AI assistant
Profilgruppen — Annual Report 2020
Mar 18, 2021
3191_10-k_2021-03-18_c2993308-1072-485b-8bdf-3ac4349224aa.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSRAPPORT 2020
INNEHÅLL
| ORDLISTA | 3 |
|---|---|
| ÅRET SOM GÅTT | 4 |
| VARFÖR PROFILGRUPPEN? | 6 |
| VD OM 2020 | 8 |
| FEMÅRSÖVERSIKT | 10 |
HÅLLBARHETSRAPPORT 2020
| HÅLLBAR PROFIL | 12 |
|---|---|
| KÄRNVÄRDEN | 15 |
| OMSORG OM AFFÄRER | 16 |
| OMSORG OM MILJÖ | 17 |
| OMSORG OM INDIVID | 23 |
| OMSORG OM SAMHÄLLE | 27 |
| REVISORNS YTTRANDE | 27 |
ÅRSREDOVISNING 2020
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 28 |
|---|---|
| FINANSIELLA RAPPORTER | 33 |
| Koncernens totalresultat och finansiella ställning, koncernens förändringar i eget kapital och |
|
| kassaflöde | 34 |
| Moderbolagets resultat- och balansräkning, | |
| förändringar i eget kapital och kassaflöde | 36 |
| Noter | 38 |
| Ekonomiska begrepp | 55 |
| Revisionsberättelse | 56 |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 58 |
| STYRELSE | 61 |
| LEDNING | 62 |
| PROFILGRUPPEN-AKTIEN | 63 |

år i branschen
aktiva kunder 678
anställda i medeltal
461
strängpressningsanläggningar och tre vidareförädlingsanläggningar på tre industriområden i Åseda 4

ORDLISTA
ELEKTRONIK
INDUSTRI
år i branschen
| ANODISERING | Elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger en mycket hård, isolerande och dekorativ yta |
|---|---|
| ASI | Aluminium Stewardship Initiative, aluminiumbranschens globala standardsättande och certifierande organ |
| BAUXIT | En jord- eller bergart ur vilken exempelvis aluminium kan utvinnas |
| BEARBETNING | Olika processer som förädlar aluminiumprofilen ytterligare, exempelvis bockning, fräsning eller stansning |
| EXTRUDERING | Profiltillverkning genom att pressa ett aluminiumgöt genom en verktygsmatris |
| FÖRÄDLING | Att tillföra nya funktioner eller nytt utseende till en profil, t ex genom bearbetning eller ytbehandling |
| PRESSLINJE | Produktionslina för strängpressning |
| PRIMÄRFRAMSTÄLLNING Att framställa ett material för första gången, till skillnad från att framställa via återvinning | |
| PROFIL | En sträng av metall som pressats fram genom en verktygsmatris för att få sin specifika form |
| SKROT | Spill av material, orsakas naturligt i vår process i olika steg, bland annat vid profiltillverkningen genom att de första och sista bitarna av produkten blir deformerade, eller när spån bearbetas bort |
| STRÄNGPRESSNING | Se Extrudering |
| ÅTERVINNING | Att ta tillvara och återanvända ett material som ingått i en produkt som nått slutkonsument |
TRANSPORT
BYGG
INTERIÖR
TRANSPORT
CONSTRUCTION
TRANSPORT
CONSTRUCTION
INTERIOR DESIGN
INTERIOR DESIGN
TRANSPORT
BAU
TRANSPORT
BAU
SONSTIGE BRANCHEN
SONSTIGE BRANCHEN
ELEKTRO
ELEKTRO
MASCHINENBAU ALLGEMEIN
MASCHINENBAU ALLGEMEIN
ELECTRONICS
ELECTRONICS
INDUSTRY
INDUSTRY
ÅRET SOM GÅTT
2020 kommer att gå till historien som ett annorlunda år för alla på grund av den pandemi som härjat i världen. Självklart har även ProfilGruppen berörts. Samtidigt har vi strävat vidare efter nya framgångar och tagit tydliga steg mot "next level".

UPPRAMPNING AV PRESS TOR
ProfilGruppens fjärde pressanläggning, som döpts till Tor, stod klar vid årsskiftet och vi hade en ambitiös plan för intrimning och upprampning under 2020. Att våra italienska underleverantörer inte kunde vara på plats som det var tänkt på grund av pandemin innebar viss försening men vi kunde ändå öka produktionstakten till treskift i slutet av året.

NYA AFFÄRER
Trots den turbulenta marknadssituationen under året har vi lyckats säkra ett antal nya, viktiga affärer. Vi har bland annat utökat samarbetet med en av våra största kunder, vilket kommer att öka vår försäljning inom industrisegmentet och till Tyskland under 2021. Vi har även gjort helt nya spännande affärer inom automotivesegmentet som kommer att bidra till att öka vår kompetens.

BESLUT FÖR HÅLLBARHET
Många beslut under året har haft hållbarhet som en tydlig målsättning.
Att hålla en hög nivå på alla aktiviteter och ta ansvar även för miljö och omgivning har alltid varit viktigt för ProfilGruppen. Under året har vi beslutat att certifiera företaget enligt branschens egen hållbarhetsstandard som är utformad av Aluminium Stewardship Initiative, ASI. Certifieringen omfattar krav avseende styrning, miljö och social hållbarhet. Vi har även tagit beslut om att certifiera oss enligt ISO 45001 som är ett ledningssystem för arbetsmiljö, vilket vi ser som en naturlig förlängning av vårt aktiva arbetsmiljöarbete.

PANDEMIN PÅVERKADE ALLT
Året har i allra högsta grad präglats av den pandemi som tog fart i början av året och sedan påverkat kunder, leverantörer, oss själva och samhället i stort i olika faser. För ProfilGruppens del var mars den månad då konsekvenserna blev kännbara. Då stannade flera kunder sin produktion och efterfrågan reducerades kraftigt. Effekterna hos kunderna var mest påtagliga fram till och med semestern, framför allt i april och maj minskade omsättningen kraftigt för att sedan påbörja en återhämtning.
ProfilGruppen hölls länge tacksamt förskonat från smitta, men under november månad drabbades ett antal medarbetare och under ett par veckor var sjukfrånvaron på onormalt höga nivåer.
KORTTIDSPERMITTERING
För att motverka den minskade efterfrågan under våren togs redan den 23 mars ett beslut om att nyttja korttidspermittering. Glädjande nog sjönk efterfrågan inte så mycket som befarat och permitteringsgraden blev låg, cirka 20 procent under andra kvartalet och under tredje kvartalet omfattades enbart ett fåtal funktioner. I oktober avslutades korttidspermitteringen helt.
OFÖRUTSÄGBART KÖPMÖNSTER
Vi har ett stort antal kunder och deras köpmönster har under året förändrats kraftigt. Osäkerhet har gjort att man gjort beställningar senare än vanligt och även annullerat redan gjorda beställningar. Vissa kunder har aviserat låga kommande beställningar för att sedan begära rekordhöga leveranser. Konsumenternas beteenden har förändrats och vissa branscher har haft det tufft medan andra har märkt en ökad efterfrågan. Att göra prognoser och planer har helt enkelt varit väsentligt svårare än vanligt under 2020 vilket inneburit en stor utmaning.
FINANSIELLT
För att vara på den säkra sidan och behålla likviditet i bolaget i en osäker tid beslutades att ställa in den utdelning som annars skulle utbetalats under våren. Även om efterfrågan och leveransvolymer återhämtade sig successivt från sommaren har resultatet påverkats negativt även under andra halvåret, bland annat beroende på en ogynnsam produktmix.

VARFÖR PROFILGRUPPEN? omgivningen genom miljösmarta produkter och val. En ständig strävan efter effektivitet är värdeskapande för kunder och investerare, vilket förutsätter en kompetent och engagerad organisation.

1. ALUMINIUM – VÅRT VAL, FRAMTIDENS MATERIAL
ProfilGruppen skapar värde för
Vi och många med oss ser aluminiums potential att bidra till en hållbar framtid. Därför ökar efterfrågan konstant och därför är aluminium det enda vi arbetar med. Materialet har stora fördelar ur ett livscykelperspektiv. Det beror delvis på att vi kan skapa mer energieffektiva och hållbara produkter på grund av materialets låga vikt och motståndskraft. Delvis beror det på att det kan återvinnas på ett effektivt sätt. Samtidigt är tillgången på aluminium i världen mycket god.
2. MARKNADEN - EFTERFRÅGAN FRÅN MÅNGA HÅLL
Produkter som är starka och lätta efterfrågas i alla typer av branscher. Inom transport ökar användningen av aluminium för att minska fordonens vikt och därmed öka dess lastkapacitet, minska bränsleförbrukningen och reducera skaderisken vid olyckor. I byggbranschen efterfrågas aluminiumprofiler på grund av sin korrosionsbeständighet och låga vikt. Materialets goda värmeledningsförmåga gör det användbart inom elektronik, exempelvis till solfångare. Användningsområdena är oändliga.


3. KONSTRUKTION – KUNDVÄRDE
Vi kan aluminium och profillösningar. Den som vill använda komponenter eller profiler av aluminium i sina produkter gör klokt i att ta kontakt med våra konstruktörer. Utifrån produktens användningsområde kan vi ta fram en skräddarsydd lösning som optimerar produkten utifrån tekniska egenskaper och miljöpåverkan under hela livscykeln. Även tillverkningsprocess och logistik optimeras. Tillsammans med kunden skapar vi något unikt, varje gång.
4. STRÄNGPRESSNING – FLEXIBEL TILLVERKNING
Vår kärnkompetens är strängpressning. Profiler skapas genom att varm aluminiumråvara pressas genom en unik verktygsmatris som ger produkten sin speciella form. Strängpressning är en kostnadseffektiv produktionsmetod som möter höga krav på produktkvalitet i form av måttriktighet och hållfasthet. En kombination av hantverksskicklighet och teknik krävs för rätt resultat. Profilen kan levereras till kunden direkt eller förädlas vidare.


5. YTBEHANDLING – ÄNNU TUFFARE PROFIL
Genom ytbehandling av profilen kan vi förändra utseende, färg, funktion, korrosionsmotstånd och slitstyrka för att möta behoven utifrån användningsområde. De vanligaste metoderna är anodisering och pulverlackering, men även andra metoder finns.
6. BEARBETNING – OÄNDLIGA MÖJLIGHETER
Profilerna kan vidareförädlas på mängder av sätt. Det kan handla om allt från enkel kapning och stansning till avancerad fräsning eller bockning i helautomatiserade produktionsceller. I vissa fall monterar och konsumentförpackar vi även kundens produkt. Vidareförädling sker både i våra egna anläggningar och i vårt nätverk av duktiga underleverantörer.


- KONSTRUKTION – KUNDVÄRDE
7. PRODUKTEN – KOMPLEXITET PÅ ETT LÄTT SÄTT
Den slutliga produkten levereras i många fall direkt till kundens produktionslina. Där kan den hamna i allt från en buss till ett badkar, eller en patientlyft. Eller varför inte ett cykelställ eller padelbana? Självklart har dessa varierande användningsområden vitt skilda fokus och krav. Vår uppgift är att med kompetens och engagemang se till att kunden får sin leverans på ett så smidigt sätt som möjligt, oavsett kravbild. Så skapas värde för kunden.
ETT ÅR MED... OVÄNTADE UTMANINGAR
Att leda en organisation med ett visst antal osäkerheter i bagaget när man går in i ett nytt år är normalt, att det sedan händer ett antal oväntade saker likaså. 2020 var dock en utmaning utöver det vanliga med en pandemi som förändrat spelreglerna totalt, där normala cykler, mönster och beteenden rubbats helt.
Vår marknad har varit turbulent på ett helt oförutsägbart sätt. Vårt sätt att interagera med våra kunder förändrades från klassiska besök till uteslutande digitala möten. Vår interna administration har genomgått en transformation och tvingat in oss in det digitala rummet på en helt annan nivå än tidigare.
Trots att vår IT-infrastruktur var väl förberedd har det varit en stor kulturförändring för våra medarbetare. Vi saknar alla det fysiska mötet och det oslagbara i att sitta i samma rum och interagera. Till och med vårt svenska "fika" har fått sig en törn och med det, den effektiva informationsspridning det brukar ge. Detta är fortfarande svårt att kopiera digitalt.
Det som varit oförändrat är vår produktionsorganisation. Vi kan fortfarande inte operera våra maskiner från hemmakontor, men även här har anpassningar gjorts för att skydda våra medarbetare.
Q1 - En hyfsad start på 2020 började snart färgas av oro inom automotive-segmentet i och med störningar av leveranser från Kina. Där hade pandemin slagit ut stora delar av underleverantörsindustrin och merparten av den globala flottan av fraktcontainers fastnat.
I slutet av mars hade effekterna spridits till andra marknadssegment och vi liksom många andra industrier såg vår orderstock försvinna och utsikten inför Q2 och Q3 var minst sagt mörk. Vi tvingades dra i bromsen och började använda oss av korttidspermittering.
Q2 - Även om pandemin slog hårt i Sverige under denna period så var vår del av landet förskonad från större utbrott och vår organisation likaså. Efter en brant kurva nedåt så började delar av vår marknad så sakteliga repa sig och vi såg en helomvändning bland våra säsongskunder som nu fått en monumental förändring i sin efterfrågan.
Vi fick med kort varsel avbryta våra permitteringar och rampa upp vår produktionsorganisation.
Prognoserna inför Q3 och Q4 såg dock fortfarande svaga ut när vi passerade halvårsskiftet trots att vi i slutet av perioden säkerställt ökade leveransvolymer från en av våra största kunder.
Q3 - Våra säsongskunder hade under semesterperioden sålt långt över sina förväntningar och deras lager var i princip
tomma vilket medförde att vi hamnade i en ofrivillig backlog trots de insatser som gjorts innan semestern. Kvartalet avslutades på ett positivt sätt dock inte utan en jätteinsats av våra anställda för att komma tillbaka på banan med leveranserna.
Den oberäkneliga efterfrågan tillsammans med en volatil råvarumarknad ledde till stora utmaningar med materialförsörjning. Vi lyckades dock väl med att hantera detta genom ett fantastiskt jobb från vår inköpsavdelning.
Q4 - Under oktober tog pandemin fart igen i Sverige och vårt län blev kraftigt påverkat. Vi hade ett utbrott i november med många smittade och vår sjukfrånvaro ökade drastiskt under några veckor. Under denna period var det tufft att nå full effekt i produktionen men organisationen gjorde ett strålande arbete. Smittan isolerades och sedan dess har vi bara haft enstaka fall.
Efterfrågan steg under Q4 men en förskjutning av produktmixen satte stora spår i lönsamheten trots volymökningen.
MARKNADEN UNDER ÅRET
Under året har vår försäljningsorganisation kämpat väl i en marknad med mycket aggressiv konkurrens där fler spelare med tuff prissättning krigar om varje affär. Vi har trots detta säkrat volymer inför 2021 som ger ett volymtillskott.
Coronapandemin har påverkat råvarumarknaden kraftigt under året. Vi såg priserna falla kraftigt under Q2 för att sedan snabbt återhämta sig under Q3 och Q4. De kraftiga svängningarna förstärktes i Europa av reducerad kapacitet på grund av stängningar av smältverk med svag lönsamhet, något som ökade importbehovet i en situation där Mellanöstern och Asien, som har överskott, hade problem att ha lönsamma transporter till Europa. Resultatet är en råvarumarknad som är ansträngd och där materialbrist är en reell risk.
Utöver pandemin har politiska beslut format aluminiummarknaden, med antidumping-tariffer på Kina från EU, fortsatta handelshinder från USA och fortsatta risker för sanktioner mot Ryssland som skapar en osäker grund för agerande på längre tidshorisonter.
9
"Hållbarhetsarbetet kommer intensifieras under 2021"
FRAMTID
Under året har vi tagit vår nya pressanläggning, Tor, i drift. Det är komplicerat att köra in anläggningar med denna automationsgrad under normala förhållanden och omständigheterna under 2020 underlättade inte arbetet. Vi är nu uppe och rullar för fullt men har en bit kvar innan vi är där vi vill vara med denna investering. Vi har fortfarande potential och arbetet med att frigöra denna fortgår steg för steg.
Vi går in i 2021 och tillvaron präglas fortfarande av pandemin även om vi kan se ljuset i tunneln i form av vaccinering. Vi jobbar oförtrutet vidare med att stärka vår position i marknaden som en av de mest eftertraktade leverantörerna av innovativa profillösningar i aluminium. Service, leveranssäkerhet och hållbarhet kan alltid ytterligare förbättras.
Hållbarhetsarbetet kommer intensifieras under 2021 efter att ha fått stå tillbaka något under 2020 till förmån för andra aktiviteter. Vi vill erbjuda våra kunder det mest hållbara alternativet i alla lägen, både när det gäller råvara och egen förädlingsprocess. Stora delar av vår energiförsörjning kommer från hållbara källor och vi utreder hur vi kan förbättra oss ytterligare. Aluminium har ytterst goda förutsättningar för en cirkulär ekonomi och en mycket hög andel återvinns och återgår till nya produkter. I vår process tas allt spill tillvara och recirkuleras.
ProfilGruppen består av dedikerade och ytterst lojala medarbetare som målmedvetet arbetar för att ge våra kunder ett mervärde. Detta tillsammans med en vilja att ständigt utvecklas borgar för att vi fortsatt kan växa med våra kunder och stärka vår position på marknaden.
Åseda i mars 2021
Fredrik Zöögling, VD och koncernchef
| FEMÅRSÖVERSIKT KONCERNEN | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning/Intäkt | Mkr | 1 414,1 | 1 622,1 | 1 618,3 | 1 382,8 | 1 132,0 |
| Resultat före av- och nedskrivningar | Mkr | 103,1 | 170,9 | 162,9 | 141,0 | 104,1 |
| Rörelseresultat | Mkr | 36,4 | 113,2 | 113,7 | 103,9 | 69,1 |
| Rörelsemarginal | % | 2,6 | 7,0 | 7,0 | 7,5 | 6,1 |
| Resultat före skatt | Mkr | 31,3 | 101,9 | 107,6 | 99,7 | 65,0 |
| Resultatmarginal | % | 2,2 | 6,3 | 6,6 | 7,2 | 5,7 |
| Avkastning på eget kapital | % | 5,5 | 20,3 | 23,9 | 26,0 | 20,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 5,0 | 18,0 | 23,9 | 25,6 | 19,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | Mkr | 179,4 | 110,7 | 129,8 | 85,5 | 84,8 |
| Investeringar | Mkr | 94,9 | 218,6 | 137,7 | 65,3 | 50,8 |
| Likviditetsreserv | Mkr | 189,1 | 146,8 | 366,4 | 140,1 | 165,1 |
| Räntebärande nettoskuld | Mkr | 222,5 | 300,2 | 116,2 | 89,8 | 88,6 |
| Nettoskuld/EBITDA | ggr | 2,2 | 1,8 | 0,7 | 0,6 | 0,9 |
| Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar | Mkr | 287,6 | 330,2 | 142,3 | 117,7 | 99,9 |
| Nettoskuldsättningsgrad | ggr | 0,5 | 0,7 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| Balansomslutning | Mkr | 1 150,4 | 1 090,1 | 918,3 | 742,1 | 606,9 |
| Soliditet | % | 38,7 | 38,2 | 40,8 | 43,7 | 44,6 |
| Kapitalomsättningshastighet | ggr | 1,9 | 2,6 | 3,4 | 3,4 | 3,1 |
| Andel riskbärande kapital | % | 44,3 | 43,3 | 44,9 | 48,1 | 49,2 |
| Räntetäckningsgrad | ggr | 6,8 | 9,7 | 16,9 | 23,3 | 14,5 |
| MEDARBETARE | ||||||
| Medelantal anställda | 461 | 466 | 459 | 442 | 379 | |
| Antal tjänster vid årets slut | 489 | 455 | 468 | 453 | 393 | |
| Personalomsättning | % | 5,0 | 7,4 | 7,2 | 6,2 | 3,6 |
| Genomsnittsålder | år | 44 | 44 | 44 | 44 | 45 |
| Lönekostnader inklusive sociala avgifter | Mkr | 286,6 | 292,6 | 285,3 | 268,1 | 229,3 |
| Intäkter per anställd (medelantal) | tkr | 3 068 | 3 481 | 3 526 | 3 129 | 2 987 |
| Resultat före skatt per anställd (medelantal) | tkr | 68 | 219 | 235 | 226 | 171 |
| PER AKTIE | ||||||
| Genomsnittligt antal aktier 1) | tusental | 7 399 | 7 399 | 7 399 | 7 399 | 7 399 |
| Resultat per aktie | kr | 2,45 | 9,98 | 10,88 | 9,86 | 6,56 |
| Eget kapital per aktie | kr | 56,99 | 53,90 | 48,86 | 42,24 | 35,53 |
| Utdelning per aktie 2) | kr | 0,00 | 0,00 | 5,00 | 4,50 | 3,00 |
1) Ingen utspädning finns. 2) För 2020 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen. För definitioner, se sid 55 samt hemsidan www.profilgruppen.se.
"Att hålla en hög nivå på alla aktiviteter och ta ansvar även för miljö och omgivning har alltid varit viktigt för ProfilGruppen"
PROFILGRUPPEN ÅRSREDOVISNING 2020
11
HÅLLBAR PROFIL
I ProfilGruppen vill vi göra framsteg varje dag. Det är vad som krävs för att ständigt utvecklas och bli så starka som möjligt - under lång tid framöver. Då krävs en långsiktig omsorg, inte bara om våra affärer utan även om vår omgivning.

Omsorg
Omsorg
om individ
Omsorg
Omsorg
om individ
om aär
Omsorg
om aär
Omsorg
om miljö
Omsorg
om samhälle
Omsorg
om samhälle

EN DEL AV NÅGOT STÖRRE
Vi är en del av något större, alla våra val påverkar någon annan. Vi är medvetna om att ProfilGruppen påverkar omvärlden på många olika sätt och vi vill se till att göra så positiva avtryck som möjligt.
Genom att sprida användningen av ett, på många sätt, hållbart material är avsikten att påverka miljön positivt. Vår verksamhet kontrolleras och styrs på ett sätt som innebär omsorg om omgivningen.
Vi vill fortsätta utvecklas under lång tid framöver och för långsiktig överlevnad krävs goda affärer och lönsamhet. Våra kunder ska mötas av en lyhörd och ansvarstagande partner som strävar efter ständig utveckling. Genom att erbjuda en arbetsplats där individer utvecklas och mår bra skapas det personliga engagemang som är förutsättningen för att leva upp till detta.
Våra kärnvärden är: personligt engagemang, lyhördhet, snabbhet, ständiga förbättringar och professionalism. Det betyder att vi lyssnar in och anpassar oss till de krav som omgivningen ställer på oss. Vi vill göra allting lite bättre, varje dag.
SMÅLÄNDSK BAS ATT UTGÅ FRÅN
Vår verksamhet utgår från småländska Åseda, där vi har både produktionsanläggningar och huvudkontor, samt lejonparten av vår försäljningsorganisation. Hälften av våra kunder finns i Sverige och för att komma vissa av dem geografiskt närmare har vi även ett säljkontor i Stockholm men våra exportkunder servas till stor del från Åseda. Vi har bara enstaka säljare som är stationerade utomlands.
Vår geografiska koncentration av verksamheten ger en god överblick, korta beslutsvägar och skapar gemenskap hos medarbetarna. Det förenklar också kontrollen över hållbarhetsfrågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och miljöpåverkan.
Detta gäller även våra leverantörer. Vårt nätverk av underleverantörer avseende bearbetningstjänster utgör en viktig del av vårt erbjudande och de flesta av dessa finns i vårt närområde. Vi, och majoriteten av våra leverantörer, finns i Sverige och följer svensk lag, kollektivavtal och sedvänjor, vilket ger en god utgångspunkt när det gäller omsorg om miljö, individer och samhälle. Vi kan koncentrera oss på att höja ambitionerna till den nivå vi själva väljer.
KONCERNEN BESTÅR AV
- ProfilGruppen Extrusions AB där största delen av verksamheten finns. Här tillverkas och vidareförädlas profiler. Även all försäljning och administration finns i detta bolag.
- Två säljbolag, i Tyskland respektive Norge, i dem finns bara ett par anställda.
- PG&WIP AB där förädling och konsumentförpackning av produkter till en specifik kund i inredningsbranschen sker. Bolaget ägs till 70 procent av ProfilGruppen.
- Moderbolaget i koncernen, ProfilGruppen AB, som är noterat på Nasdaq Stockholm Small Cap.
RAPPORTENS OMFATTNING
Denna hållbarhetsrapport som omfattar sida 12-27 är upprättad av ProfilGruppen AB (publ) 556277-8943. Hållbarhetsrapporten omfattar ProfilGruppen-koncernen. Det delägda dotterbolaget PG&WIP AB omfattas dock inte av alla fakta i rapporten. Där så är fallet framgår detta med en asterisk (*).
HÅLLBARHETSCERTIFIERING
För att få ett kvitto på vårt sunda arbetssätt togs 2020 ett beslut om att certifiera ProfilGruppen Extrusions AB enligt branschens egen hållbarhetsstandard. Aluminium Stewardship Initiative (ASI) är en global intresseorganisation som arbetar för aluminiums bidrag till ett hållbart samhälle och för att öka branschens transparens. Sedan april 2020 är vi medlemmar. ASI Performance Standard omfattar krav rörande såväl styrning som miljö och sociala aspekter och avsikten är att
genomföra certifieringen under 2021.
ProfilGruppens höga ambitionsnivå när det gäller kvalitet och miljö har resulterat i att vi sedan länge är ISO-certifierade avseende miljöledning och kvalitetsledning inom fordonsbranschen. Vi ser det som ett naturligt steg att även komplettera detta med certifiering avseende arbetsmiljö och avser genomföra det under 2021.

VÅRT BIDRAG TILL AGENDA 2030
Vi är övertygade om att ProfilGruppens affärsidé innebär en bra grund för att bidra till omställningen mot en klimatneutral och cirkulär framtid baserad på förnybara och återvinningsbara resurser. I vårt hållbarhetsarbete har vi bland annat tagit
utgångspunkt i FN:s globala mål för en hållbar framtid. Vi har konstaterat att det är i första hand tio av de sjutton målen som vi kan bidra till och av dessa har vi prioriterat sex som blivit en del av våra fokusområden och målsättningar.
KÄRNVÄRDEN
Det är våra värderingar som skapar den företagskultur som ska prägla ProfilGruppen idag och i framtiden. Att vi som individer och gemensamt lever upp till våra värderingar är en grundförutsättning för att vi skall kunna uppnå ProfilGruppens framtidsvision. Vi är personligt engagerade, lyhörda, snabba, professionella och strävar efter ständig förbättring.

PERSONLIGT ENGAGERAD MAGNUS GABRIELSSON
– I min roll som beredare på vår anodiseringsanläggning gäller det att vara engagerad i flödet för att processen ska rulla på. Att hjälpa till med att racka profiler eller bistå i produktionen är lika vanligt som självklart för mig. Samarbete och engagemang är grundläggande faktorer för en fungerande arbetsplats.

PROFESSIONELL SEBASTIAN NILSSON
– Som säljare är man ProfilGruppens ansikte utåt. Våra kunder ska kunna lita på att de får det de efterfrågar. Min ambition är att alla våra kunder ska bemötas på samma sätt och ska ha samma service och svarstid oavsett företagsstorlek eller placering.

SNABB CECILIA JOHANSSON
– Som transportplanerare kan omständigheterna snabbt ändras och då gäller det att smidigt anpassa sig till de nya förutsättningarna på ett snabbt och effektivt sätt. Att vara tillgänglig och ge snabb respons är viktigt för att vår leveranskedja ska fungera ut till kund.

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR – RIANNE DREVES
– Ständiga förbättringar är otroligt viktigt för hela vår organisation, och inte minst för mig i mitt arbete som kvalitetsingenjör. För att ProfilGruppen ska kunna ligga i framkant gäller det att vi i det dagliga arbetet lär oss av våra misstag och hanterar varje avvikelse på ett professionellt sätt. Genom att använda oss av olika verktyg, som exempelvis PDCA, FMEA och MSA, ser vi till att vi blir lite bättre varje dag, ett steg i taget.

LYHÖRD – ARMIN CATIC
– Lyhördhet är det som jag vill ska spegla mitt ledarskap, oavsett om man ser mig som samarbetspartner, kollega eller chef. För mig innebär det att vara uppmärksam, öppen, att se helheten och utifrån det göra mitt bästa för att effektivisera vår verksamhet och bemöta våra anställda. Jag ser nyttan i att olika perspektiv möts och därav är det för mig avgörande att vara just lyhörd.
Omsorg om samhälle Omsorg om miljö OMSORG OM AFFÄRER

Omsorg om aär
Omsorg om individ
Vår vision är att vara den mest eftertraktade leverantören av innovativa profillösningar av aluminium i norra Europa. Våra högkvalitativa lösningar gör oss visserligen till en uppskattad leverantör, men de går att kopiera. Den mest eftertraktade leverantören blir vi genom att ge den högsta leveranssäkerheten, det bästa bemötandet och att vi upplevs som en problemlösande partner. Det uppnår vi genom personligt engagemang i allt vi gör.
Våra produkter får ett högre värde för kunden genom att vi använder vår specifika kompetens om materialet aluminium och tillverkningsprocessen för att optimera kundens produkt avseende hållbarhet och ekonomi.
LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET
Långsiktig lönsamhet är en förutsättning för att överleva och kunna utvecklas. ProfilGruppens styrelse har satt ett mål om en rörelsemarginal om åtta procent över en konjunkturcykel. För att nå detta mål krävs ett tydligt lönsamhetsfokus i hela verksamheten och att våga satsa på framtiden. Den finansiella utvecklingen redovisas i årsredovisningens finansiella del.
AFFÄRSETIK
Av vår uppförandekod framgår att vi ska följa alla lokala lagar, branschregler och liknande för att upprätthålla en fri och rättvis konkurrens. Vi gillar affärer och ska agera rättvist och hederligt i alla situationer.
Våra medarbetare får aldrig erbjuda, ge, efterfråga eller ta emot gåvor eller motsvarande från varken kunder eller leverantörer om de kan antas påverka affärsrelationen eller som övergår
normala ramar för gästfrihet. Vi ska alltid agera ansvarsfullt.
Vår löpande granskning av kostnader för kundevenemang och resor visar att de håller sig inom angiven ram.
Till leverantörer kommuniceras, bland annat genom vår Code of Conduct för leverantörer*, att vi inte accepterar något utanför nämnda ramar. Vi har i dagsläget inget generellt förfarande för granskning av våra leverantörers affärsetik, men har hittills inte råkat ut för att oegentligheter uppdagats.
För att motverka risken för relationer mellan inköpare och leverantörer som påverkar konkurrensen strävar vi efter rotation på respektive inköpares sortiment.
Av vår uppförandekod framgår hur en medarbetare som upplever att regler eller koder inte efterlevs, av våra medarbetare eller våra leverantörer, ska rapportera sina misstankar. Inga sådana rapporter har mottagits 2020.
"Krävs ett tydligt lönsamhetsfokus i hela verksamheten och att våga satsa på framtiden"
TRANSPARENS
En viktig del av att vara en pålitlig partner är öppenhet och ärlighet. Vår ambition är att alltid vara transparenta kring det som händer oss, såväl bra som mindre bra. Vi genomgår löpande ett antal revisioner. Potentiella och befintliga kunder gör sina egna granskningar av vår verksamhet, vi revideras för våra olika ISO-certifikat och förstås av våra finansiella revisorer.

Omsorg om samhälle OMSORG OM MILJÖ

Omsorg om miljö Omsorg om aär
Omsorg om individ
Det är utan tvekan så att vår miljö påverkas av de val och aktiviteter vi gör. ProfilGruppens strävan är att påverka våra kunders val i en riktning som ger positiva effekter samtidigt som vår egen verksamhet ska ha positiv eller minimalt negativ påverkan.
Varje år utvärderar vi hela vår verksamhet utifrån potentiella miljöeffekter med intentionen att bedöma vilka områden som skulle kunna ha störst påverkan på miljön, och kunna adressera och sätta mål kopplat till dessa. En del av uppföljningen kommer att redovisas här.
REDUCERING AV VÄXTHUSGASER
Klimatförändringarna är vårt gemensamma ansvar och det finns utan tvekan ett behov av att minska utsläppen av växthusgaser på såväl global som nationell nivå och vi arbetar på många olika sätt för att bidra till denna minskning.
Många av våra hållbarhetsrelaterade mål har minskade koldioxidutsläpp som högre syfte, men vi mäter på en

Utsläppsintensitet
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
Utsläppsintensitet avser koldioxidekvivalenter i förhållande till omsättning och utsläppen omfattar GHG-protokollets scope 1 och 2.
konkret nivå, exempelvis materialeffektivitet för att göra det enkelt och tydligt för organisationen vad som ska uppnås.
På en mer övergripande nivå har vi satt ett mål för utsläppsintensitet för att kunna se en förändring över tid som tar hänsyn till att vi är i en expansiv fas.
I absoluta tal uppgick utsläppen av växthusgaser från vår verksamhet, det vill säga de aktiviteter som sker i våra bolag inklusive transporter av våra produkter och medarbetare, till cirka 3 300 ton under 2020.
3000 3000 3000 Den största delen, över 60 procent, kommer från användningen av gasol och här finns förstås en stor potential till förbättring genom successiv ersättning av gasoldrift. Näst största orsak till våra koldioxidutsläpp är transporter av profiler, vilket stod för cirka 20 procent. Utsläppen från alla källor har hållits på ungefär samma nivå som under 2019 trots att vi startat en ny produktionsanläggning. Tjänsteresor har minskat på grund av pandemin men deras andel av utsläppen var redan låg.

Utsläpp av koldioxid enligt GHG-protokollet, ton Våra utsläpp inom GHG-protokollets scope 1 och 2 har inte förändrats väsentligt under 2020. Vi arbetar fortfarande med att beräkna scope 3 på ett tillförlitligt sätt.

KLIMATSMART MATERIAL
Aluminium är vårt val,alltsedan bolagets start och för framtiden. Metallen är mer fördelaktig ur ett livscykelperspektiv än många alternativ och gör att vi kan utveckla hållbara produkter och profiler anpassade till en cirkulär ekonomi. Det beror delvis på att vi kan skapa mer energieffektiva och hållbara lösningar, delvis på att metallen är optimal för ett kretslopp. Genom vårt val av material är vi övertygade om att vi är en del av lösningen i den globala utmaningen avseende klimat och miljö.

Levererad volym, ton
Vår målsättning är att sprida kunskapen om aluminiums fördelar och få kunder att ersätta andra material för att nå minskad bränsle- och energiförbrukning. Vår volymutveckling är ett sätt att mäta framgången.
SVARET PÅ MÅNGA OLIKA BEHOV
Många olika branscher efterfrågar aluminiumprofiler. I byggsektorn har de en självklar plats i till exempel fönster, dörrar och balkonger, tack vare sin korrosionsbeständighet och låga vikt. Den höga hållfastheten gör att aluminium även används i bärande konstruktioner. I kylprofiler utnyttjas materialets goda värmeledningsförmåga.
VARFÖR VÄLJA ALUMINIUM?
Några av fördelarna med aluminium som material:
- • Låg vikt lättare än många andra material
- • Hög styrka och hållfasthet trots den låga vikten
- • God korrosionshärdighet står emot väder och vind utan att rosta
- • Lätt att forma effektivt att arbeta med
- • Lång livslängd tre fjärdedelar av all aluminium som framställts används fortfarande
- • Hög ledningsförmåga kan leda både värme och elektricitet bra
- • Konstruktionsvänligt sätter inga gränser för kreativiteten
- • Lättbearbetat stora möjligheter till inbyggda funktioner
- • Lätt att återvinna kan återvinnas om och om igen utan att egenskaper påverkas
- • Värdefullt –högt andrahandsvärde och lönsam återvinning
- • God tillgång i jordskorpan finns gott om aluminiumbauxit
Inom fordonsindustrin har användningen av aluminium ökat i många år, inte minst på grund av den låga vikten – som innebär bränslebesparingar under hela fordonets livslängd. Jämfört med stål kan 200 kg aluminium i en bil spara upp till 16 gram koldioxidutsläpp per körd kilometer. Lägre vikt hos lastbilar, bussar och tåg ger även en högre lastkapacitet samtidigt som lättare fordon reducerar skaderisken i samband med olyckor. Det är också tydligt att den pågående elektrifieringen inom fordonsindustrin driver efterfrågan på aluminiumkomponenter.
I flygindustrin är materialets låga vikt och behov av underhåll avgörande. För telekombranschen är den låga vikten och möjligheterna att bygga in många funktioner en naturlig förklaring till att aluminiumprofiler används.
Ibland hör man uppfattningen att metallen skulle vara giftig, men våra obehandlade och anodiserade aluminiumprofiler innehåller inga farliga ämnen och uppfyller EUförordningen REACH och EU-direktivet RoHS.
EFFEKTIVT KRETSLOPP AV ÅTERVINNING
Aluminium kan smältas ner och återanvändas om och om igen utan att för den skull mista någon av dess värdefulla och hållbara egenskaper. Det finns alltså perfekta förutsättningar för ett effektivt kretslopp.
En mycket hög andel, över 90 procent, av produkter baserade på aluminiumprofiler som används inom bygg, konstruktion och transport lämnas till materialåtervinning. Materialets höga värde och smidiga återvinning påverkar att andelen redan är så hög. Vid återvinning åtgår endast fem procent av energin jämfört med vid primärframställning.
ÅTERVUNNET MATERIAL EFTERFRÅGAS
Marknadens efterfrågan på återvunnet material ökar. Tillgången på återvunnet aluminium är dock begränsad.
Över tre fjärdedelar av det aluminium som någonsin framställts i världen används fortfarande tack vare materialets långa hållbarhet. Potentialen att öka återvinningsgraden bland de produkter som kasseras är inte så stor eftersom en mycket hög andel av materialet redan återvinns. Samtidigt ökar efterfrågan på aluminiumprodukter generellt. Detta leder till en brist på material för omsmältning och att behovet av primärframställning fortfarande är stort.
Den återvunna metall som är tillgänglig används för närvarande i huvudsak av aktörer med lägre kvalitetskrav än vår bransch. Vi och alla andra profiltillverkare använder oss huvudsakligen av primärframställd aluminium samt omsmält processkrot från aluminiumindustrin.
Vi får själva en hel del skrot i tillverkningsprocessen i form av produktavvikelser, processkrot eller spån från bearbetning. Allt tas tillvara och skickas för omsmältning.
Tillgången på aluminium i jordskorpan är i praktiken obegränsad så det finns all anledning att fortsätta fylla på aluminiumkretsloppet med mera primärframställt material för att möta den ökade efterfrågan.
Den begränsade tillgången av återvunnet material gör att det kommer dröja innan det finns tillräckligt för att mätta den ökande efterfrågan.

framställning av aluminiumoxid
Primärframställning av aluminium
Återvinning
Råvarutillverkning genom smältning
Användningsfas

"Vi erbjuder det absolut bästa tillgängliga aluminiumet ur ett miljöperspektiv"
UTVECKLINGEN I KUNDERNAS HÄNDER
Framställningen av aluminium är inte oproblematisk ur ett globalt perspektiv. Utvinningen och framställningen sker med höga koldioxidutsläpp som resultat. Nivåerna varierar dock kraftigt beroende på vilken energikälla som används, i och med att framställningen är mycket energiintensiv. Kolkraft är fortfarande vanligt bland de europeiska aluminiumverken och utsläppet per kilo framställd aluminium vid ett kolkraftverk är hela 20 kilo koldioxidekvivalenter. Det globala genomsnittet är 17 kilo koldioxid per kilo aluminium. Detta ska jämföras med att de nordiska tillverkarna, som använder sig av vattenkraft, ligger på ett genomsnitt så lågt som fyra kilo. Vi köper enbart råvara från vattenkraftsdrivna verk och erbjuder därmed det absolut bästa tillgängliga aluminiumet ur ett miljöperspektiv. Och skillnaderna är stora. Om du som kund vill göra ett hållbart val gör du därför klokt i att välja att köpa av ProfilGruppen.
Än så länge används kolanoder i elektrolysprocessen även vid de allra bästa aluminiumverken, vilket är en källa till koldioxidutsläpp. Det pågår dock ett intensivt arbete inom branschen för att få bort även det processteget och använda inerta anoder som genererar syre istället för koldioxid.

Andel primärframställd råvara producerad med energi från fossilfria källor, procent
Under 2018 tvingade effekterna av USA:s handelssanktioner oss att hitta nya leverantörer och vi har sedan dessa haft en mycket hög andel råvara producerad med energi från fossilfria källor, men inte riktigt 100 procent. Under andra halvan av 2020 var vi åter på målnivån.
EFFEKTIVITET OCH SMARTA VAL
Att minska våra aktiviteters negativa effekter handlar ofta om att utnyttja resurser optimalt och att göra smarta val. Vi styr vår verksamhet i den riktningen på olika sätt, bland annat genom de målsättningar som vi redovisar här.
Tillverkning av komponenter
ALLT SKROT ÄR BIPRODUKT OCH ÅTERVINNS
I vår tillverkning faller en hel del material bort i processens olika steg och blir aluminiumskrot. Den största mängden skrot orsakas vid profiltillverkningen, bland annat genom att de allra första och sista bitarna av produkten blir deformerade. Allt material som sorteras bort samlas ihop och skickas för omsmältning. Beroende på olika profilutformning och krav på toleranser eller ytor varierar andelen skrot kraftigt mellan olika profiler.
Vid bearbetning av profilerna uppstår spån och materialspill vid avverkning som görs för att skapa den efterfrågade komponenten. Andelen material som avverkas varierar kraftigt mellan olika artiklar och kan i vissa fall vara omfattande.
Produktmixen påverkar den totala andelen skrot i stor utsträckning och vårt målmedvetna förbättringsarbete måste bedrivas genom att sätta operativa mål som är nedbrutna på olika processteg och per artikel.
Allt skrot som orsakas i vår tillverkningsprocess tas tillvara, smälts om och blir nytt material så egentligen är skrotet en biprodukt med ett högt värde. Att vi ändå arbetar dagligen med att hålla skrotfallet så lågt som möjligt beror på att ju högre materialeffektivitet vi kan hålla desto lägre kostnader och belastning på miljön uppstår vid exempelvis transporter och energiåtgång relaterad till omsmältningen.

Skrotandel, procent
0
5
10
15
20
25
30
Trots att utfallet av våra ansträngningar är svåra att mäta på en övergripande nivå på grund av inverkan av produktmixen så har vi haft ett löpande mål att minska den totala andelen skrot med tre procent per år. Under 2020 ökade dessvärre andelen, vilket orsakats vid vidareförädling av profiler. Skrotandelen i profiltillverkningen minskade.
Ytterligare ett sätt att kontinuerligt öka materialeffektiviteten är att vi genom vår specialistkunskap designar artiklar för lägre materialåtgång, exempelvis genom att ta fram profiler som med tunnare väggar har samma funktionalitet.
VATTENKRAFTSEL TILL 100%
Vi strävar efter att använda enbart fossilfri energi och vi nyttjar sedan några år enbart el från vattenkraft som är miljödeklarerad av IVL Svenska Miljöinstitutet (EPD).
För att nå energieffektivisering har vi en aktivitetsplan med en mängd olika åtgärder, både stora och små, för att minska energianvändningen per producerat kilo profil. Under 2020 har det bland annat inneburit att vi, för att få högre verkningsgrad, bytt tryckluftsstyrd utrustning till elbaserad och bytt transformatorer. Under 2019 byggde vi en ny anläggning för profiltillverkning som successivt ökat sin produktion under 2020. Energieffektiviteten kommer att vara högre här än i de äldre pressarna. Under det gångna året har dock anläggningsutnyttjandet inte varit enligt målet, varken här eller i övriga anläggningar. Högst energieffektivitet uppnår vi genom att ha hög beläggning och tillgänglighet i alla våra anläggningar.
Gasol, som är en fossil resurs, används fortfarande till uppvärmning av aluminiumgöt vid en av våra fyra pressar, till en åldringsugn samt till uppvärmning av två eftertätningsbad vid anodiseringen. Vi kommer successivt att byta mot andra alternativ och inga nyinvesteringar med gasoldrift får göras.
Vår process ger upphov till överskottsvärme, vilket vi valt att ta tillvara delar av genom att leverera till det kommunala fjärrvärmenätet. Denna energi som återvanns på det här sättet motsvarade under 2020 den årliga uppvärmningen av cirka 185 normalvillor. Vid vår nya anläggning har vi förberett för återvinning av överskottsvärme genom att göra djupa borrhål i berget. Än så länge finns dock ingen avsättning för värmen eftersom inga andra verksamheter finns på det nyanlagda industriområdet.

Energianvändning i profiltillverkning, kWh/producerat ton
De senaste åren har målet varit att minska energianvändningen i profiltillverkningen per producerat kilo profil med tre procent jämfört med föregående år. Utfallet har tyvärr varit en ökning de två senaste åren, vilket under 2020 förklarades av att kapaciteten höjdes utan motsvarande ökning av produktionen.
RETURSYSTEM
Vi investerar årligen i inventarier för förvaring och transport av produkter. Att kunna återanvända dessa så många gånger som möjligt i leveranskedjan är resurseffektivt och kräver ett samarbete med kunder och leverantörer samt tydliga instruktioner och rutiner.

TRANSPORTER
0
3
6
9
12
15
EN DEL AV LEVERANSEN
Transporter är en naturlig del av det som vi erbjuder våra kunder. Vi transporterar produkterna till, från och mellan våra anläggningar. Beroende på produktens komplexitet varierar mängden transporter mellan våra egna anläggningar och underleverantörer i vår förädlingskedja kraftigt. Vi arbetar kontinuerligt för att minska koldioxidutsläpp från transporterna. Våra logistiker styr, samordnar och ökar fyllnadsgraden. Strävan efter minskade utsläpp och reducerade kostnader går här hand i hand.
"Beroende på produktens komplexitet varierar mängden transporter"

Koldioxidutsläpp, kg per transporterat ton aluminiumprofil På grund av en brand i en av våra anläggningar orsakades ineffektiva transporter under 2019, men under 2020 har vi tagit oss tillbaka till den positiva trenden med minskande utsläpp per ton.
Den första transporten i vår värdekedja är när vi köper råvara och i samarbete med leverantörerna transporteras råvaran i stor utsträckning via järnväg istället för på väg.
Även när det gäller andra transporter har vi möjlighet att agera proaktivt och minska dem genom olika val i vardagen. Exempelvis väljer vi ofta att använda våra grannar i Åseda som leverantörer när det går. Genom att se till att enbart använda kranvatten för allt internt behov av dricksvatten bidrar vi till att minska transporter som orsakar onödiga koldioxidutsläpp.
VILLKOR RELATERADE TILL MILJÖ
INGA SKADLIGA UTSLÄPP TILL VATTEN
Vi använder vatten från egen vattentäkt till kylning vid strängpressningsanläggningarna och som sköljvatten vid anodiseringen. I vår anodiseringsprocess används även svavelsyra och efter att den neutraliserats i en reningsanläggning bildas natriumsulfater. Det ger upphov till utsläpp av sulfater till vatten. Förbrukade syrabad används även till neutralisering av natronlut som används i vissa rengöringsprocesser.
ProfilGruppen har villkor för utsläpp upp till 372 ton per kalenderår, vilket kontrolleras genom kontinuerlig provtagning och månatliga analyser. Trots att miljöpåverkan av sulfatutsläppet är svår att påvisa, då de är vanligt förekommande i våra vattendrag, följer vi detta löpande och arbetar ständigt med processförbättringar för att hålla utsläppen nere.

Utsläpp sulfater, ton
350
De ytbehandlade volymerna ökat stadigt, men våra processförbättringar har gjort att utsläppen inte ökat i motsvarande grad och hela tiden hållits under nivån för villkoret.
TILLSTÅNDS- OCH ANMÄLNINGSPLIKTIG VERKSAMHET
ProfilGruppen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Den tillståndspliktiga verksamheten består av extrudering av aluminium i vår äldsta pressanläggning, anodisering, maskinell metallbearbetning samt återvinning av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten.
Den anmälningspliktiga verksamheten består av extrudering av aluminium samt metallbearbetning.

STYRNING AV MILJÖARBETET
Vårt miljöledningssystem ISO 14001 hjälper oss att arbeta systematiskt*. Certifieringen innebär regelbundna externa revisioner, vilket ger oss värdefull input och hjälp till utvärdering av arbetet. Varje år utförs interna revisioner på de tillverkande processerna enligt ett rullande schema.
ProfilGruppens övergripande miljöpolicy sammanfattar vår syn på miljöfrågor och hur vi ska agera.
Företagets miljömål följs upp varje månad av företagsledningen, och ges särskilt fokus vid dedikerade möten. På dessa möten utvärderas också miljöpolicyns relevans och efterlevnad.
Vi har ett nätverk av ett antal bearbetningsleverantörer som vi samarbetar nära med och har relativt stora möjligheter att påverka deras styrning i hållbarhetsfrågor. Vi kräver att de uppfyller vår Code of Conduct för leverantörer och vi genomför även leverantörsvärderingar. Vi ställer krav på leverantörernas miljöarbete, för att de ska kunna göra affärer med ProfilGruppen. Målet är att öka antalet leverantörer som åläggs att följa dessa riktlinjer.
MILJÖPOLICY
VÅR GRUNDSYN ÄR
- att företagets verksamhet ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle
- att produkter som baseras på våra aluminiumprofiler ska vara fördelaktiga ur ett livscykelperspektiv
- att vår verksamhet genomsyras av engagemang och omtanke om vår omgivning
VI SKA
- uppfylla lagar och andra bindande krav
- arbeta förebyggande för att skydda miljön och sträva efter minsta möjliga negativa miljöpåverkan
- arbeta med ständiga förbättringar av våra processer och hushållning med naturens resurser vilket innebär:
- Materialeffektivitet, att minska andelen skrot i våra processer
- Energieffektivitet, att minska energiåtgången per producerad enhet
- Transporteffektivitet, att minska miljöpåverkan av de transporter som är kopplade till vår verksamhet
- Övrig resurseffektivitet, att minimera användning av naturresurser samt minska utsläpp och uppkomst av avfall
- återvinna det aluminiumskrot som uppkommer i våra produktionsprocesser
- vid inköp eftersträva val av hållbara och energieffektiva varor och tjänster
- främja övergång till förnybar energi samt utnyttja möjligheten till energiutbyte med omgivande samhälle där så är möjligt
- hjälpa och informera kunder till energi- och miljömässigt hållbara konstruktioner som underlättar återvinning
- ge våra anställda de resurser och kunskaper som behövs för att uppfylla kraven i denna policy

OMSORG OM INDIVID Omsorg om samhälle Omsorg om miljö Omsorg om aär

Omsorg om individ
Under 2020 har omsorg om individ fått ett tydligt fokus i form av covid-19-pandemin. Inget har varit som vanligt och ändå har alla medarbetare jobbat på precis som vanligt.
PERSONLIGT ENGAGEMANG
Våra kunder ska få det bästa bemötandet, och vi ska upplevas som en kompetent, problemlösande och proaktiv partner. För det krävs personligt engagemang och medarbetare som trivs på jobbet. Att medvetet arbeta för att vara en attraktiv arbetsplats för att kunna locka, bibehålla och få möjlighet att utveckla medarbetare med rätt kompetens är därför en viktig strategisk fråga.
STABIL GRUND FÖR INDIVIDUELLA RÄTTIGHETER
Respekten för individen är central i ProfilGruppen.
I vår uppförandekod framgår att vi ska följa FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner. Alla våra medarbetare arbetar i Sverige, Norge eller Tyskland där nivåerna på arbetarskydd och liknande är hög, vilket underlättar vår kontroll på området. Vi följer lagar och kollektivavtal när det gäller till exempel löner och arbetstider och inga osakliga löneskillnader får förekomma. Lönekartläggning har visat att våra löneskillnader är sakliga.
Majoriteten av våra underleverantörer finns i Norden, vilket gör att vi känner oss trygga med att även de följer riktlinjerna när det gäller arbetarskydd och liknande. Vi kräver att alla våra bearbetningsleverantörer följer vår Code of Conduct för leverantörer. Planen är att sprida den vidare även till andra leverantörer. Vi samarbetar aldrig, varken indirekt eller direkt, med leverantörer där vi har anledning att tro att barnarbete förkommer.
Vi har hittills aldrig funnit några brister, vare sig i vår egen verksamhet eller vid granskning hos någon leverantör, som rör mänskliga rättigheter eller ILO:s kärnkonventioner.
RESPEKT OCH LIKABEHANDLING
Vi ser mångfald som en självklarhet och styrka, vilket framgår av vår likabehandlingspolicy. Den anger också att kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier aldrig får förekomma. För detta finns särskilda handlingsplaner.
Företaget och de lokala fackklubbarna* gör en gemensam utvärdering och plan kring hur diskriminering av olika slag ska förebyggas och motverkas. Arbetet har mynnat ut i en dokumentation av var risker för negativ särbehandling finns, samt ett antal åtgärder för att förebygga detta.
"En kompetent, problemlösande och proaktiv partner" Cirka 27 procent av medarbetarna i ProfilGruppen är kvinnor. Vårt mål är att andelen kvinnor bland ledare och chefer ska motsvara andelen bland medarbetarna. Tanken är att målsättningen ska få effekten att ansvariga chefer letar efter kvinnliga kandidater vid anställning, vilket i sin tur höjer målnivån successivt. 5 6 7 8
Hos oss samsas medarbetare med ursprung från ett tjugotal olika länder, med olika kulturer, språk, kunskaper, åldrar och kön. Genom att följa våra kärnvärden i en enkel organisationsstruktur ges alla individer möjlighet att utvecklas i en jordnära och ödmjuk miljö. Vid rekrytering läggs stor vikt vid individens egenskaper och hur väl de passar våra kärnvärden. 0 1 2 3 4
Vid ProfilGruppen finns lokala klubbar* för IF Metall, Unionen och Ledarna. Det ger möjlighet till en tydlig dialog mellan företag och medarbetare, samt lokala överenskommelser som gagnar båda parter.
"Skyddskommittén och skyddsombuden har viktiga roller "
SÄKERHET OCH TRYGGHET
För att våra medarbetare ska vara engagerade och trygga är en säker arbetsmiljö en förutsättning. Vår arbetsmiljöpolicy tydliggör vår gemensamma utgångspunkt rörande arbetsmiljö. Policyns innehåll och relevans utvärderas varje år av skyddskommittén, som är sammansatt av representanter från olika delar av företaget – däribland ledning och skyddsombud. Vår säkerhetschef arbetar företagsövergripande med arbetsmiljöfrågorna, för att stötta och utmana övriga arbetsmiljöansvariga i organisationen.
Målsättningen med vårt säkerhetsarbete är att skapa en fysiskt och psykiskt hälsosam och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare, där vi förebygger arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa. Skyddskommittén och skyddsombuden har viktiga roller i detta proaktiva arbete. Vi försöker eliminera riskkällorna genom rutiner, arbetsutrustning, skyddsutrustning, arbetsupplägg och utbildning av medarbetare.
För att fånga upp och kunna arbeta proaktivt har vi ett internt rapporteringssystem* där alla våra medarbetare själva kan rapportera in alla riskfyllda förhållanden, incidenter och olyckor. Alla rapporter och dess åtgärder finns tillgängliga för all personal. Medarbetare uppmanas att rapportera in alla risker så att de kan avhjälpas innan något inträffar. Samtliga medarbetare tränas också i säkerhetsarbete genom olika utbildningar.
Riskerna i vår fysiska arbetsmiljö handlar i första hand om kläm- och skärskador samt förslitningsskador efter lång tjänst. För att undvika skador är det skyddsutrustning och lyfthjälpmedel som gäller. Våra olika friskvårdsalternativ syftar också till att förebygga.
Vi har en nollvision för olycksfall i verksamheten, som vi arbetar systematiskt för att uppnå. Vår definition av olycksfall är att ett tillbud orsakat minst en dags frånvaro från arbetet – vilket gör att även mindre skador, till exempel stukningar, kan utgöra ett olycksfall.

Antal arbetsplatsolyckor med minst en dags frånvaro
Under 2020 inträffade tre olyckor som innebar minst en dags frånvaro. I den allvarligaste skar en operatör ett jack i underarmen vid hantering av en detalj under bearbetning. Sammanlagt har dessa olyckor orsakat elva dagars frånvaro. Utredning och åtgärder är genomförda.
Under 2020 har vi lagt särskilt fokus vid utbildningar i ergonomi och riskbedömningar. Ett större projekt för komplettering och utbyte av utrymningslarm pågår också och kommer vara klart under 2021.
VÄLMÅENDE OCH TRIVSEL
Arbetmiljön består inte enbart av det fysiska, men den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön är svårare att mäta och styra än den fysiska. Vi bedömer den bland annat genom årliga samtal med alla medarbetare och analys av frånvaro.
En tydlig organisationsstruktur, tydliga roller och ett tydligt ledarskap är viktiga parametrar när vi förebygger ohälsa på det här området. Respekt för varje individ är också en nyckel. Fysiskt och psykiskt välmående är intimt förknippat och friskvård för att främja rörelse bidrar till totalhälsan.
Vi arbetar aktivt med motverkande av missbruk av alkohol. Nolltolerans för att vara påverkad på jobbet är en självklarhet. Ett missbruk innebär en säkerhetsrisk och kan sänka trivseln på jobbet. För att stävja missbruk genomför vi tester inför anställning, samt slumpmässiga tester av anställda*. Testerna, som genomförs av företagshälsovården, har gjort att vi avvärjt potentiella risker – men även att vi kunnat erbjuda medarbetare professionell hjälp som tagit dem ur ett destruktivt beteende.
FRISKVÅRD
På ProfilGruppen värnar vi om våra medarbetare på många sätt, däribland genom olika friskvårdsinitiativ. Vi har tidigare bidragit till byggnationen av en sim- och träningshall på vår hemort Åseda. Som sponsor till verksamheten kan vi i gengäld erbjuda våra medarbetare simning, styrke- och gruppträning till kraftigt rabatterade priser i hallen*. I vår huvudfabrik finns dessutom ett rum med utrustning för gratis träning dygnet runt.
Till den som inte vill använda någon av dessa anläggningar, eller komplettera dem med något annat, erbjuder vi friskvårdsbidrag*.
Vi ordnar även egna träningspass för glädjen att få träna tillsammans. Tyvärr fick flera av dessa aktiviteter ställas in under stor del av året på grund av pandemin. Som ytterligare exempel på friskvård subventionerar vi massage och ger tillgång till daglig frukt.
Ett komplement till friskvården är personalklubben som ordnar aktiviteter för medarbetarna.
FRISK BLEV SYMPTOMFRI
Omsorgen om medarbetarna i ProfilGruppen har under 2020 fokuserats kring att försöka hålla covid-19-pandemin borta. Målet har varit att ingen ska bli smittad på jobbet och att alla ska känna sig trygga med de åtgärder som vidtagits. Vi har noga följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer och uppmanat våra medarbetare att göra detsamma.
Som många andra införde vi begränsningar av resor och besök samt andra rutiner när det konstaterades att covid-19 innebar en så stor risk. Under våren hade vi en enda medarbetare som bekräftades smittad och var annars tacksamt förskonade. I november däremot kom smittan till Småland med en annan kraft och vi hade under ett par veckor tvåsiffriga sjukfrånvarotal,

Korttidssjukfrånvaro, procent
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Under 2019 nåddes en rekordnivå om 2,0 procents korttidssjukfrånvaro och vår målnivå inför 2020 sänktes. Det var innan vi hade hört talas om covid-19.
något vi inte alls är vana vid. Utan en vetenskaplig smittspårning drar vi slutsatsen att några medarbetare tyvärr har blivit smittade på jobbet. Utbrottet gick dock snabbt över när alla blev uppmärksamma på riskerna och i högre grad började hålla avstånd och god handhygien.
Vår sjukfrånvaro är jämförelsevis låg, vilket vi är glada för. Men det betyder inte att vi inte vill bli ännu bättre och arbetar för att alla ska vara friska. Korttidssjukfrånvaron steg självklart under 2020 då alla följde Folkhälsomyndighetens råd och stannade hemma vid symptom.
ÖPPENHET OCH VISSELBLÅSNING
Vår geografiska koncentration gör det lätt att kommunicera mellan nivåer och funktioner. I vår uppförandekod uppmanas medarbetare att rapportera alla situationer där man upplever att uppförandekoden inte efterlevs. Det går bra att rapportera till närmaste chef, förtroendevalda, HR eller företrädare för företagsledningen. En medarbetares anmälan tas självklart emot med full sekretess och medarbetarens identitet får inte röjas när ärendet förs vidare.

Personalomsättning, procent
Vid analys av personalomsättningen drar vi slutsatsen att våra medarbetare trivs och gärna stannar länge i företaget.
"Vi har noga följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer och uppmanat våra medarbetare att göra detsamma" 25 "Vi skänker löpande pengar till Vi-skogen och har utmanat våra medarbetare att via löneavdrag göra detsamma"
PROFILGRUPPEN HÅLLBARHETSRAPPORT 2020
26
OMSORG OM SAMHÄLLE

Omsorg om samhälle
Omsorg om miljö Omsorg om aär
Omsorg om individ
Den grundläggande inställningen i ProfilGruppen är att vi, som företag och enskilda medarbetare, ska engagera oss och bidra positivt till utvecklingen i de samhällen där vi är verksamma. I första hand är det Åseda, där all egen produktion finns.
SAMARBETE GER GENOMSLAG
Ett bra sätt att få större genomslag är att slå sig samman med andra genom exempelvis medlemskap i branschorganisationer. Svenskt Aluminium är en sammanslutning av ett femtiotal företag, vars syfte är att utveckla användningen av aluminium och öka samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi.
Den europeiska branschorganisationen, European Aluminium, vill sprida kunskap om aluminium och har skapat en gemensam "Vision 2050" som ett bidrag till EU:s strategi för kraftigt minskade utsläpp till 2050.
NÄROMRÅDET VIKTIGT
Vi är en av kommunens största arbetsgivare i och med att vi har alla produktionsenheter i Åseda och vi är medvetna om att vår verksamhet påverkar orten på många sätt. Att vi har en ömsesidigt givande dialog med kommunen är därför viktigt för båda parter. Vi försöker visa respekt för både omgivning och grannar genom att inte störa mer än vad som är absolut nödvändigt när det gäller exempelvis buller och utsläpp.
Vår användning av vatten riskerar att påverka omgivande vattendrag och vi deltar därför aktivt i Alsteråns Vattenråd, vilket är en frivillig sammanslutning av kommuner, företag och organisationer som verkar för en hållbar förvaltning av vattenresurser runt Alsterån.
Att Åseda är en attraktiv boendeort är viktigt för vår framtid och för våra medarbetare. Vi sponsrar därför Hälsans Hus, en sim- och träningsanläggning i Åseda. Anläggningens betydelse för ortens utveckling ska inte underskattas, den utgör ett vattenhål där ortens invånare får möjlighet till rekreation och träning.
Under det märkliga pandemiåret 2020 försökte vi stödja det lokala näringslivet än mer än i vanliga fall. Att ha kvar service och butiker i Åseda är en viktigt del av ortens attraktivitet.
Ett annat sätt för oss att bidra positivt till samhället är sponsring och vi har i vår sponsringspolicy* valt att rikta vårt stöd till lokala idrottsföreningar med fokus på barn- och ungdomsverksamhet. I Åseda är ishockey ett stort intresse och vår sponsring har resulterat i att ortens ishall bär ProfilGruppens namn. Vi sponsrar även Växjö DFF, som är en fotbollsförening enbart för tjejer och som är aktiva i arbetet med integration och jämställdhet, vilket vi gärna vill främja.
Samarbete med andra kan ta sig olika former och ha olika syften. ProfilGruppen är också medlem i Sustainable Småland, ett regionalt nätverk som fokuserar på utveckling av innovativa miljölösningar.
Utbildningar med rätt kvalitet och inriktning är viktigt för utvecklingen av såväl samhälle som företag och för att bidra till detta är vi medlemmar i Teknikcollege, ett samverkanskoncept som ska höja kvaliteten på tekniska utbildningar i närområdet.
OMSORG PÅ AVSTÅND
Det är lätt att se hur vi påverkar den närmaste omgivningen, men vi vill också vidga vyerna och delta i att gemensamt ta hand om vår planet. Vi har därför valt att engagera oss i Vi-skogen som är en organisation med fokus på att plantera träd som hjälper människor ur fattigdom. Trädplanteringen ger frukt, foder till djuren, ved och byggmaterial. Träden gör också att böndernas grödor växer bättre - träden hindrar bördig jord från att spolas bort vid kraftiga skyfall, ger skugga mot stark sol och binder näringsrikt kväve i marken.
Vi skänker löpande pengar till Vi-skogen och har utmanat våra medarbetare att via löneavdrag göra detsamma. Ju fler som ansluter sig, desto mer betalar företaget. På det här sättet bidrar vi gemensamt till att människor i Afrika kan få bättre levnadsvillkor, men också till en bättre och mer hållbar miljö.
REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN
Till bolagsstämman i ProfilGruppen AB (publ), org. nr 556277-8943
UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2020 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
UTTALANDE En hållbarhetsrapport har upprättats.
KALMAR 17 MARS 2021 Ernst & Young AB
Franz Lindström Auktoriserad revisor
FÖRVALTNINGS-BERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande direktören för ProfilGruppen AB (publ), org.nr. 556277-8943, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för tiden 1 januari–31 december 2020.
KONCERNEN
Koncernen är en leverantör av kundunika komponenter och profiler i aluminium. Kärnverksamheten finns i dotterbolaget ProfilGruppen Extrusions AB. ProfilGruppen AB (publ) utgör moderbolag i ProfilGruppen-koncernen.
Huvudkontoret ligger i småländska Åseda, där också huvuddelen av försäljningsorganisationen är stationerad. Säljkontor finns även i Stockholm, Skellefteå, Norge och Tyskland. I Finland sköts försäljningen via ombud. Konstruktion, produktutveckling, profiltillverkning och förädling sker i huvudsak i Åseda. Vidareförädling sker även i nära samarbete med ett antal underleverantörer.
I dotterbolaget PG&WIP AB produceras inredningsdetaljer. Bolaget ägs till 30 procent av WIP Industries Sweden AB.
INTÄKTER OCH RESULTAT
ProfilGruppens intäkter 2020 uppgick till 1 414,4 Mkr (1 622,1), en minskning med cirka 13 procent jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av att förädlingsgraden varit lägre, samt att leveransvolymerna har minskat med cirka 9 procent till 28 900 ton (31 000) aluminiumprofiler.
Exportandelen uppgick till 51 procent (50) av intäkterna. Koncernens rörelseresultat uppgick till 36,4 Mkr (113,2). Det motsvarar en rörelsemarginal om 2,6 procent (7,0). ProfilGruppens mål är en rörelsemarginal om 8 procent.
Den pågående pandemin har påverkat resultatet genom en kraftig intäktsminskning under andra och tredje kvartalet.
Kostnaderna har inte i tillräcklig utsträckning kunnat anpassas till intäktsminskningen. Under fjärde kvartalet har produktmixen varit ofördelaktig och inneburit minskade marginaler.
Uppstartskostnader och avskrivningar relaterade till ny produktionsanläggning har inneburit högre kostnader än föregående år.
Statlig ersättning har erhållits avseende korttidspermittering uppgående till 11,6 Mkr (0,0) samt omställningsstöd avseende kraftigt minskad omsättning i dotterbolaget PG&WIP om 4,1 Mkr (0,0). Ersättningarna redovisas som övrig rörelseintäkt. Ersättning för korttidspermittering förutsätter ett positivt slutligt beslut från Tillväxtverket. Bolaget har ytterligare erhållit 3,4 Mkr (0,0) i ersättningar avseende sjuklöner och sänkta arbetsgivaravgifter.
Resultatet före skatt uppgick till 31,3 Mkr (101,9). Resultatet per aktie (ingen utspädning finns) uppgick till 2,45 kronor (9,98). Genomsnittligt tusental aktier var 7 399 (7 399).
INVESTERINGAR, AVSKRIVNINGAR OCH DESINVESTERINGAR
Investeringarna uppgick 2020 till 94,9 Mkr (218,6). Under föregående år påbörjades en byggnation av en ny produktionsanläggning för aluminiumprofiler. Investeringen avser öka kapaciteten med cirka 12 500 årston vid full kapacitet. Anläggningen stod klar vid årsskiftet men på grund av pandemin har det tagit något längre tid för intrimning och upprampning. I slutet på året var produktionskapaciteten i nivå med projektets upprampningsmål, då vi gick upp på treskiftsproduktion. Projektets påverkan på årets investeringar är 56,0 Mkr (183,4). Investeringarna i projektet har avslutats under året och uppgår totalt till 326 Mkr.
Övriga investeringar avser till största delen kapacitetsförbättrande åtgärder.
Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 66,7 Mkr (57,7). Inga nedskrivningar har genomförts under året (inga) och inga nedskrivningar har återförts (inga).
FINANSIELL STÄLLNING OCH KASSAFLÖDE
ProfilGruppen har ett mål om nettoskuld/EBITDA < 2,0. Per 31 december 2020 var nettoskulden/EBITDA 2,2 (1,8). Nettoskulden har ökat på grund av investeringen
i ny produktionskapacitet samtidigt som effekten av pandemirelaterade statliga ersättningar har minskat den. Om den gemensamma påverkan från dessa två faktorer exkluderas hade koncernen inte haft någon nettoskuld vid utgången av 2020.
Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick 2020 till 5,0 procent (18,0).
Soliditeten uppgick till 38,7 procent (38,2) vid årets slut. Likviditetsreserven uppgick den 31 december 2020 till 189,1 Mkr (146,8). Balansomslutningen per den 31 december 2020 uppgick till 1 150,4 Mkr (1090,1).
Kassaflödet från den löpande verksamheten var 179,4 Mkr (110,7) och efter investeringsverksamheten 86,7 Mkr (-121,4). Råvarulagret har under året legat på en normal och jämn nivå. Under årets sista månader har dock råvarulagret ökat markant som en följd av en högre efterfrågan och den ökade kapaciteten i vår nya pressanläggning. Bolaget har under året erhållit statligt likviditetsstöd om 60,7 Mkr (0,0) samt övriga stöd om 41,2 Mkr (0,0), som påverkat kassaflödet.
Den pågående investeringen i ny produktionskapacitet har påverkat årets kassaflöde och efter övrig investeringsverksamhet var kassaflödet 145,4 Mkr (68,8).
MARKNAD
Marknaden för aluminiumprofiler bedöms av den europeiska marknadsorganisationen EA under 2020 ha minskat med cirka 13 procent i Europa som helhet och med cirka 9 procent i Skandinavien. I EA:s senaste prognos bedöms marknaden i Europa återhämta sig delvis och öka med knappt sju procent 2021 i förhållande till 2020.
TILLVERKNING
All tillverkning i ProfilGruppen utgår från strängpressning av aluminiumprofiler. Under 2020 startades bolagets fjärde presslinje för profiltillverkning i anslutning till de tidigare tre pressarna. I anslutning ligger även en anläggning för ytbehandling av profiler. Koncernens produktion av aluminiumprofiler under 2020 uppgick till 29 900 ton (31 100).
Profilerna förädlas på många olika sätt. Bolagets egna anläggningar erbjuder produktunika robotceller och exempelvis skärande bearbetning, bockning, kapning och stansning. En stor variation av andra förädlingstjänster köps också in från ett nätverk av underleverantörer. I dotterbolaget PG&WIP AB finns två helautomatiserade produktionslinjer inkluderande bearbetning, ytbehandling och förpackning av inredningsdetaljer till en specifik kund.
UTVECKLINGSARBETE
Ständiga förbättringar av processer och produkter är en viktig del i koncernens verksamhet. Dagligen tas nya produkter och produktmodeller fram på befintliga eller potentiella kunders uppdrag. Ett nära kundsamarbete innebär att konstruktiva idéer kan lämnas när det gäller förbättring av produktens egenskaper, produktionseffektivitet och potentiella miljöpåverkan under hela livscykeln.
Processutvecklingsarbete genomförs i samverkan med kunder, råvaruleverantörer samt verktygs- och maskintillverkare. Utgifterna för detta arbete är vanligtvis inte av karaktären att de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång utan återfinns som kostnad för sålda varor och försäljningskostnader i koncernens resultaträkning, se not 6. För varje utvecklingsprojekt görs dock en bedömning av om utgifterna är aktiverbara eller inte. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.
KVALITET
ProfilGruppen Extrusions AB certifierades 1991 enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9002. År 1999 blev ProfilGruppen, som första nordiska bolag i sin bransch, certifierat enligt fordonsbranschens dåvarande kvalitetssystem. Fordonsindustrins kvalitetskrav skärps kontinuerligt och sedan 2018 gäller standarden IATF 16949:2016.
MILJÖ
Koncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. ProfilGruppens påverkan på miljön och arbete med hållbarhetsfrågor beskrivs närmare i bolagets hållbarhetsrapport som finns infogad i denna årsredovisning.
FINANSIELLA MÅL
Rörelsemarginal, procent
Rörelsemarginalmålet ändrades 2017 till 8 procent.

PERSONAL
Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 461 (466). Antalet anställda i koncernen per den 31 december 2020 uppgick till 489 (455). Av antalet anställda i koncernen var 27 procent (28) kvinnor. Personalomsättningen under året uppgick till 5,0 procent (7,4). Kostnaden för löner uppgick till 205,1 Mkr (202,8).
AKTIER OCH ÄGARE
Varje aktie i bolaget motsvarar en röst. De ägarandelar som överstiger tio procent är Ringvägen Venture AB:s 28,4 procent, Lars Johanssons 14,5 procent och Mats och Kerstin Egeholms 10,5 procent.
Antalet aktieägare uppgick vid årets början till 2 508 och vid årets slut till 2 554. Övrig aktierelaterad information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen för noterade bolag enligt årsredovisningslagen finns i not 17. Läs mer om Profil-Gruppens aktie på sid 63.
Största enskilda aktieägarna, 30 december 2020
| Aktieägare | Antal aktier |
Innehav %, 2020 |
Innehav %, 2019 |
|---|---|---|---|
| Ringvägen Venture AB | 2 099 983 | 28,4 | 28,4 |
| Lars Johansson | 1 073 466 | 14,5 | 14,5 |
| Mats Egeholm | 536 424 | 7,2 | 7,2 |
| Hanna Li Kusterer | 290 000 | 3,8 | 3,8 |
| Kerstin Egeholm | 241 494 | 3,3 | 3,3 |
| Nordea Livförsäkring Sverige AB | 239 610 | 3,2 | 3,2 |
| Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension | 159 544 | 2,1 | 2,1 |
| Lars Bergenhem | 144 480 | 1,9 | 1,9 |
| Mats Jonson | 136 000 | 1,8 | 1,8 |
| David Stillström | 120 000 | 1,6 | 1,6 |
| 10 största enskilda aktieägarna | 5 041 001 | 67,8 | 67,8 |
| Övriga | 2 357 774 | 32,2 | 32,2 |
| Totalt | 7 398 775 | 100,0 | 100,0 |
BOLAGSSTYRNING
Arbetet i styrelsen för ProfilGruppen AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Tre av styrelsens ledamöter utgör ersättningsutskott och behandlar ersättningsfrågor. Hela styrelsen utgör revisionsutskott. Inför årsstämman 2021 har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter, revisorer samt styrelse-, utskotts-, och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning i ProfilGruppen finns i bolagsstyrningsrapporten i denna årsredovisning och på www.profilgruppen.se.
Nettoskuld/EBITDA, gånger
Om effekten av investering i ny produktionskapacitet exkluderas hade koncernen inte haft någon nettoskuld.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Styrelsen utarbetar förslag till riktlinjer för ersättningar till koncernens ledande befattningshavare. Till årsstämman 2021 föreslår styrelsen följande riktlinjer för 2021.
Styrelsens ersättningsutskott har utvärderat de riktlinjer som gällt sedan årsstämman 2020 och hur dessa efterlevts. Ersättningsutskottet har haft tillgång till information om alla ersättningar till ledande befattningshavare samt genomsnittliga löner och anställningsvillkor för övriga anställda som underlag för sin utvärdering och sitt förslag. Förslaget baseras på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy, som senast reviderades i februari 2021. För att följa bolagets strategi samt vårda dess långsiktiga intressen inklusive hållbarhet krävs en engagerad, kompetent och konkurrenskraftig styrelse och ledning. Riktlinjerna avser därför skapa förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla sådana personer.
Förslaget innebär ersättningsmässigt inte några väsentliga förändringar jämfört med föregående år.
Riktlinjerna omfattar styrelse, verkställande direktör och övrig bolagsledning. Styrelsearvode till stämmovald ledamot ska utgöras av den fasta ersättning per år som beslutas av bolagsstämman. Ingen annan ersättning för styrelsearbete ska utgå. Till styrelseledamöter som utsetts av de anställda utgår inget styrelsearvode. För det fall att styrelsen beslutar att styrelseledamot skall utföra tjänster åt bolaget ska marknadsmässigt konsultarvode utbetalas. Sådant arvode får aldrig överstiga ledamotens styrelsearvode.
För vd och övriga personer i bolagsledningen, för närvarande totalt sju personer inklusive vd, utgörs riktlinjerna av följande.
Den totala ersättningen ska kunna utgöras av fast grundlön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen, som kan uppgå till maximalt 30 procent av den fasta lönen, är kopplad till koncernens finansiella resultat och endast i speciella fall till individuella mål. Rörlig ersättning är villkorad mot positivt nettoresultat för koncernen och ska justeras i efterhand om den utbetalats på uppenbart felaktiga grunder. Avtal om pensionsförmån träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 30 procent av lönen. Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Anställningsavtal för medlem i bolagsledningen gäller tills vidare och ska generellt inneha en uppsägningstid om sex månader från båda parter. Inga ersättningar utöver oförändrade anställningsvillkor under uppsägningstiden betalas ut i samband med uppsägning.
Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.
De riktlinjer som gällt under 2020 framgår av not 4.
UTSIKTER FÖR 2021
Vi förväntar oss kraftigt ökade leveransvolymer under första halvåret 2021 jämfört med 2020. Volymerna är avsedda att ge ett volymtillskott till vår nya produktionsanläggning. De tillkommande kontrakten har tagits i hård konkurrens på en tuff marknad. Tillsammans med en ofördelaktig mix i övriga affärer ser vi dock försämrade marginaler.
RISKER OCH RISKHANTERING I PROFILGRUPPEN
Styrelsen har alltid det övergripande ansvaret för bolagets riskhantering. Vd är ansvarig för den löpande riskhanteringen enligt riktlinjer från styrelsen. Till stöd för det löpande arbetet finns en rad koncernövergripande policyer, som exempelvis finanspolicy och råvarupolicy. Strävan är att ProfilGruppens övergripande målsättningar ska nås genom ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar.
Omvärldsfaktorer påverkar ProfilGruppen i olika omfattning. Såväl världskonjunktur som politiska beslut i närområdet och internationellt kan påverka viktiga delar av verksamheten, såsom exempelvis försörjningskedja eller efterfrågan från kunderna. Att förutse dessa risker innebär en utmaning, men att sträva efter att förebygga och hantera eventuella effekter är en naturlig del av verksamheten.
Under 2020 har covid-19-utbrottet gjort tydligt att en pandemi innebär omfattande förändringar och risker på flera plan. Pandemin har inneburit en makroekonomisk osäkerhet och en nedgång i ekonomisk aktivitet, vilket påverkat hela verksamheten negativt. Det råder fortsatt osäkerhet kring hur pandemin kommer att påverka oss, våra kunder och leverantörer framöver. Vi följer utvecklingen noggrant och anpassar våra åtgärder därefter.
OPERATIONELLA RISKER
Kundberoende
ProfilGruppen eftersträvar en kundportfölj spridd på ett stort antal kunder i olika branscher för att minska beroendet av enskilda kunder eller branscher. Bara en enda kund står för en andel om mer än tio procent av intäkterna och det är en konsekvens av ProfilGruppens satsning framåt i värdekedjan som inneburit att koncernen har ett dotterbolag som specialiserat sig på inredningsdetaljer till en specifik kund. Avtalen med denna kund baseras på specifika investeringar och är fleråriga. Kundens omsättning stod 2020 för 12 procent (13) av intäkterna. Bland övriga kunder är spridningen fortfarande stor.
Ett stort antal kunder innebär oundvikligen att några av dessa emellanåt får betalningsproblem. Vi kreditförsäkrar huvuddelen av kunderna och cirka 60 procent (60) av koncernens årsomsättning täcks av kreditförsäkringen.
Leverantörsberoende
Ett bortfall av en betydande leverantör kan orsaka kostnader och problem att leverera till våra kunder. För att reducera risken har vi tecknat leveransavtal med strategiska leverantörer. För i stort sett alla viktiga insatsvaror finns dessutom upparbetade kontakter med alternativa leverantörer.
ProfilGruppen utvärderar kontinuerligt sina strategiska leverantörer för att säkerställa att de lever upp till våra kunders krav avseende kvalitet, leveranssäkerhet, finansiell stabilitet, miljö och kostnadseffektivitet bland annat. Läs mer om råvaruleveranser på nästa sida.
Konjunktur- och säsongsvariationer
Våra kunder är spridda i ett flertal branscher och på olika geografiska marknader. Branschspridningen är en medveten strategi för att minska känsligheten för konjunktur- och säsongsvariationer. De flesta av de större kunderna är globalt verksamma, vilket gör att den internationella konjunkturen påverkar dem och indirekt även oss. Vid en generell försvagning av konjunkturen påverkas vår
bransch tidigt och ofta med stort genomslag.
Ansvar
Att leverera till exempelvis bilindustrin medför en ansvarsrisk. Det föreligger ett helhetsansvar gentemot kund för ProfilGruppen, även för komponenter som förädlas av våra underleverantörer. Framtida risker täcks delvis av separata avtal och försäkringar. Med låg sannolikhet kan stor skada inträffa. För att förebygga arbetsmiljörelaterade risker har ProfilGruppen ett internt rapporteringssystem för riskfyllda förhållanden som är tillgängligt för alla medarbetare och som det arbetas aktivt med. Hur vi arbetar med arbetsmiljöansvaret beskrivs ytterligare i vår hållbarhetsrapport.
Produktionsavbrott
För att minimera produktionsstörningar görs löpande riskbedömningar och förebyggande arbeten i anläggningarna. Vid produktionsstörning har koncernen en avbrottsförsäkring som täcker bortfall av täckningsbidrag under maximalt 24 månader. Vid ett större avbrott blir konsekvenserna för bolaget betydande.
Miljö
Det finns alltid en risk att koncernens verksamhet kan åsamka skador på vatten, mark, luft och biologiska processer. Profiltillverkningen är certifierad enligt ISO 14001, vilket stödjer det förebyggande arbetet för att minimera sådana risker. En skärpning av aktuella miljödirektiv skulle kunna orsaka kostnader när verksamheten måste anpassas och koncernens miljöchef bevakar därför ändringar i lagstiftning. Läs gärna mer om hur ProfilGruppen arbetar med miljöfrågor i vår hållbarhetsrapport.
Kompetens
ProfilGruppen är beroende av att ständigt attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens. Att medvetet arbeta för att betraktas som en attraktiv arbetsplats av både befintliga och potentiella medarbetare är därför en viktig del av företagets strategi. De senaste årens expansiva fas har inneburit en utmaning i att hinna utveckla befintlig kompetens i den takt som kapaciteten behövts. Vi har ett internt utbildningsprogram för att kunna leva upp till företagets strategi.
IT
IT är en mycket viktig del av alla processer i vår verksamhet, vilket ställer höga krav på tillgänglighet. Stillestånd kan leda till produktionsbortfall, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom olika verksamhetsdelar.
Kontinuerlig övervakning av IT-infrastrukturen sker i syfte att säkerställa drift och kontinuitet. Redundans eftersträvas i alla delar av IT-infrastrukturen, vilket tillsammans med ständig utveckling av kontinuitetsplanen syftar till minimering av driftsstörningar. Den interna kompetensen fokuseras på affärs-och verksamhetskritiska system.
Kapacitet
Sedan ProfilGruppen upplevt kapacitetsbrist för tillverkning av aluminiumprofiler investerades under 2019 i en ny pressanläggning som under 2020 successivt har tagits i bruk och är avsedd att öka kapaciteten med cirka 12 500 årston vid full kapacitet.
För vidareförädling av aluminiumprofiler används ett nätverk av underleverantörer, som svarar för en väsentlig andel av den vidareförädling som ProfilGruppen levererar. Det skapar flexibilitet i kapacitet men kräver också ett proaktivt arbete med värdering av lämpliga leverantörer. I egna anläggningar sker främst bearbetning där det finns förutsättningar för hög automatiseringsgrad eller optimerade produktionsflöden.


Råvara
ProfilGruppens huvudsakliga råvara är legerade aluminiumgöt. Kostnaden för dessa svarade 2020 för 43 procent (48) av rörelsekostnaderna.
Råvaran prissätts i amerikanska dollar på råvarubörsen London Metal Exchange (LME) och priset har historiskt varit volatilt. ProfilGruppen tillämpar råvaruklausuler i kundkontrakten, vilket begränsar känsligheten för variationer i råvarupriset. En viss prisrisk i lager återstår dock alltid. Råvaruinköpen styrs av koncernens råvarupolicy. Köpen görs i svenska kronor och euro för att matcha mot kundernas kontraktsvaluta och minska valutarisken. Råvaruinköp görs i proportion till förväntade kundordrar. Inköp för längre perioder än sex månader sker utifrån avtal med kunder. ProfilGruppens råvaruråd sammanträder två gånger i månaden och kontrollerar att policyn efterlevs.
Då branschens råvaruförsörjning är beroende av globala aktörer påverkas den bland annat av internationell handels- och miljöpolitik. Detta gäller även förändringar tidigare i försörjningskedjan, exempelvis vid aluminaframställning eller brytning av bauxit. Oväntade förändringar skulle kunna ha väsentlig påverkan på vår försörjning.
Energi
ProfilGruppens förbrukning av energi består av cirka 46 GWh elenergi per år, och gasol. Totalt står energi för ca 2,2 procent (1,5) av rörelsekostnaderna. ProfilGruppen tillhör det södra elområdet SE4 där det i dagsläget finns en klart förhöjd risk, jämfört med övriga elområden, avseende både tillgänglig kapacitet och prisfluktuationer. ProfilGruppen följer löpande marknaden för elenergi för att minimera prisrisken för koncernens elbehov. Vid årsskiftet hade koncernen ett låst pris för cirka hälften av 2021 års förbrukning. ProfilGruppen arbetar även på längre sikt, tillsammans med kommun och parter inom elenergimarknaden, med att säkra elkapacitet för framtida utökade behov.
FINANSIELLA RISKER
Valutarisker
Valutarisk innebär att en variation i valutakurser påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller balansräkning. De utländska dotterbolagen har mycket begränsad verksamhet och en begränsad balansräkning och koncernen säkrar sig därför endast mot transaktionsrisken avseende valutaexponeringen.
Koncernen har normalt ett nettoinflöde i samtliga aktuella valutor. Enligt ProfilGruppens valutapolicy bör cirka 50-70 procent av förväntat nettoinflöde per valuta för en period på sex till arton månader vara säkrade. Vd har mandat att säkra upp till 100 procent för en period på 24 månader. Valutasäkring sker företrädesvis genom terminskontrakt.
Amerikanska dollarns variationer påverkar ProfilGruppens prissättning mot kund eftersom aluminiumråvaran prissätts i amerikanska dollar. Råvaruklausuler i huvuddelen av alla kontrakt gör att exponeringen minimeras. Om valutakursen mellan svenska kronan och de väsentligaste valutorna ändras med tio procent får det, under förutsättning att inga valutasäkringsåtgärder vidtas, följande effekt på resultat före skatt:
| 2020 | 2019 | |
|---|---|---|
| EUR | +/-17 Mkr | +/-14 Mkr |
| DKK | +/- 2 Mkr | +/- 2 Mkr |
| NOK | +/- 2 Mkr | +/- 2 Mkr |
För finansiering av maskininvesteringar till vår nya presslinje har vi tagit ett banklån om 12 miljoner euro. Eurolånet innebär en valutaexponering som bolaget normalt inte har, vilken fått en positiv resultateffekt under 2020 om 5,4 Mkr (-1,3). Lånet innebär även en framtida valutaexponering med risk för resultateffekter.
Ränterisk
Ränterisk är risk för påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknadsräntor. För att minimera riskerna för en sådan kortsiktig påverkan sker viss del av upplåning till fast ränta. Enligt finanspolicyn får räntebindningstiden vara högst 60 månader och minst 30 procent av koncernens lån ska ha rörlig ränta.
Kreditrisk
ProfilGruppens kreditrisker uppstår vid placering i finansiella instrument. För att minimera denna risk får handel endast ske med ett fåtal motparter som godkänts av styrelsen.
Refinansieringsrisk
Verksamhetens kapitalbehov finansieras via banklån. I finansieringspolicyn framgår att lånelöften eller avtal om minst tolv månader ska finnas. Avtalen specificerar finansiella måltal som förutsätts vara uppfyllda. Den finansiering i euro som avser investering i ny produktionsanläggning har en löptid fram till 2025 då hälften är amorterat.
MODERBOLAGET
ProfilGruppen AB (publ) utgör moderbolag i ProfilGruppen-koncernen. Profil-Gruppen bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 36, 364 21 Åseda.
Intäkterna i moderbolaget ProfilGruppen AB utgörs till 100 procent av hyror och ersättningar för tjänster från bolag i koncernen. I moderbolaget finns inga anställda (inga).
UTDELNING
Baserat på regelverket avseende stödåtgärder för Covid-19 föreslår styrelsen årsstämman att ingen utdelning för verksamhetsåret 2020 utges.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräkningen, 134 729 070 kronor, disponeras på följande sätt:
| Utdelning till aktieägarna | 0 kr |
|---|---|
| Överföres i ny räkning | 134 729 070 kr |
| Totala vinstmedel enligt balansräkningen | 134 729 070 kr |
Bolagets utdelningspolicy innebär att av vinsten efter skatt över en konjunkturcykel skall, efter beaktande av kapitalbehov och kapitalstruktur, 40-50 procent delas ut till ägarna.
ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat och balansräkning för 2020 blir föremål för fastställelse på årsstämma den 20 april 2021.
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har ProfilGruppen valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport, men som ändå finns infogad i samma dokument som årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen.


Resultat per aktie i koncernen Nettoskuld/EBITDA


INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER
| KONCERNENS TOTALRESULTAT | 34 | |
|---|---|---|
| KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING | ||
| KONCERNENS FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL | 34 35 |
|
| KONCERNENS KASSAFLÖDE | 35 | |
| RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET | 36 | |
| RAPPORT ÖVER MODERBOLAGETS TOTALRESULTAT | 36 | |
| BALANSRÄKNING MODERBOLAGET | 36 | |
| FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL | 37 | |
| KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET | 37 | |
| ALLMÄN INFORMATION | 38 | |
| NOTER | ||
| Not 1 | Redovisningsprinciper | 38 |
| Not 2 | Intäkter | 44 |
| Not 3 | Övriga rörelseintäkter och -kostnader | 44 |
| Not 4 | Anställda och personalkostnader | 44 |
| Not 5 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 46 |
| Not 6 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 46 |
| Not 7 | Leasing | 47 |
| Not 8 | Finansiella poster | 47 |
| Not 9 | Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver | 47 |
| Not 10 Skatter | 48 | |
| Not 11 Immateriella anläggningstillgångar | 48 | |
| Not 12 Materiella anläggningstillgångar | 49 | |
| Not 13 Nyttjanderättstillgångar | 49 | |
| Not 14 Finansiella anläggningstillgångar | 50 | |
| Not 15 Varulager | 50 | |
| Not 16 Kundfordringar | 50 | |
| Not 17 Eget kapital | 50 | |
| Not 18 Resultat per aktie | 50 | |
| Not 19 Räntebärande skulder | 50 | |
| Not 20 Förutbetalda och upplupna kostnader och intäkter | 51 | |
| Not 21 Finansiella instrument | 51 | |
| Not 22 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 53 | |
| Not 23 Andelar i koncernbolag | 53 | |
| Not 24 Kassaflödesanalys | 54 | |
| Not 25 Närståenderelationer och -transaktioner | 54 | |
| Not 26 Händelser efter räkenskapsårets utgång | 54 | |
| EKONOMISKA BEGREPP | 55 | |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 56 |
KONCERNENS TOTALRESULTAT
| (Mkr) | Not | 2020 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|
| Intäkter Kostnad för sålda varor |
2 | 1 414,4 -1 283,7 |
1 622,1 -1 411,9 |
|
| Bruttoresultat | 130,7 | 210,2 | ||
| Övriga rörelseintäkter Försäljningskostnader Administrationskostnader |
3 | 15,8 -55,9 -54,2 |
5,6 -59,4 -43,2 |
|
| Övriga rörelsekostnader | 3 | 0,0 | 0,0 | |
| Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader |
4, 5, 6, 7 8 8 |
36,4 0,4 -5,5 |
113,2 0,4 -11,7 |
|
| Finansiella poster netto | -5,1 | -11,3 | ||
| Resultat före skatt Skatt |
10 | 31,3 -7,4 |
101,9 -21,4 |
|
| Årets resultat Varav hänförligt till: |
Moderbolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande |
23,9 18,1 5,8 |
80,5 73,9 6,6 |
|
| Resultat per aktie, kr (ingen utspädning finns) | 18 | 2,45 | 9,98 | |
| Övrigt totalresultat Årets resultat Förändringar i säkringsreserv Förändringar i omräkningsreserv Uppskjuten skatt på ovanstående poster |
17 | 23,9 7,0 -0,5 -1,4 |
80,5 2,2 -0,2 -0,4 |
|
| Uppskjuten skatt på ovanstående poster | Summa poster som kommer att omklassificeras till nettoresultatet Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsåtaganden |
5,1 -0,4 0,1 |
1,6 -1,6 0,4 |
|
| Summa poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet | -0,3 | -1,2 | ||
| Årets totalresultat Totalresultat hänförligt till: |
Moderbolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande |
28,7 22,9 5,8 |
80,9 74,3 6,6 |
KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING
| (Mkr) | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Nyttjanderättstillgångar Finansiella anläggningstillgångar |
11 12 13 14 |
33,6 564,3 17,5 0,2 |
39,0 523,2 13,8 0,2 |
| Varulager Summa tillgångar Eget kapital Reserver Skulder |
Summa anläggningstillgångar | 615,6 | 576,2 | |
| 15 | 242,4 | 232,0 | ||
| Kundfordringar | 16 | 191,6 | 202,7 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 20 | 7,6 | 9,3 | |
| Övriga fordringar | 21 | 28,1 | 40,0 | |
| 65,1 | 29,9 | |||
| Summa omsättningstillgångar | 534,8 | 513,9 | ||
| 2 | 1 150,4 | 1 090,1 | ||
| 37,0 | 37,0 | |||
| 29,5 | 29,5 | |||
| 5,3 | 0,1 | |||
| 349,9 | 332,2 | |||
| 421,7 | 398,8 | |||
| 23,9 | 18,1 | |||
| Summa eget kapital | 17 | 445,6 | 416,9 | |
| 151,0 | 155,5 | |||
| Likvida medel 24 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Summa eget kapital med bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande Långfristiga räntebärande skulder 19, 21, 24 Avsättningar till pensioner 4 Uppskjutna skatteskulder 10 Summa långfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 19, 21, 24 Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 |
18,2 | 18,2 | ||
| 64,4 | 55,1 | |||
| 233,6 | 228,8 | |||
| 118,4 | 156,5 | |||
| 176,3 | 190,2 | |||
| 0,1 | 0,1 | |||
| 76,7 | 7,1 | |||
| 99,7 | 90,5 | |||
| Summa kortfristiga skulder | 471,2 | 444,4 | ||
| Summa skulder | 704,8 | 673,2 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 1 150,4 | 1 090,1 |
KONCERNENS FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
| (Mkr) Koncernens eget kapital |
Not 17 |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings- reserv |
Säkrings- reserv |
Balanserade vinstmedel inkl årets resultat |
Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
Antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående 2019-01-01 | 37,0 | 29,5 | 0,3 | -2,2 | 296,8 | 13,0 | 374,4 | 7 398 775 | |
| Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Transaktioner med aktieägare Utdelning |
-0,2 | 2,2 | 73,9 -1,6 -36,9 |
6,6 0,0 -1,5 |
80,5 0,4 -38,4 |
||||
| Utgående 2019-12-31 | 37,0 | 29,5 | 0,1 | 0,0 | 332,2 | 18,1 | 416,9 | 7 398 775 | |
| Ingående 2020-01-01 | 37,0 | 29,5 | 0,1 | 0,0 | 332,2 | 18,1 | 416,9 | 7 398 775 | |
| Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Transaktioner med aktieägare Utdelning |
-0,4 | 5,6 | 18,1 -0,4 0,0 |
5,8 0,0 0,0 |
23,9 4,8 0,0 |
||||
| Utgående 2020-12-31 | 37,0 | 29,5 | -0,3 | 5,6 | 349,9 | 23,9 | 445,6 | 7 398 775 |
KONCERNENS KASSAFLÖDE
| (Mkr) | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | 24 | ||
| Rörelseresultat | 36,4 | 113,2 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 68,7 | 59,2 | |
| Erhållen ränta | 0,4 | 0,4 | |
| Erlagd ränta | -10,7 | -12,1 | |
| Betald inkomstskatt | -5,5 | -28,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | 89,3 | 132,0 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Varulager | -10,3 | 15,4 | |
| Rörelsefordringar | 36,2 | 7,3 | |
| Rörelseskulder | 64,2 | -44,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 179,4 | 110,7 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -0,8 | -9,2 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -91,9 | -222,9 | |
| under 2020 påverkat av byggnation av pressanläggning med 58,7 Mkr (190,2) | |||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -92,7 | -232,1 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Utdelning | 0,0 | -38,4 | |
| Förändring av utnyttjad chekräkningskredit | -41,0 | 94,0 | |
| Upptagna lån | 15,5 | 94,4 | |
| Amortering av lån | -15,9 | -17,5 | |
| Amortering av leasingskulder | -7,2 | -7,6 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -48,6 | 124,9 | |
| Årets kassaflöde | 38,1 | 3,5 | |
| Likvida medel vid årets början | 29,9 | 26,1 | |
| Kursdifferenser i likvida medel | -2,9 | 0,3 | |
| Likvida medel vid årets slut | 65,1 | 29,9 |

RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET
| (Mkr) | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Intäkter Kostnad för sålda varor |
2 | 27,1 -5,7 |
21,8 -3,4 |
| Bruttoresultat | 21,4 | 18,4 | |
| Administrationskostnader | -4,2 | -4,5 | |
| Rörelseresultat | 4, 5 | 17,2 | 13,9 |
| Resultat från andelar i dotterbolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter |
8 8 8 |
0,0 0,7 -1,3 |
3,5 1,3 -2,9 |
| Resultat efter finansiella poster | 16,6 | 15,8 | |
| Bokslutsdispositioner | 9 | -16,1 | -8,1 |
| Resultat före skatt | 0,5 | 7,7 | |
| Skatt | 10 | 0,1 | -0,6 |
| Årets resultat | 0,6 | 7,1 |
RAPPORT ÖVER MODERBOLAGETS TOTALRESULTAT
| (Mkr) | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 0,6 | 7,1 | |
| Övrigt totalresultat Poster som kommer att omklassificeras till nettoresultatet Poster som inte kommer att omklassificeras till nettoresultatet |
0,0 0,0 |
0,0 0,0 |
|
| Totalresultat för året | 0,6 | 7,1 |
BALANSRÄKNING MODERBOLAGET
| (Mkr) | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||||
| Materiella anläggningstillgångar | 12 | 187,5 | 176,9 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 23 | 87,9 | 87,9 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 275,4 | 264,8 | |||
| Fordringar hos koncernbolag | 0,0 | 122,9 | |||
| Övriga fordringar | 22,1 | 12,2 | |||
| Summa kortfristiga fordringar | 22,1 | 135,1 | |||
| Kassa och bank | 24 | 0,0 | 0,0 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 22,1 | 135,1 | |||
| Summa tillgångar | 297,5 | ||||
| Eget kapital och skulder | |||||
| Bundet eget kapital | |||||
| Aktiekapital | 37,0 | 37,0 | |||
| Fritt eget kapital | |||||
| Överkursfond | 29,5 | 29,5 | |||
| Balanserat resultat | 104,6 | 97,6 | |||
| Årets resultat | 0,6 | 7,1 | |||
| Summa eget kapital | 17 | 171,7 | 171,2 | ||
| Obeskattade reserver | 9 | 60,8 | 54,7 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 3,3 | 3,4 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut | 19, 21, 24 | 0,0 | 0,0 | ||
| Räntebärande skulder till kreditinstitut | 19, 21, 24 | 0,0 | 163,6 | ||
| Ej räntebärande skulder | |||||
| Leverantörsskulder | 2,6 | 5,1 | |||
| Skulder till koncernföretag | 57,5 | 0,0 | |||
| Övriga skulder | 0,7 | 0,8 | |||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 0,9 | 1,1 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 61,7 | 170,6 | |||
| Summa eget kapital och skulder | 297,5 | 399,9 |
FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL
| Bundet eget kapital Aktie- kapital |
Fritt eget kapital | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Överkurs- fond |
Balanserade vinster |
Summa eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2019-01-01 Årets resultat |
37,0 | 29,5 | 134,6 7,1 |
201,1 7,1 |
| Transaktioner med aktieägare Utdelning |
-37,0 | -37,0 | ||
| Utgående eget kapital 2019-12-31 | 37,0 | 29,5 | 104,7 | 171,2 |
| Ingående eget kapital 2020-01-01 Årets resultat |
37,0 | 29,5 | 104,7 0,6 |
171,2 0,6 |
| Transaktioner med aktieägare Utdelning |
0,0 | 0,0 | ||
| Utgående eget kapital 2020-12-31 | 37,0 | 29,5 | 105,3 | 171,8 |
| Föreslagen utdelning för verksamhetsåret 2020 | 0,0 | 0,0 |
KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET
| (Mkr) | Not | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | 24 | ||
| Rörelseresultat | 17,2 | 13,9 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 6,1 | 3,3 | |
| Erhållen ränta | 0,7 | 4,8 | |
| Erlagd ränta | -1,3 | -2,9 | |
| Betald inkomstskatt | -0,6 | -12,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | 22,1 | 7,0 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Rörelsefordringar | 135,0 | -13,0 | |
| Rörelseskulder | 54,5 | 4,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 211,6 | -1,9 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -15,9 | -76,9 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | |
| Aktieägartillskott dotterbolag | 0,0 | 0,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -15,9 | -76,9 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Utdelning | 0,0 | -37,0 | |
| Koncernbidrag | -10,0 | 0,0 | |
| Förändring av utnyttjad checkräkningskredit | -163,6 | 115,4 | |
| Amortering av lån | 0,0 | 0,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -173,6 | 78,4 | |
| Årets kassaflöde | 22,1 | -0,4 | |
| Likvida medel vid årets början | 0,0 | 0,4 | |
| Likvida medel vid årets slut | 22,1 | 0,0 |
ALLMÄN INFORMATION
Denna koncernredovisning avser koncernen som består av ProfilGruppen AB (publ), org.nr 556277-8943 och dess dotterföretag. En förteckning över väsentliga dotterföretag finns i not 23. Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor och alla belopp avser miljoner svenska kronor om inget annat anges.
ProfilGruppen AB är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Företaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Adressen till huvudkontoret, tillika den plats där företaget bedriver sin huvudsakliga verksamhet är Box 36, 364 21 Åseda.
Styrelsen har den 17 mars 2021 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
NOTER
1 REDOVISNINGSPRINCIPER
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) såsom de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovisningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (ÅRL) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rapporteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag.
NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM ÄNNU EJ TILLÄMPAS AV KONCERNEN
Inga standarder har förtidstillämpats. Inga IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernen
VIKTIGA UPPSKATTNINGAR
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Följande viktiga uppskattningar har gjorts vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.
Varulager
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, vilket vanligtvis innebär värdering till anskaffningsvärde, se vidare under rubriken Varulager.
Nettoförsäljningsvärdet är till viss del en uppskattning baserad på prognoser från kunder men även på historiska data.
Förväntade kreditförluster
För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för uppskattning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 11.
Pensionsantaganden
För beräkning av pensionsåtaganden har företagsledningen gjort uppskattning av såväl diskonteringsränta som andra parametrar. Bedömningen av dessa parametrar bygger på förväntningar och om de faktiska värdena på dessa parametrar skulle avvika mot förväntningarna kommer en aktuariell vinst eller förlust att redovisas i koncernens övriga totalresultat. För känslighetsanalys rörande de viktigaste av dessa antaganden, se not 4.
KLASSIFICERING MED MERA
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller har rätt att betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller har rätt att betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.
KONSOLIDERINGSPRINCIPER
Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Innehav utan bestämmande inflytande särredovisas i koncernens totalresultat, finansiella ställning samt not 23 Andelar i koncernföretag.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv (se not 23).
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
UTLÄNDSK VALUTA
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid transaktionstidpunkten. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i rapport över totalresultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valutakursförändringen redovisas tillsammans med övrig värdeförändring av tillgången eller skulden.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.
INTÄKTER
Koncernens intäkter består i allt väsentligt av försäljning av kundanpassade aluminiumprofiler. Koncernen tillhandahåller produkterna utan ytterligare åtaganden om montering eller installation. Försäljning av produkter redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs till kunden, vilket är när varorna har transporterats till i avtalet angiven plats, riskerna för föråldrade eller förkomna varor har överförts till kunden och kunden har antingen accepterat varorna i enlighet med avtalet, tidsrymden för invändningar mot avtalet har gått ut, eller koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för acceptans har uppfyllts. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid försäljningstidpunkten. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Transaktionspriset är i grunden fast, men rörliga ersättningar kan förekomma i form av rabatter som baseras på total försäljning. Intäkten för försäljning redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade rabatter. Historiska data används för att uppskatta rabatternas förväntade värde och intäkten redovisas endast i den utsträckning som det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring inte uppstår. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid försäljningstidpunkten då kredittiden vanligtvis uppgår till 30-60 dagar. Till följd av detta, justerar koncernen inte transaktionspriset för effekterna av en betydande finansieringskomponent. Koncernens policy är att sälja produkterna till slutkunden utan returrätt. Det kommer därför inte att ske någon återföring av de redovisade intäkterna.
Koncernens åtagande att reparera eller ersätta defekta produkter i enlighet med normala garantiregler redovisas som en avsättning. Historiska data används för att bedöma returernas storlek
En fordran redovisas när varorna har levererats, då detta är den tidpunkt ersättningen blir ovillkorlig (dvs. endast tidens gång krävs för att betalning ska ske).
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntekostnader på lån, leasingskuld, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster och förluster på ränteswappar som används inom den finansiella verksamheten.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Låneutgifter, direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång som kräver avsevärd tid att färdigställa för användning eller försäljning, aktiveras som en del av anskaffningskostnaden. Övriga låneutgifter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden.
Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Koncernens finansiella tillgångar och skulder utgörs av posterna; finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, övriga fordringar, likvida medel, räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och övriga skulder.
a) Första redovisningstillfället
Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Köp och försäljning av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången.
Finansiella instrument redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde plus, för en tillgång eller finansiell skuld som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärv eller emission av finansiell tillgång eller finansiell skuld, till exempel avgifter och provisioner. Transaktionskostnader för finansiella tillgångar och finansiella skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen kostnadsförs i rapporten över totalresultat.
Koncernen klassificerar och värderar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: • finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde • finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat • finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (derivatinstrument som ej ingår i säkringsredovisning)
Klassificeringen av investeringar i skuldinstrument beror på koncernens affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar och de avtalsenliga villkoren för tillgångarnas kassaflöden. För investeringar i egetkapitalinstrument som inte innehas för handel, beror redovisningen på om koncernen, vid instrumentets anskaffningstidpunkt, har gjort ett oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrumentet till verkligt värde via övrigt totalresultat. Koncernen omklassificerar skuldinstrument endast i de fall då koncernens affärsmodell för instrumenten ändras.
Efterföljande värdering av investeringar i skuldinstrument beror på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Koncernen klassificerar sina investeringar i skuldinstrument i tre värderingskategorier:
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter från sådana finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från rapport över finansiell ställning redovisas direkt i resultatet inom övriga vinster och förluster tillsammans med valutakursresultatet. Nedskrivningsförluster redovisas endast på en separat rad i rapport över totalresultat i det fall det avser ett väsentligt belopp. Koncernens finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av kundfordringar, upplupna intäkter, övriga fordringar samt likvida medel.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och för försäljning, där tillgångarnas kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förändringar i redovisat värde redovisas via övrigt totalresultat, med undantag för redovisning av ränteintäkter, valutakursdifferenser och nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. När den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen, omförs den ackumulerade vinsten eller förlusten, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från eget kapital till resultaträkningen. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakursvinster- och förluster ingår i övriga vinster och förluster. Nedskrivningsförluster redovisas endast på en separat rad i rapport över totalresultat i det fall det avser ett väsentligt belopp.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. En vinst eller förlust för ett skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i ett säkringsförhållande redovisas netto i rapport över totalresultat i den period vinsten eller förlusten uppkommer. Eventuella innehav i derivat i form av valutaterminer och ränteswappar som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning hamnar i denna kategori.
d) Bortbokning finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar, eller en del av tas bort från rapport över finansiell ställning när de avtalsrättsliga rättigheterna att erhålla kassaflöden från tillgångarna har löpt ut eller överförts och antingen (i) koncernen överför allt väsentligt alla risker och fördelar som är förknippade med ägande eller (ii) koncernen överför inte eller behåller i allt väsentligt alla risker och fördelar förknippade med ägandet och koncernen har inte behållit kontrollen över tillgången.
e) Finansiella skulder - Klassificering och värdering
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella skulder som innehas för handel. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Koncernen har finansiella skulder i form av ränteswappar och terminskontrakt. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas även i efterföljande perioder till verkligt värde och värdeförändringen redovisas under finansiella poster i rapport över totalresultat. Eventuella innehav i derivat i form av valutaterminer och ränteswappar som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning hamnar i denna kategori.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via rapport över totalresultat klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom 12 månader från balansdagen om dessa förfaller senare än 12 månader från balansdagen klassificeras dessa som långfristiga skulder.
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Koncernens övriga finansiella skulder klassificeras som efterföljande värderade till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Övriga finansiella skulder består av skulder till kreditinstitut (lång- och kortfristiga), skulder till koncernföretag, leverantörsskulder, kortfristiga skulder.
f) Bortbokning finansiella skulder
Finansiella skulder tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelserna har reglerats, annullerats eller på annat sätt upphört. Skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) som utsläckts eller överförts till en annan part och den ersättning som erlagts, inklusive överförda tillgångar som inte är kontanter eller påtagna skulder, redovisas i rapporten över totalresultat.
Då villkoren för en finansiell skuld omförhandlas, och inte bokas bort från rapport över finansiell ställning, redovisas en vinst eller förlust i rapport över totalresultat. Vinsten eller förlusten beräknas som skillnaden mellan de ursprungliga avtalsenliga kassaflödena och de modifierade kassaflödena diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
g) Kvittning av finansiella instrument
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den normala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs.
h) Nedskrivning av finansiella tillgångar
Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Koncernen värderar de framtida förväntade kreditförlusterna relaterade till investeringar i skuldinstrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde resp. verkligt värde med förändringar via övrigt totalresultat baserat på framåtriktad information. Koncernen väljer reserveringsmetod baserat på om det skett en väsentlig ökning i kreditrisk eller inte.
För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, det vill säga reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordringens livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster redovisas i koncernens rapport över totalresultat i posten övriga externa kostnader endast om beloppet inte är väsentligt.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker.
Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i rapporten över totalresultat fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulden klassificeras som kortfristiga i balansräkningen om företaget inte har en ovillkorad rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv månader efter rapportperioden.
Låneutgifter
Allmänna och särskilda låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av kvalificerade tillgångar, redovisas som en del av dessa tillgångars anskaffningsvärde. Kvalificerade tillgångar är tillgångar som det med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Aktiveringen upphör när alla aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning huvudsakligen har slutförts. Avsteg från denna princip har gjorts gällande anskaffning av ny produktionsanläggning, som under året färdigställts, där inga låneutgifter har redovisats som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Låneutgifter som är direkt kopplade till anskaffningen har under tiden för uppförandet redovisats som en finansiell kostnad.
Finansiella intäkter som uppkommit när särskilt upplånat kapital tillfälligt placerats i väntan på att användas för finansiering av tillgången, reducerar de aktiverbara låneutgifterna. Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering.
Derivat och säkringsredovisning
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteoch valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas i rapport över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar i slutet av varje rapportperiod. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner har varit och kommer att fortsätta vara effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 21. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 17. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.
Transaktionsexponering – kassaflödessäkringar
Valutaexponering avseende framtida kontrakterade och prognostiserade flöden säkras genom valutaterminer. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde. Den effektiva delen av förändringar i terminens verkliga värde redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital så länge säkringen är effektiv. Ineffektiv del av värdeförändringen redovisas omgående i resultaträkningen inom intäkter. Saknas effektivitet i säkringen eller om den säkrade prognostiserade transaktionen inte längre förväntas inträffa redovisas ackumulerade vinster eller förluster omedelbart i årets resultat. Det belopp som redovisats i eget kapital via övrigt totalresultat återförs till årets resultat i samma period som den säkrade posten påverkar årets resultat och redovisas i posten intäkter. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.
Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringar
För säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. I årets resultat redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.
Ineffektivitet i säkringsredovisningen
Effektiviteten på en säkring utvärderas när säkringsförhållandet ingås. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kraven. När koncernen säkrar försäljning av utländsk valuta ingås säkringsförhållanden där kritiska villkor i säkringsinstrumentet exakt matchar villkoren för den säkrade posten. På detta sätt har en kvalitativ utvärdering av förhållandets effektivitet gjorts. Om ändrade förhållanden påverkar villkoren för den säkrade posten i en sådan utsträckning att de kritiska villkoren inte längre matchar exakt med säkringsinstrumentets kritiska villkor, använder koncernen hypotetiska derivatmetoden för att utvärdera effektiviteten. Vid säkring av försäljning av utländsk valuta kan ineffektivitet uppstå om tidpunkten för den prognostiserade transaktionen ändras jämfört med vad som initialt uppskattades.
Koncernen ingår ränteswappar som har samma kritiska villkor som det säkrade föremålet. Kritiska villkor kan vara referensränta, ränteomsättningsdagar, betaldagar, förfallodag och nominellt belopp. Koncernen säkrar inte 100 % av lånen och identifierar därför bara den andel av utestående lån som motsvaras av swapparnas nominella belopp. Eftersom de kritiska villkoren varit matchade under hela året och jämförelseåret, har den ekonomiska relationen varit 100 % effektiv.
Ineffektivitet från säkringsrelationer med ränteswappar utvärderas enligt samma principer som vid säkrings av framtida valutainköp. Ineffektivitet kan uppstå på grund av:
-
CVA/DVA justering av ränteswappen som inte finns i lånet,
-
Skillnader mellan kritiska villkor mellan ränteswappen och lånet
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapport över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Principer för nedskrivningar behandlas nedan.
Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen, se not 11. Huvudindelningen av fastigheter är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obestämbar.
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
LEASINGAVTAL
Koncernens leasingavtal avser främst lokaler, fordon och IT-utrustning. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylldes, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån.
Leasingavtalen redovisas som nyttjanderättstillgångar och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden
och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden ska fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden.
Nyttjanderättstillgångar skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder mellan tre år till fem år för lokaler, tre till sex år för fordon och tre år för IT-utrustning men möjligheter till förlängning eller uppsägning av avtal kan finnas, detta beskrivs nedan.
Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av följande leasingbetalningar: • fasta avgifter och
• variabla leasingavgifter som beror på ett index.
Leasingbetalningarna diskonteras med den marginella låneräntan. Den genomsnittliga räntesatsen som använts för diskontering är tre procent.
Tillgångarna med nyttjanderätt värderas till anskaffningsvärde och inkluderar följande:
• den initiala värderingen av leasingskulden och
• betalningar gjorda vid eller innan den tidpunkt då den leasade tillgången görs tillgänglig för leasetagaren.
Betalningar hänförliga till kortfristiga leasingavtal och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre.
Optioner att förlänga och säga upp avtal
Optioner att förlänga eller säga upp avtal finns inkluderade i majoriteten av koncernens leasingavtal gällande lokaler. Villkoren används för att maximera flexibiliteten i hanteringen av avtalen. Optioner att förlänga eller säga upp avtal inkluderas i tillgången och skulden då det är rimligt säkert att de kommer att utnyttjas.
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Inga avskrivningar på goodwill görs.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
IT-system som är anpassade efter koncernens verksamhet är redovisade som immateriella anläggningstillgångar och aktiveras i balansräkningen då de tas i bruk. Nyttjandetiden bedöms individuellt.
VARULAGER
Varulager värderas normalt till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Varulagret består av en råvarudel (aluminium) och en förädlingsdel.
Anskaffningsvärdet av råvara och direkt material bestäms med först in - först utprincip som grund. Förädlingsdelen består av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.
Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset med avdrag för försäljningskostnader.
NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR
De redovisade värdena för koncernens icke-finansiella tillgångar med undantag för varulager prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill beräknas återvinningsvärdet minst en gång per år.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång grupperas tillgångarna till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Löner och sociala avgifter redovisas som personalkostnader i resultaträkningen. Kostnaderna redovisas i den period då tjänsterna utförs i enlighet med anställningsavtal.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i rapport över totalresultat när de uppstår.
Förmånsbestämda pensionsplaner
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt UFR 10 är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
I Norge omfattas alla anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige omfattas vissa anställda av förmånsbestämda planer utöver de i Alecta, ingen nyintjäning av pensionsrätt sker dock i dessa planer.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på en riskfri placering på en aktiv marknad med löptid som motsvarar planens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av kvalificerade aktuarier med användande av den så kallade projected unit credit method.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod vilket innebär att resultatet justeras för transaktioner som inte inneburit in- eller utbetalningar samt för intäkter och kostnader som är hänförliga till investeringsverksamhetens kassaflöden.
SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på samma sätt.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill beaktas inte, ej heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
EVENTUALFÖRPLIKTELSER
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna årsredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och rekommendation från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända standarder, tolkningar och ändringar så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
I de fall moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernens redovisningsprinciper, anges dessa nedan.
Uppställningsformer
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer också koncernens uppställningsform men ska innehålla de kolumner som anges i ÅRL. Vidare innebär det skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader och eget kapital.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen.
Leasade tillgångar
Moderbolaget har valt att inte tillämpa IFRS 16 Leasingavtal, utan har i stället valt att tillämpa RFR 2 IFRS 16 Leasingavtal p. 2-12.
Andelar i dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar.
När det finns en indikation på att andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posterna "Resultat från andelar i koncernföretag".
Finansiella instrument
IFRS 9 tillämpas ej i moderbolaget. Moderbolaget tillämpar istället de punkterna som anges i RFR 2 (IFRS 9 Finansiella instrument, p. 3-10). Finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Inom efterföljande perioder kommer finansiella tillgångar som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt att redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.
Vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet på fordringar som redovisas som omsättningstillgångar ska principerna för nedskrivningsprövning och förlustriskreservering i IFRS 9 tillämpas. För en fordran som redovisas till upplupet anskaffningsvärde på koncernnivå innebär detta att den förlustriskreserv som redovisas i koncernen i enlighet med IFRS 9 även ska tas upp i moderbolaget.
Utdelningar
Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för finansiell rapportering och tillämpar dess alternativregel, d v s redovisar koncernbidrag som en bokslutsdisposition.

2 INTÄKTER
Information om rörelsesegment
Koncernens högsta verkställande befattningshavare följer verksamhetens resultat på konsoliderad nivå utan fördelning på segment eller rörelsegrenar. Som underlag för beslut om resursallokering och utvärdering av prestationer använder högsta verkställande befattningshavare företagets aggregerade rörelseresultat. ProfilGruppen består således av enbart ett segment. För finansiell information om segmentet hänvisas därför till rapporter över totalresultat och finansiell ställning, not 11, 12 och 13 (avseende investeringar och avskrivningar) och not 24 (avseende kassaflödeseffekter).
| Intäkter fördelade efter kundernas branschtillhörighet | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Transport | 424,4 | 446,7 |
| Bygg | 327,0 | 343,2 |
| Inredning | 282,0 | 336,6 |
| Allmän industri | 188,2 | 272,2 |
| El | 166,7 | 199,2 |
| Grossister och övriga | 26,1 | 24,3 |
| 1 414,4 | 1 622,2 | |
| Intäkter fördelade efter produkternas förädlingsgrad | 2020 | 2019 |
| Vidareförädlade produkter | 1 090,7 | 1 305,8 |
| Obehandlade profiler | 323,7 | 316,3 |
| 1 414,4 | 1 622,1 |
Information om geografiska marknader
Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa där marknadsbetingelserna är likartade. Exportförsäljning sker dels med hjälp av säljare integrerade i den svenska organisationen och placerade i Sverige, dels genom ett fåtal säljare rapporterande direkt in i den svenska organisationen, men anställda i egna försäljningsbolag på respektive marknad. Koncernens möjligheter och risker påverkas inte i första hand av var kunderna är lokaliserade men till viss del råder olika betingelser på hemma- respektive exportmarknad. Informationen om extern försäljning avser geografiska områden grupperade efter kundernas lokalisering.
| Intäkter per marknad | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Sverige | 718,8 | 816,9 |
| Tyskland | 247,4 | 430,1 |
| Övrig export | 448,2 | 375,1 |
| 1 414,4 | 1 622,1 |
Koncernens samtliga anläggningstillgångar finns i Sverige.
En kund stod 2020 för 12 procent (13 procent) av intäkterna. Intäkterna i koncernen avser intäktsslaget varuförsäljning. Moderbolagets intäkter utgörs till 100 procent av lokalhyror från svenska bolag i koncernen.
3 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH -KOSTNADER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Retroaktiv rättning energiskatt | 0,0 | 5,6 | 0,0 | 0,0 |
| Bidrag för omställningsstöd | 4,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Stöd för korttidspermittering | 11,7 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| 15,8 | 5,6 | 0,0 | 0,0 | |
| Övriga rörelsekostnader | ||||
| Förlust vid försäljning och utrangering av anläggningstillgång |
0,0 | 0,3 | 0,0 | 0,0 |
4 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER
| 2020 | 2019 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Totalt | Män | Totalt | Män |
| Moderbolaget | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Koncernbolag i Sverige | 459 | 336 | 464 | 333 |
| Koncernbolag utanför Sverige | ||||
| Norge, säljbolag | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Tyskland, säljbolag | 1 | 1 | 1 | 1 |
| 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Koncernen totalt | 461 | 338 | 466 | 335 |
Könsfördelning i styrelse och företagsledning
Styrelsen för ProfilGruppen AB (moderbolaget) har under året bestått av 86 procent (88) män. Koncernens ledningsgrupp (inkl VD) har bestått av 88 procent (75) män. Koncernens övriga bolagsstyrelser och ledning har bestått till 90 procent (60) av män.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| 2020 | 2019 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar |
Sociala kost- nader (varav pensionskostn) |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kost nader (varav pensionskostn) |
||
| Moderbolaget | 1,2 | 0,1 (0,0) | 1,2 | 0,3 (0,0) | |
| Koncernbolag | 203,9 | 81,4 (26,2) | 201,6 | 89,5 (24,9) | |
| Koncernen totalt | 205,1 | 81,5 (26,2) 1) | 202,8 | 89,8 (24,9)1) |
1) Varav 1,0 Mkr (1,1) avser styrelse och VD i koncernens olika bolag.
| Löner och andra ersättningar, | 2020 | 2019 | ||
|---|---|---|---|---|
| fördelade mellan styrelse och VD samt övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
| Moderbolaget | 1,2 | 0,0 | 1,2 | 0,0 |
| Koncernbolag i Sverige | 3,1 | 198,9 | 3,2 | 196,4 |
| Koncernbolag utanför Sverige | ||||
| Norge, säljbolag | 0,0 | 0,8 | 0,0 | 0,9 |
| Tyskland, säljbolag | 0,0 | 1,1 | 0,0 | 1,1 |
| 0,0 | 1,9 | 0,0 | 2,0 | |
| Koncernen totalt | 4,3 | 200,8 | 4,4 | 198,4 |
Vinstdelning
Under 2020 har vinstdelning till samtliga tillsvidareanställda medarbetare tillämpats. Koncernens resultat efter finansiella poster utgjorde grundkriteriet för vinstdelning. För 2020 uteblev utfall och kostnaden uppgick därmed till 0 tkr (2 933 tkr inklusive sociala avgifter).
| Pensioner | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Kostnad för avgiftsbestämda planer redovisad i resultaträkningen |
2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| som kostnad för sålda varor | 12,8 | 14,5 | 0,0 | 0,0 | |
| som försäljningskostnader | 6,4 | 5,1 | 0,0 | 0,0 | |
| som administrationskostnader | 6,7 | 4,8 | 0,0 | 0,0 | |
| 25,9 | 24,4 | 0,0 | 0,0 |
Förmånsbestämda planer
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2020 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda åldersoch familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3,5 Mkr (3,7) exklusive löneskatt. Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0 procent, respektive 0 procent.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att nivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2020 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (148).
Övriga förmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättning för anställda när de går i pension finns dels för anställda i Sverige, dels för anställda i Norge. I den svenska planen förekommer ingen nyintjäning av pensionsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda planer.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser | 2020 2019 2018 2017 2016 | ||||
| Saldo förpliktelse den 1 januari | 20,2 | 18,2 | 18,8 | 19,7 | 19,1 |
| Korrigering löneskatt | 0,0 | 0,3 | -0,1 | -2,3 | 0,0 |
| Kostnad för pensioner intjänade under året | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Räntekostnad | 0,2 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,6 |
| Utbetalningar | -0,6 | -0,6 | -0,5 | -0,6 | -0,7 |
| Aktuariella vinster/förluster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Aktuariella vinster/förluster | |||||
| förda över övrigt totalresultat | 0,3 | 1,7 | -0,5 | 1,6 | 0,4 |
| Omräkningsdifferenser | -0,2 | 0,1 | 0,0 | -0,1 | 0,2 |
| Saldo förpliktelse den 31 december | 20,0 | 20,2 | 18,2 | 18,8 | 19,7 |
| varav oredovisade aktuariella förluster | - | - | - | - | - |
| Saldo förvaltningstillgångar den 1 januari | 2,0 | 1,9 | 1,8 | 1,9 | 1,7 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,1 |
| Omkostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Inbetalningar | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,1 |
| Aktuariella vinster/förluster | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Aktuariella vinster/förluster | |||||
| förda över övrigt totalresultat | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,1 |
| Omräkningsdifferenser | -0,2 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | 0,1 |
| Saldo förvaltningstillgångar den 31 december | 1,8 | 2,0 | 1,9 | 1,8 | 1,9 |
| Nettoskuld redovisad i balansräkningen | 18,2 | 18,2 | 16,3 | 17,0 | 17,8 |
| avseende förmånsbestämda pensionsplaner | |||||
| Kostnad redovisad i årets resultat | 0,3 | 0,5 | 0,4 | 0,5 | 0,7 |
| varav som försäljningskostnader | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| varav som administrationskostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| varav som finansiella kostnader | 0,2 | 0,3 | 0,3 | 0,4 | 0,6 |
| Kostnad redovisad i övrigt totalresultat | 0,4 | 1,7 | -0,4 | 1,6 | 0,4 |
| varav orsakad av erfarenhetsbaserade | |||||
| justeringar | -0,1 | -0,4 | -0,5 | -0,4 | -1,1 |
| varav orsakad av förändrade antaganden | 0,5 | 2,1 | 0,1 | 2,0 | 1,5 |
Känslighetsanalys avseende beräknad nettoskuld per balansdagen
Förändring av förpliktelsen vid diskonteringsränta -0,5 procentenheter 1,6 Förändring av förpliktelsen vid diskonteringsränta +0,5 procentenheter -1,5 Förändring av förpliktelsen vid inflationsantagande -0,5 procentenheter -1,4 Förändring av förpliktelsen vid inflationsantagande +0,5 procentenheter 1,5 Förändring av förpliktelsen vid livslängdsantagande -1 år -1,0 Förändring av förpliktelsen vid livslängdsantagande +1 år 1,0
De väsentligaste aktuariella antaganden per balansdagen
| Sverige | Norge | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Diskonteringsränta | 0,8% | 1,2% | 1,5% | 1,8% | |
| Långsiktigt inflationsantagande | 1,5% | 1,7% | - | - | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna |
- | - | 1,5% | 1,8% | |
| Framtida löneökningar | - | - | 2,0% | 2,3% | |
| Framtida ökningar av pensioner | 1,5% | 1,7% | 1,8% | 2,5% | |
| Personalomsättning | - | - | 0,0 | 0,0 | |
| Förväntad återstående tjänstgöringstid | 0 år | 0 år | 4 år | 4 år | |
| Genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen |
14 år | 15 år | 25 år | 25 år | |
| Genomsnittlig livslängd kvinnor | 89 år | 89 år | 89 år | 89 år | |
| Genomsnittlig livslängd män | 87 år | 87 år | 86 år | 86 år |
Diskonteringsräntan för den norska planen är baserad på marknadsräntan på bostadsobligationer med löptid motsvarande förpliktelsens återstående löptid, 25 år. För den svenska planen har diskonteringsräntan baserats på marknadsräntan på bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen, vilket i det här fallet är 14 år.
Förvaltningstillgångar finns enbart i den norska planen och består till största delen av räntebärande värdepapper 79 procent (76). Övriga tillgångar är aktier 17 procent (13), fastigheter 13 procent (11) och annat 0 procent (0).
Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna i den norska planen under 2020 är inte känd (2019: inte känd).
Vår bästa uppskattning av inbetalningar till förmånsbestämda pensionsplaner under 2021 är 0,9 Mkr.
Riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare
Till styrelsens ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut. Styrelsen utarbetar förslag till riktlinjer för ersättningar till koncernens vd
och övriga ledande befattningshavare. Riktlinjerna grundar sig på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy.
Nedan beskrivna riktlinjer föreslogs av styrelsen och beslutades av årsstämman 2020.
Styrelsens ersättningsutskott har utvärderat de riktlinjer som gällt sedan årsstämman 2019 och hur dessa efterlevts. Ersättningsutskottet har haft tillgång till information om alla ersättningar till ledande befattningshavare samt genomsnittliga löner och anställningsvillkor för övriga anställda som underlag för sin utvärdering och sitt förslag. Förslaget baseras på bolagets långsiktiga Ersättningspolicy, som senast reviderades i februari 2020. För att följa bolagets strategi samt vårda dess långsiktiga intressen inklusive hållbarhet krävs en engagerad, kompetent och konkurrenskraftig styrelse och ledning. Riktlinjerna avser därför skapa förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla sådana personer.
Förslaget innebär ersättningsmässigt inte några väsentliga förändringar jämfört med föregående år.
Riktlinjerna omfattar styrelse, verkställande direktör och övrig bolagsledning.
Styrelsearvode till stämmovald ledamot ska utgöras av den fasta ersättning per år som beslutas av bolagsstämman. Ingen annan ersättning för styrelsearbete ska utgå. Till styrelseledamöter som utsetts av de anställda utgår inget styrelsearvode. För det fall att styrelsen beslutar att styrelseledamot skall utföra tjänster åt bolaget ska marknadsmässigt konsultarvode utbetalas. Sådant arvode får aldrig överstiga ledamotens styrelsearvode.
För vd och övriga personer i bolagsledningen, för närvarande totalt åtta personer inklusive vd, utgörs riktlinjerna av följande.
Den totala ersättningen ska kunna utgöras av fast grundlön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen, som kan uppgå till maximalt 30 procent av den fasta lönen, är kopplad till koncernens finansiella resultat och endast i speciella fall till individuella mål. Rörlig ersättning är villkorad mot positivt nettoresultat för koncernen och ska justeras i efterhand om den utbetalats på uppenbart felaktiga grunder. Avtal om pensionsförmån träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 30 procent av lönen. Övriga ersättningar och förmåner ska vara marknadsmässiga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Anställningsavtal för medlem i bolagsledningen gäller tills vidare och ska generellt inneha en uppsägningstid om sex månader från båda parter. Inga ersättningar utöver oförändrade anställningsvillkor under uppsägningstiden betalas ut i samband med uppsägning.
Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.
Det förslag till riktlinjer som styrelsen avser ge årsstämman 2021 presenteras i förvaltningsberättelsen.
Styrelsearvode och övriga ersättningar till ledande befattningshavare, tkr
| 2020 | 2019 | ||
|---|---|---|---|
| Kåre Wetterberg | styrelseordförande | 400 | 400 |
| Jörgen Abrahamsson | styrelseledamot | 155 | 155 |
| Monica Bellgran | styrelseledamot | 155 | 155 |
| Mats Egeholm | styrelseledamot | - | 155 |
| Bengt Stillström | styrelseledamot | 155 | 155 |
| Thomas Widstrand | styrelseledamot | 155 | 155 |
| Arbetstagarrepresentanter | två ledamöter och två suppleanter |
- | - |
| Totalt arvode | 1 020 | 1 175 |
Verkställande direktören i ProfilGruppen AB har under året erhållit 2 363 tkr (2 471 varav 504 avsåg nuvarande vd) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner.
Övriga ledande befattningshavare, totalt sju personer (sju), har erhållit 8 720 tkr (7 349) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner.
Under året uppgick kostnaden för den rörliga ersättningen exklusive sociala avgifter till den verkställande ledningen, åtta personer, till totalt 0 tkr (562 tkr), varav 0 tkr (94 varav 72 avsåg nuvarande vd) till vd. Föregående års ersättning har utbetalats under året.
Uppsägningstiden i vd:s anställningsavtal är sex månader från hans sida och 12 månader från företagets sida, i övrigt gäller sex månaders ömsesidig uppsägningstid för koncernledningen.
Pensionsförmåner och pensionsavtal till ledande befattningshavare
För vd har avgiftsbestämd pensionsavsättning med 30 procent av lönesumman gjorts. Årets kostnad för pension till vd har uppgått till 609 tkr (688, varav 156 avsåg nuvarande vd), exklusive särskild löneskatt om 148 tkr (167 varav 38 avsåg nuvarande vd). Avtal om förtida pensionering finns ej.
Övriga ledande befattningshavare under året, sju personer (sju), omfattas av pensionsplan för tjänstemän i Sverige (ITP). Årets kostnad för förmån av pension till dessa personer uppgick till 2 004 tkr (1 991) exklusive särskild löneskatt på 486 tkr (483). Pensionerna är oantastbara och således inte villkorade av framtida anställning.
Inga andra avtal om avgångsvederlag finns.
ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR 5 TILL REVISORER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag |
0,7 0,1 |
0,7 0,2 |
0,0 0,0 |
0,0 0,0 |
| Övriga revisorer Revisionsuppdrag |
0,1 | 0,1 | - | - |
Med revisionsverksamhet inom revisionsuppdraget avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga uppgifter som det ankommer koncernens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Med revisionsverksamhet utöver revisonsuppdraget avses andra kvalitetssäkringstjänster som skall utföras enligt författning, bolagsordning, stadgar eller avtal.
Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Övrig rådgivning avser all annan rådgivning som inte ingår i ovanstående.
RÖRELSENS KOSTNADER 6 FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |||
| Råmaterial | 596,7 | 726,1 | ||
| Personalkostnader | 286,6 | 292,6 | ||
| Externa bearbetningstjänster | 154,5 | 176,5 | ||
| Avskrivningar | 66,7 | 57,7 | ||
| Nedskrivningar av kundfordringar | 0,3 | 2,0 | ||
| Andra rörelsekostnader | 289,0 | 259,6 | ||
| 1 393,8 | 1 514,5 |
Kostnader för utveckling av produkter och verksamhet uppgår till 7,8 Mkr (8,4) och ingår i rörelsens kostnader fördelat på personalkostnader och andra rörelsekostnader. Under året har inga av dessa kostnader kunnat aktiveras enligt IAS 38.

7 LEASING
Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång i balansräkningen samt en leasingskuld till nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Den leasade tillgången skrivs av linjärt över leasingperioden eller över nyttjandeperioden för den underliggande tillgången om det bedöms som rimligt säkert att koncernen kommer överta äganderätten vid utgången av leasingperioden. Leasingkostnaden redovisas som avskrivningar inom rörelseresultatet och räntekostnad inom finansnettot. Om leasingavtalet anses inkludera en tillgång av lågt värde eller har en leasingperiod som slutar inom 12 månader, eller inkluderar servicekomponenter, redovisas dessa leasingbetalningar som rörelsekostnader i resultaträkningen över leasingperioden.
Koncernen har inga finansiella leasingkontrakt.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Redovisade belopp i balansräkningen Nyttjanderättstillgångar |
2020 | 2019 | |
| Lokaler | 8,4 | 4,6 | |
| Fordon | 8,7 | 8,9 | |
| IT-utrustning | 0,5 | 0,3 | |
| 17,6 | 13,8 | ||
| Leasingskulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 9,8 | 7,8 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 8,4 | 6,4 | |
| Redovisade belopp i resultaträkningen | 2020 | 2019 | |
| Lokaler | 3,2 | 3,4 | |
| Fordon | 3,9 | 3,2 | |
| IT-utrustning | 0,3 | 0,2 | |
| 7,4 | 6,8 | ||
| Nyttjanderättsillgångar som ej tagits upp | |||
| i balansräkningen | 2020 | 2019 | |
| Korttidsleasingavtal som ingår i kostnad såld vara Underliggande tillgång av lågt värde |
0,0 | 0,5 | |
| som ingår i kostnad såld vara | 4,5 | 4,1 | |
| 4,5 | 4,6 |
Inga väsentliga variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulden har identifierats.
Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2020 var 13,5 (12,3) Mkr. För information om de odiskonterade kassaflöden för leasingskulden se not 21.
Koncernens avgifter för finansiella leasingkontrakt (innan IFRS 16) uppgick under året till 0,0 Mkr (0,4). Per 2020-12-31 fanns inga finansiella leasingkontrakt i koncernen.
8 FINANSIELLA POSTER
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |||
| Utdelning PG Norge Ränteintäkter |
0,2 0,2 |
0,0 0,4 |
||
| Finansiella intäkter | 0,4 | 0,4 | ||
| Räntedel i årets pensionskostnader Räntekostnader övriga Kursjustering lån i EUR Övriga kostnader |
0,2 6,9 -5,4 3,8 |
0,3 7,0 0,0 4,4 |
||
| Finansiella kostnader | 5,5 | 11,7 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |||
| Utdelning PG&WIP AB Ränteintäkter ProfilGruppen Extrusions AB |
0,0 0,7 |
3,5 1,3 |
||
| Finansiella intäkter | 0,7 | 4,8 | ||
| Räntekostnader ProfilGruppen Extrusions AB Räntekostnader övriga |
1,3 0,0 |
2,7 0,2 |
||
| Finansiella kostnader | 1,3 | 2,9 |
BOKSLUTSDISPOSITIONER 9 OCH OBESKATTADE RESERVER
| Bokslutsdispositioner | Obeskattade reserver | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Ackumulerade avskriv ningar utöver plan |
|||||
| Avsatt (+) / upplöst (-) | |||||
| byggnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| inventarier | 6,1 | 6,4 | 14,1 | 8,0 | |
| 6,1 | 6,4 | 14,1 | 8,0 | ||
| Periodiseringsfonder Avsatt (+) / upplöst (-) per beskattningsår |
|||||
| 2015 | 0,0 | 0,0 | 3,2 | 3,2 | |
| 2016 | 0,0 | 0,0 | 10,3 | 10,3 | |
| 2017 | 0,0 | 0,0 | 13,8 | 13,8 | |
| 2018 | 0,0 | 0,0 | 17,7 | 17,7 | |
| 2019 | 0,0 | 1,7 | 1,7 | 1,7 | |
| 0,0 | 1,7 | 46,7 | 46,7 | ||
| Lämnat koncernbidrag | 10,0 | 0,0 | - | - | |
| 16,1 | 8,1 | 60,8 | 54,7 |
10 SKATTER
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisad skattekostnad | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Aktuell skatt | 3,3 | 6,5 | 0,0 | 1,1 | |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 4,1 | 14,9 | -0,1 | -0,5 | |
| Totalt redovisad skattekostnad | 7,4 | 21,4 | -0,1 | 0,6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning effektiv skatt, procent | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | 21 | 21 | 21 | 21 |
| Utdelning dotterbolag | - | - | 0 | -10 |
| Övrigt | 3 | - | -41 | -3 |
| Redovisad effektiv skatt | 24 | 21 | -20 | 8 |
| Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld |
2020-01-01 | Redovisat över årets resultat |
Redovisat över total resultatet |
2020-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 41,2 | 6,5 | 0,0 | 47,7 |
| Pensionsavsättningar | -1,5 | 0,1 | 0,0 | -1,4 |
| Periodiseringsfonder | 15,6 | 1,1 | 0,0 | 16,7 |
| Poster redovisade i säkringsreserv | 0,0 | 0,0 | 1,5 | 1,5 |
| Övrigt | -0,2 | 0,1 | 0,0 | -0,1 |
| 55,1 | 7,8 | 1,5 | 64,4 | |
| Moderbolaget | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 3,4 | -0,1 | 0,0 | 3,3 |
| 3,4 | -0,1 | 0,0 | 3,3 | |
| Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld |
2019-01-01 | Redovisat över årets resultat |
Redovisat över total resultatet |
2019-12-31 |
| Koncernen | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 23,6 | 17,6 | 0,0 | 41,2 |
| Pensionsavsättningar | -1,1 | 0,0 | -0,4 | -1,5 |
| Periodiseringsfonder | 14,3 | 1,3 | 0,0 | 15,6 |
| Poster redovisade i säkringsreserv | -0,6 | 0,0 | 0,6 | 0,0 |
| Övrigt | -0,5 | 0,4 | 0,0 | -0,2 |
| 35,7 | 19,3 | 0,2 | 55,1 | |
| Moderbolaget | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 3,9 | -0,5 | 0,0 | 3,4 |
11 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| Goodwill | Koncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |||
| Ack. anskaffningsvärden | ||||
| Vid årets början | 12,8 | 12,8 | ||
| Vid årets slut | 12,8 | 12,8 | ||
| Ack. nedskrivningar | ||||
| Vid årets början | 2,8 | 2,8 | ||
| Vid årets slut | 2,8 | 2,8 | ||
| IT-system | ||||
| Ack. anskaffningsvärden | ||||
| Vid årets början | 30,8 | 21,5 | ||
| Nyanskaffningar | 0,8 | 9,3 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | -12,0 | 0,0 | ||
| Vid årets slut | 19,6 | 30,8 | ||
| Ack. avskrivningar | ||||
| Vid årets början | 1,8 | 0,0 | ||
| Årets avskrivningar | 6,2 | 1,8 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | -12,0 | 0,0 | ||
| Vid årets slut | -4,0 | 1,8 | ||
| Redovisat värde vid årets slut | 33,6 | 39,0 |
Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill ProfilGruppen prövar värdet av goodwill minst en gång per år samt när indikation finns om att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Nedskrivningsprövningen av goodwillposten utgår från en beräkning av återvinningsvärde. Goodwillen är hänförlig till verksamheten i ProfilGruppen Extrusions AB, vilket också är den kassagenererande enhet som prövas. Kassaflödesanalys har använts som bas för värderingen och de tre första åren baseras på budget och strategiska planer som fastställs av ledningen. Större efterfrågan och åtgärder för att förbättra effektiviteten förväntas förbättra marginalen. De kassaflöden som prognosticerats efter de fyra första åren har baserats på en årlig tillväxttakt om 2,0 procent (2,0), vilket baserats på förväntad BNP-tillväxt vilket profilmarknaden normalt följer. De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta om 10,71 procent före skatt (11,47) vilket beräknats utifrån vägd genomsnittlig kapitalkostnad. Nedskrivningsprövningen har utsatts för känslighetsanalys, vilket visat att rimliga förändringar i beräkningsparametrarna diskonteringsränta, vägd genomsnittlig kapitalkostnad, tillväxttakt och bruttomarginal inte ger upphov till nedskrivningsbehov.
"Investeringarna i uppbyggnaden av en ny produktionsanläggning har avslutats under året"
12 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Ack. anskaffningsvärden | ||||
| Vid årets början | 241,0 | 199,3 | 206,6 | 165,0 |
| Nyanskaffningar | 8,2 | 40,6 | 8,2 | 40,5 |
| Omklassificeringar | 2,5 | 1,1 | 2,5 | 1,1 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Vid årets slut | 251,7 | 241,0 | 217,3 | 206,6 |
| Ack. av- och nedskrivningar | ||||
| Vid årets början | 77,2 | 73,4 | 55,0 | 52,1 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets avskrivningar enligt plan | 5,9 | 3,8 | 5,1 | 2,9 |
| Vid årets slut | 83,1 | 77,2 | 60,1 | 55,0 |
| Ack. nedskrivningar | ||||
| Vid årets början | 2,7 | 2,7 | 2,7 | 2,7 |
| Återförda nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Vid årets slut | 2,7 | 2,7 | 2,7 | 2,7 |
| Redovisat värde vid årets slut | 165,9 | 161,1 | 154,5 | 148,9 |
| varav byggnader | 146,4 | 143,9 | 135,4 | 132,2 |
| mark | 6,3 | 6,3 | 5,9 | 5,9 |
| markanläggningar | 13,2 | 10,9 | 13,2 | 10,8 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Vid årets början | 180,5 | 58,6 | 4,6 | 1,1 | |
| Omklassificeringar | -183,6 | -11,8 | -4,5 | -1,1 | |
| Nyanskaffningar | 29,4 | 133,7 | 2,7 | 4,6 | |
| Redovisat värde vid årets slut | 26,3 | 180,5 | 2,8 | 4,6 | |
| Totalt redovisat värde materiella anläggningstillgångar |
564,3 | 523,2 | 187,5 | 176,9 | |
| Nyttjandeperioder | Koncernen | Moderbolaget | |||
| Byggnader och mark | |||||
| Fastigheter, beroende på komponent Byggnadsinventarier |
30-50 år 10–40 år |
30-50 år 10–40 år |
|||
| Markanläggningar | 20 år | 20 år | |||
| Markinventarier | 10 år | 10 år | |||
| Maskiner och inventarier | |||||
| Profilpressar | 20 år | ||||
| Anodiseringsutrustning och övrig pressutrustning | 10-15 år | ||||
| Reservdelar till maskiner | 5-10 år | ||||
| Bearbetnings- och mätmaskiner | 5-7 år | ||||
| Inventarier | 5-10 år | ||||
| Transportmedel | 5 år | ||||
| IT-investeringar | 4-5 år |
Avskrivningar sker linjärt, baserat på förväntad nyttjandeperiod.
| Maskiner och inventarier | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | ||
| Ack. anskaffningsvärden | |||||
| Vid årets början | 704,0 | 659,6 | 27,1 | 5,7 | |
| Nyanskaffningar | 56,5 | 34,8 | 5,6 | 21,4 | |
| Omklassificeringar | 181,1 | 10,7 | 2,0 | 0,0 | |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 0,0 | -1,1 | 0,0 | 0,0 | |
| Vid årets slut | 941,6 | 704,0 | 34,7 | 27,1 | |
| Ack. avskrivningar enligt plan | |||||
| Vid årets början | 508,4 | 464,5 | 3,7 | 3,6 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 0,0 | -1,1 | 0,0 | 0,0 | |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Årets avskrivningar enligt plan | 47,1 | 45,0 | 0,8 | 0,1 | |
| Vid årets slut | 555,5 | 508,4 | 4,5 | 3,7 | |
| Ack. nedskrivningar | |||||
| Vid årets början | 14,0 | 14,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Årets nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Vid årets slut | 14,0 | 14,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Redovisat värde vid årets slut | 372,1 | 181,6 | 30,2 | 23,4 |
Anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar som är fullt avskrivna, men som fortfarande används i verksamheten är 322,6 Mkr (296,9). Per 2020-12-31 fanns avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar om 9,0 Mkr.
I koncernens ackumulerade anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 3,1 Mkr (3,1). Ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. Moderbolagets innehav av inventarier avser mark- och byggnadsinventarier.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Avskrivningar per funktion | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 |
| Kostnad för sålda varor | 49,9 | 49,0 | 5,9 | 3,1 |
| Försäljningskostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Administrationskostnader | 3,1 | 0,1 | 0,0 | 0,0 |
| 53,0 | 49,1 | 5,9 | 3,1 |
13 NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Nyttjanderättstillgångar | 2020 | 2019 | |
| Ack. anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 20,6 | 12,8 | |
| Nyanskaffningar | 11,4 | 7,8 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -2,0 | 0,0 | |
| Vid årets slut | 30,0 | 20,6 | |
| Ack. av- och nedskrivningar | |||
| Vid årets början | 6,8 | 0,0 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -1,8 | 0,0 | |
| Årets avskrivningar enligt plan | 7,4 | 6,8 | |
| Vid årets slut | 12,4 | 6,8 | |
| Redovisat värde vid årets slut | 17,6 | 13,8 |

Posten utgörs av aktier i utomstående företag. Innehavet är onoterat och värderas till verkligt värde enligt nivå 3.
15 VARULAGER
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Råvaror och förnödenheter | 82,1 | 81,7 |
| Varor under tillverkning | 94,9 | 76,4 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 65,4 | 73,9 |
| 242,4 | 232,0 |
Ingen del av lagret är värderat till nettoförsäljningsvärde.
16 KUNDFORDRINGAR
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Kundfordringar | 193,9 | 204,7 |
| Reservering för förväntade kreditförluster | -2,3 | -2,0 |
| 191,6 | 202,7 |
För övrig information om kundkrediter, se not 21.
17 EGET KAPITAL
| Omräkningsreserv | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Ingående omräkningsreserv | 0,1 | 0,3 |
| Årets omräkningsdifferenser | -0,4 | -0,2 |
| Utgående omräkningsreserv | -0,3 | 0,1 |
Aktiekapital och röster
Alla aktier har ett kvotvärde på fem kronor per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda. Alla befintliga aktier är av serie B och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Under året har inga förändringar i antalet aktier skett och antalet har förblivit 7 398 775 styck.
Hembud och konvertering
I bolagsordningen finns ingen hembudsklausul.
Övrigt tillskjutet kapital
Denna post avser eget kapital som tillskjutits av ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Eventuella framtida avsättningar till överkursfond redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat, se tabell i not 21 under avsnitt Derivat
Egna aktier och återköp
Inga egna aktier innehas av bolaget själv eller dess dotterbolag och återköp av egna aktier är för närvarande ej aktuellt. Det finns inga program med konvertibler eller optioner som innebär utspädning av aktiekapitalet
Utdelning
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att för verksamhetsåret 2020 föreslå årsstämman att ingen utdelning ska utgå. Det beräknade genomsnittliga antalet aktier under 2020 är 7 398 775 (7 398 775). Under året har ingen (37,0) utdelning utbetalats.
Disponering av de till förfogande stående vinstmedlen föreslås enligt följande:
| Överföres i ny räkning | 134 729 070 kr |
|---|---|
| Utdelning till aktieägarna | 0 kr |
| Totala vinstmedel enligt balansräkningen | 134 729 070 kr |
|---|---|
Moderbolaget
Bundna fonder
Bundna fonder avser aktiekapital samt annat bundet eget kapital. De bundna fonderna är inte disponibla för utdelning.
Fritt eget kapital
Balanserat resultat utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell utdelning lämnats. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
18 RESULTAT PER AKTIE
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat i koncernen, hänförligt till moderbolagets aktieägare, uppgående till 22,9 Mkr (73,9) och på ett vägt genomsnittligt antal aktier under 2020 uppgående till 7 398 775 (7 398 775), vilket beräknats i enlighet med IAS 33. Ingen utspädning finns.
19 RÄNTEBÄRANDE SKULDER
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga | Kortfristiga | ||||
| Räntebärande skulder | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Banklån | 141,2 | 149,1 | 26,1 | 23,8 | |
| Checkräkningskredit | - | - | 83,9 | 124,9 | |
| Leasingskulder | 9,8 | 6,4 | 8,4 | 7,8 | |
| 151,0 | 155,5 | 118,4 | 156,5 |
Moderbolagets skulder till kreditinstitut bestod av utnyttjad checkkredit. Den del av banklånen som ska amorteras inom tolv månader från balansdagen klassificeras som kortfristiga. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget måste uppfylla, se not 21. Av de långfristiga räntebärande skulderna är 118,6 Mkr (114,0) upptaget i EUR.
FÖRUTBETALDA OCH UPPLUPNA 20 KOSTNADER OCH INTÄKTER
| Förutbetalda kostnader och | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Förutbetalda löner | 0,2 | 2,5 | 0,0 | 0,0 | |
| Upplupna intäkter | 0,0 | 0,5 | 0,0 | 0,0 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 7,4 | 6,3 | 0,0 | 0,0 | |
| 7,6 | 9,3 | 0,0 | 0,0 | ||
| Upplupna kostnader och | Koncernen | Moderbolaget | |||
| förutbetalda intäkter | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Semesterlöner och övrigt personalrelaterat | 71,6 | 64,1 | 0,0 | 0,0 | |
| Upplupna styrelsearvoden | 0,6 | 0,7 | 0,6 | 0,7 | |
| Förutbetalda intäkter | 19,6 | 19,8 | 0,0 | 0,0 | |
| Övriga upplupna kostnader | 7,9 | 5,9 | 0,3 | 0,4 |
21 FINANSIELLA INSTRUMENT
Koncernens finansiella instrument består bland annat av banklån, leverantörsskulder, finansiell leasingskuld och derivat som kan utgöra såväl skuld som tillgång beroende på dess verkliga värde. Skuldernas syfte är att finansiera koncernens verksamhet. De finansiella instrumenten är också tillgångar i form av exempelvis kundfordringar och likvida medel som verksamheten genererat. Koncernens derivat kan också utgöra tillgångar vid bokslutstidpunkten.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker.
Bolagets styrelse granskar och godkänner policyer för att hantera dessa risker enligt vad som beskrivs nedan. Koncernens centrala ekonomiavdelning har ansvar för att hantera finansiella transaktioner och risker enligt beslutade policyer.
Derivat
Derivat används endast för ekonomiska säkringsändamål och inte som spekulativa investeringar. För att säkra kassaflöde har koncernen två typer av derivatinstrument: ränteswapavtal och valutaterminskontrakt. Ränteswapavtalet löpte ut under året och inget nytt har tecknats.
I koncernens finansiella ställning redovisas valutaterminskontrakt som omsättningstillgång uppgående till 7,1 Mkr (1,6) samt som övrig kortfristig skuld på 0,0 Mkr (1,2). Det finns ingen ineffektivitet hänförlig till valutaterminskontrakt vare sig 2019 eller 2020.
Derivatinstrumenten påverkar koncernens finansiella ställning och resultat enligt följande.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Ränteswapavtal | 2020 | 2019 |
| Redovisat belopp (skuld) | - | 0,3 |
| Nominellt belopp | - | 40,0 |
| Förfallotidpunkt | - | 2020-04-30 |
| Säkringskvot | - | 100% |
| Värdeförändring för utestående derivatinstrument sedan 1 januari |
- | -1,0 |
| Värdeförändring av den säkrade posten för att avgöra effektivitet |
- | -1,0 |
| Valutaterminskontrakt | ||
| Redovisat belopp (tillgång) | 7,1 | 1,6 |
| Redovisat belopp (skuld) | 0,0 | 1,2 |
| Nominellt belopp EUR | 161,2 | 138,0 |
| Nominellt belopp DKK | 10,2 | 26,0 |
| Nominellt belopp NOK | 0,0 | 8,6 |
| Förfallotidpunkt (senaste förfallodatum för ingångna teminsavtal) | 2022-09-30 | 2021-08-18 |
| Säkringskvot för 12 månader från 2020-12-31 EUR | 80% | 84% |
| Säkringskvot för 12 månader från 2020-12-311 DKK | 86% | 86% |
| Säkringskvot för 12 månader från 2020-12-31 NOK | 64% | 53% |
| Värdeförändring för utestående derivatinstrument sedan 1 jan. |
5,3 | 1,5 |
| Värdeförändring av den säkrade posten för att avgöra effektivitet |
5,3 | 1,5 |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året (inklusive terminspunkter) EUR |
10,38 | 10,46 |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året (inklusive terminspunkter) DKK |
1,43 | 1,44 |
| Vägda genomsnittet för terminskurser under året (inklusive terminspunkter) NOK |
1,07 | 1,07 |
| Säkringsreserv | Valuta- terminskontrakt |
Ränte swappar |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående säkringsreserv 2019-01-01 | -1,2 | -1,0 | -2,2 |
| Tillkommer: förändring i verkligt värde | |||
| säkringsinstrument redovisade i ÖTR | 0,3 | 1,0 | 1,3 |
| Tillkommer: uppskjuten skatt | -0,1 | -0,2 | -0,3 |
| Avgår omklassificerat till intäkter | 1,5 | 0,0 | 1,5 |
| Avgår uppskjuten skatt | -0,3 | 0,0 | -0,3 |
| Utgående säkringsreserv 2019-12-31 | 0,2 | -0,2 | 0,0 |
| Ingående säkringsreserv 2020-01-01 | 0,2 | -0,2 | 0,0 |
| Tillkommer: förändring i verkligt värde | |||
| säkringsinstrument redovisade i ÖTR | 7,1 | 0,3 | 7,4 |
| Tillkommer: uppskjuten skatt | -1,5 | -0,1 | -1,6 |
| Avgår omklassificerat till intäkter | -0,3 | 0,0 | -0,3 |
| Avgår uppskjuten skatt | 0,1 | 0,0 | 0,1 |
| Utgående säkringsreserv 2020-12-31 | 5,6 | 0,0 | 5,6 |

Valutarisker
Valutakursrisken består i att valutakursförändringar får en negativ påverkan på koncernens resultat och eget kapital. Valutaexponering uppstår i samband med betalningsflöden i utländsk valuta (transaktionsexponering) vilket framförallt sker vid koncernens försäljning av produkter på export. Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär 40 procent av de totala intäkterna. Den valuta som står för störst andel av exportförsäljningen är EUR, men genom att råvara köps delvis i EUR minskas exponeringen väsentligt.
Enligt ProfilGruppens valutapolicy bör cirka 50-70 procent av förväntat nettoinflöde per valuta för en period på sex till arton månader vara säkrade. Ledningen har mandat att säkra upp till 100% för en period på 24 månader. De valutaterminskontrakt som ingås säkringsredovisas och under året har inga (inga) belopp för ineffektiva säkringar redovisats i resultaträkningen. Tecknade valutaterminskontrakt redovisas ovan under avsnitt Derivat.
Fordringarna i utländska valutor uppgick per den 31 december till 53,4 Mkr (48,3) och skulderna i utländska valutor till 176,8 Mkr (146,8). Av skulderna i utländsk valuta är 132,1 Mkr (125,3) räntebärande, se not 19. Den räntebärande skulden är ett lån taget i EUR kopplat till finansiering av maskininvesteringar till den nya produktionsanläggningen som togs i bruk under året. Vid årsskiftet uppgick detta lån till 13,2 MEUR och innebär en valutaexponering som bolaget normalt inte har och kan komma att få en resultateffekt. För 2020 påverkades finansnettot positivt med 5,4 Mkr (negativt med 1,3).
Omräkningsexponeringen relaterad till koncernens utländska försäljningsbolag, som består av bolagens eget kapital samt skulder till moderbolaget, är marginell.
Förändringar i valutakurser påverkar, vid osäkrat nettoinflöde, resultat före
| Resultat före skatt, Mkr | Eget kapital, Mkr | ||
|---|---|---|---|
| EUR | Förändring +/- 10% | +/- 17 | +/- 13 |
| DKK | Förändring +/- 10% | +/- 2 | +/- 2 |
| NOK | Förändring +/- 10% | +/- 2 | +/- 1 |
Ränterisk
Med ränterisk avses risken för att förändringar av marknadsräntorna påverkar ProfilGruppens resultat negativt. För att minimera denna risk sker viss del av upplåningen till fast ränta. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på lånens räntebindningstid. Enligt finanspolicyn får räntebindningen vara maximalt 60 månader. Räntenivån för 7 procent av de långfristiga räntebärande skulderna är säkrade genom fast ränta till år 2022 till en räntesats om 3 procent.
Om räntenivån under 2021 skulle stiga en procentenhet skulle det på helårsbasis påverka räntekostnaden med 1,4 Mkr.
Marknadsrisker
Marknadsrisker består främst av vikande efterfrågan och förändringar i råvarupriset. ProfilGruppens produktion kännetecknas av en stor andel fasta kostnader varför verksamheten i hög grad är volymberoende. Små variationer i efterfrågan ger därför relativt stora resultateffekter. Aluminiumpriserna har historiskt sett visat stor rörlighet. Den prisrisk som finns minskas genom att ha råvaruklausuler i avtalen med kund. Viss prisrisk i lager återstår dock alltid. Råvarupolicyn innebär att råvara huvudsakligen köps i proportion till inneliggande kundorder. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader görs utifrån avtal med kunder. Inköp av råvara sker i SEK och EUR. Uppföljning och kontroll sker genom ett råvaruråd med representanter från inköp-, ekonomi- och marknadsorganisationerna på ledningsnivå.
Kreditrisker
Kundkrediter i ProfilGruppen skall hanteras i enlighet med koncernens kreditpolicy. Företagsledningen ansvarar för att kreditpolicyn är känd av alla involverade i försäljningsprocessen och att den anpassas vid behov.
Kreditvärdighetsbedömning och bevakning genomförs av koncernens kreditcontroller och cirka 60 procent (60) av koncernens årsomsättning försäkras via kreditförsäkring. Beslut om undantag från kreditförsäkringen fattas årligen gemensamt av CFO och VD.
Den maximala exponeringen för kreditrisker per den 31 december 2020 uppgår till 208,9 Mkr (239,0). Den största enskilda fordran uppgår till 8 procent (5) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisk framgår av följande tabell.
| skatt och eget kapital enligt nedanstående: | Koncentration av kreditrisk per 2020-12-31 |
Antal kunder | Procent av antal kunder |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt, Mkr | Eget kapital, Mkr | Exponering < 1,0 Mkr | 335 | 89% | ||
| Exponering 1,0-5,0 Mkr | 32 | 9% | ||||
| EUR | Förändring +/- 10% | +/- 17 | +/- 13 | Exponering > 5 Mkr | 7 | 2% |
| DKK | Förändring +/- 10% | +/- 2 | +/- 2 | |||
| 374 | 100% |
| 2020-12-31 | Ej förfallna Förfallet 1-30 | Förfallet 30- Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Förväntad kreditförlust | 0,0 | 0,0 | -2,3 | -2,3 |
| Värde brutto- kundfordringar | 184,4 | 6,0 | 3,5 | 193,9 |
| Förlustreserv | 0,0 | 0,0 | 2,3 | 2,3 |
Likviditetsrisker
Inga väsentliga likviditetsrisker finns i företagets finansiella instrument. Räntebärande skulders förfallotidpunkter redovisas i not 19. Förutom koncernens likvida medel fanns på balansdagen outnyttjade krediter på 124,0 Mkr (116,9). Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget ska uppfylla. Dessa
har uppfyllts per 31 december 2020.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. Framtida kassaflöden avseende räntor har beräknats med utgångspunkt från den ränta som gällde per balansdagen. Derivat har inkluderats i tidsintervallet med dess verkliga värden eftersom de avtalsenliga förfallodagarna inte är väsentliga för att förstå tidpunkterna för kassaflödena. Leasingskulder enligt IFRS 16 finns enbart med i löptidsanalysen per 31 december 2020 då IFRS 16 tillämpas från den 1 januari 2019.
"Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär 40 procent av de totala intäkterna"
Löptidsanalys finansiella skulder På begäran <3 mån 3–12 mån 1–5 år >5 år Räntebärande skulder 83,9 7,1 21,3 76,8 70,8 Leasingskulder 0,0 2,2 6,5 9,9 0,3 Övriga skulder 29,5 257,4 65,9 0,0 0,0 Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa per 2020-12-31 113,4 266,7 93,7 86,7 71,1 Räntebärande skulder 124,9 3,5 26,1 103,6 63,3 Leasingskulder 0,0 2,1 6,2 6,7 0,2 Övriga skulder 26,3 250,8 9,3 0,0 0,0 Derivat 0,0 0,5 1,0 0,0 0,0 Summa per 2019-12-31 151,2 256,9 42,6 110,3 63,5
Redovisat och verkligt värde för finansiella instrument
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kategori | ||||
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 | Fin. tillg. värd. till verkligt värde. |
| 191,6 | 202,7 | Fin. tillg. värd. till upplup. anskaffningsv. | ||
| 0,0 | 0,5 | 0,0 | 0,5 | Fin. tillg. värd. till upplup. anskaffningsv. |
| 28,1 | 40,0 | 28,1 | 40,0 | Fin. tillg. värd. till upplup. anskaffningsv. |
| 7,1 | 1,5 | 7,1 | 1,5 | Säkringsredovisade derivat |
| 65,1 | 29,9 | 65,1 | 29,9 | Fin. tillg. värd. till upplup. anskaffningsv. |
| 269,4 | 312,0 | 266,9 307,9 Fin. skuld. värd. till upplup. anskaffningsv. | ||
| 176,3 | 190,2 | 176,3 190,2 Fin. skuld. värd. till upplup. anskaffningsv. | ||
| 99,7 | 90,5 | 99,7 | 90,5 Fin. skuld. värd. till upplup. anskaffningsv. | |
| 76,7 | 7,1 | 76,7 | 7,1 Fin. skuld. värd. till upplup. anskaffningsv. | |
| 0,0 | 1,2 | 0,0 | 1,2 | Säkringsredovisade derivat |
| 0,0 | 0,3 | 0,0 | 0,3 | Säkringsredovisade derivat |
| Redovisat värde |
Verkligt värde 191,6 202,7 |
Inga omklassificeringar mellan kategorier har skett under året.
Terminskontrakten är värderade till aktuella observerbara marknadspriser för valutor på balansdagen, d v s överensstämmande med nivå 2 enligt IFRS 13.
Ränteswappens avtalstid har under året löpt ut. Inga nya avtal har ingåtts. För att fastställa kursen på ränteswappar används värderingsmodeller eller tekniker för diskonterade kassaflöden. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Värdet är därmed överensstämmande med nivå 2 enligt IFRS 13.
Kapitalförvaltning
Det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller förändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelningen till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission.
Nettoskuldsättningsgraden definieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,50 (0,72).
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2020 | 2019 | |
| Räntebärande skulder | 269,4 | 312,0 |
| Räntebärande avsättningar | 18,2 | 18,2 |
| Likvida medel | -65,1 | -29,9 |
| Total nettoskuld | 222,5 | 300,3 |
| Eget kapital | 445,6 | 416,9 |
| Reserver i eget kapital | -5,3 | -0,1 |
| Eget kapital att förvalta | 440,3 | 416,8 |
| Totalt kapital att förvalta | 662,8 | 717,1 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,50 | 0,72 |
STÄLLDA SÄKERHETER OCH 22 EVENTUALFÖRPLIKTELSER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Ställda säkerheter för koncernbolags skulder till kreditinstitut |
||||
| Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Aktier i dotterbolag |
82,9 341,5 226,4 |
82,9 241,5 226,7 |
76,7 0,0 73,8 |
76,7 0,0 73,8 |
| Eventualförpliktelser Borgensförbindelser till förmån för ProfilGruppen Extrusions AB Borgensförbindelser till förmån för PG&WIP AB Garantiåtaganden FPG/PRI |
- - 0,2 |
- - 0,2 |
24,0 0,0 0,0 |
25,3 0,0 0,0 |
23 ANDELAR I KONCERNBOLAG
| Bolag | Org.nr. | Antal aktier |
Andel, procent |
kapital inkl. del av obesk. reserver1 |
Eget Redovisat värde2 |
|---|---|---|---|---|---|
| Dotterbolag | |||||
| PG&WIP AB | 556248-8949 | 1 000 | 70 | 55,8 14,1 (14,1) | |
| ProfilGruppen Extrusions AB |
556206-5119 | 940 000 | 100 | 209,4 73,7 (73,7) | |
| ProfilGruppen Manufacturing AB |
556262-3990 | 1 000 | 100 | 2,3 | 0,1 (0,1) |
| 87,9 (87,9) |
Dotterbolag till ProfilGruppen Extrusions AB
| ProfilGruppen GmbH, Tyskland | - | - | 100 | |
|---|---|---|---|---|
| ProfilGruppen Norge AS, Norge | - | 100 | 100 |
1) Motsvarar den andel av eget kapital som står under
bestämmande inflytande av koncernen.
2) Föregående års redovisade värde inom parentes.
Styrelsen för samtliga svenska bolag, inklusive moderbolaget, har sitt säte i Uppvidinge kommun.
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2020 | 2019 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 12,1 | 14,6 |
| Omsättningstillgångar | 30,6 | 25,2 |
| Eget kapital | 23,9 | 18,1 |
| Långfristiga skulder | 4,6 | 7,3 |
| Kortfristiga skulder | 14,3 | 14,4 |
| Intäkter | 49,8 | 61,8 |
| Resultat | 5,8 | 6,6 |
| Totalresultat | 5,8 | 6,6 |
24 KASSAFLÖDESANALYS
Inga andra likvida medel än kassa och bank finns och därför överensstämmer definitionen av likvida medel i kassaflödesanalysen och i balansräkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet |
2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 66,7 | 57,7 | 5,8 | 3,1 | |
| Rearesultat vid försäljning | |||||
| av anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Orealiserade kursdifferenser | 2,2 | 1,3 | 0,0 | 0,0 | |
| Avsättningar för pensioner | -0,2 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | |
| Andra ej likviditetspåverkande resultatposter | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 0,2 | |
| 68,7 | 59,2 | 6,1 | 3,3 | ||
| Investeringar i anläggningstillgångar | |||||
| Aktiverade i balansräkningen | 94,9 | 218,6 | 16,5 | 66,5 | |
| varav relaterade till ny extruderingsanläggning | 56,3 | 183,4 | 8,7 | 22,6 | |
| Ej betalda | -11,5 | -9,3 | -0,6 | 0,0 | |
| varav relaterade till ny extruderingsanläggning | -5,8 | -8,2 | 0,0 | 0,0 | |
| Investeringar från föregående år, betalda i år | 9,3 | 22,8 | 0,0 | 10,4 | |
| varav relaterade till ny extruderingsanläggning | 8,2 | 15,0 | 0,0 | 3,0 | |
| 92,7 | 232,1 | 15,9 | 76,9 | ||
| Kursdifferenser i likvida medel | |||||
| Kursvinster (+)/-förluster (-) | |||||
| i ingående likvida medel | -0,4 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | |
| Kursvinster (+)/-förluster (-) i förändring av likvida medel |
-2,5 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | |
| -2,9 | 0,3 | 0,0 | 0,0 | ||
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| Räntebärande skulder | 2020 | 2019 | 2020 | 2019 | |
| Vid årets början | 312,0 | 126,0 | 163,6 | 48,3 | |
| Justering IB med anledning av IRFS 16 Leasingavtal | - | 12,8 | - | - | |
| Nytecknade leasingavtal | 11,2 | 7,8 | - | - | |
| Upptagna lån | 15,5 | 94,4 | 0,0 | 0,0 |
Amortering -23,1 -25,0 0,0 0,0 Kursvinster (-)/-förluster (+) -5,2 1,9 0,0 0,0 Förändring checkräkningskredit -41,0 94,1 -163,6 115,3 Vid årets slut 269,4 312,0 0,0 163,6
NÄRSTÅENDERELATIONER 25 OCH -TRANSAKTIONER
Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande över sina dotterföretag, se not 23. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning. Moderbolagets intäkter består av intäkter för tjänster och hyror, från dotterbolag. Dessa hyror är satta på marknadsmässiga villkor.
Av rösterna i ProfilGruppen AB kontrollerar styrelseledamoten Bengt Stillström 28,4 procent (28,4). De övriga styrelseledamöterna kontrollerar tillsammans knappt 0,1 procent (0,1) av rösterna. Ledande befattningshavare kontrollerar tillsammans 0,1 procent (0,1) av rösterna i ProfilGruppen AB.
Vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare, se not 4.
HÄNDELSER EFTER 26 RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
Sedan årsskiftet har inga extraordinära händelser, som påverkar ProfilGruppen, inträffat.
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt
ÅSEDA DEN 17 MARS 2021
över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Kåre Wetterberg Styrelsens ordförande
Fredrik Zöögling Verkställande direktör Magnus Gabrielsson Styrelseledamot Utsedd av de anställda
Kent Johansson Styrelseledamot Utsedd av de anställda
Monica Bellgran Styrelseledamot
Bengt Stillström Styrelseledamot
Thomas Widstrand Styrelseledamot
Jörgen Abrahamsson Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 mars 2021 Ernst & Young AB
Franz Lindström Auktoriserad revisor
EKONOMISKA BEGREPP
| BEGREPP | BESKRIVNING | ORSAK TILL ANVÄNDNING |
|---|---|---|
| Andel riskbärande kapital | Eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av balansomslutningen. |
Relevant ur kreditsynpunkt, visar förmågan att klara förluster. |
| Avkastning på eget kapital | Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital under perioden. Vid rapportering av delårsperiod extrapoleras resultatet för att motsvara en tolvmånadersperiod. |
Relevant ur ett aktieägarperspektiv då det speglar avkastningen under perioden på ägarnas kapital. |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
Resultat före skatt och före finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital under perioden Se definition av sysselsatt kapital nedan. |
Relevant för investerare och kreditgivare då det visar avkastningen på det kapital som kräver avkastning, används för att optimera kapitalallokeringen. |
| Balansomslutning | Värdet av samtliga tillgångar, såsom fastigheter, maskiner och inventarier, varulager, kundfordringar och likvida medel. |
Relevant för att intressenter på ett enkelt sätt ska kunna följa förändringar av koncernens totala tillgångar. |
| Eget kapital per aktie | Eget kapital exklusive innehav utan bestämmande inflytande dividerat med antal aktier. |
Relevant mått för investerare på hur stor skuld till ägarna som är relaterad till varje aktie. |
| Investeringar | Anläggningstillgångar som anskaffats under perioden. | Relevant för att visa den samlade storleken på de investeringar som görs för att bibehålla befintlig kapacitet och skapa tillväxt. |
| Kapitalomsättningshastighet | Intäkter dividerade med genomsnittligt sysselsatt kapital. | Relevant för att bedöma hur snabbt kapitalet i genomsnitt utnyttjas, ett slags mått på kapitaleffektivitet. |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
Kassaflöde från verksamheten, exklusive finansiering och investeringar. |
Relevant för att kunna följa den operativa verksamhetens förmåga att generera kassaflöde för att finansiera nya investeringar, amorteringar och utdelningar samt bedöma behovet av ny extern finansiering. |
| Kassaflöde per aktie | Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier. |
Relevant för att relatera kassagenereringsförmågan till antalet aktier. |
| Likviditetsreserv | Kassa och bankmedel samt outnyttjade lånelöften från bankerna vid periodens slut. |
Relevant för att bedöma förmågan att finansiera den framtida verksamheten och variationer i penningflödet genom bolaget. |
| Nettoskuld/EBITDA | Räntebärande nettoskuld dividerat med resultat före av- och nedskrivningar. Vid rapportering av delårsperiod används resultatet för rullande 12 månader. |
Relevant för att bedöma förmågan att återbetala lånen, vilket är av intresse för kreditgivare och investerare. |
| Räntebärande nettoskuld | Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar (avsättningar till pensioner) reducerade med likvida medel och räntebärande fordringar. |
Relevant för att bedöma totalt utnyttjad räntebärande skuldbörda. |
| Nettoskuldsättningsgrad | Räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital. | Relevant för att bedöma kapitalstrukturen, fördelningen mellan eget kapital och lånat kapital. |
| Resultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) |
Rörelseresultat före avskrivningar enligt plan och nedskrivningar. |
Relevant som mått på rörelsens förmåga att generera kassaflöde före kapitalbindning i rörelsen och finansiella flöden. |
| Resultat per aktie | Periodens resultat exklusive resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier. |
Relevant för investerare för att bedöma aktiens avkastning och värdering. |
| Resultatmarginal | Resultat före skatt i procent av intäkter. | Relevant för att bedöma hur stor andel av intäkterna som behålls som vinst, kan även användas för jämförelse mellan bolag. Det visar också tåligheten mot negativa avvikelser. |
| Räntetäckningsgrad | Resultat före skatt och före finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader. |
Relevant för kreditgivare som ett mått på förmågan att täcka räntekostnader. |
| Rörelsemarginal | Rörelseresultat i procent av intäkterna. | Relevant för att bedöma hur stor andel av intäkterna som behålls som vinst från den operativa verksamheten, kan även användas för jämförelse mellan bolag. |
| Rörelseresultat | Resultat före skatt och före finansiella poster. | Relevant som mått på den operativa verksamhetens resultat. |
| Soliditet | Eget kapital i procent av totala tillgångar. | Relevant som mått på aktuell självfinansiering då det visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats av eget kapital. |
| Substansvärde per aktie | Se eget kapital per aktie. | |
| Sysselsatt kapital | Eget kapital och räntebärande skulder. | Relevant för att visa hur mycket totalt kapital som används i rörelsen och är den ena komponenten i att mäta avkastning från verksamheten. |
Nyckeltalen baseras på koncernens siffror inklusive innehav utan bestämmande inflytande, med undantag av Resultat per aktie samt Substansvärde per aktie. För ytterligare information om avstämning av koncernens alternativa nyckeltal hänvisas till ProfilGruppens hemsida, www.profilgruppen.se.
REVISIONSBERÄTTELSE
Till bolagsstämman i ProfilGruppen AB (publ), org nr 556277-8943
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för ProfilGruppen AB (publ) för år 2020. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 28-54 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-
enliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang.
Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.
Värdering av varulager
Beskrivning av området
Varulagrets redovisade värde per 31 december 2020 uppgick till 242 Mkr och utgjorde en väsentlig andel av koncernens totala tillgångar. Varulagret består av både råmaterial, produkter under tillverkning samt färdiga produkter. Som framgår av not 1 i årsredovisningen värderas varulagret till det lägsta
av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid fastställandet av anskaffningsvärdet använder Bolaget manuellt upprättade kalkyler, i vilka det finns inslag av bedömningar innefattande bland annat bedömningar om produktionsvolymer, råvarupriser och tillverkningsomkostnader. Förändringar i dessa bedömningar kan påverka värderingen väsentligt. Det föreligger också inkuransrisk i varulager till följd av priskänslighet både vad gäller råvara och färdiga produkter, vilket kräver bedömningar vid fastställande av inkuransreserven. Varulagervärderingen inkluderar således viktiga uppskattningar och bedömningar. Eventuella felaktigheter i dessa uppskattningar och bedömningar får en väsentlig påverkan på Bolagets resultat och ställning, se not 1. Detta sammantaget gör att varulager har varit ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
Hur detta område beaktades i revisionen
Vi har granskat bolagets kalkyler genom stickprovskontroller och analyser av väsentliga parametrar såsom produktionsvolymer, råvarupriser och beräknade påslag avseende tillverkningsomkostnader. Vi har också granskat företagsledningens bedömning av inkuransreserven genom analyser av trögrörliga produkter, analyser av bruttovinstmarginaler samt stickprovskontroller av inköps- och försäljningspriser enligt kontrakt. Vidare har vi granskat ändamålsenligheten i lämnade upplysningar i årsredovisningen.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-27. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2020 utgör annan information. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisions-berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: http:// www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av ProfilGruppen AB (publ) för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken
av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget.
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: http://www.revisorsinspektionen.se/rn/ showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Ernst & Young AB, Box 854, 391 28 Kalmar, utsågs till ProfilGruppen ABs revisor av bolagsstämman den 21 april 2020 och har varit bolagets revisor sedan 31 mars 2007.
KALMAR DEN 17 MARS 2021 Ernst & Young AB
Franz Lindström Auktoriserad revisor
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FÖR PROFILGRUPPEN 2020
ProfilGruppen är ett svenskt publikt bolag, vars aktier är noterade på Nasdaq Stockholms SmallCaplista. Bolagsstyrningen i ProfilGruppen grundar sig därför på Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, marknadsmissbruksförordningen, Nasdaqs regelverk, bolagsordningen, antagen arbetsordning och andra tillämpliga lagar och regler.
ÅRSSTÄMMA 2020
Årsstämma hölls den 21 april 2020 i Åseda med möjlighet till digital närvaro via Zoom. Vid stämman deltog aktieägare, personligen eller via ombud, representerande cirka 59,3 procent av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var bolagets vd, Fredrik Zöögling och koncernens ledningsgrupp, bolagets revisorer och styrelse närvarande. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Kåre Wetterberg. Protokollet från stämman finns publicerat på bolagets hemsida. Bland annat fattades beslut om omval av Jörgen Abrahamsson, Monica Bellgran, Bengt Stillström, Kåre Wetterberg och Thomas Widstrand som styrelseledamöter. Mats Egeholm avböjde omval. Kåre Wetterberg valdes även till styrelseordförande.
ÅRSSTÄMMA 2021
Årsstämma 2021 kommer att hållas den 20 april 2021. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen kan kontakta valberedningen via e-post [email protected] eller per post till;
Valberedningen, ProfilGruppen AB, Box 36, 364 21, Åseda. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på årsstämman kan lämna förslag till ProfilGruppens styrelseordförande på adressen ovan eller via e-post till styrelsen@profilgruppen. Information om datum, plats och sista tidpunkt för inkommande av förslag meddelades i samband med delårsrapporten för det tredje kvartalet 2020.
VALBEREDNING
Vid årsstämman 2020 beslutades att valberedningen ska bestå av fyra ledamöter och att styrelsens ordförande uppdras att, före det tredje kvartalets utgång kontakta de tre största aktieägarna och i samråd med dessa utse ledamöter, som jämte styrelsens ordförande, ska utgöra valberedning. Valberedningen utser inom sig ordförande.
Som förberedelse för årsstämman 2021 kontaktades, i linje med tidigare stämmobeslut, representanter för bolagets största aktieägare som uppmanades att utse varsin ledamot till valberedningen. Sammansättningen offentliggjordes på bolagets hemsida den 16 oktober 2020.
| Valberedningen inför årsstämma 2021 utgörs av: | |
|---|---|
| Lars Johansson. aktieägare, valberedningens ordförande | 14,5% aktier |
| Bengt Stillström, Ringvägen Venture AB | 28,4% aktier |
| Mats Egeholm, aktieägare | 7,2% aktier |
| Kåre Wetterberg, styrelsens ordförande |
Sedan valberedningen valdes har den haft fyra möten, sammanfattande protokoll har förts. Därutöver har den haft löpande kontakter inbördes och med styrelsens ledamöter samt tagit del av styrelsens utvärdering av styrelsearbetet.
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ERSÄTTNING
Vid årsstämman 2020 beslutades att antalet ledamöter minskas och ska uppgå till fem, utan suppleanter. Därutöver består styrelsen normalt av två ledamöter med två suppleanter som utsetts av de anställda.
Styrelsens sammansättning sedan årsstämman 2020 framgår av presentationen på sidan 61. Samtliga stämmovalda ledamöter har varit oberoende i
förhållande till bolaget under 2020. Stillström tillhör bolagets större aktieägare. När det gäller styrelsens sammansättning så utgår valberedningen från de krav på mångsidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet, bakgrund och kön som ställs i Koden. Dessa riktlinjer fungerar även som mångfaldspolicy. Målet är att nå en sammansättning som är ändamålsenlig i förhållande till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och övriga förhållanden. För det gånga året konstaterade valberedningen att sammansättningen hade något låg andel kvinnor, men att det bland de större ägarna inte fanns någon lämplig kvinnlig kandidat.
Enligt årsstämmobeslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma till totalt 1 020 tkr (1 175 tkr). Enbart de stämmovalda ledamöterna erhåller arvode och det fördelas enligt nedan.
| Ledamot | Roll i styrelsen | Ersättning |
|---|---|---|
| Kåre Wetterberg | Ordförande | 400 000 |
| Jörgen Abrahamsson | Ledamot | 155 000 |
| Monica Bellgran | Ledamot | 155 000 |
| Bengt Stillström | Ledamot | 155 000 |
| Thomas Widstrand | Ledamot | 155 000 |
| Summa arvode | 1 020 000 |
STYRELSENS ARBETE
I samband med att styrelse väljs av stämman håller styrelsen konstituerande styrelsemöte. Då beslutas bland annat arbetsordningen för det kommande året. Styrelsens uppdrag till den verkställande direktören formuleras i en vd-instruktion.
Sedan årsstämman 2020 har styrelsen sammanträtt vid sex tillfällen. Närvaron kan utläsas av tabellen som följer. Huvudfrågor för dessa möten framgår av arbetsordningen och under året har bland annat följande behandlats:
2020
| April | konstituerande möte |
|---|---|
| Juni Juli |
prognos och organisatoriska ställningstaganden relaterade till pandemin delårsrapport andra kvartalet |
| Augusti Oktober |
strategidiskussioner delårsrapport tredje kvartalet, utvärdering av styrelsens arbete, prognos och revisionsutskottsfrågor |
| 2021 |
Februari årsbokslut, bokslutskommuniké, revisorernas granskning, budget 2021 och ersättningsutskottsfrågor
Ett möte för att fastställa årsredovisningen har genomförts per capsulam. Innan styrelseåret 2020 är slut kommer minst ett ytterligare möte att genomföras. Det är planerat till april, då bland annat delårsrapporten för första kvartalet 2021 behandlas.
Vid sammanträdena har bolagets vd och dess CFO, som är styrelsens sekreterare, varit närvarande.

Närvaro och antal möten för styrelseledamöterna
| Styrelse | Styrelsemöten |
|---|---|
| Jörgen Abrahamsson | 5 |
| Monica Bellgran | 6 |
| Emelie Bergström ² | 6 |
| Mikael Ekbring ² | 6 |
| Magnus Gabrielsson ¹ | 6 |
| Kent Johansson ¹ | 3 |
| Bengt Stillström | 6 |
| Kåre Wetterberg | 6 |
| Thomas Widstrand | 5 |
| Totalt antal möten sedan årsstämman 2020 | 6 |
| 1) Utsedd av de anställda, ordinarie 2) Utsedd av de anställda, suppleant |
Styrelsens ledamöter erhåller månatliga rapporter av ledningen som belyser bolagets löpande ekonomiska och operativa utveckling. En rutin för årlig utvärdering av styrelsens arbete finns. Under 2020 närvarade majoriteten av styrelseledamöterna vid en muntlig diskussion om styrelsens arbete i allmänhet, den egna prestationen och om styrelseordförandens arbete. Utvärderingen tjänar dels som underlag till handlingsplan för förbättringar, dels som ett av flera underlag för valberedningens arbete.
ERSÄTTNINGS- OCH REVISIONSUTSKOTT
Hela styrelsen utgör revisionsutskott. Kvalitetssäkring av bolagets finansiella rapportering och revision, kontakter med revisorerna och intern kontroll har därmed följts och utvärderats av hela styrelsen. De externa revisorernas insats har utvärderats och styrelsen har givit rekommendation till valberedningen inför valet av revisorer vid årsstämman 2021.
Styrelsen utsåg vid konstituerande styrelsemöte ett ersättningsutskott bestående av Thomas Widstrand, Bengt Stillström och Kåre Wetterberg. Riktlinjer och nivåer för ersättning till företagsledningen bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Utskottet tar även fram förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare, vilka slutligen beslutas av årsstämman. Varken vd eller HR-chef är medlemmar av utskottet, men bjuds in att delta vid de möten där deras närvaro är lämplig. Sedan årsstämman 2020 har utskottet
haft två möten, där samtliga medlemmar närvarat, samt ett flertal avstämningar per mail och telefon.
Lön till företagsledning har under 2020 bestått av en fast och en rörlig del. Villkoret för den rörliga ersättningen har varit kopplat till storleken på koncernens rörelseresultat.
För räkenskapsåret 2020 uppgår den rörliga ersättningen till totalt 0 kr till åtta personer (562 400 kr till åtta personer). Ersättningsprinciperna anger ett tak för rörlig ersättning om 30 procent av den fasta lönen.
VD OCH KONCERNLEDNING
I ProfilGruppen består koncernledningen av vd och sex funktionschefer.
Niklas Danielsson tillträdde som ny CFO efter semestern. Fredrik Uhrbom som tidigare varit Chef Automotive och Global Accounts, utsågs i februari 2021 till Marknads- och Försäljningschef i ProfilGruppen. Ledningens sammansättning framgår av presentationen på sidan 62.
Vd ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Vd leder verksamheten enligt de ramar som styrelsen lagt fast, bland annat via en arbetsinstruktion. Vd ansvarar för att hålla styrelsen informerad om verksamheten och tillse att styrelsen har nödvändiga beslutsunderlag.
Vd håller regelbundet ledningsmöten. Dessa möten är fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning.
REVISORER
Vid årsstämman 2020 omvaldes det registrerade revisionsbolaget EY AB för perioden fram till stämman 2021. Franz Lindström utsågs vid samma tillfälle till huvudansvarig revisor.
För att granska styrelsens förvaltning av bolaget och tillgodose styrelsens informationsbehov har revisorerna sedan årsstämman 2020 deltagit vid två möten med styrelsen. Utöver revisionen och konsultuppdrag i redovisnings- och skattefrågor har revisorerna inga övriga uppdrag i ProfilGruppen-koncernen.
Upplysningar om ersättningar till revisorerna finns i den finansiella rapportens not 5.
BOLAGSORDNING
Bolagsordningen finns tillgänglig på bolagets hemsida och kan endast ändras via beslut på bolagsstämma.
AKTIEN
Varje aktie i ProfilGruppen motsvarar en röst. Information om större aktieägare återfinns i förvaltningsberättelsen. Mer information om ProfilGruppen-aktien återfinns på sidan 63.
STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL FÖR 2020
Styrelsen är ansvarig för att bolaget har en god intern kontroll. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering är delegerat till vd. De fem huvudsakliga aktiviteterna i ProfilGruppens arbete med intern kontroll är skapande av kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.
KONTROLLMILJÖ
En viktig del av styrelsens arbete är att skapa en relevant och effektiv kontrollmiljö. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för bolagets vd syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning som skapar en effektiv hantering av verksamhetens risker.
Styrelsen har också fastställt ett antal styrande dokument som har stor betydelse för den interna kontrollen. Exempel på sådana dokument är policyer för kreditgivning, råvaruinköp, finansiering, valutasäkring, ersättningar och informationssäkerhet.
Styrelsen utvärderar verksamhetens prestationer och resultat genom månatliga rapporter från ledningen där ekonomiskt utfall och viktiga nyckeltal följs upp mot mål.
ProfilGruppen har en enkel juridisk och operationell struktur, vilket underlättar tydliggörande av ansvarsfördelning och ett snabbt agerande vid ändrade förutsättningar. Tydlig delegering av ansvar och befogenheter är grunden i styrelsens säkerställande av att principer för intern kontroll samt tillämpliga lagar och regler efterlevs. Alla beslut rörande exempelvis övergripande strategi, förvärv, större investeringar och övergripande finansiella frågor bereds av bolagsledningen och fattas av styrelsen.
RISKBEDÖMNING
Bolagets CFO är ansvarig för att årligen göra en bedömning av risker i den finansiella rapportering som presenteras för styrelsen. En övergripande riskbedömning är en årlig del av styrelsens strategiarbete. Hur bedömningen och hanteringen av de mest väsentliga riskerna för ProfilGruppen ser ut beskrivs närmare i årsredovisningens riskavsnitt.
KONTROLLAKTIVITETER
Det främsta medlet för kontroll är de detaljerade ekonomiska uppföljningsrapporter som görs varje månad. I arbetet med dessa görs analyser av avvikelser gentemot bland annat uppsatta mål och budgetar. Utöver dessa övergripande kvalitetskontroller görs dagligen kontroller av attester, behörigheter i IT-system och liknande.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Den styrande dokumentationen sprids via exempelvis intranät. För extern kommunikation finns riktlinjer som säkerställer att ProfilGruppen lever upp till högt ställda krav på korrekt information till finansmarknaden.
UPPFÖLJNING
Styrelsen har uppdraget att utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Bolagets CFO ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen och rapporterar till styrelsen hur den fungerar minst en gång per år. Underlaget för finansiell styrning och kontroll tas fram av bolagets ekonomiavdelning.
Styrelsen diskuterar, minst en gång per år, med de externa revisorerna, hur de bedömer att bolagets interna kontroll fungerar. Revisorerna rapporterar sina iakttagelser vid såväl löpande granskning som bokslutsgranskning av tredje kvartalets delårsrapport och årsbokslutet till styrelsen. Mot den bakgrunden har styrelsen bedömt att behovet av separat intern revision eller granskningsfunktion för närvarande inte föreligger.
Åseda den 17 mars 2021 Styrelsen i ProfilGruppen AB
REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Till bolagsstämman i ProfilGruppen AB (publ), org. nr 556277-8943
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2020 på sidorna 58-60 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en eventuell revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
KALMAR DEN 17 MARS 2021 Ernst & Young AB
Franz Lindström Auktoriserad revisor
KONTAKTPERSONER
Fredrik Zöögling Vd och koncernchef Telefon +46 474 551 10 [email protected]
Niklas Danielsson
CFO Telefon +46 474 551 20 [email protected]
ÖVRIG INFORMATION
Aktuell information finns alltid på hemsidan: www.profilgruppen.se
Grafisk form/foto: Effect reklambyrå och ProfilGruppen










2
1. Bengt Stillström
Född 1943 Civilingenjör Ledamot sedan 2012 Tidigare VD och grundare AB Traction, numera styrelseordförande i samma bolag. Övriga uppdrag/befattningar i huvudsak: Ledamot i Ringvägen Venture AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 2 099 983
2. Jörgen Abrahamsson 3
Född 1967 Gymnasieutbildning Ledamot sedan 2019 Övriga uppdrag/befattningar: VD/President Gränges Europe Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0
3. Monica Bellgran
3
Född 1966 Teknologie Doktor Ledamot sedan 2017 Övriga uppdrag/befattningar: Professor i Industriell Produktions ledning på KTH:s campus i Södertälje samt Föreståndare för KTHs forskningsplattform: Industriell Transformation, vice ordförande för IVA avd 1 och Ledamot i Delegationen för Cirkulär Ekonomi Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 000
4. Thomas Widstrand 3
Född 1957 Civilekonom Ledamot sedan 2012 Övriga uppdrag/befattningar: VD och koncernchef i Troax Group AB Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0
5. Kåre Wetterberg 3
Född 1949 Civilingenjör Ordförande sedan 2013 Övriga uppdrag/befattningar: Konsult inom internationell aluminiumindustri samt industriell rådgivare i riskkapital branschen Aktieinnehav i ProfilGruppen: 4 213
6. Magnus Gabrielsson 1
Född 1980 Anställd i ProfilGruppen sedan 2000 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2018 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0
7. Emelie Bergström 1
Född 1982 Anställd i ProfilGruppen sedan 2002 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2012 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0
8. Kent Johansson 1
Född 1955 Anställd i ProfilGruppen sedan 1981 Utsedd av de anställda Ledamot sedan 2019 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0
9. Mikael Ekbring 1
Född 1966 Anställd i ProfilGruppen sedan 1986 Utsedd av de anställda Suppleant sedan 2019 Aktieinnehav i ProfilGruppen: 400
1 Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
2 Ledamoten är en av bolagets större aktieägare.
3 Oberoende i förhållande till såväl bolaget och dess ledning, som i förhållande till bolagets större aktieägare.
Aktieinnehaven inkluderar eventuella indirekta innehav via bolag eller närstående.



Ulrika Svensson

KONCERNLEDNING
Fredrik Zöögling* Vd och koncernchef Född 1966 Anställd 2019 Innehav: 0
Fredrik Uhrbom Chef Marknad och Försäljning Född 1972 Anställd 2013 Innehav: 1 606
Niklas Danielsson CFO Född 1967 Anställd 2020 Innehav: 0
Ulrika Svensson HR-chef Född 1974 Anställd 2000 Innehav: 1 000
Torgny Magnusson Chef Profiltillverkning Född 1961 Anställd 1982 Innehav: 1 850
Andreas Lindberg Supply Chain Manager Född 1975 Anställd 2016 Innehav: 1 000
Martin Lindstrand Chef Vidareförädling Född 1976 Anställd 2018 Innehav: 0
Innehaven ovan avser aktieinnehav i ProfilGruppen AB * Civilingenjör inom maskin. Inga väsentliga uppdrag utanför bolaget, inga aktieinnehav i andra för bolaget betydande företag. Inga närstående har aktieinnehav eller finansiella instrument i bolaget.
PROFILGRUPPEN-AKTIEN
ProfilGruppen börsnoterades den 19 juni 1997 på Stockholmsbörsens OTC-lista och handlas idag på listan Small Cap på Nasdaq Stockholm. Aktiens kortnamn är PROF B. Marknadsvärdet uppgick per den 30 december 2020 till 696,9 Mkr. Antalet aktier på marknaden uppgick till 7 398 775.
UTDELNINGSPOLICY
ProfilGruppens övergripande mål är att ge aktieägarna en hög totalavkastning, dels genom aktieutdelning, dels genom värdestegring i aktien. Bolagets utdelningspolicy är att dela ut 40-50 procent av vinsten efter skatt räknat över en konjunkturcykel efter beaktande av kapitalbehov och kapitalstruktur. För verksamhetsåret 2020 har ProfilGruppens styrelse föreslagit att ingen utdelning utgår.
AKTIEÄGARE
Antalet aktieägare uppgick till 2 554 aktieägare den 30 december 2020, vilket är en ökning med 46 aktieägare jämfört med 30 december 2019. Vid börsintroduktionen var antalet aktieägare 2 922. Information om bolagets större aktieägare hittar du i förvaltningsberättelsen.
AKTIEKAPITAL
Aktiekapitalet i ProfilGruppen AB uppgår till 37,0 Mkr. Kvotvärdet är 5 kronor per aktie. Samtliga aktier på marknaden ger lika rösträtt och lika rätt i bolagets vinst och kapital. Ingen utspädning finns.
KURSUTVECKLING
Vid årets utgång hade aktiekursen sjunkit med 7,2 procent jämfört med 30 december 2019. Stockholmsbörsens OMXSSCPI-index (SmallCap-industri) har under samma period ökat med 27 procent.
AKTIEÄGARKATEGORIER, % AV RÖSTER

ÄGARFÖRDELNING PER LAND, % AV RÖSTER
PER 30 DEC 2020

Danmark 0,1% Övriga 0,2%
1 Värdepappersbolag & fondkommissionärer, fondbolag, försäkringsbolag och pensionsinstitut, pensionsstiftelser 2 Hjälp- och fackliga organisationer
PER 30 DEC 2020
ÄGARSTRUKTUR
| ANTAL AKTIER | ANTAL AKTIEÄGARE | % AV RÖSTER |
|---|---|---|
| 1 - 500 | 1 992 | 3,7 |
| 501 - 1 000 | 276 | 2,9 |
| 1 001 - 5 000 | 208 | 5,7 |
| 5 001 - 10 000 | 28 | 2,6 |
| 10 001 - 15 000 | 10 | 1,8 |
| 15 001 - 20 000 | 11 | 2,7 |
| 20 001 - | 29 | 80,6 |
| SUMMA | 2 554 | 100,0 |
PER 30 DEC 2020
63


SMÅLÄNDSKA ALUMINIUMLÖSNINGAR - EN JORDNÄRA FRAMTID
I människan och materialet finns potential. Att utveckla och synliggöra den är det som gör oss till de vi är, idag såväl som i framtiden. Med kunskap, omtanke och sunt förnuft realiserar vi möjligheter, bygger relationer och tar gemensamma steg framåt.
ProfilGruppen AB
Box 36 | SE-364 21 Åseda | Tel +46 474 550 00 | www.profilgruppen.se
Följ oss på:
