SAAB — Annual Report 2025

Mar 3, 2026

549300ZHO4JCQQI13M692025-01-012025-12-31549300ZHO4JCQQI13M692024-01-012024-12-31549300ZHO4JCQQI13M692025-12-31549300ZHO4JCQQI13M692024-12-31549300ZHO4JCQQI13M692023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300ZHO4JCQQI13M692023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300ZHO4JCQQI13M692023-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300ZHO4JCQQI13M692023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300ZHO4JCQQI13M692023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares549300ZHO4JCQQI13M692023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300ZHO4JCQQI13M692023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300ZHO4JCQQI13M692023-12-31549300ZHO4JCQQI13M692024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300ZHO4JCQQI13M692024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300ZHO4JCQQI13M692024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300ZHO4JCQQI13M692024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300ZHO4JCQQI13M692024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300ZHO4JCQQI13M692024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300ZHO4JCQQI13M692024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300ZHO4JCQQI13M692024-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300ZHO4JCQQI13M692024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300ZHO4JCQQI13M692024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300ZHO4JCQQI13M692024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300ZHO4JCQQI13M692024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300ZHO4JCQQI13M692025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300ZHO4JCQQI13M692025-01-012025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300ZHO4JCQQI13M692025-01-012025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300ZHO4JCQQI13M692025-01-012025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300ZHO4JCQQI13M692025-01-012025-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember549300ZHO4JCQQI13M692025-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember549300ZHO4JCQQI13M692025-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember549300ZHO4JCQQI13M692025-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember549300ZHO4JCQQI13M692025-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember549300ZHO4JCQQI13M692025-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember549300ZHO4JCQQI13M692025-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember549300ZHO4JCQQI13M692025-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember Keeping people and society safe Vårt syfte är att hålla människor och samhällen säkra. Med en ambition om att leda innovation inom försvar utvecklar vi avancerad teknik som skyddar det som betyder mest. Saab började som en flygplanstillverkare och har sedan dess utvecklats till en global ledare inom försvarslösningar. Saab spelar idag en avgörande roll för att säkerställa säkerhet och trygghet runt om i världen genom att erbjuda banbrytande lösningar som skyddar gränser, ökar motståndskraften och stärker försvarsförmågan. Saab i korthet Ordförande har ordet 4 Detta är Saab 6 2025 i korthet 7 Höjdpunkter 8 VD har ordet 9 Marknad och trender Anpassningsförmåga för framtidens försvar 12 Ökande försvarsutgifter 13 Långsiktiga drivkrafter för tillväxt i Europa 14 Vår strategi Skala upp 17 Fokuserad marknadsexpansion 19 Acceleration av framtida förmågor 22 Engagerade medarbetare 24 Digital transformation 26 Hållbar verksamhet 27 Mål 29 Aeronautics 34 Dynamics 36 Surveillance 38 Kockums 40 Combitech 42 Risker och osäkerheter Riskhantering 45 Risker och osäkerhetsfaktorer 47 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport51 Styrelse57 Koncernledning60 Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram62 Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar67 Miljö83 Samhällsansvar110 Bolagsstyrning129 Bilagor138 Finansiella rapporter Finansiell översikt149 Räkningar och noter150 Utdelningsmotivering 215 Förslag till vinstdisposition216 Styrelsens undertecknande217 Revisionsberättelse218 Övrig information Flerårsöversikt226 Väsentliga händelser 227 Aktien 228 Information till aktieägarna 230 Om rapporten Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 44-217. Förvaltningsberättelsen ingår på sidorna 44-149. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt. Kontaktuppgifter Huvudkontor Saab AB Olof Palmes Gata 17, 5 tr SE-111 22 Stockholm Telefon: +46 131 800 00 Organisationsnummer: 556036-0793 www.saab.com SAAB I KORTHET Ordförande har ordet Saab har en viktig roll i att skydda samhället Den geopolitiska komplexiteten har ökat, vilket skapat en hög osäkerhet kring den framtida säkerhetssituationen. Europeiska länder tar ett större ansvar för regional avskräckning och försvar och utökar sina investeringar i linje med Natos ambition. Vi förväntar oss att denna utveckling kommer att fortsätta under överskådlig framtid. Detta har skapat ett stort intresse för Saabs avancerade lösningar och 2025 var ännu ett rekordår. En stark orderingång, en försäljning och ett rörelseresultat på rekordnivå kombinerades med god leverans mot våra hållbarhetsmål. Ett viktigt område för styrelsen är att säkerställa att Saab är väl förberett för framtiden. Vi gör betydande investeringar för att fortsätta bygga ett starkare och mer hållbart Saab, med uppdraget att hålla människor och samhällen säkra. Saab är väl positionerat med ledande lösningar för luft, land och sjö. Tack vare vår långa erfarenhet och tekniska expertis har vi utvecklat system som integrerar avancerad teknik och AI, med smidig användning och kostnadseffektivitet, vilket är högt värderat av våra kunder. Jag vill ta tillfället i akt att tacka alla medarbetare för deras betydande insatser under året. Vi befinner oss i en period av stark tillväxt och omställning och våra medarbetares engagemang är avgörande för vår framgång. Slutligen vill jag också välkomna de mer än 100 000 nya aktieägare som valde att investera i Saab under året. Vi är nu nära 300 000 ägare totalt, alla viktiga ambassadörer för Saab och för vårt långsiktiga värdeskapande. Stockholm, mars 2026 Marcus Wallenberg Ordförande “ Vi gör betydande investeringar för att fortsätta bygga ett starkare och mer hållbart Saab, med uppdraget att hålla människor och samhällen säkra.” 4 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Ordförande har ordet Detta är Saab 2025 i korthet Höjdpunkter VD har ordet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information SAAB I KORTHET Vi erbjuder lösningar som sträcker sig från havets djup till höjderna i skyn, på land och i cyberrymden. I en värld som står inför omfattande instabilitet och både geopolitiska samt klimatrelaterade utmaningar, är våra samhällens säkerhet och motståndskraft avgörande. Saab i korthet 5 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Ordförande har ordet Detta är Saab 2025 i korthet Höjdpunkter VD har ordet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 5 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Försäljning per region 2025 Detta är Saab Saab har kunder i över 100 länder och verksamhet i mer än 30 länder. Drivet av 28 000 engagerade medarbetare utvecklar Saab ständigt ny teknik för att bidra till ett säkrare och mer hållbart samhälle. Rörelsemarginal, justerad, % 9,8 Kvinnliga chefer, % 29 Kärnprodukter Gripen, avancerat skolflygplan T-7A med Boeing och koncept för bemannade/obemannade framtida stridsflygsystem. Aeronautics % av försäljning 2025 Medarbetare, tusental 28 CO2e minskning mot 2024 7% Försäljning, miljarder SEK 79 Orderstock, miljarder SEK 275 Kärnprodukter Luftburna lösningar för spaning och ledningsförmåga, ytradar, lednings- och kontrollsystem samt elektronisk krigsföring. Surveillance % av försäljning 2025 Kärnprodukter Ubåtar, ytfartyg, stridsbåtar och undervattensfarkoster. Kockums % av försäljning 2025 Kärnprodukter Markstridsvapen, markbaserat luftvärn, sjömålsrobot, kamouflagesystem, träning och simulering. Dynamics % av försäljning 2025 Asien 7% Nordamerika 9% Europa 26% Latinamerika 4% Australien 4% Sverige 41% Övriga, samt ej namngivna länder 9% 24 26 33 12 Notera: AAnledningen till att procentsatserna inte summerar till 100% är försäljning i segmenten Combitech och Corporate. SAAB I KORTHET6 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Ordförande har ordet Detta är Saab 2025 i korthet Höjdpunkter VD har ordet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 6 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Rekordhög orderingång om SEK 168,5 miljarder, drivet av en stark efterfrågan, som resulterade i en orderstock om SEK 274,5 miljarder. Hög försäljningstillväxt om 24% med tvåsiffrig tillväxt i samtliga affärsområden och Combitech. Justerat rörelseresultat ökade med 37% och rörelsemarginalen ökade till 9,8%, främst drivet av den starka tillväxten. Positivt operationellt kassaflöde för femte året i rad, med ett operationellt kassaflöde på SEK 5,3 miljarder. Ökning av antalet medarbetare med fler än 3 300 under 2025. På väg mot hållbarhetsmålen för att positionera Saab som en ledande aktör inom hållbarhet i försvarsindustrin. Kapacitetsökningar för att möta högre efterfrågan. Expansion med nya anläggningar i USA, Indien och Finland. Uppgraderade mål på medellång sikt där Saab siktar på en organisk försäljningstillväxt på cirka 22% (CAGR) för perioden 2023–2027 (ändrad från 18%). Tillväxt i rörelseresultatet (EBIT) överstigande organisk försäljningstillväxt och kassaflödeskonvertering om minst 60% (oförändrade). Finansiella höjdpunkter Aktiekursutveckling, 5 år Föreslagen utdelning Miljoner SEK 2025 2024 Försäljning 79 146 63 751 Försäljningstillväxt, % 24,1 23,5 EBITDA 11 347 8 402 Justerat rörelseresultat (EBIT) 7 730 5 662 Justerad rörelsemarginal, % 9,8 8,9 Årets resultat 6 356 4 210 Vinst per aktie, SEK 11,70 7,74 Operationellt kassaflöde 5 273 2 497 Fritt kassaflöde 4 206 993 Nettoskuld/EBITDA -0,4 -0,3 Utdelning per aktie, SEK 2,40 2,00 Avkastning på eget kapital, % 16,0 12,4 Totalavkastning för aktieägarna (TSR), % 131 58 Antal aktieägare vid årets slut 296 295 188 744 Försäljning och totala utgifter för FoU (SEK miljarder) 600 500 400 300 200 100 0 2021 2022 2023 2024 2025 Saab-B OMXS30 SEK 0 1,000,000 2,000,000 3,000,000 4,000,000 5,000,000 6,000,000 2021 2022 2023 2024 2025 0 100 200 300 400 500 600 21 22 23 24 25 0 10 20 30 40 50 60 70 80 39,2 MSEK 42,0 MSEK 51,6 MSEK 63,8 MSEK 79,1 MSEK Totala utgifter för FoU, inklusive balanserade utvecklings- utgifter, FoU kostnader och kundfinansierade FoU-utgifter. SAAB I KORTHET7 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Ordförande har ordet Detta är Saab 2025 i korthet Höjdpunkter VD har ordet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Höjdpunkter RBS 70 NG ramavtal Saab tecknade ett ramavtal med Lettland för RBS 70 NG och mottog en order på SEK 2,1 miljarder. Ny anläggning i Fareham Saab öppnade en ny produktions- anläggning i Fareham, Storbritannien. Vid anläggningen utvecklas, tillverkas och supporteras Saabs portfölj av radarsystem och undervattensfarkoster. Utveckling av obemannad AEW-lösning Ett strategiskt samarbete tillkännagavs med General Atomics Aeronautical Systems gällande utveckling av en lösning för obemannad luftövervakning. Kontrakt med Colombia för Gripen E/F Saab tecknade kontrakt med den colombianska regeringen om en order på 17 stridsflygplan av typen Gripen E/F med ett ordervärde på EUR 3,1 miljarder. Stridsbåtar till Sverige Saab fick en order från Sverige på 22 stridsbåtar. Ordervärdet är cirka SEK 900 miljoner med leveranser de kommande åren. Order på Gripen E/F till Thailand Saab mottog en order från FMV på fyra Gripen E/F-stridsflygplan till Thailand med ett ordervärde på cirka SEK 5,3 miljarder. Saab leder NATOs nya projekt mot hot i undervattensdomänen Det Saab-ledda konsortiet Mangrove har valts ut av NATO att ansvara för projektet Allied Underwater Battlespace Mission Network. GlobalEye-order från Frankrike Saab mottog en order från franska inköpsmyndigheten för försvarsmateriel (DGA) på två GlobalEye spanings- och ledningsysystem. KV1 KV2 KV3 KV4 Order gällande A26-ubåtarna Saab fick en en order från FMV gällande den sista fasen av produktionen för de två ubåtarna av Blekingeklass (A26). SAAB I KORTHET Saab i korthet Ordförande har ordet Detta är Saab 2025 i korthet Höjdpunkter VD har ordet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 8 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 VD har ordet Ännu ett rekordår för Saab Micael Johansson VD och Koncernchef 2025 var ett rekordår för Saab. Vi levererade framgångsrikt på vår strategi, rapporterade ett starkt resultat och gjorde många viktiga leveranser till våra kunder. Genom fortsatt förtroende från kunderna har vi byggt en rekordstor orderstock för framtiden. SAAB I KORTHET9 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Ordförande har ordet Detta är Saab 2025 i korthet Höjdpunkter VD har ordet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information SAAB I KORTHET som potentiellt kan resultera i en större beställning av Gripen E/F. I slutet av året valdes Sverige och Saab att leverera nya ubåtar till Polen. Affärsområdet Dynamics uppnådde höga leveransvolymer och byggde samtidigt upp en god orderstock för framtida tillväxt. Vår produktionstakt och kapacitet utökades avsevärt. Vi levererade rekordmånga beställningar av radarsystemet Giraffe 1X till kunder världen över, Gripen E/F till Sverige och Brasilien, nya lösningar för bekämpning av drönare, stridsbåtar till nya kunder, sjösatte det första signalspaningsfartyget för Polen och uppnådde rekordleveranser av våra missilsystem och markstridsvapen, för att nämna några exempel. Vi erbjuder världsledande system och lösningar och ligger i framkant inom innovation i branschen. Under året tog vi viktiga steg i utvecklingen av nya förmågor och system, exempelvis provflög vi framgångsrikt Gripen med hjälp av en AI-agent, vi fortsatte att utveckla nya lösningar för drönarsvärmar och anti-drönarförmåga. Dessa framgångar visar på vårt fokus på framtida förmågor, inklusive autonoma system, och vår ambition att vara ledande inom innovation. Vårt mål är att vara ledande inom hållbarhet i vår industri. Här gjorde vi betydande framsteg under året. Vi fortsatte omställningen till lösningar och produktion med lägre klimatpåverkan, inklusive en ökad användning av hållbara flygbränslen. I linje med vår ambition ökade vi andelen kvinnliga ledare i organisationen under året. VD har ordet “Vår företagskultur är stark, och tillsammans fortsätter vi att bygga ett Saab för framtiden.” Rekordåret uppnåddes i en omvärld präglad av geopolitisk osäkerhet, ökande spänningar och polarisering, vilket resulterade i ett växande behov av avskräckning och försvarsförmåga. Under året ökade aktiviteten på marknaden avsevärt, och vi upplevde ett stort intresse för vårt erbjudande. Orderingången ökade med 74% och nådde en ny rekordnivå på SEK 168,5 miljarder, med stark tillväxt inom Aeronautics, Surveillance och Kockums. Orderstocken ökade till SEK 274,5 miljarder vid slutet av året. Efterfrågan på våra större system ökar. Vi fick exempelvis beställningar på Gripen E/F- stridsflygplan till Colombia och Thailand samt en order på två GlobalEye spanings-och ledningssystem till Frankrike. Dessutom undertecknade Sverige en avsiktsförklaring med Ukraina om en långsiktig förstärkning av dess flygvapen, ett avtal Finansiellt levererade vi ett rekordår. Försäljningen ökade med 24% till SEK 79,1 miljarder, drivet av höga leveransvolymer och starkt projektgenomförande inom våra affärsområden. Den organiska försäljningstillväxten uppgick till 25,6% och vårt justerade rörelseresultat ökade med 37%. Samtidigt levererade vi ett starkt kassaflöde och gjorde betydande investeringar i kapacitetsutbyggnad. Vi ökade våra investeringar inom forskning och utveckling för framtida lönsam tillväxt. Jag vill rikta ett stort tack till alla våra medarbetare för deras enorma insatser och engagemang. Under året välkomnade vi över 3 300 nya kollegor, och under de senaste fyra åren har vi vuxit med 10 000 medarbetare. Vår företagskultur är stark och tillsammans fortsätter vi att bygga ett Saab för framtiden. Vi går in i det kommande året på en solid grund, en rekordstor orderstock och en tydlig strategi för fortsatt lönsam tillväxt. Vi har ett tydligt fokus att leverera till våra kunder och utveckla nya förmågor. Vi bygger ett starkare Saab för framtiden och fortsätter skapa trygghet för människor och samhällen. Stockholm, mars 2026 Micael Johansson VD och Koncernchef Saab i korthet Ordförande har ordet Detta är Saab 2025 i korthet Höjdpunkter VD har ordet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information MARKNAD OCH TRENDER Marknad och trender Det geopolitiska läget förändras snabbt och präglas av en stor osäkerhet med ökande spänningar i flera regioner runt om i världen. Detta driver en växande efterfrågan på försvars- och avskräckningsförmåga. 11 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Anpassningsförmåga för framtidens försvar Ökande försvarsutgifter Långsiktiga drivkrafter för tillväxt i Europa Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 11 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Försvarsindustrin genomgår en snabb omställning som inte bara drivs av geopolitiska spänningar utan även av ett pågående teknikskifte som formar kundernas behov. Anpassnings- förmåga för framtidens försvar Teknikskiftet inom försvarsindustrin drivs av behovet av att behålla ett försprång i modern försvarsförmåga, där smidighet, anpassningsförmåga och intelligenta system är avgörande för att motverka hot. Därför efterfrågar länder i allt högre grad försvarsförmågor som förbättrar situationsmedvetenhet och operativ flexibilitet och framväxande teknologier som UAV:er (obemannade flygfordon) och C-UAS (system mot obemannade flygande farkoster). Dessa trender speglar kundernas ökade intresse för ny teknik för slagfältet som ger realtidsinformation och förbättrad kommunikation. Samtidigt ökar efterfrågan på avancerade försvarssystem, till exempel radarsystem med förmåga att upptäcka hypersoniska missiler och kostnadseffektiva obemannade plattformar som kan fungera autonomt i hotfyllda miljöer. När försvarsindustrin går in i en ny era driven av mjukvara och AI, innebär det betydande möjligheter för Saabs systemportfölj och strävan att driva innovation och teknologisk utveckling. Saab ökar implementeringen av AI och maskininlärning i sina erbjudanden för att förbättra dataanalys i sensor- och ledningssystem. För att ytterligare accelerera innovation använder Saab även generativa AI-verktyg som syftat till att effektivisera produkt och utvecklingsprocesser. Saab fortsätter att utveckla sina kapaciteter inom autonomi och obemannade system, och samarbetar aktivt med kunder i projekt som framtida bemannade/ obemannade stridsflygsystem, bemannade/obemannade system i marindomänen samt drönarsvärmar. Saabs senaste generation av radarteknik utnyttjar avancerad sensorkapacitet och kraftfull processorkraft, vilket gör det möjligt att ta fram radar- nätverk som delas mellan olika plattformar och platser. Sensorerna erbjuder hög mobilitet och kan verka helt tyst, vilket gör dem omöjliga att upptäcka. Artificiell intelligens Autonomi och obemannade system Distribuerade sensorsystem MARKNAD OCH TRENDER Saab i korthet Marknad och trender Anpassningsförmåga för framtidens försvar Ökande försvarsutgifter Långsiktiga drivkrafter för tillväxt i Europa Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 12 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Ökande försvarsutgifter Försvarsutgifterna i Europa förväntas öka avsevärt. De senaste åtagandena indikerar en höjning mot 3,5% av BNP för rena försvarsutgifter, med ytterligare 1,5% av BNP avsatt för försvarsrelaterad infrastruktur. För den europeiska försvarsindustrin förstärks denna tillväxtbana av samordnade EU-initiativ som syftar till att stärka industriell kapacitet och säkerställa långsiktig försörjningstrygghet, inklusive incitament för gemensamma upphandlingar och utökad finansiering. Det ökade fokuset på europeisk självförsörjning – drivet av geopolitisk instabilitet – bidrar ytterligare till en varaktigt hög investeringsnivå. När flera länder fortsätter att modernisera sina väpnade styrkor och byta ut äldre system förväntas efterfrågan på avancerade förmågor vara fortsatt hög inom överskådlig framtid. Efter år av underinvesteringar i europeisk försvarsförmåga prioriterar länder i allt högre grad säkerhet och försvar, och arbetar för att åtgärda kapacitetsbrister samt öka investeringar i ny teknik. Ansträngningar för att stärka Europas förmåga till avskräckning förväntas leda till en betydande ökning av försvarsutgifter under de kommande åren. 2035 – NATOs försvarsmål 2025 – Snabb upptrappning efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2021 – Gradvis ökning efter den ryska invasionen av Krim 2014 – Fredstid i Europa 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2034 20352032 NATOs försvarsutgifter i Europa, andel av BNP (%) 1,5% 1,7% 2, 3% 3,5% MARKNAD OCH TRENDER13 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Anpassningsförmåga för framtidens försvar Ökande försvarsutgifter Långsiktiga drivkrafter för tillväxt i Europa Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Långsiktiga drivkrafter för tillväxt i Europa Europas behov av stärkt försvar har blivit allt tydligare. För att uppnå trovärdig avskräckning tar Europa gradvis ett större ansvar för sina egna försvarsförmågor. Detta inkluderar att bygga en mer robust och motståndskraftig industriell bas, med en högre andel försvarsinvesteringar som görs inom Europa. Positivt är att nästan alla europeiska allierade 2025 har åtagit sig betydande ökningar av försvarsutgifterna under det kommande decenniet, utöver de stora förstärkningar som redan införts efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Efter årtionden av fred står Europa inför ett långsiktigt behov av att stärka sin försvarsförmåga genom att utöka styrkorna, fylla på lager och utveckla avancerade förmågor. Gemensamma EU-initiativ och koalitioner kommer att vara avgörande för att stärka det kollektiva säkerhets- och beredskapsarbetet över hela kontinenten. Europeisk upprustning Europa kommer att behöva upprätthålla kontinuerligt stöd till Ukraina för att säkerställa långsiktig motståndskraft och försvarsförmåga. Framöver kommer fokus ligga på att bygga upp försvarskapaciteter och etablera effektiv avskräckning. Samarbete med europeiska försvarsindustrier är avgörande för att modernisera och utöka Ukrainas försvarsförmåga. Stöd till Ukraina Stärka den europeiska industribasen Europa har uttryckt en ambition att öka sin egen andel av europeiska försvarsinvesteringar och att stärka sin industriella bas. Att utöka produktionskapaciteten och prioritera europeiska leverantörer kommer att driva tillväxt och stärka motståndskraften över hela kontinenten. MARKNAD OCH TRENDER Saab i korthet Marknad och trender Anpassningsförmåga för framtidens försvar Ökande försvarsutgifter Långsiktiga drivkrafter för tillväxt i Europa Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 14 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 VÅR STRATEGI Vår strategi Saab har en tydlig strategi för lönsam tillväxt som bygger på en stark marknads- position, kärnkompetenser och fokus på innovation och hållbarhet. Genom investeringar i framtida teknologier, utökad produktionskapacitet samt effektivisering och digitalisering, möter vi våra kunders behov och skapar långsiktigt värde. 15 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 15 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 VÅR STRATEGI Fokuserad marknadsexpansion En strategi fokuserad på lönsam tillväxt Keeping people and society safe Leverera på kundåtaganden Kapacitetsökning Industrialisering Starka leverantörskedjor Tillvarata ökad efterfrågan Innovation och FoU-investeringar Mjukvarudriven teknologi Autonoma lösningar och AI Utveckla talanger Stärka ledarskapet Driva prestation Tillväxtfokus Digital transformation Hållbar verksamhet Skala upp Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Fokus på kärnområdena i produktportföljen Global tillväxtstrategi Partnerskap och M&A Läs om våra finansiella mål på sidan 30 Saabs strategi fokuserar på fyra huvudområden: skala upp, fokuserad marknadsexpansion, acceleration av framtida förmågor och engagerade medarbetare. Dessa områden speglar vår ambition att ha en ledande position på den globala försvarsmarknaden. Grunden utgör ett tydligt fokus på en digital transformation av vårt erbjudande och en ambition att vara ledande inom hållbarhet i vår industri. Med en ökande efterfrågan på avancerade försvars- lösningar är Saabs högsta prioritet att leverera enligt våra kundåtaganden genom kapacitetsökning och operationell excellens, inklusive automation och ökad effektivitet. Fortsatta investeringar i FoU och banbrytande teknologier säkerställer långsiktig konkurrenskraft och ledande försvarsförmågor. En växande organisation med engagerade medarbetare är avgörande för vår framgång – det driver innovation, flexibilitet och motståndskraft samt möjliggör långsiktigt värdeskapande. 16 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Skala upp Investeringar och ökad kapacitet En växande organisation med engagerade medarbetare är avgörande för detta och driver kontinuerliga förbättringar i hela koncernen – från agila arbetssätt, digital utveckling till ökad projektkvalitet och effektivitet – vilket lägger grunden för en hållbar och långsiktig tillväxt. Saabs strategi för att skala upp och expandera är inriktad på att möta en stark efterfrågan genom ökad kapacitet, automatisering och operationell excellens. Betydande investeringar görs i nya anläggningar på viktiga marknader för att utöka produktionskapaciteten och stärka leveransförmågan. Att skala upp handlar inte bara om att producera mer – det handlar om att arbeta smartare. Saab ökar automationen, omformar processer och stärker motståndskraften i leveranskedjan, samtidigt som vi stödjer nyckelleverantörer för fortsatt tillväxt. Aeronautics • Utbyggnad av produktionskapacitet för Gripen • Expansion av T-7 programmet Dynamics • Ökad kapacitet för markstrids- och missilsystem • Nya produktionsanläggningar i Indien och Grayling, USA • Expansion i Malmslätt, Sverige Surveillance • Ökad kapacitet i USA och Sverige • Expansion i Fareham, Storbritannien • Ny produktionsanläggning i Finland Kockums • Expansion i Landskrona • Expansion av produktionsanläggningen i Karlskrona • Strategiska partnerskap och förvärv Saab skalar upp och expanderar för att möta den ökande efterfrågan från marknaden genom strategiska investeringar, kapacitetsökningar och automation samt genom att driva operationell excellens. Uppskalning av kapacitet – exempel VÅR STRATEGI 17 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Utbyggnad av verksamheten i Björkborn Saab gör stora investeringar i sin verksamhet i Björkborn i Karlskoga, vilket avsevärt kommer att öka kapaciteten i affärsområdet Dynamics. De nya anläggningarna kommer ställa om produktionen genom avancerad automatisering, digitalisering och smartare, mer effektiva arbetsflöden. Investeringarna markerar ett avgörande steg framåt – de ökar produktiviteten, förbättrar säkerheten och miljöprestandan, samtidigt som de säkerställer en motståndskraftig och pålitlig leveranskapacitet. Kapacitetsutbyggnaden i Björkborn positionerar Saab för att möta den snabbt växande globala efterfrågan och stärker långsiktig industriell styrka, innovation och konkurrenskraft i Sverige och internationellt. Invigning av Saab Fareham Saab invigde officiellt sin anläggning i Fareham i februari 2025 med tre nya byggnader. Vid den toppmoderna anläggningen utvecklas, tillverkas och supporteras Saabs avancerade radarsystem och Seaeyes undervattensrobotik, inklusive radarsystemet Giraffe 1X och det elektriska Seaeye SR20-systemet. Invigningen markerar slutförandet av en stor investering av Saab i Storbritannien. Anläggningen, som är utformad för framtida tillväxt, förbättrar Storbritanniens kapacitet inom radar och undervattensrobotik och kommer även att serva de radarsystem som används av de väpnade styrkorna i Storbritanninen. Skala upp VÅR STRATEGI 18 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Fokuserad marknadsexpansion Våra kärnområden Saabs senaste stridsflygplan, Gripen E/F, har flera unika förmågor såsom avancerade sensorer, utökad vapenförmåga och de senaste elektroniska krigsföringssytemen. Saab investerar även i, och genomför konceptstudier för att säkerställa framtida förmågor. I samarbete med det svenska försvaret utforskar Saab möjligheten för både bemannade och obemannade lösningar. Ledningssystem Saab erbjuder kompletta ledningssystem för land- baserade, flygbaserade och marina tillämpningar, och har en särskilt stark ställning på den marina sidan. Syftet med ett ledningssystem är att koppla samman och integrera olika försvarssystem på land, i luften och till havs för att möjliggöra sömlös kommunikation över olika domäner och situations- medvetenhet i realtid. Undervattenssystem Saab är en ledande leverantör av marina system. Erbjudandet sträcker sig från ytfartyg med smygegenskaper (”stealth”) till avancerade ubåtar, autonoma undervattenssystem och stridsbåtar. Ubåtarna som för närvarande byggs för den svenska marinen, A26, är teknologiskt ledande. Efterfrågan på system för verksamhet och övervakning på havsbotten har ökat under de senaste åren vilket har bidragit till ett stort intresse för Saabs autonoma undervattenssystem. Avancerade vapensystem Området inkluderar understöds- vapen för markstrid, missiler och träningssystem. Saabs system för markstrid har idag en ledande marknadsposition. Kriget i Ukraina har vidare bevisat att bärbara pansarvärnsvapen för olika uppgifter är väldigt effektiva. Saabs portfölj omfattar systemen Carl-Gustaf, AT4 och NLAW. Inom missilområdet utnyttjar Saab sin kompetens genom strategiska partnerskap. Portföljen inkluderar RBS15, IRIS-T, Meteor och Taurus-missilsystem. Sensorer Saab är en världsledande leverantör av sensorer, radar- teknik och system för elektronisk krigsföring. I portföljen finns system som radarfamiljen Giraffe och GlobalEye AEW&C (Airborne Early Warning and Control)- systemet. Portföljen med olika typer av Giraffe-radarsystem har utvecklats och anpassats under många år, för såväl landbaserade som marina applikationer. Saab strävar efter att utnyttja sitt tekniska ledarskap för att ytterligare växa inom EU/Nato och på nya marknader. Saabs fem kärnområden utgör grunden för den strategiska inriktningen och utvecklingen av vår ledande produktportfölj. Fortsatta investeringar i dessa områden driver innovation, integration och hållbar tillväxt – vilket säkerställer att Saab kan möta kundernas behov idag och i framtiden inom luft-, land- och sjödomänerna. VÅR STRATEGI 19 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Saab fokuserar sin geografiska expansion på utvalda strategiska marknader. Genom att växa lokalt, bilda nya partnerskap och utnyttja styrkor inom viktiga teknologier, vill Saab stödja och stärka lokala försvarsekosystem, och möta långsiktig efterfrågan som drivs av ökande försvarsbudgetar och kapacitetsbehov. Försvarsbudget prognos, miljarder SEK (nominella värden) Källa: Janes och försvarsbudgetens utfall och planer i Sverige 2022–2030 Våra strategiska marknader Storbritannien Australien SverigeUSA Europa Fokuserad marknadsexpansion Sverige Saab strävar efter att stärka och utöka sin position inom samtliga kärnområden och fortsätta växa i takt med den ökande försvarsbudgeten. Ett viktigt fokus är att stödja Sveriges medlemskap i Nato. USA USA är världens största försvarsmarknad, där Saab framgångsrikt har expanderat inom utvalda produktkategorier. Saab har för närvarande en väletablerad position inom ytbaserade radarsystem, markstrid, T-7A träningsflygplan (i samarbete med Boeing) och träningssystem. Verksamheten växer också inom obemannade undervattenssystem. Storbritannien Saab har en stark närvaro i Storbritannien inom sensorer, system för verksamhet på havsbotten och markstrid. Under 2025 invigde Saab en ny toppmodern anläggning i Fareham, Storbritannien, dedikerad till radarsystem och undervattenslösningar, vilket stärker vårt långsiktiga engagemang på den brittiska försvarsmarknaden. Tyskland Saab har en etablerad verksamhet i Tyskland och har under de senaste åren fått en betydande roll inom områden såsom marin stridsledning, markbaserad träning och simulering, samt elektronisk krigsföring för stridsflygplan. Australien Saab är den australiska flottans främsta leverantör av stridsledningssystem för ytfartyg och har en stark position inom undervattensdomänen. Ytterligare marknader Saab expanderar på viktiga tillväxtmarknader som stärker långsiktiga avskräcknings- och försvarsförmågor, såsom Polen och Baltikum. Tyskland 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 0 200 400 600 800 1 000 0 500 1 000 1 500 2 000 0 100 200 300 400 500 600 0 50 100 150 200 250 22 23 24 25 26 27 28 29 30 22 23 24 25 26 27 28 29 30 22 23 24 25 26 27 28 29 30 22 23 24 25 26 27 28 29 30 22 23 24 25 26 27 28 29 30 22 23 24 25 26 27 28 29 30 VÅR STRATEGI 20 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information VÅR STRATEGI Fokuserad marknadsexpansion Partnerskap och förvärv Partnerskap och förvärv är nyckelfaktorer för Saabs tillväxt och ambition att bygga starka kunderbjudanden. Tillsammans stärker de Saabs teknologiska försprång inom kärnområden och förmåga att leverera kundvärde. Partnerskap är en viktig del av Saabs strategi, då de möjliggör samarbete, kunskapsdelning och teknologisk utveckling. Genom att arbeta nära globala och regionala partners utnyttjar Saab kompletterande styrkor för att påskynda innovation inom nya försvarsförmågor. Partnerskap ökar också Saabs industriella närvaro, produktionskapacitet och främjar gemensamma utvecklingsinitiativ som stärker både konkurrenskraft och motståndskraft i ett föränderligt försvars- och säkerhetslandskap. Förvärv utgör en viktig del i Saabs tillväxtstrategi. Genom selektiva förvärv inom områden som autonomi, sensorteknik, AI och avancerad elektronik, stärker Saab sin produktportfölj och säkerställer tillgång till kritiska teknologier för framtiden. M&A-strategin fokuserar på kompletterande förvärv som tillför avgörande teknologier inom våra kärnområden. Under 2025 förvärvade Saab ett svenskt företag som levererar specialdelar till ubåtar och avyttrade sin icke-kärnverksamhet inom marin navigation och kommunikation. Dessutom investerade Saab i ett rymdteknikföretag som utvecklar raketer som är lätta, går snabbt att placera ut och är utformade för att göra rymden mer tillgänglig. Helsing AI-styrd elektronisk krigföring. Babcock Marina plattformar. Boeing Avancerade träningsflygplan T-7A och GLSDB (ground-based small diameter bomb). Diehl Missilsystem. Gkn Aerospace Koncept för framtidens stridsflyg. General Atomics Obemannad luftövervakning. MBDA Missil- och luftförsvar. Northrop Grumman Sensorer och försvarselektronik. Exempel på partnerskap 21 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Investeringar i framtida förmågor Samtidigt som vi levererar på våra kundåtaganden och ökar kapaciteten, accelererar Saab utvecklingen av framtida försvarsförmågor genom investeringar i FoU och innovationspartnerskap, och utnyttjar mjukvarudriven och AI-baserad teknologi. Saabs historia som ett mindre försvarsföretag på den globala arenan har drivit oss till att vara innovativa inom systemutveckling, ledtider för utveckling, kostnads- effektivitet och prestanda. Till följd av detta är innovation och flexibilitet en naturlig del av Saabs kultur, vilket tillåter oss att nyttja och integrera ny teknologi som utvecklas snabbt både inom och utanför försvarssektorn. Saab har flera fokusområden för framtidens förmågor. Framtida försvarsförmåga Slagfältet utvecklas snabbt, drivet av ny teknik, datadrivna operationer och lärdomar från pågående konflikter så som kriget i Ukraina. Saab påskyndar utvecklingen genom avancerad digital ingenjörskonst för att förkorta utvecklingscykler och förbättra anpassningsförmågan. Genom nära samarbete med kunder, akademin, partners och start-ups säkerställer Saab snabbhet och hög tekniknivå. Air autonomy Fokusområden Exempel på framsteg Totala FoU-utgifter (internt och externt finansierade), SEK miljarder Autonom luft-till-luft-strid Distributed sensors Kompakta sensorer AI-enhanced C2 Koncept för drönarsvärmar Advanced weapons Bekämpning av drönare (UAS) Naval autonomy Saab Autonomous Ocean Core Acceleration av framtida förmågor 2021 2022 2023 2024 2025 6,9 7,6 10,5 12,6 8,9 VÅR STRATEGI Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 22 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Expansion av drönarsystem Saab har en bred portfölj av system som bekämpar drönare samt drönarteknik och lösningar. C-UAS-system har redan satts in i NATO-uppdrag och består av integrerade sensorer, lednings- och kontrollsystem samt flera effektortyper för flexibel respons. Saab utvecklar också teknologier för drönarsvärmar och svärm- och ammunitionsteknologier drivna av AI, vilket möjliggör för självorganiserande drönare att utföra samordnade uppdrag inom övervakning och stridsscenarier. Saab har framgångsrikt genomfört flygningar med integrerad AI-programvara i Gripen E, ett genombrott inom autonom luftstridskapacitet. AI:n utförde komplexa manövrar i en BVR-stridsmiljö (Beyond Visual Range), vilket är ett bevis på Gripen E:s förmåga att snabbt integrera avancerad teknik. Denna milstolpe lyfter fram Saabs ledarskap inom mjukvarudriven innovation och stridsflygplanets oöverträffade anpassningsförmåga i operativa miljöer. Acceleration av framtida förmågor VÅR STRATEGI 23 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Engagerade medarbetare Våra medarbetare är kärnan i Saabs framgång Saabs framgång drivs av våra medarbetare. I takt med att företaget växer och utvecklas är Saab fokuserat på att främja engagerade medarbetare som stärks genom förtroende, samarbete och kontinuerligt lärande. Med cirka 28 000 medarbetare världen över attraherar Saab den bästa ingenjörstalangen och uppmuntrar passion för förändring och innovation. Företagskulturen genomsyrar hur vi samarbetar och stöttar varandra så att varje medarbetare kan bidra till Saabs syfte, att hålla människor och samhällen säkra. Genom investeringar i utveckling, digital kompetens och gemensamt ansvar skapar Saab en arbetsplats som uppmuntrar både innovation och hållbar tillväxt. Drivna av våra värderingar På Saab vägleds vi av våra tre kärnvärden: förtroende, vilja och kunnande. Värdena speglar vårt engagemang för tillförlitlighet, förändring, att vara snabb och flexibel samt kontinuerligt lärande. De är grunden för vår ambition att vara en attraktiv arbetsgivare, skapa en arbetsplats där talang frodas och bidrar till vår gemensamma framgång. Vi främjar en kultur som ger medarbetarna möjlighet att nå sin fulla potential och göra en meningsfull inverkan. Med insikten att våra medarbetare är vår största tillgång prioriterar vi deras välbefinnande och strävar efter att skapa en inkluderande och meningsfull arbetsmiljö. 7,9 #1 I Universums ranking av arbetsgivare bland ingenjörsstudenter och erfarna yrkesverksamma i Sverige. Medarbetarengagemang resultat 2025 på en skala från 0 till 10, upp från 7,7 år 2024 28 000 Medarbetare VÅR STRATEGI 24 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Engagerade medarbetare Antal medarbetare Under 2025 ökade antalet medarbetare med mer än 3 300. Framtida kompetens formas genom medarbetare, syfte och potential Saabs långsiktiga värdeskapande bygger på mer än avancerad teknik – det bygger på medarbetare med rätt kompetens och passion för innovation. I takt med att den globala efterfrågan på Saabs produkter och tjänster ökar, växer också behovet av att stärka våra medarbetare och främja en kultur där talang frodas. Vi tror att mångfald ökar kreativiteten och främjar innovation, och att en inkluderande kultur leder till högre engagemang som gör det möjligt för varje medarbetare att prestera sitt bästa. Detta är centralt i vår strategi för att säkra den kompetens som krävs för att leverera på våra åtaganden och bidra till ett framgångsrikt företag. För att säkerställa långsiktig kompetens tillämpar Saab kompetensbaserad rekrytering och strukturerad talangutveckling. Lärande är integrerat i det dagliga arbetet, med fokus på proaktiv kompetensutveckling förenas individuell utveckling med företagets behov. Detta stöds av ett brett utbud av tekniska- och ledarskapsprogram, mentorskap, intern rörlighet och kunskapsdelning. Vi ser lärande inte som en engångshändelse, utan som en kontinuerlig resa. Medarbetare introduceras tidigt till detta tankesätt genom obligatorisk utbildning i vår globala onboarding, uppförandekod och hållbarhet. Under året sker utvärderingar av prestation och utveckling löpande och är förankrat i vår årliga performance review, som samlar lärande och individuell utveckling. Saab mäter lärande genom genomsnittliga utbildningstimmar per anställd. Det säkerställer att utveckling inte bara uppmuntras utan också följs upp. Genom att investera i medarbetare och utveckla tekniskt ledarskap säkrar Saab den kompetens som behövs för framtiden och leverera på sitt syfte: att hålla människor och samhällen säkra. 13 000 Ingenjörer Number of employees In 2025, the workforce increased with more than 3,300 employees. 30,000 25,000 20,000 15,000 10,000 5,000 0 21 22 23 24 25 VÅR STRATEGI 25 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information VÅR STRATEGI Digital transformation Accelererad digital transformation Saabs digitala transformation omdefinierar våra lösningar och hur vi designar, producerar och levererar avancerade försvarssystem, samtidigt som vi formar en organisation för framtiden. Det föränderliga stridsområdet blir alltmer mjukvarudefinierat, datadrivet och AI-drivet. Strategin för digital transformation börjar med att förstå de föränderliga kundbehoven på framtidens slagfält, där avancerad situationsmedvetenhet och samarbete mellan domäner är avgörande. Digital ingenjörskonst, mjukvara, automation och skalbara arkitekturer omdefinierar hur försvarssystem utformas, påskyndar utvecklingen och möjliggör sömlös integration mellan domäner. Genom att utnyttja avancerad dataanalys, AI och modellbaserad design ökar Saab hastigheten och precisionen i produktutvecklingen. Saab integrerar digitala teknologier över hela produktens livscykel – från koncept och design till tillverkning, underhåll och service. Modellbaserad ingenjörskonst och virtuell testning möjliggör snabbare iteration och verifiering av komplexa system, vilket minskar tiden till marknaden och förbättrar kvaliteten. Datadrivet beslutsfattande gör det möjligt för Saab att förutse operativa behov, optimera prestandan och säkerställa sömlös anslutning mellan plattformar och användare. Investeringar i AI och automation omvandlar och framtidssäkrar också hela organisationen, till exempel inom teknik och produktionsprocesser. Saab samarbetar nära kunder, akademin och teknikpartners för att utveckla nya digitala ekosystem och dela expertis. Detta samarbetsinriktade, framåtblickande tillvägagångssätt säkerställer att Saab förblir i framkant av teknologisk innovation och levererar smartare, snabbare och kraftfullare försvarslösningar för framtiden. 26 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Hållbar verksamhet Saabs strategi för hållbar verksamhet guidar vår ambition att vara ledande inom hållbarhet i försvarssektorn. Saabs hållbarhetsstrategi prioriterar områden av väsentlig betydelse för att hantera Saabs påverkan, risker och möjligheter, och som är relevanta för bolagets intressenter, medarbetare, kunder och lagstiftare. Hållbarhetsstrategin godkändes av styrelsen i december 2025 och antogs i januari 2026. Saab har fastställt kortsiktiga (innevarande år), medellångsiktiga (2027) och långsiktiga (2030) mål inom elva centrala ämnesområden, vilka kontinuerligt följs upp för att säkerställa framsteg. De kortsiktiga målen ses över årligen för att upprätthålla momentum mot Saabs ambitioner och långsiktiga mål. Saab har varit en engagerad medlem av FN:s Global Compact sedan 2011 och följer dess tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Strategiska långsiktiga mål – 2030 Motståndskraftiga och säkra samhällen * om inte annat anges ** jämfört med basår 2020 Grön och social omställning Innovation och partnerskap Företagande och mänskliga rättigheter Saab har ett industriledande program för mänskliga rättigheter enligt en internationellt erkänd aktör Antikorruption Saab har ett industriledande program mot mutor och korruption enligt en internationellt erkänd aktör Informationssäkerhet Saab har ett väldefinierat, välfungerande, proaktivt och systematiskt tillvägagångssätt gällande informationssäkerhet, enligt en internationellt erkänd aktör Exportkontroll Saab fortsätter att vara ledande inom exportkontroll genom robusta regelverk, processer och utbildning Klimat Reducera utsläpp av växthusgaser med 42% ( Scope 1 & 2) Reducera utsläpp av växthusgaser med 25% (Scope 3) Netto noll utsläpp till år 2050 Ämnen som inger betänkligheter Verktyg för effektiv hantering av produktlivscykeldata, inklusive insamling, sortering och rapportering Definiera och fastställa mål för att minimera användingen av prioriterade ämnen. Cirkularitet Arbeta med cirkulära industriprocesser och utveckla cirkulära produkter i linje med definitioner från EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (EU CEAP) Arbetsmiljö Minska antalet arbetsrelaterade olyckor, mätt som en minskning av den totala frekvensen av registrerbara personskador (TRIFR), med 15 % jämfört med basåret 2025 Förbättra medarbetarnas upplevda balans mellan arbete och privatliv och nå riktmärket för den 25:e percentilen Mångfald och inkludering Minst 30% kvinnliga medarbetare Minst 35% kvinnliga chefer Hållbar innovation “Design för hållbarhet” är en etablerad del av produktutvecklingen i hela Saab Hållbar innovation bidrar till ökad konkurrenskraft och operativt värde Industriell samverkan och partnerskap En betydande andel av Saabs industriella samverkan bidrar till en hållbarhetskategori baserad på hållbarhetskriterier Partnerskap med externa aktörer bidrar till Saabs hållbarhetsåtaganden och strategi Hållbarhet på Saab VÅR STRATEGI Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 27 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Hållbar verksamhet Höjdpunkter från 2025: En uppdaterad Supplier Code of Conduct som stärker Saabs arbete med ansvarsfulla affärer publicerades En Human Rights Due Diligence (HRDD) Policy togs fram och godkändes av koncernledningen i november 2025 Piloter för hållbar innovation har lanserats inom varje affärsområde (BA) för att testa hållbara designkriterier För tredje året i rad har Saab erhållit betyget ”A” från CDP inom klimatområdet och för första gången betyget ”A-” inom vattensäkerhet. Utmaningar att fokusera på 2026: Tillgång till kvalitetssäkrad produktdata från leverantörer för att säkerställa efterlevnad av nya krav. Stärka vår motståndskraft kopplad till leveranskedjeberoenden, inklusive samarbete med branschkollegor för att hantera gemensamma utmaningar. Begränsad tillgång, bristande infrastruktur och högre kostnader för biobränslen, såsom SAF och HVO, försvårar en effektiv omställning till en koldioxidsnål verksamhet. Ny biogasanläggning stärker försörjningstryggheten och minskar beroendet av fossila bränslen I linje med Saabs strategi för att minska utsläppen tog affärsområdet Dynamics under året en ny biogas- anläggning i drift i Gamleby. Initiativet minskar det tidigare beroendet av fossila bränslen och stärker försörjningstryggheten. Tillverkning av kamouflage är en energi- och värmeintensiv process som innebär att värmepannor används för att torka kamouflagestycken. Vid användning av fossila bränslen för uppvärmning gav denna process upphov till upp till 1 250 ton koldioxid- utsläpp per år, men genom att ersätta energitillförseln med biogas reduceras utsläppen till nära noll. Införandet av ett biogassystem i kamouflage- tillverkningen bidrog till att uppfylla närmare 20 procent av Saabs scope 1-2 mål för koldioxidreduktion till 2025. Anläggningen har finansierats genom Saabs interna klimatfond samt Klimatklivet, ett statligt initiativ som ger investeringsstöd till klimatåtgärder. Läs mer i hållbarhetsrapporten på sida 65 VÅR STRATEGI 28 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 28 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 VÅR STRATEGI OUR STRATEGY Mål Vi är fullt fokuserade på att uppnå våra finansiella mål och hållbarhetsmål. Genom att leverera på vår strategi och vår rekordstora orderstock är vi redo att leverera hållbart långsiktigt värde för våra aktieägare och samhället i stort. 29 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 29 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Organisk försäljningstillväxt Rörelseresultat Kassaflöde Mål (2023–2027) Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) 2023–2027 Tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt Kassakonvertering, kumulativt för 5-års perioden Utfall 2023–2025 Försäljningsintäkter, MSEK Rörelseresultat (EBIT), MSEK Operationellt kassaflöde, MSEK Kommentar Med en väl positionerad portfölj och en fokuserad tillväxtstrategi har Saab som mål att leverera fortsatt god tillväxt. De viktigaste prioriteringarna är att leverera på kundåtaganden och öka produktionskapaciteten, samtidigt som investeringar i framtida förmågor fortsätter. Under perioden 2023–2025 uppgick Saabs genomsnittliga årliga försäljningstillväxt (CAGR) till 24 procent, med tvåsiffrig tillväxt inom samtliga affärsområden. Saab har som mål att kontinuerligt öka lönsamheten och säkerställa att förbättringen är hållbar över tid. Detta uppnås genom skalfördelar från högre volymer samt ökad effektivitet. Under 2025 förbättrade Saab sin lönsamhet med en EBIT-tillväxt på 37% och uppnådde en EBIT-marginal på 9,8% (8,9). Ökningen drevs av högre försäljningsvolymer, skalfördelar och effektiviseringar, samtidigt som Saab fortsatte prioritera investeringar i FoU. För perioden 2023-2025 har den genomsnittliga tillväxten (CAGR) för rörelseresultatet varit 33%. Saab har som mål att uppnå en god kassakonvertering på medellång sikt. En aktiv styrning av rörelsekapitalet samt fortsatta investeringar i kapacitet och FoU är viktiga för den framtida tillväxten. Under 2025 levererade Saab på sin prognos med ett operationellt kassaflöde om SEK 5,3 miljarder, vilket motsvarade en kassakonvertering om 68 procent. För perioden 2023-2025 har kasakonverteringen varit 62%. 24% Organisk försäljningstillväxt 62% Kassaflödes- konvertering >60%högre~22% 80,000 60,000 40,000 20,000 0 Mål på medellång sikt Med en rekordstor orderstock och en hög efterfrågan har Saab uppgraderat målen på medellång sikt. Målet för organisk försäljningstillväxt för perioden 2023–2027 har höjts till cirka 22 procent (CAGR), från tidigare cirka 18 procent. VÅR STRATEGI 10,000 8,000 6,000 4,000 2,000 0 33% Tillväxt i rörelseresultatet 23 24 25 23 24 25 5,000 4,000 3,000 2,000 1,000 0 23 24 25 Basår för CAGR: 2022 Kassakonvertering definieras som operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat 30 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 30 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Företagande och mänskliga rättigheter Motståndskraftiga och säkra samhällen Klimat Grön och social omställning Mångfald och inkludering Innovation och partnerskap Mål Andel flaggade affärsmöjligheter som genomgått riskbedömning kopplat till mänskliga rättigheter Mål 2030: Minskning av Co 2 -utsläpp i Scope 1 & 2 Mål 2030: Andel kvinnliga medarbetare Mål 2030: Andel kvinnliga chefer Resultat 2025 Under 2025, har 8 (16) flaggade affärsmöjligheter utvärderats för risker kopplat till Saabs Responsible Sales Policy Utsläpp Scope 1 & 2, ton CO2e Andel kvinnor, % Kommentar Saabs Responsible Sales Policy stärker vårt åtagande gällande hantering av mänskliga rättighetsrisker kopplat försäljningen av våra produkter. En riskscreening genomförs för alla nya affärsmöjligheter, och de som bedöms ha högre risk flaggas och måste genomgå en fördjupad riskbedömning. En affärsmöjlighet flaggas när: • Kunden har ett Responsible Sales Indexbetyg under ett visst tröskelvärde, och • Produkten är klassificerad som försvarsmateriel, och • Det inte gäller följdleverans (t.ex. reservdelar) Läs mer om Saabs Responsible Sales Policy på sidan 124. Att driva grön omställning är en viktig del av Saabs hållbarhetsstrategi. I linje med Saabs åtagande till Race to Zero och nettonollutsläpp till 2050, gör vi stora ansträngningar för att minska växthusgasutsläpp. År 2025 minskade Saab sina Scope 1- och 2-utsläpp med 36% (31) jämfört med basåret 2020. Läs mer om Saabs arbete för att minska vår klimatpåverkan på sidan 84 På Saab är vi övertygade om att en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering främjar innovation och ökar medarbetarnas engagemang, välmående och prestation. Jämställdhet är en viktig del av mångfald och inkludering, och att öka andelen kvinnliga medarbetare och chefer är något som Saab har arbetat systematiskt med i många år. Under 2025 ökade andel kvinnliga medarbetare till 27% (26) och andel kvinnor i chefsposition ökade till 29% (28). Läs mer om mångfald och inkludering på Saab på sidan 112, 114. 100% 100% 42% 30% 35% Hållbarhetsmål Saab strävar efter hållbarhet i alla delar av sin verksamhet och i sin påverkan på samhället i stort. Att leverera på våra hållbarhetsmål är avgörande för att säkerställa Saabs konkurrenskraft nu och i framtiden. För en fullständig redogörelse för samtliga hållbarhetsmål, se hållbarhetsrapporten. Andel kvinnliga medarbetare 27% Andel kvinnliga chefer 29% VÅR STRATEGI 36% Scope 1 Scope 2 marknadsbaserad 0 10000 20000 30000 20 21 22 23 24 25 31 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Skala upp Fokuserad marknadsexpansion Acceleration av framtida förmågor Engagerade medarbetare Digital transformation Hållbar verksamhet Mål Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 31 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 AFFÄRSOMRÅDEN Saab erbjuder lösningar som sträcker sig från havets djup till höjderna i skyn, på land och i cyberrymden. Vår verksamhet är indelad i fyra affärsområden – Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums – samt dotterbolaget Combitech. Affärs- områden 32 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 32 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Kärnprodukter Gripen, avancerat skolflygplan T-7A med Boeing och koncept för bemannade/ obemannade framtida stridsflygsystem. Aeronautics Kärnprodukter Markstridsvapen, markbaserat luftvärn, sjömålsrobot, kamouflagesystem, träning och simulering. Dynamics Kärnprodukter Luftburna lösningar för spaning och ledningsförmåga, ytradar, lednings- och kontrollsystem samt elektronisk krigsföring. Surveillance Kärnprodukter Ubåtar, ytfartyg, stridsbåtar och undervattensfarkoster. Kockums Combitech Teknikkonsultföretag. Kompetensområden inkluderar totalförsvar, cybersäkerhet, digitalisering och systemintegration. 24% 33% 12% 4% 26% Andel av försäljning 2025 Andel av försäljning 2025 Andel av försäljning 2025 Andel av försäljning 2025 Andel av försäljning 2025 AFFÄRSOMRÅDEN33 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information AFFÄRSOMRÅDEN Aeronautics Affärsområdet Aeronautics tillhandahåller innovativa flygplanssystem i världsklass och verkar inom forskning, utveckling, produktion och underhåll av militära och civila flygsystem. Aeronautics genomför även förberedande studier inför framtida bemannade och obemannade flygsystem, liksom vidareutveckling av befintliga produkter. Gripensystemet är utformat för att ha förmåga att besegra varje motståndare. Det är utrustat med de senaste systemen, sensorerna och vapnen för att säkerställa övertaget i en stridssituation och en överlägsenhet i luften över utmanande områden. Den senaste versionen, Gripen E, är världens första fullt digitaliserade stridsflygplan med separerade flyg- och uppdragskritiska mjukvaruplattformar, vilket möjliggör kontinuerlig förmågeuppdatering utan att kompromissa medden operationella tillgängligheten. Aeronautics driver utvecklingen av sofistikerade obemannade plattformar, inklusive ett samarbetsflygplan (lojal wingman) samt ytterligare program och koncept. T-7-programmet är ett gemensamt program med Boeing för att producera T-7A Red Hawk, nästa generations skolflygplan för det amerikanska flygvapnet. Det erbjuder hög manöverförmåga och integrerade träningssystem för att förbereda piloter för moderna stridsflygplan. Höjdpunkter 2025 • Stark orderingång och rekordstor orderstock. • Order för Gripen E/F till Thailand och Colombia. • Ökad produktion av Gripen-stridsflygplan. • Order från FMV på fortsatta konceptstudier om framtida stridsflyg. • Framgångsrika flygningar där AI integrerats i ett Gripen E-stridsflygplan. Kärnområde Stridsflygsystem Affärsenheter Advanced Programs, Aerospace Systems, Aviation Services, Gripen. Affärsområde Aeronautics Nyckeltal 2025 Försäljning per marknad Sverige 69% Resten av världen 31% Försäljning per segment Flyg 91% Civilt 8% Land 1% Marin <1% Försäljning per intäktsslag Långa kundkontrakt 94% Tjänster 4% Produkter 2% 6 565 Medarbetare 83,8 Orderstock, SEK miljarder 19,1 Försäljning, SEK miljarder 15% Försäljningstillväxt 6,2% Rörelsemarginal 34 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information AFFÄRSOMRÅDEN Aeronautics affärsenheter Lösningar Utveckling av framtida bemannade och obemannade flygsystem inklusive nya och disruptiva teknologier, nya material och agila metoder. Verksamhetsorter Linköping, Järfälla (Sverige) Nyckelkunder Sverige Lösningar Delsystem för flyg: T-7 i partnerskap med Boeing och flygplansstrukturer och system som exempelvis dörrar till Airbus och Boeing. Verksamhetsorter Linköping (Sverige), West Lafayette (USA) Nyckelkunder USA, Tyskland, Frankrike, Storbritannien Lösningar Underhållslösningar, support och service för ett brett spektrum av förmågor på flygsidan inklusive Gripen och GlobalEye liksom andra flygplan och helikoptrar. Kompletta och fristående supportlösningar till försvarsmakter, civila myndigheter, operatörer och OEMs (original equipment manufacturers). Verksamhetsorter Linköping, Arboga, Östersund, Nyköping och Ljungbyhed (Sverige) Nyckelkunder Sverige, Brasilien, Förenade Arabemiraten samt civila aktörer i cirka 40 länder Lösningar Huvudsaklig affärsenhet för de kompletta vapensystemen Gripen C/D/E/F. Det inkluderar design, utveckling, tillverkning, teknisk support och träningssystem, flygutprovning och kontraktshantering. Verksamhetsorter Linköping, Järfälla och Arboga (Sverige), Brasília, São Paolo, Gavião Peixoto (Brasilien) Nyckelkunder Sverige, Brasilien, Colombia, Ungern, Thailand, Sydafrika, Tjeckien Advanced Programs Aerospace Systems Aviation ServicesGripen 35 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information AFFÄRSOMRÅDEN Affärsområdet Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj bestående av understödsvapen, missilsystem, träningssystem och avancerade kamouflagesystem för försvarsmakter. Med en stor orderstock och hög kundefterfrågan är Dynamics väl positionerad för framtida tillväxt. Saab är världsledande i marknadssegment för infanterivapen, träningslösningar samt kamouflage- och vilseledningssystem. Carl-Gustaf och AT4-familjen tillsammans med NLAW, utgör några av de mest avancerade understödsystemen för soldater på marknaden. Inom missilområdet har Saab starka och långvariga strategiska partnerskap med branschledare som Boeing, Diehl Defence och MBDA. Portföljen inkluderar även Dynamics markbaserade luftvärnssystem och sjömålsrobot RBS15, tillsammans med flera internationella missilprogram. Utöver system och teknologier levererar affärsområdet omfattande support- och logistiklösningar till försvarsmakter, inklusive för fältsjukhus och CBRN- skydd (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära), vilket säkerställer att militära trupper förblir operativa och skyddade i krävande miljöer. Dynamics kundfokus är centrerat kring Europa och NATO-länderna, vilka utgör kärnan i verksamheten och speglar långsiktigt försvarssamarbete, gemensamma säkerhetsintressen och stora behov av interoperabilitet. Detta stöds av en kundbas i mer än 50 länder världen över. Höjdpunkter 2025 • Stark orderingång inklusive mobilt luftvärn till Litauen, träningssystem till den spanska armén och USA:s marinkår, samt beställningar av Carl-Gustaf-systemet. • Rekordstor orderstock. • Utökning av produktionskapacitet för att möta en ökande efterfrågan. • Ny energieffektiv värmeprocess vid affärsenheten Barracuda minskade koldioxidutsläppen med 50%. • Utveckling av flera C-UAS-funktioner och drönarvapensystem. Kärnområde Avancerade vapensystem Affärsenheter Barracuda, Ground Combat, Missile Systems, Tactical Support Solutions, Training and Simulation. Affärsområde Dynamics Nyckeltal 2025 Försäljning per marknad Resten av världen 83% Sverige 17% Försäljning per segment Land 80% Marin 16% Flyg 3% Civilt <1% Övrigt <1% Försäljning per intäktsslag Produkter 48% Långa kundkontrakt 36% Tjänster 16% 5 068 Medarbetare 90,1 Orderstock, SEK miljarder 20,7 Försäljning, SEK miljarder 41% Försäljningstillväxt 18,1% Rörelsemarginal 36 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information AFFÄRSOMRÅDEN Dynamics affärsenheter Världsledande markstridsvapen som används av försvarsmakter världen över och som levererar förmågor för olika operativa miljöer. Portföljen ger operativ effekt, hög anpassningsförmåga och stöd för beslutsamma insatser. . Lösningar • Det rekylfria vapensystemet Carl- Gustaf M4 med ett brett utbud av ammunitionstyper • Pansarvärnssystemet NLAW • Understödsvapnet för engångsanvändning AT4 • Stridsspets- och granatprodukter Verksamhetsorter Sverige, Schweiz, Indien, USA Missilsystem med hög precision, räckvidd och anpassningsbarhet. Strategiska internationella partnerskap utökar portföljen och möjliggör lösningar med stor kapacitet och effekt för försvarsmakter. Lösningar • Det landbaserade luftvärnssys- temet RBS 70 NG • Sjömålsroboten RBS15 • Jaktrobotarna IRIS-T och Meteor • Det mobila luftvärnssystemet MSHORAD • GLSDB • Taurus Verksamhetsorter Sverige, Tyskland, USA Avancerade kamouflagelösningar som minskar detekterbarheten i moderna sensorsystem och därmed ökar överlevnad och skydd för soldater, fordon och anläggningar i operativa miljöer. Lösningar • Mobila och anpassningsbara kamouflagesystem • Avancerade kamouflagenät (ULCAS och Arctic) • Soldatsystem Verksamhetsorter Sverige Världsledande lösningar för live- och virtuell träning som möjliggör interoperabilitet och hög realism i markstridsträning. Systemen är utvecklade i nära samarbete med kunderna och stärker färdigheter, beslutsfattande och beredskap. Lösningar • GAMER träningssystem • Markstridsträning inomhus • Träningslösningar för skarpskjutning • Utbildningstjänster Verksamhetsorter Sverige, Tjeckien, Tyskland, USA, Storbritannien, Polen Omfattande stöd för kritiska system, inklusive underhåll, integration och tjänster. Utbudet inkluderar även sjukvårdslösningar, CBRN- expertis och avancerad militär- och fordonselektronik. Lösningar • Systemintegration • Support och underhåll för arméer • Mobila sjukvårdslösningar • Robust elektronik • Detekteringslösningar för CBRN Verksamhetsorter Sverige, Australien Ground Combat Missile Systems Barracuda Training and Simulation Tactical Support Solutions CBRN = Chemical Biological Radiological and Nuclear 37 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information AFFÄRSOMRÅDEN Kärnområde Sensorer, Ledningssystem Affärsenheter Airborne Early Warning, Digital Battlespace Solutions, Fighter Core Capabilities, Naval Combat Systems, Safety and Security Solutions, Surface Sensor Solutions. Affärsområde Surveillance Höjdpunkter 2025 • Rekordstor orderingång och försäljning. • Order på två GlobalEye från den franska myndigheten för inköp av försvarsmateriel. • Samarbete med General Atomics gällande utveckling av system för obemannad luftövervakning (UAEW). • Beställning på radarsystemet Giraffe 1X från den amerikanska armén. • Order på Giraffe 4A radarsystem, samt tillhörande tjänster från Sverige. • Order på livstidsförlägning av Arthur-radarsystemet till den spanska armén. • Beställning avseende sensorlösningen Arexis till tyska Eurofighter från Airbus. Nyckeltal 2025 Surveillance utvecklar världsledande sensorsystem för luftburna, markbaserade och marina plattformar. Systemen har hög prestanda och är robusta och användarvänliga, med ett ökande fokus på mjukvara och AI. De kan effektivt integreras i kundernas befintliga lösningar. Surveillance är ledande på den globala marknaden inom flygburen övervakning, vilket ger oöverträffad situationsmedvetenhet och utökad räckvidd för moderna operationer. Vi har också en ledande position inom Surveillance markbaserade radarsystem för luft- och sjöövervakning såsom luftvärns- och vapenlokaliseringslösningar. Dessutom specialiserar vi oss på elektronisk krigföring, elektroniska försvarssystem, signalspaning samt stridsledningssystem. Surveillance erbjuder också system inom civil säkerhet med lösningar för exempelvis kritisk infrastruktur, samt digitala flygledartorn. 8 330 Medarbetare 78,0 Orderstock, SEK miljarder 27,3 Försäljning, SEK miljarder 24% Försäljningstillväxt 10,0% Rörelsemarginal, justerad Försäljning per marknad Resten av världen 73% Sverige 27% Försäljning per segment Flyg 35% Marin 31% Land 27% Civilt 7% Övrigt <1% Försäljning per intäktsslag Långa kundkontrakt 70% Tjänster 14% Produkter 16% 38 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information AFFÄRSOMRÅDEN Surveillance affärsenheter Flygburen övervakning för militära och säkerhetsskapande uppdrag, med kunder i Europa, Asien, Sydamerika och Mellanöstern. Lösningar • Flygburna övervakningssystem (AEW&C) • Sensorer, missionssystem och uppgraderingar • Integrerad ledning och styrning (C2) • Systemintegration • Supportlösningar för AEW Verksamhetsorter Sverige, Abu Dhabi (UAE) Avancerade system för radar och telekrig för landbaserad och marin applicering. Världsledande inom AESA radarteknologi. Över 3 000 system levererade till fler än 26 länder globalt. Lösningar • Radar- och telekrigssystem • Integrerade ledningssystem (C2) • Systemintegrering • Flyg- och sjöövervakning • GBAD, C-RAM, C-UAS , WLR, ESM, ELINT, COMINT Verksamhetsorter Sverige, Storbritannien, USA, Finland, Norge, Tyskland Avancerade system för strids-och eldledning. Globalt driftsatta lösningar med över 100 system i användning i 30 kundländer. Lösningar • Systemintegration • Eldledningssystem • Stridsledningssystem • Kommunikationslösningar • Support och underhåll • Uppgraderingar Verksamhetsorter Sverige, Australien, Danmark, Finland, Tyskland, Polen Modulära, multifunktionella, distribuerade och uppkopplade system för stridsflyg och andra flygburnaplattformar, i över 20 kundländer. Lösningar • System för telekrig • Radarsystem • Avionik Verksamhetsorter Sverige, Sydafrika, Tyskland Design och integration av innovativa kommunikations- och stridsledningslösningar för modernisering av försvar, i och tvärs samtliga domäner. Lösningar • Möjliggör förmågor för multidomänsuppdrag • Autonomt och avancerat beslutsstöd inklusive kommunikationslösningar • Koordinerar Saabs erbjudande inom cyberförsvar och rymd Verksamhetsorter Sverige, Storbritannien Mjukvarudrivna lösningar som förbättrar säkerhet och effektivitet inom flyg- och sjötrafikhantering samt allmänna säkerhetslösningar. Lösningar • Flygtrafikledning • Lösningar för allmän säkerhet • Säkerhetslösningar Verksamhetsorter Sverige, Nederländerna, Australien, Storbritannien Airborne Early Warning Surface Sensor Solutions Naval Combat Systems Fighter Core Capabilities Digital Battle- space Solutions Safety and Security Solutions GBAD = Ground-Based Air Defence, C-RAM = Counter-Rocket Artillery Mortars, C-UAS = Counter-Unmanned Aerial Systems WLR = Weapon Location Radar, ESM = Electronic Support Measures, ELINT = Electronic Intelligence, COMINT= Communication Intelligence 39 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information AFFÄRSOMRÅDEN Kärnområde Undervattenssystem Affärsenheter Docksta, Submarines, Surface Ships and Underwater Systems Affärsområde Kockums Höjdpunkter 2025 • Stark tillväxt i orderingång och rekordstor orderstock. • Sverige och Saab valdes att leverera nya ubåtar till Polen. • God efterfrågan och ökade leveranser för Stridsbåt 90. • Saab och Försvarets materielverk (FMV) förlängde ramavtalet om underhåll. • Saab och FMV i avtal om att utveckla en autonom undevattensfarkost för Sverige. Nyckeltal 2025 Försäljning per marknad Sverige 68% Resten av världen 32% Försäljning per segment Marin 100% Försäljning per intäktsslag Långa kundkontrakt 60% Tjänster 19% Produkter 21% Affärsområdet Kockums har en omfattande och lång erfarenhet av att utveckla avancerade fartyg och plattformar för marint bruk, på och under ytan. Med ett av världens mest moderna varv är Kockums ledande inom utveckling, produktion, modifieringar och vidmakthållande av ubåtar, ytfartyg och marina system. Genom sin världsledande teknologi erbjuder Kockums konventionella ubåtar med en flexibel konfiguration som möter de olika behoven hos marinstridskrafter världen över. Flexibiliteten säkerställer också att uppgraderingar och modifieringar kan genomföras på ett effektivt sätt under hela ubåtens livscykel vilket möjliggör anpassningar till framtida behov. Kockums ytfartyg är utformade för påfrestande miljöer och har unika egenskaper vad gäller hastighet, chock- och stötupptagningsförmåga samt smygförmåga. Undervattens- system, inklusive fjärrstyrda och autonoma lösningar, torpeder och undervattenssensorer, ingår också i portföljen. Kockums 2 681 Medarbetare 22,9 Orderstock, SEK miljarder 9,6 Försäljning, SEK miljarder 15% Försäljningstillväxt 7,9% Rörelsemarginal 40 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information AFFÄRSOMRÅDEN Kockums affärsenheter Konventionella ubåtar och ubåtsrelaterad teknologi med förmågor för ett brett spektrum av uppdrag, inklusive långdistansuppdrag. Ubåtsverksamheten bygger på mer än 100 års erfarenhet med sju ubåtsklasser levererade till tre olika kontinenter. Lösningar • Ubåtar • Autonoma navala drönare • Underhåll, support och uppgraderingar • Räddningssystem för ubåtar Verksamhetsorter Karlskrona, Lund, Landskrona, Muskö, Helsingborg (Sverige) Nyckelkunder Sverige, Singapore, Australien Lösningar som tillhandahåller förmågor för marina styrkor inom ytstrid, minröjning och sjöövervakningsuppdrag, liksom design- och materialteknologi som exempelvis överbyggnader, samt support under hela livscykeln. Lösningar • Design och konstruktion av ytfartyg och system • Fartyg och system för minröjning • Integrerade master och kompositteknik • Underhåll, support och uppgraderingar Verksamhetsorter Karlskrona, Lund, Helsingborg, Muskö (Sverige) Nyckelkunder Sverige, Tyskland, Polen, Singapore, Finland Avancerade stridsbåtar för specialuppdrag och högpresterande lotsbåtar för både militära och icke-militära uppdrag. Fler än 300 enheter är levererade över fyra kontinenter. Utveckling av autonoma system. Lösningar • Stridsbåtar • Autonoma system och lösningar • Patrullbåtar • Underhåll, support och uppgraderingar Verksamhetsorter Docksta, Örnsköldsvik, Muskö (Sverige) Nyckelkunder Sverige och andra NATO-länder Submarines Surface Ships Docksta Undervattenslösningar med avancerade förmågor i teknisk framkant till marina styrkor och kommersiella partners. Lösningar • Minröjning • System för ubåtsjakt • Skydd av kritisk undervattensinfrastruktur • Kommersiella undervattenssystem (ROVs) Verksamhetsorter Sverige, Danmark, Storbritannien, USA, Australien Nyckelkunder Marina styrkor och energibolag inom offshoreindustrin över hela världen Underwater Systems 41 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Nyckeltal 2025 Försäljning per marknad Sverige 96% Resten av världen 4% Försäljning per kundkategori Militära kunder 58% Civila kunder 42% Försäljning per intäktsslag Tjänster 86% Produkter 14% Combitech – ett självständigt bolag inom Saab Combitech Combitech, ett helägt bolag av Saab, är ett teknik- konsultbolag med cirka 2 600 experter i Sverige, Finland och Indien. Företaget har gedigen expertis i förmågor som bidrar till ett smart och motståndskraftigt samhälle. Med mer än 40 års erfarenhet använder Combitech sin kunskap och kompetens över olika sektorer för att leverera avancerade lösningar på komplexa utmaningar för sina kunder. Till exempel inom totalförsvar, cybersäkerhet, digitalisering, systemutveckling och integration, produktutveckling, säker kommunikation och autonomi. Den geopolitiska osäkerheten driver en efterfrågan för förmågor som stöder totalförsvar och samhällsberedskap. Combitech har en stark position inom dessa områden och utvidgar sin kärnkompetens genom stabil tillväxt inom militärt och civilt försvar, försvarsindustrin, telekomindustrin, inklusive kritisk kommunikation och gruvsektorn. Combitech bryter även ny mark inom sina kompetens- områden genom ett fokus på Natokompatibilitet, artificiell intelligens och automation. Höjdpunkter 2025 • God tillväxt drivet av ökningar på försvarsmarknaden, både i Sverige och Finland. • Combitech ingick ett femårigt ramavtal med BAE Systems Hägglunds. • Ett nytt kompetenscenter öppnades i Hyderabad, Indien, för att accelerara kundinnovation. • Strategiska systemleveranser inom cybersäkerhetsområdet. • Upprätthöll en hög rekryteringstakt och nådde en nettotillväxt på 200 nya medarbetare under 2025. 2 582 Medarbetare 1,8 Orderstock, SEK miljarder 5,0 Försäljning, SEK miljarder 16% Försäljningstillväxt 9,6% Rörelsemarginal AFFÄRSOMRÅDEN42 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 42 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 AFFÄRSOMRÅDEN Combitechs kompetensområden Smart and Secure Industry Smart and Sustainable Community Smart and Resilient Total Defence Tekniska framsteg accelererar omvandlingen mot en säker och digital industri i allt snabbare takt. Genom att förkorta tiden från data till realiserat värde frigörs tid och resurser, och utrustning utnyttjas mer effektivt. Det är vad “smart och säker” industri handlar om. Lösningar • Teknisk utveckling • Systemintegration • Säkerhetskritiska system • Autonomi • Konnektivitet • Cybersäkerhet • Artificiell intelligens • Dokumentation Nyckelkunder - sektorer Försvarsindustri, gruvdrift och telekom Genom att arbeta med teknik, utveckling och människor i samverkan accelererar Combitech sitt bidrag till samhället. Företaget använder denna tvärsektoriella kunskap för att säkra samhällskritiska tillgångar och kommunikationsflöden. Medarbetarna utvecklar smarta lösningar för samhället och organisationer i deras dagliga verksamheter. Lösningar • Digitalisering • Säkerhetskritiska system • Cybersäkerhet • Artificiell intelligens Nyckelkunder - sektorer Kommuner, myndigheter, finanssektorn och telekom Omvärldsläget har aktualiserat återuppbyggnaden av ett starkt totalförsvar. Combitech har lång erfarenhet av att arbeta med civilt och militärt försvar tillsammans med offentlig verksamhet, försvar och näringsliv. Företaget använder sin kunskap för att utveckla robusta lösningar och processer. Lösningar • Systemintegration • Säkerhetskritiska system • Robust kommunikation • Cybersäkerhet • Krisberedskap • Artificiell intelligens Nyckelkunder - sektorer Sveriges försvarsmakt, Finlands försvarsmakt, kommuner, myndigheter, industrin och försvarsindustrin 43 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information RISKER OCH OSÄKERHETER Risker och osäkerheter 44 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Riskhantering Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 44 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Riskhantering Saab bedriver utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerade system och produkter till militära och civila kunder över hela världen. Detta görs till stor del genom stora projekt vilka genomförs över lång tid, oftast under flera år. Projekten innebär betydande investeringar och en stor andel teknisk utveckling eller produktförbättringar i nära samarbete med kunder, leverantörer, partners och forskningsinstitut. Saab har en internationell verksamhet som består av egna utlandsverksamheter, joint ventures och samarbeten med andra företag. Saab påverkas av geopolitiska, globala finansiella och hållbarhetsfaktorer samt industri- och verksamhetsrelaterade händelser som kan ge upphov till osäkerheter och risker. Genom en god förståelse för riskerna och deras effekter är syftet att bättre kunna stödja beslutsfattande och ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar. Saab växer i snabb takt både i Sverige och i andra länder, inklusive investeringar i ökad kapacitet, som i ökad produktionskapacitet, etablering av nya fabriker samt en hög rekryteringstakt. Denna tillväxt medför en högre nivå av affärsrisk och innebär större osäkerhet i försäljningstillväxt, resultat och kassaflöde. Hur vi hanterar risker Varje affärsområde, strategisk marknad och koncernfunktion ansvarar inom respektive organisation för att identifiera och hantera risker i enlighet med Saabs gemensamma riskprocesser och gällande policyer, riktlinjer och instruktioner. I kombination med övergripande risker skapas en top-down och bottom-up bild. Kvartalsvis görs också en bedömning av toppriskerna för att följa förändringarna och säkerställa att åtgärder finns på plats och har önskad effekt. Denna bedömning presenteras för koncernledningen. ERM-riskhantering Syftet med ERM (Enterprise Risk Management) är att ge en koncernövergripande bild av de konsoliderade riskerna som Saab är exponerat för och att stödja värdeskapande, säkerställa riskmedvetenhet samt balansera risker mot avkastning. ERM-riskerna värderas mot koncernens tolerans för risker och beslut fattas om lämpliga åtgärder för att undvika, minska, sprida eller godta riskerna. Vid behov planeras och genomförs åtgärder av riskägarna för att minimera sannolikheten för, och påverkan av, identifierade risker. Se illustration av ERM- processen till höger. Utöver riskprocessen har Saab en process för granskning av den interna kontrollen i finansiella, hållbarhets och verksamhetsrelaterade processer. Nyckelkontroller, utvecklade för att hantera en specifik risk, genomförs inom affärsområden och gruppfunktioner enligt respektive nyckelkontrolls frekvens. Halvårsvis genomförs en självskattning av de genomförda kontrollerna. Resultaten från de genomfördakontrollerna och självskattningarna rapporteras till ledningen och en gång om året även till revisionsutskottet. Externa revisorer testar Saabs interna processer och nyckelkontroller hänförliga till finansiella rapporteringen och rapporterar årligen till koncernledningen och revisionsutskottet. Saabs internrevisionsfunktion är ansvarig för att K o n t r o l l - R i s k - R i s k - a k t i v i t e t e r i d e n t i f i e r i n g a n a l y s h a n t e r i n g b e d ö m n i n g R i s k - R i s k - r i s k e r r i s k e r F i n a n s i e l l a V e r k s a m h e t s - C o m p l i a n c e - S t r a t e g i s k a O m v ä r l d s - o c h r i s k e r       r i s k e r p o l i t i s k a r i s k e r Strategisk plan Utveckling och genomförande av strategin ERM är en del av det strategiska arbetet med fokus på övergripande risker. Koncernledningens granskning Koncernledningen granskar årligen den konsoliderade bedömningen. Revisionsutskott och styrelse Den konsoliderade riskbedömningen rapporteras till revisionsutskottet och till styrelsen. Årsredovisning En översikt på hög nivå presenteras externt i årsredovisningen All affärsverksamhet medför risker. Ett proaktivt och effektivt riskarbete är därför nödvändigt för att nå våra strategiska mål och skapa ett hållbart värde för alla intressenter. RISKER OCH OSÄKERHETER 45 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Riskhantering Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information RISKER OCH OSÄKERHETER genomföra oberoende revisioner inom finansiella, hållbarhets och verksamhetsrelaterade områden. Dessa revisioner rapporteras till och följs upp av koncernledningen och revisionsutskottet. Försäkring och skadeförebyggande Saab har ett koncernövergripande globalt försäkringsprogram som innehåller alla vanligen förekommande företagsförsäkringar, inklusive produktansvar. Saab är dock inte fullt försäkrat gentemot påverkan från översvämningar, jordbävningar eller andra naturkatastrofer. Ansvaret för försäkringsprinciperna är centraliserat och försäkringar upphandlas både globalt, och lokalt från land till land. Försäkringspolicyn säkerställer att lokala försäkringslagar efterlevs i tillämpliga fall. Ett koncernövergripande program för skade- förebyggande arbete föreskriver kraven gällande det fysiska skyddet, det förebyggande arbetet och handlingsplaner om incidenter inträffar. För att säkerställa att kraven efterlevs och för att stödja verksamheten i det skadeförebyggande arbetet, utförs årligen riskbesiktningar. Resultatet av dessa rapporteras till koncernledningen. Risker relaterade till väpnade konflikter De globala geopolitiska spänningarna, inklusive de väpnade konflikterna i Ukraina och Mellanöstern samt desinformation, har resulterat i en mer komplex och mångfasetterad säkerhetsmiljö för Saab. Därför har Saab vidtagit ökade säkerhetsåtgärder för att skydda anläggningar, personal och IT samt åtgärder relaterade till cyberrisker, vilket kan leda till ökade kostnader. Saab har ingen försvarsrelaterad försäljnings- exponering mot Belarus eller Ryssland, men följer noggrant de affärsmässiga konsekvenserna av kriget i Ukraina. Saab är verksamt på en strikt reglerad marknad och det är fundamentalt för Saab som ansvarstagande försvarsbolag att följa alla regelverk och åtaganden gällande export och sanktioner, som sanktioner från EU, FN, OSCE, liksom andra landspecifika regelverk. Saabs krishanteringsorganisation har ett fortlöpande fokus på säkerhet, embargon och sanktioner. Saab har ingen försvarsrelaterad försäljningsexponering mot Israel. Men konflikterna i Mellanöstern innebär en risk för Saab kopplad till leverantörskedjan eftersom bolaget har ett fåtal leverantörer i Israel. Saab följer händelserna och har initierat åtgärder för att hantera detta, och har nära dialog med leverantörer. Risker relaterade till leverantörskedjan Osäkerheten i den globala leverantörskedjan, inklusive handelshinder och tullar, innebär en risk för Saab och dess verksamhet. Utmaningarna är främst kopplade till tillgången på vissa råvaror, inklusive sällsynta jordartsmetaller, försvarsspecifika komponenter, leverantörers förmåga att utöka produktionskapaciteten samt leverantörers förmåga att hantera ökad nedflödning av regulatoriska krav. Saab arbetar aktivt med att säkerställa en robust leverantörskedja genom åtaganden från leverantörerna till Saabs tillväxtplan och genom mitigerande åtgärder. Föreläggande från USA:s justitie- departement (U.S. Department of Justice) I oktober 2024 tog Saab North America, Inc. emot ett föreläggande från USA:s justitiedepartement. USA:s justitiedepartement har begärt information om den brasilianska regeringens köp av 36 stridsflygplan av typen Gripen E/F år 2014. Saab följer begäran att lämna information och samarbetar med USA:s justitiedepartement i detta ärende. Myndigheter i både Brasilien och Sverige har tidigare utrett delar av den brasilianska upphandlingen av stridsflygplan. Dessa utredningar avslutades utan att påvisa något felaktigt agerande av Saab. Hållbarhetsrisker Hållbarhet är en integrerad del i Saabs verksamhet och riskarbete. Hållbarhetsrisker finns inom alla riskområden, då det finns såväl strategiska, verksamhetsmässiga, finansiella, omvärlds- och politiska samt compliance-risker att ta hänsyn till. För att hålla människor och samhällen säkra bygger Saabs hållbarhetsarbete på tre grundpelare ”Motståndskraftiga och säkra samhällen”, ”Grön och social omställning” och ”Innovation och partnerskap”. Dessa grundpelare täcker bland annat områden som mänskliga rättigheter, anti-korruption, informationssäkerhet, exportregler, klimatpåverkan, cirkulär ekonomi, arbetsmiljö samt mångfald och integration. Hållbarhet inkluderar både påverkan på miljö och människor som Saab har, eller kan ha, genom sin verksamhet eller affärsrelationer och finansiell eller verksamhetspåverkan på Saab av osäkra miljömässiga, sociala eller styrande händelser eller förhållanden om de inträffar. Till exempel kan klimatförändringar och naturkatastrofer störa verksamheter eller påverka försörjningskedjor och kunder. Saab arbetar med att förebygga och motverka sådana risker i verksamheten, till exempel i samband med planering av nya anläggningar. Saab vidtar då åtgärder för att minska riskerna av väderförändringar och högre energipriser, och tar miljöhänsyn avseende byggnadskrav samtidigt som man bidrar till god hälsa för anställda i linje med Saabs policyer. Exempel på aktiviteter under 2025: en ny uppdaterad uppförandekod för leverantörer har publicerats, en ny obligatorisk global anti- korruptionsutbildning för alla anställda har lanserats och som en del av den strategiska satsningen att minska utsläppen har en ny biogasanläggning driftsatts i Gamleby, Sverige samt fortsatt möjliggörande av byte från diesel till HVO-bränsle för företagets viktigaste transportpartners. Under de senaste åren har ett antal initiativ lanserats för att skapa ett regelverk för hållbar finansiering, baserat på hållbarhetskriterier. Det huvudsakliga syftet med dessa initiativ är att få privata investeringar att driva hållbarhetsutveckling genom till exempel grön omställning. Parallellt pågår en debatt sedan några år tillbaka om den sociala dimensionen i hållbarhetsramverket, inklusive ansatser att definiera vilka aktiviteter som är socialt ansvarsfulla. Det finns en risk att den finansiella sektorn kommer att fortsätta att göra sin egen tolkning av den sociala dimensionen av hållbarhet, vilket kan påverka finansiering och investeringar i försvarsföretag. Saabs största hållbarhetsrisk är att inte leverera på samtliga av våra åtaganden. Detta kräver en hög grad av kontroll, nyckeltal, riskvärdering och åtgärder för viktiga områden, liksom intern och extern kommunikation om framstegen. För mer information, se Saabs hållbarhetsrapport. Risker relaterade till pandemier Pandemirelaterade risker kan inte uteslutas och kan påverka Saabs verksamhet. För att hantera sådana effekter har Saab en krishanteringsorganisation och kontinuitetshantering. Huvudrisker 2025 De risker som presenteras på följande sidor är de huvudrisker inom respektive kategori som identifierats under 2025 års ERM-arbete. Sidorna inkluderar också exempel på hur riskerna hanteras av Saab. Dessa risker kan, enskilt eller tillsammans, ha stor påverkan på Saabs verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. För information om finansiella risker som valuta-, ränte-, likviditets-, refinansierings- och kreditrisker såväl som riskhanteringen av dessa, se not 34. För risker avseende pensionsåtaganden, se not 30, och för rättsliga risker se not 31 under rubriken Övriga avsättningar. 46 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Riskhantering Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information RISKER OCH OSÄKERHETER Risk Beskrivning Exempel på hantering Strategiska risker Saabs strategi att växa globalt genom att stärka närvaron på utvalda marknader, utveckla innovativa lösningar och förvärva bolag inom prioriterade områden exponerar Saab för olika risker som kan påverka förmågan att skapa värde och nå sina mål. De strategiska riskerna hanteras genom strategier och strategiska planer som beslutas av styrelsen, koncernledningen samt affärsområdenas och koncernfunktionernas ledningsgrupper. Styrelsen följer noga investeringar i utveckling, innovation och förvärv. Risker i utveckling av nya hög- teknologiska system och teknologi- skiften Saabs framgång är beroende av förmågan att utveckla och tillverka innovativa produkter och lansera dem på marknaden i rätt tid och till konkurrenskraftiga priser. Långa utvecklingscykler gör också att omvärldsförändringar kan leda till att behovet ser annorlunda ut när produkterna är redo att erbjudas till marknaden. Risken är att produkterna inte ger den tidigare bedömda avkastningen. En stor del av Saabs produktförnyelse har skett i samarbete med den svenska Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) samt i samarbete med andra nationer. Det finns också risk att inte anamma den pågående snabba digitaliseringen, för teknikskiften, att nuvarande konkurrenter eller nya mer agila bolag utvecklar nya produkter eller teknologier, så kallade disruptive technologies, som kan medföra att Saabs produkter uppfattas som obsoleta. • Saab investerar kontinuerligt i produktutveckling för att öka sin konkurrenskraft och satsar i framtida förmågeområden som autonoma system, distribuerade sensorsystem, cyberförsvar och rymd. • Snabbare demonstrera möjliga produkter inom utvalda områden. • Utnyttja digitalisering både i produkter och processer, mjukvaruutveckling samt AI. • Förvärv av och samarbeten med agila företag för att utnyttja gemensamma så kallade disruptive technologies. • För att minska risken är samarbete mellan olika nationer av stor vikt för större system. För egenutvecklade produkter är det viktigt att tidigt identifiera första kund. • Det är Saabs bedömning att Sverige kommer att stå för den största andelen av satsningar på utveckling inom stridsflyg-, missil- och undervattensområdena. • Investeringar i produktinnovationer som leder till minskat klimatavtryck från användningen av Saabs produkter samt effektivitetsåtgärder inom Saabs processer och anläggningar. Medarbetare Det råder en tuff konkurrens på arbetsmarknaden och Saabs framtida konkurrenskraft och tillväxt är beroende av att globalt kunna attrahera, utveckla och behålla medarbetare och ledande befattningshavare med nyckelkompetenser inom exempelvis flertalet teknikområden, inklusive mjukvara, produktion, IT-säkerhet, digitalisering, affärsutveckling och projektledning. • Strategisk kompetensplanering för att säkra tillgången till medarbetare med rätt kunskaper vid rätt tidpunkt. • Syfte, kultur, medarbetarengagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt är alla viktiga komponenter inom detta område. • Löner och andra villkor är anpassade till marknaden och kopplade till verksamhetens prioriteringar. • Långsiktigt arbete för att positionera Saab som attraktiv arbetsgivare och främja utbildning och teknikintresse för att bredda den framtida rekryteringsbasen. Risk Beskrivning Exempel på hantering Cyber- och informations- säkerhets- risker Cyber- och informationssäkerhetsrisker ökar i betydelse och utvecklas ständigt. Saab hanterar information som är avgörande för dess kunder och i många fall även för nationell säkerhet. Informationssäkerhetsrisken för Saab är att information kan komma i fel händer om den hanteras felaktigt. Bristande efterlevnad av informations- säkerhetskrav från kunder och myndigheter som exempelvis ISO- och NIST- standarder, kan skada verksamheten och ha negativ finansiell påverkan. Cyberhot är en risk som ökat också för Saabs produkter, som innehåller stora mängder information, då det blivit allt vanligare att produkterna kopplas till civila nätverk. • Cybersäkerhet är ett område som regelbundet diskuteras och adresseras, och där investeringar görs. Efterlevnad av ökade krav från kunder och länder avseende informationssäkerhet. • Strategiska initiativ för att ytterligare accelerera en säker digitalisering. • Kontinuerligt och systematiskt informations- och IT-säkerhetsarbete och regelbundna revisioner av IT-säkerheten. • Tydliga regelverk, processer, rutiner och tekniska lösningar för informations-, IT- och kommunikationssäkerhet. • Standardiserade processer för implementering av nya system, uppgraderingar och hur vi bedriver den dagliga verksamheten. • All personal utbildas i informationshantering och säkerhet. • Olika nivåer av såväl fysiska som digitala säkerhetsklassificeringar för att minska risken för informationsläckor. • Arbete med lösningar som ökar cybersäkerheten i Saabs produkter Risker och osäkerhetsfaktorer 47 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Riskhantering Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information RISKER OCH OSÄKERHETER Risk Beskrivning Exempel på hantering Omvärlds- och politiska risker Över 90 procent av Saabs omsättning utgörs av försäljning av försvarsmateriel, som regleras av nationella lagar och förordningar samt internationella överenskommelser, och mer än hälften av den totala försäljningen är internationell. Saab arbetar proaktivt för att hantera omvärlds- och politiska risker och osäkerheter bland annat genom strategiska konsekvensanalyser och alternativa strategier. Det är dock inte möjligt att helt undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska eller andra omvärldsrisker realiseras. Politiska, geo- politiska och makro-ekonom- iska risker Efterfrågan på försvarsmateriel är beroende av att stater har politiskt mandat och vilja samt statsfinansiell möjlighet att göra försvarsinvesteringar. Försvarsindustrin påverkas därför av en rad makroekonomiska faktorer, som exempelvis tillväxttakten i den globala ekonomin, handelshinder och valutakursförändringar. Den är också exponerad för geopolitiska risker och säkerhetssituationen i världen. Sveriges medlemskap i Nato, samt Natos och EU:s ökade samarbete och integration mellan medlemsländerna avseende försvar, ändrar delvis marknadsförutsättningarna. EU tar en större roll i att forma villkoren för försvarsindustrin, genom fler gemensamma upphandlingar och genom att driva på för en konsolidering av försvarsindustrin inom unionen. Syftet är att få starka företag inom varje segment och att undvika utspädning av medel för forskning och utveckling. • Strategiska, geopolitiska och marknadsanalyser av nya regioner och länder. • Dialog med myndigheter och den politiska sfären. • Informationskampanjer för att öka kunskapen om Saabs betydelse för den svenska försvarsförmågan och försörjningstrygghet. • Proaktiva åtgärder för att bedöma och hantera både risker och möjligheter. • Större investeringar görs huvudsakligen i fokusländer och på strategiska marknader. • Uppbyggnad av långsiktiga internationella relationer och samarbetsprogram med viktiga intressenter. • Avtalsvillkor, exportgarantier, försäkringslösningar och andra instrument. • Fler lokala verksamheter och samarbeten på strategiska marknader. • Bygga en position i det nya EU & NATO landskapet genom att betona Saabs nyckelkompetenser och säkerställa vår roll även inom andra områden. • Saab är en del av europeisk försvarsindustri och har verksamhet och samarbeten i flera europeiska länder. Förändrade exportregelverk En stor del av Saabs export sker från Sverige, där Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) avgör vilka försvarsprodukter Saab får tillverka, marknadsföra, sälja och exportera och till vilka länder. ISP gör en samlad bedömning där flera faktorer vägs in. Saab kan också vara beroende av exportkontrollagstiftningen i andra länder där Saab har egen verksamhet eller leverantörer. Vissa av Saabs civila produkter omfattas av exportkontroll avseende produkter med dubbla användningsområden. Risken för Saab utgörs av förändringar i lagar, regler och tillstånd. • Kontinuerligt följa utvecklingen av lagar, regelverk och förordningar för att vid behov anpassa verksamheten. • En central funktion med ansvar för att verksamheten följer olika regelverk samt både en central och lokala exportkontrollfunktioner. • Avtalsvillkor i kontrakt för att efterleva regelverken. Risk Beskrivning Exempel på hantering Verksamhets- risker Verksamhetsrisker kan påverka Saabs förmåga att leverera sina uppdrag och är viktiga för den dagliga verksamheten. Riskerna innefattar bland annat risker relaterade till orderingång, kontraktshantering, projektgenomförande, leverantörer, produktansvar, miljö och arbetsmiljö. Verksamhetsrisker hanteras i taktiska och operationella affärsbeslut samt i verksamheten i hela organisationen. Information om Saabs arbete med miljö- och arbetsmiljörisker finns i Saabs hållbarhetsrapport. Risker relaterade till genom- förandet av långa kundprojekt Saabs verksamhet präglas av långa, komplicerade utvecklingsprojekt i teknologins framkant, som i vissa fall även innebär industrisamarbeten med kundländerna. Vid avtalens ingående finns i vissa fall inte någon produkt framtagen. Avtalen ingås dessutom ofta med en fastpriskomponent vilket kan innebära risk för felaktig prissättning om kostnaderna inte kunnat uppskattas på ett adekvat sätt. Risken i långa kundprojekt består i att Saab inte lyckas leverera högteknologiska, kostnadseffektiva lösningar i enlighet med kontraktet, eller inte lyckas genomföra de kontrakterade industrisamarbetena. Detta kan resultera i att åtagandet inte fullgörs eller att kostnaderna blir väsentligt högre med efterföljande negativ påverkan på finansiell ställning. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning för större delen av de långa kundprojekten. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningar av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt vid värdering av varulager. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva resultateffekter. • En etablerad process för att säkra kontraktskvaliteten i affärer, Win Business-processen, som innehåller en genomgripande analys av riskerna och krav på hantering. • I projektgenomförandefasen, Execute Business-processen, genomförs kontinuerliga genomgångar med hjälp av olika typer av granskningar som innehåller tydliga beslutspunkter. En viktig del i dessa granskningar är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som kan vidtas för att motverka riskerna. • Effektiv projekthantering av både produktleveransprojektet och industrisamarbetet. • Mätning och uppföljning av produktivitet och effektivitet. • Utnyttja teknologier och produkter över hela Saab. • Höga krav ställs på projektplanering och kontroll samt uppföljning, för att vid varje given tidpunkt säkerställa att antaganden och bedömningar ger en tillfredställande grund för redovisning av intäkter och resultat. • Saabs största kundprojekt följs regelbundet upp av koncernledningen och rapporteras till styrelsen. • Övriga projekt med stor påverkan följs regelbundet upp av respektive affärsområdesledning och rapporteras till koncernledningen. • Saabs internrevision gör oberoende granskningar av processefterlevnad i ett antal projekt varje år. 48 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Riskhantering Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information RISKER OCH OSÄKERHETER Risk Beskrivning Exempel på hantering Beroende av nya kontrakt och ökad konkurrens En stor andel av Saabs intäkter kommer från ett begränsat antal kunder och relativt få kontrakt. Saab är därför beroende av att vinna nya kontrakt på en begränsad marknad, eftersom det endast finns ett visst antal stater och försvarsföretag att sälja till. Konkurrensen på den militära marknaden samt på den civila flygplans- och säkerhetsmarknaden är hård. Framför allt amerikanska och europeiska företag är starka aktörer, men konkurrensen ökar också från företag i andra delar av världen. Många konkurrenter är också starka på sina respektive hemmamarknader. • Marknadsorganisationen är organiserad för att fokusera marknads- och försäljningsinsatser till nyckelmarknader där möjligheten till nya affärer är hög. • Saab har, utöver Sverige, identifierat fyra strategiska marknader; Australien, Tyskland, Storbritannien och USA, där den lokala närvaron stärkts och kommer att stärkas ytterligare. Saab har ökat den lokala närvaron också i andra länder som till exempel Brasilien, Finland och Polen, både genom egen verksamhet och samarbeten. • Arbete med att optimera produktportföljen. • Fokus på kvalitet, innovation, säkerhet, time to market, leveransprecision och pris. • Referenskunder, partnerskap och industriella samarbeten. Leverantörs- risk Osäkerheten i den globala leverantörskedjan,inklusive handelshinder och tullar, innebär en risk för Saab och dess verksamhet. Utmaningarna är främst kopplade till tillgången på vissa råvaror och försvarsspecifika komponenter, utökad produktionskapacitet hos vissa leverantörer samt leverantörers förmåga att hantera ökad nedflödning av regulatoriska krav. Det finns också risk för brist och ökade kostnader för transporter. De av Kina nyligen införda exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller innebär också en potentiell risk. Saab är beroende av leveranser från underleverantörer av exempelvis delsystem, komponenter och utrustning. För vissa delsystem är Saab beroende av leveranser från en enda, eller ett fåtal, leverantörer. Leverantörerna måste också dela samma värderingar som uttrycks i Saabs uppförandekod för leverantörer och ha en hållbar produktion för att inte negativt påverka Saab. Det är en risk att leverantörer undviker att göra affärer med försvarsföretag för att undvika att anses som icke hållbara. Om Saab höjer sina egna krav inom hållbarhetsområdet finns det dessutom en risk för att färre leverantörer är tillgängliga. • Säkra en robust leverantörskedja genom åtaganden från leverantörerna till Saabs tillväxtplan. • Väljer, utvärderar och dokumenterar leverantörer och affärspartners utifrån objektiva faktorer som kvalitet, miljö, leverans, pris och tillförlitlighet. • Aktivt arbete med olika leverantörsalternativ, som alternativa leverantörer och in- och outsourcing för att säkra leveranser. • Nära samarbete med leverantörerna för att nå hög kvalitet. • Systematiskt arbete för att säkerställa att leverantörerna tar affärsetiskt, socialt och miljömässigt ansvar samt har ett skadeförebyggande arbete. • Saabs uppförandekod för leverantörer samt uppföljning av efterlevnad. • Risker relaterade till osäkerheter i den globala leverantörskedjan hanteras genom exempelvis kontraktshantering, omdesign, omplanering, tidigareläggning av ordrar samt utökade dialoger och förhandlingar med leverantörer. • Saab fokuserar på att öka lagerhållningen och utreder alternativa leverantörer, som en åtgärd för att minska riskerna relaterade till exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller. • Nyttja ökade volymer för att kompensera för prisökningar. • Intressentdialoger om Saabs påverkan genom hela värdekedjan och aktivt deltagande i branschorganisationers arbete avseende försvarsindustrins hållbarhet och regulatoriska krav. Risk Beskrivning Exempel på hantering Compliance risker I Saabs verksamheter är bolaget skyldigt att följa lagar och regler, följa överenskomna kundregelverk samt fatta medvetna beslut om vilka globala standarder Saab ska leva upp till. Compliancefrågorna är integrerade i affärsstrategin och påverkar Saabs strategiska prioriteringar. Vägledande för arbetet är Saabs uppförandekod som är antagen av styrelsen. Saab gör affärer över hela världen och har relationer med kunder och andra intressenter i alla världsdelar. Etiska värden, transparenta affärsrelationer och regelefterlevnad är av central betydelse för Saab. Förtroendet från allmänheten och det politiska systemet är tillsammans med medarbetarnas stolthet över företaget en förutsättning för Saabs långsiktiga lönsamhet och framtid. Saab är medvetet om att verksamheten i vissa delar av världen medför högre risker för potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter, inte bara i den egna organisationen utan också genom samarbetspartners och i leverantörskedjan. Saabs verksamhet påverkas också av tillstånd, licenser, patent och annan immaterialrätt. • Policy om nolltolerans för mutor och korruption samt åtagande om att respektera mänskliga rättigheter i linje med gällande lagstiftning över hela världen och relevanta globala ramverk. • Strikt prövning av marknadskonsulter och affärspartners. • Saab är ISO 9001-,14001- och 45001-certifierade. • Deltagande i FN:s Global Compact och ett åtagande till FN:s Race to Zero-initiativ. • Centrala funktioner för etik- och regelefterlevnad och exportkontroll samt att GDPR-reglerna följs. • Intern kontroll och internrevision. 49 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Riskhantering Risker och osäkerhetsfaktorer Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Bolags- styrning Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information 50 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Bolagsstyrnings- rapport enligt årsredovisningslagen och Koden, och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2025. Saabs webbplats, www.saab.com, har en särskild avdelning för bolagsstyrning. 1. Bolagsstämma och ägarstruktur Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid bolagsstämman har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, ersättningsrapporten, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2025 skedde enligt Koden och årsstämman 2026 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Årsstämma i Saab hölls den 10 april 2025 i Linköping. Aktieägarna kunde även utöva sin rösträtt genom poströstning i förväg. Vid stämman var 1168 aktieägare representerade, motsvarande cirka 66 procent av det totala antalet röster i bolaget. Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm. Styrningen av Saab utgår från aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares (Nasdaq Rulebook), Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar, regler och riktlinjer. Saab har en uppförandekod (Code of Conduct) som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för bolagets och medarbetares agerande i kontakt med kunder, affärspartners och i samhället samt medarbetares agerande gentemot varandra som kollegor. Saabs uppförandekod utgör en del i styrningen av Saab. Svensk kod för bolagsstyrning Saab följer Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) då bolaget har aktier upptagna till handel på Nasdaq Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden. Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se. Bolagsstyrningsrapporten inkluderar styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering. Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor. Saab har inte gjort någon avvikelse från Kodens regler under 2025. Bolagsstyrningsrapporten är upprättad 51 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information I år kommer årsstämman att hållas den 1 april 2026 i Linköping, för mer information se sida230. Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2025 till SEK2 173 533 552, fördelat på 9 535 612 A-aktier samt 533 847 776 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie och B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie är SEK4. B-aktierna är upptagna till handel på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista. Samtliga A-aktier är onoterade och ägs av Investor AB. Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sida 64. Den 31 december 2025 hade Saab ett eget aktieinnehav om 4 440 000 B-aktier, motsvarande 0,8 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sida229. Största aktieägare 31 december 2025 Andel av kapital, % Andel av röster, % 1) Investor AB 30,2 40,0 Wallenberg Investments 8,7 7,6 BlackRock 4,2 3,7 Vanguard 2,8 2,5 Capital Group 1,7 1,5 Norges Bank Investment Management 1,5 1,3 Swedbank Robur Fonder 1,5 1,3 VanEck 1,4 1,2 Wisdom Tree Asset Management 1,0 0,9 Avanza Fonder 0,9 0,8 1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2025. Källa: Monitor av Modular Finance AB. Styrning och rapportering Affärsområden • Aeronautics • Dynamics • Kockums • Surveillance Självständigt dotterbolag • Combitech Koncern- funktioner • Finance • Human Resources • Communication • Legal Affairs • Business Development • Government Affairs • Strategy and Technology • Digitalisation • COO office Bolagsstämma Extern revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, omvaldes till och med årsstämman 2026. Huvudansvarig revisor Fredrik Göransson. Valberedning Representanter för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrup- perna, baserat på antal röster, som önskar delta i valberedningen samt styrelseordfö- randen. Styrelse Revisionsutskott Intern revision VD och koncernchef Koncernledning Ersättningsutskott Interna styrgrupper • Ethics and Compliance Board De interna styrgrupperna handlägger och beslutar i frågor inom respektive område som är koncernövergripande samt förbereder även vissa ärenden för beslut i koncernledningen. Ethics and Compliance Board rapporterar även till revisionsutskottet. Samtliga operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin. Rapporterar Utser 6. Utvärdering 1. 2. 7. 3.5. 4. 52 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING 2. Valberedning Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011, och som gäller tills vidare, ska Saab ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna, baserat på antal röster, som önskar delta i valberedningen samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna, och aktieägarna de företräder, offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar ett förfarande för att vid behov ersätta en ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört. Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag till beslut i nedanstående frågor att presenteras för årsstämman: a) Stämmoordförande, b) Styrelse, c) Styrelseordförande, d) Styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete, e) Revisorer (i förekommande fall), och f) Arvode för bolagets revisorer. Inför årsstämman den 10 april 2025 lämnade valberedningen förslag till beslut om ordförande vid årsstämman, styrelse, revisorer, styrelse- och revisorsarvode. Valberedningen har tillämpat bolagsstyrningskodens regel 4.1 som mångfaldspolicy i fråga om styrelsen. Målet med policyn är att valberedningens förslag ska leda till att styrelsen i Saab får en ändamålsenlig sammansättning med tillfredsställande mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. Inför årsstämman i Saab den 1 april 2026 meddelades i pressmeddelande den 1 oktober 2025 att följande aktieägarrepresentanter, utöver styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Daniel Nodhäll (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Wallenberg Investments AB), Oscar Bergman (Swedbank Robur Fonder) och Ross Bendetson (WCM Investment Management). Daniel Nodhäll är ordförande i valberedningen. Valberedningens ledamöter representerar tillsammans cirka 49 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per den 31 augusti 2025. Valberedningens förslag till beslut på årsstämman 2026 är införda i kallelsen till årsstämman 2026. Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse finns tillgängligt på www.saab.com/arsstamma. Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2026 Ledamot Representerar Andel av röster, %, 31 aug 2025 Andel av kapital, %, 31 aug 2025 Daniel Nodhäll Investor AB 40,01 30,44 Peter Wallenberg Jr Wallenberg Investments AB 7,59 8,79 Oscar Bergman Swedbank Robur Fonder 1,14 1,32 Ross Bendetson WCM Investment Management 0,65 0,76 Marcus Wallenberg Styrelseordförande, Saab AB Nuvarande sammansättning i styrelsen är resultatet av valberedningens arbete inför årsstämman 2025 med tillämpning av mångfaldspolicyn. Styrelsen i Saab består av ledamöter med mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. I styrelsen finns sammantaget den kompetens och erfarenhet som är viktiga för Saabs verksamhet och som valberedningen bedömer behövs för att möta Saabs framtida utmaningar och behov. Av de stämmovalda styrelseledamöterna i Saabs styrelse som inte är anställda i bolaget är 30 procent kvinnor. Styrelseledamöternas andra väsentliga uppdrag, tidigare befattningar, aktieinnehav i bolaget med mera framgår av presentationen av styrelsen på sidorna 57 - 59. Krav på oberoende I tabellen framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning och oberoende 2025 Ledamot Invald Oberoende av bolaget/ bolags- ledningen Oberoende av större aktieägare Marcus Wallenberg 1992 Ja Nej 1) Bert Nordberg 2016 Ja Ja Micael Johansson 2020 Nej 2) Ja Lena Erixon 2022 Ja Ja Henrik Henriksson 2021 Ja Ja Danica Kragic Jensfelt 2017 Ja Ja Johan Menckel 2019 Ja Ja Erika Söderberg Johnsson 2017 Ja Ja Sebastian Tham 2023 Ja Nej 3) Joakim Westh 2010 Ja Ja Anders Ynnerman 2024 Ja Ja 1) Styrelseledamot i Investor AB 2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab AB 3) Anställd i Investor AB Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare. Styrelsens arbete Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt sju ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna 3. Styrelsen Styrelsens sammansättning Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarledamöterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 10 april 2025 ska Saabs styrelse bestå av elva bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter. Vid årsstämman den 10 april 2025 omvaldes Lena Erixon, Henrik Henriksson, Micael Johansson, Danica Kragic Jensfelt, Johan Menckel, Bert Nordberg, Erika Söderberg Johnsson, Sebastian Tham, Marcus Wallenberg, Joakim Westh och Anders Ynnerman. Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman utsågs Bert Nordberg till vice ordförande. Endast verkställande direktören, Micael Johansson, är anställd i bolaget och samtidigt ledamot i styrelsen. Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2025, finns i not 8. Bolagsstämmovalda ledamöter Marcus Wallenberg Bert Nordberg Micael Johansson Lena Erixon Henrik Henriksson Danica Kragic Jensfelt Johan Menckel Erika Söderberg Johnsson Sebastian Tham Joakim Westh Anders Ynnerman Arbetstagarledamöter Ordinarie Göran Andersson Magnus Gustafsson Tina Mikkelsen Suppleanter Robert Hellgren Lars Svensson Joakim Davidsson Truuberg 53 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING så kräver. Under 2025 har styrelsen haft ett konstituerande möte, sju ordinarie styrelsemöten och fem extra möten, totalt tretton möten. Styrelsens möten under 2025 har hållits i Stockholm, förutom ett möte i Linköping i april. Under 2025 besökte styrelsen affärsområdena Aeronautics och Surveillance i Linköping samt Saabs verksamhet i Tyskland. Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om det antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning över de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, inklusive styrelseordförandes roll, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter, innefattande vilka ärenden som kräver styrelsens beslut. Till instruktionen knyts även policyer för investeringar, finansiering och rapportering. Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjurist Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen. Styrelsens möten följer en agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation och beslutsunderlag för ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. En finansiell rapport presenteras vid varje styrelsemöte och behandlas särskilt ingående inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Styrelsen behandlar regelbundet investeringar, forsknings- och utvecklingsärenden, organisationsfrågor, hantering av väsentliga riskområden samt förvärv och avyttringar av bolag. Bolagets affärsområdeschefer bjuds även regelbundet in till styrelsen för att rapportera om sina respektive affärsområden. I styrelsens årliga arbete ingår att besluta om bolagets affärsplan och strategi, inklusive hållbarhetsstrategi, vilket under 2025 behandlades i december. Vid styrelsens möte i december behandlas också årligen bolagets budget för kommande år liksom Enterprise Risk Management. I december behandlade styrelsen även prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram. Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter varje möte med revisions- och ersättningsutskotten lämnar respektive utskottsordförande en rapport till styrelsen om vad som har avhandlats på mötet. Styrelsen fattar därefter beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut. 4. Styrelsens arbete i utskott Revisionsutskottet Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principerna i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor. Revisionsutskottets ledamöter efter årsstämman 2025 är Joakim Westh (utskottets ordförande), Erika Söderberg Johnsson och Sebastian Tham, varav både Joakim Westh och Erika Söderberg Johnsson är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare har samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- eller revisionskompetens. Chefsjurist Annika Bäremo var under 2025 sekreterare i utskottet. Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering samt lämna förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och hållbarhetsredovisningen och koncernredovisningen, informera styrelsen om resultatet av revisionen och granskningen av hållbarhetsrapporteringen, övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, biträda valberedningen vid upprättande av förslag till stämmobeslut om revisorsval och i vissa fall upphandla revision samt fastställa riktlinjer för andra tjänster än revision som tillhandahålls av bolagets revisor. Revisionsutskottet ska även årligen övervaka effektiviteten och lämpligheten av bolagets antikorruptionsprogram, inklusive uppförandekod, samt hålla sig informerat om väsentliga avvikelser eller överträdelser av bolagets antikorruptionsprogram, inklusive whistleblower-rapporter, genom regelbunden rapportering från Ethics and Compliance Board. Bolagets externa revisor deltar normalt i revisionsutskottets möten. Under 2025 har revisionsutskottet särskilt arbetat med aktuella frågor rörande bolagets finansiella ställning, den finansiella rapporteringen, genomförande av stora projekt, inköp, budget, riskhantering, intern kontroll, hållbarhetsrapportering, bolagets affärsetiska regelverk samt biträtt valberedningen inför förslag till revisorsval. Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras till övriga styrelseledamöter efter begäran. Utskottet hade under 2025 sju möten. 5. Ersättningsutskottet Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter efter årsstämman 2025 är Johan Menckel, Marcus Wallenberg och Bert Nordberg. Johan Menckel är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjurist Annika Bäremo var under 2025 sekreterare i ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för Styrelsens arbete under 2025: • Styrelsen har under 2025 fortsatt fokusera på geopolitiska frågor och frågor relaterade till Sveriges Natomedlemskap och effekterna av kriget i Ukraina. • Styrelsen har arbetat med frågor kopplade till att möta den ökade efterfrågan från kunderna och investeringar i utökad kapacitet, att bygga nya produktionsanläggningar och rekrytering av rätt kompetens. • Styrelsen har arbetat med specifika strategiska frågor såsom framtida försvarsförmågor. • Styrelsen har beslutat om förvärv av Deform AB och avyttring av TransponderTech AB. • Styrelsen har arbetat med frågor relaterat till mjukvarutransformation och digitalisering. • Styrelsen har vidare under 2025 arbetat med stora projekt relaterade till Gripen, A26, GlobalEye, missiler, stridsledningssystem och skolflygplanet T-7A samt andra väsentliga export- och marknadssatsningar. • Styrelsen har arbetat med Gripen till Thailand, Gripen till Colombia och GlobalEye till Frankrike. • Styrelsen föreslog ändringar i det långsiktiga incitamentsprogrammet 2026 till årsstämman. • Bolaget anordnade även två särskilda informationstillfällen för styrelseledamöterna där de fick detaljerad information om strategiska frågor kopplade till affärsområdena Aeronautics, Surveillance och den Amerikanska verksamheten. 54 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen presenteras för årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättningsutskottet ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och för att på uppdrag av styrelsen förbereda en ersättningsrapport avseende ersättning enligt riktlinjerna. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under 2025 arbetat särskilt med frågor relaterade till bolagets långsiktiga incitamentsprogram inklusive föreslagna ändringar i det lånsiktiga incitamentsprogramet 2026 till årsstämman avseende främst Prestationsrelaterat aktieprogram 2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026, och förslag till prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram, planen för nyckelanställda (Key Employee Plan) med syntetiska aktier för 2 000 nyckelpersoner (exklusive styrelse, VD och koncernledning), talent management, och upprättande av en ersättningsrapport. Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras därefter till övriga styrelseledamöter efter begäran. Utskottet hade under 2025 fem möten. Utvärdering Styrelsens ordförande utvärderar årligen styrelsens arbete, och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär och lämnar sin uppfattning om hur väl styrelsen och dess arbete fungerar. Resultatet jämförs sedan med tidigare års utfall och diskuteras vid styrelsemötet i december. Frågeformuläret är uppdelat i sex delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen, samarbetsklimatet och förbättringsområden. Styrelsens ordförande deltar inte i styrelsens diskussion om resultatet av utvärderingen av ordföranden. Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med framtagande av förslag till styrelsens sammansättning. Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Styrelsen utvärderar årligen verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena prestation, organisation, personal och ledarskap. Verkställande direktören deltar inte i denna utvärdering. 6. Verkställande direktören Verkställande direktör och koncernchef är Micael Johansson som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget, tidigare befattningar och aktieinnehav i bolaget framgår av presentationen av styrelsen, se sida 57. Micael Johansson äger inga aktier eller är delägare i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med. Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare Riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare finns på sidorna 62 - 64. 7. Bolagets revisor Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, års- och hållbarhetsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt genomföra lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten. Härutöver har Saab AB:s hållbarhetsredovisning och bolagets delårsrapport för tredje kvartalet översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman. Bolagets revisor har därutöver, på uppdrag av styrelsen, granskat måluppfyllelsen av prestationsmålen i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025. Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som omvaldes till revisor för perioden 2025–2026 vid årsstämman 2025. Öhrlings PricewaterhouseCoopers Fredrik Göransson, auktoriserad revisor, är huvudrevisor sedan april 2024. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwC:s globala nätverk med verksamhet i cirka 150 länder. PwC har Närvaro samt ersättning till styrelsen 2025 Namn Närvaro Revi- sionsutskott 1) Närvaro Ersättnings- utskott 1) Närvaro styrelse- möten 2) Arvode Revisions- utskottet KSEK Arvode Ersättnings- utskottet KSEK Styrelse- arvode KSEK 3) Totalt arvode KSEK Marcus Wallenberg 5 13 120 2 450 2 570 Bert Nordberg 5 13 120 925 1 045 Micael Johansson 13 Lena Erixon 12 810 810 Henrik Henriksson 13 810 810 Danica Kragic Jensfelt 13 810 810 Johan Menckel 5 13 205 810 1 015 Erika Söderberg Johnsson 7 13 240 810 1 050 Sebastian Tham 7 13 240 810 1 050 Joakim Westh 7 13 375 810 1 185 Anders Ynnerman 13 810 810 1) Av totalt för revisionsutskottet 7 möten och för ersättningsutskottet 5 möten under 2025. 2) Av totalt 13 styrelsemöten under 2025. 3) Avser av årstämman 2025 beslutat arvode för tiden till årsstämman 2026. VD Micael Johansson erhåller ej arvode. 55 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet. Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Utskottet ska även i tillämpliga fall godkänna sådana tjänster i enlighet med dessa riktlinjer. Ersättning till revisorer 2024–2025 Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman. PwC har, i begränsad omfattning, under 2025 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor. Ersättning till revisorer 2024–2025 avseende koncernen MSEK 2025 2024 Revisionsuppdrag: PwC 28 25 Övriga 4 4 Andra uppdrag: PwC 4 4 Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering Styrelsen ansvarar för intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering i enlighet med de krav som anges i den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen och hållbarhetsrapporteringen genom revisionsutskottet och VD. Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras och revisionsutskottet följer regelbundet upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet behandlar kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar samt även strategiska frågor som till exempel eventuella förvärv och försäljningar samt koncernens finansiering. Därtill berörs frågor som intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Efter varje revisionsutskottsmöte lämnas en rapport till styrelsen. Den bolagsstämmovalde revisorn har deltagit i sex av sju möten med revisionsutskottet under 2025. Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2025. Styrelsen har också träffat bolagets revisor utan närvaro av VD eller annan person från bolagets ledning. Internkontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-ramverkets principer (Committee of Sponsoring Organizations), och ger ett stöd åt verksamheten att nå finansiella mål och hållbarhetsmål genom att på ett strukturerat sätt följa upp riskexponeringen. Vidare har intern kontroll som mål att säkerställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen och i hållbarhetsrapporteringen samt att den bereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag. Kontrollmiljö Intern kontroll utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter har delegerats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter. Inom Saab finns en process för uppföljning av intern kontroll där roller och ansvar definierats, kontrollmatriser med nyckelkontroller ingår och resultat på utförda nyckelkontroller tydliggörs. Riskbedömning Saab utvecklar, tillverkar och levererar främst tekniskt avancerade system och produkter, både hårdvara och mjukvara, till militära och civila kunder runt om i världen. Verksamheten består till stor del av teknikutveckling samt större projekt som genomförs under lång tid, oftast flera år. Inom Saab identifieras och bedöms risker med en påverkan på den finansiella rapporteringen inom ett flertal processer som t.ex. bokslut, investeringar, projektgenomförande och inköp. Utöver risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också de interna processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter. Inom hållbarhetsrapporteringen identifieras och bedöms risker inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning som t.ex. materialitetsanalys, taxonomirapportering, utsläpp av växthusgaser och arbetsmiljö. Koncernstaberna Finance och Sustainability koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Den aktuella riskbilden stäms av med Saabs internrevision och tas hänsyn till vid upprättande av den årliga internrevisionsplanen, vilken fastställs av revisionsutskottet. Kontrollaktiviteter Inom Saabs interna processer och funktioner finns nyckelkontroller definierade för uppföljning av den interna kontrollen. Det finns även generella IT-nyckelkontroller och under 2025 har nu samtliga nyckelkontroller inom hållbarhet implementerats. Nyckelkontrollerna genomförs utifrån en fördefinierad frekvens per nyckelkontroll och dokumenteras i ett webbaserat verktyg som på ett tydligt sätt visar resultat på utförda kontroller. Från utförda nyckelkontroller erhålls input till förbättringar. Kontrollaktiviteterna är både manuella och automatiserade och inkluderar bland annat attestrutiner, kontoavstämningar, processefterlevnad, behörigheter till IT-system och uppföljning av växthusgasutsläpp. Information och kommunikation Policyer, koncerndirektiv och instruktioner uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga via Saabs verksamhetsledningssystem. Rapportering avseende genomförda kontroller är en integrerad del av Saabs bokslutsprocess och sker till koncernledningen kvartalsvis och till revisionsutskottet årsvis. Uppföljning och utvärdering • Revisionsutskottet följer upp redovisningsprinciper samt finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. • Två gånger per år genomförs en självutvärderingsprocess på utförda nyckelkontroller. I självutvärderingsprocessen ingår även att bedöma om väsentliga risker i varje intern process hanteras med befintliga nyckelkontroller. • Saabs internrevisionsfunktion rapporterar direkt till revisionsutskottet och till finansdirektören. Internrevisionen arbetar i enlighet med den av revisionsutskottet antagna internrevisionsplanen och genomför oberoende och objektiva granskningar i syfte att utvärdera och öka effektiviteten i den interna kontrollen. • Bolagets revisor granskar årligen statusen för Saabs interna kontroller avseende finansiell rapportering och utvärderar kontrollerna kopplade till hållbarhetsrapporteringen. 56 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING Styrelse Marcus Wallenberg Ordförande Ledamot i Saabs ersättningsutskott Styrelseledamot sedan: 1992, vice ordförande 1993–2006, ordförande sedan 2006. Utbildning: B.Sc. Foreign Service, Georgetown University. Andra styrelseuppdrag: Ordförande SEB, FAM, Wallenberg Investments, Patricia Industries och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Vice ordförande Investor, EQT och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ledamot i AstraZeneca. Arbetslivserfarenhet: Ordförande Electrolux, LKAB och Internationella Handelskammaren (ICC). VD och koncernchef Investor. Ledamot i bland annat Stora Enso, EQT Holdings och Temasek Holdings. Född: 1956 Egna och närståendes aktieinnehav: 500000 Micael Johansson Ledamot Styrelseledamot sedan: 2020 Nuvarande befattning: VD och koncernchef, Saab. Utbildning: Kandidatexamen i matematik och datavetenskap, Uppsala universitet. Andra styrelseuppdrag: Ordförande AeroSpace and Defence Industries Association of Europe (ASD). Ledamot i European Business Leaders’ Convention. Arbetslivserfarenhet: Vice VD Saab. Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance, Saab. Andra ledande befattningar inom Saab inklusive President Saab Avitronics. Född: 1960 Egna och närståendes aktieinnehav: 344 246 Henrik Henriksson Ledamot Styrelseledamot sedan: 2021 Nuvarande befattning: VD, Stegra. Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet. Andra styrelseuppdrag: - Arbetslivserfarenhet: Ledamot i Electrolux och Creades. Flera ledande befattningar inom Scania inklusive VD och koncernchef. Född: 1970 Egna och närståendes aktieinnehav: 4200 Lena Erixon Ledamot Styrelseledamot sedan: 2022 Utbildning: Examen förvaltningslinjen, Stockholms universitet. Andra styrelseuppdrag: Ordförande Statens tjänstepensionsverk (SPV), Akademiska Hus och Utbetalningsmyndigheten (UBM). Ledamot i Hector Rail. Arbetslivserfarenhet: Generaldirektör för Trafikverket, Försvarets materielverk och Vägverket. Ordförande Arbetsförmedlingen och European Defence Agency. Flera ledande befattningar inom Trafikverket och Vägverket. Född: 1960 Egna och närståendes aktieinnehav: 2560 Danica Kragic Jensfelt Ledamot Styrelseledamot sedan: 2017 Nuvarande befattning: Professor på Skolan för elektroteknik och datavetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Utbildning: Teknologie doktor i datalogi vid KTH och civilingenjör i maskinteknik vid Tekniska högskolan i Rijeka, Kroatien. Andra styrelseuppdrag: Ledamot FAM, H&M, INCARRobotics, Kungliga Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Arbetslivserfarenhet: Ledamot CROSEIR, Institutet för framtidsstudier och Sveriges Unga Akademi. Vice skolchef på Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH. Född: 1971 Egna och närståendes aktieinnehav: 8000 Bert Nordberg Vice ordförande Ledamot i Saabs ersättningsutskott Styrelseledamot sedan: 2016, vice ordförande sedan 2021. Utbildning: Ingenjörsexamen i elektroteknik. Andra styrelseuppdrag: Ordförande Sigma Connectivity och Axis. Ledamot i Essity. Arbetslivserfarenhet: Ledamot GreenIron, Electrolux, SCA, Sigma Connectivity, Axis och SkiStar. Ordförande TDC Group, Imagination Technologies, Sony Mobile Communications och Vestas Wind Systems. VD och koncernchef Sony Ericsson Mobile Communications. Flera ledande befattningar inom Ericsson, Data General Corporation och Digital Equipment Corporation. Född: 1956 Egna och närståendes aktieinnehav: 42500 Not: Aktieinnehav per 31 december 2025. 57 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING Styrelse Erika Söderberg Johnsson Ledamot Ledamot i Saabs revisionsutskott Styrelseledamot sedan: 2017 Nuvarande befattning: Finansdirektör, Novo Nordisk Foundation. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Andra styrelseuppdrag: Vice ordförande Marley Spoon. Ledamot Camurus. Ordförande Camurus revisionskommitté och Marley Spoons revision- och riskkommitté. Arbetslivserfarenhet: Ledamot Novo Nordisk Foundation Cellerator. Senior rådgivare Kinnevik. CFO Kinnevik, Biotage, Karo Bio, Affibody och Global Genomics. Investment Banking Advisor, SEB Enskilda. Ledamot och ordförande för revisionskommitté i Sectra, Qliro Group, Lunar Group, MedCap och Mabtech. Född: 1970 Egna och närståendes aktieinnehav: 7200 Joakim Westh Ledamot Ordförande i Saabs revisionsutskott Styrelseledamot sedan: 2010 Utbildning: Civilingenjör i flygteknik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). M.Sc. i flyg- och rymdteknik, Massachusetts Institute of Technology (MIT). Andra styrelseuppdrag: Ordförande Swedish Space Corporation. Ledamot i Absolent Air Care Group. Arbetslivserfarenhet: Ordförande Amexci, EMA Technology och Absolent Air Care Group. Ledamot i Swedish Match, Arcam, Intrum, Rörvik Timber, Telelogic, VKR Holding och CGI Group. Suppleant i Sony Ericsson Mobile Communications. Senior Vice President Group Function Strategy and Operational Excellence och medlem i koncernledningen, LM Ericsson. Group Vice President och medlem i ledningsgruppen, Assa Abloy. Partner, McKinsey & Co. Född: 1961 Egna och närståendes aktieinnehav: 40000 Johan Menckel Ledamot Ordförande i Saabs ersättningsutskott Styrelseledamot sedan: 2019 Nuvarande befattning: Executive Vice President och investeringsdirektör, Latour. Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Andra styrelseuppdrag: Ordförande Nord- Lock Group, Bemsiq, Swegon, Nederman Holding och CTEK. Ledamot i Securitas och World Materials Forum France. Arbetslivserfarenhet: VD och koncernchef Gränges. VD Sapa Heat Transfer. Flera ledande befattningar inom Sapa-koncernen. Managementkonsult Accenture och grundare av addnature.com. Född: 1971 Egna och närståendes aktieinnehav: 32000 Sebastian Tham Ledamot Ledamot i Saabs revisionsutskott Styrelseledamot sedan: 2023 Nuvarande befattning: Managing Director, Noterade Bolag, Investor. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm och fil. kand i statskunskap, Stockholms universitet. Andra styrelseuppdrag: - Arbetslivserfarenhet: Analytiker och Investment Manager, Investor. Född: 1984 Egna och närståendes aktieinnehav: 6 760 Anders Ynnerman Ledamot Styrelseledamot sedan: 2024 Nuvarande befattning: Professor i Vetenskaplig Visualisering vid Linköpings universitet. Direktör för Visualiseringscenter C. Direktör för Strategisk Forskning Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Arbetande ordförande Sferical AI. Utbildning: Fil.kand., Lunds universitet, fil.lic. och fil.dr., Göteborgs universitet. Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Norrköping Visualisering AB. Ordförande Sferical AI. Arbetslivserfarenhet: Föreståndare för Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) och Nationellt Superdator Centrum (NSC). Disputerad i atomfysik vid Göteborgs universitet och därefter postdoktor vid University of Oxford och Vanderbilt University. Född: 1963 Egna och närståendes aktieinnehav: 1 356 Not: Aktieinnehav per 31 december 2025. 58 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING Styrelse Robert Hellgren Suppleant Suppleant i styrelsen sedan: 2023 Nuvarande befattning: Ordförande i Verkstadsklubben IF Metall vid Saab Surveillance, Järfälla. Utbildning: Gymnasial utbildning, el- och energiprogrammet med inriktning automation. Född: 1983 Egna och närståendes aktieinnehav: 262 Arbetstagarledamöter Suppleanter Göran Andersson Ledamot Styrelseledamot sedan: 2020 Nuvarande befattning: Kassör i Verkstadsklubben IF Metall vid Saab AB, Linköping. Utbildning: - Född: 1972 Egna och närståendes aktieinnehav: 431 Magnus Gustafsson Ledamot Styrelseledamot sedan: 2021, suppleant 2016–2021. Nuvarande befattning: Ordförande i Akademikerföreningen vid Saab AB, Linköping. Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik och elektroteknik, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Född: 1965 Egna och närståendes aktieinnehav: 2 901 Tina Mikkelsen Ledamot Styrelseledamot sedan: 2025, suppleant 2016-2025 Nuvarande befattning: Ordförande i Unionen- klubben Saab Stockholm vid Saab AB, Järfälla. Utbildning: Ingenjör i elektroteknik, Stockholms Tekniska Institut (STI). Född: 1973 Egna och närståendes aktieinnehav: 5 240 Lars Svensson Suppleant Suppleant i styrelsen sedan: 2021 Nuvarande befattning: Ordförande i Akademikerföreningen vid Saab AB, Göteborg. Utbildning: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola. Född: 1972 Egna och närståendes aktieinnehav: 750 Joakim Davidsson Truuberg Suppleant Suppleant i styrelsen sedan: 2025 Nuvarande befattning: Vice Ordförande i Unionen-klubben Saab Kockums, Lund och Helsingborg. Utbildning: Civilingenjör Elektroteknik vid Lunds tekniska högskola (LTH). Född: 1978 Egna och närståendes aktieinnehav: 4 292 Not: Aktieinnehav per 31 december 2025. 59 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING Koncernledning Micael Johansson VD och koncernchef Nuvarande befattning sedan: 2019 Koncernledning sedan: 2010 Anställd på Saab sedan: 1985 Utbildning: Kandidatexamen i matematik och datavetenskap, Uppsala universitet. Relevant arbetslivserfarenhet: Vice VD Saab. Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance. Andra ledande befattningar inom Saab inklusive President Saab Avitronics. Född: 1960 Egna och närståendes aktieinnehav: 344 246 Anders Carp Vice VD Nuvarande befattning sedan: 2020 Koncernledning sedan: 2017 Anställd på Saab sedan: 2001 Utbildning: Officersutbildning och executive program-studier. Relevant arbetslivserfarenhet: Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance. Flera andra ledande befattningar inom Saab. Tjänster inom Försvarsmakten och Framfab. Född: 1971 Egna och närståendes aktieinnehav: 95348 Annika Bäremo Senior Vice President och chefsjurist, chef för Group Legal Affairs och sekreterare i Saabs styrelse Nuvarande befattning sedan: 2012 Koncernledning sedan: 2012 Anställd på Saab sedan: 2012 Utbildning: Jur.kand., Uppsala universitet. Relevant arbetslivserfarenhet: Styrelseordförande engcon AB. Ordförande Teknikföretagens Juridikstyrelse. Styrelseledamot Saab Dynamics AB. Tidigare chefsjurist Sandvik Materials Technology. Född: 1964 Egna och närståendes aktieinnehav: 46 454 Anna Wijkander Finansdirektör Nuvarande befattning sedan: 2024 Koncernledning sedan: 2024 Anställd på Saab sedan: 2015 Utbildning: Kandidatexamen i Ekonomi, Stockholms Universitet. Relevant arbetslivserfarenhet: Vice CFO och Head of Corporate Control på Saab. Flera ledande befattningar inom Ericsson. Född: 1970 Egna och närståendes aktieinnehav: 7 653 Mikael Adelsberg Chief Digital Officer Nuvarande befattning sedan: 2024 Koncernledning sedan: 2024 Anställd på Saab sedan: 2024 Utbildning: Civilingenjör och MBA Relevant arbetslivserfarenhet: Head of R&D EE/SW/Autonomous på Traton Group, Senior Vice President, Connected, Autonomous and Embedded Systems på Scania samt flera befattningar inom Scania och Volkswagen. Född: 1979 Egna och närståendes aktieinnehav: 1 057 Lena Eliasson Senior Vice President och HR-chef Nuvarande befattning sedan: 2012 Koncernledning sedan: 2012 Anställd på Saab sedan: 2012 Utbildning: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola. Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom ABB inklusive Senior Vice President HR Norra Europa och Senior Vice President HR Sverige. Född: 1967 Egna och närståendes aktieinnehav: 45 608 Not: Aktieinnehav per 31 december 2025. 60 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING Koncernledning Viktor Wallström Senior Vice President och kommunikations- och hållbarhetschef Nuvarande befattning sedan: 2022 Koncernledning sedan: 2022 Anställd på Saab sedan: 2022 Utbildning: Masterexamen i statsvetenskap, Uppsala universitet. Relevant arbetslivserfarenhet: Kommunikations- och hållbarhetschef på Tele2, pressekreterare för Svenska kraftnät och senior konsult på Diplomat Communications. Född: 1985 Egna och närståendes aktieinnehav: 16 804 Görgen Johansson Senior Vice President och chef för affärsområde Dynamics Nuvarande befattning sedan: 2013 Koncernledning sedan: 2013 Anställd på Saab sedan: 2004 Utbildning: MBA Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Saab, inklusive ställföreträdande CFO. Född: 1964 Egna och närståendes aktieinnehav: 46 803 Carl-Johan Bergholm Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance Nuvarande befattning sedan: 2021 Koncernledning sedan: 2021 Anställd på Saab sedan: 1992 Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik, Uppsala universitet. Relevant arbetslivserfarenhet: COO och vice chef för affärsområde Surveillance. Flera andra ledande befattningar inom Saab inklusive chef för affärsenhet Electronic Warfare Systems och marknads- och försäljningschef för affärsområde Electronic Defence Systems. Född: 1967 Egna och närståendes aktieinnehav: 15 667 Lars Tossman Senior Vice President och chef för affärsområde Aeronautics Nuvarande befattning sedan: 2023 Koncernledning sedan: 2020 Anställd på Saab sedan: 1986 Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Saab, inklusive Senior Vice President och chef för affärsområde Kockums, chef för affärsenhet Radar Solutions, deputy CMO och managing director på Saab Underwater Systems. Född: 1962 Egna och närståendes aktieinnehav: 108 547 Mats Wicksell Senior Vice President och chef för affärsområde Kockums Nuvarande befattning sedan: 2023 Koncernledning sedan: 2023 Anställd på Saab sedan: 1998 Relevant arbetslivserfarenhet: Chef för affärsenhet Combat Systems. Flera andra ledande befattningar inom Saab inklusive ansvarig för GlobalEye-produkt och program. Född: 1973 Egna och närståendes aktieinnehav: 13 368 Eva Karlsson Chief Operating Officer Nuvarande befattning sedan: 2025 Koncernledning sedan: 2025 Anställd på Saab sedan: 2025 Utbildning: Civilingenjör Relevant arbetslivserfarenhet: Ledande befattningar inom Dometic Group, inklusive President EMEA samt EVP & COO. Olika ledande positioner inom Assa Abloy Entrance Systems och ledande roller och ansvar för större projekt inom ABB. Född: 1966 Egna och närståendes aktieinnehav: 251 Marcus Wandt Senior Vice President och chef för Strategy and Technology Nuvarande befattning sedan: 2025 Koncernledning sedan: 2025 Anställd på Saab sedan: 2014 Utbildning: Civilingenjör inom elektroteknik, Chalmers tekniska högskola Relevant arbetslivserfarenhet: Astronaut vid Europeiska rymdorganisationen, särskild rådgivare till Rymdstyrelsen, chefstestpilot på Saab samt stridspilot i Flygvapnet. Född: 1980 Egna och närståendes aktieinnehav: 3 973 Not: Aktieinnehav per 31 december 2025. 61 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare 2025 Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen minst vart fjärde år upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget för beslut av årsstämman. På årsstämman 2025 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan. Riktlinjer Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets hemsida. Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag. Riktlinjerna omfattar inte ersättning som beslutas av årsstämman. Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2025 och tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman. Riktlinjernas främjande av Saabs strategi, långsiktiga intressen och hållbarhet Ett framgångsrikt genomförande av Saabs affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. För detta krävs att Saab kan erbjuda marknadsmässiga och konkurrenskraftiga totalersättningar anpassade efter bolagets utveckling och situation, vilket dessa riktlinjer möjliggör. Ersättningsstrukturerna skall så långt möjligt präglas av förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader. För information om bolagets affärsstrategi, se den externa hemsidan www.saab.com. Fast ersättning Den fasta ersättningen skall bestå av kontant lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Rörlig ersättning Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Det är därför viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare. Saab betalar därför normalt inga kortsiktiga rörliga kontantersättningar till VD eller övriga ledande befattningshavare. Den rörliga ersättningen består istället av långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman och därmed inte omfattas av dessa riktlinjer. VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i dessa program. Styrelsens avsikt är att även inför kommande årsstämmor föreslå årsstämman långsiktiga incitamentsprogram. Villkoren och kostnaden för bolagets långsiktiga incitamentsprogram redovisas i styrelsens fullständiga förslag till respektive årsstämma. Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Sådan ersättning skall inte vara pensionsgrundande såvida inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet. I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå. Övriga förmåner Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, bostad och sjukvårdsförsäkring. Värdet av förmåner skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis på marknaden. För förmåner som till exempel tjänstebil och sjukvårdsförsäkring får värdet uppgå till högst 5 procent av den fasta årslönen. Vidare kan befattningshavare på individnivå ges rätt till bostad och resor, varvid värdet av sådana förmåner får uppgå till högst 25 procent av den fasta årslönen. För befattningshavare vilka är stationerade i annat land än sitt hemland får ytterligare ersättning och andra förmåner utgå i skälig omfattning med beaktande av de särskilda omständigheter som är förknippade med sådan utlandsstationering, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt skall tillgodoses. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av den fasta årslönen. Pension Ledande befattningshavare kan ha rätt till pensionsförmåner enligt ITP-avtalet eller motsvarande och kan även omfattas av Nya Saab-planen. Pensionsförmåner enligt den Nya Saab-planen skall vara premiebaserade och avsättningar sker månadsvis. Enligt den Nya Saab-planen görs avsättningar för ålderspension på lönedelar som överstiger 30 inkomstbasbelopp per år, om så inte redan sker enligt ITP1. Nya Saab-planen innebär avsättningar om 30 procent på den del av årslönen som överstiger inkomsttaket enligt ITPavtalet (30 inkomstbasbelopp per år). Årliga avsättningar för pensionsförmånerna för en enskild ledande befattningshavare får sammantaget inte överstiga 40 procent av den fastaårslönen. Enligt den Nya Saab-planen har samtliga ledande befattningshavare, inklusive VD, vidare rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension. Förstärkt sjukpension erhålls utöver allmän sjukförsäkring och ITP-avtalets sjukpension, och beräknas enligt procentsatser av pensionsgrundande lön, 10–65 procent i olika löneintervall. Saab upprätthåller avsättningar för ålderspension vid sjukpension. Efterlevandepension för ledande 62 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING befattningshavare, inklusive VD, grundas på det högsta värdet av antingen 12 månadslöner eller det uppsamlade kapitalet i försäkringen. Anpassning till lokala regler Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt skall tillgodoses. Övriga villkor Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med högst sex månaders uppsägningstid. Om anställningen upphör på Saabs initiativ kan, utöver en uppsägningstid på normalt sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för 24 månader. Ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning kan utbetalas. Sådan ersättning skall kompensera för eventuellt inkomstbortfall och skall endast utbetalas i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen skall baseras på fast kontant månadslön vid tidpunkten för uppsägningen och skall avse den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket kan vara högst 18 månader efter anställningens upphörande. Avräkning skall normalt göras från avgångsvederlag mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid. Konsultarvode till styrelseledamöter Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster (inklusive tjänster som utförs genom av styrelseledamot helägt bolag) skall utgå ett marknadsmässigt arvode förutsatt att sådana tjänster bidrar till genomförandet av Saabs affärsstrategi och främjar Saabs långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats. Detta har skett genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens utveckling över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Ersättningsprinciperna för att fastställa lön, långsiktiga incitamentsprogram, pension och förmåner tillämpas på ett likartat sätt för såväl ledande befattningshavare som för övriga anställda inom Saabkoncernen. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att på styrelsens uppdrag upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Styrelsen skall upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna skall gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet skall även bereda styrelsens beslut i fråga om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsen skall äga rätt att tillfälligt frångå riktlinjerna, helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. Information i årsredovisningen not 8 Not 8 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner. Incitamentsprogram som föreslogs årsstämman 2025 Styrelsen föreslog att årsstämman 2025 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2026 (LTI 2026), bestående av ett Aktiesparprogram 2026, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag. Styrelsen beslutade i oktober 2025 att föreslå ett reviderat långsiktigt incitamentsprogram 2026 (LTI 2026) till årsstämman 2026 som kommer att ersätta tidigare beslutat LTI 2026. Saabs långsiktiga incitamentsprogram och bemyndigande om återköp av egna aktier Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av tre delar; ett Aktiesparprogram, ett Prestationsrelaterat Aktieprogram och ett Prestationsprogram Särskilda Projekt. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Aktiesparprogram Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidare- anställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2022–2026. Enligt 2025 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 1 900 000 aktier. Prestationsrelaterat Aktieprogram Sedan 2008 har Saab ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader, förutsatt att de även deltar i Aktiesparprogrammet med ett belopp om max 5 procent av baslönen. Fram till och med 2023, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör, är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Från 2024 till och med 2025, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 4–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen. Från 2026, ändras strukturen för Prestationsrelaterat Aktieprogram från ett prestationsrelaterat aktiematchningsprogram till ett prestationsrelaterat tilldelningsprogram utan sparkrav för köp av B-aktier. Detta innebär att leverans av prestationsaktier till deltagarna ska baseras på uppnåendet av prestationsmål och fortsatt anställning inom Saabkoncernen under hela det treåriga programmet. Nivån på tilldelningen av prestationsaktier är 30-50 procent av den årliga kontanta grundlönen. Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 är villkorat av att bolagsstämman godkänner Reviderat LTI 2026. Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras 2022 på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar samt fritt kassaflöde. Den relativa viktningen mellan målen 2022 är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 40 procent till fritt kassaflöde. Villkoren för prestationsmatchning baseras 2023 på 63 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING fyra av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, fritt kassaflöde samt CO2-minskning. Den relativa viktningen mellan målen är för 2023 att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 30 procent till fritt kassaflöde och 10 procent till CO2- minskning. Villkoren för prestationsmatchning baseras 2024 på fyra av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, fritt kassaflöde samt CO2- minskning. Den relativa viktningen mellan målen är för 2024 att 20 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 40 procent till fritt kassaflöde och 10 procent till CO2-minskning. Villkoren för prestationsmatchning baseras 2025 på fem av varandra oberoende mål för en ettårig respektive treårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, operationellt kassaflöde, CO2- minskning samt andel kvinnliga anställda. Den relativa viktningen mellan målen är för 2025, 20 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 40 procent till operationellt kassaflöde, 5 procent till CO2-minskning och 5 procent till andel kvinnliga anställda. De finansiella prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Villkoren för prestationsrelaterad tilldelning baseras 2026 på fem av varandra oberoende mål för en ettårig respektive treårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, operationellt kassaflöde, CO2-minskning samt andel kvinnliga anställda. Den relativa viktningen mellan målen är för 2026, 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 30 procent till operationellt kassaflöde, 5 procent till CO2-minskning och 5 procent till andel kvinnliga anställda. De finansiella prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden för finansiella prestationsmålen och efter utgången av den treåriga prestationsperioden för hållbarhetsmålen. Mål och viktning för prestations-matchning 2026 2025 2024 2023 2022 Organisk försäljningstillväxt 30% 20% 20% 30% 30% Rörelsemarginal (efter avskrivningar) 30% 30% 30% 30% 30% Operationellt kassaflöde 30% 40% 40% 1) 30% 1) 40% 1) CO₂-minskning 5% 5% 10% 10% - Andel kvinnliga anställda 5% 5% - - - 1) målet är fram till 2024 baserat på fritt kassaflöde Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt. Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022–2026. Enligt 2025 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 890 000 aktier. Prestationsprogram Särskilda Projekt Sedan 2017 har Saab även ett Prestationsprogram Särskilda Projekt som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Fram till och med 2025 förutsätter deltagande i programmet deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i detta program och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen. Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på tio likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår för SPI 2022–2024. Från och med SPI 2025 baseras tilldelningen utifrån tio till femton likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår. Från och med 2026 sker deltagande i Prestationsprogram Särskilda Projekt inte längre förutsatt deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 eller Aktiesparprogram 2026. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 20–50 procent av den årliga kontanta grundlönen beroende på grupptillhörighet. Det sammanlagda värdet av tilldelade prestationsaktier enligt Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026 kan för VD inte överstiga 100 procent av den årliga kontanta grundlönen och kan för medlemmarna i koncernledningen inte överstiga 80 procent av deras respektive årliga kontanta grundlön. Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026 är villkorat av att bolagsstämman godkänner Reviderat LTI 2026. Enligt 2025 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 310 000 aktier. Återköp av egna aktier och aktieswapavtal Årsstämman 2025 beslutade att Saab skall kunna ingå aktieswapavtal med tredje part på marknadsmässiga villkor för att säkra den förväntade finansiella exponeringen avseende Saabs långsiktiga incitamentsprogram 2026, varvid den tredje parten i eget namn skall kunna förvärva och överlåta aktier av serie B i Saab till deltagare i Saabs långsiktiga incitamentsprogram 2026. Årsstämman 2025 beslutade även att bemyndiga styrelsen, före nästa årsstämma, att besluta om förvärv av egna aktier av serie B upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets tidigare aktierelaterade incitamentsprogram. Styrelsen har under 2025 inte fattat beslut om att utnyttja återköpsmandatet. Återköpsmandatet gäller fram till årsstämman 2026. Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2026 Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2027 (LTI 2027), som utgörs av tre delar, Aktiesparprogram 2027, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2027 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2027. Styrelsen föreslår även att årsstämman fattar beslut om ett reviderat långsiktigt incitamentsprogram 2026, som utgörs av tre delar, Aktiesparprogram 2026, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026. Villkoren och kostnaden för ovan nämnda program finns tillgängliga i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman. 64 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningar och långsiktiga incitamentsprogram Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information BOLAGSSTYRNING Hållbarhets- rapport Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 65 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar 67 Grund för utarbetande 68 Styrning av hållbarhet 69 Affärsmodell och strategi 73 Väsentliga hållbarhetsämnen 77 Miljö 83 Klimatförändringar 84 Föroreningar 96 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 99 Verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken 104 EU:s taxonomi 105 Innehålls- förteckning Samhällsansvar 110 Den egna arbetskraften 111 Arbetstagare i värdekedjan 120 Berörda samhällen 123 Konsumenter och slutanvändare 127 Bolagsstyrning 129 Ansvarsfullt företagande 130 Bilagor 138 ESRS innehållsförteckning 139 Datapunkter som härrör från annan EU- lagstiftning 141 Scope 3 Växthusgasutsläpp per kategori 146 Ämnen som inger mycket stora betänkligheter per faroangivelse 147 66 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Allmänna upplysningar Allmänna upplysningar Grund för utarbetande [BP-1-BP-2] 68 Styrning av hållbarhet [GOV1-GOV5] 69 Affärsmodell och strategi [SBM-1-SBM-2] 73 Väsentliga hållbarhetsämnen [SBM-3, IRO-1 - IRO-2] 77 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 67 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Grund för utarbetande BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten Saab redovisar varje år sina framsteg inom hållbarhet i årsredovisningen. Årets rapport omfattar räkenskapsåret 2025 och är upprättad på koncernbasis med samma omfattning som årsredovisningen. Samtliga dotterbolag är inkluderade i hållbarhetsrapporten. Hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och de europeiska standarderna för hållbarhetsredovisning (ESRS) samt EU:s taxonomiförordning. Inga undantag från att utelämna information om förestående utveckling eller frågor under förhandling har använts. BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Hållbarhetsrapporten, sidorna 65-147, omfattar väsentlig påverkan, risker och möjligheter som identifierats i Saabs värdekedja i tidigare och senare led samt i Saabs egen verksamhet. Med tanke på komplexiteten i Saabs globala värdekedja, som omfattar flera nivåer och upphandling av avancerade delsystem och komponenter, varierar bedömningarna beroende på det väsentliga ämnet i fråga. Till exempel omfattar Arbetstagare i värdekedjan främst första ledet (tier 1) och använder en riskbaserad metod längre ned i värdekedjan, medan påverkan, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare beaktar Saabs direkta kunder och förmodade slutanvändare. Om inte annat anges använder Saab följande definitioner av tidshorisonter: • kort sikt: 1 år • medellång sikt: 2–5 år • lång sikt: mer än 5 år Information om beräkningsmetoderna finns vid respektive siffra. Eventuella osäkerheter och uppskattningar i beräkningarna anges också med de rapporterade siffrorna. Uppgifter och uppskattningar rörande värdekedjan används för vissa kategorier i scope 3. Dessa beräkningar baseras på utgifts- och branschspecifika utsläppsfaktorer som publicerats av IAEG, se [E1-6] Bruttoutsläpp inom scope 1, 2 och 3, sidan 93. Osäkerheten är främst förknippad med användningen av utgiftsbaserade utsläppsfaktorer, som är branschgenomsnitt och därför inte återspeglar företagsspecifika parametrar, såsom materialsammansättning eller inköpsrutiner. Osäkerheten är relaterad till datakällan snarare än själva beräkningsmetoden. Utsläppsfaktorerna uppdateras kontinuerligt. Saab redovisar hållbarhetsmått som är förenade med osäkerhet i uppskattningen och ger information om underliggande antaganden och källor till osäkerhet för varje mått. Saab har inte identifierat några monetära belopp som är förenade med väsentlig osäkerhet i uppskattningen. Saab utelämnar viss känslig information. Hållbarhetsrapportens struktur baseras på ESRS riktlinjer och redovisningsprinciper. Då detta är Saabs första ESRS-rapport redovisas förändringar i omfattning jämfört med föregående år i beskrivningen av processerna för att identifiera och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter, sidan 80. Beslut om omräkning av tidigare rapporterade siffror baseras på Saabs interna processer, med beaktande av möjligheter till justering och kvalitetssäkring av data, på felets väsentlighet och om omräkning är genomförbar. Omräkningar och upplysningar om skillnader mellan tidigare och reviderade jämförelsetal presenteras tillsammans med de aktuella siffrorna, se [E1-6], sidan 93. Rättelser av fel i tidigare perioder redovisas i anslutning till årets siffror. Upplysningarna omfattar typen av väsentliga fel, de rättelser som har gjorts samt, i de fall omräkning inte är möjlig, skälen till detta. Hänvisningar utanför hållbarhetsrapporten redovisas i bilagan ESRS innehållsförteckning, sidorna 139-140. Saab har valt att tillämpa EU-kommissionens ”quick fix”, som innebär en tillfällig infasningslättnad för årets hållbarhetsrapport. Därför beskrivs minimikraven för upplysningar för ESRS S2 (sidan 120-122), ESRS S3 (sidan 123-126) och ESRS S4 (sidan 127-128). Ämnena presenteras fortfarande i ett särskilt avsnitt i rapporten. Allt detta görs i enlighet med ESRS 2, Allmänna upplysningar, punkt 17. Vidare tillämpar Saab de infasningslättnader som anges i bilaga C till ESRS 1, vilka medger tillfälliga lättnader för förväntade finansiella effekter enligt ESRS E1, ESRS E2 och ESRS E5 samt vissa kvantitativa upplysningar enligt ESRS S1. Mått som kräver information om värdekedjan som för närvarande inte är tillgänglig utelämnas också i enlighet med övergångsbestämmelserna i ESRS 1 bilaga C. Allmänna upplysningar 68 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bolagsstyrning GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Saabs styrningsstruktur består av styrelsen, dess utskott, VD, koncernchefen och koncernledningen. Styrelsen består av representanter för aktieägarna och de anställda, och det finns både verkställande och icke verkställande ledamöter. Tio av elva (91 procent) av styrelseledamöterna är icke- anställda och oberoende i förhållande till bolaget och dess verkställande ledning. Arbetstagarnas intressen företräds av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter utsedda genom fackföreningar. Koncernledningen, som leds av VD och koncernchef, består enbart av verkställande medlemmar. Styrelsen Styrelsen väljs årligen av årsstämman efter förslag från valberedningen, som beaktar kompetens, erfarenhet, branschexpertis, hållbarhetsexpertis och mångfald. Styrelseledamöterna har erfarenhet från flyg- och rymdindustrin, försvarsindustrin, teknik, finans, forskningsinstitutioner och offentlig sektor. Koncernledningen har kompletterande kompetens inom Saabs kärnverksamhetsområden och funktioner. Ledamöterna i Saabs styrelse representerar en mångfald och bredd vad gäller kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. Av de stämmovalda styrelseledamöterna, som inte är anställda i företaget, är 30 procent kvinnor. Arbetstagarrepresentanter tillför perspektiv från de anställda. Övervakning av hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter Övervakning av hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter är styrelsens ansvar. Revisionsutskottet övervakar hållbarhetsrapporteringen och internkontrollen. Varje år presenteras resultatet av Saabs uppdaterade dubbla väsentlighetsanalys för revisionsutskottet. Därutöver får revisionsutskottet regelbundna uppdateringar om statusen för hållbarhetsrapporteringen samt resultatet av de internkontroller som genomförts. Detta återspeglas i den dokumenterade årskalendern för styrning av påverkan, risker och möjligheter. Sustainability Council, som leds av Chief Sustainability Officer och omfattar koncernfunktioner, representanter från affärsområden och verksamhetsländer, bereder hållbarhetsfrågor för beslut av koncernledningen och styrelsen. Sustainability Council sammanträder fyra till sex gånger per år. Styrelsen får regelbunden rapportering om mål och tillbörlig aktsamhet och fattar beslut om den övergripande hållbarhetsstrategin. Saab säkerställer hållbarhetskompetens genom styrelsenomineringar och ledningsrepresentation. Koncernledningens sammansättning är utformad för att säkerställa tillgång till relevant kompetens och erfarenhet inom områden av strategisk betydelse för koncernen, inklusive hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter. Verkställande direktören har utsett chefen för Group Communication and Sustainability till medlem av koncernledningen, vilket säkerställer att hållbarhetsfrågorna är representerade på högsta ledningsnivå. Dessutom finns specialiserade expertfunktioner inom koncernfunktionerna, bland annat för Saabs väsentliga hållbarhetsämnen. Vart och ett av dessa expertområden rapporterar till en utsedd medlem av koncernledningen, till exempel faller Ethics & Compliance under chefsjuristens ansvar. Genom denna struktur säkerställer förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen att relevant expertis finns tillgänglig och integreras i beslutsprocesser som rör väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Genom att följa utvecklingen inom dessa områden kan förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen utvärdera kompetensen inom respektive ämne. Styrning av hållbarhet Affärsom- råden Koncernfunk- tioner Koncernledning Intern revision Sustainability Council VD och koncernchef Styrelsen Revisionsutskottet Allmänna upplysningar 69 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information RiktlinjerHantering och verkställande Bolagsstyrning Granskning Etik och efterlevnad Ethics and Compliance Board sammansättning • Chefsjurist • Vice VD • Finansdirektör • Kommunikations- och hållbarhetschef ECB håller åtta ordinarie möten per år Intern revision • Följer upp och granskar efter- levnaden av ABC-programmet • Genomför revisioner av Business Intermediaries Ethics and Compliance inom affärsområden • Implementerar policyer och instruktioner • Genomför ABC-utbildning • Hanterar korruptionsriskbedömningar och affärspartners • Vägleder och ger råd Ethics and Compliance inom strategiska länder • Implementerar policyer och instruktioner • Genomför ABC-utbildning • Hanterar korruptionsriskbedömningar och affärspartners • Vägleder och ger råd Styrning av ansvarsfullt företagande Saabs styrelse utövar tillsyn över alla frågor som rör ansvarsfullt företagande, inklusive efterlevnad av regler om korruption och mutor, exportkontroll, informationssäkerhet, skydd för visselblåsare och politiskt engagemang. Revisionsutskottet, som består av erfarna ledamöter som får fortlöpande utbildning av styrelsen, säkerställer en kontinuerlig expertis inom alla kritiska affärsområden. Styrelsen • Antar uppförandekoden Revisionsutskottet • Utvärderar ABC-programmet Ethics and Compliance Board • Följer upp och godkänner ABC-programmet • Följer upp visselblåsarfrågor Beslutar om: • Anlitande av affärspartners • Större sponsoråtaganden (>MSEK 0,2) • Responsible Sales Group Ethics and Compliance • Hanterar och leder koncernövergripande ABC-program • Koncernövergripande korruptionsriskbedömningar • Onboarding av Business Intermediaries • Utför tillbörlig aktsamhet avseende affärspartners • Genomför ABC-utbildning • Följer upp och rapporterar mätvärden Ethics & Compliance Council • Koordinerar utveckling av ABC-programmet Beslutar om: • Lokala ABC-instruktioner • Rapporteringskrav • Verktyg för samarbete och rapportering Allmänna upplysningar 70 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhets- frågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Chief Sustainability Officer rapporterar regelbundet om hållbarhetsfrågor, inklusive påverkan, risker, möjligheter och framsteg mot mål, till koncernledningen. Större uppdateringar av hållbarhetsstrategin, inklusive mål, förbereds av koncernledningen innan beslut fattas av styrelsen. Senior Vice President & Head of Group Communications and Sustainability ingår i koncernledningen. Revisionsutskottet informerar styrelsen om resultatet av revisionen och om hållbarhetsrapportens tillförlitlighet. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter inom hållbarhet utgör grunden för Saabs hållbarhetsstrategi, som är en del av den övergripande affärsplanen. Styrelsen, VD och koncernchefen samt koncernledningen beaktar dessa i beslut om strategi, fusioner och förvärv, forskning och utveckling, större investeringar, affärsmöjligheter, riskhantering och affärspartner. Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, utvärderar internkontrollen, internrevisionen och riskhanteringen samt granskar hållbarhetsrapportens tillförlitlighet. Sustainability Council sammanträder kvartalsvis med representanter från affärsområden och koncernfunktioner, och utvecklar och föreslår mål och nyckeltal i samarbete med andra råd. Tillsammans säkerställer dessa strukturer att mekanismer för resultatuppföljning finns på plats för Saabs väsentliga hållbarhetsämnen. Behandlade hållbarhetsfrågor Under 2025 fokuserade Sustainability Council på att driva åtgärder relaterade till företagets fastställda mål och syften, samt på att förbereda inför CSRD och CSDDD. Varje väsentligt hållbarhetsämne styrs av ett direktiv för det väsentliga ämnet, som innehåller information om påverkan, risker och möjligheter, åtgärder och mål för hantering på kort, medellång och lång sikt samt styrningsansvar. Under 2025 har styrelsen och revisionsutskottet gått igenom samtliga Saabs väsentliga ämnen. Ämnen som har diskuterats mer ingående är bland annat rekrytering av rätt kompetens, företagets affärsetiska regler, klimathänsyn kopplade till upphandling och användning av hållbart flygbränsle (SAF) samt produktsäkerhet, utifrån att det är ett nytt väsentligt ämne för Saabs hållbarhestrapport 2025. GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Årsstämman 2024 beslutade om ett långsiktigt incitamentsprogram 2025 för 300 nyckelpersoner, däribland koncernledningen och VD. Planen innehåller en hållbarhetskomponent som uppgår till 10 procent, fördelat lika mellan koldioxidminskning och jämställdhet. Incitamentsprogrammen är utformade som långsiktiga prestationsmatchningsplaner, där hållbarhetsmål utgör en definierad del av de övergripande kriterierna. Den högsta nivån för hållbarhetsmålet för årlig genomsnittlig koldioxidminskning ska motsvara en årlig genomsnittlig koldioxidminskning på 4,2 procent under räkenskapsåren 2025–2027, och den lägsta nivån ska motsvara en årlig genomsnittlig koldioxidminskning på 0 procent under räkenskapsåren 2025–2027. Den årliga genomsnittliga koldioxidminskningen under räkenskapsåren 2025–2027 ska, efter räkenskapsåret 2027, fastställas genom att dividera summan av den årliga koldioxidminskningen i procent för vart och ett av räkenskapsåren 2025–2027 med tre. Företaget använder den marknadsbaserade metoden för utsläppsmål. Miniminivån för hållbarhetsmålet för ökning av andelen anställda som är kvinnor i Saab ska vara 25 procent vid utgången av räkenskapsåret 2027 och maximinivån ska vara 28 procent anställda som är kvinnor vid utgången av räkenskapsåret 2027. De hållbarhetsrelaterade målen är specifika och mätbara. För koldioxidreduktion omfattar målen fjärrvärme och fjärrkyla, ånga, el, stationär förbränning, tjänstebilar, oavsiktliga utsläpp, tjänsteflyg och specialflyg, exklusive testflyg med Gripen och GlobalEye. Dessa mått fungerar som prestationsriktmärken inom incitamentsstrukturen. Måluppfyllelsen för koldioxid och jämställdhet är direkt kopplad till utfallet av rörlig ersättning, vilket gör hållbarhetsprestanda till en integrerad del av Saabs långsiktiga incitamentspolicy. Sammantaget är 10 procent av den rörliga ersättningen inom ramen för de långsiktiga incitamentsprogrammen beroende av hållbarhetsrelaterade mål och påverkan, vilket säkerställer att hållbarhetsfaktorer uttryckligen kopplas till medarbetarincitament. Villkoren för prestationsaktieprogrammen, inklusive de hållbarhetsrelaterade delarna, fastställs och godkänns på årsstämman, som även beslutar om eventuella uppdateringar. Allmänna upplysningar 71 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information GOV-4 Redogörelse för tillbörlig aktsam het Saab verkar under olika juridiska och kontraktsmässiga krav samt krav från intressenter, vilket kräver tillbörlig aktsamhet vad gäller hållbarhet i linje med FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande. Eftersom Saab främst betjänar stater och verkar globalt i samarbete med andra industripartner finns det en inneboende risk för korruption och mutor. För att hantera risker i hela värdekedjan genomför Saab både koncernövergripande och verksamhetsspecifika riskbedömningar avseende mänskliga rättigheter. När allvarliga risker för negativ påverkan identifieras inleds ytterligare processer för tillbörlig aktsamhet för att bedöma, förebygga, reducera och hantera dessa risker. Tillbörlig aktsamhet är en del av viktiga affärsprocesser, inklusive inköp och hantering av leverantörskedjan, försäljning samt fusioner och förvärv. Responsible Sales Policy (sidorna 123-124) säkerställer bland annat att även risker som förknippas med mänskliga rättigheter beaktas utöver nationella exportkontrollbestämmelser. Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten Sida Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell Strategi, affärsmodell och värdekedja 73 Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet Arbetstagare i värdekedjan Berörda samhällen 120 123 Att identifiera och bedöma negativ påverkan Arbetstagare i värdekedjan Berörda samhällen 120 123 Att vidta åtgärder för att behandla negativ påverkan Arbetstagare i värdekedjan Berörda samhällen 120 123 Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det Arbetstagare i värdekedjan Berörda samhällen 120 123 GOV-5 Riskhantering och internkontroll över hållbarhetsrapportering All affärsverksamhet innebär risker och en proaktiv och effektiv riskhantering är nödvändigt för att uppnå Saabs strategiska hållbarhetsmål. Varje affärsområde, strategisk marknad och koncernfunktion ansvarar inom sin respektive organisation för att identifiera och hantera risker i enlighet med koncernens gemensamma ERM-process och gällande policyer, riktlinjer och instruktioner. Internkontroll Internkontroll avseende hållbarhetsrapportering ingår i Saabs övergripande ramverk för internkontroll som även inkluderar finansiell rapportering, operativa processer och IT-verktyg. Genom att följa upp riskexponeringen på ett strukturerat sätt stödjer ramverket verksamheten i att uppnå sina hållbarhetsmål och säkerställa att korrekta upplysningar lämnas. Internkontrollsprocessen innefattar halvårsvis självutvärdering av genomförda nyckelkontroller, vilken även utvärderar huruvida väsentliga risker inom respektive område hanteras effektivt. Saabs ramverk för internkontroll baseras på externa legala krav och förväntningar relaterade till hållbarhetsrapportering, samt på de prioriterade områden som beskrivs i Saabs hållbarhetsstrategi. De huvudsakliga risker som identifierats berör fullständigheten och integriteten hos hållbarhetsdata, riktigheten i uppskattade resultat, tillgängligheten till data i värdekedjan i tidigare och senare led samt tidpunkten för tillgänglig information. Nyckelkontrollerna omfattar områdena miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Varje kontroll ägs av den funktion inom organisationen som är ansvarig för det specifika området, och den ansvarar för att säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas om kontrollerna inte uppfyller den standard som krävs. Resultaten av nyckelkontrollerna rapporteras kvartalsvis till koncernledningen och årligen till revisionsutskottet. Utöver internkontroller som syftar till att förhindra felaktig information tillämpar Saab en så kallad fyra ögon-princip för både kvalitativ och kvantitativ hållbarhetsinformation inför rapportering. Sustainability Reporting Steering Group informeras regelbundet om eventuella potentiella strategiska risker för att möjliggöra beslutsfattande i rätt tid och för att minska sannolikheten för att riskerna blir verklighet. Allmänna upplysningar 72 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Saab är ett flyg- och försvarsföretag som grundades 1937, som en följd av säkerhetssituationen vid den tiden och som ett sätt för Sverige att värna sin frihet. Sedan dess har uppdraget varit att att hålla människor och samhällen säkra, vilket Saab anser vara grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Marknader Saab levererar produkter, tjänster och lösningar till en global marknad, från militärt försvar inom alla domäner till civil säkerhet. Erbjudandet är brett och består av komplexa system som omfattar omfattande forskning och utveckling, samt produkter som säljs i större volymer, såsom ammunition eller kamouflage. Komplexa system konfigureras och designas utifrån varje kunds specifika behov och har därför ofta en stor andel kundfinansierad utveckling. Dessutom innebär komplexa försvarsbeställningar vanligtvis någon form av industriellt samarbete. När en regering gör en betydande investering, till exempel förvärvar infrastruktur eller försvarsmateriel, uppmanas leverantörerna ofta att skapa arbetstillfällen, överföra teknik eller stärka den lokala marknadens inhemska kompetensbas. Dessa krav, som vanligen kallas kompensationsprogram, är särskilt vanliga inom försvarssektorn på grund av omfattningen av de statliga utgifterna. Under 2025 härrörde 76 procent av den totala försäljningen från Sverige, övriga Europa, och Nordamerika. Inget annat enskilt land eller region stod för mer än åtta procent av försäljningen (Finansiella rapporter, not 3, sidan 165). Saab hade totalt 29 093 anställda år 2025. För mer information om geografisk fördelning, se [S1-6] Uppgifter om företagets anställda, sida n 117. Saab har verksamhet på alla kontinenter och utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknik för att möta kundernas föränderliga behov. Kärnområden Saabs fem kärnområden är Fighter Systems, inklusive Gripen E-systemet och Gripen support; Advanced Weapon Systems, inklusive markstridssystem, missiler och träningssystem; Sensors, inklusive sensorer, radarteknik och lösningar för elektronisk krigföring; Command and Control Systems, inklusive lösningar för ledningssystem för mark, luft och sjö; och Underwater Systems, inklusive ytfartyg, avancerade konventionella ubåtar, autonoma undervattenssystem och stridsbåtar. I Saab kommer försäljningen huvudsakligen från tre kategorier: långsiktiga kundkontrakt (62 procent av total försäljning), produkter( 22 procent av total försäljning) och serviceuppdrag (16 procent av total försäljning) (Finansiella rapporter, not 4, sidan 167). Saab har inga intäkter från fossila bränslen varken prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution, inbegripet transport, lagring eller handel. Saab tillverkar inte militär utrustning som är förbjuden enligt internationell rätt, såsom truppminor, klustervapen, kemiska vapen och biologiska vapen. Saabs strategiska affärsplan Hållbarhet är en central del av Saabs affärsstrategi, som bygger på fyra huvudprioriteringar och två möjliggörande områden för långsiktigt värdeskapande. Huvudprioriteringar: • Skala upp: leverera enligt kundåtaganden samtidigt som kapaciteten ökas och leverantörskedjans motståndskraft säkerställs. • Fokuserad marknadsexpansion: en portfölj med fokus på kärnområden, tillväxt på flera inhemska marknader samt partnerskap och M&A. • Acceleration av framtida förmågor: fokus på innovation, FoU-investeringar, autonomi och AI. • Engagerade medarbetare: behålla och attrahera talanger och samtidigt främja ett tillväxtinriktat tankesätt. Möjliggörare: • Digital transformation: datadriven, självständig och snabb anpassningsförmåga. • Hållbar verksamhet: Att hålla människor och samhällen trygga så att de kan fokusera på frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter, mångfald och finansiell stabilitet. Trygga samhällen har förmågan att fokusera på frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter, mångfald och finansiell stabilitet. Saab strävar efter hållbarhet i alla delar av verksamheten och dess påverkan på samhället. Allmänna upplysningar 73 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Hållbar verksamhet Saab har formaliserat sitt hållbarhetsarbete genom en särskild hållbarhetsstrategi, som bygger på tre viktiga pelare: 1. Motståndskraftiga och säkra samhällen 2. Grön och social omställning 3. Innovation och partnerskap. Hållbarhetsstrategin innehåller mål på • kort sikt (1 år) • medellång sikt (3 år) och • lång sikt (5+ år) Saabs mål på kort, medellång och lång sikt är direkt relaterade till väsentliga produkter, kundkategorier, intressenter och geografier. Exempelvis kräver Saabs reduktionsmål för scope 1 och 2 på −42 procent till 2030 att företaget minskar sina egna utsläpp, till exempel i samband med testflygningar med Gripen. Företaget arbetar därför med att öka andelen hållbart flygbränsle (SAF) i bränslemixen för alla testflygningar. När det gäller scope 3 inom samma tidsram har Saab åtagit sig att minska de absoluta växthusgasutsläppen (GHG) inom scope 3, som omfattar uppströms transporter och distribution, tjänsteresor samt användning av sålda produkter, med 25 procent (basår 2020). Stödja genomförandet av hållbarhetsstrategin Hållbar innovation är ett av flera initiativ som stödjer implementeringen av Saabs hållbarhetsstrategi inom affärsområdena. Den fokuserar på att integrera hållbarhetskriterier i produkter, tjänster och kärnverksamhet, vilket bidrar till Saabs ambition att vara ledande inom hållbarhet i försvarssektorn och att utnyttja hållbarhet som en konkurrensfördel. Ett effektivt genomförande av hållbarhetsstrategin bygger på en övergripande strategi, där samarbete spelar en viktig roll. Detta inkluderar partnerskap med den akademiska världen, allianser med andra företag, samarbete med leverantörer i hela värdekedjan och i dialog med kunder. Värdekedja Saab har eller kan ha en påverkan på människor, ekonomi och miljö i olika faser av värdekedjan, antingen direkt eller indirekt. Saab köper in delsystem, komponenter och utrustning samt vissa råvaror som insatsvaror för tillverkning och integration av produkter och system. För vissa delsystem är Saab beroende av leveranser från en eller ett fåtal leverantörer, där leverantörerna förväntas ha kontinuitetsplaner på plats för att hantera störningar på ett effektivt sätt. För mer kritiska leverantörer granskas kontinuitetsplanerna och diskuteras i leverantörsrevisioner och möten. Saabs nuvarande och förväntade utfall och resultat för intressenter inkluderar långsiktiga kundkontrakt, förbättringar och uppgraderingar av befintliga produkter samt bidrag till nationell säkerhet och samhällets motståndskraft. Eftersom Saab är en huvudleverantör och teknikutvecklare som designar, producerar och integrerar komplexa system, är en majoritet av Saabs produkter sammansatta av redan färdiga komponenter. Tidigare led av Saabs värdekedja omfattar både direkta och indirekta leverantörer. Direkta leverantörer förser Saab främst med delsystem och komponenter, medan material anskaffas från indirekta leverantörer. Senare led av Saabs värdekedja omfattar kontrakt med regeringar, användning av företagets produkter av statliga myndigheter och försvarsmakten samt service, support och hantering av uttjänta produkter. Se illustrationen på nästa sida för mer information. Green and social transition Innovation and partnerships Resilient and safe societies Keeping people and society safe Diversity and Inclusion Sustainable Innovation Climate Circularity Substances of Concern Occupational Health and Safety Industrial Cooperation and Partnership Business and Human Rights Anti- Corruption Information Security Export Compliance Grön och social omställning Innovation och partnerskap Motståndskraftiga och säkra samhällen Keeping people and society safe Mångfald och inkludering Innovation Hållbar Klimat Cirkuläritet Ämnen som inger betänkligheter Arbetsmiljö Industriellt samarbete och partnerskap Företagande och mänskliga rättigheter Antikorruption Informations- säkerhet Exportkontroll Grön och social omställning Innovation och partnerskap Motståndskraftiga och säkra samhällen Keeping people and society safe Mångfald och inkludering Innovation Hållbar Klimat Cirkuläritet Ämnen som inger betänkligheter Arbetsmiljö Industriellt samarbete och partnerskap Företagande och mänskliga rättigheter Antikorruption Informations- säkerhet Exportkontroll Green and social transition Innovation and partnerships Resilient and safe societies Keeping people and society safe Diversity and Inclusion Sustainable Innovation Climate Circularity Substances of Concern Occupational Health and Safety Industrial Cooperation and Partnership Business and Human Rights Anti- Corruption Information Security Export Compliance Allmänna upplysningar 74 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Tidigare led Saabs värdekedja Egen verksamhet Senare led Värdekedja Prioriterade hållbarhets- ämnen Industriell kontext Geografisk spridning Indirekta leverantörer Direkta leverantörer Saab Försäljning, marknadsföring och industriellt samarbete Slutanvändning Service, support och slutet av livscykeln Ansvarsfullt inköp Klimatpåverkan Hållbar innovation Ämnen som inger betänkligheter Exportkontroll Industriellt samarbete och partnerskap Klimatpåverkan Ämnen som inger betänkligheter Cirkulär ekonomi Arbetsmiljö Mångfald och inkludering Hållbar innovation Exportkontroll Informationssäkerhet Antikorruption Responsible Sales Hållbar innovation Industriellt samarbete och partnerskap Exportkontroll Klimatpåverkan Ämnen som inger betänkligheter Arbetsmiljö Exportkontroll Industriellt samarbete och partnerskap En leverantörskedja som bygger på den europeiska förs- varstekniska och försvarsindustriella basen Utveckling och produktion av produkter, tjän- ster och lösningar för militär utrustning inom alla domäner och civila säkerhetslösningar Produkterna används av statliga myndigheter Långsiktiga service- åtaganden på kontrakt. Renovering, uppgra- deringar och livstids- förlängningar av befintliga produkter. Stora kontrakt med statliga myndigheter. Starkt reglerad marknad med långa ledtider I första hand upp handling av avancerade delsys- temskomponenter och utrustning Globalt fotavtryck, men leverantör- skedjan är primärt i Europa och Nordamerika Stor andel av verksamheten i Sverige. Saab har även fyra andra strategiska marknader: Australien, Tyskland, Storbritannien och USA. Cirka 80 länder med verksamhet. Majoriteten av försäljning sker i Sverige, USA och Europa Säljkontor i cirka 30 länder Stor majoritet av leverantörerna i första led finns i Sverige Allmänna upplysningar Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 75 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Vid bedömning av påverkan för varje ämne har berörda intressenter identifierats av Group Sustainability med stöd av interna ämnesexperter inom respektive område. På Saab präglas den löpande väsentlighetsbedömningsprocessen av intressenternas förväntningar och informationsbehov, vilket är avgörande för att identifiera och prioritera viktiga hållbarhetsfrågor. Dessa synpunkter påverkar också inriktningen och innehållet i denna rapport. Saab samlar in synpunkter från intressenter via olika kanaler och har regelbunden kontakt med olika kategorier av intressenter, som var och en har sina egna intressen och förväntningar. Engagemanget organiseras genom strukturerade dialoger som inkluderar både formella och informella processer, utformade för att säkerställa att väsentliga perspektiv konsekvent integreras i Saabs hållbarhetsarbete. Intressentgrupper De intressentgrupper som presenteras i tabellen till höger är relevanta som användare av hållbarhetsrapporten utifrån sitt intresse för Saab som företag. De primära intressenter som identifierats som användare av hållbarhetsrapporten är användare av finansiell rapportering för allmänna ändamål. Utöver dessa inkluderar Saab även ESG-värderingsinstitut. Resultat av intressenternas engagemang Resultatet av intressentdialogen återspeglas i prioriteringen av Saabs väsentliga ämnen och är en del av hållbarhetsstrategin. Intressenterna lyfter bland annat fram vikten av Saabs nolltolerans mot korruption, Saabs Responsible Sales-praxis (inklusive respekt för mänskliga rättigheter) samt krav på ytterligare information om hållbara innovationer och arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Utfallet styr både rapporteringen och processen för att definiera fokusområden i Saabs strategi. Engagemang från intressenter och affärsstrategi Kund- och investerarperspektiv samt marknadsanalys är viktiga faktorer som driver Saabs strategiutveckling. Under året uppdaterade Saab sin affärsstrategi så att den tydligt inkluderar digitalisering baserat på marknadstrender och kundernas förväntningar. Digitaliseringen genomsyrar hela Saabs strategi och kommer att forma företagets arbetssätt under de kommande fem åren. Likaså har Saab gjort flera investeringar baserade på intressent- och marknadsanalyser, bland annat genom att förvärva verksamheter för att möta efterfrågan på framtida teknologier, däribland artificiell intelligens. Under 2023 förvärvade Saab både BlueBear, en specialist inom AI-drivna autonoma svärmsystem, och CrowdAI, ett företag inom artificiell intelligens och maskininlärning. Att hålla sig nära marknaden, ha en kontinuerlig dialog med intressenter och ett agilt tankesätt är viktigt för att säkerställa en framtidssäker strategi som gör det möjligt för Saab att anpassa sig till och leverera framtidens försvar. Saabs koncernledning och styrelse informeras regelbundet om intressenters synpunkter och intressen, inklusive de som rör hållbarhetsfrågor, genom strategi- och ERM-processen. Hållbarhetsrelaterade intressenters synpunkter uppmärksammas också av ledningsgruppen och styrelsen under den dubbla väsentlighetsbedömningen och processen för fastställande av hållbarhetsstrategin, som sker varje år. Primära intressentgrupper Primär form av dialog Väsentliga ämnen Exempel på resultat från dialoger Ägare och investerare • Direkta investerardialoger och kapitalmarknadsdagar • Bolagsstämma • Hållbarhetsundersökningar från investerare och analytiker • Kontinuerlig dialog med investerare och analytiker • Responsible Sales • Antikorruption • Klimatpåverkan • Svar på frågor från investerare Den egna arbetskraften • Kontinuerlig dialog • Individuella prestations utvärderingar • Medarbetarengagemangs- undersökningar • Utbildning och medvetandehöjande åtgärder • Företagande och mänskliga rättigheter • Antikorruption • Klimatpåverkan • Arbetsmiljö • Ämnen som inger betänkligheter • Mångfald och inkludering • Informationssäkerhet • Produktsäkerhet • Kommunikation med ledningen • Policyuppdateringar • Förbättringar och handlingsplaner Studenter och kandidater • Arbetsmarknadsdagar och liknande evenemang • Universitetssamarbeten • Externa undersökningar om studenternas förväntningar på framtida arbetsgivare • Klimatpåverkan • Hållbar innovation • Mångfald och inkludering • Policyuppdateringar • Ständiga förbättringar och handlingsplaner Kunder • Individuella möten, mässor och konferenser • Utvärderingar och feedback om hållbarhet från kunder • Krav från kunder • Hållbarhetsforum inom industrin • Hållbar innovation • Industriellt samarbete och partnerskap • Ämnen som inger betänkligheter • Informationssäkerhet • Exportkontroll • Produktsäkerhet • Samarbete inom hållbar innovation • Produkt- och serviceförbättringar Berörda samhällen, beslutsfattare och intressent- organisationer • Deltagande i försvarsforum och debatter (Almedalen, Folk och Försvar i Sälen) • Deltagande i försvarsforum och debatter (ASD, Europeiska Union, SOFF och Förenade Nationerna COP16) • Volontärarbete och samarbeten med ideella organisationer • Företagande och mänskliga rättigheter • Antikorruption • Klimatpåverkan • Ämnen som inger betänkligheter • Industriellt samarbete och partnerskap • Samordning i hållbarhetsämnen i ASD-forumet • Stöd till lokala projekt Leverantörer, arbetstagare i värdekedjan och partners • SBTi:s samverkansaktiviteter • Saabs leverantörsdagar • Löpande kontakt med leverantörer och partners • Företagande och mänskliga rättigheter • Hållbar innovation • Ämnen som inger betänkligheter • Cirkulär ekonomi • Arbetsmiljö • Antikorruption • Optimering av leverantörernas hållbarhetsprestanda i EcoVadis • Åtgärdsplaner för strategiska leverantörer Allmänna upplysningar 76 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Väsentliga hållbarhetsämnen SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell För väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO) som identifierats tillämpar Saab en rad åtgärder för att begränsa dessa, till exempel policyer, åtgärder och mål. Dessa element ingår i företagets strategiska planering, som ses över årligen. Robusthet i strategin och affärsmodellen Saabs bedömning av motståndskraften i strategin och affärsmodellen baseras på resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA), som utgör ett viktigt underlag för företagets hållbarhetsstrategi. Saabs strategiska affärsplan (SBP) och tillhörande hållbarhetsstrategi är utformade för att främja motståndskraft genom att proaktivt hantera företagets identifierade risker, möjligheter och påverkan. Det övergripande syftet med strategin är att hantera potentiella risker och samtidigt dra nytta av nya möjligheter, för att därigenom säkerställa långsiktig hållbarhet och konkurrensfördelar. Tillvägagångssättet stöds av en robust analys av underliggande marknadstrender och data, som ligger till grund för strategiska beslutsprocesser. Strategin följs upp kontinuerligt och justeras utifrån händelser i realtid, för att skapa en motståndskraftig och anpassningsbar organisation som kan navigera i det komplexa globala flyg- och försvarslandskapet. Denna proaktiva hållning tryggar inte bara Saabs framtid utan positionerar också Saab som en ledare inom ansvarsfull och hållbar affärsverksamhet. Saab anser därför att företagets affärsmodell, i kombination med de åtgärder som Saab har vidtagit, i nuläget uppvisar motståndskraft mot de identifierade riskerna. Motståndskraften utvärderas kontinuerligt som en del av processen för att fastställa vilka väsentliga ämnen som ska ingå i hållbarhetsstrategin och genom att relaterade mål och åtgärder för varje väsentligt område definieras. Saab analyserar också vilka kort-, medel- och långsiktiga mål som bör sättas upp för att öka organisationens motståndskraft och ta tillvara på möjligheter kopplade till hållbarhetsomställningen. Denna process genomförs årligen för att säkerställa företagets förmåga att hantera väsentlig påverkan, risker och möjligheter i förhållande till sin övergripande strategi och affärsmodell. Processen stödjer en kontinuerlig uppföljning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter samt hur dessa överensstämmer med Saabs strategiska inriktning och affärsmodell. Saab har inte identifierat några aktuella finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter på dess finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden, och inte heller några väsentliga risker och möjligheter som skulle kunna ge upphov till en betydande risk för en väsentlig justering under nästa årsredovisningsperiod av de redovisade värdena för tillgångar och skulder som rapporteras i de tillhörande finansiella rapporterna. Allmänna upplysningar 77 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Påverkansväsentlighet Tabellen visar Saabs påverkan som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen 2025. Ytterligare information beskrivs under varje ämnesområde i följande avsnitt: Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning. Ämne Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter ESRS under-/del-underäm- nen Var i värdekedjan uppstår påverkan Tidshorisont Påverkan sker genom Saabs egen verksamhet och/eller affärsrelationer E1 – Klimat- förändringar Faktisk negativ påverkan Koldioxidutsläpp från Saabs värdekedja, främst relaterade till inköpta varor och tjänster, samt användning av sålda produkter. Begränsning av klimatförändringar Energi Uppströms Kort, medellång och lång sikt Saabs egen verksamhet och affärsrelationer Egen verksamhet Nedströms E2 – Miljöföro- reningar Faktisk negativ påverkan Användning av ämnen som inger betänkligheter och i vissa fall ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som orsakar negativ miljöpåverkan Ämnen som inger betänkligheter Ämnen som inger mycket stora betänkligheter Uppströms Kort, medellång och lång sikt Saabs egen verksamhet och affärsrelationer Egen verksamhet Nedströms E5 – Resursan- vändning och cirkulär ekonomi Faktisk negativ påverkan Resursutarmning av material som används för Saabs produkter och tjänster och avfall som genereras Inflöde av resurser, inklusive resursanvändning Avfall Uppströms Kort, medellång och lång sikt Saabs egen verksamhet och affärsrelationer Egen verksamhet Nedströms S1 – Den egna arbetskraften Faktisk negativ påverkan Fysisk skada till följd av arbetsrelaterade olyckor Hälsa och säkerhet Egen verksamhet Kort, medellång och lång sikt Saabs egen verksamhet Potentiell negativ påverkan Högt leveranstempo och stark affärstillväxt kan leda till stressrelaterad ohälsa Hälsa och säkerhet Egen verksamhet Kort, medellång sikt Saabs egen verksamhet Faktisk negativ påverkan Ojämlika löner missgynnar berörda anställda Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete Egen verksamhet Kort, medellång sikt Saabs egen verksamhet S2 – Arbetstagare i värdekedjan Potentiell negativ påverkan Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med utvinning och förädling av metaller och mineraler samt produktion och montering av elektroniska produkter. Hälsa och säkerhet Barnarbete Tvångsarbete Föreningsfrihet Adekvat lön Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete Adekvat bostad Uppströms Kort, medellång och lång sikt Affärsrelationer Potentiell negativ påverkan Ökad efterfrågan kan leda till ökat övertidsarbete och arbetsrelaterad stress Personlig hälsa och säkerhet Uppströms Kort, medellång och lång sikt Affärsrelationer S3 – Berörda samhällen Potentiell negativ påverkan Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter vid felaktig eller oavsiktlig användning av militär utrustning Säkerhetsrelaterad påverkan Nedströms Kort, medellång och lång sikt Affärsrelationer S4 – Konsum- enter och slutanvändare Potentiell negativ påverkan Negativ effekt på användarna om ett produktfel uppstår Hälsa och säkerhet Nedströms Kort, medellång och lång sikt Saabs egen verksamhet G1 – Ansvarsfullt företagande Potentiell negativ påverkan Bristande täckning och hantering av Saabs visselblåsarfunktion ökar risken för att oegentligheter inträffar, vilket kan påverka människor och miljö negativt Skydd för visselblåsare Uppströms Kort, medellång och lång sikt Saabs egen verksamhet Egen verksamhet Nedströms Allmänna upplysningar 78 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Finansiell väsentlighet Tabellen visar Saabs risker och möjligheter som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen 2025. Ytterligare information beskrivs under varje ämnesområde i följande avsnitt: Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning. Ämne Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter ESRS under-/del-underämnen Tidshorisont E1 – Klimatförändringar Finansiell risk Att inte leva upp till intressenternas förväntningar genom bristande transparens eller ouppfyllda klimatåtaganden. Anpassning till klimatförändringar Medellång, lång sikt Finansiell möjlighet Attrahera hållbar finansiering och avkastning på investeringar från energi-/koldioxideffektiva produkter och processer Energi Kort, medellång och lång sikt Finansiell risk Kostnader för att minska koldioxidutsläppen och anpassa sig till fysiska förändringar till följd av klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Medellång, lång sikt Finansiell risk Stigande energipriser och långvariga strömavbrott Energi Kort, medellång och lång sikt E2 – Miljöföroreningar Finansiell risk Ändrade regler för godkända kemikalier och substanser kan leda till störningar i produktion och utveckling av produkter. Ämnen som inger betänkligheter Ämnen som inger mycket stora betänkligheter Medellång, lång sikt E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi Finansiell risk Risk för ökade priser och låg tillgång till kritiska råvaror på grund av geopolitiska spänningar och hög efterfrågan. Inflöde av resurser, inklusive resursanvändning Kort, medellång och lång sikt Finansiell möjlighet Ökade långsiktiga affärsrelationer tack vare cirkulär tillverkningsprocess och utökad produktlivscykel Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Kort, medellång och lång sikt S1 – Den egna arbetskraften Finansiell möjlighet En hälsosam och innovativ arbetsplats där de anställda har rätt kompetens, förutsättningar och motivation för att prestera Utbildning och kompetensutveckling Mångfald Kort, medellång och lång sikt S4 – Konsumenter och slutanvändare Finansiell risk Säkerhetsincidenter kan innebära betydande risker för företagets rykte och ekonomi, eftersom säkerhet är en avgörande konkurrensfaktor inom flyg- och försvarsindustrin. Personlig hälsa och säkerhet Kort, medellång och lång sikt G1 – Ansvarsfullt företagande Finansiell risk Otillräckliga förebyggande åtgärder för att förhindra mutor och/eller korruption kan leda till att förtroendet för Saab som affärspartner minskar. Korruption och mutbrott – förebyggande och upptäckt, inklusive utbildning Kort, medellång och lång sikt Finansiell risk Underlåtenhet att följa mekanismer för efterlevnad inom företagskulturen, bland annat när det gäller specifika exportregler och förväntningar avseende informationssäkerhet, kan leda till avbrott i verksamheten och förlorat förtroende. Företagskultur Kort, medellång och lång sikt Finansiell möjlighet Politiskt engagemang för att proaktivt främja och företräda Saabs ståndpunkter och långsiktiga affärsintressen. Politiskt engagemang och lobbyverksamhet Kort, medellång och lång sikt Allmänna upplysningar 79 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Den dubbla väsentlighetsanalysen följer de allmänna principerna i ESRS 1, kapitel 3. Alla ämnen, underämnen och del-underämnen i ESRS 1 AR 16 ingår i tillämpningsområdet. Saab tog också hänsyn till sektor- och enhetsspecifika ämnen i bedömningen. Metodik I sin bedömning har Saab utvärderat den faktiska positiva och negativa påverkan från sin verksamhet med hjälp av förutbestämda skalor för att mäta påverkans storlek, omfattning och oåterkallelighet. För potentiell påverkan beaktades även sannolikheten. Vid bedömning av potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter bedömdes storleken alltid till det högsta värdet. Syftet var att höja den genomsnittliga allvarlighetsgraden och säkerställa att påverkans allvarlighetsgrad beaktas före sannolikheten, i enlighet med ESRS 1 punkt 45. Saab har haft inställningen att om ett ämne ska bedömas ha en positiv påverkan ska den överträffa lagkrav eller bästa praxis. Riskreducerande åtgärder får inte tas med i beräkningen för att minska befintliga negativa effekter. Finansiella risker och möjligheter har bedömts utifrån Saabs ERM-process med parametrarna ”Omfattning” och ”Sannolikhet”. Påverkan, risker och möjligheter som nådde över en viss tröskel utgjorde Saabs väsentliga hållbarhetsämnen. Saab identifierade och bedömde hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter baserat på koncernens egen verksamhet, värdekedjor i tidigare och senare led, affärsrelationer, produkter och tjänster som tillhandahålls samt geografiska platser för den egna verksamheten, leverantörer och kunder. Hänsyn togs till kort-, medel- och långsiktiga perspektiv. Interna ämnesexperter för de ämnen som omfattas utvärderade tillsammans med Group Sustainability varje ämne på ett strukturerat sätt. I dialogen med berörda intressenter har Saab, där så varit möjligt, använt både interna och externa data för att få en objektiv förståelse för påverkan, risker och möjligheter. Den senaste uppdateringen av den dubbla väsentlighetsanalysen omfattade inte direkt samråd med berörda intressenter eller externa experter. Eftersom Saab är certifierat enligt ISO 14001 för miljöledning och ISO 45001 för arbetsmiljöledningssystem är Saab vana vid att identifiera, bedöma och fastställa väsentliga aspekter att hantera och har gjort det i många år. Saab har processer för risk- och möjlighetshantering för att fastställa väsentliga risker i organisationen, verksamheten, i projekt och i värdekedjan. Saab har beaktat sambanden mellan påverkan och beroenden samt de risker och möjligheter som kan uppstå till följd av dessa. Om till exempel Saabs potentiella negativa påverkan på slutanvändare skulle bli verklighet skulle den identifierade finansiella risken för minskat förtroende för Saab som företag kunna bli verklighet. Upprättande av den dubbla väsentlighetsanalysen Revisionsutskottet godkände resultaten av den uppdaterade dubbla väsentlighetsanalysen i juni 2025. Den dubbla väsentlighetsanalysen ska enligt planen ses över årligen inför den kommande rapporten och vart tredje år ska en mer djupgående analys genomföras. Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen är ett av flera viktiga underlag för utarbetandet av Saabs hållbarhetsstrategi, som syftar till att adressera och hantera risker och påverkan samt skapa konkurrensfördelar utifrån identifierade möjligheter. Saab har inrättat en internkontroll som bland annat innefattar att säkerställa att Saabs dubbla väsentlighetsanalys är uppdaterad för innevarande års hållbarhetsrapport. Eventuella ändringar av de väsentliga ämnena jämfört med tidigare år ska förklaras, inklusive skälen till att de lagts till eller tagits bort. Förändringar i utfallet Jämfört med tidigare rapportperioder har Saabs väsentlighetsprocess utvecklats och resultatet av tidigare dubbla väsentlighetsanalyser har omkalibrerats och uppdaterats. Detta har resulterat i följande förändringar i rapporten för 2025 jämfört med rapporten för 2024: • De tidigare enhetsspecifika ämnena hållbar innovation och industriellt samarbete och partnerskap har tagits bort som enhetsspecifika ämnen. Dessa ämnen utgör en del av Saabs hållbarhetsstrategi och syftar till att ytterligare integrera hållbarhet i Saabs produkter, tjänster och övergripande verksamhet. • De tidigare enhetsspecifika ämnena exportkontroll och informationssäkerhet har tagits bort som fristående ämnen och ingår nu i ESRS underämne företagskultur. • Del-underämnet säkra anställningar har bedömts som ej väsentligt och tagits bort. • Produktsäkerhet har bedömts som väsentligt och har lagts till. Upplysningar om väsentlighetsbedömningsprocessen Allmänna upplysningar 80 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Föroreningar [E2 IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med föroreningar Saab har identifierat, bedömt och utvärderat påverkan, risker och möjligheter relaterade till föroreningar genom hela värdekedjan, den egna verksamheten samt i tidigare och senare led. Under 2024 genomförde Saab en fördjupad studie av miljö och biologisk mångfald tillsammans med en tredje part, där åtta av Saabs globala anläggningar analyserades. Bedömningen är att Saab generellt har en låg påverkan på de föroreningsrelaterade delområdena luft, vatten och mark och är beroende av ekosystemtjänster. Mikroplaster identifierades som ett ämne där Saab behöver göra en ytterligare bedömning, men baserat på befintlig kunskap ansågs det inte vara väsentligt. Därför är Saabs huvudsakliga fokusområden inom föroreningar ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Resursanvändning och cirkulär ekonomi [E5 IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursanvändning och cirkulär ekonomi är avgörande för att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, resursbrist samt avfallsproduktion och avfallshantering. Att integrera dessa principer är inte bara avgörande för miljömässig hållbarhet, utan också för att säkerställa långsiktig lönsamhet för företaget. Inom området resursanvändning och cirkulär ekonomi förbättrar Saab sina processer för att identifiera och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Företaget har ännu inte genomfört en särskild genomlysning av sin verksamhet och värdekedja specifikt för detta område. Istället planerar Saab att bygga vidare på befintliga väsentlighetsbedömningar och riskanalyser som utvecklats under ESRS E-ämnen. Dessa analyser stöds av de metoder och processer som krävs enligt ISO 14001, samt av interna riskhanteringsverktyg som används i projekt och verksamheter. Med detta tillvägagångssätt kan Saab fånga de mest relevanta beroendena, riskerna och möjligheterna och den mest relevanta påverkan utan att duplicera processer. Syftet är att integrera olika miljöämnen snarare än att skapa parallella system. Under 2025 genomförde Saab en materialflödesanalys (MFA) på prov, som visade att det finns begränsningar i resursinflödesdata för närvarande. Att stärka denna datagrund anses vara en förutsättning för att genomföra en meningsfull och omfattande E5-analys av risker och möjligheter. Klimatförändringar [E1 IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterad påverkan, risker och möjligheter Process Saabs identifiering av klimatpåverkan baseras på Saabs initiala kartläggning av utsläpp av växthusgaser. Se tabell på sidan 93 för en översikt över hur Saabs klimatutsläpp fördelar sig inom den egna verksamheten och värdekedjan. Klimatrelaterade risker och möjligheter identifieras och bedöms i enlighet med Saabs riskprocess. Klimatrelaterade risker och möjligheter bedöms både för Saabs egen verksamhet och i hela värdekedjan, vilket omfattar aktiviteter i tidigare och senare led. Bedömningen följer TCFD:s globala ramverk och skiljer mellan fysiska risker och möjligheter (t.ex. akut och kroniskt fokus) och risker och möjligheter i omställningsskeden (t.ex. förändringar i policy, marknad och teknik). Klimatrelaterade risker och möjligheter, både fysiska och under en omställningsperiod, bedöms på kort sikt (0–1 år), medellång sikt (1–5 år) och lång sikt (5–30+), baserat på sannolikheten för och omfattningen av påverkan. Saab tillämpar NABC-modellen (Need, Approach, Benefit and Competition) tillsammans med en innovationsmatris för att utvärdera möjligheter. Verktyget bedömer om innovationerna är inkrementella eller radikala, och om innovationerna skapar värde för Saabs verksamhet eller har en positiv påverkan på kunderna. På lång sikt förväntas processen öka produktionen av koldioxidminskande innovationer som kan användas för att minska företagens påverkan och risk, eller ge nya möjligheter till låga koldioxidutsläpp. Scenarioanalys Scenarioanalys spelar en central roll i Saabs bedömningar. Scenarier med höga utsläpp används för att testa hur känsliga tillgångar och affärsaktiviteter är för fysiska risker, medan övergångsscenarier utvärderar hur motståndskraftig Saabs verksamhet och produkter är mot en övergång till en ekonomi med nollutsläpp. Läs mer om vilka scenarion Saab använt på sidan 86. Scenarierna presenteras i olika workshops där experter inom relevanta områden bidrar till att utvärdera de aktuella riskerna och möjligheterna. Resultaten av dessa analyser ligger till grund för både strategisk planering och finansiella antaganden. Genom detta integrerade arbetssätt säkerställer Saab att klimatrelaterade risker och möjligheter systematiskt identifieras, bedöms och hanteras, vilket stödjer motståndskraften i verksamheten och utvecklingen av hållbara lösningar för kunderna. Saab har under 2021 genomfört en risk- och möjlighetsanalys som ligger till grund för denna redovisning. I slutet av 2025 uppdaterade Saab denna risk- och möjlighetsanalys, som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Allmänna upplysningar 81 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Studien bekräftade också att Saab inte är beroende av några specifika ekosystemtjänster. Både övergångsrisker och fysiska risker bedömdes med hjälp av TNFD-ramverket (Taskforce on Nature- related Financial Disclosures), som dock visade att dessa risker är begränsade. Det skedde inget samråd med berörda samhällen i denna inledande bedömning och någon scenarioanalys genomfördes inte. Resultaten baseras på företagets nuvarande kännedom om sina anläggningar och verksamheter. Saab har inte identifierat något behov av att genomföra några begränsningsåtgärder avseende biologisk mångfald i nuläget. Miljöteamet fortsätter att övervaka detta område och planerar att under 2026 genomföra ytterligare en studie av Saabs värdekedja i tidigare och senare led. IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport För en fullständig förteckning över upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsrapporten hänvisar Saab till innehållsförteckningen i bilaga ESRS innehållsförteckning och datapunkterna från annan EU-lagstiftning, sidorna 139–145. Bilagan anger var varje krav behandlas i hållbarhetsrapporten och innehåller även en lista över ämnen som inte bedöms vara väsentliga. För de ämnen som är väsentliga för Saab har Saab som huvudregel att rapportera obligatorisk kvalitativ och kvantitativ data kopplad till dessa ämnen. Saab har identifierat två kategorier av undantag från huvudregeln: • Data som Saab inte vill redovisa på grund av känslig information • Beskrivning av metod för att beräkna uppgifter på grund av känslig information Ansvarsfullt företagande [G1 IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Saabs process för identifiering av företagsrisker (ERM) integrerar försvarsspecifika indikatorer, inklusive korruptionsrisker i kompensationskontrakt och exponering mot sanktionerade jurisdiktioner. Väsentliga risker bedöms med hjälp av en geografisk och operativ exponeringsmatris, inklusive bedömningar av Saabs enheter för juridik, inköp och regelefterlevnad. Inte väsentliga Vattenresurser och marina resurser [E3 IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser Vattenresurser och marina resurser betraktas som inte väsentliga för Saab. Bedömningen baseras främst på en fördjupad studie av biologisk mångfald, inklusive en vattenanalys, som genomfördes av en oberoende tredje part på uppdrag av Saab 2024. Analysen omfattade åtta av Saabs globala anläggningar, varav endast en ansågs vara relevant i förhållande till vattenutsläpp. Den här platsen ligger inte i ett område med hög vattenbelastning. För att övervaka eventuell påverkan på vattenkvaliteten utförs kontinuerlig provtagning. Bedömningen anses vara relevant på kort till medellång sikt, eftersom ytterligare analys kommer att genomföras. Totalt sett är Saabs vattenförbrukning relativt låg enligt data om vattenuttag, särskilt jämfört med andra aktörer i samma bransch. Företaget har inga tillverkningsprocesser som är beroende av stora mängder vatten, och därför identifierar Saab inte vatten som en omedelbar risk. Den allra största delen av Saabs vattenförbrukning sker i Sverige, där tillgången på färskvatten är stabil. Baserat på denna analys har Saab bedömt området Vattenresurser och marina resurser som icke-väsentligt. Samråd med berörda samhällen har inte genomförts. Biologisk mångfald och ekosystem [E4 IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem Biologisk mångfald betraktas som icke-materiellt för Saab. Bedömningen baseras främst på en fördjupad studie av biologisk mångfald som genomfördes av en oberoende tredje part på uppdrag av Saab 2024. Utredningen visade att Saab generellt sett har en låg påverkan på biologisk mångfald inom den egna verksamheten. Ingen av de åtta platserna ligger i områden som är känsliga för biologisk mångfald. Allmänna upplysningar 82 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Miljö Klimatförändringar [E1] 84 Föroreningar [E2] 96 Resursanvändning och cirkulär ekonomi [E5] 99 Verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken 104 EU:s taxonomi 105 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 83 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Saabs klimatomställningsplan (CTP) uppdaterades under 2025 och kommer att färdigställas under 2026. Planen kommer därefter att godkännas av styrelsen och publiceras externt. Saabs klimatomställningsplan fastställer strategi och väg framåt för att leverera Saabs nettonollutsläppsmål. Den beskriver tidigare, nuvarande och framtida insatser för att begränsa klimatförändringar och att säkerställa att Saabs strategi och affärsmodell är förenlig med övergången till en hållbar ekonomi. Detta i syfte att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C i enlighet med Parisavtalet samt med målet att uppnå klimatneutralitet till år 2050. Klimatomställningsplanen lägger grunden och ambitionen samt verkställandet för att nå Saabs mål. Klimatförändringar Saabs inriktning för att begränsa den globala uppvärmningen Saabs ambition är att vara hållbarhetsledande inom försvarssektorn, vilket bevisas genom att vi är ett av de första, större försvarsföretaget som har fått mål för utsläppsminskning godkända i enlighet med Science Based Targets initiative (SBTi). Dessa mål, som utarbetades under 2021, godkändes under 2022 avseende kortsiktiga mål samt under 2024 avseende långsiktiga nettonollutsläppsmål, vilka utarbetades i enlighet med den senaste forskningen inom klimat och med målsättning att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Saab är inte uteslutet från EU:s Parisanpassade referensvärden (Paris-aligned benchmarks, PAB). Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och planerade nyckelåtgärder för detta De identifierade drivkrafterna för minskade koldioxidutsläpp presenteras i form av nyckelåtgärder i anslutning till varje omfattning och kategori. Bränsleskifte och produktuppdateringar (scope 1) • Minska utsläpp från flygverksamhet • Inköp av SAF för egen flygverksamhet Energieffektivitet och användning av förnybar energi (scope 1 & 2) • Öka andelen förnybar energi och förbättra energiresiliensen. • Förbättringar av byggnaders energieffektivitet Minska koldioxidutsläppen i leverantörskedjan (scope 3 – Inköpta varor och tjänster) • Engagera företagets leverantörer i att uppfylla mål enligt SBTi Bränsleskifte och produktuppdateringar (scope 3 – Användning av sålda produkter) • Möjliggöra minskade utsläpp från användningsfasen för företagets produkter • Säkerställa att designkriterierna är i linje med företagets åtagande • Samarbeta med kunder för att säkerställa SAF i företagets leverantörskedjor Byte av bränsle och användning av förnybar energi (scope 3 – Tjänsteresor) • Minska utsläpp från Saabs affärsresor genom ändrade resvanor, förändrat tankesätt, tillämpning av ny teknologi och samarbete med leverantörer för att driva förändring. Energieffektivitet, bränsleskifte och användning av förnybar energi (scope 3 – Transport i tidigare led) • Samarbeta med leverantörer av godstransporter för att säkerställa övergång till transportmetoder med låga koldioxidutsläpp och innovativa logistiklösningar Miljö Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Faktisk negativ påverkan Koldioxidutsläpp från Saabs värdekedja, främst relaterade till inköpta varor och tjänster, samt användning av sålda produkter. Finansiell risk Att inte leva upp till intressenternas förväntningar genom bristande transparens eller ouppfyllda klimatåtaganden. Finansiell möjlighet Attrahera hållbar finansiering och avkastning på investeringar från energi-/ koldioxideffektiva produkter och processer. Finansiell risk Kostnader för att minska koldioxidutsläppen och anpassa sig till fysiska förändringar till följd av klimatförändringar. Finansiell risk Stigande energipriser och långvariga strömavbrott. 84 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Genomförandet av strategin för minskade koldioxidutsläpp Att fastställa en tydlig strategi för minskade koldioxidutsläpp är en viktig del av klimatomställningsplanen. Genomförandet av Saabs strategi för minskade koldioxidutsläpp bygger på följande steg: 1. Identifiera drivkrafter för utfasning av fossila bränslen: Saabs klimatomställningsplan bygger på Saabs inledande kartläggning av utsläpp av växthusgaser och identifierar Saabs nivåer för minskade koldioxidutsläpp (de viktigaste faktorerna för omställningen). Se sidan 84 för identifierade drivkrafter för minskade koldioxidutsläpp och nyckelåtgärder. 2. Inrätta arbetsgrupper: Klimatarbetsgrupper etablerades inom de områden där drivkrafter identifierats, och som täcker alla delar av värdekedjan, från den egna verksamheten till Saabs leverantörskedja och kundaspekten, samt produktinnovationer och utvecklingsstadiet. 3. Identifiera nyckelåtgärder: Klimatarbetsgrupperna identifierade ett stort antal nyckelåtgärder, kopplade till Saabs koldioxidnivåer, som är avgörande för att lyckas minska utsläppen i hela Saabs värdekedja och nå nollutsläpp senast år 2050. 4. Definiera och implementera vägar till nettonoll: För varje arbetsgrupp definierades en väg för utsläppsminskningar fram till 2050, och arbetsgruppen ansvarar för att genomföra minskningarna på vägen. Saab analyserar kontinuerligt hela värdekedjan för att identifiera nyckelåtgärder som är nödvändiga för att uppnå företagets mål för 2050. Denna pågående process hjälper också till att identifiera potentiella teknikgap där innovation och nära samarbete med partners och kunder kommer att vara avgörande. Saab har allokerat kapital och driftsutgifter till aktiviteter som stödjer Saabs plan för klimatomställning, inklusive energieffektivitet, förnybar energi och biobränslen. Detta sker genom arbetsgrupper som identifierar vilka kapital- och driftsutgifter som krävs och är möjliga att genomföra. De underliggande bedömningarna kommuniceras till SBTi:s styrkommitté som, baserat på den konsoliderade översikten, ger vägledning till affärsområdena och koncernfunktionerna under hela budgetprocessen. I enlighet med förordning (EU) 2021/2178 och den svenska årsredovisningslagen redovisar Saab andelen kapitalutgifter och driftsutgifter i enlighet med EU:s taxonomi. 2025 var 1,4 procent av kapitalutgifterna och 1,4 procent av driftsutgifterna taxonomiförenliga.Saab redovisar inga investeringsplaner eller initiativ för att öka förenligheten med EU:s taxonomi. Inlåsta växthusgasutsläpp från tillgångar och produkter Saabs klimatomställningsplan innehåller åtgärder för att minska inlåsta utsläpp. Saabs inlåsta utsläpp från tillgångar består huvudsakligen av fossilbränsledriven stationär industriutrustning, tjänstebilar, köldmediegaser och testflygplan. I klimatomställningsplanen beskrivs de åtgärder som planeras för att begränsa de inlåsta utsläppen. Det handlar till exempel om att förbättra energieffektiviteten i system och byggnader, att övergå från gasolja till biogas, att investera i solceller och att byta ut fossildrivna tjänstebilar mot elfordon. Att kvantifiera utsläpp på tillgång är utmanande, eftersom de flesta tillgängliga uppgifter rapporteras och mäts på anläggningsnivå snarare än för enskild utrustning Saabs inlåsta utsläpp från produkter är förenliga med scope 3 kategori 11, Användning av sålda produkter (från innevarande år och i orderböcker). Produkterna är i allmänhet utformade med tanke på en lång livslängd och har därför en långvarig effekt. Tabellen Växthusgasutsläpp, sidan 93, visar växthusgasutsläpp per scope och kategori. Saabs inlåsta utsläpp utgör inte en stor risk för att Saab inte ska nå sina klimatmål och driver inte omställningsrisker. Saabs klimatomställningsplan och strategiska affärsplan Klimatomställningsplanen är utformad för att driva företaget mot att uppnå sina klimatmål. Dessa mål adresserar direkt identifierad påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar och stärker därmed Saabs motståndskraft och konkurrenskraft på en föränderlig global marknad. Klimatomställningsplanen är integrerad i Saabs finansiella planering. Detta görs på flera sätt, bland annat genom att upprätta en årlig budget för de identifierade nyckelåtgärderna i Saabs arbetsgrupper som planeras fram till år 2030. De större posterna i Saabs planerade budget, som krävs för att uppfylla begränsningsmålet, granskas regelbundet tillsammans med potentiella risker i Saabs styrgruppsmöten (för SBT-projektet) för information och utvärdering. Baserat på en bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter, inklusive en utvärdering av finansiell påverkan, har åtgärder vidtagits för att minska riskerna. 85 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Resiliensanalys Saab har analyserat hur klimatförändringar kan påverka verksamheten och värdekedjan. Analysen avsåg fysiska och omställningsrisker/-möjligheter med hjälp av offentligt tillgängliga IPCC- och IEA- scenarier och andra relevanta källor. Både alternativet väl under 2,0°C och 4,0°C användes. Scenariot väl under 2,0 °C förutsätter att målen i Parisavtalet uppnås med begränsning av klimatförändringarna genom politiska förändringar, medan scenariot 4,0°C anses vara ett mer ”business-as-usual”- scenario utan ambitiösa klimatpolitiska förändringar. Scenarierna och andra relevanta källor användes även för att testa Saabs möjlighet till strategisk flexibilitet samt bättre förstå framtida strategisk och finansiell påverkan i både gynnsamma och ogynnsamma scenarier. För de fysiska riskerna och möjligheterna var dessa de viktigaste krafterna och drivkrafterna som beaktades i varje scenario: interaktioner mellan lokala ekosystemtillgångar, beroenden och påverkan, finansiering och försäkringar, intressenters och kunders krav, tillsynsmyndigheter, juridiska och politiska system, direkt interaktion med klimatet samt makro- och mikroekonomi. För omställningsriskerna och -möjligheterna var dessa de viktigaste krafterna och drivkrafterna som beaktades i varje scenario: finansiering och försäkringar, intressenters och kunders krav, tillsynsmyndigheter, rättsliga och politiska system samt direkt interaktion med klimatet. Analysen av risker och möjligheter samt finansiell påverkan och resiliens reviderades och uppdaterades under slutet av december 2025 och utgör viktig indata till Saabs kommande uppdateringar av den dubbla väsentlighetsanalysen. För Saabs hållbarhetsrapport 2025 redovisas den analys Saab gjorde 2021-12-15, i enlighet med TCFD. För resiliensanalysen bedöms tidshorisont utifrån kort (0–1 år), medellång (1–5 år) och lång (5–30 år) sikt. Eftersom klimatrelaterade frågor ofta manifesterar sig över en längre period, är den långsiktiga tidshorisonten utvidgad till mer än 30 år i företagets fysiska klimatriskbedömning. Omfattningen av den resiliensanalys som genomfördes år 2021 omfattade Saabs hela operativa verksamhet och värdekedja. Slutsats De analyserade riskerna och möjligheterna i resiliensanalysen har låg till medelhög påverkan på Saab på kort, medellång eller lång sikt. Låg påverkan betyder att det finns en viss effekt på resultatet eller att strategin tillfälligt påverkas eller försenas. Medelstor påverkan innebär att resultat och strategi påverkas måttligt. Lågutsläppsscenario/omställningsscenario I ett scenario där den globala uppvärmningen hålls under 2 °C är Saabs primära klimatrelaterade risker omställningsrisker, inklusive varumärkes-, policy-, reglerings- och marknadsfaktorer. De identifierade riskerna och möjligheterna beskrivs i under kommande rubrik, liksom deras påverkan på företagets verksamhet. Högriskscenario/fysiskt scenario Den finansiella påverkan från fysiska klimatrisker är för närvarande låg på medellång sikt, men förväntas öka på lång sikt utifrån ett högutsläppsscenario. Stigande temperaturer förväntas intensifiera extrema väderhändelser, där händelser som tidigare inträffade en gång vart 50:e år istället kan inträffa vart 3–4:e år vid en uppvärmning på 2 °C. IPCC förutspår också ett växande antal samtidiga och sammankopplade händelser som ett resultat av detta. De identifierade riskerna och möjligheterna beskrivs i under kommande rubrik, liksom deras påverkan på företagets verksamhet. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Påverkan – koldioxidutsläpp från Saabs värdekedja, främst relaterade till inköpta varor och tjänster, samt användning av sålda produkter. För att Saab ska kunna driva sin affärsmodell har företaget en negativ påverkan på miljön, huvudsakligen till följd av utsläpp samt användning av sålda produkter och inköpta varor och tjänster. Saabs arbete med Science Based Targets har resulterat i åtgärder som har påverkat företagets strategi, beslutsprocesser och samarbete med intressenter, inklusive leverantörer, kunder och investerare. Läs avsnitt E1-1 till E1-4, sidorna 84-91, för ytterligare information om Saabs arbete med att minska utsläppen. Omställningsrisk – att inte leva upp till intressenternas förväntningar genom bristande transparens eller ouppfyllda klimatåtaganden. För att minska sina utsläpp av växthusgaser har Saab satt upp ambitiösa mål för utsläppsminskningar. I kombination med externa legala och marknadsmässiga krav ger detta Saab en position med mycket att leva upp till. Saab måste aktivt arbeta för att nå sina mål för utsläppsminskningar för att minimera risken att inte leva upp till intressenternas förväntningar. För att minska risken för bristande transparens har Saab bland annat infört klimatmål i sina incitamentsprogram och tillhandahåller extern kvartalsvis rapportering av relevanta nyckeltal. Detta arbetssätt ökar transparensen och stärker integrationen av Saabs klimatåtaganden i företagets övergripande strategi. Dessutom har denna identifierade risk drivit fram ett närmare samarbete med leverantörer och partners för att förbättra mätningen och minskningen av utsläppen i leverantörskedjan. Saab samarbetar aktivt med intressenter såsom investerare, beslutsfattare och icke-statliga organisationer (s.k. NGOs) genom dedikerade planer för hållbarhets- och miljökommunikation, vilket säkerställer transparens både internt och externt. Vårt engagemang för utsläppsminskning, CDP-rapportering och IFRS S2-anpassad rapportering bidrar till att skydda Saabs rykte. 86 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Omställningsrisk och fysisk risk – kostnader för att minska koldioxidutsläppen och anpassa sig till fysiska förändringar till följd av klimatförändringar Saabs åtagande att minska koldioxidutsläppen innebär en risk för ökade kostnader, liksom risken för ytterligare kostnader i samband med anpassning till eventuella fysiska förändringar till följd av klimatförändringar. Hanteringen av Saabs fysiska klimatrisker sker genom Saabs omfattande globala försäkringsprogram, som är utformat för att mildra egendomsskador och störningar i verksamheten. På tillgångsnivå tillämpar Saab Blue Risk Management Programme, som utvecklats tillsammans med Willis Towers Watson. I programmet ingår ”blåa undersökningar” som genomförs av riskingenjörer som inspekterar Saabs anläggningar och utvärderar olika fysiska risker och rekommenderar åtgärder för att minska dem. Omställningsrisker – attrahera hållbar finansiering och avkastning på investeringar från energi-/ koldioxideffektiva produkter och processer genom att positionera sig som en ledare inom hållbarhet inom försvarssektorn strävar Saab efter att använda detta ledarskap som en konkurrensfördel. Saab ser möjligheter att attrahera hållbar finansiering när företaget ställer om sina produkter, tjänster och processer mot ökad energieffektivitet och teknik med låga koldioxidutsläpp. Detta möjliggör tillgång till innovationsfonder, riskkapital, lånefinansiering samt statliga subventioner avsedda för koldioxidsnål teknik. Att visa på en proaktiv övergång till lågkoldioxidlösningar är avgörande för att säkra dessa finansieringsmöjligheter. Saab förväntar sig tidig innovation och infrastrukturutveckling inom luftfart och sjöfart. Företaget räknar med märkbara miljömässiga förändringar inom de närmaste fem åren, vilket ger möjligheter att erbjuda mer hållbara lösningar. Se avsnitt E1-1 till E1-4, sidorna 84-91, för ytterligare information. Fysisk risk – stigande energipriser och långvariga strömavbrott Risken för stigande energipriser och långvariga strömavbrott ökar, vilket potentiellt kan påverka den långsiktiga försörjningen. Sådana avbrott skulle kunna leda till försenade leveranser, avtalsbrott och påföljder. Saab avser minska denna risk genom att säkerställa en robust infrastruktur, riskbegränsning vid nyetableringar och potentiella samarbeten med elleverantörer för att öka energiproduktionen. Avtal struktureras för att undvika skyldighet för störningar utanför Saabs kontroll. Saab genomför kommunikation, utbildning och processförbättringar för att driva engagemang runt energieffektivitet inom hela organisationen. Tvärfunktionella nätverk med fokus på cirkulär ekonomi och klimatåtgärder kommer stödja dessa insatser ytterligare. Saab ser däremot också möjligheter i att öka energieffektiviteten i verksamheten och byggnaderna, både vid nybyggnation och vid renoveringar, vilket leder till kostnadsbesparingar och minskade koldioxidutsläpp. Ny teknik kommer att möjliggöra mer digital, effektiv och koldioxidsnål verksamhet. E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Miljöpolicy I Saabs miljöpolicy anges att Saab ska arbeta för att minimera miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster i hela värdekedjan, inklusive den egna verksamheten. I samma policy framhävs följande som viktiga för att uppfylla denna policy. • Identifiering och minimering av produkters och verksamheters miljörisker • Minimera användning och utsläpp av farliga ämnen och material • Minimera utsläpp av växthusgaser • Effektivare användning av energi och naturresurser • Uppfylla tillämpliga lagar och regler • Öppen attityd i kommunikationen av företagets miljöarbete Policyn behandlar samlat Saabs identifierade påverkan, risker och möjligheter och ger vägledning om hur dessa ska hanteras. Saabs miljöpolicy överensstämmer med ISO 14001. Samtliga Saabs större anläggningar är certifierade enligt ISO 14001:2015, vilket innebär att ledningssystemen uppfyller kraven i standarden. Saabs miljöpolicy är tillämplig för företagets leverantörskedja så som den är införlivad i uppförandekoden för leverantörer (SCoC). Saabs miljöpolicy beslutas av VD och fastställs av styrelsen. Saabs ledningsgrupp ansvarar för att policyn implementeras i hela organisationen. Uppförandekod för leverantörer Saabs uppförandekod för leverantörer innebär att leverantörerna aktivt ska hantera och minska sin miljö- och klimatpåverkan. Detta inkluderar utveckling och implementering av omfattande miljöledningspolicyer, helst i linje med erkända internationella standarder såsom ISO 14001. Leverantörerna måste fastställa vetenskapligt baserade mål för utsläpp av växthusgaser på kort och lång sikt i enlighet med Parisavtalet och säkerställa att pågående åtgärder för att begränsa utsläppen är i linje med dessa åtaganden. Uppförandekoden för leverantörer behandlar begränsning av klimatförändringar genom systematiska utsläppsminskningar och uppmuntrar energieffektivitet och användning av förnybar energi i tillämpliga fall. Den betonar också anpassningen till klimatförändringarna genom att kräva bedömningar av verksamhetens påverkan på den biologiska mångfalden och på skyddade områden, och genom att genomföra lämpliga begränsningsåtgärder för att skydda ekosystemen. 87 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Dessutom måste leverantörerna hantera farliga ämnen på ett proaktivt sätt, se till att de följer gällande regler och sträva efter att eliminera eller ersätta farliga material. Koden främjar principerna för en cirkulär ekonomi genom att uppmuntra till minskad resursförbrukning, inklusive vatten- och avfallsminimering, och utveckling av cirkulära affärsmodeller. För mer information om Saabs uppförandekod för leverantörer, se sidorna 100, 120. Energistrategi Saabs energistrategi ger tydlig vägledning om hur centrala områden inom Saab kan uppnå utsläppsminskningar utifrån energianvändning, i linje med företagets godkända SBTi-mål, samtidigt som den säkerställer ett motståndskraftigt energisystem som kan anpassas till en föränderlig värld. Strategin innehåller en tydlig rangordning av åtgärder, där begränsningsåtgärder och investeringar prioriteras. Den inbegriper också att anläggningar i olika regioner har olika förutsättningar för energiproduktion och anpassar därmed rekommendationerna i enlighet med detta. I linje med företagets åtagande för SBTi och FN:s Race to Zero stödjer Saabs energistrategi direkt arbetet med att minska koldioxidutsläppen, med särskilt fokus på energieffektivitet och användning av förnybar energi. Denna strategi bidrar direkt till Saabs mål avseende minskning av utsläpp av växthusgaser inom scope 1 och 2 för inköpt och tillverkad energi. Resedirektivet Saabs resedirektiv ger tydlig vägledning till alla anställda i Saab, inklusive konsulter, om policy för tjänsteresor. Policyn ger de anställda vägledning om hur de, av tillgängliga alternativ, väljer de transportalternativ med minst klimatpåverkan och uppmanar dem att, när det är möjligt, prioritera virtuella möten. I linje med företagets åtagande för SBTi och FN:s Race to Zero stödjer Saabs resedirektiv arbetet för att minska koldioxidutsläppen, särskilt inom områdena bränsleskifte och användning av förnybar energi. Detta direktiv bidrar till Saabs mål om minskning av utsläpp av växthusgaser inom scope 1 och 3 (kategori 6 Tjänsteresor). E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Under 2025 vidtogs flera viktiga åtgärder i linje med Saabs policyåtaganden för att uppnå de fastställda målen, som tillsammans adresserar följande drivkrafter för minskade koldioxidutsläpp: Bränslebyte och användning av förnybar energi, Energieffektivitet, Produktuppdateringar och Minskade koldioxidutsläpp i leverantörskedjan. Under året tankade Special Flight Operations i Nyköping med 38 procent Drop-in Sustainable Aviation Fuel (SAF) från en segregerad tank, vilket markerar ett viktigt steg i övergången till hållbara bränslen. Dessutom installerades under sommaren en biogasanläggning på Saab Dynamics i Gamleby, som ersätter gasol i produktionen. Denna satsning, tillsammans med ersättningen av två oljepannor med fjärrvärme i byggnader där förnybar fjärrvärme finns tillgänglig, motsvarar en 22-procentig minskning av Saabs interna årliga Scope 1- och Scope 2-mål för utsläppsreduktion. Energieffektiviseringsåtgärder genomfördes på flera av Saabs anläggningar, bland annat isolering för att minska uppvärmningsbehovet. Vidare har flera anläggningar övergått från diesel till HVO100 för intern transport och utrustning, med investeringar i nya tankar och hyrtankar för påfyllning av HVO100. Denna övergång kommer att fortsätta under det kommande året. Saab fortsatte att engagera sina leverantörer att sätta egna utsläppsminskningsmål i linje med science-based targets och uppnådde under året ett engagemang som omfattar 30 procent av inköpsvolymen. Företaget övergick också från diesel till HVO-bränsle för sina Prime Transport Partners, vilket innefattade förhandlingar om nya avtal. Dessutom gjordes ansträngningar för att konsolidera transporterna i syfte att minska antalet nödvändiga transporter. I leverantörskedjan har avtalen med flygleverantörer förbättrats utifrån Saabs miljökrav. Det uppdaterade resedirektivet publicerades, med riktlinjer för mer hållbara resepraktiker. Saabs klimatfond har bidragit till sex innovativa projekt som valts ut genom årets Innovation Call. Dessa projekt adresserar nyckelåtgärder avseende drivkrafter för: utfasning av fossila bränslen, energieffektivitet, bränsleskifte och produktuppdateringar. För mer information om Saabs klimatfond, se sidan 89. Saab har under året tagit fram en mer detaljerad klimatomställningsplan som kommer att publiceras under 2026. I slutet av 2025 genomfördes en uppdaterad risk- och möjlighetsbedömning i enlighet med IFRS S2, vilken kommer att ligga till grund för analyser inom klimatområdet framöver. 88 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Saabs klimatfond Saab har en klimatfond som stödjer klimatinnovationer inom företaget. Klimatfonden har inrättats med en särskild process för att identifiera, finansiera och utveckla tidiga innovationer med potential för positiv klimatpåverkan, både inom företagets verksamhet och i de produkter och tjänster Saab erbjuder. Saabs klimatfond har bidragit till sex innovativa projekt som valts ut genom årets Innovation Call: Climate. Dessa projekt adresserar nyckelåtgärder avseende drivkrafter för: utfasning av fossila bränslen, energieffektivitet, bränsleskifte och produktuppdateringar. Nedan presenteras i korthet några av de idéer som beviljats finansiering från klimatfonden. Climate call - Återvinningsbart verktyg: Ett 3D-utskrivet återvinningsbart kolfiberverktyg för prototyper eller små serier. Verktyget mals ned, blir till nya pellets och därefter printas ett nytt verktyg. När verktyget inte längre behövs eller är utslitet kan materialet i verktyget användas till nya verktyg. Det gamla verktyget kan malas ned och nya pellets tillverkas och användas för att printa ett nytt verktyg. Metoden kan minska både behovet av nya materialresurser och kostnaderna. Climate call - Optimering av materialstruktur: Genomföra ett pilotprojekt för att implementera optimeringsverktyg i syfte att minska strukturens massa med hänsyn till undervattensstötar. Målet att minska massan betraktas som ett första steg i införandet av optimering. Strukturell optimering kan omfatta flera mål, såsom minskat CO₂-avtryck, ökad strukturell hållfasthet, minskad massa, lägre kostnader och minskad svetsstorlek. Finansiella och andra resurser Saab har cirka 100 heltids- och deltidsanställda i företagets klimatgrupper som fokuserar på att driva på utsläppsminskningar samt samla in och rapportera utsläppsdata. För att effektivt kunna följa upp framstegen är utsläppsminskningar kopplade till finansiella kostnader. En viktig del i detta är att utveckla en intern metod för koldioxidprissättning. Detta kommer att göra det möjligt för oss att jämföra kostnaderna mellan olika minskningsåtgärder, förstå den årliga kostnaden för att uppnå Saabs mål samt fatta välgrundade beslut om klimatrelaterade investeringar. När den detaljerade färdplanen för företagets omställning till 2050 har slutförts kommer Saabs interna koldioxidprissättning underlätta identifiering av eventuella återstående finansieringsbehov och täppa till luckorna på resan mot minskade koldioxidutsläpp. E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Saabs engagemang för klimatåtgärder har varit en resa under flera år. Det började med ett projekt inom ramen för Task Force on Climate Related Financial Disclosures(TCFD) vilka identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter. Därefter följde beräkning av Saabs utsläpp av växthusgaser 2020, vilket utgör basåret. Under 2021 nådde Saab en viktig milstolpe genom att sätta vetenskapsbaserade klimatmål enligt SBTi och gå med i FN:s Race to Zero-kampanj, där vi åtagit oss att uppnå nettonollutsläpp senast år 2050. Saab har nu utsläppsminskningsmål som validerats och godkänts av Science Based Targets-initiativet (SBTi) för kort- och långsiktiga mål samt nettonollutsläppsmål, vilket säkerställer målen är kompatibla med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Saabs mål för minskning av klimatutsläpp hanterar inte bara Saabs påverkan på klimatet utan även risken att inte uppfylla intressenternas förväntningar på grund av otillräcklig transparens eller ouppfyllda klimatåtaganden. Saabs mål för minskade klimatutsläpp inom scope 2 adresserar även den identifierade risken för stigande energipriser och långvariga strömavbrott. Risken för ökade kostnader i samband med anpassning till fysiska förändringar till följd av klimatförändringar hanteras inte genom ett mätbart mål, Saab hanterar denna risk genom löpande riskreducerande åtgärder. Saab har inga tidsbestämda mål för möjligheten att attrahera hållbar finansiering och avkastning på investeringar från energi-/koldioxideffektiva produkter och processer. Effektiviteten i Saabs policyer och åtgärder för denna möjlighet följs upp genom dialog med kunder och investerare. 89 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Övergripande nettonollutsläppsmål Saab har åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast 2050. Kortsiktiga mål: • Saab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser inom scope 1 och scope 2 med 42 procent till 2030 från basåret 2020 • Saab har åtagit sig att 50 procent av Saabs leverantörer (inköpta varor, tjänster och kapitalvaror) ska ha satt egna godkända SBTi-mål till 2027 • Saab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser inom scope 3, som omfattar transport och distribution, affärsresor och användning av sålda produkter, med 25 procent till 2030 (basår 2020) Målgränsen omfattar utsläpp och upptag från mark som används som råvara för bioenergi. Långsiktiga mål: • Saab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser inom scope 1 och scope 2 med 90 procent till 2050 (basår 2020) • Saab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser inom scope 3 med 90 procent inom samma tidsram Saab har integrerat sin miljöstrategi och sina klimatmål i hela organisationen genom ett omfattande program. Programmet innehåller övergripande klimatmål, delmål på koncern- och affärsenhetsnivå samt detaljerade handlingsplaner för att uppnå målen. Framstegen följs upp och granskas fyra gånger per år. Som ett resultat av den risk- och möjlighetsanalys som gjordes under 2021 fattades beslutet att starta upp SBTi-projektet och arbeta aktivt med att minska Saabs utsläpp. Saab skickade in sin utfästelse om åtagande 2021, och enligt SBT:s kriterier fanns då endast 2020 att välja som basår, annars hade åtagandet fått skjutas upp till 2022. Saab anser att 2020 fungerar som ett representativt basår, eftersom produktionen och försäljningen, som står för största delen av utsläppen, var fullskalig under 2020. Scope 1 & 2 utsläpp, ton CO2 ekvivalenter Scope 1 Scope 2 marknadsbaserat Scope 1 + scope 2 totalt Saab har genomgått en granskning med rimlig säkerhet av utsläpp av växthusgaser inom scope 1 & 2. Se Revisors rapport från granskning med rimlig säkerhet av Saab AB:s utvalda hållbarhetsinformation avseende koldioxidutsläpp (CO 2 ) avseende scope 1 och 2 på sidan 224. För mer information om utsläpp i scope 1–3 [E1-6], se sidan 93. Scope 3 utsläpp, per kategori Inköpta varor och tjänster Kapitalvaror Användning av sålda produkter Övriga kategorier Scope 3 total Basår SBTi-mål Basår Mål 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Utsläpp växthusgaser 2020 2024 2025 2030 2050 2020 2024 2025 2030 2050 0 5,000 10,000 15,000 20,000 25,000 30,000 2020 2024 2025 2050 0 200,000 400,000 600,000 800,000 1,000,000 2020 2024 2025 2030 2050 0 5,000 10,000 15,000 20,000 25,000 30,000 2020 2024 2025 2050 0 200,000 400,000 600,000 800,000 1,000,000 −31% −42% −90% −36% 2020 2024 2025 2050 Övriga kategorier inkluderar: Transport och distribution i tidigare led samt tjänsteresor 90 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Engagemangsmål Saab har som mål att engagera stora leverantörer som ännu inte är anslutna till Science Based Targets-initiativet (SBTi) i dialog om vetenskapsbaserade mål. 2025 kom 30 procent av Saabs totala inköp från leverantörer som åtagit sig att följa SBTi. Saab kommer att fortsätta samarbeta med sina leverantörer för att säkerställa att minst 50 procent (baserat på utgifter) är i linje med SBTi eller följer liknande mål i slutet av 2027. För att uppnå målet att 50 procent av Saabs inköpsvolym ska komma från leverantörer som har klimatmål i linje med Parisavtalet prioriterar Saab engagemang med de största leverantörerna. Detta tillvägagångssätt maximerar Saabs påverkan på klimatåtgärder i hela leverantörskedjan och bidrar både till Saabs engagemangsmål och till den globala utmaningen med klimatförändringar. Mål 2025 2024 Andel inköp från leverantörer som förbundit sig till SBTi 50% 30 % 23 % Redovisningsprinciper För att bedöma framsteg mot engagemangsmålet identifierar Saab de företag eller koncerner som, enligt offentligt tillgänglig information på Science Based Targets initiative (SBTi) webbplats, har åtagit sig att uppfylla SBTi:s krav. För 2025 inkluderas även leverantörer där Saab har verifierat att deras mål är i linje med SBT-principerna genom alternativa lösningar, i enlighet med SBTi:s metodik. Denna information korsrefereras med Saabs leverantörsbas.När en matchning bekräftas inkluderas motsvarande inköpsvolym i beräkningen. Målet mäts baserat på total spend; alla inköp inkluderas.Det finns en inneboende osäkerhet i att matcha leverantörer mot SBTi-åtaganden, eftersom koncerntillhörigheter kan förändras över tid på grund av avyttringar eller organisatoriska omstruktureringar. Saabs metodik fångar inte leveranser till enheter utanför Sverige.Dessa faktorer innebär en felmarginal vid uppskattningen av hur stor del av den totala spend som ligger i linje med engagemangsmålet. Utsläppsförändring (GHG) För klimatförändringar använder Saab följande tidshorisonter: kortsiktigt mål till år 2030 och långsiktigt mål till år 2050. Tabellen nedan visar Saabs utsläpp av växthusgaser per scope och år i linje med företagets SBTi-åtaganden. Utsläppsförändringarna är beräknade utifrån basåret 2020. Utsläppsförändring Basår 2020 (tCO2e) 2025/ 2020 (tCO2e) 2025/2020 (%) Mål 2030 Mål 2050 Totalt utsläpp, växthusgaser 653 003 168 808 26 % - net-zero Scope 1 & 2 29 412 -10 557 -36 % −42% −90% Scope 3 kortsiktigt 258 602 -100 100 -39 % −25% - Scope 3 långsiktigt 623 591 179 365 29 % - −90% Redovisningsprinciper För klimatpåverkan har Saab ett kortsiktigt mål till år 2030 och ett långsiktigt mål till år 2050. Samstämmigheten mellan dessa mål säkerställs genom regelbunden översyn av organisationens avgränsning för GHG-inventeringen. För Scope 2 är Saabs mål marknadsbaserade på grund av betydande skillnader i tillgången till förnybar energi i de länder där företaget verkar. För Scope 3 omfattar det kortsiktiga målet kategorierna 3.4 Transport och distribution i tidigare led, 3.6 Tjänsteresor och 3.11 Användning av sålda produkter. Det långsiktiga målet för scope 3 inkluderar kategorierna 3.1 Inköpta varor och tjänster, 3.2 Kapitalvaror, 3.4 Transport och distribution i tidigare led, 3.6 Tjänsteresor och 3.11 Användning av sålda produkter. Totalsumman beräknas för alla växthusgaskategorier som ingår i Saabs långsiktiga mål, Scope 1, Scope 2 marknadsbaserat, samt de Scope 3-kategorier som omfattas av det långsiktiga åtagandet. 91 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö E1-5 Energiförbrukning och energimix Energiförbrukning och energimix Energiförbrukning och mix (MWh) 2025 2024 Total energiförbrukning 392 884 385 070 Total energiförbrukningfrån fossila källor 129 804 145 342 -Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0 0 -Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 48 969 52 772 -Bränsleförbrukning från naturgas 7 311 6 153 -Bränsleförbrukning från andra fossila källor 0 0 -Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor 73 524 86 417 Total energiförbrukning från kärnkraft 6 63 Total förnybar energiförbrukning 263 074 239 665 -Bränsleförbrukning från förnybara energikällor 5 410 3 190 -Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara energikällor 256 369 236 028 -Förbrukning av egenproducerad icke-bränsleförbrukande förnybar energi 1 295 447 Energiförbrukning och mix (%) 2025 2024 Total energiförbrukning från fossila källor 33% 38% Total energiförbrukning från kärnkraft 0% 0% Total förnybar energiförbrukning 67% 62% Energiintensitet (MWh/MSEK) 2025 2024 Energiintensitet från verksamhet i sektorer med hög klimatpåverkan (total energiförbrukning per nettoomsättning) 4,96 6,04 Energiproduktion och mix (MWh) 2025 2024 Icke-förnybar energiproduktion 9 394 9 690 Förnybar energiproduktion 3 884 2 754 Redovisningsprinciper Mixen beräknas med hjälp av förbrukningsdata och statistisk information för de platser där energi används. För elektricitet och värme/ånga/kyla behandlas endast de mängder som omfattas av förnybara energicertifikat (REC) som förnybara. Det antas att den energi som inte täcks av ursprungsgarantier (RECs) saknar förnybara attribut och därför enbart består av el från kärnkrafts- eller fossila källor. Saabs största utsläppskällor styrs internt, därför är uppskattningarna försumbara. Uppskattningar görs baserat på motsvarande månad föregående år; denna metod fångar temperaturvariationer över året men tar inte hänsyn till variationer i produktionsnivåer och/eller antal anställda eller energieffektiviseringsåtgärder. Nettointäkt som används för beräkning av energiintensitet överensstämmer med rapporterad försäljning i de finansiella rapporterna (sidan 151). Saab bedriver verksamhet inom sektorerna C (Tillverkning) och H (Transport), vilka klassificeras som sektorer med hög energiförbrukning. All förnybar energiproduktion, inklusive egenproduktion från biomassa och solpaneler, ingår. Rapporterade siffror för tidigare år uppdateras efter en intern backtracking-process. För att upprätthålla överensstämmelse och jämförbarhet med andra ramverk för klimatrapportering tillhandahåller Saab uppdaterade siffror för 2024, även om de ligger under väsentlighetströskeln på 5 %. Resultat av backtracking Den totala energiförbrukningen ökade med 1 214 MWh (383 856). Av denna ökning kan 1 048 MWh (85 368) hänföras till kategorin Förbrukning av köpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kyla från fossila källor, och 214 MWh (52 559) till Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter. Energiförbrukningen från kärnkraft ökade med 58 MWh (6).Förbrukning av köpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kyla från förnybara källor minskade med 107 MWh (236 135).Bränsleförbrukning från förnybara källor ökade med 0,6 MWh (3 190). Produktion av icke-förnybar energi ökade med 203 MWh (9 487). 92 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 Scope 1&2 Mål (%) Växthusgasutsläpp (tCO 2 eq) Basår 2020 2024 2025 Förändring i % från 2024 2030 2050 Årligt mål i % /basår Scope 1 växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 14 070 16 040 14 922 -7% - - - Procentandel av växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem (%) - - - - - - - Scope 2 växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 17 287 13 952 12 674 -9% - - - Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 15 342 4 180 3 932 -6% - - - Scope 1&2 Växthusgasutsläpp platsbaserat 31 357 29 992 27 596 -8% - - - Scope 1&2 Växthusgasutsläpp marknadsbaserat 29 412 20 220 18 855 -7% −42% −90% -3% Beräknas på långsiktigt mål.Årligt mål i % /basår för Scope 1&2 på kort sikt är -4,2%. Redovisningsprinciper Saab använder operationellt kontrollperspektiv enligt GHG-protokollet. Rapporterade gaser (CO₂, CH₄, N₂O, SF₆, HFC:er, NF₃) omräknas till CO₂e. Saab har ingen operationell kontroll över intresseföretag. Scope 1 omfattar bränsleanvändning för stationär förbränning och transporter i ägda eller leasade tillgångar, samt processutsläpp såsom industrigaser, kemiska processer, metan och köldmedieläckage. Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från inköpt el, värme, kyla och ånga. Marknadsbaserade värden antar nollutsläpp när GoO/REC har köpts; annars används residualmixen.Beräkningarna baseras på förbrukningsdata och årligen uppdaterade emissionsfaktorer från IEA, DEFRA, Energiföretagen och Tekniska Verken. Scope 1-uppskattningar är små och följer strukturerade rutiner, vilket ger värden nära faktisk förbrukning. Uppskattningar använder samma månad från föregående år, vilket fångar temperaturpåverkan men inte produktionsnivåer, personalförändringar eller effektiviseringsåtgärder.Rapporterade värden för tidigare år uppdateras genom en intern backtracking-process. För att bibehålla jämförbarhet med andra klimatrapporteringsramverk tillhandahåller Saab uppdaterade 2024-siffror, även om de ligger under väsentlighetsgränsen på 5 %. Förändringar i jämförelsedata avseende Scope 1 och 2 Backtracking-effekter 2020: Sc 1:+6 tCO₂eq (14 064). Sc 2 LB:-37 tCO₂eq (17 324). Sc 2 MB : -37 tCO₂eq (15 379) Backtracking-effekter 2024: Sc 1: +52 tCO₂eq (15 988). Sc 2 LB: -467 tCO₂eq (14 419)Sc 2 MB : -174 tCO₂eq (4 354) Scope 3 Mål (%) Växthusgasutsläpp (tCO 2 eq) Basår 2020 2024 2025 Förändring i % från 2024 2030 2050 Årligt mål i % /basår Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 623 591 852 296 802 956 -6% - -90% -3% 1 Inköpta varor och tjänster 343 451 446 753 556 172 24% - - - 2 Kapitalvaror 21 538 49 141 88 282 80% - - - 4 Transport och distribution i tidigare led 5 031 4 491 5 697 27% - - - 6 Tjänsteresor 15 971 22 711 17 805 -22% - - - 11 Användning av sålda produkter 237 600 329 200 135 000 -59% - - - Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserat) 654 948 882 288 830 552 -6% - - - Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat) 653 003 872 517 821 811 -6% - net- zero - Redovisningsprinciper Väsentliga förändringar För 2025 rapporterar Saab som väsentliga Scope 3-utsläpp de kategorier som ingår i Science Based Targets, och upphör med rapporteringen av kategori 3.3 Bränsle- och energi relaterade aktiviteter (som inte ingår i Scope 1 eller Scope 2) samt kategori 3.15 Investeringar. Metoden för beräkning av kategori 3.11 Användning av sålda produkter har ändrats för att inkludera användning av hållbart flygbränsle (SAF) i emissionsberäkningen. Omräkningar Jämförelsetal i kategori 3.4 Transport och distribution uppströms samt 3.6 Tjänsteresor uppdateras genom backtracking. Saab uppdaterar 2020 och 2024 års siffror för att säkerställa överensstämmelse med rapporteringsramverk, även när förändringarna ligger under väsentlighetsgränsen på 5 %. Förändringar i jämförelsedata avseende Scope 3 Effekter för 2020: Totalt medförde metodförändringar och uppdateringar i backtrackingprocessen en minskning på –21 473 tCO₂e . Avslutade rapporteringen av kategori 3.3 minskade de rapporterade utsläppen med –7 732 tCO₂e. Detta gäller även kategori 3.15, vilket medförde en ytterligare minskning på –13 741 tCO₂e. Därutöver resulterade backtrackingprocessen i en minskning på –231 tCO₂e (5 262) i kategori 3.4. Effekter för 2024: Totalt medförde metodförändringar och uppdateringar i backtrackingprocessen en minskning på –58 287 tCO₂e för 2024. Den avslutade rapporteringen av kategori 3.3 minskade utsläppen med –8 832 tCO₂e. Detta gäller även kategori 3.15, vilket ledde till en minskning på –10 285 tCO₂e. Backtrackingprocessen gav en ökning på 196tCO₂e (4 295) i kategori 3.4 och en ökning på 1 634 tCO₂e (21 077) i kategori 3.6. Omräkningen av kategori 3.11, inklusive SAF, minskade utsläppen med –41 000 tCO₂e (370 200). 93 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Redovisning av metodik, väsentliga antaganden och emissionsfaktorer som används för att beräkna eller mäta växthusgasutsläpp. Saab använder operativt kontrollperspektiv enligt GHG-protokollet. De rapporterade gaserna (CO₂, CH₄, N₂O, SF₆, HFCs, NF₃) omräknas till CO₂e. Saab har inte operativ kontroll över sina intresseföretag. Enligt Science Based Targets initiative (SBTi) måste kortsiktiga mål omfatta mer än två tredjedelar av de totala Scope 3-utsläppen i basåret. Saab använder denna tröskel för att definiera vilka Scope 3-kategorier som utgör en väsentlig del av utsläppen och därför inkluderas i den årliga rapporteringen. SBTi-godkännandet innebär en rigorös granskning av basårsdata och metoder. Eftersom kategorierna inom målet har blivit externt verifierade i denna process ser Saab dem som den mest tillförlitliga grunden för uppföljning och utvärdering av framsteg. Scope 3-kategorier som ingår Beräkningarna baseras på förbruknings- eller utgiftsdata samt emissionsfaktorer. 3.1 Inköpta varor och tjänster och 3.2 Kapitalvaror Beräkningarna är utgiftsbaserade. Saab använder emissionsfaktorer publicerade av IAEG på https://www.iaeg. com/ghg-guidance. 3.4 Transport och distribution i tidigare led Utsläppen baseras på registrerade utsläpp från transporter och distribution uppströms med väg, sjöfart och flyg enligt Well-To-Wheels-beräkningar (WTW). Leverantörsspecifik data används, kompletterat med genomsnitt där data saknas. Emissionsfaktorerna kommer från DEFRA 2021. 3.6 Tjänsteresor Data samlas in via Saabs internt utvecklade verktyg (Saab Travel Carbon Tool), som använder genomsnittliga emissionsfaktorer från DEFRA och inkluderar WTW-utsläpp. 3.11 Användning av sålda produkter Utsläppen uppskattas baserat på antal sålda produkter, beräknad användningstid och uppskattad livslängd. Beräkningarna bygger på produktspecifik data från Saabs flyg-, marin- och markbaserade segment. Från 2025 tillämpar Saab IAEG:s vägledning för beräkning av militära produkter, inklusive implementering av hållbart flygbränsle (SAF) enligt ReFuelEU Aviations plan för ökad användning. Kategori 3,4, 3.6 och 3.11 baseras på primärdata, vilket motsvarar ca 20 procent av totala utsläpp i scope 3. Det finns för närvarande inget lämpligt sätt att ytterligare bryta ned utsläppen. Information om Scope 3-kategorier som inte ingår återfinns i bilaga Scope 3 Växthusgasutsläpp per kategori, sidan 146. Biogena utsläpp Saab beräknar biogena utsläpp i Scope 1 baserat på aktivitetsdata och emissionsfaktorer från DEFRA (2025). Biogena utsläpp i Scope 1 uppgick till 1 533 tCO₂e år 2025. Biogena Scope 2-utsläpp inkluderar biogena utsläpp från Saabs största leverantör av fjärrvärme, Tekniska Verken i Linköping, som står för 39 % av den totala konsumtionen av fjärrvärme, kyla och ånga. Beräkningarna baseras på emissionsfaktorn som tillhandahålls av Tekniska Verken för dess fjärrvärme med ursprungsgarantier (GoO). Emissionsfaktorn kommer ursprungligen från Naturvårdsverket, med justeringar av Tekniska Verken baserat på fukthalt i det förbrända materialet. Enligt dessa beräkningar uppgick biogena utsläpp i Scope 2 till 21 692 tCO₂e år 2025. Saab beräknar även biogena utsläpp utanför Scope 3, baserat på Användning av sålda produkter. Utsläppen uppgår till 52 800 tCO2e under 2025. Kontraktsinstrument De konktaktsinstrument instrument som används för Scope 2 GHG-utsläpp är energiattributcertifikat (RECs och GoOs). Saab köpte ursprungsgarantier (i vissa länder kallade Renewable Energy Certificates, RECs) för el. Dessa köp var kopplade till anläggningar i Sverige, Australien, Brasilien, Danmark, Finland, Indien, Norge, Förenade Arabemiraten, Storbritannien, USA, Tjeckien, Sydafrika och Schweiz. I Sverige köptes även ursprungsgarantier för fjärrvärme från en större leverantör. 75 procent av totala energikonsumtionen i scope 2 (99 procent av elekticiteten and 39 procent av fjärrvärmen) täcks av kontraktsinstrumenten. Förändring mot föregående år Saab fortsatte att expandera med ökad produktion och försäljning. Under 2025 ökade Saab sina inköp av hållbart flygbränsle (SAF) för flygverksamhet i scope 1. Dessutom installerades en biogasanläggning vid Saab Dynamics i Gamleby, vilket ledde till minskade utsläpp i scope 2 (se E1-3). Utsläppen från 3.1 Inköpta varor och tjänster och 3.2 kapitalvaror ökade under året till följd av ökade inköp. Även 3.4 Transport och distribution i tidigare led ökade i linje med försäljning. 3.6 Tjänsteresor minskar, vilket beror på en uppdaterad emissionsfaktor för flygresor. Eftersom några av de mest utsläppsintensiva produkterna har oregelbundna leveranscykler varierar utsläppen från 3.11 Användning av sålda produkter från år till år. Saab arbetar för att möjliggöra utsläppsminskningar under kundens användningsfas av produkterna. En central åtgärd är att möjliggöra användning av hållbart flygbränsle. 94 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Bruttoutsläppsintensitet Växthusgasintensitet per nettointäkt 2025 2024 Förändring från 2024 Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 10,49 13,84 -24% Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 10,38 13,69 -24% Redovisningsprinciper Utsläppsintensiteten beräknas genom att Saabs totala utsläpp av växthusgaser (tCO2eq, plats- och marknadsbaserat) divideras med Saabs nettoomsättning (rapporteringsvaluta MSEK). I denna beräkning använder Saab totala försäljningsintäkter, se sidan 151, används för att beräkna utsläppsintensitet som tillverkande företag. E1-8 Intern koldioxidprissättning Saab har ett internt prissättningssystem för koldioxid (koldioxidavgift), som för närvarande tillämpas på internationella flygresor (scope 3 kategori 6), som gäller för alla svenska anställda. Koldioxidavgiften hjälper till att spåra framsteg genom att korrelera utsläppsminskningar med kostnader och motivera en förändring genom att investera i innovationer. Avgiften omfattar cirka 63 procent av utsläppen från scope 3 kategori 6 (i genomsnitt SEK 640 per ton CO 2 ). Den fasta nivån på koldioxidavgiften fastställdes genom att statistik över antalet flygningar i Saab under ett år samlades in. Därefter beslutades om ett belopp/avgift till fonden som, utan att finansiera den totala innovationskostnaden, skulle ge bidrag till merkostnader eller förstudier. Avgiften bör inte samtidigt öka kostnaden för flygresor för mycket. Intern koldioxidprissättning redovisas inte i företagets bokslut. Koldioxidavgiften används för att finansiera innovationer som godkänts för finansiering från klimatfonden. För mer information om Saabs klimatfond, se sidan 89. Som en del av klimatomställningsplanen utvecklar Saab en intern koldioxidprissättningsmekanism (skuggpris) för att underlätta kostnadsjämförelser för minskade utsläpp, fastställa den årliga kostnaden för att nå uppsatta mål samt informera berörda beslutsfattare. Den interna koldioxidprissättningen avser att fungera som vägledning för att bedöms den monetära insatsen för att stänga kvarvarande gap. Extern validering För de nyckeltal som presenteras i avsnitt E1-5 till E1-8 har ingen extern part, utöver granskande revisor, tillhandahållit validering av dessa nyckeltal. 95 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Faktisk negativ påverkan Användning av ämnen som inger betänkligheter och i vissa fall ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som orsakar negativ miljöpåverkan. Risk Ändrade regler för kemikalier och substanser kan leda till störningar i inköp, produktion och utveckling av produkter. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Saabs produktportfölj innehåller ämnen som inger betänkligheter och i vissa fall mycket stora betänkligheter, dessa ämnen används också i Saabs produktionsprocess. Eftersom dessa ämnen kan ha en negativ påverkan på människor och miljö har Saab identifierat detta som ett prioriterat område att hantera och utveckla inom ramen för sin hållbarhetsstrategi. Vidare har Saab identifierat förändrade regelverk inom området som en risk som skulle kunna orsaka förseningar avseende inköp, produktion och produktutveckling. Kemikalielagstiftningen förändras ständigt, och därför är det viktigt att hantera detta ämne snabbt och noggrant för att säkerställa motståndskraften i Saabs affärsstrategi. Störningar kan bli kostsamma och leda till att företaget inte kan leverera sina produkter till kunderna. Därför har Saab, med stöd av sin miljöpolicy, upprättat färdplaner för identifierade substanser för att hantera risker och påverkan samt en väg framåt på ett systematiskt sätt. Föroreningar E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening Miljöpolicy Saabs miljöpolicy är styrdokumentet för miljöföroreningar. Det viktigaste innehållet vad gäller miljöföroreningar i Saabs miljöpolicy är bland annat • identifiering och minimering av produkters och verksamheters miljörisker • minimera användning och utsläpp av ämnen och material som inger betänkligheter • fullständig efterlevnad av tillämpliga miljölagar och -bestämmelser. Miljöpolicyn tar inte uttryckligen upp hur ämnen som inger betänkligheter (SoC) och ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) ska ersättas eller minimeras, utan detta hanteras genom de långsiktiga och kortsiktiga ambitioner som fastställts i Saabs hållbarhetsstrategi, och som beskrivs i individuella färdplaner för ämnen som inger betänkligheter. Riktlinjerna för att minimera användningen av substanser i policyn och tillhörande detaljer i färdplanerna är viktiga för att minimera risken för avbrott. Om Saab lyckas fasa ut användningen av SoC och SVHC kommer företaget att vara mindre sårbart för ändrade regelverk. Saabs miljöpolicy innehåller inte bestämmelser om att undvika incidenter eller nödsituationer. Internt finns dokumentation och instruktioner om hur man ska agera och gå tillväga vid akuta situationer som rör miljöpåverkan eller olyckor. Läs mer om Saabs miljöpolicy på sidan 87. 96 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening För att säkerställa efterlevnad av nuvarande och framtida miljölagar, kundernas behov och företagets miljöpolicy upprätthåller Saab en lista över farliga kemiska ämnen. I listan finns krav för design, inköp och tillverkning av Saabs produkter. Saab kräver också att leverantörerna tillhandahåller materialdeklarationer, inklusive rapportering av efterlevnad mot listan över farliga kemiska ämnen, för alla produkter som levereras till Saab. Enligt EU:s ramdirektiv om avfall måste företag registrera produkter som innehåller ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) i SCIP-databasen, som förvaltas av europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA). Saab har etablerat rapporteringsprocesser och kontroller för att säkerställa efterlevnad av detta direktiv och lämnar in anmälningar såvida inte ett nationellt militärt undantag gäller. Inom området kemikalier och substanser sker kontinuerliga samråd kopplade till nya föreslagna substansbegränsningar. Saab bidrar ofta med data till intressentundersökningar i samband med samråd och deltar direkt i samråd och bidrar till svar som lämnas gemensamt genom branschorganisationer. Saab har under året deltagit i intressentdialoger kopplade till diskussioner om framtida kemikalielagstiftning. Saab har tillsammans med en av sina branschorganisationer träffat Klimat- och näringslivs departementet för att diskutera utmaningar kring kemikaliehantering inom flyg-, säkerhets- och försvarssektorn. Under 2025 etablerade Saab nya processer med syfte att fortsätta minska mängden och användningen av kadmium och sexvärt kromat i sin verksamhet. Saab har tillsammans med branschorganisationen IAEG startat ett samarbetsprojekt om alternativ för specifika användningsområden av PFAS för vissa typer av applikationer. Därutöver har Saab under 2025 påbörjat ett projekt där målet är att se över och sätta upp nya konceptuella lösningar för hur man ska hantera företagets IT-system avseende extern insamling av data och hantering av grunddata om miljö- och hållbarhet för produkter och kemiska produkter. Saab kan för närvarande inte redovisa mätbara minskningar av farliga ämnen för 2025. Arbete pågår för att fastställa ett ramverk och regler för att mäta minskningar av SoC under de kommande åren, i syfte att dela kvantitativa data om detta ämne framöver. Saab inleder ett mer detaljerat arbete med kartläggning av substanser och färdplaner för utfasning under 2026. Varje affärsområde utvecklar färdplaner för utfasning, inklusive kort- och långsiktiga ersättningsplaner. Färdplanerna beskriver ersättningsbehoven för ämnen som inger betänkligheter på grund av lagstadgade krav och kundkrav. I det fortsatta arbetet med att fasa ut ämnen är ett första steg att nästa år implementera en ny version av Saabs lista över farliga ämnen med uppdaterade krav. Listan kommer att utökas med ytterligare ämnen för att få ett bredare internationellt perspektiv. Kraven beskriver ämnen som bör undvikas och även ämnen som måste deklareras och rapporteras. Den andra milstolpen kommer att träda i kraft omkring 2027–2028 då Saab kommer att införa ett nytt harmoniserat sätt att samla in data från leverantörskedjan. Saab undviker aktivt särskilt farliga ämnen under företagets godkännandeprocess för nya kemikalier och har avslagit flera ansökningar till förmån för alternativ med mindre miljö- och hälsoeffekter. Varje affärsområde har åtagit sig att genomföra utfasningsplaner i enlighet med Saabs miljöpolicy. I dessa planer prioriteras eliminering av ämnen som står inför kommande begränsningar eller utgör oacceptabla risker, och produktdatasystemen uppdateras kontinuerligt för att förbättra spårbarheten. Flera av de ovan nämnda åtgärderna sträcker sig till värdekedjan, eftersom leverantörerna måste följa Saabs lista över farliga ämnen, och uppdaterade krav kommer att gälla både i tidigare led vid inköp och i senare led vid produktunderhållet. Dessa åtgärder syftar till att ge positiva effekter såsom ökad transparens i värdekedjan för användningen av ämnen (SVHC och SoC) och förbättrad riskhantering, både ur ett legalt och kommersiellt inkuransperspektiv för Saabs leverantörskedja och för företagets kunder. För närvarande är åtgärderna inte geografiskt uppdelade, men olika affärsområden håller på att ta fram sina egna planer. Saab har ännu inte offentliggjort några tidshorisonter för slutförandet av dessa åtgärder eller allokeringen av finansiella resurser, såsom kapitalutgifter/driftsutgifter för att stödja dem. E2-3 Mål relaterade till miljöförorening Saab har en övergripande ambition att minska miljö- och hälsoriskerna, och samtidigt bibehålla produkternas prestanda och säkerhet, vilket ska ske genom att övergå till ämnen som inte är på väg att fasas ut globalt. Även om det kan vara komplicerat att ta bort dessa ämnen kommer det i slutändan att hjälpa företaget att minska sitt beroende av ämnen, processer och artiklar som kan komma att omfattas av framtida restriktioner, störningar i leverantörskedjan eller kostnadsökningar. Processen för att göra detta dokumenteras i en färdplan som sammanställs per affärsområde och, där så är relevant, affärsenhet. Färdplanerna baseras i allmänhet på lagkrav, men kan också omfatta kundkrav och andra parametrar, till exempel inkurans. Eftersom utvärderingsarbetet pågår har Saab ännu inte satt upp några mätbara mål för ämnen som inger betänkligheter. 97 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Mått Saabs breda produktportfölj och tillverkningsprocesser, som inkluderar montering av produkter och artiklar, kräver ofta användning av ämnen som inger betänkligheter och i vissa fall ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Dessa ämnen kan påverka människors hälsa samt miljön allvarligt och ofta oåterkalleligt. Medan vissa ämnen som inger betänkligheter endast används under tillverkning, införlivas andra i slutprodukterna. Saab är beroende av information från sin värdekedja för att korrekt kunna bedöma och mäta typer och mängder av ämnen i produkter och material. På grund av svårigheter att få fram dessa uppgifter rapporterar Saab den information som finns tillgänglig för närvarande. Se tabellen nedan för antal substanser som för närvarande används. Ingen extern part, utöver granskande revisor, har tillhandahållit validering av nyckeltalen. E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Saabs produkter består av inköpta komponenter, delsystem och kemiska produkter. För implementeringen 2025 tillämpar Saab de införandebestämmelser som har införts i bilaga C till ESRS 1. Saab rapporterar det unika antalet identifierade ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) som förekommer i inköpta kemiska produkter och i sålda produkter. Saab rapporterar ingen information om andra ämnen som inger betänkligheter. Ämnen som inger mycket stora betänkligheter i kemiska produkter För inköpta kemiska produkter har Saab identifierat 63 unika ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC). Redovisningsprinciper Saabs process för rapportering av SVHC baseras på en årlig extrahering av data om kemiska produkter och ämnen, följt av manuell matchning och konsolidering mellan affärsområden. Leverantörernas säkerhetsdatablad utgör den primära källan för SVHC-klassificeringar. Uppgifter om ämnesvikter saknas, och systemintegrationerna är begränsade. För 2025 tillämpar Saab införandebestämmelserna i bilaga C till ESRS 1. Saab rapporterar antalet SVHC som hanteras i verksamheten, uppdelat per faroklass, för inköpta kemiska produkter. Utfallet för 2025 estimeras baserat på tolvmånadersperioden från oktober 2024 till september 2025. Saab rapporterar varken den totala vikten av SVHC eller vikten av ämnen som lämnar anläggningar som produkter, emissioner eller avfall. Inga viktbaserade uppgifter rapporteras. Ämnen som inget mycket stora betänkligheter i levererade produkter Under perioden innehöll levererade produkter 286 unika ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC). Redovisningsprinciper Saab rapporterar antalet unika SVHC i produkter som levererats 2025 utifrån ett estimat baserat på tolvmånadersperioden oktober 2024–september 2025. För implementeringen 2025 tillämpar Saab införandebestämmelserna i bilaga C till ESRS 1. Saab rapporterar varken den totala vikten av ämnen som inger betänkligheter eller SVHC, eller vikten av ämnen som lämnar anläggningar som produkter, emissioner eller avfall. Inga viktbaserade uppgifter rapporteras. Datainsamlingen omfattade samtliga affärsområden. På grund av variationer i informationssystem och i underlagets fullständighet använde enheterna olika metoder för sammanställning och komplettering av saknade uppgifter. CAS-nummer översattes till relevant faroinformation enligt harmoniserade eller notifierade substansklassificeringar. Den stora variationen bland levererade artiklar,från komplexa system till mindre reservdelar, medförde olika nivåer av detaljrikedom och spårbarhet. Bedömningen fokuserade på att identifiera levererade produkter och fastställa om några komponenter innehöll SVHC i enlighet med REACH artikel 57. Flera begränsningar kvarstår, bland annat begränsad åtkomst till viss produktinformation, variation i kvalitet och fullständighet. Information om ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter fortsätter i bilaga Ämnen som inger mycket stora betänkligheter per faroangivelse, se sidan 147. 98 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Faktisk negativ påverkan Resursutarmning av material som används för Saabs produkter och tjänster och avfall som genereras. Finansiell risk Risk för ökade priser och låg tillgång till kritiska råvaror på grund av geopolitiska spänningar och hög efterfrågan. Finansiell möjlighet Ökade långsiktiga affärsrelationer tack vare cirkulär tillverkningsprocess och utökad produktlivscykel. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Saabs affärsmodell innefattar försäljning av produkter där Saab använder stora mängder material för att möta de höga leveranskrav som företagets kunder har. Utarmningen av material, liksom det avfall som genereras under produktens livscykel, påverkar miljön. Likaså är Saab beroende av vissa kritiska råvaror. Skulle tillgången på dessa material begränsas eller kostnaderna för dem öka väsentligt, ökar sannolikheten för finansiell risk för Saab. Saab köper inte in kritiska råvaror direkt, utan dessa inköp görs av underleverantörer längre ner i värdekedjan. Den identifierade risken påverkar därför både Saabs värdekedja och beslutsfattande, särskilt när det gäller att utveckla och genomföra åtgärder för att hantera och minska både den identifierade risken och den identifierade miljöpåverkan som uppstår vid materialanvändning och det avfall som genereras. Med ökade cirkulära flöden ser Saab en möjlighet att stärka långsiktiga affärsrelationer. Genom att förlänga produktlivscykeln kan samarbetet mellan Saab och dess kunder pågå under en längre tid. Om Saab tar tillbaka produkter när de är uttjänta (i stället för att låta kunden ta hand om dem) kan komponenter, produkter och material återanvändas för nya produkter eller underhåll. Att utöka Saabs erbjudande av livstidsförlängningar och renoveringar utgör också en betydande möjlighet. Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Miljöpolicy Saabs miljöpolicy fungerar som det primära ramverket för att hantera påverkan, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi. Den vägleder Saabs strategiska åtgärder och målformuleringar för hantering av väsentlig påverkan, risker och möjligheter avseende resursanvändning. Policyn anger att Saab ska arbeta för att minimera miljöpåverkan från produktionsanläggningar, produkter och tjänster samt identifiera och minska miljörisker förknippade med såväl produkter som verksamhet. Policyn betonar också vikten av att använda energi och naturresurser på ett mer effektivt sätt, genom åtgärder som bidrar till att minska användningen av jungfruliga resurser och öka resurseffektiviteten, i linje med identifierade möjligheter. Saab ska arbeta proaktivt för att minska sin egen miljöpåverkan, liksom miljöpåverkan i hela värdekedjan. Fokus på resurseffektivitet och minimering av miljörisker i miljöpolicyn stödjer ansvarsfulla upphandlingsmetoder och uppmuntrar till användning av förnybara resurser. Läs mer om Saabs miljöpolicy på sidan 87. Uppförandekod Saabs uppförandekod betonar vidare att livscykel- och cirkulär ekonomiperspektiv ska tillämpas i professionella beslut som Saab fattar. Uppförandekoden finns tillgänglig för dem som arbetar för Saab via Saabs globala intranät, genom utbildning och på Saabs webbplats. För mer information om Saabs uppförandekod, se sidorna 111, 127, 130. Uppförandekod för leverantörer Saabs uppförandekod för leverantörer anger tydligt att Saab ska ha ett nära samarbete med sina leverantörer för att säkerställa att de råvaror som används i produkterna ska anskaffas på ett ansvarsfullt sätt. Uppförandekoden för leverantörer beskriver de krav som Saab ställer på sina leverantörer när det gäller ansvarsfulla inköp av råvaror. För information om hur Saabs uppförandekod för leverantörer hanterar miljöfrågor i värdekedjan, se sidan 87-88. 99 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Saab har under året ökat sin förståelse och utvecklat sitt arbete med att hantera miljöpåverkan på produktnivå, resurseffektivitet och ekodesign i linje med ESRS E5. Flera studier genomfördes inom olika affärsområden för att stärka livscykeldata, metoder och integrering av principer för cirkulär ekonomi i produktutvecklingen. Studierna genomfördes främst inom Saab men tillämpade ett livscykelperspektiv som även beaktar uppströms- och nedströmsled på ett konceptuellt plan, även om begränsad data finns tillgänglig från externa intressenter på grund av karaktären hos Saabs produkter. Inom Saabs affärsområde Surveillance har två livscykelanalyser (LCA) av flygburna och markbaserade radarsystem genomförts i enlighet med ISO 14040/14044. Båda studierna bekräftade att användningsfasen är den dominerande orsaken till den totala påverkan, främst på grund av bränsleförbrukning, samtidigt som de lyfte fram material med hög påverkan. Resultaten vägleder pågående åtgärder för att förbättra datakvaliteten, möjliggöra materialbyten och integrera livscykelperspektiv i designprocesser. Det pågående arbetet med att utveckla en strukturerad metodik för miljömedveten utformning har utvärderats i en studie inom Saabs affärsområde Kockums. Studien fokuserade på hur principerna kan operationaliseras i de tidiga stadierna i utvecklingen av örlogsfartyg. Utvärderingen visade på behovet av tydligare processer, konsekvent terminologi och förbättrad datatillgänglighet. Detta kommer att bidra till att förbättra miljöhänsynen i utformningsbeslut och stödja integreringen av hållbarhet i etablerade ingenjörsmetoder. Inom Saabs affärsområde Dynamics har en metod för materialflödesanalys (MFA) utvecklats och testats på AT4-systemet för att bedöma dess tillämplighet för företagsanvändning. Resultaten visade att förbättrad intern datakvalitet och samarbete mellan intressenter är avgörande för en tillförlitlig implementering av MFA, samt att metoden kan stödja cirkulära strategier när den är i linje med nyckeltal enligt ESRS E5. Tillsammans förbättrar dessa initiativ Saabs förmåga att identifiera miljöproblem, förbättra data om resursflöden och integrera hållbarhetsfrågor i produktdesign och -utveckling. Under 2025 ökade Saab volymen av återanvänd IT-utrustning med 38 procent jämfört med 2024, samtidigt som säkerhetsstandarderna för begagnad IT-utrustning stärktes. Med utgångspunkt i dessa resultat fortsätter Saab sitt samarbete med Inrego under 2026 för att ytterligare utöka cirkulära IT-praxis och främja minskat e-avfall inom hela sektorn genom initiativet Circular Electronics Award. Saab gjorde framsteg gentemot sitt mål att arbeta med cirkulära processer till 2030 genom att ersätta engångsförpackningar för en av sina produkter med en sluten lösning. Bakgrunden till initiativet var återkommande skador på enheter under transport, vilket föranledde en översyn av hur produkterna skyddas under hela resan från leverantör till kund. Genom att analysera hela flödet tillsammans med produktions- och logistikteam utvecklade Saab ett återanvändbart och specialdesignat förpackningskoncept som ger ett enhetligt skydd från tidiga tillverkningssteg till slutleverans. Förpackningen är utformad för att klara flera cykler, vara lätt att hantera i produktionen och bibehålla skyddet mot elektrostatisk urladdning (ESD) utan behov av ompackning. Samma förpackning cirkulerar nu inom logistikkedjan, samlas in och återanvänds flera gånger. Detta slutna system minskar avfallet, minimerar tidskrävande ompackning, sänker material- och avfallshanteringskostnaderna och stöder en effektiv produktion genom att säkerställa att känsliga enheter skyddas på ett tillförlitligt sätt i varje steg. Sannolikheten för risken för ökade priser och låg tillgänglighet på kritiska råvaror, driven av geopolitiska spänningar och hög efterfrågan, har ökat under 2025. För att hantera risken strävar Saab efter att så tidigt som möjligt få tillgång till de system och komponenter som krävs för att uppfylla sina kontraktuella åtaganden. Saab utvärderar frågan mot bakgrund av den nya situationen för att skapa en långsiktigt hållbar försörjning av kritiska råvaror. Saab upphandlar inte själva kritiska råvaror utan detta sker genom leverantörer i värdekedjan. Följaktligen kräver en långsiktigt hållbar tillgång till kritiska råvaror tvärfunktionell samordning inom Saab, liksom ett utökat samarbete på nationell nivå och på NATO- och EU-nivå. Under 2025 har Saab utvecklat kriterier för produktdesign i syfte att integrera hänsyn till kritiska råvaror i produktutvecklingsprocessen. Planen för 2026 är att testa dessa kriterier i ett antal pilotprojekt för att kalibrera dem och slutligen implementera dem i alla processer som rör produktutveckling inom organisationen. 100 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Saabs mål för 2030, som adresserar Saabs policyrelaterade mål, är att arbeta med cirkulära industriella processer och utveckla cirkulära produkter i enlighet med definitionerna i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (EU CEAP). Detta mål adresserar Saabs identifierade påverkan och möjlighet. Saab har också satt som mål att öka andelen avfall som förbereds för återvinning till 75 procent till 2030, som ett steg mot cirkulära flöden. Detta mål är i linje med avfallshierarkins återvinningsnivå, vilket främjar cirkulära materialflöden och en mer hållbar resurshantering. Det mätbara målet antogs 2025. Resultat kommer att rapporteras externt med start i 2026 års hållbarhetsrapport. Avfall förberett för återvinning Målen omfattar en global arena, företagets egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led. Målen avser ökad användning av cirkulär produktdesign, ökad användning av cirkulära material, minimering av primär råvara och avfallshantering. Målen är frivilliga och inte lagstadgade. Dessa mål anger inte något referensår mot vilket framstegen ska mätas. Målen baseras inte på vetenskapliga belägg, men kopplingen till att bedriva verksamheten i linje med definitionerna i EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin (CEAP) bidrar till att stärka den kunskapsbas som målet vilar på. I arbetet med att ta fram Saabs cirkularitetsmål har interna ämnesexperter inom miljöfunktionen involverats, både på koncernnivå och inom affärsområdena. Processen inkluderade diskussioner för att bedöma genomförbarhet och säkerställa anpassning till befintliga processer samt till Saabs bredare hållbarhetsmål. Målet baserades på antagandet att de definitioner och ambitioner som anges i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (EU CEAP) utgör en relevant och robust referenspunkt för att stärka cirkulariteten i Saabs produkter och verksamhet. Intressenternas synpunkter användes för att bekräfta metodologiska behov, validera antaganden och säkerställa att målet återspeglar den operativa verkligheten i hela organisationen. Målet har en indirekt koppling till hållbara inköp och effektiv användning av förnybara resurser, med fokus på resurseffektivitet, avfallsminskning och förlängd produktlivslängd – i linje med intentionerna i kaskadprincipen. Förnybara resurser används i begränsad omfattning i Saabs produkter, varför kaskadprincipen inte är central för målhanteringen. Saabs fokus på livscykelperspektiv, materialeffektivitet och avfallsminimering ligger dock i linje med principens grundtanke: att maximera värdet av varje resurs över tid och minska behovet av primära råvaror. I arbetet med att ta fram Saabs avfallsmål har interna ämnesexperter involverats, bland annat representanter från varje affärsområde. Målet baserades på antagandet att identifieringen av ett lämpligt mål för affärsområdena är ett led i arbetet med att förbättra avfallshanteringen i linje med avfallshierarkin. På grund av brist på tillgänglig data kan Saab för närvarande inte kvantitativt följa upp framstegen mot företagets mål att arbeta med cirkulära industriprocesser och utveckla cirkulära produkter i enlighet med definitionerna i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (EU CEAP). Kvalitativ uppföljning sker genom de projekt och initiativ som pågår för att skapa bättre insikter på området och öka datatillgänglighet. Saab är i färd med att fastställa mål för väsentliga aspekter av resursanvändning och cirkularitet, och arbetar just nu med omfattande datainsamling och analys. Saab fokuserar på att uppnå mer cirkulära flöden genom att öka livslängden på resurser. Detta sker genom återanvändning, där så är möjligt, och genom optimerad avfallshantering. Som ett led i detta arbete samlar Saab in målförslag från alla delar av organisationen som sedan ska omsättas i företagsövergripande mål, färdplaner och strategiska planer. För närvarande ligger fokus på insamling av historiska data och utbildning för ökad kunskap och förståelse inom organisationen. Detta ses som en förutsättning för en intelligent och ambitiös målsättning. Saab har inte satt några tidsbestämda mål för ökade långsiktiga affärsrelationer till följd av cirkulär tillverkningsprocess och utökad produktlivscykel. Effektiviteten i Saabs policyer och åtgärder följs upp genom dialog med kunder samt genom Saabs arbete med att integrera hållbarhetskriterier i produkter, tjänster och i kärnverksamheter. Saab har inte satt upp några tidsbestämda mål för risken för ökade priser och låg tillgång till kritiska råvaror på grund av geopolitiska spänningar och hög efterfrågan. På grund av frågans betydelse är Saab aktivt engagerat i att följa och reagera på utvecklingen av den nya geopolitiska situationen, vilket påverkar företagets långsiktiga förhållningssätt i denna fråga. Mått Saab använder etablerade interna och externa mätmetoder för att utvärdera prestationer och effektivitet avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter för resursanvändning och cirkulär ekonomi. Externa mått är de som redovisas i hållbarhetsrapporten, medan interna mått bland annat omfattar avfall som förberetts för återvinning i förhållande till den totala mängden avfall, minskad materialanvändning och andelen återvunnet och återanvänt innehåll. Ingen extern part, utöver granskande revisor, har tillhandahållit validering av nyckeltalen. 101 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö E5-4 Resursinflöden Saabs materialinflöden består huvudsakligen av breda materialkategorier såsom metaller, plaster och polymerer, kompositer, elektroniska komponenter, kemikalier och förpackningsmaterial. Saab saknar för närvarande information från värdekedjan gällande uppdelningen av resursinflöden i tekniska och biologiska material samt deras ursprung, förnybart eller icke-förnybart. Arbete pågår för att fastställa nödvändiga datakrav och leverantörsinformation för att möjliggöra den obligatoriska kategoriseringen under kommande år, i syfte att kunna dela kvantitativa uppgifter inom detta område framöver. Resursinflöden 2025 Antal unika artiklar med känd vikt (tusental) 20 Antal unika artiklar (tusental) 141 Andel av varor med känd vikt (%) 14% Total känd vikt (ton) 1 538 Redovisningsprinciper Uppgifter om inköpta artiklar för räkenskapsåret har sammanställts utifrån inköpsdokumentation, vilket har identifierat närmare 141 000 unika artiklar som köpts in och mottagits under 2025. Av dessa fanns endast för 20 300 artiklar tillgänglig information om vikt. De rapporterade uppgifterna omfattar endast moderbolaget; vissa affärsområden och internationella verksamheter ingår inte i rapportens omfattning. Beräkningar genomförs manuellt genom att den vikt per enhet som tillhandahålls av leverantörer multipliceras med motsvarande inköpt kvantitet. Den totala kända vikten beräknas genom att summera samtliga artiklar där viktuppgift finns tillgänglig. I enlighet med gällande rapporteringsprinciper tillämpar företaget inga uppskattningar eller antaganden för att kompensera för saknade uppgifter. Viktdata rapporteras enbart där leverantörstillhandahållen information finns.Saab tillämpar införandebestämmelserna i ESRS 1 bilaga C för nyckeltal enligt E5-4, eftersom tillgången till data om resursinflöden begränsas av bristande tillgänglighet till information från värdekedjan. En betydande andel av de inköpta artiklarna saknar leverantörsrapporterad viktdata, vilket resulterar i väsentliga dataluckor. Företaget lämnar inte jämförande information för datapunkt E5-4, i enlighet med ESRS 1 avsnitt 7.1, eftersom data för tidigare perioder inte har samlats in med den detaljeringsgraden. E5-5 Resursutflöden Saab kommer att utöka sin rapportering av resursutflöden genom att beskriva de viktigaste produkterna och materialen som härrör från produktionsprocesserna. Denna redovisning kommer att belysa de typer av utflöden som är mest relevanta för Saabs verksamhet och deras potentiella miljöpåverkan. Saabs huvudsakliga produktionsutflöden härrör från tillverkning och montering av flyg-, försvars- och säkerhetssystem. Saab integrerar reparerbarhet och lång livslängd i produktdesignen inom alla affärsområden. Produkterna är uppbyggda av komponenter som kan bytas ut eller uppgraderas separat för att säkerställa hög reparerbarhet. Detaljerad underhållsdokumentation och reservdelslogistik möjliggör effektiv reparation och översyn under hela livscykeln. Även om Saabs produkter inte har formella reparerbarhetspoäng är hög underhållbarhet och långa livscykler en del av företagets DNA och ett naturligt krav inom försvars- och flygindustrin, där tillförlitlighet och reparerbarhet är avgörande. Dessa design- och underhållsmetoder förlänger produkternas livslängd långt över 20 år och minskar avsevärt materialflöden och resursanvändning. Inom försvarsindustrin är möjligheten att spåra produkter genom hela livscykeln och i slutet av livscykeln begränsad på grund av produktägarstrukturer, operativa säkerhetskrav och exportkontrollbestämmelser. När Saabs produkter väl har levererats ägs, drivs och underhålls de vanligtvis av nationella myndigheter eller försvarskunder, som behåller ansvaret för bortskaffande och återvinning. Det innebär att Saab har begränsad insyn i och inflytande över hanteringen av uttjänta produkter, inklusive materialåtervinning och avfallshantering. Saab stödjer dock sina kunder genom att tillhandahålla supporttjänster som omfattar analys av avveckling, planering av utfasning och miljövänlig avfallshantering eller återvinning när så önskas. Dessa tjänster syftar till att säkerställa att produkter som når slutet av sin livslängd hanteras på ett säkert och kostnadseffektivt sätt samt i enlighet med gällande lagstiftning och miljökrav. Baserat på indikativa beräkningar för ett begränsat antal produkter med tillgänglig data uppskattas återvinningsgraden ligga mellan cirka 63 % och 91 %. Saab använder befintliga disposal plans för att uppskatta produkters återvinningsgrad enligt ESRS E5-5. Dessa planer beskriver hur produkter ska hanteras vid livscykelns slut och anger vilka material och komponenter som ska återvinnas. Informationen i dessa planer har använts som primär datakälla. Beroende på vilken typ av data som finns i disposal planen beräknas återvinningsgraden antingen som andel av produktens totala vikt, som andel av antalet komponenter eller som sammanvägd återvinningsgrad baserat på delsystemens materialdata. Endast produkter med tillgängligt och verifierbart underlag har inkluderats. Rapporteringen enligt ESRS E5-5 bygger på disposal plans för ett begränsat antal produkter och ska ses som indikativ. Underlagens omfattning och detaljnivå varierar, vilket påverkar beräkningsmetoder och resultatens precision. Uppgifterna kan komma att revideras när mer harmoniserad och fullständig data blir tillgänglig. Saab arbetar kontinuerligt för att förbättra spårbarhet och datakvalitet i syfte att stärka framtida rapportering. 102 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Totalt genererat avfall Avfall, to n 2025 2024 Totalt genererat avfall 8 905 8 343 Total vikt avfall för återvinning 6 987 6 805 Farligt avfall 1 032 1 236 - Förberedelse för återanvändning 16 12 - Materialåtervinning 143 38 - Andra återvinningsåtgärder 873 1 186 Icke-farligt avfall 5 955 5 569 - Förberedelse för återanvändning 0 0 - Materialåtervinning 2 226 2 174 - Andra återvinningsåtgärder 3 729 3 395 Total vikt avfall till destruktion 1 918 1 538 Farligt avfall 1 524 1 007 - Förbränning utan energiåtervinning 643 39 - Utfyllnad av mark 45 78 - Andra bortföringsförfaranden 836 890 Icke-farligt avfall 394 531 - Förbränning utan energiåtervinning 120 196 - Utfyllnad av mark 258 332 - Andra bortföringsförfaranden 16 3 Andel avfall till destruktion av totalt genererat avfall (%) 22% 18% Total mängd farligt avfall 2 556 2 243 Total mängd radioaktivt avfall 0 0 Redovisningsprinciper Operativt avfall genereras vid Saabs produktionsanläggningar och kontor och hanteras av godkända avfallsentreprenörer i enlighet med avfallshierarkin, där förebyggande, återanvändning och återvinning prioriteras framför bortskaffande. Anläggningar med fler än 70 heltidsanställda (FTE) ingår i omfattningen. Den totala rapporterade mängden genererat avfall inkluderar följande fraktioner: -Förpackningsmaterial från inköpta komponenter och delsystem (papper, plast, trä etc.) -Tvättvätskor från ytbehandling, avfettningsavfall, processkemikalieavfall etc. -Metall- och kolfiberavfall från skärnings-/trimningsprocesser -Flygbränslerester från flygtester, felsökning och flygplansunderhåll -Elektronisk utrustning, metallskrot och avfallskemikalier som genereras vid kundunderhållsaktiviteter -Elektronisk utrustning, papper etc. från kontorsrelaterade aktiviteter -Avfallssand/stålblästringsmaterial som genereras under fartygsunderhållsaktiviteter etc. Saab tillhandahåller uppdaterade siffror för 2024 i enlighet med interna rutiner för backtracking. Den totala mängden genererat avfall ökade med 375 ton och uppgick till 8 343 ton (7 968). Majoriteten av tabellens poster för 2024 har påverkats av denna uppdatering. Saab har fokuserat på att uppnå mer cirkulära flöden där resurser har längre livslängd och används flera gånger genom förbättrad och optimerad avfallshantering. Centrala materialkategorier är ännu inte kartlagda. Detta arbete kommer att påbörjas 2026. Förändringen mellan 2024 och 2025 beror på ökad produktion samt att lokaler och lager har röjts och tagits i bruk för att etablera utökad verksamhet. 103 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Anmälningspliktiga verksamheter Saab AB har verksamhet i Arboga, Frösön, Huskvarna, Ljungbyhed, Linköping (Malmslätt) och Nyköping som omfattas av anmälningsskyldighet enligt miljöbalken. Koncernen har även anmälningsskyldig verksamhet i dotterföretaget Saab Dynamics AB i Motala kommun, där tillståndet fortfarande gäller. Andra dotterföretag har anmälningspliktig verksamhet: N. Sundin Dockstavarvet AB i Kramfors kommun, Muskövarvet AB på Muskö i Haninge kommun samt Deform i Degerfors kommun. Tillståndspliktiga verksamheter i moderföretaget Moderföretaget Saab AB:s produktion av flygplan och flygplanskomponenter i Tannefors industriområde i Linköpings kommun är tillståndsskyldig enligt miljöbalken på grund av flygverksamhet, ytbehandlingsprocesser, tillverkning av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, avfyrning av grovkalibriga vapen och storleken på tillverkningsanläggningarna. I Järfälla har Saab AB verksamhet som bland annat omfattar tillverkning av avancerade lednings- och kontrollsystem samt elektroniska krigföringssystem, vilka också är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Tillståndspliktiga verksamheter i dotterföretag Saab Airport AB:s verksamhet är tillståndsskyldig enligt miljöbalken och drivs enligt tillståndet för Saabs samlade verksamhet i Tannefors industriområde i Linköpings kommun. Tillståndet omfattar även Saab Dynamics AB:s verksamhet i området, trots att den verksamheten inte omfattas av tillstånds- och anmälningsskyldighet enligt miljöbalken. Saab Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver tillståndsskyldig verksamhet i Karlskoga enligt miljöbalken och Saab Barracuda AB bedriver tillståndsskyldig verksamhet i Gamleby. Saab Dynamics AB i Karlskoga har år 2024 beviljats ett nytt miljötillstånd av länsstyrelsen i Örebro. Det nya tillståndet trädde i kraft 2024. Tillståndsprocesser pågår avseende uppdatering av miljötillstånd för verksamheten inom Saab Bofors Test Center AB i Karlskoga. Saab Bofors Test Center AB bedriver även tillståndsskyldig verksamhet i Härjedalens kommun. Saab Dynamics AB bedriver tillståndsskyldig verksamhet i Linköpings kommun (Malmslätt). Dessutom bedriver Saab Kockums AB tillståndsskyldig verksamhet i Karlskrona och på Muskö söder om Stockholm. Verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt Miljöbalken 104 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö EU:s taxonomi   I enlighet med taxonomiförordningen (EU 2020/852) rapporterar Saab andelen av sin ekonomiska verksamhet som anses vara miljömässigt hållbar, avseende de tre nyckeltalen: omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. Enligt EU-kommissionen är ekonomisk verksamhet som inte ingår i EU:s taxonomi inte nödvändigtvis ohållbar, och all verksamhet som kan ge ett väsentligt bidrag till miljömålen ingår inte heller. Eftersom företaget främst är verksamt inom försvarssektorn, med få finansiellt väsentliga verksamheter inom förordningens omfattning, är andelen verksamhet som omfattas av taxonomin eller som är taxonomiförenlig fortsatt begränsad. Bedömning av verksamhet som omfattas av taxonomin En koncernövergripande process tillämpas för att avgöra om verksamheter faller inom omfattningen för EU:s taxonomi. Processen baseras på föregående års rapportering. Informationen granskas och uppdateras av specialister från varje affärsområde och koncernfunktion, och eventuella nya aktiviteter som kräver ytterligare analys identifieras. Alla de sex miljömål som anges i taxonomiramverket ingår i bedömningen. Omsättning Saab har identifierat omsättning som omfattas av taxonomin under verksamhet 8.2 Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp, vilket bidrar till miljömålet “Begränsning av klimatförändringar”. Produkten Aerobahn Departure Manager (DMAN) är ett datadrivet system för hantering av trafikflöden som används av flygplatsoperatörer, leverantörer av flygtrafiktjänster och flygbolag för att optimera avgångssekvenser. Kapitalutgifter Saab har identifierat tre verksamheter kopplade till målet “Begränsning av klimatförändringar”: • 6.5 Transport med motorcykel, personbil och lätta nyttofordon, investeringar i tjänstefordon. • 7.1 Uppförande av nya byggnader, pågående byggprojekt med energieffektiva konstruktioner och lösningar. • 7.6 Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi, installation av energieffektiva värmepumpar. Saab har också gjort investeringar under verksamhet 3.1 Uppförande av nya byggnader, relaterat till målet “Omställning till en cirkulär ekonomi”, som stödjer cirkularitet genom återanvändning av material, avfallshantering och design/konstruktion. Siffrorna redovisas inom verksamhet 7.1 Uppförande av nya byggnader. Driftsutgifter Saab har identifierat rörelsekostnader inom taxonomins omfattning under verksamhet 6.5 Transporter med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon, relaterat till målet Begränsning av klimatförändringar. Utgifterna är kopplade till tjänstefordon. Bedömning av taxonomiförenlig verksamhet Finansiell verksamhet inom omfattningen bedömdes mot de tekniska granskningskriterierna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139. Aerobahn har bedömts mot de tekniska granskningskriterierna i verksamhet 8.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 och befanns bidra till miljömålet (1) Begränsning av klimatförändringar. Verksamheten uppfyller kriteriet för väsentligt bidrag genom att vara en informations- och kommunikationsteknologi, IKT, som möjliggör betydande minskningar av växthusgasutsläppen. Genom att förbättra förutsägbarheten och samordningen av markrörelser minskar systemet flygplanens taxitider och ökar genomströmningen på landningsbanan, vilket leder till lägre bränsleförbrukning och mätbara minskningar av koldioxidutsläppen. Verksamhet 8.2 innefattar kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH) för miljömålen Anpassning till klimatförändringar och Cirkulär ekonomi. Aerobahn CDM Suite orsakar inte betydande skada för anpassning till klimatförändringar, baserat på Saabs TCFD-analys. Eftersom kärnan i Aerobahn är ett programvaruverktyg orsakar det inte betydande skada för omställningen till en cirkulär ekonomi. I de fall där hårdvara ingår i leveransen av Aerobahn CDM Suite kan den tas ur drift och återvinnas som elektroniskt avfall. Installationen av energieffektiva värmepumpar har bedömts utifrån de tekniska granskningskriterierna för verksamhet 7.6 Installation, underhåll och reparation av teknik för förnybar energi. Investeringen skadar inte väsentligt anpassningen till klimatförändringar, baserat på Saabs TCFD-analys. Verksamhet 6.5 Transport med motorcykel, personbil och lätta nyttofordon avser elbilar och andra lågutsläppande lätta fordon (drifts- och kapitalutgifter). Saabs policy är att alla nyinköp ska vara elbilar, med ett fåtal undantag. Under 2025 uppfyllde 693 av 707 nya fordon kriteriet om koldioxidutsläpp som är lägre än 50 g/km. När det gäller DNSH-kriterier för föroreningar har Saab antagit att däcken inte byts ut till någon annan dimension än den godkända, vilket säkerställer att bullerkraven uppfylls. Minimiskyddsåtgärder Bedömningen av efterlevnaden av de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852, baseras på den slutliga rapporten om minimikrav som publiceras av plattformen för hållbar finansiering i oktober 2022. Utvärderingen omfattar fyra ämnen: mänskliga rättigheter, korruption, beskattning och rättvis konkurrens. Saab har policyer och processer på plats som följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag gällande mänskliga rättigheter. Den australiensiska nationella kontaktpunkten för OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande utfärdade under 2025 ett slutligt uttalande om klagomålet mot Saab Australia och Saab från 2021. Saab befanns inte ha orsakat eller bidragit till den negativa påverkan på mänskliga rättigheter som klagomålet avsåg. Saab kommer att ta hänsyn till slutbetänkandets rekommendationer i den fortsatta utvecklingen av Saabs policyer och processer. Saab har inte dömts i domstol under 2025. 105 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Icke-väsentlig verksamhet Saab har identifierat omsättning inom verksamhet 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik, 3.21 Tillverkning av flygplan, 14.1 Räddningstjänst samt 2.6 Sanering och demontering av uttjänta produkter. Dessa inkluderar elektriska och autonoma undervattenssystem (t.ex. Sabertooth AUV, Saab Seaeye robotics, AUV62), C-LeanShip rengöringslösningar, civila flygkomponenter till Saab 2000 och Saab 340, brandbekämpningstjänster för Myndigheten för civilt försvar samt metallåtervinning av aluminium och järn. Omsättningen för dessa verksamheter understiger väsentlighetströskeln för rapportering. Saab har även identifierat kapitalutgifter som omfattas av taxonomin inom verksamheterna 7.2 Renovering av befintliga byggnader, 7.3 Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning, 3.2 Renovering för cirkularitet, 3.3 Rivning av byggnader och övriga anläggningar samt 3.4 Underhåll av vägar och motorvägar. Dessa inkluderar förbättrad byggnadsisolering, energieffektiv belysning och HVAC-uppgraderingar, cirkulationsorienterade förbättringar av anläggningar, fastighetsåtgärder i Arboga och investeringar relaterade till underhåll av landningsbanor. Saab har även identifierat kapitalutgifter inom 4.24 Produktion av värme/kyla från bioenergi, kopplade till installationen av en biogasanläggning i Gamleby. Dessa utgifter omfattas av taxonomin, men är inte väsentliga i förhållande till de totala investeringarna och faller därför under väsentlighetströskeln för rapportering. Därutöver har Saab identifierat driftsutgifter inom omfattningen för taxonomin inom verksamhet 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik, 3.21 Tillverkning av flygplan, 9.1 Forskning, utveckling och innovation (FoI) samt 3.4 Underhåll av vägar och motorvägar. Dessa avser maritima kommunikationssystem (t.ex. AIS/VDES R6 Supreme/R60), produktion av komponenter till civila flygplan, FoU för autonom undervattensteknik som når Technology Readiness Level 6 samt underhåll av landningsbanor. I likhet med omsättning och kapitalutgifter ligger driftsutgifterna under den lägstatröskel som infördes i den uppdaterade taxonomiförordningen. Redovisningsprinciper EU:staxonomi Grund för utarbetande Upplysningar enligt EU:s taxonomi utarbetas i enlighet med förordning (EU) 2020/852 och relevanta delegerade akter och omfattar räkenskapsåret 2025. Saab tillämpar den förenklade delegerade akten (EU) 2026/73 för 2025. Rapporten omfattar den konsoliderade koncernen, verksamhet utanför EU ingår därmed. Verksamhet som omfattas av taxonomin och taxonomiförenlig verksamhet definieras med hjälp av de tekniska granskningskriterierna i taxonomiförordningen och de tillhörande vanliga frågorna som publicerats av Europeiska kommissionen. NACE-koder används som referens. Vissa databegränsningar finns, särskilt när det gäller klassificering av leverantörskedjan och utsläpp. Försiktiga uppskattningar har tillämpats. Dubbelräkning har undvikits genom att den underliggande informationen samlats in på en detaljerad nivå och därefter ytterligare disaggra gerats när en gemensam nämnare identifierats, så att varje belopp endast rapporterats en gång. Saab rapporterar inga investeringsplaner som syftar till att expandera eller uppgradera verksamheten för att uppfylla EU:s taxonomikriterier. Nyckeltal Saab rapporterar om ekonomiska verksamheter som omfattas av eller är, i tillämpliga fall, förenliga med taxonomin genom att använda tre nyckeltal (KPI:er): omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter, enligt taxonomins definition. Omsättning För taxonomiförenlighet anger Saab i täljaren den andel av nettoomsättningen som härrör från långsiktiga kundkontrakt, samt produkter eller tjänster som är hänförliga till taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter. För ekonomiska verksamheter som omfattas men inte är förenliga, anger Saab som täljare andelen av nettoomsättningen som härrör från långsiktiga kundkontrakt, produkter eller tjänster som är hänförliga till verksamheter som omfattas men inte är förenliga med taxonomin. I nämnaren både för verksamheter som omfattas och är förenliga och för de som inte omfattas inkluderas Saabs totala nettoomsättning under räkenskapsåret (Se ”Försäljningsintäkter” i koncernens resultaträkning). Kapitalutgifter För taxonomiförenlighet anger Saab i täljaren andelen totala kapitalutgifter hänförliga till de av Saab identifierade ekonomiska verksamheter som är förenliga. Vid upplysningar som avser nyckeltal för kapitalutgifter som omfattas av taxonomin, men inte är förenliga verksamheter, anger Saab som täljare andelen kapitalutgifter hänförliga till ekonomiska verksamheter som Saab har definierat som att de omfattas av men inte är förenliga med taxonomin. Nämnaren både för verksamheter som är förenliga och omfattas av taxonomin och för de som inte är förenliga utgörs av investeringar i immateriella anläggningstillgångar, materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar och nyttjanderättstillgångar. Investeringar förvärvade via rörelseförvärv är inkluderade. För hänvisning till investeringar som ingår i nämnaren, se raden ”Internt utvecklade tillgångar” i tabellen ”Aktiverade utvecklingsutgifter” och raderna ”Investeringar” och ”Förvärvat via rörelseförvärv” i tabellen ”Andra immateriella tillgångar” i not 15; raderna ”Investeringar” och ”Förvärvat via rörelseförvärv” i tabellerna för ”Rörelsefastigheter/Byggnader och mark”, ”Maskiner och andra tekniska anläggningar”, ”Inventarier, verktyg och installationer” samt ”Pågående nyanläggningar” i not 16 och raden ”Nya avtal” i not 17. Driftsutgifter För taxonomiförenlighet anger Saab i täljaren andelen totala driftsutgifter hänförliga till de av Saab identifierade ekonomiska verksamheter som definieras som förenliga. Vid upplysningar som avser nyckeltalet för driftsutgifter som omfattas av taxonomin, men inte är förenliga verksamheter, anger Saab som täljare den andel av Saabs driftsutgifter som är relaterad till de ekonomiska verksamheter som Saab har definierat som att de omfattas av men inte är förenliga med taxonomin. I nämnaren både för verksamheter som är förenliga och omfattas av taxonomin och för de som inte är förenliga ingår forsknings- och utvecklingskostnader, renovering av lokaler, korttidshyror, underhåll och reparationer av materiella anläggningstillgångar. Driftsutgifter för dagligt underhåll av materiella anläggningstillgångar är inkluderat i såväl nämnare som täljare. 106 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Förändringar mot föregående år Saab tillämpar den uppdaterade versionen av taxonomiförordningen för första gången 2025, vilket innebär att flera aktiviteter som tidigare rapporterats som omfattande nu faller under väsentlighetströsklarna. Detta leder till en minskad andel taxonomiomfattade aktiviteter för samtliga nyckeltal jämfört med föregående år. Andelen taxonomiomfattande och taxonomiförenlig omsättning uppgår till 0,3 procent (3,2). Andelen taxonomiförenlig omsättning är 0,3 procent (0,4), motsvarande 261,7 MSEK. Andelen taxonomiomfattande och taxonomiförenliga kapitalutgifter uppgår till 9,2 procent (18,7). Andelen taxonomiförenliga kapitalutgifter är 1,4 procent (2,3), motsvarande 139,6 MSEK. Andelen taxonomiomfattande och taxonomiförenliga driftsutgifter uppgår till 1,7 procent (3,7). Andelen taxonomiförenliga driftsutgifter är 1,4 procent (1,8), motsvarande 53,7 MSEK. Redovisningsår 2025 Nyckeltal (1) Total (2) Andel verk- samhet som omfattas av taxonomin (3) Taxonomi- förenlig verksamhet (4) Andel taxonomi- förenlig verksamhet (5) Begränsning av klimatför- ändringar (6) Anpassning till klimatför- ändringar (7) Vatten och marina resurser (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald och ekosystem(11) Andel möjlig- görande verksamheter (12) Andel omställnings- verksamheter (13) Ej bedömda verksam- heter som anses vara oväsentliga (14) Taxonomi- förenlig verksamhet under föregående redo- visningsår (2024) (15) Andel taxonomi- förenlig verksamhet under föregående redovisningsår (2024) (16) MSEK % Omsättning 79 146 0,3% 261,7 0,3% 0,3% - - - - - 0,3% 0,0% 2,5% 267,2 0,4% Kapitalutgifter 10 084 9,2% 139,6 1,4% 1,4% - - - - - 0,0% 1,4% 5,0% 131,3 2,3% Driftsutgifter 3 791 1,7% 53,7 1,4% 1,4% - - - - - 0,1% 1,3% 0,9% 50,1 1,8% Sammanfattning 107 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Redovisningsår 2025 Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet Ekonomiska verksamheter (1) Kod/koder (2) Nyckeltal för verksamhet som omfattas av taxonomin (andel av omsättning som omfattas av taxonomin) (3) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (mon- etärt värde av omsättningen) (4) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (andel av taxonomiförenlig omsättning) (5) Begränsning av klimatför ändringar (6) Anpassning till klimatför ändringar (7) Vatten och marina resurser (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald och ekosystem(11) Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Taxonomiförenlig andel av verksamhet som omfattas av taxonomin (14) % MSEK (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp CCM 8.2 0,3% 261,7 0,3% 0,3% - - - - - E - 100,0% Summa förenlig per mål 0,3% - - - - - Totalt nyckeltal (omsättning) 0,3% 261,7 0,3% 0,3% - - - - - 0,3% - 100,0% Kapitalutgifter Redovisningsår 2025 Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet Ekonomiska verksamheter (1) Kod/koder (2) Nyckeltal för verksamhet som omfattas av taxonomin (andel av kapitalutgifter som omfattas av taxonomin) (3) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (mon- etärt värde av kapitalutgifter) (4) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (andel av taxonomiförenliga kapitalutgifter) (5) Begränsning av klimatför- ändringar (6) Anpassning till klimatför- ändringar (7) Vatten och marina resurser (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald och ekosystem(11) Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Taxonomiförenlig andel av verksamhet som omfattas av taxonomin (14) % MSEK (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Uppförande av nya byggnader CCM 7,1, CE 3.1 7,8% - - - - - - - - - - - Transport med motorcyklar, personbilar och lätta kommersiella fordon CCM 6.5 1,4% 135,6 1,4% 1,4% - - - - - - T 96,7% Installation, underhåll och reparation av förnybar energiteknik CCM 7.6 0,0% 4,0 0,0% 0,0% - - - - - E - 100% Summa förenlig per mål 1,4% - - - - - Totalt nyckeltal (kapitalutgifter) 9,2% 139,6 1,4% 1,4% - - - - - 0,0% 1,4% 15,1% Omsättning 108 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Miljö Redovisningsår 2025 Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet Ekonomiska verksamheter (1) Kod/koder (2) Nyckeltal för verksamhet som omfattas av taxonomin (andel av driftsutgifter som omfattas av taxonomin) (3) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (mon- etärt värde av driftsutgifter) (4) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (andel av taxonomiförenliga driftsutgifter) (5) Begränsning av klimatför- ändringar (6) Anpassning till klimatför- ändringar (7) Vatten och marina resurser (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald och ekosystem(11) Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Taxonomiförenlig andel av verksamhet som omfattas av taxonomin (14) % MSEK (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Transport med motorcyklar, personbilar och lätta kommersiella fordon CCM 6.5 1,5% 48,3 1,3% 1,3% - - - - - - T 83,2% Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp CCM 8.2 0,1% 5,4 0,1% 0,1% - - - - - E - 100,0% Summa förenlig per mål 1,4% - - - - - Totalt nyckeltal (driftsutgifter) 1,7% 53,7 1,4% 1,4% - - - - - 0,1% 1,3% 84,7% Driftsutgifter 109 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Samhällsansvar Den egna arbetskraften [S1] 111 Arbetstagare i värdekedjan 120 Berörda samhällen 123 Konsumenter och slutanvändare 127 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 110 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Faktisk negativ påverkan Fysisk skada till följd av arbetsrelaterade olyckor Faktisk negativ påverkan Ojämlika löner missgynnar berörda anställda Potentiell negativ påverkan Högt leveranstempo och stark affärstillväxt kan leda till stressrelaterad ohälsa Finansiell möjlighet En hälsosam och innovativ arbetsplats där de anställda har rätt kompetens, förutsättningar och motivation för att prestera SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell De väsentliga påverkan och möjligheten på Saabs egen arbetskraft omfattar tillsvidareanställda, visstidsanställda, deltidsanställda och inhyrd personal. Merparten av den inhyrda personalen på Saab tillhandahålls via tredjepartsföretag. Väsentlig påverkan består av fysiska arbetsrelaterade skador som är kopplade till specifika aktiviteter inom affärsmodellen, såsom tillverkning och tekniskt underhåll. Risken för fysiska skador ökar normalt i dessa miljöer. Genom att utföra kontinuerliga riskbedömningar, skyddsronder och analysera statistik över rapporterade olyckor har Saab utvecklat en förståelse för var riskerna för fysiska arbetsrelaterade skador är som störst och arbetar med åtgärder för att minska dessa risker. Den höga efterfrågan på Saabs produkter och tjänster ökar också risken för ökad arbetsbelastning, vilket kan Den egna arbetskraften medföra risk för stressrelaterad ohälsa bland medarbetarna. Förebyggande åtgärder genomförs i hela organisationen för att minska denna risk. Ojämlika lönevillkor har identifierats som en väsentlig negativ påverkan. Detta framgår av de uppgifter som rapporteras om löneklyftan mellan könen. Saab är beroende av en kvalificerad och engagerad arbetskraft, där företagets förmåga att attrahera, utveckla och behålla talanger är avgörande för tillväxten. Den höga efterfrågan på Saabs produkter och tjänster kräver att de anställda balanserar mellan att utveckla mer effektiva arbetssätt samtdigt som kvaliteten bibehålls eller förbättras, samt att nya medarbetare introduceras och ges möjlighet att bidra effektivt i ett tidigt skede. Om Saabs personal kan hantera denna situation på ett bra sätt har företaget möjlighet att stärka sin position. Saab strävar därför efter att skapa en hälsosam och innovativ arbetsplats där de anställda har rätt kompetens, förutsättningar och motivation för att prestera, med särskilt fokus på att främja mångfald och inkludering samt att stödja kontinuerligt lärande och utveckling. Detta arbetssätt är i linje med Saabs affärsstrategi om engagerade medarbetare och speglar synsättet om att mångfald främjar kreativitet och driver innovation, samt att en inkluderande kultur ökar engagemanget och gör det möjligt för varje medarbetare att prestera på ett ändåmålsenligt sätt. Detta är centralt för att säkra de kompetenser som krävs för att uppfylla Saabs strategiska mål och bidrar till företagets framgång. S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Mänskliga rättigheter Saabs uppförandekod, (Vår kod), ligger till grund för allt vi gör och beskriver de standarder och principer som vägleder varje medarbetare i att fatta ansvarsfulla beslut.Vår kod bygger på de tio principerna i FN:s Global Compact om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Den grundar sig även på OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. På Saab är etiskt uppträdande och ansvarsfullt företagande av yttersta vikt. Vår kod gäller för alla som arbetar på Saab, vilka förväntas att alltid upprätthålla de åtaganden som beskrivs. Utbildning i Saabs uppförandekod är obligatorisk. Företaget följer också OECD:s riktlinjer för tillbörlig aktsamhet och har en global ISO 45001-certifiering för arbetsmiljöledningssystem. Information om certifieringens omfattning finns tillgänglig på Saab.com. Samhällsansvar 111 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar För information om Saabs allmänna strategi för samverkan med den egna arbetskraften, se avsnittet ‘Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepre sentanter angående påverkan’, sid an 113. För information om Saabs generella förhållningssätt avseende åtgärder för att tillhandahålla och/eller möjliggöra gottgörelse för påverkan på mänskliga rättigheter, se avsnittet ‘Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem’ sidan 113. Arbetsmiljö och säkerhet Saabs arbetsmiljöpolicy syftar till en trygg och säker arbetsmiljö. Detta uppnås genom: • Fokus på arbetsmiljö för att främja god hälsa samt identifiera och hantera risker på arbetsplatsen • Förebygga olyckor, ohälsa och arbetsskador på både kort och lång sikt • Engagera och involvera de anställda i arbetet med arbetsmiljön • Uppmuntra de anställda att upprätthålla en balans mellan arbete och fritid och att värna om sin egen och andras hälsa • Ha nolltolerans mot alla former av trakasserier, repressalier, mobbning eller andra fysiska eller verbala handlingar av kränkande karaktär Saabs engagemang för arbetsmiljö är integrerat i Saabs Global Management System (GMS). Processen omfattar bland annat följande: • Att identifiera och utvärdera tillämpliga lagkrav som rör säkerhet på arbetsplatsen • Att genomföra risk-/möjlighetsbedömningar för att förebygga och åtgärda potentiella faror Saabs ”Place of Work Policy” anger att där Saab bedriver verksamhet ska en säker arbetsmiljö säkerställas. De flesta av Saabs medarbetare har sin arbetsplats på ett Saab-kontor, men Saab är öppet för distansarbete/arbete hemifrån, om och när det är möjligt. Detta säkerställs genom att ha rutiner på plats för att rapportera, utreda och dra lärdom av incidenter och riskobservationer som rör arbetsmiljön. Saab genomför också rutinmässiga säkerhetsronder för att identifiera och minska potentiella risker. Mångfald och inkludering Saabs policy för mångfald och inkludering betonar vikten av att de anställda ser värdet av mångfald, behandlar varandra med respekt och aktivt förebygger diskriminering. Alla anställda ska uppleva att de har samma möjligheter inom hela företaget, oavsett vem de är. Saab accepterar aldrig diskriminering i någon form. Diskrimineringsgrunderna fastställs genom juridisk prövning och Saab följer tillämplig nationell lagstiftning. I Saabs uppförandekod klargör Saab vad de anställda kan förvänta sig av företaget när det gäller mångfald, inkludering och respekt, inklusive ansvaret att arbeta för att bli ett mer mångsidigt och jämlikt företag på alla nivåer samt att aldrig acceptera diskriminering i någon form. Koden beskriver också hur Saab förväntar sig att de anställda ska agera för att främja en kultur av inkludering och respekt. Saabs arbete med att förebygga och begränsa effekterna av diskriminering omsätts i praktiken genom processer och rutiner. Dessa kan variera beroende på nationell lagstiftning och praxis. Potentiella signaler som indikerar risker för diskriminering kan komma till Saabs kännedom genom flera olika kanaler, inklusive men inte begränsat till företagets visselblåsarsystem, eller direkt från anställda via HR eller linjechefer. Saab hanterar sådana rapporter i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning och relevanta myndighetskrav. Lärande och utveckling Engagerade medarbetare är en del av Saabs strategiska affärsplan (SBP). SBP betonar vikten av anställdas lärande och utveckling för att möjliggöra Saabs långsiktiga värdeskapande. Saabs strategiska affärsplan godkänns av styrelsen. Omfattning och ansvar Alla policyer gäller för alla individer som arbetar för Saab, inklusive Saabs egna anställda och externa parter under Saabs kontroll. Saabs policyer innehåller inte några specifika policyåtaganden för särskilt utsatta grupper. Ansvaret för genomförandet av policyer är förankrat på högsta nivå. VD godkänner och undertecknar policyer, medan styrelsen antar uppförandekoden. Tillgänglighet och transparens är nyckeln i Saabs förhållningssätt. Saabs policyer finns tillgängliga för anställda via olika kanaler, inklusive introduktionsprogram och återkommande obligatoriska utbildningstillfällen. 112 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbet- skraften och arbetstagarrepre sentanter angående påverkan Saab prioriterar att hålla sina anställda informerade och engagerade, eftersom de spelar en avgörande roll för att uppnå företagets mål. Saab har en struktur för facklig information och förhandling som sträcker sig nedåt i organisationen från företagets högsta ledning till första linjens chefer. Arbetsmiljöarbetet inom Saab bedrivs i samråd med de anställda och deras representanter, det vill säga skyddsombud, och det finns ett övergripande organ som arbetar med utveckling och uppföljning av mål inom arbetsmiljöområdet. Skyddsombud är också engagerade i arbetsmiljökommittéerna på Saabs arbetsplatser. Genom globala medarbetarundersökningar och en öppen dialog främjar Saab en kultur av transparent kommunikation. Saab använder olika kommunikationskanaler, såsom regelbundna möten, beslutsforum och det globala intranätet, för att säkerställa transparens. S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem Saab främjar en kultur av öppenhet och ansvarstagande där de anställda uppmuntras att rapportera misstänkta överträdelser mot företagets uppförandekod. Rapportering kan ske via ordinarie rapporteringskanaler eller Saabs visselblåsarsystem, som tillhandahålls av en extern part. Denna kanal möjliggör anonym rapportering online eller per telefon, och erbjuder ett säkert sätt att rapportera problem för både anställda och externa parter. Den kan också användas för frågor om uppförandekoden och feedback om utredningar. Medvetenheten om visselblåsarsystemet och andra rapporteringskanaler säkerställs genom utbildning och genom löpande kommunikationsinsatser. Om rapporter visar sig vara grundade finns det en process på plats för att säkerställa korrigerande åtgärder. Rekommenderade åtgärder kommer att riktas till relevant intern organisation och rapporteras till Ethics and Compliance Board. All hantering av anmälningar och utredningar sker konfidentiellt och med respekt för de inblandade personernas integritet. Rapportörer hålls informerade om utredningarnas status och förväntade tidsramar. Företaget har ett särskilt utredningsteam med representanter från Ethics and Compliance, HR, Internal Audit och Security. Utredningsteamet granskar inkommande rapporter, genomför utredningar och håller rapportören informerad om status och förväntade tidsramar. Genom uppföljning strävar också utredningsteamet efter att bedöma effektivt åtgärdande och skydd mot repressalier. För att säkerställa att de anställda känner till Saabs strukturer och processer för att ta upp frågor och behov kommunicerar Saab denna information genom uppförandekoden, utbildningar och via publikationer på intranätet. Saab mäter också de anställdas förtroende för företagets hantering av överträdelser av uppförandekoden genom regelbundna enkäter. För mer information om styrningen av visselblåsarsystemet, se sidan 132. 113 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Arbetsmiljö och säkerhet Under 2025 fortsatte Saab att utveckla arbetsmiljön i linje med koncernens ISO 45001-certifierade ledningssystem. Några viktiga åtgärder beskrivs nedan. Metoder för internkontroll och trendanalys förfinades och implementerades globalt för att förbättra datakvaliteten, stödja välgrundat beslutsfattande och driva långsiktiga förbättringar. Saabs incidenthanteringssystem, som är tillgängligt för majoriteten av organisationen, uppgraderades under 2025 för att förbättra användarupplevelsen, effektivisera arbetsflöden för utvalda incidenttyper och stödja en stark rapporteringskultur. Nya instrumentpaneler och avancerade sökfunktioner lades också till för att förbättra datatillgängligheten och trendövervakningen. Det globala rapporteringssystemet för nyckeltal inom arbetsmiljö uppdaterades också, med ett omarbetat gränssnitt och förbättrade funktioner för att ytterligare underlätta organisationens analys av nyckeltalsresultaten. Krav på arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (OHS) för leverantörer som tillhandahåller tjänster och produkter har förtydligats och uppdaterats i Uppförandekoden för leverantörer. Detta för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö där Saab bedriver verksamhet. Arbetet kommer att fortsätta under 2026, med särskilt fokus på krav som är specifika för entreprenörer. De anställdas välbefinnande är en viktig prioritering och en positiv trend inom detta område identifierades under 2025 jämfört med 2024. En ny metod introducerades globalt för att stödja chefer i enskilda samtal om balans mellan arbete och privatliv, och en global aktivitet genomfördes för att ytterligare öka medvetenheten om balans mellan arbete och privatliv. Resurser För att säkerställa en effektiv styrning och kontinuerlig förbättring av arbetsmiljön allokerar Saab organisatoriska resurser, inklusive personal, system och ledningsövervakning. Saab hade inga väsentliga utgifter, utöver kostnader för den löpande operativa verksamheten, under 2025. En hälsosam och innovativ arbetsplats där de anställda har rätt kompetens, förutsättningar och motivation för att prestera Mångfald och inkludering Saab anser att mångfald bland de anställda ökar kreativitet och innovation, samtidigt som en inkluderande kultur främjar engagemang, välbefinnande och prestation. Saab är övertygade om att detta bidrar till att företaget når sina mål och framgångar. Att attrahera talanger är nyckeln till denna strategi. I Universums karriärundersökning 2025 rankades Saab som den mest attraktiva arbetsgivaren bland svenska ingenjörsstudenter, med topplaceringar även bland yrkesverksamma. Saab utsågs även till den bästa arbetsgivaren av Ny Teknik genom undersökningen Ingenjörens val 2025, och till en av de tre bästa arbetsgivarna för kvinnliga ingenjörsstudenter och unga yrkesverksamma av Karriärföretagen. Principer för mångfald är integrerade i rekryteringsmetoder, platsannonser och intervjuprocesser, med stöd av utbildning för chefer och rekryterare om inkluderande rekrytering. Saabs arbete med mångfald och inkludering är integrerat i initiativ på både koncern- och affärsområdesnivå. För att hantera Saabs påverkan på ojämlika löner genomför Saab en årlig lönekartläggning i enlighet med nationell eller regional lagstiftning. Arbetet koordineras på koncernnivå. Eventuella omotiverade löneskillnader åtgärdas inom ramen för en tidsbestämd handlingsplan. Lärande och utveckling För att säkerställa rätt kompetens utifrån organisationens behov är kompetensbaserad rekrytering och effektiva introduktions-, talanghanterings- och kompetensutvecklingsprogram centrala för Saab. Företaget lägger stort fokus på strukturerad utbildningsplanering för att säkerställa att kompetensutvecklingen är proaktiv och stödjer både affärsbehov och de anställdas långsiktiga tillväxt. Detta uppnås genom en definierad metod för planering av lärande som kan tillämpas i hela organisationen, med primärt fokus på utvalda kompetensområden, nyckelprojekt och specifika affärsområden. Genom detta tillvägagångssätt identifierar teamen kritiska kompetensluckor, fastställer prioriteringar och omsätter dem i konkreta utbildningsåtgärder med mätbara indikatorer, däribland planerade jämfört med genomförda aktiviteter och antalet anställda som nåtts. Ett stödjande forum för planering av lärande, ”Learning Planning Forum”, bidrar till att upprätthålla momentum och uppföljning för att säkerställa framsteg och anpassning till verksamhetens prioriteringar. I Saabs uppförandekod betonar företaget tydligt sambandet mellan lärande och utveckling samt att vara en attraktiv arbetsgivare. Uppförandekoden uppmuntrar medarbetare att kontinuerligt lära sig nya färdigheter, utveckla sig själva och utforska sin fulla potential. Saab strävar efter att alla anställda ska nå sin fulla potential genom tydliga individuella mål, som följs upp i det årliga utvecklingssamtalet, och arbetar mot tekniskt ledarskap genom innovation, samarbete och en ständig strävan att utforska. 114 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Alla anställda görs medvetna om detta åtagande i den globala introduktionsprocessen, genom obligatorisk utbildning i företagets uppförandekod, som inkluderar krav på regelbunden uppdatering, samt obligatorisk utbildning i hållbarhet vid anställning. Dessa återkommande aktiviteter, tillsammans med mätbara inslag som genomförd obligatorisk utbildning, individuell målsättning och deltagande i årliga utvecklingssamtal, säkerställer en kontinuerlig förstärkning av företagets förväntningar och stödjer en kontinuerlig utveckling inom hela organisationen. Saabs Global Management System (GMS) innehåller tydliga processbeskrivningar och ansvarsfördelningar för hur de anställdas utveckling och målstyrning ska bedrivas för att säkerställa att både individer och organisation har rätt kompetens utifrån behov. Dessa processer driver, underlättar, stödjer och följer upp individuell utveckling och prestation. Processerna är pågående och syftar till att skapa gynnsamma förutsättningar för medarbetare att prestera och utvecklas i sina arbetsuppgifter, samt att skapa en miljö för självdrivet lärande i arbetsflödet, för att stödja prestation både nu och i framtiden. Saab gör detta genom att främja en kontinuerlig dialog mellan chefer och medarbetare under hela året, med återkommande uppföljningar och prestationsbedömningar. Material som underlättar för chefer att stödja de anställdas prestation under året, samt säkerställa att de anställda kan driva sin egen utveckling genom att tydliggöra utvecklingsmöjligheter, finns tillgängligt för alla chefer. Saab satsar på utveckling av anställda och chefer genom utbildning, ledarskapsprogram, coachning, mentorskap, nätverk, gigjobb, kunskapsutbyte och karriärutveckling. De anställda har tillgång till Saabs egen lärportal, vilket möjliggör utveckling av både färdigheter och kunskaper. För att mäta resultatet av utbildningsinsatserna, övervakar Saab ”Genomsnittligt antal utbildningstimmar per medarbetare” kvartalsvis. Data baseras på utbildningsaktiviteter som de anställda har genomfört i Saabs utbildningshanteringssystem Workday Learning. En gång om året sammanställs och utvärderas den individuella prestationen i den årliga prestationsbedömningen. Saab följer kontinuerligt upp flera mätvärden på koncernnivå relaterade till processen för prestation, såsom andelen anställda med slutförda prestationsbedömningar i Saabs HR-system Workday. Säkerställa ansvarsfulla arbetsmetoder För att säkerställa att Saabs interna rutiner inte orsakar eller bidrar till betydande negativa effekter för personalen följer företaget tillämplig lagstiftning. Inom arbetsmiljöområdet genomförs riskbedömningar både på årsbasis enligt Saabs årshjul och vid behov enligt gällande lagstiftning. S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Saab har fastställt mål för att hantera väsentlig påverkan och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften. Saab samarbetar med skyddsombud när mål sätts och resultat följs upp, läs mer på sid a n 113 . Feedback från bland annat medarbetarundersökningar införlivas i målsättningsprocessen för att säkerställa att målen är relevanta. Skadefrekvens Mål för skadefrekvens 2025 Mål Resultat TRIFR <4,38 3,20 Antal registrerbara skador/totalt antal arbetade timmar x 1000000 Andel kvinnor bland anställda och chefer Kvinnliga chefer Kvinnliga medarbetare Resultat 29% Resultat 27% Mål 2025 30% Mål 2025 25% Mål 2030 35% Mål 2030 30% 115 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Alla externa mål gäller globalt. Baslinjen för Saabs långsiktiga säkerhetsmål är TRIFR-nivån 2025, mot vilken målet om en 15-procentig minskning till 2030 mäts. Saabs långsiktiga mål för välbefinnande är att nå topp 25:e percentilen vad gäller balans mellan arbete och privatliv Målet är satt till 2030. Detta mål följs upp internt och fungerar som en referenspunkt för att mäta framstegen över tid. För att mäta resultatet av lärande följer Saab kvartalsvis internt upp måttet ”Genomsnittligt antal utbildningstimmar per medarbetare”. Målet är i genomsnitt 40 utbildningstimmar per anställd per år. Data baseras på utbildningsaktiviteter som de anställda har genomfört i Saabs HR-system Workday Learning. Saabs kontinuerliga arbete emot ojämlika löner går i linje med ambitionen i Saabs uppförandekod: att göra Saab till ett mer jämställt företag med ökad mångfald på alla nivåer samt att aldrig acceptera någon form av diskriminering. Uppföljningen sker genom det samordningsarbete som bedrivs på koncernnivå, se sid an 114. Mått Saab använder etablerade interna och externa mätmetoder för att utvärdera prestationer och effektivitet avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter som påverkar medarbetarna. 116 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar S1-6 Uppgifter om företagets anställda Antal anställda 2025 2024 Män 21 149 18 783 Kvinnor 7 944 6 673 Övriga - - Ej angivet - - Total 29 093 25 456 Antal anställda 2025 2024 Sverige 23 553 20 455 USA 1 152 1 062 Australien 1 040 1 045 Storbritannien 528 524 Tyskland 620 488 Sydafrika 470 419 Finland 347 276 Danmark 331 259 Förenade Arabemiraten 172 168 Brasilien 161 147 Schweiz 146 127 Indien 155 103 Tjeckien 83 79 Nederländerna 64 61 Övriga 271 243 Total 29 093 25 456 Antal anställda 2025 Män 2025 Kvinnor 2025 Total 2024 Män 2024 Kvinnor 2024 Total Antal anställda 21 149 7 944 29 093 18 783 6 673 25 456 Tillsvidareanställda 20 279 7 559 27 838 18 100 6 381 24 481 Tillfälligt anställda 853 377 1 230 663 286 949 Behovsanställda 17 8 25 20 6 26 Redovisningsprinciper Företagets system innefattar enbart kvinnligt och manligt kön och inkluderar därför inte data för andra könsidentiteter. Redovisade siffror baseras på antal anställda vid rapportperiodens slut. I Saabs finansiella rapport redovisas medelantal anställda som har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter. Se Finansiella rapporter not 8, sidan 170. S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft Heltidsekvivalenter 2025 2024 Antal icke-anställda i den egna arbetskraften 4 637 4 307 Redovisningsprinciper Antalet icke-anställda motsvarar heltidsekvivalenter av alla icke-anställda i den egna arbetskraften vid rapportperiodens slut. 117 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information S1-14 Mått för arbetsmiljö Saabs ledningssystem för arbetsmiljö omfattar alla anställda och icke-anställda som arbetar under Saabs ledning. Anställda Icke-anställda Den egna arbetskraften 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador för den egna arbetskraften 0 0 0 0 0 0 Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterad ohälsa för den egna arbetskraften 0 - 0 - 0 - Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador för övrig personal som arbetar på företagets anläggningar 0 0 0 0 0 0 Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor för den egna arbetskraften (TRI) 157 186 14 15 171 201 Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor för den egna arbetskraften (TRIFR) 3,51 4,76 1,61 2,19 3,20 4,38 Redovisningsprinciper Rapporteringen omfattar verksamheter med ≥20 heltidsekvivalenter. Antal registrerbara arbetsrelaterade olyckor inkluderar alla TRI:er, oavsett om de är relaterade till arbetsrelaterade skador eller arbetsrelaterad ohälsa. Förhållandet mellan det totala antalet registrerade skador beräknas genom att det totala antalet registrerade skador divideras med det totala antalet arbetade timmar, multiplicerat med 1000000, som representerar fall per miljon arbetade timmar. Antalet arbetade timmar för Saab-anställda var 44 696 849 och för icke-anställda 8 673 170, totalt 53 370 019 timmar för den totala arbetskraften. Saab har inte längre några mål för arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro (LTI) eller antalet rapporterade incidenter. Följaktligen ingår dessa mätetal inte längre i den externa rapporteringen. Saab tillämpar infasningslättnaderna enligt ESRS 1 bilaga C avseende antal förlorade dagar och antal fall av registrerad arbetsrelaterad ohälsa bland de anställda. Inga arbetsrelaterade dödsfall inträffade under rapportperioden. Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor (TRIFR) minskade med 1,18 för hela arbetskraften, -1,25 för anställda och 0,58 för icke-anställda. Dessa minskningar återspeglar pågående initiativ för att stärka arbetsmiljön, inklusive förbättrat förebyggande av incidenter, en starkare säkerhets- och rapporteringskultur samt förbättrade rapporteringsprocesser och digitala verktyg. Förebyggande åtgärder styrs av insikter från incidenter, riskbedömningar, skyddsronder och strukturerade arbetsmiljöaktiviteter som årliga uppföljningar, ledningens genomgångar, utvärderingar av efterlevnaden av lagar och regler samt psykosociala arbetsmiljöbedömningar. Samhällsansvar 118 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information S1-9 Mångfaldsindikatorer Könsfördelning i högsta ledningen (antal anställda) 2025 Kvinnor 2025 Män 2024 Kvinnor 2024 Män Könsfördelning i antal anställda i högsta ledningen 4 9 4 10 Könsfördelning i procent av antal anställda i högsta ledningen 31 % 69 % 29 % 71 % Redovisningsprinciper Högsta ledningen definieras som koncernledningen. Antal anställda 2025 Total 2024 Total 2025 (%) 2024 (%) Under 30 år 5 576 4 342 19 % 17 % 30-50 år 13 360 11 671 46 % 46 % Över 50 år 10 157 9 443 35 % 37 % Total 29 093 25 456 100 % 100 % Redovisningsprinciper Antal anställda är antalet anställda fördelat på kön och åldersgrupp vid rapportperiodens slut. S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 2025 2024 2023 Löneklyftan 8 9 10 Årliga totala ersättningskvoten 27 27 24 Redovisningsprinciper Beräkningarna omfattar medarbetare med tillsvidareanställningar och internationella uppdrag, beräknat som FTE per månad. Tillfälligt anställda, konsulter, säsongsarbetare, timanställda och examensarbetare exkluderas. Bruttotimlön beräknas utifrån månadslön omräknad till FTE. Endast grundlön ingår, alla andra ersättningskomponenter exkluderas. För 2025 omfattar rapporteringen 95 % av medarbetarna med tillsvidareanställningar eller internationella uppdrag. Endast länder med komplett och uppdaterad lönedata i HRM-systemet inkluderas. Påverkan på löneklyftan Exkluderingen av tillfälligt anställda, säsongsarbetare och timanställda,grupper som generellt har lägre löner, bedöms ha begränsad påverkan på löneklyftan Användningen av FTE-normaliserad grundlön kan påverka utfallet något. Ett utökat urval av länder bedöms inte påverka könslönegapet nämnvärt, även om fullständiga data för att verifiera detta ännu saknas. Påverkan på Årliga totala ersättningskvoten Årliga totala ersättningskvoten illustrerar skillnaden mellan den högst betalda individen och medianlönen för övriga anställda. Eftersom all ersättning utom grundlön utesluts från beräkningarna är ersättningskvoten underskattad. Saab arbetar med att förbättra metodiken för att inkludera fler typer av ersättning i framtiden. För mer information om ersättningar, se finansiella rapporter not 8, sidan 170. S1-17 Incidenter, klagomål och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter Saabs process för systematiskt insamling av information relaterad till diskriminering och trakasserier baseras på rapporter som lämnas via visselblåsarkanalen. Under 2025 avsåg 20 av de inkomna rapporterna frågor kopplade till mångfald, inkludering och respekt, vilket resulterade i disciplinära åtgärder mot två individer. Därutöver inkom sju rapporter under kategorin ”Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter”, varav ingen ledde till disciplinära åtgärder. Inga rapporter eller fall av allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter förekom. Bolaget blev inte föremål för några sanktioner för överträdelser under räkenskapsåret, och inga betydande ekonomiska påföljder utdömdes Samhällsansvar 119 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Potentiell negativ påverkan Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med utvinning och förädling av metaller och mineraler samt produktion och montering av elektroniska produkter. Potentiell negativ påverkan Ökad efterfrågan kan leda till ökat övertidsarbete och arbetsrelaterad stress Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Som leverantör av högteknologisk utrustning till en global kundbas har Saab en omfattande värdekedja. Över 80 procent av Saabs direkta leverantörer och en majoritet av Saabs underleverantörer finns i Europa eller Nordamerika. Enligt EcoVadis klassificering av länders risk är skyddet av mänskliga rättigheter generellt starkt i dessa länder. Därför är det mer sannolikt att potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter i Saabs leverantörskedja sker bortom nivå 1, där en liten andel av Saabs utgifter, främst relaterade till standardprodukter och råvaror, har sitt ursprung i geografiska områden med en högre riskprofil på grund av marknadstillgänglighet. Att säkerställa god hantering av mänskliga rättigheter för arbetstagare i leverantörskedjan är en central del av Saabs hållbarhetsstrategi och viktigt för att säkerställa kontinuitet i verksamheten. Saab är beroende av tillgång till teknisk expertis, kritiska material och stabila relationer på alla nivåer i leverantörskedjan. Den växande efterfrågan på Saabs produkter innebär att trycket på både Saab och dess leverantörer har ökat och kommer fortsätta öka under kommande år. Detta kan i sin tur leda till en ökning av stressrelaterade hälsoproblem på grund av övertid. Saab har åtagit sig att, genom sin hållbarhetsstrategi och uppförandekod för leverantörer, ta itu med dessa utmaningar i samarbete med leverantörerna. Uppförandekoden för leverantörer anger tydligt förväntningarna och ger ramar för ständiga förbättringar inom områdena för arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Policyer för arbetstagare i värdekedjan Saabs åtaganden för mänskliga rättigheter finns beskrivna i flera viktiga policydokument. Uppförandekod för leverantörer I september 2025 lanserade Saab en uppdaterad uppförandekod för leverantörer. Syftet med uppdateringen är att anpassa förväntningarna på affärspartners i linje med Saabs hållbarhetsstrategi och säkerställa att Saab främjar ansvarsfullt företagande genom hela leverantörskedjan. Uppförandekoden för leverantörer uttrycker förväntningar på leverantörer att respektera mänskliga rättigheter i linje med internationella standarder och ramverk, inklusive FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s grundläggande konventioner. Den omfattar ett brett spektrum av ämnen, bland annat tvångsarbete och barnarbete, människohandel, rätten att gå med i fackföreningar och diskriminering. Den nya koden kräver också att leverantörer iakttar tillbörlig aktsamhet avseende hållbarhet i sina leverantörskedjor och utvecklar lämpliga ledningssystem, inklusive genom mekanismer för visselblåsning. Saab kommunicerar den uppdaterade uppförandekoden för leverantörer i samband med att leverantörsavtal/kontrakt tecknas eller revideras. För mer information om Saabs uppförandekod för leverantörer, se sidorna 87, 99. Policy för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter För att ytterligare förbättra hanteringen av mänskliga rättigheter utvecklade och antog Saab en Human Rights Due Diligence Policy under 2025, som kommer att implementeras under 2026. Denna policy föreskriver riskbaserad tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter i enlighet med internationella standarder. Den åtföljs av en intern riktlinje som anger när riskbedömning och tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter ska genomföras i flera viktiga processer. Arbetstagare i värdekedjan Saab har valt att tillämpa EU-kommissionens ”quick fix”, som innebär en tillfällig infasningslättnad för årets hållbarhetsrapport. Detta inkluderar standarden ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan. Saab redovisar denna standard i enlighet med ESRS 2 BP-2-17. 120 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Policy för modernt slaveri Policyn anger att alla former av modernt slaveri är strängt förbjudna för anställda, leverantörer och affärspartners, inklusive specifika aktiviteter som tvångsarbete, olaglig rekrytering, skuldslaveri och sexhandel. Policyn beskriver också åtgärder för att motverka dessa risker, till exempel utbildning, leverantörskrav, riskbedömningar, rapporteringskanaler och disciplinära påföljder vid överträdelser. Policy för konfliktmineraler Policyn beskriver hur Saab arbetar för att säkerställa att mineraler som används i produkter inte kommer från konfliktdrabbade områden där gruvdrift finansierar väpnade grupper. Den ställer krav på leverantörer att använda konfliktfria källor och främjar transparens i leverantörskedjan. Policyn innehåller också en förteckning över specifika riskaktiviteter, till exempel tvångsarbete, olaglig rekrytering, skuldslaveri och sexhandel. Den beskriver också åtgärder för att motverka dessa risker, till exempel utbildning, leverantörskrav, riskbedömningar, rapporteringskanaler och disciplinära påföljder vid överträdelser. Uppförandekod Läs mer om Saabs uppförandekod på sidorna 99, 111, 127, 130. Responsible Sales Policy Läs mer om Saabs Responsible Sales Policy på sidorna 123-124. Åtgärder avseende väsentlig påverkan på arbet- stagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Saab hanterar påverkan, risker och möjligheter i leverantörskedjan genom koncernens gemensamma upphandlingsprocesser med stöd i Saabs Global Management System (GMS). Saab har en decentraliserad modell för upphandling där samtliga Saab-enheter i Sverige följer den gemensamma processen i GMS och tillämplig nationell lagstiftning, medan enheter utanför Sverige måste förbinda sig till en så kallad Minimum Level of Compliance. Upphandlingsrutiner utvecklas genom koncernens Procurement Council och rapporteras till koncernledningen genom Saab Operational Excellence Board. Saabs koncernfunktion för inköp leder ett Responsible Sourcing-team som består av representanter från varje affärsområde. Teamet bidrar med hållbarhetskunskap genom hela upphandlingsprocessen och verkar för att hållbarhetsrisker hanteras i enlighet med Saabs processer. Ett team som ska stödja Saabs inköpsorganisationer har inrättats för att hjälpa till att hantera och utvärdera leverantörernas riskprofiler i förhållande till sanktionskontroll och hållbarhet, och för att ytterligare förbättra leverantörernas hållbarhetsresultat. Saab förväntar sig att alla leverantörer ska följa uppförandekoden för leverantörer och att de ska utvidga hållbarhetskraven till sina egna leverantörskedjor. Leverantörer som inte uppfyller Saabs förväntningar på hållbarhet kommer att uppmuntras att förbättra sina prestationer. Saab integrerar hållbarhetsfrågor i sin kvalificeringsprocess för leverantörer. För kvalificering av nya leverantörer använder Saab ett särskilt formulär i syfte att utvärdera leverantörens hantering av hållbarhetsrisker. Denna process hjälper, i kombination med hållbarhetsbedömningar som genomförs av Saabs partner EcoVadis, Saab att identifiera och hantera påverkan, risker och möjligheter i leverantörskedjan. För att bedöma hållbarhetsrisker hos leverantörer använder Saab sin allmänna leverantörsklassificering och ett specifikt filter för hållbarhetsrisker. För identifiering av strategisk relevans klassificerar Saab sina leverantörer på en skala från 1–4 enligt sitt ledningssystem. Leverantörer som klassificeras som 1 eller 2 betraktas som ”strategiska leverantörer” baserat på materiell påverkan på Saab. De viktigaste faktorer som Saab beaktar för att fastställa väsentlig påverkan är utgifter, komplexitet och motståndskraft. Saab använder även EcoVadis för att identifiera hållbarhetsrisker hos leverantörer. EcoVadis klassificerar leverantörer i sex nivåer från ”mycket låg” till ”mycket hög” baserat på leverantörens bransch och region. Leverantörer som av EcoVadis identifieras som ”hög risk” eller ”mycket hög risk” övervakas. EcoVadis Saab samarbetar med EcoVadis, en ledande global leverantör av hållbarhetsbetyg, genom medlemskap i IAEG:s gemensamma sektorsinitiativ för hållbarhet i leverantörskedjan, för att säkerställa en konsekvent utvärdering av strategiska leverantörer över alla enheter. EcoVadis utvärderar leverantörer utifrån en rad hållbarhetskriterier, inklusive miljöledning, mänskliga rättigheter, ansvarsfullt företagande och hållbara upphandlingsmetoder, med hjälp av både screening och djupgående revisionsverktyg. Dessa bedömningar bidrar till den övergripande leverantörsutvärderingsprocessen och påverkar hur leverantören väljs ut. 121 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Saab uppmuntrar utvalda leverantörer att kontinuerligt förbättra sin hållbarhetsprestanda baserat på EcoVadis betyg. Dessutom används EcoVadis för att bevaka nyheter och utveckling som rör leverantörer, vilket gör det möjligt för Saab att proaktivt hantera potentiella hållbarhetsrisker. Detta arbetssätt syftar till att skapa långsiktigt värde i form av förbättrade villkor för de anställda i leverantörskedjan och gör det möjligt för Saab att fokusera på att följa utvecklingen hos de leverantörer som har störst behov av förbättringar. Ytterligare en risk som har bäring på både mänskliga rättigheter och stabiliteten i leverantörskedjan är risken för sanktioner mot ägarintressen i bolag som finns i Saabs leverantörskedja. Sanktioner kan ha olika motiv men förknippas ofta med att det finns en konflikt mellan ägarintressena och respekten för arbetstagarnas mänskliga rättigheter i leverantörens verksamhet. Saab använder externa analysverktyg för att proaktivt kartlägga leverantörernas ägarstrukturer, vilket möjliggör tidig identifiering av potentiell sanktionsexponering. Dessutom kräver Saab att direktleverantörer bekräftar att de har robusta kontroller på plats för att förhindra sanktioner mot bolagsägare, både inom sina egna organisationer och genom hela sina leverantörskedjor. Genom att undvika att göra affärer med leverantörer som är föremål för sanktioner minskar Saab även risken att förknippas med negativ påverkan på mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Under 2025 har Saab utvecklat kriterier för produktdesign i syfte att integrera hänsyn till mänskliga rättigheter i produktutvecklingsprocessen. Planen för 2026 är att testa dessa kriterier i ett antal pilotprojekt för att kalibrera dem och slutligen implementera dem i alla processer som rör produktutveckling inom organisationen. För att proaktivt kunna hantera det föränderliga juridiska landskapet kring riskhantering i leverantörskedjan utvecklar Saab en digital plattform för nya leverantörer. Plattformen kommer att effektivisera kommunikation och hantering av krav med våra leverantörer. Den flexibla designen möjliggör framtida anpassning och underlättar strukturerad återkoppling om risk, vilket leder till effektivare riskhantering i hela leverantörskedjan. Rutinen för klagomålshantering finns allmänt tillgänglig på Saabs webbplats och hanteras i enlighet med Saabs visselblåsarpolicy. Alla rapporter om arbetstagare i värdekedjan som kräver korrigerande åtgärder förmedlas till den relevanta delen inom organisationen och rapporteras till den relevanta lokala ledningsgruppen, samt Ethics and Compliance Board. Anmälningar och utredningar behandlas konfidentiellt. Åtgärdsplaner tas fram baserat på klagomålets karaktär och Saabs instruktioner för korrigerande åtgärder. Läs mer om Saabs visselblåsarpolicy och skydd för visselblåsare på sidan 130, 132. Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Sedan 2023 har Saab följt upp det årliga målet att minst 70 procent av de strategiska leverantörerna ska utvärderas, antingen genom EcoVadis skrivbordsrevisioner eller genom att förbinda sig att genomgå utvärdering. Utöver de strategiska leverantörerna har högriskleverantörer diskuterats. På grund av lanseringen av en ny digital plattform 2025, som möjliggör förbättrad övervakning av hållbarhetsprestanda i leverantörskedjan, övervakas detta mål nu endast internt. Resultaten för de strategiska leverantörer som utvärderats genom EcoVadis har fluktuerat kring målet på 70 procent, med vissa år över målet och andra år något under. Fokus har gradvis skiftat till att analysera utvärderingarna och aktivt engagera sig i de leverantörer som uppvisar svagare hållbarhetsresultat. Leverantörer som hamnar under ett förutbestämt tröskelvärde kontaktas av Saab för att inleda en dialog och uppmuntra till förbättringar. Saab arbetar med att ta fram nya mål att presentera externt. Mått Saab har beslutat att upphöra med extern rapportering av andelen leverantörer som utvärderas genom EcoVadis, vilket har mätts och rapporterats sedan 2022. I samband med lanseringen av en ny digital plattform arbetar Saab nu med att utveckla ett mer robust och förbättrat mått för att mäta hållbarhetsprestanda i leverantörskedjan. Eftersom Saab är beroende av värdekedjedata som ännu inte är tillgängliga kommer inga nya indikatorer att publiceras under 2025, i enlighet med infasningslättnaderna i ESRS 1 bilaga C. Arbete med att förfina metodiken inför framtida rapportering pågår. 122 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Potentiell negativ påverkan Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter vid felaktig eller oavsiktlig användning av militär utrustning Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell ‘Berörda samhällen’ avser de samhällen och individer som potentiellt kan påverkas negativt av felaktig eller oavsiktlig användning av militär utrustning. Utveckling, produktion och försäljning av säkerhets- och försvarsmaterial medför ett stort ansvar för hantering av risker för mänskliga rättigheter. Dessutom innebär den snabba utvecklingen av lagkrav på tillbörlig aktsamhet (due diligence) avseende mänskliga rättigheter allt högre förväntningar på hur Saab hanterar risker för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan, inklusive i relation till slutanvändning av Saabs produkter. Om detta inte uppfylls kan det leda till att intressenterna tappar förtroendet för Saabs strategi och verksamhet. Policyer för berörda samhällen Saab har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom hela sin värdekedja i linje med FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för hållbart företagande. Saabs åtaganden för mänskliga rättigheter finns beskrivna i flera viktiga policydokument. Responsible Sales Policy För att hantera risker förknippade med potentiell felaktig användning av produkter har Saab antagit en Responsible Sales Policy. Den globala policyn tydliggör Saabs ansvar för tillbörlig aktsamhet och hantering av risker. Policyn kompletterar befintlig nationell exportkontroll och syftar till att överbrygga gapet mellan olika internationella lagstiftningar som är tillämpliga för Saab. Responsible Sales- ramverket innefattar en process för riskscreening, riskidentifiering, riskbegränsning och välgrundat beslutsfattande. Uppförandekod Läs mer om Saabs uppförandekod på sidorna 99, 111, 127, 130. Policy för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter Läs mer om Saabs Human Rights Due Diligence Policy på sidan 120. Uppförandekod för leverantörer Läs mer Saabs uppförandekod för leverantörer på sidorna 87-88, 100, 120. Policy för modernt slaveri Läs om Saabs policy för modernt slaveri på sidan 121. Policy för konfliktmineraler Läs om Saabs policy för konfliktmineraler på sidan 121. Berörda samhällen Saab har valt att tillämpa EU-kommissionens ”quick fix”, som innebär en tillfällig infasningslättnad för årets hållbarhetsrapport. Detta inkluderar standarden ESRS S3 – Berörda samhällen. Saab redovisar denna standard i enlighet med ESRS 2 BP-2-17. 123 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Saabs Responsible Sales Policy Saabs Responsible Sales – process för riskbedömning Process för flaggade affärer Bidrag till sälj- processen Fortsatt säljprocess och riskhantering Välgrundat beslut av affärsområdet Affärsområden kan eskalera beslut till Group Ethics and Compliance Board för vidare guidning Responsible Sales: riskbedömning Bidrag till riskbedömning: Landrisk Produktrisk Identifiering av risker Resultat av riskbedömning: Responsible Sales riskrapport Rekommenderad riskhantering Saab Responsible Sales Index Responsible Sales: screening Om en affär inte flaggas, fortsätter ordinarie affärsprocessen En riskscreening krävs för alla nya försäljningsmöjligheter. Möjligheter med hög risk flaggas och måste genomgå en ytterligare process för tillbörlig aktsamhet. En affärsmöjlighet flaggas när: • En kund har ett Saab Responsible Sales Index-poäng under en viss gräns, och • En produkt är klassificerad som militär utrustning, och • Affären inte är en uppföljande leverans (till exempel reservdelar). Utveckling, produktion och försäljning av försvarsmateriel medför ett stort ansvar, i flera dimensioner. För att hantera risk kopplat till slutanvändningen av Saabs produkter har företaget infört en Responsible Sales Policy. Den globala policyn förtydligar Saabs ansvar relaterat till tillbörlig aktsamhet och hantering av hållbarhetsrisker. Samhällsansvar Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 124 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Samhällsansvar Åtgärder avseende väsentlig påverkan på berörda samhällen och strategier för att hantera de väsent- liga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Under 2022 implementerade Saab en process för tillbörlig aktsamhet nedströms i värdekedjan, i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. Saabs Business and Human Rights-funktion inom Group Sustainability är ansvarig för implementering av Responsible Sales Policy och för att stötta affärsområdena genom säljprocessen. Funktionen tillhandahåller expertis, genomför Responsible Sales-riskbedömningar på flaggade affärsmöjligheter och utbildar anställda inom riskhantering i samband med mänskliga rättigheter. En viktig del av detta ansvar är att säkerställa att intressenternas intressen och hänsyn till mänskliga rättigheter integreras i varje steg av Responsible Sales-processen. Intressenternas perspektiv införlivas på flera sätt. Saabs Responsible Sales Index, som kombinerar fem internationellt erkända index för demokrati och mänskliga rättigheter, används för att granska affärsmöjligheter med avseende på risker för mänskliga rättigheter. När Saab genomför utvärderingarna använder vi oss av auktoritativa rapporter om mänskliga rättigheter från statliga organ, internationella organisationer och icke-statliga organisationer. Saab samarbetar också direkt med relevanta intressentgrupper, inklusive organisationer i det civila samhället och politiska export- och branschinitiativ, för att få insikter om nya risker för mänskliga rättigheter och geopolitiska risker att beakta i processerna för tillbörlig aktsamhet. Dessutom tar de nationella exportkontrollmyndigheterna oberoende hänsyn till intressenternas och allmänhetens intressen när de bedömer ansökningar om exportlicenser. För mer information om Saabs exportkontroll, se sidan 131. Saab säkerställer att Responsible Sales Policy efterlevs genom företagets Customer Relationship Management system (CRM), som integrerar granskning av mänskliga rättigheter i de tidiga stadierna av varje ny affärsmöjlighet. Affären flaggas för djupare bedömning när slutanvändarlandet har ett Responsible Sales Index-betyg under ett specifikt tröskelvärde, produkten är klassificerad som försvarsmateriel, och det inte gäller en följdleverans (exempelvis reservdelar). Flaggade affärsmöjligheter genomgår en detaljerad bedömning av potentiella risker för mänskliga rättigheter i samband med produktens slutanvändning och möjligheten att minska eller undvika sådana risker (se illustrationen på föregående sida). Baserat på denna bedömning fattas ett välgrundat beslut av affärsområdet, med möjlighet att eskalera komplexa fall till Ethics and Compliance Board för ytterligare vägledning. Utfallet av aktiviteterna avseende tillbörlig aktsamhet rapporteras till styrelsen. Saab uppmuntrar en kultur av transparens och rapportering av eventuella överträdelser. Anställda och externa intressenter uppmuntras att rapportera misstänkta eller faktiska överträdelser av Responsible Sales Policy via linjeorganisationen eller via Saabs konfidentiella visselblåsarsystem. För ytterligare information om styrningen av visselblåsarsystemet, se sidan 132. Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Saab har som mål att genomföra Responsible Sales-bedömningar i 100 procent av affärsmöjligheter som flaggats i Saabs CRM-system. Mål 100 % Andel affärsmöjligheter som anses ha hög risk som genomgått Responsible Sales- bedömning Resultat 100 % 125 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Mått Saab rapporterar antalet riskbedömningar för flaggade affärsmöjligheter som genomförts under året, vilket gör det möjligt för intressenter att utvärdera omfattningen av Saabs arbete med riskhantering för mänskliga rättigheter. 2025 2024 Mål Andel affärsmöjligheter som anses ha hög risk som genomgått Responsible Sales-bedömning 100 % 100 % 100 % Antal genomförda riskbedömningar 8 16 - Redovisningsprinciper Alla Saabs globala affärsmöjligheter granskas för risker kopplade till Responsible Sales. Affärsmöjligheter som klassificeras som högrisk enligt Saabs granskningsmodell genomgår en fördjupad riskbedömning. En affärsmöjlighet flaggas om något av följande kriterier uppfylls: 1. kundens Responsible Sales Index‑poäng understiger det fastställda tröskelvärdet, och 2. produkten klassificeras som försvarsmateriel, och 3. affärsmöjligheten inte utgör en följdleverans (t.ex. reservdelar). Måluppfyllelsen beräknas vid en definierad beslutspunkt, vid vilken flaggade affärsmöjligheter ska ha bedömts. För rapporteringsändamål fastställer Saab antalet och andelen flaggade affärsmöjligheter som har genomgått process för tillbörlig aktsamhet. Om ny och väsentlig information tillkommer som kan påverka tidigare slutsatser kan bedömningen öppnas på nytt för vidare granskning. Bedömningar inom Responsible Sales får inte vara äldre än 12 månader vid affärens avslut. Om 12 månader eller mer har passerat sedan bedömningen slutfördes måste den uppdateras innan affären kan slutföras Saab rapporteringsmål är genomföra fördjupad riskbedömning för 100 procent av affärsmöjligheter som klassificerats som hög risk i Saabs CRM-system. Under 2025 uppfylldes målet. För att stödja intressenternas bedömning av omfattningen av Saabs aktiviteter gällande tillbörlig aktsamhet och exponering mot högriskmarknader redovisar Saab även antalet möjligheter som bedömts som hög risk som genomgått en djupgående bedömning under året. Antalet genomförda bedömningar beror på hur många affärsmöjligheter som når den specifika beslutspunkten och fluktuerar därför från år till år på grund av marknadsdynamik. 126 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Potentiell negativ påverkan Negativ effekt på användarna om ett produktfel uppstår. Finansiell risk Säkerhetsincidenter kan innebära betydande risker för företagets rykte och ekonomi, eftersom säkerhet är en avgörande konkurrensfaktor inom flyg‑ och försvarsindustrin. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Med en produktportfölj som sträcker sig från avancerade flygsystem till ubåtar är det av yttersta vikt att Saabs produkter och system är säkra att använda och hantera i alla relevanta faser av livscykeln (t.ex. drift, underhåll, transport och avfallshantering). Negativ påverkan kan vara hälsorisker i samband med produkter som inte uppfyller grundläggande kvalitetsstandarder. Arbetsmiljörisker för användare av dessa produkter ingår också inom begreppet produkt- och systemsäkerhet, och omfattar exponering för kraftiga explosioner, skadliga ångor från krut och liknande faror. Varumärkesrisken är betydande om någon av Saabs produkter skulle vara inblandad i eller bidra till en olycka. Vidare finns det en risk att avtalade överenskommelser kan komma att påverkas vid en sådan händelse. Båda dessa risker kan ha en väsentlig finansiell påverkan på Saab. Produkt- och systemsäkerhet är en förutsättning för att Saab ska fortsätta vara en relevant aktör inom försvarssektorn. Arbetet med att säkerställa säkerheten är integrerat i Saabs strukturer och processer. Ur Saabs affärsstrategiska perspektiv är produktsäkerhet en grundläggande förutsättning för tillväxt på strategiska marknader, investeringar i framtida förmågor och för att driva innovation. Policyer för konsumenter och slutan vändare Uppförandekod Produktkvalitet och säkerhet behandlas i ett särskilt avsnitt i Saabs uppförandekod, som klargör företagets ansvar för att säkerställa produkternas kvalitet och säkerhet. Samtidigt betonas de anställdas ansvar att följa de processer och rutiner som Saab har implementerat. För mer information om Saabs uppförandekod för leverantörer, se sidorna 99, 111, 130. Policy för systemsäkerhet Saabs policy för systemsäkerhet understryker ytterligare vikten av att följa dessa processer, rollbeskrivningar, rutiner och systemunderhåll som stödjer målet att leverera säkra produkter och system. Dessutom betonas att oacceptabla risker inte får tas och att all berörd personal måste få lämplig utbildning och information. Policyn finns tillgänglig på Saabs hemsida. Handbok för systemsäkerhet Saab följer företagets handbok i systemsäkerhet, som behandlar hantering av potentiella olycksrisker med konsekvenser för människor, egendom och miljö. Denna handbok är tillämplig inom alla Saabs affärsenheter och bygger på etablerade standarder. Handboken för systemsäkerhet är integrerad i Saabs globala företagsledningssystem (GMS). Konsumenter och slutanvändare Saab har valt att tillämpa EU-kommissionens ”quick fix”, som innebär en tillfällig infasningslättnad för årets hållbarhetsrapport. Detta inkluderar standarden ESRS S4 – Konsumenter och slutanvändare. Saab redovisar denna standard i enlighet med ESRS 2 BP-2-17. 127 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Samhällsansvar Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsu- menter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsent- liga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutan- vändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Saab hanterar produkt- och systemsäkerhet genom tydliga policyer, processer, rutiner samt väl definierade mandat och roller. Ett viktigt inslag i detta ramverk är riskanalys, där roller med specifik expertis som är relevant för uppgiften identifierar potentiella faror i produkter eller system, bedömer sannolikheten för att tillhörande olycksrisker blir verklighet och utvärderar deras konsekvenser. Alla olycksrisker reduceras till en nivå där de är accepterbart låga. Produkt- och systemsäkerhet betraktas ur ett livscykelperspektiv, vilket säkerställer att säkerhetsfrågorna integreras i alla skeden av produktens eller systemets livscykel, från design och tillverkning till drift, underhåll och avveckling. Produkter och system är konstruerade för att minimera sannolikheten för olyckor. Att ge slutanvändarna lämplig utbildning är också en viktig åtgärd för att garantera säker drift. Saab bidrar till detta i enlighet med relevanta kontrakt och överenskommelser med respektive kund. Sedan Saab grundades har företaget prioriterat produkt- och systemsäkerhet. Detta långvariga engagemang har främjat en robust säkerhetskultur inom organisationen, vilket betraktas som en viktig styrka och en nyckelfaktor för att upprätthålla leveransen av säkra produkter och system. Säkerhet och tillförlitlighet är ett av fem designkriterieområden för hållbarhet i Saabs strategi för proaktiv och integrerad hållbarhet i innovation och produktutveckling. Detta innebär att systemsäkerhetsarbetet inte bara drivs av regelverk och kundkrav, utan också som en del av Saabs ambition att beakta och utvärdera alla hållbarhetskriterier, inklusive säkerhet och tillförlitlighet, i alla produkter under hela deras livslängd. Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Saabs kunder förlitar sig på företagets produkter för att hålla människor och samhället säkra. Saab får aldrig kompromissa med kvalitet och säkerhet. Det innebär att Saab systematiskt utvärderar faror och felkällor för att minska säkerhetsriskerna och uppnå en säkerhetsnivå som uppfyller relevanta lagar, förordningar, internationella standarder och bästa praxis. Arbetet sker kontinuerligt i takt med att produkter och system utvecklas och det kommer in feedback från den operativa användningen. Inom system- och produktsäkerhet redovisar Saab inte externt mätbara, tidsatta mål. Mått Saab följer upp sitt produktsäkerhetsarbete internt, i samarbete med kunderna. Saab redovisar för närvarande inga externa mätetal inom detta område i sin hållbarhetsrapport, med hänvisning till ESRS 2 BP-2, sidan 68. 128 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bolagsstyrning Bolagsstyrning Ansvarsfullt företagande [G1] 130 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 129 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Risk Otillräckliga förebyggande åtgärder för att förhindra mutor och/eller korruption kan leda till att förtroendet för Saab som affärspartner minskar. Risk Underlåtenhet att följa mekanismer för efterlevnad inom företagskulturen, bland annat när det gäller specifika exportregler och förväntningar avseende informationssäkerhet, kan leda till avbrott i verksamheten och förlorat förtroende. Potentiell negativ påverkan Bristande täckning och hantering av Saabs visselblåsarfunktion ökar risken för att oegentligheter inträffar, vilket kan påverka människor och miljö negativt Möjlighet Politiskt engagemang för att proaktivt främja och företräda Saabs ståndpunkter och långsiktiga affärsintressen. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Den väsentliga påverkan, och de risker och möjligheter som identifierats inom bolagsstyrning spänner över hela värdekedjan. Saab har nolltolerans mot korruption och mutor. Misslyckande att förhindra incidenter på någon nivå i värdekedjan kan leda till att förtroendet för Saab som affärspartner, arbetsgivare eller leverantör minskar. Saab tar därför ett stort ansvar för att säkerställa ett väl fungerande visselblåsarverktyg för att minska risken för oegentligheter, som kan påverka människor och miljö negativt. En annan risk för Saab är att inte leva upp till förväntningar som är kopplade till företagskulturen, till exempel inom exportkontroll och informationssäkerhet. Därför arbetar företaget aktivt med att utveckla policyer och rutiner för att främja etiskt beteende och stödja de anställda i att göra rätt val i sina dagliga roller. Att proaktivt hantera dessa risker och effekter är viktigt för att säkerställa motståndskraften i Saabs strategi och affärsmodell. Företagets intressenter förväntar sig att Saab ska vara en ansvarsfull och etisk affärspartner och arbetsgivare, och eventuella incidenter kan påverka förmågan att hålla fast vid företagets långsiktiga plan. Saab använder vidare politiskt engagemang för att proaktivt främja och företräda Saabs ståndpunkter och långsiktiga affärsintressen, och öka motståndskraften. Under 2025 har ingen väsentlig aktuell finansiell påverkan identifierats. Ansvarsfullt företagande G1-1 Policyer och företagskultur rörande ansvarsfullt företagande Uppförandekod Saab har implementerat en koncerngemensam uppförandekod som utgör grunden för företagets kultur. Den anger etiska principer, integritetsnormer och förväntade beteenden för alla anställda, entreprenörer och företagets styrelse i utförandet av Saabs uppdrag. Uppförandekoden antas av styrelsen. Utöver uppförandekoden har Saab fastställt ett antal policyer som behandlar affärsetiskt uppförande. Dessa är antikorruptionspolicyn (ABC), visselblåsarpolicyn, policyn för interaktion med myndigheter, Responsible Sales Policy (se sidorna 123-124) och uppförandekoden för leverantörer (se sidorna 87-88, 100, 120). Dessa policyer är antagna och undertecknade av koncernledningen. Antikorruptionspolicy (ABC) Policyn beskriver Saabs nolltolerans mot mutor och korruption, och säkerställer att verksamheten bedrivs fritt från alla former av mutor och korruption. ABC-policyn är förenlig med FN:s konvention mot korruption. Visselblåsarpolicy Policyn anger inriktningen för att främja en kultur där människor känner sig bekväma med att rapportera faktiska eller misstänkta överträdelser av uppförandekoden. Policyn innehåller instruktioner om hur man inrättar kanaler för rapportering, hantering av rapporter, korrigerande åtgärder samt skydd för visselblåsare. Policy för interaktion med myndigheter Policyn beskriver hur Saab samarbetar med regeringar och beslutsfattare på alla sina marknader som en del av företagets uppdrag att hålla människor och samhället säkert tillsammans med konsumenter och slutanvändare inom försvarsmakten och andra statliga organisationer. Ovanstående policyer gäller för alla Saab-anställda, är publicerade i det globala ledningssystemet, finns tillgängliga på Saabs intranät och externa webbplats samt kommuniceras genom utbildningar och via ledarskap. Bolagsstyrning 130 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bolagsstyrning Företagskultur Saabs företagskultur påverkas av företagets affärsmodell och bygger på ett åtagande om ansvarsfullt agerande genom hela värdekedjan, inklusive att ta hand om Saabs anställda, skydda Saabs tillgångar, bedriva affärer med integritet, bedriva verksamhet med hög kvalitet samt transparent rapportering och kommunikation. För att stödja och främja denna kultur i hela organisationen erbjuder Saab en strukturerad introduktion, möjligheter till kontinuerlig utbildning och konsekvent kommunikation om viktiga ämnen, inklusive antikorruption och visselblåsning. Saab utvärderar kontinuerligt företagskulturen med hjälp av årliga medarbetarundersökningar och rapporter som inkommer via visselblåsarkanalerna. Informationssäkerhet och exportkontroll är särskilt viktiga aspekter av Saabs verksamhet och processer inom respektive område säkerställer att Saab kan bedriva verksamheten med integritet och skydda sina tillgångar och anställda. Förväntningar och regler som rör dessa ämnen sätter ramarna för hur de anställda utför sitt dagliga arbete och hur Saab fungerar som företag. Informationssäkerhet Som säkerhets- och försvarsföretag kan felaktig hantering av information få allvarliga säkerhetskonsekvenser för Saabs kunder och därmed även negativ påverkan på nationell, regional och global säkerhet. Därför kommer en stark säkerhetsposition och ett systematiskt arbetssätt i slutändan att säkerställa Saabs säkerhet och trovärdighet. Saab följer regler som är anpassade för att skydda konfidentiell information, integritet, tillgänglighet och spårbarhet hos våra tillgångar, såväl fysiska som digitala. Saabs företagstillgångar – finansiella, fysiska eller intellektuella – är kritiska för den löpande verksamheten och för långsiktig affärsframgång. Saab har implementerat en global säkerhetsorganisation som arbetar i enlighet med Saabs säkerhetspolicy och ledningssystem för säkerhet. Ledningssystemet är i linje med ISO27001 och säkerställer styrning och säkerhetshantering i hela företaget. Saabs säkerhetspolicy och integritetspolicy, som båda är godkända och undertecknade av VD, implementeras genom en kombination av arbete med organisation och administration, teknik, människor och platser. Säkerhetspolicyn beskriver hur Saab skyddar sin personal och sina tillgångar från kvalificerade hot. Integritetspolicyn anger hur Saab hanterar och korrigerar affärsmetoder som kan leda till kränkningar av enskildas integritet och överträdelser av tillämpliga lagar om dataskydd och integritet. Saab följer kvartalsvis internt upp utvecklingen mot den långsiktiga ambition avseende informationssäkerhet. Exportkontroll Exportkontroll reglerar export av varor, tjänster och teknik. All export av försvarsmateriel från Sverige och andra länder där Saab har verksamhet omfattas av gällande lagar och regler. Detta innebär att en stor del av Saabs produkter, tjänster och teknologier regleras av svensk exportkontrollagstiftning. Exporttillstånd kan beviljas om det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl för exporten och om den är förenlig med svenska utrikespolitiska intressen. Exporten ska inte strida mot något av Sveriges internationella åtaganden eller förpliktelser. Beslut om exporttillstånd fattas från fall till fall av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som i sin helhetsbedömning beaktar ett antal kriterier, bland annat situationen vad gäller respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i det tänkta mottagarlandet. ISP tar också hänsyn till vilken typ av produkt som beslutet gäller. Saabs dotterföretag i andra länder följer de exportkontrollregler som gäller i respektive land. För att underlätta efterlevnaden av de exportkontrollregler som gäller för Saabs produkter, teknologier och verksamhet har Saab formulerat en exportkontrollpolicy. Chefen för exportkontroll ansvarar för företagets övergripande policy, direktiv och styrande policydokument, samt för att ge råd till verksamheterna i operativa frågor och övervaka efterlevnaden inom företaget. Därutöver har varje affärsområde en egen exportkontrollorganisation som leder arbetet på operativ nivå. För att underlätta samarbete och prioritering av behov har Saab även ett exportkontrollråd med representanter från affärsområdena. Saab följer kvartalsvis internt upp utvecklingen mot den långsiktiga ambition avseende exportkontroll. Missllyckande att följa mekanismer för efterlevnad av exportregler och informationssäkerhet kan leda till avbrott i verksamheten och förlorat förtroende. De koncernfunktioner som ansvarar för exportkontroll och informationssäkerhet har utvecklat robusta processer för att säkerställa efterlevnad, övervaka förändringar och följa upp åtgärder inom respektive område. Saab har också infört en policy för ansvarsfull försäljning för att komplettera kraven på efterlevnad av exportreglerna och ytterligare driva på hur företaget främjar hållbarhet i sina affärsmöjligheter. Läs mer om Responsible Sales Policy på sidorna 123-124. Saabs ambition för företagskulturen är att verksamheten ska bedrivas på ett etiskt och ansvarsfullt sätt i enlighet med de principer som beskrivs i uppförandekoden. Hur väl Saabs företagskultur fungerar följs upp genom utbildningar samt genom rapporter om överträdelser. Saab har inte några ytterligare specifika tidsatta mål avseende företagskultur. 131 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bolagsstyrning Skydd för visselblåsare Mekanismer för att identifiera, rapportera och utreda frågor om olagligt beteende eller överträdelser av Saabs uppförandekod inkluderar en visselblåsarfunktion. Systemet är tillgängligt för de anställda via Saabs intranät och för externa intressenter, inklusive kunder och leverantörer, via Saabs externa webbplats. Visselblåsarsystemet hanteras av en tredjepartsleverantör för att säkerställa objektivitet och anonymitet. Dessutom är utredningsgruppen skild från den ledningskedja som är involverad i ärendet. Dessa nivåer är implementerade för att säkerställa nödvändig täckning av visselblåsarfunktionen, i syfte att minska risken för oegentligheter som skulle kunna påverka människor och miljö negativt. Visselblåsarrapporter hanteras i enlighet med Saabs visselblåsarpolicy och interna utredningsinstruktioner. Visselblåsarpolicy följer direktiv (EU) 2019/1937 och omfattar interna rapporteringskanaler, ett dedikerat utredningsteam, utbildning för mottagare av rapporter och protokoll om förbud mot repressalier. Saab skyddar visselblåsare genom säkra rapporteringskanaler, inklusive anonyma alternativ, och strikt konfidentiell hantering. Rapportörer i riskzonen får särskild uppföljning och Saabs nolltolerans mot repressalier ger ett skydd som går utöver lagkraven. Under året rapporterades ett fall av repressalier, men 0 fall bekräftades. Effektiviteten i visselblåsarkanalen och resultatet av utredningar granskas regelbundet och rapporteras till Ethics and Compliance Board och revisionsutskottet. Antal rapporterade ärenden i visselblåsarsystemet Ärendekategori 2025 2024 Mutor och korruption 5 3 Konkurrensöverträdelser - - Intressekonflikter 8 11 Mångfald, inkludering och respekt 20 18 Miljö - - Exportkontroll och handelssanktioner - 1 Finans och redovisning - - Personlig hälsa och säkerhet 4 2 Produktkvalitet och -säkerhet 1 1 Säkerhet – IT, personlig och egendom 1 2 Känslig information och personuppgifter 5 2 Marknads- och insiderinformation - - Missbruk av företagets egendom 4 6 Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter 7 3 Andra misstänkta fall av dåligt beteende eller lagbrott 9 4 Förfrågningar 10 6 Total: 74 59 Antal personer som varit föremål för disciplinära åtgärder under 2025: 7 132 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bolagsstyrning ABC-utbildning Saabs strategi för ABC-utbildning beskriver Saabs process för utbildning i ansvarsfullt företagande. Utbildning i ansvarsfullt företagande ges till alla anställda och till styrelsen, men utbildningens upplägg och frekvens baseras på en riskklassificering (se tabell ABC-utbildningsstrategi). Generellt sett har funktioner som marknadsföring och försäljning, handel, ledning, ekonomi och upphandling identifierats som de som löper störst risk för mutor och korruption, vilket återspeglas i utbildningsstrategin. Vidare säkerställer Saab att alla anställda får utbildning om visselblåsarfunktionen genom utbildningen i uppförandekoden, där Speak-up är en integrerad del. Utbildningen innehåller information om hur och var man rapporterar, vad som förväntas av de anställda och vilka typer av problem som bör tas upp. När det gäller utbildning av personal som tar emot och hanterar anmälningar har företaget en särskild grupp för hantering av visselblåsarärenden. I denna grupp ingår representanter från olika koncernfunktioner och en särskild utredare. Gruppen sammanträder en gång i kvartalet för att systematiskt gå igenom lärdomar från tidigare fall, utbyta bästa praxis, kontinuerligt förbättra rutinerna och se till att alla medlemmar hålls informerade om relevant rättslig utveckling. Detta strukturerade arbetssätt stärker Saabs åtagande om transparens, ansvarstagande och ansvarsfullt företagande. Tillhandahållen och genomförd utbildning Utbildning Målgrupper ABC- utbildning Riskfunktioner – ABC- utbildning Introduktion till Saabs antikorruptions- program Utbildning i upp förandekod Deltagande – alla anställda 80 % 100 % 86 % 91 % Deltagande – chefer 90 % 100 % 88 % 95 % Redovisningsprinciper: Deltagarfrekvensen för ABC-utbildning för målgrupper beräknas som antalet anställda som deltog i personlig utbildning dividerat med antalet anställda som bjöds in till utbildning. Deltagarfrekvensen för digital utbildning beräknas som antalet anställda som slutförde utbildningen dividerat med antalet anställda som bjöds in till utbildning. konsulter ingår. Alla anställda får den obligatoriska digitala utbildningen om uppförandekoden och grundläggande ABC, men riskfunktioner får ytterligare en obligatorisk digital utbildning, som ska genomföras varje år. För funktioner i särskilda målgrupper som exponeras för en hög korruptionsrisk ges en anpassad klassrumsutbildning i antikorruption minst vart tredje år. Styrelsen och koncernledningen genomgår också en klassrumsutbildning i antikorruption vart tredje år, den senaste genomfördes 2023. 100 procent av riskfunktionerna omfattas av dessa utbildningsprogram. Utbildningsstrategi för antikorruption (ABC) Grad av riskexp. Utbildn. grupper Kategorier Typ av utbildning Omfattning Längd Frekvens Hög Särskilda målgrupper Identifierade grupper av personer som frekvent är i kontakt med kunder eller som har mandat att ta affärsbeslut Klassrums- utbildning (fysiskt eller webbinarium) Djupgående ABC-utbildning med scenarion, som nödvändigt 1–2 h Vart tredje år (styrelsen vart tredje år) Mellan Risk- funktioner Market & Sales, Inköp, Management, Commercial, Finance Digital utbildning Generell ABC- utbildning ~10–15 min Årligen Låg Alla anställda Alla anställda (hela Saab koncernen) Digital utbildning Digital utbildning avseende uppförandekoden och introduktion till ABC-program ~10 min Vart tredje år 133 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bolagsstyrning Industrimedia Särskilda projekt Business Intermediaries Affärspartners med högre risk Joint ventures (samriskbolag) M&A Inköp Offset Regulatoriska licenser Tullar och avgifter Gåvor och representation Kundbesök Sponsorskap och donationer Bokföring Intressekonflikter Lobbyism Övergångsregler BI (datorstödd affärsanalys) K O R R I G E R A U P P T Ä C K A F Ö R E B Y G G A Riskbedömning Speak-up och utredningar Organisation och resurser Monitorering och utvärdering Policyer och processer Ledarskap och kultur Hantering av affärs- partners Utbildning och vägled- ning Nolltolerans mot korruption G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Underlåtenhet att förhindra mutor och/eller korruption kan leda till att förtroendet för Saab som affärspartner minskar; därför är det viktigt att Saab har en solid struktur för att identifiera och hantera potentiella incidenter. För att förebygga, upptäcka och hantera eventuella anklagelser eller incidenter om korruption och mutor använder Saab ett flerskiktat program mot mutor och korruption, som omfattar riskkartläggning, policyskapande, tillbörlig aktsamhet av tredje part, utbildning, Speak-up och internkontroller. Programmet är integrerat i företagets globala ledningssystem (GMS) och hanteras av Group Ethics and Compliance under överinseende av Ethics and Compliance Board och revisionsutskottet. Koncernens policy mot korruption och mutor beskriver förväntade beteenden som gäller för alla anställda. Revisionsutskottet har ett särskilt uppdrag att övervaka effektiviteten och tillräckligheten i Saabs ABC-program. Som en del av denna uppgift granskar revisionsutskottet den årliga rapporten om ABC-programmet och kvartalsstatistiken över visselblåsning. Se figuren nedan för Saabs process för att upptäcka, förebygga och åtgärda incidenter av korruption och mutor. Korruptionsriskbedömning Saab har identifierat ett antal riskområden som värderas utifrån sannolikhet och påverkan och som löpande följs upp och utvärderas inom ramen för ABC-programmet. 134 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bolagsstyrning Prövning av affärspartners Affärspartners, särskilt de som är involverade i marknadsföring, försäljning, affärsutveckling eller strategisk planering (så kallade ”Business Intermediaries”), kan utgöra juridiska risker och anseenderisker i samband med korruption om de inte hanteras på rätt sätt. För att begränsa dessa risker har Saab inrättat särskilda resurser och processer. Engagemang med Business Intermediaries styrs av en centraliserad process som omfattar: 1. Bedömning av förmedlarens referenser och lämplighet genom tillbörlig aktsamhet och bakgrundskontroller. 2. Utbilda och binda Business Intermediaries till Saabs standarder för mutor och regelefterlevnad genom avtalsenliga åtaganden. 3. Övervakning och kontroll av Business Intermediaries prestationer och uppförande. Ethics and Compliance Board godkänner högriskuppdrag och går igenom relevant statistik. För varje samarbete finns en särskilt utsedd person som ansvarar för uppföljning av serviceprestanda, aktivitetsrapportering och betalningsprocesser. Saabs internrevisorer granskar årligen utvalda Business Intermediaries för att säkerställa att Saabs värderingar och avtalsvillkor efterlevs. Revisionsresultaten presenteras för Ethics and Compliance Board, och eventuella nödvändiga korrigerande åtgärder kommuniceras och följs upp med Business Intermediaries. Väsentliga problem som inte kan lösas kan leda till att Business Intermediaries uppdrag avslutas. Antal Business Intermediaries (fördelning utifrån Transparency Internationals korruptionsindex) Transparency Internationals korruptionsindex (CPI) Typ av Business Intermediary Total 0–30 31–40 41–60 61–80 81–100 Marknadskonsulter 62 - 17 12 29 4 Återförsäljare 16 - 4 3 9 - G1-4 Fall av korruption och mutor Under rapportperioden 2025 identifierades inga fall av korruption eller mutor inom Saabs värdekedja, och inga böter, sanktioner eller åtgärder utdömdes. 135 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Ansökan Tillbörlig aktsamhet Utvärdering Kontraktering Uppföljning Group Ethics & Compliance Global Business Development (GBD) Affärsområden (BA) Strategiska länder (OPC) GBD/BA/OPC/ Internrevision • Behovsgrundad ansökan • Kontroll av varningsflaggor • Enkät avseende till- börlig aktsamhet • Databassökning • Extern undersökning • Besök • Personlig intervju • Antikorruptionsutbild- ning (ABC) • Bedömning och godkännande • Specifik avtalsperiod • Antikorruptionsklausuler • Rapporteringskrav • Rätt till revision • Ersättningsmodell för stora affärer • Särskilda signeringsregler • Remiss till Ethics and Compliance Board • Utpekad avtalsansvarig • Rapporteringskrav • Process för godkän- nande av betalning • Revisionsprogram • Kontinuerlig uppföljning Liknande processer för hantering av korruptionsrisk tillämpas för andra affärspartners med hög risk. Process för anlitande och uppföljning av Business Intermediaries Bolagsstyrning Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 136 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Bolagsstyrning G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Saab samarbetar med regeringsföreträdare, tillsynsmyndigheter, branschorganisationer, EU, NATO och andra strategiska partners för att främja sina affärsintressen och politiska ståndpunkter. Dessa aktiviteter leds av Group Government Affairs och underställs av Saabs styrande organ, då chefen för Group Government Affairs rapporterar direkt till vice VD. Vice VD har i sin tur en stående punkt på styrelsens dagordning och har ansvar för att rapportera aktiviteter som utförs av funktionen. Under 2025 samarbetade Saab med regeringar och myndigheter i flera länder, bland annat Kanada, Polen, Thailand och Ukraina, för att stödja exportmöjligheter för bland annat Gripen-flygplan, ubåtar och GlobalEye-system. Dessa uppdrag utförs av Saabs lokala kontor i respektive land, ibland med stöd från koncernen och svenska staten, i linje med nationella försvarsintressen. Saab har verkat för en nationell försvarsindustristrategi i Sverige med fokus på långsiktig försörjningstrygghet inom viktiga områden som undervattensförsvar och stridsflyg. Företaget deltog i policydialogen genom Defence Innovation Council, som främjar en trippelhelixmodell för försvarsinnovation. Saab samarbetar med SOFF (Sveriges Säkerhets- och Försvarsindustriförbund) och bidrar till initiativ på EU-nivå genom ASD (European Aerospace and Defence Industry Association) och EDF (European Defence Fund). Saab har deltagit i dialogen om utformningen av viktiga EU-åtaganden, inklusive Europeiska konkurrenskraftsfonden (ECF), och bidrar aktivt till utvecklingen av EU:s försvarsindustriprogram (EDIP). Under 2025 valdes Saabs VD Micael Johansson till president och styrelseordförande för ASD, vilket ökar Saabs ansvar och inflytande i arbetet med att stärka Europas förmåga och konkurrenskraft. Saab har även representation i SOFF:s styrelse och flera medarbetare är aktiva i arbetsgrupper för respektive förening. Inga politiska bidrag har lämnats under räkenskapsåret 2025. Ingen av Saabs styrelseledamöter eller ledande befattningshavare har haft någon jämförbar befattning inom offentlig förvaltning under de senaste två åren före utnämningen. Saab är registrerat i EU:s transparensregister med registreringsnummer: 86477889163-49. Saab har inga tidsbestämda mål relaterade till politisk påverkan och lobbyverksamhet. Effektiviteten i Saabs policy och åtgärder följs upp genom exportmöjligheter till följd av engagemang, samt genom observerat inflytande inom branschinitiativ. 137 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Bilaga – Fortsättning på Allmänna upplysningar, Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning ESRS innehållsförteckning 139 Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning 141 Scope 3 Växthusgasutsläpp per kategori 146 Ämnen som inger mycket stora betänkligheter per faroangivelse 147 Fortsättning på Allmänna upplysningar, Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 138 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Bilagor Upplysnings- krav Beskrivning av upplysningskrav Sida Införlivande genom hänvisning Allmän information BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 68 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 68 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 69 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 71 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 71 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 72 GOV-5 Riskhantering och internkontroll över hållbarhetsrapportering 72 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 73 FS SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 76 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 77 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 80 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 82 Miljö E1 Klimatförändringar E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 84 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 86 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 87 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 88 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 89 E1-5 Energianvändning och energimix 92 FS E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 93 FS E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter (Infasning) - E1-8 Intern koldioxidprissättning 95 E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter (Infasning) - Upplysnings- krav Beskrivning av upplysningskrav Sida Införlivande genom hänvisning E2 Föroreningar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 96 E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 96 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 97 E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 97 E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter 98 E2-6 Förväntade finansiella effekter av miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter (Infasning) - E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 99 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 99 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 100 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 101 E5-4 Resursinflöden 102 E5-5 Resursutflöden 102 E5-6 Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi (Infasning) - EU Taxonomi 105 FS Samhällsansvar S1 Den egna arbetskraften SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 111 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 111 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan 113 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 113 ESRS innehållsförteckning Nedanstående förteckning visar alla tillämpliga ESRS upplysningskrav för Saab. Detaljerade redovisningsprinciper presenteras i anslutning till redovisade mätetal. 139 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Upplysnings- krav Beskrivning av upplysningskrav Sida Införlivande genom hänvisning S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 114 S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 115 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 117 FS S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 117 S1-9 Mångfaldsindikatorer 119 S1-14 Mått för arbetsmiljö 118 S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 119 S1-17 Incidenter, klagomål och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter 119 ESRS 2 BP-2-17 Arbetstagare i värdekedjan Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 120 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 120 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 121 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 122 Mått 122 ESRS 2 BP-2-17 Berörda samhällen Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 123 Policyer för berörda samhällen 123 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 125 Upplysnings- krav Beskrivning av upplysningskrav Sida Införlivande genom hänvisning Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 125 ESÄ Mått 126 ESRS 2 BP-2-17 Konsumenter och slutanvändare Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 127 Policyer för konsumenter och slutan vändare 127 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 128 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 128 Mått 128 Bolags styrning Ansvarsfullt företagande Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 130 G1-1 Policyer och företagskultur rörande ansvarsfullt företagande 130 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 134 G1-4 Fall av korruption eller mutor 135 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 137 Förkortningar: FS Finansiell rapport 140 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (d) Jämnare könsfördelning i styrelserna Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Allmänna upplysningar 69 ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (e) Procentandel oberoende styrelseledamöter Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Allmänna upplysningar 69 ESRS 2 GOV-4 Punkt 30 ”Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)” Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Inte väsentlig - ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Inte väsentlig - ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för- ordning (EU) 2020/1816 Allmänna upplysningar 73 ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak ”Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816” Inte väsentlig - ESRS E1-1 Punkt 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Miljö 84 ESRS E1-1 Punkt 16 (g) Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d–g och artikel 12.2 Miljö 84 ESRS E1-4 Punkt 34 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 Miljö 90 ESRS E1-5 Punkt 38 Energianvändning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Miljö 92 Tabellen nedan innehåller alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning enligt bilaga B i ESRS 2, med angivande av var datapunkterna återfinns inom Saabs årsredovisning för 2025 samt vilka datapunkter som bedöms som ”Inte väsentlig”. Väsentliga datapunkter som inte ingår för rapporteringsperioden 2025 är markerade som ”Ej inkluderad” 141 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS E1-5 Punkt 37 Energianvändning och energimix Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Miljö 92 ESRS E1-5 Punkterna 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan Indikator nr 6 Tabell 1 i bilaga I Miljö 92 ESRS E1-6 Punkt 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 Miljö 93 ESRS E1-6 Punkterna 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 Miljö 95 ESRS E1-7 Punkt 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Inte väsentlig - ESRS E1-9 Punkt 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelate rade fysiska risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej inkluderad - ESRS E1-9 Punkt 66 (a) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförande- förordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk. Ej inkluderad - ESRS E1-9 Punkt 66 (c) Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk Ej inkluderad - ESRS E1-9 Punkt 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Ej inkluderad - ESRS E1-9 Punkt 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej inkluderad - ESRS E2-4 Punkt 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga I Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga I Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga I Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - 142 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS E3-1 Punkt 9 Vattenresurser och marina resurser Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E3-1 Punkt 13 Särskild strategi Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E3-1 Punkt 14 Hållbara oceaner och hav Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E3-4 Punkt 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E3-4 Punkt 29 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 – IRO-1 – E4 Punkt 16 (a) i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 – IRO-1 – E4 Punkt 16 (b) Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 – IRO-1 – E4 Punkt 16 (c) Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E4-2 Punkt 24 (b) Hållbara mark-/jord- bruksmetoder/-policyer Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E4-2 Punkt 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E4-2 Punkt 24 (d) Policyer för att behandla avskogning Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E5-5 Punkt 37 (d) Icke-återvunnet avfall Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Miljö 103 ESRS E5-5 Punkt 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Miljö 103 ESRS 2 – SBM-3 – S1 Punkt 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 – SBM-3 – S1 Punkt 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS S1-1 Punkt 20 Människorättsåtaganden Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Samhällsansvar 111 ESRS S1-1 Punkt 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Samhällsansvar 111 ESRS S1-1 Punkt 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS S1-1 Punkt 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 112 143 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS S1-3 Punkt 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 113 ESRS S1-14 Punkt 88 (b) and (c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Samhällsansvar 118 ESRS S1-14 Punkt 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Ej inkluderad - ESRS S1-16 Punkt 97 (a) Ojusterad löneklyfta mel lan könen Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Samhällsansvar 119 ESRS S1-16 Punkt 97 (b) Överdrivet hög VD-lön Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 119 ESRS S1-17 Punkt 103 (a) Fall av diskriminering Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 119 ESRS S1-17 Punkt 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I ”Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818” Samhällsansvar 119 ESRS 2 – SBM-3 – S2 Punkt 11 (b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS S2-1 Punkt 17 Människorättsåtaganden Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Samhällsansvar 120 ESRS S2-1 Punkt 18 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 120 ESRS S2-1 Punkt 19 FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I ”Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818” Samhällsansvar 120 ESRS S2-1 Punkt 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Samhällsansvar 120 ESRS S2-4 Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 121 ESRS S3-1 Punkt 16 Människorättsåtaganden Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Samhällsansvar 123 ESRS S3-1 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I ”Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818” Samhällsansvar 123 ESRS S3-4 Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 125 144 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS S4-1 Punkt 16 Policyer för konsumenter och slutan vändare Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Samhällsansvar 127 ESRS S4-1 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I ”Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818” Samhällsansvar 127 ESRS S4-4 Punkt 35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 128 ESRS G1-1 Punkt 10 (b) FN:s konvention mot korruption Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Bolagsstyrning 130 ESRS G1-1 Punkt 10 (d) Skydd för visselblåsare Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I Bolagsstyrning 130 ESRS G1-4 Punkt 24 (a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Bolagsstyrning 135 ESRS G1-4 Punkt 24 (b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Bolagsstyrning 135 145 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Scope 3 Växthusgasutsläpp per kategori Förteckning över de utsläppskategorier för växthusgaser inom scope 3 som inte ingår i Saabs beräkningar. Kategori Beskrivning Ingår Kommentar 3.3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet 3.5 Avfall genererat i verksamheten Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet 3.7 Anställdas pendling Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet 3.8 Tillgångar som leasas i tidigare led Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Saab rapporterar utsläpp inom scope 2 3.9 Transport i senare led Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Ej relevant för Saab eftersom transport i senare led inte är en del av affärsmodellen 3.10 Bearbetning av sålda produkter Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Produkter och tjänster bearbetas inte vidare efter försäljning 3.12 Slutbehandling av sålda produkter Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Produkter med lång livslängd ska vid slutet av sin livslängd demonteras och återvinnas där utsläppen bedöms vara låga vilket innebär att detta inte kan anses falla inom ramen för Science Based Targets (SBTi) 3.13 Tillgångar som leasas i senare led Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Energianvändningen ingår i scope 1 och scope 2 när Saab hyr ut kontors- och/eller produktionslokaler till andra parter i lokaler där Saab har egen verksamhet 3.14 Franchiseavtal Nej Ej tillämpligt, då Saab inte bedriver franchiseverksamhet 3.15 Investeringar Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet 146 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information Bilagor Ämnen som inger mycket stora betänkligheter per faroangivelse Fortsättning på avsnitt E2-5 Antal unika SVHC i sålda produkter per faroangivelse H360 147 H350 140 H340 50 EUH441 15 EUH430 15 EUH380 7 EUH440 8 Varje enskilt ämne kan relatera till flera olika faroangivelser Antal unika SVHC i sålda produkter uppgår ill 286. Antal unika SVHC i inköpta kemiska produkter per faroangivelse H360 29 H350 18 H340 8 EUH441 8 EUH440 6 EUH380 1 EUH430 5 Varje enskilt ämne kan relatera till flera olika faroangivelse Antal unika SVHC i inköpta kemiska produkter uppgår till 63. 147 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 148 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Finansiella rapporter 149 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Finansiell översikt 2025 Orderutveckling Under 2025 uppnådde Saab en orderingång om SEK 168 519 miljoner (96 798), en ökning om 74%. Orderstocken vid slutet av 2025 uppgick till SEK 274 532 miljoner (187 223) och motsvarade en ökning om 47% jämfört med början av året. Totalt 66% (76) av orderingången var hänförlig till marknader utanför Sverige. Försäljning och organisk tillväxt Försäljningsintäkterna för helåret uppgick till SEK 79 146 miljoner (63 751) och motsvarade en försäljningstillväxt om 24,1%, varav organisk försäljningstillväxt var 25,6%. Samtliga affärsområden och Combitech rapporterade försäljningstillväxt för helåret. Försäljningsintäkterna från internationella marknader ökade 24% och uppgick till SEK 46 637 miljoner (37 611), motsvarade 59% (59) av totala försäljningsintäkter. Bruttoresultat Bruttoresultatet ökade 26% till SEK 17 168 miljoner (13 663), till följd av ökade försäljningsvolymer och marginalförbättring. Bruttomarginalen ökade till 21,7% (21,4), drivet av högre marginaler i Aeronautics och Surveillance. Rörelseresultat Rörelseresultatet (EBIT) justerat för jämförelsestörande poster ökade 37% och uppgick till SEK 7 730 miljoner (5 662) med en justerad marginal om 9,8% (8,9). Rörelseresultatet och rörelsemarginalen förbättrades i alla affärsområden och förbättringen var särskilt stark i Dynamics och Surveillance. Jämförelsestörande poster under året inkluderade en realisationsvinst från avyttringen av Saab TransponderTech AB om SEK 336 miljoner. Finansnetto Finansnettot uppgick till SEK -47 miljoner (-373) varav SEK 52 miljoner (121) relaterade till räntenetto, SEK 258 miljoner (-266) relaterade till valutavinster/-förluster och SEK -200 miljoner (-159) relaterade till räntekostnad leasingskuld. Finansnettot hänförligt till pensioner uppgick till SEK -38 miljoner (-46) och övriga finansiella poster uppgick till SEK -119 miljoner (-23) och består av realiserade och orealiserade resultat på lång- och kortsiktiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter. Skatt Den effektiva skattesatsen under 2025 var 20,7 (20,4) procent. Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till SEK -1 663 miljoner (-1 079). Ökningen i den effektiva skattesatsen var främst hänförlig till lägre utnyttjande av tidigare inte redovisade underskottsavdrag 2025 jämfört med 2024. Periodens resultat Resultat efter skatt för året ökade 51% till SEK 6 356 miljoner (4 210), motsvarande ett resultat per aktie efter utspädning om SEK 11,70 (7,74). Finansiell ställning Vid slutet av december 2025 hade Saab en nettolikviditet om SEK 3 989 miljoner jämfört med SEK 2 211 miljoner vid årets slut 2024. Nettolikviditet i relation till EBITDA var -0,4 (-0,3) vid slutet av perioden. Soliditeten var 35,0% (35,9). Kassaflöde Operationellt kassaflöde uppgick till SEK 5 273 miljoner (2 497), till följd av milstolpsbetalningar och förskott, delvis motverkade av ökade investeringar och ökade lagernivåer. Mål på medellång sikt Saabs mål på medellång sikt (2023-2027) består av mål för sammansatt årlig organisk försäljningstillväxt (CAGR), tillväxt i rörelseresultat och kassaflödeskonvertering: • Organisk försäljningstillväxt om ca 22% (CAGR). • Tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt. • Kassaflödeskonvertering om minst 60%, kumulativt för femårsperioden. Basår för CAGR: 2022 Definieras som operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat 150 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Räkningar och noter Resultaträkning, koncernen ......................................................... 151 Totalresultat, koncernen ............................................................... 153 Finansiell ställning, koncernen .................................................... 154 Förändring i eget kapital, koncernen ......................................... 156 Kassaflödesanalys, koncernen....................................................157 Resultaträkning, moderbolaget ...................................................158 Totalresultat, moderbolaget .........................................................158 Balansräkning, moderbolaget ...................................................... 159 Förändring i eget kapital, moderbolaget .................................. 160 Kassaflödesanalys, moderbolaget ............................................161 1 Redovisningsprinciper .........................................................162 2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper ..................................................... 163 3 Segmentrapportering ..........................................................164 4 Försäljningsintäkter...............................................................166 5 Rörelsekostnader ...................................................................168 6 Övriga rörelseintäkter och kostnader .............................169 7 Statliga bidrag .........................................................................169 8 Anställda och ersättningar .................................................170 9 Arvode och kostnadsersättning till revisorer ............... 176 10 Avskrivningar och nedskrivningar....................................176 11 Finansnetto ..............................................................................177 12 Bokslutsdispositionerochobeskattadereserver ...... 178 13 Skatt ..........................................................................................178 14 Resultat per aktie ...................................................................181 15 Immateriella anläggningstillgångar..................................182 16 Materiellaanläggningstillgångar .....................................184 17 Leasing ......................................................................................186 18 Biologiska tillgångar ..............................................................187 19 Andelariintresseföretagochjointventures ................188 20 Moderbolagetsandelariintresseföretagoch joint ventures ........................................................................... 188 21 Fordringar på koncernföretag ...........................................189 22 Andra långfristiga värdepappers innehav ......................189 Räkningar Noter 23 Långfristiga fordringar och övriga fordringar ..............190 24 Varulager ................................................................................... 190 25 Kundfordringar ........................................................................ 191 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ..........192 27 Likvidamedel ...........................................................................192 28 Eget kapital ...............................................................................193 29 Räntebärande skulder, obligationer och andra skuldebrev ...................................................................194 30 Ersättningar efter avslutad anställning ..........................195 31 Avsättningar .............................................................................198 32 Övriga skulder ......................................................................... 200 33 Upplupna kostnader och förut betalda intäkter ........... 201 34 Finansiell riskhantering och finansiella instrument ....201 35 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser ...............209 36 Närstående ............................................................................... 209 37 Koncernföretag ......................................................................209 38 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar ...................... 211 39 Rörelseförvärv ........................................................................213 40 Uppgifter om moderbolaget ..............................................213 41 Jämförelsestörande poster ...............................................213 42 I bokslutet använda valutakurser ......................................213 43 Nyckeltalsdefinitioner ...........................................................214 44 Väsentliga händelser efter periodens slut .................... 214 Innehåll 151 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER MSEK Not 2025 2024 Försäljningsintäkter 4 79 146 63 751 Kostnad för sålda varor 5 -61 978 -50 088 Bruttoresultat 17 168 13 663 Övriga rörelseintäkter 6,41 538 301 Försäljningskostnader 5,41 -3 233 -3 099 Administrationskostnader 5 -2 785 -2 416 Forsknings- och utvecklingskostnader 5 -3 623 -2 809 Övriga rörelsekostnader 6 -135 -50 Andelar av intresseföretags och joint ventures resultat 19,41 136 72 Rörelseresultat 41 8 066 5 662 Finansiella intäkter 708 563 Finansiella kostnader -755 -936 Finansnetto 11 -47 -373 Resultat före skatt 8 019 5 289 Skatt 13 -1 663 -1 079 Årets resultat 6 356 4 210 Hänförligt till: Moderbolagetsaktieägare 6 314 4 171 Innehavutanbestämmandeinflytande 42 39 Resultat per aktie före utspädning (SEK) 14 11,77 7,81 Resultat per aktie efter utspädning (SEK) 14 11,70 7,74 Räkningar Koncernens resultaträkning Orderläge Orderingången för helåret uppgick till MSEK 168 519 (96 798), motsvarande en ökning om 74 procent. Stora ordrar ökade 117 procent och uppgick till MSEK 106 571 (49 027), medelstora ordrar ökade 45 procent och uppgick till MSEK 41 613 (28 654) och små ordrar ökade 6 procent och uppgick till MSEK 20 335 (19 117). Tillväxten i orderingången var särskilt stark inom Aeronautics, Surveillance och Kockums under året. Orderstocken uppgick till MSEK 274 532, en ökning om 47 procent jämfört med MSEK 187 223 vid årets början. Totalt är 72 (72) procent av orderstocken hänförlig till internationella marknader. Orderstockens fördelning över år: 2026: SEK 74,8 miljarder 2027: SEK 77,8 miljarder 2028: SEK 53,0 miljarder 2029: SEK 33,2 miljarder Efter 2029: SEK 35,7 miljarder 152 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Försäljnings intäkter per region MSEK 2025 2024 Sverige 32 509 26 140 Övriga Europa 20 392 15 829 Nordamerika 7 069 6 148 Central- och Sydamerika 3 439 4 556 Asien 5 856 5 329 Afrika 485 165 Australien etc. 3 038 3 375 Ej namngivet land 6 358 2 209 Summa 79 146 63 751 Försäljnings intäkter per marknadssegment MSEK 2025 2024 Militärt flyg 27 669 23 737 Land 25 309 18 476 Marin 20 839 16 854 Samhällssäkerhet 2 403 2 395 Kommersiellt flyg 1 491 1 125 Andra segment 1 435 1 164 Summa 79 146 63 751 Försäljningstillväxt MSEK 2025 2024 Organiskförsäljningstillväxt 25,6 23,4 Förvärv och avyttringar 0,0 0,2 Valutaeffekter avseende omräkning av utländska dotterföretag -1,5 -0,1 Total försäljningstillväxt 24,1 23,5 Försäljningsintäkter Försäljningsintäkterna för helåret uppgick till MSEK 79 146 (63 751), motsvarande en försäljningstillväxt om 24,1 procent, varav en organisk försäljningstillväxt om 25,6 procent. Samtliga affärsområden och Combitech rapporterade tvåsiffrig försäljningstillväxt. Försäljningsintäkter från internationella marknader motsvarade 59 procent (59) av de totala försäljningsintäkterna. Av koncernens försäljningsintäkter avsåg 93 procent (92) den försvarsrelaterade marknaden. Resultat, marginal och lönsamhet Bruttoresultatet ökade med 26 procent och uppgick till 17 168 MSEK (13 663) till följd av ökade försäljningsvolymer och marginalförbättring. Bruttomarginalen ökade till 21,7 procent (21,4) drivet av högre marginaler i Aeronautics och Surveillance. Totala av- och nedskrivningar uppgick till 3 281 MSEK (2 740). Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar uppgick till 2 143 MSEK (1 782). De totala utgifterna för forskning och utveckling, vilka omfattar balanserade utvecklingsutgifter, forsknings- och utvecklingskostnader och kundfinansierade forsknings- och utvecklingsutgifter, uppgick till MSEK 12 555 (10 528), motsvarande cirka 16 procent (17) av försäljningsintäkterna. Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till 1 138 MSEK (958), varav avskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till 725 MSEK (634). Forsknings- och utvecklingskostnader uppgick till MSEK 3 623 (2 809) efter ökning i de flesta affärsområdena. Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures uppgick till MSEK 136 (72). Ökningen drevs av ett inte återkommande bidrag från minoritetsportföljen om MSEK 105 i det andra kvartalet 2025. EBITDA ökade med 35 procent och uppgick till MSEK 11 347 (8 402), med en EBITDA-marginal om 14,3 procent (13,2). Rörelseresultatet (EBIT) justerat för jämförelsestörande poster ökade med 37 procent och uppgick till MSEK 7 730 (5 662), med en EBIT-marginal om 9,8 procent (8,9). Rörelseresultatet var MSEK 8 066 (5 662) med en marginal på 10,2 procent (8,9). Rörelseresultatet och rörelsemarginalen förbättrades i alla affärsområden och förbättringen var särskilt stark i Dynamics och Surveillance. Aktuella och uppskjutna skatter uppgick 2025 till MSEK -1 663 (-1 079), motsvarande en effektiv skattesats om 20,7 procent (20,4). Ökningen i den effektiva skattesatsen var främst hänförlig till lägre utnyttjande av tidigare inte redovisade underskottsavdrag 2025 jämfört med 2024. 153 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Totalresultat för koncernen MSEK 2025 2024 Årets resultat 6 356 4 210 Övrigt totalresultat: Poster som inte ska återföras i resultaträkningen: Omvärdering av nettopensionsförpliktelser 842 348 Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser -174 -72 Omvärdering av egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat -152 1 371 Skatt hänförlig till egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat - -8 Summa 516 1 639 Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Omräkningsdifferenser -1 081 486 Kassaflödessäkringar: Värdeförändring 2 994 -1 737 Upplösta mot resultaträkningen 556 -623 Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar -745 492 Räntebärande placeringar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat 20 2 Skatt hänförlig till räntebärande placeringar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat -4 -1 Summa 1 740 -1 381 Årets övriga totalresultat 2 256 258 Årets totalresultat 8 612 4 468 varav moderbolagets aktieägares andel 8 603 4 408 varav innehav utan bestämmande inflytande 9 60 Finansnetto MSEK 2025 2024 Finansnetto hänförligt till pensioner -38 -46 Räntenetto 52 121 Valutavinster/-förluster 258 -266 Räntekostnad leasingskuld -200 -159 Övriga finansiella poster -119 -23 Summa -47 -373 Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat påverkades med MSEK 842 (348) före skatt av omvärdering av nettoavsättningar för pensioner, se not 30 för ytterligare information. Kassaflödessäkringar har påverkat årets total resultat med MSEK 3 550 före skatt (-2 360), se not 34 för mer information. Effekten före skatt om -152 (1 371) av omvärdering av egetkapitalinstrument var framförallt hänförlig till omvärdering av investeringen i Helsing GmbH. Finansnetto Finansnettot uppgick till MSEK -47 (-373). Ökningen jämfört med föregående år berodde främst på en förstärkning av den svenska kronan, vilket hade en gynnsam påverkan på valutasäkringar i tenderportföljen. Finansnetto hänförligt till pensioner är den finansiella kostnaden för nettopensionsskulden redovisad i balansräkningen. Se not 30 för mer information om förmånsbestämda pensionsplaner. Räntenetto avser ränta på likvida medel, lång- och kortfristiga placeringar och räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder samt ränta på ränteswappar. Leasingskuldens ränta består av den räntedel som är hänförlig till leasingskulder som redovisas i balansräkningen. Övriga finansiella poster består av realiserade och orealiserade resultat avseende lång- och kortfristiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av valutakurser för likvida medel i andra valutor än SEK. Minskningen jämfört med 2024 var främst hänförligt till omvärdering av aktier i en finansiell placering om MSEK -46, rapporterad i det tredje kvartalet 2025, och valutaeffekter. 154 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Finansiell ställning för koncernen MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Immateriella anläggningstillgångar 15 12 585 12 998 Materiella anläggningstillgångar 16 16 882 12 484 Biologiska tillgångar 18 406 414 Nyttjanderättstillgångar 17 4 764 2 881 Andelar i intresseföretag och joint ventures 19 356 315 Finansiella placeringar 34 2 990 2 763 Långfristiga räntebärande placeringar 34 3 321 1 610 Långfristiga fordringar 23 410 435 Uppskjutna skattefordringar 13 412 521 Summa anläggningstillgångar 42 126 34 421 Omsättningstillgångar: Varulager 24 25 439 21 825 Derivat 34 2 484 930 Skattefordringar 247 250 Kundfordringar 25 13 713 11 334 Avtalstillgångar 4,25 18 475 14 323 Övriga fordringar 23 5 194 3 259 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 1 668 1 740 Kortfristiga placeringar 34 11 643 8 898 Likvida medel 27 3 715 2 843 Summa omsättningstillgångar 82 578 65 402 SUMMA TILLGÅNGAR 124 704 99 823 MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 28 Aktiekapital 2 174 2 174 Övrigt tillskjutet kapital 6 099 6 099 Andra reserver 1 952 195 Balanserade vinstmedel 33 111 27 035 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 43 336 35 503 Innehav utan bestämmande inflytande 340 309 Summa eget kapital 43 676 35 812 Skulder Långfristiga skulder: Långfristiga leasingskulder 17 4 198 2 337 Övriga långfristiga räntebärande skulder 29 8 475 7 128 Övriga skulder 32 176 136 Avsättningar för pensioner 30 383 1 387 Övriga avsättningar 31 2 035 2 238 Uppskjutna skatteskulder 13 2 017 1 070 Summa långfristiga skulder 17 284 14 296 Kortfristiga skulder: Kortfristiga leasingskulder 17 726 695 Övriga kortfristiga räntebärande skulder 29 1 310 224 Avtalsskulder 4 33 858 25 675 Leverantörsskulder 10 140 8 215 Derivat 34 559 2 444 Skatteskulder 1 080 536 Övriga skulder 32 1 856 1 190 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 12 197 9 700 Avsättningar 31 2 018 1 036 Summa kortfristiga skulder 63 744 49 715 Summa skulder 81 028 64 011 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 124 704 99 823 För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 35. 155 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Finansiell ställning för koncernen, forts. MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 NETTOLIKVIDITET/-SKULD Tillgångar Likvida medel 27 3 715 2 843 Kortfristiga placeringar 34 11 643 8 898 Summa likvida placeringar 15 358 11 741 Kortfristiga räntebärande fordringar 23 68 73 Långfristiga räntebärande fordringar 23 218 241 Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner 23 76 79 Långfristiga räntebärande finansiella investeringar 34 3 321 1 610 Summa räntebärande tillgångar 19 041 13 744 Skulder Leasingskulder 17 4 924 3 032 Obligationer och andra skuldebrev 29 9 668 7 193 Skulder till intresseföretag och joint ventures 29 48 55 Övriga räntebärande skulder 29 69 104 Avsättningar för pensioner 1) 30 343 1 149 Summa räntebärande skulder och avsättning för pensioner 15 052 11 533 Nettolikviditet (+) / nettoskuld (-) 3 989 2 211 1)Exklusiveavsättningförpensionerhänförligtillsärskildlöneskatt. Den genomsnittliga nettolikviditeten/-skulden under2025 uppgick till MSEK 1 552 (54). Nettolikviditeten/-skulden exklusive räntebärande fordringar, nettopensions förpliktelser och leasing skulder uppgick per den 31 december 2025 till MSEK8 894 (5 999). Finansiell ställning Vid utgången av december 2025 hade Saab en nettolikviditet om MSEK 3 989, en ökning med MSEK 1 778 jämfört med årets slut 2024 då nettolikviditeten uppgick till MSEK 2 211. Nettoskuld i relation till EBITDA uppgick till -0,4 (-0,3) vid årets slut. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 12 105 (6 732) Avtalstillgångar ökade med MSEK 4 152 och avtalsskulderna ökade med MSEK 8 183 jämfört med årets slut 2024. Varulagret ökade med MSEK 3 614 under året, främst inom Dynamics och Surveillance. Nettoavsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, uppgick till MSEK 267 per den 31 december 2025, jämfört med MSEK 1 070 vid årets slut 2024. Påverkan på nettoskulden om MSEK 803 var främst ett resultat av en positiv avkastning på pensionstillgångar och ökad diskonteringsränta. För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 30. Materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 16 882 jämfört med MSEK 12 484 vid årets slut 2024. Nyttjanderättstillgångar redovisade i balansräkningen uppgick till MSEK 4 764 jämfört med MSEK 2 881 vid årets slut 2024. Finansiella placeringar ökade med MSEK 227 under året och uppgick till MSEK 2 990, jämfört med MSEK 2 763 vid årets slut 2024. Ökningen var framför allt hänförlig till ytterligare en investering i och omvärdering av andelar i Helsing GmbH. Omvärderingen av Helsing GmbH har redovisats i övrigt totalresultat. Under året gjordes nettoinvesteringar, vilka inkluderar kassaflödeseffekten från avyttring av materiella och immateriella tillgångar, om MSEK 7 187 (4 769). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 6 112 (4 012). Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 110 (827), av vilka MSEK 731 (530) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter. Investeringarna var främst hänförliga till utvecklingen av Gripen E/F. Per den 31 december 2025 uppgick lång- och kortfristiga räntebärande placeringar och likvida medel till MSEK 18 679, en ökning med MSEK 5 328 jämfört med årets slut 2024. Därtill hade koncernen outnyttjad revolverande kreditfacilitet uppgående till MSEK 6 000. I det fjärde kvartalet tog Saab upp en ny lånefacilitet med Nordiska investeringsbanken (NIB) om MSEK 1 200. Av detta belopp betalades MSEK 600 ut i december 2025 och resterande MSEK 600 ska betalas ut i januari 2026 Det sysselsatta kapitalet ökade med MSEK 11 383, från den 31 december 2024, till MSEK 58 728 vid utgången av året. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 16,5 procent (13,6) och avkastning på eget kapital till 16,0 procent (12,4). Utbetalning av utdelning till moderbolagets aktieägare har gjorts under året uppgående till MSEK 1 076 (856). 156 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Förändring i eget kapital för koncernen Andra reserver Summa moder- Innehav Övrigt bolagets utan tillskjutet Säkrings- Omräknings- Balanserade aktie ägares bestämmande Summa eget MSEK Aktie kapital kapital reserv reserv vinstmedel andel inflytande kapital Ingående eget kapital 1 januari 2024 2 174 6 099 813 785 22 164 32 035 327 32 362 Årets totalresultat -1 868 465 5 811 4 408 60 4 468 Transaktioner med ägarna: Återköp av aktier genom aktieswap -318 -318 -318 Aktiesparprogram 235 235 235 Utdelning -856 -856 -79 -935 Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande -1 -1 1 0 Utgående eget kapital 31 december 2024 2 174 6 099 -1 055 1 250 27 035 35 503 309 35 812 Ingående eget kapital 1 januari 2025 2 174 6 099 -1 055 1 250 27 035 35 503 309 35 812 Årets totalresultat 2 805 -1 048 6 846 8 603 9 8 612 Transaktioner med ägarna: Erhållen utdelning på aktier i aktieswap 2 2 2 Aktiesparprogram 304 304 304 Utdelning -1 076 -1 076 -51 -1 127 Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande - - 73 73 Utgående eget kapital 31 december 2025 2 174 6 099 1 750 202 33 111 43 336 340 43 676 För definition av andra reserver, se not 28. 157 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Kassaflödesanalys för koncernen MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten: Resultat efter finansiella poster 8 019 5 289 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 38 4 725 3 369 Utdelning från intresseföretag och joint ventures 77 22 Betald inkomstskatt -1 036 -945 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 11 785 7 735 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: Avtalstillgångar och -skulder 3 800 7 218 Varulager -3 811 -4 890 Övriga rörelsefordringar -3 725 -5 464 Övriga rörelseskulder 4 860 3 589 Avsättningar -804 -1 456 Kassaflöde från den löpande verksamheten 12 105 6 732 Investeringsverksamheten: Aktiverade utvecklingsutgifter -731 -530 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -379 -297 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -6 112 -4 012 Avyttring av materiella och immateriella anläggningstillgångar 35 70 Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar -2 728 2 471 Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures -2 207 -1 894 Förvärv av verksamheter 39 -60 -15 Avyttring av koncernföretag och andra verksamheter 38, 39 539 25 Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 643 -4 182 Finansieringsverksamheten: Amortering av lån -173 -678 Amortering av leasingskulder -726 -690 Upptagande av lån 2 600 331 Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -1 076 -856 Utbetald utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande -51 -41 Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande 73 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 647 -1 934 ÅRETS KASSAFLÖDE 38 1 109 616 Likvida medel vid årets början 2 843 2 129 Valutakursdifferens i likvida medel -237 98 Likvida medel vid årets slut 27 3 715 2 843 Investeringar Kassaflödeseffekten av investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 6 112 (4 012). Investeringar i immateriella anläggnings- tillgångar uppgick till MSEK 1 110 (827), av vilka MSEK 731 (530) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter och MSEK 379 (297) andra immateriella anläggningstillgångar. Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster ökade till MSEK 12 460 (7 266), se not 38. Det operationella kassaflödet 2025 uppgick till MSEK 5 273 (2 497) Det operationella kassflödet definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Kassaflöde från den löpande verksamheten exkluderar skatter och andra finansiella poster men inkluderar amortering av leasingskulder. Fritt kassaflöde uppgick till MSEK 4 206 (993). Avyttringen av Saab TransponderTech AB hade en positiv effekt på det fria kassaflödet med MSEK 539. För mer detaljerad information om kassa flödet, se not 38. 158 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning för moderbolaget Totalresultat för moderbolaget MSEK Not 2025 2024 Försäljningsintäkter 4 42 966 36 291 Kostnad för sålda varor -35 955 -30 454 Bruttoresultat 7 011 5 837 Försäljningskostnader -1 773 -1 628 Administrationskostnader -1 347 -1 057 Forsknings- och utvecklingskostnader -2 136 -1 587 Övriga rörelseintäkter 6 135 99 Övriga rörelsekostnader 6 -22 -15 Rörelseresultat 1,868 1 649 Resultat från finansiella poster: 11 Resultat från andelar i koncernföretag 1,950 2 333 Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures 53 -80 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 228 40 Övrigaränteintäkterochliknanderesultatposter 544 571 Räntekostnader och liknande resultatposter -441 -421 Resultat efter finansiella poster 4 202 4 092 Bokslutsdispositioner 12 -1 085 -824 Resultat före skatt 3 117 3 268 Skatt 13 -485 -703 Årets resultat 2 632 2 565 MSEK 2025 2024 Årets resultat 2 632 2 565 Övrigt totalresultat: Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Omräkningsdifferenser - - Årets övriga totalresultat - - Årets totalresultat 2 632 2 565 Försäljningsintäkter och resultat I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Surveillance, Dynamics samt en enhet inom Combitech. Dessutom ingår koncern staber och koncernsupport. 159 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Balansräkning för moderbolaget MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 15 1 168 1 234 Materiella anläggningstillgångar 16 8 693 6 410 Finansiella anläggningstillgångar: Andelarikoncernföretag 37 7 311 7 044 Fordringar på koncernföretag 21 90 90 Andelar i intresseföretag och joint ventures 20 74 74 Fordringar på intresseföretag och joint ventures 21 155 164 Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 5 129 3 038 Andra långfristiga fordringar 23 35 56 Uppskjuten skattefordran 13 705 479 Summa finansiella anläggningstillgångar 13 499 10 945 Summa anläggningstillgångar 23 360 18 589 Omsättningstillgångar Varulager 24 14 536 12 530 Kortfristiga fordringar: Kundfordringar 25 6 288 3 788 Fordringar på koncernföretag 6 320 6 550 Avtalstillgångar 16 059 10 454 Övriga fordringar 23 832 1 134 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 2 563 3 449 Summa kortfristiga fordringar 32 062 25 375 Kortfristiga placeringar 11 597 8 852 Kassa och bank 27 2 045 903 Summa omsättningstillgångar 60 240 47 660 SUMMA TILLGÅNGAR 83 600 66 249 Likviditet, finansiering, investeringar och antal anställda Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 2 243 per den 31 december 2025 jämfört med en nettolikviditet om MSEK 1 895 per den 31 december 2024. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 3 106 (1 712). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 346 (284). Vid periodens slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 13 959 jämfört med 12 250 personer vid årets början. MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 28 Bundet eget kapital: Aktiekapital 2 174 2 174 Uppskrivningsfond 625 631 Reservfond 543 543 Fritt eget kapital: Överkursfond 5 557 5 557 Balanserat resultat 9 070 7 268 Årets totalresultat 2 632 2 565 Summa eget kapital 20 601 18 738 Obeskattade reserver 12 5 835 4 750 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 30 151 189 Övriga avsättningar 31 1 965 1 795 Summa avsättningar 2 116 1 984 Skulder Obligationer och andra skuldebrev 29 9 664 7 187 Skulder till koncernföretag 15 393 8 883 Avtalsskulder 4 12 695 8 876 Leverantörsskulder 6 169 5 509 Skuldertillintresseföretagochjointventures 48 55 Skatteskulder 325 371 Övriga skulder 32 1 418 1 340 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 9 336 8 556 Summa skulder 55 048 40 777 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 83 600 66 249 För information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 35. 160 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Förändring i eget kapital för moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital MSEK Aktie kapital Uppskriv nings- fond Reservfond Överkurs fond Balanserade vinstmedel Årets total resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 1 januari 2024 2 174 637 543 5 557 8 199 - 17 110 Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Förändring uppskrivningsfond -6 6 - Årets totalresultat 2 565 2 565 Transaktioner med ägarna: Återköp av aktier genom aktieswap -318 -318 Utdelning till ägarna -856 -856 Aktiesparprogram 235 235 Utgående eget kapital 31 december 2024 2 174 631 543 5 557 7 268 2 565 18 738 Ingående eget kapital 1 januari 2025 2 174 631 543 5 557 9 833 18 738 Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Förändring uppskrivningsfond -6 6 - Årets totalresultat 2 632 2 632 Transaktioner med ägarna: Erhållen utdelning på aktier i aktieswap 2 2 Utdelning till ägarna -1 076 -1 076 Aktiesparprogram 304 304 Utgående eget kapital 31 december 2025 2 174 625 543 5 557 9 070 2 632 20,601 161 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Kassaflödesanalys för moderbolaget MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten: Resultat efter finansiella poster 4 203 4 092 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 38 700 -545 Betald inkomstskatt -757 -471 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 4 146 3 076 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: Avtalstillgångar och -skulder -1 823 -647 Varulager -2 117 -1 858 Övriga rörelsefordringar -2 276 -1 317 Övriga rörelseskulder 2 115 2 919 Avsättningar -455 -1 307 Kassaflöde från den löpande verksamheten -410 866 Investeringsverksamheten: Lämnade/återbetalade aktieägartillskott -500 -772 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -346 -284 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 104 -1 684 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 8 20 Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar -2 729 2 473 Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures -2 148 -1 874 Förvärv av verksamheter - -21 Avyttring av koncernföretag 233 61 Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 586 -2 081 Finansieringsverksamheten: Förändring av fordringar/skulder från koncernföretag 6 239 462 Upptagande av lån 2 600 7 Amortering av lån -127 -400 Utbetald utdelning till aktieägarna -1 076 -856 Erhållna koncernbidrag och utdelningar 2 502 2 152 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 10 138 1 365 ÅRETS KASSAFLÖDE 1 142 150 Likvida medel vid årets början 903 753 Likvida medel vid årets slut 27 2 045 903 162 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Noter Not 1. Redovisningsprinciper Verksamheten Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping. Bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är indelad i fyra affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Combitech rapporteras som ett av koncernens segment utanför affärsområdesstrukturen. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och andra verksamheter inklusive UMS Skeldar och Saabs minoritetsportfölj. Verksamheten i respektive affärsområde och Combitech beskrivs i not 3. Styrelsen och verkställande direktören har den 2 mars 2026 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 1 april 2026 för fastställande. Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Redovisningsstandarder utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med IFRS . Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under ”Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper”. Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen . De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är av rundade till närmaste miljontal. Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätter att styrelsen och företags- ledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redo visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden. Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen såvida inte posten som är föremål för bedömningen redovisas i övrigt totalresultat. Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen samt de redovisningsprinciper beträffande väsentliga resultat- och balansposter som anges under respektive notupplysning har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernredovisningen har upprättats med anskaffningsvärde som värderingsgrund om inte annat framgår nedan och i redovisningsprinciperna i respektive not. Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler Ett antal ändringar och tolkningar av befintliga redovisningsstandarder har trätt i kraft under året. Ingen av dessa har haft någon väsentlig inverkan på koncernen. Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt i kraft IASB har utfärdat IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements vilken ska tillämpas från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Även om IFRS 18 inte kommer att påverka redovisning och värdering har Saab under 2025 arbetat med ett projekt för att utvärdera effekterna på presentation och upplysningar. Detta inkluderar presentation av resultaträkningen där t.ex. definitionen av rörelseresultat kan komma att förändras. IFRS 18 introducerar tre nya kategorier för resultaträkningen; rörelse-, investerings- och finansieringsverksamheten. Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures kommer under IFRS 18 att redovisas i den nya investeringskategorin, istället för i rörelseresultatet. Dessutom kommer finansnettot att till stor del delas upp mellan investerings- och finansieringskategorierna. Utöver IFRS 18 har IASB givit ut ett antal ändringar och standarder som ännu ej trätt i kraft. Ingen av dessa väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. Klassificering av tillgångar och skulder Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balans dagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder . Konsolideringsprinciper Koncernföretag Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffnings värdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant vid förvärvstidpunkten, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skatte- fordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs under respektive notupplysning. Undantag görs även för gottgörelse tillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen 163 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital . Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till SEK Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredo visas som omräkningsreserv i eget kapital. Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag. Rörelseförvärv Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksam heter. Intresseföretag och joint ventures Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar. Immateriella anläggningstillgångar Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder Moderbolaget redovisar inte leasingavtal i balansräkningen som nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden i enlighet med undantaget från IFRS 16 som finns i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument Moderbolaget tillämpar inte IFRS 9 fullt ut utan reglerna för redovisning av finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärden i RFR 2. Detta innebär bland annat att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen. Derivat och säkringsredovisning Derivat som ej klassificeras som säkringsinstrument värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som klassificeras som säkringsinstrument styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post tills dess att den säkrade transaktionen harinträffat. Ersättningar till anställda Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Obeskattade reserver De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna. Koncernbidrag och aktieägartillskott Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Not 2. Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisnings principerna kan ha en betydande inverkan på redo- visningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott. Osäkerheter i uppskattningar och bedömningar Långa kundkontrakt En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod. Koncernen tillämpar vinstavräkning över tid för långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningen av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning . Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva effekter som påverkar intäkts- och resultatavräkning. Saab har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas, vilket innebär en större osäkerhet i risker avseende resultatavräkning och totalkostnad. Som en del av den löpande verksamheten ingår att se över risker i projekt och totalkostnadsprognoser. Denna översyn resulterar också i korrigeringar av projektkalkyler, såväl positiva som negativa. Redo visningen av långa kundkontrakt påverkar även balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättning för förlustkontrakt. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar eller leveranser i projekt. För mer information om långa kundkontrakt, se not 4. Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter Koncernen har investerat betydande belopp i forskning och utveckling. De redo visade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklings projekt avseende den nya versionen av Gripen. Under 2025 blev den aktiverade utvecklingsutgiften hänförlig till det flygburna övervakningssystemet GlobalEye helt avskriven. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 5 972 (6 052). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga . Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 15 år. De redovisade värdena för aktiverade utvecklingskostnader prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För tillgångar som är under upparbetning beräknas tillgångens återvinningsvärde årligen oavsett om indikation på nedskrivningsbehov har identifierats eller inte. För mer information, se not 15 . Nedskrivningsprövning av goodwill Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 289 (5 572), se vidare not 15. Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov. 164 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Pensioner Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgifts bestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 10 876 (10 969). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Under 2025 har förändringar i aktuariella antaganden avseende diskonteringsränta och erfarenhet påverkat den förmåns bestämda pensionsförpliktelsen. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 30 . Not 3. Segmentrapportering Rörelsesegment Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik, avancerade vapensystem, ledningssystem och navala system samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab en lokal närvaro i Australien, Brasilien, Sydafrika, USA och i andra utvalda länder. Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högsta verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högsta verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denna för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. I segmentsredovisningen redovisas samtliga leasingavtal som kostnad linjärt över leasingperioden. Utöver IFRS 16 så överensstämmer i allt väsentligt de rapporterbara segmentens redovisningsprinciper med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknads mässiga villkor . Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är uppdelad i fyra affärsområden, vilka också är rörelsesegment: Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Utöver dessa redovisas även Combitech som ett rörelsesegment skilt från affärsområdesstrukturen inom Saabkoncernen. Rörelsesegmenten beskrivs nedan. Utöver de fem rörelsesegmenten redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet. Aeronautics Aeronautics är en världsledande tillverkare av innovativa flygsystem och bedriver utveckling av produkter inom militär flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier kring såväl bemannade som obemannade flygplan. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter. Dynamics Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, träningssystem och signaturhanteringssystem till försvarsmakter världen över, samt därtill relaterade militära och civila nischprodukter. Surveillance Surveillance levererar effektiva lösningar för säkerhet och trygghet, för övervakning och beslutsstöd och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina radar-, signal spanings- och självskyddssystem samt ledningssystem för marin, flygvapen och armé. Kockums Kockums utvecklar, levererar och underhåller lösningar i världsklass för naval miljö. I portföljen finns ubåtar med Stirlingsystem för luftoberoende framdrivning, ytstridsfartyg, minröjningsfartyg, autonoma farkoster, torpeder samt obemannade undervattensfarkoster. Kockums unika kompetens ligger inom signaturanpassning, stöthållfasthet och avancerad smygteknik. Combitech Combitech är ett fristående dotterbolag till Saab och rapporteras som ett rörelsesegment skilt från affärsområdesstrukturen inom Saabkoncernen. Combitech är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag som genom att kombinera teknik med spetskompetens skapar anpassade lösningar som utvecklar kundens verksamhet. Combitech är verksamt inom flygindustri, försvarsindustri, telekom samt övrig industri och offentlig sektor. Combitech erbjuder tjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik, teknisk produktinformation och logistik. Information om större kunder Under 2025 hade Saab en kund som enskilt svarade för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. Svenska försvaret är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna uppgick till MSEK 28 787 (22 795) vilket motsvarade 36 procent (36) av de totala försäljningsintäkterna. Information om geografiska områden Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad. 165 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Koncernen Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Corporate 2) Elimineringar Koncernen MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Extern orderingång 60 589 10 668 32 112 49 745 53 062 27 396 17 456 5 642 3 066 3 013 2 234 334 - - 168 519 96 798 Intern orderingång 875 508 282 548 1 096 1 138 654 64 1 825 1 624 10 - -4 742 -3 882 - - Summa 61 464 11 176 32 394 50 293 54 158 28 534 18 110 5 706 4 891 4 637 2 244 334 -4 742 -3 882 168 519 96 798 Extern orderstock 82 515 40 981 89 714 78 401 76 315 51 291 22 418 14 212 1 405 1 595 2 165 743 - - 274 532 187 223 Intern orderstock 1 268 520 381 485 1 676 1 434 495 148 440 332 8 - -4 268 -2 919 - - Summa 83 783 41 501 90 095 78 886 77 991 52 725 22 913 14 360 1 845 1 927 2 173 743 -4 268 -2 919 274 532 187 223 Externa för sälj nings intäkter 19 007 16 621 20 277 14 337 26 442 21 267 9 325 8 205 3 255 2 715 840 606 - - 79 146 63 751 Interna för sälj nings intäkter 126 68 388 268 854 747 306 159 1 722 1 591 2 2 -3 398 -2 835 - - Totala för sälj nings intäkter 19 133 16 689 20 665 14 605 27 296 22 014 9 631 8 364 4 977 4 306 842 608 -3 398 -2 835 79 146 63 751 Rörelseresultat före andelar i intresse- företags och joint ventures resultat 1 177 977 3 697 2 503 3 056 1 991 764 639 478 442 -1 242 -962 - - 7 930 5 590 Andelar i intresse företags och joint ventures resultat - - 38 62 - - - - - - 98 10 - - 136 72 Rörelse resultat 1 177 977 3 735 2 565 3 056 1 991 764 639 478 442 -1 144 -952 - - 8 066 5 662 Finansiella intäkter 9 10 92 29 46 58 58 91 6 27 1 173 1 059 -676 -711 708 563 Finansiella kostnader -326 -372 -23 -46 -198 -173 -15 -5 -6 -3 -863 -1 048 676 711 -755 -936 Resultat före skatt 860 615 3 804 2 548 2 904 1 876 807 725 478 466 -834 -941 - - 8 019 5 289 Skatt 1) -82 -111 -649 -50 152 16 -32 -9 -25 -24 -1 027 -901 - - -1 663 -1 079 Årets resultat 778 504 3 155 2 498 3 056 1 892 775 716 453 442 -1 861 -1 842 - - 6 356 4 210 Tillgångar 22 385 19 568 36 071 24 500 31 310 26 185 9 277 8 341 2 707 2 444 64 414 49 111 -41 460 -30 326 124 704 99 823 varav andelar i intresseföretag och joint ventures - - 195 208 4 4 - - - - 157 103 - - 356 315 Skulder 16 921 14 601 30 326 21 086 20 156 15 159 7 736 7 084 1 679 1 481 37 846 27 101 -33 636 -22 501 81 028 64 011 Operationellt kassaflöde -1 937 -712 7 643 2 798 110 1 333 763 289 388 532 -1 694 -1 743 - - 5 273 2 497 Sysselsatt kapital 14 974 12 136 6 719 5 342 14 718 12 142 4 111 3 622 1 427 1 348 16 779 12 755 - - 58 728 47 345 Investeringar 1 172 652 2 263 1 097 919 1 323 224 148 22 21 2 622 1 598 - - 7 222 4 839 Avskrivningar 489 253 175 128 833 952 73 51 17 16 1 480 1 245 - - 3 067 2 645 Nedskrivningar - - - - - 95 - - - - 214 - - - 214 95 1) Aktuell skatt i moderbolaget redovisas inom Corporate. 2) varav hänförliga till IFRS 16 justeringar: Rörelseresultat 135 (140), Finansiella intäkter 35 (-), Finansiella kostnader -194 (-184), Tillgångar 5 703 (3 421), Skulder 5 900 (3 602) Geografiska områden Central- och Koncernen Sverige Övriga Europa Nordamerika Sydamerika Asien Afrika Australien, etc. Ej namngivet land Summa MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Externa försäljningsintäkter 32 509 26 140 20 392 15 829 7 069 6 148 3 439 4 556 5 856 5 329 485 165 3 038 3 375 6 358 2 209 79 146 63 751 i % av omsättning 41 41 26 25 9 1) 10 1) 4 2) 7 2) 7 8 1 0 4 5 8 4 100 100 Anläggningstillgångar 35 039 27 945 2 704 1 890 2 820 2 796 154 167 371 346 344 373 694 904 - - 42 126 34 421 1) Varav USA utgör 8 procent (9) av koncernens totala försäljningsintäkter. 2) Varav Brasilien utgör 4 procent (7) av koncernens totala försäljningsintäkter. 166 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Försäljningsintäkter per rörelsesegment Moderbolaget MSEK 2025 2024 Aeronautics 19 004 16 538 Dynamics 3 731 3 412 Surveillance 19 889 16 003 Combitech 229 95 Corporate 113 243 Summa 42 966 36 291 Försäljningsintäkter per geografisk marknad Moderbolaget MSEK 2025 2024 Sverige 22 078 16 540 Övriga Europa 11 206 9 172 Nordamerika 2 328 2 413 Central- och Sydamerika 3 305 4 447 Asien 2 967 2 914 Afrika 105 115 Australien, etc. 135 101 Ej namngivet land 842 589 Summa 42 966 36 291 Not 4. Försäljningsintäkter Redovisningsprinciper Försäljningsintäkter I Saabkoncernen uppkommer försäljningsintäkter framförallt från tre typer av intäktsströmmar: långa kundkontrakt, produkter och tjänsteuppdrag. Långa kundkontrakt En stor andel av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt med både utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. Analysen av dessa kontrakt innebär framförallt att bedöma antal prestationsåtaganden och när dessa uppfylls, det vill säga över tid eller vid en given tidpunkt. Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster innebär det oftast att ett enskilt prestationsåtagande identifieras. Ett prestationsåtagande uppfylls vid given tidpunkt eller över tid. Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster samt att kostnaden för att anpassa tillgången och sälja den till ny kund inte skulle vara oväsentlig är slutsatsen oftast att tillgången inte bedöms ha en alternativ användning. Då kontrakten också innehåller klausuler som innefattar rätt till betalning plus skälig vinst för nedlagda utgifter, i händelse av terminering av annan orsak än underlåtenhet från Saab att prestera i enlighet med avtalet, innebär detta att kriterierna för att redovisa intäkter från långa kundkontrakt över tid uppfylls. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen därmed i förhållande till kontraktets färdigställandegrad. Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda utgifter för utfört arbete per balansdagen och beräknade totala utgifter för genomförandet av åtagandet enligt kontraktet. Av den totala intäkten av räknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställande- graden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall baseras på när olika delmål som kontraktsmilstolpar eller levererade enheter uppfylls. En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna har identifierats. I långa kundkontrakt förekommer det att Saab erhåller förskott från kunder eller upparbetar väsentliga avtalstillgångar. Om det föreligger en betydande finansieringskomponent redovisas effekten av tidsvärdet endast för de avtal vars förskott kvarstår även efter tolv månader. Det förekommer att innehållet i avtalsrelationen mellan Saab och motparten ändras under avtalstiden genom t.ex. tilläggsbeställningar. Saab utvärderar huruvida tilläggsbeställningar och andra avtalsändringar ska redovisas som en del av det ursprungliga kontraktet eller som ett nytt kontrakt baserat på om det tillkommer varor eller tjänster som är väsentligen avskilda ifrån grundkontraktet och om priset för dessa varor eller tjänster motsvarar ett fristående försäljningspris. Om båda dessa förhållanden är uppfyllda redovisas innehållet i avtalsändringen som ett nytt avtal. Produkter Viss del av Saabs intäkter är hänförliga till produkter där utveckling, kund anpassning och integration är relativt obetydlig, med andra ord till största delen enbart tillverkning av produkter, samt vidareförsäljning av exempelvis reservdelar. Dessa kontrakt intäktsredovisas vid en given tidpunkt dvs normalt när kontrollen av varan övergått till kund i enlighet med villkoren i kontraktet. Tjänsteuppdrag För Saabs tjänsteuppdrag som innefattar försäljning av konsulttimmar och supporttjänster, till fast pris eller löpande räkning, erhåller normalt kunden nytta när åtagandet uppfylls. Intäkten redovisas därmed huvudsakligen över tid i takt med att uppdraget enligt kontraktet utförs . Saab bedriver verksamhet på den militära försvarsmarknaden samt på den civila flygplans- och säkerhetsmarknaden. Under 2025 stod försäljning av försvars materiel för 93 procent (92) av Saabs försäljningsintäkter. Saabs internationella försäljning utgör mer än hälften av dess totala verksamhet och omfattar i regel betydande belopp under långa tidsperioder. Under 2025 gick 59 procent (59) av Saabs försäljningsintäkter till marknader utanför Sverige. En stor andel av Saabs försäljningsintäkter kommer från ett begränsat antal kunder och relativt få kontrakt. Den europeiska marknaden inklusive Sverige är Saabs viktigaste marknad. Svenska försvaret är Saabs viktigaste kund och stod under 2025 för 36 procent (36) av Saabs försäljningsintäkter. Saabs verksamhet präglas av mångåriga komplexa utvecklingsuppdrag i teknologisk framkant. Saab ska i långa kundprojekt genomföra och leverera hög teknologiska kostnadseffektiva lösningar i enlighet med kundkontraktet. Den avtals modell för stora utvecklingsprojekt enligt vilken Saab ofta bedriver utvecklings- verksamhet är komplicerad och medför risker. Ofta ingås avtal där kunden beställer en produkt enligt en kravspecifikation och däri anger vilka egenskaper produkten ska ha och vilka problem den ska lösa. Saab åtar sig därefter att leverera i enlighet med kravspecifikationerna och producera den produkt eller det system som krävs. Vid avtalens ingående finns det alltså i vissa fall inte någon produkt framtagen och produkten ska normalt sett levereras flera år senare. De flesta kontrakten ingås med en fastpriskomponent. Under 2025 stod Långa kundkontrakt för 62 procent (63) av de totala försäljningsintäkterna. Merparten av Saabs försäljningsintäkter relaterar till projekt som i de flesta fall intäktsredovisas och resultatavräknas över tid. Detta ställer stora krav på projekt planering och kontroll samt uppföljning för att vid varje tillfälle säkerställa antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av försäljningsintäkter och resultat. Saab uppdaterar löpande totalkostnadsprognoser för långa kundkontrakt och retroaktiva effekter, både positiva och negativa, på försäljningsintäkterna uppkommer därmed. Påverkan av retroaktiva effekter från normala uppdateringar av totalkostnadsprognoser har ej varit väsentlig i förhållande till försäljningsintäkterna under år 2025 samt jämförelseåret. Ca 70-80 procent av försäljningsintäkterna redovisas över tid i takt med projektets färdigställandegrad . 167 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar balansräkningsposter som avtalstillgångar och avtalsskulder samt kundfordringar för vilka sedvanliga betalnings villkor tillämpas. Många av Saabs större avtal med kunder baseras på en betalnings modell enligt vilken huvuddelen av betalning ska ske först efter, eller i samband med, att produkten eller systemet har levererats eller dellevererats. Saab bedriver och har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas. Under 2025 har flera av koncernens större projekt nått långt i projektgenomförandet vilket medfört att koncernen uppnått viktiga milstolpar. Ingående avtalsskulder per 1 januari 2025 har i all väsentlighet intäktsförts under räkenskapsåret. Avsättning för garantier i samband med sålda produkter eller tjänster redovisas normalt när en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras, se vidare not 31. Koncernen har inga väsentliga skyldigheter eller åtaganden avseende returer av produkter. Saab har inte identifierat några kundkontrakt där en väsentlig finansieringkomponent föreligger. Framtida intäkter avseende kundkontrakt Orderstocken förväntas att realiseras och redovisas som intäkt enligt följande tabell: Orderstockens fördelning över år MSEK 2025 2024 Inom 1 år 74 831 57 869 Inom 2 år 77 850 53 200 Inom 3 år 52 957 43 596 Inom 4 år 33 169 22 196 4 år och framåt 35 725 10 362 Summa 274 532 187 223 Corporate/ Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech eliminering Koncernen MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Försäljningsintäkter per kundkategori: Militära kunder 17 619 15 562 19 992 14 109 24 887 19 536 8 866 7 645 1 899 1 494 313 296 73 576 58 642 Civila kunder 1 388 1 059 285 228 1 555 1 731 459 560 1 356 1 221 527 310 5 570 5 109 Summa externa intäkter 19 007 16 621 20 277 14 337 26 442 21 267 9 325 8 205 3 255 2 715 840 606 79 146 63 751 Försäljningsintäkter per intäktsslag: Långa kundkontrakt 17 873 14 563 7 326 5 321 18 378 15 136 5 555 4 951 - 1 204 259 49 336 40 231 Tjänster 710 824 3 274 1 686 3 835 3 363 1 759 1 616 2 804 2 454 182 176 12 564 10 119 Produkter 424 1 234 9 677 7 330 4 229 2 768 2 011 1 638 451 260 454 171 17 246 13 401 Summa externa intäkter 19 007 16 621 20 277 14 337 26 442 21 267 9 325 8 205 3 255 2 715 840 606 79 146 63 751 Försäljningsintäkter per marknadssegment: Militärt flyg 17 353 15 289 696 382 9 323 7 981 - - 40 40 257 45 27 669 23 737 Land 145 174 16 228 12 728 7 017 4 037 - - 1 878 1 472 41 65 25 309 18 476 Marin 4 8 3 264 1 148 8 195 7 357 9 325 8 205 6 6 45 130 20 839 16 854 Samhällssäkerhet 36 37 65 43 1 873 1 867 - - 358 378 71 70 2 403 2 395 Kommersiellt flyg 1 467 1 097 - - 4 6 - - 7 7 13 15 1 491 1 125 Andra segment 2 16 24 36 30 19 - - 966 812 413 281 1 435 1 164 Summa externa intäkter 19 007 16 621 20 277 14 337 26 442 21 267 9 325 8 205 3 255 2 715 840 606 79 146 63 751 Tidpunkt för intäktsredovisning: Över tid 16 355 13 638 8 594 6 314 19 281 15 685 8 734 7 667 3 233 2 709 271 277 56 468 46 290 Vid en given tidpunkt 2 652 2 983 11 683 8 023 7 161 5 582 591 538 22 6 569 329 22 678 17 461 Summa externa intäkter 19 007 16 621 20 277 14 337 26 442 21 267 9 325 8 205 3 255 2 715 840 606 79 146 63 751 168 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Försäljningsintäkter per kundkategori Moderbolaget MSEK 2025 2024 Militära kunder 41 373 34 694 Civila kunder 1 593 1 597 Summa 42 966 36 291 Försäljningsintäkter per intäktsslag Moderbolaget MSEK 2025 2024 Långa kundkontrakt 34 064 28 779 Tjänster 4 107 3 831 Produkter 4 795 3 681 Summa 42 966 36 291 Försäljningsintäkter per marknadssegment Moderbolaget MSEK 2025 2024 Militärt flyg 25 882 22 488 Land 9 801 6 854 Marin 5 442 5 140 Samhällssäkerhet 275 535 Kommersiellt flyg 1 474 1 106 Övrigt 92 168 Summa 42 966 36 291 Tidpunkt för intäktsredovisning Moderbolaget MSEK 2025 2024 Över tid 33 740 27 582 Vid en given tidpunkt 9 226 8 709 Summa 42 966 36 291 Not 5. Rörelsekostnader Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande: Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på im materiella och materiella anläggningstillgångar förutom egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter (se nedan). Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor. Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner samt kostnader hänförliga till affärsområdes- och affärsenhets ledning. Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljnings kostnader. Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och inne håller kost nader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter . Rörelsens kostnader, exklusive övriga rörelseintäkter och kostnader, enligt kostnadsslagsindelning fördelas enligt följande: Koncernen MSEK 2025 2024 Material och komponenter 19 288 13 615 Köpta tjänster 13 847 12 492 Personalkostnader 25 640 22 114 Av- och nedskrivningar 3 407 2 863 Övriga externa kostnader 9 437 7 328 Summa 71 619 58 412 Av- och nedskrivningar inkluderar nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av varulager. 169 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 6. Övriga rörelseintäkter och kostnader Redovisningsprinciper Övriga rörelseintäkter och kostnader Övriga rörelseintäkter och kostnader avser resultat från operativa verksamheter som inte tillhör kärnverksamheten, kostnader som inte är direkt hänförbara till resultatfunktionerna, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, statliga bidrag, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag, verksamheter samt intresseföretag och joint ventures . Övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Vinst vid försäljning av koncernföretag 1) 336 18 - - Statliga bidrag 78 59 53 48 Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat 30 10 68 - Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 19 7 2 - Vinst från övriga operativa verksamheter 11 14 - - Försäkrings- och liknande ersättningar 11 1 - - Omvärdering av villkorad köpeskilling - 145 - - Vinst vid försäljning av intresseföretag/joint ventures - 1 - - Resultat från immateriella tillgångar - - - 50 Övrigt 53 46 12 1 Summa 538 301 135 99 1) Se not 39 och not 41. Övriga rörelsekostnader Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Nedskrivning av övriga fordringar -44 - - - Förlust vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar -25 -17 -21 -12 Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat -11 -28 - -3 Förändring verkligt värde biologiska tillgångar -8 0 - - Förlust från övriga operativa verksamheter -2 -2 - - Övrigt -45 -3 -1 - Summa -135 -50 -22 -15 Not 7. Statliga bidrag Redovisningsprinciper Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från EU hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. Dessa redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Projektrelaterade bidrag redovisas systematiskt i resultat räkningen främst som en kostnadsreduktion och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera fö r. Under 2025 har MSEK 282 (232) erhållits i projektrelaterade stöd. MSEK 308 (273) har redovisats genom att främst reducera forsknings- och utvecklingskostnader samt kostnad för sålda varor eller som övriga rörelseintäkter. I rapporten över finansiell ställning vid årets slut redovisades MSEK 179 (205) som förutbetald intäkt. Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade. 170 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 8. Anställda och ersättningar Medelantalet anställda uppgick 2025 till 26 507 (23 375) personer, varav 74 procent (75) var män. Medelantal anställda 1) 2025 varav män 2024 varav män Moderbolaget Sverige 13 054 73% 11 579 74% Övriga Europa 8 84% 17 86% Central- och Sydamerika 29 81% 32 87% Asien 1 100% 3 100% Moderbolaget, summa 13 092 73% 11 631 74% Koncernföretag Sverige 8 182 72% 7 114 73% Övriga Europa 2 040 82% 1 779 84% Nordamerika 1 134 74% 1 013 76% Central- och Sydamerika 148 69% 127 70% Asien 440 79% 314 79% Afrika 456 68% 410 70% Australien, etc. 1 015 76% 987 78% Koncernföretag, summa 13 415 74% 11 744 75% Koncernen, summa 26 507 74% 23 375 75% 1) Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter (FTE). I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen. Könsfördelning i företagsledningen Moderbolaget Andel kvinnor i procent 2025 2024 Styrelsen 1) 30 30 Övriga ledande befattningshavare 31 29 1) Av de stämmovalda styrelseledamöterna i Saab ABs styrelse som inte är anställda i bolaget. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Löner och Löner och ersätt- Sociala ersätt- Sociala MSEK ningar kostnader ningar kostnader Moderbolaget 9 015 4 303 7 743 3 719 varav pensionskostnad 1) 1 400 1 233 Koncernföretag 9 665 2 657 8 294 2 358 varav pensionskostnad 2) 815 819 Koncernen, summa 18 680 6 960 16 037 6 077 varav pensionskostnad 3) 2 215 2 052 1) Av moderbolagets pensionskostnader avsåg MSEK 9 (12) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesup- pleanter och vice VD. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 10 (10), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 8 (8), inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar. 2) Pensionskostnaderna har justerats till följd av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare noterna 1 och 30. 3) Av koncernens pensionskostnader avsåg MSEK 25 (26) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 12 (12), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 8 (8). Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda 2025 2024 Styrelse, Styrelse, VD och Övriga VD och Övriga MSEK vice VD anställda vice VD anställda Moderbolaget 35 8 980 41 7 702 Koncernföretag 108 9 557 109 8 185 Koncernen, summa 143 18 537 150 15 887 Av de löner och ersättningar som lämnades till övriga anställda i koncernen avsåg MSEK 49 (45) andra ledande befattningshavare än styrelsen, verkställande direktören och vice verkställande direktörer. Löner och andra ersättningar till VD och vice VD samt andra ledande befattningshavare enligt ovan innefattar inte aktierelaterade ersättningar. Aktierelaterade ersättningar framgår av sida 172. För information om ersättningar till anställda efter avslutad anställning, se not 30 . 171 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Ledande befattningshavares förmåner Ersättning till styrelseledamöter Enligt årsstämmans beslut ska arvode utgå till styrelseledamöterna för mandat perioden april 2025 – april 2026 med sammanlagt KSEK 9 855 (9 020) och utgår med KSEK 2 450 (2 250) till ordföranden, med KSEK 925 (850) till vice ordföranden och med KSEK 810 (740) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen. För revisionsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2025 – april 2026 dessutom till utskottets ordförande Joakim Westh arvode på KSEK 375 (360) och till utskottets ledamöter Erika Söderberg Johnson och Sebastian Tham KSEK 240 (230) vardera. För ersättningsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2025 – april 2026 dessutom till utskottets ordförande Johan Menckel arvode på KSEK 205 (195) och till utskottets ledamöter Marcus Wallenberg och Bert Nordberg KSEK 120 (115) vardera. Kostnadsförda styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete under räkenskapsåret 2025 framgår av tabellen på sida 172. Ersättning till verkställande direktören Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, består av fast lön. Ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen. Under perioden 1 januari till och med 31 december 2025 har till verkställande direktören Micael Johansson kostnadsförts lön och andra förmåner om KSEK 28 576 (27 571), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde KSEK 11 347 (10 935). Micael Johansson har deltagit i pågående Aktiesparprogram 2022–2025, Prestationsrelaterade Aktieprogram 2022–2025, samt i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022–2025. För mer detaljerad information om Saabs långsiktiga incitamentsprogram se sida 172-175. Pensionsvillkor Pensionsåldern för verkställande direktören ska vara 67 (65) år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 67 (65) år. Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt ITP-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar. För 2025 uppgick kostnaden för verkställande direktören Micael Johanssons pension inklusive ITP till KSEK 6 203 (5 965). Villkor för avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul. Ersättning till andra ledande befattningshavare Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick per 31 december 2025 till 12 (13) personer bestående av vice verkställande direktör, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Den 31 december 2025 bestod Saabs koncernledning av Micael Johansson (verkställande direktör), Anna Wijkander, Anders Carp, Mikael Adelsberg, Annika Bäremo, Lena Eliasson, Viktor Wallström, Eva Karlsson, Marcus Wandt, Carl-Johan Bergholm, Görgen Johansson, Lars Tossman och Mats Wicksell. Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön, ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan presenteras för ersättningsutskottet och styrelsen. Samtliga berättigade befattningshavare har deltagit i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2022- 2025, i Aktiesparprogram 2022-2025 samt i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022-2025. År 2025 uppgick kostnaden för lön och andra förmåner till kretsen andra ledande befattningshavare till KSEK 82 502 (85 303), varav övriga förmåner, inklusive aktie relaterade program, utgjorde KSEK 26 697 (26 055). För mer detaljerad information om Saabs långsiktiga incitamentsprogram se sida 172-175. Pensionsvillkor Pensionsåldern för andra ledande befattningshavare är minst 62 år. Utöver ITP är 4 (5) personer i kretsen anslutna till Saab-planen och 8 (7) i kretsen anslutna till den Nya Saab-planen. Båda planerna är avgiftsbestämda och oantastbara. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver ITP eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 62 år, och 65 år. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Pensionsåldern i den nya Saab-planen är 65 år. Enligt den nya Saab-planen sker inbetalningar för ålderspension från 65 år för lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp per år, om dessa inte redan inbetalats inom ramen för ITP1. Den nya Saab-planen innehåller inbetalningar om 30 procent av den årliga lönen som inte är försäkrad inom ITP-planen. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget. Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2025 uppgick pensionskostnaderna, inklusive ITP och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till KSEK 18 232 (19 506). Andra ledande befattningshavare äger rätt, respektive skyldighet om bolaget så begär, att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder. Villkor för uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under normalt sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag enligt avtal till 12 (12) befattningshavare motsvarande maximalt 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen har upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. Uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga 24 månader. Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas . Övriga förmåner Samtliga ledande befattningshavare har sjukvårdsförsäkring och möjlighet till tjänstebil. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattnings bostad och resor . 172 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner 2025 2024 Grundlön resp. Grundlön resp. styrelse- och Aktie- styrelse- och Aktie- utskotts- relaterade Övriga Pensions- utskotts- relaterade Övriga Pensions- KSEK arvode program 2) förmåner 1) kostnad Totalt arvode program 2) förmåner 1) kostnad Totalt Styrelsens ordförande Marcus Wallenberg 2 519 2 519 2 334 2 334 Vice ordförande Bert Nordberg 1 025 1 025 944 944 Övriga styrelseledamöter Sara Mazur - - 175 175 Lena Erixon 793 793 730 730 Joakim Westh 1 164 1 164 1 074 1 074 Danica Kragic Jensfelt 793 793 730 730 Erika Söderberg Johnson 1 030 1 030 950 950 Johan Menckel 995 995 918 918 Henrik Henriksson 793 793 730 730 Sebastian Tham 1 030 1 030 950 950 Anders Ynnerman 793 793 555 555 President and CEO Micael Johansson 17 229 11 122 225 6 203 34 779 16 636 10 576 359 5 965 33 536 Other senior executives 55 805 24 158 2 539 18 232 100 734 59 248 23 300 2 755 19 506 104 809 Summa 83 969 35 280 2 764 24 435 146 448 85 974 33 876 3 114 25 471 148 435 Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattnigshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen. 1) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför. 2) Aktierelaterade program avser Aktiesparprogram, Prestationsrelaterade Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt . Aktierelaterade ersättningar Redovisningsprinciper Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som har erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknads- villkor (såsom exempelvis prestationsmål) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå. Saab har Aktiesparprogram där tillsvidareanställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpte tre år tidigare, under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs Aktiesparprogram redovisas i eget kapital. Dessutom finns Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattniningshavare och andra nyckelpersoner som berättigar till prestationsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör samt Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmen ger den anställde rätt till prestationsaktier beroende på grupp tillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. Aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter utgörs av värdet av de syntetiska aktierna vid varje periods slut. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under treårsperioden från tilldelningstidpunkt till utbetalningstidpunkt. Den upplupna kostnaden värderas till verkligt värde baserat på kursen på företagets aktier. Eventuell skillnad mellan utbetalningen och den upplupna kostnaden redovisas i resultaträkningen vid tidpunkten för slutlig utbetalning. Saab har en Key Employee Plan i vilken anställda väljs ut som deltagare årligen genom en nomineringsprocess som baseras på kritisk kompetens, prestation eller potential. Deltagarna tilldelas syntetiska aktier som utbetalas kontant efter två respektive tre år från tilldelningstidpunkten, förutsatt att deltagaren fortfarande är anställd i Saab-koncernen. Personalkostnaden för de syntetiska aktierna i planen redovisas under perioden mellan tilldelningstidpunkten till utbetalningstidpunkten baserat på aktiernas verkliga värde. I vissa länder betalas sociala avgifter på värdet på utbetalningen . För aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier och aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter har antalet aktier omräknats med hänsyn till aktiespliten 4:1 . 173 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier Långsiktiga incitamentsprogram Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av tre delar; ett Aktiesparprogram, ett Prestationsrelaterat Aktieprogram och ett Prestationsprogram Särskilda Projekt. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. I tabellen nedan framgår hur många aktier pågående program maximalt omfattar samt maximalt antal personer som prestationsprogrammen riktar sig till. Styrelsen föreslog att årsstämman 2025 skulle fatta beslut om ett långsiktligt incitamentprogram 2026 (LTI 2026), bestående av ett Aktiesparprogram 2026, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag. Styrelsen beslutade i oktober 2025 att föreslå ett reviderat långsiktigt incitamentsprogram (Reviderat LTI 2026) till årsstämman 2026 som kommer att ersätta tidigare beslutat LTI 2026. Till och med LTI 2023, bestod maximalt antal aktier både av aktier som kan överföras till deltagare utan ersättning och aktier där avsikten är att de ska överföras på Nasdaq Stockholm för att täcka arbetsgivaravgifter. Antalet aktier som kan överföras till deltagarna utan ersättning har minskat från 4 400 000 i LTI 2025 till 1 466 000 i Reviderat LTI 2026. Maximalt Max antal Pågående incitamentsprogram 1) 3) antal aktier deltagare 2) Aktiesparprogram 2022 4 020 000 Aktiesparprogram 2023 4 800 000 Aktiesparprogram 2024 3 400 000 Aktiesparprogram 2025 2 560 000 Aktiesparprogram 2026 918 000 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022 800 000 200 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2023 1 200 000 200 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024 1 200 000 200 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025 1 160 000 300 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 372 000 400 Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022 660 000 100 Prestationsprogram Särskilda Projekt 2023 920 000 100 Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024 600 000 100 Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025 680 000 150 Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026 176 000 200 1) Aktiesparprogram 2022-2026 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022-2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022-2026 har omräknats med hänsyn till aktiespliten på 4:1. 2) Tillsvidareanställda som arbetar i ett land där Aktiesparprogrammet är infört erbjuds att deltaga i Aktiesparprogrammet, därmed finns inget max antal deltagare. 3) Aktiesparprogram 2026, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026 är baserade på Reviderat LTI 2026 som kommer att föreslås till årsstämman 2026 och ersätta tidigare beslutat LTI 2026 . Aktiesparprogram Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2022–2026. Matchning i Aktiesparprogram 2022 har skett vid tre tillfällen under 2025 och vid ett tillfälle i februari 2026. Matchning i Aktiesparprogram 2023 kommer att ske vid tre tillfällen under 2026 och vid ett tillfälle i februari 2027. Prestationsrelaterat Aktieprogram Sedan 2008 har Saab ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, se tabell ovan, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader, förutsatt att de även deltar i Aktiesparprogrammet med ett belopp om max 5 procent av baslönen. Från 2024 till och med 2025, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 4-7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren har behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saab koncernen. Från 2026 ändras strukturen för Prestationsrelaterat Aktieprogram från ett prestationsrelaterat aktiematchningsprogram till ett prestationsrelaterat tilldelningsprogram utan sparkrav för köp av B-aktier. Detta innebär att leverans av prestationsaktier till deltagarna ska baseras på uppnåendet av prestationsmål och fortsatt anställning inom Saabkoncernen under hela det treåriga programmet. Nivån på tilldelningen av prestationsaktier är 30-50 procent av den årliga kontanta grundlönen. Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 är villkorat av att bolagsstämman godkänner Reviderat LTI 2026. Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras 2025 på fem av varandra oberoende mål för en ettårig respektive treårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt 1) , rörelsemarginal efter avskrivningar 2) , operationellt kassaflöde 3) , CO2 minskning 4) samt andel kvinnliga anställda 5) . De finansiella prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden för finansiella prestationsmålen och efter utgången av den treåriga prestationsperioden för hållbarhetsmålen. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt. Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022–2026. Prestationsmatchning i program 2022 har skett vid tre tillfällen under 2025 och vid ett tillfälle i februari 2026. Prestationsmatchning i program 2023 kommer att ske vid tre tillfällen under 2026 och vid ett tillfälle i februari 2027. Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025, den 31 december 2025, konstaterades att prestationsmålen har uppnåtts och styrelsen har beslutat om prestationsmatchning enligt nedan. Prestationsmatchning kommer att ske vid sju tillfällen under 2028 och vid ett tillfälle i februari 2029. 1) Justerat för förvärv och avyttringar samt valutakursdifferenser. 2) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter. 3) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter. 4) Justerat för förvärv och avyttringar samt andra extraordinära händelser eller engångsposter. 5) Justerat för förvärv och avyttringar, regulatoriska förändringar samt extraordinära händelser. 174 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Prestationsrelaterade Aktieprogram Utfall prestations- Tilldelning, 2025 Utfall mål, % Vikt, % % Organisk försäljningstillväxt 26% 100 20 20 Rörelsemarginal efter avskrivningar 9,8% 100 30 30 Fritt kassaflöde MSEK 5 273 100 40 40 CO2-minskning 1) -1,6% 38 5 2 Ökning av kvinnliga anställda 1) 27,2% 72 5 3 Total tilldelning 95 1) Slutligt utfall är baserat på en treårig prestationsperiod och beslutas efter årets slut 2027 . Utfall prestations- Tilldelning, 2024 Utfall mål, % Vikt, % % Organisk försäljningstillväxt 23% 100 20 20 Rörelsemarginal efter avskrivningar 8,8% 50 30 15 Fritt kassaflöde MSEK 1 259 100 40 40 CO2-minskning -6,4% 100 10 10 Total tilldelning 85 Prestationsprogram Särskilda Projekt Sedan 2017 har Saab även ett Prestationsprogram Särskilda Projekt (SPI) som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, se ovanstående tabell, inklusive verkställande direktören. Fram till och med 2025 förutsätter deltagande i programmet deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i SPI och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen. Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på tio likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår för SPI 2022-2024. Från och med SPI 2025 baseras tilldelningen utifrån tio till femton likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår. Från och med 2026 sker deltagande i Prestationsprogram Särskilda Projekt inte längre förutsatt deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 eller Aktiesparprogram 2026. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 20-50 procent av den årliga kontanta grundlönen beroende på grupptillhörighet. Det sammanlagda värdet av tilldelade prestationsaktier enligt Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026 kan för VD inte överstiga 100 procent av den årliga kontanta grundlönen och kan för medlemmarna i koncernledningen inte överstiga 80 procent av deras respektive årliga kontakta grundlön. Prestationsprogram Särskilda Projekt 2026 är villkorat av att bolagsstämman godkänner Reviderat LTI 2026. Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsprogram Särskilda Projekt (SPI) 2025, den 31 december 2025, konstaterades att elva av femton prestationsmål har uppnåtts. De femton prestationsmålen i SPI 2025 har varit operativa mål och milstolpar relaterade till Saabs kärnområden stridsflygssystem, ledningssystem, undervattenssystem, avancerade vapensystem och sensorer. Prestationsmålen kan t.ex. vara kopplade till konstruktions- och designgodkännanden, delleveranser eller systemimplementationer. Varje prestationsmål utgör 6,67 procent av det totala prestationsmålet. Prestationsmålen i tidigare SPI program har varit av liknande karaktär som i SPI 2025. På grund av försvarsbranschens karaktär kan ytterligare information om de enskilda prestationsmålen inte lämnas. Måluppfyllelsen har granskats av både Saabs internrevision samt extern revisor PwC. Tilldelning av prestationsaktier i SPI 2025 kommer att ske i februari 2028. Under 2025 har tilldelning av 169 036 prestationsaktier skett i SPI 2022 . Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Aktiesparprogram 2022–2025 Antal År Antal aktier deltagare 2022 1 894 948 8 112 2023 1 396 356 8 857 2024 936 643 11 043 2025 674 237 13 874 Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022–2025 Antal År Antal aktier deltagare 2022 185 080 194 2023 145 040 199 2024 86 072 199 2025 64 310 291 Aktiesparprogram Antal aktier i tusental 2022 2023 2024 2025 Totalt Antal matchnings berättigade aktier vid årets början 1 628 1 286 914 - 3 828 Tilldelade under året (köpta aktier) - - 178 674 852 Förtida matchning - -36 -25 -6 -67 Ordinarie matchning -1 328 - - - -1 328 Förverkade -26 -39 -45 -14 -124 Antal matchnings berättigade aktier vid årets slut 274 1 211 1 022 654 3 161 Genomsnittlig återstående löptid, år - 0,8 1,8 2,8 175 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Prestationsrelaterat Aktie program Antal aktier i tusental 2022 2023 2024 2025 Totalt Antal matchnings berättigade aktier vid årets början 171 136 84 - 391 Tilldelade under året (köpta aktier) - - 12 64 76 Förtida matchning - -7 -3 - -10 Ordinarie matchning -147 - - - -147 Förverkade - - - - - Antal matchnings berättigade aktier vid årets slut 24 129 93 64 310 Genomsnittlig återstående löptid, år 0,8 1,8 2,8 Totalt antal matchnings berättigade aktier vid året slut Antal aktier i tusental 2022 2023 2024 2025 Totalt Aktiesparprogram 274 1 211 1 022 654 3 161 Prestationsrelaterat Aktieprogram 24 129 93 64 310 Avgår aktier som ingår i båda programmen -24 -129 -93 -64 -310 Totalt 274 1 211 1 022 654 3 161 Aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter Key Employee Plan Under 2023 beslutade Saabs styrelse om ett nytt långsiktligt incitamentsprogram, Key Employee Plan. Key Employee Plan är kontantbaserad med syfte att behålla medarbetare inom koncernen. Deltagare i Key Employee Plan väljs årligen ut genom en nomineringsprocess som baseras på kritisk kompetens, prestation eller potential. Styrelsen, VD, medlemmar av koncernledningen och andra högre chefer kan inte nomineras till planen. Deltagarna tilldelas 15 procent av sin årslön och beloppet konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på aktiekursen för Saabs serie B-aktie på Nasdaq Stockholm vid tidpunkten för tilldelningen. Det totala beloppet som kan betalas ut får inte överstiga 30 procent av deltagarens årslön. För att få full utbetalning behöver deltagaren förbli anställd inom Saab-koncernen under hela den treåriga perioden. Kontantbetalning sker vid två tillfällen; efter cirka två respektive tre år från starten av planen med 50 procent utbetalning vid varje tillfälle. Beloppet som deltagarna kan få påverkas av aktiekursutvecklingen för Saabs aktie under den treåriga perioden. Vid varje utbetalningstillfälle konverteras de syntetiska aktierna till ett belopp baserat på aktiekursen vid utbetalningstidpunkten. Under 2025 inträffade den första tilldelningstidpunkten för Key Employee Plan 2023, varpå 223 145 syntetiska aktier tilldelades och utbetalades, vilket motsvarande ett totalt belopp om MSEK 60. Antal utestående syntetiska aktier samt antal deltagare för Key Employee Plan per 2025-12-31 Antal utestående Antal År syntetiska aktier deltagare 2023 218 284 740 2024 720 550 1 355 2025 572 623 1 416 Redovisad kostnad för ovanstående program, inklusive sociala avgifter, MSEK MSEK 2025 2024 Program som regleras med aktier Aktiesparprogram 2021 - 168 Aktiesparprogram 2022 270 99 Aktiesparprogram 2023 138 93 Aktiesparprogram 2024 138 36 Aktiesparprogram 2025 60 - Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021 - 45 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022 64 20 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2023 31 22 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024 42 11 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025 23 - Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022 - 14 Prestationsprogram Särskilda Projekt 2023 29 14 Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024 11 9 Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025 17 - Totalt, program som regleras med aktier 823 531 Program som regleras med kontanter Key Employee Plan 2023 61 74 Key Employee Plan 2024 188 74 Key Employee Plan 2025 127 -- Total, program som regleras med kontanter 376 148 Totalt 1 199 679 Kostnaden för programmen som regleras med aktier ingår i rörelseresultatet och redovisas i balans- räkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Kostnaden för programmen som regleras med kontanter ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som upplupna kostnader (personalskulder och sociala avgifter). Per den 31 december 2025 uppgick den upplupna kostnaden för program som regleras med kontanter till MSEK 473 (172). Under 2025 inträffade den första tilldelningstidpunkten för Key Employee Plan 2023, varpå syntetiska aktier tilldelades och utbetalades. Administrationskostnaden för programmen uppgick under 2025 till MSEK 8 (10). 176 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 9. Arvode och kostnadsersättning till revisorer Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 PwC Revisionsuppdrag 28 25 15 14 varav PwC Sverige 20 19 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 3 1 3 1 varav PwC Sverige 3 1 Skatterådgivning 0 0 0 0 Övriga tjänster 1 3 1 2 varav PwC Sverige 1 3 Övriga revisionsbyråer Revisionsuppdrag 4 4 - - Summa 36 33 19 17 varav PwC Sverige 25 22 Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisions uppdraget. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för ut låtanden och andra uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisorn eller som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport. För 2025 ingår också lagstadgad översiktlig granskning av Saabs hållbarhetsrapport i revisionsverksamheten utöver revisionsuppdraget. Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatte rådgivning . Not 10. Avskrivningar och nedskrivningar Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Avskrivningar Goodwill - - -40 -40 Aktiverade utvecklingsutgifter -725 -634 - - Andra immateriella anläggningstillgångar -199 -230 -156 -160 Rörelsefastigheter -137 -131 - - Byggnader - - -73 -70 Maskiner och andra tekniska anläggningar -557 -414 -317 -235 Inventarier, verktyg och installationer -638 -539 -406 -337 Nyttjanderättstillgångar -811 -697 - - Summa -3 067 -2 645 -992 -842 Nedskrivningar Övriga immateriella anläggningstillgångar -214 -95 -214 - Summa -214 -95 -214 - 177 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolaget Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränte intäkter och liknande resultatposter MSEK 2025 2024 2025 2024 Ränteintäkter, koncern företag - - 178 142 Ränteintäkter, övriga - - 366 429 Kursdifferenser 5 12 - - Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder 378 59 - - Nedskrivning av finansiella tillgångar -112 -6 - - Övrigt -43 -25 - - Summa 228 40 544 571 Moderbolaget Räntekostnader och liknande resultatposter MSEK 2025 2024 Räntekostnader, koncernföretag -151 -160 Räntekostnader, övriga -290 -261 Summa -441 -421 Not 11. Finansnetto Koncernen MSEK 2025 2024 Ränteintäkter på kortfristiga placeringar och andra lånefordringar 422 521 Finansiella intäkter vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen 279 18 Övriga finansiella intäkter 7 24 Finansiella intäkter 708 563 Räntekostnader på obligationer och andra finansiella skulder -370 -400 Räntekostnader på leasingskulder -200 -159 Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen - -284 Finansiella kostnader avseende pensioner -38 -46 Övriga finansiella kostnader -147 -47 Finansiella kostnader -755 -936 Finansnetto -47 -373 Moderbolaget Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag/- joint ventures MSEK 2025 2024 2025 2024 Utdelning 604 337 53 - Mottagna koncernbidrag 859 2 180 - - Realisationsresultat vid avyttring av andelar 481 0 - - Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar 7 -183 - -80 Övrigt -1 -1 - - Summa 1 950 2 333 53 -80 178 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 12. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Bokslutsdispositioner Moderbolaget MSEK 2025 2024 Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer -345 -264 Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan -345 -264 Nettoförändring i periodiseringsfonder -740 -560 Summa -1 085 -824 Not 13. Skatt Redovisningsprinciper Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen och utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. I de fall den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, exempelvis vid omvärdering av nettopensionsförpliktelse, redovisas den relaterade skatteeffekten också i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller fås tillbaka innevarande räkenskapsår, med tillämpning av skattesatser som är beslutade per balansdagen. Justering görs av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader. Temporära skillnader utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas . Skatt redovisad i resultaträkningen Årets skatt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån gällande skatteregler i respektive land där moder- och dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) Årets skatt -1 572 -1 056 -710 -725 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 14 1 -1 -3 Summa -1 558 -1 055 -711 -728 Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -192 -43 226 25 Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skatte värde i underskottsavdrag 151 60 - - Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag -65 -46 - - Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år 1 5 - - Summa -105 -24 226 25 Summa redovisad skatt -1 663 -1 079 -485 -703 Totalt uppgick koncernens uppskjutna skatt till MSEK -105 (-24) och årets aktuella skattekostnad till MSEK -1 558 (-1 055), vilket gav en total redovisad skatt om MSEK -1 663 (-1 079) i koncernens resultaträkning. I tabell “Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag” avseende koncernen på kommande sidor specificeras hur uppskjuten skatt påverkade resultatet . Obeskattade resever Moderbolaget MSEK 2025 2024 Periodiseringsfond: Ingående balans 1 januari 3 357 2 797 Årets avsättning 1 100 1 090 Årets återföring -360 -530 Utgående balans 31 december 4 097 3 357 Ackumulerade avskrivningar utöver/under plan Byggnader och mark: Ingående balans 1 januari - - Årets avskrivningar utöver/under plan - - Utgående balans 31 december - - Maskiner och inventarier: Ingående balans 1 januari 1 393 1 129 Årets avskrivningar utöver plan 345 264 Utgående balans 31 december 1 738 1 393 Summa obeskattade reserver 31 december 5 835 4 750 179 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Avstämning av effektiv skatt Koncernen MSEK 2025 (%) 2025 2024 (%) 2024 Resultat före skatt 8 019 5 289 Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget -20,6 -1 652 -20,6 -1 089 Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter -0,7 -55 -1,1 -57 Ej avdragsgilla kostnader -1,1 -86 -1,3 -70 Ej skattepliktiga intäkter 1,2 100 1,3 68 Skatt på tillkommande ej aktiverade underskottsavdrag -0,6 -51 -0,4 -20 Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 0,5 38 0,9 45 Effekt av skattetavdrag och liknande poster 0,2 14 0,4 22 Skatt hänförlig till tidigare år 0,2 15 0,1 6 Skatteeffekt intresseföretag 0,3 28 0,3 15 Pelare II skatt -0,0 -3 - - Övrigt -0,1 -11 0,0 1 Redovisad effektiv skatt -20,7 -1 663 -20,4 -1 079 Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -1 663 (-1 079), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 20,7 procent (20,4). Ökningen i den effektiva skattesatsen var främst hänförligt till förändring i skatteeffekten från ej aktiverade underskottsavdrag. Moderbolaget MSEK 2025 (%) 2025 2024 (%) 2024 Resultat före skatt 3 117 3 268 Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget -20,6 -642 -20,6 -673 Skatt hänförlig till verksamhet i utlandet -0,0 -1 -0,2 -5 Ej avdragsgilla kostnader -2,6 -82 -3,0 -97 Ej skattepliktiga intäkter 7,6 241 2,3 75 Skatt hänförlig till tidigare år -0,0 -1 -0,0 -3 Redovisad effektiv skatt -15,6 -485 -21,5 -703 Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat Koncernen MSEK 2025 2024 Avsättningar till pensioner -174 -72 Kassaflödessäkringar -745 492 Egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat - -8 Räntebärande placeringar redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat -4 -1 Summa -923 411 Förfallotidpunkter för redovisade och oredovisade underskottsavdrag i koncernen Redovisade Ej redovisade underskotts- underskotts- MSEK avdrag avdrag Förfallotidpunkt Obegränsad förfallotid 1 119 584 2026 - 95 2027 - 66 2028 - 111 2029 - 232 2030 - 1 249 2031 - 2 2032 - 0 Summa underskottsavdrag 1 119 2,339 Redovisad uppskjuten skattefordran 265 - Vid utgången av 2025 uppgick Saabkoncernens ej redovisade skattemässiga underskottsavdrag till MSEK 2 339 (2 261). 180 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag Koncernen Netto uppskjutna Immateriella Materiella Nyttjande- Avsättning Periodi- Under- skatte- anläggnings- anläggnings- rätts- Leasing- för Övriga serings- skotts - Kvittning av fordringar MSEK tillgångar tillgångar tillgångar Varu lager skulder pensioner avsättningar fonder avdrag Övrigt Totalt skatt och skulder Ingående balans 1 jan 2024 -1 278 -586 -513 447 551 496 553 -597 178 -201 -950 -950 Redovisat över resultaträkningen 54 -2 -61 198 71 -29 -31 -112 14 -126 -24 -24 Redovisat i övrigt total resultat - - - - - -72 - - - 483 411 411 Omräkningsdifferens -2 -3 -4 12 4 - 16 - 7 -16 14 14 Utgående balans 31 dec 2024 -1 226 -591 -578 657 626 395 538 -709 199 140 -549 -549 Varav uppskjutna skattefordringar 27 63 - 657 626 395 538 - 199 721 3 226 -2 705 521 Varav uppskjutna skatte skulder -1 253 -654 -578 - - - - -709 - -581 -3 775 2 705 -1 070 Ingående balans 1 jan 2025 -1 226 -591 -578 657 626 395 538 -709 199 140 -549 -549 Redovisat över resultaträkningen 14 -213 -401 76 405 -24 84 -153 86 21 -105 -105 Redovisat i övrigt total resultat - - - - - -174 - - - -749 -923 -923 Förvärvad/avyttrad verksamhet -2 - - - - - - -1 - - -3 -3 Omräkningsdifferens 10 2 11 -30 -12 - -7 - -20 21 -25 -25 Utgående balans 31 dec 2025 -1 204 -802 -968 703 1 019 197 615 -863 265 -567 -1 605 -1 605 Varav uppskjutna skattefordringar 26 39 - 703 1 019 197 615 - 265 655 3 519 -3 107 412 Varav uppskjutna skatte skulder -1 230 -841 -968 - - - - -863 - -1 222 -5 124 3 107 -2 017 Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i resultaträkningen uppgick 2025 till MSEK -105 (-24). Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i totalresultatet uppgick till MSEK -923 (411). Utgående balans 31 december 2025, MSEK -1 605 (-549), bestod av uppskjuten skattefordran om MSEK 412 (521) och uppskjuten skatteskuld MSEK -2 017 (-1 070). Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive omräkningsdifferens uppgick till MSEK 86 (14), vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK 151 (60) och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK -65 (-46). Övriga belopp på raden ”Redovisat över resultaträkningen” uppgick till MSEK -191 (-38), vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år. Uppskjutna skattefordringar och -skulder avseende leasing redovisas netto i balansräkningen men brutto i ovan tabell. Förvärvad/avyttrad verksamhet avser avyttringen av Saab TransponderTech AB och förvärvet av Deform, se not 39 . 181 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolaget MSEK Upp skjuten skatte fordran 2025-12-31 Upp skjuten skatteskuld 2025-12-31 Netto Materiella anläggningstillgångar - -188 -188 Varulager 195 - 195 Kundfordringar 3 - 3 Avsättningar till pensioner 121 - 121 Övriga avsättningar 338 - 338 Långfristiga skulder 3 - 3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 100 - 100 Övrigt 133 - 133 Summa skattefordringar/-skulder 893 -188 705 Kvittning -188 188 - Netto skattefordringar/-skulder 705 - 705 Moderbolaget MSEK Upp skjuten skatte fordran 2024-12-31 Upp skjuten skatteskuld 2024-12-31 Netto Materiella anläggningstillgångar - -188 -188 Varulager 196 - 196 Kundfordringar 11 - 11 Avsättningar till pensioner 124 - 124 Övriga avsättningar 210 - 210 Långfristiga skulder 3 - 3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 71 - 71 Övrigt 52 - 52 Summa skattefordringar/-skulder 667 -188 479 Kvittning -188 188 - Netto skattefordringar/-skulder 479 - 479 Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld i moderbolaget Saab AB redovisades över resultaträkningen. Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skattefordringar MSEK Koncernen Moder bolaget Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år 456 4 Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år 3 063 889 Bedömd förfallotidpunkt för redovisade uppskjutna skatteskulder Moder- MSEK Koncernen bolaget Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år -722 -11 Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år -4 402 -177 OECD:s modellregler för Pelare II Saab omfattas av OECD:s modellregler för Pelare II. För Saabkoncernen, som har ett moderbolag i Sverige, trädde reglerna i kraft den 1 januari 2024. Enligt den nya lagstiftningen är Saab för varje jurisdiktion skyldig att betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt Pelare II-reglerna och minimiskattesatsen i Pelare II-reglerna, 15 procent. Koncernen tillämpar undantaget som anges i ändringarna av IAS 12 som utfärdades i maj 2023 för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare II. Koncernen har för årsbokslutet 2025 genomfört preliminära beräkningar enligt de så kallade “Safe Harbour”-reglerna för samtliga jurisdiktioner i vilken koncernen är verksam. Detta för att utvärdera om tröskelvärdet 2025, en effektiv skattesats om 16 procent, beräknat i enlighet med de så kallade “Safe Harbour”-reglerna, är uppfyllt. Utifrån dessa beräkningar har inte någon tilläggskatt enligt Pelare II att redovisa identifierats, förutom MSEK -3 relaterad till en jurisdiktion. Den slutliga påverkan enligt Pelare II är ännu inte fastställd men förväntas vara mycket begränsad. De jurisdiktioner där Saab verkar och beskattas är företrädesvis jurisdiktioner med en lokal företags- beskattning väl överstigande Pelare II minimiskattesatsen femton procent. Dock, eftersom reglerna och tolkningarna av dem fortfarande är i förändring, samt med hänsyn till lokala variationer, kan den framtida påverkan med full säkerhet inte uppskattas. Not 14. Resultat per aktie MSEK 2025 2024 Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK) 6 314 4 171 Vägt antal genomsnittligt utestående stam aktier; före utspädning (tusental) 536 594 534 008 efter utspädning (tusental) 539 792 539 218 Resultat per aktie, före utspädning (SEK) 11,77 7,81 Resultat per aktie, efter utspädning (SEK) 11,70 7,74 Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt antal återköpta aktier i eget förvar. Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning beräknas utifrån effekterna av alla potentiella aktier (långsiktiga incitamentsprogram) som ger upphov till utspädningseffekt. 182 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 15. Immateriella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Goodwill Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under det fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som har uppkommit vid förvärv av intresseföretag och joint ventures inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresse företag och joint ventures. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen . Forskning och utveckling Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de upp kommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för acku mulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kund finansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor . Andra immateriella anläggningstillgångar Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar licenser för verksamhetssystem, utformning och införande av nya verksamhetssystem samt förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning Immateriella tillgångar, exklusive goodwill, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning . De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är: • Patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning. • Övriga immateriella tillgångar: licenser för verksamhetsystem etc. skrivs av linjärt 2-5 år. • Aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över en maximal tidsperiod på 15 år. Förvärvade utvecklings utgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år. • Goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen. Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklings arbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning. Nedskrivning av goodwill, aktiverade utvecklingsutgifter och övriga immateriella tillgångar För goodwill och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet. Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts . Koncernen Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Goodwill 5 289 5 572 13 53 Aktiverade utvecklingsutgifter 5 972 6 052 - - Andra immateriella tillgångar 1 324 1 374 1 155 1 181 Summa 12 585 12 998 1 168 1 234 Goodwill Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 6 269 6 121 784 784 Förvärvat via rörelseförvärv 36 5 - - Avyttringar och omklassificeringar -68 -4 - - Omräkningsdifferenser -251 147 - - Utgående balans 31 december 5 986 6 269 784 784 Av- och nedskrivningar Ingående balans 1 januari -697 -697 -731 -691 Årets avskrivningar - - -40 -40 Utgående balans 31 december -697 -697 -771 -731 Redovisat värde 31 december 5 289 5 572 13 53 183 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Aktiverade utvecklingsutgifter Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 14 625 14 017 2 000 2 000 Internt utvecklade tillgångar 731 530 - - Förvärvat via rörelseförvärv - 35 - - Avyttringar och omklassificeringar -141 - - - Omräkningsdifferenser -80 43 - - Utgående balans 31 december 15,135 14 625 2 000 2 000 Av- och nedskrivningar Ingående balans 1 januari -8 573 -7 911 -2 000 -2 000 Årets avskrivningar -725 -634 - - Avyttringar och omklassificeringar 86 - - - Omräkningsdifferenser 49 -28 - - Utgående balans 31 december -9,163 -8 573 -2 000 -2 000 Redovisat värde 31 december 5,972 6 052 - - Andra immateriella tillgångar Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 4 234 3 946 3 207 2 975 Investeringar 379 297 346 284 Förvärvat via rörelseförvärv 8 5 - - Avyttringar och omklassificeringar -330 -74 -323 -52 Omräkningsdifferenser -98 60 - - Utgående balans 31 december 4 193 4 234 3 230 3 207 Av- och nedskrivningar Ingående balans 1 januari -2 860 -2 535 -2 026 -1 894 Årets avskrivningar -199 -230 -156 -160 Årets nedskrivningar -214 -95 -214 - Avyttringar och omklassificeringar 323 38 321 28 Omräkningsdifferenser 81 -38 - - Utgående balans 31 december -2 869 -2 860 -2 075 -2 026 Redovisat värde 31 december 1 324 1 374 1 155 1 181 Avskrivningar och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Kostnad för sålda varor 401 205 410 200 Försäljningskostnader 12 120 - - Forsknings- och utvecklings kostnader 725 634 - - Utvecklingsutgifter Den totala aktiveringen avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende Gripen E/F. Aktivering av utvecklingsutgifter sker i koncernredovisningen. I de flesta juridiska enheter kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklings utgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter. Nedskrivningsprövningar av goodwill I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassa genererande enheter, eller grupper därav, som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Förvärvade verksam heter förfogar normalt över kunskap, teknik och lösningar som kommer stora delar av koncernen till godo och de förvärvade verksam heterna integreras ofta med övrig verksamhet kort tid efter förvärven. Goodwill allokeras därför till och prövas för nedskrivning på affärsområdesnivå, vilket även motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen. Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems . Goodwill fördelar sig per segment enligt följande: MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Aeronautics 119 119 Dynamics 623 623 Surveillance 3 765 4 064 Kockums 398 373 Combitech 345 351 Corporate 39 42 Summa goodwill 5 289 5 572 Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassa flödesprognoser enligt affärsområdenas affärsplaner. Saabs bedömning är att detta inte medför något nedskrivningsbehov. Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Under 2025 utfördes stresstester med negativ justering av volym/tillväxt med 5 procent, rörelsemarginal med 1 procent och diskonteringsränta (WACC) mellan 10 och 14 procent. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov. Variabler för beräkning av nyttjandevärde Volym/tillväxt Tillväxten i affärsplanerna baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De baseras också på bedömningar av kassaflödenas fördelning över de långa löptiderna för projekten, vilka är beroende av tidpunkterna för och storleken av förskott och milstolpebetalningar. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som har tagits fram av koncernledningen och har fastställts av styrelsen. För kassa flöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 2 (2) procent . 184 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Rörelsemarginal Rörelsemarginalen baseras på enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I samtliga affärsområden finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt. Rörelsemarginalen bygger på gällande slutkostnadsprognoser. Investeringar i utvecklingsutgifter I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad. Diskonteringsränta Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital). WACC-räntan som har använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskon terings räntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden. Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, unika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. De senaste årens orderingång har ändrat orderstockens sammansättning för vissa affärsområden och bidragit till en stor andel affärsområdesöverskridande projekt vilket försvårar differentieringen av diskonteringsräntor mellan affärs områden. Till följd av detta applicerar Saab en enhetlig diskonteringsränta i nedskrivningstesterna. Diskonteringsräntan (WACC) som har använts för 2025 är 10 procent (10) före skatt. Känslighetsanalys Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet. Not 16. Materiella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas, vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter, eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod, skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder. Beräknade nyttjandeperioder: • Rörelsefastigheter/byggnader: 20–90 år. • Maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år. • Inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen . Nedskrivning av materiella tillgångar De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som har värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde . Koncernen Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Rörelsefastigheter/ bygg nader och mark 1) 4 040 3 271 1 869 1 690 Maskiner och andra tekniska anläggningar 4 623 3 439 2 440 1 966 Inventarier, verktyg och installationer 2 593 2 106 1 480 1 232 Pågående nyanläggningar 5 626 3 668 2 904 1 522 Summa 16 882 12 484 8 693 6 410 1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark. Rörelsefastigheter/Byggnader och mark 1) Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 6 715 6 413 2 755 2 689 Investeringar 591 255 266 100 Förvärvat via rörelseförvärv 21 - - - Omklassificeringar 386 35 - - Avyttringar och utrangeringar -165 -38 -150 -34 Omräkningsdifferenser -109 50 - - Utgående balans 31 december 7 439 6 715 2 871 2 755 Av- och nedskrivningar Ingående balans 1 januari -3 444 -3 320 -1 962 -1 915 Årets avskrivningar -137 -131 -73 -70 Förvärvat via rörelseförvärv -5 - - - Avyttringar och utrangeringar 148 25 136 23 Omräkningsdifferenser 39 -18 - - Utgående balans 31 december -3 399 -3 444 -1 899 -1 962 Uppskrivningar Ingående balans 1 januari - - 897 897 Utgående balans 31 december - - 897 897 Redovisat värde 31 december 4 040 3 271 1 869 1 690 1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark. 185 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Maskiner och andra tekniska anläggningar Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 8 025 6 608 4 807 4 001 Investeringar 1 731 1 495 665 928 Förvärvat via rörelseförvärv 31 6 - - Omklassificeringar 181 85 133 - Avyttringar och utrangeringar -314 -278 -298 -122 Omräkningsdifferenser -277 109 - - Utgående balans 31 december 9 377 8 025 5 307 4 807 Av- och nedskrivningar Ingående balans 1 januari -4 586 -4 293 -2 841 -2 710 Årets avskrivningar -557 -414 -317 -235 Förvärvat via rörelseförvärv -28 - - - Omklassificeringar - -31 - - Avyttringar och utrangeringar 305 216 291 104 Omräkningsdifferenser 112 -64 - - Utgående balans 31 december -4 754 -4 586 -2 867 -2 841 Redovisat värde 31 december 4 623 3 439 2 440 1 966 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 5 669 4 792 3 598 3 109 Investeringar 1 290 974 791 558 Förvärvat via rörelseförvärv 10 - - - Omklassificeringar -96 -25 -133 -5 Avyttringar och utrangeringar -192 -100 -153 -64 Omräkningsdifferenser -125 28 - - Utgående balans 31 december 6 556 5 669 4 103 3 598 Av- och nedskrivningar Ingående balans 1 januari -3 563 -3 136 -2 366 -2 090 Årets avskrivningar -638 -539 -406 -337 Förvärvat via rörelseförvärv -9 - - - Omklassificeringar - 34 - - Avyttringar och utrangeringar 179 96 149 61 Omräkningsdifferenser 68 -18 - - Utgående balans 31 december -3 963 -3 563 -2 623 -2 366 Redovisat värde 31 december 2 593 2 106 1 480 1 232 Pågående nyanläggningar Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 3 668 2 437 1 522 1 395 Investeringar 2 500 1 288 1 382 98 Omklassificeringar -475 -59 - 29 Omräkningsdifferenser -67 2 - - Redovisat värde 31 december 5 626 3 668 2 904 1 522 Investeringar i pågående nyanläggningar avser ett netto av nya investeringar och omklassificeringar till andra tillgångsslag i moderbolaget. Säkerheter Den 31 december 2025 var fastigheter med redovisat värde på MSEK 0 (0) ställda som säkerhet för banklån . 186 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 17. Leasing Koncernens och moderbolagets åtaganden som leasetagare omfattar främst lokaler och byggnader för produktion och/eller administration. Koncernens övriga leasingavtal avser främst flygplan och bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder över flera år men möjligheter till förlängning kan finnas, vilket beskrivs mer utförligt nedan. Koncernen eller moderbolaget har inga väsentliga åtaganden som leasegivare. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylls, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån. Redovisningsprinciper Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasingbetalningarna diskonteras med den implicita räntan om den räntan lätt kan fastställas, annars den marginella låneräntan. Saab fastställer den marginella låneräntan för olika löptider genom att konstruera en räntekurva som utgår från interbank-ränteswapkurva justerad för Saabs kreditrisk. Till detta adderas kreditrisken i en skuld med den underliggande tillgångstypen som säkerhet. Räntan räknas om i det fall leasetagaren inom Saabkoncernen har en annan funktionell valuta än SEK. Räntan justeras också för skillnader i kreditrisk mellan det aktuella koncernföretaget och Saabkoncernen. Saab använder marknadsdata i form av t.ex. swapräntor för att beräkna den marginella låneräntan. I de fall noteringar för en variabel saknas på en viss löptid tillämpas interpolering respektive extrapolering. De väsentliga bedömningar som har gjorts vid fastställandet av den marginella låneräntan omfattar främst antaganden om påslag för leasetagarspecifik kreditrisk och säkerhetsspecifik kreditrisk. Påslagen för kreditrisken baseras på noterade obligationer för liknande underliggande kreditrisk. Leasingbetalningar för korta kontrakt och leasingavtal för tillgångar av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre. Optioner att förlänga och säga upp avtal finns inkluderade i ett antal av koncernens leasingavtal för lokaler och byggnader. Villkoren används för att maximera flexibiliteten i hanteringen av avtalen. När leasingavtalets längd fastställs, beaktas tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller att inte utnyttja en option för att säga upp ett avtal. Möjligheter att förlänga ett avtal inkluderas endast i leasingavtalets längd om det är rimligt säkert att avtalet förlängs (eller inte avslutas). De väsentliga bedömningar som har iakttagits vid bedömning av leaseperiodens längd har utgått från Saabs bedömningar vid uppdelning av leasingavtal i grupper baserat på om de är av strategisk karaktär eller inte. Strategisk karaktär avser lokaler som innehåller svårflyttad produktionsutrustning eller för vilka Saab av någon annan anledning har ekonomiska incitament att utnyttja en option. Leaseperioden för dessa kontrakt bedöms löpande varvid förlängningsoptioner är mer troliga att inkluderas ju kortare den återstående kontraktstiden är. För leasingkontrakt som inte är av strategisk karaktär har Saab bedömt att det inte föreligger några ekonomiska incitament att utnyttja optioner som påverkar leasingavtalets längd. Det förekommer emellertid att förlängningsoptioner som inte har beaktats vid beräkningen av leasingskulden utnyttjas även om den initiala bedömningen var att det inte fanns betydande ekonomiska incitament att utnyttja förlängningsoptionen. Räntekostnader på leasingskulder presenteras som finansiella kostnader i resultaträkningen. Kassaflöden från leasingavtal klassificeras och presenteras enligt nedan: • Leasingskuldens amortering ingår i finansieringsverksamheten. • Räntebetalningar ingår i kassaflöde från den löpande verksamheten. • Betalningar för korttidsleasingavtal och betalningar för leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde och inte ingår i värderingen av leasingskulden presenteras i den löpande verksamheten . I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om leasingavtal. Nyttjanderättstillgångar MSEK Fastig heter Övrigt Koncernen Ingående balans 1 januari 2024 2 132 422 2 554 Nya avtal 554 187 741 Avskrivningar -535 -162 -697 Omvärdering 1) 260 -3 257 Omräkningsdifferenser 23 3 26 Utgående balans 31 december 2024 2 434 447 2 881 Ingående balans 1 januari 2025 2 434 447 2 881 Nya avtal 2 582 210 2 792 Avskrivningar -639 -172 -811 Omvärdering 1) 122 -158 -36 Omräkningsdifferenser -51 -11 -62 Utgående balans 31 december 2025 4 448 316 4 764 1) Omvärdering avser framförallt förlängningar av befintliga kontrakt men även indexering och förtida avslut av kontrakt. Leasingskulder Koncernen MSEK 2025 2024 Ingående balans leasingskulder 1 januari 3 032 2 675 varav långfristiga leasingskulder 2 337 2 078 varav kortfristiga leasingskulder 695 597 Nya avtal 2 759 721 Kostnadsförd ränta 200 159 Betalda leasingavgifter -926 -849 Omvärdering 1) -70 269 Omräkningsdifferenser -71 57 Utgående balans 31 december 4 924 3 032 varav långfristiga leasingskulder 4 198 2 337 varav kortfristiga leasingskulder 726 695 1) Omvärdering avser framförallt förlängningar av befintliga kontrakt men även indexering och förtida avslut av kontrakt. Av leasingskulderna uppgår odiskonterade leasingavgifter inom ett år till MSEK 907 (775) och inom intervallet ett till tre år från balansdagen till MSEK 1 912 (1 390) och MSEK 3 934 (1 370) senare än tre år från balansdagen. Leasingavgifter i perioder som omfattas av en förlängningsoption som inte har inkluderats i beräkningen av leasingskulden uppgår till MSEK 2 343 (1 781). Beloppet har beräknats utifrån en förlängningsperiod per avta l. 187 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Utöver de leasingavtal som är redovisade per bokslutsdagen har koncernen tecknat avtal för hyra av ett antal fastigheter och lokaler, med preliminärt tillträde under första halvåret 2026. Avtalen löper under ett till tolv år och genererar ett totalt hyresåtagande om cirka SEK 0,5 miljarder. Resultat från leasingavtal som inte redovisas som nyttjanderätter och leasingskulder Koncernen MSEK 2025 2024 Kostnader för korttidsleasingavtal 51 34 Kostnader för leasingavtal för tillgångar av lågt värde 23 5 Summa 74 39 Betalda leasingavgifter för leasingavtal som inte redovisas som nyttjanderätter och leasingskulder uppgick till MSEK 74 (39) varmed koncernens totala betalda leasingavgifter uppgick till MSEK 1 000 (888). Kontrakterade åtaganden för korttidsleasingavtal uppgår den 31 december 2025 till MSEK 16 (9). Nedan tabell visar resultat från leasingavtal för moderbolaget. 2025 2024 MSEK Byggnader och mark Maskiner och inventarier Byggnader och mark Maskiner och inventarier Kostnadsförda 537 106 457 101 varav variabla leasingavgifter - - - - Kontrakterade leasingavgifter Inom 1 år 616 86 461 92 1 till 3 år 1 524 82 970 77 Senare än tre år 3 875 - 1 132 4 Summa kontrakterat 6 015 168 2 563 173 Not 18. Biologiska tillgångar Redovisningsprinciper Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras på värdering av utomstående oberoende värderare . Koncernen MSEK 2025 2024 Växande skog Redovisat värde 1 januari 414 414 Investeringar - - Avyttringar - - Förändring av verkligt värde 15 34 Avgår verkligt värde avverkning -23 -34 Redovisat värde den 31 december 406 414 Varav anläggningstillgångar 406 414 Den 31 december 2025 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 385 000 m 3 sk granskog, 811 000 m 3 sk tall och 94 000 m 3 sk lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 37 000 m 3 sk per år. Under året avverkades cirka 31 000 m 3 sk skog, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på MSEK 23 på avverkningsdagen. Värderingen av skogen har gjorts av extern oberoende värderare. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen till följd av att det finns ett skjutfält inom fastigheten. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet. 188 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 20. Moderbolagets andelar i intresse företag och joint ventures Moderbolaget MSEK 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 74 74 Förvärv - - Avyttringar - - Nedskrivning - - Utgående balans 31 december 74 74 Redovisat värde 31 december 74 74 Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresse företag och joint venture-företag 2025 2024 MSEK Röst- och kapital- andel i procent Redovisat värde Röst- och kapital- andel i procent Redovisat värde Intresseföretag Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm 23,0 0 23,0 0 Skill Scandinavia AB, 556060-5478, Linköping 40,2 2 40,2 2 AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand 25,1 0 25,1 0 Combient AB, 556985-1560, Järfälla 24,9 35 24,9 35 Joint ventures Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping 35,0 37 35,0 37 Summa 74 74 Not 19. Andelar i intresseföretag och joint ventures Redovisningsprinciper Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Joint ventures är företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet i ett intresseföretag och det gemensamma bestämmande inflytandet i ett joint venture uppstår redovisas andelar i intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandels metoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet eller det gemensamma bestämmande inflytandet upphör . Intresseföretag och joint ventures Koncernen MSEK 2025 2024 Redovisat värde 1 januari 315 253 Förvärv av intresseföretag och joint ventures 0 - Andel i intresseföretags och joint ventures resultat 1) 136 72 Nyemission/kapitaltillskott 9 12 Omräkningsdifferenser -27 - Utdelningar -77 -22 Redovisat värde 31 december 356 315 1) Andel i intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresse- företag/joint ventures. Koncernens intresseföretag och joint ventures innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet. Saab äger 49,0% av aktierna i FFV Services Private Limited (Indien), 33,0% av aktierna i Taurus Systems GmbH (Tyskland), 27,2% av aktierna i Wah Nobel (Pvt) Ltd (Pakistan) och andra intresseföretag, främst i Ventures-portföljen. Aggregerat för Saabs intresseföretag och joint ventures uppgår årets nettoresultat till MSEK 608 (220). Saabs redovisade andel i intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK 136 (72). Andelar i intresseföretag och joint ventures per den 31 december 2025 inkluderade goodwill med MSEK 16 (19) . 189 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 21. Fordringar på koncernföretag Moderbolaget Långfristiga fordringar på koncern företag Långfristiga fordringar på intresseföretag och joint ventures MSEK 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffnings värden Ingående balans 1 januari 90 90 164 238 Förändring i reserv för förväntade kreditförluster - - 0 0 Realiserade förluster på fordringar - - - -81 Reglerade fordringar - - -9 -10 Tillkommande fordringar - - - 0 Kursdifferenser - - - 17 Utgående balans 31 december 90 90 155 164 Not 22. Andra långfristiga värdepappersinnehav Moderbolaget MSEK 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 3 055 1 159 Förvärv av aktier 107 286 Förvärv av konvertibellånrbellån 344 - Förvärv av räntebärande placeringar 1 711 1 610 Utgående balans 31 december 5 217 3 055 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans 1 januari -17 -17 Årets nedskrivningar -71 - Utgående balans 31 december -88 -17 Redovisat värde 31 december 5 129 3 038 Förvärv av aktier 2025 avser Pythom Global AG, Sferical AI Holding AB och Helsing GmbH. Förvärv av konvertibellån 2025 avser High Thor Capital LLP och Helsing GmbH. 190 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 23. Långfristiga fordringar och övriga fordringar Koncernen MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar Fordringar på intresseföretag, räntebärande 36 28 Fordringar på joint ventures, räntebärande 154 164 Övriga räntebärande fordringar 28 49 Fordringar hänförliga till pensioner, räntebärande 76 79 Övriga ej räntebärande fordringar 116 115 Summa 410 435 Koncernen MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Övriga fordringar som är omsättningstillgångar Fordringar på joint ventures, ej räntebärande 17 20 Förskott till leverantörer 3 579 2 154 Övriga räntebärande fordringar 68 73 Övriga ej räntebärande fordringar 1 530 1 012 Summa 5 194 3 259 Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Andra långfristiga fordringar Räntebärande fordringar 27 48 Ej räntebärande fordringar 8 8 Summa 35 56 Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Övriga fordringar som är omsättningstillgångar Positiva marknadsvärden avseende valutaterminer 178 561 Övriga ej räntebärande fordringar 654 573 Summa 832 1 134 Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 56 59 Tillkommande fordringar 17 13 Reglerade fordringar - -16 Nedskrivningar -38 - Utgående balans 31 december 35 56 Not 24. Varulager Redovisningsprinciper Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdig ställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in-, först ut-metoden (FIFU) eller av vägt genomsnittsmetoden och inkluderar utgifter som har upp kommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffnings värdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande. Koncernen Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Råvaror och förnödenheter 15 408 11 751 8 019 5 626 Varor under tillverkning 8 868 8 698 5 094 5 120 Färdiga varor och handelsvaror 1 163 1 376 852 1 102 Förskott till leverantörer 1) - - 571 682 Summa 25 439 21 825 14 536 12 530 1) Förskott till leverantörer redovisas i koncenrnen som övrig fordran. I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med MSEK 287 (149). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgick till MSEK 161 (26). I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivningar av varulager med MSEK 214 (110) och återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med MSEK 154 (18). 191 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Nedskrivning av kundfordringar, koncernen 2025 Försvars- relaterad Civil MSEK verk samhet verk samhet Totalt Nedskrivningar, 1 januari -49 -19 -68 Nedskrivningar för förväntade förluster -10 0 -10 Återföring av tidigare nedskrivningar 1 0 1 Realiserade kreditförluster 17 0 17 Kursdifferenser 1 0 1 Nedskrivningar, 31 december -40 -19 -59 2024 Försvars- relaterad Civil MSEK verk samhet verk samhet Totalt Nedskrivningar, 1 januari -44 -20 -64 Nedskrivningar för förväntade förluster -8 -5 -13 Återföring av tidigare nedskrivningar 3 2 5 Realiserade kreditförluster 1 4 5 Kursdifferenser -1 0 -1 Nedskrivningar, 31 december -49 -19 -68 Not 25. Kundfordringar Redovisningsprinciper Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet vanligen redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningsbehov för kundfordringar och avtalstillgångar avseende försvarsrelaterad verksamhet bedöms utifrån förväntade kreditförluster till följd av betalningsinställelse inom de kommande tolv månaderna. Denna bedömning sker individuellt per motpart. Bedömningen baseras primärt på motpartens kreditrisk efter hänsyn till erhållna säkerheter. Indata består framförallt av officiella kreditratingbetyg för motparter. Nedskrivningsbehov för kundfordringar och avtalstillgångar avseende civil verksamhet bedöms utifrån ett sannolikhetsvägt belopp avseende förväntade kreditförluster. Beräkningen baseras på en individuell bedömning av motpartens betalningsförmåga och på konstaterade kundförluster de senaste tio räkenskapsåren, utifrån vilket ett sämre scenario, basscenario och bättre scenario har beräknats. Basscenariot har beräknats utifrån snittet av konstaterade kundför luster under dessa tio år. Övriga två scenarion har beräknats utifrån historisk information samt även framåtblickande information såsom tro om framtiden och konjunkturprognos. Varje scenario har åsatts en sannolikhet där basscenariot är viktat till 70 procent (70) i beräkningen och övriga två scenarion till 15 procent (15) vardera. Slutligen utvärderas både för försvarsrelaterad och civil verksamhet om justeringar av beräknade reserver behöver göras för att återspegla kreditrisk som inte fångas av beräkningsmodeller. Avtalstillgångar redovisade i balansräkningen hänförliga till ännu ej fakturerat arbete har i allt väsentligt samma riskkaraktäristika som redan fakturerat arbete för samma typ av kontrakt. Koncernen tillämpar därmed samma bedömning för förväntade kreditförluster i avtalstillgångar som för kundfordringar. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar skrivs bort när motparten inte längre bedöms ha någon åter betalningsförmåga vilket kan indikeras av erhållen slutavräkning vid likvidation av motparten eller annan information som gör att Saab bedömer att någon åter betalning inte längre är sannolik . Koncernens utestående kundfordringar uppgick per 31 december 2025 till MSEK 13 713 (11 334) varav MSEK 12 651 (10 434) var hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet. Avtalstillgångar uppgick till MSEK 18 475 (14 323) varav MSEK 18 006 (13 534) var hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet. Den försvarsrelaterade försäljningen utgjorde 93 procent (92) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 64 procent (55) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN. Nedskrivningar för förväntade kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar uppgick per 31 december 2025 till MSEK 59 (68) vilket motsvarar 0,4 procent (0,6) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningarna är i sin helhet hänförliga till kundfordringar. Av nedskrivningarna är MSEK 40 (49) hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet och MSEK 19 (19) till civil verksamhet . Kundfordringarna i moderbolaget uppgick till MSEK 6 288 (3 788). Under året gjordes nedskrivningar med MSEK 0 (5). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med MSEK 0 (2). 192 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar 2025 Försvars- relaterad Civil MSEK verk samhet verk samhet Totalt <30 dagar 2 997 132 3 129 30 till 90 dagar 250 19 269 91 till 180 dagar 36 2 38 >181 dagar 195 9 204 Förfallna kundfordringar 3 478 162 3 640 Ej förfallna kundfordringar 9 173 900 10 073 Totala kundfordringar 12 651 1 062 13 713 2024 Försvars- relaterad Civil MSEK verk samhet verk samhet Totalt <30 dagar 1 085 59 1 144 30 till 90 dagar 154 11 165 91 till 180 dagar 57 5 62 >181 dagar 200 14 214 Förfallna kundfordringar 1 496 89 1 585 Ej förfallna kundfordringar 8 938 811 9 749 Totala kundfordringar 10 434 900 11 334 Not 26. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda kostnader 1 110 1 026 961 948 Uppskjutna realiserade förluster på kassaflödessäkringar - - 1 255 1 963 Upplupna tjänsteintäkter 135 208 25 116 Övriga upplupna intäkter 423 506 322 422 Summa 1 668 1 740 2 563 3 449 Förutbetalda kostnader avser primärt pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar. Not 27. Likvida medel Redovisningsprinciper Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodo havanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer . Koncernen Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kassa och bank 2 015 2 543 345 603 Bankdepositioner 1 700 300 1 700 300 Summa enligt rapporten över finansiell ställning 3 715 2 843 2 045 903 Summa enligt kassaflödesanalysen 3 715 2 843 2 045 903 Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar med en löptid på mindre än tre månader. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till MSEK 86 (96). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 29 och not 34. 193 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 28. Eget kapital Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är SEK 4. Utestående aktier 31 december 2025 Antal aktier Andel aktier, % Andel röster, % Aktier serie A 9 535 612 1,8% 15,3% Aktier serie B 528 233 502 98,2% 84,7% Summa 537 769 114 100% 100% 31 december 2024 Antal aktier Andel aktier, % Andel röster, % Aktier serie A 9 535 612 1,8% 15,4% Aktier serie B 525 735 356 98,2% 84,6% Summa 535 270 968 100,0% 100,0% Förändring av antal utestående aktier 2025 Aktier serie A Aktier serie B Totalt Antal utestående aktier 1 januari 9 535 612 525 735 356 535 270 968 Matchning och tilldelning i långsiktiga incitamentsprogram 2 498 146 2 498 146 Antal utestående aktier 31 december 9 535 612 528 233 502 537 769 114 Under 2024 ingick Saab ett aktieswapavtal med tredje part för att säkra den förväntade finansiella exponering av LTI 2024 om 1 200 000 aktier. Per den 31 december 2025 bestod aktieswappen av 1 174 274 (1 196 802) aktier. Antal utestående aktier utan avdrag för aktier i aktieswapavtal uppgick per den 31 december 2025 till 538 943 388. Under 2025 har 2 498 146 aktier matchats eller tilldelats i Saabs långsiktiga incitamentsprogram. Överlåtna aktier motsvarar 0,5 procent av aktiekapitalet. Under året skedde inga återköp av aktier.Utdelning till aktieägare under året motsvarade MSEK 1 076 (856), eller SEK 2, 0 0 (1,60) per aktie . Förslag till vinstdisposition 2025 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till års stämman förfogan de stående vinstmedel i Moderbolaget: SEK Balanserade vinstmedel 9 070 440 629 Överkursfond 5 557 130 127 Årets resultat 2 632 408 370 Summa 17 259 979 126 disponeras enligt följande: Till aktieägarna utdelas SEK 2,40 per aktie 1 293 464 131 Till överkursfond 5 557 130 127 Till nästa år balanseras 10 409 384 868 Summa 17 259 979 126 Förvaltning av koncernens kapital Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt soliditetsmål uppgår till minst 30 procent. Säkringsreserv Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade netto förändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Omräkningsreserv Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i SEK. Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till MSEK 202 (1 250). Under 2025 omklassificerades MSEK 0 (2) från omräkningsreserven till resultaträkningen . Moderbolaget Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Uppskrivningsfond Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond. Reservfond Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden. Fritt eget kapital Överkursfond Belopp överstigande kvotvärdet per aktie som inkommit i samband med företrädes emission. Beloppet finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. Balanserade vinstmedel Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning har lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. 194 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 29. Räntebärande skulder, obligationer och andra skuldbrev Räntebärande skulder Koncernen MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga skulder Obligationer och andra skuldebrev 8 418 7 079 Övriga räntebärande skulder 57 49 Summa 8 475 7 128 Kortfristiga skulder Obligationer och andra skuldebrev 1 250 114 Skulder till intresseföretag och joint ventures 48 55 Övriga räntebärande skulder 12 55 Summa 1 310 224 Summa räntebärande skulder 9 785 7 352 Villkor och återbetalningstider Säkerheter för lånen är utställda med ett belopp om MSEK 0 (0). Av de lång fristiga skulderna förfaller MSEK 4 892 (4 484) mellan ett och fem år från balans dagen och MSEK 3 583 (2 644) senare än fem år från balansdagen. De odiskonterade kassaflödena i intervallet mellan ett och tre år från balansdagen uppgår till MSEK 2 544 (1 732), MSEK 1 836 (3 198) mellan tre och fem år och MSEK 3 287 (3 506) senare än fem år från balansdagen. Räntekurvan per balansdagen har använts för att beräkna framtida kassaflöden från lån med rörlig ränta. Obligationer och andra skuldebrev består av Medium Term Note-lån (MTN) och skuld avseende aktieswapavtal. För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 34. Verkligt värde på MTN-lån och skuld avseende aktieswapavtal understiger bokfört värde med MSEK 62 (233). Utöver MTN-lån och skuld avseende aktieswapavtal bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde . Obligationer och andra skuldbrev Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Kortfristiga skulder Kreditfaciliteter: Beviljad kredit 31 37 Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del -31 -37 Utnyttjat kreditbelopp - - Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN) 1 250 114 Summa 1 250 114 Långfristiga skulder Kreditfaciliteter: Beviljad kredit (revolverande kreditfacilitet) 6 000 6 000 Outnyttjad del av revolverande kreditfacilitet -6 000 -6 000 Utnyttjat kreditbelopp - - Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN) 7 505 6 756 Skuld till kreditinstitut 600 - Skuld avseende aktieswappavtal 309 317 Summa 8 414 7 073 Summa obligationer och andra skuldebrev 9 664 7 187 Saab har Medium Term Note-program (MTN) med en ram på MSEK 15 000, som möjliggör emittering av långfristiga lån på kapitalmarknaden. Programmet startades 2009 och har sedan dess utökats i tre steg. Under andra kvartalet 2025 utökades ramen från MSEK 10 000 till MSEK 15 000. Under året förföll obligationer till ett värde av MSEK 114 och nya obligationer till ett värde av MSEK 2 000 emitterades. Under det fjärde kvartalet 2025 tog Saab upp en ny lånefacilitet med Nordiska investeringsbanken (NIB) för att refinansiera två befintliga lån: MSEK 1 000 med förfall i första kvartalet och MSEK 250 med förfall i andra kvartalet 2026. Det nya lånet uppgår till MSEK 1 200 och förfaller 2035. Av detta belopp betalades MSEK 600 ut i det fjärde kvartalet 2025 och resterande MSEK 600 ska betalas ut i det första kvartalet 2026. Sammantaget innebär detta att nominellt belopp för utestående lån under MTN-programmet uppgår till MSEK 8 755 (6 869) med ett redovisat upplupet anskaffningsvärde om MSEK 8 755 (6 870) och låneavtalet med NIB uppgick till MSEK 600 med ett redovisat upplupet anskaffningsvärde om MSEK 600. Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande 5 000 MSEK (5 000). Utfärdade företagscertifikat uppgår till MSEK 0 (0). I juni 2025 tecknades en ny revolverande kreditfacilitet uppgående till MSEK 6 000 med förfall 2030 med option på förlängning om ett plus ett år. Den nya kreditfaciliteten ersätter de revolverande kreditfaciliteterna MSEK 4 000 respektive MSEK 2 000 som tecknades 2021. Inga faciliteter har utnyttjats under året . 195 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 30. Ersättningar efter avslutad anställning Saabkoncernens ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser pensioner. Pensionerna omfattar såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda. Övriga pensionsplaner är förmånsbestämda och avser pensionsförpliktelser som kvarstår inom koncernen, tryggas genom egen pensionsstiftelse eller genom försäkring. Redovisningsprinciper koncernen Avgiftsbestämda planer Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Förmånsbestämda planer Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Förmånsbestämda planer avser främst den svenska verksamheten där ITP2-planen svarar för 94 procent (94) av det totala åtagandet. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Merparten av åtagandet tryggas genom avsättning till en pensionsstiftelse. Nettoförpliktelsen per balansdagen beräknas som nettot av verkligt värde på stiftelsetillgångarna och nuvärdet av pensionsåtagandet. Diskonteringsräntan för nuvärdesberäkningen fastställs genom hänvisning till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer, om sådan finns tillgänglig, som motsvarar pensionsförpliktelsen. I Sverige har fastställande av diskonteringsränta för detta syfte utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA) med beaktning av durationen på samtliga kassaflöden. Beräkningen utförs av kvalificerade aktuarier med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen. Om beräknat åtagande per balansdagen avviker från det prognostiserade uppkommer aktuariella vinster eller förluster som redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid beräkning av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar används diskonteringsräntan vid årets ingång. Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar redovisas detta belopp som en tillgång. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad . I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda pensionsplaner. Sverige Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen, omfattar personer födda 1978 och tidigare och är en förmånsbestämd plan medan ITP1-planen är avgiftsbestämd och omfattar personer födda 1979 och senare. Förmånsbestämda pensionsplaner i Saab i Sverige är tryggade antingen genom överföring av medel till egen pensionsstiftelse, genom skuldföring i balans räkningen eller genom finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP2-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2025 på MSEK 10 041 (9 346) jämfört med ett åtagande på MSEK 10 207 (10 326) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 98 procent (91). För den del av förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familje pension som är tryggade genom en försäkring i Alecta gäller följande. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta saknar möjlighet att lämna sådan information som möjliggör för Saab att redovisa dessa åtaganden som en förmåns- bestämd plan varför de redovisas som en avgiftsbestämd plan. All nyintjänad pension tryggas genom stiftelselösningen. Inga tillkommande premier betalas därmed till Alecta. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 170 procent. Schweiz I Schweiz finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar samtliga anställda och där minimipensionen är fastställd i lag. Företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse för att säkra de anställdas ålders- och efterlevandepension och inbetalning sker årligen. Avsättning till pension sker både av arbetsgivare och av de anställda. Den anställde kan välja att få ut hela pensionen som ett engångsbelopp vid pensionering. Övriga länder Övriga länders pensionsplaner uppgår ej till väsentliga belopp och redovisas därför nedan tillsammans. Upplysningar avseende förmånsbestämda planer Koncernen 2025-12-31, MSEK Sverige Schweiz Övriga Totalt Helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser 10 358 470 48 10 876 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna -10 047 -546 -16 -10 609 Total nettoförpliktelse 311 -76 32 267 Påverkan från tillgångstak - - - - Redovisat värde nettoförpliktelse 311 -76 32 267 Andel fonderat 97% 116% Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet 15 15 Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt) 311 - 32 343 Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt) 40 - - 40 Långfristiga fordringar - 76 - 76 196 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Koncernen 2024-12-31, MSEK Sverige Schweiz Övriga Totalt Helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser 10 483 440 46 10 969 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna -9 360 -519 -20 -9 899 Total nettoförpliktelse 1 123 -79 26 1 070 Påverkan från tillgångstak - - - - Redovisat värde nettoförpliktelse 1 123 -79 26 1 070 Andel fonderat 89% 118% Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet 16 15 Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt) 1 123 - 26 1 149 Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt) 238 - - 238 Långfristiga fordringar - 79 - 79 Kostnad redovisad i resultaträkningen Koncernen 2025, MSEK Sverige Schweiz Övriga Totalt Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år 200 15 - 215 Regleringar 1 - - 1 Räntekostnad netto 39 -1 0 38 Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen 240 14 0 254 Kostnad avgiftsbestämda planer 1 573 Löneskatt 388 Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning 2 215 Koncernen 2024, MSEK Sverige Schweiz Övriga Totalt Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år 184 12 - 196 Regleringar 2 - - 2 Räntekostnad netto 46 -1 1 46 Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen 232 11 1 244 Kostnad avgiftsbestämda planer 1 447 Löneskatt 361 Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning 2 052 Poster inkluderade i kassaflödesanalysen Koncernen 2025, MSEK Sverige Schweiz Övriga Totalt Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar - -12 - -12 Utbetalningar -377 - -3 -380 Uttag - - 2 2 Total kassaflödespåverkan -377 -12 -1 -390 Koncernen 2024, MSEK Sverige Schweiz Övriga Totalt Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar - -19 - -19 Utbetalningar -366 -1 -2 -369 Uttag - 8 2 10 Total kassaflödespåverkan -366 -12 0 -378 Beräknade utbetalningar 2026 uppgår till cirka MSEK 420. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat. Aktuariell förlust hänförlig till pensioner uppgick under 2025 till netto MSEK 842 vilket förklaras av följande: Nettot av ändrade antaganden avseende diskonteringsränta har resulterat i en aktuariell vinst på MSEK 386. Detta är främst kopplat till den svenska delen av pensionsåtagandet där antagen diskonteringsränta har ökat med 25 punkter från 3,75% till 4,00%. Inflationsantagandet var oförändrat under 2025 på 1,75%. Negativa erfarenhetsjusteringar har resulterat i en aktuariell förlust på MSEK 64. Aktuariell vinst hänförlig till särskild löneskatt uppgick till MSEK 167. Avkastningen på förvaltnings- tillgångarna gav en aktuariell vinst på MSEK 353. Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer Koncernen MSEK 2025 2024 Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari 1 070 1 490 Utbetalda ersättningar -380 -369 Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar -12 -19 Kostnad redovisad i resultaträkningen 254 244 Intäkt (-)/kostnad (+) redovisad i totalresultatet -675 -285 Uttag från pensionsstiftelse 2 10 Reglering/omräkningsdifferens 8 -1 Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer31 december 267 1 070 Förändring av pensionsförpliktelse Koncernen MSEK 2025 2024 Verkligt värde 1 januari 10 969 10 749 Intjänade förmåner under året 215 196 Räntekostnad 395 340 Pensionsutbetalningar -380 -369 Deponering 28 - Regleringar -7 -3 Aktuariell vinst (-)/förlust (+) -322 40 Omräkningsdifferens -22 16 Verkligt värde 31 december 10 876 10 969 197 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Förändring av förvaltningstillgångar Koncernen MSEK 2025 2024 Verkligt värde 1 januari 9 899 9 259 Finansiell intäkt 357 294 Uttag -2 -10 Reglering -8 -5 Insättningar 40 19 Aktuariell vinst (+)/förlust (-) 353 297 Aktuariell vinst (+) förlust (-) hänförlig till tillgångstak - 27 Omräkningsdifferens -30 18 Verkligt värde 31 december 10 609 9 899 Räntekostnad på pensionsförpliktelsen med avdrag av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna. Känslighetsanalys (exklusive särskild löneskatt) Koncernen Förändring Föränd- av MSEK ring åtagande Diskonteringsränta 0,25% -385 -0,25% 407 Inflation 0,25% 437 -0,25% -410 Lön 0,25% 90 -0,25% -82 Livslängd 1 år 358 Avkastning på förvaltningstillgångar Koncernen MSEK 2025 2024 Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 710 591 Finansiell intäkt på förvaltningstillgångar -357 -294 Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året 353 297 Styrning Pensionsstiftelsen förvaltas av en styrelse som sammanträder 4–5 gånger per år. Styrelsens uppgift är att: • Utse medlemmarna i placeringsrådet • Utse ansvarig förvaltare • Årligen fastställa placeringsriktlinjer • Fastställa strategisk (långsiktig) och taktisk (kortsiktig) tillgångsallokering samt godkänna avvikelser inom ramen för det strategiska och taktiska mandatet • Årligen godkänna benchmark-index för uppföljning av stiftelsens tillgångar • Årligen fastställa alarmnivåer Investeringsstrategi och riskhantering Pensionsstiftelsen förvaltar allokering och investering av tillgångar med målsättning att över tiden öka konsolideringsnivån. För att uppnå önskad avkastning tas inom förvaltningen vissa accepterade risker. Placeringshorisonten är långsiktig och allokeringen syftar till att trygga en väl diversifierad portfölj. Stiftelsens placeringar är föremål för ett antal restriktioner och limiter. Dessa syftar till ett begränsa förluster i placeringarna. Treasury Operations följer förvaltningen löpande och rapporterar utfallet till styrelsens ordförande och placeringsrådet. Förvaltningstillgångar fördelade per tillgångsklass Koncernen varav varav noterade noterade på aktiv på aktiv Procent 2025 marknad 2024 marknad Räntebärande tillgångar 32 100 27 100 Aktierelaterade tillgångar 27 100 28 100 Alternativa investeringar 17 - 19 - Fastigheter 22 - 24 - Likvida medel 2 - 2 - Totala tillgångar 100 59 100 56 Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser Koncernen Procent 2025 2024 2023 2022 2021 De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt) 1) Diskonteringsränta den 31 december 4,00 3,75 3,25 3,75 1,50 Framtida löneökning 2,75 2,75 2,50 2,75 3,25 Framtida ökning av pensioner 1,75 1,75 1,50 1,75 2,25 Personalomsättning 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige . 198 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld i den svenska delen av verksamheten: Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostads obligationer (AAA) med beaktning av durationen på samtliga kassaflöden. Som bas används en nominell statsobligation vars duration motsvarar den genomsnittliga durationen på pensionsåtagandet. Till detta läggs ett påslag vilket är differensen mellan räntan på en bostadsobligation och en nominell statsobligation med liknande löptider. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga framtida utbetalningar. Långsiktigt löneökningsantagande: Den långsiktiga löneökningen antas motsvara en real löneökning om 1 procent plus ett inflationsåtagande om 1,75 procent, vilket ger en framtida löneökning om 2,75 procent. Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från marknadens prissättning av inflation på löptider som motsvarar pensionsskuldens duration. För 2025 är antagandet 1,75 procent. Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet bygger på tabeller från branschorganisationen Svensk Försäkring, så kallade DUS23. Personalomsättning: Personalomsättningen beräknas till 3 procent per år. Redovisningsprinciper moderbolaget Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från IAS 19 genom att: • Beräkningen inte tar hänsyn till framtida löneökningar • Diskonteringsräntan bestäms av PRI • Förändringar i diskonteringsräntan eller andra aktuariella antaganden redovisas direkt i resultat- och balansräkningen • Överskott i pensionsplanen inte kan redovisas som tillgång medan underskott antingen ska skuldföras eller återställas genom inbetalningar till stiftelsen Moderbolagets pensionsförpliktelser Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse. MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsförpliktelser ITP2 7 125 7 055 Avdrag tryggade medel i pensionsstiftelse -7 125 -7 033 Summa ITP2 i egen regi 0 22 Övriga pensioner 55 53 Övriga pensionsavsättningar 96 114 Summa 151 189 Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti 42 53 MSEK 2025 2024 Belopp hänförliga till pensionsförpliktelser ITP2 som förväntas utbetalas inom 12månader 289 279 Not 31. Avsättningar Redovisningsprinciper Avsättningar för tillkommande kostnader för industriellt samarbete Vissa av Saabs avtal med kunder innehåller krav på teknologi- och kompetens överföring samt olika former av industriellt samarbete. Kostnaderna för detta ingår i projektets uppdragsutgifter och redovisas löpande som en kostnad i takt med dess färdigställandegrad. Utgifterna redovisas sedan mot denna avsättning vilket kan ske även efter leveransen av varor och tjänster enligt avtalet. Förlustkontrakt En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. Garantier En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna levereras och garantiperioden inleds om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med. Omstrukturering En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster. Avsättning för ersättningar vid uppsägning av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning samt tiden för planens genomförande. Återställning av förorenad mark I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning. Avsättning för miljöåtaganden ingår i övriga avsättningar enligt nedan. 199 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Koncernen MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Avsättningar som är långfristiga skulder Tillkommande kostnader för industriellt samarbete 0 608 Förlustkontrakt 864 464 Garantier 193 84 Utgifter för omstruktureringsåtgärder 3 6 Övrigt 975 1 076 Summa 2 035 2 238 Avsättningar som är kortfristiga skulder Tillkommande kostnader för industriellt samarbete 905 1 Förlustkontrakt 420 331 Garantier 452 379 Utgifter för omstruktureringsåtgärder 19 28 Övrigt 222 297 Summa 2 018 1 036 Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Tillkommande kostnader för industriellt samarbete 957 669 Förlustkontrakt 203 157 Garantier 247 294 Utgifter för omstruktureringsåtgärder 20 13 Övrigt 538 662 Summa 1 965 1 795 Tillkommande kostnader för industriellt samarbete MSEK Koncernen Moder bolaget Ingående balans 1 januari 2025 609 669 Avsättningar som gjorts under året 341 333 Belopp som tagits i anspråk under året -45 -45 Utgående balans 31 december 2025 905 957 Förlustkontrakt MSEK Koncernen Moder bolaget Ingående balans 1 januari 2025 795 157 Avsättningar som gjorts under året 989 243 Belopp som tagits i anspråk under året -460 -197 Outnyttjade belopp som har återförts -102 - Omklassificering 90 - Omräkningsdifferenser och övrigt -28 - Utgående balans 31 december 2025 1 284 203 Garantier MSEK Koncernen Moder bolaget Ingående balans 1 januari 2025 463 294 Avsättningar som gjorts under året 369 88 Belopp som tagits i anspråk under året -169 -125 Outnyttjade belopp som har återförts -1 -1 Omklassificering -10 -9 Omräkningsdifferenser och övrigt -7 - Utgående balans 31 december 2025 645 247 Utgifter för omstruktureringsåtgärder MSEK Koncernen Moder bolaget Ingående balans 1 januari 2025 34 13 Avsättningar som gjorts under året 21 21 Belopp som tagits i anspråk under året -33 -14 Utgående balans 31 december 2025 22 20 Övriga avsättningar MSEK Koncernen Moder bolaget Ingående balans 1 januari 2025 1 373 662 Avsättningar som gjorts under året 75 27 Belopp som tagits i anspråk under året -139 -139 Outnyttjade belopp som har återförts -10 - Omklassificering -99 -12 Omräkningsdifferenser och övrigt -3 - Utgående balans 31 december 2025 1 197 538 200 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Totala avsättningar Moder- MSEK Koncernen bolaget Ingående balans 1 januari 2025 3 274 1 795 Avsättningar som gjorts under året 1 795 712 Belopp som tagits i anspråk under året -846 -520 Outnyttjade belopp som har återförts -113 -1 Omklassificering -19 -21 Omräkningsdifferenser och övrigt -38 - Utgående balans 31 december 2025 4 053 1 965 Tillkommande kostnader för industriellt samarbete Avsättning för tillkommande kostnader för industriellt samarbete avser utgifter för att uppfylla framtida åtaganden om industriellt samarbete i enlighet med dessa avtal. Utgifterna bedöms utfalla under projektens löptid men även efter att leverans av varor och tjänster enligt avtalen har skett och då i enlighet med avtalet och regel verket för industriellt samarbete. Omstrukturering Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Förlustkontrakt Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser vissa militära projekt samt projekt inom kommersiellt flyg. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande. Övriga avsättningar Övriga avsättningar avser främst avsättningar för kvarvarande utgifter i projekt, miljöåtagande, tvister och rättsliga processer, leasingrelaterade avsättningar samt royalty. Vid utgången av 2025 uppgick avsättningen avseende tvister och rättsliga processer till MSEK 178. Tvisterna är främst hänförliga till leveranser i både pågående och avslutade projekt. På grund av förhandlingsläget i de rättsliga processerna kan inte alla uppgifter enligt upplysningskraven i IAS37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar lämnas. Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte redovisats . Not 32. Övriga skulder Koncernen MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Övriga långfristiga skulder Personalrelaterade skulder 51 36 Övrigt 125 100 Summa 176 136 Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 15 27 Övriga kortfristiga skulder Mervärdesskatt 967 692 Personalens källskatt 496 418 Skulder till intresseföretag och joint ventures 3 5 Övrigt 390 75 Summa 1 856 1 190 Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Mervärdesskatt 673 499 Personalens källskatt 291 241 Negativa marknadsvärden på finansiella instrument 12 70 Negativa marknadsvärden på valutaterminer 204 504 Övrigt 238 26 Summa 1 418 1 340 Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 10 6 Saab bedömer att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde. 201 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 33. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna kostnader Upplupna projektkostnader 5 066 3 946 3 700 3 222 Semesterskuld 2 026 1 831 1 243 1 093 Sociala avgifter 1 791 1 415 1 328 1 029 Ej ankomna fakturor 1 171 731 559 463 Personalskulder 973 706 516 337 Övrigt 343 342 189 170 Summa upplupna kostnader 11 370 8 971 7 535 6 314 Förutbetalda intäkter Uppskjutna realiserade vinster på kassaflödessäkringar - - 1 423 1 829 Statliga bidrag 179 205 123 159 Övrigt 648 524 255 254 Summa förutbetalda intäkter 827 729 1 801 2 242 Summa 12 197 9 700 9 336 8 556 Saab bedömer att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde. Not 34. Finansiell riskhantering och finansiella instrument Saabs finansiella tillgångar, skulder samt kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Group Treasury ansvarar för att identifiera och hantera de finansiella riskerna med diverse olika finansiella instrument i syfte att reducera eventuell påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella flexibilitet. Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och hur verksamheten inom Treasury ska bedrivas. De finansiella riskerna är definierade som: • Valutarisk • Likviditetsrisk • Finansierings- och likviditetsrisk • Ränterisk • Råvaruprisrisk • Kreditrisk För att hantera de finansiella riskerna har Group Treasury tilldelats riskmandat vilka dagligen rapporteras enligt definerade riskmått. Redovisningsprinciper Redovisning och värdering av finansiella tillgångar och skulder Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader . Detta gäller för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen eller övrigt totalresultat. För dessa finansiella instrument kostnadsförs transaktionskostnader hänförliga till anskaffningen vid anskaffningstillfället. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Garman- Kohlhagens . Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten . Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Koncernens finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt nedan angivna kategorier, vilka avgör hur respektive post värderas. Finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde: Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden som utgörs av kapitalbelopp och ränta, såsom likvida medel, kundfordringar, lånefordringar, övriga fordringar och avtalstillgångar. Ränteintäkter redovisas som finansiella ränteintäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden . Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultatet tillsammans med valutakurseffekter. Finansiella skulder i denna kategori omfattar räntebärande skulder, leverantörsskulder och övriga skulder vilka initialt redovisas till verkligt värde vilket motsvaras av erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnade r. Efter anskaffnings tidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden . Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat: Finansiella tillgångar som är skuldinstrument i denna kategori avser tillgångar som resulterar i betalningar som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte uppnås både genom att inneha 202 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden och att avyttra finansiella tillgångar. I efterföljande redovisning värderas dessa tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat (OCI), förutom effektivränta, nedskrivningar och återföring av dessa samt valutaomräkningsvinster- och förluster, vilka redovisas i resultaträkningen. Då tillgången tas bort från balansräkningen omklassificeras ackumulerade vinster och förluster till resultaträkningen. Utöver skuldinstrument kan egetkapitalinstrument som inte innehas för handel klassificeras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Orealiserade och realiserade vinster eller förluster, inklusive avyttringsresultat men exklusive utdelningsintäkter redovisas i OCI för sådana instrument. Koncernens långfristiga räntebärande placeringar klassificeras i denna kategori. Därutöver klassificeras fyra egetkapitalinvesteringar i kategorin. Derivat som designerats som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat . Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Vinst eller förlust för tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i ett säkringsförhållande redovisas netto i resultaträkningen i den period vinsten eller förlusten uppkommer. Derivat klassificerade som säkringsinstrument i en redovisningsmässig kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat avseende den del som avser effektiv säkring . Egetkapitalinstrument som aktier och andelar värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redo visade i resultat räkningen förutom de som har klassificerats som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Skulder avseende villkorade tilläggsköpeskillningar redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Nedskrivning av finansiella tillgångar: Nedskrivningsbehov avseende finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen eller är egetkapitalinstrument prövas vid varje bokslutsdatum utifrån en modell baserat på förväntade kreditförluster. Förluster för nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Bortbokning från balansräkningen sker när det inte längre föreligger rimlig förväntan att erhålla betalning. Se även not 25 och 23. Säkringsredovisning För att täcka koncernens risker avseende förändringar i valutakurser och exponering mot räntor används derivat instrument utgörande av valutaterminskontrakt, optioner och swappar. Dessa derivat värderas till verkligt värde initialt och vid varje efterföljande omvärdering, det vill säga vid varje rapporteringstillfälle. Förändringar i verkligt värde för derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas direkt i resultaträkningen. Om underliggande säkrade poster avser rörelserelaterade fordringar eller skulder redovisas resultateffekten i rörelseresultatet medan motsvarande resultateffekt avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Koncernen tillämpar säkringsredovisning för kassaflödessäkringar enligt nedan. Kassaflödessäkring De valutaterminskontrakt (säkringsinstrument) som främst har ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker och som har klassificerats som kassaflödessäkringar (avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer) redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkrings instrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas upplösningen i det ursprungliga anskaffningsvärdet. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas, löses in eller företaget på annat sätt avbryter säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen har inträffat men den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår det redovisade ackumulerade resultatet i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade resultat omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument. Koncernen är potentiellt exponerad mot referensräntereformen genom utgivna obligationer, derivat och räntebärande värdepapper med STIBOR som basränta. Koncernen har inga betydande exponeringar mot andra basräntor. Det nominella beloppet för ränteswappar, som är designerade som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar, uppgår till MSEK 3 300 och lån med STIBOR som basränta uppgår till MSEK 7 305. STIBOR-denominerade räntebärande värdepapper i placeringsportföljen uppgick till MSEK 6 342 vid årets slut. Förändringsklausuler är ännu inte på plats för dessa finansiella instrument. Saab följer noga utvecklingen att skapa förändringsklausuler från arbetsgrupper och marknadsaktörer och kommer att vidta åtgärder när så är möjlig t. 203 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Finansiella instrument De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av likvida medel, kund fordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivatinstrument med positiva marknadsvärden samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivatinstrument med negativa marknadsvärden samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder. Följande tabell visar klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder. Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder 2) Bokfört värde MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella tillgångar Värderat till upplupet anskaffningsvärde 4) : Kundfordringar, avtalstillgångar och övriga fordringar 34 370 27 482 Likvida medel 3 715 2 843 Långfristiga fordringar 334 356 Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 3) : Kortfristiga placeringar 11 572 8 898 Derivat avseende handel 107 17 Finansiella placeringar 509 237 Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat 3) : Derivat som säkringsredovisas 2 377 913 Egetkapitalinstrument valda att klassificeras som redovisade till verkligt värde via övrigt total resultat 2 481 2 526 Långfristiga räntebärande placeringar 3 392 1 610 Summa finansiella tillgångar 58 857 44 882 Finansiella skulder Värderat till upplupet anskaffningsvärde: Räntebärande skulder 1) 14 709 10 384 Övriga skulder 4) 18 250 15 977 Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 3) : Skuld avseende villkorad tilläggsköpeskilling 14 19 Derivat avseende handel 12 64 Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat 3) : Derivat som säkringsredovisas 547 2 380 Summa finansiella skulder 33 532 28 824 1) Verkligt värde 14 771 10 617 2) Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden redovisas som skulder. Derivat med legal kvittningsrätt uppgår till MSEK 551 (709). 3) Påverkan av kreditrisk för dessa instrument bedöms som låg mot bakgrund av limiter i befintlig placeringspolicy. 4) Redovisat värde bedöms i allt väsentligt överensstämma med verkligt värde . Värdering av finansiella instrument till verkligt värde delas in i följande tre värderingsnivåer: Nivå 1 Enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen: • Obligationer och räntebärande värdepapper • Elderivat • Ränteterminer Nivå 2 Enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata från Refinitiv Datascope: • Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i SEK till balansdags kurser. • Valutaoptioner: Garman-Kohlhagens optionsprissättningsmodell används för marknadsvärdering av samtliga optioner. • Ränteswappar och cross currency basis–swappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att det diskonterade nuvärdet av de rörliga ränte betalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta ränte betalningarna. Nivå 3 Enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag: • Aktier och andelar som är onoterade Per den 31 december 2025 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde: Tillgångar värderade till verkligt värde MSEK 2025 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Obligationer och räntebärande värdepapper 14 964 14 964 - - Valutaterminer 2 339 - 2 339 - Valutaoptioner 4 - 4 - Ränteswappar 136 - 136 - Elderivat 5 5 - - Aktier och andelar 2 990 - - 2 990 Summa 20 438 14 969 2 479 2 990 Skulder värderade till verkligt värde MSEK 2025 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Valutaterminer 543 - 543 - Valutaoptioner 1 - 1 - Ränteswappar 6 - 6 - Elderivat 9 9 - - Skuld avseende villkorad tilläggsköpeskilling 14 - - 14 Summa 573 9 550 14 204 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Rörelser i koncernens finansiella instrument nivå 3 var enligt följande: Onoterade aktier Skuld avseende villkor- MSEK och andelar ad tilläggsköpeskilling Ingående balans, 1 januari 2025 2 763 19 Förvärv 452 - Utbetalningar - -3 Vinster/förluster redovisade i resultatet -73 - Vinster/förluster redovisade i övrigt totalresultat -152 - Valutaomvärdering - -2 Utgående balans, 31 december 2025 2 990 14 Finansiell riskhantering Valutarisk Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet eller nettotillgångarna negativt. Under 2025 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 59 procent (59) av omsättningen. Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i SEK medför detta att Saab har stor nettoexponering mot utländska valutor. De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken är USD, EUR och GBP. Transaktionsexponering Transaktionsexponering inom orderstocken säkras med valutaderivat (främst med valutaswappar och forwards) vilket innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende den aktuella orderstocken. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning. Transaktionsexponering från kommersiella kontrakt med optionsklausuler och ramavtal med hög prognostiserad sannolikhet, säkras till viss utsträckning enligt separat uppsatta instruktioner. Nedskrivningsprövning av icke valutasäkrade förlustkontrakt i utländsk valuta baseras på värdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Dessa kontrakt avser främst förväntade beställningar inom långa civila flygplansprogram i USD. Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering. För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning. Säkringen är effektiv när säkringsförhållandet ingås och utvärderas löpande för att säkerställa att kriterierna för effektivitet fortfarande är uppfyllda. De faktorer som undersöks för att säkerställa effektiviteten är valuta, tidpunkt för betalningsflöden samt belopp. Om flödet genererat av säkringsinstrumentet matchar flödet från den säkrade posten i valuta, tid och belopp anses säkringsrelationen vara effektiv. Under löptiden redovisas värdeförändringar på effektiva säkringar i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringar på ineffektiva säkringar redovisas i resultaträkningen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten och/eller flödets belopp ändras. Då delar av portföljen löper under lång tid skulle effekter från terminspunkter också kunna innebära en källa till ineffektivitet. Säkringsförhållanden är uppsatta så att justering för detta sker löpande för att undvika denna effekt. Nettomarknadsvärdet på befintliga säkringar avseende orderstock och ramavtal uppgick till MSEK 1 704 (-1 626). Valutakänsligheten, det vill säga effekten av en växelkursförändring på +/– 10 procent, skulle påverka marknadsvärdet på derivaten per 2025-12-31 med +/– MSEK 3 417 (3 055). Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 6 (-4). I tabellen nedan visas kassaflöden för de derivat som kassaflödessäkras uttryckta i miljoner i lokal valuta. EUR GBP USD Miljoner Utflöde Inflöde Netto Utflöde Inflöde Netto Utflöde Inflöde Netto 2026 -1 665 2 040 375 -180 131 -49 -623 1 885 1 262 2027 -131 1 041 910 -65 26 -39 -91 441 350 2028 -99 627 528 -61 3 -58 -61 488 427 2029 -28 48 20 -23 - -23 -49 36 -13 2030 -15 2 -13 -6 - -6 -11 - -11 2031 och framåt -3 2 -1 - - - - - - Summa flöden 2025 -1 941 3 760 1 819 -335 160 -175 -835 2 850 2 015 Summa flöden 2024 -1 016 1 342 326 -286 169 -117 -1 070 3 793 2 723 205 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Transaktionsexponering kan också uppstå som en förhandsexponering när offerter lämnas i fast pris med exponering i utländsk valuta. Denna risk hanteras vanligtvis i en separat portfölj, offertförsäkringsportföljen med både valutaoptioner och terminer. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar för de största valutorna inom offertportföljen vid årsskiftet. Netto säkringar Terminer 1) Optioner 2) Summa säkring Miljoner 2025 2024 2025 2024 2025 2024 USD -45 -208 - - -45 -208 EUR -163 -41 -40 -10 -203 -51 GBP -15 -1 - - -15 -1 1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner. 2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner. Offertförsäkringsportföljens externa säkringar ställs i relation till benchmark för att allokera VaR. Benchmark motsvaras av den externa säkring som helt skulle eliminera den valutariskrisk en offert ger upphov till ställd i relation till sannolikheten för att affärskontraktet erhålls. Om dessa två överensstämmer kommer offertförsäkringsportföljen enligt definition vara riskneutral, det vill säga dess VaR-mått uppgår då till noll. Under 2025 allokerades MSEK 35 uttryckt som VaR till offertförsäkringsportföljen och vid årets slut uppgick VaR till MSEK 7,2 (7,9). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av omfattningen av offerter samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2025 uppgick till MSEK 258 (-266). Omräkningsexponering Totalresultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat och netto tillgångar omräknas till SEK. Värdet av nettotillgångar utsatta för omräknings exponering uppgick vid årsskiftet till MSEK 8 655 (8 227), se följande tabell. Nettotillgångar omräknat till SEK MSEK 2025-12-31 2024-12-31 USD 3 779 4 079 EUR 1 074 585 AUD 979 1 120 ZAR 798 749 GBP 658 462 DKK 307 260 BRL 196 206 Andra valutor 864 766 Summa 8 655 8 227 Effekten på nettotillgångarna per 2025-12-31 av en växelkursförändring på +/– 10 procent skulle bli en värdeförändring motsvarande MSEK 866 (823). Valutarisken på grund av omräkningseffekter på de utländska koncernföretagens nettotillgångar kurssäkras inte . Valutaexponering Koncernens totala utestående valutaderivat avseende samtliga valutarisker framgår av nedanstående tabell. Koncernens utestående derivat Valutaderivat Verkligt värde 2025 2024 Lokal Tillgång Skuld Lokal Miljoner Valuta valuta SEK SEK Netto valuta Netto Löptid upp till 1 år EUR -1 385 439 149 290 -94 -4 GBP 74 34 40 -6 72 83 USD -1 463 835 100 735 -1 699 -992 Other 49 33 16 -5 Summa 1 357 322 1 035 -918 Löptid 1 till 3 år EUR -432 208 61 147 -231 -17 GBP 97 10 43 -33 8 -2 USD -781 739 87 652 -946 -569 Other 14 17 -3 -1 Summa 971 208 763 -589 Löptid 3 till 5 år EUR -7 10 8 2 9 8 GBP 29 0 4 -4 - - USD 24 5 2 3 -371 -175 Other - - - 1 Summa 15 14 1 -166 Löptid över 5 år EUR 1 - - - - GBP - - - - - USD - - - - - Summa - - - - Valutaderivat, totalt 1) 2 343 544 1 799 -1 673 1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK 1 598 (-1 554 ). Moderbolagets utestående derivat Valutaderivat Verkligt värde 2025 2024 Miljoner Valuta Lokal valuta Tillgång SEK Skuld SEK Netto Lokal valuta Netto EUR -1 202 1 040 670 370 -119 150 GBP 35 104 115 -11 -39 -47 USD -258 1 689 2 022 -333 -298 -184 Other - 78 61 17 - -27 Valutaderivat, totalt moderbolaget 2 911 2 868 43 -108 206 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Finansierings- och likviditetsrisk För att minimera risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet upprätthåller företaget ständigt likvida tillgångar och lång- och kortsiktiga placeringar, justerat för lån med förfallodag inom 12 månader, till ett värde motsvarande minst MSEK 5 000. I det fall det riskvägda beloppet av utestående garantier eller 10 procent av omsättningen överstiger MSEK 5 000, så skall likvida tillgångar och lång- och kortfristiga placeringar överstiga det högsta beloppet därav. Saab diversifierar finansieringskällor och löptider för att reducera risken för att inte kunna hitta fördelaktiga marknadsförutsättningar för att anskaffa nya lån eller refinansiera befintliga. För att möta finansieringsbehov från projekt med lång löptid ska låneportföljens genomsnittliga kapitalbindning inte understiga 24 månader. Per den 31 december 2025 uppgick denna till 51 månader (53). För löptidsanalys avseende koncernens finansiella skulder, se tabeller för respektive derivattyp i denna not samt information om räntebärande skulder i not 29. Saab har en revolverande kreditfaciliteter på MSEK 6 000 med förfall 2030, med elva deltagande banker. Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande MSEK 5 000 (5 000) och ett Medium Term Note-program (MTN) på MSEK 15 000 (10 000). Per den 31 december 2025 hade företagscertifikat för MSEK 0 (0) och MTN–lån för MSEK 8 755 (6 869) emitterats. Inga finansiella kovenanter föreligger i några av Saabs kreditfaciliteter. Saabs finansieringsfaciliteter MSEK Ram Utnyttjat Till gängligt Revolverande kreditfacilitet (förfall 2030) 6 000 - 6 000 Checkräkning (förfallotidpunkt 2026) 86 - 86 Summa bekräftade kreditfaciliteter 6 086 - 6 086 Företagscertifikat 5 000 - 5 000 Medium Term Notes (MTN) 15 000 8 755 6 245 Summa kapitalmarknadsprogram 26 086 8 755 17 331 Ränterisk Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i ränteläget. Låneportföljen En portfölj av lån utgivna på kapitalmarknaden. Räntederivat används för att hantera ränterisken och den genomsnittliga durationen ska ligga inom intervallet 12-48 månader (12-48). Vid årsskiftet var låneportföljens duration 26 månader (34). I redovisningen tillämpas kassaflödessäkring. Effektiviteten på en säkring utvärderas när ett säkringsförhållande ingås och utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kravet. De faktorer som utvärderas för att säkerställa effektiviteten är tidpunkt för betalningsflöden och belopp på räntebetalningar samt det nominella värdet på säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Om det nominella värdet på säkringsinstrumentet inte överstiger det nominella värdet på den säkrade posten och flöden genererade av säkringsinstrumentet inte överstiger flöden från den säkrade posten i tid och belopp anses säkringsrelationen vara effektiv. Under löptiden redovisas värdeförändringar på effektiva säkringar i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen. Värdeförändringar på ineffektiva säkringar redovisas i resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgår till MSEK -3 (-7). Referensräntereformen skulle kunna påverka effektiviteten i säkringsrelationer i framtiden. En förändring av marknadsräntor med +/- 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella kostnader med cirka +/- 0 MSEK (0) och övrigt totalresultat med +/-206 MSEK (197) utifrån låneportfölj per 2025-12-31 . Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter och lån) Varav effekt av MSEK (Nom) Förfall Räntebindning ingångna derivat Kapitalbindning 1 år 4 405 -2 900 1 250 2 år 100 100 300 3 år 1 500 450 1 875 4 år 275 275 725 5 år och framåt 3 075 2 075 5 205 Summa 9 355 - 9 355 Placeringsportföljen Placeringsportföljen investerar i räntebärande värdepapper. Räntederivat används för att hantera ränterisken och den genomsnittliga durationen ska ligga i intervallet 3–24 månader (3–24). Vid årsskiftet var durationen 5 månader (6). Förändringar i räntan påverkar Saabs finansnetto. En höjning av marknadsräntor med 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter negativt med 72 MSEK (50). Motsvarande minskning av marknadsräntor på 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter positivt med 72 MSEK (50) baserat på investeringsportföljen per 2025-12-31 . Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner MSEK (Nom) Förfall Räntebindning 1) Kapitalbindning 1 år 14 962 10 288 2 år 700 2 703 3 år 430 1 691 4 år 434 1 744 5 år och framåt 400 500 Summa 16 926 16 926 1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat. Valutaterminer Valutaterminer som används för att säkra kommersiella kassaflöden innehåller en räntekomponent. I vissa fall väljer Saab att lägga säkringen vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma. Det avser framför allt mycket långa kundkontrakt och genererar då en ränterisk. Underliggande kassaflöden som är exponerade för förlängningar via valutaterminer uppgick vid årsskiftet till MEUR 1 000 (120) och MUSD 69 (- ). 207 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Räntederivat Koncernens utestående räntederivat framgår av nedanstående tabell: Räntederivat Verkligt värde 2025 2024 Miljoner Valuta Lokal valuta Tillgång SEK Skuld SEK Netto Lokal valuta Netto Löptid upp till 1 år SEK 600 6 6 0 500 3 Summa 6 6 0 3 Löptid 1 till 3 år SEK 550 21 - 21 700 17 Summa 21 - 21 17 Löptid 3 till 5 år SEK 550 39 - 39 725 53 Summa 39 - 39 53 Löptid över 5 år SEK 1 600 70 - 70 1 875 105 Summa 70 - 70 105 Räntederivat, totalt 1)2) 136 6 130 178 1) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -8 (-4). 2) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK 133 (173). Råvaruprisrisk Råvaruprisrisk avser risken att Saab påverkas negativt av förändringar i råvarupriser. Inköpskostnader för råvaror hanteras i första hand genom avtalsklausuler med kunder och leverantörer. Elkostnader hanteras genom säkringsinstrument. Elderivat hanteras genom ett diskretionärt förvaltningsmandat. Marknadsvärdet på elderivat var vid årsskiftet MSEK -4 (-19). Säkringsredovisning tillämpas på elderivat. Prognostiserad elförbrukning säkras genom en modell där 90 procent av det kommande årets förbrukning säkras; säkringsgraden sjunker då linjärt till 0 procent under kvartal 13. Säkringens effektivitet utvärderas löpande för att säkerställa att relationen uppfyller kravet. För att säkerställa att säkringen är effektiv undersöks att den säkrade volymen per kvartal inte överstiger den prognostiserade volymen. Värdeförändringar på derivat som överstiger den prognostiserade volymen under ett kvartal redovisas i resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0(0) . Koncernens utestående elderivat Elderivat Verkligt värde 2025 2024 Till- gång Skuld Megawatt MSEK MSEK Netto Mega watt Netto Löptid upp till 1 år 15 4 9 -5 15 -15 Delsumma 4 9 -5 -15 Löptid 1 till 3 år 11 1 - 1 11 -4 Delsumma 1 - 1 -4 Elderivat, totalt 1) 5 9 -4 -19 1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -4 (-19). Kredit- och motpartsrisk Kreditrisk utgörs av risken att motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina finansiella åtaganden i ett kontrakt. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker. Kommersiella kreditrisker Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar och avtalstillgångar samt lämnade förskott till leverantörer. Denna typ av kreditrisker identifieras och hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt hanteras genom att tillgängliga bank eller försäkringsprodukter utnyttjas. I vissa fall kan även exportkreditinstitutioner användas. Kommersiella kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer hanteras genom att erhålla bankmässig säkerhet. Den 31 december 2025 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för MSEK 3 579 (2 154). Kundfordringar och avtalstillgångar utgör en kommersiell kreditrisk. I de fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande används bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN för att säkerställa att betalning kommer att erhållas. Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg. Läs mer om koncernens kundfordringar inklusive reservering för kreditförluster i not 25. Finansiell kreditrisk Kreditrisk definieras som risken för att en motpart inom ett finansiellt kontrakt, såsom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och marknadsvärde på utestående derivatinstrument, inte kan fullfölja sina finansiella åtaganden. Saabs grundläggande regel är att samtliga motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst BBB enligt Standard and Poor’s eller Baa2 enligt Moody’s eller BBB enligt Fitch. Risken för kreditförluster bedöms därmed som låg och behov av kreditreserv föreligger ej vid årets utgång. Varje enskild finansiell motpart tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget. Saab har med finansiella motparter ingått ISDA-avtal för att hantera legala risker och kreditrisker i OTC- transaktioner, det vill säga avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat, se följande tabeller . 208 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Finansiella tillgångar och skulder som lyder under kvittningsavtal Nettobelopp Säker heter Brutto- i balans- Ramavtal om erhållna/ Netto- 2025 MSEK belopp Kvittning räkningen nettning ställda belopp Valutaderivat 2 343 - 2 343 -540 - 1 803 Räntederivat 136 - 136 -6 - 130 Elderivat 5 - 5 -5 - - Tillgångar 2 484 - 2 484 -551 - 1 933 Valutaderivat 544 - 544 -540 - 4 Räntederivat 6 - 6 -6 - - Elderivat 9 - 9 -5 - 4 Skulder 559 - 559 -551 - 8 Nettobelopp Säker heter Brutto- i balans- Ramavtal om erhållna/ Netto- 2024 MSEK belopp Kvittning räkningen nettning ställda belopp Valutaderivat 726 - 726 -683 - 43 Räntederivat 181 - 181 -3 - 178 Elderivat 23 - 23 -23 - - Tillgångar 930 - 930 -709 - 221 Valutaderivat 2 399 - 2 399 -683 - 1 716 Räntederivat 3 - 3 -3 - - Elderivat 42 - 42 -23 - 19 Skulder 2 444 - 2 444 -709 - 1 735 Den 31 december 2025 uppgick exponeringen i utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten till MSEK 18 279 (9 003). Exponeringen beräknas genom att använda marknads värdet för tillgångar mot varje motpart . Säkringsreserv Säkringsreserven före skatt uppgick till MSEK 2 203 (-1 335), varav det orealiserade värdet på derivat var MSEK 1 727 (-1 431) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av valutaderivat var MSEK 476 (96). För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen. Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 5 (-7). Förändring i säkringsreserven per derivat 2025 (2024) MSEK Valuta derivat Ränte derivat Elderivat Totalt Upplösning mot resultaträkningen 543 (-619) -2(-6) 15 (2) 556 (-623) Värdeförändring befintliga derivat 2 103 (-850) -37 (-39) -2 (-7) 2 064 (-896) Värdeförändring nya derivat 435 (-1 113) - (-4) 2 (2) 437 (-1 115) Förändring från förlängning 493 (274) - (-) - (-) 493 (274) Totalt 3 574 (-2 308) -39 (-49) 15 (-3) 3 550 (-2 360) Effekter i säkringsreserven per derivat 2025, MSEK Valuta derivat Ränte derivat Elderivat Redovisat belopp i säkringsreserv 2 074 133 -4 Nominellt belopp 35 357 3 300 25 1) Förfallotidpunkt 2026-2032 2026-2033 2026-2027 Säkringskvot 1:1 1:1 1:1 Värdeförändring på utestående derivat sedan 1 januari 3 087 -45 15 Värdeförändring på den säkrade posten för att avgöra effektivitet -3 087 40 -15 1) Megawatt Pensionsåtagande Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden. Stiftelsen har ett långsiktigt avkastningsmål som motsvarar årlig finansiell kostnad för pensionsskulden enligt PRI Pensionsgaranti. Placeringsriktlinjer anger tillgångsfördelningen enligt följande 0-35 procent aktier, 0-22,5 procent alternativa tillgångar, 12,5-100 procent räntebärande produkter och 0-30 procent reala tillgångar. Investeringar görs i räntebärande värdepapper vars emittent som lägst har Investment grade i kreditrating enligt Standard & Poor’s och Moody’s. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 35 procent (29) investerat i räntebärande tillgångnar, 21 procent (23) i investeringar i reala tillgångar, 27 procent (28) i aktier samt 17 procent (20) i alternativa tillgångar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var MSEK 10 041 (9 346) den 31 december 2025 och avkastningen uppgick till +7,4 procent (+6). Under 2025 kapitaliserades stiftelsen med MSEK 10 (43) och det betalades MSEK -10 (-43) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensions stiftelsens konsolideringsgrad. MSEK 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 Verkligt värde på förvaltningstillgångarna 10 041 9 346 8 802 8 120 Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser 1) 10 181 10 301 10 128 8 995 Konsolideringsgrad 99% 91% 87% 90% Pensionsförpliktelse enligt PRI 9 414 9 273 8 581 7 681 Konsolideringsgrad 107% 101% 103% 106% 1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka. 209 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 37. Koncernföretag Väsentliga koncernföretagsinnehav Ägarandel i % Koncern företagets Koncernföretag säte, land 2025 2024 Combitech AB Växjö, Sverige 100 100 Saab Australia Pty Ltd Australien 100 100 Saab Barracuda AB Västervik, Sverige 100 100 Saab Canada, Inc. Kanada 100 100 Saab Danmark A/S Danmark 100 100 Saab Deutschland GmbH Tyskland 100 100 Saab Dynamics AB Karlskoga, Sverige 100 100 Saab Grintek Defence (Pty) Ltd Sydafrika 100 100 Saab, Inc. USA 100 100 Saab Kockums AB Malmö, Sverige 100 100 Saab Seaeye Ltd Storbritannien 100 100 Saab UK Ltd Storbritannien 100 100 Det totala ägandet för innehav utan bestämmande inflytande uppgår till MSEK 340 (309). Inget innehav utan bestämmande inflytande bedöms som väsentligt. Moderbolaget MSEK 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 20 128 19 398 Nyemissioner/lämnade kapitaltillskott 500 771 Förvärv - 21 Försäljningar och likvidationer -233 -62 Utgående balans 31 december 20 395 20 128 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans 1 januari -13 084 -12 901 Årets nedskrivningar - -183 Utgående balans 31 december -13 084 -13 084 Redovisat värde 31 december 7 311 7 044 Not 35. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Koncernen Moderbolaget MSEK 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Eventualförpliktelser Garantiåtaganden, PRI Pensionsgaranti 189 186 189 186 Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder - - 10 657 8 346 Borgensförbindelser till förmån för joint ventures 12 12 - - Borgensförbindelser till förmån för intresse företag 13 15 2 4 Summa 214 213 10 848 8 536 Saab blir i affärsverksamheten från tid till annan involverat i tvister och rättsliga processer som uppstår som ett resultat av koncernens verksamhet över hela världen. För vissa av dessa tvister har Saab redovisat en avsättning, se not 31. Övriga tvister och rättsliga processer förväntas inte, vare sig enskilt eller tillsammans, i väsentlig grad negativt påverka Saabs finansiella resultat eller ställning. I oktober 2024 tog Saab North America, Inc. emot ett föreläggande från USA:s justitiedepartement. USA:s justitiedepartement har begärt information om den brasilianska regeringens köp av 36 stridsflygplan av typen Gripen E/F år 2014. Saab följer begäran att lämna information och samarbetar med USA:s justitiedepartement I detta ärende. Myndigheter i både Brasilien och Sverige har tidigare utrett delar av den brasilianska upphandlingen av stridsflygplan. Dessa utredningar avslutades utan att påvisa något felaktigt agerande av Saab. Koncernen har utfärdat bankgarantier avseende primärt förskott och fullgörande om MSEK 20 548 (19 111). Dessa garantieer utgör inte eventualförpliktelser eftersom sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över eventualför pliktelser. I sin affärsverksamhet utfärdar Saab AB från fall till fall moderbolagsgarantier till dotterföretag och joint ventures. Dessa garantier kan helt eller delvis omfatta dotterbolagets eller joint venture-företagets allmänna förpliktelser eller vara en bestämd summa för ett visst ändamål. För åtaganden avseende ingångna ännu ej startade hyresavtal, se not 17 . Not 36. Närstående Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor, styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen under året. För upplysning om ersättningar se not 8. Inga betydande transaktioner med närstående har inträffat under 2025. Under det fjärde kvartalet 2025 påbörjades ett nytt hyresavtal för kontorslokaler i Lund. Hyresvärden är Fastighets AB Brunnshög, ett indirekt helägt dotterbolag till Investor AB. Hyreskostnaden uppgick till MSEK 6. Av moderbolagets omsättning avsåg 10 (10) procent försäljning till koncernföretag medan 19 (21) procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag. Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag och joint ventures uppgår till cirka MSEK 346 (66) respektive MSEK 402 (414). För information om fordringar på och skulder till intresseföretag och joint ventures, se not 23 och not 32. 210 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag Redo visat 2025-12-31 Antal andelar Andel i % värde, MSEK Koncernföretag/Organisationsnummer/Säte Celsius AB, 556194-4652, Linköping 5 000 100,0 % 144 Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm 1 720 000 100,0% 158 Combitech AB, 556218-6790, Växjö 100 000 100,0% 1 064 Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping 20 000 100,0% 4 Fastighets AB Stensholm-Huskvarna, 556030-2746, Jönköping 150 000 100,0% 42 FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga 100 000 100,0% 10 Muskövarvet AB, 556675-3496, Haninge 1 002 100,0% 61 N. Sundin Dockstavarvet AB, 556193-6138, Kramfors 5 100 100,0% 85 Saab Air Traffic Management AB, 559464-9872, Göteborg 1 000 100,0% 306 Saab Airport AB, 556366-8333, Linköping 5 000 100,0% 9 Saab Asia Pacific Co. Ltd, Thailand 1 000 99,8% 12 Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik 200 000 100,0% 107 Saab Canada, Inc., Kanada 25 765 100,0% 1 Saab Czech s.r.o, Tjeckien - 100,0% 25 Saab Danmark A/S, Danmark - 100,0% 103 Saab Deutschland GmbH, Tyskland - 100,0% 311 Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga 500 000 100,0% 357 Saab Emerging Technologies Norrmalm AB, 559334-2180, Stockholm 1 000 100,0% 12 Saab France S.A.S, Frankrike - 100,0% 0 Saab India Technologies Private Limited, Indien 100 000 100,0% 0 Saab International AB, 556267-8994, Stockholm 50 000 100,0% 64 Saab Kenya Ltd, Kenya 2 000 100,0% 0 Saab Kockums AB, 556205-5623, Malmö 500 000 100,0% 340 SAAB LTD, Förenade Arabemiraten 100 100,0% 0 Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal 300 000 100,0% 49 Saab Nordic Defence Industries A/S, Danmark 1 000 100,0% 60 Saab North America, Inc., USA - 100,0% 2 419 Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika - 100,0% 443 Saab Tactical Electronics AB, 559238-1627, Linköping 1 000 100,0% 51 Saab Technologies Norway AS, Norge 1 000 100,0% 3 Saab Technologies s.r.o., Tjeckien - 100,0% - Saab UK LTD, UK 100 000 100,0% 589 Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping 1 000 100,0% 0 UMS Skeldar AB, 556829-2949, Linköping 500 100,0% 12 UMS Skeldar AG, Schweiz - 100,0% 20 UMS Skeldar Sweden AB, 559006-2245, Linköping 500 100,0% 369 Vilande bolag m.m. - - 81 Redovisat värde vid årets slut 7 311 211 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 38. Kassaflödesanalys, tilläggs upplysningar Nedan redovisas koncernens fria kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen. Fritt kassaflöde Koncernen MSEK 2025 2024 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital exklusive skatter och andra finansiella poster 1) 12 140 8 269 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: Avtalstillgångar och -skulder 3 800 7 218 Varulager -3 811 -4 890 Övriga rörelsefordringar -3 725 -5 464 Övriga rörelseskulder 4 860 3 589 Avsättningar -804 -1 456 Förändring av rörelsekapital 320 -1 003 Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster 12 460 7 266 Investeringsverksamheten: Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -1 110 -827 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -6 112 -4 012 Avyttring av materiella och immateriella anläggningstillgångar 35 70 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2) -7 187 -4 769 Operationellt kassaflöde 5 273 2 497 Skatter och andra finansiella poster -1 082 -1 224 Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar -464 -290 Förvärv av verksamheter -60 -15 Avyttring av koncernföretag och andra verksamheter 539 25 Fritt kassaflöde 4 206 993 1) Inkluderar även amortering av leasingskulder. 2) Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga räntebärande tillgångar samt exklusive avyttring och förvärv av finansiella tillgångar, förvärv av verksamheter och avyttring av kon- cernföretag. I de fall förvärv och avyttring av finansiella anläggningstillgångar bedöms vara av rörelsekaraktär ingår dock posten i investeringsverksamheten . Fritt kassaflöde jämfört med årets kassaflöde i kassaflödesanalysen MSEK 2025 2024 Fritt kassaflöde 4 206 993 Investeringsverksamheten – räntebärande: Kortfristiga placeringar -2 728 2 471 Andra finansiella placeringar och fordringar -1 742 -1 604 Finansieringsverksamheten: Amortering av lån -173 -678 Upptagande av lån 2 600 331 Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -1 076 -856 Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -51 -41 Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande 73 - Årets kassaflöde 1 109 616 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys För delkomponenter i likvida medel se not 27. Räntor och utdelning Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Erhållen utdelning 77 22 49 129 Erhållen ränta 312 390 456 469 Erlagd ränta -500 -465 -443 -476 Summa -111 -53 62 122 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Koncernen Moderbolaget MSEK 2025 2024 2025 2024 Avskrivningar 3 067 2 645 992 842 Avsättningar 1 422 787 586 615 Nedskrivningar 214 95 323 183 Realisationsresultat vid försäljning av koncern- och intresse företag och joint ventures -336 -18 - - Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures -136 -72 - 80 Orealiserad förändring av verkligt värde biologiska tillgångar 8 0 - - Utdelning och koncern bidrag från/till koncern företag - - -1 463 -2 517 Övrigt 486 -68 262 252 Summa 4 725 3 369 700 -545 212 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Avstämning av skulder vars kassaflöden redovisas i finansieringsverksamheten Icke kassaflödes- påverkande förändringar Omräk- nings- Nya avtal/ Kassa- differen- omvvärde- Koncernen, MSEK 2024-12-31 flöden 1) ser ring 2025-12-31 Räntebärande skulder Obligationer och andra skuldebrev 7 193 2 486 -11 - 9 668 Skulder till intresseföretag och joint ventures 55 -7 - - 48 Leasingskulder 3 032 -726 -71 2 689 4 924 Övriga räntebärande skulder 104 -52 17 - 69 Summa räntebärande skulder 10 384 1 701 -65 2 689 14 709 Icke kassaflödes- påverkande förändringar Omräk- nings- Nya avtal/ Kassa- differen- om- Koncernen, MSEK 2023-12-31 flöden 1) ser värdering 2) 2024-12-31 Räntebärande skulder Obligationer och andra skuldebrev 7 270 -400 5 318 7 193 Skulder till intresseföretag och joint ventures 49 6 - - 55 Leasingskulder 2 675 -690 57 990 3 032 Övriga räntebärande skulder 48 47 9 - 104 Summa räntebärande skulder 10 042 -1 037 71 1 308 10 384 Icke kassaflödes- påverkande förändringar Moderbolaget, MSEK 2024-12-31 Kassa- flöden 1) Omräknings- differenser Nya avtal/ om värdering 2025-12-31 Räntebärande skulder, externa Obligationer och andra skuldebrev 7 193 2 480 -9 - 9 664 Skulder till intresseföretag och joint ventures 55 -7 - - 48 Summa räntebärande skulder, externa 7 248 2 473 -9 - 9 712 Icke kassaflödes- påverkande förändringar Moderbolaget, MSEK 2023-12-31 Kassa- flöden 1) Omräknings- differenser Nya avtal/ om- värdering 2) 2024-12-31 Räntebärande skulder, externa Obligationer och andra skuldebrev 7 270 -400 5 318 7 193 Skulder till intresseföretag och joint ventures 49 6 - - 55 Summa räntebärande skulder, externa 7 319 -394 5 318 7 248 1) Beloppen avser kassaflöden hänförliga till skulder som redovisas i finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen för koncernen och kassaflöden hänförliga till koncernexterna skulder i finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen för moderbolaget. 2) Belopp avseende Obligationer och andra skuldebrev 2024 avser ökning genom lån avseende aktieswapavtal Avyttring av koncernföretag och verksamheter Koncernen MSEK 2025 2024 Avyttrade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar 124 4 Materiella anläggningstillgångar 3 1 Uppskjutna skattefordringar 1 - Rörelsefordringar 116 7 Likvida medel 36 2 Summa tillgångar 280 14 Uppskjutna skatteskulder 0 - Rörelseskulder 44 8 Summa skulder 44 8 Försäljningspris 590 27 Erhållen köpeskilling 575 27 Avgår likvida medel i avyttrade verksamheter -36 -2 Påverkan på koncernens likvida medel 539 25 Under 2025 avyttrades Saab TransponderTech AB. Kassaflödeseffekten var 539 MSEK. Under 2024 avser avyttrade verksamheter Combitechs norska verksamhet med en kassaflödeseffekt om 25 MSEK. 213 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Not 39. Rörelseförvärv Under 2025 har Saab förvärvat 100 procent av aktierna i Deform AB (Deform) för cirka MSEK 60. Deform är ett formningsföretag inom huvudsakligen fyra affärsområden: tryckkärl, skydd, basindustri och så kallad heavy equipment. Företaget är specialiserat på varm- och kallformning av olika typer av metalliska material. Vid förvärvstidpunkten hade Deform 37 anställda. Deform har en lång och nära relation med Saab som leverantör av specialbehandlade delar till Saabs ubåtstillverkning och utgör en viktig del av affärsområdet Kockums försörjningskedja. Förvärvet stärker försörjningstryggheten för den svenska försvarsindustrin och säkerställer ett fortsatt nära samarbete mellan de båda företagen. Den förvärvade verksamhetens nettotillgångar bestod vid förvärvstillfället av följande: Verkligt värde av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 9 och hänför sig till en förvärvad orderstock. Materiella anläggningstillgångar uppgick MSEK 20 och omsättningstillgångar till MSEK 19, vilket ger totalt identifierbara tillgångar om MSEK 48. Totala skulder uppgick till MSEK 24. Identifierbara nettotillgångar till verkligt värde uppgick därmed till MSEK 24 och redovisad goodwill till MSEK 36. Den redovisade goodwillen utgör värdet av förväntade synergier genom konsolideringen av Saab och Deforms verksamheter till följd av förvärvet. Inget av den förvärvade goodwillen förväntas vara avdragsgill i inkomsskattehänseende. Summan av de identifierade nettotillgångarna och goodwill motsvarar köpeskillingen om MSEK 60. Från förvärvstidpunkten har Deform bidragit till koncernens försäljningsintäkter med MSEK 23 och till resultat före skatt med MSEK 1,6. Transaktionskostnader om MSEK 4 har kostnadsförts och är inkluderade i administrationskostnader (inkluderat i kassaflöde från den löpande verksamheten). Den 28 augusti 2025 tillkännagav Saab avyttringen av Saab TransponderTech AB. Avyttringen slutfördes under det fjärde kvartalet och resulterade i en realisationsvinst om MSEK 336 och en påverkan på fritt kassaflöde om MSEK 539. Realisationsvinsten från avyttringen rapporteras som en jämförelsestörande post i affärsområdet Surveillance och koncernen för det fjärde kvartalet och helåret 2025. Not 40. Uppgifter om moderbolaget Saab AB (publ), organisationsnummer 556036-0793, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets B-aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab AB, Olof Palmes gata 17, 5tr, SE-111 22 Stockholm. Koncernredovisningen för år 2025 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag. Not 41. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande post Affärsområde Rad 2025 2024 Ej återkommande resultat i Andel av intresseföretags och minoritetsportfölj Corporate joint ventures resultat 105 - Realisationsvinst avyttring Saab Surve TransponderTech AB Surveillance Övriga rörelseintäkter 336 Realisationsvinst avyttring Combitech Norge Combitech Övriga rörelseintäkter - 18 Omvärdering av villkorad tilläggsköpeskilling Surveillance Övriga rörelseintäkter - 112 Nedskrivning av immateriella tillgångar avseende förvärvade kundrelationer Surveillance Försäljningskostnader - -72 Summa 441 58 Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster rapporteras för koncernen för helåret 2025 där realisationsvinsten från avyttringen av Saab TransponderTech AB behandlas som en jämförelsestörande post. Alla andra jämförelsestörande poster i ovan tabell klassificeras inte som jämförelsestörande poster för koncernen men presenteras ovan då de är klassificerade som jämförelsestörande poster på segmentsrapporteringsnivå. Not 42. I bokslutet använda valutakurser Balansdagskurs Medelkurs Land 2025 2024 2025 2024 Australien AUD 1 6,15 6,84 6,33 6,98 Brasilien BRL 1 1,65 1,78 1,76 1,97 Danmark DKK 100 144,81 153,88 148,34 153,30 Euro EUR 1 10,82 11,48 11,07 11,43 Indien INR 100 10,23 12,87 11,29 12,63 Kanada CAD 1 6,72 7,65 7,02 7,72 Norge NOK 100 91,45 96,93 94,49 98,34 Schweiz CHF 1 11,64 12,22 11,81 12,00 Storbritannien GBP 1 12,40 13,81 12,93 13,51 Sydafrika ZAR 100 55,19 58,79 54,90 57,68 Tjeckien CZK 100 44,55 45,55 44,83 45,52 USA USD 1 9,19 11,00 9,83 10,56 214 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Orderingång Totalt värde på mottagna ordrar under året. Orderstock Totalt värde på erhållna ordrar som ännu inte har redovisats som försäljningsintäkter vid årets slut. Organisk försäljningstillväxt Förändring av försäljningsintäkter i procent justerat för valutaeffekter vid omräkning av utländska dotterföretag och strukturförändringar såsom förvärv och avyttringar av dotterföretag. Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädnings effekt föreligger om årets resultat är negativt. Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Rörelsemarginal Rörelseresultat (EBIT) i procent av försäljningsintäkter. Rörelsemarginal justerad för jämförelsestörande poster Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster i procent av försäljningsintäkter justerade för jämförelsestörande poster. Rörelseresultat (EBIT) Resultat före finansiella poster och skatt. Rörelseresultat (EBIT) justerat för jämförelsestörande poster Rörelseresultat (EBIT) med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster. Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Sysselsatt kapital Totala tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder. Överskottsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter, i procent av försäljningsintäkter. Not 44. Väsentliga händelser efter periodens slut Den 9 januari 2026 meddelade Saab att man erhållit en order från Försvarets materielverk (FMV) avseende vapenstationen Trackfire Remote Weapon Station (RWS). Ordervärdet är cirka SEK 1,5 miljarder och leverans sker 2026-2028. Ordern bokades i det fjärde kvartalet 2025. Not 43. Nyckeltalsdefinitioner Nedan följer definitioner av finansiella nyckeltal som används i rapporten. För mer information och förklaringar av användandet av respektive nyckeltal se saabgroup.com, investor, financial data, key ratios. Antal tillsvidareanställda Sammanräkning av alla anställda av företaget, exklusive visstidsanställda och konsulter. Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter. Bruttomarginal justerad för jämförelsestörande poster Bruttoresultat justerat för jämförelsestörande poster i procent av försäljningsintäkter justerat för jämförelsestörande poster. Bruttoresultat justerat för jämförelsestörande poster Bruttoresultat med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster. EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar. EBITDA justerat för jämförelsestörande poster Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster. EBITDA–marginal Rörelseresultat före av- och nedskrivningar i procent av försäljningsintäkter. EBITDA–marginal justerad för jämförelsestörande poster Rörelseresultat före av- och nedskrivningar justerat för jämförelsestörande poster i procent av försäljningsintäkter justerade för jämförelsestörande poster. Effektiv skattesats Aktuella och uppskjutna skatter i procent av resultat före skatt. Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar och aktier i aktieswap, vid årets utgång. Forskning och utveckling, FOU Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat i resultaträkningen och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning och eventuell nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter. Utgifter för egenfinansierad forskning och utveckling innehåller både kostnadsförda utgifter exklusive avskrivningar och nedskrivningar, och utgifter aktiverade i balansräkningen som utvecklingskostnader. Totala utgifter för forskning och utveckling innehåller utöver utgifter för egenfinansierad forskning och utveckling, den del av Saabs forskning och utveckling som bedrivs tillsammans med kunder och som rapporteras under kostnad för sålda varor. Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive amortering av leasingskulder samt kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella tillgångar. Fritt kassaflöde per aktie Fritt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning. FTE, Full Time Equivalent, heltidsekvivalent Hänvisar till antalet anställda heltidsekvivalenter. Exkluderar långtidsfrånvarande och konsulter men inkluderar visstidsanställda och deltidsanställda. Försäljningsintäkter justerat för jämförelsestörande poster Försäljningsintäkter med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster utgörs av de finansiella effekterna från händelser eller transaktioner med betydande konsekvenser, som är relevanta för att förstå resultatet vid jämförelse mellan perioder. Sådana händelser eller transaktioner kan vara hänförliga till omstruktureringsprogram, kostnader kopplade till tvister, händelser i omvärlden, nedskrivningar samt vinster eller förluster från avyttring av koncernföretag, joint ventures eller intresseföretag. Kassaflödeskonvertering Operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat. Kapitalomsättningshastighet Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Nettoinvesteringar Förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Nettolikviditet/nettoskuld Likvida medel, lång- och kortfristiga räntebärande placeringar och ränte- bärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättningar för pensioner exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt. Nettolikviditet/nettoskuld i förhållande till EBITDA Nettolikviditet/nettoskuld vid periodens utgång dividerat med 12 månaders rullande rapporterad EBITDA. Operationellt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive skatter och andra finansiella poster, amortering av leasingskulder samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar. 215 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen. Styrelsen föreslår en total utdelning om MSEK 1 293 (1 076), en ökning med 20 procent, vilket motsvarar SEK 2,40 (2,00) per aktie. Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK 17 259 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 33 111 före genomförd utdelning. Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 6 314 och för moderbolaget till MSEK 2 632. Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 34,3 procent jämfört med koncernens mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22,0 procent till 35,0 procent. Saabs bruttoinvesteringar för 2025 uppgick till MSEK 6 112. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2025 uppgick till MSEK 3 630 varav MSEK 731 har aktiverats i balansräkningen. Saab har vid årets slut en nettolikviditet inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive leasingskulder och avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 3989. Föreslagen ut delning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller lång sikt, fullgöra koncernens åtaganden. Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551: 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och 2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen i Saab AB Utdelningsmotivering Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB. 216 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget: SEK Balanserade vinstmedel 9 070 440 629 Överkursfond 5 557 130 127 Årets totalresultat 2 632 408 370 Summa 17 259 979 126 disponeras enligt följande: Till aktieägarna utdelas 2,40 SEK per aktie 1 293 464 131 Till överkursfond 5 557 130 127 I ny räkning överföres 10 409 384 868 Summa 17 259 979 126 Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital: SEK Aktiekapital 2 173 533 552 Reservfond 542 471 135 Uppskrivningsfond 624 906 006 Överkursfond 5 557 130 127 Balanserad vinst 10 409 384 868 Summa 19 307 425 688 Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 1 293 (1 076), eller 2,40 SEK (2,00) per aktie delas ut till aktieägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier, utan avdrag för aktier i aktieswap, per 31 december 2025, det vill säga 538 943 388 (536 467 770). Soliditeten för Saab uppgår till 35,0 procent (35,9) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till34,3 procent (35,2). Förslag till vinstdisposition 2025 217 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) enligt kraven i den svenska årsredovisningslagen samt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning. Årsredovisningen godkändes av styrelsen och daterades den 2 mars 2026. Marcus Wallenberg Ordförande Bert Nordberg Vice ordförande Lena Erixon Styrelseledamot Henrik Henriksson Styrelseledamot Danica Kragic Jensfelt Styrelseledamot Johan Menckel Styrelseledamot Erika Söderberg Johnsson Styrelseledamot Sebastian Tham Styrelseledamot Joakim Westh Styrelseledamot Anders Ynnerman Styrelseledamot Göran Andersson Styrelseledamot Magnus Gustafsson Styrelseledamot Tina Mikkelsen Styrelseledamot Micael Johansson Verkställande direktör och styrelseledamot Vår revisionsberättelse respektive vår granskningsberättelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten har avgivits den 2 mars 2026. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Fredrik Göransson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Camilla Samuelsson Auktoriserad revisor Styrelsens undertecknande Linköping den 2 mars 2026 218 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB (publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 50-64 respektive 65-147. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 44-217 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 50-64 respektive 65-147. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Saab AB (publ), org nr 556036-0793 antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. I syfte att utforma en ändamålsenlig revision har vi uppdaterat vår förståelse kring hur Saabs verksamhet är organiserad, om viktiga system och processer samt de interna kontroller som finns för att ge styrelse och ledning trygghet i att den finansiella rapporteringen håller en hög precision. För det ändamålet har vi genomfört intervjuer med ledande befattningshavare på olika nivåer i koncernen och ledare för koncernfunktioner samt tagit del av rapporter, policys, instruktioner och planerings- och styrningsdokument. Vi har även haft en regelbunden dialog med internrevisions- och intern kontroll-funktionerna för att dela relevant information och koordinera aktiviteter om och när det har bedömts relevant. En stor del av Saabs intäkter och resultat kommer från långa kundkontrakt med betydande inslag av utveckling och anpassningar för specifika kunder, vilka är förknippade med tekniska och affärsmässiga risker. Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt enligt successiv vinstavräkning vilka i sin tur baseras på ledningens uppskattningar och mätning av färdigställandegrad, beräknad marginal och totala kostnader och risker. Detta ställer stora krav på projektkontroll och uppföljning för att vid varje tidpunkt säkerställa att antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av intäkter och resultat. I många fall innebär också kundprojekten stora inslag av löpande interagerande med både beställare och underleverantörer varför kundprojektens ekonomiska utfall inte enbart beror på Saabs egna aktiviteter utan också av andra parter. I revisionen har vi fokuserat på verksamheten i moderbolaget Saab AB (publ) samt dotterbolagen Saab Dynamics AB, Saab Kockums AB och Combitech AB. Därutöver har enheter i Australien och USA varit föremål för granskningsåtgärder. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. 219 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Särskilt betydelsefullt område Långa kundkontrakt Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt över tid enligt successiv vinstavräkning, vilken baseras på ledningens uppskattningar och bedömning av färdigställandegrad, marginal, risker och totala återstående kostnader. I de fall ett projekt leder till förlust redovisas förlusten så snart den kan fastställas. Färdigställandegraden och resultatavräkningen kan beräknas baserat på upparbetade kostnader, uppfyllande av milstolpar eller baserat på levererade enheter. Risken i den finansiella rapporteringen är att intäkter och resultatavräkning inte på ett korrekt sätt speglar Saabs uppfyllande av prestationsåtaganden i de långa kontrakten och att risker i de långa kontrakten avviker från det förväntade utfallet, vilket kan leda till att resultatavräkning sker till felaktig marginal. Detta kan i sin tur leda till felperiodisering av intäkter och kostnader över projektets livslängd. Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar utöver försäljningsintäkter och kostnad för sålda varor balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättningar för förlustkontrakt. I årsredovisningen beskrivs risker relaterade till långa kundkontrakt på sidan 48 och i noterna till de finansiella rapporterna (not 2 och not 4) beskrivs redovisningsprinciperna närmare. Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Saab har processer, metoder och kontroller för att redovisa och följa de långa kundkontrakten från offert till genomförande och avslut. Dessa processer omfattar bland annat projektorganisation, dokumentation, ekonomisk uppföljning och rapportering samt vägledning om tillämpning av redovisningsprinciper. Detta beskrivs i Saabs årsredovisning bland annat på sidan 48. I vår revision har vi utvärderat utformningen av dessa processer, metoder och kontroller och på urvalsbasis testat att de fungerar som avsett. I vår testning av kontroller har vi fokuserat på följande: • Test av övergripande kontroller på affärsområdes-, affärsenhets- och i förekommande fall programnivå. • Test av transaktionskontroller kring redovisning av upparbetning på långa kundprojekt avseende inköp till projekt. • Test av att projektbedömningar dokumenterats och godkänts enligt fastställda metoder inom Saab. Vi har vidare gjort ett urval av kontrakt där vi genomfört substansgranskning. Urvalet baseras på kvantitativa eller kvalitativa faktorer där vi valt ut långa kundkontrakt som är beloppsmässigt väsentliga utifrån kontraktsvärde, intäkt, resultatavräkning eller omfattningen av risker i återstående kostnader. För de långa kundkontrakt vi valt ut har vi sedan skapat oss en förståelse för projektet bland annat genom att ta del av kontraktsklausuler, projektplaner, analyser av färdigställandegrad, och kontraktsprognoser. Kvartalsvis har vi genomgång av projekten med projektledare, projektcontroller eller motsvarande. Vid dessa genomgångar genomför vi följande moment: • Vi tar vi del av hur ledningen bedömer projektgenomförande och påverkan på den finansiella rapporteringen. Detta inkluderar totalt kontraktsvärde, färdigställandegrad, modell för beräkning av färdigställande, upparbetade kostnader och bedömning av återstående kostnader. • Vi stämmer av ledningens bedömningar mot underliggande dokumentation och jämför med bedömningar från tidigare kvartal. • Vi stämmer av finansiell information mellan olika rapporter och system samt gör kontrollberäkningar. I dessa genomgångar använder vi vår kännedom om Saab och vår erfarenhet av liknande långa kontrakt för att diskutera och utmana ledningens antaganden och bedömningar. Vi granskar också att redovisningen sker enligt Saabs redovisningsprinciper med konsekvent tillämpning mellan olika kontrakt under likartade förutsättningar. 220 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-43, 225-230 och hållbarhetsrapporten på sidorna 65–147. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten 2025 som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. 221 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef- rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Saab AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Saab AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef- rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 50-64 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Stockholm, utsågs till Saab AB (publ) revisor av bolagsstämman den 10 april 2025 och tidigare var PricewaterhouseCoopers AB bolagets revisor sedan 7 april 2011. Stockholm den 2 mars 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Fredrik Göransson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Camilla Samuelsson Auktoriserad revisor 222 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Saab AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 65-147 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Övrig upplysning Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1-64 samt 148-217 samt 225-230. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Revisorns granskningsberättelse av Saab AB (publ)’s lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Saab AB (publ), org.nr 556036-0793 Styrelsens och verkställande direk- törens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Saab AB (publ), enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. 223 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Granskningsåtgärderna omfattade huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: – Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument), och – Granska företagets interna dokumentation av sin process; och • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten. • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår. • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS; • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades; • Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som är tillämpliga och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten. • Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande granskningsåtgärder: – Analytiska granskningsåtgärder samt förfrågningar till relevant personal – På en urvalsbasis utföra granskningsåtgärder på väsentliga upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Saab AB (publ), förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Saab AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm, den 2 mars 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Fredrik Göransson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Camilla Samuelsson Auktoriserad revisor 224 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information FINANSIELLA RAPPORTER Uttalande Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören att med rimlig säkerhet granska utvald hållbarhetsinformation som utgörs av klimatrapportering avseende koldioxidutsläpp (CO2) avseende Scope 1 och 2 (”hållbarhetsinformationen”) för Saab AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsinformationen ingår på sidan 93 i Hållbarhetsrapporten. Grundat på vår granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har hållbarhetsinformationen upprättats i enlighet med standarderna för beräkning av växthusgasutsläpp utgivna av GHGP (Greenhouse Gas Protocol) som är tillämpliga för upprättandet av hållbarhetsinformationen. Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direk- törens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsinformationen har upprättats i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 93 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av standarderna för beräkning av växthusgasutsläpp utgivna av GHGP (Greenhouse Gas Protocol) som är tillämpliga för upprättandet av hållbarhetsinformationen. Detta ansvar innefattar även att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om hållbarhetsinformationen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att hållbarhetsinformationen är upprättad i enlighet med de under avsnittet Styrelsens och verkställande direktörens ansvar angivna kriterierna. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Saab AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsinformationen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsinformationen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsinformationen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Revisors rapport från granskning med rimlig säkerhet av Saab AB:s utvalda hållbarhetsinformation avseende koldioxidutsläpp (CO2) avseende scope 1 och 2 Till styrelsen och verkställande direktören i Saab AB (publ), org.nr 556036-0793 Vår granskning har omfattat följande: • CO2 Scope 1 och 2 för år 2025 Vår granskning utgår från de av styrelsen och verkställande direktörens valda kriterier, som definieras ovan. Stockholm, den 2 mars 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Fredrik Göransson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Camilla Samuelsson Auktoriserad revisor ÖVRIG INFORMATION Övrig information Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Flerårsöversikt Väsentliga händelser Aktien Information till aktieägarna 225 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 ÖVRIG INFORMATION MSEK, om ej annat anges 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 Orderingång 168 519 96 798 77 811 63 116 43 569 42 328 27 216 27 975 30 841 21 828 Orderstock 31 december 274 532 187 223 153 409 127 676 105 177 99 816 93 293 102 184 107 233 107 606 Försäljningsintäkter 79 146 63 751 51 609 42 006 39 154 35 431 35 433 33 156 31 666 28 631 Utlandsandel, % 59 59 58 58 62 64 63 59 58 57 Andel försvarsverksamhet, % 93 92 90 89 90 88 85 85 84 83 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) 11 347 8 402 6 558 5 401 4 826 2 833 4 305 3 182 3 089 2 743 EBITDA-marginal, % 14,3 13,2 12,7 12,9 12,3 8,0 12,1 9,6 9,8 9,6 Rörelseresultat (EBIT) 8 066 5 662 4 272 3 274 2 888 1 315 2 937 2 266 2 250 1 797 Rörelsemarginal, % 10,2 8,9 8,3 7,8 7,4 3,7 8,3 6,8 7,1 6,3 Finansiella intäkter 708 563 782 194 124 230 190 193 121 90 Finansiella kostnader -755 -936 -636 -649 -435 -433 -520 -663 -272 -276 Resultat efter finansiella poster 8 019 5 289 4 418 2 819 2 577 1 112 2 607 1 796 2 099 1 611 Årets resultat 6 356 4 210 3 443 2 283 2 025 1 092 2 025 1 366 1 508 1 175 Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare 6 314 4 171 3 381 2 195 1 926 1 073 1 983 1 313 1 477 1 133 Balansomslutning 124 704 99 823 82 759 72 365 65 039 60 568 59 858 56 128 44 998 41 211 – varav totalt eget kapital 43 676 35 812 32 362 29 876 23 249 21 644 20 809 19 633 14 285 13 301 – varav eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 43 336 35 503 32 035 29 486 22 976 21 466 20 535 19 412 14 097 13 156 Eget kapital per aktie, SEK 1) 7) 80,58 66,33 60,11 55,64 43,58 40,58 38,62 36,36 30,47 28,54 Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar, leasingsskulder och nettopensionsförpliktelser 8 894 5 999 6 102 5 663 4 669 2 918 -354 2 190 344 28 Nettolikviditet/-skuld 6) 3 989 2 211 2 343 2 432 -2 125 -4 273 -7 069 -1 460 -1 834 -1 836 Kassaflöde från den löpande verksamheten 12 105 6 732 6 462 4 654 5 713 5 800 1 194 -490 3 164 4 154 Fritt kassaflöde 6) 4 206 993 1 566 1 871 2 737 3 753 -2 036 -3 195 852 2 359 Fritt kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK 3) 7) 7,79 1,84 2,91 3,50 5,13 7,01 -3,80 -6,82 1,83 5,10 Genomsnittligt sysselsatt kapital 53 037 45 650 42 453 39 364 37 243 36 338 34 485 28 151 22 495 21 135 Genomsnittligt eget kapital 39 744 34 087 31 119 26 563 22 447 21 227 20 221 16 959 13 793 13 107 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 16,5 13,6 11,9 8,8 8,1 4,3 9,1 8,7 10,5 8,9 Räntabilitet på eget kapital, % 16,0 12,4 11,1 8,6 9,0 5,1 10,0 8,1 10,9 9,0 Överskottsgrad, % 11,09 9,76 9,79 8,26 7,69 4,36 8,83 7,42 7,49 6,59 Kapitalomsättningshastighet, ggr 1,49 1,40 1,22 1,07 1,05 0,98 1,03 1,18 1,41 1,35 Soliditet, % 35,0 35,9 39,1 41,3 35,7 35,7 34,8 35,0 31,7 32,3 Räntetäckningsgrad, ggr 11,62 6,65 7,95 5,34 6,92 3,57 6,01 3,71 8,72 6,84 Resultat per aktie före utspädning, SEK 2) 5) 7) 11,77 7,81 6,36 4,15 3,64 2,02 3,72 2,82 3,20 2,46 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 3) 5) 7) 11,70 7,74 6,29 4,10 3,61 2,00 3,70 2,80 3,18 2,45 Utdelning, SEK 7) 2,40 4) 2,00 1,60 1,33 1,23 1,18 0,00 1,12 1,38 1,31 Bruttoinvestering i materiella anläggningar 6 112 4 012 2 507 1 624 1 223 1 269 1 213 1 481 1 093 807 Totala utgifter för forskning och utveckling 12 555 10 528 8 899 7 637 6 897 7 440 7 643 7 562 7 348 7 421 Antal tillsvidareanställda vid årets slut 27 838 24 481 21 479 19 002 18 153 18 073 17 420 17 096 16 427 15 465 FTE:er 27 865 24 523 21 610 19 121 18 011 17 985 17 299 16 759 16 171 15 474 1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar och aktier i atieswap per 31 december 2025: 537 769 114; 2024: 535 270 968; 2023: 532 989 260; 2022: 529 955 536; 2021: 527 240 712; 2020: 528 988 292; 2019: 531 705 452; 2018: 533 931 520; 2017: 462 741 804; 2016: 460 929 980 2) Genomsnittligt antal aktier före utspädning 2025: 536 594 461; 2024: 534 007 696; 2023: 531 535 632; 2022: 528 630 344; 2021: 528 658 396; 2020: 532 039 944; 2019: 532 981 440; 2018: 465 871 288; 2017: 461 779 660; 2016: 459 884 392 3) Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 2025: 539 791 904; 2024: 539 218 308; 2023: 537 511 328; 2022: 534 896 892; 2021: 533 173 360; 2020: 535 508 564; 2019: 535 717 168; 2018: 468 579 660; 2017: 465 241 864; 2016: 463 101 100 4) Styrelsens förslag. 5) Årets resultat med avdrag för innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier. 6) För mer information och förklaringar av användandet av dessa nyckeltal hänvisas till saabgroup.com, investor, financial data, key ratios. 7) Jämförelseår justerade för aktiesplit 4:1. 2017 har omräknats enligt förändringen i redovisnings principer för intäkter från avtal med kunder (IFRS 15). Genomsnittligt antal utestående aktier har för åren 2017-2016 justerats i enlighet med IAS 33, Resultat per aktie, i enlighet med villkoren i företrädesemissionen som genomfördes 2018. Flerårsöversikt Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Flerårsöversikt Väsentliga händelser Aktien Information till aktieägarna 226 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Väsentliga händelser 2025 Den 17 januari Saab gav en uppdatering på Q4 och kommenterade högre organisk försäljningstillväxt för helåret 2024. Försäljningsintäkter för helåret 2024 förväntades bli cirka SEK 63,8 (51,6) miljarder, motsvarande en organisk försäljningstillväxt på 23,4%. Den 29 januari Saab meddelade att Jonas Hjelm, före detta chef för Government Affairs, har lämnat sin roll och Saabs koncernledning för att bli senior rådgivare inom bolaget. Den 31 januari Saab meddelade att Eva Karlsson utsetts till Chief Operating Officer (COO) och ingår nu i Saabs koncernledning. Charlotta Björklund, då Senior Vice President, Operational Excellence, lämnade koncernledningen den 1 mars 2025 och rapporterar i fortsättningen till COO. Den 10 april Saab höll sin årsstämma i Linköping. Årsstämman beslutade om en utdelning om SEK 2,00 per aktie uppdelat på två lika stora utbetalningar. Läs mer på www.saab.com/ arsstamma. Den 17 juni Saab meddelade att man har tecknat en ny revolverande kreditfacilitet om SEK 6 miljarder med en grupp av 11 relationsbanker. Avtalet har en löptid på fem år med möjlighet till förlängning med ytterligare ett + ett år. Väsentliga händelser efter periodens slut Den 9 januari 2026 Saab meddelade att man erhållit en order från Försvarets materielverk (FMV) avseende vapenstationen Trackfire Remote Weapon Station (RWS). Ordervärdet är cirka SEK 1,5 miljarder och leverans sker 2026-2028. Ordern bokades i det fjärde kvartalet 2025. Den 25 augusti Saab erhöll en order på fyra Gripen E/F- stridsflygplan från Försvarets materielverk (FMV) till Thailand. Ordervärdet uppgår till cirka SEK 5,3 miljarder och leveranser kommer att ske under åren 2025–2030. Den 10 oktober Saab och Försvarsmakten meddelade en förlängning av ett befintligt kontrakt och Saab har tagit emot en order på support- och underhållstjänster för stridsflygplanet Gripen C/D och E. Ordervärdet är cirka SEK 4 miljarder och leveranser sker 2026 till 2027. Den 13 oktober erhöll Saab en order från Försvarets materielverk (FMV) gällande den sista fasen av produktionen samt ett utökat åtagande för material och tjänster till de två ubåtarna av Blekingeklass (A26) som tidigare beställts av Sverige. Ordervärdet uppgår till cirka SEK 9,6 miljarder, där den övervägande majoriteten av leveranserna sker i perioden 2026-2032. Den 14 oktober Saab erhöll en order från Försvarets materielverk (FMV) på fortsatta konceptstudier om framtida stridsflygförmåga. Ordervärdet uppgår till cirka SEK 2,6 miljarder. Avtalsperioden är 2025-2027. Den 22 oktober Sverige och Ukraina tecknade en avsikts- förklaring om samarbete inom luftförsvar. Det utgör ett första steg i en möjlig exportaffär gällande Gripen till Ukraina. Saab har inte tecknat något avtal eller fått någon order kopplat till detta. Den 23 oktober Saabs styrelse föreslog ändringar i det långsiktiga incitamentsprogrammet 2026 till årsstämman 2026. Den 24 oktober Saab meddelade att Marcus Wandt utsetts till chef för den nya koncernfunktionen Group Strategy and Technology och ny medlem i Saabs koncernledning. Den 14 november Saab erhöll två ordrar från Airbus Defence and Space gällande sensorlösningen Arexis till tyska Eurofighter. Det sammanlagda ordervärdet uppgår till cirka EUR 549 miljoner. Leveransperioden är 2025-2028. Den 15 november Saab erhöll en order på 17 stridsflygplan av typen Gripen E/F från den colombianska regeringen. Ordervärdet är EUR 3,1 miljarder och leveranser kommer att ske 2026-2032. Den 30 december Saab erhöll en order på två GlobalEye spanings- och ledningssystem från Frankrike, inklusive markutrustning, utbildning och support. Ordervärdet uppgår till cirka SEK 12,3 miljarder och leveranserna kommer att ske 2029-2032. Den 31 december Saab erhöll en order från Litauens försvarsministerium på robotar till luftvärnssystemet RBS 70 av typen Bolide. Ordervärdet är SEK 3 miljarder och leveranser är planerade 2028-2032. ÖVRIG INFORMATION Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Flerårsöversikt Väsentliga händelser Aktien Information till aktieägarna 227 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab-B OMXS30 Genomsnittlig dagsomsättning per månad Saab-B totalavkastning de senaste 5 åren Nasdaq 46% Cboe Global Markets 42% London Stock Exchange Group 7% Övriga 5% Handel per marknadsplats Ägarfördelning Svenska institutionella ägare 48% Utländska institutionella ägare 26% Svenska privatpersoner 12% Övriga 14% 31 md 55 md 81 md 125 md Saabs börsvärde, SEK Saab-B, aktiekursutveckling under 2025 Saab-B OMXS30 Genomsnittlig dagsomsättning per vecka Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen. 2021 2022 2023 2024 2025 287 md 2021 SEK Volume 2022 2023 2024 2025 0 1,000,000 2,000,000 3,000,000 4,000,000 5,000,000 6,000,000 0 100 200 300 400 500 600 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul SepAug Oct Nov Dec SEK Volume 0 2,000,000 4,000,000 6,000,000 8,000,000 10,000,000 0 150 300 450 600 ÖVRIG INFORMATION Saabs B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm, där aktien handlas under tickern SAAB-B. Under året ökade aktien med 130% jämfört med OMXS30 som ökade med 16%. Kursen var som högst SEK 588 den 30 september 2025 och som lägst SEK 208 den 13 februari 2024. Den genomsnittliga dagliga handelsvolymen i Saab-aktien var 3,0 miljoner under 2025 jämfört med 1,9 miljoner under 2024. Antalet aktieägare i Saab ökade med 57% under 2025, från 188 744 den 31 december 2024 till 296 295 den 31 december 2025. Det totala antalet aktier i Saab till 543 383 388, varav 9 535 612 A-aktier och 533 847 776 B-aktier. A-aktier stod för 15% av rösterna, medan B-aktier stod för 85%. Aktien Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Flerårsöversikt Väsentliga händelser Aktien Information till aktieägarna 228 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saabs största aktieägare, 31 december 2025 Ägare Antal aktier Andel av kapital, % Andel av röster, % 1) Investor 154 354 876 30,2 40,0 Wallenberg Investments 47 343 500 8,7 7,6 BlackRock 22 856 004 4,2 3,7 Vanguard 15 412 332 2,8 2.5 Capital Group 9 265 246 1,7 1,5 Norges Bank Investment Management 8 060 605 1,5 1,3 Swedbank Robur Fonder 8 039 995 1,5 1,3 VanEck 7 446 944 1,4 1,2 WisdomTree Asset Management 5 318 808 1,0 0,9 Avanza Fonder 4 998 916 0,9 0,8 10 största ägarna 283 097 226 53,9 60,6 Övriga ägare 246 310 550 45,3 39,4 Återköpta aktier 4 440 000 0,8 Totalt 533 847 776 100,0 100,0 1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2025. Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen. Bemyndigande till återköp Årsstämman 2025 bemyndigade styrelsen att, före nästa årsstämma, besluta om förvärv av B-aktier upp till maximalt 10% av det totalt antal aktier i bolaget. Utdelning och utdelningspolicy Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20-40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2025 föreslår styrelsen en utdelning om 2,40 kronor per aktie (2,00). Föreslagen utdelning motsvarar 20% (25) av nettoresultatet och är i linje med den långsiktiga utdelningspolicyn. Utdelningen utbetalas i två lika stora delar. Som avstämningsdagar för rätt att erhålla utdelning föreslås den 7 april 2026 och den 6 oktober 2026. Utdelningen beräknas utbetalas den 10 april 2026 och den 9 oktober 2026. Investerarrelationer Johan Andersson Chef för investerarrelationer johan.c.andersson@saabgroup.com Kreditinvesterare Andreas Hedemyr Chef för Treasury & Accounting Services andreas.hedemyr@saabgroup.com BBB+ Utdelning per aktie SEK Direktavkastning vid årets slut, % Föreslagen utdelning Historiska siffror har dividerats med 4 för att återspegla den aktiesplit som genomfördes 2024 ÖVRIG INFORMATION 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 SEK 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 % 21 22 23 24 25 S&P kreditrating Under 2025 bekräftade S&P Global Saabs kreditbetyg BBB+ med stabila utsikter som tilldelades under 2024. Kreditbetyget markerar en viktig milstolpe som stärker bolagets flexibilitet och möjligheter för framtida finansiering på kreditmarknaden. S&P noterar i deras rapport att Saab har en ledande position inom sina kärnverksamheter, långsiktiga kundrelationer samt en stark ställning inom den robusta försvarsindustrin. S&P skriver även att kreditbetyget BBB+ speglar Saabs starka balansräkning, konservativa finansiella hållning och förmåga att generera starkt kassaflöde, vilket stödjs av bolagets starka likviditet. Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Flerårsöversikt Väsentliga händelser Aktien Information till aktieägarna 229 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Information till aktieägarna Årsstämma 2026 Årsstämman kommer att äga rum onsdagen den 1 april 2026, klockan 15.00 i Saabs hangar, Åkerbogatan 10, Linköping, Sverige. Aktieägare kan förutom genom fysisk närvaro också utöva sin rösträtt på årsstämman genom att poströsta före årsstämman. Information om rätt att delta och anmälan, om hur aktieägare kan utöva sin rösträtt, samt om ombud och biträden framgår av kallelsen till årsstämman. Information finns även på bolagets hemsida www.saab.com/arsstamma. Distribution av årsredovisning Årsredovisningen finns tillgänglig på Saabs hemsida, www.saab.com. En tryckt version av årsredovisningen kan beställas via mail till annual.report@saabgroup.com. Kommande rapporter och evenemang Årsstämma 1 april 2026 Q1-rapport 23 april 2026 Q2-rapport 17 juli 2026 Q3-rapport 23 oktober 2026 ÖVRIG INFORMATION Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrig information Flerårsöversikt Väsentliga händelser Aktien Information till aktieägarna 230 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Kontaktinformation Huvudkontor Saab AB Olof Palmes Gata 17, 5 tr SE-111 22 Stockholm Telefon: +46 131 800 00 Organisationsnr: 556036-0793 www.saab.com Koncept, text och produktion: Saab Investor Relations i samarbete med Miltton. Porträttbilder på styrelsen och ledningsgruppen tagna i samarbete mellan Lili Studios AB och Saab.