SAAB — Annual Report 2009

Mar 4, 2010

Årsredovisning 2009

EN VÄRLD I FÖRÄNDRING ETT FÖRETAG I FÖRÄNDRINGENs FRAMKANT

innehåll

Saab i korthet	2
Saab 2009	3
Framåtblick	4
Vd och styrelseordförande i dialog	8
Saabs vision och mission	11
Verksamhetsbeskrivning
Drivkrafter	12
Verksamhet	14
Strategier	16
Marknad och erbjudande	22
Geografiska marknader	26
Vi lyssnar, vi levererar	30
Verksamhetsår 2009	32
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk översikt 2009	34
Segmentsredovisning	36
Defence and Security Solutions	37
Systems and Products	38
Aeronautics	39
Saabs ansvar	40
Saab i samhället	42
Saabs medarbetare	44
Saab och miljön	47
Risker och riskhantering	52

Räkningar 56 Noter 70 Utdelningsmotivering 125 Förslag till vinstdisposition 126 Revisionsberättelse 127 Aktieägarinformation Bolagsstyrningsrapport 128 Styrelse 134 Koncernledning 136 Aktieägarinformation 137

Finansiell information

Saab-aktien 138 Kvartalsuppgifter 142 Flerårsöversikt 143

Ekonomisk information 2010 och kontaktuppgifter 144

VI LYSSNAR, VI LEVERERAR

Saabs fokus är att:

• förstå kunders behov över hela världen, idag och imorgon.
• säkra vårt teknologiska ledarskap inom nyckelområden genom fokuserad forskning och utveckling.
• leverera ledande säkerhetsteknologi till den civila sektorn.
• bygga långsiktiga partnerskap genom engagerat operationellt samarbete.

Saab förser den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar som sträcker sig från militärt försvar till civil säkerhet. Med verksamhet på alla kontinenter utvecklar, anpassar och förbättrar Saab ständigt ny teknologi för att möta kundernas föränderliga behov. De viktigaste marknaderna idag är Europa, Sydafrika, Australien och USA.

Saab har omkring 13 200 medarbetare. De årliga försäljningsintäkterna uppgår till cirka SEK 25 miljarder, investeringar i forskning och utveckling står för cirka 20 procent av försäljningsintäkterna.

Den globala försvarsindustrin genomgår för närvarande omfattande förändringar. För att anpassa Saab efter de nya villkoren i branschen är verksamheten sedan 1 januari 2010 indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services. Målet är att skapa ett mer marknadsorienterat företag med än större fokus på kundernas framtida krav och behov. Det innebär bland annat att Saab ska fortsätta växa på världsmarknaden och utveckla tydligare kunderbjudanden.

Saabs organisation 2010

viktiga händelser under 2009

• Saab och FMV (Försvarets materielverk) fortsätter att samarbeta för att vidmakthålla Gripensystemets förmåga.
• I februari lämnar Saab in en offert avseende 36 Gripen NG (Next Generation) till det brasilianska flygvapnet. I oktober överlämnar Saab en uppdaterad offert.
• I mars tecknar Saab ett kontrakt med Australian Defence Material Organisation för utveckling av datalänksystem för fartyg av ANZAC- och Canberraklassen.
• I april varslas 300 anställda på Saab AB i Linköping om uppsägning till följd av låga produktionsvolymer inom den civila flygplansproduktionen. I juni beslutar Saab att omorganisera Saab Bofors Dynamics AB, vilket resulterar i varsel om uppsägning av totalt 370 tjänster.
• I april tecknar Saab ett kontrakt för att producera träningssystem till den amerikanska marinen.
• Saab blir i juli utvald av Baulderstone Pty Ltd för att leverera säkerhetslösningar till ett fängelse nära Gatton i Australien. Saab etablerar sig härmed inom samhällssäkerhet även på den australiska marknaden.
• Saab tecknar i augusti ett kontrakt med det brittiska försvarsdepartementet om att leverera träningssystem till den brittiska arméns träning och utbildning i Kenya.
• I september meddelar Saab att företaget förändrar styrning och struktur av verksamheten. Istället för de tidigare tre affärssegmenten och femton affärsenheterna organiseras Saab från och med 2010 i fem affärsområden.
• I november tecknar Saab avtal om försäljning av ett luftburet övervakningssystem till Förenade Arabemiraten. Kontraktet är värt cirka SEK 1,5 miljarder.
• Saab etablerar i november ett Medium Term Note-program (MTN) på SEK 3 miljarder för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. Under detta program emitteras obligationer och Floating Rate Note-lån (FRN) på SEK 1,1 miljarder med förfall december 2013.
• Saab tecknar i december två kontrakt för ytterligare leveranser av det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf.
• I december får Saab en beställning på vapenlokaliseringssystemet ARTHUR WLS (Weapon Locating System) till italienska armén.
• Saab och Mitsubishi Aircraft Corporation (MJET) undertecknar i december ett ramavtal för supportlösningar. I samband med detta erhålls en första beställning där Saab ska utveckla tekniska publikationer för att stödja företagets regional jet-program MRJ (Mitsubishi Regional Jet).

B-aktien, SEK OMX Stockholm_PI, SEK

Omsatt antal aktier, inkl. efteranm. (1 000-tal)

Nyckeltal (MSEK)	2009	2008
Försäljningsintäkter	24 647	23 796
EBI TDA	2 598	1 515
EBI TDA-marginal, %	10,5	6,4
Rörelseresultat	1 374	166
Rörelsemarginal, %	5,6	0,7
Justerad rörelsemarginal, %	5,4	8,4
Jämförelsestörande poster	50	–1 828
Resultat efter finansiella poster	976	–406
Årets resultat	699	–242
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	6,28	–2,31
Utdelning per aktie, SEK	2,251)	1,75
Räntabilitet på eget kapital, %	7,0	–2,4
Soliditet, %	35,1	28,4
Orderingång	18 428	23 212
Orderstock vid årets slut	39 389	45 324
Totala utgifter för Forskning och Utveckling
(FoU)	4 820	4 141
Egen finansierade utgifter FoU	1 194	1 439
Antal anställda vid årets slut	13 159	13 294
Andel kvinnor, %	22,4	22,5
Andel högskoleutbildade, %	48,5	48,0
Sjukfrånvaro2), %	2,3	2,5

1) Enligt förslag från styrelsen

2) Saab i Sverige

Systems and Products

Aeronautics

Resultat och utdelning per aktie, SEK

Vårt huvudscenario för de närmaste tjugo åren

I 2008 års årsredovisning beskrev vi utvecklingen fram till den nya säkerhetspolitiska situation som råder idag med två samtidigt existerande säkerhetsdoktriner: försvar av gränser respektive skydd av flöden. Att förstå samexistensen av dessa två är av största betydelse för att förstå förutsättningarna för Saabs verksamhet. Idag lever vi i ett flödessamhälle, där globala överstatliga och lokala urbana makt- och kundstrukturer växer i betydelse samtidigt som hotbilderna förändras.

För att förhindra framtida krig, och som ett erkännande av allt mer ömsesidiga beroenden i världen, utvecklade segermakterna strax innan andra världskrigets slut, ett nytt doktrinärt tänkande kring internationell säkerhet. Detta tänkande kallar vi fortsättningsvis Dumbarton Oaks-systemet, efter det gods i Washington DC där konferensen hölls.

Den världsordning som man ville ändra på hade kommit till efter det trettioåriga kriget som avslutades med freden i Westfalen 1648. Principerna för fred och välstånd som man då enades om betraktas ofta som nationalstatssystemets födelse (Westfalen-systemet) och byggde på nationell suveränitet, självförsörjning och maktbalanser.

Vid Dumbarton Oaks-konferensen togs fasta på länders gemensamma intressen och ömsesidiga beroenden som ett sätt att motverka konflikter. Om allt fler länder i allt högre grad blev beroende av gränsöverskridande handel och andra former av utbyte så skulle begrepp som suveränitet, självförsörjning och kamp om territorium och gränser inte längre dominera den mellanstatliga agendan. Istället skulle gemensamma värderingar och gemensamma gränsöverskridande intressen, inklusive gränsöverskridande flöden av varor och tjänster, stå i fokus. I förlängningen resulterade Dumbarton Oaks-konferensen i institutioner som FN, GATT (företrädaren till WTO), Världsbanken och Internationella Valutafonden, vilka alla syftar till att upprätthålla ett globalt ramverk för fred och välstånd.

EU och dess inre marknad – det fria flödet av varor, tjänster, människor och kapital – föddes ur tankegångarna från Dumbarton Oaks och från den 1 december 2009 trädde som bekant Lissabonfördraget i kraft som till sist i ett enda övergripande styrdokument konstituerar denna politiska ordning. Den omfattar nu stora delar av Europa.

Slutsatsen är att de två systemen, det Westfaliska och Dumbarton Oaks, nu existerar samtidigt i en mycket komplex sammanvävning. För att förstå de strategiska förutsättningarna för Saabs verksamhet, försvar och samhällssäkerhet, är denna insikt om de två samtidigt existerande säkerhetsdoktrinerna av största betydelse.

MAKTFÖRSKJUTNING – FLERA STYRANDE NIVÅER

Dumbarton Oaks-systemets genomslag hänger nära samman med den kanske allra starkaste megatrenden under det senaste århundradet – globaliseringen. Globaliseringen innebär inte bara att det internationella utbytet ökar, världen krymper och den ekonomiska och politiska makten förskjuts mellan länder, företag och ekonomiska aktörer, den påverkar även maktförhållandena mellan lokala, regionala och nationella myndigheter.

Något förenklat kan sägas att globaliseringen och den ekonomiska integrationen leder till att politisk makt dels flyttas uppåt till en global överstatlig miljö och dels neråt till lokal miljö. Makt och mandat förskjuts både upp från nationalstaten till policy- och standardsättande överstatliga aktörer som FN, EU, NATO, IMF och WTO – och ner till den lokala arenan med funktionsorienterade aktörer som regioner, städer och industriella kluster.

Vår bedömning är att den här utvecklingen kommer att påverka Saabs bransch i grunden och under överskådlig tid framöver.

Maktförskjutning

DEN ÖVERSTATLIGA NIVÅNS SÄKERHETSPOLITISKA UPPGIFT – SÄTTA UPP GEMENSAMMA REGELVERK OCH GENOMFÖRA GEMENSAMMA INSATSER

Den överstatliga nivån är ryggraden i Dumbarton Oaks-systemet eftersom den utgör det ramverk av gemensamma värderingar, regler och standarder inom vilket olika typer av flöden kan tillåtas att strömma gränslöst. De överstatliga aktörerna har vuxit kraftigt i antal sedan de första inrättades i mitten av förra seklet och idag finns cirka 250-300 stycken.

Internationell samverkan – politisk, merkantil och militär – fokuserar i allt högre grad på att värna de gemensamma intressena i den globala ekonomin. Det sker på det operativa planet företrädesvis genom att man tillsammans skapar gemensam "utryckningsberedskap" för akuta situationer av olika slag – till exempel hot mot ekonomin, hot mot hälsoläget, hot mot miljön och hot mot de gemensamma värderingarna. Nedan följer några exempel på internationell samverkan.

Gemensamma insatser för att möta hot mot försörjningssystemet

Hanteringen av den rådande finanskrisen är ett färskt exempel på "flödesbevarande insatser". Det visades med kraft under G20-mötet i London den 2 april 2009 då de 20 största nationernas ledare enades om att samarbeta för att finna vägen ur finanskrisen. Alla förstod de att deras respektive nationer är helt beroende av gränsöverskridande handels- och kapitalflöden. Därför kunde de också enas kring en internationell politisk och ekonomisk tillväxtagenda som, under parollen "stabilitet, tillväxt, jobb", allokerade enorma stimulansresurser för att trygga systemet.

Ett aktuellt militärt exempel på flödesbevarande insatser är när omkring 25 nationer deltar i ansträngningarna att stävja den omfattande piratverksamheten utanför Somalias kust. Bland de 25 finns en rad nationer; som till exempel USA, Iran, Kina, Indien och Pakistan. Skälet till samarbetet är naturligtvis de gemensamma flödesintressena.

Gemensamma insatser för att möta hot mot miljö och hälsa Storskaliga hälso- och miljösammanbrott skulle kunna orsaka enorma påfrestningar i den flödesintegrerade världen. Båda dessa hot är också gränsöverskridande till sin karaktär och fortplantas extra snabbt i en globaliserad, integrerad och gränslös värld – med andra ord typiska utmaningar i Dumbarton Oaks-systemet. Aktuella exempel på detta är det hastiga spridningsförloppet av svininfluensa med start i Mexiko under 2009. I FN:s fall behandlas frågorna främst av WHO och i EU:s fall av ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control). Båda genomför alltså "hälsobevarande insatser" och båda har egna "utryckningresurser".

Vad gäller de miljörelaterade hoten mot flödessamhället, och med vilket allvar den överstatliga nivån ser på dessa frågor, räcker det sannolikt att lyfta fram den internationella politiska kraftsamling som skett på detta område med upprättandet av den vetenskapliga klimatpanelen IPCC och FN:s serie av klimatkonferenser, nu senast i Köpenhamn (COP15). Aldrig tidigare har så många nationella ledare träffats för att försöka besluta om gemensamma åtgärder i en gemensam fråga, Westfalen mötte Dumbarton Oaks skulle man kunna säga. Det man lyckades komma överens om var bland annat att börja avsätta avsevärda gemensamma ekonomiska resurser för "miljöbevarande insatser".

Gemensamma insatser för att möta hot mot fred och demokrati FN har idag 17 pågående fredsbevarande insatser runt om i världen; åtta i Afrika, tre i mellanöstern, tre i Asien och Stilla havs-regionen, en i Nord-, Latin- och Sydamerika och två i Europa. I de NATO-ledda insatserna ISAF i Afghanistan och KFOR i Kosovo deltar för närvarande drygt 70 000 soldater från drygt 40 nationer respektive 14 000 soldater från knappt 40 nationer. EU leder fem militära fredsbevarande operationer samt en rad polisiära och civila/militära insatser.

"Internationell samverkan – politisk, merkantil och militär – fokuserar i allt högre grad på att värna de gemensamma intressena i den globala ekonomin. Det sker på det operativa planet företrädesvis genom att man tillsammans skapar gemensam "utryckningsberedskap" för akuta situationer av olika slag – till exempel hot mot ekonomin, hot mot hälsoläget, hot mot miljön och hot mot de gemensamma värderingarna."

Vår bedömning för framtiden: fortsatt pooling av resurser och fortsatt integration

Typiskt för gemensamma insatser av alla slag är behovet av interoperabla system och av att dela på och samordna resurserna. Det här är trender som Saab känner väl sedan ett antal år och som har mycket stor påverkan på marknadsförutsättningarna. Naturligtvis innebär marknaden för gemensamma insatser en föränderlig kundstruktur och att denna successivt ändrar karaktär. En utveckling är till exempel att den går mot en ökad integration mellan civila och militära insatser. Detta innebär att marknaden för "insatser" – teknologi och system för gemensamma insatser – är bredare än tidigare och mycket stor. En konsekvens är också att nationerna börjar tala om att upphandla materiel som redan existerar och används av andra ("köpa från hyllan") och att man inte längre i självständig regi vill finansiera framtagning av ny materiel. Det är här som vi som företag har att i praktiken hantera både Westfalen- och Dumbarton Oakssystemen. Vår bedömning är till exempel att överstatlig upphandling ännu är en bit bort, med undantag av bilaterala projekt som mest tycks drivas av kostnadsbesparingsskäl. När det gäller stridsflygplansmarknaden finns inga andra tecken än att den kommer att fortsätta att vara nationellt knuten om än i en mycket utpräglad samverkansmiljö, både nationellt och industriellt. Egentligen precis som Gripensystemet är utvecklat och uppbyggt.

STORA Städer som noder i det internationella transaktionssystemet

Bilden visar världens största städer i förhållande till varuflödet till sjöss. De röda stråken på bilden indikerar intensiv trafik. De största städerna i världen ligger i stor utsträckning placerade precis där de röda stråken når land vilket på en övergripande nivå visar på städernas roll i det globala handelsflödet.

På samma sätt som Saab tidigare var en del av det nationella svenska totalförsvaret inom ramen för Westfalen-doktrinen, så har Saab en ny och viktig roll i det globaliserade samhället och dess övergripande säkerhetssystem, allt inom ramen för Dumbarton Oaksdoktrinen.

ATT BYGGA HÅLLBARA STÄDER

Det kan förefalla paradoxalt, men i praktiken innebär globaliseringen att den lokala politiska arenan vinner i inflytande. Detta beror på att städerna utgör avgörande noder och pumpstationer i flödessystemet. Städerna är centrum för flöden av gods, kapital, information och människor och i städerna materialiseras och koncentreras dessa flöden. Det är intressant att notera att 90 procent av världens varuhandel fortfarande någon gång under sin transport går på köl och att 14 av världens 19 största städer idag är hamnstäder.

I städerna samlokaliseras flödesinfrastruktur som hamnar, flygplatser, tågstationer, banker, dataservrar, företag, distributionscenter, lagerlokaler och omlastningsterminaler. Det är i städerna nödvändiga tillväxtfaktorer och relevanta flöden kan mötas och den ekonomiska tillväxten utvecklas. Precis som städerna för sin ekonomiska tillväxt är beroende av flödena är flödena beroende av strategiska

platser, noder och samlokaliseringar – städer – som fungerar som knutpunkter, marknadsplatser, avyttringsplatser, kunder och så vidare. Den subnationella nivån blir på detta sätt utförarnivå i flödessamhället.

Tillbaka till framtiden

Att städer skulle vara viktiga i ett system där nationsgränser är underordnade handelsflöden, precis som i Dumbarton Oaks-systemet, är ingen ny tanke. Ett exempel är det system som rådde i Europa innan det westfaliska systemet introducerades. När nationalstatskonceptet infördes i Europa på 1600-talet ersatte det i vårt närområde Hansan – städernas handelsförbund – ett system som fungerat i cirka 400 år. Inom Hanseförbundet slöt sig städer samman för att handla med varandra, och handelsfartygen och handelsrutterna skyddades av en egen örlogsflotta. Den gemensamma säkerhets- och handelspolitiken stipulerades årligen på hansedagar.

Vad som är nytt är magnituden av städernas betydelse i den moderna världen. Städernas betydelse och inflytande har vuxit i takt med den urbana befolkningen, globaliseringen och den ekonomiska utvecklingen, och förstärks ytterligare av att städer och borgmästare i allt högre grad organiserar sig såväl nationellt som internationellt.

Inte minst miljöfrågan illustrerar städernas tilltagande engagemang och inflytande, vilket kan anses vara logiskt då merparten av resursförbrukning och föroreningar sker i anslutning till städerna.

Det urbana milleniet

År 2007 var en milstolpe i urbaniseringssammanhang då detta blev året då 50 procent av världens befolkning var bosatta i städer och för 2030 är prognosen drygt 60 procent. 2050 beräknas hela 70 procent av världens invånare vara urbana. Man talar allt oftare om 2000 talet som det urbana milleniet.

Enligt färsk statistik svarar de 100 största storstäderna för uppemot 30 procent av global BNP, och de 30 största städerna för 18 procent. Av världens 100 största ekonomier är kanske knappt hälften storstadsregioner, varav ett stort antal amerikanska. Städerna nämns därför allt oftare som världens tillväxtmotorer.

För USA:s del menar president Obama att USA bör ha en federal politik för storstadsregioner eftersom städerna är motorer i den ekonomiska tillväxten och byggstenar för de starka urbana regioner som landet vilar på. Efter sitt tillträde på presidentposten inrättade Obama följdriktigt en enhet inom Vita Huset för urbana frågor, "Office of Urban Affairs".

"Att bygga hållbara städer är att skydda flödessamhällets noder och pumpstationer och säkerställa att försörjningsflödena hålls igång. Den kanske viktigaste utmaningen är att undvika funktionella av- och sammanbrott beroende på bristande kapacitet och underhåll av kritiska system."

Att bygga hållbara städer är att skydda flödena, den ekonomiska tillväxten och samhället i stort

Att bygga hållbara städer är att skydda flödessamhällets noder och pumpstationer och säkerställa att försörjningsflödena hålls igång. Utöver den kanske viktigaste utmaningen att undvika funktionella av- och sammanbrott beroende på bristande kapacitet och underhåll av kritiska system består de traditionella hotbilderna av kriminalitet, sabotage och terror.

I myndigheters, städers och involverade företags offentliga kommunikation kretsar hållbarhetsrelaterade stadsprojekt ofta kring miljö, men faktum är att hållbarhet i bred bemärkelse rymmer problematiker, teknologier och lösningar som traditionellt återfinns i försvars- och säkerhetssektorn. I praktiken handlar det ofta minst lika mycket om övervakning, ledning, logistik, träning, effektivitet och säkerhet som om miljö– och innebär en gigantisk marknad.

En stad som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar kan inte vara alltför sårbar för påfrestningar som terrorism, lågkonjunkturer, naturkatastrofer eller infrastrukturella flaskhalsar. Att hålla igång en stor stad är alltså en mycket komplex uppgift. Urban funktionalitet och säkerhet innefattar att upprätthålla hög effektivitet i all infrastruktur för transporter av människor och varor, vatten- och energiförsörjning och avfallssystem.

Saabs teknikbas är anpassad för att verka i urban miljö till exempel när det gäller övervakning, styrning och koordinering av stadens vitala flöden. Världsstädernas övervaknings-, kontroll- och insatssystem är idag lika avancerade som motsvarande militära system och deras ledningscentraler är uppbyggda på i stort sett samma sätt. En stad består av system, mer eller mindre integrerade, och sköts dygnet om i realtid, vilket systemmässigt inte är så långt från det som Saab är specialist på inom den militärtekniska sidan.

Saab har sedan ett antal år arbetat med att hitta civila tillämpningar för sina nyckelteknologier. Det har initialt inneburit framtagning av säkerhetslösningar för flödeskritiska anläggningar som kärnkraftverk, hamnar och flygplatser. I ökad grad kommer det också att handla om hantering av de stora civila flödena – övervakning, kontroll, styrning, effektivisering – inte minst i de stora städerna. Idag har Saab en relativt liten andel av sin verksamhet inom dessa områden. Vår bedömning är dock att staden och dess aktörer kommer att öka i betydelse för Saab. Om nationalstaten kan sägas vara maktcentrum i det westfaliska systemet kan städer sägas vara allt mer inflytelserika strategiska aktörer i det post-westfaliska systemet, i synnerhet som de stora städernas budgetar efterhand växer i relation till många nationalstaters.

Ledarna för världens städer står inför utmaningar av helt ny karaktär och magnitud, eftersom deras städer är beroende av flödena samtidigt som deras insatser är avgörande för att flödet upprätthålls på ett effektivt, uthålligt och säkert vis. De budgetar som finns tillgängliga för säkerhetslösningar i vid mening i världens stora städer är i många fall större än motsvarande budgetar för nationell säkerhet. Adderar man därtill lösningar för funktionalitet och effektivisering i den löpande driften av stadsmaskineriets olika delar flerfaldigas budgetvolymerna.

Om man ser det på detta sätt, vilket allt fler aktörer gör, så är marknaden för att bygga hållbara städer inte bara gigantisk. Denna internationellt integrerade marknad utgör i sig dessutom en del av det moderna samhällets övergripande säkerhetssystem – allt inom ramen för Dumbarton Oaks-doktrinen.

Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg (MW) och VD Åke Svensson (ÅS) i ett samtal om utmaningar och möjligheter.

Nu har Saab tagit ut riktningen

Världen förändras, och som alltid under stor friktion. Saab har under 2009 gjort ett antal långsiktiga vägval utifrån sin analys av nuläge och sannolik framtid. Vår övergripande strategi syftar till att positionera Saab framgångsrikt i en komplex bild av trygghetsbehov för människor och samhällen där lösningar för civil säkerhet och flödeseffektivitet har en central plats i Saabs strategi, med effektiva försvarslösningar som utgångspunkt.

MW: Inledningsvis måste vi konstatera att osäkerheten kring det makroekonomiska läget är fortsatt stor. Krissaneringen har i många länder lett till att staten fått en ökad skuldbörda. Detta kan i förlängningen komma att påverka försvarsbudgetarna.

ÅS: Initialt drabbade den ekonomiska krisen oss hårt på civilflygsidan. Den militära delen har dock påverkats mindre av den svaga världsekonomin och alla leveranser har fortgått enligt plan. Dock märker vi en försiktighet i nybeställningar av större projekt. Man tvekar, utreder lite till, gör en förnyad upphandling. De stora beställningarna drar ut på tiden och det har slagit igenom på en sjunkande orderingång och en minskad orderstock. Vi ser detta primärt som en fördröjningseffekt, och förväntar oss en vändning allt efterhand som ekonomin stabiliseras.

MW: Ja, det har ju knappast blivit mindre av konflikter i världen, och hotbilderna har skärpts på många områden. Även i vårt närområde sker nu en översyn av säkerhetsintressena, som också väger in viktiga försörjningsaspekter.

ÅS: Östersjön har kommit i fokus i och med att Östersjöledningen – Nord Stream – som ska försörja Europa med rysk gas, nu börjar dras genom finskt, svenskt och danskt territorialvatten. Åtta av nio länder runt Östersjön är medlemmar i EU, så det är förklarligt att EU-kommissionen på Europaparlamentets initiativ tagit fram en strategi och handlingsplan för Östersjön. Den lades fram under Sveriges EUordförandeskap och syftar till att balansera välfärdstillväxt, regionens attraktionskraft, miljöhänsyn och säkerhetsintressen.

MW: Den problematik som Östersjön bjuder på illustrerar mycket väl det nya flödessamhällets villkor och komplexitet, där handelspolitiska och militära aspekter glider samman. Ryssland har varit tydligt med att i den ryska marinens uppgift ingår att skydda energitransporter, vilket ju också är ett gemensamt intresse. En fungerande energiförsörjning är livsavgörande, och transporter av fossila bränslen är känsliga, oavsett om de sker på land eller över vatten, ovan eller under vattenytan.

ÅS: Ja, Ryssland och EU har i grunden samma intresse att Nord Stream kommer på plats och att transportflödena säkras, men hotoch riskbilderna förändras inte helt likartat för alla inblandade. Ett sabotage skulle kunna få förödande miljöeffekter för innanhavet med påverkan i åtta EU-länder kring Östersjön, medan det för Ryssland och mottagarländerna skulle få svåra ekonomiska konsekvenser. I och med att Lissabonfördraget slutligen antogs under 2009 så har Europa tagit ett viktigt steg mot en gemensam säkerhetspolitik. Det innebär bland annat att Sverige har anslutit sig till en solidaritetsprincip, som innebär att vi ska vara beredda att både ge och ta emot stöd vid allvarliga händelser som berör något EU-land.

MW: En fortsatt integration inom EU:s ramverk kommer att i mycket hög grad påverka Saabs förutsättningar framöver. Ett möjligt scenario är en gemensam säkerhetspolitik som över tiden övergår i en gemensam försvarspolitik. Hur vi positionerar Saab i den utvecklingen är förstås av stor betydelse för vår framtid.

ÅS: Försvarsindustrin är det stora undantaget från EU:s öppna marknad, men nu är ambitionen att skapa en öppnare marknad och etablera mer konkurrens på detta område. European Defence Agency, EDA, som samordnar de europeiska försvarsmaterielintressena, är aktivt pådrivande i denna fråga. Allt fler försvarskontrakt upphandlas nu över nationsgränserna på EDA:s Electronic Bulletin Board. Även underuppdrag förväntas i ökad grad upphandlas här.

MW: Initiativen att etablera ett "level playing field" med tydliga spelregler för försvarskontrakt inom EU är mycket välkomna. Likaså den överenskommelse om "Global Principles of Business Ethics for the Aerospace and Defence Industry" som EU och USA träffade i Helsingfors 2009, för att skapa gemensamma regler för att bannlysa korrupta affärsmetoder.

ÅS: Vi tillämpar själva striktast möjliga agerande på det affärsetiska området genom vårt eget arbete med etik och anti-korruption. Därför ligger det i allra högsta grad i vårt intresse att en transparent spelplan etableras världen över och vi stödjer alla ansträngningar i den riktningen.

MW: Dessutom slår de framtagna principerna, vilka Saab och flera företag inom den europeiska och den amerikanska försvarsindustrin förbundit sig att följa, fast nolltolerans mot korruption.

ÅS: EU har sedan flera år ett gemensamt insatsförsvar och det ställer höga krav på materielens och systemens förmåga att fungera tillsammans med de andra system som används. Detta bidrar till trenden att "köpa från hyllan", som konsekvent också ingår i den nya svenska försvarsdoktrinen. Många av våra mest framgångsrika produkter erbjuder vi från vår "hylla", som exempelvis de flesta vapensystem vi samlat i det nya affärsområdet Dynamics. Många av våra "hyllprodukter" idag har initialt utvecklats i nära samarbete med beställaren, oftast försvarsmakten genom FMV, till exempel avancerade missiler, sensorer och motmedel.

MW: Riktigt kvalificerade system skulle aldrig kunna komma till utan ett nära samarbete med och finansiering från en strategisk beställare. Gripen är väl det tydligaste exemplet. Systemet skulle över huvud taget inte finnas om inte den svenska försvarsmakten initialt beställt det.

ÅS: Innovation förutsätter att man vågar ta risk. De stora teknologigenombrotten kommer när en resursstark beställare beställer det som inte finns. Då kan innovationerna få tillämpningar långt utanför det problemområde man initialt ville lösa.

MW: Internet, till exempel. Det var ett militärt beställningsprojekt från början och det förändrade världen. Likaså GPS-system, som nu möjliggör digitala kartor och navigering i snart varje mobiltelefon.

ÅS: Industriföretag kan göra riskfyllda investeringar om de ser tydliga behov och en fungerande marknad, men det finns en gräns för hur stora risker man kan ta och hur komplexa systemen kan bli. Därför har staten en mycket viktig roll när det gäller innovationsupphandling, ja den kan knappast överskattas, även i ett välståndsgenererande perspektiv. Professor Gunnar Eliasson vid KTH har nyligen genomfört en analys (läs mer om detta på sid 42), som visar på att de statsmedel som investerats i Gripen-systemet betalats tillbaka till de svenska skattebetalarna 2,6 gånger genom tekniköverföring till andra delar av näringslivet, och då har han "räknat lågt" hävdar han. I USA räknar man med att återbetalningen för militära innovationsprojekt har en multipel på 4 till 5. Det är oerhört viktigt att svenska staten fortsätter att investera i innovativ högteknologi – inte bara för företag som Saab utan för hela välståndsutvecklingen i landet.

MW: Andra europeiska länder prioriterar detta högt till gagn för sina försvarsindustrier och i förlängningen hela deras industrisektor, och det kommer att ta tid innan de stora innovationsupphandlingarna görs på pan-europeisk nivå.

ÅS: Det gör det tyvärr. EDA har dock ambitioner på området, och i EU:s ramprogram för forskning och utveckling kan försvarsindustrins betydelse lyftas fram, European Defence Technology Industrial Base, med syfte att skapa förutsättningar för teknologiutveckling så att EU i håller jämna steg med USA, Kina och Ryssland. Det innefattar försvarsindustrin, men också den civila säkerhetsindustrin vilket innebär att EU och EDA kommer att ha mer av en helhetssyn på militär och civil säkerhet.

"Innovation förutsätter att man vågar ta risk. De stora teknologigenombrotten kommer när en resursstark beställare beställer det som inte finns. Då kan innovationerna få tillämpningar långt utanför det problemområde man initialt ville lösa."

MW: Ja, även om försvarsbehoven fortsätter att dominera vår verksamhet, så ser vi allt tydligare tecken på hur militära och civila resurser integreras, senast i insatserna på katastrofens Haiti.

ÅS: Det speglas också i vår nya organisation, liksom förstås i strategierna bakom. I affärsområdet Security and Defence Solutions har vi samlat system, lösningar och applikationer för både civila och militära behov, som baserar sig på samma teknologier – till exempel lednings- och kommunikationssystem, system för spaning och övervakning, flygburna varningssystem och simulering och träning. Utvecklade i det militära kontextet får de allt bredare tillämpning i ansträngningarna att hålla igång flödena och skydda de kritiska systemen i samhället. Det finns en tekniköverföring åt andra hållet också. Militära system tar in allt mer av civil teknologi.

MW: Gränserna mellan militärt försvar och civil säkerhet suddas ut allt mer. Det är kanske tydligast i USA och i USA:s förhållande till omvärlden. Terrorattackerna den 9/11 2001 innebar en stor vändpunkt i det sammanhanget. Det som i USA därefter kallas Homeland Security har vuxit sig stort.

ÅS: Det är värt att notera att 9/11-attacken hade World Trade Center som huvudmål. Det tolkas av många som klansamhällets krigsförklaring mot det globala flödessamhället, och öppningen på en helt ny konfliktkarta med det civila samhället som mål.

MW: Tveklöst är samhällssäkerhet på sikt en mycket stor tillväxtmarknad, men än så länge är den civila säkerhetsmarknaden fragmenterad. Större upphandlingar, där olika myndigheter agerar gemensamt är ovanliga. Men visst vore det önskvärt att polis och tull kunde poola om till exempel obemannade spaningsflygplan, UAV:er, för att fullgöra sina uppdrag.

ÅS: Vår nya organisation bygger på de fem områden som är vår framtida affär. Utöver Security and Defence Solutions och Dynamics, som vi redan talat om, är det; Aeronautics, som innefattar

Gripen, obemannade flygsystem och civilt flyg; Electronic Defence Systems, radar och motmedelssystem samt slutligen Support and Services, med nära samverkan med våra kunder i deras operativa verksamhet. På alla dessa områden är vi redan eller har vi möjlighet att bli världsledande. Det är hit vi nu koncenterar våra resurser, inte minst FoU, där vår ambition är att öka våra egna satsningar framöver för att behålla vår ledande teknologi.

MW: Fokuseringen möjliggör också att säkerställa en högre kostnadseffektivitet i organisationen och åstadkomma de besparingar som ligger i det pågående effektiviseringsprogrammet.

ÅS: Vi är nu inne på sista året i det ursprungliga programmet och vi har uppnått bra resultat, även om en del av effekterna i år motverkats av bland annat strukturkostnader och en förändrad affärsmix jämfört med tidigare år. Miljardprogrammet, omorganisationen och nya order ska tillsammans lägga grunden för vår framtida tillväxt och lönsamhet.

MW: Utmaningar saknas inte framöver, vare sig internt eller externt, och att varaktigt etablera en kostnadsnivå som säkerställer fortsatt konkurrenskraft är en av dem.

ÅS: Med vår nya fokuserade affärsinriktning är jag övertygad om att vi klarar det och kommer att kunna ta vara på nya affärsmöjligheter som öppnar sig både på den militära och på den civila sidan.

Stockholm i mars 2010

Marcus Wallenberg Åke Svensson Ordförande Vd och koncernchef

Vårt uppdrag handlar i grunden om trygghet

Människors, samhällens och företags behov av trygghet är den yttersta drivkraften i vår affär.

Behovet av trygghet har, liksom hotbilderna, i väsentliga stycken förändrats allt eftersom det globala samhället utvecklats i nya strukturer och handelsmönster.

Vår affärsidé

Saab utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknik och teknologi för att kunna möta kundernas förändrade behov. Saab förser regeringar, myndigheter och företag över hela världen med produkter, tjänster och lösningar för militärt försvar, civilt flyg och civil säkerhet.

Vår vision

Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker.

Sedan Saab startade har vi strävat efter att hålla samhällen och människor säkra. Det är ett grundläggande mänskligt behov att känna sig trygg och, som vi ser det, en mänsklig rättighet. Genom system och lösningar som ökar säkerheten kan vi bidra till att göra detta möjligt.

Vår mission

Skapa trygghet för människor genom att överbrygga mentala och tekniska barriärer. Vår mission beskriver hur vi ska arbeta för att närma oss vår vision. Genom att förbättra och förnya tekniska system och lösningar ökar vi säkerheten i samhället, för medborgarna och för dem som arbetar för att upprätthålla säkerheten. Vi bistår också med insikt i hur hotet mot vår trygghet förändras och tar fram nya innovativa lösningar som kan trygga samhället i stort.

En värld i förändring

Saab påverkas av en rad förhållanden och drivkrafter i sin omvärld, vilka för med sig möjligheter, hot och utmaningar. Precis som alla företag måste Saab lyckas navigera i den föränderliga verkligheten och hitta och optimera de affärsmöjligheter som bjuds.

Det som mer än något annat driver utvecklingen på Saabs marknader är säkerhetsbehovens och hotbildernas förändring, både inom den militära sektorn och i det civila samhället, liksom i den allt större gråzonen dem emellan. Dessutom är den politiska utvecklingen och på längre sikt även det globala ekonomiska läget viktiga drivfaktorer.

Nya säkerhetsbehov i flödessamhället

Utvecklingen av det globala och regionala flödessamhället kräver skydd av samhällskritiska flöden och noder, såsom flygplatser, hamnar, järnvägs-, motorvägs- och energisystem. Friktionsfria flöden kräver i sin tur samverkan mellan många aktörer, nationella och internationella.

Nya former av samarbeten

Fortsatt integration i det globala samfundet och nya internationella strukturer har ökat de gränsöverskridande samarbetena med en förskjutning mot ett nätverksbaserat försvar och internationella insatsstyrkor. Som en konsekvens ökar behovet av att skydda sådana styrkor.

Civila och militära samarbeten mellan länder blir vanligare – inom, utom och mellan de stora politisk-ekonomiska och militära allianserna. Till exempel har försvarsmakterna i de nordiska länderna en uttalad ambition att öka sitt samarbete. Samarbetena innebär också krav på teknik där olika system och komponenter samverkar, så kallade interoperabla lösningar, liksom att en allt större del av utvecklingsarbetet sker gemensamt.

Militära utgifter 2008

Rang ordning	Land	Militärutgifter, USD miljarder	Andel av världens totala militärutgifter, %
1	USA	607,0	41,5
2	Kina	84,9 1)	5,8 1)
3	Frankrike	65,7	4,5
4	Storbritannien	65,3	4,5
5	Ryssland	58,6 1)	4,0 1)
6	Tyskland	46,8	3,2
7	Japan	46,3	3,2
8	Italien	40,6	2,8
9	Saudiarabien2)	38,2	2,6
10	Indien	30,0	2,1
11	Sydkorea	24,2	1,7
12	Brasilien	23,3	1,6
13	Kanada	19,3	1,3
14	Spanien	19,2	1,3
15	Australien	18,4	1,3
16	Övriga	276,2	18,6
Totalt		1 464,0	100,0

Militärutgifterna är beräknade i fasta priser och växelkurser.

Källa: SIPRI årsbok 2009

1) Uppskattade siffror. 2) Siffrorna för Saudiarabien inkluderar kostnader för civil säkerhet.

Ökad grad av självfinansierad FoU

I allt högre grad vill försvarsmakterna ha tillgång till redan beprövad och testad teknologi och lösningar på marknaden oavsett ursprung. Detta är trender världen över. Trenderna leder till att en allt större del av forskning och utveckling måste självfinansieras av försvarsindustrin. För att kunna delta i internationella industriprojekt på försvarsområdet är avancerad spetsteknologi en förutsättning, varför detta är en av försvarsindustrins största utmaningar.

Partnerskap mellan offentliga och privata aktörer

Det blir samtidigt vanligare att stora drifts- och underhållsaffärer på det militära och det civila området genomförs med deltagande av offentliga och privata aktörer i så kallade OPS-lösningar (Offentlig Privat Samverkan). Försvarsmakter kontrakterar i tilltagande utsträckning ut hela utbildnings-, drifts- och supportverksamheter. Utvecklingen ökar också efterfrågan på träning, support och underhåll. Saab har till exempel ett långsiktigt avtal med FMV gällande ett helhetsåtagande för träningsflygsystemet SK 60, där vi som huvudleverantör ansvarar för drift, underhåll och vidmakthållande av samtliga SK 60-flygplan.

Breda, djupa och långsiktiga lösningar efterfrågas

En annan konsekvens av den fortsatta integrationen är att kunder inom såväl det militära som civila området allt oftare efterfrågar breda, integrerade lösningar ofta med mer tjänsteinnehåll. Ett stridsflygplan som Gripen är till exempel en del i ett helt luftstridssystem, som dessutom måste vara interoperabelt, det vill säga kunna samverka med andra stridssystem, i luften, till havs och på land. Utvecklingen rör sig mot fulla drifts- och funktionsåtaganden över hela livscykeln, där lösningarna utvärderas inte bara utifrån sina prestanda utan också utifrån kostnaderna att äga och operera systemen.

Lokal närvaro kan avgöra

Trots trenden mot ökad internationell samverkan, så är behovet av en stark lokal förankring avgörande för framgång både på den militära och den civila marknaden. Kunderna söker integrerade lösningar från företag som känner till de lokala förutsättningarna. Det ökar påtagligt möjligheterna att få vara kundens valda leverantör och inte minst att få en del av sin utveckling kundfinansierad.

Makrofaktorer påverkar

Konjunkturen och dess svängningar påverkar storleken på transaktionsvolymerna och det samlade flödet av gods, kapital och data i världen – och därmed behovet av säkerhetsinsatser. Den civila flygmarknaden är starkt konjunkturberoende. Den militära marknaden, däremot, har låg samvariation med världskonjunkturen på kort sikt. På längre sikt påverkas denna dock genom minskande försvarsbudgetar och förseningar av investeringar i större system. Här är det istället den politiska utvecklingen som styr, globalt, regionalt och

lokalt. Många av världens konfliktområden har visat sig bestå som sådana under långa perioder. Samtidigt går den långsiktiga utvecklingen mot större allianser i fredsbevarande och tillväxtfrämjande syfte, vilket driver på mot säkerhetsorienterad efterfrågan.

vi lyssnar

I samband med ett strategiarbete genomförde Saab under 2009 en kundundersökning bland närmare 800 svenska och internationella kunder. Av respondenterna var 2/3 beslutsfattare för inköp från Saab.

Till de viktigaste indikationerna i undersökningen hörde:

• Internationella kunder är generellt mer positiva till Saab 64 procent mycket positiva, 24 procent ganska positiva – än svenska, där 11 procent var mycket positiva och 70 procent ganska positiva.
• Internationella kunder anser att Saab är ett modernt, internationellt företag som erbjuder användbara produkter och tjänster av hög kvalitet. Svenska kunder lyfter fram att Saab är välkänt och internationellt.
• Både internationella och svenska kunder upplever att Saab är ett högteknologiskt företag med hög expertkunskap. Internationella kunder lyfter därutöver fram att Saab är ärligt, kundfokuserat, trovärdigt och pålitligt.
• De egenskaper kunderna i första hand söker hos en leverantör är; förmågan att lyssna till kundbehoven, att leverantören håller sina löften och levererar i tid och att leverantören ger god valuta för pengarna.

Slutsatsen av undersökningen är att Saab har förbättringspotential inom många områden för att uppnå sina mål samt att bilden av Saab har två sidor – en i Sverige och en internationellt. Det framgår klart att Saab globalt sett fortsatt ska fokusera på att förbättra sina produkter och lösningar och se till att dessa är utformade efter kundbehoven samt att leverera i tid, vara tillmötesgående och ha lokal närvaro.

Ett företag i förändringens frAMKANT

Saabs verksamhet förändras till följd av vad som sker på marknaden. Detta innebär en successiv positionsförflyttning över tre axlar:

• renodlat svensk mer internationellt verksam,
• traditionellt försvar mer av samhällssäkerhet,
• industri med produktfokus mer av tjänsteleverantör med lösningsfokus

1. Allt mer internationellt verksam

Saab har sedan några år konstaterat att den stora affärspotentialen ligger i en internationalisering av verksamheten. Bakgrunden är dels utvecklingen inom den militära sektorn, i Sverige och flertalet andra länder, dels den omfattande tillväxten i civila säkerhetsbehov världen över, inklusive de internationella flödena.

Svensk försvarsdoktrin bygger idag på samarbete inom främst EU:s och FN:s ramar och NATO-standard krävs för större delen av materiel och lösningar. Tätare internationella samarbeten ger upphov till en växande internationell marknad. Den kräver i sin tur en starkare internationell närvaro.

Den nordiska marknaden blir av allt större betydelse för oss. Därutöver har vi djupa och långsiktiga åtaganden i framförallt Sydafrika och Australien, som är goda exempel på en allt viktigare affärsmodell som bygger på strategisk lokal närvaro. Allianser och djupgående samarbeten med lokala företag och omfattande lokalanpassning av produkter, system och lösningar underlättar och är ibland en förutsättning för tillträde till nya marknader.

Denna utveckling understryker vikten av att bygga ut kundbasen och utveckla vårt erbjudande så att det möter nya och annorlunda behov, idag och imorgon. Utvecklingen ställer också krav på att vi försäkrar oss om kostnadseffektiva lösningar, både i tillverkningsoch driftsledet. Nya teknologier måste få bredare tillämpning, helst inom både den militära och den civila marknaden, och anpassa sig till internationella standarder.

Den svenska staten har genom sina försvarsanslag på ett avgörande sätt bidragit till uppbyggnaden av Saabs kärnkompetenser, liksom företaget Saab och hela den svenska försvarsindustrin. Den svenska staten fortsätter också att vara Saabs största och mest betydelsefulla kund, i synnerhet som utvecklingspartner och referenskund.

Försäljning på marknader utanför Sverige

Omsättning	2009	2008	2007	2006
Cirka SEK miljarder	16,9	16,3	15,0	13,7
% av total fakturering	69	68	65	65

Utvecklingen visar på en långsiktig ökning av andelen internationell försäljning. Under 2009 vi fick bland annat en större beställning från Australian Defence Material Organisation för utveckling av datalänksystem för fartyg av ANZAC- och Canberraklassen, en beställning från det finska flygvapnet (AFCOMFIN) för integration och produktion av motmedelssystemet BOL och en beställning på ett luftburet övervakningssystem till Förenade Arabemiraten.

2. Ökad penetration av civila marknader

Saab adresserar idag inte endast traditionella försvarsbehov, utan i ökad grad bredare säkerhetsbehov i samhället i stort. Den sedan länge pågående transformationen till ett nätverkssamhälle, där flödet av varor, pengar och information är globalt gränsöverskridande, gör det avgörande att säkerställa flödena och skydda sårbara noder i dessa. Det innebär en successiv förskjutning av tyngdpunkten också i vår verksamhet, där vi allt oftare kan tillämpa säkerhetslösningar ursprungligen avsedda för militära behov och baserade på militär teknologi också för civila sammanhang.

Att utvidga verksamheten från traditionellt försvar till samhällssäkerhet och den allt större gråzonen dem emellan är ett sätt för oss att möta samhällets säkerhetsbehov genom en breddad användning av redan etablerade teknologier med rötterna i försvarsindustrin. Detta ökar affärspotentialen väsentligt samtidigt som vi sprider riskerna.

Inom samhällssäkerhet har vi goda möjligheter att fortsätta avancera uppåt i värdekedjan och axla ett såväl bredare som djupare ansvar för övervaknings-, säkerhets- och funktionalitetssystem för till exempel kärnkraftverk, fängelser, flygplatser och hamnar. Detta parallellt som vi har som ambition att öka vårt förädlingsvärde i de lösningar vi levererar.

inom utbildningsområdet. Inom området träningssystem är Saab en helhetsleverantör idag. För att realisera den stora affärspotentialen på hela tjänsteområdet har "Support and Services" organiserats som ett fristående affärsområde från och med ingången av 2010.

Samhällssäkerhet

Omsättning	2009	2008	2007	2006
Cirka SEK miljarder	1,7	1,5	0,8	0,6
% av total fakturering	7	6	3	3

Under året fick Saab flera kontrakt inom området samhällssäkerhet och däribland en beställning för att leverera säkerhetslösningar till kvinnofängelset nära Gatton i Australien. Kontraktet markerade ett genombrott på den internationella marknaden för Saabs säkerhetslösningar för anläggningar med krav på hög säkerhet.

3. Allt tydligare tjänstefokus

Saabs erbjudande rör sig allt högre upp i värdekedjan för att bättre möta behoven från sina kunder. Utvecklingen mot bredare lösningar, service- och helhetsåtaganden kräver att Saab ibland tar på sig rollen som integratör av system, egna såväl som andras. Allt oftare går Saab in i rollen som operatör med funktions- och driftsansvar. Saab levererar också i allt högre grad tjänster, bland annat

Tjänsteuppdrag

Omsättning	2009	2008	2007	2006
Cirka SEK miljarder	5,5	5,4	4,8	4,2
% av total fakturering	22	23	23	20

Under 2009 har Saab bland annat etablerat sig som en ledande leverantör av träningssystem och operationell support för den amerikanska marinkåren, liksom leverantör av träningssystem till den brittiska arméns träning och utbildning i Kenya. Dessutom tecknades ett avtal med Mitsubishi Aircraft Corporation för supportlösningar och den första beställningen mottogs under fjärde kvartalet.

SÅ säkerställer viMARKNADS-ORIENTERing, rätt teknologier och intern effektivitet

Saabs strategi bygger på att inte endast adressera traditionella försvarsbehov, utan i ökad grad också funktions- och säkerhetsbehov i det globala flödessamhället. Strategin har som utgångspunkt och mål att på bästa möjliga sätt skapa värde för kunder och ägare, på kortare och längre sikt. Saab har bedömt att det bästa affärsresultatet går att uppnå i en balans mellan militär och civil verksamhet, med lösningar som i hög grad bygger på samma kritiska nyckelteknologier och som stöds av ett kraftfullt support- och serviceerbjudande.

Ett tydligare fokuserat Saab ska ge snabbare tillväxt

Omvärldsutvecklingen har lett till skärpta krav på ett enhetligt och därmed mer kraftfullt agerande av Saab. Bolaget hade fram till utgången av 2009 15 affärsenheter. Med den nya organisationsstrukturen med fem affärsområden, som trädde i kraft den 1 januari 2010, skapas en skarpare fokusering på utvalda marknader och kundgrupper och deras behov, med syfte att uppnå våra tillväxt- och lönsamhetsmål.

Tre fokusområden i saabs strategi

Starkare marknadsfokus

• Utveckla positionerna i Sverige och andra marknader där vi är etablerade som lokal aktör.
• Investera i partnerstödd exportmarknadsföring av större lösningar, vilket också skapar nya starka huvudmarknader.
• Investera i en växande internationell marknad för säkerhets-, tränings- och simuleringsprodukter och -lösningar, militärt och civilt.

Mer fokuserad portfölj

• Skapa en stark portfölj av standardprodukter och -lösningar samt säkra Gripens position som nästa generation stridsflyg.
• Skapa utrymme för fokuserade investeringar för att möjliggöra investeringar i marknadsföring, FoU och företagsförvärv.
• Följa kunderna från system och produkt till lösningar och service hela vägen till en komplett tjänsteleverantör.

Effektivare verksamhet

• Optimera effektivitet och hävstång i FoU-arbetet.
• Standardisera och harmonisera verksamheter för att utnyttja funktionella synergier.
• Förbättra kassaflöde och kostnadseffektvitet för att möjliggöra fokuserade investeringar för att driva tillväxt.

Saab adresserar inte längre endast traditionella försvarsbehov, utan i ökad grad också funktions- och säkerhetsbehov i det globala flödessamhället. Kundernas behov förändras både på den traditionella försvarsmarknaden och på säkerhetsmarknaden främst utifrån en förändrad global hotbild. Saabs erbjudande förändras med kundernas ändrade behov.

Den globala försvarsindustrin genomgår omfattande förändringar. I syfte att ytterligare anpassa Saab efter dessa förändrades styrning och struktur av organisationen från och med 1 januari 2010. Målet är att skapa ett mer marknadsorienterat Saab med ökat fokus på kundernas framtida krav och behov. Organisationen ska även säkerställa god kundsupport, erbjuda en ännu konkurrenskraftigare produktportfölj samt skapa ytterligare förutsättningar för fortsatt effektivisering av verksamheten. Saab har omstrukturerat de tidigare 15 affärsenheterna, vilka var organiserade i tre segment, till fem affärsområden. En ny position, COO, Chief Operating Officer, har etablerats inom Saab till vilken de fem affärsområdena rapporterar. För att skapa och bibehålla en effektiv global marknadsbearbetning etablerades även en ny marknadsfunktion, Marketing and Business Development, med ansvar för marknadsföring och affärsutveckling.

Den snävare fokuseringen innebär i allt väsentligt en skärpning av huvudstrategin. Saab satsar på de områden inom den militära och civila sektorn där vi har realistiska möjligheter att flytta fram våra positioner ytterligare, gärna i en pionjärroll. Utifrån befintliga marknadspositioner är det möjligt framförallt inom avancerade flygsystem, undervattenssystem, radarsystem, civil säkerhet, taktisk krigföring (främst landbaserad) samt träning, support och service. En stor tillväxtpotential finns inom marknaden för civil säkerhet där Saab i utgångsläget innehar en liten marknadsandel. (Adderar man därtill styrning, kontroll och effektivisering av de globala transaktionssystemen är marknadspotentialen mångfalt större.)

Frontposition i kritiska teknologier

Att säkerställa fortsatt spetskompetens i kritiska teknologier är också ett tungt motiv för Saabs omorganisation. I hög grad handlar denna om att allokera FoU-resurser till områden som har möjlighet till ledande positioner och helst breda tillämpningar. Omorganisationen syftar till att vi ska ha råd att finansiera en omfattande produktförnyelse samt att denna ska få så stor kommersiell hävstång som möjligt, inklusive en snabbare och bredare kommersialisering av nya teknologier.

En stor del av Saabs produktförnyelse finansieras via kundbeställda utvecklingsprojekt, även om vi räknar med att dessa på lång sikt är krympande. Från 2000 till 2010 har försvarsanslagets andel av Sveriges BNP minskat från cirka 2,1 till 1,2 procent. När det gäller anskaffning av materiel och anläggningar samt forskning och teknikförsörjning, så har utgifterna i sin tur minskat från SEK 22,3 miljarder (25,8 vid uppräkning med nettoprisindex) år 2000 till SEK 17,9 miljarder år 2010.

Saab är ett av Sveriges mest FoU-intensiva företag. FoU uppgick 2009 till 20 (17) procent av försäljningen, varav egenfinansierad 4,8 (6,4) procent.

Tätare samarbeten med ledande universitet är en viktig komponent i Saabs FoU-strategi.

Effektiv verksamhet

Saab jobbar sedan en tid tillbaka med en utveckling mot ett mer integrerat företag. Omorganisationen vid ingången av 2010 innebär att Saab gått från 15 affärsenheter med många gränssnitt både internt och externt, mot ett mer integrerat företag. Saab är nu organiserat i fem tydliga affärsområden, där olika erbjudanden baseras på samma kärnteknologier. Detta ska göra det är enklare att ta till vara funktionella synergier och finansiella resurser, utveckla nya standardiserade processer och mejsla fram mer fokuserade produktportföljer. Den nya strukturen ställer dock höga krav på en kulturförändring i företaget.

Utöver att det redan till hälften genomförda effektiviseringsprogrammet ska fullföljas under 2010 beräknas omorganisationen ge ytterligare samordnings- och rationaliseringsvinster.

Ett antal nya funktioner har upprättats för att säkerställa utvecklingen mot ett kraftfullt, samlat agerande och intern effektivisering. Några av dessa är en central marknadsfunktion med en CMO (Chief Marketing Officer) med ansvar för marknadsbearbetning och affärsutveckling, samt en COO (Chief Operating Officer), som de fem affärsområdena rapporterar till.

STRATEGIN realiseras GENOM PRODUKTFÖRNYELSE

Som ett av världens ledande högteknologiska företag inom försvar och samhällssäkerhet präglas Saabs verksamhet av komplexa utvecklingsuppdrag. Avgörande för att Saab ska lyckas uppnå sina strategiska mål och strategi är därför de satsningar som görs på FoU. Under året har företagets arbete med utveckling av produktledning förstärkts i enlighet med de uppsatta strategierna.

Avancerad teknologi och ingenjörskonst i världsklass har varit grunden för Saabs framgångar. Nyckelteknologier som Gripensystemet och radarsystemen ERIEYE och GIRAFFE – samt vidareutveckling av dessa – är några framgångsrika exempel. En fortsatt kraftfull satsning på teknisk utveckling är också viktig för att Saab ska kunna fortsätta möta kundernas varierande behov.

En hållbar produktförnyelse – genom ökade egna investeringar samt i samverkan med kunder, universitet och industripartner – är en av de allra främsta möjliggörarna för Saabs samtliga tre strategiska huvudområden: starkare marknadsfokus, mer fokuserad produktportfölj och effektivare verksamhet. Därför är produktutveckling av högsta prioritet för oss. I huvudsak handlar det om att utveckla positionen på marknader där vi är en etablerad aktör och att fokusera produktutvecklingen för att konsolidera och frigöra resurser. På så sätt kan vi investera i såväl FoU som förvärv av ny teknik samt optimera utvecklingsarbetet inom ramen för arbetet mot en effektivare verksamhet.

Saab är ett av Sveriges mest forskningsintensiva företag

Saab investerar varje år omkring mellan 17 till 20 procent av sin omsättning i forskning och utveckling, både i egenutveckling av produkter och system och genom förvärv av teknologi. Detta motsvarar cirka 2 700 personers arbete. Gripensystemet upptar närmare hälften av de totala FoU-kostnaderna.

Sveriges försvarspolitik påverkar Saabs produktutveckling

Den svenska staten, genom Försvarsmakten och FMV, har genom åren stått för en stor del av vår produktutveckling. Med Sveriges neutralitetspolitik med betoning på invasionsförsvar, det vill säga stora egna förband med relativt låg beredskap, var detta logiskt. En inhemsk industri säkerställde att Sverige hade materiel i läge av avspärrning, samtidigt som det fanns tid att utveckla kvalificerad materiel eftersom behoven inte var akuta. Försvarsmakten kunde planera på tio års sikt. Idag är läget ett helt annat. Istället för neutralitetspolitik fokuserar Sverige på internationellt samarbete i alla dess former. Invasionsförsvaret har till stora delar ersatts av ett insatsförsvar, det vill säga mindre och mer kvalificerade förband som på kort varsel kan sättas in i operationer runtom i världen – ofta i samverkan med andra nationer.

Försvarsmakten och FMV har därför styrt om sin materielförsörjning. Det är nu allt viktigare att snabbt få fram ny utrustning, vilket gör köp från "hyllan" av redan färdigutvecklade produkter till en prioritet.

För Saab innebär denna förändring att vi behöver stå för en större del av vår produktförnyelse själva, även om det fortfarande finns områden där produktutvecklingen fortsätter att vara beroende av kundfinansiering. Det tydligaste exemplet är Gripensystemet som på lång sikt är avgörande för Sveriges förmåga att hävda sin suveränitet. Så länge Sverige använder Gripen måste vidareutvecklingen av systemet finansieras avden svenska staten (och övriga kunder).

För de av Saabs övriga produktområden där det svenska försvarets ambition att finansiera stora FoU-projekt är begränsad har vi olika sätt att hantera det på. Först och främst pågår en allmän rationalisering av verksamheten (bland annat ny organisationsstrukur, effektiviseringsprogram och en harmoniserad infrastruktur) i syfte att öka lönsamheten och därmed skapa utrymme för större investeringar i FoU. Det är också viktigt att vi utnyttjar de medel vi förfogar över på bästa möjliga sätt. Nyckeln här är en aktiv produktledning. För oss innebär det ett aktivt val av vilka områden vi gör FoU-investeringar i. Utgångspunkten är att vi fokuserar på att förnya och vidareutveckla produkter bara inom de områden där vi har god internationell konkurrenskraft.

En hög grad av modularisering är avgörande inom de områden som vi satsar. Modulariseringen gör det möjligt att återanvända produktlösningar i våra erbjudanden. Vi gör för närvarande en omfattande ansträngning för att ytterligare koncentrera och modularisera produktportföljen. Målet är även att produktledningen ska förbättras genom den nya organisationen; att processen med att översätta slutkundbehovet i en teknisk verklighet ska bli ännu effektivare.

Av tradition har Saab också varit inriktat på att själv göra mycket av utvecklingsarbetet. Det har inneburit att vi har behövt behärska

många olika teknikområden. Nu arbetar vi aktivt med att minska antalet teknikområden och i högre grad arbeta med olika partner i våra utvecklingsprogram. Det är också viktigt att vi effektiviserar våra utvecklingsprocesser och i högre grad än tidigare utnyttjar exempelvis modellbaserad utveckling, öppen källkod och agila metoder som SCRUM (ett ramverk för att styra komplexa processer effektivt, som till exempel utveckling av komplicerade mjukvaruprodukter).

Med dessa åtgärder kan vi sänka kostnaden för vår utveckling av system och kundanpassade lösningar, och samtidigt minska vår riskexponering. Dessutom sänks våra ledtider, vilket gör att vi bättre anpassar oss till kundernas behov att snabbt få fram materiel.

Saabs framtida satsningar

Den viktigaste satsningen inom flyg är Gripen NG Demo, som är ett första steg mot Gripen NG (Next Generation). Satsningen är i huvudsak kundfinansierad. Saab investerar också i utvecklingen av Skeldar, en obemannad helikopter, och deltar i det stora EU-projektet Clean Sky, som syftar till att göra det civila flyget mer effektivt och miljövänligt.

Flygtrafikledning är en annan del där vi investerar genom deltagande i ett europeiskt program, SESAR (Single European Sky Air Traffic Management Research). Syftet är att öka effektiviteten och

säkerheten i luftrummet över Europa. För våra säkerhetssystem utvecklar vi en gemensam integrationsplattform, SAFE (Situation Awareness For Enhanced Security).

Radar är ett ytterligare område där vi investerar. Där handlar det om förnyelse av ERIEYEsystemet och att ta fram en efterföljare till GIRAFFE-familjen. Inom telekrig satsar vi i huvudsak på LEDS (Land Electronic Defence Systems), som är ett aktivt skyddssystem för stridsfordon. Inom robotområdet investerar vi i vidareutveckling av AT4 och Carl-Gustaf samt en ny generation Robot 70. Inom ledningsområdet satsar vi på vidareutveckling av våra tidskritiska och taktiska ledningssystem. Dessutom investerar vi kontinuerligt i våra träningssystem.

Forsknings- och utvecklingsutgifter

MSEK	2009	2008
Defence and Security Solutions	629	661
Systems and Products	1 598	1 926
Aeronautics	2 593	1 554
Totalt	4 820	4 141
Andel av försäljningsintäkter, %	20	17
Andel egenfinansierat, %	25	35

FoU:s ANDEL AV FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Kommersialisering av ny teknologi

Med en affärsidé baserad på avancerad teknik skapas ofta applikationer och produkter som fungerar i oväntade tillämpningar, men som inte alltid ligger i linje med Saabs kärnverksamhet och strategier. Inom Saabkoncernen finns sedan 2006 Saab Ventures, vars ena uppgift är just att skapa och initialt driva nya bolag utanför Saab. Ett sådant exempel är det nya systemet Rapid 3D Mapping som i realtid skapar tredimensionella bilder utifrån flygfoton. Informationen kan användas för precisa lägesuppfattningar över specifika områden. Tekniken bygger på Saabs mer än 40-åriga erfarenhet av bildbehandling för digitala målsökare och kunskap om navigationssystem. Företaget heter C3 Technologies AB. Sedan 2001 har Saab knoppat av 13 företag.

Den andra uppgiften är att investera i små snabbväxande bolag som passar Saabs kärnverksamhet. Målet är att de genom nya nyckelteknologier ska bidra till att utveckla och komplettera Saabs produktportfölj.

Kärnportfölj

Bolag	Verksamhetsinriktning	Ägarandel, %
Coldcut Systems	Cutting Fire Extinguisher	30
Perform IT	Mobile Information Systems	60
Opax	Intelligent Video Surveillance	33
Protaurius	Mobile Ballistic Protection	20
PortWise	Trusted Identity and Access Management	19

Spin-off

Bolag	Verksamhetsinriktning	Ägarandel, %
Wrap	Spectrum Management Software	27
C3 Technologies	3D Mapping Technology	59
Minesto	Tidal Energy Solution	14
Tracab	Digitizing Sports	16
Image Systems	Systems for Motion Analysis	36

Företag med ursprung i Saab:

• Saab Automobile AB
• C3 Technologies AB
• Marine Electronics AB
• Traffic Systems AB
• Airborne Hydrography AB
• Wrap International AB
• Sanguistech AB
• A2 Acoustics AB
• Svenska Tracab AB

ett heltäckande erbjudande för olika marknadsbehov

Saab verkar på en global marknad i förändring. Idag har vi verksamhet i sex världsdelar och totalt drygt 60 länder. I dessa erbjuder vi konkurrenskraftiga produkter, lösningar och system samt support och service till fem olika marknader. De är militärt flyg, marin, mark, samhällssäkerhet och kommersiellt flyg1 .

Världens samlade försvarsutgifter uppgick 2008 till cirka USD 1 464 miljarder, vilket är en real ökning med cirka 4 procent jämfört med 2007 och cirka 45 procent sedan 1999. Utgifterna inom samhällssäkerhet uppskattas till cirka USD 35 miljarder per år. Utgifterna för de olika ändamålen varierar mellan länder och regioner, liksom inriktningen på satsningsområden. Det kräver förståelse för kundens konkreta behov och specifika villkor och en organisation för att hjälpa kunden med rätt erbjudande. Det har Saab. Våra produkter, system och service ska alltid göra nytta i sitt sammanhang.

Kunderna inom det militära området är landets försvarsmakt och inom det civila området ofta statliga eller halvstatliga verk och institutioner som fängelser, sjukhus eller kraftverk. Vi bygger och

levererar lösningar i mer eller mindre skräddarsydda upplägg utifrån en standardiserad och öppen arkitektur. Det betyder att samma teknologi i många fall kan anpassas efter behov, kund och tillämpning. System och produkter är ofta också delar i helhetslösningar.

För att möta behoven från Saabs marknader rör sig vårt erbjudande högre upp i värdekedjan. Det innebär att vi allt oftare tar på oss rollen som integratör av egna och andras lösningar och som operatör med funktionsansvar. Vi levererar också produkter och lösningar som sätts ihop av egna system, utan att vi tar oss an rollen som integratör eller operatör. Produkter och system levereras även separat med eller utan service och supporttjänster. Denna utveckling ställer krav på nya affärs- och samarbetsupplägg, liksom på förmågan att ibland samtidigt samarbeta och konkurrera.

Med utgångspunkt i Saabs produkterbjudanden, olika lösningar samt support och service, förser vi marknaden med närmare 60 olika produktslag och system. Till dessa hör även konsulttjänster, teknisk support, utbildning och träning samt tjänstepaket för industrisamarbete.

(För en mer detaljerad beskrivning av Saabs lösningar, produkter samt tjänster och support, läs mer på www.saabgroup.com.)

1) Under 2009 inkluderade Saab även marknadssegmentet Joint Operations, det vill säga marknaden för lösningar och system som utnyttjas gemensamt av flera PRODUKTER och system KOMMERSIELLT FLYG SAMHÄLLS-SÄKERHET MILITÄRT FLYG MARK MARIN Integrerade lösningar, inklusive C4isr2, Träning och simulering och Support och service Aeronautiska plattformar C4ISR² system Vapensystem Undervattensprodukter Radar och elektronisk krigsföring Kamouflageteknik Tränings Tunga missiler - och simuleringssystem Civila säkerhetssystem Aeronautiska delsystem tjänster teknisk konsultverksamhet

Saabs erbjudande

LÖSNINGAR

försvarsgrenar. Det handlar exempelvis om spanings-, kommunikations- och ledningssystem samt försvarsgemensamma logistik- och träningssystem.

2) Command, Control, Computing, Communication, Intelligence, Surveillance och Reconnaissance

Så möter vi behovenPÅ VÅRA MARKNADER

Saab verkar på fem olika marknader. Behoven på dessa skiljer sig åt. Nedan sammanfattas respektive marknad, liksom hur vi med vårt erbjudande möter deras behov.

MILITÄRT FLYG

Militärt flyg kombinerar snabbhet, räckvidd, slagkraft och flexibilitet och utgör en stor del av den totala försvarsmarknaden. Tillväxten drivs av stater – med både mindre och större flygvapen – som vill ersätta sina tidigare generationers stridsflygplan med nya, som har bättre prestanda, mer flexibel användning och bättre totalekonomi.

Militärt flyg används allt oftare i multinationella operationer med flygningar över stora avstånd och lång tid. Det kräver interoperabilitet med system som använder en öppen arkitektur. De ska även kunna samverka med äldre system och vara möjliga att vidareutveckla. Sensorer, kommunikation och precision i vapeninsats är viktigt. C4Isystem* ska kunna hantera stora informationsmängder från många källor och ge ett effektivt beslutsstöd.

Nya typer av militära operationer och ny teknik driver också behovet av träning och utbildning. I allt fler länder upphandlas support och service av materielen från industrin genom helhetsåtaganden över lång tid.

Omsättningen i marknadssegmentet för bemannade stridsflygplan uppskattas växa från USD 40 miljarder till över USD 50 miljarder per år under de kommande tio åren. Obemannat flyg omsätter idag cirka USD 4 miljarder per år.

Saabs erbjudande omfattar:

• Stridsflygplanssystem
• Luftburna ledningssystem
• Motmedel och elektronisk krigsföring
• Obemannade flygfarkoster
• Träningslösningar
• Avioniklösningar
• Vapensystem
• Sensorer
• Eftermarknad

MARIN

Den militära marina marknaden kännetecknas av växande efterfrågan på expeditions- och kustoperationer. Samtidigt står havet för mer än 90 procent av den globala handeln, vilket sätter skydd av handelsflöden i fokus på den civila marknaden.

Både när det gäller militära flottor och kustbevakningar går utvecklingen mot bredare industriella åtaganden med ökad efterfrågan på integrations- och livscykellösningar. Det förekommer framför allt fler internationella samarbeten med en hög grad av tekniska utvecklingsprojekt. Det gör samtidigt förmågan att agera långt från hemmabasen viktigare, exempelvis med avancerade landstigningsfartyg. Även offentlig-privat samverkan blir vanligare. Intresset ökar dessutom för uthålliga fartyg med mindre besättning där sensorer och ledningsförmåga prioriteras högst.

Den marina marknaden domineras av USA där försvarsanslagen ökar och stora satsningar görs på teknikutveckling och materialförsörjning. I Europa, däremot, minskar anslagen för dessa ändamål. Mellanöstern och Sydostasien investerar alltmer aktivt.

Saab bedömer den marina marknaden som relativt stabil. Marknadsstorleken uppskattas till USD 45–55 miljarder per år, varav USA står för omkring en fjärdedel.

Saabs erbjudande omfattar:

• Sensorer
• Ledningssystem
• Vapensystem
• Kommunikationssystem
• Undervattenssäkerhet
• Motmedel och elektronisk krigsföring
• Simulering och träning
• Infrastruktursäkerhet

MARK

Pågående konflikter i världen, konflikthärdarnas komplexitet, det multinationella inslaget och det ökade behovet av att finnas i urbana miljöer kräver dels nya strategier, materialsystem och ny teknik, dels håller de efterfrågan uppe. Inom mark finns en trend mot ökat deltagande i multinationella insatser utanför det egna territoriet.

* Command, control, communication, computing and intelligence

Dessa förutsätter samverkan både mellan olika förbandstyper och olika länders förband, vilket i sin tur ställer krav på systemintegration, interoperabilitet och ledningsförmåga. I takt med ökade säkerhetshot växer även behoven av träning. Erfarenheten visar att framgångsrika markoperationer förutsätter en förmåga att planera, koordinera och samordna.

Marknaden är i dagsläget, generellt sett, fokuserad på vidmakthållande (inklusive uppgraderingar och support av redan befintlig materiel/system) samt på att tillgodose akuta operationella behov. Viljan till och resurser för nyutveckling hänger nära samman med engagemanget i pågående internationella operationer.

Marknaden uppskattas till USD 80–85 miljarder per år de kommande tio åren.

Saabs erbjudande omfattar:

• Ledningssystem
• Signaturanpassning och motmedel
• Sensorer
• Träningslösningar
• Luftförsvarssystem
• Vapensystem
• Integrerade underhållslösningar

SAMHÄLLSSÄKERHET

Att skapa ett tryggt samhälle kräver skydd av de flöden vi är beroende av, såsom kommunikation, energi eller transporter på land, till sjöss och i luften. Efterfrågan på lösningar för skydd av kritisk infrastruktur i samhället växer i hela världen. På marknaden för samhällssäkerhet står detta behov för cirka 75 procent av omsättningen. Resterande del upptas av responssystem för bland annat polis och räddningstjänster. Inom samhällssäkerhet kan vi identifiera två tydliga trender. Den ena är i länder med högt utvecklad infrastruktur, där kostnadseffektivitet driver investeringar i robusthet och tidig upptäckt av hot, oavsett källan till det, i huvudsak för att skydda befintliga flöden. System blir i större utsträckning interoperabila för en ökad funktionalitet. Det gör dem samtidigt mer känsliga, vilket kräver investeringar i sensorsystem. Den andra trenden är investeringar i ny infrastruktur som ger upphov till nya flöden, vilket framför allt görs i tillväxtregioner. Här byggs säkerhet och robusthet in från början i systemen. Investeringar kan röra sig om allt från nya hamnar och flygplatser till ny kommunikationsinfrastruktur för myndigheter och nationella aktörer.

Investeringar inom samhällssäkerhet drivs av lagstiftning och/eller ökad konkurrenskraft. Lagstiftningen kan kräva att en viss säkerhetsnivå upprätthålls för att till exempel få driva en hamn, vilket ökar investeringsbehovet hos operatören. Marknaden för samhällssäkerhetssystem uppskattas till minst USD 35 miljarder, där USA står för hälften. Den årliga tillväxten har varit runt tio procent de senaste åren.

Saabs erbjudande omfattar:

• Säkerhetslösningar för flygplatser energiproduktion och distribution fängelser hamnskydd vaktbolag och evenemang stadsmiljö gränssäkerhet
• Transportsäkerhet flygtransporter landtransporter sjöfarttransporter
• Nationell säkerhet och skydd för kritisk infrastruktur

Inom dessa områden erbjuder vi lednings-, sensor- och mobila kommunikationssystem. Vi erbjuder även träningssystem och service.

KOMMERSIELLT FLYG

Marknaden består av civila flygplan inom fyra segment: Business Jet, Regional Aircraft, Single Aisle Aircraft och Wide Bodies/Large Aircraft. Marknaden för stora flygplan av typen Single Aisle och Wide Bodies domineras av amerikanska Boeing och europeiska Airbus. De är integratörer, det vill säga de ansvarar för att specificera och leverera flygplanet. Flygplanen utvecklas och produceras till stora delar av internationella partners. Miljö- och driftskostnader i befintlig flygplansflotta driver långsiktigt fram ett behov av nya mer bränsleeffektiva och miljövänliga flygplansmodeller. De kommer att byggas upp av större enheter, där bland annat avionik och olika system integreras i strukturen. Nya effektivare flygplan som idag introduceras på marknaden, såsom B787 och A350, möts av hög efterfrågan.

Stora orderstockar och uppskjutna beställningar till följd av den ekonomiska nedgången under de senaste två åren och stora förseningar med att få ut produkter på marknader präglar fortfarande den kommersiella flygmarknaden.

Den långsiktiga årliga tillväxten är cirka fem procent, även om de närmaste åren uppskattas bli turbulenta till följd av den globala konjunkturnedgången. Marknaden för nya civila flygplan uppskattas årligen till cirka USD 90 miljarder.

Saabs erbjudande omfattar:

• Produktion och integration av flygplanssystem och -strukturer
• Underhållslösningar för kommersiellt flyg
• Eftermarknadslösningar

Antal anställda: 272

Den amerikanska kontinenten 8%*

En värld av möjligheter

Saab ökar sin internationella närvaro inom försvar och civil säkerhet. Idag finns vi framför allt i de europeiska länderna, Sydafrika, Australien och USA. Vi strävar efter att öka vår marknadsandel och närvaro i dessa länder, men tittar även på mindre regioner och länder där vi idag inte har en etablerad position. Varje region och land har sina unika karaktäristika och behov som vi måste anpassa vårt erbjudande till.

Europa

Marknad

Europa är näst efter USA den största försvarsmarknaden i världen och omsätter varje år cirka USD 50 miljarder. Här är ett flertal länder i behov av att uppgradera sina försvarssystem. Finanskrisen och recessionen har medfört en generell försening för många försvarsprojekt och reducerade försvarsbudgetar. De västeuropeiska ländernas budgetar är generellt sett stabila och investeringar i utrustning utgör 10 till 30 procent av total försvarsbudget. Centraleuropa är på framfart, men här har recessionen kommit senare än i de stora industriländerna. De nordiska länderna forsätter att utveckla sitt försvarssamarbete och inom fem till tio år väntas vi se effekterna, exempelvis genom samordnade upphandlingar. De flesta europeiska länderna är medlemmar eller har ansökt om medlemskap i NATO och EU. Marknaden inom civil säkerhet är på framväxt. Behovet är

särskilt stort i Centraleuropa och Balkan där ett EU-medlemskap innebär stora investeringar för EU för att anpassa flygplatser, hamnar, vägar och gränsövergångar. EU:s medlemsländer kan ansöka om bidrag för dessa ändamål genom EU:s strukturfonder.

Saab i Europa

Saab har historiskt sett sin största andel av omsättningen på den europeiska marknaden och cirka en tredjedel av omsättningen kommer från svenska kunder. Företagets samtliga fem affärssegment säljer till EU-länderna. Saab är välpositionerat i försvarssektorn som samarbetspartner med produkter och system, men förekommer inte lika ofta i rollen som stor systemintegratör. I mindre länder utan egen försvarsindustri säljer Saab ofta direkt till slutkunder, medan man i större länder ofta går in som underleverantör till inhemsk försvarsindustri.

USA och Kanada

Marknad

Världens största försvarsmarknad USA omsätter årligen omkring USD 150 miljarder och står för cirka 50 procent av världens marknad för försvarsmateriel. Även den amerikanska marknaden för civil säkerhet är den största i världen och fortsätter att växa.

Tillväxten drivs främst av konflikter i världen samt krav på nationell säkerhet. USA kräver dock inhemsk produktion för vissa teknologier eller marknader, vilket håller en stor del av totalmarknaden stängd för utländska aktörer.

Kanadas försvarsbudget växer med några procent varje år. Kanada har ett öppet upphandlingssystem med många potentiella projekt de kommande åren. Landet har en lokal försvarsindustri och de lokala provinserna är angelägna om att skapa ny sysselsättning. Samarbete med dessa ger god potential för framtida affärer.

Saab i USA och Kanada

Saab har framgångsrika nischprodukter på den amerikanska marknaden.Med de tidigare affärsenheterna Saab Barracuda, Saab Training Systems och Saab Aerotech, har företaget skapat en plattform att stå på i USA och därmed en god grund att bygga vidare på. Saab är etablerat på den kanadensiska marknaden bland annat genom kontrakt inom marinen och armén.

Central- och Sydamerika

Marknad

Innan den pågående ekonomiska världskrisen har många länder i regionen, med några undantag, upplevt en period av politisk stabilitet och gott ekonomiskt läge. Kontinenten har över åren dock sett en polarisering mellan vänster- och högerregeringar.

Den sydamerikanska försvarsmarknaden är relativt blygsam i storlek och tidigare års ansträngda ekonomiska situationer återspeglas fortfarande i försiktigheten till förvarsutgifter. Det är de starkare ekonomierna, som Brasilien, som står för den största delen av omsättningen. Ökat samarbete mellan de latinamerikanska länderna, exempelvis i form av tullunionen Mercosur, bidrar till politisk stabilitet med ökad dialog länderna emellan.

Inom civil säkerhet finns många planer och pågående projekt. System för säkerhet och övervakning är idag ett högprioriterat område för många länder.

Saab i Central- och Sydamerika

Saabs försäljningsintäkter från Central- och Sydamerika avser leveranser från de tidigare segmenten Defence and Security Solutions och Systems and Products. Saab har för närvarande goda möjligheter till försäljning av både större lösningar och ett stabilt flöde av mindre order.

Asien och Stillahavsregionen

Marknad

Under de senaste åren har regionen haft en stark ekonomisk utveckling. Levnadsstandarden har ökat i de flesta länderna, mest påtagligt i Indien och Kina. Länderna i Asien och Stillahavsregionen är idag i stor utsträckning också stabila, även om framför allt relationerna mellan Syd- och Nordkorea och mellan Indien och Pakistan kan ses som undantag. USA fortsätter att ha starkt inflytande, samtidigt som Kinas roll växer. De militära utgifterna i de flesta länderna i Asien och Stillahavsområdet, inklusive Australien, är stora och väntas fortsätta öka den närmaste framtiden. Många länder planerar för närvarande att uppdatera sitt flygvapen och särskilt Indien satsar stora resurser på sitt försvar.

Regionen i sig är historiskt, politiskt, kulturellt och religiöst fragmenterad, vilket kräver förståelse för varje subregion och land. Regionen har också viktiga vattenvägar som måste skyddas. Tillsammans med investeringar i annan infrastruktur, som flygplatser och kraftverk, samt ökade risker för terrorism tyder mycket på att den fortfarande överlag omogna marknaden för civil säkerhet får en kraftig tillväxt framöver.

Saab i Asien och Stillahavsregionen

I Asien är det i huvudsak de tidigare segmenten Aeronautics och Defence and Security Solutions som står för försäljningen. Den största delen av faktureringen under 2009 stod Gripenexporten till Thailand för.

I Australien säljer Saab främst ledningssystem för den australiensiska marinen och armén, varav en stor del också utvecklas i landet.

Mellanöstern och norra Afrika

Marknad

Regionen är politiskt instabil. Länderna i Mellanöstern och norra Afrika har flera gånger utsatts för handelsembargon från väst. USA är väl synligt i regionen och arbetar för att kväva terroristgrupperingar.

Däremot har den civila säkerheten inte getts stort utrymme, men är ett växande bekymmer. Nya flygplatser byggs, terrorism oroar och behoven av gränskontroller och skydd av olje- och gasplattformar växer.

Länderna runt Persiska viken har stora, ökande budgetar för både försvar och civil säkerhet. De huvudsakliga anledningarna är terrorism, en relativt låg andel invånare med ursprung i landet, önskan om att delta i internationella operationer samt det höga oljepriset.

Saab i Mellanöstern och Norra Afrika

Saab uppfattas som en kompetent nischaktör, men inköpen bygger ofta på politisk vinning i första hand. Mellanöstern erbjuder stor marknadspotential, men hittills har Saabs engagemang i regionen varit minimal.

Södra Afrika

Marknad

Många länder i Afrika har en historia av politisk turbulens, vilket i viss utsträckning fortfarande är fallet. Samtidigt har Kina varit aktivt på kontinenten bland annat med att bygga upp infrastruktur.

Med undantag för de oljeproducerande nationerna, brottas många afrikanska länder med tuffa ekonomiska situationer. Men det finns också ett antal välmående exempel, som Sydafrika och Namibia.

Försvarsutgifterna begränsas ofta till materiel och till en nivå som ryms inom de många gånger små eller ansträngda budgetarna. Fokus brukar dessutom ligga på säkerhetsrelaterad materiel. Sydafrika har

investerat stort i militära medel under en period, men har nu sänkt utgiftsnivåerna. Även här ökar istället satsningarna inom civil säkerhet.

Saab i södra Afrika

På den relativt mindre afrikanska marknaden erbjuder Saab i första hand elektronikrelaterade produkter för bland annat telekommunikation, försvar, flygtrafikledning och säkerhet. Den största delen av faktureringen kommer av Gripenexporten till det sydafrikanska försvaret.

Förenta Nationerna, FN

FN är den största multilaterala aktören i världen när det gäller att stabilisera konflikter och post-konfliktsituationer. Bara USA har mer personal på fältet. Även det växande antalet naturkatastrofer kräver större engagemang av FN, i form av utrustning och personal. FN upphandlar idag för cirka USD 11 miljarder, vilket rör både fredsoperationer och humanitära insatser. Fram till 2013 väntas dessa volymer ha ökat till cirka USD 17 miljarder. FN erbjuder en stabil och allt mer tillgänglig marknad för aktörer som Saab, som verkar inom det civila och militära området samt gränslandet däremellan.

Saab har ingen tidigare erfarenhet av affärer med FN, men har levererat lösningar exempelvis till de svenska styrkorna i Afghanistan och Kosovo. För att bli en långsiktig leverantör till FN kommer Saab att fokusera på ett antal utvalda nischer såsom miljömässigt hållbara camper, fältsjukhusmoduler, säkerhetslösningar med exempelvis skydd av kritisk infrastruktur, flygfältslösningar samt ett antal rena produkterbjudanden. Saabs marknadssatsning sker dels via UN Global Marketplace och dels via de förfrågningar som ställs till medlemsnationen Sverige.

Europeiska Unionen, EU

Med Lissabonfördraget får försvars- och säkerhetsfrågor högre prioritet på EU:s agenda.

Den gemensamma europeiska försvars- och säkerhetspolitiska synen blir tydligare, och EU:s roll som global aktör stärks, i synnerhet när det gäller beredskapen och förmågan att hantera kriser. Vi kan komma att se ett mer strukturerat försvarssamarbete inom EU. En ny europeisk utrikestjänst kommer att inrättas, vilket också stärker EU:s röst på det internationella planet.

Bekämpningen av organiserad brottslighet och terrorism, hög beredskap vid naturkatastrofer och skydd av det civila samhället är prioriterade frågor för EU-medborgarna, vilket EU:s forskningsbudget också återspeglar. Andra högprioriterade frågor är att skapa tillväxt och välstånd inom unionen och nästan en tredjedel av EU-budgeten går till uppbyggnad av infrastruktur, i huvudsak i Östeuropa.

EU har avsatt stora medel för ekonomisk tillväxt och välstånd, forskning och teknikutveckling samt säkerhetspolitiska uppdrag i tredje land.

NATO

Många EU-länder är medlemmar i NATO. NATO-alliansen fortsätter att växa och nya länder står i kö för att bli medlemmar.

Förutom NATO:s grundläggande roll att värna om sina medlemsländers frihet och säkerhet med ekonomiska och militära medel har alliansen även ett växande intresse för civila säkerhetslösningar och fredsbevarande uppdrag. De genomförs ofta i samarbete med EU och FN. NATO har dock en liten gemensam budget och det är de enskilda länderna som finansierar uppdragen.

Samarbetet mellan EU och NATO kommer att öka i syfte att förbättra de koordinerade insatserna inom hela det säkerhetspolitiska området, där såväl civila som militära insatser ingår.

Saab levererar realistiska träningsupplevelser

Under året tecknade Saab avtal både med den amerikanska marinen för att producera träningssystem och med det brittiska försvarsdepartementet för att leverera träningssystem till den brittiska arméns träning och utbildning i Kenya.

Vi lyssnar:

Vid stora taktiska förbandsövningar används idag allt oftare mobila träningssystem. Det ska kunna gå att genomföra övningar på olika platser runtom i världen och till exempel träna tillsammans med andra förband. Systemen ska skapa realistiska simuleringar av verkliga situationer och miljöer samt kunna samla in data från genomförda övningar. .

Vi levererar:

Saab har utvecklat ett robust, modulärt uppbyggt och mobilt träningssystem som möter behovet att träna trupper i avlägsna och svårtillgängliga utbildningsområden. Systemen har moderna lasersimulatorer, vilket gör övningarna mycket realistiska. Med hjälp av GPS, håller systemet reda på varje soldat, fordon och aktivitet. Det ger överblick över händelseförlopp i realtid och möjlighet att styra och bedöma övningarna allt eftersom användarna får omedelbar återkoppling från systemet.

Den amerikanska marinen valde Saab efter ett anbudsförfarande som bland annat innefattade ett detaljerat tekniskt upplägg av träningssystemet och fältdemonstrationer av dess kapacitet. De mobila systemen ska nu anpassas till den amerikanska marinkårens behov och kommer att utöka de befintliga träningssystem som Saab redan levererat till den amerikanska marinen.

Samma system används också inom den amerikanska armén, specialstyrkor inom marinen i USA samt i fem europeiska länder.

Den brittiska armén lägger ett ännu större ansvar hos Saab för att tillhandahålla och förvalta träningstjänster i Kenya. Armén säger när den vill träna och låter Saab förse förbandet med rätt utrustning i rätt tid. I åtagandet ingår personal från Saab som ger support och utbildning ute i fält, vilket säkerställer att användarna får ut det mesta av systemet. Mellan övningarna underhåller Saab utrustningen och har hand om logistiken. På så sätt kan den brittiska armén fokusera på sin uppgift – att på ett effektivt sätt utbilda sin personal till att rädda liv.

Snabb leverans och god lägesbild snabbt

I november 2009 tecknade Förenade Arabemiraten avtal med Saab om ett luftburet övervakningssystem. Leveransen är ett bevis på Saabs breda kompetens och internationella konkurrenskraft inom nätverksbaserade lösningar för försvar och civil säkerhet.

Vi lyssnar:

Förenade Arabemiraten har under en längre tid genomfört en utvärdering av ett luftburet radarövervakningssystem. Syftet var att bygga en detaljerad lägesbild exempelvis för övervakning av det egna territoriet och räddningsinsatser.

De starkaste önskemålen var en tekniskt avancerad och modern lösning, med goda radarprestanda. Förenade Arabemiraten ville också få en snabb leverans av utrustningen. För Saabs del blev förfrågan 2006 startskottet till ingående samtal med Förenade Arabemiraten om landets behov.Efter flera träffar och utvärderingstillfällen av Saabs system i Sverige, enades parterna om en totallösning.

Vi levererar:

Saabs förhandlingsrepresentanter insåg snabbt att kunden värdesatte en kort leveranstid. För att tillmötesgå kravet ändrade Saab därför det ursprungligen tilltänkta flygplanet Saab 2000 ERIEYE AEW&C till flygplanstypen Saab 340 ERIEYE AEW. Det krävde i sin tur att det Svenska flygvapnet var villigt att sälja tillbaka två redan sålda flygplan av den typen. Planen fungerade och snart kundeSaab presentera en förnyad offert för den tilltänkta kunden – som föll i god jord. Trots att flygplanstypen Saab 340 ERIEYE AEW

i sig är teknologiskt avancerad med bland annat en elektroniskt styrd radarantenn, modifierade, servade och kompletterade Saab det ytterligare i enlighet med kundens önskemål.

I det överenskomna kontraktet ingår två Saab 340 ERIEYE AEW-system (Airborne Early Warning) som består av flygplanstypen Saab 340 utrustad med det avancerade radarsystemet ERIEYE. Kontraktet omfattar också markutrustning samt logistik- och supporttjänster.

Samarbetet med Förenade Arabemiraten är ett exempel på Saabs samarbete mellan olika affärs- och kompetensområden, vilket för kunden i det här fallet innebar leverans av en unik totallösning.

Att skydda sig mot det oväntade

Under 2009 levererade Saab sitt första kompletta system för skydd av civila flygplan, CAMPS (Civil Aircraft Missile Protection System). Lanseringskunden var Naturelink Aviation, som i huvudsak flyger hjälpsändningar till osäkra platser i världen.

Vi lyssnar:

Säkerhet är en central fråga för varje ägare och operatör av flygplan. Att hitta lösningar för att kunna vara förberedd på det oväntade är därför högprioriterat för hela flygindustrin. Inte minst är attacker från terrorister ett hot mot flygplan som flyger i oroliga områden en verklighet idag, och då särskilt de lättillgängliga så kallade MANPADS (Man Portable Air Defence Systems). MANPADS är värmesökande missiler som är små i storleken, enkla att använda och billiga. Det gör dem till ett allvarligt hot mot flygplan i världen idag.

Det Sydafrikabaserade flygcharterföretaget Naturelink Aviation är verksamt runtom i världen med charterflyg och humanitära hjälpsändningar. Det innebär flyg till och från oroliga områden, såsom krigszoner i Irak, Afghanistan och Mellanöstern. Därför ville Naturelink Aviation hitta en lösning för att öka säkerheten för passagerare, gods och personal i sina flygningar – och för att överhuvudtaget våga landa och starta i dessa oroshärdar

Vi levererar:

Saab har lång erfarenhet av att utveckla och leverera skyddssystem för militära flygplan, "fixed-wing"-flygplan och helikoptrar. Med CAMPS (Civil Aircraft Missile Protection System) har företaget anpassat existerande teknik till civila flygplan som nu kan få samma skydd. Det är det första och enda systemet i

sitt slag som snart kommer att certifieras av EASA (European Aircraft Missile Protection System) och som helt följer Wassenaar-reglementet. CAMPS är utvecklat av Saab i Sverige och Sydafrika samt de brittiska företaget Chemring Group, i nära samverkan med lanseringskunden Naturelink Aviation. Idag är det installerat i Naturelink Aviations Embraer 120-flygplan och opererar vid företagets transporter och hjälpsändningar till oroliga områden.

CAMPS består av robotskottvarnare som varnar för inkommande robotar och motmedelsfällare som fäller ut ett skenmål som avleder roboten. Systemet är modulärt och kan anpassas till i princip samtliga civila flygplan, oavsett flygplansstorlek och driftskrav. Samtidigt är CAMPS utformat med stort fokus på säkerhet och minimala underhållskostnader, och följer den civila flygbranschens säkerhetskrav. Det kräver inga specialverktyg eller utrustningar och kan laddas om under pågående uppdrag av flygplansbesättningen.

Högteknologiska säkerhetslösningar frigör personalresurser

I juli 2009 valde Baulderstone Pty Ltd Saab för att leverera säkerhetslösningar till ett nytt kvinnofängelse nära Gatton i Queensland, Australien. Kontraktet är ett genombrott på den internationella marknaden för Saabs säkerhetslösningar för anläggningar med krav på hög säkerhet.

Vi lyssnar:

Kvinnofängelset i Gatton kommer att ha 300 platser och är den första delen av vad som kommer att bli Australiens största fängelse som på sikt kan inhysa cirka 3 000 intagna. En viktig del vid utformningen av fängelset är att med hjälp av tekniska lösningar skapa en så säker och kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Det gör det viktigt för Queenslands myndigheter och Baulderstone att inte bara fokusera på delar, utan att i alla avseenden ha ett helhetstänkande. Alla säkerhetssystem ska kopplas samman till en gemensam infrastruktur för att skapa en lägesbild för en säker drift av fängelset.

Vi levererar:

Saab har fått en nyckelroll när det gäller säkerheten för fängelset. Genom att leverera en avancerad säkerhetslösning får vi möjlighet att visa vårt tekniska kunnande och framför allt vår förmåga att integrera olika delsystem till ett komplett övervakningssystem. Systemet minskar behovet av antalet väktare, men upprätthåller en minst lika hög säkerhetsnivå. Säkerhetssystemet på kvinnofängelset bygger på samma koncept som Saab har använt på andra fängelser, häkten, flygplatser och kärnkraftverk. Vi ansvarar för ut-

formning, utveckling och leverans av säkerhetssystemet samt för integreringen av delsystem och sensorer såsom intrångslarm, elektroniska låssystem, CCTV (Closed-Circuit Television)-kameror, biometrisk identifiering (fingeravtryck och irisskanner), hjärtslagsdetektorer och identifiering av registreringsskyltar. Det är just förmågan att integrera delar till en helhet – ett högeffektivt interoperabelt system – som gör Saab unikt. För fängelset i Gatton skapar det även större möjligheter att göra korrekta och proaktiva insatser genom den samlade och integrerade lägesinformationen.

hur vi levererade 2009

Saabs verksamhet är sedan 1 januari 2010 indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services.

	Beskrivning av affärsområdet	Nyckeltal
AERONAUTI CS
	Verksamheten bedriver utveckling på hög nivå av civil och	MSEK	2009	2008
	militär flygteknik. Produktportföljen innehåller stridsflygsys	Försäljningsintäkter	7 571	7 269
	temet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronau	Rörelseresultat	6	-1 508
	tics tillverkas även flygplanskomponenter, både för Saabs	Justerad rörelsemarginal, %	1,4	3,6
	egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av	Orderingång	3 417	6 153
	andra.	Orderstock vid årets slut	15 476	19 626
DYNAMI CS
	Produktportföljen omfattar olika slags avancerade vapen	MSEK	2009	2008
	system, såsom understödsvapen, missiler, torpeder och	Försäljningsintäkter	4 580	4 281
	obemannade undervattensfarkoster samt signaturhante	Rörelseresultat	269	112
	ringssystem som används för att göra det svårare för olika	Justerad rörelsemarginal, %	9,8	8,5
	typer av sensorer att upptäcka och identifiera personer	Orderingång	3 133	3 743
	eller föremål.	Orderstock vid årets slut	6 980	8 453
ELE CTRONI C DEFEN CE SYSTEMS
	Verksamheten baseras på Saabs djupgående kunskaper	MSEK	2009	2008
	inom radar och elektronisk krigföring och har till uppgift att utveckla sofistikerade lösningar för upptäckt, lokalisering	Försäljningsintäkter	4 670	4 474
	och skydd. Produktportföljen innehåller flyg- och mark	Rörelseresultat	24	524
	baserade sensor- och radarsystem, system för elektronisk	Justerad rörelsemarginal, %	0,5	11,7
	krigföring, försvarselektronik och flygteknik.	Orderingång	2 625	4 534
		Orderstock vid årets slut	7 159	9 248
SECURITY AND DEFEN	CE SOLUTIONS
	Verksamheten adresserar både den militära och civila säker	MSEK	2009	2008
	hetsmarknaden med en konkurrenskraftig produktportfölj
	bestående av C4ISR- system (lednings- och kommunika	Försäljningsintäkter	5 800	5 278
	tionssystem, datorer, intelligenta system, spaning och	Rörelseresultat	278	331
	övervakning), flygburna varningssystem, lösningar för ökad	Justerad rörelsemarginal, %	4,8	8,2
	säkerhet i samhället, tränings- och simuleringsystem samt	Orderingång	6 045	6 240
	lösningar för telekomoperatörer.	Orderstock vid årets slut	7 746	7 129

SUPPORT AND SERVICES

Verksamheten erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga marknader Saab verkar inom. Detta innefattar i huvudsak integrerade supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila missioner på platser med begränsad infrastruktur.

MSEK	2009	2008
Försäljningsintäkter	3 564	3 439
Rörelseresultat	410	413
Justerad rörelsemarginal, %	12,1	12,0
Orderingång	4 057	3 800
Orderstock vid årets slut	4 011	3 455

32 saab årsredovisning 2009

Beskrivning av affärsområdet Nyckeltal 2009 Viktiga händelser 2009

Orderingången under 2009 minskade med 44 procent jämfört med 2008 medan försäljningsintäkterna ökade med 4 procent jämfört med 2008. Ökningen av försäljningsintäkterna är huvud sakligen en följd av ökade leveranser inom större projekt. Lönsamheten påverkades bland annat negativt av strukturkost nader relaterade till uppsägningar uppgående till MSEK 100.	• Ett antal beställningar rörande Gripensystemets framtida förmågor och en beställning på reservdelar erhölls från FMV. • I februari lämnades en offert avseende 36 Gripen NG (Next Generation) till det brasili anska flygvapnet. I oktober lämnades sedan en uppdaterad offert. • I april varslas 300 anställda på Saab AB i Linköping om uppsägning till följd av låga produktionsvolymer inom den civila flygplansproduktionen.
Orderingången under 2009 minskade med 16 procent jämfört med 2008 medan försäljningsintäkterna ökade med 7 procent jämfört med 2008. Ökningen är en effekt av en högre aktivitet inom större projekt och en högre andel mindre beställningar jäm fört med 2008. Lönsamheten förbättrades som ett resultat av pågående effekti viseringsinitiativ. Strukturkostnader relaterade till uppsägningar uppgående till MSEK 180 kostnadsfördes under året.	• I juni beslutar Saab att omorganisera Saab Bofors Dynamics AB, vilket resulterar i varsel om uppsägning av 370 tjänster på fyra verksamhetsorter. • Ett exportkontrakt för luftvärnssystem tecknades med leverans under 2010-2013, Ordervärdet är cirka MSEK 340. • Saab tecknar i december två kontrakt för ytterligare leveranser av det bärbara vapen systemet Carl-G ustaf med ett ordervärde på MSEK 192.
Orderingången under 2009 minskade med 42 procent jämfört med 2008 medan försäljningsintäkterna ökade med 4 procent jämfört med 2008. Lönsamheten påverkades negativt av högre kostnader under fjärde kvartalet inom vissa projekt.	• Ett avtal tecknades med Lockheed Martin Canada för uppgradering av 2D-radarn Sea Giraffe 150 HC som kommer att användas för moderniseringen av den kanaden siska marinens Halifax-fregatter. Kontraktet är värt cirka MSEK 180 och leverans ska ske mellan 2010-2017. • I december får Saab en beställning på vapenlokaliseringssystemet ARTHUR WLS (Weapon Locating System) till italienska armén. Beställning erhålls i samarbete med det italienska företaget Selex Sistemi Intergrati (Finmeccanica Group) och ordervärdet för Saab uppgår till cirka MEUR 46 (cirka MSEK 475).
Orderingången under 2009 minskade med 3 procent jämfört med 2008 medan försäljningsintäkterna ökade med 10 procent jämfört med 2008. Lönsamheten påverkades negativt av en ofördelaktiv projektmix och högre kostnader relaterat till vissa projekt.	• I april tecknar Saab ett kontrakt för att producera träningssystem till den amerikanska marinen och i augusti tecknas ett avtal med det brittiska försvarsdepartementet om att leverera träningssystem till den brittiska arméns träning och utbildning i Kenya. • I juni blir Saab utvald att leverera säkerhetslösningar till kvinnofängelset i Queensland, Australien. • I november tecknar Saab ett avtal om försäljning av ett flygande övervakningssystem till Förenade Arabemiraten värt cirka SEK 1,5miljarder.
Orderingången under 2009 ökade med 7 procent jämfört med 2008 och försäljningsintäkterna ökade med 4 procent jämfört med 2008. Strukturkostnader relaterade till varsel på MSEK 20 kostnads fördes under 2009 och påverkade lönsamheten negativt.	• En beställning erhölls från FMV gällande ett modulärt sjukvårdssystem. Kontraktet är värt cirka MSEK 120, med optioner fram till och med 2013. • Saab tecknade i december ett avtal med Mitsubishi Aircraft Corporation där Saab kommer att tillhandahålla supportlösningar bland annat i form av arbete med tekniska publikationer och dokumentation till Mitsubishis Regional Jet-program.

ekonomisk översikt 2009

Saab AB (publ.), org-nr 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Kungsbron 1, Stockholm med postadress Box 70 363, SE-107 24 Stockholm, telefonnummer 08-463 00 00. Saab är sedan 1998 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och från och med oktober 2006 på listan för stora bolag. Största ägare är Investor ab med 20 procent av aktierna motsvarande 39 procent av rösterna och bae Systems med 21 procent av aktierna motsvarande 21 procent av rösterna. Resterande 59 procent av aktierna handlas på NASDAQ OMX Stockholm.

Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344 fördelade på 5 254 303 A-aktier med 10 röster och 103 896 041 B-aktier med en röst. Vid årets slut var totalt 3 639 220 B-aktier återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

verksamheten

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder Saab produkter, lösningar och tjänster till militärt försvar och samhällssäkerhet. Under 2009 hade vi kunder i drygt 60 länder, men forskning och utveckling sker huvudsakligen i Sverige. Trots vår ökande globala närvaro verkar vi framför allt i de europeiska länderna, Sydafrika, Australien och USA. Saab organiserade sig i tre affärssegment under 2009: Defence and Security Solutions, Systems and Products och Aeronautics, som i sin tur bestod av 15 affärsenheter och omkring 13 200 medarbetare som ligger bakom leverans till kund.

Den 9 september 2009 meddelade Saab att en ny organisationsstruktur gäller från och med den 1 januari 2010. Koncernen har sedan detta datum fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services.

Utöver affärssegmenten och sedan den 1 januari 2010, affärsområden, redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan med flygplanen Saab 340 och Saab 2000. Från och med den 1 januari 2010 redovisas även Combitech inom Corporate.

långfristiga Finansiella mål och måluppfyllelse Tillväxt

Över en konjunkturcykel ska Saabs organiska tillväxt i genomsnitt uppgå till 5 procent per år. Under 2009 uppgick den organiska tillväxten till 4 procent (6).

Rörelsemarginal

Saab har två marginalmål som båda är formulerade som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen efter avskrivningar ska uppgå till minst 10 procent och rörelsemarginalen före avskrivningar ska uppgå till minst 15 procent. Rörelsemarginalen efter avskrivningar uppgick 2009 till 5,6 procent (0,7). Rörelseresultatet justerat för engångsposter uppgick till MSEK 1 324 (1 994) och justerad rörelsemarginal uppgick till 5,4 procent (8,4). Rörelsemarginalen före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 10,5 procent (6,4).

Räntabilitet på eget kapital

Avkastningen ska i snitt uppgå till 15 procent. Under 2009 nådde Saab en avkastning på 7,0 procent (-2,4).

Soliditet

Saabs mål är att soliditeten ska överstiga 30 procent. I slutet av 2009 uppgick soliditeten till 35,1 procent (28,4).

Utdelningspolicy

Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna. För 2009 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 2,25 (1,75) per aktie.

Kommentar till årets resultat

Saabs orderingång minskade under 2009 med 21 procent till MSEK 18 428 (23 212). Den internationella delen av orderingången var 62 procent (66). Orderstocken uppgick till SEK 39,4 miljarder (45,3). Försäljningen ökade med 4 procent (3) och uppgick till MSEK 24 647 (23 796). Justerat för försäljningen av Saab Space den 1 september 2008 och valutaeffekter ökade försäljningsintäkterna med 4 procent. Försäljningen under perioden har påverkats positivt av valutakursförändringar med cirka 2 procentenheter. Effekterna avser omräkning av utländska dotterföretag från lokal till svensk valuta, huvudsakligen hänförliga till Sydafrika och USA. Årets rörelseresultat var MSEK 1 374 (166), vilket motsvarar en marginal på 5,6 procent (0,7). Justerat för engångsposter på MSEK 50 (-1 828) uppgick rörelseresultatet till MSEK 1 324 (1 994), motsvarande en justerad rörelsemarginal på 5,4 procent (8,4).

Prognos 2010

Vi förblir försiktiga när det gäller utvecklingen av orderingången och förväntar oss försäljningsintäkter på samma nivå som 2009. Vi förväntar oss ökad lönsamhet till följd av effekterna från de kontinuerliga åtgärder som vidtas för att förbättra affärerna. Våra långsiktiga finansiella mål kvarstår.

Viktiga händelser under 2009

• Försvarets materielverk, FMV, gör ett antal beställningar hos Saab. I januari får Saab en beställning för att upprätthålla Gripensystemets operativa förmåga. I februari beställer FMV studier och konceptarbete kring Gripensystemets förmågor i framtiden. I juli och december mottar Saab ytterligare beställningar från FMV för utveckling av Gripensystemet och en beställning på reservdelar.
• I februari lämnar Saab in en offert på 36 Gripen NG (Next Generation) till det brasilianska flygvapnet där Saab tillhandahåller ett kraftfullt industrisamarbetspaket med positiva effekter för den nationella försvarsindustrin, till exempel i form av direkt deltagande i utvecklingen, tillverkningen och underhållet av flygplanen. Gripen NG genererar också överföring av nyckelteknik, vilket möjliggör fullt deltagande i den framtida kapacitetsutvecklingen. I oktober överlämnar Saab en uppdaterad offert.
• En order mottogs från FMV (Försvarets Materielverk) rörande studier under 2009 av Gripens framtida förmågor. Kontraktet är värt MSEK 400.
• Inom området samhällssäkerhet fick Saab ett kontrakt värt cirka MZAR 200 (MSEK 165). Saab kommer att leverera teknik- och installationstjänster till ett ledningsnätverk i Sydafrika.
• Ett kontrakt tecknades inom området samhällssäkerhet värt cirka MSEK 700. Kontraktet, som sträcker sig över fyra år och omfattar ett antal installationer, är ett led i Saabs satsning på att utveckla lösningar för skydd av viktiga samhällsinstitutioner och kritisk infrastruktur.
• Ett exportkontrakt för luftvärnssystem tecknades med leverans under 2010-2013. Ordervärdet är cirka MSEK 340.
• En beställning mottogs från Australian Defence Material Organisation för utveckling av datalänksystem för fartyg av ANZAC- och Canberraklassen. Ordervärdet för Saab är ungefär MSEK 195, i ett projekt värt totalt cirka MSEK 252.
• Till följd av låga produktionsvolymer inom den civila flygplansproduktionen varslades i april 300 anställda inom Saab AB i Linköping om uppsägning.

• Ett kontrakt tecknades för att producera träningssystem till den amerikanska marinkåren. Inom ramen för kontraktet, som kan komma att uppgå till cirka MUSD 29 (MSEK 238), har en första beställning om MUSD 22 (MSEK 181) lagts.

• En beställning erhölls från FMV gällande ett modulärt sjukvårdssystem. Kontraktet är värt cirka MSEK 120, med optioner fram till och med 2013.

• Ett avtal tecknades med Lockheed Martin Canada för uppgradering av 2D-radarn Sea Giraffe 150 HC som kommer att användas för moderniseringen av den kanadensiska marinens Halifax-fregatter. Kontraktet är värt cirka MSEK 180 och leverans ska ske mellan 2010-2017.
• Ett varsel lades på 370 tjänster inom Saab Bofors Dynamics AB på fyra verksamhetsorter i juni.
• Överåklagare Christer van der Kwast meddelade att han beslutat att lägga ner förundersökningen mot Saab avseende misstänkta oegentligheter i samband med försäljningen av Gripen.
• Ett kontrakt erhölls värt MUSD 12,4 (MSEK 96) för att tillverka och installera simulatorer och mål för fem skjutbanor för den amerikanska armén.
• I juli blir Saab utvald av Baulderstone Pty Ltd för att leverera säkerhetslösningar till kvinnofängelset nära Gatton i Australien. Saab etablerar sig härmed inom samhällssäkerhet även på den australiska marknaden.
• I september meddelar Saab att företaget förändrar styrning och struktur av verksamheten. Istället för de tidigare tre affärssegmenten och femton affärsenheterna organiseras Saab i fem affärsområden.
• Saab tecknar i augusti ett kontrakt med det brittiska försvarsdepartementet om att leverera träningssystem till den brittiska arméns träning och utbildning i Kenya.
• I november tecknar Saab ett avtal om försäljning av ett flygande övervakningssystem till Förenade Arabemiraten. Kontraktet är värt cirka SEK 1,5 miljarder.
• I november etablerar Saab ett Medium Term Note-program (MTN) på SEK 3 miljarder för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. Under detta program emitteras i november obligationer och Floating Rate Note-lån (FRN) på SEK 1,1 miljarder med förfall december 2013.
• I december tecknar Saab två kontrakt för leverans av det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf. Det totala ordervärdet ärMSEK 192.
• I december får Saab en beställning på vapenlokaliseringssystemet ARTHUR WLS (Weapon Locating System) till italienska armén. Beställningen erhålls i samarbete med det italienska företaget Selex Sistemi Integrati (Finmeccanica Group). Ordervärdet för Saab uppgår till cirka MEUR 46 (cirka MSEK 475).
• Ett ramavtal undertecknas i december med Mitsubishi Aircraft Corporation (MJET) för supportlösningar. I samband med detta erhålls en första beställning där Saab kommer att tillhandahålla arbetet med tekniska publikationer och dokumentation till MJET till stöd för deras MRJ (Mitsubishi Regional Jet)-program.

Segmentredovisning

Från och med 2010 styr och rapporterar Saab verksamheten i de fem affärsområdena Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services.

För 2009 redovisar vi för sista gången i de tre affärssegmenten Defence and Security Solutions, Systems and Products och Aeronautics. De tre segmenten utgörs av 15 affärsenheter, som utifrån kundens behov samverkar så att hela koncernens kompetens tillvaratas på effektivast möjliga sätt. Ett affärssegment har dock alltid huvudansvar för leveransen.

Utöver affärssegmenten redovisar vi Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan med flygplanen Saab 340 och Saab 2000. Från och med den 1 januari 2010 redovisas även Combitech inom Corporate.

Till Defence and Security Solutions hör följande affärsenheter:

• Saab Aerotech
• Combitech
• Saab Grintek Technologies
• Saab Security
• Saab Surveillance Systems
• Saab Systems

Till Systems and Products hör följande affärsenheter:

• Saab Avitronics
• Saab Barracuda
• Saab Bofors Dynamics
• Saab Microwave Systems
• Saab Training Systems
• Saab Underwater Systems

Till Aeronautics hör följande affärsenheter:

• Saab Aerosystems
• Saab Aerostructures
• Gripen International

Defence and Security Solutions

Defence and Security Solutions utvecklar och integrerar högteknologiska system för spaning, övervakning, kommunikation och ledning för militära och civila ändamål. Affärssegmentet omfattar även konsulttjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet och systemsäkerhet. Dessutom erbjuder Saab ett brett spektrum av supportlösningar som omfattar hela livscykeln.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2009 minskade med 1 procent jämfört med 2008. Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 33 (32) procent av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna för Defence and Security Solutions ökade med 3 procent jämfört med 2008. Försäljningsintäkterna påverkades positivt av valutakursförändringar med cirka 3 procentenheter under 2009 till följd av en förstärkning av AUD och ZAR relativt SEK. Den internationella andelen av försäljningsintäkterna var 52 procent (54). Av försäljningen avsåg 68 procent den försvarsrelaterade marknaden (70).

Resultat och marginal

Lönsamheten under 2009 påverkades negativt av en ofördelaktig projektmix. Dessutom medförde högre kostnader under fjärde kvartalet inom vissa projekt att lönsamheten påverkades negativt. Strukturkostnader relaterade till varsel inom support och service verksamheten på MSEK 20 kostnadsfördes under fjärde kvartalet. Varslen meddelades i april 2009.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet förbättrades under 2009 jämfört med 2008 till följd av att en större milstolpebetalning erhölls under andra kvartalet 2009. Däremot ökade rörelsekapitalet under andra halvåret 2009 som ett resultat av förberedelser för leveranser under 2010.

Personal

Antalet anställda ökade under 2009 huvudsakligen till följd av förvärvet av 60 procent av aktierna i det tidigare joint venture-bolaget Tieto-Saab Systems i Finland. Antal heltidsekvivalenter vid årets slut var 4 646.

Nyckeltal för

Defence and Security Solutions,

MSEK	2009	2008
Orderingång	9 939	9 997
Orderstock vid årets slut	11 726	10 918
Försäljningsintäkter	9 697	9 443
Rörelseresultat	678	732
Rörelsemarginal, %	7,0	7,8
Jämförelsestörande poster	-20	-103
Justerad rörelsemarginal, %	7,2	8,8
Av- och nedskrivningar	203	287
Operativt kassaflöde	38	-322
Sysselsatt kapital	5 679	4 510
Bruttoinvesteringar	52	121
Medarbetarantal	4 723	4 666

andel av försäljningen 2009, %

Systems and Products

Systems and Products erbjuder en bred portfölj av produkter och delar av eller hela system inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Affärssegmentet har även långsiktiga åtaganden inom underhåll och drift av levererade system, liksom lösningar för utbildning och träning.

Särskilt stark ställning på marknaden har Saab inom avionik, manburna vapen och signaturanpassning. Dessutom är Saab Microwave Systems produkter inom radar- och sensorverksamheten vitala delar av de egna större systemlösningarna, som artillerilokaliseringsradarn ARTHUR och spaningsradarn GIRAFFE.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2009 minskade med 30 procent jämfört med 2008. Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 33 (37) procent av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2009 ökade med 6 procent. Justerat för försäljningen av Saab Space den 1 september 2008 och valutakursförändringar, ökade försäljningsintäkterna med cirka 9 procent. Ökningen är en effekt av en ökad aktivitet inom större projekt och den relativt högre andelen av mindre beställningar 2009 jämfört med 2008. Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige var 76 procent (72). Av försäljningen avsåg 96 procent den försvarsrelaterade marknaden (91).

Resultat och marginal

Högre kostnader inom vissa projekt ledde till att lönsamheten påverkades negativt. Lönsamheten påverkades även negativt av högre

utvecklingskostnader till följd av Saabs mer konservativa synsätt på tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingskostnader från och med 1 januari 2009. Dessutom kostnadsfördes strukturkostnader på MSEK 180 relaterade till varsel som meddelades i juni 2009.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet var lägre under 2009 jämfört med 2008 till följd av tidsskillnader i betalningsflödet i större projekt.

Personal

Antalet anställda minskade med 152 under 2009 som ett resultat av pågående effektiviseringsinitiativ och det varsel som meddelades i juni 2009. Antal heltidsekvivalenter vid årets slut var 4 632.

Nyckeltal för

Systems and Products, MSEK	2009	2008
Orderingång	6 572	9 345
Orderstock vid årets slut	14 288	17 390
Försäljningsintäkter	9 602	9 095
Rörelseresultat	379	756
Rörelsemarginal, %	3,9	8,3
Jämförelsestörande poster	-180	-250
Justerad rörelsemarginal, %	5,8	11,1
Av- och nedskrivningar	659	762
Operativt kassaflöde	795	1 484
Sysselsatt kapital	8 150	8 431
Bruttoinvesteringar	121	522
Medarbetarantal	4 717	4 869

Aeronautics

Saabs militära och kommersiella flygverksamhet domineras av Gripenprogrammet, men innefattar även satsningar på framtidens obemannade flygfarkoster. Inom den civila verksamheten är Saab leverantör till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing och levererar bland annat delsystem och strukturdelar.

Vi har bland annat för Airbus räkning utvecklat vingbalken till superjumbon A380, delar av styrsystemet samt dörrar till A400M.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2009 minskade med 44 procent jämfört med 2008. Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 79 (90) procent av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Aeronautics intäkter ökade med 4 procent under 2009 jämfört med 2008. Ökningen är huvudsakligen en följd av ökade leveranser av Gripenflygplan till Sydafrika och FMV:s beställning av ett integrerat luftövervakningssystem till Thailand. Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige var 60 procent (64). 91 procent (93) av intäkterna avsåg den försvarsrelaterade marknaden.

Resultat och marginal

Lönsamheten under 2009 påverkades negativt av högre utvecklingskostnader till följd av Saabs mer konservativa synsätt på tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingskostnader från och med 1 januari 2009. Dessutom påverkades lönsamheten negativt av strukturkostnader relaterade till uppsägningar uppgående till MSEK 100, vilka kostnadsfördes under andra kvartalet 2009. Rörelsemarginalen påverkades fortsatt negativt av lågt kapacitetsutnyttjande inom civila flygplansprojekt och en förändring i projektmixen jämfört med 2008.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet fortsatte att påverkas av en ökning i rörelsekapitalet till följd av nyttjande av milstolpebetalningar 2009.

Personal

Antalet anställda minskade med 85 under 2009 som ett resultat av pågående effektiviseringsinitiativ och det varsel som meddelades i april 2009. Antal heltidsekvivalenter vid årets slut var 2 776.

Nyckeltal för
Aeronautics, MSEK	2009	2008
Orderingång	3 417	6 153
Orderstock vid årets slut	15 476	19 626
Försäljningsintäkter	7 571	7 269
Rörelseresultat	6	-1 508
Rörelsemarginal, %	0,1	-20,7
Jämförelsestörande poster	-100	-1 769
Justerad rörelsemarginal, %	1,4	3,6
Av- och nedskrivningar	249	195
Operativt kassaflöde	-434	-1 007
Sysselsatt kapital	2 146	3 022
Bruttoinvesteringar	62	240
Medarbetarantal	3 015	3 100

andel av försäljningen 2009, %

FÖR SÄKRA OCH HÅLLBARA SAMHÄLLEN

Saabs verksamhet bidrar till säkerhet och stabilitet i världen. Med hög etisk standard och ansvarsfulla beslut i en framgångsrik verksamhet är vi samtidigt en positiv kraft för människor, miljö och samhälle.

Saabs vision och kärnvärden – kunnande, förtroende, vilja – är vägledande i verksamheten och därmed också för vårt ansvarstagande. Förtroende är grunden för vår existens. Det förtjänar vi genom att fatta ansvarsfulla beslut i verksamheten och i relationerna med omvärlden. Respekt för medmänniskor, motiverande arbeten och arbetsmiljöer för våra medarbetare, hänsyn till miljön och ansvar för det lokala samhället hjälper oss att nå våra verksamhetsmål.

Saabs värderingar är:

KUNNANDE – Vi kombinerar en stark kunskapstradition med kontinuerligt lärande.

FÖRTROENDE – Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare och vi håller vad vi lovar.

VILJA – Vi brinner för nya idéer, vi är öppna för förändringar och sätter en ära i att vara snabba och flexibla.

Utgångspunkter för Saabs verksamhet

FN-stadgan ger varje nation rätt att försvara sig själv och sina medborgare. Den rätten får inte vara beroende av huruvida nationen har en egen försvarsindustri. Saabs vision bygger på vår strävan efter att hålla samhällen och dess invånare säkra. Genom att förbättra och förnya tekniska system och lösningar kan vi de facto öka säkerheten i samhället och för medborgarna, inklusive dem som arbetar för att upprätthålla säkerheten. Men vi måste också bistå med insikt om hur hotbilderna mot vår trygghet förändras och ta fram nya innovativa lösningar som kan trygga samhället i stort.

Varje affär omfattas av regler och riktlinjer. I Sverige, till exempel, regleras produktion och export av försvarsmateriel av lagar, förordningar och riktlinjer antagna av riksdagen. På motsvarande sätt handlar vi i enlighet med lagarna och reglerna i de länder där vi finns. Därutöver åtar vi att alltid genomföra våra affärer med en hög etisk standard samt att ta hänsyn till hälsa, säkerhet och miljö.

Det här är vårt åtagande på Saab. Ett åtagande att hålla hög standard i allt vi gör.

Etiskt agerande genom hela organisationen

Saabs uppförandekod styr vårt agerande. Med utgångspunkt i värderingarna slår den fast ett övergripande förhållningssätt för individuellt och gemensamt ansvar. Uppförandekoden grundar sig på OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FN:s Global Compact. Den anger tydliga regler och rutiner för god affärssed i den dagliga verksamheten.

Saab arbetar kontinuerligt med affärsetiska frågor och med att säkerställa att vi lever enligt våra värderingar när vi marknadsför och gör affärer. Under 2009 etablerade Saab en ordning som innebär att det är den högsta ledningen som ska godkänna arrangemang som ingås med marknadskonsulter vid stora affärer. Varje relation med en marknadskonsult måste godkännas av affärsområdeschef och marknadschef. Alla överenskommelser, inklusive ersättningen, ska vara i proportion till de tjänster som utförs. De medarbetare som arbetar med marknadskonsulter måste också genomgå en utbildning. Vidare har Saab etablerat en särskild funktion, "Ethics and Compliance", på juristavdelningen. Den ska säkerställa att regelverket kring marknadskonsulter är effektivt och uppdateras löpande samt kontinuerligt bevaka hur regelverket tillämpas. Efterlevnaden kontrolleras genom revisioner av såväl Saabs interna som externa revisorer.

Om oklarheter och problem skulle uppstå på arbetsplatsen ska medarbetaren diskutera dessa med sin närmaste chef. Om det inte är möjligt kan medarbetarna kontakta en helpdesk.

Gemensamma satsningar för att bekämpa korruption

Saab har varit aktivt i arbetet med att ta fram den uppförandekod som etablerades av de europeiska försvarsindustriföretagen, inom ramen för Aerospace and Defence Industry Association. Koden är utformad för att bekämpa korruption och innehåller en verktygslåda för att underlätta införande och efterlevnad av reglerna. Stora delarav de exporterande försvarsindustriföretagen i Europa har anslutit sig till denna uppförandekod.

Vi är övertygade om att alla affärer måste vinnas och genomföras med en hög etisk standard och att detta gynnar såväl försvarsindustrin som samhället. Saab har därför också under 2009 fortsatt att arbeta internationellt med antikorruption genom att delta i framtagandet av "Global Principles of Business Ethics for the Aerospace and Defence Industry" tillsammans med den europeiska och den amerikanska försvarsindustrin. Dessa "Global Principles" slår fast nolltolerans mot korruption och behandlar användning av marknadskonsulter, hantering av intressekonflikter och hemlig information. Saab har förbundit sig till att följa dessa principer, som också innebär att företagen måste ha utförliga riktlinjer, utbildning, kontroller samt sanktioner vid brott mot principerna.

I det följande redovisar vi Saabs ansvarstagande utifrån tre områden: samhälle, medarbetare och miljö.

Nedan har vi identifierat fyra viktiga intressentgrupper för vår verksamhet, som vi också ger tydliga löften till.

saabs kärnintressenter

Kunderna

Genom forskning, utveckling och produktion levererar Saab produkter, lösningar och tjänster som möter kundernas förväntningar på kvalitet, säkerhet, ekonomi och omsorg om miljön. Vi förbinder oss till frihandel, rättvis konkurrens och lagefterlydnad. Vi agerar korrekt och opartiskt mot leverantörer och andra samarbetspartner samt tolererar inte korruption eller andra otillbörliga sätt att bedriva affärsverksamhet på.

Medarbetarna

Saab respekterar sina medarbetare och deras rättigheter, erbjuder säkra och goda arbetsförhållanden, arbetar aktivt mot alla former av diskriminering samt bidrar till att utveckla den enskilde medarbetarens kompetens. Att vara en ansvarsfull arbetsgivare gör också Saab mer attraktiv för befintliga och potentiella nya medarbetare.

Aktieägarna

Saab strävar efter att kunna ge aktieägarna uthållig och god avkastning. Vi håller aktieägarna informerade om vår verksamhet samt våra aktiviteter och resultat.

Samhället

Saab är en ansvarstagande aktör i samhället och handlar i enlighet med gällande lagar. Vi åtar oss att på olika sätt stödja det lokala samhället, värna om miljön och bidra till forskning och utveckling som kommer till nytta för hela samhället. Vi tar dock inte politisk ställning.

EN POSITIV KRAFT I SAMHÄLLET

Goda relationer kräver förtroende och bygger Saabs framgång. I ett första steg kräver det ett kompromisslöst förhållningssätt till att följa lagar och regler, i nästa att bidra till samhällets utveckling.

I mer än 70 år har Saab skapat ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i Sverige. Idag gör vi det i långt fler länder i världen. Saabs satsningar på försvarsmateriel har varit en viktig del i den industriella utvecklingen och har genererat såväl arbetstillfällen i och utanför vårt företag som betydande exportinkomster för Sverige.

I takt med att det blir allt viktigare att skydda och bygga flöden, får Saab också en viktig roll inom samhällssäkerhet. Inom ramen för denna verksamhet bidrar vi med vår kunskap och hjälper därmed samhällen att fungera.

Som ett av landets mest forskningsintensiva företag bidrar vi till högteknologisk kunskapsutveckling för samhället, ofta i samarbete med ledande universitet och högskolor. Våra forskningsresultat kommer även annan industri till godo. Ur Saabs teknik har flera nya företag bildats över åren. Sedan 2001 har 13 företag knoppats av. I takt med vår internationalisering anammar vi också motsvarande roll i de nya länder där vi verkar, såsom Sydafrika och Australien.

Samarbeten som skapar tillväxt

Varje gång Saab gör en internationell storaffär brukar industrisamarbeten komma till stånd. Vi kan till exempel komma överens med kunden om att viss produktion eller vidareutveckling ska ske i köparlandet eller att det knyts industriellt, kommersiellt eller forskningsrelaterat samarbete till affären. Det ger Saab ofta en stark lokal förankring i köparlandet, samtidigt som den lokala ekonomin och försörjningen av välutbildad arbetskraft gynnas.

Kontakter med skolor

Saab samarbetar med ett antal högskolor och universitet i olika typer av projekt kring forskning och utveckling. Samtidigt ger kontakterna med universitet, högskolor och andra lärosäten oss möjligheten att profilera oss som en attraktiv arbetsgivare och knyta till oss kompetens. Läs mer om Saab som arbetsgivare på sidorna 44–46.

Det är viktigt för Saabs framtida teknikutveckling att lyckas öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Att få ungdomar att välja dessa ämnesområden är därför en prioriterad fråga för oss. Vi deltar i en rad skol- och utbildningsprojekt i Sverige och Sydafrika där vi sponsrar, tillhandahåller undervisningsmaterial och annan utrustning, deltar i undervisning och tar egna utbildningsinitiativ. I Sydafrika arbetar vi särskilt med skolor i fattiga områden och hjälper utsatta barn att få utbildning.

Inom ramen för sponsring är några av våra aktiviteter Venture cup, SIFE (Students In Free Enterprises), Kungliga vetenskapsakademin och deras satsning "Naturvetenskap och teknik för alla", Kunskapsskolan och Saabs pris till Årets teknikkvinna. Vi stödjer även Teknik SM och Teknikdagarna i Sverige, vilka har som syfte att stärka ingenjörens ställning i samhället och öka teknikintresset. Målet är att skapa uppmärksamhet kring teknikens och ingenjörens betydelse för tillväxt och utveckling i Sverige. Att stimulera barn och ungas teknikintresse samt att inspirera beslutsfattare, näringsliv och andra aktörer att ta till vara på de ungas naturliga nyfikenhet på teknik.

Saab sponsrar även stiftelsen Teskedsorden som grundades 2006 av den svenska tidningen Vi. Orden arbetar mot fanatism och för ökad tolerans mellan människor. Den kände israeliske författaren Amos Oz och hans bok "Hur man botar en fanatiker" är inspirationskälla för orden.

Som en del i vårt sociala engagemang tar vi aktivt del av det Svenska Arbetsplats hiv- och aidsprogrammet (SWHAP) som är ett gemensamt initiativ av Näringslivets Internationella Råd (NIR) och Svenska Metallindustriarbetareförbundet (IF Metall). SWHAP stödjer upprättande av hiv- och aidsprogram på arbetsplatser relaterade till Sverige i länder belägna söder om Saharaöknen i Afrika.

GRIPENPROJEKTET DRIVER TEKNOLOGI FRAMÅT

Gunnar Eliasson, nationalekonom och professor emeritus i industriell dynamik vid KTH, har genomfört en studie kring de spillover-effekter som avancerad teknikutveckling genererar. Som fallstudie har han använt Gripen. Resultatet visar att den ursprungliga investeringen i forskning och utveckling inom Gripenprojektet har återbetalat sig till det svenska samhället med en multiplikator på minst 2,6 gånger. (Om spillover-multiplikatorn varit 1, hade det inneburit att utvecklingen av Gripensystemet inte kostat samhället något.)

Kring all avancerad produktion tenderar det att bildas moln av teknologi som andra företag fritt kan utnyttja efter förmåga. Gunnar Eliassons studie visar på att Gripenprojektet har varit en teknologidrivare som skapat ett brett flöde av spillovers till svensk industri och bidragit till Sveriges ställning som högteknologisk industrination. I sin fallstudie har Eliasson identifierat och beräknat följande; värdet av den civila produktion som skapats av Gripens spillover-effekter, värdet av den civila och militära export som Gripenteknologin möjliggjort samt värdet av de entreprenörsföretag som knoppats av.

PÅ RÄTT VÄG MED RÄTT MEDARBETARE

Saab uppmuntrar varje medarbetare till förändring och utveckling i takt med att omvärlden förändras. Saabkoncernens arbete med personalfrågor utgår från företagets övergripande strategier.

Med rätt medarbetare på rätt plats är vår utmaning att vara ett effektivt, enhetligt och konkurrenskraftigt Saab. På så sätt ska vi nå de mål för verksamheten som vi har ställt upp.

Förändring i samklang med omvärlden

Under 2009 har vi fokuserat på att anpassa organisationen till förändrade marknadsförutsättningar.

Pågående kostnadsbesparingar, som bland annat kräver att vi minskar medarbetarantalet, har dominerat det medarbetarrelaterade arbetet i koncernen. Som en del i Saabs pågående effektiviseringsprogram, som har till syfte att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten, har vi haft som mål att reducera medarbetarstyrkan med 500 personer inom loppet av två år från och med början av 2009. I första hand sker denna minskning genom naturliga avgångar. Därutöver strävar vi efter att dra ned på antalet konsulter i företaget, liksom antalet tillfälliga anställningar. Vi tillämpar en samordningsmodell för att koordinera över- och underskott av resurser i koncernen.

Under 2009 lade vi två varsel i den svenska verksamheten, som ett led i en långsiktig strategisk anpassning till förändrade marknadsförutsättningar. Arbetet med dessa har tagit mycket tid i anspråk. Saab som

arbetsgivare tar största möjliga hänsyn till våra medarbetare, vår konkurrenskraft och vårt varumärke vid en förändring av det här slaget.

Det rådande marknadsläget och Saabs pågående förändringsprocess skapar också behov av kompetensväxling. Det betyder att vi samtidigt har genomfört en del rekryteringar inom andra delar av organisationen. Det handlar främst om tekniktunga tjänster och kompetens med koppling till marknadsföring och samhällssäkerhet samt erfarenhet av internationella affärer – det vill säga Saabs aktuella satsningsområden.

Prioriterade områden

På ett mer långsiktigt plan prioriterar Saab sin medarbetarrelaterade verksamhet kring fyra strategiska områden:

• Skapa förutsättningar för globalt samarbete
• Utveckla ledarskapet
• Skapa förutsättningar för mångfald
• Öka attraktionskraften som arbetsgivare

Skapa förutsättningar för globalt samarbete

Saabkoncernen har under 2009 fortsatt att utveckla och implementera gemensamma processer inom personalfunktionen. Målet är att få ännu bättre kvalitet på våra verksamhetskritiska medarbetarrelaterade frågor.

Årets utbildning Advanced Corporate Management Network (ACMN) fokuserade på internationella och multikulturella aspekter för att utveckla Saabs affär och medarbetare. Deltagarna i 2009 års program kom från Sverige, Australien, Sydafrika och USA och var 18 till antalet. ACMN byggs runt Saabs verksamhet och affärer och det övergripande syftet med programmet är att förbereda deltagarna att gå från det operativa ledarskapet mot det strategiska.

Den översyn av samtliga verksamheter som vi har gjort – och fortsätter att göra – har tydligt visat på vikten av rätt kompetens i organisationen. Den har också bidragit till ökad intern jobbrotation och affärsområdesöverskridande samarbete.

Under 2009 ingick medarbetare i Sydafrika i det frivilliga aktiesparprogrammet. Därmed omfattas nu samtliga medarbetare i koncernen i programmet.

Omorganisation som katalysator

Inför den nya organisationen som gäller från och med den 1 januari 2010, har vi gjort en omfattande genomlysning avseende verksamhetsstrukturer, roller, kompetenser och medarbetarantal. Vi har bland annat sett över avtalsstrukturer och verksamhetssystem för att säkerställa en standardiserad infrastruktur i hela organisationen.

När det gäller arbetet med att utveckla koncerngemensamma arbetssätt ger omorganisationen en kraftfull stimulans i rätt riktning. Den nya organisationen förbättrar samtidigt ytterligare möjligheterna till kompetensväxling.

Fortsätta utveckla ledarskapet

Under 2009 minskade Saab sina utbildningsinsatser till följd av det pågående effektiviseringsprogrammet. Som ett led i att fortsätta stärka ledarskapet har vi dock prioriterat de årliga ledarutvecklingsprogrammen för chefer och då framförallt för nya chefer och programledare.

Följande koncernövergripande interna ledarutvecklingsprogram på olika nivåer genomfördes under 2009:

• Självinsikt Planering Utveckling
• Saabs mentorprogram för kvinnor
• Ny chef på Saab
• Grundläggande ledarutbildning
• Grundläggande projektledarutbildning
• Ledarskap för erfarna chefer
• Advanced Project Management
• Advanced Corporate Management Network

Till dessa utbildningar tillkommer deltagande i ett antal externa konsortieprogram. För att genomföra våra strategier måste vi öka det interna flödet av framtida ledare genom att identifiera talanger i koncernen. Det gör vi dels inom varje affärsområde och corporate och dels genom den årliga koncerngemensamma Talent Management Review där vi ser över möjliga utvecklingsvägar för medarbetare med hög potential.

Skapa förutsättningar för mångfald

Genom att se olikheter som en tillgång, skapar vi förutsättningar för ökad kreativitet och framgång. Vi tror till exempel att en arbetsplats med jämvikt mellan kvinnor och män ger bättre förutsättningar för affärer. Därför ska vi sträva efter att utveckla vår mångfald i organisationen och tillvarata allas kompetens och erfarenhet vilka är viktiga faktorer för verksamhetens fortsatta utveckling.

Förebyggande arbete ger god hälsa

God hälsa skapar motivation och lönsamhet. På Saabs affärsområden finns olika hälsostrategier med friskvårdssatsningar och rekreation samt andra hälsofrämjande åtgärder. De konkreta aktiviteterna varierar mellan områdena, men hälsa är en ständigt aktuell fråga inom koncernen. Saab har under många år haft låga sjuktal. 80 procent av medarbetarna har färre än fem sjukdagar per år.

Saab har, likt många andra företag, fortfarande övervägande manliga chefer. För att sätta fokus på frågan och öka andelen kvinnliga chefer sjösatte vi 2008 projektet 30/70 2015. Målet är att Saab i Sverige genom konkreta handlingsplaner år 2015 ska ha 30 procent kvinnliga lönesättande chefer. Idag är den siffran 17 (16) procent.

Projektet 30/70 har fortlöpt under året med ett flertal aktiviteter. Exempelvis initierade vi utmärkelsen Årets teknikkvinna bland yrkesverksamma kvinnor för att främja teknikintresset och visa att Saab satsar på kvinnor inom teknikområdet. Vi tror även att fler kvinnliga chefer bidrar till att det blir fler kvinnor generellt sett på Saab. Vi har också för femte året i rad genomfört Saabs mentorprogram för kvinnor där målgruppen är blivande chefer. Målet är att mentorgruppen ska bestå till 50 procent av kvinnor.

Öka attraktionskraften ytterligare som arbetsgivare

Saab ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för strategiskt prioriterade yrkesgrupper, som teknologer. Som arbetsgivare vill vi attrahera både befintliga och framtida medarbetare på den globala talangmarknaden. Vi måste också kunna behålla och utveckla våra medarbetare.

Omvärldens och våra medarbetares syn på Saab som arbetsgivare är viktig för oss. I Företagsbarometern 2009, där närmare 15 000 teknologer, ekonomer och data/IT-studenter rankade Sveriges mest attraktiva arbetsgivare, återfinns Saab på plats nummer sex (fyra) hos teknologerna.

Vi har blivit bättre på vår profilering och kommunikation vad det gäller att attrahera kvinnor till Saab. Kvinnor rankar Saab på elfte plats (nittonde) i Företagsbarometern.

Aktivt miljöarbete en vinst för oss och våra kunder

Saabs miljöarbete syftar till att säkerställa att vi uppfyller kundkrav och lagstiftning, liksom att vi bidrar till en hållbar utveckling av samhället. Miljöarbetet är en integrerad del i verksamheten.

Saabs miljöpolicy

Genom ett välstrukturerat miljöarbete och ständiga förbättringar ska miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster minskas, så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Det uppnås genom att vi:

• har verksamhetssystem som uppfyller kraven i miljöledningsstandarden ISO 14001
• identifierar och minimerar produkternas, systemens och verksamhetens risker för miljön
• minskar användningen och utsläppen av farliga ämnen och material samt effektiviserar användningen av energi och naturresurser
• följer tillämplig lagstiftning och andra krav inom miljöområdet
• visar öppenhet och kommunicerar vårt miljöarbete

Under 2009 har miljöpolicyn förtydligats med att vi ska arbeta aktivt med behovsanalys, kunskap och kommunikation vad gäller användningen av farliga kemiska ämnen.

Styrning av miljöarbetet

Saabs miljöarbete är organiserat på en koncernövergripande nivå, där koncernfunktion Miljö ansvarar för utveckling och uppföljning av miljöarbetet, och på affärsenhetsnivå där det operativa arbetet med miljöfrågor sker. Affärsenhetscheferna har ansvaret för att policies och lagstiftning följs. De har stöd av miljöchef och/eller miljösamordnare. Samverkan mellan koncernen och affärsenheterna sker löpande i koncernråd Miljö. Vidare anordnas årligen "Saabs Miljödagar" där aktuella miljöfrågor tas upp för diskussion.

Den nya organisationen inom Saab från och med 1 januari 2010, innebär att styrningen av miljöarbetet blir enklare och att vi ytterligare kan samordna koncernens miljöarbete.

Certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001 finns inom affärsenheterna Saab Aerosystems, Saab Aerotech, Saab Avitronics, Saab Barracuda, Combitech, Saab Bofors Dynamics, Saab Microwave Systems, Saab Security, Saab Systems, Saab Training Systems och Saab Underwater Systems. Saab Aerostructures har ett miljöledningssystem som är väl anpassat till ISO 14001.

Miljöledningssystemen är integrerade i de verksamhetssystem som finns inom affärsenheterna. Vi arbetar löpande med att samordna, effektivisera och utveckla de processer och metoder vi använder inom miljöområdet.

Inom Saab finns det cirka 50 delmål och program som bland annat handlar om hantering av kemiska produkter, ersättning av farliga kemiska produkter och ämnen, införande av miljöhänsyn i utvecklingsprocesserna, källsortering och återvinning av avfall, besparing av energi och vatten, minskning av behovet av persontransporter samt minskning av emissioner till luft och vatten.

Prioriterade miljöområden

Nedan beskrivs Saabs arbete inom de miljöområden som är särskilt viktiga i verksamheten. Områdena är klimatet, flygets miljöpåverkan, farliga ämnen samt REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals).

Klimatet

Saab påverkar klimatet genom ansvarsfull användning av energi för el och värme samt bränsle för tjänsteresor, godstransporter och provoch målflygningar. Vi arbetar aktivt med klimatfrågan, dels genom att kartlägga och redovisa utsläppen av koldioxid, dels genom att förbättra energieffektiviteten såväl i verksamheten som i produkterna. Åtgärder och aktiviteter för att minska påverkan på klimatet styrs genom ett internt klimatdirektiv och uppsatta mål. Under 2009 har Saab fastställt följande koncenövergripande utsläppsrelaterade mål:

"Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent till år

* Siffror för 2009 fanns inte tillgängliga vid framtagande av denna årsredovisning.

2020, jämfört med 2007. Mätningen ska normaliseras till Saabs totala årliga omsättning i MSEK. Som delmål gäller en minskning med 2 procent per år."

I målet ingår utsläpp av växthusgaser som uppkommer vid förbrukning av el, värme och kyla, inköpta godstransporter, flygningar och tjänsteresor samt vid användning av egna fordon.

Förbrukning av el och värme i GWh

Saab har minskat sina utsläpp av koldioxid med cirka 8 000 ton; från 55 000 ton 2007 till 47 000 ton 2008.

Minskningen beror framförallt på att:

• verksamheten i Sydafrika minskat och att Saab Space avyttrades 2008
• utsläppen från tjänsteresor har minskat, bland annat genom ökad användning av videokonferenser och övergång till tågresor
• förbrukningen av el har minskat
• andelen hyrbilar som är miljöklassade har ökat

Under 2009 minskade utsläppen från tjänsteresor och el- och värmeproduktion ytterligare tack vare kraftfulla åtgärder.Från 2008 till 2009 ökade andelen hyrbilar som är klassade som miljöbilar från 31 procent till 41 procent. Saabs tjänstebilsutbud innefattar endast bilar som klarar Folksams krav på säkerhet och miljö.

I Linköping har Saab startat ett omfattande projekt tillsammans med Tekniska Verken i Linköping AB för att minska energiförbrukningen. Samtliga byggnader på Saabs område i Tannefors och Malmslätt ska analyseras, där analysen till exempel består av mätning av ventilationen, vattenförbrukningen, elförbrukningen och hur pass anpassade systemen är för verksamheten. Inom kort startas liknande energibesparingsprojekt i Järfälla och Göteborg.

Carbon Disclosure Project

Saab deltar sedan 2006 i det internationella initiativet Carbon Disclosure Project (CDP), vars mål är att tydliggöra hur företagens affärer påverkas av de globala klimatförändringarna.

CDP:s Carbon Disclosure Leadership Index (CDLI) listar de 20 företag som har uppvisat den mest professionella hanteringen av klimatfrågan. 2009 fick Saab, för tredje året i rad, ett mycket bra omdöme för sitt klimatarbete och för sin medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på företaget och affärerna. Det är vårt strategiskt långsiktiga klimatarbete och satsning på ny miljöteknik som ligger bakom topprankingen.

Nordic Climate Cluster

I Nordic Climate Cluster (NoCC), som Saab var med och bildade, har norska och svenska företag från olika branscher gått samman och bildat ett nätverk för att ta fram tekniska lösningar som minskar påverkan på klimatet. Tillsammans täcker dessa företag många av de teknikområden som är nödvändiga för att kunna lösa problematiken kring klimatfrågan. Hittills har NoCC fokuserat på möjligheterna att använda bioråvara, som bland annat innehåller biobränsle och energi från avfall. Även frågor om energieffektivisering och energikällor, framförallt vind- och vågenergi, har diskuterats. Flera samarbeten över bransch- och nationsgränser är på gång mellan företag inom NoCC.

Flygets miljöpåverkan

Arbetet inom utvecklingsprogrammet Clean Sky Joint Technology Initiative inleddes under 2008 och pågår fram till 2014. Clean Sky är en ny form av samverkan inom EU där organisationer, myndigheter och industri delar ansvaret för stora och strategiskt viktiga miljöprojekt. Clean Sky är industrins svar på hur målen för den europeiska flygtrafiken fram till år 2020, som samarbetsorganisationen ACARE (Advisory Council for Aeronautic Research in Europe) har slagit fast, ska nås. Målen är att minska den europeiska flygtrafikens utsläpp av koldioxid med 50 procent (räknat per personkilometer), kväveoxider med 80 procent och att halvera den upplevda bullernivån. Dessutom ska andra emissioner som koloxid, kolväten och partiklar minskas kraftigt. Om dessa mål nås kommer den europeiska flygindustrin att vara väl förberedd på en framtida marknad med allt tuffare miljökrav.

Saab är en av huvudleverantörerna i Clean Sky och investerar omkring MEUR 14 i programmet. Vi utvecklar innovativ teknologi baserad på vårt kunnande inom civilt och militärt flyg samt hela lufttransportsystemet. Det handlar bland annat om att utveckla en ny vinge med innovativ och bränslebesparande teknologi för nästa generations stora kommersiella flygplan och att utveckla det system som stödjer så kallade "gröna flygningar" för det framtida lufttransportsystemet.

Sedan juni 2009 deltar Saab även i det europeiska utvecklingsprogrammet för flygledning, SESAR, som syftar till att effektivisera luftrummet över Europa med ökad säkerhet och minskad miljöpåverkan som följd.

Farliga ämnen och EU:s kemikalielagstiftning REACH

För att klara kraven på säkerhet och tekniska prestanda måste Saab och andra företag inom flyg- och försvarsområdet fortfarande använda vissa ämnen som är klassade som hälso- eller miljöfarliga. Saab har tagit initiativ till flera nationella och internationella utvecklingsprojekt för att ersätta farliga ämnen.

I vårt arbete med att ersätta farliga ämnen prioriterar vi flyktiga organiska lösningsmedel (VOC), trikloretylen, ozonnedbrytande ämnen från kylanläggningar, bromerade flamskyddsmedel, bly, kromater och kadmium. Under den senaste tioårsperioden har vår användning av farliga ämnen minskat kraftigt. Saab har dispens från Kemikalieinspektionen för användning av trikloretylen vid anläggningarna i Tannefors, Järfälla och Malmslätt. Under 2009 vidtog vi åtgärder som kraftigt kommer att minska förbrukningen av trikloretylen från och med 2010. Åtgärderna består i att två äldre trianläggningar har ersatts av en modern anläggning som i princip är helt sluten.

Den typ av produkter som utvecklas och marknadsförs av Saab omfattas inte av EU-direktivet RoHS (Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment) som förbjuder användning av vissa farliga ämnen i elektroniska pro-

Utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel (VOCs), Ton

Ökningen från 2006 till 2009 beror på ökad produktion i processer som genererar VOCs. Sett i ett längre perspektiv (>10 år) har utsläppen av VOCs minskat kraftigt.

Förbrukning av flyktiga klorerade organiska lösningsmedel (VOCs), ton

Variationerna i förbrukningen beror på förändringar i produktionen. Sedan 1990-talet har förbrukningen av klorerade VOCs minskat mycket kraftigt. Det klorerade VOC som används är trikloretylen. Under 2009 har kraftfulla åtgärder genomförts för att minska förbrukningen.

dukter. Eftersom RoHS skapar ett marknadstryck på att ersätta bly, kadmium, sexvärt krom och bromerade flamskyddsmedel i elektroniska produkter arbetar Saab aktivt med att minska användningen av dessa ämnen.

Saab arbetar även med att möta kraven i EU:s kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals). Det sker genom samarbete med Teknikföretagen i Sverige och Aerospace and Defence Industries of Europe (ASD) på europeisk nivå. De interna ledningssystemen har uppdaterats mot bakgrund av de nya kraven. Genom att Saab tidigt systematiserade sitt arbete med kemiska produkter är vi väl förberedda för REACH:s krav. Under 2009 inledde vi arbetet med att definiera ett projekt som ska systematisera flödet av miljödata kopplade till våra produkter och system.

Krav på leverantörer

Den allra största delen av de högteknologiska komponenter och utrustningar som ingår i Saabs produkter köper vi från leverantörer runtom i världen. För att kunna minska miljöpåverkan av våra produkter och lösningar ställer vi därför krav på våra leverantörer, exemplevis vilka ämnen som får användas och bullernivåer. Leverantörernas miljöarbete har stor betydelse för miljöprestandan i våra produkter och system. Under 2009 införde vi de koncernövergripande miljökrav för leverantörer som fastställdes under 2008. Den nya organisationen väntas underlätta vårt kravställande på leverantörer, då upphandlingsprocesserna centraliseras tydligare.

Saab och den gröna marknaden

Miljöaspekten är allt oftare en del i den produktutveckling som bedrivs på Saab. Flera av våra befintliga och potentiella kundländer står inför stora utmaningar inom energi- och miljöområdet och har höga krav ställda på sig om en snabb omställning. Energieffektivitet är en central fråga när det gäller klimatpåverkan. Inom ramen för Saabs affärsutveckling identifierar vi löpande hur vårt kunnande, våra produkter och system kan användas för att effektivisera energianvändningen vid produktion och användning av energi och bränslen. Vi kan också bidra med allt fler produkter och lösningar som

minskar koldioxidutsläppen. Allt ifrån lösningar för effektivare transportflöden i luften, till sjöss och på land till vårt arbete i det ovan nämnda EU-programmet Clean Sky.

I takt med att Saab i allt större utsträckning hjälper till att skydda och effektivisera olika flöden i samhällen, såsom energi- eller logistikflöden, lämnar vi samtidigt allt tydligare miljöbidrag. Tillsammans med samarbetspartners kan Saab också erbjuda teknologier och stöd som bidrar till att skapa hållbara städer. Nedan listas några områden där Saab har lösningar som minskar miljöbelastningen eller som förbättrar beslutsunderlagen i viktiga miljöfrågor:

• intelligenta transportlösningar för luft, land och sjö
• logistik och support
• kommunikations- och beslutssystem
• övervakningssystem för mark och vatten
• databehandling och visualisering för bättre beslutsunderlag
• avfall och energi

Som ett led i att öka Saabs attraktionskraft inom befintliga och framtida industrisamarbeten äger Saab en del av Usitall AB, som är ett Linköpingsbaserat bolag inriktat på avfallshantering och energiutvinning.

Legala miljöfrågor

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab AB:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av VOC till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

I Järfälla bedriver Saab AB tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av VOC till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Saab AB bedriver dessutom tillståndspliktig verksamhet i Malmslätt i Linköpings kommun samt i Arboga. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet (Malmslätt) samt tillverkningsytornas storlek, skjutbaneverksamhet och förbehandling av elektronik (Arboga). Miljöpåverkan från verksamheterna utgörs i första hand av utsläpp av VOC till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten samt uppkomst av avfall och buller. Den tillverkande industriella verksamheten i Malmslätt domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillstånden för verksamheterna i Malmslätt och Arboga meddelades av Länsstyrelsen 1993 respektive 1994.

För verksamheterna i Tannefors och Malmslätt i Linköpings kommun har tillsynsmyndigheten beslutat om kompletterande villkor mot bakgrund av EU:s IPPC- direktiv.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab AB under 2009 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Verksamheten som bedrivs av Linköping City Airport AB är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saab AB:s samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Detta tillståndsbeslut omfattar även den verksamhet som Saab Bofors Dynamics AB bedriver inom området, trots att den verksamheten varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Bofors Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Bofors Dynamics AB och Saab Underwater Systems AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna respektive Motala. Dessutom bedriver Saab Barracuda AB tillståndspliktig verksamhet i Gamleby.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av VOC och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Dotterbolagen har under 2009 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab AB bedriver verksamhet i Göteborg, Kista, Ljungbyhed, Nyköping och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolagen Saab Training Systems AB i Huskvarna och Saab Natech AB i Jönköping. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

riskhantering

Risker och osäkerhetsfaktorer

Att bedriva affärsverksamhet medför alltid risker. En risk kan vara företagsspecifik eller relaterad till en viss bransch eller en viss marknad. Vissa risker kan hanteras till fullo av företaget, andra ligger utom företagets kontroll.

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Den internationella delen av affärerna är ökande.

Affärerna omfattar som regel betydande investeringar, långa tidsperioder samt teknisk utveckling eller förädling av produkten. Den internationella verksamheten omfattar, förutom kund- och leverantörsrelationer, joint ventures och andra samarbeten med företag samt etableringar av egna verksamheter utomlands.

Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avseenden. Väsentliga riskområden omfattar politiska, operativa och finansiella risker.

Hantering av risker

Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringen.

Olika policies och instrument reglerar hantering av väsentliga risker. Utöver dessa har Saab en internrevisionsfunktion som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna.

Risker hanteras även genom upphandling av försäkring och Saab har koncernövergripande försäkringsprogram där upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

Följande är en övergripande beskrivning av riskområden med hänvisning till relevanta noter till de finansiella rapporterna.

Politiska risker

En politisk risk ligger i att Saab tillhandahåller bland annat system och utrustningar som klassas som strategiska produkter. Försäljningen regleras då av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser. Tillgång till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag.

Förändringar av regelverket sker löpande och påverkar därvid Saabs affärsmöjligheter. Förmågan att kunna skapa och underhålla långsiktiga kundrelationer är en central fråga för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier. I synnerhet påverkar Sveriges försvarspolitik Saabs verksamhet då Svenska staten, genom Försvarsmakten och FMV, historiskt sett har stått för en stor del av vår produktförnyelse.

En annan typ av politiska risker utgörs av kundens bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska, politiska eller andra skeenden, exempelvis naturkatastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.

Hantering av politiska risker

Saab hanterar politiska risker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar eller andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker realiseras.

Operativa risker

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar avsevärda belopp i forskning och utveckling, dels egenutveckling av system och produkter och dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak exportversionen av Gripen, robotsystem samt telekrigsystem. Exempel på förvärvad teknologi är den världsledande radarteknologi som förvärvades genom köpet av Ericsson Microwave Systems AB år 2006. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en strategisk och finansiell analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.

Risken i att utveckla och introducera nya system består i att Saab riskerar att ej vara lyckosamma i produktlanseringen och ej uppnå den nivå av affärer som krävs för att produkterna ska vara lönsamma.

Hantering av utveckling och introduktion av nya system och produkter Koncernen har en aktiv produktledning. En hög grad av modularisering inom produktledningen gör att Saab kan återanvända produktlösningar i sina erbjudanden. För tillfället pågår en process med att effektivisera våra utvecklingsprocesser med anledning av den omorganisation som gjordes under 2009.

Vissa utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod, dock över en maximal tidsperiod om fem till tio år. Om den uppskattade nyttjandeperioden är kortare än fem år skrivs utgifterna av under den kortare tidsperioden. Löpande sker en omprövning av framtida affärsmöjligheter, somkan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

Långa kundprojekt

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Konkurrenssituationen är komplex och framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda högteknologiska kostnadseffektiva lösningar, och att i vissa fall även medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten.

Hantering av långa kundprojekt

En majoritet av alla långa kundprojekt innehåller betydande utvecklingsdelar som är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som vidtas, för att motverka riskerna med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

Miljörisker och miljöskulder

De viktigaste miljöriskerna är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anläggningar och förorening av mark.

Hantering av miljörisker och miljöskulder

I Saabs verksamhet hanteras en stor mängd olika kemiska produkter som är klassade som hälso- och/eller miljöfarliga. Verksamheterna i Tannefors och Malmslätt i Linköping och verksamheterna i Karlskoga omfattas dessutom av den så kallade Sevesolagstiftningen som syftar till att minska riskerna vid storskalig hantering av kemikalier. Mot bakgrund av detta har vi infört strikta rutiner för riskbedömning, styrning och kontroll av kemikaliehanteringen. Strikta rutiner tillämpas också för inköp av kemiska produkter. Hälso- och miljöinformation om kemiska produkter finns i ett koncerngemensamt kemidatasystem. Saab arbetar aktivt med att bedöma och minimera risken för brand i verksamheten. Eftersom brand i en verkstadslokal kan orsaka omfattande miljöskador i närområdet är ett effektivt brandskyddsarbete även en väsentlig del i arbetet med att minska miljöriskerna.

Vi kartlägger våra verksamheter och fastigheter för att kunna bedöma risken för att Saab exponeras till följd av markföroreningar. Då markföroreningar identifierats görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning. Information om förorenade områden dokumenteras löpande. Från 2009 har en försäkringslösning tillskapats för hantering av marksaneringsärenden. Under 2009 har saneringsåtgärder genomförts för MSEK 3 i Karlskoga.

Övergripande riskbedömningar görs för att klarlägga hur verksamheterna påverkas av klimatförändringarna.

Avveckling av leasingverksamheten

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkning av turbopropflygplan. I likhet med övriga tillverkare ingick i affärsmodellen att erbjuda leasingfinansiering vid avsättning av flygplanen på marknaden. Risken i portföljen består i att Saab inte kan leasa ut flygplanen. Påverkan på Saabs lönsamhet riskerar att bli negativ då flygplanen inte är i bruk.

Hantering av risker i samband med leasingverksamheten

Saabs direkta risktagande i leasingflottan har hanterats framförallt genom olika typer av försäkringar. Leasingflottan beräknas vara avvecklad omkring 2015.

Saabs leasingportfölj bestod den 31 december 2009 av 114 turboprop-flygplan av typen Saab 340 och Saab 2000. Av portföljen finansieras 42 flygplan via amerikanska leasingavtal. Leasinghyror i dessa avtal är försäkrade av EKN (Exportkreditnämnden). 71 flygplan har finansierats av egna medel och redovisas som tillgångar i balansräkningen. Leasinghyrorna från dessa flygplan var tidigare försäkrade av ett antal internationella försäkringsbolag. Under 2008 och 2009 träffades överenskommelser med dessa försäkringsbolag om förtida avveckling av försäkringen mot en ersättning baserad på förväntade framtida krav under försäkringen. Ersättningen uppgick till MUSD 78 och har reserverats i balansräkningen. Därutöver finns ett flygplan som avser skyldighet att återköpa flygplanet.

Reserver i balansräkningen relaterade till leasingportföljen bedöms vara tillräckliga för kvarvarande risker.

Finansiella risker

Saab är i sin verksamhet exponerat för olika slags finansiella risker, som valuta-, ränte-, refinansierings-, kredit- samt råvaruprisrisker. Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Corporate Treasury Policy. Vidare finns det detaljerade direktiv och processer för den operativa hanteringen av varje område och det övergripande ansvaret för hanteringen av de finansiella riskerna risker ligger hos Corporate Treasury. Finansiell riskhantering beskrivs omfattande i not 41.

Valutarisker

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet negativt. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor (ekonomisk och transaktionsexponering)
• resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till SEK (omräkningsexponering)
• resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till SEK (omräkningsexponering)
• resultatet påverkas av nedskrivningsprövningar avseende icke säkrade framtida kassaflöden i utländsk valuta i kontrakt (nedskrivningsprövning)

Hantering av valutarisker

I hanteringen skiljer Saab på de ovan nämnda typerna av exponering.

Ekonomisk exponering

Valutarisker i samband med lämnande av offerter begränsas primärt genom kontraktsformuleringar alternativt genom offerter i egna kostnadsvalutor. I de fall Saab lämnar bindande fastprisofferter i utländsk valuta uppstår en valutarisk som utgör en ekonomisk exponering. Den uppkomna valutarisken hanteras med finansiella instrument av Corporate Treasury inom ramen för offertportföljen. Syftet med portföljen är att minimera koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för säkring.

Transaktionsexponering

Framtida förväntade kassaflöden i utländsk valuta från kontrakt i orderstocken och ramavtal valutasäkras med finansiella instrument. Syftet med säkringen är att skydda bruttomarginalerna i de ingångna kontrakten. Valutasäkring görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning. De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken är SEK, USD, EUR och GBP.

Omräkningsexponering

Valutarisken på koncernens resultat och eget kapital av omräkningseffekter (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till MSEK 2 179 (2 375).

Nedskrivningsprövning

Långa kontrakt i framförallt USD inom civila flygplansprogram består av orderstock, som valutasäkras, och förväntade framtida beställningar som tillsammans utgör förkalkylerad affär. Kassaflöden från de senare säkras normalt när de blir bekräftade order. Vid nedskrivningsprövningar av förlustkontrakt påverkas resultatet av omvärdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Större kursförändringar i framförallt USD mot SEK får betydande påverkan på resultatet. Denna exponering kursssäkras inte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån och gäller inom följande områden:

• Saabs nettoskuldsättning innebär att resultatet påverkas av förändringar i marknadsräntorna via ett förändrat finansnetto och via påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen.
• marknadsvärdet på vissa balansposter påverkas av förändringar i underliggande räntor (pensionsåtaganden och leasingverksamhet).

Hantering av ränterisk

Ränterisken i koncernens finansiering hanteras med utgångspunkt från ett benchmark med 18 månaders duration, med möjlighet att avvika +/–18 månader. För att uppnå önskad duration avseende räntebindningen används ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner.

Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration. Den totala ränterisken i Saab har kraftigt reducerats genom bildandet av Saab Pensionsstiftelse (2006). Ränterisken i leasingportföljen är helt matchad genom ränteswappar.

Likviditets- och refinansieringsrisk

Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån till godtagbara villkor.

Hantering av likviditets- och refinansieringsrisk

• Enligt Saabs Corporate Treasury-policy ska det alltid finnas outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel som motsvarar det högsta av:
• 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäker)
• 50 procent av utestående on-demand-garantier

Refinansieringsrisken minimeras genom att ha en diversifiering av finansieringskällor och löptider. Dessutom har Saab även ett löpande program att sälja kundfordringar inom vilket kapital motsvarande MSEK 789 frigjorts och använts till amortering av lån.

Råvaruprisrisk

Prisrisker i råvaror delas upp i två delar

• Med råvaruprisrisk avses risken för att kostnaderna för inköp av material stiger.
• Med elprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt vid förändringar av elpriset.

Hantering av råvaruprisrisk

Råvaruprisrisker minimeras och hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kund/leverantör. För att minimera risken på Saabs marginal säkras framtida förbrukning av el, vilket sker genom säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av kommande kvartals förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt per kvartal till och med kvartal 13.

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker med avseende på motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker uppstår i kund- och leverantörskontrakt och utgörs av utestående kundfordringar, lämnade förskott till leverantörer samt risken för kundens framtida betalningsförmåga.

Hantering av kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker identifieras och hanteras aktivt från fall till fall. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- och/eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN. I samband med kontantaffärer kräver Saab regelmässigt att remburs öppnas till Saabs förmån för att säkerställa att betalning kommer att erhållas.

Kundfordringar

Den försvarsrelaterade försäljningen utgör majoriteten av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Under det tredje kvartalet 2009 tecknade Saab ett avtal för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Kunderna är i de flesta fall nationer med en hög kreditvärdighet.

Lämnade förskott

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk, då motprestationen ej är fullgjord. Kreditrisken hanteras genom att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott.

Finansiella kreditrisker

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot banker genom depositioner och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Hantering av finansiella kreditrisker

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att:

• Samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst A enligt kreditratinginstituten.
• Varje enskild finansiell motpart skall tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget.
• Saab har med finansiella motparter ingått så kallade ISDA-avtal, avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat.

Exportfinansiering

Exportkunderna ställer i allt större utsträckning krav på finansiering och exportfinansiering utgör ett viktigt stöd för marknadsföringen av koncernens produkter. Saab söker normalt tillsammans med banker och garantiinstitut olika lösningar för att tillgodose kundernas krav genom att banken ger köparen kredit eller leverantörskrediter.

Hantering av risker i samband med exportfinansiering För att begränsa Saabs riskexponering säljs riskerna ut på marknaden till banker och statliga garantiinstitut.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är bland annat beroende av valet av diskonteringsränta, en låg ränta ger en hög skuld och vice versa. För att hantera pensionsskulden bildades Saab Pensionsstiftelse 2006 och kapitaliserades med motsvarande PRI-skuld.

Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av koncernens förpliktelser vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel.

Målsättningen med Saab Pensionsstiftelse är att över tiden avkasta minst 3 procent realt per år på det investerade kapitalet stiftelsen investerar i räntebärande papper, aktie- och hedgefonder samt strukturerade produkter.

Resultaträkning för koncernen

1 januari–31 december

MSEK	Not	2009	2008
Försäljningsintäkter	3, 4	24 647	23 796
Kostnad för sålda varor		-18 510	-19 162
Bruttoresultat		6 137	4 634
Övriga rörelseintäkter	5	149	291
Försäljningskostnader		-1 776	-1 805
Administrationskostnader		-1 198	-1 404
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 813	-1 532
Övriga rörelsekostnader	6	-82	-68
Andelar i intresseföretags resultat	21	-43	50
Rörelseresultat		1 374	166
Andelar i intresseföretags resultat	21	2	-36
Finansiella intäkter		50	29
Finansiella kostnader		-450	-565
Finansnetto	13	-398	-572
Resultat före skatt		976	-406
Skatt	15	-277	164
Årets resultat		699	-242
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		686	-248
Minoritetsintressen		13	6
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	34	6,45	-2,31

Resultat per aktie efter utspädning (SEK)1) 34 6,28 -2,31

orderläge

Orderingången för 2009 minskade med 21 procent jämfört med 2008 till MSEK 18 428 (23 212). Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK 39 389 (45 324).
Index och prisförändringar påverkade orderingången 2009 positivt med SEK 1,3 miljarder (2,0).
76 procent av orderingången (76) var hänförlig till den försvars relaterade verksamheten och 62 procent (66) från den inter nationella marknaden.
Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 represen terade 43 (52) procent av den totala orderingången.
Orderstockens fördelning över år :
2010: SEK 18,5 miljarder
2011: SEK 9,2 miljarder
2012: SEK 3,7 miljarder
2013: SEK 2,6 miljarder
Efter 2013: SEK 5,4 miljarder
Orderstocken omfattar i huvudsak följande:
• Gripen till Sverige och export • Luftburna övervakningssystem • Aktiva och passiva motmedelssystem • Robotsystem för luft, sjö och land • Strukturer och delsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing • Pansarvärnssystem • Lednings-, avionik- och eldledningssystem • Radarsystem
• Lösningar för samhällssäkerhet

1) Ingen utspädningseffekt föreligger 2008 då årets resultat är negativt.

totala försäljningsintäkter per region

	jan-dec	jan-dec
MSEK	2009	2008
Sverige	7 714	7 549
EU exkl. Sverige	5 675	6 000
Övriga Europa	280	300
Amerikanska
kontinenten	1 918	1 527
Asien	4 568	3 381
Afrika	3 477	4 201
Övriga världen	1 015	838
Summa	24 647	23 796

totala försäljningsintäkter fördelat på marknadsområde

MSEK	jan-dec 2009	% av total försäljning
Militärt flyg	9 216	37
Mark	6 901	28
Marin	2 181	9
Joint operations	2 062	8
Samhällssäkerhet	1 718	7
Kommersiellt flyg	1 374	6
Andra marknader	1 195	5
Summa	24 647	100

Från och med 1 januari 2010 rapporteras inte Joint Operations som ett separat marknadsområde.

försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna ökade till MSEK 24 647 (23 796), en ökning med 4 procent i 2009. Justerat för försäljningen av Saab Space i september 2008 och valutaeffekter ökade försäljningsintäkterna med 4 procent.

Försäljningsintäkterna påverkades positivt av valutakursförändringar med cirka 2 procentenheter till följd av en förstärkning av USD, EUR och ZAR relativt SEK.

Försäljningsintäkterna från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 16 933 (16 247) eller 69 procent (68) av försäljningsintäkterna.

Av försäljningsintäkterna avsåg 83 (83) procent den försvarsrelaterade marknaden.

totalresultat för koncernen

1 januari–31 december

MSEK	2009	2008
Årets resultat	699	-242
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser	215	-112
Kassaflödessäkringar
Värdeförändring	799	-905
Upplösta mot resultaträkningen	145	-21
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	-247	224
Omvärdering vid omklassificering av anläggningstillgångar	-	51
Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag	31	-
Årets övriga totalresultat netto efter skatt	943	-763
Årets totalresultat	1 642	-1 005
varav moderbolagets aktieägares andel	1 583	-1 001
varav minoritetens andel	59	-4

resultat, marginal och lönsamhet

Bruttomarginalen för 2009 uppgick till 24,9 procent (19,5). Justerat för engångsposter uppgick bruttomarginalen till 24,6 procent (26,5). Bruttomarginalen påverkades negativt av affärsmixen och högre kostnader relaterade till vissa projekt.

För att bibehålla en ledande ställning inom sina verksamheter satsar Saab avsevärda resurser på forskning och utveckling och cirka 2 700 personer arbetar inom området. Investeringar i forskning och utveckling görs primärt för kunders räkning inom affärssegmenten Systems and Products och Aeronautics. Årets totala utgifter för forskning och utveckling uppgick till MSEK 4 820 (4 141), varav MSEK 3 626 (2 702) avser kundbetald utveckling. Egenfinansierad utveckling uppgick till MSEK 1 194 (1 439), varav MSEK 67 (635) har aktiverats i balansräkningen.

Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 873 (1 016), varav av- och nedskrivningar på aktiverade utvecklingskostnader uppgick till MSEK 686 (728).

Från och med den 1 januari 2009 förändrade Saab tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingskostnader. Till följd av detta mer konservativa synsätt aktiveras utvecklingskostnader vid ett senare skede i samtliga projekt vilket leder till en lägre aktiveringsgrad jämfört med 2008. Samtliga utvecklingskostnader i balansräkningen skrivs av över maximalt tio år vilket är en kortare tidsperiod än i 2008. Rörelsemarginalen minskade med ungefär 3 procentenheter under 2009 till följd av denna förändring.

Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 351 (333), avskrivningen av leasingflottan uppgick till MSEK 176 (165).

En omvärdering av kvarvarande risker i regionalflygsportföljen har haft en positiv effekt på Saabs rörelseresultat 2009 med MSEK 350. Övriga rörelsekostnader, MSEK 82 (68), består främst av kursdifferenser.

Effektiviseringsprogrammet fortskrider enligt plan. Under 2009 bidrog kostnadsnedskärningarna med cirka 3 procentenheter på rörelsemarginalen.

Andelar i intresseföretags resultat, MSEK -43 (50), avser i huvudsak resultat efter skatt i Denel Saab Aerostructures och företag inom Saab Venturesportföljen.

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK -398 (-572), varav projektränta avseende ej upparbetade förskott har minskat finansnettot med MSEK -36 (-151) och minskat kostnaden för sålda varor med samma belopp. Räntenetto för koncernen uppgick till MSEK -80 (-160). Valutaförluster relaterade till offertportföljen uppgick till MSEK -85 (-227) och reducerade det finansiella nettot ytterligare. Resultat från andelar i intresseföretag som innehas som finansiella tillgångar uppgick till MSEK 2 (-36). Övrigt räntenetto uppgick till MSEK -199 (2) och bestod främst av amortering av aktuariella förluster avseende pensioner och kursdifferenser.

Aktuella och uppskjutna skatter 2009 var MSEK -277 (164), vilket innebar att den effektiva skattesatsen uppgick till 28 procent (40).

Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 10,3 procent före skatt (1,4) och räntabiliteten på eget kapital till 7,0 procent efter skatt (-2,4).

Finansiell ställning för koncernen

Per den 31 december

MSEK	Not	2009	2008
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	7 108	7 690
Materiella anläggningstillgångar	17	3 174	3 407
Leasingtillgångar	18	1 464	1 835
Biologiska tillgångar	19	256	243
Förvaltningsfastigheter	20	25	239
Andelar i intresseföretag	21	356	334
Finansiella placeringar	25	116	142
Långfristiga fordringar	27	1 327	1 321
Uppskjutna skattefordringar	15	284	841
Summa anläggningstillgångar		14 110	16 052
Varulager	28	4 698	4 305
Derivat	41	1 002	1 315
Skattefordringar		43	55
Kundfordringar	29	2 837	4 194
Övriga fordringar	27	4 696	5 567
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	705	503
Kortfristiga placeringar	25	551	-
Likvida medel	31	1 463	822
Summa omsättningstillgångar		15 995	16 761
Tillgångar som innehas för försäljning	32	325	77
SUMMA TILLG ÅNGA R		30 430	32 890

finansiell ställning

Sedan början av året har nettoskulden minskat med SEK 1,1 miljarder och uppgick till MSEK 634 vid slutet av året. Minskningen beror främst på ett förbättrat operativt kassaflöde i det fjärde kvartalet såväl som försäljningar av kundfordringar under andra halvåret 2009.

I november etablerade Saab ett Medium Term Note-program (MTN) på SEK 3 miljarder för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. Under detta program emitterade Saab obligationer och Floating Rate Note-lån (FRN) på SEK 1,1 miljarder med förfall december 2013.

Immateriella anläggningstillgångar har minskat på grund av högre avskrivning av aktiverad produktutveckling. Varulagret ökade under 2009 till följd av förberedelser för leveranser till större projekt samt förseningar i några projekt. Varulagret redovisas efter avdrag för utnyttjade förskott. Övriga fordringar avser i huvudsak upplupna intäkter (efter avdrag för utnyttjade förskott).

Kundfordringarna minskade till följd av erhållna milstolpebetalningar samt fortsatt fokus på rörelsekapitalet under 2009.

Under det tredje kvartalet tecknade Saab ett avtal för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Kunderna är i de flesta fall nationer med en hög kreditvärdighet. Kundfordringarna säljs i sin helhet och på en attraktiv finansieringsnivå. Netto såldes kundfordringar till ett värde av cirka MSEK 800 under 2009 vilket även haft en positiv påverkan på kassaflödet med cirka MSEK 800.

Soliditeten förbättrades framförallt till följd av ett ökat eget kapital och mindre immateriella tillgångar och kundfordringar så väl som valutakurseffekter.

Avsättningar för pensioner uppgick till MSEK 4 (4). Under året har Saabs Pensionsstiftelse kapitaliserats med totalt MSEK 157 (362). Pensionsstiftelsens syfte är att trygga förmånsbestämda pensionsplaner. Marknadsvärdet för Saabs Pensionsstiftelse uppgick vid utgången av 2009 till MSEK 3 609 (3 083) jämfört med ett åtagande på MSEK 5 002 (4 454) enligt IAS 19. Konsolideringsgraden uppgick till 72 procent (69). Vid en jämförelse med beräkning av åtagandet enligt FPG/ PRI uppgick konsolideringsgraden till 94 procent (84).

Finansiell ställning för koncernen

Per den 31 december

MSEK	Not	2009	2008
Eget kapital	33
Aktiekapital		1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital och andra reserver		657	-240
Balanserade vinstmedel		8 139	7 734
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		10 542	9 240
Minoritetsintressen		140	90
Summa eget kapital		10 682	9 330
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	35	1 126	13
Övriga skulder	39	287	336
Avsättningar för pensioner	37	4	4
Övriga avsättningar	38	2 146	2 402
Uppskjutna skatteskulder	15	905	1 105
Summa långfristiga skulder		4 468	3 860
Kortfristiga räntebärande skulder	35	2 519	3 870
Förskott från kunder		442	897
Leverantörsskulder		1 730	1 712
Derivat	41	1 181	2 363
Skatteskulder		212	149
Övriga skulder	39	746	1 131
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	7 668	8 868
Avsättningar	38	753	710
Summa kortfristiga skulder		15 251	19 700
Skulder hänförliga till tillgångar som
innehas för försäljning	32	29	-
Summa skulder		19 748	23 560
SUMMA EGET PITAL OCH SKULDE R		30 430	32 890

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkning av turbopropflygplan. I likhet med övriga tillverkare ingick i affärsmodellen att erbjuda leasingfinansiering vid avsättning av flygplanen på marknaden. Saabs leasingportfölj bestod den 31 december 2009 av 114 turboprop-flygplan av typen Saab 340 och Saab 2000.

Av portföljen finansieras 42 flygplan via amerikanska leasingavtal. Leasinghyror i dessa avtal är försäkrade av EKN (Exportkreditnämnden). 71 flygplan har finansierats av egna medel och redovisas som tillgångar i balansräkningen. Leasinghyrorna från dessa flygplan var tidigare försäkrade av ett antal internationella försäkringsbolag. Under 2008 och 2009 träffades överenskommelser med dessa försäkringsbolag om förtida avveckling av försäkringen mot en ersättning baserad förväntade framtida krav under försäkringen. Ersättningen uppgick till MUSD 78 och har reserverats i balansräkningen. Därutöver finns ett flygplan som avser skyldighet att återköpa flygplanet.

Reserver i balansräkningen relaterade till leasingportföljen bedöms vara tillräckliga för kvarvarande risker.

Saab uppskattar att leasingportföljen kommer vara avvecklad vid slutet av 2015.

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser,

Förändring i eget kapital för koncernen

				Andra reserver
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräknings reserv	Omvärderings reserv	Balanserade vinstmedel	Summa1)	Minoritets intresse	Summa
Ingående eget kapital 1 januari 2008	1 746	543	80	-110	-	8 722	10 981	27	11 008
Årets totalresultat			-692	-112	51	-248	-1 001	-4	-1 005
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier						-209	-209		-209
Aktiesparprogram						13	13		13
Utdelning						-487	-487	10	-477
Förvärv och avyttringar av verksamheter						-57	-57	57	-
Utgående eget kapital 31 december 2008	1 746	543	-612	-222	51	7 734	9 240	90	9 330
Ingående eget kapital 1 januari 2009	1746	543	-612	-222	51	7 734	9 240	90	9 330
Årets totalresultat			696	201		686	1 583	59	1 642
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier						-110	-110		-110
Aktiesparprogram						35	35		35
Utdelning						-187	-187		-187
Förvärv och avyttringar av verksamheter						-19	-19	-9	-28
Utgående eget kapital 31 december 2009	1 746	543	84	-21	51	8 139	10 542	140	10 682

1) Avser eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

För definition av andra reserver se not 33.

Kassaflödesanalys för koncernen

1 januari–31 december

MSEK	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		976	-406
Överfört till pensionsstiftelse		-190	-408
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	1 835	3 068
Betald inkomstskatt		-183	-182
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		2 438	2 072
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-401	-27
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		1 927	312
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		-485	-1 618
Ökning (+)/Minskning (–) av leasingåtaganden		-	-220
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		-1 522	708
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-261	-273
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 696	954
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-14	-1
Aktiverade utvecklingsutgifter		-67	-635
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-197	-386
Förvärv av leasingtillgångar		-3	-
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		9	41
Avyttring av leasingtillgångar		130	212
Förvärv av kortfristiga placeringar		-551	-
Förvärv och avyttring av andra finansiella tillgångar		224	-58
Förvärv av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	-68	-
Avyttring av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	11	443
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-526	-384
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		-	85
Amortering av lån		-279	-
Återköp av aktier		-110	-209
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-187	-487
Tillskott från minoritetsintressen		6	10
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-570	-601
ÅRETS KA SSAFLÖDE	46	600	-31
Likvida medel vid årets början		822	858
Valutakursdifferens i likvida medel		41	-5
Likvida medel vid årets slut	46	1 463	822

För Saabs operativa kassaflöde se not 46.

investeringar

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning, exklusive leasingtillgångar, uppgick till MSEK 197 (386). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 81 (636) och avsåg i huvudsak aktiverad produktutveckling.

kassaflöde

Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK 1 447 (659) och fördelade sig på kassaflöde från kärnverksamheten MSEK 1 088 (-132), förvärv och avyttringar av dotterbolag och intresseföretag MSEK -57 (443) och regionalflygverksamheten MSEK 416 (348).

Fördelat operativt kassaflöde 2009

	Saab exkl förvärv/
MSEK	avyttringar och SAL	Förvärv och avyttringar	Saab Aircraft Leasing	Totalt koncernen
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital	2 315	-	123	2 438
Kassaflöde från ­för ändringar i­rörelsekapi tal
Varulager	-426	-	25	-401
Rörelsefordringar	1 927	-	-	1 927
Erhållna kundförskott	-473	-	-12	-485
Övriga rörelseskulder	-1 724	-	202	-1 522
Avsättningar	-206	-	-55	-261
Förändring av rörelsekapital	-902	-	160	-742
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 413	-	283	1 696
Inves terings­verksamhe ten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-81	-	-	-81
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-197	-	-	-197
Förvärv av leasingtillgångar	-3	-	-	-3
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	9	-	-	9
Avyttring av leasingtillgångar	-	-	130	130
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar	-53	-	3	-50
Förvärv av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	-	-68	-	-68
Avyttring av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	-	11	-	11
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och andra
räntebärande finansiella tillgångar	-325	-57	133	-249
OPERATIVT SSAFLÖDE	1 088	-57	416	1 447

Resultaträkning för moderbolaget

1 januari–31 december

MSEK	Not	2009	2008
Försäljningsintäkter	3, 4	15 385	15 496
Kostnad för sålda varor		-11 276	-13 927
Bruttoresultat		4 109	1 569
Försäljningskostnader		-1 138	-1 115
Administrationskostnader		-675	-841
Forsknings- och utvecklingskostnader		-811	-931
Övriga rörelseintäkter	5	68	58
Övriga rörelsekostnader	6	-68	-33
Rörelseresultat		1 485	-1 293
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		1 178	789
Resultat från andelar i intresseföretag/joint ventures		7	84
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		-238	-156
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		109	101
Räntekostnader och liknande resultatposter		-309	-563
Resultat efter finansiella poster		2 232	-1 038
Bokslutsdispositioner	14	3	41
Resultat före skatt		2 235	-997
Skatt	15	-560	342
Årets resultat		1 675	-655

försäljningsintäkter och resultat

I moderbolaget ingick under 2009 affärsenheterna Saab Aerosystems, Saab Aerostructures samt de svenska enheterna inom Saab Systems, Saab Avitronics, Saab Aerotech, Saab Microwave Systems, Saab Surveillance Systems och Saab Security. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport.

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till MSEK 15 385 (15 496). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 485 (-1 293).

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK 747 (255).

Efter bokslutsdispositioner på MSEK 3 (41) och skatt på MSEK -560 (342) uppgick årets resultat till MSEK 1 675 (-655).

balansräkning för moderbolaget

Per den 31 december

MSEK	Not	2009	2008
TILLG ÅNGA R
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	96	51
Materiella anläggningstillgångar	17	2 280	2 478
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	44	9 520	11 662
Fordringar på koncernföretag	24	760	140
Andelar i intresseföretag och joint ventures	23	430	317
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	24	116	31
Andra långfristiga värdepappersinnehav	26	1 495	1 512
Andra långfristiga fordringar	27	44	44
Uppskjuten skattefordran	15	689	1 207
Summa finansiella anläggningstillgångar		13 054	14 913
Summa anläggningstillgångar		15 430	17 442
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.	28	3 310	2 649
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	990	1 847
Fordringar på koncernföretag		2 828	2 877
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		100	513
Skattefordringar		2	26
Övriga fordringar	27	6 403	6 630
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	558	529
Summa kortfristiga fordringar		10 881	12 422
Kortfristiga placeringar		551	-
Kassa och bank		788	237
Summa omsättningstillgångar		15 530	15 308
SUMMA TILLG ÅNGA R		30 960	32 750

likviditet, finansiering, investeringar och antal anställda

Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 6 369 (9 701).

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till MSEK 126 (253).

Antalet anställda i moderbolaget var vid periodens slut 8 337 jämfört med 8 317 personer vid årets början.

balansräkning för moderbolaget

Fortsättning

Per den 31 december

MSEK	Not	2009	2008
EGET PITAL OCH SKULDE R
Eget kapital	33
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		724	731
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		1 428	2 459
Årets resultat		1 675	-655
Summa eget kapital		6 116	4 824
Obeskattade reserver	45	419	422
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	37	379	606
Övriga avsättningar	38	1 513	1 929
Summa avsättningar		1 892	2 535
Skulder
Skulder till kreditinstitut	36	4 112	3 832
Skulder till koncernföretag		7 913	9 939
Förskott från kunder		3 182	3 310
Leverantörsskulder		1 131	1 112
Skulder till intresseföretag och joint ventures		139	126
Övriga skulder	39	371	522
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	5 685	6 128
Summa skulder		22 533	24 969
SUMMA EGET PITAL OCH SKULDE R		30 960	32 750
Ställda säkerheter	42	210	511
Ansvarsförbindelser	42	4 970	5 903

Förändring i eget kapital för moderbolaget

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
MSEK	Aktiekapital	Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2008	1 746	740	543	4 214	-	7 243
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Koncernbidrag	-	-	-	-1 501	-	-1 501
Skatt hänförlig till koncernbidrag	-	-	-	420	-	420
Förändring uppskrivningsfond	-	-9	-	9	-	-
Årets resultat	-	-	-	-	-655	-655
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-487	-	-487
Återköp av aktier	-	-	-	-209	-	-209
Aktiesparprogram	-	-	-	13	-	13
Utgående eget kapital 31 december 2008	1 746	731	543	2 459	-655	4 824
Ingående eget kapital 1 januari 2009	1 746	731	543	1 804	-	4 824
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Koncernbidrag	-	-	-	-164	-	-164
Skatt hänförlig till koncernbidrag	-	-	-	43	-	43
Förändring uppskrivningsfond	-	-7	-	7	-	-
Årets resultat	-	-	-	-	1 675	1 675
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-187	-	-187
Återköp av aktier	-	-	-	-110	-	-110
Aktiesparprogram	-	-	-	35	-	35
Utgående eget kapital 31 december 2009	1 746	724	543	1 428	1 675	6 116

Kassaflödesanalys för moderbolaget

1 januari–31 december

MSEK	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		2 232	-1 038
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	-1 203	1 972
Erhållen inkomstskatt		1	42
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 030	976
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-865	669
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		2 023	-2 938
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		-128	146
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		-1 187	1 009
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-239	-116
Kassaflöde från den löpande verksamheten		634	-254
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-37	-65
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-11	-13
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-126	-206
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		8	8
Förvärv av kortfristiga placeringar		-551	-
Förvärv av finansiella tillgångar		-650	-72
Avyttring av finansiella tillgångar		-	9
Förvärv av koncernföretag		-	-3
Avyttring av koncernföretag		570	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-797	-342
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar/skulder koncernföretag		2 176	639
Återköp av aktier		-110	-209
Upptagna lån		-	256
Amortering av lån		-42	-
Utbetald utdelning till aktieägarna		-187	-487
Erhållna koncernbidrag		378	382
Lämnade koncernbidrag		-1 501	-135
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		714	446
ÅRETS KA SSAFLÖDE		551	-150
Likvida medel vid årets början		237	387
Likvida medel vid årets slut	46	788	237

corporate

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK 311 (186). Ökningen beror främst på den omvärdering av kvarvarande risker i regionalflygsportföljen som gjorts under 2009, vilken haft en positiv effekt på Saabs rörelseresultat med MSEK 350. Under 2008 redovisades vinster vid kontraktsavslut avseende regionalflyget på MSEK 196. Därtill påverkade en realisationsvinst vid avyttringen av Saab Space resultatet 2008 positivt med MSEK 98.

miljardprogrammet

Saabs marknadssituation är under snabb förändring. Saab kommer att fortsätta investera i marknadsföring och utveckling av nya tjänster och produkter.

Effektiviseringsprogrammet lanserades i början av 2008 med målet att förbättra den interna effektiviten så att Saab kan bibehålla en lönsamhet som är i linje med bolagets långsiktiga mål. Programmet utökades under hösten 2008 med syftet att undvika nyanställning när personal lämnar koncernen.

När effektiviseringsprogrammet infördes var målet att minska kostnaderna 2008 med MSEK 250 och att ytterligare reducera kostnader med MSEK 600 under 2009, vilket uppnåddes.

Under 2010 har Saab som mål att ytterligare reducera kostnader med MSEK 650. Detta inkluderar effekterna från en minskning av antalet anställda med 500 personer över en tvåårsperiod, huvudsakligen från naturlig avgång. Från och med början av 2011 ska alltså företagets årliga kostnader ha minskats med SEK 1,5 miljarder jämfört med slutet av 2007.

Tidigare har Saab uppskattat att cirka 70 procent av kostnadsnedskärningarna ska genereras genom minskade kostnader för sålda varor (utveckling, projektgenomförande, inköp och produktion). Under 2009 uppnåddes cirka 60 procent av kostnadsreduceringen genom minskade kostnader för sålda varor. Vi uppskattar att fördelningen av kostnadsreduktionerna under 2010 kommer vara i linje med 2009.

Programmet fortskrider enligt plan. Under 2009 bidrog kostnadsnedskärningarna med cirka 3 procentenheter på rörelsemarginalen. En stor del av kostnadsnedskärningarna har uppnåtts genom att anpassa och likrikta processer för hela gruppen och inom segmenten Systems and Products och Aeronautics.

Riktlinjer För ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

Ersättning till bolagsledningen

Av lag följer att styrelsen inför varje årsstämma ska utarbeta riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2009 antogs det förslag som styrelsen presenterat avseende riktlinjer för sådan ersättning till koncernledningen och ledande befattningshavare. Denna grupp omfattar verkställande direktören

och övriga medlemmar av koncernledningen och definieras på Saabs hemsida.

Saab ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna ska så långt som möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde. De ska vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar ska göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Styrelsens förslag baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden ska utgå för koncernledningens deltagande i affärsenheternas styrelser. Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.

Ersättning

Den kontanta ersättningen ska bestå av fast och rörlig lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen och den rörliga delen regleras i avtal med varje befattningshavare som upprättas årligen.

Den rörliga lönen för verkställande direktören baseras på i vilken utsträckning i förväg uppsatta kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. För den övriga koncernledningen gäller huvudsakligen kvantitativa mål. Den rörliga delen ska maximalt uppgå till 50 procent av fast lön för verkställande direktören och mellan 25 procent och 35 procent av fast lön för den övriga koncernledningen.

Samtliga befattningshavare har rätt att delta i det prestationsrelaterade aktieprogram som årsstämman beslutade om 2009. Deltagare i detta program omfattades inte av det generella aktiesparprogrammet, som årsstämman beslutade om 2009.

Samtliga befattningshavare i koncernledningen ska ha rätt till tjänstebil enligt Saabs regelverk.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 ska pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, ska vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För verkställande direktören utgör avsättningen 35 procent av den fasta lönen och för övriga befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så kalllade Saab-planen. Procentsatsen är beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive verkställande direktören, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller fortsatt sex månaders uppsägningstid och därefter ska ett avgångsvederlag

om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 ska, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas.

I båda fallen skall avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Saab har under 2009 inga andra incitamentsprogram för styrelsen och bolagsledningen än vad som framgår ovan.

Styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma

Ovanstående riktlinjer är oförändrade med följande tillägg:

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2010

Styrelsen avser att föreslå stämman ytterligare ett prestationsrelaterat aktieprogram för ledande befattningshavare och ledande nyckelpersoner avseende 2010.

Villkoren och kostnaden för det prestationsrelaterade programmet kommer att redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

Återköp av aktier och förslag till utdelning

Återköp av egna aktier

Antalet återköpta aktier som fanns i eget förvar den 31 december 2008 uppgick till 2 320 451. Vid årsstämman den 16 april 2009 bemyndigades styrelsen att återköpa 1 340 000 aktier för att trygga årets beslutade aktiesparprogram. Mandatet gällde fram till nästa årsstämma.

Den 23 juni 2009 offentliggjorde Saab att styrelsen beslutat om att utnyttja sitt bemyndigande i detta syfte. Köp av aktier gjordes med start den 28 juli 2009 fram till och med den 28 augusti 2009 via NAS-DAQ OMX Stockholm. Totalt köptes 1 340 000 aktier till ett genomsnittligt pris av SEK 82,10.

Den 31 december 2009 hade Saab 3 639 220 aktier i eget förvar.

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår att för verksamhetsåret till aktieägarna utdela SEK 2,25 (1,75) per aktie eller totalt MSEK 237 (187). Som avstämmningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 20 april med beräknad betalning den 23 april.

händelser efter balansdagen

• Till följd av fortsatta effektiviseringar och samverkansvinster inom affärsområdet Aeronautics har 115 verkstadsanställda inom Saab AB i Linköping varslats om uppsägning.
• Saab fick en beställning av den finska armén gällande ytterligare leverans av det markbaserade luftvärnssystemet RBS 70. Ordersumman uppgår till MSEK 260.

Inga andra väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar resultat och ställning.

1 Redovisningsprinciper 71
2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper 79
3 Försäljningsintäkternas fördelning 79
4 Segmentrapportering 80
5 Övriga rörelseintäkter 82
6 Övriga rörelsekostnader 82
7 Leasingverksamheten 82
8 Förvärv och avyttringar av rörelse 83
9 Anställda och personalkostnader 83
10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 85
11 Rörelsens kostnader 85
12 Avskrivningar och nedskrivningar 85
13 Finansnetto 86
14 Bokslutsdispositioner 86
15 Skatt 87
16 Immateriella anläggningstilllgångar 90
17 Materiella anläggningstillgångar 92
18 Leasingtillgångar och leasingavtal 93
19 Biologiska tillgångar 95
20 Förvaltningsfastigheter 95
21 Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt kapitalandelsmetoden 96
22 Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden 98
23 Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures 98

	25 Finansiella placeringar 99
	26 Andra långfristiga värdepappersinnehav 99
	27 Långfristiga fordringar och övriga fordringar 99
	28 Varulager 100
	29 Kundfordringar 101
	30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 101
	31 Likvida medel 101
	32 Tillgångar som innehas för försäljning 101
	33 Eget kapital 102
	34 Resultat per aktie 102
	35 Räntebärande skulder 102
	36 Skulder till kreditinstitut 103
	37 Ersättningar till anställda 103
	38 Avsättningar 107
	39 Övriga skulder 108
	40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 108
	41 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 109
	42 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) 117
	43 Närstående 117
	44 Koncernföretag 118
	45 Obeskattade reserver 119
	46 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar 119
	47 Uppgifter om moderbolaget 121
	48 Miljöredovisning 121
	49 I bokslutet använda valutakurser 121
	50 Proforma sammanställning 122
	51 Nyckeltalsdefinitioner 124

Redovisningsprinciper

Verksamheten

Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets aktier är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intressebolag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) var under 2009 organiserat i tre affärssegment och Corporate. Affärssegmentet Defence and Security Solutions omfattar leveranser av tekniskt stöd och tjänster, ledningssystemprodukter och system-av-system-lösningar. Affärssegmentet Systems and Products verksamhet består av utveckling och produktion av försvarssystem på olika nivåer. Affärssegmentet Aeronautics inriktning mot flygområdet omfattar både militär och civil verksamhet och domineras av det avancerade och för Saab viktiga Gripen-programmet. Corporate omfattar staber, koncernavdelningar samt sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas leasingflottan bestående av 114 Saab 340- och Saab 2000-flygplan.

Från och med den 1 januari 2010 är Saabs verksamhet indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services.

Saab har Europa som huvudmarknad men har en växande marknad i Australien, Sydafrika och usa.

Styrelsen och verkställande direktören har den 12 februari 2010 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 15 april 2010 för fastställande.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (ifrs) utgivna av International Accounting Standards Board (iasb) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (ifric) sådana de antagits av eu. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation rfr 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med ifrs.

Årsredovisningen för Saab ab har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering rfr 2.2 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa ifrs i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. De väsentligaste skillnaderna beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (sek) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i sek. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med ifrs förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redovisade belopp redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt ifrs som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

Tillämpning av nya redovisningsregler

International Accounting Standards Board (iasb) har givit ut och eu har antagit följande nya och reviderade standarder med tillämpning från och med räkenskapsåret 2009; ifrs 8 Rörelsesegment, Omarbetning av ifrser (ifrs s 2008), Omarbetad ifrs 1 Första gången ifrs tillämpas, Omarbetad ifrs 2 Aktierelaterade ersättningar (intjäningsvillkor och indragning eller hävning). Omarbetad ifrs 7 Finansiella instrument: Upplysningar (upplysningskrav om verkligt värde och likviditetsrisk), Omarbetad ias 1 Utformning av finansiella rapporter (ändrade uppställningsformer), Omarbetad ias 23 Låneutgifter (krav på aktivering av låneutgifter), Omarbetad ias 32 Finansiella instrument: Klassificering (inlösningsbara finansiella instrument och skyldigheter som uppkommer vid likvidation), Omarbetad ias 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (inbäddade derivat vid omklassificering).

Därutöver har ifric utgivit följande tolkningar och ändringar i tolkningar; Ändring i ifric 9 Omvärdering av inbäddade derivat, ifric 13 Kundlojalitetsprogram, ifric 15 Avtal om uppförande av fastighet, ifric 16 Säkringar av nettoinvestering i en utlandsverksamhet, ifric 18 Överföringar av tillgångar från kunder (tillämpas för överföringar som skett från och med den 1 juli 2009).

ifrs 8 innebär att koncernens segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Enligt den tidigare standarden ias 14 Segmentrapportering identifierades två typer av segment (rörelsegrenar och geografiska områden) utifrån en modell baserad på risker och möjligheter. Införande av ifrs 8 har inte medfört att några nya segment har presenterats jämfört med tidigare rapportering. Viss tillkommande information har lämnats i enlighet med de nya reglerna i ifrs 8. Tillämpningen av ifrs 8 har inte medfört en omfördelning av goodwill till nya kassagenererande enheter.

Ändringen i ias 1 har inneburit ändrade uppställningsformer för koncernen. Koncernens intäkter och kostnader som tidigare redovisades mot eget kapital och som inte avsåg transaktioner med ägarna presenteras nu i en rapport över totalresultat direkt efter koncernens resultaträkning. I koncernens rapport över förändringar i eget kapital presenteras poster i totalresultatet skiljt från transaktioner med ägarna.

Förändringarna i ias 23 tillämpas framåtriktat och innebär att lånekostnader hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa ska aktiveras. Enligt Saabs tidigare principer kostnadsfördes samtliga lånekostnader. Effekten av denna övergång fick således ingen retroaktiv effekt. Några tillgångar som är föremål för aktivering av lånekostnader har inte påbörjats under 2009.

De tillkommande upplysningskraven i den reviderade ifrs 7 har medfört att Saab lämnat mer information om finansiella instrument värderade till verkligt värde och koncernens likviditetsrisker. Saab har i enlighet med övergångsreglerna för innevarande räkenskapsår valt att inte presentera jämförelsetal i de finansiella rapporterna.

Övriga nya och ändrade standards och tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2009.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft

International Accounting Standards Board (iasb) har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt i kraft och International Financial Reporting Interpretations Committee (ifric) har publicerat nedanstående nya och ändrade tolkningar vilka ännu ej trätt ikraft:

Standarder	Skall tillämpas för räken skapsår som börjar:
Omarbetning av ifrser 2009	Varierar, tidigast 1 januari 2009
Omarbetad ifrs 1 Första gången ifrs tilläm pas (Omdisponerad version)	1 juli 2009 eller senare
Omarbetad ifrs 3 Rörelseförvärv (Reviderad standard)	1 juli 2009 eller senare
Omarbetad ias 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Reviderad stan dard)	1 juli 2009 eller senare
Omarbetad ias 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (Klargörande avseende vad som kan vara säkrade poster)	1 juli 2009 eller senare
Omarbetad ifrs 1 Första gången ifrs tilläm pas (Tillkommande undantag)	1 januari 2010 eller senare
Omarbetad ifrs 2 Aktierelaterade ersättningar (Kontantreglerade aktierelaterade ersättningar som kan regleras av annat koncernföretag)	1 januari 2010 eller senare
Omarbetad ias 32 Finansiella instrument: Klassificering (Klassificering av teckningsrät ter)	1 februari 2010 eller senare
Omarbetad ias 24 Upplysningar om närstå ende (Ändrad definition)	1 januari 2011 eller senare
ifrs 9 Finansiella Instrument	1 januari 2013 eller senare
ifric 17 Värdeöverföring av icke-kontanta till gångar genom utdelning till ägare	1 juli 2009 eller senare
ifric 19 Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments	1 juli 2010 eller senare
Omarbetad ifric 14 Begränsningen av en för månsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan	1 januari 2011 eller senare

Ovanstående standarder förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Rörelsesegment

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet.

Koncernen hade under 2009 tre rapporterbara segment:

• Defence and Security Solutions
• Systems and Products
• Aeronautics

Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor.

En utförlig beskrivning av segmenten tillsammans med faktorer som används för att identifiera segment finns att läsa i not 4 samt på sidorna 36 till 39.

Sedan den 1 januari 2010 är Saabs verksamhet indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services, vilka också kommer att rapporteras som rörelsesegment.

Klassificering av tillgångar och skulder

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab AB genom ett direkt eller indirekt aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma ett företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier samt förvärvskostnader direkt hänförliga till förvärvet. I analysen fastställs även det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill som redovisas enligt avsnittet immateriella anläggningstillgångar. Vid förvärv av minoritet redovisas förvärvet enligt modifierad moderföretagsmodell, vilket innebär att tillgångar och skulder inte räknas om. Skillnaden mellan anskaffningspris och redovisat värde för skuld till minoriteten redovisas som tillkommande goodwill.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande inflytande men inte ett bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet uppstår redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget.

Joint ventures

Företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden.

Klyvningsmetoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Detta görs genom att Saabs andel av intäkter och kostnader och tillgångar och skulder i ett joint venture-företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i Saabs koncernredovisning.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valutakurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till sek

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än sek räknas om till sek till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till sek till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i totalresultatet. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

Försäljningsintäkter

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen.

Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen. Om det inte är sannolikt att betalning kommer att erhållas, osäkerhet rörande nivån på vidhängande kostnader eller risk för returer redovisas inga intäkter.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten, inklusive ränta på förskott, för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls. För order vars tillverkningskostnad till väsentlig del finansieras med förskott från kunder redovisas räntekonsekvenserna av förskottsfinansieringen i bruttoresultatet. Räntebeloppen som påverkat bruttoresultatet framgår av not 13.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats.

Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare redovisas som fordringar hos beställare.

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar.
• Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner.
• Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisationen inklusive försäljningsdotterbolag samt reklam och utställningar.
• Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller ej aktiverbara kostnader för ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan.
• Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterbolag och intressebolag.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tillämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Övriga förvärvade immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• patent, varumärken och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
• aktiverade utvecklingsutgifter: Skrivs av baserat på bedömd tillverkningsvolym, dock högst 10 år eller linjärt över bedömd nyttjandeperiod om 5–10 år.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster. Redovisningsprinciper för nedskrivning framgår nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

I fall där materiella anläggningstillgångar består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas delarna som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar och skrivs av baserat på deras nyttjandeperiod.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för

avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period som de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• rörelsefastigheter: 20–90 år
• maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år
• inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år
• flygplan: 20–25 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Nyttjandeperioderna är oförändrade jämfört med föregående år.

Leasingtillgångar

Med leasingtillgångar avses i huvudsak 71 flygplan som ägs av de juridiska enheterna inom Saab Aircraft Leasing och som hyrs ut enligt operationella leasingavtal. Saab Aircraft Leasings flygplansflotta består av totalt 114 Saab 340 och Saab 2000, varav 42 flygplan hyrs in via operationella leasingavtal och hyrs ut via operationella leasingavtal, samt 1 flygplan med garantier utställda till tredje part.

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

För befarade eller konstaterade underskott enligt ingångna leasingavtal avseende flygfinansiering inom Saab Aircraft Leasing, sker reservering med ett belopp som motsvarar åtagandet. Se vidare not 7.

Saab som leasegivare

Tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal redovisas som fordran i balansräkningen till ett belopp motsvarande nettoinvesteringen enligt leasingkontraktet. Erhållna leasingbetalningar redovisas som amortering av fordran respektive som finansiell intäkt. Den finansiella intäkten periodiseras så att en jämn förräntning erhålls över leasingperioden.

Tillgångar enligt ett operationellt leasingavtal fördelas på respektive slag av tillgång. Leasingintäkterna periodiseras och intäktsförs linjärt över leasingperioden. Direkta utgifter som uppstår vid ingåendet av ett operationellt leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Saab som leasetagare

Vid utgången av 2009 föreligger endast operationella leasingavtal. Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas över leasingperioden.

Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkliga värdet baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Alternativt sker värdering genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en värdering av verkligt värde.

Tillgångar som innehas för försäljning

Innebörden av att en tillgång klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna bestämmas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas tillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

Ingen avskrivning sker av tillgångar efter det att de klassificerats som innehav för försäljning.

Nedskrivning

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som värderats till verkligt värde, prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Beskrivning av principer avseende nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas framgår nedan.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta

och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i någon av följande kategorier:

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.

Investeringar som hålls till förfall

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som företaget har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

Andra finansiella skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på finansiella tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kortare löptid än ett år diskonteras inte.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrument redovisas vid anskaffningstillfället och löpande till verkligt värde.

Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder under rubriken derivat i balansräkningen. Vinster och förluster på ett derivat uppkomna vid en förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen då derivatet klassificeras som finansiell tillgång och skuld till verkligt värde via resultaträkningen.

Vid säkringsredovisning, klassificeras derivat som verkligt värdesäkringar eller kassaflödessäkringar. Hur dessa säkringstransaktioner redovisas beskrivs nedan.

Kassaflödessäkring

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i balansräkningen till verkligt värde.Värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Ränteexponering avseende framtida skulder till rörlig ränta säkras med ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i säkringsreserven i eget kapital och redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. Om den säkrade posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller finansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Verkligtvärdesäkringar

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för verkligtvärdesäkring. Dessa säkringar redovisas till verkligt värde i balansräkningen, vilket gäller för såväl derivatet som för den framtida in- eller utbetalningen (säkrade posten) avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av valutaexponering i tillgångar och skulder

Valutaexponering avseende tillgång eller skuld säkras med valutaterminer. Ingen säkringsredovisning tillämpas varför både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Värderingsprinciper

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som handlas på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmetoder såsom Black-Scholes, se vidare not 41.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (fifu) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämd plan innebär att pension utgår med en procentuell andel av lön vid pensionering. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer, den totalt dominerande planen är itp-planen som svarar för cirka 5/6delar av det totala åtagandet. Den näst största planen avser statlig ålderspension och avser intjänade pensioner i Affärsverket ffv vid bolagiseringen den 1 januari 1991.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Saab har tryggat merparten av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättning för pensionsåtagandet till nuvärde i balansräkningen. Diskonteringsräntan för att nuvärdesberäkna åtagandet fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. När det inte finns en aktiv marknad för sådana obligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Beräkning av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. Alla aktuariella vinster och förluster den 1 januari 2004, datumet för övergång till ifrs, har redovisats i eget kapital och andra poster i balansräkningen. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt redovisas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång begränsas det redovisade värdet på tillgången till det lägsta av beräknad tillgång och summan av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder samt nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden.Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjäningsperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Aktiesparprogram för anställda

Saab införde ett aktiesparprogram för de anställda under hösten 2007 där intjänandet påbörjades under 2008. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpt tre år tidigare under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla leveransåtagandet enligt Saabs aktiesparprogram redovisas i eget kapital. Under hösten 2008 infördes ett ytterligare aktiesparprogram med samma villkor som det program som infördes 2007.

Dessutom infördes ett prestationsbaserat aktiesparprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5 till 15 procent. Se vidare not 37.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som avsättning.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i totalresultatet varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i totalresultatet.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen applicerad på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Låneutgifter

Moderbolaget redovisar låneutgifter som en kostnad i den period som de uppkommer.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balancepost så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som terminssäkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag med efterföljande nedskrivningsprövning.

BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheter för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende framtida förhållanden. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna får effekt på värdet av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till msek 3 457 (3 438).

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i balansräkningen avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende export av Gripen, telekrigsystem, robotsystem, radar och sensorer. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till msek 3 038 (3 628). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i balansräkningen kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användningsbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 5 år med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter där maximal nyttjandeperiod är 10 år. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov.

Leasingverksamheten

Portföljen består av 114 flygplan av vilka 71 redovisas som tillgångar i balansräkningen. Av de 114 flygplanen täcks 42 av försäkring från ekn. Antal outhyrda flygplan vid årsskiftet är 14 stycken. Av dessa är 7 flygplan allokerade till kunder för leverans under 2010. Avsättningar för åtaganden har gjorts utifrån bedömningar av de belopp som kan komma att erfordras för att reglera åtagandena i framtiden. Omfattningen av leasingverksamheten framgår av not 7 och 18.

Långa kundprojekt

En majoritet av alla långa kundprojekt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Före ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

NOT 3

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Varuförsäljning	4 959	4 390	1 930	1 698
Långa kundkontrakt	14 217	13 978	9 724	9 954
Tjänsteuppdrag	5 462	5 425	3 725	3 842
Royalty	9	3	6	2
Totalt	24 647	23 796	15 385	15 496

För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

SEGMENTRAPPORTERING

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik och missilsystem samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har Europa som huvudmarknad men har en växande marknad i Australien, Sydafrika och Asien. Under 2009 hade Saab tre affärssegment, vilka beskrivs nedan. Som ett resultat av en omorganisation meddelade Saab den 9 september 2009 att organisationen från och med den 1 januari 2010 kommer att styras och vara indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services, vilka också kommer att vara rörelsesegment. Se en sammanställning av proforma resultat i not 50.

Defence and Security Solutions

Affärssegmentet Defence and Security Solutions samlar Saabs förmåga att utveckla och integrera högteknologiska system för spaning, övervakning, kommunikation och ledning. På den internationella marknaden tillhör strids- och eldledningssystem för mark-, sjö- och luftstyrkor de områden där Saab har en särskilt stark position.

Segmentet erbjuder också ett brett spektrum av supportlösningar som omfattar hela livscykeln. Konsulttjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet och systemsäkerhet till kunder främst inom branscherna försvar och telekom samt till statliga verk och myndigheter med ansvar för infrastruktur i samhället, ingår också i portföljen.

Marknaden för system inom samhällssäkerhet fortsätter att utvecklas vilket skapar nya möjligheter. Saab kan bland annat leverera robusta system för krishantering och skydd av infrastruktur.

Systems and Products

Affärssegmentet Systems and Products kunder utgörs i huvudsak av försvarsmakter och andra försvarsindustrier världen över. Saab har en bred systemoch produktportfölj.

Inom avionik (flygelektronik) är Saab en ledande leverantör till såväl militära som civila flygplanstillverkare. Inom vapensystem omfattar Saabs portfölj alltifrån manburna vapen som granatgeväret Carl Gustaf och efterföljarna at4 och nlaw till missilsystemen rbs 15, rbs 70 och bamse samt torpedsystem.

Telekrig – varning, störning och skydd mot upptäckt och vapen – är ytterligare ett område där Saab utvecklat ledande produkter till ett stort antal stridsfordon, flygplan, helikoptrar, ubåtar och fartyg världen över. Saabs radar- och sensorverksamhet bidrar med vitala delar till Saabs större systemlösningar, såsom missilsystemet bamse, stridsflygplanet Gripen och Saabs luftburna övervakningssystem. Men där finns också produkter som i sig själva har en ledande position på världsmarknaden. Artillerilokaliseringsradarn arthur och spaningsradarn giraffe är två exempel.

Signaturanpassning – kamouflage som försvårar upptäckt även med avancerad teknisk utrustning – är ytterligare ett område där Saab har en världsledande position. Saab har också en stark position inom avancerade system för utbildning och träning av markstridsförband och ser nu även polisiära insatsstyrkor bland kunderna.

Undervattensteknik för grunda vatten och hamnar är ett annat område där Saab har ledande kunskap. Ett viktigt utvecklingsområde är autonoma, obemannade undervattensfarkoster för både militär och civil användning.

Aeronautics

Saabs flygverksamhet domineras av stridsflygplanet Gripen. Gripen är ett av världens mest moderna stridsflygplan i operativ tjänst och används idag i Sverige samt i Natoländerna Tjeckien och Ungern såväl som Sydafrika. Under 2008 inledde Saab provflygningar inom Gripens demonstratorprogram. Målsättningen med programmet är att utveckla nästa generation Gripen samt vidareutveckla existerande Gripenversioner. Exportpotentialen är betydande och Saab agerar aktivt på en rad marknader för att vinna ytterligare affärer. Gripen-programmet omfattar betydande försäljning av modifieringar, utbildning och underhåll.

Saab är också ett av de ledande företagen inom utvecklingen av obemannade flygfarkoster, så kallade uav:er (Unmanned Aerial Vehicle). Egna produkter mixas med deltagande i internationella utvecklingsprogram. Saab har huvudansvaret för väsentliga delsystem i Neuron-programmet, ett europeiskt projekt för att utveckla en obemannad stridsflygfarkost och nästa generation stridsflygplan.

I rollen som leverantör av delsystem utvecklar Saab komplexa strukturenheter samt delsystem till både civila och militära flygplanstillverkare.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande poster

Väsentliga poster som icke är kassaflödespåverkande avser för år 2009 kostnader för omstrukturering i Systems and Products msek 180, Aeronautics msek 100 och Defence and Security Solutions msek 20. Omvärdering av kvarvarande risker i regionalflygsportföljen har påverkat resultatet positivt med msek 350 utan kassaflödespåverkan.

För år 2008 påverkade nedskrivningar och avsättningar resultatet utan kassaflödespåverkan i Aeronautics med msek 1 769, Systems and Products msek 250 och Defence and Security Solutions msek 103. Vinst vid kontraktsavslut regionalflyg påverkade resultatet positivt med msek 196 utan kassaflödespåverkan.

Information om större kunder

Saab har två kunder som svarar för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. Dessa är fmv (Försvarets Materielverk) samt sydafrikanska staten genom sin upphandlingsmyndighet. fmv är kund till samtliga segment och de totala intäkterna uppgick under 2009 till msek 5 499 (4 900). Leveranser till Sydafrika sker i huvudsak från segmentet Aeronautics och intäkterna uppgick under 2009 till msek 2 167 (3 117).

Affärssegment

Koncernen		Defence and Security Solutions		Systems and Products		Aeronautics		Corporate/ elimineringar		Koncernen
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Externa försäljningsintäkter	8 717	8 491	8 520	8 163	7 297	6 967	113	175	24 647	23 796
Interna försäljningsintäkter	980	952	1 082	932	274	302	-2 336	-2 186	-	-
Totala försäljningsintäkter	9 697	9 443	9 602	9 095	7 571	7 269	-2 223	-2 011	24 647	23 796
Rörelseresultat före andelar i intresseföretags resultat	678	732	350	718	66	-1 508	323	174	1 417	116
Andelar i intresseföretags resultat	-	-	29	38	-60	-	-12	12	-43	50
Rörelseresultat	678	732	379	756	6	-1 508	311	186	1 374	166
Andelar i intresseföretags resultat	-1	-3	3	4	-	-	-	-37	2	-36
Finansiella intäkter	19	43	15	54	56	210	-40	-278	50	29
Finansiella kostnader	-105	-121	-107	-220	-165	-378	-73	154	-450	-565
Resultat före skatt	591	651	290	594	-103	-1 676	198	25	976	-406
Skatt	-22	-68	-3	53	-90	77	-162	102	-277	164
Årets resultat	569	583	287	647	-193	-1 599	36	127	699	-242
Tillgångar	8 253	7 088	13 253	14 533	7 286	9 502	1 638	1 767	30 430	32 890
Varav andelar i intresseföretag	2	3	140	87	-	54	214	190	356	334
Skulder	5 388	4 414	7 731	8 511	7 354	10 951	-725	-316	19 748	23 560
Operativt kassaflöde	38	-322	795	1 484	-434	-1 007	1 048	504	1 447	659
Sysselsatt kapital	5 679	4 510	8 150	8 431	2 146	3 022	-1 644	-2 745	14 331	13 218
Investeringar	52	121	121	522	62	240	46	139	281	1 022
Avskrivningar	188	184	651	512	249	195	289	270	1 377	1 161
Nedskrivningar	15	103	8	250	-	-	-	-	23	353

Geografiska områden

Koncernen		Sverige		Övriga EU	Övriga Europa			Nordamerika	Central- och Sydamerika
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Externa försäljningsintäkter	7 714	7 549	5 675	6 000	280	300	1 764	1 346	154	181
i % av oms	31	32	23	25	1	1	7	6	1	1
Anläggningstillgångar	11 490	13 460	167	181	37	37	1 287	1 551	-	-

Koncernen		Asien		Australien m.fl.		Afrika		Totalt
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Externa försäljningsintäkter	4 568	3 381	1 015	838	3 477	4 201	24 647	23 796
i % av oms	19	14	4	3	14	18	100	100
Anläggningstillgångar	14	13	287	230	828	580	14 110	16 052

Försäljningsintäkter per affärssegment

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Defence and Security Solutions	5 717	5 911
Systems and Products	2 489	2 652
Aeronautics	7 179	6 933
Totalt	15 385	15 496

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Sverige	6 938	6 624
Övriga EU	2 402	2 225
Övriga Europa	190	124
Nordamerika	538	347
Central- och Sydamerika	15	46
Asien	2 829	2 673
Australien m.fl.	248	209
Afrika	2 225	3 248
Totalt	15 385	15 496

NOT 5

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Vinst från sekundära aktiviteter	46	49	-	-
Tradingresultat	43	12	43	12
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	13	2	-	-
Vinst vid försäljning av koncernföretag och verk samheter	4	103	-	-
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	3	48	-	29
Vinst vid försäljning av intresseföretag	-	7	-	-
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	-	4	-	-
Övrigt	40	66	25	17
Totalt	149	291	68	58

NOT 6

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	-56	-	-55	-
Förlust från sekundära aktiviteter	-8	-18	-7	-6
Nedskrivning byggnader	-8	-	-	-
Förlust vid försäljning av materiella anläggnings tillgångar	-1	-4	-1	-2
Förlust vid försäljning av koncernföretag	-	-35	-	-
Övrigt	-9	-11	-5	-25
Summa	-82	-68	-68	-33
Förändring verkligt värde derivat	-18	-81	-	-
Värdeförändring kontrakterade flöden	18	81	-	-
Summa	-	-	-	-
Totalt	-82	-68	-68	-33

NOT 7

LEASINGVERKSAMHETEN

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan, Saab 340 och Saab 2000, har Saab stora intressen av att flygplanen har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 114 av dessa ingår i Saabs leasingflotta. Resultatet från leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) redovisas i resultaträkningen på raden övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader efter avräkning mot förlustriskreserv. Saab Aircraft Leasings resultat och balansräkning är i huvudsak usd-relaterad beroende på att avtal gällande försäljning och leasing av flygplan sker i usd. I bokslutet använda kurser för omräkning framgår av not 49.

Resultaträkning Saab Aircraft Leasing

2009	2008
363	383
64	136
331	350
758	869
-258	-269
-63	-94
-176	-165
-372	-333
-869	-861
139	6
28	14

Not 7, FORTS.

Finansiell ställning för Saab Aircraft Leasing

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Tillgångar
Leasingtillgångar	1 460	1 834
Fordringar hos koncernföretag	1 597	1 125
Fordringar externa	277	201
Varulager	12	39
Likvida medel	16	27
Summa tillgångar	3 362	3 226
Eget kapital och skulder
Eget kapital	1 588	1 792
Avsättningar	797	898
Övriga skulder	977	536
Summa eget kapital och skulder	3 362	3 226

Säkerhet ställd för leasingåtaganden uppgick till msek 0 (0).

NOT 8

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR AV RÖRELSE

Den 29 juni 2009 förvärvade Saab Tietos andelar om 60 procent i det tidigare joint venturebolaget TietoSaab Systems i Finland. Efter transaktionen är bolaget helägt av Saab och har integrerats i Saab Systems. Köpeskillingen uppgick till msek 75, vilket ger ett övervärde på msek 62. Påverkan på koncernens nettoskuld uppgick till msek 68. Förvärvet har en marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Inga andra förvärv eller avyttringar av betydelse har genomförts under året.

Påverkan på koncernens nettoskuld under 2009 har varit följande:

MSEK
Betald köpeskilling TietoSaab Systems	75
Avgår likvida medel i TietoSaab Systems	-7
Ökning av koncernens nettoskuld	68

NOT 9

ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

Medelantal anställda

	2009	varav män	2008	varav män
Moderbolaget
Sverige	8 238	79%	8 161	80%
Sydafrika	21	100%	26	88%
USA	2	100%	3	100%
Indien	2	100%	2	100%
Förenade Arabemiraten	2	100%	2	100%
Belgien	2	50%	1	-
Thailand	1	100%	1	100%
Chile	1	100%	1	100%
Sydkorea	1	100%	-	-
Storbritannien	-	-	2	100%
Grekland	-	-	1	100%
Singapore	-	-	1	100%
Frankrike	-	-	1	100%
Malaysia	-	-	1	100%
Moderbolaget totalt	8 270	79%	8 203	80%

	2009	varav män	2008	varav män
Koncernföretag
Sverige	2 533	78%	2 797	78%
Sydafrika	1 159	71%	1 019	74%
Australien	334	75%	319	77%
USA	251	51%	301	52%
Storbritannien	122	81%	102	77%
Danmark	92	86%	124	86%
Finland	72	75%	3	100%
Norge	44	86%	41	85%
Schweiz	34	94%	42	95%
Tyskland	34	88%	41	90%
Nigeria	32	81%	14	86%
Kanada	8	88%	5	100%
Indien	6	83%	6	83%
Tjeckien	6	50%	6	50%
Frankrike	5	100%	11	100%
Sydkorea	4	75%	1	100%
Ungern	3	67%	3	67%
Chile	2	50%	-	-
Nederländerna	2	100%	12	83%
Algeriet	1	100%	1	100%
Förenade Arabemiraten	1	-	-	-
Japan	1	100%	1	100%
Singapore	1	-	-	-
Slovenien	1	100%	1	100%
Österrike	-	-	86	78%
Koncernföretag totalt	4 748	75%	4 936	76%
Joint ventures
Sverige	27	85%	34	82%
Finland	-	-	26	73%
Joint ventures totalt	27	85%	60	78%
Koncernen totalt	13 045	78%	13 199	78%

Könsfördelning i företagsledningen

Andel kvinnor i procent	2009	2008
Moderbolaget
Styrelsen	15	15
Övriga ledande befattningshavare	30	25

Not 9, FORTS.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2009		2008
MSEK	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	3 817	1 599	3 710	2 403
varav pensionskostnad	-	3811)	-	1 2011)
Koncernföretag	2 254	901	2 119	7
varav pensionskostnad3)	-	528	-	-450
Joint ventures	22	13	30	12
varav pensionskostnad	-	4	-	6
Koncernen totalt	6 093	2 513	5 859	2 422
varav pensionskostnad	-	9132)	-	7572)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser MSEK 11 (5) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 49 (43), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 47 (41), inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar.

2) Av koncernens pensionskostnader avser MSEK 20 (14) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 51 (57), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 47 (41).

3) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda

	2009		2008
MSEK	Styrelse, VD och Vice VD	Övriga anställda	Styrelse, VD och Vice VD	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	28	3 773	29	3 662
varav rörlig ersättning	1	-	3	-
Sydafrika	-	10	-	14
Förenade Arabemiraten	-	2	-	1
Belgien	-	2	-	-
Thailand	-	1	-	1
Indien	-	1	-	1
Malaysia	-	-	-	1
Storbritannien	-	-	-	1
Moderbolaget, totalt	28	3 789	29	3 681
varav rörlig ersättning	1	-	3	-
Koncernföretag i Sverige	18	1 179	22	1 338
varav rörlig ersättning	2	-	2	-
Koncernföretag, utanför Sverige
Sydafrika	4	404	8	178
varav rörlig ersättning	1	-	1	-
Australien	12	209	4	178
varav rörlig ersättning	1	-	-	-
USA	7	136	8	125
varav rörlig ersättning	2	-	2	-
Danmark	3	68	2	85
Norge	4	42	3	33
Finland	1	39	-	-
Schweiz	-	23	-	17
Tyskland	-	31	2	41
Storbritannien	1	43	-	7
Nigeria	-	5	-	-
Frankrike	-	5	-	-
Tjeckien	1	3	1	2
Kanada	-	3	-	-
Sydkorea	-	2	-	-
Nederländerna	-	2	-	4
Japan	-	2	-	2
Slovenien	-	2	-	1
Ungern	1	1	-	-
Singapore	1	-	-	-
Chile	1	-	-	-
Indien	1	-	-	-
Österrike	-	-	3	55
Koncernföretag totalt	55	2 199	53	2 066
varav rörlig ersättning	6	-	5	-
Joint ventures
Sverige	-	22	-	17
Finland	-	-	-	13
Joint ventures totalt	-	22	-	30
Koncernen totalt	83	6 010	82	5 777
varav rörlig ersättning	7	-	8	-

Not 9, FORTS.

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser msek 27 (44) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 37.

Sjukfrånvaro i moderbolaget

Procent	2009	2008
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	2	3
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser samman hängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	39	48
Sjukfrånvaron fördelad efter kön som en andel av ordinarie arbetstid:
Män	2	2
Kvinnor	3	4
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori som en andel av ordinarie arbetstid:
29 år eller yngre	2	1
30-49 år	2	2

Saab bedriver ett ambitiöst arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Chefernas ansvar för rehabilitering betonas i direktiv. Arbetsmiljömöten och skyddsronder genomförs regelbundet och ett systematiskt arbetsmiljöarbete med aktuella arbetsmiljöplaner finns på alla nivåer i organisationen. Sjukfrånvaron följs noga upp och områden med hög frånvaro ägnas särskild uppmärksamhet. Alla Saabanställda har tillgång till kvalificerad företagshälsovård med teknisk, medicinsk och psykosocial kompetens. Rehabiliteringsverksamhet bedrivs både internt och köps från externa leverantörer. Alla Saab-anställda har tillgång till friskvård med träningsmöjligheter i grupp eller enskilt. Merparten av Saabs anställda i Sverige har under hösten 2009 erbjudits vaccination mot den nya influensan A(H1N1).

50 år eller äldre 3 3

NOT 10

ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	14	14	8	8
Andra uppdrag	2	2	1	2
Deloitte
Revisionsuppdrag	4	4	1	1
Andra uppdrag	2	3	1	2
Övriga
Revisionsuppdrag	3	5	-	-
Totalt	25	28	11	13

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

NOT 11

RÖRELSENS KOSTNADER

Koncernen
MSEK	2009	2008
Råvaror, material och förnödenheter	6 508	5 930
Delsystem och apparater	2 254	1 559
Köpta tjänster	3 305	2 573
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning, exklusive nedskrivning	-226	605
Personalkostnader	8 606	8 281
Avskrivningar	1 201	996
Nedskrivningar1)	130	1 578
Övriga kostnader	1 519	2 381
Totalt	23 297	23 903

1) Nedskrivningen 2008 avser i huvudsak nedskrivning av varulager hänförlig till kommersiella flygplansprojekt samt goodwill och aktiverade utvecklingsutgifter.

Rörelsens kostnader avser kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) redovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader varför avskrivningar avseende leasingtillgångar ej ingår i avskrivningarna ovan.

NOT 12

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Koncernen
MSEK	2009	2008
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-671	-478
Andra immateriella anläggningstillgångar	-187	-185
Rörelsefastigheter	-86	-92
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-152	-119
Inventarier, verktyg och installationer	-103	-122
Leasingflygplan (se not 7)	-176	-165
Övriga leasingtillgångar	-2	-
Totalt	-1 377	-1 161
Nedskrivningar
Goodwill	-	-103
Aktiverade utvecklingsutgifter	-15	-250
Rörelsefastigheter	-8	-
Totalt	-23	-353

2009 har nedskrivningar gjorts med msek 15 avseende ett projekt inom Saab Security och med msek 8 avseende byggnader. 2008 års nedskrivning av goodwill är hänförlig till Saab Grintek i Sydafrika och nedskrivningen av aktiverade utvecklingsutgifter till sjömålsroboten RBS 15 Mk3.

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Avskrivningar
Andra immateriella anläggningstillgångar	-33	-17
Byggnader	-58	-58
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-121	-94
Inventarier, verktyg och installationer	-50	-74
Totalt	-262	-243

FINANSNETTO

Koncernen
MSEK	2009	2008
Ränteintäkter	80	109
Utdelningar	2	-
Netto valutakursdifferenser	-	70
Övriga finansiella intäkter	4	1
Avgår projektränta som tillgodoförts bruttoresultatet	-36	-151
Finansiella intäkter	50	29
Räntekostnader	-148	-272
Finansiell kostnad pensioner	-136	-52
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder	-113	-231
Netto valutakursdifferenser	-37	-
Övriga finansiella kostnader	-16	-10
Finansiella kostnader	-450	-565
Andelar i intresseföretags resultat	2	-36
Finansnetto	-398	-572

Moderbolaget	Resultat från andelar i koncernföretag			Resultat från andelar i intresseföretag /joint ventures
MSEK	2009	2008	2009	2008
Utdelning	1 776	535	9	12
Mottagna koncernbidrag	987	317	-	-
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	134	207	-1	6
Nedskrivningar	-1 743	-269	-19	-7
Övrigt	24	-1	18	73
Totalt	1 178	789	7	84

Utdelning och nedskrivningar 2009 avser likviderade vilande dotterföretag med msek 941 respektive msek -941.

Moderbolaget	papper och ford	Resultat från övriga värde ringar som är anläggnings tillgångar		Övriga ränte intäkter och liknande resultatposter
MSEK	2009	2008	2009	2008
Ränteintäkter, koncernföretag	-	-	125	228
Ränteintäkter, övriga	-	-1	16	-
Nedskrivningar	-14	-13	-	-
Utdelning	18	42	-	-
Kursdifferenser	-176	83	-	-
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder	-44	-255	-	-
Avgår projektränta som tillgodoförts bruttoresultatet	-	-	-32	-127
Övrigt	-22	-12	-	-
Totalt	-238	-156	109	101
Moderbolaget			Räntekostnader och liknande resultatposter
MSEK			2009	2008
Räntekostnader, koncernföretag			-77	-266

NOT 14

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan

Räntekostnader, övriga -232 -297 Totalt -309 -563

Moderbolaget
MSEK	2009	2008
Byggnader och mark	21	22
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	-18	19
Totalt	3	41

SKATT

Skatt redovisad i resultaträkningen

Koncernen
MSEK	2009	2008
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-185	-87
Justering skatt hänförlig till tidigare år	2	57
Totalt	-183	-30
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	411	-408
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	5	659
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidi gare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-515	-15
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	5	-42
Totalt	-94	194
Totalt redovisad skatt i koncernen	-277	164

I koncernens tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" på sid. 89 specificeras hur posterna uppskjuten skatt påverkar resultatet. Nettoförändringen av årets underskottavdrag uppgår till msek -510, vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek 5 och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek -515. Resterande belopp i nämnda tabells kolumn "Redovisat över resultaträkningen" uppgår till msek 416, vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader msek 411 och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år msek 5, enligt tabellen ovan. Totalt uppgår koncernens uppskjutna skatt till msek -94 (194) och årets aktuella skattekostnad till msek -183 (-30) vilket ger totalt redovisad skatt msek -277 (164) i koncernens resultaträkning.

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-43	-420
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	1	42
Totalt	-42	-378
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-161	99
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidi gare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-361	659
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	4	-38
Totalt	-518	720
Totalt redovisad skatt i moderbolaget	-560	342

Av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år avser msek 2 uppskjuten skatteintäkt avseende underskottsavdrag. Nettoförändringen av underskottsavdrag uppgår till msek -359 (659) och specificeras i Moderbolagets tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" på sida 89.

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

MSEK	2009 (%)	2009	2008 (%)	2008
Resultat före skatt	-	976	-	-406
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	-26,3	-257	28,0	114
Effekt av andra skattesatser för utländska koncern företag	-4,3	-42	-3,7	-15
Effekter av förändrad skatte sats i Sverige	-	-	5,7	23
Ej avdragsgilla kostnader	-3,9	-38	-10,1	-41
Ej skattepliktiga intäkter	8,2	80	14,3	58
Utnyttjande av tidigare ej ak tiverade underskottsavdrag	-	-	2,7	11
Skatt på tillkommande ej ak tiverade underskottsavdrag	-0,8	-7	-	-
Skatt på minskade under skottsavdrag pga. skattere vision	-2,8	-28	-	-
Skatt hänförlig till tidigare år	0,8	8	3,7	15
Övrigt	0,7	7	-0,2	-1
Redovisad effektiv skatt	-28,4	-277	40,4	164

Moderbolaget

MSEK	2009 (%)	2009	2008 (%)	2008
Resultat före skatt	-	2 235	-	-997
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	-26,3	-588	28,0	279
Skatt hänförlig till tidigare år	0,2	4	0,4	4
Ej avdragsgilla kostnader	-22,1	-486	-9,3	-92
Ej skattepliktiga intäkter	23,3	511	22,9	228
Effekt av förändrad skatte sats i Sverige	-	-	-7,8	-78
Övrigt	-0,1	-1	0,1	1
Redovisad effektiv skatt	-25,0	-560	34,3	342

Gällande skattesats för moderbolaget är sänkt från 28,0 procent till 26,3 procent från och med inkomstår 2009.

Avyttrade verksamheter under året har genererat skattefria kapitalvinster som totalt uppgår till msek 4 (98). I samband med utdelning från koncernföretag i vissa icke-europeiska länder förekommer beskattning utöver normal bolagsbeskattning.

Uppskjutna skattefordringar och skulder

Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2009-12-31	2009-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	36	-965	-929
Materiella anläggningstillgångar	44	-461	-417
Leasingtillgångar	20	-260	-240
Biologiska tillgångar	-	-39	-39
Långfristiga fordringar	-	-10	-10
Varulager	153	-30	123
Kundfordringar	9	-	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	6	-5	1
Långfristiga skulder	94	-11	83
Avsättningar till pensioner	149	-348	-199
Övriga avsättningar	765	-8	757
Periodiseringsfonder	-	-7	-7
Säkerhetsreserv	-	-357	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	267	-	267
Övrigt	56	-45	11
Underskottsavdrag	326	-	326
Summa skattefordringar/-skulder	1 925	-2 546	-621
Kvittning	-1 641	1 641	-
Netto skattefordringar/-skulder	284	-905	-621

Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2008-12-31	2008-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	61	-1 157	-1 096
Materiella anläggningstillgångar	13	-440	-427
Leasingtillgångar	18	-404	-386
Biologiska tillgångar	-	-36	-36
Långfristiga fordringar	-	-15	-15
Varulager	125	-17	108
Kundfordringar	7	-	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	8	-10	-2
Långfristiga skulder	140	-2	138
Avsättningar till pensioner	158	-459	-301
Övriga avsättningar	897	-1	896
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	143	-12	131
Periodiseringsfonder	-	-8	-8
Säkerhetsreserv	-	-357	-357
Övrigt	292	-44	248
Underskottsavdrag	836	-	836
Summa skattefordringar/-skulder	2 698	-2 962	-264
Kvittning	-1 857	1 857	-
Netto skattefordringar/-skulder	841	-1 105	-264

Moderbolaget	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2009-12-31	2009-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-245	-245
Varulager	55	-	55
Kundfordringar	4	-	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	6	-	6
Avsättningar till pensioner	92	-	92
Övriga avsättningar	411	-	411
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	65	-	65
Underskottsavdrag	300	-	300
Övrigt	1	-	1
Summa skattefordringar/-skulder	934	-245	689
Kvittning	-245	245	-
Netto skattefordringar/-skulder	689	-	689

Moderbolaget	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2008-12-31	2008-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-235	-235
Varulager	29	-	29
Kundfordringar	5	-	5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	7	-	7
Avsättningar till pensioner	95	-	95
Övriga avsättningar	535	-	535
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	99	-	99
Underskottsavdrag	659	-	659
Övrigt	13	-	13
Summa skattefordringar/-skulder	1 442	-235	1 207
Kvittning	-235	235	-
Netto skattefordringar/-skulder	1 207	-	1 207

Bolaget bedömer att framtida skattepliktiga överskott kommer att överstiga redovisade uppskjutna skattefordringar.

Skattemässiga underskott i utländska koncernföretag för vilka skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkning uppgår till msek 76 (57).

Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats i dessa poster då det är osäkert om koncernen kommer att utnyttja dem mot framtida beskattningsbara vinster.

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	80	18
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	1 845	916

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	50	8
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	2 496	237

De skattemässiga underskottsavdrag som är hänförliga till verksamhet i usa kan utnyttjas längst t.o.m. år 2024, men förfaller delvis fr.o.m. år 2021.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

		Redovisat			Utgående
	Ingående	över	Redovisat	Förvärv/	balans
Koncernen	balans	resultat	mot total	avyttring	31 dec
MSEK	1 jan 2009	räkningen	resultatet	av rörelse	2009
Immateriella anläggningstillgångar	-1 096	188	-	-21	-929
Materiella anläggnings tillgångar	-427	-15	-	25	-417
Leasingtillgångar	-386	157	-11	-	-240
Biologiska tillgångar	-36	-3	-	-	-39
Långfristiga fordringar	-15	5	-	-	-10
Varulager	108	15	-	-	123
Kundfordringar	7	2	-	-	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-2	3	-	-	1
Långfristiga skulder	138	-55	-	-	83
Avsättningar till pensioner	-301	102	-	-	-199
Övriga avsättningar	896	-139	-	-	757
Periodiseringsfonder	-8	1	-	-	-7
Säkerhetsreserv	-357	-	-	-	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	131	136	-	-	267
Övrigt	248	19	-256	-	11
Underskottsavdrag	836	-510	-	-	326
Totalt	-264	-94	-267	4	-621

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i resultaträkningen uppgick 2009 till msek -94 samt i totalresultatet till msek -267. Utgående balans 31 december 2009, msek -621, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 284 och skatteskuld msek -905, se tabell på sida 88.

Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2008	Redovisat över resultat räkningen	Redovisat mot total resultatet	Förvärv/ avyttring av rörelse	Utgående balans 31 dec 2008
Immateriella anläggningstillgångar	-1 241	145	-	-	-1 096
Materiella anläggnings tillgångar	-470	44	-	-1	-427
Leasingtillgångar	-437	58	-7	-	-386
Biologiska tillgångar	-38	2	-	-	-36
Förvaltningsfastigheter	-3	3	-	-	-
Långfristiga fordringar	-25	10	-	-	-15
Varulager	147	-41	-	2	108
Kundfordringar	9	-2	-	-	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	9	-12	-	1	-2
Långfristiga skulder	159	-21	-	-	138
Avsättningar till pensioner	6	-307	-	-	-301
Övriga avsättningar	734	151	-	11	896
Periodiseringsfonder	-7	-1	-	-	-8
Säkerhetsreserv	-6	-351	-	-	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	198	-67	-	-	131
Övrigt	53	-61	246	10	248
Underskottsavdrag	191	644	-	1	836
Totalt	-721	194	239	24	-264

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i resultaträkningen uppgick 2008 till msek 194 samt i totalresultatet till msek 239. Utgående balans 31 december 2008, msek -264, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 841 och skatteskuld msek -1 105, se tabell på sida 88.

Skatteposter som redovisats i totalresultatet för koncernen

Koncernen

MSEK	2009	2008
Kassaflödessäkringar	-247	224
Omräkningsdifferenser	-20	15
Totalt	-267	239

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Moderbolaget MSEK	Ingående balans 1 jan 2009	Redovisat över resultat räkningen	Utgående balans 31 dec 2009
Materiella anläggningstillgångar	-235	-10	-245
Varulager	29	26	55
Kundfordringar	5	-1	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	7	-1	6
Avsättningar till pensioner	95	-3	92
Övriga avsättningar	535	-124	411
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	99	-34	65
Underskottsavdrag	659	-359	300
Övrigt	13	-12	1
Totalt	1 207	-518	689

Moderbolaget MSEK	Ingående balans 1 jan 2008	Redovisat över resultat räkningen	Utgående balans 31 dec 2008
Materiella anläggningstillgångar	-251	16	-235
Varulager	47	-18	29
Kundfordringar	3	2	5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	7	7
Avsättningar till pensioner	120	-25	95
Övriga avsättningar	395	140	535
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	156	-57	99
Underskottsavdrag	-	659	659
Övrigt	17	-4	13
Totalt	487	720	1 207

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Goodwill	3 457	3 438	-	-
Aktiverade utvecklingsutgifter	3 038	3 628	-	-
Andra immateriella tillgångar	613	624	96	51
Totalt	7 108	7 690	96	51

Goodwill

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 111	3 970	-	-
Omklassificering från till gångar som innehas för försäljning	-	146	-	-
Omräkningsdifferenser	17	-5	-	-
Utgående balans 31 december	4 128	4 111	-	-
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-673	-566	-	-
Årets nedskrivning	-	-103	-	-
Omräkningsdifferenser	2	-4	-	-
Utgående balans 31 december	-671	-673	-	-
Redovisat värde 31 december	3 457	3 438	-	-

2008 års nedskrivning av goodwill är hänförlig till Saab Grintek i Sydafrika.

Aktiverade utvecklingsutgifter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 342	4 696	-	-
Internt utvecklade tillgångar	67	635	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-41	-7	-	-
Omklassificering från till gångar som innehas för försäljning	-	35	-	-
Omräkningsdifferenser	38	-17	-	-
Utgående balans 31 december	5 406	5 342	-	-

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 714	-964	-	-
Årets avskrivningar	-671	-478	-	-
Årets nedskrivningar	-15	-250	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	41	-	-	-
Omklassificering från till gångar som innehas för försäljning	-	-22	-	-
Omräkningsdifferenser	-9	-	-	-
Utgående balans 31 december	-2 368	-1 714	-	-

Redovisat värde
31 december	3 038	3 628	-	-

2009 års nedskrivning på msek 15 avser ett projekt inom Saab Security. 2008 gjordes en nedskrivning på msek 250 avseende sjömålsroboten rbs 15 mk3.

Andra immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 463	1 454	359	346
Förvärvat via rörelseförvärv	79	-	-	-
Internt utvecklade tillgångar	14	1	11	-
Avyttringar och omklassificeringar	-63	17	88	13
Omräkningsdifferenser	7	-9	-	-
Utgående balans 31 december	1 500	1 463	458	359
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-839	-650	-308	-291
Årets avskrivningar	-187	-185	-33	-17
Avyttringar och omklassificeringar	139	-4	-21	-
Utgående balans 31 december	-887	-839	-362	-308
Redovisat värde 31 december	613	624	96	51

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	187	185	33	17
Forsknings- och utvecklingskostnader	671	478	-	-

Nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kostnad för sålda varor	-	103	-	-
Forsknings- och utvecklingskostnader	15	250	-	-

Utvecklingsutgifter

Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter baseras på att tillgången kan användas över en bedömd produktionsvolym eller bedömd nyttjandeperiod, dock över en maximal tidsperiod om 5 år, med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter som skrivs av över maximalt 10 år. Produktionsvolymen eller nyttjandeperioden är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, telekrig (Electronic Warfare), exportversion av Gripen samt sjömålsroboten rbs 15 mk3.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete, vilket innebär att moderbolaget inte redovisar några aktiverade utgifter för utvecklingsarbete.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, som uppgår till mellan 5 och 10 år.

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärvet av Ericsson Microwave Systems och avser nedlagda utgifter för kundrelationer och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, msek 613, är msek 504 hänförligt till förvärvade värden och msek 109 är internt utvecklade tillgångar.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

Goodwill hänförlig till kassagenererande enhet nedskrivningsprövas årsvis eller när indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Goodwill skrivs inte av.

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. I de fall separata kassagenererande enheter inte kan identifieras allokeras goodwill till den lägsta nivå på vilken verksamheten och dess tillgångar styrs och övervakas internt, som regel per affärsenhet.

Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövning av goodwill har gjorts för varje kassagenererande enhet.

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Saab Microwave Systems	1 538	1 538
Saab Bofors Dynamics	487	487
Saab Avitronics	442	424
Saab Systems	389	390
Saab Aerotech	240	240
Saab Security	112	112
Combitech	159	159
Saab Underwater Systems	74	72
Enheter utan betydande goodwillvärden, sammantagna	16	16
Totalt redovisad Goodwill	3 457	3 438

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt enheternas affärsplaner.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE

Volym/tillväxt

Tillväxten i de kassagenererande enheternas affärsplaner baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som tagits fram av koncernledningen och fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen utgörs av enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I affärsenheterna Saab Bofors Dynamics, Saab Microwave Systems, Saab Systems och Saab Avitronics finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (wacc, Weighted Average Cost of Capital). wacc-ränta som använts baseras på en riskfri ränta på fem års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. Enheter med en betydande del av affärsplanens fakturering i orderstocken har diskonterats med en något lägre ränta än för de enheter som har kort orderstock. Följande diskonteringsräntor har använts (före skatt):

Procent	Diskonteringsränta före skatt (WACC)
Saab Microwave Systems	11
Saab Bofors Dynamics	11
Saab Avitronics	11
Saab Systems	11
Saab Aerotech	13
Saab Security	13
Combitech	13
Saab Underwater Systems	13

Känslighetsanalys

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Rörelsefastigheter/bygg nader och mark 1)	2 105	2 187	1 496	1 542
Maskiner och andra tekniska anläggningar	693	623	579	509
Inventarier, verktyg och installationer	308	411	156	242
Pågående nyanläggningar	68	186	49	185
Totalt	3 174	3 407	2 280	2 478

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark1)

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 913	5 360	1 841	1 790
Förvärv	19	91	15	53
Omklassificering till till gångar som innehas för försäljning	-29	-4	-	-
Övriga omklassificeringar	-100	-495	-	-
Avyttringar	-3	-32	-3	-2
Omräkningsdifferenser	24	-7	-	-
Utgående balans
31 december	4 824	4 913	1 853	1 841
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 726	-2 971	-1 196	-1 138
Årets avskrivningar	-86	-92	-58	-58
Årets nedskrivningar	-8	-	-	-
Omklassificeringar	101	329	-	-
Avyttringar	-	10	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-2	-	-
Utgående balans 31 december	-2 719	-2 726	-1 254	-1 196
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-	897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897

Redovisat värde
31 december	2 105	2 187	1 496	1 542

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp

byggnader och mark.

Nedskrivningar har gjorts i koncernen med msek 8 (0) avseende byggnader.

Taxeringsvärden

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige)	976	919	610	658
Taxeringsvärden, mark (i Sverige)	287	280	232	232

Maskiner och andra tekniska anläggningar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 223	2 278	1 693	1 814
Förvärv	92	100	69	81
Omklassificering från till gångar som innehas för försäljning	-	27	-	-
Övriga omklassificeringar	180	-65	174	-47
Avyttringar	-47	-116	-39	-155
Omräkningsdifferenser	17	-1	-	-
Utgående balans 31 december	2 465	2 223	1 897	1 693
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 600	-1 624	-1 184	-1 261
Årets avskrivningar	-152	-119	-121	-94
Omklassificering från till gångar som innehas för försäljning	-	-18	-	-
Övriga omklassificeringar	-50	54	-47	32
Avyttringar	41	105	34	139
Omräkningsdifferenser	-11	2	-	-
Utgående balans 31 december	-1 772	-1 600	-1 318	-1 184
Redovisat värde 31 december	693	623	579	509

Inventarier, verktyg och installationer

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 277	2 295	1 442	1 464
Förvärv	83	79	30	26
Omklassificering från till gångar som innehas för försäljning	-	35	-	-
Övriga omklassificeringar	-168	24	-136	7
Avyttringar	-128	-147	-65	-55
Omräkningsdifferenser	28	-9	-	-
Utgående balans 31 december	2 092	2 277	1 271	1 442

Av- och nedskrivningar

Redovisat värde 31 december	308	411	156	242
Utgående balans 31 december	-1 784	-1 866	-1 115	-1 200
Omräkningsdifferenser	-23	5	-	-
Avyttringar	128	139	65	52
Övriga omklassificeringar	80	-6	70	-
Omklassificering från till gångar som innehas för försäljning	-	-23	-	-
Årets avskrivningar	-103	-122	-50	-74
Ingående balans 1 januari	-1 866	-1 859	-1 200	-1 178

Nedskrivningar

Nedskrivningar har gjorts i koncernen med 0 msek 0 (0) avseende maskiner och inventarier som ej längre används.

Pågående nyanläggningar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	186	140	185	118
Förvärv	3	116	12	89
Omklassificeringar	-123	-70	-148	-22
Omräkningsdifferenser	2	-	-	-
Redovisat värde 31 december	68	186	49	185

Säkerheter

Den 31 december 2009 var fastigheter med ett redovisat värde på msek 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

LEASINGTILLGÅNGAR OCH LEASINGAVTAL

NOT 18

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 114 av dessa ingår i Saabs leasingflotta. Leasingverksamheten bedrivs på den globala marknaden. Villkoren i såväl ingående som utgående leasingavtal, följer de villkor som är normala på den internationella flygleasingmarknaden. Detta medför förekomst av såväl förtida avsluts-, utköps- som förlängningsrättigheter, samt vissa säkerhetsmässigt, geografiskt och skattemässigt betingade begränsningar avseende allokeringen av de aktuella flygplanen. Verksamheten bedrivs i usd.

Leasingtillgångarna skrivs av linjärt över 20–25 år. Resultatet från leasingverksamheten inklusive avskrivningar redovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader.

Leasingflygplan som innehas för att hyras ut

MSEK	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 712	4 540
Avyttringar	-299	-204
Omklassificeringar	-	-194
Omräkningsdifferenser	-189	570
Utgående balans 31 december	4 224	4 712
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 413	-2 332
Avyttringar	169	90
Omklassificeringar	-	183
Årets avskrivningar	-176	-165
Omräkningsdifferenser	83	-189
Utgående balans 31 december	-2 337	-2 413
Nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-465	-386
Avyttringar och omvärderingar	36	-74
Omräkningsdifferenser	2	-5
Utgående balans 31 december	-427	-465
Totalt	1 460	1 834
Övriga leasingtillgångar
Ingående balans 1 januari	1	-
Förvärv	3	-
Årets avskrivningar	-2	-
Omklassificeringar	2	1
Utgående balans 31 december	4	1
Redovisat värde 31 december	1 464	1 835

Leasingflygplan som innehas via finansiella leasingavtal

MSEK	2009	2008
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	-	392
Lösta finansiella leasingavtal	-	-432
Avyttringar och omvärderingar	-	40
Utgående balans 31 december	-	-
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-205
Lösta finansiella leasingavtal	-	213
Årets avskrivningar	-	-8
Utgående balans 31 december	-	-
Redovisat värde 31 december	-	-

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas via finansiella leasingavtal och uthyrs via operationella leasingavtal

Nominellt belopp

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag
Utfall
2008	26	12
2009	-	-

Vid utgången av året innehas inga flygplan via finansiella leasingavtal. Saab är inte heller leasegivare av finansiella leasingavtal.

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag1)	Inbet. från flygbolag2)
Utfall
2008	297	131	223
2009	287	93	247
Kontrakterat
2010	283	51	204
2011	283	57	113
2012	283	58	34
2013	278	50	16
2014	112	10	4
2015 och framåt	-	-	-
Totalt kontrakterat	1 239	226	371

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal

och uthyrs via operationella leasingavtal.

2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Leasingflottan är föremål för en löpande värdering avseende nuvärdet av de framtida betalningar som den beräknas generera. Inflödet representeras av uppskattade inbetalningar från kunder och Exportkreditnämnden (ekn). Utflödet omfattar utbetalningar till leasegivare och för tekniska, legala och administrativa aktiviteter i direkt anslutning till förvaltningen av leasingflottan.

Avtalat försäkringsskydd innebär att Saabs risk begränsas. Den inbördes fördelningen mellan vad som förväntas erhållas från kunder respektive från ekn kommer dock vid varje värderingstillfälle att påverkas av aktuella prognosförutsättningar.

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar.

Koncernen

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2008	176	82
2009	238	57
Kontrakterat
2010	221	42
2011	187	19
2012	183	7
2013	126	1
2014	115	-
2015 och framåt	72	-
Totalt kontrakterat	904	69

Moderbolaget	Lokaler och	Maskiner och
MSEK	byggnader	inventarier
Utfall
2008	132	71
2009	176	52
Kontrakterat
2010	169	40
2011	142	17
2012	142	7
2013	91	-
2014	82	-
2015 och framåt	72	-
Totalt kontrakterat	698	64

NOT 19

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Koncernen
MSEK	2009	2008
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	243	241
Förändring av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader	13	2
Redovisat värde den 31 december	256	243
Varav anläggningstillgångar	256	243

Koncernen

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Taxeringsvärden, skogsbruk (i Sverige)	163	163

Den 31 december 2009 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 398 000 m3 granskog, 604 000 m3 tall och 67 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 35 000–40 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 21 500 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på msek 7 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderare. Fastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen på skjutfältet. Korrigeringen för miljöbelastningen har gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen. I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter enligt verkligt värdemetoden.

Koncernen
MSEK	2009	2008
Redovisat värde 1 januari	239	72
Investeringar i fastigheterna	-	6
Orealiserad värdeförändring	-	50
Avyttrat	-	-2
Omklassificering från rörelsefastighet	-	186
Omklassificering till anläggning till försäljning	-214	-73
Redovisat värde 31 december	25	239

Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde och värdeförändringarna på dessa fastigheter redovisas i resultaträkningen, se vidare not 1. Då en fastighet under året övergått från att vara rörelsefastighet till att vara förvaltningsfastighet har ökningen krediterats direkt mot eget kapital.

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler upprättas initialt normalt på en hyrestid som omfattar 2–6 år. Före avtalstidens utgång sker omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga villkor i avtalet, om avtalet inte är uppsagt.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet analyserats och ett driftnetto räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en värdering av verkligt värde med en direktavkastning på mellan 9 och 15 procent. Skillnader i direktavkastningskrav motsvarar skillnader i driftsnettots risk, bland annat med avseende på geografiskt läge. Verkligt värde är ej baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

Koncernen

MSEK	2009	2008
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	4	9
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-2	-3
Påverkan på årets resultat/driftnetto	2	6

Not 20, FORTS.

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Ackumulerade verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	159	159
Utgående verkligt värde 31 december	159	159

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	24	27
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-24	-25
Påverkan på årets resultat/driftnetto	-	2

Information om redovisat värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	127	122
Omklassificeringar	-	5
Utgående balans 31 december	127	127

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 1 januari	-78	-79
Omklassificeringar	-	5
Årets avskrivningar enligt plan	-5	-4
Utgående balans 31 december	-83	-78

Ackumulerade uppskrivningar

Redovisat värde 31 december	117	122
Utgående balans 31 december	73	73
Omklassificeringar	-	-8
Ingående balans 1 januari	73	81

Taxeringsvärden

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Taxeringsvärden byggnader	8	68	48	59
Taxeringsvärden mark	-	8	-	-

NOT 21

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONSOLIDERADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

Koncernen

MSEK	2009	2008
Redovisat värde 1 januari	334	318
Förvärv av intresseföretag	19	56
Avyttring av intresseföretag	-1	-
Andel i intresseföretagets resultat 1)	-41	14
Säkringsreserv	31	-
Omklassificeringar	-17	18
Omräkningsdifferenser och internvinster	44	-70
Utdelningar	-13	-2
Redovisat värde 31 december	356	334

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget.

Resultat från Eurenco sa, Wah Nobel (Pvt) Ltd. och Sörman Intressenter ab redovisas som finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övriga intresseföretag innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsenheterna eller inom venture-portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet. Förvärv av intresseföretag under 2009 avser förvärv inom venture-portföljen samt ett aktieägartillskott till Hawker Pacific Airservices Ltd. Säkringsreserv avser kassaflödessäkringar i Grintek Ewation (Pty) Ltd.

Andelar i intresseföretag per den 31 december 2009 inkluderar goodwill med msek 0 (0).

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av försäljningsintäkter, resultat, tillgångar, eget kapital och skulder.

2009	Försäljnings
MSEK	Land	intäkter	Resultat
Intresseföretag
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	Sydafrika	68	-60
Eurenco SA	Frankrike	334	-
Grintek Ewation (Pty) Ltd	Sydafrika	189	4
Hawker Pacific Airservices Ltd	Australien	1 215	8
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	33	2
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	28	-
Sörman Intressenter AB	Sverige	41	-1
Taurus Systems GmbH	Tyskland	391	20
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	19	3
S.N. Technologies SA	Schweiz	19	3
Övriga intresseföretag i venture portföljen		28	-20
Totalt		2 365	-41

2009-12-31 MSEK	Tillgångar	Eget kapital	Skulder	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	131	-	131	20,0
Eurenco SA	311	-	311	19,9
Grintek Ewation (Pty) Ltd	216	102	114	42,4
Hawker Pacific Airservices Ltd	514	177	337	49,0
Industrikompetens i Öster götland AB	20	9	11	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	15	10	5	40,0
Sörman Intressenter AB	21	2	19	26,6
Taurus Systems GmbH	179	3	176	33,0
Wah Nobel (Pvt) Ltd	28	21	7	27,2
S.N. Technologies SA	11	3	8	50,0
Övriga intresseföretag i venture-portföljen	42	29	13
Totalt	1 488	356	1 132

2008		Försäljnings
MSEK	Land	intäkter	Resultat
Intresseföretag
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	Sydafrika	71	-
Eurenco SA	Frankrike	297	-37
Grintek Ewation (Pty) Ltd	Sydafrika	141	18
Hawker Pacific Airservices Ltd	Australien	988	19
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	33	1
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	28	1
Sörman Intressenter AB	Sverige	57	-3
Taurus Systems GmbH	Tyskland	343	11
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	21	4
Övriga intresseföretag i venture portföljen		15	-
Totalt		1 994	14

2008-12-31 MSEK	Tillgångar	Eget kapital	Skulder	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	144	54	90	20,0
Eurenco SA	285	-	285	19,9
Grintek Ewation (Pty) Ltd	164	58	106	42,4
Hawker Pacific Airservices Ltd	397	134	263	49,0
Industrikompetens i Öster götland AB	20	8	12	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	14	8	6	40,0
Sörman Intressenter AB	27	3	24	27,5
Taurus Systems GmbH	258	-	258	33,0
Wah Nobel (Pvt) Ltd	26	19	7	27,2
Övriga intresseföretag i venture-portföljen	57	50	7
Totalt	1 392	334	1 058

ANDELAR I JOINT VENTURES KONSOLIDERADE ENLIGT KLYVNINGSMETODEN

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint ventureföretaget Gripen International KB, vars huvudsakliga verksamhet består av att erbjuda, marknadsföra och utföra tjänster avseende flygplan, militär materiel och kringutrustning. Resterande innehav koncernen har i joint ventureföretag är ej väsentliga.

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint ventureföretagets tillgångar och skulder.

Gripen International KB

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Anläggningstillgångar	16	17
Omsättningstillgångar	1 286	1 961
Summa tillgångar	1 302	1 978
Kortfristiga skulder	1 048	1 819
Summa skulder	1 048	1 819
Nettotillgångar	254	159

NOT 23

MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	415	296
Förvärv	21	35
Avyttringar	-19	-
Omklassificeringar	16	19
Andel av årets nettoresultat	95	65
Utgående balans 31 december	528	415
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-98	-92
Årets nedskrivningar	-	-6
Utgående balans 31 december	-98	-98
Redovisat värde 31 december	430	317

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint ventureföretag.

2009 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Australien	49,0	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Eurenco SA, Frankrike	19,9	-
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	26,6	3
Cold Cut Systems Svenska AB, 556351-4081, Kungsbacka	37,3	18
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, Sydafrika	20,0	64
Wrap International AB, 556627-6217, Linköping	22,6	-
Vingtec Saab AS, Norge	49,0	-
OPAX AS, Norge	32,7	13
Image Systems AB, 556550-5400, Linköping	35,8	6
Usitall AB, 556506-6734, Linköping	30,0	5
Joint ventures
C3 Technologies AB, 556628-6414, Linköping	59,0	18
Saab Natech AB, 556627-5003, Jönköping	51,0	7
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	254
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAAB-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	1
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Linköping	60,0	-
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	3
Avia Saab Technologies Co, Ltd. Thailand	40,0	2
Totalt		430

2008 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Australien	49,0	8
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Eurenco SA, Frankrike	19,9	-
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	27,5	3
MX Composites AB, 556291-6857, Linköping	21,6	-
Cold Cut Systems Svenska AB, 556351-4081, Kungsbacka	33,3	15
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, Sydafrika	20,0	64
Wrap International AB, 556627-6217, Linköping	26,6	-
Vingtec Saab AS, Norge	49,0	-
OPAX AS, Norge	32,7	13
NavAero Holding AB, 556645-9789, Sundsvall	22,7	19
Image Systems AB, 556550-5400, Linköping	25,7	4
Usitall AB, 556506-6734, Linköping	30,0	5
SMM Medical AB, 556123-6414, Linköping	46,3	3
Joint ventures
Saab Natech AB, 556627-5003, Jönköping	51,0	7
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	159
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAAB-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	-
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Linköping	60,0	-
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	3
Totalt		317

FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG, INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Fordringar på intresseföretag och joint ventures
2009 2008
31 25
85 6
- -
116 31

NOT 25

FINANSIELLA PLACERINGAR

Koncernen
MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	84	104
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	32	38
Totalt	116	142
Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Räntebärande värdepapper	551	-
Totalt	551	-

Kortfristiga placeringar avser innehav av statsobligationer. Finansiella placeringar är värderade till verkligt värde. Värdeförändringarna netto under året uppgår till msek –10 (–5). Vissa finansiella placeringar är en del av de åtaganden som finns vid försäljning av Gripen på export och nedskrivningarna belastar exportkontraktens produktkostnad.

NOT 26

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Moderbolaget
MSEK	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 546	1 535
Förvärv	4	39
Avyttringar	-21	-9
Omklassificeringar	-	-19
Utgående balans 31 december	1 529	1 546
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-34	-21
Årets nedskrivningar	-	-13
Utgående balans 31 december	-34	-34
Redovisat värde 31 december	1 495	1 512

Andra långfristiga värdepappersinnehav avser främst investering i Aker Holding as med mnok 1 205, motsvarande msek 1 431, varav cirka 80 procent har finansierats med lån vars risk reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet, varför transaktionerna i koncernens finansiella ställning redovisas netto som en fordran, se not 27.

NOT 27

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Koncernen
MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag	161	77
Fordringar på joint ventures, räntebärande	8	9
Övriga räntebärande fordringar	301	396
Övriga ej räntebärande fordringar	857	839
Totalt	1 327	1 321

De räntebärande fordringarna hänförs huvudsakligen till fordringar avseende förvärvet av Aker Holding as. Ej räntebärande fordringar består i huvudsak av ännu ej kostnadsförda aktuariella förluster avseende pensioner enligt ias 19.

Not 27, FORTS.

Koncernen
MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag	110	168
Fordringar på joint ventures	47	499
Förskott till leverantörer	154	300
Övriga räntebärande fordringar	575	929
Övriga ej räntebärande fordringar	799	317
Summa	1 685	2 213
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	7 453	8 499

Avgår upparbetade förskott	-4 442	-5 145
Summa	3 011	3 354
Totalt	4 696	5 567

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 442 (897).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 5 529 (6 840). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 1 924 (1 659).

Moderbolaget

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Andra långfristiga fordringar
Räntebärande fordringar	35	43
Ej räntebärande fordringar	9	1
Totalt	44	44

Moderbolaget

MSEK	2009–12–31	2008-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Räntebärande fordringar	13	21
Ej räntebärande fordringar	558	138
Summa	571	159
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	6 484	8 019
Avgår upparbetade förskott	-652	-1 548
Summa	5 832	6 471
Totalt	6 403	6 630

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår brutto till msek 3 182 (3 310).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 4 805 (6 612). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 1 679 (1 407).

Moderbolaget

MSEK	2009	2008
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	44	45
Tillkommande fordringar	8	1
Avgående fordringar	-8	-2
Utgående balans 31 december	44	44

NOT 28

VARULAGER

Koncernen

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Råvaror och förnödenheter	2 379	2 333
Varor under tillverkning	1 711	1 509
Färdiga varor och handelsvaror	822	905
Avgår upparbetade förskott från kunder 1)	-214	-442
Totalt	4 698	4 305

1) Upparbetade utgifter på kontrakt där legal kvittningsrätt finns.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med

2009 utbetalat netto msek 263 (263), vilket i redovisningen minskat varulagret. I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med msek 154 (1 240). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgår till msek 47 (15).Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 69 (72). Av varulagret förväntas msek 511 bli realiserade mer än tolv månader efter balansdagen.

Moderbolaget

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 543	1 788
Varor under tillverkning	1 199	284
Färdiga varor och handelsvaror	513	569
Förskott till leverantörer	381	666
Avgår upparbetade förskott från kunder 1)	-326	-658
Totalt	3 310	2 649

1) Upparbetade utgifter på kontrakt där legal kvittningsrätt finns.

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med msek 121 (1 223) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med msek 9 (12). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 69 (72). Av moderbolagets varulager förväntas msek 511 realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna i koncernen uppgår till msek 2 837 (4 194). Kundfordringarna minskade till följd av att stora betalningar inkommit samt ett fortsatt fokus på rörelsekapitalet under 2009. Under det tredje kvartalet tecknade Saab ett avtal för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Kunderna är i de flesta fall nationer med en hög kreditvärdighet. Kundfordringarna säljs i sin helhet och till en attraktiv finansieringsnivå. Netto såldes kundfordringar till ett värde av cirka msek 800 under 2009, vilket även haft en positiv påverkan på kassaflödet med cirka msek 800.

Under året har nedskrivningar gjorts med msek 19 (13). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 12 (6).

Kundfordringarna i moderbolaget uppgår till msek 990 (1 847). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 6 (10). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 8 (2). Se även not 41.

NOT 30

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Förutbetalda kostnader	430	259	398	446
Upplupna leasinghyror Saab Aircraft Leasing	11	13	-	-
Övriga upplupna intäkter	264	231	160	83
Totalt	705	503	558	529

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

NOT 31

LIKVIDA MEDEL

Koncernen
MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Kassa och bank (inkl. tillgodohavande på checkräkningskredit)	1 447	795
Depositioner	16	27
Summa enligt balansräkningen	1 463	822
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 463	822

Depositioner avser deponerade medel för kunders räkning. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till msek 124 (421). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 36 och not 41.

NOT 32

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning innefattar förvaltningsoch rörelsefastigheter samt ett fastighetsbolag. Båda försäljningarna beräknas ske år 2010. 2008 års tillgångar till försäljning innefattade samma förvaltningsfastigheter, men på grund av avsaknad av finansiering har affären inte kunnat genomföras. En finansieringslösning finns nu klar och försäljningen beräknas ske i början av 2010.

Koncernen

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning
Materiella anläggningstillgångar	33	4
Förvaltningsfastigheter	287	73
Kundfordringar	5	-
Totalt	325	77
Skulder klassificerade som innehav för försäljning
Uppskjutna skatteskulder	24	-
Övriga skulder	1	-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	4	-
Totalt	29	-

eget kapital

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är sek 16.

Antal utestående aktier den 31 december 2009	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	5 254 303	5,0	34,4
Aktier serie B	100 256 821	95,0	65,6
Totalt	105 511 124	100,0	100,0

Under 2009 har 1 340 000 B-aktier återköpts för att säkra koncernens aktiesparprogram. I eget förvar finns efter årets återköp 3 639 220 aktier.

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt avkastningsmål på eget kapital hänförbart till aktieägare uppgår till 15 procent efter skatt och ett långsiktigt soliditetsmål på minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i sek.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som omklassificerats till förvaltningsfastigheter.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 34

RESULTAT PER AKTIE

	2009	2008
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	686	-248
Vägt antal genomsnittligt utestående stamaktier;
före utspädning (tusental)	106 336	107 515
efter utspädning (tusental)1)	109 150	107 515
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	6,45	-2,31
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK) 1)	6,28	-2,31
1) Vid negativt resultat föreligger ingen utspädningseffekt.

NOT 35

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernen

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	1 101	4
Övriga räntebärande skulder	25	9
Totalt	1 126	13
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	1 869	2 828
Skulder till joint ventures	632	1 029
Övriga räntebärande skulder	18	13
Totalt	2 519	3 870
Summa räntebärande skulder	3 645	3 883

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av msek 0 (0) i företagets mark och byggnader (se not 42). Av de långfristiga skulderna förfaller msek 1 118 (4) mellan ett och fem år från balansdagen och msek 8 (9) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av emitterade företagscertifikat och mtn-lån. För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 41.

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	2 222	2 521
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-2 222	-2 221
Utnyttjat kreditbelopp	-	300
Kortfristig upplåning till kreditinstitut	1 800	2 456
Totalt	1 800	2 756
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	5 212	5 076
Långfristig del av banklån: Outnyttjad del	-4 000	-4 000
Utnyttjat kreditbelopp	1 212	1 076
Långfristig upplåning till kreditinstitut	1 100	-
Totalt	2 312	1 076
Summa skulder till kreditinstitut	4 112	3 832

Av kortfristig upplåning till kreditinstitut är msek 1 800 hänförliga till företagscertifikatprogram med en kreditgräns på msek 5 000.

I december 2009 etablerade Saab ett Medium Term Note-program (mtn) på sek 3 miljarder för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. Under detta program har Saab emitterat obligationer och Floating Rate Note-lån (frn) på sek 1,1 miljarder med förfall december 2013.

I moderbolaget finns även en finansiering på mnok 975, som genomfördes i samband med förvärvet av 7,5 procent av aktierna i Aker Holding AS under 2007. Saabs investering uppgick till cirka nok 1,2 miljarder, varav cirka 80 procent finansierats via ovan nämnda lån. Saabs risk i lånet har reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet, varför transaktionerna i den finansiella ställningen för koncernen redovisas netto som en fordran.

NOT 37

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbestämda planer. Den totalt dominerande planen är itp-planen och den näst största planen avser statlig ålderspension. Inom Saab finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP-planen, har ett stiftelsekapital per den 31 december 2009 på msek 3 609 (3 083) jämfört med ett åtagande på msek 5 002 (4 454) vid en beräkning enligt ias 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 72 procent (69).

Till den del som tryggandet är säkrat genom försäkring i Alecta, avser detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare och redovisas enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, ura 42. För räkenskapsåret 2009 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt itp som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med ias 19.

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier.

Koncernen

MSEK	2009	2008
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	5 372	4 792
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-3 907	-3 356
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser	1 465	1 436
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	205	212
Nuvärdet av nettoförpliktelsen	1 670	1 648
Oredovisade aktuariella förluster	-2 145	-2 072
Nettoförpliktelse ersättningar till anställda	-475	-424
Nettobeloppet redovisas i följande post i balansräkningen
Avsättningar till pensioner	4	4
Långfristiga fordringar	479	428
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder
Sverige	-435	-393
USA	-44	-35
Tyskland	4	4
Nettobelopp i balansräkningen	-475	-424

De oredovisade aktuariella förlusterna uppgår till MSEK 2 145 (2 072). Aktuariella förluster beräknas som skillnaden mellan pensionsförpliktelse och skuld enligt balansräkningen. Om den aktuariella förlusten är mer än 10 procent av pensionsförpliktelsen ska den del som överstiger 10 procent amorteras över den återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av förmånsbaserade planer. Enligt ovanstående tabell överstiger de aktuariella förlusterna 2009 års pensionsförpliktelse med mer än 10 procent. Detta innebär att skillnaden mellan MSEK 558 och MSEK 2 145 fördelas över förväntad återstående tjänstgöringstid.

Amorteringen under 2010 kommer att uppgå till MSEK 142.

Oredovisade aktuariella förluster

Koncernen

MSEK	2009	2008	2007	2006
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	-5 577	-5 004	-4 679	-4 449
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	3 907	3 356	3 565	3 481
Nettobelopp i balansräkningen	-475	-424	101	412
Förlust	-2 145	-2 072	-1 013	-556

Den oredovisade aktuariella förlusten ökade under 2009 med msek 169 vilket i huvudsak är en följd av två motverkande faktorer. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var högre än förväntat, 12 procent jämfört med förväntat 5 procent, vilket ger en aktuariell vinst på msek 219. Den aktuariella förlusten på pensionsförpliktelser uppgick till msek 388, vilket beror på en lägre diskonteringsränta med 25 punkter samt högre löneökningar än prognostiserat. Den aktuariella förlusten amorterades under året med msek 96 vilket medför att netto ökade förlusten med msek 73.

Not 37, FORTS.

Förändringar av den i balansräkningen redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

Koncernen

MSEK	2009	2008
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	-424	101
Utbetalda ersättningar	-159	-169
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-190	-408
Kostnad redovisad i resultaträkningen	291	185
Reglering/Omräkningsdifferens	7	-
Uttag från pensionsstiftelse	-	8
Effekter av avyttrad verksamhet	-	-141
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december	-475	-424

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2009	2008
Verkligt värde 1 januari	3 356	3 565
Förväntad avkastning	173	186
Uttag	-4	-8
Försäkringspremie	-	-18
Reglering	-18	-
Insättningar	190	408
Aktuariell vinst/förlust	219	-800
Omräkningsdifferens	-9	23
Verkligt värde 31 december	3 907	3 356

Kostnad redovisad i resultaträkningen

Koncernen

MSEK	2009	2008
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	155	129
Räntekostnad på förpliktelsen	213	209
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-173	-186
Amortering av aktuariella förluster	96	29
Försäkringspremie	-	18
Försäkrad skuld	-	-13
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	291	186
Kostnad avgiftsbestämda planer	453	457
Löneskatt	169	114
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	913	757

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:

Koncernen

MSEK	2009	2008
Kostnad för sålda varor	641	527
Försäljningskostnader	45	53
Administrationskostnader	48	76
Forskning och utveckling	43	49
Finansiella kostnader	136	52
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	913	757

Avkastning på förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2009	2008
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	392	-614
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-173	-186
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	219	-800

Räntekostnad och amortering av aktuariella förluster med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Koncernen

Procent	2009	2008	2007	2006
De väsentligaste aktuariella antagan dena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)
Diskonteringsränta den 31 december	4,00	4,25	4,50	4,00
Förväntad avkastning på förvaltnings tillgångar den 31 december	5,00	5,00	5,00	5,00
Framtida löneökning	3,00	3,00	3,00	3,00
Framtida ökning av pensioner	2,00	2,00	2,00	2,00
Personalomsättning	5,00	5,00	5,00	5,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	11,2	11,2	11,3	11,3

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från en räntekurva uppskattad efter svenska statliga realränteobligationer enligt Nelson-Siegel-metoden. Varje förväntat kassaflöde har diskonterats med en ränta för motsvarande löptid. För att nå en förväntad nominell avkastning har förväntningarna om inflation lagts till.

Förväntad avkastning på placeringstillgångar: Tillgångarna som är placerade i Saabs pensionsstiftelse är till 50 procent placerade i räntebärande obligationer och till 50 procent i aktier och hedgefonder. Förväntad avkastning är 3 procent på räntebärande obligationer och 7 procent på aktier och hedgefonder.

Långsiktigt löneökningsantagande: Löneökningen antas vara lika hög som ökningen av inkomstbasbeloppet. Detta innebär att Saab förväntas uppleva samma löneökningar som samhället i helhet.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet: Data från scb gällande löneökningar i den privata sektorn ger ett historiskt snitt under perioden 1974– 2000 på cirka 1 procent över inflationen.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från Riksbankens inflationsmål som är 2 procent, vilket även ligger kring marknadens implicita förväntningar som kan utläsas som skillnaden mellan nominella och reala obligationer. Det kan betonas att värderingens känslighet för inflationsantagandet är begränsad då diskonteringsräntan utgår ifrån en real räntekurva.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2007:31). Antagandet baseras på Makehamformler för män och kvinnor.

Giftermålsantagandet: Giftermålsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2001:13).

Personalomsättning: Sannolikheten att en person slutar antas vara 5 procent per år.

Not 37, FORTS.

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser.

Moderbolaget

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
FPG /PRI-pensioner	257	482
Övriga pensioner	62	65
Övriga pensionsavsättningar	60	59
Totalt	379	606
Härav kreditförsäkrat via FPG /PRI	287	513

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter
mer än 12 månader	4	4	263	484

Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett aktiesparprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Anställda som deltar i programmet kan avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av aktier på nasdaq omx Stockholm under en tolvmånadersperiod. Deltagarna har sparat varje månad från novemberlönen 2007 och köpen av aktier har skett i januari, maj, augusti och november 2008 och därmed är sparperioden avslutad. Under 2008 har de anställda köpt 673 235 B-aktier. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal B-aktier.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt aktiesparprogram med motsvarande villkor som för 2007 års program. Under 2009 har de anställda köpt 680 267 B-aktier, vilket motsvarar det maximala antalet matchningsaktier. Sparperioden avslutades i oktober 2009.

Dessutom infördes ett prestationsbaserat aktiesparprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5 till 15 procent. Under 2009 har deltagarna köpt 118 936 B-aktier.

Maximalt antal matchningsaktier uppgår i de två programmen till 1 040 000. Programmen startade i november 2008 med köp från och med januari 2009 till och med november 2009.

I april 2009 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt aktiesparprogram och ett nytt prestationsbaserat aktieprogram med motsvarande villkor som för 2008 års program med den skillnaden att dessa program startar i januari 2010 och löper under kalenderåret 2010. Maximalt antal matchningsaktier uppgår i de två programmen till 1 040 000 aktier.

Aktiesparprogram	2007 års program	2008 års program	2009 års program	Totalt
Antal matchningsaktier vid ingången av räkenskapsåret	645 621	-	-	645 621
Tilldelade under året	-	680 267	-	680 267
Förtida matchning som utgått	-13 962	-7 512	-	-21 474
Förverkade matchningsaktier	-3 511	-5 613	-	-9 124
Antal kvarstående matchningsaktier vid årets slut	628 148	667 142	-	1 295 290
Antal deltagare 2009-12-31	5 084	2 979	-	-
Andel av totalt antal anställda, %	39	23	-	-
Genomsnittlig återstående löptid, år	1,6	2,6	-	-

2008 års program	2009 års program	Totalt
-	-	-
118 936	-	118 936
-	-	-
-2 796	-	-2 796
116 140	-	116 140
193	-	-
2,6	-	-

Redovisad kostnad för ovanstående program, inklu-

sive sociala avgifter	2009	2008
Aktiesparprogram 2007	32	15
Aktiesparprogram 2008	12	-
Prestationsrelaterat program 2008	4	-
Totalt	48	15

Det verkliga värdet av de tjänster som utförs baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

Bolagets kostnad redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktiesparprogrammen uppgick under 2009 till msek 3.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna till sek 3 650 000 (3 650 000) och utgår med sek 1 100 000 (1 100 000) till ordföranden och med sek 425 000 (425 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen. bea Systems nominerade styrelseledamöter, Michael O'Callaghan och George Rose båda anställda i bea Systems, har avstått från styrelsearvode med hänvisning till bea Systems koncernpolicy.

För revisionsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Peter Nygårds arvode på sek 150 000 (150 000) och utskottets ledamöter Lennart Johansson och Per-Arne Sandström sek 100 000 (100 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på sek 135 000 (135 000) och utskottets ledamot Marcus Wallenberg sek 80 000 (80 000). George Rose har avstått från arvode med hänvisning till bea Systems koncernpolicy.

Styrelseledamoten Per-Arne Sandström har som konsult under 2009 dessutom uppburit arvode från Saab ab på sek 125 000 för konsulttjänster avseende organisationsutveckling.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchef Åke Svensson, består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga lönen är baserad på bestämda kvantitativa och kvalitativa mål för varje år. Den rörliga lönen kan maximalt uppgå till 50 procent av årlig fast lön. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott med de av stämman fastställda ersättningsprinciperna.

Verkställande direktören har under tiden november 2007 till och med oktober 2008 deltagit i Saabs aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda. Från och med november 2008 deltar verkställande direktören i Saab prestationsrelaterade aktieprogram som beslutades av årsstämman 2008. Ackumulerade utestående matchningsrätter i Saabs aktiesparprogram 2007 uppgår per 31 december 2009 till sek 121 411 och Saab prestationsrelaterade aktieprogram 2008 uppgår till sek 299 778 vid maximalt utfall. Under 2009 har till verkställande direktören utgått lön, rörlig ersättning och andra förmåner om sek 6 293 894 (7 631 449), varav rörlig lön, avseende 2008, utgör sek 588 600 (1 620 000) och övriga förmåner, inklusive bilförmån, sek 19 024 (23 137).

Not 37, FORTS.

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 60 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget. Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt itp-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar. För 2009 uppgick kostnaden inklusive itp för verkställande direktörens pension till sek 2 444 434 (2 338 435).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare en årslön i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick under 2009 till 12 personer (15) bestående av vice verkställande direktörer och koncernstabschefer. Mats Warstedt lämnade koncernledningen den 16 september 2009 och hans arbetsuppgifter övertogs den 22 september av Jonas Hjelm som sedan tidigare ingår i koncernledningen. Dan-Åke Enstedt lämnade koncernledningen 31 december 2009. Vid årsskiftet 2009/2010 bestod koncernledningen därför av elva personer inklusive verkställande direktören.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen är baserad på koncernens orderingång, resultat och kassaflöde. Den rörliga lönen uppgår i de flesta fall till 25 procent av fast lön och i några fall till 35 procent av fast lön. Ett avtal för den rörliga lönen upprättas årligen och undertecknas av verkställande direktören. Reglerna för rörlig lön finns fastställda i ett av verkställande direktören utgivet dokument. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Andra ledande befattningshavare har under tiden november 2007 till och med oktober 2008 deltagit i Saabs aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda. Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saab prestationsrelaterade aktieprogram som beslutades av årsstämman 2008. Ackumulerade utestående matchningsrätter i Saabs aktiesparprogram 2007 uppgår 31 december 2009 till sek 381 211 och Saab prestationsrelaterade aktieprogram 2008 uppgår 31 december 2009 till sek 971 099 vid maximalt utfall.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under året

År 2009 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått fast lön, rörlig lön och andra förmåner om sek 31 407 483 (44 313 838), varav rörlig lön, avseende 2008, utgör sek 1 619 100 (4 095 208) och övriga förmåner, inklusive bostads- och bilförmån, sek 785 780 (688 906).

Pensionsvillkor

Från och med den 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för nya befattningshavare. Av andra ledande befattningshavare har tre personer pensionsålder 60 år.

Utöver itp är 11 personer i kretsen (12) anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver itp eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2009 uppgick pensionskostnaderna, inklusive itp och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till sek 10 511 594 (11 269 165). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhålls inte någon ny anställning utgår ytterligare sex månader i avgångsvederlag. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning, under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Avsättningar 2009 för

SEK	Grundlön resp. styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Totalt	långsiktig rörlig ersättning vid maximalt utfall
Styrelsens ordförande	1 100 000	-	80 000	-	1 180 000	-
Övriga styrelseledamöter	2 550 000	-	485 0001)	-	3 035 000	-
VD och koncernchef Åke Svensson	5 686 270	588 600	19 024	2 444 434	8 738 328	380 324
Andra ledande befattningshavare	29 002 603	1 619 100	785 780	10 511 594	41 919 077	1 225 455
Totalt	38 338 873	2 207 700	1 369 804	12 956 028	54 872 405	1 605 779

1) Exklusive konsultarvode utbetalt till styrelseledamot.

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i ekonomisk översikt.

AVSÄTTNINGAR

Koncernen
MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	1 169	1 573
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	141	55
Förlustkontrakt	541	502
Övrigt	295	272
Totalt	2 146	2 402

Avsättningar som är kortfristiga skulder Åtaganden avseende regionalflyg 108 177 Utgifter för omstruktureringsåtgärder 158 18 Förlustkontrakt 176 303

Moderbolaget

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	480	852
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	69	16
Förlustkontrakt	680	772
Övrigt	284	289
Totalt	1 513	1 929

Övrigt 311 212 Totalt 753 710

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2009	1 750	852
Belopp som tagits i anspråk under året	-55	-22
Outnyttjade belopp som har återförts	-350	-350
Omräkningsdifferenser och övrigt	-68	-
Utgående balans 31 december 2009	1 277	480

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2009	73	16
Avsättningar som gjorts under året	250	72
Belopp som tagits i anspråk under året	-30	-22
Omklassificeringar	6	3
Utgående balans 31 december 2009	299	69

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2009	805	772
Avsättningar som gjorts under året	160	145
Belopp som tagits i anspråk under året	-241	-233
Outnyttjade belopp som har återförts	-7	-4
Omklassificering	-5	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	5	-
Utgående balans 31 december 2009	717	680

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2009	484	289
Avsättningar som gjorts under året	150	50
Belopp som tagits i anspråk under året	-174	-100
Outnyttjade belopp som har återförts	-6	-
Omklassificering	135	45
Omräkningsdifferenser och övrigt	17	-
Utgående balans 31 december 2009	606	284

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2009	3 112	1 929
Avsättningar som gjorts under året	560	267
Belopp som tagits i anspråk under året	-500	-377
Outnyttjade belopp som har återförts	-363	-354
Omklassificering	136	48
Omräkningsdifferenser och övrigt	-46	-
Utgående balans 31 december 2009	2 899	1 513

Betalningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Belopp varmed avsätt ningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	2 146	2 402	1 092	1 540

Åtaganden avseende regionalflyg

Förväntade underskott inom den framtida leasingverksamheten samt åtaganden knutna till produkt- och luftvärdighetsansvar.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt avser i huvudsak Helikopter 14 och kommersiella flygplansprojekt.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för garantier och kvarvarande utgifter i projekt samt för miljöåtagande.

ÖVRIGA SKULDER

Koncernen
MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Övriga långfristiga skulder
Långfristig förutbetald intäkt	114	151
Övrigt	173	185
Totalt	287	336
Övriga kortfristiga skulder
Skulder till intresseföretag	100	28
Skulder till joint ventures	6	347
Mervärdesskatt	206	127
Avdragen preliminärskatt	157	196
Depositioner avseende leasingverksamheten	23	40
Övrigt	254	393
Totalt	746	1 131

Skulder som förfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen	121	114

Moderbolaget

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Mervärdesskatt	120	71
Avdragen preliminärskatt	96	161
Värdering av derivat	-	173
Övrigt	155	117
Totalt	371	522

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen - -

I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke räntebärande skulder. För jämförelse med koncernen se även not 35.

NOT 40

UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Upplupna kostnader
Upplupna projektkostnader	989	859	548	518
Semesterskuld	847	793	634	581
Ej ankomna fakturor	468	354	354	278
Sociala avgifter	447	546	337	416
Personalskulder	211	111	163	119
Upplupna leasingkostnader	174	215	-	-
Kostnader för kund åtaganden regionalflyg	142	152	142	152
Upplupna räntor	119	110	119	106
Äldreavgångar och övertalighet	107	19	103	19
Skadereserver	75	67	1	2
Royalty och kommission	23	10	13	-
Övrigt	133	284	34	106
Summa upplupna kostnader	3 735	3 520	2 448	2 297
Förutbetalda intäkter
Förskottsfakturering	3 064	4 510	2 513	3 035
Förutbetalda försäkringser sättningar 1	565	254	-	-
Balanserade värde förändringar avseende rull ningar av terminskontrakt	232	441	618	698
Balanserad projektränta	43	65	43	65
Övrigt	29	78	63	33
Summa förutbetalda intäkter	3 933	5 348	3 237	3 831
Totalt	7 668	8 868	5 685	6 128

1) Utbetald försäkringsersättning från försäkringsbolag avseende flygleasingverksamheten.

FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Saab är i sin verksamhet exponerat för olika slags finansiella risker. Verksamheten består till stora delar av långa projekt, vilket ökar komplexiteten i den finansiella exponeringen. Corporate Treasury har det operationella ansvaret för koncernens finansiella riskhantering.

Finansiell riskhantering

Styrelsen i Saab har godkänt en Corporate Treasury Policy som övergripande beskriver hur de finansiella riskerna ska hanteras och hur finansverksamheten ska bedrivas i stort. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera en negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

• Valutarisk
• Ränterisk
• Likviditets- och finansieringsrisk
• Råvarurisk
• Kredit- och motpartsrisk

Saabs finansiella tillgångar och skulder, kontraktuella åtaganden i orderstocken samt utestående fastprisofferter ger upphov till risker av olika slag. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika derivatinstrument, en sammanställning av koncernens utestående derivat finns i tabellen Utestående derivat på sidan 112.

Saab använder sig av derivatinstrument främst i syfte att:

• omvandla framtida förväntade kommersiella kassaflöden i utländsk valuta till sek
• omvandla upplåning i sek, alternativt överskott i sek, till de valutor i vilka tillgångarna är denominerade (avser främst flygplan som Saab äger inom leasingflottan)
• omvandla räntebindningstiden för leasingkontrakt för att möta hyresintäkter samt önskad räntebindning för övriga tillgångar och skulders finansiering

Det övergripande ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker är centraliserad till Corporate Treasury. För detta ändamål har de operativa affärsenheterna försetts med direktiv och processer som beskriver hur de finansiella riskerna skall hanteras. I hanteringen av nämnda risker använder sig Corporate Treasury av derivat och påtar sig även finansiella skulder.

Vidare finns detaljerade, av koncernledningen fastställda, direktiv och riktlinjer för Corporate Treasurys verksamhet.

Hanteringen av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB, där även de externa transaktionerna genomförs. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom Corporate Treasury.

Koncernens internbank Saab Treasury ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, ränte- och valutarisker samt hantering av elprisrisker. Saab har med extern part avtalat avseende hantering av koncernens elprisrisker genom diskretionär förvaltning. Övrig råvarurisk hanteras primärt genom kontraktsklausuler.

Saab Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på msek 50 (50), som fördelas mellan trading och hantering av ekonomisk risk, uttryckt primärt i offertportföljen. VaR är en sannolikhetsbaserad metod, vilken baseras på historiska kursrörelser och korrelationer, och är praxis inom det finansiella området. Metoden ger ett mått på det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar och 99 procents sannolikhet.

Corporate Treasury Policy tillåter, i begränsad omfattning, handel för egen räkning inom valuta- och penningmarknadsinstrument. Denna handel syftar först och främst till att få tillgång till kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög marknadskunskap. Funktionen Treasury Risk Analysis rapporterar enligt definierade riskmått respektive portföljs risk dagligen till koncernledningen.

Finansiella instrument

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av kundfordringar, upplupna intäkter, räntebärande fordringar, likvida medel och derivatinstrument med positiva marknadsvärden. Saabs finansiella skulder består främst av räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och derivatinstrument med negativa marknadsvärden. Följande tabeller visar en fördelad balansräkning kategoriserad och klassificerad enligt IAS 39. En utförligare beskrivning av kategorierna i tabellen finns i not 1, Redovisningsprinciper.

finansiell information > noter

Not 41, FORTS.

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder 2009	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen av seende handel	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen av seende övrigt	Investe ringar som hålles till förfall	Låne- och kundford ringar	Finansiella skulder	Derivat som identifierats som kassa flödes säkring	Derivat som identifierats som verkligt värde säkring	Totala finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	84	32	-	-	-	-	116
Långfristiga fordringar	-	-	-	1 327	-	-	-	1 327
Derivat
Valutaterminer	141	-	-	-	-	683	51	875
Valutaoptioner	6	-	-	-	-	-	-	6
Ränteswappar	105	-	-	-	-	-	-	105
E lderivat	16	-	-	-	-	-	-	16
Summa derivat	268	-	-	-	-	683	51	1 002
Övriga fordringar	-	-	-	7 654	-	-	-	7 654
Kortfristiga placeringar	-	551	-	-	-	-	-	551
Likvida medel	-	-	-	1 463	-	-	-	1 463
Summa finansiella tillgångar	268	635	32	10 444	-	683	51	12 113
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	3 645	-	-	3 645
Derivat
Valutaterminer	135	-	-	-	-	801	94	1 030
Valutaoptioner	10	-	-	-	-	-	-	10
Ränteswappar	73	-	-	-	-	44	-	117
E lderivat	20	-	-	-	-	-	-	20
Övriga räntederivat	4	-	-	-	-	-	-	4
Summa derivat	242	-	-	-	-	845	94	1 181
Övriga skulder	-	-	-	-	5 574	-	-	5 574
Summa finansiella skulder	242	-	-	-	9 219	845	94	10 400

finansiell information > noter

Not 41, FORTS.

Klassificering och kategorisering av finan siella tillgångar och skulder 2008	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen av seende handel	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avse ende övrigt	Investe ringar som hålles till förfall	Låne- och kundford ringar	Finan siella skulder	Derivat som identifierats som kassa flödessäkring	Derivat som identifierats som verkligt värdesäkring	Totala finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	104	38	-	-	-	-	142
Långfristiga fordringar	-	-	-	1 321	-	-	-	1 321
Derivat
Valutaterminer	264	-	-	-	-	816	183	1 263
Valutaoptioner	11	-	-	-	-	-	-	11
Ränteswappar	29	-	-	-	-	-	-	29
Övriga derivat	12	-	-	-	-	-	-	12
Summa derivat	316	-	-	-	-	816	183	1 315
Övriga fordringar	43	-	-	9 962	-	-	35	10 040
Likvida medel	-	-	-	822	-	-	-	822
Summa finansiella tillgångar	359	104	38	12 105	-	816	218	13 640
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	3 883	-	-	3 883
Derivat
Valutaterminer	392	-	-	-	-	1 591	207	2 190
Valutaoptioner	32	-	-	-	-	-	-	32
Ränteswappar	84	-	-	-	-	35	-	119
E lderivat	8	-	-	-	-	-	-	8
Övriga derivat	14	-	-	-	-	-	-	14
Summa derivat	530	-	-	-	-	1 626	207	2 363
Övriga skulder	-	-	-	-	5 679	-	-	5 679
Summa finansiella skulder	530	-	-	-	9 562	1 626	207	11 925

Utestående derivat

Valutaderivat			Marknadsvärde 2009 Marknadsvärde 2008
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	EUR	-520	117	154	-37	-269	173	390	-217
	USD	-158	307	218	89	-210	346	467	-121
	Övriga	-	108	67	41	-	229	137	92
Utestående valutaderivat med löptid upp till ett år, totalt			532	439	93		748	994	-246
Löptid ett till tre år	EUR	-118	51	84	-33	-124	73	246	-173
	USD	-105	152	248	-96	-145	332	442	-110
	Övriga	-	59	53	6	-	81	81	-
Utestående valutaderivat med löptid ett till tre år, totalt			262	385	-123		486	769	-283
Löptid tre till fem år	EUR	-19	28	51	-23	-36	16	60	-44
	USD	-122	42	95	-53	-162	18	216	-198
	Övriga	-	4	7	-3	-	13	22	-9
Utestående valutaderivat med löptid tre till fem år, totalt			74	153	-79		47	298	-251
Löptid över fem år	EUR	-27	7	21	-14	-29	3	36	-33
	USD	-124	12	43	-31	-90	13	117	-104
Utestående valutaderivat med löptid över fem år, totalt			19	64	-45		16	153	-137
Valutaderivat, totalt1)			887	1 041	-154		1 297	2 214	-917

1) Balanserade premier på öppna kontrakt uppgår till MSEK 5 (30)

Räntederivat				Marknadsvärde 2009			Marknadsvärde 2008
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	SEK	300	1	11	-10	-	12	15	-3
Utestående räntederivat med löptid upp till ett år, totalt			1	11	-10		12	15	-3
Löptid ett till tre år	SEK	750	1	13	-12	300	-	5	-5
	USD	29	-	22	-22	-	-	-	-
Utestående räntederivat med löptid ett till tre år, totalt			1	35	-34		-	5	-5
Löptid tre till fem år	SEK	756	-	6	-6	-	-	-	-
	NOK	500	162	145	17	500	-	33	-33
	USD	-	-	-	-	48	-	37	-37
Utestående räntederivat med löptid tre till fem år, totalt			162	151	11		-	70	-70
Löptid över fem år	USD	26	-	29	-29	29	-	40	-40
Utestående räntederivat med löptid över fem år, totalt			-	29	-29		-	40	-40
Räntederivat, totalt2)			164	226	-62		12	130	-118

2) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -46 (-25)

Elderivat		Marknadsvärde 2009			Marknadsvärde 2008
Miljoner	Megawatt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Megawatt	Tillgång SEK Skuld SEK		Netto
Löptid upp till ett år	17	13	17	-4	10	6	-	6
Utestående elderivat med löptid upp till ett år, totalt		13	17	-4		6	-	6
Löptid ett till tre år	17	3	3	-	14	-	14	-14
Utestående elderivat med löptid ett till tre år, totalt		3	3	-		-	14	-14
Elderivat, totalt		16	20	-4		6	14	-8
Derivat , totalt		1 068	1 288	-220		1 315	2 358	-1 043
(varav derivat som används för kassaflödessäkring)				-162				-810
Upplupna räntor och balanserade premier, se not 1 och 2 ovan			-41				5
Nettning upplupna räntor och premier		-66	-66
DERIVAT ENLIGT KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING		1 002	1 181	-179		1 315	2 363	-1 048

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet negativt. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor (ekonomisk och transaktionsexponering)
• resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till sek (omräkningsexponering)
• resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till sek (omräkningsexponering)
• Resultatet kan påverkas av nedskrivningsprövningar avseende icke säkrade framtida kassaflöden i utländsk valuta i förlustkontrakt (nedskrivningsprövning)

I hanteringen skiljer Saab på de ovan nämnda typerna av exponering. Policybeskrivning finns under respektive exponeringsområde.

Ramavtal kan sägas innehålla både transaktions- och ekonomisk exponering, ramavtal finns i huvudsak för de olika civila flygprogrammen.

Ekonomisk exponering

Vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta uppstår en valutarisk som utgör en ekonomisk exponering. Den risken begränsas primärt genom kontraktsformuleringar (valutaklausuler) alternativt genom offerter i egna kostnadsvalutor.

I de fall fastprisofferter i utländsk valuta lämnas säkras nettoexponeringen med finansiella instrument. Den uppkomna valutarisken för offerter hanteras av Saab Treasury inom ramen för offertportföljen. Syftet med portföljen är att minimera koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för säkring.

Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar per valuta vid årsskiftet.

	Termin1)		Optioner 2)		Summa säkring
Netto säkringar (miljoner)	2009	2008	2009	2008	2009	2008
USD	-33	-132	-35	41	-68	-91
EUR	-216	-80	-90	-49	-306	-129
GBP	-1	-4	-	-14	-1	-18
DKK	14	-	14	-	28	-
CZK	-	-100	-	-25	-	-125

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner

2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner

Nedanstående tabell visar riskexponeringen/orealiserade marknadsvärdet vid olika utfall.

MSEK	Orealiserat marknads värde
Alla offererade affärer erhålls	139
Ingen offererad affär erhålls	6
Worst case*	-1
Inga externa säkringar och alla offererade affärer erhålls	132

* Med worst case menas det mest negativa utfallet i marknadsvärde på de interna och exterma säkringarna beroende på om affär ehålls eller ej

Offertportföljen styrs av ett riskmått baserat på ett sannolikhetsvägt VaR mått som består av två delar. En del avser VaR för de interna säkringarna multiplicerad med den uppskattade vägda sannolikheten för att erhålla offerterna och den andra delen avser VaR för de externa säkringarna. Med riskneutralitet menas här att ovanstående två VaR mått summerar till noll, d.v.s. det sannolikhetsvägda beloppet säkras externt.

VaR för offertsäkringarna uppgick vid årets slut till msek 14 (12). Limiten för risken utökades under 2009 till följd av en ökad volym fastprisofferter från MSEK 30 till msek 40 i VaR.

Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerten samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2009 uppgick till msek -85 (-227).

Transaktionsexponering

Framtida kassaflöden i utländsk valuta från orderstocken och ramavtal ska valutasäkras. Syftet med valutasäkring är att skydda bruttomarginalerna i orderstocken och i ramavtalen.

För att minimera transaktionsexponering i utländska valutor tillämpas nettning, vilket innebär att inkommande valuta utnyttjas till betalningar för inköp i samma valuta. Vidare uppnås valutariskneutralitet genom kontraktsformuleringar (valutaklausuler) eller genom transaktioner på valutamarknaden med valutaterminer. Valutasäkring görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

Orderstocken innehåller kontrakterade flöden och utgör därmed en transaktionsexponering. Under 2009 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 69 procent (68) av omsättningen. Eftersom stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i sek medför detta att Saab har stora nettoflöden i utländska valutor. Exponering som följer av detta minimeras aktivt genom att kontraktera exportkunder i sek samt kontraktera leverantörer i kundkontraktsvalutan.

De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken, sek 39,4 miljarder (45,3), är sek, usd, eur och gbp. Av den totala orderstocken är 74 procent (63) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 26 procent (37) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler.

En analys har utförts på valutakänsligheten i marknadsvärdet på de befintliga externa säkringarna för orderstock och ramavtal. Effekten av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive förstärks ges av nedanstående tabell. Analysen omfattar inte kontrakt upptagna av enheter i Sydafrika.

	Marknadsvärde	Försvagning av	Förstärkning av
	2009-12-31	SEK med 10%	SEK med 10%
Marknadsvärde i MSEK	-258	-1 030	514

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med ias 39.

Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas på valutaterminer och valutaswappar, huvudsakligen för de derivat som ingåtts före den 31 december 2006. Marknadsvärde på valutaderivat som säkringsredovisats till verkligt värde samt marknadsvärde på säkrade poster framgår av nedanstående tabell. För information om påverkan på årets resultat av de vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas till verkligt värde se not 6, Övriga rörelsekostnader.

Säkringsredovisning till verkligt värde, MSEK	2009	2008
Valutarisk i orderstock (säkrad post)	43	35
Valutaderivat (säkringsinstrument)	-43	-25

Kassaflödessäkring tillämpas på valutaterminer och valutaswappar som ingåtts efter den 31 december 2006.

Kassaflödessäkringarna förväntas påverka resultaträkningen under samma period som de säkrade flödena, förutom för de kassaflödessäkringar som avser tillverkning mot lager, vilka påverkar resultaträkningen först den dag leverans sker till kund. Säkringsreserven före skatt uppgick till msek 113 (-831), varav värdet på derivat är msek -162 (-810) och effekter som uppstått vid rullning av derivat samt poster som lämnat säkringsredovisningen msek 275 (-21). För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat samt det belopp som togs bort från eget kapital och redovisades i resultaträkningen 2009, se totalresultat för koncernen. I tabellen nedan visas de kassaflöden som motsvarar de derivat som har kassaflödessäkrats under 2009 respektive 2008 uttryckta i miljoner i lokal valuta.

Kassaflödessäkringar per valuta

		CZK			EUR			GBP			NOK			THB			USD			ZAR
Miljoner	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto
< 90 dagar	-	-	-	-12	33	21	-19	19	-	-	-	-	-	-	-	-16	89	73	-18	-	-18
91-180 dagar	-	14	14	-8	42	34	-8	15	7	-1	1	-	-	55	55	-33	43	10	-35	-	-35
181-210 dagar	-	-	-	-2	16	14	-1	12	11	-	-	-	-	32	32	-26	47	21	-2	-	-2
211-360 dagar	-	-	-	-4	34	30	-3	5	2	-	1	1	-	-	-	-40	44	4	-17	-	-17
2011	-	14	14	-5	38	33	-4	13	9	-	3	3	-	-	-	-62	133	71	-47	-	-47
2012	-	12	12	-2	15	13	-3	28	25	-1	3	2	-	-	-	-15	101	86	-	-	-
2013	-	8	8	-5	13	8	-3	3	-	-	-	-	-	-	-	-	80	80	-	-	-
2014	-	6	6	-	8	8	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-1	64	63	-	-	-
2015 och framåt	-	3	3	-	7	7	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-1	38	37	-	-	-
Summa flöden 2009	-	57	57	-38	206	168	-41	95	54	-2	8	6	-	87	87	-194	639	445	-119	-	-119
Summa flöden 2008	-	73	73	-133	419	286	-114	209	95	-219	197	-22	-	134	134	-438	950	512	-262	57	-205

Omräkningsexponering

Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheten som bedrivs i utländska koncernföretag. Även verksamheten som bedrivs i Sverige inom Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i usd (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till sek. Omräkningsexponeringen omfattar nettotillgångar i utländsk valuta och uppstår i samband med förvärv och avyttringar. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till msek 2 179 (2 375), se nedanstående tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
USD	607	1 058
EUR	82	76
AUD	422	343
ZAR	653	617
Andra valutor	415	281
Totalt	2 179	2 375

Valutarisken på koncernens resultat och eget kapital av omräkningseffekter (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte enligt finanspolicyn. I enlighet med Corporate Treasurys Policy valutasäkras transaktionsexponeringen, enligt ovan.

Nedskrivningsprövningar

Långa kontrakt i framförallt usd inom civila flygplansprogram består av orderstock, som valutasäkras, och förväntade framtida beställningar som tillsammans utgör förkalkylerad affär. Kassaflöden från de senare säkras normalt när de blir bekräftade order. Vid nedskrivningsprövningar av förlustkontrakt påverkas resultatet av omvärdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Större kursförändringar i framförallt usd mot sek får betydande påverkan på resultatet. Denna exponering kursssäkras inte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Ränterisk har identifierats inom följande områden

• Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa balansposter påverkas av förändringar i underliggande räntor. Stora balansposter avser pensionsåtaganden och leasingverksamheten
• Saabs nettoskuldsättning innebär att resultatet påverkas av förändringar i marknadsräntorna via ett förändrat finansnetto och via påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen

Saab arbetar för att uppnå riskneutralitet avseende ränterisk genom att eftersträva likformig räntebindning på balansräkningens tillgångs- och skuldsida. Ränterisker i koncernens finansiering hanteras med utgångspunkt från ett benchmark med 18 månaders duration, med möjlighet att avvika +/–18 månader.

För ränteriskhanteringen används ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. Per årsskiftet var durationen i räntebindningen 15 månader (3). För en känslighetsanalys, se vidare under likviditets- och finansieringsrisk. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i sek, vilken via valutaswappar växlas till dotterbolagens valuta. Ränteswappar i usd används främst för ränteriskhantering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.

Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration. Den totala ränterisken i Saab har kraftigt reducerats genom bildandet av Saab Pensionsstiftelse (2006) .

Likviditets- och finansieringsrisk

Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån till godtagbara villkor.

Enligt Corporate Treasury Policy ska det alltid finnas outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel som motsvarar det högsta av:

• 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäkter)
• 50 procent av utestående on-demand garantier

Likviditets- och finansieringsrisken minimeras genom att ha en diversifiering av finansieringskällor och löptider.

Saab har som policy att försäkra on-demand garantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande. Detta gäller kontrakt där motparten tillhör kategorin utvecklingsland enligt Exportkreditnämndens (ekn) definition. Försäkringar kan erhållas från statliga garantiinstitut eller från den privata försäkringsmarknaden.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter MSEK	Facilitet	Utnyttjat	Tillgängligt
Klubblån (förfall 2012)	4 000	-	4 000
Backup-facilitet (förfall 2010)	2 100	-	2 100
Kontolimiter (förfall 2010)	124	-	124
Totalt bekräftade kreditfaciliteter	6 224	-	6 224

MSEK	Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
Företagscertifikat	5 000	1 800	3 200
Medium Term Note (MTN)	3 000	1 100	1 900
Receivables Financing	1 100	789	311
Totalt låneprogram	9 100	3 689	5 411
Totalt lånefaciliteter	15 324	3 689	11 635

Klubblånet är en kreditfacilitet med ett motvärde på msek 4 000 gentemot åtta banker och förfaller 2012. Inga finansiella covenants föreligger i vare sig klubblånet eller de andra kreditfaciliteterna.

Certifikatprogrammet med en låneram på msek 5 000 eller motvärde i eur, har ersatt den kortfristiga finansieringen via klubblånet och därmed säkerställt en outnyttjad facilitet om msek 4 000 vars syfte är att fungera som backup. Vidare finns en backup facilitet för certifikaten på totalt msek 2 100.

Under december etablerades ett Medium Term Note-program (mtn) med en låneram på msek 3 000 eller motvärde i eur. mtn-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider. Vid den första transaktionen emitterades obligationer till ett värde av msek 1 100 och med 4 års löptid.

Under året har mycket av koncernens fokus legat på att effektivisera rörelsekapitalet, detta har bland annat utmynnat i ett projekt att frigöra kapital i balansräkningen. Genom att sälja kundfordringar under ett så kallat Receivables Financing-program har kapital motsvarande msek 789 frigjorts och använts till amortering av lån. Programmet innebär att Saab säljer 100 procent av kundfordringarnas värde på utvalda kunder, utan regress på Saab. Kunderna är i huvudsak nationella och därmed erhålls en förmånlig finansiering.

I moderbolaget finns även en finansiering på mnok 975, som genomfördes i samband med förvärvet av 7,5 procent av aktierna i Aker Holding as under 2007. Saabs investering uppgick till cirka nok 1,2 miljarder, varav cirka 80 procent finansierats via ovan nämnda lån. Saabs risk i lånet har reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet, varför transaktionerna i koncernens balansräkning redovisas netto som en fordran enligt not 27. Räntan på en del av ovanstående lån säkras med en ränteswap som har identifierats som ett säkringsinstrument och som därmed säkringsredovisas. Ingen ineffektivitet har uppstått i samband med denna säkring.

Känslighetsanalys av finansiell risk

Nettolikviditet/-skuld

Nettoskulden exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner uppgick per den 31 december 2009 till msek –1 631 (-3 061). Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placerats som korta depositioner på bankmarknaden och statsobligationer. Vid årsskiftet uppgick bankdepositioner till msek 700 (200) och innehav i statsobligationer till msek 551 (0).

Likvida placeringar och räntebärande skulder

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Tillgångar
Likvida medel	1 463	822
Kortfristiga placeringar	551	-
Summa likvida placeringar	2 014	822
Skulder
Skulder till kreditinstitut	2 970	2 832
Annan upplåning och övriga räntebärande skulder	675	1 051
Summa räntebärande skulder	3 645	3 883
Nettoskuld exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner	-1 631	-3 061
Tillkommer räntebärande fordringar	1 001	1 372
Avgår avsättningar för pensioner	4	4
Nettoskuld	-634	-1 693

Per den 31 december 2009 var nettoskulden msek –634 (–1 693) med ett genomsnitt under året på msek –1 721 (-2 023). Nettot av betalda räntekostnader och erhållna ränteintäkter uppgår till msek –68 (-163). Av de likvida placeringarna på msek 2 014 (822) var msek 10 (10) pantsatta som handelssäkerhet gentemot omx.

Annan upplåning och övriga räntebärande skulder består främst av skulder till joint ventureföretag msek 632 (1 029). Annan upplåning och övriga räntebärande skulder uppgår till msek 675 (1 051), av dessa förfaller msek 650 (1 051) inom 1 år, msek 17 (0) inom 1-5 år och msek 8 (0) om längre tid än 5 år.

Förfallostrukturen på skulder till kreditinstitut framgår av tabellen "Känslighetsanalys av finansiell risk" i kolumnen kapitalbindning. I volymen för kapitalbindning ingår bankdepositioner på msek 700 och ett innehav på msek 500 (nominellt belopp) i statsobligationer. I volymen för räntebindning ingår fra-positioner och ränteswappar. Ränterisken i lånen för en punkts parallellförskjutning av avkastningskurvan var msek 13 (28) den 31 december 2009. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs refinansiering av krediter.

MSEK	Räntebindning	Skuld	Netto	Påverkan av marknads ränta, 1%	Kapitalbindning	Skuld	Netto	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finansiella kostnader
Förfall
1 år	-1 944	2 814	870	9	-700	1 820	1 120	11	20
2 år	-	200	200	2	-	-	-	-	2
3 år	-500	400	-100	-1	-500	-	-500	-5	-6
4 år	-	150	150	2	-	1 100	1 100	11	13
5 år och framåt	-6	106	100	1	-	-	-	-	1
Totalt	-2 450	3 670	1 220	13	-1 200	2 920	1 720	17	30

Råvarurisk

Prisrisker i råvaror delas upp i två delar

• Med råvaruprisrisk avses risken att kostnaderna för inköp av material stiger.
• Med elprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt vid förändringar av elpriset.

Råvarurisk skall enligt policy minimeras och hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kund/leverantör. För att minimera risken på Saabs rörelsemarginal säkras framtida förbrukning av el. Detta sker genom säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av det kommande kvartalets förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt till 0 procent till och med kvartal 13. De svenska enheterna förbrukar cirka 180 GWh per år med en spotprisrisk på msek 2 per öres förändring av elpriset. Hanteringen av elhandelderivat sker genom ett diskretionärt förvaltningsmandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till givet benchmark (säkringsstrategin) med motsvarande msek 1 (1) uttryckt som VaR. Marknadsvärdet av elderivat var per årsskiftet msek -4 (-8).

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker med avseende på motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker skall enligt koncernens policy identifieras och aktivt hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt med längre löptider skall hanteras genom att tillgängliga bank-, försäkrings- eller exportkreditinstitutioner utnyttjas. Kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer skall enligt policyn hanteras genom att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott. Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar samt lämnade förskott till leverantörer.

Kundfordringar

Den 31 december 2009 var koncernens utestående kundfordringar msek 2 837 (4 194). Under tredje kvartalet 2009 tecknades ett avtal om försäljning av kundfordringar, försäljningen minskade kundfordringarna med cirka msek 800. Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 83 procent (83) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 55 procent (71) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- och/eller försäkringsgarantier alternativt garantier från ekn.

I samband med kontantaffärer kräver Saab regelmässigt att remburs öppnas till Saabs förmån för att säkerställa att betalning kommer att erhållas.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick till msek 32 (27) vilket motsvarar 0,9 procent (0,6) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningar på kundfordringar har förändrats enligt nedan.

MSEK	2009	2008
Nedskrivningar, 1 januari	-27	-26
Nedskrivningar för beräknade förluster	-19	-13
Återföring av tidigare nedskrivningar	12	6
Realiserade kreditförluster	2	6
Nedskrivningar, 31 december	-32	-27

Nedanstående tabell visar en åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar:

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
<30 dagar	466	848
30 till 90 dagar	194	631
91 till 180 dagar	87	148
>181 dagar	147	244
Förfallna kundfordringar	894	1 871
Ej förfallna kundfordringar	1 943	2 323
Totala kundfordringar	2 837	4 194

Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- och/ eller försäkringsgarantier, alternativt gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg trots förfallna kundfordringar.

Lämnade förskott till leverantörer

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk, då motprestationen ej är fullgjord. Den 31 december 2009 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för msek 546 (799). Då koncernens policy är att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott bedöms den kommersiella leverantörskreditrisken vara låg.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot banker genom depositioner och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att:

• Samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst A enligt Standard and Poors eller Moody´s
• Varje enskild finansiell motpart ska tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget
• Saab har med finansiella motparter ingått isda-avtal, avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat

Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (bis I). Den 31 december 2009 uppgick motpartsriskerna till msek 1 500 (1 766), varav utlåning till banker och svenska staten msek 1 200 (200).

Trading

Styrelsen har givit Saab Treasury ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknadsinstrument. Under året allokerades msek 10 uttryckt enligt VaR till trading. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2009 blev resultatet msek 43 (12), vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till msek 1 (1).

Värderingsmetoder finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som handhas på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black and Scholes.

Följande instrument värderade till verkligt värde enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen:

• Obligationer
• Elderivat
• Övriga räntederivat
• Aktier och andelar som är noterade

Följande instrument värderade till verkligt värde värderas enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata.

• Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i sek till bokslutskurser
• Optioner: Optionsprissättningsmodellen Black and Scholes används för marknadsvärdering av samtliga optioner
• Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna
• Aktier och andelar som är onoterade: Värderas enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag

Pensionsstiftelse

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden. Saabs Pensionsstiftelse ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsens styrelse har under 2009 godkänt en ny investeringspolicy med ett absolutavkastnings mål. I samband med implementerandet av den nya policyn skiftar stiftelsens fokus från skuldmatchning till ett långsiktigt realt avkastningskrav på 3 procent per år. Nämnda investeringspolicy anger tillgångsfördelningen till maximalt 50 procent aktier/alternativa investeringar (hedgefonder) och 50-100 procent räntebärande produkter. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent som lägst har bbb(baa) i kreditrating enligt Standard & Poor's och Moody's.

Av stiftelsens kapital var vid årets slut 61 procent (58) investerat i räntebärande tillgångar och resterande 39 procent (42) i aktie- och alternativa investeringar.

Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var msek 3 609 (3 082) den 31 december 2009 och årets avkastning uppgick till 12 procent (-16). Under 2009 betalades msek 2 i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	3 609	3 082	3 304
Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser1)	5 002	4 432	3 923
Konsolideringsgrad	72%	70%	84%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	3 844	3 678	3 427
Konsolideringsgrad	94%	84%	96%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 42

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar	200	501	200	501
Obligationer och andra värdepapper	10	10	10	10
Totalt	210	511	210	511

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG /PRI	77	74	77	74
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	4 470	5 360
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	511	549	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag	76	80	423	469
Borgensförbindelser övriga	-	1	-	-
Totalt	664	704	4 970	5 903

Nedanstående tabell visar den totala summan garantier samt fördelning mellan olika kategorier och emittenter.

MSEK	2009-12-31	andel i procent	2008-12-31	andel i procent
Totala garantier	10 518		12 172
Moderbolagsgarantier	2 011	19	2 136	18
Bankgarantier	8 507	81	10 036	82
Bankgarantier	8 507		10 036
On demand	5 013	59	5 062	50
Proprieborgen	3 494	41	4 974	50
Typ av garanti (av total)	10 518		12 172
Förskott	4 046	38	5 877	48
Fullgörande	2 866	27	3 445	28
Milstolpebetalning	2 697	26	2 240	19
Anbud, kredit och övriga	909	9	610	5

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde.

NOT 43

NÄRSTÅENDE

Närstående företag som koncernen har transaktioner med är framför allt bae Systems, som äger 21 procent av kapitalet och 21 procent av rösterna i Saab och hälften av det gemensamhetsägda försäljningsbolaget Gripen International kb. Försäljningsintäkterna till och inköp från bae Systems uppgår till msek 128 respektive msek 98. I räntebärande skulder ingår också ett lån från bae Systems uppgående till msek 7.

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor. Saab har inte heller några betydande transaktioner med styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen.

Transaktioner med bae Systems, Gripen International och andra närstående sker med tillämpning av affärsmässiga principer.

Av moderbolagets omsättning avsåg 7 procent försäljning till företag inom koncernen medan 13 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag uppgår till cirka msek 172 respektive msek 246.

KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets	Ägarandel i %
Koncernföretag	säte, land	2009	2008
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Bofors Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	75	75
Saab Seaeye Ltd	England	100	100
Saab Systems Oy	Finland	100	40
Saab Systems Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Training Systems AB	Jönköping, Sverige	100	100
Saab Underwater Systems AB	Motala, Sverige	100	100

Moderbolaget
MSEK	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	21 344	21 377
Nyemissioner/kapitaltillskott	42	65
Förvärv	-	3
Försäljningar och likvidationer	-1 382	-101
Omklassificeringar	-7	-
Utgående balans 31 december	19 997	21 344
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-9 682	-9 413
Årets nedskrivningar	-795	-269
Utgående balans 31 december	-10 477	-9 682
Redovisat värde 31 december	9 520	11 662

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

			2009-12-31
Koncernföretag / Organisationsnummer / Säte	Antal andelar	Andel i %	Redo visat värde
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100,0%	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100,0%	155
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100,0%	964
Combitech CSE AB, 556615-7581, Linköping	1 000	100,0%	23
Elesco Holding Oy, Finland	-	100,0%	90
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Möln dal	2 000	100,0%	3
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, ­Linköping	20 000	100,0%	4
Fastighets AB Odengatan Jönköping, 556378-6226, Jönköping	2 000	100,0%	-
Fastighets AB Solhusgatan, 556230-7404, Göteborg	1 000	100,0%	67
V Ordnance AB, 556414-8194, Eskilstuna	100 000	100,0%	10
Gripen International AB, 556628-6380, Linköping	1 000	100,0%	5
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Linköping	48 000	100,0%	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100,0%	51
Linköping City Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100,0%	3
Saab Aerospace Overseas AB, 556628-6448, ­Linköping	1 000	100,0%	3
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Stockholm	30 000	100,0%	1 500
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100,0%	77
Saab Bofors Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100,0%	357
Saab Czech s.r.o., Tjeckien	-	100,0%	15
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100,0%	103
Saab Facilities Stockholm AB, 556244-5683, Järfälla	170 000	100,0%	17
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100,0%	6
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100,0%	3 757
Saab PerformIT AB, 556569-2919, Karlstad	1 350	60,0%	11
Saab Security Systems AB, 556627-4998, Järfälla	200 000	100,0%	100
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	100,0%	443
Saab Supporter Ett AB, 556121-2597, Linköping	1 000	100,0%	95
SaabTech AB, 556460-1655, Järfälla	3 000 000	100,0%	363
Saab Technologies Inc., USA	-	100,0%	623
Saab Technologies Norway AS, Norge	-	100,0%	-
Saab Technologies, s.r.o., Tjeckien	-	100,0%	15
Saab Training Systems AB, 556030-2746, Jönköping	150 000	100,0%	42
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	-	100,0%	6
Saab Underwater Systems AB, 556439-6884, Motala	250 000	100,0%	81
Vilande bolag m.m.	-	-	382
Redovisat värde vid årets slut			9 520

OBESKATTADE RESERVER

Moderbolaget
MSEK	2009	2008
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Byggnader och mark
Ingående balans 1 januari	105	127
Årets avskrivningar under plan	-21	-22
Utgående balans 31 december	84	105
Maskiner och inventarier
Ingående balans 1 januari	317	336
Årets avskrivningar utöver/under plan	18	-19
Utgående balans 31 december	335	317
Summa obeskattade reserver 31 december	419	422

NOT 46

KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens operativa kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen. Det operativa kassaflödet avviker på följande punkt från kassaflödesanalysen på sidan 61:

• Förvärv eller avyttringar av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella placeringar samt räntebärande fordringar ingår ej i investeringsverksamheten

Operativt kassaflöde

Koncernen

MSEK	2009	2008
Kassaflöde från verksamheten
Resultat efter finansiella poster	976	-406
Överfört till pensionsstiftelse	-190	-408
Justeringar av poster som ej ingår i kassaflödet	1 835	3 068
Betald inkomstskatt	-183	-182
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	2 438	2 072
Rörelsekapital
Varulager	-401	-27
Rörelsefordringar	1 927	312
Erhållna kundförskott	-485	-1 618
Leasingåtaganden	-	-220
Övriga rörelseskulder	-1 522	708
Avsättningar	-261	-273
Förändring av rörelsekapital	-742	-1 118
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 696	954
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-81	-636
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-197	-386
Investeringar i leasingtillgångar	-3	-
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	9	41
Avyttring av leasingtillgångar	130	212
Förvärv av koncernföretag	-68	-
Avyttring av koncernföretag	11	443
Avyttring/förvärv av andelar m.m.	-50	31
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga ränte bärande finansiella tillgångar	-249	-295
Operativt kassaflöde	1 447	659

Operativt kassaflöde jämfört med årets kassaflöde i kassaflödesanalysen

MSEK	2009	2008
Operativt kassaflöde	1 447	659
Investeringsverksamheten - räntebärande:
Kortfristiga placeringar	-551	-
Övriga finansiella placeringar och fordringar	274	-89
Finansieringsverksamheten:
Upptagna lån	-	85
Amortering av lån	-279	-
Återköp av aktier	-110	-209
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-187	-487
Tillskott från minoritetsintressen	6	10
Årets kassaflöde	600	-31

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

Likvida medel

Koncernen
MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (inkl. tillgodohavande på checkräkningskredit)	1 447	795
Depositioner	16	27
Summa enligt balansräkningen	1 463	822
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 463	822

Nedskrivningar 23 353 1 743 308 Förändringar i värdet av biologiska tillgångar -13 -2 - - Förändringar i värdet av förvaltningsfastigheter - 1 - - Resultatandelar i intresseföretag 41 -15 -95 -65 Utdelningar från intresseföretag 13 2 - - Utdelning och koncernbidrag från koncernföretag - - -2 763 -438 Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar -3 -78 -133 - Nedskrivning av varulager - 1 187 - 1 187 Nedskrivning av andelar och fordringar 47 - 33 - Avsättningar 108 538 -73 582 Avsättningar för pensioner 140 31 -227 336 Övrigt 102 -110 50 -181

Totalt 1 835 3 068 -1 203 1 972

MSEK 2009 2008 2009 2008 Avskrivningar 1 377 1 161 262 243

Koncernen Moderbolaget

Förvärv av koncernföretag och andra affärsenheter

Koncernen

Moderbolaget

MSEK	2009-12-31	2008-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (inkl. tillgodohavande på checkräkningskredit)	788	237
Summa enligt balansräkningen	788	237
Summa enligt kassaflödesanalysen	788	237

Betalda räntor och erhållen utdelning

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Erhållen utdelning	15	2	61	409
Erhållen ränta	80	109	141	228
Erlagd ränta	-142	-272	-293	-424
Totalt	-47	-161	-91	213

MSEK	2009	2008
Förvärvade tillgångar och skulder
Rörelsefordringar	14	-
Likvida medel	7	-
Summa tillgångar	21	-
Rörelseskulder	8	-
Summa skulder	8	-
Utbetald köpeskilling	75	-
Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten	-7	-
Påverkan på likvida medel	68	-
Räntebärande skulder	-	-
Påverkan på nettolikviditet (likvida medel minus räntebärande skulder)	68	-

Avser förvärv av resterande 60 procent i det tidigare joint venturebolaget TietoSaab Systems i Finland.

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Avyttring av koncernföretag och andra affärsenheter

Koncernen

MSEK	2009	2008
Avyttrade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	-	7
Varulager	3	4
Rörelsefordringar	3	54
Tillgångar som innehas för försäljning	-	564
Summa tillgångar	6	629
Avsättningar	-	2
Uppskjuten skatteskuld	-	1
Rörelseskulder	1	5
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	-	239
Summa avsättningar och skulder	1	247
Försäljningspris	11	443
Erhållen köpeskilling	11	443
Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten	-	-
Påverkan på likvida medel	11	443
Räntebärande fordringar	-	-
Påverkan på koncernens nettolikviditet	11	443

NOT 47

UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab ab (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets aktier är registrerade på nasdaq omx Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab ab, Box 70363, 107 24 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint ventureföretag.

NOT 48

MILJÖREDOVISNING

För utförlig information relaterat till Saabs miljöredovisning, se förvaltningsberättelsen sidan 47–51.

NOT 49

I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

				Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2009	2008	2009	2008
Australien	AUD	1	6,43	5,36	6,01	5,53
Danmark	DKK	100	139,15	146,80	142,64	128,84
Euro	EUR	1	10,35	10,94	10,62	9,61
Japan	JPY	100	7,84	8,60	8,18	6,40
Kanada	CAD	1	6,89	6,30	6,70	6,17
Norge	NOK	100	124,30	110,35	121,62	117,05
Storbritannien	GBP	1	11,49	11,25	11,93	12,09
Sydafrika	ZAR	100	97,00	82,00	91,20	80,07
USA	USD	1	7,21	7,75	7,65	6,58

proforma sammanställning

MSEK	jan-dec 2009	jan-sept 2009		jan-juni 2009 jan-mars 2009		jan-dec 2008 jan-sept 2008		jan-juni 2008 jan-mars 2008	jan-dec 2007
ORDERINGÅNG
Aeronautics	3 417	1 628	1 468	1 090	6 153	5 620	5 425	3 322	7 516
Dynamics	3 133	2 395	1 789	969	3 743	2 374	1 834	704	3 870
Electronic Defence Systems	2 625	1 541	1 002	403	4 534	3 022	2 575	1 792	2 421
Security & Defence Solutions	6 045	4 180	2 742	1 509	6 240	3 655	2 499	1 360	5 566
Support & Services	4 057	2 300	1 469	620	3 800	1 990	1 517	909	2 629
Corporate	978	722	515	247	1 588	1 293	1 050	511	1 532
Internt	-1 827	-1 385	-889	-737	-2 846	-1 904	-1 945	-849	-2 688
Totalt	18 428	11 381	8 096	4 101	23 212	16 050	12 955	7 749	20 846
ORDERSTOCK
Aeronautics	15 476	15 819	17 179	18 780	19 626	21 733	22 767	22 871	21 158
Dynamics	6 980	7 708	8 103	8 447	8 453	8 821	8 938	8 795	8 882
Electronic Defence Systems	7 159	7 673	8 374	8 775	9 248	9 132	9 608	10 083	9 390
Security & Defence Solutions	7 746	8 045	7 944	7 676	7 129	6 676	6 645	6 709	6 659
Support & Services	4 011	3 223	3 143	3 262	3 455	2 663	2 873	3 092	3 016
Corporate	176	170	187	224	201	275	1 014	911	815
Internt	-2 159	-2 331	-2 516	-3 006	-2 788	-2 648	-3 274	-2 853	-2 604
Totalt	39 389	40 307	42 414	44 158	45 324	46 652	48 571	49 608	47 316
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER
Aeronautics	7 571	5 438	3 956	1 843	7 269	4 913	3 652	1 612	6 510
Dynamics	4 580	3 099	2 155	1 005	4 281	2 489	1 785	775	3 812
Electronic Defence Systems	4 670	3 267	2 087	988	4 474	2 984	1 983	808	4 440
Security & Defence Solutions	5 800	3 560	2 399	1 060	5 278	3 367	2 288	1 055	5 665
Support & Services	3 564	2 532	1 780	814	3 439	2 341	1 659	820	3 212
Corporate	1 002	753	530	226	1 511	1 163	871	442	1 590
Internt	-2 540	-1 770	-1 212	-524	-2 456	-1 649	-1 213	-533	-2 208
Totalt	24 647	16 879	11 695	5 412	23 796	15 608	11 025	4 979	23 021
EBITDA
Aeronautics	255	117	82	65	-1 313	45	148	146	617
Dynamics	466	387	259	118	497	225	181	86	494
Electronic Defence Systems	551	498	342	151	997	531	411	164	776
Security & Defence Solutions	397	217	155	37	501	260	171	61	715
Support & Services	426	274	223	107	433	289	235	123	338
Corporate	503	253	152	-43	400	295	275	7	745
Totalt	2 598	1 746	1 213	435	1 515	1 645	1 421	587	3 685
EBITDA MARGINAL, %
Aeronautics	3,4	2,2	2,1	3,5	-18,1	0,9	4,1	9,1	9,5
Dynamics	10,2	12,5	12,0	11,7	11,6	9,0	10,1	11,1	13,0
Electronic Defence Systems	11,8	15,2	16,4	15,3	22,3	17,8	20,7	20,3	17,5
Security & Defence Solutions	6,8	6,1	6,5	3,5	9,5	7,7	7,5	5,8	12,6
Support & Services	12,0	10,8	12,5	13,1	12,6	12,3	14,2	15,0	10,5
Totalt	10,5	10,3	10,4	8,0	6,4	10,5	12,9	11,8	16,0

Not 50, FORTS.

MSEK	jan-dec 2009	jan-sept 2009	jan-juni 2009	jan-mars 2009 jan-dec 2008		jan-sept 2008	jan-juni 2008	jan-mars 2008 jan-dec 2007
RÖRELSERESULTAT
Aeronautics	6	-67	-41	3	-1 508	-92	45	111	454
Dynamics	269	252	169	75	112	149	129	59	406
Electronic Defence Systems	24	93	75	27	524	213	184	75	216
Security & Defence Solutions	278	157	105	11	331	213	137	38	615
Support & Services	410	262	215	103	413	274	225	118	321
Corporate	387	174	99	-69	294	218	224	-16	595
Totalt	1 374	871	622	150	166	975	944	385	2 607
EBIT MARGINAL, %
Aeronautics	0,1	-1,2	-1,0	0,2	-20,7	-1,9	1,2	6,9	7,0
Dynamics	5,9	8,1	7,8	7,5	2,6	6,0	7,2	7,6	10,7
Electronic Defence Systems	0,5	2,8	3,6	2,7	11,7	7,1	9,3	9,3	4,9
Security & Defence Solutions	4,8	4,4	4,4	1,0	6,3	6,3	6,0	3,6	10,9
Support & Services	11,5	10,3	12,1	12,7	12,0	11,7	13,6	14,4	10,0
Totalt	5,6	5,2	5,3	2,8	0,7	6,2	8,6	7,7	11,3
JUSTERAD RÖRELSE MARGINAL
Aeronautics	1,4	0,6	1,5	0,2	3,6	2,9	7,6	6,9	7,0
Dynamics	9,8	8,1	7,8	7,5	8,5	6,0	7,2	7,6	9,5
Electronic Defence Systems	0,5	2,8	3,6	2,7	11,7	7,1	9,3	9,3	7,3
Security & Defence Solutions	4,8	4,4	4,4	1,0	8,2	6,3	6,0	3,6	10,3
Support & Services	12,1	10,3	12,1	12,7	12,0	11,7	13,6	14,4	10,0
Totalt	5,4	4,9	4,9	2,8	8,4	5,9	8,9	7,7	9,4
OPERATIVT KASSAFLÖDE
Aeronautics	-434	-502	-475	-310	-1 007	-1 068	-1 162	-169	-773
Dynamics	369	-21	-75	103	830	186	301	438	-822
Electronic Defence Systems	506	199	168	333	175	-340	136	437	-521
Security & Defence Solutions	-217	-41	370	-193	308	561	222	92	55
Support & Services	81	145	-88	60	-285	-281	-269	-182	243
Corporate	1 142	397	-143	-449	638	563	-164	-313	215
Totalt	1 447	177	-243	-456	659	-379	-936	303	-1 603

Not 50, FORTS.

MSEK	jan-dec 2009	jan-sept 2009		jan-juni 2009 jan-mars 2009		jan-dec 2008 jan-sept 2008		jan-juni 2008 jan-mars 2008	jan-dec 2007
SYSSELSATT KAPITAL
Aeronautics	2 146	2 675	2 665	2 648	3 022	4 180	4 168	3 984	4 202
Dynamics	2 880	3 169	3 175	2 873	2 942	3 533	3 435	3 187	3 698
Electronic Defence Systems	5 621	5 789	5 564	5 206	5 571	5 401	5 235	4 981	5 130
Security & Defence Solutions	3 159	2 841	2 858	2 599	2 496	2 291	2 806	2 597	2 979
Support & Services	1 807	1 620	1 836	1 623	1 518	1 413	1 414	1 209	977
Corporate	-1 282	-1 567	-1 647	-1 672	-2 331	-1 993	-950	-2 084	-2 217
Totalt	14 331	14 527	14 451	13 277	13 218	14 825	16 108	13 874	14 769
ANTAL ANSTÄLLDA
Aeronautics	3 015	3 040	3 065	3 091	3 100	3 043	3 023	2 979	2 911
Dynamics	1 739	1 765	1 781	1 805	1 805	1 793	1 812	1 851	1 849
Electronic Defence Systems	2 601	2 633	2 632	2 615	2 670	2 638	2 631	2 613	2 491
Security & Defence Solutions	2 568	2 543	2 518	2 462	2 449	2 657	2 656	2 769	2 875
Support & Services	1 749	1 757	1 765	1 796	1 814	1 839	1 718	1 742	1 734
Corporate	1 487	1 507	1 515	1 509	1 456	1 436	1 953	1 909	1 897
Totalt	13 159	13 245	13 276	13 278	13 294	13 406	13 793	13 863	13 757
FÖRDELNING FÖRSÄLJ NINGSINTÄKTER (%) FÖR SVARSRELATERAT/CIVILT
Aeronautics	91/9	92/8	93/7	93/7	93/7	94/6	95/5	93/7	94/6
Dynamics	91/9	90/10	90/10	91/9	90/10	89/11	90/10	87/13	92/8
Electronic Defence Systems	99/1	99/1	99/1	100/0	100/0	100/0	100/0	100/0	100/0
Security & Defence Solutions	67/33	65/35	68/32	65/35	72/28	73/27	76/24	77/23	74/26
Support & Services	77/23	77/23	70/30	67/33	74/26	75/25	72/28	71/29	61/39
Totalt	83/17	84/16	87/13	83/17	83/17	82/18	83/17	81/19	81/19

NOT 51

NYCKELTALSDEFINITIONER

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av försäljningsintäkter.

Justerad rörelsemarginal

Rörelseresultat justerat för resultat vid avyttring av verksamheter och intäkter/kostnader av engångskaraktär, i procent av försäljningsintäkter.

Sysselsatt kapital

Totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Överskottsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

Kapitalomsättningshastighet

Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolikviditet/nettoskuld

Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättning för pensioner.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägares andel dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier vid årets utgång.

utdelningsmotivering

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till SEK 2,25 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med MSEK 237. Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK 3 103 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 8 139 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 686 och för moderbolaget MSEK 1 675.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 35 procent jämfört med koncernens långsiktiga mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 35 procent 2009.

Saabs bruttoinvesteringar för 2009 uppgick till MSEK 197, vilket bedöms vara en bra approximation på det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2009 uppgick till MSEK 1 194 varav MSEK 67 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har under året haft en nettoskuld och denna, räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden med avdrag för likvida medel och räntebärande fordringar, uppgår till MSEK 634. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551:

• 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
• 1. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab ab

förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Balanserade vinstmedel	1 427 919 471
Årets resultat	1 674 940 353
Summa	3 102 859 824
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 2,25 per aktie	237 400 029
Till nästa år balanseras	2 865 459 795
Summa	3 102 859 824

SEK
Aktiekapital	1 746 405 504
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	723 939 300
Balanserad vinst	2 865 459 795
Summa	5 878 275 734

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 237 (187), eller SEK 2,25 (1,75) per aktie delas ut till aktieägarna. Soliditeten för Koncernen uppgår till 35,1 procent (28,4) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 34,6 procent (28,0).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 12 februari 2010

Marcus Wallenberg

Ordförande

Lennart Johansson Erik Belfrage Catarina Carlqvist Peter Nygårds Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

George Rose Lena Treschow Torell Per-Arne Sandström Conny Holm Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Stefan Andersson Sten Jakobsson Michael O'Callaghan Åke Svensson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 februari 2010

Erik Åström Tommy Mårtensson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

revisionsberättelse

Till årsstämman i Saab AB (publ) Organisationsnummer 556036-0793

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Saab AB (publ) för räkenskapsåret 2009. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår på sidorna 34–127 i detta dokument. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen

och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Linköping den 12 februari 2010

Ernst & Young AB

Erik Åström Auktoriserad revisor Deloitte AB

Tommy Mårtensson Auktoriserad revisor

bolagsstyrningsrapport

Inledning

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag, noterat på NASDAQ OMX Stockholm, som lyder under svensk lag. Saab AB är moderbolaget inom koncernen med 71 olika dotterbolag i olika delar av världen.

Styrningen av Saab utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm – som även inkluderar svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska regler och riktlinjer.

Saab strävar efter att i sin styrning hålla högsta standard.

Svensk kod för bolagsstyrning

Enligt NASDAQ OMX Stockholms noteringskrav ska alla svenska företag som är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm tillämpa svensk kod för bolagsstyrning ("Koden").

Saab tillämpar Koden. I enlighet med den redovisar denna bolagsstyrningsrapport hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2009. Förberedelser och genomförande av årsstämma kommer också att göras enligt Kodens bestämmelser. Saabs webbsida har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen avger årligen en rapport om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Den återfinns i slutet av denna rapport.

Innehållet i denna bolagsstyrningsrapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Saab redovisar inga avvikelser från koden under 2009.

Ägarstruktur

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2009 till SEK 1 746 405 504, fördelat på 103 896 041 noterade B-aktier samt 5 254 303 ej marknadsnoterade A-aktier. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktien är listad på NASDAQ OMX Stockholm, på listan för stora bolag. Av totala antalet aktier är 52 098 153 B-aktier tillgängliga via börsen, motsvarande 48 procent av kapitalet och 34 procent av rösterna. En börspost omfattar 100 aktier. Bolagets A-aktier ägs av Investor (4 207 123 aktier) och BAE Systems (1 047 180 aktier). Enligt ägarregistret uppgick antalet aktieägare i Saab vid årets slut till 32 555, varav svenska ägare svarade för 60 procent av kapitalet och 65 procent av rösterna. Svenska aktiefonder ägde cirka 13 procent av kapitalet respektive 9 procent av rösterna. Svenska privatpersoner ägde cirka 7 procent av kapitalet respektive 5 procent av rösterna.

En stor del av de aktier som ägs av utländska investerare är förvaltarregistrerade genom utländska banker eller andra förvaltare som inte är anslutna till Euroclear Sweden AB. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 40 procent av utländska ägare, enligt SIS Ägarservice.

Största aktieägare

	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
BAE Systems	20,5	20,8
Investor AB	19,8	38,9
Wallenberg-stiftelser	8,7	6,2
Swedbank Robur Fonder	4,8	3,4
Nordea fonder	2,8	2,0
Odin fonder	2,8	2,0
SEB fonder	2,6	1,9
Orkla ASA	1,5	1,0
Fjärde AP-fonden	1,3	0,9
SHB fonder	1,2	0,9
SEB-stiftelsen	0,9	0,7

Saab hade 3,3 procent av aktiekapitalet i eget förvar vid slutet av december 2009. För ytterligare information om ägarstruktur, se sidan 141.

Valberedning

På Saabs årsstämma i april 2009 beslutades att Saab ska ha en valberedning bestående av en representant för envar av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna jämte styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna och aktieägarna de företräder offentliggörs senast sex månader före årsstämman 2010 och baseras på de kända röstetalen per 31 augusti 2009. Beslutet innefattar förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt beslut som fattats på årsstämman 2009 ska valberedningen framlägga förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman 2010 för beslut:

• (a) förslag till stämmoordförande,
• (b) förslag till styrelse,
• (c) förslag till styrelseordförande,
• (d) förslag till styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete
• (e) förslag till arvode för bolagets revisorer, och
• (f) förslag till utseende av ny valberedning inför årsstämman 2011

Inför årsstämma i Saab AB den 15 april 2010 meddelades i pressrelease att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Peter Rydell (Swedbank Robur Fonder) samt Erik Feldt (Nordea Fonder). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 50 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per 31 augusti 2009. BAE Systems har avsagt sig rätten att vara representerad i valberedningen.

Valberedningens förslag ska offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämma 2010.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2010

Ledamot	Representerar	% av röster 2009-08-31	% av kapital 2009-08-31
Petra Hedengran	Investor	38,9	19,8
Peter Wallenberg Jr	Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	6,1	8,7
Peter Rydell	Swedbank Robur ­Fonder	3,1	4,3
Erik Feldt	Nordea Fonder	2,9	4,1
Marcus Wallenberg	Styrelseordförande Saab AB	–	–

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter och inga suppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämman. Saabs styrelse består av tio årsstämmovalda ledamöter och tre ledamöter med lika många suppleanter utsedda av de anställdas organisationer.

Vid årsstämman den 16 april 2009 omvaldes Erik Belfrage, Sten Jakobsson, Lennart Johansson, Peter Nygårds, Michael J. O'Callaghan, George Rose, Per-Arne Sandström, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Åke Svensson.

Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Endast verkställande direktören i Saab AB, Åke Svensson, är anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2009, finns i årsredovisningen, not 37.

Årsstämmovalda ledamöter

arcus Wallenberg	Peter Nygårds
Åke Svensson	ichael J. O'Callaghan
Erik Belfrage	George Rose
Sten Jakobsson	Per-Arne Sandström
Lennart Johansson	Lena Treschow Torell

Övriga väsentliga uppdrag, tidigare befattningar med mera framgår av presentationen av styrelsen.

Arbetstagarledamöter, ordinarie och suppleanter

Ordinarie	Suppleanter
Stefan Andersson	Göran Gustavsson
Catarina Carlqvist	Jan Kovacs
Conny Holm	Nils Lindskog

Krav på oberoende

Nedan framgår vilka årsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens definition anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning 2009

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget/ bolags ledningen	Oberoende av större aktieägare
arcus Wallenberg	1992	Ja	Nej 1)
Åke Svensson	2003	Nej 2)	Ja
Erik Belfrage	1991	Ja	Nej 3)
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
Lennart Johansson	2006	Ja	Nej 4)
Peter Nygårds	2000	Ja	Ja
ichael J. O'Callaghan	2007	Ja	Nej 5)
George Rose	1998	Ja	Nej 5)
Per-Arne Sandström	2005	Ja 6)	Ja
Lena Treschow Torell	2005	Ja	Nej 7)

1)Tidigare verkställande direktör och koncernchef i Investor

2) Verkställande direktör och koncernchef

3) Tidigare ledamot i Investors styrelse 4) Anställd i Investor

5) Anställd i BAE Systems

6) Sedan 2009-09-01 konsultavtal med bolaget för en definierad tid

7) Ledamot i Investors styrelse

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de årsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning hålls normalt fem ordinarie sammanträden per år utöver det konstituerande sammanträdet. Därutöver kan styrelsen sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2009 har styrelsen haft ett konstituerande möte, fem ordinarie styrelsemöten och fyra extra möten, totalt tio möten.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning av de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorerna samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter. Till instruktionen knyts även policies för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Anne Gynnerstedt, som inte är ledamot av styrelsen.

Under 2009 har styrelsen arbetat med fastställande av budget och affärsplan.

De finansiella rapporter som sammanställs varje månad och tillställs styrelsen är en viktig del av styrelsearbetet. De presenteras vid varje styrelsemöte och inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Eftersom den globala försvarsindustrin genomgår omfattande förändringar har styrelsen under året för att ytterligare anpassa Saab efter dessa arbetat med en genomgripande översyn av strategin och som ett resultat av detta arbete företas en omorganisation som ska vara införd till årsskiftet. Målet är att skapa ett mer marknadsorienterat Saab med ökat fokus på kundernas framtida krav och behov. Organisationen ska även säkerställa god kundsupport, erbjuda en ännu konkurrenskraftigare produktportfölj samt skapa ytterligare förutsättningar för fortsatt effektivisering av verksamheten. Styrelsen har under året ägnat tid åt uppföljning av väsentliga exportmöjligheter och de därmed förenliga marknadssatsningarna

Effektiviteten i Saabs kostnadsbesparingsprogram följs upp regelbundet. Utskottsarbetet utgör en stor del av styrelsens arbete. Efter möten med revisions- och ersättningsutskotten lämnas rapporter om vad som har avhandlats på mötena och styrelsen fattar beslut i de frågor där utskotten gjort rekommendationer.

Styrelsens arbete i utskott

Revisionsutskottet

Till revisionsutskottet har styrelsen utsett tre ledamöter. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har också beslutanderätt inom vissa frågor inom begränsade områden.

Revisionsutskottets ledamöter har sedan årsstämman i april 2009 varit Peter Nygårds (utskottets ordförande), Per-Arne Sandström och Lennart Johansson, varav både Peter Nygårds och Per-Arne Sandström är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt är sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, bistå valberedningen med förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen, informera sig om revisionens inriktning och samordning mellan extern och intern revision, utvärdera den externa revisionen samt granska effektiviteten av de interna kontrollsystemen för finansiell rapportering. Såväl bolagets interna som externa revisorer är adjungerade till revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har under 2009 arbetat särskilt med omstruktureringen av Saab, den finansiella rapporteringen och kostnadseffektiviseringsprogrammet.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen delges snarast därefter övriga i styrelsen.

Utskottet har under 2009 haft sju möten.

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter.

Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, George Rose och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande i utskottet. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt är sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottet bereder ärenden gällande ersättningsprinciper, inklusive program för rörlig lön och pensionsvillkor för koncernledningen och beredning av utformning och förslag av Saabs aktiesparprogram. Alla beslut beträffande sådana principer fattas från 2006 av årsstämman på förslag av styrelsen. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen, som ansvarar för tolkning och tillämpning av principerna. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under året särskilt arbetat med att utforma ett prestationsrelaterat aktiesparprogram för bolagets ledande befattningshavare och strategiska nyckelpersoner, vilket antogs av årsstämman i april.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen delges snarast därefter övriga i styrelsen.

Utskottet har under 2009 haft fyra möten.

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen kvaliteten på styrelsens arbete och vilka förbättringsområden som finns för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Det görs genom att ledamöterna fyller i ett frågeformulär och ger sin uppfattning om

hur väl styrelsen fungerar. Det jämförs sedan med tidigare års utfall. Frågeformuläret är uppdelat i fem delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen och samarbetsklimatet. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om vad styrelseledamöterna anser om styrelsens arbete. Resultatet av utvärderingen diskuteras därefter i styrelsen. Inga externa konsulter tas in för att göra styrelseutvärderingen.

Valberedningen tar också del av resultatet av utvärderingen i samband med analys, utvärdering och tillsättning av styrelserepresentationen.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen.

Verkställande direktören

Verkställande direktör är Åke Svensson som också ingår i styrelsen. Hans övriga väsentliga uppdrag och tidigare erfarenheter framgår av presentationen av styrelsen. Åke Svensson äger inga aktier i företag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

Bolagets revisorer

De externa revisorernas uppgift är att, på ägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Härutöver har bolagets halvårsrapport översiktligt granskats av revisorerna. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Årsstämman väljer revisorer. Av årsstämman valda revisorer är de registrerade revisionsbolagen Ernst & Young och Deloitte.

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2009

Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse möten1)	Närvaro utskotts möten 2)	Styrelse arvode kSEK 3)	Arvode Revisions utskott kSEK	Arvode Ersättnings utskott kSEK	Totalt arvode kSEK
arcus Wallenberg		x	10	4	1 100		80	1 180
Åke Svensson			10
Erik Belfrage			10		425			425
Sten Jakobsson			9		425			425
Lennart Johansson	x		10	7	425	100		525
Peter Nygårds	x		9	6	425	150		575
ichael J. O'Callaghan			10		–			–
George Rose		x	9	3	–			–
Per-Arne Sandström	x		10	6	425	100		525
Lena Treschow Torell		x	10	4	425		135	560

1) Av totalt 10 möten.

2) Av totalt för revisionsutskottet 7 möten, för ersättningsutskottet 4 möten.

3) BAE Systems styrelserepresentanter erhåller ej arvode.

Ernst & Young AB

• Omvaldes 2007 för perioden 2007–2010
• Medlem av Ernst & Youngs globala organisation med verksamhet i cirka 140 länder
• Huvudansvarig revisor sedan 2007, Erik Åström
• Andra revisionsuppdrag: Apoteket, Hakon Invest, Hennes & Mauritz, Modern Times Group och Svenska Handelsbanken Deloitte AB
• Valdes 2009 för en period av högst tre år
• Medlem av Deloittes globala organisation med verksamhet i cirka 140 länder
• Huvudansvarig revisor sedan 2005, Tommy Mårtensson
• Andra revisionsuppdrag: Björn Borg, FastPartner, Fortum, Industrifonden och Svevia. Även erfarenhet som revisor i SJ och Tele2

Såväl Ernst & Young som Deloitte har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorernas oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

Riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

Redovisning av dessa riktlinjer återfinns i förvaltningsberättelsen.

Ersättning till revisorer

Saabs revisorer erhåller ersättning för utfört arbete enligt beslut av årsstämman.

Ernst & Young och Deloitte har under de senaste tre åren utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor i samband med förvärv och omstruktureringar samt avseende utformning och implementering av Saabs aktiesparprogram för de anställda.

Ersättning till revisorer 2007–2009 avseende koncernen

MSEK	2009	2008	2007
Revisionsuppdrag: Ernst & Young AB Deloitte AB	14 4	14 4	13 4
Andra uppdrag: Ernst & Young AB Deloitte AB	2 2	2 3	4 2

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisorer.

Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, enligt ovan lämnad redogörelse. Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorerna deltar i samtliga ordinarie möten med revisionsutskottet, utom vid det tillfälle då revisionsupphandlingen behandlas.

Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras. Bolagets revisorer närvarar vid styrelsens sammanträde i samband med godkännande av bolagets årsredovisning.

Styrelsen har träffat revisorerna för genomgång av revisorernas granskning av bolaget för verksamhetsåret 2009.

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i Koden.

Kontrollmiljö och bolagsstyrning

Saabs system för intern kontroll är utformat för att ge stöd åt verksamheterna att nå sina mål och samtidigt hantera dess risker. Systemet medger en rimlig men ej absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter med avseende på den finansiella rapporteringen.

Ansvarstillämpningen utgår från styrelsens arbetsordning och en instruktion av vilka framgår hur styrelsens och den verkställande direktörens roller, ansvar och aktiviteter definieras.

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter under 2009 fördelats till affärsenheter och supportenheter som också fått stöd och övervakats av segmentsansvariga och koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Till den interna kontrollstrukturen hör Koncernavdelning Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokalt tillämpade internkontrollen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen.

Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, koncernledningen och dess medlemmar samt på eget initiativ.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas till sin huvuddel av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Internationella affärer är dominerande inom verksamheten. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, valutasäkring och andra finansiella transaktioner, leasingverksamheten, skatter samt redovisning av pensioner.

Utöver affärsrisker bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för olika typer av oegentligheter.

I samordning med Koncernstab Ekonomi sker löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Den aktuella riskbilden avstäms med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse därmed. Information om utvecklingen på väsentliga riskområden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden. Saabs riskbedömning kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer.

Kommunikation och kontrollaktiviteter

Styrelsens arbete för styrning av den interna kontrollen utgår från de regler som finns i aktiebolagslagen, noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm inklusive Koden, av styrelsen antagna etiska värderingar, styrelsens arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller.

Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga säkerställs bland annat enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga på den interna webbplatsen.

Under 2008 fastställdes och implementerades en ny Corporate Treasury-policy i verksamheten. Under 2009 implementerades sedan ett nytt koncerndirektiv och processer avseenden finansiell riskhantering. Direktivet sammanfattar hur koncernen skall förhålla sig till finansiella, kredit- och politiska risker. Corporate Treasurypolicyn är föremål för årlig revidering av styrelsen. Revideringen 2009 innebar inga väsentliga förändringar.

Kontroll och uppföljning av den operativa verksamheten utövades under 2009 av styrgrupper i affärsenheterna samt en förstärkt ledning på affärssegmentsnivå. Styrgrupperna och affärssegmentens ledning ansvarade också för att koncernriktlinjer implementerades och efterlevdes i respektive organisation.

Varje affärsenhet utformade sina riskhanteringsrutiner och struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer.

Inom Saab fanns under 2009 en kedja av controllers från koncern- och affärssegmentsnivå via affärsenheter till resultatenheter och projekt. Dessa har haft ansvar för att se till att internkontrollrutiner finns, att koncernens kontrollprocesser implementerats samt att eventuell riskexponering rapporteras samt ansvarat för att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid.

Alla operativa enheter rapporterar månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin. Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen byggde 2009 på att varje affärsenhet mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsoliderats för att mäta affärssegmentens och koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning.

Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Koncernstab Ekonomi beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning. En gång per år kallar Koncernstab Ekonomi till konferens där nyheter och förändringar i regler och riktlinjer inom det finansiella området samt planeringen av informationsflöden behandlas.

Finansiell rapportering och information

Saab har en informationspolicy som uppfyller de krav som ställs på ett noterat bolag.

Finansiell information:

• Bokslutskommunikéer och delårsrapporter, vilka publiceras som press releaser.
• Årsredovisning.
• Pressmeddelanden om händelser som bedöms väsentliga för värderingen av Saab.
• Presentationer för media och finansanalytiker i samband med bokslutskommunikéer och delårsrapporter kan följas via live webcast på Saabs hemsida www.saabgroup.com, investor relations där även allt material från dessa finns tillgängligt.

Uppföljning och utvärdering

Styrelsen i Saab AB är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. Det av styrelsen utsedda revisionsutskottet har som uppgifter att bland annat kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, att informera sig om revisionens inriktning och samordningen mellan den externa och interna revisionen samt att granska effektiviteten i de interna kontrollsystemen för den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har den interna kontrollstrukturen som återkommande punkt vid sina sammanträden.

Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsenhet används en årlig egenutvärdering, så kallad Self Assessment. Här behandlas förutom processerna som ligger till grund för den finansiella rapporteringen också operativa risker, anseenderisker samt efterlevnaden av lagar, förordningar och interna regelverk.

styrelse

Marcus Wallenberg

Ordförande sedan 2006, Vice ordförande 1993–2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992, Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1956 Bachelor of Science of Foreign Service, Löjtnant i Marinen Aktier i Saab: 85 150

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB och Electrolux AB, Vice ordförande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Hedersordförande i ICC (International Chamber of Commerce), Ledamot av styrelsen i AstraZeneca PLC, Stora Enso Oyj, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Temasek Holding Ltd.

Tidigare anställningar och befattningar:

Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB; Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf; Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London; Citicorp (Hong Kong) och Citibank N.A. (New York).

Ledamot av styrelsen sedan 2003, Verkställande direktör och Koncernchef i Saab Född 1952 Civilingenjör Aktier i Saab: 9 425

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot (och tidigare Ordförande) i sammanslutningen för Europas flygoch försvarsindustrier (ASD), Ledamot i Teknikföretagens styrelse, Ledamot i Svenskt Näringsliv, Ledamot i Micronic Laser Systems AB, Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Tidigare anställningar och befattningar:

Affärsområdeschef Saab Aerospace, Saab AB; Affärsenhetschef Framtida Produkter och Teknik, Saab AB; Projektledare för RBS15, Saab Dynamics AB; Andra befattningar inom Saab-koncernen

Per-Arne Sandström

Ledamot av styrelsen sedan 2005, Ledamot i Saabs revisionsutskott Född 1947 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 2 500

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Infocare AS, Ledamot av styrelsen i Human Care AB, Cellmax AB, Note AB och Incentive AB

Tidigare anställningar och befattningar:

Ordförande i Spring Mobil AB, Vice Koncernchef och COO, Telefonaktiebolaget L M Ericsson; President and CEO, Ericsson Inc., USA; Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB; Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK; Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB; Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB; Avdelningschef, Naval Command and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB

Erik Belfrage

Ledamot av styrelsen sedan 1991, Bankdirektör i SEB Född 1946 Civilekonom Aktier i Saab: 3 100

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Sigtuna Skolstiftelse och Näringslivets Internationella Råd (NIR), ordförande International Chamber of Commerce (ICC) Commission on Business in Society, Vice ordförande International Chamber of Commerce (ICC) Finance Committee, Ledamot av styrelsen i Eramet Steel och Centre for European Policy Studies (CEPS), Medlem i Trilateral Commission och Associate Member European Roundtable (ERT)

Tidigare anställningar och befattningar:

Ledamot av styrelsen i Investor AB; Svenska Ambassaden i Geneve, Paris, Bukarest och Washington; Utrikesdepartementet, Stockholm

Stefan andersson

Ledamot av styrelsen sedan 2008, Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Underwater Systems, Motala Född 1974 Tekn. kand. Aktier i Saab: 472

suppleanter

Göran Gustavsson

Suppleant sedan 2008, Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping Född 1953 Aktier i Saab: 338

jan kovacs

Suppleant sedan 2008, Ordförande i Unionenklubben vid Saab AB, Linköping. Född 1960, Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 376

Nils Lindskog

Suppleant sedan 2007, Ledamot i AF-klubben på Saab Microwave Systems, Göteborg. Född 1955, M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 201

revisorer

ERNST & YOUNG AB ERIK Åström

DELOITTE AB Tommy Mårtensson

Antalet aktier som styrelseledamot äger inkluderar närståendes eventuella innehav.

Peter Nygårds

Ledamot av styrelsen sedan 2000, Ordförande i Saabs revisionsutskott, Bankdirektör i Swedbank Född 1950 Fil. kand. Aktier i Saab: 2 950

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), Bothniabanan AB samt Svenska Turistföreningen (STF)

Tidigare anställningar och befattningar: Verkställande direktör, Svensk Kärnbränslehantering (SKB); Statssekreterare, Näringsdepartementet

Lena Treschow Torell

Ledamot av styrelsen sedan 2005, Ordförande i Saabs ersättningsutskott Professor i fysik Född 1946 Fil. dr. Aktier i Saab: 4 300

Andra styrelseuppdrag:

Vice ordförande i ÅF AB och i Micronic Laser Systems AB, ledamot av styrelsen i Investor AB, SKF AB, Dagens Industri AB och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, Ordförande för Euro-CASE (European Council of Applied Sciences and Engineering) Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA samt för IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin)

Tidigare anställningar och befattningar:

Verkställande direktör, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Ledamot av styrelsen i Getinge AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson och Gambro AB, Director, Joint Research Centre, European Commission (Brussels); Vice rektor, Chalmers Göteborg; Professor i Materialfysik, Chalmers Göteborg; Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet

Catarina Carlqvist Ledamot av styrelsen sedan 2007, Ledamot i AF-klubben vid Saab Bofors Dynamics, Karlskoga Född 1964 Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: –

George Rose

Ledamot av styrelsen sedan 1998, Ledamot i Saabs ersättningsutskott, Finance Director i BAE Systems PLC, Non Executive Director i National Grid plc Född 1952 Civilekonom Aktier i Saab: –

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i National Grid plc, Ordförande i National Grid plc Audit Committee, Ledamot i National Grid plc Remuneration Committee och National Grid plc Nomination Committee, Ledamot i Industrial Development Advisory Board

Tidigare anställningar och befattningar:

Finance Director, Leyland DAF UK; Director Group Control, DAF NV, Netherlands; Company Controller, Rover Group; Non Executive Director, Orange PLC

Lennart Johansson

Ledamot av styrelsen sedan 2006, Ledamot i Saabs revisionsutskott, Direktör, Operativa investeringar, Investor AB Född 1955 Civilekonom Aktier i Saab: 6 000

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i Gambro AB och därtill hörande affärsverksamheter samt i Mölnlycke AB

Tidigare anställningar och befattningar:

Verkställande direktör, b-business partners BV och Emerging Technologies ET AB, Vice verkställande direktör, Atlas Copco, andra befattningar inom redovisning, kontroll och revision, Nordic Management AB

Michael J. O'Callaghan

Ledamot av styrelsen sedan 2007, Operations Group Managing Director, BAE Systems Regional Aircraft Född 1952 Civilekonom Aktier i Saab: –

Tidigare anställningar och befattningar:

Group Managing Director, Aircraft Services, Managing Director, BAE Systems Regional Aircraft, Deputy Chief Executive Officer, Airbus Industrie, Asia, Managing Director, Commercial Aircraft, Managing Director, Jetstream Aircraft, Manufacturing Director, Jetstream Aircraft, Head of Operations, Jetstream Aircraft, Ford Motor Company, various roles in Finance, Manufacturing and Operations

sten jakobsson

Ledamot av styrelsen sedan 2008, Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige Född 1949 Civilingenjör Aktier i Saab: 3 060

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i Teknikföretagen, Stena metall AB och World Childhood Foundation

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsenhetschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division, Asea central staff produktion, Asea trainee

conny holm

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och suppleant sedan 1995, Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab Avitronics, Jönköping Född 1947 Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 344

koncernledning 2010

Åke Svensson President och Chief Executive Officer (CEO) Född 1952, civilingenjör Anställd 1976 Aktier i Saab: 9 425

LENA OLVING Executive Vice President och Chief Operating Officer (COO) Född 1956, civilingenjör Anställd 2008 Aktier i Saab: 3 224

Lennart Sindahl Executive Vice President och Head of Business Area Aeronautics Född 1956, civilingenjör Anställd 1986 Aktier i Saab: 1 268

Thomas Samuelsson Senior Vice President och Head of Business Area Dynamics Född 1953, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 1 257

Micael Johansson Senior Vice President och Head of Business Area Electronic Defence Systems Född 1960, Kandidatexamen Anställd 1985 Aktier i Saab: 602

Gunilla Fransson Senior Vice President och Head of Business Area Security and Defence Solutions Född 1960, civilingenjör och teknologie doktor Anställd 2008 Aktier i Saab: 472

Lars-Erik Wige Senior Vice President och Head of Business Area Support and Services Född 1954 Anställd 2001 Aktier i Saab: 714

Lars Granlöf Senior Vice President och Chief Financial Officer (CFO), Head of Group Finance Född 1962, civilekonom Anställd 2007 Aktier i Saab: 5 838

Anne Gynnerstedt Senior Vice President och Head of Group Legal Affairs. Secretary of the Board of Directors Född 1957, jur. kand. Anställd 2004 Aktier i Saab: 2 734

Mikael Grodzinsky Senior Vice President och Head of Group Human Resources Född 1958, civilingenjör Anställd 1985 Aktier i Saab: 2 683

Jonas Hjelm Senior Vice President och Chief Marketing Officer (CMO), Head of Group Marketing & Business Development Född 1971 Anställd 2006 Aktier i Saab: 1 139

Cecilia Schön Jansson Senior Vice President och Head of Group Communications Född 1956 Anställd 2007

Aktier i Saab: 2 328

Dan Jangblad Senior Vice President och Chief Strategy Officer (CSO), Head of Group Strategy Född 1958, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 3 811

Peter Sandehed Senior Vice President och Head of Group Corporate Investments Född 1952, civilekonom Anställd 1981 Aktier i Saab: 8 854

I koncernledningen 2009 ingick även följande personer:

Dan-Åke Enstedt, Vice vd och chef för affärssegmentet Defence and Security Solutions, och Mats Warstedt, Marknadsdirektör

Följande personer ingick inte i koncernledningen 2009: Thomas Samuelsson, Micael Johansson, Gunilla Fransson och Lars-Erik Wige

Information till aktieägarna

Årsstämma

Årsstämma hålls torsdagen den 15 april 2010 klockan 15.00 i Annexet, Ericsson Globe Arenas, Globentorget 2 , Stockholm.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast fredagen den 9 april 2010.

• per telefon till 013-18 20 55
• per post med separat utsänd inbjudan
• per post till Saab AB, Koncernstab Juridik, 581 88 Linköping
• via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab ab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

Rätt att delta

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden ab (tidigare vpc ab), fredagen den 9 april 2010, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast fredagen den 9 april 2010, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av sek 2,25 per aktie och tisdag den 20 april 2010 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden ab utsända utdelningen fredagen den 23 april 2010.

saab-aktien

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2009 till SEK 1 746 405 504, fördelat på 103 896 041 noterade B-aktier samt 5 254 303 ej marknadsnoterade A-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på listan för stora bolag. Av totala antalet aktier är 52 098 153 B-aktier tillgängliga via börsen, motsvarande 48 procent av kapitalet och 34 procent av rösterna. En börspost omfattar 100 aktier. Bolagets A-aktier ägs av Investor (4 207 123 aktier) och BAE Systems (1 047 180 aktier).

Saabs börsvärde uppgick vid utgången av 2009 till SEK 12,9 miljarder. Kursen för B-aktien ökade under året med 65 procent, vilket kan jämföras med OMX index som ökade med 47 procent. Totalavkastningen på Saabs B-aktie, det vill säga summan av utdelningen och kursförändringen, var under den senaste femårsperioden 18 procent.

Omsättning och statistik

Under 2009 omsattes totalt 58 751 435 B-aktier, vilket motsvarar 113 procent av antalet tillgängliga aktier. Högsta stängningskurs, SEK 118,00, noterades den 17 och den 30 december och lägsta kursen, SEK 50,50, den 31 mars och den 1 april. Betavärdet visar fluktuationerna hos en aktie i relation till börsen som helhet. Ett lågt betavärde (<1) indikerar låg risk i förhållande till andra aktier på börsen. Ett högt betavärde (>1) innebär högre risk. Enligt six beräkningar uppgick betavärdet för Saabs B-aktie till 1,14, vilket betyder att Saab-aktien i genomsnitt fluktuerade som börsen i genomsnitt, mätt enligt Affärsvärldens Generalindex över en 48-månadersperiod. Förklaringsvärdet för Saab-aktien var 0,278 vilket innebär att kursutvecklingen till 27,8 procent kan förklaras av börsens utveckling i stort.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 32 555, varav svenska ägare svarade för 60 procent av kapitalet och 65 procent av rösterna. Svenska aktiefonder ägde cirka 13 procent av kapitalet respektive 9 procent av rösterna. Svenska privatpersoner ägde cirka 7 procent av kapitalet respektive 5 procent av rösterna.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av resultatet efter skatt under en konjunkturcykel.För verksamhetsåret 2009 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 2,25 per aktie (1,75).

Saabs aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett frivilligt aktiesparprogram. Programmet innebär att de anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. För varje köpt aktie som behålls under tre år erhålls en gratisaktie. Under hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades programmet till att även omfatta medarbetare i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien och under 2009 utvidgades programmet ytterligare till att även omfatta medarbetare i Sydafrika.

Under 2007 återköpte Saab en miljon aktier och under 2008 återköptes 1 340 000 aktier för att säkra programmet.

Årsstämman, den 16 april 2009, beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier. Syftet med bemyndigandet var att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt för att säkra koncernens aktiesparprogram. Mandatet gällde fram till nästa årsstämma. Ett eventuellt återköp skulle ske såväl över börsen som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslogs även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier inom de ramar lagstiftningen medger.

Den 23 juni 2009 offentliggjorde Saab att styrelsen beslutat om att utnyttja sitt bemyndigande i detta syfte. Köp av aktier gjordes med start den 28 juli 2009 fram till och med den 28 augusti via NASDAQ OMX Stockholm. Totalt återköptes 1 340 000 aktier till ett genomsnittligt pris av SEK 82,10. Återköpet ska säkra 2009 års aktiesparprogram.

Den 31 december 2009 hade Saab 3 639 220 aktier i eget förvar.

Andel av kapitalet, %

Svenskt ägande
Investor	19,8%
Wallenberg-stiftelser	8,7%
Swedbank Robur fonder	4,8%
Nordea fonder	2,8%
SEB	2,6%
Fjärde AP-fonden	1,3%
Övriga svenska	20,2%

Resultat och utdelning per aktie, SEK

Data per B-aktie 2004–2009

	2009	2008	2007	2006	2005	20042)
Börskurser1)
vid årets slut, SEK	118,00	71,50	129,50	210,00	170,00	115,50
årshögsta, SEK	118,00	180,00	216,50	218,00	170,00	118,50
årslägsta, SEK	50,50	51,00	116,50	154,50	113,00	97,75
Börsvärde, MSEK	12 879	7 804	14 135	22 921	18 556	12 607
Genomsnittlig dagsomsättning, antal aktier1)	234 069	255 782	240 390	148 965	229 007	112 279
Direktavkastning, %	1,9	2,4	3,5	2,0	2,4	3,2
Börskurs/eget kapital, %	118	83	128	234	202	155
P/E-tal, ggr	18,8	–32,2	7,4	17,6	15,5	9,6
P/EBIT, ggr	9,4	47,0	5,4	13,1	11,2	6,8
Försäljningsintäkter
före utspädning, SEK	231,8	221,33	211,85	192,97	176,95	164,90
efter utspädning, SEK	225,8	218,01	210,91	192,97	176,95	163,52
Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare)
före utspädning, SEK	6,45	–2,31	17,68	11,91	10,89	11,78
efter utspädning, SEK	6,28	–2,31 3)	17,60	11,91	10,89	11,78
Eget kapital per aktie, SEK	99,91	86,49	101,53	89,80	84,10	74,37
Kassaflöde från verksamheten
före utspädning, SEK	15,95	8,87	–12,40	8,88	22,32	7,99
efter utspädning, SEK	15,54	8,74	–12,34	8,88	22,32	7,92
Utdelning (2009 förslag), SEK	2,25	1,75	4,50	4,25	4,00	3,75
Utdelning/årets resultat, %	35	-	25	36	37	32
Utdelning totalt, MSEK	237	187	491	464	437	409
Utdelningstillväxt, %	27	-	6	6	7	7
Antal aktieägare	32 555	32 164	28 181	29 413	33 809	36 069
Andel utländskt ägande, kapital, %	40	40	39	38	36	45
Andel utländskt ägande, röster, %	35	34	34	32	31	41
Genomsnittligt antal aktier	106 335 553	107 515 049	108 668 700	109 150 344	109 150 344	108 102 533
Antal aktier vid årets slut	105 511 124	106 829 893	108 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344
Antal aktier efter utspädning	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344

1) Saab B på NASDAQ OMX Stockholm.

2) Omräknad enligt IFRS.

3) Ingen utspädningseffekt om årets resultat är negativt.

Aktieägare

Enligt VPC den 31 december 2009 Antal aktier i tusental Andel av kapital i procent Andel av röster i procent BAE Systems, UK 22 332 20,5 20,8 Investor 21 612 19,8 38,9 Wallenberg-stiftelser 9 469 8,7 6,2 Swedbank Roburfonder 5 225 4,8 3,4 Nordea fonder 3 058 2,8 2,0 Odin fonder (Norge) 3 050 2,8 2,0 SEB fonder 2 863 2,6 1,9 Orkla ASA 1 595 1,5 1,0 Fjärde AP-fonden 1 407 1,3 0,9 SHB fonder 1 364 1,2 0,9 SEB-stiftelsen 1 000 0,9 0,7 Första AP-fonden 996 0,9 0,7 Pensionsgaranti 876 0,8 0,6 AMF Försäkring & Fonder 763 0,7 0,5 Norska staten 719 0,7 0,5 Skandia Liv 640 0,6 0,4 SEB 619 0,6 0,4 SEB Trygg Liv 492 0,5 0,3 Folksam Försäkring 456 0,4 0,3 Summa de 20 största ägarna 78 536 72,1 82,4 Övriga svenska ägare 11 229 10,3 7,3 Övriga utländska ägare 15 746 14,4 10,3 Återköpta aktier 3 639 3,3 -

Totalt 109 150 100,0 100,0

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktier	Antal aktieägare	Procent av antalet ägare	Antal aktier	Procent av kapitalet
1–500	29 031	89,2	3 332 652	3,1
501–1 000	2 095	6,4	1 608 422	1,5
1 001–5 000	1 043	3,2	2 152 685	2,0
5 001–10 000	140	0,4	1 052 861	1,0
10 001–15 000	36	0,1	451 918	0,4
15 001–20 000	21	0,1	385 076	0,3
20 001–	189	0,6	100 166 730	91,7
Totalt 1)	32 555	100,0	109 150 344	100,00

1) Inklusive 3 639 220 återköpta B-aktier.

Aktier och röstetal 31 december 2009

Aktieslag	Antal aktier	Procent av antalet aktier	Antal röster	Procent av antalet röster
Serie A	5 254 303	4,8	52 543 030	34,1
Serie B	103 896 041	95,2	101 575 590	65,9
Totalt 1)	109 150 344	100,0	154 118 620	100,0

1) Antal röster är exklusive 3 639 220 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Emissioner m.m.

		Ökning av aktiekapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK
2002, Konvertering 1)	50 699 aktier	0,8	4,6
2003, Konvertering 1)	7 189 aktier	0,1	0,7
2004, Konvertering 1)	2 632 781 aktier	42,1	239,6

1) Avseende 1998 års konvertibla förlagslån.

analytiker som följer saab

ABG sundal collier, Stockholm RBS, London Credit Suisse First Boston, London Danske MARKETS Equities, stockholm Enskilda Securities, Stockholm Swedbank, Stockholm ÅLANDSBANKEN, STOCKHOLM Öhman Fondk.stockholm

erik pettersson, erik.pettersson@abgsc.se Sandy Morris, sandy.morris@rbs.com Ross cowley, ross.d.cowley@csfb.com Carl Gustafsson, cagu@danskebank.se Stefan Cederberg, stefan.cederberg@enskilda.se Mats Liss, mats.liss@swedbank.se Mikael Laséen, mikael.laseen@alandsbanken.se björn enarson, bjorn.enarson@ohman.se

kvartalsuppgifter

		Januari–mars			April–juni
		Rörelse		Rörelse		Rörelse		Rörelse
SEK	2009	marginal	2008	marginal	2009	marginal	2008	marginal
Försäljningsintäkter
Defence and Security Solutions	2 042		2 096		2 427		2 365
Systems and Products	1 994		1 734		2 336		2 238
Aeronautics	1 843		1 612		2 113		2 040
Corporate	12		10		61		12
Internfakturering	-479		-473		-654		-609
Totalt	5 412		4 979		6 283		6 046
Rörelseresultat
Defence and Security Solutions	136	6,7%	193	9,2%	198	8,2%	187	7,9%
Systems and Products	104	5,2%	138	8,0%	168	7,2%	228	10,2%
Aeronautics	3	0,2%	111	6,9%	-44	-2,1%	-66	-3,2%
Corporate	-93		-57		150		210
Totalt	150	2,8%	385	7,7%	472	7,5%	559	9,2%
Finansiella poster	-187		-61		-72		-81
Resultat före skatt	-37		324		400		478
Periodens resultat	-27		231		292		338
varav moderbolagets aktieägares andel	-26		232		294		341
Resultat per aktie efter utspädning	-0,24		2,13		2,69		3,12
Antal aktier efter utspädning, tusental	106 831		109 150		109 150		109 150
		Juli-september			Oktober–december
		Rörelse		Rörelse		Rörelse		Rörelse
SEK	2009	marginal	2008	marginal	2009	marginal	2008	marginal
Försäljningsintäkter
Defence and Security Solutions	2 114		1 904		3 114		3 078
Systems and Products	2 078		1 771		3 194		3 352
Aeronautics	1 482		1 261		2 133		2 356
Corporate	53		11		18		100
Internfakturering	-543		-364		-691		-698
Totalt	5 184		4 583		7 768		8 188
Rörelseresultat
Defence and Security Solutions	146	6,9%	112	5,9%	198	6,4%	240	7,8%
Systems and Products	63	3,0%	62	3,5%	44	1,4%	328	9,8%
Aeronautics	-26	-1,8%	-137	-10,9%	73	3,4%	-1 416	-60,1%
Corporate	66		-6		188		39
Totalt	249	4,8%	31	0,7%	503	6,5%	-809	-9,9%
Finansiella poster	-97		-209		-42		-221
Resultat före skatt	152		-178		461		-1 030

Periodens resultat 111 -103 323 -708 varav moderbolagets aktieägares andel 105 -97 313 -724 Resultat per aktie efter utspädning 0,96 -0,89 2,87 -6,78 Antal aktier efter utspädning, tusental 109 150 107 095 109 150 106 829

flerårsöversikt

SEK, om ej annat anges	2009	2008	2007	2006	2005	20044)	2003	2002
Orderingång	18 428	23 212	20 846	27 575	17 512	16 444	19 606	19 521
Orderstock 31 december	39 389	45 324	47 316	50 445	42 198	43 162	45 636	43 082
Försäljningsintäkter	24 647	23 796	23 021	21 063	19 314	17 848	17 250	16 538
Utlandsandel, %	69	68	65	65	56	48	46	41
Andel försvarsverksamhet, %	83	83	81	79	82	80	80	76
Rörelseresultat	1 374	166	2 607	1 745	1 652	1 853	1 293	1 220
Rörelsemarginal, %	5,6	0,7	11,3	8,3	8,6	10,4	7,5	7,4
Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar exklusive leasing, %	10,5	6,4	16,0	12,0	11,3	13,1	11,1	11,2
Resultat efter finansiella poster	976	-406	2 449	1 693	1 551	1 712	1 073	993
Årets resultat	699	-242	1 941	1 347	1 199	1 310	746	732
Balansomslutning	30 430	32 890	33 801	32 771	30 594	27 509	28 704	28 109
varav Saab Aircraft Leasing	3 362	3 226	3 415	3 397	4 887	5 314	6 181	4 869
varav ej upparbetade förskott	442	897	2 558	3 642	3 528	2 860	3 990	3 775
varav eget kapital	10 682	9 330	11 008	10 025	9 493	8 221	7 003	6 833
eget kapital per aktie, SEK1)	99,91	86,49	101,53	89,80	84,10	74,89	65,75	64,17
Nettoskuld/likviditet exklusive räntebärande fordringar och efter avdrag för avsättningar för pensioner	-1 631	-3 061	-2 802	-261	5 144	3 211	3 149	2 655
Nettoskuld/likviditet	-634	-1 693	-1 627	605	2 856	781	495	352
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 696	954	-1 304	969	2 541	865	1 348	1 060
Operativt kassaflöde	1 447	659	-1 603	-1 900	2 645	325	545	-92
Genomsnittligt sysselsatt kapital	13 775	13 994	13 430	12 789	12 925	12 386	11 629	11 926
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	10,3	1,4	19,4	14,5	14,6	17,3	12,7	11,6
Räntabilitet på eget kapital, %	7,0	-2,4	18,5	13,8	13,5	16,7	10,8	10,8
Överskottsgrad, %	5,78	0,82	11,4	8,83	9,73	11,74	8,5	8,4
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,79	1,70	1,71	1,65	1,49	1,47	1,48	1,39
Soliditet, %	35,1	28,4	32,6	30,6	31,0	29,9	24,4	24,3
Räntetäckningsgrad, %	3,16	0,35	21,4	13,47	6,08	6,08	3,70	3,55
Resultat per aktie, SEK2)	6,45	-2,31	17,68	11,91	10,89	11,78	7,00	6,87
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3)	6,28	-2,31	17,60	11,91	10,89	11,78	6,91	6,78
Utdelning, SEK 5)	2,25	1,75	4,50	4,25	4,00	3,75	3,50	3,50
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	197	386	395	433	296	348	472	623
Utgifter för forskning och utveckling	4 820	4 141	4 523	3 537	3 546	3 929	3 690	4 138
Antal anställda vid årets slut	13 159	13 294	13 757	13 577	12 830	11 936	13 414	14 036

1) Antal aktier per den 31 december 2009: 105 511 124, 2008: 106 829 893, 2007: 108 150 344, 2006/2005/2004: 109 150 344, 2003: 106 517 563, 2002: 106 510 374 och 2001: 106 459 675.

2) Genomsnittligt antal aktier 2009: 106 335 553, 2008: 107 515 049 , 2007: 108 668 700, 2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, 2003: 106 513 969, 2002: 106 487 407 och 2001: 106 459 675.

3) Genomsnittligt antal aktier 2009: 109 150 344, 2008: 107 515 049, 2007/2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, efter utspädning 2001–2003: 109 247 175. Konvertering av förlagslånet avslutades 15 juli 2004. 4) Omräknad enligt IFRS, tidigare år ej omräknade.

5) Enligt styrelsens förslag 2009.

Ekonomisk information 2010

15 april	årsstämma 2010
23 april	delårsrapport januari–mars
23 juli	delårsrapport januari–juni
20 oktober	D elårsrapport januari–september

Ekonomisk information kan beställas på telefon 013-16 92 08, eller via www.saabgroup.com

Kontaktperson

Ann-Sofi Jönsson, Investor Relations, telefon 08-463 02 14, ann-sofi.jonsson@saabgroup.com

kontaktuppgifter

Huvudkontor

Box 703 63 se-107 24 Stockholm Telefon: 08-463 00 00 Fax: 08-463 01 52 www.saabgroup.com

Kontaktuppgifter till övriga kontor finns på www.saabgroup.com

Linköping

se-581 88 Linköping Besöksadress: Bröderna Ugglas gata Telefon: 013-18 00 00 Fax: 013-18 00 11

Produktion: Intellecta Corporate Tryck: Larsson Offsettryck AB 2010 Foto: Peter Karlsson, Shutterstock och Saabs bildarkiv