noter
Revisionsberättelse> 143
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Räkenskaper
en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
* utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
* inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen.
Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.# Revisionsberättelse
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för SAS AB för räkenskapsåret 2022-11-01—2023-10-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till SAS AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar vi de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 77-92 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till SAS ABs revisor av bolagsstämman den 16 mars 2023. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2019.
Stockholm den 6 februari 2024
KPMG AB
Tomas Gerhardsson
Auktoriserad revisor
| Nov–okt 2022–2023 | Nov–okt 2021–2022 | Nov–okt 2020–2021 | Nov–okt 2019–2020 | Nov–okt 2018–2019 | Nov–okt 2017–2018 | Nov–okt 2016–2017 | Nov–okt 2015–2016 | Nov–okt 2014–2015 | Nov–okt 2013–2014 | Nov–okt 2013 | Jan–okt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Passagerartrafikrelaterade nyckeltal | ||||||||||||
| Antal beflugna destinationer, linjetrafik | 125 | 124 | 108 | 121 | 127 | 125 | 123 | 118 | 119 | 125 | 150 | |
| Antal flygningar, linjetrafik | 216 919 | 183 504 | 99 821 | 149 608 | 287 969 | 291 908 | 298 100 | 297 481 | 293 898 | 294 679 | 402 460 | |
| Antal passagerare, totalt (000) | 23 681 | 17 868 | 7 585 | 12 610 | 29 761 | 30 082 | 30 065 | 29 449 | 28 884 | 29 408 | 30 436 | |
| Antal passagerare, linjetrafik (000) | 22 726 | 17 029 | 7 380 | 12 315 | 28 451 | 28 794 | 28 625 | 27 738 | 26 941 | 27 061 | 28 057 | |
| Offererade säteskm, totalt (milj.) | 42 566 | 34 371 | 17 253 | 23 365 | 52 371 | 52 781 | 52 217 | 48 620 | 44 289 | 45 158 | 44 629 | |
| Offererade säteskm, linjetrafik (milj.) | 39 736 | 31 688 | 16 585 | 22 357 | 48 471 | 49 023 | 48 303 | 44 956 | 40 877 | 40 971 | 40 583 | |
| Betalda passagerarkm, totalt (milj.) | 32 553 | 24 317 | 8 256 | 14 127 | 39 375 | 39 946 | 40 078 | 36 940 | 33 781 | 34 714 | 33 451 | |
| Betalda passagerarkm, linjetrafik (milj.) | 29 964 | 22 058 | 7 748 | 13 259 | 35 825 | 36 496 | 36 360 | 33 508 | 30 561 | 30 686 | 29 650 | |
| Kabinfaktor, totalt (%) | 76,5 | 70,7 | 47,9 | 60,5 | 75,2 | 75,7 | 76,8 | 76,0 | 76,3 | 76,9 | 75,0 | |
| Viktrelaterade nyckeltal | ||||||||||||
| Offererade tonkm, ATK, totalt (milj. tonkm) | 5 562 | 4 495 | 2 275 | 3 052 | 6 797 | 6 859 | 6 746 | 6 179 | 5 553 | 5 617 | 5 527 | |
| Offererade tonkm, linjetrafik (milj. tonkm) | 5 176 | 4 126 | 1 314 | 2 436 | 6 302 | 6 372 | 6 251 | 5 741 | 5 132 | 5 119 | 5 042 | |
| Offererade tonkm, övrigt (milj. tonkm) | 387 | 369 | 112 | 150 | 495 | 487 | 495 | 437 | 421 | 498 | 485 | |
| Betalda tonkm, RTK, totalt (milj. tonkm) | 3 599 | 2 766 | 1 091 | 1 649 | 4 645 | 4 808 | 4 819 | 4 404 | 3 989 | 4 067 | 3 930 | |
| Passagerare och överviktsbagage (milj. tonkm) | 3 239 | 2 420 | 820 | 1 401 | 3 907 | 3 964 | 3 976 | 3 666 | 3 354 | 3 446 | 3 308 | |
| Total lastfaktor, totalt (%) | 64,7 | 61,5 | 47,9 | 54,0 | 68,4 | 70,1 | 71,4 | 71,3 | 71,8 | 72,4 | 71,1 | |
| Trafikintäkt/betald tonkm (SEK) | 10,7 | 10,67 | 10,60 | 10,43 | 8,68 | 8,40 | 7,99 | 8,11 | 8,92 | 8,34 | 9,53 | |
| Nyckeltal för kostnader och effektivitet | ||||||||||||
| Enhetskostnad | 0,97 | 0,96 | 1,00 | 1,15 | 0,78 | 0,72 | 0,69 | 0,70 | 0,79 | 0,75 | 0,80 | |
| Betald flygbränslekostnad inkl hedging, snitt (USD/ton) | 1 012 | 1 166 | 728 | 1 017 | 750 | 675 | 566 | 583 | 757 | 978 | 1 093 | |
| Intäktsrelaterade nyckeltal | ||||||||||||
| Passagerarintäkt/betald passagerarkm, linjetrafik, yield (SEK) | 1,08 | 1,05 | 1,08 | 1,05 | 0,97 | 0,93 | 0,90 | 0,91 | 1,00 | 0,94 | 1,07 | |
| Passagerarintäkt/offererade säteskm, linjetrafik, (SEK) | 0,81 | 0,73 | 0,51 | 0,62 | 0,73 | 0,70 | 0,68 | 0,68 | 0,75 | 0,70 | 0,78 |
1) Total produktion, vilket inkluderar reguljärtrafik, charter, ad hoc-flygningar och så kallade bonusresor m.m, vilket gör att siffrorna avviker från de publicerade trafiktalen. Definitioner och begrepp se sid 154-155.# Marknad och strategi
147 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
| Nov–okt 2022–2023 | Nov–okt 2021–2022 | Nov–okt 2020–2021 | Nov–okt 2019–2020 | Nov–okt 2018–2019 | Nov–okt 2017–2018 | Nov–okt 2016–2017 | Nov–okt 2015–2016 | Nov–okt 2014–2015 | Nov–okt 2013–2014 | Nov–okt 2013 | Jan–okt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljönyckeltal | ||||||||||||
| CO ², gram/passagerarkm 1 | 86 | 90 | 118 | 111 | 95 | 95 | 96 | 99 | 101 | 100 | 104 | |
| CO ², gram/offerade säteskm, totalt | 55 | 54 | 52 | 59 | 62 | 63 | 65 | 67 | 69 | 70 | 70 | |
| Scandinavian Airlines specifika nyckeltal | ||||||||||||
| Marknadsandel, till, från och inom Skandinavien, (%) | 29 | 25 | 30 | 36 | 32 | 32 | 31 | 31 | 32 | 33 | 32 | |
| Yield, valutajusterad förändring, (%) | -0,2 | -6,9 | 6,8 | 8,6 | 3,2 | 1,6 | -2,9 | -7,7 | 4,0 | -7,4 | -0,4 | |
| PASK, valutajusterad förändring, (%) 2 | 8,1 | 38,7 | -15,8 | -12,8 | 2,5 | 0,5 | -1,9 | -8,0 | 3,8 | -5,8 | -3,2 | |
| Total enhetskostnad, förändring, (%) | -4,4 | -19,3 | 14,2 | 46,4 | 7,7 | 2,2 | -3,5 | -11,1 | -3,8 | -2,2 | -6,0 | |
| Antal dagliga avgångar, linjetrafik, årligt snitt | 594 | 503 | 273 | 405 | 789 | 800 | 817 | 813 | 805 | 807 | 791 | |
| Antal flygplan i trafik 3 | 134 | 134 | 129 | 135 | 158 | 157 | 158 | 156 | 151 | 156 | 151 | |
| Flygplan, blocktimmar/dag | 8,5 | 7,5 | 5,7 | 6,9 | 9,3 | 9,6 | 9,6 | 9,3 | 8,8 | 9,0 | 8,7 | |
| Piloter, heltidstjänster 5 | 781 | 805 | 779 | 989 | 1 285 | 1 273 | 1 345 | 1 300 | 1 228 | 1 396 | 1 413 | |
| Piloter, blocktimmar/år | 586 | 542 | 397 | 377 | 637 | 687 | 686 | 681 | 688 | 685 | 665 | |
| Piloter, personalkostnad, MSEK 4 | 1 877 | 1 855 | 1 732 | 2 301 | 2 536 | 2 580 | 2 435 | 2 489 | 2 370 | 2 459 | 2 584 | |
| Kabinpersonal, heltidstjänster 5 | 1 467 | 1 475 | 1 294 | 1 183 | 2 516 | 2 522 | 2 635 | 2 574 | 2 325 | 2 564 | 2 607 | |
| Kabinpersonal, blocktimmar | 746 | 704 | 589 | 530 | 734 | 771 | 777 | 759 | 762 | 762 | 721 | |
| Kabinpersonal, personalkostnad, MSEK 4 | 1 276 | 1 164 | 756 | 1 185 | 1 738 | 1 767 | 1 613 | 1 647 | 1 546 | 1 587 | 1 769 | |
| Regularitet, (%) | 98,3 | 95,8 | 98,6 | 98,8 | 97,5 | 98,0 | 98,9 | 98,4 | 98,7 | 99,0 | 98,8 | |
| Punktlighet, (%) inom 15 min | 71,4 | 75,3 | 85,9 | 87,9 | 80,3 | 77,7 | 83,6 | 83,9 | 87,9 | 88,4 | 86,2 | |
| Kundnöjdhet, CSI | 69 | 68 | 70 | 73 | 72 | 70 | 72 | 73 | 74 | 72 | 71 |
1) Koldioxidutsläpp per passagerarkilometer som omfattar samtliga passagerare ombord på samtliga genomförda flygningar (linjetrafik, charter etc.). Metodjusterat från 2012/2013.
2) Avser RASK före räkenskapsåret 2013/2014.
3) Inklusive wet lease.
4) Exklusive omstruktureringskostnader.
5) Gäller för SK plattformen.
6) Mätperiod från november 2019 till februari 2020.
Definitioner och begrepp se sid 154-155.
Fortsättning
148 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
ANDEL AV OMSÄTTNINGEN FRÅN PRODUKTER ELLER TJÄNSTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM ÄR FÖRENLIGA MED TAXONOMIKRAVEN – UPPLYSNINGAR SOM OMFATTAR ÅR 2022/2023
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) | Ekonomiska verksamheter (1) | Kod/koder (2) | Absolut omsättning (3) | Andel av omsättningen (4) | Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten (7) | Föroreningar (8) | Cirkulär ekonomi (9) | Biologisk mångfald (10) | Begränsning av klimat förändringar (11) | Anpassning till klimat förändringar (12) | Vatten (13) | Föroreningar (14) | Cirkulär ekonomi (15) | Biologisk mångfald (16) | Minimiskydds åtgärder (17) | Andel förenlig med taxonomikra- ven (A.1) eller som omfattas av taxonomi- kraven (A.2) omsättning, år 2021/2022 (18) | Taxonomi- möjlig görande verksamhet (19) | Kategori omställnings- verksamhet (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Procent | E | T | ||||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||||
| De miljömässigt hållbara (taxonomi- förenliga) verksamheternas omsätt- ning (A.1) | 0 | 0 % | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 % | - | - | |||
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömäs- sigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||||
| Tillverkning av flygplan | CCM.3.21 | 187 | 0 % | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | - | - | - | - | - | - | - | 0,20 % | E | T | ||
| Passagerar- och godstransport | CCM 6.19 | 38 507 | 92 % | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | - | - | - | - | - | - | - | E | T | |||
| Marktjänstverksamhet inom lufttransporter | CCM 6.20 | 83 | 0 % | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | - | - | - | - | - | - | - | E | T | |||
| Förvärv och ägande av byggnader | CCM 7.7 | 65 | 0 % | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | 0,20 % | - | - | - | - | - | - | - | - | |||
| Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 38 842 | 92 % | 0,20 % | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | ||||||
| Totalt (A.1+A.2) | 38 842 | 92 % | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | ||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||||
| Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 3 201 | 8 % | |||||||||||||||||||
| Totalt (A+B) | 42 043 | 100 % |
EU-TAXONOMI
Största delen av SAS intäkter ligger i linje med EU-taxonomins ekonomiska aktiviteter, inklusive 3.21. Tillverkning av flygplan (relevant för SAS tekniska underhållsverksamhet, specifikt för flygplansunderhåll), 6.19 Passagerare- och fraktflyg och 6.20. Markhanteringsverksamhet för lufttransporter. En obetydlig del av SAS omsättning genereras av 7,7 Förvärv och ägande av byggnader, vilket också redovisades i förra årets rapport. SAS har inte initierat processer för att bedöma anpassningen av denna aktivitet eftersom den inte är en del av vår kärnverksamhet.
149 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
ANDEL AV KAPITALUTGIFTERNA FRÅN PRODUKTER ELLER TJÄNSTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM ÄR FÖRENLIGA MED TAXONOMIKRAVEN – UPPLYSNINGAR SOM OMFATTAR ÅR 2022/2023
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) | Ekonomiska verksamheter (1) | Kod/koder (2) | Absoluta kapital utgifter (3) | Andel av kapital utgifter (4) | Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning av klimatförändringar (6) | Vatten (7) | Föroreningar (8) | Cirkulär ekonomi (9) | Biologisk mångfald (10) | Begränsning av klimat förändringar (11) | Anpassning till k l i m a t f ö r ä n d r i n g a r ( 1 2 ) | Vatten (13) | Föroreningar (14) | Cirkulär ekonomi (15) | Biologisk mångfald (16) | Minimiskydds åtgärder (17) | Andel förenlig med taxonomikra- ven (A.1) eller som omfattas av taxonomi- kraven (A.2) kapital utgifter, år 2021/2022 (18) | Taxonomi- möjlig görande verksamhet (19) | Kategori omställnings verksamhet (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Ja/nej | Procent | E | T | ||||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||||
| De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter- nas kapitalutgifter (A.1) | 0 | 0 % | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 % | - | - | |||
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömäs- sigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||||
| Passagerar- och godstransport | CCM 6.19 | 2 279 | 84 % | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | - | - | - | - | - | - | - | 0 % | E | T | ||
| Marktjänstverksamhet inom lufttransporter | CCM 6.20 | 21 | 1 % | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | - | - | - | - | - | - | - | E | T | |||
| Kapitalutgifter hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljö mässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 2 300 | 85 % | 0 % | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | ||||||
| Totalt (A.1+A.2) | 2 300 | 85 % | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | ||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||||
| Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 417 | 15 % | |||||||||||||||||||
| Totalt (A+B) | 2 718 | 100 % |
CAPEX inkluderar investeringar relaterade till SAS kärnverksamhet och icke-försäljningsaktivi- teter. SAS investerar i toppmodern teknik för låg- och nollutsläppsflygplan, och de tillhörande investeringarna kommer att betraktas som berättigade enligt taxonomin. Under 2024 kommer SAS att initiera anpassningsinitiativ och resultaten kommer att redovisas 2025 års års- och hållbarhetsredovisningen.
150 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
ANDEL AV DRIFTSUTGIFTERNA FRÅN PRODUKTER ELLER TJÄNSTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM ÄR FÖRENLIGA MED TAXONOMIKRAVEN – UPPLYSNINGAR SOM OMFATTAR ÅR 2022/2023
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) | Ekonomiska verksamheter (1) | Kod/koder (2) | Absolut drifts utgifter (3) | Andel av drifts utgifter (4) | Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten (7) | Föroreningar (8) | Cirkulär ekonomi (9) | Biologisk mångfald (10) | Begränsning av klimat förändringar (11) | Anpassning till klimat förändringar (12) | Vatten (13) | Föroreningar (14) | Cirkulär ekonomi (15) | Biologisk mångfald (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Andel förenlig med taxonomikra- ven (A.1) eller som omfattas av taxonomi- kraven (A.2) driftsutgifter, år 2021/2022 (18) | Taxonomi- möjlig görande verksamhet (19) | Kategori omställnings verksamhet (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | J; N; N/EL | Procent | Procent | Möjliggörande | ||||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||||
| A.1. Möjliggörande verksamhet | |||||||||||||||||||||
| Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verk samheter Driftsutgifter för de miljö mässigt hållbara (ej taxonomi förenliga) (A.1) 0 0 % - - - - - - - - - - - - - 0 % - - A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömäs- sigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Tillverkning av flygplan CCM 3.21 3 754 90 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % - - Passagerar- och godstransport CCM 6.19 152 4 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % - - Marktjänstverksamhet inom lufttransporter CCM 6.20 76 2 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % - - Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 160 4 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % - - Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomi- förenliga) (A.2) 4 142 99 % 0 % - - Totalt (A.1+A.2) 4 142 99 % - - - B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 23 1 % Totalt (A+B) 4 165 100 % |
OPEX omfattar icke-aktivierade rörelseutgifter som är förknippade med SAS försäljning och icke-försäljningsrelaterade åtaganden, enligt definitionen av ekonomisk verksamhet som faller under EU-taxonomin. OPEX-kategorin är nära relaterad till underhålls- och reparationskostnader och inkluderar underhållsmaterial, personalkostnader som är underhållsspecifika, kostnader för korttidsleasing och andra initiativ som är fokuserade på underhåll. Initiativ fokuserade på underhåll kommer att beskrivas i anpassningsinitiativ som börjar 2024.
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Övrigt
Operationella nyckeltal
Ekonomisk tioårsöversikt
Definitioner
EU-taxonomi
Aktieägarinformation
Destinationer > 151
| MSEK | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 4 | 2019 2, 4 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkningar, MSEK | |||||||||||
| Intäkter | 42 043 | 31 824 | 13 958 | 20 513 | 46 736 | 44 718 | 42 654 | 39 459 | 39 650 | 38 006 | 42 182 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1 572 | 1 345 | -570 | -2 736 | 2 988 | 3 783 | 2 844 | 2 962 | 2 877 | 1 576 | 3 647 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -4 440 | -4 763 | -4 817 | -6 703 | -1 924 | -1 763 | -1 635 | -1 367 | -1 446 | -1 443 | -1 658 |
| Resultatandelar i intresseföretag | 18 | 22 | 10 | 7 | -10 | 35 | 4 | 39 | 37 | 30 | 25 |
| Resultat vid försäljning av aktier i dotter- och intresseföretag | - | 13 | - | 0 | -4 | -21 | -7 | - | 6 | 700 | - |
| Resultat vid försäljning och återlämning av flygplan och övriga anläggningstillgångar | 145 | 82 | -143 | 2 | 112 | 479 | 995 | 265 | 777 | -16 | -118 |
| Finansiella intäkter | 1 068 | 219 | 214 | 806 | 172 | 129 | 148 | 91 | 124 | 102 | 50 |
| Finansiella kostnader | -3 879 | -4 733 | -1 245 | -1 408 | -544 | -609 | -611 | -553 | -632 | -1 130 | -999 |
| Resultat före skatt, EBT | -5 516 | -7 846 | -6 525 | -10 097 | 794 | 2 050 | 1 725 | 1 431 | 1 417 | -918 | 1 648 |
| Resultat före skatt och jämförelsestörande poster | -5 661 | -7 941 | -6 382 | -8 565 | 786 | 2 136 | 1 951 | 939 | 1 174 | -697 | 919 |
| MSEK | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 4 | 2019 2, 4 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balansräkningar, MSEK | |||||||||||
| Anläggningstillgångar | 43 308 | 49 303 | 44 928 | 44 634 | 22 281 | 21 127 | 20 252 | 19 319 | 18 512 | 18 291 | 18 600 |
| Omsättningstillgångar, exklusive likvida medel | 6 376 | 5 200 | 3 516 | 2 101 | 2 968 | 3 316 | 3 467 | 4 065 | 3 556 | 3 617 | 3 462 |
| Likvida medel | 6 160 | 8 654 | 4 268 | 10 231 | 8 763 | 9 756 | 8 836 | 8 370 | 8 198 | 7 417 | 4 751 |
| Eget kapital | -6 110 | 762 | 6 416 | 10 023 | 5 372 | 7 268 | 8 058 | 6 026 | 6 339 | 4 907 | 3 226 |
| Långfristiga skulder | 33 588 | 38 596 | 30 032 | 28 321 | 13 525 | 12 011 | 9 363 | 9 822 | 10 275 | 10 384 | 10 173 |
| Kortfristiga skulder | 28 366 | 23 799 | 16 264 | 18 622 | 15 115 | 14 920 | 15 134 | 15 906 | 13 652 | 14 034 | 13 414 |
| Balansomslutning | 55 844 | 63 157 | 52 712 | 56 966 | 34 012 | 34 199 | 32 555 | 31 754 | 30 266 | 29 325 | 26 813 |
| MSEK | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 4 | 2019 2, 4 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflödesanalyser, MSEK | |||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 427 | 1 772 | -4 756 | -5 176 | 3 318 | 4 559 | 2 443 | 3 663 | 3 036 | 1 096 | 1 028 |
| Investeringar | -4 012 | -5 093 | -4 105 | -7 557 | -6 207 | -6 840 | -7 315 | -5 960 | -4 306 | -2 113 | -1 877 |
| Försäljning av anläggningstillgångar m.m. | 4 173 | 5 842 | 2 568 | 370 | 1 627 | 4 161 | 7 228 | 3 345 | 3 193 | 1 632 | 1 644 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamheten | 2 531 | 2 521 | -6 293 | -12 363 | -1 262 | 1 880 | 2 356 | 1 048 | 1 923 | 615 | 795 |
| Nyemission hybridobligationer | - | - | - | 6 000 | 1 474 | - | - | - | - | - | - |
| Nyemission aktier | - | - | - | 5 910 | - | 1 223 | - | - | - | 3 500 | - |
| Upptagande lån | 1 585 | 8 515 | 5 319 | 11 210 | 2 292 | - | - | - | - | - | - |
| Amortering | -5 975 | -6 179 | -5 350 | -7 602 | -2 362 | - | - | - | - | - | - |
| Inlösen av preferensaktier | - | - | - | - | -1 112 | -2 579 | - | - | - | - | - |
| Utdelning | - | - | - | - | -26 | -228 | -350 | -350 | -350 | -175 | - |
| Extern finansiering, netto | -645 | -482 | 360 | -1 683 | 3 621 | -1 537 | -530 | -787 | -1 275 | 1 171 | - |
| Årets kassaflöde | -2 504 | 4 375 | -5 964 | 1 472 | -993 | 917 | 469 | 168 | 786 | 2 665 | 1 966 |
| Finansiella nyckeltal och finansiella mått | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 4 | 2019 2, 4 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| EBIT-marginal, % | -6,4 | -10,5 | -39,4 | -46,3 | 2,5 | 5,7 | 5,1 | 4,8 | 5,6 | 0,4 | 6,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | n/a | -261 | -84 | -538 | 14 | 22 | 18 | 24 | 18 | -15 | 457 |
| Avkastning på investerat kapital, % | 3 | -7 | -8 | -13 | -28 | 8 | 14 | 13 | 12 | 14 | 4 |
| Finansiell nettoskuld/Justerad EBITDA 3 | 20,4x | 23,3x | n/a | n/a | 3,7x | 2,7x | 3,1x | 3,2x | 3,0x | 4,2x | 3,2x |
| Finansiell beredskap, % 3 | 35 | 60 | 60 | 67 | 38 | 42 | 37 | 41 | 40 | 37 | 26 |
| Soliditet, % | -11 | 1 | 12 | 18 | 16 | 21 | 25 | 19 | 21 | 17 | 12 |
| Justerad soliditet, % | n/a | n/a | n/a | n/a | 9 | 13 | 15 | 12 | 13 | 11 | 8 |
| Finansiell nettoskuld, MSEK | 32 634 | 33 657 | 26 770 | 18 899 | 328 | -2 432 | -2 799 | -1 166 | -726 | 1 102 | 4 567 |
| Eget kapital exklusive hybridobligationer per stamaktie | -1,89 | -0,94 | -0,16 | 0,33 | 10,12 | 16,11 | 13,28 | 7,12 | 8,10 | 3,66 | 33,70 |
| Skuldsättningsgrad | -5,3 | 44,1 | 4,1 | 1,8 | 0,06 | -0,33 | -0,35 | -0,19 | -0,11 | 0,22 | 1,42 |
| Justerad skuldsättningsgrad | n/a | n/a | n/a | n/a | 4,70 | 2,70 | 2,28 | 3,08 | 2,65 | 3,14 | 5,13 |
| Räntekostnader/genomsnittlig bruttoskuld, % | 6,5 | 2,3 | 1,8 | 1,8 | 4,3 | 6,4 | 6,6 | 5,4 | 5,6 | 7,4 | 7,6 |
| Räntetäckningsgrad | -0,5 | -1,7 | -4,4 | -6,7 | 2,5 | 4,4 | 3,8 | 3,6 | 3,2 | 0,2 | 2,6 |
1) SAS beräknar olika alternativa nyckeltal, APM (Alternative Performance Measures, APM-mått), vilka kompletterar de mått som definieras i tillämpliga regler för finansiell rapportering. Nyckeltalen underlättar jämförelser mellan olika perioder och används för intern analys av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning och anses därmed också ge externa intressenter som investerare, analytiker, ratinginstitut annan värdefull information. För definitioner, se avsnitt definitioner och begrepp. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.
2) Nyckeltal från och med 2020 är inklusive IFRS16. Nyckeltalen från åren 2019 och tidigare bygger på finansiella rapporter som exkluderar IFRS16 och har inte räknats om.
3) Nyckeltalen har beräknats i enlighet med en annan definition per 31 oktober 2020 och senare till följd av införandet av IFRS 16. Tidigare års nyckeltal har inte räknats om.
4) Omräkning har gjorts av år 2021 och 2020 enligt IFRS IC’s agendabeslut gällande ”cloud computing arrangement costs”. Tidigare års nyckeltal har inte omräknats. Avkastningsmåtten beräknas med intjäningsperiodens genomsnittliga balansposter. Till och med år 2019 beräknades avkastning på investerat kapital, justerad soliditet och justerad skuldsättningsgrad med kapitaliserade leasingkostnader, netto, varmed operationella leasing åtaganden för flygplan beaktas. Definitioner och begrepp, se sid 154-155.
Marknad och strategi
Finansiella instrument
Hållbarhet
Förvaltningsberättelse
RäkenskaperVerksamhet
Övrigt
Övrigt
Operationella nyckeltal
Ekonomisk tioårsöversikt
Definitioner
EU-taxonomi
Aktieägarinformation
Destinationer > 153
SAS använder olika nyckeltal, inklusive alternativa nyckeltal (APM), för intern analys och extern kommunikation av verksamhetens resultat, utveckling och finansiella ställning. Syftet med dessa alternativa nyckeltal är att visa verksamhetsanpassade mått som i tillägg till övriga nyckeltal ger olika intressenter möjlighet att än bättre bedöma och värdera SAS historiska, nuvarande och framtida utveckling och ställning. Avstämning av de alternativa nyckeltal som bedömts väsentliga att specificera finns på www.sasgroup.net under Investor relations.
är skador som medarbetare råkar ut för av misstag på grund av en plötslig, oväntad och yttre incident, och som leder till minst en dags frånvaro.
är fasta eller flytande bränslen av biologiskt ursprung. Flytande bränslen till fordons-/ fartygs-/flygplansmotorer. De anses koldioxidneutrala i olika hög grad. EU:s direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor och direktiv 2003/30/ EG om biodrivmedel definierar EU:s mandat om biobränslen och grad av koldioxidneutralitet.
innebär miljömässigt skadliga, oönskade ljud. Miljöpåverkan från flygtrafiken i form av buller är främst en lokal fråga. Buller beskrivs och mäts vanligen i dB(A), en A-viktad bullernivå.
inkluderar all frakt och post (i metriska ton) multiplicerat med storcirkeldistansen flugen för alla genomförda flygningar.
är en ideell välgörenhetsorganisation som har ett globalt informationssystem för investerare, företag, städer, länder och regioner för hantering av deras miljöpåverkan. Läs mer på http://www.cdp.net.
är en grupp klorfluorkarboner som även kan innehålla väte och/eller bromid. En klass stabila kemiska föreningar mest kända under handelsnamnen Freon eller Halon. Det är förbjudet att tillverka dem enligt Montreal-protokolllet på grund av att de förstör ozonskiktet. Flyget har dock undantag och får använda dem i kritiska lägen på grund av brist på godkända alternativ. Forskning för att hitta alternativ pågår.
koldioxid (se definition).
är mängden koldioxidutsläpp från passagerar- eller godstransporter.
Företagets sociala ansvar (Corporate Social Repsonsibility).
Decibel, en logaritmisk mätenhet som uttrycker storleken på en fysisk kvantitet i förhållande till en specificerad eller underförstådd referensnivå.
är summan av miljöavgifter och miljörelaterade avgifter och skatter.
är bränslen som består av organiskt kol och väteföreningar i sediment eller underjordiska avlagringar, främst kol, olja och naturgas.
är en utmaning från FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan till företag och industri att följa tio principer för mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och korruptionsbekämpning som de formuleras av FN. www.unglobalcom- pact.org
Global Reporting Initiative är en organisation som ger företag och organisationer ett globalt ramverk för hållbarhetsredovisning och därmed möjliggör jämförelser mellan företag ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. www.globalreporting.org
Se CFC.
åläggs av infrastrukturens operatörer och är avsedda att täcka drifts- och kapitalkostnader för flygbolag och flygtrafikhantering.
är en serie internationella miljöstandarder framtagna av det internationella standardiseringsorganet ISO. De allmänna vägledande principerna för ISO 14000 är identiska med dem i kvalitetsstandarden ISO 9000.
är den gemensamma flygbränslespecifikationen utanför Nordamerika. Jet A och Jet A-1 är mycket lika och i denna hållbarhetsrapport används termen ”flygbränsle” för att beskriva bränsle som används av flygbranschen.
är en färglös gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen.
(NOx) Bildas vid förbränning i flygplansmotorer. Den höga temperaturen och det höga trycket i flygplansmotorer gör att kvävet och syret i atmosfären reagerar med varandra. Det sker främst vid start och landning när motortemperaturen är som högst.
definieras som medelantal anställda uttryckt i heltidstjänster, exklusive frånvaro, föräldraledighet och långtidssjukskrivning. Definitionen används också inom den finansiella rapporteringen. Ibland används termen FTE (Full Time Equivalent = heltidstjänster).
är avgifter som åläggs av flygplatsoperatörerna för att motivera flygbolagen att köra flygplanen med hög klimateffektivitet med avseende på buller och andra utsläpp såsom kväveoxid samt tilläggsavgifter som åläggs av flygplatsoperatörerna för att undvika starter och landningar på natten.
Investeringar i tillgångar för att förhindra eller minska miljöskador orsakade av verksamhet eller återställa miljön, och/eller som syftar till att uppfylla kommande strängare miljökrav.
Skatter som, till skillnad från andra bolagsskatter, motiveras av miljöskäl.
Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare exklusive hybridobligationer i relation till totalt antal utestående stamaktier.
Se PASK.
Summa personalkostnader, övriga rörelsekostnader, leasingkostnader flygplan och avskrivningar justerade för valuta och jämförelsestörande poster, minskade med övriga rörelseintäkter per ASK (reguljär + charter).
Likvida medel, samt outnyttjade kreditfaciliteter med en löptid på minst tre månader, i relation till fasta kostnader och finansnetto, exklusive valutakursförändringar på leasingskulder. I nyckeltalet definieras fasta kostnader som personalkostnader och övriga externa kostnader under de senaste 12 månaderna.
Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar exklusive pensionsmedel netto.
Genomsnittlig finansiell nettoskuld i relation till justerad EBITDA.
Medelantal anställda.
International Air Transport Association. En global sammanslutning med nästan 300 flygbolag.
International Civil Aviation Organization. FNs fackorgan för internationell civil luftfart.
Biljettavräkning mellan flygbolag.
Företag där SAS koncernens ägarandel uppgår till minst 20 % och högst 50 %.
I syfte att underlätta jämförelse av SAS underliggande resultat i olika perioder identifieras jämförelsestörande poster. Dessa poster utgörs av nedskrivningar, omstruktureringskostnader, realisationsresultat och övriga jämförelsestörande poster. De uppstår till följd av specifika händelser och är poster som såväl ledning som externa bedömare beaktar vid analys av SAS. Genom att redovisa resultat exklusive jämförelsestörande poster visas det underliggande resultatet vilket underlättar jämförbarhet mellan olika perioder.
RPK dividerat med ASK. Beskriver utnyttjandegraden av tillgängliga platser.
Andelar i intresseföretag upptas till SAS koncernens andel av eget kapital med hänsyn till förvärvade över- respektive undervärden.
En färglös gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen. Flygindustrins koldioxidutsläpp minskas genom en övergång till mer flygbränsleeffektiva flygplan.
Low Cost Carrier. Lågkostnadsbolag.
Nuvärde – netto, används bland annat vid beräkning av den kapitaliserade framtida kostnaden för operationell flygplansleasing.
Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen IFRS 16 Leasingavtal. Den tidigare klassificeringen av varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt har ersatts av en modell där leasetagaren redovisar en tillgång (nyttjanderätt) och en finansiell skuld i balansräkningen.
Se ASK.
Se ATK.
Baseras på ett leasingavtal vari risker och förmåner förknippade med ägandet kvarstår hos leasegivaren och jämställs med hyra. Leasingavgiften kostnadsförs löpande i resultaträkningen. Från och med den 1 november 2019 tillämpar SAS koncernen IFRS 16 Leasingavtal. Se nyttjanderättstillgångar.
Passagerarintäkter dividerat med ASK (reguljär).
Totala trafikintäkter dividerat med total ASK (reguljär + charter).
Andelen genomförda flygningar i relation till tidtabellagda flygningar.
Periodens resultat hänförligt till moderföretagets ägare med avdrag för utdelning på preferensaktier och kostnader för hybridobligationer i relation till genomsnittligt antal utestående stamaktier.
Antalet betalande passagerare multiplicerat med den sträcka i kilometer som de flyger.
Antalet ton betald trafik (passagerare, frakt och post) multiplicerat med den sträcka i kilometer som denna trafik flygs.
Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader.
Summan av ej räntebärande omsättningstillgångar och ej räntebärande finansiella anläggningstillgångar exklusive kapitalandelar i intresseföretag och andra värdepappersinnehav minus ej räntebärande skulder.
Försäljning av en tillgång (flygplan, fastighet etc.) som sedan hyrs tillbaka.
Finansiell nettoskuld i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomsättning.
Totalt kapital enligt balansräkningen med räntefria skulder frånräknade.
RTK dividerat med ATK.
Genomsnittlig total kapitalkostnad, består av den genomsnittliga kostnaden för skulder och eget kapital. Finansieringskällorna beräknas och vägs i enlighet med dagens marknadsvärde för eget kapital och skulder.
Inhyrning av flygplan inklusive besättning.
Passagerarintäkter dividerat med RPK (reguljär).
är skador som medarbetare råkar ut för av misstag på grund av en plötslig, oväntad och yttre incident, och som leder till minst en dags frånvaro.
är fasta eller flytande bränslen av biologiskt ursprung. Flytande bränslen till fordons-/ fartygs-/flygplansmotorer. De anses koldioxidneutrala i olika hög grad. EU:s direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor och direktiv 2003/30/ EG om biodrivmedel definierar EU:s mandat om biobränslen och grad av koldioxidneutralitet.
innebär miljömässigt skadliga, oönskade ljud. Miljöpåverkan från flygtrafiken i form av buller är främst en lokal fråga. Buller beskrivs och mäts vanligen i dB(A), en A-viktad bullernivå.
inkluderar all frakt och post (i metriska ton) multiplicerat med storcirkeldistansen flugen för alla genomförda flygningar.
är en ideell välgörenhetsorganisation som har ett globalt informationssystem för investerare, företag, städer, länder och regioner för hantering av deras miljöpåverkan. Läs mer på http://www.cdp.net.
är en grupp klorfluorkarboner som även kan innehålla väte och/eller bromid. En klass stabila kemiska föreningar mest kända under handelsnamnen Freon eller Halon. Det är förbjudet att tillverka dem enligt Montreal-protokolllet på grund av att de förstör ozonskiktet. Flyget har dock undantag och får använda dem i kritiska lägen på grund av brist på godkända alternativ. Forskning för att hitta alternativ pågår.
koldioxid (se definition).
är mängden koldioxidutsläpp från passagerar- eller godstransporter.
Företagets sociala ansvar (Corporate Social Repsonsibility).
Decibel, en logaritmisk mätenhet som uttrycker storleken på en fysisk kvantitet i förhållande till en specificerad eller underförstådd referensnivå.
är summan av miljöavgifter och miljörelaterade avgifter och skatter.
är bränslen som består av organiskt kol och väteföreningar i sediment eller underjordiska avlagringar, främst kol, olja och naturgas.
är en utmaning från FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan till företag och industri att följa tio principer för mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och korruptionsbekämpning som de formuleras av FN. www.unglobalcom- pact.org
Global Reporting Initiative är en organisation som ger företag och organisationer ett globalt ramverk för hållbarhetsredovisning och därmed möjliggör jämförelser mellan företag ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. www.globalreporting.org
Se CFC.
åläggs av infrastrukturens operatörer och är avsedda att täcka drifts- och kapitalkostnader för flygbolag och flygtrafikhantering.
är en serie internationella miljöstandarder framtagna av det internationella standardiseringsorganet ISO. De allmänna vägledande principerna för ISO 14000 är identiska med dem i kvalitetsstandarden ISO 9000.
är den gemensamma flygbränslespecifikationen utanför Nordamerika. Jet A och Jet A-1 är mycket lika och i denna hållbarhetsrapport används termen ”flygbränsle” för att beskriva bränsle som används av flygbranschen.
är en färglös gas som bildas vid förbränning av alla fossila bränslen.
(NOx) Bildas vid förbränning i flygplansmotorer. Den höga temperaturen och det höga trycket i flygplansmotorer gör att kvävet och syret i atmosfären reagerar med varandra. Det sker främst vid start och landning när motortemperaturen är som högst.
definieras som medelantal anställda uttryckt i heltidstjänster, exklusive frånvaro, föräldraledighet och långtidssjukskrivning. Definitionen används också inom den finansiella rapporteringen. Ibland används termen FTE (Full Time Equivalent = heltidstjänster).
är avgifter som åläggs av flygplatsoperatörerna för att motivera flygbolagen att köra flygplanen med hög klimateffektivitet med avseende på buller och andra utsläpp såsom kväveoxid samt tilläggsavgifter som åläggs av flygplatsoperatörerna för att undvika starter och landningar på natten.
Investeringar i tillgångar för att förhindra eller minska miljöskador orsakade av verksamhet eller återställa miljön, och/eller som syftar till att uppfylla kommande strängare miljökrav.
Skatter som, till skillnad från andra bolagsskatter, motiveras av miljöskäl.# Definitioner
Exempel är den miljömotiverade passageraravgiften i Storbritannien och de miljörelaterade koldioxidskatterna i Sverige och Norge. MRV – Uppföljning, redovisning och verifiering av koldioxidutsläpp och produktion i tonkilometer i EU:s utsläppshandelsystem. NOx – Kväveoxider (se definition). PK – (används inom hållbarhets- redovisning) – passagerarkilometer, inkluderar alla passagerare (100 kg per passagerare med bagage) exklusive arbetande besättning multiplicerat med storcirkeldistansen flugen för alla genomförda flygningar. SAF – Hållbart flygbränsle (Sustainable Aviation Fuel) är en term för bränsle till flyget som tillverkas på ett hållbart sätt och med hållbar råvara, med syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Det omfattar biobränsle, men är inte begränsat till enbart biobränsle. SAFUG – Sustainable Aviation Fuel Users Group, användare av hållbara flygbränslen. Organisation för flyg branschen som arbetar för att påskynda utveckling och kommers- ialisering av hållbara flygbränslen. Tonkilometer – är antalet transpor- terade metriska ton passagerare och gods multiplicerat med flugen distans. Uppförandekoden – är ett visst företags etiska regler och riktlinjer. Viktad bullerkontur – beräknas utifrån antal starter per dag vid en viss flygplats, med avseende på de flyg- planstyper som flygbolaget använder på den flygplatsen. Viktad bullerkontur anger området i km 2 som påverkas av buller på minst 85 dB(A) i samband med starter. Växthuseffekt – Koldioxid och andra gaser fångar upp och sänder tillbaka solstrålar som annars skulle återgå till rymden. De flesta forskare är överens om att människans användning av fossila bränslen orsakar en global uppvärmning. Andra gaser som bidrar till växthuseffekten är klorfluorkar- boner (se definition av CFC), metan och kväveoxid.
155 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
SAS Investor Relations ansvarar för att tillhandahålla relevant information till och vara tillgänglig för samtal med aktieägare, analytiker och media.
IR-kontakt
Tel: +46 70 997 70 70
E-post: [email protected]
Delta på årsstämman SAS årsstämma äger rum den 18 mars 2024. Den som önskar delta i årsstämman, antingen fysiskt eller genom poströstning ska anmäla sig. Detaljer om anmälningsförfarandet framgår av kallelsen till årsstämman.
Månatlig trafiktalsinformation utkommer normalt den femte arbetsdagen. Utförlig, uppdaterad finansiell kalender finns på www.sasgroup.net under Investor Relations.
För mer information se www.sasgroup.net.
SAS årsredovisningar och annan finansiell information finns tillgänglig på engelska och svenska på www.sasgroup.net.
Produktion: SAS och Narva Communications. Form: Narva Communications. Foto: Foto: Philip Gundersen, Bildinstitutet, Barnabas Davoti, Magnus Länje
156 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
Gran Canaria
Agadir
Teneriffa
Malaga
Faro
Lissabon
Porto
Alicante
Palma de Mallorca
Ibiza
Barcelona
Palermo
Pisa
Nice
Olbia
Catania
Montpellier
Biarritz
Pula
Bologna
Florens
Split
Zadar
Dubrovnik
Thessaloniki
Chania
Cypern
Tokyo
Shanghai
Bangkok
Vilnius
Berlin
Stuttgart
Frankfurt
Paris
Düsseldorf
Hamburg
Amsterdam
Malmö
Gdansk
Ronneby
Bornholm
Visby
Kiruna
Luleå
Skellefteå
Umeå
Sundsvall
Sälen
Trondheim
Östersund
Bodø
Narvik/ Evenes
Bergen
Färöarna
Haugesund
Stavanger
Helsingborg/ Ängelholm
Billund
Birmingham
London
Cornwall
Manchester
Aberdeen
Edinburgh
Dublin
Chicago
New York
Washington D.C.
San Francisco
Reykjavik
Longyearbyen
Kirkenes
Tromsø
Bardufoss
Alta
Lakselv
Kristiansund
Molde
Ålesund
Zürich
Los Angeles
Tallinn
Krakow
Göteborg
Ålborg
Kristiansand
Århus
München
Helsingfors
Prag
Genève
Bryssel
Rom
Tivat
Bari
Milano
Aten
Rhodos
Antalya
Venedig
Stockholm
Köpenhamn
Oslo
Neapel
Warszawa
Beirut
Gazipasa
Palanga
Boston
Korfu
Funchal
Hannover
Heraklion
Innsbruck
Thira
Miami
Poznan
Toronto
Salzburg
Åbo
Turin
Vasa
Kalmar
SAS DESTINATIONER
Hubbar
Destinationer
157 SAS ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2022/2023
| 2022-11-01 2023-10-31 | 2021-11-01 2022-10-31 | |
|---|---|---|
| SAS:IssuedCapitalRegisteredMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:PreviouslyStatedMember | ||
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| SAS:HybridBondsMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | |
| 2023-10-31 | 2021-10-31 | |
| SAS:IssuedCapitalRegisteredMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | |
| ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| SAS:HybridBondsMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | |
| ifrs-full:RetainedEarningsMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | 549300ZJTLE5T4SGP021 |
| ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember | 549300ZJTLE5T4SGP021 | |
| iso4217:SEK | ||
| iso4217:SEKxbrli:shares |
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.